Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:52 Tisdagen den 17 januari
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:52
Riksdagens protokoll
1994/95:52
Tisdagen den 17 januari
Kl. 14.30-16.36
18.00-18.41
Protokoll
1994/95:52
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 11 januari.
2 § Avsägelser
Talmannen meddelade att Per Gahrton (mp) avsagt sig uppdragen
att vara ledamot i utrikesutskottet samt suppleant i bostadsutskotttet.
Kammaren biföll dessa avsägelser.
3 § Anmälan om kompletteringsval till utrikesutskottet och bo-
stadsutskottet
Talmannen meddelade att Miljöpartiets riksdagsgrupp på grund av
uppkomna vakanser efter Per Gahrton anmält Bodil Francke Ohlsson
som ledamot i utrikesutskottet och som suppleant i bostadsutskottet.
Talmannen förklarade vald till
ledamot i utrikesutskottet
Bodil Francke Ohlsson (mp)
suppleant i bostadsutskottet
Bodil Francke Ohlsson (mp)
4 § Meddelande om muntliga frågor till regeringen och informa-
tion från regeringen den 19 januari
Talmannen meddelade att vid frågestunden torsdagen den 19 janu-
ari kl 14.30 skulle följande statsråd närvara:
Statsminister Ingvar Carlsson, försvarsminister Thage G Peterson,
finansminister Göran Persson, arbetsmarknadsminister Anders Sund-
ström, statsrådet Mats Hellström och statsrådet Jan Nygren.
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 52
Prot. 1994/95:52
17 januari
Statsministern skulle besvara övergripande och allmänpolitiska frå-
gor. Frågorna till övriga statsråd förutsattes beröra deras ansvarsområ-
den inom regeringen.
Vidare meddelade talmannnen att efter frågestunden skulle statsrå-
det Jan Nygren lämna information om regeringens politik rörande in-
formationsteknik.
Svar på frågor
5 § Meddelande om ändring i kammarens sammanträdesplan
Talmannen meddelade att onsdagen den 22 februari skulle plenum
inledas med utrikespolitisk debatt. Det hade förvarnats att det vid detta
plenum därutöver kunde komma att behandlas ett ärende som måste
avgöras samma dag. Med hänsyn därtill kunde plenum komma att fort-
sätta under kvällen utan något middagsuppehåll. Votering skulle kunna
förekomma även efter kl. 18.00.
6 § Svar på fråga 1994/95:232 om Brasilien och de mänskliga
rättigheterna
Anf. 1 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! Lennart Beijer har frågat mig vad regeringen avser göra
för att förmå Brasiliens regering att stoppa den egna polismaktens
kränkningar av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet morden på gatu-
barn.
Sverige deltar aktivt i det internationella arbetet för att förbättra re-
spekten för de mänskliga rättigheterna. Särskild vikt har lagts vid att
stärka skyddet för särskilt utsatta grupper, t.ex. de barn och ungdomar
som tvingas leva på gatan. FN:s barnkonvention ger barnet ett särskilt
skydd. Vi kommer att arbeta hårt för att konventionen också efterlevs.
Genom ambassadör Thomas Hammarberg representeras Sverige i FN:s
kommitté för barnets rättigheter, som ansvarar för konventionens imp-
lementering.
Jag anser det upprörande att gatubarn fortfarande, fyra år efter det
att barnkonventionen trätt i kraft, utsätts för fruktansvärda övergrepp i
olika delar av världen. I Brasilien lever miljontals barn på gatan. Bara
under det första halvåret 1993 talade officiella siffror om att 198 barn
dödats, och detta bara i Rio.
Morden på gatubarn i Brasilien har väckt en stark internationell re-
aktion. Många regeringar och enskilda organisationer har riktat kraft-
full kritik mot Brasilien - så även Sverige. Vi har tagit upp frågan med
Brasiliens regering, senast i ett samtal som statsrådet Pierre Schori
hade med den nye brasilianske justitieministern i samband med presi-
dentinstallationen i Brasilien. Ministern förklarade att det var en uttalad
prioritet för president Cardoso och hans nya regering att förbättra gatu-
barnens situation. Cardoso själv utlovade i sitt installationstal den 1
januari insatser för att hjälpa gatubarnen. Statsrådet Schori uttryckte
vid samma tillfälle den svenska regeringens intresse för att följa upp
tidigare insatser för gatubarn genom bidrag till sådana projekt som den
nya brasilianska regeringen avser sätta i gång.
Vidare gör FN:s barnfond Unicef, där Sverige är en av de största
bidragsgivarna, sedan ett antal år stora insatser för att förbättra
situationen för Brasiliens gatubarn. Fonden driver program som just
syftar till att förebygga och minska våldet mot barn och ungdomar på
gatan. Man har bl.a. ordnat utbildningar för brasilianska polisbefäl om
barnets rättigheter och polisens roll i förhållande till gatubarn. Den här
typen av insatser är oerhört viktiga för att omsätta reglerna om de
mänskliga rättigheterna i verklighet.
I december antog FN:s generalförsamling en resolution med stöd av
bl.a. Sverige och EU där man uttrycker djup oro över morden och
övergreppen på gatubarn. Sverige kommer att fortsätta sitt aktiva enga-
gemang, såväl inom FN och andra organisationer som i kontakter med
andra regeringar, till dess barnens rättigheter respekteras världen över.
Anf. 2 LENNART BEIJER (v)
Fru talman! Jag vill först tacka för ett mycket uttömmande och bra
svar.
Man kan undra varför jag ställer frågor om Brasiliens gatubarn i en
tid när världen ser ut som den gör med stora problem som krig, inbör-
deskrig och stor fattigdom. Men risken är just detta att ohyggliga hän-
delser för gatubarnen kanske inte betyder så väldigt mycket, eftersom
de sjunker undan och kommer i skuggan av dessa stora händelser. Där-
för tycker jag att det är viktigt att frågan hålls vid liv.
Jag vill i svaret utläsa att Sverige kommer att fortsätta att agera
mycket hårt för att på olika sätt få stopp på kränkningarna.
Det är också så att Brasilien för närvarande importerar vapen från
Sverige. Vi borde ha möjlighet att på olika sätt påverka och kräva att
just dessa metoder får ett slut.
Anf. 3 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! Jag tycker att det är bra att vi i det svenska parlamentet
visar omvärlden att vi tillmäter den här typen av frågor stor vikt. Jag
tror att det har en effekt också på hur man hanterar frågor om gatubarn
i Brasilien.
Anf. 4 LENNART BEIJER (v)
Fru talman! Jag är mycket nöjd med svaret. Tack.
Överläggningen var härmed avslutad.
7 § Svar på fråga 1994/95:238 om fredsprocessen i El Salvador
Anf. 5 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! Per Lager har frågat mig om den svenska regeringen
ämnar ta något initiativ för att förmå regeringen i El Salvador att följa
fredsavtalet.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
Jag uppskattar att Per Lager tar upp frågan. Vi har från svensk sida
under många år lämnat både ekonomiskt och politiskt stöd till
fredsprocessen i El Salvador. Vi har kunnat glädjas åt de framsteg som
gjorts. Efter många år av förödande inbördeskrig har ett fredsavtal
slutits och fria val genomförts.
Samtidigt är vi från svensk sida medvetna om att den process som
leder mot ett befästande av freden är komplicerad. Från svensk sida har
vi därför inte enbart lämnat stöd till de fredsbevarande insatserna ge-
nom Onusal utan även ett omfattande stöd till insatser genom övriga
FN-organ, t.ex. FN:s utvecklingsprogram UNDP samt genom enskilda
organisationer.
På det politiska planet följer den svenska regeringen processen
mycket noggrant. Vår ambassad i Guatemala har en löpande dialog
med myndigheterna i El Salvador. Under dessa samtal har vi betonat
just de frågor som nämns av Per Lager. Vi har t.ex. uttryckt vår oro
över den långsamma takten i fördelningen av jord samt starkt under-
strukit vikten av att den nya civila polisen inte faller tillbaka till bete-
enden som inte gynnar utvecklingen av ett rättssamhälle. I samma syfte
bidrar vi med svensk personal till den nya polishögskolan som har
inrättats.
Vi har också tillsammans med det internationella samfundet riktat
en stark uppmaning till parterna i El Salvador att fullfölja fredsavtalet.
Ett exempel på detta är det nordiska anförandet om läget i Centralame-
rika som nyligen hölls i FN:s generalförsamling. Som svar på dessa
uppmaningar har regeringen i El Salvador i ett brev till FN:s general-
sekreterare förbundit sig att lösa de många utestående frågorna före
utgången av april månad.
Biståndsminister Pierre Schori kommer att resa till Centralamerika
inom kort för att delta i ett ministermöte mellan EU och de centralame-
rikanska länderna. Sverige kommer självfallet att ta detta tillfälle i akt
för att på nytt upprepa kända svenska ståndpunkter om läget till den
salvadoranska regeringen och påminna om vikten av att El Salvador
lever upp till de åtaganden som gjorts inför FN och världssamfundet.
Sverige har hög beredskap för fortsatt bistånd till El Salvador i syfte
att befasta freden, demokratin och respekten för de mänskliga rättighe-
terna. Givetvis är vårt stöd beroende av fortsatta framsteg i enlighet
med fredsavtalet. SIDA utarbetar för närvarande på regeringens upp-
drag ett förslag till strategi för det fortsatta biståndsarbetet. Avsikten är
att skapa ett väl grundat underlag för att på effektivast möjliga sätt
bidra till övergången från krig till en hållbar och rättvis fred.
Anf. 6 PER LAGER (mp)
Fru talman! Utrikesministern! Jag tackar för svaret. Det låter som
om regeringen verkligen bryr sig om denna fråga.
Anledningen till att jag tar upp frågan är att jag har rapporter från
människor på plats, från El Salvador, och de är inte så ljusa som vi
hade hoppats att de skulle vara. Väldigt många av de f.d. gerillasolda-
terna samlas i dag i de stora städerna - i tätorterna - och bildar olika
former av banditband. Det finns också paramilitära band som härjar i
storstäderna. Man har ett oerhört stort problem i kriminaliteten.
Fördelningen av jord är den springande punkten. En liten berättelse
om en bonde kan visa hur det kan gå till. Det är en liten fattig bonde
som har varit utsatt för kriget. Han förlorar sin jord på grund av att han
inte kan betala amorteringarna under kriget. Han har förlorat jorden,
men efteråt kommer banken och vill ha betalningar av honom. Han har
alltså stora lån på den jord han inte äger. Han slutsats blir i ett sådant
läge: Vad skall jag hoppas på egentligen? Mina vapen finns inte långt
borta.
Det är ett stort problem. Vapen finns överallt i El Salvador.
Anf. 7 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! Vi kan enas om att det behövs mycket av både interna-
tionellt stöd och internationella påtryckningar för att uppnå det som
t.ex. vi i Norden anser så självklart. Man kompromissar, man lyssnar på
varandra. Man löser inte problem med våld, vilket dess värre är så
vanligt i Centralamerika.
Anf. 8 PER LAGER (mp)
Fru talman! Den beredskap som utrikesministern nämnde hoppas
jag verkligen är på den nivån att vi kan göra snabba utryckningar när
det gäller El Salvador. Som jag sade är läget väldigt spänt. Vapen finns
överallt. Olika milisgrupper härjar. Man har inte riktigt kontroll på det
som sker i landet.
Det fredsavtal som egentligen skulle vara färdigt i april ser inte ut
att kunna bli färdigt i praktiken. Då gäller det att beredskapen har en
sådan arsenal, om jag får använda det uttrycket, av goda idéer att man
snabbt kan hjälpa landet att komma på rätt fot igen.
Överläggningen var härmed avslutad.
8 § Svar på fråga 1994/95:243 om utökning av den svenska FN-
styrkan i Bosnien
Anf. 9 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! Lars Leijonborg har frågat mig om den svenska rege-
ringen är beredd att tillmötesgå FN:s önskan och utöka den svenska
truppinsatsen i Bosnien.
FN:s fredsbevarande operation i Bosnien, Unprofor, har nu pågått i
närmare två år. Huvuduppgiften var från början att trygga den humani-
tära hjälpen och att bidra till skyddet av de fredade zonerna. Fred har
inte uppnåtts, men FN-trupperna har ändå fullgjort viktiga funktioner
på platsen. Det gäller inte minst den nordiska bataljonen.
Nu råder en vapenvila i Bosnien sedan nyåret. Vapenvilan är i sig
ingen lösning på konflikten, och den respekteras inte fullt ut. Den måste
ändå välkomnas. Unprofor har anförtrotts uppgiften att hjälpa till med
övervakningen av vapenvilan.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
För att bättre kunna lösa de utökade uppgifter som nu läggs på Un-
profor har FN dels frågat nuvarande och potentiella truppbidragare om
de kan sända personal och materiel, dels vädjat till de nuvarande
truppbidragarländer som planerar neddragningar att inte genomföra
dessa vid denna kritiska tidpunkt.
Sverige har genom främst deltagandet i NORDBÅT i Tuzlaområdet
en betydande styrka i Unprofor. Vi deltar dessutom som bekant med
trupp även i Kroatien och Makedonien. För att kunna ställa upp med så
stora styrkor har vi de senaste åren tvingats göra vissa omprioriteringar
bland våra fredsbevarande insatser till förmån för f.d. Jugoslavien, till
vad som för Sverige är en unikt stor truppinsats.
Utöver de rena truppbidragen, som tillhör de största bortsett från
stormakternas, är Sverige dessutom det land som tar emot flest flyk-
tingar per capita från området. Vi tillhör som bekant också de största
biståndsgivarna på det humanitära området.
Sverige stöder självfallet utvidgningen av Unprofors uppgifter till
att omfatta även övervakning av vapenvilan i Bosnien. Mot bakgrund
av den redan mycket stora svenska truppnärvaron i Bosnien finns det
nog förståelse för att Sverige nu inte har möjlighet att bidra med ytter-
ligare trupp. Detta är känt i FN, och därför har ingen formell förfrågan
om trupp riktats direkt till Sverige.
Anf. 10 LARS LEIJONBORG (fp)
Fru talman! Jag ber att få tacka utrikesministern för svaret.
Kriget i Bosnien har utvecklats till en europeisk mardröm. Kriget
berör inte bara länderna på Balkan. Hundratusentals människor har
flytt, och existensen av ett pågående krig på den europeiska kontinen-
ten är ett säkerhetsproblem också för oss. Den vapenvila som nu har
ingåtts är kanske den sista chansen att lösa problemet innan katastrofen
i Bosnien fullbordas.
Därför är jag kritisk mot svaret. I det sista stycket står det att Sve-
rige tycker att det är bra att FN-insatsen i Bosnien utökas, men att vi
inte är beredda att själva bidra. Det sägs att det nog finns förståelse för
detta. Jag frågar mig var det finns förståelse för detta. Jag tror inte att
det finns förståelse för detta i Sarajevo eller Tuzla eller på andra drab-
bade orter i Bosnien.
Svaret är ett exempel på något som har blivit alltför vanligt i denna
konflikt, nämligen att man talar vackra ord om att den skall lösas, men
att någon annan skall göra det.
Jag vill i och för sig inte förneka den statistiska uppgift som finns i
detta svar om att Sverige proportionellt har gjort en större insats än
många andra. Ändå ifrågasätter jag formuleringen ”---Sverige nu
inte har möjlighet att bidra med ytterligare trupp”. Vad menas med det?
På vad sätt har vi inte möjlighet? Har vi inte pengar? Har vi inte perso-
nal? Har vi inte materiel?
Jag anser att vi har råd till detta. Det är en samvetsfråga för Europa
att göra allt vad som står i vår makt för att föra denna konflikt till ett
slut.
Anf. 11 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! Jag tror att det är viktigt att Unprofor får möjlighet att
agera ytterligare kraftfullt i f.d. Jugoslavien. Det är en fruktansvärd
konflikt som pågår. Om vi nu har möjlighet att nyttja vapenvilan för att
komma till en lösning måste allt göras för att man skall ta den chansen.
Samtidigt kan vi inte förhäva oss och tro att det är vi i Sverige som
skall klara det - att det är ytterligare svensk personal som skall klara
det.
Även i sådana här sammanhang måste man göra en bördefördelning
mellan olika länder. I det sammanhanget har Sverige tagit på sig ett
mycket stort ansvar när det gäller militär personal, det humanitära bi-
ståndet och flyktingmottagandet.
När man gör en samlad bedömning anser jag att det nu finns anled-
ning för FN att i första hand vända sig till andra länder som inte, på
motsvarande sätt, har gjort samma stora insatser. Framför allt måste
man se till att de länder som har talat om en reducering av sina insatser
i f.d. Jugoslavien, särskilt Bosnien, inte minskar sin personal.
Anf. 12 LARS LEIJONBORG (fp)
Fru talman! Mot bakgrund av FN:s 50-årsjubileum och besöket i
förra veckan av generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali har vi just i
dessa dagar haft anledning att själva utveckla en viss retorik och att
lyssna till retorik från andra. Jag tror att vi alla har känt väldigt djupt att
Förenta nationerna spelar en utomordentligt viktig roll i världen. FN är
ofta vårt enda hopp när det gäller att åstadkomma fred i konfliktdrab-
bade områden. Därför tycker jag att det skulle kännas som ett ganska
besvärligt kast för utrikesministern att veckan efter det att generalsekre-
teraren har rest vidare säga att vi inte har möjlighet att tillmötesgå FN:s
önskan på denna punkt.
Jag skulle vilja fråga utrikesministern om Utrikesnämnden kommer
att få tillfälle att samtala om denna fråga. Jag bedömer att det är en
ganska viktig utrikespolitisk fråga för Sverige hur vår attityd kommer
att vara till konfliktens fortsättning.
Det är sant att man kan säga att vi har gjort vårt. Men i den excep-
tionella situation som råder tycker jag att varje land har en skyldighet
att fråga sig om man inte kan göra ytterligare något. Jag menar att Sve-
rige har den möjligheten.
Anf. 13 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! Eftersom vi hade tillfälle att ordentligt gå igenom dessa
frågor med FN-chefen för bara några dagar sedan, vet jag att det finns
en stor förståelse för den handlingslinje som jag här talar om. Det finns
en stor uppskattning för vad Sverige redan gör. Det här är ingen tom
retorik från talarstolen i riksdagen och från andra håll från svensk sida.
Det är fråga om verklig handling.
Sverige ställer upp med insatser som är bland de största jämfört
med andra länders. Jag vill också säga att vi inte har fått någon formell
begäran från FN, just därför att man vet hur läget är.
Prof. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
|
Prot. 1994/95:52 17 januari |
Jag vill ytterligare tillägga att det inte bara handlar om det antal |
hur man använder den här personalen. Det handlar alltså om att skapa
|
Svar på frågor |
ytterligare effektivitet i den här insatsen i Bosnien. Jag tror att mera Anf. 14 LARS LEIJONBORG (fp) Fru talman! Jag vill understryka det sista som utrikesministern sade. FN har inte heller problem numerärt med att få dit personal. Mus- Jag är medveten om att vi inte har fått en formell förfrågan. Icke Anf. 15 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s) Fru talman! Jag noterade att jag glömde att svara på den frågan, Låt mig ändå säga att vi inte drar oss undan. Framställ inte det Anf. 16 LARS LEIJONBORG (fp) Fru talman! Vi kommer väl inte längre i dag. Jag vill dock avsluta Jag håller med om att vi har gjort mycket. Vi befinner oss trots allt i Överläggningen var härmed avslutad. |
9 § Svar på fråga 1994/95:234 om offentlighetsprincipen
Anf. 17 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Sten Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag är be-
redd att vidta för att handlingar inte skall hemligstämplas i onödan. Så
som jag har uppfattat frågan har den ställts mot bakgrund av de åtgär-
der som vidtagits för ökad offentlighet i utrikes ärenden och med avsikt
att få ett svar på hur dessa kan tänkas påverka bedömningen av utläm-
nande av uppgifter ur material som angår sovjetisk u-båtsverksamhet.
Jag har också förstått att Sten Andersson finner det märkligt att uppgif-
ter som publicerats i något sammanhang fortfarande kan hållas hemliga
inom regeringskansliet.
Den svenska offentlighetsprincipen har varit och är fortfarande ett
av de stora ämnena i EU-debatten. En av frågorna i denna är hur vi i
Sverige också i EU-samarbetet skall kunna behålla den rätt till insyn i
det offentliga beslutsfattandet som vi är vana vid.
För utrikessekretessen för uppgifter hos regeringen och inom utri-
kesrepresentationen har tidigare gällt ett s.k. omvänt skaderekvisit,
vilket innebär en presumtion för sekretess. För att säkerställa att EU-
samarbetet inte mer än nödvändigt skall begränsa den medborgerliga
rätten till insyn i allmänna angelägenheter har fr.o.m. den 1 januari i år
bestämmelsen om utrikessekretess ändrats så att det numera råder en
presumtion för offentlighet för alla uppgifter som rör utrikes ärenden.
Detta beslut innebär en viktig ändring av den grundläggande synen
på utrikessekretessen, även utanför EU-området. Det blir inte längre
möjligt att utgå från att sekretess råder i utrikes ärenden. Det råder
emellertid ingen tvekan om att det fortfarande finns ett behov av sekre-
tess för vissa uppgifter på utrikesområdet och att bestämmelsen om
utrikessekretess möjliggör ett hemlighållande av känsliga uppgifter
även framdeles.
En fråga som bedömts i domstolspraxis är om uppgifter som redan
spritts på något sätt fortfarande kan sekretessbeläggas av en myndighet.
Regeringsrättens uppfattning är att handlingar som innehåller uppgifter
som inte förekommit i centrala inslag i den offentliga debatten fortfa-
rande bör omfattas av sekretesskydd på sedvanligt sätt även om själva
uppgiften skulle ha frisläppts i något sammanhang samt att det för
övrigt ofta är så att skyddsintresset gäller inte endast själva uppgiften
som sådan utan i hög grad även omständigheterna kring den, såsom i
vilken typ av handling den förekommer, information om uppgiftsläm-
nare m.m. (RÅ 1992 ref. 15). Min åsikt är att denna praxis överens-
stämmer med grunderna för sekretesslagen och att någon lagstiftnings-
åtgärd för att åstadkomma en ändring härvidlag inte är önskvärd.
Bedömningen av vilka uppgifter som framdeles kommer att lämnas
ut är en fråga som måste avgöras i varje enskilt fall, naturligtvis med
utgångspunkt i den presumtion för offentlighet som nu införts beträf-
fande utrikessekretess. Jag tänker inte företa några konkreta åtgärder i
detta avseende.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
|
Prot. 1994/95:52 17 januari |
Anf. 18 STEN ANDERSSON (m) Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag förstår vikten av sekretess och |
hemligstämplar, men jag anser att det ibland kan drivas in absurdum.
|
Svar på frågor |
Det nu aktuella ärendet gäller en akt som regeringen hemligstämplat Det handlar om grundstötningen av ubåt 137 i Karlskrona för drygt Sovjet är först och främst ett land som inte längre existerar, och Är statsrådet förvånad över att myndigheterna inte har agerat gen- Anf. 19 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) Fru talman! Jag är inte riktigt säker på vad Sten Andersson menar Beslutet om huruvida en handling omfattas av sekretess och skall Anf. 20 STEN ANDERSSON (m) Fru talman! Detta förstår jag också. Men det som publicerades i Jag hoppas att statsrådet inser att människor har svårt att förstå var- Anf. 21 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): Fru talman! Jag förstår fortfarande inte riktigt var oklarheten ligger |
10
Sten Andersson uppger att publiceringen har skett den 4 december.
I regeringskansliet har det fattats fyra beslut som har gällt utlämnande
av handlingar som har med ubåtsförhandlingen att göra. Det senaste
fattades i november 1994. Det har alltså inte funnits någon anledning
att därefter över huvud taget ta ställning till denna fråga.
Anf. 22 STEN ANDERSSON (m)
Fru talman! Den sista upplysningen kan vara intressant att titta vida-
re på. Jag har nämligen fått uppgifter om att ett antal stora dagstidning-
ar bestämt hävdar motsatsen. Framför allt gäller andra datum.
Kan man inte, om denna handling fortfarande skall vara hemlig-
stämplad, begära att myndigheterna gör någonting t.ex. gentemot den
tidning som trots det publicerar den? Om man kan publicera en hand-
ling finns det ju ingen anledning att den skall vara hemligstämplad.
Anf. 23 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Jag blir något förvirrad av den senare frågan. Jag måste
ställa en motfråga: Vad menar Sten Andersson att vi skulle göra gente-
mot tidningen?
Anf. 24 STEN ANDERSSON (m)
Fru talman! Låt oss säga att en akt är hemligstämplad eller sekre-
tessbelagd. Någon får tag i den här akten och publicerar den trots att
den är hemligstämplad. Det är inte svårt att förstå att folk reagerar över
att myndigheterna i det läget inte gör någonting. Kan man publicera
något som är hemligstämplat utan att det får några följder?
Anf. 25 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Menar Sten Andersson att JK borde initiera ett tryckfri-
hetsmål mot Arbetet som har publicerat denna handling? Eller menar
Sten Andersson att UD borde radera hemligstämplar som bara är en
varningssignal? Skall vi inte hålla oss till den ordning som gäller enligt
svensk lagstiftning och tillämpa sekretessbestämmelserna så som de är
tänkta? Om någon begär att få ut en handling tar man ställning till hu-
ruvida den är sekretessbelagd eller inte? Det är så turordningen är, och
så bör den vara.
Jag anser att Sten Andersson skall skaffa sig litet mer på fotterna
innan han ställer frågor i riksdagen.
Överläggningen var härmed avslutad.
10 § Svar på fråga 1994/95:237 om alarmering vid sjöolycka
Anf. 26 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)
Fru talman! Kia Andreasson har frågat mig om vilka åtgärder rege-
ringen ämnar vidta för att påskynda införandet av s.k. Al-områden runt
våra kuster.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
11
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
Sjöfartsverket har den 9 januari 1995, dvs. i år, beslutat att införa
Al-områden i det nya internationella säkerhetssystemet Global Mariti-
me Distress and Safety System, GMDSS. En upphandling kommer att
påbörjas snarast av Sjöfartsverket.
Utbyggnaden kommer i första hand att prioriteras i s.k. färje- och
fartygsintensiva områden, t.ex. mellan Sverige och Finland respektive
mellan fastlandet och Gotland. Systemet planeras liksom i våra grann-
länder att vara i full drift någon gång under 1997-1998.
Anf. 27 KIA ANDREASSON (mp)
Fru talman! Jag tackar för svaret.
Detta var snabbt effektuerat. När jag var i kontakt med Sjöfartsver-
ket fanns inte detta svar. Man visste inte alls hur det skulle bli.
Jag har inget mer att tillägga utan tycker att detta svar är mycket
glädjande. Jag hoppas att det här så småningom även kommer att om-
fatta dem som har fritidsbåtar.
Tack!
Överläggningen var härmed avslutad.
11 § Svar på fråga 1994/95:236 om sponsringen av Sveriges Tele-
visions program
Anf. 28 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)
Elisa Abascal Reyes har frågat om jag kommer att verka för att
sponsringen av Sveriges Television och andra public service-företag i
större utsträckning blir etiskt försvarbar.
Bakgrunden är att TV 2 med anledning av Lucia 1994 sände ett
program, Lucianatt, som sponsrades av Åbro Bryggeri. Elisa Abascal
Reyes anser att sponsringen strider mot avtalet mellan staten och Sveri-
ges Television.
Regler för sponsring av program finns i avtal mellan staten och
Sveriges Television. Där anges att program inte får sponsras av någon
vars huvudsakliga verksamhet gäller tillverkning eller försäljning av
tobaksvaror, alkoholdrycker eller receptbelagda läkemedel.
Som enskilt statsråd får jag inte ingripa i programverksamheten.
Det är i stället Granskningsnämnden för radio och TV som i efterhand
övervakar att programbolagen har uppfyllt sina åtaganden i enlighet
med bestämmelserna i avtalen.
Jag kan dock i sammanhanget nämna att ett liknande ärende tidigare
har avgjorts i den dåvarande Radionämnden. Ärendet gällde huruvida
Pripps Bryggerier kunde vara sponsor till Vasaloppet.
Med hänsyn till att Pripps huvudsakliga verksamhet var inriktad på
annat än alkoholproduktion bedömdes inget avtalsbrott föreligga.
Nästa avtalsperiod mellan staten och programbolagen börjar den 1
januari 1997. Inför denna avtalsperiod görs en generell översyn av
nuvarande regler.
12
Anf. 29 ELISA ABASCAL REYES (mp)
Fru talman! Jag tackar för svaret men vill samtidigt tillägga att jag
inte har fått något riktigt svar på min fråga.
Statsrådet skall självfallet inte på något sätt styra programutbudet
och programverksamheten. Jag undrade snarare om man kan vänta sig
några signaler i framtiden om att ett ungdomsprogram inte får sponsras
av ett företag vars huvudsakliga verksamhet gäller produktion av alko-
hol.
I svaret sägs det att nästa avtalsperiod mellan staten och programbo-
lagen börjar den 1 januari 1997 och att det inför denna avtalsperiod
görs en generell översyn av nuvarande regler. Jag skulle då vilja veta
vad denna generella översyn av nuvarande regler innebär. Kommer den
t.ex. att innebära att det inte skall förekomma alkoholpropaganda i
barn- och ungdomsprogram?
Anf. 30 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)
Fru talman! Jag försökte redogöra för hur processen går till. Reg-
lerna för sponsring finns i avtalet. Vid tidigare prövning avseende hu-
vudsaklig verksamhetsinriktning, som det här gäller, tolkade Gransk-
ningsnämnden det så att gränsen för vad som räknas som huvudsaklig
verksamhet bör ligga vid 50 %.
Man kan naturligtvis diskutera och ifrågasätta om det är där som
gränsen bör ligga. Men det var utifrån detta som Sveriges Television
bedömde att Årbro bryggerier var en lämplig sponsor.
Det här ärendet har inte anmälts till Granskningsnämnden, i varje
fall inte ännu. Det kan vara sådant som är intressant när man ser över
det nya avtalet, om man bedömer att det är en punkt som man bör ändra
på i det kommande avtalet.
Det är vad mitt svar handlar om. Detta får man se över i samband
med att det nya avtalet mellan staten och Sveriges Television eller
public service-företagen skall skrivas på.
Anf. 31 ELISA ABASCAL REYES (mp)
Fru talman! Vad som skall anses som huvudsaklig verksamhet kan
vi tvista om.
Vad gäller Åbro bryggerier är det ganska känt för sin ölproduktion.
Att man sätter en reklamskylt för ett ölföretag på ett ungdomsprogram
måste vara ett konkret exempel på att någonting har gått snett, när det
finns ett tydligt avtal som säger att det inte får förekomma.
Varför förekommer detta? Vad kan vi vänta oss i fortsättningen?
Hur avser statsrådet att verka? Jag känner till beslutsprocessen bakom
detta. Min personliga bedömning är att Åbro inte på långa vägar just i
det programmet just den natten var lämplig som sponsor. Det tror jag
att ganska många håller med om.
Jag vill veta vad som kommer att hända i framtiden för att detta inte
upprepas, eftersom det är allvarligt.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
13
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
Anf. 32 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)
Fru talman! Min roll är inte att sitta och granska programinnehållet
och bedöma om det är rimligt eller inte. Då får fallet anmälas till
Granskningsnämnden, som just har till uppgift att följa frågan och se
om man lever upp till avtalet.
Den möjlighet som man har att ändra på detta är att se över frågan
med anledning av att hela avtalet skall skrivas om. Då kan det vara en
punkt som får diskuteras.
Anf. 33 ELISA ABASCAL REYES (mp)
Fru talman! Då bortser jag från det här fallet och undrar vilken in-
riktning som kommer att gälla för statsrådet i framtiden när nästa avtal-
speriod börjar, dvs. inför den generella översynen. Jag tycker inte att
jag har fått något svar på det.
Är det en betryggande framtid, eller finns det anledning att vara
orolig för att sådant här kan upprepas? Vi behöver bara titta på framti-
den.
Anf. 34 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)
Fru talman! Jag hoppas att man inte skall behöva vara orolig. Vi har
inte hunnit så långt att förhandlingarna om det nya avtalet inletts.
Detta är en punkt som förmodligen kommer att ingå i de diskussio-
nerna. Det är omöjligt att säga hur det kommer att te sig i det nya avta-
let. Det är i stor utsträckning en tolkningsfråga hur Granskningsnämn-
den skall tolka dessa bestämmelser och riktlinjer. Detta får vi anledning
att diskutera inför det nya avtalet.
Överläggningen var härmed avslutad.
12 § Svar på fråga 1994/95:244 om skyddet för ortnamnen
Anf. 35 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)
Fru talman! Marianne Andersson har frågat mig vad jag avser vidta
för åtgärder med anledning av att Posten och Svenska kommunförbun-
det har intensifierat sitt förändringsarbete trots att Kulturarvsutredning-
en fått i uppdrag att se över frågan och arbetet med detta pågår.
Enligt vad jag har inhämtat från Posten AB avser Posten att avvakta
med ytterligare adressändringsaktiviteter tills det står klart hur en
lämplig modell skall se ut, där största möjliga hänsyn till bevarandet av
by- och gårdsnamn tas. De redan genomförda förändringarna gäller
dock, eftersom kunderna redan fått sina nya adresser.
För att få klarhet i hur man skall gå vidare kommer Posten att på
nytt ta upp frågan med de myndigheter som har ett ansvar i ortnamns-
frågor, bl.a. Lantmäteriverket, Riksantikvarieämbetet samt organisatio-
ner som Svenska kommunförbundet och Sveriges hembygdsförbund.
Posten kommer likaså att ta kontakt med den pågående Kulturarvsut-
redningen som ser över skyddet för ortnamnen.
14
Jag kan därför inte se att det finns någon anledning för mig att ta
några initiativ i frågan just nu.
Anf. 36 MARIANNE ANDERSSON (c)
Fru talman! Jag vill tacka kulturministern för svaret, men jag tycker
att det är något vagt.
Kulturutskottet och därefter riksdagen fattade i november-
december förra året beslut i full enighet där man förutsatte att inga
förändringar för våra ortnamn skall ske innan den utredning som nu
pågår är klar.
När vi gjorde det visste inte jag vilken febril verksamhet som på-
gick ute i landet med stora konferenser för att förekomma utredningen
och göra stora förändringar. Jag fick veta det alldeles efteråt, och jag
ställde då den här frågan.
Jag blir givetvis väldigt upprörd över att man på något sätt tänker
smyga in ett slags kulturmord på det stora kulturarv som våra ortnamn
är och också över att verk och myndigheter struntar i riksdagens beslut,
dels i form av en sittande utredning, dels det som riksdagen uttalar.
Detta är inte det enda exemplet på att sådant sker. Det undergräver
förtroendet för vår demokrati, och också ur den synpunkten är det
ganska allvarligt.
Hade nu inte Sveriges Hembygdsförbund slagit larm och saken
uppmärksammats i medier och här i riksdagen i en tidigare fråga till
civilministern, inte till kulturministern, hade vi när utredningen varit
klar haft en förändring som kanske hade gått så långt att alldeles för
stora förändringar hade gjorts. Det tycker jag är illa.
Det skulle vara väldigt bra om kulturministern med kraft uttalar sin
kritik mot att man på detta sätt föregriper dels riksdagens beslut, dels
en utredning. Jag har förstått att Posten tills vidare har dragit sig ur
detta. Men av svaret framgår det inte alls att man avvaktar utredningens
slutdatum, utan man skall på nytt ta upp diskussioner.
Nya diskussioner om dessa frågor kan kanske ske nästa månad -
vad vet jag? Detta är väldigt angeläget. Det finns en stor opinion ute i
landet som vill bevara de ortnamn vi har. Det är inte så att vi saknar
ortnamn. Vi har gårdsnamn och ortnamn.
Anf. 37 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)
Fru talman! Det viktiga här är att all pågående adressändringsaktivi-
tet har upphört. Det kan ifrågasättas om de ändringar som redan har
införts kommer att kvarstå. Det kan man ta upp en diskussion om.
Det finns kanske en möjlighet att gå tillbaka. Det är inte så att kun-
skaperna om namnen har försvunnit, utan det är kanske en sådan över-
läggning som man får ta.
Jag vet att det har varit kontakter mellan Kulturarvsutredningen och
Posten om det här. Jag vet också att man nu försöker att komma fram
till en bra hantering av dessa ortnamnsfrågor. Man gör det gemensamt
mellan Posten, Svenska kommunförbundet, Riksantikvarieämbetet,
Ortnamnsarkivet, Ortnamnrådet, Lantmäteriverket och någon represen-
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
15
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
16
tant för Kulturarvsutredningen för att försöka att hitta en bra hantering
och ett konsensus, dvs. en minsta gemensamma nämnare.
Blir man då överens är det nog sannolikt så att Posten kan gå vida-
re. Det kan ske innan Kulturarvsutredningen är klar med sitt betänkan-
de. Jag vet dessutom att Kommunförbundets regionala konferenser
pågår, som just tar upp frågan om hur en god ortnamnssed kan se ut.
Man skall också komma ihåg mot vilken bakgrund detta sker. Det
finns faktiskt ett behov för t.ex. ambulans, brandkår och andra att
komma fram. Jag inbillar mig att det går alldeles utmärkt att kombinera
detta med en god ortnamnssed.
Det viktiga är att ändringsaktiviteterna har upphört och att man har
fått till stånd ett samråd.
Anf. 38 MARIANNE ANDERSSON (c)
Fru talman! Även jag tycker att det är bra. Jag hoppas också att
Sveriges Hembygdsförbund kan vara med i samrådet. Det är ganska
viktigt, eftersom det är det som har agerat väldigt hårt i den här frågan.
Jag tror inte att det är så oerhört angeläget. Vi har haft en period där
man har trott att en stor del av svenska folket som bor på landsbygden
har postlådor. Man införde postlådenummer utan att bry sig om att
kombinera detta med gårdsnamn, vilket var fullständigt vansinnigt.
Man har nu gått tillbaka i en hel del fall.
Vi har gårdsnamn, och vi har ett system som kan tydliggöra det
geografiska belägenheten om man använder sig av det på rätt sätt. Nu
kommer det en sorts nyspråk där man skall ha traktnamn, nya vägnamn
och döpa om hela områden på ett sätt som för mig verkar nästan som
ett kulturarvsmord, om jag skall ta till det ordet. Det tycker jag är väl-
digt fel.
Min förutsättning är att man bevarar de namn som finns. Där det
inte finns några namn, vid nya adresser, är det möjligt att man kan
formulera nya namn.
Anf. 39 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)
Fru talman! Bara för upplysnings skull: Marianne Andersson pratar
just nu med en som faktiskt har bott på Bråten 1144 till alldeles nyli-
gen, när vi i stället fick adressen Hovlandavägen 93. Det var väl både si
och så med våra åsikter om detta. Det har också hänt att det har varit
svårt att hitta för dem som skall dit, men jag inbillar mig att det går att
få det här att fungera, t.ex. genom bättre märkning med nummer och
gårdsnamn.
Det låter bra att vi är överens om att det här ändå skall hanteras på
ett klokt sätt i fortsättningen.
Anf. 40 MARIANNE ANDERSSON (c)
Fru talman! Det är viktigt att man inte genomför några djupgående
förändringar. Om det skulle vara nödvändigt i något sammanhang -
vilket jag verkligen betvivlar - är det klart att man kan konstruera en ny
adress, men jag tycker att det är fullständigt fel att man ändrar någon-
ting mer.
Kulturministern sade tidigare att man faktiskt också kan tänka sig
att gå tillbaka, och jag tycker att det är viktigt att ta upp den diskussio-
nen. Om vi nu anser att det är fel att de här traktnamnen har införts på
några ställen i landet, blir det väldigt konstigt om man låter dem finnas
där men inte på andra ställen. Jag skulle därför vilja skicka med kul-
turministern att hon tar upp den diskussionen.
Överläggningen var härmed avslutad.
13 § Svar på fråga 1994/95:183 om kvinnor och deltidsarbete
Anf. 41 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Inger Segelström har frågat mig vad jag tänker göra i
det långsiktiga arbetet för att minska det ofrivilliga deltidsarbetet av
arbetsmarknadsskäl för kvinnor.
Kvinnors arbetsmarknad skiljer sig väsentligt från männens, bl.a. på
så sätt att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning. Orsakerna är
flera. Dels återfinns kvinnor inom servicesektorerna, såsom vård och
omsorg, handel och övrig service, där arbetet ofta är organiserat på
deltid, dels har kvinnor i många fall huvudansvar för barnen. En stor
del av kvinnornas deltid följer av de goda möjligheter som finns - för
både kvinnor och män - att förkorta arbetstiden när barnen är små.
Det är riktigt att många kvinnor har ett ofrivilligt deltidsarbete och
att den viktigaste orsaken till att man arbetar deltid är att man inte kan
få mer arbete hos sin nuvarande arbetsgivare.
Antalet deltidsarbetslösa har ökat, medan kvinnors andel av deltids-
arbetslösheten har fallit från 81 % 1990 till 76% i början av 1994.
Under första halvåret 1994 fanns drygt 130 000 personer registrerade
på arbetsförmedlingen som deltidsarbetslösa, och av dessa var 76 %
kvinnor.
Varför har detta blivit ett svårlöst problem på arbetsmarknaden?
Hindren är av olika art. Det är fråga om administrativa hinder, såsom
schematekniska hinder och ojämn arbetsbelastning över dygnet, och
sociala hinder, såsom brist på barntillsyn. En ytterligare orsak är arbets-
löshetskassans konstruktion, vilket kan medföra inlåsningseffekter.
Varken arbetsgivare eller arbetstagare har tillräckliga incitament att
omvandla ett deltidsarbete till heltid.
Deltidsarbetslösheten har uppmärksammats sedan slutet av 1980-
talet, då personalomsättning liksom personalbehov var stora. Under
dessa år hade arbetsförmedlingen, kommuner och landsting och de
fackliga organisationerna ett nära samarbete för att komma till rätta
med denna obalans och då främst försöka erbjuda alla deltidsarbetslösa
den arbetstid de efterfrågade. Situationen resulterade också i överlägg-
ningar mellan regeringen och parterna inom sektorerna vård och han-
del.
Trots detta arbete har deltidsarbetslösheten stigit under de senaste
lågkonjunkturåren och tredubblats under de senaste fem åren.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 52
|
Prot. 1994/95:52 17 januari |
Regeringen avser därför att återuppta dessa överläggningar med |
inom främst servicenäringarna skall ha som huvudregel att erbjuda ett
|
Svar på frågor |
heltidsarbete, dvs. varje ledigt arbete skall i grunden vara på heltid. Den kraftiga satsning på utbildning som regeringen föreslår i bud- Vidare har den parlamentariska kommitté som ser över arbetsmark- Anf. 42 INGER SEGELSTRÖM (s) Fru talman! Jag vill börja med att tacka arbetsmarknadsministern Orsaken till att jag ville ställa den här enkla frågan är dels min oro Det är glädjande att man föreslår så många åtgärder för kvinnorna i Den kvinnliga arbetsmarknaden står inför mycket stora strukturella Det är de strukturella problemen som oroar mig. Var skall kvinnor- Anf. 43 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) Fru talman! Inger Segelström och jag är egentligen väldigt överens |
|
18 |
hetssynpunkt, men det är också ett bekymmer ur effektivitetssynpunkt. |
Jag vill hävda att mycket av deltidsarbetslösheten i grunden är ineffek-
tivt också för arbetsgivaren.
Därför tror jag att ett stort ansvar i detta sammanhang vilar på par-
terna, men jag tror också att vi som samhälle måste organisera vår
utbildning på ett sådant sätt att vi blandar upp arbetsmarknaden, så att
vi får mer män i traditionellt kvinnliga jobb och mer kvinnor i traditio-
nellt manliga jobb. För den skull satsar vi en del på olika spännande
saker. Vi har t.ex. mycket generösa regler för den som vill börja stude-
ra naturvetenskap och teknik, men i första hand är det kvinnorna som
skall ha chansen att komma in på dessa med litet högre ersättning för-
knippade natur- och tekniklinjerna på högskolan.
Det här är alltså ett oerhört svårt och ett oerhört långvarigt jobb,
men för mig som arbetsmarknadsminister är det viktigt. Jag tror att det
för att det här skall fungera riktigt krävs ett omtänkande framför allt i
den offentliga sektorn, eftersom väldigt mycket av deltidsarbetslöshe-
ten finns där. Där är det ju faktiskt också politiska beslut som avgör hur
vi skall ha det med deltidsarbetslösheten, och det är då viktigt att vi i de
partier som finns representerade i riksdagen ser till att det vi pratar om
här i riksdagen också gäller i fullmäktige- och i landstingsförsamling-
arna.
Anf. 44 INGER SEGELSTRÖM (s)
Fru talman! En stor grupp kvinnor jobbar i dag deltid. Det talas i
svaret om heltidsanställningar. Vad anser arbetsmarknadsministern om
att man t.ex. skulle kunna ge kvinnor förtur till heltidsanställningar?
Om nuvarande arbetsgivare inte kan erbjuda mer tid, kan man då tänka
sig att särskilda arbetsmarknadsåtgärder sätts in för att hjälpa kvinnorna
att t.ex. byta arbetsgivare eller att starta eget?
Lösningen på deltidsarbetsfrågan är också en attitydfråga. Vi vet ju
att 9 % av kvinnorna i den här undersökningen sade att de jobbar deltid
för att klara hushållsarbetet, det som vi i kvinnorörelsen kallar vård av
frisk man i hemmet. Har arbetsmarknadsministern tänkt på det? Har
han något klokt i rockärmen för att kunna klara den arbetsmarknadsfrå-
gan?
Anf. 45 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Jag har kanske inte svar på alla frågorna. Men när det
gäller den första frågan om förtur till mertid tycker jag att det är en
fråga som är värd att pröva ordentligt. Därför tycker jag att det är na-
turligt att den arbetsrättskommitté som regeringen snart tillsätter också
får i uppdrag att titta just på detta. Det är ju kopplingen till eventuella
förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som man måste se. Man måste
samtidigt staga upp för att få ett tryck från bägge håll att åstadkomma
heltidsjobb.
När det gäller kvinnors möjligheter att ge sig in i nya jobb vill jag
peka på starta-eget-bidraget och den stora satsning på kvinnolånen som
finns i årets budgetproposition.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
19
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
Anf. 46 INGER SEGELSTRÖM (s)
Fru talman! För att kunna öka arbetstiden innebär det att man måste
kunna starta eget på deltid. Det upplever många som ett svårt problem.
Jag vill avsluta med att säga att vi inte har så lång tid på oss. Skall vi
göra dessa stora strukturella förändringar skall vi göra dem nu när vi
ser en konjunkturuppgång. Ett sådant arbete är nödvändigt. Kvinnorna
är en så stor outnyttjad resurs i dag, och det är också en stor tragedi för
många kvinnor att inte kunna försörja sig på sin lön.
Därför måste vi göra något nu. Vi kan inte vänta ett par år till. Då
går vi kanske in i en ny lågkonjunktur.
Anf. 47 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Jag vill bara understryka att jag tycker att problemet är
stort. Det gäller på arbetsmarknaden och det gäller på många andra
områden. Jag har gjort en reflexion. Som nybliven minister är det väl-
digt många människor som uppvaktar en om alla möjliga saker, och det
kommer alltid en delegation män, vilken del av landet de än kommer
ifrån. Det finns väldigt mycket att göra på det här området. Formellt har
vi kommit mycket långt, men reellt är fortfarande väldigt mycket
ogjort.
Anf. 48 INGER SEGELSTRÖM (s)
Fru talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för tipset att sä-
ga till kvinnogrupper att uppvakta arbetsmarknadsministern. Tack för
debatten!
Överläggningen var härmed avslutad.
14 § Svar på fråga 1994/95:214 om konkurrens mellan stödområ-
dena
Anf. 49 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Roland Larsson har frågat mig vad jag avser att vidta
för åtgärder för att undvika konkurrens mellan stödområdena för att
därigenom trygga rationalitet och effektivitet i den regionala utveck-
lingen.
Bakgrunden till frågan är att ett företag söker finna finansiering på
ny ort för att kunna fortsätta en verksamhet som nu ligger i malpåse.
Regelverket för regionalpolitiska företagsstöd är utformat för att
undvika att på ett olämpligt sätt flytta verksamhet mellan olika orter.
Sålunda kan t.ex. inte länsstyrelser besluta om stöd som till någon del
innebär att verksamhet flyttar från ett län till ett annat.
Regeringens linje är att inte lämna stöd till flyttning av industriell
verksamhet till en ort som innebär arbetslöshet på en annan ort inom
landet.
20
Anf. 50 ROLAND LARSSON (c)
Fru talman! Med tanke på den tid som har gått sedan jag lämnade in
frågan måste jag med förlov sagt säga att det här svaret var i andefatti-
gaste laget. Jag vill ändå tacka för att jag har fått det. Jag vill påpeka ett
par saker.
Min fråga gäller inte befintlig verksamhet utan en ny verksamhet.
Utifrån det angivna exempel som jag har tagit upp i min fråga är det
visserligen något överspelat eftersom verksamheten har flyttat till Kina
under tiden som diskussionen om lokalisering av verksamheten har
pågått. Detta har skett med stöd av pengar från Nordiska investerings-
banken, har det sagts mig. Huruvida detta är rätt har jag inte hunnit att
få bekräftat ännu.
Det är olyckligt om det är så att man genom konkurrens med stö-
dområdespengar inom Sverige åstadkommer en export av arbetstillfäl-
len från Sverige till andra länder medan man diskuterar.
I det här fallet rörde det sig om ett företag som ville ta upp en
gammal produktion i Valdemars vik. Den produktionen var nerlagd
sedan en tid. Företaget begärde på olika sätt att få pengar till stöd för
detta, och fick också lov att få det. Men det räckte inte till. Därför upp-
vaktade de arbetsmarknadsministern om detta. Strax efter att uppvakt-
ningen hade skett gick Piteå kommun, av alla, in i ärendet och erbjöd
en fullt finansierad lösning. Medan diskussionen pågick, och detta inte
gick att lösa fullt ut, flyttade verksamheten alltså till Kina, tydligen
indirekt med svenska investeringspengar.
Min fråga är egentligen om arbetsmarknadsministern tycker att det
här är rimligt. Jag har inte fått något riktigt bra svar på den. Arbets-
marknadsministern har tydligen missuppfattat min fråga.
Anf. 51 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Det kan hända att man i så fall uppvaktade den förra
arbetsmarknadsministern, för mig har man inte uppvaktat.
Jag tycker att det här fungerar tillfredsställande. Det finns en ganska
bra kontrollapparat som förhindrar konkurrens om etableringar mellan
orter i stödområdet. Jag har själv lång praktisk erfarenhet av detta. Jag
har jobbat inom ett område som har varit stödområde och mött den
raggning där företag spelar ut orter mot varandra. Den är ganska vanlig.
Då jag satt på andra sidan bordet tyckte jag att såväl länsstyrelser och
NUTEK som regeringen - oavsett politisk färg - hanterade detta på ett
korrekt sätt. Det innebär inte att jag menar att det inte skall förekomma
konkurrens. Men staten skall inte snedvrida konkurrensen med stödme-
del. Däremot är det bra om kommunerna tävlar om etableringar. Det
leder säkert till flera jobb.
Anf. 52 ROLAND LARSSON (c)
Fru talman! I det här fallet tävlade man verkligen, och man gjorde
det faktiskt med hjälp av statliga pengar. I båda fallen handlade det om
det.
Det var alltså en verksamhet som företaget självt ville flytta till
Valdemarsvik av det enkla skälet att där fanns resurserna i form av
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
21
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
lokaler, produktionskapacitet och utbildad personal. Det var det kon-
ceptet man jobbade med ända fram till dess att en annan kommun kom
in i detta.
Om den här uppvaktningen inte har skett hos arbetsmarknadsminis-
tern ber jag om ursäkt, men man uppvaktade i alla fall Arbetsmark-
nadsdepartementet under den nuvarande regeringen. Det är naturligtvis
olyckligt om man konkurrerar på det här viset med pengar, dessutom
om man med indirekt statliga medel i stället exporterar sysselsätt-
ningstillfällena till ett annat land. Egentligen skulle hela den här fråge-
ställningen utmynna i en fråga, nämligen hur man skapar riskvilligt
kapital när de här insatserna inte räcker till. Det kan kanske bli föremål
för en annan fråga vid ett annat tillfälle.
Anf. 53 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Låt mig än en gång understryka att i det här fallet har
man inte konkurrerat om några statliga pengar. Varken regeringen,
NUTEK eller länsstyrelsen har beviljat något stöd till orten Piteå i det
här fallet. Det finns ingen konkurrens om bidragen. Jag kan inte säga
hur de har gjort på länsstyrelsen i Valdemars vik. Men det finns ingen
konkurrens där statens pengar har använts. Det är viktigt att komma
ihåg.
Däremot tar Roland Larsson upp en annan fråga om behovet av
riskkapital. Jag återkommer gärna till denna i en lång och riktig dis-
kussion.
Jag har mycket lång erfarenhet av den här verksamheten, och jag
vill understryka att jag tycker att staten sköter detta på ett korrekt sätt.
Och jag har ändå suttit på andra sidan bordet i 15 år. Jag vet att detta
fungerar på ett bra sätt.
Anf. 54 ROLAND LARSSON (c)
Fru talman! Det här exemplet visar ändå att det inte fungerar i vissa
fall. Jag vet inte om det gäller exakt de pengar arbetsmarknadsminis-
tern räknar upp, men det finns ju andra typer av statliga pengar, t.ex.
genom AMS, Norrlandsfonden osv., som kan ha varit inblandade i
detta. Om inte de uppgifter som jag har fått om detta är alldeles felakti-
ga har dessa pengar funnits med i det här sammanhanget. Om det inte
har varit så faller hela frågan. Då är den precis så intressant som ar-
betsmarknadsministern har velat ange i sitt svar, dvs. ganska ointres-
sant.
Men jag hävdar alltså att det är på det här sättet. Jag skall natur-
ligtvis undersöka huruvida de uppgifter jag har fått är felaktiga eller om
det har skett ett missförstånd på något annat sätt.
Anf. 55 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Som Roland Larsson säkert förstår har jag, även om jag
vistas i Piteå rätt sällan under veckorna, ändå ganska god kännedom
om vilka bidrag som beviljas. Det är i det här fallet inte en enda krona i
bidrag beviljad upp till Piteå.
22
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:52
17 januari
15 § Svar på fråga 1994/95:221 om administrationen av utbild-
ningsbidrag
Anf. 56 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Rose-Marie Frebran har frågat mig om jag avser att ge-
nomföra effektivisering av administrationen av utbildningsbidrag.
Svaret på den frågan är ja.
I det arbete som pågår inom regeringskansliet med att se över
myndigheters kostnader och effektivitet har det visat sig att förutsätt-
ningar finns att göra administrationen av utbildningsbidrag kostnadsef-
fektivare än i dag. Detta stöds av en utredning av Riksrevisionsverket.
Eftersom beredningsarbetet pågår kan jag i dag inte närmare kom-
mentera hur effektiviseringen av administrationen av utbildningsbidra-
get kommer att utformas och hur organiseringen av verksamheten
kommer att se ut. Regeringen återkommer med besked i frågan under
våren.
Anf. 57 ROSE-MARIE FREBRAN (kds)
Fru talman! Jag börjar med att tacka arbetsmarknadsministern för
svaret, även om jag fick svar på en litet mer diffus fråga än den jag
hade ställt. Frågan var nämligen mer specifik än så. Den gällde inte om
arbetsmarknadsministern avser att genomföra en effektivisering, utan
denna effektivisering, säger min fråga, och hänvisar till den bakgrund
som jag har gett till den.
Det är densamma som det också finns en hänvisning till i svaret,
nämligen den utredning som Riksrevisionsverket har gjort och i vilken
det visar sig att AMS skulle kunna sköta den här verksamheten för
nästan 100 miljoner kronor lägre kostnad än vad Riksförsäkringsverket
och försäkringskassorna i dag gör. AMS är naturligtvis mycket intres-
serad av att föra fram detta. Det är inte bara fråga om en kostnadsef-
fektivisering, utan det gäller också en stor och viktig regionalpolitisk
effekt.
Jag vill fråga arbetsmarknadsministern: Vilka andra alternativ finns
det för att dra ner kostnaderna på det här sättet, och vilken roll spelar
regionalpolitiska överväganden i beredningen av den här frågan?
Anf. 58 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! De alternativ av dem som Riksrevisionsverket pekade
på som var intressanta var dels att AMS skulle sköta detta, dels att
Centrala studiestödsnämnden skulle göra det. Man kom fram till att
kostnaden var ungefär likvärdig för de här två. Riksrevisionsverket
förordade ändå att AMS skulle ta hand om det.
Det jag har gjort är att be vår organisation att titta på om Centrala
studiestödsnämnden kan organisera detta på ett regionalpolitiskt lik-
värdigt sätt som AMS. Anledningen till att jag har gjort det är att det
också finns en fördel med att välja Centrala studiestödsnämnden. Det är
Svar på frågor
23
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
att man kan koppla ihop de olika utbildningsstöd som finns inom ar-
betsmarknadspolitiken med dem som finns inom det reguljära skolvä-
sendet.
Men jag vill understryka att jag också eftersträvar en lösning som är
regionalpolitiskt bra och återkommer med förslag i vår. Jag tycker att
frågan är angelägen. Efter att som ny ha satt mig in i ärendet kan jag
notera att man har dröjt ovanligt länge med att ta tag i en fråga som ger
en så pass stor besparing.
Anf. 59 ROSE-MARIE FREBRAN (kds)
Fru talman! Jag tar arbetsmarknadsministerns ytterligare svar som
en intäkt för att det blir de regionalpolitiska aspekterna som kommer att
bli helt avgörande när beslut skall fattas i den här frågan.
Jag har fått veta att AMS och CSN:s förslag är likvärdiga i fråga om
kostnad. Det som naturligtvis känns angeläget för mig att framhålla är
den regionalpolitiska effekten i förslaget att AMS skulle ta över. Bl.a.
den i vårt län, Örebro län, mycket hårt drabbade regionen Hällefors
kommun skulle då få 60 nya arbetstillfällen. Skulle en lösning med
CSN innebära samma typ av regionalpolitiska effekter, att hårt drabba-
de orter skulle tillföras nya jobb?
Anf. 60 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Först skall jag säga att det är genom översynen vi får
svar på frågan om CSN kan organisera administrationen på det sättet.
Sedan vill jag göra en kommentar. Jag vill inte använda formule-
ringen att den regionalpolitiska effekten är helt avgörande. Det finns ett
antal saker som skall vägas ihop: regionalpolitik, kostnadseffektivitet,
en samordning av utbildningsstödet mellan det reguljära utbildningsvä-
sendet och arbetsmarknadsutbildningen.
Anf. 61 ROSE-MARIE FREBRAN (kds)
Fru talman! Arbetsmarknadsministern säger ändå fortfarande att de
regionalpolitiska effekterna är viktiga. Vilka regionalpolitiska effekter
är det då arbetsmarknadsministern är ute efter? Är det att särskilt hårt
drabbade orter skall få ett tillskott?
Anf. 62 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Det är därför vi har frågat Centrala studiestödsnämnden
om det är så. Man har pekat på de orter där man i dag har sin verksam-
het, och det är ganska expansiva orter. Det tycker inte jag uppfyller
kravet på regionalpolitiskt utsatta områden.
Jag vill också gärna säga, eftersom jag har gått igenom det här
ärendet, att det också finns en kundfråga här. Den nuvarande organisa-
tionen har den fördelen att det är närmare kontakt mellan den som får
utbildningsbidrag och de handläggare som finns ute på försäkringskas-
sorna.
Men jag kommer med ett besked under våren om hur detta samman-
taget skall se ut.
24
Anf. 63 ROSE-MARIE FREBRAN (kds)
Fru talman! Jag konstaterar att ju längre vi samtalar om detta desto
fler dörrar vill arbetsmarknadsministern hålla öppna, möjligtvis även
för att kunna ha nuvarande organisation kvar. Hur nu kostnaderna
skulle kunna pressas något så oerhört i så fall, det är för mig en gåta.
Jag beklagar att detta har dragit ut på tiden så att vi får vänta framåt
våren innan vi får klarhet. Vi får på olika sätt fortsätta att trycka på för
att de regionalpolitiska effekterna skall beaktas, som jag tycker att de
bör i det här sammanhanget.
Anf. 64 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Jag beklagar också den utdragna tiden. Men jag känner
mig inte ansvarig för det. Det har påpekats för flera år sedan att det
gick att ta hem de här pengarna.
Överläggningen var härmed avslutad.
16 § Svar på fråga 1994/95:235 om hästsportutbildningen och
Stiftelsen Wången
Anf. 65 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Maud Björnemalm har frågat jordbruksministern om
regeringen har ställt i utsikt att bevilja bidrag till Stiftelsen Wången.
Eftersom Stiftelsen Wången har ansökt om regionalpolitiskt stöd är
det jag som skall svara på frågan.
Jag kan i dag bara konstatera att ärendet berör flera departement
och att det för närvarande bereds inom regeringskansliet. Något löfte
om regionalpolitiskt stöd har inte givits.
Anf. 66 MAUD BJÖRNEMALM (s)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Bakgrunden till min fråga är att
Föreningen för hästsportsutbildning för närvarande bedriver utbildning
för trav- och galoppsporten vid Kvinnersta i Örebro. Det görs i form av
folkhögskolekurser. Man utbildar hästskötare och travkuskar. Nu finns
det också ett behov av en mer avancerad utbildning i form av en hög-
skoleutbildning. Där räknar man med 60 utbildningsplatser plus ett
antal kortkurser.
Det här betyder att elevantalet ökar, behovet av lokaler för under-
visning ökar och behovet av stallar ökar. Dessutom behöver man en
tusenmeters travbana. Föreningen för hästsportsutbildningen har under-
sökt möjligheten att bygga ut på Kvinnerstaskolan alternativt flytta
undervisningen till Strömsholm eller Skara. Ett annat alternativ är att
låta bygga lokaler för undervisning och förläggning vid Fornaboda
travbana i Lindesberg. Mycket har talat för en lokalisering till Forna-
boda.
När det ansågs klart vart den nya utbildningen skulle lokaliseras
dök Stiftelsen Wången upp och menade att man skulle få ett stort regi-
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
25
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
onalpolitiskt stöd på 30 miljoner och att man därmed var beredd att gå
in i den här utbildningen.
Det är klart att det för föreningen är ekonomiskt fördelaktigt om
man kan klara utbildningen med regionalpolitiskt stöd. Men den fråga
som jag då måste ställa till statsrådet är ju: Är utbildningen för trav-
och galoppsporten en utbildningsfråga eller en regionalpolitisk fråga?
Anf. 67 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Mitt intryck är att det i första hand är en utbildningsfrå-
ga. Vi har just fått in denna ansökan om regionalpolitiskt stöd från
Wången. Jag har bara redovisat det. Jag har inte tagit ställning till om
utbildningen över huvud taget är stödberättigad och än mindre till vil-
ket stödbelopp som kan utgå. Men det finns mycket tydliga regler för
hur omfattande stödet får vara.
Anf. 68 MAUD BJÖRNEMALM (s)
Fru talman! Om statsrådet skall göra en regionalpolitisk bedömning,
är statsrådet beredd att vänta tills de övriga intressenterna får inkomma
med sina ansökningar om regionalpolitiskt stöd, så att det finns en
chans att det blir en rättvis bedömning i den här frågan?
Anf. 69 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Min uppgift är att pröva de ärenden som kommer in.
Det är inte så att regeringen via ett regionalpolitiskt stöd skall avgöra
vilken av orterna som skall få den här etableringen. För att det skall
kunna utgå regionalpolitiskt stöd i det här fallet måste det vara stödbe-
rättigad verksamhet och den måste drivas på någon form av kommer-
siell grund.
Vi avvaktar inte att alla kommer in med ansökningar. Men jag vill
understryka att vi över huvud taget inte i det här fallet har tagit ställ-
ning till om verksamheten är stödberättigad och än mindre till hur stort
beloppet är.
Finns det andra som funderar på att dra åt sig en verksamhet och
man ligger inom ett område som kan få regionalpolitiskt stöd, bör man
naturligtvis pröva den möjligheten.
Anf. 70 MAUD BJÖRNEMALM (s)
Fru talman! När de här intressenterna har diskuterat med Förening-
en för hästsportsutbildning har det varit utbildningsfrågan, lokalerna,
travbanan och de specialiteter som behövs för att kunna driva den här
utbildningen som har varit det avgörande. Man har inte alls haft någon
tanke på att man skulle kunna få ett regionalpolitiskt stöd.
Men nu hamnar de här intressenterna i en ganska knepig situation,
om Stiftelsen Wången har möjligheter att få ett regionalpolitiskt stöd
och är beredd att gå in och satsa. Det här måste man naturligtvis under-
söka noga, därför att varken elever, personal eller Hästsportföreningen
har uttalat något intresse för att förlägga sin utbildning till Wången.
Stiftelsen har över huvud taget inte varit med i diskussionen förrän man
26
såg att man med regionalpolitiska medel skulle kunna fortsätta att driva
sin anläggning i Wången.
Anf. 71 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Jag vill än en gång understryka att vi från Arbetsmark-
nadsdepartementet inte vill avgöra var föreningen skall lägga sin ut-
bildning. Vi har inte tagit ställning till om detta är stödberättigad verk-
samhet. Jag anser inte att det är självklart att det är det.
Anf. 72 MAUD BJÖRNEMALM (s
Fru talman! Jag tolkar ändå statsrådet så att jag kommer att uppma-
na de övriga intressenterna att undersöka möjligheten att få ett regio-
nalpolitiskt stöd.
Överläggningen var härmed avslutad.
17 § Svar på frågorna 1994/95:239, 240 och 241 om krigs-
materielexport till Sydkorea, Indien och Pakistan
Anf. 73 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)
Fru talman! Jag skall här i ett sammanhang besvara tre frågor från
Yvonne Ruwaida, alla tre med anknytning till exporten av krigsmateriel
från Sverige. Eftersom jag besvarar frågorna i ett sammanhang, utgår
jag från att Yvonne Ruwaida får tillräcklig tid för att kunna kommente-
ra samtliga tre frågor. De behandlar eventuell framtida export till Indi-
en, Pakistan och Sydkorea. Jag inleder med de två förstnämnda länder-
na.
Frågeställaren vill veta om jag avser godkänna ny krigsmaterielex-
port till Indien så länge landet är i konflikt med Pakistan och har inre
väpnade oroligheter i Kashmir. Hon har vidare frågat mig om jag avser
att verka för att hindra svensk krigsmaterielexport till Pakistan.
Jag vill inleda med att påminna om att jag i tidigare svar här i kam-
maren på frågor om svensk vapenexortpolitik har givit uttryck för min
allmänna inställning. Inom ramen för de riktlinjer som vägleder rege-
ringens beslut på detta område, alltså riksdagens riktlinjer, avser jag att
föra en mer restriktiv politik.
Vad gäller Indien och Pakistan tar Yvonne Ruwaida upp allvarliga
frågor i en konfliktdrabbad region. Det är utan tvekan så att det förelig-
ger problem i både Indien och Pakistan som gör att dessa länder inga-
lunda kan anses vara givna mottagare av svensk krigsmateriel. Utveck-
lingen är däremot inte entydigt negativ. Jag vill exempelvis påminna
om att SIPRI i sin senaste årsbok avfört konflikten mellan Indien och
Pakistan från sin lista över allvarligare konflikter i världen.
De helhetsbedömningar av Indien och Pakistan som har gjorts ge-
nom åren mot bakgrund av riktlinjernas krav har medgett export till
båda två, delvis i betydande omfattning. Under senare år har ingetdera
av länderna varit särskilt stor mottagare av svensk krigsmateriel.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
27
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
28
Både Indien och Pakistan har alltså varit mottagare av svensk
krigsmateriel under många år. Någon dramatisk försämring av de för-
hållanden som är relevanta har inte ägt rum under senare tid vilken
skulle kunna motivera ett avbrott i våra förbindelser på detta område.
För egen del avser jag emellertid, inte minst mot bakgrund av de pro-
blem som Yvonne Ruwaida åberopar, att följa utvecklingen i Indien
och Pakistan mycket noga och tillämpa riktlinjernas kriterier i mer
restriktiv anda.
Jag vill samtidigt påminna om att riktlinjerna säger att ”tillstånd bör
ges till utförsel av” kompletterande leveranser av reservdelar m.m. med
anknytning till tidigare levererade system. Sådana leveranser bör enligt
riktlinjerna tillåtas så länge inga ovillkorliga hinder föreligger. Några
sådana hinder, i form av t.ex. FN-embargon, har inte åvilat och åvilar
inte i dag dessa två länder.
Fru talman! Yvonne Ruwaida önskar också veta om jag avser att
verka för att hindra svensk krigsmaterielexport till Sydkorea.
Jag har redan redovisat min allmänna inställning till krigsmaterie-
lexportfrågoma, såväl i det här svaret som tidigare.
Sydkorea är ett land som före den 1 januari 1993 inte varit aktuellt
som mottagare av svensk krigsmateriel på grund av konflikten med
Nordkorea. Det föreligger en ”internationell konflikt som kan befaras
leda till väpnad konflikt”, för att använda riktlinjernas formulering.
Detta krav i riktlinjerna gäller alltjämt för all förstörelsebringande
materiel, s.k. krigsmateriel för strid. Det är enligt min bedömning där-
för inte aktuellt med någon export från Sverige till Sydkorea av krigs-
materiel för strid.
Vad gäller s.k. övrig krigsmateriel, sådant som icke är förstörel-
sebringande i riktlinjernas mening, uppställer riktlinjerna inte samma
krav. Export av sådan materiel kan således inte uteslutas med hänvis-
ning till en potentiell väpnad konflikt mellan Nord- och Sydkorea.
Däremot måste alla andra riktlinjekrav vara uppfyllda. Bl.a. kravet att
grova och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter inte får
förekomma.
Jag kommer därför att noga följa utvecklingen i Sydkorea och till-
lämpa riktlinjerna i restriktiv anda när det gäller tillståndsgivning.
Anf. 74 YVONNE RUWAIDA (mp)
Fru Birgitta Dahl, Mats Hellström och alla andra som lyssnar! Som
jag tolkar Mats Hellströms svar på den här frågan kommer regeringen
att godkänna såväl övrig krigsmaterielexport som krigsmaterielexport
av vapen för strid till både Pakistan och Indien. Dessutom kommer man
att godkänna övrig krigsmaterielexport till Sydkorea. Det är min tolk-
ning av svaret.
Jag vill först gå över till Pakistan och Indien. Även om SIPRI har
avfört konflikten mellan Indien och Pakistan från sin lista över allvarli-
ga konflikter i världen är inte den situationen i dag helt konfliktfri, men
kanske inte lika allvarlig som den alltid har varit. Dessutom förekom-
mer mycket grova kränkningar av mänskliga rättigheter i både Pakistan
och Indien. Situationen mellan dessa länder är spänd.
Jag anser att de riktlinjer för vapenexport som vi har i Sveriges
riksdag egentligen inte godkänner krigsmaterielexport till dessa länder,
varken övrig eller materiel för strid.
Man förklarar de här leveranserna bl.a. med att man inte kan moti-
vera ett avbrott i våra förbindelser på detta område. Samtidigt säger
man att man vill ha en mer restriktiv politik. Det här går faktiskt inte
ihop. Jag kan inte motivera fortsatta vapenexportleveranser på grund av
en tradition, att vi har gjort så här länge.
För bara ett antal år sedan gick ungefär 43 % av vår vapenexport till
Indien och Pakistan. Jag tycker att det är mycket sorgligt.
Jag har två skilda frågor till Mats Hellström:
Har Mats Hellström ett klartecken för nya krigsmaterielaffärer med
Pakistan och Indien?
Kommer Mats Hellström att ge klartecken för fler krigsmaterielaffä-
rer?
Det finns ett stort intresse bland många svenska vapenindustrier att
sälja vapen till de här länderna. De har marknadsfört JAS och övriga
vapen. Då är det mycket viktigt att man ger tydliga signaler till den
svenska försvarsindustrin om att man inte kommer att godkänna detta.
Anf. 75 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)
Fru talman! Yvonne Ruwaida menar att det inte går ihop att, som
jag här säger, å ena sidan vara mer restriktiv - den inriktning som jag
här anger är ju att jag vill agera i en mer restriktiv anda än tidigare -
och andra sidan godkänna följdleveranser. Nu står det uttryckligen i
riktlinjerna att det för följdleveranser gäller andra kriterier än för ny
vapenexport.
Jag har också sagt att jag anser att det i denna, som Yvonne Ruwai-
da framhåller, mycket konfliktdrabbade region, där det finns problem
och där det inte finns några givna mottagare, inte finns skäl för ett
avbrytande. Det är inte så att läget mellan länderna har försämrats. Det
råder tyvärr fortfarande stora problem, men i vissa avseenden har det
snarast skett en förbättring, inte en försämring. Något skäl för ett direkt
avbrytande finner jag inte.
Jag kommer när det gäller frågor om ny vapenexport att ta ställning
till tillståndsgivning när sådana ärenden blir aktuella, och jag avser att
då ha en mer restriktiv inställning än vad man har haft tidigare. Jag
anser att det är fullt förenligt med att följa riktlinjerna för följdleveran-
ser.
Anf. 76 YVONNE RUWAIDA (mp)
Fru talman! Jag fick inget ja- eller nej svar på mina frågor om Mats
Hellström har givit klartecken för nya krigsmaterielaffärer med Pakis-
tan och/eller Indien respektive om Mats Hellström kommer att ge något
sådant. Även om man, som Mats Hellström säger, kanske i dag inte har
fått in någon ansökan att ta ställning till, kan man göra en bedömning
av situationen och därmed också ge signaler till den svenska vapenin-
dustrin och till berörda länder. Det är ett slöseri med resurser att låta
personer komma hit från Pakistan och Indien för att titta på svenska
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
29
|
Prot. 1994/95:52 17 januari |
vapen, om affärerna ändå inte kommer att godkännas. Jag tycker att det |
en ansökan.
|
Svar på frågor |
Jag vill gärna få tydligare svar på mina frågor. Anf. 77 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s) Fru talman! Jag vill inte ge klartecken i förväg. Jag har också tidi- Krigsmaterielindustrin skall inte ha möjlighet att förutsätta att den Anf. 78 YVONNE RUWAIDA (mp) Fru talman! Enligt de uppgifter som jag har från Svenska freds fö- Jag har när det gäller Sydkorea förstått att man från regeringens Jag anser att detta klart strider mot de riktlinjer som gäller i Sveri- Anf. 79 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s) Fru talman! Jag upprepar att jag inte ger klartecken i förväg, utan När det gäller Indien har det givits tillstånd under min tid, men inte Jag har därför också varit kritisk till den uppläggning som innebär |
|
30 |
Det är den aktuella situationen som det gäller. |
Detta är, precis som Yvonne Ruwaida är inne på, en signal till in-
dustrin att inte oförsiktigt marknadsföra sig och tro att den skall få
tillstånd. Beslut om tillstånd för vapenexport är en dispens från ett
förbud. Det råder ett förbudstillstånd, och man kan söka dispens för
tillstånd. Man skall inte ta för givet att man kan få tillstånd.
Det är därför också en signal till industrin när jag säger att jag avser
att bedöma Indien och Pakistan i en mer restriktiv anda än tidigare. Jag
säger också att de problem som Yvonne Ruwaida nu tar upp är reella,
och detta bör ses som en positiv signal också ur Yvonne Ruwaidas
synpunkt.
Anf. 80 YVONNE RUWAIDA (mp)
Fru talman! Enligt de uppgifter som jag har marknadsför sig nästan
hela den svenska vapenindustrin mycket kraftigt i dag. Om det vore så
att den hade uppfattat signaler att vapenexporten skall bedömas i en
mycket restriktiv anda, undrar jag varför den fortsätter att marknadsfö-
ra sig. Det kostar ändå väldigt mycket pengar.
Vad jag gärna vill ha svar på när jag frågar om Mats Hellström har
givit klartecken är om han har godkänt vapenexport eller krigsmateriel-
export till alla eller något av de tre länderna och i så fall till vilket. Vi
talar här bl.a. om Indien, och jag skulle gärna vilja ha ett klargörande.
När det gäller Pakistan anser jag att det är litet synd att vi i Sverige
förmodligen kommer att bidra till ökning av militärutgifterna i detta
mycket fattiga land, som har behov av att använda sina resurser på
annat sätt. Tyskland och Internationella valutafonden har uppmanat
Pakistan att sänka sina militärutgifter. Kommer även Mats Hellström
att agera i den andan? Också den frågan vill jag gärna ha ett svar på.
Anf. 81 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)
Fru talman! Jag har talat om på vilka punkter som vi har beviljat
tillstånd, och jag har här angivit hur vi kommer att behandla de framti-
da ansökningarna om tillstånd. Det innebär inte något direkt avbrytande
när det gäller vare sig Indien eller Pakistan men en restriktivitet, och
det är en ökad signal till industrin. Jag har också sagt att jag inte anser
att krigsmateriel för strid är förenlig med riktlinjerna när det gäller
Sydkorea. I övrigt får dessa frågor förstås prövas när de kommer upp, i
det läge som då råder.
Man skall inte från industrins sida kunna känna att man har en given
möjlighet att få tillstånd enbart därför att man har börjat marknadsföra
sig. Frågan varför man marknadsför sig får väl Yvonne Ruwaida ställa
till industrin. Jag har mycket tidigt under det relativt lilla antal månader
som regeringen har verkat talat om, som jag tycker ganska tydligt, i
denna kammare att jag avser att föra en mera restriktiv politik på det
här området än vad som har förekommit tidigare. Jag tycker att det
borde vara en signal som industrin skall kunna uppfatta.
Anf. 82 YVONNE RUWAIDA (mp)
Fru talman! När det gäller en mer restriktiv politik kan vi alla vår
historia och vet litet grand hur Mats Hellström har agerat tidigare. Jag
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
31
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
32
vet inte vilka signaler som detta ger till vapenindustrin. Det är därför
som jag så gärna skulle vilja möta ett tydligare språk. Jag tror att all-
mänheten gärna vill höra ett tydligare språk.
Man skulle kunna säga att det i dag förekommer omfattande kränk-
ningar av mänskliga rättigheter i Sydkorea och att detta är i strid med
den svenska riksdagens riktlinjer för export av krigsmateriel. Därför
behöver man inte ens bry sig om att marknadsföra sig eller lämna in
ansökningar - nu är det stopp. Det vore ett tydligt språk, som både
vapenindustrin och allmänheten förstår bättre.
Många unga människor ifrågasätter faktiskt vår vapenexport när de
väl får höra talas om den. När man ute i skolorna berättar hur det går
till blir de väldigt upprörda. Jag hoppas verkligen att Mats Hellström,
naturligtvis tillsammans med också andra politiker, skulle kunna försö-
ka använda ett enklare och tydligare språk, helt enkelt ett klarspråk.
Anf. 83 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)
Fru talman! Jag använder gärna klarspråk så långt det är möjligt.
Enskilda beslut är som bekant inte offentliga, utan regeringen sam-
manställer varje år uppgifter om vilka länder som berörs, omfattningen
av de tillstånd som ges och inriktningen. Detta möjliggör en ordentlig
och öppen debatt, i klarspråk. Varje enskilt beslut är däremot inte of-
fentligt. På den punkten kan klarspråket komma först när den samman-
fattande sammanställningen görs varje år.
Jag menar vidare att Yvonne Ruwaida blandar ihop begreppen när
hon beskriver Sydkorea på det sätt som hon gör. Vi får också komma
ihåg att det landet nu faktiskt är en parlamentarisk demokrati. Det är
viktigt att inte beskriva länder enbart som de såg ut för tio år sedan. Jag
talar nu inte bara från vapenexportsynpunkt. Problemet med bristen på
mänskliga rättigheter finns förvisso kvar i Sydkorea. Men den beskriv-
ning Yvonne Ruwaida har givit anser jag vara direkt fel. Landet har
gått till fullt demokratiska val, och det är positivt. Efter dessa val har
demokratin stabiliserats. Detta är också något man skall tänka på när
man skall tala klarspråk i samband med en beskrivning av ett land och
dess befolkning.
Överläggningen var härmed avslutad.
18 § Svar på fråga 1994/95:223 om värderingen av kvinnligt do-
minerade yrken
Anf. 84 Statsrådet MONA SAHLIN (s)
Fru talman! Rose-Marie Frebran har frågat mig vad jag avser att gö-
ra för att driva på kommuner och landsting i arbetet med att uppvärdera
kvinnligt dominerade yrken.
Att få bort lönediskriminering av kvinnor är en av de allra viktigaste
jämställdhetsfrågorna framöver. Detta understryks av regeringen i årets
budgetproposition, som också redovisar pågående och planerade insat-
ser på området.
Det nu aktuella arbetet bygger vidare på kunskaper och erfarenheter
som byggts upp under 90-talet. Det omfattar en lagstiftning som suc-
cessivt skärpts under senare år, ett aktivt tillsyns- och informationsarbe-
te från JämO:s sida, forskning och utvecklingsarbete för att öka kun-
skaperna om lönebildning, arbetsvärdering och löneskillnader ur ett
könsperspektiv samt inte minst en förbättrad lönestatistik.
Inom kort kommer dessutom Grupptalanutredningen att lämna för-
slag om förutsättningarna för att införa s.k. grupptalan bl.a. inom jäm-
ställdhetsområdet. Utan att föregripa utredningens resultat vill jag ändå
påstå att det behövs ett förbättrat processuellt rättsskydd för enskilda
kvinnor som vill föra en lönediskrimineringsprocess utan att själva
behöva stå i förgrunden. Jag ser därför med spänning fram emot utred-
ningens förslag och kommer att medverka till att det remissbehandlas
snarast möjligt.
De redovisade insatserna syftar till att driva på arbetet för att utjäm-
na löneskillnader mellan kvinnor och män. Det handlar både om lö-
nediskriminering i det enskilda fallet och om frågan hur kvinnodomine-
rade yrken värderas i förhållande till mansdominerade. Jag är inte
främmande för att fler initiativ kan behövas.
Jag vill dock understryka att huvudansvaret i dessa frågor vilar på
arbetsmarknadens parter. Den kommunala avtalsrörelsen fick år 1993
en kvinnoprofil genom att de centrala avtalen bl.a. innehöll en passus
om att de kvinnodominerade yrkesgrupperna särskilt skulle beaktas
inom respektive arbetstagarorganisations förhandlingsutrymme i de
lokala förhandlingarna. De centrala arbetsgivarorganisationerna kom-
mer att presentera en analys av löneutfallet för år 1994 längre fram i
vår och då ge en bild av hur satsningarna slagit igenom i lönestatisti-
ken.
I det fortsatta arbetet förutsätter jag att de avtalsslutande parterna
kommer att prioritera frågan såväl centralt som lokalt. Jag har därför
inlett överläggningar med parterna för att höra deras uppfattning om
vad som kan göras - i första hand i den kommande lönerörelsen men
också på längre sikt - för att komma till rätta med osakliga löneskillna-
der. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har jag träf-
fat i dag på förmiddagen.
I samband med dessa överläggningar tar jag också upp en annan
viktig fråga som berör kvinnors löner, nämligen att det ofrivilliga del-
tidsarbetet ökar. Som vi hörde nyss av arbetsmarknadsministerns svar
på Inger Segelströms fråga om kvinnor och deltidsarbete kommer
överläggningar om detta även att tas upp av regeringen i annat sam-
manhang.
Jag kan försäkra Rose-Marie Frebran att regeringen mycket noga
följer utvecklingen när det gäller såväl kvinnors löner som det ökande
ofrivilliga deltidsarbetet.
Anf. 85 ROSE-MARIE FREBRAN (kds)
Fru talman! Jag vill tacka jämställdhetsminister Mona Sahlin för
svaret på min fråga.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
3 Riksdagens protokoll 1994Ä)5. Nr 52
|
Prot. 1994/95:52 17 januari |
Jag är en av dem som tror att Mona Sahlin har ett djupt engage- |
ställdhetsarbetet framåt under sin tid som jämställdhetsminister under
|
Svar på frågor |
denna mandatperiod. Jag är ändå inte säker på att vi pratar om samma sak, i alla fall inte Anf. 86 Statsrådet MONA SAHLIN (s) Fru talman! Jag får tacka för komplimangerna. Jag brukar snarare få Det är fråga om både osakliga löneskillnader i det enskilda fallet Ett ofta använt exempel är varför barnskötarens arbete värderas läg- Här hoppas jag oerhört mycket på de exempel vi ser. Debatten ska- Anf. 87 ROSE-MARIE FREBRAN (kds) Fru talman! Det är just detta jag efterlyser. Okej, nu säger jäm- Kvinnor och några få män i dessa kvalificerade yrken, med en ofta Anf. 88 Statsrådet MONA SAHLIN (s) Fru talman! I fråga om lönebildning - vilket avsågs i svaret - har |
|
34 |
parterna huvudansvaret, vilket måste så förbli. Däremot i fråga om att |
driva fram utvecklingen i värderingsfrågorna ligger definitivt ansvaret
på oss politiker.
Jag har redan noterat tidigare att detta är en fråga där vi kvinnliga
politiker över partigränserna har oerhört lika uppfattning. Vi kan driva
frågorna inte bara gentemot kommuner och landsting utan gentemot
andra hierarkier, där man vågar ta itu med frågan varför vi värderar
yrken på så olika sätt.
Jag har försökt, och kommer att fortsätta att försöka, använda t.ex.
JämO och de resurser som Arbetsmiljöfonden har fått för att tillsam-
mans med enskilda arbetsgivare ta fram arbetsvärderingssystem för den
enskilda arbetsplatsen. Denna fråga måste följas noga. De som jobbar
med dessa frågor har noterat att försöken ofta avbryts just när man
kommer fram till hur lönesättningen påverkas. Det visar också vilken
dynamik och även fara det ligger i resonemangen.
Jag ser fram emot att tillsammans med Rose-Marie Frebran och
andra kvinnor i riksdagen driva frågan även i framtiden.
Anf. 89 ROSE-MARIE FREBRAN (kds)
Fru talman! Jag hoppas också att det är ett arbete som verkligen kan
drivas framåt med en rejält större framgång än tidigare och att det inte
blir något stopp vid en viss punkt. Vi är nog många som känner stor
otålighet i dessa saker. Osakliga löneskillnader som lagstiftningen tar
hand om kan drivas till domstol. Men vad kan man göra med en hel
grupp bibliotekarier? Skall man gå till domstol och ställa dem mot en
annan grupp? Nej, det är inte så enkelt. Ändå finns det ett skriande
behov av att saker skall hända ganska snabbt innan vi förlorar alltför
mycket tid. Det finns en mängd andra politiska frågor där det finns
problem därför att kvinnor tjänar mindre än män. Det är nu som vi
måste angripa problemet, snarare än att i efterhand försöka rätta till.
Anf. 90 Statsrådet MONA SAHLIN (s)
Fru talman! Jag instämmer i det som föregående talare exakt nu ut-
tryckte. Men jag vill också tillägga att vi bör observera att den s.k.
Grupptalanutredningen som mycket snart kommer på förslag handlar
om t.ex. det som just nu var uppe till diskussion, nämligen om en grupp
kvinnor som inte bara har samma jobb utan som har likvärdigt arbete.
Det är i sådana fall lagstiftningen kan användas, för att få diskussion
om vad ett likvärdigt arbete är - inte enbart lönediskriminering.
Överläggningen var härmed avslutad.
19 § Svar på fråga 1994/95:217 om deponi för miljöfarligt avfall i
Göteborg
Anf. 91 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Kia Andreasson har frågat mig hur jag avser att agera
när det gäller en ny deponi för miljöfarligt avfall i Göteborg.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
35
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
Frågan om en ny deponi bereds för närvarande inom regeringskans-
liet och som Kia Andreasson vet kan jag inte föregripa regeringens
beslut.
De två ärenden som just nu bereds inom Miljödepartementet är dels
en ansökan om tillstånd enligt 4 kap. naturresurslagen att lokalisera en
ny deponi vid Stora Göpås i Göteborgs kommun, dels frågan om ifall
en alternativ utvidgning av Tors vikens nuvarande deponeringsanlägg-
ning skall prövas enligt samma lagrum.
Flera remissinstanser har riktat kritik mot att lokalisera en deponi
vid Stora Göpås och har också framfört att andra alternativ borde beak-
tas vid regeringens prövning.
Reci Industri AB har redovisat ett alternativ till Stora Göpås som
innebär en utvidgning av Torsvikens nuvarande deponeringsanlägg-
ning. Bolaget har begärt besked om regeringen avser att pröva Torsvi-
kenalternativet enligt 4 kap. naturresurslagen. Regeringen kommer
inom kort att ta ställning till detta.
Jag vet att det finns kritik både mot Stora Göpås och mot Torsvi-
ken och att många har önskat ett tredje alternativ. Jag har också fått
brev från skolklasser och enskilda. Jag vet att detta är en mycket viktig
fråga för Göteborg och att det gäller att hitta en bra lösning.
Jag är inbjuden till Göteborg av miljökommunalrådet Kerstin
Svensson och kommer därför snart att åka dit för att skaffa mig bättre
information på plats.
Anf. 92 KIA ANDREASSON (mp)
Fru talman! Anna Lindh! Ja, detta är en jätteviktig fråga för Göte-
borg. Den har legat på regeringens bord ganska länge, därför att den
tidigare regeringen inte heller gjorde någonting åt den. Den har varit
uppe i Göteborgs kommunfullmäktige två gånger. Eftersom denna
fråga har diskuterats och debatterats, stötts och blötts så många gånger,
tycker jag att just Göteborgs kommunfullmäktiges åsikt borde väga
tungt.
Frågan om en ny deponi har behandlats sedan år 1988. Hela tiden
har resultatet blivit en förlängning av tillståndet för tippen.
Denna tipp är alltså från början provisorisk. År 1975 anlades den i
en havsvik med stora marina värden; det var en fågellokal. Man har i
stort sett endast grävt ned avfallet i lerlagret utan att göra något mer.
Det är alltså med fara vi ser detta tillstånd bli permanent, om det skulle
bli så. Enligt planerna skulle i så fall nivån på avfallet höjas upp till
6 m. Det skulle ju vara en katastrof för befintlig älvmynning. Tippen
med sitt avfall skulle påverka hela norra skärgården.
Birgitta Dahl, fru talman, vet vad detta innebär. Hon har nämligen
varit på plats och sett eländet. Hon lovade då att detta skulle bort och
att hela Hisingen skulle saneras. På Hisingen finns nämligen alla Göte-
borgs stora industrier.
Första gången frågan var uppe i Göteborgs kommunfullmäktige år
1991 sade man att Hisingen skulle uteslutas. Tippen skulle inte ligga på
Hisingen utan på något annat ställe.
36
Anf. 93 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Kia Andreasson behöver inte utveckla Torsvikens pro-
blem. Jag känner väl till dessa. Jag har fått många brev, inte minst från
skolklasser i området, vilka berört mig väldigt djupt.
Som sagt är frågan för närvarande under beredning - eftersom vi
fått frågan måste vi också bereda den. Men problemet är att hitta ett
riktigt bra alternativ; det är svårt. Stora Göpås har ju också fått en hel
del kritik från remissinstanserna.
Jag kommer dock att också titta närmare på Stora Göpås när jag be-
söker Göteborg och träffar Kerstin Svensson. Vi får se vad som kom-
mer ut av det besöket. Men jag hoppas på en snar lösning. Jag avser
nämligen inte att dra detta i långbänk, vilket jag vet att den förra rege-
ringen gjorde. Det är viktigt med en snar lösning för Göteborg. Det
gäller dock att också hitta en bra lösning.
Anf. 94 KIA ANDREASSON (mp)
Fru talman! Jag vill tillägga att Anna Lindh, om hon är insatt i frå-
gan, vet att det är fråga om att vi vill ha en ny teknik. Vi vill inte att
avfallet bara läggs där som tidigare utan vidare åtgärd. Det finns för-
slag på hur man kan gjuta in avfallet. Då är Torsviken direkt olämplig.
Med en sådan ny teknik skall nämligen underlaget vara fast.
Visst drabbar detta någon, men eftersom Hisingen redan är så belas-
tad och det hela har skötts så dåligt är detta viktigt att värna, och det är
viktigt med ett nytt omhändertagande.
Jag hoppas att frågan kommer till ett avgörande så att vi slipper ha
denna oro hängande över oss. Jag hoppas också att miljöministern tar
med sig detta med Hisingen; det är väldigt viktigt för oss där.
Överläggningen var härmed avslutad.
20 § Svar på fråga 1994/95:220 om utvisning på grund av brott
Anf. 95 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Sigrid Bolkéus har frågat mig om jag avser att vidta
några åtgärder för att inte bagatellartade och enstaka småbrott, t.ex.
snatterier, skall leda till utvisning.
Inledningsvis vill jag kort redogöra för ändringen som gjordes i
reglerna i mars 1994 om utvisning på grund av brott. Tidigare krävdes
att fängelse om minst ett år ingick i straffskalan för att utvisning skulle
kunna bli aktuell. I och med ändringen räcker det med att fängelse
ingår i straffskalan. En begränsning är dock att om utlänningen endast
döms till böter kan han inte utvisas.
Vidare är det ju så att man enligt utlänningslagen alltid skall göra en
avvägning mellan brottets grovhet och den anknytning som utlänningen
har till Sverige. Man skall då beakta familjeförhållandena, tiden i Sve-
rige m.m. Detta innebär t.ex. för en utlänning som bott en längre tid i
Sverige, och har anpassat sig här, att det är rimligt att utvisning först
kan komma i fråga vid allvarliga brott. På motsvarande sätt anser jag
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 52
|
Prot. 1994/95:52 17 januari |
det vara rimligt att en utlänning, som kort efter ankomsten till Sverige |
gällande regler, kan utvisas även om brottsligheten är av mindre allvar-
|
Svar på frågor |
ligt slag. Avslutningsvis vill jag därför påstå att de skyddsregler som finns Anf. 96 SIGRID BOLKÉUS (s) Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Men jag har inte samma När propositionen om utvisning på grund av brott kom ansåg vi so- Det står klart i propositionen när det gäller mindre allvarliga brott Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd, FARR, har I FARR:s kartotek finns som exempel på det stöld ur en UFF- Ljusdals tingsrätt har undanröjt strafföreläggandet som låg till Fru talman! Jag tycker att de regler som kom den 1 juli 1994 har Jag vill ställa ytterligare en fråga till statsrådet. Har statsrådet disku- Anf. 97 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s) Fru talman! Jag var litet fundersam över om frågan avsåg av dom- |
|
38 |
och resonemang som förts i utskottet. De handlar om det jag nämnde. |
Vad Sigrid Bolkéus nu tar upp är tidsförordningen, när man beslutade
att barnfamiljer som hade kommit före ett visst datum skulle få stanna i
Sverige. Det sker då inte med automatik. Det görs en prövning av om
man har rätt att stanna. Då är vandel en prövningsgrund. Det har varit
debatt om en del sådana fall. Bl.a. var det en 16-årig pojke som hade
snattat två gånger, och familjen skulle av det skälet bli utvisad. Detta är
inte en fråga som jag kan ta upp i Utlänningsnämnden och säga vad jag
tycker om den. Det är Utlänningsnämndens sak att följa de lagar och
förordningar vi har.
När det gäller tidsförordningen måste jag påpeka en sak. Det är inte
vid misstanke om brott som man kan bli utvisad eller avvisad från Sve-
rige. Det står mycket tydligt att det endast kan bli tal om det vid laga-
kraftvunna domar. Man måste ha fått minst 30 dagsböter och brottet får
inte ligga för långt tillbaka i tiden. Detta är viktigt. Det är tidsförord-
ningen som Sigrid Bolkéus nu tar upp. Det är någonting annat än den
frågeställning som ingavs skriftligen.
Anf. 98 SIGRID BOLKÉUS (s)
Fru talman! Uppgiften om utvisning vid misstanke om brott utan
rättslig prövning osv. har jag fått i en debatt som jag hade med Lennart
Rohdin, Folkpartiet. Han brukar faktiskt ha bra på fotterna när han
skriver. Vad man har reagerat mot är Utlänningsnämndens beslut. Ut-
länningsnämnden bygger ju sina beslut om utvisning på misstanke om
brott. Tydligen har nämnden övertolkat de regler som kom. Detta har
hänt efter den 1 juli 1994. Jag tycker inte att det är nämndens sak. Vi är
ansvariga för vad som händer med de lagar vi röstar igenom. Därför
tycker jag att det skulle behövas en diskussion och ett förtydligande, så
att sådana här omänskliga utvisningar inte får förekomma. Visst skall
människor utvisas om de har begått allvarliga brott och om de lever på
brott systematiskt osv., men inte i de fall som FARR nu har samlat in.
Anf. 99 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Den första frågeställningen, som mitt skriftliga svar av-
ser, gäller situationen då domstol dömer i en viss fråga för ett visst
brott och kopplar domen till en utvisning av vederbörande efter det att
han har avtjänat sitt straff. Det är det vi pratar om. Det är vad den ut-
skottsbehandling som Sigrid Bolkéus har refererat till handlar om. Den
handlar inte om vandelns betydelse när det gäller tidsförordningen.
Enligt regeringsformen och konstitutionen kan jag som minister inte
gå in i enskilda fall och tala om för Utlänningsnämnden eller Statens
invandrarverk vad de skall göra eller inte göra. De har att följa dessa
förordningar i enskilda fall och det är de som sedan får fatta besluten.
Sedan kan Utlänningsnämnden på eget initiativ överlämna ärenden till
regeringen för avgörande. Någon praxisbildning av den socialdemo-
kratiska regeringen när det gäller dessa frågor om vandelns betydelse
har inte skett. Något sådant fall har inte överlämnats sedan jag tillträd-
de efter valet.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
39
|
Prot. 1994/95:52 17 januari |
Anf. 100 SIGRID BOLKÉUS (s) Fru talman! Jag förstår mycket väl att invandrarministern inte kan |
gå in i enskilda fall. Jag tog upp en hel del olika fall. Men visst hänger
|
Svar på frågor |
Utlänningsnämndens utvisningsbeslut samman med de nya regler som Anf. 101 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s) Fru talman! Jag tror i och för sig inte att vi pratar förbi varandra. Anf. 102 SIGRID BOLKÉUS (s) Fru talman! Jag har en förhoppning att statsrådet vid träff med Ut- Anf. 103 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s) Fru talman! Vi sopar det inte under mattan. Vi skall sopa ovanpå Överläggningen var härmed avslutad. Ajournering Kammaren beslöt kl. 16.36 på förslag av talmannen att ajournera Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 18.00. |
40
21 § Svar på frågorna 1994/95:169 och 196 om den kommunala
ekonomin m.m.
Anf. 104 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Mats Odell har frågat mig om vilka åtgärder jag är be-
redd att vidta för att kompensera kommunsektorn med anledning av
vissa frågor som togs upp i den s.k. ekonomisk-politiska propositionen.
Eva Eriksson har frågat mig om kommunerna kommer att kompen-
seras för den minskning av skatteunderlaget som följer av avdragsgilla
egenavgifter.
Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.
Låt mig först säga att statsbidragsnivån i enlighet med riksdagens
beslut är över tiden tänkt att justeras med hänsyn tagen dels till finansi-
eringsprincipens tillämpning vid verksamhetsförändringar, dels till
vilket skattefinansierat utrymme som vid en samhällsekonomisk be-
dömning kan ställas till kommunernas och landstingens förfogande.
Vid den samhällsekonomiska bedömningen skall hänsyn tas till sådana
statliga åtgärder som inte direkt tagit sikte på, men som ändå får direkta
ekonomiska effekter för kommunsektorn, t.ex. åtgärder som påverkar
det kommunala skatteunderlaget. Egenavgifterna är ett exempel på
sådana åtgärder. Att bidragen med automatik skulle inflationsjusteras
utan hänsyn tagen till den samhällsekonomiska situationen ligger såle-
des inte inom ramen för hur det nya statsbidragssystem som riksdagen
har beslutat är tänkt att fungera.
För år 1995 har regeringen helt riktigt inte omprövat nivån på de
statliga utjämningsbidragen. Regeringen avser att återkomma i vårens
kompletteringsproposition med ställningstagande om det skattefinansie-
rade utrymmet framöver för kommunsektorn. I detta ställningstagande
inbegrips också de kommunalekonomiska effekterna av de avdragsgilla
egenavgifterna.
Dessutom vill jag tillägga att om den s.k. Nathalieplanen skulle ha
fullföljts hade det inneburit ytterligare neddragningar för kommunsek-
torn med betydande belopp utöver den uteblivna inflationsjusteringen
av statsbidragspåsen.
Vad gäller slopandet av vårdnadsbidragen föreslog vi en återregle-
ring till kommuner och landsting med samma belopp som fyrpartirege-
ringen reducerade skattemedlen med vid införandet. Vårt förslag inne-
bar alltså på denna punkt enbart ett hävande och ett hävdande av den
förra regeringens bedömning.
Anf. 105 MATS ODELL (kds)
Herr talman! Jag vet inte om finansministern kan dra sig till minnes
valrörelsen. Det är den tid i den politiska konjunkturcykeln då opposi-
tionen förväntas jaga regeringen och där det sägs ett och annat. Det
som sades från den dåvarande socialdemokratiska oppositionen var att
den dåvarande fyrpartiregeringen hade riktat ett dråpslag mot kommun-
sektorn. Det var ingen hejd på det elände som hade drabbat kommu-
nerna. Valrörelsen präglades av en anda av att bara Socialdemokraterna
kom till makten så skulle det bli en annan tingens ordning.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
41
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
42
Dagens huvudnyhet i Dagens Nyheter - jag vet inte om finansminis-
tern har sett den - är: ”Operationer kan skjutas upp. Sjukhus skall spara
750 miljoner.” På fyra sjukhus i Stockholms län skall man under detta
år spara 750 miljoner. Tusentals människor som lider av gallsten,
ljumskbråck, prostata och andra åkommor riskerar att få ställa sig på
långa väntelistor. Chefsläkare på Huddinge sjukhus säger: Då är vi
tillbaka på 80-talet med alla dess köer.
Om man ställer det som föranledde både min och Eva Erikssons
fråga, nämligen att avdragsgilla egenavgifter införs som kommer att
minska kommunernas skattebas med enligt Riksdagens utredningstjänst
ungefär 18 miljarder kronor, i proportion till de 7,5 miljarder som den
förra regeringen drog in, måste jag fråga mig: Står detta verkligen i
samklang med de förväntningar som ni socialdemokrater skapade under
valrörelsen? Vore det inte på sin plats att finansministern försökte
reservera litet utrymme för att något leva upp till de förväntningar som
åstadkoms under den förra mandatperioden och under valrörelsen?
Anf. 106 EVA ERIKSSON (fp)
Herr talman! Jag får börja med att tacka finansministern för svaret.
Det är en och en halv månad sedan jag ställde min fråga. Det hade varit
intressantare - det är i och för sig intressant nu också - att diskutera
frågan inför den ekonomisk-politiska propositionen. Då hade vi kunnat
lägga litet krut under det som sedan blev en finansplan.
Det Mats Odell har påpekat är vad min fråga handlar om: Står detta
i samklang med vad som sades i valrörelsen? Angreppen var oerhört
tydliga. Det påstods från socialdemokratiskt håll, också av finansminis-
tern, att vi av klara ideologiska skäl och av ren illvilja drog ner på
kommunernas verksamheter. Då förväntade man sig att finansministern
därefter skulle presentera en annan politik för kommunerna. Nu är det
trots allt så att effekterna av de beslut som vi fattade i december och det
som står i finansplanen är att kommunernas skatteunderlag kommer att
minskas och att kommunerna förmodligen på sikt kommer att få mindre
möjligheter att bedriva sin verksamhet.
Man kan naturligtvis hänvisa till Nathalieplan och annat, men det
Socialdemokraterna skall stå för är den politik som ni förde ut i valet
och som gjorde att kommuner, landsting och väljare trodde att det
skulle bli en starkare ekonomi för kommunerna framgent.
Jag vill till slut peka på att det är uppenbart i kommun efter kom-
mun att man har ett minskat skatteunderlag. Då är min fråga: Kommer
finansministern att presentera ett förslag till kompensation för kommu-
nerna i den tilläggsproposition som han hänvisar till i svaret?
Anf. 107 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Låt mig direkt svara på den sista frågan, för det ligger
implicit i det skriftliga frågesvaret. Om det samhällsekonomiska ut-
rymmet medger det, om Mats Odell och Eva Eriksson har kraften att
spara i riksdagen enligt de förslag som regeringen nu har lagt fram, ser
jag goda möjligheter att vi klarar den kommunala sektorn utan ned-
skärningar i kompletteringspropositionen. Men om modet sviker, på
samma sätt som det gjort förut, hos båda dessa företrädare och ni inte
ens orkar stå för det ni sade i valrörelsen, då blir det knepigt för kom-
munerna. Men klarar ni det här, har jag gott hopp om att vi också skall
kunna skydda kommunerna.
Mats Odell och även Eva Eriksson - det hedrar henne - går förbi
Nathalieplanen. Jag påstår i mitt frågesvar, Mats Odell, rakt upp att
hade den politik som ni stod för i valrörelsen och i regeringsställning
fått fullföljas, hade ni fortsatt med ytterligare nedskärningar i storleks-
ordningen 25 miljarder kronor på kommunerna fram till 1998. Det
bekräftas av den tabell som Mats Odell bifogade betänkandet vid be-
handlingen av den ekonomisk-politiska propositionen strax före jul och
som, såvitt jag förstår, också Folkpartiet i praktiken stod bakom.
Vad valrörelsen handlade om - om vi nu skall åberopa den, vilket
kan vara rimligt - var om politiken med fortsatta medvetna neddrag-
ningar på kommunerna skulle få förnyat förtroende - läs kds - eller om
politiken skulle byta inriktning och man in i det längsta skulle skydda
kommuner och landsting från neddragningar i statsbidragen. Står ni fast
vid neddragningar på 35 miljarder på offentlig konsumtion?
Anf. 108 MATS ODELL (kds)
Herr talman! Göran Persson säger att om den politik som vi stod för
i valrörelsen hade genomförts skulle det ha blivit nedskärningar med 25
miljarder. Det handlade ju inte om nedskärningar, utan det handlade
om en realt oförändrad konsumtion.
Om jag läser finansplanen rätt har Göran Persson nu anslutit sig till
det synsätt som fanns i Nathalieplanen, även om han i sina samman-
ställningar inte tillgodoräknar sig effekterna - det skall han naturligtvis
hållas räkning för.
På sidan 51 i budgetpropositionens första bilaga står det att antalet
anställda inom den kommunala sektorn skall minska med 13 000 i år
och med 11 000 nästa år. På sidan 27 i finansplanen kan vi utläsa att
den kommunala konsumtionen skall minska med 1 % i år och med
ytterligare 1 % nästa år.
Det är alltså Göran Persson som har anslutit sig till det synsätt som
fanns i Nathalieplanen. Huruvida vi skall tillgodoräkna oss dessa peng-
ar i vår sammanställning eller inte kommer att visa sig när vi väcker vår
motion.
Anf. 109 EVA ERIKSSON (fp)
Herr talman! Min fråga, finansministern, handlade om ifall finans-
ministern är beredd att i tilläggspropositionen kompensera kommuner-
na för det minskade skatteunderlag som de beslut som vi fattade i de-
cember ändå innebar.
Kommunerna har nu en oreglerad summa i sina budgetar. Då måste
man utgå ifrån det som finansministern sade i valrörelsen. Det är inte
mer än tre och en halv månad sedan som vi hade en debatt i Tylösand.
Man sade då att smärtgränsen var nådd. Kommunerna måste tillföras
mer pengar. Dessa pengar skulle tas ur transfereringssystemen och
föras över till kommunerna.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
43
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
44
I Tidaholms kommun handlar det om 4 960 000 kronor och i fi-
nansministerns hemkommun, Katrineholm, handlar det om ett oreglerat
belopp på ca 12 miljoner kronor. Det är klart att detta kommer att på-
verka kommunernas service.
Det rör sig ändå om löften som har givits under valrörelsen. Trots
retoriken har inte väljarna fått besked om detta tidigare. De 500 miljo-
ner kronorna som utlovades till Göteborgs kommun och som nu Göran
Johansson har räknat in i kommunens budget, var finns de? Det är
också en fråga i detta sammanhang.
Anf. 110 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Beskedet är klart. I kompletteringspropositionen reg-
lerar vi med kommunerna. Min ambition är att klara kommunerna hel-
skinnade genom detta under förutsättning att Mats Odell och Eva
Eriksson har kraften att spara. Men orkar ni inte spara enligt de förslag
som vi har lagt fram, då övervältrar ni bördan vidare på kommunerna.
Jag noterar också att Mats Odell ser klart och tydligt att vi inte har
räknat oss till godo den typ av poster som ni har i ert budgetalternativ.
Vi har inte räknat in några neddragningar på kommunerna i vårt sane-
ringsalternativ. Det har ni. Ni vill dra in 25 miljarder kronor, och det är
långt mycket mer än vad den förestående reduktionen av antalet an-
ställda i kommunerna innebär. Står ni fast vid dessa 25 miljarder i
neddragningar på kommunerna? Om ni inte gör det, hur tänker ni då
klara era budgetsaldon?
Anf. 111 MATS ODELL (kds)
Hen talman! Göran Persson räknar sig inte till godo de 18 miljar-
derna. Men de finns ändå där. Det är fråga om ett minskat skatteunder-
lag. Vi ser med stort intresse fram emot kompletteringspropositionen.
En sak är dock alldeles solklar. Vi står självfallet fast vid det som vi
sade i vår saneringsplan som vi lade fram den 31 juli förra året. Vi har
besparingar som går utöver detta. Göran Persson kan med lugn tillför-
sikt se fram mot kds motion med anledning av budgetpropositionen.
Den kommer att innehålla besparingar och budgetförstärkningar som
väl svarar upp mot de förslag som han själv har lagt fram, och detta -
det kan jag avslöja nu - utan att räkna in några pengar från realt oför-
ändrad konsumtion.
Anf. 112 EVA ERIKSSON (fp)
Herr talman! Men, finansminister Göran Persson, varför fick inte
väljarna besked i valet? Göran Persson frågar oss nu om vi står fast vid
våra besparingar. Men det är inte det som det handlar om. Jag undrar
över retoriken i det hela. Varför gav man inte något besked under val-
rörelsen? Varför kunde man inte då upplysa om att det skulle finnas en
oreglerad summa för kommunerna?
Jag ställer återigen frågan: De 500 miljoner som nu finns inräknade
i Göteborgs kommuns budget, de finns inte med i finansplanen. Skall
också dessa komma i kompletteringspropositionen? Jag tycker ändå att
man borde kunna få ett besked om detta.
Att ha ett öppet mandat kan innebära att man kan återkomma gång
på gång med tilläggspropositioner och pengar till kommunerna. Men
det är ju just det som ni har kritiserat oss i den borgerliga regeringen
för under de senaste tre åren, att det har varit svårt för kommunerna att
planera sin verksamhet därför att de inte har haft den ekonomiska si-
tuationen klar för sig. Nu är det precis samma sak.
Anf. 113 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Jag uttryckte mig mycket tydligt. Eva Eriksson borde
ta till sig vad jag säger. Enligt min bedömning kommer vi inte att be-
höva göra några attacker mot de kommunala statsbidragen, om Eva
Eriksson har kraft att medverka till en majoritet här i kammaren som
kan fatta beslut om de besparingar i socialförsäkringssystemen som
regeringen nu har lagt fram förslag om inför riksdagen. Detta är helt i
enlighet med beskeden i valrörelsen.
Vi sparar i transfereringarna och värnar så långt vi kan den kommu-
nala och den landstingskommunala verksamheten.
Mats Odell gav ett bra besked, att man nu överger de 25 miljarder i
neddragningar som fanns med i Nathalieplanen. Man skall tydligen
finna nya skarpa besparingar som skall täcka detta. Det skall bli intres-
sant att se hur det skall gå till.
Står Folkpartiet fast vid Nathalieplanens neddragningar av kommu-
nal konsumtion? Det tycker jag att Eva Eriksson rimligen borde kunna
svara på.
Anf. 114 MATS ODELL (kds)
Herr talman! Göran Persson kommer litet lindrigt undan genom att
examinera oss. Det är ju ändå han som skall svara på frågor.
Skall jag uppfatta Göran Persson så, att han kommer att återställa
de 18 miljarder som nu försvinner genom att skattebasen minskar?
Eller är beskedet att det inte är några ytterligare besparingar som kom-
mer att drabba kommunerna?
Åter till valrörelsen. Det var då knappast fråga om sådana rubriker
som att sjukhusen i Stockholm utöver alla tidigare besparingar skall
spara ytterligare 750 miljoner kronor. Finns det inte, Göran Persson,
anledning att vara litet självkritisk när det gäller det sätt på vilket valrö-
relsen bedrevs? Vi jagades in i varenda hörn för de 7,5 miljarder brutto
som drogs in från kommuner och landsting, av vilka faktiskt en hel del
fördes tillbaka genom att kommunerna fick behålla effekterna av att
grundavdraget minskades med 4,2 miljarder.
Finns det inte ett uns av självkritik med tanke på valrörelseretoriken
och den verklighet som nu uppenbarar sig för invånarna i vårt lands
kommuner och landsting?
Anf. 115 EVA ERIKSSON (fp)
Herr talman! Jag lovar att finansministern skall få besked i vår eko-
nomiska motion när det gäller vårt sätt att se på kommunerna och be-
sparingar. Mod för att klara Sveriges ekonomi, det har vi och det har vi
haft under hela vår regeringsperiod.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
5 Riksdagens protokoll 1994^5. Nr 52
|
Prot. 1994/95:52 17 januari |
De neddragningar och förändringar som har skett i kommunerna har |
t.o.m. klarat kvaliteten och servicen.
|
Svar på frågor |
Jag håller mig kvar vid retoriken under valrörelsen och vid piskan- Jag har ändå inte fått min fråga om de 500 miljonerna besvarad av Anf. 116 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Herr talman! Tänk om Eva Eriksson och Mats Odell i valrörelsen Budskapet i valrörelsen var precis detsamma som det är nu. Vi spa- När det gäller Göteborg, Göran Johansson och den diskussionen Överläggningen var härmed avslutad. 22 § Svar på fråga 1994/95:172 om tullpersonalen Anf. 117 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Herr talman! Ragnhild Pohanka har frågat mig om Sverige kan be- Som jag redovisade den 17 november förra året med anledning av |
|
46 |
därefter ställt sig bakom förslaget. |
Jag redovisade också att Sverige inte avser att sänka ambitionsnivån
vad gäller bekämpning av smuggling av narkotika m.m.
Ett svenskt EU-medlemskap leder emellertid till grundläggande för-
ändringar vad gäller bl.a. klarering av gods och transporter. Regeringen
har gett Generaltullstyrelsen i uppdrag att se över behovet av organisa-
toriska förändringar inom Tullverket som kan behövas vid ett svenskt
EU-medlemskap. En slutrapport har nyligen överlämnats till Finansde-
partementet.
Av Generaltullstyrelsens rapport framgår att EU-medlemskapet le-
der till en kraftig minskning av Tullverkets arbetsvolymer. Förändring-
arna i tullarbetet innebär i huvudsak minskade antal dokument och
transportmedel som behöver klareras. Uppskattningsvis 65 % av all
klarering av gods och transporter bortfaller vid ett EU-medlemskap.
Med hänsyn till att klareringsverksamheten utgör mer än 50 % av Tull-
verkets operativa verksamhet är minskningen av arbetsbelastningen
mycket stor.
Förändringen av Tullverkets arbetsvolym innebär naturligtvis att
verkets dimensionering måste anpassas till de nya förutsättningarna.
I årets budgetproposition föreslår regeringen att Tullverkets anslag
minskas med 363 miljoner kronor under budgetperioden 1995/96—
1998. Huvuddelen av nivåsänkningen kan hänföras till minskade verk-
samhetsvolymer med anledning av EU-medlemskapet. En mindre del är
ett resultat av regeringens krav på effektiviseringsvinster i samband
med omorganisation av myndigheten.
Jag vill poängtera att anpassningen av organisationen inte i negativ
riktning skall påverka Tullverkets möjligheter att fullgöra sina övriga
uppgifter, bl.a. inom narkotikabekämpningsområdet.
Förste vice talmannen konstaterade att frågeställaren inte var närva-
rande i kammaren och förklarade överläggningen avslutad.
23 § Svar på fråga 1994/95:174 om avdragsrätt för bostadsrätt-
sinnehavare
Anf. 118 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Ulf Björklund har frågat statsrådet Jörgen Andersson
om han är beredd att medverka till att bostadsrättsinnehavare ges rätt
att dra av sin andel av den egna bostadsrättsföreningens underskott.
Syftet är att bostadsrättsinnehavarna skulle ges villkor likvärdiga med
dem som gäller för egnahemsägare.
Arbetsfördelningen i regeringskansliet är sådan att jag besvarar frå-
gor om skatter, och frågan har därför överlämnats till mig.
Frågan om bostadsrättsinnehavarnas avdragsrätt för föreningsunder-
skott är inte ny. Redan i det utredningsarbete som föregick 1990 års
skattereform fanns ett uttalat önskemål om att villkoren för bostads-
rättsinnehavare och egnahemsägare skulle göras enhetliga och likvärdi-
ga. En av flera frågor med den inriktningen var just att låta bostads-
rättsinnehavarna få dra av sin andel i ett föreningsunderskott. En annan
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
47
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
fråga var att bostadsrättsfastigheter skulle ha ekonomiskt rättvisande
taxeringsvärden.
Lagstiftningen i denna del ändrades dock inte. Båda frågeställning-
arna har nyligen aktualiserats igen. I Fastighetsbeskattningsutredning-
ens betänkande, SOU 1994:57, Beskattning av fastigheter, del II, finns
ett förslag om avdragsrätt för bostadsrättsinnehavare och ett om mer
rättvisande taxeringsvärden på bostadsrättsfastigheter. Förslaget om
avdragsrätt är dock inte utformat som en individualiserad avdragsrätt,
utan föreningen föreslås få en skatteåterbetalning som beloppsmässigt
motsvarar summan av den skattereduktion varje medlem annars skulle
ha fått.
Utredningsbetänkandet har remissbehandlats, och de nu aktuella
förslagen har fått ett blandat mottagande.
Enligt min uppfattning bör det i princip råda neutralitet mellan olika
upplåtelseformer.
När det gäller den aktualiserade avdragsrätten finns det för mig som
finansminister ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Av betänkandet
ffamgår att statens kostnader för skatteåterbäringen till bostadsrättsin-
nehavarna skulle uppgå till nästan 2,5 miljarder kronor årligen.
Mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget är jag för när-
varande inte beredd att lägga fram ett förslag om avdragsrätt eller
skatteåterbetalning.
Anf. 119 ULF BJÖRKLUND (kds)
Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret.
Vi har från kristdemokraternas sida uppmärksammat bostadsrätter-
nas situation sedan våren 1993, då vi lade fram en rapport och pekade
på problemen. Vi försökte i den gamla regeringen att belysa detta och
se vilka möjligheter det fanns att göra någonting positivt.
Det positiva i finansministerns svar är att han säger att det i princip
bör råda neutralitet mellan olika upplåtelseformer. Det är ett positivt
besked, så till vida att detta inte riktigt är fallet i dag.
För att likställa bostadsrätter med egnahem är det, enligt vår upp-
fattning, rimligt att bostadsrättsföreningarna medges avdrag just för
inkomstslaget kapital för sin del av föreningens underskott. Med en
sådan förändring skulle man eliminera behovet av ett större räntebidrag
för bostadsrätter, som i dag är större än för egnahem.
Det här kommer dessutom att medföra att det blir mer lönsamt med
större egna insatser i bostadsrätter. I dag kan man välja att ta större lån,
för att få maximala subventioner, då man erhåller räntebidrag i förhål-
lande till de faktiska lånen. Fördelen med en större egen insats är dess-
utom att man får lägre månadskostnader och att bosparandet stimuleras.
En annan fördel är just att man likställer de olika upplåtelseformerna.
I valrörelsen talades det mycket om en bostadsrättsakut, som åt-
minstone skulle bli någon typ av akutväska. Det vore intressant att höra
om det finns någonting där. Jag förstår att det kan vara svårt att finansi-
era 2,5 miljarder kronor på kort sikt - det får bli längre fram i tiden.
Vilka verktyg finns det i akutväskan? Jag har sett att det står i budgeten
48
att man skall se över panträtten och skapa möjligheter för en något
bättre ränta. Vad finns det mer?
Anf. 120 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! En finansminister som skall låna 243 miljarder kronor
har inte särskilt mycket i sin väska.
Anf. 121 ULF BJÖRKLUND (kds)
Herr talman! Faktum är att vi också måste tänka på vad som har
beslutats under hösten, om höjd fastighetsskatt och en kommande rul-
lande fastighetstaxering. Allt detta kommer att drabba även bostads-
rättsföreningarna, inte minst när föreningarna blir fem år gamla och
skall betala denna skatt.
De familjer som under åren 1988-1992 skaffade sig de dyrt produ-
cerade bostadsrätterna drabbas nu också av barnbidragsnedskämingar
och borttagna flerbarnstillägg och vårdnadsbidrag. Måste man inte
vidta särskilda åtgärder för den här utsatta gruppen, utöver det som
Socialdemokraterna hittills har presenterat? Kan man verkligen lämna
människor på det här sättet?
Anf. 122 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Den frågan borde rimligen ha ställts till den gamla re-
geringen, som verksamt bidrog till att sätta bostadsrättsföreningarna i
klistret.
Dessutom vill jag påminna Ulf Björklund om att hans partikamrat
Mats Odell alldeles nyss stod i talarstolen och utlovade ytterligare 25
miljarder i besparingar utöver regeringens förslag. Det får vara någon
måtta på slarvet. Ulf Björklund kan inte stå här i talarstolen och kräva
ytterligare statsutgifter, när en annan företrädare för kds nyss har sagt
att han skall spara ännu mer. Vilken är partilinjen egentligen? Kommer
kds att satsa mer pengar på bostadsrätter i det kommande budgetförsla-
get? Var står ni?
Anf. 123 ULF BJÖRKLUND (kds)
Herr talman! Det här är en fråga som övervägs i våra diskussioner
om den ekonomiska motion som vi jobbar med i anslutning till rege-
ringens budgetförslag. Faktum är att det är vårt ansvar att inte pressa
vissa grupper hur hårt som helst. Det måste göras en någorlunda rättvis
fördelning av bördorna.
Finansministern brukar också ibland säga att vi måste fördela bör-
dorna rättvist. Utan tvivel är det så. Vissa bostadsrättsföreningar har
svårigheter i dag, och man måste försöka hitta lösningar för dem. Är
finansministern beredd att hjälpa till? Även om jag inser att det inte är
så lätt, måste det finnas något mer i akutväskan.
Anf. 124 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Ulf Björklund och andra som sätter sig in i bostads-
rättsföreningarnas situation vet att det i dag finns en överskuggande
fråga, och det är ränteläget. Ränteläget är en avspegling av det dåliga
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
49
|
Prot. 1994/95:52 17 januari |
förtroendet för svensk ekonomisk politik i omvärlden. Jag kan försäkra |
politik där olika representanter för regeringspartier avlöser varandra i
|
Svar på frågor |
talarstolen och kräver dels besparingar, dels mera utgifter, skulle vi få Det är alltså besparingar som gäller, Ulf Björklund, inte löften om Anf. 125 ULF BJÖRKLUND (kds) Herr talman! Jag har förståelse för dessa synpunkter. Samtidigt kan Anf. 126 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Herr talman! Det tackar jag för. Det har aviserats vad som arbetas Sedan är det ju så att de som var sämst ute var de senast producera- I grunden är problemet den höga räntan. Det problemet skall vi för- Överläggningen var härmed avslutad. 24 § Svar på fråga 1994/95:176 om ridsporten och momsen Anf. 127 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) Herr talman! Ewa Larsson har frågat statsrådet Mona Sahlin om re- Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på De förändringar i mervärdesskattereglerna på bl.a. de områden som |
|
50 |
sätt i mervärdesskattehänseende. Självfallet får inte mervärdesskatte- |
reglerna medföra att det uppstår skillnader i förutsättningarna för att
bedriva verksamheter för flickor och pojkar eller att jämlikhetssträvan-
dena i övrigt försvåras.
Anf. 128 EWA LARSSON (mp)
Hen talman! Jag tackar för svaret.
Frågan ställde jag till Mona Sahlin, därför att jag trodde att hon ha-
de större möjligheter att påverka finansministern än vad jag har. Men
jag skall i alla fall försöka, eftersom ni inte har tagit ställning till hur
ridsporten skall behandlas.
Enligt svaret är utgångspunkten att likartade verksamheter skall be-
handlas lika. Det låter ju rimligt och bra. Men då är ändå frågan hur
regeringen kommer att tolka ridlektioner, eftersom de sedan tidigare
och enligt EU:s regler ligger under begreppet utbildningstjänster. Det
torde väl bero på att denna sport historiskt sett har en helt annan bak-
grund - det är en gammal sport för vilken det används gamla benäm-
ningar.
Är regeringen beredd att jämställa ridlektioner med lektioner inom
ishockey eller fotboll och se ridsporten som den klubbverksamhet det
handlar om och att då göra en svensk tolkning av momsen? Det är det
som är min fråga.
Anf. 129 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Jag tror att Ewa Larsson egentligen är inne på proble-
mets kärna när hon talar om Sveriges folkrörelsetradition.
Det är nog inte en historisk skillnad mellan Sverige och Europa i
övrigt, utan skillnaden ligger nog i att vi i Sverige har valt att organise-
ra väldigt mycket av kultur- och fritidsutbud såsom frivilligt folkrörel-
seanknuten verksamhet. Det har inte sin motsvarighet på andra ställen i
Europa. När man då skall försöka att harmonisera skattelagstiftningen
uppstår sådana här kollisioner. Jag kan se detta också på andra områ-
den.
Jag har själv min bakgrund i Folkrörelsesverige och tycker inte att
allt detta är särskilt bra och särskilt trevligt. När vi nu bereder dessa
frågor har vi som utgångspunkt att in i det längsta se till att vi klarar
den typ av folkrörelseanknytning som Sverige faktiskt har byggt sin
moderna historia på.
Anf. 130 EWA LARSSON (mp)
Herr talman! Det tycker jag låter bra. Men fortfarande känns det li-
tet osäkert. Jag har också min bakgrund i Folkrörelsesverige. Men när
man arbetar med den här problematiken finns det en risk att man tänker
att ridsporten inte är att jämställa med vanlig sportverksamhet. Det
finns någon förlegad tanke om att ridsporten skulle tillhöra dem som
har litet mer pengar i bakfickan. Nu talar jag alltså inte om hopptäv-
lingar eller dressyrtävlingar, utan jag pratar om klubbverksamheten dit
det i dag är långa köer och där vanliga tjejer trivs. De vill uppenbarli-
gen syssla med den typen av idrottsutövning och den typen av före-
ningsliv som är kopplad till att rykta och sköta hästar.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
51
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
Frågan är hur regeringen kommer att göra. Jag kan se flera varian-
ter, men jag skulle vilja höra litet mer.
Anf. 131 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Jag kan inte föregripa propositionsarbetet, vilket jag
redan har sagt. Därför kan jag inte ge några bestämda besked. Vad jag
har markerat är att jag faktiskt ser att vi här har ett bekymmer, därför
att det finns en helt annan folkrörelseanknytning vad gäller mycket av
kultur- och fritidsutbud i Sverige i föreningsliv och föreningsverksam-
het. Det vill jag värna om. Utifrån den utgångspunkten tänker jag driva
propositionsarbetet. Sedan får vi se var vi landar. Längre än så kan jag
inte gå i dag.
Anf. 132 EWA LARSSON (mp)
Herr talman! Då vill jag bara passa på att informera finansministern
om att just ridsporten enligt Riksförbundets statistiska årsredovisning
är den näst populäraste idrottsgrenen i Sverige. Den ligger tvåa efter
fotbollen. Här finns en stor folkrörelse knuten till verksamheten.
I Italien betalar man inte moms på ridlektioner. Det vore ju kul om
vi fick ett momsbeslut å la Italien i den här frågan. Varför inte? Eller så
kan man helt enkelt låta beslutet vila och försöka påverka inriktningen
via EU med dess momsklassificeringssystem.
Överläggningen var härmed avslutad.
25 § Svar på fråga 1994/95:213 om momsen och ideella föreningar
Anf. 133 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Michael Stjernström har frågat mig om jag är beredd
att verka för att ideella föreningar som bedriver hjälpverksamhet även
fortsättningsvis befrias från mervärdesskatt. Frågan har ställts mot
bakgrund av ett utredningsförslag om en utvidgad skatteplikt till mer-
värdesskatt för ideella allmännyttiga föreningar i samband med en
anpassning till EG:s mervärdesskattebestämmelser.
De förslag om anpassning av det svenska mervärdesskattesystemet
som lämnats av Utredningen om teknisk EG-anpassning av de indirekta
skatterna bereds för närvarande inom regeringskansliet. Regeringens
förslag kommer att föreläggas riksdagen. Jag är inte nu beredd att ta
någon ställning i den särskilda fråga som Michael Stjernström tar upp.
Anf. 134 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret,
även om jag tycker att det var litet kortfattat och ganska innehållslöst.
Utredningen om mervärdesskatt och EU har i sitt lagförslag angett
som villkor för att en ideell förening skall vara befriad från moms på
insamlings- och försäljnings verksamhet att denna verksamhet endast får
bedrivas i skälig omfattning. Såvitt jag har kunnat se finns det inte
52
något stöd för en sådan generell begränsning av de ideella föreningar-
nas skattebefrielse i EG:s momsdirektiv.
Enligt EG:s sjätte momsdirektiv är det endast i de fall då skattebe-
frielsen medför att en motsvarande kommersiell verksamhet missgyn-
nas i konkurrenshänseende som medlemsländerna har möjlighet att
införa begränsningar av skattebefrielsen för allmännyttiga verksamhe-
ter.
EG:s sjunde momsdirektiv, det senaste, vilket utredningen på grund
av tidsbrist inte har beaktat i sitt betänkande har tillkommit just för att
eliminera dubbelbeskattning av begagnade varor.
I samband med att rådet tog det slutliga direktivet i februari 1994
antog rådet och kommissionen på initiativ av Danmark en deklaration
som rimligen måste förstås så, att medlemsländerna får tillämpa de
regler man finner lämpliga på detta område, förutsatt att de inte leder
till konkurrenssnedvridning.
I Danmark och Storbritannien utgår ingen moms på denna typ av
allmännyttig verksamhet. Det finns ingenting i EG:s direktiv eller dek-
larationer som tvingar oss i Sverige att ändra vår lagstiftning vad be-
träffar ideella organisationers befrielse från mervärdesskatt på omsätt-
ning av skänkta, begagnade varor.
Delar finansministern uppfattningen att Sverige kan bestämma
självt?
Anf. 135 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Jag har redan tidigare till Ewa Larsson deklarerat hur
jag också i praktiken ser på de frågor som Michael Stjernström tar upp.
Därför vill jag i kväll inte ytterligare utveckla argumentationen. Mi-
chael Stjernström får vänta tills vi kommer fram till propositionstillfäl-
let.
De synpunkter som Michael Stjernström här har framfört har jag
lyssnat på. Jag skall väga in dem i den utsträckning som är möjlig i
propositionsarbetet.
Anf. 136 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds)
Herr talman! Jag vill gärna lyfta fram det faktum att flera hjälpor-
ganisationer sedan många år arbetar med försäljning via s.k. second-
hand-butiker. Där säljs varor som människor frivilligt skänker för att
värdet skall kunna omvandlas till direkt u-hjälp. Verksamheten vid
flera olika second-hand-butiker sker med hjälp av ideellt arbetande
människor.
I många fall används försäljningsintäkterna för att bekosta transpor-
ter av förnödenheter och gods. Dessa transporter riskerar att inte kunna
genomföras om en moms införs. En moms drabbar direkt de nödlidan-
de i u-länderna.
I olika sammanhang poängteras värdet av frivilliga och ideella in-
satser. För att få ett ökat engagemang i u-landsfrågor är det viktigt att ta
vara på människors vilja och praktiska möjligheter att verkligen göra
insatser.
Prot. 1994/95:52
17 januari
Svar på frågor
53
|
Prot. 1994/95:52 17 januari |
En annan viktig aspekt är återvinning, dvs. att möbler, kläder och |
das ytterligare under många år.
|
Svar på frågor |
Vilken inverkan på biståndsviljan och miljön kommer ett eventuellt Överläggningen var härmed avslutad. 26 § Kammaren åtskildes kl. 18.41. Förhandlingarna leddes av talmannen från sammanträdets början t.o.m. ajourneringen kl. 16.36 av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut. Vid protokollet LENA JÖNSSON |
/Barbro Nordström
54
Innehållsförteckning
Prot. 1994/95:52
17 januari
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2 § Avsägelser.....................................................................................1
3 § Anmälan om kompletteringsval till utrikesutskottet och
bostadsutskottet...........................................................................1
4 § Meddelande om muntliga frågor till regeringen och in-
formation från regeringen den 19 januari.................................1
5 § Meddelande om ändring i kammarens sammanträdes-
plan................................................................................................2
6 § Svar på fråga 1994/95:232 om Brasilien och de mänskli-
ga rättigheterna............................................................................2
Anf. 1 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)............2
Anf. 2 LENNART BEIJER (v)......................... 3
Anf. 3 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)............3
Anf. 4 LENNART BEIJER (v)...............................................3
7 § Svar på fråga 1994/95:238 om fredsprocessen i El Sal-
vador .............................................................................................3
Anf. 5 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)............3
Anf. 6 PER LAGER (mp).......................................................4
Anf. 7 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)............5
Anf. 8 PER LAGER (mp)........................................................5
8 § Svar på fråga 1994/95:243 om utökning av den svenska
FN-styrkan i Bosnien...................................................................5
Anf. 9 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)............5
Anf. 10 LARS LEIJONBORG (fp)..................... 6
Anf. 11 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)..........7
Anf. 12 LARS LEIJONBORG (fp).........................................7
Anf. 13 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)..........7
Anf. 14 LARS LEIJONBORG (fp).........................................8
Anf. 15 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)..........8
Anf. 16 LARS LEIJONBORG (fp).........................................8
9 § Svar på fråga 1994/95:234 om offentlighetsprincipen..............9
Anf. 17 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)..................9
Anf. 18 STEN ANDERSSON (m)........................................10
Anf. 19 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................10
Anf. 20 STEN ANDERSSON (m)........................................10
Anf. 21 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):...............10
Anf. 22 STEN ANDERSSON (m)........................................11
Anf. 23 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................11
Anf. 24 STEN ANDERSSON (m)........................................11
55
Prot. 1994/95:52 Anf. 25 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...............11
17 januari________ jo § Svar på fråga 1994/95:237 om alarmering vid sjöo-
lycka ...........................................................................................11
Anf. 26 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).... 11
Anf. 27 KIA ANDREASSON (mp)......................................12
11 § Svar på fråga 1994/95:236 om sponsringen av Sveriges
Televisions program..................................................................12
Anf. 28 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s).......12
Anf. 29 ELISA ABASCAL REYES (mp)............................13
Anf. 30 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s).......13
Anf. 31 ELISA ABASCAL REYES (mp)............................13
Anf. 32 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s).......14
Anf. 33 ELISA ABASCAL REYES (mp)............................14
Anf. 34 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s)......14
12 § Svar på fråga 1994/95:244 om skyddet för ortnamnen........14
Anf. 35 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s).......14
Anf. 36 MARIANNE ANDERSSON (c)..............................15
Anf. 37 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s) 15
Anf. 38 MARIANNE ANDERSSON (c)..............................16
Anf. 39 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s) 16
Anf. 40 MARIANNE ANDERSSON (c)..............................16
13 § Svar på fråga 1994/95:183 om kvinnor och deltidsar-
bete .............................................................................................17
Anf. 41 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................17
Anf. 42 INGER SEGELSTRÖM (s).....................................18
Anf. 43 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................18
Anf. 44 INGER SEGELSTRÖM (s).....................................19
Anf. 45 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................19
Anf. 46 INGER SEGELSTRÖM (s).....................................20
Anf. 47 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................20
Anf. 48 INGER SEGELSTRÖM (s).....................................20
14 § Svar på fråga 1994/95:214 om konkurrens mellan stö-
dområdena .................................................................................20
Anf. 49 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................20
Anf. 50 ROLAND LARSSON (c)........................................21
Anf. 51 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................21
Anf. 52 ROLAND LARSSON (c)........................................21
Anf. 53 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................22
56
Anf. 54 ROLAND LARSSON (c).........................................22
Anf. 55 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................22
15 § Svar på fråga 1994/95:221 om administrationen av
utbildningsbidrag.......................................................................23
Anf. 56 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................23
Anf. 57 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................23
Anf. 58 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................23
Anf. 59 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................24
Anf. 60 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................24
Anf. 61 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................24
Anf. 62 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................24
Anf. 63 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................25
Anf. 64 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................25
16 § Svar på fråga 1994/95:235 om hästsportutbildningen
och Stiftelsen Wången...............................................................25
Anf. 65 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................25
Anf. 66 MAUD BJÖRNEMALM (s)....................................25
Anf. 67 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................26
Anf. 68 MAUD BJÖRNEMALM (s)....................................26
Anf. 69 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................26
Anf. 70 MAUD BJÖRNEMALM (s)....................................26
Anf. 71 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................27
Anf. 72 MAUD BJÖRNEMALM (s.....................................27
17 § Svar på frågorna 1994/95:239, 240 och 241 om krigs-
materielexport till Sydkorea, Indien och Pakistan..................27
Anf. 73 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)........................27
Anf. 74 YVONNE RUWAIDA (mp)....................................28
Anf. 75 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)........................29
Anf. 76 YVONNE RUWAIDA (mp)....................................29
Anf. 77 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)........................30
Anf. 78 YVONNE RUWAIDA (mp)....................................30
Anf. 79 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)........................30
Anf. 80 YVONNE RUWAIDA (mp)....................................31
Anf. 81 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)........................31
Anf. 82 YVONNE RUWAIDA (mp)....................................31
Anf. 83 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)........................32
Prot. 1994/95:52
17 januari
57
Prot. 1994/95:52 18 § Svar på fråga 1994/95:223 om värderingen av kvinn-
17 j anuari ligt dominerade yrken...............................................................32
58
Anf. 84 Statsrådet MONA SAHLIN (s)................................32
Anf. 85 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................33
Anf. 86 Statsrådet MONA SAHLIN (s)................................34
Anf. 87 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................34
Anf. 88 Statsrådet MONA SAHLIN (s)................................34
Anf. 89 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................35
Anf. 90 Statsrådet MONA SAHLIN (s)................................35
19 § Svar på fråga 1994/95:217 om deponi för miljöfarligt
avfall i Göteborg........................................................................35
Anf. 91 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................35
Anf. 92 KIA ANDREASSON (mp)......................................36
Anf. 93 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................37
Anf. 94 KIA ANDREASSON (mp)......................................37
20 § Svar på fråga 1994/95:220 om utvisning på grund av
brott............................................................................................37
Anf. 95 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................37
Anf. 96 SIGRID BOLKÉUS (s)...........................................38
Anf. 97 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)...........................38
Anf. 98 SIGRID BOLKÉUS (s)...........................................39
Anf. 99 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................39
Anf. 100 SIGRID BOLKÉUS (s).........................................40
Anf. 101 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................40
Anf. 102 SIGRID BOLKÉUS (s).........................................40
Anf. 103 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................40
Ajournering......................................................................................40
Återupptagna förhandlingar...........................................................40
21 § Svar på frågorna 1994/95:169 och 196 om den kom-
munala ekonomin m.m..............................................................41
Anf. 104 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)................41
Anf. 105 MATS ODELL (kds).............................................41
Anf. 106 EVA ERIKSSON (fp)............................................42
Anf. 107 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)................42
Anf. 108 MATS ODELL (kds).............................................43
Anf. 109 EVA ERIKSSON (fp)............................................43
Anf. 110 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)................44
Anf. 111 MATS ODELL (kds).............................................44
Anf. 112 EVA ERIKSSON (fp)............................................44
Anf. 113 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).................45
Anf. 114 MATS ODELL (kds).............................................45
Anf. 115 EVA ERIKSSON (fp)............................................45
Anf. 116 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)................46
22 § Svar på fråga 1994/95:172 om tullpersonalen......................46
Anf. 117 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).................46
23 § Svar på fråga 1994/95:174 om avdragsrätt for bostads-
rättsinnehavare..........................................................................47
Anf. 118 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).................47
Anf. 119 ULF BJÖRKLUND (kds)......................................48
Anf. 120 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).................49
Anf. 121 ULF BJÖRKLUND (kds)......................................49
Anf. 122 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).................49
Anf. 123 ULF BJÖRKLUND (kds)......................................49
Anf. 124 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).................49
Anf. 125 ULF BJÖRKLUND (kds)......................................50
Anf. 126 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).................50
24 § Svar på fråga 1994/95:176 om ridsporten och momsen.......50
Anf. 127 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).................50
Anf. 128 EWA LARSSON (mp)...........................................51
Anf. 129 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).................51
Anf. 130 EWA LARSSON (mp)...........................................51
Anf. 131 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).................52
Anf. 132 EWA LARSSON (mp)...........................................52
25 § Svar på fråga 1994/95:213 om momsen och ideella fö-
reningar ......................................................................................52
Anf. 133 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).................52
Anf. 134 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds)........................52
Anf. 135 Finansminister GÖRAN PERSSON (s).................53
Anf. 136 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds)........................53
26 § Kammaren åtskildes kl. 18.41....................................................54
Prot. 1994/95:52
17 januari
59
gotab 48439, Stockholm 1995