Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:68 Tisdagen den 7 mars
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:68
Riksdagens protokoll
1994/95:68
Tisdagen den 7 mars
Kl. 14.00-16.27
18.00-18.34
Protokoll
1994/95:68
1 § Meddelande om svar på interpellationer
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:
Interpellationerna 1994/95:60 och 67
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:60 framställd av Christel Ander-
berg angående vetorätt vid offentlig upphandling samt 1994/95:67
framställd av Sten Andersson angående flyktingmottagandet i Malmö
får jag meddela att jag inte kan besvara dessa inom föreskrivna fyra
veckor.
Skälet är bl. a. ett antal ministerrådsmöten i Bryssel som äger rum
under mars månad.
Jag ber därför att få besvara interpellationerna måndagen den 3
april.
Stockholm den 23 februari 1995
Leif Blomberg
2 § Svar på fråga 1994/95:288 om Tullen i Östersund
Anf. 1 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Erik Arthur Egervärn har frågat mig hur regeringen av-
ser att agera med anledning av Tullverkets beslut att upphöra med
tullverksamheten i Östersund.
I årets budgetproposition har regeringen behandlat frågan om Tull-
verkets organisation och därvid visat att EU-medlemskapet leder till
mycket stora förändringar för tullverksamheten. Förändringarna såväl i
fråga om gränsformaliteter som arbetsvolym gör att Tullverkets di-
mensionering och organisationsstruktur behöver anpassas. Mot denna
bakgrund har stora besparingskrav lagts på Tullverket.
Regeringen anförde i budgetpropositionen att det varken ankom på
riksdagen eller regeringen att exakt fastställa Tullverkets organisation. I
stället är det trafikens och näringslivets behov av tullinsatser samt
statsmakternas krav på effektivitet och rationell klarerings- och kon-
trollverksamhet hos Tullverket som bör vara styrande för hur tullverk-
samheten organiseras och lokaliseras.
Svar på frågor
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 68
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
Det ankommer på Generaltullstyrelsen att organisera verksamheten
på grundval av dessa förutsättningar samt med beaktande av de bespa-
ringskrav som riksdagen beslutar om.
Anf. 2 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c)
Fru talman! Jag ber att få tacka finansminister Göran Persson för
svaret, även om jag inte kan säga att jag är direkt nöjd med det.
Frågan om tullverksamheten i Östersund är utomordentligt väsentlig
inte minst för regionen och dess näringsliv. Jag hade kanske hoppats på
ett litet mer substantiellt svar eller att finansministern i varje fall skulle
ge någon politisk signal i frågan utan att därför hemfalla till det man
brukar kalla för ministerstyre.
Jag har också noterat att finansministern i en artikel i Östersunds-
Posten den 15 februari sagt att Jämtland inte har missgynnats mer än
andra län när det gäller statens besparingar på olika sakområden. Det är
jag inte beredd att hålla med om.
Jag vill gärna hänvisa till artikel nr 2 år 1995 från Glesbygdsmyn-
digheten. Man pekar där just på att regeringens besparingar slår hårdare
mot glesbygden än mot övriga regioner. Det är i och för sig en ganska
enkel matematik. Det är stor skillnad mellan att spara 10 tjänster när
man har 100, dvs. 10 %, och att spara 10 tjänster när man bara har 10,
vilket har skett med Tullen i Östersund. Det är inte jämförbara storheter
vi talar om.
Jag har i och för sig förståelse för finansministerns synpunkt att re-
geringen inte skall lägga sig i verkens åtgärder. Men jag vill ändå passa
på att ställa en fråga till finansministern med anknytning till den s.k.
verksstadgan, som ju på ett ganska entydigt sätt kräver att myndighe-
terna, verken och deras handläggare skall ta regionalpolitiska hänsyn i
sina beslut. Jag vill föra den frågan vidare. Hur ser finansministern på
det?
Anf. 3 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! De skall inte bara ta regionalpolitiska hänsyn utan ock-
så en lång rad andra hänsyn i sina beslut, och det gör de i så stor ut-
sträckning som de orkar med.
Jag vill bara påminna Erik Arthur Egervärn om att vi snart i kam-
maren kommer att votera om anslagen till tullen. Såvitt jag har begripit
står också Egervärn bakom en ganska omfattande besparing på tullen.
Det är en besparing som uppgår till något mindre än det som regering-
en föreslog, men den är uppenbarligen gjord med en sådan säkerhet att
man i det fallet inte skulle få några regionalpolitiska konsekvenser.
Jag tror att vi måste vara på det klara med att om vi gör så stora för-
ändringar i den statliga verksamheten som både oppositionen och rege-
ringen har föreslagit drabbar det enskilda orter. Sedan måste man arbe-
ta regionalpolitiskt via andra kanaler. Jämtlands län är det län som får
särklassigt mest stöd per invånare om man ser till de regionalpolitiska
anslagen. Där finns ingen som helst förändrad politik från regeringens
sida.
Vi skall akta oss för att blanda ihop regionalpolitiken med tullen i
den här diskussionen. Det är en smärtsam besparing, och den skall
genomföras. Vi skiljer oss egentligen inte åt i sak, utan vi skiljer oss
litet åt i ambitionsnivån, närmare bestämt 70-75 miljoner kronor.
Anf. 4 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c)
Fru talman! Jag delar inte uppfattningen att vi inte skall blanda ihop
frågan om tullens lokalisering i Östersund med regionalpolitik. Jag
menar, precis som verksstadgan kräver, att regionalpolitiska hänsyn
skall tas av myndigheter i deras olika sektorspolitiska beslut. Det är det
vi tycker oss sakna i Tullverkets förslag.
Såvitt jag förstår av den överenskommelse som träffats i skatteut-
skottet mellan s och mp avser man att tillföra Tullverket ytterligare 250
tjänster. Från Centerns sida har vi tydligen motionerat om 300 ytterli-
gare tjänster. Jag vill fråga finansministern om det finns någon avsikt
från regeringen att ge några politiska signaler beträffande dessa 250
extra tjänster, om jag får kalla dem så.
Anf. 5 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Svaret är nej. Tullverket har att hantera frågan, och jag
har förtroende för verkets ledning.
Sedan blir jag inte särskilt imponerad över kraften i Egervärns ar-
gumentation. Varför inte hugga till med 400 eller 500 nya tjänster? Det
är trots allt så att vi befinner oss i ett statsfinansiellt krisläge. Man löser
inte Jämtlands och andra glesbygders problem med överbudspolitik.
Vad det handlar om är att se till att vi klarar sunda statsfinanser och
kan slå vakt om det grundläggande i regionalpolitiken, nämligen de
allmänna stödsystem som finns. Det är bara att konstatera att det här
uppenbarligen är enklare att vara i opposition än att försätta sig i ett
läge där man får ta ansvar.
Anf. 6 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c)
Fru talman! Det är möjligt att det är enklare att vara i opposition.
Det torde herr finansministern måhända veta bättre än jag, som är ny i
riksdagen.
Åter till verksstadgans krav på regionalpolitiska hänsyn. Finansmi-
nistern säger att han inte vill peka ut hur dessa 250 tjänster skall place-
ras och användas. Det kanske vore att ägna sig åt ministerstyre.
Jag vill dock ändå hävda att det är viktigt med uttalanden från den-
na kammare till våra generaldirektörer i olika verk och styrelser som
stärker verksstadgans krav på regionalpolitiska hänsyn. Jag hade hop-
pats få ett mer konkret klargörande från finansministern i det avseen-
det.
Beträffande de 300, 400 eller 500 tjänsterna vill jag bara konstatera
att Centern inte har hemfallit åt någon överbudspolitik. Det är därför vi
inte har yrkat på 500 tjänster, utan nöjt oss med 300.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
|
Prot. 1994/95:68 7 mars |
Anf. 7 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Fru talman! Vi lär få diskutera den frågan i morgondagens finans- |
politiska debatt. Jag skall inte i dag söka sak med Egervärn. Men jag
|
Svar på frågor A |
kan konstatera att man alltid någonstans gör en avvägning av hur Tullen har att i första hand bedriva tullverksamhet och se till att den Vad vi nu diskuterar är om vi skall spara 750 tulltjänster eller Anf. 8 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c) Fru talman! Då vill jag avslutningsvis konstatera att i direktiven för Jag hoppas också att finansministern, mot bakgrund av vad han har Överläggningen var härmed avslutad. 3 § Svar på fråga 1994/95:294 om Luleå-Kallax flygplats Anf. 9 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Fru talman! Peter Eriksson har mot bakgrund av ett regeringsbeslut Låt mig inledningsvis konstatera att det är regeringens åsikt att det Regeringens beslut nr 49 den 22 december 1994 avser en anmälan |
tionella gemenskapsflygplatser enligt samma förordning kap. 4 avsnitt
2 ”Särskilda bestämmelser för resandes handbagage eller incheckade
bagage”. Begreppet ”internationell gemenskapsflygplats” har betydelse
för var en passagerares bagage skall kontrolleras vid inresa från tredje
land till ett EU-land via ett annat EU-land - i det första EU-landet eller
i det andra EU-landet. Det är i det sammanhanget och endast där som
begreppet har betydelse. Det har ingen som helst betydelse för rena
varutransporter eller för om internationell flygtrafik kan tillåtas vid en
viss flygplats eller inte.
För att internationell flygtrafik skall tillåtas krävs nu, liksom före
Sveriges medlemskap i EU, att det finns trafiktillstånd. I regeringens
beslut den 22 december 1994 anges uttryckligen att beslutet inte inne-
bär någon ändring därvidlag.
I beslutet ges vidare Generaltullstyrelsen i uppdrag att, i samråd
med Luftfartsverket och efter hörande av Rikspolisstyrelsen och
Svenska kommunförbundet, utreda om ytterligare svenska flygplatser
bör betecknas som internationella gemenskapsflygplatser och att i så
fall anmäla även dessa flygplatser till kommissionen. Generaltullstyrel-
sen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 maj 1995.
Jag avser för närvarande inte att vidta någon ytterligare åtgärd i
denna fråga.
Anf. 10 PETER ERIKSSON (mp)
Fru talman! Frågan om internationella gemenskapsflygplatser är av
mycket stor vikt för olika delar av landet. Jag är själv från Norrbotten,
och där planeras nu ett ganska stort och omfattande utbyte av flyg-
kommunikationer mellan Kolahalvön och Luleå, mellan Tromsö och
Luleå och mellan Arkhangelsk och Luleå. Från den 22 mars planerar
man att få i gång trafiken på Murmansk och Arkhangelsk. Detta är en
långsiktigt strategiskt viktig satsning för Nordkalotten och Norrbotten i
framtiden.
På flygplatsen i Luleå-Kallax och på flera andra svenska flygplatser
är man nu mycket orolig över det beslut som fattades i Finansdeparte-
mentet den 22 december. Det innebär att det kommer att bli betydligt
svårare, och kanske omöjligt, att bedriva persontrafik mellan tredje
land och svenska flygplatser som inte är upptagna på den här listan
över gemenskapsflygplatser.
I andra EU-länder har man tagit upp betydligt fler flygplatser än
vad Sverige har gjort. Sverige har tagit upp 3 flygplatser som interna-
tionella gemenskapsflygplatser. I Finland har de 16, i Frankrike 110
och i Danmark 7. Detta har betydelse. Det är felaktigt det som man
tycks tro på Finansdepartementet, och som finansministern nu också tar
upp, att detta bara skulle ha betydelse när man skall åka från ett tredje
land via ett EU-land till Sverige. Det är inte så.
I nästa replik skall jag ta upp ett brev från ett möte med EU-
kommissionen i februari som visar att det som jag säger är riktigt.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
Anf. 11 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! ^Peter Eriksson svingar som vanligt ganska rundhänt
påståenden omkring sig. I vilken mening skulle det bli svårare att resa
från tredje land till Luleå-Kallax jämfört med i dag? Jag säger i svaret
att det inte blir någon förändring. Peter Eriksson påstår att det blir en
förändring. I vilken mening? Det vore intressant att höra.
Jag säger också tydligt i svaret att regeringen har pekat ut de tre
första flygplatserna. Vi vill att Generaltullstyrelsen skall titta på om det
skall vara fler i samråd med bl.a. Kommunförbundet. Det står också i
svaret. Varför då göra en poäng av att Danmark har 7, Finland 16 och
Sverige 3? Vi kommer ju att ta slutlig ställning till det hela först i maj.
Det står ju tydligt i svaret. På vilken punkt blir det svårare att resa från
tredje land till Kallax efter den här förändringen, Peter Eriksson?
Anf. 12 PETER ERIKSSON (mp)
Fru talman! Vid ett möte den 14 februari med Jean-Luc Delcourt,
som är ansvarig i kommissionen för frågor om resandekontroll och
flygplatser, framkom bl.a. följande. Begreppet internationell gemen-
skapsflygplats innebar i princip att endast sådana flygplatser har möj-
lighet att tullklarera tredjelandstrafik. En väska som inte var s.k. taggad
som intra-EU-bagage fick i princip bara sändas till en internationell
gemenskapsflygplats om den inte genomgått tullkontroll.
Där framkom också att Delcourt betecknade den svenska modellen
att anmäla några få internationella gemenskapsflygplatser och sedan
låta tredjelandstrafik utföras på ett antal övriga flygplatser som en pa-
radox eller anomali. Man kunde inte vara helt säker på att den svenska
modellen skulle stå sig vid en sådan prövning, sade Delcourt.
Anf. 13 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Det är litet svårt att argumentera mot ett påstått brev
från en EU-kommissionär. Jag har inte tillgång till den handlingen.
Peter Eriksson får luta sig mot mitt svar. Nu argumenterar han kring
antalet gemenskapsflygplatser och att vi har för få i Sverige. Jag säger
ju i svaret att vi ännu inte slutgiltigt har tagit ställning till hur många vi
skall ha. Först därefter är det meningsfullt att föra den debatt som Peter
Eriksson nu försöker starta.
Anf. 14 PETER ERIKSSON (mp)
Fru talman! Poängen med mitt resonemang är att man har fattat ett
beslut i Finansdepartementet på felaktiga grunder och att man fortfa-
rande inte har förstått hur viktig den här frågan är. Därför är debatten
oerhört viktig. Jag önskar att Göran Persson också kunde ta till sig de
förhållanden som gör att vi faktiskt måste se till att vi får betydligt fler
gemenskapsflygplatser i framtiden, om vi inte skall stoppa viktig inter-
nationell kommunikation från t.ex. Nordkalotten och andra delar av
Sverige till tredje land utanför EU.
Överläggningen var härmed avslutad.
4 § Svar på fråga 1994/95:303 om räntemarginalerna
Anf. 15 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Margit Gennser har frågat mig hur jag tänker medverka
till en minskad differens mellan svenska och tyska räntor.
I frågan påpekar Margit Gennser att skillnaden mellan svenska och
tyska räntor har stigit under de senaste åren. Detta är riktigt. Vid års-
skiftet 1993/94 var skillnaden mellan räntan på svenska och tyska tio-
åriga statsobligationer omkring 1,5 procentenheter. Under våren och
sommaren ökade differensen och var som störst drygt 5 procentenheter
i mitten av augusti. Sedan dess har räntedifferensen successivt minskat
och är i dag drygt 3,5 procentenheter.
Storleken på räntedifferensen beror i huvudsak på två faktorer. För
det första beror den på skillnaden i förväntad inflationstakt samt på
växelkursens förväntade utveckling. För det andra beror räntedifferen-
sen på att den svenska ekonomins utveckling bedöms som mer osäker
än den tyska. Huvudorsaken till osäkerheten är i dag de svaga statsfi-
nanserna och den tidigare oförmågan att hantera budgetunderskotten.
Regeringen för en kraftfull politik för att förbättra de svenska stats-
finanserna, samtidigt som prisstabiliteten hävdas. Sedan den socialde-
mokratiska regeringen tillträdde i oktober har tre ekonomiska åt-
gärdspaket presenterats som sammantaget innebär en budgetkonsolide-
ring på ca 7 % av BNP. Dessa besparingar innebär, vid en årlig BNP-
tillväxt på 2,5 %, att statsskulden som andel av BNP slutar växa under
1997 för att minska något 1998.
De senaste dagarnas utveckling på valutamarknaden, då kronan för-
svagats kraftigt mot D-marken samtidigt som differensen mellan svens-
ka och tyska räntor har ökat, visar hur sårbar och utsatt vår ekonomi är.
Saneringen av de svenska statsfinanserna måste fullföljas på ett kon-
sekvent och kraftfullt sätt. Det finns i regeringen en beredskap för att
genomföra ytterligare åtgärder om detta skulle krävas för att upprätthål-
la förtroendet för budgetpolitiken.
Vi bör notera hur mödosamt det är att bygga upp förtroendet för
den ekonomiska politiken när landets ekonomiska läge kommit att
ifrågasättas. Den ekonomiska politiken måste återskapa förtroendet för
vår förmåga att hantera de offentliga finanserna och inflationen. Däri-
genom kan räntedifferensen mot Tyskland minskas.
Anf. 16 MARGIT GENNSER (m)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Att frågan ställts beror på en leda-
re i NST, där man kommenterar den socialdemokratiska finansplanen.
Tidningen framhåller att två farliga löften har getts, men jag skall bara
uppehålla mig vid det ena som gäller räntan.
Det står i tidningen att man sagt att man permanent skulle få ned
räntan, och det vill vi ju alla. Men sedan förtydligades detta av stats-
ministern när han turnerade bland småföretagarna i Skåne, vårt gemen-
samma hemlandskap, finansministern - trevligt att träffa skåningar här.
Statsministern sade:
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
”Den realränta vi har i dag är alldeles för hög. Den måste sänkas
radikalt. Inte bara en eller två procent!
Vi talar om ett räntegap till Tyskland på 3 eller 3,5 %. Det måste i
stället handla om tiondelar.”
I går var räntegapet 372 räntepunkter, dvs. ungefar 3,7 %. Mot den
bakgrunden ville jag ställa min fråga. Jag tycker att det var litet obe-
tänksamt av statsministern att ställa ut löften av det här slaget. Det är
aningslöst, och människorna kan bli väldigt besvikna. Det gäller då inte
bara politiken.
Jag förstår att det är problem här med oro för pesetan och Bärings
Bank. Men det är just därför som jag tycker att man verkligen skall
försöka skapa ett förtroende. Jag skall försöka att icke vara partipolitisk
när jag säger följande. Hade jag varit i finansministerns kläder, så hade
jag sträckt ut handen och sagt: Vi har ändå fått väldigt många bra
sparmotioner, bra förslag till neddragningar, här i riksdagen. Jag skall
seriöst gå igenom dem.
Dessutom skulle jag nog faktiskt avstå från att lägga fram RAS.
Titta på vår läkemedelsmotion, som är ganska väl underbyggd. Det
gäller högkostnadsskyddet i tandläkarförsäkringen. Faktum är, finans-
ministern, att vi skulle spara mer än 10 miljarder kronor!
Anf. 17 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Bortsett från det partipolitiska, som trots allt var Margit
Gennsers ingång med påståenden om att statsministern skulle vara
aningslös och nästintill också ansvarslös, vill jag säga: Vad Ingvar
Carlsson har pekat på är att vi för ett år sedan, innan det statsfinansiella
förfallet på allvar började i Sverige med en regering som avgick under
sittande mandatperiod, hade en räntedifferens mot tyskarna om i stor-
leksordningen ungefär 100 punkter. Där finns det en betydande diffe-
rens i dag.
Varför hamnar vi på 372 punkter? Och vad har hänt realt i den
svenska ekonomin sedan ett år tillbaka? Ja, produktionen har ökat,
underskotten har börjat tryckas tillbaka och vi har fått ett kraftigt över-
skott i bytesbalansen. Alla reala fundamenta jämfört med för ett år
sedan har gått åt rätt håll. Dock har vi däremellan i praktiken en rege-
ringskris som i grunden skakade förtroendet för de svenska organens
förmåga att hantera detta statsfinansiella moras.
Det som en gång är fördärvat när det gäller förtroende tar det lång
tid att återigen förvärva. Det är min uppgift att nu göra det. Det är klart
att jag tar emot alla utsträckta händer, också från andra skåningar. I den
meningen kan jag väl glädja mig åt att årets motionsflod rymmer ett
och annat som jag faktiskt har stoppat ner i min skrivbordslåda. Där får
det väl ligga tills det behövs. Men skulle vi behöva vidta ytterligare
åtgärder, så finns det troligen ganska goda riksdagsmajoriteter för det.
Det är en trygghet och en bra signal till dem som följer den svenska
ekonomins utveckling.
Anf. 18 MARGIT GENNSER (m)
Fru talman! Skall vi tala historia, så låt oss då göra det! Problemen
började senast i början av 70-talet. Jag var själv tvungen att säga upp
70 arbetare i vårt företag under den kris som åstadkoms av Socialde-
mokraterna 1975-1976. På 80-talet var det fråga om försummade möj-
ligheter. 1990 började krisen, och 1991 fördjupades den. Det är allde-
les riktigt att den fördjupades under den lågkonjunktur som vi hade.
Nu har vi högkonjunktur.
Vi kan konstatera att det har gjorts väldigt många fel, och de felen
ligger långt tillbaka i tiden. Här vill jag faktiskt hålla mig till ekonomer
och ekonomiska historiker, även om finansministern inte tycker om
slikt folk.
Nu gäller det, som sagt, framtiden. Och det gäller egentligen inte
partierna utan Sverige. Därför undrar jag: Kan inte Göran Persson haka
på mitt förslag?
Anf. 19 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Jag förstår inte varför fru Gennser blir så aggressiv. Jag
tog mig bara det orådet före att kontra mot angreppet på statsministern.
Det finns nämligen ingen anledning att utmåla landets statsminister som
aningslös, i synnerhet som han inte ens själv står här i talarstolen. Se-
dan hade jag fräckheten att påtala att de problem som fru Gennser tar
upp i sin fråga exploderade i ansiktet på oss under föregående vår.
Eftersom fundamenta talar ett annat språk finns det uppenbarligen en
politisk förklaring till att det hände som hände, och det är naturligtvis
att den tidigare regeringen i praktiken avgick och lät ekonomin fritt
falla.
Detta är, som sagt, historia nu, men det är en viktig förklaring till
det läge som vi nu befinner oss i. Låt oss därför ta tag i detta och se
framåt!
Jag har inget emot att samverka, tvärtom! Vi behöver bygga ganska
breda allianser i Sveriges riksdag för att vi skall klara oss ur den här
situationen. Jag har noterat att det finns många förslag som riksdagen
nu avvisar men som mycket väl kan komma tillbaka i senare skeden,
om vi bedömer det som lämpligt och riktigt. Den beredskapen har vi.
Anf. 20 MARGIT GENNSER (m)
Fru talman! Ordet aningslös uppfattar jag inte som kränkande. Jag
hade kunnat använda mycket värre ord.
Bortsett från det vill jag säga att jag tycker att det var fel att gå ut
till småföretagarna och förespegla dem en räntemarginal på tiondelar
under denna mandatperiod. Det är antagligen fullkomligt orealistiskt,
och det är därför som jag tagit upp den saken. Vidare såg det inte ut så i
finansplanen. Men historia är historia nu. Kör bara inte med dubbla
budskap, för det är inte bra.
Låt oss i stället försöka ta tag i de neddragningsförslag som finns
och glömma partibeteckningar, och det skall göras nu. Att göra det
skulle innebära en mycket kraftfull signal till finansmarknaden, som
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
10
skulle se att det ändå finns en vilja här. Använd litet grand det arbets-
sätt som vi hade i pensionsarbetsgruppen!
Anf. 21 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Det sista kan jag stryka under på. Det var fråga om ett
konstruktivt arbetssätt, även om det också där finns ett och annat som
fortfarande behöver beredas.
Det är klart att ordet aningslös i vanliga sammanhang väl kan få
passera. Men landets statsminister skall inte utmålas som aningslös, för
det är faktiskt kränkande. Därmed är den diskussionen avslutad för min
del.
Som jag har sagt handlar det om förtroendet för den ekonomiska
politiken och för dem som hanterar denna. Det tar tid att bygga upp,
men det går fruktansvärt snabbt att fördärva. Det är ju vad vi har bak-
om oss. Nu börjar vi en mödosam klättring uppåt. Det kommer att vara
turbulens, och det kommer att vara utländskt inflytande framöver som
påverkar oss.
Jag är för samarbete i riksdagen. Vi har ju som minoritetsregering
samarbetat om 113 miljarder kronor i budgetförstärkning. Vi kommer
säkert att behöva fortsätta att samarbeta. En del av de förslag som
Margit Gennser pekat på skall jag naturligtvis titta noga på. De kan
ingå i den bank som får finnas i min skrivbordslåda så länge.
Anf. 22 MARGIT GENNSER (m)
Fru talman! Det är bra när man blir konstruktiv. Det skall man bli,
det brukar vi vara nere i det där södra landskapet.
Sedan tycker jag faktiskt, det vill jag vidhålla, att man alltid skall
vara realistisk när man talar med sina presumtiva väljare eller med
medborgarna. Då skall man säga som det är. Då skall man säga: Sveri-
ges problem är svåra. De har kommit fram efter många fel, som har
gjorts under många år. Det kommer att ta lång tid att rätta till dem. Men
tar vi oss samman, om alla goda krafter arbetar åt ett håll, blir det bätt-
re.
Vi får också, tycker jag, ibland sätta oss ned och diskutera avväg-
ningen mellan skatter och besparingar. Jag är väl för högutbildad, men
jag tycker faktiskt att våra ekonomer har rätt i det fallet, även om eko-
nomi ibland har kallats den sorgliga vetenskapen.
Anf. 23 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Jag vill bara kommentera en liten punkt. Jag har inget
att invända mot fru Gennsers resonemang i det senaste inlägget, med
undantag för den passusen att fru Gennser skulle vara för högutbildad.
Det har jag ingen möjlighet att bedöma. Om det är någonting som fru
Gennser tror skulle vara en förklenande merit är det helt och hållet ett
missförstånd.
Däremot kanske man skall ha litet mindre tilltro till den ekonomiska
vetenskapens exakthet än vad som har gällt under 8O-talet. Det kanske
hade besparat oss en hel del felaktiga beslut om vi hade haft litet mer is
i magen i det sammanhanget.
Var glad, fru Gennser, över den utbildning ni fått! Den har ni säkert
haft god nytta av.
Överläggningen var härmed avslutad.
5 § Svar på fråga 1994/95:325 om kärnkraftverket Mochovce i
Slovakien
Anf. 24 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Dan Ericsson har frågat mig om hur Sverige kommer
att agera i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) avseende ett lån till
kraftverket Mochovce i Slovakien.
Ärendet bereds sedan en tid inom EBRD på grundval av ett omfat-
tande utredningsmaterial. Sveriges representant i banken deltar aktivt i
detta arbete och har bl.a. pekat på ett antal oklarheter i de rapporter
som presenterats. Detta betyder dock inte att vi generellt underkänner
det underlag som tagits fram i banken.
Beredningen av projektet kommer att fortsätta under de närmaste
veckorna. Det är väsentligt att en mycket noggrann granskning görs vad
gäller såväl oavvisliga miljö- och säkerhetskrav som projektets eko-
nomiska och finansiella förutsättningar i stort. Man bör också hålla i
minnet att färdigställandet av de båda reaktorerna i Mochovce syftar till
att möjliggöra stängning av två s.k. högriskreaktorer i Slovakien.
Först när beredningsarbetet slutförts kommer vi från svensk sida att
ta ställning i själva låneärendet. Jag har svårt att se att arbetet kan läg-
gas upp på något annat sätt om en allsidig prövning eftersträvas. När
väl ett beslut om det svenska agerandet i bankens styrelse är klart,
kommer det omedelbart att offentliggöras.
Anf. 25 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Jag vill tacka finansministern för svaret. Det var ett
klargörande svar som visar hur man arbetar med den här frågan inför
det styrelsemöte som skall äga rum senare i mars.
Med anledning av det finansministern säger sist i svaret, att man
inte är riktigt klar med beredningen, kan man notera att Norge och flera
andra länder redan när jag skrev frågan hade bestämt sig för att inte
stötta detta projekt. Sedan frågan lämnades in har, vad jag förstår, ock-
så Danmark gjort samma ställningstagande. Därför är min undran om
man inte för ett samresonemang med t.ex. andra nordiska länder i den
här typen av frågor och varför vi inte ligger så väl framme i beslutspro-
cessen att vi redan i dag kan säga att vi har ett tillräckligt underlag.
Det är på två viktiga punkter man ifrågasätter det här projektet. Det
är ekonomin, där man konstaterar att mycket av underlaget pekar på att
kostnaderna underskattas, om man skall jämföra exempelvis med hur
man såg på en möjlig satsning på Greifswald i det tidigare Östtyskland.
Det avskrevs av Tyskland vid enandet.
Den andra frågan gäller säkerheten. I det planerade verket saknas en
andra inneslutning. Det är det allvarliga.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
11
|
Prot. 1994/95:68 7 mars |
Ministern säger också i svaret att detta syftar till att ersätta andra |
man har inte gett några som helst garantier för det från Slovakiens sida.
|
Svar på frågor |
Tvärtom pågår i dag renoveringar i befintliga verk. Det finns en mycket Jag återkommer slutligen till frågan: Varför kan man inte ge besked Anf. 26 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Fru talman! Jag hoppas att Dan Ericsson noterar att jag inte tar Jag har också tagit del, som jag förstår att Dan Ericsson har gjort, Det är möjligt att Dan Ericsson så småningom finner Sverige i Anf. 27 DAN ERICSSON (kds) Fru talman! Det är bra att ministern gör det klart att det är i rege- Inför den allmänna beredningen kan jag ändå få skicka med det man Överläggningen var härmed avslutad. 6 § Svar på fråga 1994/95:327 om momsen på vissa tjänster Anf. 28 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Fru talman! Bo Lundgren har frågat mig vilka åtgärder regeringen |
|
12 |
genom bl.a. sänkt eller slopad moms på vissa tjänster. Frågan har ställts |
mot bakgrund av mitt uttalande att Sverige inom EU inte kommer att
driva frågan om en sänkning av mervärdesskatten inom den privata
tjänstesektorn.
När det först gäller mervärdesskatten vill jag säga följande: För
närvarande bereds inom regeringskansliet de återstående frågorna vad
gäller en EU-anpassning av mervärdesskatten. I samband därmed
övervägs också ett införande av reducerade skattesatser för vissa
tillhandahållanden. För mervärdesbeskattningen av varor och tjänster i
övrigt ligger de principer om generell och enhetlig mervärdesskatt som
angavs i samband med skattereformen 1991 fortfarande fast. Jag avser
således inte att föreslå några särskilda sänkningar av
mervärdesskattesatsen eller undantag från skatteplikt på ytterligare
omdSäerdet gäller frågan om att i övrigt minska skatten på arbete vill
jag erinra om utredningen om förutsättningarna för en miljörelatering
av skatteuttaget som nu skall påbörja sitt arbete. Den har som uppgift
att analysera förutsättningarna för en s.k. skatteväxling med bl.a. sänkt
skatt på arbete. En central fråga i sammanhanget är hur en eventuell
skatteväxling skall utformas på ett statsfinansiellt ansvarigt sätt. Jag vill
påminna Bo Lundgren om det kärva statsfinansiella läge som Sverige
befinner sig i. En sanering av statsfinanserna är en förutsättning för en
stark och uthållig ekonomisk tillväxt. Något utrymme för ofinansierade
skattesänkningar finns således inte.
Anf. 29 BO LUNDGREN (m)
Fru talman! Låt mig först tacka finansministern för det väntade sva-
ret. Jag håller naturligtvis helt med när Göran Persson säger att skatte-
sänkningar fullt ut måste finansieras. Det vore bra om detta ledde till att
man strävade efter att finansiera t.o.m. tillfälliga skattesänkningsför-
slag, något som man har undvikit att göra när det gäller det s.k. RAS:et.
Jag vill också påminna Göran Persson om att skatteväxling är en
fråga som skall belysas i utredningen. Om inte direktiven har blivit
ändrade, vilket jag inte tror, klargörs i dessa att en miljörelaterad be-
skattning är en sida, sänkt skatt på arbete en annan. Baserna är så olika
att man nog får tänka sig att inte sätta alltför stort hopp till just skatte-
växlingsbegreppet.
Göran Persson och regeringen har efter valrörelsen kommit till in-
sikt om att det faktiskt krävs en rejäl budgetsanering. Det är bra, även
om den inte har blivit tillräckligt stor. Men det som man inte har insett
är att det för att få en trovärdighet i budgetsaneringen också krävs att
man vidtar riktiga åtgärder. I budgetsaneringen ligger ju att få till stånd
en vettig tillväxt och att bringa ned arbetslösheten, och då skall man
inte höja skatten på arbete. Då skall man snarare sträva efter att få fram
fler jobb och att minska skatten på arbete. En åtgärd i den riktningen
kan vara att dra ner momsen på vissa tjänster för att få fram mer arbete.
Det som jag tycker är beklagligt är att Göran Perssons bristande in-
sikt leder till att han reflexmässigt, utan att tänka, avvisar varje form av
fundering på att möjliggöra sänkt moms på vissa tjänster. Det som jag
drev inom EU var just att möjliggöra för medlemsländerna att rensa
bort sådant som inte behövdes. T.o.m. detta avvisar Göran Persson.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
Nästa steg att fundera över är om man, som Kjell-Olof Feldt anser,
gjorde fel i samband med skattereformen. Han antyder i sin senaste bok
att denna skapade problem för den mycket skattekilskänsliga tjänste-
sektorn.
Anf. 30 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Bo Lundgren har mycket på sitt samvete, och somligt
håller vi nu på att förlösa honom från genom att ändra på en del något
mindre framsynta beslut som den gamla regeringen tog.
En av de bedrifter som Bo Lundgren stod för var att påverka den
f.d. kommissionären på skatteområdet madame Scrivener att börja tala
om differentierad moms av detta slag. För att uttrycka mig försiktigt
vill jag säga att den kommissionären väl inte hade några större fram-
gångar i skattepolitiken. Det var också symtomatiskt att det förslag som
Bo Lundgren förde fram den vägen i EU-sammanhanget stannade där.
Jag tror att det är utomordentligt farligt att börja luckra upp moms-
systemet på det här sättet. Genast infinner sig då andra krav, t.ex. på en
regionalt differentierad moms eller på en moms som differentieras efter
miljöhänsyn. Då får man snart ett skattesystem som bryts upp. Hur
vällovligt det syfte man åberopar än må vara bryts skattesystemet sön-
der. Vi håller därför fast vid de grundläggande principerna från 1991
års stora skatteuppgörelse med Folkpartiet.
Anf. 31 BO LUNDGREN (m)
Fru talman! För Sveriges och i viss mån för sin egen skull borde
Göran Persson försöka vara litet mera flexibel i sitt tänkande och inte
följa en ren ryggmärgsinstinkt. Göran Persson har rätt i att jag har
mycket på mitt samvete, exempelvis slopandet av överbeskattningen av
de företag som skall ge de nya jobben, en överbeskattning som Göran
Persson nu har infört i än högre grad igen.
Vad gäller sänkt skatt på arbete har Göran Persson just slagit rekord
i skattehöjningar på arbete - 36 miljarder kronor. Det är inte illa på så
kort tid. Eller snarare: Det är illa, eftersom det leder till problem.
När Göran Persson funderar över ränte- och valutaturbulensen
måste han inse att ett av problemen för honom i framtiden är att man
för att sanera budgeten också måste se till att minska arbetslösheten och
skapa förutsättningar för nya jobb. Men ni gör tvärtom. Här finns ett
förslag som skulle kunna ge nya jobb.
Anf. 32 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Bo Lundgren började sitt förra inlägg med att säga att
socialdemokratin hade nyktrat till efter valet och verkligen har begripit
vilken stor budgetsanering som behövs. Vi ärvde ett arbete efter bl.a.
Bo Lundgren. Sannolikt bidrog få personer så aktivt som Bo Lundgren
till det budgetunderskott som jag nu har sanerat, och det gjorde han
med den metod som han nu har fräckheten att från sin talarstol återigen
rekommendera, nämligen att ofinansierat sänka skatter därför att det
skulle ge så väldigt många nya jobb.
14
Hur många nya jobb gav t.ex. kapitalskattesänkningen? Vi har ald-
rig någonsin sänkt marginalskatterna som under Bo Lundgrens tid, och
samtidigt fick vi en massarbetslöshet. Jag vill be Bo Lundgren att som
gammal skattepolitiker utveckla sin syn på momssystemet. Skall vi
börja luckra upp det enhetliga momssystemet genom att göra undantag
för vissa typer av beskattningsbaser? Är det Moderaternas partipolitis-
ka linje?
Anf. 33 BO LUNDGREN (m)
Fru talman! På en minut lär man inte kunna utveckla sin syn på
momssystemet. Det tar nog faktiskt fler minuter än så. Men självklart
skall man, Göran Persson, sträva efter enhetlighet och neutralitet i
beskattningen. Det är därför som vi inte skall ha extra hög skatt just på
riskkapital, som är grunden för de nya jobben.
Men det är också därför som Kjell-Olof Feldt måste ifrågasätta om
det var så klokt att införa moms på tjänstesektorn, som är så känslig för
en för hög skatt, eftersom alltför få därvid har råd att efterfråga jobb för
husreparationer och många andra tjänster. Detta är ett problem som en
finansminister borde ta mer seriöst på än att gå tillbaka till gammal
retorik från valrörelsen.
Socialdemokratin har bara partiellt nyktrat till efter valrörelsen.
Man har sett bara till en enda sida av saken. Det skulle vara bra om
Göran Persson insåg att han och vi andra i riksdagen, om vi skall få
fram de nya jobben, måste skapa förutsättningar för sådana bl.a. genom
att möjliggöra sänkt skatt på tjänster.
Anf. 34 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Jag efterlyste Bo Lundgrens besked om hur Moderater-
na ser på ett sammanhållet momssystem och fick de första 20 sekun-
derna av repliken förstörd av att han förklarade att han inte hade tid att
svara på frågan. Men vad frågan handlar om är ju att man skall bryta
upp momssystemet. Fly nu inte undan i en debatt i billig valretoriksstil
från moderat sida, utan bli kvar vid sakfrågan och klara ut på vilka
andra områden Moderaterna kan tänka sig att göra undantag i moms-
systemet eller huruvida ni finner ett värde i att vi har ett sammanhållet,
enhetligt momssystem! Det är grundfrågan i den här diskussionen.
Anf. 35 BO LUNDGREN (m)
Fru talman! Låt oss ta en ytterligare debatt om detta förslag i mor-
gon. Om Göran Persson stannar kvar tillräckligt länge för att ta en
debatt också med mig - mitt anförande kommer att handla om detta -
vore det alldeles utmärkt. Jag hoppas verkligen att finansministern gör
det.
Låt mig säga att tjänstemoms liksom andra skatter på arbete sätter
in en kil mellan det som arbetstagaren får ut netto efter skatter, t.ex. för
det fall att jag skulle anställa Göran Persson eller han mig, och det som
måste betalas ut brutto. Om denna skattekil är mycket stor, är det svårt
att efterfråga tjänster.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
15
|
Prot. 1994/95:68 7 mars |
Det är just när det gäller tjänster speciellt besvärligt av det skälet att |
göra det svart, vilket inte är bra - vi skall senare tala om beskattning
|
Svar på frågor |
och rättssäkerhet - eller välja att inte göra det alls. Inte i något av dessa Tänker Göran Persson inte någon gång på hur man skall möjliggöra Anf. 36 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Fru talman! Jo, visst tänker jag ständigt på detta. Därvidlag gjordes Jag fick inte svar den här gången heller, fru talman. Jag skall inte Överläggningen var härmed avslutad. 7 § Svar på fråga 1994/95:328 om beskattningen av teleoperatörer Anf. 37 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Fru talman! Bo Lundgren har, med anledning av vissa uppgifter i De uppgifter i massmedier som Bo Lundgren åberopar hänför sig Anf. 38 BO LUNDGREN (m) Fru talman! Göran Persson säger att han inte har någon anledning |
|
16 |
nationella nivån. |
Jag är fullt medveten om att det är ett förslag från en kommissionär,
men som ändå är kommissionär. Det här kan leda till att man börjar
diskutera den ena eller den andra skatten. Det är ju för socialister väl-
digt lätt att tillgripa skatter. Jag tycker att det är mycket bättre att
stämma i bäcken och varna Göran Persson, låta Göran Persson såväl
inför allmänheten som i riksdagen klargöra att han, förhoppningsvis,
inte tycker att man skall ha den här skatten. Risken finns. Göran Pers-
son tycksju se skatter som det allena saliggörande i många avseenden.
Jag skulle vilja upprepa frågan: Är det rimligt att införa en sådan
här skatt? Bör man inte från svensk sida redan nu klart deklarera att vi
inte är intresserade av sådant som skapar problem när det gäller de
vinster man kan få av en avreglerad och konkurrensutsatt telemarknad?
Överläggningen var härmed avslutad.
8 § Svar på fråga 1994/95:329 om skatteprocessen och rättssäker-
heten
Anf. 39 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Bo Lundgren har, mot bakgrund av att regeringen be-
slutat lägga ned Rättssäkerhetskommittén, frågat mig vilka åtgärder
regeringen avser att vidta för att fullfölja det arbete för stärkt rättssä-
kerhet för enskilda medborgare som inleddes under den föregående
mandatperioden.
Begreppet rättssäkerhet har flera dimensioner. I begreppet ligger
bl.a. att gällande regler skall vara så klara och entydiga att den enskilde
skattebetalaren kan förstå deras innebörd och inrätta sitt handlande
därefter. I begreppet ligger också att skatten fördelas mellan de skatt-
skyldiga på det sätt som lagstiftningen avser. I ett rättssamhälle är det
oacceptabelt att individer genom skattefusk övervältrar skattebördan på
andra och att näringsidkare skaffar sig konkurrensfördelar genom att
bryta mot gällande bestämmelser.
Alla - inte minst den seriösa företagsamheten - drar nytta av en ef-
fektiv skattekontroll och av att den ekonomiska brottsligheten bekäm-
pas med kraftfulla åtgärder. Detta är en viktig del av rättssäkerheten.
Självklart skall kontrollreglerna också vara utformade så att den
kontrollerade får en rättvis och rättssäker handläggning av sitt ärende.
Regeringen kommer som ett led i effektiviseringen av skattekontrol-
len att i vår lägga fram förslag om en utökad kontrolluppgiftsskyldighet
vid försäljning av värdepapper och om ett återinförande av skatte-
flyktslagen i avvaktan på en ny, förbättrad lagstiftning. De förändringar
i reglerna om skatterevision som genomfördes halvårsskiftet 1994 skall
omprövas i syfte att återskapa effektiva kontrollinstrument för skatte-
myndigheterna.
Regeringen kommer att i en skrivelse till riksdagen i vår redovisa en
strategi för samhällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottslig-
heten.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 68
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
De frågor som Bo Lundgren nämner att Rättssäkerhetskommittén
behandlade, nämligen förbättrade förutsättningar för förhandsbesked
och en snabbare prejudikatbildning inom skatteprocessen, har inte
begravts. Frågorna kan emellertid inte prioriteras just nu, men rege-
ringen har för avsikt att ta upp dem senare under mandatperioden.
Anf. 40 BO LUNDGREN (m)
Fru talman! Tack för det tämligen utförliga svaret. Vi kan t.o.m.
kanske få en replikväxling. Jag tycker att det skulle vara mycket trev-
ligt.
Jag instämmer naturligtvis i de målsättningar vad gäller skatte-
kontroll, motarbetande av skattefusk och skatteflykt som Göran Pers-
son inledningsvis tog upp. Jag har ägnat mig åt att genom att ge extra
medel och vidta speciella förändringar bekämpa just detta liksom de
problem som vi sett vad gäller ekonomisk brottslighet i stort, inte minst
i samband med den finanskris som Göran Persson i den förra socialde-
mokratiska regeringen var med om att släppa fram.
Låt mig gå till det frågan egentligen gällde. Göran Persson medger
att det här är två frågor som det faktiskt finns anledning att behandla.
Jag tycker att det är bra. Det är väldigt viktigt. Rättssäkerhetskommit-
tén går nu in i slutfasen av sitt utredningsarbete och hade behövt kanske
en månad eller två för att kunna lämna ett förslag. Göran Persson säger
ju att frågorna kommer att tas upp senare under mandatperioden. Då
hade det funnits ett underlag att helst göra någonting med en gång, eller
åtminstone lägga förslagen i någon låda som Göran Persson uppenbar-
ligen har för att lägga ned förslag i av olika karaktär. Det hade varit
mycket bättre att låta utredningen fullfölja sitt arbete. Jag förstår inte
vad motivet var för att lägga ner den. Det finns fortfarande en chans att
reversera beslutet, att låta utredningen fullfölja. Då finns det underlag i
just de två frågor som Göran Persson säger att man senare skall be-
handla.
Anf. 41 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Jag upplever inte att det i den del som rör prejudikats-
bildning och snabbare förhandsbesked finns någon skillnad i sak. Där
har vi samma ambitioner. Problemet var att Bo Lundgren under sin tid i
Finansdepartementet eftersatte, vilket i och för sig inte är förvånande
med tanke på Moderaternas policyinriktning i skattefrågor, kampen
mot den ekonomiska brottsligheten, försköt tyngdpunkten i det arbetet
till att i stället exempelvis handla om att försvåra möjligheter att göra
en revision i företag hos tredje man. Det är den något dystra utveck-
lingen med starka implikationer och starka konsekvenser för moral och
samhällsansvar, något som vi nu försöker vrida rätt igen. Då vill vi
snabbt lägga resurserna på den delen av arbetet. Det är inte särskilt
förvånande för den som har följt den allmänna debatten, men natur-
ligtvis utmanande för en moderat som aldrig haft särskilt höga ambitio-
ner på det område som gäller skatteflykt och ekonomisk brottslighet.
18
Anf. 42 BO LUNDGREN (m)
Fru talman! Det finns en hel del som kan komma från dem som har
ansvaret för att vi släppte fram en finanskris med förödande effekter på
den reala ekonomin och dessutom den ekonomiska brottslighet som
följde i krisens spår. Hade man försökt förebygga det som inträffade,
hade naturligtvis situationen varit helt annorlunda, belastningen på
utredare och åklagare hade varit betydligt mindre.
Det ena utesluter inte det andra. Vi såg till att anvisa ytterligare me-
del. Det gläder mig att de medlen inte är föremål för raseriet att spara
också i sådant som är väsentligt ur statlig och samhällelig synpunkt från
Göran Perssons sida. Göran Persson har ju föreslagit att man skall dra
ner vid kronofogdarna. Han försökte på tullen, som också ligger inom
ramen för den ekonomiska brottsligheten. Det lyckades riksdagen ändra
på, som tur var.
Det vi gjorde var att förbättra förutsättningarna, rensa upp i det
träsk som skapades av finanskrisen. Den debatten kan vi ta vid något
annat tillfälle. Frågan är: Varför inte, om vi nu har samma ambitioner,
låta utredningen fullfölja sitt arbete?
Anf. 43 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Svaret är tydligt och klart: Det är olika angelägenhets-
graderingar. Vi började med den del som Bo Lundgren sköt åt sidan,
nämligen exempelvis granskningen av vinster vid avyttring av värde-
papper som gjordes av moderat statsråd. Ändå vet vi att Riksskattever-
ket genomförde granskningar som gav resultatet att de har väldigt stora
tapp för samhället i form av inkomster. Det har aldrig moderaterna
förstått eller känt för. Det var från Lundgrens sida snarast en politik
som försvårade för skattemyndigheterna att exempelvis göra revisions-
kontroller. Det döptes till rättssäkerhet.
Det är det totala skiftet i den här frågan, som ryms i den här enkla
frågestunden. Där ser vi helt olika.
Bo Lundgren kan inte fly från debatten genom att bara trassla in sig,
precis som i tidigare frågedebatter, i någonting som gäller 8O-talet och
tidigt 90-tal. Det är ett ganska fegt sätt att föra debatten. Vad det nu
handlar om är en klar prioritering, införande av skatteflyktslagstiftning-
en igen och uppgiftsskyldighet för en som exempelvis gör stora rea-
vinster vid avyttring av värdepapper.
Anf. 44 BO LUNDGREN (m)
Fru talman! När det gäller att blicka bakåt, till det som en gång har
varit, har jag lärt av Göran Persson, för det är det han mestadels ägnar
sig åt. Det ligger någonting i det, för då kan man faktiskt ta lärdom av
de misstag som begicks under, i det här fallet, 80-talet.
De förändringar som vi föreslog och som genomfördes genom be-
slut i riksdagen var förankrade hos Riksskatteverket, som hade en ex-
pert i utredningen och som inte hade en avvikande mening i just den
fråga som Göran Persson tar upp.
Jag förutsätter naturligtvis att Riksskatteverket när det gäller den
balans som skall eftersträvas mellan skattskyldiga och myndigheter ser
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
19
|
Prot. 1994/95:68 7 mars |
till att det också från det allmännas synpunkt blir en bra balans. Det är |
För att gå tillbaka till den grundläggande frågeställningen: Om en
|
Svar på frågor |
utredning sitter och arbetar och snart är färdig att lägga fram sitt förslag Anf. 45 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Fru talman! Jag har svarat på frågan i två tidigare inlägg, men jag Arbetet är inte på något sätt bortkastat. Vi tar det till vara och full- När det gäller vad som ligger bäst i takt med folkmajoritetens krav Anf. 46 BO LUNDGREN (m) Fru talman! Riksdagens revisorer konstaterade ju att det var väldigt Det kan diskuteras hur mycket av det som hände på 80-talet och i Vad jag inte kan förstå är varför Göran Persson inte kan klara två Anf. 47 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Fru talman! Bara helt kort: Jag ser fram emot kommande riksdags- |
|
20 |
derlättar för skattemyndigheternas granskning i det här fallet. Jag tror |
inte heller att ni kommer att vara pådrivande i kampen mot ekonomisk
brottslighet. Jag hoppas att jag har fel, men jag är ganska säker på att
jag har rätt.
Överläggningen var härmed avslutad.
9 § Svar på fråga 1994/95:291 om avvisning till det forna Jugo-
slavien
Anf. 48 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Gullan Lindblad har mot bakgrund av ett i massmedier-
na uppmärksammat försök till verkställighet av ett avvisningsbeslut
ställt följande fråga: Vilka åtgärder ämnar utrikesministern vidta för att
få en enhetlig bedömning och rådgivning vad gäller avvisandet av
personer till det forna Jugoslavien?
Eftersom frågan i första hand berör polisväsendet svarar jag som
justitieminister på frågan.
Beslut om verkställighet av avvisningsbeslut fattas av polismyndig-
heterna. Det normala är att polismyndigheten utifrån utlänningslagens
bestämmelser beslutar om hur och till vilket land en avvisning skall ske
- i allmänhet till hemlandet.
Om en polismyndighet finner att en verkställighet inte kan genom-
föras eller att ytterligare besked behövs skall polismyndigheten under-
rätta Statens invandrarverk om detta.
Invandrarverket får i ett sådant fall besluta i fråga om verkställighe-
ten eller vidta de åtgärder i övrigt som behövs.
Utrikesdepartementet har goda kunskaper om förhållanden i andra
länder. Dessa kunskaper kan ha betydelse för såväl beslut om avvisning
som möjligheten att verkställa besluten. Utrikesdepartementet informe-
rar därför löpande bl.a. Statens invandrarverk, Rikspolisstyrelsen och
kriminalvårdens myndighet Transporttjänsten.
Dessa möten och kontakter förändrar på intet vis ansvarsförhållan-
det i handläggningen av enskilda utlänningsärenden.
Det är polismyndigheten som självständigt fattar beslut att verkstäl-
la ett avvisningsbeslut. Naturligtvis är polismyndigheterna i dessa ären-
den mycket beroende av information från såväl Invandrarverket och
Utrikesdepartementet som Transporttjänsten. Detta tillsammans med
det delade ansvar för utlänningsärendena som föreligger mellan polisen
och Invandrarverket kan medföra komplikationer i det enskilda ärendet.
Den parlamentariska kommitté som regeringen tillsatt för att se över
invandrings- och flyktingpolitiken skall bl.a. överväga de förändringar i
organisation och ansvarsfördelning som kan behövas mellan olika
myndigheter.
Regeringen har dessutom utsett en särskild utredare att utreda frå-
gor om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning. Den sär-
skilda utredaren skall undersöka hur beslut om avvisning och utvisning
skall kunna verkställas under värdiga former och samtidigt så effektivt
som möjligt. Den särskilda utredaren skall också överväga vilken
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
21
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
22
myndighet som bör ha huvudansvaret för verkställighet av avvisnings-
och utvisningsbeslut.
Först när dessa utredningar har lagt fram sina betänkanden - den
särskilda utredaren under våren och den parlamentariska kommittén till
sommaren - kan det bli aktuellt för regeringen att överväga vilka åtgär-
der som behövs för att om möjligt renodla hanteringen och härigenom
få en bättre och tydligare ansvarsfördelning i dessa ärenden.
Anf. 49 GULLAN LINDBLAD (m)
Fru talman! Jag ber att få tacka justitieministern för svaret.
När jag ställde den här frågan utgick jag från ett konkret fall i min
hemstad som faktiskt har upprört mig när det gäller rättssäkerhetsas-
pekten. Det handlar om en asylsökande som hade fått ett avvisningsbe-
slut och som transporterades till Bulgarien, varefter han på egen hand
via taxi skulle försöka att ta sig in i Kosova. Det lyckades ju inte, utan
han fick återtransporteras till Karlstad.
Enligt Karlstadspolisen, som ju hade att verkställa utvisningen, ha-
de UD gett klartecken för att transporten skulle kunna ske trots tidigare
rekommendation om att man inte skulle avvisa någon till Kosova.
Jag ställde frågan till utrikesministern, eftersom UD tydligen hade
gett olika besked vid olika tillfällen. Någon från UD lär till Trans-
porttjänsten ha yttrat att vi bör hålla serberna vakna genom att någon
gång göra ett utvisningsförsök.
Nu är Karlstadspolisen anmäld. Ord står mot ord, och jag skall na-
turligtvis inte lägga mig i frågan om vem som är skyldig eller inte i det
här ärendet. Men vad jag ville förvissa mig om var att det skall råda så
klara regler i avvisnings- och utvisningsärenden att människor inte skall
behöva utsättas för det som har skett i det här ärendet.
Nu hänvisar justitieministern till de regler som gäller och som jag
också känner till och till kommande utredningar. Risken är ju att det
blir upprepningar, eftersom beskeden inte är klara.
Jag kan knappast fråga justitieministern om Invandrarverkets och
Utlänningsnämndens bedömningar. Men jag vill i alla fall ha besked
om huruvida vi kan vara överens om att detta är ett djupt otillfredsstäl-
lande förhållande och om att vi bör göra allt som står i vår makt för att
människor skall kunna känna rättssäkerhet i avvisningsärenden.
Anf. 50 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Det är naturligtvis alltid otillfredsställande när ett be-
slut om avvisning eller utlämning inte kan verkställas. Men det är ju
ingen nyhet att det ofta - ibland kanske alltför ofta - är på det viset.
När det gäller forna Jugoslavien har det ju periodvis varit stora
problem med verkställigheten. Men det har inte hela tiden varit en
bestämd situation som man har kunnat utgå ifrån. Problemet i det här
sammanhanget som i många andra sammanhang är att situationen kan
växla mycket snabbt, t.o.m. från dag till dag. Det gör naturligtvis att
polisen, som - och det vill jag återigen understryka - är den som fattar
ett självständigt beslut om verkställigheten, ibland har svårt att göra en
entydig bedömning av möjligheterna att genomföra verkställigheten.
Det är därför som det händer att polisen på mycket goda grunder beslu-
tar att försöka att genomföra en verkställighet men ändå misslyckas
med att göra det.
Som jag sade i mitt svar är polisen i sitt beslut beroende av den in-
formation som den kan få från olika håll, bl.a. från UD.
Jag vill dock protestera litet grand mot Gullan Lindblads formule-
ringar som tyder på att det är UD, Invandrarverket eller Transporttjäns-
ten som fattar beslut om det är möjligt att genomföra ett verkställande
eller inte, därför att så är det inte. Det är alltså polisen som fattar ett
sådant beslut. Polisen gör det på grundval av information från annat
håll. Det är naturligtvis viktigt att polisen får så bra information som
möjligt i alla lägen. Det är bl.a. den frågan vi skall titta på, för att se om
situationen kan förbättras.
Jag tror inte att vi kan kritisera de informationsgivande myndighe-
terna för att de ger olika besked vid olika tillfällen. Verkligheten ser
nog dess värre ut så, att det blir olika besked vid olika tillfällen. Det
ställer naturligtvis väldigt stora krav på polisen. I de flesta fall lyckas
polisen fatta bra beslut och verkställa dem, men ibland misslyckas man.
Anf. 51 GULLAN LINDBLAD (m)
Fru talman! Jag lägger inte skuldbördan på någon, men jag tror att
justitieministern och jag kan vara överens om att det är djupt otill-
fredsställande när medmänniskor hanteras på det här sättet. Det bör
vara vår gemensamma ambition att reglerna blir så klara som möjligt,
så att människor inte behöver utsättas för någonting dylikt.
I det här fallet hade polisen tyckt sig få klartecken. Man säger ock-
så, att om man hade fått ett nej från UD hade det här naturligtvis inte
skett. Nu kommer det att göras en bedömning av detta.
Jag är ängslig för att vi begraver saken i en utredning, som tar lång
tid. Jag kanske kan hoppas på hjälp från ministern, som i regeringen
kan verka för att man, om möjligt med förtur, lägger fram förslag som
är ägnade att öka rättstryggheten i dessa avvisningsärenden.
Anf. 52 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Gullan Lindblads sätt att formulera sig ger ett intryck
av att det skulle råda oklarhet om reglerna. Jag vill bara understryka att
det inte råder oklarhet om reglerna vad gäller vem som skall fatta be-
slut och vem som har ansvaret för besluten. Formuleringen ”tyckt sig få
klartecken” får inte uppfattas så att polisen därigenom lyfter över an-
svaret på någon annan, utan det är polisens ansvar att göra dessa be-
dömningar. Det som är svårt är att bedöma verkligheten.
Jag tycker inte att vi skall klandra polisen för de fall där det visar
sig att man inte kunde verkställa ett avvisningsbeslut. Vi får acceptera
att de bedömningarna ibland är omöjliga att göra i förväg på ett fullt
tillfredsställande sätt.
Anf. 53 GULLAN LINDBLAD (m)
Fru talman! Jag anklagar inte polisen, utan jag hänvisar till vad som
har framkommit såväl i pressen som vid de kontakter jag har haft med
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
23
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
polismyndigheten. De är nu utpekade som skyldiga i dramat. Vem som
är skyldig och inte är i och för sig kanske ointressant. Vad som har
upprört mig och som jag tycker är väldigt viktigt i de här ärendena är
att det handlar om medmänniskor, som vi måste behandla som männi-
skor. Vi får inte säga att en människa skall sätta sig i en taxi och på
egen hand försöka komma in i ett annat land.
Visst fattar polisen egna beslut, men man lär dock ha fått uppgifter
som varit mycket tvetydiga. Då är det någonting som brister i kommu-
nikationen. Jag hoppas alltså att vi får så klara regler att detta icke skall
behöva upprepas. Jag tror att vi kan vara överens om det.
Överläggningen var härmed avslutad.
10 § Svar på fråga 1994/95:311 om besparingar inom polisväsen-
det
Anf. 54 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Sylvia Lindgren har, mot bakgrund av Rikspolisstyrel-
sens förslag till fördelning av medel mellan länen, frågat mig om jag
ämnar vidta några åtgärder för att Stockholmsregionen inte skall drab-
bas av större sparkrav än övriga landet när det gäller polisväsendet.
Bakgrunden till besparingarna för polisväsendet som regeringen har
föreslagit i 1995 års budgetproposition är det mycket allvarliga läget i
samhällsekonomin.
När det gäller fördelningen av polisväsendets medel mellan länen är
detta en uppgift för Rikspolisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen har som ett led i beredningen av fördelningen av
medlen till länen sänt ut ett förslag på remiss till länen. Förslaget inne-
bär att bl.a. Stockholms län får en minskning av medlen i jämförelse
med innevarande budgetår.
Förslaget har väckt debatt, och företrädare för Stockholms län,
Stockholms stad och Polismyndigheten i Stockholms län har i pressen
uttryckt en rädsla för att det skall uppstå en polisbrist i Stockholm på
grund av personalflykt till andra län. Även jag är bekymrad över detta.
Jag återkommer till det.
Regeringen kommer att under mars månad besluta om planeringsdi-
rektiv för polisväsendet. Utifrån regeringens direktiv kommer Rikspo-
lisstyrelsen att fördela medlen till länen. Rikspolisstyrelsen har till sin
hjälp en fördelningsmodell som har arbetats fram inom polisväsendet
och som i allt väsentligt vunnit allmän acceptans i polisorganisationen.
Rikspolisstyrelsen har vid fördelningen av medel ett stort ansvar för
att tillgängliga medel används så att all polisverksamhet fungerar. I
detta ansvar ligger bl.a. att beakta storstädernas speciella situation.
Samtidigt är det viktigt att notera att Polismyndigheten i Stockholm
har ett stort anslagssparande. Vidare bör noteras att antalet poliser i
Stockholm har ökat i betydande grad under de senaste åren och kom-
mer att fortsätta att öka under budgetperioden.
24
Jag vill i det här sammanhanget påpeka att antalet poliser i landet
inte kommer att minska på grund av det tillfälliga antagningsstoppet till
Polishögskolan. Fram t.o.m. budgetåret 1998 kommer antalet färdig-
utbildade poliser att öka. Hur kraftig ökningen blir är beroende av i
vilken utsträckning länen kommer att använda sig av personalavveck-
ling för att åstadkomma besparingar. En försiktig bedömning ger vid
handen att vi år 1998 har ca 17 200 färdigutbildade poliser. Det kan
jämföras med det mål på 16 700 färdigutbildade poliser som enligt den
föregående regeringen skulle vara utgångspunkten för polisorganisatio-
nens planering av personalförsörjningen och därmed antagningen till
Polishögskolan.
Polismyndigheten i Stockholms län har en större personalomsätt-
ning än andra län. Trots detta har antalet poliser vid Polismyndigheten i
Stockholms län ökat i betydande grad under de senaste åren, för att nu
uppgå till ca 4 700 färdigutbildade poliser. Därtill beräknas Polismyn-
digheten i Stockholms län få ett tillskott på nästan 500 färdigutbildade
poliser under nästkommande budgetår.
För att problemet med personalomsättningen skall kunna lösas
måste omorganisationen i Stockholms län genomföras snabbt och poli-
serna få vetskap om vilken funktion som de skall ha i den nya organi-
sationen. Men givetvis måste även långsiktiga åtgärder vidtas, så att
problemet inte tilltar. Av den anledningen avser regeringen att i plane-
ringsdirektiven ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att vara Polismyndighe-
ten i Stockholms län behjälplig med andra åtgärder, som bidrar till ett
stabilare personalläge.
Anf. 55 SYLVIA LINDGREN (s)
Fru talman! Jag tackar justitieministern så mycket för svaret på min
fråga.
Självklart måste Stockholms län, likväl som andra regioner i landet,
ta ansvar och sin del av sparandet. Det är inte riktigt det som frågan
handlar om, utan den handlar om förutsättningarna när Rikspolisstyrel-
sen nu planerar att fördela om pengar från i första hand Stockholms län
och Göteborgs och Bohus län till andra län. Anslagsnivån för Stock-
holms län kommer av den anledningen att sänkas med totalt omkring
270 miljoner kronor. För nästa budgetår föreslås en omfördelning med
110 miljoner kronor, motsvarande 4%. Det motsvarar ungefär 360
polismän.
När Stockholm i enlighet med regeringens önskemål planerar för
längre tid, får man en känsla av att detta bestraffas i nästa instans. Cent-
ralmyndigheten anser att vi inte har gjort slut på tillräckligt mycket
pengar, och då används dessa för att förstärka organisationen i andra
län. Men man måste också titta på anledningen till att den här över-
flyttningen har gjorts.
Efter ett årtionde av stora problem inom polisen har Stockholm just
fått en ny organisation, byggd på närpoliser. Den nya organisationen
går i stort sett ut på att ett stort antal närpoliser först och främst skall
arbeta problemorienterat. Poliser förs ut i små närpolisområden och
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
25
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
skall jobba nära medborgarna. Samverkan skall ske med skolan, soci-
altjänsten, frivilliga organisationer och andra goda krafter.
Vi har en stor personalomsättning bland poliserna i Stockholm - det
är riktigt. Men vi har också en brist på erfarna poliser. Vår oro är nu att
den här omfördelningen leder till att inte minst de erfarna poliserna
överförs till andra län. Det är med anledning av det som frågan är
ställd.
Anf. 56 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! I de förutsättningar som ligger till grund för Rikspolis-
styrelsens fördelning av de totala medlen till Polisen ligger, som jag
nämnde, en fördelningsmodell. Den fördelningsmodellen är, såvitt jag
har uppfattat det, uppskattad och accepterad av de allra flesta inom
polisväsendet.
Fördelningsmodellen innebär att man tar hänsyn till storstädernas
särskilda behov, och den har folkmängden som sin utgångspunkt. Det
betyder att det blir en mycket stark tyngdpunkt på storstäderna. Man tar
vidare hänsyn till särskilda storstadsfaktorer. Det handlar om att ta
hänsyn till behovet av tunnelbevakning, ambassad- och flygplatsbe-
vakning etc.
Allt detta leder till fördel för storstäderna. Jag tror att det är en bra
modell för fördelning, och det är den modell om Rikspolisstyrelsen
kommer att använda sig av. Det handlar alltså inte om någon annan
omfördelning än den som har lagts till grund för de senaste budgetårens
fördelning av Polisens pengar.
Konsekvenserna av detta är, enligt de beräkningar som vi har gjort
hittills, att Polisen i Stockholm under budgetåren 1995/96 kommer att
få ett nettotillskott av poliser - då har vi räknat bort en uppskattad
andel av 430 ålderspensionerade poliser.
Mot denna bakgrund har jag litet svårt att förstå den oro som bl.a.
Sylvia Lindgren ger uttryck för här i dag.
Anf. 57 SYLVIA LINDGREN (s)
Fru talman! Jag är glad över att justitieministern här säger att man
skall ta hänsyn till storstädernas behov, för det är ju ingen tvekan om
att brottsutvecklingen - antalet ouppklarade brott, våldstendenser osv.
- är mycket stark, inte minst i Stockholmsregionen. Det har naturligtvis
också en del i att personalomsättningen är väldigt stor.
Dilemmat är ändå att när man ändrar omfördelningen, så hotas när-
polisreformen. Det är inte enbart jag som är orolig över denna utveck-
ling, utan det är man också från bl.a. länsstyrelsens och Stockholms
polisstyrelses sida, vilka jag också vet har skrivit till justitieministern
med anledning av denna fråga. Man säger också att det är realistiskt att
tro att 1 000 poliser kommer att försvinna från Stockholmsregionen.
Med en sådan utveckling skulle storstaden åter hamna i strykklass,
vilket vore allvarligt av flera skäl.
26
Anf. 58 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Jag vet inte riktigt vad Sylvia Lindgren menar med änd-
rad omfördelning. Om det är en kritik mot den fördelningsmodell som
skall ligga till grund för Rikspolisstyrelsens fördelning av medlen, så
handlar det om en diskussion i sak.
När vi är överens om att det är en bra fördelningsmodell, där man
tar särskild hänsyn till storstädernas behov, tror jag att den fördelning
som Rikspolisstyrelsen kommer att göra kommer att uppfylla alla rim-
liga krav på en lämplig fördelning av medlen över landet.
När det gäller hotet mot närpolisverksamheten tror jag att det är an-
geläget att Stockholms polismyndigheter inser betydelsen av att snabbt
och effektivt genomföra närpolisverksamheten. Det hot som finns i dag
mot en viss flykt av polismän från Stockholm tror jag i mycket stor
utsträckning sammanhänger med att många känner en osäkerhet inför
sin framtida ställning i den nya organisationen.
Mot den bakgrunden tror jag att det ligger ett mycket stort ansvar
på polismyndigheterna att genomföra denna omorganisation snabbt,
effektivt och tydligt och att ge klara besked till alla polismän om vad
deras uppgifter kommer att vara. Det är bakgrunden till det regerings-
uppdrag som vi kommer att ge till Rikspolisstyrelsen.
Anf. 59 SYLVIA LINDGREN (s)
Fru talman! Det tackar jag för, och jag tackar också för att det så
klart sägs att hänsyn skall tas till storstädernas behov.
Men med det förslag som Rikspolisstyrelsen har lagt fram, att man
genom omfördelningar gör större besparingar på Stockholms län, Gö-
teborgs och Bohus län, sprider sig självfallet en oro, för då handlar det
inte längre om långsiktighet.
Jag håller med om att Stockholm, liksom andra regioner, skall spa-
ra. Men att man skall spara mer genom omfördelningar på Rikspolissty-
relsen sätter jag mig emot. Men i den frågan tycker jag att jag har fått
ett klart och uttömmande svar av justitieministern.
Överläggningen var härmed avslutad.
11 § Svar på fråga 1994/95:342 om danska krav på ersättning vid
kärnkraftsolycka
Anf. 60 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Yvonne Ruwaida har frågat mig varför inget samråd
har skett med den danska regeringen gällande ersättning vid en svensk
kärnkraftsolycka.
Bakgrunden till frågan är det danska Folketingets beslut att hos den
danska regeringen begära att den tar upp förhandlingar med Sverige för
att få till stånd ett dansk-svenskt avtal om full ersättning till skadeli-
dande i Danmark vid en olycka på ett svenskt kärnkraftverk.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
27
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
Det är riktigt att min danske kollega Björn Westh har tagit upp Fol-
ketingets uppmaning särskilt mot bakgrund av Barsebäcks verket. Det
har han gjort i ett brev som kom till mig den 20 januari 1995.
Redan innan den danske justitieministerns brev kom till mig har
diskussioner och kontakter förekommit mellan danska och svenska
regeringsföreträdare om bl.a. den oro som Barsebäcks verket ger upp-
hov till i Danmark.
Jag kan också upplysa Yvonne Ruwaida om att jag redan har tagit
upp frågan med min danske kollega. Därvid har vi kommit överens om
hur vi skall gå vidare. Det förhåller sig alltså ingalunda så att vi inte
besvarar framställningar eller nonchalerar önskemål från dansk sida om
kontakter i frågor som rör ersättningsansvar för olyckor i svenska kärn-
kraftverk.
Att frågan inte har behandlats i regeringens proposition från januari
1995 om en höjning av anläggningshavarnas ersättningsansvar (prop.
1994/95:134) beror på att den propositionen handlar om en annan sak,
nämligen en höjning av kärnkraftsanläggningarnas ansvar för atomska-
dor inom ramen för det internationella konventionssystemet på ato-
mansvarets område. Propositionen har sin bakgrund i att det finns en
ökad kapacitet på atomförsäkringar på försäkringsmarknaden. Proposi-
tionen innebär att anläggningshavarnas ansvar ökas. Det har inte fun-
nits anledning att avvakta med den propositionen för att där också ta
upp det danska önskemålet om ett särskilt svenskt ansvar gentemot
Danmark.
Anf. 61 YVONNE RUWAIDA (mp)
Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret, justitieministern.
Jag har ett par följdfrågor: Kommer Danmark att genomföra för-
handlingar med Sverige? Kommer Sverige att acceptera att man får till
stånd ett dansk-svenskt avtal om full ersättning till skadelidande i
Danmark i samband med en olycka vid ett svenskt kärnkraftverk?
Jag vill också kommentera det justitieministern sade om att denna
fråga inte har någonting att göra med prop. 1994/95:134. Anser justi-
tieministern att, om det händer en kärnkraftsolycka i Barsebäck som
drabbar Danmark, det då är svenska staten och inte kärnkraftverket
självt som skall betala ersättningen?
Anf. 62 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Svaret på den första frågan är, som jag sade, att vi i de
båda ministerierna emellan har avtalat hur vi skall gå vidare med frågan
och hur vi skall förhandla vidare om det krav som Danmark har ställt.
Vad resultatet av förhandlingarna kommer att bli är jag givetvis inte i
dag beredd att ha någon uppfattning om.
När det gäller propositionen om konventionsregler för skadestånds-
ansvar för atomskador handlar det om ett antal konventioner som regle-
rar skadeståndsansvaret på detta område. Det rör i första hand Paris-
konventionen och dess tilläggskonvention.
28
Det handlar om ett ansvar i flera steg: Första steg är anläggningsha-
varens ansvar. Därefter är det anläggningsstatens ansvar och sedan
konventionsstaternas gemensamma ansvar upp till en viss nivå. Sedan
har Sverige ett särskilt fjärde steg utöver konventionsregleringen som
innebär att svenska staten har ett särskilt ansvar upp till ett visst be-
lopp. Ett femte steg är svenska statens ansvar i sammanhanget. Propo-
sitionen handlar alltså om beloppen, som justeras uppåt i det samman-
hanget.
Anf. 63 YVONNE RUWAIDA (mp)
Fru talman! Jag anser att det faktum att Danmark hörde av sig till
Sverige i den här frågan tyder på att de själva inte är nöjda med kon-
ventionssystemet. Därför tycker jag att danskarna också skall vara
delaktiga i att utforma systemet. Det vore verkligen att visa respekt för
Danmark och för den oro som man där känner inför en eventuell kärn-
kraftsolycka.
Jag har ytterligare en fråga: Hur tänker justitieministern gå vidare
med den här frågan? Justitieministern säger att hon kommer att göra
det, men jag skulle också vilja ha svar på frågan hur.
Anf. 64 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Det är helt riktigt att Danmark också är en konven-
tionsstat. Landet omfattas ju av samma konventioner.
Jag tror att jag delar Yvonne Ruwaidas uppfattning att det uppen-
barligen är så, att man från dansk sida inte är nöjd med konventionsav-
talet utan därutöver vill ha ett separat avtal med Sverige. Det är så man
får förstå det danska beslutet och initiativet.
Det finns all anledning att respektera framställningen från Dan-
marks sida. Det är också anledningen till att vi har talats vid om denna
fråga och till att vi skall förhandla om den. Men som jag sade är jag
inte beredd att på detta stadium på något vis gissa hur en utgång av de
förhandlingarna kan se ut.
Överläggningen var härmed avslutad.
12 § Svar på frågorna 1994/95:307, 312 och 314 om odlingen av
bruna bönor
Anf. 65 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Ingvar Eriksson och Sivert Carlsson har båda frågat
mig om när jag avser att lämna besked om de ekonomiska förutsätt-
ningarna för årets odling av bruna bönor. Agneta Ringman har frågat
mig om de öländska bönderna kan räkna med ett fortsatt stöd för bruna
bönor.
Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.
Riksdagen uttalade i december 1994 som sin mening att det är ett
svenskt intresse att odlingen av bruna bönor även i fortsättningen ges
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
29
|
Prot. 1994/95:68 7 mars |
ett stöd. Regeringen har därför fortsatt sina ansträngningar att nå en |
Bruna bönor omfattas i dag inte av någon av EG:s marknadsregle-
|
Svar på frågor |
ringar inom jordbruksområdet. Ett stöd till bruna bönor måste därför Anf. 66 INGVAR ERIKSSON (m) Fru talman! Jag vill tacka jordbruksministern för svaret på frågan. Jag är medveten om att det inom EU:s marknadsregleringar på Odlingen har haft och har en väldigt stor betydelse just på Öland. Nu har man byggt upp en näring på Öland kring denna verksamhet Problemet är emellertid att tiden nu hastar. Det är hög tid att teckna Vilka bedömningar gör jordbruksministern när det gäller chansen Anf. 67 SIVERT CARLSSON (c) Fru talman! Också jag vill tacka jordbruksministern för svaret på Jordbruksministern vet att jordbruket är Ölands viktigaste näring. Sedan sockerbruket i Mörbylånga lades ned för några år sedan har |
|
30 |
jordnötströskor, osv. |
Viss odling har också skett av beredskapsskäl. Om det ekonomiska
underlaget för bönodling nu skulle försvinna skulle det få mycket svåra
konsekvenser för de 300 brukningsenheter på Öland som är beroende
av specialväxtodlingen för sin överlevnad, men också för landet, som i
så fall skulle bli helt importberoende när det gäller bruna bönor.
Nu skall, som föregående talare sade, odlarna skriva kontrakt före
den 1 april, varför det brådskar med besked om de ekonomiska förut-
sättningarna för bönodlingen, vilket en enig riksdag begärt.
Vilka bedömningar görs? Hur ser ansträngningarna ut? Kan vi sikta
en lösning? När kommer besked? Vad kommer det att innehålla?
Anf. 68 AGNETA RINGMAN (s)
Fru talman! Även jag får tacka jordbruksministern för svaret. Orsa-
ken till att jag som enda öländska riksdagsledamot frågar om bruna
bönor är naturligtvis att den svenska odlingen praktiskt taget är helt
koncentrerad till Öland. Det är de kalkhaltiga jordarna och det milda
höstklimatet som gör Öland väldigt lämpligt för bönodling.
Bönodlingen ger en hel del arbetstillfällen - inte bara inom själva
odlingen utan också inom förädlings- och transportindustrin på Öland.
Som sagts här tidigare var bönan en av de grödor som ersatte sockerbe-
tan när Mörbylånga sockerbruk försvann från ön.
För närvarande är ca 200 odlare intresserade av att få besked i frå-
gan om de kan få fortsatt arealbidrag.
Kan man titta litet mer på bönodlingen som en miljövänlig odling,
vilket den bevisligen är? Om jordbruksministern ser några möjligheter
att ta upp den frågan i ett miljöprogram i senare överläggningar med
EG välkomnar jag naturligtvis det.
Jag vill också ansluta till de föregående frågeställarnas fråga om när
de öländska bönodlarna kan räkna med besked om huruvida det går att
få fram något resultat i överläggningarna.
Anf. 69 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Samtliga frågeställare undrar hur fort det kan gå att få
fram ett besked. Om det bara ankommer på regeringen skulle vi kunna
lämna besked väldigt snabbt. Men som ni alla tre vet är det inte vi
själva som bestämmer detta. Därför är jag något förvånad när Sivert
Carlsson säger att han är besviken på svaret. Vad hade Sivert Carlsson
väntat sig för svar? Det är EU som bestämmer, och inte vare sig den
svenska regeringen eller den svenska riksdagen i detta sammanhang. Så
är det på väldigt många områden när det gäller jordbrukspolitiken.
Oavsett vilka beslut riksdagen eller regeringen fattar skall de överprö-
vas i Bryssel. Det är just det som nu skall ske med frågan om odling av
bruna bönor.
Det var inte enbart ett enigt jordbruksutskott som ville ha ett stöd
till odling av bruna bönor. Jag utlovade själv i oktober eller november
inför de odlare jag träffade att jag skulle göra mitt yttersta för att de
skulle kunna bibehålla sin odling. Redan då tog jag upp frågan i Brys-
sel som en förhandsanmälan.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
31
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
32
Just i dag avslutar vi utformningen av miljöprogrammet. Jag ser in-
om parentes sagt gärna att Sivert Carlsson säger till sina partibröder
och -systrar att de snabbt tar fram material i dag och i kväll. I morgon
skall vi åka ned med programmet för att börja diskussionen med EU-
kommissionen. Då ingår just frågan om odling av bruna bönor.
Jag kan inte här och nu utlova att kraven kommer att gå igenom.
Det är en förhandling, och vi från Sverige skall göra vårt yttersta för att
odling av bruna bönor skall kunna ingå i något av miljöprogrammen.
Om det inte går att få in den i något av miljöprogrammen återstår en
annan stödform, och det är 5 B-stöd.
Anf. 70 INGVAR ERIKSSON (m)
Fru talman! Jag förstår att jordbruksministern i detta fall inte direkt
kan lova någonting, men det är alldeles uppenbart att det är en fråga där
man måste ha vissa känningar om vart vinden blåser. Just med hänsyn
till att den är så viktig för regionen är det angeläget att man lägger på
ett extra kol. Det hoppas jag verkligen att jordbruksministern försöker
göra - inte minst med hänsyn till de påfrestningar som ön har utsatts för
tidigare genom att sockerbetsproduktionen försvann.
Jordbruksministern säger att man möjligen kan pröva en annan väg.
Det gläder mig att hon är beredd att kämpa vidare. Öland har hamnat
inom ramen för 5 B-stöd. Det skulle vara intressant att höra hur jord-
bruksministern tänker göra. Blir det ett arealstöd, eller blir det någon
annan lösning på problemen?
Anf. 71 SIVERT CARLSSON (c)
Fru talman! Just med vetskap om jordbruksministerns visade intres-
se för bönodlingen närde jag förhoppningar när det gäller de program
som skall skrivas den 1 april. Jag förstår att det tar litet tid att komma
fram till något. Jag tycker att det är positivt att jordbruksministern
också anger vissa alternativ.
Som Agneta Ringman sade ger det unika förhållandet, det speciella
klimatet, kalken, m.m. Öland de förutsättningar som saknas i resten av
landet. Ur landets synpunkt vore det därför ett grovt misshushållande
med resurserna om vi inte stödjer odlingen och utnyttjar de förutsätt-
ningar som finns. Detta är man tydligen också överens om i riksdagen.
Jag vill också gärna ställa ett par frågor. Jag kan tänka mig att are-
albidraget skulle kunna ligga på ungefär samma nivå som det nuvaran-
de ärtbidraget, 2900 per hektar. Det vore intressant att höra om jord-
bruksministern delar min uppfattning att det är en rimlig gräns.
Min sista fråga lyder: Kan våra bönodlare därhemma räkna med nå-
gon form av om inte en garanti så ändå en positiv lösning av frågan
framöver? Jag tolkar nästan ministerns svar så.
Anf. 72 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Först vill jag svara på Ingvar Erikssons fråga om 5 B-
stöd. Det är någonting annat än 5 A-stöd och någonting annat än areal-
stöd. 5 B-stöd skall utnyttjas rent principiellt för andra former av gles-
bygdsutvecklingen. Det betyder att jag tycker att det verkar vara svårt
att ersätta en arealersättning som skulle kunna utgå i form av ett mil-
jöprogram med en 5 B-arealersättning. Då får nog stödet utformas på
ett något annorlunda sätt.
Jag vet inte om jag har så många fler extra kol att lägga på i den här
frågan. Jag har nämligen sysslat med den ganska mycket ända sedan jag
blev jordbruksminister. Det får nog Ingvar Eriksson låta sig nöja med.
Nu är min taletid slut för denna gång. Jag får återkomma.
Anf. 73 INGVAR ERIKSSON (m)
Fru talman! Tack för den här kommentaren. Jag förstår att alla extra
kol behövs i det där jobbet. Jag önskar lycka till.
Jag förstår mycket väl att 5 B-stödet är av en annan form. Huvudin-
riktningen måste vara att välja stödet över miljöprogrammet. Jag undrar
över utrymmet inom miljöprogrammet. Är inriktningen att det skall
vara ungefär samma stödnivå som nu? Jag tror att det är ganska väsent-
ligt.
Vi får verkligen hoppas att det här skall lyckas. Det skulle annars
ställa till mycket problem på arbetsmarknaden och kanske t.o.m. på
Öland. Man missar mycket genom att gjorda investeringar inte kan
utnyttjas. Det är skälet till att jag talar om att man måste lägga på alla
de kol man kan.
Anf. 74 SIVERT CARLSSON (c)
Fru talman! Jag hoppas att jordbruksministern får chansen att näm-
na något om stödnivån. Skall stödet ligga på ungefär nuvarande nivå?
Som föregående talare sade betyder det här så mycket för Öland, det
övriga landet och för arbetstillfällen. Alternativen är träda eller något
annat. Det vore en förlust inte bara för Öland utan också för landet.
Dessutom vore det en förlust för fläsk och bruna bönor.
Anf. 75 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Jag kan inte nämna något om nivån i dag. Först måste
vi nämligen ha accept för principen och även för de eventuella villkor
som blir förknippade med ett miljöstöd. Därefter kan vi gå in på storle-
ken av ett stöd. Jag är dock mycket väl medveten om den nuvarande
nivån. Det kanske räcker med att säga så.
Det finns alternativ till träda - dess bättre. I min förra replik hann
jag inte säga att vi också måste komma ihåg att i den uppgörelse som
har träffats mellan socialdemokraterna och centerpartisterna i utskottet
ingår ett ökat stöd till södra LFA-området med 100 miljoner. Med det
EU-stöd som kan utgå blir det 133 eller 134 miljoner. Det finns då
möjligheter att utnyttja detta - dock inte för bruna bönor. Det är jag
medveten om.
Anf. 76 INGVAR ERIKSSON (m)
Fru talman! Till sist vill jag bara säga att beträffande uppgörelsen
har vi från vår sida inget problem att ställa upp i den här delen. Vi har
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 68
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
faktiskt mera pengar i bagaget. När det gäller den biten skall vi väl
kunna klara av det.
Jag vill tacka för den här lilla debatten. Jag vill också önska jord-
bruksministern lycka till så att vi kan nå en lösning som är positiv för
dem som sysslar med den här verksamheten på Öland.
Anf. 77 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Det var glädjande att höra att ni inte har någon svårig-
het att ställa upp. Jag hoppas då på stöd när vi skall finansiera de ökade
kostnader som denna uppgörelse har medfört för statskassan. Jag utgår
ifrån att vi också då kan få se en uppställning.
Överläggningen var härmed avslutad.
13 § Svar på fråga 1994/95:320 om livsmedelsproduktionen i
Norrland
Anf. 78 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Maggi Mikaelsson har frågat mig vilka åtgärder jag är
beredd att vidta för att underlätta övergången till det nya stödsystemet i
norra Sverige.
Som Maggi Mikaelsson påpekar i sin fråga så innebär uppgörelsen
mellan s och c om jordbrukspolitiken en omfördelning av stödet till
norra Sverige, inom oförändrat totalt stödbelopp. Stödet till norra Sve-
rige kommer således inte att minska i jämförelse med regeringens tidi-
gare förslag.
Vad gäller de problem som kan uppstå vid övergången till ett nytt
stödsystem är regeringen väl medveten om dessa svårigheter. Vi har
även tagit upp denna fråga i diskussionerna med EG-kommissionen. Vi
har bl.a. diskuterat ett övergångsstöd till de lantbrukare som har för
små arealer för att kunna få fullt s.k. LFA-stöd.
Överenskommelsen om jordbrukspolitiken innebär att ett helt nytt
stödsystem för norra Sverige måste utformas. Regeringens målsättning
- att bevara jordbruket i norra Sverige - står fast. Jag är övertygad om
att detta nya system kommer att stå väl i överensstämmelse med denna
målsättning.
Anf. 79 MAGGI MIKAELSSON (v)
Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret. Jag vill börja med att sä-
ga att jag i princip är ganska nöjd med den uppgörelse som Socialde-
mokraterna och Centern har gjort. Den ligger ganska väl i linje med
den motion som Vänsterpartiet har skrivit - förutom på ett område.
Min oro på det området har gett mig anledning att ställa en fråga.
Det gäller Norrlandsstödet. Jag måste säga att jag inte är lika nöjd
med jordbruksministerns svar i den delen. Jag tycker att det är ganska
svepande. Oron ökar väl snarare av att jordbruksministern säger att det
behövs ett helt nytt Norrlandsstöd. Det är då mycket viktigt att snabbt
34
kunna ge några besked om ett sådant stöd. Det räcker inte med att nivå-
erna är desamma. Det är innehållet som är viktigt.
Man måste fråga vad det nya nationella stödet skall inrymma. Är
det samma stöd som i dag? Kommer det att innefatta pristillägg på
mjölk, djurbidrag för ungnöt, grisar, höns, osv.? Kommer det att vara
ett stöd till potatisodlingen? Hur blir det med intransportstödet?
Anf. 80 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Tidigare hade vi en nationell del på 600 miljoner. I
uppgörelsen med Centerpartiet tog vi 280 av dessa 600 och omvandla-
de dem till 560 miljömiljoner och förde tillbaka 280 miljoner till norra
Sverige. Det betyder att den nationella delen minskar.
Den nationella delen hade vi tänkt försöka få igenom som ett
pristillägg, så som det nuvarande pristillägget är utformat. Det är oklart
om vi kan få igenom det. Vid de första kontakterna under medlem-
skapsförhandlingarna sade man blankt nej till den typen av prisstöd till
norra Sverige. Nu har jag i kontakter med finländarna fått veta att de
har kunnat få igenom någon form av sådant direkt prisstöd. Det är i så
fall något som vi också skulle vilja kopiera på den delen som är natio-
nellt stöd. Det pristillägget skulle i så fall gälla kött och mjölk precis
som det gamla.
Sammantaget och eftersom uppgörelsen är såpass ny medför detta
att det ännu inte är riktigt klart hur mycket vi i Bryssel skall begära i
form av pristillägg. Det är i för sig den enklare biten. Den svårare biten
gäller hur vi skall kompensera den omfördelning som skall göras.
Riksdagen fattade ett beslut i december om ett generellt vall- och
betesstöd. De nya eller gamla - vad man nu föredrar att kalla dem -
280 miljonerna skall användas. Det blir en omfördelning som vi måste
vara observanta på och försöka komma till rätta med mellan mjölk, nöt
och får.
Anf. 81 MAGGI MIKAELSSON (v)
Fru talman! Det är nog ganska många som har upptäckt och insett
att detta med vilka jordbruksstöd man kan få och inte få är krångligt.
Det här gör det inte enklare.
Om man nu har möjlighet att på finskt sätt göra dessa 280 miljoner,
som fördubblas med EU-pengar, till ett prisstöd fattas det ju pengar till
det generella vallstödet. Min följdfråga måste därför bli: Varifrån
kommer det? Det finns en annan fråga som jag vet att man funderar
mycket över, nämligen om de 280 miljonerna också skall täcka stö-
dområde 4. Det gör ju inte det nationella stödet. I så fall skulle det
betyda att det blir en mindre del till stödområde 1 och 3.
Anf. 82 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Det är alldeles riktigt att detta är komplicerat och
krångligt. Jag uttryckte mig förmodligen felaktigt. Det var inte de 280
miljonerna som skulle bli prisstöd utan de resterande, dvs. 600 minus
280. Det blir 320. Vi skulle gå fram med ett förslag till prisstöd enligt
den modell som finns i dag.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
35
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
De 280 miljonerna skulle då användas till vall- och betesstöd. Jag
har tolkat riksdagens beslut så, att det inte täcker område 4 utan område
1-3. Vi tog nämligen av de nationella pengarna, och de nationella
pengarna var bara möjliga att ge till område 1-3.
Område 4 hanterar vi i en särskild ordning. Jag kan försäkra att man
där inte kommer att bli lottlös.
Anf. 83 MAGGI MIKAELSSON (v)
Fru talman! Det är bra. Det är viktigt även med stödområde 4. Men
om det som blir kvar av de nationella pengarna skall gå till ett prisstöd
innebär det ju ingen egentlig förändring jämfört med det tidigare för-
slaget från regeringen. Då måste nivåerna bli lägre eller vissa områden
tas bort. Det är viktigt för jordbrukarna där uppe att få veta det.
Det här kommer att medföra konsekvenser som riskerar att slå un-
dan fotterna för den livsmedelsförädlingsindustri som finns i Norrland.
Det bekymrar mig mycket. Den skapar nämligen i dag många jobb, och
det finns en möjlighet att det också skapas många nya jobb i en utökad
förädlingsindustri. Som jordbruksministern väl vet är Norrlands län ett
underskottsområde när det gäller i princip all produktion. Möjligen
ligger man nära en självförsörjning när det gäller mjölk.
Anf. 84 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Man får inte använda stöden till norra Sverige för att
stimulera produktionen. Det var också ett skäl till att vi i förhandling-
arna blev nekade att ha ett särskilt prisstöd. I Bryssel ansåg man nämli-
gen att sådana stöd som går ut direkt per kilo mjölk och kött stimulerar
produktionen. Vi kunde då, precis som nu, visa att så inte hade varit
fallet. Trots att vi har haft ett sådant prisstöd har produktionen sjunkit.
Eftersom finnarna nu har fått igenom detta förslag tror vi att också
vi skall lyckas med det. Problemet - om man nu skall se det som ett
problem - med den förändring som har skett under de senaste veckorna
när det gäller stöd till norra Sverige är att det, på grund av det beslut
som riksdagen har fattat om ett generellt vall- och betesstöd, blir en
förskjutning, en omfördelning, av stödet från mjölk- till köttföretag.
Det handlar alltså om nöt- och fårkött.
Nu tittar vi på hur vi skall kunna korrigera detta, hur vi skall kunna
fördela tillbaka stödet från köttföretag till mjölkföretag.
Anf. 85 MAGGI MIKAELSSON (v)
Fru talman! Att detta kommer att skapa omfördelningsproblem är
nog alla medvetna om. Det var också därför jag ställde den här frågan.
Avslutningsvis vore det intressant att få någon tidsangivelse om hur
fort departementet kan ge besked till jordbrukarna i norra Sverige.
Många går ju och väntar på besked om hur det skall bli. Det vore också
bra att få reda på någonting om nivåerna på de arealstöd som är disku-
terade; de har ju en viss betydelse. Men det kanske inte går i dag.
36
Anf. 86 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Det är svårt för mig att i dag säga när det här blir klart.
Med klart menar jag när det blir klart från Sveriges sida. På det här
området, precis som när det gäller den fråga som diskuterades tidigare,
är det inte vi själva som bestämmer. Det gör man i Bryssel. Men jag
hoppas att vi från Sveriges sida skall vara klara inom en vecka. Jag kan
inte heller just nu säga någonting om nivåerna.
Överläggningen var härmed avslutad.
14 § Svar på fråga 1994/95:321 om mjölkproduktionen i Norrland
Anf. 87 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Maggi Mikaelsson har frågat mig på vilket sätt rege-
ringen avser att garantera att mjölkproduktionen i Norrland prioriteras i
enlighet med riksdagens beslut.
Regeringen har i förordningen om mjölkkvoter m.m. beslutat om en
regionindelning där norra Sverige, stödområdena 1,2 a och 2 b, utgör
region 1, stödområdena 3 och 4 utgör region 2 och övriga landet region
3. Enligt förordningen får försäljning av mjölkkvoter inte ske över
regiongränserna. Denna regel är införd för att man skall förhindra en
förskjutning av mjölkkvoter söderut, och därmed avser den att skydda
mjölkbönderna i norra Sverige. Vidare finns i förordningen en be-
stämmelse om att mjölkkvoter i första hand skall tilldelas företag i
region 1. I enlighet med riksdagens uttalande har regeringen också
genom en ändring i förordningen om mjölkkvoter m.m. föreskrivit att
särskild hänsyn skall tas till företag i region 1 vid en eventuell andra
tilldelning av mjölkkvoter.
Anf. 88 MAGGI MIKAELSSON (v)
Fru talman! Jag får tacka också för detta svar. Jag blir inte heller i
detta avseende helt lugn när det gäller mjölkproduktionen i Norrland.
Det är bra med regionindelningen som skall garantera att mjölkkvo-
ter inte försvinner från Norrland. Därför är det också viktigt att in-
gångskvoten blir riktig.
Siffrorna i de ansökningar som har kommit in och erfarenheten un-
der de senaste åren visar att mjölkproducenterna i Norrland har miss-
gynnats jämfört med de i övriga Sverige på grund av att de inte har
utökat sin produktion i samma utsträckning som man har gjort i resten
av Sverige. Detta gör att de riskerar att få en mindre ingångskvot. Det
har sagts att de skall gynnas vid nästa fördelning. Nu finns det många
som har ansökt om extra tilldelning. Vid det här laget har nog snart
10 000 mjölkbönder begärt en sådan. Det finns en risk att det inte blir
någonting kvar när det är färdigfördelat.
Jordbruksministern säger att Norrland skall gynnas vid en eventuell
andra tilldelning. Det ger mig en misstanke om att det kanske inte blir
någon andra tilldelning. Det betyder att man hamnar på den undre grän-
sen i fråga om lönsamheten när det gäller mejerihanteringen, ostpro-
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
37
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
38
duktionen och annat som man är bra på i Norrland. Detta är väldigt
oroande. Det är viktigt att få besked om en rejäl ingångskvot, så att inte
mejerihanteringen äventyras. Den är ändå basen i jordbruket i Norr-
land.
Anf. 89 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Beträffande ingångskvoten vill jag säga att Sverige i
medlemskapsförhandlingarna försökte dela upp den tilldelade nationel-
la kvoten i regionala kvoter innan vi skulle börja fördela dem på
gårdsnivå. Detta fick vi inte göra för EU. Man sade nej till det. Man
skulle fördela ner på gårdsnivå från den nationella kvoten.
Jag vill inte säga att vi har kringgått EU:s beslut, men vi har sagt att
vi skall ha dessa gränser så att inte produktionen förskjuts söderut när
man väl har fördelat på gårdsnivå.
Jag är medveten om att den tilldelning som nu görs kan medföra att
den nationella reserv som vi hade trott skulle bli av en viss storlek blir
väldigt liten eller ingen alls. Därmed faller riksdagens beslut. Det får
inte ske. Då måste man göra en ny fördelning.
När vi får mer klart för oss om det verkligen blir på det här sättet
kommer vi att aktualisera frågan igen. Det kan ske ganska snart. Då gör
vi helt enkelt om den första fördelningen. Vi gör den på ett annat sätt,
så att det faktiskt blir en nationell kvot att fördela till norra Sverige. Det
är det ena.
Det andra är att det i dag finns ett antal, troligen ganska många, fö-
retag som inte kommer att uppfylla miljökraven. I förordningen har vi
sagt att kvoten kommer att dras in för de företag som inte uppfyller
miljökraven den 1 september. Den kommer att tillfalla den nationella
kvoten som då skall fördelas.
Anf. 90 MAGGI MIKAELSSON (v)
Fru talman! Vi har haft många diskussioner om dessa mjölkkvoter.
Detta är inte enkelt. Det blir lätt ett kattrakande om vem som har fått
vad. De flesta blir ju missnöjda eftersom man har en sådan detalje-
ringsgrad. Men det är ändå viktigt med ett bra ingångsvärde vid den här
fördelningen.
Det oroande är att detta skapar en massa krångel och byråkrati. Att
riva upp ett beslut innebär självfallet också ett problem.
Har ni gjort någon beräkning på var i Sverige det blir kvot över från
dem som inte blir godkända på grund av miljökrav? Det är svårt att
veta om det fördelas rakt över hela Sverige eller om det finns någon
regional fördelning.
Mjölkproduktionen i Norrland har en annan struktur än den i resten
av Sverige. Det finns en större andel småskalig produktion, om man
med det menar 20-30 kor.
Anf. 91 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Visst är det mycket krångel och byråkrati, Maggi Mi-
kaelsson. Det är ju ett sådant system som vi nu har valt att gå in i. Det
blir ännu krångligare om vi skall riva upp det en gång till. Det håller
jag med om. Men alternativet är att vi inte kan uppfylla riksdagens
beslut, eftersom det inte blir någon kvot över.
Vi får ingen högre kvot. 3,3 miljoner ton är taket. Då har vi att välja
på att avstå från att uppfylla riksdagens beslut eller att göra det än mer
krångligt. Jag drar mig inte i det skedet för att göra det krångligt en
gång till. Det är krångligt nu, och när vi har gjort det färdigt blir det
litet mindre krångligt, även om det återstår väldigt mycket av byråkrati.
Jag kan inte svara på var i Sverige ”miljöbovarna” finns. Men det
spelar ingen roll. Oavsett var kvoten blir ledig går den till den nationel-
la kvoten och skall prioriteras i enlighet med riksdagens beslut.
Anf. 92 MAGGI MIKAELSSON (v)
Fru talman! Det finns möjlighet att när man fördelar kvoten till de
knappt 10 000 som har överklagat sin kvot se till att mjölkproduktionen
i Norrland får sitt först. Det är i linje med det beslut som är fattat i
riksdagen och också såvitt jag förstår enligt den uppgörelse som har
träffats. Man bör väldigt snart få ett förstahandsbesked.
När man sedan skall titta på dem som inte uppfyller miljökraven
blir det nog trots allt inte fråga om så stor andel kvot. Vi verkar där
vara överens om, vilket jag är glad över, att vi måste rädda förutsätt-
ningarna för en mejerinäring i norra Sverige. Annars har vi inget jord-
bruk kvar där om några år.
Anf. 93 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Jag kan bara instämma i det senast sagda.
Överläggningen var härmed avslutad.
15 § Svar på fråga 1994/95:292 om uppehållstillstånd för anhöriga
Anf. 94 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Gullan Lindblad har frågat mig när propositionen rö-
rande uppehållstillstånd för anhöriga kommer.
Jag håller med om att det är hög tid att denna fråga får en lösning.
Propositionen kommer att överlämnas till riksdagen under mars månad.
I propositionen föreslås bl.a. att särskild hänsyn bör tas till fall där
vistelsetiden i Sverige efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller
utvisning kommit att bli lång på grund av förhållanden utanför sökan-
dens egen kontroll, t.ex. om verkställighet av praktiska skäl inte varit
möjlig under avsevärd tid.
Anf. 95 GULLAN LINDBLAD (m)
Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet Blomberg för svaret. Det
var inte så länge sedan vi hade en liten diskussion flera frågeställare,
invandrarministern och jag om denna fråga.
I dag har jag debatterat ytterligare en fråga i samma ärende. Det är
nämligen ett konkret fall som delvis har upprört mig. Det handlar om
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
39
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
en rättssäkerhetsfråga, som jag har diskuterat med justitieministern,
men gäller samtidigt ett anknytningsfall.
Under min ordförandetid i socialförsäkringsutskottet, och fru tal-
mannens vice ordförandetid, tog vi ett initiativ i den här frågan. Vi
menade att man borde se över även bestämmelser om asylsökandes
anknytning i just de fall där det hade blivit långa väntetider.
Jag har här fått ett klart besked. Jag har sett i propositionsförteck-
ningen att en proposition var att vänta, men den har fördröjts ytterliga-
re. Vi tycker att det nu är hög tid, och det tycker uppenbarligen också
invandrarministern. Jag är nöjd med det beskedet.
Jag har tolkat det så, att det nu kommer att gälla både anhöriga med
uppehållstillstånd och sådana som har anknytning under asyltid. Kan
jag få något förhandsbesked om huruvida man tänker sig något kortare
tid än enligt den tvåårsregel som har rått tidigare?
Det är faktiskt ganska stelbent på vissa områden. Dels gäller att
man egentligen skall åka hem till hemlandet eller åtminstone utomlands
för att söka om uppehållstillstånd, dels gäller att det skall vara en exakt
tid. Jag tycker att det finns skäl att vi gör lagen litet mer tillämpbar och
litet mer mänsklig än vad den har uppfattats som tidigare.
Anf. 96 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Vi avser inte att förändra tvåårsregeln. Det gäller där-
emot i båda de situationer som Gullan Lindblad beskriver. Det gäller i
det fall man har kommit hit som asylsökande, fått ett avvisningsbeslut
och under den perioden träffat någon som man har fattat tycke för och
vill stanna kvar i landet. Enligt den nuvarande lagstiftningen måste man
åka hem i alla fall.
Det gäller även i det fall man kanske träffat någon i ett annat land,
eller att någon möjligen kommer hit av andra skäl än för att söka asyl
och sedan måste åka hem för att söka uppehållstillstånd.
I båda dessa fall ligger grundprincipen kvar i lagstiftningen. Men vi
gör det möjligt att i specifika fall där det finns synnerliga skäl kunna
frångå kravet på att man skall söka uppehållstillstånd ifrån det land
man kommer från och alltså åka härifrån. Problemen i båda fallen
kommer att bli lösta i ett antal fall men inte i alla.
Anf. 97 GULLAN LINDBLAD (m)
Fru talman! Vi diskuterade även denna fråga tidigare. Jag har stor
förståelse för att man måste ha en grundprincip. Men det är samtidigt
viktigt att vi har en lag som är någorlunda mänsklig i sin tillämpning så
att man inte behöver vara så stelbent som tidigare.
Jag har nu fått besked om att det kommer en proposition denna må-
nad. Vi skall naturligtvis alla som är intresserade av denna fråga stude-
ra den noga och eventuellt komma med synpunkter när den tiden kom-
mer.
Jag tackar så mycket för svaret. Jag ser fram emot att vi får en lös-
ning i den vid det här laget ganska segslitna frågan.
40
Överläggningen var härmed avslutad.
16 § Svar på fråga 1994/95:315 om arbetsrätten
Prot. 1994/95:68
7 mars
Anf. 98 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Per Bill har frågat arbetsmarknadsminister Anders
Sundström om vilka undantag han är beredd att medge så att vissa
företag undantas från flexibilitetshämmande regler på arbetsmarknaden.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på
frågan.
Regeringens uppfattning är att de svenska företagen, men också den
offentliga sektorn, måste verka i ett klimat där deras behov av flexibili-
tet och anpassningsförmåga tillgodoses. Till detta kommer löntagarnas
behov av trygghet, inflytande och utveckling. Det är regeringens upp-
fattning att det måste råda en balans mellan dessa behov. Att se över
och tillgodose dessa behov anser regeringen att arbetsmarknadens
parter är bäst skickade till. För att underlätta ett sådant arbete avser
regeringen att tillsätta en kommission. Den skall få till uppgift att söka
lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter anser finns på
arbetsrättens område. Syftet är att kommissionen under medverkan av
parterna skall finna former för hur parterna själva i så stor utsträckning
som möjligt genom kollektivavtal kan utforma de arbetsrättsliga regler-
na. I det arbetet kommer företagens krav på flexibilitet och anpass-
ningsförmåga, och löntagarnas behov av trygghet, inflytande och ut-
veckling, naturligt in.
Anf. 99 PER BILL (m)
Fru talman! Till att börja med vill jag tacka för svaret. Det negativa
med svaret är att man glömmer bort de 13 % arbetslösa som finns. Om
det bara är parterna som skall bestämma om detta blir de arbetslösa
bortglömda. Dessutom är det tråkigt att det skall behöva ta sådan tid.
Frågan har utretts, och det finns många förslag. Jag tycker att det är
dags för handling.
Jag vill samtidigt se svaret som något positivt. Om parterna är över-
ens om att de s.k. arbetsföretagen som man nu håller på att utreda är
dåliga, innebär det svar jag nu har fått av ministern att man kommer att
slänga det förslaget i papperskorgen.
Anf. 100 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! När det för det första gäller de arbetslösa är de inte på
något sätt bortglömda. Detta är frågor som regeringen ständigt upptas
med. Vi försöker på olika sätt åstadkomma lösningar så att vi skall
kunna sysselsätta fler, få fler människor i utbildning eller på annat sätt
stärka deras förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden.
För det andra är flertalet arbetslösa med i fackföreningar. Vi förut-
sätter att de fackliga organisationerna också tar till vara de arbetslösas
intressen när man ser över arbetsrätten.
För det tredje säger Per Bill att det tar lång tid. Vi tycker också att
kommissionen måste komma i gång med det här arbetet. Vi gör också
allt vad vi kan för att få i gång kommissionen. Vi skall kunna börja
Svar på frågor
41
|
Prot. 1994/95:68 7 mars |
arbeta mellan tre parter, nämligen å ena sidan regeringen och samhället |
|
Svar på frågor |
Anf. 101 PER BILL (m) Fru talman! Jag är övertygad om att vi har samma mål, nämligen att Det var prat om att ingen under 25 år skulle behöva vara arbetslös i Anf. 102 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s) Fru talman! Jag har svarat på den fråga Per Bill ställde som handla- Anf. 103 PER BILL (m) Fru talman! Jag gjorde en tolkning här att parterna är negativa till Anf. 104 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s) Fru talman! Jag har inte besvarat den frågan. Jag avser inte heller När det gäller arbetsrätten har jag svarat på frågeställningen. Där Anf. 105 PER BILL (m) Fru talman! Då vill jag tacka ministern för svaret. Jag får väl ta upp Överläggningen var härmed avslutad. |
42
17 § Svar på frågorna 1994/95:330 och 331 om asylärenden rö-
rande bosnien-kroater
Anf. 106 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Berndt Ekholm har frågat mig om regeringen är beredd
att ompröva beslut om avvisning av bosnien-kroater om det visar sig att
bosnien-kroater skulle råka illa ut. Ragnhild Pohanka har frågat mig om
varje asylärende rörande bosnien-kroater kommer att prövas enskilt.
Då dessa frågor hänger ihop väljer jag att besvara dem i ett sam-
manhang.
Regeringen fattade den 16 februari vägledande beslut i tre ärenden
rörande asylsökande med dubbelt, bosniskt och kroatiskt, medborgar-
skap. Dessa beslut överensstämmer med de vägledande beslut den förra
regeringen fattade i maj 1994.
När man skall avgöra en ansökan om asyl är det första man gör att
bedöma om den sökande har skyddsbehov här i Sverige eller om hans
eller hennes skyddsbehov kan tillgodoses på annat sätt. I fallet med
bosnien-kroaterna är det alldeles uppenbart att det finns en koppling till
Kroatien som är starkare än kopplingen till Sverige, nämligen dessa
sökandes kroatiska medborgarskap. Visserligen har dessa personer
också ett bosniskt medborgarskap, men deras skäl i förhållande till
inbördeskrigets Bosnien-Hercegovina är naturligtvis sådant att en av-
visning dit under nuvarande förhållanden inte kan komma i fråga. För
närvarande är dock förhållandena i Kroatien inte sådana att de berätti-
gar till asyl i Sverige, varför avvisningar till Kroatien är möjliga.
Regeringen har inte fått några bekräftade uppgifter om att bosnien-
kroater som avvisats från Sverige till Kroatien med tvång skulle ha
sänts vidare till Bosnien-Hercegovina. Jag är naturligtvis medveten om
att uppgifter om tvångsvisa avvisningar till Bosnien-Hercegovina har
cirkulerat. Därför anser jag det viktigt att peka på att regeringen mycket
noga utrett denna fråga innan den fattat beslut. Jag väljer här att redo-
göra för delar av den information som starkt pekar på att några tvångs-
visa vidaresändningar av bosnien-kroater inte sker.
Vid en konferens i Geneve den 7 juli 1994 uttalade chefen för den
kroatiska flyktingmyndigheten, Adalbert Rebic, att återvändande till
Bosnien-Hercegovina skall ske på ett frivilligt, välorganiserat och sä-
kert sätt.
I augusti 1994 sändes en delegation med representanter från rege-
ringskansliet och Statens invandrarverk till Kroatien för att ta reda på
fakta bakom ryktena om tvångsvisa vidaresändningar till Bosnien-
Hercegovina. Under besöket framkom inget som bekräftade förekoms-
ten av något tvång.
I brev den 19 oktober 1994 till Sveriges ambassadör i Kroatien har
Kroatiens utrikesminister försäkrat att alla kroatiska medborgare kom-
mer att tas emot i Kroatien oavsett var de tidigare har haft sin hemvist.
Jag företog själv en resa till Kroatien och Bosnien-Hercegovina i
december 1994. Under denna resa träffade jag ledande kroatiska före-
trädare som återigen garanterade att inga kroatiska medborgare
tvångsvis sänds till Bosnien-Hercegovina.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
43
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
Regeringen är medveten om att de bosnien-kroater som avvisas till
Kroatien riskerar att hamna i en besvärlig situation men har också gjort
bedömningen att detta inte utgör så starka humanitära skäl att sökande-
na skall beviljas uppehållstillstånd på denna grund.
Flera av de asylsökande har åberopat att de skulle riskera att sändas
till krigsskådeplats. Regeringen har inte gjort bedömningen att sökan-
dena i dessa ärenden är att betrakta som krigsvägrare i utlänningslagens
mening. Till grund för denna bedömning ligger naturligtvis främst att
Kroatien inte för närvarande befinner sig i krig.
Till Berndt Ekholm vill jag därför säga att regeringen inte kommer
att ompröva de fattade besluten.
På Ragnhild Pohankas fråga kan jag svara ett entydigt ja. Varje
ärende kommer att prövas individuellt.
Anf. 107 TALMANNEN
Då Ragnhild Pohanka inte finns tillstädes för att ta emot sitt svar
går ordet omedelbart till Berndt Ekholm.
Anf. 108 BERNDT EKHOLM (s)
Fru talman! Jag tackar talmannen för ordet och statsrådet för svaret
på frågan.
Jag har också fått möjlighet att ta del av en hel del handlingar när
det gäller avvisningsbeslutet gällande bosnien-kroaterna. Jag har dragit
den slutsatsen att detta är ett mycket riskabelt beslut. De som tidigare
har kommit till Kroatien har i praktiken tvingats att återvända till Bos-
nien-Hercegovina. Det har helt enkelt varit deras enda chans att överle-
va. De har inte fått en rimlig chans att klara sig i Kroatien.
Regeringen hänvisar till garantierna från den kroatiska regeringen.
Det finns å andra sidan en hel del citat från bl.a. flyktingministern där
det görs klart att de måste räkna med att återvända till Bosnien-
Hercegovina. Man kan fråga sig vad det är för regering de har där nere
som ger så olika besked. Kan man lita på en sådan regering?
Fältpersonalen där nere, bl.a. frivilligorganisationer som jag har
varit i kontakt med, ger besked som entydigt talar för att de avvisade
går en mycket osäker framtid till mötes.
Jag kan inte låta bli att undra om man inte borde bygga beslutet på
en säkrare grund än vad det underlag som regeringen har haft ger.
Jag tycker också att det har kommit ny information. Senast i går,
eller om det var i dag, fick jag information om att det nu har ingåtts en
militärpakt mellan bosnien-kroater, bosnien-muslimer och Kroatien för
att möta bosnien-serber och, om jag har fattat det rätt, krajina-serber.
Det kan leda till en nyrekrytering till krigstjänst.
Det skulle innebära att en hel del av de män som kommer att avvi-
sas som följd av det här praxisbeslutet kan råka illa ut. De kan helt
enkelt bli inkallade till krigstjänst. Detta samtidigt som vi i Haagtribu-
nalen verkar för att undvika att vi får fler krigsförbrytelser i Kroatien
än vad vi haft.
44
Jag måste fråga statsrådet om inte detta att vi nu får veta att en ny
militärpakt tydligen har ingåtts innebär att det faktiskt har kommit fram
ny information.
Anf. 109 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! För det första kan jag säga att om förhållandena föränd-
ras i Kroatien, t.ex. genom att FN tvingas dra tillbaks sina skyddsstyr-
kor, innebär det att en helt ny situation uppstår. Det sannolika är då att
det utbryter krig där Kroatien också är en av parterna.
Det är en ny situation som kan föranleda våra myndigheter, både
Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden, att ompröva avvisning-
ar till Kroatien. Då får de fundera över om det ändå kan anses att man
får skydd där eller inte. Det är en ny situation. Den kan naturligtvis
inträffa, och då måste vi ta hänsyn till den. Det är mycket viktigt.
Det andra som vi har förutsatt med vårt beslut är att man faktiskt
inte tvångsvis återsänds till Bosnien-Hercegovina. Det finns inga be-
lägg för att man tvångsvis har återsänts.
Den dagen vi får belägg/bevis för att man trots sina garantier på alla
möjliga sätt till oss ändå skulle tvångsvis återsända personer till Bosni-
en är vi inne i en ny situation där vi inte längre kan uppfylla att de har
skydd i Kroatien. Det blir då alltså en ny situation, som vi får bedöma
efter de då rådande omständigheterna. Vi har förutsatt detta i vårt be-
slut.
Bara det förhållandet att man har ingått en militärpakt innebär inte
att det finns förändringar som är av den karaktären att man skulle ändra
någon inriktning i de här avseendena. Däremot kan det komma att leda
till detta. Men också det ingår i så fall i ett kommande beslutsunderlag.
Jag kan försäkra Berndt Ekholm att Invandrarverket, Utlännings-
nämnden och regeringen mycket noga följer utvecklingen. Vi kommer
också att reagera i den mån vi ser att människor inte längre har skydd.
Anf. 110 BERNDT EKHOLM (s)
Fru talman! Det sistnämnda tycker jag är mycket bra, dvs. statsrå-
dets besked om att regeringen noga kommer att följa den här utveck-
lingen.
Men när det gäller det tvångsvisa återsändandet är det enligt den in-
formation som jag har kunnat tillägna mig tydligen på det sättet att man
får bussbiljetter för att ta sig tillbaka till Bosnien-Hercegovina. Männi-
skornas möjligheter att klara sig i Kroatien är dock mycket små. De
kommer inte till de flyktingförläggningar som finns. Deras enda möj-
lighet att klara sig är om de har släktingar. Har de inte det kan de knap-
past överleva. De har då alltså inget alternativ utan måste ta sig tillbaka
till Bosnien.
Enligt uppgifter som jag fått befinner sig en av de familjer som har
avvisats - jag hoppas att den uppgiften stämmer - redan i Bosnien. Det
behöver alltså inte vara en fråga om tvång i ordets juridiska mening,
men i praktiken blir det ett tvång.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
45
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
46
Den krigssituation som spelas upp i och med militärpakten och att
FN skall dra sig ur pekar på att riskerna uppenbart är väldigt stora med
det här beslutet.
Anf. 111 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Det är riktigt att det finns personer i Bosnien som har
varit i Sverige och här fått sin sak prövad och som inte befunnits ha
skyddsbehov, men som sedermera avvisats till Kroatien och därefter
farit vidare till Bosnien. Jag träffade ett antal sådana personer när jag
var där nere. Jag pratade med dem och diskuterade situationen. Men
ingen av dem som jag träffade - i ett fall på en förläggning och i ett
annat på ett rum - hade tvångsvis blivit återsänd. De här personerna
hade återvänt själva, därför att de tyckte att det var bättre att göra så.
Det gällde naturligtvis områden där det inte var krig - det vill jag un-
derstryka. Dessa personer åberopade inte heller inför oss att de
tvångsvis hade återsänts eller att de på något sätt hade ett skyddsbehov
som de behövde få tillgodosett i Sverige. Till oss sade de: Titta hur vi
bor! Titta hur vi lever!
Jag kan försäkra att det inte var en avundsvärd situation materiellt,
psykiskt eller på annat sätt som människorna hade hamnat i. Men de
var i varje fall inte förföljda. Vidare är det väldigt viktigt att framhålla
att om regimen där nere skulle bryta mot sina garantier, så kommer
också våra beslut att bli föremål för omprövning av våra myndigheter.
Anf. 112 BERNDT EKHOLM (s)
Fru talman! Enligt min uppfattning, och den bygger på den infor-
mation som jag har tillgång till och som getts av dem som jobbar på
fältet där nere - framför allt gäller det frivilligorganisationer - bryter
man faktiskt mot de garantier som man lämnat. Om en av de här famil-
jerna redan befinner sig i Bosnien tyder det på detta.
Vidare har Adalbert Rebic - flyktingminister, tror jag - gjort utta-
landen som går ut på att bosnien-kroaterna måste återvända till Bosni-
en. Det tycker jag är mycket oroväckande, även om det sedan kommer
andra besked.
Jag uppfattar situationen litet grand så att det, mot bakgrund av att
Unprofor kanske tvingas lämna Kroatien den 31 mars, kunde vara klokt
att se till att de beslut inte verkställs som fattas till följd av praxis - dvs.
att man helt enkelt skjuter upp verkställigheten den här månaden, så att
vi får se om FN får vara kvar. Det är faktiskt ganska avgörande för
utvecklingen i området. Vore det inte en möjlig utväg?
Anf. 113 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Jag kan inte påverka ett sådant beslut, för det är Utlän-
ningsnämnden som i så fall får fatta det beslutet om de bedömer situa-
tionen vara sådan.
Vi har vid vårt beslutsfattande tagit i beaktande att det för närva-
rande inte finns en krigssituation där Kroatien är inblandat. Mot den
bakgrunden har de här personerna skydd i Kroatien. Den situationen
har inte ändrats på något sätt. Ändras den så har vi ett helt nytt läge och
då, som jag sade tidigare, kommer våra myndigheter och vi själva na-
turligtvis att på olika sätt agera och reagera.
Anf. 114 BERNDT EKHOLM (s)
Fru talman! Jag måste dra den slutsatsen av vår dialog att här har vi
en situation där det finns utrymme för tolkning. Antingen kan man göra
den tolkning som regeringen har gjort. Den är hård och mycket precis,
exempelvis när det gäller ordet tvång. Eller också kan man göra tolk-
ningen att det här tvånget kan vara ett mjukt tvång, så att man i prakti-
ken är tvingad att ta sig till det här området. I en sådan situation tycker
jag att man borde vara väldigt försiktig.
Jag skulle nog vilja rekommendera dem som nu har fortsatta be-
slutsmöjligheter när det gäller denna situation att inte verkställa avvis-
ningar i ett läge där vi inte vet hur FN kommer att agera. Det finns
tillräckligt mycket information som talar för att alltför många av dem
som avvisas kommer att råka illa ut. Jag tycker att det vore väldigt
klokt att inte verkställa de här besluten och att regeringen får tid att
kontrollera om den information som kommer i dessa dagar är korrekt
och i så fall också omprövar det långsiktiga beslutet.
Anf. 115 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Att spekulera i vad som kan komma att hända och att
föra en politik på den grunden är inte rimligt. Vi måste fundera över
vad det är som händer och hur det nu ser ut. Från den utgångspunkten
har vi att ta ställning och att fatta beslut. Det är det som vi har gjort i
regeringen. Vi har resonerat om detta och gjort vårt ställningstagande.
Om situationen sedan ändras har vi ett nytt läge och kommer där-
med in i en ny situation där vi får se vad vi då kan göra.
Sedan vill jag understryka att UNHCR i Sverige delar regeringens
bedömning i det här fallet. Under förutsättning att personer inte
tvångsmässigt skickas tillbaka har bosnier med kroatiska pass skydd i
Kroatien, visserligen inte med fulla medborgerliga rättigheter. Men
barnen får gå i skola och man har möjlighet att finnas i Kroatien. Bar-
nen har i alla fall, som sagt, sina rättigheter.
Jag inser också att det kanske är svårigheter när det gäller att skaffa
sig bostad och arbete. Det är inte ett lätt liv man återvänder till, vilket
jag inte heller påstått. Men det är inte grund för att få skydd eller asyl i
Sverige.
Överläggningen var härmed avslutad.
Ajournering
Kammaren beslöt kl. 16.27 på förslag av talmannen att ajournera
förhandlingarna till kl. 18.00.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
47
Prot. 1994/95:68
7 mars
Återupptagna förhandlingar
Svar på frågor
Förhandlingarna återupptogs kl. 18.00.
18 § Svar på fråga 1994/95:313 om moms på ridsport
Anf. 116 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)
Herr talman! Inger Segelström har frågat mig vad jag avser att göra
för att hindra att ridning momsbeläggs. Frågan har ställts mot bakgrund
av förslag som har lämnats i betänkandet Mervärdesskatten och EG.
Förslag till förändringar i mervärdesskattereglerna på bl.a. det om-
råde som Inger Segelström tar upp i sin fråga bereds för närvarande
inom regeringskansliet. I avvaktan på regeringens slutliga ställningsta-
gande vill jag inte nu ta någon ställning till hur dessa regler bör utfor-
mas. För mig är det dock en självklar utgångspunkt att mervärdesskat-
tereglerna inte får medföra att det uppstår skillnader i förutsättningarna
för att bedriva verksamheter för flickor och pojkar eller att jämlikhets-
strävandena i övrigt försvåras.
Anf. 117 INGER SEGELSTRÖM (s)
Herr talman! Jag vill tacka civilministern för svaret och för möjlig-
heten att få diskutera den här frågan.
Frågan gäller hur vi räddar framför allt ridsporten, som är tonårs-
flickornas sport framför andra. En kostnadsökning som 25 % moms kan
innebära att flickorna inte kommer att ha råd att rida längre. Då kom-
mer de naturligtvis inte heller att besöka ridstallet.
Den största idrottsgrenen bland ungdomar 1994 var fotboll, med 2
miljoner sammankomster, enligt statistik om stöd. På andra plats kom-
mer ridsporten, med 690 000 sammankomster. Först därefter kommer
pojkarnas hockey.
Det här är en viktig jämställdhetsfråga. Om pojkarnas sporter skulle
betala sina fulla kostnader för sporthallar, vaktmästare, idrottsplatser,
Globen och Skandinavium och inte som i dag ha tillgång till skatteme-
del och bidrag, skulle också pojkarnas sporter få bekostas av pojkarna
själva, som flickorna får göra med sin ridning. Enligt EU-tolkningen
skulle då fotbollen också vara utbildning.
Kärnfrågan är enligt EU, om jag har förstått saken rätt, om sporten
är vinstgivande. Det skulle inte flickornas ridning behöva vara om
samhället tog ett lika stort ansvar för de ridande flickorna som för de
fotbollssparkande pojkarna.
Att kommunalisera nu är inte ekonomiskt gångbart. Däremot kan
staten naturligtvis omfördela bidragen, så att ridklubbarna kan tillämpa
självkostnadsprincipen. Mer pengar till flicksporterna blir kravet.
Att protesterna har varit lågmälda hitintills beror väl också på att
det här är tonårsflickor. Hade det varit pojkarnas och männens sporter
som varit hotade hade den här frågan varit löst för länge sedan. Tipsex-
tra och Sportspegeln hade säkert bosatt sig här i riksdagen.
48
Det jag undrar är: När kommer regeringens ställningstagande? Vad
menar civilministern konkret att skillnaderna består av i dag, och hur
löser vi de problemen?
Anf. 118 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)
Herr talman! Jag tror att man kan säga att det handlar om två olika
problem. Båda berör Inger Segelström i sin fråga.
Först och främst bekostas pojkars idrott i betydligt högre grad än
flickors idrott av det allmänna. Flickors idrott, vare sig det handlar om
dans, ridsport, work out eller vad det kan vara, är däremot ofta idrott
som bedrivs i kommersiell regi. Det är det ena problemet.
Det andra problemet är frågan om EU-direktivet när det gäller
momsen. Jag hör inte till dem som har stått i första ledet när det gällt
att Sverige skall EU-anpassa sig mer än absolut nödvändigt. Det enda
jag kan säga är att jag kommer att försöka göra vad jag kan för att
flickors idrott på grund av EU-momsen inte skall hamna sämre än den
redan gör. Men som sagt var, när beredningen fortfarande pågår har jag
mycket svårt att ge några exakta besked om vilket slutresultatet kom-
mer att bli.
Anf. 119 INGER SEGELSTRÖM (s)
Herr talman! Riksidrottsstyrelsen utreder just nu hur framtida bi-
dragsmodeller inom idrotten skall se ut. Om regeringen inte kan lösa
den här momsfrågan hoppas jag att civilministern ser till att statliga
medel omfördelas från pojkarnas momsbefriade sporter till flickornas
sporter. Då räcker det inte med bara 25 %, som momsen avser. Då får
det bli så att flickorna får 40 % av bidragen, eftersom det är 40 %
flickor som utövar olika sporter. Då bör också självkostnadsprincipen
gälla för alla. Det är det som är den kommersiella biten i dag, att det
måste gå ihop. Jag vet inga ridskolor som går med stora vinster, snarare
tvärtom.
Det man får göra är att ridstallet får jämföras med sporthallarna och
idrottsplatsen får jämföras med ridbanan. Sedan får man ställa kostna-
derna mot varandra, för det verkar vara på det sättet som EU ser på det
här.
Anf. 120 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)
Herr talman! Jag kan bara tacka för de förslag som Inger Segel-
ström kommer med. Vi arbetar med de här frågorna i Civildepartemen-
tet och även i övrigt inom regeringskansliet. Men några ytterligare
besked kan jag inte lämna i dag.
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 68
|
Prot. 1994/95:68 7 mars |
19 § Svar på fråga 1994/95:287 om barnomsorgslagen |
Anf. 121 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
|
Svar på frågor |
Herr talman! Barbro Westerholm har frågat socialministern vilka Den 1 januari 1995 trädde den utvidgade lagregleringen på barnom- En avgörande förutsättning för att kommunerna skall kunna leva Barnomsorgen har under senare år genomgått ett omfattande för- Kostnaderna för barnomsorgen har också under de senaste åren Ändå bedöms kvaliteten i verksamheten generellt som god, främst Under åren 1992-1993 ökade antalet barn i barnomsorgen med i Enligt en enkät som Svenska kommunförbundet låtit göra hade 150 Riksdagens stora majoritet för barnomsorgslagstiftningen måste ses Men det finns ingenting som tyder på att inte kommunerna tar barn- |
|
50 |
görs för att uppfylla den. Även om inte samtliga kommuner kommer att |
kunna leva upp till barnomsorgsgarantin inom den utsatta tiden, tyder
de senaste utbyggnadssiffrorna på att kommunerna, med sänkta kostna-
der och bibehållen god kvalitet, snart kommer att nå målet om full
behovstäckning.
Anf. 122 BARBRO WESTERHOLM (fp)
Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret. Vi har ju varit över-
ens om det värdefulla i att införa en barnomsorgsgaranti som gör barn-
omsorgen tillgänglig för alla barn. Den betyder också mycket för för-
äldrarnas möjligheter att fritt välja hur de vill förlägga sitt förvärvsarbe-
te.
Kommunerna är sedan årsskiftet mycket riktigt skyldiga att utan
skäligt dröjsmål, och med det menas tre till fyra månader, ordna plats i
barnomsorgen och fritidsverksamheten för barn som är 1 - 12 år gamla.
Det här innebär att man måste ha en beredskap för den fulla be-
hovstäckning som vi syftar till.
Detta har väckt stora förväntningar bland föräldrar men också bland
mor- och farföräldrar. När lagen hade trätt i kraft den 1 januari fick jag
förvånansvärt många samtal från far- och morföräldrar som undrade
varför det nu inte fanns dagisplats inom den skäliga tiden. Man såg
med svårmod på att en dotter eller son - det gällde framför allt döttrar
- på grund av bristen på barnomsorg inte kunde ta ett förvärvsarbete.
Samtidigt kom i januari SKTF:s kartläggning, enligt vilken 4 av 10
kommuner angavs bryta mot lagen. Det sades också att det finns kom-
muner som inte tar den aktuella lagen på allvar.
Vi har här bara hört en part, och statsrådet har det allmänna in-
trycket att kommunerna tar det här på allvar. Då jag ser på dessa siffror
blir min fråga dock: Det är ändå ett sjuttiotal kommuner som inte når
full behovstäckning under 1995. Det är ganska många kommuner. Vad
kan man göra åt dem? Vi har inte i egentlig mening några sank-
tionsmöjligheter med den lagstiftning som vi har. Det bäddar för politi-
kermisstroende när man inte kan leva upp till de uppsatta målen. Vad
gör vi alltså åt de 70 - 80 kommuner som inte klarar dessa mål under år
1995?
Anf. 123 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Herr talman! Vi gör som far- och morföräldrarna - vi säger att detta
numera är en självklarhet i det svenska samhället. Det är för de flesta
kommunalpolitiker en självklarhet, och vi råder både far- och morför-
äldrar i de här kommunerna, liksom naturligtvis föräldrarna till de barn
som inte får plats så fort som rimligen kan krävas, att säga detta till sina
politiker och att kraftfullt hävda den här rättigheten.
Jag tror ändå att den snabbt kommer att sprida sig i och med att den
redan fått ett så pass genomgående genomslag. Jag tror att det goda
exemplets makt och det trista i att få stå i skamvrån och tillhöra den
lilla minoritet som inte lever upp till lagen kommer att ge effekt ganska
kvickt.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
51
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
Vi skall följa frågan, men vi måste samtidigt visa viss respekt för
dem som har stora utbyggnader att göra. Dessa måste få ta en viss liten
tid i anspråk.
Anf. 124 BARBRO WESTERHOLM (fp)
Herr talman! Jag antar att Socialstyrelsen följer detta. Jag hoppas
också att inte minst storstadskommunerna, som enligt den statistik som
jag har tillgänglig har de sämsta siffrorna, prioriterar detta och kommer
i kapp. Jag tror att det på sikt är lönsamt.
Anf. 125 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Herr talman! Det hoppas och tror även jag. Det är alldeles riktigt att
det är Malmö, Göteborg och Uppsala som ser ut att ha de största pro-
blemen. Jag vet också att man i de kommunerna tar problemen på all-
var.
Överläggningen var härmed avslutad.
20 § Svar på fråga 1994/95:310 om föräldraförsäkringen och s.k.
gränspendlare
Anf. 126 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Herr talman! Kjell Ericsson har frågat socialministern om regering-
en är villig att se över gällande bestämmelser så att s.k. gränspendlare
boende i Sverige erhåller samma rätt till föräldraförsäkring som övriga
boende i Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag
som skall svara på frågan.
EG-rådets förordning (EEG) nr 1408/71 ger regler för samordning
av medlemsländernas sociala trygghetssystem, vilken via EES-avtalet
är tillämplig också i förhållande till bl.a. Norge. Enligt den gäller att
den som förvärvsarbetar har rätt till föräldrapenningförmåner enligt
arbetslandets nationella lagstiftning. Arbetslandets lagstiftning gäller
även om man är bosatt i ett annat EU- eller EES-land än där man arbe-
tar.
Fr.o.m. den 1 januari 1995 är antalet ersättningsdagar med föräld-
rapenning i samband med barns födelse sammanlagt för båda föräldrar-
na 450. När föräldrarna gemensamt har den rättsliga vårdnaden om
barnet har varje förälder rätt till hälften av den totala ersättningstiden,
dvs. 225 dagar var. En förälder kan överlåta sin rätt till föräldrapenning
till förmån för den andre föräldern, med undantag för föräldrapenning
motsvarande förälderns sjukpenning såvitt avser en tid om 30 dagar för
varje barn. En förutsättning för att sådant avstående skall kunna ske är
dock att den förälder som önskar avstå dagar till förmån för den andra
föräldern själv har rätt till föräldrapenning. En förälder som ensam har
den rättsliga vårdnaden om barnet har rätt till samtliga föräldrapen-
ningdagar själv.
52
Den förälder som själv inte är berättigad till föräldrapenning kan
inte avstå dagar till den andre föräldern även om den andre föräldern
uppfyller förutsättningarna för att vara berättigad till föräldrapenning.
Detta kan gälla föräldrar som är bosatta i Sverige och har gemen-
sam vårdnad om ett barn men där en av föräldrarna inte omfattas av
den svenska socialförsäkringen på grund av förvärvsarbete eller bo-
sättning i annat land. Konsekvensen av detta är att den förälder som
omfattas av den svenska föräldraförsäkringen endast kan få del av
hälften av den totala antalet föräldrapenningdagar, dvs. i normalfallet
225 dagar. Från barnets synpunkt är det emellertid viktigt att åtminsto-
ne en förälder ges möjlighet att vara hemma med föräldrapenning under
samtliga de dagar som föräldrapenning kan utges.
Jag kommer därför att senare under våren föreslå regeringen att fö-
relägga riksdagen ett förslag till ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Ändringen kommer att göra det möjligt för den förälder
som uppfyller förutsättningarna för föräldrapenning att i dessa fall själv
få uppbära föräldrapenningen för hela tiden.
För att förhindra att föräldrapenningförmåner för samma barn utges
enligt flera länderns lagstiftning bör lagändringen kombineras med
regler om att föräldrapenningförmåner som uppburits i annat land skall
avräknas från den svenska föräldrapenningen och att detta skall gälla
oavsett till vem av föräldrarna föräldrapenning utgetts. Föräldrapenning
med anledning av ett barns födelse bör inte heller kunna utgå för sam-
ma barn och tid som en motsvarande förmån utges enligt utländsk lag-
stiftning.
Anf. 127 KJELL ERICSSON (c)
Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret på min fråga. Orsaken
till att jag ställde frågan var att jag hade blivit kontaktad av föräldrar
som hade drabbats av gällande bestämmelser. Det är i gränstrakterna
ganska vanligt att personer bor på den ena sidan av gränsen och jobbar
på den andra, s.k. gränspendlare. Vi har en fri nordisk arbetsmarknad,
som är bra för alla parter, och jag tycker att vi skall stimulera den.
Det har tidigare varit många problem i detta sammanhang i skatte-
avseende och även när det gällt försäkringsfrågor, men man har undan
för undan, åtminstone i vissa fall, kunnat lösa dem någorlunda väl. I
den nu aktuella frågan innebär nuvarande bestämmelser att föräldrar
blir missgynnade på så sätt att om t.ex. pappan tar jobb i Norge, får
man i det relaterade fallet bara halv försäkringsersättning. Med tanke
på den arbetslöshet som vi har i Sverige i dag är det fel att inte under-
lätta för arbetstagare att ta jobb också i Norge. Jag välkomnar därför
den lagändring som statsrådet här aviserar och som undanröjer dessa
problem. Jag tackar därför än en gång för svaret.
Anf. 128 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Herr talman! Kjell Ericsson och jag har kanske kontaktats av delvis
samma personer. Det finns dessutom faktiskt även utanför Norden
människor som är gränspendlare, och jag har blivit kontaktad även av
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 68
Prot. 1994/95:68
7 mars
sådana personer. Det finns här naturligtvis ett problem, men jag hoppas
att frågan relativt snart skall vara löst.
|
Svar på frågor |
Överläggningen var härmed avslutad. |
|
21 § Svar på fråga 1994/95:293 om solvärmeanläggningar Anf. 129 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s) Herr talman! Owe Hellberg har frågat mig om jag är beredd att öka Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken på För stöd till investeringar i solvärmeanläggningar avsattes 50 miljo- Regeringen har med hänsyn till det ansträngda budgetläget valt att Den parlamentariska Energikommissionen, som tillsattes sommaren Resultaten från solvärmeprogrammet liksom de övriga energipoli- Anf. 130 OWE HELLBERG (v) Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret, men jag är natur- |
54
Besked om att staten tänker satsa på alternativa energikällor är nöd-
vändigt. Det är en viktig signal, inte minst i den uppblossade debatten
om kärnkraftens avveckling eller ej. Vi vet att det kommer att kräva
stora investeringar i de alternativ som redan finns i dag. Jag tycker att
det är litet märkligt att inte regeringen kan klara en så liten investering
som det här är fråga om. Jag tycker dessutom att det är en signal om att
solvärme inte är någonting att satsa på, trots att den bevisligen är den
renaste energikälla som finns.
Kostnadsaspekten är viktig. Det statliga bidraget har lett till en
kraftig uppgång av utbyggnaden av solvärmeanläggningar, t.ex. har
egenuppförda anläggningar ökat i storlek från 1 000 kvadratmeter 1991
till 8 000 kvadratmeter 1994. Det skapar också arbetstillfällen för
hemmaindustrin. Både företag och deras produkter är skapade på
hemmamarknaden. Hur vi skall lyckas skapa arbeten på hemmamark-
naden bekymrar vi alla oss om, men ingenting särskilt görs.
Att hänvisa till kommissioner och utredningar i all ära, det kan man
göra. Nu har det gått 15 år sedan folkomröstningen om kärnkraft, och
vi står fortfarande och stampar på samma ställe. Åtgärder, inte ord, är
vad som behövs. Jag förväntar mig att regeringen i kompletteringspro-
positionen återkommer i denna fråga.
Anf. 131 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Herr talman! Det är korrekt, som Owe Hellberg säger, att det finns
en efterfrågan på småskaliga solvärmeanläggningar, däremot ingen
efterfrågan på storskaliga. Anslaget för småskaliga solvärmeanlägg-
ningar är slut. Där är de medel som jag här redovisade nu avsatta.
Jag kan kanske tillfredsställa Owe Hellberg med ett kompletterande
svar i fråga om kompletteringspropositionen. Av de 2 miljarder som
kom till genom överenskommelsen med Miljöpartiet, för att sättas in i
åtgärder för de miljöfelaktiga bostadsområdena, de sjuka husen o. d.,
kommer vi att försöka avsätta en del för ett anslag för fortsatta bidrag
till småskalig solvärme.
Anf. 132 OWE HELLBERG (v)
Herr talman! Det var ett positivt besked, det tackar jag för. Det
handlar faktiskt om prioritering. Plötsligt får man fram 2 miljarder som
man vill satsa på sjuka hus. Om man kan utvidga det till att omfatta
också andra saker är jag nöjd.
Anf. 133 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Hen talman! Vi kommer att pröva detta. Detta har tagits fram i den
arbetsgrupp som nu jobbar med denna fråga. Där skall vi samråda med
Miljöpartiet. Vi hoppas på ett positivt besked.
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
55
|
Prot. 1994/95:68 7 mars |
22 § Svar på fråga 1994/95:298 om skatt på kärnkraft |
Anf. 134 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
|
Svar på frågor |
Herr talman! Eva Goés har frågat näringsministern om han är be- Låt mig först erinra om att de i genomsnitt 2 öre/kWh el som i dag När det gäller försäkringskostnaderna för en eventuell olycka kan Anf. 135 EVA GOÉS (mp) Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag ställde frågan till näringsmi- Det blir alltså en felaktig konkurrens, inte på lika villkor. Därför |
56
jarder kronor ifall att det skulle hända en olycka. Då skulle det bli ett
helt annat pris på kärnkraftselen, men det skulle vara ett miljöpris.
Anf. 136 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Herr talman! Jag är inte beredd att nu ge mig in i en större energi-
skattedebatt, den debatten får vi ta när Energikommissionen är färdig
och lagt fram sitt slutbetänkande. Min principiella inställning därvid är
att energipolitiken och energibeskattningen måste gå hand i hand.
När det sedan gäller vattenkraften vill jag anföra följande. Sedan
1982 utgår en särskild skatt på vattenkraft producerad av äldre vatten-
kraftstationer. Till skillnad från kärnkraftsavgiften är motivet för denna
skatt rent statsfinansiellt. Skatten har tillkommit mot bakgrund av de
höga vinster som uppstår i de äldre vattenkraftverken därför att kapital-
kostnaderna oftast är låga och priset på vattenkraften oftast bestäms av
kraftslag med högre kostnader. Som alla rörliga skatter kan dock även
denna skatt teoretiskt riskera att bli styrande på ett sätt som inte är
avsett. Den nuvarande vattenkraftsskatten är dock låg i förhållande till
produktionskostnader för kärnkraft. Jag bedömer därför att risken är
mycket liten för att den nuvarande vattenkraftsskatten skulle få felakti-
ga styreffekter.
När det gäller den kommande höjningen av vattenkraftsskatten be-
reds frågan för närvarande i regeringskansliet. Det är ett förslag som
har att göra med finansieringen av EU-medlemskapet och som var en
del i uppgörelsen med Vänsterpartiet.
Anf. 137 EVA GOÉS (mp)
Herr talman! Jag har haft kontakt med Norrlandskraftverk, och jag
har då fått höra att det kommer att bli väldigt besvärligt för dem att
konkurrera med kärnkraften i syd. Om man, som Jörgen Andersson
sade, höjer avgiften - han talade dessutom om en fördubbling - finns
det inte en chans för dem att konkurrera på lika villkor.
Med tanke på miljö- och hälsoeffekter kan jag naturligtvis inte
ställa upp på att det skall vara en så låg skatt på kärnkraften. Jag tycker
att den skulle betala sin totala och fulla kostnad - något annat kallar jag
ett falskt elpris.
Att vattenkraften sedan har avskrivits det tackar vi för, vi som bor
uppe i Norrland. Vi har varit med om att land har dämts upp, att renbe-
tesland har försvunnit, osv. Någon favör skall vi ha. Så ser vi natur-
ligtvis på det. Om statskassan skall ha in pengar erbjuder just kärnkraf-
ten en enorm marknad, speciellt om man tänker sig en utökning - enligt
NUTEK:s prognos skall ju kämkraftsberoendet bli större.
Anf. 138 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Herr talman! Som jag tidigare sade bedömer vi att den nuvarande
vattenkraftsskatten inte har några felaktiga styreffekter gentemot kärn-
kraften. Det nya förslaget till vattenkraftsskatt är jag i dag inte beredd
att gå in på, eftersom ärendet för närvarande bereds i regeringskansliet.
Sedan sorterar de här frågorna faktiskt inte under näringsministern,
utan de sorterar under mig.
Prot. 1994/95:68
7 mars
Svar på frågor
57
|
Prot. 1994/95:68 7 mars |
Anf. 139 EVA GOÉS (mp) Herr talman! Det är bra att jag får den upplysningen, Jörgen An- |
dersson. Jag tänkte ett tag att de kanske sorterade under finansministern
|
Svar på frågor |
också. Att jag ställde frågan till näringsministern berodde på att jag Jag vet att det just i dag är ungefär fifty-fifty, men prognosen om I Miljöpartiet vill vi dessutom - jag upprepar det än en gång - vän- Anf. 140 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s) Herr talman! Miljöpartiet har ju en ledamot i Energikommissionen. Anf. 141 EVA GOÉS (mp) Herr talman! Ja, Jörgen Andersson, det är precis vad vi gör. Vår le- Överläggningen var härmed avslutad. 23 § Hänvisning av ärenden till utskott Föredrogs och hänvisades Propositioner 1994/95:147 till socialförsäkringsutskottet 1994/95:149 till socialutskottet 1994/95:152 till näringsutskottet Motion |
|
58 |
1994/95:So24 till socialutskottet |
24 § Förnyad bordläggning
Prot. 1994/95:68
7 mars
Föredrogs men bordlädes åter
Konstitutionsutskottets betänkanden 1994/95:KU27, KU29, KU34 och
KU35
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU10
Justitieutskottets betänkanden 1994/95:JuU9 och JuUlO
Lagutskottets betänkanden 1994/95 :LU 17 och LU18
Försvarsutskottets betänkande 1994/95:FöU6
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfUl 1
Socialutskottets betänkande 1994/95:SoU12
Kulturutskottets betänkanden 1994/95 :KrU9-KrU 13 och KrU20
Trafikutskottets betänkanden 1994/95 :TU 10 och TUI 1
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU12
Näringsutskottets betänkanden 1994/95:NU 14-NU16
Arbetsmarknadsutskottets betänkanden 1994/95:AU6, AU7, AU 10,
AU 14 och AU20
Bostadsutskottets betänkanden 1994/95:BoU10-BoU12
25 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Förslag
1994/95 :RR 10 Riksdagens revisorers förslag angående kontroll av
socialförsäkringen
Motioner
med anledning av prop. 1994/95:146 Ändringar i lagen (1994:1704)
om lageravgift på socker och ris
1994/95:Jol7 av Göte Jonsson m.fl. (m)
1994/95:Jo 18 av Lennart Brunander m.fl. (c)
1994/95:Jol9 av Dan Ericsson (kds)
1994/95 :Jo20 av Gudrun Lindvall (mp)
26 § Anmälan om fråga
Anmäldes att följande fråga framställts
den 7 mars
1994/95:343 av Gullan Lindblad (m) till socialministern om Socialsty-
relsens tillsynsverksamhet
Frågan redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll
tisdagen den 14 mars.
59
Prot. 1994/95:68
7 mars
27 § Kammaren åtskildes kl. 18.34.
Förhandlingarna leddes
av talmannen från sammanträdets början t.o.m ajourneringen kl. 16.27
och
av tredje vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
LENA JÖNSSON
/Barbro Nordström
60
Innehållsförteckning
Prot. 1994/95:68
7 mars
1 § Meddelande om svar på interpellationer...................................1
2 § Svar på fråga 1994/95:288 om Tullen i Östersund...................1
Anf. 1 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)........................1
Anf. 2 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c)..............................2
Anf. 3 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).......................2
Anf. 4 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c)...............................3
Anf. 5 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).......................3
Anf. 6 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c)...............................3
Anf. 7 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).......................4
Anf. 8 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c)...............................4
3 § Svar på fråga 1994/95:294 om Luleå-Kallax flygplats.............4
Anf. 9 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).......................4
Anf. 10 PETER ERIKSSON (mp)..........................................5
Anf. 11 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).....................6
Anf. 12 PETER ERIKSSON (mp)..........................................6
Anf. 13 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).....................6
Anf. 14 PETER ERIKSSON (mp)..........................................6
4 § Svar på fråga 1994/95:303 om räntemarginalerna...................7
Anf. 15 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).....................7
Anf. 16 MARGIT GENNSER (m)..........................................7
Anf. 17 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).....................8
Anf. 18 MARGIT GENNSER (m)..........................................9
Anf. 19 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).....................9
Anf. 20 MARGIT GENNSER (m)..........................................9
Anf. 21 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................10
Anf. 22 MARGIT GENNSER (m)........................................10
Anf. 23 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................10
5 § Svar på fråga 1994/95:325 om kärnkraftverket
Mochovce i Slovakien................................................................11
Anf. 24 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................11
Anf. 25 DAN ERICSSON (kds)............................................11
Anf. 26 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................12
Anf. 27 DAN ERICSSON (kds)............................................12
6 § Svar på fråga 1994/95:327 om momsen på vissa tjänster.......12
Anf. 28 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................12
Anf. 29 BO LUNDGREN (m)...............................................13
Anf. 30 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................14
Anf. 31 BO LUNDGREN (m)...............................................14
Anf. 32 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................14
Anf. 33 BO LUNDGREN (m)...............................................15
Anf. 34 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................15
61
Prot. 1994/95:68 Anf. 35 BO LUNDGREN (m)..............................................15
7 mars Anf. 36 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................16
62
7 § Svar på fråga 1994/95:328 om beskattningen av teleope-
ratörer inom EU........................................................................16
Anf. 37 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................16
Anf. 38 BO LUNDGREN (m).............................................16
8 § Svar på fråga 1994/95:329 om skatteprocessen och
rättssäkerheten..........................................................................17
Anf. 39 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................17
Anf. 40 BO LUNDGREN (m)..............................................18
Anf. 41 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................18
Anf. 42 BO LUNDGREN (m)..............................................19
Anf. 43 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................19
Anf. 44 BO LUNDGREN (m)..............................................19
Anf. 45 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................20
Anf. 46 BO LUNDGREN (m)..............................................20
Anf. 47 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................20
9 § Svar på fråga 1994/95:291 om avvisning till det forna
Jugoslavien.................................................................................21
Anf. 48 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............21
Anf. 49 GULLAN LINDBLAD (m).....................................22
Anf. 50 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............22
Anf. 51 GULLAN LINDBLAD (m).....................................23
Anf. 52 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............23
Anf. 53 GULLAN LINDBLAD (m).....................................23
10 § Svar på fråga 1994/95:311 om besparingar inom po-
lisväsendet..................................................................................24
Anf. 54 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............24
Anf. 55 SYLVIA LINDGREN (s)........................................25
Anf. 56 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............26
Anf. 57 SYLVIA LINDGREN (s)........................................26
Anf. 58 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............27
Anf. 59 SYLVIA LINDGREN (s)........................................27
11 § Svar på fråga 1994/95:342 om danska krav på ersätt-
ning vid kärnkraftsolycka.........................................................27
Anf. 60 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............27
Anf. 61 YVONNE RUWAIDA (mp)....................................28
Anf. 62 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............28
Anf. 63 YVONNE RUWAIDA (mp)....................................29
Anf. 64 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............29
12 § Svar på frågorna 1994/95:307, 312 och 314 om odling-
en av bruna bönor.....................................................................29
Anf. 65 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 29
Anf. 66 INGVAR ERIKSSON (m).......................................30
Anf. 67 SIVERT CARLSSON (c).........................................30
Anf. 68 AGNETA RINGMAN (s)........................................31
Anf. 69 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .31
Anf. 70 INGVAR ERIKSSON (m).......................................32
Anf. 71 SIVERT CARLSSON (c).........................................32
Anf. 72 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .32
Anf. 73 INGVAR ERIKSSON (m).......................................33
Anf. 74 SIVERT CARLSSON (c).........................................33
Anf. 75 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .33
Anf. 76 INGVAR ERIKSSON (m).......................................33
Anf. 77 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .34
13 § Svar på fråga 1994/95:320 om livsmedelsproduktionen
i Norrland...................................................................................34
Anf. 78 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) ..34
Anf. 79 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................34
Anf. 80 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .35
Anf. 81 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................35
Anf. 82 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .35
Anf. 83 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................36
Anf. 84 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .36
Anf. 85 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................36
Anf. 86 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .37
14 § Svar på fråga 1994/95:321 om mjölkproduktionen i
Norrland.....................................................................................37
Anf. 87 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .37
Anf. 88 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................37
Anf. 89 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .38
Anf. 90 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................38
Anf. 91 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .38
Anf. 92 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................39
Anf. 93 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .39
15 § Svar på fråga 1994/95:292 om uppehållstillstånd för
anhöriga......................................................................................39
Anf. 94 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................39
Anf. 95 GULLAN LINDBLAD (m)......................................39
Anf. 96 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................40
Anf. 97 GULLAN LINDBLAD (m)......................................40
16 § Svar på fråga 1994/95:315 om arbetsrätten..........................41
Anf. 98 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................41
Anf. 99 PER BILL (m)..........................................................41
Anf. 100 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................41
Anf. 101 PER BILL (m)........................................................42
Anf. 102 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................42
Anf. 103 PER BILL (m)........................................................42
Anf. 104 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................42
Anf. 105 PER BILL (m)........................................................42
Prot. 1994/95:68
7 mars
63
Prot. 1994/95:68 17 § Svar på frågorna 1994/95:330 och 331 om asylärenden
7 mars rörande bosnien-kroater...........................................................43
64
Anf. 106 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................43
Anf. 107 TALMANNEN......................................................44
Anf. 108 BERNDT EKHOLM (s)........................................44
Anf. 109 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................45
Anf. 110 BERNDT EKHOLM (s)........................................45
Anf. 111 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................46
Anf. 112 BERNDT EKHOLM (s)........................................46
Anf. 113 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................46
Anf. 114 BERNDT EKHOLM (s)........................................47
Anf. 115 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................47
Ajournering......................................................................................47
Återupptagna förhandlingar...........................................................48
18 § Svar på fråga 1994/95:313 om moms på ridsport................48
Anf. 116 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)................48
Anf. 117 INGER SEGELSTRÖM (s)...................................48
Anf. 118 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)................49
Anf. 119 INGER SEGELSTRÖM (s)...................................49
Anf. 120 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)................49
19 § Svar på fråga 1994/95:287 om barnomsorgslagen...............50
Anf. 121 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................50
Anf. 122 BARBRO WESTERHOLM (fp)...........................51
Anf. 123 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................51
Anf. 124 BARBRO WESTERHOLM (fp)...........................52
Anf. 125 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................52
20 § Svar på fråga 1994/95:310 om föräldraförsäkringen
och s.k. gränspendlare..............................................................52
Anf. 126 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................52
Anf. 127 KJELL ERICSSON (c)..........................................53
Anf. 128 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................53
21 § Svar på fråga 1994/95:293 om solvärmeanläggningar.........54
Anf. 129 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s).................54
Anf. 130 OWE HELLBERG (v)...........................................54
Anf. 131 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)................55
Anf. 132 OWE HELLBERG (v)...........................................55
Anf. 133 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)................55
22 § Svar på fråga 1994/95:298 om skatt på kärnkraft...............56
Anf. 134 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s).................56
Anf. 135 EVA GOÉS (mp)...................................................56
Anf. 136 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s).................57
Anf. 137 EVA GOÉS (mp)...................................................57
Anf. 138 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)..................57
Anf. 139 EVA GOÉS (mp)...................................................58
Anf. 140 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)..................58
Anf. 141 EVA GOÉS (mp)...................................................58
23 § Hänvisning av ärenden till utskott.........................................58
24 § Förnyad bordläggning.............................................................59
25 § Bordläggning............................................................................59
26 § Anmälan om fråga...................................................................59
1994/95:343 av Gullan Lindblad (m) till socialministern
om Socialstyrelsens tillsynsverksamhet...................................59
27 § Kammaren åtskildes kl. 18.34....................................................60
Prot. 1994/95:68
7 mars
65
gotab 48584, Stockholm 1995