Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:60 Tisdagen den 14 februari
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:60
Riksdagens protokoll
1994/95:60
Tisdagen den 14 februari
Kl. 14.00-16.16
Protokoll
1994/95:60
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollen för den 7 och 8 februari.
2 § Anmälan om kompletteringsval till krigsdelegationen
Förste vice talmannen meddelade att Folkpartiet liberalernas riks-
dagsgrupp på grund av uppkommen vakans anmält Eva Eriksson som
ledamot i krigsdelegationen efter Bengt Westerberg.
Förste vice talmannen förklarade vald till
ledamot i krigsdelegationen
Eva Eriksson (fp)
3 § Meddelande om svar på interpellation
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:
Interpellation 1994/95:51
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:51 av Sven Bergström (c), ut-
byggnad av E 4 och Ostkustbanan, får jag meddela att jag inte kan
besvara denna inom föreskrivna fyra veckor. Skälet härtill är att en
debattdag som passar både interpellanten och mig inte stått att finna
under denna tidsperiod.
Jag kommer att besvara interpellationen den 23 februari.
Stockholm den 9 februari 1995
Ines Uusmann
I Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 60
|
Prot. 1994/95:60 14 februari |
4 § Svar på fråga 1994/95:248 om rättshjälpslagen och biträdesby- |
|
Svar på frågor |
Anf. 1 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) Herr talman! Sigrid Bolkéus har frågat mig om Rättshjälpsutred- Rättshjälpsutredningen har i uppdrag att bl.a. se över reglerna om De exempel som Sigrid Bolkéus nämner i sin fråga rör, som jag Jag vill poängtera att en misstänkt endast har rätt att byta offentlig Jag tycker att det finns skäl att undersöka inte bara hur reglerna om Jag kommer att ta ställning till vad som skall göras i belysning av |
2
försvarare och försvararbyten inte kan eller bör ta sikte på vissa, högst
exceptionella, fall.
Anf. 2 SIGRID BOLKÉUS (s)
Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret, av vilket det
framgår att frågan om byten av biträden ligger inom utredningens upp-
drag. Utredningen har ju väldigt vida direktiv. Den skall bl.a. se över
hur varje rättshjälpskrona används på bästa sätt.
Även om inte Rättshjälpsutredningen i första hand skall titta på bi-
trädesbyten, är det viktigt att man gör just detta, eftersom den frågan
debatteras så livligt i medierna.
Jag tog upp två exceptionella brottmålsfall i min fråga. Det gäller
först lasermannen, som har avverkat en rad erkänt skickliga advokater.
Detta med byten skall ju tillämpas väldigt restriktivt, främst av kost-
nadsskäl.
Jag är ledamot av Rättshjälpsnämnden. Vi tillämpar rättshjälpslagen
mycket restriktivt när det gäller biträdesbyten. De som beslutar inom
domstolar har säkert samma uppfattning. Men Rättshjälpsutredningen
skulle kunna ge svar på om så är fallet. Om byten beviljas generösare
än vad man har tänkt sig, får man väl undersöka om det går att få till
stånd en åtstramning utan att rättssäkerheten försämras.
När det sedan gäller det andra fallet tycker jag att det är synnerligen
märkligt att ett vänskapsförhållande skall vara skäl för att klienten skall
få byta försvarare. Nu vet jag inte om han beviljas byte, men Rätts-
hjälpsutredningen borde se över vad som skall utgöra skäl för byte och
vad advokater skall få betalt för. Visst skall en advokat kunna bytas ut
om han inte är objektiv, men då skall han inte ha 935 kr inklusive
moms i timmen i betalning för att bygga upp en vänskap som den åta-
lade ser som ett hinder och som en belastning i den rättsliga angelägen-
heten.
Jag är nöjd med svaret. Jag ser ju att det arbetas med frågan, vilket
jag tror är helt nödvändigt just med tanke på tilliten till vårt rättsväsen-
de.
Jag har inga ytterligare frågor.
Överläggningen var härmed avslutad.
5 § Svar på fråga 1994/95:278 om bristen på kriminalvårdsplatser
m.m.
Anf. 3 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Birgit Henriksson har, mot bakgrund av besparings-
kraven på kriminalvårdens område, frågat mig vilka åtgärder jag avser
att vidta för att eliminera överbeläggning vid häkten och anstalter och
för att undvika stora kostnadsökningar inom andra myndigheter.
Mot bakgrund av det mycket allvarliga läget i samhällsekonomin
har regeringen i 1995 års budgetproposition föreslagit stora besparingar
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
i den statliga verksamheten. Kraven på besparingar omfattar givetvis
även kriminalvården.
Jag vet att det inom Kriminalvårdsstyrelsen nu pågår ett omfattande
planeringsarbete som syftar till att anpassa verksamheten till föreslagna
och tidigare beslutade besparingskrav. En målsättning i detta arbete
skall naturligtvis vara att försöka få till stånd en så effektiv kriminal-
vård som möjligt. Detta kan t.ex. innebära en utbyggnad av platser med
lägre dygnskostnad samtidigt som dyrare platser läggs ned.
Jag vill här också nämna att utbyggnaden för att anpassa antalet
platser vid häkten och anstalter till en förväntad ökning av behoven
fortsätter. Under det senaste halvåret har beläggningen vid häktena
minskat och uppgår för närvarande till i genomsnitt ca 85 %.
Det är regeringen som beslutar om inrättande respektive nedlägg-
ning av anstalter och häkten. Några förslag i detta avseende med an-
ledning av de föreslagna besparingskraven har ännu inte lämnats av
Kriminalvårdsstyrelsen. Jag vill dock understryka att eventuella förslag
kommer att bedömas av regeringen i ett helhetsperspektiv tillsammans
med andra förändringar inom kriminalvården. I denna bedömning
kommer regeringen att fästa stor vikt vid Kriminalvårdsstyrelsens upp-
fattning om hur en effektiv kriminalvård kan bedrivas. Även eventuella
effekter inom andra myndighetsområden kommer att vägas in.
Anf. 4 BIRGIT HENRIKSSON (m)
Herr talman! Jag vill först tacka justitieminister Freivalds för svaret.
Jag är naturligtvis mycket medveten om att stora besparingar görs och
måste göras. Men vi inom Moderata samlingspartiet har sagt att just
kriminalvårdens och polisens område är av mycket stor vikt för samhäl-
let. De hör till de delar som statsmakterna i första hand skall syssla
med. Vi har företagit ganska långtgående omprioriteringar för att kunna
bibehålla den standard som vi anser behövs.
Jag är naturligtvis på det klara med att man kan göra förändringar
med billigare platser osv. Men jag är rädd för att kostnaderna ändå inte
kommer att minska.
Jag kan ta häktet i Luleå som exempel. Det är ett av de säkraste
häktena i Sverige. Det har utnyttjas även för säkerhetsriskhäktade från
andra delar av Sverige. Häktet har ganska nyligen restaurerats. Man vill
i dag göra en förflyttning till kriminalvårdsanstalten. Vad det för med
sig i form av högre kostnader för andra myndigheter är något som man
i det snäva besparingsutrymmet inte har tagit med i beräkningen. Det
medför t.ex. att ett stort antal transporter tillkommer. En stor personal
skulle behövas för att transportera gripna och häktade till rättegångar,
till förhör hos polisen och till tingsrätts- och hovrättsförhandlingar.
Dessutom ställer man från Byggnadsstyrelsen mycket, mycket långtgå-
ende krav på säkerhet inom byggnader. Det skulle bli mycket höga
kostnader.
Jag ifrågasätter om detta är besparingar eller indragningar. Jag
skulle gärna vilja höra hur justitieministern har tänkt handskas med
dessa frågor.
Anf. 5 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Som jag sade i mitt svar bereds frågan inom Kriminal-
vårdsstyrelsen. Det föreligger ännu inget svar från Kriminalvårdsstyrel-
sen om vilka anstalter respektive häkten man föreslår skall läggas ner.
Det finns inte heller något förslag om vilka anstalter och vilka häkten
som skall komma till. När ett fullständigt förslag föreligger från Krimi-
nalvårdsstyrelsen kommer regeringen att ta ställning till det.
Vi kommer naturligtvis att tillmäta de bedömningar Kriminalvårds-
styrelsen har gjort mycket stor betydelse. Därtill kommer naturligtvis
att regeringen också har att ta ställning till vilka effekter en nedlägg-
ning har på andra myndigheter och vilka kostnader det för med sig. Det
måste givetvis göras en totalbedömning. I viss utsträckning ingår det
säkert i underlaget från Kriminalvårdsstyrelsen, men dessutom har
regeringen givetvis att ta ställning till helheten.
Anf. 6 BIRGIT HENRIKSSON (m)
Herr talman! Jag tackar särskilt för det senaste beskedet. Jag är
bränd efter många andra sådana här utredningar som man har genom-
fört snabbt för att på kort sikt spara pengar. Det har sedan visat sig att
omflyttningarna har blivit dyrare än vad man hade tänkt. Det har
kommit till många saker. Man har inte sett helheten, eftersom man har
haft för bråttom.
Jag tar justitieministerns svar som intäkt för att man noggrant kom-
mer att se över även de långsiktiga effekterna och även de effekter som
de här indragningarna och omläggningarna kan få på andra myndighe-
ters kostnader samt att man skall se till helheten.
Överläggningen var härmed avslutad.
6 § Svar på fråga 1994/95:283 om EU och patent på bioteknikom-
rådet
Anf. 7 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Lennart Daléus har frågat mig vilka åtgärder regering-
en avser att vidta för att tillse att EG:s direktiv om det rättsliga skyddet
för biotekniska uppfinningar förhindrar patentering av djur eller männi-
skor eller delar därav.
Låt mig först säga följande. Utgångspunkten i patenträtten är att
skillnad inte skall göras mellan olika teknologier, och patent har bevil-
jats för åtskilliga biotekniska uppfinningar. Gällande svensk rätt inne-
håller inte något förbud mot patentering av uppfinningar som tagits
fram med hjälp av mänskligt material. Djurraser kan enligt ett uttryck-
ligt undantag i patentlagen inte patenteras. Men Europeiska patentver-
ket har beviljat patent för genetiskt modifierade djur. Verkets beslut är
gällande också i Sverige.
Den etiska gränsdragningen i lagstiftningen har hittills endast gjorts
genom ett generellt förbud mot patent på uppfinningar vars utnyttjande
skulle strida mot goda seder eller allmän ordning.
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
Som svar på Lennart Daléus fråga vill jag först och främst säga att
det går inte - och kommer inte att gå - att få patent på människor, djur
eller kroppsdelar. Den som påträffar någon tidigare okänd substans
eller gen i människors eller djurs kroppar gör därmed inte någon upp-
finning utan en upptäckt. Redan på grund av detta är det uteslutet att få
patent på sådant material, eftersom patent förutsätter en uppfinning.
I den föreslagna texten till EG-direktiv upprepas den övergripande
etiska principen om att uppfinningar inte kan patenteras om använd-
ningen av dem står i strid med allmän moral. Men principen fylls också
ut med mer preciserade bestämmelser. Bl.a. fastslås just att delar av
människokroppen - såsom gener, celler och proteiner - i sitt naturliga
tillstånd inte utgör patenterbara uppfinningar. Däremot kan patent be-
viljas på sådant material om det avlägsnats från kroppen och därefter
modifieras på ett sådant sätt att det inte längre kan härledas till någon
specifik individ. Användning av sådan teknik förekommer vid fram-
ställning av vissa läkemedel.
Beträffande genteknik på djur slås fast att det måste råda proportion
mellan mål och medel för att patent skall kunna komma i fråga. Om en
viss process tillfogar ett djur ett lidande som inte är rimligt med hänsyn
till den nytta som åstadkoms för människor eller djur, är metoden inte
patenterbar.
Det föreslagna direktivet innehåller alltså i sin slutliga utformning
en stark betoning av de etiska aspekterna. Sverige har också arbetat för
att lyfta fram dessa. Direktivet står nu i samklang med den svenska
patenträtten och öppnar inte några nya områden för patenterbarhet.
Tvärtom preciseras de etiska begränsningarna på ett sätt som möjligen
kan föranleda en skärpning av svensk lagstiftning.
Direktivets innehåll är alltså tillfredsställande ur svensk synvinkel.
Det finns därför inte någon anledning att försöka förhindra att det an-
tas.
Anf. 8 LENNART DALÉUS (c)
Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret.
Min utgångspunkt för den här frågan är förståelse för att patent inte
passar in på hantering av biologiskt material. Generellt är det inte rim-
ligt att kunna patentera någonting som kan reproducera sig självt. Det
är uppenbart tvivelaktigt. Patentering är mer till för t.ex. skruvar och
muttrar och inte för något så ”mjukt” som biologiskt material.
Därför har diskussionen om möjligheten att patentera mänskligt
material, djurmaterial och växtmaterial uppkommit. Man hade hoppats
att den här kritiska inställningen skulle ha vunnit genomslag ordentligt
när nu EU förändrar sin inställning och antar nya direktiv. Jag hade
hoppats att Sverige skulle ha intagit en attityd som innebär att man
skärper inte bara EU:s lagstiftning utan också den egna.
Jag tycker att det finns många oklarheter i justitieministerns svar.
Jag är inte säker på att de nu aktuella EU-direktiven räcker. Jag tror att
man måste börja med att ställa frågan vad som menas med kroppsdel
som enligt justitieministern inte kan patenteras. Litet längre fram i
svaret säger justitieministern att celler numera kan patenteras om de
avlägsnats ur kroppen.
Enligt min utgångspunkt är en människocell naturligtvis en del av
människan. Låt mig ställa en litet mera konkret fråga. Om man således
lyfter ut en könscell från en människa, gentekniskt förändrar cellen
utanför människokroppen och förvarar cellen utanför kroppen utan att
tala om vilken människa den kommer ifrån, skall en sådan modifierad
könscell kunna patenteras enligt det nu aktuella förslaget?
Anf. 9 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Det är inte en del av kroppen eller det biologiska ma-
terialet som sådant som egentligen är föremål för patentering. Det är
tekniken som har använts vid modifieringen. Så till vida är det en fort-
sättning på all annan teknik som man har kunnat patentera tidigare.
Den skillnad som föreligger här och som är så känslig för många är
att tekniken kan användas på biologiskt material. Det är fortfarande
tekniken, uppfinningen, bakom en ny metod som patenteras.
Anf. 10 LENNART DALÉUS (c)
Herr talman! Jag trodde att det var på det sättet, men så sade inte
justitieministern i sitt svar. Hon sade mycket tydligt tvärtom, nämligen
att patent däremot kan beviljas på sådant material. Det måste vara svårt
att översätta begreppet material med teknik.
Justitieministern säger alltså att patent kan beviljas på ett sådant
material om det - det är uppenbarligen inte tal om teknik - avlägsnats
från kroppen och därefter modifierats på ett sådant sätt att det inte
längre kan härledas till någon specifik individ. Ett sådant material
måste rimligen vara exempelvis en könscell, som kan lyftas ut från en
individ och förändras.
Vad jag är ute efter är naturligtvis, att om det råder oklarhet eller
om det aktuella EU-direktivet inte är tillräckligt tydligt borde Sverige
göra något åt det. Men det kan naturligtvis vara så att jag missuppfattar
begreppet material när justitieministern mycket tydligt säger att patent
beviljas på sådant material.
Anf. 11 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Patent beviljas på sådant material som har förändrats
genom en teknik bakom vilken det finns en uppfinning.
Daléus tycker att Sverige borde agera mot direktivet. Varför har
inte Sverige gjort det under den tid som arbetet med det här direktivet
har pågått? Åtminstone under senare halvan av 1994 hade Sverige en
observatörsroll, men även innan dess deltog Sverige i detta arbete.
Sverige fick genom EG:s och EFTA:s samrådsgrupp för immateri-
alrättsliga frågor möjlighet att framföra sina synpunkter. Statsrådet
Reidunn Laurén menade att Sverige i EG/EFTA-gruppen skulle fram-
hålla betydelsen av etiska aspekter och att förslagen i övrigt var god-
tagbara för Sverige, eftersom de i princip stämmer överens med svensk
patentlagstiftning.
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
Den här ståndpunkten bereddes på tjänstemannanivå med represen-
tanter för andra departement, bl.a. Miljödepartementet, i vilket Lennart
Daléus då var verksam, utan att någon erinran framfördes.
Anf. 12 LENNART DALÉUS (c)
Herr talman! Det intressanta kan knappast vara att återigen fråga
varför saker har eller inte har hänt under den gångna regeringsperioden.
Det intressanta måste ändå vara att reda ut hur Sverige nu agerar i EU-
sammanhang.
Jag tillhör den grupp människor som tyckte att det var angeläget
med ett EU-medlemskap, inte minst mot den bakgrunden att Sverige
som medlem med kraft skulle kunna driva svenska ståndpunkter. Jag
tror att det finns mycket att hämta i detta EU-direktiv, men jag menar
att det finns oklarheter som borde vara utredda. Det tycker jag också
uppenbart har framgått av justitieministerns svar. Man måste tydliggö-
ra, och man måste driva frågorna med en sådan attityd också i EU att vi
successivt kan förändra patentfrågorna i relation till biotekniska upp-
finningar, så att det i framtiden inte blir möjligt att patentera det som vi
litet fritt kan kalla liv.
Anf. 13 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Daléus frågar vad Sverige skall göra nu när Sverige är
medlem i EU. Mitt svar är, som jag tidigare angav, att direktivets inne-
håll är tillfredsställande ur svensk synvinkel. Det överensstämmer med
svensk patentlagstiftning. Eventuellt innebär det att vi får skärpa den.
Det innebär att de etiska aspekterna lyfts fram mycket noggrant. Därför
finns det ingen anledning att försöka förhindra att direktivet antas. Det
är mitt svar.
Anf. 14 LENNART DALÉUS (c)
Herr talman! Jag förstår svaret men menar att även den svenska pa-
tentlagstiftningen i det här hänseendet har avsevärda brister. Det är
fortfarande möjligt att saker kan slinka igenom.
Låt mig erinra om möjligheten att i utländska patentsammanhang
patentera den s.k. onkomusen, vilket gör att musen är patenterad också
i Sverige! Man kan ta andra exempel som visar att det finns luckor i
den svenska lagstiftningen. Därför, herr talman, vore det angeläget att
vi i Sverige - men också numera i EU - tydligt drev sådana krav som
jag tror att de allra flesta av oss uppfattar som etiskt riktiga principer.
Det är litet defensivt att säga att nu gällande svensk lagstiftning är si
eller så. Vi borde ha vår utgångspunkt i möjligheterna att agera i Euro-
pa. Använd EU-direktivet som en hävstång för att förändra vår lag-
stiftning och andra länders lagstiftning på det här området!
Anf. 15 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Det är exakt det vi har gjort, Lennart Daléus. Det är
svårt att föra en diskussion som skall föreställa konkret när Daléus inte
talar om annat än avsevärda brister och luckor i svensk lagstiftning.
Vilka är bristerna och luckorna?
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:60
14 februari
7 § Svar på fråga 1994/95:285 om åtgärder mot försäkringsbe-
drägerier
Anf. 16 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Birgit Henriksson har frågat mig vilka åtgärder jag
kan tänka mig för att hindra försäkringsbedrägerier. Såsom bakgrund
till sin fråga har Birgit Henriksson bl.a. uppgett att man misstänker att
några sätter i system att utverka stora skadeersättningar från olika för-
säkringsbolag, uppskattningsvis 3 miljarder per år, samt att man från
försäkringsbolagshåll har krävt att få tillgång till gemensamma register
för att förhindra sådana bedrägerier.
Försäkringsbedrägerier är en form av ekonomisk brottslighet som
drabbar försäkringstagarkollektivet på ett oacceptabelt sätt. Kostnader-
na får bäras av samtliga försäkringstagare i form av högre premier.
Bedrägerierna framtvingar också omständligare skaderegleringsrutiner,
till nackdel för dem som har berättigade ersättningskrav.
Som jag tidigare redogjort för här i kammaren utgör kampen mot
den ekonomiska brottsligheten ett prioriterat område. Regeringen
kommer senare i vår att lägga fram en samlad strategi för samhällets
åtgärder mot sådan brottslighet. Det kommer bl.a. att handla om att
effektivisera samarbetet mellan olika myndigheter samt att utveckla
myndigheternas kompetens.
I första hand måste emellertid försäkringsbedrägerierna bekämpas
av försäkringsbolagen själva. Birgit Henriksson har i sin fråga också
nämnt att försäkringsbolagen i samarbete med polisen lyckats ned-
bringa kostnaderna för skadeersättningar högst betydligt. Detta har
skett genom att man har infört nya anmälningsrutiner vid bilbrott, inne-
bärande att den som yrkar ersättning exempelvis för stöld ur en bil
måste låta besiktiga fordonet vid en särskild besiktningsstation innan
anmälan upprättas och skadan kan regleras.
Det är bl.a. genom sådana förbättrade kontrollmetoder som det är
möjligt att upptäcka och därmed hindra försök till försäkringsbedräge-
rier. Utvecklingen på detta område måste gå vidare. Jag är övertygad
om att försäkringsbolagen själva har ett starkt intresse härav och att de
inte kommer att tveka att utnyttja de möjligheter som finns att förbättra
skyddet av sina medel.
Frågan om inrättandet av ett gemensamt register över försäkringsta-
garna bör i första hand prövas av Datainspektionen. Jag kan därför inte
som enskilt statsråd uttala mig om vilka möjligheter som bör finnas på
det området. Regeringen har inte i sak behövt ta ställning till någon
ansökan om ett sådant register som Birgit Henriksson tar upp i sin
fråga.
Jag är emellertid öppen för att diskutera varje annat förslag till åt-
gärd som kan komma att framföras från försäkringsbolagen när det
gäller att förebygga försäkringsbedrägerier. Regeringen är fast besluten
Svar på frågor
1* Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 60
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
att effektivisera kampen mot den ekonomiska brottsligheten, av vilken
försäkringsbedrägerierna utgör en del.
Anf. 17 BIRGIT HENRIKSSON (m)
Herr talman! Jag vill tacka justitieministern för svaret, som jag
tycker är hoppfullt.
Försäkringsbolagen kan inte själva ta kontakt. Man har kunnat göra
det när det gäller polisen, eftersom det har varit fråga om direkta ska-
dor och skadeverkningar. Man har t.ex. upprättat fyra stationer i Stock-
holmsområdet. Det har gett en effekt. Man räknar med ungefär 3 miljo-
ner per vecka i sparade kostnader.
Det här gäller inte riktigt detsamma. Försäkringsföretagen kan ju
inte i första hand arbeta tillsammans med någon annan myndighet. Man
har alltså börjat diskutera och har skickat ut trevare om att man exem-
pelvis skall få samköra register för att se om samma försäkringstagare
hela tiden flyttar försäkringar och får ut ersättning från olika bolag.
Jag vet att det är Datainspektionen som har hand om detta. Jag vet
också att regeringen i våras t.ex. fattade ett beslut som alla i riksdagen
var eniga om, nämligen att man skulle samköra olika register för att se
hur omfattande fusket var när det gällde ersättningar osv. Man samkör-
de register i en vecka. Man aviserade långt i förväg. Försäkringsbola-
gen har funderat på att genomföra någonting i den stilen. Därför undrar
jag om justitieministern skulle kunna ställa sig positiv till detta. Man
räknar med att svinnet kan vara många miljarder varje år.
Anf. 18 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Fortfarande måste frågan om upprättande av register
eller samköming av sådana hanteras i den ordning som de lagar som vi
har föreskriver. Det är fullt möjligt för försäkringsbranschen att komma
med förslag till Datainspektionen och sedan få tillstånd att utföra olika
åtgärder som har med register att göra. Någon sådan framställning finns
inte. Det fanns en för drygt tio år sedan, men av olika skäl drogs den
tillbaka. Men jag antar att försäkringsbranschen mot bakgrund av den
utredning som bl.a. Leif G.W. Persson har gjort kommer att aktualisera
den här frågan igen och då utnyttja de möjligheter som lagstiftningen
ger.
Anf. 19 BIRGIT HENRIKSSON (m)
Herr talman! Jag tackar justitieministern. Jag är också mycket med-
veten om de problem som en samköming medför. Det kan anses som
integritetskränkande. Det har varit många diskussioner om man över
huvud taget skall kunna göra detta, men jag utgår från att man från
Justitiedepartementet kommer att bevaka denna fråga och se vad som
kan göras för att bringa ned kostnaderna, inte minst för alla försäkrings-
tagare, som ju i dag är de som får betala för dessa bedrägerier.
Överläggningen var härmed avslutad.
10
8 § Svar på frågorna 1994/95:267 och 268 om kostnaden för staten
på grund av Pakistans arméchefs besök, m.m.
Anf. 20 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)
Herr talman! Yvonne Ruwaida har frågat mig om jag har tagit reda
på dels vad som transporterades till Pakistan i samband med att de
pakistanska hästarna hämtades där, dels den totala kostnaden för staten
för den pakistanske arméchefens besök i Sverige.
Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.
Jag har från Försvarsmakten inhämtat upplysningar i de frågor
Yvonne Ruwaida har tagit upp.
Det förekommer att högre chefer inom Försvarsmakten genomför
besöksutbyten med sina motsvarigheter i andra stater. Den pakistanske
arméchefen besökte Sverige hösten 1994. Det var ett svarsbesök på ett
tidigare besök i Pakistan av den svenske arméchefen.
De tre hästarna var en gåva från den pakistanske arméchefen. Gå-
van aktualiserades först sedan dennes besök i Sverige hade avslutats.
Hästarna gavs till den svenske arméchefen Åke Sagrén men var enligt
uppgift från Försvarsmakten avsedda för Stiftelsen för den Beridna
Högvakten. Hästarna hämtades av Försvarsmakten med ett Hercules-
plan. Utresan från Sverige skedde den 16 december 1994. I planet
medfördes från företaget Hägglunds en motor till en bandvagn.
Sedan en av arméchefen Åke Sagrén tilltänkt karantänförvaring i
Estland inte kunnat komma till stånd, kom hästarna till Sverige på
kvällen den 19 december 1994. Med Jordbruksverkets tillstånd place-
rades hästarna tillfälligt på Kungsängens skjutfält. Efter beslut av Jord-
bruksverket avlivades hästarna den 27 december 1994.
Jag går härefter över till Yvonne Ruwaidas fråga om kostnaderna.
Den pakistanske arméchefen besökte Sverige under tiden den 28 au-
gusti - den 2 september 1994. Statens direkta kostnader för det besöket
uppgick till ungefär 60 000 kr.
Transportkostnaderna föranledda av mottagandet av hästarna upp-
går till sammanlagt 556 000 kr. Av dessa är 403 000 kr s.k. flyg-
tidskostnader, som ingår i transportflygförbandens budgeterade resur-
ser. Nämnas bör också att Försvarsmakten beräknar få ersättning från
industrin med 60 000 kr för transportåtaganden i samband med att
hästarna hämtades. Jag vet inte om dessa pengar ännu har betalats.
Här kan tilläggas att kostnaderna för att förstöra de avlivade hästar-
na lär uppgå till ca 18 000 kr.
Anf. 21 YVONNE RUWAIDA (mp)
Herr talman! Det är bra att vi får litet klarhet i den här röriga histo-
rien.
Jag tycker att Åke Sagréns agerande är litet märkligt. Han uttalade i
Expressen att det skulle ske en materielleverans i Herculesplanen. Se-
dan följdes det uttalandet av en kompakt tystnad.
Jag frågar ministern: Är det inte egendomligt att vi som tack för en
gåva, dvs. hästarna, levererar krigsmateriel med hjälp av det svenska
flygvapnet? Skattebetalarna får stå för huvudkostnaderna. Det här har
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
11
|
Prot. 1994/95:60 14 februari |
kostat över en halv miljon. Även om det sägs att man har budgeterat |
verkligen rätt använda pengar?
|
Svar på frågor |
Jag har ytterligare följdfrågor. Försvarsministern sade att man hade För några år sedan besökte pakistanska arméofficerare Sverige. Pakistan är ett land som kränker mänskliga rättigheter väldigt grovt. I dag har 20 personer dödats av den egna regeringen i Pakistan. Anf. 22 FÖRSTE VICE TALMANNEN Jag vill påpeka att frågan gäller transport av hästar och kostnaderna Anf. 23 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s) Herr talman! Låt mig få erinra om att motorn som transporterades Som svar på följdfrågorna har jag tre synpunkter. Vad som fram- Den andra synpunkten är att de svenska smittskyddsreglerna inte Den tredje synpunkten är att en flygning i utbildnings- och övnings- Anf. 24 YVONNE RUWAIDA (mp) Herr talman! Om jag förstår det hela rätt - det är litet svårt att tolka |
|
12 |
använt Herculesplanen och förmodligen inte heller tagit hit hästarna. |
Anf. 25 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)
Herr talman! Det är Överbefälhavarens och Försvarsmaktens sak att
pröva frågan om eventuella åtgärder med anledning av eventuella fel.
Det får jag enligt grundlagen inte uttala mig om.
Anf. 26 YVONNE RUWAIDA (mp)
Herr talman! Jag vill återgå till det här med motorn. Nu skulle det
ha varit fråga om icke-krigsmateriel. Jag tycker att det är intressant att
påpeka att Hägglunds måste ha varit intresserade av att sälja militära
bandvagnar. Pakistanska arméofficerare har varit här för att titta på
Hägglunds bandvagnar. Norrlands jägarbataljon skulle tillsammans
med pakistanska jägare visa hur man strider i fjällterräng. Är det så att
motorn inte har något samband med Hägglunds krigsmateriel?
Överläggningen var härmed avslutad.
9 § Svar på fråga 1994/95:280 om flygverksamheten på Malmens
flygplats
Anf. TI Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)
Herr talman! Jan Jennehag har - mot bakgrund av flygverksamhe-
tens miljöpåverkan vid Malmslätts flygplats i Linköping - frågat mig
vad jag tänker göra för att minska denna flygverksamhet.
Vid Malmslätts flygplats bedrivs flygverksamhet främst genom
Östgöta arméflygbataljon, målflygdivisionen och Försvarets materiel-
verks provverksamhet. Verksamheten avser flygning med bl.a. heli-
koptrar och J 32 Lansen samt provflygning med JAS 39 Gripen.
Ett nytt försvarsbeslut avses bli fattat hösten 1996. Frågor som rör
flygverksamheten på Malmslätts flygplats kan komma att innefattas i
detta försvarsbeslut. Jag har inte för avsikt att föreslå regeringen några
åtgärder som föregriper försvarsbeslutet.
Vissa frågor om verksamheten vid Malmslätts flygplats prövas nu
av regeringen i enlighet med miljöskyddslagstiftningen efter överkla-
gande av Koncessionsnämnden för miljöskydd. Det ärendet bereds
inom Miljödepartementet.
Anf. 28 JAN JENNEHAG (v)
Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret. Det var klart
och tydligt. Några planer på att minska verksamheten finns inte. Att
också försvarets miljöstörande verksamhet skall prövas enligt miljö-
skyddslagarna är jag medveten om. Det är alltså inte det saken gäller.
Jag anser att det vore klokt att redan nu minska verksamheten på
Malmen eftersom jag tror att försvarsbeslutet med nödvändighet kom-
mer att innebära en minskning. Om en åtgärd framstår som nödvändig
är det naturligtvis bra att vidta den så snart som möjligt, särskilt som
den skulle välkomnas av de människor som bor kring flygplatsen.
Jag tycker som sagt inte om försvarsministerns besked, men det är
ett klart besked.
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
13
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
14
Anf. 29 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)
Herr talman! Jag måste få tillägga en sak. Jan Jennehag är medlem
i Försvarsberedningen och har utsökt goda möjligheter att på många
sammanträden framöver framföra de synpunkter som han framfört här
inför kammaren.
Anf. 30 JAN JENNEHAG (v)
Herr talman! Jag försäkrar försvarsministern att jag kommer att gö-
ra det.
Överläggningen var härmed avslutad.
10 § Svar på fråga 1994/95:275 om lärare och informationstekno-
logi
Anf. 31 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Herr talman! Ulf Melin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att
vidta så att blivande lärare får en adekvat kunskap om informationstek-
nologins möjligheter i undervisningen.
Utbildningsområdet är onekligen ett av de viktigaste användnings-
områdena för informationstekniken. Den ger mycket stora möjligheter i
all sorts undervisning, både i skolan och i högskolan. För att det skall
vara möjligt att utnyttja den nya tekniken är det viktigt att alla lärare
ges den utbildning som krävs för att kunna använda den nya tekniken
på ett pedagogiskt lämpligt sätt i undervisningen.
Tillgången till datorer för de studerande i lärarutbildningen på lan-
dets universitet och högskolor är varierande. Det viktigaste är natur-
ligtvis egentligen inte att placera ut många datorer i skolorna, utan
självfallet att lära ut de möjligheter som den nya tekniken erbjuder. Jag
vill dock framhålla att det är högskolorna själva som ansvarar för ut-
bildningens innehåll, liksom för att utrustningen är tillfredsställande
och att pedagogiska hjälpmedel finns tillgängliga.
Jag vill också informera om att det bland uppgifterna för den infor-
mationsteknologikommission som regeringen tillsatt ingår att komma
med förslag till konkreta insatser för att kunskap om informationstekni-
ken och dess möjligheter skall kunna integreras i lärarutbildningen.
För egen del planerar jag att inom kort inbjuda ansvariga för lärar-
utbildningarna vid landets universitet och högskolor för att med dem
bl.a. diskutera informationsteknikens möjligheter i undervisningen.
Anf. 32 ULF MELIN (m)
Herr talman! Herr statsråd! Tack för svaret. Jag tycker att det i det
mesta är ett ganska positivt svar.
Låt mig ta fram ett par saker som jag tror är viktiga inför framtiden.
Den borgerliga regeringen gav Skolverket i uppdrag att implementera
mer datorer som ett pedagogiskt hjälpmedel i skolan.
Samtidigt är vi nu också med i ett nordiskt skoldatanät som har
byggts upp. Det är också viktigt i framtiden. Det sker ganska mycket
ute på skolorna nu. Det är nödvändigt. Vi måste flytta ut datorerna från
datasalarna och in i klassrummen.
Men i det perspektivet måste även lärarutbildningen och lärarhög-
skolorna vara i frontlinjen, och jag menar att de inte är det. De ligger
efter här. Det måste ju ändå finnas ett kommunicerande kärl mellan
skola och lärarutbildning.
Problemet är egentligen att de lärare som kommer ut från många lä-
rarhögskolor inte är med i utvecklingen. De ligger efter den process
som sker ute i skolan. Det är utomordentligt allvarligt. Skall vi kunna få
i gång en process där man hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter,
elever med handikapp osv. måste lärarna ha den tekniska kunskapen att
använda datorerna. Den får de inte på lärarhögskolorna.
Jag tycker att det är bra att utbildningsministern tänker ta upp en
dialog med representanter för lärarutbildningarna och lärarhögskolorna,
men jag tror att det är utomordentligt viktigt att man också har klart för
sig att vi inte kan vara nöjda med den tingens ordning som finns i dag
på många lärarhögskolor.
Anf. 33 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Herr talman! Jag håller helt och hållet med Ulf Melin om själva
problembeskrivningen. Jag delar uppfattningen att det är mycket viktigt
att lärarna har en god kunskap, och jag vill understryka att de inte bara
bör ha en teknisk kunskap utan också kunskap om hur man pedagogiskt
utnyttjar dessa nya hjälpmedel. De kan ge stora möjligheter, men det
finns också en hel del fallgropar. Det är viktigt.
Det är svårt att ha någon riktig uppfattning om vilken undervisning
lärarna får i det här avseendet på lärarhögskolorna i dag. Jag vill nog
hävda att den är ganska varierande. Det är också ett av skälen till att jag
anser att detta är en fråga som jag bör diskutera med samtliga ansvariga
för lärarhögskolorna. Sedan får vi se vilka eventuella åtgärder det kan
leda till.
Samtidigt innebär det system som vi har infört för universitet och
högskolor, inklusive lärarhögskolor, att det är högskolorna själva som
tar ansvaret för sin undervisning och ser till att den är av god kvalitet.
Jag utgår ifrån att man också kommer att följa den principen på lärar-
högskolorna. Vi skall självfallet ställa upp krav på det här området. Om
vi gör det på ett tillräckligt tydligt sätt är jag säker på att man kommer
att göra sitt yttersta för att tillgodose de kraven inom lärarutbildningen.
Anf. 34 ULF MELIN (m)
Herr talman! Jag är medveten om att lärarhögskolorna har en stor
frihet att utforma sin undervisning. Men utbildningsministern är ändå
ytterst ansvarig för att se till att vi har en bra utbildning för de blivande
lärarna.
I budgetpropositionen tar regeringen upp att det skall göras en över-
syn av lärarutbildningarna. Nu skall det tydligen bara ske inom depar-
tementet, vilket jag beklagar, men det är en annan sak. Där tar man upp
just lärarutbildningens förhållande till utvecklingen i skolan. Det är den
springande punkten. Lärarutbildningen borde ju faktiskt ligga i frontlin-
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
15
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
jen när det gäller att utveckla den pedagogiska mångfalden i skolan,
t.ex. att använda nya läromedel.
Men jag menar att den inte gör det. Det är kanske inte så konstigt
när många av dem som är verksamma inom lärarutbildningen kanske
har varit inom de väggarna i 20-25 år. Då har man fjärmat sig från
verkligheten, och det är mycket allvarligt.
Anf. 35 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Herr talman! Jag är övertygad om att alla de som arbetar på lärar-
högskolorna inte har fjärmat sig från verkligheten. Jag tror nog att de
har en ganska klar bild av vad skolan kräver.
Men jag vill gärna hålla med om att det är tänkbart att vi ligger efter
på det här området. Därför är det angeläget att lärarhögskolorna tar
initiativ. Det är också i det syftet som jag har tänkt ha den här diskus-
sionen. Jag vill bl.a. få en kartläggning av läget.
Jag vill också passa på att nämna för Ulf Melin, för att stilla hans
oro på den punkten, att den översyn av lärarutbildningen vi skall göra
inom departementet är avsedd som en sorts förstudie. Min tanke är att
den så småningom skall leda fram till en litet större utredning med en
bredare representation och inte enbart en departementsutredning.
Anf. 36 ULF MELIN (m)
Herr talman! Jag välkomnar det. Jag hoppas också att den här ut-
redningen kommer till stånd ganska snabbt.
Det är klart att alla inte har varit 20-25 år på en lärarhögskola. Det
är jag medveten om. Men väldigt många har varit det.
Jag hade hoppats, och hoppas fortfarande, att man litet närmare stu-
derar hur man skulle kunna få en växelverkan mellan skolorna och
lärarutbildningen. Som lärare på en skola skulle man kunna gå in i
lärarutbildningen och jobba några år, och tvärtom. Då får vi bort de
vattentäta skott som jag upplever finns mellan lärarutbildningarna och
skolorna. Dessutom får vi då en bättre mångfald och en bättre utveck-
ling när det gäller de rön som framkommer. Detta är ett par frågor som
jag tror är viktiga.
Det är bra att statsrådet tar tag i frågan, och jag önskar honom lycka
till.
Överläggningen var härmed avslutad.
11 § Svar på fråga 1994/95:279 om kommunernas satsning på
allergisanering
Anf. 37 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Herr talman! Eskil Erlandsson har frågat mig vilka garantier rege-
ringen har för att kommunerna kommer att ställa upp med medfmansi-
ering i de allergisaneringsprojekt som nu är aktuella efter överens-
kommelsen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
16
Avsikten är att utarbeta ett investeringsprogram som dels bidrar till
att förbättra miljön, dels skapar sysselsättning. En mycket viktig del i
programmet är att stimulera allergisanering. Programmet kommer att
presenteras senare i anslutning till kompletteringspropositionen i april.
Då kommer regeringen också att redovisa vilken medfinansiering som
kommer att erfordras.
Eskil Erlandsson tycks förutsätta att det är kommunerna som en-
samma skall svara för medfinansieringen. Detta är inte självklart, även
om jag vet att kommunerna känner ett stort ansvar för att deras lokaler
är tillgängliga även för alla de människor som lider av allergier och
överkänslighet. Jag tänker i synnerhet på barnen i skolor och på dag-
hem. Kommunerna har för övrigt tidigare visat stort intresse för ROT-
bidraget riktat till offentliga lokaler, där kommunerna fått stå för hu-
vuddelen av finansieringen.
Anf. 38 ESKIL ERLANDSSON (c)
Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret.
I utbyte mot ett löfte om bidrag till förbättringar av inomhusmiljön
har alltså Miljöpartiet stött ett regeringsförslag om anställningsstöd.
Med Miljöpartiets stöd har regeringen ryckt loss ungefär 2 miljarder
kronor till ett allergisaneringsprogram. Det är tänkt att förbättra inom-
husmiljön i offentliga lokaler, t.ex. skolor och daghem.
Pengarna skall fördelas i form av ett investeringsbidrag om högst 25
%; allt detta i enlighet med information som nått bl.a. mig. Förhopp-
ningen från regeringens sida tycks vara att detta skall ge 25 000 nya
jobb, främst inom byggbranschen. Men min fråga kvarstår: Hur många
jobb försvinner egentligen från kommunsektorn när minst 6 miljarder
kronor skall plockas fram från denna sektor - en sektor som både stats-
rådet och jag vet inte är finansiellt stark i dag?
Hur många jobb försvinner alltså från vården, omsorgerna och ut-
bildningarna, dvs. från de primära verksamheterna, när de här pengarna
skall plockas fram?
Anf. 39 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Hen talman! De 2 miljarder kronorna skall användas till bostäder
och offentliga lokaler. Det är alltså inte sagt att 2 miljarder kronor
oavkortat skall gå till kommunerna. Det är ett räknefel i Eskil Erlands-
sons redovisning.
En annan sak som jag tänkte informera Eskil Erlandsson om och
som jag ofta upplevde när jag som kommunalråd var ute och pratade på
möten gäller att man ofta blandade ihop utgifter med kostnader.
När man investerar t.ex. i en byggnad är det fråga om en utgift. Den
utgiften kan leda till lägre kostnader. För kommunen är det så, att om
man investerar i en förbättrad arbetsmiljö i skolan, i energihushållning
eller i åtgärder för ett bättre klimat som gör att det blir bättre arbetsin-
satser så minskar kostnaderna.
Kommunerna och de kommunalpolitiker som både Eskil Erlandsson
och jag känner är säkert så förnuftiga att de kan avväga om det är klokt
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
1** Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 60
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
att ta emot ett bidrag på 25 % om det gäller en investering som är till
nytta för kommunen.
Ofta leder de investeringar som kommunerna numera gör till sänkta
kostnader i driftsbudgeten och därmed till ökade möjligheter att upp-
rätthålla välfärden.
Anf. 40 ESKIL ERLANDSSON (c)
Herr talman! Den andra punkten som jag vill komma till är att det
föreslagna stödet är ofmansierat både vad gäller staten och vad gäller
kommunsektorn. Både den kommunala - det gäller då samfällt - och
den statliga kassakistan är som bekant tomma. Frågan kvarstår därför:
Var skall pengarna tas?
Det skulle vara intressant att få upplysningar om vilka som skulle
kunna tänkas vara sponsorer. Sponsorer är ju det ord som används.
Men i svaret från arbetsmarknadsministern görs en omskrivning.
Vilka kan alltså medfmansiärerna tänkas vara? Är det byggbran-
schen som skall ställa upp - en bransch som vi med skattemedel har fått
finansiera på andra sätt?
Anf. 41 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Herr talman! Jag tycker nog att vi har klarat ut den första frågan,
dvs. att investeringar inte automatiskt leder till ökade kostnader. Om
kommunerna är kloka, och speciellt om bidrag ges, leder en investering
i form av en utgift i stället till sänkta kostnader och därmed till större
möjligheter att driva välfärdspolitik.
Den andra frågan gäller medfinansieringen. Vad jag här vill under-
stryka är att de 2 miljarder kronorna inte enbart skall gå till kommuner-
na utan också till bostadsbolagen. Därmed är bostadsbolagen medfi-
nansiärer.
Så till den tredje frågan: Var skall de sammantaget 7 miljarder kro-
norna till stimulanser tas? Ja, de skall vi finansiera genom engångsin-
täkter i staten. Vi skall inte göra som den förra regeringen, dvs. låna till
arbetslöshetsunderstöd.
Anf. 42 ESKIL ERLANDSSON (c)
Herr talman! Avslutningsvis kan det konstateras att det hela fortfa-
rande är ofinansierat; detta oaktat om vi pratar om bostadsbolag som
råkar äga lokaler där det bedrivs offentlig verksamhet. De skall ju beta-
las i form av en sorts hyresintäkt från den kommun eller det landsting
som bedriver verksamhet i lokalerna.
Jag tror alltså inte att de många gånger samhällsägda bolagen har
några pengar undanstoppade, så att de kan sponsra verksamhet i den
omfattning som det föreslagna stödet i sin tur förutsätter.
Det finns alltså inget klart finansieringsförslag på någon sida när det
gäller finansieringsparter som är tänkta att ta i det här. Jag tycker nog
att man kan tala om ett slag i luften här. Det torde inte bli så mycket av
det som i och för sig var en god föresats, nämligen detta med att för-
bättra inomhusmiljön för framför allt våra barn.
18
Anf. 43 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Herr talman! Jag har lyssnat på Eskil Erlandsson, men jag har litet
svårt att få det här att matematiskt gå ihop.
Om ett bostadsbolag erbjuds ett 25-procentigt bidrag för investering
i en bättre miljö och bostadsbolaget gör bedömningen att bidraget skall
tas emot, är det klart att personerna i det bostadsbolaget har funderat
över hur de återstående 75 procenten skall finansieras. De gör inte en
sådan här investering om den inte är bra för bolaget och hyresgästerna.
Att ett bidrag skulle kunna vara en belastning för den kommun eller
det bostadsföretag som vill förbättra miljön har jag alltså litet svårt att
förstå. Det handlar här om den arbetsmarknadspolitik som har tilläm-
pats i årtionden och som i alla år har fungerat. Det har aldrig varit nå-
got problem att få företag att investera om de får statsbidrag i samband
med investeringen.
Anf. 44 ESKIL ERLANDSSON (c)
Herr talman! All byggproduktion förutsätter en långsiktig planering
och en god framförhållning. Kommuner, bostadsbolag osv. som jag
lärde känna bl.a. under min tid som kommunalman har haft en sådan.
De har beräknat sina hyresuttag och liknande utifrån att investeringar
görs i en viss tidsordning, inte utifrån vare sig bidrag eller andra gåvor
ovanifrån - även om sådana är bra, om de ligger inom den planering
som de företag liksom de kommuner och landsting har som vi här talar
om. Om inte, finns risken att man, som många andra i vårt samhälle har
gjort, hamnar i en skuldfälla om man lånar till de minst 75 procent som
förutsätts i det förslag som vi snart får se.
Anf. 45 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Herr talman! Jag hoppas att de flesta kommunalpolitiker och de
personer som sitter med i bostadsföretagens styrelser och som planerar
att göra en investering utnyttjar möjligheten att tidigarelägga sin inves-
tering om staten erbjuder en rabatt på 25 %. Jag hoppas alltså att de
flesta som har ansvar för pengar utnyttjar nämnda möjlighet och att det
inte är en vanlig företeelse att man - om man ändå skall göra en inves-
tering och kan tidigarelägga denna - tackar nej bara därför att pengarna
kommer genom en uppgörelse mellan Miljöpartiet och Socialdemokra-
terna, för det kan inte vara förnuftigt.
Överläggningen var härmed avslutad.
12 § Svar på fråga 1994/95:276 om principer vid tillsättning av
tjänst som domprost
Anf. 46 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)
Herr talman! Margitta Edgren har frågat mig efter vilka principer
regeringen hanterar tillsättning av en tjänst som domprost, t.ex. vilken
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
19
|
Prot. 1994/95:60 14 februari |
vikt regeringen lägger vid jämställdhet inom områden där bristen på |
Vid tillsättningen av en domprosttjänst skall regeringen enligt kyr-
|
Svar på frågor |
kolagen fästa avseende bara vid sakliga grunder såsom förtjänst och Strävan att främja jämställdhet mellan kvinnor och män är en om- Jämställdheten kan alltså bli den avgörande faktorn när regeringen Anf. 47 MARGITTA EDGREN (fp) Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag är glad över det I just det här fallet vet jag att jag självklart inte kan ställa frågor om I Uppsala stift finns det 268 präster, av vilka 81 är kvinnor. Antalet I Uppsala stifts egen jämställdhetsplan står det att stiftets rekryte- I 3 § står det: Vid tillsättning av prästtjänst skall vid likvärdiga eller Till den aktuella domprosttjänsten har två kvinnor sökt. Den ena Med detta vill jag bara ”sätta civilministern på spåret” med tanke på Anf. 48 Civilminister MARITA ULVSKOG (s) Herr talman! Som Margitta Edgren själv upptäckt finns det inga |
|
20 |
meningsskiljaktigheter oss emellan i den här frågan. Jag är också väl |
medveten om de otillfredsställande förhållandena över huvud taget när
det gäller kvinnliga prästers möjligheter att avancera inom Kyrkan.
Utan att diskutera ett enskilt ärende kan jag generellt säga att samt-
liga behöriga sökande till domprosttjänsten i Uppsala kommer att vara
med vid regeringens ställningstagande. Vi har ju flera gånger tidigare
vid prästtillsättningar tagit hänsyn till just jämställdhetsintresset.
Anf. 49 MARGITTA EDGREN (fp)
Herr talman! Jag förstår och inser det. Dessutom har JämO varit in-
kopplad på ett väldigt tidigt stadium.
Det gäller alltså att bryta trenden. Det är 35 år sedan kvinnor fick
bli präster. Men fortfarande finns det ett motstånd. Det gäller dock inte
i officiella beskrivningar eller texter. Jag har med mig här en mapp med
material bl.a. om kvinnopräster och kan inte låta bli att återge vad som
sägs i en artikel från 1984 av Annika Borg och Helene Egnell. De me-
nar att vi läsare inte riktigt förstår det här.
Det finns alltså kvinnliga präster som betraktas som pestsmittade.
Det står här att män inte tar dessa kvinnor i handen. Manliga präster
kan inte vara i samma rum som de och inte bära samma kåpa. Män
uppmanar konfirmander att inte gå och lyssna på de kvinnliga präster-
nas gudstjänster.
Man menar också att det förekommit att föräldrar som låtit döpa si-
na barn har fått klart för sig att barnen inte är riktigt döpta därför att en
kvinnlig präst döpt dem.
Det är sådana attityder som vi måste komma bort från. Därför tror
jag att även sådana här attityder på sikt försvinner, om regeringen och
riksdagen är tydliga och just när det gäller sådana här tjänster visar att
de menar vad de säger.
Anf. 50 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)
Herr talman! Så sent som i går var jag i Gävle och träffade där ett
antal kvinnliga präster. Vi diskuterade just deras arbetssituation och
vad de upplever i sina församlingar både från manliga prästkolleger
och från församlingarna och de kyrkligt aktiva.
Margitta Edgren återgav vad som sagts i en artikel från 1984. Men
på tio år - från 1984 till 1994 - tror jag att det hänt en hel del. Det
beror naturligtvis på att de kvinnliga prästerna har blivit fler. De utgör
ungefär 25 % av prästkåren. Om denna utveckling fortsätter krävs det
naturligtvis kvinnliga förebilder även på detta område.
Anf. 51 MARGITTA EDGREN (fp)
Herr talman! Jag sade fel. 1994 skrevs artikeln.
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
21
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
13 § Svar på fråga 1994/95:251 om importen av uran
Anf. 52 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Dan Ericsson har frågat mig vad som hänt när det
gäller undersökningen av svenska kärnkraftverks inköp av uran.
Frågan knyter an till frågedebatten i detta ämne här i kammaren den
6 december 1994. Jag nämnde då att Miljödepartementet undersökte
möjligheterna att ställa krav på de svenska kärnkraftverken när det
gäller inköp av uran.
Departementets undersökning har visat att det på sikt inte skullle
vara omöjligt att införa krav på företagen att i förväg förvissa sig om att
verksamheten hos en avsedd leverantör bl.a. uppfyller internationellt
accepterade riktlinjer beträffande strålskydd, arbetarskydd och miljö-
skydd. En förutsättning för detta är emellertid att sådana krav får en
bred internationell uppslutning och acceptans.
Jag vill samtidigt nämna att de svenska kärnkraftsföretagen har in-
formerat om att man gemensamt bestämt sig för att i nya upphandlings-
kontrakt införa krav på att internationella riktlinjer beträffande strål-
skydd och miljö uppfylls hos gruvföretag och leverantörer.
Sverige kommer att fortsätta att driva frågan om mer bindande
miljökrav i samband med uranbrytning bl.a. inom Internationella atom-
energiorganet, IAEA, och inom OECD:s kärnenergibyrå, NEA.
Anf. 53 DAN ERICSSON (kds)
Herr talman! Jag tackar miljöministern för svaret också denna gång
- det är ju andra gången som vi diskuterar det här ärendet. Senast vi
diskuterade detta väcktes vissa förhoppningar, för då sade ministern att
Miljödepartementet skulle undersöka möjligheterna att ställa krav på de
svenska kärnkraftverken när det gäller inköp av uran.
Jag tycker nog att dessa förhoppningar grusas något i dag. Minis-
tern säger i svaret här att departementets undersökning har visat att det
på sikt ”inte skulle vara omöjligt” att införa krav på företagen. Min
fråga blir då: Varför en så defensiv hållning?
Jag skall citera litet grand från den rapport som Greenpeace har
upprättat efter sitt besök i just Krasnokamensk. Det gäller förhållande-
na på den orten. Man skriver bl.a.:
”Vårt filmteam mötte ett samhälle präglat av förstörd hälsa och
miljö som en direkt följd av uranbrytningen. Vi fann bl.a. att cancerfre-
kvensen överskred normalfrekvensen i Ryssland med 200-300 procent
samt en mycket hög andel graviditetsstörningar i området nära uran-
gruvan i Krasnokamensk. I bostadshus uppmättes radonhalter som var
tio gånger högre än gränsvärdet i Ryssland och i Sverige.”
Men, Anna Lindh, är det inte så att reaktionen - om det här hade
varit en beskrivning av situationen i ett svenskt samhälle - hade varit
någonting kraftfullare än bara ett uttalande om att det ”inte skulle vara
omöjligt”?
Om ett sådant här fall hade inträffat i Sverige tror jag att ministern
hade slagit näven ordentligt i bordet och agerat för att ta fram en lag-
22
stiftning i stället för att bara hänvisa till vad bolagen nu säger att de vill
göra. De har ju hitintills inte handlat därefter.
Finns det inte anledning, Anna Lindh, att agera kraftfullare än vad
som anges i svaret?
Anf. 54 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Jag tror att Dan Ericsson och jag är fullständigt över-
ens om att det är fruktansvärda förhållanden som beskrivs och att de är
helt oacceptabla. Men vad jag skulle göra här var att tala om för Dan
Ericsson vilka möjligheter vi har att agera.
Det första som jag vill peka på och som jag tycker är viktigt är att
redan debatten om detta har gjort att kärnkraftföretagen nu garanterar
att de framdeles inte skall köpa, om sådana här förhållanden fortsätter
att gälla. Kärnkraftföretagen har alltså garanterat att de skall ställa krav
på internationella riktlinjer i framtiden. Därmed kan vi hoppas att åt-
minstone de svenska kärnkraftföretagen inte köper från den här sortens
gruvor i framtiden.
Men frågan är även vad vi kan göra för att också på sikt garantera
detta. Det visade sig vara litet mera komplicerat än vad jag hoppades
förra gången som jag lämnade svar på frågan. Anledningen är inte
bristande vilja utan vår anslutning till Euratom och WTO. På grund av
vår anslutning till dessa organisationer kan vi tyvärr inte ha en helt
självständig lagstiftning, utan den måste samordnas och sanktioneras
internationellt.
Dan Ericsson och jag kan däremot säkert vara överens om att vi in-
om våra respektive partier skall hjälpa till med att försöka få bort den
typ av regler som gör att sådana här frågor behandlas handelspolitiskt
inom EU och WTO. Jag tror att vi har ett gemensamt intresse av detta.
Sedan kan vi lagstifta nationellt om detta.
Anf. 55 DAN ERICSSON (kds)
Herr talman! Det är ju bra att Anna Lindh och jag är överens i sak
om att det är fråga om en otillständig verksamhet. Men det handlar
också om vilka åtgärder som man vidtar för att komma åt denna verk-
samhet. Som ministern sade har denna debatt kanske ändå lett till att
företagen nu säger, precis som ministern gör i svaret, att nya krav skall
införas i upphandlingskontrakten. Frågan är varför det har dröjt så lång
tid innan de faktiskt har tagit reda på vad som händer på de ställen där
man bryter uranet. Jag är rätt skeptisk till uppgifterna om vilka insatser
de är beredda att göra.
Vi vet att det här uranet används i våra egna kärnkraftverk, framför
allt i Barsebäck och i Oskarshamn, och att det inte handlar om några
små mängder. Ministern sade under den förra frågestunden att det rörde
sig om 600 ton per år från OSS-länderna. Frågan är om ministern litar
på att företagen nu på egen hand skall göra som de sagt eller om det
finns anledning att gå vidare - det har ju här antytts att det inte skulle
vara omöjligt. Kommer ministern att fortsätta att bevaka detta och
undersöka vilka möjligheter som finns att gå vidare?
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
23
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
24
Anf. 56 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Jag hade hoppats att Dan Ericsson faktiskt skulle kun-
na utläsa detta av mitt svar. Vi fortsätter att driva kraven på mer bin-
dande miljökrav internationellt. Steg två i detta arbete är att vi, sedan vi
har fått ett bättre underlag från IAEA och OECD:s kärnenergibyrå,
skall kunna lägga fram det för WT0:s miljöpolitiska kommitté för att
få till stånd ett gemensamt internationellt beslut.
Vi driver alltså nu frågan med sikte på att få ett gemensamt inter-
nationellt beslut. Jag tror att Dan Ericsson, jag och andra under tiden
får hjälpas åt med att sätta politisk press på kärnkraftföretagen, så att de
inser vad som är ett lämpligt agerande vid upphandling av uran. Jag har
ingen anledning att misstro dem när de garanterar att de skall ha en viss
policy i fortsättningen.
Anf. 57 DAN ERICSSON (kds)
Herr talman! Det låter bra att vi är överens om att driva på, och vi
skall då utöva ett tungt politiskt tryck på aktörerna på området. Jag har
en liten följdfråga, som jag inte begär att ministern skall svara på just
nu.
I den proposition som ministern presenterade för 14 dagar sedan,
om lagstiftning med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska
atomenergigemenskapen (Euratom), föreslås en paragraf som ger rege-
ringen möjlighet att föreskriva särskilda villkor för företag och andra
med tillstånd till kärnteknisk verksamhet, vid försörjning med malm
eller råmaterial. Jag undrar om miljöministern har haft något speciellt i
tankarna när hon formulerade denna paragraf, med anknytning till den
nu aktuella frågeställningen.
Anf. 58 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Jag kan inte svara på i vilken utsträckning vi kan an-
vända den paragrafen i det här fallet. Däremot kan jag säga att vi all-
mänt har hållit på principen att man skall ha så stor nationell självstän-
dighet som det någonsin är möjligt i dessa frågor. Men en fullständig
nationell självständighet har vi tyvärr inte, eftersom vi är bundna av
våra överenskommelser med Euratom och WTO. Vi kan därför inte ha
en helt nationell lagstiftning, där det ställs miljökrav på t.ex. kärnkraft-
företagens upphandling. Vi fortsätter dock att arbeta för att skapa en
möjlighet både att göra detta nationellt och att få till stånd internatio-
nella överenskommelser.
Anf. 59 DAN ERICSSON (kds)
Herr talman! Bara en avslutande fråga: Kommer miljöministern nu
att följa upp att företagen verkligen genomför det som de har sagt när
det gäller upphandlingskontrakten? Kommer det att följas upp snart,
och i vilka former kommer det att ske?
Anf. 60 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Vi räknar med att fortlöpande få information om hur
företagen hanterar dessa frågor också i framtiden. Jag räknar, som sagt,
med att det i dag finns en bred förståelse för att det är viktigt att ha en
sund miljöpolicy vid upphandlingen.
Överläggningen var härmed avslutad.
14 § Svar på fråga 1994/95:281 om bullerproblemen runt Mal-
mens flygplats m.m.
Anf. 61 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Maggi Mikaelsson har, med anledning av den prov-
flygning med JAS 39 Gripen som bedrivs och är planerad att bedrivas
på Malmslätts flygplats utanför Linköping, frågat mig vilka åtgärder
jag är beredd att vidta för att förbättra boendemiljön intill Malmslätts
flygplats.
Maggi Mikaelsson anger också i frågan att antalet provflygningar
har ökat de senaste åren. Tillstånd till provflygningar med JAS 39
Gripen meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd i beslut
den 30 september 1993 för återstoden av 1993 samt med 15 flygningar
under januari 1995. Tillstånd till flygningar med JAS 39 Gripen i övrigt
har inte meddelats. Enligt Försvarets materielverk, som svarar för
provflygningarna med JAS 39 Gripen, har sedan den första Gripen-
flygningen 1987, Gripen flugit på Malmslätts flygplats 4-5 gånger.
Precis som frågeställaren själv påpekar bereds frågan om tillstånd
enligt miljöskyddslagen till provflygning med JAS 39 Gripen för närva-
rande. Beredningen pågår i Koncessionsnämnden för miljöskydd, som
kommer att meddela slutligt beslut i frågan inom kort. Vid en sådan
prövning tillämpas tillåtlighetsbestämmelserna i miljöskyddslagen. För
det fall ärendet överlämnas till regeringen eller Koncessionsnämndens
beslut överklagas kommer ärendet att prövas av regeringen efter be-
redning på Miljödepartementet. Vid en sådan eventuell prövning har
regeringen också att tillämpa miljöskyddslagens tillåtlighetsbestämmel-
ser enligt 4-6 §§. En sådan bedömning omfattar lokaliseringen av verk-
samheten, behovet av skyddsåtgärder, begränsningar och andra försik-
tighetsmått samt om verksamheten, mot bakgrund av kvarstående olä-
genheter efter de försiktighetsmått som kan föreskrivas, bör tillåtas. Jag
avser inte att föregripa den eventuella prövningen i regeringen.
Anf. 62 MAGGI MIKAELSSON (v)
Herr talman! Jag ber att få tacka miljöministern för svaret. Jag har
en viss förståelse för att ministern inte vill föregripa regeringens pröv-
ning, men detta är en fråga som mycket bekymrar dem som bor i de
berörda områdena.
Man kan ha åtminstone tre infallsvinklar på problemen med Mal-
mens flygfält. För det första är dessa miljömässiga. För det andra
handlar det om planfrågor om hur Linköping som stad skall utvecklas.
För det tredje gäller det de militära frågorna. Man kan också litet grand
fundera över hanteringen när ett överklagande inte kan få någon verkan
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
25
|
Prot. 1994/95:60 14 februari |
därför att den åtgärd som överklagas redan har vidtagits när överkla- |
Detta är en gammal fråga. Malmens flygfält är till åren kommet, och
|
Svar på frågor |
när det byggdes låg det ett bra stycke utanför staden men ligger nu mitt Det finns kanske också andra skäl till att det inte gjorts så många Enligt planerna har man tänkt sig upp till 2 600 olika flygplansrö- Anf. 63 Miljöminister ANNA LINDH (s) Herr talman! Jag förstår problemen. Men nu får vi avvakta Kon- Jag kan i dag inte säga något om inriktningen på det slutliga beslu- Anf. 64 MAGGI MIKAELSSON (v) Herr talman! Kan jag tolka svaret så att om ett för linköpingsborna Anf. 65 Miljöminister ANNA LINDH (s) Herr talman! Såvitt jag har förstått kommer Koncessionsnämndens Anf. 66 MAGGI MIKAELSSON (v) Herr talman! Det beslut som föranledde min fråga var ett tillfälligt |
|
26 |
som den som gäller för januari månad? |
Anf. 67 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Nu har tiden för ett slutligt avgörande närmat sig.
Därmed tror jag inte att det finns anledning att förvänta sig några ytter-
ligare delbeslut. Nu gäller det ett slutligt beslut som skall fattas så
småningom.
Anf. 68 MAGGI MIKAELSSON (v)
Herr talman! Ännu en gång tackar jag för svaret.
Överläggningen var härmed avslutad.
15 § Svar på fråga 1994/95:284 om uppföljning av Riokonferensen
Anf. 69 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Lennart Daléus har till mig ställt följande fråga: På
vilket sätt avser regeringen att på ett samlat sätt följa upp de olika upp-
dragen från Riokonferensen?
Som svar på frågan vill jag säga följande:
Jag delar Lennart Daléus uppfattning att arbetet med lokala Agenda
21 är angeläget. Miljövårdsberedningens arbete med lokala Agenda 21
påbörjades efter miljökonferensen i Rio 1992. Beredningen var då,
precis som Lennart Daléus antyder, en av knutpunkterna för detta arbe-
te i Sverige. I dag har över 200 kommuner påbörjat arbete med en lokal
Agenda 21, och det är det lokala arbetet som bör prioriteras. Regering-
en har i budgetpropositionen föreslagit oförändrat stöd till detta arbete.
Miljövårdsberedningen skall under den kommande mandatperioden
arbeta med att integrera miljöarbetet i samhällets olika sektorer. Även
detta ligger i linje med Riokonferensens antagna Agenda 21.
Vad gäller den fortsatta uppföljningen av Riokonferensen avser re-
geringen att tillsätta en kommission med bred förankring i samhällets
olika sektorer. Detta skall ske i syfte att utveckla och förankra en natio-
nell strategi för en god livsmiljö och en hållbar utveckling. Detta har
regeringen tidigare anmält i sin skrivelse till riksdagen (skrivelse
1994/95:120). Kommissionens arbete skall också ses i ljuset av det
extra möte med FN:s generalförsamling 1997 som skall granska och
värdera genomförandet av Riokonferensen.
Anf. 70 LENNART DALÉUS (c)
Herr talman! Jag tackar naturligtvis miljöministern för svaret. Det
andas en förståelse för betydelsen av arbetet med lokala Agenda 21.
Nu är inte min hake om Miljövårdsberedningen som centrum på
nationell nivå det viktigaste. Som miljöministern vet har jag en viss
kärlek till Miljövårdsberedningen. Men utöver detta saknar jag fortfa-
rande det som kan vara en nationell krok i arbetet för kommunerna att
arbeta med lokala Agenda 21. Det viktiga är det som miljöministern
understryker, nämligen arbetet i kommunerna.
Jag har märkt när jag har pratat om dessa frågor att det behövs en
samlingspunkt, någonstans att utbyta erfarenheter och få stöd. Jag me-
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
27
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
nar inte primärt det ekonomiska stöd som uppenbarligen kommer att
fortsätta i enlighet med den tidigare regeringens sätt att hantera det
hela. Det är fråga om ett stöd på ett annat sätt. Det är ett idémässigt
stöd, en bank av erfarenheter att diskutera kring.
Jag vet att inte minst de ungdomsnätverk som bildades under arbe-
tet, ett av de viktigare är Q 2000, gärna talar i termer av och gärna vill
ha rundabordssamtal kring frågor som berörs i deras lokala Agenda 21-
arbete.
Jag skall inte säga att kommunerna är vilsna. Men jag märker att det
finns ett sökande i kommunerna kring hur de skall gå vidare, utbyta
erfarenheter och mycket annat. Jag återvänder till början: Det var där
som Miljövårdsberedningen spelade en viktig roll under den tidigare
regeringens arbete. Det behövs något nu också.
Jag undrar om miljöministern vill vara med och tillsätta något nytt?
Jag tror inte riktigt att den kommission som togs upp i den senare delen
av svaret riktigt återspeglar viljan.
Anf. 71 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Jag tror att kommissionen återspeglar precis det Len-
nart Daléus efterlyser. Det handlar om att följa upp Agenda 21-arbetet
på olika sätt, bl.a. det lokala Agenda 21-arbetet. Jag tycker att det loka-
la Agenda 21-arbetet i Sverige är något av det mest spännande som
pågår just nu. Men det gäller samtidigt att finna formerna för att upp-
muntra, ge goda exempel, stötta idémässigt, men samtidigt inte försöka
gå in från statlig sida och styra det lokala Agenda 21-arbetet.
Jag har haft många kontakter med kommuner och t.ex. Q 2000. Jag
har förstått att de flesta vill ha ett idésamarbete, möjligheten att hämta
goda exempel, men samtidigt inte en statlig styrning av deras viktiga
arbete. Jag tror att kommissionen kommer att bli det vi behöver, både
för den lokala och den nationella uppföljningen av Agenda 21.
Anf. 72 LENNART DALÉUS (c)
Herr talman! Vi kan naturligtvis ha olika uppfattning om vad arbe-
tet resulterar i. Men under den tidigare regeringens arbete var det aldrig
tal om att styra uppifrån. Man erbjöd fora för diskussion. Jag är fullt
medveten om att det var i kommunerna som arbetet skulle bedrivas.
Miljöministern är fast förvissad om att det kommer att fungera med
en kommission som skall ha till uppgift att utarbeta en strategi för det
fortsatta arbetet, inte minst uppföljningen av Riokonferensen. Men jag
har svårt att tro, med den erfarenhet jag har av sådant arbete, att det
samtidigt är något som lokala företrädare, miljöorganisationer och
andra kan samlas kring och använda som forum för debatten. Det är
mer av en nationell operatör som drar upp riktlinjer som ofta uppfattas
som högt upp och långt borta.
28
Anf. 73 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Med all respekt för Lennart Daléus erfarenhet, tror jag
att Lennart Daléus blir litet konservativ ibland och bara vill följa de
tidigare arbetsmönstren.
Jag föreslår att Lennart Daléus avvaktar en tid, ser hur kommissio-
nen fungerar och ser hur uppföljningen fungerar. Sedan kan vi komma
tillbaka och diskutera vad vi eventuellt behöver göra ytterligare för det
lokala Agenda 21-arbetet.
Anf. 74 LENNART DALÉUS (c)
Herr talman! Det vore mig fjärran att försöka framstå som konser-
vativ i dessa frågor. Det får väl arbetet utvisa. Jag tar gärna miljöminis-
terns ambitioner för gott. Jag ser naturligtvis att det finns tid att se vad
som händer med kommissionen. I sådana fall får vi säkert anledning att
återkomma. Jag skall gärna medverka till en diskussion i dessa talarsto-
lar för att se om kommissionen har fyllt ungdomarnas, kommunernas
och de andras krav på närhet till den nationella nivån.
I avvaktan på det får jag önska miljöministern bättre hälsa fram-
över.
Överläggningen var härmed avslutad.
16 § Svar på fråga 1994/95:250 om initiativrätt för regeringen i
enskilda utlänningsärenden
Anf. 75 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Herr talman! Georg Andersson har frågat mig om när regeringen
kan komma att lägga fram förslag om en lagändring som ger regeringen
initiativrätt i enskilda utlänningsärenden.
Det uppdrag den förra regeringen gav en särskild utredare rör rege-
ringens ansvar för praxis i utlänningsärenden och prövningsförfarandet
vid ansökan om uppehållstillstånd. De frågeställningar utredaren skall
belysa är hur nuvarande styrmedel fungerar och överväga vilka styrme-
del regeringen bör ha i utlänningsärenden samt undersöka i vilka avse-
enden rättssäkerheten vid prövningen av ansökningar om uppehållstill-
stånd kan ökas.
Vilka styrmedel utredaren kommer att föreslå att regeringen skall ha
kan jag i dag naturligtvis varken förutse eller uttala mig om.
Den särskilde utredaren skall senast den 31 mars 1995 avsluta sitt
arbete och redovisa sina överväganden och förslag, som kommer att
lämnas över till kommittén för översyn av invandrings- och flykting-
politiken. Den utredningen skall i sin tur avsluta sitt arbete den 1 juli
1995 och kommer då att bl.a. lägga fram förslag om vilka styrmedel
som regeringen skall ha till sitt förfogande i utlänningsärenden.
Med den tidsplanering som vi nu arbetar efter kan regeringen lägga
fram sitt förslag till riksdagen tidigast vid årsskiftet 1995/96.
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
29
|
Prot. 1994/95:60 14 februari |
Anf. 76 GEORG ANDERSSON (s) Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret. När Utlänningsnämnden |
inrättades avhände sig den dåvarande regeringen möjlighet att på eget
|
Svar på frågor |
initiativ avgöra enskilda asylärenden. Bara i de fall Utlänningsnämnden Detta förhållande har begränsat regeringens möjligheter att utforma Min fråga är föranledd av vad som inträffat i ett antal enskilda Dels gäller det vilka skäl som kan föranleda upphävande av redan Men det förekommer många ärenden av liknande karaktär. Därför Statsrådet talar om styrmedel. Men av svaret framgår att det är tidi- Anf. 77 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s) Herr talman! Förslag skall läggas fram av kommittén, och det Jag tror inte att det i dag finns förutsättningar att åstadkomma detta Vad gäller det fall i Åsele som Georg Andersson påtalade är det Anf. 78 GEORG ANDERSSON (s) Herr talman! Det enskilda ärendet har som sagt överlämnats till re- Men min fråga är av generell karaktär. Det skulle vara bra om re- |
30
Anf. 79 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Herr talman! Regeringen anser att det är väsentligt att hålla samman
helheten och kommer att göra en totalförändring i den mån sådana
förslag kommer fram; regeringen vill göra alla eventuella förändringar
på en gång. Därför kommer jag inte heller att vidta några åtgärder i
syfte att tidigarelägga hanteringen av speciellt denna fråga.
Anf. 80 GEORG ANDERSSON (s)
Jag beklagar detta. Men jag ser fram emot ett snabbt arbete i
kommittén och i övrigt.
Överläggningen var härmed avslutad.
17 § Svar på fråga 1994/95:256 om asyl för homosexuella
Anf. 81 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Herr talman! Barbro Westerholm har frågat mig om vilka åtgärder
regeringen avser vidta för att möjliggöra asyl för homosexuella.
De asylsökande som på grund av sin homosexualitet riskerar förföl-
jelse vid ett återvändande till hemlandet beviljas i dag uppehållstill-
stånd av humanitära skäl; de får alltså stanna.
Dagens praxis grundar sig på uttalanden i proposition 1983/84:144,
”Riktlinjer för invandrings- och flyktingpolitiken” i vilken föredragan-
de statsråd anförde att denna grupp asylsökande bör få stanna på grund
av humanitära skäl, om en samlad bedömning av utlänningens situation
vid ett återsändande till hemlandet ger anledning till det. Samtidigt
konstaterades att detta inte uteslöt möjligheten att homosexuella
asylsökande skulle kunna beviljas asyl som de facto-flyktingar, men att
det var en fråga för de rättstillämpande myndigheterna att avgöra.
I direktiven till invandrings- och flyktingpolitiska kommittén finns
denna frågeställning inte speciellt omnämnd. Jag utgår från att frågan
aktualiseras i utredningens diskussioner om vilka som i framtiden skall
anses ha skyddsbehov i Sverige - grunderna därför. Utredningen skall
avsluta sitt arbete den 1 juli 1995. I väntan på ställningstagande till
invandringspolitiken i sin helhet är det regeringens ambition att inte
göra fler ändringar i regelsystemet än vad som redan aviserats.
Anf. 82 BARBRO WESTERHOLM (fp)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Skälet till min fråga är
att det, trots att Utlänningsnämnden skall bevilja av humanitära skäl,
rapporteras att detta inte fungerar. Man stöder sig nämligen på det
aktuella landets lagstiftning och ser inte att den lagstiftningen är en
papperstiger och att diskrimineringen, förföljelsen, de facto fortsätter i
det aktuella landet.
Men jag hoppas att denna debatt, trots frånvaron av direktiv till ut-
redningen, leder till att kommittén tar upp denna fråga och tydliggör
hur vi skall bedöma situationen för homosexuella asylsökande.
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
31
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
32
Det finns nämligen rader av länder där det råder totalförbud mot
manlig homosexualitet, i exempelvis Armenien, Aserbajdsjan, Bosnien-
Hercegovina, Cypern, Georgien, Makedonien, Moldavien, Vitryssland;
jag kan rabbla upp en hel rad länder i såväl Europa, Asien och Afrika
som i Sydamerika. I Nordamerikas förenta stater finns det också en
fientlig inställning mot homosexuella.
Och det gäller att arbeta mot denna diskriminering och att ändra
attityder. Jag anser att Sverige aktivt bör arbeta mot den diskriminering
och förföljelse som här sker, dels i bedömningen av asylansökningar
och i den utformning av utlänningslagen som skall följa Genévekon-
ventionens definition av flykting, dels i internationella organ.
Anf. 83 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Herr talman! Låt mig helt kort notera att i den proposition som den
förra socialdemokratiska regeringen lade fram 1990/1991, och som vi i
dagligt tal brukar kalla Maj-Lis lilla lila, finns ett resonemang kring de
homosexuella och kring könsstympningar. Jag utgår från att den tillsat-
ta kommittén ser över dessa frågor utifrån de utgångspunkter som finns
där. Det är nämligen den propositionen som i huvudsak är underlag för
våra direktiv till kommittén. Det vore underligt om dessa frågor då
förbigås.
Anf. 84 BARBRO WESTERHOLM (fp)
Herr talman! Jag tar denna debatt som intäkt för att frågan kommer
att följas upp både av utredningen och av regeringen när det blir dags
att lägga fram proposition i ärendet.
Överläggningen var härmed avslutad.
18 § Svar på frågorna 1994/95:262 och 269 om asylsökande judar
från f.d. Sovjetunionen
Anf. 85 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Herr talman! Dan Ericsson har frågat mig om jag är beredd att vidta
åtgärder för att ge ökade möjligheter för judar från f.d. Sovjetunionen
att få asyl och Marianne Andersson vilka åtgärder jag tänker vidta när
det gäller behandlingen av asylsökande judar från f.d. Sovjetunionen.
Jag besvarar frågorna tillsammans.
Som minister får jag inte lägga mig i fristående myndigheters be-
slut. Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden är självständiga
myndigheter och fattar sina beslut självständigt. När Invandrarverket
eller Utlänningsnämnden vill ha regeringens vägledning lämnar de över
ett ärende till regeringen. Vad gäller judar från f.d. Sovjetunionen har
man också gjort så. Senast i november 1993 fattade regeringen beslut
som lägger fast praxis i dessa frågor.
Jag utgår från att myndigheterna följer gällande praxis men också
anpassar den till förändringar som kan inträffa. Myndigheterna prövar
varje enskilt fall och gör en bedömning av den enskilda individens
skyddsbehov och huruvida de motsvarar de krav som ställs i svensk
utlänningslagstiftning. Bland judar från f.d. Sovjetunionen är det i
jämförelse med andra grupper en hög andel som får stanna vilket tyder
på att myndigheterna bedömer att många, dock inte alla, har skyddsbe-
hov eller humanitära skäl för att få tillstånd att stanna i Sverige.
Självfallet är det så att jag, även om det är myndigheterna som fat-
tar beslut i de allra flesta fall, noga följer utvecklingen och situationen
för judar som lever i f.d. Sovjetunionen. För att göra detta har jag bl.a.
tagit initiativ till att några av mina medarbetare i regeringskansliet
tillsammans med personer som är engagerade i frågeställningen skall
resa till ett par länder i f.d. Sovjetunionen för att på plats studera frå-
gorna. Denna resa förbereds nu, och jag har tänkt att gruppen bör få en
bred sammansättning.
Jag kommer också under våren att arrangera ett seminarium vilket
jag hoppas skall ge en bred belysning av situationen för judar i f.d.
Sovjetunionen.
Anf. 86 MARIANNE ANDERSSON (c)
Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är klart att jag tycker att det
är positivt att invandrarministern tar dessa frågor på så stort allvar att
han skickar över en delegation för att studera dem. Egentligen tycker
jag att invandrarministern skulle åka med själv. Jag hoppas också att
man studerar dessa frågor och inte bara träffar officiella representanter,
utan verkligen går på djupet och träffar folket, så att man får veta hur
det är. Utlänningsnämnden gjorde en resa av detta slag. Man kom till-
baka och sade att det inte fanns några problem. Det är uppenbarligen
felaktigt.
Seminariet är också bra. Men jag förutsätter att inga nu fattade ut-
visningsbeslut verkställs och att inga fler beslut fattas, i avvaktan på
resultatet av resan och seminariet. Om så sker faller ju syftet.
Det finns många frågor man vill ställa och mycket man kan säga när
det gäller judarnas situation i f.d. Sovjetunionen. I ett frågesvar här i
höstas sade invandrarministern att det har skett förbättringar. Jag und-
rar varifrån det uttalandet kommer, vad det grundas på och vilka för-
bättringar som har skett. I november 1994, ungefär samtidigt med den
aktuella frågedebatten, utfärdade Helsingforskommittén för mänskliga
rättigheter en varning till alla ESK-stater, som det hette då, för den
växande faran när det gäller extremt nationalistiska rörelser i Ryssland.
De omfattar öppet deklarerad nazism och fascism osv. Man fortsatte
med att uppmana ESK-staterna att uppmärksamma att situationen bör-
jar bli mycket hotande och att sätta press på den ryska regeringen.
Därför ställer jag denna fråga, i första hand till invandrarministern.
Anf. 87 DAN ERICSSON (kds)
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret också denna gång.
Vi hade en debatt här i kammaren den 15 november. Då hävdade stats-
rådet att man inte har ändrat praxis vad gäller just judiska flyktingar
från f.d. Sovjet. Jag har i dag uppgifter om en annan verklighet. De
uppgifterna säger att i Stockholmsområdet mottog under det sista
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
33
|
Prot. 1994/95:60 14 februari |
kvartalet 1994 tio rysk-judiska familjer avvisningsbeslut, medan tre |
vänt förhållande. Ca 45 asylsökande rysk-judiska familjer fick positivt
|
Svar på frågor |
besked, medan 16 familjer avvisades. Om dessa uppgifter stämmer, Den tidigare regeringen ansåg att det som kallas folklig antisemi- Jag ser fram mot den resa som statsrådet talar om. Jag vill dock Anf. 88 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s) Herr talman! Jag vill börja med att notera den bristande kunskap Det framförs insinuationer att den socialdemokratiska regeringen Tillbaka till Marianne Anderssons funderingar. Marianne Anders- Vad vi har sagt i våra rapporter är att det inte finns någon samhälle- |
|
34 |
haft grund för att få asyl. Därför har de också fått stanna. |
Jag vet inte om det är fler som har avvisats än tidigare. Jag har inte
sett den statistiken. Om det är på det sättet kan det också bero på att de
personer som har kommit nu har haft mindre tungt vägande skäl än de
som kommit tidigare. Det behöver inte vara såsom det beskrevs här
tidigare.
Anf. 89 MARIANNE ANDERSSON (c)
Herr talman! Det är riktigt att beslutet om Utlänningsnämnden fat-
tades under den förra mandatperioden. Jag hoppas att det inte finns
någon annorlunda hållning från den nya regeringen. Jag vill inte påstå
det. I alla fall är det fler som har fått ta emot avvisningsbeslut under det
senaste halvåret. Den statistiken stämmer säkert. Det kan bero på att det
är andra fall. Det kan bero på att det är fler ensamstående osv.
Det som är viktigt är att man tar på allvar de problem som finns i
länderna i f.d. Sovjetunionen när det gäller antisemitism. Det var inte
heller förut så att antisemitismen var formellt sanktionerad i Sovjet-
samhället. Men man levde efter den. Myndigheterna osv. levde efter
den. Det skedde med myndigheternas tysta medgivande. Det sitter
samma människor i myndigheterna i dag. Antisemitismen finns kvar
där. Den jude som anmäler trakasserier får inget gehör, ingen hjälp
eller stöd någonstans. Skillnaden för den enskilda personen är inte
särskilt stor - man är förföljd för att man är jude.
Anf. 90 DAN ERICSSON (kds)
Herr talman! Leif Blomberg säger nu att det finns bristande kun-
skaper. Jag kanske får returnera med att säga att det är litet uppseende-
väckande när statsrådet säger att han inte känner till antalet avvisnings-
beslut. Det är tre månader sedan jag ställde denna fråga förra gången
och undrade hur det ligger till. Nu säger statsrådet att han inte känner
till statistiken över antalet avvisningar och beviljade asyler. Det tycker
jag att Leif Blomberg borde ta reda på rätt snart. Det kan ge en annan
bild än den jag beskrev. Men om den bild jag beskrev är den riktiga, då
har det hänt någonting.
Det kan vara så som statsrådet i frågesvaret säger, att man inte upp-
fattar det så att det pågår trakasserier från samhällets sida. Det är det
viktiga. Då har man en annan hållning än den tidigare regeringen. Det
handlar också om den s.k. folkliga antisemitismen.
Jag vill upprepa min fråga: Kan ministern, i avvaktan på resan och
utredningen, ge någon som helst signal när det gäller avvisningsbeslut
från Utlänningsnämndens sida?
Anf. 91 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Herr talman! Folklig antisemitism är just skälet till att de judar som
söker uppehållstillstånd i Sverige får det. De får det på den grunden att
de känner sig förföljda och är förföljda, utan att staten för den skull står
för förföljelsen eller att det är inskrivet i någon form av lag, förordning
eller författning.
Vi har inte ändrat ett kommatecken i den tidigare praxisen. Den lig-
ger som den ligger, och någon förändring därvidlag har inte gjorts. Vi
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
35
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
har också klart uttalat att vi inte har någon som helst avsikt att förändra
den praxis som den borgerliga regeringen har lagt fast senast i sitt be-
slut 1993. Jag har ingen sådan avsikt.
Anf. 92 MARIANNE ANDERSSON (c)
Herr talman! Jag skulle vilja ha ett besked om det blir några verk-
ställigheter eller fler beslut innan resan och seminariet är avklarade.
Jag ställde en fråga i mitt första inlägg om vad som var grunden för
uttalandet, att det under senare tid skulle ha blivit bättre. Helsing-
forskommittén gör samtidigt ett mycket allvarligt och kraftfullt uttalan-
de i motsatt riktning.
Anf. 93 DAN ERICSSON (kds)
Herr talman! Bristen på besked är frapperande, och det oroar mig
starkt. Kan vi få ett svar på de frågor som ställts här, vore jag oerhört
tacksam.
Det finns tydligen olika uppfattningar. Ministern vet inte hur många
avvisningar det handlar om. Jag har uppgifter som tyder på att avvis-
ningarna har ökat högst dramatiskt sedan regeringsskiftet. Vad det
beror på vet inte jag. Jag har inte insinuerat någonting, utan jag bara
konstaterar vad statsrådet har sagt i tidigare debatter, vad praxisen var
från den förra regeringens sida och hur situationen nu kan tänkas se ut.
Det vore bra att få ett underlag för att se om det verkligen är så att
antalet avvisningar ökat dramatiskt.
Kan vi inte, ministern, få ett besked? Kom då inte och säg att minis-
tern inte kan göra någonting därför att det här är myndigheternas sak!
Också en invandrarminister har faktiskt möjlighet att agera och uttala
sig i olika frågor.
Anf. 94 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Herr talman! Det är mycket enkelt för både Marianne Andersson
och Dan Ericsson att i talarstolen ställa nya frågor och be om precise-
ringar av statistiken och annat. Men ni ställer nu nya frågor. Jag har
inte statistiken i näven så att jag exakt kan ange antal hit eller dit, kors
eller tvärs. Ni har inte frågat om detta i de skriftliga frågorna. Reglerna
för denna frågestund är sådana att ni på förhand skall ange vad ni vill
fråga om. Det har jag svarat på.
Andelen judar från f.d. Sovjetunionen som får sin asylansökan be-
viljad i Sverige ligger runt 60 %. I många fall kan skälen variera. Det är
samma sak med alla andra folkgrupper. Ibland kommer det människor
med mycket tunga och starka skäl som får stanna. Andra gånger kom-
mer det människor med tunnare skäl och magrare argument. De får
avvisningsbeslut. Så är det i dessa sammanhang.
Sedan ställer ni frågan, och avkräver ministern ett svar på, om Ut-
länningsnämnden kommer att inställa avvisningama. Det är en an-
märkningsvärd fråga ställd av två riksdagsmän. Ni borde veta att jag
icke kan påverka Utlänningsnämndens beslut.
36
Anf. 95 MARIANNE ANDERSSON (c)
Herr talman! I min skriftliga fråga till statsrådet framkommer det
mycket tydligt att jag tyckte att nuvarande ordning inte är tillfredsstäl-
lande, att det är alldeles för många utvisningar och att skälen därtill
inte är tillräckligt starka. Jag frågade vilka åtgärder statsrådet vill vidta.
Men vi har inte hört någonting om statsrådets åsikt, om statsrådet har
en uppfattning om situationen för judarna i f.d. Sovjetunionen.
Inte heller har jag fått svar på frågan om en positiv utveckling. Sä-
ger statsrådet i talarstolen att det har varit en positiv utveckling är det
ganska intressant för oss att få veta vari den består och vad statsrådet
grundar det uttalandet på, när jag samtidigt har uttalandet från Helsing-
forskommittén.
Anf. 96 DAN ERICSSON (kds)
Herr talman! Jag har inte begärt att statsrådet skall ha statistiken.
När Leif Blomberg tyckte att det fanns bristande kunskap tillät jag mig
faktiskt ställa frågan. Det var för tre månader sedan vi senast hade en
debatt i detta ämne. Frågan är inte ny. Ändå kommer statsrådet hit utan
att ha fakta på bordet. Det var det som gjorde att jag ville följa upp
frågan.
Är det ändå inte så, Leif Blomberg, att ett statsråd har möjlighet att
avge en uppfattning i frågan?
Min ursprungliga fråga har inte heller besvarats. Jag frågade om
statsrådet är beredd att vidta några åtgärder för att ge ökade möjligheter
för judar från f.d. Sovjetunionen att få asyl. Åtgärden är den att man
skall skicka människor för att titta på läget. Men det är inte svar på
själva frågan om ökade möjligheter på de bedömningsgrunder som den
förra regeringen hade.
Anf. 97 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Herr talman! Vad jag sagt tidigare upprepar jag nu: Den socialde-
mokratiska regeringen har ingen önskan att ändra praxis när det gäller
våra judar. Det har jag sagt många gånger förut. Det skrev jag också i
ett pressmeddelande där vi talade om att vi ämnade göra en delega-
tionsresa med departementsfolk med bred förankring och, på det sätt
som Marianne Andersson talade om, prata med människor för att få en
bred uppfattning. De behöver inte vara några företrädare för officiella
myndigheter.
Jag tycker att det är viktigt att påpeka att det är en allvarlig och se-
riös verksamhet som vi vill inleda, nämligen att försöka åstadkomma
ett bättre underlag, i den mån det brister i det gamla, för framtida be-
dömningar. Efter delegationsresan kan vi ha en djuplodande debatt och
dialog i seminarieform, där vi gemensamt kan försöka utröna huruvida
antisemitismen breder ut sig och hur situationen är i det forna Sovjet-
unionen. Det tycker jag är ett väldigt viktigt besked. Något annat be-
sked kan jag inte lämna här i dag.
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
Överläggningen var härmed avslutad.
37
Prot. 1994/95:60
14 februari
19 § Svar på fråga 1994/95:263 om avvisning av asylsökande
Svar på frågor
38
Anf. 98 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Herr talman! Ulla Hoffmann har frågat mig om regeringen avser att
vidta några åtgärder för att se till att avvisningar av asylsökande inte
sker till länder som inte anses säkra av FN:s flyktingkommissariat och
Amnesty International.
Det är min uppfattning att både Invandrarverket och Utlännings-
nämnden väger in de synpunkter som UNHCR och/eller Amnesty In-
ternational har i de avvisningsbeslut man fattar. Det gäller även be-
dömningar om ett land kan anses säkert för den enskilde. Det finns
därför inte något skäl för regeringen att vidta några åtgärder i den här
frågan.
Då Ulla Hoffmann, som framställt frågan, anmält att hon var för-
hindrad att närvara vid sammanträdet, medgav förste vice talmannen att
Eva Zetterberg i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 99 EVA ZETTERBERG (v)
Herr talman! Jag tackar för möjligheten att ta emot svaret i Ulla
Hoffmanns ställe, och jag vill också tacka för svaret till Ulla Hoffmann.
Jag vill börja med att uttrycka samma förhoppning som finns i Leif
Blombergs svar, nämligen att Invandrarverket och Utlänningsnämnden
i sina bedömningar i avvisningsärenden väger in synpunkter från både
UNHCR och Amnesty International. Sedan tror jag att vi skiljer oss åt i
uppfattningen huruvida de gör detta. I de fall av olika slag som har
kommit till vår kännedom är det helt uppenbart att man inte har tagit de
alarmerande rapporter som kommit från UNHCR och Amnesty Inter-
national på allvar.
Ulla Hoffmann har åberopat ett enskilt ärende om en kvinna som
kommer från Irak och nu skall utvisas till Syrien. Man har bl.a. hävdat
att det är första asylland. Men det gäller en person som har en mycket
liten anknytning till Syrien. Syrien är över huvud taget inte ett säkert
första asylland.
Jag vill hänvisa till utlänningslagen från 1989, som en socialdemo-
kratisk regering lade fram förslag om. Där nämns just detta att det land
man utvisar en person till skall vara säkert, bl.a. lagligt sett. Syrien har
inte undertecknat 1951 års flyktingkonvention och uppvisar inte heller i
praxis den här säkerheten.
Jag vill föregripa ett svar från Leif Blomberg att han inte kommen-
terar enskilda fall, genom att fråga om regeringen har möjlighet att till
Invandrar- och flyktingkommittén, som arbetar med de här frågorna, ge
uppdraget att undersöka hur lagen tillämpas och i vilken utsträckning
Utlänningsnämnden och Invandrarverket tar in faktiska rapporter om
läget i världen när man gör bedömningarna.
Anf. 100 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Herr talman! Vi känner inte till det fall som Ulla Hoffmann har tagit
upp - det går inte att identifiera - och vi vet alltså inte på vilken grund
Ulla Hoffmann har formulerat sin fråga. De uppgifter vi har fått fram är
att avvisning av en asylsökande irakisk medborgare till Syrien sker när
han tidigare har vistats där länge. Det är aldrig fråga om så kort tid som
anges i frågan.
Vi har också fått fram att varken UNHCR eller Amnesty har in-
gripit i något ärende och motsatt sig avvisning till Syrien. UNHCR har
uppmanat svenska myndigheter att alltid i förväg ta reda på om en
person kommer att släppas in i Syrien. Detta är något som har skett och
alltid sker, även utan UNHCR:s påpekande, innan en verkställighet
påbörjas, exempelvis via bistånd av svenska ambassaden i Damaskus.
Det är mycket viktigt att vi har dessa fakta på bordet. Det är de
svenska myndigheternas tillämpning. Mot den bakgrunden finner jag
inget skäl att svara ja på den fråga som Eva Zetterberg ställde.
Anf. 101 EVA ZETTERBERG (v)
Herr talman! Jag skall börja med frågan om att Invandrar- och flyk-
tingkommittén borde få detta uppdrag, därför att frågan har en generell
betydelse. Bl.a. UNHCR har påpekat detta, vilket framgår av protokoll
från Flyktingpolitiska rådet. UNHCRrs chef Lennart Kotsalainen har
just påpekat att den nuvarande tillämpningen av begreppet säkert första
asylland och inre flyktalternativ kan komma att undergräva asylrätten.
Detta har framförts som ett mycket starkt önskemål.
Jag vill hävda att det finns klara och entydiga fall, nämligen bl.a.
just det fall som Ulla Hoffmann har åberopat. Det gäller en irakisk
medborgare som har vistats i Syrien två veckor 1990 och en mycket
kort period på 80-talet, utan att ha någon som helst anknytning till
landet i fråga. Detta har i det enskilda fallet påpekats av UNHCR och
av Amnesty International, som just har krävt garantier när denna person
skall avvisas till Syrien, så att hon kan vara säker för sin framtid där.
Överläggningen var härmed avslutad.
20 § Svar på fråga 1994/95:274 om flyktingbarn och FN:s barn-
konvention
Anf. 102 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Herr talman! Barbro Westerholm har frågat mig vad regeringen av-
ser att göra för att Sverige skall leva upp till FN:s barnkonvention vad
avser flyktingbarn.
Jag håller med Barbro Westerholm om att det är mycket viktigt att
barns och ungdomars behov och rättigheter sätts i centrum. Detta gäller
alla barn, även flyktingbarn.
En av de första åtgärderna som jag vidtog, efter det att jag fått an-
svar för flykting- och invandringsfrågor, var därför att inom ramen för
den parlamentariska kommittén, som ser över hela invandrings- och
flyktingpolitiken, begära en översyn av hur myndigheterna tillämpar
svensk lag och beaktar det åtagande som Sverige gjort i och med an-
slutningen till FN:s konvention om barnens rättigheter. Uppdraget skall
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
39
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
genomföras med förtur och redovisas till regeringen redan i och med
mars månads utgång. Därefter får vi ta ställning till eventuella åtgärder.
Anf. 103 BARBRO WESTERHOLM (fp)
Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret.
Frågan är viktig, och den är föranledd av debatt om flera fall som
har inträffat, både nu och tidigare. Socialstyrelsen och Invandrarverket
hade en utfrågning om barn till asylsökande, och den redovisades 1994
i en rapport. Av rapporten framgår att beslut om utvisning ofta fattas
utan att någon bedömning har gjorts av barnens behov, och att avvis-
ningsbeslutet kan medföra att familjer med barn ofta gömmer sig.
Utfrågningen visade också att barn som hålls gömda bevisligen far
illa. De har levt i skuggan av sina föräldrars politiska aktivitet innan de
flydde till Sverige. Barnen har redan på grund av detta förlorat en del
av sin barndom. Många av dem bär sedan på svåra minnen, vilket leder
till att de får mardrömmar eller s.k. flash-backs dagtid, depressioner,
apati och psykotiska tillstånd. Man har iakttagit depression även hos
spädbarn.
Jag lyssnade för några veckor sedan till en debatt mellan ansvarig
myndighet och barnläkare, och det var uppenbart att det fanns en brist
på förståelse för barns speciella behov och tidsbegrepp. Genom att man
inte tar hand om barn till asylsökande på ett ur barnens perspektiv
tillfredsställande sätt, anser jag att man bryter mot flera av barnkon-
ventionens paragrafer. Barnombudsmannen har också påpekat att barn-
konventionens intentioner måste tas in i utlänningslagen.
Jag emotser redovisningen av utredningen i slutet av mars och hop-
pas att beslut också kommer att fattas med förtur här i Sveriges riksdag.
Barn har ett annat tidsperspektiv än vuxna.
Anf. 104 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Herr talman! Vi har samma uppfattning när det gäller omsorgen om
barnen - det är viktigt att vi håller fanan högt. Därför har den här frå-
gan förtur i kommittén, för att vi snabbt skall få fram uppgifterna. Där-
efter ämnar vi, om det finns skäl till detta, vidta de åtgärder som krävs
av oss.
Samtidigt måste vi erinra om att barnkonventionen inte är svensk
lag. Vad riksdagen har gjort är att ställa upp lagen och fundera om
barnkonventionens anda och mening står i överensstämmelse med den
svenska lagstiftningen. Man har sedan gjort korrigeringar och sagt att
vi nu har en lag som i sin tillämpning också tar hänsyn till vad vi själva
har skrivit under i FN.s barnkonvention. Våra myndigheter har sedan
att tillämpa den.
Det är mycket viktigt att göra distinktionen att det är på det sättet
det har gått till. Jag vet också att enskilda riksdagsledamöter och även
partier har motionerat om att vi skall gå mycket längre i vår lagstiftning
för att på ett ännu bättre sätt uppfylla andan och meningen i barnkon-
ventionen. Men det är en annan fråga.
40
Anf. 105 BARBRO WESTERHOLM (fp)
Herr talman! Herr statsråd! Sverige har ratificerat barnkonventio-
nen, men vi har också drivit fram utformningen av den - Sverige har
varit en spjutspets. Därför är det mycket viktigt att vi i vår lagstiftning
åtminstone lever upp till konventionens intentioner. Det gör vi inte när
det gäller bl.a. asylbarnen.
Därför tycker jag att det är bra att det här ärendet behandlas med
förtur. Jag kommer att följa handläggningen noga, och jag hoppas att
regeringen snart återkommer med förslag om de förändringar som
behöver göras i svensk lagstiftning för att vi skall leva upp till konven-
tionen.
Överläggningen var härmed avslutad.
21 § Svar på fråga 1994/95:272 om flyttning av statlig verksamhet
m.m. från Östersund
Anf. 106 Statsrådet JAN NYGREN (s)
Herr talman! Rune Berglund har frågat mig om regeringen avser att
utreda de regionalpolitiska konsekvenserna av de rationaliseringsåtgär-
der som nu genomförs i statliga verk och bolag.
I årets budgetproposition föreslår regeringen utgiftsminskningar på
21,7 miljarder kronor, varav 8 miljarder hänför sig till besparingar i de
statliga myndigheternas anslag. (2,4 miljarder kronor för hela budget-
året 1995/96 och totalt 5,6 miljarder kronor år 1998). Det statsfinan-
siella läget kräver fortsatta besparingar och strukturförändringar inom
hela den statliga förvaltningen.
Riksdagen har den 1 juni 1994 godkänt nya riktlinjer för förvalt-
ningsmyndigheternas ledningsformer. Riksdagsbeslutet innebär bl.a. att
alla myndigheterna i fortsättningen i regel själva får bestämma sin inre
organisation. Det är således de enskilda myndigheterna som själva
bestämmer på vilket sätt verksamheten kan effektiviseras så att bespa-
ringsmålen kan uppnås. Myndigheternas instruktioner ändras nu suc-
cessivt i denna del.
I frågan berörs de effekter som kan uppstå om Tullverket och kri-
minalvården upphör med sina verksamheter i Östersund. När det gäller
Tullverket är det i huvudsak verket självt som tar ställning till hur verk-
samheten skall organiseras och rationaliseras på grundval av de krav
som riksdagen och regeringen beslutar om. När det gäller kriminalvår-
den är det regeringen som, efter förslag från Kriminalvårdsstyrelsen,
beslutar om inrättande respektive nedläggning av anstalter och häkten
Enligt verksförordningen skall myndigheterna se till att verksamhe-
ten bedrivs författningsenligt och effektivt och anpassas till de krav
som ställs på dem. I denna samlade bedömning skall bl.a. beaktas de
krav som ställs av hänsyn till regionalpolitiken.
Regeringen kommer att vidta åtgärder för att förbättra uppföljning-
en av organisations- och strukturförändringar inom statsförvaltningen.
Effekterna av organisations- och strukturförändringarna skall kunna
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
41
|
Prot. 1994/95:60 14 februari |
bedömas avseende de ekonomiska, verksamhetsmässiga och personal- |
och kommer att redovisas för riksdagen.
|
Svar på frågor |
Regeringen följer också noga den regionala utvecklingen och avser Anf. 107 RUNE BERGLUND (s) Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Det som händer föranleds naturligtvis av det finansiella läget. Vi En del i detta gäller besparingar. En normal och naturlig kostnad- Det jämtarna är litet oroliga för är att det sedan vi fick den här sek- Jag tror att det här är en allvarlig fråga. Även om myndigheter en- Anf. 108 Statsrådet JAN NYGREN (s) Hen talman! Det är naturligtvis inte bara jämtarna som är oroliga. Icke förty kan det här naturligtvis, inte minst kortsiktigt, få effekter Någon regelrätt utredning kan jag därför inte utlova men väl att vi, |
|
42 |
under Arbetsmarknadsdepartementets ledning, kommer att följa ut- |
vecklingen, och då finns ju möjligheter att återkomma, om vi upptäcker
något som är mer alarmerande än det vi har förväntat oss.
Anf. 109 RUNE BERGLUND (s)
Herr talman! En stor del av problematiken kan bestå i informa-
tionsklyftor. Det som litet grand har förvånat folk från kommuner och
landsting i Jämtland, särskilt i Östersund, är att man har sagt att man
behöver spara pengar och rationalisera och att man då fattar ett beslut
om att flytta men att man inte har fört några diskussioner med lands-
ting, kommuner och andra intressenter om på vilket sätt verksamheten
skulle kunna göras bättre och billigare där den finns. Det borde man
enligt min mening ha gjort. Framför allt bör man informera de kommu-
nala företrädarna i sådana här ärenden.
I övrigt har jag inget att tillägga. Tack för svaret!
Överläggningen var härmed avslutad.
22 § Hänvisning av ärende till utskott
Föredrogs och hänvisades
Proposition
1994/95:146 till jordbruksutskottet
23 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Motioner
med anledning av prop. 1994/95:118 Lagstiftning med anledning av
Sveriges anslutning till Europeiska atomenergigemenskapen
1994/95:N10 av Per Westerberg m fl. (m)
1994/95 :N11 av Lennart Daléus (c)
1994/95:N12 av Eva Goés (mp)
med anledning av prop. 1994/95:128 Ändring i telelagen (1993:597),
m.m.
1994/95:T25 av Wiggo Komstedt m. fl. (m)
med anledning av prop. 1994/95:135 Ändrade ersättningsregler i lagen
(1983:292) om införande av vattenlagen (1983:291)
1994/95:Bo7 av Knut Billing m. fl. (m)
med anledning av prop. 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt
arbetsmiljölagen
1994/95:A23 av Ingrid Burman och Hans Andersson (v)
Prot. 1994/95:60
14 februari
Svar på frågor
med anledning av skr. 1994/95:116 Konvention om kärnsäkerhet
1994/95 :N9 av Eva Goes (mp)
43
Prot. 1994/95:60
14 februari
med anledning av skr. 1994/95:127 Ungdomsfrågor
1994/95: Kr 1 av Juan Fonseca (s)
1994/95:Kr2 av Ola Ström m. fl. (fp)
1994/95: Kr 3 av av Ewa Larsson (mp)
1994/95 :Kr4 av Inger Davidson och Fanny Rizell (kds)
24 § Anmälan om interpellationer
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 13 februari
1994/95:57 av Juan Fonseca (s) till statsrådet Pierre Schori om lokali-
seringen av biståndsmyndigheten
1994/95:58 av Eva Zetterberg (v) till utrikesministern om Tjetjenien
Interpellationerna publiceras i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 21 februari.
25 § Anmälan om fråga
Anmäldes att följande fråga framställts
den 13 februari
1994/95:286 av Johan Lönnroth (v) till statsministern om Näringslivs-
rådet
Frågan publiceras i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll
tisdagen den 21 februari.
26 § Kammaren åtskildes kl. 16.16.
Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.
Vid protokollet
LENA JÖNSSON
/Barbro Nordström
44
Innehållsförteckning
Prot. 1994/95:60
14 februari
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2 § Anmälan om kompletteringsval till krigsdelegationen.............1
3 § Meddelande om svar på interpellation......................................1
4 § Svar på fråga 1994/95:248 om rättshjälpslagen och bi-
trädesbyten...................................................................................2
Anf. 1 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)....................2
Anf. 2 SIGRID BOLKÉUS (s)................................................3
5 § Svar på fråga 1994/95:278 om bristen på kriminal-
vårdsplatser m.m..........................................................................3
Anf. 3 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)....................3
Anf. 4 BIRGIT HENRIKSSON (m)........................................4
Anf. 5 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)....................5
Anf. 6 BIRGIT HENRIKSSON (m)........................................5
6 § Svar på fråga 1994/95:283 om EU och patent på bio-
teknikområdet ..............................................................................5
Anf. 7 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)....................5
Anf. 8 LENNART DALÉUS (c).............................................6
Anf. 9 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)....................7
Anf. 10 LENNART DALÉUS (c)...........................................7
Anf. 11 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)..................7
Anf. 12 LENNART DALÉUS (c)...........................................8
Anf. 13 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)..................8
Anf. 14 LENNART DALÉUS (c)...........................................8
Anf. 15 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)..................8
7 § Svar på fråga 1994/95:285 om åtgärder mot försäk-
ringsbedrägerier ..........................................................................9
Anf. 16 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)..................9
Anf. 17 BIRGIT HENRIKSSON (m)....................................10
Anf. 18 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................10
Anf. 19 BIRGIT HENRIKSSON (m)....................................10
8 § Svar på frågorna 1994/95:267 och 268 om kostnaden för
staten på grund av Pakistans arméchefs besök, m.m..............11
Anf. 20 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)..........11
Anf. 21 YVONNE RUWAIDA (mp)...................................11
Anf. 22 FÖRSTE VICE TALMANNEN...............................12
Anf. 23 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)..........12
Anf. 24 YVONNE RUWAIDA (mp)....................................12
Anf. 25 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)..........13
Anf. 26 YVONNE RUWAIDA (mp)....................................13
45
Prot. 1994/95:60 9 § Svar på fråga 1994/95:280 om flygverksamheten på
14 februari Malmens flygplats.....................................................................13
Anf. 27 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s).........13
Anf. 28 JAN JENNEHAG (v)..............................................13
Anf. 29 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s).........14
Anf. 30 JAN JENNEHAG (v)..............................................14
10 § Svar på fråga 1994/95:275 om lärare och informations-
teknologi.....................................................................................14
Anf. 31 Utbildningsminister CARLTHAM(s)...................14
Anf. 32 ULF MELIN (m).....................................................14
Anf. 33 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................15
Anf. 34 ULF MELIN (m).....................................................15
Anf. 35 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................16
Anf. 36 ULF MELIN (m).....................................................16
11 § Svar på fråga 1994/95:279 om kommunernas satsning
på allergisanering......................................................................16
Anf. 37 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................16
Anf. 38 ESKIL ERLANDSSON (c).....................................17
Anf. 39 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................17
Anf. 40 ESKIL ERLANDSSON (c).....................................18
Anf. 41 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................18
Anf. 42 ESKIL ERLANDSSON (c).....................................18
Anf. 43 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................19
Anf. 44 ESKIL ERLANDSSON (c).....................................19
Anf. 45 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................19
12 § Svar på fråga 1994/95:276 om principer vid tillsättning
av tjänst som domprost.............................................................19
Anf. 46 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)..................19
Anf. 47 MARGITTA EDGREN (fp)....................................20
Anf. 48 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)..................20
Anf. 49 MARGITTA EDGREN (fp)....................................21
Anf. 50 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)..................21
Anf. 51 MARGITTA EDGREN (fp)....................................21
13 § Svar på fråga 1994/95:251 om importen av uran.................22
Anf. 52 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................22
Anf. 53 DAN ERICSSON (kds)...........................................22
Anf. 54 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................23
Anf. 55 DAN ERICSSON (kds)...........................................23
Anf. 56 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................24
Anf. 57 DAN ERICSSON (kds)...........................................24
46 Anf. 58 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................24
Anf. 59 DAN ERICSSON (kds)............................................24
Anf. 60 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................24
14 § Svar på fråga 1994/95:281 om bullerproblemen runt
Malmens flygplats m.m..............................................................25
Anf. 61 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................25
Anf. 62 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................25
Anf. 63 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................26
Anf. 64 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................26
Anf. 65 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................26
Anf. 66 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................26
Anf. 67 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................27
Anf. 68 MAGGI MIKAELSSON (v)....................................27
15 § Svar på fråga 1994/95:284 om uppföljning av Riokon-
ferensen.......................................................................................27
Anf. 69 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................27
Anf. 70 LENNART DALÉUS (c).........................................27
Anf. 71 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................28
Anf. 72 LENNART DALÉUS (c).........................................28
Anf. 73 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................29
Anf. 74 LENNART DALÉUS (c).........................................29
16 § Svar på fråga 1994/95:250 om initiativrätt för rege-
ringen i enskilda utlänningsärenden........................................29
Anf. 75 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................29
Anf. 76 GEORG ANDERSSON (s)......................................30
Anf. 77 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................30
Anf. 78 GEORG ANDERSSON (s)......................................30
Anf. 79 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................31
Anf. 80 GEORG ANDERSSON (s)......................................31
17 § Svar på fråga 1994/95:256 om asyl för homosexuella...........31
Anf. 81 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................31
Anf. 82 BARBRO WESTERHOLM (fp)..............................31
Anf. 83 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................32
Anf. 84 BARBRO WESTERHOLM (fp)..............................32
18 § Svar på frågorna 1994/95:262 och 269 om asylsökande
judar från f.d. Sovjetunionen....................................................32
Anf. 85 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................32
Anf. 86 MARIANNE ANDERSSON (c)..............................33
Anf. 87 DAN ERICSSON (kds)............................................33
Anf. 88 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................34
Anf. 89 MARIANNE ANDERSSON (c)..............................35
Anf. 90 DAN ERICSSON (kds)............................................35
Anf. 91 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................35
Anf. 92 MARIANNE ANDERSSON (c)..............................36
Anf. 93 DAN ERICSSON (kds)............................................36
Anf. 94 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................36
Prot. 1994/95:60
14 februari
47
Prot. 1994/95:60 Anf. 95 MARIANNE ANDERSSON (c)..............................37
14 februari Anf. 96 DAN ERICSSON (kds)...........................................37
----------------- Anf. 97 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................37
19 § Svar på fråga 1994/95:263 om avvisning av asylsökan-
de.................................................................................................38
Anf. 98 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................38
Anf. 99 EVA ZETTERBERG (v).........................................38
Anf. 100 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................38
Anf. 101 EVA ZETTERBERG (v).......................................39
20 § Svar på fråga 1994/95:274 om flyktingbarn och FN:s
barnkonvention.........................................................................39
Anf. 102 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................39
Anf. 103 BARBRO WESTERHOLM (fp)...........................40
Anf. 104 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................40
Anf. 105 BARBRO WESTERHOLM (fp)...........................41
21 § Svar på fråga 1994/95:272 om flyttning av statlig verk-
samhet m.m. från Östersund....................................................41
Anf. 106 Statsrådet JAN NYGREN (s)................................41
Anf. 107 RUNE BERGLUND (s)........................................42
Anf. 108 Statsrådet JAN NYGREN (s)................................42
Anf. 109 RUNE BERGLUND (s)........................................43
22 § Hänvisning av ärende till utskott...........................................43
23 § Bordläggning...........................................................................43
24 § Anmälan om interpellationer.................................................44
1994/95:57 av Juan Fonseca (s) till statsrådet Pierre Schori
om lokaliseringen av biståndsmyndigheten.............................44
1994/95:58 av Eva Zetterberg (v) till utrikesministern om
Tjetjenien................................................................................44
25 § Anmälan om fråga..................................................................44
1994/95:286 av Johan Lönnroth (v) till statsministern om
Näringslivsrådet......................................................................44
26 § Kammaren åtskildes kl. 16.16...................................................44
48
gotab 48581, Stockholm 1995