Riksdagens protokoll

1994/95:38

Torsdagen den 8 december

Kl. 14.30-16.00

Protokoll

1994/95:38

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 2 december.

2 § Muntliga frågor till regeringen

Anf. 1 TALMANNEN:

Jag vill hälsa regeringens företrädare hjärtligt välkomna. De är i dag
statsrådet Mona Sahlin, arbetsmarknadsminister Anders Sundström,
kulturminister Margot Wallström, statsrådet Pierre Schori och statsrå-
det Anna Hedborg. Statsrådet Sahlin svarar på övergripande frågor,
övriga statsråd på frågor som rör deras ämbetsområde.

Tillstånden för lokalradiosändningar

Anf. 2 BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Fru talman! Jag skulle vilja fråga kulturministern vilka delar av
kulturbudgeten som skall finansiera de skadestånd som skall betalas ut
när tillstånden till privatradion skall ändras. Jag undrar alltså hur stora
neddragningar av kulturstödet som kommer att krävas för att i den
kommande budgetpropositionen reservera medel för sådana skade-
stånd.

Anf. 3 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s):

Fru talman! Frågan är för tidigt väckt, som man brukar säga. Vi
skall nu i en utredning titta närmare på nya kriterier för tillståndsgiv-
ningen för lokalradio; det skall bli en parlamentariskt tillsatt grupp. Det
är alltså alldeles för tidigt att diskutera den saken.

Anf. 4 BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Fru talman! Socialdemokraterna här i riksdagen har ju gjort en
hemställan till regeringen just om en utredning, och i den antyder man
att man vill gå in och ändra i de befintliga tillstånden. Det är i och för
sig en skandal, eftersom det finns ett avtal mellan staten och till-
ståndsinnehavarna. Då borde väl regeringen vara så förutseende att
man åtminstone reserverade något utrymme för de här skadestånden.

Muntliga frågor till
regeringen

1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 38

Prot. 1994/95:38

8 december

Min fråga kvarstår: Vad är det för delar av kulturpolitiken som skall
finansiera skadestånden?

Muntliga frågor till
regeringen

Anf. 5 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s):

Fru talman! Jag tror inte att vi skall prata om skandaler här nu. Vi
kanske hellre skall tala om principerna för tillståndsgivning för lokal-
radiosändningar.

Vi har reagerat mycket starkt mot systemet att auktionera ut till-
stånden. Det innebär att den som har mest pengar får yttrandefrihet - i
varje fall i lokalradion. Vi tycker att det är synd att ha ett system som
faktiskt förhindrar mångfald. Det som är litet smalare - det skulle fak-
tiskt också kunna beröra ett av Birgit Friggebos tidigare områden,
nämligen invandrarradio - blir inte möjligt genom det här systemet.
Därför säger vi att vi önskar få ett nytt system som är bättre för yttran-
defriheten och demokratin. Med den avsikten låter vi en parlamenta-
riskt sammansatt grupp ta fram nya kriterier, som säkert kan innebära
en sammanvägning av ekonomiskt ansvarstagande, bra programidéer,
en lokal förankring, m.m.

När den gruppen har presenterat sina förslag får väl regeringen ta
ställning till hur man skall göra. Jag har inte för avsikt att gå in och
ändra i de koncessioner som redan är givna - det kan vi naturligtvis
inte och skall inte heller göra. De som har fått tillstånd har sina till-
stånd, och vi har också en övervakning av detta.

Barnbidragen

Anf. 6 CHATRINE PÅLSSON (kds):

Fru talman! Jag vill anknyta till Margot Wallströms uttalande i förra
frågan om att frågan var för tidigt väckt och att en parlamentarisk grupp
skall tillsättas för att se över kriterierna. Jag vill då ställa en fråga till
statsrådet Anna Hedborg.

Det läckte ut i pressen i går att socialdemokraterna är beredda att
sänka barnbidraget till 600 kr per månad och barn. Hur kan man lägga
fram ett så huvudlöst förslag innan den parlamentariskt tillsatta gruppen
över huvud taget har börjat arbeta med hur familjepolitiken skall för-
ändras?

Anf. 7 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):

Fru talman! Också den här frågan är litet för tidigt väckt. Arbete
pågår med de besparingar som vi tvingas göra för att de är ogjorda
sedan föregående regeringsperiod. I den processen prövar vi alla möjli-
ga frågor, och ingenting är undantaget. Men vi är inte färdiga, och det
är ännu inte dags att redogöra för resultaten.

Anf. 8 CHATRINE PÅLSSON (kds):

Fru talman! Jag vill då ställa följande fråga: Vill alltså statsrådet
Hedborg dementera att socialdemokraterna lägger fram förslag om ett
barnbidrag på 600 kr per månad och barn?

Anf. 9 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):

Fru talman! Nej, jag vill varken dementera eller bekräfta, eftersom
frågan inte är avgjord och inte kommer att avgöras förrän det är dags.

Slovenien

Anf. 10 LENNART ROHDIN (fp):

Fru talman! Mot bakgrund av den kollaps och det fiasko som
världssamfundet demonstrerat nu senast i Budapest inför våldsverkar-
nas framfart i Bosnien vill jag ställa en fråga till statsrådet Schori.

Sverige deltar ju nu som blivande medlem i EU:s toppmöte i Essen,
och vi har i fortsättningen fullt ansvar for alla de beslut som fattas eller
inte fattas inom EU. Hur kommer Sverige att med tydlighet och kraft ta
avstånd från den utpressning som den italienska regeringen nu utövar
mot republiken Slovenien, efter känt föredöme av den socialistiska
regimen i Athen mot republiken Makedonien?

Anf. 11 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):

Fru talman! Vad det här gäller är att vissa kretsar i Italien - av his-
toriska skäl, säger de - gör anspråk på delar av den självständiga re-
publiken Slovenien. Med den regering vi i dag har i Rom är det litet
svårt att uttyda huruvida detta är en kollektiv, enhetlig regeringsupp-
fattning. Men vi har haft anledning att vända oss emot dessa anspråk på
territorium som tillhör en självständig, erkänd stat i Europa. Jag ser de
försök och den debatt som pågår i Italien om att försöka återerövra
delar av Sloveniens territorium som olyckliga och anser att de måste
bemötas.

Kommer frågan upp i Essen kommer den svenska positionen att va-
ra självklar. Slovenien är en självständig stat som är erkänd. Dess grän-
ser skall respekteras, och all propaganda i annan riktning i ett annat
land är till skada.

Prot. 1994/95:38

8 december

Muntliga frågor till
regeringen

Bistånd till Rwanda och Angola

Anf. 12 EVA ZETTERBERG (v):

Fru talman! Jag vill också vända mig till Pierre Schori och fråga om
biståndsinsatser till Rwanda och Angola. På senare tid har biståndsor-
ganisationer anklagat både franska och belgiska regeringen för att för-
hindra en lösning av flyktingfrågan och också en lösning när det gäller
EU-biståndet i landet. Enligt vad jag har förstått har EU beslutat att ge
visst bistånd, men det gäller inte flyktingrepatriering. Det handlar också
om väldigt otillfredsställande insatser med övervakare. Nu undrar jag:
Vad gör svenska regeringen för att driva på i den frågan och se till att
Rwanda får nödvändigt stöd?

Den andra frågan gäller Angola. Varje gång frågan om det minska-
de biståndet var uppe talade den förra regeringen om att man väntade
på fredsavtal för att göra de insatser som riksdagen önskade. Nu har vi

1 * Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 38

Prot. 1994/95:38

8 december

ett fredsavtal. Vi vet att det är mycket bräckligt. Men då undrar jag:
Vad gör den svenska regeringen och vad tänker den svenska regeringen

göra för att med all kraft sätta in resurser för att återuppbygga landet?

Muntliga frågor till
regeringen

Anf. 13 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):

Fru talman! När det gäller Rwanda och EU deltog jag själv för två
veckor sedan i EU:s biståndsministermöte, där Rwanda kom att bli en
av huvudfrågorna. Det gav en intressant inblick i hur EU i dessa avse-
enden fungerar.

Ett medlemsland - jag tror det var Danmark - tog upp frågan om
Rwanda som övrig fråga och framförde missnöje med att EU inte hade
gjort mer. Vi anade också i debatten att de länder som Eva Zetterberg
nämnde inte var så heta på gröten när det gällde att bistå Rwanda i
nuvarande situation. Men genom ett kraftfullt agerande av Danmark -
starkt understött av Sverige, skulle jag vilja påstå - fick man på studs
under dagen fram 625 miljoner kronor till insatser för Rwanda, bl.a. för
att hjälpa flyktingar att återvända hem, för att bygga upp administratio-
nen, för att hjälpa till med export av te och kaffe och även för att skicka
övervakare av att de mänskliga rättigheterna respekteras. I det avseen-
det var det en bra insats, även om den inte var planerad i förväg.

När det gäller Angola är det riktigt att det föreligger ett fredsavtal,
om än bräckligt. Det skall inte hindra oss från att kraftfullt gå in för att
göra insatser för detta marterade folk.

En av de större insatser som inom kort kommer att göras där från
svensk sida gäller minröjningssituationen. Det finns ett hundra miljoner
landminor i fem sex länder, mest i Angola, vilka förstör alla möjlighe-
ter till utveckling. Där skall Sverige göra en insats.

Tandvårdsmaterial

Anf. 14 PER LAGER (mp):

Fru talman! Jag skulle vilja ställa följande fråga till Anna Hedborg:
Kommer det att finnas tillämpningsföreskrifter när det gäller tand-
vårdsmaterial före utgången av det här året?

Jag frågar detta med tanke på EU:s övergångsbestämmelser och av-
saknaden av direktiv.

Anf. 15 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):

Fru talman! Frågan tillhör inte mitt område, så jag vet inte riktigt
säkert, men jag tror att jag har hört talas om att det är sådana på gång.

Öster- och Västerleden

Anf. 16 ANDREAS CARLGREN (c):

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till vice statsministern Mona
Sahlin.

Under valrörelsen rapporterade TT att nuvarande vice statsminis-
tern i samband med ett besök i en skola hade uttalat, att hon inte hade
något emot om Öster- och Västerlederna inte byggdes. Eftersom jag
utgår ifrån att ledande politiker vill gå från ord till handling vill jag
fråga vice statsministern vilka åtgärder hon ämnar vidta för att hennes
förhoppning från valrörelsen skall infrias.

Anf. 17 Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Fru talman! Till skillnad från Andreas Carlgren var jag själv närva-
rande vid detta möte, som var ett skolbesök på Södra Latin. En elev
frågade då om jag skulle sörja om en del av de här lederna inte skulle
klara miljöprövningen.

Mitt svar var: Nej, då skulle jag inte sörja. Det beskedet står jag för
fortfarande.

Högkostnadsskyddet i sjukförsäkringen

Anf. 18 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):

Fru talman! I de ekonomiskt kärva tider vårt land nu går igenom
behöver vi hela tiden titta på hur vi kan skydda de svagaste.

Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet Anna Hedborg om
statsrådet anser att det är angeläget att avskaffa det ansökningsförfa-
rande som gäller för att man skall komma i åtnjutande av högkostnads-
skyddet i sjukförsäkringen.

Skall det vara nödvändigt att ha ett ansökningsförfarande? Välin-
formerade medelklassgrupper har alla möjligheter att komma i åtnju-
tande av detta högkostnadsskydd.

Anf. 19 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):

Fru talman! Det är aldrig bra om man måste införa ansökningsförfa-
randen. Det har effekter av just det slaget att vissa hittar fram, medan
andra inte gör det. Det är dessutom administrativt betungande och
betyder att man måste titta på personens individuella förhållanden på
ett mera närgånget sätt. Kan man undvika det är det bra.

Det är alltså inte angeläget att ha ett sådant förfaringssätt. Ju mer
generella man kan göra försäkringarna, desto mindre behöver man av
ansökningsförfaranden.

Det är mitt svar i dag. Vi får väl se så småningom om vi kan göra
någonting åt det.

Våldet i samhället

Anf. 20 BERNDT EKHOLM (s):

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till vice statsminister Mona Sah-
lin.

Prot. 1994/95:38

8 december

Muntliga frågor till
regeringen

Prot. 1994/95:38

8 december

Under en längre period har våldet ökat i det svenska samhället. Det
har blivit grövre och, som vi kunnat se, också riktats mot barn, för

övrigt inte bara i Sverige; vi har också exempel i Norge.

Muntliga frågor till
regeringen

Jag undrar om regeringen har funderat över några speciella åtgärder
med anledning av att våldet tycks bli grövre och tycks öka.

Anf. 21 Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Fru talman! Berndt Ekholm frågar om regeringen har funderat över
ytterligare åtgärder för att komma åt våldet. Svaret är definitivt ja, inte
bara beroende på de oerhört tragiska händelser som har skett den här
senaste veckan. Redan i regeringsdeklarationen uttalade statsministern
att det måste till ett mycket brett grepp som inte bara berör det som en
regering och andra politiskt valda, som vi här i riksdagen, kan göra.
Det måste också omfatta en mycket bred mobilisering av andra krafter i
samhället.

Det är ingen tvekan om att många av oss känner oss rädda, panik-
slagna och ilskna över det våld som på många sätt ser ut att breda ut sig
i samhället.

Det regeringen nu diskuterar och kommer att redovisa mer i detalj
handlar om ett mycket brett spektrum - som det så tjusigt heter - som
spänner över allt, från den diskussion som justitieministern för när det
gäller åtgärder mot t.ex. förekomsten av illegala vapen till frågor om
ordningen, köer och annat utanför dessa restauranger.

Det handlar också om våldet mot kvinnor. Vi har en särskild vålds-
kommission som skall lämna sina förslag till våren.

Det handlar också om insatser när det gäller segregationen. Inte
minst gäller detta andra generationens invandrare och deras förtvivlade
ansträngningar nu att kunna få plats på arbetsmarknaden och i vårt
samhälle.

Här handlar det om att agera, inte bara mot det yttre, mot själva
våldet, utan också mot orsakerna. Vi vill försöka föra en djup och
mycket allvarlig diskussion med många människor i vårt samhälle om
hur vi inte minst som vuxna skall kunna ta ett ansvar gentemot barnen
så att de inte blir rädda, oroliga och svårhanterade tonåringar, och killar
utan pappor.

Dessa områden arbetar regeringen nu med och kommer att redovisa
senare.

Delad pensionsrätt

Anf. 22 ULLA HOFFMANN (v):

Fru talman! Jag har en fråga till vice statsministern, tillika jäm-
ställdhetsminister.

När vi nu blir medlemmar i den europeiska unionen kommer vi att
omfattas av EU:s regler och rättspraxis på jämställdhetsområdet.

Direktiven om lika behandling på socialförsäkringsområdet innebär
förbud mot direkt och indirekt könsdiskriminering. Det gäller också
beräkningen av förmåner.

I det nya pensionssystemet ingår något som kallas delad pensions-
rätt. För att kostnaderna inte skall belasta nationalbudgeten har riksda-
gen beslutat att räkna ned det värde som överförs från en man till en
kvinna till 80 %. Detta strider mot EU:s direktiv om lika behandling på
socialförsäkringsområdet.

Min fråga är: Vad tänker jämställdhetsministern vidta för åtgärder
för att detta förslag om delad pensionsrätt inte skall stå i strid mot EU:s
direktiv?

Anf. 23 Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Fru talman! Jag är långt ifrån säker på att det jämställdhetsdirektiv
frågaren här åberopar berör våra socialförsäkringssystem på det viset.

Pensionsuppgörelsen är en mycket bred uppgörelse med många de-
taljer och mellan många partier här i riksdagen. Den skall nu genomfö-
ras i laga ordning. Den innehåller bl.a. denna frivilliga del med möjlig-
het till delad pensionsrätt.

Den snabba bedömning jag kan göra nu är att detta inte påverkas av
EU:s jämställdhetsdirektiv. Det är en fråga som vi äger själva.

Däremot har jag massor av andra förslag när det gäller att säkra
jämställdheten på många områden.

Om inte mitt svar räcker får frågeställaren återkomma i annan form.

Anf. 24 ULLA HOFFMANN (v):

Fru talman! Jag är till 99 % säker på att det ingår i direktivet. Men
vad jag också ser fram emot är att jämställdhetsministern kommer att
göra någonting åt själva problemet.

Vi har lyckats få Finansinspektionen att godkänna att försäkringsbo-
lagen inte får använda sig av könsdiskriminerande utbetalningar. Då
vore det skam om ett obligatoriskt, offentligt system inte hade samma
regler.

Anf. 25 Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Fru talman! Då vill jag bara upprepa att frågeställaren får återkom-
ma i ärendet, för jag kan inte detaljerna just nu.

Kyrkligt drivna ålderdomshem

Anf. 26 TUVE SKÅNBERG (kds):

Fru talman! Min fråga är av övergripande natur och jag riktar den
därför till vice statsministern.

Nyligen beslutade riksdagen att kyrkor och frivilligorganisationer
skall få driva flyktingförläggningar.

Anser vice statsministern att det också bör vara principiellt möjligt
för en kyrkoförsamling att bygga och driva ett ålderdomshem?

Anf. 27 Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Fru talman! Det är många av de politiska frågorna som är av över-
gripande natur, säkert alla.

Prot. 1994/95:38

8 december

Muntliga frågor till
regeringen

Prot. 1994/95:38

8 december

Jag kan i nuläget inte svara på Tuve Skånbergs fråga.

Jag är en person som, tillsammans med regeringen och de flesta här

i kammaren, är av den mycket bestämda uppfattningen att det viktiga

Muntliga frågor till
regeringen

när det gäller den generella välfärden är att den är offentligt finansie-
rad. Alla skall få del av den, och huvuddelen måste också i framtiden
vara organiserad och skött av det offentliga. Men frivilliga krafter kan
göra mycket värdefulla insatser på många områden.

Jag vill nog inte sträcka mig längre än så när det gäller Tuve Skån-
bergs tydliga jämförelse mellan möjligheten att bygga och driva en
flyktingförläggning och ett ålderdomshem.

Anf. 28 TUVE SKÅNBERG (kds):

Fru talman! Jag tolkar svaret som att det inte är principiellt omöjligt
för en kyrka att bygga och driva ett ålderdomshem.

Anf. 29 Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Fru talman! Jag är mycket skeptisk till frågeställningen. Därför ut-
tryckte jag mig som jag gjorde. Den politiska ideologi och värdering
som jag bär med mig innebär att skyddet när det gäller barnen, skolan
och inte minst omsorgen om de äldre är en fråga som samhället, det
offentliga, har att ansvara för, driva och finansiera.

Det finns frivilliga krafter som kan bidra i detta arbete på många
olika sätt. Jag tycker i och för sig att den frågeställning som jag nu fick
är av en något annan dignitet. Men detta är det svar som jag vill ge nu.

Våldet i samhället

Anf. 30 SIVERT CARLSSON (c):

Fru talman! Min fråga tangerar en fråga som har ställts förut. Möj-
ligen kan en upprepning belysa frågans vikt. Jag ställer den till kultur-
ministern.

Först vill jag tacka för en mycket givande diskussion här i kamma-
ren för en vecka sedan beträffande våld i allmänhet och underhåll-
ningsvåld.

Har den senaste helgens våldshändelser här i stan medfört att kul-
turministern och regeringen nu intensifierar och påskyndar arbetet med
det som vi då kallade för en bred nationell handlingsplan för att mot-
verka våld som kommer till uttryck både via massmedierna och via en
grym verklighet?

Anf. 31 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s):

Fru talman! Får man svara så kort som ja?

Anf. 32 SIVERT CARLSSON (c):

Fru talman! Det är ett bra svar. Jag får tacka så mycket.

Regionalstödet

Anf. 33 BENGT HURTIG (v):

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till arbetsmarknadsminis-
tern.

Vi har fått vissa indikationer om hur regeringen vill fördela det stöd
till regionalpolitiken som är EU-relaterat. Är det klart hur man kommer
att klara den svenska samfinansieringen? Skall pengarna tas från de
nationella regionalpolitiska medlen, från kommunerna eller från AMS-
medlen? Finns det någon sådan fördelning?

Det var den första delen av min fråga.

Det andra som jag skulle vilja veta är hur det går med transportstö-
det, de nedsatta socialavgifterna och sysselsättningsbidragen. Kommer
de att finnas kvar? Finns det någon klarhet på den punkten?

Anf. 34 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Jag fick två frågor från Bengt Hurtig. Den ena gäller
hur den svenska samfinansieringen skall se ut. Vi måste använda oss av
de regionalpolitiska medlen, men också andra sektorsområden måste
delta i samfinansieringen för att man skall få ut hela bidraget från EU.
Det kommer också att bli möjligt för exempelvis kommuner att delta i
finansieringen av dessa projekt.

Den andra frågan gäller på vilka områden det kommer att krävas
förändringar i det nationella stödet. Det pågår fortfarande en diskussion
med unionen om i vilken mening det kommer att krävas förändringar.
Det förs diskusioner kring de tre områden som Bengt Hurtig nämner.
Jag är övertygad om att smärre justeringar kommer att bli nödvändiga, i
varje fall inom något av dessa områden.

Beskattning av ridsporten

Anf. 35 EWA LARSSON (mp):

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till vice statsministern, tillika
jämställdhetsministern, Mona Sahlin.

I och med EU-inträdet kommer momsreglerna i Sverige att ändras.
Den sport som är näst störst och som domineras av tjejer - jag tänker
på ridsporten - kommer kanske att bli väldigt dyr att utöva.

På vilket sätt kommer vår vice statsminister, tillika jämställdhets-
minister, att verka för att vanliga löntagare även fortsättningsvis - om
ridsporten förläggs med moms - kommer att ha råd att låta sina döttrar
rida?

Anf. 36 Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Fru talman! Jag är vice statsminister och framför allt jämställd-
hetsminister, inte bara tillika.

I regeringen undersöker vi och tittar särskilt på den fråga om mom-
sen som frågeställaren tar upp, bl.a. med de utgångspunkter som Ewa
Larsson har i sin fråga.

Prot. 1994/95:38

8 december

Muntliga frågor till
regeringen

Prot. 1994/95:38

8 december

Frågan om idrotten och flickorna faster inte bara jag utan också sto-
ra delar av regeringen en stor uppmärksamhet på. Det handlar ju inte

bara om de sporter som man traditionellt menar är flickidrotter, t.ex.

Muntliga frågor till
regeringen

ridsporten. Glädjande nog är flickfotbollen nu den näst största idrotten,
om man ser till antalet utövare. En ökning har skett under de senaste
åren.

Vi har en stor bevakning av och diskussion kring idrotten när det
gäller hur de medel som staten i dag fördelar skall komma flickorna till
större del än vad de gör i dag. Dessutom spelar denna fråga en stor roll
i övervägandet när det gäller momsen.

Slovenien

Anf. 37 LENNART ROHDIN (fp):

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att följa upp den tidigare frågan
till statsrådet Pierre Schori.

Det framstod som att det var oklart hur man skulle tolka den itali-
enska regeringens syn på republiken Slovenien.

Företrädare för den italienska regeringen har ju lagt in en hel del
krångel redan när det gäller Sloveniens medlemskap i Europarådet.
Därefter gällde det Partnerskap för fred.

Fyra gånger har den italienska regeringen i EU:s ministerråd lagt in
veto mot att över huvud taget fatta beslut om mandat för förhandling
om associering som man ju har inlett med ett antal öst- och centraleu-
ropeiska stater. Den senaste gången gjorde man det dessutom tillsam-
mans med Grekland. Därför torde det vara ganska klart var den itali-
enska regeringen står.

Jag tycker att det är litet oroande att statsrådet säger att Sverige
kommer att göra sin ställning klar, om frågan kommer upp.

Det vi har sett på Balkan är väl att världssamfundet hela tiden age-
rar för sent, att man inte ger klara signaler mot utpressning och liknan-
de i tid? Nog vore det på sin plats att Sverige som kommande medlem
klart och tydligt tar avstånd från den italienska regeringens uppträdan-
de?

Anf. 38 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):

Fru talman! Det torde ha framgått av mitt tidigare svar var vi står.
Vi tar bestämt avstånd från sådana territoriella anspråk och försök att
sabotera Sloveniens möjligheter till vidare integration i Europa. Om
den här frågan kommer upp kommer Sverige att agera i samma anda.

Det finns dock redan andra tunga frågor på dagordningen, t.ex. om
Öst- och Centraleuropas utvidgning.

Jag är tacksam för att Lennart Rohdin har fäst uppmärksamheten
just på Sloveniens situation. Det är nämligen ett land som hittills har
klarat sig mycket bra i tragedin nere på Balkan och som också kommer
att kunna göra det fortsättningsvis. Slovenien behöver därför omvärl-
dens solidaritet och kommer så att få från Sverige.

Stödet till de deltidsarbetslösa

Anf. 39 DAN ERICSSON (kds):

Fru talman! Det visar sig nu att arbetsmarknadsministerns förslag
om försämringar i ersättningarna för deltidsarbetslösa verkar falla här i
kammaren.

Jag skulle vilja fråga arbetsmarknadsministern vilka slutsatser han
drar av det och om han kommer att lägga fram andra besparingsförslag
som kommer att gå ut över de arbetslösa.

Anf. 40 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Frågan har inte behandlats i riksdagen än, men när det
gäller våra förslag till förändringar av ersättningen till deltidsarbetslösa
finns det två delar.

Den ena handlar om ersättningen. Den andra handlar om ett initiativ
från regeringens sida för att se till att arbetsgivare får ett större ansvar
än i dag att ordna så att de människor som vill gå upp på heltid skall
erbjudas denna möjlighet. Det är en viktig del i våra åtgärder.

Jag hoppas att vi så småningom skall kunna övertyga riksdagen om
att vi behöver stärka ställningen för de deltidsarbetslösa och att vi då
kan minska bidragen från statens sida.

Anf. 41 DAN ERICSSON (kds):

Fru talman! Jag frågade om det kommer att läggas fram ett nytt be-
sparingsförslag eftersom ministern får bakläxa i den här frågan. Kan
jag uppfatta svaret så att det inte kommer att läggas fram nya bespa-
ringsförslag när det gäller de deltidsarbetslösa?

Anf. 42 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Vi har ett sparbeting som vi jobbar med inför budgeten
1995/96. Det sparbetinget skall tas hem till sista kronan. Det borde ha
gjorts långt tidigare. Vi kommer att genomföra det till sista kronan.

Anf. 43 TALMANNEN:

Därmed är den muntliga frågestunden avslutad. Jag tackar regering-
ens medlemmar för deras medverkan.

3 § Information från regeringen om förslag till fördelning av me-
del till EU:s strukturfonder

Anf. 44 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Regeringen kommer inom kort att till kommissionen i
Bryssel överlämna sitt förslag till dels hur medel från EU:s strukturfon-
der skall fördelas på de olika målen, dels avgränsningar av regioner
enligt målen 2 och 5b. Jag vill här informera riksdagsledamöterna om
regeringens förslag och de bedömningar och överväganden som legat
till grund för förslagen.

Prot. 1994/95:38

8 december

Muntliga frågor till
regeringen

Information från
regeringen

1 ** Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 38

Prot. 1994/95:38

8 december

Redan vid medlemskapsförhandlingarna fastställdes området för
mål 6 liksom det belopp som skall avsättas för detta område från

strukturfonderna. Beloppet är i genomsnitt drygt 400 miljoner kronor

Information från
regeringen

per år under åren 1995 t.o.m. 1999. Det är litet mindre i början av
perioden och litet mer i slutet.

Vid förhandlingarna fastställdes också det totala belopp som sam-
mantaget skall avsättas för målen 2, 3, 4, 5a och 5b. Detta belopp är
ca 2,1 miljarder kronor per år i genomsnitt för samma period.

Det är kommissionen som slutgiltigt fastställer fördelningen av me-
del på respektive mål liksom den geografiska avgränsningen av målen
2 och 5b. Kommissionen skall också godkänna de områden där stöd till
jordbruket kan utgå enligt mål 5a:s regler om mindre gynnade områ-
den. Det är som underlag för kommissionens beslut i dessa avseenden
som regeringen skall lämna sina förslag.

Fru talman! Regeringen har inriktat sin politik för de närmaste åren
på att sanera statsfinanserna och bekämpa arbetslösheten. Detta har
självfallet varit utgångspunkten också i våra överväganden om hur de
medel som tillförs statsbudgeten via EU:s strukturfonder skall användas
på bästa sätt.

Regeringen har vidare sett det som en självklarhet att utgå från de
nationella prioriteringar som gäller för berörda politikområden, dvs.
regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och jordbrukspolitiken.
Eftersom medel från strukturfonderna endast avser delfinansiering av
olika insatser är det också viktigt att bedöma hur den svenska medfi-
nansieringen med statliga och kommunala medel kan klaras inom de
olika målen.

Detta innebär att följande prioriteringar har lagts till grund för re-
geringens förslag. När det gäller de regionalpolitiska prioriteringarna är
det norra Sverige, Bergslagen och sydöstra Sverige som i första hand
bör komma i fråga. Detta är i enlighet med vad riksdagen vid flera
tillfällen har lagt fast. Härutöver menar regeringen att det är motiverat
att göra vissa insatser i den s.k. fyrstadsregionen i Västsverige för att
diversifiera näringsstrukturen och därmed på sikt minska regionens
starka beroende av bilindustrin. Motsvarande behov finns i delar av
Blekinge. Vi menar därför att dessa regioner bör föreslås som mål 2-
regioner.

Jag vill också peka på att hela Gotland föreslås som mål 5b-område.
Gotland ingår i dag inte i det regionalpolitiska stödområdet. Även vissa
skärgårdsområden, främst öar utan fast landförbindelse, bör enligt
regeringens mening ingå i målområde 5b.

Mål 3, dvs. åtgärder för att minska långtidsarbetslöshet och ung-
domsarbetslöshet ligger helt i linje med regeringens ambitioner. Vi
menar därför att en betydande del av resurserna bör användas för såda-
na åtgärder och därmed förstärka de nationella insatserna för bekämp-
ning av långtidsarbetslöshet och ungdomsarbetslöshet.

Även mål 4 som innebär åtgärder för att höja kompetensen hos så-
dana som har arbete i näringslivet men som riskerar att bli utslagna när
ny teknik och nya metoder introduceras i företagen är enligt regering-

ens bedömning av stor betydelse. Mål 4-insatser är speciellt lämpade

för kompetenshöj ande åtgärder i småföretagen. När programmet för
målen 3 och 4 görs bör insatserna i de regionalpolitiskt prioriterade
områdena ges särskild prioritet. På så sätt kan effekterna av insatserna
enligt målen 2 och 5b förstärkas.

När det slutligen gäller insatser i jordbrukssektorn enligt mål 5a
menar regeringen att dessa bör förbehållas de regioner där sådana åt-
gärder är mest angelägna. Det innebär i första hand norra Sverige, men
också vissa delar av Mellansveriges skogs- och mellanbygder samt
Öland och Gotland.

Sammanfattningsvis innebar det förslag som regeringen för någon
vecka sedan redovisade för EU-delegationen följande fördelning av
medel: Ca 375 miljoner kronor per år till mål 2, ca 1,1 miljarder kronor
till målen 3 och 4, ca 100 miljoner kronor till mål 5a och ca 270 miljo-
ner kronor till mål 5b. Dessutom var 10 % av medlen avsatta för s.k.
gemenskapsinitiativ och pilotprojekt.

Efter det samråd som regeringen haft med företrädare för de poli-
tiska partierna är vi nu också beredda att göra en modifiering av det
förslag som redovisades för EU-delegationen. En omfördelning i stor-
leksordningen 150-200 miljoner kronor kommer att göras från målen 3
och 4 till målet 5a. Det exakta beloppet har inte kunnat anges i dag,
men det ligger inom det spann som jag nu angav.

Innan regeringen lämnar sitt förslag till kommissionen kommer det
att stämmas av med länsstyrelserna när det gäller detaljavgränsningar
av områdena enligt mål 2 och 5b.

Fru talman! Jag vill också nämna att regeringen i dag har beslutat
om organisation av och riktlinjer för arbetet med att ta fram ett program
för målområde 6 för perioden 1995-1999. Landshövdingen i Gävle-
borgs län Lars Eric Ericsson har utsetts att leda detta arbete. En refe-
rensgrupp med företrädare för regionen skall knytas till arbetet. Arbetet
skall ske med en bred medverkan och ett inflytande från medborgare
och intressen i regionen. Närings- och teknikutvecklingsverket kommer
att svara för sekretariatsuppgifterna. Även andra myndigheter kommer
att medverka inom sina ansvarsområden. Länsstyrelsen kommer på
regional nivå att svara för att aktivt involvera de enskilda människorna,
men också kommuner, landsting, näringslivets organisationer, fackliga
organisationer, högskolor m.fl.

Arbetet skall vara avslutat senast den 15 mars. Programmet kommer
att överlämnas till kommissionen efter regeringens godkännande.
Kommissionen skall efter samråd med regeringen fastställa program-
met. Det beräknas kunna ske efter sommaren 1995.

Anf. 45 INGVAR JOHNSSON (s):

Fru talman! Jag tycker naturligtvis att det är bra att fyrstadsregionen
är en av de regioner som skall ingå i ett mål 2-område och som får del
av det nämnda stödet. Tack för det! Fyrstadsregionen har ju tappat
många industriarbetstillfällen under de senare åren - jag tror att det är
ungefär 6000 - och har därför en mycket hög arbetslöshet.

Jag vill dock framföra synpunkten att man inte bör definiera regio-
nen för snävt. Det är viktigt att även några av de mindre grannkommu-

Prot. 1994/95:38

8 december

Information från
regeringen

Prot. 1994/95:38

8 december

nerna, exempelvis Färjelanda och Mellerud, får del av satsningarna.
Det var bra att arbetsmarknadsministern mot slutet av sitt anförande

sade att diskussionen om de exakta gränsdragningarna kommer att

Information från
regeringen

fortsätta.

Anf. 46 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Jag vill betona att vi har startat en samrådsprocess som
naturligtvis borde ha kommit igång redan under våren. Vi har haft
överläggningar med partierna i arbetsmarknadsutskottet och med EU-
delegationen. Jag finns här i dag för att samtala med riksdagsledamö-
terna, och samtidigt pågår en process med kommuner och regioner.
Detta kommer att leda till ett förslag. Det är viktigt att det slutliga för-
slaget liknar den profil som riksdagen har bestämt, nämligen att vi skall
ha ett nationellt stöd koncentrerat till de hårdast utsatta regionerna.

Anf. 47 BÖRJE HÖRNLUND (c):

Fru talman! Den tidigare fyrpartiregeringen lade ned oerhörd kraft
på att helst gå med eniga riksdagspartier till EU med alla förslag. Det
lyckades inte alltid; ibland misslyckades det på jordbruksområdet. Man
gjorde dock mycket stora ansträngningar att bli enig.

Anders Sundström och hans departement har här visat en annan stil.
Det var inga överläggningar mellan partierna i arbetsmarknadsutskottet.
Man meddelade att så här gör regeringen. Jag vill fråga om Ingvar
Carlsson är medveten om att man nu frångår samrådsmodellen när man
avger Sverige ståndpunkter till EU och att man i stället går över till
diktatsmodellen.

Sedan undrar jag om Luleå verkligen är en industriregion på tillba-
kagång. Regionen visar på en ökad ung befolkning, man har en teknisk
högskola och näringslivet går för fullt.

Sundsvall som står stilla och har tung, gammal industri, betraktas
inte i Anders Sundströms förslag som en industriregion på tillbakagång;
inte heller Älvkarleby och Tierp. Vad är det som kännetecknar en in-
dustriregion på tillbakagång, Anders Sundström?

Anf. 48 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Till den förre arbetsmarknadsministern vill jag först sä-
ga att ni från februari till och med september hade möjlighet till ett
samråd med socialdemokraterna om hur förslaget skulle utformas. Ni
utnyttjade inte den möjligheten. Jag vet inte om man då kan säga att
man verkligen har ansträngt sig för att åstadkomma ett samråd.

Jag har i en interpellation i riksdagen talat om att jag vill ha ett sam-
råd. Det har förekommit ett sådant samråd - inget diktat - med de
partier som sitter i arbetsmarknadsutskottet, med EU-delegationen och
nu här. Jag har här också redovisat en förändring som är ett resultat av
det samrådet, nämligen ett ökat stöd till 5a i förhållande till det förslag
som jag redovisade tidigare. Jag tycker att det är en väsentlig skillnad i
dialogen under de senaste veckorna i jämfört med de sex månader som
föregicks av total tystnad.

När jag kom in i departementet övertog jag ett arbete som Börje
Hörnlund hade jobbat med. När det gäller Luleå fanns ett förslag om att
det skulle tillhöra både målområde 2 och 5b. Det tyckte jag var litet
magstarkt.

Anf. 49 BÖRJE HÖRNLUND (c):

Fru talman! För det första vill jag säga att EU-samrådet har gällt
nästan tusen frågor. Det är riktigt att det är ungefär två och en halv
månad sedan socialdemokraterna fick fyrpartiregeringens förslag om
hur man ville fördela mellan målen. Nu har det kommit ett svar. Jag var
själv med på informationen i arbetsmarknadsutskottet. Det var inte
fråga om någon diskussion. Det var ett meddelande. Det är inte något
annat än ett diktat.

När det gäller Luleå fanns det ett antal kartor och skisser, men de
var inte fastställda; de var tjänstemannaskisser. Ett alternativ var att
landsbygdsdelen blev ett landsbygdsutvecklingsområde.

Anf. 50 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! På en punkt vill jag rätta Börje Hörnlund: Vi fick aldrig
något förslag från fyrpartiregeringen innan vi tillträdde som regering.
Det finns inte något sådant förslag redovisat. Det materialet har vi tagit
del av sedan vi tillträdde. Jag har det ganska väl dokumenterat.

Anf. 51 BÖRJE HÖRNLUND (c):

Fru talman! Den 28 september hade min statssekreterare kontakt
med Mats Hellström. Man hade också en telefonkonferens där Anders
Sundström deltog och där man i detalj redogjorde för alla tankar på
detta område.

Man skall inte anklaga folk för att tala osanning, men detta är fak-
tiskt upprörande.

Anf. 52 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Det samråd som då förelåg handlade om den fråga som
Bengt Hurtig tidigare ställt i riksdagen, nämligen hur vi som nation
skulle agera för att få behålla det nationella stödet. Där skedde ett sam-
råd. Jag är mycket nöjd med hur den förra regeringen i det fallet agera-
de under de dagar då jag var inkopplad.

Jag har fortsatt det arbetet helt i överensstämmelse med vad vi kom
överens om vid det samtalet. Det samtalet handlade inte om hur peng-
arna skulle fördelas inom olika målområden och hur kartan skulle se ut.
Den beredningskarta som fanns tog jag del av sedan jag tillträtt som
arbetsmarknadsminister.

Anf. 53 BÖRJE HÖRNLUND (c):

Fru talman! Förslaget till landsbygdsutveckling var 640 miljoner
kronor. Förslaget till 5b, alltså jordbrukets möjlighet att behålla öppet
landskap och miljö, var runt 280 miljoner. Det är det viktiga. Sedan
vidtar arbetet för länsstyrelserna att utse områdena. Jag har inte fått

Prot. 1994/95:38

8 december

Information från
regeringen

Prot. 1994/95:38

8 december

något svar på min fråga om varför just Luleå är en industriregion på
tillbakagång, jämfört med många andra orter som har betydligt större

tillbakagång.

Information från
regeringen

Anf. 54 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Det samråd som skedde innan vi tillträdde handlade om
det nationella stödet och i vad mån det skulle kunna få godkänt av EU.
Det brev som både ni och jag förväntade oss att få från EU ville vi
skulle vara så vänligt formulerat som möjligt. Det handlade om exakt
det som Bengt Hurtig frågade om tidigare i utfrågningen.

När det gäller vilka orter som skall ingå i förslaget kan jag konstate-
ra att vi har valt att begränsa antalet orter till i huvudsak norra Norr-
land, Bergslagen och sydöstra Sverige. Jag har också uppfattat det som
att Börje Hörnlund inte har velat lyfta ut någon av de kommuner som vi
har redovisat som stödområden. Där föreligger ingen skillnad. Skillna-
den ligger i att Börje Hörnlund vill redovisa i stort sett hela Sverige
som stödområde.

Anf. 55 GEORG ANDERSSON (s):

Fru talman! Det pågår en diskussion om kartor. Det är inte så lätt att
följa den när man inte har kartorna framför sig. I ett avseende är kartan
fastställd, nämligen beträffande målområde 6. Det fastställdes vid de
förhandlingar som Börje Hörnlund bar ansvaret för.

Det området omfattar praktiskt taget hela det nationella stödområdet,
men för detta stora område avsattes inledningsvis bara 370 miljoner
kronor. För landet i övrigt avsattes 2 miljarder kronor. Jag tyckte redan
när detta blev klart att det var ett dåligt resultat i de förhandlingarna.

Det har till yttermera visso framgått av olika uttalanden att målom-
råde 6 kan få pengar endast från fond 6 för det ändamålet och inte kan
tillgodogöra sig några medel från fonderna 2 - 5b.

Jag vill nu fråga, eftersom det av och till sägs att det nog inte riktigt
är så utan att det nog skall gå att förhandla fram pengar till målområde
6 även från de övriga fonderna: Hur förhåller det sig med detta?

Vi har vidare ett mycket snävt tidsschema för att göra upp program
för mål 6-området. Man har i det avseendet försuttit en del tid. Finns
det några möjligheter att, om det visar sig nödvändigt för att få fram
bra och genomtänkta program, senarelägga den slutliga tidpunkten för
fastställandet?

Anf. 56 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! En av de iakttagelser som jag har gjort när jag har
kommit in i detta arbete är att vi borde ha lyckats fördela en större del
av de 2,4 miljarderna till målområde 6. Det hade varit mera i överens-
stämmelse med den nationella regionalpolitiken. Vi förlägger ju hu-
vuddelen av resurserna till målområde 6. På den punkten tycker jag att
man kan vara litet kritisk mot dem som skötte förhandlingarna.

När det gäller den andra frågan, om tiden, har jag samma uppfatt-
ning som Georg Andersson. Man borde naturligtvis redan våren 1994 i

organiserad form ha startat det arbete som vi nu har beslutat om. Vi har

nu mycket litet tid till förfogande. Men om vi inte håller tidtabellen,
kan konsekvensen bli att vi missar en del pengar. Vi måste därför för-
söka klara tidtabellen. Vi har av den anledningen tillsatt en särskild
utredare, Lars Eric Ericsson, som skall sköta arbetet med detta tillsam-
mans med alla berörda i regionen.

Anf. 57 GEORG ANDERSSON (s):

Fru talman! Jag skall återkomma till en av mina frågor. Arbets-
marknadsministern missade kanske det som jag betraktade som huvud-
frågan, nämligen om det över huvud taget finns några möjligheter att
till målområde 6 föra över medel från fonderna 2 - 5b.

Anf. 58 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag missade det. Det finns inte
några sådana möjligheter.

Anf. 59 SIGGE GODIN (fp):

Fru talman! Det är viktigt att indelningen i och gränsdragningarna
mellan regionalpolitiska områden görs så att den rätta problembilden
kommer fram, vilket arbetsmarknadsministern såvitt jag uppfattade
också var inne på. Jag tycker att det är särskilt viktigt att man tar spe-
ciell hänsyn till de områden som under lång tid har haft ett varaktigt
bortfall av industriproduktion. Det finns ett stort antal exempel på det-
ta, inte bara Sundsvall, som nämndes, utan också Söderhamn och
Bergslagen. Vi får se vad som händer i de fallen. När det gäller lands-
bygdsutvecklingen menar jag att man bör eftersträva större samman-
hängande områden med naturliga gränsdragningar, som återspeglar
problembilden.

Jag vill från dessa utgångspunkter ställa några frågor.

Vill arbetsmarknadsministern beskriva hur EU:s målformuleringar
avspeglas i de gränsdragningsformuleringar som regeringen gör?

Avser statsrådet att använda alla de pengar som vi kan få från EU
till den här verksamheten, och är då uppläggningen sådan att vi kan ta
emot alla de pengar som vi kan få?

I vilken grad har regeringen tagit hänsyn till de tillfälliga stödområ-
dena, som i regel också är industriorter med varaktigt bortfall av in-
dustriproduktion?

Till sist: Vad är skälet till att regeringen främst vad gäller mål 5b
inte har lagt ut större sammanhängande områden med likvärdig pro-
blembild?

Anf. 60 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Det skulle föra mycket.långt att redogöra för varje må-
lområde och att kommun för kommun diskutera hur detta överens-
stämmer med målområdesbeskrivningen. Om detta skall det också
förhandlas mellan Sverige och EU. Det är alltså inte fråga om något
ensidigt beslut från Sveriges sida om vad vi tycker passar, utan det
skall föras en diskussion om detta.

Prot. 1994/95:38

8 december

Information från
regeringen

Prot. 1994/95:38

8 december

Vi har i huvudsak valt att göra en indelning som överensstämmer
med det som riksdagen har fastställt i form av nationellt stöd. Det för

mig helt vägledande har varit att lägga fram ett förslag som så nära som

Information från
regeringen

möjligt anknyter till riksdagens ambitioner för den nationella regional-
politiken. Vi har också i huvudsak följt den indelningen.

På frågan om vi kommer att ta ut alla medel är svaret ja. Det kom-
mer vidare att krävas en samfinansiering på fler områden än det som
den traditionella regionalpolitiken avser. Häri måste inbegripas jord-
brukspolitiken, kommunikationer och ett flertal andra områden för att
vi fullt ut skall kunna ta ut pengarna.

Vad gäller de tillfälliga stödområdena vill jag säga - även om det är
svårt att hänvisa till kartor i denna diskussion - att om man över den
nationella stödområdeskartan lägger en karta över det förslag till EU-
stödområde som vi har presenterat, kan man se att de överensstämmer
rätt väl med varandra, också inklusive de tillfälliga stödområdena.

Den sista frågan gällde anledningen till att vi inte har lagt ut större
geografiskt sammanhängande områden vad gäller mål 5b. Bakom detta
ligger i huvudsak vår ambition att se till att få EU:s pengar och de na-
tionella pengarna att gå till det nationella stödområdet. För en utvidg-
ning av 5b-området krävs också en svensk samfinansiering. Denna
svenska samfinansiering används i dag i huvudsak för det nationella
stödområdet. Skulle vi utöka detta område mycket, får vi en kraftig
omfördelning av det nationella stödet från norr till söder, och det tycker
vi inte att vi skall göra.

Anf. 61 SIGGE GODIN (fp):

Fru talman! Det lämnades bra svar på det mesta. Jag skulle vilja
ställa ett par ytterligare frågor. Statsrådet säger att en karta över EU-
stödområdena stämmer rätt väl med de nationella stödområdena, in-
klusive de tillfälliga stödområdena. Vad är det som faller utanför den
ramen? Om kartorna stämmer rätt väl överens, måste det ändå betyda
att några sådana områden har ”skippats”. Det vore bra om vi kunde få
klarhet i detta.

Vad gäller min fråga om sammanhängande områden vill jag säga att
det finns gränsdragningsproblem i den nuvarande regionalpolitiken.
Med tanke på den uppslitande debatt som vi hade i samband med folk-
omröstningen kan det vara bra om man försökte jämka därhän att
människor tycker att man ändå har försökt åstadkomma något positivt
av dessa formuleringar. Är ni beredda att gå oss till mötes på den
punkten?

Anf. 62 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Jag går här inte in på varje enskild kommun och för-
samling. Vad gäller de skillnader som finns i förhållande till det natio-
nella stödet konstaterar jag att vi har lagt ut mera omfattande geogra-
fiska områden framför allt i sydöstra Sverige och på Öland och Got-
land. Det är de stora skillnaderna i förhållande till dagens indelning.
Därtill kommer Fyrstadsområdet, där man har haft djupa industrikriser.

Det är de huvudsakliga skillnaderna.

Anf. 63 RAGNHILD POHANKA (mp):

Fru talman! Jag har varit i kontakt med LRF, med Svea lantmän och
med enskilda bönder och fått fullskalemodeller för hur det ser ut för
enskilda bönder vad gäller mål 4-området. Det är förluster som rör sig
från 100 000 kr upp till 200 000 kr. Jag har ingen anledning att betvivla
detta, för beräkningarna är gjorda av kompetenta människor som är
insatta i frågorna.

Jag undrar om man kan göra någonting i dessa frågor. Detta områ-
de, där bl.a. Bergslagen ingår, är utsatt även på andra sätt än genom
j ordbrukspolitiken.

Jag vet inte vad det finns för möjligheter att rätta till sådana felbe-
räkningar.

Anf. 64 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Fru Pohanka frågar om mina möjligheter att öka stödet
till exempelvis Bergslagen. Vi har föreslagit att Bergslagen skall ingå i
målområde 2. Det innebär att det kommer att finnas möjlighet att få
EU-stöd.

Vår bedömning är att jordbruket sammantaget inte drabbas av hår-
dare åtstramningar än det övriga samhället när vi nu skall se till att
Sveriges statsfinanser saneras.

Anf. 65 RAGNHILD POHANKA (mp):

Fru talman! Jag anser att det gör det. Det rör sig om summor som
100 000 för ett jordbruk. Det är inte storjordbruken det gäller. Det är
medelstora eller mindre företag. Det är faktiskt en hårdare åtstramning
än vad människor i allmänhet behöver ta när det gäller de ekonomiska
besparingarna.

Anf. 66 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Då det gäller målområde 5a kan jag bara konstatera att
det har skett ett samråd i jordbruksutskottet. Vi har som ett resultat av
det samrådet höjt vår ram för satsningar i 5a-området.

Jag kan inte nu bedöma hur det blir för varje enskild jordbruksföre-
tagare, men den samlade bedömning som regeringen gör är att jordbru-
ket inte kommer att bära tyngre bördor än någon annan sektor i samhäl-
let när det gäller saneringen av statsfinanserna.

Anf. 67 PATRIK NORINDER (m):

Fru talman! Jag konstaterar att profilen på arbetsmarknadsminis-
terns förslag är helt annorlunda än den profil som den tidigare rege-
ringens förslag hade. Det är en stark arbetsmarknadspolitisk profil, och
det är rätt litet av landsbygdspolitisk profil.

I kombination med jordbruksminister Margareta Winbergs förslag
för jordbrukspolitiken kommer detta förslag att drabba svensk lands-
bygd och svenskt jordbruk mycket hårt. På kort tid har Margareta Win-
berg blivit jordbrukets fiende nummer ett. Tillsammans med de över-
föringar från 5a-målen och 5b-målen som arbetsmarknadsministern gör
kommer denna politik att drabba landsbygden hårt. I mål 5b-områdena

Prot. 1994/95:38

8 december

Information från
regeringen

Prot. 1994/95:38

8 december

skall man försöka komplettera sysselsättningen i jordbruket med att
utveckla småföretag, turism, utbildning och miljövårdande insatser.

Frän detta tas pengar till en traditionell arbetsmarknadspolitik.

Information från
regeringen

Det föranleder mig att fråga arbetsmarknadsministern följande: Hur
är detta, i samband med de höga skatter som man nu från socialdemo-
kraternas sida lägger på framför allt jordbruket, förenligt med strävan
att åstadkomma fler riktiga jobb på landsbygden och minska arbetslös-
heten?

Anf. 68 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Låt mig först till Patrik Norinder säga följande: Då det
gäller stödet till jordbruksföretagen, dvs. 5a-stöd, hade den gamla re-
geringen tänkt sig 236 miljoner kronor. Vi kommer att lägga fram ett
förslag om ett stöd på i storleksordningen 250-300 miljoner kronor. Vi
lägger faktiskt fram ett förslag som är mer omfattande än vad den
gamla regeringen hade tänkt sig. Det tycker jag är viktigt att konstatera
till att börja med.

För det andra vill jag säga att det är riktigt att vi har ett jättejobb
framför oss när det gäller att återskapa arbetstillfällen. Det försvann en
halv miljon arbetstillfällen under de senaste åren. Det jobbet måste
göras både i landsbygd och stad. Det är därför vi lägger en större del av
pengarna på arbetsmarknadspolitik och småföretagsutveckling än vad
den förra regeringen hade tänkt sig. Jag tror att det är klokt att göra så.
Om vi skulle utvidga 5b-området till stora delar av södra Sverige krä-
ver det att vi minskar anslagen för regionalpolitiskt stöd i norra Sveri-
ge. Det tror jag inte att riksdagen avsåg när man lade fast vad det na-
tionella stödet skulle omfatta.

Anf. 69 PATRIK NORINDER (m):

Fru talman! Det jag frågade om var 5b-stödet och inte 5a-stödet.
Det gäller att ta till vara den tillväxtpotential som finns på landsbygden,
ta till vara den nya teknik som har kommit fram och se till att skapa
jobb i framför allt den enskilda sektorn.

Vi behöver kanske inte här stå och diskutera de jobb som försvann
och vems skulden var. Vi känner nog allihopa rätt väl till att det var 80-
talets politik som gjorde att jobben försvann.

Jag hoppas att vi nu kommer se en politik som är bättre för lands-
bygdens människor och inte den politik som hittills har kommit fram
från framför allt jordbruksminister Margareta Winberg, där skatter och
pålagor på svenskt jordbruk är grunden för landsbygdspolitiken. Detta
utarmar svenskt jordbruk, vilket gör att jordbruket inte blir konkurrens-
kraftigt i EU. Jag hoppas att arbetsmarknadsministern tar hänsyn till
det.

Anf. 70 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Jag kan bara konstatera att det förslag vi lägger fram
har just den profil som nu beskrivs. Vi ökar insatserna för att stärka
småföretagen. Målområde 4 är speciellt avsett för att hjälpa till med att

bygga upp kompetens i småföretagen så att de klarar omställningen.
Det är precis det vi gör, och det känns bra.

Däremot medverkar vi inte till att omfördela de nationella pengarna
för regionalpolitik från norr till söder. Det är också vad riksdagen har
sagt vid ett flertal riksdagsbeslut.

Anf. 71 BENGT HURTIG (v):

Fru talman! Det är så många stöd inblandade i ekvationen så att det
är svårt att få en överblick när det gäller hur effekterna på våra traditio-
nella stödområden blir. Vi har nu EU-pengarna att ta hänsyn till. Vi har
de nationella stöden. Vi har det speciella stöd som finns för jordbruks-
sektorn i utsatta regioner. Vi har arbetsmarknadspengarna, och vi har
skatteutjämningen till kommunerna.

Jag tror för min del att det är när vi ser helheten som vi kan bedöma
utfallet. Detta förslag skulle möjligtvis till nöds kunna ingå i en sådan
helhet.

Jag tycker att det är riskfyllt att vi har så kort tid för planering av
projekten inom mål 6. Det vore tragiskt om vi skulle misslyckas därför
att vi har så ont om tid.

Georg Andersson tog nyss upp frågan om mål 2-5b-pengarna är
förenliga med mål 6-området. Jag fick information i EG-delegationen
redan i februari om att det fanns stora svårigheter på den punkten.
Detta sades i de rapporter vi fick från EG-delegationen i Bryssel.

Jag vill understryka att den politik som förs gentemot landsbygden
och de utsatta områdena måste ses som en helhet. Det är först då vi kan
bedöma den totala situationen.

Om vi skall ha så litet pengar i mål 6-området och kompensera de
andra två miljarder kronorna med regionalpolitiska pengar - vi har sagt
att det skall vara uppemot 5 miljarder - ligger en mycket stor del av de
nuvarande regionalpolitiska pengarna, ungefär en och en halv miljard, i
just mål 6. Det är ett problem. Om vi skall ta de pengarna där kommer
mål 6 att bli förloraren.

Hur ser arbetsmarknadsministern på det? Hur kommer mål 6-
området att klara sig?

Anf. 72 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Jag vill först understryka det Bengt Hurtig säger: Det är
helheten som är viktig. Det här är ju bara en liten del av den samman-
tagna regionalpolitiken, men det är viktigt att varje del verkar åt samma
håll. Jag vill hävda att detta förslag verkar åt samma håll som våra
andra förslag.

Jag tycker också att den fråga Bengt Hurtig ställde är viktig, dvs.
hur detta påverkar möjligheten att ha ett nationellt stöd, om det finns
pengar till det nationella stödet i målområde 6. Det är därför vi har lagt
en hel del av resurserna på målområde 5a, 3 och 4. 5a samfinansieras
med jordbrukspolitiken, och 3 och 4 samfinansieras med arbetsmark-
nadspolitiken. 3 och 4 kan också användas i målområde 6, medan 2 och
5b däremot inte kan användas där. 3 och 4 kan användas över hela
landet; hela landet är ju också målområde 6.

Prot. 1994/95:38

8 december

Information från
regeringen

Prot. 1994/95:38

8 december

Anf. 73 DAN ERICSSON (kds):

Fru talman! Jag har två frågor. Den första handlar om definitionen

på ordet skärgård. I den information som arbetsmarknadsministern gav

Information från
regeringen

sades det att även vissa skärgårdsområden, främst öar utan fast land-
förbindelse, enligt regeringens mening bör gå in under 5b. Jag är litet
orolig över den definitionen. Om fastlandsremsan, som vi normalt
betraktar som skärgård, och öar som har fått bro undantas från defini-
tionen, kommer detta att innebära ett hårt slag mot möjligheten att ha
en levande skärgård. Bara i Östergötland, som är mitt hemdistrikt,
kommer detta att försämra möjligheterna till fortsatt boende och ut-
komst i skärgården.

Jag skulle därför vilja ha litet klarare besked vad gäller definitionen
på begreppet skärgård. Kommer fastlandsremsan och även öar som har
broförbindelse att finnas med?

Min andra fråga handlar om samrådet, som också har varit uppe ti-
digare i debatten. Jag var som ledamot i arbetsmarknadsutskottet med
vid den information som gavs. Sedan gav departementet ut ett press-
meddelande i vilket sades att efter det att samrådet med oppositionen
har avslutats kommer ett slutligt förslag att överlämnas till Bryssel. Av
vad jag förstår av informationen här i kammaren är detta nu fastlagt. Då
undrar jag: Är det på detta sätt regeringen även fortsättningsvis avser
att bedriva samarbete? Man kallar något för samråd, men något samråd
har egentligen inte existerat, och frågan har inte avslutats.

Anf. 74 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Dan Ericsson ställde två frågor. Den första handlade
om skärgården, om hur skärgården kommer att avgränsas geografiskt.
Jag vill då hålla fast vid den formulering som jag använde i min inled-
ning. I huvudsak kommer det att röra sig om öar utan broförbindelse,
och naturligtvis skall det finnas befolkning på öarna. Men om man
skulle innefatta hela kustområdet i definitionen är vi farligt nära att
säga att hela Sverige skall ha ett regionalpolitiskt stöd, och det tycker
jag ligger väldigt långt från vad riksdagen i stor enighet har beslutat.

Den andra frågan gällde samrådet. Det här samrådet har inletts först
efter det att den nya regeringen tillträdde. Den gamla regeringen hade
ganska lång tid på sig att starta detta samråd. Det har diskuterats vid två
tillfällen i riksdagen: i EU-delegationen och av representanter för de
olika partier som finns med i arbetsmarknadsutskottet. Samrådet har
redan på en punkt lett till en revidering. Det gäller stödet till 5a. Det är
en mycket öppen dialog, och regeringen tar inte ställning förrän en
dialog har förts också med de berörda regionerna.

Anf. 75 DAN ERICSSON (kds):

Fru talman! Jag försökte få en förklaring på vad som menas med
begreppet skärgård. Arbetsmarknadsministern raljerar då och säger att
mitt förslag till definition handlar om hela Sverige. Jag tycker nog att
ministern går litet långt. Det finns definitioner på skärgård, och efter
vad jag förstår av den information som nu har getts kommer inte det

som normalt definieras som skärgård, där det bor skärgårdsbor som för

sin utkomst är beroende av fiske och annat, att omfattas av det här
stödet. Det är det som är oroande, eftersom det kommer att innebära ett
dråpslag mot skärgården. Det vore därför bra om man funderade ett
varv till på frågan.

Sedan till frågan om samrådet. Departementet har gett ut ett press-
meddelande där man säger att något förslag inte skall läggas fram innan
man har genomfört ett rådslag med oppositionen. Men nu läggs infor-
mationen fram här i riksdagen. Förslaget är klart. Samrådet har alltså
inte skett. Jag menar därför att den regering som sade sig vara en sam-
arbetsregering nu visar sig vara en konfrontationsregering, och jag
menar att ministern bär ett tungt ansvar för detta.

Anf. 76 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Jag vill göra två mycket korta tillrättalägganden.

För det första: Regeringen har ännu inte lagt fram sitt förslag till
EU. Vi har presenterat ett förslag för riksdagens ledamöter om hur vi
har tänkt oss ett förslag till EU. Vi har i detta förslag redan nu gjort
korrigeringar. Nu deltar vi i ett samtal här i riksdagen för att fånga in
ytterligare synpunkter.

För det andra: Jag har väldigt svårt att se hur ett nytt skärgårdsstöd,
som i dag inte finns, kan vara ett dråpslag mot skärgården. Det är väl
ändå att använda ett språkbruk som är något förgrovat.

Anf. 77 ANDREAS CARLGREN (c):

Fru talman! Jag lyssnade på de tidigare replikskiftena mellan både
Anders Sundström och Börje Hörnlund och Anders Sundström och Dan
Ericsson. Mitt intryck är att Anders Sundström försöker diskutera vad
den förra regeringen gjorde för att slippa diskutera vad den nuvarande
regeringen inte gör.

Mot bakgrund av det vill jag fråga om det är rätt uppfattat att An-
ders Sundström som arbetsmarknadsminister inte är beredd att föreslå
ett större stöd till landsbygdsutvecklingen än det som han har redovisat
i EU-delegationen. Får jag, vilket jag utgår från, det bekräftat, vill jag
ställa ytterligare en fråga till arbetsmarknadsministern.

Jag har tagit del av vad som sades i EU-delegationen vid det tillfal-
let. Det visade sig, efter vad jag förstår, att det fanns invändningar från
en majoritet av riksdagens partier. Jag utgår från att arbetsmarknads-
ministern kan besvara följande fråga med ett enkelt ja eller nej: Anser
arbetsmarknadsministern att han har stöd av en majoritet i riksdagen för
sitt förslag att kraftigt skära ner stödet till landsbygdsutvecklingen, dvs.
mål 5b?

Anf. 78 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Andreas Carlgren gjorde en recension av vårt samtal,
och det är han naturligtvis berättigad att göra.

Han frågade: Är jag beredd att medverka till en utvidgning av
landsbygdsstödet? En utvidgning måste ju innebära en geografisk ut-
vidgning, eftersom det finns en begränsning av hur högt stödet får vara
per invånare inom det geografiska området. Jag tycker inte att man

Prot. 1994/95:38

8 december

Information från
regeringen

Prot. 1994/95:38

8 december

skall göra några stora förändringar på det området. För att nya geogra-
fiska områden, som i dag inte har ett regionalpölitiskt stöd, skall kunna

få del av ett landsbygdsstöd skulle vi nämligen bli tvungna att minska

Information från
regeringen

det nationella stödet till de hårdast utsatta regionerna, och det tycker
jag inte är fördelningspolitiskt acceptabelt.

Sedan till Andreas Carlgrens andra fråga. För att ett geografiskt om-
råde i Sverige skall få del av EU:s stöd krävs alltid en svensk medfi-
nansiering. Den svenska medfinansieringen fastställs här i Sveriges
riksdag. Den svenska regeringen kan alltså inte införa något nytt regio-
nalpolitiskt stöd utan att det också finns stöd för det i riksdagen. När
riksdagen skall fastställa budget för 1995/96 måste också riksdagen tala
om hur det regionalpolitiska stödet skall se ut och hur det skall matchas
mot EU-stödet. Regeringen kan därför aldrig driva en politik som är i
strid med uppfattningen hos riksdagens majoritet.

Jag tror att det i Sveriges riksdag finns en betryggande majoritet
som i dagens statsfinansiella läge inte är beredd att utvidga det regio-
nalpolitiska stödet till att omfatta nya områden i Sverige, speciellt inte
på bekostnad av de hårdast utsatta regionerna. Det skulle förvåna mig
om Andreas Carlgren verkligen har tänkt igenom ett sådant förslag och
dess konsekvenser.

Anf. 79 ANDREAS CARLGREN (c):

Fru talman! Vad Anders Sundström nu säger gör min fråga ännu
mer motiverad och svaret än värre. Min fråga gällde om Anders Sund-
ström ansåg att han har parlamentariskt stöd för linjen att kraftigt skära
ner på de möjliga EU-stöden till landsbygdsutvecklingsmålet 5b. Frå-
gan kvarstår, och den går att besvara med ett rakt ja eller nej. Anser
Anders Sundström att han på den punkten har ett stöd av en majoritet i
riksdagen efter det som har visat sig i EU-delegationen? Jag hoppas att
Anders Sundström nu ger ett klart svar på det min fråga gällde och inte
kommenterar allt annat här på jorden.

Anf. 80 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Nu är det så att jag bestämmer själv vad jag svarar.
Andreas Carlgren försöker formulera frågan på ett sådant sätt att det
skall låta uppseendeväckande.

Den nuvarande regeringen skär inte ner något landsbygdsstöd. Det
finns inget landsbygdsstöd i Syd- och Mellansverige av denna art. Den
nuvarande regeringen föreslår ett nytt landsbygdsstöd som resultat av
EU-medlemskapet.

Det stödet skall behandlas av EU, och det skall motsvaras av en
svensk samfinansiering. Den svenska samfinansieringen avgörs i denna
riksdag. Det är bara om den svenska riksdagen beslutar att medverka i
samfinansieringen som EU betalar ut några pengar.

Det är faktiskt inte så att den svenska regeringen kan beordra fram
pengar från EU utan att den svenska riksdagen beslutar att skjuta till
minst 50 %, och då det gäller landbygdsstödet ofta 70 %, av projekt-
pengarna. Riksdagen kommer när budgeten hanteras att få ta ställning

till det förslaget.

Jag gör den bedömningen att det finns en mycket bred majoritet i
Sveriges riksdag som vill behålla det regionalpolitiska stödet till de
hårdast utsatta regionerna. Jag tror att det är mycket få ledamöter i
Sveriges riksdag som i dagens läge är beredda att utvidga landsbygds-
stödet till att omfatta stora delar av Sverige.

Anf. 81 ANDREAS CARLGREN (c):

Fru talman! Anders Sundström säger att han själv väljer om han vill
svara på en fråga eller inte. Eftersom Anders Sundström väljer att inte
svara på min fråga måste jag tolka det som att han inte till diskutera
den.

Det principiellt viktiga i detta är om arbetsmarknadsministern anser
att han har försäkrat sig om ett parlamentariskt stöd för den linje han
tänker resa till Bryssel för att driva, Anders Sundström. Vi behöver inte
någon undervisning här i kammaren om vad riksdagen beslutar om och
vad Bryssel beslutar om.

Det är möjligt för Sverige att få ut det stöd från Bryssel som Börje
Hörnlund har genomfört förhandlingar om. Anders Sundström informe-
rar riksdagen om att han inte vill utnyttja det.

Jag fortsätter att ställa frågan om Anders Sundström anser att han
har stöd av en riksdagsmajoritet för den linjen. Annars är något mycket
principiellt allvarligt som Anders Sundström sysslar med. Han vill resa
till Bryssel och driva en linje som han inte har försäkrat sig om parla-
mentariskt stöd för, och han vill inte när jag frågar om detta i riksdagen
ge svar på om han anser sig ha det stödet eller inte.

Anf. 82 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Andreas Carlgren blir upphetsad. Frågan avgörs egent-
ligen i det skedet när samfinansieringen skall klaras ut. Då är frågan
den: Är det förslag som EU lägger fram efter samråd med Sveriges
riksdag sådant att Sveriges riksdag tycket att det är i strid med Sveriges
principer?

Jag är helt övertygad om att vårt förslag har mycket bredare stöd i
Sveriges riksdag, och det är svaret på Andreas Carlgrens fråga, än att
införa ett nytt landsbygdsstöd som skall omfatta stora delar av Sverige
och som kräver att svensk samfinansiering sker på ett sådant sätt att det
regionalpolitiska stödet minskar i norra Sverige.

Jag tycker däremot att det skulle vara ett mycket stort äventyr att
åka till Bryssel och föreslå ett regionalpolitiskt stöd som aldrig före-
kommer i Sverige och som Sveriges riksdag gång på gång har sagt nej
till, nämligen en utvidgning. Riksdagen har velat ha en koncentration.
Mitt svar är att jag är rätt övertygad om detta.

Anf. 83 ANDREAS CARLGREN (c):

Fru talman! Jag vill först säga att Anders Sundström inte alls måste
minska stödet till Norrland för att genomföra det som jag frågar efter.
Men jag konstaterar, fru talman, att den principiellt viktiga frågan
kvarstår: Varför vill Anders Sundström inte försäkra sig om parlamen-
tariskt stöd innan han reser till Bryssel för att förhandla?

Prot. 1994/95:38

8 december

Information från
regeringen

Prot. 1994/95:38

8 december

Vi får nog anledning att återkomma till denna fråga. Den är mycket
för stor för att den skall kunna viftas undan med kommentaren att det är

svårt att låta bli att bli upphetsad över detta. Det finns fler i denna

Information från
regeringen

kammare, Anders Sundström, som har anledning att bli upphetsade om
regeringen tänker sköta EU-frågorna på detta sätt.

Anf. 84 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Jag upprepar att jag gör den mycket bestämda bedöm-
ningen att Sveriges riksdag står kvar vid ståndpunkten att det regional-
politiska stödet skall gå till de hårdast utsatta regionerna och att vi i
Bryssel inte skall lägga fram ett förslag som innebär att regionalpolitis-
ka medel omfördelas från norra Sverige till södra Sverige. Jag under-
stryker också att den svenska samfinansieringen beslutas av Sveriges
riksdag, som avgör om man skall använda de pengarna eller ej.

Anf. 85 LENNART ROHDIN (fp):

Fru talman! Arbetsmarknadsministern sade att han inte i detalj ville
redovisa detta förslag, och det skulle säkerligen föra för långt. Jag
tycker ändå att det skulle vara klargörande att få veta litet mer om det
synsätt som har styrt regeringen när det gäller hur de tillfälliga stödom-
rådena, inte minst längs Norrlandskusten, skall hanteras i detta sam-
manhang.

De tillfälliga stödområdena har ju i praktiken kommit att permanen-
tas som tillfälliga stödområden, inte därför att det skulle vara några
skillnader mellan de tillfälliga och de permanenta stödområdena utan
snarare därför att man har velat undvika mera omfattande förändringar
av de stödområden som har funnits. Det kan därför i detta sammanhang
vara ganska intressant att få veta vilket synsätt som har styrt regeringen
och om det därvid har gjorts åtskillnader som kanske inte alls motiveras
av de faktiska olikheterna mellan dessa områden.

Anf. 86 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Departementsförslaget till indelning av målområdena 2
och 5b har arbetats fram uteslutande på tjänstemannanivå. Man har
därvid gjort en bedömning utifrån sakliga kriterier, nämligen vilka
geografiska områden som står inför stora industriella strukturomvand-
lingar och vilka som står inför besvärliga omvandlingar när det gäller
landsbygdsutveckling. På grundval härav har mina tjänstemän lagt fram
ett förslag, som jag till fullo har anslutit mig till.

För närvarande genomförs ett samråd, som jag hoppas så småning-
om skall landa i ett förslag med mycket brett stöd i Sveriges riksdag.

Anf. 87 LENNART ROHDIN (fp):

Fru talman! Jag vill tolka det svaret så att det inte föreligger några
som helst skiljaktiga principiella ställningstaganden mellan det perma-
nenta stödområdet och det tillfälliga stödområdet.

Anf. 88 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):

Fru talman! Jag kan inte säga att det är så. Jag anser att det nationel-
la stödet liksom EU-stödet skall vara med kraftfullt i det permanenta
stödområdet. Det måste också vara riksdagens önskan.

Man skall komma ihåg att frågan om det tillfälliga stödområdet inte
har behandlats av riksdagen utan grundar sig på en av den förra rege-
ringen använd fullmakt, genom vilken ett antal kommuner placerades in
i ett tillfälligt stödområde.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositioner

1994/95:45 Ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den inter-
nationella oljeskadefonden

1994/95:115 Reformering av övervakningssystemet enligt Europakon-
ventionen

Förslag

1994/95 :RR9 Riksdagens revisorers förslag angående tillsyn —
innebörd och tillämpning

Redogörelse
1994/95:RFK1 Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för verk-
samhetsåret 1993/94

Motioner

med anledning av prop. 1994/95:122 Finansiering av medlemskap i EU
1994/95:Sk34 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)

1994/95:Sk35 av Isa Halvarsson m.fl. (fp)
1994/95:Sk36 av Carl Bildt m.fl. (m)
1994/95:Sk37 av Tomas Högström (m)
1994/95:Sk38 av Per Bill m.fl. (m)
1994/95:Sk39 av Chris Heister (m)
1994/95:Sk40 av Isa Halvarsson (fp)
1994/95:Sk41 av Göran Hägglund m.fl. (kds)
1994/95:Sk42 av Fanny Rizell (kds)
1994/95:Sk43 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)
1994/95:Sk44 av Berndt Ekholm (s)

med anledning av förs. 1994/95:RB2 Förslag om vissa långsiktiga
internationella låneåtaganden

1994/95 :Fi26 av Johan Lönnroth m.fl. (v)

Prot. 1994/95:38

8 december

Information från
regeringen

Prot. 1994/95:38

8 december

Konstitutionsutskottets betänkanden

1994/95:KU15 Kyrkliga frågor

1994/95 :KU21 Följdlagstiftning till förlängningen av valperioden och
riksmötet

Finansutskottets betänkanden

1994/95 :FiU2 Riksdagens revisorers verksamhet under budgetåret
1993/94

1994/95 :FiU3 Riksbankens och Finansinspektionens beredskapsansvar
1994/95:FiU4 Ett Sverigehus i S:t Petersburg

Lagutskottets betänkande

1994/95 :LU5 Oskäliga avtalsvillkor m.m.

Försvarsutskottets betänkanden

1994/95:FöUl Totalförsvarsplikt

1994/95:FöU2 Lag om civilt försvar

Socialförsäkringsutskottets betänkanden

1994/95:SfU6 Förändringar i finansieringen av det allmänna pensions-
systemet

1994/95:SfU9 Vissa studiestödsfrågor

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UbU4 Finska språkets ställning i Sverige

Trafikutskottets betänkande

1994/95:TU3 Tillsyn av spårbunden trafik

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JoU9 Frivillig miljöstyrning och miljörevision

Näringsutskottets betänkanden

1994/95 :NU6 Ändring i lagen om Konungariket Sveriges stadshypo-
tekskassa, m.m.

1994/95:NU7 Införande i EES-avtalet av direktiv om insättningsgaranti

1994/95 :NU11 Ändringar i lagstiftningen för värdepappersfonder

Bostadsutskottets betänkanden

1994/95:BoU7 Förlängd försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt
m.m.

1994/95:BoU8 Ändrat ikraftträdande av ändringar i plan- och byggla-
gen, m.m.

1994/95:BoU9 Rätt för ett dotterbolag till SBAB att fatta vissa myn-
dighetsbeslut

5 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 7 december

1994/95:43 av Gudrun Lindvall (mp) till miljöministern om miljö-
klassning av alkylatbensin

Interpellationen redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabb-
protokoll tisdagen den 13 december.

Prot. 1994/95:38

8 december

6 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 7 december

1994/95:206 av Hadar Cars (fp) till försvarsministern om det för-
svarsindustriella samarbetet mellan Sverige och Frankrike

1994/95:207 av Nils T Svensson (s) till justitieministern om informa-
tion om företagsledningars anställningsförmåner

den 8 december

1994/95:208 av Rigmor Ahlstedt (c) till justitieministern om åklagar-
organisationen

1994/95:209 av Lars Björkman (m) till kommunikationsministern om
den regionala järnvägstrafiken

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll tisdagen den 13 december.

7 § Kammaren åtskildes kl. 16.00.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

LISBET HANSING ENGSTRÖM

/Barbro Nordström

Prot. 1994/95:38

8 december

Innehållsförteckning

1 § Justering av protokoll.................................................................1

2 § Muntliga frågor till regeringen..................................................1

Anf. 1 TALMANNEN:...........................................................1

Tillstånden för lokalradiosändningar..................................................1

Anf. 2 BIRGIT FRIGGEBO (fp):...........................................1

Anf. 3 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s):..........1

Anf. 4 BIRGIT FRIGGEBO (fp):...........................................1

Anf. 5 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s):.........

Barnbidragen.......................................................................................

Anf. 6 CHATRINE PÅLSSON (kds):..................................

Anf. 7 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):...............................

Anf. 8 CHATRINE PÅLSSON (kds):....................................

Anf. 9 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):...............................

Slovenien..............................................................................................

Anf. 10 LENNART ROHDIN (fp):.......................................

Anf. 11 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):...............................

Bistånd till Rwanda och Angola..........................................................

Anf. 12 EVA ZETTERBERG (v):..........................................

Anf. 13 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):...............................

Tandvårdsmaterial...............................................................................

Anf. 14 PER LAGER (mp):....................................................

Anf. 15 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.............................

Öster- och Västerleden........................................................................

Anf. 16 ANDREAS CARLGREN (c):....................................

Anf. 17 Statsrådet MONA SAHLIN (s):.................................

Högkostnadsskyddet i sjukförsäkringen...............................................

Anf. 18 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):.............................

Anf. 19 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.............................

Våldet i samhället................................................................................

Anf. 20 BERNDT EKHOLM (s):...........................................

Anf. 21 Statsrådet MONA SAHLIN (s):.................................

Delad pensionsrätt...............................................................................

Anf. 22 ULLA HOFFMANN (v):...........................................

Anf. 23 Statsrådet MONA SAHLIN (s):.................................

Anf. 24 ULLA HOFFMANN (v):...........................................

Anf. 25 Statsrådet MONA SAHLIN (s):.................................

Kyrkligt drivna ålderdomshem.............................................................

Anf. 26 TUVE SKÅNBERG (kds):........................................7

Anf. 27 Statsrådet MONA SAHLIN (s):.................................7

Anf. 28 TUVE SKÅNBERG (kds):........................................8

Anf. 29 Statsrådet MONA SAHLIN (s):.................................8

Våldet i samhället................................................................................8

Anf. 30 SIVERT CARLSSON (c):.........................................8

Anf. 31 Kulturminister MARGOT WALLSTRÖM (s):........8

Anf. 32 SIVERT CARLSSON (c):.........................................8

Regionalstödet......................................................................................9

Anf. 33 BENGT HURTIG (v):................................................9

Anf. 34 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):....................................................................9

Beskattning av ridsporten.....................................................................9

Anf. 35 EWA LARSSON (mp):..............................................9

Anf. 36 Statsrådet MONA SAHLIN (s):.................................9

Slovenien............................................................................................10

Anf. 37 LENNART ROHDIN (fp):.......................................10

Anf. 38 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):..............................10

Stödet till de deltidsarbetslösa............................................................11

Anf. 39 DAN ERICSSON (kds):...........................................11

Anf. 40 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):..................................................................11

Anf. 41 DAN ERICSSON (kds):...........................................11

Anf. 42 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):..................................................................11

Anf. 43 TALMANNEN:.......................................................11

3 § Information från regeringen om förslag till fördelning
av medel till................................................................................11

EU:s strukturfonder.........................................................................11

Anf. 44 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):..................................................................11

Anf. 45 INGVAR JOHNSSON (s):.......................................13

Anf. 46 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):..................................................................14

Anf. 47 BÖRJE HÖRNLUND (c):........................................14

Anf. 48 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):..................................................................14

Anf. 49 BÖRJE HÖRNLUND (c):........................................15

Anf. 50 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):..................................................................15

Anf. 51 BÖRJE HÖRNLUND (c):........................................15

Anf. 52 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):..................................................................15

Anf. 53 BÖRJE. HÖRNLUND (c):........................................15

Anf. 54 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):..................................................................16

Anf. 55 GEORG ANDERSSON (s):.....................................16

Anf. 56 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):..................................................................16

Anf. 57 GEORG ANDERSSON (s):.....................................17

Anf. 58 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):..................................................................17

Anf. 59 SIGGE GODIN (fp):................................................17

Anf. 60 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):..................................................................17

Anf. 61 SIGGE GODIN (fp):................................................18

Prot. 1994/95:38

8 december

Prot. 1994/95:38 Anf. 62 Arbetsmarknadsminister ANDERS

8 december SUNDSTRÖM (s):.................................................................18

--------------- Anf. 63 RAGNHILD POHANKA (mp):..............................19
Anf. 64 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................19

Anf. 65 RAGNHILD POHANKA (mp):..............................19

Anf. 66 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................19

Anf. 67 PATRIK NORINDER (m):.....................................19

Anf. 68 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................20

Anf. 69 PATRIK NORINDER (m):.....................................20

Anf. 70 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................20

Anf. 71 BENGT HURTIG (v):.............................................21

Anf. 72 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................21

Anf. 73 DAN ERICSSON (kds):..........................................22

Anf. 74 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................22

Anf. 75 DAN ERICSSON (kds):..........................................22

Anf. 76 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................23

Anf. 77 ANDREAS CARLGREN (c):..................................23

Anf. 78 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................23

Anf. 79 ANDREAS CARLGREN (c):..................................24

Anf. 80 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................24

Anf. 81 ANDREAS CARLGREN (c):..................................25

Anf. 82 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................25

Anf. 83 ANDREAS CARLGREN (c):..................................25

Anf. 84 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................26

Anf. 85 LENNART ROHDIN (fp):......................................26

Anf. 86 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................26

Anf. 87 LENNART ROHDIN (fp):......................................26

Anf. 88 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s):.................................................................27

4 § Bordläggning.............................................................................27

5 § Anmälan om interpellation.......................................................29

1994/95:43 av Gudrun Lindvall (mp) till miljöministern om mil-
jöklassning av alkylatbensin...............................................................29

6 § Anmälan om frågor...................................................................29

1994/95:206 av Hadar Cars (fp) till försvarsministern om det för-
svarsindustriella samarbetet mellan Sverige och Frankrike................29

1994/95:207 av Nils T Svensson (s) till justitieministern om in-
formation om företagsledningars anställningsförmåner......................29

1994/95:208 av Rigmor Ahlstedt (c) till justitieministern om åkla-
garorganisationen................................................................................29

1994/95:209 av Lars Björkman (m) till kommunikationsministern
om den regionala järnvägstrafiken......................................................29

7 § Kammaren åtskildes kl. 16.00......................................................29

Prot. 1994/95:38

8 december

gotab 48163, Stockholm 1995

Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:38 Torsdagen den 8 december

Riksdagens protokoll

1994/95:38

Kl. 14.30-16.00

Protokoll

1994/95:38

1 § Justering av protokoll

2 § Muntliga frågor till regeringen

3 § Information från regeringen om förslag till fördelning av me-del till EU:s strukturfonder

4 § Bordläggning

5 § Anmälan om interpellation

6 § Anmälan om frågor

Prot. 1994/95:38

8 december

Innehållsförteckning

3 § Information från regeringen om förslag till fördelning av me-
del till EU:s strukturfonder