Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:27 Tisdagen den 22 november
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:27
Riksdagens protokoll
1994/95:27
Tisdagen den 22 november
Kl. 14.00-16.16
18.00-18.57
Protokoll
1994/95:27
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 16 november.
2 § Meddelande om partiledarnas redovisning om EU
Förste vice talmannen meddelade att arbetsplenum onsdagen den 23
november kl. 9.00 skulle inledas med att partiledarna redovisade parti-
ernas ståndpunkter efter folkomröstningen. Därefter skulle ärendebe-
handling följa.
3 § Meddelande om ändring i kammarens sammanträdesplan
Förste vice talmannen meddelade att tidigare aviserat plenum tors-
dagen den 24 november för interpellationssvar inställts. Inget kammar-
sammanträde skulle äga rum denna dag.
4 § Meddelande om svar på interpellationer
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:
Interpellationema 1994/95:15 och 16
Till Sveriges riksdag
Beträffande interpellationema 1994/95:15 och 16 av Lennart Bru-
nander om den svenska jordbrukspolitiken och EU samt jordbruket och
medlemsavgiften till EU får jag meddela att jag inte kan besvara dessa
inom föreskrivna fyra veckor. Skälet härtill är att en debattdag som
passar både interpellanten och mig inte stått att finna under denna tids-
period.
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 27
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Jag kommer att besvara interpellationema den 25 november 1994.
Stockholm den 16 november 1994
Margareta Winberg
5 § Svar på fråga 1994/95:70 om informationen om ett EU-
medlemskaps ekonomiska konsekvenser
Anf. 1 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Johan Lönnroth har frågat utrikesministern om rege-
ringen avser att ta några initiativ för att allmänheten skall få en mer
allsidig och neutral information om EU-medlemskapets ekonomiska
effekter än den som redovisades i en informationsbroschyr som sändes
ut till hushållen inför folkomröstningen.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara
på frågan.
I EU-debatten är snart sagt varje fråga omstridd. Johan Lönnroth tar
upp en formulering i hushållsinformationen och hänvisar till den kritik
som riktats mot den samhällsekonomiska EG-konsekvensutredningen.
Det är sant att konsekvensutredningen utsatts för kritik, bl.a. i den
artikel i Ekonomisk debatt som Lönnroth nämner. Den bild av utred-
ningen som kritikerna tecknat, och som Lönnroth vidarebefordrar,
förefaller emellertid delvis vara tillrättalagd i polemiskt syfte. I själva
verket är utredningen full av just den sorts reservationer Lönnroth talar
om, dvs. att osäkerheterna är stora och att kvantifieringar skall hanteras
med stor varsamhet.
Utredningens viktiga insats var inte dess räkneövningar för att de-
monstrera storleksordningar utan de frågetecken den satte för bl.a.
EES-avtalets stabilitet och Sveriges inflytande över den lagstiftning
som avtalet omfattar, i det fall Sverige skulle valt att stå utanför EU.
Även de ekonomer som är kritiska till kvantifieringar verkade vara
överens med utredningen om att dessa aspekter borde beaktas när man
analyserar medlemskapets för- och nackdelar.
Det är troligt att dessa och andra aspekter på EU-medlemskapet in-
nebär att såväl ett ja som ett nej skulle påverkat investeringar, räntor,
tillväxt och sysselsättning.
Exakt hur stora dessa effekter kommer att bli är det omöjligt att sä-
ga ens i efterhand. Det gjordes inte heller i den hushållsbroschyr som
Johan Lönnroth ifrågasätter. I den uppmanades väljarna att väga olika
effekter mot varandra. Det tycker jag var en klok uppmaning, desto
klokare eftersom det i broschyren inte togs ställning i debatten om
dessa effekter.
Anf. 2 JOHAN LÖNNROTH (v):
Herr talman! Jag får väl tacka så mycket för svaret, även om det
kommer något sent. Om svaret hade kommit på det sätt som det var
tänkt, dvs. före folkomröstningen hade kanske finansministern och jag
kunnat ha en ganska spännande debatt. Men nu känns det som att festen
är över.
Nu får vi väl i stället ägna oss åt att städa upp efter festen och se till
att så mycket som möjligt av de positiva effekter som ni ja-sägare tala-
de om före folkomröstningen trots allt blir en realitet, åtminstone vad
gäller en liten del av dem.
Med det tänkte jag för min del avsluta denna debatt.
Överläggningen var härmed avslutad.
6 § Svar på fråga 1994/95:101 om Tipstjänst och idrottens orga-
nisationer m.fl.
Anf. 3 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Bo Lundgren har frågat mig vilka åtgärder regeringen
avser att vidta för att ge idrotten och övriga ideella organisationer rät-
ten till framtida överskottsökningar från AB Tipstjänst.
Bo Lundgren nämner som bakgrund till frågan att riksdagen i våras
beslutade om en överföring av Tipstjänst till idrottsrörelsen m.fl. ideel-
la organisationer, utan negativa statsfmansiella konsekvenser. Genom
en koncessionsavgift skulle statens inkomster säkras och endast framti-
da överskottsökningar tillfalla de nya ägarna. Bo Lundgren anser vidare
att mitt uttalande om att förhandlingarna kan komma att avbrytas stri-
der mot riksdagens beslut.
Riksdagens beslut innebar ett bemyndigande, inte ett åläggande, att
sälja statens aktier i Tipstjänst. En eventuell försäljning förutsätter
dessutom att regeringen kommer tillbaks till riksdagen och redovisar
innehållet i ett överlåtelseavtal samt föreslår en ny lagstiftning om
koncessionsavgift för Tipstjänst.
Mitt uttalande som Bo Lundgren hänvisar till gick ut på att jag inte
ser någon anledning att fullfölja förhandlingarna om en försäljning på
grund av det statsfmansiella läge som vi befinner oss i. Jag står fast vid
detta och avser att inom kort i regeringen ta upp frågan om ett återkal-
lande av förhandlingsuppdraget, vilket inte strider mot riksdagens be-
slut. Det vore orimligt att skänka bort framtida vinster från Tipstjänst
till idrotten i en tid när regeringen föreslagit och aviserat besparingar
och skattehöjningar som drabbar alla medborgare, detta i syfte att
komma till rätta med budgetsunderskottet.
Bo Lundgren menar att en försäljning kan ske utan negativa statsfi-
nansiella konsekvenser för staten. Jag menar att en uppgörelse som
innebär att framtida förväntade inkomstökningar överförs innebär just
negativa statsfmansiella konsekvenser, detta i synnerhet som förvänt-
ningarna om högre inkomster inte skulle komma till uttryck i en even-
tuell köpeskilling, och staten står för risken om Tipstjänst skulle ut-
vecklas negativt, vilket var tanken med Bo Lundgrens uppläggning.
Jag vill passa på att nämna att det inom regeringskansliet nu görs en
översyn av spelmarknadens struktur och funktionssätt. Redan senare i
denna vecka träffar vi de statligt ägda och styrda spelbolagen för över-
läggningar i strategiska frågor. Vi kommer i dessa diskussioner också
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
att ta upp frågor som rör förhållandet mellan statliga spelbolag och
folkrörelsernas finansiering.
Anf. 4 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Låt mig först rätta Göran Persson. Det är inte fråga om
att skänka bort framtida vinster till idrotten, utan det är fråga om att
framtida vinstökningar skall tillfalla såväl idrotten som övriga ideella
organisationer, exempelvis Röda korset och IOGT.
Jag har i och för sig förståelse för Göran Perssons uppfattning att
spel och dobbel skall kunna bära en större andel än i dag av kostnader
som kan bidra till sanering av statsfinanserna. Men Göran Persson
tänker sig uppenbarligen att den andel som tillkommer de ideella or-
ganisationerna på spelmarknaden, en andel som minskat genom de
statliga spelbolagen under de senaste åren, skall fortsätta att minska.
Staten skall ta större del av spelmarknaden, och det blir sämre förut-
sättningar i bekymmersamma tider för Röda korset, Rädda barnen och
idrottsföreningar runt om i landet att finansiera sina verksamheter. Det
är Göran Perssons ambition. Det framgår helt klart; det är uppenbart.
Göran Persson är t.o.m. beredd att i ett statligt spelbolag som
Tipstjänst utveckla spelmöjligheterna med det tipsbingo som jag för
egen del menar att man inte kunde driva i Tipstjänst förrän det
föreligger ett ägande från folkrörelsernas sida. Mitt upplägg var att
framtida vinstökningar skulle underlätta i ett läge där annan
finansiering var svår för de ideella organisationerna, dessutom, med
ansvaret för bolaget Tipstjänst, skulle de fått en chans att driva sin
verksamhet och utveckla nya spel. Under de senaste dagarna har vi sett
hur detta med tipsbingo skapar irritation och debatt samt hur det
försämrar förutsättningarna för de bolag som Göran Persson faktiskt är
ansvarig för i regeringen.
Jag frågar återigen: Anser finansministern att det är rimligt att de
ideella organisationerna skall ha mindre andel av framtida spelmarkna-
der?
Anf. 5 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Jag har gjort klart att min ambition utgår från det
statsfmansiella läget. Bo Lundgren var, som ansvarigt statsråd, ansvarig
för slarv och inte minst ett hanterande av skatteuttaget som gjorde att vi
faktiskt drevs mot en statsfinansiell kris. Att han i det läget passade på
att lova ut Tipstjänst till idrottsrörelsen och eventuellt också andra
folkrörelser var bara stilenligt.
Att i detta läge, när vi tvingas spara och göra omfattande nedskär-
ningar, ge bort statlig egendom är utmanande. Vi sade det redan i op-
positionsställning, och vi håller fast vid det också i regeringsställning.
Däremot är vi villiga att diskutera med folkrörelserna om hur deras
framtida finansiering skall se ut. Den diskussionen kan föras utan att
man ger bort statlig egendom.
Anf. 6 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Göran Persson fortsätter med sitt märkliga resone-
mang om skattepolitiken. Det kan vi lämna till andra debatter här i
kammaren. Låt oss ta den diskussion frågan gäller, nämligen ideella
organisationers möjlighet till finansiering. Hur skall man, i ett läge när
kommunerna tvingas dra ner och idrottsminister Ulvskog, om vi förstår
henne rätt, tänker dra ner, kunna hitta traditionella möjligheter till fi-
nansiering för de ideella organisationerna? En traditionell möjlighet är
just spelmarknaden, där vi har förbättrat villkoren i vissa avseenden
under den förra regeringens tid och där detta skulle vara en möjlighet.
Även om man skall ta mer från spelmarknaden totalt sett, kan man välja
andra sätt än att dra in möjligheterna för exempelvis Röda korset att
finansiera sin samhällsnyttiga verksamhet genom egna insatser med
lotteriförsäljning m.m.
Återigen, Göran Persson: Vore det inte rimligt att försöka ta några
hänsyn? Ni tar ju en hel del andra hänsyn när det gäller diskussionerna
om statsbudgeten.
Anf. 7 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Bo Lundgren och jag har i grunden helt skilda synsätt
i denna fråga. Det är väl det som representeras av den tidigare moderat-
ledda regeringens ambitioner att göra sig av med statlig egendom. Här
gör man det under täckmanteln att det skulle komma folkrörelserna till
del.
Jag har sagt och säger även nu att folkrörelserna säkert mår bäst av
att man i fortsättningen kan ha en dialog med staten om den framtida
finansieringen. Staten har ett intresse av att vara med och påverka
spelmarknadens utveckling. Därvidlag utgör AB Tipstjänst en viktig
del av statens tillgångar. Den tänker vi inte ge bort, hur Bo Lundgren
än försöker dölja den moderata privatiseringen genom att tala om Röda
korset. Det är inte det det handlar om.
Anf. 8 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! De privatiseringar som genomfördes av oss och som
jag förutsätter också skulle genomföras av Göran Persson, såsom
Nordbanken, har helt andra syften. Den dialog Göran Persson säger sig
vilja föra, för han inte med dem han förhandlade med. Utan att över
huvud taget diskutera går han ut med uttalanden i pressen. Vanlig hyfs
borde vara att man tar upp sådana diskussioner med förhandlingspar-
ten, om man skall avbryta förhandlingen om exempelvis AB Tipstjänst.
Frågan rör skilda synsätt - det är alldeles rätt. Är det rimligt att
ideella organisationer får möjlighet att själva finansiera sin verksamhet,
eller skall staten knappa in ytterligare på den begränsade spelmarknad
som finns? Det är uppenbarligen så att Göran Persson tänker låta sta-
ten, när det gäller spel och dobbel, dra in från ideella organisationer i
stället för att vidta andra åtgärder. Han tänker försämra möjligheterna
för lokala idrottsföreningar, låta Tipstjänst driva tipsbingo och ta ännu
större andel. Det är Göran Perssons ambition. Sedan skall man vara
beroende av stat och kommun, som inte har råd att ge några bidrag.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Anf. 9 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Det där är den moderata nidbild som Lundgren älskar
att predika. Jag tänker se till att folkrörelserna, som är mitt regerings-
parti närstående - idrottsrörelsen, de stora folkrörelserna med ideell
bakgrund - också i fortsättningen har vettiga arbetsförhållanden. Men
för att klara den saken behöver man inte skänka bort AB Tipstjänst,
som Bo Lundgren hade planerat att göra.
Jag delar inte uppfattningen att det skall anses vara dålig hyfs att gå
ut och tala om denna självklara politiska ståndpunkt. När Bo Lundgren
lade fram sin proposition gjorde vi mycket klart att vi var motståndare,
och vi yrkade avslag på förslaget. Vår position var känd sedan länge.
Anf. 10 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! För mig är det en självklarhet att man diskuterar med
den man förhandlar med först, om man skall avbryta förhandlingen,
och sedan går ut i medierna. Vi kan ha olika värderingar i detta avseen-
de, och det har vi också i andra.
Göran Persson säger att idrottsrörelsen är hans parti närstående. Att
tro att man genom korporativism skall bygga upp ett Sverige som är
beroende av socialdemokratin trodde jag var förlegat, men inte för
Göran Persson. Idrottsrörelsen är och förblir oberoende och skall så
vara. Det var ett av skälen till att vi avskaffade regeringsrepresentan-
terna. Det skall också gälla andra ideella organisationer. Men det Gö-
ran Persson nu säger i frågesvaret är att i stället för att öppna en möj-
lighet för de ideella organisationerna till egenfinansiering skall man dra
in till staten av det som var deras traditionella finansieringsmöjlighet.
När man har gjort det skall de på nåder kunna få bidrag, i denna statsfi-
nansiella situation. Det är verkligen att göra dem, liksom många med-
borgare, utlämnade till Göran Perssons felaktiga ekonomiska politik.
Anf. 11 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Låt mig avslutningsvis säga att detta är Bo Lundgrens
tolkning, och den instämmer jag inte i. Vi klarar att ha en dialog med
folkrörelserna och ge dem vettiga arbetsförhållanden utan att ge bort
AB Tipstjänst. Dessutom har socialdemokratin en så djup förankring i
Sveriges folkrörelser - i idrottsrörelsen, i de kyrkliga organisationerna,
i nykterhetsrörelsen och i såväl det politiska som det fackliga arbetet.
Vi om några känner dessa organisationers arbetsvillkor. Vi kommer att
följa dem mycket noga. Men att använda idrottsrörelsen som slagträ,
som Bo Lundgren försökte göra, för att privatisera en del av statens
egendom, det vände vi oss emot. Det är detta förslag som nu rättmäti-
gen dras tillbaka.
Överläggningen var härmed avslutad.
7 § Svar på fråga 1994/95:110 om skatt på reklamfinansierade
TV-kanaler
Anf. 12 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Inger Lundberg har frågat mig om jag kommer att ta
initiativ till någon form av skatt på reklamfinansierade TV-kanaler.
Reklamskatteutredningen föreslog i sitt betänkande Reklamskatt
SOU 1988:17 bl.a. att reklambeskattning i princip skulle ske även av
nya och förändrade medier som inte omfattas av nuvarande regler i
lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, t.ex. reklam i radio
och TV. Förslaget beträffande reklam i TV innebar att sådan reklam
skulle beskattas om utrymme upplåtits för reklam mot vederlag. Ut-
ländska TV-sändningar med reklam riktad mot Sverige föreslogs i
huvudsak bli beskattade till den del vederlaget svarade mot den svens-
ka publikandelen. Skatteplikt skulle dock inte föreligga om den reklam-
sändande kanalen huvudsakligen var avsedd att tas emot i andra länder
än Sverige.
De remissinstanser som yttrade sig över förslaget om beskattning av
TV-reklam var kritiska till förslaget och ifrågasatte möjligheten av att i
praktiken genomföra en sådan beskattning. Utredningens förslag har
ännu inte lett till att några ändringar föreslagits beträffande reklambe-
skattningen.
Den nya regeringen har ännu inte påbörjat beredningen av frågan
om en breddning av reklamskatten. Utgångspunkten för en sådan be-
redning bör vara att beskattningen skall vara så likformig och konkur-
rensneutral som möjligt. Utformningen av ett praktiskt tillämpbart
beskattningssystem innehåller ett antal frågeställningar av både princi-
piell och teknisk natur som behöver studeras ytterligare.
Anf. 13 INGER LUNDBERG (s):
Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret. Vi har på se-
nare år haft en stor förändring av medieutbudet. Det har varit en för-
ändring på gott och ont, som har gett mycket spännande men som också
innehåller sådant som är oerhört allvarligt. Till det bidrar bl.a. det öka-
de utbudet av våld, som faktiskt påverkar. Den som påstår att det inte
påverkar barn och vuxna, den talar inte sant. Den som satsar på reklam
i TV är också medveten om att våldet påverkar och är allvarligt för
samhällsutvecklingen.
Jag är väl medveten om att vi inte löser den typen av problem med
skattepolitik. Men det är utomordentligt stötande att vi har en särskild
gräddfil för reklam i radio och TV, att annan reklam beskattas men inte
den.
Vi har ett behov av ökade statsintäkter. Det har inte minst
finansministern uttryckt. Den borgerliga regeringen var utomordentligt
ointresserad av att göra några förändringar på detta område. Det sades
t.o.m. från den borgerliga majoriteten i skatteutskottet att om det var
problem med konkurrensneutraliteten, kunde man ta bort reklamskatten
helt och hållet.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Så resonerar bara den som inte tar ansvar för statsfinanserna och
inte heller söker hitta ett skattesystem som är så rättvist som möjligt
och går in på de punkter där man utan skada för samhällsekonomin kan
beskatta.
Jag är positiv till finansministerns syn på reklamskatten. Jag vill ba-
ra komplettera med en fråga: Är finansministern beredd att ta ett initia-
tiv till en breddning av reklamskatten i syfte att naturligtvis belysa de
svårigheter som finns men också de facto sätta skatten i sjön?
Anf. 14 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Jag kan börja med att instämma med Inger Lundberg
över hennes beskrivning av det vi av och till bevittnar i våra TV-
kanaler. Det finns all anledning för oss, både som förälder och som
vuxen, att reagera. Därvidlag känner vi samma indignation.
Man löser det här dock inte med beskattning, men det innebär inte
att beskattningen inte kan vara ett inslag i något slags program mot den
här typen av företeelser. Det skall man inte utesluta.
Jag är av den uppfattningen att vi här har tekniska problem - det
råder inget tvivel om det. Vi kan också ha en del juridiska bekymmer
som vi inte skall blunda för. Men att bara lägga sig platt och acceptera
att problemen är stora och sedan inte göra någonting ligger inte riktigt
för mig, utan jag är beredd att pröva den här frågan. Vilken form själva
prövningen skall få, om det skall göras på ren tjänstemannabasis inom
Finansdepartementet eller på annat sätt, törs jag inte ha någon uppfatt-
ning om i dag. Men innan vi släpper frågan skall Inger Lundberg veta
att det inte går att komma fram den vägen. Det är min uppfattning.
Anf. 15 INGER LUNDBERG (s):
Herr talman! Formen bryr jag mig inte ett dugg om, däremot om re-
sultatet. Jag hoppas att de utfästelser som finansministern gjort här får
till resultat att det kommer en proposition där man föreslår en beskatt-
ning i någon form av reklam i TV och radio.
Överläggningen var härmed avslutad.
8 § Svar på fråga 1994/95:155 om yrkesfiskarnas avdrag för öka-
de levnadsomkostnader
Anf. 16 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Per Lager har frågat mig om de svenska yrkesfiskarna
kan hoppas på ett särskilt yrkesfiskeavdrag. Enligt Lager kan svenska
fiskare aldrig prismässigt kunkurrera på lika villkor, eftersom yrkesfis-
kare i Norge och Danmark ges möjlighet att yrka betydligt större av-
drag vid bortovaro från hemorten.
Yrkesfiskare har rätt till ett schablonavdrag för ökade levnadsom-
kostnader vid resa som varit förenad med övernattning. Beloppet är
90 kr per dag år 1994. Det har, såvitt jag känner till, inte hävdats att
avdraget skulle vara otillräckligt för att täcka de faktiska ökade lev-
nadsomkostnaderna. Syftet med ett särskilt yrkesfiskeavdrag verkar i
stället vara att ge ett stöd till fiskerinäringen så att den får likvärdiga
konkurrensmöjligheter med Danmark och Norge. Ett sådant avdrag
skulle således utgöra en statlig subvention till en näringsgren, om än
via skattesystemet.
Både av statsfmansiella skäl och med hänsyn till att det strider mot
skattereformens principer att lägga in skatteutgifter av detta slag i
skattesystemet ställer jag mig mycket tveksam till ett särskilt yrkesfis-
keavdrag. Jag är därför inte beredd att förorda att ett sådant avdrag
införs.
Anf. 17 PER LAGER (mp):
Herr talman! Herr finansminister! Jag tackar för svaret.
Yrkesfiskarkåren lever under väldigt hårda villkor. Konkurrensen
med grannländerna Norge och Danmark hårdnar allteftersom. Svenska
västkustfisket har nu betydliga svårigheter att klara sig, inte på grund
av kvoterna eller beståndet i havet utan i första hand på grund av pris-
sättningen. Norska och danska fiskare har betydligt bättre möjligheter
att yrka avdrag vid bortovaro från hemorten. Det danska avdraget, som
också godkänts av EG/EU, är på 190 danska kronor per dag upp till
220 dagar, maximerat till 41 800 kr per år. En norsk fiskare har vid ett
snabbt överslag en ännu bättre situation i svenska pengar räknat, upp
till 60 000 kr mer att leva på per år. Detta skapar en osund konkur-
renssituation, herr finansminister. De svenska räkfiskarna kan t.ex. inte
leva på fångster som betalas med 41 -44 kr per kilo. Dumpade priser
hänger nämligen helt ihop med möjligheterna att yrka avdrag.
Den förra regeringen ville att förutsättningarna för att införa ett sär-
skilt yrkesfiskeavdrag skulle undersökas enligt proposition
1993/94:158, just för att ge det svenska yrkesfisket jämbördiga konkur-
rensvillkor med andra länders fiskare. Vore det inte rimligt, herr fi-
nansminister, att en svensk yrkesfiskare har samma standard som en
svensk industriarbetare och har möjligheter att yrka avdrag på 180 kr
per dag, motsvarande heldagstraktamente, i stället för de futtiga 90 kr
som gäller i dag? Det skulle bli en skillnad som på natt och dag.
Anf. 18 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Jag kan hålla med Per Lager om att det skulle bli en
skillnad. Frågan är om den skillnaden i försörjningsmöjligheter skall
skapas via avdrag i skattesystemet eller om man skall försöka att välja
vägen att i stället i internationella fora, inte minst unionen som vi nu
har tillgång till, ta upp en diskussion med danskarna - förhoppningsvis
så småningom också med norrmännen - om det här är ett vettigt sätt att
subventionera en näringsgren.
Vi har också att iaktta att vi i Sverige har andra yrkesgrupper som
också yrkar avdrag för fördyrade levnadsomkostnader. Om det för
fiskarnas del kan sägas att de har svårt att visa att deras omkostnader
uppgår till mer än 90 kr per dygn har ingen hävdat. Men att använda
det instrumentet för att därigenom komma till rätta med något slags
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
konkurrensneutralitet med länder som har en annan syn än vi på detta |
Jag vill inte gå den vägen. Det är en farlig väg och öppnar för även
|
Svar på frågor |
andra grupper att driva motsvarande krav. Vi har problem med våra Anf. 19 PER LAGER (mp).Herr talman! Jag får tacka för det. Jag Jag kommer ifrån Bohuskusten och har dagliga kontakter med fis- Jag hade hoppats att den nya regeringen, efter det att den föregåen- Överläggningen var härmed avslutad. 9 § Svar på fråga 1994/95:156 om avbytartjänsten Anf. 20 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Herr talman! Chatrine Pålsson har frågat mig vilka konsekvenser Avbytarverksamheten har till syfte att göra det möjligt för i huvud- I det mycket svåra ekonomiska läge som Sverige befinner sig i är Jag förutsätter dock att jordbruksnäringen själv kommer att ta an- Den föreslagna besparingen kommer troligtvis att leda till ökade |
|
10 |
kostnader för jordbrukarna. Samtidigt kommer fler företag att få möj- |
ligheter att konkurrera på marknaden och erbjuda avbrytartjänster.
Konkurrensen i sig bör kunna leda till minskade kostnader som kan
uppväga det uteblivna subventionsbeloppet.
Anf. 21 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Herr talman! Jag får väl börja med att i god ordning tacka för sva-
ret, även om jag är konfunderad. Men när jag hör jordbruksministern
gång på gång säga ”avbrytartjänster”, kanske min oro för att det verkli-
gen handlar om det besannas.
Så sent som under våren 1994 beslutade riksdagen efter en särskild
utredning att ett stöd till avbytarverksamheten skulle ges även fram-
gent. Däremot skulle subventionsgraden kunna sänkas från 60 till 45 %.
Om detta var vi alla, inklusive jordbruksministern, i riksdagen eniga.
Men Ny demokrati satte sig på tvären.
Det är nu mycket förvånande att kunna notera att bara ett halvt år
senare är regeringen beredd att radikalt förändra förutsättningarna för
avbytarverksamheten. Verksamheten berör faktiskt i dag 8 000 jord-
brukare, bl.a. knappt hälften av landets mjölkproducenter. Ca 1 700
personer är i dag fast anställda som lantbruksavbytare. Således hotas
åtskilliga sysselsättningstillfällen om stödet för denna verksamhet rycks
undan.
Jag vill fråga jordbruksministern: Är inte detta ett medvetet dråp-
slag mot speciellt de små jordbrukarna? Tror verkligen jordbruksminis-
tern att man skall kunna driva avbytarverksamheten även i framtiden,
när man har så ytterst små marginaler redan nu?
Anf. 22 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Herr talman! Att säga att det är fråga om ett medvetet dråpslag
tycker jag är att ta väl starka ord i sin mun. I våras beslutade vi inte
enbart om att subventionera avbytartjänsterna med 45 %, utan vi lade
även över socialförsäkringsskyddet på näringen själv. Med detta beslut
följde en ganska stor summa pengar - i efterhand kan man t.o.m. tycka
att den var väl stor. Detta visar att vi inte har varit särskilt snåla mot
jordbruksnäringen, sett i ett historiskt ljus.
Sedan dess har vi fått en ny regering samt ett budgetunderskott och
en statsskuld som vi har ärvt. Dessa har vi ärvt efter den borgerliga
regeringen där bl.a. kds ingick. Nu försöker vi att sanera dessa skulder.
Då kan ingen grupp dra sig undan ansvaret. Jordbrukarna är en sådan
grupp som nu får vara med och betala.
De diskussioner som vi har med näringen förs i ganska konstruktiv
anda. Så jag ser ganska positivt på en lösning.
Anf. 23 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Herr talman! Också jag hade hoppats att varken jag som politiker
eller bönderna ute i landet skulle känna att det ena dråpslaget efter det
andra utdelades. Men nu känner man faktiskt så. Jag tycker att det är
sjyst att kunna säga det även i den här debatten.
Jag förstår inte hur en socialdemokratisk regering kan rusta ner på
det sociala området för bönderna. Huvudinriktningen är ju att skona
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
11
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
den sociala verksamheten i andra sammanhang. Det bör gå att föra |
När det gäller byggnadsarbetare gör regeringen allt för att få fram fler
|
Svar på frågor |
arbeten. Ett avvecklat stöd till lantbrukets avbytartjänst hotar på sikt Jag vill ställa en konkret fråga till jordbruksministern: Hur kan man Anf. 24 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Herr talman! Nu är det ju inte så att det enbart är bönderna som Tala om dråpslag! Vi skall nu bli medlemmar i den europeiska Anf. 25 CHATRINE PÅLSSON (kds): Herr talman! Jag hade tänkt att vi inte skulle diskutera vem som har Jag vill också uppmana Margareta Winberg och den socialdemo- Anf. 26 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Herr talman! Det är kanske meningslöst att diskutera historien, men Om man nu anser att vi inte skall spara dessa 200 miljoner, kan jag |
|
12 |
kanske få ställa en motfråga: Vad skall vi då spara på? Skall bönderna |
inte behöva vara med om några besparingar? Jag kan försäkra Chatrine
Pålsson att detta inte är den första besparingen. Det kommer mera, som
man säger på TV.
Anf. 27 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Herr talman! När det först gäller budgeten vet Margareta Winberg
mycket väl att den nytillträdda regeringen åstadkom inget budgetunder-
skott 1991. Socialdemokraternas misstag - och det säger alla ekonomer
- under hela 8O-talet är det som lade grunden till den dåliga ekonomis-
ka situation som vi befinner oss i.
Angående besparingar har jag skrivit i min fråga att det naturligtvis
måste till sådana, men att man måste spara på rätt sätt. Det finns ett
annat förslag som tar upp beredskapslagren, som vi kan diskutera. Där
kan vi säkert komma överens om besparingar. Men jag försöker att
sätta i fokus att vi skall spara på ett så rätt och bra sätt som möjligt och
att vi skall se efter vilka konsekvenserna blir.
Jag har fortfarande inte fått svar på min fråga om vad den bonde
skall göra som blir sjuk och ändå enligt lagen måste sköta sina djur.
Anf. 28 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Herr talman! Det står i det skrivna svaret på frågan att fler företag
kommer att få möjlighet att konkurrera på marknaden och erbjuda
avbytartjänster. Som jag sade diskuterar vi med näringen hur detta
praktiskt skall utformas.
När det gäller beredskapslagren uppgår besparingen till 100 miljo-
ner. Men det är ganska litet sett ur budgetunderskottets och statsskul-
dens perspektiv. Vi gick faktiskt till val på att lova att statsskuldens
utveckling skulle vara stoppad 1998. Då räcker det inte med en bespa-
ring om 100 miljoner på beredskapslagren. Man måste ta till mycket
kraftigare åtgärder, och det här är en början.
Men Chatrine Pålsson har kanske andra förslag till större bespa-
ringar att komma med.
Överläggningen var härmed avslutad.
10 § Svar på fråga 1994/95:157 om miljöpolitiken
Anf. 29 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Herr talman! Dan Ericsson har frågat mig hur jag avser att uppnå
av riksdagen fastlagda miljömål vid minskade satsningar på miljöpro-
gram inom jordbruksområdet.
Jag vill först slå fast att regeringens förslag till miljöprogram, som
redovisas i proposition 1994/95:75, innebär miljöåtgärder i svenskt
jordbruk av större omfattning än vad som är fallet under innevarande
budgetår. Regeringen har i proposition 1994/95:75 lämnat förslag till
inriktning med stöd till bevarande av vissa från natur- och kulturmil-
jösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap, stöd för att återställa
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
13
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
och bevara miljön i miljökänsliga områden samt ett utvidgat stöd till |
Vad avser resursbehovet för föreslagna miljöåtgärder kommer re-
|
Svar på frågor |
geringen att lämna förslag i samband med 1995 års budgetproposition. Riksdagen har vid flera tillfällen beslutat om viktiga mål för livs- Anf. 30 DAN ERICSSON (kds): Herr talman! Jag vill tacka jordbruksministern för svaret. Något svar på min fråga, om hur man skall nå viktiga miljömålsätt- I svaret ges ett löfte att ni skall återkomma med nya miljöpengar i I Dagens Nyheter i lördags kritiserar också en av Socialdemokra- ”Det är just bönderna i de här skogsbygderna som är de viktigaste Är det inte så, Margareta Winberg, att ert förslag kommer att för- Jag har inte fått något svar på min fråga hur man genom att avhända Anf. 31 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Herr talman! Dan Ericsson frågar varför vi avhänder oss de positiva |
|
14 |
intressant ur den biologiska mångfaldens perspekti” Där får vi medfi- |
nansiera. Vi får delfinansiering, med 25 %, 50 % eller 75 % av EU:s
programpengar.
I detta läge, som jag nyss beskrev för Chatrine Pålsson, med en
statsskuld och ett budgetunderskott är det så att man måste prioritera.
Den här regeringen prioriterar då ytterligare stöd till jordbruket, mot
kommunernas ekonomi, mot vägar, mot försvar och mot allt vad det är
som vi fattar beslut om här i kammaren. Vi håller just nu på med en
sådan prioritering, där vi konstaterar att de här delarna av jordbruket
får mer pengar än i dag - dock inte lika mycket pengar som den tidiga-
re regeringen tydligen hade i sin kassakista.
Anf. 32 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Det är intressant att jordbruksministern nu bekräftar
att man har dragit ner ambitionerna. Det är också intressant att hon
säger att statsskulden och budgetunderskottet gör att vi nu inte kan
satsa. Men det är ju därför som det finns än större anledning att se till
att få de här programmen.
Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Danmark och Holland har sett
till att få de här programmen, fast de inte har nått så långt som vi. Men
här i Sverige, där vi också lägger miljöavgifter på jordbruket och verk-
ligen strävar efter att nå 10 % ekologisk odling till sekelskiftet, skall vi
avhända oss det här miljöstödet. Det är för mig fullständigt ofattbart.
Anf. 33 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Herr talman! När det gäller ekologisk odling är det ett väldigt bra
förslag som vi lägger fram, just med tanke på vad jordbruksutskottet
har sagt, dvs. att 10 % av den konventionella odlingen skall vara om-
lagd till ekologisk odling fram till sekelskiftet. Därför har vi ett särskilt
program för att kunna uppnå detta mål, och det kommer att omfatta mer
pengar än i dag. Nu utgår 12 miljoner för marknadsföring, rådgivning
och information och 8 miljoner i arealstöd. Dessa summor mångdubb-
las i det förslag som kommer till riksdagen i januari.
Det finns två principiella skillnader mellan den här regeringen och
den tidigare. För det första tycker vi annorlunda, t.ex. om det bärkrafti-
ga programmet, som är ett rent inkomststöd. För det andra har vi inte
lika mycket pengar. Rättare sagt, vill vi på ett mycket mer allvarligt sätt
än den tidigare regeringen se till att få balans i statens finanser.
Anf. 34 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Först måste jag notera att jordbruksministern också
vilseleder när det gäller det ekologiska jordbruket och satsningen där.
Jag kan återigen hänvisa till Stefan Edman, er egen tunge miljödebat-
tör. Han säger att han är kritisk till regeringens stöd till just ekologisk
odling, därför att det förutsätter att man ställer om hela gården till
ekologisk odling. I pengar räknat handlar det om en halvering av stö-
det. Kom då inte och tala om att ni vill satsa pengar här!
Det är litet förvånande, mot bakgrund av att kds och Socialdemo-
kraterna under den förra mandatperioden var rätt överens om att ha den
här inriktningen, för att få en ökad satsning just på ekologisk odling.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
15
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
Sedan säger Margareta Winberg att det här stödet bara är ett rent |
bevara skogs- och mellanbygderna, att de skall ha möjligheter och att
|
Svar på frågor |
det måste bli en satsning på naturvårdsåtgärder där. Man kan alltså inte Anf. 35 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Herr talman! Det låter som om allt vi får från EU kommer från Sammantaget finns det alltså en grupp i det här landet som blir vin- Anf. 36 DAN ERICSSON (kds): Herr talman! Dess värre får vi nu den definitiva bekräftelsen på att Sedan talar jordbruksministern om bönderna som en grupp och sä- Jag kan återigen citera Stefan Edman i DN-artikeln. När det gäller ”Vad ska vi ha Nolabidraget till om bönderna i Sydsveriges skogs- Det undrar jag också. Detta är definitivt fel väg, Margareta Winberg. Fundera ett varv till Anf. 37 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Herr talman! Får jag avslutningsvis hävda att vi inte avskaffar |
16
Överläggningen var härmed avslutad.
11 § Svar på fråga 1994/95:146 om skärgårdarna
Anf. 38 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Jag vill till att börja med gratulera Pär Nuder till riks-
dagsledamotskapet för Stockholms län.
Herr talman! Pär Nuder har frågat mig om regeringen avser att be-
akta skärgårdarnas speciella problem och förutsättningar när Sverige
skall presentera sitt förslag till hur EU:s strukturfondsmedel för Sverige
skall fördelas.
Svaret på den frågan är ja.
I det arbete som pågår inom regeringskansliet med att ta fram för-
slag till avgränsning av s.k. 5-b-områden kommer skärgårdarnas spe-
ciella förutsättningar att beaktas. Eftersom beredningsarbetet pågår kan
jag i dag inte närmare kommentera hur förslaget kommer att utformas
eller hur mycket medel från strukturfonderna det kan komma att röra
sig om.
Anf. 39 PÄR NUDER (s):
Herr talman! Till att börja med vill jag tacka arbetsmarknadsminis-
tern både för frågesvaret och för gratulationen. Jag får kvittera med en
gratulation till arbetsmarknadsministerskapet.
Det är naturligtvis ett väldigt tillfredsställande svar som arbets-
marknadsministern här har avgivit. Det är också ett förpliktigande svar
att vi den dag som beredningsarbetet är avslutat får en precisering av
hur stödet kommer att fördelas.
Skärgårdsområdena har ju under årens lopp varit styvmoderligt be-
handlade i regionalpolitiskt hänseende. Det har funnits förslag på riks-
dagens bord om att inplacera skärgårdsområdena i regionalpolitiska
stödområden. De har hittills avvisats.
Jag har naturligtvis förståelse för att regeringen så kort tid efter EU-
omröstningen inte har kommit längre i sitt beredningsarbete. Men jag
vill icke förty hoppas att beredningsarbetet ganska snart skall vara
avslutat, eftersom jag tror att det dels är viktigt att de områden som
kommer att få stöd från EU snabbt får besked, dels att de snabbt får ett
besked om hur EU-medlemskapet konkret kan förbättra situationen och
levnadsvillkoren, inte minst för de människor i de regioner som har
röstat nej till ett medlemskap. Jag tror att detta är viktigt för den fram-
tida processens skull.
Sammanfattningsvis måste jag säga att det är ett tillfredsställande
svar. Jag ser fram emot den dag då regeringen presenterar en precise-
ring.
Anf. 40 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Jag räknar med att vi skall kunna lämna in papperen
till EU i december månad och att regeringen skall kunna behandla
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 27
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
ärendet i december månad. Just nu pågår samtal i arbetsmarknadsut-
skottet mellan de olika politiska partierna.
Jag är helt övertygad om att regeringen kommer att lägga fram ett
förslag som innebär att skärgården får del av det s.k. 5-b-stödet.
Överläggningen var härmed avslutad.
12 § Svar på fråga 1994/95:149 om ändringar i arbetslöshetser-
sättningen
Anf. 41 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Dan Ericsson har frågat mig hur de förändringar som
regeringen föreslagit i arbetslöshetsförsäkringen kan ge en besparing på
2,6 miljarder kronor.
Regeringen har föreslagit en nedläggning av de statliga arbetslös-
hetskassorna och en återgång till de regler som gällde före den 1 juli
1994. Därigenom sker en återgång till ett nolläge, kostnader och be-
sparingar tar ut varandra.
Utöver detta föreslår regeringen i samma proposition två nya be-
sparingar; förändring av beräkning av normalarbetstiden och begräns-
ning av ersättning vid fast deltidsarbete. Dessa båda nya besparingar
beräknas tillsammans uppgå till 2,6 miljarder kronor.
Anf. 42 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Jag vill tacka för svaret. Det är trevligt att vi får disku-
tera något annat än ROT-avdrag och liknande som vi har gjort i tidigare
debatter.
Min fråga är givetvis föranledd av förslaget om att avskaffa den
obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen. Det står i bjärt kontrast mot de
budskap om just arbetslöshetsförsäkringen som vi fick höra i valrörel-
sen.
Eftersom jag kommer från Norrköping har jag hittat ett pressklipp
från Norrköpings tidningar. ”Blomman”, nuvarande kollega till Anders
Sundström i regeringen, lovade bättre tider med Socialdemokraterna.
Nivåer, tidsgränser och ersättningar kommer att återställas om Social-
demokraterna vinner.
Det är bara att konstatera att på ett antal punkter stämmer inte detta
överens med det förslag som nu har lagts fram, utan man drar in 2,6
miljarder från människor som är arbetslösa. Hur skall då detta indiska
reptrick gå till? Man säger ju att man nu förbättrar för arbetslösa sam-
tidigt som man drar in 2,6 miljarder.
Jag har inte fått något annat svar än en bekräftelse på att regeringen
nu med berått mod ställer tusentals människor utanför försäkringsskydd
vid arbetslöshet. Vidare försämrar man försäkringsskyddet för deltids-
arbetslösa. Jag kan inte se att detta är ett bra sätt att uppfylla de vallöf-
ten som gavs och de utfästelser som gjordes i valrörelsen vid tal ute på
gator och torg samt på arbetsplatser.
18
Anders Sundström, varför genomför ni detta? Inser ni inte att detta
kommer att hårt drabba dem som är arbetslösa, några som ni i valrörel-
sen sagt er vilja försvara?
Anf. 43 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! För att börja med det socialdemokratiska valmanifes-
tet, så var det väldigt tydligt på ett antal av de punkter som Dan Erics-
son nu tar upp.
För det första sade vi i valmanifestet ingenting om höjning av er-
sättningsnivåer. Vi talade däremot om att det inte kunde bli fråga om
höjning av ersättningsnivåer.
För det andra angav vi i valmanifestet ganska tydligt vilka bespa-
ringar som skulle göras. Därutöver sade vi också att vi av det svenska
folket ville ha ett öppet mandat att göra ytterligare besparingar om
statsbudgeten krävde detta.
För oss som företräder en rättvis politik är det oerhört viktigt att ha
en statsbudget i balans. Jag vet att de som far illa av en snabbt växande
statsskuld är alla de människor som behöver staten på ett eller annat
sätt - den arbetslöse, den som bor i glesbefolkade områden, den sjuke,
den gamle.
Att vi nu gör besparingar i statsbudgeten, kombinerat med skatte-
höjningar för dem som har råd att betala mer skatt, syftar till att åstad-
komma en rättvis politik.
Det vore glädjande om Dan Ericsson kunde medverka till detta bå-
de när det gäller besparingarna och skattehöjningarna för dem som har
råd.
Anf. 44 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Anders Sundström försöker att utöva monopol på att
driva en rättvis politik. Vad vi måste diskutera är ju själva sakinnehållet
och effekterna för enskilda människor.
Vi kristdemokrater är definitivt ute efter att föra en rättvis politik.
Men det är inte länge sedan som vi faktiskt kunde höra från den tidiga-
re regeringen just argumentationen att vi måste försvara välfärden ge-
nom att klara budgetunderskott och statsskuld.
Nu hör vi på fråga efter fråga här under frågestunden i dag att detta
nu är huvudargumentet för den nuvarande regeringen för att faktiskt
göra det sämre för människor som i valrörelsen uppfattade det som att
Socialdemokraterna skulle göra förbättringar för dem.
När det gäller grupper som nu drabbas av alla dessa försämringar
har jag fått uppgifter från Arbetslöshetskassornas samorganisation om
att det i hög grad handlar om deltidsarbetande kvinnor. Ni gör det värre
för dem att bli arbetslösa. Jag förstår inte hur detta kan gå ihop med en,
som ministern säger, rättvis politik.
Anf. 45 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! I stort sett alla besparingar i statsbudgeten drabbar
dem som har det sämst ställt. Nästan alla reformer har tillkommit för att
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
19
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
skydda den svage. Vi vet att man inte klarar att få ordning på Sverige
enbart genom skattehöjningar utan att det också krävs besparingar.
Det som förvånar mig är Dan Ericssons retorik, kopplad till de åter-
förslag som ni framlägger. Man måste nämligen, förutom besparingar,
också genomföra skattehöjningar.
Tyvärr är det så att Dan Ericsson egentligen huvudsakligen är med
på besparingar, och han är i väldigt låg grad med på skattehöjningar.
Anf. 46 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Ministern försöker att glida ur den här debatten genom
att nu tala om skattehöjningar. Jag har frågat vilka grupper det är som
nu kommer att drabbas av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen.
Förslaget innebär ju att man ställer en grupp människor utan för-
säkringsskydd. En annan väldigt stor grupp får alltså ett sämre skydd
och en sämre arbetslöshetsersättning.
I den förteckning från Arbetslöshetskassornas samorganisation som
jag refererade till redogör man mycket tydligt för vilka grupper det
handlar om. Det gäller byggnadsarbetare, skogs- och lantarbetare, lära-
re utan fast tjänst, vikarier inom vårdsektorn - där finns många kvinnor
- och anställda inom hotell- och restaurangbranschen samt också
konstnärer exempelvis.
Enskilda människor drabbas av dessa förslag. Jag förstår fortfaran-
de inte hur det rimmar med den framtoning som Socialdemokraterna
försökte ha i valrörelsen när man sade att man skulle återställa det
gamla. Nu försämrar man arbetslöshetsersättningen på viktiga punkter.
Anf. 47 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Det är faktiskt så, att vi tar över en statsbudget som är
ordentligt i obalans. Vi försöker att få ordning på den genom både
besparingar och skattehöjningar.
Om man bara accepterar besparingarna slår det bara mot dem som
har det sämst ställt. Min fråga till Dan Ericsson är om han är beredd att
medverka till att man också tar av dem som har det bra ställt.
Anf. 48 DAN ERICSSON (kds):
Fru talman! De debatterna för vi ju i samband med de ekonomisk-
politiska frågorna. Vi förde en debatt med finansministern för några
veckor sedan. Vi har redovisat att vi från kristdemokraternas sida
mycket väl är beredda att medverka till detta. Men det är inte det frågan
handlar om här i dag.
Jag beklagar att arbetsmarknadsministern inte vill diskutera de ne-
gativa effekter för enskilda människor som förslaget om avskaffande av
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring får. Jag tar det som ett tecken på
att det är obehagligt för socialdemokraterna att det nu kommer fram i
ljuset att väldigt många drabbas av en politik som många av väljarna
inte trodde att de skulle få se från socialdemokratiskt håll.
Överläggningen var härmed avslutad.
20
13 § Svar på fråga 1994/95:100 om de ideella organisationernas
ekonomiska förutsättningar
Anf. 49 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Bo Lundgren har frågat finansministern vilka åtgärder
regeringen avser vidta för att garantera att vårens riksdagsbeslut om
förbättrade ekonomiska förutsättningar för de ideella organisationerna
med hjälp av den nya lotterilagen kommer att fullföljas. Ansvarsför-
delningen inom regeringen är sådan att frågan besvaras av mig.
Som Bo Lundgren påpekar beslutade riksdagen i våras om en ny
lotterilag. Den nya lagen, som träder i kraft vid årsskiftet, öppnar möj-
ligheter att anordna spel på s.k. värdeautomater efter tillstånd av rege-
ringen. En av förutsättningarna för ett sådant tillstånd är enligt lagen att
spelet anordnas till förmån för ideella organisationer. Som kulturutskot-
tet uttalade är det viktigt att överskottet främst kommer det lokala
föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo.
Detta är självfallet avgörande utgångspunkter när regeringen har att
pröva ansökningar om tillstånd att anordna sådana spel.
Svaret är alltså att regeringen avser fullfölja uppdraget att via den
nya lotterilagen förbättra de ideella organisationernas ekonomiska
förutsättningar.
Anf. 50 BO LUNDGREN (m):
Fru talman! Det är inte alltid lätt att ställa frågan till rätt statsråd.
Göran Persson har en förmåga att uttala sig i de flesta ämnen.
Jag tycker också att svaret är väl begränsat om man ser till vad jag
faktiskt frågade om. Min fråga har en bredd.
För oss i den förra regeringen var det, särskilt i ett läge när statsfi-
nanserna kärvade, väsentligt att öka de ideella organisationernas möj-
lighet till egenfinansiering på olika sätt. Marita Ulvskog har själv sagt
att exempelvis idrotten får se fram emot mindre bidrag, och i kommu-
nerna görs det neddragningar av olika bidrag. Då borde man skapa
bättre förutsättningar just för egenfinansiering.
I andra uttalanden och här i kammaren säger Göran Persson att man
skall försämra möjligheterna när det gäller spelmarknaden totalt sett.
Såvitt jag kan bedöma har Finansdepartementet gått med på att
Tipstjänst också när det är statligt skall få utveckla nya spel som
kommer att kunna dra in nya pengar som annars skulle ha gått till
ideella organisationer i stället för till staten.
Det finns ett stort antal områden där man såväl försämrar egenfi-
nansieringen som aviserar neddragningar som Marita Ulvskog som
idrottsminister skall göra. Det försvagar ju i detta besvärliga läge t.ex.
idrottsorganisationer och deras möjligheter att ställa upp och hjälpa till
med att ta hand om ungdomar. Det försämrar för Röda korset, IOGT
och många andra ideella organisationer.
Är det inte rimligt att förbättra egenfinansieringsmöjligheterna i ett
läge som är statsfinansiellt kärvt? Tycker Marita Ulvskog exempelvis
att det är rimligt att det också i fortsättningen statsägda Tipstjänst skall
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
21
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
22
få lov att ytterligare parasitera på det begränsade spelmarknadsutrym-
met till nackdel för ideella organisationer?
Anf. 51 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Jag har redan svarat på Bo Lundgrens fråga. Regering-
en anser det vara rimligt att förbättra folkrörelsernas och de ideella
organisationernas möjligheter att egenfinansiera sin verksamhet.
Däremot vill vi inte dela ansvaret för att staten är så fattig som den
är i dag - så fattig att t.o.m. idrottsrörelsen och andra folkrörelser måste
spara de närmaste åren. Vi anser att Bo Lundgren bär en betydande del
av ansvaret för det.
När det gäller Tipstjänst delar hela regeringen den uppfattning Gö-
ran Persson har redovisat tidigare i dag i denna frågestund. Dessutom
vill jag säga att det är litet konstigt att Bo Lundgren ser en privatisering
- en utförsäljning - av Tipstjänst som en lösning på folkrörelsernas
ekonomiska problem. Det skulle ju innebära att folkrörelserna måste
betala en ordentlig koncessionsavgift för att få Tipstjänst.
Anf. 52 BO LUNDGREN (m):
Fru talman! Staten är fattig, om man nu ser staten som någonting i
sig själv. Det beror i stor utsträckning på spekulationsekonomin under
8O-talet och på en bankkris vars effekter på samhällsekonomin vi har
fått hantera. Den diskussionen kan vi gärna ta när som helst.
Men det läge vi har är besvärligt. Jag håller med om det. Det går
inte att öka idrottsanslaget. Det kunde jag inte göra. Man kan diskutera
om man skall minska det. Det kan vara tveksamt i sådana här tider om
inte just ideella organisationer kan utnyttja resurserna bättre än vad det
offentliga kan göra. Det kan man alltid diskutera.
Ni talar i detta läge ändå med kluven tunga. Marita Ulvskog säger
att regeringen skall göra det lättare för egenfinansiering. Samtidigt står
Göran Persson och avvisar detta och säger t.o.m. att också de ideella
organisationerna skall bära bördan. Man kan inte få det både bättre och
sämre. Ni får ha en gemensam politik.
Jag tycker ändå att just Tipstjänstfrågan är väsentlig.
Överskottsökningarna - inte dagens överskott - skulle gå till ideella
organisationer, men nu tillåter man en expansion utan att överskottet
går till ideella organisationer. Är det rimligt?
Anf. 53 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Vi kan diskutera om det hade blivit några
överskottsökningar för Tipstjänst. Tipstjänst befinner sig just nu i en
utveckling där man går bakåt. I värsta fall hade det kunnat sluta med att
staten hade blivit skyldig att täcka upp underskottet även om man hade
överlåtit Tipstjänst på folkrörelserna och idrottsrörelsen.
Faktum kvarstår: samtliga statsråd i regeringen anser att folkrörel-
serna och de ideella organisationerna bör få större möjligheter att
egenfinansiera sin verksamhet, samtidigt som vi anser att också samhäl-
let har ett ansvar att via statliga och kommunala medel stötta denna
viktiga del av svenskt föreningsliv.
Anf. 54 BO LUNDGREN (m):
Fru talman! Det upplägg som fanns från min sida gällde en situation
där staten aldrig hade fått sämre villkor efter ett överförande av
Tipstjänst till ideella organisationer än om staten hade ägt Tipstjänst.
Det fanns inga möjligheter till det.
Däremot var det så att staten genom denna förändring delade med
sig av den ökning man skulle få av överskottet till ideella organisatio-
ner - om det blev en ökning. Då hade ju Tipstjänst kunnat utveckla nya
spel och fungerat bra som organisation utan den mediedebatt vi i dag
har fått. Man visste att överskottet skulle gå till något som accepterades
av människor och som skulle kunna bidra till de ideella organisationer-
nas finansiering. Det var den andra saken som var så bra. Nu låter man
nya spel expandera utan att överskottet ens till någon del går till de
ideella organisationerna. Det tar ju bort en del av spelmarknaden.
Jag har inte sett något förslag som innebär förbättringar jämfört
med det vi genomförde i våras, utan bara försämringar. Det aviserade
också Göran Persson tidigare här i kammaren. Är det rimligt med såda-
na försämringar?
Anf. 55 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Bo Lundgrens upplägg för Tipstjänst innebar att staten
skulle stå för risken om Tipstjänst skulle utvecklas negativt - detta
även om man redan hade överlåtit Tipstjänst på t.ex. idrottsrörelsen.
När det gäller påståendet att Tipstjänst tillåts expandera med nya
spel vill jag säga att Tipstjänst fick den koncession man nu utnyttjar för
Tipsbingo under den förra regeringens regeringsinnehav - icke under
den nuvarandes.
Jag vill avslutningsvis återigen säga att regeringen avser att se till
att de ideella organisationerna och folkrörelserna kommer att få större
möjligheter till egenfinansiering av sin verksamhet.
Anf. 56 BO LUNDGREN (m):
Fru talman! Det kanske finns anledning att lägga till några saker för
att rätta till bilden. Staten skulle, åtminstone under en övergångsperiod,
stå för risken. Staten hade dock fått stå för samma risk om man hade
bibehållit ägandet. Det är samma risk - varken mer eller mindre.
Koncessionen ger rätt att anordna Tipsbingo. Jag delar den upp-
fattningen. Tipstjänst brukar dock förankra sina idéer hos ägaren. Man
försökte göra det för ett par år sedan. Jag konstaterade att i den då
rådande situationen var det inte särskilt lämpligt att starta Tipsbingo.
Man gjorde det inte heller. I våras, då riksdagen hade accepterat att vi
skulle kunna lämna över ägandet till ideella organisationer, var situa-
tionen en annan. Men nu har ni ju bestämt att staten skall behålla ägan-
det. Staten skall ta in det som Bingolotto m.fl. spel kommer att förlora.
Detta är den stora skillnaden. Försök förklara hur detta skall kunna
gynna föreningarna. Det försämrar för dem och gynnar bara staten.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Överläggningen var härmed avslutad.
23
Prot. 1994/95:27
22 november
Svarpå frågor
24
14 § Svar på fråga 1994/95:116 om fjällnaturen
Anf. 57 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Michael Hagberg har frågat mig vilka åtgärder jag av-
ser att vidta för att rädda fjällnaturen.
Jag har så sent som den 25 oktober besvarat en liknande fråga av
Ulf Björklund, som efterfrågade en strategi för ett hållbart nyttjande av
fjällnaturen. Jag redovisade då bl.a. att ett av problemen när det gäller
markanvändningen i fjällvärlden är att många aktörer har anspråk på
nyttjande av fjällnaturen. Samtidigt har skilda myndigheter olika upp-
gifter att bevaka när det gäller utvecklingen i dessa områden. Jag re-
dovisade också att en hel del aktiviteter och utredningar pågår som har
direkt beröring med nyttjandet av fjällnaturen.
Som svar på Michael Hagbergs fråga vill jag upprepa vad jag re-
dovisade den 25 oktober, nämligen att jag som en av mina prioriterade
uppgifter kommer att noga följa utvecklingen i fjällvärlden. Jag kan
härutöver meddela att den nya Miljövårdsberedningen som sin första
uppgift får i uppdrag att lägga fram ett samlat förslag i frågan. Rege-
ringen återkommer också i vår med förslag om olika åtgärder för att
begränsa skotertrafikens negativa effekter på bl.a. jordbruksmark och
naturmiljö.
Anf. 58 MICHAEL HAGBERG (s):
Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret och noterar att
miljöministern tar dessa frågor på riktigt allvar. Det gläder mig verkli-
gen. Det finns stor anledning att belysa den här frågan. Att det har skett
förslitningar av den här typen av natur har belysts från många olika
håll.
Jag har följt utvecklingen i de här trakterna ganska många år bakåt i
tiden och noterar att antalet renar tenderar att öka betydligt. Jag har
också kunnat konstatera att antalet motordrivna fordon har ökat, efter-
som de används i rennäringen. Jag hoppas verkligen att ni tar med
dessa aspekter i de diskussioner som förs i Miljövårdsberedningen. Jag
kommer att följa detta med stort intresse.
Slutligen vill jag också tacka för att svaret på min fråga kom mycket
snabbt.
Överläggningen var härmed avslutad.
15 § Svar på fråga 1994/95:148 om Kynnefjäll och högaktivt
kärnbränsleavfall
Anf. 59 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Per Lager har frågat mig när ett klart besked kommer
om att Kynnefjäll inte skall användas till att förvara utbränt kärnbräns-
le.
Som ett led i det svenska programmet för att ta hand om det använ-
da kärnbränsle och kärnavfall som genereras i landet bedrivs ett omfat-
tande forsknings- och undersökningsarbete. Syftet med arbetet är att få
fram ett bra underlag för ett ställningstagande till frågan om utform-
ningen av ett slutförvar för använt kärnbränsle.
Under årens lopp har ett tusental områden i landet studerats i syfte
att kartlägga olika typer av berggrund. Geologiska typområdesunder-
sökningar av olika omfattning har genomförts inom 14 s.k. typområden
i Sverige; från Taavinunnanen och Kamlunge i norr till Klipperås och
Sternö i söder. På några av platserna har provborrningar skett.
Enligt kärntekniklagen ligger hela ansvaret för forsknings- och ut-
vecklingsarbetet sedan 1984 hos kraftföretagen som genom det gemen-
samt ägda Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, bedriver forskning-
en.
En process har nyligen påbörjats av SKB som syftar till att hitta en
plats i landet lämplig för slutförvar av använt kärnbränsle och högaktivt
kärnavfall. Regeringen har för avsikt att före årsskiftet ge vissa riktlin-
jer för denna platsvalsprocess. Innan processen kommit så långt att det
är aktuellt att peka ut några platser lämpliga för ett slutförvar kommer
det att dröja ytterligare ett antal år. Det är således alldeles för tidigt att
nu peka ut några platser som skulle vara mer lämpliga än andra för ett
slutförvar.
Anf. 60 PER LAGER (mp):
Fru talman! Fru miljöminister Anna Lindh! Jag tackar för svaret,
men jag är förstås besviken. Hur skulle jag kunna vara något annat?
I en demokrati som vår känns det minst sagt underligt att människor
skulle behöva vakta ett speciellt område dygnet runt i snart 15 år. Om-
rådet vaktas för att inte myndigheter eller företag - SKB - skall köra
över den lokala folkviljan. Det känns mycket främmande, men det är så
det är. Budskapen är dubbla och inte trovärdiga.
Kynnefjäll är ett seismiskt oroligt område. Det senaste jordskalvet
inträffade den 19 februari 1992. I området finns naturreservat och djur-
skydds- och naturvårdsområden. Där finns också sjön Kernsjön, som
utgör renvattensresurs för Lysekils kommun, och ytterligare 200-300
små sjöar som är viktiga för biotopen.
Trots att kommunerna runt om - Tanum, Munkedal och Dals-Ed -
har sagt nej, har det ännu inte gått att få ett klart besked och ett entydigt
svar på huruvida SKB skall få lov att provborra i Kynnefjäll eller inte.
Kan inte miljöministern ge befolkningen i Bohuslän och Dalsland ett
sådant besked här och nu? 15 år, miljöminister Anna Lindh, är en lång
väntan. Skall det komma att ta ytterligare ett ovisst antal år? Är inte
regeringen den som ändå i slutändan är ansvarig i frågan?
Anf. 61 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Eftersom ansvaret i det här skedet ligger på SKB kan
jag nu inte ge definitiva och slutgiltiga besked om vilka områden som
är aktuella och vilka som inte är det.
Däremot kan jag säga att när ärendet så småningom hamnar på mitt
bord - efter det att beredningen har gått så långt att regeringen involve-
ras - kommer det naturligtvis att ha avgörande betydelse vilken in-
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
25
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
ställning de berörda kommunerna har. Därmed anser jag att människor-
na i Kynnefjäll inte behöver vara oroliga. Jag anser inte att de behöver
fortsätta att vakta.
Anf. 62 PER LAGER (mp):
Fru talman! Vi har en naturresurslag, miljöminister Anna Lindh. I
4 kap. 3 § upphävs kommunernas vetorätt när det gäller anläggningar
för kärnbränsle. Redan i början av 1980-talet ställdes frågor i denna
kammare om Kynnefjäll och de planerade provborrningarna. År 1991,
1993 och 1994 har bl.a. Elving Andersson motionerat om behovet av
att återge kommunerna vetorätten. Han använde då Kynnefjäll som ett
exempel där detta är viktigt.
Det finns nu en möjlighet för regeringen att i den aviserade nya
miljöbalken arbeta in regler gällande anläggningar för hantering av
kärnkraftsavfall och att då kanske även återställa den kommunala veto-
rätten. Då kan måhända alla de trogna vakthållarna äntligen få lämna
den lilla stugan och i stället låta den bli ett museum och ett monument
över lokalbefolkningens vilja och kamp som till slut gav resultat, om
denna avrundning tillåts.
Anf. 63 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Jag har inga fler besked att ge i dag. Vi får se om vi kan
återkomma till dessa frågor senare.
Överläggningen var härmed avslutad.
16 § Svar på fråga 1994/95:154 om miljöpolitiken
Anf. 64 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Eva Eriksson har frågat mig om regeringen avser att
tillsätta en ”Lindbeckkommission” på miljöområdet.
Redan av regeringsförklaringen framgår att miljöpolitiken är en av
regeringens fem stora övergripande huvuduppgifter. Målet är att för-
verkliga det ekologiskt uthålliga industrisamhället.
En långsiktigt hållbar utveckling förutsätter en god hushållning med
våra gemensamma resurser. Miljöprogram bör därför utarbetas för alla
samhällssektorer. Statliga myndigheter och företag bör genomföra
miljörevisioner. Regeringen kommer att stimulera det fortsatta lokala
arbetet med Agenda 21. Självfallet skall även miljökonsekvensbedöm-
ningar användas.
I regeringens miljöpolitiska strategi ingår vidare att följa upp hur
olika organ och beslutsprocesser fungerar på miljöområdet. I det sam-
manhanget är det viktigt att se lagstiftning, beslutsprocesser och orga-
nisation i ett sammanhang. Regeringen kommer därför att lägga fram
ett nytt förslag till miljöbalk för riksdagen.
Regeringen kommer även att tillsätta utredningen om skatteväxling,
där syftet är att öka miljöhänsynen vid ekonomiskt beslutsfattande.
26
Regeringen redovisar årligen till riksdagen resultatet av det miljö-
politiska arbetet i relation till miljömålen. Så kommer att ske även i år.
Den nya miljövårdsberedningen kommer att få i uppdrag att ta fram
program för hur olika samhällssektorer skall miljöanpassas. Regeringen
återkommer även till frågan om hur olika parter och grupper kan invol-
veras i det förberedande arbete som nu sätts i gång inför 1997 års upp-
följningskonferens till Riokonferensen inom ramen för CSD. Detta kan
påminna om det förslag som Eva Eriksson har, varför jag hoppas att vi
kan återkomma.
Utöver dessa exempel på arbete i de avseenden som Eva Erikssons
fråga gäller utförs liknande arbete kontinuerligt inom de olika mil-
jömyndigheterna.
Jag anser därför att det inte nu finns något behov av att tillsätta nå-
gon sådan kommission som Eva Eriksson frågar efter.
Anf. 65 EVA ERIKSSON (fp):
Fru talman! Tack så hjärtligt för svaret, miljöministern! Efter att ha
fått detta svar är det svårt att debattera med henne. Vi är tydligen helt
eniga om miljöpolitiken och den strategi som behövs i framtiden.
Det är dock ett faktum att miljöfrågor har svårt att komma med som
en del av helheten i de olika samhällssektorerna. Miljöministern näm-
ner ett exempel i sitt svar, nämligen det beslut som vi har skrivit på när
det gäller Riokonferensen och annat. Vi kan inte se att det tränger ige-
nom i landsting, kommuner och beslutsprocesserna ute i landet. Vi ser
inte heller att det blir ändamålsenliga beslut, med tanke på de mål som
ändå har fastställts.
Mot den bakgrunden är det viktigt att man på något sätt får ett per-
spektiv på miljöpolitiken som gör att vi också kan koppla den till den
ekonomiska politiken. Det är litet grand det som är syftet med en hän-
visning till Lindbeckkommissionen. Jag tycker att det finns rimliga skäl
till att göra en mer ekonomisk analys av miljöpolitiken och dess be-
slutsprocesser.
Anf. 66 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! En del av den ekonomiska analysen kommer också att
ingå i den här skatteväxlingsutredningen.
Jag har möjligen en litet annan bild än Eva Eriksson när det gäller
det arbete som sker i kommuner och landsting. Det är riktigt att det på
en del håll finns mycket övrigt att önska, men det finns också en hel del
kommuner som sköter Agenda 21-arbetet alldeles utomordentligt.
Jag märker att Eva Eriksson och jag är överens om hur man skall
arbeta vidare. Vår tanke med Miljövårdsberedningen är just att den i
fortsättningen skall arbeta mycket med att ta fram miljöprogram för
olika samhällsområden. Detta skall göras för att vi skall få miljöfrågor-
na att genomsyra olika samhällsområden mer än vad vi har lyckats med
hittills.
Vår tanke är också att vi skall hitta någon form av samarbetsforum,
som jag har sagt tidigare, inför 1997 års uppföljningskonferens till
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
27
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Riokonferensen. Jag tror att det också där finns möjlighet att få den här
sortens breda forum som Eva Eriksson efterlyser.
Anf. 67 EVA ERIKSSON (fp):
Fru talman! Jag tycker att det, i det Agenda 21-arbete som pågår
och som är mycket aktivt runt om i landet, finns en tendens att man gör
opportunistiska ställningstaganden i fråga om miljön. Man silar mygg
och sväljer kameler.
Det har vi inte råd med i miljöpolitiken. Det har vi heller inte råd
med när det gäller den ekonomiska politiken. Såvitt jag förstår av mil-
jöministerns svar finns det en ambition att man på något sätt skall till-
sätta en utredning som tittar på detta. Om man kallar den Lindbeck-
kommissionen är jag nöjd.
Överläggningen var härmed avslutad.
17 § Svar på fråga 1994/95:133 om kraft- och värmelinjen
Anf. 68 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Fru talman! Lennart Beijer har frågat mig om vilka åtgärder
regeringen avser att vidta för att öka utbildningen av drift- och
underhållspersonal inom kraft- och värmelinjen i landet som helhet och
i synnerhet i Kalmar.
Det är angeläget att den personal som arbetar inom kraft- och vär-
meförsörjningen har en hög kompetens och en tillräcklig utbildningsni-
vå. Drift- och underhållspersonal är en viktig grupp i detta avseende.
Behovet finns när det gäller såväl traditionell energiförsörjning som
alternativa energibärare, eftersom en kompetens inom energisektorns
alla områden är en betydelsefull faktor för att man skall kunna utveckla
landets energisystem i enlighet med energiöverenskommelsen från år
1991.
Universitet och högskolor bestämmer självständigt om vilka kurser
som man vill tillhandahålla. Det gäller även Högskolan i Kalmar. Ut-
bildning är en långsiktig investering. Inför beslut om kursutbud och
utbildning är det därför centralt för de studerande, högskolorna och
universiteten att det finns tydliga signaler om samhällets och näringsli-
vets långsiktiga behov av utbildning.
Regeringen har i regeringsförklaringen understrukit behovet av
långsiktighet och stabilitet i energipolitiken. Lennart Beijers fråga
belyser att detta även gäller utbildningssektorn.
Den parlamentariska energikommissionen har nyligen inlett sitt ar-
bete. Den har i uppdrag att bl.a. lägga fram förslag om program för
omställning och utveckling av energisystemet, och behovet av särskilda
utbildningsinsatser kommer att kunna belysas i det sammanhanget. Min
förhoppning är att Energikommissionen kommer att kunna ge underlag
till den nödvändiga politiska enighet som behövs inom svensk energi-
politik.
28
Jag ser det som min uppgift att även fortsättningsvis verka för enig-
het och lånsiktighet i energipolitiken. Genom långsiktigt trovärdiga och
stabila spelregler kan högskolor och universitet med större säkerhet
identifiera samhällets och näringslivets kompetensbehov.
Anf. 69 LENNART BEIJER (v):
Fru talman! Jag vill tacka för svaret. Det är ett alldeles utmärkt svar.
Man kan tycka att det är litet märkligt att frågan behöver ställas. Men
situationen är faktiskt alarmerande.
Under 1994 har nämligen ingen intagning skett till den här utbild-
ningen i Kalmar. Några beslut är ännu inte fattade för 1995. Såvitt jag
förstår har man varslat lärarpersonal. Om inte åtgärder vidtas före års-
skiftet, om inte skolan ändrar sig på något sätt, kommer vi inte att få
några nya ingenjörer från Högskolan i Kalmar förrän framåt år 2000.
Man kan tycka att det kan kvitta om utbildningen finns i Kalmar
eller någon annanstans; det tycker nog jag också. Men om man tittar på
antalet utbildade finner man att det har skett en viss minskning. Med
tanke på att det finns en ambition att kärnkraften skall avvecklas, att det
måste finnas kompetent personal för att man skall klara av de nya
energisystemen, är detta en märklig utveckling.
Anf. 70 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Fru talman! Jag delar naturligtvis uppfattningen att det är oerhört
viktigt att kompetensen på det här området upprätthålls. Universiteten
och högskolorna spelar i det avseendet en mycket central roll.
Den här utbildningen finns inte bara i Kalmar. Den finns även på
andra platser. På den ort som jag själv kommer från finns det t.ex. en
utbildning på det här området. Ett annat exempel är Chalmers tekniska
högskola. Där ordnas regelbundet grundkurser i kärnkemi och reaktor-
fysik. Skälet till detta specifika uppdrag är just att man vill upprätthålla
den kompetens som behövs inom kärnkraftsområdet i Sverige. För
detta åtagande utgår för övrigt inga särskilda medel.
Jag är väldigt glad om Kalmar i sin marknadsföring kan se till att få
elever och också se till att skapa förutsättningar för en sådan här ut-
bildning. Jag har ingenting att invända mot det. Kalmar ligger för öv-
rigt i ett län där det finns tre kärnreaktorer. Därför vore det värdefullt
om den här utbildningen hamnar i Kalmar, men ansvaret för detta lig-
ger i högsta grad på högskolan där. Jag önskar gärna högskolan lycka
till med dess marknadsföring.
Anf. 71 LENNART BEIJER (v):
Fru talman! Jag har full förståelse för att energiministern inte vill
klampa in på olika skolors områden utan att han naturligtvis vill ge de
stora linjerna.
Även om Energikommissionen har satts i gång är det naturligtvis
dags att man blir mycket konkret när det gäller hur kärnkraften skall
avvecklas. Vi är många som undrar hur man skall hinna med detta till
år 2010. En avveckling får inte ske på ett sådant sätt att personalen som
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
29
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
kommer att sköta kärnkraftverken blir mindre kompetent. Det vore ett |
Jag bedömer energiministerns svar som att även han tycker att det
|
Svar på frågor |
är ett något märkligt agerande att avveckla en sådan här viktig utbild- Anf. 72 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): Fru talman! För tydlighetens skull vill jag säga att jag är angelägen Vilka högskolor som den utbildningen skall finnas på anser jag vara Överläggningen var härmed avslutad. 18 § Svar på fråga 1994/95:138 om bolagsbildningen till följd av Anf. 73 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): Fru talman! Conny Sandholm har frågat näringsministern om rege- Ansvaret inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall sva- Bakgrunden till frågan är den nya ellagstiftningens krav på organi- Jag vill inledningsvis erinra om att regeringen nyligen har föreslagit Produktionen av och handel med el kommer med de nya reglerna att Den nya regel som föreskriver att produktionen av el och nätverk- Utvecklingen har under senare år gått mot att i ökad omfattning be- |
|
30 |
(prop. 1993/94:48, bet. 1993/94:KU13, rskr. 1993/94:46). Genom |
riksdagens beslut införs den 1 januari 1995 bestämmelser som vidgar
gränserna för offentligheten i kommunal verksamhet och jämställer
kommunala företag med myndigheter när det gäller handlingsoffentlig-
het. Under förutsättning att kommunen är huvudman för företaget gäller
således samma krav på handlingsoffentlighet oavsett i vilken form
verksamheten bedrivs. Dessa regler gäller även för dotterbolag till
kommunalägda bolag.
Den ökade bolagsbildningen inom elsektorn innebär således i sig
inte någon inskränkning av den kommunala demokratin. Det är en fråga
för kommunerna att avgöra om verksamheten skall bedrivas i kommu-
nal regi. Utan att föregripa Energikommissionens analyser vill jag
därför svara Conny Sandholm att jag inte ser någon anledning att vidta
några åtgärder för att begränsa bolagsbildningarna inom elsektorn.
Anf. 74 CONNY SANDHOLM (fp):
Fru talman! Låt mig först säga tack för ett utförligt svar. Samtidigt
konstaterar jag att jag inte delar statsrådets mening. Jag känner en oro
för den ökade bolagiseringen.
När det gäller sakfrågan, nämligen den juridiska åtskillnaden, har
man kunnat lösa problemet i t.ex. Norge och England med adminstrati-
va regler. Varför skulle inte det kunna ske här i Sverige?
Anf. 75 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Fru talman! Först och främst är jag en varm anhängare av den
kommunala självstyrelsen, som vi tillämpar i detta land.
Om riksdagen därutöver har fattat beslut och infört bestämmelser
som jämställer kommunala bolag med kommunala förvaltningar vad
avser offentlighetsprincipen har man samma tillgång till handlingar i
kommunala bolag som i kommunala myndigheter.
Jag ser därför inte någon som helst anledning att vi skall gå in
och tala om för kommunerna om de skall bedriva sin verksamhet i
bolags- eller förvaltningsform. Det anser jag vara en centralistisk klå-
fingrighet.
Anf. 76 CONNY SANDHOLM (fp):
Fru talman! Nu talar vi förbi varandra. Jag tror att vi är överens om
det kommunala självstyret. Jag tror också att vi nästan har sammma
bakgrund, och då är man rädd om det självstyret. Frågan gäller under
vilka villkor det bedrivs. Jag har fått det svar som statsrådet har lämnat.
Men frågan kvarstår fortfarande.
Om man nu skulle vilja föra över egendomen i förvaltningsform
uppenbaras nya hinder som mer har en skattemässig karaktär, dvs. i
form av uttagsbeskattning. Detta är helt möjligt att göra, eftersom det
gäller infrastruktur, liksom i fråga om gator och vägar.
Jag vill fråga statsrådet om han kan tänka sig att titta över dessa
regler för att öka möjligheterna till kommunalt självstyre och egna
beslut.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
31
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
Anf. 77 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): Fru talman! Den erfarenhet jag har av hur man ute i kommunerna |
hanterar det förberedelsearbete som har börjat med anledning av el-
|
Svar på frågor |
marknadens avreglering är att man är helt på det klara med att nätverk- Den friheten att bestämma anser jag att kommunerna skall ha, efter- Anf. 78 CONNY SANDHOLM (fp): Fru talman! Jag skönjer här en samsyn. Avsikten var att ha en för- Det kanske är något av ett informationsproblem. Man måste få klart Anf. 79 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): Fru talman! Den erfarenhet jag har av den kommunala verksamhe- Överläggningen var härmed avslutad. 19 § Svar på fråga 1994/95:99 om anslutningen till Öresundsbron Anf. 80 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Fru talman! Kerstin Warnerbring har frågat mig om anslutningen till Enligt det riksdagsbeslut som fattades 1990 (prop. 1990/91:158) rö- Citytunneln är inte nödvändig för att få en god anslutning av Öre- Förutsättningarna för att genomföra och finansiera en citytunnel har |
|
32 |
punkt att regionen bör stå för sin andel av den finansiella risken för att |
ett genomförande skall kunna komma till stånd. Företrädare för regio-
nen har emellertid inte ännu ställt sig bakom utredningens förslag.
Anf. 81 KERSTIN WARNERBRING (c):
Fru talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern för sva-
ret. Jag är mycket tacksam över att jag har fått ett svar.
Under de fyra veckor som har gått sedan jag ställde frågan har jag
litet då och då tänkt på ordspråket att den som väntar på något gott
väntar aldrig för länge. Nu måste jag kanske erkänna att den här godbi-
ten inte var så stor som jag hade hoppats på. Svaret är inte speciellt
innehållsrikt.
Jag vill först få ett svar på vad kommunikationsministern anser om
Kontinentalbanan. En utbyggnad av den innebär knappast vad man
menar med ett miljöanpassat transportsystem.
Det bor 10 000 personer i omedelbar anslutning till Kontinentalba-
nan. De är redan i dag väldigt hårt utsatta för bullerproblem. Den tunga
godstrafiken skall nu öka med mer än det dubbla, vilket ger en full-
ständigt oacceptabel livssituation för dessa människor. Det är det ena.
Det andra jag undrar om är Citytunneln. För ungefär tre veckor se-
dan stod Malmö som värdstad för en alleuropeisk konferens, som
handlade just om storstädernas trafikmiljö. Den brittiske trafikexperten
uttryckte stor förvåning över att en så liten stad som Malmö över huvud
taget har möjlighet att planera för en tunnelbana, med dess enorma
kostnader. Men, sade han, jag förstår att kommunen inte tackar nej om
man till största delen får tunneln som en gåva av regeringen.
Av kommunikationsministerns svar att döma är det underförstått att
staten skall stå för resten och regionen för en del - det är fråga om 3
miljarder för statens del och 1 miljard för regionen. Är detta regering-
ens åsikt, vilket har hävdats av massmedierna de senaste veckorna?
Anf. 82 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Kerstin Warnerbring har beskrivit dilemmat ganska bra
genom att tala om att det finns problem, men också fördelar, med båda
trafiklösningarna. Kontinentalbanan för med sig en del miljöproblem.
Det är vi båda medvetna om. Citytunneln innebär inte bara ekonomiska
problem, utan det är också fråga om att under en ganska lång period
gräva upp en del av de väldigt fina parkerna i Malmö. Båda lösningar-
na för alltså problem med sig, men så är alltid fallet vid stora in-
frastruktursatsningar, och det får vi lära oss att leva med.
Tanken att en citytunnel skulle vara en gåva av regeringen faller väl
i så fall tillbaka på den regering som bad om det här utredningsuppdra-
get, vilket redovisades före sommaren. I det avseendet känner jag där-
för inte att jag skall ta åt mig.
Skall Citytunneln kunna finansieras tror jag emellertid att det måste
bli fråga om någon form av samfinansiering mellan regionen och sta-
ten. Därmed är det också klart att detta inte bara gäller Malmö stad
utan att det är en fråga för hela Skåne, och det är därför oerhört viktigt
att man är överens i hela regionen om hur mycket man är beredd att
satsa.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 27
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
Anf. 83 KERSTIN WARNERBRING (c): Fru talman! Först och främst: Jag kan inte se några fördelar med |
någon av de här utbyggnaderna, vare sig Kontinentalbanan eller Ci-
|
Svar på frågor |
tytunneln. Om detta skulle jag kunna tala med kommunikationsminis- Att använda statliga medel till Citytunneln, att ge den gåvan, är i det Vad som har framkommit i massmedierna är att kommunikations- Anf. 84 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Fru talman! Jag förstår att Kerstin Warnerbring inte kan se några Det finns fortfarande en del att diskutera kring vad som är det bästa Vad som har framkommit i massmedierna kanske man inte alltid Anf. 85 KERSTIN WARNERBRING (c): Fru talman! Tunneln löser inga som helst regionala trafikproblem. Visserligen menar kommunikationsministern att jag har en helt an- |
|
34 |
värden, går till spillo därför att man planerar brofästet på fel ställe? |
Lägger man i stället brofästet i hamnen norr om Malmö central slipper
man undan alla dessa problem och en oerhörd mängd stora kostnader.
Ett faktum är att om man i stället hade satsat på en tunnel till hamnen
och vidare in till Centralen, hade Sveriges kostnader betalats bara av en
citytunnel.
Anf. 86 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Den här diskussionen visar att det råder väldigt delade
meningar inom Malmöregionen, och jag tror att den första och viktigas-
te förutsättningen för att vi skall kunna reda ut detta är att man kommer
fram till en enstämmig uppfattning inom regionen.
Anf. 87 KERSTIN WARNERBRING (c):
Fru talman! Kommunikationsminister Uusmann! I regionen har allt-
så i dag länsstyrelsen uppenbarligen sagt ja till att delfinansiera tun-
neln, medan alla de som kommer från regioner runt omkring har menat
att det är väldigt synd, eftersom vi inte har någon glädje av en sådan
tunnel. I det här läget, när det är så otroligt många olika uppfattningar
som råder, varför tar då inte kommunikationsministern initiativet till en
diskussion med Danmark om att åtminstone, genom att lägga brofästet
på ett annat ställe, försöka undanröja de stora problem som annars
uppstår i Malmö?
Anf. 88 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Även om brofästet råder det efter vad jag har förstått
väldigt olika meningar i Malmöregionen.
Överläggningen var härmed avslutad.
20 § Svar på fråga 1994/95:118 om passagerarkontroll på färjor
Anf. 89 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Eskil Erlandsson har frågat mig om jag avser att vidta
några åtgärder för att åstadkomma en bättre passagerarkontroll, alter-
nativt obligatoriska passagerarlistor, på färjor.
Enligt nu gällande regler finns ett obligatoriskt krav på passagerar-
och besättningslistor i utlänningsförordningen. Kravet gäller för fartyg
som kommit till Sverige från utlandet. Det gäller dock inte för passage-
rarfartyg i linjetrafik med fastställd turlista, dvs. färjor. Sjöfartsverket
har emellertid gett ut en rekommendation till rederierna att fartyg i
turlistetrafik som avgår från svensk hamn skall föra passagerarlistor.
Den tragiska olyckan med det estniska fartyget Estonia den 28 septem-
ber 1994 har tyvärr visat att de nuvarande rutinerna inte är tillräckliga.
Inom Kommunikationsdepartementet pågår ett arbete med en pro-
position om obligatoriska passagerarlistor på alla passagerarfartyg.
Avsikten är att presentera denna proposition för riksdagen så snart som
möjligt. Eftersom frågan kräver visst nordiskt samråd är det dock inte
troligt att de nya reglerna kan träda i kraft förrän tidigast den 1 april
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
35
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
1995. För att inte förlora tid pågår på Sjöfartsinspektionen inom Sjö- |
nödvändiga om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens kom-
|
Svar på frågor |
mande proposition. Anf. 90 ESKIL ERLANDSSON (c): Fru talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern så Åker jag flyg eller bor jag en natt på hotell blir jag på något sätt Många människor har frågat mig vad det är för skillnad mellan att Jag tycker att det finns skäl att registrera människor på färjor och Jag tycker att det är viktigt att man vidtar de åtgärder som jag för- Det är viktigt att återställa det här förtroendet bl.a. för att säkra sys- Jag noterar med tillfredsställelse det svar som jag fått. Jag ämnar att Anf. 91 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Fru talman! Jag delar Eskil Erlandssons uppfattning om vikten av Anf. 92 ESKIL ERLANDSSON (c): Fru talman! Det tackar jag alldeles särskilt för. Överläggningen var härmed avslutad. |
36
21 § Svar på fråga 1994/95:136 om Arlandabanan
Anf. 93 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Sven-Åke Nygårds har frågat mig vilka åtgärder jag
ämnar vidta för att bringa klarhet i hanteringen av Arlandabanan.
Som jag sade i kammaren redan den 18 oktober i år är frågan om
Arlandabanan högt prioriterad i regeringens arbete. Jag har tagit initia-
tiv till en genomgång av Arlandabaneavtalen och överväger för närva-
rande vilka åtgärder som behöver vidtas för att främja en integrering
och samordning av trafiken i Mälardalsregionen med tågtrafiken till
och från Arlanda flygplats.
A-Banan Projekt AB har underhand vänt sig till Kommunikations-
departementet med en begäran att upphandlingen av Arlandabanan
skall genomgå en opartisk utvärdering. Regeringen kommer därför att
inom kort uppdra åt Riksrevisionsverket att granska upphandlingen av
Arlandabanan. Regeringen har redan haft vissa kontakter med Riksre-
visionsverket som har börjat att granska upphandlingsdokumenten.
Anf. 94 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s):
Fru talman! Jag tackar kommunikationsministern för svaret på min
fråga.
Låt mig tillägga att jag är mycket nöjd med svaret eftersom en
granskning av frågan är på gång. Det gläder mig också att kommunika-
tionsministern skall se över samordningen av trafiken i Mälardalsregio-
nen med trafiken till Arlanda. Tack än en gång för ett bra svar.
Överläggningen var härmed avslutad.
22 § Svar på fråga 1994/95:137 om utbyggnad av väg E 6 genom
Gohuslän
Anf. 95 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Lennart Nilsson har frågat mig när regeringen avser att
lämna besked om en fortsatt utbyggnad av Europaväg 6 förbi Uddeval-
la. 6 genom Bohuslän pågår för närvarande norr om Ljungskile upp till
Lerbo söder om Uddevalla. Arbetsplanen för nästa de
Utbyggnaden av väg E 1 upp till Torp, Sunningeleden, väster om
Uddevalla tätort är under beredning.
Mot bakgrund av de synpunkter som kommit fram i olika yttranden
i ärendet samt för att med begränsade resurser på effektivaste sätt kun-
na tillgodose riksdagens önskemål angående utbyggnad av norra E 6
beslutade Kommunikationsdepartementet i maj månad, under den förra
regeringen, att inhämta kompletterande uppgifter inför prövningen av
arbetsplanen.
Kompletteringen skulle bl.a. belysa effekterna av att genomföra ut-
byggnaden på andra delar av väg E 6 före utbyggnaden vid Uddevalla
och innehålla samhällsekonomiska analyser där konsekvenser för miljö
och trafik m.m. skulle framgå.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
37
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Kompletteringen från Vägverket har dragit ut på tiden. Jag har vid
tidigare tillfällen sagt att beslut om Sunningeleden kan väntas före jul
mot bakgrund av att Vägverket har givit besked om att kompletteringen
skulle redovisas i mitten av oktober. Eftersom kompletteringen ännu
inte har redovisats till departementet kan jag tyvärr inte ange någon
tidpunkt för beslutet.
Jag vill ändå betona att regeringen har för avsikt att skyndsamt fatta
beslut om arbetsplanen för Sunningeleden, när ärendet har komplette-
rats och färdigberetts inom regeringskansliet.
Anf. 96 LENNART NILSSON (s):
Fru talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern för svaret
samtidigt som jag beklagar att detta har hamnat på den nuvarande
kommunikationsministerns bord mot bakgrund av den långbänk och
den förhalningstaktik som den förra regeringen använt sig av i det här
ärendet.
Min uppfattning är att det egentligen inte hade behövts några
kompletteringar. Den förra regeringen borde ha fastställt en arbetsplan.
Problemet som gjorde att det hamnade på regeringens bord var att det
uppstod tvistigheter om det skulle vara en bro eller en tunnel.
Nu har länsstyrelse, kommun och Vägverket, om jag inte minns fel,
diskuterat detta under den senaste veckan. De är överens om att fortsät-
ta utbyggnaden av E 6 över eller under Sunningesund. Det är den frå-
gan som regeringen har att handlägga.
Alla diskussioner kring planeringen av vägar är naturligtvis mycket
viktiga, men detta har stötts och blötts, det har varit utställningar och
det har diskuterats fram och tillbaka om olika konsekvenser utifrån
miljösynpunkt, förkortning av väg osv. Nu borde det snart finnas ett
underlag för att man skall kunna fatta beslut. Det här betyder naturligt-
vis väldigt mycket för en region som är mycket drabbad ur sysselsätt-
ningssynpunkt. Det betyder även mycket ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Jag hoppas nu att man, när man plockat åt sig de uppgifter som even-
tuellt kan tillkomma, fattar ett beslut så snabbt som möjligt så att den
här verksamheten kan komma i gång. Vi väntar på besked. Vi måste ha
ett besked.
Anf. 97 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Jag är helt ense med Lennart Nilsson. Jag förstår att
bohuslänningarna behöver besked. Jag har, precis som Lennart Nilsson
förmodar jag, läst de pressmeddelanden som kommit från Vägverket
Väst. Men vi har ännu inte fått något slutgiltigt ställningstagande från
Vägverket Central, vilket är orsaken till att vi inte har kunnat göra den
slutliga beredningen på Kommunikationsdepartementet. Men så fort vi
får det skall vi göra allt för att bohuslänningarna skall få ett besked så
fort som möjligt.
38
Anf. 98 LENNART NILSSON (s):
Fru talman! Jag tycker att det är mycket positivt. Besked är något av
det viktigaste som finns oavsett om man tycker om dem eller inte. Vi i
Bohuslän lever ju i ett landskap som har problem och där det är dyrt att
bygga vägar. Det finns rasrisker och annat. Oavsett om det finns pro-
blem och om det blir dyrare måste man utgå ifrån trafiksäkerheten och
den belastning som finns på våra vägar. Därför är jag tacksam för att vi
kan förvänta oss ett besked så snart som möjligt och helst innan årsskif-
tet.
Överläggningen var härmed avslutad.
23 § Svar på fråga 1994/95:144 om bilregistren
Anf. 99 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Göthe Knutson har frågat mig vilka planer jag har. Frå-
gan har ställts mot bakgrund av att Göthe Knutson har fått uppgiften att
regeringen planerar en proposition om centralisering av bilregistret till
Örebro.
Mina planer är att, såvitt möjligt i enlighet med den till riksdagen
överlämnade propositionsförteckningen, lägga fram den proposition om
den framtida trafikadministrationen som anges i denna förteckning och
som kommer att behandla bilregistrets organisation.
Anf. 100 GÖTHE KNUTSON (m):
Fru talman! Jag tackar vår nya kommunikationsminister för svaret.
Det är ju rakt på sak. Det blir alltså ett förslag om en centralisering av
bilregistren.
Jag har frågat runt bland människor, bl.a. på olika myndigheter, i
bilhandeln, bland allmänhet och politiker från skilda partier om de kan
se någon fördel med detta. Jag har kommit fram till att det bara är på
Vägverket som man tror att det här är bra.
De flesta landshövdingar - kanske med undantag av någon som kan
räkna med att få den nya centrala organisationen, om denna till även-
tyrs, eller mot allt förnuft, skulle komma till stånd i Örebro - är emot
det här. Det kan sägas vara fråga om ett försvar av den egna myndighe-
ten. Länsstyrelserna sysselsätter ju här sju åtta personer. Men framför
allt är det fråga om en service till allmänheten.
En vanlig länsstyrelse i ett län med 250 000-300 000 invånare har
minst 50 besök dagligen av bilägare - dvs. av allmänheten - och av
dem som sysslar med bilhandel, som ju också är en legitim verksamhet.
Varför skall man centralisera detta till en plats i landet, möjligen
förenat med en del decentralisering?
I själva verket går utvecklingen i motsatt riktning. Inom vissa läns-
styrelser har man nämligen planer på att genom särskilda medborgar-
kontor med hjälp av modern kommunikationsteknik kunna lägga ut det
här.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
39
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Jag vill fråga statsrådet om det ändå inte bör göras närmare övervä-
ganden. Detta kan helt enkelt inte vara vettigt.
Anf. 101 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s
Fru talman! Man skulle kunna förstå kritiken om det var någon an-
nan än en moderat riksdagsledamot som riktade den, för man skulle
kunna tänka sig att just Moderata samlingspartiet tycker att det är bra
när man kan rationalisera och effektivisera inom den offentliga för-
valtningen. Om det förslag som diskuteras gick igenom skulle det inne-
bära en centralisering till Vägverket. Ca 40 miljoner kronor per år
skulle då sparas. I stora sammanhang är det väl inte så hemskt mycket
pengar, men det är ändå pengar.
När det gäller möjligheten för allmänheten att göra personliga be-
sök kan Vägverkets regionkontor mycket väl, om man tycker att det är
nödvändigt, ha en anordning för personliga besök just därför att man
via fax och en ordentlig informationsteknologi kan ha direktkontakt
med Vägverket centralt.
I fråga om årsarbetskrafter på olika ställen kan jag säga att det
stämmer att Karlstad har 7,5 årsarbetskrafter här. Men om vi genom-
förde detta skulle ett antal årsarbetare för bilregisterfrågor - det rör sig
om ganska många - kunna placeras i Arjeplog. Det skulle också, tycker
jag, vara en bra regionalpolitisk insats.
Anf. 102 GÖTHE KNUTSON (m):
Fru talman! Först till det som statsrådet här sade om glädjen över
att träffa en moderat. Moderaterna, säger hon, är ju de som vill rationa-
lisera och spara pengar. Jag gläder mig åt den karakteristiken. Den är
alldeles korrekt. Men vi använder också förnuftet, och det används
också av företrädare för andra partier.
Jag är ganska övertygad om att det finns väldigt många socialdemo-
kratiska riksdagsledamöter och även företrädare för andra partier som
också tycker att det här är tokigt. Även om man skulle centralisera för
att skapa arbetstillfällen på en viss ort - när det gäller Arjeplog blir jag
riktigt orolig; Örebro är i alla fall mera centralt - är det ganska be-
klämmande om man skall riva upp en onekligen bra organisation. Jag
hör nämligen sällan eller aldrig någon anmärkning mot Bilregistrets
expedition för personliga besök. Däremot är det väldigt svårt vissa tider
på året att nå Bilregistret per telefon. Om det blir en centralisering blir
man hänvisad till det.
Snälla kommunikationsministern! Tänk igenom detta, och ta inte
fasta på vad Vägverket har hittat på!
Överläggningen var härmed avslutad.
40
24 § Svar på fråga 1994/95:151 om byggandet av motorvägar
Anf. 103 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Mats Odell har frågat mig om regeringen kommer att
riva upp redan fattade beslut om byggandet av motorvägar.
Bakgrunden till frågan är att riksdagen under förra mandatperioden
beslutade om planeringsramar för investeringar i infrastruktur för 98
miljarder kronor under den kommande tioårsperioden samt uppgifter i
pressen om att Vänsterpartiet fått löften om att inga fler motorvägar
skall byggas.
Regeringen står fast vid att av riksdagen beslutade infrastrukturpla-
ner för perioden 1994-2003 skall utgöra utgångspunkt för den me-
delstilldelning till infrastrukturinvesteringar som sker i statsbudgeten. I
vilken takt infrastrukturplanerna kan genomföras beror dock på hur
statens finanser utvecklar sig. Med det stora underskott i statsbudgeten
som vi för närvarande har krävs det kraftfulla besparingar. Det är rim-
ligt att en del av dessa besparingar även kommer att ske på anslaget för
byggande av vägar. Vilken omfattning dessa besparingar får kommer
regeringen att presentera i budgetpropositionen i januari nästa år.
I den mån förändringar skall göras vad gäller målstandard och om-
fattning på det nationella stamvägnätet skall frågan behandlas inom
ramen för den trafikkommission som riksdagen särskilt beslutat om och
som regeringen inom kort har för avsikt att tillsätta. Det innebär att
någon revidering av den nationella väghållningsplanen inte kommer att
ske förrän kommissionen slutfört sitt utredningsarbete och nya in-
frastrukturplaner underställts riksdagens godkännande.
Det finns inte någon uppgörelse med Vänsterpartiet som innebär att
inga fler motorvägar skall byggas. Det har heller inte varit regeringens
avsikt att använda de extramedel för sysselsättningsskapande åtgärder
inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde som rege-
ringen föreslagit för innevarande budgetår till att bygga nya motorvä-
gar.
Anf. 104 MATS ODELL (kds):
Fru talman! Först vill jag tacka kommunikationsministern för sva-
ret. Hon bekräftar alltså nu att den väghållningsplan som beslutades i
denna kammare den 8 juni 1993 inte kommer att genomföras som pla-
nerat.
Det talas här om en trafikkommission som skall se över planerna.
Vidare skall det ske en revidering, och det skall utarbetas nya in-
frastrukturplaner som skall underställas riksdagens godkännande.
Fru talman! Inte undra på att det har skapats en mycket stor oro på
många ställen runt om i landet. Av alla, minst sagt, motstridiga uttalan-
den som har kommit om infrastrukturinvesteringarna har man nu upp-
nått en nivå där det skapats en genuin osäkerhet om vad som egentligen
gäller. Den osäkerheten gäller riksdagen, regionerna, de berörda verken
och, inte minst, anläggningsbranschen och alla anställda där.
När man hör kommunikationsministerns svar skall man dra sig till
minnes att när den förra regeringen lade fram ett investeringsprogram
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
41
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
på 98 miljarder kronor så undertecknade Ines Uusmann en motion, |
I valrörelsen var ju själva grundbulten i det socialdemokratiska sys-
|
Svar på frågor |
selsättningspaketet just satsningar på infrastruktur, skolor, vägar, järn- Anf. 105 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Fru talman! Jag tycker att det är bra att Mats Odell har ställt den här Under förra mandatperioden fattade riksdagen faktiskt beslut om en Det här bestämdes alltså under den förra mandatperioden och är Skall detta bli allvar, Mats Odell, betyder det att man måste vara Anf. 106 MATS ODELL (kds): Fru talman! Jag tror att Ines Uusmann och jag är helt överens om att Ines Uusmann undertecknade då en motion och drev i denna kam- Jag är mycket glad att denna nya miljöinsikt har börjat manifestera Anf. 107 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Fru talman! Jag tror att vi kan vara överens om att infrastrukturin- |
|
42 |
detta inte är någonting som man kan bestämma på en kafferast. Det är |
därför som vi behöver den trafikpolitiska kommissionen, som kan för-
bereda ett nytt trafikpolitiskt riksdagsbeslut under den här mandatperi-
oden.
Jag tror att vi kan återkomma till det utredningsarbetet och säkert
både diskutera revideringar och nya synsätt när det gäller trafikström-
mar och liknande.
Anf. 108 MATS ODELL (kds):
Fru talman! Det här som är så långsiktigt skall inte bestämmas på en
kafferast, säger Ines Uusmann. Frågan är när kafferasten inföll. Var det
under valrörelsen, där man fortfarande talade om 90 000 nya jobb
genom ökade satsningar på infrastrukturen, eller har detta tillkommit
efteråt?
Det som jag tycker att man kan finna litet tveksamt när man stude-
rar Perssonplanen är att de två miljarder extra som satsas på vägunder-
håll skall tas bl.a. genom extra inleveranser från statliga bolag och
verk.
Jag vill fråga Ines Uusmann direkt: Är det medel från Telia för
kommande teleinvesteringar som nu skall dras in för andra gången och
malas ned till vägunderhåll, på grund av att man inte orkar genomföra
tillräckliga besparingar och inkomstförstärkningar, så att man klarar
vägunderhållet via den ordinarie budgethanteringen?
Anf. 109 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Vi kanske inte skall ta alltför stora bokstäver i munnen
när vi diskuterar vägunderhållet. Jag trodde att vi var överens om att
det är ett kapitel som inte har varit alltför prioriterat under de senaste
åren, när man bara diskuterat nyinvesteringar.
Vägunderhållet är viktigt dels därför att det handlar om att inte fort-
sätta kapitalförstöringen, dels för att det ger ordentligt med nya jobb.
Det ger betydligt fler jobb än om man lägger motsvarande summa
pengar på nyinvesteringar. Detta vet jag att Mats Odell känner till pre-
cis lika väl som jag.
Anf. 110 MATS ODELL (kds):
Fru talman! Jag håller med Ines Uusmann om att vägunderhåll är
viktigt. Det är också viktigt hur man finansierar detta vägunderhåll. Om
man från Telia, som är vårt spetsföretag när det gäller att bygga ut
informationsteknologin och möjliggöra decentraliserad tjänsteproduk-
tion över hela landet, skall ta pengar som skulle använts till utbyggnad
av vår teleinfrastruktur och lägga på vägunderhållet, anser jag det vara
oerhört allvarligt. Är det detta som den socialdemokratiska regeringen
planerar för andra gången?
Förra gången det begav sig var 1990/91, när man tog 5 miljarder
kronor ur dåvarande Televerkets balansräkning och satsade på att byg-
ga ut vägar.
Jag tycker att detta är en politik som inte vittnar om att man har
förstått hur framtidens kommunikationer måste utformas i ett land av
Sveriges karaktär.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
43
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
44
Anf. 111 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Jag förstår inte riktigt vad Mats Odell insinuerar. Det
finns ingen delad mening mellan mig och Mats Odell om att vi behöver
satsa på infrastruktur i form av elektroniska motorvägar, dvs. de inves-
teringar som Telia har för avsikt att göra. Detta upplever jag som mer
av en insinuation än någonting som har verklighet bakom sig. Den nya
regeringen har varit oerhört tydlig när det gäller utbyggnaden av IT-
området över huvud taget.
Överläggningen var härmed avslutad.
Ajournering
På förslag av talmannen beslöt kammaren kl. 16.16 att ajournera
förhandlingarna till kl. 18.00.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 18.00.
25 § Svar på fråga 1994/95:134 om FN:s barnkonvention och
asylsökande föräldrar
Anf. 112 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):
Herr talman! Juan Fonseca har frågat mig vad jag avser att vidta för
åtgärder för att FN:s barnkonvention också skall gälla för asylsökande
föräldrar.
Inledningsvis vill jag poängtera att Sverige lägger mycket stor vikt
vid barnkonventionen. Sverige var ett av de första länderna att ratifice-
ra den och också att avlämna en rapport om dess tillämpning. Rappor-
ten prövades av en av FN utsedd kommitté 1993, och man uttryckte sig
mycket uppskattande om Sveriges tillämpning av barnkonventionen.
När det gäller konventionens ställning i förhållande till svensk lag-
stiftning är det på det sättet att konventionen inte utgör svensk rätt och
därför inte tillämpas direkt av svenska domstolar och myndigheter.
Däremot ingår den som tolkningsunderlag vid tillämpningen av de
svenska reglerna på området.
Jag tolkar Juan Fonseca så att han menar att barnkonventionens
regler skulle hindra att asylsökande föräldrar och barn skiljs åt. Så är
det inte; det finns nämligen inte något absolut förbud mot detta. Natur-
ligtvis skall man i största möjliga utsträckning undvika familjesplitt-
ringar, men i en del fall är det svårt att göra det, detta på grund av de
olika intresseavvägningar som måste göras i varje enskilt fall. Ett ex-
empel på detta kan vara om en utlänning i Sverige begått ett allvarligt
brott, såsom ett narkotikabrott. Då kan den omständigheten väga tyngre
än den familjeanknytning personen i fråga har. Som jag ser det är det
därför omöjligt att i alla lägen garantera att familjen kan hålla samman.
Jag avser dock att se till att en genomgång av myndigheternas tillämp-
ning av svensk lag sker för att få klarlagt hur konventionen tillämpas
inom detta område.
Anf. 113 JUAN FONSECA (s):
Herr talman! Jag ber att få tacka invandrarministern för svaret. An-
ledningen till min fråga är att jag känner oro över vissa beslut att inte
bevilja uppehållstillstånd och vissa verkställighetsåtgärder som leder
till att barn skiljs från en förälder eller från båda föräldrarna. Så är
exempelvis förhållandet i fallet med Mirzeta Palic, en tvåbarnsmamma
med bosniskt medborgarskap.
Mirzeta Palic kom till Sverige tillsammans med sin serbiske make.
Hon och maken är numera skilda från varandra. Familjen har fått av-
slag på sin begäran om uppehållstillstånd. Till följd av beslutet skall
Mirzeta Palic och hennes barn avvisas till Serbien-Montenegro trots att
de är bosniska medborgare. Polismyndigheten har haft för avsikt att
verkställa beslutet på det sättet att mannen och det ena barnet, som är
inskrivet i hans pass, skulle skickas för sig till Serbien-Montenegro.
Detta skulle betyda att familjen splittrades, eftersom Mirzeta Palic inte
kommer att släppas in i Serbien-Montenegro. Hon har nu gått under
jorden med båda sina barn.
I en skrivelse från barnombudsmannen till invandrarminister Leif
Blomberg anförs angående detta fall att av visningar som leder till att
barn separeras från en förälder eller båda föräldrarna inte får beslutas
eller verkställas. Ett sådant förfarande strider enligt barnombudsman-
nen mot artiklarna 3, 9 och 10 i FN:s barnkonvention.
Herr talman! Jag vill avslutningsvis föreslå invandrarministern att
han i framtiden skall beakta detta i denna typ av fall. Jag tycker vidare
att han skall föreslå att tillämpningen av barnkonventionen också tas
upp i den parlamentariska kommitté som nu skall se över invandrings-
och flyktingspolitiken.
Anf. 114 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):
Herr talman! Att detta tas upp i den parlamentariska kommittén är
kanske det bästa tillvägagångssättet. Det övervägs just nu om en sär-
skild utredningsman skall tillsättas. Svaret på den frågan får vi under
morgondagen, när man har sett litet närmare på denna fråga. Men Juan
Fonseca kommer att få sin önskan om att detta skall ses över uppfylld.
Jag är lika angelägen som alla andra att följa intentionerna i de
konventioner som vi har skrivit under. Jag menar också att vi gör det.
Men både Juan Fonseca och andra har gjort påståenden i detta sam-
manhang, och jag tycker därför att det är viktigt att vi undersöker detta.
Har vi gjort något fel, får vi rätta till det.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
45
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
Anf. 115 JUAN FONSECA (s): Herr talman! Jag är glad att invandrarministern kan acceptera att |
frågan lyfts upp antingen genom tillsättande av en utredningsman eller
|
Svar på frågor |
genom att den tas upp i riktlinjerna för den parlamentariska utredning Överläggningen var härmed avslutad. 26 § Svar på fråga 1994/95:140 om samarbetet med FN:s flykting- Anf. 116 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s): Herr talman! Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder regering- Jag anser att Sverige fullgör sina åtaganden enligt konventionen i Ulla Hoffmann tar i sin fråga upp exempel på fall där Utlännings- Anf. 117 ULLA HOFFMANN (v): Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag vill påminna om Vid ett antal tillfällen har Utlänningsnämnden - på den punkten Det är också intressant att statsrådet anser att Sverige fullgör sina |
|
46 |
la sig till EU-parlamentets protester och skrivelse till statsministern. |
Dessutom har olika partigrupper, bl.a. statsrådets egen, vädjat om att
Utlänningsnämnden skall beakta UNHCR:s bedömningar.
Den liberala och demokratiska gruppen anser att detta är en viktig
fråga. Ett land som är medlem eller som skall bli medlem måste följa
kraven på iakttagande av de mest fundamentala rättsliga och moraliska
rättigheterna.
Detta är något som händer nu och som även måste åtgärdas nu. Det
är i dag som människor blir utvisade, bl.a. till Serbien.
Anf. 118 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):
Herr talman! Det finns inte i konventionen något som säger att vi
vid varje tillfälle har att följa det som UNHCR menar att vi bör göra.
Vi har att göra en bedömning utifrån svensk lagstiftning och tillämp-
ningen av denna liksom utifrån andan och meningen i de konventioner
som vi har undertecknat. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns
något bindande åtagande från vår sida att anse att UNHCR alltid gör
den rätta tolkningen.Vi har förbehållit oss rätten att göra tolkningen
med utgångspunkt i vår lagstiftning. I 99 fall av 100 stämmer tolkning-
en väl överens med UNHCR:s tolkning. Emellanåt kan vi göra skilda
bedömningar. Det är viktigt att komma ihåg att det kan vara så. Det
behöver inte innebära att vi för den skull nonchalerar - som din fråga
antyder - eller negligerar UNHCR:s roll. Tvärtom! Vi har all anledning
att slå vakt om den organisationen. Jag vill påstå att Sverige är en av de
länder som mest följer vad UNHCR säger - därför att det är viktigt.
Anf. 119 ULLA HOFFMANN (v):
Herr talman! Som jag har sagt tidigare delar jag inte riktigt statsrå-
dets uppfattning. Jag tycker att det framgår av de dokument som finns -
bl.a. breven från de olika grupperna i Europaparlamentet - att man
vädjar att Sverige skall följa de bedömningar som UNHCR gör.
Juan Fonseca tog upp ett fall tidigare. Det är ett av de exempel jag
har anfört. Jag menar att vi inte kan vänta på utredningar. Regeringen
måste ta sitt ansvar. Om det är så att det begås fel kan detta inte överlå-
tas åt myndigheterna.
Överläggningen var härmed avslutad.
27 § Svar på fråga 1994/95:147 om de kurdiska flyktingarna i
Estland
Anf. 120 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):
Herr talman! Ulla Hoffman har frågat mig vad regeringen avser att
vidta för åtgärder för att förmå den estniska regeringen att omedelbart
frige de kurdiska flyktingarna och göra en grundlig bedömning av deras
skyddsbehov.
Vid mötet den 19 oktober i Tallinn lovade den estniska regeringen
att skyndsamt överväga bl.a. återförening av de splittrade familjerna
och möjligheten för dessa att röra sig fritt. Från svensk och finsk sida
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
47
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
utlovades experthjälp för att de estniska myndigheterna skulle kunna |
tens invandrarverk en handläggare redo att bistå esterna i statusbe-
|
Svar på frågor |
stämning av de asylsökande. Vi har precis i dagarna fått höra att den estniska regeringen nu är Anf. 121 ULLA HOFFMANN (v): Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. När vi diskuterade Jag menar att det är viktigt att Sverige i alla lägen utövar påtryck- Jag vill i det här sammanhanget dra paralleller med hur regeringen Anf. 122 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s): Herr talman! Vi har gjort vad vi kan göra i denna situation. Vi gör Som jag sade i mitt svar alldeles nyss är vi inte alls tillfredsställda Anf. 123 ULLA HOFFMANN (v): Herr talman! Jag tackar för svaret. Det var ungefär en månad sedan Överläggningen var härmed avslutad. |
48
28 § Svar på fråga 1994/95:152 om högskoleplatser för distans-
studier
Anf. 124 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Herr talman! Rose-Marie Frebran har frågat mig om jag är beredd
att pröva ett visst distansutbildningsprojekt från en positiv utgångs-
punkt. Projektet avser en samverkan mellan högskolorna i Örebro,
Karlskrona/Ronneby, Gävle/Sandviken, Mitthögskolan, TBV och Ut-
bildningsradion för att skapa utbildningsplatser för 1 800 studerande.
Under senare år har distansutbildningen utvecklats och intresset för
den ökat bland skolor på alla nivåer.
Som Rose-Marie Frebran sannolikt känner till har under de senaste
åren särskilda statliga medel anvisats för utveckling och drift inom
distansutbildningen. En del av dessa medel har hittills fördelats till ett
antal universitet och högskolor som i nätverksform åtagit sig att, utöver
sin reguljära distansutbildning, skapa fler utbildningsplatser inom vissa
ämnesområden i grundläggande högskoleutbildning.
Genom att den tekniska utbildningen skapar nya metoder, ser jag
distansutbildningen som en stor potential när det gäller att skapa ökade
möjligheter till utbildning.
Jag har i annat sammanhang pekat på möjligheten att vi även i Sve-
rige borde skapa förutsättningar för en högskola med ett brett utbild-
ningsutbud som når många människor enligt förebild bl.a. av det brit-
tiska Open University.
Jag har med intresse tagit del av det initiativ som tagits av de nämn-
da högskolorna i syfte att skapa ytterligare utbildningsplatser.
Flera skolor har anmält sitt engagemang beträffande distansutbild-
ning och sitt intresse för att utvidga sin verksamhet på det området.
Jag ser alltså positivt på distansutbildningens möjligheter som kun-
skapsförmedlare till stora grupper. Jag vet dessutom att undersökningar
visar på goda studieresultat bland dem som genomgått en hel eller delar
av en utbildning på distans. Inom Utbildningsdepartementet bereds för
närvarande frågan om hur distansutbildningen skall organiseras i fram-
tiden. Min förhoppning är att vi inom kort skall kunna ha ännu fler
studerande i denna utbildningsform.
Anf. 125 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på min fråga. Det är
ett svar som på ett sätt kan synas väldigt positivt. Jag tror att det gäller
saker vi kan vara överens om, inte minst betydelsen av att utveckla
system med distansutbildning.
Distansutbildning kan ses från ett par olika utgångspunkter. Svaret
tar kanske inte upp utgångspunkten när det gäller behovet av ett utökat
antal utbildningsplatser. Det har pågått och pågår en ganska intensiv
utbyggnad av antalet högskoleplatser. Men vi kan ändå konstatera att
det kommer att finnas en brist på utbildningsplatser på högskolenivå
inom flera områden under överskådlig tid - trots utbyggnaden.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 27
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Detta var en bakgrund. Den andra bakgrunden är ju behovet av att
öka tillgängligheten till akademisk utbildning för en större grupp stu-
denter, dvs. en hel del av dem vi inte når i dag.
Jag har också tagit del av att arbetsmarknadens parter SAF och
TCO har ställt sig positiva till just detta projekt. Här finns det komplet-
terande lösningar som är bra jämfört med det reguljära utbud som
finns.
Statsrådet är nu välvilligt inställd till distansutbildning. Jag vill na-
turligtvis gärna ha ett litet svar på frågan om inställningen till det som
de fyra skolorna har lyft fram. Det gäller dels projektet som berör
1 800 studenter, dels det långsiktigt utbyggda förslaget som berör
10 000 studenter med möjlighet att ta en kandidatexamen.
Anf. 126 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Herr talman! Jag delar helt och hållet de synpunkter Rose-Marie
Frebran allmänt har framfört när det gäller behovet av distansutbild-
ning. Som jag påpekade i mitt svar är detta en fråga som jag har tagit
fram tidigare. Det har i viss mån förvånat mig att vi i Sverige ännu inte
har skapat något som ens påminner om det brittiska Open University.
Det har trots allt funnits sedan slutet av 60-talet. Det är min förhopp-
ning att vi under de kommande åren skall komma en bra bit på vägen
till något sådant.
Jag har nyligen fått ta del av det konkreta projektet. Det är förvisso
intressant. Men jag är inte beredd att nu ta ställning till detta, eftersom
det också måste vägas in i förhållande till andra propåer. Vi bör ta fram
någon lämplig form för hur projektet skall drivas vidare.
Jag avser att återkomma i dessa frågor i samband med budgetpro-
positionen nästa år.
Anf. 127 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):
Herr talman! Såsom riksdagsledamot för Örebro län vill jag natur-
ligtvis passa på att tala om varför detta projekt är så fantastiskt bra.
Det är fyra högskolor som vill samarbeta. Inte nog med det, det vill
de göra tillsammans med TBV, som har 23 regionala och 90 lokala
utbildningscentrum, och tillsammans med Utbildningsradion, som väl
har så många som det finns radio- och TV-apparater i detta land, samt
tillsammans med det brittiska Open University, precis det universitet
som utbildningsministern framhåller som en förebild på detta område.
Därför är detta projekt ganska unikt, och det verkar mycket bra och
ambitiöst framtaget av dessa fyra skolor.
Min fråga är då: Visar någon av de propåer som kommit från de
andra skolorna att man har samarbetat med Open University, en skola
som har över 20 års erfarenhet och 125 000 studenter?
Anf. 128 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Herr talman! Mig veterligen är det bara detta enda projekt som haft
konkreta diskussioner med Open University. Jag håller med om att
förslaget på många sätt är intressant. Likväl är jag inte beredd att i dag
50
ta ställning till hur vi skall gå vidare i denna fråga. Det återkommer jag
till i budgetpropositionen.
Anf. 129 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):
Herr talman! Med tanke på de uppskattande orden om Open Uni-
versity i Storbritannien vill jag ändå indirekt uppfatta det som att detta
är ett mycket intressant uppslag för utbildningsministern, något som
kommer att vara ett hett tips i det vidare arbetet med distansutbildning.
Vi får kanske anledning att återkomma till detta, exempelvis vad
gäller på vilket sätt departementet jobbar med dessa frågor. Så sent som
under förra mandatperioden jobbade en enmansutredare med bl.a. des-
sa frågor. Denne person lade fram betänkandet Kunskapens krona. Det
skulle ha varit intressant att redan nu ha tagit upp utifrån vilka utgångs-
punker man arbetar, dvs. om man arbetar utifrån utredarens förslag
eller utifrån en del av universitetets förslag när det gäller organisation
osv. Men jag inser att en sådan debatt kan föra för långt i en frågestund.
Överläggningen var härmed avslutad.
29 § Svar på fråga 1994/95:153 om Waldorfseminariet i Kungälv
Anf. 130 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Herr talman! Per Lager har frågat mig om jag avser att vidta några
åtgärder så att verksamheten vid Waldorfseminariet kan fortsätta.
Regeringen beslutade den 27 oktober 1994 att avslå framställningen
från Waldorfseminariet i Kungälv om bidrag till finansiering av den
lärarutbildning som för närvarande bedrivs vid seminariet.
Skälen för regeringens beslut är att seminariets ansökan om exa-
mensrätt är föremål för Kanslersämbetets prövning.
Det har påpekats att Kanslersämbetets prövning tar lång tid. Hu-
vudorsaken är att ansökan om samma eller liknande examina behandlas
tillsammans av en grupp experter och att det i detta fall handlar om
flera examina. Efter det att Kanslersämbetet mottagit Waldorfsemina-
riets i Kungälv ansökan har även Rudolf Steinerhögskolans ansökan i
Järna - vilken gäller 13 olika examina - samt några statliga högskolors
ansökningar om examensrätt remitterats till ämbetet. Det har lett till en
revidering av den ursprungliga tidplanen. Kanslersämbetet räknar med
att bedömningen av seminariets utbildningar skall föreligga under vå-
ren 1995.
Jag vill emellertid nämna att examensrätt enligt högskoleförord-
ningen inte automatiskt medför att statliga medel till verksamheten
utgår. Den frågan är en budgetfråga som prövas i varje enskilt fall.
Jag avser således inte att nu vidta några åtgärder för att ändra rege-
ringens beslut.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
51
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Anf. 131 PER LAGER (mp):
Herr talman! Herr utbildningsminister! Jag ber att få tacka för sva-
ret. Jag vet att en av förutsättningarna för det statliga stödet för lärar-
utbildningen vid Waldorfseminariet i Kungälv är just examensrätten för
högskolor.
Examensrättsprövningar infördes ju den 1 juli 1993, med den nya
examensordningen. Redan i maj 1993 ansökte seminariet om examens-
rätt. I februari 1994 blev man lovad ett svar i maj 1994. Men man fick
inget svar. Nu har man väntat i 17 månader på besked och lär få vänta
till senare i vår, när universitetskanslerns lärarexamensgrupp är färdig
med sin värdering.
Som utbildningsministern sade, beror detta bl.a. på att man buntat
ihop flera ansökningar om utbildning av liknande art. Det är mycket
olyckligt för just seminariet i Kungälv. Mycket av dess ekonomi hänger
just på möjligheten att få examensrätt. Skolan befinner sig i en mycket
svår ekonomisk situation just nu. Och det är själva handläggningstiden
som jag i första hand reagerar mot.
Jag skulle vilja fråga utbildningsministern: Finns det inte något sätt
att påskynda denna utredning med tanke på att den tagit så lång tid?
Anf. 132 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Herr talman! Den viktigaste orsaken till att det tagit längre tid än
beräknat är att andra högskolor inkommit med liknande ansökningar,
framför allt Rudolf Steinerhögskolan i Järna, med 13 olika examina.
Det är naturligt för Kanslersämbetet att bedöma detta i sitt samman-
hang, och det är även önskvärt, eftersom ett beslut rörande en viss
skola kan få prejudicerande effekter också för andra skolor, särskilt om
skolorna har mycket likartad karaktär. Det är detta som ligger till grund
för Kanslersämbetets beslut att utvidga ansökningsförfarandet.
Jag håller med om att det tagit lång tid. Jag vill dock samtidigt un-
derstryka det som jag tidigare sade, nämligen att examensrätt inte au-
tomatiskt medför rätt till statliga medel. Jag tycker kanske att det varit
en aning oförsiktigt av Kungälvsseminariet att anta studerande och
lägga upp utbildningar utan att man haft ekonomiska garantier för hur
dessa utbildningar skall kunna fullföljas. Detta är är också en aspekt på
seminariets verksamhet, vilken kommer att vägas in, föreställer jag
mig, när man tittar närmare på frågan om examensrätt. Förmågan att
organisera verksamheten och att skapa stabilitet i den är viktiga kriteri-
er för Kanslersämbetet, inte enbart förmågan att på ett ansvarsfullt sätt
bedriva högre utbildning.
Anf. 133 PER LAGER (mp):
Herr talman! Waldorfseminariet har aldrig under sina 10 år haft nå-
gon stabil ekonomisk grund att stå på. Ändå har man envetet kunnat
driva utbildningen, och den har uppskattats av många. Man har bedrivit
utbildningen med hjälp av gåvor, fondmedel, uppdragsutbildningar och
elevavgifter samt med förhållandevis låga löneanspråk och inte minst
med en hel del ideellt arbete.
52
Men en sådan form av finansiering blir allt svårare att förlita sig till.
Samhället ökar också sina förväntningar. Åtagandena hamnar därför på
en högre nivå. Inför hösten 1994 hade skolan, liksom tidigare år, flera
avtal och löften om bl.a. uppdragsutbildningar om flyktingprojekt,
uppdragsutbildningar som ekonomiskt skulle kunna hålla skolan vid liv
ytterligare ett år. Men dessa utbildningar drogs in i samband med den
allmänna åtstramningen. Skolans ekonomiska situation är nu prekär och
definitivt akut.
Såvitt jag förstår, menar utbildningsministern att ledningen för
Waldorfseminariet något har sig själv att skylla; det kan man ju tycka.
Men det måste väl också finnas en vilja från samhällets sida att försvara
högskolors möjlighet till en egen pedagogisk profil.
Anf. 134 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Herr talman! Det är ofrånkomligen så, att när man bedömer den här
skolans möjlighet att bedriva utbildning måste man också titta närmare
på den ekonomiska organisationen. Jag är en smula förvånad över att
man gjort ekonomiska åtaganden utan att veta om man skulle kunna få
statliga medel till hjälp.
Det var ganska klart uttalat att regeringen inte kunde bevilja sådana
så länge granskningen om examensrätt pågår. Återigen vill jag påpeka
att frågan om statliga medel måste bedömas för sig och att examensrätt
i sig inte är någon garanti för statliga medel.
Anf. 135 PER LAGER (mp):
Herr talman! En av avsikterna med att ställa denna fråga var att pe-
ka på den skillnad som råder mellan förutsättningarna för Waldorfsko-
lorna och förutsättningarna för utbildningen av Waldorflärarna. Sko-
lorna har ju funnits sedan slutet av 40-talet. De är godkända som fristå-
ende skolor och får sedan 1992 den statliga åttiofemprocentiga skol-
pengen. Enligt Skolverkets tillsynsrapporter är de seminarieutbildade
Waldorflärarna också behöriga.
Lärarutbildningen vid seminariet i Kungälv står under statlig tillsyn,
och eleverna får söka studiemedel. Ändå får skolan inget statligt stöd
för själva driften! Håller inte statsrådet med mig om att förhållandet
haltar?
Anf. 136 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Herr talman! Nej, jag kan inte hålla med om det eftersom det saknas
viktiga förutsättningar. Bl.a. saknas en bedömning från Kanslersämbe-
tet. Innan någon sådan bedömning finns kan vi över huvud taget inte ta
ställning till något ekonomiskt stöd.
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
53
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
54
30 § Svar på fråga 1994/95:107 om kriminalisering av bruk av
dopningsmedel
Anf. 137 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Andre vice talman Görel Thurdin har frågat justitie-
ministern om hon är beredd att kriminalisera konsumtion av illegala
dopningsmedel. Frågan har överlämnats till mig.
Den förra regeringen beslutade den 28 juli i år om direktiv för en
parlamentarisk utredning om dopning. Det är min avsikt att snarast
tillsätta ledamöterna i denna utredning.
Utredningen skall bl.a. göra en allsidig översyn av dopnings-
problemets omfattning och karaktär, följder av missbruk av dopning-
spreparat på kort och på lång sikt samt bedöma behovet av ökade in-
formationsinsatser. Utredningen skall också studera närmare om det
finns en koppling mellan missbruket av dopningsmedel och annat
missbruk och våldsbrott och vilka ytterligare insatser mot missbruket
som behövs. Sådana insatser kan vara att kriminalisera det icke-
medicinska och icke-vetenskapliga bruket av dessa medel.
När utredningen har avslutat sitt arbete går det att ta ställning till
eventuella förslag om kriminalisering av bruk av dopningsmedel.
Anf. 138 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c):
Herr talman! Jag tackar statsrådet Anna Hedborg för svaret. Jag
tycker naturligtvis att det är bra att det tillsätts en utredning. Det är
dessutom väldigt bråttom. Jag tolkar svaret så att det finns ett visst
intresse från den socialdemokratiska regeringen för att kriminalisera
missbruket av dessa dopningsmedel när denna utredning är färdig.
Jag säger att det är bråttom, därför att jag har tagit del av hur det
förhåller sig. Jag har bl.a. läst Forskningsrådsnämndens skrift Källa/43
om dopning, som kom ut i mars 1994. Där konstaterar forskare att vi
troligtvis har 100 000 missbrukare från nedre tonåren och uppåt. Man
gjorde en enkät bland 1 384 skolungdomar i Falkenberg på sommaren
1993. Då angav 10 % av pojkarna i åren 15-16 år att de hade använt
anabola steroider.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning presenterade
hösten 1993 en undersökning som visar att 1-3 % av alla pojkar i Sve-
rige använder anabola steroider. Då är det inte längre kopplat till något
idrottsresultat. Detta är pojkar som inte har den kontakten. Det är något
helt annat man åsyftar.
Den svenska tullen beslagtog under det första halvåret 1993 fyra
gånger så mycket anabola steroider som under hela 1992. Det ökar hela
tiden.
Det är bråttom, därför att detta är toppen på ett isberg. Det skapar
svåra missförhållanden ute i samhället. Misshandeln ökar. Familjer blir
mycket mer utsatta. Det är det utåtriktade våldet vi i första hand träffar
på. Det oprovocerade våldet ökar. Det finns många som vittnar om att
det är på det sättet.
Om vi tänker oss att det i vårt samhälle i dag faktiskt finns 16-åriga
pojkar som redan blivit sterila och impotenta - vilken framtid ser de
framför sig? Arbetslös ungdom kan åtminstone hoppas på att få jobb.
Sådana här ungdomar riskerar att hamna i kriminalitet. Därför frågar
jag: Hur länge skall vi vänta på att utredningen blir färdig, eftersom det
är så bråttom?
Anf. 139 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Det är alldeles riktigt att detta är ett problem, som
dock behöver belysas ytterligare innan man kan bestämma sig för vilka
åtgärder som är de mest effektiva. Däri ingår att överväga kriminalise-
ring av bruk men också naturligtvis mycket annat. Det är inte minst
viktigt att upplysning om farorna med dopning kommer de unga pojkar
till del som utsätter sig för denna fara. Det kan också finnas annat som
måste göras.
Jag tror att det är viktigt att en utredning kommer till stånd, bl.a. för
att det också kan skapa en rejäl diskussion i samhället om detta miss-
bruk, som naturligtvis på alla möjliga olika sätt måste stävjas.
Anf. 140 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c):
Herr talman! Jag håller fullständigt med om att man alltid måste
skaffa sig ökade kunskaper. Samhället förändras, det kommer in nya
saker och människor får ändrade förhållanden. Både information och
forskning måste utvecklas i detta sammanhang. Samtidigt finns det de
som kan vittna mycket konkret om just denna svåra situation bland
ungdomar.
Jag har träffat ett par unga flickor som har varit ute och informerat i
landet. De var också orsaken till att Civildepartementet höll en hearing.
Efter vad jag har hört från dem skulle det ha varit 30 män som aldrig
hade träffat på någon som använde dopningsmedel med där.
När Folkhälsoinstitutet fördelade pengar fortsatte man inte med in-
formationskampanjer av det slag som dessa ungdomar gjorde tillsam-
mans med ungdomar som hade missbrukat. Därför har det halkat efter.
Jag vill fråga om statsrådet Anna Hedborg är villig att ta initiativ till att
ytterligare studera detta med information.
Anf. 141 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Att få i gång denna utredning är ett sätt att lyfta upp
dessa frågor till ytan. Det är viktigt att det sker. Det kommer med nöd-
vändighet att innebära att man blir tydligare i sina förslag om vad man
skall kunna göra, bl.a. på informationens område. Jag tror att informa-
tion är mycket viktigt. Allt det arbete som idrottsorganisationerna gör
är också mycket viktigt. Även om det finns missbruk utanför den aktiva
idrotten gör ändå idrottsrörelsen oerhört viktiga insatser vad gäller
moralbildning och kulturen runt dessa preparat. När vi fattar beslut om
vad som skall göras ytterligare vill det till att vi inte gör något som får
idrottsrörelsen att sänka garden. Den måste hållas minst lika högt som i
dag.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
55
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
Anf. 142 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c): Herr talman! Jag håller med statsrådet Anna Hedborg om att man |
måste titta noga på hur det förhåller sig. Men de forskare som skrivit i
|
Svar på frågor |
Källa säger att det nu handlar om ett annat syfte än att bli duktig i nå- Jag tolkar svaret som att det finns ett visst intresse från den social- Jag ser fram emot att utredningen tillsätts så fort som möjligt, så att Anf. 143 Statsrådet ANNA HEDBORG (s): Herr talman! Vi har just nu förfrågningar ute om vilka representan- Överläggningen var härmed avslutad. 31 § Svar på fråga 1994/95:108 om val av daghem Anf. 144 Statsrådet ANNA HEDBORG (s): Herr talman! Göte Jonsson har frågat socialministern vilka åtgärder Jag avser inte att föreslå några åtgärder som hindrar föräldrar i de- I propositionen (1994/95:61) ”Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Anf. 145 GÖTE JONSSON (m): Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret, men jag måste säga att |
|
56 |
tänker vidta åtgärder som hindrar föräldrarnas fria val. Sedan kommer |
det klara beskedet: Vi kommer att lägga fram, och har lagt fram, förslag
som innebär att det är kommunerna som utifrån sin egen bedömning
bestämmer om det blir alternativ barnomsorg eller inte.
Hur kan statsrådet i en frågedebatt lämna ett sådant besked? Det är
faktiskt på papperet klarlagt att man från den socialdemokratiska rege-
ringens sida säger: Vi ämnar inte hindra. Men sedan säger man klart ut
att det är kommunen efter egen bedömning som lämnar bidrag i dessa
fall.
Menar statsrådet att de föräldrar som väljer alternativ barnomsorg
skall finansiera den själva? Ät det detta som statsrådet anser vara det-
samma som kommunernas fria val i förhållande till kommunal barnom-
sorg?
Anf. 146 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Det finns många bra privata daghem, och många
kommuner uppskattar dem som en del i sin barnomsorg i kommunen
därför att deras kommuninvånare uppskattar daghemmen. Där kommer
det sannolikt att fortsätta att vara precis som det är. Dessa daghem
kommer att finnas som en del i kommunens utbud av barnomsorg.
Kommunerna har ansvaret att se till att alla barn skall få rätt till
barnomsorg. Kommunerna har också en kärv ekonomi. Det är rimligt
att de får möjligheten att göra bedömningen om den fria dragningsrät-
ten när det gäller deras pengar. Den valfrihet som ligger i den fria eta-
bleringsrätten handlar i väldigt hög grad om valfriheten för producen-
terna. Valfriheten för kommunens innevånare är en viktig del i den
lokala demokratin i kommunen. Vi har kommunalpolitiker som är fullt
kapabla att skapa en valfrihet för sin kommuns innevånare. De gör det
och kommer säkert att fortsätta att göra det. Men de behöver också
kunna ta ansvar för sin kommuns ekonomi.
Anf. 147 GÖTE JONSSON (m):
Herr talman! Det hade varit prydligt om statsrådet i sitt svar hade
nämnt att det är ekonomin som styr den socialdemokratiska regeringens
familjepolitik. Nu är det inte det beskedet som jag har fått. Statsrådet
Hedborg säger i stället att föräldrarnas fria val ligger fast, men samti-
digt omöjliggör ni föräldrarnas fria val.
Låt oss säga att det är 15 föräldrar som vill starta ett alternativt
daghem. Kommunens politiker säger nej till detta. Då måste jag fråga
statsrådet: Har dessa föräldrar möjlighet enligt det förslag som statsrå-
det har lämnat till riksdagen att starta sin verksamhet och få kommunalt
bidrag för denna?
Anf. 148 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! De får ta upp en diskussion med kommunen om barn-
omsorgen och sina förslag att etablera egen verksamhet. Får de kom-
munen med på ett avtal, får de rätt att starta daghemmet. Om kommu-
nen finner att den av något skäl inte har möjligheter, vill eller kan satsa
på det daghemmet, får de inte någon möjlighet att starta ett eget dag-
hem. Men rätt till daghemsplats har de. Det är naturligtvis för de allra
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 27
|
Prot. 1994/95:27 22 november |
flesta kommuner viktigt att föräldrar dessutom har rätt till en sådan |
|
Svar på frågor |
Anf. 149 GÖTE JONSSON (m): Herr talman! Det var inte det som min fråga gällde, utan den gällde Då är frågan: Vem drabbas av detta? Jo, det är givetvis låginkomst- Anf. 150 Statsrådet ANNA HEDBORG (s): Herr talman! Kommunerna är inte bara ideologiska, de är också Anf. 151 GÖTE JONSSON (m): Herr talman! Jag har själv varit kommunalpolitiker, och jag har stor Vad det här handlar om är föräldrarnas rättssäkerhet. Vi vet - och Jag vill fråga statsrådet: Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta nu Anf. 152 Statsrådet ANNA HEDBORG (s): Herr talman! Jag har det största förtroende för kommunalpolitiker- |
58
Valfriheten för föräldrar talar Göte Jonsson om. Den absolut vikti-
gaste valfriheten för föräldrar, valmöjlighet nummer ett, är att det finns
ett bra dagis för ens barn. Kommunerna har skyldigheten att se till att
det finns. De skall därtill se till att pengarna räcker till bra dagis till alla
barn.
Överläggningen var härmed avslutad.
32 § Svar på fråga 1994/95:143 om flerbarnstillägget
Anf. 153 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Chatrine Pålsson har frågat mig om jag avser verka för
att försämringen av flerbarnstillägget får en fördelningspolitisk effekt.
Att sanera statsfinanserna är en av regeringens viktigaste uppgifter.
I regeringens proposition 1994/95:25 föreslås en rad åtgärder som har
detta syfte. Förutom inkomstförstärkningar föreslås utgiftsbesparingar
som drabbar de flesta grupper i samhället.
Bland utgiftsbesparingarna föreslås vissa begränsningar av fler-
barnstillägget men med inriktningen att skydda de riktigt stora famil-
jerna. Förslaget innebär att flerbarnstillägget justeras ned och lämnas
med 2 400 kr per år för det tredje barnet, med 7 200 kr för det fjärde
barnet och med oförändrat 9 000 kr per år för det femte och varje yt-
terligare barn.
De aspekter som Chatrine Pålsson efterlyser har således beaktats.
Anf. 154 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret.
Anledningen till att jag ställde den här frågan var faktiskt Social-
demokraternas manifest om barn- och familjepolitik som kom ut den
25 augusti 1994. Där kan jag läsa: De förändringar i flerbarnstillägget
som ingår i vårt sparprogram kommer att genomföras successivt. Under
1995 kommer reglerna att förändras så att inga nya flerbarnstillägg
utgår.
Jag måste fråga statsrådet om det är Socialdemokraternas åsikt, el-
ler om man har reviderat den, att det inte kommer att utgå några nya
flerbarnstillägg nästkommande år?
Anf. 155 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Ja, på den här punkten är förslaget ett annat. Det
kommer att utgå nya flerbarnstillägg men med de reduceringar som jag
just har redogjort för.
Anf. 156 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Herr talman! Det kan möjligtvis lätta min oro.
Jag vill citera ur en artikel som Birgitta Dahl skrev i tidningen Ar-
betet i februari: ”Vi socialdemokrater visar att vi i hårda tider slår vakt
om skyddsnäten kring barnen. Sverige är i ett svårt ekonomiskt läge.
Men ingen kan försvara att detta så hårt ska drabba barnen.”
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
59
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
Det lät under valrörelsen som att socialdemokraterna skulle slå vakt
om den här politiken. Nu lägger man fram förslag efter förslag till för-
sämringar. Man skall ta bort vårdnadsbidraget och genom att ta bort
garantidagar straffa dem som som har utnyttjat det. Man skall nu skära
oerhört hårt i flerbarnstillägget. Det måste kännas som ett dråpslag mot
familjerna, att man gör det i stort sett omöjligt för familjerna att någor-
lunda få bestämma över hur de vill ordna sin egen omsorg om barnen.
Anf. 157 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Just nu diskuterar vi frågan om flerbarnstilläggen. De
förslag som vi har lagt fram innebär att det om ett antal år kommer att
finnas kvar betydligt mera av flerbarnstillägget än vad det skulle an-
nars.
Sedan är den här diskussionen litet märklig. De förslag som vi har
lagt fram är som en mild västanfläkt jämfört med de förslag om fler-
barnstilläggen som lades fram av en regering som stod frågeställaren
närmare. Dessa förslag innebar att en fembarnsfamilj blev av med 4
500 kr, en sexbarnsfamilj med 9 000 kr och en åttabarnsfamilj blev av
med 18 000 kr. Nu blir dessa familjer av med 3 900 kr. Så det är fråga
om betydligt mindre.
Anf. 158 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Herr talman! Det var bekymmersamt att fatta dessa beslut, som ock-
så kritiserades väldigt hårt. Det är därför som det är ännu konstigare att
socialdemokraterna lägger fram ett sådant här förslag.
Jag är glad att socialdemokraterna har antagit det kristdemokratiska
förslaget om en översyn av det familjepolitiska stödet. Men jag förstår
inte hur man har mage att i den ekonomisk-politiska propositionen tala
om att man skall ta bort vårdnadsbidraget, reducera flerbarnstillägget
och slopa garantidagarna. Sedan skall man göra en översyn så att det
fördelningspolitiskt blir rätt fördelning. Vad finns det kvar av familje-
politiken att se över, om man plockar bort stöd innan man har börjat
arbetet?
Anf. 159 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Vi för tydligen en bredare debatt än vad frågan omfat-
tade.
Det är egentligen rätt så enkelt. Det finns saker som vi har beslutat
oss för att genomföra. Till dessa hör att avskaffa vårdnadsbidraget.
Sedan finns det frågor som återstår att utreda vidare innan vi kan be-
stämma oss för hur vi skall göra. Det kommer inte att vara lätta eller
roliga beslut som skall fattas på familjepolitikens område. Det går inte
att skära bort 3 miljarder kronor på familjepolitikens område utan att
det känns både bekymmersamt och ledsamt. Men innan vi gör det skall
vi ha en ordentlig genomgång för att se på vilket sätt det skall ske för
att göra minsta möjliga skada.
60
Anf. 160 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Herr talman! Jag hoppas att statsrådet har förståelse för att dessa
frågor hör ihop. Inte först och främst för oss politiker men för den
enskilda familjen är detta kommunicerande kärl, hur man har det totalt
ekonomiskt i en familj. Det är då viktigt att man ser över så att ned-
skärningarna inte slår alldeles fel.
Som statsrådet vet poängterar och prioriterar jag gång på gång att
föräldrarna själva skall få avgöra hur de vill ordna sin barnomsorg.
Detta med flerbarnstillägget har trots allt inneburit en möjlighet för
dem som vill stanna hemma på hel- eller deltid. Men också detta kom-
mer familjerna att snuvas på, särskilt de familjer som har tre barn, vilka
tycks vara i skottgluggen på ett alldeles speciellt sätt.
Anf. 161 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Vi vet också att frågorna hör ihop. Vi kommer nu att
göra en utredning om på vilket sätt de 3 miljarderna skall skäras bort.
Den borgerliga regeringens föreslagna nedskärning av flerbarn-
stillägget var ändå ett större misslyckande. Vi får väl enas om att det i
alla fall är betydligt bättre med en mindre nedskärning av flerbarn-
stillägget än en större.
Överläggningen var härmed avslutad.
33 § Hänvisning av ärende till utskott och beslut om förkortad
motionstid
Föredrogs och hänvisades
Proposition
1994/95:117 Lag om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör
skyddade arter, m.m. till jordbruksutskottet
Regeringen hade föreslagit att riksdagen skulle besluta att motions-
tiden för denna proposition förkortades till åtta dagar.
Kammaren beslöt att förkorta motionstiden till att utgå tisdagen den
29 november.
Prot. 1994/95:27
22 november
Svar på frågor
34 § Förnyad bordläggning
Föredrogs men bordlädes åter
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95 :KU25
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95: JoU 1
61
Prot. 1994/95:27
22 november
35 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Proposition
1994/95:122 finansiering av medlemskap i EU
Förslag
1994/95:RB2 Förslag om vissa långsiktiga internationella låneåtagan-
den
Motioner
med anledning av prop. 1994/95:35 Sveriges anslutning till Världshan-
delsorganisationen m.m.
1994/95:N3 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
1994/95 :N4 av Eva Goes och Ronny Korsberg (mp)
med anledning av prop. 1994/95:48 Tillämpningen av Europeiska
gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler, m.m.
1994/95:N5 av Kjell Ericsson (c)
med anledning av prop. 1994/95:53 Omräkningsförfarande vid fastig-
hetstaxeringen, m.m.
1994/95:Skl9 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s)
1994/95:Sk20 av Bo Lundgren m.fl. (m)
med anledning av prop. 1994/95:57 Mervärdesskatten och EG
1994/95:Sk21 av Tom Heyman (m)
1994/95:Sk22 av Isa Halvarsson (fp)
1994/95:Sk23 av Kjell Ericsson (c)
1994/95:Sk24 av Stig Bertilsson (m)
1994/95:Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m)
1994/95:Sk26 av Wiggo Komstedt (m)
1994/95:Sk27 av Wiggo Komstedt (m)
1994/95:Sk28 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
1994/95:Sk29 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
med anledning av prop. 1994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garantidagarna.
Enskild barnomsorg
1994/95:So5 av Göran Hägglund m.fl. (kds, m, c, fp)
1994/95:So6 av Gustaf von Essen (m)
1994/95:So7 av Roland Larsson (c)
1994/95:So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (kds)
1994/95:So9 av Barbro Westerholm (fp)
1994/95:SolO av Thomas Östros (s)
1994/95:Soll av Margareta Israelsson m.fl. (s)
62
med anledning av prop. 1994/95:69 Viss lagstiftning om besiktning på
fordonsområdet
1994/95:T15 av Wiggo Komstedt m.fl. (m)
1994/95:T16 av Anita Jönsson (s)
1994/95:T17 av Monica Öhman m.fl. (s)
med anledning av prop. 1994/95:80 Vissa ändringar i kyrkolagen
1994/95:K3 av Anders Svärd (c)
med anledning av prop. 1994/95:84 Vissa ändringar i ellagen, m.m.
1994/95:N6 av Lars Tobisson m.fl. (m, c, fp, kds)
1994/95:N7 av Arne Kjörnsberg (s)
med anledning av prop. 1994/95:88 Ersättning från sjukförsäkringen
för vissa vårdförmåner till landsting och kommuner i internationella
förhållanden m.m.
1994/95:Sf7 av Gullan Lindblad m.fl. (m)
1994/95:Sf8 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag
1994/95:Sol2 av Berndt Ekholm (s)
1994/95:Sol3 av Gullan Lindblad m.fl. (m)
1994/95:Sol4 av Sören Lekberg m. fl. (s)
1994/95:Sol5 av Rose-Marie Frebran och Fanny Rizell (kds)
1994/95:Sol6 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
1994/95:Sol7 av Barbro Westerholm och Elver Jonsson (fp)
1994/95:Sol8 av Roland Larsson (c)
1994/95:Sol9 av Göran Magnusson m.fl. (s, c, fp, mp)
med anledning av prop. 1994/95:92 Nya tidpunkter för redovisning och
betalning av skatter och avgifter, m.m.
1994/95:Sk30 av Holger Gustafsson (kds)
1994/95:Sk31 av Bo Lundgren m.fl. (m)
1994/95:Sk32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
med anledning av prop. 1994/95:96 Garanterat studentinflytande ge-
nom bibehållet kårobligatorium
1994/95:Ubl3 av Lars Leijonborg m.fl. (fp, m, c, kds)
1994/95 :Ub 14 av Thomas Östros (s)
med anledning av prop. 1994/95:98 Vissa studiestödsfrågor
1994/95:Sf9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp, m, c, kds)
1994/95 :Sf 10 av Rose-Marie Frebran och Fanny Rizell (kds)
med anledning av prop. 1994/95:99 Förändringar i arbetslöshetsersätt-
ningen
1994/95:A3 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, kds)
Prot. 1994/95:27
22 november
63
Prot. 1994/95:27
22 november
1994/95:A4 av Sten Svensson (m)
1994/95:A5 av Sonia Karlsson och Krister Örnfjäder (s)
1994/95:A6 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
1994/95:A7 av Elving Andersson m.fl. (c)
1994/95:A8 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s)
1994/95:A9 av Ronny Olander m.fl. (s)
1994/95:A10 av Carin Lundberg m.fl. (s)
1994/95:A11 av Hans Karlsson m.fl. (s)
1994/95:A12 av Barbro Johansson (mp)
med anledning av prop. 1994/95:101 Frivillig miljöstyrning och miljö-
revision
1994/95:Jo4 av Elving Andersson och Erling Bager (c, fp)
1994/95:Jo5 av Marianne Carlström m.fl. (s)
med anledning av prop. 1994/95:102 Övergång av verksamheter och
kollektiva uppsägningar
1994/95:A13 av Tom Heyman (m)
1994/95:A14 av Sinikka Bohlin (s)
1994/95:A15 av Hans Andersson m.fl. (v)
1994/95:A16 av Per Unckel m.fl. (m)
med anledning av prop. 1994/95:106 Ändrat ikraftträdande av ändring-
ar i plan- och bygglagen, m.m.
1994/95:Bo6 av Ingrid Skeppstedt m.fl. (c)
36 § Kammaren åtskildes kl. 18.56.
Förhandlingarna leddes av
förste vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 12 § anf. 47
(delvis),
av talmannen därefter t.o.m. ajourneringen kl. 16.16 och
av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
LENA JÖNSSON
/Barbro Nordström
64
Innehållsförteckning
Prot. 1994/95:27
22 november
1 § Justering av protokoll
2 § Meddelande om partiledarnas redovisning om EU..................1
3 § Meddelande om ändring i kammarens sammanträdes-
plan................................................................................................1
4 § Meddelande om svar på interpellationer...................................1
5 § Svar på fråga 1994/95:70 om informationen om ett EU-
medlemskaps ekonomiska konsekvenser....................................2
Anf. 1 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):.....................2
Anf. 2 JOHAN LÖNNROTH (v):...........................................2
6 § Svar på fråga 1994/95:101 om Tipstjänst och idrottens
organisationer m.fl.......................................................................3
Anf. 3 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):.....................3
Anf. 4 BO LUNDGREN (m):.................................................4
Anf. 5 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):......................4
Anf. 6 BO LUNDGREN (m):..................................................5
Anf. 7 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):......................5
Anf. 8 BO LUNDGREN (m):..................................................5
Anf. 9 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):......................6
Anf. 10 BO LUNDGREN (m):................................................6
Anf. 11 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):....................6
7 § Svar på fråga 1994/95:110 om skatt på reklamfinansie-
rade TV-kanaler...........................................................................7
Anf. 12 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):....................7
Anf. 13 INGER LUNDBERG (s):...........................................7
Anf. 14 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):....................8
Anf. 15 INGER LUNDBERG (s):............................................8
8 § Svar på fråga 1994/95:155 om yrkesfiskarnas avdrag
för ökade levnadsomkostnader...................................................8
Anf. 16 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):....................8
Anf. 17 PER LAGER (mp):....................................................9
Anf. 18 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)......................9
Anf. 19 PER LAGER (mp):..................................................10
9 § Svar på fråga 1994/95:156 om avbytartjänsten......................10
Anf. 20 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):........................................................................10
Anf. 21 CHATRINE PÅLSSON (kds):.................................11
65
Prot. 1994/95:27 Anf. 22 Jordbruksminister MARGARETA
22 november WINBERG (s):.......................................................................11
________________ Anf. 23 CHATRINE PÅLSSON (kds):................................11
Anf. 24 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.......................................................................12
Anf. 25 CHATRINE PÅLSSON (kds):................................12
Anf. 26 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.......................................................................12
Anf. 27 CHATRINE PÅLSSON (kds):................................13
Anf. 28 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.......................................................................13
10 § Svar på fråga 1994/95:157 om miljöpolitiken.......................13
Anf. 29 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.......................................................................13
Anf. 30 DAN ERICSSON (kds):..........................................14
Anf. 31 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.......................................................................14
Anf. 32 DAN ERICSSON (kds):..........................................15
Anf. 33 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.......................................................................15
Anf. 34 DAN ERICSSON (kds):..........................................15
Anf. 35 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.......................................................................16
Anf. 36 DAN ERICSSON (kds):..........................................16
Anf. 37 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.......................................................................16
11 § Svar på fråga 1994/95:146 om skärgårdarna.......................17
Anf. 38 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):.................................................................17
Anf. 39 PÄR NUDER (s):....................................................17
Anf. 40 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):.................................................................17
12 § Svar på fråga 1994/95:149 om ändringar i arbetslös-
hetsersättningen.........................................................................18
Anf. 41 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):.................................................................18
Anf. 42 DAN ERICSSON (kds):..........................................18
Anf. 43 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):.................................................................19
Anf. 44 DAN ERICSSON (kds):..........................................19
Anf. 45 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):.................................................................19
Anf. 46 DAN ERICSSON (kds):..........................................20
Anf. 47 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):.................................................................20
Anf. 48 DAN ERICSSON (kds):..........................................20
66
13 § Svar på fråga 1994/95:100 om de ideella organisatio-
nernas ekonomiska förutsättningar..........................................21
Anf. 49 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):.................21
Anf. 50 BO LUNDGREN (m):..............................................21
Anf. 51 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):.................22
Anf. 52 BO LUNDGREN (m):..............................................22
Anf. 53 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):.................22
Anf. 54 BO LUNDGREN (m):..............................................23
Anf. 55 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):..................23
Anf. 56 BO LUNDGREN (m):..............................................23
14 § Svar på fråga 1994/95:116 om fjällnaturen...........................24
Anf. 57 Miljöminister ANNA LINDH (s):...........................24
Anf. 58 MICHAEL HAGBERG (s):.....................................24
15 § Svar på fråga 1994/95:148 om Kynnefjäll och högak-
tivt kärnbränsleavfall................................................................24
Anf. 59 Miljöminister ANNA LINDH (s):...........................24
Anf. 60 PER LAGER (mp):..................................................25
Anf. 61 Miljöminister ANNA LINDH (s):...........................25
Anf. 62 PER LAGER (mp):..................................................26
Anf. 63 Miljöminister ANNA LINDH (s):...........................26
16 § Svar på fråga 1994/95:154 om miljöpolitiken.......................26
Anf. 64 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................26
Anf. 65 EVA ERIKSSON (fp):.............................................27
Anf. 66 Miljöminister ANNA LINDH (s):...........................27
Anf. 67 EVA ERIKSSON (fp):.............................................28
17 § Svar på fråga 1994/95:133 om kraft- och värmelinjen.........28
Anf. 68 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):...................28
Anf. 69 LENNART BEIJER (v):..........................................29
Anf. 70 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):...................29
Anf. 71 LENNART BEIJER (v):..........................................29
Anf. 72 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):...................30
18 § Svar på fråga 1994/95:138 om bolagsbildningen till
följd av elmarknadens avreglering...........................................30
Anf. 73 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):...................30
Anf. 74 CONNY SANDHOLM (fp):....................................31
Anf. 75 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):...................31
Anf. 76 CONNY SANDHOLM (fp):....................................31
Anf. 77 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):...................32
Anf. 78 CONNY SANDHOLM (fp):....................................32
Anf. 79 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):...................32
19 § Svar på fråga 1994/95:99 om anslutningen till Öre-
sundsbron ...................................................................................32
Prot. 1994/95:27
22 november
Anf. 80 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): ...32
67
Prot. 1994/95:27 Anf. 81 KERSTIN WARNERBRING (c):...........................33
22 november Anf. 82 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):... 33
_______________ Anf. 83 KERSTIN WARNERBRING (c):...........................34
Anf. 84 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):... 34
Anf. 85 KERSTIN WARNERBRING (c):...........................34
Anf. 86 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):... 35
Anf. 87 KERSTIN WARNERBRING (c):...........................35
Anf. 88 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):... 35
20 § Svar på fråga 1994/95:118 om passagerarkontroll på
färjor..........................................................................................35
Anf. 89 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):... 35
Anf. 90 ESKIL ERLANDSSON (c):....................................36
Anf. 91 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):... 36
Anf. 92 ESKIL ERLANDSSON (c):....................................36
21 § Svar på fråga 1994/95:136 om Arlandabanan......................37
Anf. 93 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):... 37
Anf. 94 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s):...................................37
22 § Svar på fråga 1994/95:137 om utbyggnad av väg E 6
genom Gohuslän........................................................................37
Anf. 95 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):... 37
Anf. 96 LENNART NILSSON (s):......................................38
Anf. 97 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):... 38
Anf. 98 LENNART NILSSON (s):.......................................39
23 § Svar på fråga 1994/95:144 om bilregistren...........................39
Anf. 99 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):... 39
Anf. 100 GÖTHE KNUTSON (m):......................................39
Anf. 101 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s ... 40
Anf. 102 GÖTHE KNUTSON (m):......................................40
24 § Svar på fråga 1994/95:151 om byggandet av motorvä-
gar...............................................................................................41
Anf. 103 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):. 41
Anf. 104 MATS ODELL (kds):............................................41
Anf. 105 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):.42
Anf. 106 MATS ODELL (kds):............................................42
Anf. 107 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):.42
Anf. 108 MATS ODELL (kds):............................................43
Anf. 109 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):.43
Anf. 110 MATS ODELL (kds):............................................43
Anf. 111 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):. 44
Ajournering......................................................................................44
Återupptagna förhandlingar...........................................................44
68
25 § Svar på fråga 1994/95:134 om FN:s barnkonvention
och asylsökande föräldrar.........................................................44
Anf. 112 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):........................44
Anf. 113 JUAN FONSECA (s):............................................45
Anf. 114 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):.........................45
Anf. 115 JUAN FONSECA (s):............................................46
26 § Svar på fråga 1994/95:140 om samarbetet med FN:s
flyktingkommissariat.................................................................46
Anf. 116 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):.........................46
Anf. 117 ULLA HOFFMANN (v):.......................................46
Anf. 118 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):.........................47
Anf. 119 ULLA HOFFMANN (v):.......................................47
27 § Svar på fråga 1994/95:147 om de kurdiska flyktingar-
na i Estland.................................................................................47
Anf. 120 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):.........................47
Anf. 121 ULLA HOFFMANN (v):.......................................48
Anf. 122 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):.........................48
Anf. 123 ULLA HOFFMANN (v):.......................................48
28 § Svar på fråga 1994/95:152 om högskoleplatser för di-
stansstudier.................................................................................49
Anf. 124 Utbildningsminister CARL THAM (s):.................49
Anf. 125 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):..........................49
Anf. 126 Utbildningsminister CARL THAM (s):.................50
Anf. 127 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):..........................50
Anf. 128 Utbildningsminister CARL THAM (s):..................50
Anf. 129 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):..........................51
29 § Svar på fråga 1994/95:153 om Waldorfseminariet i
Kungälv.......................................................................................51
Anf. 130 Utbildningsminister CARL THAM (s):..................51
Anf. 131 PER LAGER (mp):...............................................52
Anf. 132 Utbildningsminister CARL THAM (s):.................52
Anf. 133 PER LAGER (mp):................................................52
Anf. 134 Utbildningsminister CARL THAM (s):.................53
Anf. 135 PER LAGER (mp):................................................53
Anf. 136 Utbildningsminister CARL THAM (s):.................53
30 § Svar på fråga 1994/95:107 om kriminalisering av bruk
av dopningsmedel.......................................................................54
Anf. 137 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................54
Anf. 138 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c):...........54
Anf. 139 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................55
Anf. 140 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c):...........55
Anf. 141 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................55
Anf. 142 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c):...........56
Anf. 143 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................56
Prot. 1994/95:27
22 november
69
Prot. 1994/95:27
22 november
31 § Svar på fråga 1994/95:108 om val av daghem......................56
Anf. 144 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................56
Anf. 145 GÖTE JONSSON (m):..........................................56
Anf. 146 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................57
Anf. 147 GÖTE JONSSON (m):..........................................57
Anf. 148 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................57
Anf. 149 GÖTE JONSSON (m):..........................................58
Anf. 150 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................58
Anf. 151 GÖTE JONSSON (m):..........................................58
Anf. 152 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................58
32 § Svar på fråga 1994/95:143 om flerbarnstillägget.................59
Anf. 153 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................59
Anf. 154 CHATRINE PÅLSSON (kds):..............................59
Anf. 155 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................59
Anf. 156 CHATRINE PÅLSSON (kds):..............................59
Anf. 157 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................60
Anf. 158 CHATRINE PÅLSSON (kds):..............................60
Anf. 159 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................60
Anf. 160 CHATRINE PÅLSSON (kds):..............................61
Anf. 161 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):.........................61
33 § Hänvisning av ärende till utskott och beslut om förkor-
tad motionstid............................................................................61
34 § Förnyad bordläggning............................................................61
35 § Bordläggning...........................................................................62
36 § Kammaren åtskildes kl. 18.56...................................................64
70
gotab 47979, Stockholm 1995