Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:53 Torsdagen den 19 januari
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:53
Riksdagens protokoll
1994/95:53
Torsdagen den 19 januari
KL 12.00-16.13
1994/95:53
1 § Utökning av antalet suppleanter i vissa utskott och i EU-
nämnden
Valberedningen hade, enligt ett till kammaren inkommet proto-
kollsutdrag, på begäran av Socialdemokraternas, Moderata samlings-
partiets, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Miljöpartiets riks-
dagsgrupper tillstyrkt att antalet suppleanter skulle utökas enligt följan-
de:
från 22 till 24 i finansutskottet
från 21 till 22 i skatteutskottet
från 19 till 20 i justitieutskottet
från 22 till 23 i kulturutskottet
från 23 till 24 i arbetsmarknadsutskottet
från 19 till 20 i bostadsutskottet
från 17 till 23 i EU-nämnden
Kammaren medgav dessa utökningar.
2 § Val av extra suppleanter i vissa utskott och i EU-nämnden
Företogs val av extra suppleanter i vissa utskott och i EU-nämnden.
Kammaren medgav att valen fick ske i ett sammanhang.
Kammaren valde i enlighet med valberedningens förslag till
suppleanter i finansutskottet
Sven Bergström (c)
Lars Leijonborg (fp)
suppleant i skatteutskottet
Nils Fredrik Aurelius (m)
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 53
Prot. 1994/95:53 suppleant i justitieutskottet
19 januari Birgit Henriksson (m)
suppleant i kulturutskottet
Lars Hjertén (m)
suppleant i arbetsmarknadsutskottet
Annika Jonsell (m)
suppleant i bostadsutskottet
Agne Hansson (c)
suppleanter i EU-nämnden
Lennart Nilsson (s)
Carl Bildt (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Per-Ola Eriksson (c)
Anne Wibble (fp)
Peter Eriksson (mp)
3 § Avsägelser
Tredje vice talmannen meddelade att följande avsägelser inkommit:
Yvonne Sandberg-Fries (s) hade avsagt sig uppdraget att vara le-
damot i finansutskottet,
Holger Gustafsson (kds) hade avsagt sig uppdraget att vara ledamot
i skatteutskottet,
Maj-Lis Lööw (s) hade avsagt sig uppdraget att vara ledamot i utri-
kesutskottet,
Maj Britt Theorin (s) hade avsagt sig uppdraget att vara ledamot i
utrikesutskottet,
Axel Andersson (s) hade avsagt sig uppdraget att vara ledamot i ut-
rikesutskottet,
Jan Andersson (s) hade avsagt sig uppdraget att vara ledamot i so-
cialutskottet,
Birgitta Ahlqvist (s) hade avsagt sig uppdraget att vara ledamot i
socialutskottet,
Inga-Britt Johansson (s) hade avsagt sig uppdraget att vara ledamot
i jordbruksutskottet,
Reynoldh Furustrand (s) hade avsagt sig uppdraget att vara ledamot
i näringsutskottet,
Bengt-Ola Ryttar (s) hade avsagt sig uppdraget att vara ledamot i
bostadsutskottet,
Axel Andersson (s) hade avsagt sig uppdraget att vara suppleant i
konstitutionsutskottet,
Pär Nuder (s) hade avsagt sig uppdraget att vara suppleant i konsti-
tutionsutskottet,
Kristina Persson (s) hade avsagt sig uppdraget att vara suppleant i
finansutskottet,
Michael Stjernström (kds) hade avsagt sig uppdraget att vara supp-
leant i finansutskottet,
Kristina Persson (s) hade avsagt sig uppdraget att vara suppleant i
skatteutskottet,
Jan Andersson (s) hade avsagt sig uppdraget att vara suppleant i
justitieutskottet,
Michael Stjernström (kds) hade avsagt sig uppdraget att vara supp-
leant i justitieutskottet,
Birgitta Ahlqvist (s) hade avsagt sig uppdraget att vara suppleant i
lagutskottet,
Tommy Waidelich (s) hade avsagt sig uppdraget att vara suppleant i
utrikesutskottet,
Michael Stjernström (kds) hade avsagt sig uppdraget att vara supp-
leant i utrikesutskottet,
Reynoldh Furustrand (s) hade avsagt sig uppdraget att vara supple-
ant i försvarsutskottet,
Michael Stjernström (kds) hade avsagt sig uppdraget att vara supp-
leant i försvarsutskottet,
Michael Stjernström (kds) hade avsagt sig uppdraget att vara supp-
leant i socialförsäkringsutskottet,
Michael Stjernström (kds) hade avsagt sig uppdraget att vara supp-
leant i socialutskottet,
Michael Stjernström (kds) hade avsagt sig uppdraget att vara supp-
leant i kulturutskottet,
Michael Stjernström (kds) hade avsagt sig uppdraget att vara supp-
leant i utbildningsutskottet,
Tommy Waidelich (s) hade avsagt sig uppdraget att vara suppleant i
trafikutskottet,
Michael Stjernström (kds) hade avsagt sig uppdraget att vara supp-
leant i näringsutskottet,
Bengt-Ola Ryttar (s) hade avsagt sig uppdraget att vara suppleant i
arbetsmarknadsutskottet,
Michael Stjernström (kds) hade avsagt sig uppdraget att vara supp-
leant i arbetsmarknadsutskottet,
Yvonne Sandberg-Fries (s) hade avsagt sig uppdraget att vara
suppleant i bostadsutskottet och
Michael Stjernström (kds) hade avsagt sig uppdraget att vara supp-
leant i bostadsutskottet.
Kammaren biföll dessa avsägelser.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Prot. 1994/95:53
19 januari
4 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott
Tredje vice talmannen meddelade att på grund av uppkomna vakan-
ser hade Socialdemokratiska riksdagsgruppen och Kristdemokratiska
riksdagsgruppen anmält nedanstående nya ledamöter och suppleanter
till angivna utskott.
Tredje vice talmannen förklarade valda till
ledamot i finansutskottet
Kjell Nordström (s)
ledamot i skatteutskottet
Michael Stjernström (kds)
ledamöter i utrikesutskottet
Lena Klevenås (s)
Urban Ahlin (s)
Arne Mellqvist (s)
ledamöter i socialutskottet
Conny Öhman (s)
Mariann Ytterberg (s)
ledamot i jordbruksutskottet
Åsa Stenberg (s)
ledamot i näringsutskottet
Dag Ericson (s)
ledamot i bostadsutskottet
Carina Moberg (s)
suppleanter i konstitutionsutskottet
Agneta Brendt (s)
Elisebeht Markström (s)
suppleanter i finansutskottet
Kristina Nordström (s)
Magnus Johansson (s)
Ulla-Britt Hagström (kds)
suppleanter i skatteutskottet
Kristina Nordström (s)
Ulla-Britt Hagström (kds)
suppleanter i justitieutskottet
Christin Nilsson (s)
Ulla-Britt Hagström (kds)
suppleant i lagutskottet
Eva Persson Sellin (s)
suppleanter i utrikesutskottet
Elisebeht Markström (s)
Agneta Brendt (s)
Christina Axelsson (s)
Ulla-Britt Hagström (kds)
suppleanter i försvarsutskottet
Lars G Linder (s)
Ulla-Britt Hagström (kds)
suppleant i socialförsäkringsutskottet
Ulla-Britt Hagström (kds)
suppleanter i socialutskottet
Christin Nilsson (s)
Eva Persson Sellin (s)
Ulla-Britt Hagström (kds)
suppleant i kulturutskottet
Ulla-Britt Hagström (kds)
suppleant i utbildningsutskottet
Ulla-Britt Hagström (kds)
suppleant i trafikutskottet
Christina Axelsson (s)
suppleant i jordbruksutskottet
Siv Wittgren-Ahl (s)
suppleanter i näringsutskottet
Lars G Linder (s)
Ulla-Britt Hagström (kds)
suppleanter i arbetsmarknadsutskottet
Anders Ygeman (s)
Ulla Britt Hagström (kds)
Prot. 1994/95:53
19 januari
Prot. 1994/95:53
19 januari
suppleanter i bostadsutskottet
Anders Ygeman (s)
Magnus Johansson (s)
Ulla-Britt Hagström (kds)
5 § Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 12 januari.
6 § Meddelande om svar på interpellationer
Till kammaren hade inkommit följande skrivelser:
Interpellation 1994/95:48
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:48 av Eva Zetterberg (v) om
Bretton Woods-institutionerna får jag meddela att jag inte kan besvara
denna inom föreskrivna fyra veckor.
Skälet härtill är att vi inte funnit någon debattdag som passar inter-
pellanten och mig på grund av bl. a. utrikes tjänsteresor.
Jag kommer att besvara interpellationen den 23 februari 1995.
Stockholm den 12 januari 1995
Göran Persson
Interpellation 1994/95:49
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:49 av Sten Andersson (m) om
narkotikasmuggling får jag meddela att jag inte kan besvara denna
inom föreskrivna fyra veckor.
Skälet härtill är att vi inte funnit någon debattdag som passar inter-
pellanten och mig på grund av bl. a. utrikes tjänsteresor.
Jag kommer att besvara interpellationen den 23 februari 1995.
Stockholm den 17 januari 1995
Göran Persson
Svar på
interpellationer
7 § Svar på interpellation 1994/95:28 om den svenska ESK-
politiken
Anf. 1 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Herr talman! Kristina Svensson har ställt tre frågor till mig rörande
den svenska ESK-politiken:
• Vad innebär ett fortsatt starkt svenskt engagemang i ESK?
• Kommer Sverige i Budapest att driva frågan om att beslutsord-
ningen, dvs. konsensus minus ett, mjukas upp?
• Kommer Sverige att ta initiativ för att utlösa Moskvamekanismen
mot Turkiet?
Låt mig inledningsvis erinra om statsministerns information till
riksdagen den 13 december om sitt deltagande i ESK:s toppmöte i
Budapest. I den efterföljande debatten berörde statsministern kortfattat
Kristina Svenssons frågor.
Jag vill också informera om att regeringen under våren i en särskild
skrivelse till riksdagen kommer att ytterligare belysa Sveriges allmänna
syn på ESK, eller som det heter från årsskiftet, OSSE, Organisationen
för säkerhet och samarbete i Europa.
Låt mig mot denna bakgrund uttrycka mig kortfattat i ett stort ämne.
En ny säkerhetsordning i hela Europa kan endast växa fram genom ett
förtroendefullt samarbete mellan Europas länder och folk. OSSE är en
oumbärlig del av säkerhetsstrukturen i det nya Europa. OSSE har sär-
skilda förutsättningar och en särskild roll att spela vad avser krisföre-
byggande, konflikthanterande och fredsbevarande insatser. OSSE har
visat förmåga till anpassning till nya krav i en ny tid inom de ramar
som samförståndet staterna emellan medger.
Organisationens särskilda kvalitéer ligger i det normsystem och de
långtgående politiska åtaganden som accepterats, enligt konsen-
susprincipen, av samtliga deltagarstater, inklusive Ryssland och USA.
OSSE:s breda definition av begreppet säkerhet innefattar allt ifrån
mänskliga fri- och rättigheter och demokratibyggande till militär säker-
het.
OSSE har på basis av dessa principer utvecklat en speciell kompe-
tens att förebygga och hantera konflikter även inom stater. Jag vill i
detta sammanhang särskilt nämna de pågående ansträngningarna att
söka nå en lösning på Nagorno-Karabach-konflikten, inkluderande
förberedelser för en OSSE-närvaro i området. Sverige har bl.a. genom
sin roll i den s.k. Minskprocessen på ett konkret sätt engagerats i detta
arbete.
Dessa är de grundläggande utgångspunkterna för det svenska age-
randet i OSSE. Sverige kommer att aktivt medverka till att OSSE:s
operativa karaktär och dess inriktning på konfliktförebyggande och
krishanterande insatser utvecklas.
Tydligare riktlinjer för samverkan mellan OSSE och FN är av stor
betydelse. Regeringen utnyttjade senast tillfället att vid FN:s general-
sekreterares besök i Stockholm ta upp denna fråga i anslutning till
planeringen inför en fredsbevarande operation i Nagorno-Karabach.
Händelseutvecklingen i Tjetjenien har ytterligare understrukit vik-
ten av de möjligheter som OSSE erbjuder till en alleuropeisk dialog i
detta syfte med deltagande av den ryska federationen. Åtaganden som
deltagarstaterna har gjort inom OSSE är tillämpliga i Tjetjenienfallet.
OSSE:s ordförandeskap och trojka har vid flera tillfällen direkt till den
ryska regeringen framfört kritik mot dess agerande i Tjetjenien. Man
har också klargjort de möjligheter till konfliktlösning som OSSE erbju-
der. Ordförandeskapet förbereder nu utsändandet av en speciell mission
till Tjetjenien. Sverige är berett att bidra med personal till en sådan
mission.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Kristina Svensson berör i sin interpellation också frågan om be- |
Konsensusprincipen är ett av fundamenten för ESK:s verksamhet.
|
Svar på |
Det faktum att ESK:s åtaganden och normsystem etablerats genom Det är dock uppenbart att konsensusprincipen också har vissa nega- Det finns dock ett starkt motstånd både inom och utanför EU mot Jag skulle kunna tänka mig att nuvarande undantag, den s.k. kon- Kristina Svensson har även frågat mig om Sverige avser att ta något Sverige har vid upprepade tillfällen uttryckt stark oro beträffande Vid ESK:s översynskonferens i Budapest beklagade EU i slutet av Under hösten har Sverige som aktiv observatör i EU tillhört de län- Regeringen kommer också i fortsättningen att föra en dialog med Anf. 2 KRISTINA SVENSSON (s) Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret på min inter- |
8
ovant att använda den nya förkortningen, men det är alltså Organisatio-
nen för säkerhet och samarbete i Europa, dvs. det gamla ESK, som det
handlar om.
Toppmötet i Budapest i december förra året tror jag i historiens ljus
kommer att framstå som ett betydelsefullt steg i organisationens ut-
veckling. Det gäller naturligtvis inte bara namnbytet utan i allra högsta
grad det dokument som då antogs av stats- och regeringschefer. Det
innebär ytterligare ett fall framåt i arbetet för att skapa en alleuropeisk
säkerhetsordning.
Det var naturligtvis ett misslyckande i Budapest att man inte kunde
enas kring ett uttalande om kriget i Bosnien och konflikten i f.d. Jugo-
slavien. Men det slutdokument som man enades kring innehåller bra
skrivningar kring konfliktförebyggande åtgärder.
Så inträffar det tragiska: Endast några veckor efter det att slutdo-
kumentet undertecknats bryter Ryssland mot överenskommelsen, och i
36 § och 38 § i ”Code of Conduct” talas det om att inget medlemsland i
interna konflikter får använda mer än s.k. anpassat våld och att man
naturligtvis måste handla i enlighet med sin konstitution.
Konflikten i Tjetjenien, som ju övergått till ett regelrätt inbördes-
krig, är djupt tragisk med ohyggliga mänskliga lidanden. Den är också
ett misslyckande för den sköra demokratin i Ryssland.
OSSE måste nu handla och gör så. I Wien förra veckan samlades
såväl den permanenta kommittén som parlamentarikerförsamlingen,
och man antog mycket kraftiga uttalanden mot det ryska agerandet.
Men det räcker inte med att anta resolutioner. OSSE kommer att skicka
en speciell mission till Tjetjenien och erbjuder också sina instrument
för konfliktlösning.
Men OSSE är ju inte till för att skapa fred utan för att bevara fred.
OSSE skall arbeta med prevention och konfliktförebyggande åtgärder.
OSSE gör och har gjort mycket för att förhindra att konflikter blossar
upp. Jag kan bara nämna det arbete som utförs av högkommissarien för
nationella minoriteter. Utan hans insatser i Estland och Lettland skulle
förmodligen motsättningarna i dag varit stora mellan den ryska befolk-
ningen och ester och letter.
Låt mig återgå till svaret på interpellationen.
Som ordförande i den svenska OSSE-delegationen, parlamentari-
kerdelegationen, är jag glad över att kunna konstatera att utrikesminis-
tern avser att under våren i en skrivelse till riksdagen ytterligare belysa
Sveriges syn på OSSE. Vi har i parlamentarikerdelegationen vid flera
tillfällen framfört detta önskemål. Jag hoppas att skrivelsen kommer
ganska snart.
Utrikesministern säger i sitt svar: ”Sverige kommer att aktivt med-
verka till att OSSE:s operativa karaktär och dess inriktning på konflikt-
förebyggande och krishanterande insatser utvecklas.” Detta är också
något som framförs i budgetpropositionen. Jag hoppas att det också
innebär att man tänker sig att förstärka vår OSSE-delegation i Wien.
Jag vet att frågan om konsensusprincipen är svår. Jag tycker att det
är bra att vi från svensk sida agerar och framhåller för- och nackdelarna
med konsensus minus ett.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Jag skulle ändå vilja få konkretiserat vad svaret egentligen innebär. |
undantag för t.ex. beslut som enbart rör genomförandet av redan fattade
|
Svar på |
beslut”. Det vore bra med en konkretisering av det. Vad gäller Turkiet tycker inte jag att jag får något svar. Jag frågar Anf. 3 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s) Herr talman! Den beskrivning som Kristina Svensson gör av hur Jag uppskattar att Kristina Svensson nämner det vardagliga kris- Det är nog så att vi ganska lång tid i förväg kan se om konflikter är Den mission som Kristina Svensson talade om är så pass förberedd Vad gäller de frågor som Kristina Svensson tar upp om konsen- |
10
När det gäller Turkiet kan jag inte lämna ett direkt svar på huruvida
den s.k. Moskvamekanismen skall utlösas på det formella sättet, som
Kristina Svensson nu säger. Det kravet har vi inte ställt. Vad vi har
gjort i stället är att försöka nyttja de andra metoder som vi också ser.
Fram till förra veckan tyckte vi oss också se vissa positiva tecken i
Turkiet. Det kom rapporter både om hur man utvecklade konstitutionen
och om beslut som domstolar fattade vad gäller fall som vi har kritise-
rat. Men i dag är det återigen ett annat läge. Vi har nu fått andra rappor-
ter om tuffare tag.
Dess värre måste alltså Turkiet fortfarande stå på listan över stater
som vi måste ordentligt observera både inom OSSE, inom Europarådet
och inom EU. Vi använder alla dessa organ för att komma till tals med
Turkiet om bristen på respekt för mänskliga rättigheter.
Anf. 4 KRISTINA SVENSSON (s)
Herr talman! Får jag då ta Turkietfrågan först. Vi är alla medvetna
om vilka brott som pågår, framför allt mot kurderna i den sydöstra
delen av landet. Vi har dessutom parlamentarikerrättegångarna i färskt
minne.
OSSE och Sverige har tagit flera initiativ för att uppmärksamma det
här och få Turkiet att ändra sig, men det har inte lett någonstans.
När Lena Hjelm-Wallén gjorde en redovisning för några veckor se-
dan trodde vi att det möjligen kunde bli resultat, men nu är vi tillbaka i
det gamla.
Den mission OSSE hade avsett att skicka till Turkiet var, vad jag
förstår, inte välkommen. Inga av åtgärderna har lett någonstans. Av de
instrument man har inom OSSE är nästa den s.k. Moskvamekanismen.
Vad är det då som gör att vi inte kan ta ett sådant initiativ? Många
väntar på det, och det är vad man måste göra nu när det gäller Turkiet.
Parlamentarikerdelegationen skulle också i väg till Turkiet i höstas,
men blev nekad inträde. Delegationen, i vilket jag skulle ha deltagit,
skulle ha letts av den amerikanske senatorn Cecini. Nu är vi välkomna,
längre fram under våren, men hela tiden sker nya förhalningar.
Vi har ju dessa mekanismer för att de skall användas. Om vi inte
använder dem är de ju fullständigt effektlösa. Man vet att ingen bryr sig
om dem.
Jag vill alltså ha ett svar på frågan varför det är så omöjligt att ta
detta initiativ.
Jag förstår uppriktigt sagt inte vad det står på s. 3 längst ned i svaret
när det gäller konsensus. Det var därför jag ville ha en konkretisering
av vad som menas med uppluckringen av konsensus.
Parlamentarikerförsamlingen har på sitt möte Wien i somras klart
deklarerat att vi menar att man måste luckra upp konsensus - minus -
en-principen. Det betyder inte att man skall gå över till rena majoritets-
beslut. Det kan finnas andra vägar.
Anf. 5 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Herr talman! När det gäller konsensusfrågan är det viktiga, tycker
jag, att vi för ett samtal om hur man kan rucka på principerna. Det är
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
11
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
bra att parlamentarikerförsamlingen är med och ger sitt bidrag till hur |
Den öppning som finns i svaret avser inte de tunga frågorna, som
|
Svar på |
har med normer och sådana saker att göra, utan mera uppföljning av de Man måste börja någonstans för att få en dialog, och då bör man När det gäller Turkiet är det alldeles rätt, som Kristina Svensson Det är bra om man nu välkomnar parlametarikerdelegationen, men Kan vi här göra något mera och använda den speciella Moskvame- OSSE är en mycket viktig organisation i sammanhanget. Jag hoppas också få ett direkt och konkret tillfälle att ta upp frågor Anf. 6 KRISTINA SVENSSON (s) Herr talman! Jag förstår naturligtvis svårigheterna när det gäller Turkietfrågan: Utrikesministern håller det inte för uteslutet att vi Jag tolkar uppgifterna i det svar utrikesministern lämnade som ett Anf. 7 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s) Herr talman! Jag är naturligtvis alltid tacksam om riksdagsledamö- |
12
Svensson hade för åsikt från början. Jag har bara ärligt redovisat var vi
står i de här frågorna.
Jag tror det är bra att vi får en sådan här diskussion i Sveriges riks-
dag. Det visar vad man faktiskt kan göra med OSSE, men också att det
är ganska svårt och att vi måste vara många tillsammans för att göra
det.
Jag tror att Kristina Svenssons insatser i parlamentarikerförsamling-
en och vad vi från utrikesförvaltningen gör i ministerrådssammanhang-
en tillsammans kan bli ett ganska gott handlande också när det gäller
Turkiet.
Överläggningen var härmed avslutad.
8 § Svar på interpellation 1994/95:47 om nyföretagandet i den
privata sektorn m.m.
Anf. 8 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Ärendena inom regeringskansliet är så fördelade att
jag skall svara på den interpellation som Bo Lundgren ställt till stats-
ministern.
Regeringen lade den 10 januari 1995 fram budgetpropositionen,
inklusive finansplan. Regeringen presenterade där ett omfattande pro-
gram för att sanera statsfinanserna. Samtidigt presenterade regeringen
ett stort och ambitiöst åtgärdsprogram för att öka sysselsättningen och
minska arbetslösheten.
Genom de förslag som regeringen nu lagt fram sker under de när-
maste åren en radikal förbättring av Sveriges finansiella balans. Statens
utgifter minskas, och inkomsterna stärks. Till detta kommer de positiva
effekterna av en ökad sysselsättning.
Regeringen framhåller i finansplanen att balansen mellan sanering
av statsfinanserna och bekämpning av arbetslösheten är svår och käns-
lig. Om de budgetförstärkande åtgärderna är för begränsade ökar risken
för fortsatt höga räntor, minskat förtroende för den svenska kronan och
bestående hög arbetslöshet. Budgetförstärkande åtgärder medför emel-
lertid att den inhemska efterfrågan försvagas, oavsett om de utformas
som skattehöjningar eller som utgiftsminskningar. Om åtgärderna är för
omfattande kan uppgången komma av sig och arbetslösheten av det
skälet bli kvar på för hög nivå. De förslag som regeringen nu lagt fram
bygger på en sådan avvägning.
Vägen ur den ekonomiska krisen ställer stora krav på sammanhåll-
ning och solidaritet. Att ta Sverige ur krisen är en uppgift som inte kan
klaras utan uppoffringar och brett folkligt stöd. Därför måste alla vara
med och bära de bördor som krispolitiken innebär. Det finns i dag en
stark vilja i hela det svenska samhället att bidra till att lösa krisen.
Regeringen avser att ta till vara denna vilja till insatser i kampen mot
arbetslöshet och statsskuld.
De budgetförstärkande åtgärderna har därför fördelats mellan in-
komstförstärkningar och utgiftsminskningar samt även i övrigt utfor-
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
13
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
mats så att bördorna fördelas så rättvist som möjligt, och så att de som |
skattehöjningar som riksdagen beslutat om eller som regeringen före-
|
Svar på |
slagit är således en nödvändig och ofrånkomlig del av en framgångsrik Bo Lundgren tar i interpellationen upp utvecklingen när det gäller Däremot har det under hela efterkrigstiden funnits en underliggande Den svenska ekonomin har först nu kommit i en återhämtning efter Att Sverige som ett av ett fåtal länder drabbades av en flerårig kraf- Under de närmaste åren kommer tillväxtens starkaste drivkrafter att Bo Lundgren har frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för En sanering av statsfinanserna är en nödvändig förutsättning för ett |
14
Regeringens politik innebär en noggrann avvägning mellan de på kort
sikt motsatsfulla behoven av att sanera och stabilisera de offentliga
finanserna och av att vårda och stärka den inhemska efterfrågan. Ar-
betsmarknadspolitiken läggs samtidigt om för att bl.a. stärka återhämt-
ningen genom att förbättra utbudet av kvalificerad arbetskraft.
I budgetpropositionen föreslås en serie åtgärder för att bättre tillgo-
dose företagens behov av riskkapital, för att underlätta småföretagens
expansion, för att stödja kvinnliga företagare och för att underlätta
kunskapsöverföring till små och medelstora företag.
Under den föregående mandatperioden skärptes beskattningen i fö-
retagssektorn. Regeringen kommer att senare lägga fram förslag till
förändringar som åter sänker skattebelastningen på i första hand de små
och medelstora företagen. Utformningen av dessa åtgärder diskuteras
för närvarande med företrädare för näringslivet.
Bo Lundgren har vidare frågat vilka åtgärder regeringen avser att
vidta för att sänka beskattningen av arbete.
Låt mig först påminna om det statsfinansiella läge som Sverige be-
finner sig i. Underskottet 1994/95 beräknas komma att uppgå till 192
miljarder kronor. Statsskulden beräknas vid utgången av 1994 uppgå
till 1 296 miljarder kronor, motsvarande 86 % av bruttonationalproduk-
ten. Den stora skulden har föranlett ett av de två stora amerikanska
ratinginstituten att sänka Sveriges s.k. rating från Aa2 till Aa3. Beslutet
kommer att leda till en ökad internationell uppmärksamhet på Sveriges
sätt och förmåga att hantera sina offentliga finanser.
Så länge den strukturella obalansen mellan statens inkomster och
utgifter kvarstår finns inget utrymme för några större eller mer generel-
la skattesänkningar. Tvärtom bygger det saneringsprogram som rege-
ringen redovisat för riksdagen på en väl avvägd balans mellan inkomst-
förstärkningar och utgiftsminskningar.
Under den föregående mandatperioden inriktades skattepolitiken på
en sänkt beskattning av kapitalinkomster samtidigt som beskattningen
av arbetsinkomster skärptes. Skattepolitiken fick därmed en utformning
som motverkade såväl de stabiliseringspolitiska som de fördelnings-
politiska målen. Regeringen anser mot denna bakgrund att om och när
det finns utrymme att genomföra lättnader i beskattningen så bör skat-
tesänkningar för arbetsinkomster ha försteg framför sänkta kapitalskat-
ter.
Bo Lundgren har slutligen frågat vilka åtgärder regeringen avser att
vidta för att uppnå en neutral beskattning av olika kapitalinkomster så
att avkastningen av riskkapital inte i något fall blir högre än motsva-
rande beskattning av lånat kapital.
Riksdagen har godkänt regeringens förslag i proposition
1994/95:25 om en enhetlig beskattning av hushållens kapitalinkomster.
Räntor, realisationsvinster och utdelningar kommer därmed att beskat-
tas hos mottagaren med samma skattesats. De nya reglerna motsvarar i
allt väsentligt den enhetliga kapitalbeskattning som infördes i bred
enighet i och med 1989 års skattereform. Därmed elimineras såväl de
snedvridande effekterna av olika skattesatser för olika typer av kapital-
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
15
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
inkomster som de möjligheter till skatteplanering som förekomsten av |
|
Svar på |
Anf. 9 BO LUNDGREN (m) Herr talman! Låt mig tacka Göran Persson för svaret. Låt mig in- Så var det naturligtvis inte. Det var faktiskt i vissa avseenden en li- Under den föregående mandatperioden skulle skatten på arbete ha När samma tjänstemän som nu för övrigt finns hos Göran Persson Den viktigaste uppgift som regeringen och riksdagen har att hantera Problemet är att det med fel åtgärder inte varaktigt blir väsentligt De offentliga utgifterna ligger på ungefär 70 % av den samlade Får vi jobb i den privata sektorn? Det är inte Göran Persson som |
16
ra de företag som de redan driver - som skall känna att det är intres-
sant, lönsamt och bra att starta nya eller expandera gamla företag och
därmed skapa nya jobb.
Vi behöver alltså varaktiga åtgärder som skapar bättre förutsätt-
ningar för företagarna att fatta beslut. Det skall inte vara tillfälliga
åtgärder. Det är intressant att finansministern och arbetsmarknadsminis-
tern tror att man genom tillfälliga arbetsgivaravgiftsänkningar skall
kunna få fram nya jobb, som annars inte hade kommit till stånd. Det
visar, enligt finansministern, hur mycket skatterna faktiskt påverkar
benägenheten att anställa. Men vad gör man som är varaktigt? Jo, dels
höjer man skatten på det riskbärande kapital som är grunden för varje
expansion och varje nytt företag. Dels höjer man arbetskraftskostnaden
dramatiskt med drygt 30 miljarder kronor. Det blir dyrare att anställa,
och därmed blir det färre jobb. Om jag hade svarat för en höjning av
skatten på arbete, vilket inte stämmer, varför fortsätter Göran Persson
på den felaktiga vägen?
Frågan kvarstår fortfarande: Vad skall regeringen ägna sig åt? För
några dagar sedan presenterades en studie av Stephen J. Davis och
Magnus Henreksen från Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk
forskning. Den heter Näringspolitik, företagsstorlek och ekonomisk
tillväxt i Sverige. De skriver om vad som händer efter reformerna 1991
och under den period då den borgerliga regeringen var ansvarig. De
framhåller:
”Trots de långsiktigt gynnsamma förändringarna finns fortfarande
flera ekonomiskpolitiska åtgärder som snedvrider den svenska syssel-
sättningsfördelningen. Beslutet att höja marginalskatterna (inklusive
obligatoriska avgifter), återinföra dubbelbeskattningen på aktieutdel-
ningar, avstå från att avskaffa förmögenhetsskatten och återinföra in-
vesteringssubventioner ökar åter igen snedvridningarna. Det är ofrån-
komligt att skattebetingade snedvridningar i sysselsättnings- och pro-
duktionsmönstret är stora i ett land med en så stor offentlig sektor som
Sverige. De förändringar som genomförs (senhösten 1994) bidrar dock,
enligt vår analys, till att åter igen öka dessa snedvridande effekter.”
Alltså försämras förutsättningarna för de nya jobben.
Frågan till Göran Persson kvarstår: Vilka åtgärder tänker han och
regeringen vidta för att skapa de förutsättningar som behövs för att de
människor som bestämmer om det skall bli några nya jobb faktiskt
fattar de riktiga besluten?
Anf. 10 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Bo Lundgren förlorade för fyra månader sedan ett val
och lämnade efter sig en period då han fick försöka tillämpa alla de
vackra tankar som han nu presenterar här i talarstolen. Det är inte upp-
muntrande och upplyftande att komma in i Finansdepartementet och
öppna böckerna efter Lundgren. Det är en utomordentligt trist läsning.
Bo Lundgren frågar hur det kommer sig att svenskar tvekar om att
starta företag. Svaret är ganska enkelt. Det finns också belagt i den
nationalekonomiska forskningen. Det handlar om att de naturligtvis ser
att de lever i ett land som har en sådan grundläggande obalans i sina
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 53
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
18
statsfinanser att de inte vet någonting om de långsiktiga förutsättning-
arna. De ser att de lever i ett land som har haft en regering som totalt
har kört sönder statsfinanserna och drivit en konjunkturpolitik på tvärs
med konjunkturen. Det har skapat ett rykte i omvärlden om att vi inte
kan hantera vår ekonomi. Det ger oss ohyggligt höga räntor.
Bo Lundgren var skatteminister i den regering som lyckades med
bedriften att bli världsmästare i räntesänkning. Ni sänkte räntan från
500 % till 13 %. Bo Lundgren satt vidare kvar i en regering som, om
den inte lyckades bli världsmästare, i alla fall blev OECD-mästare när
det gällde realräntan. Ni höjde den reala räntan till nivåer som gör att
alla sunt tänkande och företagsekonomiskt inriktade småföretagare tar
sig en extra funderare innan de gör en investering.
Mot denna bakgrund talas det om strukturella reformer. Det finns
en stor strukturell reform som jag - tillsammans med regeringskollekti-
vet - har bestämt mig för att genomföra. Den strukturella reformen
representeras av balans i statens finanser. Det är någonting som uppen-
barligen är på tvärs med Bo Lundgrens filosofi. Om det inte är på tvärs
med Bo Lundgrens filosofi är det dystert. I så fall visar de tre gångna
åren på ett monumentalt tillkortakommande.
Jag tänker nu, tillsammans med regeringen, fatta alla de många
gånger impopulära beslut som är nödvändiga för att man skall komma
till rätta med de stora underskott som har skapats. Om vi inte gör det i
denna uppåtgående konjunktur kanske vi inte får en andra chans. Om vi
inte gör det nu kan vi heller inte se till att vi blir herrar i eget hus. Det
är vad det handlar om.
Lundgren, som vet allt om hur detta borde göras, borde rimligen på
något sätt ha försökt visa det i praktiken under sin tid i regeringsställ-
ning. Mitt svar på den grundläggande frågan om vad vi nu måste foku-
sera oss på och göra en kraftsamling kring gäller saneringen av statsfi-
nanserna. Det påverkar räntan. Räntan styr statens finanser. Statsskul-
den fördubblades under Lundgrens tid i kanslihuset. Med den ohyggli-
ga statsskuld som vi har innebär varje procents ränteförändring 14-15
miljarder kronor mer i statsutgifter varje år. Räntan påverkar varje
småföretagare som skall investera. Räntan påverkar varje enskilt hus-
håll som har lån, exempelvis på en bostadsrätt eller en villa. Där ligger
problemet.
Bo Lundgren! Om man inte har kraften att hantera en sådan sak och
inte har modet att vidta de åtgärder som är nödvändiga skall man na-
turligtvis lämna kanslihuset, precis som den gamla regeringen gjorde, åt
krafter som har viljan och förmågan att hantera problemet. Nu försöker
vi. Vi har gott hopp om att vi skall lyckas. Om vi klarar av saneringen
av statsfinanserna vidtar vi också den mest grundläggande strukturella
förändringen av den svenska ekonomin, vilket i sin tur lägger grunden
för en ny tillväxt. Det är vad det handlar om.
Bo Lundgren! Börja gärna nästa replik med att berätta om vilka till-
växttal Bo Lundgren och hans regering lyckades prestera under tiden i
kanslihuset. Då belyser han det åtminstone i riksdagens protokoll.
När man hör Lundgrens självsäkerhet och enkla lösningar kan man
tro att det var plus 5, 4 eller 3 %. Var det inte minus 2 %? Var det inte
för första gången sedan andra världskriget, sedan 30-talet, i Sverige en
situation där produktionsresurserna krympte? Hur kunde det komma
sig, med all den briljans ni besatt i Sveriges ”mest kompetenta” rege-
ring, som dessutom visste vad ni skulle göra? Berätta det, Bo Lund-
gren, så skall jag i min tur klara ut statsfinanserna!
Anf. 11 BO LUNDGREN (m)
Herr talman! När det gäller tävlan i självsäkerhet kommer jag aldrig
att nå upp i den klass som Göran Persson befinner sig i. Jag är ganska
glad över det, därför att jag tycker att man skall vara flexibel och inte
färdigprogrammerad. När jag lyssnar på Göran Persson och debatterar
med honom kommer jag att tänka på dataspel. Jag ägnar mig inte så
mycket åt sådana, men jag har förstått att det finns ett begränsat antal
reaktioner, som är på förhand fastställda, när man gör vissa drag. Unge-
fär så upplever jag Göran Persson i debatten.
Göran Persson talade i fem, nästan sex minuter utan att seriöst dis-
kutera det stora problemet om hur vi skall bära oss åt för att få fram de
nya jobben i den privata sektorn.
Att tillväxten blev negativ och att de prognoser som den förra rege-
ringen lämnade blev sämre än förutsatt 1991, 1992 och 1993 berodde
framför allt på effekterna av den finansiella kris som var följden av 80-
talets spekulationsekonomi. Detta kan vi diskutera under lång tid, men
jag tror att Göran Persson är väl medveten om det.
Det som är intressant är återigen - vilket interpellationen handlar
om - vad som behövs för att klara jobben i den privata sektorn. Göran
Persson vet, lika bra som jag, att sysselsättningsåtgärder som ger till-
fälliga jobb, eller expansion av offentlig sektor för att ge nya jobb, inte
är lösningen. Det hjälper inte till att hantera just saneringen av statsfi-
nanserna. Den bygger på dels budgetförstärkningar, dels tillväxt i eko-
nomin. Tillväxt är produktionsökningar som ger nya jobb.
Om man gör fel här krävs det mer budgetförstärkningar för att nå
fram till ett visst mål. Det tar längre tid, och det är mindre trovärdigt.
Det är just det Göran Persson upplever nu, därför att han inser inte att
höjda skatter på jobb ger sämre förutsättningar att sanera statsfinanser-
na än vad förstärkningar av budgeten på utgiftssidan ger. Det är där det
stora problemet ligger.
Om man vill ta del av det privata näringslivets bedömningar av oli-
ka typer av politik, kan man titta i min interpellation, som Göran Pers-
son sannolikt inte har läst. Där finns nämligen en illustration av hur
företagsklimatet upplevdes 1990 och 1993. Det skedde en dramatisk
förbättring, trots de problem vi hade. Man såg nämligen att vi också,
förutom att göra budgetförstärkningar, var beredda att hantera de
strukturella problemen.
Jag skulle egentligen vilja återkomma till Göran Persson med en
blygsam begäran: Fundera på att säga någonting om just jobben i privat
sektor! Kan man åstadkomma sådana genom skärpt skatt på det kapital
som alltid måste vara grunden för att bygga upp nya företag och expan-
dera gamla företag, och genom att höja skatten på arbete så dramatiskt?
Är det inte den andra vägen man skall gå, Göran Persson?
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
19
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Anf. 12 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Herr talman! Bo Lundgren lyssnade dåligt. Jag ägnade säkert fem |
minuter åt att beskriva det statsfinansiella moraset. Jag gjorde en
|
Svar på |
mycket tydlig koppling mellan ordningen i statsfinanserna och svårig- Det handlar om tre saker när vi pratar om statsfinanserna, precis Det andra är utgiftskontrollen. Ja, vi kommer att ha en utomordent- Det tredje är att klara statens finanser, och det gör man genom Om man inte ser detta statsfinansiella förfalls samband med svårig- Vi skall också vara klara över att företagsklimatet i Sverige ge- De få kvarvarande företagarna, som klarade sig genom det modera- Nu skall hemmamarknaden få mer, och då måste det bli en efterfrå- Bo Lundgren bör till protokollet läsa in resultatet och tillväxtsiff- |
20
Anf. 13 BO LUNDGREN (m)
Herr talman! Det är rätt fascinerande att höra hur Göran Persson
kritiserar den regering som jag tillhörde för att vi strävade efter att
fullfölja den fasta växelkurs som etablerades av den regering Göran
Persson tillhörde en gång i tiden. Vi kan diskutera vid vilken nivå man
fixerade den fasta växelkursen, men det är en annan debatt, som vi kan
föra under lång tid.
Det stora problemet är att Göran Persson säger att det inte finns
anledning att diskutera något annat än budgetsaneringen. Det är två
saker man måste göra. Det ena är att man måste diskutera hur budget-
saneringen skall ske. Det andra är att man måste diskutera långsiktigt
strukturella förändringar för att kunna få fram nya jobb i den privata
sektorn totalt sett. Detta verkar regeringen över huvud taget inte orka
med. Det är anmärkningsvärt.
Anledningen till att jag citerar olika personer är att Göran Persson
är blockerad inför tanken att jag skulle kunna säga någonting som är
riktigt. Det har vi konstaterat sedan flera år tillbaka.
Klas Eklund jobbade som planeringschef hos Kjell-Olof Feldt på
Finansdepartementet. Även om han nu har en annan befattning är det
rimligt att lyssna på honom, liksom på Magnus Henreksson och på
många andra ekonomer. Ett stort antal ekonomer deltog i ett seminari-
um i början av denna vecka för att diskutera en rapport om just de
problem jag vill ta upp.
Klas Eklund skriver i Dagens Industri i dag när det gäller behovet
av nya statsfinansiella åtgärder att det behövs ”åtgärder för att förbättra
ekonomins funktionssätt och göra arbetsmarknaden mer flexibel. Här
har delar av den ekonomiska politiken - inte minst skatterna - snarast
långsiktigt negativa effekter!”
Det här är väl ändå någonting som borde bekymra Göran Persson, där
han sitter på femte våningen i Finansdepartementet och lägger fram en
finansplan som innebär att vi skall ha en total arbetslöshet på i det
närmaste 10 % år 1998. Då är det någonting som har gått snett, även
om ambitionen är att göra något ytterligare. Men vad är det?
Jo, det kan ju bara vara en sak. Det är att skapa det goda nä-
ringsklimat - för där är vi väl överens - som gör att vi i den privata
sektorn får fram de nya jobben. Kvinnor och män som jobbar i dag,
som kanske blir egenföretagare, de som driver företag måste känna att
klimatet är bra.
1990 var det få som tyckte att det hade förbättrats. Så många för-
svann inte genom konkurserna som orsakades av Göran Perssons
släpphänta 80-tal. Vi kan ta den debatten sedan. Göran Persson älskar
ju att fördjupa sig i den. 65 % tyckte att det var bättre 1993. Det är
fakta.
Göran Persson, landets finansminister, spelar hasard med de arbets-
lösas framtid. Det är skrämmande.
Anf. 14 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Att vi tar risker i den svenska ekonomiska politiken är
jag den förste att peka på. Vi är farligt ute. Vi tar över ett underskott
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
21
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
som är så stort och en skuld som är så våldsamt stor att vår rörelsefrihet |
Risken består i att vi är för hårt skuldsatta. Skuldsättningen för-
|
Svar på |
dubblades under den tid som Lundgren prövade sina teorier. Nu erkänner uppenbarligen Lundgren att det är statsfinanserna som Mot den bakgrunden säger man att det är viktigt hur man gör detta. På något sätt är Bo Lundgren och Moderaterna litet av ekonomisk- Ur det kaoset skall vi gå. Vi har visat vägen. Klarar vi nu detta Låt oss nu hålla i det här på ett sådant sätt att inte riksdagen genom Överläggningen var härmed avslutad. 9 § Svar på interpellation 1994/95:27 om totalisatorskatten Anf. 15 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Herr talman! Sten Andersson har frågat mig om jag avser att höja Det finns för närvarande inga planer på att höja skatten på totalisa- |
22
Anf. 16 STEN ANDERSSON (m)
Herr talman! Jag tycker om när politiker är tydliga, klara och konci-
sa. Samtliga de kriterierna uppfyller herr finansministern. Jag vill
mycket kort tacka för ett mycket positivt svar. Tack!
Överläggningen var härmed avslutad.
10 § Svar på interpellation 1994/95:40 om nya arbetstillfällen i
tjänstesektorn m.m.
Anf. 17 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Mats Odell har ställt två frågor till mig angående nya
arbetstillfällen i tjänstesektorn.
Den första frågan gäller om jag kommer att verka i enlighet med
EU:s arbete för sänkta arbetskraftskostnader för att öka sysselsättning-
en.
Låt mig först påminna Mats Odell om det kärva statsfinansiella läge
som Sverige befinner sig i. En sanering av statsfinanserna är en förut-
sättning för en stark och uthållig ekonomisk tillväxt. Samtidigt går det
inte att klara underskottet och statsskulden om inte sysselsättningen
ökar och arbetslösheten sjunker. Några lättsinniga skattesänkningar har
Sverige inte råd med. Det är den bistra sanningen.
I höstens ekonomisk-politiska proposition lades grunden för att sa-
nera statsfinanserna och stabilisera statsskulden. Sammantaget lade
regeringen fram förslag till inkomstförstärkningar och utgiftsminsk-
ningar som förbättrar de offentliga finanserna med 56,4 miljarder kro-
nor år 1998. Regeringen fullföljer med budgetpropositionen sitt arbete
med att förstärka finanserna. Sammanlagt föreslår regeringen utgifts-
minskningar på 46,4 miljarder kronor. Dessutom tillkommer inkomst-
förstärkningar på 48,5 miljarder kronor. Tillsammans med tidigare
beslutade åtgärder kommer statens finanser att förstärkas med drygt
113 miljarder kronor år 1998. Som andel av BNP kommer statsskulden
att stabiliseras 1997, för att därefter falla något fram till år 1998. För att
undvika en försvagning av statsfinanserna föreslog regeringen att med-
lemsavgiften till EU skulle finansieras genom ökade skatter och avgif-
ter samt minskade utgifter.
Det finns i princip två alternativ för att skapa nya jobb. Det första
alternativet innebär en sänkning av lönerna för att skapa nya arbetstill-
fällen. Detta gör det mer lönsamt för företagen att anställa billig arbets-
kraft än att investera i ny teknik, vilket successivt hotar att reducera
produktiviteten. Därmed blir tillväxten lägre. Det andra alternativet är
en fortlöpande satsning på att höja arbetskraftens kompetens, utveckla
ny teknologi och nya produkter. Produktiviteten stiger, vilket bidrar till
en varaktig hög tillväxt. Det är denna väg som regeringen har valt.
Fråga nummer två gäller om jag kommer att analysera konsekven-
serna av de 50 miljarder i skattehöjningar som föreslagits med avseen-
de på sysselsättning, investering och tillväxt.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
23
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Jag delar Mats Odells syn att den viktigaste uppgiften är att skapa |
politiska propositionen i november lämnades förslag till åtgärder i
|
Svar på |
denna riktning. Insatserna bestod av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, I budgetpropositionen lades ytterligare förslag till åtgärder. Ett - En satsning görs mot en mer aktiv näringspolitik för små och me- - Åtgärder vidtas för att stimulera anställlningar. Arbetsmarknads- - Åtgärder vidtas för att öka arbetskraftens kompetens. Regeringen - Åtgärder vidtas för att mobilisera arbetslösa. - Åtgärder vidtas för att minska ungdomsarbetslösheten. Utöver dessa insatser avser regeringen att pröva olika vägar att re- Regeringen kommer att följa utvecklingen mycket noggrant och Anf. 18 MATS ODELL (kds) Herr talman! Först vill jag tacka finansministern för svaret. Det |
24
Den gamla ideologiska kompassen från klasskampens dagar ger en
felaktig inriktning åt dagens politik och dagens samhälle, Göran Pers-
son!
Detta underliggande synsätt, som fortfarande genomsyrar alldeles
för mycket av er politik, leder fel om målet är att stimulera vanliga
enskilda människor att våga språnget att övergå från att vara löntagare
till att starta eget, att utveckla kreativitet och affärsidéer, att våga och
vilja nyanställa och att våga växa. Det är därför som tillväxten är så
mycket lägre i Sverige än i övriga OECD-länder sedan snart tre decen-
nier tillbaka. Alla dessa ideologiskt betingade återställare som ni har
drivit igenom, i armkrok med Gudrun Schyman och de f.d. kommunis-
terna, drabbar ju ytterst de mest utsatta grupperna i samhället.
Jag undrar, herr talman, om Göran Persson och Gudrun Schyman
eller deras väljare verkligen har tänkt på det faktum att ju sämre kon-
kurrenskraften i svensk ekonomi är, desto större nedskärningar och
skattehöjningar krävs det för att nå balans.
Den här ideologiska missvisningen i dagens verklighet skapar en
mängd motsägelser och paradoxer i den budget som Göran Persson
hänvisar till i sitt svar.
Skatte- och avgiftshöjningar på arbete med närmare 30 miljarder
kronor hämmar naturligtvis ökningen av sysselsättningen i tjänsteföre-
tag och familjeföretag på samma sätt som Göran Persson räknar med
att en skatterabatt på 7 miljarder skall beröra 110 000 anställda, som
därmed bättre kommer att få jobb framför allt i landets större exportfö-
retag.
Bland de här paradoxerna och återställarna har vi också arbetsrät-
tens område. Här leder er ideologiska kompass till att familjeföretagens
utveckling hämmas. Gårdagens huvudledare i Aftonbladet rekommen-
deras för läsning på just den här punkten:
”Vi väntar på en kulturrevolution för småföretagen. Men under ti-
den värker arbetsrätten som ett skavsår på regeringens förhållande till
företagarna.”
Arbetsföretagen är ett annat exempel. Dessa företag skall faktiskt
inte drivas av familjeföretagare utan - om jag förstått saken rätt - av
någon sorts statstjänstemän på den myndighet som kallas Arbetsmark-
nadsstyrelsen. Enligt uppgift i dagens Morgoneko har den här uppfin-
ningen av Allan Larsson och Birger Bäckström slagits sönder redan på
ritbordet av utredningens experter - dessa gäster från verkligheten som
har kommit in.
Arbetsföretagen, som skulle ge sysselsättning åt 20 000 arbetslösa,
har nu alltså kraschlandat innan de ens har lyft från ritbordet. Dessa
företag, som inte är företag, samt deras anställda, som inte är anställda,
kommer - om det här förverkligas - att slå ut svenska familjeföretag på
tjänstemarknaden.
En färsk undersökning visar, Göran Persson, att 1 beredskapsarbete
slår ut uppemot 0,7 vanliga arbeten inom byggsektorn. Men den låga
tillväxten fördjupas och permanentas med denna allmänt tillväxthäm-
mande politik.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
25
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Så till straffbeskattningen av riskvilligt kapital. I finansplanen står |
ling som leder till att det finansiella sparandet i den privata sektorn -
|
Svar på |
över 170 miljarder kronor 1994 - investeras och skapar nya arbetstill- Hur kan det då vara logiskt att lägga en straffskatt på just övergång- Anf. 19 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Herr talman! Så står då en annan av det tidiga 90-talets regeringsle- På vilken erfarenhetsgrund, Mats Odell, står kds och Mats Odell när Läs in till riksdagens protokoll, Mats Odell, det som Bo Lundgren För att sedan komma tillbaka till verkligheten så är det på det viset Det man lånar sig till i form av förmåner är sådant som byggs på lö- När man skall analysera någonting i kds värld analyserar man den |
|
26 |
av de egenföretagare, småföretagare, som arbetar på hemmamarknaden |
inte så mycket lider av skatt på eget kapital utan just av att de saknar
kunder?
Efterfrågan i ekonomin är det som bär upp hemmamarknaden. Min
djupa smärta består i att jag tvingas göra nedskärningar i sociala för-
måner, i hushållens efterfrågan, därför att budgetmoraset faktiskt driver
mig dithän.
När det gäller småföretagen tror jag att den bristande efterfrågan är
något som är minst lika viktigt att diskutera som skattefrågorna. Om
man sedan ser till hela samhället, så kanske det är intressantare att
diskutera vad de 50 miljarderna i nedskärningar betyder för samhälls-
moralen än vad 50 miljarder i skattehöjningar betyder för figurer som
Mats Odell, mig själv och dem som äger aktier och stora kapital.
I interpellationen ligger egentligen därmed indirekt en beskrivning
av hur kds ser på ekonomisk politik och fördelningspolitik, som är
djupt avslöjande. Genom detta kombinerat med resultatet av tre års
verksamhet växer en bild fram som är långt ifrån vacker, och den är
verkligen inte socialistisk.
Anf. 20 MATS ODELL (kds)
Herr talman! Historia kan inte ha varit Göran Perssons starka sida i
skolan.
Er historieskrivning i finansplanen är ju en verklig höjdare. Jag tror
att den kommer att bli mycket eftertraktad i ekonomiska pekoralsam-
lingar i framtiden.
Tro mig, bröderna Grimm var imponerande i sin källkritik jämfört
med Göran Persson. Det är imponerande hur ni med skohorn lyckas
klämma in samtliga Svea rikes strukturella brister och tillkortakom-
manden till två perioder, nämligen hösten 1991 till hösten 1994, om det
nu inte var hösten 1976 till hösten 1982 som roten till problemen upp-
stod.
Göran Persson säger att jag och den borgerliga regeringen bidrog
till en depression. Sanningen är, Göran Persson, att under 30 år har den
socialistiska bilden av den svenske familjeföretagaren hämmat tillväx-
ten i detta land. Varje svenskt hushåll skulle i dag haft 150 000 kr mer
om Sverige sedan 1970 hade haft samma tillväxt som OECD-länderna.
Skyll inte på perioderna 1976-1982 respektive 1991-1994!
Hela den stora rörelsen, som Göran Persson representerar, har haft
en ideologisk kompass som har gjort att ni haft inslag i er politik som
har varit klart tillväxthämmande.
Jag frågar mig: Hur kan Göran Persson resa ner till Ecofinmötet i
Bryssel och säga ja till Essenmötets program för ökad sysselsättning
som just bygger på en mer flexibel arbetsrätt och sänkta indirekta skat-
ter samtidigt som han går i exakt motsatt riktning på hemmaplan?
Strukturpolitiken är felaktig. Jag tycker, Göran Persson, att vi ändå
borde vara så ärliga att vi koncentrerade oss på att diskutera det som
frågan handlar om.
Jag ställer frågan direkt och brutalt till Göran Persson: Hade det
varit nödvändigt att skära ner på barnbidragen, om ni inte hade genom-
fört återställarna som drabbar de svenska familjeföretagens vilja och
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
27
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
förmåga att nyanställa människor? Här har vi själva kärnan i problemet. |
skärningar krävs det för vanligt folk.
|
Svar på |
Jag hoppas, herr talman, att den sanningen kommer att gå upp Anf. 21 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Herr talman! Det var ett ovanligt substantiellt inlägg av Mats Odell, För att först och främst svara på en lustighet om detta med historia Mats Odell förbigår det som är kärnan i diskussionen, vilket också Den omvärld som bedömer oss har ju sett ett Sverige som letts av Ni bär ett ohyggligt stort ansvar för situationen, Mats Odell. Börja Sedan är väl Mats Odell kanske litet dåligt påläst. Jag skall inte strö |
28
av finansplanen så skall han finna att det inte enbart handlar om bor-
gerliga missgrepp. Också socialdemokratiska regeringar har begått fel.
Vad vi pekar på är dock att den verkliga uppförsbacken för svensk
ekonomi började med den stora skuldsättnings våg som sattes i gång av
Gösta Bohman, Thorbjörn Fälldin och Per Ahlmark - den senare avlöst
av Ola Ullsten. Det är ju den lånekarusellen som ni sedan fick ärva och
som sedan byggdes på med ett 8O-tal som överhettades och sedan
byggdes på med ett 90-tal där man förde en felaktig konjunkturpolitik.
Det är ju detta som är historieskrivningen. Perioden 1976-1982 repre-
senterar ett lågvattenmärke i ekonomisk politik med låg tillväxt, sön-
derkörda statsfinanser och stigande arbetslöshet. Och som av en hän-
delse fick vi nästkommande gång med motsvarande regering i rege-
ringsställning låg tillväxt, negativ tillväxt, sönderkörda statsfinanser
och massarbetslöshet.
Det är möjligt, Mats Odell, att det har varit otur att de borgerliga
regerat vid varje sådant tillfälle. Det kan ju vara så, men det finns också
en del objektiva åtgärder som förklarar varför ni hamnade i krisen. Låt
oss inte gråta över detta, låt oss se framåt.
Skala bort retoriken och kom nu fram till talarstolen, Mats Odell!
Läs in till protokollet tillväxtsiffrorna för åren 1991-1994. Berätta
sedan hur kds skall medverka till att återskapa ett statsfinansiellt förtro-
ende för Sverige genom att orka spara och inte bara genom att tala om
sådana enkla utvägar som en tillväxt som inte finns. Det är vad det
handlar om.
Skulle Mats Odell här i talarstolen i dag kunna ge ett besked om att
han kommer att stödja regeringen, är det klart att det skulle påverka
räntor och förtroendet för Sverige. Är det så att han inte orkar att ge ett
sådant besked, får vi kanske vänta ytterligare en vecka. Men det som
jag nyss hörde från Mats Odell lät inte särskilt hoppfullt. Det måste jag
ju säga.
Anf. 22 MATS ODELL (kds)
Herr talman! Jag gläder mig åt Göran Perssons goda betyg i histo-
ria. Det vore bra om detta kunde skymta fram också i de texter som vi
får oss till livs i finansplaner och annat.
Göran Persson undrade om jag tror på sambandet mellan sönder-
körda statsfinanser och tillväxt. Ja, det gör jag. Jag tänker inte använda
tillväxtvariabeln som någon sorts regulator för att slippa spara. På den
punkten kan jag ge ett klart besked till Göran Persson.
Däremot är jag helt övertygad om att just tillväxten är den kritiska
punkten i den budget som Göran Persson har lagt fram. Den låga till-
växten gör att det krävs mera besparingar. Jag tycker ändå att vi borde
kunna koppla av de ideologiska övertonerna och säga att det har skett
en förbättring.
Men den tiden är inte särskilt långt borta när startandet av ett nytt
företag närmast sågs som förberedelse till skatteflykt. De regler som i
dag gäller tillkom på den tiden, de snåriga, krångliga och byråkratiska
regler som gäller för landets företagare. Detta borde Göran Persson
börja att ta itu med. Han borde se till att den nye näringsministern bör-
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
29
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
jar att jobba med detta i stället för att komma med fantasifulla förslag |
När det gäller vårdnadsbidraget på 2,7 miljarder, Göran Persson,
|
Svar på |
undrar jag hur han kan kritisera det samtidigt som han själv kastar i väg Vi kommer att stödja de budgetförstärkningar som ligger väl i pari- De 7 miljarder som ni vill kasta efter de största exportföretagen är Anf. 23 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Herr talman! Jag tackar för Mats Odells ambition att koppla bort de Det är rätt att de 7 miljarder som nyanställningsstödet representerar Men vi erbjuder nu de företag som inför konjunkturuppgången tve- Jag tror att vi har gjort den rätta avvägningen. Man kan självfallet |
30
Sedan är karensdagen kopplad till 75 % ersättningsnivå. Det är ju
inte en reform i den meningen att det är fråga om nya pengar. Det är
helt enkelt en insikt om, Mats Odell, att det finns grupper i det här
landet som drabbas ohyggligt hårt av karensdagen. Mats Odell drabbas
ju inte, inte heller jag drabbas. Men det finns ensamstående föräldrar
som har t.ex. skiftarbete eller uppehållstjänster. När de sedan blir sjuka
får de ett sådant inkomstbortfall att hela deras privatekonomi slås sön-
der. Det är dessa människor som vi tänker på och naturligtvis inte på
Mats Odell. Vi kan se denna orättvisa och att dessa människor allt
oftare går sjuka till jobbet. Om vi då kan ordna saken genom att alla
försäkrade - Mats Odell, jag och alla andra - sänker sin ersättning till
75 %, är väl detta en rimlig social reform. Dessutom sparar hela paketet
en halv miljard till statskassan.
Herr talman! Sammanfattningsvis: Tillväxtpolitik är viktigt, men
man skall kvalificera sig för en sådan politik genom att se till att man
först kan sköta det enkla, nämligen balans i statsfinanserna.
Överläggningen var härmed avslutad.
11 § Svar på interpellation 1994/95:42 om föreningslivets lotteri-
och spelverksamhet
Anf. 24 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)
Herr talman! Stig Bertilsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser
att vidta för att stärka föreningslivets och idrottens ställning på lotteri-
och spelmarknaden på annat sätt än att överlåta AB Tipstjänst till
föreningslivet. Vidare har Stig Bertilsson frågat mig vilka åtgärder jag
avser att vidta för att ge idrotten och föreningslivet möjlighet till in-
komstförstärkningar utanför lotteri- och spelmarknaden.
Den svenska lotterimarknaden är vid en internationell jämförelse
hårt konkurrensutsatt. Både antalet aktörer och antalet olika spel som
marknadsförs är mycket högt. Aktörerna konkurrerar med varandra,
inte bara med olika sorters spel utan också - vilket inte brukar före-
komma i jämförbara länder - med samma typer av spel. En hårdnande
konkurrens på spelmarknaden med åtföljande negativa verkningar på
den totala lönsamheten förefaller vara på väg. Till detta kommer den
tekniska utvecklingen på telekommunikationsområdet, som inom en
snar framtid kan komma att påverka hela den nuvarande spelmark-
nadsstrukturen. Den alldeles färska lotterlilagstiftning som vi har och
som gäller från den 1 januari i år kan sannolikt inte förhindra denna
utveckling.
Regeringen har följaktligen i december förra året beslutat att tillsät-
ta en arbetsgrupp inom Finansdepartementet som skall analysera situa-
tionen och lämna förslag till
-en policy för hur den framtida spelmarknaden bör utvecklas,
-målen för det statliga engagemanget på spelmarknaden,
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
-åtgärder som bedöms nödvändiga för att nå målen och få en tydlig |
|
Svar på |
En särskild uppgift för arbetsgruppen är att studera vilka förutsätt- Arbetet i arbetsgruppen skall redovisas till regeringen senast den 10 Av min redovisning framgår att regeringen ser allvarligt på frågan Stig Bertilsson frågar mig också om vilka åtgärder jag avser att Anf. 25 STIG BERTILSSON (m) Herr talman! Som framgår av den allmänna debatten har spel- och Idrotten hade under hela 80-talet, när vi hade socialdemokratiska Sedan fick vi en borgerlig regering 1981. Då började saker och ting |
32
en lade i full enighet fram flera förslag. Bingoskatten avskaffades. Det
betydde 50-70 miljoner kronor i ökade intäkter för det svenska före-
ningslivet. Bingolotto växte fram. Det var förvisso inte efter något
politiskt initiativ, men framför allt såg vi politiker till att inte lägga
hinder i vägen eller komma med statliga motåtgärder. Vi fick en ny
lotterilag, som mottogs mycket positivt. Vi fick med den beslut om att
värdeautomaters överskott skall gå till folkrörelserna. Framför allt
fattades beslut i riksdagen om att regeringen skulle sälja Tipstjänst till
det svenska föreningslivet.
Det såg alltså väldigt bra ut, och det är ingen tvekan om att det
fanns en betydande tillförsikt hos idrotten i situationen våren 1994.
Så fick vi en ny regering. Vad hände? På det här området kan man
tala om närmast kaos. Det började med att olika regeringsföreträdare
gick ut och talade om att Tipstjänstförsäljningen inte blir av. Det fanns
olika argument för det. Finansministern, som vi tidigare i dag har hört
med en icke obetydlig självsäkerhet uttala sig i andra frågor, konstate-
rade att man inte hade råd med det. Han hade uppenbarligen - det är
min enda reaktion - inte satt sig in i förslagets egentliga betydelse. Det
har fortfarande inte kommit några definitiva besked i frågan. I stället
fick vi se hur Tipstjänst började konkurrera med Bingolotto. Då sade
de annars så självsäkra socialdemokratiska statsråden att här kan vi inte
agera därför att det vore ministerstyre osv. Självklart hade det, hen
talman, inte varit det. Vad vi fått se är hur en skicklig verksledning på
Tipstjänst arbetade för att utveckla sitt bolag, medan ägaren inte alls
brydde sig om att agera vare sig i styrelse eller på annat sätt.
Värdeautomaterna, som vi fattade ett beslut om, har hamnat i ett
vakuum. Ingen vet egentligen i dag vad som kommer att hända. Alla
undrar. Dessutom har civilministern spätt på med att genom regerings-
beslut och muntligt i kammaren göra uttalanden som gör att lottför-
säljningsautomaterna står stilla en efter en. Allt fler av de lottförsälj-
ningsautomater som ger idrotten och föreningslivet i övrigt inkomster
står nu stilla därför att det har uppstått en situation som minst sagt är
oklar.
Vad gör regeringen när den väl samlas efter några månader? Jo, då
meddelar civilministern att man skall utreda detta, utreda frågan om
lottförsäljningsautomaterna som ju, det vill jag säga till civilministern,
kartlades i betydande grad i Lotteriutredningen och i det arbete som
föregick den nya lotterilagen. Man vill återigen utreda spelmarknaden,
säger man.
Den spontana känslan efter civilministerns så innehållslösa svar är
att frågan i interpellationen kvarstår. Jag skall be att få utveckla den
litet för att kanske kunna få svar och slippa känna det jag kände efter
att ha läst svaret: Vad göras skall är allaredan gjort.
Vilka är regeringens intentioner här? Får den positiva trend som
uppstod under de borgerliga regeringsåren när det gäller spelmarkna-
den för föreningslivet fortsätta? Tillåter och accepterar ni det? Accep-
terar ni att de ideella föreningarna får växa på spelmarknaden? Då
menar jag också i relativa tal. Det är en viktig fråga.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 53
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Hur ser civilministern på att idrotten själv får en möjlighet att agera |
annan att själv få utveckla kompetens och agera på denna marknad. Jag
|
Svar på |
har uppfattat det så - jag skulle vilja höra civilministerns uppfattning - Anf. 26 LENNART BRUNANDER (c) Herr talman! Jag tänkte ta till orda i debatten, eftersom den gäller Regeringen har nu stoppat det arbete och den aktivitet som höll på Med den utgångspunkten förvånar det mig att regeringen, som äga- I svaret kan vi läsa att regeringen tar allvarligt på dessa frågor. Jag Det vore bra med ett klarläggande på den punkten. Vilken negativ |
34
Jag anser att det är mycket angeläget att fullfölja det arbete som var
praktiskt taget färdigt när det gäller att överföra Tipstjänst till folkrö-
relsena, där ju idrottsrörelsen är en stor del. Det skulle vara intressant
om civilministern kunde tala om om man tänker fullfölja. Det skulle ge
idrotten det inflytande man behöver på spelmarknaden och möjligheter
att öka sina intäkter.
När det gäller övrig spelverksamhet skulle jag vilja veta vilka in-
tentioner och vilken planering regeringen har. Som Stig Bertilsson sade
tidigare har det hela stannat upp. Det fanns och finns möjligheter, men
det har uppstått osäkerhet om hur man skall tyda lagstiftningen och
övergångsreglerna.
Anf. 27 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)
Hen talman! Stig Bertilsson försöker undervisa mig i historia, lik-
som Mats Odell i den förra interpellationsdebatten försökte undervisa
finansministern. Stig Bertilsson gör sig dock skyldig till historieför-
falskning. Han påstod att folkrörelselotteriernas andel av spelmarkna-
den skulle ha utvecklats oerhört positivt under de borgerliga rege-
ringsåren. Låt oss gå tillbaka till 1976 då vi fick en borgerlig regering.
Under åren 1976 till 1982 sjönk folkrörelsernas andel av spelmarkna-
den från ca 27 % till 17 %. Det var en kraftig tillbakagång när det gäll-
de folkrörelselotteriernas ställning på spelmarknaden.
Sedan blev det en socialdemokratisk regering. Den kunde inte vän-
da utvecklingen förrän i slutet av 1980-talet då den lotteriutredning
som statsrådet Ulf Lönnqvist hade tillsatt kom med förslag som gjorde
att folkrörelselotterierna åter kunde börja knapra in marknadsandelar.
Under den senaste borgerliga regeringen har folkrörelselotterierna
fortsatt att ha vissa framgångar. Det beror dock inte alls på några poli-
tiska insatser från Stig Bertilssons och Lennart Brunanders regerings-
kamrater utan enbart på att man har varit duktig inom idrottsrörelsen
och skapat Bingolotto.
Historieskrivningen är inte korrekt. Samtidigt finns det - och det
tror jag är svaret på en del av de frågor Lennart Brunander ställde - en
ideologisk skillnad mellan framför allt moderater och socialdemokrater
när det gäller synen på lotterier i förhållande till folkrörelserna och
däribland idrottsrörelsen. Stat och kommuner ger idrottsrörelsen och
folkrörelserna ett samhällsstöd bara för att visa att de är så oerhört
viktiga inslag i samhället. Vi vill inte byta ut det mot att göra hela id-
rottsrörelsen och folkrörelserna beroende enbart av spelverksamhet. Vi
vet att det kan vara mycket osäkra inkomster som dessutom är kolossalt
konjunkturberoende. Vi vet ju dessutom att spel kan ha en baksida om
de antar alltför våldsamma dimensioner, särskilt för de barn och ung-
domar som exempelvis idrottsrörelsen vänder sig till i hög grad.
Det finns säkert ideologiska skillnader, och beskrivningen av histo-
rien är oriktig.
I 1991 års valrörelse utlovade Stig Bertilsson ett stöd till idrottsrö-
relsen på sammanlagt 1 miljard kronor. Resultatet av det blev en upp-
räkning av bidraget från Tipstjänst till idrotten från 50 miljoner till 55
miljoner kronor. Av miljarden blev det alltså en ökning med 5 miljoner.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
35
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
36
I det läget fanns ett naturligtvis ett partipolitiskt intresse från modera-
ternas sida att i regeringsställning försöka uppfylla ett vallöfte genvä-
gen genom att privatisera Tipstjänst och överföra det till idrottsrörel-
sen. Tipstjänst hade emellertid en prislapp. Det skulle ha kostat idrotts-
rörelsen miljardbelopp varje år att överta Tipstjänst. Det var ingen gåva
utan prislapp.
Vi vill inte privatisera den här typen av verksamhet. Samhället skall
ta ansvar och stödja folkrörelserna och idrotten. Vi tycker att spel verk-
samhet skall vara noggrant reglerad. Vi tycker att folkrörelsen och
idrottsrörelsen skall ha ett stort inflytande på spelverksamhet. De skall
ha möjlighet att hävda sig på marknaden och de skall kunna garanteras
det överskott som vi nu räknar med att de nya värdeautomatspelen
kommer att ge, dvs. de som den nya lagstiftningen tillåter från den 1
januari.
Anf. 28 STIG BERTILSSON (m)
Herr talman! Jag beklagar att civilministern inte lyssnade ordentligt
på det jag sade inledningsvis. Jag noterade inga framgångar för före-
ningslivet på spel- och lotterimarknaden under de borgerliga åren. Jag
konstaterade att det var då vi började ändra på lagstiftningen så att vi
fick förutsättningar för en ändring. Det är stor skillnad.
Dessutom underströk jag att Bingolotto inte är en politisk produkt.
Men skillnaden mellan oss och den nuvarande regeringen är att vi inte
lade några hinder i vägen för en fortsatt utveckling.
Civilministern säger att det rör sig om en ideologisk skillnad, att
föreningslivet skall ha anslag i stället för att vara beroende av spel. Vad
som har skett sedan vi fick en ny regering är att vi har fått kaos på spel-
och lotterimarknaden, och vi har fått en regering som sänker anslagen
till den svenska idrottsrörelsen.
Civilministern säger att spel och lotterier är konjunkturberoende
och att man därför skulle akta sig för att låta idrotten få för stor del av
detta. Så är det ju inte. Spel och lotterier är inte konjunkturberoende.
Det ser man om man studerar utvecklingen under en lång följd av år.
Däremot lyckas ju de spelformer som får möjlighet att ha attraktiva
priser och attraktiva vinstmöjligheter. Det är där vi som är politiskt
engagerade har till uppgift att sätta ramarna och ange möjligheterna för
föreningslivet. Vi ser nu att socialdemokraterna uppenbarligen inte är
tilltalade av att medverka till detta utan försämrar möjligheterna på
marknaden och dessutom skär ned idrottens anslag.
Vi moderater har aldrig gått till val på löften om ökade anslag eller
på det som civilministern kallar ett löfte om en miljard i 1991 års valrö-
relse. Vad det som av socialdemokratiska företrädare tämligen ofta har
tolkats som 1 miljard handlar om var att ökade möjligheter på spel-
marknaden, bl.a. genom övertagande av Tipstjänst, skulle kunna leda
till mycket stora intäkter. Men vi moderater har aldrig satt beloppet 1
miljard på något som helst papper.
Civilministern säger också att Tipstjänst satte en prislapp på överlå-
telsen, och det är förvisso sant. Vi hade inte heller tänkt oss att föröda
nationens ekonomi genom att dessutom lämna över stora, redan befint-
liga vinstbelopp. Jag skulle tro, civilministern, att den motpart som
regeringen diskuterade detta med, bl.a. Riksidrottsförbundet, insåg att
det fanns en prislapp. Trots det var man mycket intresserad av att få ta
hand om Tipstjänst och därmed få en möjlighet att agera på den svens-
ka spel- och lotterimarknaden.
Anf. 29 LENNART BRUNANDER (c)
Herr talman! Civilministern tar upp ett ideologiskt resonemang och
säger att det här går en ideologisk skiljelinje mellan framför allt social-
demokraterna och moderaterna, och debatten därom får ni väl i så fall
föra. Spel på lotteri m.m. har också återverkningar som inte alltid är så
roliga, men de inträffar oavsett om en förening säljer lotterna eller om
försäljningen ombesörjs av statens spelbolag.
Vad gäller den ideologiska diskussionen vill jag säga att vi inte
skall byta ut all bidragsgivning mot tillgång till en spelmarknad. Det är
inte det som debatten gäller. Samhället ger ett grundläggande stöd till
idrotten mot bakgrund av, som jag tidigare sade, den betydelse som
idrotten i olika avseenden har. Därutöver krävs det rätt mycket mer
pengar för en utveckling av idrotten, både för statliga åtgärder och
annat som gör att kostnaderna stiger. Såvitt jag förstår har vi också nu
en del sådant framför oss. Vi måste därför finna nya former för att klara
verksamheten, och då är spelmarknaden viktig.
Spelmarknaden har alltid varit viktig, men den minskade under
många år, som har sagts här tidigare, mycket kraftigt, och det var inte
bra. Det gällde oavsett vilka regeringar som då satt vid makten. Det är
därför angeläget att vi får till stånd en förändring.
Vad idrotten vill i detta sammanhang är att få en chans att vara med
och påverka utvecklingen på spelmarknaden. Bingolottoverksamheten
kommer inte att kunna fungera i all evighet, utan man måste utveckla
nya former och idéer, och det är det som regeringen nu förhindrar idrot-
ten att göra genom att gå in som ägare och få en bas att stå på i det här
arbetet.
Jag vill i detta inlägg avslutningsvis om ideologin säga följande.
Det finns ju socialdemokratiska uttalanden om hur idrotten skall skötas,
om hur möjligheter skall skapas för att alla skall kunna vara med och
hur pengar skall kunna komma fram. Om jag tolkar civilministern rätt
går det här också en ideologisk skiljelinje mellan de socialdemokrater
som är aktiva i idrottsrörelsen och de socialdemokrater som företräder
den svenska regeringen
Anf. 30 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)
Fru talman! Stig Bertilsson talar om kaos på spel- och lottmarkna-
den. Låt oss då se hur detta kaos - om vi nu skall använda detta starka
ord - uppstod. Det uppstod under framför allt det sista borgerliga rege-
ringsåret i och med att framför allt moderaterna drev bl.a. privatise-
ringen av Tipstjänst. En statssekreterare i Statsrådsberedningen medgav
vidare att Penninglotteriet fick starta ett nytt bingospel inom ramen för
den koncession som man där redan hade. Sedan tillät skatteminister Bo
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
37
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Lundgren, efter en förfrågan från Tipstjänst några månader senare, |
Detta inträffade alltså lång före regeringsskiftet, och vad man då
|
Svar på |
skapade var förväntningar på en del håll inom idrottsrörelsen och folk- Detta kaos lever vi med nu. Vi räknar med att senast den 10 mars ha Jag är tacksam över att Lennart Brunander tycks stå på samma sida Frågan om miljarden är i och för sig historia, men det står fullstän- I radioprogram där Bertilsson medverkade talades det om mångmil- Det må vara hur det vill med detta. Allt handlar ändå om att mode- Det viktiga är dock att idrottsrörelsen och folkrörelserna vet att de Anf. 31 STIG BERTILSSON (m) Fru talman! Jag vill bara fästa statsrådets uppmärksamhet på en sak, |
38
regeringen i spetsen för en sänkning av anslaget. Jag tycker att det
säger ganska mycket om tomheten i civilministerns utläggningar om
hur vi vill att idrotten skall fungera.
Dessutom var citatet från valrörelsen 1991 ofullständigt, civilminis-
tern. Som jag förut sade har vi från vårt håll inte på något sätt angivit
att vi skall överföra en mängd pengar. Att idrottsrörelsen skulle få
möjlighet att genom eget arbete och genom överförandet av Tipstjänst
erhålla mycket stora belopp är sant, men det är något helt annat än
löften om nya anslag eller bidrag. Hur uppstod då detta kaos? Civili-
ministern har en förklaring, som dess värre icke är korrekt den heller.
Vad gäller de förändringar på spel- och lotterimarknaden som har skett
efter regeringsskiftet har den nya regeringen inte haft fullt klart för sig
vad det har fått för effekter på ett håll om man har petat på ett annat.
Resonemanget om Tipsbingo och Tipstjänst är direkt felaktigt.
Tipstjänst hade faktiskt möjlighet att starta det här spelet redan under
8O-talet. Tipstjänst har alltså, som det uttrycks, haft spelet hos sig ”i
pipeline” under alla år. Man övervägde att starta i början på 90-talet
men gjorde det inte då, utan man kom väl, kanske efter en diskussion i
styrelsen, fram till att det inte var lämpligt.
När det däremot stod klart att Tipstjänst skulle överlåtas till folkrö-
relserna fanns det, civilministern, ingen som helst anledning, allra minst
för en regering, att ha synpunkter på att detta bolag skulle stärkas, utan
då var det folkrörelsernas sak att själva avgöra hur man ville hantera
olika former av intäkter.
Det finns en positiv sak i civilministerns svar som jag tar fasta på,
och det är att civilministern ändå lovar att det skall finnas inflytande för
folkrörelserna i spel- och lotterifrågorna. Det är egentligen det som
detta handlar om, nämligen att det inte bara skall komma en check, ett
anslag eller ett bidrag, utan att det faktiskt är idrottens och föreningsli-
vets egna insatser, arbete och inflytande som ger resultat. En av anled-
ningarna till att idrottsrörelsen var så positiv till Tipstjänst var just att
det gav en möjlighet att agera på spel- och lotterimarknaden.
Jag hade, fru talman, en fråga till i den här interpellationen, en fråga
som gällde möjligheten att stärka ekonomin utanför spel- och lotteri-
marknaden. Men eftersom hela debattiden redan har använts konstate-
rar jag att det inte finns möjlighet att utveckla denna fråga ytterligare i
dag. Jag vill nu ändå förvarna civilministern om att jag avser att åter-
komma i den delen.
Anf. 32 LENNART BRUNANDER (c)
Fru talman! Civilministern fortsätter att prata om ideologin, och det
är naturligtvis viktigt i sammanhanget att man vet vart man vill komma.
Problemet är väl att ideologin fick ta överhanden och att omvårdnaden
om idrotten kom i andra hand när den nya regeringen tog vid. Det är
naturligtvis ett bekymmer. De praktiska göromålen måste ju ändå skö-
tas, och ideologin kan då vara det medel som gör att man ordnar de
praktiska förehavandena på rätt sätt. Det har inte varit fallet här.
Jag är själv aktiv i idrottsrörelsen och vet vad det handlar om, och
det känns faktiskt som om idrottsrörelsen har hamnat i det kalla vatten
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
39
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
som civilministern pratar om. Vi ligger och simmar i det kalla vattnet |
ringen befinner sig någonstans. Skall vi vänta till den 10 mars för att
|
Svar på |
klara ut frågan så vet jag inte hur det går - då hinner vi kanske frysa Vi måste alltså lösa problemet. Mitt råd, för att inte säga min bön, Avslutningsvis: Ta det här resonemanget med idrottsrörelsen, och Anf. 33 Civilminister MARITA ULVSKOG (s) Fru talman! Vad som händer under den närmaste tolvmånadersperi- Sedan till frågan om Tipstjänst. Jag har fört resonemang med id- Jag vill upprepa att den här arbetsgruppen senast den 10 mars Tack! |
40
Överläggningen var härmed avslutad.
12 § Svar på interpellation 1994/95:45 om bevarande av skog med
höga naturvärden
Anf. 34 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Roy Ottosson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att
vidta så att unika svenska naturområden i storleksklassen 5-20 hektar
bevaras.
Roy Ottosson hävdar, bl.a. genom att hänvisa till ett exempel i sin
hemkommun Sundsvall, att Naturvårdsverket inte vill tillgripa naturre-
servat för områden som understiger 20-30 hektar och att skogsvårds-
styrelsen inte kan tillämpa biotopskyddet på områden som är större än
5 hektar.
Jag vill framhålla att det när det gäller naturreservat inte finns något
stadgat, vare sig i naturvårdslagen eller i naturvårdsförordningen, om
någon minsta storlek. Naturvårdsverket har inte heller utfärdat rekom-
mendationer eller allmänna råd om någon minsta storlek för naturreser-
vat. Det står därför länsstyrelsen fritt att föreslå bildande av naturreser-
vat även om området skulle vara mindre än 20 hektar. Givetvis måste
området då också ha naturvärden som är så stora att länsstyrelsen pri-
oriterar reservatsbildning av just detta område framför andra värdefulla
naturområden.
Beträffande biotopskyddet definieras detta i 21 § naturvårdslagen. I
paragrafens första stycke står det: ”Arbetsföretag som kan skada na-
turmiljön får inte utföras inom sådana mindre mark- eller vattenområ-
den (biotoper) som utgör livsmiljö för utrotningshotade djur- eller
växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda.” Någon exakt areal
av vad som menas med ”mindre mark- eller vattenområden” anges inte.
Det finns alltså formellt sett ingenting som hindrar länsstyrelserna
från att bilda naturreservat på områden som är mindre än 20 hektar.
Eftersom biotopskyddet är ett nytt skyddsinstitut är det enligt min upp-
fattning för tidigt att uttala sig generellt om hur det kommer att fungera
i olika avseenden. Skogsstyrelsen har i uppdrag att varje år redovisa
resultatet av genomförandet av biotopskyddet.
I sammanhanget vill jag gärna lyfta fram möjligheterna för kommu-
nerna att bilda kommunala naturreservat, precis som nu har skett i
Sundsvalls kommun. Det ligger också i linje med det lokala Agenda
21-arbete som nu växer fram och även i linje med intentionerna i kon-
ventionen om biologisk mångfald. I en tid med mycket små ekonomis-
ka möjligheter måste alla goda krafter hjälpas åt så att våra finaste
naturmarker kan få det skydd de förtjänar. Kanske kan kommunerna
hjälpa till med skyddet av just de mellanstora områdena på mellan 5
och 20 hektar.
Jag kan slutligen försäkra Roy Ottosson om att jag mycket noga
kommer att följa hur biotopskyddet tillämpas.
Anf. 35 ROY OTTOSSON (mp)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Detta är ett större problem än man
kanske först anar. Det är begränsade summor som staten anslår för köp
av skyddsvärd mark. Urskogarna i Sverige är mycket få. Det finns
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
41
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
några få procent kvar. Vi vet att med den nuvarande takten kommer det |
bli skyddade. Det kommer i alla fall att ta mycket lång tid.
|
Svar på |
Detta är skälet till att Naturvårdsverket i praktiken sätter en nedre Ministerns svar skulle kunna tyda på att hon vill göra något åt detta. Vi i Miljöpartiet har i många år krävt att det skulle införas en bio- Jag har flera exempel på detta, förutom det som nämns i interpella- Nu tycker ministern att kommunerna kan gå in i stället. I Sundsvall Jag tror att det behöver införas ett generellt biotopskydd där man Vi behöver dessutom ha mer anslag för att köpa in de mycket få Vi vet var dessa urskogar finns. Det pågår mycket omfattande |
42
ligare något år. För att ta till vara de kunskaper som kommer fram där
skulle det vara mycket angeläget att dels ändra lagen så att vi får ett
generellt biotopskydd, dels anslå mer medel. Det vore intressant att få
veta vad ministern anser om dessa åtgärder. Det här areella gapet, som
vi kallar det för, måste ju slutas.
Anf. 36 TALMANNEN
Låt mig i all vänlighet och omtanke påpeka att om vi klarar av den
här debatten före den muntliga frågestunden slipper vi avbryta den mitt
i och återuppta den efter frågestunden och informationen från regering-
en.
Anf. 37 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Jag skall fatta mig mycket kort. Jag vet att det ofta är
problem när det gäller just den här storleken. Därför kommer jag att
mycket noga följa hur biotopskyddet utvecklas. Vi vet ju att det i spe-
ciella fall kan gälla även större områden än 5 hektar. Man kan även ha
flera biotopskyddade områden liggande bredvid varandra.
Jag tror också att Roy Ottosson och jag är överens om att det inte
finns några formella begränsningar när det gäller naturreservat. Det
handlar mer om vilken lämplighet man tycker att det finns för att bilda
naturreservat. Jag har förstått att Naturvårdsverket i det aktuella exemp-
let inte har avvisat att vara med och bidra till en permanent naturreser-
vatsbildning i Sundsvall.
När det gäller medlen, för till syvende och sist handlar det ju också
om ekonomiska resurser, tycker jag att det är bra att kunna bibehålla
anslag oförändrade även om man tar över ett ekonomiskt moras. Men
vi måste hitta ett annat system för framtiden så att vi kan öka resurser-
na. Därför har vi t.ex. gett Miljövårdsberedningen i uppdrag att till-
sammans med berörda departement analysera möjligheterna att införa
en naturvårdsavgift.
Anf. 38 ROY OTTOSSON (mp)
Fru talman! Låt mig bara göra en kort kommentar för att vi skall
kunna komma i gång med frågedebatten om några minuter.
Att köpa urskogar måste ses som investeringar för mycket lång tid
framåt. Det är inte meningen att det skall bli fler. Detta är investeringar
som man kan ta lån för att betala. Man kan t.ex. betala igen lånen med
en avgift som tas ut från skogsbruket. Men skall man ta ut en sådan
avgift är åtminstone jag av den mycket bestämda uppfattningen att man
måste avskaffa den nya fastighetsskatten på skog. Den verkar ju fak-
tiskt i den motsatta riktningen.
De beslut som har fattats här på initiativ från regeringen har faktiskt
verkat i motsatt riktning, nämligen att påskynda avverkningen av gam-
mal skog. Om vi ser hur det ser ut i verkligheten är det just gammal
skog som avverkas snabbast. Skogsbolagen går uppifrån i åldersklas-
serna. Det är just den skogen som är urskog och mest skyddsvärd. Just
nu går det alltså helt åt fel håll.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
43
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Anf. 39 Miljöminister ANNA LINDH (s) Fru talman! Med hänsyn till frågestunden skall jag åter vara mycket |
kort. Vi kominer att ha lång tid på oss att diskutera hur man skall finna
|
Svar på |
de ekonomiska resurserna. Under tiden tycker jag att alla goda krafter Anf. 40 ROY OTTOSSON (mp) Fru talman! Jag har gett några tips som jag gärna vill upprepa. Vi Överläggningen var härmed avslutad. Ajournering Kammaren beslöt kl. 14.27 på förslag av talmannen att ajournera Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 14.30. |
|
Muntliga frågor till |
13 § Muntliga frågor till regeringen Anf. 41 TALMANNEN Jag hälsar dagens sexmannadelegation från världens mest jämställ- Kontroll av valutaflödet Anf. 42 BIRGER SCHLAUG (mp) Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsministern. I valrörelsens slutskede uttryckte Ingvar Carlsson ganska stor sym- Är statsministern villig att ta internationella kontakter för att se till Anf. 43 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) Fru talman! Det är riktigt att jag tycker att vi måste på det interna- |
|
44 |
tionella planet diskutera hur det kan skapas rimliga balanser mot den |
internationella marknaden. De kan bestå av nya medel i den internatio-
nella ekonomiska politiken, och de kan bestå av ett ökat samarbete
inom regionala organisationer.
På ett område har det i det avseendet skett en mycket stor och enligt
min mening mycket positiv förändring, och det är att Sverige numera är
medlem av Europeiska unionen, där vi alltså har möjligheter att skapa
politiska motvikter mot marknaden.
Dessutom tycker jag att det vore bra, inte minst, om de skickligaste
nationalekonomerna i dag ägnade sig åt den här frågan. Det är inte bra
heller på det internationella planet, om marknaden får makt där egentli-
gen demokratin bör ha det avgörande inflytandet.
Barnbidragen
Anf. 44 BO KÖNBERG (fp)
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till finansministern.
I dagens nummer av Dagens Nyheter finns det en artikel på temat
att det är trist att sänka barnbidrag, och det är lätt att hålla med om.
Men det finns också en analys över att barnbidragen är en del av det
svenska skattesystemet, något som jag helt och hållet instämmer i.
Om jag utgår ifrån att finansministern också delar Anna Hedborgs
och min uppfattning på den här punkten, så är min fråga: Varför vill
finansministern höja skatten just bara för barnfamiljer?
Anf. 45 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Jag har inte läst Dagens Nyheter i dag, så jag kan inte
stödja mig på den artikeln. Dock kan jag meddela Bo Könberg och
övriga att barnfamiljer, pensionärer, sjuka, arbetslösa, alla får vara med
och ta landet ur den statsfinansiella kris som den regering har ärvt som
jag ingår i.
Det är inga lätta beslut. Det är utomordentligt svåra beslut. Icke
desto mindre är de nödvändiga att ta. Annars sätter vi oss ännu djupare
fast i ett ekonomiskt förfall som kommer att hota ännu större delar av
välfärdssystemet.
Anf. 46 BO KÖNBERG (fp)
Fru talman! Det var inte riktigt det jag frågade om, utan jag frågade
varför man skulle höja skatten enbart för barnfamiljer.
Vill finansministern dementera att hans förslag innebär att den som
inte har hemmavarande barn slipper undan med noll kronor, medan den
som har tre barn drabbas av av en skattehöjning på 4 500 kr?
Anf. 47 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Jag måste säga att Bo Könberg nog har följt den poli-
tiska debatten litet dåligt. Är det någonting vi har klarat av att göra den
senaste tiden så är det att höja skatter, och det är minsann inte bara för
barnfamiljer.
Vi har höjt skatten för kapitalägare, vi har höjt skatten för förmög-
na, vi har höjt skatten för höginkomsttagare, vi har höjt skatter på olika
Prot. 1994/95:53
19 januari
Muntliga frågor till
regeringen
45
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
typer av miljöutsläpp, och vi har höjt skatter på olika typer av energi- |
den meningen brister regeringen inte i handlingsförmåga, verkligen
|
Muntliga frågor till |
inte. Att rycka ut en bit ur det här jättelika saneringspaketet, som vi nu Tjetjenien Anf. 48 BJÖRN VON SYDOW (s) Fru talman! Jag har en fråga till statsministern. Vad gör regeringen när det gäller Tjetjenienkrisen, särskilt frågan Anf. 49 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) Fru talman! Sverige var ett av de länder som reagerade mest kraft- Jag vill gärna även säga, eftersom jag i andra egenskaper än stats- Det innebär i förlängningen att jag anser att Sverige i en sådan här Anf. 50 BJÖRN VON SYDOW (s) Fru talman! Om det inte visar sig vara möjligt att få till stånd inter- Anf. 51 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) Fru talman! Detta är ett område där Sverige traditionellt har gjort Tjänster i EU Anf. 52 CARL FREDRIK GRAF (m) |
|
46 |
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Hellström. |
Nu när Sverige har blivit medlem i Europeiska gemenskapen, skall
ju en hel del befattningar tillsättas av svenskar. Mot den bakgrunden är
det intressant att veta vilken strategi regeringen har när det gäller att ta
till vara den erfarenhet och kompetens som finns samlad hos den per-
sonal som i dag arbetar inom EFTA:s övervakningsmyndighet ESA.
Har regeringen någon strategi för att hjälpa just dessa svenskar att
få tjänster inom EU, för att kunna tillgodogöra sig den kompetens som
finns?
Anf. 53 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)
Fru talman! Regeringen har en strategi för rekryteringsarbetet som
vi arbetar med inom en rekryteringsgrupp, där min statssekreterare
Gunnar Lund är ordförande.
Vi har också gått igenom med riksdagens tidigare EU-delegation de
sakområden där det är viktigt att svenskar från ett brett spektrum i vårt
samhälle skall kunna nomineras och där det finns möjligheter för den
svenska regeringen att på något sätt i olika grad påverka att svenskar
kommer på plats i EU-systemet.
Det är ju i varierande grad som regeringen direkt kan påverka
tjänster. Vi har vissa möjligheter att påverka områden för kanske ett
40-tal tjänster. Inom en mera begränsad ram kan vi också påverka per-
soner. Självklart tillhör de som nu arbetar inom internationella organi-
sationer också den krets av personer som i högsta grad är intressant i
det här sammanhanget.
Anf. 54 CARL FREDRIK GRAF (m)
Fru talman! Jag delar bedömningen att den här kategorin utgör en
intressant grupp att rekrytera ur. Men jag fick inte klart för mig av
statsrådets svar om han är beredd att göra något särskilt för att tillgo-
dogöra sig just dessa människors kompetens.
Anf. 55 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)
Fru talman! De som arbetar i internationella organisationer som
EFTA tillhör förvisso den krets som är mycket viktig i sammanhanget.
Det gäller också att få en så bred och allsidig sammansättning som
möjligt av de tjänster där svenskar kan komma in i EU-systemet, från
ett mycket brett spektrum av vårt samhällsliv. Det handlar alltså inte
enbart om de människor som i dag arbetar internationellt.
Nu är vi medlemmar av Europeiska unionen. Det innebär att mycket
av det som tidigare har varit internationellt samarbete nu är en del av
vårt så att säga vardagsinre arbete. Det är viktigt att också människor
med erfarenheter från andra delar av samhället ges möjlighet att arbeta
i EU-organen.
Tjetjenien
Anf. 56 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v)
Fru talman! Jag har en fråga till Ingvar Carlsson.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Muntliga frågor till
regeringen
Prot. 1994/95:53
19 januari
Muntliga frågor till
regeringen
48
Jag känner mig rätt upprörd över det som tidigare sades om Tjetje-
nien. Det är nämligen så att jag har följt det som hänt rätt så noga, och
jag såg då att Ingela Thalén dementerade de övergrepp som var gjorda i
Tjetjenien först den 3 januari.
Jag vill fråga Ingvar Carlsson om han anser att detta var ett tillräck-
ligt tidigt stadium att gå ut och dementera de övergrepp som är gjorda
på den ryska befolkningen.
Anf. 57 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Fru talman! Jag känner till att börja med inte till något uttalande av
Ingela Thalén. Jag undrar om det är ett riktigt påstående och om det
inte är en förväxling.
Vi har gjort våra uttalanden genom utrikesministern. Utrikesminis-
tern har talat å den svenska regeringens vägnar. Det har varit uttalanden
om det orättfärdiga och orimliga i att försöka lösa denna tvist, denna
motsättning, med våld. Dessutom var Sverige bland de första länder
som fattade beslut om humanitär hjälp till Tjetjenien. Ca 4 miljoner
kronor kanaliseras via SIDA till Internationella Rödakorskommittén.
Jag hörde också i dag att den tyska regeringen genom förbundskans-
ler Kohl har skärpt sin kritik.
Man kan i och för sig kritisera att det internationella samfundet har
reagerat långsamt, men jag tycker inte att det är en kritik som kan riktas
mot den svenska regeringen.
Anf. 58 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v)
Fru talman! Jag ber så mycket om ursäkt. Jag hade faktiskt inte
tänkt att ställa denna fråga här i dag. Det var en ren impuls. Det är
givetvis Lena Hjelm-Wallén jag har avsett att tala om. Det var hon som
gick ut och dementerade övergreppen den 3 januari.
Jag har fortfarande den uppfattningen. Jag var nämligen i de baltis-
ka länderna den 17 och 18 december. Redan då påtalade man att det
verkligen krävs snabba beslut. Jag hoppas att regeringen efter det som
har hänt fattar ännu snabbare beslut än vad man gjorde denna gång.
Anf. 59 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Fru talman! Nu ställs en fråga till en ledamot som inte är närvaran-
de och inte kan svara. Jag har inte sett något uttalande från Lena
Hjelm-Wallén där hon har dementerat övergrepp. Tvärtom har hon
protesterat mot övergrepp.
Anf. 60 TALMANNEN
Jag vill erkänna att jag borde ha påpekat det själv. Frågorna bör
ställas direkt till här närvarande statsråd.
Vägbyggen
Anf. 61 ELISA ABASCAL REYES (mp)
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Göran Persson. Jag läste
på text-TV att han föreslår vägbyggen som en sysselsättningsskapande
åtgärd. Avser statsrådet i så fall ytterligare vägbyggen, utöver dem som
redan är planerade, eller omfattar det bara de vägbyggen som är plane-
rade?
Anf. 62 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Det är snarare så att vi i budgetpropositionen gör en
neddragning av anslagen på infrastrukturområdet, alltså vägbyggen.
Om det är så att det i text-TV i dag har åberopats någonting som jag
har sagt måste det i sin tur vara kopplat till det sysselsättningspaket vi
lägger fram, som har tyngdpunkten på underhåll på vägsidan. Det kan
säkert Anders Sundström utveckla vidare.
Ökad arbetsbelastning på socialtjänsten
Anf. 63 RAGNHILD POHANKA (mp)
Fru talman! Jag vill fråga om finansministern och socialdemokratis-
ka regeringen har någon förberedelse för det ökade tryck på kommu-
nernas socialbyråer som torde bli en följd av besparingarna i socialför-
säkringssystemet - barnbidragen, förtidspensioner, sjukförsäkring och
arbetslöshetsförsäkring.
Anf. 64 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Jag har två synpunkter på frågan. Den totala avväg-
ningen av kommunernas ekonomi görs i kompletteringspropositionen
efter överläggningar med kommun- och landstingsförbund. Vi kommer
tillbaka till den diskussionen.
De åtgärder vi nu tvingas vidta därför att vi är i en statsfinansiell
kris innebär för många människor en utomordentligt svår situation. Det
känns i många svenska hushåll. Vi kommer inte förbi en sådan situa-
tion.
Om det är så, vilket vi också tror, att den politik vi nu bedriver leder
till en ökad sysselsättning, blir de totala effekterna av regeringens åt-
gärder av sådant slag att vi inte skall behöva se en ökad belastning på
kommunernas socialbyråer.
Den absolut avgörande frågan i sammanhanget är alltså följande:
Om fler människor får jobb och sätts i arbete kommer fler att försörja
sig. Om inte det inträffar, utan det bara blir nedskärningar, inträffar
situationen att fler tvingas leva på socialbidrag. Det är självfallet inte
regeringens avsikt.
Anf. 65 RAGNHILD POHANKA (mp)
Fru talman! Jag menar att fördelningsprofilen kunde ha sett annor-
lunda ut än vad den gör. Besparingarna drabbar så jämnt över att även
de allra svagaste grupperna drabbas. Sjukpensionärerna förlorar t.ex.
500 kr per månad.
Det är fördelningsprofilen jag vänder mig emot. Man kunde ha
skyddat de svagaste grupperna. Jag tror att alla här i riksdagen är över-
ens om att neddragningarna är nödvändiga.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Muntliga jrågor till
regeringen
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 53
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Anf. 66 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Fru talman! Alla tycks vara överens om nödvändigheten av att spa- |
ra, men när det sparas är ingen beredd att ställa upp på sparåtgärder.
|
Muntliga frågor till |
Däri ligger den politiska kraftlösheten. Den fördelningsprofil regeringens åtgärder har ser sådan ut - det Det innebär inte att de 10 % som har de lägsta inkomsterna skulle EU-nämnden Anf. 67 BIRGER SCHLAUG (mp) Fru talman! Jag har en väldigt kort fråga som gäller EU-nämnden. På senaste mötet var inget statsråd närvarande, och underlaget var Anf. 68 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s) Fru talman! Jag har fått en förfrågan från EU-nämndens ordförande Jag tror att det har varit tillfälligheter och inte någon planerad stra- Vi avvaktar också från EU-nämndens sida en redovisning av vilket Det har varit enstaka fall - absolut inte många - av klagomål. Jag Biståndsmålet Anf. 69 PER LAGER (mp) Fru talman! Jag skulle vilja fråga statsministern om biståndsmålet. |
50
Anf. 70 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Fru talman! Det sker när Sveriges ekonomi åter är stark, och det
hoppas jag att den skall bli relativt snart med den socialdemokratiska
politiken. Det sammanhänger med om riksdagen orkar fatta beslut om
de saneringsåtgärder som är önskvärda och nödvändiga. Till detta kan
alla partier medverka.
Starta-eget-bidrag
Anf. 71 BARBRO JOHANSSON (mp)
Fru talman! Jag vill rikta en fråga till arbetsmarknadsministern. Det
gäller starta-eget-bidrag. Jag undrar om man kan styra dessa bidrag så
att de verkligen kommer till nytta och går till personer som har kreativa
idéer och kanske kan starta företag som kan vara ett led i att vi så små-
ningom får ett uthålligt samhälle.
Som det är nu kan bidragen missbrukas. Jag har ett exempel från en
mellansvensk stad där starta-eget-bidrag har gått till icke utbildade
frisörer som har öppnat affär eller frisersalong och som utan riktig
utbildning klipper folk för under halva priset och konkurrerar ut de
befintliga frisörerna i staden så att de går i konkurs. Därefter klipper de
ett tag, men sedan går de själva i konkurs. Det här har gjort medlemmar
i Frisörförbundet i denna stad väldigt upprörda.
Anf. 72 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Det är riktigt att den förra regerignen väldigt hårt pri-
oriterade starta-eget-bidraget. Det gjorde att man drev fram starta-eget-
projekt som ibland inte gicks igenom ordentligt.
Det här är ett bidrag som den enskilde tilhandahålles. När samhället
ger ett bidrag till en individ att starta ett företag tar också samhället på
sig ett ansvar. Man ger därmed egentligen individen ett råd att dra i
gång ett företag och att sätta sig i skuld för att satsa på en affärsidé.
När man ger ett bidrag har man alltid ett ansvar. Det följer med bi-
dragsgivningen. Därför har jag i samtal med Arbetsmarknadsverket
understrukit att det är oerhört viktigt att de människor som får starta-
eget-bidrag får en ordentlig rådgivning innan de ger sig in i projekt.
Man skall inte ge subventioner som snedvrider konkurrensen, ofta
på en lokal marknad, på det sätt som ni beskriver. Det är oerhört viktigt
att starta-eget-bidraget också följs av ett stort ansvarstagande från sam-
hället som ger detta bidrag.
Anf. 73 BARBRO JOHANSSON (mp)
Fru talman! Jag har en kort följdfråga.
Hur skall man se till att arbetsförmedlingarna följer upp att starta-
eget-bidraget har getts till en företagare som verkligen klarar av att
fullfölja intentionerna?
Prot. 1994/95:53
19 januari
Muntliga frågor till
regeringen
51
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Anf. 74 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) |
verket har uppdraget att också följa upp starta-eget-bidraget och se till
|
Muntliga frågor till |
att det används på ett korrekt sätt. Det jag sade om ansvaret innebär inte att regeringen inte tycker att Nyanställningsstödet Anf. 75 ROY OTTOSSON (mp) Fru talman! Jag vill ställa en fråga till Anders Sundström som an- Det finns ett förslag i budgetpropositionen att den som anställer en Detta leder till precis samma problem. Då slår den personen ut nå- När nu Anders Sundström säger att det finns ett ansvar från samhäl- Anf. 76 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) Fru talman! Jag vill till att börja med understryka att det är en vä- Mot detta ansvar som arbetsgivaren tar på sig får arbetsgivaren en I nyanställningsstödet är just det som ni pekar på avvägt. Arbetsgi- Ungdoms introduktionen Anf. 77 SVEN BERGSTRÖM (c) Fru talman! Jag vill ställa en fråga till arbetsmarknadsministern. När |
52
märker man att det finns en utbredd oro för att ungdomsintroduktionen
inte kommer att ge lika mycket jobb till ungdomar som ungdomsprakti-
ken har gjort.
Jag undrar vad det finns för bedömningar bakom detta skifte. Vilka
värderingar och bedömningar ligger bakom att man tar bort ungdoms-
praktiken och inför ungdomsintroduktionen? Vad är det som tyder på
att det skulle kunna ge fler jobb till ungdomar?
Anf. 78 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Först gör Sven Bergström sig skyldig till en, hoppas
jag, felsägning. Ungdomspraktiken var inget jobb, utan det var precis
som det heter, en praktik.
Den här regeringen har inte tänkt att bygga upp sysselsättningen på
att människor skall gå i praktik hela livet. Vi skall förhoppningsvis
försöka att få ut människor i ett arbete. Ungdomsintroduktionen har just
den inriktningen.
Arbetsgivaren får ett stöd för att anställa ungdomar. Det stödet beta-
las av samhället under de första fyra månaderna. Men för att få detta
stöd krävs av arbetsgivaren att man tar på sig ett ansvar för anställning.
Det finns åtgärder som innebär praktik men som en del tyvärr an-
vänder som jobb. Jag hoppas att inte Sven Bergström menar att vi skall
använda dem som jobb, men det fanns de som använde dem som jobb.
Det är ett allvarligt missbruk som kan leda till att vi permanentar en
hög ungdomsarbetslöshet. Den här regeringen vill satsa på riktiga jobb.
Anf. 79 SVEN BERGSTRÖM (c)
Fru talman! Jag upprepar min fråga: Vilka bedömningar ligger bak-
om detta, och hur mycket tror man att det ger? Jag tror inte att ungdo-
mar i första hand funderar på om det är praktik. Det viktiga är att man
får in en fot på arbetsmarknaden.
Det är det som är det viktiga för många ungdomar, och det hjälper
inte att arbetsmarknadsministern försöker att dölja detta i retorik. Jag
skulle gärna vilja veta: Hur mycket uppskattar man att ungdomsintro-
duktionen ger i jobb till ungdomar?
Anf. 80 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Jag vill vänta med att säga någonting om hur volymen
blir. Det kommer att ske en utvärdering av detta. Vi får se hur duktiga
arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsstyrelsen är att marknadsföra
stödet och vilket intresse det finns hos arbetsgivarna.
Det viktiga är att vi satsar resurserna på att förmå arbetsgivarna att
utöka antalet anställda. Det innebär inte att det är förbjudet att bedriva
praktik. Det är t.o.m. lämpligt att man går på praktik.
Frågan är den: Skall man använda ungdomspraktik som ett sätt att
kvala in till en ny a-kasseperiod? Det skedde under den förra regering-
ens tid. Praktik får man alltid syssla med under den period man är ar-
betslös.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Muntliga frågor till
regeringen
53
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Vi vill lägga samhällets stöd på att förmå arbetsgivarna att anställa |
sig av praktik för de individer som vill.
|
Muntliga frågor till |
Fördelningspolitiken Anf. 81 BO KÖNBERG (fp) Fru talman! Återigen en fråga till finansministern. Han har i flera Om jag förstod honom rätt hävdar han att det är en bra fördelnings- Min enkla fråga är: Anser finansministern att de har extra stor bär- Anf. 82 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Fru talman! Den fördelningspolitiska studie jag åberopade är den Bland de olika hushållstyperna finns naturligtvis hushållstyper med När vi nu tvingas skära i de sociala stöden får vi en fördelningspo- Anf. 83 TALMANNEN Den muntliga frågestunden är härmed avslutad. Jag tackar de leda- |
|
Information från |
14 § Information från regeringen om regeringens politik rörande Anf. 84 Statsrådet JAN NYGREN (s) Fru talman! Regeringen har i dag fattat beslut om att tillsätta en IT- Den förra regeringen hade en IT-kommission som arbetade i form Likheterna består i att den nya IT-kommissionen skall vara rådgi- |
mationsteknikens område. Den skall också vara pådrivande och kun-
skapsspridande i fråga om informationsteknikens möjligheter i sam-
hällsutvecklingen. Kommissionen skall hålla sig orienterad om utveck-
lingen internationellt och särskilt inom EU. Kommissionen skall också
vara framåtblickande, aktualisera nya frågeställningar och ta initiativ
som uppmuntrar till en ökad användning av informationsteknik. Detta
sammanfaller åtminstone delvis med de arbetsuppgifter den tidigare IT-
kommissionen hade.
Den nuvarande regeringen har också sagt, vilket är en komplette-
ring av uppgifterna, att kommissionen skall belysa vilka följder utnytt-
jandet av informationsteknik kan få i samhällslivet i vid mening samt
till följd av kommissionens förslag och överväganden.
Vid sidan av det positiva och det mycket angelägna i att arbetet med
att driva informationsteknikfrågorna vidare, framstår det också som
angeläget att parallellt studera vilka konsekvenser den nya tekniken kan
få. I direktiven står bl.a. att ambitionen måste vara att göra den nya
tekniken tillgänglig för alla och inom samtliga samhällssektorer.
Jag vill understryka att det faktum att det står ”ambitionen” och inte
att den nya tekniken ”skall” göras tillgänglig är en viktig markering. Ty
ambitionen måste vara den som beskrivs i kommissionens direktiv.
Men insikten om att också väldigt många sannolikt inte kommer att
kunna ta del av informationstekniken är en lika viktig utgångspunkt för
kommissionens arbete. På den positiva färden mot ett utbyggt IT-
samhälle är det viktigt att också ha klart för sig att konsekvenserna kan
bli risker för utanförskap för dem som inte till alla delar kan ta till sig
tekniken. Detta måste man kunna säga utan att bli betraktad som fient-
lig. Tvärtom är omhändertagandet av denna typ av analyser och fråge-
ställningar oerhört viktigt för att det fortsatta arbetet med informations-
tekniken skall kunna gå smärtfritt och utan problem.
Regeringen har också, som jag nämnde, tillsatt ett ungdomens IT-
råd. Varför? Jo, om man är i medelåldern och helt nyligen har lärt sig
hur en dator fungerar och möter 17-, 18-, 19- och 20-åringar förstår
man vilken oerhörd potential som finns i dessa system. De flesta - inte
alla - ungdomar i den åldern har kunskaper om dessa system som vida
överstiger de som åtminstone jag har lyckats skaffa mig, och då tycker
jag ändå att jag har hunnit en bit på väg. Det är ett av skälen till att
regeringen tycker att ett ungdomens IT-råd bör få chansen att se över
hur man skall främja barns och ungdomars användning av informa-
tionsteknik.
Vi har också konstaterat att det mycket ofta är just pojkar som lock-
as av den datorteknik som finns tillgänglig i form av spel och andra
företeelser. En annan viktig uppgift för ungdomens IT-råd är självfallet
att försöka finna åtgärder som främjar flickors intresse för kunskaper
om den nya tekniken, såsom det byråkratiskt uttrycks i direktiven.
Ungdomens IT-råd leds av Helena Larsson. Ytterligare tre ledamö-
ter är utsedda. De får därefter själva komplettera med flera ungdomar
som de tycker passar in i gruppen.
IT-kommissionens ledamöter är, förutom jag själv som av regering-
en har förordnats som ordförande, universitetskansler Stig Hagström
Prot. 1994/95:53
19 januari
Information från
regeringen
55
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
som är vice ordförande, kanslichef Ann-Marie Nilsson, Stattel, direktör |
forskningschef Mirka Mikes Lindbäck, ABB Atom, regionchef Olof
|
Information från |
Uhlander, Telia AB i Sundsvall, rektor Boel Flodgren, Lunds universi- Kommissionen har fått formen av en kommitté, men kommer att Anf. 85 PER UNCKEL (m) Fru talman! Jag beklagar att det ofrånkomliga intrycket av Jan Ny- Nyckelbegrepp när Jan Nygren talade inför pressen var att man Fru talman! Slutsatsen från den IT-kommission där jag själv hade Vi slog fast som en ambition för vår del att Sverige till år 2010 bor- Jag har två frågor till statsrådet Jan Nygren. Min första fråga gäller Min andra fråga handlar om förnyelsen av rätten. Jag misstänket att Anf. 86 Statsrådet JAN NYGREN (s) Fru talman! När regeringen bestämde sig för att ta tid på sig när det |
56
Jag har också sagt att den tid under vilken IT-frågorna kastades upp
som en boll i taket och applåderades, inte minst av den tidigare rege-
ringen i honorerade tal, är förbi. Den tid är också förbi då man skall
betrakta IT-frågorna som en statsbidragsberättigad verksamhet. Det
betyder att jag tycker att regeringens hantering av IT-frågorna bör gå in
i en annan och möjligen lugnare lunk. Det har ingenting att göra med
utvecklingens fart eller något slags värdering att informationsteknikfrå-
gorna, på marknaden och i skolorna eller varhelst annorstädes, nu skall
bromsas upp. Men jag tror att det är viktigt att var tid har sitt uttrycks-
sätt.
Jag ger gärna en eloge - det har jag också sagt tidigare - till den ti-
digare regeringen för att IT-frågorna placerades i ett politiskt fokus. Att
förvalta det arvet betraktar jag inte som något negativt utan som något
mycket positivt. Men jag anser att det finns ett antal effekter av infor-
mationstekniken som man måste kunna ägna sig åt utan att för den skull
bli betraktad som teknikfientlig eller som bromskloss. En sådan fråga
är just utanförskapet och de effekter, konsekvenser och risker som
faktiskt finns med den i övrigt mycket positiva utvecklingen.
Vad gäller skolan har den tidigare IT-kommissionen lämnat ett antal
förslag till den stiftelse som hade och har att förvalta ett antal resurser
på detta område. Det mesta av det som lagts fram är positivt, men från
kommissionens sida vill vi gärna snabbt titta närmare på de förslag som
den tidigare kommissionen lämnade till Staffan Burenstam Linders
stiftelse. Det betyder varken utredning eller långhalning. Det betyder
att vi är intresserade av att satsa på skolan i likhet med tidigare rege-
ring.
Det faktum att vi i huvudsak råkar ha en samsyn med tidigare rege-
ring på den här punkten är ingenting som jag tänker skämmas för ens i
denna talarstol.
Frågan om den legala aspekten finns också angiven i direktiven som
en av de frågor som kommissionen bör fortsätta att arbeta med. Kom-
missionen bör ta initiativ och vända sig till lagstiftare och departement
för att skynda på processen. Men det skall inte ske så, att man blint
säger att allt som nu är ett hinder för informationsteknikens utveckling
skall bort - jag tror inte heller att Per Unckel menade så, även om det
kan låta så ibland - utan genom en vettig analys av lagstiftningens
förutsättningar, där man tar hänsyn både till den nya teknikens utveck-
ling och till de människor som skall hantera den.
Anf. 87 PER UNCKEL (m)
Fru talman! Jag noterar att svaret på min fråga är: Vi skall tänka
efter. Det är alltid klokt, Jan Nygren, att tänka efter - jag medger gärna
detta. Men tänk efter med sådan hastighet att Sverige har en chans i den
internationella kapplöpningen om informationsteknologin som just nu
pågår. I snabbheten ligger det unika i den nya teknologin. Detta är inte
en teknologi som kan hanteras på vanligt sätt. Det var därför den förra
regeringen satte sin främsta företrädare som ordförande. Det är viktigt
att denna typ av markeringar görs.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Information från
regeringen
57
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
I den mån som statsrådet enligt reglerna får svara på ytterligare en |
direktiven under den långa tid som gick för att tänka ut dem; det är jag
|
Information från |
rysligt nyfiken på. Det är nämligen inte alldeles lätt att själv finna sva- Anf. 88 Statsrådet JAN NYGREN (s) Fru talman! Det är mycket glädjande att notera att även Per Unckel Vi har tagit tre månader på oss för att fundera om ifall vi skall fort- Om inte Per Unckel upptäckt klokskapen i detta genom att läsa di- Anf. 89 NILS T SVENSSON (s) Fru talman! Det var speciellt glädjande att höra att ett ungdomens Statsrådet Nygren berörde en aspekt som jag tycker är oerhört vik- Eftersom kommissionens uppgift är att vara rådgivande till rege- Anf. 90 Statsrådet JAN NYGREN (s) Fru talman! Svaret på frågan är: Ja! Det är meningen att kommis- |
vilka områden som den skall initiera eventuella försök, bör få en chans
att träffas, för att diskutera och fundera över vilka områden som den
vill prioritera. Det har den inte haft chans till att göra.
Jag kan personligen ha ett antal uppfattningar, som jag vill avstå
från att redovisa här. Men kommissionen kommer så fort som möjligt
att diskutera ett antal av de åtgärder som ligger i närheten av det som
Nils T Svensson frågade om.
Anf. 91 ELISA ABASCAL REYES (mp)
Fru talman! Jag vill säga till statsrådet att det är positivt att även
andra aspekter av IT-utvecklingen tas upp, såsom fördelning av kun-
skaper mellan pojkar och flickor - män och kvinnor - både åldersmäs-
sigt och framför allt etniskt. Invandrare har ju som bekant i dag mycket
svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. IT-kunskaper skulle då kanske
kunna utgöra en fördel.
Av studier har det ju framkommit att IT-kunskaper sprider sig mer
och mer ute i landet, bl.a. är Linköping ett av de ledande IT-centrumen
just nu.
Planerar kommissionen att sprida kunskapen även upp till Norr-
land? Norrland är väldigt missgynnat kommunikationsmässigt i de
framtida satsningarna och bör inte drabbas av att bli missgynnat också
på IT-området.
Sedan undrar jag om kommissionen kommer att arbeta från ett
ekologiskt perspektiv och se hur man kan använda informationstekno-
logi på ett sätt som minskar miljöpåfrestningarna.
Det finns en stor kapacitet inom EU för IT-forskning. Där kommer
jag till en negativ synpunkt. Jag tycker att kommissionens arbete verkar
vara litet väl att gå på i ullstrumporna. Det skulle behövas litet mera
snabbhet och kanske litet mer initiativförmåga.
Jag vet att Frankrike och Danmark har bestämt sig för att bygga s.k.
elektroniska motorvägar för att göra IT tillgänglig för fler personer.
Finns det något uppdrag i kommissionens arbete att ta lärdom av EU:s
exempel?
Anf. 92 Statsrådet JAN NYGREN (s)
Fru talman! För det första ligger Sverige mycket långt framme ock-
så när det gäller utbyggnad av s.k. elektroniska motorvägar.
För det andra måste jag nog säga att det inte är riktigt så illa ställt i
Norrland. Sundsvall och Arvidsjaur, för att nämna två orter, har mycket
långt framskriden verksamhet på informationsteknikens område.
Däremot kan man säga att det kan vara ett allmänt önskemål om att
hitta former för att nyttja informationstekniken på andra ställen än just
där det finns stora ansamlingar av industrier eller offentligt verksamhet.
Men det gäller inte bara Norrland, utan naturligtvis hela landet. Det
ingår i kommissionens arbete att följa den utvecklingen.
Vi får inte vara så snabba med att döma ut arbetssättet för en
kommission som ännu inte har börjat jobba. Huruvida den går på i
ullstrumporna eller inte lär väl visa sig när den nu har tillsatts och skall
i gång med sitt arbete.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Information från
regeringen
59
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Jag tycker att det jag sade inledningsvis om att se upp med att be- |
äger stor giltighet. Det pågår oerhört stor verksamhet ute i landet - i
|
Information från |
offentlig verksamhet, i industri, i kommuner och på en rad olika ställen, Jag tror alltså att slaget om informationstekniken redan är vunnet. Anf. 93 ELISA ABASCAL REYES (mp) Fru talman! Självklart kan man inte döma ut kommissionens arbete Att det inte skulle vara bidragsberättigad verksamhet kan ses på två Jag förstår inte hur statsrådet Jan Nygren kan påstå att Norrland - Anf. 94 Statsrådet JAN NYGREN (s) Fru talman! Det sade jag inte, men jag uppfattade av det tidigare Eftersom jag också sade att en intressant fråga är hur denna teknik Anf. 95 STIG SANDSTRÖM (v) Fru talman! Jag tycker det är en bra ansats att regeringen lugnar ned Vad som är intressant ur de politiska beslutsfattarnas synpunkt, som Det är framför allt tre områden jag tänker på där tekniken är an- Först är det kontrollmöjligheterna, som är uppenbara och används i |
60
Sedan finns stora möjligheter på miljöområdet. Det gäller framför
allt att vi på ett bättre sätt kan hushålla med resurser, beräkna hur
mycket som skall gå åt av olika varor. Vi kan slippa spill och vi kan
utnyttja tekniken på ett mycket bra sätt. Det gäller även inom kommu-
nikationer och den typen av verksamhet.
Vidare finns, med min utgångspunkt, ett tredje målområde. Det är
själva arbetet och arbetsorganisationen och att vi kan utnyttja tekniken
till att kanske korta arbetsdagen. Vi vet att den teknologiska utveck-
lingen har varit väldigt stark och den minskar inte.
Jämsides med att man analyserar utvecklingen skall man också bil-
da sig en uppfattning om vad vi vill nå med den här tekniken och ställa
upp politiska mål. Det gäller att se om man kan styra in tekniken åt det
hållet och uppmuntra den typen av verksamhet.
Jag hoppas att IT-kommissionen också tar tag i de frågorna.
Anf. 96 Statsrådet JAN NYGREN (s)
Fru talman! Alla de tre frågor Stig Sundström tar upp ryms inom
ramen för kommissionens arbete. En del av dem finns mera direkt an-
givna i direktiven, bl.a. de legala aspekterna med kontrollfrågor kom-
mer in. Arbetslivets struktur och organisation hittar man också som
några av de exemplifierade punkter som kommissionen bör ägna sig åt.
Vid sidan av de punkter som finns exemplifierade i direktiven är det
kommissionens uppgift att ta initiativ och väcka frågor även om de inte
finns angivna i direktiven.
Överläggningen var härmed avslutad.
15 § Svar på interpellationerna 1994/95:35 och 44 om uppehålls-
tillstånd på grund av familjeanknytning
Anf. 97 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Bakgrunden till Ulla Hoffmanns frågor är att hon anser
svenska kvinnor på olika sätt vara diskriminerade när de valt att sam-
manleva med en utländsk man, och bakgrunden till Ragnhild Pohankas
frågor är att hon anser reglerna vid anknytningsinvandring vara alltför
stelbenta, vilket får till följd att familjen tillfogas onödig splittring och
lidande. Jag väljer att besvara de i interpellationerna framställda frå-
gorna i ett sammanhang.
Till en början vill jag slå fast att det inte finns någonting i de nuva-
rande reglerna om familjeåterförening, eller i tillämpningen av dessa,
som skulle innebära att kvinnor diskrimineras jämfört med män.
Jag kan förstå att det kan uppfattas på det sättet eftersom så många
fler svenska kvinnor än svenska män får ett negativt besked till till-
ståndsfrågan vad gäller den utländske partnern. Men detta är inte utslag
av någon form av diskriminering, utan beror helt enkelt på att gruppen
ensamma utländska män som söker uppehållstillstånd i Sverige är av-
sevärt mycket större än gruppen ensamma utländska kvinnor.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Information från
regeringen
Svar på
interpellationer
61
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
I anslutning till detta vill jag därför tillägga att jag anser att Sverige |
att ge familjer möjligheter att leva tillsammans.
|
Svar på |
Däremot instämmer jag i kritiken att en del av reglerna på området, Den ändring förslaget medför är att en mer flexibel tillämpning blir Såväl Ragnhild Pohanka som Ulla Hoffmann är kritiska mot det Ragnhild Pohankas och Ulla Hoffmanns kritik mot uppskjuten in- Ragnhild Pohanka påstår i sin interpellation bl.a. att myndigheterna Till sist vill jag framhålla att jag tror att många av de problem som |
62
Anf. 98 RAGNHILD POHANKA (mp)
Fru talman! Invandrarministem! Jag får tacka för svaret.
Vi är medvetna om att det skall läggas fram en proposition troligen
i mars, möjligen i april. Vi ser fram emot den propositionen. Detta har
varit ett problem som man under många år inte kunnat få fram en lös-
ning till. Det har blivit ett omfattande lidande för både män, kvinnor
och barn.
I fall med par som har varit gifta med varandra och där kvinnan har
varit gravid har mannen skickats tillbaka till t.ex. Turkiet. Han har haft
mycket svårt att återkomma därifrån. Det har funnits en onödig byrå-
krati som har gjort att förenandet av familjer har fördröjts i åratal och
ibland aldrig kommit till stånd.
Jag tycker inte att vi lever upp till våra internationella åtaganden att
ge familjer möjlighet att leva tillsammans. Det gäller just situationen
här - låt oss hålla oss till den. Det finns också andra exempel. Männi-
skor kan få vänta i åratal på att få leva ihop fastän de t.o.m. har gemen-
samma barn.
Jag har en ytterligare fråga. Varför skall dessa människor delas upp
i grupper? Det gäller dels ändringar för anknytningar som åberopas
under asylprövningstiden, dels för anknytningar som åberopas efter det
att ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut har meddelats. Vi är medvetna
om de långa väntetiderna för uppehållstillstånd - eller i sämsta fall
utvisning. Någonting borde göras åt detta.
Men detta kan göra att människor kanske inte talar om att de har ett
förhållande eller har varit sammanboende med en svensk. De berättar
sedan vid ett senare tillfälle och blir inte trodda. Där borde vittnen
kunna användas för att bevisa fallet. Det är en enkel sak. Jag kanske
snart får ett svar på frågan om denna uppdelning.
En del flyktingar med uppehållstillstånd, eller som kanske redan har
blivit svenska medborgare, åker till utlandet, t.ex. Turkiet, och gifter
sig. Efter ett par månader är deras fruar här. Svenska medborgare som
gifter sig med asylsökande i Sverige har ofta inte den naturliga an-
knytningen för att bo tillsammans.
Utländska män som är gifta eller sammanboende med utländska
kvinnor har samma problem. Det är ofta män som är gifta med ryska
kvinnor eller kvinnor från andra öststater som har stora svårigheter att
bo tillsammans.
Statsrådet nämnde riksdagens beslut om reglerad invandring. I dag
finns det i stort sett inte någon invandring. Det är fråga om asylpolitik,
asylinvandring, flyktinginvandring och anknytningsfall. Det är svårt att
komma till Sverige. Det är så gott som omöjligt att gå till ambassaden i
Ankara - om jag skall hålla mig till det landet. En del bevakas på vägen
och kommer aldrig så långt. Därför är det viktigt att ta hand om dem
som har kommit hit och inte skickar tillbaka dem.
Jag tror inte att jag har missförstått reglerna. Jag vet ett stort antal
fall där människor som har varit utsatta för tortyr har skickats tillbaka. I
min tidigare fråga till invandrarministem visades på flera exempel på
flyktingar som har blivit utvisade fast de har förklarats som flyktingar
enligt UNHCR.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
63
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Jag hoppas, liksom invandrarministem, att många av problemen |
|
Svar på |
Anf. 99 ULLA HOFFMANN (v) Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det känns bra att stats- Det låter också bra att statsrådet tror att de problem som Ragnhild Jag vill också påpeka att jag inte har kritiserat den uppskjutna in- Jag delar däremot inte statsrådets uppfattning att det inte finns någon- Om vi tittar bakom dessa ord finner vi att de som får konktakt via Det är tillämpningen av reglerna om familjeåterförening som gör att Tillämpning och praxis har hårdnat betydligt under de senaste åren. Om det föreligger någon fara för utlänningens liv eller någon risk Jag blev t.ex. uppringd tidigt en morgon under julhelgen av en för- |
64
fått avvisningsbeslut från Utlänningsnämnden. Anknytningsutredning
pågår. Halv fem på morgonen kom polisen och hämtade honom och
satte honom i arrest för att han inte skulle gå under jorden. Det har
gjorts en tortyrutredning som har visat att han har varit utsatt för tortyr.
I Bangladesh väntar honom ett långt fängelsestraff av politiska orsaker,
och man har tagit ifrån honom hans pass. Han skall alltså enligt gällan-
de regler kunna överklaga Utlänningsnämndens beslut från fängelset.
En annan kvinna har ringt och berättat att hon har blivit uppmanad
av Invandrarverket att styrka seriositeten i sitt förhållande genom att
åka till det land dit hennes make har tagit sin tillflykt. Hon måste alltså
lämna barn och jobb här i Sverige för att Invandrarverket skall tro på
henne.
51 % av Återföreningens medlemmar har blivit förespeglade att de,
om de gör på ett visst sätt, kommer att få ett positivt beslut. Endast 3 %
har fått ett sådant efter det att de har följt SIV:s uppmaningar.
58 % av medlemmarna i Återföreningen - 96 % av medlemmarna
är kvinnor - upplever att de har blivit otrevligt bemötta av personalen
på SIV. Jag anser att denna behandling är kränkande för kvinnor.
Anf. 100 GULLAN LINDBLAD (m)
Fru talman! Jag tycker att det är positivt att invandrarministem sä-
ger att han instämmer i kritiken att en del av reglerna på området, och
tillämpningen av dessa, i vissa fall har varit väl stelbenta och fått resul-
tat som verkat stötande.
Jag vill också säga att jag delar uppfattningen att man skall hålla sig
till den regel som för närvarande finns. Den skall alltså vara huvudregel
även i fortsättningen. Det är positivt att vi relativt snart kan förvänta
oss en proposition i frågan.
Jag var tidigare ordförande i socialförsäkringsutskottet; numera är
jag vice ordförande. Jag vill därför säga att vi i socialförsäkringsutskot-
tet verkligen har följt denna fråga med ett stort intresse. I april 1994
väntade vi på den översyn av utlänningslagstiftningen som en dåvaran-
de utredare hade hand om. Redan då sade vi att utskottet anser det
rimligt att en uppmjukning sker så vitt gäller möjligheten att söka up-
pehållstillstånd under vistelse i Sverige.
Det har varit rent stötande att människor från t.ex. Iran eller liknan-
de länder egentligen borde åka tillbaka till sina länder. Alla förstår att
det inte går. Det har funnits direkta hinder för äktenskap i dessa fall.
Utskottet gjorde någonting relativt ovanligt den 1 juni 1994. Jag
kan nämna att den nuvarande talmannen tillsammans med mig var
något av initiativtagare till detta. Vi gav faktiskt regeringen till känna
att vi ville att en proposition skulle påskyndas. Vi sade också att ut-
vecklingen har varit sådan, inte minst vad gäller antalet asylsökande
och de långa väntetiderna, att frågan om hur de uppkomna anknytning-
arna skall hanteras åter bör studeras. Vi sade också att regeringen
skyndsamt bör se över hur anknytningar som uppkommer under asyltid
eller därefter hanteras och överväga förändringar i dessa avseenden.
Detta gav vi alltså regeringen till känna. Vi ville särskilt titta på just de
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 53
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
människor som under en lång väntan på asyl knyter starka band här i |
Det kom en proposition den 23 juni som handlade om en del av
|
Svar på |
detta, nämligen om uppehållstillstånd efter inresa. Den nuvarande re- Nu har vi förhoppningsvis en proposition att förvänta där man Anf. 101 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s) Fru talman! Jag skall börja med att bemöta Gullan Lindblad. Jag Jag tycker också att det är viktigt att göra dessa förändringar. Vi an- Jag har träffat dessa kvinnor. Jag måste säga att man känner en Men, som Gullan Lindblad säger, måste det finnas en grundregel. Ulla Hoffmann återkommer till frågan om ojämlikhet mellan män |
66
Det är viktigt att skilja mellan å ena sidan det fallet när man söker
asyl och å andra sidan det fallet när man söker återförening mellan två
personer som har fattat tycke för varandra. Det är två helt olika grun-
der. Jag säger inte att en person som har råkat i den situationen att han
eller hon tycker om någon inte kan ha asylgrunden, men det är ändå
viktigt att skilja mellan dessa fall. Det har inte att göra med bedöm-
ningen av asylfrågan, även om det är ett sätt att hantera frågan.
Det är självklart att en människa som har kommit till Sverige av
asylskäl får stanna, men det har egentligen ingenting att göra med själ-
va lagstiftningen och rätten för en person att förenas med sin älskade
här i Sverige. Men båda grunderna kan alltså gälla i ett och samma
fall - det är jag också övertygad om.
Jag skall ta upp något av det Ragnhild Pohanka sade. Vilket ansvar
har vi som råkar ha träffat varandra, tycker om varandra och skulle
vilja leva tillsammans? Vilket ansvar har jag själv som svensk för att
klara ut vilka regler som gäller om jag träffar en utländsk kvinna? Jag
bör ta reda på om hon bara kan följa med mig hem eller om det möjli-
gen finns några regler. I många fall skulle man säkert ha undvikit pro-
blem om man hade gjort det.
När mannen eller kvinnan i fråga har följt med till Sverige har man
fått veta att man enligt lagen skulle ha gjort ansökan från hemlandet.
Då kanske man inte vill åka hem eller åberopar att man av andra skäl
inte kan göra det. Då sitter man där, och tiden går, månader och kanske
år. Om man hade gjort rätt från början kanske man hade klarat sig bätt-
re.
Precis som när man skall köra bil på vägarna, finns det här ett regel-
system. Man har skyldighet att sätta sig in i den rådande lagstiftningen
för att i möjligaste mån kunna leva upp till den. Därmed gör man livet
enklare både för sig själv och för andra. Det är ett viktigt påpekande i
sammanhanget.
Ragnhild Pohanka sade att vi inte lever upp till våra internationella
åtaganden. Jag har tidigare svarat att vi gör det, så i den frågan har vi
olika uppfattning. Jag tycker att Sverige i alla avseenden är mer nog-
grant än de flesta länder när det gäller att leva upp till internationella
åtaganden. Det skall vi vara. Vi har drivit många frågor internationellt,
fått gehör för en hel del och förbättrat många konventioner. Det är
självklart att vi också i andra änden skall vara bra på att leva upp till
våra åtaganden.
Det ställdes en fråga varför det görs en uppdelning i grupper. Jag är
inte säker på att jag kan reda ut just det. I det ena fallet gäller det pro-
blematiken när det uppstår tycke under asylprövningstiden och i det
andra fallet när någon redan har fått besked om avvisning. Då har man i
princip inte rätt att vistas i landet, och vid det tillfället kommer man att
åberopa det skälet att man har träffat en man eller en kvinna. Det är två
skilda synsätt, och tillämpningen kan bli olika. Oavsett om det är det
ena eller det andra i framtiden, måste vi se över det och skapa förut-
sättningar för att undvika att människor hamnar i trassel. Jag vågar inte
ge ett tydligt svar på frågan varför det är så. Då kanske jag är ute och
cyklar - vem vet?
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
67
|
Prot. 1994/95:53 19 januari |
Ragnhild Pohanka sade också att människor med utländsk bakgrund |
skulle vara anmärkningsvärt om det var så. Jag antar att det är samma
|
Svar på |
prövning som görs i båda fallen. Anf. 102 RAGNHILD POHANKA (mp) Fru talman! Det som invandrarministem sade sist är jag inte riktigt Jag kan hålla med om att vi är mer noga än andra länder med att le- De människor man träffar utomlands är sällan flyktingar, med flyk- När det gäller diskrimineringen är det naturligtvis i första hand de Vi måste också betänka att det oftast gäller unga människor. Svens- Vi väntar, som sagt var, på propositionen. Anf. 103 ULLA HOFFMANN (v) Fru talman! Jag skulle vilja fortsätta att ta upp de saker som vi har När man har flytt till ett land kan det hända att man blir kär i nå- |
|
68 |
gon - att det säger klick, som det gjorde en gång i tiden för kungen och |
drottningen. Då måste man ha möjlighet att stanna. Det är där de hård-
nande asylreglerna, tillämpningen och praxis kommer in. Det är detta
som gör att man i dag skickar tillbaka män och även fäder till de barn
som har hunnit födas under tiden eller som finns i mammans mage. Det
som sades om familjeåterförening stämmer alltså inte riktigt.
Jag har inte fått svar på alla mina frågor. En fråga sammanfaller
med det som även Ragnhild Pohanka tog upp, om att svenska kvinnor
fritt skall få välja make även från t.ex. Marocko, Tunisien och Algeriet.
Allt sådant här skulle kunna undvikas om Leif Blomberg bara såg
till att kräva eller göra en granskning ur könsperspektiv vad gäller
handläggningen av Invandrarverkets och Utlänningsnämndens ärenden.
Anf. 104 GULLAN LINDBLAD (m)
Fru talman! Jag gjorde mig skyldig till ett fel tidigare, när jag sade
att det var ett enhälligt betänkande. Det var så gott som enhälligt, men
Ny demokrati hade en reservation därför att man ansåg att detta skulle
kunna förhala ärendena. Det är klart att vi alla är måna om att ärende-
handläggningen skall ske så snabbt som möjligt. Det är också den all-
männa trenden för närvarande.
Jag skall i övrigt inte gå in i detalj på denna fråga. Jag tycker att det
är viktigt att den äntligen får sin lösning.
Jag vill verkligen understryka att vi lever upp till våra internationel-
la åtaganden. Samtidigt är ingenting så bra när det gäller hanterandet av
vår lagstiftning att det inte kan göras bättre. Det är det som vi nu har
ambitionen att göra tillsammans.
Jag vill också gärna säga att vi i utskottet har tagit mycket stort in-
tryck av det som har hänt i vårt land. Det har väckts, många motioner i
frågan, och de har behandlats som vanligt och för det mesta avslagits.
Men det som har framförts i dem har etsat sig allt djupare i oss. Utskot-
tet hade förra året en stor offentlig hearing, och vi har haft flera interna
diskussioner. Vi har också verkligen lyssnat på de människor som det
handlar om.
Det gläder mig att invandrarministem säger just att vi skall vara
mänskliga, att vi skall känna empati när vi hanterar lagen. Vi skall inte
bara följa bokstaven, utan lagens mening. Jag ser fram emot att vi skall
kunna göra det på ett ännu bättre sätt.
Anf. 105 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Ragnhild Pohanka tog upp barnkonventionen. Jag
måste kommentera detta också.
Många påstår att vi bryter mot barnkonventionen. Men jag vill un-
derstryka att vi är måna om att vi skall följa svensk lag. Svensk lag har
av riksdagen ställts emot barnkonventionen och riksdagen har sagt att
vår lagstiftning uppfyller andan och meningen i barnkonventionen.
Även om barnkonventionen inte är lag i Sverige, är ändå den lagstift-
ning vi styrs av i de här ärendena jämförd med den. När eventuella
korrigeringar har gjorts skall vi kunna uppfylla villkoren. De skall
finnas där. Då pratar vi om att svensk lag uppfyller barnkonventionens
krav på oss och så tillämpar vi den.
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
6 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 53
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
70
Här sägs gång efter annan att vi inte tillämpar barnkonventionen.
Det jag är intresserad av att veta är i så fall i vilka konkreta fall vi och
våra myndigheter inte följer barnkonventionens anda och mening i den
lagstiftning vi har.
Jag vet att Johan Fischerström och andra i utredningen säger att vi
inte har upphöjt barnkonventionen till lag. Det är rätt. Men lagstift-
ningen är av den karaktären att den ändå uppfyller barnkonventionen,
men via svensk lag. Det är mycket viktigt.
Nu har vi överlämnat frågan till den flyktingpolitiska kommittén att
med förtur granska just huruvida tillämpningen av vår lagstiftning är i
överensstämmelse med vårt åtagande enligt barnkonventionen. Vi är
måna om och tycker att det är viktigt att vi följer detta och svarar mot
barnkonventionens grunder i den lagstiftning som vi har. I den mån vi
inte gör det, får man ändra praxis eller korrigera lagstiftningen. Det är
mycket viktigt. Jag har ingen annan uppfattning än ni.
Men när man ständigt påstår att vi bryter mot barnkonventionen,
tycker jag att det är viktigt att man också visar på vilket sätt vi bryter
mot den. I annat fall vet vi inte vad vi pratar om.
Till Ragnhild Pohanka vill jag igen säga att den som har flyk-
tingskäl får stanna i Sverige. Så är det. Det är mycket viktigt att vi har
det klart för oss. Vi skall inte blanda ihop flyktingskäl och asylprövning
med att få återförenas eller förenas med den man älskar. Det är två
skilda saker.
Det tredje som Ragnhild Pohanka tog upp var att man bör få leva
med den man har valt. Det får man. Man får leva med den man har valt.
Myndigheterna lägger sig inte i om man är förälskad i en marockan, om
han råkar vara norrman eller vem det än är som man blir kär i. Det är
mycket viktigt att det är så också.
Myndigheternas uppgift är inte att tala om vem man skall älska eller
inte. Det enda som gäller är att det görs en noggrann prövning av om
det är ett seriöst förhållande eller om man vill utnyttja detta i syfte att
försöka låta en annan person komma till Sverige för att hitta ett bättre
liv.
Det finns oändliga exempel på kvinnor som i olika avseenden ringer
till myndigheter och även till departementet och säger: Kan ni inte
skicka ut den där karlsloken? Nu har han stuckit, efter två år, när han är
säker på att få stanna kvar. Nu dög jag inte längre.
Det är också sådana här saker man måste få in för att få en bild av
helheten. Jag tycker att det är viktigt.
Det är också mot den bakgrunden vi har uppskjuten invandrarp-
rövning när det gäller korta förhållanden. Det där blixtnedslaget eller
klicket som Ulla Hoffmann pratade om, när det bara smäller till, kan
man fråga om det är så seriöst. Det kan väl smälla till och vara rätt så
behagligt under en kortare period, och sedan är det inte så mycket att
ha längre. Det vet man inte. Det prövas först under en längre period.
Skall man då till personen som förorsakade klicket säga: Du får le-
va och bo i Sverige. Efter en månad går klicket över. Är det rimligt?
Det kan man diskutera. Jag tycker inte det. Det är därför jag säger att vi
måste ha grundregeln kvar i vår lagstiftning. Därför menar jag också att
man även som svensk måste ha klart för sig vad lagen säger i de här
avseendena. Vi måste självfallet vara tydligare i vår information.
Men det handlar också om asylreglerna. Om vi är tydligare med att
tala om på vilka grunder man får stanna i Sverige, ger det också män-
niskor en bättre förutsättning att bedöma, även i svåra situationer i
livet, om det är meningsfullt att åka till Sverige eller någon annanstans
för att få stanna. Det är också viktigt. Det är skälet till att vi i de
kommittéer som vi har tillsatt också skall tydliggöra vår politik för att
göra det lättare både hemma och utanför vårt land att ta reda på vad
lagen säger och vilka regler det är som gäller här i Sverige.
Gullan Lindblad kan jag bara hålla med. Det är inte mycket mer att
säga om det. Inget är så bra att det inte går att göra bättre. Det är klart
att det är så.
Anf. 106 ULLA HOFFMANN (v)
Fru talman! Jag skulle vilja göra en kommentar rörande de här
kvinnorna som ringer till Leif Blomberg och säger: Kan ni inte skicka
ut karlsloken? Jag önskar att det i så fall kunde gälla alla kvinnor. Vid
vissa tillfällen har jag faktiskt önskat att det hade funnits en myndighet
som jag som kvinna kunnat ringa till och säga: Släng ut honom! Det
skulle vara oberoende av vilken nation han tillhör.
Det finns ingen som är som vi svenskar. Vi går våra myndigheter
till mötes på ett sätt som är helt otroligt när det gäller tilltro och lit. Så
gör även Leif Blomberg.
Jag har ingen anledning att inte tro på Leif Blomberg när han säger
att svenska invandrarmyndigheter inte gör några övergrepp, alltså inte
gör fel. Men jag skulle vilja skicka med ett par saker. Det ena är att
Återföreningen har svarat på Kulturdepartementets promemoria. Läs
den noggrant och ta de här kvinnorna på allvar! Jag har förstått i dag att
Leif Blomberg faktiskt gör det. Men läs den, den har många intressanta
saker att komma med!
Jag skulle också vilja skicka med en ödmjuk fråga: Hur skall vi lösa
de nuvarande fallens situation, kommer den här propositionen att lösa
framtidens fall eller kommer den också att ta hänsyn till de kvinnor som
beskriver sin situation i Återföreningens yttrande?
Anf. 107 RAGNHILD POHANKA (mp)
Fru talman! Invandrarministem! Jag skall ta några exempel på när
vi inte lever upp till barnkonventionen. Jag har inte diskuterat vad som
står i lag. Det är en sak. Jo, en sak står faktiskt i lagen också. Det är att
man tar barn i förvar. Enligt barnkonventionen skall man inte kunna
göra det. Antalet fall har visserligen minskat till hälften, trots det tar vi
fortfarande en hel del barn i förvar.
Vi sänder också ut barn om föräldrarna inte har tillräckliga flyk-
tingskäl. Vi har också skickat ut en familj med flera barn därför att en
pojke hade snattat för 98 kr, eller vad det var. Då tycker jag inte att vi
lever upp till barnkonventionen.
Avslagen från Utlänningsnämnden innehåller ofta sådana fall. Jag
har sett åtminstone tre exempel - det måste betyda att det finns många
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
71
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
72
fler - där Utlänningsnämnden säger att man inte tar hänsyn till barn-
konventionen förrän den har transformerats till svensk lag.
Vi låter inte alla människor som har flyktingskäl stanna. I så fall
skulle inte så pass många gripas på flygplatser och vid återkomsten
försvinna och gömmas. Jag tror att det finns en uppriktig ambition att
göra det. Men vi gör det alltså inte. Jag har därför skrivit en motion om
uppföljning av utvisade flyktingar.
Under prövningen borde vi inte sända tillbaka de människor det här
gäller. Jag tänker i första hand på dem som är här och söker asyl. Man
sänder ut dem för att de skall söka från sitt hemland. Det tror jag är en
av de viktigaste sakerna som bör ses över i det här fallet.
Jag tänkte beskriva litet av den skräck som man känner som kvinna
när man är utvisad och skall föda ett barn. Man kan till och med vara
gift med en svensk medborgare eller med någon som har permanent
uppehållstillstånd. Kvinnan får föda barnet på lasarettet, men hela tiden
finns risken för att hon skall hämtas och skickas ut. Det här gäller såda-
na som är gifta med varandra och vars barn föds i Sverige under en
skräck att mamman tas på BB och skickas ut. Det är inte att följa barn-
konventionen heller. Det gäller ju det lilla barnet också.
Anf. 108 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Till Ulla Hoffmann kan jag säga att jag inte sade att
myndigheterna aldrig gör fel. Det kan man inte veta. Man kan notera att
det görs fel i alla sammanhang. Det görs på sjukhus, i alla avseenden,
och även på verkstaden, den miljö som jag kommer ifrån, körde vi varg
många gånger.
När det ger fel som gäller människor är det mycket allvarligt. Trots
att det är allvarligt och man har stora försiktighetsåtgärder, sker det
ändå av misstag felbedömningar. Det har säkert skett också inom det
här politikområdet. Det vore egendomligt om det inte skedde.
Men det påstås ofta att det sker i stor utsträckning och i stor om-
fattning. Det vill jag tillbakavisa. Jag anser inte att man i mycket hög
utsträckning avvisar människor till tortyr, fortsatt förföljelse och sådana
saker.
Visst kan det hända att man i enstaka fall har gjort en felbedömning
eller att man inte har haft ett tillräckligt underlag för att kunna göra en
korrekt bedömning - eller vad som nu kan inträffa i sådana här situa-
tioner. Det är väldigt svårt att veta. Jag tror att det är viktigt att vi inte
tror att vi är ofelbara etc., för det är vi naturligtvis inte. Det är viktigt
att vi säkerställer att kvaliteten på våra bedömningar blir så bra som
möjligt.
När det gäller ”återföreningsfallen” och framtiden kontra tiden
bakåt är det i första hand en framtidsfråga att så att säga räta ut detta.
Vi har funderat på detta och frågat oss: Går det att på något sätt med-
verka till att man vid ändring av lagstiftningen också löser en del av de
frågor som nu finns och att det görs ganska snabbt? Det tittar vi på. Går
det att göra det skall vi försöka åstadkomma en regel så att detta tas
bort, så att man om det här hänt när lagen trädde i kraft skulle ha fått
stanna. I de fallen skulle man ha försökt åstadkomma något. Jag kan
inte lova det, men vi har i varje fall ambitionen att se om det på något
sätt går att åstadkomma detta.
Ragnhild Pohanka säger: Du tar inte upp vad som står i lagen, utan
du tar upp vad som står i konventionen. Men jag pratar om lagen. Det
är lagen som gäller här i Sverige. Den är anpassad och korrigerad.
Enligt riksdagen uppfyller vi med vår lagstiftning barnkonventionens
villkor och dess krav på oss. Då måste man titta på lagen och fråga sig:
Följer vi den, eller följer vi den inte? Är det så att vi inte, som du säger,
följer barnkonventionen och vår lag inte är anpassad till den, då är det
en sak för den här församlingen att säga att t.ex. Miljöpartiet - om man
nu så önskar - vill ha en bättre anpassning när det gäller barnkonven-
tionen och den svenska lagen. Då finns det förutsättningar att motione-
ra om det och peka på vad man tycker. Man får säga: Det här tycker vi.
Sedan får vi ha en diskussion.
Men sedan har man kanske gjort detta och ändå inte fått som man
velat. Och då fortsätter ni att påstå att vi bryter mot konventionen. Det
är heller inte riktigt. Lagstiftaren, riksdagen, har i alla fall i demokratisk
ordning fattat beslut.
Ragnhild Pohanka talar om snatterier, avgifter etc. Jag vet inte om
det kan åberopas på det här sättet. Det sägs också att folk skickas till-
baka till tortyr osv.
Jag noterar dock att vi är ganska ense om inriktningen beträffande
vad vi vill åstadkomma och hoppas att vi skall kunna åstadkomma vad
vi alla avser.
Överläggningen var härmed avslutad.
16 § Hänvisning av proposition 1994/95:100 till utskott
Proposition 1994/95:100 Förslag till statsbudget för budgetåret
1995/96 föredrogs och hänvisades till utskott enligt följande:
Statsbudget för budgetåret 1995/96 till finansutskottet
Bil. 1 Finansplanen till finansutskottet
Bil. 2 Statschefen och regeringen till konstitutionsutskottet
Bil. 3 Justitiedepartementet till justitietskottet
med undantag för punkterna
A 1 Allmänna val och
A 2 Stöd till politiska partier till konstitutionsutskottet
G 2 Datainspektionen till konstitutionsutskottet
G 6 Gentekniknämnden till jordbruksutskottet
Bil. 4 Utrikesdepartementet till utrikesutskottet
med undantag för punkterna
B 6 Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.
och
B 7 Internationell råvarulagring till näringsutskottet
Prot. 1994/95:53
19 januari
Svar på
interpellationer
73
Prot. 1994/95:53
19 januari
74
Litt. E Utrikeshandel och exportfrämjande, i vad avser inriktningen av
besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 under anslagen E
1, E 2 och E 9 (yrkande s. 165) till näringsutskottet
punkterna E 1-3 Kommerskollegium - Exportkreditnämnden, täckande
av vissa utgifter för skadeersättningar till näringsutskottet
E 6 Europainformation till konstitutionsutskottet
E 7-9 Kostnader för statsstödd export, kreditgivning genom AB
Svensk exportkredit - Ersättning för extra kostnader för förmånlig
kreditgivning till u-länder till näringsutskottet
Bil. 5 Försvarsdepartementet till försvarsutskottet
Bil. 6 Socialdepartementet till socialutskottet
med undantag för
Litt. A Familjer och barn, i vad avser inriktningen av besparingsåtgär-
der inom föräldraförsäkringsområdet för budgetåren 1997 och 1998
(s. 22 och 23, yrk. s. 31) till socialförsäkringsutskottet
punkt A 2 Bostadsbidrag till bostadsutskottet
punkterna A 3 Föräldraförsäkring, A 7 Barnpensioner och A 8 Vårdbi-
drag för handikappade barn till socialförsäkringsutskottet
Litt. B Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålderdom, i
vad avser inriktningen av besparingar för budgetåret 1998 inom lä-
kemedels- och tandvårdsområdena (s. 59 yrk. 1, 2 delvis och 3) till
socialförsäkringsutskottet
punkterna B 1-11 Sjukpenning och rehabilitering - Ersättning till
Posten AB m.m. till socialförsäkringsutskottet
punkt D 3 Bostadsanpassningsbidrag m.m. till bostadsutskottet
Litt. F Myndigheter under Socialdepartementet, i vad avser inriktning-
en av besparingsåtgärder avseende statlig konsumtion inom Social-
departementets område budgetåren 1997 och 1998 (yrk. s. 216,
delvis) samt punkterna F 1 Riksförsäkringsverket, F 2 Allmänna
försäkringskassor till socialförsäkringsutskottet
Litt. G Jämställdhetsfrågor till arbetsmarknadsutskottet
Bil. 7 Kommunikationsdepartementet till trafikutskottet
Bil. 8 Finansdepartementet till finansutskottet
med undantag för
Litt. A Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet, i vad avser yrk. 6
om inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och
1998 inom skatteförvaltningen till skatteutskottet, inom exeku-
tionsväsendet till lagutskottet
punkterna A 1 Riksskatteverket (yrk. 1) och
A 2 Skattemyndigheterna (yrk. 2) till skatteutskottet
A 3 Kronofogdemyndigheterna (yrk. 3) och
A 4 Förrättningskostnader m.m. (yrk. 4) till lagutskottet
A 5 Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. (yrk. 5)
till skatteutskottet
D 1 Tullverket till skatteutskottet
D 3 Finansinspektionen till näringsutskottet
Litt. E Statliga arbetsgivarfrågor till arbetsmarknadsutskottet
Litt. F Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka det finansiella
systemet till näringsutskottet
punkterna
I 1 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon och I 2 Ex-
portkreditbidrag till skatteutskottet
I 3 Kostnader för vissa nämnder m.m. till arbetsmarknadsutskottet
I 4 Bokföringsnämnden och
I 5 Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed till
lagutskottet
I 6 Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken till näringsutskottet
I 10 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån till arbetsmark-
nadsutskottet
Bil. 9 Utbildningsdepartementet till utbildningsutskottet
med undantag för
Litt. B Folkbildning till kulturutskottet
punkt D 15 Arkivet för ljud och bild till kulturutskottet
Litt. E Studiestöd m.m. till socialförsäkringsutskottet
punkt F 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. till kul-
turutskottet
Bil. 10 Jordbruksdepartementet till jordbruksutskottet
med undantag för punkterna
D 1 Sametinget till konstitutionsutskottet
D 2-6 Främjande av rennäringen - Stöd till innehavare av fjällägenhe-
ter m.m. till bostadsutskottet
G 1 Statens livsmedelsverk,
G 2 Täckande av vissa kostnader för
köttbesiktning m.m. till lagutskottet
Litt. H Utbildning och forskning till utbildningsutskottet
Bil. 11 Arbetsmarknadsdepartementet till arbetsmarknadsutskottet
med undantag för
Litt. D Invandring m.m. till socialförsäkringsutskottet
Bil. 12 Kulturdepartementet till kulturutskottet
med undantag för punkterna
B 8 Stöd till icke-statliga kulturlokaler,
B 17 Kulturstöd vid ombyggnad m.m. till bostadsutskottet
C 20 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
till konstitutionsutskottet
C 26 Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden till bo-
stadsutskottet
C 32-37 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden - Stöd till radio-
och kassettidningar till konstitutionsutskottet
D 1-3 Radio- och TV-verket - Avveckling av Radionämnden, Kabel-
nämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd
till konstitutionsutskottet
Bil. 13 Näringsdepartementet till näringsutskottet
med undantag för punkterna
A 6 och 7 Turistfrämjande - Kostnader för avveckling av Styrelsen för
Sverigebilden till kulturutskottet
Litt. B Skogsnäring till jordbruksutskottet
punkterna C 1 Patent- och registreringsverket och
C 2 Patentbesvärsrätten till lagutskottet
Prot. 1994/95:53
19 januari
75
Prot. 1994/95:53
19 januari
D 1 Marknadsdomstolen till lagutskottet
Litt. G Bygg- och bostadsväsendet till bostadsutskottet
Bil. 14 Civildepartementet till kulturutskottet
med undantag för
avsnittet Inledning, i vad avser inriktningen av besparingsåtgärder inom
Civildepartementets verksamhetsområde t.o.m. 1998 (yrk. s. 7,
delvis) till finansutskottet, lagutskottet, arbetsmarknadsutskottet och
bostadsutskottet
Litt. A, i vad avser inriktningen av besparingsåtgärder för littera A
Länsstyrelsernam.m. förbudgetåren 1997 och 1998
(yrk. s. 10, i motsvarande del) till finansutskottet och bostadsutskottet
punkterna
A 1 Länsstyrelserna m.m. till bostadsutskottet
A 2 Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter och
A 3 Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet till finansutskottet
Litt. C Konsumentfrågor till lagutskottet
punkterna
E 2 Stöd till kooperativ utveckling till näringsutskottet
E 3 Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. till bostadsutskottet
E 5 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet till ar-
betsmarknadsutskottet
Bil. 15 Miljödepartementet till jordbruksutskottet
med undantag för
Litt. B Kärnsäkerhet, strålskydd m.m., i vad avser inriktningen av be-
sparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 (i motvarande del)
till försvarsutskottet och näringsutskottet
punkterna
B 1 Statens strålskyddsinstitut till försvarsutskottet
B 2-4 Statens kärnkraftsinspektion - Visst internationellt samarbete i
fråga om kärnsäkerhet m.m. till näringsutskottet
Litt. C Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m. till bostadsut-
skottet
Bil. 16 Riksdagen och dess myndigheter m.m. till konstitutionsutskot-
tet
med undantag för punkt
B 2 Riksdagens revisorer och deras kansli till finansutskottet
Bil. 17 Räntor på statsskulden till finansutskottet
Bil. 18 Oförutsedda utgifter till finansutskottet
Bil. 19 Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del till försvarsut-
skottet
17 § Hänvisning av proposition 1994/95:105 till utskott
Proposition 1994/95:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudget
för budgetåret 1994/95 föredrogs och hänvisades till utskott enligt
följande:
76
Avsnitt 1 Inledning (textavsnitt) till finansutskottet
Avsnitt 2 Justitiedepartementet till jordbruksutskottet
Avsnitt 3 Utrikesdepartementet till utrikesutskottet
med undantag för punkt
E 10 Europainformation till konstitutionsutskottet
Avsnitt 4 Socialdepartementet till socialutskottet
Avsnitt 5 Kommunikationsdepartementet till trafikutskottet
Avsnitt 6 Finansdepartementet till finansutskottet
med undantag för punkt
D 3 Finansinspektionen till näringsutskottet
Avsnitt 7 Utbildningsdepartementet till utbildningsutskottet
Avsnitt 8 Arbetsmarknadsdepartementet till arbetsmarknadsutskottet
Avsnitt 9 Kulturdepartementet till kulturutskottet
med undantag för punkt
D 3 Åtgärder för invandrare till socialförsäkringsutskottet
Avsnitt 10 Näringsdepartementet till näringsutskottet
Avsnitt 11 Civildepartementet till kulturutskottet
Avsnitt 12 Anslagsförteckning till finansutskottet
18 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Proposition
1994/95:103 Avtal om avräkning (nettning) vid handel med finan-
siella instrument och valuta
Motion
med anledning av prop. 1994/95:124 Ändringar i kriminal vårdslag-
stiftningen (anstaltsindelningen m.m.)
1994/95:Jul5 av Gun Hellsvik m.fl. (m)
19 § Anmälan om interpellation
Anmäldes att följande interpellation framställts
den 18 januari
1994/95:50 av Roy Ottosson (mp) till kommunikationsministern om
Europaväg 4 i Sundsvallsområdet
Interpellationen redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabb-
protokoll torsdagen den 26 januari.
Prot. 1994/95:53
19 januari
77
Prot. 1994/95:53
19 januari
20 § Anmälan om frågor
Anmäldes att följande frågor framställts
den 17 januari
1994/95:247 av Lars Stjernkvist (s) till jordbruksministern om villko-
ren för svenskt jordbruk
den 18 januari
1994/95:248 av Sigrid Bolkéus (s) till justitieministern om rättshjälp-
slagen och biträdesbyten
1994/95:249 av Lennart Friden (m) till socialministern om elallergi
1994/95:250 av Georg Andersson (s) till statsrådet Leif Blomberg om
initiativrätt för regeringen i enskilda utlänningsärenden
1994/95:251 av Dan Ericsson (kds) till miljöministern om importen av
uran
1994/95:252 av Göthe Knutson (m) till jordbruksministern om Införsel
av djur
1994/95:253 av Lennart Brunander (c) till jordbruksministern om
ekologisk mjölkproduktion
1994/95:254 av Lennart Brunander (c) till jordbruksministern om
ekologisk odling och kravet på träda
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll torsdagen den 26 januari.
21 § Kammaren åtskildes kl. 16.13.
Förhandlingarna leddes
av tredje vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 11 § anf. 29
(delvis),
av talmannen därefter t.o.m. 15 § anf. 105 (delvis) och
av andre vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
LISBET HANSING ENGSTRÖM
/Barbro Nordström
78
|
Innehållsförteckning |
Prot. 1994/95:53 19 januari |
1 § Utökning av antalet suppleanter i vissa utskott och i
EU-nämnden.................................................................................1
2 § Val av extra suppleanter i vissa utskott och i EU-
nämnden .......................................................................................1
3 § Avsägelser.....................................................................................2
4 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott......................4
5 § Justering av protokoll.................................................................6
6 § Meddelande om svar på interpellationer...................................6
7 § Svar på interpellation 1994/95:28 om den svenska ESK-
politiken........................................................................................6
Anf. 1 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)............6
Anf. 2 KRISTINA SVENSSON (s)........................................8
Anf. 3 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)..........10
Anf. 4 KRISTINA SVENSSON (s)......................................11
Anf. 5 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)..........11
Anf. 6 KRISTINA SVENSSON (s)......................................12
Anf. 7 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)..........12
8 § Svar på interpellation 1994/95:47 om nyföretagandet i
den privata sektorn m.m...........................................................13
Anf. 8 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).....................13
Anf. 9 BO LUNDGREN (m).................................................16
Anf. 10 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................17
Anf. 11 BO LUNDGREN (m)...............................................19
Anf. 12 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................20
Anf. 13 BO LUNDGREN (m)...............................................21
Anf. 14 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................21
9 § Svar på interpellation 1994/95:27 om totalisatorskatten.......22
Anf. 15 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................22
Anf. 16 STEN ANDERSSON (m)........................................23
10 § Svar på interpellation 1994/95:40 om nya arbetstillfäl-
len i tjänstesektorn m.m............................................................23
Anf. 17 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................23
Anf. 18 MATS ODELL (kds)................................................24
Anf. 19 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................26
Anf. 20 MATS ODELL (kds)................................................27
79
Prot. 1994/95:53 Anf. 21 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................28
19 januari Anf. 22 MATS ODELL (kds)...............................................29
---------------- Anf. 23 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................30
11 § Svar på interpellation 1994/95:42 om föreningslivets
lotteri- och spelverksamhet.......................................................31
Anf. 24 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)...................31
Anf. 25 STIG BERTILSSON (m)........................................32
Anf. 26 LENNART BRUNANDER (c)................................34
Anf. 27 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)..................35
Anf. 28 STIG BERTILSSON (m)........................................36
Anf. 29 LENNART BRUNANDER (c)................................37
Anf. 30 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)..................37
Anf. 31 STIG BERTILSSON (m)........................................38
Anf. 32 LENNART BRUNANDER (c)................................39
Anf. 33 Civilminister MARITA ULVSKOG (s)..................40
12 § Svar på interpellation 1994/95:45 om bevarande av
skog med höga naturvärden.....................................................41
Anf. 34 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................41
Anf. 35 ROY OTTOSSON (mp)..........................................41
Anf. 36 TALMANNEN........................................................43
Anf. 37 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................43
Anf. 38 ROY OTTOSSON (mp)..........................................43
Anf. 39 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................44
Anf. 40 ROY OTTOSSON (mp)..........................................44
Ajournering......................................................................................44
Återupptagna förhandlingar...........................................................44
13 § Muntliga frågor till regeringen..............................................44
Anf. 41 TALMANNEN........................................................44
Kontroll av valutaflödet..........................................................44
Anf. 42 BIRGER SCHLAUG (mp)......................................44
Anf. 43 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)................44
Barnbidragen..........................................................................45
Anf. 44 BO KÖNBERG (fp)................................................45
Anf. 45 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................45
Anf. 46 BO KÖNBERG (fp)................................................45
Anf. 47 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................45
Tjetjenien................................................................................46
Anf. 48 BJÖRN VON SYDOW (s)......................................46
Anf. 49 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)................46
Anf. 50 BJÖRN VON SYDOW (s)......................................46
Anf. 51 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)................46
Tjänster i EU..........................................................................46
Anf. 52 CARL FREDRIK GRAF (m)..................................46
Anf. 53 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s).......................47
Anf. 54 CARL FREDRIK GRAF (m)..................................47
80
Anf. 55 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)........................47
Tjetjenien.................................................................................47
Anf. 56 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v).....................47
Anf. 57 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).................48
Anf. 58 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v).....................48
Anf. 59 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).................48
Anf. 60 TALMANNEN.........................................................48
Vägbyggen...............................................................................48
Anf. 61 ELISA ABASCAL REYES (mp).............................48
Anf. 62 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................49
Ökad arbetsbelastning på socialtjänsten................................49
Anf. 63 RAGNHILD POHANKA (mp)................................49
Anf. 64 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................49
Anf. 65 RAGNHILD POHANKA (mp)................................49
Anf. 66 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................50
EU-nämnden...........................................................................50
Anf. 67 BIRGER SCHLAUG (mp).......................................50
Anf. 68 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)........................50
Biståndsmålet..........................................................................50
Anf. 69 PER LAGER (mp)....................................................50
Anf. 70 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).................51
Starta-eget-bidrag...................................................................51
Anf. 71 BARBRO JOHANSSON (mp).................................51
Anf. 72 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................51
Anf. 73 BARBRO JOHANSSON (mp)................................51
Anf. 74 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................52
Nyanställningsstödet...............................................................52
Anf. 75 ROY OTTOSSON (mp)..........................................52
Anf. 76 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................52
Ungdomsintroduktionen..........................................................52
Anf. 77 SVEN BERGSTRÖM (c).........................................52
Anf. 78 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................53
Anf. 79 SVEN BERGSTRÖM (c)........................................53
Anf. 80 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................53
Fördelningspolitiken...............................................................54
Anf. 81 BO KÖNBERG (fp).................................................54
Anf. 82 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................54
Anf. 83 TALMANNEN.........................................................54
14 § Information från regeringen om regeringens politik
rörande informationsteknik......................................................54
Anf. 84 Statsrådet JAN NYGREN (s)...................................54
Anf. 85 PER UNCKEL (m)...................................................56
Anf. 86 Statsrådet JAN NYGREN (s)...................................56
Anf. 87 PER UNCKEL (m)...................................................57
Prot. 1994/95:53
19 januari
81
Prot. 1994/95:53 Anf. 88 Statsrådet JAN NYGREN (s)..................................58
19 januari Anf. 89 NILS T SVENSSON (s).........................................58
----------------- Anf. 90 Statsrådet JAN NYGREN (s)..................................58
Anf. 91 ELISA ABASCAL REYES (mp)...........................59
Anf. 92 Statsrådet JAN NYGREN (s)..................................59
Anf. 93 ELISA ABASCAL REYES (mp)............................60
Anf. 94 Statsrådet JAN NYGREN (s)..................................60
Anf. 95 STIG SANDSTRÖM (v).........................................60
Anf. 96 Statsrådet JAN NYGREN (s)..................................61
15 § Svar på interpellationerna 1994/95:35 och 44 om up-
pehållstillstånd på grund av familjeanknytning.....................61
Anf. 97 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................61
Anf. 98 RAGNHILD POHANKA (mp)...............................63
Anf. 99 ULLA HOFFMANN (v)..........................................64
Anf. 100 GULLAN LINDBLAD (m)...................................65
Anf. 101 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s).........................66
Anf. 102 RAGNHILD POHANKA (mp).............................68
Anf. 103 ULLA HOFFMANN (v)........................................68
Anf. 104 GULLAN LINDBLAD (m)...................................69
Anf. 105 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................69
Anf. 106 ULLA HOFFMANN (v)........................................71
Anf. 107 RAGNHILD POHANKA (mp).............................71
Anf. 108 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................72
16 § Hänvisning av proposition 1994/95:100 till utskott..............73
17 § Hänvisning av proposition 1994/95:105 till utskott..............76
18 § Bordläggning...........................................................................77
19 § Anmälan om interpellation.....................................................77
1994/95:50 av Roy Ottosson (mp) till kommunikationsmi-
nistern om Europaväg 4 i Sunds vallsområdet.........................77
20 § Anmälan om frågor.................................................................78
1994/95:247 av Lars Stjernkvist (s) till jordbruksministern
om villkoren för svenskt jordbruk...........................................78
1994/95:248 av Sigrid Bolkéus (s) till justitieministern om
rättshjälpslagen och biträdesbyten..........................................78
1994/95:249 av Lennart Friden (m) till socialministern om
elallergi...................................................................................78
1994/95:250 av Georg Andersson (s) till statsrådet Leif
Blomberg om initiativrätt för regeringen i enskilda utlän-
ningsärenden...........................................................................78
1994/95:251 av Dan Ericsson (kds) till miljöministern om
importen av uran.....................................................................78
1994/95:252 av Göthe Knutson (m) till jordbruksministern
om Införsel av djur..................................................................78
82
1994/95:253 av Lennart Brunander (c) till jordbruksminis-
tern om ekologisk mjölkproduktion.........................................78
1994/95:254 av Lennart Brunander (c) till jordbruksminis-
tern om ekologisk odling och kravet på träda..........................78
21 § Kammaren åtskildes kl. 16.13....................................................78
Prot. 1994/95:53
19 januari
83
gotab 48472, Stockholm 1995