Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:76 Tisdagen den 21 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:76

Riksdagens protokoll
1994/95:76

Tisdagen den 21 mars

Kl. 14.00-16.12

Protokoll

1994/95:76

1 § Avsägelse

Talmannen meddelade att Jan Björkman (s) avsagt sig uppdraget att
vara suppleant i Riksdagens revisorer.

Kammaren biföll denna avsägelse.

2 § Anmälan om kompletteringsval

Talmannen meddelade att socialdemokratiska riksdagsgruppen på
grund av uppkommen vakans anmält Christina Pettersson som supple-
ant i Riksdagens revisorer efter Jan Björkman.

Talmannen förklarade vald till

suppleant i Riksdagens revisorer
Christina Pettersson (s)

3 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 14 och 15 mars.

4 § Meddelande om svar på interpellation

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:

Interpellation 1994/95:71

Till riksdagen

Beträffande interpellation 1994/95:71 av Gudrun Schyman om
Schengenavtalet får jag meddela att jag inte kunnat besvara denna fråga
inom föreskrivna fyra veckor.

1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 76

Prot. 1994/95:76

21 mars

Skälet härtill är att interpellanten inte kunnat ta emot svaret på den
utsatta dagen.

Jag kommer att besvara interpellationen den 3 april 1995.
Stockholm den 15 mars 1995

Laila Freivalds

Svar på frågor

5 § Svar på fråga 1994/95:373 om lån från EBRD för kärnkraft-
verk i Slovakien

Anf. 1 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)

Fru talman! Olof Johansson har frågat miljöministern om regering-
en är beredd att stödja ett lån från EBRD till uppgradering av ett kärn-
kraftverk i Slovakien.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara
på frågan.

I mitt svar på en liknande fråga från Dan Ericsson, kds, nyligen
konstaterade jag att ärendet fortfarande bereds inom EBRD. Detta är
alltjämt fallet. Styrelsebehandlingen äger rum den 27 mars.

Jag delar uppfattningen att säkerhetsnivån skall tillmätas stor bety-
delse. Man bör också hålla i minnet att projektet syftar till att stänga två
högriskreaktorer i Slovakien.

När granskningsarbetet slutförts kommer vi från svensk sida, efter
sedvanlig gemensam beredning, att ta ställning i själva låneärendet.
Detta beslut kommer omedelbart att offentliggöras.

Anf. 2 OLOF JOHANSSON (c)

Fru talman! Jag vill naturligtvis tacka finansministern för svaret.
Men det var inte mycket till svar - dvs. det var inget svar.

Vi vet ju båda hur beredningsarbetet i regeringen går till, så det är
inte huvudfrågan. I stället gäller det en investering av mycket stor om-
fattning i icke helt färdigställda högriskreaktorer i Slovakien. Jag har
ställt samma fråga i samband med Nordiska rådets session i Reykjavik
och försökte få svar. Jag fick svar från Danmarks minister, men svaret
inkluderade inte Sverige.

Danmark har tagit ställning mot projektet, Österrike likaså. Därmed
uppstår en något intressant fråga: Är det regeringens mening att den här
typen av frågor skall avgöras utan att man i förväg, innan ett beslut
anmäls, är beredd att ta en debatt i sakfrågan?

Det här är en viktig demokratisk fråga som inte bara rör EBRD utan
också EU/Euratom. Dessutom handlar det om 4,5 miljarder kronor.

Min nästa fråga blir därför: Får EU-nämnden detta ärende på bordet
på fredag? De första låsningarna påbörjas den 27 mars, vilket framgår
av frågesvaret, vid styrelsebehandlingen i EBRD. Det här är alltså både
en EU-fråga och en EBRD-fråga.

Anf. 3 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)

Fru talman! Som Olof Johansson själv säger är vi båda medvetna
om hur beredningen i regeringskansliet går till.

Innan Sverige tar ställning skall vi ha en gemensam beredning. Den
sker denna vecka. Jag har inget emot att, om riksdagens regelverk och
EU-nämndens arbete så medger, redovisa regeringens resonemang
inför EU-nämnden. Jag kan inte överblicka konsekvenserna i dag, men
inte är jag rädd för en debatt och inte heller för öppenheten.

Olof Johansson lämnade in sin fråga den 16 mars till riksdagen, och
vi har, som sagt, redan haft en diskussion med Dan Ericsson, kds. Nu
skall vi gå till ett ställningstagande i regeringskretsen. Därför hamnar
detta litet grand i tidsnöd.

För framtida resonemang ser jag inget som helst hinder i att vi bör-
jar med en gemensam beredning i regeringskansliet tidigare och däref-
ter har en öppen och förutsättningslös debatt. Där finns ingen motsatt
ståndpunkt oss emellan.

Anf. 4 OLOF JOHANSSON (c)

Fru talman! Jag har, som sagt, ställt samma fråga i Nordiska rådet
men inte fått svar. Det är därför som jag fullföljer min frågeställning
här.

Dessutom har saker och ting börjat hända också i andra församling-
ar. Den 15 mars, dagen innan jag lämnade in min fråga, beslutade Eu-
ropaparlamentet att uttala sig mot den här satsningen. Det gör man på
mycket preciserade grunder.

Därmed är jag inne på principfrågan - dvs. vilken säkerhetsstandard
som skall krävas och vad man skall kräva av nedläggningen av Bohuni-
cereaktorerna. Göran Persson nämner detta i svaret, men där finns än så
länge ingen garanti.

Är det alltså ett krav från svensk sida att det skall vara en garanti för
att dessa reaktorer läggs ner? Är det ett krav från den svenska regering-
ens sida att man skall ha en verifikation av Euratom om att västeurope-
isk standard används när det gäller säkerheten?

Anf. 5 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)

Fru talman! Alla dessa frågor är just vad den gemensamma bered-
ningen handlar om.

Jag har uttryckt just den synpunkten/ståndpunkten i ett tidigare frå-
gesvar här i kammaren och har i dag ingen som helst anledning att gå
utöver detta.

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

Anf. 6 OLOF JOHANSSON (c)

Fru talman! Jag tror att debatten på denna punkt skulle tjäna på en
större öppenhet från regeringens sida. Det kan inte vara ointressant,
vare sig i det här fallet eller i andra fall, att man diskuterar utifrån de
principer som diskuteras i Europa i övrigt och fullt öppet i Europapar-
lamentet. Kommissionen har där redovisat sina synpunkter. Jag vill
upprepa mina frågor:

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

Anser Göran Persson att det är ett krav för denna satsning att andra
reaktorer skall läggas ner? Vad som har preciserats är de helt otill-
fredsställande säkerhetsförhållandena i Bohunicereaktorerna.

Anser Göran Persson och regeringen att man skall hålla sig till en
västeuropeisk standard verifierad av Euratom för att godkänna den här
typen av lån?

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Svar på fråga 1994/95:352 om fritidsbåtar och lagen om ener-
giskatt

Anf. 7 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)

Fru talman! Erling Bager har frågat mig om jag avser att ta initiativ
till en övergångsregel rörande tillämpningen av den nya lagen om skatt
på energi.

Sedan den 1 oktober 1993 märks den olja som används för lågbe-
skattat ändamål, medan högbeskattad olja är ofärgad. En följd av EU-
medlemskapet är att högbeskattad olja skall användas även vid drift av
fritidsbåtar och inte endast vid drift av personbilar, lastbilar och bussar
enligt vad som gällde före årsskiftet 1994/95. Sedan den 1 januari 1995
gäller således att endast högbeskattad, omärkt, olja får användas i båt-
tankarna. Den som bryter mot förbudet får betala en särskild avgift på
10 000 kr.

Frågan om särskilda övergångsbestämmelser bereds för närvarande
inom regeringskansliet. Avsikten är att åstadkomma en regel som gör
det möjligt att under en övergångstid förbruka den grönfärgade olja
som båtägare kan ha kvar i båttankarna utan att den särskilda avgiften
tas ut.

Anf. 8 ERLING BAGER (fp)

Fru talman! Jag vill tacka finansministern för svaret, som jag är
mycket nöjd med.

Jag ville åstadkomma att vi får fram en övergångsregel, för oerhört
många fritidsbåtsägare skulle hamna i en helt orimlig situation om
tillämpningen skulle komma så här snabbt efter den 1 januari och man
dessutom kunde få böta 10 000 kr. Detta står också i överensstämmelse
med vad Sweboat, Båtbranschens riksförbund, har krävt för båtorgani-
sationerna och det innebär också att vi slipper se tusentals lagbrytare
ute i våra skärgårdar under den kommande sommaren. Det är jättebra.

Jag har bara en önskan ytterligare. Det är att översynen och försla-
get till övergångsregel kommer fram snabbt. Jag hoppas att finansmi-
nistern kan ge ett besked om att detta kommer att läggas fram mycket
snart, så att man kan lugna båtägarna ytterligare.

Anf. 9 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)

Fru talman! Jag kan i dag inte ange ett datum. Men vi har precis
samma ambition.

Ambitionen har också mot den givna bakgrunden satts högt, därför
att det är en hög avgift för den som bryter mot det nya systemet. När
man börjar kräva ut den typen av vite, skall man slippa en diskussion
av typen ”Jag hade några liter kvar sen i fjol”.

Det finns också från den utgångspunkten anledning för oss som in-
för det nya systemet att se till att vi hamnar i en ren situation från bör-
jan. Det kräver övergångstid. Jag kan inte svara på när vi kommer att
redovisa förslaget, men vi har all anledning från departementets och
myndigheternas sida att se till att det här går så snabbt som möjligt.

Anf. 10 ERLING BAGER (fp)

Fru talman! Jag tycker att det är en utmärkt inriktning. Vad som un-
derstryker det viktiga i detta är att vi just nu går in i en tidsepok då
många skall sjösätta sina fritidsbåtar. Det gör frågan mycket aktuell.

Men jag är, som framgår, nöjd med svaret och hoppas att vi snabbt
får fram övergångsregeln.

Överläggningen var härmed avslutad.

7 § Svar på fråga 1994/95:370 om fri tillgång på handlingar för
partigrupper i kommunala församlingar

Anf. 11 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)

Fru talman! Lennart Beijer har frågat civilministern om hon avser
att vidta någon åtgärd för att partigrupper i kommunala församlingar
inte skall behöva betala för varje handling från nämnder och styrelser.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara
på frågan.

Den formella rätten till insyn i nämndarbetet, genom att få ta del av
handlingar från nämnden, kan i praktiken i dag endast tillgodoses ge-
nom bestämmelserna om handlingsoffentlighet i tryckfrihetsförord-
ningen. Den reglerar utlämnandet av handlingar till en enskild. Kom-
munallagen reglerar inte frågan om vem som skall erhålla handlingar
till en kommunal församlings sammanträden. Det ligger i sakens natur
att nämndens handlingar lämnas till dess ledamöter och ersättare utan
kostnad.

I kommunallagen har under de senaste åren införts en rad regler om
insynen i kommunala nämnders arbete. Fullmäktige får besluta att en
förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd skall
få närvara vid nämndens sammanträde och delta i överläggningarna
men inte i besluten samt att denna skall ha rätt att få sin mening anteck-
nad i protokollet (s.k. insynspost). Vidare har även införts en bestäm-
melse om att fullmäktige får medge en nämnd att hålla offentliga sam-
manträden. Insyn i en nämnds arbete kan även fås genom att interpella-
tioner eller frågor ställs i fullmäktige. Vidare är ordförande och vice

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

ordförande i en nämnd, revisorerna samt de anställda i kommunen
skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om
fullmäktige begär det och det inte finns något hinder mot det på grund
av sekretess enligt lag.

Jag kan alltså konstatera att flera olika former finns för att åstad-
komma insyn i kommunala nämnders arbete. Det får vidare anses ingå i
den kommunala självstyrelsen att en kommun själv får bestämma om
vem som skall erhålla icke sekretessbelagda handlingar till nämndernas
sammanträden och om dessa skall erhållas utan kostnad eller mot en
avgift.

Anf. 12 LENNART BEIJER (v)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Bakgrunden till frågan är att en liten ambitiös fullmäktigegrupp vill
ha möjlighet att bedriva ett vettigt kommunalt arbete. I det här fallet är
man utan representation och vill i sin ambition ha handlingar från fem
stycken styrelser och nämnder. Fullmäktige har beslutat att man kan få
det om man betalar 50 kr per försändelse.

Visst är det beklagligt att man skall behöva ställa sådana här frågor,
i alla fall i riksdagen. Som Göran Persson här konstaterar är det enligt
den kommunala självstyrelseprincipen upp till kommunerna själva att
bestämma vem som skall erhålla handlingar. Mot detta finns naturligt-
vis ingenting i kommunallagen. Men anser inte Göran Persson ändå att
det vore rimligt att en liten fullmäktigegrupp kostnadsfritt kunde få
tillgång till de handlingar som man begär?

Anf. 13 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)

Fru talman! Jag tycker att det hela känns futtigt på något sätt. Jag
har inte stött på det förut. Den här saken har man i regel kunnat hantera
på ett vettigt sätt ute i kommunerna.

Jag vet inte vad det är som har gått snett i det här sammanhanget.
Men jag är inte beredd att mot bakgrund av ett enda sådant här fall
börja införa förändringar i lagstiftningen, exempelvis.

Anf. 14 LENNART BEIJER (v)

Fru talman! Nej, jag håller med om att det är futtigt. Jag kan inte
säga att det här har förekommit på särskilt många platser i Sverige. Just
av den anledningen tyckte naturligtvis den här fullmäktigegruppen att
det var mycket konstigt att man, när man ändå försöker lägga ner litet
energi på arbetet, inte kunde få göra det på ett vettigt sätt.

Jag utläser av Göran Perssons svar att även om man inte kan vidta
några speciella åtgärder just nu, borde det vara naturligt att den här
fullmäktigegruppen fick handlingarna i fortsättningen.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Svar på fråga 1994/95:372 om villkor för ett stöd till Ryssland
från Nuclear Safety Account

Anf. 15 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Olof Johansson har frågat mig vilka villkor som rege-
ringen anser bör ställas i samband med ett eventuellt ekonomiskt stöd
från Nuclear Safety Account till Ryssland.

Nuclear Safety Account (NSA), som är en multilateral kärnsäker-
hetsfond administrerad av Europeiska utvecklingsbanken (EBRD),
tillskapades år 1993 med syftet att med bidragsmedel finansiera kort-
siktiga tekniska säkerhetshöjande åtgärder i de sämsta östeuropeiska
kärnkraftverken. NSA tillskapades på initiativ av G 7 inom ramen för
ett föreslaget multilateralt aktionsprogram.

De förhandlingar som pågår mellan NSA och Ryssland avser reak-
torer i Kola, Sosnovyj Bor och Novovoronesh. Utgångspunkten för
förhandlingarna med Ryssland har bl.a. varit villkoret att den ryska
säkerhetsmyndigheten skall ges en oberoende ställning i säkerhetsfrå-
gor och få mandat och resurser för att kunna genomföra säkerhets-
granskning av samtliga ryska kärnkraftverk samt att ompröva gällande
tillstånd för de sämsta reaktorerna. Något beslut om avtal mellan NSA
och Ryssland har ännu inte träffats. Inom NSA tas besluten i enighet.

Sverige har, genom den regering i vilken Olof Johansson var an-
svarig minister, ställt sig bakom de utgångspunkter som jag redogjort
för och som tillämpas av NSA vid beslut om insatser i östeuropeiska
kärnkraftverk. Den nuvarande regeringen gör inte några andra ställ-
ningstaganden än den tidigare regeringen.

Anf. 16 OLOF JOHANSSON (c)

Fru talman! Tack för det personligt hållna svaret! Jag har sparat en
och annan promemoria från den tid jag var ansvarig minister, så jag
förstår att miljöministern åberopar denna säkra grund. Men jag tycker
nog att svaret ändå är något knapphändigt.

I samband med satsningar i olika reaktorer kan man också ställa
villkor. Det framgår inte riktigt av svaret om regeringen har den avsik-
ten eller insikten. När vi t.ex. går in i Ignalina ställer vi krav som inne-
bär att man skall avveckla reaktorer. I det fallet 1998. Det skall själv-
klart ske under vissa förutsättningar, dvs. att energiförsörjningen kan
klaras.

Men det har inte bara varit säkerhetsanknutna villkor som har
ställts. Det är dessutom viktigt att man är på det klara med om det finns
en tillräckligt kostnadseffektiv bild för den reaktor där man går in och
reparerar.

Man måste ju se vidare än enbart till säkerhetsfrågorna. Jag vill i det
sammanhanget hänvisa till en debatt här i kammaren i början på 1994
mellan mig och dåvarande ledamoten Annika Åhnberg.

Jag vill ha mera preciserade svar än de som hittills har givits.

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

Anf. 17 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! De krav som ställs känner Olof Johansson så väl till att
jag tyckte att jag inte behövde föredra dem här. De handlar om förbätt-
rad säkerhet vid drift, om att de oberoende säkerhetsmyndigheterna
skall förstärkas, som jag nämnde, och framför allt om att man skall ta
itu med de reaktorer som utgör de största riskerna. Man skall också
studera kostnadseffektiviteten.

Eftersom diskussionerna om detta fortfarande pågår, har jag inget
mera konkret att tillföra i dag än att vi, som sagt, fullständigt följer de
principer som jag tror att Olof Johansson och jag är helt eniga om.

Anf. 18 OLOF JOHANSSON (c)

Fru talman! Jag vill bara bekräfta att det är viktigt att för allmänhe-
ten redogöra för den här sortens satsningar. För det första är det ju
viktigt att man kan visa att man inte gör något avkall på säkerheten. För
det andra skall man naturligtvis vara kostnadseffektiv. Det skall inte
finnas alternativ som är bättre ur energiförsörjningssynpunkt. För det
tredje skall man utnyttja möjligheten att åstadkomma en förändring av i
detta fall det ryska energisystemet så att ryssarna får en press på sig.

Jag har läst en del av vad den ryske atomenergiministern Michailov
uttalar i detta sammanhang. Han är, för att uttrycka det försiktigt, inte
någon lättflörtad person. Jag kan säga det, så slipper miljöministern
göra det. Det är viktigt att man sätter press på den ryska administratio-
nen.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på fråga 1994/95:357 om kadmiumbatterier

Anf. 19 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Maggi Mikaelsson har frågat mig vad jag avser att göra
för att lösa det akuta problemet med insamlingen av nickel-
kadmiumbatterier.

Tillförseln av kadmium till miljön från olika källor och använd-
ningsområden måste bromsas. Nickel-kadmiumbatterierna utgör inget
undantag utan är genom sitt kadmiuminnehåll en mycket stor fara för
hälsa och miljö, om de inte omhändertas på ett miljöriktigt sätt när de
tjänat ut.

Branschen har åtagit sig bl.a. att samla in minst 90 % av samtliga i
landet förbrukade nickel-kadmiumbatterier, räknat på årsbasis och med
hänsyn tagen till dessa batteriers tekniska livslängd. I åtagandet ingår
vidare att branschen skulle nå minst 60 % insamling under det första
verksamhetsåret 1994.

Branschen nådde ca 30 % insamling under det första verksamhets-
året och kommer enligt egen uppgift inte heller att nå målet 90 % till
den 1 juli 1995. Jag konstaterar att branschen inte lyckats leva upp till
sitt åtagande utan att den ligger långt under detta, vilket är mycket
allvarligt.

Detta är särskilt anmärkningsvärt när man betänker att denna
bransch består av så enormt många lönsamma företag, som t.ex. mobil-
tele-företagen, som lyckades sälja ”årets julklapp” 1994.

Inom regeringskansliet förbereds nu en utredning som kommer att
utvärdera olika insamlingssystem, däribland pantsystemet.

Nu är det upp till branschen att snarast visa om frivillighetens väg
räcker.

Anf. 20 MAGGIMIKAELSSON (v)

Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Jag är dess värre
inte riktigt nöjd. Jag tycker att utvecklingen hittills har visat att frivil-
lighetens väg inte räcker till. Det som vi just nu ser är faktiskt en stor
miljöskandal. Det är 13 år sedan man började reglera användningen av
kadmium. År 1982 antogs en lag som reglerade denna. Det är mer än
sex år sedan som man införde förbud mot försäljning av batterier som
innehåller mer än 0,025 viktsprocent kadmium, och fr.o.m. år 1995 är
det förbjudet att sälja apparat med fast monterade batterier.

Det är inte fråga om något nytt för branschen, men den har ändå
misslyckats med det insamlingsmål som man har satt upp. Om de bat-
terier som inte samlas in hamnar i soporna, betyder det att mer än 50
ton kadmium per år hamnar i naturens kretslopp, och det är inte accep-
tabelt.

Det är alldeles uppenbart att det fattas mycket av både information
och kunskap i dessa frågor. Ett sätt att sprida sådan information är att
införa pant. Jag tycker inte att det behövs en utredning om den saken,
utan jag menar att regeringen måste agera omedelbart. Jag vill därför
ännu en gång fråga miljöministern om man inte kan ompröva beslutet
om en utredning och i stället genast införa en pant. Det finns motioner
om detta, bl.a. från Vänsterpartiet.

Anf. 21 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Vi kommer att studera också pantsystemet, men vi vill
komma fram till det mest effektiva systemet, och det kan också finnas
problem med olika system. För att hitta det bästa alternativet till frivil-
ligheten, om branschen inte medan denna utredning pågår lyckas visa
att den klarar målet på den frivilliga vägen, kommer vi, som jag sade,
att tillsätta en utredning. Den skall snabbt komma fram till vilket alter-
nativ som är bäst. Är pantsystemet bäst och man inte lyckas med frivil-
ligheten, blir det ett pantsystem. Är något annat system bäst, genomförs
det systemet.

Jag skulle förstå Maggi Mikaelssons oro, om vi hade för avsikt att
begrava denna fråga i en lång och seg utredning, men jag garanterar att
vi skall försöka få fram ett resultat mycket snabbt. Jag tycker själv att
det är en skandal att resultaten är så oerhört dåliga.

Anf. 22 MAGGI MIKAELSSON (v)

Fru talman! Då inställer sig frågan hur snabbt en snabb utredning
kan tänkas komma till stånd. Detta är en tidsfråga. Varje dag som går
utan att någonting händer är betänklig.

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

Jag tycker också att det är allvarligt att man inte använder de full-
goda alternativ som i dag faktiskt finns till många batteridrivna telefo-
ner, minicall-apparater osv. Det finns en lagbestämmelse som innebär
att man skall använda bättre alternativ, om sådana finns, nämligen 5 §
lagen om kemiska produkter. Med hänvisning till den utbytesregeln
borde man kunna sätta press på branschen. Är miljöministern beredd att
göra det?

Anf. 23 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Jag förutsätter att branschen gör sitt bästa för att ta fram
sådana alternativ. Det ansvaret ligger definitivt på branschen. Som jag
inledningsvis sade är det fråga om en lönsam bransch, vilket gör att
dess ansvar är desto större.

Till frågan hur snabbt utredningen kommer att arbeta skall jag åter-
komma inom några veckors tid.

Anf. 24 MAGGI MIKAELSSON (v)

Fru talman! Jag förstår att jag inte i dag kan få något mera ingående
svar på min fråga. Det är då min förhoppning att det skall bli en mycket
snabb utredning. Jag är övertygad om att man skall komma fram till att
pantsystemet är det bästa och mest effektiva. Det handlar om ett eko-
nomiskt styrmedel, något som också lönsamma företag brukar vara
känsliga för.

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på fråga 1994/95:358 om miljöpåverkan från ett norskt
övningsfält

Anf. 25 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Maggi Mikaelsson har frågat mig vilket informations-
utbyte och samråd som har skett mellan Sverige och Norge med anled-
ning av ett planerat norskt skjut- och övningsfält intill riksgränsen i
Värmland.

Frågan är föranledd av planerade förflyttningar av regementen från
Osloregionen, vilket gör att det kommer att finnas behov av ett nytt
övningsfält, som också skall inrymma ett skjutfält. Alternativa lokali-
seringar av skjutfältet diskuteras för närvarande, och miljökonsekvens-
beskrivningar kommer att utarbetas för de olika alternativen. Vid besök
i Norge nyligen av landshövdingen i Värmlands län diskuterades det
planerade övnings- och skjutfältet med företrädare för berört fylke.
Från svensk sida framhölls därvid att det är viktigt att en mer formalise-
rad kontakt mellan länderna sker när ett tillräckligt sakunderlag finns.

Det är naturligtvis av stor betydelse att information lämnas på ett
tidigt stadium om planerad verksamhet. Jag ser emellertid i nuvarande
läge inget skäl för regeringen att vidta någon åtgärd med anledning av
de norska planerna. Jag förutsätter att samråd sker med svenska myn-

10

digheter, om lokaliseringen av det planerade skjutfältet blir sådan att
svenska intressen skulle beröras.

Anf. 26 MAGGI MIKAELSSON (v)

Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret. Bakgrunden är, som
framgår både av frågan och av miljöministerns svar, det övnings- och
skjutfalt som man planerar att lägga mycket nära den svenska gränsen.
Planerna på denna förläggning av det s.k. Gravbergsalternativet har
kommit upp mycket sent i diskussionerna, faktiskt så sent som i slutet
av december förra året. Det har skett trots att man sedan så långt tillba-
ka som 1992 haft planer på andra områden.

Det finns en uppfattning att det avtal som fanns mellan Sverige och
Norge om en neutral zon mellan länderna skulle på något sätt ha hind-
rat att diskussionen kom i gång på ett tidigare stadium.

Denna neutrala zon upphävdes 1993. Sedan kom alternativet med
ett skjutfalt väldigt nära svenska gränsen.

Den första fråga jag skulle vilja ställa är om miljöministern känner
till om planerna på skjutfältet var kända i regeringen innan man upp-
hävde denna neutrala zon. Det är visserligen en fråga som ligger litet
vid sidan om miljöministerns område, men det är ändå viktigt att få den
belyst.

Detta är ett område som är gemensamt för Sverige och Norge. Det
kallas Finnskogen. Det har höga miljövärden. Man satsar på ekoturism.
Det finns gemensamma rovdjursstammar osv. Det är ett viktigt gemen-
samt nordiskt, svenskt-norskt intresse att man kan bevara området. Jag
känner till att frågan på senare tid har fått aktualitet genom de olika
länsstyrelserna. Men detta har också intresse på en högre nivå, från
regeringens sida, som jag bedömer det.

Det finns åtminstone två konventioner som man borde kunna hänvi-
sa till. Den ena är den s.k. Esbokonventionen, som handlar om att man
skall ha samråd. Den andra är miljöskyddskonventionen från 1974. Det
jag vill höra är om ministern har för avsikt att ta någon kontakt eller
göra någonting med anledning av dessa konventioner.

Anf. 27 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Så fort ett tillräckligt underlag finns från Norge förut-
sätter jag att Norge tar kontakt med Sverige för samråd i denna fråga.
Vi har så pass bra relationer med Norge, så jag ser inte något skäl till
att Norge inte skulle ta kontakt med oss. Om det mot förmodan inte
skulle komma något initiativ från norsk sida kommer naturligtvis Sve-
rige att aktualisera frågan. Det finns, som Maggi Mikaelsson påpekar,
två konventioner som man kan luta sig mot.

Anf. 28 MAGGI MIKAELSSON (v)

Fru talman! En av anledningarna till att frågan kommer upp nu är
det faktum att man har kommit ganska långt i förberedelserna på den
norska sidan. Planförslaget har varit utställt och yttrandetiden för nors-
ka medborgare har gått ut. Tydligen har man ändå inte tagit kontakt

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

11

Prot. 1994/95:76

21 mars

med Sverige. Därför tycker jag att det vore angeläget att reda ut detta,
så att man inte skapar någon onödig fnurra på tråden.

Svar på frågor

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Svar på fråga 1994/95:359 om internationella avtal om vissa
havsföroreningar

Anf. 29 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Maggi Mikaelsson har frågat mig vad jag avser att göra
för att internationella juridiskt och statsrättsligt bindande avtal om vissa
havsföroreningar skall bli verklighet.

Arbetet med att förbättra miljösituationen i våra omgivande hav är
mycket angeläget. Sverige har under många år agerat internationellt för
att förbättra skyddet av havet, bl.a. mot utsläpp från landbaserade käl-
lor. Detta har skett inom ramen för Helsingforskommissionen, Paris-
kommissionen och den s.k. Nordsjökonferensen. Dessutom pågår för
närvarande ett förberedelsearbete inför FN-konferensen i Washington
hösten 1995 om global miljöförstöring orsakad av landbaserade aktivi-
teter (den s.k. Washingtonprocessen).

När det gäller formen för det internationella samarbetet om den
marina miljön är vår erfarenhet att regionala havsmiljöavtal, t.ex. Hel-
singforskonventionen, har större förutsättningar att bli framgångsrika
än avtal med global täckning. Regionala olikheter och skilda förutsätt-
ningar att klara miljöbelastning, bl.a. mellan i-länder och utvecklings-
länder, talar för regionala avtal. Vi har därför i internationella samman-
hang prövat möjligheten att i första hand få till stånd regionala avtal.

Regeringens bedömning är att möjligheten att enas om ett allmänt
globalt juridiskt bindande instrument för skyddet av havsmiljön, utöver
havsrättskonventionen som trädde i kraft i slutet av 1994, är mycket
liten. Det innebär inte att vi har dämpat ansträngningarna med att mins-
ka förstöringen av den marina miljön från landbaserade källor. Tvärtom
prövar vi alla vägar att binda stater till att minska sina utsläpp till havet.
Arbetet inom ramen för Washingtonprocessen är ett exempel på detta.

Anf. 30 MAGGI MIKAELSSON (v)

Fru talman! Det finns åtminstone två infallsvinklar på detta. Den
ena är huruvida man skall jobba regionalt eller globalt. Där är ett av
problemen den diskussion som har varit om Sverige ställer upp på en
gemensam nordisk linje inför det arbete som skall ske i Washington
och FN-konferensen i höst, i november. På Nordiska rådets möte i
Reykjavik var denna fråga uppe till debatt. Där framfördes flera gånger
från andra miljöministrar, bl.a. från den isländske miljöministern som
besvarade en liknande fråga, synpunkten att Sverige hade en annan
hållning när det gäller att ha en gemensam nordisk uppfattning i frågan.
På samma sätt har det refererats att den svenska uppfattningen är att
grannländerna, de övriga nordiska länderna, går för snabbt fram med

12

att kräva en gemensam konvention.

Det är viktigt att reda ut detta. Det har förekommit olika uppgifter i
massmedierna. Det är viktigt att klargöra Sveriges hållning. Därför vill
jag få klart vilken den är.

Anf. 31 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Jag kan vara tacksam att Maggi Mikaelsson i så fall
ställer frågan, om det finns missuppfattningar. Det är verkligen en
missuppfattning. Vi har sagt att vi i första hand vill ha regionala avtal.
Det innebär inte att vi har uteslutit en global konvention. När vi har
tittat på vilket vi tycker är det bästa och mest verkningsfulla sättet, har
vi trott på regionala avtal. Men vi ställer också upp på en global kon-
vention. Vi har också haft ett gemensamt nordiskt agerande när det
gäller en global konvention. Det enades vi om och hade en gemensam
skrivning om t.ex. när vi var i Reykjavik.

Det kan också tilläggas att man nu inte längre talar om en global
konvention i Washington. Nu gör man i stället förberedelser för något
som man kallar ett globalt handlingsprogram. Det har också tagits ett
gemensamt nordiskt initiativ om att man skall genomföra en global
utvärdering av s.k. pops, dvs. DDT, PCB m.fl. Det gemensamma nor-
diska förslaget går ut på att man skall upprätta en mellanstatlig panel
för att genomföra utvärderingen. Panelen skall också överväga behovet
av en global konvention. De nordiska länderna är helt överens om att vi
skall ha skyndsamma åtgärder för att stoppa utsläppen av dessa ämnen.
Men en sådan global utvärdering är en nödvändig förutsättning för att
man sedan skall kunna upprätta en mellanstatlig förhandlingskommitté
med uppgift att förhandla fram en global konvention om de persistenta
ämnena.

Anf. 32 MAGGI MIKAELSSON (v)

Fru talman! Då tolkar jag det som att det är helt klart att Sverige
tillsammans med de övriga nordiska länderna jobbar för en gemensam
linje när det gäller att komma till rätta med de landbaserade havsföro-
reningama.

Anf. 33 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Ja.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på fråga 1994/95:366 om provborrningarna efter olja i
Skagerrak

Anf. 34 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Per Lager har frågat mig hur de norska provborrningar-
na efter olja i Skagerrak kommer att hanteras i fortsättningen.

Jag svarade på en liknande fråga från Per Lager den 25 oktober
1994. Jag vill hänvisa till det svaret och kan dessutom göra vissa till-
lägg.

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

13

Prot. 1994/95:76

21 mars

Sverige har redan i januari 1994 begärt samråd med den norska re-
geringen i enlighet med den nordiska miljöskyddskonventionen med

anledning av de norska planerna på provborrningar efter olja i Skager-

Svar på frågor

rak. Under 1994 förekom flera kontakter och möten på såväl politisk
nivå som tjänstemannanivå mellan länderna.

Efter det senaste mötet i oktober 1994, som hölls på tjänstemanna-
nivå, har norrmännen utfast sig att ta fram de kompletteringar som
begärts från svensk sida. Dessa kompletteringar kommer att översändas
till den svenska regeringen i juni månad. Den norska regeringen kom-
mer vidare att färdigställa en utredning om miljöeffekter av kemika-
lieutsläpp från oljeborming under juni månad.

Den norska regeringen har angett att den tidigast kommer att fatta
ett beslut under år 1997.

När de kompletterande utredningarna har översänts till den svenska
regeringen kommer de att remitteras till berörda myndigheter och or-
ganisationer för yttrande. Med utgångspunkt från myndigheternas ytt-
randen kommer den svenska regeringen att utarbeta ett ställningstagan-
de som skall avges till den norska regeringen som en grund för det
begärda samrådet.

Jag vill också understryka vad jag sade i oktober. Den svenska re-
geringens begäran om samråd enligt den nordiska miljöskyddskonven-
tionen kvarstår. Den svenska uppfattningen är att ett samråd skall
komma till stånd före den norska regeringens ställningstagande till
frågan huruvida landet skall inleda provborrningar efter olja och gas i
Skagerrak.

Anf. 35 PER LAGER (mp)

Fru talman! Anledningen till att jag tar upp denna fråga igen är att
jag fortfarande är väldigt orolig för de norska planerna. På min fråga i
höstas, den 25 oktober, svarade ministern att det var beklagligt att inte
samråd hade skett före beslutet i Stortinget och att Sverige hade begärt
samråd.

På Nordiska rådets möte i Reykjavik tog Marianne Samuelsson från
Miljöpartiet upp denna fråga. Jag tror att miljöministern missade just
det. Kommun- och arbetsminister Berge svarade på den frågan. Han
räknade då upp de fem olika speciella utredningar man nu håller på
med. Han sade att Sverige var helt överens med Norge om att dessa
utredningar först skulle läggas till grund för en gemensam syn på det
hela. Man skulle efteråt, eventuellt, kunna ha något som liknade ett
samråd.

Han påtalade att Sverige inte hade begärt samråd förrän efter det att
dessa undersökningar var färdiga och sade att Norge inte hade tagit
ställning till om man tänkte ha ett sådant samråd. Det lät litet lustigt.
Jag hoppas att det betyder att Sverige kommer att driva igenom ett
samråd.

Anf. 36 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Om den norska regeringen kommer att stå fast vid sina
planer kommer Sverige självfallet att begära ett samråd, om inte Norge

14

tar ett initiativ till det. Däremot tycker jag att det i ett läge då utred-
ningarna snart är färdiga är rimligt att vi först väntar på utredningarna
för att ha det underlaget innan vi har ett samråd. Men självfallet kom-
mer vi att ha ett samråd om de norska planerna kommer att aktualiseras
igen.

Anf. 37 PER LAGER (mp)

Fru talman! En annan anledning till att jag tar upp frågan igen är att
vi hade en konferens på Smögen angående oljeborrningarna i Skager-
rak. Där framkom det att Norge inte tyckte att miljöprövningen hade en
överordnande betydelse. Den ställdes jämsides med alla andra problem
med borrningarna.

Vad som nu kan vara något att hänga upp det hela på är det som
minister Berge sade i svaret till Marianne Samuelsson i Reykjavik,
nämligen att om miljöprövningarna visar att det här är så allvarligt att
man över huvud taget inte kan tänka sig att borra efter olja, då gäller
inga ekonomiska överväganden.

Det låter väldigt förhoppningsfullt. Jag hoppas att det stämmer, för
det stämmer i övrigt inte med vad man tidigare har sagt.

Anf. 38 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Vi får väl avvakta vad som kommer i juni från den
norska regeringen. Sedan kan vi ha en gemensam diskussion om detta.
Det kan bli en ny fråga för oss, men jag hoppas att frågan kommer att
avskrivas då.

Anf. 39 PER LAGER (mp)

Fru talman! Jag hoppas att miljöministern inte släpper denna fråga
ett ögonblick utan ligger på hela tiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Svar på fråga 1994/95:368 om EU-anpassningen och be-
kämpningsmedel

Anf. 40 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Sven Bergström har frågat mig vilka åtgärder jag plane-
rar att vidta för att förhindra att Sverige på grund av anpassningen till
EU tvingas tillåta bekämpningsmedel som i dag är förbjudna.

Enligt det s.k. pesticiddirektivet skall de bekämpningsmedel som är
uppförda på en s.k. positivlista vara godkända i hela EU om de god-
känts i ett av EU:s medlemsländer. Innan ett ämne förs upp på listan
måste det genomgå en noggrann utvärdering och prövas gentemot de
kravregler som direktivet innehåller.

Dessutom går det att vidmakthålla förbud gentemot ämnen som är
uppförda på positivlistan om man kan åberopa vissa särskilda förhål-
landen i fråga om jordbruksteknik, växtskydd och miljö inklusive kli-
mat.

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

15

Prot. 1994/95:76

21 mars

Hittills har inget ämne genomgått den utvärdering och prövning
som krävs för att uppföras på positivlistan. Avsikten är att 87 bekämp-

ningsmedel skall genomgå denna procedur inom en tvåårsperiod. Inom

Svar på frågor

tio år skall ca 800 prövas.

EU har alltså inte föreslagit att de ämnen Sven Bergström syftar på
skall godtas. Tvärtom har man beslutat att låta dem genomgå en omfat-
tande utvärdering och prövning.

Sverige har i medlemskapsförhandlingarna klargjort att vi inte
kommer att tillåta att produkter som i dag inte får användas i Sverige
introduceras på nytt samt att vi avser att fortsätta vårt arbete med att
begränsa riskerna med bekämpningsmedel.

Anf. 41 SVEN BERGSTRÖM (c)

Fru talman! Jag får tacka miljöministern för svaret, även om jag
tycker att det är rätt annorlunda tonläge i svaret jämfört med de högtid-
liga löften och deklarationer som gavs inför EU-omröstningen. Då var
det minsann inte alls fråga om att över huvud taget fundera på något
sådant här. Då skulle miljögarantin gälla. Vi skulle inte behöva sänka
våra miljöambitioner på något område.

Nu säger Vibeke Bernson på Kemikalieinspektionen att om de
verksamma ämnena i medlet sätts upp på positivlistan kan vi tvingas att
godkänna växtskyddsmedel som vi tidigare förbjudit. Sverige måste
därför sätta in kraftiga resurser för att försvara och förklara vår stränga
syn på bekämpningsmedel.

Var det detta som var innebörden i miljögarantin? Jag trodde att det
var att vi inte skulle tvingas ta ett steg tillbaka, inte tvingas ha ett uppe-
hållande försvar för att klara de höga ambitioner på miljöområdet som
vi varit relativt överens om i Sverige.

Jag skulle vilja fråga om miljöministern är beredd att här och nu ga-
rantera att vi inte på något område behöver sänka kraven och om hon är
beredd att åberopa miljögarantin och driva dessa frågor så tufft som
hon och andra lovade inför folkomröstningen om EU i november.

Anf. 42 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! För det första skall vi arbeta för att inte bara Sverige
slipper dessa ämnen utan hela EU. För det andra förutsätter vi att vi i
framtiden inte skall använda några medel som hittills inte varit godkän-
da i Sverige. Jag åberopar också vad Ritt Bjerregaard säger i tidningar i
dag, något som hon framförde i Sverige och också vid miljöminister-
mötet, nämligen att hon som kommissionär förutsätter att inget land på
något område skall tvingas sänka sina krav.

Anf. 43 SVEN BERGSTRÖM (c)

Fru talman! Det skulle vara intressant att höra miljöministerns
kommentar till att Vibeke Bernson, chef för enheten för bekämpnings-
medel på Kemikalieinspektionen som förutsätts vara väl påläst i dessa
frågor, ändå går ut och varnar för att vi kan tvingas godkänna detta.

Miljöministern säger i sitt svar att det går att vidmakthålla förbud
gentemot ämnen som är uppförda på positivlistan, om man kan åberopa

16

vissa särskilda förhållanden i fråga om jordbruksteknik, växtskydd och
miljö. Det skall inte vara några om och men utan klara besked.

Den prövning som nu skall genomföras görs av motsvarigheter till
Kemikalieinspektionen i olika länder. Vi vet att den svenska inspektio-
nen är mycket tuffare än i många andra länder. Därför kan vi bakvägen
tvingas att ta ett steg tillbaka på det här området. Det är jag orolig för,
och jag tror att väldigt många som är engagerade i miljöfrågor är oroli-
ga för att det skall bli så. Tycker inte miljöministern att det är trist att vi
skall behöva ägna tid åt ett uppehållande försvar?

Anf. 44 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Jag tycker att det vore mycket trist om vi skulle behöva
ägna tid åt ett uppehållande försvar, men jag förutsätter att det inte
kommer att bli så. Jag förutsätter att dessa ämnen inte kommer att tillå-
tas i resten av EU heller. Det skall vi arbeta för. Det är bl.a. detta Ke-
mikalieinspektionen skall arbeta för.

Jag förutsätter att vi inte skall använda ämnen i Sverige som inte
använts tidigare. Vi kan aldrig ge hundraprocentiga garantier, men jag
hoppas att vi kan ge 99-procentiga garantier. Jag förutsätter att det som
miljökommissionären i dag säger också skall gälla. Inget land skall
behöva sänka sina miljökrav. Vi kommer i alla fall att arbeta mycket
hårt för det.

Anf. 45 SVEN BERGSTRÖM (c)

Fru talman! Får jag slutligen besked om vilka konkreta åtgärder
miljöministern är beredd att vidta för att säkra att det hon säger - inte
bara att hon förutsätter - också skall ske. Jag vill gärna veta om Miljö-
departementet och miljöministern faktiskt kommer att vidta några åt-
gärder.

Anf. 46 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Avslutningsvis kan jag säga att en av de åtgärder som
vi vidtar är att Kemikalieinspektionens budget kommer att förstärkas
betydligt. Den kommer att få 4 miljoner kronor extra för att arbeta med
kemikaliefrågor under det kommande året. Det handlar bl.a. om dessa
frågor.

Överläggningen var härmed avslutad.

14 § Svar på fråga 1994/95:375 om Klimatdelegationen

Anf. 47 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Lennart Daléus har frågat mig om vilka åtgärder rege-
ringen avser att vidta för att stärka Klimatdelegationens arbete.

Delegationen för klimatfrågor bildades 1993 och har tre huvudsak-
liga arbetsuppgifter. Den skall koordinera de svenska insatserna i den
internationella klimatpanelen (IPCC) och bereda arbetet med att ta
fram IPCC:s andra utvärderingsrapport. Delegationen skall också sam-

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 76

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

ordna de svenska forskningsinsatserna inom området. Slutligen skall
delegationen ge råd till regeringen inom klimatområdet. Klimatdelega-
tionens uppdrag hänger samman med avrapporteringen av IPCC:s and-
ra utvärderingsrapport. Delegationens mandat är därför tidsbegränsat
till den 31 december 1995.

Klimatkonventionens första partsmöte äger rum den 27 mars - den
7 april. Partsmötet har att ta ställning till en rad olika frågor som kom-
mer att påverka Sveriges och andra länders arbete. Jag är därför inte
beredd i dag att ge något besked om hur det framtida klimatarbetet bäst
skall organiseras.

Anf. 48 LENNART DALÉUS (c)

Fru talman! Jag får tacka miljöministern för svaret. Jag kan berätta
att skälet till att jag ställde frågan är att vi i jordbruksutskottet härom-
dagen hade ett besök av miljöministerns statssekreterare. Vid det tillfäl-
let frågade jag honom om Klimatdelegationen. Det flög i mig att också
fråga om man tänker lägga ned den och flytta över arbetsuppgifterna
till Naturvårdsverket.

Han sade förhållandevis diplomatiskt att han inte kunde svara nej på
den frågan. Då blir man ju litet orolig. Jag undrar om det finns någon
tanke på och om det har diskuterats i miljöministerns kansli att lägga
ner Klimatdelegationen. Det är min första fråga. Förs det sådana dis-
kussioner? Tänker man använda sitt privilegium att organisera arbetet
genom att lägga ner denna delegation som ju spelar en avgörande roll
såväl för forskningssamarbetet som när det gäller att koordinera och
samordna den svenska verksamheten för att hantera de oroande klimat-
förändringarna. Är det på det sättet, tror jag att man begår ett allvarligt
misstag.

Att avbryta delegationers verksamhet har den effekten att frågorna
blir just förvaltningsfrågor i må vara ett alldeles förträffligt verk, men
man förlorar då den spännande möjligheten att få idéer och förslag till
åtgärder utifrån. Miljöministern ger inget svar på den frågan. I det
förhållandevis kortfattade svaret hade det kunnat inrymmas litet av en
offensiv attityd.

Min första fråga är alltså: Finns det någon tanke på att utnyttja möj-
ligheten att lägga ner delegationen och lyfta över ansvaret till Natur-
vårdsverket?

Anf. 49 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Som jag har sagt avvaktar vi resultatet från klimatkon-
ferensen i Berlin. När vi har sett resultatet vet vi bättre hur vi skall
lägga upp arbetet. Därefter förbehåller vi oss rätten att lägga upp arbe-
tet så att vi får bästa möjliga resultat och politik när det gäller klimat-
frågorna.

Jag tycker att vi gärna kan diskutera klimatfrågorna här i kamma-
ren. Det är en oerhört viktig politisk fråga att diskutera offensivt. Hur
arbetet däremot skall organiseras hör inte riktigt hemma i riksdagens
kammare.

18

Anf. 50 LENNART DALÉUS (c)

Fru talman! Nu finns det ju ett visst samband mellan hur man orga-
niserar arbetet och möjligheten att vara offensiv. Jag tror att miljömi-
nistern delar den bedömningen. Det är inte vattentäta skott mellan
dessa två saker. Om man organiserar sig på rätt sätt och arbetar med de
organ som är lämpliga, är det klart att möjligheten att vara offensiv blir
större. Just Klimatdelegationen har dessa möjligheter och förutsätt-
ningar.

Jag diskuterar gärna även i denna stund klimatfrågorna med miljö-
ministern. Hennes kollega energiministern har i en artikel ganska nyli-
gen talat om att vi en bit in på sekelskiftet kanske skall överge den
traditionella svenska attityden att minska utsläppen när det gäller pro-
centsatser. Vi får kanske hålla med de andra, även de som har gjort
sämre ifrån sig hittills. Detta är just en sådan fråga som kan diskuteras i
en klimatdelegation, en delegation som har en politisk betydelse, bety-
delse för forskningen och för relationen med andra länder.

Därför återkommer jag till frågan: Skall Klimatdelegationen verkli-
gen kunna läggas ner?

Anf. 51 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! De politiska frågorna kring klimatarbetet är oerhört
viktiga. Jag ser fram emot och hoppas att det kommer att bli resultat
vid Berlinmötet, som gör att vi verkligen kan se fram emot ett nytt
bindande protokoll för att minska koldioxidutsläppen.

Vi kommer att ha anledning att diskutera hur en sådan minskning
fortsättningsvis skall ske även i Sverige. Men det är också oerhört vik-
tigt för oss att arbeta inom EU. EU är ju egentligen den enda kraft som
i dag kan vara drivande i det globala klimatarbetet, eftersom bl.a. USA
så väsentligt har minskat sitt arbete.

Det är en politiskt väldigt spännande tid som vi har att se fram emot
när det gäller klimatfrågorna. Hur dessa skall hanteras organisatoriskt
överlåter jag dock med glädje till min statssekreterare, och det tycker
jag att Lennart Daléus också kan göra.

Anf. 52 LENNART DALÉUS (c)

Fru talman! Det kan ju tänkas att jag med glädje överlåter de frå-
gorna till miljöministerns statssekreterare. Jag skall avstå från att över
huvud taget göra någon bedömning.

De frågor som miljöministern väcker här och nu ställde jag i en frå-
ga riktad till miljöministern, men den är redan överlämnad till energi-
ministern. Jag skall få svar på den litet senare i dag. Den handlade just
om de energipolitiska aspekterna som hänger samman med koldiox-
idutsläppen.

Sedan säger ministern att EU - jag tror att vi är lika goda EU-
vänner båda två - är det enda organ som kan vara pådrivande på klima-
tområdet. Detta är icke sant, fru talman. Även Sverige kan vara drivan-
de på klimatområdet och bör så vara. Det är själva poängen. Skall man
kunna vara drivande behöver man ett organ med den kompetens som
Klimatdelegationen har.

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

19

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

20

Jag är litet ledsen att jag så här i sista ögonblicket måste tolka mil-
jöministern så, att Klimatdelegationen kommer att läggas ner. Det be-
klagar jag, fru talman.

Anf. 53 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Lennart Daléus skall inte dra några förhastade slutsatser
utifrån ett principiellt ställningstagande om att jag inte vill diskutera
organisatoriska frågor som jag inte tycker hör hemma i kammaren. Man
skall då inte tro att alla sådana organisatoriska frågor omedelbart inne-
bär nedläggning av olika organ. Men, som sagt, jag överlåter detta till
min statssekreterare.

När det sedan gäller det politiska arbetet med klimatfrågorna är det
självklart att Sverige är drivande och skall vara drivande. Sverige har
också varit drivande både i EU och globalt.

Men om det gäller att få konferensen i Berlin att bli lyckad, tror jag
att oavsett vad Sverige gör är det viktigaste att EU uppträder som en
stark, samlad och enad internationell kraft med ett antal konkreta pro-
gram på agendan. Det ger en starkare effekt om EU uppträder som en
samlad kraft än om det bara är enstaka länder som agerar. Sverige
kommer att agera, men det allra viktigaste är att se till att det finns
någon som tar det globala ansvaret när inte USA och andra delar av
världen gör det.

Anf. 54 LENNART DALÉUS (c)

Fru talman! Jag skall fatta mig mycket kort.

Jag hoppas att kunna diskutera dessa frågor litet djupare senare i
dag när det gäller den fråga som har överlämnats till energiministern.

Om det är så, att det är miljöministerns statssekreterare som avgör
den här typen av delegationers vara eller icke vara, då tycker jag att
miljöministern skall gå till sin statssekreterare och be att man får behål-
la Klimatdelegationen.

Överläggningen var härmed avslutad.

15 § Svar på fråga 1994/95:361 om motorcykelklubbar

Anf. 55 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)

Fru talman! Siw Persson har frågat mig om regeringen avser att
omgående vidta ytterligare åtgärder mot s.k. out-law-klubbar.

Jag har i december förra året besvarat en riksdagsfråga om motor-
cykelklubbar och organiserad brottslighet. Den behandlade i stora delar
samma problem som Siw Persson nu aktualiserar.

Problemet med s.k. out-law-klubbar, som Hells Ängels, är inte nytt
vare sig för rättsväsendet eller för mig som justitieminister.

Ett av de allvarligaste problemen med dessa motorcykelklubbar är
de mer eller mindre förtäckta hot som målsägande, vittnen, poliser och
åklagare utsätts för av klubbmedlemmar eller av dem närstående perso-
ner. Dessa hot sker bl.a. i samband med att någon klubbmedlem miss-

tänks för brott, och syftet med hoten är att med olika medel hindra eller
direkt sabotera myndigheternas åtgärder och på så sätt förhindra att
personer som begått brott lagfors och döms.

Det är givetvis oerhört viktigt att myndigheterna vidtar åtgärder för
att ingripa mot den brottslighet som begås av medlemmar i dessa klub-
bar. Så sker också. Insatserna förutsätter att polisen har en god kunskap
om den brottslighet som förekommer i dessa mc-klubbar, och att poli-
sens internationella kontakter i dessa frågor är väl utvecklade. Riks-
kriminalpolisen arbetar för närvarande aktivt för att föra ut denna kun-
skap i den lokala polisorganisationen, där de operativa insatserna görs.

Regeringen har i årets budgetproposition markerat att insatser mot
våldsbrottslighet ytterligare skall prioriteras av polisen, och när det
gäller bl.a. motorcykelanknuten brottslighet finns det utvecklade ar-
betsmetoder. Som exempel på detta kan nämnas de insatser som Stock-
holmspolisens piketenhet gör i form av spaning, kartläggning och till-
slag vid brottsutredningar.

Även hos åklagarna finns kunskap om problemen, och en kartlägg-
ning av behovet av förbättringar pågår. Riksåklagaren gav i december
förra året inom åklagarväsendet ett uppdrag som bl.a. skall utveckla
myndigheternas arbetsmetoder avseende den aktuella brottsligheten.
Det arbetet skall vara färdigt i maj i år.

Justitiedepartementet förordnade i september 1994 en utredare att
bl.a. undersöka vilka åtgärder som kan förbättra skyddet för vittnen och
målsägande. Uppdraget har nu redovisats och är för närvarande föremål
för remissbehandling.

Jag kan också nämna att inom Europarådet arbetar en expertkom-
mitté, bl.a. efter svenskt initiativ, med att få fram en rekommendation
som tar sikte på problemen med hotade vittnen.

Regeringen kommer också inom kort att ge direktiv till en utredning
om bl.a. polisunderrättelseregister. Ett sådant register har till syfte att
underlätta och effektivisera polisens arbete med bl.a. denna typ av grov
organiserad brottslighet. Möjligheterna att införa ett sådant register
skall utredas skyndsamt.

Jag håller mig naturligtvis informerad om det arbete som pågår, och
om lagstiftningsåtgärder visar sig nödvändiga kommer jag att ta initia-
tiv till sådana.

Anf. 56 SIW PERSSON (fp)

Fru talman! Jag vill tacka justitieministern för svaret.

Jag vet att det var en frågedebatt i december, men då var det inte
känt för det stora flertalet att siffrorna var så obehagliga i fråga om att
så många inte har någon regelrätt inkomst, att så många är fällda för
brott - inte mindre, utan grövre brott - och att många kör utan körkort.
Det var därför jag ställde frågan.

Det finns utvecklade arbetsmetoder, som det står i svaret, men ty-
värr har inte alla polisdistrikt kommit till skott och har inte de utveck-
lade arbetsmetoderna ute på fältet. Jag skall inte nämna något särskilt
polisdistrikt, men jag vet att det är så. Det innebär att man i vissa di-

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

21

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

22

strikt är bra på att spana och kartlägga, men man är inte alls så bra på
att verkställa det man har spanat och kartlagt.

Det som också oroar mig när jag har talat med poliser ute på fältet
är att man från flera håll har sagt att man inte känner att man har till-
räckligt stöd uppifrån. Då menar man inte stöd från RPS utan på depar-
tementsnivå.

Jag har då förhört mig om det finns någon samordnare eller ansva-
rig person inom departementet som skall hålla ihop problematiken. Vi
har lärt oss att det annars är lätt att saker och ting trillar mellan stolar-
na, och att polis, åklagare, skattemyndigheter och Vägverket drar åt
olika håll. Det saknas alltså en samordnare. Jag vill fråga om ministern
är beredd att tillsätta en sådan.

Dessutom vill jag fråga: Tycker ministern att det räcker med de be-
fintliga resurserna? Då menar jag inte bara att det skall vara mer peng-
ar, utan att det räcker till organisatoriskt och att vi också har lagar som
verkligen räcker till.

Anf. 57 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)

Fru talman! Först gällde det samordningen inom regeringskansliet.
Precis som Siw Persson påpekar, sträcker sig en del av problematiken
över Justitiedepartementets gränser. Vi har ett väl utvecklat berednings-
förfarande i regeringskansliet när det gäller frågor som rör flera depar-
tement. Tyngdpunkten ligger trots allt i Justitiedepartementet. Det
handlar mycket om just polisens och åklagarnas arbete och den lag-
stiftning som reglerar de myndigheternas arbete. Det finns i Justitiede-
partementet.

Organisationen inom Justitiedepartementet är sådan att frågorna är
samlade på ett mycket litet antal personer, som dagligen samarbetar
med varandra. Jag tror inte att det finns några samordningsproblem
inom regeringskansliet.

Däremot är det ofta betydligt svårare att samordna myndigheter som
arbetar ute på fältet. Var och en är upptagen och ambitiös i sitt arbete
och behöver utveckla just sättet att arbeta samordnat. Det är en av de
frågor som både polismyndigheten och åklagarmyndigheten arbetar
med. Det gäller inte bara den här typen av brottslighet, utan många
andra sorters brottslighet.

En åsikt som många ute på fältet har kommit fram till är att man en-
sam har svårt att komma åt en hel del brottslighet av det här slaget men
också ekonomisk och annan brottslighet, och att man måste samarbeta
med alla de myndigheter som kan tänkas vara inkluderade. Det ingår i
det som jag redogjorde för, dvs. den metodutveckling och kartläggning
som pågår inom polis- och åklagarmyndigheterna.

Huruvida det här leder till att man kommer fram till att det finns
några brister, svagheter eller önskemål om ytterligare lagstiftning vet
jag inte. För dagen finns det inte några sådana önskemål. Jag redogjor-
de för det arbete som pågår i lagstiftningsväg. Det handlar om målsä-
gande och vittnen och om polisens register. Det arbetar vi med. Om det
dyker upp andra önskemål kommer vi naturligtvis att överväga också
dem.

Anf. 58 SIW PERSSON (fp)

Fru talman! Vi är säkert överens om hur vi skall försöka åtgärda de
kvalificerade hot som det är fråga om. Men jag vill än en gång under-
stryka vikten av att de som jobbar ute på fältet vet att det finns en per-
son som de kan vända sig till på departementet eller högre upp. Något
som jag har lärt mig under årens lopp är att det är väldigt svårt att veta
vem man skall vända sig till. Alla är så arbetsbelastade inom olika
myndigheter att det inte är självklart att någon tar initiativet och säger
att han tar på sig också detta. Frågor trillar ofta mellan stolarna.

Jag vill bara föra vidare till ministern att poliser ute på fältet hade
uppskattat om de hade haft en rak kanal hela vägen upp till departe-
mentet.

Anf. 59 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)

Fru talman! Jag känner mig något förvirrad över frågan. Skulle det
vara så att svensk polis inte vet hur man kontaktar Justitiedepartementet
eller kommer i kontakt med ansvariga personer? Det tror jag inte kan
vara riktigt med sanningen överensstämmande.

Organisationen inom Justitiedepartementet när det gäller brott, polis
och åklagare är mycket enkel. Det råder inget som helst tvivel om vem
som ansvarar för den här typen av frågor. Jag vet att det förekommer en
mycket intensiv kontakt mellan myndigheterna på fältet och tjänste-
männen i departementet. Jag försäkrar att det inte finns några oklarhe-
ter i fråga om vem man skall tala med. Ytterst har man alltid statssekre-
terare och minister att vända sig till.

Anf. 60 SIW PERSSON (fp)

Fru talman! Vi skall inte gå in i någon längre debatt om det här,
men jag kan bara konstatera hur olika syn man har på saker och ting när
man sitter i toppen och när man är på gräsrotsnivå.

Överläggningen var härmed avslutad.

16 § Svar på fråga 1994/95:362 om promillegräns för sjötrafik

Anf. 61 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)

Fru talman! El ver Jonsson har frågat mig om regeringen avser att
snarast lägga fram förslag om en promillegräns för all sjötrafik.

Jag vill inledningsvis säga att jag har besvarat en nästan likalydande
fråga från El ver Jonsson här i kammaren den 18 oktober förra året.

Frågan om att knyta straffbarheten vid sjöfylleri till promillegränser
har aktualiserats vid ett flertal tillfällen, men har hittills inte lett till
någon lagstiftning. Det har anförts olika skäl mot en sådan reglering,
men framför allt har hänvisats till de särpräglade och mycket varieran-
de förhållanden som råder inom sjötrafiken.

Som jag nämnde i svaret på Elver Jonssons fråga för bara några
månader sedan, är det förenat med betydande svårigheter att i lagstift-
ningen särskilja de situationer där promilleregler kan vara påkallade

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

23

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

från situationer där något sådant behov inte finns. Sjölagens bestäm-
melser om nykterhet till sjöss omfattar nämligen all trafik på sjön, från
kanoter och segelbrädor till oceangående fartyg av olika slag. Medan
kravet på nykterhet i vägtrafiken endast avser förare, gäller för sjölivet
dessutom ett nykterhetskrav inte enbart för den som framför ett fartyg
utan även för den som i övrigt ombord fullgör en uppgift av väsentlig
betydelse för säkerheten till sjöss.

Det är självfallet av största vikt att säkerheten i våra farvatten - vad
gäller både nöjestrafik och yrkesmässig sjöfart - hålls på en hög nivå,
och det är ingen tvekan om att straffbestämmelser om onykterhet till
sjöss kan spela en betydelsefull roll i detta sammanhang. På mitt för-
slag ändrades också straffbestämmelserna om sjöfylleri den 1 juli 1991.
Ändringarna innebar en skärpt syn på onykterhet till sjöss. Bl.a. delades
sjöfylleribrottet in i två grader, sjöfylleri och grovt sjöfylleri. Ett av
syftena med lagändringen var att det skulle komma tydligare till uttryck
att vissa gärningar borde bedömas strängare. Samtidigt innebar änd-
ringarna att det gavs utrymme för att göra en mer nyanserad bedömning
i påföljdsfrågan med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall.

År 1993 uttalade den dåvarande regeringen i proposition
1993/94:44 Grovt rattfylleri m.m. att effekterna av 1991 års ändringar
ännu inte klarlagts och att man därför borde avvakta med att införa nya
regler på området. I stället fick Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i upp-
drag att utvärdera 1991 års ändringar på sjöfyllerilagstiftningens områ-
de. Man uttalade samtidigt att frågan om ytterligare skärpningar - t.ex.
i form av promilleregler - får tas upp på nytt efter det att BRÅ har
redovisat sitt uppdrag. Utskottet hade inte någon erinran mot detta vid
riksdagsbehandlingen av propositionen.

BRÅ skulle ursprungligen ha redovisat sitt uppdrag i februari i år,
men redovisningen har tyvärr blivit något fördröjd. Uppdraget kommer
i stället att redovisas innan utgången av juni detta år.

I oktober förra året svarade jag Elver Jonsson att jag inte var beredd
att ta ställning i frågan om införande av promilleregler i sjölagen innan
underlaget från BRÅ föreligger. Jag står fortfarande kvar vid den be-
dömningen.

Anf. 62 ELVER JONSSON (fp)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Ändå måste jag tolka
svaret på min fråga om att snarast lagstifta som ett nej. Statsrådets svar
är att man skall vänta och se, vilket jag menar är alltför passivt. An-
ledningen skulle vara att det ytterst handlar om att BRÅ:s färdiga re-
dovisning skulle vara avgörande för lagstiftningen.

Som fru statsrådet säger har frågan om sjönykterheten varit uppe i
debatter under många år. Det har väckts motioner, och frågor och in-
terpellationer har framställts. Frågan är väl minst sagt mogen - ja,
kanske rent av övermogen. Parterna på arbetsmarknaden tog ju saken i
egna händer och sade: Vi kan inte vänta längre. Vi behöver ha ett eget
regelsystem, som i och för sig skulle kunna ligga till grund för en lag-
stiftning.

24

Jag tycker, fru talman, att det finns anledning att uttala en honnör
för Sjöfolksförbundet och Redarna, som här har handlat i sjösäkerhe-
tens intresse.

Nu upplever jag att fru statsrådet närmast är något besvärad för att
jag återkommit inom ett halvår. Men jag fick ju, som sades i svaret, ett
löfte om att man vid BRÅ skulle vara färdig med underlaget den 1
februari. Därför uppfattar jag det som rimligt att man föreslår en lag-
stiftning.

Statsrådet bekänner sig ju till problemen, men kanske reser sig svå-
righeterna att lagstifta. När det gäller just de juridiska knepigheterna
finns faktiskt de uppslag som Väg- och sjöfyllerikommittén presentera-
de, vilka är högst användbara. Därför skulle jag vilja rikta en uppma-
ning till Justitiedepartementets chef att snarast föreslå en lagstiftning,
för det är ingen tvekan om att det finns ett mycket starkt folkligt stöd
för en sådan åtgärd. Min fråga är: Går det att snabba på detta för att få
fram det före sommaren?

Anf. 63 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)

Fru talman! Som jag sade i mitt svar tycker jag att vi skall följa
riksdagens uppfattning, som såvitt jag förstår Elver Jonsson delade,
nämligen att vi skall avvakta BRÅ:s rapport. Då tycker jag att vi gör
det.

Anf. 64 ELVER JONSSON (fp)

Fru talman! Låt mig bara tillägga att jag hade större förhoppningar
när det gäller både BRÅ:s och framför allt departementets förmåga att
hålla tempo i frågan.

När statsrådet nu breddar svaret och talar om sjölivets annorlunda
situation gentemot annan trafik låter det närmast som en ursäkt, för
dessa förhållanden var ju väl kända av den statliga utredningen som
lade fram ett gott förslag. Dessa skilda situationer lever ju både besätt-
ningsmän och redare med. De bör kunna komma till en slutsats som
väsentligt höjer sjösäkerheten.

Det är dags, fru talman, att lagstiftarna raskar på.

Överläggningen var härmed avslutad.

17 § Svar på fråga 1994/95:364 om industriföretaget JICC

Anf. 65 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)

Fru talman! Sven-Åke Nygårds har frågat mig om jag avser att vidta
några åtgärder med anledning av att industriföretaget Järfälla ICC har
ställt in betalningarna, vilket hotar 700 arbetstillfällen.

Järfälla ICC AB - som numera är försatt i konkurs - ägs till 49 %
av Atle AB. Atle är dock inget statligt riskkapitalbolag, även om mind-
re andelar av Atle ägs av vissa organ med statlig anknytning. Det hel-
statliga bolaget ALMI Företagspartner AB och Stiftelsen Industri- och

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

25

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

nyföretagarfonden äger vardera 10 %. Vidare äger fyra s.k. teknikbros-
tiftelser sammanlagt drygt 7 % av aktierna i Atle.

Vi i Näringsdepartementet har haft samtal med de båda ägargrup-
perna och framhållit att vi ser allvarligt på situationen. Men regeringen
kan av minst två skäl inte ingripa.

För det första går det inte - även om vi skulle vilja - eftersom vi
inte kan styra och ställa i Atle, där staten enbart har en mindre aktiepost
via ALMI Företagspartner AB. De andra posterna med statlig anknyt-
ning innehas av stiftelser med en självständig ställning.

För det andra är det ingen självklarhet att vi skulle göra det även om
vi kunde. Det finns, och bör finnas, en ansvarsfördelning mellan ett
företags ägare, dess styrelse och dess företagsledning. Ägarna varken
kan eller bör påverka de lagliga beslut som fattas i enskilda ärenden.

Svaret på frågan är alltså att regeringen inte kan vidta några åtgär-
der för att ägarna till Järfälla ICC skall skjuta till mer kapital.

En annan sak är att staten och regeringen allmänt sett utgår från att
företagsägare och företagsledare i Sverige uppträder ansvarsfullt när
företag drabbas av tekniska eller marknadsmässiga problem.

Det är självfallet regeringens förhoppning att Järfälla ICC:s ägare
och andra intressenter kan finna lösningar som innebär att en verksam-
het med avancerad teknik och ett betydande antal sysselsatta även i
fortsättningen kan bedrivas i Järfällafabriken.

Om det blir aktuellt att friställa personal, kommer de arbetsmark-
nadspolitiska organen på sedvanligt sätt att pröva vilka åtgärder som
kan vidtas för att mildra verkningarna.

Anf. 66 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s)

Fru talman! Jag tackar näringsministern för svaret på min fråga.
Tyvärr är jag inte särskilt nöjd med svaret, även om jag har viss förstå-
else för näringsministerns inställning i frågan.

Jag vill betona det som jag tagit upp i min fråga, att de i Järfälla
som nu riskerar att bli arbetslösa går ut i arbetslöshet i en region där
industriarbete är en mycket stor bristvara. Av det skälet är det synd att
statsmakten inte kan göra någonting. Som sagt var, är det stor brist på
industriarbetsplatser i Stockholm.

Jag hade hoppats att näringsministern skulle ha litet mer besked att
ge beträffande min fråga.

Anf. 67 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)

Fru talman! Jag delar helt och hållet Sven-Åke Nygårds bekymmer
över arbetslösheten i både Järfälla och andra delar av landet.

Den fråga som har ställts rör emellertid ifall regeringen avser att
vidta några åtgärder. Som jag förklarade för Sven-Åke Nygårds finns
för det första inte ens de formella förutsättningarna för detta.

För det andra tror jag trots allt att det långsiktigt är viktigt att den
arbetsfördelning som skall råda mellan ett bolags olika organ vidmakt-
hålls. Det är ju inte så att jag eller personalen i departementet har den
kompetens som krävs för att gå in i en enskild affär och avgöra om det

26

t.ex. skall satsas mera pengar, utan här råder en arbetsfördelning som
rimligen bör råda.

Men jag har inga som helst svårigheter att dela Sven-Åke Nygårds
oro för vad som kan tänkas inträffa. Nu har jag emellertid inhämtat att
de som har ansvaret för situationen, dvs. konkursförvaltare och andra
intressenter, inte ligger på latsidan. Deras förhoppningar är att finna
lösningar som skall kunna tillgodose olika vitala intressen.

Anf. 68 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s)

Fru talman! Det som har hänt sedan jag ställde frågan är att företa-
get har gått i konkurs, nämligen i fredags. Detta har naturligtvis ytterli-
gare aktualiserat frågan om åtgärder.

Det som förvånar mig litet grand är att staten - som i och för sig är
en liten ägare till ett riskkapitalbolag - efter att ha varit med och satsat
pengar i detta företag under ganska lång tid, nu kommer underfund med
att det inte skall satsas pengar längre.

Jag kan förstå näringsministerns problem att inte kunna påverka
detta bolag, men jag vill ändå framföra att jag är litet missnöjd med
statens sätt att hantera riskkapital.

Anf. 69 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)

Fru talman! Som har framgått av en lång rad andra debatter också
här i kammaren är inte heller regeringen helt och hållet nöjd med den
konstruktion som vi har med Atle och Bure. Men precis som Sven-Åke
Nygårds säger är de inte statliga riskkapitalbolag. Deras konstruktion
gör att de heller inte fungerar särskilt bra som riskkapitalbolag.

Allmänt sett är det naturligtvis angeläget att den som går in i ett
högriskprojekt, som med nödvändighet måste bli långsiktigt, också
skall ha uthållighet att driva det vidare samt också skall ha kompetens
att på ett tidigt stadium göra den analys som behövs för att bedöma om
det är värt risken.

Anf. 70 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s)

Fru talman! Jag tror inte att vi kommer längre i den här diskussio-
nen. Men vi tycks vara överens om en sak, och det är att vi är litet
tandlösa när vi inte kan sätta in åtgärder och vara litet uthålligare när vi
satsar. När det gäller industriprojekt är det ytterst viktigt att statens
satsningar är uthålligare än de har visat sig vara i det här fallet.

Anf. 71 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)

Fru talman! Jag tror inte heller att vi kommer så mycket längre.
Men jag vill bara säga, att formellt är det faktiskt inte staten som är
med.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

27

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

18 § Svar på fråga 1994/95:367 om den maringeologiska under-
sökningsverksamheten

Anf. 72 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)

Fru talman! Per Lager har frågat miljöminister Anna Lindh vad hon
avser att göra för att förhindra de negativa konsekvenser som en ned-
läggning av den marina övervakningen, sedimentforskningen och kart-
läggningen av havsbotten inom den svenska ekonomiska zonen skulle
innebära. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall
svara på frågan.

Som Per Lager är medveten om har regeringen vidtagit kraftfulla
besparingsåtgärder i syfte att komma till rätta med den svenska eko-
nomin. Dessa åtgärder drabbar alla områden inom det svenska samhäl-
let och då givetvis även de statliga myndigheterna. Jag vill därför upp-
repa vad regeringen sagt i budgetpropositionen om SGU och dess ma-
ringeologiska undersökningsverksamhet.

Sveriges geologiska undersökning, dvs. SGU, omfattas av regering-
ens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Det för SGU föreslagna
besparingskravet är av sådan storlek att det enligt regeringens bedöm-
ning inte är rimligt att ytterligare justera produktionsmålen. Det bör i
stället bli fråga om att någon eller några verksamheter läggs ned. Re-
geringen har efter en noggrann genomgång av SGU:s olika verksamhe-
ter i budgetpropositionen förslagit att den maringeologiska undersök-
ningsverksamheten avvecklas. Jag vill i sammanhanget nämna att även
SGU prioriterat en avveckling av den maringeologiska verksamheten
för att klara av angivet sparkrav.

Jag delar givetvis Per Lagers uppfattning att det är viktigt att Sveri-
ge lever upp till internationella konventioner inom miljöområdet. Jag
vill också till Per Lager säga att jag självfallet inte har något emot att
den maringeologiska verksamheten får fortsätta. Det förutsätter emel-
lertid att besparingen kan åstadkommas på annat sätt.

Anf. 73 PER LAGER (mp)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag är förstås inte alls nöjd. Jag är
förvånad, och jag har väldigt svårt att förstå svaret med tanke på den
lilla besparing det handlar om i förhållande till det betydligt högre pris
som det kostar vad gäller åtagandet.

Enligt de olika konventioner som Sverige har skrivit på skall vi ha
kontroll över det havsområde som omger Sverige. Den kontrollen kan
vi inte ha om vi inte kan undersöka botten. I dag är det faktiskt 85 % av
botten som kvarstår när det gäller undersökningar av våra bottenförhål-
landen. Det gäller inte bara att ta reda på de geologiska karaktärerna.
Det handlar också bl.a. om segmentprover.

Jag förstår inte hur vi skall kunna leva upp till åtagandena. Nä-
ringsministern kan kanske tala om för mig hur vi skall kunna leva upp
till våra åtaganden när det gäller konventionerna i Paris, Oslo, London,
Helsingfors och Rio och havsrättskonventionen från 1994.

28

Anf. 74 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)

Fru talman! Jag är medveten om det Per Lager säger. Det fartyg det
nu är frågan om fyller en lång rad olika funktioner. Det finns en lång
rad olika intressenter i verksamheten, varav Per Lager tar upp vissa.
Jag vill inte ett ögonblick bestrida att fartyget och den verksamhet man
där bedriver fyller viktiga funktioner. Det var länge sedan staten kunde
spara i verksamhet utan att det märktes. Det har inte bara vad gäller
SGU:s verksamhet utan också på alla andra områden som jag har an-
svar för varit ett utomordentligt plågsamt spararbete, som vi emellertid
har bedömt vara nödvändigt.

Som jag sade i svaret har regeringen redovisat en prioritering för
hur denna besparing skall gå till, som dessutom stämmer överens med
SGU:s egen prioritering på det området.

Självfallet är riksdagen suverän i detta avseende, och om riksdagen
vill göra andra prioriteringar och göra besparingen på något annat om-
råde är riksdagen suverän att göra det. Nu ligger bollen helt klart hos
riksdagen. Regeringen företar sig självfallet inte någonting i saken.

Anf. 75 PER LAGER (mp)

Fru talman! Man har ställt ett 5-procentigt sparkrav och dessutom
gjort ett förslag angående de 13 miljoner kronor som verksamheten
kostar. Man skall också sälja det fartyg som används.

Kommunerna har i sina översiktsplaner skyldighet att ha kontroll
över sitt havsområde. För att kunna ha det måste man ha ett underlag,
som just SGU:s undersökningsverksamhet kan ge. Det står i vår natur-
resurslag, i vår plan- och bygglag och i vår kontinentalsockellag.

Det finns kraftiga skäl att behålla verksamheten. Jag hoppas verkli-
gen att riksdagen fattar ett annat beslut än vad regeringen har föreslagit.

Anf. 76 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)

Fru talman! Jag har full förståelse för Per Lagers inställning till frå-
gan och respekterar den självfallet.

SGU:s besparingskrav var tufft - det medges gärna. Men det var
inte tuffare än det som har lagts på andra delar av statlig förvaltning.
Jag skall inte trötta vare sig kammaren, talmannen eller Per Lager med
siffror och procentsatser, men jag konstaterar att det inte på något av-
görande sätt avviker från den typ av sparbeting som har lagts ut på
statsförvaltningen i övrigt.

Anf. 77 PER LAGER (mp)

Fru talman! Vi får hoppas att riksdagen fattar ett annat beslut och
att man framför allt i utskottet förstår detta litet bättre. Länsstyrelsen
har förstått det. Försvaret har förstått det. De marina centrumen har
förstått det, och även Naturvårdsverket. Jag hoppas att regeringen lär
sig något av det.

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

29

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

Anf. 78 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)

Fru talman! Vi lär oss mycket av detta - bl.a. att alla kan vara över-
ens om besparingar i princip, men att det är väsentligt svårare att accep-
tera det i en verksamhet som berör en själv.

Överläggningen var härmed avslutad.

19 § Svar på fråga 1994/95:356 om val av utredare

Anf. 79 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Fru talman! Torsten Gavelin har frågat mig om regeringen avser att
ändra beslutet att vice ordföranden i Utlänningsnämnden skall utreda
om svenska myndigheter följer FN:s barnkonvention när det gäller
behandlingen av flyktingbarn.

Inledningsvis vill jag ge en kort bakgrund. I slutet av november
1994 tillsattes den parlamentariska kommitté som skall se över hela
invandrings- och flyktingpolitiken. I detta uppdrag ingår som ett del-
moment att göra en genomgång av hur myndigheternas tillämpning av
svensk lag beaktar de åtaganden som Sverige gjort i och med anslut-
ningen till FN:s kommission om barns rättigheter. Eftersom jag be-
dömde frågan vara viktig skulle uppdraget i denna del genomföras med
förtur och redovisas till regeringen i och med mars månads utgång
1995.

Kommittén har sedan i sin tur uppdragit åt rådmannen vid Göte-
borgs tingsrätt, tillika vice ordföranden i Utlänningsnämnden, Barbro
Thorblad att utreda frågan. Hon är såvitt jag känner till en mycket
kompetent person med bred juridisk bakgrund.

Av den information som jag har fått från kommittén framgår att den
utredning som Barbro Thorblad gjort kommer att föreläggas även andra
personer och organisationer för att man skall få in synpunkter från en
vidare krets. Först därefter tar den parlamentariska kommittén ställning
till vad den själv kommer att föreslå regeringen.

Svaret på Torsten Gavelins fråga är således att jag inte avser att
vidta några sådana åtgärder.

Anf. 80 TORSTEN GAVELIN (fp)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Bakgrunden till frågan
är att flera organisationer som har med barnens säkerhet att göra har
reagerat inför det förhållande att vice ordföranden i Utlänningsnämn-
den är satt att utreda bl.a. Utlänningsnämndens agerande mot bakgrund
av FN:s barnkonvention.

Det är givet att en sådan utnämning är mycket känslig. Vi har upp-
levt ett antal fall i Sverige som har upprört många - inte minst organi-
sationer som t.ex. Rädda Barnen, som är aktiv på detta område.

Statsrådet har nu sagt att det inte kommer att bli någon förändring,
och det var väl heller inte att vänta. Det är ju inte regeringen som har
tillsatt denna utredare.

30

Tycker statsrådet att det är lämpligt att en utredare som skall belysa
myndigheternas agerande sitter med i en myndighet?

Anf. 81 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Fru talman! I detta fall är personen en av de vice ordförandena och
tjänstgör naturligtvis sporadiskt i Utlänningsnämnden. Det hindrar inte
att kommittén som har utsett henne har uttalat sitt mycket starka förtro-
ende för personen i fråga och för hennes integritet.

Jag vill gärna upprepa det jag sade alldeles nyss: Olika personer
och organisationer har möjlighet att komma med synpunkter på det av
Barbro Thorblad framlagda slutresultatet av undersökningen och utvär-
deringen. Därefter har en parlamentarisk kommitté, som är sammansatt
på så sätt att alla riksdagens partier finns närvarande och representera-
de, alla möjligheter i världen att lägga fram synpunkter på det som
sedermera från kommitténs sida skall överlämnas till regeringen. Bar-
bro Thorblad är i detta fall inte ensam om att göra bedömningarna, utan
det är en rad organisationer, personer och även den parlamentariskt
sammansatta kommittén som har det slutliga ställningstagandet i sin
hand.

Jag finner inte att det finns skäl till misstro eller till att misstänka att
det skulle vara fråga om någon form av manipulation från Barbro
Thorblads sida. Jag vill starkt understryka att kommittén har uttalat sitt
stora förtroende. Det finns ingenting som tyder på att det skulle finnas
anledning att ifrågasätta det.

Anf. 82 TORSTEN GAVELIN (fp)

Fru talman! Jag håller med statsrådet om det. Problemet är dock att
hennes utlåtande över myndigheternas agerande får mindre trovärdighet
i och med att hon själv sitter i en sådan här myndighet som hon har att
granska. Det är problemet.

Jag tackar för svaret. Vi kommer, som statsrådet sade, att få ta
ställning till resultaten i sinom tid.

Överläggningen var härmed avslutad.

20 § Svar på fråga 1994/95:363 om asyl för vissa assyrier/syrianer

Anf. 83 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Fru talman! Ingrid Näslund har frågat mig om jag tänker föreslå re-
geringen att de asylsökande assyrier/syrianer som har nära anhöriga i
Sverige beviljas uppehållstillstånd här så att de inte tvingas gå en
mycket otrygg framtid till mötes i Turkiet.

De assyrier/syrianer som har anhöriga här i landet har redan i dag
enligt utlänningslagen, självfallet under vissa förutsättningar, rätt att få
uppehållstillstånd här. Det är inte aktuellt att göra några undantag för
dem som faller utanför de kriterier som ställs i utlänningslagen. Den
parlamentariska kommitté som utreder flykting- och invandringspoliti-

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

31

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

ken har att se över även reglerna för anhöriginvandringen. Kommittén
skall slutföra sitt arbete till sommaren.

De utlänningar som i sina hemländer riskerar förföljelse är hänvisa-
de till att lämna sitt land och söka asyl i något annat land. Asylansök-
ningar som görs här i landet prövas självständigt av Statens invandrar-
verk och Utlänningsnämnden. Regeringen kan endast pröva och besluta
i ärenden som Invandrarverket eller Utlänningsnämnden finner skäl att
överlämna till regeringen för prövning. Regeringen får enligt gällande
utlänningslag inte fatta ett sådant beslut som Ingrid Näslund efterfrågar.

Utlänningsnämnden och Invandrarverket inhämtar kontinuerligt in-
formation, och samråder med UNHCR, om det aktuella läget i de län-
der som deras beslut berör och gör därefter bedömningar av hur denna
information bör påverka beslutsfattandet i enskilda asylärenden. Detta
är naturligtvis något som även gäller bedömningen av kristna asylsö-
kande från Turkiet.

Jag vill även tillägga att det alltid är den enskildes skyddsbehov
som skall vara avgörande för om asyl skall beviljas eller inte. Riksda-
gen har beslutat att uppehållstillstånd av humanitära skäl får beviljas
när förhållandena i hemlandet är sådana att det vore inhumant att tvinga
utlänningen att återvända dit, t.ex. när det pågår inbördesstrider i lan-
det. Det man här har avsett är situationen i landet som helhet, inte bara
i en del av det. I den asylpraxis som tillämpas i fråga om Turkiet i dag
hänvisas de asylsökande från de sydöstra delarna av Turkiet, kristna
likaväl som kurder, och som inte bedöms riskera förföljelse vid ett
återsändande, att bosätta sig i andra delar av landet. De hänvisas till det
s.k. internflyktsalternativet. Detta är en praxis som gäller och tillämpas
i många av de europeiska länderna. Denna praxis är helt i linje med
Sveriges ansvar gentemot Genévekonventionen.

Anf. 84 INGRID NÄSLUND (kds)

Fru talman! Invandrarminister Leif Blomberg. Jag ber att få tacka så
mycket för svaret på min fråga.

Vi vet att assyrier/syrianer som lever i sydöstra Turkiet under en
lång följd av år har varit utsatta för vad som kan benämnas som en
verklig etnisk rensning. Tidigare bodde ungefär 70 000 assyri-
er/syrianer i det området. För mycket länge sedan var det förstås ännu
fler som bodde där. De har nu fördrivits, bl.a. eftersom de har kommit i
kläm mellan regeringens trupper och kurderna. Det har visat sig att i
den delen av landet har regeringens representanter varit helt oförmögna
att ge dessa människor det skydd de behöver. Leif Blomberg har inte
heller angett någon annan uppfattning om den saken.

Den här situationen i Turkiet har lett till att det till vårt land har
kommit ett stort antal assyrier/syrianer. Jag tror att det rör sig om minst
40 000 personer, medan andra säger att det är fråga om betydligt flera.
Den lilla spillra av den här folkgruppen som nu finns kvar i sydöstra
Turkiet uppgår troligen bara till ett par tusen människor. Av dem har
kanske 400-500 personer anknytning till Sverige. Det är således ytterst
få.

32

En del av de personer som har kommit till Sverige och sökt asyl
avvisas. I en del av fallen har det, enligt vad jag har kunnat utröna,
funnits tungt vägande skäl för att bevilja asyl. Ett exempel som nyligen
var aktuellt gällde en familj där föräldrarna var analfabeter. En dotter
var mycket kortväxt, så till den grad att det i Turkiet betraktas som ett
absolut handikapp. Hon skulle få mycket svårt att klara sig i Turkiet.
Denna familj har t.ex. avvisats utan att man har tagit hänsyn till dessa
skäl.

Jag vill fråga om invandrarministern har uppfattningen att man i alla
dessa fall verkligen har tagit hänsyn till hur svårt det är att klara sig
även i Istanbul.

Anf. 85 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Fru talman! För närvarande är bedömningen att det är möjligt med
internflyktsalternativet i Istanbul. Mot bakgrund av vad man i dag kan
se av utvecklingen i Turkiet vet man inte om den här situationen kom-
mer att förändras på något avgörande sätt. I så fall kan möjligheterna
stängas för de här människorna.

Då får vi ett helt nytt läge. Då har våra myndigheter, Invandrarver-
ket och Utlänningsnämnden, att ta hänsyn till de nya omständigheterna
och lägga till dem i underlaget för bedömningen av asylansökningar
och ta ställning till om avvisningsbeslut skall verkställas eller inte.
Därom vet vi intet.

För närvarande är internflyktsalternativet möjligt, och vi är inte en-
samma om att tillämpa den principen. Ytterligare ett antal länder i
Europa har samma synsätt som vi och gör på samma sätt. Vi följer
naturligtvis denna fråga mycket noggrant. På departementet håller vi
just nu på att se över situationen i Turkiet, inte minst i de sydöstra
delarna, för att göra en uppdatering av vår information.

Anf. 86 INGRID NÄSLUND (kds)

Fru talman! Jag tycker att det är bra att invandrarministern säger att
man följer den nu aktuella situationen. När jag lämnade in min fråga
hade de senaste händelserna ännu inte inträffat. Det var således inte på
den grunden som jag ställde min fråga.

Under den förra regeringens sista dagar i regeringsställning skick-
ade man i väg en grupp från UD som undersökte flyktalternativet i
Istanbul och Ankara. I den undersökningen kom man fram till att det
ingalunda var okomplicerat att använda dessa båda städer som flyktal-
temativ.

Det är en sak om det gäller unga välutbildade människor. Men i
många fall gäller det, vilket jag sade tidigare, analfabeter. Det gäller
människor som har stora svårigheter att klara sig själva om de inte har
mycket nära släktingar att få hjälp av. En ung gymnasist har t.ex. utvi-
sats på dessa grunder. Jag undrar om invandrarministern inte tänker
sätta sig in i en del av de enskilda fallen för att se vilka konsekvenserna
blir för enskilda människor.

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 76

Prot. 1994/95:76

21 mars

Anf. 87 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Vi litar på att våra myndigheter gör korrekta bedömningar. Jag kan

känna mycket starkt för människor som blir avvisade från vårt land till

Svar på frågor

andra länder där situationen inte är avundsvärd - och som vi själva
kanske inte heller skulle ha velat återvända till. Men det är en sak.

Om vi har en reglerad invandring till Sverige - vilket är fallet - har
riksdagen fattat de beslut som krävs för att reglera den. Det innebär att
man emellanåt hamnar i situationer - det gör även jag när jag som
minister skall ta ställning eller följa ett fall - då hjärtat säger en sak och
den lagtekniska hjärnan säger en annan sak. Då hamnar man ibland på
fel sida ur hjärtats utgångspunkt.

Anf. 88 INGRID NÄSLUND (kds)

Fru talman! Det fall som jag här har refererat och i liknande fall där
det finns starka humanitära skäl - och vad som i tidigare skeden har
bedömts vara humanitära skäl - har människor som har nära anhöriga i
Sverige utvisats. De hamnar helt ensamma i en miljonstad som Istan-
bul, där de bara har möjlighet att med nöd och näppe klara livhanken.
Jag anser i alla fall inte att det är humant att utvisa människor i den här
situationen.

Anf. 89 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Fru talman! Om människorna i fråga har tillräckliga skäl för att
stanna i Sverige - asylskäl eller humanitära skäl - får de också stanna. I
de fall som Ingrid Näslund redovisar här har personerna uppenbarligen
inte haft det. Mot den bakgrunden har de heller inte haft några möjlig-
heter att få uppehållstillstånd i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

21 § Svar på fråga 1994/95:377 om reglerna för erhållande av
uppehållstillstånd av humanitära skäl

Anf. 90 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Fru talman! Ingrid Näslund har frågat mig om reglerna för att få
uppehållstillstånd av humanitära skäl har skärpts eller nu tolkas hårda-
re.

Inledningsvis vill jag konstatera att det inte skett någon skärpning
av lagstiftningen när det gäller humanitära skäl.

Den nuvarande regeringen har inte heller genom praxisgrundande
beslut gjort några andra bedömningar än vad som redan tidigare gällt
t.ex. avseende bosniska kroater, eritreaner, ryska judar och assyri-
er/syrianer från Turkiet och inte heller förändrat den s.k. tidspraxisen,
som avser barnfamiljer som ansökt om asyl före den 1 januari 1993.

Det är återigen Invandrarverket och Utlänningsnämnden som är de
rättstillämpande myndigheterna. Min uppfattning är dock att det inte
skett någon skärpning av praxis såsom Ingrid Näslund vill göra gällan-

34

de. När det gäller humanitära skäl är det ofta svåra avvägningar som

måste göras, och jag tror att det förhåller sig på det sättet att det i dessa
frågor alltid finns människor, eller grupper, som anser sig ha blivit
orättvist och felaktigt behandlade. Jag har dock fullt förtroende för
Invandrarverket och Utlänningsnämnden och anser att de utför sina
uppdrag på ett bra sätt.

Anf. 91 INGRID NÄSLUND (kds)

Fru talman! Jag ber att få tacka också för svaret på den här frågan.
Mina två frågor hänger på sätt och vis ihop.

Jag konstaterar med tillfredsställelse att det inte finns några lag-
stiftningsändringar när det gäller humanitära skäl. Men när det gäller
tolkningen vill jag säga att det under en ganska lång tid har kommit
upprepade signaler från alla de människor som ägnar sin fritid åt att
hjälpa personer som kommer hit att finna sig till rätta i det här landet.

Vi är väldigt beroende av dessa människor. Om det inte finns såda-
na som engagerar sig för att de som får asyl, eller väntar på att få det,
har det bra i det här landet kommer vi att få mycket stora problem. Från
dessa människor kommer ständigt signaler om att klimatet har hårdnat
och att det har blivit svårare att få stanna av humanitära skäl. Det är
också min uppfattning efter att ha följt dessa frågor under en längre tid.

Jag har i min fråga nämnt några exempel, bl.a. om assyrier/syrianer,
som vi redan har talat om. Jag har också nämnt de bosnier som har
kroatiska pass. De är speciellt aktuella. En stor grupp om 5 000 perso-
ner befarar nu att bli utvisad. I den finns 3 000 barn. Vi hörde nyss hur
barnen diskuterades i det här sammanhanget. Barn som redan har upp-
levt en mycket osäker situation, som har upplevt förhållanden som
ingen av oss skulle vilja utsätta våra barn för, hotas nu av utvisning. I
gruppen finns 1 000 kvinnor. 1 000 är män; av dem är många desertö-
rer.

Tror verkligen invandrarministern att dessa personer nu hänvisas till
en trygg och säker hemvist när de får åka tillbaka till Kroatien?

Anf. 92 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Fru talman! I samband med diskussioner om humanitära skäl för att
man skall få stanna i Sverige kommer, som nu, frågan om de bosnier
som är kroatiska medborgare upp. Jag vill understryka att dessa perso-
ner är kroatiska medborgare.

De uttalanden som Kroatiens utrikesminister har gjort har varit sär-
skilt aktuella och har ingått som en del av regeringens underlag då man
för någon dryg månad sedan beslöt att dessa personers skyddsbehov
kunde anses tillgodosedda i Kroatien, där de är medborgare.

Brevet från den kroatiske utrikesministern, Granic, kan av skäl som
har att göra med utrikessekretessen inte lämnas ut i sin helhet. Utrikes-
sekretess är bl.a. till för att säkerställa ett fritt och förtroendefullt in-
formationsutbyte mellan regeringar, och ett sådant utbyte gagnas inte
av att handlingarna alltid lämnas ut till offentligheten. Det var bakgrun-
den till att regeringen i förra veckan beslöt att inte offentliggöra utri-
kesministerns brev.

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

35

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

36

I själva sakfrågan förhåller det sig emellertid på det sättet att den
kroatiska regeringen i oktober 1994 meddelade att man var medveten
om och accepterade den svenska regeringens beslut från den 26 maj
1994 rörande avslag på asylansökningar gjorda av kroatiska medborga-
re med hemvist i Bosnien-Hercegovina.

Den kroatiska regeringen önskade i brevet framhålla att alla kroa-
tiska medborgare kommer att accepteras och tas om hand oavsett var de
tidigare har haft sin registrerade hemvist. Det här vill jag gärna säga
som svar på Ingrid Näslunds fråga om dessa personer kan känna sig
trygga.

Vi har det här brevet. Vi har en rad uttalanden från myndighetsper-
soner och ministrar i den kroatiska regeringen om att de kommer att se
till att ta hand om sina medborgare och ge dem det skydd som de kan
kräva som medborgare i Kroatien.

Jag vill slutligen understryka att dessa personer, dessa män, inte har
deserterat från den kroatiska armén. Om de har deserterat har de i så
fall gjort det från armén i Bosnien-Hercegovina. Det är en annan sak.
Dit skall de inte skickas tillbaka.

Anf. 93 INGRID NÄSLUND (kds)

Fru talman! Jag måste säga att jag inte alls är lika säker som invand-
rarministern på att dessa personer inte kommer att skickas tillbaka. Det
finns faktiskt redan exempel på någon familj som har utvisats som inte
längre befinner sig i Kroatien utan i Bosnien-Hercegovina. Den har inte
självmant gett sig av dit.

När det gäller desertörerna vill jag säga att arméerna faktiskt upp-
träder gränsöverskridande. Så sent som i dag har jag fått ett samman-
drag av Unprofors rapport om läget i Bosnien och Kroatien. I den sägs
att den bosnisk-kroatiska armén uppträder inne på Kroatiens territorium
och att den kroatiska armén uppträder inne på Bosniens territorium. De
uppträder alltså gränsöverskridande. Detta borde enligt min mening
innebära att man skulle kunna tillämpa krigsvägrarparagrafen i detta
avseende. Menar inte invandrarministern att det finns en uppenbar risk
för att dessa personer kan hamna i det militära igen mot sin vilja?

Anf. 94 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Fru talman! Regeringen har tagit ställning i tre enskilda ärenden och
inte i 5 000 ärenden. Det är viktigt att komma ihåg det. Vi har bedömt
tre ärenden. De handlade om vuxna och i två fall om barn. Vi har inte
ansett att dessa personer skulle vara i fara i Kroatien. De har sitt
skyddsbehov tillgodosett i Kroatien. Det är mycket klart dokumenterat i
vårt beslut. Det gäller alltså tre ärenden, inte fler.

I ett fall åberopade man att man riskerade att inkallas i armén. Vi
bedömde inte att det fanns särskilt stora risker för det, varför den per-
sonen också avvisades från Sverige. Personen i fråga befanns inte ha
humanitära skäl eller krigsvägrarskäl.

Övriga fall i Sverige - som rör ca 5 000 människor - har regeringen
inte tagit ställning till. De prövas nu vart och ett, individuellt, helt i
enlighet med FN-konventionen. Det innebär att myndigheterna tar

ställning i varje fall. I den mån det föreligger krigsvägrarskäl må myn-
digheterna också ge uppehållstillstånd.

Anf. 95 INGRID NÄSLUND (kds)

Fru talman! Jag tycker ingalunda att Leif Blomberg kan svära sig
fri från ansvaret på detta sätt. De signaler som han och regeringen har
givit när man avvisade tre familjer följs sedan. Det har faktiskt visat sig
att bosnier med kroatiska pass får avvisningsbeslut på löpande band.
Det verkar som om besluten redan är färdigskrivna och att det enda
man sätter dit är datum för beslutet, som stämplas eller skrivs för hand.

I ett fall fattades beslutet den 14 mars. Avvisningen skedde den 15
mars kl. 6 på morgonen, då personen hämtades av polisen. När ombu-
det fick avvisningsbeslutet med posten var avvisningen redan verk-
ställd. Det blir alltså konsekvensen av att man avvisar tre familjer och
ger signaler om att Kroatien nu är en lugn och trygg plats för de bosnier
med kroatiska pass som befinner sig i Sverige. Det ansvaret får invand-
rarministern verkligen ta på sig.

Anf. 96 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Fru talman! Det är en mycket konstlad diskussion som Ingrid Näs-
lund drar upp. Det handlar inte om att försöka smita undan. Det handlar
om att informera Ingrid Näslund om att regeringen faktiskt har fattat
beslut i tre ärenden.

Det ger sedan praxisvägledning för resten av besluten, men varje
individ prövas var för sig i enlighet med den lagstiftning som vi har. I
den mån man finner att det finns humanitära skäl, asylskäl eller krigs-
vägrarskäl kommer personen i fråga att kunna få uppehållstillstånd i
Sverige.

Det handlar inte om att smita. Det är en sakupplysning, eftersom
Ingrid Näslund uppenbarligen inte är riktigt klar över hur saker och ting
går till när det gäller utlänningslagen och dess tillämpning.

För några veckor sedan beslutade vi att skicka ner en delegation
bestående av departementstjänstemän och tjänstemän från SIV och
Utlänningsnämnden för att på plats där nere diskutera med kroaterna
hur mottagandet skall gå till, i vilken takt det kan utföras och också
följa upp hur de personer tas emot som vi återsänder till Kroatien.

Den delegationen reser ner i morgon bitti. Sedan får vi se vilka rap-
porter den kommer hem med om några dagar.

Anf. 97 INGRID NÄSLUND (kds)

Fru talman! Jag konstaterar med tillfredsställelse att ni skickar ner
en delegation som närmare skall undersöka läget.

Det är inte så att jag inte är medveten om hur det går till. Det jag
sade i sammanhanget var inte att statsrådet försöker att smita. Det är
fråga om att det går ut signaler, och det får konsekvenser för människor
som är mycket allvarliga.

Jag tänker inte minst på de 3 000 barn som så småningom kan blir
berörda om detta får rulla på. Jag menar där, precis som en föregående

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 76

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

38

talare var inne på, att det betyder oerhört mycket hur dessa barn be-
handlas. Det är barn som tidigare har farit illa.

Vi står i första ledet när det gäller att tala om barnkonventionen. Då
går det bra att stå i FN och tala. Men hur gör vi sedan när det gäller att
ta hand om de flyktingbarn som har kommit i vår väg, som har farit illa
och som nu kommer att ytterligare fara illa? Föräldrarna gråter när de
talar om sina barn.

Anf. 98 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Fru talman! Sverige är det land som sannolikt allra bäst lever upp
till FN:s barnkonvention. Det är viktigt att vi också vågar erkänna det
för oss själva. Men vi kan kanske bli bättre. Vi får se vad utvärderingen
leder till.

Jag tycker att det är litet oansvarigt att lösligt påstå att vi är så för-
färligt dåliga på detta när Sverige i all internationell jämförelse är bra.
Det är väldigt viktigt att komma ihåg att det är så.

Vi sätter barnen långt fram i dessa sammanhang och är noga med att
försöka efterleva konventionen. Det är också mot den bakgrunden som
regeringen tyckte det var viktigt att tillsätta en kommitté som får titta
på frågorna.

Den kommittén i sin tur utsåg en person som skulle särskilt granska
just hur vi tillämpar vår lagstiftning och hur den förhåller sig till FN:s
barnkonvention. Vi får vänta och se på resultatet.

Överläggningen var härmed avslutad.

22 § Svar på fråga 1994/95:374 om klimatförändringarna och
utvecklingen av nya energikällor

Anf. 99 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)

Fru talman! Lennart Daléus har frågat miljöministern vilka åtgärder
regeringen avser vidta för att ge energiarbetet den inriktning som krävs
för hanteringen av problemet med klimatförändringarna.

Ansvaret inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall sva-
ra på frågan.

Riksdagens energipolitiska beslut år 1991 innefattade som bekant
fleråriga stödprogram som innebär en kraftfull stimulans till omställ-
ning och utveckling av energisystemet. Inriktningen på dessa program
ligger väl i linje med riksdagens beslut år 1993 om klimatpolitiken.

Förra sommaren tillkallades en energikommission med parlamenta-
risk sammansättning för att granska de pågående energipolitiska pro-
grammen för omställningen och utvecklingen av energisystemet. 1991
års energipolitiska beslut är en utgångspunkt för kommissionens upp-
drag.

Kommissionens överväganden skall göras mot bakgrund av bl.a.
nödvändigheten att begränsa klimatförändringarna till en för samhället
och naturen hållbar nivå. En utgångspunkt för kommissionens arbete är
därvid de åtaganden som Sverige gjort i enlighet med FN:s klimatkon-

vention. Det förutsätts att de åtgärder som kan föreslås kan genomföras
på ett kostnadseffektivt sätt och att de klimatpolitiska insatserna inom
energiområdet koncentreras där de är effektivast.

Energikommissionen skall redovisa överväganden och förslag om
bl.a. behovet av förändringar och ytterligare åtgärder i de energipolitis-
ka programmen. Kommissionens slutbetänkande skall redovisas i höst.
Regeringen avser att, med utgångspunkt i kommissionens förslag, arbe-
ta för en överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken på bre-
dast möjliga politiska grund.

I övrigt kan upplysas om att Kommunikationskommitténs och
Skatteväxlingskommitténs arbete också kommer att utgöra underlag för
regeringens samlade prövning.

Anf. 100 LENNART DALÉUS (c)

Fru talman! Jag tackar energiministern för svaret.

Skälet till att jag ställde frågan var att jag tyckte att det fanns en del
tecken i regeringens agerande som ingav litet oro. En sådan fråga hade
jag tillfälle att tidigare i dag diskutera med miljöministern, nämligen
den eventuella nedläggningen av Klimatdelegationen.

En annan iakttagelse som har kunnat göras den senaste tiden är att
de ambitioner som lyser igenom i energiministerns svar inte alltid har
en efterföljd i det konkreta handlandet. Jag noterar nu att energiminis-
tern talar om kostnadseffektiva sätt att hantera klimatfrågorna.

I årets budgetförslag ser jag t.ex. att man när det gäller åtgärder för
energieffektiviseringar m.m. i Baltikum och Österuropa, som NUTEK
genomför som en del av den svenska klimatpolitiken inom energiområ-
det, skär ner från 87 miljoner per år till 1 000 kr per år. Det är ett sym-
boliskt belopp, vilket man också anger.

Jag tar det som ett exempel. Det finns flera andra ställen där jag kan
se att regeringen systematiskt och medvetet skär ner insatser som är
energieffektiva åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. Det var
en av grunderna till min fråga.

Hur ser energiminstern på detta? Kommer NUTEK:s arbete, sats-
ningarna i Östeuropa och de satsningar som regeringen kan göra obeta-
get av den energikommission som arbetar att fortsätta? Det står för
övrigt i Energikommissionens direktiv att regeringen självklart under
resans gång skall kunna komma med förslag och beslut till åtgärder
som strävar framåt.

Har jag fått fel bild, energiministern, eller sker det nedskärningar
som inger oro när det gäller Sveriges sätt att hantera klimatfrågorna?

Anf. 101 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)

Fru talman! De svenska klimatpolitiska insatserna inom energiom-
rådet koncentreras till två områden. Insatserna är efter regeringsskiftet
fortfarande koncentrerade till samma områden.

För det första gäller det området för forskning och utveckling i
Sverige av energieffektiv teknik och teknik för att utnyttja förnybara
energikällor, som jag nämnde i mitt svar på frågan. Det stämmer väl

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

39

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

överens med det energipolitiska programmets inriktning och riksdagens
klimatpolitiska riktlinjer.

För det andra gäller det energieffektiviseringsåtgärder och intro-
duktion av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa. Vi har sat-
sat stora resurser för att hjälpa till när det gäller energieffektiviserings-
åtgärder och introduktion av förnybara energislag i Baltikum och Öst-
europa. Det görs också en del insatser i kommunerna för att tillvarata
de energipolitiska råvaror som finns i Baltikum.

Vid statsministerns resa i Baltikum i början av april kommer också
energiministern att vara med för att göra sig underrättad om vilka yt-
terligare åtgärder som kan komma i fråga när det gäller att hjälpa till i
Baltikum. Jag delar uppfattningen att det är av största vikt. Det finns
också anledning att nu göra en summering av de åtgärder som redan är
vidtagna.

Anf. 102 LENNART DALÉUS (c)

Fru talman! Vi läser uppenbarligen ur litet olika papper. Jag läser
inte ur någon nu skriven text, utan jag läser ur regeringens budgetpro-
position angående just åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a.
Baltikum och Östeuropa.

Det står att man skall arbeta för energieffektiviteten just för att
hantera klimatfrågan. Det står också: Regeringen anser att man inte bör
tillföra ytterligare medel under budgetåret 1995/96. Man skär alltså ner
från 87 miljoner till 1 000 kr.

Jag har svårt att tolka de siffrorna på annat sätt än att man sänker
ambitionen när det gäller resurstilldelning till dessa åtgärder i Balti-
kum. Nu läser jag möjligen oklokt och fel, men så är siffrorna.

Anf. 103 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)

Fru talman! Vi finner vi det nu angeläget, som jag tidigare sade, att
göra en utvärdering av de insatser som Sverige har gjort på detta områ-
de. Mot bakgrund av den utvärderingen avser vi att komma tillbaka och
se vilka ytterligare åtgärder som kan behövas i Baltikum och Östeuro-
pa. Det finns nog anledning att inte bara göra svenska insatser utan
även andra nordiska och europeiska insatser i Baltikum. Vi vill göra
denna utvärdering för att få klart för oss vilken träffsäkerhet vi behöver
när det gäller ytterligare åtgärder.

Det som står i budgetpropositionen är inte en signal till att vi för all
framtid skall upphöra med insatser i Baltikum.

Anf. 104 LENNART DALÉUS (c)

Fru talman! Då förstår jag ännu mindre. Vi har en ganska hög nivå
när det gäller insatser i Baltikum. Sedan kommer ett år då regeringen
vill pröva om det behövs fler insatser. Vips, så sänker man anslaget till
1 000 kr. Om man sedan gör den värderingen att det behövs fler insat-
ser, skall man då upp på den höga nivån igen? Det är, vad jag begriper,
ett främmande sätt att bedriva ett kontinuerligt energieffektiviserings-
program i Baltikum. Jag känner inte igen hanterandet.

40

Jag blir också litet förvånad när jag hör att det skall dras ner här.
Jag läste en artikel av energiministern häromdagen i Svenska Dagbla-
det. Där talas det om att Sverige möjligen efter år 2000 skall minska
sina internationella åtaganden på klimatområdet, om jag tolkade skriv-
ningen rätt. Det blir ett slags nedskärning i våra egna åtaganden och
möjligen också en nedskärning av åtagandena i Östeuropa. Vad blir det
kvar av det starka svenska klimatprogrammet?

Anf. 105 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)

Fru talman! Detta är inget ovanligt sätt att arbeta. När man har gjort
kraftfulla investeringar på olika områden vill man göra en utvärdering
om investeringarna har haft effekt, för att sedan ta ställning till på vilket
sätt man skall gå vidare. Det är ju ganska viktigt att vi i det statsfinan-
siella läge som det här landet befinner sig i också är noggranna med att
se till att de insatser vi gör också får effekt.

Sedan får vi naturligtvis inte bara uppehålla oss vid frågeställningen
när det gäller Baltikum. Det är ju också viktigt att vi går vidare på det
svenska området. Där är nu Skatteväxlingskommittén under tillsättan-
de. Det fanns direktiv framtagna den 10 mars 1994, men den dåvarande
regeringen tillsatte aldrig kommittén, av någon anledning.

Nu har vi Skatteväxlingskommittén under tillsättande. Vi har också
sagt att betänkandet skall vara klart den 3Q juni 1996. Det är av största
vikt att vi får i gång den processen även i vårt eget land.

Anf. 106 LENNART DALÉUS (c)

Fru talman! Jag har respekt för utvärderingar, men det är andan och
attityden i svaret som oroar mig litet. Under den här dagens debatt har
vi hört att delegationer läggs ner, det skall göras utvärderingar, man gör
en halvhalt, man överväger att dra ner de egna svenska internationella
åtagandena efter sekelskiftet och man skjuter över allt till Energikom-
missionen. Den skall så småningom komma med ett besked som kanske
leder till en bred politisk överenskommelse.

Fru talman! Jag saknar tempot, engagemanget och de fortsatta kraft-
fulla åtgärderna såväl i Sverige som på andra håll i världen, men jag
skall inte begära någon ytterligare debatt om detta. Jag skulle inte vilja
rekommendera att vi gör avkall på de svenska åtagandena i internatio-
nella sammanhang.

Anf. 107 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)

Fru talman! Lennart Daléus kan vara förvissad om att engage-
manget finns. Detta skall inte ses på något annat sätt än att vi vill ha
största möjliga träffsäkerhet när det gäller de insatser vi gör på det här
området.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

41

Prot. 1994/95:76

21 mars

23 § Svar på fråga 1994/95:376 om kärnkraftsavvecklingen

Svar på frågor

42

Anf. 108 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)

Fru talman! Lennart Daléus har frågat mig vilka åtgärder regeringen
avser att vidta för att leva upp till resultatet av 1980 års folkomröstning
och det följande riksdagsbeslutet om kärnkraftens avveckling till år
2010.

Som bekant tillkallades förra sommaren en energikommission med
en parlamentarisk sammansättning för att granska de pågående energi-
politiska programmen för omställning och utveckling av energisyste-
met. Grunden för kommissionens uppdrag är 1991 års energipolitiska
överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna
och Centerpartiet. Kommissionen skall lägga fram förslag om program
med tidsangivelse för omställningen. En viktig uppgift för kommissio-
nen är att analysera konsekvenserna för samhällsekonomin, miljön och
energiförsörjningen av en avställning av en eller flera kärnkraftsreakto-
rer under 1990-talet.

Energikommissionens slutbetänkande skall redovisas i höst. Rege-
ringen avser att med utgångspunkt i kommissionens förslag arbeta för
en överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken på bredast
möjliga politiska grund. Enligt regeringens uppfattning bör en sådan
överenskommelse gälla också frågan om när den första kärnkraftsreak-
tom skall ställas av.

Anf. 109 LENNART DALÉUS (c)

Fru talman! Skälet till den här frågan är att det om två dagar har gått
exakt 15 år sedan vi hade folkomröstningen om kärnkraften den 23
mars 1980. Då och då funderar man över vad det är som har hänt.

Nu hänvisar energiministern i svaret, som jag tackar för, till Energi-
kommissionen igen. Det låter sig väl göras. Men här saknas regeringens
egna ambitioner, egna åsikter och egna idéer. Jag skall inte lägga mig i
det socialdemokratiska arbetet alltför mycket, men jag tror att det var
den socialdemokratiska partikongressen 1993 som krävde att den soci-
aldemokratiska partistyrelsen skulle ta fram ett program med tidsangi-
velser, kort sagt en konkret och tydlig avvecklingsplan, om jag förenk-
lar det.

Det kan knappast vara den som nu har ersatts av Energikommissio-
nens arbete. Jag föreställde mig att regeringen hade en egen åsikt och
en egen attityd i flera av sakfrågorna att torgföra redan nu för att kunna
diskutera med den omvärld med vilken man vill ha en bred politisk
uppgörelse.

Det gäller bl.a. frågan om avställningen av den första kärnkraftsre-
aktorn. Där erinrar jag mig igen det resonemang Ingvar Carlsson förde
här i kammaren 1980. När resultatet av folkomröstningen var klart och
entydigt sade han att högst tolv reaktorer får användas under sin tek-
niskt säkra livslängd, dvs. 25 år. Det innebär att den första reaktorn,
den äldsta, O-ettan måste stängas 1997.

Då återkommer frågorna: Gäller Ingvar Carlssons redovisning från
1980 fortfarande i våra fortsatta diskussioner? Gäller det för regeringen

och socialdemokratin att den första reaktorn skall stängas 1997? Eller
är den socialdemokratiska idévärlden överlåten på Energikommissio-
nen?

Anf. 110 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)

Fru talman! Det var den regering där Lennart Daléus parti ingick
som tillsatte Energikommissionen. Ni gjorde det i full överensstämmel-
se med den dåvarande socialdemokratiska oppositionen. Vi var helt
överens om att kommissionen skulle tillsättas. Vi var också helt över-
ens om direktiven.

Låt mig läsa upp ett litet aktstycke ur direktiven: Kommissionen bör
utifrån 1991 års energipolitiska riktlinjer analysera de samhällsekono-
miska, miljö- och energipolitiska konsekvenserna av en avställning av
en eller flera reaktorer under 90-talet.

I energiöverenskommelsen, som Centerpartiet var med och fattade
beslut om 1991 och som kommissionen skall jobba efter, står det bl.a.
följande: Omställning av energisystemet måste, vid sidan av säkerhets-
kraven, ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthål-
lande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan
inledas och i vilken takt den kan ske avgörs av resultaten av hushåll-
ningen med el, tillförsel av el från miljöacceptabel kraftproduktion och
möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser.

Partierna är ense om dessa utgångspunkter. Då vore det väl felaktigt
av mig att tid efter annan gå ut och göra uttalanden under pågående
kommissionsarbete. Men jag har sagt att det självfallet är den här rege-
ringens ambition att fullfölja dels de beslut som är fattade genom folk-
omröstningen, dels de beslut som är fattade av denna riksdag. Men jag
tycker att vi samtidigt skall erkänna att vi skall ha respekt för dessa
arbetsuppgifter.

Det jag säger är inte bara läpparnas bekännelse, utan vi känner ett
stort ansvar inför den här ambitionen.

Anf. 111 LENNART DALÉUS (c)

Fru talman! Det är inte så enkelt. Nu vet vi ju att kraftdirektörer och
fackledare har störtat ut för att påverka Energikommissionens arbete.
Det är uppenbart att det statsministern och energiministern uttalar som
egna attityder och åsikter påverkar Energikommissionens arbete. Jag
hoppas att det är så.

Jag noterar att statsministern säger att det är en moralisk skyldighet
att leva upp till folkomröstningsresultatet. Det tycker jag är mycket bra
och respektabelt. Men det är då man behöver de tydliga och säkra sva-
ren.

Jag kan vända på det hela och fråga: Är det inte alldeles säkert att
Ingvar Carlssons resonemang från 1980 står sig, innebärande att den
första reaktorn stängs 1997. Är detta inte alldeles säkert i fråga om den
socialdemokratiska attityden?

Prot. 1994/95:76

21 mars

Svar på frågor

43

Prot. 1994/95:76

21 mars

44

Anf. 112 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)

Fru talman! Det är många som försöker påverka Energikommissio-
nen, som är en av de största utredningsapparaterna i regering och riks-
dag under modern tid. Naturligtvis pågår försök att påverka Energi-
kommissionen. Men jag tror att den är så pass oväldig att den, med den
parlamentariska sammansättning som den har, kommer att lägga fram
de förslag till åtgärder som den finner nödvändiga.

För att vi över huvud taget skall ha en möjlighet att klara det ambi-
tiösa målet att kärnkraften skall vara avvecldad till 2010, som ju är
riksdagens beslut och som definitivt är regeringens ambition, måste
processen självfallet inledas under 90-talet.

Anf. 113 LENNART DALÉUS (c)

Fru talman! Jag har respekt för att energiministern går runt här, eller
helt enkelt inte ger något svar på frågan om 1997 och om referatet av
den nuvarande statsministerns resonemang här i riksdagen 1980. Jag
noterar alltså att energiministern går runt frågan och inte lämnar något
svar. Det gör mig litet osäker.

Avslutningsvis efterlyser jag ett engagemang som berättigat och
legitimt kan påverka energidebatten i dag - ett auktoritativt resone-
mang och en redovisning av var regeringen står i en del sakfrågor.

Det här med det första avställningsåret är en sakfråga. Man skulle
också kunna ta frågan om att rejält öka inte bara ansvarsbeloppet utan
också ansvarstagandet när det gäller reaktorinnehavarna. Vidare skulle
man kunna tala om behovet av en lagstiftning som ett instrument för att
möjliggöra den avveckling man vill ha.

Jag saknar alltså sådana tydliga signaler för den fortsatta debatten,
som vi kan hoppas möjligen leder fram till ett stabilt beslut på ener-
giområdet.

Anf. 114 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)

Fru talman! Där ser man hur olika vi kan se på detta. Jag tycker att
jag har varit väldigt tydlig.

Överläggningen var härmed avslutad.

24 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Propositioner
1994/95:155 och 185 till lagutskottet

25 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlädes åter
Konstitutionsutskottets betänkanden 1994/95:KU26, KU38 och KU41

Justitieutskottets betänkanden 1994/95:JuUll och JuU12
Lagutskottets betänkanden 1994/95 :LU19 och LU21
Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU14

Utbildningsutskottets betänkanden 1994/95:UbU8 och UbU9
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1994/95 :AU 12

Bostadsutskottets betänkande 1994/95:BoU15

26 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositioner

1994/95:169 Ändrade regler om ersättningsansvaret för oljeskador till
sjöss

1994/95:196 Sekretess i verksamhet avseende beredskapsförberedelser

m.m.

27 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 17 mars

1994/95:82 av Birgitta Hambraeus (c) till finansministern om pen-
ningpolitik för full sysselsättning

1994/95:83 av Birgitta Hambraeus (c) till finansministern om interna-
tionella valutasystemet

den 20 mars

1994/95:84 av Birger Schlaug (mp) till jordbruksministern om fis-
kekriget mellan Kanada och vissa EU-länder

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 28 mars.

28 § Kammaren åtskildes kl. 16.12.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

GUNNAR GRENFORS

/Barbro Nordström

Prot. 1994/95:76

21 mars

45

2i°mis94/95 76 Innehållsförteckning

1 § Avsägelse......................................................................................1

2 § Anmälan om kompletteringsval.................................................1

3 § Justering av protokoll.................................................................1

4 § Meddelande om svar på interpellation......................................1

5 § Svar på fråga 1994/95:373 om lån från EBRD för kärn-

kraftverk i Slovakien...................................................................2

Anf. 1 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)......................2

Anf. 2 OLOF JOHANSSON (c).............................................2

Anf. 3 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)......................3

Anf. 4 OLOF JOHANSSON (c).............................................3

Anf. 5 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)......................3

Anf. 6 OLOF JOHANSSON (c).............................................3

6 § Svar på fråga 1994/95:352 om fritidsbåtar och lagen om

energiskatt....................................................................................4

Anf. 7 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)......................4

Anf. 8 ERLING BAGER (fp).................................................4

Anf. 9 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)......................5

Anf. 10 ERLING BAGER (fp)...............................................5

7 § Svar på fråga 1994/95:370 om fri tillgång på handlingar

för partigrupper i kommunala församlingar............................5

Anf. 11 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)....................5

Anf. 12 LENNART BEIJER (v).............................................6

Anf. 13 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)....................6

Anf. 14 LENNART BEIJER (v).............................................6

8 § Svar på fråga 1994/95:372 om villkor för ett stöd till

Ryssland från Nuclear Safety Account......................................7

Anf. 15 Miljöminister ANNA LINDH (s).............................7

Anf. 16 OLOF JOHANSSON (c)...........................................7

Anf. 17 Miljöminister ANNA LINDH (s).............................8

Anf. 18 OLOF JOHANSSON (c)...........................................8

9 § Svar på fråga 1994/95:357 om kadmiumbatterier...................8

Anf. 19 Miljöminister ANNA LINDH (s).............................8

Anf. 20 MAGGI MIKAELSSON (v)......................................9

Anf. 21 Miljöminister ANNA LINDH (s).............................9

Anf. 22 MAGGI MIKAELSSON (v)......................................9

Anf. 23 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................10

Anf. 24 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................10

46

10 § Svar på fråga 1994/95:358 om miljöpåverkan från ett

norskt övningsfält......................................................................10

Anf. 25 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................10

Anf. 26 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................11

Anf. 27 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................11

Anf. 28 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................11

11 § Svar på fråga 1994/95:359 om internationella avtal om

vissa havsföroreningar..............................................................12

Anf. 29 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................12

Anf. 30 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................12

Anf. 31 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................13

Anf. 32 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................13

Anf. 33 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................13

12 § Svar på fråga 1994/95:366 om provborrningarna efter

olja i Skagerrak..........................................................................13

Anf. 34 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................13

Anf. 35 PER LAGER (mp)....................................................14

Anf. 36 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................14

Anf. 37 PER LAGER (mp)....................................................15

Anf. 38 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................15

Anf. 39 PER LAGER (mp)....................................................15

13 § Svar på fråga 1994/95:368 om EU-anpassningen och

bekämpningsmedel.....................................................................15

Anf. 40 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................15

Anf. 41 SVEN BERGSTRÖM (c).........................................16

Anf. 42 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................16

Anf. 43 SVEN BERGSTRÖM (c).........................................16

Anf. 44 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................17

Anf. 45 SVEN BERGSTRÖM (c).........................................17

Anf. 46 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................17

14 § Svar på fråga 1994/95:375 om Klimatdelegationen..............17

Anf. 47 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................17

Anf. 48 LENNART DALÉUS (c).........................................18

Anf. 49 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................18

Anf. 50 LENNART DALÉUS (c).........................................19

Anf. 51 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................19

Anf. 52 LENNART DALÉUS (c).........................................19

Anf. 53 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................20

Anf. 54 LENNART DALÉUS (c).........................................20

15 § Svar på fråga 1994/95:361 om motorcykelklubbar..............20

Anf. 55 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................20

Anf. 56 SIW PERSSON (fp).................................................21

Anf. 57 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................22

Anf. 58 SIW PERSSON (fp).................................................23

Anf. 59 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................23

Prot. 1994/95:76

21 mars

47

Prot. 1994/95:76

21 mars

48

Anf. 60 SIW PERSSON (fp)................................................23

16 § Svar på fråga 1994/95:362 om promillegräns för sjö-

trafik...........................................................................................23

Anf. 61 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............23

Anf. 62 ELVER JONSSON (fp)...........................................24

Anf. 63 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............25

Anf. 64 ELVER JONSSON (fp)...........................................25

17 § Svar på fråga 1994/95:364 om industriföretaget JICC.......25

Anf. 65 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)..............25

Anf. 66 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s)....................................26

Anf. 67 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)..............26

Anf. 68 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s)....................................27

Anf. 69 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)..............27

Anf. 70 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s)....................................27

Anf. 71 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)..............27

18 § Svar på fråga 1994/95:367 om den maringeologiska

undersökningsverksamheten....................................................28

Anf. 72 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)..............28

Anf. 73 PER LAGER (mp)...................................................28

Anf. 74 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)..............29

Anf. 75 PER LAGER (mp)...................................................29

Anf. 76 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)..............29

Anf. 77 PER LAGER (mp)...................................................29

Anf. 78 Näringsminister STEN HECKSCHER (s)..............30

19 § Svar på fråga 1994/95:356 om val av utredare.....................30

Anf. 79 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................30

Anf. 80 TORSTEN GAVELIN (fp)......................................30

Anf. 81 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)...........................31

Anf. 82 TORSTEN GAVELIN (fp)......................................31

20 § Svar på fråga 1994/95:363 om asyl för vissa assyri-

er/syrianer..................................................................................31

Anf. 83 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................31

Anf. 84 INGRID NÄSLUND (kds)......................................32

Anf. 85 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................33

Anf. 86 INGRID NÄSLUND (kds)......................................33

Anf. 87 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................34

Anf. 88 INGRID NÄSLUND (kds)......................................34

Anf. 89 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................34

21 § Svar på fråga 1994/95:377 om reglerna för erhållande

av uppehållstillstånd av humanitära skäl................................34

Anf. 90 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................34

Anf. 91 INGRID NÄSLUND (kds)......................................35

Anf. 92 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................35

Anf. 93 INGRID NÄSLUND (kds)......................................36

Anf. 94 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................36

Anf. 95 INGRID NÄSLUND (kds).......................................37

Anf. 96 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................37

Anf. 97 INGRID NÄSLUND (kds)......................................37

Anf. 98 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................38

22 § Svar på fråga 1994/95:374 om klimatförändringarna

och utvecklingen av nya energikällor.......................................38

Anf. 99 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)....................38

Anf. 100 LENNART DALÉUS (c).......................................39

Anf. 101 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)..................39

Anf. 102 LENNART DALÉUS (c).......................................40

Anf. 103 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s).................40

Anf. 104 LENNART DALÉUS (c).......................................40

Anf. 105 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)..................41

Anf. 106 LENNART DALÉUS (c).......................................41

Anf. 107 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)..................41

23 § Svar på fråga 1994/95:376 om kärnkraftsavvecklingen.......42

Anf. 108 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)..................42

Anf. 109 LENNART DALÉUS (c).......................................42

Anf. 110 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)..................43

Anf. 111 LENNART DALÉUS (c).......................................43

Anf. 112 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)..................44

Anf. 113 LENNART DALÉUS (c).......................................44

Anf. 114 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)..................44

24 § Hänvisning av ärenden till utskott.........................................44

25 § Förnyad bordläggning.............................................................44

26 § Bordläggning............................................................................45

27 § Anmälan om interpellationer..................................................45

1994/95:82 av Birgitta Hambraeus (c) till finansministern
om penningpolitik för full sysselsättning.................................45

1994/95:83 av Birgitta Hambraeus (c) till finansministern
om internationella valutasystemet...........................................45

1994/95:84 av Birger Schlaug (mp) till jordbruksministern
om fiskekriget mellan Kanada och vissa EU-länder................45

28 § Kammaren åtskildes kl. 16.12....................................................45

Prot. 1994/95:76

21 mars

49

gotab 48671, Stockholm 1995

Tillbaka till dokumentetTill toppen