Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:72 Tisdagen den 14 mars
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:72
Riksdagens protokoll
1994/95:72
Tisdagen den 14 mars
Kl. 14.00-15.52
18.00-18.30
Protokoll
1994/95:72
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollen för den 6, 7 och 8 mars.
2 § Meddelande om svar på interpellation
Till riksdagen hade följande skrivelse inkommit:
Interpellation 1994/95:61
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:61 av Andreas Carlgren om väl-
färden får jag meddela att jag inte kan besvara denna inom fyra veckor.
Skälet härtill är att en debattdag som passar både interpellanten och
mig inte gått att finna under denna tidsperiod.
Jag kommer att besvara interpellationen den 17 mars 1995.
Stockholm den 7 mars 1995
Anna Hedborg
3 § Svar på fråga 1994/95:286 om Näringslivsrådet
Anf. 1 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Fru talman! Johan Lönnroth har frågat mig vad regeringen avser att
göra för att klarlägga Näringslivsrådets status så att en sammanbland-
ning med Statsrådsberedningen undviks.
När jag i regeringsförklaringen i oktober anmälde att regeringen av-
såg att inrätta ett näringslivsråd var min utgångspunkt att det behövdes
ett närmare samarbete mellan politiken och näringslivet. Det är min
uppfattning att ett sådant samarbete är bra och nyttigt för Sverige.
När regeringen sedan inrättade Näringslivsrådet angavs det fullt
klart i regeringsbeslutet att rådet skulle vara en särskild myndighet
inom regeringskansliet. Det ingår således varken i Statsrådsberedning-
en eller något av departementen. Ledamöterna har sina uppdrag direkt i
Näringslivsrådet, som har till uppgift att bistå regeringen med erfaren-
heter och råd, och de är inte engagerade i andra delar av regerings-
kansliet som har till uppgift att bereda regeringsärenden.
Svar på frågor
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 72
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
Jag hoppas att mitt svar bidragit till det klarläggande Johan Lönn-
roth efterlyser. Jag kan inte finna att regeringen kan ange Näringslivs-
rådets ställning närmare än vad som redan gjorts.
Anf. 2 JOHAN LÖNNROTH (v)
Fru talman! Jag får tacka statsministern för svaret.
Frågan gäller alltså den särskilda myndighet som finns inom rege-
ringskansliet, men varken inom Statsrådsberedningen eller inom något
av departementen. Jag måste erkänna att det tog en stund innan jag
begrep denna distinktion. Jag har förstått, att döma av bl.a. en intervju
med statsministern, att det var svårt att göra denna åtskillnad.
Den händelse som jag refererade till i frågan var alltså en omregist-
rering av en skrivelse från ledamöter i Näringslivsrådet, som jag upp-
fattade som en mörkläggningsaktion. Man ville alltså inte att brevet
skulle komma ut. Det verkade som om brevskrivarna själva inte heller
ville att den mycket starka kritik mot regeringen som fanns i brevet
skulle komma ut. Det tyder på att det fanns en grundläggande oklarhet.
Jag skulle vilja fråga statsministern vem som var ansvarig för att
man försökte mörklägga skrivelsen.
Statsministern säger också att samarbetet är bra och nyttigt för Sve-
rige. Vi har fått lyssna på en mycket stark kritik här i kammaren mot
förre statsministern, när han i tidningar internationellt har uttalat sig
nedsättande om Sveriges ekonomi och Sveriges regering. Det här bre-
vet, som innehöll mycket stark kritik, ledde bl.a. till en förstasida i
Financial Times. Det skadade uppenbarligen Sverige internationellt.
Därför tycker jag att påståendet att detta skulle vara bra för Sverige är
något tveksamt.
Anf. 3 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Fru talman! Jag vill bestämt dementera att det handlade om någon
mörkläggningsaktion. Jag skickade brevet för registrering i Statsråds-
beredningen. Det skulle inte ha funnits en chans att hemlighålla det.
Det finns inte heller någon anledning att hemlighålla ett brev av det här
slaget. Jag har nog den uppfattningen att tanken, åtminstone från en del
av brevskrivarna, hela tiden var att det skulle komma ut.
Man måste göra skillnad mellan om det är en svensk statsminister
eller oppositionsledare som talar nedsättande om vårt land utomlands
och om det är personer som deltar i en utredning som gör det. Jag stäl-
ler högre anspråk på en statsminister respektive en oppositionsledare.
Jag noterar att Johan Lönnroth inte har någonting att invända mot
min redovisning när det gäller det formella, utan anser att detta ärende
är helt korrekt handlagt formellt sett.
Anf. 4 JOHAN LÖNNROTH (v)
Fru talman! Jag har självklart ingenting emot att regeringen inrättar
en myndighet eller ett råd - det har regeringen all rätt att göra. Men det
visar sig att den här konstruktionen gör det svårt, bl.a. för medierna, att
särskilja begreppen. Om journalisten inte hade fått tag i brevet, kanske
det aldrig hade blivit offentliggjort.
Jag tycker ändå att man kan göra en jämförelse med Carl Bildt. En
av de ledande företrädarna i rådet är en mycket framstående folkpartist.
Jag har också hört sägas att det var hon som var initiativtagaren till
brevet. Det framstår, åtminstone för en lekman på det här området, som
litet absurt att en myndighet inom regeringskansliet där det ingår en
ledande företrädare för ett oppositionsparti riktar stark kritik mot rege-
ringen, som sedan får genomslag i internationell press. Det är något
märkligt.
Anf. 5 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Fru talman! Det är inte alls något unikt att det finns ett näringslivs-
råd eller liknande organ inom regeringskansliet. Det finns andra exem-
pel på det, t.ex. den IT-kommission som regeringen Bildt tillsatte.
Dessutom tror jag inte att det för ett ögonblick fanns någon tanke -
i alla fall inte hos alla ledamöter - på att detta brev inte skulle komma
till offentlig kännedom. Man hade ju i så fall direkt i kommissionen
kunnat framföra precis de synpunkterna. Det faktum att man sätter en
sak på ett papper som inte kan hemligstämplas innebär att man får
räkna med att det kommer ut. Jag tror att Johan Lönnroth far vilse där.
Anf. 6 JOHAN LÖNNROTH (v)
Fru talman! Jag tror ändå att detta för allmänheten framstår som en
ganska märklig konstruktion. Man kan göra tankeexperimentet att re-
geringen hade tillsatt ett antal ledande företrädare för fackföreningsrö-
relsen och kallat det för ett råd, som skrev brev till regeringen och
riktade mycket stark kritik mot regeringens politik. Jag undrar vad det
skulle ge för eko, t.ex. i alla de borgerliga tidningar som skäller på
regeringens beroende av LO.
Tidigare statsministrar brukade - kanske också Ingvar Carlsson gör
det - bjuda in näringslivsföreträdare till Harpsund. Det kanske är en
naturlig form för möten med sådana här företrädare. Men jag kan fort-
farande inte förstå att man har inrättat denna myndighet.
Överläggningen var härmed avslutad.
4 § Svar på fråga 1994/95:306 om Östtimor
Anf. 7 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! Urban Ahlin har frågat mig om jag avser att ta initiativ
inom EU, i FN eller i de bilaterala kontakterna med Indonesien med
anledning av den upptrappade terrorn mot civila i Östtimor.
Sverige och EU har uppmärksammat och nyligen reagerat på det
ökade våldet i Östtimor, särskilt i FN:s kommission för de mänskliga
rättigheterna.
Med Dilimassakern den 12 november 1991 i minne är det oroande
att ånyo ta del av rapporter om att lokal indonesisk militär ligger bak-
om dödsskjutningar av civila. Dessa rapporter avser bl.a. demonstratio-
ner i Bacau på nyåret, då en person bekräftas ha dödats vid eldgivning
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
från militärens sida, liksom de än allvarligare dödsskjutningarna i
Liquica den 12 januari, då sex personer dödades.
Företeelsen med maskerade patruller, s.k. Ninjas, som terroriserat
befolkningen nattetid, synes på senare tid ej ha upprepats, men har
ändå, tillsammans med dödsskjutningarna, med skrämmande tydlighet
påmint om att lag, ordning och respekt för människoliv sätts ur spel i
det läge som råder i Östtimor.
De aktuella händelserna är allvarliga i sig, men även i så måtto att
de ingår i en utveckling mot allmän våldsupptrappning och försämring
av läget i Östtimor under de senaste månaderna. Den svenska regering-
en känner stor oro inför denna utveckling.
Europeiska unionen har en omfattande dialog med Indonesien, inte
minst vad gäller Östra Timor. Genom den samfällda rösten från en
betydande dialogpartner ökar möjligheterna att påverka den indonesis-
ka regeringen. Det är mot den bakgrunden Sverige aktivt deltar i utfor-
mandet av EU:s agerande i Östra Timor-frågan, och vi ställer oss bak-
om detta. I EU-anförandet nyligen inför FN:s kommission för de
mänskliga rättigheterna riktades stark uppmärksamhet på det ökade
våldet i Östtimor. Den indonesiska regeringen uppmanades att vidta
adekvata åtgärder.
FN har under flera år varit verksamt i Östtimor, inte minst genom
Unicefs närvaro. Ökad belysning av läget för mänskliga rättigheter i
Östtimor har dock särskilt stor betydelse för att stödja den växande
opinionen mot våldet i Östtimor och därmed föra Östtimorfrågan
framåt. FN kan därvid spela en viktig roll. I ett ordförandeuttalande den
1 mars uttryckte FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna djup
oro över fortsatta brott mot dessa, liksom över den senaste tidens våld i
Östtimor. Indonesien uppmanades också att efterleva de rekommenda-
tioner som lämnats av rapportören om summariska rättegångar, Bacre
Ndiaye.
Jag vill samtidigt peka på att Indonesien utsagt sig avse fortsätta att
samarbeta med kommissionens rapportörer och arbetsgrupper. Kom-
missionen välkomnar också att den indonesiska regeringen inbjuder
den nye högkommissarien för mänskliga rättigheter att besöka Östtimor
under 1995 och rapportera till nästa möte med kommissionen.
Det är också värt att uppmärksamma att den indonesiska män-
niskorättskommissionen faktiskt nyligen har lagt fram undersökningsre-
sultat där, enligt vad jag erfarit, övergreppen från arméns sida dras
fram i ljuset. Det är av stor vikt att de uttalanden som vi tagit del av
från den indonesiska regeringens sida med anledning av undersökning-
arna fullföljs genom åtgärder för att ställa de skyldiga till ansvar, för-
hindra upprepningar och därmed bromsa våldsutvecklingen i Östtimor.
Anf. 8 URBAN AHLIN (s)
Fru talman! Jag vill tacka utrikesministern för ett mycket bra svar
på min fråga om Indonesien. Jag vill också säga att jag är mycket nöjd
med svaret om Sveriges förhållande till Indonesien.
Jag skrev frågan för flera veckor sedan, men utrikesministern har
inte haft tid att svara på den tidigare. Vi nåddes då av rapporter om att
den indonesiska militären hade betalat en del fattiga soldater en slant
för att maskera sig och göra nattliga räder mot civilbefolkningen i Öst-
timor. Jag tyckte att detta var oerhört lumpet, och därför ville jag ställa
frågan för att föra upp detta i ljuset.
Det är oerhört glädjande att rapporter nu säger att de nattliga räder-
na inte har skett i samma omfattning som efter nyår. Låt oss hoppas att
det beror på att det internationella samfundet har reagerat på många
olika håll. Det är positivt att Sverige har medverkat till detta inom FN:s
och EU:s ram.
Jag vill påpeka för utrikesministern att det inte är en vild gissning
att anta att Suharto nu lever sina sista år i Indonesien. Det vore då ett
misstag om vi från svensk sida började släppa greppet. Vi skall hålla
fast vid den inställning som vi har när det gäller Östtimor och Indonesi-
en, och inte ge efter på de krav på mänskliga rättigheter som vi har.
Dessutom väckte Socialdemokraterna förra året en motion, U227,
om Sveriges förhållande till Indonesien och Östtimor, där man visade
en samlad bild av hur vårt förhållande skulle vara. Motionen har rönt
stor uppskattning. Centerpartiet omtalade den i sin motion, och Miljö-
partiet tyckte t.o.m. att den var så bra att man beslöt att skriva av hela
motionen. Jag hoppas att utrikesministern tänker agera enligt den mo-
tionen även i regeringsställning.
Anf. 9 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! Det är klart att det socialdemokratiska partiet inte änd-
rar ståndpunkt beroende på om vi är i opposition eller i regeringsställ-
ning. Jag tror att den motion som utarbetades när vi var i opposition för
ett år sedan är ett gott underlag. Vi håller nu inom Utrikesdepartemen-
tet på att arbeta med en mer samlad Indonesienpolitik.
Anf. 10 URBAN AHLIN (s)
Fru talman! Jag tackar för det svaret.
Överläggningen var härmed avslutad.
5 § Svar på frågorna 1994/95:343, 344 och 348 om tillsynen över
laboratorier för medicinska analyser
Anf. 11 Socialminister INGELA THALÉN (s)
Fru talman! Gullan Lindblad har frågat mig vilka åtgärder regering-
en avser att vidta för att Socialstyrelsen skall få det skärpta till-
synsansvar som berörts i departementsskrivelse 1993:38.
Ingrid Näslund har frågat mig vad jag tänker göra för att försäkra
mig om att Socialstyrelsen fungerar som tillsynsmyndighet på ett sådant
sätt att patienter inte genom försumlighet eller bristande kvalitetssäk-
ring utsätts för fara.
Stig Sandström har frågat mig vad regeringen avser att göra för att
liknande händelser, som i hanteringen av laboratorieprover vid Meda-
nalys, inte skall inträffa till följd av privatiseringar.
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
Bakgrunden till alla tre frågorna är uppgifterna om slarv och felak-
tigheter vid hanteringen av laboratorieprover hos företaget Medanalys
och Socialstyrelsens ingripande med anledning av detta. Jag besvarar
därför frågorna i ett sammanhang.
Det betänkande, (Ds 1993:38) Enskild vård och omsorg - offentlig
tillsyn, som Gullan Lindblad syftar på och som togs fram under den
förra mandatperioden behandlar endast tillsyn av privat vård. Den
aktuella händelsen visar bl.a. att det också kan vara fråga om brister
inom den offentliga hälso- och sjukvården och samverkan med den
privata - i detta fall när det gäller upphandlingen. Regeringen har där-
för ambitionen att skapa enhetliga tillsynsregler för både privat och
offentligt bedriven sjukvård - något som är nödvändigt för att få till
stånd en effektiv tillsyn.
Det tidigare utredningsmaterialet behöver kompletteras med en
fördjupad beskrivning och analys av bl.a. dagens problem inom vården,
behovet av tillsyn och olika åtgärdsmöjligheter. Även tillsynsarbetets
innehåll, form och inriktning bör närmare övervägas, liksom Socialsty-
relsens roll i detta sammanhang, innan ett förslag lämnas för riksdagens
prövning.
Jag har därför nyligen tillsatt en arbetsgrupp inom departementet
som skall ta fram underlag och lämna förslag till en samlad reglering -
för såväl offentligt som privat bedriven vård - av tillsynen över hälso-
och sjukvården. Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete senast den 31
maj i år.
Min avsikt är att ett förslag därefter snarast skall lämnas till riksda-
gen om hur den framtida tillsynen över hälso- och sjukvården skall vara
utformad och reglerad.
Avsikten är att skapa ett regelsystem som förstärker tillsynen över
hälso- och sjukvården och säkerställer en god kvalitet och en hög pati-
entsäkerhet inom all hälso- och sjukvårdsverksamhet oavsett drifts-
form.
Anf. 12 GULLAN LINDBLAD (m)
Fru talman! Jag ber att få tacka socialministern för svaret, som jag
tycker är positivt.
Bakgrunden är mycket riktigt den skandal som har inträffat genom
Medanalysaffären. Det har varit många turer i ärendet, som jag inte
skall gå in på här. Men som lagstiftare upprörs man i sitt innersta över
att någonting sådant här skall kunna hända inom svensk sjukvård - det
må vara privat eller offentlig vård. Alla patienter skall kunna känna
trygghet i vården. Svaret visar också att vi är helt överens om det.
Vi stiftar många lagar i Sveriges riksdag, men när det gäller kvali-
tetssäkring och tillsyn över olika verksamheter inom enskild vård tycks
det föreligga en lucka i lagen. Nuvarande lagstiftning, som gäller de
enskilda yrkesutövarna, antogs i juni 1994. Man sade i samband med
beslutet att man skulle komma med ett nytt förslag, som också innefat-
tar själva verksamheten som sådan, i slutet av 1994. Tyvärr har vi fått
vänta ganska länge på detta.
Nu säger socialministern att hon har tillsatt en arbetsgrupp. Jag
skrev min fråga den 6 mars, och jag såg i ett pressmeddelande den 9
mars att arbetsgruppen hade tillsatts. Jag tycker kanske att vi redan har
haft en utredning, men jag accepterar att socialministern har utvidgat
det till att omfatta såväl offentligt som privat bedriven vård.
Jag vill då fråga: Kan vi förvänta oss att det kommer en proposition
redan i sommar, så att lagen åtminstone kan stiftas här i riksdagen i
höst när vi börjar arbeta? Det är ju oerhört viktigt att se till att vi inte
har denna lucka i lagen.
Anf. 13 STIG SANDSTRÖM (v)
Fru talman! Jag tackar för svaret från socialministern. Det som har
inträffat är, precis som Gullan Lindblad sade, en stor skandal inom
svensk sjukvård. Det är vi tydligen överens om från höger till vänster.
Konsekvenserna av detta är också mycket svåröverskådliga. Detta
är så omfattande att det kan ta månader innan Socialstyrelsen får någon
överblick över de konsekvenser som den här hanteringen av blodprover
kan ha fått för många patienter. Det finns en risk för att sjukvården här
har fått sin egen Teckomatorpshistoria. Det inträffade medför också en
stor osäkerhet om hur det fungerar på andra privata medicinska labora-
torier runt om i landet.
Vänsterpartiet anser att regeringen nu måste sätta in resurser för att
snabbt kartlägga inte bara Medanalys utan alla medicinska laboratorier,
deras organisation och kvaliteten på deras arbete. Detta handlar ju om
förtroendet för den svenska sjukvården. Vi har inte råd med ett minskat
förtroende inom sjukvården. Det kan möjligen gå för banker, men inte
för sjukvården.
Vi anser också att det är regeringen som måste ingripa för att öka
kontrollen. Landstingen saknar kompetens, och Socialstyrelsen har inte
heller resurser till en snabb och total översyn av laboratoriernas verk-
samhet.
Men utöver den akuta kontrollfrågan är det några andra frågeställ-
ningar som vi tycker är viktiga. Vi anser att det är nödvändigt med
lagstiftning, men även ansvarsförhållanden måste redas ut här. Vem är
det egentligen som är skyldig om det blir rättegångar? Är det husläkar-
na, laboratoriet eller upphandlama?
Sedan vill vi också ha en översyn av de privata köpa-sälj-systemen.
Vi tror att även själva systemen i sig driver fram sådana här händelser.
Anf. 14 INGRID NÄSLUND (kds)
Fru talman! Fru socialminister! Den här historien har naturligtvis
upprört oss alla. Det ligger ju nära till hands för mig som göteborgare
att ställa den här frågan. Det har också mina två kolleger gjort. Frågor-
na går ut på ungefär samma sak.
Efter det att jag hade framställt min fråga fick jag också syn på att
den här arbetsgruppen hade kommit till. Jag kan bara uttrycka min
tillfredsställelse över det och även över det man vill komma fram till,
nämligen att samma ansvar och samma tillsyn skall gälla både för pri-
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
vat och för offentlig vård. Jag tror att det är en inställning som alla
partier här i landet delar. Vi vill ha det på det sättet.
Jag har också undrat litet grand över en annan sak. Jag vet ju att vi
inte skall gå in i detaljer när det gäller det aktuella fallet, men det har
framkommit att den socialstyrelsefilial, eller vad man skall kalla det,
som finns i Göteborg har haft ögonen på det här företaget i ett år. Man
kan inte låta bli att undra över detta.
Jag frågar mig - och det är väl delvis en fråga som beror på okun-
nighet - om Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet skulle haft möjlig-
het att pröva det här fallet i Ansvarsnämnden även om det gäller ett
privat laboratorium. I spetsen för det här laboratoriet har det stått läka-
re. Jag undrar om man inte skulle ha kunnat utöva den här tillsynen
genom Ansvarsnämnden. Då får man ju en medicinsk och sakkunnig
bedömning. Det har tydligen kommit in alldeles för sent i det fallet. Jag
menar att det skulle betyda mycket för framtiden om man kunde gå in
snabbare.
Anf. 15 Socialminister INGELA THALÉN (s)
Fru talman! Det som är gemensamt för alla tre frågeställarna och
mig framgår ju av resonemangen. Det är viktigt att få en verksamhets-
tillsyn över privat och offentligt bedriven sjukvård. Däri inbegriper vi
ju också, vilket jag sade i mitt första svar, det som rör upphandling,
laboratorieverksamhet och säkerheten kring verksamheten.
I dag har vi - och det är ett svar till den sista frågeställaren, Ingrid
Näslund - en tillsyn som är kopplad till individens, den legitimerade
yrkesutövarens, verksamhet. Man säger i Göteborg att man har haft
ögonen på verksamheten, men man måste kunna gå in i en yrkesutöva-
res verksamhet. För det krävs det en särskild individuell anmälan.
Vi utgår ifrån att vi, genom det vi skall göra nu, skall få en sådan
ordning att man skall kunna gå in och utöva regelrätt tillsyn över verk-
samheten. Jag går inte nu in på åliggandelag och andra stadgar som går
in och reglerar när det gäller verksamheten i privat vård, men som inte
går in på den offentliga sidan.
Stig Sandström säger att det råder en stor osäkerhet om de övriga
laboratorierna. Jag tror förhoppningsvis att detta är ett alldeles unikt
fall. Det finns kvalitetsgranskning, det finns möjlighet till ackreditering,
och det finns en viss rörelse åt det hållet.
När vi har gått igenom arbetsgruppens förslag, som kommer i slutet
av maj, och tittar på de aktiviteter som redan finns tror jag att vi skall
kunna få en bra samlad bild.
Gullan Lindblad frågade om det kan komma en proposition under
försommaren. Det är min ambition att det skall ske. Men det är klart att
det hänger nära samman med hur konkret arbetsgruppen kan vara när
det gäller tillsynsform och inriktning i verksamhetstillsynen.
Anf. 16 GULLAN LINDBLAD (m)
Fru talman! Jag tackar särskilt för det senaste svaret. Detta är ju en
brådskande fråga. Det är ju tyvärr så att den här propositionen har blivit
uppskjuten några gånger.
Det är inte varje dag som jag har anledning att läsa upp vad soci-
alministern har sagt i ett pressmeddelande, men jag skall faktiskt göra
det. Jag tycker att det är bra när Ingela Thalén säger så här: ”Det är min
bestämda uppfattning att de misstänkta felaktigheterna i verksamheten
vid laboratorieföretaget Medanalys inte är något som är typiskt för all
privat laboratorieverksamhet. Det finns ingen anledning att anta att den
positiva syn som jag vet att de flesta människor har på den svenska
hälso- och sjukvården har förändrats efter den senaste tidens händel-
ser.”
Jag tycker att detta är utmärkt. Det är viktigt att vi konstaterar att
merparten av all vårdverksamhet är bra i Sverige, oavsett om den be-
drivs i enskild eller offentlig regi.
Anf. 17 STIG SANDSTRÖM (v)
Fru talman! Jag delar också förhoppningen att detta skall vara en
engångsföreteelse, men jag är inte lika säker på att det är så.
Det är väl tyvärr så att dessa köpa-sälj-system medför risker och
lockelser. Man talar kanske inte så gärna om sina svagheter i ett kon-
kurrensförhållande.
Vi har ju en utmärkt lag som heter lex Maria. Den anger att de
sjukvårdsansvariga skall tala om så fort de upptäcker brister. Vi vet
också att vissa lasarett, sjukhus och vårdinrättningar inte gärna talar om
detta eftersom det är ett köpa-sälj-förhållande. Vem vill framstå i en
dålig dager inför allmänheten? Det finns en risk inbyggd här.
Jag tror inte heller att det är en slump att vissa landsting helt har
avstått från den här verksamheten, medan de moderatstyrda landstingen
har haft en grogrund för Medanalys. Det är i dessa områden som de har
fått fotfäste. Jag tror att det finns ett samband där.
Anf. 18 INGRID NÄSLUND (kds)
Fru talman! Jag vill också tacka för de ytterligare svar som vi har
fått. Socialministern säger att den möjlighet man har haft har varit att
granska enskilda läkare som personer. Men jag tror ändå att man måste
fråga sig vilket ansvar de läkare som har stått i spetsen för den här
verksamheten har tagit. Jag tror att det är viktigt att man får svar på
sådana frågor för att patienter skall känna sig trygga i fortsättningen.
Har det inte förekommit sådana anmärkningar mot dem att man skulle
ha kunnat anmäla dem till ansvarsnämnden?
Jag tror att det här är frågor som vi måste ha ett svar på. Det är
mycket viktigt för fortsättningen av sådan här verksamhet. Dessa läkare
kan tidigare ha varit i offentlig tjänst. Det är ändå det personliga ansva-
ret som är det yttersta för alla, oavsett om de tjänstgör i offentlig eller
privat sektor. Det är det vi måste förlita oss till om vi skall ha en bra
verksamhet.
Anf. 19 Socialminister INGELA THALÉN (s)
Fru talman! Stig Sandström nämnde lex Maria och Ingrid Näslund
nämnde ansvar för enskilda. Det är inte bara läkare, utan legitimerad
personal över huvud taget som har ett ansvar.
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
|
Prot. 1994/95:72 14 mars |
När det gäller diskussionen om Medanalys har det i pressen före- |
Jag utgår från att Socialstyrelsen i de enskilda fallen går in och grans-
|
Svar på frågor |
kar dessa uttalanden utifrån lex Maria-synpunkt. Jag har den inställningen att man professionellt, ute bland yrkes- Till Gullan Lindblad får jag säga att skälet till senareläggningen Anf. 20 GULLAN LINDBLAD (m) Fru talman! Jag tycker att det enbart är positivt att vi behandlar all Jag vill också säga att det inte är vår sak i den här kammaren att ta Anf. 21 STIG SANDSTRÖM (v) Fru talman! Jag sade att det var en svår fråga, och vi har väl inte Visst finns det politiska undertoner här också. Det kan vi inte bortse Anf. 22 INGRID NÄSLUND (kds) Fru talman! Jag vill också uttrycka min tillfredsställelse över att det Anf. 23 Socialminister INGELA THALÉN (s) Fru talman! Jag skall avsluta med att säga att när man har fått de |
|
10 |
svar som är möjliga att få efter en sådan djup och ordentlig utredning |
som den som nu pågår är det alldeles självklart att yrkesutövare skall
ställas till ansvar via olika kanaler i de fall där utredningen visar att det
finns skäl till detta. Det kan finnas många dimensioner i händelsen med
Medanalys. En del frågor berör hälso- och sjukvård, men det kan för-
modligen också förekomma frågor som rör andra områden. Finns det
skäl att anmäla till Ansvarsnämnden utgår jag från att Socialstyrelsen
gör det. Men man måste ha fram allt underlag.
Jag vill också säga till Stig Sandström att det är Socialstyrelsens an-
svar att gå vidare med analysen och processen. Regeringen återkommer
till riksdagen med förslag om hur man skall se över verksamhetstillsy-
nen. Då får riksdagen möjlighet att diskutera detta.
Överläggningen var härmed avslutad.
6 § Svar på fråga 1994/95:317 om Finska Riks teaterverksamhet
Anf. 24 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)
Fru talman! Paavo Vallius har frågat mig vad jag kommer att göra
för att Finska Riks skall kunna fortsätta sin verksamhet även i framti-
den.
Bakgrunden till frågan är att Riksteatern har aviserat vissa ned-
skärningar i sin finska teaterverksamhet med hänvisning till de i bud-
getpropositionen föreslagna nedskärningarna av statsbidraget till Riks-
teatern.
Den finska teaterverksamheten i Sverige hade varit föremål för ut-
redningar och diskussioner under lång tid innan regering och riksdag
beslutade om ökade resurser med 2,1 miljoner kronor till Riksteatern
fr.o.m. budgetåret 1989/90 för produktion av finskspråkig barn- och
ungdomsteater. Fram till 1989/90 hade Riksteatern använt ca 700 000
kronor årligen för finska gästspel.
Enligt uppgift från Riksteatern avsattes totalt 3,7 miljoner kronor
för finsk teaterverksamhet verksamhetsåret 1994/95. Riksteatern har för
nästa verksamhetsår budgeterat 2,3 miljoner kronor. Utöver detta be-
lopp tillkommmer kostnader motsvarande drygt 500 000 kronor för
vissa tjänster avsedda för den finskspråkiga verksamheten.
Den aktuella neddragningen av resurserna för finsk teaterverksam-
het innebär enligt Riksteatern att verksamhet riktad till vuxna helt för-
svinner. Den egna produktionen av finsk barn- och ungdomsteater
avses också i huvudsak upphöra. Däremot räknar Riksteatern med att
det finskspråkiga utbudet av barn- och ungdomsteater kommer att vara
lika stort som i dag men i första hand tillgodoses genom samarbetspro-
jekt och gästspel från Finland.
Riksteatern är en ideell förening till vilken mer än 225 teaterföre-
ningar är anslutna. Staten lämnar årliga bidrag till verksamheten, men
prioriteringar mellan olika delar i verksamheten görs av Riksteatern
och dess styrelse. Riksteaterns utbud styrs främst av teaterföreningarnas
önskemål och behov men det är viktigt att Riksteatern också är lyhörd
för andra målgruppers synpunkter.
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
11
|
Prot. 1994/95:72 14 mars |
Beträffande den nu aktuella neddragningen av resurserna för finsk |
ungdomspubliken inte drabbas utan att den även i framtiden kommer
|
Svar på frågor |
att få ta del av ett varierat utbud av god kvalitet. Anf. 25 PAAVO VALLIUS (s) Fru talman! Jag ber att få tacka kulturministern för svaret. Riksteaterstyrelsens beslut innebär mycket kraftiga nedskärningar Beslutet innebär också att vi inte har möjlighet till egen produktion Anf. 26 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s) Fru talman! Vi har naturligtvis inhämtat synpunkter och även en del Däremot har de prioriterat ned finskspråkig teater för vuxna. De sä- Det jag sade i mitt svar var, och det känner Paavo Vallius till, att Anf. 27 PAAVO VALLIUS (s) Fru talman! Av de 20 föreställningar som har getts är det under den Vi vet att man i Finland har skurit ned barn- och ungdomsteatern |
|
12 |
väldigt mycket. Kvaliteten vill jag påstå är minst lika bra inom Finska |
Riks och den produktion som man har här. Därför hoppas jag verkli-
gen, med tanke på det beslut som riksdagen fattade i höstas om finska
språkets särställning, att vi utvecklar kulturverksamhet i Sverige för de
finskspråkiga. Då borde man också se till att den här teaterverksamhe-
ten får fortsätta i svensk regi och att man inte behöver köpa dålig barn-
teater från Finland.
Anf. 28 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)
Fru talman! Jag förstår och kan känna den oro som Paavo Vallius
ger uttryck för. Det viktiga är naturligtvis att den debatten förs så att
den också hörs till Riksteatern och att man även direkt till Riksteatern
framför synpunkterna på detta.
Så mycket mer kan inte jag göra dess värre, när vi nu tvingas till
nedskärningar i statens budget. Det drabbar tyvärr också i viss mån
kultursektorn. Det är ingenting som vi vill göra, utan vi känner oss
tvingade att göra det därför att vi behöver reda upp vår ekonomi. I
högre detaljeringsgrad än så kan jag inte gå in och styra ens Rikstea-
terns verksamhet.
Anf. 29 PAAVO VALLIUS (s)
Fru talman! Jag har stor förståelse för och är också med på de be-
sparingar som man är tvingad att göra i det ekonomiska läge som landet
befinner sig i. Men jag har litet svårt att acceptera att man skär ned
produktionen med 40 % just när det gäller den här verksamheten som
man också har prioriterat politiskt och ansett att den är mycket viktig.
Det är betydligt mer än man skär överlag i teater- och kulturverksamhe-
ten. Därför tycker jag att man borde värna om den här verksamheten i
stället för att skära ned mer än man gör överlag.
Överläggningen var härmed avslutad.
7 § Svar på frågorna 1994/95:322 och 337 om kvinnliga professo-
rer
Anf. 30 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Margareta Nordenvall har frågat mig om det är min
avsikt att verka för att en kvinnlig professor skall ha ett mindre kvalifi-
cerat arbete än en manlig professor. Margit Gennser har frågat vilka
åtgärder jag är beredd att vidta för att presentera ett fullständigt be-
slutsunderlag för riksdagen om positiv särbehandling vid tillsättning av
tjänster i högskolan. Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.
Frågorna är uppenbarligen föranledda av propositionen om jäm-
ställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet. Proposi-
tionen behandlas nu i utbildningsutskottet och kommer senare att disku-
teras här i kammaren. Bakgrunden till förslagen är den uppseendeväck-
ande sneda könsfördelningen i högskolans lärarkår med ett försvinnan-
de litet antal kvinnor på den högsta nivån, ca 7 %. Samtidigt vet vi att
det finns många begåvade och kompetenta kvinnliga forskare i den
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
13
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
svenska högskolan. Mycket vittnar också om att män i praktiken gynnas
vid inrättande och tillsättningar av högskolans högsta tjänster. Mitt svar
till Margareta Nordenvall är att jag vill verka för att alla de kompetenta
kvinnor som finns inom högskolan skall få de kvalificerade arbeten
som de hittills inte kommit i fråga för.
Till Margit Gennser vill jag först och främst påpeka det som torde
vara uppenbart, nämligen att regeringens förslag om användning av
metoden positiv särbehandling innebär en tillämpning av redan existe-
rande lagar. Jämställdhetslagen trädde i kraft den 1 juli 1980. Däri
ingår den positiva särbehandlingen som en möjlighet. Den har funnits i
15 år. Någon lagändring behövs alltså inte. Jag kan heller inte se att det
behövs något ytterligare beslutsunderlag för riksdagens ställningsta-
gande, men om utskottet bedömer att det är nödvändigt står regeringen
givetvis till tjänst.
Jag vill också påminna om att de befordringsgrunder som gäller ge-
nerellt anges i högskoleförordningen. Där står inget om positiv särbe-
handling. Av jämställdhetslagen följer emellertid att positiv särbehand-
ling kan tillämpas av en arbetsgivare, om den är ett led i strävanden att
främja jämställdhet i arbetslivet. Universiteten och högskolorna skulle
således kunna tillämpa positiv särbehandling redan i dag. För att göra
detta tydligt avser regeringen att göra ett tillägg till högskoleförord-
ningen. Jag vill också påpeka för Margit Gennser att det i högskolela-
gen föreskrivs att regeringen får utfärda föreskrifter om befordrings-
grunderna för lärartjänster.
Tillägget till högskoleförordningen innebär således bara att uni-
versiteten och högskolorna får använda positiv särbehandling. Vid
engångssatsningen däremot skall, vid behov, positiv särbehandling
användas, om det kan ske inom ramen för regeringsformen. Vad detta
närmare innebär beskrivs i propositionen. Jag vill därutöver påpeka att
universitetens och högskolornas beslut givetvis kan överklagas till
Överklagandenämnden för högskolan.
Anf. 31 MARGARETA E NORDENVALL (m)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för
svaret. Målet att öka andelen kvinnliga professorer delar jag, men sättet
som det skall göras på ifrågasätter jag starkt. Risken är att man gör
kvinnorna en björntjänst.
I regeringens proposition uttalar regeringen att en positiv särbe-
handling skall tillämpas vid tillsättning av professurer: ”En tjänst skall
tillsättas med en kompetent sökande av underrepresenterat kön även
om vederbörande är mindre kvalificerad än medsökande av andra kö-
net.”
Man måste först fråga varför Sverige har så få kvinnliga professo-
rer. Det beror inte på att vi har kvinnor som är sämre meriterade än
män. Trots att kvinnor söker professurer faller de ofta bort på vägen.
Det är också så att många kvinnor i Sverige är dubbelarbetande, vilket
också förklarar att de inte söker chefstjänster.
14
Man måste möjliggöra för kvinnor att kunna satsa på både en yr-
keskarriär och familj. Men det viktigaste är att kvinnor inte utsätts för
en negativ särbehandling vid tillsättning av tjänster.
Utbildningsministerns förslag anser jag är kränkande i flera avseen-
den. Det är kränkande mot kvinnliga forskare och professorer som är
väl så kompetenta som män. Det är också kränkande mot forsk-
ningsinstitutionerna, där ett viktigt vetenskapligt arbete utförs, ett arbe-
te som faktiskt är essentiellt för Sveriges framtid och utveckling. Vil-
ken institution vill ha en mindre kvalificerad chef? Det är självklart att
man vill ha den mest kvalificerade.
I en proposition från en regering som påstår sig vara mer jämställd
än andra är det genant att man sänker sig till en så låg nivå i sin syn på
kvinnan. Signalen är kristallklar: Kvinnor klarar sig inte själva på egen
kompetens utan måste hjälpas in på annan väg.
Jag måste fråga utbildningsministern: Vad ämnar utbildningsminis-
tern göra för att bemöta den kritik som har kommit med anledning av
den här propositionen?
Anf. 32 MARGIT GENNSER (m)
Fru talman! Jag tycker att utbildningsminister Carl Tham gör frågan
litet för lätt för sig. Överensstämmelsen mellan propositionen och re-
geringsformen är inte helt självklar.
I regeringsformen står det:
”Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid
sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.”
Det är alldeles riktigt att det finns ytterligare kommentarer. Petrén
och Ragnemalm säger t.ex., just med tanke på lagstiftningen från 1980,
att frågan om vilken vikt man bör fästa vid jämställdhetssträvandena i
relation till de traditionella, i lagtexten särskilt angivna kriterierna
förtjänst och skicklighet inte är helt klarlagd. Det var det jag tog upp.
Jag menar att denna fråga inte är så väldigt akut. Man hade kunnat
ge sig tid t.o.m. till hösten. Då kunde man ha gett riksdagen en full-
ständig proposition, dvs. både principproposition och den detaljlag-
stiftning som behövs, för då hade propositionen kommit till Lagrådet.
Jag tycker att det är oerhört väsentligt. Detta är en sådan fråga som
skall underställas Lagrådet. Nu kommer man att ta det steg för steg. Det
är olämpligt. Jag tycker att det visar på missaktning mot vår grundlag.
Vill inte Carl Tham vara snäll och tänka om? Det gäller inte bara
jämställdheten - det gäller faktiskt vår konstitution.
Anf. 33 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Jag kanske skulle rekommendera Margit Gennser att
studera både grundlagen och jämställdhetslagen och förarbetena till
dessa. När jämställdhetslagen antogs 1979 i riksdagen vid två olika
tillfällen konstaterade utskottet att principen om möjlighet till positiv
särbehandling hade godtagits tidigare bl.a. i grundlag. Enligt
2 kap. 16 § i regeringsformen får lag eller annan föreskrift inte innebära
att någon missgynnas på grund av sitt kön såvida inte föreskriften utgör
ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvin-
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
15
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
nor. Detta står i regeringsformen. Det var på den grundvalen som riks-
dagen med stor majoritet antog jämställdhetspropositionen inklusive
principen om att utnyttja positiv särbehandling.
Det har också klargjorts i samband med regeringsformens tillkomst
och den formulering som nu gäller i 11 kap. 9 § om sakliga grunder.
När det stadgandet fick sin nuvarande utformning var det just för att
medge hänsynstagande av annat slag, bl.a. arbetsmarknadspolitiska och
lokaliseringspolitiska synpunkter. Det är helt klart av riksdagens tidiga-
re behandling att detta icke strider mot regeringsformen. Någon lag-
rådsremiss av en redan existerande lag torde vara helt onödig.
Jag håller med Margareta Nordenvall om att detta verkligen är en
fråga om kvinnorna i det akademiska livet som gäller forskningens och
undervisningens framtid. Det är därför det är så upprörande att vi har
ett system som i praktiken gynnar män, missgynnar kvinnor och inne-
bär att kvinnor och kvinnliga forskare inte har de högsta tjänsterna
inom forskarvärlden.
Anf. 34 MARGIT GENNSER (m)
Fru talman! Det är alldeles riktigt att detta behandlades när man
antog denna lagstiftning. Det är alldeles riktigt att man i kommentarer
till lagstiftningen, enligt de kontakter jag har haft med bl.a. grundlags-
fäder, konstaterar att det finns vissa tvivel när det gäller universitetens
högsta tjänster, där regeringsformen är tillämplig. Det är därför jag
tycker att försiktighet och vördnad för grundlagen hade varit klädsamt.
Men det är klart, när vi skall syssla med modefrågor blir det bråttom.
Jag skulle vilja säga en annan sak också. Man skall vara litet för-
siktig med siffror. I Sydsvenskan i lördags redovisades statistik om att
kvinnliga sökande till professurer har mycket större chans att bli pro-
fessorer. Det är en högre frekvens kvinnor än män som får tjänster. Det
är alltså litet svårt att bara gå på antalet kvinnliga professorer.
Anf. 35 MARGARETA E NORDENVALL (m)
Fru talman! Jag är glad att höra att utbildningsministern tar upp
detta problem och ser att det är problem med kvinnliga professorer.
Men gör nu inte de kvinnliga forskarna och professorerna en björn-
tjänst. Det måste också vara i utbildningsministerns intresse att se till
att Sverige får en så kvalificerad forskning och utveckling som möjligt.
Att i detta läge vara beredd att avstå från kvalitet för att tillgodose
kvotering, där man gör avkall på meriter, kan inte vara försvarbart.
Varför inte i stället se över val av sakkunniga och tjänsteförslagsnämn-
der och hur tjänster utlyses - varför får inte kvinnor professurer trots att
kompetensen finns?
Anf. 36 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Det är just för att jag vill ha hög kvalitet i forskning och
undervisning som jag är angelägen om att hela den stora kompetens
som finns bland kvinnliga forskare också innebär att kvinnor kan inne-
ha professurer.
16
Som jag sade i mitt svar finns mängder av vittnesbörd om att i själ-
va meritbedömningen i tillsättningsärenden utnyttjas, omedvetet eller
medvetet, sätt att skriva bort kvinnors meriter. Det har bl.a. arbetsgrup-
pen för jämställdhet i högre utbildning och forskning, den s.k. JÄST-
gruppen, påpekat i en skrivelse till regeringen 1994. Docent Ulla Wi-
kander har nyligen påpekat och visat hur det går till när man utformar
professurer efter särskilda personers kvalifikationer och då nästan alltid
män. Wikanders slutsats är att slump, relationer och utvaldhet i hög
grad bestämmer urvalet av professorer och att hela ämbetet och tjäns-
testrukturen borde ses över. Det finns vittnesbörd i massor. Det vikti-
gaste vittnesbördet är det faktiska förhållandet att endast en mycket
liten minoritet av Sveriges professorer är kvinnor, trots att det finns så
många kvinnliga kvalificerade forskare.
Anf. 37 MARGARETA E NORDENVALL (m)
Fru talman! Kvar står fortfarande min fråga: Är utbildningsminis-
tern beredd att göra någonting åt den kritik som har kommit? Det skulle
faktiskt innebära att backa från formuleringen ”att en tjänst skall tillsät-
tas med en kompetent sökande av underrepresenterat kön även om
vederbörande är mindre kvalificerad än medsökande av andra könet”.
Utbildningsministern motsade sig själv när han sade att man är ute
efter att få en förstärkt kvalitet. Det går faktiskt inte ihop med denna
mening. Det måste vara i utbildningsministerns intresse utifrån det jag
har hört i dag att backa från denna mening. Den är inte logisk ihop med
det vi nu har hört.
Anf. 38 MARGIT GENNSER (m)
Fru talman! När man ser på antalet professorer måste man också se
på hur många som har sökt professurer. Den jämförelsen gjordes. När
det gäller humanistiska och teologiska fakulteter i landet visade det sig
att frekvensen tillsatta kvinnliga professorer var högre än frekvensen
tillsatta manliga professorer.
Det tar tid att komma upp i de högsta graderna av vetenskaplig
kompetens. Att vi t.ex. har mycket få kvinnliga professorer på tekniska
högskolor är inte så konstigt. Vi hade inga kvinnor som sökte till civil-
ingenjörsutbildning på 5O-talet. Vi har faktiskt ganska många kvinnliga
ekonomie doktorer och en och annan ekonomie professor också. Kom
ihåg att vi hade nästan inga kvinnor som blev civilekonomer på 50-
talet. Det tar tid.
Anf. 39 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Skillnaden mellan Margit Gennser och Margareta Nor-
denvall är uppenbarligen att Margit Gennser inte anser att detta är
någon särskilt viktig fråga, att allting egentligen är ganska bra och att
frågan är, som hon nyss sade, en modefråga. Det är inte min uppfatt-
ning, och det är uppenbarligen inte heller Margareta Nordenvalls upp-
fattning.
När det gäller kvalitet och kompetens vill jag säga följande. Den
formulering som finns i propositionen refererar och återger gällande
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 72
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
lagstiftning, jämställdhetslagen och möjligheten till positiv särbehand-
ling som är antagen av riksdagen med stor majoritet. Jag måste faktiskt
bolla tillbaka frågan till Margareta Nordenvall och fråga: Är det Mar-
gareta Nordenvalls uppfattning att jämställdhetslagen skall gälla på alla
andra områden i samhället utom i det akademiska livet?
Det är så som jag sade, att den kompetens som kvinnliga forskare
har sållas bort. Vittnesbörden är massiv. Två medicinare har påpekat i
en artikel när det gäller Medicinska forskningsrådet att det är mycket
svårare för kvinnor att få forskartjänster trots en formellt lika merite-
ring. Detta är verkligheten. Det är det som har lett fram till det nuva-
rande systemet. Detta måste behandlas i sin helhet. Jag ber att få upp-
mana båda ffågeställarna att faktiskt studera propositionen, för den
innehåller en mängd olika förslag.
Anf. 40 MARGIT GENNSER (m)
Fru talman! Jag brukar alltid läsa på, och jag har faktiskt studerat
propositionen. Men jag kan aldrig tycka att särbehandling kan vara
någonting positivt, särbehandling är negativ. Därför skall man undvika
särbehandling. Därför skall folk bedömas på samma sätt.
Medicinska forskningsrådet har kritiserats inte bara av kvinnliga
forskare utan också av manliga forskare. Professor David Ingvar i Lund
har haft en hel del synpunkter på Forskningsrådet och sättet att tilldela
forskningsanslag. Diskriminering kan träffa både män och kvinnor,
både unga och gamla osv. Jag tycker att det är ett steg tillbaka att för-
söka tala om positiv diskriminering. Diskriminering är nämligen alltid
negativ.
Anf. 41 MARGARETA E NORDENVALL (m)
Fru talman! Problemet kvarstår. Om vi nu har kompetenta och väl-
meriterade kvinnor behöver vi inte i propositionen passusen om att
även om man är mindre kvalificerad skall man kunna få en tjänst. Det
måste vara i allas, särskilt i utbildningsministerns, intresse att vi får den
mest kvalificerade professorn på plats. Det är faktiskt professorn som
driver institutionens forskning och utveckling framåt. Därför vänder jag
mig fortfarande mot den här punkten och hoppas att utbildningsminis-
tern tänker backa på den punkten.
Vad gäller negativ särbehandling av kvinnor tycker jag att man i
stället skall ta itu med problemet på ett för kvinnor förtjänstfullt sätt.
Anf. 42 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! För att illustrera hur det nu kan gå till vill jag återge en
del av ett brev som jag fått av rektorn vid Uppsala universitet, Stig
Strömholm. Han har i brevet föreslagit att han skall få resurser för att
femdubbla antalet kvinnliga professurer vid universitetets tekniska och
naturvetenskapliga fakultet genom att inom det nuvarande tjänstetill-
sättningssystemet utnyttja möjligheten att göra en så snäv beskrivning
av tjänsten att avsedd kvinna får tjänsten. Jag har liknande brev från
andra rektorer.
18
Detta är en illustration av hur det nu i praktiken går till fastän det i
allmänhet är män som får skräddarsydda tjänster. Jag anser att det är
bättre, både för forskningens anseende och i det här speciella fallet, för
kvinnorna att detta är reglerat, tydligt och klart. Sanningen är ju den att
den rådande ordningen i dag bara är illusoriskt könsneutral. Ordningen
innebär i själva verket en positiv särbehandling av män och en negativ
särbehandling av kvinnor. Det är detta som är roten till det onda, som
jämställdhetsombudsmannen nyligen har påpekat.
Överläggningen var härmed avslutad.
8 § Svar på fråga 1994/95:338 om kvinnliga doktorander
Anf. 43 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Andreas Carlgren har frågat mig vad den samlade ef-
fekten blir - sett ur ett jämställdhetsperspektiv - av regeringens förslag
i budgetpropositionen och i propositionen om jämställdhet mellan
kvinnor och män inom utbildningsområdet vad gäller studiefinansie-
ringen i forskarutbildningen.
Regeringens förslag innebär att universiteten och högskolorna åter
får möjlighet att utse nya innehavare av utbildningsbidrag. Bakgrunden
till förslaget är att resurserna helt enkelt inte räcker till för att ge dokto-
randtjänster åt alla kvalificerade sökande. Sedan 1987 har utbildnings-
bidrag successivt omvandlats till doktorandtjänster. De resurser som
samtidigt har tillförts har emellertid inte varit tillräckliga, bl.a. därför
att antalet doktorander samtidigt har ökat.
Regeringen har satt en gräns för hur stor andel av de medel som av-
ses för studiefinansiering inom fakultetsanslagen som får användas för
utbildningsbidrag. Minst 50 % måste gå till doktorandtjänster. Om inte
den av regeringen föreslagna åtgärden vidtas skulle många doktoran-
der, kvinnliga som manliga, komma att mista sin studiefinansiering år
1996 när utbildningsbidragen enligt tidigare planer avskaffas. I vilken
utsträckning det blir kvinnliga respektive manliga doktorander som
kommer att få de nya utbildningsbidragen i stället för doktorandtjänster
vid de olika fakulteterna går det inte att säga någonting om.
Kvinnorna är emellertid kraftigt underrepresenterade bland dem
som doktorerar. Det är ytterst angeläget att deras antal ökar. 30 miljo-
ner kronor av den särskilda satsningen på studiefinansiering kommer
därför att enligt jämställdhetspropositionens förslag att kanaliseras till
kvinnor. Resurserna skall gälla doktorandtjänster.
Anf. 44 ANDREAS CARLGREN (c)
Fru talman! Jag vill tacka utbildningsministern för svaret. Vi är
överens om att det är för få kvinnor som får möjlighet att doktorera,
och det är viktigt att ändra på det.
Däremot innebär regeringens förslag sammanlagt sämre villkor för
doktorander, eftersom man återinför möjligheten att ge utbildningsbi-
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
19
|
Prot. 1994/95:72 14 mars |
drag. Risken är att man i sin tur får en långsammare takt när det gäller |
Utbildningsministern säger i svaret att det inte finns tillräckligt med
|
Svar på frågor |
pengar för att klara detta. Det beror delvis på ett politiskt problem som Nu är risken att Carl Tham med ena handen tar bort chanser för Anf. 45 Utbildningsminister CARL THAM (s) Fru talman! Det är helt riktigt uppfattat. Regeringsförslaget innebär Anf. 46 ANDREAS CARLGREN (c) Fru talman! Frågan gällde ju om Carl Tham sammanlagt har lyckats Anf. 47 Utbildningsminister CARL THAM (s) Fru talman! Det är omöjligt att på förhand veta det som Andreas Anf. 48 ANDREAS CARLGREN (c) Fru talman! Jag anser mig inte veta någonting alls på den speciella |
|
20 |
Jag hade tänkt att om utbildningsministern nu lägger fram förslag har |
han säkert tänkt igenom den samlade bedömningen. Nu säger han i
stället att det är fullständigt omöjligt att förutse den samlade konsek-
vensen av förslaget. Det var just det svar jag hoppades att jag inte
skulle få. Gemensamt har vi uppfattningen att det är viktigt att öka
antalet kvinnliga doktorander.
Anf. 49 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Om vi är överens om detta tror jag inte att det egentli-
gen är så mycket att diskutera. Alternativet är som sagt att det inte finns
några studiefinansieringar över huvud taget för doktorander. Då skulle
sannolikt fler kvinnor falla bort. Av de nya 30 miljoner som regeringen
nu föreslår kommer den samlade effekten bli att det blir fler kvinnliga
doktorander. Till detta kommer naturligtvis effekten av de förslag som
finns i jämställdhetspropositionen om att universiteten och högskolorna
skall åläggas rekryteringsmål och därigenom tvingas att i hela systemet
få fram fler kvinnliga forskare.
Överläggningen var härmed avslutad.
9 § Svar på fråga 1994/95:326 om högskoleprovet
Anf. 50 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Hans Hjortzberg-Nordlund har frågat mig vilka åtgär-
der jag är beredd att vidta för att ungdomar skall få möjlighet att fullgö-
ra högskoleprov utomlands.
Ansvarsfördelningen när det gäller högskoleprovet är den att de
högskolor som använder provet som urvalsinstrument också skall an-
ordna det, och Verket för högskoleservice (VHS) skall svara för att
högskoleprovet framställs.
När det gäller möjligheten att göra provet utomlands anordnade den
dåvarande myndigheten Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
fram t.o.m. höstterminen 1991 provet på svenska ambassader och kon-
sulat samt på ett fåtal skolor i Europa. Detta var en service för utlands-
svenskar som UHÄ och utlandsmyndigheterna inte var ålagda att ge.
Samma år, dvs. 1991, togs den tidigare åldersgränsen på 25 år bort, och
alla fick möjlighet att göra högskoleprovet och söka till högskolor och
universitet utifrån resultatet på provet. Detta ledde till en kraftig ökning
av intresset. Det medförde också ett ökat tryck på ambassaderna och
konsulaten, och för att fortsätta att anordna högskoleprovet krävde de
ersättning från UHÄ. Några särskilda medel för detta fanns inte, och
1992 upphörde möjligheten att göra högskoleprovet på utlandsmyndig-
heterna.
Ytterligare ett skäl till att denna möjlighet upphörde var att UHÄ
inte kunde garantera att provet genomfördes på samma villkor på am-
bassaderna och konsulaten som vid universiteten och högskolorna i
Sverige och att sekretessen inte kunde garanteras på grund av tidsskill-
nader. Det är naturligtvis viktigt att högskoleprovet genomförs på lika
villkor för alla, eftersom det har en avgörande betydelse vid antagning-
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
21
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
en. Numera genomförs därför högskoleprovet endast vid de utländska
skolor i vår tidszon som anmäler intresse av att administrera det.
För att underlätta ett provdeltagande för ungdomar som avser att
arbeta eller studera utomlands har provresultatets giltighet förlängts till
fem år. Provet genomförs också två gånger per år. Detta borde ge ung-
domarna stora möjligheter att planera in det med hänsyn till arbete och
studier utomlands.
Jag har inga planer på att vidta några omedelbara åtgärder.
Anf. 51 HANS HJORTZBERG-NORDLUND (m)
Fru talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret.
Bakgrunden till min fråga är att det i vissa länder finns många ung-
domar som vill göra högskoleprovet, men den enda möjligheten är då
att resa till Sverige. Eftersom det rör sig om många personer och långa
resor blir den samlade kostnaden för dessa studenter ganska stor.
Sammanlagt lär det för närvarande finnas ca 14 000 studenter utom-
lands, varav ungefar en tredjedel tidigare har läst vid högskola i Sveri-
ge. Av de resterande två tredjedelarna är det en ganska stor andel som
vill fullfölja sina studier i Sverige. De vill därför göra högskoleprovet.
Ca 60 % av studenterna utomlands studerar i Europa. De har alltså
relativt nära till de svenska skolor som i dag får anordna provet. Om
jag har räknat rätt finns det ca 4 000 studenter i Förenta Staterna. Det
finns ett antal studenter i Israel och i en del andra länder som attraherar
svenska studenter.
Med dagens informationsteknik förefaller det väldigt enkelt att lösa
detta problem. Eftersom utbildningsministern är specialist på informa-
tionsteknik tycker man att han inte borde välja en byråkratisk lösning.
Men tydligen väljer man hellre att värna ambassadpersonalens sab-
batsvila än att hjälpa dessa svenska studenter.
Anf. 52 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Som jag påpekade i svaret har vi genom att försöka ar-
rangera provet på ett bättre sätt i Sverige underlättat för de studerande
som har varit utomlands. Att arrangera provet på betryggande sätt på
ambassaderna kostar pengar och några sådana pengar finns inte till-
gängliga. Det är det enkla svaret.
Anf. 53 HANS HJORTZBERG-NORDLUND (m)
Fru talman! I Förenta Staterna är det ganska enkelt att resa inrikes.
När det gäller tidszoner ligger Förenta Staterna bara några få timmar
vid sidan av Sverige. Att kunna göra provet under en lördagseftermid-
dag i stället för under en lördagsförmiddag borde vara möjligt.
Även i Jerusalem finns det ganska många studenter.
Eftersom resten av Europa redan är tillgodosett skulle det inte kosta
särskilt mycket att öppna ett par ambassader för högskoleprovet.
22
Anf. 54 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Jag har egentligen ingen annan kommentar till detta än
att det är fullt möjligt för de studerande att resa hem. Vi har inga resur-
ser i ett statsfinansiellt ansträngt läge för denna specifika service.
Överläggningen var härmed avslutad.
10 § Svar på frågorna 1994/95:332 och 340 om resesubventioner
för studerande
Anf. 55 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Sivert Carlsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker
vidta för att CSN skall kunna träffa en överenskommelse med trafikfö-
retagen om reserabatter för studerande. Vidare har Andreas Carlgren
frågat mig om jag är beredd att fullfölja de utredningsuppdrag som
riksdagen uttalat om ett samordnat system för resesubventioner inom
olika slags utbildningar.
Jag har redan tidigare i denna kammare besvarat en fråga med an-
ledning av regeringens förslag i årets budgetproposition att inte längre
subventionera studenternas resor. Enligt regeringens bedömning är
denna besparing nödvändig med hänsyn till det ekonomiska läget. Om
riksdagen godtar regeringens förslag blir ytterligare utredningar om
resesubventioner givetvis inte aktuella.
CSN har för tidigare budgetår lyckats framförhandla förmånliga re-
seavtal och reserabatter för studerande. Det har dessutom varit möjligt
för CSN att sänka statens kostnader för detta. Jag hoppas att CSN inför
kommande budgetår kommer att finna någon annan form av reserabat-
ter för de studerande. Givetvis kommer jag att följa detta. Jag har där-
emot inte för avsikt att vidta några åtgärder som får ekonomiska kon-
sekvenser för att nya avtal skall komma till stånd mellan CSN och de
aktuella resebolagen.
Anf. 56 ANDREAS CARLGREN (c)
Fru talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret.
I budgetpropositionen hänvisades till det riksdagsbeslut som tidiga-
re har fattats om att regeringen skall se till att man utreder ett samord-
nat system för resesubventioner. Den som läste budgetpropositionen
kunde då få det intrycket att regeringen tänkte följa riksdagsbeslutet i
den delen. Jag kan tänka mig att det fanns flera här i kammaren som var
mycket kritiska mot förslaget att ta bort CSN-kortet men som ändå såg
en chans att regeringen skulle fullfölja det tidigare riksdagsbeslutet.
För några veckor sedan ställde jag en fråga till utbildningsministern.
Jag frågade då Carl Tham om regeringen tänkte fullfölja riksdagsbeslu-
tet. Den frågan ville Carl Tham inte svara på. Nu har jag ställt frågan
till Carl Tham ytterligare en gång, och då fick jag äntligen ett svar, som
tyvärr var dåligt. Regeringen tänker tolka ett riksdagsbeslut i den här
frågan så, att man inte behöver fullfölja det tidigare riksdagsbeslutet
om att man skall utreda ett samordnat system.
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
23
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
24
När riksdagen fattade detta beslut var det möjligt att man hade en
avsikt med det. Det är också möjligt att många i denna kammare av det
här svaret drar slutsatsen att det nu gäller att se upp. Gör inte riksdagen
någonting är risken stor att studenterna efter en tid står med mycket
dåligt skydd och stöd när det gäller det som de borde få hjälp med,
nämligen att klara sina långa resor till studieorterna.
Anf. 57 SIVERT CARLSSON (c)
Fru talman! Jag vill först tacka utbildningsministern för svaret. Ty-
värr gör det mig inte lugnare beträffande frågans sakinnehåll.
Bakgrunden till min fråga är att jag och mitt parti gärna vill behålla
CSN-kortet. Vi har också i våra motioner föreslagit hur detta skall
finansieras.
Varför är det då viktigt att behålla CSN-kortet? Det finns flera skäl,
tycker jag, och jag skall nämna några.
Det är viktigt av studiesociala skäl, eftersom ett borttagande ensi-
digt kommer att drabba de studenter som på grund av avståndet till
högskoleorten redan har högre kostnader. Det är inte konstigt att stu-
denterna upplever detta förslag som mycket orättvist.
Det är viktigt av rekryteringsskäl att behålla CSN-kortet. Att ta bort
det leder till ökad geografisk snedrekrytering. Därmed är det olyckligt
också från regionalpolitisk synpunkt.
Jag skall villigt erkänna att jag har uppskattat utbildningsministerns syn
på de mindre högskolorna. Exempelvis upplever jag att ”min” högskola
i Kalmar har goda utvecklingsmöjligheter. Men 50 % av studenterna
kommer från orter långt utanför länet i exempelvis Skåne, Gotland och
Norrland. Ett slopande av CSN-kortet kommer tveklöst att försvåra
riksrekryteringen och därmed försämras också utvecklingen och kvali-
teten, vill jag påstå.
Jag har uppfattat att utbildningsministern har haft ambitionen att
minska snedrekryteringen, vilket jag tycker är bra. Men jag är rädd för
att förslaget om att ta bort CSN-kortet kommer att leda i precis motsatt
riktning.
Nu svarade utbildningsministern att man skall följa utvecklingen.
Skall jag tolka utbildningsministerns svar så, att utbildningsministern
inte tänker ta några ytterligare initiativ för att lösa denna problematik?
Anf. 58 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Det tycks mig som om den här debatten med fördel
borde föras när regeringspropositionen och utskottsutlåtandet om detta
förslag föreligger för behandling i riksdagen. Jag skall inte nu gå in på
själva sakfrågan.
Jag håller mig till den sista frågan, nämligen huruvida jag eller re-
geringen är beredd att vidta någon åtgärd för att CSN skall kunna träffa
en överenskommelse med trafikföretagen om reserabatter.
Som jag både nu och tidigare har påpekat är det min förhoppning
att sådana avtal kommer till stånd. Men jag har inte för avsikt att vidta
några åtgärder som får ekonomiska konsekvenser och att på nytt införa
subventioner som jag nyligen har föreslagit skall avskaffas.
Det är uppenbart att jag kominer att följa detta. Men det är inte re-
geringens sak att föra sådana diskussioner, utan de måste föras mellan
CSN och trafikföretagen. När beslut väl är fattat i riksdagen är jag
också övertygad om att sådana diskussioner kommer till stånd.
Anf. 59 ANDREAS CARLGREN (c)
Fru talman! Jag tror att det är många här i kammaren som skulle
kunna berätta om hur oerhört viktigt CSN-kortet är för att man över
huvud taget skall ha möjlighet att resa från sin hemort till studieorten,
vilket kanske är nödvändigt för att man skall få arbete och utkomst i
framtiden.
Nu tar regeringen bort alla pengar för att göra detta möjligt. Carl
Tham säger här i dag att han inte är beredd att föreslå några nya pengar
till detta, om jag har uppfattat det rätt. Han hänvisar till att CSN skall
lyckas förhandla med reseföretagen, som han uttrycker det, utan att det
finns några pengar från någon sida att satsa på detta, enligt vad som
hittills har sagts. Därutöver säger Carl Tham att han inte är beredd att
följa riksdagens tidigare beslut, att utreda ett samordnat system för
resesubventioner.
Jag tror att det är många här i kammaren som skall vara oroliga
över det som Carl Tham säger just i dag. Jag undrar om det finns nå-
gonting som Carl Tham kan säga för att lugna dem här i kammaren som
har anledning att vara rätt oroliga.
Anf. 60 SIVERT CARLSSON (c)
Fru talman! Jag är litet förvånad över utbildningsministerns inställ-
ning i rättvisefrågan. För mig är det rättvist att ge varje student något så
när lika villkor och förutsättningar för fortsatta studier. Varken närhe-
ten till studieorten eller tjockleken på plånboken skall få vara avgöran-
de för möjligheten att studera vidare. Det gäller unga människor och
det gäller också de som i vuxen ålder studerar på distans med utbild-
ningsbidrag.
Nu ser jag att utbildningsministern tänker avsluta det hela. Annars
hade jag slutligen tänkt ställa en fråga. Utbildningsministern säger att
han inte tänker vidta några åtgärder som får ekonomiska konsekvenser.
Med en viss förståelse för den inriktningen skulle jag ändå vilja ställa
frågan: Är utbildningsministern beredd att diskutera några andra finan-
sieringsmöjligheter eller åtgärder för att rättvisan och rekryteringsmöj-
ligheterna skall kunna bibehållas genom CSN-kortet?
Överläggningen var härmed avslutad.
11 § Svar på fråga 1994/95:309 om ungdomsarbetslösheten
Anf. 61 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Patrik Norinder har frågat mig om vilka omedelbara
planer jag har för det fall att regeringens beräkningar om 50 000 ung-
domar i ungdomsintroduktion inte når beräknad omfattning.
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
25
|
Prot. 1994/95:72 14 mars |
Till att börja med gäller det att skilja på budgetåren. För innevaran- |
ungdomar i åldern 20-24 år. Knappt 11 % av de platserna har utnyttjats
|
Svar på frågor |
hittills. Det är dock klart otillfredsställande att en ny åtgärd är utnyttjad I årets budgetproposition har regeringen föreslagit 50 000 platser Jag delar för övrigt frågeställarens synpunkter att ytterligare insatser Anf. 62 PATRIK NORINDER (m) Fru talman! Jag ber att få tacka arbetsmarknadsministern för svaret. I regeringens handlingsprogram mot arbetslösheten säger man att I en riksdagsdebatt den 8 februari sade statsminister Ingvar Carls- Vad som har hänt nu och som har föranlett min fråga är att ung- I en av länstidningarna i ministerns hemlän uttryckte sig Maria Jag tänker kanske inte uttrycka mig lika drastiskt utan vill fråga ar- Anf. 63 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) Fru talman! Jag skall svara rätt kort på frågan. Först och främst vill |
|
26 |
glädje över det. |
Jag tycker ändå att det är riktigt att försöka konstruera sådana åt-
gärder som leder till fast jobb. Det har prioritet i regeringens arbete.
Det går naturligtvis att skapa en rad åtgärder som leder till rundgång i
arbetsmarknadspolitiken, dvs. att man går från åtgärd tillbaks till öppen
arbetslöshet, in i en ny åtgärd och tillbaks i öppen arbetslöshet.
Vi i den nya regeringen har velat komma med nya åtgärder som le-
der till fasta jobb. 3 724 fasta jobb är naturligtvis ingen stor volym.
Men det är dock 3 724, vilket är mer än vad den ungdomspraktik gav
som den förra regeringen använde sig av - en åtgärd som ledde till ny
arbetslöshet. Så det är ändå något bättre än att inte kräva fasta jobb.
Jag vill ändå understryka de sista meningarna i svaret, att det ändå
inte är tillräckligt och att vi återkommer med bättre insatser för att
försöka lösa problemet.
Beträffande den unga som sade aj aj, Sundström, kan jag säga att
jag ju kommer från den region, som under lång tid levt med mycket
hög arbetslöshet. Det gäller för övrigt också den region som Patrik
Norinder kommer ifrån. Vi vet bägge två faran med att under lång tid
gå arbetslös. Därför måste vi inrikta oss på att åstadkomma fasta jobb.
Anf. 64 PATRIK NORINDER (m)
Fru talman! Här är vi överens, arbetsmarknadsministern.
Men ministern svarade inte på min fråga om ungdomsintroduktio-
nen beräknas omfatta 50 000 ungdomar eller inte. Varken siffrorna i er
broschyr En nation i arbete eller det som statsministern uttalade här i
riksdagen stämmer, arbetsmarknadsministern.
Vi hade tidigare i höstas en åtgärd som hette ungdomspraktik. Det
var en bra åtgärd. Den gav också ett bra utslag. Över 30 % kom i fast
anställning i samband med ungdomspraktiken. Det var mer en politisk
klåfingrighet att ändra den åtgärden. Vi hade både ungdomspraktik och
rekryteringsstöd.
Därför tycker jag att det vore bra om arbetsmarknadsministern fun-
derade på att lägga ned projektet med ungdomsintroduktion, som inte
gillas av någon, och gå tillbaks till ungdomspraktik. Kan ministern
tänka sig att göra någonting liknande?
Anf. 65 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Först och främst vill jag säga att jag redovisade hur de
50 000 platserna var uppdelade i svaret. 26 000 platser avsåg ungdo-
mar upp till 20 år. Vi föreslår en särskild åtgärd som kommunerna skall
jobba med och som jag tror kommer att bli väldigt bra. Resten avser
ungdomsintroduktionen.
Den andra frågan gällde ungdomspraktik. Det är inte alls förbjudet
för ungdomar att gå in i en praktik. Det finns inget förbud mot det.
Frågan är däremot om vi skall använda oss av en åtgärd i arbets-
marknadspolitiken som heter ungdomspraktik och som kvalificerar till
ny stämplingsperiod, eller kan man som individ själv ta detta initiativ?
Jag känner stor tveksamhet inför att ha en praktikperiod som kvali-
ficerar för en ny arbetslöshetsperiod som huvudåtgärd för ungdomar.
Jag tycker att Patrik Norinder, som kommer från en region där det finns
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
27
Prot. 1994/95:72
14 mars
erfarenhet av hög arbetslöshet, också borde känna en viss oro för den
typen av rundgång för ungdomar.
Svar på frågor
28
Anf. 66 PATRIK NORINDER (m)
Fru talman! Jag tror att vi är överens om att man skall försöka und-
vika att få in ungdomar i en ny stämplingsperiod. Däremot menar jag
att ungdomspraktiken gav ett bra resultat. Över 30 % fick fast jobb
efteråt. Många ungdomar fick den arbetslivserfarenhet som krävdes för
att komma in på arbetsmarknaden. De kanske inte fick fast jobb just
under den arbetsgivaren, men de fick det senare. Det har jag exempel
på från mina hemtrakter.
Däremot har ungdomsintroduktionen fått en förödande kritik såväl
från länsarbetsnämnder som ungdomar och AMS. Därför tycker jag
inte att det är en bra åtgärd. Den borde dras tillbaks. Man borde gå
tillbaks till det gamla systemet under den tid man funderar ut något
bättre och mer genomtänkt förslag än ungdomsintroduktionen är.
Tyvärr kommer introduktionsåtgärden att ge en hög ungdomsarbets-
löshet under våren. Varken kommuner, landsting eller enskilda företa-
gare kommer att använda den i någon nämnvärd omfattning. Det kom-
mer att gå ut över ungdomarna, och det är mycket olyckligt, arbets-
marknadsministern.
Anf. 67 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Det är inte så att ungdomspraktiken leder till fler jobb
än ungdomsintroduktionen - speciellt inte när ni använder orden ”fasta
jobb”. Det som skiljer är att ungdomspraktiken kvalificerar till en ny a-
kasseperiod. Det är rätt intressant att höra Patrik Norinder med sådan
frenesi argumentera för en åtgärd som leder in i en ny a-kasseperiod i
stället för till ett riktigt jobb.
Anf. 68 PATRIK NORINDER (m)
Fru talman! Hur vet arbetsmarknadsministern att ungdomsintroduk-
tion kommer att leda till fasta jobb? Vi har inte sett några effekter av
den. Det verkar vara ett litet förhastat uttalande. Däremot vet vi att
ungdomspraktik ledde dit. Det är en bättre åtgärd. Också arbetsmark-
nadsministern vet att AMS, länsarbetsnämnder, ungdomar och arbets-
givare är starkt kritiska. Förslaget borde enligt min mening dras tillbaks
snarast möjligt.
Överläggningen var härmed avslutad.
12 § Svar på fråga 1994/95:323 om statliga arbetstillfällen i Jämt-
land
Anf. 69 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Dan Ericsson har frågat mig om vilka regionalpolitiska
hänsyn - i första hand avseende Jämtland - som funnits med vid utar-
betandet av budgetpropositionen.
Inledningsvis kan jag konstatera att det besvärliga statsfinansiella
läget kräver omfattande besparingar. Besparingar kan åstadkommas
genom skattehöjningar, utgiftsminskningar eller en kombination av
dessa. Vilken väg man väljer har stor betydelse för den regionala ut-
vecklingen. Studier som gjorts av NUTEK visar att rena utgiftsminsk-
ningar slår hårdare mot regional balans än vad skattehöjningar gör.
Regeringen har i sitt besparingsprogram valt en kombination av åtgär-
der, där skattehöjningar tar en stor del. Detta är bättre för den regionala
utvecklingen än enbart utgiftsminskningar.
Besparingar inom den statliga förvaltningen skall göras inom de
ramar som regeringen sätter upp. Det innebär bl.a. att myndigheterna
skall bedriva sin verksamhet författningsenligt och effektivt, men också
beakta de krav som ställs bl.a. av hänsyn till regionalpolitiken.
Den allra viktigaste uppgiften för regeringen nu är att skapa förut-
sättningar för en ökad sysselsättning i hela landet. I detta arbete kan
naturligtvis de regionalpolitiska medlen bidra till att förbättra förut-
sättningarna i särskilt utsatta regioner.
Jämtlands län är regionalpolitiskt ett högt prioriterat län. En stor del
av länet är placerat i stödområde 1, och dessutom ingår hela länet i
EU:s s.k. mål-6-område. För mål-6-området pågår nu ett intensivt arbe-
te med att utarbeta ett program för perioden 1995-1999.
Regeringen följer noga utvecklingen i landets olika delar och avser
att återkomma till riksdagen med en regionalpolitisk proposition under
våren.
Anf. 70 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret. Beklagligtvis har det
den inriktning jag befarade. Arbetsmarknadsministern tar skydd bakom
det eviga talet om sanering av statsfinanserna. Men det kan inte vara
svaret på alla de frågor som ställs här i kammaren! Trots att vi har det
ekonomiskt kärvt måste man väl i politiken också väga in de värdering-
ar man står för. Politik är ju i mycket att just prioritera.
När man gör en statsbudget måste man ha vissa ledord. Från krist-
demokraternas sida handlar det om rättvis fördelning, om att skydda de
svaga, att skapa förutsättningar för sysselsättning och att ge förutsätt-
ningar för boende och arbete i hela landet. Vi har ännu mer.
I detta fall handlar det om att ha en tydlig regionalpolitisk syn och
att se hur budgetpolitiken påverkar förutsättningarna för just syssel-
sättning i de områden där det krävs insatser för att hålla sysselsättning-
en uppe.
Glesbygdsverkets generaldirektör har sagt att kraftiga indragningar i
statsbudgeten slår hårdare mot glesbygden än mot andra områden.
Därför måste besparingarna följas upp med en regional analys av effek-
terna.
Min fråga till ministern var vilken regionalpolitisk analys som
gjorts i budgetarbetet. Har man räknat på effekterna av rationalisering-
arna i statlig verksamhet i olika områden av landet? Jag själv kommer
från Norrköping, och jag kan se hur detta kommer att slå på de statliga
verksamheterna där. Östersund är också hårt drabbat på detta sätt.
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
29
|
Prot. 1994/95:72 14 mars |
Många verksamheter drar ned samtidigt - också statliga. Det handlar |
ningar - något som inte vi står för.
|
Svar på frågor |
Jag tycker mig inte riktigt ha fått svar på frågan om man har gjort en Anf. 71 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) Fru talman! Om vi tittar på vad som har hänt i Östersund ser vi att Vad har då regeringen gjort för någonting? Jag har i denna kamma- Jag känner mig ganska torrskodd när jag argumenterar mot Dan Anf. 72 DAN ERICSSON (kds) Fru talman! Arbetsmarknadsministern lämnar frågeställningen nå- Men denna debatt skulle ju faktiskt handla om statens budget. Där Anf. 73 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) Fru talman! Det behövs ingen djupare analys för att komma till den För en socialdemokratisk regering är det oerhört viktigt att genom- |
|
30 |
driva skattehöjningar, Dan Ericsson, för att klara statsbudgeten och |
besparingar. Det allvarliga är att ni faktiskt har medverkat eller försökt
medverka till att minska statens möjligheter genom att ”sudda ut” EU-
pengarna och genom att avsäga er inflytande över de statligt viktiga,
strategiska infrastrukturverken. Sopa rent framför egen dörr först, Dan
Ericsson!
Anf. 74 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Nu börjar arbetsmarknadsministern tala om en stats-
budget i sönderfall, och jag förstår de problem regeringen har. Men det
handlar fortfarande om att visa politisk vilja och i det här fallet regio-
nalpolitisk vilja. Det handlar givetvis om att sanera landets finanser. På
den punkten har vi kristdemokrater lagt fram mycket konkreta förslag
både vad gäller skattehöjningar och besparingar.
Vi kan diskutera hur mixen skall se ut och om man har hittat rätt. Vi
tycker kanske inte att det är rätt i vissa fall. Men frågan gäller sådant
som staten direkt kan påverka, nämligen polisbudgeten och budgeten
för tullen.
Jag måste återigen ställa frågan: Finns det någon analys av utfallet
när man rationaliserar i de statliga verksamheterna? Hur slår det regio-
nalpolitiskt?
Jag kan även ställa den frågan för Norrköpings del, eftersom vi nu
vet vad som kommer att hända där. Ett antal hundra människor i Norr-
köping riskerar sina jobb. Den här frågan gäller dock Östersund, som
jag tycker har varit särskilt hårt drabbat.
Anf. 75 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Jag tror att om man skulle fråga folket i Östersund så
finner man faktiskt att det är mera intresserat av att infrastrukturen
fungerar, att politiken har kontroll över posten, teledistributionen, järn-
vägsnätet och skogsområdena. Jag tror att folket är mera intresserat av
att de regionalpolitiska pengarna från Bryssel faktiskt hamnar i de
hårdast utsatta regionerna än att vi ökar antalet poliser och tullare.
Jag måste få säga att jag tror att Dan Ericsson har en litet för enkel
bild av hur det är att leva i periferin. Så enkelt är det inte att köpa peri-
ferin.
Anf. 76 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Inte heller på denna punkt tror jag att ministern kan ut-
tala sig så bestämt om vad jag känner till om hur det är leva i periferin.
Kolmården ligger faktiskt också på sitt sätt i periferin - även om vi där
inte är drabbade på samma sätt som andra glesbygdsområden.
Ministern talar nu om att infrastrukturen skall fungera. Problemet är
att den här regeringen står för en politik som minskar anslagen, exem-
pelvis i Jämtland. Den förra regeringen satsade hundratals miljoner just
på upprustning av vägnätet i Jämtland. Den här regeringen står för
indragningar av bidrag till de kommunala flygplatserna, som är behöv-
liga i inlandet. Man halverar stödet. Det är ett direkt slag mot just den
här glesbygden. Det drabbar också Jämtland. Vi kan tala om skogsbil-
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
31
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
vägar och enskilda vägar - det finns en rad punkter där regeringen för
en politik som slår mot glesbygden.
Min fråga handlar om ansvaret för just polis och tull. Jag måste nu
dra slutsatsen att det inte finns någon regionalpolitisk analys som visar
vad det innebär för glesbygden när de här statliga jobben försvinner.
Överläggningen var härmed avslutad.
13 § Svar på fråga 1994/95:324 om Arbetsmarknadsverkets an-
ställningspolicy
Anf. 77 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Dan Ericsson har frågat mig om jag ämnar vidta någon
åtgärd för att åldersdiskrimineringen vid anställningar i Arbetsmark-
nadsverket skall upphöra.
Det finns ingen åldersgräns för anställningar inom Arbetsmarknads-
verket. Myndigheter får inte föreskriva en övre åldersgräns för anställ-
ningar, enligt riktlinjer från Arbetsgivarverket. I Stockholms län var
förra året var fjärde nyrekryterad inom Arbetsmarknadsverket över 45
år.
När Länsarbetsnämnden i Stockholm i december rekryterade nya
arbetsförmedlare skrev man i platsannonsen att: ”Eftersom merparten
av våra anställda är kvinnor ser vi gärna manliga sökande. Vi vill också
gärna ha yngre sökande för att få en jämnare åldersstruktur.”
Detta är inte åldersdiskriminering. En någorlunda jämn åldersför-
delning är på sikt en överlevnadsfråga för alla organisationer. Det är
farligt om en stor del av kompetensen försvinner i ett slag när många
pensioneras samtidigt. Medelåldern är i dag hög i många myndigheter
som expanderade starkt under 70-talet.
Inom Arbetsmarknadsverket har detta varit delvis medvetet, en ar-
betsförmedlare har stor nytta av arbetslivserfarenhet. Men det är också
viktigt att arbetsförmedlingens kunder möter personal som inte väsent-
ligt avviker från kundkretsens ålder. Eftersom många av arbetsförmed-
lingens besökare är unga behövs fler unga arbetsförmedlare. I Stock-
holms län är två av tre medarbetare inom Arbetsmarknadsverket över
45 år, medan bara en av sex är yngre än 35 år.
Jag delar annars frågeställarens åsikt att det är slöseri att inte ta till
vara de äldres kompetens och erfarenhet. Vi kan se att sysselsätt-
ningsökningen främst kommer de yngre till godo. Dock är arbetslöshe-
ten bland ungdomar mer än dubbelt så hög som för åldersgruppen 55
till 65 år. Insatser för att underlätta för de äldre på arbetsmarknaden är
dock angelägna och kommer att presenteras i den sysselsättningspro-
position som lämnas till riksdagen i april.
Anf. 78 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Jag vill också nu tacka arbetsmarknadsministern för
svaret. Jag känner mig faktiskt litet lugnad av svaret.
32
Min fråga är föranledd av brev jag har fått från personer som kän-
ner en vanmakt över att bli ratade som arbetssökanden just på grund av
åldern. Det är väl inte helt ovanligt i det privata näringslivet. Jag har
fått kopior på brev med det innehållet.
Särskilt svårt har det varit när en myndighet som ansvarar för att
bekämpa arbetslösheten själv antytt eller angett en åldersgräns för
anställning. Nu hänvisar ministern i svaret till Stockholms län. Det kan
vara så att man har litet olika praxis ute i landet gällande hur man han-
terar detta. Men svaret är mycket tydligt - man får inte föreskriva en
övre åldersgräns för anställningar. Det är bra att detta tydliggörs. Jag
tror att det vore bra om ministern kanske kunde göra det ytterligare
gentemot Arbetsmarknadsverket.
När det gäller arbetstillfällen på landets arbetsförmedlingar finns
det all anledning att ta till vara den arbetslivs- och livserfarenhet som
äldre arbetslösa personer besitter. Erfarenhet från just arbetslöshet
borde också kunna ses som en merit för en arbetsförmedlare. Jag tycker
att det litet antyds av svaret att ministern kanske delar min syn på detta.
Ministern har också en ambition att finna förslag som får ner lång-
tidsarbetslösheten. Det skulle kunna vara en liten pusselbit om minis-
tern litet tydligare gick ut gentemot Arbetsmarknadsverket och arbets-
förmedlingarna och pekade på den här möjligheten och att det kanske
är ett plus att anställa äldre personer som är arbetslösa och som riskerar
långtidsarbetslöshet. Jag undrar om ministern är beredd att markera
detta på ett tydligt sätt?
Anf. 79 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Jag tycker att jag ganska tydligt har redovisat min
ståndpunkt i svaret.
Anf. 80 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Här i kammaren är den tydligt redovisad. Vi har en
åhörare här. Min fråga gällde om ministern på ett aktivt sätt gentemot
den myndighet som ansvarar för arbetsförmedlingen skulle kunna peka
på att det här kan vara en pusselbit i arbetet för att hålla tillbaka och få
ned långtidsarbetslösheten.
Överläggningen var härmed avslutad.
14 § Svar på fråga 1994/95:351 om den föreslagna myndighetsor-
ganisationen inom arbetslivsområdet
Anf. 81 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Ulla Hoffmann har frågat mig om Arbetsmarknadsde-
partementet arbetar med att rekrytera chefer innan riksdagen fattat
beslut om ny organisation inom arbetslivsområdet.
Bakgrunden är att regeringen i proposition 1994/95:158 lagt förslag
om en ny organisation för forskning och utveckling inom arbetslivsom-
rådet. Förslagen innebär att de verksamhetsutförande delarna i Ar-
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 72
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
betsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljö-
fonden samorganiseras i en ny Forsknings- och Utvecklingsmyndighet
samt att Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande funktion överförs till ett
Råd för Forskning och Utveckling inom arbetslivsområdet. Den nya
organisationen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.
Regeringen avser inte att tillsätta någon av cheferna vid de nya
myndigheterna innan riksdagen fattat sitt beslut med anledning av
nämnda proposition.
Anf. 82 ULLA HOFFMANN (v)
Fru talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Det är
faktiskt första gången jag ställde en fråga och inte hade en aning om
vad jag skulle få för svar.
Min fråga gällde inte om departementet har för avsikt att tillsätta
någon chef innan riksdagen har fattat beslut utan om det arbetas med att
rekrytera chefer redan nu. Anledningen till min fråga är att personalen,
åtminstone på ett av dessa institut, har fått höra att regeringen har för
avsikt att redan före beslutet rekrytera och att båda cheferna för de
olika instituten skulle vara män.
Det skall alltså vara ett institut som skall fördela pengar och ett som
skall forska. Jag hoppas att arbetsmarknadsministern följer jämställd-
hetsministerns direktiv vad gäller just jämställdheten.
I min hand har jag ett dokument med namn på de personer som
skall utreda bildandet av de två nya myndigheterna. Till min förvåning
ser jag att det bland experterna enbart finns män. Den särskilde utreda-
ren är samme person som är direktör för ett av instituten. Han har också
utrett den sammanslagning som ligger till grund för propositionen. Nu
skall tydligen samme man, tillsammans med manliga experter, förbere-
da bildandet av den nya myndigheten.
Jag undrar om arbetsmarknadsministern tycker att man uppfyller
jämställdhetsdirektiven på detta sätt. Kommer kvinnoforskningen i så
fall att bli ordentligt bevakad?
Anf. 83 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Vi får väl vänta och se hur riksdagen hanterar frågan
om sammanslagningen. Sedan återstår för regeringen att tillsätta chefer
vid dessa två institut.
Det är klart att det finns funderingar kring hur chefstillsättningen
skall se ut. Det vore konstigt om vi inte sysslade med det, eftersom
verksamheten skall gå i gång den 1 juli om riksdagen säger ja. Men vi
utser inga chefer.
Jag tycker också att det är viktigt att vi försöker leva upp till de
ambitioner som vi har i fråga om jämställdhetsmålet när det gäller
tillsättande av chefer. Jag kommer att jobba för att vi skall bli bättre
inom Arbetsmarknadsdepartementets område. Det kräver i och för sig
ganska litet. Min företrädare hade nämligen rätt många manliga chefer
såväl på departementet som på myndigheterna.
34
Anf. 84 ULLA HOFFMANN (v)
Fru talman! Just av den anledningen tycker jag att detta är intres-
sant. Såvitt jag förstår finns det många män och väldigt få kvinnor att
välja mellan. Jag förstår då personalens oro när man tror att det kan bli
två män som skall besluta över det här.
Detta låter lugnande. Jag skall föra det vidare till personalen. Som
gammal informationssekreterare vid kvinnoforskningen på Arbetslivs-
centrum lovar jag att följa detta ärende väldigt noga.
Överläggningen var härmed avslutad.
Ajournering
Kammaren beslöt kl. 15.52 på förslag av talmannen att ajournera
förhandlingarna till kl. 18.00.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 18.00.
15 § Svar på fråga 1994/95:346 om kampen mot barnpornografin
Anf. 85 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Margareta Israelsson har frågat om justitieministern av-
ser att ge Rikspolisstyrelsen tillstånd att inrätta två specialenheter ge-
nom omdisponering av medel. Frågan är ställd mot bakgrund av att
Rikspolisstyrelsen i en skrivelse hemställt om regeringens medgivande
att Rikskriminalpolisen skall få disponera medel avsatta för den lokala
polisorganisationen för att inrätta två specialenheter med uppgift att
bekämpa barnpornografi och olaga våldsskildring.
Barnpornografi är en vidrig företeelse som inte har någon plats i
vårt samhälle. Alla möjligheter att komma till rätta med barnpornogra-
fin bör därför undersökas. Justitiekanslern har ansvaret för beivrandet
av barnpornografibrott. Polisen har en mycket viktig uppgift att bistå i
detta arbete.
Rikspolisstyrelsen ansvarar för bl.a. utredning av brott, om brotts-
ligheten är av särskilt grov beskaffenhet och har riksomfattande karak-
tär eller internationell anknytning. Barnpornografibrott är ofta av all-
varligt slag, har ofta riksomfattande karaktär och internationell an-
knytning. Polisinsatser mot barnpornografibrott ligger därför naturligen
inom Rikspolisstyrelsens verksamhetsområde.
Jag ser positivt på att Rikspolisstyrelsen förstärker insatserna för
bekämpning av barnpornografibrott. Organisationsförändringen i sig är
dock inte en fråga för justitieministern, vilket också framgår av Riks-
polisstyrelsens skrivelse. Styrelsens framställning om finansieringen av
verksamheten bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
35
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
Jag vill i detta sammanhang även nämna att regeringen i enlighet
med riksdagens uppdrag den 3 november 1994 beslutat att en parla-
mentariskt tillsatt kommitté skall utreda på vilket sätt och med vilka
medel barnpornografi bäst kan bekämpas. Uppdraget skall redovisas
senast den 30 juni 1996.
Anf. 86 MARGARETA ISRAELSSON (s)
Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret på min fråga.
Jag förstår att det krävs en beredning i departementet och jag tolkar
svaret så, att ministern förstår både sakskälen och behovet av en om-
disponering av medlen.
Jag tycker att det är ett mycket positivt sätt att med just en kommitté
utnyttja tiden fram till 1998, när vi kan fatta ett nytt beslut om barnpor-
nografin. Jag har själv fått förmånen att delta i det arbetet. Inrättandet
av de två särskilda grupperna inom Rikspolisstyrelsen är en av de saker
som jag tyckt att det skulle vara viktigt att föreslå i nämnda arbete.
Jag vill också understryka att kommittén har sin betydelse inför den
världskonferens mot sexuell exploatering av barn som skall hållas i
Sverige i augusti nästa år. Det här ger oss möjligheter att föreslå åtgär-
der på området bekämpning av barnpornografi. Men genom att sådana
här specialenheter får möjlighet att börja arbeta - tanken var ju att
tillsätta dem redan i slutet av april, om jag minns rätt - kan vi ta ansvar
och visa hur Sverige, tyvärr som ett mycket inblandat land när det gäl-
ler den sexuella exploateringen av barn, vill agera.
Det vore intressant om ministern något ville utveckla det resone-
mang som förs när ni hanterar frågan.
Anf. 87 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Anledningen till att frågan över huvud taget har kommit
till regeringen är att Rikspolisstyrelsen här vill göra en omorganisation.
Man vill flytta medel från den lokala verksamheten till Rikspolisstyrel-
sen.
Det vi har att utgå från när vi bedömer huruvida en sådan här över-
flyttning av medel är nödvändig eller önskvärd är naturligtvis de medel
som i årets budget har tilldelats Rikskriminalpolisen, 230 miljoner
kronor. Rikskriminalpolisen har dessutom från föregående budgetår 21
miljoner kronor i sparade medel.
Detta skall naturligtvis ligga till grund för bedömningen av huruvi-
da det är nödvändigt att, för att kunna inrätta specialenheterna, överföra
medel från den lokala polisorganisationen.
Anf. 88 MARGARETA ISRAELSSON (s)
Fru talman! Bara en kort avslutande kommentar.
Tanken var från början i länspolismästare Svärds utredning, som låg
till grund för de här förslagen, att det också skulle finnas lokala kon-
taktpolismän - eller vad de nu skall kallas för - som ute hos länsorga-
nisationerna skulle kunna samverka i detta arbete. Jag antar att också
Rikspolisstyrelsen har velat ta sitt ansvar i det ekonomiska arbetet och
36
av det skälet har avstått från den delen och också något krympt försla-
get till organisation i Svärds utredning.
I det perspektivet tycker jag att det kan vara bra om man på detta
sätt - jag är dock medveten om att det inte minst hemifrån uttrycks en
hel del åsikter om fördelningen av medel till polisen lokalt - använde
medlen till en samlad insats.
Anf. 89 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Jag uppfattar Margareta Israelsson på det sättet att det
är nödvändigt här att titta på hur medlen lokalt och centralt skall dispo-
neras.
Det här är en uppgift som faller inom Rikskriminalpolisens ansvars-
område. Det viktiga är därför att se om de medel som tilldelats den
centrala myndigheten inte skall omfatta även en uppgift som normalt
faller inom den myndighetens uppdrag innan man går in på de lokala
myndigheterna och överför medel. Det är ju väldigt viktigt att vi värnar
om resurserna både centralt och lokalt.
Anf. 90 MARGARETA ISRAELSSON (s)
Fru talman! Förlåt att jag upptar ytterligare litet tid. Jag vill bara sä-
ga att jag blir ännu mera positiv och ännu gladare över svaret nu. Är
det så att de medel som justitieministern tidigare nämnde kan användas
för det här arbetet inom Rikspolisstyrelsen och man därmed inte behö-
ver ta andra medel i anspråk, ställer jag till fullo upp på det.
Överläggningen var härmed avslutad.
16 § Svar på fråga 1994/95:347 om åtgärder mot snatterier
Anf. 91 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Ingbritt Irhammar har frågat mig om regeringen ämnar
vidta några åtgärder för att möjliggöra för handeln att förebygga snat-
teri och annan brottslighet i likhet med vad som tidigare varit möjligt.
Ingbritt Irhammar har ställt sin fråga mot bakgrund av en nyligen med-
delad dom i Högsta domstolen. I domen ogillades ett åtal mot en per-
son som besökt en butik, trots att han tidigare av butiksägaren underrät-
tats om att han inte var välkommen dit. Enligt domskälen täcktes inte
den aktuella gärningen av bestämmelsen i brottsbalken om olaga in-
trång. Domen får anses innebära en ändring av praxis för hur bestäm-
melsen tidigare tillämpats, i vart fall i underrätterna. Ingbritt Irhammar
har i sin fråga anfört att de brottsförebyggande möjligheterna inom
handeln har försämrats genom domen.
Jag har tagit del av den dom från Högsta domstolen som Ingbritt Ir-
hammar åsyftar i sin fråga. Som Ingbritt Irhammar känner till kan jag
inte kommentera enskilda domstolsavgöranden. Jag delar dock Ingbritt
Irhammars bedömning att Högsta domstolens avgörande bör föranleda
vissa överväganden.
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 72
|
Prot. 1994/95:72 14 mars |
Först vill jag dock understryka att målet i Högsta domstolen endast |
tuation. Domen har inte inskränkt möjligheten för en affärsinnehavare
|
Svar på frågor |
att fritt välja sina kunder. Så länge affärsinnehavaren inte gör sig skyl- Jag kan inte för närvarande bedöma vilken verkan ett prejudikat Jag kommer nu att noga analysera de rättsliga frågor som aktualise- Anf. 92 INGBRITT IRHAMMAR (c) Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret och säga att det Men jag har varit i kontakt med många från handeln och även från Detta är ju ett enormt stort problem om man ser till antalet snatteri- |
|
38 |
gäller det inte bara snatterier utan även förstörelser i butiker och annat. |
Jag skulle nog önska litet mer positiva signaler. Det verkar svårt för
handlarna att klara av det brottsförebyggande arbetet om inget ytterli-
gare sker.
Anf. 93 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Av en del uttalanden i pressen med anledning av den
här domen tycker jag att man kan se att de som har uttalat sig har dragit
alltför vittgående slutsatser av den aktuella domen. Det är viktigt att
understryka att i botten finns varje handlares frihet att avgöra vem han
vill ha i sin butik. Det står honom fritt att vidta åtgärder för att förhind-
ra personer som han inte vill ha i sin butik att komma in. Det finns
också butiker som har gått mycket långt i det avseendet. Det är natur-
ligtvis bara vissa butiker som kan göra detta och ha låsta dörrar t.ex.
eller restauranger som har dörrvakter som handgripligen avgör vem
som skall få komma in och vem som inte skall få komma in.
Problemet uppstår ju enbart när vi talar om affärer som är mycket
öppna och som i sitt upplägg utgår ifrån att alla skall vara välkomna in.
Det är bara den typen av situation som vi talar om. Dessutom talar vi
om en situation där personen i fråga inte har hindrats att komma in utan
har kommit in. Det han har gjort är att han inte på en tidigare uppma-
ning har respekterat att inte komma dit. Det gör att betydelsen av den
här domen vad gäller handelns möjligheter att förhindra ovälkomna
personer att komma in i butiken är begränsad.
Det är därför jag tycker att det är mycket viktigt att man har klart
för sig att det är den effekten detta har. Men jag tycker också att det är
viktigt att överväga vad denna dom kan ha för praktiskt betydelse i
handeln i allmänhet. Jag vill inte utesluta att det finns åtgärder som man
behöver göra. Det är viktigt att ge handeln möjligheter att agera på ett
sådant sätt att man kan värja sig mot brottslighet. Men det är också
viktigt att handeln tillvaratar de möjligheter de faktiskt har och inte
alltid begär att lagstiftaren skall vidta åtgärder som har betydelse på
marginalen. Det är ändå huvudfrågorna som man skall ägna den mesta
uppmärksamheten åt.
Anf. 94 INGBRITT IRHAMMAR (c)
Fru talman! Detta att lagen bör ge möjlighet att vidta åtgärder för
att förebygga olika former av brott är viktigt. Jag upplever att vi är
överens om det. Vi är också överens om att det finns anledning att titta
på det här domslutet och se vad det kan ha för effekter.
Jag delar uppfattningen att problemet är störst för öppna affärer,
men jag upplever också att de allra flesta affärer i vårt land är öppna
affärer. Jag tycker att det är mycket positivt att det kan vara så. Men
där det har gällt att kunna straffbelägga om kunderna överträder en
tillsägelse handlar det om notoriska snattare. Det är alltså bara mot dem
som tidigare har begått brott eller förstört som detta kan ske. Det har
t.o.m. utarbetats regler om tolv månaders besöksförbud och sådant så
sent som i december 1994, vad jag förstår, för att det inte skall vara
under alltför lång tid.
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
39
|
Prot. 1994/95:72 14 mars |
Jag hoppas verkligen att detta skall ge en möjlighet för handlarna. |
måste kunna skydda sin egendom och värna de andra som finns i buti-
|
Svar på frågor |
ker och på anläggningar. Anf. 95 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) Fru talman! Jag vill bara understryka att det inte är så att handeln Anf. 96 INGBRITT IRHAMMAR (c) Fru talman! Det är viktigt att poängtera det som Laila Frei valds nu Jag håller med om att handeln får ta ett större ansvar att inte depo- Men det finns risk för att den här domen kan ge sådana signaler att Överläggningen var härmed avslutad. 17 § Svar på fråga 1994/95:354 om elmarknadsreformen Anf. 97 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s) Fru talman! Mikael Odenberg har frågat mig om vilka åtgärder som När den nuvarande regeringen tillträdde i höstas övertog vi bl.a. den Nu har Energikommissionen utrett och kommit med förslag på de |
|
40 |
som vi anser borde ha funnits redan inför riksdagsbeslutet våren 1994. |
Det är viktigt att nu hantera denna fråga på ett sätt som tar hänsyn
både till berättigade krav på snabbhet i beslutsfattande och behovet att
få en allsidig diskussion kring det förslag som Energikommissionen nu
lagt fram. Jag vill betona att kommissionens förslag innebär väsentliga
kompletteringar och förbättringar av reformförslaget, och vi tänker inte
göra om den förra regeringens misstag att forcera fram ett dåligt för-
ankrat beslut.
Energikommissionens delbetänkande har nu skickats ut på remiss,
och remisstiden är satt till den 5 april. Om remissutfallet blir positivt
innebär vår tidsplanering att det är möjligt att lägga en proposition på
riksdagens bord och få fram eventuella motioner i frågan under vårses-
sionen. Marknadens aktörer kommer därmed redan före sommaren att
känna till det underlag som riksdagen skall ta ställning till när höstses-
sionen inleds.
Fru talman! Mitt svar på Mikael Odenbergs fråga är att regeringen
handlagt denna fråga så att marknadens aktörer skall få allt tillgängligt
beslutsunderlag redan under våren.
Det hade givetvis varit önskvärt att få fram även ett riksdagsbeslut
under våren. Men ännu viktigare är att nu se till att ärendet bereds
ordentligt och i full överensstämmelse med de krav som regeringsfor-
men ställer härvidlag. Den extra utredningsomgång som tidigare för-
summelser nödvändiggjort för att få ett komplett beslutsunderlag - och
den vikt vi lägger vid att få beslutet väl berett och förankrat - gör att vi
tvingas till den tidtabell som jag nu har redovisat.
Anf. 98 MIKAEL ODENBERG (m)
Fru talman! En randanmärkning är att det väl är få större reformer
som är så pass genomarbetade och genomberedda som just elmarknads-
reformen. Låt mig tacka statsrådet för svaret på frågan.
Svaret innehåller en del litet lätt polemiska formuleringar av arten
att uppskjutandet av elmarknadsreformen och det arbete som Energi-
kommissionen har bedrivit är föranlett av att man har varit tvungen att
rätta till slarv, misstag, missgrepp och försummelser i den förra rege-
ringens beredning av elmarknadsreformen. Det finns en annan version
också som menar att vad Energikommissionen egentligen har ägnat sig
åt under de gångna månaderna har varit ett omfattande terapiarbete,
vars främsta syfte har varit att berika det socialdemokratiska partiets
inre liv.
Jag tycker ärligt talat, fru talman, att den diskussionen är ganska
ointressant. Jag ifrågasätter inte regeringens rätt att uppskjuta en beslu-
tad reform därför att man har en del frågetecken kring den reformen,
därför att man vill belysa olika aspekter ytterligare och utreda olika
saker ytterligare. Men vi borde kunna vara överens om att det är viktigt
med klara spelregler och att uppskovet i sig är olyckligt om det leder
till att det råder oklarhet om vad framtiden bär i sitt sköte. Detta un-
derstryks också av regeringen själv i dess budgetproposition. Där un-
derstryker man just behovet av klara spelregler för elmarknadens aktö-
rer.
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
41
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
Det hattande som har varit, oavsett hur goda motiven kan tänkas va-
ra, gör att det är angeläget med ett beslut. Det är också det som är bak-
grunden till Energikommissionens skrivningar. Mot den bakgrunden
vill jag, samtidigt som jag tackar för svaret, ändå säga att den tidsplan
som energiministern här har redovisat inte är tillfredsställande.
Anf. 99 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Fru talman! Jag tror ändå att det var nödvändigt att Energikommis-
sionen fick ta sig an den här frågan. Det var ett par punkter som inte
var särskilt belysta i det förra förslaget. Det var glesbygdsproblemati-
ken och det var utlandshandeln med el som vi inte hade fått klarhet om
i reformen. Hade vi släppt i väg reformen utan den klarheten kunde det
ha blivit rätt dåliga konsekvenser, framför allt för glesbygden. Jag tror
att den omgång som vi nu har gått via Energikommissionen trots allt
har varit välgörande. Energikommissionen har nu lagt fram begåvade
förslag på de här områdena, såväl inom glesbygdsproblematiken som
utlandshandeln med el.
Dessutom har vi nu ett brett förankrat förslag från Energikommis-
sionen där de politiska partierna i stort sett ställer upp, med några un-
dantag, bl.a. en reservation från Mikael Odenbergs parti. Jag delar
uppfattningen att vi skall ha långsiktiga spelregler för den här typen av
frågor. Där är vi överens. Men för att få långsiktiga spelregler och en
långsiktighet i energipolitiken är det också viktigt att de tas fram med
betydande brett parlamentariskt underlag. Där har vi nu en förutsättning
som tidigare saknades. Det tycker jag att vi skall hälsa med tillfredsstäl-
lelse.
Anf. 100 MIKAEL ODENBERG (m)
Fru talman! Det tycker jag att vi skall göra. Vi skall hälsa det med
tillfredsställelse. Sedan kan man diskutera om det för den sakens skull
var nödvändigt att skjuta upp verkställandet av elmarknadsreformen.
Men, som sagt, det är historia. Det är bara att konstatera att den sköts
upp.
Man kan säga att den exakta ikraftträdandetidpunkten blir mer en
praktisk fråga, men det är viktigt att klart besked ges. Mot den bak-
grunden vore det synnerligen önskvärt att ett sådant besked kunde ges
inte bara i form av en proposition, utan i form av ett ställningstagande i
Sveriges riksdag. Det är det som erfordras för att klarhet skall ges.
Regeringen har ett bemyndigande att fatta beslut om ikraftträdande
av elmarknadsreformen. Den enda restriktionen är att riksdagen skall få
möjlighet att yttra sig först. Det är alltså fullt möjligt för regeringen att
nu i vår, i mars eller till nöds i april, lägga fram en proposition där man
meddelar sin avsikt att fatta beslut om ikraftträdande av elmarknadsre-
formen per den 1 januari 1996 och där man samtidigt förutskickar att
man återkommer till höstriksdagen med de justeringar i elmarknadsre-
formens lagar som man kan vilja föreslå riksdagen med utgångspunkt
från Energikommissionens förslag.
42
Anf. 101 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Fru talman! Vi har gått ut till 35 remissinstanser med kommissio-
nens delbetänkande. Vi har satt sex veckors remisstid mot normalt tre
månader. Vi har alltså redan där gjort en begränsning. Men skall vi få
en allsidig behandling av detta mycket viktiga ärende bör vi åtminstone
ställa krav på att remissinstanserna skall få en möjlighet att kunna säga
vad de tycker.
Sedan tycker jag också att om regeringen till vårriksdagen lägger
fram en proposition som bygger på Energikommissionens välförankra-
de förslag och om man därtill lägger de motioner som väckts i frågan i
Sveriges riksdag, borde aktörerna räkna ut att förslaget är väl förankrat.
Den aspekten tror jag inte att vi förlorar så mycket på i tidsåtgång.
Anf. 102 MIKAEL ODENBERG (m)
Fru talman! Osäkerheten om det socialdemokratiska partiets ställ-
ning i den här frågan är sådan att jag tror att det vore värdefullt för
marknadens aktörer om man fick ett klart ställningstagande i riksdagen,
och detta vore fullt möjligt med det bemyndigande som regeringen
faktiskt har.
Sedan har jag full förståelse för att man måste dröja och gå igenom
remissomgång och allt detta innan man lägger fram eventuella änd-
ringsförslag i de vilande lagförslagen. Men det är så att säga en senare
fråga, som egentligen inte påverkar huvudfrågan, nämligen om elmark-
nadsreformen i sina huvuddrag skall genomföras eller inte.
Jag har förstått av massmedierna, senast såg jag det på TV i morse
när jag vaknade upp litet sömndrucket, att den nye energiministern är
oerhört handlingskraftig, exekutiv och beslutspotent. Man fick nästan
intrycket att Göran Persson i själva verket är en blek kopia i det hänse-
endet. Jag tycker att det vore värdefullt om energiministern visade prov
på en del av de här egenskaperna och såg till att vi fick ett beslut redan
under vårriksdagen.
Anf. 103 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Fru talman! En förutsättning för att vara beslutsför och kunna fatta
beslut är också att man har respekt för remissinstanserna. Jag tycker att
remissinstanserna nu i lugn och ro skall få komma in med sina förslag.
Därefter skall vi göra en ordentlig propositionsskrivning som dels byg-
ger på kommissionens förslag, dels bygger på remissinstanserna. Då
tycker jag att vi gör ett bra jobb. Det tycker jag går väl att kombinera
med en beslutsförhet i den här frågan.
Anf. 104 MIKAEL ODENBERG (m)
Fru talman! Jag hade inte tänkt begära ordet en gång till, men nu
blev jag plötsligt litet osäker. Om energiministern och regeringen måste
höra remissinstanserna innebär det uppenbarligen att det inte är säkert
att man ens skall genomföra elmarknadsreformen i dess huvuddrag.
Jag trodde att remissinstansernas yttranden närmast hade att göra
med de modifieringar i elmarknadsreformen som regeringen kan kom-
ma att föreslå. Det borde inte påverka huvudfrågan, nämligen om rege-
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
43
Prot. 1994/95:72
14 mars
Svar på frågor
ringen och energiministern är beredda att i dess huvuddrag genomföra
elmarknadsreformen eller inte. Det beskedet, eftersom det uppenbarli-
gen även i denna sena timme råder viss tvekan, är det viktigt att riksda-
gen kan få redan under våren.
Anf. 105 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Fru talman! Om Mikael Odenberg hade lyssnat hade han hört att jag
sade att grunden för regeringens proposition ligger i Energikommissio-
nens förslag med de synpunkter som kommer fram från remissinstan-
serna. Dem tycker jag att man skall visa respekt.
Överläggningen var härmed avslutad.
18 § Förnyad bordläggning
Föredrogs men bordlädes åter
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU44
Utrikesutskottets betänkanden 1994/95:UU12-UU14
19 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Proposition
1994/95:153 Frågor om offentlig upphandling
Redogörelser
1994/95 :RR5 Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av
Riksbankens verksamhet under år 1994
1994/95 :RR6 Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet under år 1994
Motioner
1994/95:So29 av Gudrun Schyman m.fl. (v) Åtgärder på grund av
privat verksamhet med laboratorieprover m.m. (väckt med anled-
ning av händelse av större vikt)
med anledning av prop. 1994/95:157 Ändring av bidragsbestämmelser-
na för fristående skolor godkända för vanlig skolplikt m.m.
1994/95:Ub31 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp)
1994/95:Ub32 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm (m)
1994/95:Ub33 av Beatrice Ask m.fl. (m)
1994/95:Ub34 av Andreas Carlgren m.fl. (c)
1994/95:Ub35 av Birger Schlaug m.fl. (mp)
1994/95:Ub36 av Inger Davidson m.fl. (kds)
44
med anledning av prop. 1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom
arbetslivsområdet m.m.
1994/95 :A24 av Margitta Edgren (fp)
1994/95 :A25 av Rose-Marie Frebran (kds)
1994/95:A26 av Ingrid Burman och Hans Andersson (v)
1994/95:A27 av Per Unckel m.fl. (m)
1994/95:A28 av Elving Andersson m.fl. (c)
20 § Anmälan om interpellationer
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 10 mars
1994/95:76 av Juan Fonseca (s) till statsrådet Jan Nygren om ett integ-
rationsdepartement
den 13 mars
1994/95:77 av Sigge Godin (fp) till socialministern om tandvården
1994/95:78 av Sinikka Bohlin (s) till jordbruksministern om jordför-
värvslagen
1994/95:79 av Lars Tobisson (m) till finansministern om den monetära
unionen
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 21 mars.
21 § Anmälan om fråga
Anmäldes att följande fråga framställts
den 13 mars
1994/95:355 av Sten Andersson (m) till försvarsministern om reglerna
om import och export av krigsmateriel
Frågan redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll
tisdagen den 21 mars.
22 § Kammaren åtskildes kl. 18.30.
Prot. 1994/95:72
14 mars
45
|
Prot. 1994/95:72 14 mars |
Förhandlingarna leddes av talmannen från sammanträdets början t.o.m ajourneringen kl 15.52 |
och
av andre vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
LENA JÖNSSON
IBarbro Nordström
46
Innehållsförteckning
Prot. 1994/95:72
14 mars
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2 § Meddelande om svar på interpellation......................................1
3 § Svar på fråga 1994/95:286 om Näringslivsrådet.......................1
Anf. 1 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).....................1
Anf. 2 JOHAN LÖNNROTH (v)............................................2
Anf. 3 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).....................2
Anf. 4 JOHAN LÖNNROTH (v)............................................2
Anf. 5 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).....................3
Anf. 6 JOHAN LÖNNROTH (v)............................................3
4 § Svar på fråga 1994/95:306 om Östtimor....................................3
Anf. 7 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)............3
Anf. 8 URBAN AHLIN (s).............................. 4
Anf. 9 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s).............5
Anf. 10 URBAN AHLIN (s)...................................................5
5 § Svar på frågorna 1994/95:343, 344 och 348 om tillsynen
över laboratorier för medicinska analyser................................5
Anf. 11 Socialminister INGELA THALÉN (s)......................5
Anf. 12 GULLAN LINDBLAD (m)........................................6
Anf. 13 STIG SANDSTRÖM (v)............................................7
Anf. 14 INGRID NÄSLUND (kds).........................................7
Anf. 15 Socialminister INGELA THALÉN (s)......................8
Anf. 16 GULLAN LINDBLAD (m)........................................8
Anf. 17 STIG SANDSTRÖM (v)............................................9
Anf. 18 INGRID NÄSLUND (kds).........................................9
Anf. 19 Socialminister INGELA THALÉN (s)......................9
Anf. 20 GULLAN LINDBLAD (m)......................................10
Anf. 21 STIG SANDSTRÖM (v)..........................................10
Anf. 22 INGRID NÄSLUND (kds).......................................10
Anf. 23 Socialminister INGELA THALÉN (s)....................10
6 § Svar på fråga 1994/95:317 om Finska Riks teaterverk-
samhet.........................................................................................11
Anf. 24 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)........11
Anf. 25 PAAVO VALLIUS (s)......................... 12
Anf. 26 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)........12
Anf. 27 PAAVO VALLIUS (s)......................... 12
Anf. 28 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)........13
Anf. 29 PAAVO VALLIUS (s).............................................13
7 § Svar på frågorna 1994/95:322 och 337 om kvinnliga
professorer..................................................................................13
Anf. 30 Utbildningsminister CARL THAM (s)....................13
47
Prot. 1994/95:72 Anf. 31 MARGARETA E NORDENVALL (m)..................14
14 mars Anf. 32 MARGIT GENNSER (m).......................................15
----------------- Anf. 33 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................15
Anf. 34 MARGIT GENNSER (m).......................................16
Anf. 35 MARGARETA E NORDENVALL (m)..................16
Anf. 36 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................16
Anf. 37 MARGARETA E NORDENVALL (m)..................17
Anf. 38 MARGIT GENNSER (m).......................................17
Anf. 39 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................17
Anf. 40 MARGIT GENNSER (m).......................................18
Anf. 41 MARGARETA E NORDENVALL (m)..................18
Anf. 42 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................18
8 § Svar på fråga 1994/95:338 om kvinnliga doktorander..........19
Anf. 43 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................19
Anf. 44 ANDREAS CARLGREN (c)...................................19
Anf. 45 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................20
Anf. 46 ANDREAS CARLGREN (c)...................................20
Anf. 47 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................20
Anf. 48 ANDREAS CARLGREN (c)...................................20
Anf. 49 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................21
9 § Svar på fråga 1994/95:326 om högskoleprovet.......................21
Anf. 50 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................21
Anf. 51 HANS HJORTZBERG-NORDLUND (m)..............22
Anf. 52 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................22
Anf. 53 HANS HJORTZBERG-NORDLUND (m)..............22
Anf. 54 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................23
10 § Svar på frågorna 1994/95:332 och 340 om resesubven-
tioner för studerande................................................................23
Anf. 55 Utbildningsminister CARL THAM (s)....................23
Anf. 56 ANDREAS CARLGREN (c)...................................23
Anf. 57 SIVERT CARLSSON (c)........................................24
Anf. 58 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................24
Anf. 59 ANDREAS CARLGREN (c)...................................25
Anf. 60 SIVERT CARLSSON (c)........................................25
11 § Svar på fråga 1994/95:309 om ungdomsarbetslösheten.......25
Anf. 61 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................25
Anf. 62 PATRIK NORINDER (m).......................................26
Anf. 63 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................26
Anf. 64 PATRIK NORINDER (m).......................................27
Anf. 65 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................27
Anf. 66 PATRIK NORINDER (m)......................................28
Anf. 67 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................28
48
Anf. 68 PATRIK NORINDER (m).......................................28
12 § Svar på fråga 1994/95:323 om statliga arbetstillfällen i
Jämtland.....................................................................................28
Anf. 69 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................28
Anf. 70 DAN ERICSSON (kds)............................................29
Anf. 71 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................30
Anf. 72 DAN ERICSSON (kds)............................................30
Anf. 73 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................30
Anf. 74 DAN ERICSSON (kds)............................................31
Anf. 75 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................31
Anf. 76 DAN ERICSSON (kds)............................................31
13 § Svar på fråga 1994/95:324 om Arbetsmarknadsverkets
anställningspolicy.......................................................................32
Anf. 77 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................32
Anf. 78 DAN ERICSSON (kds)............................................32
Anf. 79 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................33
Anf. 80 DAN ERICSSON (kds)............................................33
14 § Svar på fråga 1994/95:351 om den föreslagna myndig-
hetsorganisationen inom arbetslivsområdet............................33
Anf. 81 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................33
Anf. 82 ULLA HOFFMANN (v)..........................................34
Anf. 83 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................34
Anf. 84 ULLA HOFFMANN (v)..........................................35
Ajournering.......................................................................................35
Återupptagna förhandlingar...........................................................35
15 § Svar på fråga 1994/95:346 om kampen mot barnpor-
nografin.......................................................................................35
Anf. 85 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................35
Anf. 86 MARGARETA ISRAELSSON (s)...........................36
Anf. 87 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................36
Anf. 88 MARGARETA ISRAELSSON (s)...........................36
Anf. 89 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................37
Anf. 90 MARGARETA ISRAELSSON (s)...........................37
16 § Svar på fråga 1994/95:347 om åtgärder mot snatterier.......37
Anf. 91 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................37
Prot. 1994/95:72
14 mars
49
Prot. 1994/95:72 Anf. 92 INGBRITT IRHAMMAR (c)..................................38
14 mars Anf. 93 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............39
---------------- Anf. 94 INGBRITT IRHAMMAR (c).......................;..........39
Anf. 95 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............40
Anf. 96 INGBRITT IRHAMMAR (c)..................................40
17 § Svar på fråga 1994/95:354 om elmarknadsreformen...........40
Anf. 97 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)...................40
Anf. 98 MIKAEL ODENBERG (m)....................................41
Anf. 99 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)...................42
Anf. 100 MIKAEL ODENBERG (m)..................................42
Anf. 101 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s).................43
Anf. 102 MIKAEL ODENBERG (m)..................................43
Anf. 103 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s).................43
Anf. 104 MIKAEL ODENBERG (m)..................................43
Anf. 105 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s).................44
18 § Förnyad bordläggning............................................................44
19 § Bordläggning...........................................................................44
20 § Anmälan om interpellationer.................................................45
1994/95:76 av Juan Fonseca (s) till statsrådet Jan Nygren
om ett integrationsdepartement...............................................45
1994/95:77 av Sigge Godin (fp) till socialministern om
tandvården..............................................................................45
1994/95:78 av Sinikka Bohlin (s) till jordbruksministern om
jordförvärvslagen....................................................................45
1994/95:79 av Lars Tobisson (m) till finansministern om
den monetära unionen.............................................................45
21 § Anmälan om fråga..................................................................45
1994/95:355 av Sten Andersson (m) till försvarsministern
om reglerna om import och export av krigsmateriel...............45
22 § Kammaren åtskildes kl. 18.30...................................................45
50
gotab 48622, Stockholm 1995