Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:46 Tisdagen den 20 december
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:46
Riksdagens protokoll
1994/95:46
Tisdagen den 20 december
KL 9.00-17.57
19.00-00.29
Protokoll
1994/95:46
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 14 december.
2 § Meddelande om val
Andre vice talmannen meddelade att val av valprövningsnämnd, le-
damöter i Europaparlamentet och EU-nämnd skulle ske vid morgonda-
gens sammanträde.
3 § Meddelande om svar på interpellation
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:
Interpellation 1994/95:29
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:29 av Elver Jonsson (fp) om al-
kohol- och drogpolitiken får jag meddela att jag inte kan besvara denna
inom föreskrivna fyra veckor. Skälet härtill är att frågeställaren inte
hade möjlighet att ta emot svaret den 9 december 1994 då jag ur-
sprungligen hade tänkt lämna det.
Jag kommer att besvara interpellationen den 26 januari 1995.
Stockholm den 8 december 1994
Anna Hedborg
4 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades
Motioner
1994/95:L13-L 19 till lagutskottet
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
Prot. 1994/95:46
20 december
5 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den
16 och 19 december
AU4 Förändring av vissa arbetsrättsliga regler, m.m.
Mom. 1 (avslag på proposition 76)
1. utskottet
2. res. 1 (m, c, fp, kds)
Votering:
187 för utskottet
133 för res. 1
29 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av na:
För utskottet: 155 s, 15 v, 17 mp
För res. 1: 75 m, 24 c, 22 fp, 12 kds
Frånvarande: 6 s, 5 m, 3 c, 4 fp, 7 v, 1 mp, 3 kds
Mom. 2 (inriktningen av arbetsrätten)
1. utskottet
2. res. 2 (m, c, fp, kds)
3. res. 3 (v)
Förberedande votering:
137 för res. 2
16 för res. 3
171 avstod
25 frånvarande
Kammaren biträdde res. 2.
Huvudvotering:
189 för utskottet
137 för res. 2
23 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av na:
För utskottet: 156 s, löv, 17 mp
För res. 2: 75 m, 25 c, 24 fp, 13 kds
Frånvarande: 5 s, 5 m, 2 c, 2 fp, 6 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 9 (tillämpning på sjögående fartyg)
1. utskottet
2. res. 5 (m, c, fp, kds)
Votering:
189 för utskottet
136 för res. 5
24 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 156 s, löv, 17 mp
För res. 5: 74 m, 25 c, 24 fp, 13 kds
Frånvarande: 5 s, ö m, 2 c, 2 fp, ö v, 1 mp, 2 kds
Mom. 13 (rätt att stanna kvar i anställning hos överlåtaren)
1. utskottet
2. res. 8 (m)
Votering:
250 för utskottet
77 för res. 8
22 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 156 s, 24 c, 23 fp, 17 v, 17 mp, 13 kds
För res. 8: 75 m, 1 c, 1 fp
Frånvarande: 5 s, 5 m, 2 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 15 (tillämpning av överlåtarens kollektivavtal)
1. utskottet
2. res. 9 (m, c, fp, kds)
3. res. 10 (v)
Förberedande votering:
136 för res. 9
18 för res. 10
173 avstod
22 frånvarande
Kammaren biträdde res. 9.
Huvudvotering:
191 för utskottet
136 för res. 9
22 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 156 s, 1 c, 17 v, 17 mp
För res. 9: 75 m, 24 c, 24 fp, 13 kds
Frånvarande: 5 s, 5 m, 2 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 21 (upplösning av anställningsförhållandet enligt 39 § LAS)
1. utskottet
2. res. 15 (v)
Votering:
308 för utskottet
17 för res. 15
24 frånvarande
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 155 s, 75 m, 25 c, 24 fp, 17 mp, 12 kds
Förres. 15: 17 v
Frånvarande: 6 s, 5 m, 2 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 3 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:46
20 december
Prot. 1994/95:46
20 december
AU5 Förändringar i arbetslöshetsersättningen
Mom. 1 (avslag på proposition 1994/95:99)
1. utskottet
2. res. 1 (m, c, fp, kds)
3. res. 2 (mp)
Förberedande votering:
137 för res. 1
17 för res. 2
173 avstod
22 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
176 för utskottet
135 för res. 1
17 avstod
21 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 2 m, 17 v
För res. 1: 73 m, 25 c, 24 fp, 13 kds
Avstod: 17 mp
Frånvarande: 4 s, 5 m, 2 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 2 (den allmänna avgiften för finansiering av kontantförmåner
vid arbetslöshet m.m.)
1. utskottet
2. res. 3 (m, c, fp, mp, kds)
Votering:
175 för utskottet
153 för res. 3
21 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 1 m, 17 v
För res. 3: 74 m, 25 c, 24 fp, 17 mp, 13 kds
Frånvarande: 4 s, 5 m, 2 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 4 (normalarbetstid och arbetsvillkor)
1. utskottets hemställan med godkännande av utskottets motivering
2. utskottets hemställan med godkännande av motiveringen i res. 4
(c, fp, kds)
Kammaren biföll utskottets hemställan med godkännande av utskottets
motivering med acklamation.
Mom. 5 (arbetslöshetsersättning vid deltidsarbete)
Godkännande av utskottets hemställan med
1. utskottets motivering
2. motiveringen i res. 5 (m)
3. motiveringen i res. 6 (c, fp, kds)
Förberedande votering:
Kammaren biträdde res. 5 med acklamation.
Huvudvotering:
196 för utskottet
77 för res. 5
55 avstod
21 frånvarande
Kammaren biföll utskottets motivering med acklamation.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 2 c, 3 fp, 17 v, 17 mp
För res. 5: 75 m, 1 c, 1 kds
Avstod: 22 c, 21 fp, 12 kds
Frånvarande: 4 s, 5 m, 2 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 7 och 8 (kompensationsnivåer m.m., arbetsmarknadsavgiften)
1. utskottet
2. res. 7 i motsvarande del (v)
Votering:
312 för utskottet
17 för res. 7
20 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 75 m, 26 c, 24 fp, 17 mp, 13 kds
Förres. 7: 17 v
Frånvarande: 4 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 10 (övergångsbestämmelser m.m.)
Propositioner ställdes första beträffande utskottets hemställan och där-
efter ifråga om motiveringen.
Hemställan:
1. utskottets hemställan
2. hemställan i res. 8 (m, c, fp, kds)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Motiveringen:
1. Godkännande av utskottets motivering
2. Godkännande av motiveringen i res. 9 (mp)
Kammaren godkände utskottets motivering med acklamation.
Övriga moment.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
JoU7 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Eu-
ropeiska unionen
Mom. 2, 4 och 5 (stöd till vall och bete, m.m.)
1. utskottet
2. res. 1 i motsvarande del (m, c, fp, mp)
Votering:
176 för utskottet
Prot. 1994/95:46
20 december
Prot. 1994/95:46
20 december
152 för res. 1
21 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 1 m, 17 v, 1 mp
För res. 1: 74 m, 26 c, 24 fp, 16 mp, 12 kds
Frånvarande: 4 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 3 kds
Mom. 7 (fortsatt NOLA-stöd m.m.)
1. utskottet
2. res. 2 (mp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 14 (stödet till jordbruket i norra Sverige)
1. utskottet
2. res. 4 (m, fp, mp, c)
Votering:
174 för utskottet
155 för res. 4
20 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 17 v
För res. 5: 75 m, 26 c, 24 fp, 17 mp, 13 kds
Frånvarande: 4 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 18 (pensionerade jordbrukare)
1. utskottet
2. res. 5 (v)
Votering:
311 för utskottet
18 för res. 5
20 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 75 m, 26 c, 24 fp, 16 mp, 13 kds
Förres. 5: 17 v, 1 mp
Frånvarande: 4 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 22 (avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel)
1. utskottet
2. res. 6 (m)
3. res. 8 (mp)
Förberedande votering:
75 för res. 6
17 för res. 8
236 avstod
21 frånvarande
Kammaren biträdde res. 6.
Huvudvotering:
230 för utskottet
75 för res. 6
22 avstod
22 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 156 s, 25 c, 2 fp, 17 v, 17 mp, 13 kds
För res. 6: 75 m
Avstod: 22 fp
Frånvarande: 5 s, 5 m, 2 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Eva Eriksson (fp) anmälde att hon avsett att avstå från att rösta men
markerats ha röstat ja.
Prot. 1994/95:46
20 december
Mom. 26 (utvärdering av kadmiumavgiften)
1. utskottet
2. res. 9 (mp)
Votering:
309 för utskottet
17 för res. 9
1 avstod
22 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
156 s, 74 m, 26 c, 24 fp, 16 v, 13 kds |
|
För res. 9: Avstod: |
17 mp 1 m |
|
Frånvarande: |
5 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 6 v, 1 mp, 2 kds |
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
JoUll Lageravgift på socker och ris
1. utskottet
2. res. (m, c, fp, mp)
Votering:
173 för utskottet
154 för res.
22 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 155 s, 1 m, 17 v
För res.: 74 m, 26 c, 24 fp, 17 mp, 13 kds
Frånvarande: 6 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
KU18 Utrikessekretess m.m.
Mom. 1 (utrikessekretessen)
1. utskottet
2. res. (v, mp)
Prot. 1994/95:46
20 december
Votering:
287 för utskottet
35 för res.
27 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 154 s, 73 m, 24 c, 24 fp, 12 kds
För res.: 1 c, 17 v, 17 mp
Frånvarande: 7 s, 7 m, 2 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 3 kds
Mom. 2
Kammaren biföll utskottets hemställan.
KU24 Ytterligare medel till Utbildningsdepartementets verksam-
het
Kammaren biföll utskottets hemställan.
LU12 Tillämpningen av det europeiska miljömärkningssystemet
Kammaren biföll utskottets hemställan.
LU13 Europeiska ekonomiska intressegrupperingar
Kammaren biföll utskottets hemställan.
UU11 Ytterligare medel till översättning av EG:s regelverk
Kammaren biföll utskottets hemställan.
SoUlO Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters eta-
blering m.m.
Mom. 1 (avslag på propositionen)
1. utskottet
2. res. 1 (fp)
Votering:
248 för utskottet
25 för res. 1
49 avstod
27 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 156 s, 22 m, 24 c, 17 v, 17 mp, 12 kds
För res. 1: 1 m, 23 fp, 1 kds
Avstod: 49 m
Frånvarande: 5 s, 8 m, 3 c, 3 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 2 (förslaget till lag om ändring i lagen (1993:588) om husläkare)
1. utskottet
2. res. 2 (m, fp, c, kds)
Votering:
191 för utskottet
136 för res. 2
22 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 17 v, 17 mp
För res. 2: 74 m, 26 c, 23 fp, 13 kds
Frånvarande: 4 s, 6 m, 1 c, 3 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 3 (utveckling av husläkarsystemet)
Propositioner ställdes först beträffande utskottets hemställan och däref-
ter ifråga om motiveringen.
Hemställan:
1. utskottets hemställan
2. hemställan i res. 3 (c)
Votering:
227 för utskottet
28 för res. 3
73 avstod
21 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 156 s, 15 m, 11 fp, 17 v, 17 mp, 11 kds
För res. 3: 1 m, 26 c, 1 fp
Avstod: 1 s, 58 m, 12 fp, 2 kds
Frånvarande: 4 s, 6 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Motiveringen:
Godkännande av:
1. utskottets motivering
2. motiveringen i res. 4 (fp)
Votering:
222 för utskottet
24 för res. 4
82 avstod
21 frånvarande
Kammaren godkände utskottets motivering.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 12 m, 8 c, 17 v, 17 mp, 11 kds
Förres. 4: 24 fp
Avstod: 63 m, 17 c, 2 kds
Frånvarande: 4 s, 5 m, 2 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Barbro Westerholm (fp) anmälde att hon avsett att avstå från att rösta
men markerats ha röstat nej.
Mom. 4 och 5 (förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1651) om
läkarvårdsersättning m.m.)
1. utskottet
2. res. 5 i motsvarande del (m)
Votering:
245 för utskottet
75 för res. 5
Prot. 1994/95:46
20 december
Prot. 1994/95:46
20 december
10
9 avstod
20 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 26 c, 15 fp, 17 v, 17 mp, 13 kds
Förres. 5: 75 m
Avstod: 9 fp
Frånvarande: 4 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
KrU7 Bidrag för information om Sverige i samband med världs
mästerskapen i friidrott i Göteborg år 1995
Kammaren biföll utskottets hemställan.
UbU5 Kårobligatoriet
1. utskottet
2. res. (m, c, fp, kds)
Votering:
186 för utskottet
137 för res.
6 avstod
20 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 156 s, 17 v, 13 mp
För res.: 72 m, 26 c, 24 fp, 2 mp, 13 kds
Avstod: 1 s, 3 m, 2 mp
Frånvarande: 4 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
UbU6 Betyg i det obligatoriska skolväsendet
Mom. 1 (utredning om betygsfri skola)
1. utskottet
2. res. 1 (v, mp)
Votering:
293 för utskottet
36 för res. 1
20 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 156 s, 75 m, 26 c, 23 fp, 13 kds
För res. 1: 1 s, 1 fp, 17 v, 17 mp
Frånvarande: 4 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 2 (avslag på proposition 1994/95:85)
1. utskottet
2. res. 2 (m, c, fp, kds)
Votering:
191 för utskottet
138 för res. 2
20 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 17 v, 17 mp
För res. 2: 75 m, 26 c, 24 fp, 13 kds
Frånvarande: 4 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 5 (skriftlig information till hemmet)
1. utskottet
2. res. 3 (c, fp, kds)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 6 (antalet betygssteg)
1. utskottet
2. res. 4 (c, fp)
Votering:
213 för utskottet
52 för res. 4
64 avstod
20 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 11 m, 1 c, 17 v, 17 mp, 10 kds
För res. 4: 2 m, 25 c, 23 fp, 2 kds
Avstod: 62 m, 1 fp, 1 kds
Frånvarande: 4 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Carl Fredrik Graf och Liselotte Wågö (båda m) anmälde att de avsett
att avstå från att rösta men markerats ha röstat ja.
Mom. 9 (betygskriterier)
1. utskottet
2. res. 5 (c, fp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 11 (antalet betygstillfällen)
1. utskottet
2. res. 6 (c, fp, kds)
Votering:
195 för utskottet
61 för res. 6
68 avstod
25 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 4 m, 17 v, 17 mp
För res. 6: 26 c, 23 fp, 12 kds
Avstod: 66 m, 1 fp, 1 kds
Frånvarande: 4 s, 10 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Prot. 1994/95:46
20 december
11
Prot. 1994/95:46
20 december
Mom. 12 (nationella prov i årskurs 5)
1. utskottet
2. res. 7 (fp, kds)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
TU8 Viss lagstiftning om besiktning på fordonsområdet
Mom. 2 (avreglering av kontrollbesiktningen)
1. utskottet
2. res. 1 (m, c, fp)
Votering:
191 för utskottet
138 för res. 1
20 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 17 v, 17 mp
För res. 1: 75 m, 26 c, 24 fp, 13 kds
Frånvarande: 4 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
TU9 Omprövning av beslutet om avreglering av järnvägstrafiken
Mom. 1 (avreglering av järnvägstrafiken)
1. utskottet
2. res. 1 (m, c, fp)
Votering:
191 för utskottet
137 för res. 1
1 avstod
20 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 17 v, 17 mp
För res. 1: 75 m, 26 c, 23 fp, 13 kds
Avstod: 1 fp
Frånvarande: 4 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 2
Kammaren biföll utskottets hemställan.
NU8 Sveriges anslutning till Världshandelsorganisationen m.m.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
NU9 Tillämpningen av EG:s konkurrens- och statsstödsregler
Mom. 1
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 2 (domstolsprövning)
1. utskottet
2. res. (m, c, fp, kds)
Votering:
187 för utskottet
137 för res.
25 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 154 s, 16 v, 17 mp
För res.: 75 m, 26 c, 23 fp, 13 kds
Frånvarande: 7 s, 5 m, 1 c, 3 fp, 6 v, 1 mp, 2 kds
NU10 Vissa ändringar i ellagen, m.m.
Mom. 1 (Vissa ändringar i ellagen, m.m.)
1. utskottet
2. res. (m, c, fp, kds)
Votering:
191 för utskottet
138 för res.
20 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 17 v, 17 mp
För res. 75 m, 26 c, 24 fp, 13 kds
Frånvarande: 4 s, 5 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 2 kds
Prot. 1994/95:46
20 december
NU13 Ändringar av den bolagsrättsliga lagstiftningen för bank-
och försäkringsområdet
Kammaren biföll utskottets hemställan.
JuU8 Insatser mot den ekonomiska brottsligheten
Yrkanden:
1. utskottet
2. utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall
till förs. RR4
Votering:
289 för utskottet
34 för förs. RR4
2 avstod
24 frånvarande
Partivis fördelning av rösterna:
Kammaren biföll utskottets hemställan.
För utskottet: 154 s, 60 m, 25 c, 23 fp, 15 v, 12 kds
För förs. RR4: 2 s, 11 m, 1 c, 1 fp, 2 v, 17 mp
Avstod: 2 m
Frånvarande: 5 s, 7 m, 1 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 3 kds
13
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
14
6 § Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
Föredrogs
Finansutskottets betänkande 1994/95 :FiUl
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25 delvis,
1994/95:50, 1994/95:70, 1994/95:92 och 1993/94:196)
Kammaren biföll utskottets hemställan om att ärendet fick avgöras
efter endast en bordläggning.
Anf. 1 LARS TOBISSON (m):
Fru talman! Räntan på ett femårigt bostadslån ligger nu kring
11,5 %. Den aktuella inflationen är ca 2,5 %. Det ger med de angivna
förutsättningarna en realränta på 9 %. Som jag tidigare påpekat i denna
kammare kan ett lands ekonomi inte fungera under sådana förhållanden
någon längre tid. Något måste ge sig. Frågan är om - som vi vill -
Det har alldeles uppenbart inte hjälpt att regeringen lagt fram det
vänsterpaket vi i dag skall debattera och för vars genomförande det
torde finnas betryggande majoritet.
Även i andra avseenden har regeringen framlagt förslag om en åter-
gång till traditionell socialdemokratisk högskatte- och regleringspolitik.
Bl.a. har Sveriges inträde i EU från årsskiftet tagits till intäkt för bety-
dande skattehöjningar i angivet syfte att finansiera medlemsavgiften.
Därtill har finansministern utfäst sig att presentera budgetförstärkningar
på ytterligare 20 miljarder kronor i januari.
En orsak till att detta inte imponerat på de finansiella marknaderna
är att tillväxten inte längre bedöms bli så stark som tidigare förutsetts.
SCB justerade häromdagen ned tillväxten t.o.m. tredje kvartalet i år till
endast 1,5 % i årstakt. Ett nyhetsbrev från Sveriges verkstadsindustrier
konstaterade nyligen att produktionsökningen nu dämpas och att kon-
junkturtoppen torde ligga relativt nära i tiden. Konjunkturinstitutet
reviderade i förra veckan ned sin BNP-prognos för nästa år till ca 2 %
och till ca 2,5 % för 1996, som då skulle bli toppåret i denna konjunk-
turcykel. Den förväntade tillväxttakten ligger därmed klart under ge-
nomsnittet i Europa. Den är också avgjort sämre än i våra nordiska
grannländer.
Liksom proposition 25, som vi nu debatterar, bygger ändå dessa
förutsägelser på ett antagande om att den privata konsumtionen - trots
kraftigt sänkta disponibla huhållsinkomster - skall kunna hållas uppe
och t.o.m. öka något under åren framöver. Räknestycket bygger på
förutsättningen att hushållen inte oväsentligt skall minska sitt sparande.
Sparprognoser är alltid osäkra. Vi moderater bedömer det som mer
troligt att sparkvoten blir oförändrad under trycket av den ovisshet som
skapas av den pågående sänkningen av de disponibla inkomsterna,
förändringarna på socialförsäkringarnas område och sviktande bostads-
priser. Men framför allt kommer naturligtvis den höga realräntan att
stimulera till fortsatt sparande. Det finns för närvarande inget som slår
t.ex. att betala av på lån som man har på sin bostad, jämfört med andra
användningar av pengarna.
Om den privata konsumtionen skulle sjunka i takt med de disponib-
la inkomsterna blir BNP-ökningen bara ca 2 %. Under alla omständig-
heter står det nu klart att tillväxten under denna konjunkturuppgång inte
kommer att någon gång överträffa 3 %. Eller vidhåller finansministern,
som jag hälsar välkommen till kammaren, sin prognos i propositionen
att BNP redan nästa år skall öka med 3,4 %?
Den försvagade tillväxttakten medför att arbetslösheten minskar en-
dast obetydligt. Konjunkturinstitutet väntar inte någon större nedgång i
den totala arbetslösheten än från 13 % i år till ca 11 % 1996. En kvar-
stående arbetslöshet av denna omfattning motverkar givetvis nedtag-
ningen av budgetunderskottet och statsskuldens stabilisering.
Vid sidan av den långsamma tillväxten utgör regeringens satsning
på stora skattehöjningar en starkt bidragande orsak till den höga real-
räntan. Syftet med detta vägval sägs vara att genomföra den nödvändi-
ga saneringen av statsfinanserna på ett fördelningspolitiskt rättvist sätt.
Men resultatet av alla skattehöjningar, tillsammans med de återregle-
ringar av arbetslivet som samtidigt genomförs, blir att regeringen för-
stör existerande jobb och försvårar tillkomsten av nya.
Självfallet medverkar detta till att bromsa tillväxten, inte minst in-
om den privata tjänstesektorn, där vi alla ändå tycks vara ense om att
expansionen skall ske. Jag påminner om min stående fråga till finans-
ministern: "Hur kan ni socialdemokrater tro att höjda skatter på företa-
gande och kapitalbildning skall kunna ge flera jobb?" Eftersom jag inte
brukar få något svar, skall jag denna gång ge frågan en ny formulering:
"Hur kan ni tro att skattehöjningar på över 50 miljarder kronor skall
kunna undgå att driva upp inflationen och räntan och därmed förhindra
de nysatsningar som skall ge flera riktiga jobb?"
Den uppgång i realräntan som skett under året har förklarats med
ovissheten inför kommande politiska avgöranden. Först var det valet i
september och sedan folkomröstningen om EU som störde. Nu råder
oro inför det budgetförslag regeringen skall lägga fram i januari. Delvis
är denna överdriven. Gäller det skattehöjningar kan regeringen alltid få
stöd från vänster. Om det till äventyrs skulle vara fråga om någon be-
sparing utanför försvarets och polisens områden, kan regeringen alltid
få sin vilja fram, eftersom vi moderater vill spara mera. Men finansmi-
nisterns problem är naturligtvis inte oppositionen utan hur han skall
kunna övertyga sina egna om riktigheten av åtgärder som, om de före-
slagits av en borgerlig regering, skulle ha beskrivits som nedrustning av
välfärden.
Vi utanförstående betraktare åser nu hur rörelsens påtryckargrupper
slår vakt om olika statsutgifter och i stället förordar fortsatta skattehöj-
ningar. När krutröken sedan väl skingrats i detta pånyttfödda rosornas
krig, blir det dags för de finansiella marknaderna att börja oroa sig för
vårens avtalsrörelse. Och sedan är tiden inne att spekulera kring
kompletteringspropositionen.
Som det ser ut i dag, finns det inget som tyder på att socialdemokra-
terna förmår ompröva och överge sin tillväxtbromsande och jobbförstö-
rande politik. Det är min bedömning att sent i vår eller senast till hösten
kommer det att stå klart att Sverige inte får den tillväxt som skulle
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
15
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
krävas för att inte bara stoppa statsskuldens ökning utan också reducera |
Då ligger paniken på lur. Då, om inte förr, blir det aktuellt med ofi-
|
Vissa ekonomisk- |
nansierade åtgärder för att stimulera sysselsättningen. Och då står vi Det är förstås bara det att detta inser aktörerna på finansmarknaden Fru talman! Proposition 25 bär många spår av att ha tillkommit i I den gemensamma borgerliga reservationen nr 1 anges riktlinjer för Förutom en sådan uppläggning av finanspolitiken krävs det också Jag har tidigare frågat socialdemokratiska företrädare hur regering- |
16
nen 98 förutsätts att ett förslag till sådant program skall underställas
riksdagen, men då är det bråttom.
Jag skulle gärna vilja höra hur finansministern tänker sig att lägga
upp arbetet på detta program och också hur han tänker sig att konver-
genskriterierna skall kunna uppfyllas på den knappt utmätta tiden,
egentligen till 1997.
Fru talman! Finansutskottets betänkande nr 1 innehåller 99 reser-
vationer, varav 41 med moderat inblandning. Det är inte på grund av
någon lägre värdering av övriga reservationers betydelse, utan endast
med hänsyn till riksdagsledmöternas tid och julefrid, som jag nöjer mig
med att yrka bifall till reservationerna 1 och 93.
Anf. 2 PER-OLA ERIKSSON (c):
Fru talman! Det har rått många oklarheter kring regeringens eko-
nomiska politik i varje fall vad avser proposition 25, som vi nu behand-
lar. Innehållet i den är på flera punkter motsägelsefullt. Det ena rättel-
sebladet efter det andra har inkommit till utskottet och partierna för att
korrigera siffror i propositionen som inte stämmer. I propositionen
saknas, som Lars Tobisson sade, uppgifter och information om statens
upplåningsbehov och utvecklingen av statsskulden. En rad ytterligare
uppgifter som bör finnas med i en sådan här proposition saknas. Pro-
positionen är i flera avseenden att beteckna som ett hastverk.
En sak har i alla fall varit tydlig eller övertydlig. Det svenska folket
har fått den politik som det röstade fram. Samtidigt har vi sett hur so-
cialdemokraterna nu sent omsider insett behovet av att statsfinanserna
saneras. Det sade de som bekant väldigt litet om under tiden i opposi-
tion.
Den socialdemokratiska regeringens s.k. öppna mandat har fyllts
med stöd av Sveriges tidigare kommunistparti, Vänsterpartiet. Den
ekonomiska politiken bygger helt på den vänstermajoritet som finns i
Sveriges riksdag. En logisk följd av detta borde, efter de förhandlingar
som varit mellan finansministern och Vänsterpartiet, vara att övriga
socialistiska statsråd får sällskap av Vänsterpartiet i kanslihuset.
Dess värre för Sverige besannas alla farhågor när det gäller de ska-
dor som en socialistisk majoritet kan åstadkomma inom det ekonomisk-
politiska området. Det gäller exempelvis förkärleken för skattehöjning-
ar till varje pris, okänsligheten gällande konsekvenserna för de grupper
som lever med smala ekonomiska marginaler, föraktet för ”Hela Sveri-
ge skall leva” och oförmågan att se miljön som annat än som en rest-
post.
Fru talman! De två största utmaningarna i den ekonomiska politiken
är att pressa ner räntan och att bekämpa arbetslösheten. Ett högt ränte-
läge och en hög realränta bromsar investeringarna och hotar därmed
också de nya jobben.
Arbetslösheten kostar stora summor pengar i kontantstöd och är ett
slöseri med mänskliga och ekonomiska resurser. Tyvärr tycks den so-
cialdemokratiska regeringen sakna insikt om vilka åtgärder som krävs
för att hantera problemen. Höjda skatter på företagande och investe-
ringar, indragning och minskning av regionalpolitiska anslag eller tra-
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
18
ditionell socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik är otillräckliga och
felaktiga åtgärder.
I förra veckan kom Konjunkturinstitutets rapport, och den är delvis
en larmsignal. Även om det till viss del finns tekniska förklaringar
bakom lägre tillväxtprognos är det uppenbart att det som hittills fram-
kommit av regeringens ekonomiska politik inte leder till att tillväxttak-
ten beräknas öka eller ens bli de 3 % som regeringen bedömer i pro-
positionen. Om det i Finansdepartementet nu blåses ”faran över” vad
avser den svenska ekonomin, är det på tok för tidigt.
Från Centerns sida lade vi i god tid före valet fram ett konkret för-
slag till sanering av statens finanser - ett förslag som vida översteg det
som regeringen hittills förmått presentera.
Vi betonade att enbart inkomstförstärkningar eller enbart bespa-
ringar är uteslutet. Det krävs en balanserad mix för att inte hindra till-
växten, inte hota de nya jobben, gröpa ur välfärden eller åsidosätta den
regionala utvecklingen och miljöansvaret. Regeringen gör tvärtom och
har lagt fram eller signalerat förslag som riskerar att leda just till dessa
negativa konsekvenser inom företagandet, inom miljöområdet, för
regional utveckling osv.
För Centerns del gäller följande utgångspunkter för den ekonomiska
politiken:
För det första: En hållbar ekonomisk utveckling förutsätter att sam-
hället formas i samklang med naturen - ett kretsloppssamhälle. Vi tog
det första steget under den förra mandatperioden. En sådan utveckling
påbörjades under ledning av fyrklöverregeringen. Jag kan bara konsta-
tera att den socialdemokratiska regeringens politik i detta avseende är
innehållslös.
För det andra: Den ekonomiska politiken måste utformas så att
Sverige även fortsättningsvis är en välfärdsstat. Detta kommer att förut-
sätta systemförändringar, med mer av grundtrygghet, där principen är
att välfärden skall delas av alla och betalas av alla.
För det tredje: Den ekonomiska politiken måste främja, inte bestraf-
fa, företagande och investeringar.
Sveriges medlemskap i den ekonomiska unionen har skapat bättre
förutsättningar för att Sverige, gemensamt med andra suveräna stater,
kan driva en politik för ekonomisk utveckling och ökad sysselsättning.
Det som oroar i det här fallet är att regeringen på väsentliga områden
inte fullt ut vill utnyttja EU-medlemskapets möjligheter. Vi har voterat
om sådana saker tidigare i dag. Jag tycker att det är allvarligt.
Betecknande för regeringens politik är att den saknar förmåga att
erkänna att de ekonomiska svårigheter som råder i Sverige i allt vä-
sentligt är en följd av den misslyckade socialdemokratiska politiken
under 1980-talet. Då tändes inflationsbrasan. Då var det inne att tjäna
pengar på pengar. Då spekulerades det hej vilt i fastigheter. Då skrevs
fallskärmsavtalen. Då prissatte sig Sverige ur världsmarknaden. Då
vände kurvorna åt fel håll.
Det var när svensk ekonomi var i en brant utförsbacke som väljarna
hösten 1991 krävde en ny regering. Fyrpartiregeringen inledde ett nöd-
vändigt och mödosamt arbete för att sanera svensk ekonomi. Vi börjar
se resultat av det arbetet. Efter ett långsiktigt, metodiskt och tålmodigt
arbete hejdade fyrklöverregeringen den ekonomiska nedgången. Djupet
i nedgången gjorde det omöjligt att under en mandatperiod klara sane-
ringen av statens finanser. Det har nu skett en återhämtning, och sys-
selsättningen ökar.
Men jag vill utfärda en varning. Med den socialdemokratiska poli-
tik som vi nu ser tona fram finns det stor risk att konjunkturuppgången
skjuts på framtiden. Den återhämtning i ekonomin som vi så väl skulle
behöva begränsas.
Grunden för den utveckling som jag pekat på utgörs av de omfat-
tande beslut som fyrklöverregeringen fattade, bl.a. genom permanenta
budgetförstärkningar på ca 150 miljarder kronor, varav drygt 90 mil-
jarder kronor redan omfattats av olika beslut.
I opposition visade Socialdemokraterna föga intresse av att med-
verka till saneringen av statsfinanserna. I kör kunde vi höra ylandet från
rörelsens vargar, vare sig de hade sin lya på Sveavägen eller vid Norra
Bantorget. De ylade mot nödvändiga ingrepp i sjuk- och arbetslöshets-
försäkringen, mot förnyelsen av arbetsrätten, mot valfrihetsrevolutio-
nen i välfärden, mot den förstärkta regionala satsningen, mot arbetet för
en bättre miljö osv.
Faktum är att om Socialdemokraternas förslag i opposition vunnit
gehör hade det statsfinansiella läget varit 40 miljarder sämre i dag.
Men, Göran Persson, varför höjer ni nu inte ersättningen i försäk-
ringssystemen? Det var ju den politiken ni pläderade för under förra
mandatperioden. Det var ju så enkelt i opposition, menade den nuva-
rande finansministern och andra socialdemokrater. Och var är de hund-
ratusentals nya jobb som ni i valrörelsen sade skulle trollas fram så fort
det blev regimskifte?
Nej, i stället för att stimulera fram nya jobb hotar den socialdemo-
kratiska regeringen nu jobben genom en arbetsgivaravgiftshöjning som
inte borde komma till stånd. Vissa landsdelar och sektorer skall straffas
för inträdet i Europeiska unionen. Nästa grupp till rakning är barnfamil-
jerna - om man skall tro den debatt som har varit. Eller är det kanske
inte så? Vi kanske kan få besked under dagen.
Sedan har det också tänts en diskussion om vikten av att återkräva
det stöd till bankerna som skattebetalarna ställt upp med. Den debatten
tändes som en följd av den socialdemokratiska trätan om barnbidragen.
Det är ganska fantastiskt att det krävdes ett rosornas krig för att även
Socialdemokraterna skulle kunna föra en debatt om att återföra en del
av de pengar som skattebetalarna ställt upp med för att rädda bankerna
ur krisen. Sent skall syndaren vakna. Eller har man inte vaknat? Det
återstår att se i dagens debatt.
Socialdemokraternas och Vänsterpartiets gemensamma mix för att
hantera statens finanser är ingen bra blandning. Skattehöjningarna är
för dominerande. Förmågan till besparingar har varit för dålig. Det är
oförklarligt att regeringen tror att de nya jobben skall skapas genom att
företagandet försvåras. Det blir inte lättare för egenföretagaren, för den
lille företagaren, att skapa de nya jobben, om vi beskattar arbetet hårda-
re. Man krånglar till arbetsrätten. Den fackliga vetorätten återinförs.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
19
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Dubbelbeskattningen av aktier, som de socialdemokratiska vännerna i |
nystartat företag skall tas bort. Uppräkningen kunde fortsättas och bli
|
Vissa ekonomisk- |
lång. Jag tycker att regeringen och Socialdemokraterna saknar visioner Vi i Centern har lagt fram en balanserad plan för saneringen av sta- Det hade varit skönt att i dag kunna ge regeringens ekonomiska Sedan vill jag, fru talman, konstatera en sak: Det har funnits en tyd- Det som i denna kammare marknadsfördes som ”samarbetets rege- Fru talman! Till sist: Jag har undertecknat ett stort antal reservatio- Anf. 3 ANNE WIBBLE (fp): Fru talman! Dagens betänkande från finansutskottet är på sitt sätt Den politik som förespråkas av riksdagens majoritet av socialde- |
|
20 |
villkoren för enskilt och privat företagande. Därmed kan den inte lösa |
Sveriges ekonomiska problem, den höga arbetslösheten och underskot-
ten i de offentliga finanserna.
Den tidigare borgerliga regeringen hade lagt en god grund för en
återhämtning, så att de här obalanserna kunde börja tas bort. Åter-
hämtningen inleddes, och det framgår bl.a. av betänkandet och KI:s
rapport, redan förra året och tog rejäl fart i början av det här året. Sys-
selsättningen har ökat med uppemot 80 000 personer, och de offentliga
underskotten har börjat reduceras. I Konjunkturinstitutets senaste rap-
port beräknas underskottet i hela den offentliga sektorn för 1994 vara
nere i 157 miljarder kronor. Det är förvisso mycket pengar, men det är
väsentligt mindre än tidigare. Regeringens åtgärder har ju ännu inte
trätt i kraft, så detta är effekten av den tidigare politiken.
Därefter har regeringen föreslagit mycket kraftiga skatteökningar,
främst för företagare men också för hushållen. Folkpartiets huvudpoäng
är att en sådan företagarfientlig politik också är sysselsättningsfientlig.
Därmed blir den också välfärdsfientlig. Skattehöjningarna och återstäl-
larna, framför allt på arbetsmarknaden, motverkar uppkomsten av nya
jobb - men nya jobb är vad vi behöver. Då blir det också svårare att
stabilisera den offentliga skulden, och det blir svårare att skapa förtro-
ende hos medborgarna för att välfärdspolitiken fungerar som avsetts.
Enligt Konjunkturinstitutet nu i december ökar sysselsättningen
nästa år och 1996 med ungefär lika mycket som i år, alltså med ungefär
80 000 personer per år. Det innebär under de två åren en ökning med
160 000 personer. Denna ökning är naturligtvis bra, men den är på tok
för liten - och dessutom under en kraftig konjunkturuppgång! Det är nu
under några år som Sverige behöver ca 500 000 nya jobb. Detta illust-
rerar bara vad jag och många andra tidigare har sagt, nämligen att re-
geringens politik inte klarar jobben.
KI:s decemberprognos är också mera pessimistisk om tillväxten.
Även bortsett från tekniska förändringar blir tillväxten enligt Kl i år,
nästa år och 1996 lägre än man tidigare trott. Detta sker trots att om-
världens tillväxt väntas bli högre. Förut låg Sverige ungefär i nivå med
omvärlden. Men nu ligger vi sämre till enligt Kl.
Det som har skett här hemma är just att den socialdemokratiska re-
geringen har lagt fram sina förslag - en mängd skattehöjningar och
återställare samt ett fåtal besparingar. Trots bättre konjunkturer i om-
världen, trots ett godkänt GATT-avtal och trots ett svenskt ja till EU i
folkomröstningen blir effekten att Sverige har sackat efter. Slutsatsen
att den socialdemokratiska politiken är fel ligger naturligtvis mycket
nära till hands!
Jag vill fråga Jan Bergqvist, ordföranden i finansutskottet: Hur kan
höjda arbetsgivaravgifter, höjda skatter på nya satsningar i företagan-
det, höjd marginalskatt för enskilda näringsidkare och en återgång till
den gamla stelbenta arbetsrätten skapa framtidstro och optimism hos
företagare? I andra länder menar man tvärtom - att höjda skatter av det
här slaget och en krångligare arbetsrätt av det här slaget ger färre jobb.
I EU:s vitbok t.ex. uppmanar man till sänkta arbetsgivaravgifter just för
att få fler jobb. Varför, Jan Bergqvist, tror ni socialdemokrater att det
fungerar precis tvärtom i Sverige?
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
21
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Regeringens företrädare brukar på denna fråga svara att det är så |
måste accepteras. Jag tror också att vissa skattehöjningar kan godtas,
|
Vissa ekonomisk- |
men inte av den omfattning och inte med den inriktning som nu före- Att politiken är fel framgår faktiskt också av att räntorna inte har Fru talman! Kommunernas ekonomi har diskuterats mycket under Just nu pågår i stället skatteökningar i kommunerna om sammanlagt Dessutom håller Socialdemokraterna nu på att dra in pengar från Det där med att dra in pengar från kommunsektorn var väl knappast |
22
Fru talman! Några av de få riktiga besparingarna i dagens betän-
kande gäller barnfamiljerna. Det är ganska många besparingar. Vård-
nadsbidraget avskaffas. Flerbarnstillägget reduceras, likaså bidragsför-
skottet. Dessutom aviseras en utredning som skall dra in ytterligare 3
miljarder kronor från barnfamiljerna. Sammanlagt handlar det om un-
gefär 8 miljarder kronor som skall tas från barnfamiljerna, utöver de
höjda skatter och högre boendekostnader som ju drabbar alla hushåll.
Socialdemokrater och vänsterpartister anser tydligen att detta är
rättvist. Folkpartiet anser inte det. Tvärtom visar de fördelningspolitis-
ka studier som vi genomförde och de beräkningar som under hösten har
gjorts av olika familjeekonomer att barnfamiljerna, särskilt de med
många barn, har mindre marginaler än de flesta andra. En rättvis för-
delningspolitik borde alltså belasta barnfamiljerna mindre än andra
familjer.
Det vore därför på sin plats om Jan Bergqvist eller Göran Persson
kunde tala om för oss om de minskningar i barnbidragen som nu disku-
teras ingår i de 3 utredningsmiljarderna eller om det finns något utöver
de förslag som finns i dagens proposition och betänkande.
Fru talman! Som framgår här tycker jag att regeringens politik både
sviker löftet till de arbetslösa och har en orättvis fördelningsprofil. Det
viktiga är naturligtvis att man så allvarligt sviker löftet till de arbetslösa
och dömer många av dem till fortsatt arbetslöshet genom att försämra
villkoren för företagande och nya jobb.
En bättre politik finns beskriven i reservation 1, där de tidigare re-
geringspartierna redovisar sina riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Det handlar framför allt om att skapa bra villkor för företagande och
nya jobb, om att ersätta vissa skatteökningar med besparingar, om att
skärpa finanspolitiken och få ned räntorna och om att uppmuntra kon-
kurrens och valfrihet. Detta ger, enligt min uppfattning, en bra grund
för en fortsatt ökning av sysselsättningen, en minskad arbetslöshet,
lägre räntor, ett minskat upplåningsbehov och därmed också en stabil
bas för viktiga välfärdsuppgifter inom vård, omsorg och utbildning.
Fru talman! Jag står givetvis bakom alla reservationer som jag har
undertecknat. För tids vinnande tänker jag dock bara yrka bifall till
reservationerna 1, 45 och 95.
Anf. 4 JOHAN LÖNNROTH (v):
Fru talman! Lars Tobisson kallar det som vi i dag skall besluta om
för ett vänsterpaket. Det är klart att också jag gärna skulle vilja se det
som ett vänsterpaket. Men det är naturligtvis fråga om en socialdemo-
kratisk proposition - det kommer vi inte från. För den skull är det inte
så att Vänsterpartiet kritiklöst har anslutit sig till den socialdemokratis-
ka politiken.
Stora delar av det som vi gick till val på - det handlade inte bara
om att sätta kampen mot arbetslösheten främst utan också om nödvän-
digheten av att sanera de offentliga finanserna - är vänsterpolitik. Där-
för har den här propositionen i det stora hela taget kunnat förankras hos
Vänsterpartiet.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
23
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
24
Jag får ganska många brev och telefonsamtal om de förslag som vi i
dag skall besluta om. De flesta uttrycker stor förståelse för att de of-
fentliga finanserna måste saneras, för att det krävs både skattehöjningar
och besparingar. Men många skriver, och säger, att för att vara beredd
att betala mer i skatt eller avstå från vissa bidrag krävs det att jag kan
bevisa att jag har gjort allt för att ta mest från dem som har ställt till
eländet. Det handlar då t.ex. om bankerna och fallskärmsavtalen. Ni vet
säkert ungefär vad jag menar.
I de här breven speglas mer av maktlöshet än av ett materiellt elän-
de. Man upplever kanske också i dessa dagar, mitt uppe i julhandeln,
att det inte är så stora grupper här i Sverige som lider materiell nöd.
Det stora problemet är snarare den allmänna känslan av att samhället
inte kan påverkas. Man känner sig också lurad. Man känner att ett antal
personer, visserligen ett ganska litet antal, har ställt till det för Sveriges
ekonomi och att man nu skall vara med och reda upp det hela när det
gäller detta konkursbo. Man känner inte att man kan påverka de perso-
ner som ställt till det för oss.
Jag fick häromdagen besök av två herrar från företaget Goldman &
Sachs i London, ett företag som ägnar sig åt att ge råd åt dem som
överväger att köpa/sälja svenska statspapper. Jag sade till dem att
Vänsterpartiets mål också när det gäller deltagandet i dagens beslut
handlar om att se till att deras kunder får så litet makt som möjligt över
Sveriges ekonomi.
Om vi skall klara det här fram till 1998 krävs det ganska många
smärtsamma och jobbiga beslut. Om detta är vi i Vänsterpartiet helt
överens. Vi har bara sagt att vi på fem områden inte kan acceptera
besparingar: skolan, sjukvården, omsorgen, kulturen och den interna-
tionella solidariteten.
Lars Tobisson säger att Socialdemokraterna kan höja skatter med
hjälp av Vänsterpartiet. Men besparingarna, bortsett från militären och
polisen, måste klaras med hjälp av oss, menar han.
Jag ägnade mig tidigare åt att läsa igenom reservationsförteckning-
en och kom då fram till att det är ett eller tre borgerliga partier som står
bakom 57 av de borgerliga reservationerna. Flertalet reservationer är
enpartireservationer och då moderata sådana. Enbart 16 reservationer
är gemensamma för de fyra tidigare regeringspartierna. Men, Lars
Tobisson, om olyckan skulle inträffa att vi av någon anledning fick
tillbaka er borgerliga regering, hur skall ni då klara av saneringen av
rikets finanser?
Förmögenhetsskatten vill ni fortfarande ta bort. Men ni har inte nå-
got annat borgerligt parti med er. När det gäller jordbruksstödet bedri-
ver ni ett populistiskt flirtande med centerväljarna. Ni försöker vinna
över dem och övertrumfa dem i fråga om överbud. Vårdnadsbidraget,
förmodar jag, skall återinföras. Det är litet oklart hur det är med den
saken i Moderaternas reservationer. Jag uppfattar det ändå så att ni
skall återinföra vårdnadsbidraget med hjälp av kds.
Hur är det med bankerna? Det skulle vara intressant att få veta hur
Lars Tobisson ställer sig till den centerpartistiska reservationen om att
ta pengar från bankerna.
När det gäller familjepolitiken vill Moderaterna spara mer än rege-
ringen. Folkpartiet plussar på med 3 miljarder. Hur skall ni klara ut
detta? Efter att ha läst dagens utskottsbetänkande tycker jag att det kan
konstateras att den f.d. borgerliga regeringen nu totalt lidit skeppsbrott.
Den kan inte byggas upp igen.
Per-Ola Eriksson säger att vi när det gäller det här betänkandet -
jag förmodar att han då menar både Socialdemokraterna och Vänster-
partiet - ser miljön som en restpost. Samtidigt säger han att han tycker
att vänsterpartisterna borde sitta med i regeringen. Det kan man kanske
förstå med tanke på att Centerpartiet inte fick igenom praktiskt taget
något av den egna miljöpolitiken när de själva var i regeringställning.
Därför tror de kanske att om vi skall få igenom vår miljöpolitik, som ju
bitvis är gemensam med Centerns, så måste vi också sitta med i rege-
ringen.
Men det är faktiskt så, Per-Ola Eriksson, att vi har lyckats få ige-
nom en särskild fond för miljöinvesteringar t.ex. Vi har fått igenom
ökad koldioxidskatt, det som ni inte klarade när ni satt med i regering-
en. Vi behöver faktiskt inte sitta med i regeringen, Per-Ola Eriksson,
utan vi klarar att driva en miljöpolitik och att påverka regeringen allde-
les utmärkt bra utanför regeringskansliet.
Anne Wibble talar vackert om att kommunerna tappar pengar. Hon
frågar Göran Persson hur det blir med pengarna till Göteborg. Då kan
väl jag som kommer från Göteborg få passa på att fråga Anne Wibble
hur det är med hennes löfte. Anne Wibble lovade ju inte bara 500 mil-
joner, utan vi skulle ju få 650 miljoner kronor till Göteborg om hon
fortsatt som finansminister. Står löftet fast, om nu Anne Wibble kan
påverka politiken?
Nathalieplanen byggde ju ändå till mycket stor del på en besparing
för kommunerna. Det var alltså kommunpolitikerna som skulle klara
dessa besparingar åt er. Samtidigt plussar ni på när det gäller familje-
politiken. Jag kan inte se detta som annat än ett våldsamt överslag i
överbudspolitik, som också i dag kommer från Folkpartiet.
Jag tror inte att borgerliga politiker eller mina meddebattörer i dag
på något sätt är onda människor. Jag tror att ni vill väl, ni vill sanera
finanserna och få ner arbetslösheten. Men jag tror faktiskt att ni sam-
mantaget saknar den ryggrad som krävs för att stå emot alla de kravma-
skiner som inte ger sig förrän skatterna är nära noll.
Ni klarar helt enkelt inte att sanera statsfinanserna. Det har bevisats
under två tidigare borgerliga regeringsperioder. Den grundläggande
anledningen till detta är att man inte klarar trovärdighet i ett sanerings-
program, om man inte kan visa att de som har det bäst ställt ekonomiskt
också får vara med och bära de tyngsta bördorna.
Fru talman! Anne Wibble säger att detta är en politik som går bakåt
till vänster. Hon talar om att det är en återställarpolitik. Det är inte så,
Anne Wibble, att vi behöver några återställare. Vad vi gör är att vi
städar efter er fest. Det är inte särskilt roligt att städa efter fester. Men
vi gör det därför att vi är fullständigt övertygade om att klarar vi inte av
att sanera finanserna, så klarar vi inte heller att få ner arbetslösheten.
Klarar vi inte att få ner arbetslösheten, klarar vi inte den nödvändiga
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
25
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
miljöomställningen och inte heller en omfördelning av arbetstiden med |
börja ägna oss åt först den dag då vi har städat efter den borgerliga
|
Vissa ekonomisk- |
festen. Med detta vill jag nöja mig med att yrka bifall enbart till reservation Anf. 5 ANNE WIBBLE (fp) replik: Fru talman! Jag vill mycket kort fråga Johan Lönnroth två saker. Men faktum är att Vänsterpartiet är med och röstar fram förslag När det gäller frågan om Göteborg - nu ser jag att också finansmi- Den andra frågan till Johan Lönnroth gäller barnfamiljerna. I da- Jag vill veta om Vänsterpartiet anser att sådana besparingsförslag Anf. 6 JOHAN LÖNNROTH (v) replik: Fru talman! Jag kan försäkra Anne Wibble om att vi har gjort så |
|
26 |
gott vi kunnat när det gäller att rädda så mycket som möjligt för kom- |
muner och landsting. Genom den höjning av arbetsgivaravgiften som
införs den 1 januari uppfattar vi det så att vi har fått garantier för att
kommunerna helt och hållet skall slippa denna belastning.
När det gäller våra förslag som helhet har vi bl.a. ett förslag om att
ta bort grundavdraget vid den kommunala beskattningen. Där anser vi
att en viss del av dessa pengar skall stanna i kommunerna i form av
något som vi kallar för en kommunakut. Vi anser det nämligen nöd-
vändigt att förlägga vissa anslag, bl.a. till Göteborg, redan nästa år för
att underlätta den mycket svåra process som måste komma i gång 1996,
som handlar om att hitta ett mer rättvist statsbidragssystem. Det vore
intressant att få höra vad Anne Wibble anser om det utredningsförslag
som nyligen har kommit fram i frågan.
Det är riktigt att Vänsterpartiet har accepterat bl.a. minskningar av
flerbarnstilläggen samt också besparingar på bidragsförskotten. När det
gäller bidragsförskotten har vi t.o.m. lagt fram förslag som innebär
ytterligare besparingar utöver regeringens förslag. Det har inte varit
alldeles enkelt att gå med på detta.
De uppgifter som har förekommit i medierna om förslag att spara
100-150 kr i månaden på barnbidragen låter för oss oacceptabelt. Men
vi vill självfallet se förslagen innan vi i Vänsterpartiet tar ställning till
detta.
Också på den punkten kunde det vara intressant att få höra om Anne
Wibble anser sig åter kunna regera ihop med Moderaterna som ju up-
penbarligen tänker sig ännu större besparingar på just barnbidragen.
Anf. 7 ANNE WIBBLE (fp) replik:
Fru talman! Johan Lönnroth låter ibland snäll och trevlig när han
pratar. Men det är ändå ett faktum för den verklighet som framför allt
invånarna, men för all del också kommunpolitikerna i många kommu-
ner och landsting möter, att de förslag som Vänsterpartiet står bakom
och de beslut som Vänsterpartiet är med och röstar igenom här i kam-
maren innebär att kommunerna och deras invånare kommer att få mind-
re pengar att röra sig med. Det spelar ingen roll hur många vackra ord
Johan Lönnroth säger. Han säger: Men vi tycker att vi har försäkrat oss
om att det kanske är så att det kommer tillbaka några pengar framåt
sommaren eller så.
Det finns inte en kommunpolitiker eller invånare som i dag vågar
räkna med någonting sådant. Därför att det är ju ett faktum att pengarna
börjar försvinna från kommunsektorn från den 1 januari. Vänsterpartiet
har några vaga skrivningar om att man för vissa delar av de förlorade
inkomsterna kanske får tillbaka någonting framåt juni eller juli. Därför
måste jag säga att det inte var mycket bevänt med omsorgen om vård,
utbildning och viktiga välfärdsuppgifter. Det är alldeles uppenbart att
Vänsterpartiet sviker vad de säger. Detsamma gäller Socialdemokrater-
na som i hög grad har förespeglat både människor och kommunpoliti-
ker mera pengar. Johan Lönnroth har också drivit detta under lång tid.
Men nu medverkar Vänsterpartiet till en motsatt politik. Det tycker jag
är svekfullt.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
27
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
I fråga om barnfamiljerna var det intressant att höra att Johan Lönnroth |
som ligger i de 3 miljarder som i dagens betänkande bara beskrivs som
|
Vissa ekonomisk- |
en utredning - men känner stark tveksamhet inför minskade barnbi- Om Vänsterpartiet inte är med på olika sådana besparingar, frågar Anf. 8 JOHAN LÖNNROTH (v) replik: Fru talman! Vi har inte lovat några mängder av nya pengar till Om Anne Wibble hade suttit kvar som finansminister, hade vi Också jag vill gärna höra Göran Perssons svar på Anne Wibbles Det är vidare, Anne Wibble, en ganska avgörande skillnad mellan Jag tycker att frågan till Anne Wibble är mera berättigad. Såvitt jag Anf. 9 ROY OTTOSSON (mp): Fru talman! Perssonplanen, som vi nu behandlar, är långt ifrån nå- |
|
28 |
svarande åtgärdsprogram. Det är snarare ett inslag från valrörelsen som |
nu drivs igenom av valets segerherre, Socialdemokraterna, med hjälp
av stödpartiet Vänsterpartiet. Det är i huvudsak ett skattehöjningspaket,
men det innehåller också nya stora utgifter syftande till att minska ar-
betslösheten.
Nu är saken den att underskotten i statsbudgeten har ökat snabbt
och för närvarande ligger på 189 miljarder av en budget på 586 miljar-
der. Det betyder att en tredjedel av statens utgifter inte kan täckas på
annat sätt än genom lån. Nu är statens lånebehov i själva verket ännu
större, eftersom inte allt ligger inom budgeten. Den totala statsskulden
närmar sig 90 % av BNP. De årliga räntekostnaderna för staten utgör
drygt hälften av underskottet. Statens upplåning går alltså i hög grad till
att betala räntor på gamla lån.
Sverige har egentligen en bra ekonomi, men den svenska staten har
stora problem. Det är den främsta orsaken till de höga räntenivåerna i
landet. Vi ligger ett par procentenheter högre än vi borde, och det bety-
der att enskilda, företag och kommuner får betala dyrt för statens bud-
getproblem. Det är vårt ansvar, här i riksdagen, att snabbt se till att det
blir balans i statsbudgeten. Vi i De gröna är självklart beredda att aktivt
medverka till det.
Perssonplanen handlar om budgetförstärkningar på 57 miljarder.
Ytterligare 20 miljarder utlovas i den budget som skall lämnas till riks-
dagen om några veckor. Vi i De gröna anser att nivån på budgetför-
stärkningarna totalt sett borde ha varit ytterligare 20 miljarder. Jag vill i
sammanhanget påminna kammarens ledamöter om att den budgetför-
svagning som medlemskapet i Europeiska unionen medför på grund av
medlemsavgifterna belöper sig till 18,5 miljarder för nästa år. Detta
försvårar självklart budgetsaneringen och återställandet av normala
räntenivåer i vårt land.
Vi anser att storleken på skattehöjningarna i varje fall inte bör
överstiga besparingarna. I annat fall är det en uppenbar risk att åter-
hämtningen i ekonomin dämpas. Det finns nu tecken som tyder på det.
Perssonplanen består till två tredjedelar av skattehöjningar och till en
tredjedel av besparingar. Om de utlovade ytterligare 20 miljarderna
enbart skulle vara besparingar, skulle balans uppnås. Det återstår
emellertid att se.
När skattehöjningar och besparingar tvingas fram för att skapa ba-
lans i statens finanser, måste de göras på ett sätt som gynnar en lång-
siktigt hållbar utveckling ur ekonomisk, miljömässig och social syn-
punkt. Vi är kritiska till en rad punkter i Perssonplanen för att de för-
sämrar för företagen, för att de försvårar en miljöanpassning av samhäl-
let och för att de i vissa fall slår alltför hårt mot socialt utsatta grupper.
Vi anser också att regeringen missar viktiga möjligheter till besparing-
ar.
Fru talman! Den mänskliga skaparkraften, företagandet, är i hög
grad motorn i samhällsekonomin. Den offentliga sektorn är i samman-
hanget en viktig stödjande funktion med satsningar på utbildning, vård,
omsorg och kultur och med sociala, miljömässiga och andra skyddsnät,
som skapar bättre förhållanden för oss alla, inte minst för företagandet.
Men den offentliga sektorn kan aldrig ersätta det fria företagandets
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
29
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
30
förmåga att skapa de ekonomiska tillgångar som ligger till grund för
vårt välfärdssamhälle. De många misslyckade socialistiska experimen-
ten i vår omvärld, och även till viss del i vårt eget land, visar med all
önskvärd tydlighet vad som händer om man försöker ersätta fritt före-
tagande med politisk statsstyrning.
Företagen måste ges bättre möjligheter att skapa kapital, att investe-
ra, att konkurrera med företag i andra länder och att förändra sig, så att
en samhällsekonomiskt mer gynnsam utveckling kan uppnås. Resurs-
hushållningen måste bli långt bättre, energieffektiviteten måste ökas
radikalt, utsläpp som skadar hälsa eller miljö måste i princip elimine-
ras. Ny före tagandet, liksom mer allmänt förekomsten av små och me-
delstora företag, behöver ökas både för att stärka landets ekonomi och
minska arbetslösheten.
Vi motsätter oss därför regeringsförslag som att ta bort kvittnings-
rätten för nystartad aktiv näringsverksamhet och att öka beskattningen
av företagens skatteutjämningsreserver. Vi anser också att det är riktigt
att, som regeringen faktiskt föreslår, minska beskattningen på företagen
med ytterligare 2 miljarder. Vad gäller beskattningen på inkomster från
kapital anser vi att denna i princip skall vara i nivå med normal in-
komstskatt, vilken för närvarande är ungefär 30 % för de flesta in-
komsttagare.
Fru talman! Den fortgående miljöförstöringen beror främst på att
det för närvarande ofta är lönsamt att åstadkomma miljöfarliga utsläpp,
avfallshögar och utarmade naturresurser. Skatterna förstärker denna
tendens, eftersom de i hög grad ligger på arbetsinkomster och i väsent-
ligt mindre grad ligger på miljöstörande eller resursutarmande verk-
samheter. Vi anser att en skatteväxling om totalt ca 100 miljarder kro-
nor borde göras. Vi menar att beskattningen på arbete borde minskas
med 100 miljarder och att samtidigt beskattningen på energi, utsläpp,
uttag av naturresurser etc. skulle ökas med 100 miljarder. Då skulle de
relativa kostnaderna för arbetskraft minska och för miljöstörande pro-
duktionsmetoder öka, vilket långsiktigt stimulerar framväxten av det
miljöanpassade samhället. Samtidigt skulle också arbetslöshet motver-
kas kraftigt.
De nu föreslagna budgetförstärkningarna är till 40 % ökad skatt på
arbetsinkomster. Däremot ökas inte beskattningen på energianvänd-
ning, på utsläpp eller på verksamhet som långsiktigt utarmar naturre-
surser på annat sätt. Skatteförslaget förstärker den kortsiktiga lönsam-
heten för företagen att långsiktigt utarma våra gemensamma naturresur-
ser.
Vi i Miljöpartiet de gröna anser att miljörelaterade skatter skall hö-
jas eller införas och att skatter på arbete och näringsverksamhet skall
minskas. Även besparingar i offentlig sektor liksom särskilda satsning-
ar för att motverka arbetslöshet bör ges en miljöprofil. Perssonpaketet
innebär dess värre raka motsatsen.Vi i Miljöpartiet de gröna anser att
de som tjänar under 150 000 kr per år i princip helt skall undantas från
att betala nu när staten tvingas strama åt. Tjänar man så litet som under
150 000 kr har man helt enkelt inget utrymme att betala med. Alla vi
som tjänar mer bör i stället betala litet mer.
Höjningen av egenavgifterna innebär att alla - även de som tjänar
minst - får betala högre skatt. Det är ett av skälen till att vi motsätter
oss detta. Vi anser att systemet med egenavgifter borde tas bort, och att
statliga socialförsäkringar och pensioner i stället betalas med ordinära
skattemedel.
Vi anser också att de skattehöjningar som görs för att förstärka
statsbudgeten skall göras på utsläpp av koldioxid - vi föreslår konkret
10 öre mer nästa år - och andra miljörelaterade faktorer. Därigenom
påbörjas också en skatteväxling för miljön som så många säger sig vilja
ha men så få i praktiken är beredda att ställa upp på. Vi kommer snart
att få se det i voteringen.
Vi anser också att en del ytterligare besparingar borde kunna göras.
Det gäller inte minst det militära försvaret. Annika Nordgren kommer
att ta upp det i ett anförande längre fram.
Vi anser däremot inte att man nu skall spara på bistånd, avbytar-
verksamheten eller trainee-utbildningen. Vi tycker också att det finns
en del onödiga utgifter i förslaget. Det gäller t.ex. flyttbidraget. Det
gäller alltför generösa direktavskrivningar för bygginvesteringar som
egentligen inte är riktigt motiverade i den konjunkturuppgång vi har nu.
Barbro Johansson kommer i ett anförande längre fram att ta upp
mer om arbetsmarknadspolitiken. Vi anser självfallet att det är mycket
viktigt att föra en mycket aktiv arbetsmarknadspolitik i syfte att få ned
arbetslösheten, men den politiken måste också ha en inriktning mot att
effektivare utnyttja de resurser vi har i samhället och att minska miljö-
förstöringen, eftersom den är ett förstörande av ekonomiska resurser.
Fru talman! Jag och mitt parti står bakom alla de reservationer som
jag har bifogat betänkandet. Jag yrkar särskilt bifall till reservation 3
om riktlinjer för den ekonomiska politiken, reservation 43 om kvitt-
ningsrätten, reservation 53 om miljörelaterade skatter samt reservation
96 om inriktning och omfattning av besparingar och inkomstförstärk-
ningar.
Anf. 10 MATS ODELL (kds):
Fru talman! Under valrörelsen talade Socialdemokraterna om att
Sverige behövde mer av samförstånd och mindre av blockpolitik. Ing-
var Carlsson talade t.o.m. vid flera uppmärksammade tillfällen om att
han skulle vilja bilda en blocköverskridande regering även om Social-
demokraterna skulle få egen majoritet i valet. Det handlade om att
inbjuda något mittenparti - oftast Folkpartiet.
Så kom då valet, och det bildades en socialdemokratisk minoritets-
regering trots allt tal om blocköverskridande. Samarbetsdörren smäll-
des igen rakt i ansiktet på Folkpartiet och Bengt Westerberg. Men
fortfarande var budet för dagen, fru talman, att det var en samförstånds-
regering som verkligen sökte breda lösningar som nu tillträdde.
Låt mig få citera litet ur regeringsdeklarationen: ”Sverige är för litet
för stora konflikter, problemen är för många för konfrontation. Mer än
något annat behöver vårt land nu samarbete och samförstånd.---I
nationens intresse kommer jag som statsminister att göra mitt yttersta
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
31
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
för att åstadkomma ett nytt samarbetsklimat i Sverige” sade Ingvar |
Fru talman! Vi tvingas nu konstatera att det av breda samförstånds-
|
Vissa ekonomisk- |
lösningar i riksdagen blev intet. Socialdemokraterna har konsekvent Jag sade här i kammaren för i dag exakt två månader sedan, när vi Innehållet i den trojanska hästen, dvs. det öppna mandatet, är ju Vad som borde oroa regeringens strateger är också att Gudrun Grundtipset är nog trots allt att Gudrun Schyman och Johan Lönn- Johan Lönnroth har i dag här i kammaren talat mycket litet om Mot bakgrund av Socialdemokraternas strategi i valrörelsen är det Nu står alltså Göran Persson där i sitt hörn tillsammans med Gud- |
32
Fru talman! Efter de senaste årens djupa lågkonjunktur har utveck-
lingen vänt under det senaste året. Hittills har uppgången varit koncent-
rerad till exportsektorn, men nu börjar också effekterna bli synliga på
den inhemska efterfrågan - framför allt på investeringssidan.
Men Konjunkturinstitutets rapport inger viss oro, som flera talare
tidigare har tagit upp här i dag. De regeringsförslag som vi i dag har att
ta ställning till präglas, tycker jag, alldeles för mycket av en kombina-
tion av hafsverk och ett plötsligt uppvaknande inför ekonomiska reali-
teter. Dessa realiteter tog vi kristdemokrater och de andra tidigare re-
geringspartierna ständigt upp under den gångna valrörelsen.
Flera av förslagen har tillkommit utan tillräcklig beredning. Profilen
på budgetförstärkningarna är, menar vi, delvis orättfärdig. De ekono-
miskt sämst ställda pensionärerna och barnfamiljerna får dra ett opro-
portionerligt stort och tungt lass i denna nödvändiga saneringsprocess.
Den avgrund mellan den politik som Socialdemokraterna har be-
drivit i opposition och den som man bedriver i regeringsställning visas
brutalt upp i den nu behandlade propositionen. I regeringsställning
accepteras påfallande stora delar av den politik som bedrevs av fyrpar-
tiregeringen under förra mandatperioden. Den beskrevs då av Social-
demokraterna i termer som ”raserad välfärd”, ”inte hållbar”, ”passiv”,
”närmast ägnad att fördjupa krisen” etc. etc.
Uppenbarligen ställer sig socialdemokraterna i dag också bakom en
mängd av de beslut om besparingar som har fattats under den föregå-
ende mandatperioden. Då kritiserades de benhårt av samma parti. Det
gäller t.ex. det nya bostadsfinansieringssystemet, de minskade statsbi-
dragen till kommunsektorn och den sänkta ersättningsnivån i a-kassan.
Den politik som regeringen nu presenterar saknar helt enkelt en ge-
nomtänkt strategi för att komma till rätta med ekonomins grundläggan-
de problem och kan därför inte heller lägga grunden för en långsiktigt
god tillväxt och välfärd. Tvärtom föreslår man ett antal åtgärder som
försämrar de förutsättningar som fyrpartiregeringen hade lagt fast för
en långsiktigt god ekonomisk utveckling. Det gäller t.ex. möjligheterna
att starta nya företag, möjligheterna för små och medelstora företag att
expandera och tillväxten i tjänstesektorn. Kort sagt: genom en mängd
av dessa förslag försvåras möjligheterna att få fram nya långsiktiga
jobb.
Jag vill nämna några av de förslag som kommer att innebära en yt-
terligare bromsning när det gäller de nya jobben.
Möjligheterna att kvitta underskott i en nystartad verksamhet mot
inkomst av tjänst slopas.
Utbytet av varor och tjänster - själva grunden för förekomsten av
jobb - försvåras definitionsmässigt genom en skärpt beskattning av
arbete. Inom loppet av en månad från regeringstillträdet har förslag om
skattehöjningar på inte mindre än 50 miljarder kronor lagts fram -
varav 30 miljarder gäller just skatt på arbete. Det är ganska anmärk-
ningsvärt.
Skattekilarna drivs upp på olika områden. Det blir höjda egenavgif-
ter, en höjd statlig inkomstskatt, höjda arbetsgivaravgifter och en slo-
pad indexering av skatteskalan. Till detta skall också läggas de skatte-
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
höjningar som nu planeras i många av landets kommuner sedan social- |
I propositionen skriver Göran Persson, med anledning av de kom-
|
Vissa ekonomisk- |
munala skattehöjningarna, något som är mycket intressant. Han skriver: Fru talman! Med tanke på detta är det ganska anmärkningsvärt att Denna politik kan tyckas outgrundlig, men jag tror att Johan Lönn- Fru talman! Flera av de budgetförstärkningar som föreslås i pro- Regeringen föreslår nämligen mycket kraftiga besparingar när det Inom familjepolitikens område förnekar sig inte den socialdemo- |
34
Nedskärningar på biståndet, fru talman, är också en skamfläck i
propositionen. Vi kristdemokrater anser att det är helt oacceptabelt.
Fru talman! Kristdemokraternas ekonomiska politik har sin ut-
gångspunkt i en marknadsekonomi med sociala och ekonomiska ramar.
Ett gynnsamt klimat för små- och nyföretagandet är helt avgörande för
1990-talets kamp mot den höga arbetslösheten och för saneringen av
statsfinanserna. En av de centrala uppgifterna för politiken de närmaste
åren blir att skapa förutsättningar för framväxten av hundratusentals
nya arbetstillfällen inom denna sektor. Det som jag skulle vilja kalla för
kvasiideologiska skäl får inte förhindra tillkomsten av jobb i den priva-
ta tjänstesektorn - och också inom hushållssektorn.
Fyrpartiregeringens saneringsprogram, som ursprungligen omfatta-
de 81 miljarder, är utgångspunkten för vårt förslag när det gäller statens
finanser. Till detta kommer att regeringen redan i våras aviserade en
tidigareläggning av delar av detta program. Samtidigt aviserade man en
förlängning och en utökning med 20 miljarder. Utöver den ursprungliga
Nathalieplanen redovisar vi kristdemokrater ytterligare budgetför-
stärkningar på ca 40 miljarder kronor, varav merparten utgörs av be-
sparingar. En jämförelse med förslagen i regeringens proposition visar
att kristdemokraternas saneringsprogram överstiger regeringens med ca
43 miljarder kronor.
Det är möjligt att vi i ett senare skede tvingas att återkomma med
ytterligare budgetförstärkningar om så erfordras.
Fru talman! Med detta vill jag för tids vinnande endast yrka bifall
till reservationerna 1, 84 och 97, men jag står självfallet bakom alla de
reservationer som vi kristdemokrater har bifogat.
Anf. 11 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:
Fru talman! När Odell gjorde sina halsbrytande liknelser kunde jag
inte låta bli att begära replik.
Han säger att Gudrun Schyman och jag är Göran Perssons vasaller
och att jag är biträdande finansminister. Sedan säger han att Persson
har målat in sig i ett hörn med dessa båda vasaller. Ändå kan vasallerna
bryta sig ur och gå i demonstrationståg mot Göran Persson. Mats Odell
säger också att Göran Perssons ideologi formas av böckerna på Gudrun
Schymans nattduksbord. Det är ganska häftigt.
Jag undrar om inte Odell har läst för mycket i Bibeln, med tanke på
alla motsägelsefulla liknelser som förekommer där.
Anf. 12 MATS ODELL (kds) replik:
Fru talman! Det är onekligen en intressant problematik som Johan
Lönnroth berör.
Vad jag menar är att den första delen, den del vi har att ta ställning
till här i dag, den har Johan Lönnroth och Gudrun Schyman ställt upp
på. Där har de ideologiska handböcker som finns på såväl Göran Pers-
sons som Johan Lönnroths och Gudrun Schymans nattduksbord an-
vänts.
Sedan kommer fas två, då de ytterligare 20 miljarderna, som
smugglades likt en trojansk häst genom valrörelsen, skall laddas med
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
35
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
skarpa besparingar. Det är då som Johan Lönnroth och Gudrun Schy- |
triumfvagnen.
|
Vissa ekonomisk- |
Jag tror nog, fru talman, att Johan Lönnroth har svårt att ställa upp Anf. 13 JAN BERGQVIST (s): Fru talman! Mats Odell ägnade sig åt högljutt moraliserande av ett Finansutskottet tillstyrker enhälligt ett förslag från regeringen om ”Kristdemokraterna motsätter sig förslaget att dra inte 300 miljoner Fru talman! Är det inte litet förvånande att debatten hittills har Jag vet att den som ofrivilligt stängs ute från arbetslivet aldrig kan Men nu kommer det svåra: Vi måste avskaffa arbetslösheten på ett Men alternativet är värre, för om vi ängsligt skjuter problemen |
|
36 |
framför oss, om vi inte vågar gripa nässlan nu, då sviker vi de arbetslo- |
sa, och då sätter vi verkligen välfärden på spel. Skall vi få rätsida på
Sveriges ekonomi, Sveriges sociala problem, måste vi ha en stark eko-
nomi.
Valet är inte mellan att sanera statsfinanserna och att pressa tillbaka
arbetslösheten. Båda uppgifterna måste klaras och klaras samtidigt.
Stärker vi statsfinanserna, skapar vi förutsättningar för att klara jobben.
Bekämpar vi arbetslösheten, skapar vi förutsättningar för att fylla igen
det stora, svarta hålet i budgeten.
Med vårt ekonomiska program skall vi rädda jobben och värna väl-
färden, stärka jämställdheten och hålla på rättvisan. Vi skall skydda
miljön, krympa underskotten och bygga för framtiden.
Skall vi klara detta måste vi föra ihop ett stort antal åtgärder till en
helhet. Det är helheten som bestämmer resultatet. Visst skall vi gå
igenom varje enskild detalj, visst skall vi värdera alla fördelar och alla
nackdelar, men vi får aldrig blunda för att delarna ingår i ett större
sammanhang.
I ett slag kan vi inte avskaffa massarbetslösheten, i ett slag kan vi
inte skapa ett rättvist samhälle. Men det vet vi, att skall vi uthålligt slå
tillbaka massarbetslösheten måste vi också strama åt och skära ner.
Därför kan vi aldrig kräva att varje enskild åtgärd tagen för sig skall
skapa fler jobb, aldrig att varje enskild åtgärd i sig skall innehålla en
inkomstutjämning.
Låt mig ge några exempel:
Att spara miljardbelopp på försvaret kan innebära att vi tar bort
jobb i det militära. Ändå måste vi göra det, för hur skall vi kunna kom-
ponera ett balanserat, trovärdigt och fungerande sparprogram om inte
också försvaret får lämna sitt bidrag?
Den höjda avkastningsskatten på avtalspensionerna har mött våld-
samma protester. Man har talat om konfiskation, övergrepp och jag vet
inte vad. Men är det inte så att detta pensionskapital har fått extra hög
avkastning just därför att staten ständigt måste låna mer och mer peng-
ar?
Statens stöd till avbytarverksamhet inom jordbruket har varit
mycket värdefullt. Men är det orimligt att näringen själv tar ett ökat
ansvar för den här verksamheten, när statens ekonomi har försvagats så
dramatiskt?
Går vi igenom område efter område ser vi att allt måste vara med
om helheten skall bli rättvis och rimlig.
Här finns också svaret på den fråga som Anne Wibble ställde, näm-
ligen hur höjda avgifter och skatter kan bidra till fler jobb. Per-Ola
Eriksson sade i sitt anförande att det behövs en ”balanserad mix” - det
är ett sätt att uttrycka det. Ytterst handlar det om att man inte bara skall
gödsla för en liten grupp av stora kapitalägare och ständigt hålla dem
på ett väldigt gott och allt bättre humör. Skall vi klara av de stora upp-
gifter som ligger framför oss, måste hela folket engageras, och då måste
det finnas en framtidstro och en medverkan som omfattar alla medbor-
gare och inte bara små grupper. I detta ligger svaret på Anne Wibbles
fråga.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
37
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Anne Wibble bekymrade sig över att politiken var sned åt vänster, |
tiet. Det har vi sett tidigare när vi har följt Folkpartiets ibland litet
|
Vissa ekonomisk- |
vingliga stråt. Ibland har partiet uppträtt som den trafikfarliga bilisten Det är alltså med råge som finansutskottet nu tillstyrker regeringens Men vad har hänt med den gamla regeringskoalitionen? Johan Sönderfallet gäller bl.a. den helt centrala frågan om inriktningen Men jag har verkligen anledning att kritisera er för vad ni tillsam- För det första är det som ni presenterar där tyvärr bara vaga spar- För det andra försöker ni sopa igen spåret efter en regeringsperiod Har ni glömt att ni faktiskt räknade med att det skulle bli en, låt va- Än värre blir det när ni påstår att de gångna tre åren var en fram- |
38
för dem som fick sämre sjukvård, sämre undervisning, sämre barnom-
sorg och sämre äldrevård?
Jag skall gärna erkänna att det fanns en grupp som fick extra
mycket frihet och ny luft under vingarna. Det var de stora kapitalägar-
na. Den borgerliga regeringen lät guldet regna över dem. De kunde ta
sig närmast perversa friheter när ni öppnade sammanlagt över 100 olika
kvittningsmöjligheter för värdepapper. Om något är befängd skattepo-
litik så är det att erbjuda kapitalägarna över 100 olika kvittningsmöjlig-
heter. Nog fick den gruppen ökad frihet. Men hur gick det med friheten
för andra?
Att kraftigt öka friheten för Sveriges medborgare är en central poli-
tisk uppgift. Men det är något helt annat när ett privilegierat fåtal skaf-
far sig ökad frihet på bekostnad av gamla, sjuka och arbetslösa. Därför
måste vi lägga om kapitalbeskattningen. Vi återgår till den balans mel-
lan skatt på arbete och skatt på kapital som fanns i skattereformen.
Vi måste också lägga om arbetsmarknadspolitiken. I stället för pas-
siva utbetalningar måste huvuddelen vara aktiva insatser för arbete,
utbildning och kompentenshöjning.
Fru talman! Det är hög tid att reda ut Sveriges stora ekonomiska
problem. Vi kan klara av dem och vi skall klara av dem. Därför yrkar
jag bifall till finansutskottets samtliga förslag.
Anf. 14 MATS ODELL (kds) replik:
Fru talman! Jag blir naturligtvis lindrigt sagt förvånad när jag lyss-
nar på Jan Bergqvists kraftfulla utspel mot mig här i dag. Jag tror dess
bättre att det bygger på ett missförstånd. Jag kan förstå att Jan
Bergqvist blir irriterad över att här i kammaren konfronteras med vad
ni sade under valrörelsen och under regeringsbildningen, men det kan
inte innebära att man får frångå grundläggande fakta.
Fru talman! Grundläggande fakta i detta mål är att vi kristdemokra-
ter har reducerat antalet yrkanden i vår motion till sex stycken, bl.a. av
omtanke om voteringsperioden här strax före juluppehållet.
Det första yrkandet är ett avslag på hela propositionen inklusive
förslaget att dra in 300 miljoner kronor från kyrkan. Det kan inte vara
någon nyhet för Jan Bergqvist att vi har det yrkandet. Det kan inte
heller vara någon nyhet att vi inte får reservera oss.
Jag har ju själv diskuterat detta i utskottet tillsammans med Jan
Bergqvist. Vi är förhindrade av riksdagsordningen att reservera oss på
några andra punkter än dem där vi har konkreta yrkanden. Det innebär
alltså att det är fullt i enlighet med reglementet att i efterhand avge ett
särskilt yttrande om det man har skrivit i motionen. Både motståndet
mot att dra in dessa 300 miljoner och att vi yrkar avslag på hela pro-
positionen framgår klart av vår motion.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
39
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Anf. 15 JAN BERGQVIST (s) replik: Fru talman! Jag har mycket svårt att tro att en så förfaren politiker |
som Mats Odell kan ha råkat ut för det missförstånd som han möjligen
|
Vissa ekonomisk- |
skulle kunna försvara sig med. Det är riktigt som Mats Odell säger att vi har diskuterat detta i ut- Denna motion har enhälligt avstyrkts i finansutskottet samtidigt som Vi har tydliggjort detta för alla andra ledamöter i utskottet. Bland Anf. 16 MATS ODELL (kds) replik: Fru talman! Jan Bergqvist håller med om att vi har diskuterat dessa Anf. 17 JAN BERGQVIST (s) replik: Fru talman! Jag är mycket förvånad över att Mats Odell tar munnen Här föreligger ett yrkande. Ni har varit med om att avstyrka det. Jag vill inte i onödan ifrågasätta hedern hos Mats Odell. Jag accep- |
40
Anf. 18 TALMANNEN:
Mats Odell anmäler att han inte har rätt till fler repliker i detta re-
plikskifte. Detta replikskifte är härmed avslutat.
Anf. 19 LARS TOBISSON (m) replik:
Fru talman! Jan Bergqvist valde att avsluta sitt anförande med att
blicka bakåt. Nästan löjeväckande var att han kritiserade den då nya
regeringen för felprognoser 1991 och 1992. Det är löjeväckande därför
att man trots allt kanske hade tagit något intryck av förutvarande fi-
nansministern Allan Larssons myckna tal om vändpunkten, den vänd-
punkt som skulle leda till strålande tider. Det var den bedömning som
Jan Bergqvist stödde med sin röst här i kammaren strax före valet
1991.
Vad beträffar talet om borgerlig splittring vill jag säga att vi har vi-
sat att vi kan samla och hålla samman de borgerliga partierna kring en
gemensam regeringspolitik. Nu är det tyvärr inte aktuellt för dagen. Nu
är det socialdemokraterna som regerar. Ert stora problem är att kunna
hålla samman ert eget parti kring en politik som kommer att kunna leda
till vettiga resultat.
För framtiden hade Jan Bergqvist mest förmanande och moralise-
rande ord. Det är ju egendomligt att sätta i gång en stor skendebatt med
kds om parlamentariskt förfarande i en ren bagatellfråga och kalla det
för ett fruktansvärt misstag osv. Vi har faktiskt viktigare saker att dis-
kutera i en ekonomidebatt som denna.
Jan Bergqvist hann i förbigående ge ett svar på frågan hur man nu
med höjda skatter skall kunna få flera jobb. Det gick ut på att det på
något sätt skulle vara fördelningspolitiskt motiverat. Därmed var svaret
givet. Jag kan inte förstå på vad sätt det är fördelningspolitiskt motive-
rat mot de svaga, de arbetslösa, att bedriva en ekonomisk politik med
skattehöjningar som bromsar tillväxten och förstör jobb. Det har ni
ännu inte lyckats förklara.
Jag tog i mitt anförande upp det förhållandet att realräntan ligger på
9 %. Har Jan Bergqvist något försök till förklaring på detta? Vittnar det
ändå inte om en misstro mot den politik som regeringen för, en misstro
mot dess förmåga att hålla en fortsatt låg inflation? Vad kan det då bero
på? Jo, återigen beror det naturligtvis på sambandet med den politik
som går ut på att höja skatter men inte korrigera den mycket höga ut-
giftskvot som vi har i vårt land. Om man inte förstår detta kommer man
att fortsätta att driva en politik som förstör jobb och bromsar tillväxten
i Sverige. Den kan inte gärna Jan Bergqvist anföra moraliserande för-
svar för.
Anf. 20 JAN BERGQVIST (s) replik:
Fru talman! Om man har ett utgångsläge där statens utgifter utgör
70 % av vår samlade produktion men statens inkomster i form av skat-
ter ligger runt 50 %, säger det sig självt att det är en jättelik uppgift att
få bort underskottet och få ihop gapet. Moderaterna har en föreställning
om att man skall klara det genom att ensidigt skära ner alltmer. Alla
andra partier har i varierande mån uppfattningen att det måste vara en
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
41
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
blandning av både inkomstförstärkningar och besparingar. Ni driver |
sänkningarna för kapitalägarna hösten 1991 som började skapa pro-
|
Vissa ekonomisk- |
blemet. Det blev inga jobb av det, utan det blev ett statsfinansiellt mo- Jag vill återknyta till den tidigare debatten om det jag kallade ett Ni försöker komma ifrån ert ansvar för den ekonomiska politiken Hösten 1991 gjorde ni en prognos som visade på en positiv tillväxt Anf. 21 LARS TOBISSON (m) replik: Fru talman! Denna angreppspunkt gör mig förvånad. Som jag på- Jan Bergqvist säger att när utgifterna är 70 % av BNP och skatterna Får jag då fråga: Vad får Jan Bergqvist att tro att med den politik Är inte Jan Bergqvist oroad av att tillväxten under de närmaste |
|
42 |
åren, då vi i alla fall skall gå in i en högkonjunktur, kommer att stanna |
under 3 % och kanske bara hamna på 2 %? Man har sagt att för att få
bukt med arbetslösheten behövs 3 % tillväxt i ekonomin. Det kommer
vi inte att få.
Jan Bergqvist månar så om de arbetslösa och håller högstämda tal
om att man måste sätta in samlade åtgärder. Varför tar han då inte hän-
syn till behovet av en tillväxtfrämjande i stället för en tillväxtbromsan-
de politik, en jobbstimulerande i stället för en jobbförstörande politik
genom att hålla nere skatterna på företagande och kapitalbildning och
genom att avreglera arbetstid och näringsliv i stället för att sätta in
återställare som låser fast situationen och förhindrar tillkomsten av
flera riktiga jobb ute på arbetsmarknaden?
Det här med återställare är intressant om man tänker efter. Orsaken
till att återställare behövs är att man misskött sig tidigare. När man
använder sig av tekniken betyder det att man inför mera av det som en
gång skapade problemet.
Anf. 22 JAN BERGQVIST (s) replik:
Fru talman! Från socialdemokratisk sida har vi aldrig talat om fritt
fall, varken förr eller senare. Fritt fall 1991 är en efterhandskonstruk-
tion i den borgerliga reservationen som skall skyla över att ni gjorde
katastrofala felbedömningar.
Lars Tobisson frågade varför man höjer skatterna i stället för att
stimulera jobben. Spåren förskräcker. Ni har ju prövat er politik. Ni
genomförde en rad ofinansierade skattesänkningar för kapitalägarna.
Det ledde inte till de jobb som ni talade om. Ni är ensamma om att
driva en ensidig nedskärningspolitik. Det finns inget annat parti som
tror att man kan komma till rätta med Sveriges komplicerade och stora
problem genom att ensidigt bara skära ned.
Även om Lars Tobisson inte gillar det kan jag inte undgå att påmin-
na om att Moderaterna under åren har varit så upptagna av skattesänk-
ningar att frågan om budgetbalansen m.m. har kommit i andra hand. Vi
såg nu vilken enorm upplåning som skedde under den moderatledda
regeringen.
Jag erinrar om vad en affärstidning skrev om den socialdemokratis-
ka budgeten någon gång på 8O-talet. Den kallades för en präktig
svångremsbudget som på ett fördelaktigt sätt skiljer sig från Gösta
Bohmans budgetar som snarare var de lösa hängslenas politik.
Anf. 23 ANNE WIBBLE (fp) replik:
Fru talman! Jag tror att svensk ekonomi skulle må väl om Jan
Bergqvist kunde koppla in växeln på framtiden i stället för på det för-
flutna på 70-talet. Jag tycker att hela detta betänkande tyvärr andas
väldigt mycket av ett slags längtan tillbaka. Bakåt, snett vänster var min
karakteristik, och jag tycker att den verkligen inte motsägs utan tvärtom
styrks av Jan Bergqvists debattinlägg här.
I sitt huvudanförande efterlyste Jan Bergqvist inlägg om arbetslös-
heten. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta när jag hör det. An-
tingen har Jan Bergqvist inte lyssnat på något av de inlägg som gjordes
före hans eller också har han inte förstått någonting av det som sades.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
43
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
I mitt inlägg framförde jag, som jag tycker, relativt tydligt att Folk- |
ringen driver en företagsfientlig politik. Därmed är den också syssel-
|
Vissa ekonomisk- |
sättningsfientlig och välfärdsfientlig. Basen för skattefinansierade väl- Enligt min mening har Jan Bergqvist inte på något nöjaktigt sätt I Sverige driver nu den socialdemokratiska regeringen en politik Anf. 24 JAN BERGQVIST (s) replik: Fru talman! Anne Wibble tycker att vi pratar för mycket om förflu- Anne Wibble tror inte att jag förstår hur företag fungerar. Jag skall Frågan var t.ex. om vi skulle avskaffa dubbelbeskattningen. Det vi- |
|
44 |
skall utforma den åtgärd som skall komma i stället för Annell-avdraget. |
Jag vill ändå säga att det pågår en kampanj där man bortser från att det
här är bedömningar som har gjorts på ett tidigare stadium. Det ansågs
då att det var andra åtgärder som var viktigare för att vi skulle få en
internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning.
Vi socialdemokrater står för en företagsbeskattning som skall ge de
svenska företagen bra möjligheter i en internationell konkurrens. Men
vi skall naturligtvis inte skänka bort pengar till en mängd stora
kapitalägare på ett sätt som ökar klyftorna i Sverige, skapar
motsättningar och leder till att vi får den breda allmänhetens motstånd
mot att vi hjälps åt att klara upp krisen.
Anf. 25 ANNE WIBBLE (fp) replik:
Fru talman! Jag tror uppriktigt sagt att Jan Bergqvist inte riktigt har
klart för sig hur företagare fungerar. Det tycker jag styrks av att Jan
Bergqvist när han talar om människor som driver företag hela tiden
kallar dem för kapitalister. Det skulle förvåna mig oerhört om några av
de många jordbrukarna, bensinmacksföreståndarna, ICA-handlarna
m.fl. ser sig själva som kapitalister. Detta är skillnaden i synsätt mellan
oss och socialdemokraterna. Socialdemokraterna förstår inte riktigt hur
de människor som driver företag tänker.
Vi har berört frågan om dubbelbeskattningen. Med de regler som
Socialdemokraterna nu med Vänsterpartiets hjälp återinför i Sverige
kommer skatten på de pengar man satsar i riskabla projekt i företag att
vara dubbelt så hög som skatten på de pengar man sätter in på bank.
Det krävs relativt liten insikt för att förstå att flera människor då kom-
mer att sätta in mera pengar på bank i stället för att satsa pengar i före-
tagande. Därigenom får man mindre pengar för att betala för de fram-
tidssatsningar som vi behöver i Sverige.
Det är ett dåligt förslag om man verkligen menar allvar med att
hjälpa de många, enskilda människor som vill driva ett företag och
satsa framåt. Därför är vi i Folkpartiet motståndare till detta och ganska
många liknande förslag.
Jan Bergqvist säger att näringslivet inte har stött det här förslaget
särskilt mycket i den utredning som han deltog i på 8O-talet. Det är
möjligen sant, men jag tycker att det är helt ovidkommande. Jag tycker
inte att man skall utforma sina förslag utifrån vilken organisation som
för stunden råkar stödja ett visst förslag, utan man skall utgå från vad
man själv tycker är rimligt och riktigt.
Om tio dagar går vi in i 90-talets andra hälft, och vi behöver ex-
tremt många nya arbetstillfällen, extremt många nya företag och ex-
tremt många nysatsningar i svenskt näringsliv. Det är inte av minsta
vikt att se tillbaka på 80-talet och säga att under de villkor som rådde
fick vi i alla fall några nya jobb. Ja visst, det fick vi. Men för närvaran-
de, under 90-talets andra hälft, behöver vi åtminstone dubbelt så många
nya jobb för att kunna få bukt med den arbetslöshetskris som faktiskt är
ett mycket allvarligt problem i Sverige. Med den politik som ni nu
driver finns det mycket stora risker att detta arbetslöshetsproblem blir
mycket mera permanent än vad någon av oss önskar. Därmed kan det
också vara roten till många sociala problem.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
45
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Grunden till detta är att ni inte i annat än ord vill driva en politik |
åtgärder där man ser alla näringsidkare inte som individer utan som
|
Vissa ekonomisk- |
kapitalister eller institutioner som skall klämmas åt. Det är bara att Anf. 26 JAN BERGQVIST (s) replik: Fru talman! För oss socialdemokrater är det viktiga att vi har en väl Krisen måste angripas genom att alla medborgargrupper engageras. Jag kan inse att det säkert finns en hel del brister i mina kunskaper Anf. 27 PER-OLA ERIKSSON (c) replik: Fru talman! Finansutskottets ordförande Jan Bergqvist höll ett en- Om vi gör på det sätt som Socialdemokraterna föreslår får vi inte Jag tycker att Socialdemokraterna och Jan Bergqvist inte riktigt har Jan Bergqvist kommer från den akademiska världen, och det finns Det var rörande att höra när Jan Bergqvist talade om att det var |
|
46 |
1991-1994, dvs. under en mandatperiod. |
Det var då vi hörde ylandet från det socialdemokratiska kansliet på
Sveavägen, från det socialdemokratiska riksdagskansliet eller från LO
borta vid Norra Bantorget. Det var då man sade att vi icke skulle röra
någonting i de s.k. trygghetssystemen.
Det var under mandatperioden 1991-1994 som Socialdemokraterna
gång på gång tillbakavisade sparande inom transfereringssystemet. Det
var då man skickade busslast efter busslast för att protestera mot de
åtgärder som vi ansåg nödvändiga och som är nödvändiga.
Det var först sommaren 1994 som Socialdemokraterna sent omsider
tvingades inse betydelsen och nödvändigheten av besparingar. Det
började med att man accepterade vårt mål om att statsskulden måste
stabiliseras senast år 1998.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis ställa två frågor till Jan
Bergqvist. Hur bedömer man statens lånebehov? Det finns ingenting i
betänkandet om det. Hur bedömer finansutskottets ordförande statsskul-
dens utveckling de närmaste åren? Det är två frågor som är viktiga för
att man skall kunna bedöma helheten i den politik som regeringen nu
bedriver.
Anf. 28 JAN BERGQVIST (s) replik:
Fru talman! Det är nu 26 år sedan som jag avslutade en viss aka-
demisk utbildning. Det är väldigt sällan som de kunskaperna används
som argument mot mig. Men det förekommer tydligen fortfarande.
Jag har i alla år anslutit till den breda Socialdemokratiska traditio-
nen att vi måste se till att vi har en väl fungerande produktion, så att vi
kan få nyttigheter som vi kan fördela jämnt och bra över landet, så att
välståndet kan växa och människor få bättre och bättre levnadsvillkor.
Socialdemokratin har alltid månat om att vi skall ha en produktion
som utvecklas och växer. Det misslyckades ni med när ni hade rege-
ringsmakten. Men vi är inställda på att se till att vi nu kommer ur denna
mycket allvarliga kris som skapar betydande svårigheter för oss och att
vi sedan efter hand får en bra utveckling.
Det innebär också att jag räknar med att statsskulden skall kunna
stabiliseras till allra senast år 1998.
Anf. 29 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:
Fru talman! Tack för svaret på den frågan. Men jag hade en fråga
till. Hur bedömer finansutskottets ordförande statens lånebehov? Det
står ingenting vare sig i propositionen eller i betänkandet om den sa-
ken.
Jag tycker att det är en brist, och jag påtalar i den gemensamma fyr-
partireservationen nr 1 att propositionen och betänkandet i denna del är
otillräckliga och ofullständiga. När vi skall ta ställning till ett så viktigt
dokument om inriktningen av den ekonomiska politiken i framtiden
vore det rimligt att vi fick veta hur majoritetspartiet ser på en sådan
viktig fråga.
Fru talman! Jag anklagar inte Jan Bergqvist för hans akademiska
kunskaper. De är säkert goda. Men jag konstaterar att hans kunskaper i
företagande kanske är något mindre omfattande. Det sätt på vilket Jan
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Bergqvist i sitt inledningsanförande pläderade för att vi skall beskatta |
om de villkor gäller för att skapa nya jobb, nya företag och tillväxt i
|
Vissa ekonomisk- |
ekonomin. Jag tvingas konstatera att Socialdemokraterna nu vill möta framti- Jag tycker att Socialdemokraterna skall vakna upp från 80-tals- Nu är vi i en konjunkturuppgång. Men det sätt som Socialdemokra- Anf. 30 JAN BERGQVIST (s) replik: Fru talman! Oavsett mina kunskaper kan jag ändå se vad som hän- Jag kan göra en jämförelse. Det gjordes en utredning. Där deltog Vi ställde frågan: Vad är viktigast för er för att vi skall få en inter- Anf. 31 ROY OTTOSSON (mp) replik: Fru talman! Jag har några frågor till Jan Bergqvist med tanke på vad Det talades om att öka beskattningen på arbete kraftigt. Det handlar Ni vill ju öka miljöskatterna och inte göra som den förra regeringen Den andra frågan jag ställer mig är hur ert engagemang för de svaga |
|
48 |
där? Jag förstår logiken på så sätt att om man har problem så skall man |
spara där man inte ser problemen direkt. Faktum är att detta drabbar i
princip de allra svagaste i världen. Jag tycker det är märkligt. Det
handlar inte om så stora pengar heller.
En tredje fråga jag ställer mig handlar om den oginhet emot nyföre-
tagare som det innebär att ta bort kvittningsrätten.
Även Socialdemokraterna säger i andra sammanhang att nyföreta-
gandet är oerhört viktigt att få i gång, att få fram nya idéer och kreativt
företagande. Men det är svårt att bilda kapital, att komma i gång.
Kvittningsrätten innebär ändå betydligt bättre möjligheter.
Varför, när det kommer till kritan, denna oginhet mot mänsklig
kreativitet och mot nyföretagande?
Anf. 32 JAN BERGQVIST (s) replik:
Fru talman! Om man ser på vårt samlade program för att stimulera
nyföretagande, innovationer, uppfinningar och allt sådant kan man inte
komma till den slutsatsen som Roy Ottosson gjorde om ovillighet. Men
vi måste ha ordning och reda i skattereglerna.
Biståndet: Ja, jag sade i mitt inledningsanförande, jag tror jag an-
vände orden ”förtärande smärtsamt”. Det känns! Men när man ser på
vad det är för problem som skall lösas kan man inte komma till någon
annan slutsats. Skall vi klara det här måste alla områden vara med,
även där det känns mycket smärtsamt.
Gröna skatter och skatteväxling: Vi skall inte glömma bakgrunden.
När det gäller gröna skatter och ekonomiska styrmedel är faktiskt Sve-
rige i förhållande till folkmängden främst i världen, skulle jag tro. Jag
såg förra året en uppgift på att vi hade miljöskatter och miljöavgifter
motsvarande 44 miljarder kronor. Vilket land kommer upp till någon-
ting liknande? Jag känner inte till något sådant land.
I samband med bl.a. skattereformen och det samarbete som då
skedde med Folkpartiet gjorde vi en dramatisk skatteväxling till förmån
för miljön.
Därmed inte sagt att allt är frid och fröjd och att vi för framtiden
skall nöja oss med det. Vi är beredda att gå vidare och pröva nya möj-
ligheter.
Anf. 33 ROY OTTOSSON (mp) replik:
Fru talman! Hur dramatisk skatteväxlingen var när skattereformen
gjordes kan man diskutera. Det gjordes en del försiktiga åtgärder. Bl.a.
infördes en principiellt mycket viktig koldioxidskatt. Den har delvis
urholkats under den förra regeringsperioden, med den borgerliga rege-
ringen. Man borde åtminstone återställa likformigheten i skatten, så att
man har samma koldioxidskatt för alla koldioxidutsläpp.
Det framkom i den miljöavgiftsutredning, där både Jan Bergqvist
och jag var med, att man för att få önskad styreffekt ur miljösynpunkt
och miljöekonomisk synpunkt behöver ta till betydligt högre miljöskat-
ter, betydligt mer av skatteväxling för miljön.
Om då den politiska ambitionen sägs vara att man skall klara miljö-
vården, t.ex. att få ned koldioxidutsläppen, måste man rimligen gå
vidare på den linjen.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Nu har det backats under senare år och jag noterar att den nu sittan- |
Detta är, som jag ser det, ett svek mot de löften som getts i valrörelsen.
|
Vissa ekonomisk- |
Faktum är också att det vi skall besluta om i dag innebär en för- Det är mot den saken jag vänder mig. Det blir faktiskt en reell för- Sedan, fru talman, får jag notera att det visst är förfärande smärt- Miljöpartiets linje är att man inte skall spara på dem som har det Anf. 34 JAN BERGQVIST (s) replik: Fru talman! Roy Ottosson kanske erinrar sig från diskussionerna i Vi kom fram till den principiella ståndpunkten att vi inte kan lägga Anf. 35 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): Fru talman! Det är fortfarande ett farligt läge i svensk ekonomi. Det Detta är ingenting man kan tänka bort, eller som åtgärdas i en hand- Det handlar om att klara båda uppgifterna samtidigt: att sanera Dessutom skall den politik som formas för att klara detta vara ac- Det är utgångspunkterna för den socialdemokratiska politiken, för Jag skall börja med, fru talman, att tacka finansutskottet för en |
|
50 |
har inte bara tagit hem de 57,1 miljarder i saldoförbättringar som rege- |
ringen föreslog. Finansutskottet har för säkerhets skull också lagt på
ytterligare några hundra miljoner, till 57,3.
Detta är en poäng som är viktig att peka på. Det har spekulerats
över om regeringen skulle klara att få hem sina förslag i riksdagen.
Men, precis som Jan Bergqvist sade, vi har fått hem dem med råge.
Jag är också mycket optimistisk inför den behandling som vi har
framför oss i vår av de mycket smärtsamma besparingsförslag som
kommer att läggas fram i januari. Lyssnar man på debatten och ser
förslagen från de olika partierna här i kammaren förstår man att det
också i det avseendet finns parlamentariskt underlag för att skapa en
majoritet.
Som finansminister är man naturligtvis beroende av ha ett finansut-
skott som fungerar. Ingen ekonomisk politik är meningsfull om den inte
går igenom i riksdagen. I den meningen är jag lyckligt lottad. Jag har
ett finansutskott som leds av Jan Bergqvist och som ser till att de för-
slag till beslut som kommer från regeringen också antas av riksdagen.
Tack till Jan Bergqvist för ett utomordentligt gott arbete.
Jag tror att det var Mats Odell som sade att den regering som nu har
tillträtt skulle bli en samarbetsregering. Ja, det är rätt. Vi har inget emot
att samverka. Vi måste samverka, därför att vi är en minoritetsregering.
Den regering som Mats Odell tillhörde var också en minoritetsregering,
men begrep inte att den behövde samverka. Den trodde att bara därför
att man hade förhandlat ihop sig om en fyrpartikompromiss i rege-
ringskansliet var det fritt fram i riksdagen. Den parlamentariska felsy-
nen gjorde att Mats Odell och övriga i den borgerliga regeringen blev
beroende av Ny demokrati. Därmed startade det statsfinansiella förfal-
let.
Mats Odell och övriga i den här kammaren kan vara förvissade om
att när vi komponerar våra olika förslag så har vi hela tiden i åtanke att
det skall finnas också en parlamentarisk majoritet för det vi föreslår,
såvida de partier som sitter här i kammaren står för de besked de har
lämnat i riksdagsdebatter och i valrörelsen.
Men om det är så att när man kommer till sanningens minut och
skall trycka på röstknappen man väljer att göra som Ny demokrati
gjorde under föregående mandatperiod, springa ifrån sina egna förslag
bara för att ge regeringen ett tjuvnyp, då är naturligtvis också vi i ett
läge som kan bli bekymmersamt, om det är så oppositionen fungerar.
Men står oppositionen för vad den har sagt, då har jag utomordentligt
god anledning att anta att det paket av besparingar som kommer i bud-
getpropositionen tillsammans med det vi nu antar kommer att gå ige-
nom i riksdagen. Då har vi lagt grunden för en statsfinansiell sanering
som gör att vi kommer att klara av att stabilisera statsskulden. Det är
dit vi skall.
Låt oss titta på de alternativ som levereras till regeringspolitik. Jag
skall inte strö salt i såren, Lars Tobisson, men nog är det litet rörande
att höra Lars Tobisson säga: ”Vi visade under vår tid att vi kunde hålla
ihop.” Ja, ni höll ihop, men ni regerade inte. Det var det som var pro-
blemet. Priset för att hålla ihop var att avstå från att regera. Så långt
gick förfallet i den gamla fyrpartikoalitionen att ni avstod från att han-
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
51
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
tera den ekonomiska situationen - från det att budgetpropositionen |
centerledarens uttåg ur regeringen.
|
Vissa ekonomisk- |
Ni höll med nöd och näppe ihop. Ni avgick som regering, och ni tog Låt oss sedan se vad Lars Tobisson lyckats åstadkomma - det är Troligen var det exakt detta - som Lars Tobisson i sitt tillkorta- Sedan var det någon som sade att det inte är något storslaget doku- Det är inte tjusigt att höja skatter. Det är inte populärt att gå ut till Nu kan vi inte låna längre. Nu måste vi börja betala dessa räntor Underskatta inte det svenska folket! Det begriper att vi inte klarar |
52
För mig som socialdemokrat är det av avgörande betydelse att vi
klarar att ta ansvar för statsfinanserna på ett sådant sätt att vi bevarar
vår politiska frihet att fatta beslut.
Det är detta det hela handlar om. Det vet alla som har haft en per-
sonlig skuld. Det visste de gamla kooperatörerna. Det var när man gick
till brukshandeln och lånade för att köpa sill och potatis som man satte
sig i skuld och blev ofri och beroende. Det var därför man skulle gå till
den handel som tog betalt kontant. Man skulle spara, handla och be-
stämma själv.
Det är samma sak med statens finanser. Fortsätter vi moraset från
Wibbles och Tobissons tid med ständigt stegrad skuldsättning, kommer
de som kommer efter oss i nästa generation att i stort sett bara ha en sak
att betala via statens budget, nämligen räntor på statsskulden. Vilken
frihet har de att formulera en nationell välfärdspolitik med ett sådant
arv? Vilken frihet har Sverige som nation gentemot utländska kapitalin-
tressen om varje politisk åtgärd vi vidtar är av sådant slag att den ome-
delbart betygsätts på en marknad och renderar en eller två punkter upp
eller ned i räntesättning? Det är detta som gör att det är en naturlig
uppgift för en radikal person som värnar välfärdssystemet och välfärds-
samhället att pressa tillbaka skuldsättningen och se till att vi blir herrar
i eget hus.
Ingen har i dagens debatt talat om denna aspekt, trots att det sitter
en hel drös av regeringsföreträdare från den gamla tiden som satte oss i
skuld. Bekymrade ni er aldrig över detta? Var det ingen ofrihet som
tyngde Anne Wibble när hon varje dag såg räntorna klättra uppåt därför
att hon inte orkade föra en politik? Det är därför som vi nu så snabbt
som möjligt skall visa omvärlden och denna kammare att vi kan hantera
våra finanser, så att vi därigenom också återvinner ett långsiktigt ut-
rymme att trygga välfärden och att bedriva en politik som understöder
sysselsättningen. Det är en klassisk vänsteruppgift.
Sedan hör vi Tobisson tala om skatter. Det är den enda fråga som
tycks uppta Moderaternas intresse i den ekonomiska politiken - en
fråga, en dimension, enfald. Skatt!
Sedan frågar Tobisson retoriskt: ”Hur tror ni att höjda skatter kan
ge mera sysselsättning?” Men Tobisson satt som en viktig del i ett
regeringsunderlag som tvingade Anne Wibble att sänka skatter som hon
inte hade statsfinansiell täckning för. Men inte ökade sysselsättningen.
Er politik resulterade i statsfinansiellt förfall, stigande räntor, uteblivna
investeringar och massarbetslöshet.
Det är inte skatterna isolerat som Tobisson skall titta på. Tobisson
och andra som sysslar med ekonomisk politik måste begripa att det är
statsfinansernas tillstånd, balansen mellan utgifter och inkomster, att vi
gör rätt för oss gentemot omvärlden, det som skapar långsiktigt förtro-
ende, sätter räntenivån och avgör förutsättningarna för investeringarna.
Moderaterna står lyckligtvis isolerade i den enfaldiga dimensionen
vad gäller skatternas inverkan på den ekonomiska politiken. Det är bra.
Men det är beklagligt att Tobisson tycks tro att han har något slags
vetenskaplig grund för det han säger. Det enda som tycks stödja samma
typ av förenklad syn på samhällsekonomin är att argumenten återfinns i
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
53
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Skattebetalarnas förening. Jag kan försäkra Tobisson att där har aldrig |
När nu dessa åtgärder vidtas är det viktigt att vi snabbt närmar oss
|
Vissa ekonomisk- |
de krav som ställs på svensk ekonomi, till följd av att vi skall klara ett Fru talman! Det är en fråga om att inse att det handlar om att hålla Den som tror att det går att rycka ut en bit och driva intressepolitik Anf. 36 LARS TOBISSON (m) replik: Fru talman! Göran Perssons anförande handlade inte om ekonomi, Jag förstod inte riktigt varför han ville kontrastera mot den förra re- Göran Persson vill göra ett stort nummer av att regeringen är en Nu får vi veta att man gör om direktiven till utredningar som vi till- Jag skulle, fru talman, ändå vilja ägna mig något åt det som vi är |
|
54 |
om han står fast vid sin prognos, som nu finns i den här propositionen, |
om att tillväxten nästa år blir 3,4 %, eller om han numera har reviderat
ner denna bedömning, tillsammans med så många andra, till någonstans
under 3 % - de 3 % som egentligen är förutsättningen för att göra något
verkningsfullt åt arbetslösheten - och om kan man räkna med att
statsskulden upphör att växa fram mot slutet av den här mandatperio-
den.
Det här är oerhört viktigt för framtiden. Om man konstaterar, vilket
nu blir allt vanligare, att vi inte ens hamnar på genomsnittet för tillväxt
i vår omvärld, kommer vi att ytterligare falla ned i den internationella
välfärdsligan, ytterligare förlora mark. Vi går mot en situation då vi
återigen konstaterar att välfärden i Sverige försämras. Det går ut över
de svaga och de arbetslösa, som inte får jobb, till följd av er tillväxt-
bromsande och jobbförstörande politik.
Anf. 37 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Fru talman! Jag borde egentligen lyssna mycket noggrant på Tobis-
son. När det handlar om att vara expert på tillväxtbromsande politik
tror jag att Tobisson har få övermän i denna kammare. Han har fått
vara med och ta ansvar för en politik som inte bara har varit tillväxt-
bromsande utan också tillväxtnegativ. Lars Tobisson får inte glömma
att han ansvarade för en period av negativ tillväxt, sönderkörda statsfi-
nanser och massarbetslöshet.
Min uppgift är att hantera alla dessa tre frågor samtidigt, men på ett
sådant sätt att vi klarar att återvinna den respekt från omvärlden som
Tobissons era berövade oss. Då handlar det om att visa att man kan ta
ansvar för plus och minus i statens budget. Det handlar om att stabilise-
ra statsskulden senast 1998.
Jag kan avslöja, utan att gå för långt med tanke på att budgetpro-
positionen presenteras först i januari, att vi kommer att ha ett mycket
måttligt tillväxtantagande i botten, en redovisning av att vi klarar att
stabilisera statsskulden till 1998 med den typ av förstärkningar som vi
nu har gjort. Om inget oförutsett inträffar, kan vi säga att vi har det
statsfmansiella läget under kontroll. Det är en första förutsättning för
att vi över huvud taget skall kunna hantera de andra frågorna, om till-
växt och om sysselsättning.
Det är också märkligt att Tobisson går förbi det som egentligen var
den hårdaste delen i min kritik, nämligen den moderata skattepolitiken,
där man sänkte skatterna ofinansierat och åstadkom massarbetslöshet.
Hur kan Lars Tobisson tro att fortsatt statsfmansiellt förfall, enligt
moderat modell, skapar nya arbetstillfällen? Den frågan återstår att
svara på.
Anf. 38 LARS TOBISSON (m) replik:
Fru talman! Den politik som krävs för att skapa fler jobb i landet är
att vi bromsar utgiftsökningen, bekämpar den höga utgiftskvoten i den
offentliga verksamheten och lättar på skatter, framför allt på företagan-
de och kapital, så att vi får de nya jobb som också behöver en avregle-
ring i arbetsliv och näringsliv för att komma till stånd. Det är det som
är det grundläggande. Vi är trots allt överens om att det inte är i den
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
55
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
offentliga sektorn som jobben skall skapas på politikervis, utan det är i |
sådana förutsättningar att detta verkligen sker.
|
Vissa ekonomisk- |
Är inte Göran Persson orolig när han får höra av Konjunkturinstitu- Detta påminner mer och mer om den utveckling som ägde rum i När vändningen kommer skall vi naturligtvis konstatera att vi hade Jag klagar inte på bristen på samförstånd nu, men ni skall inte be- Anf. 39 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): Fru talman! Lars Tobisson blir alltmer förvirrande. Det är möjligen Vårt problem och vår svåra uppgift är att väga av våra åtstramning- Vad vi nu gör är att vi tar till så mycket som vi vågar så tidigt som |
|
56 |
hantera plus och minus i statens finanser. |
Tobisson argumenterar om den höga statliga utgiftsnivån, de of-
fentliga utgifterna. Jag har stått här i kammaren och kritiserat den dåva-
rande borgerliga regeringen för att den slog världsrekord i offentliga
utgifter. Lars Tobisson hade den otacksamma rollen att försöka försva-
ra den då sittande regeringen för det unika världsrekordet i offentliga
utgifter. Det är ingen poäng att rikta den kritiken mot mig.
Min uppgift kommer att vara att försöka ta ner de offentliga utgifter
som Tobissons koalition var med om att bygga upp. Vi skall göra det,
krona för krona. Vi skall göra det real krona för real krona. Det finns
ingen inflationsutväg ur detta, utan det finns bara hårt arbete, sparande
och beskattning samt-om det skall accepteras av folkflertalet - en
rättvis fördelning. Det är kärnan i politiken. Det var det som den rege-
ring Tobisson stödde inte begrep.
Anf. 40 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:
Fru talman! Finansministern inledde sitt anförande med att tala om
att det var ett farligt läge i ekonomin och att det därför nu krävdes
åtgärder för att sanera statsfinanserna och bekämpa arbetslösheten. Det
var riktigt rörande att höra denna Perssonska inledning.
Jag drar mig till minnes en debatt i kammaren våren 1994 där Gö-
ran Persson, då i oppposition, riktade en våldsam attack och kritik mot
framför allt dåvarande finansministern med anledning av de åtgärder
som då var föreslagna för att göra besparingar. Nu tvingas Göran Pers-
son nästan göra avbön för alla sina tidigare invektiv och otydligheter
mot den förra regeringen när det gäller att komma till rätta med obalan-
serna i ekonomin. Tala om politisk kameleont! Jag tycker att det liknar
litet det.
I valrörelsen lyckades vi sent omsider få Socialdemokraterna att
pressa fram det man kallade ett besparingsprogram. Det var egentligen
ett skattehöj arprogram på en A 4-sida. Det växte sig sedan till en Pers-
sonplanens 200-sidiga dokument fullt av ofullständiga redogörelser
som vi tidigare i dagens debatt har klargjort.
På en punkt uppfyller Perssonplanen tydlighetskrav. Det är att kon-
centrationspolitiken från 80-talet skall tillbaka. Ingen regering har så
tydligt skrivit i någon proposition att man skall främja koncentrations-
politiken framför att skapa ett decentraliserat samhälle.
Nu kommer Socialdemokraterna - det framgår av propositionen -
att med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet underlätta överföring av
arbetskraft till de mest expansiva regionerna i det här landet. Det skall
göras med en rad olika åtgärder. Vi har ledig kapacitet i storstadsområ-
dena, i de mera befolkningsrika regionerna i landet. Genom de skatte-
stimulanser som man gör för att stimulera byggandet och på annat sätt
för att få tillväxt i ekonomin finns det en uppenbar risk att vi med Gö-
ran Persson i ledningen för ekonomin kommer att vända tillbaka till 80-
talets överhettning och 80-talets misslyckanden. Det förvånar mig att
inte Göran Persson har lärt mer av 80-talets expansionsekonomi som
ledde till överhettning. Nu är han på väg tillbaka till det.
Jag tycker att det är förvånansvärt att Göran Persson lägger fram
sådana förslag, exempelvis för att stimulera direktavskrivningar, för att
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
57
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
få fram investeringar till byggnader och markanläggningar som egentli- |
pengarna i sjön? På det sättet får man en överhettning i ekonomin som
|
Vissa ekonomisk- |
vi kommer att få problem med att hantera litet längre fram. Jag tycker Anf. 41 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): Herr talman! En sak har jag lärt mig av Per-Ola Eriksson och Cen- Eftersom Per-Ola Eriksson anslår en moralisk ton i sitt inlägg skall Det är en konstruktion som uppfanns på Finansdepartementet före Anf. 42 PER-OLA ERIKSSON (c) replik: Herr talman! Vi bedrev inte, Göran Persson, regionalpolitik på Ni ser inte till att ta vara på den livskraft som skulle kunna skapas |
|
58 |
ta vara på de möjligheter som EU-medlemskapet ger. Men det talade ni |
inte om före valet. Men nu när valrörelsen är över och vi fattar beslu-
ten, då kommer det riktiga socialdemokratiska ansiktet fram, då sparar
ni på områden som drabbar småföretag, bönder, glesbygd och små
orter. Det drabbar också lågavlönade och människor med små inkoms-
ter.
Det är ganska anmärkningsvärt och typiskt socialdemokratiskt. När
ni skall göra någonting för pensionärerna, så väljer ni att föreslå en
förstärkning av det kommunala bostadstillägget, inte i första hand ex-
empelvis en höjning av pensionstillskottet, som verkligen kommer
låglönepensionärerna till del.
Jag tycker faktiskt, Göran Persson, att det, med tanke på allt Göran
Persson sade under den förra mandatperioden och det som han nu gör,
borde finnas en annan rodnad på kinderna. Men det kanske är litet väl
mycket att begära av Göran Persson.
Till sist vill jag önska kammarens ledamöter och personal en god
jul. Det inkluderar även finansministern, varhelst han kommer att till-
bringajulen.
Anf. 43 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Jag tackar vice ordföranden i finansutskottet för den
vänliga julhälsningen. Julen firas i Skåne.
Dock måste jag säga att Per-Ola Eriksson gjorde sig skyldig till två
fatala missgrepp. Det första var att han hade mage att påstå att man i
den gamla regeringen skapade resurser så att man fick resurser över
och kunde bedriva en aktiv regionalpolitik. Jag sitter nu med ansvar för
resterna av den budget där man skapade resurserna. Lånebehovet
kommer enligt uppgift att uppgå till 227 miljarder kronor. Om det är på
det viset man skapar resurser när man skall bedriva politik då är re-
formutrymmet obegränsat. Det är bara att ta för sig. Ni drev, Per-Ola
Eriksson, regionalpolitiken på kredit, på krita. Ni lånade er fram och
satte landet i obestånd. Om vi inte tar landet ur den situationen, då är
krisen ett faktum.
Det andra misstaget: Per-Ola Eriksson skulle ha passat på tillfallet,
innan han önskade god jul, att klara ut Centerns stora svaghet i den
ekonomiska politiken, nämligen att ni vill spara 25 miljarder kronor på
kommunerna, den sektor som sysslar med vården, skolan, äldreomsor-
gen och barnomsorgen. Det kallas visserligen kryptiskt realt oförändrad
offentlig konsumtion men innebär en besparing på 35 miljarder kronor,
10 på staten och 25 på kommunerna.
Det är den julhälsning som Per-Ola Eriksson och Centerpartiet
skickar till alla de kommunpolitiker runt om i landet som just nu har
färdigställt sina budgetar. I den julhälsningen ligger: Var tacksamma
alla ni som ansvarar för barnomsorgen och skolan att det blev en ny
regering. Då slapp ni ett besparingsbeting på 25 miljarder kronor. God
jul, Per-Ola Eriksson!
Anf. 44 ANNE WIBBLE (fp) replik:
Herr talman! Göran Perssons anförande i dag var inte något inlägg i
den ekonomiska debatten, utan jag tolkade det i stället som ett inlägg i
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
59
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
60
den interna debatt som uppenbarligen pågår mellan Socialdemokratiska
partiet och LO. Jag kan läsa i Aftonbladet i dag: Persson har bara några
dagar på sig. Regeringen och LO gör allt för att undvika ett nytt rosor-
nas krig. På en vecka har de haft inte mindre än tre krismöten, det se-
naste i går förmiddag. Nu har de bara några dagar på sig att bli sams.
Fortsättningen illustrerar att det handlar om familjepolitik - närma-
re bestämt om barnbidragen. De har varit uppe till diskussion här tidi-
gare. I det betänkande som vi snart skall fatta beslut om - jag säger
detta bara för att fräscha upp Göran Perssons minne - finns det förslag
som reducerar barnfamiljernas ekonomi med uppemot 8 miljarder kro-
nor. Det är vad som tas ifrån dem. Allt är inte preciserat. Men precist är
det t.ex. beträffande de minskade flerbarnstilläggen. Detta belastar just
de familjer som har det besvärligast - familjer med flera barn - mycket
hårt och, enligt min uppfattning, grovt orättvist.
Det har nu framkommit att det pågår en diskussion inom LO och
SAP om huruvida man skall ha ytterligare - eller möjligen ersättnings-
vis; det är en av frågorna - minskade barnbidrag. Den fråga som jag
först vill ställa till Göran Persson är: Är den barnbidragsminskning med
100-150 kr som nu diskuteras innehållet i de 3 miljarder som det i
utredningstermer talas om i dagens betänkande? Är de 3 miljarderna
alltså något som man redan har lurat med sig Vänsterpartiet på och som
vi fattar beslut om i dag, eller är det fråga om något som ligger utöver
dessa 3 miljarder kronor? I så fall innebär förslagen att man belastar
barnfamiljerna inte med de 8 miljarderna i dagens betänkande utan
kanske med 10 miljarder kronor eller något sådant. Jag kan då mycket
väl förstå de problem som detta skapar inom socialdemokratin.
Jag förmodar att även Göran Persson kan föreställa sig vilka buss-
laster utanför Riksdagshuset han själv skulle ha varit bidragande till att
organisera om jag och den förra regeringen hade lagt fram sådana för-
slag.
Anf. 45 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Först till detta med om vi deltar i en ekonomisk debatt
eller inte. Ja, det är en ekonomisk-politisk debatt - inget nationaleko-
nomiskt seminarium, fru Wibble! Det handlar om att i Sveriges riksdag
anta förslag som sanerar de statsfinanser som fru Wibble mer än någon
annan symboliserar neddragningen med. Det är hennes verk som vi nu
skall försöka rätta till. Det är en uppgift som inte enbart handlar om
kalkyler. Fru Wibbles misstag var att hon aldrig begrep det. Det går att
räkna ut saker och ting. Ibland är det en gymnasistuppgift, fru Wibble!
Däri ligger inte svårigheten, utan svårigheten i den ekonomiska
politiken ligger i att få en uppslutning kring förslagen så att man får en
majoritet, får förslagen genom riksdagen. Fru Wibbles tragik bestod i
att hon inte ens fick genom förslagen i den egna regeringskretsen. Ota-
liga är historierna om hur Finansdepartementet under hennes tid avrus-
tades och reducerades till en kalkylavdelning, som så småningom
överprövades av ett gigantiskt samordningskansli centralt i Statsrådsbe-
redningen. Det är politik, fru Wibble! Och det är möjligen sådant som
en blivande partiledare borde ha begripit men som man inte riktigt fick
grepp om. Därmed reducerades allt till meningslösa seminarieövningar
i finansplaner som sedan inte resulterade i handling. Detta är facit!
Det är rätt att vi lägger våra besparingar på transfereringar. Ja. Vi
har valt att skydda konsumtionen inom den kommunala sektorn och
överföringarna till kommunerna. Det gäller vård, omsorg och utbild-
ning. I fru Wibbles förslag finns det förslag som Per-Ola Eriksson inte
ville kommentera - nämligen om realt oförändrad statlig, offentlig,
konsumtion med en ordentlig besparingsuppgift för kommunerna om i
storleksordningen 25 miljarder kronor.
Vi har gjort valet. Vi vill inte nedrusta den gemensamma sektorns
kvalitet, och vi har valt att spara i överföringarna till hushållen. Det är
inte ett lätt val. Men det är ett val som vi också presenterade för väljar-
na före valet och som vi fick deras mandat att genomföra i praktisk
politik. Det är vad dagens debatt handlar om.
Anf. 46 ANNE WIBBLE (fp) replik:
Herr talman! Det är alldeles uppenbart att t.o.m. snabbare, tror jag,
än vad de flesta föreställt sig dyker de interna problemen inom social-
demokratin upp. För oss som inte är involverade i detta är det väl bara
att vänta och se vad som kan komma ut av det hela.
Ett av de stora problemen i det sammanhanget är nog att man inte
riktigt har tagit den känsla på allvar som finns i hela samhället, nämli-
gen att det är väldigt angeläget att komma med en politik som ger oss
de många nya jobb som vi behöver.
Göran Persson och många med honom har både medvetet och
omedvetet upparbetat en känsla av att alla problem skulle lösas om det
bara blev regeringsskifte. När det nu inte blir av, när det tvärtom är så
att många av de kanske mekaniska beräkningarna från bl.a. Konjunktur-
institutet - som ibland faktiskt visar sig innehålla en del sanning - visar
att arbetslösheten blir kvar, blir människor besvikna. Jag kan förstå att
detta skapar problem för dem som låtsats att allt skulle lösa sig bara de
själva kom fram till köttgrytorna. Men det får de väl klara ut själva.
Ett inlägg i den ekonomiska debatten som faktiskt har mycket stor
relevans för jobben och för kommunernas och hushållens ekonomi
nämnde Göran Persson själv. Han sade att han vill skapa förtroende i
omvärlden.
När det gäller frågeställningarna i mitt huvudanförande och i en
replik till Jan Bergqvist vill jag fråga: Varför tror Göran Persson att
den svenska ekonomin halkar efter och att de svenska, farligt höga,
räntorna fortfarande - efter det vi fått en socialdemokratisk regering
och socialdemokratisk politik, bättre konjunkturer i omvärlden, ett ja
till EU i folkomröstningen och ett GATT-avtal i omvärlden - är lika
höga? Fortfarande är de ju 3,5 procentenheter högre än de tyska. Och
det är de efter alla dessa från Göran Perssons utgångspunkt, som man
skulle kunna tycka, positiva händelser.
Jag drar slutsatsen att den omvärld vars förtroende Göran Persson
gärna vill ha inte tror på Göran Persson. Jag förmodar att Göran Pers-
son har en annan förklaring. Vilken?
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
61
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Anf. 47 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): Herr talman! Jag tror inte att det är så svårt att begripa att omvärl- |
den faktiskt vill se att det här parlamentet klarar av att hantera den
|
Vissa ekonomisk- |
statsfinansiella frågan. Jag tror också att omvärlden med stor spänning Vi kommer att kunna visa att vi, om riksdagen ställer sig bakom Jag blir litet tagen av Anne Wibbles bekymmer om den interna de- Folkpartiet, fru Wibble, är i dag uppenbarligen ett parti som framför Slutligen: Anne Wibble skall kanske gå tillbaka till statsskuldsfrå- Anf. 48 ROY OTTOSSON (mp) replik: Herr talman! Göran Persson påstår litet svepande här att ingen tidi- Vad jag däremot vill fråga Göran Persson om är egentligen samma Faktum är att det här förslaget innebär att man vrider skattesystemet |
|
62 |
ytterligare till nackdel för miljön, när man så ensidigt lägger beskatt- |
ningen på arbetssidan. Jan Bergqvist försökte besvara den frågan och
fastnade då för ett argument om att denna idé skulle missgynna indust-
rin, för då skulle den drabbas av högre skatter. Men faktum är ju att
beskattningen på industrin ökar när man lägger på ökade arbetsgivar-
avgifter och även ökar beskattningen på arbete i övrigt. Det argumentet
håller inte.
Man kan faktiskt växla de här skatterna mot varandra ur företagens
synpunkt. Varför denna ovilja till ökade miljöskatter?
Anf. 49 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Det har varit en svepande kritik av dem som inte visar
på problemet. Det vet Roy Ottosson, som jag lyssnade noga till. Det
gjorde jag därför att Miljöpartiet under hösten har varit en i långa
stycken konstruktiv samtalspart.
Jag räknar med att vi i fortsättningen kan återkomma för samtal.
Miljöskatterna är ett område som kan vara aktuellt. Det är en del av den
ekonomiska politiken. Sedan har vi hela det andra spektrumet också.
Nu skall vi börja arbeta med utredningen om den gröna skatteväx-
lingen. Jag tror att där ligger stora möjligheter, kanske inte statsfinan-
siellt, men för att få till stånd en bättre samhällsutveckling.
Här är jag också övertygad om att den vitbok som Delors nyligen
har presenterat vid toppmötet i Essen bidrar. Det är en europeisk de-
batt. Danskarna, de danska socialdemokraterna och de danska libera-
lerna, har också varit pådrivande i Europa i den här debatten. Jag tyck-
er att Sverige skall vara med där.
Dock har jag hela tiden rest ett varningens finger. Jag är inte tvärsä-
ker på att det ger de stora budgeteffekter som vi ibland kan behöva.
Men om det inte försvagar statsfinanserna utan i stället ger en bättre
utveckling av samhället är det naturligtvis en Gudi behaglig gärning.
Låt oss pröva det här konstruktivt, försöka hitta fram. Jag kommer
inte att medverka till att stoppa något förslag på det gröna skatteområ-
det som förstärker statsinkomsterna och samtidigt går att förena med att
Sverige har en konkurrenssituation för sin industri som fortfarande är
acceptabel. Jag är helt öppen och representerar även ett parti som på
den här punkten är helt öppet och som i regeringsställning har genom-
fört väsentliga omläggningar av skattepolitiken i den riktning som jag
tror Roy Ottosson faktiskt gillar.
Välkommen till en debatt!
Anf. 50 ROY OTTOSSON (mp) replik:
Herr talman! Det var ett positivt svar jag fick. Faktum är att det vi
skall ta ställning till i dag vrider åt fel håll.
När det gäller Europadebatten är det faktiskt så att EU-
kommissionen är mycket positiv till införande av koloxidskatt. I de
samtal som vi i den gröna gruppen har med tjänstemännen och även i
viss utsträckning med kommissionärerna är det så att man i det närmas-
te ber oss i Sverige att gå före, att införa en likformig koloxidskatt, att
också höja den för att driva på. För det är inte långt kvar tills de gente-
mot politikerna - det är rådet som bromsar för närvarande - får igenom
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
63
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
en koloxidskatt som då blir giltig för hela EU-området. Det vore natur- |
Det är riktigt att mer miljöskatter i stället för skatt på arbete ger en
|
Vissa ekonomisk- |
bättre samhällsutveckling, inte minst ur ekonomisk synpunkt, eftersom Jag ser fram emot kommande samtal i den här frågan och hoppas att Anf. 51 MATS ODELL (kds) replik: Herr talman! Jag tyckte faktiskt att Göran Persson med en impone- Det är bara ett bekymmer. Den här pedagogiken hade behövt kom- Men, herr talman, då var pedagogiken en annan. Då liknade den Göran Persson säger också mycket riktigt att det är tre uppgifter Bekymret är att ni när det gäller att klara arbetslösheten till så oer- På den andra punkten, när det gäller att bära bördorna rättvist, är Anf. 52 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): Herr talman! Den pedagogiska kraften har icke saknats tidigare |
64
Mats Odell har i sitt besparingsförslag samma abnormitet som
Centern. 35 miljarder vill ni ha till oförändrad offentlig konsumtion. 25
miljarder satsas på kommunerna. Skulle Mats Odell vilja beskriva för
kammaren vad det är för något?
Anf. 53 MATS ODELL (kds) replik:
Herr talman! Den oförändrade reala offentliga konsumtionen har ju
redan i stor utsträckning antagits av den kommunala sektorn. Om jag
minns rätt har man redan tagit 16-17 miljarder kronor, medan den
statliga delen faktiskt - och det gäller även den försörjningsbalans som
presenteras i propositionen - förväntas öka sin konsumtion. Jag tror att
det snarast är Göran Persson som skall förklara hur det är rimligt med
den prognos som finns i försörjningsbalansen vad gäller den statliga
konsumtionen.
Vi hörde på radion i morse att man förbereder och tydligen redan
har förhandlingar med TCO om nedskärningar inom den statliga sek-
torn. Självklart finns det fortfarande ett utrymme för strukturrationali-
seringar inom de här olika verksamheterna. Men Göran Persson vet lika
väl som jag att reell oförändrad konsumtion innebär att när ekonomin
växer bör konsumtionen ligga kvar på samma nivå. Det är det som
menas med oförändrad konsumtion.
Anf. 54 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Det inlägget blir en av höjdarna i årets julläsning, det
kan jag försäkra Mats Odell. Därför att det Mats Odell här försökte
göra var att samtidigt säga att det inte blir några indragningar på kom-
munerna och sedan försäkra att med kds politik skall man spara 35
miljarder. Bara en mycket professionell bärare av falskt politiskt vitt-
nesbörd kan åstadkomma någonting sådant.
Jag kan försäkra Mats Odell om att jag just nu tittar på den statliga
konsumtionen. Där kommer, det är ingen hemlighet, en hel del föränd-
ringar att göras. Men om jag är oerhört generös mot Mats Odell när det
gäller hans budgetalternativ, som rymmer 35 miljarder av realt oför-
ändrad offentlig konsumtion, och säger att 10 av dessa miljarder är
statlig konsumtion, så återstår 25 miljarder för att få Mats Odells stora
besparingsansvar att gå ihop. De 25 miljarderna, Mats Odell, faller på
kommunerna.
Då tror faktiskt jag att den ensamstående pensionären som är i be-
hov av hemtjänst hellre ser att kommunen har resurser att också i fort-
sättningen sända en kvinna eller en man hem att hjälpa till med mat-
lagning, städning och vård än att de sista kronorna i pensionen är ogra-
verade. Det valet har vi träffat.
Men med kds och Centerns sparprogram i denna kammare skall
100 000 anställda i kommuner och landsting avskedas fram till 1998.
Det är innebörden av det man säger, att 25 miljarder kronor skall sparas
på realt oförändrad offentlig konsumtion.
Jag är ledsen, Mats Odell, att behöva säga att för dem som drabbas
av en sådan politik blir det ingen god jul.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Anf. 55 LENNART HEDQUIST (m): Herr talman! Jag skall i mitt inlägg fokusera på den oroande ut- |
vecklingen i kommuner och landsting, som inletts under hösten efter de
|
Vissa ekonomisk- |
socialdemokratiska maktövertagandena, och den negativa effekt detta Så sent som i våras karakteriserades kommunsektorn av en ökande I rask takt, kanske förbisedd i mycket av debatten om den ekono- Verbalt var regeringen i sin proposition däremot uppenbarligen Men när sedan företrädare för regeringen var ute och talade var Därför kunde den insiktsfulle redan i början av oktober göra en Vi beräknade detta från moderat håll. Och mycket riktigt ser vi nu Dessa kommunala skattehöjningar är allvarliga utifrån flera syn- |
66
Att nu en uppenbar risk föreligger att den positiva utvecklingen i
kommunsektorn bryts blir en allvarlig signal om att det samhällseko-
nomiska läget försämras. Särskilt tragiskt är detta, eftersom det nu på
nytt blir de kostnadseffektivare alternativen som får stryka på foten till
förmån för de dyrare lösningarna. Anne Wibble berörde just detta tidi-
gare i debatten. Förändringarna i familjepolitiken är bara ett exempel
där just detta blir effekten. Vi får då på nytt en ökning av den offentliga
konsumtionen, där stat och kommun spelar en så stor roll. Det skulle
alltså förstärka strukturfelen i svensk ekonomi. Alla utomstående be-
dömare av vår situation säger att just detta är felet.
En allvarlig fråga till finansministern vore därför varför han låter ti-
den gå och endast stilla åser denna utveckling. Det var nu under hösten
som han hade möjligheten att motverka de samhällsekonomiskt farliga
signaler som började sprida sig denna höst och vars effekter vi sett.
Eller är det verkligen så att Göran Persson lutar sig mot att väljarna i
kommunalvalen sägs ha givit mandat för en politik som så uppenbart
motverkar den samhällsekonomiska återhämtning som även Göran
Persson säger sig vilja stå för? Verktygen att motverka detta finns ju.
Vi moderater har t.ex. i årets motion pekat på hur lätt det skulle va-
ra att motverka flera av årets kommunalskattehöjningar genom att av-
räkna hälften av effekten av skattehöjningarna mot den s.k. neutralise-
ringsavgiften.
Varför denna passivitet nu, om Göran Persson som finansminister
rent mentalt förstår hur skadliga verkningarna är med en kommunal
konsumtion om inte motåtgärder sätts in i tid?
Jag lyssnade till det tidigare meningsutbytet mellan Göran Persson
och Mats Odell och kunde då konstatera att Göran Persson uppenbarli-
gen svävar på målet här. Han tycks förespråka att den kommunala kon-
sumtionen i reala termer åter skall börja öka. Vilken signal det ger, om
man samtidigt företräder en samhällsekonomisk återhämtning, är en
mycket intressant fråga.
Herr talman! Jag nöjer mig med att säga att jag naturligtvis står
bakom samtliga moderata reservationer i finansutskottet, men jag yrkar
bifall enbart till reservationerna 1 och 93.
Anf. 56 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Det har varit intressant att följa den debatt som vi har
hört hittills och se den ödmjukhet med vilken Göran Persson diskuterar
de frågor som vi har att besluta om här i kammaren. Jag fick nästan
intrycket att Göran Persson skulle föredra något slags upplyst despoti,
men det kanske var fel uppfattat av mig.
Om man lyssnade på vad Göran Persson sade när det gäller budget-
saneringsfrågor kan man konstatera att det för Göran Persson tydligen
är viktigare att kommunpolitiker skall slippa spara än att hushållen i
Sverige skall kunna klara sin privata ekonomi.
Göran Persson talade om risken för nedrustning av vård och omsorg
i ett läge när man skall ha en realt oförändrad offentlig konsumtion. I
realiteten förordar han själv en politik som nedrustar den privata sek-
torns möjlighet att ge de arbetslösa jobb och därmed lägga grunden för
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
67
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
en tryggad välfärd - den vård och omsorg som vi alla behöver, oavsett |
privata sektorn blir en nedrustning av hela ekonomin, också inom den
|
Vissa ekonomisk- |
offentliga sektorn. De konkreta förslag som Socialdemokraterna har lagt fram vad Även om man tar hänsyn till att en del skattehöjningar kompenseras De strukturella problem som skatterna har medfört för svensk eko- Vi kan se hur skattefördelningen påverkar ekonomin. Skattehöj- Så ser det ut. Nästan två tredjedelar av skattehöjningarna är sådana Man kan fråga sig - innan vi diskuterar effekterna - vilka det Ja, men det är kanske inte de vanliga människorna som skall betala, |
68
ter eller höja kapitalinkomstskatten. Därmed drabbas endast ett fåtal
medan alla andra slipper att betala. Men så är det ju inte.
Det är riktigt att förmögenhetsskatt betalas bara av dem som har
skattepliktig förmögenhet, inte av någon annan. Men om den skatten
leder till att Ingvar Kamprad, bröderna Rausing och många andra i
företagarleden flyttar från Sverige, då förlorar vi ju rätten att beskatta
avkastningen av deras förmögenheter. En doktorsavhandling från 1990
visade att detta gav resultatet plus minus noll från statsfinansiell syn-
punkt. Till detta kommer effekten att både de kända och de mindre
kända entreprenörerna och företagarna då befinner sig utomlands och
inte bidrar till att bygga upp nya jobb i Sverige. Det får betalas främst
av dem som inte fick de där jobben som Thomas Alwerud, som nu
verkar i USA, skulle ha kunnat bygga upp om han hade fått vara kvar i
Falkenberg och driva verksamhet där. Det är vi alla som förlorar, och i
det här fallet är det de som inga jobb har som förlorar mest.
Ni höjer nu reavinstskatten för alla dem som äger allemansfonder.
Det är vanliga människor som får betala. Om man analyserar de 57
miljarderna i skattehöjningar och rensar bort de skatter som i första
ledet drabbar dem som har högre inkomster än normalinkomster, dvs.
de som har högre inkomster än de normala LO-grupperna, hur mycket
är det då som försvinner bort? Sett från era utgångspunkter rör det sig i
bästa fall om ca 15-17 miljarder. Men, som sagt, i andra steget kom-
mer detta att belasta oss alla, men framför allt de som har det sämst,
genom att ekonomin går sämre. Men om vi bortser från detta är det
ändå i storleksordningen 40 miljarder - i genomsnitt 10 000 per hushåll
- som betalas av hushåll med låga och normala inkomster. Det är alltid
dessa som får betala era skattehöjningar.
Vilka effekter ger det - för att nu tala om det andra steget - om man
höjer skatten på arbete med drygt 36 miljarder kronor? Det blir ju dyra-
re att anställa människor. Därför kommer färre att anställas än annars,
vilket i sin tur kan leda till att det blir dyrare att producera. Även om
man inte anställer så många, blir det antal som man har dyrare att ha
anställda. Då stiger priserna. Hushållen får då sämre köpkraft eller
också begär man lönekompensation. Därmed är inflationskarusellen i
gång, och den slår ut ännu fler jobb. Sannolikheten är att det i viss
utsträckning ställs lönekrav som ytterligare kommer att fördyra för dem
som anställer människor. Skattehöjningarna på arbete, som ju är dra-
matiskt stora - 36 000 miljoner kronor - kommer att slå hårt mot möj-
ligheten att få fram nya jobb. Dessutom skapar dessa skattehöjningar
problem när det gäller att behålla de jobb som vi redan har.
Med tanke på dessa 36 000 miljoner i skattehöjningar, vad kostar
egentligen ett jobb? Kostar det 250 000 kr eller 300 000 kr, Anita Jo-
hansson? Låt oss säga att en normal arbetskraftskostnad ligger där
omkring. Det innebär att det blir i vart fall tre jobb per miljon. Och
36 000 miljoner i höjd skatt på arbete motsvarar kostnaden för 108 000
nya jobb i den privata sektorn. Det har vi inte råd att avvara. Sedan
tillkommer alla indirekta effekter.
Skatten på arbete kommer alltså att slå ut jobb som vi annars skulle
ha fått och försämra möjligheterna för välfärd. Den kommer också att
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
69
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
70
försämra möjligheterna för kommunpolitiker att få in de skattekronor
som de behöver, eftersom skattebasen ökar när det är fler som har jobb.
Ni har drivit felaktig politik fram till 1991, och nu går ni tillbaka till
den igen. Det är ju därför som vi i dag inte har fler jobb i privat sektor
än vad vi hade 1905. Ändå säger ni att det är i den privata sektorn som
jobben skall skapas!
Sedan från skatten på arbete över till skatten på kapitalbildning och
investeringar. Ni har ju sett till att det i fortsättningen blir lönsammare
för en person som har kapital att placera dessa pengar i statsobligatio-
ner eller i inlåning på bank än vad det är att placera pengarna i aktier i
de bolag som genom sin expansion eller etablering kan erbjuda nya
jobb. Skatten på kapitalavkastning skall uppgå till 51 % när det gäller
aktiebolagens egna kapital, det som utgör grunden för varje expansion.
Visst kan man få låna pengar, men bara om man kan gå till banken och
visa att man har ett eget kapital i botten. Det egna kapitalet som kom-
mer först skall nu beskattas med 51 % medan det lånade kapitalets
avkastning skall beskattas med 30 %.
Låt mig göra ett tankeexperiment. Vid ett torg i förslagsvis Nässjö
ligger det två banker, Svenska Handelsbanken och S-E-Banken - jag
vet inte om det stämmer, men det vet säkert herr talmannen bättre.
Anita Johansson bestämmer då att Handelsbanken skall betala 51 % i
skatt på kapitalinkomster medan S-E-Banken även i fortsättningen får
betala 30 % i skatt. I vilken bank skulle Anita Johansson placera sina
sparpengar? I den banken där skatten är 51 % av räntan eller i den
banken där skatten är 30 % av räntan? Svaret är uppenbart. Så filan-
tropisk är inte ens Anita Johansson. Jag tror inte ens att Göran Persson
- även om jag skulle kunna gissa det - är så filantropisk att han för
samhällets skull sätter in pengar i den bank där man förlorar mest
pengar i form av ökad skatt.
Det blir alltså en snedvridning till nackdel för det egna kapitalet.
Det finns ett sätt att klara detta. Och det är att den bank som betalar
51 % i skatt för Anita Johanssons räkning lyckas ha en ännu högre
avkastning och ger en högre ränta före skatt. Det är just den effekten
som uppkommer, dvs. de investeringar som ger en avkastning som
ligger mellan en skattekostnad på 51 % och 30 % blir över huvud taget
inte av. Också här tappar vi jobb.
Det är det som är det allvarliga, att socialdemokraterna driver en
skattepolitik som nedrustar den privata sektorns möjligheter att få fram
de jobb som minskar arbetslösheten. Att minska arbetslösheten är kan-
ske den största sociala insats som vi kan göra i dag, därför att arbets-
lösheten är inte bara något som påverkar hushållens och allas vår eko-
nomi. Den osäkerhet som blir följden av att vara arbetslös är också
någonting som måste vara väldigt jobbigt för den som drabbas.
Ni vill alltså nedrusta denna privata sektors möjligheter att ge nya
jobb. Ni vill därmed också nedrusta möjligheterna för att trygga den
välfärd som vi i ordets egentliga bemärkelse har vant oss vid i Sverige.
De viktiga målen att sanera statsfinanserna och få fram nya jobb i pri-
vat sektor förutsätter varandra. Om vi inte sanerar statsfinanserna, går
inte räntan ner och då blir det ytterligare belastningar på investeringar -
det blir alltså svårare att få större investeringar i nya jobb. Om vi inte
får fram nya jobb, kommer det att bli mycket svårare att sanera de
dåliga statsfinanserna, vilka också beror på en hög arbetslöshet. Vi
måste sanera statsfinanserna, men på rätt sätt, inte med skattehöjningar,
eftersom det motverkar målet att sanera statsfinanserna.
Herr talman! Jag vill avsluta med att bara ställa en fråga till Anita
Johansson. Det är en fråga som egentligen kan verka litet smått lustig,
men jag tror att den viktig för att man skall kunna klara ut förståelsen
av ekonomiska samband.
Anita Johansson, om vi nu skulle ha en skatt på 51 % i Handelsban-
ken och på 30 % i S-E-Banken och om vi skulle tvinga Anita Johans-
son att sätta in sina pengar på endera av bankerna som ger samma rän-
ta, vilken bank skulle Anita Johansson då välja att sätta in pengarna på?
Frågan är inte så lustig som den låter. Det är nämligen fråga om Sveri-
ges möjligheter att få fram tillräckligt många nya jobb.
Anf. 57 ISA HALVARSSON (fp):
Herr talman! I ett läge när Sverige behöver uppmuntra kompe-
tensutveckling och åstadkomma en ökad tillväxt är det oerhört angelä-
get att slå vakt om skattereformen. När det gäller den svenska arbets-
kraftens kompetens i internationell belysning och näringslivets tillväxt-
förutsättningar visar många utvärderingar att de allmänna incitamenten
för individer att satsa på utbildning har blivit bättre i och med det nya
skattesystemet.
Och det var just det som skattereformen bl.a. syftade till, nämligen
att stimulera arbete och studier. Med lägre marginalskatt skulle också
löntagarna kunna acceptera lägre bruttolöneökningar. Det skulle i sin
tur hålla tillbaka kostnadsutvecklingen och stärka konkurrenskraften.
För att komma till rätta med de ekonomiska problemen i Sverige är
det enligt Folkpartiets mening oerhört angeläget att slå vakt om skatte-
reformen. De skäl som anförs för att urholka denna är förment fördel-
ningspolitiska. Man bortser då medvetet från hur de försvagade eko-
nomiska incitamenten kan komma att påverka enskilda individer.
Ökade marginalskatter och större skattekilar kan antas leda till in-
flationsdrivande lönekrav, minskat intresse för kompetensutveckling
eller brain-drain genom utflyttning. På så sätt motverkas tillkomsten av
nya jobb i Sverige. Det som vi ser som det största - absolut största -
fördelningspolitiska problemet och den största orättvisan i dag är skill-
naderna mellan dem som har jobb och dem som inte har jobb.
När socialdemokraterna nu föreslår en höjning av marginalskatten
innebär det att marschen inleds tillbaka till det som rubricerades som
ett ”ruttet och perverst” skattesystem, och det är hårda ord om ett skat-
tesystem. Syftet med skattereformen var att skapa stabila spelregler för
lång tid framåt. En av de mest centrala delarna - syftet med hela refor-
men - var att komma ifrån de orimligt höga marginalskatterna.
I en skrift från Finansdepartementet 1990 beskrivs utförligt avarter-
na av det gamla skattesystemet. Som exempel tas en docent, en snicka-
re, en sjuksköterska och en bilmekaniker och deras beteende på grund
av skatterna. Erik Åsbrink skrev i förordet att han närde en förhoppning
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
71
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
att boken skulle bidra till nödvändig kunskapsspridning. Tydligen har |
form” riskerar nu att inte ens bli årtiondets skattereform. Det vore en
|
Vissa ekonomisk- |
olycka för Sverige, en broms för möjligheten till hög tillväxt och fram- För att skapa bättre förutsättningar för att få fram fler jobb i Sverige Aftonbladet skrev i en ledare förra hösten: Traditionellt har socialdemokratin aldrig haft svårt att acceptera Så långt Aftonbladet. Svaret på den frågan är helt tydligt nej. Soci- En framgångsrik, växande företagsamhet är beroende av den privata Som Sven-Olof Lodin schematiskt visade på en hearing ser en gra- Den grundläggande fråga som måste ställas är: Hur skall man få Framtidens företag kommer att i stor utsträckning bestå av tjänste- Herr talman! Jag står naturligtvis bakom alla de reservationer som |
72
Anf. 58 LARS BÄCKSTRÖM (v):
Herr talman! För precis två månader sedan, den 20 oktober, genom-
förde detta riksmöte sin första fmansdebatt. Vid det tillfället rådde en
viss osäkerhet om vad som skulle hända under hösten. Den blåa paren-
tes som vi hade haft var avslutad, och man var oviss om huruvida det
nu skulle bli en rödgrön röra. Skulle regeringen tvingas att tuvhoppa
genom att stödja sig på Vänsterpartiet för skattehöjningar och på de
borgerliga partierna för besparingar?
Den 20 oktober varnade jag för ett sådant tuvhoppande. Jag sade:
”Även världens bästa fot kan slinta om den hoppar alltför ofta.” Men
nu har vi facit och vet hur det gick. Det behövdes inget tuvhoppande,
och det blev ingen rödgrön röra.
Herr talman! Vi kan i stället för med en rödgrön röra gå mot en röd
och lugn jul. Det är bra, för efter samtal och förhandlingar har Vänster-
partiet och den socialdemokratiska regeringen kunnat komma överens i
en rad centrala frågor. Därmed har vi också kunnat komma överens om
skattepolitiken.
Herr talman! Jag skall i den här rundan naturligtvis begränsa mig
till skattepolitiken. I januari föreslog Vänsterpartiet i sin skattemotion
skattehöjningar för 1995 om 36 miljarder. Vi sade också att det för
resten av 90-talet kan behövas 20 miljarder i tillkommande skattehöj-
ningar för att sanera statsfinanserna. Totalt talar vi om skattehöjningar
om ungefär 60 miljarder för 90-talet. I dag, den 20 december, finns
principbeslut om skatteskärpningar om ungefär 50 miljarder. De uppgår
enligt vår redovisning till 48 miljarder, men man kan också välja att
redovisa dem så som Bo Lundgren, Moderaterna, väljer att göra.
Man kan konstatera att Vänsterpartiet beroende på redovisningssätt
efter två månader fått igenom antingen 5/6 eller 6/6 av sin skattepolitik.
Det är inte dåligt. Det är sällan som ett parti med 5-6 % av väljarkåren
kan få igenom 5/6 eller 6/6 av sin politik på ett par månader. Jag tycker
att det är mycket bra. Jag måste erkänna att jag i våras själv inte trodde
att detta skulle vara möjligt att uppnå, att det skulle gå så snabbt att
förvandla det som då ansågs vara komplett orealistiska idéer till riks-
dagsbeslut.
Herr talman! För min del är detta något av lilla julafton. Men varför
blir jag då så glad över skattehöjningar? Är det alltid julafton om en
vänsterpartist får höja skatten? Är en vänsterpartist negation av det
tidigare statsrådet Lundgren? En tidning påstår att denne har sagt att
moderaterna skall fortsätta att sänka skatterna, om så bara för glädjen
att få göra det. Är då vänsterpartister sådana, fast tvärtom? Det är vi
inte.
Jag är den förste att erkänna att alla skatteskärpningar har sina kost-
nader. Skattehöjningar sett isolerade påverkar inte ekonomin positivt.
Skattehöjningar ger inga fler jobb.
Orsaken till att jag ser skattehöjningar som nödvändigt är att jag
inte tror på tomten i politiken. Jag vet att nyliberalerna har rätt när de
säger att det inte finns några gratisluncher.
En centerpartist - Per-Ola Eriksson - sade tidigare att vänstern och
Socialdemokraterna vill höja skatterna till varje pris. Nej, vi vill höja
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
73
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
skatterna för att priset för välfärd heter skatt. Priset för att bekämpa |
varje pris. Skattehöjningar är inte tillräckligt för att sanera statsfinan-
|
Vissa ekonomisk- |
serna, men det är en nödvändig förutsättning för att bekämpa under- Naturligtvis behövs det också besparingar för att få tillväxt, men Det gäller att fördela höjningarna så att de i minsta mån skadar Jag skall kommentera något vad de som står i opposition mot dessa Centern redovisar förslag om skatteskärpningar på 6 miljarder. Det Vad Folkpartiet föreslår vad gäller skatteskärpningar är väldigt De presenterar en nettoskattesänkning på 5,1 miljarder. Om detta Kds föreslår skatteskärpningar på 14,8 miljarder. Det visar att jag Vissa ledamöter säger att det inte behövs så stora skatteskärpningar Hur skall ni redovisa det? Om Persson överväger en barnbidrags- I nyheterna i morse sade man att sparplanerna för offentlig kon- |
|
74 |
sumtion - statlig konsumtion - kan kosta 28 000 jobb. Ni som inte vill |
höja skatterna så mycket skall väl då spara så att 60 000 jobb försvin-
ner. Det vore det rimliga. Men det vill ni inte. Ni försöker ge intryck av
att det inte kostar något när ni säger nej till skatteskärpningar. Men alla
era stora besparingar, som ni väljer att försöka dölja, kostar i jobb, och
de kostar i välfärd. Det är det knepiga.
Isa Halvarsson från Folkpartiet sade att det gäller att slå vakt om
skattereformen. Det var ett fullständigt absurt påstående från det parti
som så komplett har gått ifrån skattereformen. Faktum är att skattere-
formen i dag kommer att restaureras med hjälp av Vänsterpartiet, som
kritiserade reformen. Men det är vi som får renovera denna skattere-
form.
En grundbeståndsdel i reformen var 30-procentig kapitalbeskatt-
ning. Man går ifrån den grundbulten - jag kan lova att reformen hade
varit komplett omöjlig att genomföra utan 30-procentig kapitalbeskatt-
ning - och säger sedan att man vill slå vakt om skattereformen. Att
moderater kan kritisera dubbelbeskattningen är fullt rimligt. De reser-
verade sig på våren 1990 när det fattades beslut om 30-procentig kapi-
talbeskattning. Men Folkpartiet var med och röstade ned den reserva-
tionen från Moderaterna. Att säga att man slår vakt om skattereformen
när man springer ifrån den på den absolut mest centrala punkten gör
argumenteringen absurd.
Herr talman! Vissa borgerliga företrädare har andats besvikelse här
i dag. Man har andats en bitterhet. Man har sagt att man har blivit då-
ligt behandlad. Man har blivit förödmjukad av Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet.
Jag vill säga att det inte är dessa partier som förödmjukar den bor-
gerliga oppositionen. Det var väljarna som förödmjukade deras politik!
Ni hoppades på en rödgrön röra som ni skulle kunna kritisera. Det
blev inte så. Ni hoppades vinna tillbaka i riksdagen vad ni förlorade i
valet. Det gick inte. Ni är besvikna. Men gör då er besvikelse till något
konstruktivt! Diskutera hur vi kan lägga ut de nödvändiga skatteskärp-
ningarna på ett så bra sätt som möjligt. Sluta att kategoriskt avvisa de
skattehöjningar som behövs! Ni vet innerst inne att det behövs skat-
teskärpningar.
Herr talman! Jag ställer mig bakom Vänsterpartiets samtliga reser-
vationer, men nöjer mig med det yrkande som vår talesman Johan
Lönnroth redan har framställt.
Anf. 59 BO LUNDGREN (m) replik:
Herr talman! Vänsterpartiet har bytt namn för att inte påminnas om
sitt förflutna. När det gäller historieskrivning har man fortfarande
samma teknik som det stora partiet i Moskva, som ju hade sina förbin-
delser med också Vänsterpartiet en gång i tiden.
Jag tycker att historia bör återges korrekt. En sak som Lars Bäck-
ström måste medge är att den sammantagna skatten på utdelningar är
51 % och inte 30 %. Jag vet att Lars Bäckström som person är hederlig,
och han kommer säkert att medge det.
Det var rätt förfärande att höra att Göran Persson kanske inte hade
så stor anledning att vara stolt. Det var ju Lars Bäckström och Gudrun
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
75
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Schyman som hade fått igenom i stort sett alla förslag. Det ligger nog |
skulle ha kunnat bli en rödgrön röra. Det är naturligtvis beklagligt för
|
Vissa ekonomisk- |
alla dem som drabbas. Lars Bäckström glömmer en sak. Att genomföra skattehöjningar till Det är det som är skillnaden mellan den röda jul som Lars Bäck- Anf. 60 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik: Herr talman! Bo Lundgren har rätt på en väsentlig punkt. Att sanera De jobb i den privata sektorn som både Bo Lundgren och jag vill ha För att man skall kunna driva ett privat företag måste det finnas Drar man däremot ner på Bo Lundgrens och mitt konsumtionsut- Det finns ett finansiellt sparande i hushållssektorn på uppemot 100 Skillnaden mellan mig och Bo Lundgren är att han endast vill ta in |
76
Anf. 61 BO LUNDGREN (m) replik:
Herr talman! Lars Bäckström säger att det är fiktiva skattehöjning-
ar. Det är rätt så till vida att det i realiteten inte till så stor del är fråga
om skattehöjningar. Det handlar om att kommunerna inte skall få
momsrabatt på det sätt som de tidigare har fått, och det handlar även
om en del andra saker. Men de tekniska detaljerna kan vi lämna därhän.
Lars Bäckström talar mot all ekonomisk sakkunskap när han säger
att förtroendet för en budgetsanering genom skattehöjningar i ett land
som redan har ett högt skatteuttag är detsamma som förtroendet för en
sanering genom en neddragning av de offentliga utgifterna.
De offentliga utgifternas andel av BNP är uppemot 70 % och skat-
terna är drygt 50 %. Då kan man fråga sig var problemet ligger när det
gäller den bristande balansen. Problemet ligger på utgiftssidan och inte
på inkomstsidan. Vi får inte ner räntorna på det sätt som vi skulle öns-
ka, eftersom det är för mycket skattehöjningar. Sådant försvårar möj-
ligheterna till tillväxt och nya jobb i den privata sektorn. Räntorna
ligger på en så hög nivå att de också kväver möjligheterna till investe-
ringar.
En korrekt budgetsanering med besparingar ger lägre obligations-
räntor, lägre kostnader för investeringar, lägre kostnader för villaägarna
och ett större konsumtionsutrymme. Det är så ekonomin fungerar, Lars
Bäckström.
Man kan titta på de exempel som finns på budgetkonsolidering, dvs.
sanering av statsfinanserna. Fransmännen försökte med skattehöjningar
men lyckades inte. De fick gå över på utgiftssidan. I Danmark har man
gjort en del skattehöjningar, men framför allt har man gjort utgiftsned-
dragningar. Det lyckades. Också Irland fick skifta väg för att lyckas
med sin budgetsanering. Man höll nämligen på att göra de misstag som
Lars Bäckström älskar att göra, eftersom han är vänsterpartist.
Anf. 62 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:
Herr talman! Bo Lundgren talar om att 70 % av BNP gäller utgifts-
sidan. Det låter förskräckligt mycket. Nu vet Bo Lundgren att det är
bruttosiffran. Det ligger stora skatteandelar i detta. Om man gör denna
korrigering finner man att den svenska utgiftsnivån inte är så hög. Då är
den offentliga konsumtionen väl så stor som transfereringssidan.
Bo Lundgren tar upp sådana exempel på budgetsaneringar som
finns utanför Sverige. Det hade varit möjligt att genomföra ett praktiskt
exempel i Sverige när Bo Lundgren satt i regeringen. Det hade varit
klokt, men underskotten ökade dramatiskt när man valde den metod
som Bo Lundgren pläderade för. Jag tror att det är viktigare med prak-
tiken i Sverige än med diverse utrikes företeelser.
Det är vintertid, och era spår i den snö som ännu inte har fallit är
oerhört avslöjande. Er väg fungerade inte, Bo Lundgren. Nu väljer vi
en annan väg som innebär skattehöjningar, besparingar, en ekonomisk
tillväxt och fler jobb i den privata sektorn.
Just nu går det bra för den svenska industrin. Produktiviteten höjs,
och man säljer bra. Det finns ett stort problem, och det är den sviktande
efterfrågan på hemmamarknaden. Därför är det farligt att göra alltför
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
77
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
stora besparingar. Ni säger nej till våra skatteskärpningar. Ni skall ta in |
efterfrågan. Det gör att småföretagen får det sämre.
|
Vissa ekonomisk- |
Detta är er blinda blå fläck. Där har ni ert ideologiska problem. Vi Jag kan bara ta upp ett avslöjande exempel som Bo Lundgren själv Anf. 63 ISA HALVARSSON (fp) replik: Herr talman! Lars Bäckström säger att han inte riktigt vet var Folk- Vi säger nej till en höjd skatt på avtalspensioner, eftersom vi tycker När det gäller skattesatsen på kapitalinkomster har Lars Bäckström Lars Bäckström måste fundera över hur man skall få ett trendbrott Anf. 64 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik: Herr talman! Folkpartiets representant läser från s. 231 i betänkan- Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har redovisat en varaktig Jag är mycket konkret. Ställer Folkpartiet upp på 31 miljarder i |
78
frågan. Man kan säga: ja, nej eller vet ej. Alla tre alternativ är lika
möjliga.
Jag vill bara säga att vi inte för ett ögonblick tror att en ökad skatt på
företag ger fler jobb. Det vore bisarrt om det fanns ett sådant samband.
Man har inte skatter för att reglera sysselsättningen. Man har skatter för
att reglera underskotten. Vi tror att stora underskott gör att räntan höjs
och att det blir svårt för småföretagarna. De flesta småföretag är inte
aktiebolag utan enskilda firmor och handelsbolag. Dessa har fått skatte-
lättnader. Skatteuttaget ligger på ungefär 28 %. Det är en mycket låg
skattesats, sett i ett internationellt perspektiv. Jag känner däremot ingen
företagare som fattar investeringsbeslut beroende på skattesatsen. Alla
företagare jag känner fattar investeringsbeslut beroende på om det som
produceras kan säljas till ett pris som ger vinst.
Det är litet märkligt att jag gång på gång skall behöva lära ut ele-
menta i kapitalistisk marknadsekonomi till borgerliga företrädare. Det
är vinsten som styr investeringsbesluten, inte skatten.
Anf. 65 ISA HALVARSSON (fp) replik:
Herr talman! Det är märkligt att vi på den borgerliga sidan alltid
träffar helt andra typer av företagare än vad Socialdemokraterna och
vänstern gör.
Naturligtvis tittar man på vinsten, och naturligtvis tittar man på hur
man skall uppnå lönsamhet. Men om man långsiktigt vill växa, om man
vill ta på sig det stora ansvar som det i ett långsiktigt perspektiv innebär
att ha folk anställda, att satsa egna pengar och att få sina vänner och
bekanta och släktingar att satsa pengar i ett företag för att det skall
växa, då tittar man faktiskt på vilken utdelning man får och man tittar
på skatten. Med den dubbelbeskattning som hittills har funnits har man
inte ens brytt sig om att ta ut vinst på aktierna, eftersom det har varit så
olönsamt. Vinsten har därför bakats in och stannat kvar i företagen, och
det har skett en inlåsning av kapitalet, en inlåsning som inte alls är bra.
Det tidigare Anellavdraget har ju kompenserat för dubbelbeskattning-
en, men av internationella orsaker kan det inte finnas kvar.
Från Folkpartiets sida ställer vi upp på vissa skatteökningar, men vi
ställer absolut inte upp på marginalskatteökningar, och vi vill att den
föreslagna dubbelbeskattningen avskaffas eller att den enkelbeskattning
som nu gäller behålls.
Till skillnad från Lars Bäckström önskar jag mig en vit jul och inte
en röd.
Anf. 66 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:
Herr talman! Vi önskar alla en vit jul, men i politiskt hänseende
kommer detta utan tvivel att vara en röd jul. Det står höjt över allt
tvivel.
Det var emellertid inte det vi diskuterade, utan vi diskuterade skat-
tepolitik. Isa Halvarsson, vad tycker Folkpartiet? Går man med på 30
miljarder i skattehöjningar fram till 1998? Det är en möjlig tolkning av
vad Folkpartiet har skrivit på s. 231 i betänkandet, där det står minus
5,6 miljarder. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har i det här
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
79
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
80
betänkandet föreslagit skatteskärpningar på 36 miljarder. Isa Halvars-
son kan bekantgöra Folkpartiets uppfattning i kammaren under dagens
debatt. Det är enkelt att göra.
Folkpartiet reserverade sig inte till förmån för slopad dubbelbe-
skattning i samband med skattereformen. Det går mycket enkelt att läsa
ut ur debattprotokoll och betänkanden. Moderaterna gjorde det. Det
var det enda borgerliga parti som drev denna linje.
Detta är ett löftesbrott från Folkpartiets sida som är klart, klart,
kristallklart, mycket kristallklart, klart som böhmisk kristall eller vene-
tiansk kristall, och det är något som bör betonas i samband med att Isa
Halvarsson frågar om man kan lita på uppgörelser med Vänsterpartiet.
Jo, man kan lita på uppgörelser med Vänsterpartiet, men man kan up-
penbarligen inte lita på uppgörelser med Folkpartiet. Det enda bestän-
diga i Folkpartiet är att man byter politik då och då.
Sedan till frågan om småföretagen. De flesta av dessa småföretag är
handelsbolag, enskilda firmor. De har fått mycket förmånliga skatte-
villkor, reserveringsmöjligheter. Skatten är icke högre än 28 %. Det är
unikt förmånliga beskattningsregler för företag i Sverige. Det visar
OECD:s alla rapporter om internationella företagsskatteregler. Det är
en myt att skatten på företagare och företag är hård i Sverige. Den
myten skall ni sluta odla.
Vi kan få fart på Sverige. När vi sanerar budgetunderskotten, pres-
sar ner räntorna och håller uppe den effektiva efterfrågan på hemma-
marknaden kommer vi att få en mycket mycket bra ekonomi. Det kan
nästan bli jul hela året om när vi har avslutat den blå parentesen.
Anf. 67 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds):
Herr talman! Det är trevligt att Lars Bäckström från Vänsterpartiet
är glad. Jag tror dock tyvärr inte att svenska folket delade denna skat-
teglädje, när - för att använda Lars Bäckströms egen vokabulär -
omöjliga vänsterförslag blev möjliga socialdemokratiska.
Kristdemokratisk ekonomisk politik tar sin utgångspunkt i mark-
nadsekonomin och eftersträvar stabilitet i samhällsekonomin. En väl
fungerande marknadsekonomi bygger på ett samhälle med en grund-
läggande etisk samsyn och förutsätter stabila spelregler.
Skattepolitikens huvuduppgift är självfallet att finansiera offentlig
verksamhet. Men skattepolitiken får inte reduceras till att bara på ett
enkelt sätt tillföra statskassan inkomster, utan den måste vila på en
ideologisk helhetssyn. Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt är skatte-
politiken ett viktigt instrument för att uppnå mål som full sysselsätt-
ning, rättvis fördelningspolitik, god miljö och hushållning med naturre-
surser. Det är i detta sammanhang viktigt att skattesystemet får en ut-
formning som gör att det får en bred acceptans och inte leder till skat-
teundandragande och bristande skattemoral.
Utifrån detta kan jag bara konstatera att skattepolitiken för den so-
cialdemokratiska regeringen i alltför hög grad tycks handla om att dra
in inkomster till statskassan och ses som en bekvämare väg att sanera
de offentliga finanserna än att fatta tillräckliga beslut om minskade
utgifter.
Inom loppet av en månad efter regeringstillträdet hann förslag till
skattehöjningar på sammanlagt mer än 50 miljarder läggas fram, varav
inte mindre än 30 miljarder avser höjda skatter på arbete och ytterligare
6—7 miljarder avser höjda skatter på riskvilligt kapital som satsas i
företag, för nya investeringar och nya jobb.
Vårt skattesystem måste kunna konkurrera med andra länders skat-
tesystem i det alltmer gränslösa Europa. Det är framför allt viktigt
beträffande företagsbeskattningen. Mellan åren 1983 och 1991 har 250
miljarder kronor lämnat landet. Det går i längden inte att ha alltför
avvikande skatteregler för företagen i Sverige jämfört med omvärlden
om vi skall kunna få investeringar och jobb i Sverige. Alternativet är att
såväl kapital och företag som människor lämnar Sverige.
Den socialdemokratiska regeringen ser höjda skatter som en fråga
om solidaritet. Men den som väger höjda skatter mot sänkta bidrag och
finner skattehöjningar mer solidariskt riskerar att missa något. Det finns
en smärtgräns för hur mycket skatter och avgifter en människa orkar
med. När den gränsen har passerats upplever den enskilda människan
att friheten att bestämma över sin egen ekonomi är alltför liten. Då
urholkas solidariteten, och viljan att bidra till skattesystemet minskar.
Herr talman! Vi kristdemokrater är medvetna om att det i arbetet
med saneringen av de offentliga finanserna även kommer att krävas
inkomstförstärkningar. Enligt vår uppfattning bör dock skattetrycket
inte tillåtas överstiga 50 % av BNP, och på längre sikt är det nödvän-
digt att skatterna sänks under denna nivå. Det är också oerhört angelä-
get att skatterna tas ut på ett sätt som skadar samhällsekonomin och den
ekonomiska utvecklingen så litet som möjligt.
Mot bakgrund av detta menar vi att det är oacceptabelt att beskatt-
ningen av arbete skärps så dramatiskt som den socialdemokratiska
regeringen föreslår. Att ytterligare driva upp marginalskatter och öka
skattekilar från en internationellt sett redan mycket hög nivå, innebär
att förutsättningarna för nya jobb dramatiskt försämras. Inte minst i den
priskänsliga privata tjänstesektorn innebär de höjda skatterna på arbete
att tusentals nya arbetstillfällen hotas. Tvärtom skulle det vara nöd-
vändigt med åtgärder som minskar skattekilarna för den enorma poten-
tial av tjänster riktade mot hushållssektorn som finns men som i dag
endast utförs svart eller aldrig kommer ut på arbetsmarknaden. Dessa
borde i stället växlas in i riktiga jobb.
Herr talman! Vi kristdemokrater är övertygade om att de nya jobben
måste tillkomma i den privata sektorn, och då framför allt i små- och
medelstora företag, ofta inriktade mot tjänsteproduktion. Det är då
ytterligt angeläget att villkoren för företagande och nyföretagande är
sådana att företagen kan växa och att enskilda människor vågar starta
nya företag, som i sin tur genererar nya jobb.
Skattemässig neutralitet mellan olika företagsformer skall upprätt-
hållas. Riskvilligt kapital som satsas i företag skall inte beskattas hårda-
re än riskfritt placerat sparande i obligationer eller på bank. För att
klara nödvändiga investeringar, inte minst i småföretag, är det nöd-
vändigt med ett tillskott av nytt riskvilligt kapital. Tillgång till riskkapi-
tal innebär dels att företagen inte behöver låna till alla investering, dels
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
6 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
att företagen lättare får de lån som de behöver. Goda villkor för småfö- |
riktiga jobb.
|
Vissa ekonomisk- |
Den socialdemokratiska regeringen verkar sakna insikt i och för- Samtidigt som regeringen återställer arbetsrätten vill den utreda hur Herr talman! Som jag nämnde redan inledningsvis är skattepolitiken Ekonomisk utveckling kan inte mätas enbart med snäva tillväxtbe- Den ekonomiska politiken skall främja en tillväxt av den totala na- Ett ökat inslag av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, t.ex. ge- Vi har i en särskild rapport analyserat konsekvenserna av skatte- Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till de kristdemokratiska Anf. 68 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik: Herr talman! Michael Stjernström sade att han förstod att jag var |
|
82 |
höjningarna. Det är nog så att man inte blir spontant glad över att få |
betala mer i skatt. Jag tror inte att det är glädje man känner. Men man
känner kanske ansvar och att man tar på sig en nödvändig uppgift. Jag
tror att man känner det. Även om man inte känner glädje så känner man
sitt ansvar och gör detta.
Hittills har våra siffror gått upp. I takt med att skatterna stiger har
även våra SIFO-siffror stigit. Våra egna väljare tycks vara belåtna.
Ni kristdemokrater föreslår ju själva skattehöjningar på 14 miljar-
der, Michael Stjernström. Det är ju också ganska rejält. Vi har sagt 36
miljarder. I samma betänkande föreslår ni 14 miljarder. Det är en skill-
nad på 22 miljarder. Sedan kritiserar kristdemokraterna med emfas att
socialisterna, Socialdemokraterna och Vänstern, slår mot familjen. Det
har vi redan gjort i det här betänkandet.
Flerbarnstillägget står för 0,5 och bidragsförskottet för 0,8 miljar-
der. Familjestödet har ett beting på 3 miljarder. Kyrkan får betala 0,3
miljarder. Avskaffandet av vårdnadsbidraget ger 3,2 miljarder. Det är
en massa otäcka besparingar som kristdemokraterna säkert tycker
hjärtligt illa om.
Michael Stjernström säger nej till de skatteskärpningar som vi har
föreslagit. Hur skall Michael Stjernström då få in dessa pengar? Var
skall ni ta pengarna? Jag skulle också vara glad om jag slapp att höja
skatten. Jag erkänner att det finns problem med skattehöjningar. Alla
skattehöjningar har sina negativa effekter. Men var skall vi hämta in
alla dessa pengar? Tomten kommer inte med dem. De måste tas från
någon. Skall ni ta dem från kommunerna eller från familjepolitiken?
Eller kanske från försvaret eller kyrkan? Om ni löser den uppgiften kan
vi nog sänka skatteuttaget på 36 miljarder.
Anf. 69 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik:
Herr talman! Även skatteförslag och skattehöjningar kan utformas
på ett rättvist sätt. Det är en oklok politik att skärpa skatterna så att det
slår mot människors möjligheter att få arbete i framtiden. Det trodde
jag även låg en vänsterpartist varmt om hjärtat.
När man förstärker inkomsterna måste det självfallet vara en balans
mellan skattehöjningar och besparingar. Den balansen är rubbad enligt
vårt sätt att se på saken. Ni har tagit in för mycket genom skattehöj-
ningar och alldeles för litet genom besparingar.
Det skall bli intressant att se vad ni förmår när ni lägger fram pro-
positionen i januari, och om Västerpartiet stöder den lika helhjärtat.
Kristdemokraterna har sagt att balansen bör vara så att cirka två tredje-
delar är besparingar och en tredjedel skattehöjningar.
När det gäller olika besparingar inom familjepolitikens ram har vi
kristdemokrater sagt att vi är beredda att medverka till en utredning där
vi kan titta på olika förslag. Vi har också sagt att det är rimligt att ta in
ett antal miljarder inom familjepolitiken. Vi har sett att socialdemokra-
terna har gjort vårt utredningsförslag till sitt. Vi skall arbeta mycket
konstruktivt i den utredningsgruppen. Alla måste vara med och bära
dessa bördor när vi har en sådan dålig ekonomi.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
83
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Anf. 70 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik: Herr talman! Det är bra att vi är överens om besparingsvolymen in- |
om familjepolitiken. Ni säger 4 miljarder, och vi har ett rullande beting
|
Vissa ekonomisk- |
på 3 miljarder. Sedan har vi redan några skarpa förslag i det här betän- Finansminister Göran Persson sitter borta på Finansdepartementet Men det går inte att diskutera skatter utan att tala om hur man skall Anf. 71 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik: Hen talman! Vi kristdemokrater lyssnade mycket intensivt på Men vi vill inte medverka till att slå mot de sämst ställda barnfamil- Anf. 72 ANITA JOHANSSON (s): Herr talman! Den 19 augusti antog vi socialdemokrater vårt valma- Herr talman! Väljarna sade klart och tydligt ifrån att de fått nog av I det betänkande som vi nu behandlar har skatteutskottet avgivit ett |
|
84 |
att skattelättnaden för ränteutgifter behålls på dagens nivå. |
Dessutom kommer fastighetsskatten att höjas med
0,2 procentenheter fr.o.m. 1996 för att undvika ytterligare försämringar
av räntebidragen i det nyare bostadsbeståndet. Detta är en oerhört vik-
tig fråga för många människor i vårt land.
När det gäller detaljerna i förslagen på skatteområdet vill jag nämna
att egenavgiften höjs med 1 procentenhet per år från 1996 till 1998, det
avdragsgilla beloppet för resekostnader höjs från 4 000 till 6 000 kr
och en tillfällig s.k. värnskatt på 5 % tas ut t.o.m. 1998
Vårt förslag beräknas ge inkomstförstärkningar på drygt 36 miljar-
der kronor till 1998. Här delar vi uppfattningen att man i framtiden bör
undvika mer betydande höjningar av skatteuttaget. Regeringen säger
dock att man kan komma att pröva ett ökat inslag av skatter och avgif-
ter som har en gynnsam effekt på miljön.
Herr talman! Inte helt oväntat föreslår samtliga borgerliga partier
avslag på stora delar av propositionen. Jag vill också passa på att tacka
vänsterpartiet och Lars Bäckström för ett mycket konstruktivt arbete
med proposition 25.
Med anledning av vad som sägs i en del av motionerna vill utskottet
framhålla att 1990 års skattereform, som genomfördes under bred enig-
het, inte bara gick ut på att begränsa de s.k. marginalskatterna. Avsik-
ten var också att skapa ett stabilt och rättvist system som skulle tillgo-
dose behovet av skatteintäkter och därigenom en god utveckling av
välfärden i vårt land. Olika åtgärder vidtogs för att bredda skatteunder-
laget och uppnå en likformig beskattning. Jag är glad att Isa Halvarsson
säger att hon värnar skattereformen. Det hade varit bra om hon hade
gjort det under den förra perioden här i riksdagen.
Herr talman! Bred enighet rådde också om en rad socialpolitiska åt-
gärder som ingick i reformen i syfte att tillgodose de fördelningspoli-
tiska målen.
Utvecklingen därefter, under den förra perioden, har inneburit all-
varliga brott mot de grundläggande principerna för skattereformen. Det
har medfört stora skattebortfall som har försämrat statens finanser dra-
matiskt. Angelägna utgifter på olika välfärdsområden har trängts un-
dan. Den omfattande arbetslösheten har lett till ökad utslagning och
stora problem som hotar att bli bestående.
Bo Lundgrens och den borgerliga regeringens skattepolitik har för-
sämrat ekonomins funktionssätt och undergrävt statsfinanserna genom
en systematisk överföring av inkomster och förmögenhet till kapital-
ägare, företagare och andra höginkomsttagare.
Propositionen innehåller ett omfattande program med besparingar
och inkomstförstärkningar som i inledningsskedet naturligtvis kommer
att medföra påfrestningar för många grupper i samhället. Utskottet
instämmer i regeringens uppfattning att bördorna måste fördelas rättvist
och bäras av alla efter förmåga. Om välfärdspolitiken skall kunna lyck-
as är det nödvändigt att skapa förutsättningar för en hög, balanserad
och uthållig tillväxt och att sätta in kraftiga åtgärder för att minska
arbetslösheten. Utskottet anser att beskattningen bör utformas på ett
sätt som ger stöd för en sådan politik. Det är oerhört viktigt.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
85
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
86
Regeringens program på skatteområdet innebär en återgång till
grundtankarna i skattereformen samtidigt som förslagen ger väsentliga
inkomstförstärkningar till den offentliga sektorn.
En majoritet i utskottet instämmer också i regeringens uppfattning
att beskattningen av sparande och av kapital bör grundas på den lik-
formighet som skattereformen åsyftade och att man bör återgå till en
generell skattesats på 30 %. Förmögenhetsskatten bör behållas på sin
nuvarande nivå. Det är också viktigt att den utformas så att den ger
goda villkor för näringslivet speciellt för små och medelstora företag
samt för nyföretagande.
Vi anser också att det är viktigt att de med inkomster över den s.k.
skiktgränsen får bidra till en förbättring av statsfinanserna och menar
att den föreslagna värnskatten är väl motiverad och hänvisar till andra
åtgärder på inkomstbeskattningens område som under senare tid har
medfört särskilda påfrestningar för låginkomsttagare.
Herr talman! När det gäller kapitalinkomster och förmögenhetsskat-
ten fanns det en ganska bred majoritet här i riksdagen när vi beslutade
om likformighet i kapitalbeskattningen. Det innebär att vi nu återvänder
till skattereformen på detta område.
Som en konsekvens av utskottets ställningstagande till beskattning-
en av kapitalinkomster bör också beskattningen av värdepappersfonder
och investeringsföretag återställas till den tidigare ordningen.
Herr talman! En mycket omdebatterad fråga är avkastningsskatten
på pensionsförsäkringar och på bundet pensionssparande utan försäk-
ringsinslag. Den utgör nu 9 % av en schablonmässigt beräknad avkast-
ning på pensionskapitalet. Vid 1990 års skattereform diskuterades
denna fråga mycket. Det var många som då tyckte att denna skatt borde
fastställas till 30 %. Men för att stimulera ett långsiktigt sparande fast-
nade vi för att den skulle vara 15 %.
Den värnskatt på 5 % som regeringen nu föreslår kombineras med
att grundavdraget återinförs i fråga om statlig inkomstskatt fr.o.m.
årsskiftet. Den statliga inkomstskatten höjs tillfälligt från 20 till 25 %.
Jag tycker att vi fick stor förståelse för det under hela valrörelsen.
Uppräkningen av skiktgränsen skall ske med 1,2 %. Förslaget inne-
bär också att utgångspunkten skall vara den skiktgräns som gällde vid
1995 års taxering.
Herr talman! Det föreslås också att avdragsgränsen för resor mellan
bostad och arbetsplats höjs från 4 000 och 6 000 kronor.
Den nya beloppsgränsen behövs av framför allt administrativa skäl.
Förslaget innebär en förstärkning av skatteinkomsterna.
I motion F14 begär motionärerna ett riksdagsuttalande om en åter-
gång till enklare övergångsregler i företagsbeskattningen. Vi instämmer
i motionärernas uppfattning att 1993 års skatteregler avseende den som
driver en enskild näringsverksamhet är mycket krångliga. Att reglerna
har blivit krångliga beror på den likformighet med aktiebolag som
eftersträvas. Vi kommer inte nu att kunna ta ställning, utan vi skall
överväga frågan i framtiden.
Skatteutjämningsreserven, SURV:en, som avskaffades 1993 var
alltför komplicerad, och därför är det nu inte aktuellt att återinföra den.
Det är för närvarande inte heller aktuellt att återinföra avdraget för
utdelningar på nyemitterat aktiekapital. I stället föreslår vi att stämpel-
skatten på nya aktier slopas så att man skall stimulera bygginvestering-
ar med ett partiellt direktavdrag. Lennart Nilsson kommer att tala mera
om detta senare i debatten.
Herr talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets hemställan.
Anf. 73 BO LUNDGREN (m) replik:
Herr talman! När man lyssnar på företrädare för socialdemokraterna
finner man att de förefaller visa förståelse för att de hundratusentals
nya jobb som vi måste få fram för att minska och så småningom av-
lägsna risken för långtidsarbetslöshet skall växa fram i den privata
sektorn. Riksdagen eller regeringen kan inte kommendera fram dessa
jobb. Vi måste ha bra förutsättningar för att tusentals och åter tusentals
enskilda människor runt om i Sverige skall tycka att förutsättningarna
är tillräckligt bra för att de skall vilja starta nya företag och expandera
företag som de redan driver.
Om man höjer skatten på arbete med 36 miljarder kronor - så
mycket blir det om man räknar samman alla de skattehöjningar som har
föreslagits och som riksdagen skall fatta beslut om - blir det dyrare att
anställa. Det leder naturligtvis också till att det blir färre jobb än annars
i den privata sektorn. Det förefaller vara en märklig ekvation.
Lika märkligt är det när Anita Johansson felaktigt säger att utdel-
ningsinkomster beskattas på samma sätt som övriga kapitalinkomster.
Så är det inte. Aktiebolag är den företagsform som framför allt används
av växande företag som kan tänkas expandera. Utdelningsinkomster -
avkastningen på det egna kapitalet i aktiebolaget - beskattas först i
bolaget. Det som blir kvar beskattas en gång till hos den som äger före-
taget. Ränteinkomster är däremot avdragsgilla i företaget och beskattas
en gång av den som får räntan.
Detta medför att det egna kapitalet beskattas hårdare än det lånade.
Man kan inte få låna kapital om man inte har ett eget kapital att riskera
i botten. Så är det i den privata sektorn. Det egna kapitalet, som är
grunden för expansion, vill ni beskatta hårdare.
Mot den här bakgrunden vill jag ha svar på en enda fråga av Anita
Johansson. Jag skall ta ett bankexempel från Nässjö. Vi skulle i och för
sig kunna ta någon ort i Halland i stället eftersom vi har skiftat talman.
På torget finns två banker. Bankerna ger samma ränta på sparat kapital.
Den ena bankens ränteutdelning beskattas med 51 % och den andra
bankens med 30 %. I vilken bank sätter Anita Johansson in sina peng-
ar? Svara då inte att pengarna skall sättas in på någon helt annan bank.
Välj mellan dessa två banker. Var sätter Anita Johansson in sina peng-
ar, där räntan beskattas med 51 % eller där den beskattas med 30 %?
Anf. 74 ANITA JOHANSSON (s) replik:
Herr talman! Först och främst tycker jag att det känns mycket skönt
att höra att Bo Lundgren värnar så mycket om jobben i vårt land. Tänk
om Bo Lundgren hade värnat lika mycket om arbetstillfällena när han
satt i regeringen! Då kanske det hade sett litet annorlunda ut i Sverige i
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
87
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
88
dag. Tänk om Bo Lundgren under sina år som skatteminister hade brytt
sig litet mer om budgetunderskott m.m. Då kanske vi hade haft litet
mindre huvudvärk nu när vi både måste höja skatterna och spara i Sve-
rige. Det skulle ha varit klädsamt, Bo Lundgren.
Bo Lundgren frågade i vilken bank jag skulle sätta in mina pengar i
Nässjö, Sävsjö eller var det nu var någonstans. För det första skulle jag
naturligtvis sätta in mina pengar på en bank någonstans i Nacka. Det
kan vi vara överens om. För det andra skulle jag naturligtvis sätta in
dem på den bank där jag får bäst utdelning. Det skulle jag självfallet
göra, Bo Lundgren.
Det är nämligen på det sättet jag tycker att vi skall föra politiken.
Tänk om Bo Lundgren hade fört politiken så att vi inte hade behövt
befinna oss i den situation som vi gör i dag. Politiken skall föras så att
man får den bästa utdelningen på saker och ting. Om det dessutom hade
förts en rättvisare skattepolitik under den förra mandatperioden skulle
det ha varit klädsamt för Bo Lundgren.
Anf. 75 BO LUNDGREN (m) replik:
Herr talman! Jag trodde faktiskt att Anita Johansson skulle fly un-
dan frågan och inte svara på den. Den är central och viktig. Det är bra
att vi är överens om att 51 % skatt på en kapitalinkomst leder till att
färre satsar på att placera pengar på just det viset - om det finns alter-
nativ som beskattas med 30 %. Det var just det jag ville visa.
Anita Johansson förordar en politik här i kammaren som leder till
att det riskvilliga egna kapitalet i aktiebolagen skall beskattas så hårt att
hon inte själv är beredd att satsa. Hur många andra är då beredda att
satsa? Det finns en möjlighet. Den bank som blir extra hårt beskattad
eller de aktiebolag som blir extra hårt beskattade kan ställa krav på
större avkastningar på de investeringar som görs för att få ut tillräckligt
mycket för att kunna betala den extra höga skatten. Det innebär att man
driver upp avkastningskravet, vilket medför att ett antal jobb inte
kommer till stånd. Därmed har vi klarat ut att den delen av den social-
demokratiska skattepolitiken ger betydligt färre jobb än en politik med
lika beskattning av olika kapitalinkomster. Så var det under innevaran-
de år.
Så till jobben. År 1989 fick vi en kollaps i ekonomin och därmed i
statsfinanserna. Vi hade strukturella problem, som vi nu diskuterar i
stor utsträckning. Det var en kostnadskris och en finanskris som drevs
fram under 80-talets spekulationsekonomi. Det här framgår av statisti-
ken. Jag hade önskat att vi hade sluppit hantera de banker som bl.a. den
förra socialdemokratiska regeringen misskötte. Nordbanken är det
främsta exemplet. Bankkrisen ledde också till att hushållen fick ett
behov av att spara för att betala tillbaka sina lån. Häri ligger det stora
djupet i fallet i den svenska ekonomin.
Anita Johansson, vi har nu klarat ut en sak. Den dubbla beskatt-
ningen av riskkapital medför stora svårigheter att få fram nya jobb i den
privata sektorn. Det blir inte lättare när skatten på arbete höjs med
36 000 miljoner kronor. Det motsvarar kostnaden för drygt 100 000
jobb.
Anf. 76 ANITA JOHANSSON (s) replik:
Herr talman! Jag tror att svenska folket gläder sig åt att Bo Lund-
gren inte sitter i regeringen i dag. Vi kan konstatera att då skulle ytter-
ligare 100 000 jobb ha försvunnit i den offentliga sektorn. Det är ett
faktum i den moderata politiken.
Det låter litet beklämmande när Bo Lundgren talar så mycket om att
man skall satsa på företagen. Vi kan se tillbaka på vad som hände när
Bo Lundgren satt i Rosenbad. 45 000 konkurser inträffade under Bo
Lundgrens tid som skatteminister. Det är ett faktum. Bo Lundgren
skakar på huvudet, men det är sant.
Bo Lundgren skyller hela tiden på att politiken fram till 1991 var
felaktig. Han nämner inte med ett ord vad han själv åstadkom under de
tre åren. Skatteutskottet gjorde en resa till Italien. Räntan var 500 %.
Vem satt i regeringen? Jo, Bo Lundgren.
Bo Lundgren, jag tycker att vi nog skulle kunna vara överens om att
socialdemokraterna kommer att värna jobben och företagarna i det här
landet - bara vi får några år på oss. Var lugn för det!
Anf. 77 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:
Herr talman! Anita Johansson tackade oss för ett konstruktivt sam-
arbete. Jag kan väl återgälda vänligheten. Jag skall bara göra ytterligare
några kommentarer. De kommer att var milda i tonen men hårda i sak.
Anita Johansson, ni vill höja statsskatten med 5 % precis som vi
vill. Men sedan vill ni i förtid återinföra grundavdraget vid statlig taxe-
ring. Blir det inte litet märkliga effekter av den här mixen? Dessa för-
slag leder sammantaget till att den som har en årsinkomst på 170 000 kr
nästa år kommer att få en skatteskärpning med 2 127 kr. Den som har
en årsinkomst på 220 000 får en skärpning med 1 463 kr. Den dispo-
nibla inkomsten minskar med ca 2 % för den som tjänar 170 000 och
knappt 1 % för den som tjänar 220 000.
Vi tycker inte att det här är en bra fördelningspolitik. Tycker Anita
Johansson verkligen att det är bra att man tar in drygt 4 miljarder från
personer med litet högre inkomster och ger tillbaka ungefär 2 miljarder
till samma grupp. Det är inte bra. Kan socialdemokraterna verkligen
tycka det?
Ni säger att värnskatten skall avskaffas om fyra år. Om det är en
värnskatt som skall värna dåliga statsfinanser vore det väl rimligare att
säga att den skall avskaffas när statsskulden har slutat öka? Vore det
inte ett rimligare mål att ta in extra skatt ända fram till den dagen då
skulden slutar öka? Blir det 1997, kan den avskaffas tidigare. Om det
blir 1998, så blir det 1998. Blir det senare, så blir det senare. Det vore
bättre att sätta upp ett sådant mera rimligt mål än ett kalendermål.
Sedan måste jag ge en eloge till Socialdemokraterna vad gäller di-
rektavdragen. Man gick från att göra direktavdrag för maskininveste-
ringar till byggnadssektorn. Det var ett klokt beslut, och jag tror att vi i
Vänsterpartiet verksamt bidrog till att vi kunde komma överens om att
fatta det beslutet.
Jag tycker att vi skall vara konstruktiva, Anita Johansson. Kan inte
både vi i Vänsterpartiet och ni socialdemokrater, om näringslivet säger
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
89
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
att just den här skatten är kännbar för oss, ompröva beslutet, Anita |
kompenserar den med en annan skattehöjning.
|
Vissa ekonomisk- |
Vi kunde t.ex. höja bolagsskatten till 30 % och kanske göra någon Anf. 78 ANITA JOHANSSON (s) replik: Herr talman! Lars Bäckström talar om märkliga effekter av grund- Jag hoppas på att vi skall få ordning på ekonomin fram till år 1998. Anf. 79 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik: Herr talman! Vem hoppas inte det? Vi skall inte bara hoppas utan vi Men, och lägg märke till detta alla i kammaren, alla vid TV- Även om skuldkvoten har slutat öka så kan ju skulden både i kronor Herr talman! Med den korta tid vi har i replikerna vill jag också ge Jag trodde att Socialdemokraterna inte skulle våga ta den konflikten Anita Johansson har någon replik kvar. Var sätter Anita Johansson |
90
Anf. 80 ISA HALVARSSON (fp) replik:
Herr talman! Nu har Anita Johansson tre gånger sagt att värnskatten
är tillfällig. Det måste bero på att hon inser att den är skadlig och syn-
nerligen olycklig.
Hon säger nu att det är 55 % i marginalskatt. Men faktum är att
skatten på grund av en hög kommunalskatt och att kommunalskatten
också höjs blir betydligt högre. Jag såg en karta där Bohuslän och
Värmland var värst. Där kommer man upp i en skatt på ca 60 %.
I kombination med inkomstrelaterade dagisavgifter - och det som ni
nu, ve och fasa, diskuterar, nämligen behovsprövade barnbidrag - samt
studieskulder kommer detta att göra att de personer som angavs i den
skrift som Finansdepartementet utgav 1990 - docenter, snickare, sjuk-
sköterskor och bilmekaniker - verkligen hamnar i Moment 22.
Kan Anita Johansson lova oss att den här s.k. värnskatten försvinner
år 1998?
Anf. 81 ANITA JOHANSSON (s) replik:
Herr talman! Jag säger precis samma sak till Isa Halvarsson som jag
sade till Lars Bäckström. Jag kommer att göra allt vad som står i min
makt för att vi skall ha ordning på Sveriges ekonomi år 1998. Då kom-
mer vi att stå fast vid att värnskatten skall utgå och att vi skall gå tillba-
ka till skattereformen.
Det hade kanske varit ännu mer klädsamt, Isa Halvarsson, om Folk-
partiet hade stått fast vid skatteuppgörelsen även under den borgerliga
perioden, när Folkpartiet satt i regeringen. Men det är bara att konstate-
ra att Folkpartiet helt kapitulerade inför Moderaterna när det gällde
skattepolitiken.
Precis som jag tidigare sade från talarstolen är jag därför glad över
att Isa Halvarsson nu säger: Vi står fast vid skattereformen. Det var ju
faktiskt Socialdemokraterna och Folkpartiet som var överens om allting
i den reform som vi beslutade om i kammaren. Det är ju ni som har
varit med och raserat den här reformen under de här tre åren. Nu skall
vi försöka återställa delar av den, Isa Halvarsson.
Anf. 82 ISA HALVARSSON (fp) replik:
Herr talman! Jag tycker att det är ett konstigt sätt att bygga upp nå-
gonting när man samtidigt raserar genom att införa den s.k. värnskatten.
Tyvärr tror jag inte ett ögonblick på att den kommer att bli tillfällig.
Det är mycket enklare för socialdemokrater att höja skatter än att ta
bort dem.
Man sade redan år 1990 att det var väldigt svårt att genomföra en-
sidiga marginalskattesänkningar. Därför var man tvungen att göra hela
detta paket.
När vi hade utfrågningen frågade jag Göran Persson om han kunde
lova att värnskatten skulle tas bort. Han menade då att Socialdemokra-
terna med all sin opinionsbildande verksamhet skulle kunna införa den
mitt i ett valår. Det kan han nu göra med de kompisar han har i form av
Lars Bäckström, övriga och framför allt LO, som ju aldrig gillade detta
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
91
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
med 50 % marginalskatt, och som nu tycks ha en alltmer dominerande |
Jag hoppas verkligen att Anita Johansson gör vad hon kan för att
|
Vissa ekonomisk- |
denna värnskatt skall bli tillfällig. Anf. 83 ANITA JOHANSSON (s) replik: Herr talman! Det är tyvärr så, Isa Halvarsson, att Sveriges ekonomi Detta har Folkpartiet varit med att medverka till. Det är därför som Låt oss gemensamt arbeta med att få ordning på Sveriges ekonomi Anf. 84 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik: Herr talman! I stället för att skapa ett gott klimat för företagen att Samtidigt som regeringen återställer arbetsrätten vill man tillsätta Min enkla fråga till Anita Johansson blir då: Har Socialdemokrater- Anf. 85 ANITA JOHANSSON (s) replik: Herr talman! Ja, till skillnad mot kds har vi socialdemokrater det. Vi har också en bra politik för den offentliga sektorn. I och med att Anf. 86 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik: Herr talman! Om man i dessa olika råd som regeringen har hade För det behövs ingen utredning eller ytterligare samråd. Det är bara Jag noterar att man kommer att fortsätta dessa samtal, men att man |
92
Anf. 87 ANITA JOHANSSON (s) replik:
Herr talman! Jag kan försäkra Michael Stjernström om att vi kom-
mer att lyssna till dessa företagare.
Vår främsta uppgift som regeringsparti och socialdemokrater är nu
att se till att få svenska folket i arbete och få slut på den
massarbetslöshet som kds tillsammans med de övriga borgerliga
partierna ställde till med under den förra mandatperioden.
Anf. 88 SONJA REMBO (m):
Herr talman! Det är sannerligen inte lätt att förstå vilka tankegångar
som ligger bakom det som nu utkristalliserar sig som den socialdemo-
kratiska regeringens arbetsmarknadspolitik. Nu väntar väljarna på att
vallöftena om nya jobb skall infrias. Resultatet låter vänta på sig och
det har börjat mullra i "rörelsens" led.
Som arbetsmarknadsutskottet visar i sitt yttrande till finansutskottet,
har situationen på arbetsmarknaden förbättrats påtagligt under 1994.
Framför allt har vi fått en kraftig uppgång inom industrin, således en
klar vändning bort från den situation som rådde 1991 då utslagningen
låg på rekordnivåer.
Men problemen på arbetsmarknaden är därmed långt ifrån lösta.
Konjunkturinstitutets nya prognos förutser, trots att den är påtagligt
optimistisk, en minskning av den totala arbetslösheten under nästa år
från 13 till 11 %. Sådana tal innebär att risken för en permanentning av
arbetslösheten på en mycket hög nivå och en ökande långtidsarbetslös-
het är uppenbar. Därmed skulle Sverige vara i ungefär samma situation
som andra västeuropeiska länder.
För att förhindra en sådan utveckling fordras en mycket konkret och
medveten inriktning av politiken i syfte att skapa förutsättningar för
tillväxt och nya arbeten i konkurrenskraftiga företag. Den förra rege-
ringens politik var inställd på en sådan målmedveten utveckling.
Den socialdemokratiska regeringen tycks helt förblindad av sin
återställarpolitik och letar febrilt efter nya åtgärder, nya grepp. LO är
pådrivande med drömmar om 1950-talet och den Saltsjöbadsanda som
de själva var med om att avskriva med 1960- och 1970-talens lagregle-
ringseufori. För att genomföra det hela lutar sig den socialdemokratiska
minoritetsregeringen mot Vänsterpartiet, och legitimerar därmed de
tidigare kommunisterna. Det är en draksådd som kan komma att stå oss
alla mycket dyrt.
Återställarna är många. Jag skall inte upprepa dem här, men gemen-
samt för dem är att de leder tillbaka till den situation som skapade
1970-talets, 1980-talets och 1990-talets ekonomiska kris:
• skatter som hämmar investeringar, arbete och sparande
• en lagreglering av arbetsmarknaden som hämmar konkurrens och
nyanställningar och en önskvärd rörlighet, försvårar nödvändiga för-
ändringar och fungerar som spärrar för ungdomar och andra nykom-
lingar att få en fast fot på arbetsmarknaden
• spärrar för mångfald, valfrihet, alternativ och nyföretagande inom
utbildning, vård och omsorg.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
93
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Det är således en politik som går stick i stäv mot den ekonomisk- |
arbetsmarknadspolitik måste på ett effektivt sätt stödja den ekonomiska
|
Vissa ekonomisk- |
politikens tillväxtmål, vilket betyder att näringslivets expansion måste Om nu regeringen, liksom vi moderater, faktiskt menar att närings- Propositionen föreslår en flora av åtgärder. Analysen är bristfällig Som framgår av reservation 31 anser vi moderater att den föreslag- Ett flaggskepp i propositionen är ett investeringsprogram inom Utskottsmajoriteten förordar liksom regeringen en mycket kraftig Detsamma gäller förslaget att införa en starthjälp i syfte att öka rör- De arbetslösa ungdomarna skall begåvas med en ny stödåtgärd. |
94
praktik som skall leda till riktigt arbete. Nu kommer kostnaden att öka
utan att ungdomarna får bättre möjligheter på arbetsmarknaden.
Utskottets skepsis mot att ungdomsintroduktionen skall nå upp i de
volymer regeringen föreställer sig är anmärkningsvärd. De modifie-
ringar som utskottet föreslår på flera punkter kommer knappast att vara
tillräckliga för att locka arbetsgivare att bereda ungdomar arbete på de
nya villkoren. Hur mycket bättre hade det inte varit att behålla den rätt
till ett års provanställning som fyrpartiregeringen införde men som
hörde till förra veckans återställare. Det är ungdomarna som har störst
anledning att beklaga regeringens dogmatism.
Ett annat anmärkningsvärt ställningstagande från utskottets sida är
avslaget på regeringens propå att avveckla akademikerpraktiken från
den 1 januari. Vi moderater tycker att det är ett bra förslag.
En annan återställare, som vi säger nej till, är återgången till fullt
utbildningsbidrag för ungdomar under 25 år i stället för den tidigare
modellen med en bidragsdel och en lånedel. Utbildningsinsatserna blir
dyrare och vi får en återgång till en situation där det lönar sig att avbry-
ta reguljära studier för att som arbetslös kunna komma tillbaka och
studera på bättre ekonomiska villkor.
Herr talman! Jag vill också ta upp den moderata reservationen 61
om basbeloppet.
Utskottsbehandlingen av regeringens förslag avslöjade ännu ett
slarvigt och ogenomtänkt förslag från regeringen. Detta förslag om
något skulle ha behövt den lagrådsbehandling som utskottets majoritet
vägrade.
Det är naturligtvis en riktig slutsats att det ekonomiska läget inte
medger fullständiga uppräkningar av de sociala förmåner som är basbe-
loppsanknutna. Förändringar i basbeloppsberäkningen har också ge-
nomförts flera gånger under 1980- och 1990-talen. Vi moderater accep-
terar det faktum att en förändring måste ske också nu. Vi var i vår mo-
tion starkt kritiska mot det sätt på vilket förändringen skedde, men såg
den som en tillfällig övergångslösning. Så uppfattar jag att också soci-
alförsäkringsutskottet såg på frågan när det utgick från att propositio-
nens lagtext, som var begränsad till 1995, skulle gälla.
När finansutskottets majoritet beslutade sig för att den av regering-
en föreslagna knytningen av basbeloppet till budgetunderskottet skulle
vara inte en engångsåtgärd, utan en permanent förändring av basbe-
loppsberäkningen, ville därför vi moderater inte vara med längre.
Det finns många allvarliga invändningar mot framför allt effekterna
på pensionssystemet. Besparingarna i tjänstepensionssystemet kommer
inte huvudsakligen statsbudgeten till godo utan AP-fonderna. Sker det
en överföring från fonderna till statsbudgeten kan det innebära ett av-
steg från pensionsöverenskommelsen. Den stabilitet och trovärdighet
som överenskommelsen om pensionssystemet baserar sig på under-
grävs.
Pensionsåtaganden är naturligen långsiktiga. Man måste kunna lita
på dem. De som redan är pensionärer kan inte kompensera sig i efter-
hand med annat sparande. Därför måste förändringar i de allmänna
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
95
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
pensionssystemen vara tydliga och effekterna måste redovisas. Det har |
Det är naturligtvis också anmärkningsvärt att den metod som valts
|
Vissa ekonomisk- |
innebär att ju högre inflationstakten blir och ju mer budgetunderskottet Kort sagt, den analys som finansutskottet ger regeringen i uppdrag Vad gäller våra ställningstaganden i övrigt hänvisar jag till reserva- Herr talman! Regeringens återställarpolitik innebär en återgång till Regeringen tar ett strypgrepp på det näringsliv som vi är helt bero- Har Anders Sundström aldrig frågat sig varför vi under 40 år inte I vår omvärld finns en växande insikt om hur man skall kunna blåsa Samma analys kan göras på svenska förhållanden. Regeringens Regeringen gör ingenting för att bredda arbetsmarknaden genom att Sammanlagt innebär detta att vi riskerar att gå in i nästa lågkonjunk- |
96
Tror verkligen Anders Sundström att en sådan utveckling skall kun-
na hejdas med hjälp av mer pengar till AMS och byggsektorn?
Herr talman! Jag vill spara kammarens tid och nöjer mig med att
ansluta mig till Lars Tobissons yrkande.
Anf. 89 BÖRJE HÖRNLUND (c):
Herr talman! Den socialdemokratiska politiken som har förts denna
höst kommer att leda till en onödigt hög arbetslöshet. Det är för mig
tråkigt att jag måste konstatera detta.
Det har tyvärr lagts fram en rad förslag som försämrar tillväxten
och anställningstakten i näringslivet. Förslagen har lagts fram i ett läge
då allt borde göras för att få en stark miljöriktig tillväxt och flera jobb.
Det har lagts en god grund. Vi har i dag det bästa konkurrensläget
någonsin för svenskt näringsliv. Vi har dessutom en stark internationell
draghjälp.
Herr talman! Vårt land har en mindre del små och medelstora före-
tag än vad det finns i andra jämförbara länder. Det beror till stor del på
tidigare förd politik, från 5O-talet och framåt. Det har inte varit en små-
företagarvänlig politik. Nu läggs också fram en rad förslag som raserar
den grund som byggdes upp under vår treårsperiod. Det byggdes då
upp en hygglig grund för små och medelstora företag. Nu raseras den
delvis. Därmed raseras tillväxten och framtidstron.
Detta innebär sammantaget en politik för färre ordinarie jobb än
vad vi skulle kunna få. Indirekt drabbar detta också anställda i stat,
kommun och landsting. Detta beror på att vi har en för liten närings-
livssektor i förhållande till att vi måste ha en mer balanserad ekonomi,
och vi måste fördela resurser till en god sjukvård, äldreomsorg, en bra
skola osv.
Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken är ett resultat av att reste-
rande politikområden inte har fungerat. Därför binder regeringen ris åt
sin egen rygg. Nu får vi se vad som händer när budgetpropositionen för
nästa år läggs fram.
Anders Sundström har försökt att avskaffa akademikerpraktiken.
Det har gjorts i ett läge när det finns 40 000 arbetslösa akademiker.
Dessutom finns det ytterligare 7 000 som just nu inte kan ta något arbe-
te men som kommer att sakna arbete. Det är alltså mer än 1 % av ar-
betskraften. Eftersom det är så på akademikersidan, skall man enligt
min mening vara väldigt aktsam mot att göra något som försvårar också
för den gruppen.
Nu kan vi notera att ett enhälligt arbetsmarknadsutskott har satt
stopp för detta. Vi får väl i den frågan avvakta budgetpropositionen.
Men låt mig säga att det vore tråkigt om man inte gör allt för att få in
denna välutbildade arbetskraft i yrkeslivet, inte minst i den privata
sektorn. Där har framför allt småföretagen för få akademiskt utbildade
anställda.
Jag vill också beröra den nya ungdomspraktiken. Jag kallar den så,
eftersom den skall inledas med en fyra månader lång helt gratis ung-
domspraktik. Det har framförts en kraftig kritik inte minst från LO:s
sida mot att ungdomspraktiken inte debiterades tillräckligt. Vi debite-
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
7 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
98
rade en tusenlapp. Nu blir den helt gratis. Denna ungdomspraktik som
är gratis skall följas av ett sex månaders rekryteringsstöd. Där noterar
jag att Socialdemokraterna har nyktrat till något. För ett tag sedan
tyckte de att rekryteringsstödet skulle finnas i åtta månader.
Det som inte är bra med förslaget är att möjligheten till ungdoms-
praktik enbart kommer att erbjudas de företag som ändå skulle anställa.
De som har gjort den stora insatsen för ungdomarna är alla de före-
tag som har ställt upp just för ungdomarna. Men de befinner sig i en
ekonomisk situation att de inte kan fatta nya anställningsbeslut. Egent-
ligen läggs nu en mängd pengar ut på företag som ändå med stor san-
nolikhet skulle ha nyanställt.
Här riskerar regeringen att komma i en situation där ungdomarna
inte tas om hand på rätt sätt. Men även här skall vi avvakta propositio-
nen som kommer nästa år. Jag tycker emellertid att det är viktigt att
redan nu ta upp den frågan.
Jag vill också passa på att tacka alla som på ett berömvärt sätt har
ställt upp under de svåra åren för att ungdomen skall vara redo när
konjunkturen går åt rätt håll. Med de extra utbildningsinsatser som har
vidtagits, med ungdomspraktiken som den främsta åtgärden, är jag efter
att ha jämfört med andra länder övertygad om att Sverige har klarat
ungdomsfrågan bättre än alla andra länder.
Som jag ser det hade AMS tryggt kunnat fortsätta arbeta efter de
regler som gäller. I den bättre konjunkturen har ungdomspraktiken i
princip gällt tre månader, därefter har man försökt med anställning eller
rekryteringsstöd. Stegvis har det kunnat ske en nedtrappning alltefter-
som konjunkturen har förbättrats.
Jag vill också beröra åtgärden arbetslivsutveckling. Förra socialde-
mokratiska statsrådet Bengt K Å Johansson har ju lett den s.k. ALU-
delegationen. Det har i dagarna lagts fram en utvärdering. Det har ock-
så tidigare gjorts flera utvärderingar. Det är ett nöje att läsa hela sam-
manfattningen. Där framgår bl.a. att ALU ger som ingen annan åtgärd
utrymme för deltagarnas egna initiativ, engagemang och kraft. I ALU
ges också möjlighet att pröva idéer och utveckla verksamheter som på
sikt kan leda till arbete.
Det finns gott om sådana goda rader i sammanfattningen.
Nu föreslår regeringen och en majoritet i utskottet en insnävning av
åtgärden. Det är i princip inom miljö- och kulturområdena som ALU
fortsättningsvis skall förekomma. Jag anser också att detta i denna
situation är felaktigt. Många gånger är faktiskt alternativet öppen ar-
betslöshet. Öppen arbetslöshet är faktiskt alla gånger sämre än att man
gör något. Detta gäller speciellt när ALU får så goda betyg.
Det har funnits en liten kritisk grupp, och det är ett par tre fackliga
organisationer. Det är inom de områden där det förekommer mycket
svart arbetskraft. Där har det uppstått en irritation när man har kallat till
ALU-åtgärder. Men egentligen är det väl bra att det inom den typen av
sektorer finns en åtgärd som innebär att man kallar in till någonting
annat än det som är helt bredvid marknaden.
Jag menar alltså att man även när man ger sig på att snäva in ALU-
åtgärder arbetar för en onödigt hög öppen arbetslöshet.
Här har man också tryggt kunnat lita på att AMS, Länsarbetsnämn-
den och de lokala förmedlarna följer upp, anpassar och trappar ner
åtgärderna allteftersom arbetsmarknaden lokalt och regionalt förändras.
Sammanfattningsvis vill jag säga att den socialdemokratiska rege-
ringen inte tar till vara det goda läge beträffande jobbtillväxt som råder
i dag. Man tar inte heller på rätt sätt till vara åtgärderna för de arbetslö-
sa, för att få dem att gå från öppen arbetslöshet till åtgärder. De här
båda icke-tillvaratagandena leder, som sagt var, till en onödigt hög
öppen arbetslöshet, detta i ett läge där vi egentligen har bättre förut-
sättningar än någonsin att pressa ner den mänskligt och ekonomiskt
besvärande och bekymmersamma arbetslösheten.
Jag vill avslutningsvis beröra den regionala problembilden. Vi har
tyvärr i år fått ett antal förslag, bl.a. om EU-finansieringen, som i stället
för att bidra till utvecklingen av tusentals nya jobb kommer att ta bort
tusentals jobb. Det finns också en linje i detta. Det är landsbygden, små
orter, s.k. stödområden, som har det svagaste näringslivet, som får den
hårdaste smällen när man gör sådana här saker.
I det förslag vi diskuterar i dag ingår att starthjälpen skall återinfö-
ras. Här vill jag att Anders Sundström skall lyssna. Anna-Greta Leijon
lade 1986/87 fram en proposition till riksdagen, och hon skrev följan-
de: Som ett led i regeringens strävan att komma till rätta med obalan-
serna i ekonomin samt behov av att finansiera angelägna reformer fö-
reslås ett slopande av starthjälpen.
Det skrev en stockholmsk minister, en minister som inte var ansva-
rig för regionalpolitiken. Detta skulle träda i kraft den 1 juli 1987. Då
var det ganska hett på arbetsmarknaden. I dag finns det gott om arbets-
kraft överallt.
Starthjälpen riktar sig egentligen till de allra bästa krafterna i de
områden i vårt land som inte är koncentrations- och tillväxtområden.
Det är icke utvecklande för de glesare områdena, i Norrland, i sydöstra
Sverige, på landsbygden, att förlora riktiga nyckelmänniskor. Det är
mycket allvarligt. Det är inte ett bättre budgetläge i dag, såvitt jag för-
står, utan det är mycket mera allvarligt.
Jag har föraningar om de besparingskrav som ligger på Arbets-
marknadsverket, och jag tror aldrig att en sådan här åtgärd skulle ha
föreslagits om man hade tagit sig tid och sett på allt i ett sammanhang.
Jag beklagar att detta förslag kom till riksdagen. Det hade varit mycket
klokare att i koncentrationsområdena ta hand om de mycket välutbilda-
de invandrarna. Om arbetskraften i något sammanhang inte räcker till,
är det respektive företags sak om de vill hämta arbetskraft från de sva-
gare bygderna.
Anf. 90 ELVER JONSSON (fp):
Herr talman! Först vill jag passa på att hälsa arbetsmarknadsminis-
tern välkommen till kammaren. Detta säger jag med tanke på att vi i
förra veckan här diskuterade både lagen om anställningsskydd och a-
kassan och ministern då inte hade tillfälle att närvara. Jag har natur-
ligtvis förståelse för att andra sammanträden kan pocka på utrymme,
men jag tror att det vore klokt att planera bättre. Det är inte bra om vi
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
99
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
får en bild av att statsråden är frånvarande, särskilt de som kommer till |
den som har minst riksdagserfarenhet har den största frånvaron. Detta
|
Vissa ekonomisk- |
säger jag i all vänlighet, när vi nu är en så trång krets samlad här i Herr talman! Det är i dag tre månader och två dagar sedan det var Drygt två månader efter det att Socialdemokraterna flyttade in i re- När den förra regeringen tillträdde på hösten 1991 var läget på ar- - 17 500 personer varslades den månaden, vilket var det högsta an- - Arbetskraften hade minskat fyra månader i rad och kraftigast - Sysselsättningen hade minskat med 127 000 personer på ett år. - Inom tillverkningsindustrin var sysselsättningsminskningen allra - I september 1991 hade antalet öppet arbetslösa ökat med 60 000 När den socialdemokratiska regeringen tillträdde nu i höst kanske - Antalet varsel i oktober 1994 låg på 2 700, dvs. mindre än en - Arbetskraften har under hösten 1994 börjat öka igen efter flera år |
100
- Antalet sysselsatta har ökat med 64 000 personer i oktober 1994
jämfört med ett år tidigare. Även inom industrin har sysselsättningen
klart ökat under det senaste året.
- Arbetslösheten ligger enligt AKU fortfarande mycket högt, men
den har sjunkit med en procentenhet sedan året innan. Dessa arbetslös-
hetstal kan självfallet inte accepteras - de måste gå ner, och de är på
väg ner.
Herr talman! Utvecklingen är på rätt väg. Även om konjunkturen
har medfört svåra problem kan man säga att problemen har ställts på
sin spets och tvingat fram lösningar. Under den förra mandatperioden
har vi t.ex. funnit kostnadseffektiva, nya arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder, t.ex. ungdomspraktik, ALU-projekt och generellt arbetsmark-
nadsstöd, GAS. Det är tre viktiga bitar. Dessa åtgärder har fungerat bra
i förhållande till de behov som har funnits - därmed inte alls sagt att de
skall finnas kvar för alltid.
Nu har en ny regering kommit som inte alls tar till vara den fartvind
som hade uppstått tidigare.
Herr talman! Många av de goda villkor som uppnåddes under de
gångna tre åren är nu på väg att försvinna. Regeringens återställarpoli-
tik ser till att villkoren för företagen försämras. Man tar ej heller itu
med de grundläggande problemen med statsfinanserna. Därmed är två
av de tre ”ben” som ligger till grund för en bra arbetsmarknad borta.
Återstår så den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Vad gör regeringen
där?
Jag gissar att statsrådet Sundström har läst på vad hans partikamra-
ter sade i våras i en avvikande mening när vi behandlade finansutskot-
tets betänkande 20. Då sade man i något av en programförklaring: Nu
krävs det krafttag för att komma till rätta med arbetslösheten, främst
långtidsarbetslösheten. Man varnade för flaskhalsar. Man sade att det
krävs mer utbildad personal. Hemmamarknaden skulle vidgas och
avskedanden i kommuner och landsting stoppas. Så sade man: Sam-
manlagt har vi ett program som ger 90 000 fler arbetstillfällen nästa år
och omkring 30 000 ytterligare kan få utbildning. Därmed skulle ar-
betslösheten 1995 kunna gå ner under femprocentsnivån.
I årets finansbetänkande, som vi just nu behandlar, kräver social-
demokraterna ett stort investeringsprogram. Det skulle naturligtvis vara
mycket intressant om arbetsmarknadsministern kom med besked om
vad som gjorts och vad som är på gång när det gäller att åstadkomma
dels 90 000 nya arbetsplatser, dels 30 000 utbildningsplatser och det
stora investeringsprogrammet.
Den andra frågan är: Hur bedömer arbetsmarknadsministern möj-
ligheterna att komma under 5 % i öppen arbetslöshet redan nästa år?
Sedan några synpunkter på den skrotade ungdomspraktikåtgärden.
Vad är det för mening med att inrätta en ny ungdomsåtgärd nu vid nyår,
den s.k. ungdomsintroduktionen, när vi har en beprövad och kostnads-
effektiv ungdomsåtgärd som har fungerat bra? Enligt en utvärdering
från hösten 1993 av Lena Schröder på Institutet för social forskning var
det mellan 20 % och 30 % av ungdomspraktikanterna som var i arbete
ett halvår efter avslutad praktik och uppemot en femtedel av de stude-
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
101
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
rande hade fått arbete. Det var ett enkelt sätt för ungdomar och arbets- |
är tänkt att införas under en period då konjunkturen successivt förbätt-
|
Vissa ekonomisk- |
ras och man förhoppningsvis kan trappa ner ungdomspraktiken. Det blir med ungdomsintroduktionen naturligtvis inkörnings- Även när det gäller utbildningsbidragen finns det en hel del att in- Utbildningsbidrag med lånedel kan visserligen något minska inci- Jag gläds självfallet över tillstyrkandet av fp-motionen om att aka- Herr talman! Jag har gjort några nedslag i hur socialdemokraterna Visst finns det ljuspunkter i ekonomin och arbetsmarknadspolitiken. Slutligen vill jag säga att det behövs många nya jobb, många nya |
102
besluten underlättar detta. Då finns ingen genväg. Då är det arbete,
sparande och ny företagande som måste främjas.
Anf. 91 HANS ANDERSSON (v):
Herr talman! Proposition 25 är inget mästerverk. Det är några som
påpekat det. Jag håller med. Den är snabbt tillkommen. Det är en
snabbstart. Det räcker inte med den, men den har en inriktning på jobb
och utbildning, på att sanera statsfinanserna och ger därför förutsätt-
ningar för att bringa ner räntenivån, så att det över huvud taget skall
löna sig att investera.
Det finns trots allt en ansats till en investeringspolitik, näringspoli-
tik med någorlunda miljömässig inriktning och till att byta färdriktning
vad gäller arbetsmarknadspolitiken. Vänsterpartiet har deltagit i dis-
kussioner och förankringsarbete. Lars Tobisson sade förut att det här
egentligen inte var någon vidare ekonomisk politik, det kanske bara var
beslutskraft. Men det är inte så dumt med beslutskraft i den ekonomis-
ka politiken, det har vi saknat under en lång tid. Vi i Vänsterpartiet är
beredda att fortsätta på den här vägen med beslutskraft i syfte att dels
sanera statsfinanserna, dels skapa förutsättningar för nya jobb.
Börje Hörnlund nämnde att det är en svår balansgång mellan att sa-
nera statsfinanserna och att spara och få utrymme för tillväxt. Det är en
svår balansgång. Det är inte alldeles lätt att veta om man går exakt på
den rätta ribban. Vi tror ändå att vi har startat ett arbete som ger förut-
sättningar för både tillväxt och sysselsättning nu.
Den arbetsmarknadspolitiska inriktningen under borgerligheten in-
nebar en satsning på avreglering och fria marknadskrafter. Man trodde
att skattesänkningarna skulle klara ”skivan”, bara man fick bort trygg-
hetssystemen. De arbetsrättsliga regelverken försvagade löntagarnas
och fackföreningsrörelsens ställning. Då skulle jobben komma. Men
det blev tvärtom. Det blev raserade statsfinanser, rekordartade under-
skott och massarbetslöshet. Man lät kommunernas sysselsättning mins-
ka, mer än 100 000 jobb förlorade vi. Det fanns en oerhörd passivitet i
näringspolitiken och när det gäller investeringarna.
Arbetsmarknadspolitiken blev alltmer passiv, man förlitade alltmer
på kontantstödet. Man gick bort från den ordinarie arbetsmarknaden
och införde mängder med artificiella åtgärder. ALU och ungdomsprak-
tik blev inte sistahandsåtgärder utan var de stora volymåtgärderna. Man
gick bort från kompetenshöjarlinjen, minskade arbetsmarknadsutbild-
ningen. Urdåligt gick det med företagsförlagd utbildning. Man försäm-
rade incitamenten. Det var bättre för den arbetslöse att sätta sig med
kontantstöd än att gå på utbildning. Utbildningsbidragen sänktes.
Proposition 25 har när det gäller arbetsmarknadspolitiken en annan
inriktning. Det finns en mer aktiv inriktning. Den bygger också på att
återföra vissa trygghetssystem och rättighetssystem - återställarna, som
det kallas föraktfullt från borgerligheten - arbetslöshetsförsäkringen,
arbetsrätten, förutsättning för löntagarna att ha fast mark att stå på när
de med ordning och reda vill ta del i arbetet att sanera Sveriges statsfi-
nanser och verkligen jobba sig ur krisen.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
103
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
104
Det finns en inriktning på investeringar integrerade i de behov som
samhället har, och med en grönare betoning efter diskussionerna med
oss än vad jag är van att finna från Socialdemokraternas sida. Det finns
en inriktning mot den ordinarie arbetsmarknaden. Man vill dra ner den
artificiella sysselsättningsmarknaden och satsa på den ordinarie ar-
betsmarknaden, även om det ibland kan betyda flaskhalsar genom att
man erbjuder starthjälp.
Jag kan tala om för Börje Hörnlund att det ofta handlar om att
komma ut till glesbygden, där man saknar specialistkompetens. Jag har
massor med sådana exempel. Att det här inte skall vara någon flyttlass-
politik kan åtminstone vi från Vänsterpartiet vara garanter för. Det har
vi också påpekat i vår motion. En viss flyttverksamhet som ett indivi-
duellt hjälpmedel, arbetsmarknadspolitiskt, för att få bättre funktions-
sätt och bringa bort flaskhalsar ser jag inget fel med.
Det finns en idé och förslag om att satsa på kompetens. Utbildning-
en ökas på alla områden: arbetsmarknadsutbildning, utbildningsvikaria-
ten, komvux, folkbildningen över hela skalan. Det tycker vi är mycket
bra. Vi lyckades också få igenom förslaget, som vi drev mycket hårt i
diskussionerna med regeringen, om att höja utbildningsbidraget, att det
inte skall löna sig sämre att gå en utbildning än att sitta hemma på sof-
fan och uppbära passivt stöd.
När jag tittar specifikt på några särskilda punkter på investerings-
sidan kan jag säga att vi ville få bort direktavskrivningarna från
maskininvesteringarna, där det ändå finns ett väldigt sug och pågår
oerhört mycket investeringsverksameht, och ville låta det få ett större
sysselsättningsinnehåll på byggsidan genom att fokusera ett litet
kraftfullare direktavskrivningsprogram när det gäller industribyggen.
Vi drev igenom ett ROT-program på bostadsområdet som i och för sig
Sonja Rembo tycker illa om. Hon tycker illa om att samhället går in
med insatser för att stimulera sysselsättning och få i gång verksamheter,
i det här fallet inte minst för att satsa på mycket behövliga
reparationsarbeten i det stora bostadsbestånd som kom till under
miljonprogrammet.
Vi har en serie miljöinvesteringar som jag tycker är mycket bra. Det
är en början. Men det är inte precis det vi krävde. Vi krävde en mycket
större volym, precis som Miljöpartiet har gjort i en motion. Vi fick
dock igenom ganska mycket av miljömässiga investeringar. Vi har
också sett till att insatser som görs på kommunikationssidan - det gäller
då vägar och järnvägar - i det här fallet inte innebär stora nybyggnader
o.d. I stället görs satsningarna på underhållssidan.
När det gäller kompetensutvecklingen nämnde jag tidigare en serie
uppgraderingar på utbildningssidan: bra många fler utbildningsplatser
och bättre möjligheter att studera i och med studiefinansieringen. Den-
na betyder oerhört mycket t.ex. för de ungdomar som halkat ur utbild-
ningssystemet och som står helt utan beredskap att kasta sig in i yrkes-
utbildning. Inte minst gäller det alla de äldre och medelålders som har
arbetat 20 år inom långvården eller i industrin och som blivit utkastade
i arbetslöshet. De har kanske bara sex till åtta års skolutbildning bakom
sig. De behöver mycket bättre utbildning. För dem är det svårt att ta
studielån. Det här är en väldigt viktig åtgärd för arbetsförmedlingen,
och den bör komma före mycket av det som gällt inom arbetslivsut-
vecklingen.
Beträffande den ordinarie arbetsmarknaden kan Börje Hörnlund ha
rätt i att det inte är alldeles säkert att värdera och väga exakt hur många
ungdomsintroduktioner vi får, hur det skall förhålla sig till ungdom-
spraktiken osv. Man kan diskutera dessa saker.
Vår inriktning har under en lång period varit, och för den linjen har
jag pläderat här i kammaren: Vänd er mot den ordinarie arbetsmarkna-
den! Se till att anställning är det som ungdomarna har för ögonen! Låt
oss inte skapa en massupplaga av åtgärder som ungdomspraktik och
ALU, där anställning inte föreligger, där man står helt utanför alla avtal
och där risken är stor att man utnyttjas som arbetskraft fastän man
faktiskt inte skall vara det. Vi tycker alltså att nämnda inriktning är bra.
Däremot är det vår åsikt att det var för tidigt att dra ned akademi-
kerpraktiken. Jag är därför mycket nöjd med det enhälliga beslutet i
utskottet.
Börje Hörnlund talade väldigt väl om ALU. Det har gjorts många
utvärderingar. Den sista jag läste var från NUTEK. På slutbladet finns
det en tabell och en sammanfattning: Ökad chans att få arbete på kort
sikt - mycket små effekter. Ökad chans att få arbete på längre sikt - ?
Utveckling av yrkeskompetens - tveksamt. Undanträngning av ordina-
rie arbeten - relativt stor. Effekter på arbetssökande - negativa.
Jag skulle kunna lägga till många andra negativa ting.
Självklart är det psykosocialt bra, och bra över huvud taget, att man
inte faller ur och hamnar i passivitet. Det är bra att man har en anknyt-
ning till arbetsmarknaden. Därför var jag och även Socialdemokraterna
för ett införande av ALU när detta skedde, men som en sistahandsåt-
gärd. Men Börje Hörnlund gjorde om detta till en förstahandsåtgärd -
den mest artificiella och den minst ansvarsfulla åtgärden, en åtgärd som
inte ens hämtade sin finansiering i budgeten utan direkt ur det svarta
hål där Riksgälden lånar upp, dvs. Arbetsmarknadsfonden.
Sammanfattningsvis innebär den här arbetsmarknadspolitiska in-
riktningen väsentliga påslag på budgeten både på det arbetsmarknads-
politiska området med över 3 miljarder och på andra områden - t.ex. på
kommunikationssidan - med över 2 miljarder.
Även om det i den här propositionen är rätt inriktning på arbets-
marknadspolitiken i förhållande till tidigare och även om det finns en
del positiva signaler, som flera här har åberopat, tycker jag att vi måste
komma ihåg att vi har massarbetslöshet. Omfattar den 550 000 eller
660 000 personer? Det finns olika siffror. Alla vet att statistik kan
användas på olika sätt. Vi har i alla fall massarbetslöshet.
Dessutom har vi en arbetsmarknad där i dag mer än 80 % av de
jobb som tillsätts är tillfälliga jobb. Vi har en omfattande in- och ut-
hyrningsverksamhet. Vi har en oerhörd utslagning - människor går till
förtidspensionering. Det kommer att kosta för samhällsekonomin, och
det innebär stora påfrestningar för den enskilde.
Samtidigt som vi har en oerhörd vinstutveckling i exportindustrin
och rekordhöga övertidsuttag har vi en rekordhög arbetslöshet. Vi
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
105
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
106
måste bort från detta. Jag vill ta upp några saker som jag menar måste
prägla det vidare arbetet.
Övertidsuttaget måste dras ned radikalt. Jag är glad över att utskot-
tet vid ett tillfälle tidigare i höstas sade att detta är viktigt och att vi
måste utreda det här. Men vi måste göra mer än bara lägga det i en
arbetstidsutredning. Vi måste, som sagt, bringa ned övertiden. Det är
djupt osolidariskt att många jobbar mycket, när långt fler inte jobbar
alls.
Arbetstidsförkortning har vi krävt gång på gång. Jag är således
mycket glad över att det kommer en utredning som på allvar skall ta
upp frågan om en arbetstidsförkortning, bl.a. av sysselsättningsskäl.
Men också många andra aspekter skall vägas in. Jag menar att försöks-
verksamhet måste sättas i gång litet grand utanför omsorgs- och vård-
verksamheten. Vi måste se hur det slår i fler branscher både sysselsätt-
ningsmässigt och ekonomiskt.
Jag är glad över att en skatteväxlingsutredning nu dras i gång. Vi
kommer med kraft att driva frågorna om minskad beskattning på arbete
och ökad beskattning på miljöbelastande åtgärder.
Vi behöver mycket kraftfullare investeringsprogram när det gäller
energiomställning och miljöprogram.
Kommunerna måste få ökade resurser för att kunna ta till vara per-
sonalens kompetens, vilken så väl behövs för att vi skall kunna hävda
välfärden när det gäller vård och omsorg. Där är jag djupt oroad över
den nuvarande regeringens uttalanden. Vi har krävt - detta finns med i
våra förslag, och det kommer att finnas ytterligare sådana förslag i våra
budgetpropåer - att man skall tilldela kommunerna särskilda medel.
När det gäller kompetensutveckling hände mycket litet under den
förra regeringens tid. Det måste komma ett kraftfullt program.
Och vad hände med ungdomsgarantin? Efter nyår måste ungdoms-
garantin komma, så att ungdomarna kan känna trygghet.
Sedan till frågan om invandrarna och den oerhört stora segration vi
har. Det är kanske 60-70 % arbetslöshet bland flera utomnordiska
invandrargrupper. Det är orimligt, och det skapar segregation, margi-
nalisering och svåra problem.
Deltidsarbetslösheten ökar kraftigt, och det är kvinnor som drabbas.
Sist men inte minst måste arbetsförmedlingen kunna ha resurser för
förmedlingsverksamheten, för kontakterna med de arbetslösa. Flera av
oss har fått många propåer i nya utredningar som säger att det aktiva
sökandet alls inte är så stort som det borde vara. Det enda riktigt goda
instrumentet för att få jobb är att söka jobb och att ha kontakt med den
ordinarie arbetsmarknaden.
Herr talman! Det finns ett stycke i propositionen - vi har i det sam-
manhanget lagt in en synpunkt i vår motion - där det varnas för den
nya idén om arbetsföretag. Vi tror att det finns faror i detta när det
gäller arbetsmarknadspolitiken. Det finns faror när det gäller den ar-
betsrättsliga situationen. Det är nästan fråga om ett sätt att kringgå en
rimlig och sund arbetsrättslig situation. Jag har inte sett några detalje-
rade förslag ännu. Men det är enligt min uppfattning mycket troligt att
arbetsföretagen är ett blindskär, en återvändsgränd.
Det vi nu har att se fram emot är, hoppas jag, kraftfulla arbetsmark-
nadspaket som både garanterar jobb i näringslivet och som ser till att vi
inte tappar ytterligare jobb i kommunerna. I den här propositionen
finns inte mycket av detta, men jag förväntar mig att det återfinns i
budgetpropositionen.
För att spara tid åt kammaren skall jag, liksom många andra, vara
snål när det gäller mina yrkanden. Jag yrkar således bifall endast till
Vänsterpartiets reservation nr 7 om den arbetsmarknadspolitiska in-
riktningen.
Anf. 92 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:
Herr talman! Jag talade med Hans Andersson innan jag gick upp i
talarstolen. Vi hade ett samtal om den balansakt som vi just nu har med
ekonomin och jobben. Jag pratade alltså inte om detta i talarstolen.
Hans Andersson tog upp arbetsmarknadslagarna och den småföre-
tagsanpassning som gjorts. Låt mig bara konstatera att 600 000 jobb
försvann under åren 1989-1993 med den tidigare lagstiftningen. Under
1994 tillkom per arbetsdag i runda tal 1 000 nya jobb. Detta beror
naturligtvis inte på lagstiftningen, utan det beror på helt andra saker.
Hans Andersson och jag brukar vara eniga om att den allra väsentligas-
te orsaken är sviterna från 80-talet.
Så till frågan om aktiva åtgärder. Ja, vi får väl se om Arbetsmark-
nadsverket med de förändringar som är gjorda når målet: ca 7 % av
arbetskraften i olika åtgärder. Jag håller med Hans Andersson om att
utbildning är viktigt. Högskolan ökade med 30 %. Det tredje gymnasi-
eåret infördes. Komvux och folkhögskolor fick gå på högvarv. Att
däremot ha specialinriktade utredningar som inte leder till jobb är väl-
digt dyrt. Dessutom glömmer man att det inte är effektivt. Effektivitet i
en svår situation är att ha grundläggande utbildning.
Hans Andersson har helt fel på en annan punkt. Han har nämligen
inte varit med om att träffa en uppgörelse om flyttbidragen för gles-
bygd. Det finns bestämmelser för dem som flyttar tillbaka till gles-
bygdsområden. Vad Hans Andersson deltagit i är just arbetet med att
försöka plocka specialarbetskraften från våra svagaste områden och
överföra den till koncentrationsområden. Detta kommer att klart fram-
stå efter ett tag.
Anf. 93 HANS ANDERSSON (v) replik:
Herr talman! För att ta det sista först vill jag säga att starthjälpen
inte har varit en kontroversiell fråga för oss. Det har inte förekommit
någon uppgörelse med regeringen, utan vi, precis som alla andra, fick
syn på detta när det kom. Vi har funderat på det när vi skrev vår mo-
tion. Vi säger att starthjälpen inte får vara första steget i en flyttlasspo-
litik. Men så uppfattar vi det heller inte. AMS har ju mycket kraftfulla-
re talat om individuella flyttstöd just för att få ett bättre funktionssätt på
arbetsmarknaden.
Det har faktiskt redan nu, Börje Hörnlund, i den uppåtgående kon-
junkturen uppstått en hel serie flaskhalsar. De uppstår på många håll,
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
107
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
inte främst i storstäderna, utan litet överallt i Sverige, beroende på vilka |
Börje Hörnlund nämnde att AMS hantering var 7 % av arbetskraf-
|
Vissa ekonomisk- |
ten. Jag tror inte att det är möjligt att ha så stor andel av arbetskraften i Den borgerliga regeringen lät alldeles för stor börda falla på ar- Skuldfrågan har vi diskuterat mycket. Vi är överens om att 80- Sedan kom den borgerliga regeringens totala passivitet när det gäll- Låt mig bara säga att den huvudinriktning som kommer i den här Anf. 94 BARBRO JOHANSSON (mp): Herr talman! Jag vill ta upp en del saker som berör just arbetsmark- Ett sådant här avdrag kommer naturligtvis att kosta en hel del för Herr talman! Miljöpartiet vill satsa inför framtiden och tycker då att |
|
108 |
eller hälsofarliga ämnen, minskad energianvändning, minskad för- |
brukning av naturresurser och ökad produktion av produkter, vilka
medför väsentliga förbättringar i senare led. Avdraget skall få göras
med 50 % av de utgifter som under perioden november 1994 till maj
1996 läggs ner på detta sätt.
För att öka arbetstillfällena inom byggnadsindustrin vill Miljöpar-
tiet satsa på allergisanering av daghem och skolor. Man vet att var
tredje människa är allergisk och att inom en snar framtid vartannat barn
som börjar skolan är allergiskt. Kan man då byta ut hälsofarliga bygg-
nadsmaterial, som bl.a. ger ifrån sig skadliga ämnen i inomhusluften, så
har man lyckats eliminera en hälsofarlig miljö och kan samtidigt göra
avdrag för en miljöinvestering.
Miljöpartiet anser att avdrag för miljöinvesteringar är det mest
gynnsamma för framtiden och att det gynnar fler människor och sam-
hället i stort. Av totalt 3,7 miljarder i regeringens förslag beräknar vi att
1,7 miljarder går till direktavdrag för miljöinvesteringar i vårt förslag.
Om man endast låter några få företag få del av dessa avdrag förut-
sätter detta att konsumenterna har råd att konsumera från dessa företag,
vilket ju inte är fallet just nu. Man omfördelar skattepengar för att gyn-
na vissa företag. Detta är kostsamt, och vad ger det för framtiden?
Exportindustrin går ju för fullt och gör höga vinster, är egenfinansi-
erade med egna ökande investeringar, men skapar endast marginellt fler
jobb. På grund av tidigare rationaliseringar, införandet av industrirobo-
tar, datorisering, effektivisering har utrymmet för ökat antal arbetstill-
fällen drastiskt minskat. Att exportindustrin får ökad orderingång inne-
bär alltså inte automatiskt att arbetstillfällena blir fler och att arbetslös-
heten minskar.
Herr talman! Miljöpartiet vill se en annan lösning på arbetslöshets-
problemet. Vi vill införa en arbetstidsförkortning, och det redan nästa
år, med en sänkning av arbetstiden till 37 timmar i veckan från och med
den 1 juli 1995. Före år 1998 vill vi se en sänkning till 35 timmars
arbetsvecka. Vi ser att en sänkning av arbetstiden, där ca en tredjedel
av tiden ersätts med nya jobb, skulle ge ca 130 000 nya arbetstillfällen.
Inom Miljöpartiet ger vi också en sänkning av arbetstiden en social
dimension. Människor får mer tid över till familj och vänner och får en
ökad livskvalitet.
Men en stor och viktig synpunkt är att en minskad arbetstid ger
mindre risk för arbetsskador i form av belastningsskador och olycksfall.
Detta innebär minskade transfereringar och minskad sjukfrånvaro. Den
ökade fritiden innebär mindre tid i barnomsorg. Miljöpartiet vill att
pengar förs över från arbetsmarknadsåtgärder till en satsning på arbets-
tidsförkortning, vilket i sin tur kompenseras av sänkt arbetslöshet och
samhällsekonomiska vinster.
Herr talman! För att få en verklig sänkning av arbetslösheten vill
Miljöpartiet införa en successiv skatteväxling ihop med en arbetstids-
förkortning. Vi vill sänka skatten på arbete, så att industrin och övriga
arbetsgivare har råd att anställa fler människor. Vi vill i stället höja
avgiften på energi och miljöstörande utsläpp. Sänkningen av skatten på
arbete skall ske i steg, så att industrin har tid att ställa in sig på en för-
ändring.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
109
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Miljöpartiet har drivit frågan om skatteväxling sedan 1982, och fler |
När det gäller både arbetstidsförkortning och skatteväxling sprids
|
Vissa ekonomisk- |
tanken långt utanför Sveriges gränser och flera fackförbund börjar Herr talman! Miljöpartiet vill slutligen peka på att förslaget om Jag vill avsluta med att yrka bifall till Miljöpartiets reservation nr 9. Anf. 95 DAN ERICSSON (kds): Herr talman! Läget på arbetsmarknaden är fortfarande utomordent- För närvarande är över 300 000 människor öppet arbetslösa. Lika Trots att kurvorna över antalet sysselsatta och arbetslösa försiktigt- Men på det sätt nuvarande regering tacklar frågan om att få fram Även om kurvorna pekar åt rätt håll, herr talman, måste olika åtgär- Skattehöjningar - en stor del på arbetskraften - och minskad flex- |
110
kompensera för de arbetstillfällen som går förlorade med denna felakti-
ga politik.
Herr talman! En fråga som inställer sig vid en granskning av de fö-
religgande förslagen är ju var löftet om de 90 000 nya jobben tagit
vägen och likaså de 30 000 utbildningsplatserna, något som Elver Jons-
son tidigare var inne på.
Av det investerings- och utbildningspaket på cirka 15 miljarder som
Socialdemokraterna presenterade i samband med behandlingen av
vårens kompletteringsproposition och som man hänvisade till under
valrörelsen har det inte blivit så mycket. De 4,7 miljarder som anvisats
för dessa ändamål skall tas från reservationsanslag för arbetsmarknads-
politik och indragningar från statliga bolag och affärsverk. På vilket
sätt dessa indragningar skall ske är inte preciserat.
Arbetsmarknadsministern, som nu är här i kammaren, hur är det
med LO-rapporten som säger att satsningen bara ger 60 000 nya jobb?
Vad är det riktiga? Skulle vi kunna få en aktuell dagsnotering på hur
många arbetstillfällen som kommer att bli resultatet av regeringens
politik?
För övrigt, herr talman, har ju arbetsmarknadsministern gjort en ut-
fästelse här i kammaren att han med bred marginal skall överträffa alla
de prognoser och löften om arbetslöshetsbekämpning som Socialdemo-
kraterna utlovade i valrörelsen. Min fråga är: När får vi se verkliga
resultat av dessa löften?
Flera av de förslag till reparations-, om- och tillbyggnadsåtgärder,
s.k. ROT-åtgärder, som presenteras kan i och för sig anses riktiga. Men
vi kristdemokrater kan inte se någon fördel i att ersätta det nuvarande
ROT-avdraget för bostäder med ett femtonprocentigt bidrag, vars ut-
formning inte heller framgår av propositionen. Vi förordar att det be-
fintliga ROT-avdraget, som nu har satt sig och bevisligen ökat syssel-
sättningen i byggbranschen, förlängs ytterligare ett år och eventuellt
utökas för att främja tillkomsten av nya jobb i framför allt byggsektorn.
Av det kraftfulla arbetsmarknadspolitiska paket som skulle genom-
föras enligt Socialdemokraternas valmanifest, huvudsakligen symboli-
serat av 100-dagarsgarantin för ungdomar, redovisas nu något som
närmast kan anses vara kosmetiska förändringar jämfört med den ar-
betsmarknadspolitik som fyrpartiregeringen stod bakom. Den i valrö-
relsen så kraftfullt marknadsförda s.k. ungdomsgarantin finns inte ens
med i de föreliggande förslagen. I stället föreslås en rad åtgärder som
inte tycks ha fått någon djupare beredning.
Akademikerpraktiken skall slopas, trots att vi nu fått utskottsmajori-
teten med oss för en förlängning under första halvåret 1995. Men det är
synnerligen tveksamt att avskaffa denna arbetsmarknadsåtgärd, inte
minst med tanke på det besvärliga läge som flera årskullar akademiker
fortfarande befinner sig i på arbetsmarknaden.
Starthjälpen på 15 000 kr, som också tagits upp här tidigare i debat-
ten, är ytterligare ett tveksamt inslag. Det innebär en bonus till den som
flyttar. Ur regionalpolitisk synvinkel är detta stöd rent av kontrapro-
duktivt och känns som ett obehagligt eko från flyttlasspolitikens dagar.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
111
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Herr talman! Vi kristdemokrater ser positivt på satsningar på ut- |
dels en kompetenshöjning som kan underlätta omställningen på ar-
|
Vissa ekonomisk- |
betsmarknaden. Också på detta område saknas i propositionen en lång- Herr talman! Arbetet är viktigt för människans möjlighet att utveck- Utifrån kristdemokratisk ideologi är alla jobb värdefulla. Alla arbe- Under de senaste två decennierna har en halv miljon arbetstillfällen Men de nya jobben måste komma i den privata sektorn. Industrisek- Också en väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att Herr talman! I den allmänpolitiska debatten den 20 oktober sade ar- När skall Socialdemokraterna inse att man nu har ansvaret för att |
112
Anf. 96 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! I valet den 18 september gav väljarna oss socialdemo-
krater två tydliga uppdrag. För det första: Sanera statsfinanserna. För
det andra: Pressa ner arbetslösheten.
Valrörelsen var helt koncentrerad på dessa frågor. Väljarna vet att
det inte väntar några nya individuella förmåner. I stället finns krav på
gemensamma uppoffringar där bördorna skall bäras rättvist.
Det Sverige som den socialdemokratiska regeringen tog över hade
en statsskuld på det svindlande beloppet 1 235 miljarder kronor, ett
budgetunderskott på 201 miljarder kronor och nästan 950 000 männi-
skor inskrivna vid arbetsförmedlingarna som arbetslösa, deltidsarbets-
lösa eller placerade i olika konjunkturberoende åtgärder. Så såg det ut
när vi kom in i kanslihuset i början av oktober.
På många sätt är läget allvarligare i Sverige än i något annat europe-
iskt land. Vi tog över efter tre år som förändrade Sverige.
Den ekonomisk-politiska proposition som nu ligger på riksdagens
bord är det första steget i arbetet med att fullfölja det uppdrag som vi
fick av väljarna. Det är viktigt att komma ihåg att båda dessa uppdrag
hänger oerhört starkt samman. Det i särklass största slöseriet med Sve-
riges resurser är arbetslösheten, såväl mänskligt och socialt som eko-
nomiskt.
Att människor jobbar i stället för att vara arbetslösa är självfallet
avgörande för våra chanser att få ordning på den svenska ekonomin.
Människor i arbete ger intäkter i stället för utgifter i folkhushållet. Men
det finns också ett omvänt samband. Lyckas vi inte få ordning på eko-
nomin, riskerar vi att statsskulden knuffar ut välfärden. Om skulden
fortsätter att växa får vi inga pengar över till vård, omsorg, utbildning,
pensioner eller till aktiv arbetsmarknad och näringspolitik. Då blir våra
möjligheter att bekämpa arbetslösheten starkt beskurna.
Väljarna kräver av oss att vi skall lösa dessa problem, att regeringen
tillsammans med riksdagen skall samla sig och ta ansvar för Sveriges
utveckling. Vi kan inte leva med en statsskuld som växer med 200
miljarder och med nästan 1 miljon människor som på ett eller annat sätt
känner att de inte behövs på arbetsmarknaden.
Ansvaret för att lösa dessa mycket allvarliga problemen som ska-
pats av lågkonjunkturen och förvärrats av den förra regeringen vilar
tungt både på oss i regeringen och på alla er som sitter i riksdagen.
På riksdagens bord ligger nu den ekonomisk-politiska propositio-
nen. I den finns förslag till åtgärder mot arbetslösheten. Det är det
första steget i en omläggning av arbetsmarknadspolitiken i en mer till-
växtorienterad riktning. Det första steget innehåller akuta åtgärder på i
huvudsak tre områden. Först och främst är det investeringar. De totala
investeringarna har under de senaste åren rasat dramatiskt. Vi har bara
under tre fyra år sett den största nedgången under hela den svenska
industrialismens historia.
Vi kan nu se att investeringarna i näringslivet har börjat komma i
gång, men nivån måste öka rejält. Med regeringens förslag till stöd för
näringslivets egna investeringar tar investeringstakten fart och bidrar
därmed till att pressa ner arbetslösheten.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
113
8 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
I det socialdemokratiska valmanifestet lovade vi ett omfattande in- |
återfinns t.ex. satsningar på bostadsrenoveringar, vägar och järnvägar
|
Vissa ekonomisk- |
samt kultur och miljö. Vår bedömning är att det samlade investeringsprogrammet skapar i Det andra området som vi vill satsa på är utbildning. Kunskap blir För de arbetslösa är kunskapslyftet särskilt centralt. Kunskaper blir Utbildningsinsatserna är också avgörande för möjligheterna att nå En omfattande satsning på arbetsmarknadsutbildning, kommunal Den tredje gruppen är ungdomarna. För unga människor är arbets- Regeringen vill förhindra att ungdomar går arbetslösa någon längre Så långt de förslag som behandlas här i kammaren i dag. Men jag Regeringen planerar nu det andra steget i den omläggningen. I bud- |
114
att också långsiktigt bekämpa budgetunderskottet, pressa ner arbetslös-
heten och därmed rädda välfärden.
Herr talman! Den socialdemokratiska regeringen kommer med full
kraft att fullfölja det uppdrag som väljarna har givit oss. Riksdagens
beslut här i dag är en viktig förutsättning för att vi skall kunna fullfölja
det uppdraget.
Anf. 97 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:
Herr talman! Vi kommer ju att se hur dessa åtgärdsförändringar slår
ett antal månader framöver. Så jag vill inte diskutera det.
Jag har hört Anders Sundström i valrörelsen, och alla gånger har jag
hört om de två uppdragen.
Jag vill ställa en mycket viktig fråga till Anders Sundström. Han
talade om tre år som förändrade Sverige. Jag vill påstå att åren som
förändrade Sverige var åren som var före dessa tre år. Jag råder nu till
en ärlig debatt.
Vi var prissatta ur världsmarknaden. Hösten 1991 blommade krisen
i banker och finansieringsinstitut ut. Halvåret före förra regeringsskiftet
försvann 1 000 jobb netto per dag. Under mitt första år som arbets-
marknadsminister avskedades 14 000-22 000 människor varje månad.
Det var orsakat av det som hände före förra regeringsskiftet.
Halvåret före regeringsskiftet tillkom det 1 000 jobb per dag netto.
Trots detta tycker jag inte att Anders Sundström har någon lätt uppgift.
Men det är utomordentligt viktigt i en politisk debatt att man ser orsak
och verkan. Vill man inte det, skapar man ett onödigt dåligt debattkli-
mat.
Jag undrar vad Anders Sundström har för syn på frågan om allting
var perfekt före 1991. Överlämnade ni allting i perfekt skick?
Anf. 98 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Till att börja med vill jag svara på Börje Hörnlunds
fråga om allting var perfekt 1991. Det var det naturligtvis inte. Men
den dåvarande socialdemokratiska regeringen försökte i riksdagen att
få igenom åtstramningar, tyvärr utan parlamentariskt stöd.
Jag håller med Börje Hörnlund om att min uppgift inte är lätt. Till
skillnad från när Börje Hörnlund tillträdde uppgår nu statsskulden till
över 1 300 miljarder. Budgetunderskottet uppgår till över 200 miljar-
der, och massarbetslösheten är ett faktum.
Arbetsmarknadsministrar har tidigare mött både hög- och lågkon-
junkturer. Men man har hanterat dem på litet olika sätt. Vad vi kan
konstatera när det gäller den lågkonjunktur som just har passerat är att
Sverige lyckats sämre än något annat land i Europa att hantera denna
lågkonjunktur. Den dåvarande regeringen förnekade bankkrisen in till
dess sista dag. Man sade att detta inte var någon kris. Det var den dåva-
rande socialdemokratiska oppositionen som drev fram ställningstagan-
den om olika typer av stöd för att rädda banksystemet.
Detta om historien.
Sedan vill jag framföra några synpunkter. Börje Hörnlund sade i sitt
anförande att socialdemokraternas politik denna höst leder till hög
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
115
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
arbetslöshet. Vi har övertagit ansvaret för ett land, inte bara med hög |
sa ner arbetslösheten till rimliga tal. Det är oerhört tydligt, Börje
|
Vissa ekonomisk- |
Hörnlund, att om vi inte lyckas med det, blir domen hård mot oss på Börje Hörnlund talade i sitt inledningsanförande om att det byggdes Anf. 99 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik: Herr talman! Jag tror att Anders Sundström är dåligt påläst när det Ungefär på dagen för ett år sedan var det en budgetdebatt i denna När det gäller att inte få hjälp med åtstramningar förlorade Centern som Vad gäller det s.k. stoppaketet vill jag säga att den socialdemokra- Anders Sundström försökte citera mitt anförande. Jag sade att hös- Anf. 100 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s): Herr talman! Jag vill först beträffande bankerna bara konstatera att Det andra som jag vill säga gäller den socialdemokratiska regering- |
|
116 |
lämnat efter sig. Det är ingen lätt uppgift. Den som ser sig om ute i |
världen finner att man ingenstans i de länder där man har släppt upp
arbetslösheten på det sätt som Sverige gjort under de här tre åren har
lyckats pressa ned den igen. Det är den utgångspunkt som vi har när vi
ger oss i kast med det ofantligt stora jobb som vi nu står inför.
Påståendet att den dåvarande regeringen lade en god grund för vår
bekämpning av arbetslösheten kan vara riktigt i så måtto att man lyck-
ades få fram väldigt många arbetslösa. I den meningen kan definitionen
vara riktig. Men det är inte en god grund att ha kört upp statsskulden
till över 1 300 miljarder och att ha lämnat efter sig ett budgetunderskott
på mer än 200 miljarder.
Detta är nu historia. Nu har vi alla ansvar för att göra det bästa av
det som vi har fått ta över. Jag är ändå ganska optimistisk. Det syns i
den ekonomisk-politiska propositionen, och jag är övertygad om att det
kommer att märkas när också budgetpropositionen läggs fram. Det går
att finna ett mycket brett stöd för de allra flesta åtgärder som den soci-
aldemokratiska regeringen kommer att lägga fram för detta riksmöte.
Det är viktigt, eftersom stora och hårda konflikter i riksdagen gör det
mycket svårare för Sverige att komma ur den mycket farliga situation
som vi just nu befinner oss i, med en mycket hög arbetslöshet kombine-
rad med urusla statsfinanser.
Anf. 101 ELVER JONSSON (fp) replik:
Fru talman! I den programmatiska delen lät arbetsmarknadsminis-
tern högst pragmatisk, för att inte säga sympatisk. Det gick att instäm-
ma i mycket. Han sade att vi är illa ute om vi inte får ordning på eko-
nomin. Det är helt rätt. Han sade också att kunskaper är viktigare än
någonsin, och det är ännu mera riktigt. Han menade vidare att vi har
misslyckats om vi inte klarar ett samhälle där ungdomar får jobb. Det
är svårt att inte instämma i dessa påståenden.
Men sedan tror jag att Anders Sundström för mycket satt fast i val-
manifestet. Det som han sade präglades mera av förhoppningar än av
sådant som man har gjort eller har för avsikt att göra. Anders Sund-
ström sade att den proposition som lagts fram för riksdagen var det
första steget. Problemet är, som jag ser det, närmast att den är ett steg
tillbaka.
De goda verktyg som var i funktion är nu på väg att raseras, om
riksdagsmajoriteten följer det som arbetsmarknadsutskottet har ställt
sig bakom. Det är oerhört viktigt att färdriktningen blir sådan att vi kan
åstadkomma det som vi i grunden är överens om.
Jag vill, fru talman, en sista gång beröra den historiska beskrivning-
en. Redan 1990 hade vi fått en vändpunkt, låt vara av annat slag än den
som Allan Larsson talade om. Industrinedgången var ett faktum, syssel-
sättningen minskade och vi hade hösten 1991 fler varsel än någonsin.
Arbetslösheten sköt i höjden med katapultfart.
Nu är varslen nere på en miniminivå, sysselsättningen ökar och ar-
betslösheten har under det senaste året sjunkit med över en procenten-
het, och detta innebär att färdriktningen börjar bli den rätta. Jag tror att
arbetsmarknadsministern missbedömer läget när han tror att de åtgärder
som regeringen nu förordar skulle lösa så många problem.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
117
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
När det gäller utbildningsverksamheten vill jag beträffande för- |
inte skall glömma bort att den kategori som vi nu vänder oss till är den
|
Vissa ekonomisk- |
minst utbildningsmotiverade. De starkt utbildningsmotiverade är redan När det gäller de nya jobben undrar jag om arbetsmarknadsminis- Anf. 102 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s): Fru talman! Jag vill först till El ver Jonsson säga att jag tar till mig Jag övergår så till de frågor som varit uppe. Jag vill säga till Elver Jag tycker därför inte att man kan säga att vi i dag har goda verktyg, Elver Jonsson säger - han säger det inte, men han menar det såvitt När det är massarbetslöshet, som det är i Sverige i dag, finns det |
118
Anf. 103 ELVER JONSSON (fp) replik:
Fru talman! Arbetsmarknadsministern hörde nog fel. Jag menar inte
att vi skall vara försiktiga eller hålla tillbaka ambitionerna att sätta
människor i utbildning. Men vi skall också vara medvetna om att de
mest utbildningsbenägna redan är i utbildning, och det är möjligen en
något ”svårare” grupp som vi har att stimulera till att gå i utbildning.
Det är ingen tvekan om att det har funnits goda verktyg. Jag in-
stämmer inte i det Anders Sundström säger om att det har varit passiva
saker. Ungdomspraktiken har varit lyckad. ALU är välgörande i sitt
sammanhang. Det sämsta förslag som regeringen kom med var försla-
get att justera i LAS.
Jag sade här i fredags och jag upprepar nu att det var mycket mått-
liga justeringar som den förra regeringen gjorde i LAS. Då kan vän av
ordning säga att återställningen då också är ganska måttlig. Visst är den
det, men psykologiskt har justeringen spelat en väldig roll. Småföreta-
gare tror att lagen om anställningsskydd är svårare än den egentligen är.
Därför tror jag att ändringen psykologiskt kommer att vara mycket mer
negativ än vad som är sakligt motiverat.
Jag fick inget svar på frågan om arbetsmarknadsministern bedömer
att arbetslösheten är på väg ned, så att man klarar det socialdemokratis-
ka målet att komma under 5 % nästa år.
Jag vill sluta, fru talman, med att säga att det inte är någon tvekan
om att färdriktningen är rätt. Det var den i våras, under sommaren och
under hösten. Jag hyser oro för att vi med den nya politik som rege-
ringen har presenterat och fått vänsterns stöd för inte kommer att nå
upp till de mål som vi säger oss vara överens om att vilja nå.
Jag uppskattar ändå att arbetsmarknadsministern sade sig lyssna till
oss parlamentariker och våra inlägg. Jag uppskattar också hans åsikt att
det skulle vara förödande om riksdagen skapade stora konflikter, för då
kommer det att vara ännu svårare att komma ur den situation vi har i
dag än annars skulle vara fallet.
Anf. 104 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Fru talman! Jag vill återigen säga att jag anser att det med tanke på
den mycket höga arbetslöshet vi har i dag finns ett starkt motiv för en
arbetslös att gå in i en utbildning. Om det nu vore som Elver Jonsson
säger, dvs. att motivationen till råga på allt är låg bland de arbetslösa,
är det än mer förvånansvärt att den förra regeringen valde att försämra
ersättningen för dem som går in i en arbetsmarknadsutbildning.
Förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren på arbetsmark-
naden förändras mellan låg- och högkonjunktur. Det är ingen tvekan
om att arbetsgivarens ställning i förhållande till arbetstagaren har för-
stärkts med den mycket höga arbetslöshet vi just nu har. Elver Jonsson
och jag har säkert hundratals olika exempel från vår vardag på att det är
på det sättet.
Att beskriva förbättringen i lagen om anställningsskydd som en be-
svärande åtgärd för att öka sysselsättningen är att överdriva, tycker jag.
Jag vill också ta upp frågan om hur låga arbetslöshetstal vi kommer
att nå. Det hänger på några viktiga saker. För det första kommer vi den
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
119
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
10 januari med en budgetproposition som är mycket stark. Den budget- |
Det andra är att vi får en avtalsrörelse där man fullt ut nyttjar alla de
|
Vissa ekonomisk- |
mycket kraftfulla åtgärder vi har vidtagit under denna höst och som Det tredje - det är inte minst viktigt - är att också vi i parlamentet Jag vill sluta med att säga att jag inte alls tar så allvarligt på frågan Anf. 105 HANS ANDERSSON (v) replik: Fru talman! Jag skall ta upp några konkreta frågor och ansluta till Jag noterar att arbetslösheten ökar mycket kraftigt för deltidsarbets- Enligt AMS prognos kommer deltidsarbetslösheten att fortsätta att Jag skulle också vilja fråga om enmansutredningarna. Jag är mycket Jag antydde från talarstolen att jag är mycket negativ till det nya Slutligen skulle jag vilja fråga om situationen i kommunerna. I KI:s Vi har från Vänsterpartiet motionerat om att man skall garantera att |
|
120 |
dessa människor inte sägs upp och på så sätt undvika att skapa ytterli- |
gare arbetslöshet. Vi har också föreslagit att kommunerna helt enkelt
skall få ökat utrymme för att klara sin ekonomi och sitt viktiga väl-
färdsarbete.
Jag tar dessa tre frågor i första omgången.
Anf. 106 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Fru talman! Jag skall svara på Hans Anderssons frågor. Om jag
börjar med frågan om deltidsarbetslösheten vill jag gärna säga att jag
nog gärna hade sett en förändring. Det var därför regeringen föreslog
en förändring då det gäller ersättning vid deltidsarbetslöshet.
Bakgrunden är följande: De nuvarande reglerna i a-kassesystemet
gör faktiskt att arbetsgivarna och arbetstagarnas organisation tillsam-
mans ibland övervältrar ett ansvar på samhället. Det måste vi tillsam-
mans hitta en lösning på.
Jag tror att vi alla har sett många exempel på detta i vår vardag. Vi
ser att det fungerar på det här sättet. Detta problem måste vi försöka
lösa.
Arbetsgivarna skall inte bara kunna lasta över problemet på samhäl-
let. Det är en lösning. Det kan också behövas andra lösningar. Jag tän-
ker i första hand på att det skall finnas ett bättre skydd för alla de, fram-
för allt kvinnor, som är deltidsarbetslösa. De skall få en chans att gå
upp på heltid när arbetsgivaren ökar sysselsättningen. De skall erbjudas
denna möjlighet. Det sker inte alltid i dag.
Det krävs en kombination av piska och morot för att man skall
komma till rätta med det här. Det finns uppenbara brister i det nuvaran-
de systemet. Dem hoppas jag att vi tillsammans skall kunna åtgärda på
något sätt. Jag anser också att reglerna i fråga om a-kassan skall utre-
das.
Frågan om mobiliseringen av de arbetslösa är oerhört viktig. Det är
oerhört viktigt med en sådan mobilisering dels för att öka tillväxten,
dels för att förhindra en utslagning. Jag hoppas att vi snart skall kunna
återkomma med förslag om hur detta skall gå till.
Tanken med arbetsföretag är att marginaleffekterna av att anställa
folk skall minska. För närvarande utreds detta förslag. Jag tycker att det
i det nuvarande konjunkturläget är intressant att pröva alla möjliga
åtgärder för att öka sysselsättningen. Jag hade naturligtvis inte tillsatt
en utredning om jag redan från början hade bestämt mig för att inte
göra det. Detta gjorde jag för att jag ville undersöka alla möjligheter
när det gäller att öka sysselsättningen. Arbetsföretagen är en möjlighet
som vi bör titta ordentligt på.
I de flesta kommuner har vi lyckligtvis fått helt nya majoriteter. De
är beredda att ta ett ansvar på ett helt annat sätt än man gjorde tidigare.
För att kommunerna skall kunna klara välfärden höjs skatterna. Därmed
ökar också sysselsättningen.
Vi kan framför allt se till att tillväxten är hög. Tillväxten leder till
ökade skatteinkomster för kommunerna.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
121
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Anf. 107 HANS ANDERSSON (v) replik: Fru talman! Jag hoppas att vi skall hitta lösningar på problemen för |
de deltidsarbetslösa. Regeringens förslag tyckte jag inte var så bra. Det
|
Vissa ekonomisk- |
var ensidigt riktat mot de arbetslösa. Det skall bli intressant att se utredningen om en arbetsprövning. Jag När det gäller kommunerna räcker det nog inte med goda kommu- Det som arbetsmarknadsministern nämnde om avtalsrörelsen tror Jag tror att det är helt nödvändigt att komma med ett politiskt för- Vänsterpartiet brukar säga att man skall satsa på näringslivet, att I detta sammanhang tycker jag att det saknas många uttalanden och Anf. 108 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s): Fru talman! Det finns två frågor som jag vill kommentera. Den första handlar om kommunernas situation. Jag vill återigen un- Jag är alltså något mer optimistisk när det gäller sysselsättningen |
|
122 |
i den kommunala världen under en mycket lång tid. Jag vet hur starka |
samband det finns mellan tillväxten och kommunernas förutsättningar
att klara sin ekonomi.
Det som har pressat kommunerna under de senaste åren är framför
allt den ekonomiska tillbakagången. När den vänder, och det blir en
ekonomisk tillväxt, ändras också förutsättningarna för kommunerna.
När det gäller den andra frågan vill jag om möjligt vara ännu tydli-
gare. Sveriges problem innebär inte att riskkapitalet skall beskattas
mer. De vinster som nu genereras i näringslivet behövs för att skapa
nya jobb. Det är naturligtvis viktigt att se till att vi också får en lönerö-
relse som inte ökar klyftorna mellan hemmamarknadsindustrin och
exportindustrin. Fackföreningsrörelsen brukar ta ett oerhört tungt an-
svar för att åstadkomma en lösning. Jag är övertygad om att fackföre-
ningsrörelsen även den här gången kommer att ta det ansvaret.
Anf. 109 DAN ERICSSON (kds) replik:
Fru talman! I ett tidigare replikskifte sade arbetsmarknadsministern
att arbetsmarknadspolitiken och sysselsättningen är allas ansvar, både
regeringens och riksdagens. Det är korrekt. Men det kunde socialde-
mokraterna också ha sagt under den tidigare mandatperioden.
Problemet är att man säger detta nu. Tidigare bemötte man förslag
som syftade till att arbetslösheten skulle minska med nonchalans och
likgiltighet.
Arbetsmarknadsministern säger att den tidigare regeringen har
släppt upp arbetslösheten. Det är en klar insinuation. Han ifrågasätter
den tidigare regeringens ambition att människor skulle ha sysselsättning
och arbete. Med sådana uttryck tror jag att det blir svårt att få till stånd
en konstruktiv dialog.
Anders Sundström sade tidigare att vi får starkt beskurna möjlighe-
ter att lösa problemet med arbetslösheten om statsskulden fortsätter att
växa. Min slutsats är också att det handlar om att försvara välfärden.
Det var precis detta argument som den tidigare regeringen hade när
man lade fram sina förslag för att sanera statens finanser. De dåliga
finanserna hade den tidigare socialdemokratiska regeringen orsakat.
Under 80-talet fanns budgetkriser, industrikriser och bankkriser.
Det är bra att man nu vill att alla skall känna ansvar, men det är nog
bra om man också försöker erkänna att ambitionen att få ner arbetslös-
heten finns hos alla partier. Det kanske finns olika sätt att se på hur
man skall nå dit. Men ifrågasätt inte ambitionen!
Jag har några frågor till Anders Sundström. Den första har ställts ett
antal gånger till socialdemokraterna. Hur kan högre beskattning ge fler
arbeten? Den ekvationen går inte ihop.
I det tidigare replikskiftet hörde jag att Anders Sundström tyckte att
det var bra att kommunerna höjer skatten. Det går tvärs emot vad Gö-
ran Persson tidigare har sagt. Det går också tvärs emot vad LO faktiskt
har sagt i en rapport, nämligen att högre skatter krymper hushållens
marginaler. Det är inte bra för vare sig välfärden eller sysselsättningen.
Frågan är alltså: Hur kan högre skatter ge fler arbeten?
Sedan vill jag ställa en andra fråga. Det finns en LO-rapport om att
den satsning vi diskuterar i dag ger 60 000 nya sysselsättningstillfällen,
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
123
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
alltså en halvering jämfört med Socialdemokraternas löften om 120 000 |
arbetstillfällen kommer att bli resultatet av regeringens politik? Jag har
|
Vissa ekonomisk- |
ställt den frågan tidigare. |
|
m.m. |
Anf. 110 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s): Fru talman! Jag vill påminna kammarens ledamöter om att Dan Sedan vill jag säga något litet mera allvarligt. Socialdemokratin och Sedan till frågan om skatterna och möjligheten att skapa fler jobb. Anf. 111 DAN ERICSSON (kds) replik: Fru talman! Anders Sundström vill inte svara på mina frågor. Jag Det allvarliga med regeringens politik är just att den skadar de |
|
124 |
tidigare beslutade förändringarna i arbetsrätten, som gör det svårare för |
småföretagare att anställa fler, är ett annat exempel. Precis som Anders
Sundström sade nyss i sitt inlägg, så minskar konsumtionsutrymmet när
man ökar skatterna, och efterfrågan kommer då att minska. Detta blir
en felaktig signal, och det blir en felaktig spiral.
I förhållande till hur arbetsmarknaden skadas i och med grundläg-
gande punkter i regeringens ekonomiska politik, är de förslag till ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder som nu ligger på riksdagens bord rela-
tivt kosmetiska. Det är ju också så att man nu faktiskt drar ner antalet
platser, att man minskar volymen. Det tycker jag är uppseendeväckande
av en socialdemokratisk regering i det arbetsmarknadsläge som vi nu
befinner oss i.
Anf. 112 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Fru talman! Dan Ericsson frågar hur många jobb som den ekono-
misk-politiska propositionen ger. Enligt den bedömning som vi har
gjort och som redovisas i propositionen blir det i det här fallet fråga om
runt 30 000 utbildningsplatser och 50 000 investeringsjobb.
Men egentligen sätts inte betyget här i riksdagen i dag, utan betyget
sätts när mandatperioden har löpt ut. Då får vi se vad vi har åstad-
kommit. Då prövas vi mot väljarnas förväntningar. Det enda vi säkert
vet är att flera hundra tusen jobb försvann under den förra mandatperi-
oden. Det vet vi, och det var det väljarna hade att ta ställning till. Vi
lever inte i någon sovjetisk planekonomi, där vi kan ange hur många
jobb den ekonomiska politiken skapar - i dag, i morgon, om tre veckor
eller om tre månader.
En socialdemokratisk regering kommer att få stå till svars, Dan
Ericsson, eftersom folk förutsätter att en socialdemokratisk regering
klarar både arbetslösheten och statsbudgeten. Dan Ericsson kan vara
helt övertygad om att medborgarna kommer att granska oss i det avse-
endet. Dan Ericsson kommer att kunna ligga i lä i det fallet, eftersom
det är socialdemokratin som folket har ställt sitt förtroende till.
Anf. 113 SONJA REMBO (m) replik:
Fru talman! Jag tror att Anders Sundström har en genuin oro för
statsskuldens utveckling och likaså för svårigheterna att skapa arbets-
tillfällen på arbetsmarknaden. Jag ifrågasätter inte hans ambitioner, och
jag förväntar mig inte heller att han skall ifrågasätta mina på någon av
de här punkterna.
Det finns, som Anders Sundström sade i början av sitt anförande, en
risk för att en växande statsskuld kan knuffa ut välfärden och därmed
på sikt jobben. Just därför är det så oändligt viktigt att vi tar vara på de
möjligheter som högkonjunkturen nu ger och lägger en stabil grund för
fortsatt tillväxt och riktiga jobb i näringslivet.
Det är bara det att regeringens politik inte ger det resultatet. Vi har i
dag fått höra att OECD:s färska rapport har publicerats. I eftermiddags-
ekot sades det att rapporten ger regeringens politik en svidande kritik.
Sverige halkar efter, förtroendet för regeringens politik brister, kon-
sumtionen kommer att bli lägre än planerat, etc. Ekots sammanfattning
var att OECD ger Göran Perssons ekonomiska politik bakläxa.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
125
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Det är inte av skadeglädje jag säger det här. Jag säger det därför att |
maren. Regeringens politik leder fel. Den löser inte Sveriges problem,
|
Vissa ekonomisk- |
den löser inte de ekonomiska problemen och därför icke heller proble- Arbetsmarknadspolitiken har under de senaste decennierna fått bära Där har vi grundproblemen. Vi löser inte de problemen, Anders Anders Sundström föreslår inga åtgärder mot arbetslösheten. An- Anf. 114 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s): Fru talman! Låt mig börja med förtroendet för Sverige. Kom ihåg Sedan får vi se vad vi lämnar efter oss. Jag är oerhört optimistisk. Jag lyssnade på Sonja Rembos inledningsanförande. Det var två sa- Det första var att Sonja Rembo reagerade mot att de åtgärder vi fö- Det är faktiskt så, Sonja Rembo, att om människor har gått arbetslö- Det andra jag reagerade mot var när Sonja Rembo sade att den till- |
126
Sedan sade hon att trygghetslagar och socialförsäkringar ersätter
arbetsinkomsten. Det är sådant som hotar de nya jobben. Under dessa
tre år urholkade ni socialförsäkringarna och försämrade trygghetslagar-
na samtidigt som antalet riktiga jobb minskade. Det var vad ni sysslade
med. Det blev facit. Det var detta medborgarna dömde ut den 18 sep-
tember.
Anf. 115 SONJA REMBO (m) replik:
Fru talman! Det var faktiskt regeringens politik som fick en svidan-
de bakläxa av OECD. Det var den nuvarande regeringens politik. Om
jag minns rätt var den OECD-rapport som bedömde den tidigare rege-
ringens politik avsevärt mycket positivare. Det är svaret på budgetfrå-
gan.
Fru talman! Det är väl uppenbart för hela denna församling och dem
som eventuellt lyssnar på den här debatten därutöver att den tidigare
regeringen stod för en politik som skapade möjligheter för en tillväxt
av riktiga jobb i privata företag. Under detta år har vi också fått en
sådan tillväxt. Anders Sundström kan väl ändå inte blunda för det som
arbetsmarknadsutskottet framhåller här. Under ett år har vi fått en kraf-
tig tillväxt när det gäller sysselsättningen, framför allt i industrin. Det är
detta vi måste fortsätta med.
Men man åstadkommer inte nya jobb genom att ta strypgrepp på
näringslivet med skatter och regleringar och genom att försöka dra in
riskvilligt kapital och beskatta det. Regeringens politik leder i fel rikt-
ning. Det är ingen diskussion om den saken. OECD:s kritik visar ju att
så är fallet.
Jag väntar fortfarande på Anders Sundströms svar på min grundläg-
gande fråga. Har Anders Sundström funderat på orsakerna till att vi
under 40 år icke har fått något nettotillskott av sysselsättning i den
privata sektorn? Sysselsättningsökningen har enbart kommit i den
skattefinansierade offentliga sektorn. Jag riktar ingen kritik mot de jobb
och de arbetsuppgifter som utförs där. De är nödvändiga. Men faktum
kvarstår: Vi kan aldrig klara Sveriges finanser om vi inte får ökad sys-
selsättning i den konkurrensutsatta sektorn. Det är den sektor som skall
konkurrera på hemmaplan och framför allt med utlandet.
Om vi inte ser till att vi får ett regelsystem som medför att investe-
ringarna hamnar i Sverige - både svenska företags investeringar och
utländska företags investeringar - och som gör det intressant att starta
nya företag och låta befintliga företag växa, kommer vi aldrig att lösa
vare sig arbetslöshetsproblemet eller problemet med statens dåliga
finanser.
Anf. 116 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Fru talman! Låt mig först konstatera att Sonja Rembo och jag har
väldigt olika syn på hur man åstadkommer tillväxt. Jag tror att arbets-
marknadspolitiken måste innehålla många aktiva åtgärder, t.ex. sats-
ningar på utbildning, kompetens och investeringar. Jag tror inte på
passiva åtgärder. Det låser in de arbetslösa i en hopplös situation.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
127
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Jag tror inte heller på Sonja Rembos teori om att man åstadkommer |
socialförsäkringssystemet. Där har vi i grunden olika uppfattningar.
|
Vissa ekonomisk- |
När jag lyssnade på Sonja Rembo fick jag det intrycket att Sonja Jag delar Sonja Rembos uppfattning på en punkt - där är vi helt Det finns två tragiska perioder i Sverige, nämligen 1976-1982 och Hemma i mitt län tog det åren 1982-1991 att återskapa de jobb som Anf. 117 BARBRO JOHANSSON (mp) replik: Fru talman! Arbetsmarknadsministern nämnde 50 000 nya jobb ge- Jag tänker bl.a. på att det skulle skapa jobb i byggsektorn om man Jag skulle också vilja se en helhetssyn i frågan om en arbetstidsför- Jag tänker också på den privata sektorn, t.ex. byggsektorn, när jag Jag vill höra vad arbetsmarknadsministern säger om direktavdrag, |
128
Anf. 118 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Fru talman! Barbro Johansson tar upp många frågor. Låt mig börja
med direktavskrivningar i fråga om byggnader. Jag kunde faktiskt inte
följa Barbro Johanssons resonemang i talarstolen. Hon beskrev det som
en tung ekonomisk belastning för staten. Vad det handlar om är att
förmå näringslivet att tidigarelägga investeringar i byggnader och ge
möjlighet till direktavskrivningar. Det följs av en högre skatt längre
fram. När man minskar avskrivningsunderlaget och bygger nya pro-
duktionsanläggningar leder det så småningom till att en större andel av
vinsten måste beskattas.
Den typen av avskrivningar är lönsamma både för företaget och för
samhället. Samhället får fler jobb och en större skattebas. Näringslivet
kan utnyttja konjunkturuppgången till att skaffa sig större marknadsan-
delar. Det kan man inte byta mot allergisanering i skolor. Därför har vi
i detta investeringsprogram också förslag till investeringsstöd till kom-
munerna som framför allt bör användas till miljöförbättringar i offentlig
sektor. Allergisanering är ett utmärkt exempel på hur pengarna bör
kunna användas.
Den tredje fråga Barbro Johansson tog upp gällde arbetstiden. Re-
geringen tillsätter en särskild arbetstidsutredning som får till uppgift att
bl.a. studera den fundering som Barbro Johansson uttrycker, i vilken
mån kortare arbetstid också leder till minskad arbetslöshet. Vi åter-
kommer med ett förslag när den utredningen är färdig.
Anf. 119 BARBRO JOHANSSON (mp) replik:
Fru talman! Jag kan se att direktavdragen innebär en omfördelning
av skattepengar. Det är bara vissa företag som gynnas. Den inhemska
industrin och den inhemska produktionen står nu kanske och stampar.
Man förutsätter att konsumenterna skall kunna konsumera. Konsumtio-
nen är låg just nu. Jag ser ingen fördel med detta. Jag tycker att det
verkar onödigt att exportindustrin skulle få göra avdrag av detta slag.
Exportindustrin går ju för högtryck och är självfinansierande vad gäller
investeringar. Jag menar att dessa avdrag i stället skulle få göras av
miljöskäl. Då kunde de komma fler till godo. Det är bra att arbetsmark-
nadsministern säger att man kommer att kunna allergisanera.
Jag välkomnar självfallet en utredning om arbetstidsförkortning.
Miljöpartiet tycker dock att det har gjorts så många försök inom detta
område att vi skulle vilja ha en arbetstidsförkortning snabbare, nu när
arbetslösheten är så stor. Vi vill att en sådan skall införas nästa år, vid
halvårsskiftet. Visst är det bra med en utredning om arbetstidsförkort-
ning. Men vi skulle kanske vilja se att det gick snabbare. Hur snabbt
kan en sådan utredning gå? Hur snabbt kan den komma till stånd?
Jag kan tänka mig att man kommer att gå in på en arbetstidsför-
kortning i avtalsrörelsen. Bl.a. Metall förordar en arbetstidsförkortning.
Redan i avtalsrörelsen kommer denna fråga upp. Man måste nog skyn-
da på.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
129
9 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Anf. 120 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s): |
gon omfördelning av pengar mellan företag. Det är fel att påstå det. Det
|
Vissa ekonomisk- |
leder till en omfördelning av skatteinkomster över tiden, så att företa- Det är en omfördelning över tiden, inte mellan företag. Det är vik- Ajournering Kammaren beslöt kl. 17.57 att ajournera förhandlingarna till kl. Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00. 6 § (forts.) Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (forts. FiUl) Anf. 121 GUN HELLSVIK (m): Fru talman! I regeringens ekonomisk-politiska proposition har det Det finns flera skäl att anta att en del av besparingarna kommer att Av Justitiedepartementets utgifter svarar polisväsendet för mer än |
|
130 |
som ett resultat av krisuppgörelsen hösten 1992, varigenom Justitiede- |
partementet - till följd av Socialdemokraternas krav - ålades att spara
500 miljoner kronor inom polisväsendet. Detta sparbeting kämpar
polismyndigheterna nu med ute i länen.
Det är oundvikligt att den i propositionen aviserade besparingen på
Justitiedepartementets område kommer att innebära betydande ned-
dragningar inom Polisen och kriminalvården. Vi motsätter oss därför
den aviserade besparingen, eftersom den undergräver det offentligas
skyldighet att ta ansvar för att medborgarnas berättigade krav på rätts-
trygghet upprätthålls.
Erfarenheterna har visat att polisbrist inte bara hotar medborgarnas
omedelbara rättstrygghet utan även möjligheten att genomföra brottsut-
redningar. Under slutet av 80-talet ledde polisbristen bl.a. till att ut-
redningar angående ekonomisk brottslighet drabbades svårt. Många
brottsanmälningar blev inte ens föremål för utredning. Polisen lyckades
helt enkelt inte fylla vakanserna inom ekorotlarna i tillräcklig utsträck-
ning och ärendebalanserna växte.
Den borgerliga regeringens åtgärder för att bekämpa den ekonomis-
ka brottsligheten har lett till att fler ekobrottsutredningar nu slutförs än
under tidigare socialdemokratiska regeringsperioder. Detta till trots fick
den borgerliga regeringen utstå kritik från Socialdemokraterna för att vi
inte gjorde tillräckligt för att angripa den ekonomiska brottsligheten.
En grundläggande förutsättning för att vi skall lyckas att komma åt
den ekonomiska brottsligheten, liksom all annan brottslighet, är att det
finns tillräckligt med välutbildade poliser och åklagare - förstärkta
med den särskilda kompetens som erfordras - som kan ägna sig åt
brottsutredningar. När vi nu ser att utvecklingen har vänt i positiv rikt-
ning och förnyelsearbetet har påbörjats inom alla delar av polis- och
åklagarväsendet, liksom inom kriminalvården, aviserar Socialdemokra-
terna en återgång till den politik vars effekter vi med skrämmande
tydlighet har sett. Socialdemokratiska regeringar tycks tro att man
skapar rättstrygghet genom att uttala att man prioriterar den. Vi mode-
rater vet att handling är bättre än ord.
Anf. 122 CATARINA RÖNNUNG (s):
Fru talman! Fortfarande råder ett mycket allvarligt läge i hela bygg-
branschen. Följdverkningarna är väl kända: rekordhög arbetslöshet och
en utslagning av stora delar av den träbearbetande industrin. Lågkon-
junkturen har skördat offer i form av nedlagda småhus- och snickeriin-
dustrier och därmed förlorade arbetstillfällen. För många mindre orter i
Jönköpings och Kalmar län har det inneburit katastrof. Inte minst gäller
detta Landsbro i Vetlanda kommun efter konkursen i Boro-Hus.
I detta läge välkomnar vi givetvis den extra subvention som rege-
ringen avsatt för ROT-åtgärder till en beräknad kostnad av ca 1,5 mil-
jarder plus ytterligare 300 miljoner för investerings- och ombyggnads-
bidrag - detta trots vår urusla budgetsituation. Tidigare ombyggnads-
stimulanser, bl.a. skattereduktionen, har lett till att åtgärder vidtagna på
ombyggnadsplatsen fått del av subventionen. Poängen med Åke Gus-
tavssons och min motion är att även arbete som utförts i form av kom-
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
131
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
132
ponenttillverkning exempelvis i fönster-, dörr- och köksinredningsfab-
riker skulle omfattas av stödet.
Arbetslösheten bland träindustriarbetare är hög i Småland och i nor-
ra Sverige. Den träbearbetande industrin ligger i regel på orter med stor
arbetslöshet, byggarbetsplatserna däremot på expansiva orter.
Beskrivningen i propositionen har varit så knapphändig att det inte
klart framgått att denna extra subvention skulle kunna användas på ett
friare sätt än det stöd som utgick enligt tidigare ROT-program. Under-
handskontakter mellan regeringskansli och utskott har inneburit vissa
förtydliganden. Bostadsutskottet framhåller i sitt yttrande till finansut-
skottet att önskemålet i vår motion, att stödet även kommer byggmate-
rielindustrin till godo, till stor del blivit tillgodosett. I hyres- och bo-
stadsrättshus kommer även materialkostnaderna att kunna räknas in i
bidragsunderlaget. Detta utgör en klar förbättring i förhållande till de
regler som gäller för skattereduktionen.
Vi motionärer kommer noga att följa frågan och utgår ifrån att Bo-
verket utvärderar hur stödet fördelas så att bästa samhällsekonomiska
nytta uppnås.
I detta anförande instämde Åke Gustavsson (s).
Anf. 123 GEORG ANDERSSON (s):
Fru talman! Efter att ha lyssnat till det mesta i dagens debatt gör jag
två reflektioner i denna ganska sena timma.
Den första är att jag noterat att de borgerliga debattörerna angriper
regeringens förslag till sanering av budgetunderskottet. Man ger därvid
intrycket av att vilja göra kraftfullare insatser. Men man klagar samti-
digt över varje enskilt förslag, som under stundom kallas för dråpslag
och därför avvisas. Det går naturligtivs inte att inbilla svenska folket att
budgetunderskottet kan saneras utan att detta drabbar alla.
Min andra reflektion är att här har det talats väldigt mycket om
svårigheter och umbäranden i Sverige, för oss svenskar. Men mycket få
har talat om dem som har det vida värre än vi. Det var om dessa som
jag skulle vilja säga ett par ord.
Dagens ärende innehåller också frågan om att frysa det internatio-
nella biståndet under den här mandatperioden, fyra år framåt, vid det
nominella belopp som nu utgår. I anledning av det har jag tillsammans
med Mariann Ytterberg, Martin Nilsson och Tomas Eneroth väckt en
motion Fil4, som behandlas under mom. 57. Jag yrkar på en gång
bifall till denna motion.
Vi konstaterar att det i krisuppgörelsen hösten 1992 gjordes ett
kraftigt avsteg från enprocentsmålet, då man minskade biståndsvoly-
men med ca 1,5 miljarder. Därmed sänktes biståndet från 1 % av BNI
till 0,9 %. Om man fryser biståndet vid oförändrat nominellt belopp
innebär det att man successivt kommer att sänka biståndsvolymen, för
att kanske 1998 vara nere i 0,7 %. Vi menar att det är en mycket olyck-
lig utveckling, och det är fel att på det sättet låsa sig vid en sådan ut-
veckling. Biståndet bör avgöras vid varje budgetbehandling. Utrikesut-
skottet konstaterar i sitt yttrande att så bör ske.
Utrikesutskottet konstaterar också att kunskapen om och stödet för
enprocentsmålet är väl befästa i riksdagen och i den allmänna opinio-
nen. En återgång till enprocentsnivån är också en internationellt bety-
delsefull symbolfråga, varför den även av det skälet bör prioriteras. Så
säger alltså utrikesutskottet.
Ja, man kan ifrågasätta hur fast befäst enprocentsmålet är i riksda-
gen, om riksdagen nu binder sig vid att successivt sänka ned mot kan-
ske 0,7 %. Vi menar att det inte är riktigt trovärdigt att i det läget hävda
att vi står för enprocentsmålet. I varje fall kommer uppfyllelsen av detta
att ligga långt, långt fram i tiden.
Jag skall inte orda mer om detta nu. Men jag vill göra markeringen
att vi tycker att det är fel utveckling och att riksdagen inte bör binda sig
vid en sådan utveckling.
Dessutom skulle jag vilja använda ett par minuter till att läsa om
några tankar i högerspaltskolumnen i gårdagens Aftonbladet. Skriben-
ten heter Sören Eriksson. Han ställer frågan:
”Överlever solidariteten med världens fattiga när det är kärva tider
hos familjen Svensson?” Sedan konstaterar han:
”1 dag utbreder sig bara alltför lätt en benägenhet att se bistånd som
en sorts offentligt organiserad välgörenhet, att utdelas i den mån vi har
råd. Bistånd är solidaritet.
Det är just nu det ska framhävas vad bistånd inte är:
Bistånd är inte i första hand katastrofhjälp. Bistånd har inget att gö-
ra med bra affärer för Sverige. Det duger inte heller med det behagliga
självbedrägeriet att vi på sikt hjälper oss själva genom att hjälpa folken
i tredje världen.
Bistånd är till för de fattigaste människorna. Till dem ger vi bistånd,
som en handling av solidaritet. Det är detta som måste sägas och upp-
repas.
Annars kan vi inte förankra biståndet premanent hos en stor majori-
tet hos svenska folket, för en biståndsvilja som håller genom svåra år.”
Nu är det svåra år. Det är viktigt att försöka hålla biståndsviljan vid
liv och biståndsvolymen så nära 1 % som det är möjligt.
I detta anförande instämde Martin Nilsson (s).
Anf. 124 EVA ZETTERBERG (v):
Fru talman! I fråga om regeringens ekonomiska och politiska plan
har tidigare talare från Vänsterpartiet - Johan Lönnroth, Hans Anders-
son och Lars Bäckström, och fler blir det - intygat att Vänsterpartiet i
stora drag står bakom regeringens plan när det gäller att sanera den
svenska ekonomin. Men på ett väldigt väsentligt område skiljer vi oss
totalt från varandra. Det gäller då frågan om biståndet och säkerheten.
Vänsterpartiet menar att vi kan göra en rad besparingar på andra
områden i vårt land. Vi vet att det på många områden är smärtsamt och
att det innebär stora uppoffringar för människor. Men när det gäller
biståndet hamnar vi i en helt annan division.
Jag och många andra här i salen börjar bli så gamla att vi kan min-
nas att våra föräldrar var med och kämpade för enprocentsmålet. Jag är
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
133
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
stolt över att ha en far som på 60-talet hörde till dem som här i riksda- |
Broderskapsrörelsen, var ute och mycket aktivt propagerade för att
|
Vissa ekonomisk- |
Sverige skulle uppfylla enprocentsmålet. Vad finner vi i dag? Jo, att vi har backat från enprocentsmålet. Vi I utskottet har vi varit helt överens om att det är viktigt att peka på Jag är naturligtvis inte överraskad av att Moderaterna inte ställer Jag sade tidigare att Vänsterpartiet ställer upp på regeringens spar- I går hade vi en rätt högljudd och livad diskussion om försvarskost- Vi i Vänsterpartiet menar alltså att man kan ta hela besparingen på Fru talman! När vi nu talar om biståndet, som är mindre än en tred- Så länge det i vårt land är möjligt, så länge människor anser sig ha Fru talman! För att inte förlänga debatten denna sena timme alltför |
|
134 |
den för Vänsterpartiet, Folkpartiet, Centern, Kristdemokraterna och |
Miljöpartiet gemensamma reservationen om ett bibehållet och i framti-
den ökat anslag till biståndsbudgeten och om att kostnaderna skall
fördelas på ett annat sätt.
Anf. 125 BERNDT EKHOLM (s):
Fru talman! Jag skall genast ta kammaren ur villfarelsen att jag i
debatten skulle driva en diskussion med Eva Zetterberg som företrädare
för utskottet. Jan Bergqvist har redan yrkat bifall till hemställan i ut-
skottsbetänkandet. I stället skall jag apostrofera Eva Zetterbergs far,
som var en av mina företrädare. Så småningom blev jag Georg Anders-
sons efterträdare när det gäller ordförandeskapet i Broderskapsrörelsen.
Det är i den egenskapen som jag tänker säga några saker om biståndet.
I den ekonomisk-politiska propositionen finns det ett kapitel som
behandlar riktlinjerna för budgetpolitiken. I ett samlat avsnitt om sä-
kerhets-, försvars-, bistånds- och flyktingpolitiken föreslås bl.a. att
biståndsanslaget skall vidkännas en ytterligare avräkning med 300
miljoner kronor avseende asylkostnader.
Vidare föreslås att biståndsanslaget skall frysas till ett oförändrat
nominellt belopp om 13,36 miljarder kronor t.o.m. kalenderåret 1998,
dvs. i tre och ett halvt år. Förslaget stöds i det framlagda betänkandet
av finansutskottets majoritet. Det kan i förstone synas vara ett harmlöst
förslag. Men det visar sig vid en närmare granskning få mycket negati-
va konsekvenser för biståndet.
Efter en lång och enveten kamp lyckades solidaritetsrörelsen för
tredje världen få genomslag i Sverige för ett omfattande och generöst
bistånd. Riksdagsbeslut togs redan under 1960-talet för att avsätta 1 %
av vår samlade produktion, BNP, till stöd till u-länderna. Under 1970-
talet nådde vi målet att i statsbudgeten anslå 1 % av BNP - senare BNI,
bruttonationalinkomsten. Det var ett moraliskt åtagande vi ingick gen-
temot de fattiga folken - nämligen att av det vi producerar avsätta en
given andel, en hundradel.
Åren har gått, och biståndet har understundom varit utsatt för krav
på nedskärningar. Men de har inte realiserats. Samtidigt har det i den
ena internationella konferensen efter den andra strykits under hur vik-
tigt biståndet är för utvecklingsländerna som ett komplement till en
rättvis världshandel. Inte sällan har u-länderna noterat den höga kon-
sumtion som i-länderna har i jämförelse med dessa länder. Krav på
resursöverföringar har varit legio.
När jag deltog i FN:s stora miljö- och utvecklingskonferens i Rio de
Janeiro sommaren 1992 framfördes budskapet åter: Skall u-länderna
också klara miljöåtaganden måste i-länderna se över sin konsumtions-
nivå och dela med sig av resurser till de fattiga länderna. Det är nöd-
vändigt för att begränsa miljöförstörelsen i de utvecklade länderna men
också för att ge utvecklingsländerna en chans att åtgärda sina problem.
UNCED-sekretariatet, konferensens huvudansvarige, beräknade att
ca 600 miljarder US-dollar i 1989 års penningvärde årligen skulle
behöva avsättas när det gäller att nå de miljö- och utvecklingsmål som
ansågs nödvändiga för utvecklingsländerna. Av den summan borde i-
länderna i bistånd tillskjuta en femtedel, dvs. 125 miljarder US-dollar.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
135
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Det motsvarar dubbelt så mycket som i-länderna hittills varit beredda |
länderna årligen avbetalar på sina skulder till i-länderna.
|
Vissa ekonomisk- |
Sverige hade inför konferensen lyckats tillskjuta en mindre summa Samma år som Sverige var ett föredöme i Rio, gjorde under hösten Denna andel behöll vi även innevarande budgetår, vilket innebar en Nästa budgetår sjunker biståndet till drygt 0,85 % av BNI mätt som Urholkningen av biståndet i förhållande till dagsläget motsvarar Ofta jämför vi med försvaret. Den föreslagna besparingen på för- |
136
besparingen på den militära delen av försvaret. Andelsmässigt sparas
det således mer än dubbelt så mycket på biståndet.
Självfallet kommer så stora besparingar på biståndet att få konsek-
venser för de fattiga folken. I en artikel i DN i oktober hävdade ett
antal väl insatta u-landsengagerade personer, att nedskärningar
oavvisligen drabbar olika hjälpinsatser, som institutionsbyggen,
industriutbyggnader och katastrofhjälp. Det går inte att skära
miljardbelopp utan att det får kännbara konsekvenser.
Besparingen på biståndet är så konstruerad att ju bättre svensk eko-
nomi går, desto mer sparas det. Dvs. ju rikare vi blir, desto mindre av
kakan skall vi dela med oss till dem som har det betydligt sämre än vi.
Den logiken är inte lätt att förstå. Enligt min mening är regeringens och
riksdagsmajoritetens förslag utformat så att de fattiga folken får bära en
orimligt stor del av krisbekämpningen i svensk ekonomi. Det rimmar
illa med våra internationella åtaganden. Bördorna har dessutom blivit
extra tunga som följd av den svaga kronkursen, som i sig urholkat bi-
ståndseffekten med minst en femtedel. Om regeringens åtstramningspa-
ket stärker kronkursen är det naturligtvis i och för sig positivt för effek-
ten av insatta biståndsmedel. Till urholkningen kan också fogas att det
nu föreslås att nästan 1 miljard kronor skall dras av för att betala insat-
ser inom flyktingpolitiken här hemma. Därutöver tillkommer ytterligare
utgifter om hundratals miljoner som ett antal år tillbaka i tiden inte
bokfördes på biståndsanslaget.
Under en stor del av 1980-talet genomlevde Danmark en svår eko-
nomisk kris. Det var bl.a. då man genomförde den s.k. kartoffelkuren.
Notabelt är att Danmark under perioden 1980 till 1987 höjde sitt bi-
stånd från 0,66 % till 0,85 % av BNP eller med andelen 0,2 %, från 2
till 5 miljarder danska kronor. Danmarks bistånd motsvarar nu 1 % av
BNI. Danmark lät således inte människorna i tredje världen bära bör-
dan av krisbekämpningen.
Mot bakgrund av möjligheterna till administrativa rationaliseringar
och effektiviseringar av biståndet, bl.a. sammanslagningen av bi-
ståndsmyndigheterna, samt Sveriges akuta ekonomiska kris, kan jag
ändå ha förståelse för att man fryser biståndet på nuvarande krontalsni-
vå kommande budgetår. Därefter borde dock en frysning snarare omfat-
ta BNI-andelen, som då ligger kring 0,85 %. Så snart ekonomin tillåter
borde som prioriterad insats en återgång till enprocentsmålet ske.
För att undvika ytterligare nedskärningar, som drabbar de fattiga
folken i tredje världen, de ekonomiskt allra svagaste, måste alternativ
tas fram inför kommande budgetår. Rimligen borde försvarsutgifterna
dras ned mer och miljöskatterna höjas mer för att ta två exempel.
Sveriges anseende som föregångsland står också på spel. Det är sär-
skilt olyckligt att nedskärningen kommer just som vi tar steget in i EU
och som vi genomför speciella satsningar för att stärka FN:s ställning
samtidigt med världsorganisationens 50-årsjubileum 1995. Signaleffek-
ten av våra åtgärder skall inte underskattas. Det vet vi av den effekt
beslutet hösten 1992 fick. Risken är stor att andra länder tar intryck och
följer efter.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
137
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Fru talman! I motion Fil4 med Georg Andersson som första namn |
åren. Riksdagen bör i stället i sin budgetbehandling varje år ha möjlig-
|
Vissa ekonomisk- |
het att ta ställning till biståndets storlek. Ambitionen bör vara att så Mot bakgrund av det jag tidigare sagt yrkar jag bifall till denna Anf. 126 EVA ZETTERBERG (v): Fru talman! Både Berndt Ekholm och Georg Andersson har på ett Men problemet, Berndt Ekholm, är att ni talade för utskottsmajori- Jag vet att Broderskapsrörelsen i den här frågan har ställt upp och Jag vill fortsätta med ytterligare frågor, fru talman. Vi vet att ni är Det är förmodligen katastrofbiståndet, som vi alla värnar om, som Jag vill bara, fru talman, också tillägga att vi i Vänsterpartiet själv- Anf. 127 BERNDT EKHOLM (s) replik: Fru talman! Jag skall egentligen inte driva något debatt med Eva Orsaken till att jag inte yrkar bifall till reservationen är mycket en- |
|
138 |
kel. I reservationen vill man nämligen inte gå med på avräkningen på |
300 miljoner kronor för asylkostnader. Dessutom framgår det ganska
uppenbart att reservanterna i budgetpropositionen, som kommer i janu-
ari, vill se ett ökat anslag till biståndet, för så är reservationen formule-
rad.
Jag stöder i stället Georg Anderssons motion, därför att den accep-
terar att vi får avvakta vad som kommer i budgetpropositionen. För
egen del har jag redan på många olika sätt sagt att jag kan tänka mig att
acceptera frysning under ett budgetår men inte under flera.
Bakgrunden till detta möjligen något överraskande nyanserade
ställningstagande från min sida är att vi trots allt har en ekonomisk kris.
Men jag bedömer inte att den ekonomiska krisen är sådan att vi behö-
ver låsa oss för att frysa biståndet i fyra år. Det skulle få alldeles orim-
liga effekter.
När det gäller Eva Zetterbergs frågor om vad som kommer i bud-
getpropositionen tycker jag att Eva Zetterberg får vänta till den 10
januari.
Anf. 128 EVA ZETTERBERG (v) replik:
Fru talman! Ja, jag skall givetvis vänta till budgetpropositionen
kommer. Förhoppningsvis kommer vi i Vänsterpartiet att ha samma
inställning som Socialdemokraterna till hur vi skall kunna bibehålla
eller förhoppningsvis höja biståndet. Det är vår ambition på området.
Men jag vill bara konstatera att det naturligtvis är bättre att stödja
motionen med Georg Andersson som första namn än att godta en frys-
ning under fyra år. Det inser jag också, Berndt Ekholm. Men jag vid-
håller att det som Berndt Ekholm och Georg Andersson själva har lyft
fram i sina anföranden och i den politik som jag vet att ni har försökt få
gensvar för när ni själva varit ute och talat i vårt land talar emot er
själva. Det vi själva lyfter fram i reservationen är att vi över huvud
taget inte skall frysa biståndet.
Fru talman! Vad det gäller EU-biståndet som Berndt Ekholm också
tog upp vill jag bara tillägga att vi redan nu vet att en stor del av peng-
arna för Sveriges bistånd kommer att föras över till EU, där de för-
hoppningsvis används på ett bra sätt. Men där har vi betydligt mindre
kontroll över hur medlen används än vad vi har över de medel som vi
själva bestämmer om. Summan handlar om 1,5 miljarder. Det som
finns kvar av anslaget till bistånd på drygt 13 miljarder finns det all
anledning att värna om, så att man inte fryser eller minskar det ytterli-
gare. Precis som Berndt Ekholm var inne på bör besparingarna göras
på försvaret. Det är där vi kan gör neddragningar. Därmed kan vi också
öka säkerheten i världen. Det är jag övertygad om.
Anf. 129 BERNDT EKHOLM (s) replik:
Fru talman! Jag är litet förvånad över att Eva Zetterberg inte kan
låta sig nöjas med att jag stöder Georg Anderssons motion, för det är ju
faktiskt en viss skillnad mellan det som jag säger och det som Eva
Zetterberg framför.
Det är intressant att se att Eva Zetterberg har gått med på den
skrivning som finns i reservationen, där det talas så väl om den ned-
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
139
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
dragning på 1,5 miljarder kronor som gjorts upp. Jag har inget minne |
gör man det i reservationen, som var och en kan läsa. Så visst finns det
|
Vissa ekonomisk- |
en skillnad i synsätt. Vad gäller försvaret så har jag aldrig pläderat för att hela bespa- Anf. 130 DAN ERICSSON (kds) replik: Fru talman! Det kan synas vara hedervärt av Georg Andersson och När vi kristdemokrater var med i fyrpartiregeringen lyckades vi ju Nu gör Socialdemokraterna ånyo upp med Moderaterna just om att När det gäller exempelvis besparingar i arbetslöshetsförsäkringen, Jag har nu en fråga: Vilka konkreta åtgärder vidtar Berndt Ekholm Anf. 131 BERNDT EKHOLM (s) replik: Fru talman! För att börja med det sistnämnda, om jag får säga min Kds skall väl inte svära sig fritt från det ansvar som kds faktiskt har Man kan möjligen också säga att en av orsakerna till att vi nu över När jag nu har ordet kan jag inte låta bli att ifrågasätta kds djupa |
|
140 |
är, hade det varit rimligt att ni i er ekonomisk-politiska motion hade |
skrivit någonting om biståndet, att ni hade yrkat något med anledning
av biståndet. Det gjorde ni inte. Det kan man inte tolka på annat sätt än
att viktigare än så var inte biståndet för kds.
Anf. 132 DAN ERICSSON (kds) replik:
Fru talman! Jag hade en enda fråga till Berndt Ekholm, nämligen
om Broderskapsrörelsen nu skall gå ut i en kampanj för internationell
solidaritet för att snarast möjligt upphäva det som jag fruktar kommer
att bli kammarens beslut litet senare i kväll. Det svar jag fick var att det
såvitt jag förstår var tillräckligt att göra en kraftig markering här i
kammaren.
Men, Berndt Ekholm, det måste ju vara litet allvarligare än så, när
vi nu faktiskt ruckar på principer som har funnits under lång tid här i
Sverige när det gäller just satsningen på bistånd. Vi måste väl ändå
försöka att vara överens om att vi skall göra alla ansträngningar, såväl
Berndt Ekholm och Broderskapsrörelsen som vi i de fem partier som
står bakom reservationen, för att snarast möjligt komma ifrån den här
frysningen.
Berndt Ekholm! Den besparing som blev en effekt av krisuppgörel-
sen drevs ju fram i en allians mellan socialdemokraterna och modera-
terna. Det är klart att vi kunde ha satt hela regeringsmakten på spel,
men det kanske inte var läge för det just då i den krissituation som
rådde. Men det var inte så att kds inte stred för att se till att detta inte
skulle röras. Men när socialdemokraterna och moderaterna gjorde upp i
det ekonomiska läge som var är det klart att det inte fanns så värst
mycket att sätta emot.
Sedan, Berndt Ekholm, avklarades frågan om tekniken för hur vi
skriver våra hemställanspunkter tidigare här i debatten. Mats Odell
gjorde klart att det är en teknisk sak som diskuterats inom finansutskot-
tets ram. Tidigare har vi också i partiet diskuterat med Kammarkansli-
et.
Anf. 133 BERNDT EKHOLM (s) replik:
Fru talman! Jag börjar med det som Dan Ericsson tog upp sist. Han
gjorde biståndsfrågan till en formell sak i ett samarbete med Kammar-
kansliet. Då känner inte jag igen kds; det måste jag säga. Den välvilli-
gaste tolkningen är att kds har glömt att skriva om biståndet. Men det
är i sig oerhört uppseendeväckande att ett parti som faktiskt har slagits
för bistånd under så många år glömmer att i en ekonomisk-politisk
proposition över huvud taget nämna biståndet och glömmer yrkandet.
Det är uppseendeväckande. Det måste nog Dan Ericsson själv hålla
med om.
När det sedan gäller den här alliansen om biståndet har jag inte
suttit i dessa slutna rum och fört några diskussioner, så det kan jag inte
svara för. Men det intressanta är att första gången som biståndet mins-
kade i, såvitt jag vet, svensk historia var när kds innehade biståndsmi-
nisterposten. Det är ganska talande och litet mer än en symbolfråga.
Det är klart att det krävs en förfärlig massa åtgärder för att återställa
biståndet. De stora och viktiga åtgärderna är kanske inte att jag råkat
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
141
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
hålla ett anförande i kammaren för ett bibehållet bistånd, utan att vi är |
ordning på svensk ekonomi, måste man faktiskt också ordentligt ge sig
|
Vissa ekonomisk- |
i kast med besparingar - vi kan diskutera hur de skall läggas ut, vilket Självfallet kommer jag personligen att göra allt som står i min makt Anf. 134 ULLA HOFFMANN (v): Fru talman! I dag har vi världens mest jämställda riksdag, kvantita- Men makt handlar inte bara om antal. Det handlar också om infly- Det handlar om obetalt respektive betalt arbete, löneskillnader, i Politiken har alltför länge utgått ifrån att det finns ett allmänt intres- Jämställdhetsminister Mona Sahlin har i ett direktiv till samtliga För alla dem som tror att vi i Sverige är jämställda därför att vi har Jag hade därför önskat att Mona Sahlin hade utvidgat granskningen De besparingar som föreslås i familjestödet och i socialförsäkrings- |
|
142 |
knutna förmånerna och försämringar i förtidspensioneringen har alla en |
klar kvinnoprofil och kommer att begränsa kvinnors rätt att kombinera
förvärvsarbete med skötsel av små barn lika väl som kvinnors möjlig-
het att bryta upp ur dåliga förhållanden.
Kvinnor är mer än män beroende av våra socialförsäkringar. T.ex.
använder sig kvinnor mer än män av sjukförsäkringen, föräldraförsäk-
ringen, tillfällig föräldrapenning och förtidspensionering. Nedskärning-
ar i socialförsäkringssystemen kommer därför att drabba kvinnor hårda-
re än män. Av de pensionärer som kommer att drabbas mest av ned-
skärningarna i pensionerna är den största gruppen kvinnor.
En del av de förutsättningar som varit mest avgörande för kvinnors
möjlighet att kombinera förvärvsarbete med skötsel av små barn är
utformningen av familjepolitiken. Det är dock svårt att tala om en bra
familjepolitik utan att samtidigt tala om kvinnors frigörelse.
Bidragsförskottet är en av de viktigaste reformer som genomförts
för att främja kvinnors oberoende av enskilda män. Genom bidragsför-
skottet kan kvinnor bryta upp från ohållbara förhållanden.
I gengäld har kvinnor i Sverige blivit beroende av staten, vilket gör
statens ansvar stort. För att kvinnor skall betraktas som enskilda indivi-
der i ekonomiskt hänseende krävs därför - så länge som det finns för-
äldrar som avstår från att ta sitt betalningsansvar - att staten tar sitt
ansvar.
Vänsterpartiet anser därför att de besparingar som måste göras i bi-
dragsförskottssystemet skall inriktas på indrivningen av skulder. Det
finns redan i dag möjligheter till anstånd med betalning eller möjlighet
att ansöka om avskrivning av skulden. Det enda som krävs är att den
betalningsskyldige tar kontakt med sitt lokala försäkringskassekontor.
Att så inte sker visar på att betalningsmoralen vad gäller bidragsför-
skott är låg. Sålunda är de preskriberade beloppen fyra gånger så höga
som de som beviljats kraveftergift. Inbetalningsgraden i procent av
utbetalt bidragsförskott är så låg som strax under 30 %.
Den nuvarande korta preskriptionstiden för underhållsbidrag - tre
år - gör att den betalningsskyldige kan utnyttja systemet genom att
fördröja handläggningen. I dag avskrivs underhållsskulder genom att
indrivning inte kan ske innan preskriptionstiden utgått.
Vänsterpartiet anser att det är bra att preskriptionstiden förlängs,
men att preskriptionstiden bort återställas till tio år. Därigenom under-
lättas det för staten att få tillbaka det som den har lagt ut för att säker-
ställa barnens standard.
Det är också nödvändigt att staten som sådan ändrar sin syn på bi-
dragsförskott och dess betydelse för kvinnors frigörelse. Jag vill nämna
ett exempel. Två föräldrar, båda med studieskulder, går skilda vägar.
Barnen stannar hos modern som är lågavlönad och därför måste begära
anstånd med återbetalningen av studieskulden. Under tiden växer hen-
nes studieskuld.
Eftersom studieskulden av myndigheterna sätts före underhållsskul-
den behöver mannen inte betala bidragsförskottet. Hans studieskuld
kommer därmed att sjunka kontinuerligt, och underhållsskulden av-
skrivs efter tre år. Det blir därför staten som betalar bidragsförskottet.
Detta lämnar kvinnan med ständigt ökande studieskulder och mannen
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
143
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
144
med ständigt minskande studieskulder. Förlorare blir kvinnan och sta-
ten. Det är viktigt att staten tar sitt ansvar, men det är också viktigt att
staten visar vad den prioriterar. Vänsterpartiet anser att det är nödvän-
digt med en översyn av rutinerna för återbetalning av underhållsskul-
der. Vänsterpartiet anser vidare att de nödvändiga förändringar som
görs måste ha som mål att kvinnors möjlighet till ekonomiskt oberoen-
de inte rörs.
Fru talman! En allmänt spridd uppfattning är att pensionärer är en
homogen grupp som har klarat sig bättre än många andra grupper under
de senaste åren. Jag vill framhålla att pensionärer speglar som andra
grupper sammansättningen i samhället, dvs. det finns låg- och högin-
komstpensionärer, fattiga och förmögna. Liksom i den förvärvsaktiva
delen av befolkningen är det kvinnorna som i störst utsträckning är
låginkomsttagare. Att hävda att pensionärerna som grupp har klarat sig
bättre än många andra grupper i samhället är därför missvisande.
För att kompensera låginkomstpensionärerna föreslår regeringen ett
särskilt bostadstillägg som kommer att utgå med automatik, vilket jag
tycker är mycket positivt. Pensionärerna slipper då den förnedrande
behandling som en ansökan om bidrag innebär för många av våra se-
niorer.
Vad som är mindre positivt är att det inte sker någon återställning
av basbeloppet innan avindexeringen träder i kraft. De pensionärer som
i dag har svårt att klara sig kan komma att få det ännu sämre. Vänster-
partiet har därför yrkat att situationen för pensionärerna noga skall
följas för att missförhållanden vid behov skall kunna åtgärdas, vilket
också har tillstyrkts av socialförsäkrings- och finansutskotten.
Fru talman! Regeringen föreslår också att allmänna egenavgifter
skall utgå med 3,95 % med början den 1 januari 1995. Egenavgifter
skall inte tas ut på inkomster över tak.
Genom att avgiften dras från den beskattningsbara inkomsten inne-
bär det att kommunerna förlorar ett antal miljarder i skatteintäkter.
Socialdepartementet har beräknat att ”enprocentaren” i pensionssyste-
met kommer att leda till 2,5 miljarder i minskade skatteintäkter för
kommunerna. Enligt propositionen bör man ta hänsyn till detta när man
fastställer ramen för statsbidrag till kommunerna. Jag hoppas att rege-
ringen gör det, därför att de nedskärningar som hittills har gjorts i
statsbidragen till kommunerna har lett till kraftiga nedskärningar i den
kommunala verksamheten, dvs. inom barnomsorg, äldreomsorg och
annan social service. Därmed har också kvinnors möjlighet att kombi-
nera förvärvsarbete med vård av barn försämrats lika väl som att kvin-
nors arbetsmarknad har inskränkts.
Vänsterpartiet förutsätter att uttaget av allmänna egenavgifter över-
vägs och omprövas i samband med ställningstagandet till de kraftigt
ökade egenavgifterna i samband med det reformerade pensionssyste-
mets genomförande. Som en liten vink till finansministern kan jag
berätta att egenavgifter över tak skulle inbringa ett par miljarder till
statskassan.
Fru talman! Så som politiken utvecklats under de senaste åren har
Socialdepartementet blivit ett ”städdepartement” för de ekonomiska,
regionala och näringslivspolitiska frågorna. Förtidspensioneringen är
en sådan städåtgärd. Men varje förtidspensionering är ett nederlag och
kan inte betraktas som en människa mindre i arbetslöshet. Förtidspen-
sionering blir också ett passivt sätt att minska arbetslösheten.
I alla utredningar om rehabilitering av sjuka och arbetsskadade po-
ängteras betydelsen av ett förstärkt arbetsgivaransvar. Målsättningen
borde vara att ingen arbetsskadad skall bli förtidspensionerad förrän
företaget har uttömt alla möjligheter att efter rehabilitering omplacera
den arbetsskadade eller sjuke.
I det fortsatta arbetet med att få ner antalet förtidspensionerade
måste därför arbetsgivaransvaret ytterligare markeras. Genom det svaga
arbetsgivaransvaret har en arbetsgivare inga som helst incitament för
att förbättra arbetsmiljön eller för att rehabilitera en anställd vars kropp
har slitits ut, tvärtom. Med den goda tillgången på både svensk och
invandrad arbetskraft kan en arbetsgivare vältra över kostnaderna på
staten. En kraftig markering av arbetsgivaransvaret är därför nödvän-
dig.
Monotona och förslitande arbetsuppgifter, lika väl som stress, är de
faktorer som i främsta hand orsakar arbetsskador och sjukdom. Hälsa
och sjukdom är en klassfråga lika väl som en fråga om kön.
De försök som har gjorts med kortare arbetsdag visar att långtids-
sjukskrivningar och förtidspensionering minskar. En åtgärd för att
minska förtidspensioneringen är införandet av en kortare arbetsdag.
Att förtidspensioneras innebär också ett definitivt stopp för alla vi-
dare insatser. Ett sätt att vidmakthålla intresset för rehabilitering är att
omvandla förtidspensionen till ett mindre definitivt tillstånd. Möjlighe-
ten till förtidspension måste dock fortfarande finnas kvar för svårt sjuka
eller svårt handikappade människor.
Jag vill också understryka att det i dag är kvinnorna som står för
den största ökningen av antalet förtidspensioneringar. I vård- och om-
sorgsyrken - kvinnors största arbetsmarknad - arbetar kvinnor ofta
med sig själva som arbetsinstrument för att rätt kunna möta t.ex. barn,
patienter och anhöriga. Detta leder ofta till utbrändhet med fysiska
symtom som följd. Inom industrin tilldelas kvinnorna oftast de mest
förslitande och monotona arbetsuppgifterna. Vänsterpartiet har accep-
terat besparingarna på 3 miljarder kronor i förtidspensionssystemet. Vi
vill genom rehabilitering minska antalet förtidspensioneringar, men vi
vill inte sänka nivåerna i systemet. Vi anser att de besparingar som
måste göras inom området förtidspensionering enbart skall ske genom
satsningar på rehabilitering, kraftig markering av arbetsgivaransvaret,
kraftiga satsningar på arbetsmiljön och andra förebyggande åtgärder
där arbetsorganisationsförändringar, ett ökande inflytande och delta-
gande i arbetsprocessen är av särskild betydelse. En särskild satsning
på kvinnors arbetsmiljö är nödvändig om man vill komma åt orsakerna
till den ökande frekvensen förtidspensioneringar av kvinnor.
Fru talman! De offentliga finanserna måste saneras för att vi skall
kunna slå vakt om den generella välfärden på lång sikt. I dag ökar ga-
pet mellan fattig och rik, mellan kvinna och man, mellan förvärvsaktiv
och pensionär. Men ökande klyftor i samhället är ingenting som vi
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
145
10 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
måste acceptera. Det är varken nödvändigt eller önskvärt. En bra of- |
används som instrument för att fördela samhällets resurser ökar klyf-
|
Vissa ekonomisk- |
torna mellan människorna. Nu om inte förr kommer det att visa sig att kvinnor och män har Fru talman! Jag står självfallet bakom Vänsterpartiets reservationer Anf. 135 INGA BERGGREN (m): Fru talman! Den här debatten skulle kunna karakteriseras som ”lång Jag vill först beröra investeringssatsningar och ROT-åtgärder med ”Tidigare erfarenheter av investeringsstimulanser riktade mot nä- Sant så. Åtgärder som sätts in för att bryta en nedgång har inte allt- Det finns ett överutbud av bostäder i de flesta regioner för närva- Socialdemokraterna argumenterar för en sak men gör något helt an- Förutom de negativa effekterna av att åtgärder inte sätts in vid rätt |
|
146 |
lokaler och allmänna samlingslokaler kan liknande invändningar resas. |
Långsiktigt är det naturligtvis inte bra att ägarna-brukarna inte tar det
totala ansvaret för verksamhetens alla utgifter.
Produktionen av bostäder och satsningar på ROT-åtgärder har un-
der de senaste decennierna varierat. Marknaden har påverkats starkt
genom statliga subventioner och regleringar. Byggbranschen har därför
inte anpassat sig till det, som jag ser det, långsiktigt enda realistiska,
nämligen att det är de boende, inte staten, som måste vara beredda att
betala de faktiska kostnaderna för boendet.
Den avreglering som den borgerliga regeringen inledde inom bo-
stadssektorn har medfört att bostadsmarknaden i betydligt större ut-
sträckning anpassar sig efter konsumenternas efterfrågan. Det nya bo-
stadsfinansieringssystemet har utformats så att fastighetsägarna blivit
mer medvetna om produktionskostnadernas betydelse för möjligheten
att orka med kostnaderna på lång sikt. Detta har i sin tur lett till att
byggkostnaderna hållits tillbaka och även sjunkit.
Att säga ja till socialdemokraternas investeringssatsningar och
ROT-åtgärder kommer att innebära att kostnadskontrollen inom bygg-
och bostadssektorn åter försämras. Med dessa förslag fråntar staten
återigen fastighetsägarna det långsiktiga ansvaret för det egna fastig-
hetsbeståndet. Därför säger jag nej till propositionens och finansutskot-
tets förslag om investeringssatsningar och ROT-stöd.
Sedan skatteavdraget för arbeten i småhus eller flerbostadshus in-
fördes den 15 februari 1993 har över 100 000 småjobb anmälts för
skattereduktion. Det innebär att tusentals personer i byggbranschen har
fått arbete. Genom ett permanent avdrag kan enligt min mening fler nya
jobb skapas och kostnaderna för arbetslösheten minska. Det är en bra
mycket bättre modell för stimulanser inom bostadssektorn än den av
socialdemokraterna föreslagna, och den borde också genomföras.
Jag övergår nu till räntebidrag och fastighetsskatt.
Förslaget att fastighetsskatten för små- och hyreshus skall höjas
med över 13 %, från 1,5 till 1,7 %, år 1996 måste med bestämdhet
avvisas. Regeringen vill med denna höjning av fastighetsskatten finan-
siera förslaget om att inte fullfölja den extra nedtrappning av ränte-
bidragen som tidigare riksdag fattat beslut om. Genom detta frångår
socialdemokraterna den överenskommelse som gjordes inom krispake-
tets ram hösten 1992.
En ökning av fastighetsskatten vållar nya problem och kommer att
leda till ökade orättvisor. Höjningen slår hårt mot bl.a. de unga barn-
familjer som köper begagnade hus. Tre av fyra unga familjer köper
enligt uppgift gamla hus. Endast ett fåtal har möjligheten att köpa en
nyproducerad villa med räntebidrag och befrielse från fastighetsskatt.
Dessutom leder den skattehöjning som regeringen i det här fallet fö-
reslår till ökat underskott nästkommande år, eftersom skattehöjningen
inte kommer förrän 1996. En sådan försvagning av statsfinanserna kan
bidra till att en räntesänkning försenas. Detta kan i sin tur få allvarliga
konsekvenser inom hela bostadssektorn.
Den av riksdagen beslutade nedtrappningen av räntebidragen till
bostäder bör fullföljas. Skatteuttaget från bostadssektorn skall inte öka.
Moderata samlingspartiet anser i stället att det långsiktiga målet beträf-
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
147
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
fande fastighetsskatten bör vara att den slopas då statsfinansiellt ut- |
Härmed, fru talman, ansluter jag mig till Lars Tobissons yrkanden
|
Vissa ekonomisk- |
vad gäller finansutskottets betänkande FiU 1. |
|
m.m. |
Anf. 136 LENNART NILSSON (s): Fru talman! Inga Berggren har rätt på en punkt. Hon säger att bygg- Vi har nu fått ett system som innebär att människor inte har råd att Fru talman! Om vi har en mycket låg ränta i Sverige, behövs det Drygt 20 % av byggarbetarkåren går i dag utan jobb. Ungefär 9- Man kan naturligtvis resonera om kostnader och annat. För oss so- Det är egentligen ett plus för samhället att man satsar på dessa om- Om man får i gång verksamheten med att tillfredsställa de behov Inga Berggren nämnde att höjningen av fastighetsskatten speciellt Den situation som har skapats som en följd av att man inte har haft |
|
148 |
spara på statens utgifter, och det är man, säger vi socialdemokrater att |
det inte kan vara rimligt att ungefar en femtedel av de människor som
bor i de senast producerade bostäderna tar hela ansvaret för besparing-
en.
Det är det som är poängen i vårt resonemang. Att många redan har
höga kostnader är ett problem i samhället i dag, eftersom många riske-
rar att gå i konkurs. Det måste man naturligtvis också titta på och för-
söka rätta till. Vårt förslag för att mildra effekterna innebär att man inte
tar ut den extra nedtrappningen av räntestödet. Vi måste mildra effek-
terna bl.a. för de barnfamiljer som bor i hus som är producerade på
senare år. Det gäller ungefär 20 %.
Inga Berggren och hennes kolleger tycker att man skall ta ut de
kostnaderna. Min fråga till Inga Berggren är följande: Vad skulle det ha
betytt för de barnfamiljer som redan bor dyrt i dessa bostäder? De
kanske riskerar att få gå ifrån sina bostäder, och de förlorar sina insatta
pengar eftersom de lever under konkurshot.
Jag säger inte att förslaget löser alla problem, men jag säger att det
mildrar effekterna. Vi vill att alla skall vara med och ta besparingen,
och det är därför vi vill höja fastighetsskatten.
De handlar om två saker. Det gäller att mildra effekterna av en tidi-
gare förd borgerlig politik. Krisuppgörelsen handlade för vår del om att
kostnaderna skulle fördelas ut över hela beståndet. En viktig signal är
att alla skall vara med och dela de bördor vi står inför.
Det handlar också om de behov som finns i samhället. Produktionen
skall stimuleras - inte minst för att minska byggarbetslösheten och
tillfredsställa behov som är viktiga. De äldre får bättre bostäder och vi
kan rusta upp skolor och sanera dåliga miljöer i olika boendeområden.
Det är en viktig signal.
Vi har alla en viktig uppgift att fylla genom att trycka på hos de in-
tressenter som finns på marknaden - kommuner, byggherrar och andra
- så att man snabbt kommer i gång med verksamheten. Det gäller att
komma i gång före sista kvartalet nästa år. Sätt i gång! Se till att arbets-
lösheten minskar! Uträtta viktiga behov!
Eftersom vi nu lever i en värld av borgerlig bostadspolitik - eller
rättare sagt icke-bostadpolitik - inbjuder vi socialdemokrater till dis-
kussion och samtal i den kommande utredning som har att utforma en
ny bostadspolitik. Jag säger inte att det kommer att bli mer pengar till
området, men jag tror att vi måste bedriva en bostadspolitik som byg-
ger på att inte bara de som har en stor plånbok skall kunna efterfråga en
god bostad. De ungdomar som växer upp och skall flytta från sina
föräldrar skall ha möjlighet att hyra en modern bostad. Det är viktigt.
Jag hoppas att vi efter nyår, när vi fått en sådan utredning, tillsam-
mans utifrån ett nolläge kan utforma en bostadspolitik som bygger på
att vi slår vakt om de människor som har svårt att efterfråga en bostad
till en rimlig kostnad i vårt samhälle.
Anf. 137 TALMANNEN:
Inga Berggren har begärt replik på Lennart Nilssons anförande. Vi
har ytterligare ett par talare upptagna under detta ärende. Jag vill på
intet sätt hindra någon att komma till tals, men jag vill ändå markera att
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
149
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
jag ändå inte har givit upp ansträngningarna att vi skall kunna avsluta |
Annars kommer vi att behöva fortsätta i morgon eftermiddag på ett sätt
|
Vissa ekonomisk- |
som inte var avsett. |
|
m.m. |
Anf. 138 INGA BERGGREN (m) replik: Fru talman! Jag hade ändå tänkt att nöja mig med en replik och på Det viktigaste är ju ändå att få ned räntan, Lennart Nilsson. Jag har Proposition 25 innehåller enligt Byggentreprenörerna väldigt Det är inte bra. Det bromsar också människors efterfrågan på bostä- Jag tycker att Lennart Nilsson borde inse det. Erfarenheterna från Min slutsats blir att bostadssektorn måste inordnas i den allmänna Tala gärna om vad s-regeringen tänker göra åt det här, Lennart Anf. 139 LENNART NILSSON (s) replik: Fru talman! Jag skall bara säga följande till Inga Berggren: En so- Anf. 140 KJELL ERICSSON (c): Fru talman! Vi har nu haft en lång debatt om finansutskottets betän- Jag vill ta upp två reservationer. Den ena handlar om den kommu- När det gäller riktlinjerna för den kommunala ekonomin vill jag un- |
150
omsorgen och utbildningen mellan medborgarna och olika delar av vårt
land.
Jag har förståelse för att det, med tanke på både de statsfinansiella
och de samhällsekonomiska utgångspunkterna, är nödvändigt att stats-
bidragen ligger kvar på en oförändrad nivå. Men då är det desto vikti-
gare att det blir en rättvis fördelning av resurserna till kommunerna.
Därför är den kommunala skatteutjämningen av största betydelse. En
utredning har nyss presenterat ett förslag till utjämning av kostnader
och intäkter i kommuner och landsting. Det förslaget får absolut inte
ligga till grund för ett kommande riksdagsbeslut.
Förslaget innebär att stora resurser flyttas från kommuner och län
med en svag skattekraft och en hög kommunalskatt till kommuner med
en stark skattekraft och en relativt låg kommunalskatt. Förslaget inne-
bär också att man inte fullt ut skall kompensera skattekraften, utan det
skall finnas ett incitament för att stärka skattekraften. Det sista är svårt
att förstå.
Varenda kommunalpolitiker som jag känner sliter stenhårt varje dag
för att just stärka skattekraften. Det pågår ett ständigt arbete med att
hitta nya jobb och verksamheter som tillför kommunen skattekraft. Jag
har aldrig hört att man sitter stilla och inte gör någonting, eftersom man
ändå får statsbidrag. Det är tvärtom. Man arbetar mycket hårt för att få
en starkare skattekraft. Likadant är det när det gäller kostnaderna. Det
går alltid att hitta parametrar för att flytta resurser från ett ställe till ett
annat.
Ibland framförs det i debatten att det är en så hög standard i gles-
bygdskommunerna. I Arjeplogs kommun finns det ett badhus per 3 700
invånare. Det kan låta bra, men det finns bara 3 700 invånare i denna
till ytan mycket stora kommun. Den kan inte bara ha ett halvt, eller ett
kvarts, badhus. Likadant är det på en rad olika områden, t.ex. inom
äldreomsorgen och barnomsorgen.
Jag vill också säga att det finns bra komponenter i detta förslag. En
sådan är att alla kommuner ingår i systemet, men som jag tidigare sade
hoppas jag att detta förslag inte får ligga till grund för ett kommande
riksdagsbeslut. Det är viktigt att det nya systemet har en regionalpoli-
tisk profil.
Jag vill också tala om det felaktiga i att Centern skulle dra in 25
miljarder på kommunerna, som Göran Persson påstod tidigare i debat-
ten i dag. Som framgår av detta betänkande anser vi att bidraget till
kommunerna skall vara oförändrat.
Fru talman! Jag vill i korthet ta upp frågan om avbytartjänsten, som
berörs i reservation nr 88. Jag måste säga att socialdemokraterna på
olika sätt kraftigt försämrar lönsamheten för jordbrukssektorn.
För det första försämrar man det framförhandlade avtalet med EU
på ett märkbart sätt. Detta gör man genom att man bl.a. tar bort miljö-
stöd och LFA-stöd i flermiljardklassen. Bl.a. område fyra kommer att
drabbas mycket hårt av detta. När man har genomfört dessa olika för-
sämringar säger man att jordbruket är den stora vinnaren och att den
sektorn skall beläggas med en extra avgift i samband med finansiering-
en av EU-avgiften.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
151
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Senare i kväll kommer vi att besluta om en allmän löneskatt som |
belägga jord- och skogsbrukssektorn med en extra avgift. Till yttermera
|
Vissa ekonomisk- |
visso föreslår regeringen en nedskärning i avbytartjänsten. Avbytarverksamheten innebär en stor trygghet för lantbrukare med Sammantaget är detta en kraftig försämring för det svenska jord- Fru talman! Jag ställer mig bakom de reservationer som Centern har Anf. 141 ANNIKA NORDGREN (mp): Fru talman! I propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder Det statsfinansiella läget är sådant att man måste granska varje del Miljöpartiet anser att de besparingar som föreslås i propositionen är Detta innebär ju att de partier som vill rusta ned kan stödja ytterli- För åttonde året i rad minskar världens samlade militärutgifter. FN:s Sverige bör satsa på en förebyggande säkerhetspolitik. En stabil, |
152
Försvarsdebatten ägde rum i måndags. Jag vill inte förlänga denna
debatt, men jag vill för det första konstatera att militarism och utveck-
ling av nya vapen inte har lett till fred eller fredligare relationer mellan
folk och nationer. För det andra vill jag konstatera att en klar majoritet
av det svenska folket är för en minskning eller frysning av de svenska
försvarsutgifterna. Det visar mätningar som Statistiska centralbyrån har
gjort.
SCB undersöker varje år det svenska folkets vilja att satsa pengar
på det militära försvaret. Omkring 1 200 personer tillfrågas om de
tycker att försvarsanslagen skall öka, minska eller vara oförändrade.
Resultatet från 1994 års mätning visar att 74 % vill minska eller bi-
behålla försvarsanslagen på den nuvarande nivån. De som vill sänka
försvarsanslagen är tre gånger fler än de som vill höja dem.
Hög självförsörjningsgrad, småskalighet och decentralisering leder
till att landet blir mindre sårbart och lättare att försvara. Därigenom kan
kostnaderna för det militära försvaret minskas.
Fru talman! Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation nr 87 vad
gäller besparingar inom Försvarsdepartementets område.
I detta anförande instämde Elisa Abascal Reyes (mp).
Överläggningen var härmed avslutad.
Beslut
Mom. 1 (riktlinjer för den ekonomiska politiken)
1. utskottet
2. res. 1 (m, c, fp, kds)
3. res. 2 (v)
4. res. 3 (mp)
Förberedande votering 1:
23 för res. 2
18 för res. 3
291 avstod
17 frånvarande
Kammaren biträdde res. 2.
Förberedande votering 2:
139 för res. 1
17 för res. 2
176 avstod
17 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
175 för utskottet
139 för res. 1
17 avstod
18 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
153
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 157 s, 18 v |
För res. 1: 77 m, 24 c, 24 fp, 14 kds
|
Vissa ekonomisk- |
Avstod: 17 mp Frånvarande: 4 s, 3 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 mp, 1 kds Mom. 3 (riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken) 1. utskottet 2. res. 7 (v) Votering: 177 för utskottet 18 för res. 7 137 avstod 17 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 157 s, 1 m, 1 c, 18 mp Förres. 7: 18 v Avstod: 76 m, 23 c, 24 fp, 14 kds Frånvarande: 4 s, 3 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 kds Mom. 4 (direktavdrag) 1. utskottet 2 res. 9 (mp) Votering: 174 för utskottet 19 för res. 9 139 avstod 17 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 157 s, 17 v Förres. 9: 1 c, 18mp Avstod: 77 m, 23 c, 24 fp, 1 v, 14 kds Frånvarande: 4 s, 3 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 kds Mom. 11 (starthjälp) 1. utskottet 2. res. 18 (c, mp, kds) Votering: 273 för utskottet 59 för res. 18 17 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 157 s, 74 m, 24 fp, 18 v För res. 18: 3 m, 24 c, 18 mp, 14 kds Frånvarande: 4 s, 3 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 kds |
154
Mom. 30 (kvittning av underskott i näringsverksamhet)
1. utskottet
2. res. 43 (m, c, fp, mp, kds)
Votering:
175 för utskottet
157 för res. 43
17 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 18 v
För res. 43: 77 m, 24 c, 24 fp, 18 mp, 14 kds
Frånvarande: 4 s, 3 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 kds
Mom. 33 (skatteskalan och grundavdraget)
1. utskottet
2. res. 45 (m, c, fp, kds)
Votering:
176 för utskottet
140 för res. 45
17 avstod
16 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 18 v, 1 mp
För res. 45: 78 m, 24 c, 24 fp, 14 kds
Avstod: 17 mp
Frånvarande: 4 s, 2 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 kds
Mom. 37 (miljörelaterade skatter m.m.)
1. utskottet
2. res. 53 (mp)
Votering:
280 för utskottet
19 för res. 53
33 avstod
17 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 156 s, 78 m, 2 c, 24 fp, 14 v, 6 kds
För res. 53: 18 mp, 1 kds
Avstod: 22 c, 4 v, 7 kds
Frånvarande: 5 s, 2 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 kds
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
Mom. 57 (besparingar inom Utrikesdepartementets område, m.m.)
Yrkanden:
1. utskottet
2. res. 84 (c, fp, v, mp, kds)
3. mot. Fil4 (s)
Förberedande votering:
155
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
156
Mot. Fi 14 ställdes mot res. 84 som biträddes med acklamation.
Huvudvotering:
229 för utskottet
98 för res. 84
6 avstod
16 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 78 m
Förres. 84: 24 c, 24 fp, 18 v, 18 mp, 14 kds
Avstod: 6 s
Frånvarande: 4 s, 2 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 kds
Mom. 58 (besparingar inom Försvarsdepartementets område)
1. utskottet
2. res. 87 (mp)
Votering:
219 för utskottet
20 för res. 87
94 avstod
16 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 6 m, 23 c, 23 fp, 1 v, 9 kds
För res. 87: 2 v, 18 mp
Avstod: 72 m, 1 c, 1 fp, 15 v, 5 kds
Frånvarande: 4 s, 2 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 kds
Mom. 59 (besparingar inom Jordbruksdepartementets område)
1. utskottet
2. res. 88 (c, mp, kds)
Votering:
268 för utskottet
59 för res. 88
5 avstod
17 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 155 s, 75 m, 20 fp, 18 v
För res. 88: 2 m, 24 c, 1 fp, 18 mp, 14 kds
Avstod: 1 s, 1 m, 3 fp
Frånvarande: 5 s, 2 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 kds
Mom. 62 (inriktningen och omfattningen av besparingar och inkomst-
förstärkningar)
1. utskottet
2. res. 93 (m)
3. res. 94 (c)
4. res. 95 (fp)
5. res. 96 (mp)
6. res. 97 (kds)
Förberedande votering 1:
20 för res. 96
17 för res. 97
292 avstod
20 frånvarande
Kammaren biträdde res. 96.
Förberedande votering 2:
24 för res. 95
18 för res. 96
289 avstod
18 frånvarande
Kammaren biträdde res. 95
Förberedande votering 3:
25 för res. 94
24 för res. 95
281 avstod
19 frånvarande
Kammaren biträdde res. 94.
Förberedande votering 4:
79 för res. 93
24 för res. 94
229 avstod
17 frånvarande
Kammaren biträdde res. 93.
Huvudvotering:
175 för utskottet
79 för res. 93
79 avstod
16 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 18 v
För res. 93: 78 m, 1 kds
Avstod: 24 c, 24 fp, 18 mp, 13 kds
Frånvarande: 4 s, 2 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 kds
Ingrid Näslund (kds) anmälde att hon avsett att avstå från att rösta men
markerats ha röstat nej.
Mom. 64 (återbetalningsprogram för banksektorn)
1. utskottet
2. res. 99 (c)
Votering:
306 för utskottet
25 för res. 99
1 avstod
17 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder,
m.m.
157
Prot. 1994/95:46
20 december
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 157 s, 76 m, 24 fp, 18 v, 18 mp, 13
kds
För res. 99: 2 m, 23 c
Avstod: 1 kds
Frånvarande: 4 s, 2 m, 4 c, 2 fp, 4 v, 1 kds
Övriga moment.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Vissa långsiktiga
internationella låneå-
taganden
Beslut om samlad votering
På förslag av talmannen medgav kammaren att finansutskottets be-
tänkande FiU6 samt skatteutskottets betänkanden SkU16 och SkU13
fick avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.
7 § Vissa långsiktiga internationella låneåtaganden
Föredrogs
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU6
Vissa långsiktiga internationella låneåtaganden (förs. 1994/95:RB2)
Kammaren biföll utskottets hemställan att ärendet fick avgöras efter
endast en bordläggning.
Anf. 142 JOHAN LÖNNROTH (v):
Fru talman! Pressad av situationen och av att det snart är natt skall
jag fatta mig mycket kort, trots att det egentligen handlar om en fråga
av mycket stor betydelse för denna riksdag. Det är nämligen så att ett
eventuellt framtida beslut om ett inlemmande av den svenska kronan i
det s.k. ERM-systemet - valutors ömsesidiga bindning till varandra
inom smala gränser - till stor del avgör också inriktningen av den eko-
nomiska politiken i övrigt.
Jag skall återge vad Reimut Jochimsen från den tyska centralbanken
säger i en intervju i Svenska Dagbladet den 5 december: Har man tagit
ut valutasuveräniteten ur den nationella suveräniteten, då måste vi
förutsätta att alla andra understödjande områden också effektivt koor-
dineras. Det gäller exempelvis makroekonomisk politik och finanspoli-
tik.
Därför borde det vara en självklarhet att ett sådant här beslut om en
knytning till ERM-systemet skall fattas av denna kammare, inte av
fullmäktige i Riksbanken. Här i kammaren är ju alla riksdagspartier
representerade. Jag har svårt att förstå varför utskottsmajoriteten är så
ängslig för att låta oss vänsterpartister och också miljöpartisterna och
kds:arna delta i beslutet om det här ganska så historiska vägvalet.
158
Med detta yrkar jag bifall till min reservation i finansutskottets be-
tänkande.
Anf. 143 JAN BERGQVIST (s):
Herr talman! I vilka former skall vi bäst bedriva penning- och valu-
tapolitik så att vi gagnar det svenska folkets intressen? Det är detta som
debatten handlar om. Går vi till Sveriges grundlagar får vi ett bestämt
svar på den frågan.
Enligt regeringsformen är det Riksbanken som ansvarar för Sveri-
ges penning- och valutapolitik. Det är inte riksdagen som hanterar
växelkurser, räntor och valutafrågor, utan den svenska författningen har
anförtrott åt Riksbanken att sköta och ta ansvar för de frågorna.
En annan sak är att Riksbanken är ett riksdagens organ. Det är riks-
dagen som utser den styrelse som har huvudansvaret för Riksbankens
verksamhet, dvs. riksbanksfullmäktige. Det är riksdagen som beslutar
om ansvarsfrihet. Det är riksdagen som fastställer riksbankslagen och
som kan ändra denna fram och tillbaka.
Handgemänget i dagens debatt - i den mån det är ett sådant - gäller
främst följande fråga: Skall riksbanken självständigt få förhandla och
träffa avtal med andra centralbanker när det gäller låneåtaganden som
har ett rent valutapolitiskt syfte? Det gäller alltså inte låneåtaganden
som har ett biståndspolitiskt syfte, ett kommersiellt syfte eller något
annat speciellt syfte utan bara låneåtaganden som är ett direkt led i
Riksbankens valutapolitik.
Inte är det något märkligt med att Riksbanken kan agera på egen
hand, för det är ju begränsat till Riksbankens avtal med andra central-
banker. Dessutom är det begränsat till det som vår grundlag anger vara
själva kärnan i Riksbankens uppgifter, nämligen valutapolitiken.
Fördelen med att inte dra in riksdagen i en något mer tidskrävande
formell procedur med beslut om godkännande är väl framför allt att
Riksbanken smidigt, enkelt och snabbt kan driva omförhandlingar av
redan träffade avtal. Kanske kan Riksbanken också agera med något
större auktoritet när man förhandlar om nya avtal.
Jag för min del vill inte överdriva betydelsen av den här ordningen.
Det skulle säkert gå att leva även med en ordning där riksdagen oftare
kommer in och skall godkänna avtal.
Den lilla justering av riksbankslagen som vi nu gör stämmer väl
överens med den uppdelning av arbetsuppgifterna mellan riksdag och
riksbank som finns i grundlagen. Den stämmer också väl överens med
den tradition som vi har i Sverige, att det är Riksbanken som bestäm-
mer över vilka växelkurssystem vårt land skall följa.
Vad är det då som är viktigt för de svenska medborgarna? Ja, det är
inte om ett visst avtal rent formellt godkänns av riksbanksfullmäktige
eller av riksdagen - bortsett från att det, om det godkänns av riksdagen,
i vissa fall kan ta litet längre tid. Man kan eventuellt tappa styrfarten i
en del andra förhandlingar, och det kan möjligen något gå ut över
svenska folkets intressen.
Det viktiga är ju innehållet i avtalen. Det som är viktigt är om vi
t.ex. genom samarbete över gränserna kan få en större stabilitet och
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa långsiktiga
internationella låneå-
taganden
159
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
motverka valutapolitisk oro och om vi kan tygla spekulanterna och |
ha en bred demokratisk debatt om vår penning- och valutapolitik.
|
Vissa långsiktiga |
För ungefär tio femton år sedan var det mest experter som tog till Det är denna allsidiga debatt om hur Sverige skall inrikta sin pen- Därmed yrkar jag bifall till finansutskottets förslag. Anf. 144 JOHAN LÖNNROTH (v): Herr talman! Det är klart att man kan betrakta det här som en for- Det som är oroande i detta är att anslutningen till ERM måste be- Därför har jag fortfarande väldigt svårt att förstå motiven - framför Jag tycker, enkelt uttryckt, att detta öppnar för misstankar om att ni Anf. 145 JAN BERGQVIST (s): Herr talman! Det är en väldig skillnad mellan det växelkurssamar- När det gäller detta med en fullfjädrad ekonomisk och monetär uni- Jag tycker att Johan Lönnroth har en felaktig utgångspunkt. Det |
|
160 |
framgår när man läser reservationen. Han anser där att det inte finns |
någon anledning för Sverige att gå längre i ett penning- och valutapoli-
tiskt samarbete än vad själva medlemskapet kräver. Vi skulle alltså
pliktskyldigast samarbeta där vi absolut måste, och sedan får det vara
bra.
Jag tycker att det är en helt felaktig utgångspunkt. Det är alldeles
uppenbart att Sverige har ett intresse av att länderna samarbetar mera
för att få en större stabilitet i valutor, räntor och allt detta. Det finns ett
starkt intresse för små länder att få ett ökat internationellt samarbete
kring de frågorna. Därför är min utgångspunkt i stället att vi skall sam-
arbeta i all den utsträckning som det ligger i det svenska folkets intresse
att medverka i ett samarbete. Där skiljer vi oss åt i själva utgångspunk-
ten.
Anf. 146 JOHAN LÖNNROTH (v):
Herr talman! Jag förnekar inte att det kan komma en framtid då det
kan ligga i Sveriges intresse att delta i ERM-systemet. Men jag hävdar
bestämt att det enda rimliga är att när den stunden kommer då detta är
aktuellt, då skall vi ha en genomlysande och saklig debatt här i denna
kammare.
Anf. 147 JAN BERGQVIST (s):
Herr talman! När det gäller önskemålet om att vi får en omfattande
och bred diskussion kring penning- och valutapolitiken är Johan Lönn-
roth och jag överens.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 9 §.)
8 § Finansiering av medlemskap i EU
Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU16
Finansiering av medlemskap i EU (prop. 1994/95:122)
Kammaren biföll utskottets hemställan att ärendet fick avgöras efter
endast en bordläggning.
Anf. 148 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Låt mig redan inledningsvis yrka bifall till reservation
1 till betänkandet. För att spara kammarens tid i voteringen avser jag
inte att ställa fler yrkanden, även om de naturligtvis är högt motiverade.
Frågan om principerna - sett från våra utgångspunkter - för finansi-
eringen av de kostnader medlemskapet i EU kan medföra på statsbud-
geten har redan diskuterats tidigare. Det vi menar är självklart att denna
utgiftspost, på samma sätt som andra fasta utgiftsposter som finns, skall
hanteras i det sedvanliga budgetarbetet. Medlemskapet kommer ju att
innebära såväl positiva effekter som negativa effekter för statsbudge-
tens saldo. Det är naturligtvis när dessa vägs samman i den normala
Prot. 1994/95:46
20 december
Vissa långsiktiga
internationella låneå-
taganden
Finansiering av
medlemskap i EU
161
11 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
Prot. 1994/95:46
20 december
Finansiering av
medlemskap i EU
162
budgetprocessen, med mål i sig själv, som man skall ta ställning till
vilka åtgärder som totalt sett behövs för att successivt uppnå den balans
man vill ha i statsbudgeten.
Det förslag regeringen lägger fram är mot den bakgrunden, från
principiella utgångspunkter, felaktigt. Det borde ha hanterats på ett
annorlunda sätt. Det är också från sakliga utgångspunkter felaktigt. De
förslag som regeringen lägger fram konkret och som man aviserar är
den andra delen i den skattechock man utsätter Sverige för.
När vi under det här året presenterade rapporter från Moderata
samlingspartiet och förutspådde skattehöjningar i den storleksordning
som nu är aktuell, nästan 60 miljarder kronor, var det någonting som
avvisades från socialdemokraters sida som näst intill olämpliga påhopp.
Så sent som strax före valet försökte statsministerkandidaten Ingvar
Carlsson göra gällande att det bara skulle röra sig om skattehöjningar
på några enstaka miljarder. Men vi ser nu - nästan 60 miljarder.
Det konkreta förslag som läggs fram är införandet av en ny lö-
neskatt som kommer att dra in nästan 9 miljarder kronor till statskas-
san. En del av det här beloppet skall uppenbarligen användas för att
kompensera kommunsektorn. Men kvar står att skattehöjningen ligger
på i det närmaste 9 miljarder kronor.
En ny sådan särskild löneskatt kommer att höja kostnaderna för den
som är anställd. Det blir dyrare att anställa. Det kommer att försämra
konkurrenskraften. Det kommer att ge färre jobb än annars. Höjd skatt
på arbete ger färre arbetstillfällen. Det är alltså ytterligare förslag som
försämrar förutsättningarna att nå den balans i ekonomin som vi efter-
strävar samtidigt som vi också skulle kunna stoppa den långtidsarbets-
löshet som hotar att permanentas.
Nils Lundgren, chefsekonomen på Nordbanken, skrev den 20 au-
gusti i en debattartikel i Dagens Nyheter att de förslag som socialde-
mokraterna lade fram i sitt valmanifest - mycket mer blygsamma skat-
teökningar sammantaget än vi nu diskuterar - skulle leda till en perma-
nentning av massarbetslösheten. Det är detta som måste undvikas.
Naturligtvis är det också den politik som redovisas i denna proposi-
tion, i likhet med den som tidigare har diskuterats i dag, som har gjort
att OECD har reviderat ned prognoserna för den svenska ekonomins
utveckling. När i stort sett alla andra länders prognoser har reviderats
upp, vilket i sig med oförändrat läge skulle gett positiva effekter för
den svenska ekonomin, justerar man ändå ned. Det vittnar om vilken
bedömning man gör från OECD:s sida av den politik som förs av
vänstermajoriteten i Sveriges riksdag. Den är förödande för enskilda
människor och för ekonomin i dess helhet.
På samma sätt kommer de fastighetsskatter som aviseras och andra
skatter på produktionen som aviseras att leda till negativa effekter för
det vi normalt kallar välfärd, någonting som inte är detsamma som
offentlig verksamhet och dess storlek. Välfärd är mycket annat. Men
jag kan använda det begreppet. Uppenbarligen inser inte socialdemo-
kraterna vad välfärd egentligen bygger på. Man skriver i propositionen
att den finansiering man skall lägga fram förslag om skall drabba pro-
duktionen, inte välfärden. I en sådan mening i propositionen visas den
brist på insikt om ekonomiska realiteter som präglar dagens regering
och dess stödparti.
Det är självklart att också skattehöjningarna på produktionen utöver
löneskatten, fastighetsskatterna, kommer att bidra till en negativ ut-
veckling. Jordbruket kommer att drabbas särskilt hårt, liksom skogs-
bruket. Kommersiella fastigheter föreslås åter skattebeläggas, trots att
vi alla har i färskt minne erfarenheterna från fastighets- och finanskris.
Dessutom är fastighetsskatten som sådan, vilket Fastighetsbeskatt-
ningsutredningen visade, principiellt felaktig.
Någon har sagt att man kan skattebelägga fastigheter hur mycket
som helst, för de flyttar ju inte. Det kan nog vara så, men de som an-
vänder fastigheterna, som skulle betala hyran eller fastigheten som
sådan, de kan flytta. Det går alltså inte att använda fastigheter som en
skattekälla utan att tro att det också ger negativa effekter.
Herr talman! I det här betänkandet väcks också genom vissa motio-
ner frågan om konkurrensneutraliteten i kommuner. Det lämnar mycket
övrigt att önska, redan före propositionen som sådan. Det är mycket
viktigt, om nu propositionen skulle gå igenom, vilket man naturligtvis
hoppas att den inte skall göra, att man ser till att dess effekter inte blir
att man ytterligare försämrar konkurrenskraften för de enskilda alterna-
tiven inom vård-, omsorgs- och utbildningssektorerna.
Anf. 149 ROLF KENNERYD (c):
Herr talman! Den 13 november tog svenska folket efter en intensiv
diskussion och debatt ställning till Sveriges medlemskap i EU. Svenska
folket vägde för- och nackdelar med ett medlemskap. Med relativt smal
marginal sade svenska folket ja till medlemskapet i EU. En stor del av
dem som röstade ja i folkomröstningen gjorde det med en liten övervikt
i vågskålen för fördelarna med ett medlemskap.
För merparten ja-röstare var ett av de starkaste skälen för ett med-
lemskap de bedömda positiva långsiktiga effekterna för den ekonomis-
ka utvecklingen för det svenska folkhushållet. Dessa effekter bedömdes
och bedöms alltjämt av de flesta överstiga den ekonomiska belastning
som medlemsavgiften utgör. Mot denna bakgrund föreligger således
inget behov av en särskild finansiering av medlemsavgiften.
Icke desto mindre föreslår regeringen, uppbackad av Vänsterpartiet,
en allmän löneavgift med 1,5 procentenheter och aviserar därutöver
fastighetsskatter för näringslivet med enda motiv att just finansiera EU-
avgiften. En princip anges vara att finansieringen främst skall drabba
områden som gynnas av medlemskapet.
Genom att på detta sätt från årsskiftet belasta all sysselsättning, all
näringsverksamhet med höjda löneskatter bromsar och fördröjer socia-
listerna, som utgör utskottsmajoriteten, den uppgång i näringslivet som
nu pågår och som ytterligare ligger inom räckhåll.
Man riskerar också att den långsiktiga fördel som medlemskapet ger
oss genom ökad intensitet i ekonomin och därav följande ökning av
sysselsättningen delvis uteblir. Denna effekt ökar om regeringen fullföl-
jer sin uttalade avsikt att i ett senare skede också höja kostnadsnivån i
det svenska näringslivet genom nya och höjda fastighetsskatter.
Prot. 1994/95:46
20 december
Finansiering av
medlemskap i EU
163
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Det verkliga skälet bakom regeringens och utskottsmajoritetens |
av EU-medlemskapet, utan synes i stället vara att finna motiv för att
|
Finansiering av |
ytterligare höja skattetrycket. Indirekt innebär detta en bestraffning av Förslagen har dessutom udden riktad mot landsbygdens och de små Herr talman! Avslutningsvis vill jag rikta två frågor till Lars Hed- Anf. 150 ISA HALVARSSON (fp): Herr talman! Folkpartiet delar inte regeringens uppfattning att vissa Regeringens tankegångar om höjda arbetsgivaravgifter och skatte- Medlemskap i EU förbättrar Sveriges förutsättningar att nå hög och Regeringen har enligt Folkpartiets uppfattning hittills lagt fram en De hittills presenterade skattehöjningsförslagen uppgår till nära 37 Förslaget lades fram efter det att regeringen i proposition 25 sagt att |
|
164 |
”det med hänsyn till den svenska ekonomins funktionssätt är angeläget |
att så långt möjligt undvika mer betydande höjningar av skatteuttaget i
framtiden”.
När skatteutskottet hade en utfrågning av Göran Persson den 25 no-
vember frågade jag honom vad han menade med mer betydande höj-
ningar av skatteuttaget. Han svarade då: ”Det är ju snarast en fdosofisk
fråga.” Svaret antyder att vi har en finansminister som likt tjuren Ferdi-
nand sitter under korkeken och funderar.
Folkpartiets uppfattning är däremot helt klar. En skattehöjning på
mer än 10 miljarder kronor är att betrakta som en sådan ”mer betydan-
de höjning av skatteuttaget” och bör enligt regeringens egna ord undvi-
kas. Folkpartiet avvisar bestämt förslaget om en ny allmän löneskatt.
Det är också anmärkningsvärt att regeringen genom förslaget om
höjda arbetsgivaravgifter går på tvärs med inriktningen av den ekono-
miska politiken inom EU. I kommissionens vitbok som EU:s medlems-
länder har ställt sig bakom föreslås t.ex. att arbetsgivaravgifterna om
möjligt skall sänkas för att främja ökad sysselsättning.
Den 1 januari 1995 skall enligt förslaget alla arbetsgivare betala lö-
neavgiften. Samtidigt deklarerar regeringen att den sociala sektorn inte
skall drabbas, varför kommuner och landsting skall kompenseras för
den höjda avgiften.
Den föreslagna löneskatten blir då särskilt kännbar inom områden
där verksamhet bedrivs såväl inom den privata sektorn som av lands-
ting och kommun. Alternativ inom barnomsorg, äldreomsorg och sjuk-
vård, som drivs i enskild eller kooperativ regi och som vuxit fram un-
der senare år, drabbas på ett mycket kännbart sätt.
Tandvårdssektorn är ytterligare ett område som drabbas. Privat-
tandvården svarar för drygt hälften av vuxentandvården i landet. Övrig
vuxentandvård utförs i landstingens regi genom folktandvården. Infö-
rande av löneskatt för privata arbetsgivare kommer att ytterligare sned-
vrida konkurrensförhållandena inom tandvården.
Konkurrensverket har i sin rapport Konkurrens inom tandvården
(1993) påtalat ett antal redan befintliga konkurrenssnedvridande fakto-
rer. Om man nu inför en höjning av löneavgiften måste en självklar
förutsättning vara att inte rubba konkurrensneutraliteten mellan privata,
kooperativa och offentliga arbetsgivare.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 6.
Anf. 151 RONNY KORSBERG (mp):
Herr talman! Miljöpartiets inställning till EU är ganska väl känd
liksom vår inställning till löneskatter. Vi tycker att det är ett direkt
dåligt förslag att öka beskattningen av arbete, när vi i stället borde
sänka denna beskattning. I stället borde skatterna höjas på sådant som
är miljöbelastande, resurser som är knappa och tar slut.
Detta förslag motverkar naturligtvis möjligheten till den skatteväx-
ling som vi har förespråkat och som tidigare har utvecklats i debatter
här i kammaren i dag, bl.a. av Roy Ottosson. För att vinna litet tid skall
jag därför inte trötta ut kammaren med att upprepa dessa synpunkter.
Jag instämmer naturligtvis i våra reservationer men nöjer mig med
att yrka bifall till reservation 5, mom. 2.
Prot. 1994/95:46
20 december
Finansiering av
medlemskap i EU
165
Prot. 1994/95:46
20 december
Finansiering av
medlemskap i EU
166
Anf. 152 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds):
Herr talman! I proposition 1994/95:122 redovisar regeringen för-
slag till delfinansiering av medlemskapet i EU.
Självfallet kan vi vara överens om att avgiften skall finansieras fullt
ut liksom alla övriga åtaganden som vi beslutar om i denna kammare.
Men sättet att finansiera medlemsavgiften ger närmast belackarna av
fördelarna med ett EU-medlemskap vatten på sin kvarn. EU-
medlemskapet framställs som en budgetbelastning.
Det är till att börja med viktigt att slå fast att denna avgift är väl an-
vända pengar för Sverige. Det är en investering som kommer att ge
mycket bra utdelning för svenska folket. Det ger oss möjligheter att
påverka i stora frågor som sträcker sig över nationsgränserna, inte
minst på miljöområdet och när det gäller relationerna mellan i- och u-
länderna. Dessutom bidrar vi genom vår medlemsavgift till att förbättra
villkoren för en positiv utveckling för folken i de central- och östeuro-
peiska länder som startat processen mot medlemskap i den allt större
europeiska unionen.
I proposition 1994/95:40 redovisar regeringen som sin principiella
inställning att EU-medlemskapet bör finansieras genom en belastning
inom olika områden som gynnas av medlemskapet. Från principiella
utgångspunkter är detta ett felaktigt synsätt. De positiva effekterna av
medlemskapet kommer hela folket till del. Medlemskapet gynnar oss
alla, oavsett om vi är konsumenter, producenter, skattebetalare eller
bidragstagare. Jag vänder mig bestämt mot utpekandet av vissa grupper
som mer gynnade än andra. Vi kristdemokrater vill inte delta i någon
form av hetsjakt på de s.k. vinnarna.
Herr talman! Kristdemokraternas hållning, som bygger på en prin-
cipiell syn på budgetens utformning, innebär att EU-avgiftens finansie-
ring inte skall öronmärkas genom specifika skattehöjningar eller be-
sparingar. Den skall i stället finansieras inom ramen för det ordinarie
budgetarbetet.
Öronmärkningsprincipen skulle vara ett nytt och ovälkommet inslag
i statsbudgeten. Lika litet som exempelvis Sveriges andel av FN:s bud-
get fordrar specialdestinerade skatter, fordrar EU-avgiften öronmärkt
finansiering. Hur skulle det se ut om vi började med öronmärkning av
olika utgiftsposter - bostadsbidrag, försvarskostnader, kostnader för
polisen osv. Drar vi konsekvenserna litet längre skulle det snart bara
vara riksdagsmännens löner som skulle finansieras över en samlad
budget. Själva öronmärkningsprincipen antyder på något sätt en vilja
att lyfta fram den kostnad som skall finansieras.
Förslaget om en ny löneskatt tillsammans med tidigare skattehöj-
ningsförslag och de nu aviserade nya skatterna skulle innebära att
skatteuttaget ökade med drygt 50 miljarder kronor, varav hela 30 mil-
jarder utgörs av höjda skatter på arbete.
För oss kristdemokrater är det alldeles uppenbart att detta kommer
att få skadliga och hämmande effekter på den ekonomiska utveckling-
en. Den svenska konkurrenskraften försämras, de höjda skatterna på
arbete försvårar framväxten av nya jobb, inte minst inom småföretagen
och i den mycket priskänsliga privata tjänstesektorn. De ekonomiska
fördelarna med EU-medlemskapet balanseras effektivt bort. Det sam-
mantagna resultatet löper stor risk att bli att de svenska statsfinanserna
totalt sett försämras netto på grund av den uteblivna tillväxten och de
därmed krympande eller i bästa fall oförändrade skattebaserna.
Herr talman! Mot bakgrund av det anförda vill jag yrka bifall till re-
servationerna 1, 4 och 6 som kristdemokraterna är inblandade i.
Anf. 153 LARS HEDFORS (s):
Herr talman! Riksdagen har tidigare i dag debatterat den ekonomis-
ka krisen. Det var ingen munter tillställning precis. Den handlade om
ett budgetunderskott på närmare 200 miljarder kronor och om en
statsskuld som har fördubblats under den gångna treårsperioden. Och
den handlade om en räntebörda som nu tar i anspråk en tredjedel av
statens skatteinkomster.
Jämmer och elände alltså. Och värre blev det när man började att
diskutera lämpliga åtgärder för att komma till rätta med eländet: skatte-
höjningar, höjda egenavgifter, försämringar i pensionssystemet, ur-
holkning av familjeförsäkring och sjukförsäkring, minskad u-hjälp osv.
Och mitt i allt detta kommer det alltså nu ytterligare en ekonomisk
påfrestning på det svenska folkhushållet. Det är medlemsavgiften till
den europeiska unionen. Och den är som alla vet sannerligen inte liten.
Det kostar oss hela 20 miljarder kronor att bli medlemmar i EU.
Vi socialdemokrater har på ett tidigt stadium talat om hur vi vill fi-
nansiera avgiften och lägger nu fram förslag på en del av denna finan-
siering. Vi har också preciserat hur resten skall betalas och kommer att
lägga fram förslag om detta i budgetpropositionen.
Men vad vill de borgerliga i detta sammanhang? Ja, hittills lyser de
konkreta förslagen med sin frånvaro. Det finns över huvud taget inte en
antydan i de borgerliga motionerna om hur man vill betala medlemska-
pet. Man talar litet vagt om att detta skall ske inom ramen för det ordi-
narie budgetarbetet. Men vad betyder det? Därom lämnas vi i total
okunnighet.
Man säger förhoppningsfullt att räntan kommer att sjunka med 1 %
till följd av medlemskapet och att detta skulle innebära besparingar på
10 miljarder kronor. Det är mycket möjligt - och det här är ett svar till
Rolf Kenneryd - att man har rätt på den punkten, men ingen vet när
detta kommer att inträffa. Det kan mycket väl ta sin lilla tid.
Alltså: I en situation när den svenska statsskulden växer i en rasan-
de takt och räntan är på väg att äta upp statens skatteinkomster är de
borgerliga partierna beredda att ta på sig nya utgifter utan att ha en
aning om hur de skall finansieras. Man nöjer sig med vaga förväntning-
ar på budgetarbetet och fromma förhoppningar om ett räntefall.
Tala om lättsinne! Det är precis samma lättsinne som när den dåva-
rande borgerliga regeringen genomförde kraftiga och ofinansierade
skattesänkningar för kapitalägare och höginkomsttagare. Det var det
lättsinnet som förde Sverige ner i det statsfinansiella träsket. Vi social-
demokrater har nu fått den minst sagt otacksamma uppgiften att ta oss
ur detta träsk. Vi kan inte kosta på oss några vaga förväntningar eller
Prot. 1994/95:46
20 december
Finansiering av
medlemskap i EV
167
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
några fromma förhoppningar. Vi måste ta vårt tunga ansvar genom att |
Det var också de borgerliga partierna - och detta är också ett svar
|
Finansiering av |
till Rolf Kenneryd - som tillsammans med diverse arbetsgivarorgani- Till skillnad från de borgerliga partierna är vi socialdemokrater Därför föreslår vi nu en allmän löneavgift på 1,5 % som kommer att Resten av EU-avgiften kommer, som jag har nämnt, att finansieras Dess värre kan vi inte slå oss till ro med detta. Så djup är den eko- Framför allt är det nödvändigt att göra det nu, eftersom vi är på väg Det misstaget vill vi socialdemokrater till varje pris undvika att gö- Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i skatteutskottets betän- Anf. 154 BO LUNDGREN (m) replik: Herr talman! Lars Hedfors talar om att undvika att göra misstag. Det är tre huvudfaktorer som orsakade problemen i svensk ekono- |
168
ledde fram till fastighets- och finanskrisen. Detta är orsakerna till det
som har inträffat.
Det är viktigt att uppnå målet om stabiliserad statsskuld som den
förra regeringen uppsatte och som åtminstone i ord socialdemokraterna
nu håller med om. Det är dock viktigt att komma ihåg att i detta ingår
det inte någon öronmärkt finansiering för vare sig den ena eller den
andra utgiftsposten. Det är under budgetarbetet som man steg för steg
kommer fram till en stabiliserad statsskuld.
Det är inte fråga om fromma förhoppningar om att räntan blir i den
eller den storleksordningen. Räntan kan gå upp på grund av att ni dri-
ver en felaktig politik. Vi har ju för närvarande en kontinuerlig ränte-
kris i Sverige. Realräntan ligger på 7-8 %, vilket är fullkomligt ohåll-
bart i längden. Hur skall ni finansiera räntan? Skall ni lägga fram pro-
positioner om finansiering av räntan? Nej, ni kommer att lägga fram en
budgetproposition där ni föreslår åtgärder för att stabilisera statsskul-
den som sannolikt inte är tillräckliga, vilket är beklagligt. Det är så man
vill lösa detta.
Sedan, Lars Hedfors, är det ju märkligt att höra resonemanget om
att vi och andra partier skulle ha sagt att EU-medlemskapet var någon-
ting som var bra för några få i Sverige. EU-medlemskapet är bra för
Sveriges medborgare. Det som har gjort att socialdemokraterna sedan
slutet av 60-talet - då vänstervinden och den partiledning som då till-
trädde skapade de stora problemen för svensk ekonomi - har förstört
Sveriges ekonomi är att man har försökt att göra något slags skillnad
mellan det som Lars Hedfors kallar produktionen och vanliga männi-
skors välfärd och välstånd. Dessa problem har vi fått leva med sedan
dess, och de accentuerades under 80-talet.
I propositionen står det att läsa att man skall genomföra skattehöj-
ningar som drabbar produktionen men ej välfärden. Det skulle vara
roligt att höra Lars Hedfors utveckla detta. Är inte produktionen grun-
den för välståndet och välfärden i Sverige?
Anf. 155 LARS HEDFORS (s) replik:
Herr talman! Jodå, Bo Lundgren, produktionen är förvisso viktig
för välfärden. Men när vi säger att vi vill ta ut så mycket som möjligt
av medlemsavgiften från produktionen, då menar vi att produktionen
består av åtminstone två produktionsfaktorer. Den ena produktionsfak-
torn är kapital. När vi tar från produktionen ser vi till att på det viset
också beskatta kapitalet. Det är en oerhört viktig fördelningspolitisk
princip för oss socialdemokrater att se till att de som har mest också får
vara med och betala mest när det gäller medlemsavgiften.
Sedan gör Bo Lundgren det som han brukar göra i dessa diskussio-
ner. Han säger: Det var inte vårt fel.
De tre borgerliga åren är tydligen något slags parentes som inte har
haft någon betydelse. Det var socialdemokraterna som ställde till elän-
det, enligt Bo Lundgren. Då vill jag fråga: Hur kan det komma sig att ni
i valrörelsen 1991 gick ut och gav det ena löftet om utgiftsökningar
efter det andra?
Prot. 1994/95:46
20 december
Finansiering av
medlemskap i EU
169
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Man skulle t.ex. bygga ut och satsa mer på försvaret. Det ena löftet |
er optimism i valrörelsen 1991. Ser man sedan på era prognoser under
|
Finansiering av |
regeringstiden, finner man att det då i era ögon inte var så dystert. Ni Jag vill inte förneka, Bo Lundgren, att det har begåtts misstag under Det andra misstag som ni gjorde berodde på att ni var fyra politiska Anf. 156 BO LUNDGREN (m) replik: Herr talman! Ja, det finns åtminstone två produktionsfaktorer, Lars Men den debatten har vi haft. Det förslag som vi nu diskuterar gäl- Detta argument var inte så lyckat. Vi kritiserar att det blir en extra Det är vidare självklart så att vi gjorde missbedömningar under re- Den ekonomiska politik som skulle föras skulle så snabbt som möj- |
|
170 |
ligt få ned de räntor som hämmar den inhemska efterfrågan. Ni var för |
övrigt med på åtstramningar hösten 1992. Att sänka skatter, som ni
föreslog, skulle göra det etter värre. Det var bara genom en sådan poli-
tik som skulle ha förts av er under 8O-talet - men då missade ni den -
som vi skulle ha kunnat få de lägre räntor som hade gjort att man snab-
bare skulle ha kommit genom finanskrisen och fått upp den inhemska
efterfrågan. Där gjorde ni er stora missbedömning.
Lars Hedfors! De skattehöjningar som ni föreslår har gjort att
OECD dramatiskt justerar ned sina prognoser för utvecklingen i Sveri-
ge jämfört med utvecklingen för andra länder. Lars Hedfors kan inte
vara så stolt över det i dagens debatt. Detta är någonting som kommer
att skada ekonomin och medborgarna. Det är så som Nils Lundgren
sade: Tyvärr kommer detta att kunna permanenta massarbetslösheten.
Det vill jag inte vara med om.
Anf. 157 LARS HEDFORS (s) replik:
Herr talman! Vad gäller OECD:s prognos: Kom ihåg, Bo Lundgren,
att den socialdemokratiska regeringen har suttit vid makten i två måna-
der! Vad förväntar ni er efter två månader? Hur skulle vi på två måna-
der klara av de gigantiska budgetunderskotten och ränteutgifterna lik-
som den gigantiska och snabbt växande statsskulden? Det är väl full-
ständigt självklart att OECD sneglar på sådant som tillkom under den
borgerliga tiden. OECD:s prognoser är dessutom inte så framåtsyftande
att de tar hänsyn till de förslag som vi kommer att lägga fram i budget-
propositionen. Jag är alldeles övertygad om att det när vi har lagt fram
dem och fått igenom dem i riksdagen kommer att bli en vändpunkt, i
varje fall när det gäller budgetunderskottet.
Den missbedömning som den borgerliga regeringen gjorde när den
trädde till 1991 var att den tydligen var övertygad om att situationen
var bättre än den var. Ni gjorde prognoser som visade att budgetunder-
skottet skulle stanna på 70 miljarder. I själva verket brakade det iväg
till 200 miljarder. Ni gjorde prognoser som visade att tillväxten skulle
bli 2-3 %, när vi i själva verket fick en negativ tillväxt.
Slutligen, herr talman, gäller den moderata litanian för tillfället att
skattehöjningarna kommer att leda till arbetslöshet. Jag vill påstå att om
vi inte kan få ordning och reda i statens finanser, blir det det verkliga
hotet mot sysselsättningen i Sverige. Om vi inte kan få ned budgetun-
derskottet och ränteutgifterna, kommer arbetslösheten att öka. Vi är
också i full färd med att göra detta genom att lägga fram konkreta för-
slag, något som ni inte gör. Ni lägger inte fram några konkreta förslag.
Ni vägrar över huvud taget att tala om hur man skall finansiera EU-
avgiften om 20 miljarder kronor. Ingen vet hur de borgerliga vill fi-
nansiera EU-avgiften. Jag tycker att ni skall tala om hur ni vill göra det.
Att vi kan klara budgetsaneringen är viktigt för näringslivet och för
hushållen. Det skapar framtidstro, en vilja hos människor att konsume-
ra, att ta litet grand av sparandet och sätta fart på det. Det är vad vi
behöver framöver.
Prot. 1994/95:46
20 december
Finansiering av
medlemskap i EU
171
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Anf. 158 ROLF KENNERYD (c) replik: Herr talman! Jag vill redan inledningsvis deklarera att jag inte |
kommer att hemfalla åt historisk retorik eller retorisk historik. Det har
|
Finansiering av |
denna långa dags färd mot natt innehållit alldeles tillräckligt av. Lars Hedfors tog i sitt anförande sats i behovet av att bemästra bud- Lars Hedfors beskriver EU-medlemskapet och dess finansiering Anf. 159 LARS HEDFORS (s) replik: Herr talman! Jag bara konstaterar att ni själva gång på gång har sagt Rolf Kenneryd säger någonting som är mycket egendomligt. Han Ni kan inte tala om när EU-avgiften så att säga betalar sig själv. Det Har ni någon som helst uppfattning om hur ni tänker finansiera EU- Men de andra 10 miljarder kronorna, då? Hur skall ni finansiera Anf. 160 ROLF KENNERYD (c) replik: Herr talman! Jag börjar i den senare delen av Lars Hedfors replik. Vi föreslår att finansieringen av EU-avgiften kortsiktigt skall göras |
|
172 |
inom ramen för den budgetbehandling som vi nu står inför. I den bud- |
getbehandlingen kommer vi självfallet också att väga in de ekonomiska
fördelar som vi bedömer att medlemskapet successivt kommer att inne-
bära.
Det är självklart att det är produktionen som har fördelar av ett EU-
medlemskap. Det är lika självklart att hela det svenska folkhushållet
skall dra nytta av att produktionsresultaten förbättras vid ett medlem-
skap.
Det ni nu gör genom ert förslag till beslut är att ni försämrar förut-
sättningarna för att vi skall kunna tillgodogöra oss de ekonomiska för-
delar som medlemskapet eljest skulle ha givit oss. På det sättet blir den
föreslagna finansieringen för att använda ett fint uttryck kontraproduk-
tiv.
Anf. 161 LARS HEDFORS (s) replik:
Herr talman! Jag får inget svar på frågan om hur Centerpartiet och
de borgerliga partierna tänker finansiera EU-avgifterna. Det blir ett
vagt, undanglidande svar. Det kommer nog när vi skall diskutera bud-
getpropositionen. Mer får vi inte veta.
Rolf Kenneryd säger att man då också skall väga in fördelarna. Det
är angeläget att Rolf Kenneryd kvantifierar dessa fördelar. Tala om hur
stora de är! Hur stora räknar ni med att de skall bli? Hur mycket skall
ni finansiera i budgeten? Det vore alldeles utomordentligt om vi kunde
få reda på det nu.
Rolf Kenneryd säger nu att produktionen får fördelar - han håller
med mig på den punkten - och att också svenska folket får fördelar. Då
kommer jag tillbaka till frågan: Hur mycket skall svenska folket betala,
och hur?
Anf. 162 ISA HALVARSSON (fp) replik:
Herr talman! Lars Hedfors talar om de 20 miljarder som medlem-
skapet kostar. Nu är det inte så att de 20 miljarderna skall ut på en
gång. Den förra finansministern Anne Wibble gjorde stora insatser
genom att förhandlingsvägen få ned avgiften och få till stånd en infas-
ning. Det tycker jag också att man skall beakta.
Vi säger att vi skall titta på finansieringen i själva budgetbehand-
lingen. Vi säger att finansieringen inte speciellt behöver pekas ut. Häri
ligger svaret. Det finns ingen anledning att precisera här, för då går vi
ifrån det vi säger om att man inte skall precisera.
Lars Hedfors har alldeles nyss röstat ned vårt förslag i finansutskot-
tets betänkande som innebar att vi kunde minska statens utgifter med
4,5 miljarder för innevarande budgetår jämfört med regeringens för-
slag. Där har vi 4,5 miljarder till godo, kan man säga.
Från Folkpartiets sida förde vi aldrig fram de ekonomiska orsakerna
till ett medlemskap i första hand. Vi förde fram freden. Vi förde fram
miljön. Vi förde fram vikten av att få rösträtt i Europa, men också na-
turligtvis att landet Sverige genom att dra till sig investeringar kunde
dra nytta av medlemskapet.
Jag hörde Ingvar Carlsson många gånger. Han sade att ett EU-
medlemskap inte var nödvändigt för företagen. Företagen hade redan
Prot. 1994/95:46
20 december
Finansiering av
medlemskap i EU
173
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
fått sitt genom EES-avtalet. Han sade att EU-medlemskapet innebar en |
arbeta inom hela Europa för en ekonomisk politik. Han sade att det lilla
|
Finansiering av |
landet har svårt att föra en egen ekonomisk politik i den internationali- Jag tycker att Lars Hedfors resonerar litet egendomligt. Anf. 163 LARS HEDFORS (s) replik: Herr talman! I så fall är jag nog inte ensam. Isa Halvarsson säger att de 20 miljarder kronorna inte skall tas ut på Isa Halvarsson för ett resonemang om att Ingvar Carlsson skulle ha Jag vet också att Isa Halvarssons partiledare Bengt Westerberg vid Jag efterlyser fortfarande besked om hur ni tänker finansiera de Anf. 164 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik: Herr talman! Lars Hedfors beskriver EU-medlemskapet i mycket Jag skulle vilja rekommendera Lars Hedfors att tala med de blivan- I mitt anförande sade jag att de positiva effekterna av ett medlem- |
174
Anf. 165 LARS HEDFORS (s) replik:
Herr talman! Jag tillhör dem som tror att EU-medlemskapet gynnar
Sverige. Jag röstade ja till ett medlemskap. På den punkten råder det
inga delade meningar.
Michael Stjernström säger att jag talar om EU-medlemskapet i ne-
gativa ordalag. Är det negativt att tala om att det kostar oss 20 miljar-
der kronor att vara med? Skall vi fördölja det? Det måste väl vara po-
sitivt att tala om det? Lika positivt är det väl att man talar om hur man
vill finansiera medlemskapet?
Som gammal lärare tycker jag att det är utomordentligt pedagogiskt
riktigt att tala om detta i samband med att vi går in i EU i stället för att
skjuta det på en oviss framtid.
Jag håller med Michael Stjernström om att EU handlar om mycket
mer än om ekonomi. Det var en av orsakerna till att jag röstade ja. Det
handlar om fred, miljö osv. Det är alldeles riktigt.
Men vi kan inte göra som strutsen, dvs. sticka huvudet i sanden och
tro att vi kommer undan utan att betala någonting för medlemskapet.
Michael Stjernström har, som sagt, ännu inte talat om hur han vill
finansiera medlemsavgiften.
Anf. 166 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik:
Herr talman! Lars Hedfors och jag är överens om att man skall fi-
nansiera det som vi åtar oss här i kammaren, men vi avvisar bestämt
öronmärkningsprincipen.
Lars Hedfors säger att han inte har fått svar av de borgerliga parti-
erna - det gäller då även kds - på frågan om hur medlemsavgiften skall
finansieras. Men Lars Hedfors har fått svar.
Jag har i mitt anförande sagt att kds vill att den skall finansieras in-
om ramen för det ordinarie budgetarbetet. Jag vet inte vilken syn Lars
Hedfors har på budgetarbetet, men kds ser inte budgetarbetet som nå-
got vagt eller diffust. Det är hårda realiteter som präglar budgetarbetet,
och det bör så förbli.
Anf. 167 LARS BÄCKSTRÖM (v):
Herr talman! I denna debatt sade Lars Hedfors att socialdemokra-
terna är beredda att ta ansvar för sitt agerande. Det är vi i Vänsterpar-
tiet också. Det hoppas man att alla partier är.
Vi i Vänsterpartiet går ännu längre. Vi tar ansvar även för andras
agerande, det som andra har åstadkommit.
Lars Hedfors sade att socialdemokraterna hade redovisat hur de
ville finansiera EU-medlemskapet. Då tog han allt i. De antydde hur de
ville göra det - det är någonting helt annat. Men det är sant att de an-
tydde hur de ville finansiera medlemskapet.
Herr talman! De borgerliga partierna klarar inte denna dag av att
ens antyda hur dessa utgifter skall finansieras. De orkar inte ens med en
antydan. Deras argumentering är mångskiftande på denna punkt.
Medlemskapet skall inte finansieras genom skatter, eftersom skatter
är alldeles för generella eller drabbar vissa grupper och sektorer. Så är
det med skatter. Det är någon som betalar skatterna. Det ligger i sakens
Prot. 1994/95:46
20 december
Finansiering av
medlemskap i EU
175
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
natur. Därför är det föga mening med att säga att skatten drabbar nå- |
slippa dessa skattehöjningar, men nu går inte det, eftersom medlemska-
|
Finansiering av |
pet måste finansieras. De borgerliga partierna säger att motiveringen är fel, att man inte De borgerliga säger att vinsterna med medlemskapet försvinner ge- Man säger att detta skall finansieras över budgeten på vanligt sätt. När Bo Lundgren skulle slopa dubbelbeskattningen sade han att Medlemskapet skall alltså finansieras över budgeten på sedvanligt Ni vill finansiera medlemskapet med ytterligare besparingar. Ni som inte vill betala denna avgift vill dra in 20 miljarder genom Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan. |
176
Anf. 168 PER BILL (m):
Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna 1 och 6.
Motiveringen i det första fallet är att det är mycket oklokt att höja
löneskatterna i ett läge när vi har över 12 % arbetslöshet.
Motiveringen i det andra fallet är att det är en uppenbar risk för en
snedvridning i konkurrensen mellan kommunala och privata alternativ
när man undantar kommuner och landsting från de höjda löneskatterna.
I propositionen framgår att de som regeringen anser är gynnade av
ett EU-medlemskap är primära skatteobjekt. Däremot skall kommuner-
nas kostnader för höjningen av löneskatterna kompenseras genom att
hela beloppet återbetalas.
Det framgår inte hur beloppet skall se ut, om det inkluderar alla
merkostnader för alla anställda i kommunsektorn.
Att på det föreslagna viset särskilja delar av den svenska arbets-
marknaden är ett steg i fel riktning. Det leder bara till en snedvridning
av konkurrensen. Dessutom är det oklart i propositionen vad som me-
nas med den kommunala sektorn. Är det enbart barnomsorg, äldreom-
sorg och skola som skall få bättre konkurrensvillkor än motsvarande
privata, kooperativa och kyrkligt drivna enheter, eller ingår också
kommunala snickare, kommunala bussförare och kommunala badvak-
ter?
Herr talman! Jag hade velat sluta med att fråga Göran Persson om
han kan förklara varför ett privat daghem på ena sidan gatan gynnas av
EU och därför skall straffbeskattas, medan ett daghem på andra sidan
gatan, som är kommunalt, inte skall beskattas. Men nu är väl Göran
Persson hemma och läser den OECD-rapport där s-regeringen får svi-
dande kritik, så kanske kan jag få ett svar av Lars Hedfors i stället.
Tack så mycket!
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 9 §.)
9 § Vissa fastighetsskatte- och fastighetstaxeringsfrågor, m.m.
Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU13
Vissa fastighetsskatte- och fastighetstaxeringsfrågor, m.m. (prop.
1994/95:53)
Anf. 169 CARL FREDRIK GRAF (m):
Herr talman! När det gäller det här betänkande om fastighetsskatte-
frågor och fastighetstaxeringsfrågor känns det naturligtvis frestande att
räkna upp alla de argument som jag har i det här ärendet, men för tids
vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till den reservation som är
fogad till betänkandet.
Prot. 1994/95:46
20 december
Finansiering av
medlemskap i EU
Vissa fastighetsskatte -
och fastighetstaxe-
ringsfrågor, m.m.
177
12 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Anf. 170 INGER LUNDBERG (s): Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag och förutsätter |
att samtliga kammarens ledamöter använder den tid de sparar till att
|
Vissa fastighetsskatte- |
läsa in betänkandet. Överläggningen var härmed avslutad. Beslut FiU6 Vissa långsiktiga internationella låneåtaganden Kammaren biföll utskottets hemställan. SkU16 Finansiering av medlemskap i EU Mom. 1 (beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter) 1. utskottet 2. res. 1 i motsvarande del (m, c, fp, kds) Votering: 175 för utskottet 138 för res. 1 13 avstod 23 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 156 s, 1 m, 14 v, 4 mp För res. 1: 76 m, 24 c, 24 fp, 14 kds Avstod: 2 v, 11 mp Frånvarande: 5 s, 3 m, 3 c, 2 fp, 6 v, 3 mp, 1 kds Birgitta Wichne (m) anmälde att hon avsett att rösta nej men markerats Johan Lönnroth (v) anmälde att han avsett att rösta ja men markerats ha Eva Goes och Marianne Samuelsson (båda mp) anmälde att de avsett Mom. 2 (finansieringsfrågorna i övrigt) 1. utskottet 2. res. 4 (c, kds) 3. res. 5 (mp) Förberedande votering: 39 för res. 4 17 för res. 5 273 avstod 20 frånvarande Kammaren biträdde res. 4. Huvudvotering: 174 för utskottet 37 för res. 4 118 avstod 20 frånvarande |
178
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 155 s, 1 fp, 18 v
Förres. 4: 23 c, 14 kds
Avstod: 1 s, 77 m, 23 fp, 17 mp
Frånvarande: 5 s, 3 m, 4 c, 2 fp, 4 v, 1 mp, 1 kds
Mom. 3 (kompensation till kommunerna, m.m.)
1. utskottet
2. res. 6 (m, c, fp, kds)
Votering:
188 för utskottet
141 för res. 6
2 avstod
18 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 156 s, 18 v, 14 mp
För res. 6: 1 s, 78 m, 24 c, 24 fp, 14 kds
Avstod: 2 mp
Frånvarande: 4 s, 2 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 2 mp, 1 kds
Mom. 4
Kammaren biföll utskottets hemställan.
SkU13 Vissa fastighetsskatte- och fastighetstaxeringsfrågor, m.m.
Mom.2 och 6 (fastighetstyper som omfattas av omräkningsförfarandet)
1. utskottet
2. res. i motsvarande del (m, c, fp)
Votering:
192 för utskottet
139 för res.
18 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 156 s, 18 v, 17 mp, 1 kds
Förres.: 78 m, 24 c, 24 fp, 13 kds
Frånvarande: 5 s, 2 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 mp, 1 kds
Övriga moment.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:46
20 december
179
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
10 § Mervärdesskatten och EG Föredrogs |
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU7
|
Mervärdesskatten och EG |
Mervärdesskatten och EG (prop. 1994/95:57) Kammaren biföll utskottets hemställan att ärendet fick avgöras efter Anf. 171 KARL-GÖSTA SVENSON (m): Herr talman! I det här betänkandet behandlas förslag till ändringar i Jag nöjer mig med att konstatera att tack vare en kompetent, vaken En ökad tjänsteproduktion hämmas av en hög belastning av skatter Sverige har genom skatteministern i den nyligen avgångna borgerli- Med anledning härav motsätter vi oss höjningen av restaurangmom- Regeringens vänsterorienterade skattechock överstiger 50 miljarder Sedan den generella avdragsrätten infördes för kommuner och Regeringen har föreslagit att moms på sjuktransporter slopas. Det |
|
180 |
kurrensläge än motsvarande verksamhet i den offentliga sektorn. Det är |
beklagligt att socialdemokraterna inte har velat ta sitt förnuft till fånga i
den här frågan och avvakta med denna ändring till dess att kommuner-
nas och landstingens hantering av mervärdesskatten fått sin lösning.
Det är ännu mer beklagligt att inte Vänsterpartiet orkade att hålla en
klar redig linje i den här frågan.
När det visade sig att oppositionen skulle kunna få majoritet tvär-
vände Vänstern och satte sig, behagligt kanske, men något skamset får
jag ändå hålla med om, i socialdemokraternas knä. Allt tal om Väns-
terns intresse för småföretagandet i landet är således en chimär. Genom
att man följer regeringslinjen drabbas just småföretag, ofta verksamma
i glesbygd.
Herr talman! Vi moderater står givetvis bakom alla de reservationer
där det finns moderata namn bland undertecknarna, men jag nöjer mig
med att yrka bifall till reservation nr 1.
Anf. 172 ROLF KENNERYD (c):
Herr talman! Det betänkande vi nu skall resonera om, Mervärdes-
skatten och EU, är ett av de mest diskuterade i utskottet under hösten.
Resultatet har blivit en del förändringar i förslagen i proposition 57,
som ligger till grund för betänkandet. Det är förändringar som har kun-
nat ske i enighet. Det är bra att så har kunnat ske.
Det har helt enkelt varit nödvändigt att åstadkomma dessa föränd-
ringar på grund av den bokstavsfundamentalism inför EG:s regelsystem
på mervärdesskatteområdet som präglade propositionen. En fortsatt
bokstavsfundamentalism av detta slag skulle ha skapat betydande pro-
blem i det svenska samhället. Därför är det bra att det har varit möjligt
att i enighet åstadkomma en del förändringar.
Än bättre hade det varit om majoriteten hade visat litet större mod
och öppenhet inför förändringar gentemot propositionen. Det gäller
t.ex. det som K-G Svenson berörde, mervärdesskatten på sjuktranspor-
ter, som innebär en mycket klar konkurrenssnedvridning till nackdel för
privata utövare av ambulanstransporter i förhållande till dem som ut-
förs i landstingens egen regi. Det finns så mycket större anledning att
på detta område skynda långsamt, eftersom regeringen aviserat nya och
förändrade regler för kommunernas och landstingens hantering av
mervärdesskatten fr.o.m. årsskiftet 1995/96.
Jag yrkar bifall till reservation 1.
Inom EG pågår en omfattande diskussion om differentierade mer-
värdesskattesatser. Beslut i anledning av dessa diskussioner kan förvän-
tas inom något år. Ett område där man diskuterar en lägre skattesats än
normalskattesatsen är den s.k. turistmomsen inklusive serveringstjäns-
ter. Det finns alltså starka skäl att avvakta och påverka denna diskus-
sion inom EG innan en bokstavsfundamentalistisk anpassning sker till
EG:s nuvarande regelsystem. Det skulle i hög grad bidra till ökad kon-
kurrenskraft och därmed ökad sysselsättning i hotell- och restaurang-
branschen. Jag yrkar därför bifall också till reservation 6.
Prot. 1994/95:46
20 december
Mervärdesskatten och
EG
181
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Anf. 173 ISA HALVARSSON (fp): Herr talman! På Värmlands Folkblads ledarsida stod det: Säg nej |
till dumheter! Om EU:s anvisningar är alltför korkade går det att sling-
|
Mervärdesskatten och EG |
ra sig runt dem. Det visar skatteutskottet, som sagt nej till uttag av Det diskuteras allmänt och befaras att vi i Sverige skall sträva efter Jag har upplevt att utskottet konstruktivt har fått fram lösningar när Det var synd och onödigt att vi inte kunde enas om en rimlig lös- Herr talman! Jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation 1. Anf. 174 PER ROSENGREN (v): Herr talman! Det är inte lätt att vara vänsterpartist i dessa dagar. Denna överenskommelse innebär bl.a. att Vänsterpartiet har fått ge- I överenskommelsen mellan Vänsterpartiet och regeringen ingår att Man får ge och ta i en förhandling. Förändringarna i mervärdesskat- |
|
182 |
telagen är föranledd av medlemskapet i den europeiska unionen, som är |
resultat av de förhandlingar som den f.d. borgerliga regeringen upp-
nådde. Det var ett förhandlingsresultat som utbasunerades som en total
seger för de svenska förhandlarna. Nu börjar vi dock se en viss frustra-
tion hos de borgerliga ja-sägarna. Det börjar likna Hasse & Tage när de
säger: Det hade vi ingen aaning om.
I fråga efter fråga inom skatteutskottet vill de borgerliga överge det
framförhandlade resultatet. Den borgerliga kritiken mot de borgerliga
EU-förhandlarna är ju ganska intressant. Synd bara att ni var så tysta
under EU-valkampen.
Så till sakfrågorna. Den fråga som förutom de tidigare relaterade
sysselsatt skatteutskottet mest är frågan om vi skall ha moms på lant-
brukarnas uttag av ved. Det stod redan på ett tidigt stadium klart att
värdet av detta skulle bli mycket lågt, eftersom värdet skall fastställas
till produktionsvärdet och inte till försäljningsvärdet, som är vanligt i
svensk skattelagstiftning. För uttag av ved skulle värdet inte ligga långt
från nollpunkten.
Min förvåning var inte ringa när jag konstaterade vilka enorma re-
surser som användes i olika försök att påverka utskottet att formulera
sig på ett visst sätt. Inom LRF saknas då inte resurser. Med benäget
bistånd från vedeldande intressen i utskottet lade man ner all energi -
vedenergi - i ärendet. Som nyvald riksdagsledamot kunde jag inte göra
annat än att betrakta hela spelet med visst intresse. Inte är den svenska
beslutande församlingen så tråkig som det görs gällande. Det här var
underhållning på hög nivå.
Den fråga som för Vänsterpartiet var svårast i det föreliggande för-
slaget är borttagandet av momsskyldigheten för ambulanstransporter.
Vi var länge mycket tveksamma till hur vi skulle ställa oss. Det kan i
enstaka fall orsaka konkurrensproblem, framför allt för de ambulansfö-
retag som ämnar göra investeringar under 1995.1 utskottets betänkande
förutsätts dock att kommuner och landsting skall ta hänsyn till detta och
se till att kompensera de företag som kan komma att lida ekonomisk
skada på grund av förändringarna.
EG:s regler är glasklara. De innehåller en klar och entydig bestäm-
melse om att mervärdesskattefrihet skall föreligga för sjuktransporter.
Vad vi skulle ha kunnat göra är att förlänga mervärdesskatteskyldighe-
ten ett år.
Vänsterpartiet kan, till skillnad från de borgerliga partierna, hävda
att vi skall anpassa oss med måtta till den europeiska unionen - detta
eftersom vi inte godtog det svenska förhandlingsresultatet. Vi menar
därför när det gäller utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet
samt när det gäller ideell och jämförlig verksamhet att vi bör undvika
en alltför överdriven anpassning. De tankarna finns med i utskottstex-
ten. I diskussionen om ett eventuellt införande av moms på uthyrning
av idrottslokaler bidrog Vänsterpartiet till att en sådan inte infördes.
Slutligen pekar vi på problemet som vissa nystartade företag kan ha
som inte har något mervärdesskatteregistreringsnummer. Vi menar att
alla som vill ha ett registreringsnummer, även om de har en omsättning
understigande 200 000 kr, skall kunna erhålla ett sådant oavsett om de
ha utlandsaffärer eller ej.
Prot. 1994/95:46
20 december
Mervärdesskatten och
EG
183
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
För att underlätta kammarens arbete kommer jag inte att yrka bifall |
särskilda yrkande som vår reservation i framtiden.
|
Mervärdesskatten och EG |
Anf. 175 RONNY KORSBERG (mp): Herr talman! Jag kan börja med att instämma i vad Per Rosengren Som det har sagts är EU-anpassningen skälet till att vi över huvud Sedan till serveringstjänsterna. Det är litet märkligt att man inte kan Anf. 176 PER ROSENGREN (v) replik: Herr talman! När miljöpartisterna blir trovärdiga nog att träffa |
184
Anf. 177 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds):
Herr talman! Jag vill kort kommentera några frågor i betänkandet
som rör moms på sjuktransporter, serveringstjänster och den ideella
sektorn.
Regeringens förslag om skattefrihet för sjuktransporter medför en
kostnadsökning för de berörda företagen, eftersom de förlorar möjlig-
heten att lyfta ingående skatt på löpande utgifter och investeringar. Ett
stort antal företag, i stor utsträckning i glesbygd, riskerar att inte kunna
fortsätta sin verksamhet. Deras ekonomiska situation riskerar att för-
sämras, eftersom det kan vara svårt att förhandla om långsiktiga avtal.
Anpassningen till EG:s regler på denna punkt borde anstå till dess
att frågan om kommunernas och landstingens hantering av mervärdes-
skatten fått sin lösning. Det är märkligt att Socialdemokraterna inte är
beredda att skjuta upp frågan under åtminstone ett år, så att ett helhets-
grepp kan tas. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att man medvetet
vill försämra konkurrensneutraliteten och därmed slå mot de företag
som i dag sköter sjukhustransporter åt bl.a. landstingen.
Herr talman! Det är vidare anmärkningsvärt att regeringen inte be-
aktat att det pågår en diskussion i EU om att kunna differentiera skatte-
satsen på tjänster. Det är därför viktigt att harmoniseringen med EU:s
regler sker på ett sådant sätt att vi inte försämrar möjligheten för Sveri-
ge att ha en reducerad skattesats för tjänsteproduktion.
Därför motsätter sig kristdemokraterna en höjning av mervärdes-
skatten på serveringstjänster. Det är viktigt att inte redan nu ge signal
om att vi accepterar normalskattesats för dessa tjänster. Eftersom vissa
medlemsländer har en reducerad skattesats för serveringstjänster, är det
ett ytterligare skäl att avvakta med denna del av harmoniseringen.
En skattehöjning leder till sämre lönsamhet för hotell- och restau-
rangbranschen. Näringens möjligheter att höja priserna är för närvaran-
de synnerligen begränsade. De drabbas också av höjda arbetsgivarav-
gifter samt kostnadsökningar för lokalhyror till följd av fastighetsskat-
ten på lokaler. Den redan höga arbetslösheten inom branschen riskerar
därmed att öka. Den fråga man ställer sig är hur Socialdemokraterna
kan medverka till en ökad utslagning inom denna näring.
Herr talman! I samband med medlemskapet i EU skall den svenska
mervärdesskattelagstiftningen anpassas till EG-direktiven. En del av
dessa förändringar tas upp i proposition 1994/95:57, medan regeringen
avser att återkomma med förslag i andra momsfrågor under våren.
En ännu så länge oklar fråga är hur ideella föreningar som bedriver
second hand-verksamhet, loppmarknader osv. skall behandlas i moms-
hänseende. För ideella föreningar där verksamheten är beroende av
skänkta varor och där överskottet går till nödlidande på olika håll i vår
värld skulle en momsplikt innebära stora avbräck och upplevas som
djupt orättvis. De frivilliga biståndsinsatserna kommer att minska om
moms införs. Detta vore olyckligt i en tid då behoven är mycket stora. I
olika sammanhang har poängterats värdet av frivilliga och ideella insat-
ser för att få ett ökat engagemang i u-landsfrågor och ta vara på männi-
skors vilja och praktiska möjligheter att verkligen göra insatser.
Prot. 1994/95:46
20 december
Mervärdesskatten och
EG
185
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag |
idrottsområdet samt när det gäller ideell och jämförlig verksamhet. Det
|
Mervärdesskatten och EG |
är min uppfattning att skatteplikten ej skall omfatta second hand- Herr talman! Jag yrkar bifall till de reservationer där kristdemokra- Anf. 178 ULLA RUDIN (s): Herr talman! Med tanke på den sena timman skall jag fatta mig Successivt har vi anpassat vår svenska mervärdesbeskattning till Basen för regeringens förslag är till största delen EG:s sjätte mer- Faktum kvarstår att det föreligger en överenskommelse och att vi Men anpassningsansträngningarna får naturligtvis inte drivas in ab- Trots den sena timman vill jag ändå kommentera den föreslagna Enligt den borgerliga motionen skulle den statsfmansiella effekten Efter momssänkningen för några år sedan till 21 % för serve- |
|
186 |
schen att klara den föreslagna höjningen. |
I det mesta vad gäller området sjukvård stämmer vår nuvarande
momslag överens med EG:s sjätte direktiv. Läkemedel fick vi, efter
förhandlingarna, rätt att undanta från skatteplikt.
Moderaterna vill nu så att säga ha ett omvänt undantag för
sjuktransporter. Frågan gäller de företag som utför ambulanstransporter
åt kommuner och landsting. För att inte de effekter som motionärerna
framfört skall uppstå utgår statsbidrag till kommuner och landsting för
merkostnader vid upphandling. Det är möjligt att det finns företagare
som har ingått ofördelaktiga avtal. Det är olyckligt, men knappast skäl
nog till att i nuläget göra avsteg från det sjätte direktivet.
Herr talman! Till sist vill jag föreslå bifall till utskottets hemställan i
betänkandet, och jag yrkar avslag på samtliga reservationer.
Prot. 1994/95:46
20 december
Mervärdesskatten och
EG
Överläggningen var härmed avslutad.
Beslut
Mom. 4 (sjuktransporter)
1. utskottet
2. res. 1 i motsvarande del (m, c, fp, mp, kds)
Votering:
174 för utskottet
154 för res. 1
21 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
156 s, 18 v |
|
För res. 1: |
1 s, 75 m, 22 c, 24 fp, 18 mp, 14 kds |
|
Frånvarande: |
4 s, 5 m, 5 c, 2 fp, 4 v, 1 kds |
Birgitta Gidblom (s) anmälde att hon avsett att rösta ja men markerats
ha röstat nej.
Mom. 5 (gruppregistrering)
1. utskottet
2. res. 2 (m, kds)
Votering:
238 för utskottet
94 för res. 2
17 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
156 s, 23 c, 23 fp, 18 v, 18 mp |
|
För res. 2: |
78 m, 1 c, 1 fp, 14 kds |
|
Frånvarande: |
5 s, 2 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 kds |
Mom. 14 (skattesatsen för serveringstjänster)
1. utskottet
2. res. 6 i motsvarande del (m, c, mp, kds)
187
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Votering: 199 för utskottet |
134 för res. 6
|
Ny lag om skatt på |
16 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 157 s, 24 fp, 18 v För res. 6: 78 m, 24 c, 18 mp, 14 kds Frånvarande:4 s, 2 m, 3 c, 2 fp, 4 v, 1 kds Övriga moment. Kammaren biföll utskottets hemställan. Beslut om samlad votering På förslag av förste vice talmannen medgav kammaren att skatteut- 11 § Ny lag om skatt på energi Föredrogs |
|
188 |
Anf. 179 KARL-GÖSTA SVENSON (m): Herr talman! I det här betänkandet föreslås en ny lag om skatt på Dessutom har utskottet tagit initiativ till att föreslå en förlängning I samband med att utskottet kommit överens om en förlängning av Enligt nuvarande energiskatteregler föreligger rätt till avdrag för |
regler. Utskottsmajoriteten, bestående av Socialdemokraterna och
Miljöpartiet, tillstyrker propositionen i denna del.
Som framgår av utskottstexten tillför majoritetspartierna ytterligare
skäl för att införa denna rättsvidriga princip om slopad rätt till kundför-
lust.
För det första uttalar man att rätten till kundförlustavdrag bör bort-
falla, eftersom det innebär en stimulans till ett högre risktagande än
annars när det gäller kreditförsäljning. För det andra kan bränsleskatten
ses som en avgift för den miljöbelastning som uppkommer vid an-
vändning.
Energiskatten är liksom mervärdesskatten en övervältringsskatt. Det
betyder att det är den slutlige konsumenten som skall betala skatten.
Av praktiska skäl och av effektivitetsskäl har skattskyldigheten
lagts på näringsidkaren. Det måste ju vara självklart för de flesta att i
den mån en näringsidkare tvingas vara uppbördsman åt staten avseende
s.k. övervältringsskatter måste han få rätt till avdrag för uppkomna
kundförluster. Regeringsrätten har också i en dom från 1992 slagit fast
att så är fallet. Det är således helt klart att rätten till avdrag för kundför-
luster utgör en grund i den svenska punktskattelagstiftningens upp-
byggnad. Det är med andra ord en synnerligen viktig rättsprincip. Mer-
värdesskattelagen omfattas också av denna viktiga princip.
Enligt inhämtade uppgifter finns det inget i aktuella EG-direktiv
som förbjuder en nation att enligt intern rätt medge avdrag för energi-
skatt på kundförluster. Ett bibehållande av rätt till detta avdrag strider
således inte mot gemenskapsrätten. Exempelvis medger EU-landet
Tyskland avdrag för kundförluster.
Majoritetens inställning är rättsvidrig. Det är egentligen ett angrepp
på rättsstaten, så allvarligt är detta. Den har influens av gammal sovje-
tisk syn på statsmaktens fullkomlighet. Vad blir då nästa steg? Social-
demokraterna har i utskottet ondgjort sig över att kundförlusterna kun-
de leda till ett skattebortfall på 100 miljoner. Har socialdemokraterna
nu fått blodad tand i sin iver att hitta skatteinkomster, så att man även
vill införa förbud mot avdrag för kundförluster när det gäller momsen
och andra typer av övervältringsskatter? Hur långt skall ni gå?
Det är uppenbart att socialdemokraterna inte är att lita på i de här
frågorna.
Jag vill inte förlänga debatten ytterligare, herr talman, utan jag yr-
kar bifall till reservationen 1 till detta betänkande.
Anf. 180 ROLF KENNERYD (c):
Herr talman! Detta betänkande, Ny lag om skatt på energi, handlar i
stor utsträckning om beskattningen av de förnybara bränslen som ingår
i det naturliga kretsloppet, dvs. i huvudsak biobränslen.
Om vi skall komma till rätta med de miljöproblem som följer i spå-
ren av förbränningen av fossila bränslen, kommer vi inom de närmaste
åren att tvingas intensifiera omvandlingen av vårt energisystem till
förmån för större användning av förnybara och oftast miljövänliga
biobränslen.
Prot. 1994/95:46
20 december
Ny lag om skatt på
energi
189
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Om detta skall vara möjligt måste också teknikutvecklingen för för- |
större användning och bättre utnyttjande av biobränslen, till fromma för
|
Ny lag om skatt på |
miljön och för sysselsättningen, ofta i sysselsättningssvaga regioner, Efter anslutningen till EU bör Sverige med kraft verka för en sådan Detta bör regeringen ges till känna, och jag yrkar därför bifall till Anf. 181 LARS BÄCKSTRÖM (v): Herr talman! Då jag och herr talmannen har gemensamma intressen Jag vill också anmäla för kammaren att vi i Vänsterpartiet stöder För övrigt ställer jag mig bakom Vänsterpartiets reservationer till Anf. 182 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s): Herr talman! Låt mig inledningsvis yrka bifall till hemställan i K-G Svenson m.fl. har redogjort för de förändringar i energibe- Enligt nuvarande regler behöver allmän energiskatt, bensinskatt, |
|
190 |
betalning senare skulle inflyta. EG:s regler på detta område ger inte |
utrymme för denna typ av skattebefrielse, dvs. avdrag för kundförlus-
ter. Inom EG gäller att skatt skall tas ut enligt direktivets föreskrifter så
snart ett bränsle lämnar suspensionsordningen för ett skattepliktigt
ändamål. Ett visst utrymme för undantag finns genom att skatt inte tas
ut för bränsle som förstörs inom suspensionsordningen.
Enligt utskottsmajoritetens mening innebär de här reglerna, som
Sverige har åtagit sig att genomföra på detta område, att det inte finns
något utrymme för att ha kvar den nuvarande möjligheten till skattebe-
frielse för bränslen.
Inom gemenskapen diskuteras sedan 1992 ett direktiv om begräns-
ning av skatten på vegetabiliska bränslen. Ursprungligen avsåg försla-
get en skyldighet att reducera skatten på biobränslen med minst 90 %.
Efter behandling i EU-parlamentet innefattar förslaget en möjlighet för
respektive land att medge en reduktion med max 90 % som sedan ste-
gas ner till 50 % år 2020. De bränslen som berörs är biobaserad etanol,
metanol och vegetabiliska oljor.
I två av de reservationer som fogats till detta betänkande tas denna
fråga upp. Bl.a. yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära ett
förslag som innebär att förslaget till biobränsledirektiv som diskuteras
inom EG genomförs i Sverige. Utskottsmajoriteten avstyrker dessa
yrkanden utifrån att Sverige deltar som blivande medlem i de diskus-
sioner som pågår kring detta direktiv och att samråd kommer att ske
med riksdagen i denna fråga genom EU-delegationen.
I betänkandet tas upp inblandningen av biobränsle och de problem
som uppkommer när skattereglerna skall tillämpas för olika former av
blandningar mellan å ena sidan alkoholer och vegetabiliska oljor och å
andra sidan dieselolja och bensin. Miljöklassutredningen har i delbe-
tänkandet Med raps i tankarna behandlat frågor som dessa. Av betän-
kandet framgår att de blandbränslen som utredningen har undersökt
visat sig ha fördelar men också nackdelar.
Miljöklassutredningen fortsätter sitt arbete och kommer därvid att
ta upp frågan om ett särskilt system för miljöklassning av alternativa
drivmedel. Enligt utskottsmajoritetens mening bör Miljöklassutred-
ningens fortsatta arbete med dessa frågor bedrivas med stor skyndsam-
het. Resultatet av detta arbete bör avvaktas.
Anf. 183 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik:
Herr talman! Jag skall försöka att fatta mig kort. Detta med kund-
förlusterna är en så pass viktig fråga. Just den här typen av överväl-
tringsskatter är en grundbult i vår skattelagstiftning. Vi har fört oerhört
långa diskussioner om detta i utskottet. Jag beklagar att ni socialdemo-
krater har varit så ogina och att ni hanterat denna rättsfråga på ett så
svagt och dåligt sätt. Det saknas kraft och tankar bakom ert ställnings-
tagande. Så får man inte behandla en så viktig grundbult i svensk skat-
telagstiftning.
Det strider inte mot EG:s regler, Lisbeth Staaf-Igelström, utan man
har avdragsrätt för grundförluster i EG-sammanhang. Därför borde
också ni socialdemokrater ha lyssnat på den starka oppositionen i ut-
skottet och följt de borgerliga partierna plus Vänstern i denna fråga. Ni
Prot. 1994/95:46
20 december
Ny lag om skatt på
energi
191
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
borde inte ha tagit bort rätten till avdrag för kundförluster som är en |
beklagar att ni socialdemokrater har intagit en så nonchalant hållning i
|
Ny lag om skatt på |
denna viktiga fråga. Anf. 184 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) replik: Herr talman! Detta är inte alls något svagt sätt. Visst finns det tan- Anf. 185 RONNY KORSBERG (mp): Herr talman! Återigen har vi att ta ställning till en regel som införs Generellt sett föreslår de gröna en helt annan typ av beskattning, Men vi har också tagit på oss ett ansvar för att minska energian- Vi kan i stället tänka oss en ytterligare höjning av skatten på det I och för sig är det väl ingen som tvivlar på vår inställning till Det är viktigt att man inte motverkar initiativ till att starta projekt Den andra punkten som jag vill kommentera är frågan om kundför- |
|
192 |
lusterna, där Karl-Gösta Svenson tar i ganska kraftigt i sin argumente- |
ring. Han talar om principer och att detta skulle vara någon sorts
grundbult i svensk lagstiftning. Jag har i detta avseende inte lyckats
hitta någon grundbult som är applicerbar.
Däremot tycker vi att det är en oerhört viktig princip att synen på
energiskatter befästs på det sätt som görs i förslaget. Ett bidrag till
förslaget från De gröna är att energiskatten är en sorts avgift för den
belastning som användning av den här typen av bränslen åstadkommer.
Då är det ganska naturligt att det uppstår kostnader i det ögonblick som
dessa bränslen förbrukas och konsumeras. Detta är en viktig princip när
det gäller synen på energibeskattning.
Därför är det ganska logiskt att kostnaderna för belastningen skall
bäras av dem som väljer att både köpa och sälja fossila bränslen eller
energi av annat slag. Om man gör detta val är det en viktig princip att
man också skall vara med och ta ansvaret. Då skall kostnaderna förde-
las på de intressenter som gör valet. De skall inte smetas ut på hela
skattekollektivet med hänvisning till någon sorts obefintlig grundbult
eller grundprincip i svensk lagstiftning, för någon sådan existerar inte.
Om det är någon som har möjlighet att påverka kundförlusternas
storlek, så bör det rimligen vara branschen själv. Det kanske förtjänar
att påpekas att de som har infört de system som i och för sig leder till
kundförluster är branschen själv, som därmed gjort ganska stora vins-
ter. Därför kan inte detta vara något problem från kostnadssynpunkt.
Från De grönas sida markerar vi på detta sätt att vi tycker att det är
viktigt att man nu tar steget vidare i synen på beskattning av miljöstö-
rande produkter av detta slag. Därför stöder vi förslaget.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 13 §.)
12 § Ändringar av försäljningsskatten på motorfordon
Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1994/95 :SkU5
Ändringar av försäljningsskatten på motorfordon (prop. 1994/95:55)
Anf. 186 JAN SANDBERG (m):
Herr talman! För att vinna tid tänker jag beröra de förslag från ut-
skottsmajoriteten i betänkandet som moderaterna inte delar. Det är
fråga om två områden.
För det första vill vi att man skall tillse att risken för snedvriden
konkurrens vid bilförsäljning minimeras. Detta förslag innebär ett sys-
tem som minskar möjligheten för dem som inte är direkt kopplade till
tillverkaren eller importören att sälja bilar för vidare export. Det är
därför vi har föreslagit att regeringen skall söka en lämplig lösning som
minskar risken för just denna typ av konkurrenssnedvridning.
För det andra föreslår vi att regeln om accisbeftielse för fordon
också skall innefatta s.k. amatörbyggda fordon. Genom detta fullföljer
Prot. 1994/95:46
20 december
7Vy lag om skatt på
energi
Ändringar i försälj-
ningsskatten på motor-
fordon
193
13 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
vi det förslag som har lagts fram av den statliga utredningen Regler för |
De flesta bör ha insett att bil- och motorhobbyverksamheten är en
|
Ändringar i försälj- |
socialt mycket värdefull verksamhet som skall underlättas i stället för I det tidigare utredningsarbetet har bl.a. AB Svensk Bilprovning Herr talman! Socialdemokraterna har än en gång visat sitt ointresse Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2 i betänkandet. Anf. 187 ROLF KENNERYD (c): Herr talman! I linje med tidigare argumentering om betydelsen av Anf. 188 LARS BÄCKSTRÖM (v): Herr talman! I all korthet vill jag säga att Vänsterpartiet naturligtvis Anf. 189 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds): Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 3. Anf. 190 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s): Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till hemställan i skat- I det här betänkandet behandlas försäljningsskatten på motorfordon, Det föreslås att skattskyldigheten generellt skall inträda när fordo- Utskottsmajoriteten anser att det föreslagna systemet medför för- |
|
194 |
enklingar och moderniseringar i beskattningsförfarandet. Det kan |
emellertid inte uteslutas att bilaccissystemet kan innebära olägenheter
för sådana fordonsförsäljare som inte är registrerade som skattskyldiga
och som säljer fordon på export. Vi utgår därför ifrån att regeringen
uppmärksammat följer tillämpningen av de nya reglerna och vilka
effekter som de kan ha på marknaden, särskilt på exportmarknaden.
I propositionen föreslås vidare att bilaccisen skall slopas för fordon
som vid skattskyldighetens inträde är av minst 30 år gammal modell.
Utskottet instämmer i detta förslag.
I en reservation som är fogad till betänkandet yrkas befrielse från
bilaccisen för s.k. amatörbyggda fordon. Utskottet har vid tidigare
behandling framhållit att det skulle leda till praktiska problem av olika
slag att införa särskilda undantagsregler för accisen, för de fall att ett
nytillverkat fordon byggs av delar från äldre beskattade fordon.
Eftersom de svenska reglerna med ändringar i accisen för lätta for-
don som hänförs till miljöklass 1 för närvarande inte är förenliga med
EU:s regler föreslås att samma bilaccis skall tas ut för personbilar m.m.
i miljöklass 1 som för motorfordon i miljöklass 2. I stället slopas for-
donsskatten för de aktuella motorfordonen i miljöklass 1 under de
första fem åren. Utskottsmajoriteten biträder detta förslag.
I reservation 4 begärs bl.a. ett tillkännagivande om att fossila
bränslen på sikt bör ersättas med bränslen baserade på växande grödor.
Utskottsmajoriteten anser att det är viktigt att få till stånd åtgärder
som är positiva för miljön på detta område. Eftersom de frågor som tas
upp redan uppmärksammas och är föremål för utredning -
Miljöklassutredningen - så bör resultatet från denna utredning avvaktas
enligt utskottsmajoritetens uppfattning.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 13 §.)
Prot. 1994/95:46
20 december
Ändringar i försälj-
ningsskatten på motor-
fordon
13 § Beskattning vid gränsöverskridande omstruktureringar inom
EG, m.m.
Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1994/95 :SkU 10
Beskattning vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, m.m.
(prop. 1994/95:52)
Anf. 191 KARL-GÖSTA SVENSON (m):
Herr talman! I detta betänkande föreslår man ett införande av en
skatteflyktsklausul, och det är vi moderater emot. Därmed yrkar jag
bifall till reservationen.
Anf. 192 BJÖRN ERICSON (s):
Herr talman! Jag vill yrka bifall till hemställan i utskottets betän-
kande och avslag på reservationen.
Beskattning vid gräns-
överskridande om-
struktureringar inom
EG, m.m.
Överläggningen var härmed avslutad.
195
Prot. 1994/95:46
20 december
Beslut
SkU4 Ny lag om skatt på energi
Mom. 2 (avdrag för kundförluster)
1. utskottet
2. res. 1 i motsvarande del (m, c, fp)
3. res. 2 i motsvarande del (v)
Förberedande votering:
137 för res. 1
18 för res. 2
172 avstod
22 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
185 för utskottet
138 för res. 1
3 avstod
23 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 155 s, 13 v, 17 mp
För res. 1: 77 m, 23 c, 24 fp, 14 kds
Avstod: 3 v
Frånvarande: 6 s, 3 m, 4 c, 2 fp, 6 v, 1 mp, 1 kds
Mom. 4 (EG:s biobränsledirektiv)
1. utskottet
2. res. 3 (c)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 5 (biobränslen)
1. utskottet
2. res. 5 (c)
Votering:
283 för utskottet
41 för res. 5
3 avstod
22 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 155 s, 74 m, 24 fp, 17 mp, 13 kds
För res. 5: 23 c, 17 v, 1 kds
Avstod: 3 m
Frånvarande: 6 s, 3 m, 4 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 1 kds
Övriga moment.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
196
SkU5 Ändringar av försäljningsskatten på motorfordon
Mom. 1 (exporterade fordon)
1. utskottet
2. res. 1 (m, c, fp, v, kds)
Votering:
172 för utskottet
155 för res. 1
22 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 155 s, 17 mp
För res. 1: 77 m, 23 c, 24 fp, 17 v, 14 kds
Frånvarande: 6 s, 3 m, 4 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 1 kds
Mom. 3 (amatörbyggda fordon)
1. utskottet
2. res. 2 (m, kds)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 5 (fordonsskatten för vissa dieselbilar)
1. utskottet
2. res. 3 i motsvarande del (v, kds)
Votering:
296 för utskottet
31 för res. 3
22 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 155 s, 77 m, 23 c, 24 fp, 17 mp
Förres. 3: 17 v, 14 kds
Frånvarande: 6 s, 3 m, 4 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 1 kds
Mom. 6 (ekonomiska styrmedel m.m.)
1. utskottet
2. res. 4 (c, v)
Votering:
286 för utskottet
40 för res. 4
23 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 155 s, 76 m, 24 fp, 17 mp, 14 kds
För res. 4: 23 c, 17 v
Frånvarande: 6 s, 4 m, 4 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 1 kds
Övriga moment.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:46
20 december
197
14 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 46
Prot. 1994/95:46
20 december
SkUlO Beskattning vid gränsöverskridande omstruktureringar
inom EG, m.m.
1. utskottet
2. utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall
till res. i motsvarande del (m, kds)
Votering:
235 för utskottet
90 för res.
24 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 154 s, 23 c, 24 fp, 17 v, 17 mp
För res.: 76 m, 14 kds
Frånvarande: 7 s, 4 m, 4 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 1 kds
Nya tidpunkter för
redovisning och be-
talning av skatter och
avgifter, m.m.
14 § Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och
avgifter, m.m.
Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU12
Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter,
m.m. (prop. 1994/95:92)
Anf. 193 CARL FREDRIK GRAF (m):
Herr talman! Det stora antalet ledamöter i kammaren tar jag som ett
tecken på att det finns ett stort intresse för detta ärende. Likväl skall jag
begränsa min argumentation något, även om det finns anledning att
säga en hel del i denna fråga.
Förslagen i betänkandet innebär ökade administrativa svårigheter
för företagen. De innebär en kraftfull likviditetsindragning. De kommer
också vid fel tidpunkt, eftersom det finns en utredning som är beredd
att inom kort föreslå åtgärder för att förbättra situationen när det gäller
redovisning och uppbörd.
På talmannens enträgna begäran skall jag inte tala längre än så här.
Jag nöjer mig med detta och yrkar bifall till reservation 1 till betänkan-
det. Självfallet står vi moderater bakom även övriga reservationer med
moderata namn.
Anf. 194 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds):
Herr talman! Jag skall inskränka mig till att yrka bifall till reserva-
tion 2 av kristdemokraterna.
Anf. 195 KARL HAGSTRÖM (s):
Herr talman! Jag skall inskränka mig till att yrka bifall till hemstäl-
lan i utskottets betänkande och avslag på reservationerna. Jag kan re-
kommendera texten för kammarens ledamöter. Det är en bra text som
majoriteten står för.
198
Anf. 196 PER ROSENGREN (v):
Herr talman! Jag skall börja med att yrka bifall till hemställan i
skatteutskottets betänkande.
Jag vill kommentera vissa av de invändningar som riktas mot för-
slaget. De är nämligen av ganska skiftande kvalitet - om jag får göra en
sådan bedömning. Enklast att avfärda är nog kds argument att företagen
gör betydande ränteförluster. Jag tycker att det är väldigt viktigt att
man använder en riktig terminologi i dessa avseenden. Det är nämligen
så att företagen inte kommer att göra några ränteförluster, men deras
räntevinster kommer att minska i och med de föreliggande förslagen.
Det innebär att 400 miljoner kommer att tillföras statskassan.
Det sägs också att det kommer att bli många problem av administ-
rativ karaktär. De problemen kommer bara att vara en liten vindil jäm-
fört med de problem som skulle bli följden av de nya skatteförslag som
de borgerliga har lagt fram.
De borgerliga har gjort en hel del andra invändningar, men jag skall
inte förlänga debatten. Jag yrkar bifall till hemställan i utskottets för-
slag.
Överläggningen var härmed avslutad.
Beslut
Mom. 1 (tidpunkten för redovisning och betalning av inkomstskatt
och avgifter)
1. utskottet
2. res. 1 i motsvarande del (m, c)
3. res. 2 (kds)
Förberedande votering:
104 för res. 1
14 för res. 2
210 avstod
21 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
215 för utskottet
98 för res. 1
14 avstod
22 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 158 s, 24 fp, löv, 17 mp
För res. 1: 74 m, 24 c
Avstod: 14 kds
Frånvarande: 3 s, 6 m, 3 c, 2 fp, 6 v, 1 mp, 1 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:46
20 december
Nya tidpunkter för
redovisning och be-
talning av skatter och
avgifter, m.m.
199
Prot. 1994/95:46
20 december
15 § Skatteregler för europeiska ekonomiska intressegrupperingar
Föredrogs
|
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkUl 1 Skatteregler för europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. Beslut Kammaren biföll utskottets hemställan. 16 § Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen Föredrogs Skatteutskottets betänkande 1994/95 :SkU 15 Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen (prop. Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. Beslut Kammaren biföll utskottets hemställan. | |
|
Några folkbokförings- |
17 § Några folkbokföringsfrågor Föredrogs Anf. 197 LARS BÄCKSTRÖM (v): Herr talman! I detta betänkande föreslår skatteutskottet förändringar I teorin kan detta tänkas leda till konsekvenser på traktamentssidan Jag har inga andra yrkanden. |
200
Överläggningen var härmed avslutad.
Beslut
Kammaren biföll utskottets hemställan.
18 § Ändring i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter
m.m.
Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU17
Ändring i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter m.m. (prop.
1994/95:56, 1994:95:41, 1994/95:99, 1994/95:117, 1993/94:173
och och 1994/95:62)
Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
Beslut
Kammaren biföll utskottets hemställan.
19 § Nya kapitaltäckningsregler m.m.
Föredrogs
Näringsutskottets betänkande 1994/95 :NU 12
Nya kapitaltäckningsregler m.m. (prop. 1994/95:50 delvis)
Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
Beslut
Kammaren biföll utskottets hemställan.
20 § Instansordningen i förvaltningsmål
Föredrogs
Justitieutskottets betänkande 1994/95:JuU6
Instansordningen i förvaltningsmål (prop. 1994/95:27)
Anf. 198 ANDERS G HÖGMARK (m):
Herr talman! Oaktat detta betänkandes sällsynt fascinerande och
intressanta karaktär vill jag i denna sena tid begränsa mig till att yrka
bifall till moderaternas reservation.
Prot. 1994/95:46
20 december
Instansordningen i
förvaltningsmål
201
|
Prot. 1994/95:46 20 december |
Anf. 199 GÖRAN MAGNUSSON (s): Herr talman! Det är frestande att ta detta tillfälle i akt att tala inför |
så många i den här kammaren. Jag kan instämma med föregående tala-
|
Instansordningen i |
re, dock inte vad gäller hans yrkande. Överläggningen var härmed avslutad. Beslut Mom. 1 (socialförsäkringsmål) 1. utskottet 2. res. (m, kds) Votering: 240 för utskottet 89 för res. 20 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 158 s, 24 c, 24 fp, 17 v, 17 mp För res.: 75 m, 14 kds Frånvarande: 3 s, 5 m, 3 c, 2 fp, 5 v, 1 mp, 1 kds Mom 2-9 21 § Bordläggning Anmäldes och bordlädes Motion med anledning av prop. 1994/95:111 Ansvar för skada vid internatio- 1994/95:L20 av Agne Hansson m.fl. (c) Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU28 Finansiering av utbyggnaden av Riksdagens revisorers Finansutskottets betänkande 1994/95 :FiU7 Ytterligare medel till Riksdagens revisorer och deras 22 § Kammaren åtskildes kl. 0.29. |
202
Förhandlingarna leddes
av andre vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 6 § anf. 8
(delvis),
av talmannen därefter t.o.m. anf. 40 (delvis),
av förste vice talmannen därefter t.o.m. anf. 72 (delvis),
av tredje vice talmannen därefter t.o.m. anf. 100 (delvis),
av andre vice talmannen därefter t.o.m. ajourneringen kl. 17.57,
av talmannen därefter t.o.m. 7 § anf. 142 (delvis),
av tredje vice talmannen därefter t.o.m. 10 § anf. 174 (delvis) och
av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
LENA JÖNSSON
/Barbro Nordström
Prot. 1994/95:46
20 december
203
Prot. 1994/95:46
20 december
204
Innehållsförteckning
1 § Justering av protokoll..................................................................1
2 § Meddelande om val......................................................................1
3 § Meddelande om svar på interpellation.......................................1
4 § Hänvisning av ärenden till utskott..............................................1
5 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats
den 16 och 19 december..............................................................2
AU4 Förändring av vissa arbetsrättsliga regler, m.m................2
AU5 Förändringar i arbetslöshetsersättningen..........................4
JoU7 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap
i Europeiska unionen................................................................5
JoUl 1 Lageravgift på socker och ris........................................7
KU18 Utrikessekretess m.m.....................................................7
KU24 Ytterligare medel till Utbildningsdepartementets
verksamhet................................................................................8
LU12 Tillämpningen av det europeiska miljömärkningssys-
temet.........................................................................................8
LU13 Europeiska ekonomiska intressegrupperingar................8
UU11 Ytterligare medel till översättning av EG:s regelverk.... 8
SoUlO Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnas-
ters etablering m.m...................................................................8
KrU7 Bidrag för information om Sverige i samband med
världsmästerskapen i friidrott i Göteborg år 1995..................10
UbU5 Kårobligatoriet.............................................................10
UbU6 Betyg i det obligatoriska skolväsendet.........................10
TU8 Viss lagstiftning om besiktning på fordonsområdet........12
TU9 Omprövning av beslutet om avreglering av järnvägs-
trafiken....................................................................................12
NU8 Sveriges anslutning till Världshandelsorganisationen
m.m.........................................................................................12
NU9 Tillämpningen av EG:s konkurrens- och statsstödsreg-
ler............................................................................................12
NU10 Vissa ändringar i ellagen, m.m.....................................13
NU13 Ändringar av den bolagsrättsliga lagstiftningen för
bank- och försäkringsområdet.................................................13
JuU8 Insatser mot den ekonomiska brottsligheten..................13
6 § Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m................................14
Finansutskottets betänkande 1994/95 :FiUl............................14
Anf. 1 LARS TOBISSON (m):...............................................14
Anf. 2 PER-OLA ERIKSSON (c):.........................................17
Anf. 3 ANNE WIBBLE (fp):..................................................20
Anf. 4 JOHAN LÖNNROTH (v):...........................................23
Anf. 5 ANNE WIBBLE (fp) replik:........................................26
Anf. 6 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:.................................26
Anf. 7 ANNE WIBBLE (fp) replik:........................................27
Anf. 8 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:.................................28
Anf. 9 ROY OTTOSSON (mp):..............................................28
Anf. 10 MATS ODELL (kds):................................................31
Anf. 11 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:...............................35
Anf. 12 MATS ODELL (kds) replik:......................................35
Anf. 13 JAN BERGQVIST (s):...............................................36
Anf. 14 MATS ODELL (kds) replik:......................................39
Anf. 15 JAN BERGQVIST (s) replik:.....................................40
Anf. 16 MATS ODELL (kds) replik:......................................40
Anf. 17 JAN BERGQVIST (s) replik:.....................................40
Anf. 18 TALMANNEN:.........................................................41
Anf. 19 LARS TOBISSON (m) replik:...................................41
Anf. 20 JAN BERGQVIST (s) replik:.....................................41
Anf. 21 LARS TOBISSON (m) replik:...................................42
Anf. 22 JAN BERGQVIST (s) replik:.....................................43
Anf. 23 ANNE WIBBLE (fp) replik:......................................43
Anf. 24 JAN BERGQVIST (s) replik:.....................................44
Anf. 25 ANNE WIBBLE (fp) replik:......................................45
Anf. 26 JAN BERGQVIST (s) replik:.....................................46
Anf. 27 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:..............................46
Anf. 28 JAN BERGQVIST (s) replik:.....................................47
Anf. 29 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:..............................47
Anf. 30 JAN BERGQVIST (s) replik:.....................................48
Anf. 31 ROY OTTOSSON (mp) replik:.................................48
Anf. 32 JAN BERGQVIST (s) replik:.....................................49
Anf. 33 ROY OTTOSSON (mp) replik:.................................49
Anf. 34 JAN BERGQVIST (s) replik:.....................................50
Anf. 35 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):.....................50
Anf. 36 LARS TOBISSON (m) replik:...................................54
Anf. 37 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):.....................55
Anf. 38 LARS TOBISSON (m) replik:...................................55
Anf. 39 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):.....................56
Anf. 40 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:..............................57
Anf. 41 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):.....................58
Anf. 42 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:..............................58
Anf. 43 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):.....................59
Anf. 44 ANNE WIBBLE (fp) replik:......................................59
Anf. 45 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):.....................60
Anf. 46 ANNE WIBBLE (fp) replik:......................................61
Anf. 47 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):.....................62
Anf. 48 ROY OTTOSSON (mp) replik:.................................62
Anf. 49 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):.....................63
Anf. 50 ROY OTTOSSON (mp) replik:.................................63
Anf. 51 MATS ODELL (kds) replik:......................................64
Anf. 52 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):.....................64
Prot. 1994/95:46
20 december
205
Prot. 1994/95:46 Anf. 53 MATS ODELL (kds) replik:......................................65
20 december Anf. 54 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):....................65
--------------- Anf. 55 LENNART HEDQUIST (m):....................................66
Anf. 56 BO LUNDGREN (m):...............................................67
Anf. 57 ISA HALVARSSON (fp):.........................................71
Anf. 58 LARS BÄCKSTRÖM (v):.........................................73
Anf. 59 BO LUNDGREN (m) replik:.....................................75
Anf. 60 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:..............................76
Anf. 61 BO LUNDGREN (m) replik:.....................................77
Anf. 62 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:..............................77
Anf. 63 ISA HALVARSSON (fp) replik:...............................78
Anf. 64 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:..............................78
Anf. 65 ISA HALVARSSON (fp) replik:...............................79
Anf. 66 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:..............................79
Anf. 67 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds):..........................80
Anf. 68 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:..............................82
Anf. 69 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik:................83
Anf. 70 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:..............................84
Anf. 71 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik:................84
Anf. 72 ANITA JOHANSSON (s):........................................84
Anf. 73 BO LUNDGREN (m) replik:.....................................87
Anf. 74 ANITA JOHANSSON (s) replik:..............................87
Anf. 75 BO LUNDGREN (m) replik:.....................................88
Anf. 76 ANITA JOHANSSON (s) replik:..............................89
Anf. 77 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:..............................89
Anf. 78 ANITA JOHANSSON (s) replik:..............................90
Anf. 79 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:..............................90
Anf. 80 ISA HALVARSSON (fp) replik:...............................91
Anf. 81 ANITA JOHANSSON (s) replik:..............................91
Anf. 82 ISA HALVARSSON (fp) replik:...............................91
Anf. 83 ANITA JOHANSSON (s) replik:..............................92
Anf. 84 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik:................92
Anf. 85 ANITA JOHANSSON (s) replik:..............i...............92
Anf. 86 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik:................92
Anf. 87 ANITA JOHANSSON (s) replik:..............................93
Anf. 88 SONJA REMBO (m):................................................93
Anf. 89 BÖRJE HÖRNLUND (c):.........................................97
Anf. 90 ELVER JONSSON (fp):............................................99
Anf. 91 HANS ANDERSSON (v):.......................................103
Anf. 92 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:.............................107
Anf. 93 HANS ANDERSSON (v) replik:.............................107
Anf. 94 BARBRO JOHANSSON (mp):...............................108
Anf. 95 DAN ERICSSON (kds):..........................................110
Anf. 96 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):...............................................................113
Anf. 97 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:.............................115
Anf. 98 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):...............................................................115
Anf. 99 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:.............................116
206
Anf. 100 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):................................................................116
Anf. 101 ELVER JONSSON (fp) replik:..............................117
Anf. 102 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):................................................................118
Anf. 103 ELVER JONSSON (fp) replik:..............................119
Anf. 104 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):................................................................119
Anf. 105 HANS ANDERSSON (v) replik:...........................120
Anf. 106 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):................................................................121
Anf. 107 HANS ANDERSSON (v) replik:...........................122
Anf. 108 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):................................................................122
Anf. 109 DAN ERICSSON (kds) replik:..............................123
Anf. 110 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):................................................................124
Anf. 111 DAN ERICSSON (kds) replik:..............................124
Anf. 112 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):................................................................125
Anf. 113 SONJA REMBO (m) replik:..................................125
Anf. 114 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):................................................................126
Anf. 115 SONJA REMBO (m) replik:..................................127
Anf. 116 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):................................................................127
Anf. 117 BARBRO JOHANSSON (mp) replik:...................128
Anf. 118 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):................................................................129
Anf. 119 BARBRO JOHANSSON (mp) replik:...................129
Anf. 120 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):................................................................130
Ajournering.....................................................................................130
Återupptagna förhandlingar.........................................................130
6 § (forts.) Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (forts.
FiUl)..........................................................................................130
Anf. 121 GUN HELLSVIK(m):...........................................130
Anf. 122 CATARINA RÖNNUNG (s):..............................131
Anf. 123 GEORG ANDERSSON (s):...................................132
Anf. 124 EVA ZETTERBERG (v):......................................133
Anf. 125 BERNDT EKHOLM (s):.......................................135
Anf. 126 EVA ZETTERBERG (v):....................................138
Anf. 127 BERNDT EKHOLM (s) replik:.............................138
Anf. 128 EVA ZETTERBERG (v) replik:............................139
Anf. 129 BERNDT EKHOLM (s) replik:.............................139
Anf. 130 DAN ERICSSON (kds) replik:..............................140
Anf. 131 BERNDT EKHOLM (s) replik:.............................140
Prot. 1994/95:46
20 december
207
Prot. 1994/95:46 Anf. 132 DAN ERICSSON (kds) replik:..............................141
20 december Anf. 133 BERNDT EKHOLM (s) replik:.............................141
--------------- Anf. 134 ULLA HOFFMANN (v):.......................................142
Anf. 135 INGA BERGGREN (m):.......................................146
Anf. 136 LENNART NILSSON (s):.....................................148
Anf. 137 TALMANNEN:.....................................................149
Anf. 138 INGA BERGGREN (m) replik:.............................150
Anf. 139 LENNART NILSSON (s) replik:..........................150
Anf. 140 KJELL ERICSSON (c):.........................................150
Anf. 141 ANNIKA NORDGREN (mp):...............................152
Beslut...............................................................................................153
Beslut om samlad votering............................................................158
7 § Vissa långsiktiga internationella låneåtaganden...................158
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU6..........................158
Anf. 142 JOHAN LÖNNROTH (v):.....................................158
Anf. 143 JAN BERGQVIST (s):..........................................159
Anf. 144 JOHAN LÖNNROTH (v):.....................................160
Anf. 145 JAN BERGQVIST (s):..........................................160
Anf. 146 JOHAN LÖNNROTH (v):.....................................161
Anf. 147 JAN BERGQVIST (s):..........................................161
(Beslut fattades efter 9 §.).....................................................161
8 § Finansiering av medlemskap i EU..........................................161
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU16........................161
Anf. 148 BO LUNDGREN (m):...........................................161
Anf. 149 ROLF KENNERYD (c):........................................163
Anf. 150 ISA HALVARSSON (fp):.....................................164
Anf. 151 RONNY KORSBERG (mp):.................................165
Anf. 152 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds):......................166
Anf. 153 LARS HEDFORS (s):............................................167
Anf. 154 BO LUNDGREN (m) replik:.................................168
Anf. 155 LARS HEDFORS (s) replik:.................................169
Anf. 156 BO LUNDGREN (m) replik:.................................170
Anf. 157 LARS HEDFORS (s) replik:.................................171
Anf. 158 ROLF KENNERYD (c) replik:.............................172
Anf. 159 LARS HEDFORS (s) replik:.................................172
Anf. 160 ROLF KENNERYD (c) replik:.............................172
Anf. 161 LARS HEDFORS (s) replik:.................................173
Anf. 162 ISA HALVARSSON (fp) replik:...........................173
Anf. 163 LARS HEDFORS (s) replik:.................................174
Anf. 164 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik:............174
Anf. 165 LARS HEDFORS (s) replik:.................................175
Anf. 166 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik:............175
Anf. 167 LARS BÄCKSTRÖM (v):.....................................175
Anf. 168 PER BILL (m):......................................................177
(Beslut fattades efter 9 §.).....................................................177
208
9 § Vissa fastighetsskatte- och fastighetstaxeringsfrågor,
m.m............................................................................................177
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU13........................177
Anf. 169 CARL FREDRIK GRAF (m):................................177
Anf. 170 INGER LUNDBERG (s):.......................................178
Beslut...............................................................................................178
FiU6 Vissa långsiktiga internationella låneåtaganden...........178
SkU16 Finansiering av medlemskap i EU.............................178
SkU13 Vissa fastighetsskatte- och fastighetstaxeringsfrågor,
m.m........................................................................................179
10 § Mervärdesskatten och EG.....................................................180
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU7..........................180
Anf. 171 KARL-GÖSTA SVENSON (m):...........................180
Anf. 172 ROLF KENNERYD (c):........................................181
Anf. 173 ISA HALVARSSON (fp):......................................182
Anf. 174 PER ROSENGREN (v):.........................................182
Anf. 175 RONNY KORSBERG (mp):..................................184
Anf. 176 PER ROSENGREN (v) replik:...............................184
Anf. 177 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds):.......................185
Anf. 178 ULLA RUDIN (s):.................................................186
Beslut...............................................................................................187
Beslut om samlad votering.............................................................188
11 § Ny lag om skatt på energi.......................................................188
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU4..........................188
Anf. 179 KARL-GÖSTA SVENSON (m):...........................188
Anf. 180 ROLF KENNERYD (c):........................................189
Anf. 181 LARS BÄCKSTRÖM (v):.....................................190
Anf. 182 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s):....................190
Anf. 183 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik:.................191
Anf. 184 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) replik:.........192
Anf. 185 RONNY KORSBERG (mp):..................................192
(Beslut fattades efter 13 §.)...................................................193
12 § Ändringar av försäljningsskatten på motorfordon..............193
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU5..........................193
Anf. 186 JAN SANDBERG (m):..........................................193
Anf. 187 ROLF KENNERYD (c):........................................194
Anf. 188 LARS BÄCKSTRÖM (v):.....................................194
Anf. 189 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds):.......................194
Anf. 190 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s):....................194
(Beslut fattades efter 13 §.)...................................................195
13 § Beskattning vid gränsöverskridande omstruktureringar
inom EG, m.m...........................................................................195
Prot. 1994/95:46
20 december
209
Prot. 1994/95:46 Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU10........................195
20 december Anf. 191 KARL-GÖSTA SVENSON (m):...........................195
---------------- Anf. 192 BJÖRN ERICSON (s):..........................................195
Beslut...............................................................................................196
SkU4 Ny lag om skatt på energi...........................................196
SkU5 Ändringar av försäljningsskatten på motorfordon.......197
SkUlO Beskattning vid gränsöverskridande omstrukture-
ringar inom EG, m.m............................................................198
14 § Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skat-
ter och avgifter, m.m...............................................................198
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkUl2........................198
Anf. 193 CARL FREDRIK GRAF (m):...............................198
Anf. 194 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds):......................198
Anf. 195 KARL HAGSTRÖM (s):.......................................198
Anf. 196 PER ROSENGREN (v):........................................199
Beslut...............................................................................................199
15 § Skatteregler för europeiska ekonomiska intressegrup-
peringar....................................................................................200
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkUl 1........................200
Beslut...............................................................................................200
16 § Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvalt-
ningen.......................................................................................200
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU 15........................200
Beslut...............................................................................................200
17 § Några folkbokföringsfrågor..................................................200
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU14.......................200
Anf. 197 LARS BÄCKSTRÖM (v):.....................................200
Beslut...............................................................................................201
18 § Ändring i lagen om punktskatter och prisregleringsav-
gifter m.m.................................................................................201
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU 17........................201
Beslut...............................................................................................201
19 § Nya kapitaltäckningsregler m.m...........................................201
Näringsutskottets betänkande 1994/95:NU12.......................201
Beslut...............................................................................................201
210
20 § Instansordningen i förvaltningsmål......................................201
Justitieutskottets betänkande 1994/95 :JuU6..........................201
Anf. 198 ANDERS G HÖGMARK (m):...............................201
Anf. 199 GÖRAN MAGNUSSON (s):.................................202
Prot. 1994/95:46
20 december
Beslut
202
21 § Bordläggning...........................................................................
202
22 § Kammaren åtskildes kl. 0.29.....................................................
202
211
gotab 48384, Stockholm 1995