Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:36 Tisdagen den 6 december
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:36
Riksdagens protokoll
1994/95:36
Tisdagen den 6 december
Kl. 14.00-16.38
Protokoll
1994/95:36
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 30 november.
2 § Meddelande om ändring i kammaren sammanträdesplan,
m.m.
Talmannen meddelade följande ändringar i kammaren sammanträ-
desplan:
Torsdagen den 8 december:
Sammanträdet skulle börja kl. 14.30 med muntliga frågor till rege-
ringen. Därefter skulle information följa från arbetsmarknadsminister
Anders Sundström.
Kommunikationsminister Ines Uusmann var förhindrad att delta i de
muntliga frågorna och skulle ersättas av kulturminister Margot Wall-
ström.
Tidigare aviserat arbetsplenum kl. 12.00 var inställt.
Fredagen den 9 december:
Kammaren skulle sammanträda för bordläggning kl. 14.00. Tidigare
aviserat plenum kl. 9.00 för interpellationssvar var inställt.
3 § Svar på fråga 1994/95:187 om stödet tiil svensk FN-personal Svar på frågor
som tjänstgjort i det forna Jugoslavien
Anf. 1 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s):
Fru talman! Catarina Rönnung har frågat om jag tänker vidta några
ytterligare åtgärder för att öka omsorgen om den svenska FN-
personalen.
Det är en angelägen fråga som Catarina Rönnung tar upp. Försvar-
smakten har självklart ett stort ansvar för att på allt sätt hjälpa vår FN-
personal att komma till rätta med problem och svårigheter som FN-
tjänsten kan orsaka.
Sveriges fredsbevarande insatser i bl.a. det tidigare Jugoslavien har
gjort det nödvändigt med åtgärder i olika former för att minska risken 1
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 36
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
för psykiska påfrestningar hos den personal som deltar i insatserna. Vid
Försvarsmaktens internationella centrum (SWEDINT) har man utveck-
lat ett särskilt handlingsprogram för all FN-personal. Programmmet
omfattar inte bara stöd vid hemkomsten, utan också särskild utbildning
före utlandstjänstgöringen för att bättre kunna möta psykiska påfrest-
ningar.
Denna utbildning syftar till att göra FN-personalen rustad att kunna
hantera kris- och stressreaktioner i samband med svåra händelser och
incidenter. All hemvändande FN-personal, således inte bara de som har
tjänstgjort i det tidigare Jugoslavien, deltar i ett särskilt hemkomstpro-
gram. Genom detta program erbjuds personalen ett personligt anpassat
stöd. Vissa behöver omedelbar hjälp, medan andra behöver hjälp först
efter en tid med sina problem och svårigheter.
Jag kommer att följa frågan om FN-personalens välbefinnande med
största uppmärksamhet.
Överläggningen var härmed avslutad.
Talmannen konstaterade att frågeställaren inte var närvarande och
tackade försvarsministern för att denne kommit och lämnat svaret.
4 § Svar på fråga 1994/95:168 om naturreproducerad lax
Anf. 2 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Ingvar Eriksson har frågat vilka ytterligare åtgärder jag
avser vidta för att inte svenska fiskare ensamma skall tvingas bära
ansvaret för den naturreproducerade laxens fortbestånd.
Jag delar Ingvar Erikssons uppfattning att begränsningen av havs-
fisket efter lax i Östersjön bör drabba alla länders fiskare. Det var där-
för Sverige vid mötet med Fiskerikommissionen för Östersjön i sep-
tember i år mycket kraftfullt framförde kravet på en halvering av inne-
varande års totaluttag på 600 000 laxar. Nu lyckades Sverige inte få
gehör bland övriga Östersjöstater för en så kraftig begränsning av
havsfisket efter lax. Kommissionen beslutade dock att rekommendera
att 1995 års totaluttag begränsas till 500 000 laxar. Dessutom beslutade
kommissionen att tillsätta en särskild arbetsgrupp under svenskt ordför-
andeskap med uppgift att se över förvaltningen av lax i Östersjön.
Sverige och Finland är medlemmar i Europeiska unionen från den 1
januari 1995. Det innebär bl.a. att fisket i övervägande delen av Öster-
sjön kommer att förvaltas av unionen. Möjligheterna att gemensamt
reglera laxfisket i Östersjön kommer då att stärkas.
Regeringen avser att inom ramen för den gemensamma fiskeripoli-
tiken verka för en långsiktig strategi för laxfisket i Östersjön och har
för avsikt att återkomma till riksdagen under våren 1995 med övergri-
pande riktlinjer för laxfisket.
Anf. 3 INGVAR ERIKSSON (m):
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min fråga, och jag
gläder mig åt att statsrådet delar min uppfattning när det gäller detta
med att ensidigt begränsa de svenska fiskarnas fiske av lax i Östersjön.
Orsaken till att jag ställt frågan är att Fiskeriverkets styrelse har be-
slutat om ett ensidigt laxfiskestopp för svenska fiskare i svenska vatten
från den 1 december till den 31 mars 1995. Syftet är att på detta sätt
söka bidra till att den naturreproducerade laxens fortbestånd skall kun-
na säkras. Men beslutet gäller ensidigt svenska fiskare. Andra länders
fiskare kan uppenbarligen fortsätta fisket t.o.m. i svenska vatten, inte
minst efter årsskiftet då Sverige blir medlem i EU. Man kan förundra
sig över att Fiskeriverket kan förvänta sig att svenska fiskare skall ställa
upp på ensidiga fiskestopp och restriktioner som inte drabbar andra
länders fiskare i samma område.
Nu säger statsrådet visserligen att man skall återkomma i frågan i
och med att EU tar över huvudansvaret för fiskeripolitiken - självfallet
tillsammans med oss själva. Margareta Winberg säger att man kommer
tillbaka under våren. Är detta stopp för fisket som gäller från den 1
december i år till den 31 mars nästa år verkligen motiverat? Kan man
inte på något sätt från regeringens sida stoppa detta ensidiga beslut, för
det är en utmaning mot allt vad vi kan kalla rimliga krav på objektivitet
och ansvar?
Anf. 4 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Med anledning av den senaste frågan vill jag säga att
Fiskeriverkets beslut är överklagat. Den tid inom vilken ytterligare
eventuella överklaganden kan komma in har inte gått ut. Vi har fått in
ett överklagande. När tiden är ute kommer vi att behandla dessa över-
klaganden. Därför kan jag inte i dag gå in på vilken ställning regering
då kommer att ta.
Jag kan möjligen tillägga till mitt tidigare svar att vi kommer att ta
kontakt med Finland därför att Finland inte riktigt, som vi tycker, skött
sin del av fiskeripolitiken. Man har fiskat för mycket. Vi kommer att
efter årsskiftet, först på tjänstemannanivå och sedan på ministernivå, ha
en diskussion med finnarna om det här. Den diskussionen kommer bl.a.
att handla om inte Finland kan ha en försommarfredning så att de
”svenska” vilda laxarna får fri passage. De passerar väldigt nära finska
gränsen på sin väg upp mot de svenska älvarna. Vi kommer givetvis
också i internationella sammanhang - alltså med även andra länder -
att försöka genomföra en ytterligare sänkning av totalkvoten för Öster-
sjön.
Anf. 5 INGVAR ERIKSSON (m):
Fru talman! Jag tackar för denna komplettering. Man är tydligen
från regeringens sida beredd att ta upp ärendet med andra länder och i
de förhandlingarna driva de svenska kraven, så att vi på det sättet kan
få en allsidig uppslutning om eventuella restriktioner och eventuellt
fiskestopp.
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
Fattar jag statsrådet rätt, att fiskestoppet från den 1 december kom-
mer att inhiberas fram till det att man är klar med sin bedömning?
Anf. 6 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Nej, regeringen fattade förra torsdagen ett beslut om att
inte inhibera förordningen från Fiskeriverket. Vi kommer att pröva
frågan i sak när tiden för överklagandet har gått ut.
Anf. 7 INGVAR ERIKSSON (m):
Fru talman! Jag beklagar att man inte inhiberar beslutet om fis-
kestoppet. Då fortsätter ju problemen under den här perioden. Jag vill
därför fråga: Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att göra
de svenska fiskarna skadeslösa?
Anf. 8 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Det finns åtminstone två åtgärder. Det handlar dels om
stilleståndsersättning, dels om ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Något utöver detta har vi för dagen inte planerat.
Anf. 9 INGVAR ERIKSSON (m):
Fru talman! Jag vill till sist tacka för det svaret. Jag vill också utlo-
va att jag kommer tillbaka när det gäller den här frågan. Det är full-
ständigt orimligt att förvänta sig att svenska fiskare ensidigt skall ac-
ceptera fiskestopp och restriktioner i samma vatten som andra fiskare
bedriver fiske i. Detta är därför en mycket viktig fråga. Jag hoppas att
regeringen verkligen söker snabba på behandlingen av det här ärendet.
Överläggningen var härmed avslutad.
5 § Svar på fråga 1994/95:182 om miljöprogram för rennäringen
Anf. 10 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Ulf Björklund har frågat mig om jag avser att utarbeta
ett miljöprogram.för rennäringen.
Regeringen har i sin proposition om vissa livsmedelspolitiska åt-
gärder vid ett medlemskap i den europeiska unionen redovisat förslag
till hur EG:s miljöprogram skall utnyttjas vid ett medlemskap.
Enligt förslaget skall ett miljöprogram bestående av tre delprogram
inrättas. Delprogrammen skall bestå av stöd till ekologisk odling, stöd
till landskapsvård och stöd till miljökänsliga områden. Förslaget be-
handlas för närvarande av riksdagens jordbruksutskott. Regeringen
avser att återkomma till frågan om resurser för programmet i budget-
propositionen.
Anf. 11 ULF BJÖRKLUND (kds):
Fru talman! Jag ber att få tacka jordbruksministern så mycket för
svaret. Jag vill också säga välkommen som minister för de samiska
frågorna.
Vi som bor i de samiska områdena har ett särskilt ansvar för att de
samiska frågorna och rennäringen belyses. Sverige har ett totalt ansvar
för samerna. Det är väldigt viktigt att samerna får känna sig - och vara
- delaktiga i sådana frågor som rör bl.a. rennäringen.
Vi känner ju till samernas mycket negativa hållning till EU. Kom-
mer det inte att sägas mer i de propositioner som hittills har behandlats
och som ligger på bordet när det gäller rennäringen - där det egentligen
inte sägs någonting - finns risken att klyftan mellan samerna och det
svenska storsamhället ytterligare kommer att öka.
Som sameminister har man ett särskilt ansvar för att samerna känner
sig delaktiga och blir inlemmade i det svenska samhället samt att de får
känna en värdighet i att de betyder någonting i Sverige.
Det är utifrån detta perspektiv som man behöver belysa rennärings-
frågorna och de samiska frågorna när det gäller EU-anslutningen. Om
man enligt miljöförordningen inom EU skulle kunna upprätta ett mil-
jöprogram för ett särskilt stöd till samerna, måste det vara möjligt att få
någon typ av återflöde som kan komma att beröra rennäringen. Ser
ministern någon möjlighet till att återflödet skulle kunna beröra också
rennäringen?
Anf. 12 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Jag delar den uppfattning som Ulf Björklund ger ut-
tryck för, nämligen att vi har ett ansvar för samerna, inte bara vi som
bor i norra delarna av landet utan det har alla som bor i landet. Också
den samlade regeringen och riksdagen har naturligtvis detta ansvar.
Vi vet också att snart inleds Decenniet för urbefolkning i New
York. För att visa att vi vill att våra svenska samer skall vara närvaran-
de har vi bekostat en resa till invigningen av detta evenemang.
Så till frågan. Det är mycket riktigt att det inte står någonting i pro-
positionen om rennäringen. Anna Lindh, som har ansvar för Miljö-
vårdsberedningen, håller på att omstrukturera den. Hon vill arbeta på
ett annat sätt. Hon har bl.a. tänkt sig att en del av arbetet skall handla
om den region där samerna bor. Därför avser hon att plocka in personer
från det området som är särskilt berörda. Jag har just föreslagit att
också representation för samerna skall ingå i Miljövårdsberedningen
när denna del av landet behandlas.
Vi vet att det är problem med överbetning och möjligen med ter-
rängkörning på barmark osv. Men vi andra som inte tillhör samesam-
hället förorsakar också det som man skulle kunna kalla miljöproblem
för samerna. Det är väldigt viktigt att ha detta i minnet och inte enbart
hävda att samerna med sitt sätt att leva utgör ett miljöproblem. Det är
kanske minst lika mycket vi andra som utgör ett miljöproblem för sa-
merna.
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
Anf. 13 ULF BJÖRKLUND (kds):
Fru talman! Jag tackar för dessa kompletteringar. Jag har ju haft
möjlighet att diskutera frågan med miljöminister Anna Lindh. Det är
alldeles riktigt att vi vanliga svenskar och turismen ställer till väldigt
mycket elände för samerna och den samiska näringen. De samiska
näringarna bör ges ett förstahandsintresse när det gäller dessa områden
av vårt land.
Vi vet ju i dag att ett miljöprogram som möjligen skulle kunna dra
till sig litet EU-pengar kan beröra sådant som har med renbetesinven-
teringarna att göra. För att samerna verkligen skall kunna garanteras
möjlighet att fortsätta med rennäringen bör man ha kontroll över hur
det förhåller sig med renbetestillgången. Det finns olösta frågor kring
betesrätten i t.ex. Härjedalen, vägdragningsbekymmer inte minst i
Tallma sameby vid Torneträsk, och det finns väldigt mycket som har
att göra med miljön som kräver ekonomiska insatser och som skulle
kunna ingå i ett sådant här miljöprogram.
Jag hoppas att jordbruksministern tillsammans med miljöministern
snarast möjligt kan ta ett samlat grepp kring den här typen av frågor.
Anf. 14 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Jag hoppas verkligen att vi skall kunna göra det. Men
det kräver den analys som Miljövårdsberedningen skall göra. När den
är gjord finner jag det inte uteslutet att man kan få fram s.k. EU-pengar
som kan vara användbara för detta ändamål.
Anf. 15 ULF BJÖRKLUND (kds):
Fru talman! Då vill jag bara tacka jordbruksministern för det i viss
mån positiva svaret. Tillsammans med de svar som jag tidigare har fått
av miljöministern antar jag att de samiska frågorna och detta som har
att göra med fjällmarkerna, renbetesinventeringen och miljöfrågorna
när det gäller renbetesområdet kommer att belysas i det fortsatta arbetet
med EU-frågan.
Överläggningen var härmed avslutad.
6 § Svar på fråga 1994/95:159 om åtgärder mot organiserad
brottslighet
Anf. 16 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! Lars Stjernkvist har fråga vilka åtgärder jag är beredd
att vidta för att motverka den typ av brottslighet som mc-klubben Hells
Ängels svarar för.
Jag vill till en början säga att jag helt och hållet delar Lars
Stjernkvists utgångspunkter. Laglydiga medborgares insatser är en
utomordentligt viktig tillgång i brottsbekämpningen. Det är allvarligt
när dessa skräms till tystnad och samhället måste reagera kraftfullt mot
dem som med hot och andra metoder försöker hindra rättvisan från att
ha sin gång.
De här problemen - som definitivt inte är unika för Sverige - har
uppmärksammats en hel del i massmedierna den senaste tiden, men de
är inte nya vare sig för rättsväsendet eller för mig som justitieminister.
Jag vet att polisens kunskap om den brottslighet som förekommer i
vissa mc-klubbar är omfattande och att de internationella poliskontak-
terna är väl utvecklade. Kunskapen finns inte bara på central nivå, vid
Rikspolisstyrelsen, utan man arbetar också aktivt för att föra ut kunska-
pen till den lokala polisorganisationen. För polisen är våldsbrottslighe-
ten redan i dag en prioriterad fråga, och jag anser att det finns skäl att
ytterligare prioritera bekämpningen av denna typ av brottslighet.
Även på åklagarsidan finns kunskap om problemen, och arbetet
med att kartlägga behovet av förbättringar pågår. Hos Riksåklagaren
görs t.ex. en genomgång av de metoder som krävs för att framgångsrikt
kunna genomföra förundersökningar och rättegångar där medlemmar
av den här typen av klubbar är inblandade och vilket utrymme nuva-
rande lagstiftning ger.
Justitiedepartementet förordnade i september i år en särskild utreda-
re att undersöka vilka åtgärder som kan förbättra situationen för vittnen
och målsägande vid domstolarna, bl.a. när det gäller möjligheten till
förstärkt skydd. Uppdraget skall redovisas i januari nästa år.
Inom Europarådet arbetar en expertkommitté, bl.a. efter svenskt
initiativ, med att få fram en rekommendation som tar sikte på proble-
men med hotade vittnen. Det bör i det sammanhanget sägas att några av
de länder som deltar har problem av en helt annan och allvarligare
svårighetsgrad än vad vi har. Detta gör det dock inte mindre angeläget
för oss att komma till rätta med våra inhemska problem.
Jag håller mig naturligtvis informerad om det arbete som pågår, och
jag kan försäkra att jag kommer att ta initiativ till de lagstiftningsåtgär-
der som kan visa sig vara nödvändiga.
Det pågår alltså arbete på flera håll för att komma till rätta med de
problem som rättssamhället ställs inför när vissa grupper ställer sig vid
sidan av samhället och vägrar följa våra lagar. Jag är övertygad om att
vi kan klara detta. Den lagstiftning vi har svarar i stora stycken mot de
krav som ställs, men vissa ytterligare lagstiftningsåtgärder kan behöva
vidtas. Jag menar att det framför allt gäller att se till att de redskap som
finns används på bästa sätt.
Kunskap om den här typen av grupper och deras metoder måste
också spridas, så att de människor som arbetar inom rättsväsendet har
den beredskap som behövs för att kunna klara av problemen. Det är
också viktigt att samverkan mellan olika myndigheter utökas och för-
bättras, och då menar jag inte bara domstolar och olika myndigheter
inom rättsväsendet. Vi måste mobilisera goda krafter inom alla delar av
samhället för att gemensamt se till att motverka de oacceptabla metoder
de här klubbarna använder.
Anf. 17 LARS STJERNKVIST (s):
Fru talman! När man ställer den här typen av frågor brukar man
normalt sett själv ha ett bra svar i bakfickan, som man vill få en chans
att berätta om, men jag skall ärligt säga att jag i det här fallet inte har
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
det. Jag ville få en diskussion om någonting som jag tror skrämmer
väldigt många. Det är oerhört allvarligt när vi vanliga, laglydiga med-
borgare inte vågar ingripa mot brottslighet.
Jag vill tacka för svaret, som var väldigt bra. Framför allt känns det
bra att vi är överens i själva principfrågan. Det är viktigt att det är i
första hand med hjälp av medborgarnas rättrådiga ingripande som vi
kan bekämpa brottslighet och att det finns ett sådant skydd att vi som
enskilda känner att vi kan och vågar ingripa.
Såvitt jag nu begriper, är det på två fronter som den här typen av
organiserad brottslighet måste bekämpas. På den ena fronten pågår det
mycket verksamhet, och det är bra. Det är när det gäller att stärka
skyddet för de människor som ställer upp och vittnar och som ingriper.
Där sker det nu en översyn av reglerna, för att se vad man kan göra
ytterligare för att människor skall våga ställa upp.
När det gäller den andra fronten skulle det vara spännande att höra
justitieministern utveckla sin syn. Det är fråga om de laginstrument vi
har för att direkt bekämpa den här typen av brottslighet, t.ex. de regler
som gäller när vittnen hotas. Är de lagarna tillräckligt skarpa? Jag har
en känsla av att vi när vi har författat våra lagar inte har förutsett att det
finns så oerhört förhärdade brottslingar och att det finns ett behov av
skärpt lagstiftning, för att markera att vi inte accepterar sådant här.
Anf. 18 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! När det gäller just de brott som kanske är de centrala i
fråga om den här typen av brottslighet, nämligen hot mot vittnen eller
andra personer, håller jag med om att man ibland undrar hur lagstift-
ningen fungerar. Jag vill svara att lagstiftningen nog är skarp - det är
inte där felet ligger. Problemet ligger ofta på bevisstadiet; man måste
säkerställa bevisning om hotet.
Här finns också en koppling till den grundläggande frågan, nämli-
gen rädslan hos den som skall ställa upp och vittna. Redan detta att
vittna om att ett hot har framställts i någon form kräver ju ett visst mod.
Därför tror jag att vi kommer tillbaka till frågan om vilket skydd vi kan
ge de människor som vi förväntar oss skall ställa upp och vara vittnen,
så att vi kommer åt den här typen av brottslighet. Det sker inte genom
förändringar av själva lagstiftningen, utan det är tillämpningen av lag-
stiftningen, rättsmaskineriets sätt att fungera och det skydd som vi kan
ge dessa människor som är avgörande för att vi i flera fall än nu också
ingriper och beivrar den här typen av brott.
Anf. 19 LARS STJERNKVIST (s):
Fru talman! När det gäller den här typen av organiserad brottslighet
bland motorcykelklubbar - det är egentligen fel ord, och jag satte cita-
tionstecken om det i min fråga, för att inte smutskasta alla som av in-
tresse sysslar med den här verksamheten på ett lagligt sätt - är det
oerhört svårt att komma åt kärnan i grupperna med hjälp av skärpta
lagar, även om det säkert finns lagrum som är tillräckligt skarpa.
Det finns också en ”svans” till dessa klubbar. Jag har samtalat med
poliser, bl.a. i min hemkommun Norrköping, och det framgår att dessa
grupper har en ambition att sprida sig. Just när det gäller att förhindra
att de når nya grupper föreställer jag mig ändå att skärpt lagstiftning på
några håll kunde verka i avskräckande syfte, även om jag tror att lag-
rummet finns just när det gäller kärnan.
Anf. 20 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! Det är helt riktigt att man koncentrerar en hel del av in-
tresset på det som ibland kallas svansen. Det är bl.a. därifrån som
medlemmar rekryteras till den här typen av grupperingar. Även om
ingripanden mot ”svansens” agerande med hjälp av den lagstiftning vi
har är oerhört centrala, tror jag också att det är viktigt hur samhället i
övrigt reagerar. Den här typen av organisationer har onekligen en viss
lockelse på en del ungdomar, och vi måste sätta in motkrafter för att ta
bort en del av den lockelsen. Det handlar bl.a. om att få ungdomar att
bli medvetna om vad den här typen av grupper står för och också visa
på konsekvenserna av ett engagemang i dessa grupper.
Det var därför som jag i slutet av mitt svar lade tyngdpunkten just
på detta att vi skall mobilisera de goda krafterna i samhället och på
olika sätt motverka spridningen av sådana här grupper. Det handlar inte
minst om att nå fram till ungdomar som annars lätt kan dras in i den
typen av sammanhang.
Anf. 21 LARS STJERNKVIST (s):
Fru talman! Jag tror dessutom att det är en viktig uppgift att öka
kunskapen om den här typen av grupper, och jag hoppas att vi kan
bidra till det. Jag föreställer mig att många är lika aningslösa som jag;
man har svårt att förstå att den här typen av brottslighet finns. Men det
gör den bevisligen. Därför gäller det naturligtvis att öka vår allmänna
beredskap.
Det var alltså ett väldigt bra svar. Jag väntar med spänning på det
arbete som skall resultera i någonting redan i januari månad, och jag
hoppas att vi får chansen att återkomma till det här flera gånger.
Överläggningen var härmed avslutad.
7 § Svar på fråga 1994/95:178 om friköp av historiska arrenden
Anf. 22 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! Bengt Silfverstrand har frågat mig när regeringen
kommer att lägga fram en proposition om friköp av historiska arrenden.
1990 års Arrendekommitté har i två betänkanden lämnat förslag till
vissa lagregleringar på arrendeområdet. I det ena betänkandet
(SOU 1991:85) presenteras förslag till en lag om friköpsrätt vid histo-
riska arrenden. Det andra betänkandet (SOU 1992:109) innehåller
förslag till regler om skydd för jordbruksarrendatorers investeringar på
arrendestället samt vissa ytterligare förändringar på skilda områden
inom arrendelagstiftningen. Betänkandena har remissbehandlats i ett
sammanhang.
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
|
Prot. 1994/95:36 6 december |
Den tidigare regeringen överlämnade i september i år en remiss till |
ringar i arrendejordbruket. Vidare gjordes det ställningstagandet att det
|
Svar på frågor |
inte skulle införas någon lag om friköp av historiska arrenden. Lagrå- Regeringen avser att inom kort lägga fram en proposition om de Anf. 23 BENGT SILFVERSTRAND (s): Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret på min fråga. ”Sagolika Koberg - bara en bitter strid.” Så lyder rubriken på en Det är alltså på dagen fem år sedan Sveriges riksdag med en stor Men så blev det alltså inte. I stället förhalade den borgerliga rege- Det måste understrykas att friköpsrätten i det historiskt betingade Det handlar alltså om generationers kamp för friköp av sina fäder- Det vore en rättviseskandal av sällan skådat slag om inte Sveriges Svaret är inte helt glasklart. Jag skulle gärna vilja att justitieminis- Anf. 24 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): Fru talman! Jag vet att Bengt Silfverstrand är mycket engagerad i |
|
10 |
den nu i Justitiedepartementet. |
Jag vill inte här i detta sammanhang föregripa det ställningstagande
som regeringen har att göra i denna fråga.
Anf. 25 BENGT SILFVERSTRAND (s):
Fru talman! Jag kan förstå att regeringen måste ta en ny omgång,
men det vore ändå värdefullt att få någon antydan om tiden, dvs. om
förslaget beräknas komma redan i höst, tidigt under våren eller åtmins-
tone under våren. Det handlar om en grupp som är synnerligen orolig
och som också har mist tron på att den någonsin skall få denna möjlig-
het.
Det vore ändå värdefullt om justitieministern kommenterade de in-
vändningar som har framförts av den borgerliga regeringen om svårig-
heterna och varför det skulle behövas ytterligare beredningsarbete
utöver det gedigna beredningsarbete som redan är gjort.
Justitieministern tillsatte själv mycket snabbt, vill jag säga, en ar-
rendekommitté efter riksdagsbeslutet. Eftersom kommittén var enig har
regeringen nu ett bra underlag för att ta ställning.
Det kan väl ändå inte vara omöjligt att få några antydningar om vari
svårigheterna ligger och när tiden är mogen för en reform.
Anf. 26 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! Ja, det finns ett gediget underlag i den här frågan. Det
var därför jag sade ”redan inom kort”. Jag hoppas t.o.m. att kunna
återkomma med beslut i denna fråga före jul.
Anf. 27 BENGT SILFVERSTRAND (s):
Fru talman! När det gäller historiskt betingat arrendejordägande är
det viktigt att slå fast att det aldrig har förekommit något direkt person-
ligt brukande och boende eller någon personlig drift. Här föreligger
alltså en i högsta grad naturligt avgränsad grupp, dvs. att enskilt ägande
varit uteslutet för jordbruksbefolkningen.
Tidpunkten i utredningens förslag markerar ju också den avgränsa-
de tidpunkten, då äganderättens gamla tyngdpunkt i beskattningsrätten
definitivt upphävdes i och med mantalsbeskattningens upphörande. Då
blev jordbrukarna i fråga direkt skattskyldiga till samhället.
Nu kommer Europarådskonventionen in i bilden. Med tanke på vad
som där läggs in i allmänintresse framstår också följande klart för ut-
redningen: Det står bl.a. att den nationelle lagstiftaren ges ett betydande
mått av frihet i denna bedömning. I gällande expropriationslag står bl.a.
att expropriation får ske då den är av väsentlig betydelse för riket och
ofta för en viss befolkningsgrupp.
Mot denna bakgrund hoppas jag att justitieministern nu med mycket
kort varsel skall kunna samla sig till ett politiskt ställningstagande för
denna grupp, så att vi får bort den sista resten av feodalsamhället.
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
11
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
12
8 § Svar på fråga 1994/95:181 om kriminalisering av innehav av
barnpornografi
Anf. 28 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! Inger René har frågat mig vilka åtgärder jag avser att
vidta för att få en bred genomlysning av frågan om kriminalisering av
innehav av barnpornografi.
Trots den förra regeringens oförmåga att komma med förslag i äm-
net har - genom socialdemokratiska initiativ i riksdagens konstitu-
tionsutskott - ett förslag till grundlagsändring som möjliggör kriminali-
sering av innehav av barnpornografi kunnat antas som vilande.
Kriminalisering av innehav av barnpornografi är ett led i kampen
mot sexuellt utnyttjande av barn. Genom att med alla tänkbara medel
angripa marknaden för barnpornografi kan vi förhoppningsvis bidra till
att minska efterfrågan på sådant material och därigenom också minska
omfattningen av sexuella övergrepp på barn, vilket ju är det yttersta
målet för en sådan kriminalisering.
Inger René tycks inte ha observerat att regeringen förra månaden
beslutade att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att
undersöka på vilket sätt och med vilka medel förekomsten av barnpor-
nografi bäst kan bekämpas. I direktiven (dir. 1994:117) anges att
kommittén bör göra en utvärdering av på vilka områden det krävs in-
satser för att på ett effektivt sätt förebygga att det förekommer produk-
tion och distribution av barnpornografiskt material. Kommittén skall
därefter överväga vilka åtgärder som behövs för att förhindra förekoms-
ten och spridningen av barnpornografiskt material. Frågor om krimina-
lisering av innehav och annan befattning med barnpornografi skall
övervägas särskilt, och kommittén skall också behandla frågan om en
åldersgräns kan tas in i bestämmelsen om bampomografibrott. Utred-
ningen skall vara avslutad senast den 30 juni 1996.
Det är min förhoppning att denna utredning skall ge ett så brett un-
derlag som möjligt för det fortsatta arbetet mot barnpornografi. Ut-
gångspunkten är att kriminalisering av innehav skall ske i enlighet med
det vilande förslaget. Regeringen är dock väl medveten om de svåra
rättsliga frågor som en innehavskriminalisering föranleder och är därför
naturligtvis intresserad av förslag till en annan lagteknisk utformning
av innehavskriminaliseringen, om en sådan bättre kan bidra till att
förekomsten av barnpornografi minskar.
Jag vill också initiera andra åtgärder som syftar till att skydda barn
mot övergrepp. Bl.a. bör en mer generell översyn göras av bestämmel-
serna om sexualbrott i brottsbalken.
Anf. 29 INGER RENÉ (m):
Fru talman! Jag ber att få tacka justitieministern så mycket för sva-
ret. Det var positivt på det sättet att det gav uttryck för en mer långtgå-
ende beredning än vad tidigare diskussioner gett vid handen.
Jag tänker inte ge mig in på diskussionen om tidigare regeringars
oförmåga när det gäller barnpornografiärendet. Inte heller den social-
demokratiska regeringen - jag vågar kanske också säga: särskilt inte
den socialdemokratiska regeringen - har så mycket att yvas över när
det gäller detta ärende. Det vet vi alla.
Jag har observerat att regeringen har tillsatt en parlamentarisk
kommitté. Jag har läst direktiven, vilka jag har här i handen. Men det är
just därför som jag ställer min fråga. Frågan har att göra just med inne-
havskriminaliseringen som jag tycker i direktiven har blivit något
styvmoderligt behandlad.
Lagrådet framhöll i sin remissbehandling i våras att lagförslag på
detta område erfarenhetsmässigt brukar avkasta värdefulla synpunkter
av både saklig och teknisk karaktär som kan tas till vara i beredning av
ärendet. Samma synpunkter kom också fram vid den hearing som justi-
tieutskottet och konstitutionsutskottet anordnade i våras.
Nu finns tid att lysa igenom detta ärende utan försening. Därför
undrar jag: Delar justitieministern Lagrådets uppfattning?
Anf. 30 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! Som jag redogjorde för i mitt svar har regeringen till-
satt en särskild kommitté som skall se över denna fråga i dess bredd.
Kommittén skall också se på de lagtekniska lösningarna när det gäller
kriminalisering av innehav. Med detta borde, såvitt jag förstår, Inger
René vara mycket nöjd, eftersom vi nu har den tid och de möjligheter
vi behöver för att få fram det bästa lagförslaget på området.
Anf. 31 INGER RENÉ (m):
Fru talman! Speciellt när det gäller förslag till grundlagsändringar
är det vanligt att man skickar ut förslagen på remiss just för att få denna
breda genomlysning.
Vid debatten här i kammaren den 16 november om barnpornografi
fick den socialdemokratiska ledamoten i debatten frågan om denna typ
av bred genomlysning. Det svarades då att socialdemokratiska partiet
inte hade något emot den breda genomlysning som en remissdebatt
innebär.
Kan vi tänka oss att detta förslag kommer att gå ut på remiss?
Anf. 32 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! När kommittén har genomfört sitt arbete och kommit
fram med ett betänkande kommer detta givetvis att behandlas i vanlig
ordning med remissförfarande och förberedelser för den fortsatta han-
teringen i riksdagen.
Anf. 33 INGER RENÉ (m):
Fru talman! Jag är mycket nöjd med detta svar, för det är betydligt
mer långtgående än de signaler som tidigare har getts. Tack för svaret.
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
13
Prot. 1994/95:36
6 december
9 § Svar på fråga 1994/95:189 om narkotikan och trafiken
Svar på frågor
14
Anf. 34 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! Mats Odell har frågat vilka åtgärder kommunikations-
ministern är beredd att vidta för att stoppa narkotikan i trafiken. I sin
fråga anför Mats Odell att lagstiftningen måste utvidgas till att ge
gränsvärden och legala möjligheter att bekämpa narkotikan i trafiken.
Eftersom den åsyftade lagstiftningen, nämligen bestämmelserna i tra-
fikbrottslagen om rattfylleri och grovt rattfylleri, faller under Justitie-
departementets ansvarsområde har frågan överlämnats till mig.
Inledningsvis vill jag understryka att utgångspunkten för dagens
lagstiftning är att det är förbjudet att köra bil om man är påverkad av
narkotika. Vidare är all konsumtion av narkotika straffbar enligt narko-
tikastrafflagen. Några gränsvärden när det gäller narkotikapåverkan i
samband med framförande av fordon motsvarande promillereglerna vid
alkoholpåverkan finns som bekant inte i bestämmelserna om rattfylleri
och grovt rattfylleri. I stället måste domstolarna kunna slå fast att på-
verkansgraden har varit sådan att föraren inte har kunnat framföra for-
donet på ett betryggande sätt för att ansvar för rattfylleri skall vara för
handen. Vid bedömande av om rattfylleribrottet är att anse som grovt
skall särskilt beaktas bl.a. om alkoholkoncentrationen i förarens blod
överstigit 1 promille eller föraren annars varit avsevärt påverkad av
alkohol eller något annat medel.
Den omständigheten att domstolen måste kunna slå fast att påver-
kansgraden har varit sådan att föraren inte har kunnat framföra fordonet
på ett betryggande sätt ställer naturligtvis höga krav på åklagarens
bevisning. Det är oftast fråga om vittnesbevisning där vittnena får uttala
sig om förarens beteende och uppträdande. Utöver den bevisningen
krävs oftast något läkarintyg om förekomsten av narkotika i förarens
blod eller urin.
Hittills har det ansetts vara tekniskt komplicerat att mäta förekoms-
ten av andra berusningsmedel än alkohol, inte minst med hänsyn till
den stora mängd olika preparat som kan anses påverka förmågan att
framföra fordon. Det bör framhållas att det inte endast är fråga om
narkotiska preparat som är föremål för illegal hantering, utan även
narkotiska och andra preparat som kan ingå i av läkare ordinerade
läkemedel.
Även om man med hjälp av mätinstrument kan påvisa förekomsten
av droger uppstår svårigheter när man skall fastställa de gränsvärden
som skall gälla för dessa. En utgångspunkt bör nämligen vara att gräns-
värdena skall fastställas utifrån de risker för trafiksäkerheten som en
påverkan kan innebära.
Frågan om drograttfylleri behandlas inte i sak av Väg- och sjöfylle-
rikommittén, vars arbete låg till grund för årets ändringar i trafiknyk-
terhetslagstiftningen. Kommittén uttalade dock att det var angeläget att
hithörande frågor utreddes och konstaterade också att det inom Brotts-
förebyggande rådet pågår ett projekt angående droger och trafiksäker-
het. Detta projekt - Läkemedel, droger och trafiksäkerhet - kommer att
redovisas till sommaren.
Frågan om drograttfylleri har diskuterats i olika sammanhang under
en längre tid utan att detta lett till några egentliga förändringar. Under
senare tid har dock framsteg gjorts vad avser utvecklandet av mätmeto-
der och forskning om narkotikans verkningar. Jag anser därför tiden
vara mogen för att sätta i gång ett mer målmedvetet arbete för att un-
dersöka förutsättningarna för att komplettera rattfyllerilagstiftningen
med gränsvärden för olika narkotiska preparat. Jag kommer att ta ini-
tiativ till ett sådant arbete.
Anf. 35 MATS ODELL (kds):
Fru talman! Först vill jag tacka justitieministern för svaret. Jag är
nöjd med svaret att justitieministern nu ämnar ta dessa initiativ. Jag tror
att vi är överens om att narkotikapåverkade förare måste bort ur trafi-
ken. Jag hoppas att vi också är överens om att det behövs en nollgräns
för de klart definierade preparat som inte har någon medicinsk an-
vändning.
Det som nu har inträffat är att Polisen har utvecklat nya testmetoder
som finns tillgängliga ute på polisdistrikten - jag har själv sett dem i
funktion - som kan användas för att spåra narkotika hos bilförare.
Problemet har hittills varit att lagstiftningen är så luddig att det säl-
lan leder till åtal även om man spårar kraftfull påverkan hos bilförare.
Detta är fullständigt orimligt.
Det man kan konstatera är att det är förbjudet att köra bil om man
är påverkad av narkotika. Det är t.o.m. förbjudet att konsumera narko-
tika enligt narkotikastrafflagen.
Det Polisen nu väntar på är att få de lagliga instrument som gör det
möjligt att också vid t.ex. stora trafikkontroller kontrollera förekomsten
av narkotika hos förarna. Detta är inte möjligt i dag. Man måste ha en
uttalad misstanke för att få genomföra den typen av prov.
De substanser som inte har någon medicinsk användning, dvs. hero-
in, kokain, cannabis och amfetamin, borde ganska enkelt och ganska
omedelbart kunna förbjudas. Detta skulle ligga till grund för en utsåll-
ning av förare som är påverkade av dessa substanser med den utrust-
ning som redan finns ute på polisdistrikten. Därmed skulle man få bort
en stor grupp av de livsfarliga förare som finns ute bland medtrafikan-
terna.
Anf. 36 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! Jag kan inte hålla med om att lagstiftningen är luddig.
Det är nog fel sätt att definiera problemet.
Lagstiftningen är klar. Problemet är att det ställs mycket höga krav
på bevisning för att få en fällande dom när det gäller narkotiska prepa-
rats påverkan på förarens möjlighet att framföra bil. Det är vårt pro-
blem.
Det problemet löser vi om vi har möjligheter att i lagstiftningen föra
in gränsvärden så att vi kan hantera olika narkotiska preparat på samma
sätt som vi hanterar alkohol.
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
15
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
Problemen har varit av många slag. Det har gällt mätmetoderna. Det
problemet är på väg att lösas. Jag delar Mats Odells uppfattning om att
Polisen här har kommit väldigt långt i utvecklingen.
Det som oroar mig är att vi ligger efter i det underlag som behövs
när det gäller att bedöma vilka gränsvärden som måste sättas för olika
typer av preparat.
Min uppfattning är dock att vi har hanterat problemen alltför
mycket i klump. Om vi väntar tills vi har ett underlag som ger oss svar
på alla de frågor som är knutna till de olika typer av preparat det är
frågan om - både legala och illegala - får vi vänta alltför länge. Min
avsikt är därför att driva denna fråga litet mer målmedvetet och säker-
ställa att vi får fram det underlag vi behöver för ett preparat i taget.
Dessutom vill jag bara säga att det är förbjudet att nyttja t.ex. can-
nabis. Det är alltså förbjudet att drogpåverkad framföra bil, liksom det
är förbjudet att promenera på gatan drogpåverkad. Vi har kriminalise-
rat hela bruket av narkotika.
Anf. 37 MATS ODELL (kds):
Fru talman! Jag tolkar detta som att justitieministern är beredd att
fastställa lämpliga gränsvärden preparat för preparat.
Det är alldeles uppenbart att heroin, kokain, cannabis och amfeta-
min inte har någon medicinsk användning. Det borde mot bakgrund av
den lagstiftning som redan finns, vilken justitieministern nämner, vara
möjligt att ganska snabbt komma fram till en lagstiftning som gör att
Polisen också kan utnyttja den förnämliga utrustning som i dag finns på
ett stort antal polisdistrikt runt om i vårt land.
Anf. 38 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! Jag är inte säker på att jag kan tolka det som Mats
Odell säger korrekt. Men jag hoppas att det Mats Odell säger innebär
att Mats Odell delar min uppfattning att vi skall ha ett sakligt underlag
när vi fastställer gränsvärden i lagstiftningen.
Anf. 39 MATS ODELL (kds):
Fru talman! Jag delar uppfattningen att det skall finnas ett sakligt
underlag. Mot bakgrund av att ingen av de nämnda substanserna har
någon medicinsk användning borde gränsvärdet kunna fastställas med
en ganska enkel teknik.
Anf. 40 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! Jag är fortfarande inte riktigt säker på innebörden, men
jag tror inte att det spelar någon roll eftersom vi kommer att ha anled-
ning att återkomma till frågan när vi har ett bättre underlag.
Jag vill redan nu markera att jag har haft svårt att förstå att man kan
göra skillnad på huruvida ett preparat är legalt eller illegalt intaget om
vi finner att ett visst gränsvärde är nödvändigt ur trafiksäkerhetssyn-
punkt. Det är trafiksäkerheten som måste stå i centrum.
16
Anf. 41 MATS ODELL (kds):
Fru talman! Jag håller med om det. Men det blir nog litet märkligt
om domstolarna fortfarande skall ha bevisföringskrav som innebär att
man måste visa att föraren har uppträtt på ett sådant sätt i trafiken att
vederbörande har utgjort något slags trafikfara. Det måste ändå vara
själva gränsvärdet som utgör kriteriet för domstolen när man skall
döma.
Anf. 42 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Fru talman! Jag ser mig nödsakad att ta ytterligare en replik.
Om vi har gränsvärde i rattfyllerilagstiftningen behövs det ingen
bevisning av trafikfarligheten. Då har bedömningen av trafikfarligheten
legat i lagstiftarens hand när han har fastställt gränsvärdena.
Det är det som gör att rattfyllerilagstiftningen fungerar effektivt när
det gäller alkohol och ineffektivt när det gäller narkotika. Vi vill få till
stånd att man kan hantera åtminstone vissa narkotiska preparat precis
som alkohol. Då skulle vi inte längre ha sådana bevissvårigheter.
Överläggningen var härmed avslutad.
10 § Svar på fråga 1994/95:191 om projekteringen av Västerleden
Anf. 43 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Andreas Carlgren har frågat mig vilka åtgärder jag av-
ser vidta för att inte projekteringen av Västerleden skall fortsätta för-
bruka stora summor pengar medan osäkerheten består om leden verkli-
gen skall byggas.
Som Andreas Carlgren vet ingår utbyggnaden av Västerleden i
Dennisöverenskommelsen. När regionen enades om Dennispaketet
beslutade man samtidigt om en kontrollstation år 1996 där bl.a. projek-
tering, upprättande av arbetsplan och miljökonsekvensbeskrivning
skulle ge underlag för beslut om exakt tidpunkt för byggstart, projektets
ekonomi och miljökonsekvenser.
Det förberedelsearbete som Vägverket för närvarande bedriver rö-
rande Västerleden är således av väsentlig betydelse för det fortsatta
ställningstagandet om utformning och byggstart för projektet. Riksda-
gen har bl.a. därför beslutat om statliga lånegarantier för det fortsatta
förberedelsearbetet med vägprojekten inom Dennisöverenskommelsen.
När projektet kan genomföras är beroende av när vägtullsystemet
kan införas. Vägverket bedömer i dag att projektet tidigast kan komma
att byggstartas år 2000 och i så fall öppnas för trafik år 2005.
Anf. 44 ANDREAS CARLGREN (c):
Fru talman! Jag vill tacka kommunikationsministern för svaret. Ty-
värr gav det inget svar på min fråga.
Efter valet har Socialdemokraterna velat ge intryck av att det verk-
ligen skulle vara en allvarligt menad omprövning på gång av Dennis-
paketet. Man har så att säga lurat Miljöpartiet och Vänsterpartiet att
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 36
|
Prot. 1994/95:36 6 december |
ingå en överenskommelse med Socialdemokraterna för att bilda majori- |
grunden.
|
Svar på frågor |
Jag läste en intervju med Ines Uusmann i Gröna bilisters med- Av dessa uttalanden syns tyvärr ingenting i frågesvaret. Det kanske I svaret talar Ines Uusmann enbart om att förberedelsearbetet inför Anf. 45 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Fru talman! Jag kan hänvisa till det betänkade om lånegarantier som Projekten skall prövas före genomförandet på sedvanligt sätt med Det projekteringsarbete som pågår sker på direkt uppdrag av riks- Anf. 46 ANDREAS CARLGREN (c): Fru talman! Jag konstaterar att Ines Uusmann fortfarande inte svarar Ines Uusmann hänvisade till ett riksdagsbeslut. Där var det dock Om Ines Uusmann inte bara menar utformning och byggstart, som |
|
18 |
hon sade i svaret, utan om hon verkligen allvar med omprövningen, är |
det väl orimligt att låta pengarna ticka i väg. Ines Uusmann behöver
inte bara luta sig emot ett riksdagsbeslut. Det går att ta egna initiativ.
Det har Ines Uusmann t.ex. gjort när det gällde Postens styrelse. Då
fanns det plötsligt stor handlingskraft. Här gäller det mycket pengar
och ett viktigt beslut. Varför kan Ines Uusmann i så fall inte visa hand-
lingskraft även här?
Anf. 47 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! När det gäller handlingskraften kan man diskutera vad
det skulle innebära om vi stoppade hela Dennispaketet. Det skulle bli
följden av Andreas Carlgrens önskemål.
Andreas Carlgren säger att vi har gett intryck av att vi vill ompröva
Dennispaketet och att vi därmed har lurat Miljöpartiet och Vänsterpar-
tiet. Jag tycker att det är att slira med en insinuation. De som har gjort
en uppgörelse i Stockholms stadshus måste få en chans att stå för den.
I regeringen tar vi ansvar för det faktum att det skall finnas en kon-
trollstation. Jag skulle gärna se, och det har jag gett uttryck för i olika
sammanhang, att kontrollstationen skulle tidigareläggas så att vi kan få
en offentlig diskussion. Jag tycker nämligen att den offentliga diskus-
sionen är oerhört viktig i den här frågan.
Anf. 48 ANDREAS CARLGREN (c):
Fru talman! Det är lätt att hålla med om att det behövs en offentlig
diskussion - särskilt när man har hört Ines Uusmanns svar här i dag.
Men det räcker inte. Det måste leda till handling också.
Om det är något som är att slira så är det att pendla mellan åsikten
att det går att ompröva och uttalanden om att om man bara omprövar
förberedelsepengarna så rasar allt. Det är helt orimligt att Dennispake-
tet är ett så bräckligt bygge att allt skulle rasa därför att man inte i ett
mycket kritiskt budgetläge bara låter miljonerna rulla på till ett projekt,
där man faktiskt vill ge intrycket av att man fortfarande inte har bestämt
sig för om det skall genomföras. Detta är det centrala.
Om ni menar allvar med att Västerledsprojektet skall kunna stop-
pas, inte bara ändras när det gäller utformning och byggstart, vore det
väl också rimligt att inte satsa hundratals miljoner - jag tror att det
handlar om den summan - i ett förberedelsearbete där man inte vet om
det kommer att komma till användning? Det är därför frågan återstår:
Är Ines Uusmann beredd att säga att hon menar allvar med ompröv-
ningen?
Anf. 49 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Som avslutning vill jag säga att jag synnerligen allvar-
ligt menar det jag har sagt om kontrollstationen. Jag skall se om det är
möjligt att tidigarelägga den. Jag är dock inte säker på att det går.
Att man inrättar en kontrollstation betyder att man inte i förväg har
fattat några beslut. Det tror jag att vi skall vara helt överens om, annars
är det ingen mening med en kontrollstation.
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
19
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
Anf. 50 ANDREAS CARLGREN (c):
Fru talman! Då måste jag till sist ställa ytterligare en fråga. Om
kontrollstationen verkligen är så allvarligt menad, om den också inne-
bär att man skall kunna stoppa Västerleden och om Ines Uusmann
dessutom vill verka för att kontrollstationen skall tidigareläggas, varför
visar Ines Uusmann då inte handlingskraften att se till att få stopp på
den miljonrullning som sker under tiden?
De berörda tjänstemännen beskriver att miljonrullningen pågår
precis oförändrat. Det har inte skett någonting. Det har inte blivit några
förändringar eller nya politiska signaler. Så länge miljonrullningen
pågår oförändrat slösar man pengar på ett projekt som Ines Uusmann i
dag säger inte är säkert skall bli av. Dessutom lurar man under tiden
Miljöpartiet och Vänsterpartiet som har ingått i majoriteter i både
Stockholms läns landsting och stadshus i tron att det faktiskt har hänt
någonting. Detta påstår jag fortfarande.
Det finns inga bekräftelser på att det har hänt någonting eller är på
väg att hända någonting. Det är bara ord; det är handling som räknas.
Anf. 51 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Skillnaden mellan mig och Andreas Carlgren är ganska
tydlig. Jag menar allvar med kontrollstationen. Därmed har jag inte sagt
att den ovillkorligen skall innebära att den fortsatta delen av Dennispa-
ketet stoppas. En kontrollstation innebär att man kontrollerar de förut-
sättningar som finns. Därefter fattar man nödvändiga beslut. Jag kan
inte föregripa dessa beslut.
Överläggningen var härmed avslutad.
11 § Svar på fråga 1994/95:200 om principen för lönesättning vid
Posten
Anf. 52 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Dan Ericsson har frågat mig om regeringens nya ägar-
strategi för Posten även innefattar principer för lönesättning.
Liksom tidigare är Postens styrelse ansvarig för lönesättningsprin-
ciperna inom Posten. Regeringen har inte för avsikt att ändra denna
ordning.
Anf. 53 DAN ERICSSON (kds):
Fru talman! Till skillnad från det förra svaret var detta mycket kort.
Jag vill ändå tacka kommunikationsministern för det.
I somras blev det en debatt om postchefens lön. Den dåvarande
kommunikationsministern gav då i ett pressmeddelande uttryck för sin
uppfattning. Han menade att det var orimligt att vid ett och samma
tillfälle fördubbla lönen för en person med i stort sett oförändrade ar-
betsuppgifter och oförändrat ansvar. Detta uttalande ledde till att post-
chefen avstod från den planerade lönehöjningen.
20
Min frågeställning är föranledd av uppgifter som har framkommit
om att den nya regeringen skall ha en tydlig ägarstrategi i de statliga
bolagsstyrelserna. Samtidigt meddelas det att postchefen nu skall få den
tidigare planerade löneförhöjningen. Till detta kommer dessutom en
retroaktiv lön, dvs. en julklapp på 360 000 kr.
Mot bakgrund av dessa uppgifter önskar jag få besked om regering-
ens direktiv till Postens styrelse. I en ägarstrategi måste ligga att man
ger styrelsen anvisningar om hur bolaget skall drivas. Jag undrar om
man i dessa direktiv också har fått med frågan om lönesättningen. Be-
skedet är att det inte finns någon sådan strategi utan att styrelsen själv
har i uppgift att uttolka regeringens avsikter i detta hänseende.
Tycker ministern i så fall att det är rimligt att vid ett och samma till-
fälle fördubbla lönen för en person med i stort sett oförändrade arbets-
uppgifter och ett oförändrat ansvar? Den förre kommunikationsminis-
tern hade en uppfattning. Det vore intressant att veta om den nuvarande
kommunikationsministern också har en uppfattning i den här frågan.
Anf. 54 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Jag tänker inte redovisa någon uppfattning om det är
rimligt eller inte med olika löner vare sig det gäller Postens VD eller
någon annan VD. Dessutom kommer jag inte att ändra på de principer
som vi tidigare har varit överens om, dvs. att lönesättningen skall skö-
tas av Postens styrelse.
Anf. 55 DAN ERICSSON (kds):
Fru talman! Av detta kan man bara dra den slutsatsen att kommuni-
kationsministern helt överlämnar detta ärende till styrelsen. Hon accep-
terar då den löneprincip som man där kommer att ha. Av de uppgifter
som har framkommit hitintills gäller då att det blir en fördubbling av
lönen. Dessutom kommer den lön som skulle ha utbetalats om den här
höjningen hade skett tidigare att betalas ut retroaktivt.
Jag beklagar detta besked. Det visar att den nuvarande regeringen
har en annan uppfattning än den tidigare vad gäller synen på lönesätt-
ningen för chefstjänster i de statliga bolagen.
Kommer principen att någon VD inte skall sitta i styrelsen att gälla
samtliga statliga bolag? Det finns litet olika uppfattningar om detta
inom regeringen.
Överläggningen var härmed avslutad.
12 § Svar på fråga 1994/95:201 om poststyrelsen
Anf. 56 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Karin Starrin har frågat mig vad jag avser att göra för
att den nya styrelsen för Posten skall få en tillräckligt allsidig samman-
sättning.
Staten måste utifrån sin roll som ägare och sin allmänna roll i sam-
hället ta ett aktivt ansvar för de bolag som staten äger. Ägaren skall
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
21
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
framför allt styra genom sin styrelse. Styrelsen skall agera i ägarens
anda och i enlighet med dess intentioner. Valet av styrelsens ledamöter
är därför väsentligt. Styrelseledamöterna skall väljas så att de befrämjar
verksamheten.
Regeringen har därför vid sammansättningen av den nya styrelsen
tagit hänsyn till ledamöternas kunskap och erfarenhet. Det har också
varit viktigt att få en så allsidig sammansättning som möjligt där såväl
könsfördelning, regional erfarenhet och andra samhällsintressen tillgo-
dosetts.
Anf. 57 KARIN STARRIN (c):
Fru talman! Jag vill tacka kommunikationsministern för svaret. Jag
håller inte med om att det är en allsidig sammansättning av Postens
styrelse.
Det sker oerhört viktiga förändringar inom Postens verksamhet.
Detta debatteras på många olika nivåer: lokalt, regionalt och nationellt.
Därför är det mycket viktigt att man inför varje beslut och förändring
får en så bred uppslutning som möjligt.
Jag måste fråga kommunikationsministern om hon i det här läget
tycker att det känns som att man tar ansvar för det som sades i rege-
ringsförklaringen. Statsministern sade i regeringsförklaringen att man
nu strävar efter en samarbetsregering. Tycker verkligen kommunika-
tionsministern att det är rätt att oppositionen inte finns företrädd i det
här förslaget till en ny styrelse? Tycker kommunikationsministern att
de olika regionala intressena finns företrädda i den nya styrelsen?
Anf. 58 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Om vi skall diskutera enskilda personer i styrelsen och
vilka partier de företräder kan det kanske ha ett begränsat intresse för
några av kammarens ledamöter, men jag tror inte att detta är av så stort
intresse för allmänheten.
De personer som är valda är valda med tanke på att de skall repre-
sentera ett allmänintresse. Personerna är valda med tanke på de erfa-
renheter de har möjlighet att tillföra styrelsens arbete.
Det har inte tidigare förekommit att man har tagit kontakt med op-
positionen när det gäller chefstillsättningar eller styrelsesammansätt-
ningar. Om Karin Starrin menar att det borde vara en sådan ordning i
framtiden kan vi naturligtvis diskutera sådana förändringar. Men jag
måste säga att jag inte tycker att det alltid skulle vara så praktiskt.
Anf. 59 KARIN STARRIN (c):
Fru talman! Jag är inte intresserad av att diskutera enskilda perso-
ners kunskap i det här läget. Men visst finns det en inarbetad praxis,
kommunikationsministern, att både majoriteten och oppositionen skall
finnas företrädda i de olika styrelser som staten ansvarar för.
Jag har följt olika uttalanden i den här frågan, eftersom den har
väckt stor uppmärksamhet. Jag har hört kommunikationsministern
uttala att det nu är viktigt att regeringen får en tydlig ägarroll, att rege-
22
ringen får tydliga instrument så att man kan styra dessa olika frågor,
som är viktiga för den breda allmänheten. Vi är överens om det.
Jag undrar om det enbart är regeringen som företräder staten i det
här fallet. Jag trodde att staten bestod av både en majoritet och en op-
position. Det borde vara en styrka om alla partier är företrädda.
Anf. 60 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Vi skall tillgodose ett allmänintresse i styrelsen, och det
skall vara en ordentlig ägarstrategi. Utöver detta har en annan sak varit
viktig i diskussionerna kring de verk som nu har blivit bolag, nämligen
att det också skall vara en effektiv styrelse. Det kan inte vara så att man
bara för att man skall ha en mycket bred partipolitisk representativitet
skall ha en mycket stor styrelse. Det handlar faktiskt också om att den-
na styrelse skall kunna utföra ett effektivt arbete.
Jag tror att Posten alltid kommer att väcka uppmärksamhet. Posten
är något som alla människor känner sig berörda av. Därför tycker jag
att denna diskussion är bra. Men jag vidhåller att den styrelse som
förhoppningsvis tillträder i december kommer att ha en mycket bred
representativ kunskap.
Anf. 61 KARIN STARRIN (c)
Fru talman! Kommunikationsministern och jag är helt överens om
att vi skall ha en effektiv styrelse. Också jag tycker att det är oerhört
viktigt att i de verk som har ombildats till bolag skall vara en litet
mindre styrelsegrupp så att man känner att man är effektiv.
Det är ändå fullt möjligt att få en ökad förståelse genom att ha både
majoritet och opposition företrädda. Går vi igenom de verk som nu har
blivit bolag vet vi att man har följt linjen att både majoritetspartierna
och oppositionspartierna är företrädda.
Jag tror att vi alla, inte minst regeringen, skulle tjäna på att man ser
över detta igen och får en bredare sammansättning av denna styrelse.
Överläggningen var härmed avslutad.
13 § Svar på fråga 1994/95:160 om Tipsbingo
Anf. 62 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Lennart Brunander har frågat mig vilka åtgärder jag är
beredd att vidta för att förhindra att Tipsbingo nu startar. Lennart Bru-
nander nämner som bakgrund till frågan att de viktiga inkomster som
det lokala föreningslivet får från Bingolotto hotas genom att den nya
spelformen initieras.
Introduktionen av Tipsbingo är ett gott exempel på den situation
som i dag råder på spelmarknaden med flera stora aktörer som konkur-
rerar om att anordna spektakulära rikstäckande spel. Denna situation är
inte tillfredsställande. Spelmarknaden är, enligt min uppfattning, inte
ett område där fri konkurrens bör råda. Den uppfattningen är för övrigt
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
23
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
24
gemensam för samtliga västeuropeiska länder, där spelmarknaden är
noggrant reglerad och inte föremål för konkurrens.
Det är min bestämda uppfattning att det svenska föreningslivet även
i fortsättningen skall vara garanterad möjligheter att finansiera sin
verksamhet genom lotterier.
Tipstjänst avser att lansera Tipsbingo inom ramen för gällande kon-
cession. Regeringen har därför ingen ansökan från Tipstjänst om pröv-
ning av detta spel.
Anf. 63 LENNART BRUNANDER (c):
Fru talman! Jag tackar för svaret.
Jag ser tre saker i svaret. Civilministern säger först att det inte skall
vara en oinskränkt frihet att bedriva spel, och det skall finnas någon
möjlighet att reglera dem. Sedan säger civilministern att föreningarna
också i fortsättningen skall kunna ta in tillräckligt mycket pengar på
lotterier. Som det tredje säger civilministern att regeringen tänker sitta
stilla vid sidan om och se på när Tipsbingo raserar föreningarnas möj-
ligheter både när det gäller Bingolotto och Bingospel.
När det gäller det första delar jag civilministerns uppfattning att det
måste finnas någon ordning på detta område. Det som har skett under
lång tid är inte tillfredsställande.
Den statliga spelverksamheten tar i allt mer ökad utsträckning över
den möjlighet som föreningarna har haft att få in pengar till sin verk-
samhet genom lotterier och spel, t.ex. Bingo. Läget har successivt för-
ändrats. År 1970 hade föreningarna 31 % av spelmarknaden. År 1991
hade de 17 %.
Genom att Bingolotto kom inträdde en scenförändring. Föreningar-
na kunde med sina lotterier konkurrera med den statliga spelmarknaden
och tog tillbaka en del procent. Jag tycker att det är ganska bekymmer-
samt att man inte kan acceptera att det blir på det sättet, utan att man
går in och gör någonting annat. Staten har här som ägare av Tipstjänst
ett ansvar att se till att man inte går in och vidtar åtgärder som förstör
sådant som man vill stödja på annat sätt.
Jag skulle vilja fråga civilministern om det ändå inte är läge för att
staten, regeringen, ser till att Tipsbingo inte kommer till stånd nu och
raserar de möjligheter som föreningarna har att ta in pengar på Bingo-
lotto och bingospel.
Anf. 64 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Jag tycker att det är bra att Lennart Brunander och jag
är överens om att det behövs ordning och reda på spelmarknaden, med
de litet speciella risker som spel i stor skala alltid kan medföra.
Det var faktiskt den avgående regeringen, dvs. den borgerliga rege-
ringen, som först beslutade om att Penninglotteriet skulle få tillåtas
starta något som hette Trissbingo. Det var, menar jag, ett sätt att skapa
en viss oreda på marknaden.
Nästa steg blev att Tipstjänst inom ramen för den koncession man
redan hade fick möjlighet att starta det Tipsbingo som nu enligt Tips-
tjänst skall inledas den 16 december. Det handlar alltså om beslut som
har fattats innan den nuvarande regeringen har tillträtt och inom kon-
cessioner som det inte har legat i denna regerings hand att ha åsikter
om.
Detta betyder inte att regeringen kommer att sitta stilla när det gäl-
ler spelfrågor i allmänhet och just Tipsbingo. Utan att ta ställning till
den kan jag meddela att koncessionen skall prövas av regeringen vid
årsskiftet, dvs. den koncession inom vilken den gamla regeringen tillät
det Tipsbingo som nu föranleder sådana stormar inom delar av före-
ningsrörelsen.
Anf. 65 LENNART BRUNANDER (c)
Fru talman! Det är precis så det är. Det stormar om detta. Nu vill
civilministern skylla Tipsbingo på den förra regeringen. Men då måste
vi ta hela sanningen.
I planeringen låg också att Tipstjänst skulle överföras till före-
ningslivet. Det har regeringen kunnat stoppa. Det anser man sig ha
kompetens, kunskap och förmåga att göra. Men att stoppa något som
Tipstjänst skall göra, nämligen Tipsbingo, kan man alltså inte. Det
tycker jag stämmer ganska dåligt överens med vad som borde vara
möjligt.
Jag vädjar därför till civilministern att gå in och göra något. Vad
gäller möjligheterna att göra detta finns det en begäran från idrottsrö-
relsen om att få en prövning av om Tipsbingo verkligen ryms i konces-
sion, vilket man där påstår att den inte gör. Det är ett bingospel och inte
ett lotterispel, och bingospel har Tipstjänst inte koncession att bedriva.
Är det rätt uppfattat?
Anf. 66 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Som jag tidigare sade har den föregående regeringen
medgivit en koncession inom vilken Tipsbingo ryms. Den möjlighet
den nuvarande regeringen har att agera är när denna koncession skall
omprövas, och det skall ske vid årsskiftet. Dessförinnan har vi inga
möjligheter att ingripa. Det är mitt besked i den frågan.
Anf. 67 LENNART BRUNANDER (c):
Fru talman! Civilministern sade att det är bra att vi är överens om
att det skall vara ordning och reda. Jag tycker att det vore bra om vi var
överens om det. Men såvitt jag förstår är regeringen inte villig att ta
konsekvenserna av att vilja ha ordning och reda.
Föreningarna har genom Bingolotto och genom bingospel kunnat
undvika den ekonomiska kris man annars hade fått. Med skatteom-
läggningens ökade kostnader och minskade anslag behöver de pengar
från någon annanstans. Detta har varit möjligheten, och det har också
gett möjligheter.
Skall detta nu berövas idrottsrörelsen kommer det att bli kris. Det
kommer att få konsekvenser som varken civilministern eller jag vill ha.
Då måste man göra någonting. Det är dumt att pröva Tipsbingo när det
väl har kommit i gång. Det borde prövas innan det kommer i gång.
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
25
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
26
Anf. 68 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Lennart Brunander talar om ordning och reda. Vad
gjorde den borgerliga regeringen? Jag måste återigen tjata om detta.
I ett läge där man lyckats göra staten kolossalt fattig ville man göra
sig av med Tipsjänst, som ändå drar in ett antal miljarder kronor till
statskassan. Den dåvarande regeringen beviljade två tillstånd till nya
lotterier inom de statliga spelbolagen som skapade stor oreda.
Jag tror att det är den här regeringen som har möjlighet att skapa
ordning och reda, men vi behöver några månader på oss för att göra
det. Det är min övertygelse att Bingolotto - som är ett utmärkt spel -
kommer att klara den övergångstiden.
Anf. 69 LENNART BRUNANDER (c):
Fru talman! Civilministern säger att med de bekymmer som vi har
på pengamarknaden och med det behov av pengar som staten har be-
hövs det spel. Är det Göran Perssons uttalande om att spelmarknaden
växer och att vi behöver pengarna som är vägledande för regeringens
agerande och inte omtanken om föreningar, ungdomsarbete och alla de
ideellt jobbande människor som sliter för att få det att gå ihop? Genom
en sådan här åtgärd - som inte bara hotar Bingolotto, utan också bingo-
spelen - hotar man att slå undan fotterna för dessa människor.
Anf. 70 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Det var kanske så i den gamla regeringen att finansmi-
nistern stod för en åsikt och civilministern för en annan. Så är det inte i
den här regeringen. Vi står för exakt samma uppfattning. Det skall vara
ordning och reda på spelmarknaden.
Både finansministern och jag är aktiva folkrörelsemänniskor. Vi är
besjälade av att folkrörelserna skall kunna bedriva en egen verksamhet.
Överläggningen var härmed avslutad.
14 § Svar på fråga 1994/95:186 om lottförsäljningsautomater
Anf. 71 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Lennart Brunander har frågat mig om regeringen kom-
mer att ändra sitt beslut om lottförsäljningsautomater så att riksdagens
beslut om en femårig övergångstid blir möjlig.
Jag antar att det beslut Lennart Brunander syftar på är det som
handlar om ett överklagande av ett beslut av Lotterinämnden om en lott
från en s.k. lottförsäljningsautomat. För det första vill jag understryka
att regeringens beslut i det ärendet inte innebär någon sakprövning av
frågan om själva automaten. Ärendet som regeringen har avgjort hand-
lar om den fysiska säkerheten på den lott, alltså på papperslappen, som
genereras i automaten. I ärendet redovisar samtidigt regeringen sin syn
på lagligheten av den aktuella automattypen. Lott och automat måste
nämligen ses som ett integrerat system. Lotten som antingen är en
vinstlott eller en nitlott framställs i automaten. Resultatet av den i för-
väg företagna dragningen finns lagrat i ett elektroniskt minne. Lottnum-
ret som ger vinst eller förlust avgörs av en slumpvalsgenerator som
också finns i automaten.
Enligt lotterilagen skall förslutna lotter och bingobrickor vara av
godkänd typ. Lotterinämnden prövar frågor om typgodkännande. Den
nuvarande lagen ger inte utrymme för att typgodkänna det slags auto-
mater det här är frågan om. Den är alltså inte laglig.
Lottförsäljningsautomater som är försedda med elektroniskt minne
och slumpvalsgenerator är närmast att hänföra till sådana spelautomater
som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande.
Spel på sådana automater får enligt vår lagstiftning bara tillåtas på
fartyg i internationell trafik.
Anf. 72 LENNART BRUNANDER (c):
Fru talman! Jag antar att det är det beslut som civilministern hänvi-
sar till. Det rörde ju egentligen inte godkännandet av den här lotteriau-
tomaten, utan t.ex. hur stora vinster man skulle kunna få ta ut där.
När det beslutades om den nya lotterilagen i mars-april 1994 be-
handlade man just de här automaterna. Jag utgår från att man då visste
vad man beslutade om. Det var en utredning som föregick det hela. Den
föreslog att de skulle få en övergångstid på tre år. Sedan blev det en del
diskussion om detta. Man sade att det var ohemult mot de föreningar
som sysslade med detta och fick inkomster den vägen att gå så snabbt
fram. På kulturutskottets förslag fattade riksdagen beslut om att det
skulle bli en övergångstid på fem år i stället.
Nu säger civilministern att den här automattypen inte är godkänd.
Visste inte kulturutskottet, utredningen, regeringen och alla som fattade
beslutet vad de beslutade om? Nu har regeringen egentligen gjort en
liten omvärdering av den här lotteriautomaten så att den klassas i det
sammanhang som civilministern beskrev. Men såvitt jag förstår är det
inte riktigt korrekt att göra så. Det finns ett riksdagsbeslut om att det
skall vara en femårig övergångstid. Jag vill att regeringen skall se till
att det blir det.
Anf. 73 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Jag är fullt medveten om vad som står i övergångsbe-
stämmelserna om lottförsäljningsautomater. De typgodkännanden som
Lotterinämnden kan besluta om är också uppräknade i lotterilagen. I
den uppräkningen finns inget sagt om lottförsäljningsautomater. Slut-
satsen blir då att Lotterinämnden saknar behörighet att utfärda typgod-
kännande för automater. Om det inte finns ett lagligt tillstånd för auto-
maten från början är det inte heller möjligt att förlänga detta tillstånd
med stöd av övergångsbestämmelserna.
Anf. 74 LENNART BRUNANDER (c):
Fru talman! Detta blir ju litet konstigt. Frågan har faktiskt behand-
lats ganska ingående. De här automaterna är diskuterade och prövade.
Ett riksdagsbeslut måste väl ändå gälla högre än något som regeringen
har beslutat eftersom det faktiskt är riksdagen som beslutar hur saker
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
27
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
28
och ting skall vara och inte regeringen. Då borde det ju vara det som
gäller. Vill regeringen ha en annan ordning får den väl lägga fram ett
förslag för riksdagen som vi kan titta på då.
Detta är ett stort avbräck för de föreningar som har inkomster via
dessa automater när man med en och en halv månads varsel säger att de
inte får ha dem längre. Tycker civilministern att det är rimligt att agera
så?
Anf. 75 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Vi försöker inte att ändra på något som riksdagen har
fattat beslut om. Det är helt enkelt så att den typ av automater som
Lennart Brunander har frågat om aldrig har varit godkänd.
Jag måste också understryka att det inte är idrottsrörelsen eller folk-
rörelserna som har framfört några klagomål när det gäller den aktuella
automattypen, utan det är det företag som tillverkar automaten som har
klagat, inga idrottsföreningar.
Anf. 76 LENNART BRUNANDER (c):
Fru talman! Om jag kunde hitta det här skulle jag kunna läsa upp
vad utskottet skrev när detta behandlades i våras. Det fanns framställ-
ningar från föreningarna, från idrottsrörelsen, om just detta att man
tyckte att tre år i övergångstid var för kort för att kunna skaffa andra
inkomster i stället. Det handlar dock om 50 miljoner kronor till före-
ningarna. Det är inte pengar som man tar in så där utan vidare. Då
tyckte riksdagen att det var rimligt med fem år. Jag pratar om den typ
av automater som riksdagen då fattade beslut om. Om civilministern
pratar om några andra automater pratar vi förbi varandra.
Anf. 77 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Jag tror att vi talar förbi varandra. Jag har studerat
handlingarna i detta ärende mycket noggrant. Den typ av automater
som diskussionen om övergångstiden gällde är en annan typ av lottför-
säljningsautomater, inte de automater som endast är tillåtna på fartyg i
internationell trafik.
Sedan talar Lennart Brunander om att idrottsrörelsen skulle förlora
upp till 50 miljoner kronor om året om automaterna försvinner. Det
påståendet kommer från företaget som tillverkar automaterna. Jag har
inga som helst fakta kring om detta är en korrekt uppgift. Storleken på
inkomsterna kan inte få tas till intäkt för att regeringen skall tillåta spel
på automater som är olagliga.
Anf. 78 LENNART BRUNANDER (c):
Fru talman! Jag vill självfallet inte heller ha några olagliga spel. Jag
utgår från att det som riksdagen fattade beslut om i våras inte var olag-
ligt. Är vi överens på den punkten skulle vi kunna stilla oron hos dem
som nu är bekymrade och säga att de spel som riksdagen beslutade om
i våras inte ingår i den tolkning som regeringen har gjort utan att det är
några andra automater som är olagliga.
Är det en riktig tolkning av det som civilministern har sagt här?
Anf. 79 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Det finns en övergångstid för de lotteriautomater som
hela tiden har varit tillåtna. Däremot har det tydligen slunkit igenom
automater som endast får förekomma på fartyg i internationell trafik.
De omfattas självfallet inte av några övergångsregler eftersom de aldrig
har varit tillåtna.
Överläggningen var härmed avslutad.
15 § Svar på fråga 1994/95:184 om det nordiska samarbetet
Anf. 80 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Elver Jonsson har frågat statsministern om regeringen
avser att vidta åtgärder som säkrar nordiskt samarbete i en situation då
större delen av Norden är medlem i EU. Frågan har överlämnats till
mig för besvarande.
Först vill jag konstatera att norska folket har fattat sitt beslut. Det är
vad vi skall utgå från. Det gäller nu att utforma det nordiska samarbetet
på bästa möjliga sätt under de nya förutsättningarna. Självfallet kom-
mer det att vara en svensk strävan att göra vad vi kan för att det inte
skall resas nya hinder mellan de nordiska länderna.
Men som nordist kan jag instämma i Elver Jonssons besvikelse. Jag
konstaterar att möjligheterna att driva nordiska intressen och värde-
ringar i EU-arbetet kommer att bli mindre än om Norge hade varit
medlem. Vi kommer att sakna Norges röst i EU.
Jag instämmer också med Elver Jonsson i att en del uttalanden som
gjorts, bl.a. om att avskaffa Nordiska rådet, inte är något konstruktivt
bidrag till debatten.
Tvärtom är det så att skälen för att fortsätta det traditionella nordis-
ka samarbetet är än starkare nu när både Norge och Island står utanför
EU.
Svaret på Elver Jonssons fråga är ja. Regeringen avser att vidta åt-
gärder som säkrar nordiskt samarbete i en situation då större delen av
Norden är medlem i EU. De nordiska statsministrarna har därför gett i
uppgift åt samarbetsministrarna att tillsammans med Nordiska rådets
presidium utarbeta ett förslag om det nordiska samarbetets framtid i
den nya situationen. Statsministrarna kommer att ha ett möte i slutet av
januari för att diskutera frågan. Förslaget skall sedan presenteras inför
Nordiska rådets session i Reykjavik i slutet av februari.
Det är också viktigt med nordiskt samråd om hur man skall ställa
sig i EU-frågorna. Det kommer att äga rum täta kontakter mellan de
nordiska regeringarna om detta, och det bör också förstås ske ett sam-
råd på parlamentariskt plan. Hur det senare skall utformas är en viktig
fråga som inte bara berör Nordiska rådet utan som också bör intressera
EU-nämnden, utrikesutskottet och andra ledamöter av Sveriges riksdag
t.ex.
Jag skall inte föregripa de diskussioner som nu kommer att inledas
mellan regeringar och parlamentariker. Jag kan dock hänvisa till det
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
29
|
Prot. 1994/95:36 6 december |
svar som jag gav den 27 oktober i år på en interpellation av Olof Jo- |
Jag vill också betona den viktiga uppgiften att ange prioriteringar
|
Svar på frågor |
och arbetsformerna för det traditionella interna nordiska samarbetet. Anf. 81 ELVER JONSSON (fp): Fru talman! Jag vill först tacka samarbetsminister Mats Hellström Redan i morgon kommer ju Nordiska rådets parlamentariska presi- När nu statsrådet säger att det är nödvändigt med en vitalisering och Sedan är det väl så - som statsrådet avslutningsvis säger - att det Det skulle vara intressant att höra om statsrådet har någon synpunkt Anf. 82 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): Fru talman! I morgon bitti kommer jag att träffa de nordiska samar- |
|
30 |
sedan skall sammanträda under december och januari tillsammans med |
parlamentarikerna i Nordiska rådet. Vi skall ju då tillsammans ge
statsministrarna ett förslag. Det kan jag självfallet inte föregripa. Men
jag vill ändå säga att jag tror att det är viktigt att koncentrera arbetet till
Nordiska rådet, kanske på olika teman vid olika tillfällen. Och kanske
skall vi mer än nu fokusera sessioner på teman som är viktiga både för
det interna nordiska samarbetet och för Europasamarbetet. Men det får
vi återkomma till. Den diskussionen börjar, som sagt, i morgon och
avslutas väl någon gång i januari.
Jag för min del tror att förutsättningarna, om Norge hade blivit
medlem - detta har tagits upp både i Elver Jonssons fråga och i svaret
här - skulle ha varit betydande för en vitalisering av det nordiska sam-
arbetet med nya former. Jag är rätt övertygad, och det har jag sagt
många gånger, om att det nordiska samarbetet fungerar bäst under ett
visst yttre tryck - i en större integration kommer likheterna mera fram.
Jag tror att vi i så fall i morgon hade stått inför uppgiften att tala om
kanske väldigt spännande former för hur vi skulle lägga upp nordiska
strategier i EU - inte på ett protokollärt sätt, så att vi speciellt skulle
förbereda enskilda ministermöten och det är heller inte det jag talar om.
I stället gäller det alltså strategier för nordiska frågor. Det blir svårare
när ett land står utanför. Men vi får försöka att i bästa möjliga mån
minska de svårigheterna. Vi får anstränga oss extra för att det här skall
komma till stånd.
Men det blir mer av, är jag rädd för, traditionellt arbete som också i
framtiden kommer att dominera. Förut var ett land med i EU. Tre andra
stod utanför. Nu blir det så att ett land är utanför och att tre andra är
med. Vi får göra det bästa av situationen. Men självfallet hade nämnda
vitalisering och nytänkande fått ett annat tryck, en annan kraft, om vi
alla hade varit med. Jag vet att det finns ett norskt intresse för att kraf-
tigt engagera sig i den diskussionen.
Anf. 83 ELVER JONSSON (fp):
Fru talman! Helt kort: Jag instämmer i den bedömning som Mats
Hellström här gör och vill bara lägga till att vi, samtidigt som vi nu
energiskt arbetar på att förnya arbetsformer och kanske på att höja
ambitionsgraden, inte får glömma bort att vi har ett viktigt arv att för-
valta.
Nordiskt samarbete inom Nordiska rådets ram har ju faktiskt både
imponerat och uppmärksammats av länder utanför EU, där man säger:
Tänk att Norden, som egenligen är så disparat när det gäller geografi
och andra allianser, ändå kan samverka så väl.
Jag tror att vi från nordiskt håll faktiskt har något att tillföra också i
ett europeiskt samarbete. Vi har viktiga bitar på en rad politiska sakom-
råden som kan bli betydelsefulla nordiska ”exportprodukter”.
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
31
|
Prot. 1994/95:36 6 december |
16 § Svar på fråga 1994/95:193 om de baltiska staterna och EU |
Anf. 84 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
|
Svar på frågor |
Fru talman! Marianne Andersson har frågat statsministern om vilka Alla de tre baltiska staterna eftersträvar ett närmande till EU, med Sverige har många skäl att stödja de baltiska staterna i dessa strä- Vi har ett intresse av både säkerhetspolitisk och ekonomisk art av Sverige har redan på en rad sätt verkat för att relationerna mellan Ytterligare ett mycket viktigt steg togs den 28 november, då EU:s Sverige drev på för att detta beslut skulle komma till stånd. Viktigt Vid toppmötet i Essen i slutet av denna vecka är avsikten att stats- Jag vill avslutningsvis konstatera att jag instämmer med Marianne |
|
32 |
att verka för att Europaavtalsförhandlingarna avslutas snarast möjligt. |
Inom ramen för EU:s öststrategi kommer vi att verka för att de baltiska
staterna ges hög prioritet i EU:s biståndsinsatser.
Anf. 85 MARIANNE ANDERSSON (c):
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Det var ganska ut-
tömmande om vad Sverige och de nordiska länderna har gjort hittills
för att inlemma de baltiska staterna i det europeiska samarbetet. Det
gäller bl.a. frihandelsavtalet. Det känner vi till. Det är bra.
Det är också bra att Mats Hellström instämmer med mig i uppfatt-
ningen att Sverige har ett särskilt ansvar när det gäller de baltiska sta-
terna. Vi har ansvaret att vara deras röst i Europa. Deras fortsatta frihet
och oberoende är av mycket stor betydelse för Sverige och för hela
Östersjöområdet. Det är viktigt att vi arbetar för att de skall utvecklas
och förbli demokratiska rättsstater med marknadsekonomi och öppen-
het mot omvärlden.
Det var mot den bakgrunden jag ställde min fråga och även med
anledning av att de länder som nu har inbjudits till EU-toppmötet i
Essen kan anses favoriserade i integrationsprocessen. Det kanske inte
är så egentligen, men det kan uppfattas så, och det är viktigt att hålla
den här frågan levande hela tiden. Andra intresserade länder som Ru-
mänien, Bulgarien och Slovenien har ju inte associationsavtal och
kommer med senare. Det gäller också Baltikum.
Jag vill ställa en följdfråga, trots att jag tror att en del av detta
framgick av svaret: Är det regeringens ambition att de baltiska staterna
skall kunna erhålla medlemskap i EU vid samma tidpunkt som de andra
östeuropeiska länderna, som redan nu har associationsavtal och som är
inbjudna till toppmötet i Essen? Jag vill också fråga: Hur skall detta
arbete mer konkret gå till? Nu när vi kommer in i EU har vi ju större
möjligheter att påverka.
Anf. 86 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Ja, det är vår uppfattning att vi så vitt det på oss an-
kommer skall hjälpa de baltiska staterna, så att de kommer i samma
startposition som de andra östeuropeiska staterna när det gäller med-
lemskapsförhandlingarna.
Det kan se ut som om de andra är prioriterade. Men det har med ti-
den att göra. De andra, t.ex. Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien,
kom i gång med associationsförhandlingar och Europaavtal tidigt. Då
fanns ännu inte frihandelsavtal med Baltikum. Därmed kunde de kom-
ma ett steg före, så att säga.
När vi inledde medlemskapsförhandlingar med EU tog vi upp vårt
intresse att behålla frihandelsavtalen. En lösning blev då att EU själv
skaffade sig frihandelsavtal med de baltiska länderna. Därmed hamna-
de de på det trappsteg där man kunde börja associationsavtalsförhand-
lingarna. Så fort de är avslutade, så fort Baltikum får ett Europaavtal,
står alla vid samma startsnöre.
Min bedömning är att det bör kunna gå ganska fort. De baltiska
ekonomierna är relativt små. Det är inte samma komplicerade frågor
där som det har varit i en del andra större östeuropeiska länder. Jag tror
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 36
|
Prot. 1994/95:36 6 december |
att den allmänna bedömningen är att det bör kunna gå relativt snabbt |
Som medlem har vi naturligtvis möjligheter att bevaka detta på mi-
|
Svar på frågor |
nisterrådsmötena och även i den kommitté där medlemsländerna finns Förhoppningen är att Europaavtal skall kunna komma till stånd rätt Anf. 87 MARIANNE ANDERSSON (c): Fru talman! Det låter bra. Jag förstår av svaret att statsrådet inte ser Anf. 88 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): Fru talman! Ja, det är korrekt. Överläggningen var härmed avslutad. 17 § Svar på fråga 1994/95:194 om en miljöombudsman Anf. 89 Miljöminister ANNA LINDH (s): Fru talman! Lennart Daléus har frågat mig om regeringen avser att i Regeringen har i beslut den 24 november i år antagit tilläggsdirektiv Enligt direktiven skall utredningen bl.a. överväga införande av tale- Direktiven inkluderar således frågan om inrättande av en miljöom- Anf. 90 LENNART DALÉUS (c): Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Men det har inte Skälet till att jag ställde frågan var en debatt vi hade häromdagen i |
|
34 |
det miljöbalksförslag som den tidigare regeringen lämnade på den här |
punkten har redovisat som sin ståndpunkt att det är lämpligt att miljö-
ombudsmannen är en tjänsteman på Naturvårdsverket, är jag naturligt-
vis nyfiken på om det också är regeringens uppfattning.
För det första: Spelar det inte någon roll om man inrättar en miljö-
ombudsman eller inte? För det andra: Vilka erfarenheter lokalt lutar sig
socialdemokratin mot när man klarar ut att det inte spelar någon roll?
För det tredje: Kommer det i det aktuella utredningsmaterialet att ingå
förutsättningar för att miljöombudsmannen - som socialdemokraterna
tidigare har fört fram och samlat majoritet kring - skall vara en tjäns-
teman på Naturvårdsverket?
Jag menar att detta går mycket emot de attityder och ambitioner
som jag tycker bör ligga i begreppet miljöombudsman. För det första
känner jag själv inte till vilka erfarenheter lokalt som man kan luta sig
mot när man avfärdar hela förslaget genom att säga att det inte spelar
någon roll. För det andra menar jag att det verkar befängt att ha en
tjänsteman på Naturvårdsverket som en fri och obunden miljöombuds-
man.
Det var skälen till min fråga. Jag har inte riktigt fått svar på de här
punkterna och skulle alltså vara glad om miljöministern kunde klara ut
de här tre frågorna med mig.
Anf. 91 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Som svar på de tre frågorna kan jag till att börja med
säga att Lennart Daléus inte har fört diskussionen om lokala erfarenhe-
ter med mig. Jag föredrar att han fortsätter den diskussionen med den
han uppenbarligen har haft den med, eftersom jag inte riktigt vet vad
Lennart Daléus avser.
Frågan om Naturvårdsverket får ingå i den fortsatta diskussionen
om i vilken form man eventuellt skall ha en miljöombudsman och om
man skall ha en miljöombudsman. Det har vi alltså inte tagit ställning
till ännu, utan vi låter den frågan ingå i den fortsatta utredningen.
Det jag vill tillägga är att problemet när det gäller miljöombuds-
mannen bl.a. är att det bara är Lennart Daléus parti och ytterligare
något som har varit riktigt entusiastiska över tanken på en miljöom-
budsman. När jag har diskuterat den här frågan med miljörörelsen och
andra partier har det varit mycket måttlig entusiasm, bl.a. beroende på
att det finns en risk för att ett ombudsmannainstitut försvagar t.ex.
organisationernas roll.
Bakgrunden till detta är att den borgerliga regeringen lade fram ett
dåligt förslag till miljöbalk. Som en kompromiss i den, eftersom man
inte vågade eller ville införa talerätt för miljöorganisationerna, kom
förslaget om en miljöombudsman. Nu inför vi talerätt för miljöorgani-
sationerna, vilket jag tycker är det viktigaste. Sedan får vi se om det
finns uppgifter och om det är motiverat med en miljöombudsman.
Anf. 92 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Att jag dristade mig att till miljöministern ställa frågan
om lokala erfarenheter beror på att den som förde fram socialdemokra-
tins ståndpunkter härvidlag så sent som förra veckan här i kammaren
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
35
|
Prot. 1994/95:36 6 december |
var Ingemar Josefsson, som tidigare har haft samma arena som miljö- |
obekant, fond av kunskap om lokala erfarenheter av intresse för en
|
Svar på frågor |
miljöombudsman. Jag hade varit mycket intresserad av att ta del av När det gäller Naturvårdsverket är jag litet oroad över miljöminis- Jag är också litet orolig över det tidsperspektiv som miljöministern Anf. 93 Miljöminister ANNA LINDH (s): Fru talman! Jag upprepar att vi inte har sagt vare sig bu eller bä till Vad gäller Lennart Daléus diskussion om Ingemar Josefsson vill jag Avslutningsvis hävdar jag att den stora skillnaden är att vi vill ge Anf. 94 LENNART DALÉUS (c): Fru talman! Det är inte så betryggande att få veta att miljöministern Än mer oroande är talet om fortsättningen av arbetet med miljöbal- Anf. 95 Miljöminister ANNA LINDH (s): Fru talman! Vårt problem med miljöbalken var att ju mer vi såg på |
|
36 |
dålig miljöbalk som kommer ett och ett halvt år tidigare. Vi bygger |
trots allt oerhört mycket av det fortsatta miljöarbetet på lagstiftningen
på området.
Anf. 96 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Kanske miljöministern kan hjälpa mig att räkna bakåt
när det gäller hur en lagstiftning skulle kunna bli klar sommaren 1996
med ty åtföljande remissomgångar och med en remissammanställning.
Jag förutsätter att det skall bli en lagrådsremiss, och så småningom
skall en proposition framläggas.
Samtidigt skall beaktas att miljöministerns samarbetspartner i detta
projekt, Miljöpartiet, här i kammaren har deklarerat att projektet inte
får bli en dag försenat. Det måste då vara svårt att komma fram till ett
förslag till miljöbalk, också innefattande en miljöombudsman, vilket
kan träda i kraft framåt sommaren 1998. Jag räknar kanske fel - möjli-
gen har miljöministern någon annan tidsberäkning för propositions-
framläggandet än vad jag har kunnat komma fram till.
Anf. 97 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Lennart Daléus resonemang påminner mig litet grand
om orden ”surt, sa räven”. Många av de förändringar som vi kommer
att genomföra är sådana som Lennart Daléus och Miljöskyddskommit-
tén ville ha införda. Nu genomför vi det som Lennart Daléus parti inte
lyckades få igenom, eftersom man kompromissade bort det i förhand-
lingarna med Moderaterna. Jag tror att den lilla förseningen definitivt
kommer miljön till gagn. Vi behöver en bra miljöbalk.
Överläggningen var härmed avslutad.
18 § Svar på interpellation 1994/95:195 om miljövårdsberedning-
en
Anf. 98 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Lennart Daléus har frågat mig om regeringen avser att
även fortsättningsvis ge Miljövårdsberedningen rollen av en spjutspets
och tankesmedja på miljöområdet.
Svaret på frågan är ja. Jag har förordnat riksdagsledamot Björn von
Sydow som ny ordförande i Miljövårdsberedningen. Beslutet om utse-
endet av övriga ledamöter har fattats i dag, och jag kan därför nu re-
dovisa det:
Kerstin Nibleaus, generaldirektör, Kemikalieinspektionen
Rolf Annerberg, generaldirektör, Naturvårdsverket
Maria Norrfalk, generaldirektör, Skogsstyrelsen
Stefan Edman, författare
Åsa Domeij, agronom, Ultuna
Lars Heikensten, chefsekonom, Handelsbanken
Elvy Söderström, kommunalråd, Ömsköldsviks kommun
Marja Widell, Miljörevisor, ABB
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
37
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
Som kanslichef har utsetts Lars-Erik Liljelund, tidigare Naturvårds-
verket.
Tanken med denna uppbyggnad av Miljövårdsberedningen är just
den som Lennart Daléus anger, att låta beredningen vara en spjutspets i
regeringens miljöarbete. Miljövårdsberedningen kommer mer än tidiga-
re att arbeta med att få alla samhällssektorer att genomsyras av det
gemensamma arbetet för en bättre miljö. Det handlar om att föra fram
nya infallsvinklar på miljöfrågorna liksom nya arbetssätt. Bland de
nyutnämnda ledamöterna i Miljövårdsberedningen finns representanter
från både stat, kommun och näringsliv samt miljöengagerade samhälls-
debattörer. Jag anser det inte nödvändigt att ordföranden i en sådan
grupp är miljöministern. Björn von Sydow har alla kvalifikationer som
krävs för en sådan uppgift och har därmed också regeringens fulla
förtroende.
Miljövårdsberedningens första uppgift kommer nu att bli att titta på
konsekvenserna av och åtgärderna mot miljöpåverkan av fjällandska-
pet.
Anf. 99 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Jag måste säga att
detta svar gör mig litet upprörd. Miljövårdsberedningen har sedan 1968
- dess förste sekreterare var Hans Palmstierna - spelat en viktig och
avgörande roll i svenskt miljöarbete, just som tankesmedja och spjut-
spets. Fru talmannen känner mer än någon annan här i kammaren till
behovet av att statsrådet och chefen för Miljödepartementet är ordfö-
rande i Miljövårdsberedningen och därmed får möjlighet att ta till sig
den erfarenhet och delta i den diskussion som fria tänkare, forskare och
debattörer kan tillföra ett sådant forum som Miljövårdsberedningen har
varit under de senaste tre åren. Man har där kunnat initiera frågor som
lett till konkreta och tydliga förslag på miljöområdet.
Jag har utgått från att den socialdemokratiske riksdagsledamoten
Björn von Sydow har regeringens förtroende, och det är naturligtvis i
och för sig inget fel i att tillsätta honom som ordförande. Men jag me-
nar att det skulle vara en stor skillnad om miljöministern vore med i en
sådan församling, deltog i diskussionerna och tog till sig erfarenheterna
därifrån.
Men detta är naturligtvis också beroende av vilka ledamöter som
man sätter in, och jag blev litet bestört när jag såg hur miljöministern
tycks ha tänkt. Medan den tidigare regeringen hade representanter för
Naturskyddsföreningen med i beredningen har miljöministern satt in
chefsekonomen i Handelsbanken. Medan den tidigare regeringen hade
med fria forskare från universitet och högskolor har miljöministern
tagit med ABB:s miljörevisor. Och där den tidigare regeringen hade
fria debattörer har miljöministern satt in en rad generaldirektörer, vil-
kas almanackor gubevars inte brukar ha så stor plats för sammanträden
med ett sådant här organ.
Jag är besviken på miljöministerns sätt att hantera Miljövårdsbe-
redningen. Det är tråkigt.
38
Anf. 100 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Jag begriper faktiskt inte riktigt denna polemik. Jag
trodde att Lennart Daléus tillhörde den sort av politiker som är öppen
för nytänkande. Det riktas kritik mot att vi ändrar arbetsformerna för
Miljövårdsberedningen, som har arbetat i oförändrade former sedan
1968. Jag har svårt att se att man alltid måste fortsätta i samma hjul-
spår.
Miljövårdsberedningens nya arbetsområde är oerhört viktigt. Att
utarbeta miljöprogram för alla sektorer är en av de viktigaste mil-
jöuppgifter som vi har att utföra. Vi har i regeringsförklaringen strukit
under denna uppgift, som tyvärr missköttes av den tidigare regeringen.
Miljövårdsberedningens uppgift blir att vara en spjutspets i detta arbe-
te.
Jag kan inte förstå vad Lennart Daléus har emot t.ex. Stefan Edman
och Åsa Domeij som representanter för ett allmänt miljöintresse. Jag
kan inte heller förstå varför det är fel att ha med ett par representanter
för näringslivet. Tanken med Miljövårdsberedningen är att olika intres-
sen där skall brytas mot varandra och att den skall vara en spjutspets i
arbetet för att miljöanpassa sektorsprogrammen.
Anf. 101 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Miljöministern har inte följt med i utvecklingen av
Miljövårdsberedningen. Det är riktigt att den från tid till annan under
socialdemokratisk ledning har inrymt också generaldirektörer och den
karaktär av ledamöter som miljöministern nu har valt.
Men vi har i den tidigare regeringens regi ägnat oss åt nytänkande
på det området också. Därför har vi haft med ledamöter som har haft en
förmåga till nytänkande. Det brukar vara sådana som fria forskare och
debattörer. Jag noterar att miljöministerns tänkande innebär att man
återgår till samlingen med generaldirektörer.
Jag har all förståelse för att Åsa Domeij har utsetts i det samarbete
som knyts närmare och närmare mellan Socialdemokraterna och Miljö-
partiet. Men när man vill ha ett nytänkande på sektorsområdena, måste
generaldirektörerna då kallas in? Har inte miljöministern någon annan
kontaktyta med dem än att låta dem ockupera platser i ett forum som
skall vara framåtsyftande?
Anf. 102 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Jag tror att denna form är en bra lösning om man avser
att det hela skall gå snabbt. Om man vill ha långa diskussioner - som
det har varit i Miljövårdsberedningen de senaste tre åren - går det bra
att använda någon annan form. Det var på många sätt intressanta och
bra diskussioner. Däremot ansåg flera av de dåvarande ledamöterna att
de egentligen inte kunde vara med och påverka samhällsutvecklingen
eller miljöpolitiken. De fick bara fungera som ett diskussionsforum.
Den kritiken framförde flera mot Miljövårdsberedningen.
Nu avser vi att göra Miljövårdsberedningen till ett operativt organ.
Till denna lilla grupp kommer att knytas grupper som skall arbeta med
respektive område. Då kan det bli ett flexibelt och bra spjutspetsarbete
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
39
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
40
för att se till att politiken förs framåt på sektorsområdet. Den har tyvärr
stått stilla i flera år.
Anf. 103 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Jag noterar att vi kommer närmare och närmare san-
ningen. Miljöministern säger att arbetet skall gå snabbt i Miljövårdsbe-
redningen. Det skall inte vara några långa diskussioner. Däri ligger
naturligtvis förklaringen: Det skall vara ett operativt organ.
Jag har all respekt för att det sker förändringar. Men då skall man
kalla sakerna vid deras rätta namn.
När miljöministern avstår från att själv leda och delta i Miljövårds-
beredningens arbete, när miljöministern väljer att återkalla generaldi-
rektörerna till detta snabba forum utan långa diskussioner, som skall
leda till de beslut miljöministern vill ha, då har det inte skett någon
uppbyggnad av beredningen. Miljövårdsberedningen raseras, och ett
organ med 25 år på nacken - sedan 1968 - går i sin verkliga form i
graven. Jag beklagar det.
Överläggningen var härmed avslutad.
19 § Svar på fråga 1994/95:203 om uranbrytningen i Ryssland
Anf. 104 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Dan Ericsson har frågat biträdande utrikesministern
vilka åtgärder han ämnar vidta för att bistå Ryssland i arbetet med att
minska effekterna av de miljö- och hälsoskador som uppstått på grund
av uranbrytningen. Arbetet i regeringen är så fördelat att det ankommer
på mig att svara på frågan.
Låganrikat uran från tidigare Sovjetunionen, numera OSS-staterna,
har levererats till svenska kraftföretag sedan 1989. I genomsnitt under
de senaste fyra åren har ca 40 % av kraftverkens uranbehov, eller ca
600 ton per år, köpts från dessa länder.
Rapporterna från urangruvan i Krasnokamsk är alarmerande. Det är
naturligtvis oacceptabelt att sådana hälso- och miljöförhållanden som
medierapporterna redovisar skall få förekomma. Min uppfattning är att
svenska kraftföretag noga bör ta reda på under vilka förhållanden som
det uran man köper produceras.
Det bilaterala svenska östbiståndet inom det kärntekniska området,
som förutom kärnsäkerhetsåtgärder även inkluderar hantering av radio-
aktivt avfall, uppbyggnad av nationell lagstiftning och myndighets-
struktur, avser vårt närområde och omfattar främst de baltiska staterna.
Beträffande biståndet till övriga östländer deltar Sverige genom med-
verkan i olika internationella organ som t.ex. den europeiska utveck-
lingsbanken. Det internationella biståndet till Ryssland omfattar för
närvarande inte miljöåtgärder i samband med uranbrytning.
En annan möjlighet är att via lagstiftningen påverka förhållandena.
Varje land formulerar sina miljökrav. Till ledning för det nationella
lagstiftningsarbetet har det internationella atomenergiorganet IAEA
lämnat vissa rekommendationer ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt
beträffande brytning och avfallshantering vid urangruvor. Det interna-
tionella strålskyddsorganet, ICRP, lämnar rekommendationer beträf-
fande strålskyddet. Sverige har i arbetsgrupper i IAEA och OECD
börjat arbetet med att driva frågan om mer bindande miljökrav i sam-
band med uranbrytning. Dessa strävanden kommer att intensifieras.
Vidare så undersöker Miljödepartementet möjligheterna att ställa krav
på de svenska kärnkraftverken när det gäller inköp av uran.
Anf. 105 DAN ERICSSON (kds):
Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret.
Anledningen till att jag ställde frågan till biståndsministern var att
jag tyckte att det var en självklarhet att Sverige skulle agera på något
sätt med tanke på de skador som uppstått vid uranbrytningen i Ryss-
land.
Jag utläser av svaret att miljöministern kommer att undersöka möj-
ligheten att ställa krav på de svenska kärnkraftverken när det gäller
inköp av uran. Detta är en ny och viktig signal. Jag hoppas att de be-
rörda kärnkraftsbolagen har lyssnat på detta svar. Jag har energiminis-
tern i mitt blickfång här i kammaren. Jag hoppas att han också lyssnar
till denna debatt, inte minst mot bakgrund av att han i dag i en TT-
intervju har svävat på målen när det gäller den bortre parentesen för
kärnkraftsavvecklingen.
Det är inte bara i Ryssland som det finns problem med uranbryt-
ningen. Detta är en viktig del i hela kärnkraftscykeln som inte har lyfts
upp i fokus med en ordentlig debatt. Det är bra att det nu blir en or-
dentlig debatt och att miljöministern vill agera när det gäller de svens-
ka kärnkraftverkens import av uran. Det är mycket bra!
Den andra delen av min fråga gällde bistånd och om vi kan göra in-
satser i det aktuella fallet i Krasnokamsk i Ryssland. Svaret är sådant
att det inte finns något bistånd i dag. Jag fick ett positivt bemötande i
den första delen av frågan om de svenska kärnkraftverkens ansvar. Men
finns det inte anledning att se över om Sverige skall göra en insats för
att rätta till de miljö- och hälsostömingar som finns i Ryssland?
Anf. 106 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Vi är överens om att förhållandena i Ryssland är upprö-
rande och att vi måste göra vad vi kan för att rätta till dem.
Vårt egna bilaterala bistånd har riktats in på närområdet. Det kan
vara svårt att ha helt andra principer som skall gälla. Det är väl i så fall
via det internationella biståndet som det kan vara möjligt att göra insat-
ser i Ryssland. Men detta har jag inte möjlighet att säga något mer
bestämt om i dag.
Anf. 107 DAN ERICSSON (kds):
Fru talman! Jag kan ha viss förståelse för vad miljöministern sade. I
det sammanhanget måste det ske en diskussion med Utrikesdeparte-
mentet och göras en översyn av det samlade bistånd som ges. Miljö-
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 36
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
ministern har sagt i sitt svar att det sker en koncentration på de baltiska
staterna när det gäller miljöbistånd.
Icke desto mindre är det angeläget att faktiskt ta upp frågan till de-
batt och sätta den i fokus. Det är mycket viktigt att ministern har gett ett
besked i dag att möjligheten att ställa krav på svenska kärnkraftsverk
skall undersökas i fråga om import av uran. Det är ett nytt besked. Jag
hoppas, återigen, att energiministern har lyssnat med stort allvar på
denna debatt.
Överläggningen var härmed avslutad.
20 § Svar på fråga 1994/95:177 om EU:s energipolitik
Anf. 108 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Fru talman! Eva Goés har frågat mig om jag kommer att arbeta för
att EU skall gå mot en mer hållbar energiproduktion, genom att verka
för att en ny och mer miljöanpassad energipolitik antas vid EU-
konferensen 1996.
Energifrågor anges inte i Romfördraget som ett område för gemen-
sam politik. Avsikten är att frågan om ett särskilt energiavsnitt i
unionsavtalet skall tas upp vid regeringskonferensen år 1996.
Kommissionen förbereder nu en s.k. grönbok om nya energipolitis-
ka riktlinjer för EU. Syftet med grönboken är framför allt att initiera en
bred debatt i medlemsländerna kring följande frågor:
• energipolitiska målen och prioriteringar av dessa,
• unionens och medlemsländernas roller vid förverkligandet av
de energipolitiska målen samt
• de bidrag som gemenskapen kan ge till förverkligandet av
målen.
Vid energiministrarnas rådsmöte den 29 november redovisade
kommissionen sitt arbete med grönboken. Det framgick att grönboken
kommer att behandla flera viktiga energipolitiska frågor med tonvikt på
sambanden mellan ekonomi, energi och miljö. Det gäller frågorna om
energisystemets betydelse för unionens ekonomiska konkurrenskraft,
försörjningstryggheten och förhållandet mellan energi och miljö. Enligt
kommissionens planer skall grönboken publiceras kring årsskiftet
1994/95.
Energiministrarna enades vid rådsmötet om att kommissionen tagit
upp de väsentligaste frågorna för en gemensam energipolitik. Energi-
ministrarna uttalade vidare att grönboken borde utformas så att den
utöver de frågor jag nyss nämnde också underlättar en bred debatt om
bl.a. följande:
• vad som kännetecknar effektiva energimarknader och i vilken
utsträckning statliga ingripanden behövs,
• den långsiktiga försörjningstryggheten när det gäller energi
inom EU samt
• möjligheterna att förena miljö- och energipolitiska mål.
42
I Sverige har vi mångårig erfarenhet och stort kunnande när det
gäller att anpassa energipolitiken till miljökraven. Det råder också ett
brett parlamentariskt samförstånd i Sverige om huvuddragen i energi-
politiken.
Sverige har mot denna bakgrund goda förutsättningar att spela en
aktiv roll i den energipolitiska diskussion som skall förbereda 1996 års
regeringskonferens. I det arbetet kommer Sverige att verka för att mil-
jöaspekterna får en stor tyngd i den framtida europeiska energipoliti-
ken. Vi kommer inte att bli ensamma i detta arbete. Alla medlemslän-
der är starkt medvetna om nödvändigheten att beakta miljöaspekterna
inom energiområdet, och vi kommer att kunna samarbeta med länder
som ligger långt framme i dessa avseenden. Riksdagen kommer genom
den kommande EU-nämnden fortlöpande att hållas informerad om
arbetet.
Anf. 109 EVA GOÉS (mp):
Fru talman! Tack för det uttömmande svaret. Jag hade fått litet för-
handsinformation tidigare. Alla vet vi att kärnkraftens risker och av-
fallsproblem är enorma. Därför måste vi avveckla kärnkraften. Vi vet
också att uranbrytningen är ohemul. Vi har hört hur det är i öst. Vi
importerar även från andra, mest från urinvånare.
Det är inte nog med det. Vi spär dessutom hela tiden på växthusef-
fekten genom att koldioxid släpps ut. Vid Riokonferensen fattades
beslut om att vi måste sänka koldioxidutsläppen med minst 20 %. Natu-
ren kräver egentligen 80 %. Beslutet blev dock en sänkning globalt
med 20 %.
Jag tycker att det är bra att det skall komma en grönbok. Det är
målen som är viktiga. Men jag är rädd för att miljön och energin, när de
sätts i förhållande till ekonomin, inte kommer att gå före. Jag undrar
därför hur statsrådet skall jobba för att avveckla de icke förnybara
energislagen, såsom fossila bränslen och kärnkraft, skydda naturresur-
ser, främja förnybara energislag, verka för energieffektivisering och
även för att andra länder i öst verkar för förnybara energislag.
Problemet är att det i dag finns fonder i EU som lånar ut pengar till
öst. Dessa pengar används sedan till kärnkraften. Pengarna är bundna
till det. Det finns nämligen inskrivet att ett nära samarbete med åtmins-
tone ett företag från ett EU-land skall vara förbundet med dessa lån.
Vi vet att ungefär 80 % av medlen från Euratom har gått just till
kärnkraft och utveckling av den. Vi från Miljöpartiet tycker att det är
fel inriktning. Om man skall satsa på en hållbar utveckling, som det
sades vid Riokonferensen och som det även sägs inom EU, måste man
satsa på förnybara energislag och energieffektivitet.
Anf. 110 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Fru talman! På ministerrådsmötet den 29 november stödde Sverige
ett danskt förslag om att skriva in klimatkonventionen som underlag i
grönboken. Det togs upp av den danske miljö- och energiministern.
Sverige stödde det genom ett inlägg i ministerrådet. Med hjälp av ett
samagerande mellan Danmark och Sverige blev beslutet från minister-
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
43
|
Prot. 1994/95:36 6 december |
rådet att klimatkonventionen skall skrivas in i grönboken. Jag tycker att |
som innebär att miljöpolitik och energipolitik kopplas samman på ett
|
Svar på frågor |
förståndigt sätt. Det fortsatta arbetet med grönboken kommer att gå till så att kom- Anf. 111 EVAGOÉS(mp): Fru talman! Det låter bra, det som statsrådet säger om den väg vi Jag har pekat på att det finns problem i och med att kol- och stålu- Anf. 112 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): Fru talman! Jag tycker att just det dansk-svenska agerandet på det Anf. 113 EVAGOÉS(mp): Fru talman! Då är det bara det ”lilla” problemet kärnkraftsavveck- Det finns ett lånetak på 4 miljarder ecu. Hittills har man använt un- |
|
44 |
miljarder ecu måste ministerrådet fastställa ett nytt kredittak. Här tyck- |
er jag att det finns ett problem. Hur ämnar statsrådet jobba med den
frågan?
Anf. 114 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Fru talman! Som jag sade ingår inte den gemensamma energipoliti-
ken i Maastrichtfördraget. Däremot diskuterar man om man inför rege-
ringskonferensen 1996 skall aktualisera en gemensam energipolitik på
EU-planet. Om det blir följden skall vi naturligtvis vara med och utöva
inflytande, så att vi får en energipolitik på EU-planet som stämmer
överens med de uppfattningar vi har i Sverige och de övriga nordiska
länderna. Det är en dialog och en diskussion som vi kommer att få föra
med samtliga 15 medlemsstater.
Anf. 115 EVAGOÉS(mp):
Fru talman! Eftersom det internationellt talas om att Sverige är det
land som vill avveckla kärnkraften, är det väl bara att se fram emot att
statsrådet med kraft kommer att driva en avveckling av kärnkraften i
Sverige och att vi också försöker jobba internationellt i den riktningen.
Anf. 116 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Fru talman! Vad jag har sagt är att Sverige, med sin erfarenhet och
tillsammans med de nordiska erfarenheterna, skall utöva ett mycket
betydande inflytande på den framtida energipolitiken på EU-planet, om
det blir så att man bestämmer sig för att man till regeringskonferensen
1996 skall ha energipolitiken med.
Överläggningen var härmed avslutad.
21 § Svar på fråga 1994/95:202 om Studsvik
Anf. 117 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Fru talman! Eva Goes har frågat mig vad jag avser göra för att Sve-
riges politiker skall få tillräcklig insyn i kärnkraftshanteringen vid
Studsvik.
All kärnteknisk verksamhet kräver tillstånd enligt lagen (1984:3)
om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). För den kärntekniska
verksamheten vid Studsvik AB har genom åren flera olika tillstånd
beviljats av regeringen och tillståndsmyndigheterna.
Statens kärnkraftsinspektion, SKI, och Statens strålskyddsinstitut,
SSI, skall i sin tillsyn se till att tillståndshavaren lever upp till de krav
som anges i tillstånden och att denne kan leva upp till de långsiktiga
åtaganden som lagen kräver. Dessa krav enligt kärntekniklagen gäller
oavsett vem som är ägare till det företag som bedriver den kärntekniska
verksamheten.
Anf. 118 EVAGOÉS(mp):
Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag vet inte om statsrådet är in-
förstådd med att vi i miljörörelsen är litet oroliga. Jag är ordförande i
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
45
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
46
Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen. Vi har uppvaktat miljö-
minister Anna Lindh med anledning av att Studsvik har velat utvidga
verksamheten och ta emot ytterligare kärnavfall. Det ser vi som mycket
allvarligt. Då undrar man i det sammanhanget hur kärntekniklagen
används, om man av kommersiella skäl töjer på den och hänvisar till
”synnerliga skäl” eller om den kommer att användas av tillsynsmyndig-
heterna väldigt restriktivt. Vad vi kunde få veta var att SKI föreslog att
Studsvik AB skulle få slutförvara högst 10 kilo uran och plutonium
årligen, men Studsvik ville ha 50 kilo varje år. Redan då har man töjt
på gränserna. Vad vi oroas för från Miljöpartiets sida är att man kom-
mer att töja på regeln, använda ”gummiparagrafen”.
Man har talat om breddat ägande. Jag undrar vad det innebär. Jag
har tagit reda på vilka företag som ingår. En del är transnationella. Man
säger att förvärvet och majoriteten i Studsvik ligger väl i linje med vår
strategi. Atle AB kommer att ha en ägandeandel på 46 %. Jag undrar
vad det är för strategi. Man säger vidare att den bas som den nya ägar-
gruppen kommer att ge passar bra i kombination med Vattenfall, att det
är en idealisk bas för fortsatt utveckling. Jag undrar vad det breddade
ägandet innebär och hur vi skall kunna få insyn i den fortsatta verksam-
heten.
Anf. 119 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Fru talman! All kärnteknisk verksamhet kräver tillstånd enligt
kärntekniklagen, som jag redovisade. För den kärntekniska verksamhe-
ten vid Studsvik har genom åren flera olika tillstånd beviljats av rege-
ringen och tillståndsmyndigheterna. Det här prövas alltså.
Genom beslut den 7 oktober 1993 beviljade regeringen Studsvik
AB tillstånd för den kärntekniska verksamhet som för närvarande be-
drivs vid anläggningen samt att i samband därmed förvärva och i övrigt
på olika sätt ta befattning med kärnämnen eller kärnavfall.
Den 5 maj 1994 beslutade regeringen ge Studsvik AB tillstånd till
fortsatt drift av R 2-reaktorn. Tillståndet gäller t.o.m. den 30 juni 2004.
Flera olika villkor gäller för tillståndet. Med tillstånden följer en allmän
förpliktelse enligt kärntekniklagen. Bl.a. skall tillståndshavaren svara
för att alla de åtgärder vidtas som behövs för att upprätthålla säkerhe-
ten. Tillståndshavaren skall svara för att det använda kärnbränslet och
kärnavfallet tas om hand på ett säkert sätt och att anläggningarna av-
vecklas och rivs på ett säkert sätt när verksamheten inte längre skall
bedrivas.
Statens kärnkraftsinspektion, SKI, och Statens strålskyddsinstitut,
SSI, skall i sin tillsyn se till att tillståndshavaren lever upp till dessa
krav och att denne kan leva upp till de långsiktiga åtaganden som lagen
kräver. Dessa krav gäller enligt kärntekniklagen oavsett vem som är
ägaren.
För att tillgodose den lokala insynen vid anläggningen i Studsvik
har regeringen tillsatt en lokal säkerhetsnämnd. Ledamöterna i nämn-
den utses på förslag av Nyköpings kommun. Studsvik AB är enligt
kärntekniklagen skyldigt att ge den lokala säkerhetsnämnden insyn i
säkerhets- och strålskyddsarbetet. Detta tillsammans med att myndighet
och regering har att pröva vartenda tillstånd i det här sammanhanget
gör att ägarbilden i det här fallet inte är det intressanta, utan alla oavsett
ägare måste rätta sig efter prövning och lagstiftning.
Anf. 120 EVA GOÉS (mp):
Fru talman! Jag var tidigare inne på att jag är rädd att det hela blir
kommersialiserat i stället för att man ser på säkerheten. Det är mycket
riktigt så att Studsvik för sin forskningsreaktor har fått tio år förlängt
tillstånd. Det har miljörörelsen protesterat mot och vill ha den stängd
därför att det går att forska med andra metoder. Dessutom vill vi för-
hindra import av kärnämnen. Det är det som man nu vill ha utvidgat i
stället. Man har hänvisat till att lagret har byggts ut i Studsvik, vilket
inte stämmer. Det är inte utbyggt, utan i stället har det skett en s.k.
förtätning. Det gjordes för fem år sedan.
År 1991 skrev företaget att man hade plats till år 1999 för kärnav-
fall i lagret. Senare har man sagt att det finns plats till år 2012, trots att
det inte skett någon utbyggnad. Vi undrar litet om det stämmer med
verkligheten. Det verkar vara orimligt att man skulle ha plats för mer
kärnavfall.
Anf. 121 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Fru talman! Eva Goes kan vara förvissad om att såväl Miljödepar-
tementet som Näringsdepartementet och samtliga myndigheter kommer
att hålla ett mycket vakande öga på verksamheten i Studsvik i fortsätt-
ningen. Det finns all anledning till det. Jag kan försäkra Eva Goes att vi
kommer att göra det.
Överläggningen var härmed avslutad.
22 § Svar på fråga 1994/95:179 om landstingens gymnasieprogram
Anf. 122 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):
Fru talman! Margitta Edgren har frågat mig om jag avser att vidta
några åtgärder så att landstingen kan få ordna även andra gymnasiepro-
gram än naturbruks- och omvårdnadsprogrammen genom att kommu-
nerna lägger ut programmen på entreprenad till landstingen.
Enligt lagen om entreprenadförhållanden inom skolan, som besluta-
des under den borgerliga mandatperioden och som gäller sedan den 1
januari 1994, får kommuner och landsting sluta avtal med en enskild
fysisk eller juridisk person om att denne skall bedriva viss undervisning
vid gymnasieskolan. Om det finns särskilda skäl får regeringen medge
att en kommun eller ett landsting får sluta avtal även i andra fall, t.ex.
med andra rättssubjekt än enskilda fysiska och juridiska personer.
Landstingens möjligheter att bli entreprenörer begränsas dock inom
gymnasial utbildning av skollagens uttryckliga förbud för landstingen
att anordna annan utbildning än inom områdena naturbruk och om-
vårdnad.
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
47
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
Margitta Edgren säger i sin fråga att den tidigare skolministern Be-
atrice Ask ansåg att i de fall en kommun och ett landsting är överens,
borde landstingen få anordna fler program än inom de nämnda områ-
dena och då genom att kommunen lägger ut utbildning på entreprenad
till landstingen.
Det är litet svårt att förstå vad Margitta Edgren avser med denna
hänvisning till den tidigare skolministern. Jag vill därför redovisa vad
Beatrice Ask anförde i denna fråga i propositionen om bl.a. entrepre-
nad i gymnasieskolan. Där sägs bl.a. följande: ”Det kan emellertid inte
uteslutas att statliga myndigheter och landsting i vissa fall skulle kunna
vara intressanta som entreprenörer. Entreprenörskap för dessa reser
dock en del grannlaga frågor med hänsyn bl.a. till deras uppgifter och
ansvar. I lagen bör därför rätten att lägga ut entreprenader begränsas till
att avse entreprenader för enskilda fysiska och juridiska personer.”
Som framgår av min redovisning av entreprenadproblematiken är
detta komplicerade juridiska frågor av principiell natur. Jag är därför
inte beredd att i dag utlova några åtgärder i syfte att åstadkomma vad
Margitta Edgren synes avse med sin fråga.
Anf. 123 MARGITTA EDGREN (fp):
Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Vad jag avser med min
fråga är mycket enkelt: Delar skolministern tidigare skolministerns
uppfattning att det skall vara möjligt för de kommuner och landsting
som är överens att dela ansvaret, som i dag är exklusivt för kommuner-
na, inom områden där landstingen har särskild kompetens? Jag tänker
t.ex. på barn- och fritidsprogrammet. Det var alltså grundfrågan. Det är
möjligt att jag har uttryckt det så att det ger utrymme för skolministern
att raljera litet med mig.
Då vill jag ställa ytterligare en fråga: Hur många kommuner har an-
sökt om undantag tillsammans med landsting? Att dessa frågor är juri-
diskt komplicerade visas också av att det finns en stor oro ute i landet,
speciellt i glesbygden. Där är man orolig för att ungdomen måste flytta
eftersom landstingen, som har litet större upptagningsområden, inte har
möjlighet att anordna dessa program trots att landsting och kommun är
överens. Vill vi aktivt stödja detta måste vi kanske ändra i skollagen så
att man, när de två parterna är överens, också ger ett lagstöd till lands-
tingen som juridiska personer att få anordna en hel utbildning, inte bara
en viss utbildning. Är skolministern beredd att göra detta? Det var min
enkla fråga.
Anf. 124 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):
Fru talman! Jag vet naturligtvis vad det gäller, nämligen huvudsak-
ligen barn- och fritidsprogrammet. Att vi har den här ordningen med att
landstingen får anordna utbildning just inom omvårdnad och naturbruk
har historiska orsaker. Jag är inte beredd att nu gå in och föreslå några
ändringar, även om jag kan se att det finns skäl som talar för sådana.
Det finns problem i dag ute i kommunerna, men de är inte alldeles
enkla att lösa.
48
I dag löser några kommuner och landsting problemet på det sättet
att kommunerna anställer lärarna genom att man använder t.ex. perso-
ner eller lokaler som är knutna till landstinget medan det är kommuner-
na som har ansvaret för utbildningen. Den lösningen används, och den
fungerar ganska bra. Jag ser att det finns problem, men det enda svar
som jag kan ge Margitta Edgren i dag är att jag inte är beredd att utlova
några nya åtgärder.
Anf. 125 MARGITTA EDGREN (fp):
Fru talman! Det kan jag ha viss förståelse för. Men jag tycker ändå
att denna komplicerade fråga faller ett steg framåt genom att skolminis-
tern medger att det kan finnas behov av att så att säga sortera upp vad
som gäller.
Det har också getts litet olika besked från regering, departement och
utbildningsutskott och från Skolverket där man har varit betydligt tuffa-
re än vad det grundläggande beslutet kanske egentligen innebar.
Sedan över till min andra fråga: Hur många ansökningar om undan-
tag på grund av särskilda skäl har kommit in till departementet?
Överläggningen var härmed avslutad.
23 § Svar på fråga 1994/95:185 om vuxenutbildningen
Anf. 126 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):
Fru talman! Conny Sandholm har frågat mig vad regeringen avser
att vidta för åtgärder för att en utredning om vuxenutbildning snarast
skall kunna tillsättas.
Låt mig först slå fast att regeringen anser att en satsning på vux-
enutbildning är synnerligen viktig. En stor del av landets befolkning
saknar i dag kompetens motsvarande den nuvarande treåriga gymna-
sieutbildningen, samtidigt som utbildning är en förutsättning för möj-
ligheterna till utveckling och arbete. För den enskilde är utbildning,
förutom att vara en förutsättning för kompetensutveckling, också en
källa till personlig, social och kulturell utveckling. Vuxenutbildningen
skall svara mot mycket skilda behov och behöver därför finnas i skilda
former. Så har t.ex. folkbildningen en mycket viktig roll att rekrytera
och inspirera studieovana vuxna till utbildning. Komvux har en viktig
roll att ge vuxna kompetensgivande utbildning. Det finns trots den
viktiga roll som komvux spelar oroande tendenser. Många kommuner
möter t.ex. inte den efterfrågan som finns främst av gymnasial komvux.
Det finns dock ett uppdrag och en utredning vars material, enligt
min mening, bör användas i en utredning om vuxenutbildning. Det
första är det uppdrag som Statskontoret har fått där man bl.a. skall
beskriva den målgrupp som blir aktuell för en utökad rättighet till vux-
enutbildning motsvarande gymnasieskolans kärnämnen. Det andra är
Utredningen om kvalificerad eftergymnasial utbildning vars frågeställ-
ningar tangerar en vuxenutbildningsutredning.
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
49
Prot. 1994/95:36
6 december
Svar på frågor
50
Jag avser att föreslå regeringen att i början av 1995 fastställa direk-
tiv till en utredning om vuxenutbildning.
Anf. 127 CONNY SANDHOLM (fp):
Fru talman! Låt mig börja med att tacka för ett utförligt och bra
svar. Det innehöll ju en glädjande intonering, att vuxenutbildning är
synnerligen viktigt. Det är roligt när man i dessa dagar kan ha samsyn
kring en skolfråga.
Syftet med frågan var just att puffa på i en angelägen fråga. Längre
ner i svaret står det att man är överens om att göra detta ganska snabbt.
Förmodligen är inte heller direktiven givna. Då är detta ett osökt tillfäl-
le att påverka det ansvariga statsrådet inför de direktiv som skall utfor-
mas.
I slutet av svaret talas det om rättigheten till utbildning och om
möjligheten att återkomma och komplettera i kärnämnen. Detta har
Folkpartiet i en motion tidigare berört, där vi har talat om en gymnasie-
bank. Jag hoppas och tror att vi menar i stort sett samma sak. Min ena
fråga lyder: Är det meningen att skoltrötta elever - alla vill inte gå i tre
år, man vill göra ett uppehåll och komma tillbaka - skall ha kvar rättig-
heten till grundkunskaperna, kärnämnena?
Min andra fråga gäller behovet av helhetssyn i en kommande ut-
redning. Skall denna utredning omfattas av hela mångfalden av vux-
enutbildningar, så att det verkligen blir ett strukturellt och finansiellt
underlag för kommande beslut?
Anf. 128 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):
Fru talman! När det gäller uppdraget till Statskontoret avser det att
man skall beräkna kostnaderna och klargöra målgruppen under den
förutsättning att kommunernas ansvar skulle utökas utöver grundläg-
gande vuxenutbildning motsvarande grundskolekompetens till att också
omfatta gymnasieutbildning motsvarande kärnämnena. Detta uppdrag
är utlagt på Statskontoret, och man kommer att redovisa sitt uppdrag i
början av nästa år.
Jag tror att vi har samma uppfattning när det gäller helhetssynen in-
om vuxenutbildningen. Det är oerhört viktigt att man orkar och vågar
se helheten. Det måste finnas flera ingångar i vuxenutbildningen och
flera olika sätt att skaffa sig ökad formell utbildning och också ökad
reell kompetens. Vuxna, i ännu högre grad än ungdomar, lever ett vari-
erande liv som ställer mycket varierande krav på vuxenutbildningen.
Samtidigt är det viktigt att vi utbildningspolitiker kan ha en helhetsbild
över hur vuxenutbildningen ser ut.
Anf. 129 CONNY SANDHOLM (fp):
Fru talman! En sådan utredning som ger en helhetsbild kan kanske
också vara en hjälp till att skingra den oro som statsrådet uttrycker när
det gäller kommunernas bristande initiativ till att komplettera gymna-
siala ämnen inom komvux. Får man en överblick över möjligheterna
och en flexibilitet, kanske också insikten om möjligheterna kommer att
öka ute i kommunerna.
I det förberedande arbetet har också via Agenda 2 000 nämnts
kompetensutveckling i form av utbildningskonton. Är detta något som
statsrådet kan tänkas ha med i de kommande direktiven?
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:36
6 december
24 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Motion
med anledning av prop. 1994/95:114 Ytterligare medel till översättning
av EG:s regelverk
1994/95:UU25 av Bengt Hurtig m. fl. (v)
25 § Anmälan om interpellation
Anmäldes att följande interpellation framställts
den 5 december
1994/95:41 av Hadar Cars (fp) till kulturministern om satellit-TV-
området
Interpellationen redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabb-
protoll tisdagen den 13 december.
26 § Kammaren åtskildes kl. 16.38.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Vid protokollet
GUNNAR GRENFORS
/Barbro Nordström
51
Prot. 1994/95:36
6 december
Innehållsförteckning
52
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2 § Meddelande om ändring i kammaren sammanträdes-
plan, m.m......................................................................................1
3 § Svar på fråga 1994/95:187 om stödet till svensk FN-
personal som tjänstgjort i det forna Jugoslavien......................1
Anf. 1 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s):............1
4 § Svar på fråga 1994/95:168 om naturreproducerad lax............2
Anf. 2 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):.... 2
Anf. 3 INGVAR ERIKSSON (m):..........................................3
Anf. 4 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):.... 3
Anf. 5 INGVAR ERIKSSON (m):..........................................3
Anf. 6 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):.... 4
Anf. 7 INGVAR ERIKSSON (m):..........................................4
Anf. 8 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):.....4
Anf. 9 INGVAR ERIKSSON (m):..........................................4
5 § Svar på fråga 1994/95:182 om miljöprogram för rennä-
ringen ...........................................................................................4
Anf. 10 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.........................................................................4
Anf. 11 ULF BJÖRKLUND (kds):.........................................5
Anf. 12 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.........................................................................5
Anf. 13 ULF BJÖRKLUND (kds):.........................................6
Anf. 14 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.........................................................................6
Anf. 15 ULF BJÖRKLUND (kds):.........................................6
6 § Svar på fråga 1994/95:159 om åtgärder mot organise-
rad brottslighet............................................................................6
Anf. 16 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):................6
Anf. 17 LARS STJERNKVIST (s):........................................7
Anf. 18 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):................8
Anf. 19 LARS STJERNKVIST (s):.......................................8
Anf. 20 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):................9
Anf. 21 LARS STJERNKVIST (s):........................................9
7 § Svar på fråga 1994/95:178 om friköp av historiska ar-
renden...........................................................................................9
Anf. 22 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):................9
Anf. 23 BENGT SILFVERSTRAND (s):.............................10
Anf. 24 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):...............10
Anf. 25 BENGT SILFVERSTRAND (s):.............................11
Anf. 26 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):...............11
Anf. 27 BENGT SILFVERSTRAND (s):.............................11
8 § Svar på fråga 1994/95:181 om kriminalisering av inne-
hav av barnpornografi..............................................................12
Anf. 28 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):...............12
Anf. 29 INGER RENÉ (m):..................................................12
Anf. 30 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):...............13
Anf. 31 INGER RENÉ (m):..................................................13
Anf. 32 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):...............13
Anf. 33 INGER RENÉ (m):..................................................13
9 § Svar på fråga 1994/95:189 om narkotikan och trafiken.........14
Anf. 34 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):...............14
Anf. 35 MATS ODELL (kds):..............................................15
Anf. 36 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):...............15
Anf. 37 MATS ODELL (kds):..............................................16
Anf. 38 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):...............16
Anf. 39 MATS ODELL (kds):..............................................16
Anf. 40 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):...............16
Anf. 41 MATS ODELL (kds):..............................................17
Anf. 42 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):...............17
10 § Svar på fråga 1994/95:191 om projekteringen av Väs-
terleden .......................................................................................17
Anf. 43 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):... 17
Anf. 44 ANDREAS CARLGREN (c):.................................17
Anf. 45 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):... 18
Anf. 46 ANDREAS CARLGREN (c):..................................18
Anf. 47 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): ...19
Anf. 48 ANDREAS CARLGREN (c):..................................19
Anf. 49 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): ...19
Anf. 50 ANDREAS CARLGREN (c):..................................20
Anf. 51 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): ...20
11 § Svar på fråga 1994/95:200 om principen för lönesätt-
ning vid Posten...........................................................................20
Anf. 52 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): ...20
Anf. 53 DAN ERICSSON (kds):...........................................20
Anf. 54 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): ...21
Anf. 55 DAN ERICSSON (kds):...........................................21
12 § Svar på fråga 1994/95:201 om poststyrelsen.........................21
Anf. 56 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): ...21
Anf. 57 KARIN STARRIN (c):.............................................22
Anf. 58 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): ...22
Anf. 59 KARIN STARRIN (c):.............................................22
Anf. 60 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): ...23
Prot. 1994/95:36
6 december
53
Prot. 1994/95:36
6 december
Anf. 61 KARIN STARRIN (c).............................................23
13 § Svar på fråga 1994/95:160 om Tipsbingo.............................23
Anf. 62 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):.................23
Anf. 63 LENNART BRUNANDER (c):..............................24
Anf. 64 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):.................24
Anf. 65 LENNART BRUNANDER (c)................................25
Anf. 66 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):..................25
Anf. 67 LENNART BRUNANDER (c):..............................25
Anf. 68 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):..................26
Anf. 69 LENNART BRUNANDER (c):..............................26
Anf. 70 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):.................26
14 § Svar på fråga 1994/95:186 om lottförsäljningsautoma-
ter................................................................................................26
Anf. 71 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):.................26
Anf. 72 LENNART BRUNANDER (c):..............................27
Anf. 73 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):.................27
Anf. 74 LENNART BRUNANDER (c):..............................27
Anf. 75 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):.................28
Anf. 76 LENNART BRUNANDER (c):..............................28
Anf. 77 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):.................28
Anf. 78 LENNART BRUNANDER (c):..............................28
Anf. 79 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):..................29
15 § Svar på fråga 1994/95:184 om det nordiska samarbetet.....29
Anf. 80 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):......................29
Anf. 81 ELVER JONSSON (fp):..........................................30
Anf. 82 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):......................30
Anf. 83 ELVER JONSSON (fp):..........................................31
16 § Svar på fråga 1994/95:193 om de baltiska staterna och
EU...............................................................................................32
Anf. 84 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):......................32
Anf. 85 MARIANNE ANDERSSON (c):.............................33
Anf. 86 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):......................33
Anf. 87 MARIANNE ANDERSSON (c):.............................34
Anf. 88 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):......................34
17 § Svar på fråga 1994/95:194 om en miljöombudsman............34
Anf. 89 Miljöminister ANNA LINDH (s):..........................34
Anf. 90 LENNART DALÉUS (c):.......................................34
Anf. 91 Miljöminister ANNA LINDH (s):..........................35
Anf. 92 LENNART DALÉUS (c):.......................................35
Anf. 93 Miljöminister ANNA LINDH (s):..........................36
Anf. 94 LENNART DALÉUS (c):.......................................36
Anf. 95 Miljöminister ANNA LINDH (s):..........................36
Anf. 96 LENNART DALÉUS (c):.......................................37
Anf. 97 Miljöminister ANNA LINDH (s):..........................37
54
18 § Svar på interpellation 1994/95:195 om miljövårdsbe-
redningen....................................................................................37
Anf. 98 Miljöminister ANNA LINDH (s):...........................37
Anf. 99 LENNART DALÉUS (c):........................................38
Anf. 100 Miljöminister ANNA LINDH (s):.........................39
Anf. 101 LENNART DALÉUS (c):......................................39
Anf. 102 Miljöminister ANNA LINDH (s):.........................39
Anf. 103 LENNART DALÉUS (c):......................................40
19 § Svar på fråga 1994/95:203 om uranbrytningen i Ryss-
land..............................................................................................40
Anf. 104 Miljöminister ANNA LINDH (s):.........................40
Anf. 105 DAN ERICSSON (kds):.........................................41
Anf. 106 Miljöminister ANNA LINDH (s):.........................41
Anf. 107 DAN ERICSSON (kds):.........................................41
20 § Svar på fråga 1994/95:177 om EU:s energipolitik................42
Anf. 108 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):.................42
Anf. 109 EVA GOÉS (mp):..................................................43
Anf. 110 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):.................43
Anf. 111 EVA GOÉS (mp):..................................................44
Anf. 112 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):.................44
Anf. 113 EVA GOÉS (mp):..................................................44
Anf. 114 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):.................45
Anf. 115 EVA GOÉS (mp):..................................................45
Anf. 116 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):.................45
21 § Svar på fråga 1994/95:202 om Studsvik................................45
Anf. 117 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):.................45
Anf. 118 EVA GOÉS (mp):..................................................45
Anf. 119 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):.................46
Anf. 120 EVA GOÉS (mp):..................................................47
Anf. 121 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):.................47
22 § Svar på fråga 1994/95:179 om landstingens gymnasie-
program......................................................................................47
Anf. 122 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):......................47
Anf. 123 MARGITTA EDGREN (fp):..................................48
Anf. 124 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):......................48
Anf. 125 MARGITTA EDGREN (fp):..................................49
23 § Svar på fråga 1994/95:185 om vuxenutbildningen...............49
Anf. 126 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):......................49
Anf. 127 CONNY SANDHOLM (fp):..................................50
Anf. 128 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):......................50
Anf. 129 CONNY SANDHOLM (fp):..................................50
24 § Bordläggning............................................................................51
Prot. 1994/95:36
6 december
55
|
Prot. 1994/95:36 6 december |
25 § Anmälan om interpellation.....................................................51 1994/95:41 av Hadar Cars (fp) till kulturministern om sa- tellit-TV-området....................................................................57 26 § Kammaren åtskildes kl. 16.38...................................................51 |
56
gotab 48143, Stockholm 1995