Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:10 Tisdagen den 18 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:10
Riksdagens protokoll
1994/95:10
Tisdagen den 18 oktober
Protokoll
1994/95:10
Kl. 14.00-16.42
18.00-22.44
1 § Val av ledamöter i utrikesnämnden
Anf. 1 SVEN HULTERSTRÖM (s):
Fru talman! Valberedningen har berett de på dagens föredragnings-
lista upptagna valen. I fall då val avser två eller flera personer har val-
beredningen enhälligt ställt sig bakom de förslag som framgår av en till
kammarens ledamöter utdelad promemoria.
I egenskap av ordförande i valberedningen ber jag att till talmannen
få överlämna de gemensamma listorna.
Företogs val av nio ledamöter i utrikesnämnden.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till ledamö-
ter i utrikesnämnden för riksdagens innevarande valperiod:
Sven Hulterström (s)
Jan Bergqvist (s)
Carl Bildt (m)
Maj-Lis Lööw (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Lars Tobisson (m)
Lars Leijonborg (fp)
Olof Johansson (c)
Gudrun Schyman (v)
2 § Val av suppleanter i utrikesnämnden
Företogs val av nio suppleanter i utrikesnämnden.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till supple-
anter i utrikesnämnden för riksdagens innevarande valperiod:
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 10
Prot. 1994/95:10
18 oktober Iréne Vestlund (s)
-------------------- Lars Hedfors (s)
Margaretha af Ugglas (m)
Kristina Svensson (s)
Lars-Erik Lövdén (s)
Arne Andersson (m)
Marianne Samuelsson (mp)
Per-Ola Eriksson (c)
Alf Svensson (kds)
3 § Val av ledamöter i riksdagens krigsdelegation
Företogs val av femtio ledamöter i riksdagens krigsdelegation.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till Riksda-
gens krigsdelegation för riksdagens innevarande valperiod:
Ingvar Carlsson (s)
Jan Bergqvist (s)
Carl Bildt (m)
Lena Hjelm-Wallén (s)
Åke Gustavsson (s)
Lars Tobisson (m)
Thage G Peterson (s)
Olof Johansson (c)
Birgitta Johansson (s)
Wiggo Komstedt (m)
Bengt Westerberg (fp)
Lennart Nilsson (s)
Jan Jennehag (v)
Kurt Ove Johansson (s)
Arne Andersson (m)
Birger Schlaug (mp)
Lars Hedfors (s)
Maj-Lis Lööw (s)
Margaretha af Ugglas (m)
Alf Svensson (kds)
Anita Persson (s)
Per-Ola Eriksson (c)
Lars-Erik Lövdén (s)
Anders Björck (m)
Lars Leijonborg (fp)
Inga-Britt Johansson (s)
Berit Löfstedt (s)
Rolf Dahlberg (m)
Bo Holmberg (s)
Monica Öhman (s)
Birger Hagård (m)
Johnny Ahlqvist (s)
Agne Hansson (c)
Ragnhild Pohanka (mp)
Göran Persson (s)
Gullan Lindblad (m)
Isa Halvarsson (fp)
Britt Bohlin (s)
Ingela Thalén (s)
Sonja Rembo (m)
Ingegerd Sahlström (s)
Rose-Marie Frebran (kds)
Gudrun Schyman (v)
Maj-Inger Klingvall (s)
Karl-Gösta Svenson (m)
Sven Hulterström (s)
Karin Starrin (c)
Jan Nygren (s)
Gun Hellsvik (m)
4 § Val av fullmäktige i Riksbanken
Företogs val av sju fullmäktige i Riksbanken.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till fullmäk-
tige i Riksbanken för riksdagens innevarande valperiod:
Kjell-Olof Feldt, f.d. statsråd
Birgitta Johansson (s)
Johan Gemandt, advokat
Bengt K Å Johansson, landshövding
Kristina Persson (s)
Ingegerd Troedsson, f.d. talman
Bengt Westerberg (fp)
5 § Val av suppleanter for fullmäktige i Riksbanken
Företogs val av sju suppleanter för fullmäktige i Riksbanken.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till supple-
Prot. 1994/95:10
18 oktober
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
anter för fullmäktige i Riksbanken för riksdagens innevarande valperi- Inge Carlsson (s) Lisbeth Staaf-Igelström (s) Stephan Tolstoy, auktoriserad revisor Lars Hedfors (s) Carin Lundberg (s) Peter Egardt, f.d. statssekreterare Agne Hansson (c) 6 § Val av Riksdagens revisorer Företogs val av tolv Riksdagens revisorer. Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam- Georg Andersson (s) Bengt Silfverstrand (s) Anders G Högmark (m) Anita Jönsson (s) Birgitta Hambraeus (c) Maud Björnemalm (s) Karl-Gösta Svenson (m) Bengt Harding Olson (fp) Lars Bäckström (v) 7 § Val av ordförande och två vice ordförande för Riksdagens Företogs val av ordförande och två vice ordförande för Riksdagens Enligt ett enhälligt förslag av valberedningen utsågs för riksdagens ordförande för Riksdagens revisorer Georg Andersson (s) |
förste vice ordförande för Riksdagens revisorer
Anders G Högmark (m)
andre vice ordförande för Riksdagens revisorer
Lars Bäckström (v)
Prot. 1994/95:10
18 oktober
8 § Val av suppleanter för Riksdagens revisorer
Företogs val av tolv suppleanter för Riksdagens revisorer.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till supple-
anter för Riksdagens revisorer för riksdagens innevarande valperiod:
Sverre Palm (s)
Göran Magnusson (s)
Ingvar Eriksson (m)
Leif Marklund (s)
Sonia Karlsson (s)
Stig Grauers (m)
Jan Björkman (s)
Lennart Brunander (c)
Monica Widnemark (s)
Ulf Kristersson (m)
Siw Persson (fp)
Ronny Korsberg (mp)
9 § Val av ordförande och ersättare för ordföranden i riksdagens
besvärsnämnd
Företogs val av ordförande och ersättare för ordföranden i riksda-
gens besvärsnämnd.
Enligt ett enhälligt förslag av valberedningen utsågs för riksdagens
innevarande valperiod till
ordförande
presidenten i försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg
ersättare för ordföranden
regeringsrådet Stig Brink
10 § Val av ledamöter i riksdagens besvärsnämnd
Företogs val av fyra ledamöter i riksdagens besvärsnämnd.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till ledamö-
ter i riksdagens besvärsnämnd för riksdagens innevarande valperiod:
Sten Östlund (s)
Sigrid Bolkéus (s)
Sonja Rembo (m)
Sylvia Lindgren (s)
11 § Val av suppleanter i riksdagens besvärsnämnd
Företogs val av fyra suppleanter i riksdagens besvärsnämnd.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till supple-
anter i riksdagens besvärsnämnd för riksdagens innevarande valperiod:
Martin Nilsson (s)
Marie Wilén (c)
Göte Jonsson (m)
Bengt Harding Olson (fp)
12 § Val av ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation
Företogs val av tjugo ledamöter i Nordiska rådets svenska delega-
tion.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till ledamö-
ter i Nordiska rådets svenska delegation för tiden intill dess val nästa
gång äger rum:
Per Olof Håkansson (s)
Jan Bergqvist (s)
Carl Bildt (m)
Anita Johansson (s)
Berit Oscarsson (s)
Sten Svensson (m)
Nils T Svensson (s)
Olof Johansson (c)
Birthe Sörestedt (s)
Arne Andersson (m)
El ver Jonsson (fp)
Yvonne Sandberg-Fries (s)
Maggi Mikaelsson (v)
Sinikka Bohlin (s)
Inger Koch (m)
Marianne Samuelsson (mp)
Sven Hulterström (s)
Kjell Nordström (s)
Chris Heister (m)
Alf Svensson (kds)
Prot. 1994/95:10
18 oktober
13 § Val av suppleanter i Nordiska rådets svenska delegation
Företogs val av tjugo suppleanter i Nordiska rådets svenska delega-
tion.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till supple-
anter i Nordiska rådets svenska delegation för tiden intill dess val
nästa gång äger rum:
Håkan Strömberg (s)
Margareta Israelsson (s)
Henrik Landerholm (m)
Kaj Larsson (s)
Reynoldh Furustrand (s)
Göthe Knutson (m)
Bo Holmberg (s)
Marianne Andersson (c)
Marianne Carlström (s)
Göte Jonsson (m)
Anne Wibble (fp)
Eva Johansson (s)
Gudrun Schyman (v)
Björn Kaaling (s)
Christel Anderberg (m)
Barbro Johansson (mp)
Carin Lundberg (s)
Per Erik Granström (s)
Göran Lennmarker (m)
Inger Davidson (kds)
14 § Val av ledamöter i Europarådets svenska delegation
Företogs val av sex ledamöter i Europarådets svenska delegation.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
Prot. 1994/95:10
18 oktober
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till ledamö-
ter i Europarådets svenska delegation för riksdagens innevarande
valperiod.
Jan Bergqvist (s)
Berit Andnor (s)
Anders Björck (m)
Göran Magnusson (s)
Maj Britt Theorin (s)
Birger Hagård (m)
15 § Val av suppleanter i Europarådets svenska delegation
Företogs val av sex suppleanter i Europarådets svenska delegation.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till supple-
anter i Europarådets svenska delegation för riksdagens innevarande
valperiod.
Sören Lekberg (s)
Ingegerd Wämersson (s)
Knut Billing (m)
Lisbet Calner (s)
Olof Johansson (c)
Elisabeth Fleetwood (m)
16 § Val av ledamöter i den svenska delegationen till Parlamen-
tariska församlingen i konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa
Företogs val av åtta ledamöter i den svenska delegationen till Par-
lamentariska församlingen i konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till ledamö-
ter i den svenska delegationen till Parlamentariska församlingen i
konferensen om säkerhet och samarbete i Europa för riksdagens inne-
varande valperiod.
Kristina Svensson (s)
Karin Wegestål (s)
Margaretha af Ugglas (m)
Martin Nilsson (s)
Maud Björnemalm (s)
Göran Lennmarker (m)
Urban Ahlin (s)
Helena Nilsson (c)
17 § Val av suppleanter i den svenska delegationen till Parlamen-
tariska församlingen i konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa
Företogs val av åtta suppleanter i den svenska delegationen till
Parlamentariska församlingen i konferensen om säkerhet och samarbete
i Europa.
Sedan de av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensam-
ma listorna godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till supple-
anter i den svenska delegationen till Parlamentariska församlingen i
konferensen om säkerhet och samarbete i Europa för riksdagens inne-
varande valperiod.
Susanne Eberstein (s)
Georg Andersson (s)
Lars Tobisson (m)
Britt Bohlin (s)
Axel Andersson (s)
Knut Billing (m)
Ola Rask (s)
Andreas Carlgren (c)
18 § Utökning av antalet suppleanter i vissa utskott
Enligt ett på begäran av Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna
och Vänsterpartiet av valberedningen tillstyrkt förslag beslöt kammaren
att utöka antalet suppleanter från 17 enligt följande:
till 18 i konstitutionsutskottet
till 18 i finansutskottet
till 18 i skatteutskottet
till 20 i utrikesutskottet
till 18 i försvarsutskottet
till 19 i socialförsäkringsutskottet
till 18 i socialutskottet
till 19 i kulturutskottet
till 19 i utbildningsutskottet
till 19 i trafikutskottet
till 18 i jordbruksutskottet
till 18 i näringsutskottet
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Prot. 1994/95:10
18 oktober
10
till 19 i arbetsmarknadsutskottet
19 § Val av extra suppleanter i vissa utskott
Företogs val av extra suppleanter i vissa utskott.
Kammaren medgav att valen fick ske i ett sammanhang.
Kammaren valde i enlighet med valberedningens förslag till
suppleant i konstitutionsutskottet
Lennart Brunander (c)
suppleant i finansutskottet
Ulla Hoffmann (v)
suppleant i skatteutskottet
Johan Lönnroth (v)
suppleanter i utrikesutskottet
Karl Erik Olsson (c)
Lennart Rohdin (fp)
Gudrun Schyman (v)
suppleant i försvarsutskottet
Håkan Holmberg (fp)
suppleanter i socialförsäkringsutskottet
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Owe Hellberg (v)
suppleant i socialutskottet
Eva Zetterberg (v)
suppleanter i kulturutskottet
Andreas Carlgren (c)
Kenneth Kvist (v)
suppleanter i utbildningsutskottet
Ola Ström (fp)
Björn Samuelson (v)
suppleanter i trafikutskottet
Elving Andersson (c)
Lennart Fremling (fp)
suppleant i jordbruksutskottet
Jan Jennehag (v)
suppleant i näringsutskottet
Christer Eirefelt (fp)
suppleanter i arbetsmarknadsutskottet
Helena Nilsson (c)
Karl-Erik Persson (v)
Prot. 1994/95:10
18 oktober
20 § Justering av protokoll
Justerades protokollen för den 11 och 12 oktober.
21 § Avsägelse
Andre vice talmannen meddelade att Claes Roxbergh (mp) anhållit
om att fr,o.m. den 18 oktober bli entledigad från uppdraget som leda-
mot av riksdagen.
Kammaren biföll denna avsägelse.
22 § Anmälan om frågor
Anmäldes att följande frågor framställts:
den 13 oktober
1994/95:23 av Bo Lundgren (m) till finansministern om marginalskat-
ten på arbetsinkomst
1994/95:24 av Bo Lundgren (m) till finansministern om skatteuttaget
på enskilt riskkapital
1994/95:25 av Bo Lundgren (m) till finansministern om åtgärder mot
ökade egenavgifter
1994/95:26 av Bo Lundgren (m) till finansministern om beskattningen
av arbete
1994/95:27 av Kerstin Wamerbring (c) till finansministern om finansi-
eringen av Öresundsbron
1994/95:28 av Bo Lundgren (m) till finansministern om åtgärder mot
kommunala skattehöjningar
1994/95:29 av Kenth Skårvik (fp) till kommunikationsministern om
Europaväg 6
1994/95:30 av Elver Jonsson (fp) till justitieministern om sjöfylleri
1994/95:31 av Charlotta L Bjälkebring (v) till kommunikationsminis-
tern om Arlandabanan
1994/95:32 av Ulla Hoffinann (v) till kommunikationsministern om
räddningsflottars konstruktion
Prot. 1994/95:10
18 oktober
1994/95:33 av Per Rosengren (v) till kommunikationsministern om
Europaväg 20 genom Skaraborg
1994/95:34 av Lennart Beijer (v) till statsrådet Jörgen Andersson om
avregleringen av elmarknaden
1994/95:35 av Björn Samuelson (v) till statsrådet Mats Hellström om
EU-information
1994/95:36 av Rolf Kenneryd (c) till finansministern om kommunsek-
torns ekonomiska resurser
1994/95:37 av Lennart Beijer (v) till näringsministern om varvsindust-
rins konkurrenssituation
1994/95:38 av Bengt Hurtig (v) till arbetsmarknadsministern om upp-
sägning av statligt anställda
1994/95:39 av Charlotta L Bjälkebring (v) till arbetsmarknadsminis-
tern om arbetslöshetsersättningen till deltidsarbetande
1994/95:40 av Lennart Rohdin (fp) till statsrådet Leif Blomberg om
asylsökande kvinnor som misshandlats av sina män
1994/95:41 av Margareta E Nordenvall (m) till socialministern om
privata specialistläkare
1994/95:42 av Urban Ahlin (s) till miljöministern om regler om miljö-
hänsyn i fastighetsbildningslagen
1994/95:43 av Rose-Marie Frebran (kds) till finansministern om EU-
omröstningens påverkan på statsfinanserna
1994/95:44 av Rose-Marie Frebran (kds) till socialministern om ka-
rensdagen i sjukförsäkringen
1994/95:45 av Mats Odell (kds) till finansministern om de i regerings-
förklaringen angivna budgetförstärkningarna
1994/95:46 av Chatrine Pålsson (kds) till statsrådet Anna Hedborg om
den i regeringsförklaringen angivna sjukvårdsutredningen
1994/95:47 av Inger Davidson (kds) till statsrådet Ylva Johansson om
rätten att välja skola
den 14 oktober
1994/95:48 av Ragnhild Pohanka (mp) till statsrådet Leif Blomberg
om de kurdiska flyktingarna i Estland
1994/95:49 av Ragnhild Pohanka (mp) till statsministern om EU-
omröstningen
1994/95:50 av Ragnhild Pohanka (mp) till kommunikationsministern
om Dalarna och nattågstrafiken
1994/95:51 av Ewa Larsson (mp) till statsrådet Ylva Johansson om de
ekonomiska villkoren för de fristående skolorna
1994/95:52 av Margitta Edgren (fp) till utbildningsministern om den
högre utbildningen
1994/95:53 av Eva Eriksson (fp) till jordbruksministern om älgsjukan
1994/95:54 av Torsten Gavelin (fp) till jordbruksministern om Öster-
sjölaxen
1994/95:55 av Peter Eriksson (mp) till statsrådet Mats Hellström om
EU-informationen
12
1994/95:56 av Göthe Knutson (m) till socialministern om sjukhusens
ansvar för skada vållad av avvikna patienter
1994/95:57 av Helena Nilsson (c) till arbetsmarknadsministern om
stödet till kvinnligt nyföretagande på landsbygden
1994/95:58 av Göthe Knutson (m) till socialministern om bostadsbi-
dragen
1994/95:59 av Ulf Björklund (kds) till statsrådet Jörgen Andersson om
yngre bostadsrättsföreningar
1994/95:60 av Eva Zetterberg (v) till utrikesministern om Colombia
och de mänskliga rättigheterna
1994/95:61 av Bengt Hurtig (v) till statsrådet Mats Hellström om va-
penexporten till stater i Mellanöstern
1994/95:62 av Eva Zetterberg (v) till socialministern om Föräldrafö-
reningen Plötslig spädbamsdöd
1994/95:63 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Leif Blomberg om de
irakiska flyktingarna i Estland
1994/95:64 av Lennart Rohdin (fp) till utrikesministern om sanktioner-
na mot Serbien - Montenegro
1994/95:65 av Marie Wilén (c) till statsrådet Ylva Johansson om för-
äldrainflytandet i skolan
1994/95:66 av Bengt Hurtig (y) till justitieministern om EU-avtalet och
offentlighetsprincipen
1994/95:67 av Krister Skånberg (mp) till statsrådet Mats Hellström om
regler om miljön i avtalet med EU
1994/95:68 av Krister Skånberg (mp) till statsrådet Mats Hellström om
myndigheternas EU-anpassning
1994/95:69 av Birgitta Hambraeus (c) till försvarsministern om för-
svarspolitiken och EU
1994/95:70 av Johan Lönnroth (v) till utrikesministern om informatio-
nen om ett EU-medlemskaps ekonomiska konsekvenser
1994/95:71 av Lennart Daléus (c) till statsministern om Näringslivsrå-
det
1994/95:72 av Birgitta Hambraeus (c) till statsrådet Mats Hellström
om EU-informationen
1994/95:73 av Nalin Baksi (s) till statsrådet Mats Hellström om den
fulla sysselsättningen vid en monetär union
1994/95:74 av Leo Persson (s) till civilministern om regionala stöd i ett
EU-perspektiv
1994/95:75 av Leo Persson (s) till civilministern om konsumentpoliti-
ken i EU-perspektiv
1994/95:76 av Lena Klevenås (s) till jordbruksministern om ett EU-
medlemskaps betydelse för jordbruket
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll tisdagen den 25 oktober.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
13
Prot. 1994/95:10
18 oktober
23 § Svar på fråga 1994/95:13 om Sveriges medlemskap i EU
Svar på frågor
14
Anf. 2 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Carl Bildt har frågat mig om regeringen avser att verka
för att Sverige blir medlem av Europeiska unionen.
Den 13 november avgör medborgarna i en folkomröstning om Sve-
rige skall bli medlem i Europeiska unionen.
Eftersom frågan således skall avgöras av svenska folket, har jag inte
funnit några hinder eller nackdelar föreligga att bilda regering där såväl
anhängare som motståndare till ett medlemskap finns med.
Anf. 3 CARL BILDT (m):
Fru talman! Jag ber att få tacka statsministern för svaret på min frå-
ga, även om hans sätt att formulera sitt svar ju innebär att han inte är
beredd att ge något direkt besked.
Anledningen till att jag ställde min fråga är den parlamentariskt litet
unika situation som vi har hamnat i genom att regeringen som sådan
inte har någon uppfattning i en ganska så viktig fråga. Därmed skiljer
sig nu Sveriges regerings inställning t.ex. från den i Norges regering -
som statsministern känner ganska väl till sedan gårdagen - från in-
ställningen i Finlands regering inför den finska folkomröstningen och
från inställningen i Österrikes regering inför det landets folkomröst-
ning.
Detta ger mig anledning till vissa bekymmer både inför den situa-
tion som nu råder och inför den som kan uppkomma i det läge som vi
bägge arbetar för, nämligen när Sverige som medlem i Europeiska
unionen skall verka för att vi skall få inflytande, tyngd och kraft i alla
de frågor där vi vill ha det. Vi vet att det krävs övertygelse och enga-
gemang för att få gehör för Sveriges ståndpunkter. För att det skall
lyckas krävs det att de är baserade på en mycket tydlig uppfattning i
den grundläggande frågan.
Jag noterar statsministerns svar, även om jag beklagar det.
Anf. 4 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Det är alldeles korrekt, Carl Bildt, att jag var i Norge i
går. Så långt är vi alldeles överens. Däremot är vi inte överens om att
det är så unikt att det i en regering finns ledamöter i en regering som
inte delar regeringens uppfattning när det gäller EU. Just i Norge var
det fram till helt nyligen så att fiskeriministern var motståndare. Därför
är det inte helt unikt.
Det är vidare fråga om en strategi. Jag vet att moderaterna behand-
lade t.ex. Björn von der Esch litet hårdare. Jag är inte säker på att det
gagnade ja-sidan, men jag anser att det är Carl Bildts och moderaternas
sak att bedöma det.
Vi har gjort en litet annan bedömning, och jag tror att vi på bägge
håll ändå har ambitionen att, om än med olika uppläggningar, faktiskt
gagna ja-sidan. Jag tror att den uppläggning som jag har valt och där
jag själv och nästan samtliga av regeringen aktivt argumenterar för ett
ja är riktig.
Anf. 5 CARL BILDT (m):
Fru talman! Det är bra att vi är överens både om att statsministern
var i Norge i går och att vi bägge är i Sverige i dag. Statsministern sade
att det i Norge fanns ett statsråd som inte delade regeringens uppfatt-
ning och att det därmed skulle vara samma förhållande som i Sverige.
Skillnaden mellan Norge och Sverige är att det i Norge fanns en rege-
ringsuppfattning som man kunde avvika från medan det i Sverige inte
finns någon regeringsuppfattning att ansluta sig till eller inte ansluta sig
till. Detta är parlamentariskt unikt.
Jag hyser respekt för att Ingvar Carlsson i sin egenskap av social-
demokratisk partiordförande har att välja den framkomstväg inom sitt
parti som är bäst ägnad att gynna det som vi gemensamt i denna sak
kämpar för. Vad jag uttrycker bekymmer för är att han i egenskap av
Sveriges statsminister har givit oss en regering som i en grundläggande
fråga icke har någon uppfattning. Det finns ingen regeringsuppfattning
som Margareta Winberg inte kan dela. Det är skillnaden mellan Sverige
och Norge.
Anf. 6 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Jag tror inte att diskussionen leder mycket längre. Jag
konstaterar att det i den norska regeringen fram till helt nyligen fanns
en fiskeriminister som var motståndare till Europeiska unionen. Det
finns för närvarande två sådana ledamöter i den svenska regeringen.
Jag kommer med all kraft att förespråka ett ja i folkomröstningen, och
det anser jag vara det väsentliga.
Anf. 7 CARL BILDT (m):
Fru talman! Om vi, hen statsminister, följer den norska analogin
hoppas jag att det skall vara möjligt att ta statsministern på orden och
att han skall kunna åstadkomma samma sak. I Norge blev det så genom
att regeringen hade en klar uppfattning och drev den. Då kom den fis-
keriminister som var skeptisk både 1972 och i inledningen av förhand-
lingarna att ansluta sig till ståndpunkten att det var bäst för Norges
intressen att bli medlem av Europeiska unionen och därmed att ansluta
sig till regeringens uppfattning.
Om detta är den framkomstväg som vi kommer att få se för Marga-
reta Winberg och Marita Ulvskog, kommer jag att hylla Ingvar Carls-
son för den prestationen.
Överläggningen var härmed avslutad.
24 § Svar på fråga 1994/95:71 om Näringslivsrådet
Anf. 8 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Lennart Daléus har frågat mig vilket inflytande som
Näringslivsrådet kommer att ges när det gäller miljö- och energipoliti-
ken.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
15
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
För att lösa Sveriges allvarliga ekonomiska problem behövs det ett |
personligen att engagera mig starkt för att utveckla detta samarbete. Jag
|
Svar på frågor |
har därför tagit initiativet till att inrätta ett näringslivsråd. Detta är, som Rådets arbetsformer är ännu inte slutligen utformade. De diskuteras Jag vill samtidigt understryka att det är regeringen som lägger fram När det gäller det område som Lennart Daléus särskilt nämner i sin Anf. 9 LENNART DALÉUS (c): Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret, som ju klargör Den andra oklarheten, fru talman, gäller hur detta råd skall arbeta. Anf. 10 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): Fru talman! Jag kan instämma i den första delen av Lennart Daléus |
|
16 |
nas åsikter, uppfattningar och idéer också tas till vara. Vi kommer av |
den anledningen att inrätta ett särskilt småföretagarråd, som skall få
tillfälle att ge sina synpunkter till Näringsdepartementet och närings-
ministern. Jag tror att det är en fördel att göra en uppdelning. Precis
som Lennart Daléus säger kan de bistå med relativt olika problem,
erfarenheter och råd.
Sedan var det den andra delen av inlägget. Jag tror att Lennart
Daléus tar helt fel om han tror att vi ser en möjlighet till att ta gisslan
eller att vi skulle vara intresserade av meningslösa sammankomster. Vi
är naturligtvis angelägna om när vi tar så pass upptagna människors tid
i anspråk att diskussionerna blir meningsfulla. Jag tror inte att de på
något sätt låter sig tas som gisslan.
Däremot är Lennart Daléus och jag överens om att det är utomor-
dentligt allvarligt att det har varit en så dålig industriell utveckling i
Sverige de senaste åren. Det har vissa år varit kraftigt fallande industri-
investeringar och minskad industriproduktion.
Jag tror att det kan vara av stort värde att lyssna på både de större
och de små företagens representanter. Regeringens ärliga avsikt är att
på det sättet få fram en bättre politik. Vi skall diskutera denna fråga i
regeringen och lägga fram förslag för riksdagen. Det är riksdagen som
slutligen kommer att bestämma politikens inriktning.
Anf. 11 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Jag är glad att statsministern nämner småföretagen. Det
har mycket riktigt aviserats särskilda sammankomster för dem. Skillna-
den är att i regeringsförklaringen lades tyngden på att deklarera storfö-
retagens roll. Först därefter kommer småföretagen. Det blir en liten
hanteringsskillnad.
Fru talman! Jag är inte orolig över att samtalen skall bli meningslö-
sa. Det som oroar mig mer är huruvida de kommer att bli verkligt kraft-
fulla. Kommer storföretagen via Näringslivsrådet att få ett tydligt infly-
tande över regeringens politik?
Fru talman! Detta leder mig till en annan fråga. Statsministern tog
upp detta litet extra i detalj, trots att jag inte så tydligt hade ställt en
fråga. Det hela gäller energiöverenskommelsen 1991. Det är så uppen-
bart att storföretagen har missuppfattat tidpunkten för i första hand när
kärnkraften skall vara avvecklad. Det skulle vara nyttigt med ett klargö-
rande på den punkten i dag från statsministern.
Anf. 12 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Det särskilda energirådet skall arbeta med frågor som
rör energipolitiken. Rådet utgör ett särskilt instrument där vi skall lyss-
na, samtala och förhandla med de partier som är representerade. Det är
det på den punkten viktiga organet.
Vidare tog Lennart Daléus upp en annan punkt. Inga beslut kommer
att fattas bakom stängda dörrar. Vi kommer att ha överläggningar och
resonera med företagen. Men besluten kommer att fattas i denna kam-
mare. Ingenting kan ske i det dolda.
Vidare var det frågan om varför småföretagen inte nämndes tidigare
i regeringsförklaringen. Det är av det enkla skälet att där är det fråga
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
17
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 10
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
om en pågående process. Det socialdemokratiska partiet har under sin
tid i opposition haft mängder med överläggningar med småföretagen.
Vi vet ganska väl vad de tycker och vad de vill. Men jag tycker att det
är rimligt att när vi nu är i regeringsställning bekräftar det hela genom
att formalisera överläggningarna.
Anf. 13 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Jag skall stanna vid den del som rör energifrågan.
Statsministern hänvisar i sitt svar till 1991 års överenskommelse mellan
tre partier. Den överenskommelsen citerar egentligen bara en enda
tydlig del i fråga om kärnkraften, nämligen det beslut i riksdagen från
1980 som följde på folkomröstningen. Det beslutet uttolkades av Ing-
var Carlsson i riksdagsdebatten på den tiden som klart och entydigt.
Det innebar att reaktorerna skulle drivas i längst 25 år och vara högst
12 stycken till antalet. Det var detta som refererades i 1991 års över-
enskommelse mellan de tre partierna. Däri ligger att den åsikten gäller.
Det innebär att en reaktor skall nu efter 25 år avvecklas 1997.
Denna uppfattning delar uppenbarligen inte storföretagen. Vill
statsministern vara tydlig på den punkten om vad överenskommelsen i
det avseendet innebar?
Anf. 14 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Under den borgerliga regeringsperioden har direktiv
skrivits till Energikommissionen. Det har skett en överenskommelse om
formuleringen - för övrigt framdriven av Socialdemokraterna. Den
nuvarande regeringen är bunden av detta. Jag förmodar att Lennart
Daléus inte vill ta avstånd från det hans egen regering skrev i direkti-
ven.
Jag känner en stark moralisk förpliktelse att vi skall leva upp till
folkomröstningsresultatet. Det har också bekräftats av riksdagen. Jag
står fortfarande bakom det beslutet.
Anf. 15 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Naturligtvis står jag bakom regeringens beslut när det
gäller tillsättandet av en energikommission. Men det är uppenbart att
det behövs två ramar. Först och främst en ram som rör hur politiken
skall utformas framöver. Men den handlingsramen begränsas av beslu-
tet i folkomröstningen och riksdagen från 1980.
Jag är glad att statsministern refererar till 1991 års överenskommel-
se, som i allt väsentligt i fråga om synen på kärnkraften och antalet
reaktorer ansluter sig till 1980 års beslut i riksdagen - skickligt uttol-
kat av Ingvar Carlsson i den debatten.
Men eftersom det råder en sådan oklarhet i frågan om högst 12 re-
aktorer och längst 25 år, tycker jag att det skulle vara nyttigt med ett
tydligt klargörande för att ge en ram åt Näringslivsrådet. Jag tror inte
att rådet delar min uppfattning.
Överläggningen var härmed avslutad.
18
25 § Svar på fråga 1994/95:35 om EU-informationen
Anf. 16 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Björn Samuelson har frågat mig om vilka åtgärder jag
ämnar vidta för att hushållen skall få en objektiv information om den
ekonomiska och monetära unionen.
Jag anser att den information om EMU som har lämnats i den bro-
schyr som har distribuerats till hushållen av UD:s handelsavdelning ger
en rättvisande bild av förhandlingsresultatet. Av utrymmesskäl måste
naturligtvis informationen i en broschyr av det slaget bli både översikt-
lig och kortfattad. I broschyren finns emellertid en hänvisning till var
ytterligare mera fullständig information kan sökas. Landets ca 1 400
folkbibliotek förfogar över det omfattande informationsmaterial som
Sekretariatet för Europainformation har utarbetat. Detta material omfat-
tar ca 90 faktablad, som står till förfogande kostnadsfritt. De innehåller
såväl allmän information om EU som mera preciserad information om
en rad enskilda sakfrågor. Dessutom finns sekretariatets broschyr inför
folkomröstningen att tillgå på landets alla postkontor. Denna är för
övrigt översatt till åtta olika språk. Vidare står den särskilda telefonpa-
nelen till förfogande för svar på frågor mellan kl. 9 och kl. 21 varje
vardag och mellan kl. 12 och kl. 18 lördagar och söndagar.
Det finns alltså en rikhaltig information att tillgå för dem som så
önskar. Mot denna bakgrund finner jag inte att det finns behov av att ta
ytterligare informationsinitiativ rörande den fråga som Björn Samuel-
son har tagit upp.
Anf. 17 BJÖRN SAMUELSON (v):
Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret på min fråga.
Denna broschyr är inte vilket flygblad som helst som går ut till alla
hushåll. Broschyren skall alltså ligga till grund för diskussioner i hem
och på arbetsplatser. Just en sådan broschyr som går ut till alla hushåll
kräver tydlighet och balans.
Statsrådet säger att broschyren är översiktlig och kortfattad. Men
när man går ut med en sådan information kräver det i sig en exakthet.
Och det är tråkigt att man behandlar frågan om EMU så slafsigt som
man gör i denna hushållsbroschyr.
Statsrådet säger att det ges en rättvisande bild om EMU. Men såvitt
jag vet finns det bara en till intet förpliktigande protokollsanteckning i
de svenska förhandlingsdokumenten vad gäller EMU.
Jag tror att den fråga som vi står inför i folkomröstningen skulle
gagnas av om man vore exakt och om statsrådet vore litet mer ödmjuk
och exempelvis sa: Den text som står i broschyren kan kanske misstol-
kas, och jag är villig att se till att det går ut korrektiv i denna fråga. Det
skulle också gagna EU- och folkomröstningsffågan om vi kan återupp-
rätta det politiska samtalet i stället för att bara hafsa fram information
till hushållen.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
19
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Anf. 18 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)
Fru talman! Självfallet får den tidigare regeringen ta ansvar för de
formuleringar som den har i de broschyrer som gått ut till hushållen.
Men jag har följt den här debatten som Björn Samuelson och andra har
tagit upp i denna kammare, och hittills har jag inte hört något överty-
gande argument om vad som skulle vara så tokigt när det gäller de
punkter som Björn Samuelson tagit upp.
Björn Samuelson säger dessutom felaktigt att förhandlingsresultatet
vad gäller frågan om EMU utgörs av en protokollsanteckning. Tvärtom
är det en deklaration gjord av den svenska regeringen att Sverige ytterst
tar ställning om den tredje fasen till EMU. Den deklarationen gjordes
inför samtliga närvarande regeringar, och den är icke motsagd av någon
regering.
Snarast är det väl så, att Björn Samuelson och andra som deltar i
denna debatt tycker illa om förhandlingsresultatet. Det må man väl få
göra. Det är ju därför vi har en så intensiv diskussion inför folkom-
röstningen. Till det ändamålet har 68 miljoner kronor fördelats mellan
nej- och ja-sidan, utöver de pengar som delats ut tidigare. Men säg som
det är, nämligen att det är förhandlingsresultatet som ni inte tycker om;
att det resultatet beskrivs i broschyren ogillar ni. Men det är faktiskt
förhandlingsresultatet som beskrivs i broschyren, och då måste det
också vara en del av informationen.
Anf. 19 BJÖRN SAMUELSON (v):
Fru talman! Att jag inte gillar förhandlingsresultatet är väl ingen
nyhet för denna kammare. Men det som jag tog upp är den beskrivning
av förhandlingsresultatet som görs i hushållsbroschyren.
Jag har fått reda på att i den finska beskrivningen av anslutningen
till EMU, görs det en helt annan beskrivning över skeendet. Och det
finns anledning att rikta kritik när det finns öppning för fria tolkningar i
en broschyr som skall gå ut till alla hushåll - och som dessutom redan
gått ut.
EU-debatten tjänar i respektabilitet om man hade vinnlagt sig om
ett mer exakt språk i denna hushållsbroschyr. Nu får i stället vi, som
står på nej-sidan, ta som vår uppgift att framlägga våra synpunkter på
vad som är rätt och riktigt i denna redovisning.
Fru talman! Det är också intressant att höra att statsrådet backar
och till en del skyller på den gamla regeringen när det gäller texten i
hushållsbroschyren.
Anf. 20 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Det är väl ett konstaterande när man säger att det var
under den gamla regeringens tid som broschyren utgivits, ingenting
annat.
Dessutom, Björn Samuelson, har Finland och Sverige haft olika
förhandlingar i denna fråga. Det är därför inte särskilt konstigt att Fin-
land och Sverige kan ha olika beskrivningar; det är ju olika förhand-
lingar.
20
Jag tycker inte heller att Björn Samuelson riktigt lever upp till det
som han säger sig vilja eftersträva, nämligen korrekthet i debatten.
Även från talarstolen uttrycker han sig nämligen direkt felaktigt när det
gäller vad förhandlingsresultatet för svensk del handlar om.
Anf. 21 BJÖRN SAMUELSON (v):
Fru talman! I den här hushållsbroschyren leds folk till att tro att
Sverige återigen skulle kunna ha någon politisk rörelse, en politisk
debatt om anslutningen till EMU. Så förhåller det sig ju inte. Därför
eftersträvar jag en exakthet.
När informationen också kortas ned är det ännu viktigare att det ex-
akta ordet skall gälla. Det är tråkigt att statsrådet inte tar allvarligare på
den här frågan.
Anf. 22 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Jag är förvånad över att Björn Samuelson fortsätter ar-
gumenteringen.
Det är faktiskt så, att det är klarlagt av den svenska regeringen i en
särskild deklaration att Sverige fattar beslut om det tredje steget. Man
kan tycka illa om det. Man kan tycka att det skulle gå till på ett annat
sätt. Men så här är det. Var och en som utöver detta vill gå vidare för
att få information har möjlighet att ta del av allt det övriga, rikligt före-
kommande informationsmaterial som jag talade om tidigare.
Anf. 23 BJÖRN SAMUELSON (v):
Fru talman! Statsrådet menar alltså att Sverige när det gäller an-
slutningen till EMU har åstadkommit ett undantag till Maastrichtavta-
let?
Anf. 24 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Sverige behåller den handlingsfrihet som Tyskland,
Nederländerna och också Norge på ungefär motsvarande sätt har när
det gäller att ta ställning i den frågan. Sverige har alltså inte gjort som
Danmark - som har velat - nämligen i dag säga att Sverige inte skall
deltaga. Tvärtom har Sverige, i mycket stor enighet partierna emellan -
förutom det parti som Björn Samuelson representerar här i riksdagen -
haft uppfattningen att när väl den tredje fasen kan komma att bli aktuell
den svenska riksdagen skall ha handlingsfrihet och den skall bestämma.
Man skall inte nu göra ett undantag från något som senare skall be-
stämmas i svensk riksdag. Det är det som det hela handlar om.
Överläggningen var härmed avslutad.
26 § Svar på fråga 1994/95:55 om EU-informationen
Anf. 25 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Peter Eriksson har med hänvisning till Riksskattever-
kets broschyr inför folkomröstningen frågat mig om jag är beredd att,
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
21
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
som frågan är formulerad, ”agera för att svenska folket skall få en mer
rättvisande bild av EU-avtalet och den svenska regionalpolitiken.”
I Riksskatteverkets broschyr pekas under rubriken regionalstöd på
att det var ett svenskt krav i förhandlingarna att vi vill fortsätta med en
egen regionalpolitik med i stort sett samma inriktning som i dag och att
det kravet är tillgodosett. Detta ger enligt min uppfattning en rättvisan-
de bild av vad som uppnåtts i förhandlingarna på detta område.
Naturligtvis måste den information som lämnas i en broschyr av
detta slag bli kortfattad - av naturliga skäl blir det svar som jag här ger
mycket lika det svar som jag just avgivit.
Som jag hoppas att Peter Eriksson har noterat finns på sidan 5 i den
aktuella broschyren en hänvisning till var ytterligare, mer utförlig in-
formation om Sveriges medlemskapsavtal med EU kan erhållas. Jag
vill särskilt peka på att landets alla folkbibliotek förfogar över det om-
fattande informationsmaterial som Sekretariatet för Europainformation
har ställt samman. Detta material omfattar ca 90 olika faktablad som
innehåller både allmän EU-information och mera preciserad informa-
tion på olika sakområden. Detta material står kostnadsfritt till förfo-
gande. Dessutom finns sekretariatets broschyr inför folkomröstningen
att tillgå på landets alla postkontor. Den är också översatt till åtta olika
språk. Vidare hänvisas i broschyren till den telefonpanel som lämnar
svar på frågor om EU varje vardag mellan kl. 9 och kl. 21 samt mellan
kl. 12 och kl. 18 under lördagar och söndagar.
Det finns alltså goda möjligheter att för dem som så önskar få yt-
terligare informationer i enskilda sakfrågor kring vårt medlemskapsav-
tal med EU. Mot denna bakgrund anser jag inte att några ytterligare,
särskilda informationsinsatser kring den frågeställning som Peter Eriks-
son har tagit upp är nödvändiga.
Anf. 26 PETER ERIKSSON (mp):
Fru talman! Jag anser att den före detta regeringen genom de tidi-
gare hushållsutskicken och genom utskicket från RSV, vars text rege-
ringen indirekt också ansvarar för, allvarligt har missbrukat sin makt-
ställning. Det har gjorts inte bara genom att man ställer sig på ja-sidan,
vilket man naturligtvis har full rätt att göra, utan också genom att an-
vända skattemedel till påkostat propagandamaterial i stället för till
saklig och allsidig information. Det senaste utskicket som gjorts av
RSV är särskilt allvarligt, eftersom svenska folket med stor sannolikhet
antar att den information som kommer därifrån är allsidig och därför
bedömer den som sådan.
Personligen har jag särskilt reagerat på texterna om regionalpolitik.
Det står i utskicket att det svenska kravet i förhandlingarna om att Sve-
rige ville fortsätta med sin egen regionalpolitik, med i stort sett samma
inriktning som i dag, är tillgodosett. Men om man läser avtalet finner
man över huvud taget ingen text om någon överenskommelse om den
svenska regionalpolitiken. Därför är det mycket anmärkningsvärt att
man i hushållsutskick till svenska folket vill påskina att man nått en
överenskommelse i denna fråga. Det är ju inte sant!
22
Sanningen är den att vi i stora delar vad gäller den svenska regio-
nalpolitiken ännu inte vet vad som kommer att gälla i samband med ett
EU-medlemskap. Svenska företag, exempelvis företag i stålindustrin i
Luleå, vet inte om man kommer att fortsätta få transportstöd. Svenska
företag vet inte om de sänkta sociala avgifterna även i framtiden kom-
mer att gälla inlandet. Kommissionens bud är inte klart; man vet inte
vad som skall komma att gälla.
Mats Hellström hade möjlighet att nu ta avstånd ifrån dessa dumhe-
ter, men det gjorde han inte - det var synd.
Anf. 27 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! För var och en som följt EU-förhandlingarna är det
alldeles uppenbart att den formulering som finns i denna i och för sig
kortfattade broschyr väl täcker in verkligheten, nämligen att vi i Sveri-
ge i stort sett får behålla den regionalpolitik som drivs i dag.
I frågan står det: ”1 verkligheten lyckades inte förhandlarna över
huvud taget få in frågan om den svenska regionalpolitiken i avtalet.”
Men därutöver har alltså Sverige och de andra ansökarländerna lyckats
utverka i stort sett lika mycket pengar från EU till regionalt stöd som vi
i Sverige i dag ger den svenska regionalpolitiken.
Vi har därutöver lyckats utverka ett särskilt kriterium för de nordli-
ga områdena. Påståendet att man inte skulle ha varit aktiv i denna fråga
är minst sagt litet märkligt.
Det som uttrycks i den broschyr om förhandlingsresultatet som Pe-
ter Eriksson hänvisar till finns det täckning för i verkligheten. Det har
också upprepats ett antal gånger av den tidigare regeringen. På den
punkten finns det inte skäl att kritisera den förra regeringen. Där har
den alldeles rätt.
Anf. 28 PETER ERIKSSON (mp):
Fru talman! Mats Hellström pratar om pengar som kommer från
EU. Men de pengarna har mycket litet att göra med vad vi brukar kalla
regionalpolitik. Det vi i den svenska statsbudgeten hänför till regional-
politiska medel är i första hand det stöd som utgår till företagen för att
upprätthålla en någorlunda likvärdig konkurrenssituation i norra Sveri-
ge och i Mellan- respektive Sydsverige. Det är för dessa företagsstöd
som vi inte vet vad som kommer att gälla i framtiden.
När Mats Hellström uttalar sig som han gör nu, undrar jag om han
på allvar menar att det finns någon paragraf, någon förhandlingsklausul
i avtalet där den svenska nationella regionalpolitiken avhandlas. Menar
Mats Hellström att jag inte har hittat den? I så fall tycker jag att Mats
Hellström skall hänvisa till den i dag, så att jag kan gå hem och läsa på.
Anf. 29 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Enligt det förhandlingsresultat som nåddes i februari är
det helt klart att vi får behålla vår regionalpolitik i stort sett som den är
nu. Den ytterligare skriftväxling med kommissionen som alla länder har
i sådana frågor kommer icke att rubba de uttalanden som har gjorts från
svensk sida på denna punkt.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
23
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Anf. 30 PETER ERIKSSON (mp):
Fru talman! Jag kan inte tolka Mats Hellström på annat sätt än att
han erkänner att det inte finns någonting i avtalet som behandlar den
svenska nationella regionalpolitiken. Därför måste företagens oro bestå
till efter folkomröstningen, eftersom vi inte vet vad som kommer att
gälla i framtiden. Därmed erkänner Mats Hellström också indirekt att
det egentligen är riktigt att det finns en vilseledande skrivning i ut-
skicket till hushållen.
Anf. 31 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Nej, jag vill inte väcka någon oro. Tvärtom vill jag
stilla den oro som Peter Eriksson nu försöker väcka genom att återigen
konstatera att den svenska regionalpolitiken, som det står i broschyren,
kommer att kunna fortsätta på i stort sett samma villkor som i dag.
Överläggningen var härmed avslutad.
27 § Svar på fråga 1994/95:61 om vapenexporten till stater i Mel-
lanöstern
Anf. 32 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Bengt Hurtig har frågat mig om regeringen avser att
stoppa nya krigsmaterielaffärer med de s.k. Gulfstaterna vid Persiska
viken.
Med hänsyn till rådande säkerhetspolitiska läge i Mellanösternom-
rådet avser jag att föreslå regeringen att inte ge tillstånd för ny vape-
nexport till området.
Anf. 33 BENGT HURTIG (v):
Fru talman! Jag får tacka för svaret. Det är en bedömning som jag
också instämmer i och hälsar med tillfredsställelse. Vi behöver kanske
inte ha någon särskilt lång debatt om detta. Jag skulle ändå, mot bak-
grund av de många rapporter vi får om förtryck av mänskliga rättighe-
ter och om grova och omfattande övergrepp mot människor som sker i
detta område, vilja fråga om dessa rapporter har spelat någon roll för
bedömningen att vapenexporten till detta område skall stoppas.
Anf. 34 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Det är naturligtvis den samlade bedömningen av läget i
Mellanöstern som gör att jag anser att vi inte skall medverka till vape-
nexport, såsom läget är för närvarande. Det är min uppfattning.
Överläggningen var härmed avslutad.
24
28 § Svar på fråga 1994/95:67 om regler om miljön i avtalet med
EU
Anf. 35 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Krister Skånberg har frågat mig om jag är beredd att ta
initiativ till att Utrikesdepartementet går ut med ett förtydligande av
den information om reglerna om miljön i EU-avtalet som har lämnats i
broschyren till de svenska hushållen eller om Folkrörelsen mot EU kan
ges extra resurser för detta.
Jag anser att den information som lämnas i broschyren om resultatet
av Sveriges medlemskapsförhandlingar med EU på miljöområdet ger
en rättvisande bild av vad vi har uppnått. Av utrymmesskäl måste na-
turligtvis information i en broschyr av detta slag bli översiktlig och
kortfattad. I broschyren finns emellertid en hänvisning till var ytterliga-
re, mera fullständig information kan sökas. Landets ca 1 400 folkbiblio-
tek förfogar över det omfattande informationsmaterial som Sekretaria-
tet för Europainformation har utarbetat. Detta material är kostnadsfritt.
Det omfattar ca 90 faktablad vilka innehåller både allmän information
om EU och mera fördjupad information i enskilda sakfrågor. Dessutom
finns sekretariatets broschyr inför folkomröstningen att tillgå på landets
alla postkontor. Denna är översatt till åtta olika språk. Vidare står den
särskilda telefonpanelen till förfogande för svar på frågor varje vardag
mellan kl. 9 och kl. 21 samt mellan kl. 12 och kl. 18 under lördagar och
söndagar.
Det finns alltså rikhaltig information att tillgå för dem som så öns-
kar. Mot denna bakgrund finner jag inte att behov föreligger av ytterli-
gare informationsinitiativ rörande den fråga som Krister Skånberg har
tagit upp. Det finns mycket god information att tillgå för dem som
önskar gå vidare från den i och för sig kortfattade broschyren för att
lära sig mera om vad förhandlingsresultatet innebär. Det är lättillgäng-
lig information för den som vill lära sig mera. Den finns tillgänglig
över hela landet, och den är gratis.
Anf. 36 KRISTER SKÅNBERG (mp):
Fru talman! Jag vill läsa upp vad som står i den aktuella informatio-
nen om regler för miljön.
”Medlemskapsförhandlingarna har reglerat vad som gäller när Sve-
rige och EU har nått olika långt på en del miljöområden: På de områ-
den där EU har strängare regler än Sverige anpassar vi oss från den
första medlemsdagen. På de områden Sverige har strängare regler har
EU utfäst sig att se över sina regler. Syftet är att skärpa dem. Om inte
detta sker inom fyra år har Sverige möjlighet att behålla sina strängare
regler med hänvisning till den så kallade miljögarantin, en bestämmelse
som ger medlemsländerna rätt att hålla en högre egen skyddsnivå.”
Av det skulle man kunna dra den slutsatsen att miljögarantin skulle
vara att lita på. Men så är det inte. Det är inte vad som står i över-
gångsbestämmelserna. Där står följande: Under de fyra år som följer
närmast efter anslutningen skall de bestämmelser som anges i bil. 12
inte tillämpas i Sverige i vidare mått än vad som föreskrivs i bilagan.
Inom den angivna tiden skall bestämmelserna ses över i enlighet med
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
25
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
26
EG-förfarandet. Utan att det påverkar resultatet av översynen skall
gemenskapsrätten vid utgången av tiden gälla för de nya medlemssta-
terna på samma villkor som för de nuvarande medlemsstaterna.
Vi kan alltså inte veta om miljögarantin går att åberopa eller inte.
Anf. 37 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Den punkt som Krister Skånberg nu läser upp har varit
en av de viktiga för att se till att miljögarantin verkligen kan användas,
nämligen att det skall vara på samma villkor för Sverige som för de
andra länderna. Med andra ord skall också de nya kandidatländerna
kunna tillämpa miljögarantin. Det Krister Skånberg har läst upp är i
själva verket en av de punkter som visar att miljögarantin skall kunna
tillämpas.
Jag måste återigen säga att vad debatten handlar om är att Krister
Skånberg inte tycker om förhandlingsresultatet. Den handlar inte om
vad som står i broschyren om förhandlingsresultatet.
Som talesman för den socialdemokratiska oppositionen var jag
mycket angelägen om att vi skulle få alldeles klarlagt att miljögarantin
skulle kunna användas. I december, någon vecka innan denna förhand-
ling skedde, gick vi ut och kritiserade det bud som fanns från EG. Vi
framförde vår kritik offentligt i debatten, som Krister Skånberg kanske
kommer ihåg. Vi uppmanade den svenska regeringen att vara hårdare i
förhandlingen. Jag kan försäkra Krister Skånberg att jag satt i telefon
hela natten intill detta ministerråds morgon och hela morgonen för att
försäkra mig om att vi verkligen skulle veta exakt att miljögarantin var
med, att det var den beslutsprocess som ledde fram till ett beslut där
också vi, som kandidatland, kan åberopa miljögarantin. Annars skulle
den ju vara reserverad för de gamla medlemsländerna. Det var först när
jag fick helt klarlagt av de svenska förhandlarna och den svenska rege-
ringen att man hade accepterat detta i ministerrådet som jag för den
socialdemokratiska oppositionens del var beredd att tillstyrka ett avslut
på den förhandlingen. Det blev ett bra förhandlingsresultat, mycket
beroende på att vi socialdemokrater agerade starkt. På den punkten kan
Krister Skånberg känna sig fullständigt lugn: Miljögarantin är med i
avtalet.
Anf. 38 KRISTER SKÅNBERG (mp):
Fru talman! Mats Hellström säger att miljögarantin är med i avtalet.
Jag läste upp den text som finns intagen i övergångsbestämmelserna för
Sverige. Att man alltid kan hänvisa till miljögarantin har jag förstått.
Men när man läser UD:s broschyr får man intrycket av att denna möj-
lighet skulle vara generell. Men faktum är att vi inte kan bestämma
detta. Vi kan bara hänvisa till miljögarantin. Sedan tar kommissionen,
ministerrådet och i sista hand EG-domstolen ställning till om detta skall
lyckas eller inte. Jag tycker att det är en kraftig övertolkning. Man
invaggar svenska folket i en säkerhet att detta kan lösa sig, om det nu är
så att EU inte anpassar sina regler efter oss, vilket ju skulle vara en
härlig verklighet. Om EU inte gör det, är det vad som gäller i EU som
gäller även för oss.
Anf. 39 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Krister Skånberg sade förut att man inte kunde veta om
miljögarantin fungerar. Det har nyligen visat sig i ett fall att den funge-
rar då Tyskland, med hänvisning till miljögarantin, har kunnat behålla
sina strängare nationella regler för pentaklorfenol. Det är som bekant
en svensk vetenskaplig utvärdering som ligger bakom detta. Man har
t.o.m. gått längre. Man har gjort som man ofta gör i EU, dvs. att man
tagit till sig vad olika medlemsländer kan ha som ny kunskap. Nu dis-
kuterar man ett mer generellt förbud. Genom att ett land kan tillämpa
miljögarantin kommer intresset kring den aktuella miljöfrågan också
gälla andra. I bästa fall kan man få en strängare miljöregel för alla, inte
bara för det land som tillämpar garantin.
Detta är, Krister Skånberg, i själva verket ett bra instrument för att
förbättra miljön i flera länder. Det är vad det handlar om i sak. Att
Krister Skånberg inte tycker om förhandlingsresultatet är en sak. Mil-
jögarantin är klart avhängig av förhandlingsresultatet, och det står ock-
så i broschyren, även om broschyren självfallet är kortfattad. Var och
en som vill veta mera kan gå till den allmänna informationen.
Anf. 40 KRISTER SKÅNBERG (mp):
Fru talman! Med pentaklorfenol förhåller det sig så att det ämnet
finns upptaget som ett undantag. Det förhåller sig också så att Tyskland
har begärt undantag, och EG-kommissionen har nu två gånger beviljat
det. Första gången godkände EG-domstolen inte det. EG-domstolen har
inte fått tillfälle att pröva det andra gången. Vi vet ännu inte om Frank-
rike kommer att överklaga en gång till. Det är här alltså fråga om EG-
kommissionens tolkning, men det är domstolen som dömer, Mats Hell-
ström. Det är en av de oroande sakerna. Det här var det första testet, så
vi vet alltså fortfarande inte vad som kommer att hända i andra fall.
Vi är eniga, Mats Hellström och jag, om att det vore mycket gläd-
jande om man kunde lita på miljögarantin, men jag tror att hela ordet
miljögaranti är en överdrift.
Mats Hellström säger att man kan vända sig någon annanstans för
att få mer information. Svenska folket i allmänhet kommer inte att läsa
mer än det som är utskickat, och knappt det. Därför är det viktigt att det
är så saklig information som det någonsin är möjligt. Jag tycker att det
här är vilseledande.
Anf. 41 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Jag tycker att Krister Skånberg grovt underskattar det
svenska folket, om han tror - som han uttrycker det - att nästan ingen
bryr sig om mer än en broschyr. Det är inget fel på en broschyr, men
det är faktiskt en väldigt stor efterfrågan på allt det andra material som
är lättillgängligt över hela landet, i folkbiblioteken, telefonpaneler och
annat. Det är glädjande. Jag hoppas att så många som möjligt läser så
mycket som möjligt. Ju mer man läser om den europeiska unionen och
förhandlingsresultatet, desto bättre tror jag att människor förstår hur
viktigt ett medlemskap faktiskt är.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
27
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
28
I sakfrågan, som ju Krister Skånberg ursprungligen inte berörde
utan informationsfrågan, är det faktiskt så att EG-domstolen tidigare
inte dömt mot pentaklorfenol. Det handlade då om en ren procedurfrå-
ga. Nu är det utklarat: Tyskland får behålla sitt undantag. Därutöver har
frågan väckts om att ha en hårdare miljöbestämmelse när det gäller
detta i hela EG. Det finns alltså en dynamik i det hela, som Krister
Skånberg ser som någonting negativt.
Det är förhandlingsresultatet Krister Skånberg inte gillar. Det finns
dock korrekt beskrivet i materialet.
Anf. 42 KRISTER SKÅNBERG (mp):
Fru talman! Jag är naturligtvis glad över att man åtminstone har fått
ett undantag under de här åren. Om det nu finns en hänvisning till mil-
jögarantin - det finns det inte i de övergångsbestämmelser som jag tagit
del av - är jag glad för det.
Om svenska folket faktiskt röstar ja till medlemskap den 13 novem-
ber gäller det att se till att situationen blir så bra som möjligt för oss i
Sverige. Där har vi inte olika uppfattning.
Mats Hellström säger att väldigt många vill ha mer information. Det
är självklart, och det är skojigt att det är en bred debatt. Men väldigt
många som läser broschyren tror att det är dagens sanning. Det betyder
att allvarliga glidningar och övertolkningar kan ge folk felaktiga före-
ställningar.
Överläggningen var härmed avslutad.
29 § Svar på fråga 1994/95:68 om myndigheternas EU-anpassning
Anf. 43 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Krister Skånberg har frågat mig om jag avser, vid ett
nej i folkomröstningen om EU, snarast ta initiativ till att riksdagsbeslu-
tet om myndigheters EU-anpassning från 1988 rivs upp.
Med anledning av propositionen om Sverige och den västeuropeis-
ka integrationen konstaterade riksdagen på våren 1988 att Sverige
borde eftersträva ett så nära och varaktigt samarbete som möjligt på
alla de områden som omfattas av den inre marknaden. Utrikesutskottet
förutsatte då att regeringen vid utarbetande av lagförslag beaktar gäl-
lande regler bl.a. inom EG och i det fortsatta harmoniseringsarbetet
redovisar hur förslag till lagar och regler överensstämmer med sådana
inom EG. Utrikesutskottet framhöll också att det är viktigt att svenska
myndigheter går igenom EG:s regler på olika områden och tillvaratar
de möjligheter till harmonisering med EG som finns.
Med anledning av detta beslöt regeringen våren 1988 att utfärda di-
rektiv till alla kommittéer och utredare att vid författningar som berör
den fria rörligheten för människor eller kapital eller på annat sätt berör
det västeuropeiska integrationsarbetet ta till vara de möjligheter till
harmonisering som finns samt redovisa hur förslagen förhåller sig till
EG:s motsvarande regler.
Den 1 januari 1994 trädde EES-avtalet i kraft. Avtalet innebär att
de EG-regler som intas i avtalet skall gälla i Sverige sedan de införli-
vats med svensk rätt genom beslut av riksdag, regering eller myndighe-
ter. På de områden som inte omfattas av EES-avtalet har riksdagens
yttrande alltjämt aktualitet.
Om svenska folket röstar nej till ett medlemskap i EU kommer
EES-avatalet att fortsätta att gälla för Sverige som EFTA-land. I det
sammanhanget kan det finnas anledning att ta ställning till hur Sverige
skall förhålla sig till EG:s regelverk i övrigt, t.ex. tullregler och regler
på jordbruksområdet.
Anf. 44 KRISTER SKÅNBERG (mp):
Fru talman! Det är viktigt att Sverige fortsätter att utveckla sitt re-
dan mycket goda samarbete med andra länder. Speciellt viktigt är det
naturligtvis när det gäller våra stora handelspartner.
Det innebär att vi på alla de områden där vi kan ha likartade eller
likalydande regler, utan att de kommer i strid med djupa svenska kul-
turtraditioner eller med våra krav på miljö-och hälsoområdet, skall göra
en harmonisering - kalla det gärna för en harmonisering för det låter
trevligare än en anpassning. Men inte mer än detta.
Jag har fast mig vid en mening i Mats Hellströms svar: ”På de om-
råden som inte omfattas av EES-avtalet har riksdagens yttrande alltjämt
aktualitet.” Det ger ju en tragikomisk bild av riksdagens ställning. På
de områden som omfattas av EES-avtalet skulle det alltså över huvud
taget inte spela någon roll vad riksdagen tycker. Riktigt så är det inte.
Såvitt jag förstår har riksdagen fortfarande sin fulla rätt att säga nej till
en anpassning eller införlivning. Det är fortfarande så att nej-knappen
går att använda i Sveriges riksdag - hoppas jag.
Anf. 45 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Vad som står i svaret är att riksdagen redan fattat be-
slut om EES-avtalet. Men när det gäller de ytterligare harmoniseringar
som regeringen uppmanades till från riksdagens sida - det var ju riks-
dagen och dess utrikesutskott som uppmanade regeringen till harmoni-
seringsarbete - har yttrandet alltjämt aktualitet precis i den mening som
Krister Skånberg åsyftade, att man skall ta hänsyn till framtida harmo-
nisering. Det är vad det handlar om. I övrigt har riksdagen fattat sitt
beslut.
Sannolikt har Krister Skånberg i vissa avseenden alldeles rätt, att
man bör lägga ner ett sådant arbete om vi står utanför EU, t.ex. när det
gäller tullreglerna. Det är fullt tänkbart att det som nu gäller som en
uppmaning till harmonisering kanske - jag säger kanske - är sådant där
man bör arbeta i sådan anda som Krister Skånberg antyder i sin fråga.
Kanske skall man få bort den typen av uppmaningar till harmonisering,
medan de eventuellt kan gälla på andra områden, t.ex. jordbruksområ-
det. Det kan finnas skäl att där mera se om man skall utveckla EES-
avtalet, som är väldigt begränsat i det området, med ytterligare harmo-
nisering. Det är sådant som riksdagen får bedöma. Jag kan tänka mig
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
29
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
att man i vissa fall minskar harmoniseringsambitionerna, i andra kanske
de skall finnas kvar.
När det står att riksdagens yttrande alltjämt har aktualitet är det i
meningen som uppmaning till myndigheterna. När det gäller EES-
avtalet är detta redan uppfyllt genom riksdagens eget beslut.
Anf. 46 KRISTER SKÅNBERG (mp):
Fru talman! Jag vill återkomma till två saker. Den ena gäller regler-
na på jordbruksområdet som är en litet tragikomisk illustration av att
Sveriges riksdag och regering har varit överanpassliga, om jag får ut-
trycka det så. Man trodde sig kunna förutse vad EU skulle kräva av oss
på jordbruksområdet. Man gick litet väl långt, och nu får man anpassa
tillbaka. Frågan är vad regeringen egentligen tycker, bortsett från vad
man tror att EU fordrar av oss. Det skulle vara spännande att få veta
vad regeringen egentligen anser, inte minst vad Mats Hellström anser.
Han har ju tidigare varit ansvarig för dessa frågor. Vilka regler vore
rimliga på jordbruksområdet?
Anf. 47 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Vi socialdemokrater har ju i oppositionsställning kriti-
serat den anpassning som den tidigare regeringen har gjort. I somras
lade vi fram ett program om hur vi ser på den frågan. Vi vill ha en
fortsatt avreglering för det svenska jordbruket. Där har vi inte alls
samma uppfattning som den gamla regeringen hade när det gällde be-
hovet av ytterligare subventioner. På den punkten har vi alltså en annan
uppfattning.
Anf. 48 KRISTER SKÅNBERG (mp):
Fru talman! Jag konstaterar med tillfredsställelse att det av Mats
Hellströms svar framgår att, om det - som jag hoppas - blir ett nej vid
folkomröstningen den 13 november, man inte att på samma sätt som
tidigare viljelöst kommer att anpassa sig utan man kommer att göra det
på det sätt som gagnar Sverige bäst.
Det finns många områden där vi fortfarande kan försöka att efter-
sträva samma regler för att underlätta handel, kultursamarbete och allt
vad det nu kan vara. Men det kommer då att ske på svenskt initiativ.
Jag undrar dock: Är det så att Sveriges riksdagsledamöter när det gäller
nya bestämmelser i EES-avtalet, som vi hittills inte har tagit ställning
till, fortfarande har rätt att använda nej-knappen?
Anf. 49 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Självfallet. Ingenting i EES-avtalet kan bli gällande i
Sverige utan att den svenska regeringen och sedan riksdagen fattar
beslut. Tillägg till EES-avtalet måste bekräftas eller avslås i den svens-
ka riksdagen. Blir det ett avslag, faller ju dessa delar bort ur hela EES-
avtalet för alla dess parter.
30
Anf. 50 KRISTER SKÅNBERG (mp)
Fru talman! Avslutningsvis hoppas jag att ledamöterna i Sveriges
riksdag även i fortsättningen utnyttjar sin rätt att använda alla tre knap-
parna.
Överläggningen var härmed avslutad.
30 § Svar på fråga 1994/95:72 om EU-informationen
Anf. 51 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Birgitta Hambraeus har frågat mig om jag avser att
komplettera informationen i Riksskatteverkets broschyr till hushållen
inför folkomröstningen den 13 november. Hon anser att informationen
är missvisande och att den borde kompletteras med information om
EU:s lagars överhöghet över svensk lag.
Jag har tidigare svarat på motsvarande frågor som har gällt andra
områden, framför allt frågor som har gällt UD:s broschyr. Riksskatte-
verkets broschyr är mer kortfattad än den broschyr som de flesta av
dessa frågor har handlat om.
Jag anser att den information som lämnats i broschyren ger en rätt-
visande bild av konsekvenserna för Sverige av ett medlemskap. Av
utrymmesskäl måste naturligtvis information i en broschyr av detta slag
bli översiktlig och kortfattad. I broschyren finns emellertid på s. 5 en
hänvisning till var ytterligare, mera fullständig information kan sökas.
Landets ca 1 400 folkbibliotek förfogar över det omfattande informa-
tionsmaterial som Sekretariatet för Europainformation har utarbetat.
Detta material omfattar ca 90 olika faktablad som innehåller både all-
män EU-information och mera preciserad information på olika sakom-
råden. Detta material står kostnadsfritt till förfogande. Dessutom finns
sekretariatets broschyr inför folkomröstningen att tillgå på landets alla
postkontor. Den är också översatt till åtta olika språk. Vidare står den
särskilda telefonpanelen till förfogande för svar på alla frågor mellan
kl. 9.00 och kl. 21.00 under veckans alla dagar.
Det finns alltså en rikhaltig information att tillgå för dem som så
önskar. Bl.a. har sekretariatet givit ut broschyren EU-rätten går före
svenska lagar (nr 15) i serien Kort om EU. Broschyren behandlar frå-
gor om hur de rättsliga reglerna i EU påverkar våra egna lagar och vårt
rättssystem. I den broschyr om EU och Sverige som har getts ut av
Sekretariatet för Europainformation och som finns tillgänglig på post-
kontoren finns ett avsnitt om överstatligt samarbete. Där framhålls
också att om de gemensamma lagarna kolliderar med lagarna i ett
medlemsland, gäller EU:s regler framför landets. Mot denna bakgrund
finner jag inte att behov föreligger av ytterligare informationsinitiativ
rörande den fråga som Birgitta Hambraeus tar upp.
Anf. 52 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Fru talman! Jag är tacksam och glad över Mats Hellströms kom-
plettering. Jag förstår att regeringen inte tänker skicka runt detta på
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
31
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
eget initiativ. Därför skall vi inom Folkrörelsen mot EU bekräfta att
Mats Hellström här pekar på det som är det centrala, det som vi skall
folkomrösta om, nämligen att vi skall ändra vår grundlag och överlåta
beslutanderätten över det som skall gälla i Sverige till EU. Det är ju
vad detta med att EU:s lagar tar över svensk lag innebär.
Den broschyr som Riksskatteverket på riksdagens uppmaning har
skickat ut innehåller fyra sidor som den förra regeringens utrikesdepar-
tements handelsavdelning har författat. Departementet har alltså gjort
två utskick till hushållen. I denna broschyr står det: ”Det du främst ska
ta ställning till i folkomröstningen är om du anser att medlemskapet och
samarbetet inom EU är bra för Sverige - eller om du anser att vi klarar
oss bättre utanför.”
Jag håller självfallet med Mats Hellström om att en broschyr av den
här typen måste vara kortfattad. Men Mats Hellström måste ändå er-
känna att detta är väldigt missledande. Man beskriver ju inte ens vad
medlemskapet innebär, nämligen att EU.s lagar blir giltiga hos oss. Jag
vill gärna att Mats Hellström skall bekräfta följande som är oerhört
väsentligt, vilket står i den proposition som skall behandlas om det blir
ett ja vid folkomröstningen: ”Alla EU:s regler är juridiskt bindande om
vi inte fått undantag inskrivet i själva anslutningsakten.” Alltså: Inga
ensidiga deklarationer hur litet man än har sagt emot EU. Undantagen
skall vara inskrivna i anslutningsakten. Det görs inga undantag i fråga
om EMU. Det är alltså EMU som gäller. Detsamma gäller utrikes-,
säkerhets- och försvarssamarbetet.
Anf. 53 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Förhandlingsresultaten i sig är ju en del av det som
kallas Community law. Hela vårt förhandlingsresultat finns som en del
av denna EU-rätt. Det måste man ta hänsyn till. Annars blir Birgitta
Hambraeus påstående något märkligt.
Därutöver vill jag säga två saker om hennes fråga som gällde in-
formationen. Jag tycker att det är jättebra om olika organisationer på
såväl nej-sidan som ja-sidan använder det utomordentliga material som
finns utgivet av Sekretariatet för Europainformation och som kan häm-
tas av var och en på postkontor och bibliotek.
Birgitta Hambraeus tolkning är på en punkt felaktig eller åtminstone
ofullständig. När det gäller grundlagar måste Birgitta Hambraeus till-
lägga att om Sverige som nation efter folkomröstningen blir medlem i
den europeiska unionen, då blir också den svenska grundlagen en del
av EU-rätten.
Anf. 54 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Fru talman! Det finns uppenbarligen väldigt många olika sätt att
tolka detta. Men vad som har slagits fast i riksdagstexter och i proposi-
tioner är att det som inte finns inskrivet i anslutningsakten som ett un-
dantag eller som en övergångsregel existerar inte som undantag. Ensi-
diga deklarationer har alltså ingen juridisk giltighet. Det här är väldigt
viktigt, därför att annars blir vi onödigt förvirrade.
32
Man kan göra olika tolkning. UDH har en tolkning. I Riksskatte-
verkets Europainformation gör man en helt annan tolkning. Ibland är
tolkningarna motstridiga. Nu har den nya regeringen bekräftat att det är
i Europainformation som den rätta tolkningen görs. Det är värdefullt.
Tidigare var det två helt olika tolkningar.
Anf. 55 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Birgitta Hambraeus förvirrar den här diskussionen all-
deles i onödan. Det finns material utgivet av många olika intressenter
som det går utmärkt att ta del av. Jag tycker också att det är bra att man
sprider det material som finns. Det gäller såväl propositioner som
Europasekretariatets information och givetvis UD-broschyren.
Det är ju inte så att det skulle vara värdelöst om en regering gör en
deklaration som tas med i förhandlingsresultatet. Det är ju självklart att
detta är en viktig del av förhandlingsresultatet. På den punkten har jag
en helt annan uppfattning än Birgitta Hambraeus, och där går det icke
att åberopa mig.
Som talesman för oppositionen har jag noga följt förhandlingen. Jag
tror mig veta att det är med ett visst allvar som EU:s regeringskonfe-
rens och den svenska regeringen och riksdagen genom vår UD-
delegation har arbetat för ett förhandlingsresultat. Det handlar också
om viktiga deklarationer som läggs fram inför ministrarna och som
dessa kan antingen motsäga eller acceptera genom att föra in dem i
förhandlingsprotokollet. Detta är självfallet av vikt för Sverige. Nå-
gonting annat vore orimligt.
Anf. 56 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Fru talman! Det finns jurister som kan uttolka EU-rätt, och det skall
bli mycket intressant att höra dem analysera vår debatt och få reda på
EU:s uppfattning om vad som gäller. Det är ändå den som vi måste
rätta oss efter.
Det är oerhört intressant att Mats Hellström nu plötsligt inkluderar
svensk grundlag i EU-rätten. Det betyder alltså att Storbritannien nu
måste ta över svensk offentlighetslagstiftning. Det skall bli oerhört
spännande att se hur det fungerar. Olika jurister, bl.a. Hans Ruin, har
tolkat det så att EU:s lagar och förordningar gäller över vår lag, dvs.
också över grundlagen, om vi blir medlemmar i EU.
Anf. 57 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Det finns en väsentlig skillnad mellan Birgitta Ham-
braeus och mitt sätt att se på vårt eget land och på EU. Det kommer att
vara EU:s tolkning som gäller, säger Birgitta Hambraeus. Men inget
EU-land lägger sig så platt. Om EU fungerade så som Birgitta Ham-
braeus föreställer sig, skulle den organisationen inte existera. Där finns
självständiga länder, med ett självmedvetande. Danmark, Storbritanni-
en, Tyskland och de andra länderna håller på sina tolkningar i förhål-
lande till gemenskapsinstitutionerna, och de lägger sig inte platt. Det
skall Sverige inte heller göra om vi blir medlemmar.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
33
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 10
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
Anf. 58 BIRGITTA HAMBRAEUS (c): Fru talman! Det är utomordentligt bra med litet morskhet här, men |
faktum är att unionen inte har fungerat särskilt länge. Maastrichtavtalet,
|
Svar på frågor |
som nu har ratificerats, har bara gällt ett antal månader och har ännu Det är mycket viktigt att man får ut informationen till folk. En Anf. 59 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): Fru talman! Birgitta Hambraeus gör debatten än mer förvirrad ge- Överläggningen var härmed avslutad. 31 § Svar på fråga 1994/95:41 om privata specialistläkare Anf. 60 Socialminister INGELA THALÉN (s): Fru talman! Margareta E Nordenvall har frågat mig vilka åtgärder Av regeringsförklaringen framgår följande: ”Patienternas rättigheter Ett beredningsarbete har just inletts där vi bl.a. ser över hur patien- Anf. 61 MARGARETA E NORDENVALL (m): Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret på min fråga. Frågan är ställd utifrån det som står i regeringsförklaringen om att Jag anser att det är ett felaktigt påstående, eftersom den privata vår- Jag tycker också att det är ett hårt angrepp mot en seriös yrkeskår. |
|
34 |
Många privata specialistläkare har en lång sjukhuserfarenhet och står |
för god kvalitet och kontinuitet i vården. Många specialistläkare står
dessutom för en effektiv och betydligt billigare vård än motsvarande i
offentlig regi.
Jag undrar om statsrådet verkligen tycker att det är försvarbart att
motverka en billig och bra vård, som patienterna vill ha, och i stället
använda skattebetalarnas pengar till en dyrare vård. Det innebär i det
långa loppet att patienten får mindre vård för pengarna - en återställar-
politik som påminner om 8O-talet.
Etableringen av specialistläkare dränerar inte sjukvårdens ekonomi,
men den dränerar på sikt det offentliga monopolet i vården.
Hur skall man, som det står i regeringsförklaringen, ge patienten
den självklara rätten att kunna välja läkare, när man samtidigt minskar
utbudet av de läkare som många patienter vill ha?
Anf. 62 Socialminister INGELA THALÉN (s):
Fru talman! Som framgick av statsministerns anförande handlar det
om den fria etableringen av specialistläkare. Jag tror att det också i
fortsättningen kommer att vara möjligt att kombinera etableringen av
specialistläkare, som vi normalt kallar privatläkare inom specialområ-
den, med landstingets viktiga demokratiska ansvar för att just ge hälso-
och sjukvård åt hela befolkningen.
Det är inget tvivel om att det vi ser i dag är att en del av andra sjuk-
vårdsområden inom landstingets verksamhet drabbas av att det blir ett
överutbud av vissa fria etableringar.
Vad vi nu gör är att vi söker efter lösningar som kombinerar lands-
tingets ansvar för hela befolkningen och möjligheten att också i fort-
sättningen få tillgång till bra specialistläkare i landstingets sjukvårds-
områden.
Anf. 63 MARGARETA E NORDENVALL (m):
Fru talman! Jag hoppas att man ändå tänker på det som jag tog upp
när man nu gör det här beredningsarbetet. Det är ju faktiskt så, att de
privata specialistläkarna, de etablerade specialisterna, utgör en procen-
tuellt sett mycket liten andel av sjukvårdens totala ekonomi. Att säga
att specialistläkarna dränerar sjukvårdens ekonomi är helt felaktigt.
Det jag vill värna om är att man har kvar etableringen av läkare i
privat verksamhet just för att få en återväxt av dessa doktorer. Det är
viktigt att vi också tar hänsyn till patienternas önskemål. Jag tror inte
att ni kan infria ert löfte om att ge patienten den självklara rätten att
kunna välja läkare om ni samtidigt stryper utbudet av de läkare som
patienten vill ha.
Anf. 64 Socialminister INGELA THALÉN (s):
Fru talman! Jag är helt övertygad om att det också i fortsättningen
kommer att finnas ett gott utbud av privata specialistläkare och en god
tillgång till sådana läkare. Det som det handlar om är möjligheten att få
den fria etableringen utan någon som helst kontakt med huvudmannen,
dvs. landstinget. I det beredningsarbete som nu pågår kommer vi att ta
hänsyn till bådas möjligheter.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
35
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
36
Överläggningen var härmed avslutad.
32 § Svar på fråga 1994/95:46 om den i regeringsförklaringen
angivna sjukvårdsutredningen
Anf. 65 Socialminister INGELA THALÉN (s):
Fru talman! Chatrine Pålsson har frågat mig vilken sjukvårdsutred-
ning som åsyftas när det i regeringsförklaringen anges att den pågående
sjukvårdsutredningen snabbt skall kartlägga tillståndet i sjukvården och
föreslå åtgärder för förbättringar och effektiviseringar.
Den utredning som regeringen syftar på är Kommittén om hälso-
och sjukvårdens finansiering och organisation, HSU 2000. Arbetet
med att utforma direktiv för detta utredningsarbete har också påbörjats.
Anf. 66 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Fru talman! Låt mig börja med att önska Ingela Thalén lycka och
välgång i det nya viktiga uppdraget, som härmed har börjat.
Jag tror att vi var många som förra året blev besvikna och bestörta
när socialdemokraterna lämnade HSU 2000. Det var inte för vår skull,
utan det var för sjukvården i Sverige. Vi tyckte att vi äntligen hade fått
till stånd en parlamentarisk grupp som skulle ta ett helhetsgrepp över
sjukvården. Det var för mig oförklarligt att det största partiet i Sverige
då lämnade utredningen.
Jag tycker också att det är väl frimodigt att i regeringsförklaringen
hänvisa till denna utredning som fick sig en ordentlig knäck, eftersom
socialdemokraterna lämnade den.
När man nu vill ha en snabb kartläggning vill jag fråga socialminis-
tern om ifall snabbast möjliga sättet inte hade varit att fortsätta den
utredning som påbörjades vid förra mandatperiodens inledning.
Anf. 67 Socialminister INGELA THALÉN (s):
Fru talman! De direktiv som HSU 2000 har täcker inte riktigt in det
jag och regeringen avser när det gäller kartläggningen av hälso- och
sjukvården. Vi har nu påbörjat arbetet med direktiven som kommer att
få en något annorlunda inriktning. Framför allt kommer vi att vara
tydligare när det gäller uppdraget till HSU 2000.
Det är ett mycket värdefullt arbete som har gjorts hittills. Det har
gjorts en del kartläggningsarbeten. Skälet till att socialdemokraterna
lämnade utredningen behöver inte Chatrine Pålsson och jag diskutera
just nu. Jag har en helt annan uppfattning än Chatrine Pålsson och
förstår mycket väl varför socialdemokraterna lämnade utredningen.
Men det kanske vi inte behöver uppta tid för att diskutera i just den här
debatten.
Det jag ser framför mig är att man t.ex. ser över de relativt stora
skillnaderna mellan landstingen när det gäller sambanden mellan val av
organisation och effektivitet osv. Det finns också tecken på vissa ka-
pacitetsproblem inom landstingen. Det finns alltså skäl att göra en
kartläggning. Enligt min uppfattning finns det dessutom skäl att göra en
viss avgränsning av det som så småningom kommer att bli slutresultatet
av en sådan här utredning.
Anf. 68 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Fru talman! Direktiven för HSU 2000 var mycket vida av det skälet
att utredningen skulle få komma med förslag. Jag vill återge några av
direktiven: HSU 2000 skall analysera och bedöma hälso- och sjukvår-
dens resursbehov fram till år 2000, överväga hur hälso- och sjukvården
bör finansieras och organiseras på den övergripande samhällsnivån.
HSU2000 skall beakta lösningar för skillnad mellan sjuklighet och
dödlighet mellan olika åldrar, mellan olika kön, mellan olika sociala
grupper, bland svenska och utländska medborgare och mellan olika
delar av landet. Man skall också särskilt bedöma möjligheter till kost-
nadsminskningar.
Vi kristdemokrater har alltid trott att vi behöver resurser till hälso-
och sjukvården. Min fråga till socialministern är: Om det efter utred-
ningen visar sig att vi behöver mer resurser, är då socialministern och
socialdemokraterna beredda att verka för detta?
Anf. 69 Socialminister INGELA THALÉN (s):
Fru talman! När det gäller just finansieringsfrågorna råder det inget
tvivel om att det var på detta område som man inom utredningen hade
de starkaste meningsmotsättningarna. Vad det gäller finansieringsmo-
dellerna har jag personligen, och också regeringen, en mycket bestämd
uppfattning, vilket kommer att märkas i de direktiv som utredningen så
småningom kommer att få.
Också synen på resurserna till hälso- och sjukvården kommer att
avspeglas i den kommande budgetproposition som regeringen kommer
att avlämna.
Anf. 70 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Fru talman! Jag vill till socialministern ställa en avslutande fråga.
När tror socialministern att tilläggsdirektiven - eller vad man nu skall
kalla dem - skall vara klara? När kan arbetet börja? Som kristdemokrat
ser jag för min del fram emot ett skyndsamt men genomgripande arbe-
te. Det behöver svensk sjukvård och våra medborgare.
Anf. 71 Socialminister INGELA THALÉN (s):
Fru talman! Det är min uppfattning att skyndsamt innebär, om inte
denna månad, så alldeles strax därefter.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Överläggningen var härmed avslutad.
37
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
33 § Svar på fråga 1994/95:58 om bostadsbidragen |
Anf. 72 Socialminister INGELA THALÉN (s):
|
Svar på frågor |
Fru talman! Göthe Knutson har frågat mig vilka åtgärder jag är be- Frågan är ställd med anledning av att Länsrätten i Hallands län be- Låt mig dock först kort redogöra för vilka regler som gäller för bo- I det som socialtjänstlagen anger som skälig levnadsnivå ingår ock- Det är varken lämpligt eller tillåtet för mig som socialminister att Eftersom socialnämnden i Halmstad har överklagat länsrättens be- Anf. 73 GÖTHE KNUTSON (m): Fru talman! Jag tackar socialministern för svaret. Jag är väl medveten om att man inte skall ta upp enskilda fall till Den fråga jag ställer är om statsrådet är beredd att se över den ak- Detta är ett fall som väcker starka reaktioner hos allmänheten. Det |
|
38 |
läkarintyget. Socialnämnden i Halmstad säger nej. Lägenheten som |
vederbörande har är fullt tillräcklig. Det är en allmänläkare utan spe-
cialisering i psykiatri eller liknande som har utfärdat läkarintyget. Läns-
rättens kommentar, efter att detta fall blev känt, var: Vi är tvungna att
följa lagen.
Om kammarrätten i sin överprövning säger att detta är fel och man
återgår till socialnämndens nej, vad kommer socialministern då att
tänkas vidta för åtgärder?
Anf. 74 Socialminister INGELA THALÉN (s):
Fru talman! Socialtjänstlagen ger vissa utrymmen för tolkningar.
Det råder ingen tvekan om detta.
Jag vill börja med att göra ett litet tillrättaläggande beträffande
Göthe Knutsons fråga. I frågan utgår Göthe Knutson från att den lägen-
het som personen i fråga hade fått skulle kosta 3 500 kr mer per månad.
Men enligt länsrättens domstolsutslag handlar det om en nettokostnad
på litet drygt 500 kr. Det är alltså en viss skillnad när det gäller vad
som var merkostnaden.
Med utgångspunkt från detta fall kan jag inte se att det finns något
skäl att nu gå in och göra några ändringar i socialtjänstlagen. Vad jag
däremot kan tänka mig är att man framöver gör andra tolkningar längre
ned i prövningen, dvs. i länsrätten. Jag har ingen möjlighet att vidare
kommentera just detta enskilda fall.
Anf. 75 GÖTHE KNUTSON (m):
Fru talman! Först vill jag ta upp frågan om den korrekta hyran. Jag
följde tidningsuppgifterna och återgav dem. Det är klart att det finns
anledning att vara litet kritisk ibland. Jag har i dag fått domen från
Länsrätten i Halmstad, och i den anges andra hyrestal.
Men det är själva principen det gäller. Om man inte anser sig nöjd
med sin bostad kan man gå till det som kallas det allmänna och säga:
”Den här lägenheten är för liten för mig. Den här bostaden trivs jag inte
i. Här får jag cellskräck, men får jag bara 10 kvadratmeter mer blir jag
minsann omedelbart frisk.” Det är innebörden.
Om några hundra eller kanske många tusen människor gör detsam-
ma blir det ganska plågsamt för den redan belastade budgeten i en
kommun, som i detta fall. Det stöter det allmänna rättsmedvetandet, om
inte annat.
Anf. 76 Socialminister INGELA THALÉN (s):
Fru talman! Om man drar de slutsatser som Göthe Knutson gör nu
kan jag delvis hålla med. Men jag drar inte sådana slutsatser av detta
enskilda fall. Jag tycker inte att man bör göra det heller. Dessutom
framgår det mycket tydligt att det finns alldeles speciella medicinska
och andra skäl bakom den bedömning som är gjord.
Frågan skall som sagt prövas i kammarrätten, och före det finns det
enligt min uppfattning inte förutsättningar att fortsätta just den här
diskussionen kring detta enskilda fall.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
39
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
Anf. 77 GÖTHE KNUTSON (m):Fru talman! Jag tackar för de |
skall bli spännande att avvakta kammarrättens dom.
|
Svar på frågor |
Överläggningen var härmed avslutad. |
|
34 § Svar på fråga 1994/95:62 om Föräldraföreningen Plötslig Anf. 78 Socialminister INGELA THALÉN (s): Fru talman! Eva Zetterberg har frågat mig vad regeringen kommer Föreningen har under ett antal år erhållit medel från Allmänna arvs- I september i år anslog dåvarande regeringen 50 000 kr till före- Socialutskottet har i sitt betänkande om socialpolitik Jag har för avsikt att driva denna fråga i höstens budgetberedning Anf. 79 EVA ZETTERBERG (v): Fru talman! Jag vill först inleda med att gratulera Ingela Thalén of- Jag vill också tacka för svaret på den fråga jag har ställt. Jag vet Den verksamhet man hittills har bedrivit har skett med knappa me- |
40
Jag är glad åt att Ingela Thalén anger att man från regeringens sida
vill hitta en långsiktig lösning på frågan. Problemet är bara, Ingela
Thalén, att det är ett akut problem. Den förening vi nu talar om och den
verksamhet som bedrivs tvingas upphöra redan under hösten om man
inte får fortsatt bidrag. Det ser jag som mycket allvarligt.
Jag undrar därför om Ingela Thalén kommer att försöka hitta någon
akut räddning så att verksamheten inte avbryts i väntan på det långsik-
tiga stödet.
Anf. 80 Socialminister INGELA THALÉN (s):
Fru talman! Som Eva Zetterberg är väl medveten om är ett av pro-
blemen naturligtvis just svårigheten att hitta en långsiktig lösning. Ut-
redningen Organisationernas bidrag anser att den här sortens krisföre-
ningar, hur väsentliga de än är för enskilda människor, inte kan rang-
eras in under bidragen till handikapporganisationer.
Det här förslaget har inte föranlett någon proposition ännu. Förre
socialministern Bo Könberg hade i ett antal diskussioner med företrä-
dare vissa tankegångar om att man skulle kunna finna en annan utväg
via något annat organisationsanslag eller möjligen via Socialstyrelsen
eller Folkhälsoinstitutet. Vi skall försöka att pröva de möjligheterna.
Frågan huruvida det finns utrymme för att ge akuthjälp direkt under
hösten får jag återkomma till när jag tittat ännu mer på ämnet. Den nu
aktuella frågan gällde ju om man kan finna en långsiktig lösning för
föreningen.
Anf. 81 EVA ZETTERBERG (v):
Fru talman! Jag är medveten om att Ingela Thalén fått ärva ett antal
svårlösta frågor från den tidigare regeringen. Jag vill också understryka
att det funnits ett agerande över partigränserna här i riksdagen där so-
cialutskottets beslut i frågan ligger till grund. Jag tror att samtliga parti-
er som engagerade sig var övertygade om den gamla regeringens vilja
att finna en lösning, och tog den på allvar. Ändå står vi i den situatio-
nen att man inte har funnit någon lösning.
Vi är väldigt medvetna om att det inte går att inordna Föräldraföre-
ningen Plötslig spädbarnsdöd bland handikapporganistationer. Men det
är självklart att man måste hitta andra lösningar om man finner att
verksamheten i sig är väsentlig och på allvar faktiskt både hjälper för-
äldrar som har drabbats och förebygger dödsfall bland småbarn.
Anf. 82 Socialminister INGELA THALÉN (s):
Fru talman! Jag vill understryka att också jag som riksdagsledamot
följde denna fråga. Från det hållet känner jag till både föreningen och
sakfrågorna ganska hyggligt, även om jag inte känner till dem i detalj.
Det är min avsikt att ha nära kontakt med föreningen och lyssna på
vad den har behov av just när det gäller det akuta. Jag vill återkomma
till det jag sade i mitt inledande svar, nämligen att man får titta närmare
på den långsiktiga lösningen på frågan i anslutning till budgetbered-
ningen.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
41
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
42
Anf. 83 EVA ZETTERBERG (v):
Fru talman! Jag är väldigt nöjd med svaret vad gäller den långsikti-
ga lösningen, därför att den också är nödvändig. Men jag tror att den
akuta lösningen är nödvändig för att organisationen inte skall upphöra
just nu och återuppstå när man hittar det långsiktiga stödet. Då förloras
väldigt mycket tempo.
Med utgångspunkt från Ingela Thaléns eget intresse i frågan tror jag
att både jag och föräldraföreningen kan se fram emot en snar lösning.
Det är bråttom, Ingela Thalén!
Överläggningen var härmed avslutad.
35 § Svar på fråga 1994/95:3 om löntagarfondsmedlen till forsk-
ning
Anf. 84 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Fru talman! Andreas Carlgren har frågat mig om jag kommer att
fullfölja de uttalanden som Socialdemokraterna tidigare har gjort om
att återta de medel till forskning som utskiftats från de tidigare lönta-
garfonderna och, om detta inte är möjligt, i stället minska de ordinarie
forskningsanslagen i motsvarande mån.
Regeringen har som framgått redan inlett en översyn av möjlighe-
terna att återföra de utskiftade löntagarfondsmedlen. I avvaktan på
resultatet av den översynen genomförs samtidigt en analys av konsek-
venserna för forskningen av stiftelsernas verksamhet. Underlaget för
analyserna är stiftelsernas skiftande ändamål och de olika forsknings-
områden som stiftelserna främst är avsedda att stödja.
Skulle det visa sig att det inte är möjligt att återföra de till stiftelser-
na utskiftade löntagarfondsmedlen måste det få konsekvenser för om-
fattningen och inriktningen av statens forskningsanslag.
Anf. 85 ANDREAS CARLGREN (c):
Fru talman! Jag ber att få tacka Carl Tham för svaret på min fråga.
Bakgrunden till frågan var att den förra regeringens avvecklande av
löntagarfonderna och överförande av pengarna till stiftelserna i ett slag
väldigt kraftigt förbättrade möjligheterna för forskningen.
Det har bildats stiftelser som sysslar med forskarutbildning och
profilforskning vid mindre och medelstora högskolor. Det är meningen
att en stiftelse skall kunna främja humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning vid en ny universitetsutbildning i södra Stockholm. Det gäller
strategisk forskning som skall främja projekt av långsiktig betydelse för
Sveriges konkurrenskraft. Det gäller miljöstrategisk forskning som
skall skapa förutsättningar för en miljöanpassad samhällsutveckling.
Det rör sig om mycket viktiga forskningsområden.
Alla som tycker att det här viktigt måste trots allt bli mycket oroade
av Carl Thams svar. Svaret innebär att om den nya regeringen inte kan
köra över de beslut som den förra riksdagen fattade skall man i stället
straffa dessa forskningsområden och skära ned på de områden som Carl
Tham själv i flera intervjuer, såsom nytillträdd minister, har sagt är
mycket viktiga. Det oroar mig. Jag är också orolig för den princip som
ligger bakom detta och som innebär att det är viktigt att minska mång-
falden av de olika forskningscentrum som vi nu har skapat förutsätt-
ningar för. Det kan väl inte vara principiellt fel med flera oberoende
centrum på forskningsområdet.
Anf. 86 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Fru talman! Den här frågan är dels principiell, dels ekonomisk. När
det gäller det principiella är min uppfattning mycket klar. Jag anser att
det är olämpligt att man i riksdagen fattar beslut som i praktiken binder
framtida riksdagsmajoriteter till ett visst system som inte går att föränd-
ra. Meningen med demokratiska val är att man skall få en riksdag som
återspeglar folkmeningen och som också skall kunna fatta beslut i en-
lighet med folkmajoritetens vilja. Om man binder allmänna medel på
ett sådant sätt att de inte kan påverkas, är det enligt min uppfattning
principellt mycket olämpligt.
Den ekonomiska aspekten är inte mindre betydelsefull. Som Andre-
as Carlgren givetvis vet är landets ekonomi skakig. Vi har att ta ställ-
ning till vad som kan kallas ett statsfinansiellt elände. Att i den situa-
tionen överföra så här stora medel utan att närmare reflektera över
konsekvenserna för statsfinanserna är, enligt min uppfattning, mycket
betänkligt.
Det finns även en annan ekonomisk aspekt på detta. Självfallet är vi
alla överens om att det är viktigt med forskning även på dessa områden.
Men i ett trängt statsfinansiellt läge måste man göra prioriteringar. Med
det här systemet kan inte ens en bred majoritet i riksdagen göra önska-
de prioriteringar, i rådande ekonomiska läge. Även detta anser jag talar
för en upplösning av dessa fonder. Samtidigt vill jag säga att jag bedö-
mer möjligheterna att göra det, som ganska begränsade. Vi avvaktar nu
resultatet av översynen.
Anf. 87 ANDREAS CARLGREN (c):
Fru talman! Jag vill först säga några ord om den principiella synen.
Jag har sett att Carl Tham i en intervju har sagt att det är ett anmärk-
ningsvärt beteende att försöka låsa in allmänna medel så att de inte blir
åtkomliga för politisk styrning. Med tanke på det som Carl Tham sade i
slutet av sitt svar om att det nu förmodligen inte är möjligt att ändra det
beslut som den förra riksdagen fattade, framstår det som ännu konstiga-
re att han väljer att dra ned på just de forskningsanslag som är föremål
för politisk styrning. Jag tycker att det verkar vara inkonsekvent.
Besparingsbetingen haglar nu även över forskningsområdet. Är det
de mindre och medelstora högskolorna som har skäl att vara oroliga
eller är det den miljöstrategiska forskningen? Eller gäller det kanske de
insatser som skall göras för att främja Sveriges konkurrenskraft och
som måste vara oerhört viktiga för vår ekonomi? Jag har förstått att det
redan går ut signaler till motsvarande forskningsområden om att man
där skall vara orolig. Det oroar mig. Det vore bra om utbildningsminis-
tern kunde ge ett besked om att man inte behöver vara orolig.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
43
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
44
Anf. 88 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Fru talman! Den statsfmansiella bankrutt som vi har övertagit av
den borgerliga regeringen leder ofrånkomligen fram till ett ökat behov
av besparingar. Det är uppenbart att det måste gälla alla tänkbara om-
råden. I det läget är det viktigt att regering och riksdag kan göra riktiga
prioriteringar.
Man har låst in allmänna medel, och det är inte små medel det rör
sig om. Det handlar om utdelningar, som när systemet är helt i funk-
tion, kan uppgå till minst en och en halv miljard kronor årligen. Det är
fråga om prioriteringar som har undandragits politiska beslut, och det
anser jag vara felaktigt.
Anf. 89 ANDREAS CARLGREN (c):
Fru talman! Jag blir litet förvånad. För någon vecka sedan fick vi
höra att det i regeringsförklaringen står att forskningsfrågorna ges hög
prioritet i regeringens arbete. Om jag har tolkat utbildningsministerns
svar rätt, innebär prioriteringen att man avser att kraftigt skära ned
forskningsanslagen, jämfört med vad den förra regeringen åstadkom.
Det måste vara dåligt för Sveriges ekonomi på lång sikt.
Jag tycker att Carl Tham har gjort mycket bra uttalanden om de
mindre och medelstora högskolorna. Jag undrar om det även är de som
har anledning att oroa sig för nedskärningarna. Jag hoppas att Carl
Tham kommer att göra lika bra uttalanden även om den miljöstrategis-
ka forskningen. Jag undrar om det är på det området man nu skall vara
orolig. Skall man t.ex. på det nya internationella miljöuniversitetet i
Lund oroa sig för nedskärningar? Jag undrar vad som skall hända med
den humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningen. Skall det dras ned
på den för att straffa för tidigare riksdagsbeslut? Det måste också tala
emot de uttalanden som Carl Tham har gjort i olika sammanhang.
Anf. 90 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Fru talman! Vad den borgerliga regeringen framför allt har efter-
lämnat är ett jättelikt budgetunderskott. Det är klart att det inte är nå-
gon konst att satsa på forskning om man inte tittar på saldot i statsfi-
nanserna.
Jag kan lugna Andreas Carlgren med att säga att svaret på alla dessa
frågor kommer att ges i de propositioner som regeringen kommer att
lägga fram, både nu under höstriksdagen och senare i januari nästa år.
Då kommer svaret att ges på dessa frågor. Min avsikt är självfallet att
se till att vi också i framtiden skall bedriva en kvalificerad forskning
här i landet. När jag tar ställning till den frågan måste jag också väga in
följderna av de eventuellt kvarvarande forskningsstiftelserna.
Anf. 91 ANDREAS CARLGREN (c):
Fru talman! Jag förutsätter att det inte finns någon i denna kammare
som är omedveten om hur statens budgetsituation ser ut. Däremot
måste det vara bra för ekonomin som helhet och för budgetunderskottet
om vi t.ex. främjar forskning som långsiktigt skall gynna Sveriges kon-
kurrenskraft i ekonomin.
Det är väl bara att konstatera att detta, åtminstone så här långt, ver-
kar vara ännu ett av de besked i regeringsförklaringen som mycket
snabbt devalverades. Att ge hög prioritet i regeringens arbete, verkar
hittills innebära att man delar ut besparingsbeting. Det är synd, men jag
hoppas att vi här i riksdagen skall kunna nå ett samarbete som också
ändrar på den utvecklingen.
Anf. 92 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Fru talman! Jag vill bara tillägga att vad som har hänt är framför allt
att den svenska kronan har devalverats under den borgerliga regering-
ens tid. Om inte riksdagen i framtiden tar ett ansvar för besparingar så
kommer kronan att devalveras ännu mera. Det tror jag inte att någon är
betjänt av.
Vi kommer att arbeta för en bra forskning här i landet, och jag är
övertygad om att vi kan få en bred enighet för detta. Men vi måste ta
hänsyn till vilka faktiska resurser som ställs till forskningens förfogan-
de, även från de nu aktuella stiftelserna.
Överläggningen var härmed avslutad.
36 § Svar på frågorna 1994/95:5 och 12 om behörighetsvillkor för
högre studier, m.m.
Anf. 93 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Fru talman! Kristina Svensson har frågat mig om jag kommer att ta
initiativ till att utarbeta råd och anvisningar om värderingen av studie-
omdömen från folkhögskolor i samband med antagning till högre ut-
bildning.
Bengt Silfverstrand har frågat mig om jag är beredd att medverka
till en översyn av antagningsreglerna till grundläggande högskoleut-
bildning.
Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.
Avsikten med 1993 års universitets- och högskolereform har varit
dels en ökad valfrihet för studenten, dels en större självständighet för
universitet och högskolor när det gäller beslut om studievägar etc.
Förändringen i antagningssystemet ligger i att hela ansvaret för rekry-
teringen lagts på det enskilda lärosätet.
Jag har erfarit att detta i praktiken bl.a. har kommit att innebära att
samma gymnasieutbildning värderas olika ute på universitet och hög-
skolor. Vidare har studieomdöme från folkhögskola värderats mycket
olika vid antagning till högskoleutbildning. Det råder uppenbarligen
osäkerhet om vilka regler som gäller.
Det är självfallet viktigt att vi har ett system för antagning som är
tydligt och överblickbart och som förhindrar godtycke. En uppföljning
av 1993 års reform pågår. I utredarens uppdrag ingår att följa upp hur
det nya antagningssystemet fungerar, och enligt planerna skall en rap-
port i denna fråga lämnas före sommaren. I dagarna har det dessutom
inlämnats en delrapport till mig på departementet.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
45
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
Det är enligt min mening mycket angeläget att reglerna för antag- |
terar studenternas rättssäkerhet. Mot bakgrund av de erfarenheter som
|
Svar på frågor |
redan har vunnits avser jag att genomföra förändringar i det nuvarande Anf. 94 KRISTINA SVENSSON (s): Fru talman! Jag vill tacka Carl Tham för det positiva svaret som Det har varit ett svårhanterligt system. Man har inte kunnat över- När det gäller antagningsreglerna för folkhögskoleelever har jag fått Jag menar inte att vi skall gå tillbaka till en central antagning. Det Anf. 95 BENGT SILFVERSTRAND (s): Fru talman! Jag vill också tacka statsrådet för svaret. Avregleringen och decentraliseringen av den svenska högskolan Flera högskolor har sålunda fattat beslut med innebörden att det i Den kommunala vuxenutbildning som har gett Sverige särskilt po- |
|
46 |
sitiva omdömen i internationella sammanhang degraderas och blir intet |
värd. Redan i mopedåldern skall du veta vad du vill bli, t.ex. advokat
eller domare, för att ge exempel med aktuell anknytning till ett sydligt
universitet. Annars är du utestängd från framtida studiemöjligheter.
Att detta elitistiska synsätt som nu har börjat tränga in i det svenska
högskolesystemet i förlängningen leder till rent absurda konsekvenser
tycks inte ha föresvävat dess tillskyndare. Likvärdiga bedömningar,
oavsett var man har införskaffat sina kunskaper, måste vara grundläg-
gande och avgörande för framtiden. Därför är utbildningsministerns
besked här i dag mycket klargörande och välkommet.
Anf. 96 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Fru talman! Jag har varit utbildningsminister bara en kort tid men
jag har hunnit träffa en del studenter både här i Stockholm och genom
Sveriges förenade studentkårer. Mitt intryck är att studenterna är
mycket oroliga över detta. De kan inte förstå det här systemet.
I Svenska Dagbladet kunde vi nyligen läsa om att antagningssyste-
met uppfattades som en djungel av olika bestämmelser och villkor. I
den lägesrapport som jag just har fått från den utredning som sysslar
med detta, RUT 93, sägs på ett mer försiktigt byråkratspråk: Systemen
och deras effekter är svåra att överblicka. Inte minst är det oklart hur de
fungerar ur den enskilde sökandens synpunkt. Vi har flera indikationer
som tyder på att den nuvarande antagningen inte fungerar tillfredsstäl-
lande. Det är alltså litet försiktigt uttryckt.
Vad som ligger bakom detta är helt enkelt att studenterna inte vet
vad som gäller. Det är mer eller mindre en sinkadus om man kommer in
på en utbildning. Det beror på vilken skola man har sökt till och vilka
villkor som gäller just där.
Ett sådant system kan vi inte ha. Därför har jag beslutat att inom
kort utfärda tilläggsdirektiv för den nu sittande utredningen så att den
forcerar det här arbetet. Men det är likväl så att antagningsbestämmel-
ser inte kan ändras på kort tid. Därför vågar jag inte utlova några för-
ändringar förrän tidigast till vårterminen 1996.
Anf. 97 KRISTINA SVENSSON (s):
Fru talman! Inlägget från utbildningsministern visar att Carl Tham
redan har en god insikt i vad det handlar om när det gäller antagnings-
systemet. Det är alltså fråga om ett virrvarr och ett sammelsurium.
Studenterna är naturligtvis de som kommer i kläm i det här systemet.
Jag vill betona en gång till att jag är glad för att utbildningsminis-
tern säger att vi inte kan ha ett sådant system. Det måste ersättas, och vi
skall ha ett rättvist antagningssystem. Då kan vi så småningom också
komma till rätta med den sociala snedrekryteringen.
Anf. 98 BENGT SILFVERSTRAND (s):
Fru talman! Den bild som utbildningsministern nu ytterligare tyd-
liggör med exempel från Stockholm stämmer väl överens med den
lokala kunskap som jag har dels från det sydligare universitetet, dels
från andra delar i landet, där oroliga elever vänder sig till oss politiker
just med frågan: Vad är det egentligen som gäller?
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
Även om vi är medvetna om att ett antagningssystem formellt inte |
fullt från två utgångspunkter: dels därför att det klart och tydligt visar
|
Svar på frågor |
att det kommer att ske förändringar för att garantera likvärdigheten och Överläggningen var härmed avslutad. 37 § Svar på fråga 1994/95:52 om den högre utbildningen Anf. 99 Utbildningsminister CARL THAM (s): Fru talman! Margitta Edgren har bl.a. med hänvisning till en tid- Resurstilldelningssystemet för grundläggande högre utbildning Den särskilda utredaren av 1993 års universitets- och högskolere- Jag vill avslutningsvis framhålla att det är självklart att varje uni- Anf. 100 MARGITTA EDGREN (fp): Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret och vill hel- Som jag förstår har utbildningsministern och jag samma åsikt, näm- Vad jag hängde upp mig på i artikeln, om jag skall vara uppriktig, Å ena sidan kan man naturligtvis säga så. Å andra sidan kan man |
|
48 |
stödja sig på erfarenheterna av långvariga arbeten som pågår och har |
pågått i många länder. Det handlar just om hur man använder och ut-
vecklar kvalitet. Är det möjligt att mäta kvalitet? Hur skall man i så fall
göra? De internationella erfarenheterna speglar respektive lands kvali-
tetsbegrepp. Det är inte möjligt att kopiera detta till andra länder, men
att diskutera kvalitet och kvalitetsutveckling när det gäller högre ut-
bildning är inte någon fluga som är inne just nu.
Jag skulle också kunna anknyta till den diskussion som fördes den
förra gången som det gjordes en sådan här stor utökning av antalet
platser på universitet och högskolor. Det skedde på 6O-talet. Då fördes
samma debatt. Man befarade också då att kvaliteten skulle undermine-
ras. Den reform som vi nu diskuterar har följts av en rad krav på hög-
skolorna och universiteten, just för att detta icke skall hända.
Jag har ytterligare en fråga till utbildningsministern. Anser utbild-
ningsministern att de kvalitetskriterier som vi i dag arbetar med är till
fyllest, eller bör de utvecklas och utvidgas ytterligare?
Anf. 101 Utbildningsminister CARL THAM (s):
Fru talman! Jag är helt överens med Margitta Edgren om att det är
oerhört centralt med kvalitetsprogram och arbeten med att utveckla
kvaliteten i utbildningen. Det är en självklar uppgift i alla utbildnings-
system. Det är sannerligen inte något fel med det, tvärtom.
Vad jag tillät mig att kalla för konsultsnack - låt vara att det är en
aning vanvördig formulering - var föreställningen om att det exakt går
att mäta kvaliteten och på grundval av sådana mätningar tilldela den
ena eller den andra högskolan någon guldpeng för att man har uppnått
ett särskilt bra resultat.
Jag tror för det första inte att det är möjligt; jag tror att det kommer
att leda till godtycke. För det andra tror jag att det kommer att leda till
att vissa högskolor genom olika finurligheter får mer pengar än andra.
Därmed bidrar man till en skiktning av kvaliteten i stället för det mot-
satta.
Man kan lika gärna vända på resonemanget och säga att de skolor
som inte har en tillräckligt hög kvalitet borde få extra resurser för att
kunna höja kvaliteten.
Jag tror över huvud taget inte på det resonemanget. Vi måste göra
vad vi kan för att förbättra förutsättningarna ute på lärosätena så att
man där kan höja kvaliteten. Jag är helt för att man där skall bedriva ett
arbete med kvalitetsprogram, men jag tror inte att vi skall använda
detta system som en grund för allokering av resurser.
Jag vill bara tillägga att vi står inför ett stort problem i Sverige, lik-
som i andra länder. Vi vill utöka antalet studerandeplatser; det är vi
säkert överens om. Vi vet att vi har oerhört ont om pengar, och vi vill
samtidigt höja kvaliteten. Därför har vi en svår ekvation framför oss.
Jag medger gärna att jag inte har någon enkel lösning på det problemet.
Anf. 102 MARGITTA EDGREN (fp):
Fru talman! Nej, vi är helt överens om det. Det är väl ingen som har
en enkel lösning på det problemet. Kvalitet är ju, på detta område lik-
som på andra, en fråga om omdöme. Det handlar om vissa situationer,
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 10
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
personer och insatser. Därför kan man inte använda samma mätinstru- |
varje universitet och högskola. På något vis måste man försöka mäta
|
Svar på frågor |
den eller göra den tydlig. Det pågår ett imponerande arbete just nu. Detta sker utifrån det Utbildningsministern säger att det är omöjligt att ge resurser utifrån Anf. 103 Utbildningsminister CARL THAM (s): Fru talman! Det är helt riktigt. Vi skall ta del av erfarenheterna av Däremot tror jag inte att vi skall ha ett system som bygger på att re- Jag har uppfattningen att det under de senaste åren har funnits en Anf. 104 MARGITTA EDGREN (fp): Fru talman! Till en viss del är vi överens. Det vi skall försöka få Vi är helt överens om att det är svårt att få grepp om detta. Men att Om jag får lov att ta utbildningsministerns tid i anspråk vill jag till Anf. 105 Utbildningsminister CARL THAM (s): Fru talman! Jag instämmer fullständigt. Överläggningen var härmed avslutad. |
50
38 § Svar på fråga 1994/95:53 om älgsjukan
Anf. 106 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Eva Eriksson har frågat mig på vilket sätt regeringen
avser att medverka till att kartlägga orsaken till den svenska älgsjukan,
så att den kan bekämpas.
Den första upptäckten av älgsjukan gjordes 1985. Sedan dess har
forskning bedrivits om sjukdomens orsaker. Man har olika teorier om
orsaken. Luftföroreningar, virusangrepp, kopparbrist eller en genetiskt
betingad nedsättning av immunförsvaret är några teorier.
För att få reda på orsaken eller orsakerna krävs fortsatt forskning.
Forskning kostar pengar. Regeringens medverkan blir då i första hand
att se till att det finns ekonomiska resurser för att bedriva den forskning
som behövs.
Regeringen ställer medel ur Jaktvårds- och viltskaderegleringsfon-
derna till Naturvårdsverkets förfogande för viltforskning. Verkets
forskningsnämnd beslutar om användningen av medlen efter särskilda
ansökningar.
För att möjliggöra studier av de särskilda älgproblemen i Älvsborgs
län ökades anslagen för viltforskning för några år sedan med drygt
800 000 kr. För innevarande budgetår står 8,7 miljoner kronor till Na-
turvårdsverkets förfogande för viltforskning.
Avslutningsvis vill jag nämna att Statens veterinärmedicinska an-
stalt har en viktig roll när det gäller att kartlägga orsakerna till Älvs-
borgssjukan. SVA disponerar drygt 1,5 miljoner kronor ur Jaktvårds-
fonden för sin viltverksamhet.
Anf. 107 EVA ERIKSSON (fp):
Fru talman! Jag ber att få tacka jordbruksministern för svaret. Sam-
tidigt vill jag önska henne lycka till i uppdraget som jordbruksminister.
Älgsjukan är fortfarande en gåta. Forskarna har ju - som jord-
bruksministern säger - en klar bild av symtomen hos de sjuka älgarna,
men orsakerna är fortfarande dolda i mörkret, och teorierna är många.
Vi vet också att älgsjukan är koncentrerad till Viskadalen i Älvs-
borgs län. Hos de sjuka älgarna har forskarna hittat ett tetrovirus som
kallas Alvo. Det tillhör samma familj som hiv.
Om sjukdomen orsakas av tetroviruset är risken för spridning stor.
Tonvikten i forskningen läggs nu på att klargöra virusets roll. Det är
bra, men forskarna har också slagit fast att det är viktigt att man tittar
på och tar reda på vilken roll försurningen eller andra miljöfaktorer
spelar för älgsjukans uppkomst.
Det är allvarligt om det är människans påverkan på naturen som har
gett grogrund för sjukdomen. Då finns det risk för liknande epidemier
även hos andra djurarter. Att studera miljöfaktorerna, miljöförorening-
arnas betydelse, är därför nödvändigt. Det skulle därför vara intressant
att höra vilken vikt jordbruksministern fäster vid att öka anslagen till
forskningen om miljöföroreningarnas betydelse. Vi vet ju sedan tidiga-
re att Viskadalen är det mest försurade området i Sverige.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
51
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
Anf. 108 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): |
finns även en mängd annan kunskap som forskarna har tagit fram, men
|
Svar på frågor |
det finns också många frågetecken. Det finns svar som vi skulle vilja ha Det är också riktigt att det område i Västergötland som vi talar om Sedan till frågan om mer pengar. Jag kan nämna att det finns ytter- Med tanke på den budgetsituation i övrigt som vi befinner oss i just Anf. 109 EVA ERIKSSON (fp): Fru talman! Jag kan ändå tolka jordbruksministern på det sättet, att Det är klarlagt att pengar till forskning om älgsjukan inte har ökat Det är också viktigt att komma ihåg att det givetvis finns lokal an- Anf. 110 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Fru talman! Jag vill påminna om att föroreningsproblematiken och Eva Eriksson gjorde en liten felsägning i sitt senaste anförande. Som jag tidigare sade ser jag i dag inte några möjligheter att utöka |
|
52 |
om vikten av att man prioriterar detta område. Det går fram signaler |
från riksdagen till Naturvårdsverket. De signalerna får utgöra en grund
för en fördelning inom den ram på 8,7 miljoner som finns.
Anf. 111 EVA ERIKSSON (fp):
Fru talman! Ett sådant här samtal, en debatt och en offentlig dis-
kussion, kommer givetvis att skapa ett tryck i frågan, och det är jag
tacksam för.
Jag är dessutom tacksam för att Margareta Winberg understryker att
detta är miljöministerns bord. Jag antar därför att Margareta Winberg
kommer att ta kontakter för att driva detta arbete vidare.
Det gläder mig att jordbruksministern tar den här frågan på stort
allvar. Jag kommer med starkt intresse att följa ministerns agerande i
den här frågan, och jag ser fram emot en framtid för skogens konung.
Överläggningen var härmed avslutad.
39 § Svar på fråga 1994/95:54 om Östersjölaxen
Anf. 112 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Torsten Gavelin har frågat vilka åtgärder jag avser att
vidta för att rädda den naturlevande laxen i Östersjön.
Fiskeriverket redovisade den 16 maj 1994 på regeringens uppdrag
en utvärdering av de åtgärder som har vidtagits för att skydda den na-
turreproducerande laxen i Östersjön och föreslog en handlingsplan för
det fortsatta arbetet. Dåvarande regeringen delade i beslut den 2 juni
1994 Fiskeriverkets bedömning av allvaret i situationen för den natur-
reproducerande laxen i Östersjön och underströk behovet av att kraft-
fulla åtgärder vidtas för att förbättra densamma.
Fiskeriverket beslutade den 2 juni 1994 att under år 1994 avlysa
laxfisket i samtliga älvar med vild lax i Norrbottens, Västerbottens och
Västernorrlands län och i de befintliga fredningsområdena utanför
dessa älvar.
Vid mötet med Fiskerikommissionen för Östersjön i september i år
agerade Sverige kraftfullt för en begränsning av havsfisket efter lax
men lyckades inte fullt ut få gehör för ståndpunkterna bland övriga
Östersjönationer. Kommissionen beslutade dock att rekommendera att
1995 års totaluttag begränsas från 600 000 till 500 000 laxar. Kom-
missionen beslutade också att tillsätta en särskild arbetsgrupp under
svenskt ordförandeskap med uppgift att se över förvaltningen av lax i
Östersjön.
För egen del delar jag bedömningen av allvaret i situationen för den
naturreproducerande laxen i Östersjön. Jag vill dock understryka att det
ankommer på Fiskeriverket att med stöd av fiskeförordningen besluta
om de föreskrifter som behövs till skydd för den naturreproducerande
laxen. Regeringen avser att inom ramen för Fiskerikommissionen för
Östersjön fortsätta att kraftfullt verka för en begränsning av havsfisket
efter lax.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
53
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Anf. 113 TORSTEN GA VELIN (fp):
Fru talman! Först vill jag tacka jordbruksministern för det uttöm-
mande svaret. Bakgrunden till min fråga är att Fiskeriverkets styrelse
inte har levt upp till intentionerna från i våras. Då fattades beslutet om
ett stopp för laxfisket i Norrlandsälvarna. Tanken var att det skulle
följas upp med ett beslut om totalt laxfiskestopp i Sverige om inte
överenskommelsen om begränsning av kvoterna kunde genomföras
fullt ut.
Nu har dessa förhandlingar inte gett avsett resultat. Kvoterna har
begränsats, men inte alls så mycket som Fiskeriverket ansåg vara nöd-
vändigt. Trots detta har Fiskeriverket inte beslutat om något ensidigt
svenskt laxfiskestopp.
Jag uppfattar detta som en klar orättvisa. Det är dessutom en riska-
bel situation för laxen, som nu utsätts för ett obegränsat fiske inom den
kvot som nu finns.
Den förra regeringen hade en klar policy i den här frågan. Man
samarbetade bl.a. med Finland om att rädda den naturlevande laxen i
Östersjön. Jag vill fråga jordbruksministern om den nuvarande rege-
ringen avser att fullfölja denna policy.
Anf. 114 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Jag vill återigen understryka vad som har gjorts i frå-
gan. Man har arbetat i Fiskerikommissionen. Tyvärr fick vi inte stöd
fullt ut. Det blev bara en sänkning från 600 000 till 500 000 laxar, men
det är ändå ett steg i rätt riktning. Det är också en framgång att vi
dessutom har fått en arbetsgrupp under svenskt ordförandeskap som
skall se över förvaltningen av lax i Östersjön.
Jag har inte kunskap om vilka kontakter mellan Sverige och Finland
som har tagits. Det är säkert riktigt det som sägs. Jag vill ändå under-
stryka att Finland har överfiskat sin tilldelade laxkvot i Östersjön. Fin-
land har alltså inte följt det förslag som har lagts fram. Man har inte
godtagit den rekommenderade laxkvoten, och det är ett bekymmer i sig.
Vi har inte ministerstyre i Sverige. Det är Fiskeriverket som beslu-
tar i frågan. Den förra regeringen gav inte direktiv till hur det skulle
besluta, och det avser inte heller jag att göra.
Anf. 115 TORSTEN GA VELIN (fp):
Fru talman! Jag är väl medveten om att jordbruksministern inte kan
utfärda några direktiv. Men signaler är viktiga i detta samhälle.
Orsaken till att jag har aktualiserat den här frågan är att det just nu
är ett mycket kritiskt läge för Östersjölaxen. Enligt uppgift går det i år
ut ca 450 000 laxsmolt som inte är påverkade av M 74, som är det stora
bekymret. Nästa år räknar man med att den mängden har begränsats till
75 000, för att år 1996 vara nere i 25 000 laxsmolt som går ut från våra
älvar till Östersjön.
Det innebär att läget är väldigt kritiskt och att vi måste ha ett snabbt
stopp för laxfisket.
54
Jag har uppfattat jordbruksministern så, att den förra regeringens
intentioner skall fullföljas. Jag kommer personligen med stort intresse
att följa den här frågans vidare behandling.
Anf. 116 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Jag vill bara tillägga att jag delar den förra regeringens
oro i den här frågan.
Anf. 117 TORSTEN GAVELIN (fp):
Fru talman! Jag tackar för det svaret.
Överläggningen var härmed avslutad.
40 § Svar på fråga 1994/95:76 om ett EU-medlemskaps betydelse
för jordbruket
Anf. 118 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Lena Klevenås har frågat mig om vi vid ett eventuellt
medlemskap i EU kommer att kunna behålla ett jordbruk i norra och
mellersta Sverige utan att kostnaderna för de svenska skattebetalarna
ökar.
En utgångspunkt för Sverige vid förhandlingarna om villkoren för
ett medlemskap i EU var att en överenskommelse måste nås rörande
tillvägagångssätt och metoder för att inom ramen för EU:s politik slå
vakt om och utveckla jordbruket i norra Sverige, i skogsområden i
södra Sverige samt på Öland och Gotland.
Förhandlingsresultatet innebär möjligheter att uppnå detta. Detta
förutsätter dock en svensk medfmansiering. Kostnaderna för skattebeta-
larna blir därmed beroende av vilken ambitionsnivå Sverige väljer att
lägga sig på.
Dessa frågor kommer att behandlas i kommande propositioner eller
redovisas i det sammanhanget.
Anf. 119 LENA KLEVENÅS (s):
Fru talman! Jag vill börja med att gratulera jordbruksministern till
utnämningen. Jag vill också passa på att till jordbruksministern över-
lämna en broschyr, den broschyr som är orsaken till min fråga. Jag vill
också lämna den till fru talmannen, eftersom jag precis har fått den i
min hand.
Den här broschyren har varit föremål för många frågor under ef-
termiddagen, och det kommer ytterligare frågor.
Min fråga gäller sidan 3 i broschyren, där det om jordbruk och fiske
står: Svenskt jordbruk kommer att stödas på minst samma nivå som i
dag också i norra Sverige. Produktionen kan därmed också fortsätta på
oförändrad nivå.
Jag delar den kritik som andra EU-motståndare här i riksdagen tidi-
gare har framfört mot den här broschyren, nämligen att den är alltför
glättad.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
55
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Min fråga är: Vad händer med skattepengarna om jordbruket kom-
mer att stödas på samma sätt som i dag också i norra Sverige och man
där kan fortsätta att hålla produktionen på oförändrad nivå?
Jag tycker naturligtvis att jordbruksministerns svar inte är tillfreds-
ställande. Om det går så illa den 13 november att vi blir medlemmar i
EU, om svenska folket röstar ja, kommer det att bli fråga om kostnader
på ca 20 miljarder - enligt vissa beräkningar kommer det att handla om
ytterligare kostnader av samma omfattning. Det är alltså mycket peng-
ar.
Bönderna har under fem år fått 14 miljarder i omställningsbidrag
för att ställa om jordbruket och minska överskottet. OECD har beräknat
att detta, med djurbidrag och annat som kanske inte ingick i omställ-
ningen, har kostat ytterligare. De svenska bönderna kommer alltså att få
väldigt mycket pengar.
En del av det som vi kommer att få tillbaka vid ett medlemskap är
ju att bönderna skall få del av EU:s jordbruksstöd. Jag vill veta om de
miljarder som bönderna får tillbaka från EU ingår i det stöd som kom-
mer att bli aktuellt för böndernas del. Hur stor del kommer de svenska
skattebetalarna därutöver att behöva stå för?
Anf. 120 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Jordbruket och EU är ju något komplicerat, och hur det
skall bli är ju inte färdigt än. Vi avser att före folkomröstningen lägga
fram sådana preciseringar att det står klart för riksdagens ledamöter,
och därmed förhoppningsvis också för allmänheten, vad som gäller.
Av medlemsavgiften, på sikt 20 miljarder, kommer drygt en fjärde-
del att gå tillbaka till bönderna. Det gäller inte alla bönder, utan bara
dem som får del av arealstöd och djurbidrag. Därutöver kan man få
programbidrag. Jag antar att det är dessa bidrag som Lena Klevenås
menar, eftersom det är de som i varierande grad skall medfinansieras av
svenska skattepengar.
I vilken mån vi kommer att ha råd att ta emot de här pengarna är
just den fråga som vi sitter och diskuterar nu. De skattepengar som i så
fall skulle medfinansiera de pengar som svenska bönder får av EU,
måste ju vägas mot andra angelägna behov i Sverige, såsom kommun-
bidrag och därmed barnomsorg och sjukvård, infrastrukturutbyggnad,
polisverksamhet och andra verksamheter som vi använder våra skatte-
pengar till.
Vi har tidigt uttalat ett löfte om att svenskt jordbruk kommer att
stödas på minst samma nivå som i dag också i norra Sverige, dvs. unge-
fär samma sak som nu uttrycks i den här broschyren. Norra Sverige är
prioriterat i det avseendet. Så oavsett vad vi gör i övrigt med de pengar
som vi har möjlighet att ta emot extra och som innebär svensk medfi-
nansiering, kommer norra Sverige att bli tillgodosett.
Anf. 121 LENA KLEVENÅS (s):
Fru talman! Det är bra att Margareta Winberg klargör en del saker,
men jag tycker ändå inte att det är tydligt. Jordbrukspolitik är ju oerhört
56
komplicerat, det har jag lärt mig efter tre år som suppleant i jordbruks-
utskottet.
Jag har en känsla av att det stöd som vi inte är så angelägna om att
få, det får vi automatiskt från EU, medan vi måste vara med och medfi-
nansiera den del av stödet som vi skulle behöva, som vi verkligen vill
ha och som vi behöver för att gynna det jordbruk som är miljövänligt
och ekologiskt och som bedrivs i norra Sverige, i skogs- och mellan-
bygder där den biologiska mångfalden skall värnas. Min kritik mot den
här broschyren är att den ger en väldigt glättad bild, att den ger intryck
av att EU stöder det som vi i själva verket via skattepengar måste fort-
sätta att stöda.
Mycket av den här kritiken finns med i den motion som vi väcker i
dag. Vi säger där att den borgerliga regeringens proposition tillmötes-
går snäva sektorsintressen på bekostnad av skattebetalare. Jag tycker
därför att det verkligen är berättigat att fråga i hur hög grad vi kommer
att fördela om kostnaderna mellan skattebetalarna, konsumenterna och
bönderna.
Anf. 122 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Jag delar Lena Klevenås uppfattning att det system som
vi går in i om det blir ja i folkomröstningen kommer att bli byråkratiskt,
miljömässigt dåligt och väldigt kostsamt. Det kommer dessutom att
innebära ett stöd till den del av jordbruksnäringen som vi kanske inte
skulle vilja stöda så mycket, medan de program som kräver svensk
medfmansiering däremot sätts in när det gäller de delar av landet där vi
önskar se ett fortsatt levande jordbruk, en levande landsbygd, öppna
landskap, osv.
Ett sätt att litet grand förändra den här bilden, den bild som målas
upp i den förra regeringens proposition, är det förslag som jag vet finns
i den socialdemokratiska motion som har väckts i dag. Det förslaget
innebär att man i stället för att ha elva områdesklasser för arealstöd
minskar antalet. Det innebär nämligen att man skjuter pengarna från
södra Sverige och uppåt i landet, och det i sin tur medför dels en
minskning av kapitaliseringseffekterna på gårdsnivå, dels en minskning
av behovet av medfinansiering i Mellansverige.
Anf. 123 LENA KLEVENÅS (s):
Fru talman! Jag vill ta upp ytterligare en sak när det gäller just kapi-
taliseringseffekterna, dvs. att gårdar blir mer värda genom ett EU-
medlemskap, nämligen följderna av att vi skall införa personnummer
på kor och ett system med mjölkkvoter.
I en artikel i en av morgontidningarna står det att korna snart kom-
mer att vara guld värda, eftersom korna i EU är en handelsvara som gör
bönderna hundratusentals kronor rikare. Det här är ju bekymmersamt
om det leder till att det inte sker någon effektivisering i jordbruket
därför att de yngre bönderna inte kommer att ha råd att köpa dessa
mjölkkvoter - det blir alltså dyrare att köpa rätten att mjölka kon än att
köpa själva kon, och det blir inte bara dubbelt så dyrt, utan kanske fyra
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
57
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
fem gånger så dyrt. Efter vad jag förstår kommer det här kanske att
gynna de äldre jordbrukare som tänker sluta.
Jag skulle vilja höra jordbruksministerns synpunkter på hur man
skall komma till rätta med det här problemet med mjölkkvoterna och
den stigande kapitaliseringen som blir följden.
Anf. 124 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Det här systemet kommer att medföra en handel med
kvoter, och oavsett åsikt i själva sakfrågan - ja eller nej till EU - tycks
alla anse att systemet är ganska förfärligt. Den här handeln kan ske på
olika sätt. Den förra regeringen föreslog att det skulle vara en fri han-
del, dvs. att man skulle handla med de överblivna kvoterna på den
öppna marknaden.
Jag delar inte den uppfattningen. Jag tycker att man skall undersöka
ett annat system, att man skall titta på det system som har funnits i
Danmark, nämligen att priserna på kvoterna fastställs administrativt.
Det har i sin tur nackdelar. Det blir ju mycket byråkrati omkring
detta. Men det kan möjligen hålla priserna nere och något lindra de
effekter som Lena Klevenås talar om. Dessa effekter är naturligtvis inte
bra.
Om det blir ja i folkomröstningen får jag, med de fyra röster som
jag kommer att besitta i ministerrådet, försöka att förändra det här
systemet.
Anf. 125 LENA KLEVENÅS (s):
Fru talman! Jag hade önskat att vi i förhandlingarna hade kunnat
begära att få använda EU:s jordbruksstöd mer fritt på det sätt som vi
skulle vilja, nämligen att stödja bönder i norra Sverige på bekostnad av
dem i södra Sverige, animalieproducenter på bekostnad av spann-
målsproducenter samt gynna skogs- och mellanbygder. Men om vi blir
medlemmar är vi ju bundna av EU:s subventionssystem. Det är mycket
byråkratiserat och krångligt och gynnar den konventionella odlingen i
alldeles för hög grad.
Om vi blir medlemmar hoppas jag verkligen att jordbruksministern
kan se till att det jordbruk som vi behöver ha, nämligen det i hela Sve-
rige, det i norra Sverige och det ekologiska, verkligen får en möjlighet
att överleva.
Överläggningen var härmed avslutad.
41 § Svar på fråga 1994/95:37 om varvsindustrins konkurrenssi-
tuation
Anf. 126 Näringsminister STEN HECKSCHER (s):
Fru talman! Lennart Beijer har frågat mig vilka åtgärder som kom-
mer att vidtas för att ge de svenska varven samma villkor som varven i
övriga delar av världen.
58
För att uppnå internationell konkurrensneutralitet inom varvsnä-
ringen har Sverige aktivt medverkat i förhandlingar inom OECD. Dessa
förhandlingar resulterade den 17 juli 1994 i en överenskommelse mel-
lan Japan, Sydkorea, USA, EU, Finland, Norge och Sverige. Överens-
kommelsen innebär i princip att allt statligt stöd till varvsnäringen
slopas fr.o.m. den 1 januari 1996. Detta betyder att konkurrensneutrala
villkor uppnås på det internationella planet. Jag räknar med att över-
enskommelsen kommer att undertecknas i början av december 1994.
Vidare har ett underlag avseende de svenska varvens och deras un-
derleverantörers konkurrenssituation tagits fram av Närings- och tekni-
kutvecklingsverket, dvs. NUTEK. Verket överlämnade en slutrapport
till regeringen den 30 september 1994.
Beredningen av varvsfrågan i dess helhet pågår för närvarande in-
om regeringskansliet. Regeringen kommer senare att redovisa vilka
övriga åtgärder som eventuellt kommer att vidtas med anledning av
riksdagsbeslutet.
Anf. 127 LENNART BEIJER (v):
Fru talman! Jag tackar näringsministern för svaret. Bakgrunden till
frågan är att de svenska varven för närvarande arbetar i en omöjlig
konkurrenssituation. Att i dag lägga en order hos de svenska varven
innebär en ökad kostnad på ca 10 % i förhållande till att lägga den hos
varv i andra delar av världen.
Enligt näringsministern kommer övriga världen att ha kvar stödet
till varvsnäringen under åtminstone 1995. Detta kommer naturligtvis att
sätta de svenska varven under mycket hård press. Det blir kanske t.o.m.
en omöjlig press.
Bl.a. kommer vissa fartygsbeställningar att tidigareläggas. Det
kommer naturligtvis att drabba de svenska varven efter den 1 januari
1996.
Har näringsministern beaktat dessa problem?
Anf. 128 Näringsminister STEN HECKSCHER (s):
Fru talman! Jag är medveten om det som Lennart Beijer berättar
om. Som jag nämnde i mitt svar bereder regeringskansliet den här frå-
gan med utgångspunkt från en riksdagsbeställning. Vi hyser all respekt
för riksdagen och tar den beställningen på allvar.
Jag är medveten om att svenska varv har vissa svårigheter mot bak-
grund av den situation som råder. Dessa svårigheter har ju funnits un-
der ganska lång tid och är av relativt olika slag. Men jag vet att det
finns särskilda problem. Den tid som hinner gå fram till den 1 januari
1996 kan vara bekymmersam.
Men det är ju dessutom så att den omständigheten att kronan har
sjunkit så pass mycket - man kan naturligtvis ha delade meningar om
betydelsen av det - innebär att de svenska varven får en viss konkur-
rensfördel. Men som jag sade tidigare bereder vi nu den här frågan med
stort allvar och räknar med att återkomma till den.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
59
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
Anf. 129 LENNART BEIJER (v) Fru talman! Det finns också en annan sak som är intressant i frågan |
och som jag måste påpeka. Under valrörelsen i somras lovade statsmi-
|
Svar på frågor |
nister Ingvar Carlsson de fackliga organisationerna att åtgärder skulle Anf. 130 Näringsminister STEN HECKSCHER (s): Fru talman! Jag känner till den korrespondens som har ägt rum un- Vår ambition är att ta fatt i denna fråga, liksom i väldigt många and- Anf. 131 LENNART BEIJER (v): Fru talman! Jag utgår ifrån att det som näringsministern säger i slu- Överläggningen var härmed avslutad. 42 § Svar på fråga 1994/95:75 om konsumentpolitiken i EU- Anf. 132 Civilminister MARITA ULVSKOG (s): Fru talman! Leo Persson har frågat mig om ett EU-medlemskap Svaret är nej. Sverige har redan anpassat reglerna om märkning av Anf. 133 LEO PERSSON (s): Fru talman! Jag vill tacka civilministern för svaret. Skall jag förstå Anf. 134 Civilminister MARITA ULVSKOG (s): Fru talman! Det finns i stort sett ingen skillnad mellan EU:s regler |
|
60 |
sas andra ingredienser i fallande skala. |
Problemet är just det som Leo Persson tar upp, nämligen de sam-
mansatta ingredienserna, t.ex. korven i pizzan och sylten i fruktyoghur-
ten. Om den sammansatta ingrediensen utgör mindre än 25 % av varans
totala innehåll behöver den inte innehållsdeklareras. Detta är en klar
försämring för bl.a. allergiker. Allergiframkallande ämnen som mjölk,
ägg och nötter behöver alltså inte längre alltid deklareras när de ingår i
sammansatta ingredienser.
Det här problemet fick vi tyvärr redan med EES-avtalet. Detta be-
tyder att svenska myndigheter redan har börjat agera i saken. Livsme-
delsverket har följaktligen rekommenderat svenska tillverkare att även i
fortsättningen deklarera innehållet i sammansatta ingredienser.
Jag utgår ifrån att företagen kommer att följa den här rekommenda-
tionen. Jag kommer själv att mycket noga följa hur företagen agerar.
Anf. 135 LEO PERSSON (s):
Fru talman! Det låter lovvärt, men kan man inte på något sätt på-
verka EU att inse vikten av vår svenska grundsyn på varudeklaration på
livsmedel? Hur skall man kunna påverka EU rent praktiskt?
Anf. 136 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Jag är inte alltför optimistisk när det gäller min och re-
geringens förmåga att påverka EU på den här punkten. Men jag skall
självfallet försöka att driva allergikernas självklara rätt till innehålls-
deklaration även av sammansatta ingredienser så långt som möjligt.
Jag kan också nämna att den regel om 25 % som EU har, och som
vi har övertagit, bygger på en rekommendation från FN:s standardise-
ringsprogram för livsmedel. Jag vet att Livsmedelsverket försöker
verka för en ändring av denna rekommendation. Men sådant kan ju ta
väldigt lång tid.
Anf. 137 LEO PERSSON (s):
Fru talman! Jag förstår att det här är bekymmersamt. Men vi har ju
en strategi i vårt land, nämligen att verka för en ökning av ekologiskt
odlade produkter. Hur skall då konsumenterna kunna se vad som gäller
i framtiden? Det blir ju svårare att se om de framställda produkterna är
ekologiskt odlade, framför allt om de är sammansatta. Det brukar fin-
nas olika slags miljömärkning - det finns ju ett virrvarr av miljömärk-
ningssystem.
Jag har inte riktigt förstått om man inom EU är enig om på vilket
sätt miljömärkning och konsumentupplysning skall hanteras i framtiden
när det gäller de här olika produkterna.
Anf. 138 Civilminister MARITA ULVSKOG (s):
Fru talman! Till miljömärkningsfrågan måste jag nog be att få åter-
komma. Men jag tror att Leo Perssons bild är riktig - att det råder stora
oklarheter på den här punkten.
Den stora skillnaden, om vi talar om EES och lever vidare med ett
EES-avtal eller om det blev ett svenskt ja till EU-medlemskap, handlar
ändå om att gränskontrollerna försvinner. Det betyder att kontrollen av
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
61
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
livsmedel som förs in i landet i större utsträckning än som i dag är fallet |
importerar livsmedlen från. Många av de andra problemen har vi redan
|
Svar på frågor |
med EES-avtalet. Därför är det naturligtvis en kolossalt viktig uppgift Anf. 139 LEO PERSSON (s): Fru talman! Är det inte på det sättet, civilministern, att EES-avtalet i Anf. 140 Civilminister MARITA ULVSKOG (s): Fru talman! Våra påverkansmöjligheter är, enligt min mening, be- Överläggningen var härmed avslutad. Ajournering På förslag av andre vice talmannen beslöt kammaren kl. 16.42 att Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 18.00. 43 § Svar på fråga 1994/95:15 om den kooperativa hyresrätten Anf. 141 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): Herr talman! Agne Hansson har frågat statsrådet Jörgen Andersson Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara År 1990 tillkallade regeringen en kommitté för att utvärdera den |
|
62 |
upphäva försökslagen (prop. 1991/92:141). Regeringen återkallade |
sedermera propositionen (skr. 1992/93:39, rskr. 1992/93:1). Försöksla-
gen har därefter förlängts ytterligare två gånger med hänvisning till att
frågan om införandet av en permanent lagstiftning bereddes inom Jus-
titiedepartementet (prop. 1993/94:28, bet. 1993/94:BoU5, rskr.
1993/94:42 samt prop. 1993/94:239, bet. 1993/94:BoU21, rskr.
1993/94:373).
Jag avser att ta initiativ till att en utvärdering av försöksverksamhe-
ten inleds på nytt. Först när jag har sett resultatet av utvärderingen är
jag beredd att ta ställning till frågan om upplåtelseformen bör perma-
nentas. I avvaktan på detta kommer jag att föreslå regeringen att begära
att riksdagen förlänger försökslagens giltighetstid.
Anf. 142 AGNE HANSSON (c):
Herr talman! Jag ber att få tacka justitieministern för svaret.
Frågan har ställts inte minst mot bakgrund av att tiden för försöks-
verksamheten går ut den 1 januari nästa år. Man avbryter inte försöks-
verksamheten med den kooperativa hyresrätten, och så långt är det
positivt. Jag anser nämligen att det här är en väldigt viktig boendeform
som är omtyckt av många.
Som sägs i svaret har det varit många turer fram och tillbaka.
Många har tvekat. Jag vill fråga justitieministern varför hon nu är tvek-
sam till att fatta ett beslut om att gå till riksdagen med förslag om en
permanentning. Vi har ju den här försöksverksamheten sedan 1986. Det
visar väl ändå att det här är en hållbar boendeform som många vill ha.
Inom vilken tidsrymd kan vi räkna med att det kommer ett förslag
till riksdagen om en permanentning?
Anf. 143 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Jag har inte ändrat uppfattning sedan 1990, då jag an-
såg att det behövdes en utvärdering för att få veta hur en permanentning
skulle gå till. Det är därför som jag nu skall se till att detta blir utvärde-
rat. Jag räknar med att en utvärdering kan skötas av Boverket och att
det kan göras ganska snabbt. Sedan finns det möjligheter att inom Jus-
titiedepartementet bereda ärendet vidare.
Anf. 144 AGNE HANSSON (c):
Herr talman! I och för sig är detta bra. Men jag har fortfarande svårt
att förstå vad mera en försöksverksamhet kan ge efter den här tiden.
Kan man räkna med att få ett förslag om en permanentning? Eller är det
här, som det har varit under alla år, ett försök att komma runt så att
säga - att verkligen etablera nämnda boendeform på den svenska bo-
stadsmarknaden? Jag hoppas att det inte är så.
Anf. 145 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Vad är det för mening med att ha en försöksverksam-
het om man inte är beredd att sedan utvärdera hur den varit, för att
därefter ta ställning till en permanentning? Hade man inte velat ha det
upplägget från början, hade man kunnat åstadkomma en permanent
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
63
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
64
lagstiftning. Det ansåg vi alltså inte vara riktigt. Jag tror att alla som
stödde den här boendeformen delade den uppfattningen.
Anf. 146 AGNE HANSSON (c):
Herr talman! Jag har ingen annan uppfattning i den delen. Vi i
Centerpartiet medverkade ju hela tiden för att den här boendeformen
skulle komma till som försöksverksamhet. Jag och mitt parti är inte helt
oskyldiga till att turerna här har varit som de varit och som de beskrivs
i frågan. Därför är vi från vårt håll otåliga och även intresserade av att
få en permanentning så fort som möjligt. Jag hoppas att justitieminis-
tern inte helt så att säga spolar den tanken.
Överläggningen var härmed avslutad.
44 § Svar på fråga 1994/95:16 om en obligatorisk ansvarsförsäk-
ring för sjöfart
Anf. 147 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Håkan Strömberg har frågat kommunikationsministern
om hon är beredd att snabbt införa en lag om obligatorisk ansvarsför-
säkring för sjöfart. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det an-
kommer på mig att besvara frågan.
Låt mig först säga följande. Jag ser det som mycket angeläget att
den som har skadats vid en sjöolycka verkligen får ut den ersättning
som han eller hon har rätt till. När en person skadas svårt eller t.o.m.
omkommer kan en ekonomisk ersättning visserligen inte uppväga den
skada som har drabbat den skadelidande och de anhöriga. Detta gör
dock inte ersättningen mindre viktig, och ersättningen kan i vart fall
lindra de ekonomiska skadeverkningarna av olyckan.
Svensk rätt innehåller inte något generellt krav på ansvarsförsäkring
vid sjöfart. Läget är detsamma i flertalet sjöfartsnationer.
Att svensk rätt saknar generella krav på en ansvarsförsäkring vid
sjöfart beror naturligtvis inte på att frågan i något avseende skulle vara
mindre betydelsefull. Skälet synes i stället vara att det inte har påvisats
något praktiskt behov av en lagreglering på den yrkesmässiga sjöfar-
tens område, t.ex. när det gäller stora passagerarfärjor. Det förhåller sig
nämligen så, att de svenska rederierna praktiskt taget alltid tecknar
ansvarsförsäkringar frivilligt.
Den som har skadats vid en färjeolycka får därför regelmässigt ut
den ersättning som han eller hon har rätt till enligt sjölagen. Jag vill
dock nämna att fartygsägarens ansvar är begränsat till vissa belopp.
Detta följer av internationella konventioner. Sverige arbetar nu aktivt
på det internationella planet för att få till stånd en kraftig höjning av
dessa begränsningsbelopp. Och i det sammanhanget har också frågan
om en obligatorisk ansvarsförsäkring kommit upp. Eftersom sjöfarten
till den klart övervägande delen består av internationell trafik är det i
högsta grad angeläget att man försöker uppnå breda internationella
lösningar. Enligt min mening finns det anledning att något avvakta den
internationella utvecklingen innan man överväger en nationell särlös-
ning för svensk del.
Jag vill därför inte ställa någon omedelbar lagstiftning i utsikt, men
jag kan försäkra Håkan Strömberg om att frågan inte kommer att
glömmas bort.
Anf. 148 HÅKAN STRÖMBERG (s):
Herr talman! I hägnet av den fruktansvärda olycka som hände med
färjan Estonia har en rad brister i sjösäkerheten uppdagats. Det gäller
kontrollrutiner och säkerhetsåtgärder som måste vidtas för att minimera
risken för olycksfall eller tillbud. Det har också framkommit att an-
svarsförsäkring som reglerar skador om olyckor skulle inträffa inte är
obligatorisk vid färd med båt.
Det är häpnadsväckande att moped enligt trafikförordningen inte får
framföras i trafik utan att fordonet har ansvarsförsäkring. Men för stora
lastfartyg och passagerarfärjor som tar tusentals passagerare finns det
inte någon tvingande lag om en ansvarsförsäkring. Enligt min mening
är det lika illa med hela fritidsbåtssektorn, som står utanför en obliga-
torisk ansvarsförsäkring.
Från socialdemokratiskt håll har vi krävt att obligatoriska båtregis-
ter skall återinföras. Här har vi ytterligare ett skäl till ett återinförande
av register, och då med bestämmelser om att båtar som omfattas av
register enligt lag också blir ansvarsförsäkrade. Av svaret framgår att
justitieministern inte är beredd att omedelbart stifta en lag. Det bekla-
gar jag. Olyckor kan ju inträffa under tiden. Framför allt är det, tycker
jag, inom fritidsbåtssektorn som den stora olycksrisken finns. Ägaren
har kanske inte ekonomiska möjligheter till gottgörelse om båten inte är
försäkrad.
Anf. 149 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Det svar som jag lämnat tar sikte på den internationel-
la sjötrafiken. Frågan om fritidsbåtar och deras försäkring tycker jag att
vi får återkomma till i något annat sammanhang.
Anf. 150 HÅKAN STRÖMBERG (s):
Herr talman! Jag ber att få tacka justitieministern för svaret. Jag
kommer självfallet att följa dessa frågor med stort intresse.
Överläggningen var härmed avslutad.
45 § Svar på fråga 1994/95:30 om sjöfylleri
Anf. 151 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Elver Jonsson har frågat mig om regeringen avser att
vidta några åtgärder för att införa promillegränser för att bekämpa
sjöfylleri.
Frågan om promilleregler skall införas för sjötrafikens och sjöfar-
tens del har aktualiserats vid flera tillfallen under årens lopp. Det skäl
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 10
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
som främst anförts mot att införa sådana regler har varit de särpräglade
och mycket varierande förhållanden som råder inom sjötrafiken. Bety-
dande svårigheter finns när det gäller att i lagstiftningen särskilja de
situationer där promilleregler kan vara påkallade från situationer där
något sådant behov inte finns. Sjölagens bestämmelser omfattar ju, som
bekant, inte enbart den som framför ett fartyg utan även den som i
övrigt fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss.
Vidare omfattas all trafik på sjön, från segelbrädor och kanoter till
oceangående fartyg av olika slag.
Det är enligt min mening viktigt att inskärpa kraven på såväl nyk-
terhet som ett hänsynsfullt beteende i övrigt till sjöss. På mitt förslag
ändrades också straffbestämmelserna om sjönykterhetsbrott den 1 juli
1991. Ändringarna innebar en skärpt syn på onykterhet till sjöss. Bl.a.
delades sjöfylleribrottet in i två grader, sjöfylleri och grovt sjöfylleri.
Ett av syftena med lagändringen var att det skulle komma tydligare till
uttryck att vissa gärningar borde bedömas strängare. Samtidigt innebar
ändringarna att det gavs utrymme för att göra en mera nyanserad be-
dömning i påföljdsfrågan med hänsyn till omständigheterna i varje
enskilt fall.
Förra året uttalade den dåvarande regeringen i propositionen Grovt
rattfylleri m.m. bl.a. att effekterna av 1991 års ändringar ännu inte
klarlagts och att man därför borde avvakta med att införa nya regler på
området. I stället gav regeringen Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i
uppdrag att utvärdera 1991 års ändringar på sjöfyllerilagstiftningens
område. Man uttalade samtidigt att när underlaget föreligger får frågan
om ytterligare skärpningar - t.ex. i form av promilleregler - tas upp på
nytt. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen hade utskottet inte
någon erinran mot detta.
BRÅ skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 februari 1995. In-
nan detta underlag föreligger är jag inte beredd att ta ställning i frågan
om promilleregler skall införas i bestämmelserna i sjölagen.
Anf. 152 ELVER JONSSON (fp):
Herr talman! Jag vill först tacka justitieministern för svaret. Denna
fråga har blivit något av en följetong, och justitieministern har också
bearbetat frågeställningen förut. Icke desto mindre är det mycket ange-
läget att bedriva opinionsbildning på detta område. Vi har kunnat inre-
gistrera en ny syn på sjöfylleriet jämfört med med vad som var fallet
för 10 - 15 år sedan. Man tar nu betydligt allvarligare på dessa frågor,
och det skall både justitieministern och tidigare regeringar hållas räk-
ning för.
Jag tycker ändå att justitieministerns invändningar är litet för gam-
maldags och särpräglade. Hon hänvisar till att det råder så varierande
förhållanden. Detta diskuterades mycket ingående av Väg- och sjöfyl-
lerikommittén, och den hittade faktiskt både juridiska och praktiska
utvägar för att tillåta ett instrument som skulle innebära att sjöpolis och
andra övervakande myndigheter lättare skulle kunna beivra onykter-
hetsbrott på sjön.
66
Jag upplever att justitieministern och jag i själva grundfrågan inte är
överens. Min kritiska fråga gäller anledningen till att regeringen inte
ser till att vi får ett förslag som underlättar beivrandet av de här brotten.
Nu hänvisar statsrådet till att det skall komma en rapport den 1 feb-
ruari. Jag vill fråga om justitieministern har en hög beredskap för den
händelse att det kommer ett önskemål från BRÅ om införande av
promilleregler, så att man kunde räkna med att ett sådant verktyg då
skulle kunna tas i bruk under kommande båtsäsong.
Anf. 153 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Låt oss avvakta vad BRÅ kommer med för slutsatser
och eventuella förslag i februari. Det är trots allt inte så långt till dess,
och det är bättre att ha ett underlag när man gör uttalanden om vad man
avser att göra än att inte ha ett sådant.
Anf. 154 ELVER JONSSON (fp):
Herr talman! Jag uppfattar det som ett löfte att det ändå skall finnas
en beredskap från justitieministern att när BRÅ kommer med sitt för-
slag vidta åtgärder. Jag tror att det behövs en sådan beredskap. Man
kan - för att vara litet vitsig - inte sjösätta detta samma dag som BRÅ:s
rapport kommer, utan det behövs en juridisk och praktisk beredskap för
detta.
Vi vet att olyckorna på grund av onykterhet ute på sjön, också
dödsolyckor, har tenderat att öka. De insatser som vi är överens om
behöver göras, men min poäng är att vi borde ge övervakande myndig-
het bättre verktyg. Jag hoppas att justitieministern kan uppfylla ett
sådant önskemål.
Överläggningen var härmed avslutad.
46 § Svar på fråga 1994/95:56 om sjukhusens ansvar för skada
vållad av awikna patienter
Anf. 155 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Göthe Knutson har frågat socialministern vilka åtgär-
der hon är beredd att vidta för att brottsoffer skall få en rimlig ersätt-
ning. Göthe Knutson hänvisar till ett fall där ett landsting skulle ha
vägrat betala ersättning för förstörda kläder till två kvinnor som miss-
handlats av en person som rymt från Sidsjöns sjukhus.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara
på frågan.
Jag kan naturligtvis inte gå in på ersättningsskyldigheten i ett enskilt
fall. Men det är viktigt att ha klart för sig att staten genom brottsskade-
lagen (1978:413) tar på sig ett ansvar för ersättning till brottsoffer för
bl.a. personskador. Som personskador räknas även skador på kläder.
Det finns inte några särskilda lagregler om sjukhusens ansvar för
skador som vållas av patienter som avvikit. Landstingen har dock an-
tagit en rekommendation om ersättning vid skador orsakade av vårdta-
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
67
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
gare inom bl.a. psykiatrisk vård. Huvudprincipen i rekommendationen
är att landstingen skall betala den ersättning för skador genom brott
som vårdtagaren är skyldig att betala enligt skadeståndslagen. Rekom-
mendationen omfattar inte ersättning för personskador. Skälet är just att
staten ersätter sådana skador enligt brottsskadelagen.
Det kan tilläggas att den som är ansvarig för vården ibland kan bli
ansvarig för skador på grund av egen vårdslöshet.
Enligt min mening behöver lagreglerna i dessa delar inte ändras.
Särskilt genom brottsskadelagen har brottsoffer ett gott ersättnings-
skydd i Sverige. Men det är naturligtvis viktigt att skadelidande får
kunskap om sin rätt enligt den lagen. Såvitt jag vet brukar också lands-
tingen informera om det skydd som brottsskadelagen ger.
Anf. 156 GÖTHE KNUTSON (m):
Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag har tagit del av det fall som
jag åberopar genom en helsidesartikel i Aftonbladet. Jag förutsätter att
denna rörelseägda tidning har i varje fall någorlunda goda fakta i detta
sammanhang. Det är en artikel från tisdagen den 11 oktober 1994.
Jag har vidare från den förträffliga utredningstjänsten i riksdagen
fått en tvåsidig promemoria, som dock på sitt sätt jävar det som statsrå-
det nu säger. Jag skall inte rikta någon kritik emot någondera parten,
men utredningstjänsten har förhört sig med en biträdande chefsjurist i
Landstingsförbundet, som faktiskt hävdar att landstingen inte har skyl-
dighet att ge ersättning och rent av skulle kunna tänkas överträda sin
kommunala kompetens om de gav en sådan. Jag skall gärna överlämna
promemorian till justitieministern efter debatten.
I promemorian åberopas ett fall i Högsta domstolen där en person
som blivit bestulen på sitt personnummer fick ersättning. Som jag skri-
ver i min fråga inträffar det emellanåt att människor blir attackerade av
förrymda patienter, och den som det här gäller var ute på frigång.
Jag skulle vilja fråga justitieministern om det inte i alla fall vore
skäl att kontakta just Landstingsförbundet, även om man inom dess
område enligt sin policy inte går in för något gemensamt uppträdande.
Jag hoppas på ett kompletterande svar från justitieministern, så att jag
sedan kan nämna något ytterligare om detta fall.
Anf. 157 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Jag är litet konfunderad över Göthe Knutsons upp-
läggning i denna fråga. Som jag redogjorde för har den som blir skadad
genom ett brott - och det är ju det som det är fråga om, om man t.ex.
blir misshandlad, oberoende av om det gäller en person på rymmen
eller en annan sorts person - enligt brottsskadelagen rätt att få ersätt-
ning från staten. Jag förstår därför inte riktigt varför Göthe Knutson i så
stor utsträckning trycker på landstingen i detta sammanhang, även om
vi dessutom har den kompletteringen att skador som inte ersätts enligt
brottsskadelagen kan ersättas av landstingen. I alla de fall som jag
känner till har detta fungerat väl.
68
Anf. 158 GÖTHE KNUTSON (m):
Herr talman! Jag vill gärna bidra till att allmänheten blir informerad
om hur det hela förhåller sig. Journalister - som inte alltid är så kunni-
ga - har dock ansett att detta är något anmärkningsvärt.
Det ges inte tillfälle att här läsa högt ur artikeln. Men jag skall läsa
ur den PM jag nämnde från utredningstjänsten. Där framgår det att en
man hade dömts till psykiatrisk tvångsvård på Sidsjöns sjukhus. Han
avvek under frigång. Under rymningen knivhögg han två kvinnor.
Mannen dömdes av tingsrätten i Sundsvall för överfallet. Domstolen
tillerkände kvinnorna skadestånd på 190 000 kr för psykiskt och fysiskt
lidande samt ränta på beloppet.
Jag kan inte läsa allt innantill. Men detta fick sedan betalas via hem-
försäkringen eftersom vederbörande - som så ofta är fallet - inte kunde
betala själv. Då måste någon träda in, vilket kvinnorna fick göra till en
kostnad av 6 000 kr.
Anf. 159 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Jag märker att det inte har hänt så mycket i kammaren
när det gäller Göthe Knutsons sätt att ställa frågor och att använda
källor. Det är fortfarande tidningsläsning som gäller.
Men låt mig hålla mig till det principiella i sammanhanget. Som jag
redogjorde för tidigare är det i första hand brottsskadelagen som skall
tillämpas. Landstinget kan träda in i vissa fall. Finns det en försäkring
kan den naturligtvis användas. I sista hand är det den som har blivit
ådömd skadeståndet som skall betala. I de allra flesta fall klaras betal-
ningen med hjälp av någon av dessa led. Men det beror på omständig-
heterna i det enskilda fallet. Jag är övertygad om att även i det enskilda
fall som Göthe Knutson lägger till grund för sin fråga här har full er-
sättning utgått.
Anf. 160 GÖTHE KNUTSON (m):
Herr talman! Jag ber om ursäkt för tidsöverdraget nyligen.
Jag vill inte uppfatta justitieministern så att hon riktade något slags
anmärkning mot mig. Jag hoppas att så inte är fallet.
Jag frågar ännu en gång: Vilken rekommendation får då dessa två
kvinnor som inte har fått denna summa? Tidningsläsning är faktiskt inte
det sämsta. Jag hänvisar till ett fall där utredningstjänsten har skrivit en
promemoria. Jag skall be att få överlämna den senare.
Överläggningen var härmed avslutad.
47 § Svar på fråga 1994/95:66 om EU-avtalet och offentlighets-
principen
Anf. 161 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Bengt Hurtig har frågat mig vilka åtgärder jag avser
att vidta för att förbättra informationen om EU-avtalets konsekvenser
för offentlighetsprincipen.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
69
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Först vill jag med kraft tillbakavisa alla påståenden om att ett
svenskt medlemskap i EU kommer att leda till att handlingar som i dag
är offentliga kommer att bli hemliga. Frågan om vad som är offentligt
eller sekretessbelagt i Sverige kommer även vid ett medlemskap att
avgöras av svenska regler. Regeringen kommer också före folkomröst-
ningen att presentera ett förslag till lättnader i utrikessekretessen i an-
ledning av ett svenskt medlemskap. Förslaget bygger på Daniel Tar-
schys utredning i ämnet som just remissbehandlats.
Frågan om vilken påverkan ett svenskt medlemskap i EU kan ha på
offentlighetsprincipen har sedan flera år varit föremål för en omfattan-
de debatt i såväl tidningar som radio och TV och också här i riksdagen.
Denna fråga torde vara en av de frågor som fått störst uppmärksamhet i
vår EU-debatt. Frågan har också belysts och analyserats i ett flertal
utredningar.
De broschyrer som Bengt Hurtig hänvisar till i sin fråga innehåller
kortfattad information om vad EU-avtalet innebär och ger därför av
förklarliga skäl inte en heltäckande bild av alla frågor.
Medlemsländernas svar på den svenska deklarationen om offentlig-
hetsprincipen var att de noterade den svenska deklarationen och att de
förutsatte att Sverige skulle följa gemenskapsrätten i detta avseende.
Medlemsländernas svar innebär att de inte ser vår offentlighetsprincip
som något hinder mot ett svenskt medlemskap.
Jag vill alltså passa på tillfället att här i kammaren redovisa min
bestämda uppfattning att offentlighetsprincipen kommer att bestå vid
ett svenskt medlemskap i EU.
Anf. 162 BENGT HURTIG (v):
Herr talman! Jag får tacka för svaret. Jag tycker att det är bra att
justitieministern konstaterar att broschyrerna inte är heltäckande. Där-
med kan det finnas anledning att förbättra informationen till hushållen.
I Riksskatteverkets broschyr sägs det att den svenska offentlighets-
principen är en del av svensk grundlag. Den fortsätter att gälla, vilket
har klargjorts för EU.
Men i princip står EU:s lagstiftning högre än både vår lag och vår
grundlag. Det är bara kapitel 2 i grundlagen, som berör de mänskliga
fri- och rättigheterna, som blir en del av EU-rätten. Det kan i princip
uppstå en konflikt i fråga om tryckfrihetsförordningen och yttrandefri-
hetsgrundlagen. Jag tror att offentlighetsprincipen kan bestå, men några
garantier har inte kunnat åstadkommas i avtalet. Det är det svar man får
på denna fråga från Sekretariatet för Europainformation. Om man frå-
gar om det finns några garantier blir svaret att Sverige har deklarerat
vad vi anser och att EU har svarat att de förutsätter att Sverige som
medlem i den europeiska unionen fullt kommer att följa gemenskapsrät-
ten i det avseendet.
Det fordras en fortsatt debatt i frågorna, och det fordras att väljarna
får ordentlig information inför folkomröstningen om problemen på
området. Jag hoppas att justitieministern är beredd att medverka till att
sådan information ges.
70
Anf. 163 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Jag hoppas, Bengt Hurtig, att vår lilla frågestund i
riksdagen har bidragit till att belysa denna fråga och att ta bort den oro
som många människor tydligen känner. Jag är beredd att återigen upp-
repa att jag är övertygad om att vår offentlighetsprincip kommer att
bestå även om Sverige blir medlem i EU.
Anf. 164 BENGT HURTIG (v):
Herr talman! Problemet är att en stor mängd handlingar som hittills
har behandlats som inrikes ärenden kommer att behandlas under utri-
kessekretessen.
Det är ju skälet till att den förra regeringen tillsatte en särskild ut-
redning om denna fråga för att undvika att vi skulle få en större mängd
sekretessbelagda handlingar i politiska sammanhang. Av propositionen
framgår det att skillnader kan komma att inträda när det gäller den
politiska berednings- och beslutsprocessen. Underlaget för det offentli-
ga samtalet kan bli mindre omfattande. Det står faktiskt i regeringens
egen proposition. Mängden offentliga handlingar i framtiden kan
komma att minska just därför att de har hamnat under utrikessekretes-
sen. Den är naturligtvis förenlig med den offentlighetsprincip vi har nu.
Det är utrikessekretessen som är det stora problemet, Laila Freivalds.
Anf. 165 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Ja, det var onekligen ett problem. Det är det som är
bakgrunden till att vi kommer med förslag som innebär att utrikessekre-
tessen ändras. Det s.k. skaderekvisitet för utrikessekretessen ändras så
att grundregeln skall vara offentlighet och inte som tidigare sekretess.
Det innebär att en handling skall kunna hemlighållas endast om det kan
antas att den stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat
sätt skadar landet om uppgiften röjes. Med hjälp av detta har offentlig-
heten stärkts i Sverige vid ett medlemskap i EU.
Anf. 166 BENGT HURTIG (v):
Herr talman! Jag är rädd för att med denna paragrafändring blir
skillnaden inte så stor. Den skulle ha blivit större om det t.ex. hade
sagts att sekretessen i Sverige skulle delas upp i dels inrikessekretess,
dels utrikessekretess och dels en särskild sekretess för EU-samarbete.
En hel del tidigare inrikes frågor kommer att handläggas i EU. Det
kommer förmodligen att vara ett växande antal ärenden som kommer
att handhas på det sättet. Därför finns det skäl att behandla just EU-
sekretessen särskilt. Jag hoppas att ni ser på de problemen när ni skri-
ver propositionen.
Anf. 167 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman! Antingen är det fråga om inrikessekretess, och då föl-
jer vi de regler som gäller där, eller också är det fråga om utrikessekre-
tess, och då har vi vidgat möjligheterna till större öppenhet. Därigenom
har vi åstadkommit en form för att säkerställa största möjliga offentlig-
het även med handhavandet av ärenden som har att göra med EU.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
71
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Anf. 168 BENGT HURTIG (v):
Herr talman! Vi har ju redan haft erfarenheter, både här i kamma-
ren och på departementen. Den förra regeringen sekretessbelade t.ex.
de frågor som EG ställde inför medlemsförhandlingarna om svenskt
samhällsliv. Och vi fick agera för att komma åt dessa frågor.
EES-avtalet var ju också hemligstämplat; det fick vi beställa via fax
från Bryssel genom de kanaler som vi hade där. Man kan också se på
Jordbruksverkets agerande i vissa frågor.
Det är tydligt för svenska folket att detta är ett problem. Informatio-
nen måste kraftfullt förbättras.
Överläggningen var härmed avslutad.
48 § Svar på fråga 1994/95:9 om ROT-avdraget
Anf. 169 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! För mig är det i dag premiär här i kammaren i egen-
skap av arbetsmarknadsminister. Jag skall besvara en fråga ställd av
Dan Ericsson.
Dan Ericsson har frågat mig om regeringen avser att förlänga och
utvidga ROT-avdraget som medger avdrag i deklarationen för arbets-
kostnader vid reparations-, om- och tillbyggnadsåtgärder i privatbostä-
der.
Arbetslösheten är i dag, som Dan Ericsson påpekar i sin fråga,
fruktansvärt hög och byggbranschen har i synnerhet drabbats av kon-
junkturnedgången. Inom regeringskansliet arbetar vi för närvarande
med att ta fram åtgärder för att få ekonomin på rätt väg och bekämpa
arbetslösheten. I det sammanhanget överväger vi också lämpligheten av
att genomföra stimulanser inom byggsektorn.
Dessa frågor är inte färdigberedda. Därför kan jag i dag inte lämna
besked om vilka åtgärder som kan bli aktuella.
Anf. 170 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. Inledningsvis
vill jag också önska den nye arbetsmarknadsministern lycka och väl-
gång i arbetet med att få ned arbetslösheten. Det är nu den viktigaste
frågan.
Dess värre är starten inte särskilt lovande när det gäller att vara of-
fensiv. Det har nu gått en månad sedan valet och det som här sägs i
svaret är att man överväger lämpligheten av att genomföra stimulanser
inom byggsektorn. Men vad talade egentligen Socialdemokraterna om i
valrörelsen? Skulle det inte göras mycket kraftfulla satsningar på
byggsidan? Var det inte ROT-åtgärder och en rad andra satsningar?
Men nu säger man att man överväger lämpligheten av stimulanser inom
byggsektorn. Jag undrar vad byggbranschen säger om detta svar. Jag
undrar inte minst vad alla de arbetslösa byggjobbarna kommer att säga
om detta svar.
72
ROT-avdraget har vi från Kristdemokraternas sida slagits hårt för,
och i samband med kompletteringspropositionen 1992/93 fick vi ige-
nom det här i riksdagen. ROT-avdraget är ekonomiskt lönsamt för
staten. Det har inneburit att fler fått arbete. Och det har gått relativt
snabbt.Vid ROT-avdragets införande gav beräkningarna i propositio-
nen vid handen att detta skulle vara neutralt så till vida att det inte
skulle kosta staten något. Men Svenska målareförbundet har låtit göra
en beräkning för tiden fr.o.m. den 15 februari 1993 t.o.m. den 28 feb-
ruari 1994. Den visar att denna insats skapat 8 000 nya jobb, och att
staten gjort en vinst på 1,5 miljarder kronor. Man kan i och för sig
undra om dessa siffror är riktiga; Svenska målareförbundet är ju en part
i målet. Men det här visar att inriktningen var den riktiga. Varför tar
man inga offensiva tag? Ni socialdemokrater talade ju ständigt i op-
positionsställning om behovet av att sanera arbetslösheten. Varför
läggar ni inte på en gång fram klara förslag om det?
Anf. 171 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Jag har bara jobbat i drygt 1,5 veckor. Jag kan försäk-
ra Dan Ericsson om att regeringen kommer att redovisa åtgärder för att
bekämpa arbetslösheten - det gäller även inom byggsektorn.
ROT-avdraget som en gång i tiden kom till som ett resultat av en
överenskommelse i riksdagen - efter det att den dåvarande regeringen
avstått från att agera - var ett exempel på initiativ. Som jag säger i
svaret jobbar regeringen med ett förslag om arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Man behöver väl inte bli så upphetsad över att det tar någon
vecka; ni hade ju tre år på er.
Anf. 172 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Vi hade tre år på oss, och vi jobbade faktiskt mycket
aktivt med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag själv är från Norrkö-
ping, och jag har mött dessa byggjobbare. De har uppvaktat mig och
andra riksdagsmän. Vi har jobbat hårt gentemot regeringen och genom
uppgörelser här i riksdagen för att få åtgärder till stånd.
Denna skattereduktion har då visat sig vara ett lyckokast. Men ris-
ken är nu med de beslut som är fattade här i riksdagen att denna skatte-
reduktion försvinner vid årsskiftet - jag har tidigare motionerat om en
annan inriktning. Det är därför angeläget att kunna ge byggjobbarna ett
besked om huruvida det kommer att finnas någon möjlighet att ha
ROT-avdrag även i fortsättningen. Skulle vi eventuellt kunna höja
skattereduktionen, precis som i Danmark, för att ge ännu bättre effek-
ter? Eller kan man, som jag har föreslagit, tänka sig en breddning?
Skulle man t.ex. kunna inbegripa miljöförbättrande insatser, som att
byta oljepannor som är för gamla, för att få en bättre teknik? Det skulle
vara intressant att få höra något om det. Finns det några tankar kring
detta?
Anf. 173 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Herr talman! Som jag sade jobbar regeringen med ett förslag om
åtgärder vad gäller arbetslösheten. I det ingår också stimulanser för
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
investeringar. Regeringen återkommer rätt snart till riksdagen med det. |
man tillträtt tills man fått i gång detta. Jag känner mycket väl de be-
|
Svar på frågor |
kymmer som finns och som är ett resultat av tre års borgerlig politik. Anf. 174 DAN ERICSSON (kds): Herr talman! Nu tror jag väl ändå att arbetsmarknadsministern tar i Socialdemokraterna var ju också ivriga förespråkare för just ROT- Anf. 175 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s): Herr talman! Riksdagen kommer under denna höst att få ta ställ- Anf. 176 DAN ERICSSON (kds): Herr talman! Det vore intressant att få ett slags tidsplan för detta. Såvitt jag förstår får vi inget besked i dag och det är dystert. Men Överläggningen var härmed avslutad. 49 § Svar på fråga 1994/95:39 om arbetslöshetsersättningen till Anf. 177 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) Herr talman! Charlotta Bjälkebring har frågat mig om regeringen Deltidsarbetslösheten är sedan många år ett stort problem. Det är |
|
74 |
vi för närvarande med att ta fram åtgärder för att få ekonomin på rätt |
väg och bekämpa arbetslösheten. I det sammanhanget kommer vi att
föreslå förändringar i arbetslöshetsförsäkringen.
Dessa frågor är emellertid ännu inte till fullo färdigberedda utan
kommer att redovisas för riksdagen inom en snar framtid.
Anf. 178 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v):
Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret, vilket faktiskt
gjorde mig litet besviken. Jag trodde nämligen att ni från Socialdemo-
kraternas sida verkligen skulle ta tag i det här problemet och göra något
åt det.
Ni säger att parterna på arbetsmarknaden skall ta ett större ansvar.
Jag undrar på vilket sätt det skall ske. Det är väl ändå vi här i denna sal
som skall besluta om hur reglerna skall vara utformade. Kommer ni att
återkomma till hur förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen skall se
ut? Jag skulle också vilja veta vilken typ av förändringar regeringen har
tänkt sig.
300 dagar går ju väldigt fort, och det finns få heltidsjobb att söka.
När man väl stämplat ut finns det bara en enda väg, nämligen socialbi-
drag; det är väldigt olyckligt.
Detta slår också mycket hårt mot landets kommuner. Kommer re-
geringen att tänka dels på landets kommuner, dels på kvinnorna, som ju
ofta är de som har deltidsjobb?
Anf. 179 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Jag tycker också att detta är ett stort problem. Anled-
ningen till att jag i mitt svar har betonat arbetsmarknadens parters roll
är att deltidsarbetslösheten är ett resultat av de många deltidstjänster
som finns. Det beror mycket på hur man lägger ut tjänsterna, speciellt i
offentlig sektor. Där har parterna, fackföreningarna och arbetsgivarna,
ett stort ansvar att arbeta för att ta bort de deltidstjänster som väldigt få
vill ha i dag och i stället planera för mera av heltidsjobb. Ett viktigt sätt
att bekämpa deltidsarbetslösheten är faktiskt att förändra tjänstgörings-
graderna i alla de tjänster som finns. Det är det jag vill belysa.
När det gäller arbetslöshetsförsäkringen har vi sagt att vi skall
komma tillbaka till riksdagen med förslag till en ny arbetslöshetsför-
säkring. Där kommer ersättningsreglerna för de deltidsarbetslösa att tas
upp. Den beredningen pågår i regeringen.
Anf. 180 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v):
Herr talman! Jag tolkar detta som att ni möjligtvis kommer att se
över detta med sextimmarsdagen. Det tycker jag verkar positivt, om vi
kan förändra arbetstiden så att sextimmarsdag blir någonting man kan
försörja sig på.
Jag undrar om arbetsmarknadsministern kan svara på om den före-
gående regeringen har gjort några konsekvensanalyser som gäller soci-
albidragen ute i kommunerna och detta nya förslag. Har man gjort
några konsekvensanalyser av hur detta förslag kommer att slå mot olika
grupper?
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
75
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Anf. 181 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Nu tar Charlotta Bjälkebring upp en ny fråga, om hur
deltidsarbetslösheten så småningom leder in i ett socialbidragsberoen-
de. Jag har inte sett några sådana siffror som redovisats av den avgåen-
de regeringen
Charlotta Bjälkebring var inne på arbetstidsfrågan. Det är en fråga
som vi också skall titta på. Den berörs dock inte i detta svar. Att få ner
deltidsarbetslösheten handlar i första hand om att se till att förändra
tjänstgöringsgradema på alla de tjänster som finns. Det drabbar framför
allt kvinnorna när tjänstgöringsgradema är för låga för att man skall
kunna försörja sig. Där har partema ett mycket stort ansvar.
Anf. 182 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v):
Herr talman! Det sista gläder mig mycket. Jag hoppas att ni kommer
med ett bra förslag vad gäller arbetstidsfrågan. I övrigt får jag tacka för
svaret.
Överläggningen var härmed avslutad.
50 § Svar på fråga 1994/95:57 om stödet till kvinnligt nyföreta-
gande på landsbygden
Anf. 183 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Helena Nilsson har frågat mig om jag kommer att
vidta åtgärder som innebär att riksdagens beslut om det s.k. mikrostö-
det rivs upp.
Såsom Helena Nilsson känner till är det s.k. mikrostödet en del av
landsbygdsstödet; mindre landsbygdsstöd på maximalt 20 000 kronor
kallas för mikrostöd och har som sådana något förenklade handlägg-
ningsrutiner.
Det är viktigt att stimulera kvinnors företagande. I vad mån det s.k.
mikrostödet bidragit till detta är det för tidigt att uttala sig om. Jag vill
således för dagen inte uttala mig om förändringar av enskilda delar
inom nuvarande stödsystem.
Anf. 184 HELENA NILSSON (c):
Herr talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsminister Anders Sund-
ström för svaret. För mig är det också premiär i kammaren.
Anledningen till att jag har ställt denna fråga om det s.k. mikrostö-
det är den oro som finns ute på landsbygden efter uttalanden i valrörel-
sen från socialdemokrater om att detta beslut skulle rivas upp. Mik-
rostödet har tillkommit för att särskilt passa kvinnors företagande på
landsbygden, som av tidigare regionalpolitiska stöd och företagarstöd
inte har fått mer än ungefär 10 %. Det beror på att kvinnors företagande
skiljer sig från männens, oftast genom att de startar i liten skala och har
behov av lägre lån för att starta eller vidareutveckla sina företag. Detta
kände Börje Hörnlund till. Därför konstruerade han det s.k. mikrostö-
76
det, för att stödja kvinnors företagande på landsbygden och också för
att utveckla landsbygden.
Det är därför bra att jag i dag får besked om att arbetsmarknadsmi-
nistern för dagen inte tänker förändra detta stöd. Det innebär att den
kritik som har förts fram mot att man skulle ta bort stödet har gett ef-
fekt och att de högröstade uttalanden som gjorts ute i valrörelsen har
kommit på skam.
Anf. 185 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Först vill jag säga till Helena Nilsson att i den regio-
nalpolitik som gällde tidigare fanns goda möjligheter att bevilja denna
typ av stöd. Det är inte någon ny reform som gjordes under den förra
borgerliga regeringens tid. Vad som hände var att man utvidgade det
område där detta stöd kunde erhållas, från det regionalpolitiska stö-
dområdet till att också omfatta landsbygden i framför allt södra Sveri-
ge. Det fanns naturligtvis en kritik från Norrlandslänen mot detta, att
man så att säga urvattnade regionalpolitiken. Det är den diskussionen
som Helena Nilsson hänvisar till när hon talar om valrörelsen.
Jag har inga planer på att i dag göra några förändringar. Jag vill
dock säga att stödet inom det regionalpolitiska stödområdet till kvinn-
ligt företagande fanns redan tidigare.
Anf. 186 HELENA NILSSON (c):
Herr talman! Visst fanns det. Det vara bara det att det inte fullfölj-
des. Som jag redovisade tidigare var det mindre än 10 % av detta stöd
som tillkom kvinnors företagande. Det var just därför som förslaget om
mikrostödet kom upp, för att främja kvinnors företagande.
Jag vill försäkra arbetsmarknadsministern om att jag kommer att
följa utvecklingen mycket noga. Jag tycker att det är viktigt att vi slår
vakt om kvinnors företagande, oavsett om det är i de södra regionerna
eller i de norra, när det gäller landsbygden.
Överläggningen var härmed avslutad.
51 § Svar på fråga 1994/95:74 om regionala stöd i ett EU-
perspektiv
Anf. 187 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM: (s)
Herr talman! Leo Persson har frågat civilministern om länsstyrelsen
även i fortsättningen blir det regionala beslutande organet i fråga om
regionala stöd. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.
Svaret på frågan är ja.
Anf. 188 LEO PERSSON (s):
Herr talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för det klara
svaret, som man inte kan missförstå. Jag vill ändå ha ett litet klarläg-
gande. Det finns funderingar som gäller vilken instans som fysiskt
bestämmer finmaskigheten vad avser indelning, kartor och planer etc.
som reglerar dessa stöds nivå och tillgänglighet. Jag avser i min följd-
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
77
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
fråga de i EU-avtalet redovisade regionala stöden. Jag menar att det
finns redovisat en uppräkning av kommuner vid namn. Men något
kartmaterial som är riktigt bra, som visar var de olika stöden kan träda i
funktion, har jag inte sett.
Anf. 189 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Leo Persson tar upp en annan fråga än den han har
ställt till mig. Om jag förstår det rätt handlar det om indelningen av
Sverige i olika stödområden. Vi jobbar i regeringskansliet tillsammans
med olika myndigheter för att få fram en sådan karta. Vi har just tagit
över det jobbet. Det har pågått sedan mars månad och blev inte färdigt
under den förra regeringen. Därför har vi just fått påbörja arbetet med
att göra kartan färdig.
Anf. 190 LEO PERSSON (s):
Herr talman! Om jag återgår till stöden, står det att det har till-
kommit en ny stödform för Norden för områden som befolkas av högst
åtta invånare per kvadratkilometer. Enligt den informationsskrift som
finns att läsa om detta kvarstår dessutom de nuvarande regionala stöd
som länsstyrelserna hanterar. Min fråga utifrån detta blir om vi har råd
att ta emot dessa EU-stöd. Om jag har förstått informationsskriften är
förutsättningen att staten också skall vara med och finansiera en andel.
Dessutom skulle det finnas tillgång till de vanliga regionala stöden.
Hur är det med detta? Kan man blanda de olika stöden, eller utgår
antingen det ena eller det andra? Vilken är tanken? Det framgår inte
alls i den EU-broschyr som har delats ut av Utrikesdepartementet och
Riksskatteverket hur man skall förstå problematiken. Det låter så bra att
allting är kvar. Men är det verkligen möjligt att hantera stöd på detta
sätt?
Anf. 191 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Regeringen skall överlämna ett förslag till EU dels om hur
vi anser att det belopp som är avsatt för Sverige och regionalpolitiskt
stöd skall fördelas på de olika målområdena, dels om hur den karta
skall se ut som beskriver vilka delar av landet som skall få del av de
olika målområdena. Det jobbet pågår nu i regeringskansliet.
Mitt svar på Leo Perssons fråga, om vi kommer att kunna nyttja
pengarna fullt ut, är att min avsikt är att lägga fram ett förslag som
innebär att vi fullt ut kan nyttja pengarna.
Anf. 192 LEO PERSSON (s):
Herr talman! Jag vill än en gång tacka arbetsmarknadsministern för
de klarlägganden han gör som när det gäller de regionala förutsättning-
arna innebär att man ute i glesbygd, trots EU, skulle kunna vara med
och utveckla de bygder vi har att ta vara på.
Avslutningsvis skulle jag vilja säga att vi får hoppas att vi får gehör
för detta även när EU skall tolka det förslag som arbetsmarknadsminis-
tern har tänkt att lägga fram.
78
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
52 § Svar på fråga 1994/95:2 om nattågstrafiken
Anf. 193 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Birgitta Hambraeus har frågat mig om jag avser att se
till att nattågstrafiken mellan Gävle, Dalarna, Göteborg och Malmö
upprätthålls.
I 1988 års trafikpolitiska beslut sägs att SJ:s verksamhet skall drivas
affärsmässigt. För fortsatt nattågstrafik mellan Gävle, Dalarna, Göte-
borg och Malmö krävs en kraftig investering i nya vagnar. Investering-
en skulle innebära att SJ inte kan driva sin verksamhet affärsmässigt,
vilket tidigare slagits fast.
Det är ur regionalpolitisk synvinkel av största vikt att nattågstrafi-
ken kan upprätthållas inom de regioner i Sverige där avstånden utgör
ett problem för resenärerna och där dagtåg inte är ett alternativ. Rege-
ringen har därför gjort den bedömningen att endast nattågstrafiken på
övre Norrland samt på sträckan Östersund-Storlien skall prioriteras.
I statens köp av trafik i Bergslagen ingår fyra tågpar i form av dag-
tåg på sträckan Gävle-Borlänge-Hallsberg. En statlig upphandling av
nattågstrafiken skulle således innebära att staten köper hela utbudet på
den aktuella sträckan. Dessutom måste den sovvagnskapacitet som SJ i
dag förfogar över sättas in på de sträckor där resandeunderlaget kräver
det samt i de regioner där avstånden är för långa för att dagtåg skulle
vara ett alternativ.
All nattågstrafik i Sverige är i dag företagsekonomiskt olönsam. Det
rådande ekonomiska läget gör att det inte är ekonomiskt försvarbart att
staten köper nattågstrafiken på sträckan Gävle-Göteborg-Malmö.
Anf. 194 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Herr talman! Det var åtminstone ett klart besked. Jag ber att få
tacka kommunikationsministern för detta överraskande och ganska
upprörande svar. Det här har ju varit en följetong i riksdagen. Ines
Uusmann har själv varit med och slagits för de här sträckorna genom
att i reservationer begära pengar för att man skall kunna fortsätta med
nattågstrafiken.
Det är riktigt att riksdagen har slagit fast att SJ skall drivas affärs-
mässigt, men SJ har monopol. Risken är att man går ut med väldigt
höga krav på sig själv. Det var en artikel i Svenska Dagbladet i lördags
där det sägs att man inom SJ räknar med en miljardvinst om några år,
att SJ är mycket mer lönsamt än vad staten någonsin har begärt, att man
tänker dra ner på investeringarna osv.
Vad riksdagen slog fast var att man skulle kunna tidigarelägga be-
ställningar av vagnar för att kunna upprätthålla den här trafiken. När
jag försöker få plats på de här vagnarna är det nästan alltid fullt. Det
kan mycket väl vara så att just den här nattågstrafiken inte är lönsam.
Men tänk om man skulle lägga ut trafiken på den gamla banan Gävle-
Bergslagen-Göteborg - det var ursprungligen en privat bana - på pri-
Svar på frågor
79
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
vat upphandling och säga: Var så god, ta hand om både gods- och per-
sontrafik, men under förutsättning att ni också driver nattrafik. Jag
skulle inte alls bli förvånad om man skulle få någon att göra det utan att
begära ett öre av staten. När SJ upphandlade Arlandabanan var SJ
tydligen en miljard dyrare än det privata konsortiet.
Jag tycker att det är mycket tragiskt att regeringen har intagit denna
ståndpunkt, och det måste ha gått väldigt fort. Den 22 september var
det här under beredning av den förra regeringen.
Anf. 195 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Även smärtsamma besked behöver lämnas. Det
handlar ju inte om att nattågstrafiken är någonting som vi med skade-
glädje vill lägga ner, naturligtvis inte.
Det som Birgitta Hambraeus beskriver är en helt annan fråga än en
upphandling av nattågstrafiken. Det som regeringen har varit tvungen
att ta ställning till är köp av olönsam trafik i det ekonomiska läge som
vi nu befinner oss i. I detta ryms inte nattågstrafiken Gävle-Dalarna-
Göteborg. Vi har varit tvungna att prioritera de långa sträckorna för att
kunna rymma dagtåg. Alternativet hade varit att inte handla upp flera
dagtåg.
Man kan säga att det är att i det ekonomiska läge som vi befinner
oss i välja mellan pest och kolera. Men i det här läget har det varit
nödvändigt att fatta detta för de berörda smärtsamma beslut.
Anf. 196 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Herr talman! SJ skall drivas affärsmässigt vettigt. Jag har respekt
för den nya ledningen, som jag tycker har gjort en väldig uppryckning.
Men det är svårt att tänka sig SJ som någon sorts mjölkko, som så
småningom skall inleverera miljarder till statskassan på bekostnad av
svenska folket, som alltså får det svårare med sina transporter. Det är
väldigt dålig samhällsekonomisk planering. Jag är förvånad över att
regeringen så hastigt kan fatta ett sådant beslut. För människor som
reser från Borlänge eller Falun ner till Göteborg krävs en resdag för en
dags vistelse i Göteborg sedan en resdag tillbaka, inklusive två hotell-
nätter. Det här kommer att utarma transportmöjligheterna för företag,
högskolan, studerande osv.
Jag är upprörd. Med tanke på riksdagens upprepade beslut om att
främja sådan trafik tycker jag att regeringen borde tänka om.
Anf. 197 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Att säga att man använder SJ som mjölkko får stå för
fru Hambraeus själv.
Avslutningsvis vill jag bara säga att riksdagen har fattat ett beslut
om en transportkommission. Miljöhänsyn och helhetssyn skall vara
bärande i trafiken i framtiden. 1988 års beslut skall också utvärderas.
Vi håller på att förbereda direktiven till kommissionen. Utredningen
kommer i gång ganska snart. Då kommer även den här typen av frågor
att ingå. Men frågan i dag handlar om upphandling av olönsam tågtra-
80
fik. Där har det varit nödvändigt att prioritera dagtågen före detta
nattåg.
Anf. 198 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Herr talman! Det innebär alltså bristande kontinuitet. Man lägger
ner en mycket viktig och omtyckt nattågssträcka. Man är också inne på
att ta bort nattågen mellan Stockholm och Malmö. Det här betyder i
allra högsta grad att riksdagens beslut om en trafikförsörjning med
minsta möjliga samhällsekonomiska kostnad, där också kostnader för
miljöskador räknas in, allvarligt kommer att skadas. Människor tvingas
alldeles uppenbart att åka bil eller flyga, om man inte har tid att sätta av
hela dagar till att resa. Hur många har det som är i produktiv ålder? Vi
får verkligen hoppas att kommissionen kommer till något vettigt resul-
tat. Jag tycker att det är oerhört smärtsamt att man lägger ner den här
trafiken och på det sättet går miste om kontinuiteten. Det gäller att se
till helheten och också se på möjligheterna att låta privata intressen,
som inte har någonting emot att låta gungorna väga upp vad karusellen
kostar, köra en sträcka, också den som är mindre lönsam, för att få
lönsamhet på t.ex. godstrafiken. Jag utgår ifrån att också vi kommer in i
den kommission som är tillsatt.
Anf. 199 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Fru talman! Bara mycket kort: Skall man räkna företagsekonomiskt
finns det ingen nattågstrafik i hela Europa som går ihop. Men nu hand-
lar det inte om detta, utan det handlar om att vi skall göra en upphand-
ling av ett antal linjer där vi måste prioritera de allra viktigaste. Det har
regeringen varit tvungen att göra i dagens statsfinansiella läge. Vi skall
inte ha någon ekonomisk-politisk debatt, men verkligheten ser ju ut
som den gör.
Anf. 200 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Fru talman! När det gäller samhällsekonomi kan det räknas på oli-
ka sätt. Som riksdagsrevisor har jag haft anledning att se hur t.ex. Ban-
verket räknar på detta med samhällsekonomi. Man räknar väldigt snävt.
Man tar över huvud taget inte med miljön. Men det hoppas jag att den-
na kommission kommer att göra när det blir fråga om samhällsekono-
mi. De miljöskador som bilarna och flyget för med sig måste vägas in
som en nackdel när man ser på helheten. Allt talar ju då för tåg.
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
53 § Svar på frågorna 1994/95:8 och 27 om Öresundsbrons eko-
nomiska förutsättningar, m.m.
Anf. 201 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Elving Andersson har frågat mig om jag är beredd att
genomföra en förutsättningslös genomgång av de ekonomiska förut-
6 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 10
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
sättningarna för projektet och redovisa dessa för riksdagen. Det handlar |
Kerstin Warnerbring har frågat finansministern om vilka åtgärder
|
Svar på frågor |
den svenska regeringen avser att vidta beträffande broprojektets finan- Eftersom arbetet är så fördelat i regeringen att jag är ansvarig för Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang. Genomförandet av Öresundsbroprojektet kräver en kontinuerlig Det är min och hela regeringens uppfattning att utbyggnaden av Den danska ekonomiministerns ställningstagande föranleder inte Anf. 202 ELVING ANDERSSON (c): Herr talman! Låt mig först gratulera Ines Uusmann till jobbet som För min del anser jag att det finns många tveksamheter och felak- Redan från början betraktade jag de ekonomiska kalkylerna som Dessutom har det tillkommit ett antal ytterligare kostnader. I sam- |
|
82 |
en stor förändring av projektet. Vad innebär det i kostnadsfördyringar? |
Det har vi inte sett några redovisningar av. Sedan har vi ju också detta
med realräntan.
När det gäller Dennispaketet redovisade Vägverket för några veck-
or sedan att de ekonomiska kalkylerna inte håller därför att realräntan
har förändrats. Men Ines Uusmann anser tydligen att kalkylerna även
när det gäller realräntan är hållbara. Jag vill då ställa en kompletterande
fråga: Vilken realränta anser kommunikationsministern att det i dagslä-
get är lämpligt att räkna med när det gäller det här projektet?
Anf. 203 KERSTIN WARNERBRING (c):
Herr talman! Jag vill tacka kommunikationsministern för svaret.
Som framgår av svaret hade jag egentligen ställt frågan till finansminis-
tern.
I och för sig sade inte svaret speciellt mycket. Det enda jag fick ut
av det var att kommunikationsministern anser att projektets ekonomi är
stabil.
I Danmark stormar det minsann rejält kring projektet, som där be-
skrivs som en tickande politisk och ekonomisk bomb. Den ekonomiska
brokalkylen anses ju helt enkelt inte hållbar.
Beräkningsunderlaget var - som också Elving Andersson påpekade
- undermåligt redan när danska Folketinget respektive Sveriges riksdag
fattade besluten om bron. Man räknade baklänges, t.ex. när det gällde
antalet bilar som skulle finansiera brokostnaderna. Man gick alltså
baklänges tills man fick de siffror som behövdes för att matematiken
skulle gå ihop. Detsamma gällde också realräntan.
Kritiken som framförs inte minst i Danmark har fått gehör också här
i Sverige. I vintras stödde Riksrevisionsverket denna kritik. Man ansåg
att trafikprognoserna var för vaga och att bara en mindre förändring av
realräntan kunde stjälpa hela brokalkylen.
Med anledning av allt detta anser jag att Sveriges regering rimligt-
vis borde reagera. I Danmark har Centrumdemokraterna uttalat att de är
beredda att släppa till skattemedel för att finansiera brobygget, om inte
budgeten skulle hålla. Vad jag undrar är: Är verkligen Sveriges rege-
ring beredd att visa samma lättsinne när det gäller skattebetalarnas
pengar som man uppenbarligen är beredd att göra på vissa håll i Dan-
mark?
Anf. 204 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Problemet enligt Centerpartiet är att hela Öresunds-
broprojektet är felaktigt. Jag har respekt för den synen, men nu har
denna fråga utretts under ett stort antal år. Riksdagen har fattat beslut,
och regeringen har också kommit till skott. Såväl den gamla som den
nya regeringen står bakom byggandet av bron.
När det gäller finansieringen och den danska ekonomiministern är
det uppenbarligen han och inte den danska regeringen som står för
dessa uttalanden. Det har vi fått bekräftelser på. Precis som inom den
gamla svenska regeringen kan det finnas olika meningar inom den
danska regeringen.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
83
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
Både Kerstin Warnerbring och Elving Andersson var inne på frågan |
5 %. Men konstruktionen är ju sådan att det tar längre tid att få bron
|
Svar på frågor |
lönsam om det blir en högre realränta. Man behöver alltså inte avstå Anf. 205 ELVING ANDERSSON (c): Herr talman! Tack för de kompletterande svaren, kommunika- När det gäller realräntan jämförde jag också med de uttalanden som Det handlar inte om antingen 4 % eller 5 %, som man har kalkylerat Jag undrar verkligen vad kommunikationsministern menar när hon Anf. 206 KERSTIN WARNERBRING (c): Herr talman! Oavsett om det är fel att bygga bron eller ej, måste vi Jag kan inte för mitt liv förstå hur ekonomin kan vara stabil, när Anf. 207 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Herr talman! Jag vill göra en sista kommentar när det gäller realrän- Det handlar inte bara om den här bron eller om Dennispaketet, utan |
|
84 |
göra en realistisk beräkning när det gäller bron. |
Anf. 208 ELVING ANDERSSON (c):
Herr talman! Jag instämmer i att det är viktigt att vi för en ekono-
misk politik som pressar ner ränteläget. Men jag tror inte att det är
realistiskt att inom en någorlunda överskådlig tid räkna med en realrän-
ta på 4 %, som kalkylen för närvarande bygger på.
Sedan vill jag bara beklaga att det inte finns någon vilja hos den nya
kommunikationsministern att verkligen göra en seriös genomlysning av
den ekonomiska situationen beträffande Öresundsbron. Jag är alltså
övertygad om att projektet inte vilar på en stabil grund, utan det är ett
ekonomiskt gungfly, som i slutändan kommer att kosta Sveriges skatte-
betalare åtskilliga miljarder. Eftersom kommunikationsministern inte
vill företa någon ny genomlysning, kan min uppfattning vara lika god
som hennes.
Jag blev glad när Ines Uusmann i en av de första intervjuerna efter
det att hon blivit utnämnd till kommunikationsminister sade att hon
ville ha mindre betong i trafikpolitiken. Det var ett bra uttalande. Jag
beklagar bara att hon med det här resonemanget sällar sig till den långa
raden av betongfrälsta kommunikationsministrar.
Anf. 209 KERSTIN WARNERBRING (c):
Herr talman! Jag kan bara konstatera att jag inte får något svar på
frågan om hur detta brobygge skall kunna avgiftsfinansieras, eftersom
det redan nu visar sig dra enormt mycket högre kostnader än vad man
räknade med när riksdagen fattade beslutet 1991.
Man räknade alltså med 10 000 bilar per dygn, och då är frågan var-
för det skall byggas en fyrfilig motorväg som kan svälja 30 000 å
40 000 bilar. Är det så man har tänkt sig att avgiftsfinansiera bron? Det
strider i så fall helt och hållet mot uttalandena om att det inte fick bli
några miljökonsekvenser.
Dessutom förändras trafikflödena. Det visar sig redan att trafiken
över Sundet minskar i stället för ökar. Den kommer att minska ännu
mer om vi går med i EU. Jag förstår fortfarande inte hur det skall vara
möjligt att avgiftsfinansiera bron.
Överläggningen var härmed avslutad.
54 § Svar på frågorna 1994/95:17 och 31 om Arlandabanan
Anf. 210 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Mats Odell har frågat mig om regeringen kommer att
riva upp avtalet om Arlandabanan.
Charlotta L Bjälkebring har frågat mig om regeringen kommer att
vidta några åtgärder så att beslutet om Arlandabanan kan omprövas.
Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.
Frågan om Arlandabanan har hög prioritet i regeringens arbete. Jag
har just tagit initiativ till en genomgång av de avtal som den tidigare
regeringen godkände i september i år. Syftet med denna genomgång är
att klargöra vilka åtgärder som behöver vidtas för att främja en integ-
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
85
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
86
rering och samordning av tågtrafiken i Mälardalsregionen med tågtrafi-
ken till och från Arlanda flygplats. När genomgången av avtalen har
slutförts och möjliga handlingsalternativ diskuterats i regeringen är jag
beredd att återkomma till riksdagen i ärendet.
Anf. 211 MATS ODELL (kds):
Herr talman! Först vill jag gratulera Ines Uusmann och önska henne
all framgång i sitt viktiga värv som kommunikationsminister.
Sedan vill jag tacka för svaret. Problemet är att man inte blir särskilt
mycket klokare efter att ha lyssnat på svaret.
Kommer regeringen att riva upp avtalet i enlighet med den väldigt
ensidiga slagväxlingen under valrörelsen, då man hamrade in detta
budskap? Kommer man att göra det, oavsett vad det kostar? Eller
kommer man - jag hoppas att jag kan tolka Ines Uusmanns svar på det
sättet - att noggrant och med ett öppet sinne studera avtalet och den
samfinansieringslösning som faktiskt minimerar kostnaden för staten,
som ger snabba, miljövänliga förbindelser till Arlanda flygplats, inte
bara från Stockholms central utan från hela landet?
När jag läser och hör svaret får jag tyvärr intrycket att man inte är
medveten om att bara 6 tåg i timmen omfattas av det här trafikerings-
monopolet, att mellan 12 och 14 tåg per timme har möjlighet att köra,
för andra operatörer, exempelvis den som kör pendeltågstrafiken i
Stockholm, Mälarbanan, Svealandsbanan, SJ:s snabbtåg, SJ:s interci-
tytåg etc.
Jag hoppas att kommunikationsministern är beredd att studera detta
med ett mera öppet sinne, när valrörelsen nu är slut, och att hon inte
fortsätter denna ensidiga ideologiska kamp mot den här lösningen, som
faktiskt är väldigt bra och som minimerar kostnaderna för staten.
Anf. 212 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v):
Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret och också önska
Ines Uusmann lycka till i sin kommande yrkesutövning.
Det gläder mig att regeringen kommer att se över en integrering och
samordning av tågtrafiken i Mälardalen, där även Arlandabanan kom-
mer att ingå.
De lokala trafikbolagen runt Mälardalen och de kommuner som
gjorde bedömningen att de ville satsa pengar just på tåg i Mälardalen
byggde sina ställningstaganden på att även Arlandabanan skulle integ-
reras i det här järnvägsnätet. De gjorde det med syftet att människor på
ett smidigt och enkelt sätt skulle kunna åka från regionens alla delar
utan att behöva byta tåg eller trafikbolag.
Man satsade pengarna därför att man trodde på en samordnad tåg-
trafik i Mälardalen, där vinstdrivande delar skulle bära mer olönsamma
delar. På så sätt skulle man få en så billig och miljövänlig lösning som
möjligt. När regeringen sedan säljer ut Arlandadelen, två veckor före
valet, skapas det en väldig osäkerhet bland kommunerna om den fram-
tida kollektivtrafiken.
Jag hoppas verkligen att regeringen kommer att riva upp avtalet när
man har sett över de här delarna av avtalet.
Anf. 213 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Det pågår en konstruktiv diskussion mellan regering-
en, Tåg i Mälardalen, Banverket, SL och SJ men också mellan rege-
ringen och konsortiet. När den diskussionen är avslutad, vilket inte
kommer att ta många veckor, återkommer jag med mer besked till
riksdagen. Det vore fel att i dag lämna ut de intressenter som är invol-
verade i diskussionen. Jag kan bara säga att de gör vad de kan för att i
konstruktiv anda leva upp till det som vi i den nya regeringen tycker är
så angeläget, att vi skall integrera fjärrtågstrafiken, Mälardalstrafiken
och Stockholms läns lokaltrafik med Arlandatrafiken.
Anf. 214 MATS ODELL (kds):
Herr talman! Jag tackar även för detta. Jag tycker att det låter väl-
digt hoppingivande. Dock blir jag litet orolig, för Ines Uusmanns svar
ger intrycket av att man väljer mellan i stort sett likvärdiga alternativ.
Om regeringen skulle välja att riva upp avtalet, måste jag ställa frå-
gan var kommunikationsministern i så fall har tänkt sig att ta fram de
ytterligare ca 3 miljarder kr som behövs. Är det nya pengar som skall
komma genom nya beslut i denna riksdag? Kommer Göran Persson att
ha med detta i sitt kommande paket? Eller skall det tas ur stomnätspla-
nen? Är det Botniabanan som skall få stryka på foten eller är det delar
av Mälarbanan, Västkustbanan eller Svealandsbanan? Var har ni i så
fall tänkt er att ta fram dessa pengar? Detta är ju ett element som verk-
ligen måste finnas mycket högt på dagordningen vid de diskussioner
som kommunikationsministern här berättar om.
Anf. 215 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v):
Herr talman! För mig är det självklart att kollektivtrafiken till
största delen helt enkelt skall vara i offentlig regi, så att vi kan samord-
na delarna på ett för alla parter bra sätt. Jag har svårt att tänka mig att
ett privat bolag skulle stödja övriga delar i Mälardalsregionen. Därför
är det självklart att detta avtal skall rivas upp.
Kan Ines Uusmann ge några signaler om hur mycket det skulle
kosta att lösa avtalet, på både kort och lång sikt?
Anf. 216 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Jag vill tacka för rådet från den tidigare kommunika-
tionsministern. Vi vet alla att det statsfinansiella läget i Sverige är
mycket prekärt. Det handlar också om att få en lösning som på riktigt
lång sikt främjar hela tågtrafiken i denna mycket intensiva del av Sve-
rige, där det bor väldigt mycket folk. Vi skall komma ihåg att 35 % av
befolkningen bor inom 15 mils radie från Stockholm. Detta gör att vi
finner det oerhört angeläget att vi här får upp folk på spåren. Detta är
min och regeringens ambition. Hur vi skall lösa de problem som upp-
stått med Arlandabanan skall jag be att få återkomma till.
Anf. 217 MATS ODELL (kds):
Herr talman! Ines Uusmann tycker att det har uppstått problem med
Arlandabanan. Jag menar att problemen möjligtvis skapas hemma i den
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
87
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
ideologiska kammaren, om man inte gillar just den här typen av lös- |
har valts av en tidigare socialdemokratisk lösning när det gäller Öre-
|
Svar på frågor |
sundsförbindelsen, dvs. ett statligt bolag som helt och hållet håller i Jag måste slutligen fråga Ines Uusmann: Har ni i de överläggningar Anf. 218 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v): Herr talman! Jag vill än en gång tacka för svaret. Jag hoppas att re- Anf. 219 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Herr talman! Slutligen, Mats Odell, är det självklart att vi diskute- Överläggningen var härmed avslutad. 55 § Svar på fråga 1994/95:18 om trafikeringsmonopolet på järn- Anf. 220 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Herr talman! Mats Odell har frågat mig om jag avser att återinföra Vi har under föregående mandatperiod i utskottet tydligt redovisat Regeringen står fast vid denna syn. Jag kommer snarast möjligt att Anf. 221 MATS ODELL (kds): Herr talman! Jag vill tacka kommunikationsministern också för Men det som förbryllar är att Ines Uusmann är beredd att introduce- |
|
88 |
satsning på korssubventionering som den vänsterpartistiska riksdagsle- |
damoten tidigare efterlyste när det gällde Arlandabanan. Vinsterna från
trafikstarka linjer skulle alltså subventionera de trafiksvaga. Men så är
det ju inte alls tänkt i detta fall, utan här är det tänkt att staten skall få
en avkastning på SJ:s kapital genom att behålla ett monopol. Man tror
att man samtidigt skall få ut en maximal trafikpolitisk effekt.
Det andra problemet är att den trafik som länstrafikhuvudmännen
handlar upp - länstrafikhuvudmännen är landstingen, dvs. de huvud-
män som har ansvaret för vård och omsorg i landet - bara kan handlas
upp om inte en länsgräns passeras. Är detta ett modernt och logiskt sätt
att lägga upp trafiken för ett järn vägssystem, där vi nu gör den största
investeringen sedan 1860-talet? Det är fråga om fullständigt artificiella
uppdelningar av var man kan handla upp i konkurrens och var det är
monopol. Ta bara sådana operatörer som de som driver pendeltågstra-
fiken här i Stockholm, trafiken på länsjärnvägarna osv. Detta framstår
som en gåta.
Hur blir det med Malmbanan? Skall även detta monopol återinfö-
ras? Vi vet att LKAB:s kostnader för malmtransporter sjönk med över
220 miljoner kronor om året när de fick trafikeringsrätten. Vi vet också
att detta gav råg i ryggen för de gigantiska investeringar som nu sker i
en ny huvudnivå och i det nya pelletsverket Det hade icke skett om
trafikeringsmonopolet på Malmbanan hade bestått.
Anf. 222 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Som jag tidigare har sagt i mitt svar kommer vi att
lägga fram en proposition i riksdagen som handlar om en omprövning
av avregleringsbeslutet. Vi kommer då också att beakta de särskilda
förutsättningar som länstrafikhuvudmännen har, t.ex. när det gäller
Västkustbanan och Tåg i Mälardalen.
Anf. 223 MATS ODELL (kds):
Herr talman! Det innebär alltså att ni för vissa linjer där det finns
problem är beredda att gå in med en speciallagstiftning som går emot
de ideologiska huvudprinciperna. Men resten av järnvägsnätet skall
alltså lida av en gammaldags regleringspolitik med ett monopoltänkan-
de, som gör att trafikutbudet minskar och priserna hålls uppe. Detta kan
inte vara rimligt.
Finns det andra avregleringar som den förra regeringen har genom-
fört inom Kommunikationsdepartementets område som ni också håller
på att rulla tillbaka, som exempelvis avregleringen av inrikesflyget?
Skall staten också där enligt samma ideologiska princip ta ansvaret för
de trafikstarka linjerna och ha någon sorts monopol på detta och se till
att trafikförsörjningen fungerar? Är detta meningen? Det skulle i så fall
vara logiskt. Jag är väldigt tveksam till om regeringen, när man sätter
sig ner och funderar igenom detta, verkligen kommer att riva upp av-
regleringen av järnvägen. Avregleringen är föredömet för hela Europas
järnvägstrafik i dag.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
89
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Anf. 224 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Jag hade inte funderat på att återinföra regleringen av
luftfarten, men jag kanske skall tacka för tipset.
Anf. 225 MATS ODELL (kds):
Herr talman! Inför detta har jag ingenting att tillägga.
Överläggningen var härmed avslutad.
56 § Svar på frågorna 1994/95:21 och 29 om trafikens infrastruk-
tur i Bohuslän, m.m.
Anf. 226 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Åke Carnerö har frågat mig vad jag avser att vidta för
åtgärder för att förbättra trafikens infrastruktur i Bohuslän. Kenth
Skårvik har frågat mig om regeringen avser att snarast ge besked om
fortsatt utbyggnad av väg E 6 till motorvägsstandard genom hela Bo-
huslän. Jag besvarar de båda frågorna i ett sammanhang.
Riksdagen har under 1993 tagit ställning till regeringens förslag till
investeringar i trafikens infrastruktur m.m. och under 1994 tagit ställ-
ning för investeringsplaner för infrastrukturen.
I investeringsplanerna anges de satsningar som är planerade under
planperioden, dvs. åren 1994-2003. För vägarna innebär investerings-
planen att 11 av de 19 mil som väg E 6 i Bohuslän omfattar beräknas
ha uppnått angiven målstandard, dvs. motorväg, vid planperiodens slut.
Inom ramen för länstrafikanslaget pågår förbättringar av Bohusba-
nan. Åtgärder på länsvägar ingår även i denna plan. Därtill har särskil-
da medel för ytterligare åtgärder anvisats för såväl Bohusbanan som för
länsvägama.
I Göteborgsområdet har en överenskommelse slutits om infrastruk-
turutbyggnad för såväl kollektivtrafik som vägtrafik där huvuddelen av
väginvesteringarna skall finansieras med avgifter.
Totalt är det planerat att ca 14,5 miljarder skall investeras i in-
frastrukturen i Bohuslän under planperioden.
Regeringen har nyligen påbörjat beredningen av den kommande
budgetpropositionen samt en ekonomisk-politisk proposition. Med
hänsyn till det svåra ekonomiska läge som landet befinner sig i måste i
detta arbete varje utgiftspost noga granskas och prövas. Innan arbetet
med propositionen är avslutat är jag inte beredd att ställa ut några löf-
ten om i vilken takt de planerade investeringarna kan genomföras.
Beslut i de arbetsplaneärenden som är föremål för regeringens
prövning kommer att fattas när ärendena är färdigberedda.
Jag vill i detta sammanhang också påminna om riksdagens beslut
den 16 mars 1994 att bifalla trafikutskottets betänkande 1993/94:TU16
Trafikpolitikens mål. Beslutet innebär bl.a. att en kommission skall
tillsättas med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikatio-
nerna i Sverige. Utgångspunkten skall vara att investeringarna ges en
90
sådan inriktning att ett miljöanpassat trafiksystem som samtidigt bidrar
till en ökad välfärd och tillväxt uppnås.
Denna kommission skall även få till uppdrag att se över planerings-
systemet för infrastrukturinvesteringarna, där de politiska styrnings-
möjligheterna skall stärkas.
Regeringen avser inom kort besluta om direktiv, och därefter kan
kommissionens arbete komma i gång.
Anf. 227 ÅKE CARNERÖ (kds):
Herr talman! Jag vill först gratulera Ines Uusmann till utnämningen
som kommunikationsminister och önska lycka till i arbetet.
Jag fokuserar inte enbart på E 6, herr talman, men jag vill börja där.
E 6 genom Bohuslän har länge varit undermålig och orsakat många
olyckor, långa restider och speciellt sommartid dålig framkomlighet.
Det förhållandet innebär naturligtvis att vi alla vill förbättra vägens
standard.
Hur vill kommunikationsministern satsa de medel som finns avsatta
i planer till år 2003?
Anf. 228 KENTH SKÅRVIK (fp):
Herr talman! Jag tackar kommunikationsministern för svaret. Det
går inte att uttolka på annat sätt än att det var ett positivt besked för
E 6:s framtid även som motorväg.
Europaväg 6 genom Bohuslän borde sedan länge ha varit utbyggd
till motorväg med hänsyn tagen både till trafiksäkerheten och miljöfrå-
gorna. Många offer har krävts på vägen under årens lopp. Tyvärr kom-
mer ingen kommunikationsminister till skott med vägbyggandet i Bo-
huslän fullt ut.
Just nu arbetar sig maskinerna igenom den bergvägg som förre
kommunikationsministern till att börja med ville att trafiken skulle
stoppa vid. Vi bohuslänningar och Vägverket vet inte mycket mer om
vad som skall hända efter det att detta arbete är färdigt. Det är det som
oroar oss.
Förre kommunikationsministern sade att det skulle tillsättas en ut-
redning för att se över om pengarna skulle läggas på att fortsätta bygga
i norra Bohuslän eller på att fortsätta bygga förbi Uddevalla. Det är det
vi gärna skulle vilja ha besked om. Vad finns det för möjligheter att
fortsätta bygga sedan? Har den utredning som förre kommunikations-
ministern skulle tillsätta över huvud taget kommit i gång?
Vi vet att det är väldigt viktigt för Bohuslän att bygget kommer i
gång - också ur arbetsmarknadssynpunkt. Det är inte viktigt bara ur
trafiksäkerhets- och miljösynpunkt att det blir motorväg, utan även
därför att det finns otroligt många människor som är arbetslösa just i
denna region.
Jag skulle vilja veta litet ytterligare om vad som händer efteråt.
Anf. 229 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! När det gäller den arbetsplan om vägen förbi Uddeval-
la som diskuteras mycket har Vägverket i uppdrag att komma in med
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
91
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
92
särskilda utredningar och värderingar. De värderingarna skall vi se över
och bereda. Det tar ytterligare ett antal veckor innan vi kan komma
med något besked, men vi skall göra det så fort som möjligt. Vi är
också medvetna om att det är så som Kenth Skårvik beskriver det: man
behöver få besked i Vägverket Väst.
Anf. 230 ÅKE CARNERÖ (kds):
Herr talman! Fyrstadskommunerna - Vänersborg, Trollhättan, Ud-
devalla och Lysekil - har tillsammans utarbetat en trafiköverenskom-
melse. Det innebär bl.a. utbyggnad av riksväg 44, Vänersborg-
Uddevalla, och väg 161, Uddevalla-Lysekil. Det handlar också om
tidigarelagd utbyggnad av dubbelspåret mot Norge genom Fyrstad och
upprustning av Bohusbanan. Allt detta berör mellersta Bohuslän.
I en skrivelse i våras angående investeringsplanen för infrastruktu-
ren menade fyrpartiregeringen att länsstyrelserna skulle utarbeta en
regional trafik- och miljöanalys till grund för en samhällsplanering som
just främjar utvecklingen av ett miljöanpassat transportsystem.
Kommer statsrådet att väga in resultatet av en sådan trafik- och
miljöanalys i det fortsatta arbetet?
Anf. 231 KENTH SKÅRVIK (fp):
Herr talman! Jag är tacksam för svaret från fru kommunikationsmi-
nistern. Jag utgår från att frågan kommer att ses över ordentligt. En
majoritet, om än liten, av alla de instanser som har fått vara med och
yttra sig om förbifarten har yttrat sig för en broförbindelse.
Jag tror att det är väldigt viktigt att det fattas ett beslut och att man
får ett besked om vad som skall hända utanför Uddevalla. Diskussio-
nerna går varma, och det råder oenighet i vissa frågor. Jag tycker att det
är bra att det blir ett beslut. Jag kommer att avvakta och hoppas få
besked om vad som kommer att hända i denna fråga om några veckor.
Jag tackar för svaret.
Anf. 232 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Svaret på Åke Carnerös fråga är ja. Svaret till Kenth
Skårvik är att jag delar hans uppfattning.
Anf. 233 ÅKE CARNERÖ (kds):
Herr talman! Jag skrev i min fråga att trafikpolitiken skall erbjuda
en säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta samhällsekonomis-
ka kostnader. Säkerheten och miljön skall alltså ha en framskjuten plats
i trafikpolitiken.
Innebär det, som statsrådet ser det, att den planerade Sunningeleden
- alltså en del av E 6 väster om Uddevalla - kan komma att omprövas
och de ca 1 600 miljoner kronor som den är kostnadsberäknad till för-
delas så att säkerheten ökas vid andra avsnitt av E 6?
Anf. 234 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Den frågan kan jag inte besvara förrän vi har kunnat
göra en utvärdering av den beredning som Vägverket håller på med och
därmed också tagit in de olika aspekterna från de olika remissinstan-
serna, vilket jag just diskuterade med Kenth Skårvik.
Anf. 235 ÅKE CARNERÖ (kds):
Hen talman! Jag är särskilt glad åt ett avsnitt i kommunikationsmi-
nisterns svar. Det hänvisas till att investeringarna skall ges en sådan
inriktning att ett miljöanpassat trafiksystem som samtidigt bidrar till
ökad välfärd och tillväxt uppnås.
I regeringsförklaringen nämns trafikens infrastruktur vid ett enda
tillfälle. Det sägs att underhållet av vägar och järnvägar skall förbättras.
Betyder det att en större del av de resurser som avsätts skall användas
till underhåll i stället för till nyinvesteringar?
Anf. 236 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Under de senaste åren har det satsats mycket pengar
på nyinvesteringar. Samtidigt har det varit lätt att glömma bort under-
hållet. Av den anledningen kommer fördelningen att i fortsättningen bli
en annan mellan nyinvesteringar och underhåll.
Överläggningen var härmed avslutad.
57 § Svar på fråga 1994/95:22 om den s.k. Atlantbanan
Anf. 237 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Erik Arthur Egervärn har frågat mig vad regeringen
avser vidtaga för åtgärder beträffande den s.k. Atlantbanan.
Bakgrunden till frågan är att statsministern i regeringsförklaringen
uttalade att samarbetet med de nordiska länderna skall fördjupas.
I Banverkets stomnätsplan ingår investeringar för 1,6 miljarder kro-
nor i stråket Stockholm-Östersund-Storlien. Dessa investeringar kom-
mer t.ex. att möjliggöra att restiden minskar på sträckan Stockholm-
Östersund från dagens ca 6 timmar till ca 4 timmar och 20 minuter med
snabbtåg. Vidare har kontakter tagits mellan Banverket och Norske
Statsbaner angående samordning av investeringsplanerna för järnvägen
mellan Östersund och Trondheim.
Sedan 1992 har länsstyrelserna i Gävleborgs och Jämtlands län
samt berörda kommuner, inom ett projekt benämnt Atlantbanan, arbetat
för att förbättra möjligheterna till att införa snabbtågstrafik på sträckan
Stockholm-Östersund och vidare till Trondheim i Norge. Denna At-
lantbanegrupp har som mål att nedbringa restiden till 4 timmar Stock-
holm-Östersund och till 6 timmar Stockholm-Trondheim. För att upp-
nå detta mål krävs ytterligare mycket stora investeringar på både den
svenska och den norska sidan.
I dagens mycket ansträngda statsfinansiella läge kan dessa ytterliga-
re investeringar svårligen motiveras.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
93
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
Anf. 238 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c): Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret från kommunikations- |
minister, även om jag inte kan säga att jag är helt nöjd. Anledningen till
|
Svar på frågor |
min fråga är att det projekt som kallas för Atlantbanan är oerhört ange- Den här snabbtågsförbindelsen är avgörande för utvecklingen av I Transeks utredning från hösten 1993, om jag minns rätt, uttalade Skall jag tolka statsrådet Uusmanns svar så att snabbtågsförbindel- Anf. 239 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Herr talman! Det som finns med i stomnätsplanen finns där. Det Anf. 240 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c): Herr talman! I Norge har man redan fattat ett principbeslut om upp- Som det sades i regeringsförklaringen har Socialdemokraterna lyft Anf. 241 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Herr talman! Det första tillfälle som ges att diskutera dessa frågor är Anf. 242 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c): Herr talman! Tack, det var trevligt att höra. I enlighet med beräkningar gjorda av Länsstyrelsen i Jämtland har Det finns många sätt att finansiera inffastruktursatsningar. Avslut- |
|
94 |
ningsvis kanske jag får fråga kommunikationsministern om det finns |
någon möjlighet att i framtiden finansiera sådana här infrastrukturåt-
gärder med näringspolitiska och kanske även arbetsmarknadspolitiska
medel.
Anf. 243 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Man skall aldrig utesluta någonting. För närvarande
kan jag dock inte se några sådana möjligheter. Det har hittills varit
svårt att finna någon annan finansiär än den gemensamma, dvs. staten,
när det gäller den här typen av projekt. Det vore att gå ut med falska
förespeglingar att säga att vi skulle klara det på något annat sätt. Jag
kan nu inte se någon sådan möjlighet.
Överläggningen var härmed avslutad.
58 § Svar på fråga 1994/95:32 om räddningsflottars konstruktion
Anf. 244 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Ulla Hoffmann har frågat mig om regeringen är be-
redd att komma med förslag till regler så att räddningsflottar i fortsätt-
ningen förses med bordningsramper eller räddningsstegar.
Sjöfartens säkerhetsfrågor behandlas kontinuerligt internationellt
inom ramen för FN:s sjöfartsorganisation International Maritime Or-
ganization. Sverige deltar aktivt i detta arbete som behandlar bl.a. far-
tygs utrustning och konstruktion. De internationella bestämmelserna
rörande ett fartygs utrustning för livräddning regleras i konventionen
SOLAS 1974 - Safety of life at sea.
Alla som befinner sig i kallt vatten och inte har särskilt skydd drab-
bas av nedkylning, vilket försvårar möjligheterna att från vattnet ta sig
upp på en livflotte. Detta kan underlättas om det finns en bordnings-
ramp. Sådana krav finns sedan 1968 för svenska fartyg. Vad beträffar
räddningsstegar finns det på alla räddningsflottar.
Vid 1983 års ändringar av den internationella säkerhetskonventio-
nen SOLAS 1974 antogs på svenskt initiativ en bestämmelse om att
alla flottar som installeras ombord på fartyg byggda efter den 1 juli
1986, och som omfattas av konventionen, skall vara utrustade med en
bordningsramp.
Regeringen avser att tillsätta en utredning för att bl.a. analysera sjö-
säkerheten inom den internationella färjetrafiken som trafikerar Sveri-
ge. Den avgående regeringen har tagit detta initiativ med anledning av
Estoniakatastrofen, och den nuvarande regeringen fullföljer detta. I
denna utredning kommer även frågan om fartygs utrustning för liv-
räddning att behandlas.
Anf. 245 ULLA HOFFMANN (v):
Herr talman! Jag får tacka kommunikationsministern för svaret. Jag
ber också att få sälla mig till skaran av alla gratulanter.
Jag tycker att det är utomordentligt bra att det nu tillsätts en utred-
ning som får i uppdrag att utreda orsakerna till att en sådan ffuktans-
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
95
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
värd katastrof kunde inträffa. Jag tycker också att det är mycket bra att |
Min fråga till kommunikationsministern gäller räddningsflottarnas
|
Svar på frågor |
konstruktion. I pressen har det framkommit att kvinnorna hade mycket Anf. 246 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Hen talman! Fartyget Estonia, för att tala klartext, är byggt 1980. Självfallet måste vi i sjösäkerhetsarbetet ta i beaktande att männi- Anf. 247 ULLA HOFFMANN (v): Herr talman! Jag tackar så mycket för det svaret. Jag kommer att Överläggningen var härmed avslutad. 59 § Svar på fråga 1994/95:33 om Europaväg 20 genom Skara- Anf. 248 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Herr talman! Per Rosengren har frågat mig vilka åtgärder jag är be- Riksdagen har i sitt beslut om investeringar i trafikens infrastruktur Vägverket har i den nationella väghållningsplanen 1994-2003 an- Med anledning av riksdagens ställningstagande och Boverkets rap- |
|
96 |
övrig samhällsplanering har regeringen den 23 juni 1994 givit Väg ver- |
ket i uppdrag att i samråd med Boverket utreda bl.a. hur utbyggnaden
av väg E 20 mellan Göteborg och Örebro bör ske från samhällseko-
nomisk synpunkt.
Utredningen skall redovisa vilken standard olika vägavsnitt skall ha,
i vilken ordning olika deletapper bör byggas ut samt hur anvisade me-
delsramar för respektive vägstråk bäst kan utnyttjas. Utredningen skall
även redovisa konsekvenserna för de trafikpolitiska målen av att an-
vända hela den anvisade planeringsramen för respektive vägstråk till
utbyggnad av motorväg. Utredningen beräknas bli klar i början av
november.
Eftersom den begärda utredningen ännu inte har redovisats är jag
inte beredd att för närvarande ge något besked om eventuella åtgärder
från regeringens sida.
Anf. 249 PER ROSENGREN (v):
Herr talman! Jag börjar med att tacka för svaret. Jag har suttit och
lyssnat på kommunikationsministern hela kvällen. Jag tror att det är
första gången som jag inte hör hur kärvt det statsekonomiska läget är.
Det här hade varit ett utmärkt tillfälle att verkligen dra fram den kly-
schan, eller vad man nu skall kalla det, och säga: Nej, ty vän, det
statsekonomiska läget tillåter inte 70- och 80-talsinvesteringar i motor-
vägar.
Ett annat problem som inte heller berörs är att det i dag ödslas en
mängd pengar ute i länen, i detta fall i Skaraborg, och i kommuner och
i länsstyrelser på planeringar utifrån att man de facto tror att det är en
motorväg som skall byggas.
Man tar i dag ställning till vilka stråk den här motorvägen skall ta.
Det är ju naturligtvis inte på det sättet att denna motorväg skall gå där
den nuvarande vägen går. Nej, den skall ta helt andra sträckningar. Det
här har skapat en väldigt underlig debatt. Vissa hänvisar ju till ett riks-
dagsbeslut som de facto inte finns, eftersom det här inte på något sätt
ännu är finansierat.
Med anledning av detta är min följdfråga naturligtvis vilka signaler
som kommunikationsministern är beredd att ge. Kommunikationsminis-
tern får gärna ta till finansministerns ord och diskutera det statsfinan-
siella läget. I så fall förstår jag varthän svaret lutar.
Anf. 250 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s):
Herr talman! Som jag sade i mitt inledande svar kommer den ut-
redning som den tidigare regeringen har beställt i början av november.
Jag tycker att det vore fel att i dag föregripa den utredningen. Om det
är en tröst för Per Rosengren kan jag säga att det statsfinansiella läget
gäller även i Skaraborg.
Anf. 251 PER ROSENGREN (v):
Herr talman! Det finns en annan aspekt på det här. Ju längre man
dröjer med detta, desto fler olyckor hinner de facto inträffa. Vi har just
i Skaraborg, både i länsstyrelsen och i kommuner, i tidigare samman-
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
97
7 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 10
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
hang föreslagit att man kanske direkt bör börja diskutera 13- |
Jag lär inte få något svar av kommunikationsministern förrän i no-
|
Svar på frågor |
vember. Jag ämnar bevaka denna fråga och återkomma med ytterligare Överläggningen var härmed avslutad. 60 § Svar på fråga 1994/95:1 om momsen på studiecirklar Anf. 252 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): Herr talman! Birgitta Hambraeus har frågat mig om jag är beredd De förslag om anpassning av det svenska mervärdesskattesystemet Anf. 253 BIRGITTA HAMBRAEUS (c): Herr talman! Jag ber att få lyckönska finansministern till ett viktigt När jag skrev min fråga visste jag inte - vilket uppenbarligen inte I proposition 19 om Sveriges medlemskap i EU finns det på s. 139, Skattesatsen skall vara minst 15 % om det inte gäller vissa uppräk- Vissa länder har övergångsregler. Sverige har, det står på sidan 142, |
|
98 |
till sportevenemang, tjänster som tillhandahålls av författare och biobil- |
jetter. Tidningar, framställningar av organisationstidskrifter och medi-
cin som säljs enligt recept har vi också sluppit mervärdesskatt på under
en övergångsperiod. Men studiecirklar är tydligen någonting som man
inte ens har förhandlat om.
Jag inser att det här kanske är litet överraskande för finansminis-
tern. Men det är alldeles uppenbart att vi här helt enkelt får lov att rösta
nej den 13 november, därför att det blir så många tokigheter annars. Vi
har inga möjligheter att få någon rätsida på våra skatter om vi går med i
EU.
Anf. 254 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Uppenbarligen har fru Hambraeus själv, enligt egen
uppfattning, svarat på frågan. Jag förstår inte varför hon frågar mig.
Men om hon frågar mig om vad jag tänker göra åt den här konkreta
skattefrågan kan jag tala om för fru Hambraeus att jag alldeles strax
återkommer till riksdagen med besked. Jag är inte alldeles säker på att
fru Hambraeus har tolkat det aktstycke som hon nu har i nypan på rätt
sätt. Men snart skingras dimmorna.
Anf. 255 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Herr talman! Jag får hoppas att finansministern har rätt i att det här
inte är fardigförhandlat och att det här finns möjligheter att fortsätta att
förhandla. Eller också kanske finansministern delar min uppfattning om
att vi bör säga nej. Då bestämmer vi ju själva också i fortsättningen.
Om vi säger ja till EU är vi tvingade att rätta oss efter de regler som
gäller där. Men det kan alltså hända att man också fortsättningsvis kan
förhandla om just vilka som skall ha en övergångsregel.
I remissdebatten som vi hade här förra veckan sade Hadar Cars att
eftersom det nu måste vara moms på studiecirklar kan man väl tänka
sig att öka stödet till studiecirklarna och på det sättet kompensera. Är
det en möjlighet som finansministern skulle kunna tänka sig?
Överläggningen var härmed avslutad.
61 § Svar på fråga 1994/95:11 om en värnskatt
Anf. 256 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Dan Ericsson har frågat mig om jag är beredd att prö-
va den av kds presenterade modellen för värnskatt.
Vad Dan Ericsson föreslår är i praktiken att den borgerliga värns-
katt som nu tas ut skall permanentas. Den ger fler skattskydliga med
hög marginalskatt, högre skatt för löntagare i relativt vanliga inkomst-
lägen och väsentligt lägre skatt för de personer som har riktigt höga
inkomster. Vi kommer därför att i stället lägga fram förslag om en
värnskatt som ger skattehöjningar först från inkomster, i dagsläget,
över 21 000 kr per månad.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
99
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Jag vill ändå inte på förhand avvisa Dan Ericssons förslag. Det
skulle emellertid behöva kompletteras med andra åtgärder för att nå
samma effekt när det gäller budgetförstärkning och rättvis fördelning.
Anf. 257 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Jag ber att få tacka finansministern för svaret. Jag vill
också önska honom lycka till med att sanera statsfinanserna. Det kan
nog behövas några sådana välgångsönskningar.
Vi kristdemokrater förstår mycket väl att de nödvändiga budgetför-
stärkningarna måste vara och också upplevas rättvisa. Det var just
därför som vi med kraft verkade för den konstruktion som gäller i dag,
dvs. ett slopat grundavdrag vid den statliga beskattningen.
Att Göran Persson nu ser detta som en form av värnskatt är i sig en
nyhet. Det är en något annan ton än den som vi fick höra under valrö-
relsen när det gällde den dåvarande regeringens skattepolitik. Det ser
jag som något positivt.
Jag såg just Rapportsändningen. Jag noterade att Riksbanken - låt
mig ändå peka på det - liksom flera andra nu varnar för att inflationen
är på väg att ta fart. Mot bakgrund av det undrar man om Socialdemo-
kraterna verkligen medvetet vill genomföra ett förslag som ytterligare
ökar risken för inflation och därmed skadar ekonomins funktionssätt.
På den punkten tror jag att vårt upplägg inte skulle vara lika skad-
ligt, men det kan vi diskutera.
Göran Persson vet ju hur skadligt det är med höga marginalskatter.
Det är egentligen därför jag frågar varför han inte kan acceptera en
lösning som ”tar från de rika” utan att man samtidigt får de negativa
konsekvenser som den högre marginalskatten innebär i s-förslaget.
Avslutningsvis vill jag säga att jag ser det som mycket positivt att
Göran Persson vill pröva kds förslag till värnskatt, dvs. en permanent-
ning av det slopade grundavdraget. Det ser jag som en öppning. Det
kanske ligger någonting bakom talet om att man vill söka samförstånd
för att komma framåt i den ekonomiska politiken. Jag tar fasta på detta.
Anf. 258 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Jag kan försäkra Dan Ericsson om att jag inte har sär-
skilt svårt att finna beröringspunkter i den typ av resonemang som han
ger uttryck för. Jag samarbetar gärna kring hur vi skall dra in mer
pengar till statskassan och om hur vi skall göra det från de grupper som
hittills faktiskt har kommit ganska lindrigt undan i krisen, de som har
goda inkomster. Det finns, som sagt, beröringspunkter.
Jag förfogar inte över en riksdagsmajoritet. Det gör inte Dan Erics-
son heller. Vi får tala med varandra.
Kritiken mot det förslag som Dan Ericsson har riktar sig naturligtvis
mot att det innebär en kraftig effekt för många heltidsarbetande med
måttliga inkomster. Det är en kraftig trappstegseffekt precis vid bryt-
punkten kring 16 500 kr i månaden. Sedan klingar det så att säga av ju
högre inkomst man har. Det är en skönhetsfläck i förslaget om det
slopade statliga grundavdraget som vi har haft svårt att acceptera. Men
100
vi når varandra i fråga om att det skall dras in mer pengar och att det
skall göras från dessa inkomstskick.
Vi är litet hårdare än Dan Ericsson mot dem som tjänar väldigt
mycket pengar. I Dan Ericssons modell kommer de i praktiken mycket
lindrigt undan. Låt oss fortsätta samtalet!
Anf. 259 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Det är en bra ton som finansministern anslår. Det är
klart att han är intresserad av att söka finna majoriteter för de förslag
som så småningom kommer.
I valrörelsen lade vi kristdemokrater fram ett samlat saneringspro-
gram för den svenska ekonomin. Det handlar både om besparingar och
skattehöjningar, men det tar också fasta just på de fördelningspolitiska
effekterna, på att alla måste vara med och bära bördorna och på att
förslagen skall upplevas som rättvisa.
Problemet med Socialdemokraternas förslag till värnskatt är att det
blir orimliga marginaleffekter. Vi får tillbaka diskussionen om margi-
nalskatter, vilka får skadliga effekter på ekonomin. Det vet vi. Med
detta förslag kan också inflationen späs på litet mer än med vårt för-
slag.
Jag säger inte att kds-förslaget är det absolut bästa på alla punkter.
Som finansministern säger kan det finnas skäl att se över hur man skall
hitta ytterligare budgetförstärkningar och kanske en mer rättvis fördel-
ning.
Det positiva är ändå att finansministern nu ger en öppning för ett re-
sonemang.
Anf. 260 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Låt mig säga att det program för sanering av ekono-
min som Dan Ericsson åberopar - det kds-program som presenterades
vid midsommartid, om jag inte missminner mig - innehåller många
konkreta och bra förslag. Det fick kanske inte riktigt den uppmärksam-
het som det förtjänade i valrörelsen. Icke desto mindre kan jag försäkra
Dan Ericsson om att jag har läst det mycket noga, och i marginalen har
jag med röd penna strukit för en hel del goda uppslag som vi säkert kan
samarbeta kring.
Anf. 261 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Det är positivt att finansministern nu har läst på detta.
Det lät inte riktigt så i valrörelsen. Men det är bra att vi har kommit
förbi det stadiet och kan resonera konstruktivt.
Göran Persson! Man kanske inte bara kan stryka för en och annan
punkt i programmet. Man måste se vårt program som en helhet. Om vi
skall komma framåt i resonemanget gäller det att ge och ta. Då finns
det flera andra förslag som vi också borde diskutera framöver. Just för
dagen nöjer jag mig dock med det besked som har getts, dvs. att fi-
nansministern nu tittar på och överväger kds saneringsprogram - vi har
ju fått beskedet att han tittar på hela saneringsprogrammet - och fram-
för allt den här värnskatten.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
101
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Överläggningen var härmed avslutad.
Svar på frågor
102
62 § Svar på frågorna 1994/95:19 och 45 om saneringen av stats-
finanserna, m.m.
Anf. 262 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Mats Odell har frågat om jag har beredskap för de yt-
terligare besparingar som med nödvändighet kommer att få lov att
läggas fram inom en snar framtid. Mats Odell har vidare frågat mig
vilka budgetförstärkningar om 20 miljarder kronor som riksdagen re-
dan beslutat om och som regeringen kommenterar i regeringsförkla-
ringen. Jag besvarar dessa frågor i ett sammanhang.
Det program för sanering av statsfinanserna som riksdagen fattade
beslut om våren 1993 och som avsågs genomföras under perioden
1993/94-1998/99 har under den gångna mandatperioden lett till kon-
kreta beslut i riksdagen som nu beräknas ge en effekt om ca 24 miljar-
der kronor, varav endast en mindre del avsett utgiftsminskningar. Det
är dessa budgetförstärkningar som avses i regeringsförklaringen på
sidan 3. Socialdemokraterna har i samband med publiceringen av sitt
valmanifest redovisat ytterligare förslag på sammanlagt drygt 60 mil-
jarder kronor som skall genomföras under mandatperioden.
Regeringen kommer att i en proposition under hösten lägga fram
förslag till beslut om åtgärder som bygger på Socialdemokraternas
valmanifest och samtidigt redovisa min bild av det ekonomiska läget.
Jag utgår mot bakgrund av Mats Odells frågor från att det parti som han
företräder har beredskap att stödja de besparingsåtgärder som är nöd-
vändiga.
Anf. 263 MATS ODELL (kds):
Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret.
Det är väl så, herr talman, att verkligheten nu börjar hinna i kapp
Göran Persson och hans berömda plan.
Det visar sig nu alltmer att vi kristdemokrater och övriga partier i
den förra regeringen hade rätt när vi under den gångna mandatperioden
och under den gångna valrörelsen hävdade att Sverige måste föra en
stram finanspolitik för att få balans i statens affärer och få ner räntorna.
Herr talman! Så sent som den 5 augusti kritiserade Göran Persson
den borgerliga regeringen för att inte ha stimulerat efterfrågan tillräck-
ligt mycket. Göran Persson sade vid det tillfället: Sverige kan inte spara
sig bort från budgetunderskottet så länge arbetslösheten fortsätter att
vara hög. Endast genom att satsa på efterfrågan och arbete kan vi hejda
de skenande statsfinanserna.
Jag noterar nu att han rakt av sväljer dessa budgetförstärkningar på
20 miljarder. Många av dessa var föremål för mycket skarpa protester
från socialdemokraternas sida. Vi minns alla de bussar som rullade in
på Mynttorget med protesterande. Vi minns motståndet mot föränd-
ringarna i ersättningarna till kommunerna och många andra saker.
Jag konstaterar att det under mandatperioden har fattats ytterligare
besparingsbeslut i denna kammare på netto 44 miljarder kronor som ni
socialdemokrater har röstat nej till med voteringsknapparna. Frågan är:
Kommer ni att riva upp de besluten, eller kommer också de att sväljas
framöver?
Hur blir det, Göran Persson, med investeringspaketet? Kommer
Ines Uusmann att nu få ett antal nya friska miljarder till mera vägar och
järnvägar? Kommer ni att börja med att pressa ned arbetslösheten, och
därefter ta itu med underskottet
Anf. 264 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Mats Odells påstående om vår upprördhet över de 24
miljarder kronor som redan är beslutade i den tidigare saneringsplanen
är inte en riktig beskrivning.
De 24 miljarder kronor det här handlar om är ytterligare 7 miljarder
i egenavgifter. Det är närmare 7 miljarder i höjda punktskatter. Det är 2
miljarder, som ni tror er få in genom förbättrad skatteindrivning, och
sedan en del smärre besparingar på i storleksordnignen 4 miljarder
kronor. Det är alltså i huvudsak skattehöjningar.
Skall jag vara litet kritisk och strö salt i såren, vilket vore mig
främmande, kanske jag skulle säga att det är litet för mycket skattehöj-
ningar i detta saneringsprogram, Mats Odell. Men det var den utväg
som den förra regeringen till sist fann, och det får ligga fast. Jag tänker
inte riva upp det.
De 44 miljarder kronor som Mats Odell åberopar gällde tvister om
t.ex. bostadspolitiken och olika typer av egenavgifter i arbetslöshetsför-
säkringen. Vi föreslog att man i stället skulle ta ut egenavgifter i sjuk-
försäkringen. På den punkten var vi inte finansieringen skyldig och
kommer inte att vara det nu heller.
Jag tänker se till att budgetdisciplin råder krona för krona. Om jag
kan räkna med att Mats Odell på samma konstruktiva sätt som Dan
Ericsson är med i samtalet finns det säkert en hel del som vi kan göra
tillsammans.
Vi har facit för den mandatperiod som vi har bakom oss. Nu måste
vi jobba och ta oss ur detta läge. Det är ett nationellt intresse, och jag är
beredd att samarbeta.
Anf. 265 MATS ODELL (kds):
Herr talman! Jag tycker ändå att Göran Persson litet för lättvindigt
glider undan de beslut som har fattats i denna kammare.
Med anledning av finansplanen 1992: 17,6 miljarder. Ett antal sär-
propositioner: 2 miljarder. Kompletteringspropositionen 1992: 16,8
miljarder. Krispropositionen hösten 1993, där ni har frånträtt ett antal
punkter. Finansplanen 1993: 7,8 miljarder. Höstpropositionen 1993:
ytterligare 7,7 miljarder. Nu senast i finansplanen 1994: ungefär en
halv miljard.
Hur blir det med dessa beslutade besparingar? Kommer ni att riva
upp dem? Hur skall det i så fall finansieras?
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
103
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Anf. 266 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Jag förstår inte att Mats Odell tycker att det finns en
poäng i att ställa dessa frågor. Att genomföra ytterligare statliga åta-
ganden i storleksordningen 20, 30, 40, 50 miljarder kronor i ett läge
där vi ärvt ett budgetunderskott som nu visar sig vara inte 150 utan 200
miljarder kronor är fullständigt sanslöst.
Även om jag skulle vilja riva upp en del av besparingarna är det jag
nu har att hantera av ett sådant slag att det inte står på dagordningen att
formulera upprivande av besparingar. Dagordningen för mig framöver
är att formulera ytterligare besparingar. Det är så läget ser ut.
Anf. 267 MATS ODELL (kds):
Herr talman! Det är detta som är ganska allvarligt. Er valrörelse var
i själva verket något slags reptrick som bestod av tre delar.
Ni fick ert mandat av väljarna genom att för det första tala om
90 000 nya jobb genom en mängd nya investeringar.
För det andra: Göran Perssons s.k. skarpa plan visade sig från bör-
jan vara den pytteplan som kritikerna sade. Är det 61 miljarder, eller är
det bara 36 miljarder om investeringarna uteblir?
För det tredje: det öppna mandatet, som just i dag, på dagen en må-
nad efter valet, plockats fram ur garderoberna och nu laddas. Göran
Perssons hela politik bygger på denna blinda fläck för väljarna, den
hårt igenknutna säck i vilken den socialdemokratiska spargrisen både
såldes och levererades.
Jag skall gärna svara på Göran Perssons ffåga. Vi i kds är beredda
att medverka. Jag tror att våra väljare är bättre förberedda än vad Gö-
ran Perssons väljare är på dessa besparingar.
Anf. 268 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Jag skall inte tvista med Mats Odell om vems val-
manskår som är mest förberedd på kärva tider.
Jag kan bara konstatera att den valrörelse som jag var med och led-
de för mitt partis räkning präglades av att Socialdemokraterna var det
enda parti som gick ut med ett tydligt budskap till väljarna om exakt
vilka nedskärningar och skattehöjningar som skulle genomföras och
ovanpå detta sade att utvecklingen kan bli sämre än vad vi har förutsatt,
och då kommer det att krävas ännu mer. Vi begärde fullmakt för att
hantera en sådan situation.
Jag känner mig i den meningen mycket trygg. Om Mats Odell kän-
ner sig lika trygg blir han säkert en god samarbetspartner.
Anf. 269 MATS ODELL (kds):
Herr talman! Bekymret är nu att räntorna har gått upp. De är klart
att de har gjort det. Jag tror att de som förväntas låna ut minst 500
miljoner kronor till svenska staten varje dygn kan lägga ihop opinions-
siffror och politiska budskap.
Summan av den kardemumman blev den skattehöjning som nu gör
att Göran Persson måste ladda det öppna mandatet redan en månad
104
efter valet. Jag hoppas att han nu har den valmanskår att den trots den-
na valrörelse tål det som verkligen väntar runt hörnet.
Anf. 270 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Jag skall inte vara hård mot Mats Odell. Men det
skulle inte skada om Mats Odell erinrade sig att jag i dag har redovisat
det saldo som är resultatet av det regeringsinnehav som Mats Odells
parti var en förutsättning för: 200 miljarder i budgetunderskott. Ni
räknade fram i maj månad att det skulle bli 150 miljarder. Det är 50
miljarder fel.
Om Mats Odell var så oerhört angelägen om låga räntor och bespa-
ringar, varför hade då Mats Odell i så fall inte litet kraftsamling under
den period han kunde påverka politiken i stället för att driva igenom
nya ofinansierade reformer, t.ex. vårdnadsbidraget?
Det är så det var. Men detta är för mig historia. Spela inte upp den-
na teater. Den kommer bara att förgifta stämningen.
Anf. 271 TREDJE VICE TALMANNEN:
Jag medger ytterligare ett inlägg från vardera talaren.
Anf. 272 MATS ODELL (kds):
Herr talman! Om det skulle handla om vad som har förgiftat stäm-
ningen, vågar jag först påstå att vårt parti är mycket mer berett att ställa
upp på de besparingar som nu är nödvändiga än vad Göran Perssons
parti var den gångna mandatperioden. På den punkten kan jag utfärda
ett bindande löfte.
För det andra är räntorna i dag till stor del ett resultat av att opposi-
tionen hade så höga opinionssiffror och så länge vägrade att leverera
för marknaden tillräckliga besparingsförslag som upplevdes som tro-
värdiga, så att räntorna skulle kunna gå ner. Om den saken tror jag inte
att vi behöver tvista.
Låt oss nu se framåt, och låt oss försöka att göra någonting kon-
struktivt av det som nu är. Historieskrivningen kan inte ske på det en-
sidiga sätt som Göran Persson här försöker göra.
Anf. 273 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Jag har försökt att vara mycket måttfull i min historie-
skrivning och långt ifrån så aggressiv som jag upplever att Mats Odell
bitvis har varit i sitt inlägg.
Det är inget tvivel om vem som har haft ansvaret för den ekonomis-
ka politiken under de år som räntorna har stuckit i väg och statsskulden
har exploderat. Det ansvaret kan Mats Odell inte springa ifrån. Men det
hela skall nu hanteras, och vi skall ut ur situationen.
Jag söker samarbete och samförstånd. Om Mats Odell skickar sig-
nalen att hans valmanskår är beredd på besparingar och uppoffringar,
tycker jag att det är en god signal. Den typen av konstruktivt samarbete
kommer att behövas.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Överläggningen var härmed avslutad.
105
Prot. 1994/95:10
18 oktober
63 § Svar på frågorna 1994/95:23, 24, 25 och 26 om beskattningen
av arbete, m.m.
Svar på frågor
106
Anf. 274 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Bo Lundgren har ställt fyra frågor, som alla behandlats
i den gångna valrörelsen. Den nya regeringens position i dessa frågor är
väl känd. Jag skall därför här bara helt kort redogöra för den.
Bo Lundgrens första fråga rör vilka åtgärder regeringen är beredd
att vidta i syfte att minska skattekilen på arbete inom tjänstesektorn.
Den nuvarande regeringens arbete inriktas på en sanering av statsfi-
nanserna. Några nya ofmansierade skattesänkningar kommer inte att bli
aktuella. En förutsättning för den typ av åtgärder som Bo Lundgren
förordar är därför att de kan finansieras utan att förutsättningarna för en
sanering av statsfinanserna försämras. Jag emotser med intresse Bo
Lundgrens förslag på denna punkt.
Regeringen strävar efter att bevara och förbättra levnadsvillkoren
för de boende i Sverige. Inriktningen bör vara att skapa jobb som för-
mår att bära normala arbetskraftskostnader.
Beträffande frågan om beskattningen av arbete vill jag påminna Bo
Lundgren om att den regering i vilken han ansvarade för skattefrågorna
beslutade om skattehöjningar på arbetsinkomster på omkring 6 000 kr.
per år för en heltidsarbetande löntagare. Skatteintäkterna användes
emellertid inte för en sanering av statsfinanserna.
Det statsfinansiella läget är nu mycket bekymmersamt. Socialdemo-
kraterna har i sitt valmanifest angett att en värnskatt på höga inkomster
skall införas. Förslag kommer att läggas fram inom några veckor.
Bo Lundgren har vidare frågat mig vilka åtgärder regeringen är be-
redd att vidta för att enskilt riskkapital inte skall diskrimineras genom
exempelvis högre skatteuttag.
Regeringen kommer senare att lägga fram förslag om en återgång
till den likformiga beskattning av hushållens kapitalinkomster som var
en av hörnstenarna för 1990 års skattereform. Jag påminner Bo Lund-
gren om att denna skatteordning i huvudsak byggde på ett förslag från
näringslivet.
Slutligen skall jag ta upp Bo Lundgrens fråga om vilka åtgärder re-
geringen är beredd att vidta så att egenavgifterna inte ökar.
Jag vill påminna Bo Lundgren om att den regering i vilken han an-
svarade för skattefrågorna införde eller lade fram förslag till egenavgif-
ter på sammanlagt 4 procentenheter.
Socialdemokraterna har i sitt valmanifest angett att ytterligare höj-
ningar av egenavgifterna kommer att vara nödvändiga för att trygga
samhällets åtagande inom socialförsäkringarna.
Anf. 275 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Jag vore inte uppriktig om jag lyckönskade Göran
Persson till valframgången, men jag önskar ändå Göran Persson lycka
till för Sveriges skull i värvet som finansminister. Jag är dock ganska
övertygad om att det då krävs en hel del omprövning, och den förefaller
ju enligt de här frågesvaren än så länge inte vara vid handen.
Den viktigaste uppgiften för regering och riksdag är ju att skapa
förutsättningar för de många nya jobb, flera hundra tusen, som behövs
för att undvika långtidsarbetslöshet och för att bidra till den sanering av
statsfinanserna som avser det konjunkturella underskottet.
I ett sådant läge, säger Göran Persson, är regeringen beredd att
skärpa beskattningen på arbete. Blir det fler nya jobb av det? Svaret är
nej.
I det läget, säger Göran Persson, är regeringen beredd att diskrimi-
nera enskilt riskkapital genom högre skatteuttag, en oneutral beskatt-
ning med dubbel skatt på riskkapital. Blir det fler jobb när det kapital
som ger de nya jobben blir högre beskattat? Svaret är nej. Också där
går regeringen i rakt motsatt riktning.
Göran Persson säger att regeringen är beredd att höja egenavgifter-
na. Också detta, speciellt som det är fråga om rena inkomstskattehöj-
ningar och inget annat, leder till höjd skatt på arbete och därmed också
sämre förutsättningar att få fram de många nya jobben.
Slutligen vänder sig Göran Persson med viss rätt till mig för kon-
struktiva förslag om hur man skall kunna minska skattekilen på arbete
inom tjänstesektorn, en fråga som jag har drivit under rätt lång tid men
som Socialdemokraterna har vägrat diskutera.
Göran Persson, när skall Socialdemokraterna lära sig att en höjning
av skatten inte löser Sveriges ekonomiska problem?
Anf. 276 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Problemet med Bo Lundgren och Moderaterna och
deras ekonomiska politik är inte att de är trevliga att debattera med -
jag sätter nämligen stort värde på Bo Lundgren som debattör och tackar
för hans lyckönskan - utan problemet är att de är fixerade vid skatter.
Skatter ses som ursprunget till allt ont, och en sänkning av skatterna ses
som lösningen på alla problem. Detta är intellektuellt torftigt, interna-
tionellt prövat och fiaskoartat som resultat. Att resultatet blev detsam-
ma i Sverige är inte att förvånas över - vi har sett förebilderna utom-
lands.
Bo Lundgren talar om att en höjning av skatten på arbete inte ger
några nya jobb, och han antyder då att han skulle ha sänkt skatten under
sin regeringsperiod. Det gjorde han inte. Han höjde skatten för vanliga
löntagare med 6 000 kr per år men sänkte skatten för de rikaste.
Han talar om att egenavgifterna är en olycka. Den borgerliga rege-
ringen höjde egenavgifterna kraftigt och genomförde kapitalskatte-
sänkningar. Kapitalskattesänkningarna gav inga nya jobb. Egenavgif-
tema gav en del ny finansiering.
Mönstret i ert sätt att agera är motstridigt. Ni har inte haft några
problem med att höja skatten för vanligt folk om den åtgärden har an-
vänts för att kunna sänka skatten för de rikaste i samhället. Skatten har
för er del inte varit någonting annat än ett självändamål och har på så
sätt ofta använts motverkande i den ekonomiska politiken, inte minst i
konjunktursammanhang. Det är er svaghet och ert tillkortakommande,
och treårsperioden ger sin tydliga bild av detta.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
107
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
108
Anf. 277 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Göran Persson har inte riktigt de historiska kunska-
perna för att kunna ägna sig åt historiska tillbakablickar. Jag kan på-
minna Göran Persson om överläggningarna 1992 - visserligen var
Göran Persson såvitt jag vet inte med vid de överläggningarna - då
Socialdemokraterna krävde att den arbetsgivaravgiftsänkning, den
löneskattesänkning, den sänkning av skatten på arbete som vi var över-
ens om skulle finansieras med just de skattehöjningar som Göran Pers-
son nu försöker kritisera mig för. I det belopp som Socialdemokraterna
använde sig av i valrörelsen och som Göran Persson använder här lig-
ger nämligen den finansiering ni själva drev fram.
Låt oss emellertid bortse från det. Låt oss ta den grundläggande
diskussionen. Tror Göran Persson att det blir fler nya jobb och mer
enskilt riskkapital om man höjer skatten på enskilt riskkapital? Det ni
socialdemokrater förespråkar är ju de facto dubbel, inte enkel skatt.
Anf. 278 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Först det historiska. Krisuppgörelsen ger vid handen
att flera av dessa skatter föreslogs av Moderaterna. Det var dessutom
en uppgörelse som resulterade i propositioner som Bo Lundgren satte
sitt namn under. Bo Lundgren är en av de största skattehöjarna som har
funnits i denna kammare. Det har drabbat vanligt folk, och den fördel-
ningspolitiska profilen har varit mycket sned.
Bo Lundgren har aldrig förstått sambandet mellan sunda statsfinan-
ser och förutsättningar för expansion inom näringslivet. Bo Lundgren
är kanske också den minister som enskilt mest har bidragit till statsfi-
nansernas förfall genom stora, ofinansierade skattesänkningar. Det har
resulterat i en misstro mot den svenska finanspolitiken, och för det har
vi fått betala höga räntor, höga räntor som har hämmat investeringar
och tillväxt. Bo Lundgrens svaga ekonomiska politik och fixering vid
skatterna har gjort att Sverige faktiskt har hamnat i ett läge som bara
kan betraktas som synnerligen, synnerligen besvärligt.
Anf. 279 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Det vore väl ändå på sin plats att finansministern i
Sveriges regering valde någon enstaka rak argumentationslinje. Endera
är jag en stor skattehöjare, eller också har jag svarat för ett stort antal
ofinansierade skattesänkningar. Det går liksom inte riktigt ihop att
anklaga mig för att både ha höjt skatten och ha sänkt den för mycket.
Sanningen när det gäller överläggningarna är ju den, Göran Pers-
son, att när vi försökte föreslå utgiftsneddragningar var svaret från er
sida helt och hållet nej. Det jag strävade efter var att hitta de minst
skadliga förändringarna på skattesidan i det avseendet.
Jag tycker ändå att vi skall vara framtidsinriktade. Det skulle vara
intressant att höra Sveriges nye finansminister något utveckla det som
den här frågedebatten egentligen gäller, nämligen hur dubbel skatt på
riskkapital kan ge fler nya jobb och mer riskkapital och hur höjd skatt
på arbete kan ge större förutsättningar för jobb inom tjänstesektorn och
andra arbeten.
Anf. 280 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Det tragiska är att när Bo Lundgren satt i den gamla
regeringen höjde han skatten för vanligt folk utan att använda pengarna
till att sanera statsfinanserna. Han omfördelade dem i stället i form av
skattesänkningar för kapitalägare. Det tragiska är nog att Bo Lundgren
är den störste skattehöjaren för vanligt folk samtidigt som han är den
störste slösaren. Hur har han sedan använt de pengar han tagit in? Det
har inte gett ett enda nytt jobb. Det har tvärtom blivit massarbetslöshet.
Min uppfattning är den att skatter får vi ta in därför att vi behöver
använda dem till finansiering av gemensamma ändamål i välfärdssam-
hället. Detta välfärdssamhälle kräver sunda statsfinanser. Politiker av
Bo Lundgrens typ kan slå sönder det välfärdssamhället. Han gör stora
ofinansierade skattesänkningar när man behöver använda skatteintäk-
terna för att täppa till stora hål i statsfinanserna. Det är ju så det har
varit. Därför drabbar kritiken Bo Lundgren så hårt som person och som
företrädare för det parti som har stått för ideologin.
Anf. 281 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Det är fel när Göran Persson säger att vi har höjt
skatterna för löntagare och sänkt dem för kapitalägare. Då räknar Gö-
ran Persson in den löneskattesänkning som vi var överens om. Detta är
den största enskilda skattesänkningen, och vi var överens om att den
var nödvändig. Det är alltså fel. Men om det nu skulle vara så - men
det är det inte - kan man ju inte hävda att det finns några ofinansierade
skattesänkningar.
Vi skall självfallet ha sunda statsfinanser. Det är ju just oron för att
Göran Persson inte skall lyckas med sitt partis omprövning som gör att
ränteläget är alltför högt i Sverige. Det är först om ni kan visa vilja och
förmåga till omprövning och om ni kan genomföra besparingar i stället
för skattehöjningar som vi kan få den långsiktigt varaktigt låga ränta
som Sverige de facto behöver genom sunda statsfinanser. Då kan man
inte straffa ut de jobb som behövs.
Vad är det största problemet, Göran Persson? Är det att Sverige har
för låga skatter eller att Sverige har för stora offentliga utgifter?
Anf. 282 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! De stora offentliga utgifterna är vår förbannelse. De
har exploderat under den tid som Bo Lundgren satt i Finansdeparte-
mentet. Med Bo Lundgren och Anne Wibble som ansvariga blev Sveri-
ge världsmästare i offentliga utgifter därför att ni misskötte konjunktur-
politiken. Ni omvandlade en normal lågkonjunktur till en depression.
Den depressionen orsakade massarbetslöshet. Massarbetslösheten slog
sönder statsfinanserna.
I det läget valde Bo Lundgren att höja skatten för vanligt folk, inte
för att sanera statsfinanserna utan för att sänka skatten för dem som
äger kapital. Det är i ett nötskal fiaskot i den politik som väljarna sade
nej till på valdagen för någon månad sedan.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
109
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Anf. 283 TREDJE VICE TALMANNEN:
Jag medger ytterligare var sitt inlägg.
Svar på frågor
110
Anf. 284 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Jag tror att väljarna möjligen trodde att Socialdemo-
kraterna skulle kunna göra ett under, dvs. genomföra förändringar som
klarade statsfinanserna utan att det kändes för någon. Det Göran Pers-
son nu lider av är väl att man faktiskt inser att det kommer att kännas,
fast på fel sätt.
Utgiftsexplosionen beror ju till stor del på den 80-talspolitik som
ledde oss in finanskrisen, lågkonjunkturen och den arbetslöshet som det
nu är både Göran Perssons och mitt mål att bekämpa. Det är en viktig
del i saneringen av statsfinanserna. En del är besparingar som drar ner
räntan varaktigt. En annan är att få fram de nya jobb som drar ner det
konjunkturella underskottet.
Skall jag tolka Göran Persson så att höjd skatt på arbete och ytterli-
gare skattebelastning på enskilt riskkapital förbättrar förutsättningarna
för arbete? Försök svara sakligt på just den fråga som gäller framtiden!
Anf. 285 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Om Bo Lundgren lyssnar är det inte särskilt svårt att
förstå hur argumentationen hänger ihop. Vi kommer att bli tvungna att
höja en del skatter för att täcka de gigantiska underskott vi har i de
statsfinanser som Bo Lundgren lämnat efter sig.
Dessa statsfinanser är så usla att de till omvärlden signalerar den
slapphet i den ekonomiska politiken som har gett oss rekordhöga rän-
tor. Eftersom vi har haft en skatteminister som inte ägnat sig åt att sane-
ra ekonomin utan åt att fortsätta att ösa ut pengar i ofinansierade skatte-
sänkningar har räntorna stigit i takt med detta. Det är så det ligger till.
Väljarna förväntar sig inga under av socialdemokratin. Vi har lovat
en kärv men rättvis politik. Jag tänker stå för den. Nu är det budgetdis-
ciplin som skall gälla och inte det som gällde på den gamla regeringens
tid, nämligen ofinansierade reformer och skattesänkningar.
Överläggningen var härmed avslutad.
64 § Svar på fråga 1994/95:28 om åtgärder mot kommunala skat-
tehöjningar
Anf. 286 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Bo Lundgren har frågat mig vilka åtgärder regeringen
är beredd att vidta för att hindra de kommunala skattehöjningarna.
Jag tror till skillnad från Bo Lundgren på det kommunala självsty-
ret. Det ankommer således på kommunmedborgarna att själva avgöra
avvägningen mellan ytterligare nedskärningar och skattehöjningar.
Valrörelserna har på en rad orter handlat om just sådana frågor.
Jag anser dock att kommuner och landsting bör vara ytterst återhåll-
samma med skattehöjningar. Jag utgår ifrån att kommunerna kommer
att pröva alla andra rimliga åtgärder för att skapa balans i kommunens
ekonomi innan de överväger skattehöjningar. Jag kommer att följa
utvecklingen och - om så visar sig nödvändigt - ta upp frågan i över-
läggningar med kommunerna.
Anf. 287 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Det skall bli intressant att se hur den retoriskt skickli-
ge finansministern med historiska tillbakablickar på ett sakligt korrekt
sätt försöker tackla den här frågan.
Kommunalskattehöjningar innebär höjd marginalskatt totalt sett.
Det innebär ett steg tillbaka mot de marginalskatter för vanliga männi-
skor som betecknades som inslag i ett perverst och ruttet skattesystem
av partivänner till Göran Persson.
Det var därför som den förre skatteministern Erik Åsbrink var med
om att införa ett kommunalt skattestopp. Kommunerna skulle inte
frestas att ta tillfället i akt att höja den kommunala skatten genom skat-
tereformens möjligheter. Detta innebär alltså ytterligare höjd skatt på
arbete på marginalen, vilket är negativt.
Det innebär naturligtvis också ytterligare kraftiga skattehöjningar
för framför allt låg- och medelinkomsttagare. Med den ekonomi som vi
fick ärva 1991 kommer de att ha besvärliga tider ytterligare ett tag.
I Mölndals kommun rör det sig om skattehöjningar på uppemot 2
kr, möjligen mer. Det finns andra ställen där det blir ytterligare en
krona när man lägger ihop skatten i landsting och kommuner.
Det skapas problem i två avseenden. Skatten på arbete, marginal-
skatten, höjs. Vi får skattehöjningar som främst drabbar dem med minst
marginaler, låg- och medelinkomsttagare. Därmed får vi också större
risk för kompensatoriska krav i lönerörelserna.
Det räcker inte, Göran Persson, att när budgetarbetet väl börjar bli
avslutat i kommunerna gå ut och ta upp överläggningar med dem. Hur
skall Göran Persson diskutera med Mölndal när de väl har fattat beslu-
tet om att höja skatten kraftigt?
Anf. 288 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Låt mig bara göra klart att jag inte är någon vän av
kommunala skattehöjningar. Jag tror att vi har nått den situation där vi
är i taket. Det kan finnas en och annan kommun som har ett utrymme
att höja skatten. Jag tror inte att det är en väg ut ur en ansträngd offent-
lig ekonomi.
Jag tror dock att Bo Lundgren skall erinra sig att vi också har ett
kommunalval bakom oss. Skattehöjningen var ett inslag i valrörelsen i
många kommuner. Det har varit många moderat styrda kommuner som
har vanskötts. De har drivits till ett systemskifte. Väljarna har faktiskt
aktivt vänt sig bort från den politiken. De har sagt att de hellre tar en
skattehöjning på en femtioöring för att ha den typ av kommunal service
kvar som de lärt sig uppskatta. Detta får inte Bo Lundgren blunda för.
Det är de facto en verklighet på väldigt många ställen, inte minst i hans
egen valkrets. Där har vi en annan typ av diskussion. Detta gäller det
här årets skattehöjningar.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
111
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Jag förutsätter att vi kommer tillbaka när det moderata systemskiftet
undanröjts av en mer normal situation. Då vill jag inte ha några kom-
munalskattehöjningar.
Anf. 289 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Det Göran Persson betecknar som systemskifte är en
politik som har syftat till att lägga grunden för sunda kommunala finan-
ser efter de expansionistiska 70- och 80-talen, framför allt 70-talet, när
främst socialdemokratiska politiker på riksnivå och kommunal nivå
byggde ut den offentliga sektorn till en nivå som inte ens kunde finan-
sieras med orimligt höga skatter, som Kjell-Olof Feldt skriver i sin
senaste bok. Där ligger det grundläggande problemet. Att försöka se till
att få sunda finanser i kommunerna borde en finansminister för landet
se positivt på.
Göran Persson säger att det är en eller annan kommun som höjer
skatterna. Så är det inte. Göran Persson säger att han inte tycker att man
skall lösa problem i offentlig ekonomi genom skattehöjningar i kom-
munerna. Men varför göra det i staten då? Där har Göran Persson up-
penbarligen inget emot det. Det rör sig inte om femtioöringar. Det rör
sig om 2 kr eller mer. Det rör sig för landets finansminister om någon-
ting som kan urholka också samhällsekonomin. Där är problemet, Gö-
ran Persson. Borde inte det tas till intäkt för åtgärder?
Anf. 290 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Det rör sig i snitt om 33 öre i utdebitering för landets
landsting och kommuner. Det är siffran. Sedan finns det extremer i
olika typer av kommuner. Men detta är snittsiffran.
Jag måste säga att jag blir litet förvånad när Bo Lundgren talar om
den oerhörda framgång som de moderata kommunpolitikerna har haft.
Jag har ju följt Bo Lundgrens partikamrater i Skåne nära den senaste
tiden och sett den totala misskötseln i Malmö, i Helsingborg och inte
minst i hans egen hemkommun. Jag kan konstatera att det minsann inte
har varit tal om att sanera några finanser. Där har det varit systemskifte
som har gällt, med en mängd dåliga affärer, och ett medborgerligt av-
ståndstagande som resulterade i valförluster i kommunerna för Modera-
terna som nog saknar motstycke. Tänk på det!
Anf. 291 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Det är alltid trevligt ju fler som av olika skäl kommer
till Skåne för att studera. I det avseendet är naturligtvis Göran Persson
alltid välkommen, inte minst till Kristianstad.
Det skulle vara trevligt om vi kunde ta oss litet tid att diskutera just
den kommunala ekonomin, därför att i Kristianstad finns inte de pro-
blem som Göran Persson talar om. En valförlust för oss i det kommun-
valet berodde på splittring inom partiet. Det är nog så beklagligt. I
Helsingborg, Norrköping och många andra kommuner är det persons-
plittring, ingenting annat. I de kommunerna har valresultatet blivit
annorlunda.
112
Men det intressanta just nu är inte att diskutera detta. Det intressan-
ta för Göran Persson och mig, med ansvaret för riket, är faktiskt att
diskutera vilka effekter det kan få om man släpper fram stora kommu-
nalskattehöjningar. I första omgången är det i många kommuner fråga
om höjningar på 1 kr och uppemot 2 kr. Att snittet blir 33 öre är inte
det viktigaste, det är tendensen mot kraftiga kommunalskattehöjningar,
med risk för löneökningar som en följd av kompensationskrav, med
risk för att marginalskatterna fortsätter att stiga.
Anf. 292 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Jag skall än en gång understryka att jag inte tar lätt på
kommunalskattehöjningar, verkligen inte. Jag kan dela en del av den
analys som Bo Lundgren gjorde av marginaleffekter och av utrymme
för privat konsumtion. Vi är därvid överens.
Men jag reagerar mot Bo Lundgrens något överslätande attityd till
de tillkortakommanden som hans partikamrater har representerat i den
kommunala verksamheten. Det finns en obehaglig parallell mellan Bo
Lundgrens eget fögderi som skatteminister och slarvet med utgifterna
och det vi har sett i kommuner som exempelvis Malmö och Helsing-
borg.
Ni förlorade på båda ställena. Vore det inte dags att försöka dra
slutsatser av detta och i stället börja diskutera vad man får för skatte-
pengarna och vad välfärden är värd i det svenska samhället?
Anf. 293 BO LUNDGREN (m):
Herr talman! Det kommer att bli mycket intressant att till dess
sanningens minut slår för Göran Persson få lov att fortsätta debatten på
det här viset. Vi är nu inne på en rätt intressant sak, som gäller såväl
den totala offentliga sektorn som staten och kommunerna. Det är frågan
om välfärd. Hur får vi välfärd egentligen? Får vi välfärd i Sverige ge-
nom skattehöjningar?
Göran Persson säger nu att han inte gillar kommunala skattehöj-
ningar något vidare. Det är bara de egna statliga skattehöjningarna av
gigantisk omfattning som Göran Persson gillar. Det är alldeles uppen-
bart från den tidigare frågestunden.
Men vi har ändå kommit så långt att Göran Persson säger att margi-
naleffekter är besvärliga. Skattehöjningar är besvärliga. De kan tendera
att skapa problem för ekonomin. Men det statliga har vi klarat av för
denna gång. Det kommunala är kvar. Om Göran Persson nu är bekym-
rad, om ett stort antal kommuner höjer skatten nu och det finns risk för
fortsättning nästa år, varför inte nu ta initiativ? Möjligheten finns ju. Är
Göran Persson beredd att ta konkreta initiativ för att hålla tillbaka
kommunala skattehöjningar?
Anf. 294 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Jag vill bara återigen säga att de skattehöjningar vi nu
föreslår i statens ekonomi är helt kopplade till det urusla statsfinansiella
läget, med de kraftiga underskotten. En del är återtagande av de kapi-
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
113
8 Riksdagen s protokoll 1994/95. Nr 10
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
talskattesänkningar av utmanande slag som Bo Lundgren stod fadder
till. Det är en debatt.
Debatten om kommunal ekonomi rör hela utrymmet och rör också
en sektor som har utsatts för ett systemskifte som medborgarna defini-
tivt har sagt nej till. På en del ställen har man sänkt skatten med samma
typ av motiv som Bo Lundgren använde då han delade ut ofinansierade
skattesänkningar i riket. Man har sänkt skatterna och fördärvat den
kommunala verksamheten.
Där har medborgarna protesterat och röstat för en ny politik som
ofta har innehållit en femtioöring i skattehöjning för att värna den
kommunala servicen. Lär av det Bo Lundgren, och förstå hur djupt
förankrat välfärdssamhället är! Skatter är till för att betala välfärdssam-
hället, dock får de inte bli för höga. Då blir ekonomins funktionssätt
hämmat. Där är vi överens.
Överläggningen var härmed avslutad.
65 § Svar på fråga 1994/95:36 om kommunsektorns ekonomiska
resurser
Anf. 295 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Hen talman! Rolf Kenneryd har frågat mig hur jag bedömer den
kommunala sektorns förutsättningar de närmaste åren.
Socialdemokraterna förklarade redan under valrörelsen att vi inte
kan utlova några ökade statsbidrag till kommunerna. Frågan om kom-
munsektorns skattefmansierade utrymme kommer i stället att prövas
årligen med ledning av hur ekonomiska förutsättningar och behov ut-
vecklas i hela den offentliga sektorn.
Jag kommer att redovisa min bedömning av den kommunala sek-
torns förutsättningar när jag lägger fram förslag til finansplan för nästa
budgetperiod.
Anf. 296 ROLF KENNERYD (c):
Herr talman! Jag ber inledningsvis att få önska finansministern häl-
sa och arbetslust i sitt nya och viktiga värv. Jag är övertygad om att det
kommer att behövas, inte minst för utvecklingen i den sektor som vi nu
har anledning att växla några ord om.
Bakgrunden till frågan har jag angivit när jag ställde frågan. I en del
socialdemokratiskt styrda kommuner har angetts att man förväntar sig
ökade ekonomiska resurser vid ett eventuellt maktskifte. Det har t.o.m.
erfarits att det i den nu pågående budgetprocessen i ett antal kommuner
finns socialdemokratiska kommunpolitiker som intecknar högre intäk-
ter till följd av det nu inträffade regeringsskiftet.
Det var därför med stor besvikelse som jag vid genomgången av re-
geringsförklaringen inte fann någon information om hur finansminis-
tern och regeringen bedömer utvecklingen i den för oss alla så viktiga
kommunala sektorn. Svaret är på samma sätt delvis en besvikelse, där-
114
för att det enbart ger ett konkret besked. Det innehåller inget löfte om
ökade statsbidrag. Det är tunt, liksom regeringsförklaringen.
Min följdfråga till finansministern blir: Vilka planer umgås fi-
nansministern med när det gäller den kommunala konsumtionsutveck-
lingen och den kommunala skatteutjämningen?
Anf. 297 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Först måste jag få replikera till Rolf Kenneryd att om
han blev besviken över att det inte ställdes ut löften till kommunerna
om nya pengar, har han nog följt valrörelsen och läst vårt valmanifest
mycket dåligt.
Vi har sagt att vid nedskärningar, ytterligare besparingar, skall vi in
i det längsta skydda verksamheterna: vården, skolan, omsorgen om
barn och äldre. Det har varit budskapet, kristallklart utformat under
hela valrörelsen.
Vad gäller skatteutjämning är det fråga om inkomstutjämning och
kostnadsutjämning. Det måste vara bekant för Rolf Kenneryd att det
just nu sitter en parlamentarisk kommitté som leds av förre statssekrete-
raren Enstrand. Jag har gott hopp om att den skall vara klar under ok-
tober månad. Jag har ambitionen att försöka konstruera ett förslag som
kan samla en bred majoritet för att ge den stabilitet åt den kommunala
ekonomin som är erforderlig.
Anf. 298 ROLF KENNERYD (c):
Herr talman! Jag var uppenbarligen otydlig, eftersom finansminis-
tern fick ett intryck av att jag var besviken över uteblivet besked om
ökade statsbidrag. Jag har icke förväntat mig något sådant. Däremot
refererade jag till dem inom finansministerns eget parti som har haft
sådana förväntningar.
Vad jag var besviken över var att det i regeringsförklaringen inte
finns någon som helst antydan vare sig om bedömningar eller om am-
bitioner från den sittande regeringens sida när det gäller en så viktig
sektor i samhällslivet som den kommunala sektorn. Jag skulle värdesät-
ta om finansministern nu ville lätta litet på förlåten när det gäller dessa
bedömningar och ambitioner.
Anf. 299 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Jag är naturligtvis frestad att ge Rolf Kenneryd en in-
formation som skulle göra honom lättare till sinnes. Tyvärr måste jag
göra riksdagsledamoten besviken. Det finns ingen möjlighet att i dag,
innan man har knytit ihop hela budgetarbetet, säga i vilken utsträckning
vi kommer att ha utrymme för den ena eller den andra kostnadsposten.
Statsbidraget till kommunerna, det har vi sagt, är något som vi skall
hålla intakt in i det längsta. Det är en politisk målsättning och ett be-
sked givet i valrörelsen.
Nu skall jag försöka leda det budgetarbete som syftar till att sanera
bl.a. efter en regering som Rolf Kenneryd aktivt har stött och arbetat
för. Klarar vi inte av det är vi utomordentligt illa ute. Några löften om
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
115
Prot. 1994/95:10
18 oktober
nya pengar eller några för tidigt utställda besked om kommunal eko-
nomi kommer alltså icke att ges här i kväll.
Svar på frågor
116
Anf. 300 ROLF KENNERYD (c):
Herr talman! Jag har självfallet den största respekt för att det i dag,
efter drygt en arbetsvecka för finansministern, icke kan ges några detal-
jerade besked. Men att det skulle kunna ges några övergripande besked
inom denna för vår välfärd så viktiga sektor tycker jag är ett ganska så
hemult krav.
Jag utgår från att vi också framöver skall ha anledning att återkom-
ma och växla några ord i just dessa frågor.
Överläggningen var härmed avslutad.
66 § Svar på fråga 1994/95:43 om EU-omröstningens påverkan på
statsfinanserna
Anf. 301 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Rose-Marie Frebran har frågat mig om Finansdepar-
tementet har gjort alternativa beräkningar för utfallet på statsfinanserna
vid ett ja respektive ett nej i EU-omröstningen.
Ett medlemskap i EU kommer naturligtvis att påverka statsbudgeten
i flera avseenden på både inkomst- och utgiftssidan. Betalningsansva-
ret för avgiften till EU-budgeten har redan tidigare utförligt redovisats
för riksdagen i den förra regeringens proposition om medlemskap.
Regeringen har för avsikt att i en särskild proposition återkomma med
de budgetmässiga konsekvenserna av ett medlemskap samt principerna
för hur detta bör finansieras. Arbetet med denna proposition pågår för
närvarande i Finansdepartementet.
När det gäller konsekvenserna för statsfinanserna efter ett nej i
folkomröstningen vill jag anföra följande:
Ingen kan med säkerhet bedöma hur hushållen och det övriga eko-
nomiska livets aktörer kommer att reagera vid ett nej. Det vi kan be-
döma är att EES-avtalet inte är en lika stabil och lika utvecklingsbar
form för Sveriges förbindelser med våra viktigaste marknader som ett
EU-medlemskap skulle vara. EES-avtalet är uppsägningsbart. Det kan
sättas ur spel på relevanta områden om man inte kommer överens om
nya regler. Det ger ingen del i EU-samarbetet på nya områden. Och det
innebär att Sverige har ett väsentligt mindre inflytande över den lag-
stiftning som berör rörligheten för kapital, arbete, varor och tjänster.
Ur demokratisk synvinkel är detta mycket otillfredsställande. Det
tror jag att de flesta kan vara överens om. Om, och i så fall hur mycket,
det kommer att påverka räntan, investeringarna, migrationen, arbetslös-
heten och tillväxten, vet vi däremot inte. Vi kan naturligtvis inom Fi-
nansdepartementet göra känslighetsanalyser: Vad betyder 1, 2 eller
3 % högre ränta? Hur mycket slår 1 % högre arbetslöshet? Men pro-
gnoserna och de mer preciserade beräkningarna kan vi inte göra förrän
folket sagt sitt och det faktiska beslutet därmed är taget.
Vad var och en måste ta ställning till är hur stora dessa risker är och
om vi är beredda att betala EU-medlemskapets försäkringspremie, dvs.
medlemsavgifter, för att undvika dem.
Anf. 302 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):
Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret på min fråga
och börjar med att instämma i alla de lyckönskningar som har riktats
till finansministern. Läget i landet är sådant att de lyckönskningarna
behövs.
Frågan om kostnaden för ett medlemskap i EU utgör ju en central
del av den debatt som förs inför folkomröstningen. Speciellt vill natur-
ligtvis nej-sidan tala om kostnaden. Man vill ha det som ett argument
för att vi inte skall gå med i EU.
När det gäller medlemsavgiften och den kostnaden slår Socialde-
mokraterna i dag fast i sin riksdagsmotion med anledning av EU-
propositionen att EU-medlemsavgiften fullt ut måste finansieras och
betalas med hjälp av produktionen.
Ja, avgiften kommer att kosta vissa grupper kanske ganska mycket.
Detta kommer naturligtvis att kosta skattebetalarna något. Men vad
kostar ett utanförskap? Det är också något som man bör veta.
Om det nu kostar stat, samhälle och individer med ett utanförskap,
vill jag säga att jag tillhör dem som tycker att man bör ha så bra infor-
mation som möjligt om det inför folkomröstningen.
Alla beslutsfattare behöver bästa möjliga beslutsunderlag. Den 13
november är vi i den unika situationen att alla myndiga svenskar är
beslutsfattare. Nu tycks det i Finansdepartementet finnas en hög bered-
skap inför ett ja. Det arbetas också på en proposition om de budget-
mässiga konsekvenserna. Hur är det med beredskapen på departementet
om det blir ett nej?
Anf. 303 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! En sådan beredskap finns naturligtvis också, och då
bedömer jag den samhällsekonomiska utvecklingen som mindre gynn-
sam. Det innebär att vi riskerar en hög ränta. Vi riskerar att den tillväxt
som vi nu så väl behöver i ekonomin inte blir så stor som den annars
skulle ha kunnat bli. Det i sin tur innebär att vi inte kan pressa tillbaka
arbetslösheten på det sätt som vi hade hoppats.
Till detta skall läggas att vårt land naturligtvis långsiktigt blir mind-
re attraktivt som investeringsland. Det råder alltså inget tvivel om att ett
nej har ett mycket, mycket högt pris. Att däremot försöka prissätta det i
kronor på samma sätt som man kan prissätta medlemsavgiften är natur-
ligtvis väldigt mycket svårare. Därav den konstiga situationen i debat-
ten att det verkar som om de som är motståndare till ett medlemskap är
mest försiktiga med de offentliga finanserna. Det är inte sant. Jag be-
dömer utvecklingen som klart mycket sämre om det blir ett nej.
Jag har dock varit försiktig i mitt resonemang kring medlemskaps-
frågan när det gäller att hänga upp argumentationen för mycket på
kalkylresonemang och den ekonomiska utvecklingen. För mig är det
större frågor än dessa, även om de här är stora, som avgör. Det handlar
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
117
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
om möjligheten att vara med och påverka den europeiska framtiden.
Att ha en plats vid bordet och att Sverige gör sin röst hörd är för mig
det utslagsgivande. Att det dessutom, som jag ser saken, innebär en
förmånligare ekonomisk utveckling gör inte saken sämre.
Anf. 304 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):
Herr talman! Jag kan hålla med om väldigt mycket av det som sägs i
Göran Perssons svar. Samtidigt som jag också tycker att demokratifrå-
gorna är väldigt viktiga och att vi skall vara med och ha rösträtt i Euro-
pa måste jag säga att jag tycker att de ekonomiska frågorna är otroligt
viktiga. Det är ju fråga om huruvida vi skall klara sysselsättningen och
välfärden i framtiden. Då blir de här sakerna lika viktiga för mig - de
blir för mig jämförbara storheter.
Jag tycker att det är litet synd att detta inte kommer fram som det
borde göra i debatten och att man inte på ett enkelt sätt försöker göra
ett slags samlad bedömning av vad ett utanförskap faktiskt kostar.
Anf. 305 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Det finns i och för sig i de ekonomiska konsekvensut-
redningar och studier som gjordes en del idéer om vilka fördelar med-
lemskapet innebär. Man kan ganska lätt räkna baklänges i den kalkylen
och se vilka nackdelar utanförskapet innebär. Jag är ganska säker på att
ju närmare vi kommer folkomröstningsdagen, desto tyngre kommer den
här diskussionen att bli.
Jag skall själv göra vad jag kan för att bidra till den här folkupp-
lysningen. Eftersom Rose-Marie Frebran och jag har samma uppfatt-
ning i grundfrågan får vi hjälpas åt.
Beslutet om EU-medlemskapet är ett av de största besluten i vårt
land sedan mycket lång tid tillbaka. Den ekonomiska dimensionen är
naturligtvis oerhört viktig, men jag tror att frågor om säkerhetspolitik,
fred och demokrati trots allt tar över. Det innebär dock, som jag sade
förut, inte att det andra är oviktigt. Därvidlag skall vi hjälpas åt att
sprida en folkupplysning.
Anf. 306 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):
Herr talman! Jag nämnde tidigare att det av svaret framgår att det
finns en hög beredskap på Finansdepartementet vid ett ja. Man arbetar
på den proposition som skall redovisa de budgetmässiga konsekvenser-
na av ett medlemskap.
Däremot sägs det längre fram i svaret att prognoserna och de mera
preciserade beräkningarna vid ett nej inte kan göras förrän folket har
sagt sitt och det faktiska beslutet därmed är taget. Om prognoser kan
göras den 14 november, har jag svårt att förstå att man inte kan göra
prognoser i oktober. Låt mig vara så frank att jag frågar rakt ut: Hur är
det med de rykten som faktiskt säger att tjänstemän på Finansdeparte-
mentet arbetar med en alternativ budget i händelse av ett nej?
118
Anf. 307 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Det sista kan jag bestämt dementera. Ett sådant arbete
pågår inte. Vidare har frågorna olika karaktär. Det är lätt att räkna ut
medlemsavgiften. Politiskt kommer det att vara svårt, men det är åt-
minstone tekniskt lätt att beskriva hur det skall finansieras.
Det andra, som mer handlar om en långsiktig samhällsekonomisk
bedömning av ett utanförskap, är en helt annan typ av proposition och
av politisk handling, som framför allt kommer att kopplas till budget-
propositionen, som kommer i januari månad.
Det är två situationer av olika karaktär, som är ganska svåra att jäm-
föra men som naturligtvis ändå skall jämföras i den kommande folkom-
röstningskampanjen, och i det sammanhanget skall jag bidra så gott jag
kan med mitt faktaunderlag.
Överläggningen var härmed avslutad.
67 § Svar på fråga 1994/95:73 om den fulla sysselsättningen vid en
monetär union
Anf. 308 TREDJE VICE TALMANNEN:
Då Nalin Baksi som framställt frågan anmält att hon är förhindrad
att närvara vid sammanträdet, medger jag att Lena Klevenås får delta i
överläggningen.
Anf. 309 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Nalin Baksi har frågat statsrådet Mats Hellström om
vad han avser göra för att i ett läge med en monetär union med en ge-
mensam centralbank möjligheten till full sysselsättning inte skall för-
sämras. Arbetet inom regeringen är fördelat så att det är jag som skall
svara på frågan.
Maastrichtfördraget slår fast de övergripande målen för den eko-
nomiska politiken i EU. Målen för den samlade ekonomiska politiken
är att uppnå
- harmonisk och balanserad ekonomisk utveckling,
- hållbar och icke-inflatorisk tillväxt som tar hänsyn till miljön,
- hög grad av ekonomisk konvergens,
- hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd,
- ökad levnadsstandard och livskvalitet, och
- ekonomisk och social sammanhållning och solidaritet mellan
medlemsstaterna.
Huvudmålet för den framtida europeiska centralbanken skall vara
prisstabiliet. Men banken skall också, utan att åsidosätta detta mål,
stödja de andra ekonomisk-politiska mål - inklusive hög sysselsättning
- som jag just refererade till.
Det råder inte motsättning mellan prisstabilitet och full sysselsätt-
ning, utan tvärtom är prisstabilitet en förutsättning för långsiktigt ut-
hållig hög tillväxt och hög sysselsättning. Jag ser därför inte att möjlig-
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
119
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
heterna till full sysselsättning skulle försämras med en gemensam cen-
tralbank.
I EU pågår ett omfattande samarbete med syfte att bekämpa den
höga arbetslösheten. Detta samarbete är baserat på den s.k. Vitboken
om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.
I regeringsförklaringen sades att om Sverige blir medlem i EU,
kommer Sverige att engagera sig i arbetet med att forma en ny, aktiv
politik för tillväxt och mot arbetslöshet i Europa. Målen för sysselsätt-
ning och välfärd måste bli lika ambitiösa som målen för finansiell sta-
bilitet. Detta arbete är på intet sätt avhängigt av etableringen av en
europeisk centralbank, utan det skall starta genast om Sverige blir
medlem i EU.
Redan nu, som aktiv observatör, kan Sverige påverka EU:s samar-
bete. Då jag deltog på mötet med EU:s ekonomi- och finansministrar
den 10 oktober, min första arbetsdag, markerade jag Sveriges starka
engagemang för samarbetet om tillväxt och sysselsättning.
Slutligen vill jag understryka att frågan avser EMU:s tredje etapp
och att det är osäkert när denna kan komma till stånd. Det bör också
poängteras att ett slutligt ställningstagande om ett svenskt deltagande i
den tredje etappen kommer att fattas av riksdagen.
Anf. 310 LENA KLEVENÅS (s):
Herr talman! Även jag vill gratulera finansministern till utnäm-
ningen. Jag beklagar att Nalin Baksi på grund av ett missförstånd inte
är här för att ta emot svaret på sin fråga. Jag tycker dock att svaret inte
är tillfredsställande. Jag tolkar det så att det inte behöver göras något
speciellt ytterligare för att kampen för den fulla sysselsättningen inte
skall försvåras, om vi får den gemensamma centralbanken. Jag delar
inte den uppfattningen.
Vi vet alla att socialdemokraternas gemensamma parti i Europa har
lagt fram förslag via Allan Larsson och att många av förslagen har lagts
fram i vitboken. Som jag uppfattar det gick programmen dock i mycket
ut på sådant som inte accepterades. Det första var ett förslag till en
målsättning att arbetslösheten skulle sänkas till hälften till år 2000,
alltså från 19 miljoner till 8 1/2 miljon arbetslösa. Inte ens denna enkla
målsättning ställde sig ministerrådet bakom.
I vårt förslag ingick också program för sänkta räntor, stora in-
frastruktursatsningar, utbildning, ökad flexibilitet på arbetsmarknaden
osv. Finansministerrådet sade såvitt jag vet att det inte blir några ränte-
ändringar och ingen finansiering av någon infrastruktur men ville gärna
se de arbetsmarknadspolitiska förändringarna i form av flexibilitet,
lägre löner och försämrade villkor för fackföreningarna. Jag är mycket
bekymrad för hur det skall kunna gå att ens bevara den sysselsättning
som vi har.
Jag är också mycket förvånad över att finansministern säger att det
inte är någon motsättning mellan prisstabilitet och hög sysselsättning.
Det har det i varje fall hittills varit, och vi har i Sverige varit berömda
för att vi har lyckats förena kampen för jobben med låg inflation.
120
Anf. 311 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Det var just det sista som stod i svaret, dvs. att det
inte finns någon motsättning mellan låg inflation och hög sysselsätt-
ning. Det är rätt viktigt att komma ihåg. Ofta förs den ekonomiska
debatten som om man antingen får acceptera en hög arbetslöshet eller
en hög inflation. Vi har av erfarenheterna på 8O-talet sett att många
länder har fått acceptera både en hög arbetslöshet och en hög inflation,
och det har gjort att de gamla sambanden inte längre ser ut som tidiga-
re. För att vi skall klara en långsiktigt uthållig tillväxt krävs prisstabili-
tet. Det finns alltså ingen sådan här motsättning.
Det är först i Essen den 9 och 10 december som man kommer att ta
ställning till en lång rad av de frågor som Lena Klevenås pekar på. Vi
svenskar, som numera är med som observatörer före medlemskapet,
kan naturligtvis där påverka processen. Jag är inte så naiv att jag tror
att alla europeiska politiker kommer att ha socialdemokratiska ansatser.
Det pågår en kamp mellan högern och vänstern i Europa, precis som i
Sverige. Jag vill vara med i Europas vänster, gå in i striden för den
fulla sysselsättningen och utnyttja de möjligheter som unionen ger.
Lena Klevenås och andra drar den motsatta slutsatsen. De vill stå
utanför och driva kampen på nationell bas. Jag tror att det är mycket
större förutsättningar att vara framgångsrik när det gäller att hävda den
fulla sysselsättningen om man gör det i samarbete i Europa.
Anf. 312 LENA KLEVENÅS (s):
Herr talman! Problemet är ju det, finansministern, att vi inte kan
föra den ekonomiska politik som vi tidigare fört när kampen för jobben
var mycket framgångsrik. Huruvida vi kan göra det i fortsättningen får
vi sätta ett stort frågetecken för. Bedömningarna är olika.
Låt mig hänvisa till något som Claes Elmbrandt skrev i sin bok Så
föll den svenska modellen. Han framhåller där:
1974 instiftades en lag i Tyskland om bekämpning av inflationen.
Europas starkaste ekonomi hade alltså kedjat fast sitt öde och därmed
också sina grannars öden. Arbetslösheten fördubblades under de föl-
jande åren från 10 till 20 miljoner.
Herr talman! Problemet är att om vi går med i EU bakbinds vi av
den ekonomiska politik som fastläggs i Maastrichtfördraget, där de fem
konvergenskraven gör att vi tvingas att föra en ekonomisk politik som
gör det omöjligt att göra investeringar, att satsa på utbildning och ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder. Budgetunderskottet får ju inte ökas.
Anf. 313 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):
Herr talman! Att öka budgetunderskottet är ingenting som en
svensk politiker med självbevarelsedrift bör tala för i dag. De konver-
genskrav som kommer till uttryck i Maastrichtfördraget är rimliga
målsättningar och rättesnören också för en svensk ekonomisk politik,
dvs. lägre ränta, lägre underskott, lägre statsskuld. Det är den typen av
konvergenskrav som gäller.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
121
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
Sverige uppfyllde de kraven en gång i tiden. Det var då Sverige ha- |
och klarade att hålla sysselsättningen uppe.
|
Svar på frågor |
Sedan har ekonomin förfallit och genomlidit en svår internationell Det är inte konvergenskraven som är problemet. Problemet är om Anf. 314 LENA KLEVENÅS (s): Herr talman! Jag vill fråga finansministern ett par saker angående Tycker finansministern att det är bra att Sverige blir medlem av Jag håller självfallet med om att det inte är bra att ha ett stort bud- Anf. 315 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): Herr talman! Jag tror att Lena Klevenås gör ett misstag som angri- Som jag sade i svaret är det kammaren som avgör om vi skall ta det Anf. 316 LENA KLEVENÅS (s): Herr talman! Jag vill ändå veta om finansministern tycker att Sveri- Anf. 317 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): Herr talman! Den europeiska centralbankens mål är politiskt fast- |
|
122 |
lagda och har arbetats fram i en demokratisk process. Medlemsstater- |
nas centralbankschefer kommer att ingå i den europeiska centralban-
kens styrelse och kommer därmed att ha inflytande över penningpoliti-
ken i den tredje etappen av den europeiska och monetära unionen.
Likaså fastställs i Maastrichtfördraget att ledningen för den europeiska
centralbanken på rekommendation av rådet skall, efter att ha hört Eu-
ropaparlamentet, utses genom överenskommelse mellan medlemssta-
ternas regeringar på stats- eller regeringschefsnivå. Utnämningen av
ledningen för banken kan således påverkas av enskilda medlemsstater.
Jag önskar få detta fört till protokollet eftersom denna information
är viktig. Lena Klevenås sprider en bild av banken som ibland nämns i
EU-debatten och som inte är riktig. Jag tror inte att problemet ligger
här.
Problemet för Sveriges del är att de nationella finanserna är sönder-
körda och att landet ligger så långt från de konvergenskrav som är ett
uttryck för en sund ekonomisk ställning.
Överläggningen var härmed avslutad.
68 § Svar på frågorna 1994/95:6 och 40 om ändrad praxis i vissa
utvisningsärenden m.m.
Anf. 318 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):
Herr talman! Kristina Svensson har frågat mig om jag kommer att ta
initiativ till att ändra principerna för utvisning i de fall där kvinnor har
utsatts för våld av sina män. Lennart Rohdin har frågat mig om rege-
ringen avser att vidta någon åtgärd så att asylsökande kvinnor som
misshandlats av sina män inte utvisas med hänvisning till att mannen
inte har rätt att stanna i Sverige. Jag har valt att besvara dessa frågor i
ett sammanhang.
En grundprincip inom utlänningsrätten är att hålla samman kärn-
familjen. Om en person i en familj bedöms ha starka skäl för uppe-
hållstillstånd, får därför hela familjen stanna här.
På motsvarande sätt, t.ex. när det gäller tillämpningen av den s.k.
tidsförordningen, kan denna princip verka åt andra hållet. Tidsförord-
ningen innebär att man tack vare den tid man vistats i Sverige får bevil-
jas uppehållstillstånd här, om inte särskilda skäl talar däremot. Ett
sådant särskilt skäl kan vara att en familjemedlem dömts för något brott
och därför avvisas. I sådana fall avvisas normalt hela familjen.
I de fall som blivit uppmärksammade av massmedier, och som jag
förstår att Kristina Svensson och Lennart Rohdin refererar till, har det
just varit fråga om tillämpningen av tidsförordningen. Eftersom män-
nen i de aktuella ärendena dömts för brott, har hela familjen avvisats.
Jag är av den åsikten att om man kan påvisa en förändring i famil-
jebilden, t.ex. genom att en äktenskapsskillnad inletts eller att någon av
makarna på annat sätt visat att sammanlevnaden har upphört, bör en
annan bedömning kunna göras. I ett sådant fall utgör inte familjen
längre på samma sätt en samlad enhet, varför uppehållstillstånd bör
kunna beviljas endast en av makarna.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
123
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
Avslutningsvis vill jag nämna att Utlänningsnämnden i förra veckan |
just denna fråga. Jag räknar med att dessa ärenden avgörs inom kort.
|
Svar på frågor |
Anf. 319 KRISTINA SVENSSON (s): Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret på min fråga. Jag vill gärna tolka det sista statsrådet sade i svaret som att statsrå- Det som har hänt är orimligt. Kvinnor misshandlas av sina män. Men jag vill gärna tolka statsrådets svar positivt. Eftersom det lig- Jag tycker inte att det räcker med att kräva att sammanlevnaden har Anf. 320 LENNART ROHDIN (fp): Herr talman! Jag tackar statsrådet Blomberg för hans första svar På kort tid har två asylärenden, som rimligtvis måste uppröra de I det första fallet beslutade nämnden att avvisa en kvinna från Ko- Utlänningsnämndens generaldirektör förklarade i radiointervjuer att Ett par veckor senare avslöjades att en serbisk kvinna också skulle Utlänningsnämndens beslut framstår som huvudlösa. Om nämnden |
|
124 |
nen stötande, ha vänt sig till regeringen och bett om stöd i praxisbild- |
ningen. Likaså kunde nämnden ha gjort det om den ansett att ett baga-
tellartat brott skulle väga över hänsynen till kvinnans och barnens väl-
befinnande. Att nämnden valde att själv fatta beslut i enlighet med de
tolkningar som den ansåg sig bunden av bär endast nämnden ansvar
för.
Jag välkomnar att Utlänningsnämnden nu med anledningen av de-
batten äntligen känt sig tvungen att inhämta regeringens råd.
Det inträffade aktualiserar också den översyn som den föregående
regeringen fattade beslut om i somras när det gäller möjligheterna för
regeringen att påverka praxisbildningen. Den översynen brådskar mer
än man kunde ana vid beslutsfattandet om den.
Anf. 321 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):
Herr talman! Utöver det jag redan sagt till Kristina Svensson vill
jag bara säga att jag självfallet har tagit starkt intryck av det som inträf-
fat. Dessa frågor kommer, som jag sade tidigare, att bli föremål för
prövning.
Anf. 322 KRISTINA SVENSSON (s):
Herr talman! Jag tackar för det förtydligandet. Det är viktigt att det
klart och tydligt uttalas här i kammaren. Många har väntat på det sva-
ret. Tack för det!
Anf. 323 LENNART ROHDIN (fp):
Herr talman! Jag hoppas att det lovande intryck man får av svaret
från statsrådet är löftesrikt i det här fallet. Men det kan ju inte vara
riktigt att det skall behövas en mycket upprörd debatt för att uppmärk-
samma den här typen av beslut från våra tillståndsgivande myndigheter,
en debatt som leder till att man till slut vänder sig till regeringen ändå.
Det måste vara rimligt att kunna finna en väg för att hantera dessa frå-
gor. Även regeringen måste ju ha möjlighet att påverka detta, inte bara
sitta passivt och vänta - som bestämmelserna är nu. Jag hänvisade
därför till den översyn som regeringen har fattat beslut om för att se
över regeringens möjligheter att påverka praxisbildningen. Det som här
påvisats är ett lysande exempel på att det behövs en sådan förändring.
Överläggningen var härmed avslutad.
69 § Svar på fråga 1994/95:7 om asylsökande kosovoalbaner
Anf. 324 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):
Herr talman! Kristina Svensson har frågat mig om Sverige kommer
att fortsätta att avvisa kosovoalbaner. Frågan ställs mot bakgrund av
rapporter om ökat polisvåld mot den albanska befolkningen i Kosovo.
Jag vill börja med att påpeka att regeringen och de beslutande
myndigheterna, Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden följer
utvecklingen i f.d. Jugoslavien mycket noga.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
125
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
Den svenska ordningen när det gäller asylansökningar innebär att |
kets beslut om avvisning kan överklagas till Utlänningsnämnden. Av-
|
Svar på frågor |
visningsbeslut kan, sedan Utlänningsnämnden inrättades den 1 januari Myndigheter prövar varje ärende individuellt, och självfallet utgör Regeringen ser ingen anledning att nu ta något initiativ i frågan. Anf. 325 KRISTINA SVENSSON (s): Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag vill gärna kommentera det. Det måste väl betyda att man tar till sig den information som under Den rekommendationen byggde på ett besök i juni av en delegation Det faktum att polisvåldet i Kosovo ökar har under den senaste ti- ESK-kommissionen stängdes för ett år sedan i Kosovo. Amnesty är Beslutet i parlamentet var enhälligt. Det är 312 parlamentariker Anf. 326 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s): Herr talman! Jag kan ju inte gå in i de individuella fallen. Men re- |
|
126 |
del av Amnestys rapporter, att man har tagit del av ESK:s parlamenta- |
rikerförsamlings resonemang vid mötet i Wien och att man vid en
sammanvägd bedömning kommit fram till de beslut som dessa myndig-
heter har fattat. Möjligen finns det skillnader i underlagen för de beslut
som våra myndigheter har fattat, jämfört med de uppfattningar som
finns på annat håll. Men det är ju inte bara dessa källor för information
som finns; det finns ju även andra källor som man kan hämta informa-
tion från. Det sammantaget har gjort att jag i dag inte finner anledning
för regeringen att vidta några åtgärder.
Anf. 327 KRISTINA SVENSSON (s):
Herr talman! De källor för information som vi har i de här fallen
bygger bl.a. på vår egen svenska närvaro i f.d. Jugoslavien. Av de
samtal vi hade med våra egna utsända på platsen framkom samstäm-
migt: Sänd inte tillbaka kosovoalbanerna!
Men de tas ju inte heller emot; de får ju inte komma in i landet. Så
många som 7 000 kosovoalbaner väntar på Utlänningsnämndens beslut,
och det är 1 000 som väntar på Invandrarverkets beslut. Det handlar
alltså om 8 000 människor.
Det som jag vill peka på är att våldet ökar. Det stiger ständigt. Den
senaste Amnesty-rapporten avlämnades i mitten av september. Och
dagligen får jag rapportering från en MR-organisation i Pristina, en
organisation som av västliga diplomater bedöms som en mycket sann
och objektiv källa.
Anf. 328 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):
Herr talman! Det är inte så att våra myndigheter avvisar alla ko-
sovoalbaner. Det finns ett antal personer som har bedömts ha konven-
tionsskäl. Det finns också ett antal personer som har fått stanna därför
att de bedömts ha de facto-skäl för att få stanna i Sverige. Jag kan inte
ange det exakta antalet personer, men jag tror att det rör sig om ca
1 000 personer. Det visar ändå att våra myndigheter gör en seriös
prövning av skälen individuellt, en prövning av vem som behöver
skydd i Sverige och vem som inte behöver det.
Anf. 329 KRISTINA SVENSSON (s):
Herr talman! Det gör det förmodligen. Men vad jag talar om är den
nuvarande situationen i Kosovo när det gäller övergrepp mot mänskliga
rättigheter. Det är polisbrutalitet; det är skenrättegångar. Jag skulle
kunna rada upp mängder av tråkigheter och förskräckligheter.
I svaret står bl.a.: ”Något ärende rörande kosovoalbanska asylsö-
kande där regeringen haft att pröva sökandens skäl mot att återvända
till Kosovo har inte överlämnats till regeringen.” Jag hoppas att myn-
digheterna överlämnar något fall till regeringen, så att det blir en pröv-
ning och så att regeringen, dvs. statsrådet, tar ställning i denna fråga.
Den hållning som vi intar från svensk sida innebär faktiskt att vi god-
känner den etniska rensning som pågår där nere, för det är ingenting
annat. Jag hoppas att de förhoppningar som ställs till den nya, social-
demokratiska regeringen i denna fråga infri.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
127
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Överläggningen var härmed avslutad.
Svar på frågor
128
70 § Svar på fråga 1994/95:63 om de irakiska flyktingarna i Est-
land
Anf. 330 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):
Herr talman! Ulla Hoffmann har frågat mig vad den svenska rege-
ringen är beredd att göra för att lösa den svåra situation som de irakiska
flyktingarna i Estland befinner sig i.
Först och främst vill jag slå fast att den svenska regeringen ser
mycket allvarligt på att de asylsökande interneras på det vis som sker i
Estland i dag. Utrikesministern är i dag på besök i Tallinn. Hon kom-
mer då att påtala vikten av att man löser de problem som ligger bakom
den pågående hungerstrejken och att vi från svensk sida är villiga att
stödja Estland i landets ansträngningar att leva upp till de krav som
ställs i Genévekonventionen.
Under den senaste veckan har vi inom regeringskansliet haft ett nä-
ra informationsutbyte med UNHCR om hur man bäst kommer till rätta
med situationen för de asylsökande i Estland. Den estniska regeringen
har kallat till ett möte som är planerat att hållas under den här veckan i
Tallinn på hög nivå, där Sverige, Finland och UNHCR kommer att
delta. Man kommer då att diskutera vilka konkreta åtgärder som vi från
svensk och finsk sida kan vidta för att hjälpa de estniska myndigheterna
att komma till rätta med de problem som de har i sitt flyktingmottagan-
de. Från estnisk sida har man klargjort att man i princip är villig att
tillträda Genévekonventionen så snart man har faktiska möjligheter att
leva upp till konventionens krav. De åtgärder vi nu skall vidta är ett led
i att möjliggöra detta.
Anf. 331 ULLA HOFFMANN (v):
Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret. I ett brev till
UNHCR säger de kurdiska flyktingarna från Irak: Vi flydde inte från
diktatorn Saddam Husseins helvete för att begravas i estniska fängelser.
Vi flydde för att hitta en liten plats för att leva i fred och frihet.
Sverige har, genom att successivt skärpa lagstiftning och visumreg-
ler, mycket starkt försvårat för flyktingar från t.ex. Irak att nå vårt land
med reguljära transportmedel. I nästa steg skärptes lagstiftningen mot
den s.k. flyktingsmugglingen. Genom strängare straff och nya förver-
kandebestämmelser skär regeringen av de nödställdas livlina. Vi har
varit ganska ensamma i vårt motstånd mot byggandet av allt högre
murar för att stänga ute dem som flyr för sina liv.
Som en konsekvens av den svenska politiken har dessa kurder nu
fastnat i Estland. De är placerade i nergångna fängelser. Barnen har
skilts från sina fäder, kvinnorna från sina män. Enligt uppgift lider de
fängslade av bristsjukdomar, orsakade av dålig tillgång på mat, vitami-
ner och mediciner. Deras fängslande har inte föregåtts av någon dom-
stolsförhandling, och fängelsetiden förlängs automatiskt i tvåmåna-
dersperioder.
Jag förutsätter att den svenska regeringen nu med kraft framhåller
för de estniska myndigheterna att de måste följa sina internationella
åtaganden på området mänskliga rättigheter. Estland har inte skrivit på
1951 års Genévekonvention om flyktingar ännu. Vi borde därför trycka
på ytterligare för att få Estland att ratificera konventionen.
Vi har här i Sverige liksom i andra västeuropeiska stater ett ansvar
gentemot länderna i Öst- och Centraleuropa. Vi kan alltså inte vältra
över ansvaret för flyktingmottagandet på dem utan att ta hänsyn till
deras bräckliga situation vad gäller ekonomi och demokratiska institu-
tioner. I första hand bör vi därför erbjuda organisatorisk och ekonomisk
hjälp för att starta ett flyktingmottagande i Estland. Om det visar sig
totalt omöjligt att lösa den svåra situationen för de fängslade kurderna,
måste vi vara beredda att diskutera andra lösningar. När det gäller
mänskliga rättigheter finns det inga gränser. Vi kommer noga att följa
denna fråga.
Anf. 332 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s):
Herr talman! Om vi utgår från mitt svar, visar det på samma in-
ställning som Ulla Hoffman beskriver. Låt oss utgå från att det vi gör
kan leda till resultat i riktning mot att Estland kan skriva på Geneve-
konventionen, att svenskar och finnar, såsom vänner och grannfolk, kan
hjälpa till så att detta möjliggörs och man kan få drägligare villkor för
de människor som flyr undan svårigheter i andra länder.
Anf. 333 ULLA HOFFMANN (v):
Herr talman! Vi ser fram emot den nya socialdemokratiska rege-
ringens initiativ vad gäller den internationella flyktingfrågan.
Överläggningen var härmed avslutad.
71 § Svar på fråga 1994/95:10 om vårdnadsbidraget
Anf. 334 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Chatrine Pålsson har frågat om socialministern är be-
redd att ta hänsyn till de totala offentligfinansiella konsekvenserna av
ett avskaffat vårdnadsbidrag innan ett sådant förslag läggs fram. Arbe-
tet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frå-
gan.
Regeringen kommer inom kort att i en proposition föreslå riksdagen
att vårdnadsbidraget avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995. Vi har från
det socialdemokratiska partiets sida hela tiden hävdat att införandet av
vårdnadsbidrag var ekonomiskt oansvarigt med hänsyn till Sveriges
ekonomi. Vi har också hävdat att ett vårdnadsbidrag på 1 600 kronor
per månad efter skatt knappast kan ersätta en förvärvsinkomst. Vård-
nadsbidraget gynnar därför mest familjer med högavlönade män och
hemmafruar. Behovet av barnomsorg förändras därför knappast genom
vårdnadsbidragets införande. Besparingen vid ett slopande av vård-
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
129
9 Riksdagen.? protokoll 1994/95. Nr 10
Prot. 1994/95:10
18 oktober
nadsbidraget, 3,7 miljarder kronor, är därför ett viktigt steg för att
sanera den svenska ekonomin.
Svar på frågor
Anf. 335 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Herr talman! Jag har den stora äran att som första riksdagsledamot
här vid frågestunden få hälsa Anna Hedborg välkommen och lycka till i
det mycket viktiga arbetet. Jag noterar också med intresse att det är just
sjukvårdsministern i den socialdemokratiska regeringen som kommer
att ha hand om familjepolitiken. Jag förstår inte riktigt logiken, men jag
hoppas att det är av praktiska skäl.
När statsminister Ingvar Carlsson läste upp regeringsförklaringen
tyckte jag att det lät mycket bra. ”Känslan av trygghet utgör ett frihets-
värde av enorm betydelse för den enskilda människan. --- Barnens
behov och rättigheter skall ställas i första rummet.” Jag tycker att det är
mycket bra, men det förpliktar också. Alla barn är inte lika. Det var
egentligen skälet till att den gamla regeringen ville öka valfriheten för
barnfamiljer.
Jag vill också notera att sjukvårdsministern säger i svaret att 1 600
kronor per månad inte kan ersätta en hel förvärvsinkomst. Jag tror att
Anna Hedborg har läst på litet dåligt om vad vårdnadsbidraget är avsett
för. Det är avsett för att man själv skall kunna påverka hur man vill
ordna sin barnomsorg. Det kan man göra genom att jobba deltid eller
ordna något privat alternativ.
I frågesvaret sägs också att besparingen blir 3,7 miljarder. Enligt
den socialdemokratiska motionen som lades fram blev besparingseffek-
ten 2,3 miljarder. Det känns som att man lägger fram dimridåer denna
första dag, för att det skall låta bra.
Anf. 336 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Jag tackar så mycket för en vänlig hälsning. Jag är
faktiskt familjeminister men inte sjukvårdsminister. Jag har ansvar för
socialförsäkringar och familjepolitik.
Det är alldeles riktigt att det är barnets behov det handlar om. Det
är bl.a. det som också dagis handlar om. Knappast någon kan förändra
sin grundläggande disposition av livet på grund av ett vårdnadsbidrag
av den storleksordning som det här handlar om. Det gör att vårdnadsbi-
draget i det ekonomiska läge som vi befinner oss i framstår som ett
bidrag till dem som ändå skulle välja att vara hemma. Några andra
kommer inte i högre grad att ha råd att vara hemma. Det skulle kanske
ha varit trevligt om vi hade haft råd. Men att i dagens läge göra denna
satsning framstår som orimligt, när nu ekonomin ser ut som den gör.
Hur mycket sparar man? Det beror litet på hur man räknar. Utgif-
terna är på 3,7 miljarder. Om man återinför garantidagarna, vilket vi
kommer att göra, minskar de och kommer så småningom med skatteef-
fekten borträknad ner till 2,3 miljarder. Det är riktigt. Men utgiften för
vårdnadsbidraget är 3,7 miljarder. Det är en utgift för mycket.
130
Anf. 337 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Herr talman! I propositionen om vårdnadsbidrag hade man gjort en
kalkyl på vem som tjänar mest på det. Man uppdelade familjerna i olika
grupper. Det visade sig att det var de som hade den lägsta inkomsten
som tjänade mest på det. Det tycker jag är värt att notera. Det är inte så
att vi kristdemokrater eller den förra regeringen har lagt fram förslaget
av något annat skäl än att familjerna i stort skall få välja. Som det är nu
är det bara hälften av småbarnsföräldrarna som har barn mellan ett och
tre år och som får nytta av det här.
Jag vill gärna framhålla att Kommunförbundet har gjort flera under-
sökningar på vad den nya s.k. barnomsorgslagen kostar som träder i
kraft den 1 januari 1995. Man menar att den kostar 3,4 miljarder kro-
nor. Är statsrådet beredd att tillskjuta dessa pengar till kommunerna för
att de skall kunna leva upp till barnomsorgslagen?
Anf. 338 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Barnomsorgslagen är ju en lag som också den förra
regeringen hade ett visst intresse av. Kostnaden påverkas inte i någon
positiv riktning av vårdnadsbidraget. Det finns inga tecken på det så
här långt. Det finns inte heller med någon större sannolikhet för att
efterfrågan på daghem skulle minska på grund av vårdnadsbidraget.
Det är det för litet för, även om det är väldigt dyrt.
Anf. 339 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Herr talman! Jag menar att vårdnadsbidraget inte har fått den chan-
sen, eftersom det nyligen har införts. Man har inte kunnat se effekterna
av det. Men jag har följt hur en del kommuner har räknat. Man har sagt
att skulle vårdnadsbidraget tas bort, ökar kostnaderna definitivt. Vi
ställde upp på barnomsorgslagen under förutsättningen att man införde
ett vårdnadsbidrag. Ett väldigt viktigt argument för att vi skall kunna ha
en barnomsorgslag är nämligen att valfrihet finns.
Är det verkligen av ideologiska skäl som ni säger nej till ett vård-
nadsbidrag, eller är det av ekonomiska skäl?
Anf. 340 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Som jag redan sade i mitt första svar är det högst
osannolikt att ett vårdnadsbidrag på 1 600 kr skulle innebära att man av
det skälet skulle avstå från en barnomsorgsplats. Det finns som sagt
inga som helst tecken på att det förefaller vara på det sättet. De kontak-
ter jag har haft med kommuner har tytt på motsatsen. De ser ingen
skillnad i efterfrågan på grund av vårdnadsbidraget.
Anf. 341 CHATRINE PÅLSSON (kds):
Herr talman! Jag vill avsluta med att säga att det faktiskt är ungefär
70 % av de småbarnsföräldrar som har barn mellan ett och tre år som
har ansökt om vårdnadsbidraget. Ansöker man om det med de givna
förutsättningarna tror jag faktiskt att man vill ha ett vårdnadsbidrag.
Det tycker jag är ett mycket starkt skäl. Det gäller framför allt yngre
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
131
Prot. 1994/95:10
18 oktober
som har industrijobb och som vill vara tillsammans med sina barn un-
der de allra första viktigaste åren.
Svar på frågor
Anf. 342 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Det finns inget skäl att tro att de skulle bete sig på
något särskilt annorlunda sätt beroende på vårdnadsbidraget. Men om
man har chansen att få ytterligare ett bidrag, finns det inte heller något
skäl till att tacka nej, även om en hel del av familjerna faktiskt rent av
tycks vara mot vårdnadsbidrag.
Överläggningen var härmed avslutad.
72 § Svar på fråga 1994/95:44 om karensdagen i sjukförsäkringen
Anf. 343 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Rose-Marie Frebran har frågat mig om regeringen är
beredd att ändra lagen om karensdag för dem som arbetar koncentrerad
arbetstid i avsikt att bördorna skall bäras rättvist av alla löntagare,
oavsett yrkesgrupp och tjänstgöringsgrad.
Förslaget om införande av karensdag bereddes genom att en arbets-
grupp inom Socialdepartementet utarbetade en departementspromemo-
ria, vilken remissbehandlades. Mot bakgrund av bl.a. att den dåvarande
regeringen övervägde införande av ett system med två karensdagar
föreslog arbetsgruppen en undantagsregel för arbetstagare med kon-
centrerad arbetstid.
Flera remissinstanser hade invändningar mot en sådan särregel, ef-
tersom en sådan regel skulle innebära administrativa olägenheter och
göra ersättningsreglerna än mer komplicerade.
Utgångspunkt för den dåvarande regeringens förslag om en i stället
för två karensdagar var den överenskommelse som träffades mellan
regeringen och Socialdemokraterna i syfte att minska utgifterna för
sjukförsäkringen.
Mot bakgrund av vad vissa remissinstanser anfört ansågs det inte
som rimligt att skapa en undantagsregel för dem med koncentrerad
arbetstid.
Mot det önskvärda i att personer med koncentrerad arbetstid alltid
skall erhålla en rättvis ersättning står behovet att ersättningsreglerna
inte skall vara för komplicerade och inte heller för administrativt be-
tungande.
Med hänvisning till konsekvenserna av en undantagsregel ser jag
det därför för dagen som svårt att föreslå någon särregel för dem som
arbetar koncentrerad arbetstid.
Anf. 344 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Jag är väl den
första riksdagsledamot som får möjlighet att hälsa välkommen som
representerar det utskott som har hand om socialförsäkringsfrågorna.
132
Införandet av en karensdag i sjukförsäkringen var nödvändigt. Det
var riktigt. Jag har inga invändningar mot det. Däremot tycker jag att
det är ett stort problem att flera olika grupper nu faktiskt kommer i
kläm. Jag har i den här frågan valt att koncentrera mig på en grupp. Jag
lyfter fram kvinnorna som jobbar inom vården, som jobbar natt, kon-
centrerad tid, och jag har sett på vad ett sjukdomstillfälle för dem
kommer att innebära.
När man ser på regelverket får man definitivt det intrycket att nor-
men för regelverket är en manlig industriarbetare som arbetar från sju
till fyra, dagtid. Vid ett insjuknande förlorar han en tjugoförstadel av
sin månadslön. Kvinnan som arbetar natt inom vården arbetar väldigt
ofta tio nätter i månaden. Vid ett sjuktillfälle förlorar hon en tiondel av
sin månadslön.
Jag tycker att det här är oerhört besvärligt och ett stort problem. Jag
tycker att svaret är uppgivet och defensivt. Var finns omsorgen om de
berörda människorna, och vad är det som ligger i dagen?
Anf. 345 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Herr talman! Med själva införandet av karensdag följer precis det
problem som frågeställaren tar upp. Man hamnar naturligtvis i den
typen av problem. Det finns andra problem av liknande art, med flera
arbetsgivare osv. Men det skulle bli mycket komplicerade regler om
man skulle ge sig på dem.
Också jag tillhör dem som tycker att det här är ett problem, själv-
klart är det ett problem. Det vore önskvärt om man kunde hitta en något
så när enkel administrativ lösning som skulle innebära att vi kunde göra
någonting åt saken. Det är dock - visar det sig - inte alldeles enkelt.
Jag har nu varit socialförsäkringsminister i nästan två veckor, och
jag har ännu inte någon riktigt bra lösning på problemet. Det är ett
dilemma, och man kan inte bara säga att det går utan vidare.
Anf. 346 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):
Herr talman! Jag hade inte heller förväntat mig att få ett så enkelt
svar som att ”här finns lösningen”, ”så här kan vi göra” eller ”det här
kan vi göra snabbt”. Saker och ting som behöver förändras och förbätt-
ras brukar inte vara så enkla, utan det mesta brukar vara svårt.
Om man skall komma framåt måste det finnas en vilja att göra nå-
gonting och ett engagemang för de människor som kommer i kläm på
grund av dessa problem. Jag känner själv oerhört starkt för den här
gruppen kvinnor inom vården, därför att det är väldigt olyckligt att just
en sådan grupp kommer i kläm genom den här typen av regler.
Statsrådet säger att det blir än mer komplicerade regler om man gör
någonting åt problemet. Är det så att de nuvarande reglerna för karens-
dagar är så komplicerade att vi har nått en smärtgräns och inget mer
kan göras?
Anf. 347 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):
Hen talman! Det är alltid fråga om att göra en avvägning när det
gäller den typ av administrativt ganska komplicerade lösningar som
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
133
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
krävs för att man skall kunna göra någonting åt ett problem av det här |
Här kan man ändå påstå att det inte existerar någon riktigt bra lös-
|
Svar på frågor |
ning. Man får vara tacksam för att det handlar om bara en karensdag Anf. 348 ROSE-MARIE FREBRAN (kds): Herr talman! Ja, det kan jag hålla med om. Samtidigt var det inte en Jag vill ändå veta om statsrådet är beredd att ägna någon tid och Anf. 349 Statsrådet ANNA HEDBORG (s): Herr talman! Det här representerar ett problem, som följer med en Anf. 350 ROSE-MARIE FREBRAN (kds): Herr talman! Jag hoppas att statsrådet så småningom skall lära kän- Överläggningen var härmed avslutad. 73 § Svar på fråga 1994/95:14 om energiöverenskommelsen Anf. 351 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): Herr talman! Lennart Daléus har frågat mig vilka omedelbara åtgär- Det har sedan lång tid varit en tradition i svensk politik att beslut År 1991 träffade vi socialdemokrater en energipolitisk överens- Utgångspunkten för energiöverenskommelsen från år 1991 är att på |
|
134 |
och social utveckling i landet. Landets elförsörjning skall i största möj- |
liga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara
energikällor samt en effektiv energihushållning.
På den grunden, och i bred politisk enighet, tillsattes nyligen en
energikommission som har parlamentarisk sammansättning.
Kommissionens uppgift är bl.a. att föreslå ett program med tidsan-
givelser för omställning av energisystemet. Utifrån 1991 års energipo-
litiska riktlinjer skall kommissionen analysera konsekvenserna av en
avställning av en eller flera kärnkraftsreaktorer under 1990-talet.
Kommissionen skall redovisa resultatet av sitt arbete före 1995 års
utgång.
Enighet och långsiktighet i energipolitiken är av stort värde för ut-
vecklingen av landets energisystem - och därmed för näringsliv och
hushåll. I detta ligger också, enligt min mening, behovet av att skapa de
långsiktigt trovärdiga och stabila spelregler som är nödvändiga för att
den svenska industrins konkurrenskraft skall kunna bibehållas.
1991 års energipolitiska program löper. En av Energikommissio-
nens viktigare uppgifter är att granska dessa program och komma med
förslag till ytterligare åtgärder.
De frågor som kommissionen har att hantera är både svåra och
komplexa. Det är av stor betydelse att Energikommissionen nu får
möjlighet att ägna dessa frågor den uppmärksamhet och tid de enligt
min mening kräver. Jag anser därför att det är fel att föregripa Energi-
kommissionens analyser och förslag
Anf. 352 LENNART DALÉUS (c):
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Jag vill säga att jag naturligtvis i mycket delar de bedömningar som
görs när det gäller energipolitikens betydelse för samhällets utveckling.
Men den osäkerhet som kvarstår efter svaret gäller förhållningssättet
inför 1991 års överenskommelse. Man kan ha två olika förhållningssätt,
herr talman. Det ena är att säga att det är överspelat, att det inte gäller
längre, att vi kan skjuta på kärnkraftens avveckling en tid framöver och
att vi inte behöver precisera oss.
Det andra förhållningssättet är att säga att 1991 års överenskom-
melse gäller.
Socialdemokraterna och den socialdemokratiska regeringen har valt
det sistnämnda sättet, och då måste man fråga sig: Vad innebär 1991
års överenskommelse?
I 1991 års överenskommelse refereras mycket tydligt de beslut som
fattats tidigare, nämligen i folkomröstningen och i riksdagen våren
1980, som innebar att kärnkraften skulle få vara i drift högst 25 år per
reaktor och med högst 12 reaktorer.
Min poäng är att detta refereras i 1991 års överenskommelse och
sägs i den proposition som följde på 1991 års överenskommelse. Det
var en proposition från den socialdemokratiska regeringen, som också
godkändes av riksdagen. Där sades det, att under överläggningarna-
man syftade på trepartiöverläggningarna - mellan partierna hade frå-
gan om när kärnkraften skall vara avvecklad inte varit föremål för för-
nyad prövning eller nytt ställningstagande.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
135
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Det innebär rimligen, herr talman, att 25 år och högst 12 reaktorer
fortfarande gäller som beslut. Det är det som jag skulle vilja ha bekräf-
tat av energiministern i dag: Gäller fortfarande beslutet om 12 reaktorer
i högst 25 år? Det skulle innebära att den första reaktorn stängs 1997,
när den har tjänat ut efter 25 år. Det är alltså min konkreta fråga till
statsrådet.
Anf. 353 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Herr talman! Jag ser ett väldigt stort värde i att energipolitiken byg-
ger på långsiktighet och på bred parlamentarisk enighet i den här kam-
maren.
Får jag citera regeringsförklaringen: ”På den grunden har nyligen
en energikommission tillkallats. Den skall bl.a. skyndsamt analysera de
samhällsekonomiska, miljö- och energipolitiska konsekvenserna av en
avställning av en eller flera kärnkraftsreaktorer under 1990-talet. Re-
geringen kommer att fullfölja överenskommelserna i energifrågan.
Enighet och långsiktighet i energipolitiken är av stort värde för vårt
land.”
Det är av den anledningen som vi har tillsatt Energikommissionen.
Direktiven är skrivna i politisk enighet. Energikommissionen har nu att
jobba utifrån de här direktiven och de överenskommelser som är gjorda
i den trepartiöverenskommelse som Daléus hänvisar till. Därför går det
inte att i dag föregripa Energikommissionens arbete. Nu skall Energi-
kommissionen få arbeta i lugn och ro, och sedan skall vi återkomma i
den här frågan.
Anf. 354 LENNART DALÉUS (c):
Herr talman! Statsrådet citerade just en vital del ur den senaste re-
geringsförklaringen som säger att överenskommelserna i energifrågan
skall hållas. Vilka överenskommelser syftar då regeringen på i rege-
ringsförklaringen? Syftar man på 1991 års överenskommelse, syftar
man rimligen också på den uttolkning som den socialdemokratiska
regeringen gjorde som ett resultat av 1991 års överenskommelse, näm-
ligen att frågan om när kärnkraften skall vara avvecklad inte har varit
föremål för förnyad prövning eller nytt ställningstagande. Då måste
man rimligen tolka statsrådet så, att om det är på det viset, gäller 1980
års riksdagsbeslut och då gäller högst 12 reaktorer i högst 25 år. Då
skall den första reaktorn stängas 1997.
Herr talman! Detta bör också rimligen utgöra grunden för Energi-
kommissionens arbete. Jag har helt enkelt svårt att tolka svenska språ-
ket på något annat sätt.
Anf. 355 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Herr talman! Vad som gäller är den energiöverenskommelse som
har träffats mellan de tre partierna och regeringsdeklarationen som har
lästs upp av statsministern samt de direktiv som Energikommissionen
har fått, vilka är framtagna i full politisk enighet. Det är dessa direktiv
som Energikommissionen har att arbeta efter. Energikommissionen
136
skall nu få jobba utan att det ansvariga statsrådet föregriper deras arbe-
te.
Anf. 356 LENNART DALÉUS (c):
Herr talman! Jag har förstått att det är energiöverenskommelser som
skall följas. Jag får det nu bekräftat att det är 1991 års överenskommel-
se som åsyftas.
Jag försöker bara få klart för mig vad den nya regeringen anser att
1991 års överenskommelse över huvud taget innehåller. Innehåller den
det som sades 1991 eller innehåller den någonting helt annat? Jag me-
nar att den grundar sig på det beslut som fattades 1980.
Jag skall återge vad dåvarande riksdagsledamoten Ingvar Carlsson
sade här i kammaren 1980 om beslutet: I den känsliga kärnkraftsfrågan
blev resultatet klart och entydigt. Högst 12 reaktorer får användas un-
der längst sin tekniskt säkra livslängd, dvs. 25 år.
Herr talman! Min tolkning är att det innebär att högst 12 reaktorer
får användas under längst sin tekniskt säkra livslängd, dvs. 25 år. Nu
frågar jag statsrådet: Är detta en korrekt tolkning?
Anf. 357 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Herr talman! Min utgångspunkt för detta arbete är att avvakta det
arbete som Energikommissionen nu kommer att jobba med
Anf. 358 LENNART DALÉUS (c):
Herr talman! Då måste jag tolka det som ett besked om att den del i
1991 års överenskommelse som man förlitade sig på, refererade till och
utgick ifrån, nämligen beslutet 1980 här i riksdagen om kärnkraftens
avveckling, inte längre är utgångspunkten för Energikommissionens
arbete utan att någon annan otydligare tolkning skall gälla. Då är man
ute i vida fältet. Då gäller inte ingångna överenskommelser. Då gäller
på något sätt något annat. Då hänvisas detta till en utredning vars grund
inte längre är solid. Det vore olyckligt. Jag tror att det skulle gynna
samförståndet i energifrågan om vi kunde klara ut vad 1991 års över-
enskommelse innebär och att den i sin uttolkning också är grunden för
kommissionens arbete.
Anf. 359 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Herr talman! Grunden för Energikommissionens arbete måste vara
de direktiv som kommissionen har fått, vilka är framtagna i full parla-
mentarisk enighet.
Överläggningen var härmed avslutad.
74 § Svar på fråga 1994/95:34 om avregleringen av elmarknaden
Anf. 360 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Herr talman! Lennart Beijer har frågat mig om jag avser att vidta
åtgärder för att stoppa avregleringen av elmarknaden.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
137
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
I samband med riksdagsbeslutet i våras om en elmarknadsreform |
mens konsekvenser i vissa avseenden inte var tillräckligt klarlagda. Av
|
Svar på frågor |
det skälet reserverade vi oss mot riksdagsbeslutet. Ett resultat av riksdagens behandling av frågan blev att den energi- Den nyligen tillträdda regeringen kommer snart att ta ställning till Situationen är inte okomplicerad. Som Lennart Beijer själv påpekar Regeringen analyserar nu för- och nackdelar med olika handlingsal- Anf. 361 LENNART BEIJER (v): Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag vet inte riktigt om Frågan om nytt beslut vad gäller den svenska elmarknaden hastar Det olyckliga beslutet föregicks av en relativt hård diskussion. Den Däremot yrkade man i den socialdemokratiska reservationen avslag Är statsrådet beredd att följa upp de intentioner som fanns i maj i Anf. 362 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): Herr talman! Jag delar Lennart Beijers uppfattning att det brådskar Det brådskar med besked i denna fråga. Jag kan försäkra Lennart Anf. 363 LENNART BEIJER (v): Herr talman! Det låter i och för sig bra. Men jag vill bara ytterligare |
|
138 |
lades fram av socialdemokraterna väldigt tydlig, dels har nuvarande |
arbetsmarknadsministern, Anders Sundström, tagit klar ståndpunkt.
Han sade: Vi socialdemokrater kommer att säga nej till regeringens
förslag om avreglering. Om vi återkommer i regeringsställning kommer
vi heller inte att genomföra reformen utan att veta ordentligt vad kon-
sekvenserna blir.
Eftersom det är omöjligt att reda ut konsekvenserna så snabbt ut-
gick han från att det var viktigt att stoppa avregleringen.
Jag utgår från att statsrådet avser att återkomma med klart besked
redan i december. Vilken rekommendation skall vi nu ge kommunerna
som väntar på vad som skall hända?
Anf. 364 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Herr talman! En analys av de konsekvenser som Lennart Beijer här
för fram har pågått och pågår fortfarande. Ärendet är under beredning.
Beskedet kommer inte att dröja så lång tid som till december, som
Lennart Beijer säger, utan besked kommer att lämnas betydligt tidigare
- inom loppet av en vecka, fjorton dagar.
Överläggningen var härmed avslutad.
75 § Svar på fråga 1994/95:59 om yngre bostadsrättsföreningar
Anf. 365 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s):
Herr talman! Ulf Björklund har frågat mig vilka ytterligare åtgärder
- utöver de som den förra regeringen vidtog - jag är beredd att vidta
för att minska konkursrisken i de yngre bostadsrättsföreningarna.
Hur den pågående krisen inom bostadssektorn skall bekämpas ser
jag som en av de viktigaste frågor jag nu har att arbeta med. Frågan är
av största betydelse både för den enskilde och för det allmänna. Det
gäller emellertid att hitta lösningar som är effektiva och ger resultat och
inte motverkar regeringens ansträngningar att lösa statsbudgetproble-
matiken, något som tar viss tid.
Jag är i full färd med att informera mig om läget och att inhämta
synpunkter från myndigheter, intresseorganisationer och andra om vilka
lösningar som realistiskt står till buds. I nuläget är jag därför inte be-
redd att ge besked om vilka ytterligare åtgärder som enligt min mening
bör vidtas i frågan. Min målsättning är dock att kunna ge de besked
som Ulf Björklund och många andra efterlyser redan senare under
denna höst.
Anf. 366 ULF BJÖRKLUND (kds):
Herr talman! Jag vill tacka den nya bostadsministern för svaret och
önska honom lycka till och välkommen in i arbetet med de viktiga
bostadsfrågorna.
Även om det inte är något riktigt svar jag får finns det ändå en del
bra förutsättningar i det. Det är naturligtvis självklart att detta är en av
de viktigaste frågorna för någon i den positionen. Att ministern vill
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
139
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
lyssna på organisationer, myndigheter och intressenter är också i och |
Med facit i hand kan vi kanske ändå tillsammans konstatera att det
|
Svar på frågor |
gamla bostadsfinansieringssystemet bidragit just till den uppkomna Läget är alldeles speciellt svårt just för bostadsrättsföreningarna. De dominoeffekter som inträffar när en bostadsrättsinnehavare läm- Jag skulle vilja höra vad ministern säger om detta. Är det ändå inte Anf. 367 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): Herr talman! Faktum är att bostadsrättsorganisationerna internt har Detta område tillhör dem som det nu är absolut viktigast att ta itu Det har skett en organisationsförändring på det sättet att bostadsfi- Bostadsfinansieringsinstituten har också ett ansvar i denna fråga. Vi Anf. 368 ULF BJÖRKLUND (kds): Herr talman! När antalet konkurser i andra sektorer minskar ökar Är ministern beredd att verka för att bostadsrättsinnehavare t.ex., Anf. 369 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): |
|
140 |
Herr talman! Den finns inte med i övervägandena. |
Jag delar Ulf Björklunds uppfattning om att det är problem som
pockar på mycket snabba initiativ och mycket snabba lösningar. Vad
jag vill göra utfästelser om i dag är att jag skall ta initiativ och göra vad
jag kan för att lösa de problem som har uppkommit när det gäller bo-
stadsrättsföreningar.
Anf. 370 ULF BJÖRKLUND (kds):
Herr talman! I samband med att man producerade denna typ av bo-
städer i slutet på 80-talet och början på 90-talet har experter och bygga-
re varit inkopplade. Duktiga bostadsföretag har ofta stått som säljare.
Länsbostadsnämndernas experter har kontrollerat, gått igenom och
tittat på allt material. I slutändan är det tyvärr trots allt den svagaste
parten, den som behövde en bostad och litade på alla experterna, som
får bära den tunga bördan. Det är den stackars svaga människan som vi
måste hitta lösningar för i en mycket svår situation.
Jag uppskattar och tackar för det svar jag har fått. Jag noterar att
bostadsministern är beredd att lyssna på alla berörda parter och vidta
de åtgärder som skall göra att de stackars boende undviker bekymmer.
Överläggningen var härmed avslutad.
76 § Svar på frågorna 1994/95:4, 47 och 51 om fristående skolor,
m.m.
Anf. 371 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):
Herr talman! Riksdagsledamöterna Andreas Carlgren, Inger Da-
vidson och Ewa Larsson har ställt varsin fråga som rör rätten att välja
skola och de fristående skolornas ekonomiska förutsättningar. Jag be-
svarar samtliga frågor i detta svar.
Under den förra socialdemokratiska regeringsperioden slogs rätten
att välja skola fast. Denna rätt ger elever och föräldrar möjlighet att fritt
välja bland kommunala och godkända fristående skolor. Vi anser att
valfriheten är en väsentlig del av det svenska skolväsendet.
I regeringsförklaringen framhålls också att rätten att välja skola är
självklar. Samtidigt betonas det att barnen inte får sorteras efter föräld-
rarnas ekonomiska och sociala förhållanden.
Vilka resurser som skall avsättas till skolväsendet och hur dessa
skall fördelas är en kommunal angelägenhet. Riksdagen har dock satt
vissa ramar. En sådan ram rör kommunernas bidrag till de fristående
skolorna.
Det är regeringens uppfattning att alla barn är olika och har olika
behov av undervisning, stöd och råd. Kommunernas bidrag till de fri-
stående skolorna bör därför fördelas utifrån elevers och skolors behov.
Regeringen har för avsikt att ändra de bestämmelser som reglerar bi-
dragssystemet för de fristående skolorna så att detta kan uppnås.
Vi vill med detta skapa garantier för att alla skolor ges likvärdiga
ekonomiska förutsättningar för sin verksamhet. De resurser som en
skola, kommunal eller fristående, får från elevens hemkommun bör
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
141
|
Prot. 1994/95:10 18 oktober |
grundas på de åtaganden skolan svarar för och de behov eleverna har. |
ändra bidragsbestämmelserna så att valfrihet och rättvisa kan förenas.
|
Svar på frågor |
De avgifter som de fristående skolorna nu kan ta ut kan verka seg- Vidare kommer regeringen att analysera hur tillsynen av de fristå- Jag avser att återkomma till riksdagen i dessa viktiga frågor. Anf. 372 ANDREAS CARLGREN (c): Herr talman! Jag vill hälsa Ylva Johansson välkommen till talarsto- I regeringsförklaringen den 7 oktober talades det om fördelningen Den 12 oktober läste jag en intervju med Ylva Johansson som ny Den 14 oktober läste jag en ny intervju med Ylva Johansson i Da- Villkoret var att man hade en fast mall men att man sänkte bidra- I Rapport samma kväll tyckte inte Ylva Johansson, om jag förstod I dag läser jag ett meddelande från TT där det i rubriken står att I dag säger Ylva Johansson att hon avser att återkomma till riksda- Jag tycker att det finns en intressant öppning i svaret. Det gäller just Anf. 373 INGER DAVIDSON (kds): Herr talman! Jag vill också hälsa den nya skolministern välkommen Jag vill också tacka för svaret på min fråga. Det är ingen överdrift att säga att vi har fått mycket motstridiga |
|
142 |
effekter, att den gamla klasskolan skulle återupprättas osv. Sedan kom |
regeringsförklaringen, och då upprepades att skolpengen skulle bort. I
intervjuer har Ylva Johansson nu sagt att hon kan tänka sig att själva
systemet skall vara kvar men att ersättningsnivån är lägre. Det tyckte
jag var en mycket positiv öppning, som jag hoppades mycket på.
Av frågesvaret förstår jag att det ändock kommer att sluta med att
Socialdemokraterna vill ändra systemet.
Jag har ett par frågor att ställa. Hur skall det här gå till rent prak-
tiskt? Hur skall man kunna garantera föräldrarnas rätt att välja skola när
det inte finns en fastställd miniminivå? Det är den som har gjort att man
har fått ett verkligt val. Nu är det föräldrarna som väljer. Det är inte
upp till kommunernas godtycke att bestämma om en elev skall kunna
gå i en viss skola. Det är miniminivån och själva systemet som garante-
rar valfriheten. Hur kan man garantera valfriheten utan en fastställd
miniminivå?
Anf. 374 EWA LARSSON (mp):
Herr talman! Jag har också följt det nya statsrådets diskussion i
medierna om skolpeng och fristående skolors ställning. Jag tackar för
statsrådets svar på min fråga.
Den öppenhet som jag har skönjt i massmediedebatten har gett mig
positiva signaler. Jag är glad att skrivningen i regeringsförklaringen i
det här fallet inte höll längre än ett par dagar, men annars skall nog en
regeringsförklaring hålla litet längre. Det framgick av regeringsförkla-
ringen att man skulle kunna ta bort skolpengen.
Jag vill ha några preciseringar. Alla friskolor som godkänns skall
därefter få samma villkor som de kommunala skolorna. Jag tycker att
det är jättebra. Statsrådet talar också om att barnens behov skall styra.
Det låter som om det nya statsrådet tar FN:s deklaration om barnets
bästa till hjälp, och jag är jätteglad över det.
De fristående skolorna arbetar helt olika. För t.ex. fristående Wal-
dorfskolor går notan inte ihop i dag med en skolpeng på 85 %. Till
skillnad från i de kommunala skolorna får lärarna inget pensionstill-
skott. Det skolmaterial som eleverna får är belagt med moms. Waldorf-
skolor tar också emot elever med mycket speciella behov. Dessa skolor
har en väl utbyggd skolhälsovård, även om den kanske inte är exakt
likadan som hälsovården i den kommunala skolan. Waldorfskolorna
har i dag svårt att få täckning för sina behov.
Jag vill inte ta bort det kommunala självbestämmandet, men det
vore bra om kommunerna fick ett par år på sig för att visa hur de kan
hantera den här situationen och åstadkomma den rättvisa i den ekono-
miska tilldelningen som statsrådet talar om. Jag tror att attityden till de
fristående skolorna hos de lokala skolpolitikerna har avgörande bety-
delse. Jag återkommer till frågan om 85 % eller möjligen 75 % är en
rimlig nivå.
Anf. 375 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):
Herr talman! I skolpengssystemet har man satt en prislapp på varje
elev. Vanligtvis har summan på prislapparna varit lika stor. Sedan har
eleverna fått konkurrera på en s.k. marknad inom skolan och valt skola.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
143
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Det här systemet har inte fungerat, framför allt därför att det inte finns
någon sådan marknad i skolsystemet. Att välja skola är inte som att
välja en vara. Det är ett mycket större beslut. Man går inte och prövar
sig fram tills man hittar den skola där man trivs bäst. Man väljer en
skola, och sedan vill man ha möjligheter att kunna påverka i den sko-
lan.
Detta skolpengssystem där man har åsatt alla elever en lika stor
summa pengar på en prislapp har haft segregerande effekter. Det har
också visat sig att det allra hårdast har drabbat de elever som har de
största behoven. Vissa elever har blivit mera lönsamma än andra. Där-
för måste detta system avskaffas. Vi skall tillbaka till ett system där
kommunerna är skyldiga att fördela resurser utifrån elevers och skolors
behov. På den punkten är regeringen fullständigt klar. Detta system
skall avskaffas.
Bidraget till friskolorna eller privatskolorna är en annan fråga. Den
tidigare socialdemokratiska regeringen slog fast att godkända fristående
skolor skall ha rimliga ekonomiska villkor, jämförbara med villkoren
för de kommunala skolorna. Vi avser att återinföra ett sådant system.
Man kan tänka sig flera olika tekniska lösningar när det gäller ett så-
dant system. När man skall finna sådana lösningar bör ett flertal aspek-
ter vägas in. De fristående skolorna är mycket olika till sin karaktär.
Några av dem har i dag gott om pengar medan andra har svårt att få
ekonomin att gå ihop. Vissa fristående skolor tar ut avgifter - några tar
ut mycket stora avgifter. Jag anser att det är oacceptabelt. Det handlar
om utvärderingen av skolorna. Vem skall ha den dagliga tillsynen av
skolorna? Det handlar om kommunernas möjlighet till en rimlig plane-
ring. Jag avser att lösa alla dessa frågor i ett sammanhang.
Anf. 376 ANDREAS CARLGREN (c):
Herr talman! Nej, Ylva Johansson, när det gäller skolpengen håller
jag inte med om att den skulle medföra en marknad där eleven behand-
las som en vara. Jag tycker att det Ylva Johansson själv har sagt visar
att hon egentligen inte heller tycker så. Hon var åtminstone ett tag själv
beredd att acceptera ett sådant system - bara nivån är lägre. Detta är
ologiskt och orimligt.
Det är lätt att hålla med statsrådet när hon i sitt svar säger att barnen
inte får sorteras efter föräldrarnas ekonomiska och sociala förhållan-
den. Då är det centrala att man inte skall låta valfriheten vara beroende
av hur tjock plånbok föräldrarna har. Det viktiga måste vara att ge de
fristående skolorna ett sådant stöd att de inte behöver ta ut avgifter.
Därför kvarstår min fråga: Är statsrådet beredd att konstruera ett så
säkert och förutsägbart system för de fristående skolorna att de inte
behöver ta ut avgifter? Först då kan vi undvika segregeringen.
Anf. 377 INGER DAVIDSON (kds)
Herr talman! Jag är i alla fall glad över att det i svaret slogs fast att
det skall vara likvärdiga villkor för offentliga och fristående skolor. Det
är precis det vi har velat uppnå genom att fastställa en miniminivå.
144
Det handlar inte om att sätta en prislapp på varje elev. Man har rätt
att få ut 85 % av den genomsnittliga kostnaden för en elev som går i en
offentlig skola. Det finns elever som kräver mera resurser, och det finns
elever som kräver mindre resurser. Fristående skolor har fått 85 % av
den genomsnittliga kostnaden, trots att de inte har möjligheter till lätt-
nader när det gäller pensionsersättningar och möjlighet att lyfta av
moms. På vilket sätt anser Ylva Johansson att de fristående skolorna i
dag är överkompenserade?
Anf. 378 EWA LARSSON (mp):
Herr talman! Jag vill fortsätta att tala om nivån.
Först måste jag dock säga att jag tycker om statsrådets höga ambi-
tion att lösa alla problem nu på en gång.
Systemet fungerar inte i dag. En del kan faktiskt sko sig på systemet
medan andra är underkompenserade. Jag hört att man på vissa Wal-
dorfskolor säger att man egentligen bara får 60-70 %. De får inte
momsreducering. En del säger att det gäller 2 % medan andra talar om
6 %. De får inte heller pensionskompensation. Det kanske är 85 %,
75 % eller kanske t.o.m. 60 % som skall gälla för en del skolor. Det är
således ingen lätt fråga.
Man kan göra upp en checklista och se om skolan är godkänd. I så
fall skall den ha momskompensation och pensionstillskott. Sedan
kommer nästa checklisa - skolhälsovården, skolmåltider, elever med
särskild behov osv. Om en skola uppfyller alla dessa krav måste den få
samma ekonomiska täckning som de kommunala skolorna.
Anf. 379 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):
Herr talman! Statsfinanserna är mycket hårt ansträngda, och vi har
en svår ekonomisk situation i Sverige. Det har fått till effekt att många
skolor har ett mycket svårt läge. Det gäller både kommunala skolor och
en rad friskolor.
Problemet att ha svårt att få ekonomin att gå ihop i skolan är inget
problem som är exklusivt för fristående skolor. Det gäller också för
många kommunala skolor. Vi skall komma ihåg detta, för självklart kan
de fristående skolorna inte räkna med några bättre garantier eller bättre
villkor än de kommunala skolorna.
De kommunala skolorna löper hela tiden risken att läggas ned, att
utsättas för än större nedskärningar. Den risken måste också de fristå-
ende skolorna vara beredda att ta.
Jag håller med Andreas Carlgren om att det är oerhört viktigt att
inte låta valfriheten vara beroende av plånboken. När det gäller att hitta
sådana former att man inte skall behöva vara beroende av en tjock
plånbok för att välja sin skolgång tror jag att vi kan komma överens.
Anf. 380 ANDERS CARLGREN (c):
Herr talman! Jag tycker att det är ett bra besked som Ylva Johans-
son ger om att diskutera lösningar så att man inte behöver ta ut avgifter
i de fristående skolorna. Det tycker jag är viktigt.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
145
10 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 10
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
Men jag vill också ta upp det som skolministern säger om att kom-
munernas bidrag till de fristående skolorna bör fördelas utifrån elevers
och skolors behov. Då menar jag att man måste bestämma vem som
skall avgöra vilket behovet är. Jag vill ta de Sverige-fmska skolorna
som exempel. Man har i flera fall bildat skolor mot kommunmajorite-
tens vilja. Jag vet att det t.ex. har gällt i Borås och Upplands Väsby
kommuner, men också på flera andra håll.
Jag tycker att det är oerhört viktigt att det finns en garanti också för
minoritetsspråkens ställning. Där är det inte så enkelt att det bara går
att hänvisa till kommunerna. Det finns också minoriteter som måste
skyddas, och detta har varit svårt att klara av i dag. Här tycker jag att
det är viktigt att ge ett besked.
Anf. 381 INGER DAVIDSON (kds):
Herr talman! Jag har noterat att jag inte får några svar på mina frå-
gor om hur föräldrarätten skall garanteras och om de fristående skolor-
na i dag är överkompenserade. Jag vill ändå gå vidare och ställa fler
frågor.
Ylva Johansson säger att det här systemet har drabbat elever som
har de största behoven. Jag skulle gärna vilja veta på vilket sätt. I dag
går ungefär 2 % av eleverna i fristående skolor. De utnyttjar 1 % av
skolans samlade resurser. På vilket sätt har det drabbat elever som har
de största behoven?
När uppstår segregering? är en annan fråga. Jag vet från undersök-
ningar i många andra länder att den uppstår när det offentliga stödet är
lågt, så att man måste ta ut höga avgifter för fristående skolor. Det
systemet har man exempelvis i USA. I Danmark däremot, där man har
ett högt offentligt stöd, uppstår inte segregering. Därför undrar jag hur
lösningen ser ut, när Ylva Johansson säger att man skall ha rätten, men
man skall inte ha skolpengssystemet.
Anf. 382 EWA LARSSON (mp):
Herr talman! Många kommunala skolor har det också svårt i dag.
Ända till för tre veckor sedan jobbade jag som Waldorflärare i en
kommunal skola. Jag vet att skolorna här i Stockholm står inför 3 %
nedskärning, förutom att de inte får lönekompensation.
Men vi får titta på en annan problematik också. En del fristående
skolor löser problemet med den svåra ekonomiska situationen - efter-
som de i dag inte får samma villkor som de kommunala - genom att ge
lärarna låga löner. Och du blir inte en bättre lärare för att du har en låg
lön. Andra skolor kanske kan ge höga löner på grund av terminsavgif-
ter, vad vet jag. Det här måste man verkligen se över.
Jag återkommer till terminsavgifterna.
Anf. 383 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):
Herr talman! Till Inger Davidson vill jag säga att jag inte anser att
de fristående skolorna generellt sett är överkompenserade. Det har
dock funnits några uppmärksammade exempel där kommunala skolor
146
har konstaterat att de skulle ha fått mer pengar om de hade övergått i
privat ägo. Sådana exempel är naturligtvis ganska upprörande.
Den skolpeng som har införts i många kommuner sätter samma pris
på varje elev som går runt och väljer skola inom kommunen. Om man
fördelar pengar så att inga pengar fördelas efter behov, utan hela sum-
man fördelas lika, kommer det att drabba - och det har också visat sig
drabba - de elever som har de största behoven och de elever som går i
skolor i de bostadsområden som är mest utsatta.
Till Ewa Larsson vill jag säga att de exempel som hon tar upp visar
på just faran av att hantera den skilda floran av fristående skolor helt
generellt och likadant. Just därför är det viktigt att vi noga ser över hur
vi på bästa sätt skall finna lösningar på den frågan.
Anf. 384 ANDREAS CARLGREN (c):
Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att utveckla skolpengen,
inte avveckla den. Jag tycker att utgångspunkten skall vara att valfrihe-
ten inte skall vara beroende av tjockleken på föräldrarnas plånbok. Men
då krävs det så förutsägbara regler och en sådan nivå att de fristående
skolorna inte behöver ta ut avgifter. Det ser jag fram emot att vi skall
kunna diskutera vidare. Men då gäller det alltså ett system där vi ut-
vecklar valfriheten, inte avvecklar den.
Jag tycker också att det är viktigt att slå fast att det i en framtida ut-
veckling av systemet måste finnas en garanti för föräldrar som tar ini-
tiativ, som man gjorde i Drevdagen, som man har gjort i Ovanåker,
Årjäng, Burträsk, Umnäs, Tännäs, Lillhärdal, Önum, Löa och andra
orter i landet. Där har man tagit initiativ för att rädda en annars ned-
läggningshotad skola. Då kommer det också att krävas statliga insatser
och regler som ser till att den rätten och möjligheten finns.
Anf. 385 INGER DAVIDSON (kds):
Herr talman! Skolpengssystemet har inneburit att det har vuxit upp
många nya friskolor. Det har väckt en lust hos både föräldrar och lärare
att pröva det här systemet, när man har vetat att det finns en grund att
stå på, att det finns en statlig reglering som gör att man vet vad man har
att avsätta till lärarlöner, till skolböcker, till inventarier och allt vad
man behöver.
Jag är rädd för att om man går in och ändrar i systemet, om man
överlåter till kommunala tjänstemän, som kanske har en negativ in-
ställning till friskolor över huvud taget och till vissa friskolor i synner-
het, att fatta besluten, kommer det att leda till en långsam sotdöd för de
fristående skolorna. Det tycker jag vore mycket olyckligt, när den här
utvecklingen äntligen har fått komma i gång.
Anf. 386 EWA LARSSON (mp):
Herr talman! Utveckling, inte avveckling av skolpengen är en bra
paroll. Det tycker jag också. Det är jättefint med de här höga ambitio-
nerna - att noga se över. Men skynda långsamt, så att det inte blir to-
kigt.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
147
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
När man tittar på terminsavgifterna ser man att det kvarstår en del
delikata problem. Om man t.ex. skulle lagstifta om att terminsavgifter
inte skulle få tas ut - de skulle inte behöva tas ut om vi uppnådde den
ekonomiska rättvisan att friskolorna fick samma ekonomiska villkor
som de kommunala hur gör man då med specialprofilskolorna? Det
gäller musikgymnasier, som har dyra instrument som eleverna måste
ha för att fullfölja sin verksamhet, eller t.ex. Waldorfskolor, där alla
barn spelar ett instrument från första klass. Då får man hitta på en an-
nan konstruktion, för det går inte att lösa detta med materialin-
köpspengarna. De räcker inte.
Mycket återstår. Men tänk om vi kunde hitta en lösning som räcker
över flera valperioder, så att inte skiftande majoriteter i den här salen
skulle behöva röra upp en massa känslor! Jättefint, jag tror att vi klarar
det här.
Överläggningen var härmed avslutad.
77 § Svar på fråga 1994/95:65 om föräldrainflytandet i skolan
Anf. 387 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):
Herr talman! Marie Wilén har frågat mig hur jag tänker fullfölja
arbetet med att stärka föräldrainflytandet i skolan. Frågeställaren hänvi-
sar såväl till regeringsförklaringen som till riksdagsbeslutet om att
frågan om att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan skall ges
en ordentlig belysning.
En särskild utredare har på min företrädares uppdrag anställts för att
göra en översyn av elev- och föräldrainflytandet i skolan i dag. Enligt
direktiven skall utredaren:
- kartlägga existerande samverkansformer för elev- och föräldrain-
flytande i skolan. - av kartläggningen skall framgå hur de olika sam-
verkansorganen är sammansatta, deras typiska arbetsuppgifter och
resultatet av deras arbete -,
- redovisa de juridiska begränsningar som finns för ett elev- och
föräldrainflytande i nu gällande lagstiftning,
- redovisa goda exempel på elev- och föräldrainflytande.
Utredaren skall också belysa förhållandet mellan myndiga elevers
inflytande och deras föräldrars behov av insyn i elevens skolgång.
Detta arbete kommer att pågå under hela hösten. Först därefter blir
det aktuellt att återkomma till riksdagen.
Jag vill redan nu poängtera att enligt min mening är frågor om elev-
och föräldrainflytande centrala för utvecklingen av skolan. Det är för
mig viktigt att olika modeller för att stärka inflytandet kan prövas, och
jag ser med intresse fram mot den begärda kartläggningen. Det fortsatta
arbetet inom regeringskansliet kommer att ges hög prioritet.
148
Anf. 388 MARIE WILÉN (c):
Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag önskar också den nya skol-
ministern lycka till i det viktiga arbetet med att utveckla en bra skola
för barn och ungdomar.
Jag anser att ett ökat inflytande för elever och föräldrar är mycket
positivt och skulle vara mycket positivt för skolans utveckling och även
för samhället i stort.
Jag har som ledamot i en kommunal barn- och utbildningsnämnd
sett många föräldrars stora engagemang för sina barn och för skolan.
Det har rört alltifrån att se till att på- och avstigning vid kraftigt trafike-
rade vägar blir så säker som möjligt för barnen till att positivt delta i
förändring av vanliga förskole- och lågstadieskolor så att de blir
barnskolor. Det har funnits datakunniga föräldrar som kommit med
idéer som i dag innebär att det finns en god kvalitet på dataundervis-
ningen. Diskussioner förs också om hur elever skall kunna dela med sig
av sina kunskaper till ortens företag.
Jag anser att nästa steg i skolan är att elever och föräldrar får ett
ökat inflytande över flera områden. Det räcker inte bara med att rektor
informerar och samråder. Det måste till ett mer reellt och formellt infly-
tande.
Elevernas medinflytande finns till viss del reglerat i skollagen, men
inte föräldrars. Jag undrar hur skolministern ser på detta som en del i
ett ökat inflytande.
Anf. 389 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):
Herr talman! Jag delar i huvudsak Marie Wiléns uppfattning. Jag
ser också positivt på de exempel som hon redovisar.
På skolområdet har vi under de senaste åren sett stora förändringar.
Vi har fattat stora beslut som gäller ny läroplan, ny timplan och nya
resursfördelningssystem. Det som står på dagordningen den närmaste
tiden kommer att handla om det inre arbetet i skolan. Där har elev- och
föräldrainflytandet en helt central plats. Det är de frågorna som kom-
mer att vara de allra viktigaste frågorna under 9O-talet, när det gäller
skolutvecklingen.
För oss rikspolitiker blir det då viktigt att finna former för hur vi
kan stimulera det lokala arbetet och det lokala inflytandet för elever
och föräldrar inom ramen för den lokala friheten. I det arbetet ser jag
fram emot att samarbeta med Marie Wilén och Centerpartiet, liksom
med flera andra företrädare i den här kammaren.
Men när det gäller de konkreta förslagen avser jag att återkomma
till riksdagen.
Anf. 390 MARIE WILÉN (c):
Herr talman! Jag kan nog redan nu konstatera att föräldrainflytandet
är alltför opreciserat. I ett perspektiv av medinflytande eller brukarin-
flytande kan det inte betraktas som tillfredsställande att från skolans
sida tala om föräldrars rätt till information. Det behöver utvecklas.
Förhoppningsvis får vi en del svar i det avseendet efter utredningen.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Svar på frågor
149
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Jag vill också passa på att tacka statsrådet för det positiva svaret att
utredningen får arbeta vidare och att regeringskansliet kommer att ge
arbetet hög prioritet. Det är viktigt för skolan och för demokratin. Jag
tycker att inflytandet skall finnas hos dem som berörs.
Överläggningen var härmed avslutad.
78 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades
Motioner
1994/95 :L2 till lagutskottet
1994/95:Bol till bostadsutskottet
1994/95:U1 till utrikesutskottet
79 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Skrivelser
1994/95:13 Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år
1993
1994/95:30 Återkallelse av vissa propositioner (1994/95:5, 1994/95:9,
1994/95:10, 1994/95:16 och 1994/95:21)
Motioner
med anledning av prop. 1994/95:10 Miljöbalk
motion av Marianne Samuelsson m. fl. (mp)
motion av Jan Jennehag (v)
med anledning av prop. 1994/95:21 Uppehållstillstånd efter inresa
motion av Margitta Edgren m. fl. (fp, s, m, c, v, mp, kds)
80 § Anmälan om interpellationer
Anmäldes att följande interpellationer anmälts:
den 13 oktober
1994/95:7 av Marie Wilén (c) till statsrådet Mats Hellström om han-
delspolitiken vid ett EU-medlemskap
1994/95:8 av Lennart Daléus (c) till miljöministern om miljöpolitiken
vid ett EU-medlemskap
1994/95:9 av Per-Ola Eriksson (c) till finansministern om de ekono-
misk-politiska målen vid ett EU-medlemskap
1994/95:10 av Andreas Carlgren (c) till justitieministern om offentlig-
hetsprincipen vid ett EU-medlemskap
150
1994/95:11 av Elving Andersson (c) till arbetsmarknadsministern om
regionalpolitiken vid ett EU-medlemskap
1994/95:12 av Olof Johansson (c) till utrikesministern om utrikes- och
säkerhetspolitiken vid ett EU-medlemskap
1994/95:13 av Olof Johansson (c) till statsrådet Mats Hellström om det
nordiska samarbetet och EU
1994/95:14 av Helena Nilsson (c) till finansministern om folkomröst-
ning före Sveriges anslutning till ett monetärt EU-samarbete
1994/95:15 av Lennart Brunander (c) till jordbruksministern om jord-
bruket och medlemsavgifterna till EU
1994/95:16 av Lennart Brunander (c) till jordbruksministern om den
svenska jordbrukspolitiken och EU
1994/95:17 av Andreas Carlgren (c) till civilministern om subsidiari-
tetsprincipen inom EU
den 17 oktober
1994/95:18 av Christel Anderberg (m) till justitieministern om
åklagarväsendets organisation
1994/95:19 av Agne Hansson (c) till justitieministern om onödiga
företagskonkurser
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 25 oktober.
81 § Kammaren åtskildes kl. 22.44.
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Förhandlingarna leddes
av andre vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. ajournering-
en kl. 16.42,
av förste vice talmannen därefter t.o.m. 57 § anf. 255 (delvis) och
av tredje vice talmannen därefter till sammanträdets slut
Vid protokollet
GUNNAR GRENFORS
/Barbro Nordström
151
Prot. 1994/95:10
18 oktober
Innehållsförteckning
1 § Val av ledamöter i utrikesnämnden.................. 1
Anf. 1 SVEN HULTERSTRÖM (s): .............. 1
2 § Val av suppleanter i utrikesnämnden................. 1
3 § Val av ledamöter i riksdagens krigsdelegation.......... 2
4 § Val av fullmäktige i Riksbanken .................... 3
5 § Val av suppleanter för fullmäktige i Riksbanken ....... 3
6 § Val av Riksdagens revisorer........................ 4
7 § Val av ordförande och två vice ordförande för Riks-
dagens revisorer................................. 4
8 § Val av suppleanter för Riksdagens revisorer........... 5
9 § Val av ordförande och ersättare för ordföranden i
riksdagens besvärsnämnd ......................... 5
10 § Val av ledamöter i riksdagens besvärsnämnd ......... 5
11 § Val av suppleanter i riksdagens besvärsnämnd........ 6
12 § Val av ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation .. 6
13 § Val av suppleanter i Nordiska rådets svenska delegation .. 7
14 § Val av ledamöter i Europarådets svenska delegation .... 7
15 § Val av suppleanter i Europarådets svenska delegation .. 8
16 § Val av ledamöter i den svenska delegationen till Par-
lamentariska församlingen i konferensen om säkerhet
och samarbete i Europa.......................... 8
17 § Val av suppleanter i den svenska delegationen till Parla-
mentariska församlingen i konferensen om säkerhet
152
och samarbete i Europa.......................... 9
18 § Utökning av antalet suppleanter i vissa utskott........ 9
19 § Val av extra suppleanter i vissa utskott..............10
20 § Justering av protokoll ...........................11
21 § Avsägelse.....................................11
22 § Anmälan om frågor.............................11
1994/95:23 av Bo Lundgren (m) till finansministern om
marginalskatten på arbetsinkomst .................11
1994/95:24 av Bo Lundgren (m) till finansministern om
skatteuttaget på enskilt riskkapital.................11
1994/95:25 av Bo Lundgren (m) till finansministern om
åtgärder mot ökade egenavgifter..................11
1994/95:26 av Bo Lundgren (m) till finansministern om
beskattningen av arbete.........................11
1994/95:27 av Kerstin Warnerbring (c) till finansministern
om finansieringen av Öresundsbron................11
1994/95:28 av Bo Lundgren (m) till finansministern om
åtgärder mot kommunala skattehöjningar...........11
1994/95:29 av Kenth Skårvik (fp) till kommunikationsmi-
nistern om Europaväg 6.........................11
1994/95:30 av Elver Jonsson (fp) till justitieministern om
sjöfylleri .....................................11
1994/95:31 av Charlotta L Bjälkebring (v) till kommuni-
kationsministern om Arlandabanan................11
1994/95:32 av Ulla Hoffmann (v) till kommunikationsmi-
nistern om räddningsflottars konstruktion...........11
1994/95:33 av Per Rosengren (v) till kommunikationsmi-
nistern om Europaväg 20 genom Skaraborg .........12
1994/95:34 av Lennart Beijer (v) till statsrådet Jörgen
Andersson om avregleringen av elmarknaden........12
1994/95:35 av Björn Samuelson (v) till statsrådet Mats
Hellström om EU-information....................12
1994/95:36 av Rolf Kenneryd (c) till finansministern om
kommunsektorns ekonomiska resurser .............12
1994/95:37 av Lennart Beijer (v) till näringsministern om
varvsindustrins konkurrenssituation................72
1994/95:38 av Bengt Hurtig (v) till arbetsmarknadsminis-
tern om uppsägning av statligt anställda ............12
1994/95:39 av Charlotta L Bjälkebring (v) till arbets-
marknadsministern om arbetslöshetsersättningen till
deltidsarbetande...............................72
1994/95:40 av Lennart Rohdin (fp) till statsrådet Leif
Blomberg om asylsökande kvinnor som misshandlats av
sina män.....................................72
1994/95:41 av Margareta E Nordenvall (m) till socialmi-
nistern om privata specialistläkare.................72
1994/95:42 av Urban Ahlin (s) till miljöministern om reg-
ler om miljöhänsyn i fastighetsbildningslagen ........72
1994/95:43 av Rose-Marie Frebran (kds) till finansminis-
tern om EU-omröstningens påverkan på statsfinanserna 72
1994/95:44 av Rose-Marie Frebran (kds) till socialminis-
tern om karensdagen i sjukförsäkringen ............72
Prot. 1994/95:10
18 oktober
153
11 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 10
Prot. 1994/95:10
18 oktober
1994/95:45 av Mats Odell (kds) till finansministern om de
i regeringsförklaringen angivna budgetförstärkningarna 12
1994/95:46 av Chatrine Pålsson (kds) till statsrådet Anna
Hedborg om den i regeringsförklaringen angivna sjuk-
vårdsutredningen ..............................12
1994/95:47 av Inger Davidson (kds) till statsrådet Ylva
Johansson om rätten att välja skola................12
1994/95:48 av Ragnhild Pohanka (mp) till statsrådet Leif
Blomberg om de kurdiska flyktingarna i Estland .....12
1994/95:49 av Ragnhild Pohanka (mp) till statsministern
om EU-omröstningen...........................12
1994/95:50 av Ragnhild Pohanka (mp) till kommunika-
tionsministern om Dalarna och nattågstrafiken.......12
1994/95:51 av Ewa Larsson (mp) till statsrådet Ylva Jo-
hansson om de ekonomiska villkoren för de fristående
skolorna .....................................12
1994/95:52 av Margitta Edgren (fp) till utbildningsmini-
stern om den högre utbildningen..................12
1994/95:53 av Eva Eriksson (fp) till jordbruksministern
om älgsjukan .................................12
1994/95:54 av Torsten Gavelin (fp) till jordbruksminis-
tern om Östersjölaxen ..........................12
1994/95:55 av Peter Eriksson (mp) till statsrådet Mats
Hellström om EU-informationen..................12
154
1994/95:56 av Göthe Knutson (m) till socialministern om
sjukhusens ansvar för skada vållad av avvikna patienter 13
1994/95:57 av Helena Nilsson (c) till arbetsmarknadsmi-
nistern om stödet till kvinnligt nyföretagande på lands-
bygden ......................................13
1994/95:58 av Göthe Knutson (m) till socialministern om
bostadsbidragen ...............................13
1994/95:59 av Ulf Björklund (kds) till statsrådet Jörgen
Andersson om yngre bostadsrättsföreningar.........13
1994/95:60 av Eva Zetterberg (v) till utrikesministern om
Colombia och de mänskliga rättigheterna...........13
1994/95:61 av Bengt Hurtig (v) till statsrådet Mats Hell-
ström om vapenexporten till stater i Mellanöstern . ... 13
1994/95:62 av Eva Zetterberg (v) till socialministern om
Föräldraföreningen Plötslig spädbarnsdöd...........13
1994/95:63 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Leif
Blomberg om de irakiska flyktingarna i Estland......13
1994/95:64 av Lennart Rohdin (fp) till utrikesministern
om sanktionerna mot Serbien-Montenegro.........13
1994/95:65 av Marie Wilén (c) till statsrådet Ylva Johans-
son om föräldrainflytandet i skolan................13
1994/95:66 av Bengt Hurtig (v) till justitieministern om
EU-avtalet och offentlighetsprincipen..............13
1994/95:67 av Krister Skånberg (mp) till statsrådet Mats
Hellström om regler om miljön i avtalet med EU.....13
1994/95:68 av Krister Skånberg (mp) till statsrådet Mats
Hellström om myndigheternas EU-anpassning.......13
1994/95:69 av Birgitta Hambraeus (c) till försvarsminis-
tern om försvarspolitiken och EU .................13
1994/95:70 av Johan Lönnroth (v) till utrikesministern
om informationen om ett EU-medlemskaps ekonomiska
konsekvenser .................................13
1994/95:71 av Lennart Daléus (c) till statsministern om
Näringslivsrådet ...............................13
1994/95:72 av Birgitta Hambraeus (c) till statsrådet Mats
Hellström om EU-informationen..................13
1994/95:73 av Nalin Baksi (s) till statsrådet Mats Hell-
ström om den fulla sysselsättningen vid en monetär
union........................................13
1994/95:74 av Leo Persson (s) till civilministern om regio-
nala stöd i ett EU-perspektiv.....................13
1994/95:75 av Leo Persson (s) till civilministern om kon-
sumentpolitiken i EU-perspektiv..................13
1994/95:76 av Lena Klevenås (s) till jordbruksministern
om ett EU-medlemskaps betydelse för jordbruket . ... 13
23 § Svar på fråga 1994/95:13 om Sveriges medlemskap i EU 14
Anf. 2 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): .....14
Anf. 3 CARL BILDT (m): ......................14
Anf. 4 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): .....14
Anf. 5 CARL BILDT (m): ......................15
Anf. 6 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): .....15
Anf. 7 CARL BILDT (m): ......................15
24 § Svar på fråga 1994/95:71 om Näringslivsrådet ........15
Anf. 8 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): .....15
Anf. 9 LENNART DALÉUS (c):.................16
Anf. 10 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): .... 16
Anf. 11 LENNART DALÉUS (c):................17
Anf. 12 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): .... 17
Anf. 13 LENNART DALÉUS (c):................18
Anf. 14 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): .... 18
Anf. 15 LENNART DALÉUS (c):................18
25 § Svar på fråga 1994/95:35 om EU-informationen.......19
Anf. 16 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......19
Anf. 17 BJÖRN SAMUELSON (v): ..............19
Anf. 18 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......20
Anf. 19 BJÖRN SAMUELSON (v): ..............20
Anf. 20 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......20
Anf. 21 BJÖRN SAMUELSON (v): ..............21
Anf. 22 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......21
Anf. 23 BJÖRN SAMUELSON (v): ..............21
Anf. 24 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......21
Prot. 1994/95:10
18 oktober
155
Prot. 1994/95:10 26 § Svar på fråga 1994/95:55 om EU-informationen.......21
18 oktober Anf 25 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......21
Anf. 26 PETER ERIKSSON (mp):................22
Anf. 27 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......23
Anf. 28 PETER ERIKSSON (mp): ...............23
Anf. 29 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......23
Anf. 30 PETER ERIKSSON (mp): ...............24
Anf. 31 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......24
27 § Svar på fråga 1994/95:61 om vapenexporten till
stater i Mellanöstern ............................24
Anf. 32 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......24
Anf. 33 BENGT HURTIG (v): ..................24
Anf. 34 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......24
28 § Svar på fråga 1994/95:67 om regler om miljön i
avtalet med EU ................................25
Anf. 35 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......25
Anf. 36 KRISTER SKÅNBERG (mp): ............25
Anf. 37 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......26
Anf. 38 KRISTER SKÅNBERG (mp): ............26
Anf. 39 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......27
Anf. 40 KRISTER SKÅNBERG (mp): ............27
Anf. 41 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......27
Anf. 42 KRISTER SKÅNBERG (mp): ............28
29 § Svar på fråga 1994/95:68 om myndigheternas
EU-anpassning.................................28
Anf. 43 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......28
Anf. 44 KRISTER SKÅNBERG (mp): ............29
Anf. 45 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......29
Anf. 46 KRISTER SKÅNBERG (mp): ............30
Anf. 47 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......30
Anf. 48 KRISTER SKÅNBERG (mp): ............30
Anf. 49 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......30
Anf. 50 KRISTER SKÅNBERG (mp): ............31
30 § Svar på fråga 1994/95:72 om EU-informationen .......31
Anf. 51 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......31
Anf. 52 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):...........31
Anf. 53 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......32
Anf. 54 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):...........32
Anf. 55 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......33
Anf. 56 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):...........33
Anf. 57 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......33
Anf. 58 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):...........34
Anf. 59 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): .......34
156
31 § Svar på fråga 1994/95:41 om privata specialistläkare ... 34
Anf. 60 Socialminister INGELA THALÉN (s):......34
Anf. 61 MARGARETA E NORDENVALL (m): .... 34
Anf. 62 Socialminister INGELA THALÉN (s):......35
Anf. 63 MARGARETA E NORDENVALL (m): .... 35
Anf. 64 Socialminister INGELA THALÉN (s):......35
32 § Svar på fråga 1994/95:46 om den i regeringsför-
klaringen angivna sjukvårdsutredningen.............36
Anf. 65 Socialminister INGELA THALÉN (s):......36
Anf. 66 CHATRINE PÅLSSON (kds): ............36
Anf. 67 Socialminister INGELA THALÉN (s):......36
Anf. 68 CHATRINE PÅLSSON (kds): ............37
Anf. 69 Socialminister INGELA THÅLÉN (s):......37
Anf. 70 CHATRINE PÅLSSON (kds): ............37
Anf. 71 Socialminister INGELA THALÉN (s):......37
33 § Svar på fråga 1994/95:58 om bostadsbidragen.........38
Anf. 72 Socialminister INGELA THALÉN (s):......38
Anf. 73 GÖTHE KNUTSON (m):................38
Anf. 74 Socialminister INGELA THALÉN (s):......39
Anf. 75 GÖTHE KNUTSON (m):................39
Anf. 76 Socialminister INGELA THALÉN (s):......39
Anf. 77 GÖTHE KNUTSON (m):................40
34 § Svar på fråga 1994/95:62 om Föräldraföreningen
Plötslig spädbarnsdöd ...........................40
Anf. 78 Socialminister INGELA THALÉN (s):......40
Anf. 79 EVA ZETTERBERG (v):................40
Anf. 80 Socialminister INGELA THALÉN (s):......41
Anf. 81 EVA ZETTERBERG (v):................41
Anf. 82 Socialminister INGELA THALÉN (s):......41
Anf. 83 EVA ZETTERBERG (v):................42
35 § Svar på fråga 1994/95:3 om löntagarfondsmedlen
till forskning...................................42
Anf. 84 Utbildningsminister CARL THAM (s): .....42
Anf. 85 ANDREAS CARLGREN (c): ............42
Anf. 86 Utbildningsminister CARL THAM (s): .....43
Anf. 87 ANDREAS CARLGREN (c): ............43
Anf. 88 Utbildningsminister CARL THAM (s): .....44
Anf. 89 ANDREAS CARLGREN (c): ............44
Anf. 90 Utbildningsminister CARL THAM (s): .....44
Anf. 91 ANDREAS CARLGREN (c): ............44
Anf. 92 Utbildningsminister CARL THAM (s): .....45
Prot. 1994/95:10
18 oktober
157
Prot. 1994/95:10 36 § Svar på frågorna 1994/95:5 och 12 om behörighets-
18 oktober villkor för högre studier, m.m.....................45
158
Anf. 93 Utbildningsminister CARL THAM (s): .....45
Anf. 94 KRISTINA SVENSSON (s):..............46
Anf. 95 BENGT SILFVERSTRAND (s): ..........46
Anf. 96 Utbildningsminister CARL THAM (s): .....47
Anf. 97 KRISTINA SVENSSON (s):..............47
Anf. 98 BENGT SILFVERSTRAND (s): ..........47
37 § Svar på fråga 1994/95:52 om den högre utbildningen ... 48
Anf. 99 Utbildningsminister CARL THAM (s): .....48
Anf. 100 MARGITTA EDGREN (fp): ............48
Anf. 101 Utbildningsminister CARL THAM (s):.....49
Anf. 102 MARGITTA EDGREN (fp): ............49
Anf. 103 Utbildningsminister CARL THAM (s):.....50
Anf. 104 MARGITTA EDGREN (fp): ............50
Anf. 105 Utbildningsminister CARL THAM (s):.....50
38 § Svar på fråga 1994/95:53 om älgsjukan..............51
Anf. 106 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s): ...............................51
Anf. 107 EVA ERIKSSON (fp):..................51
Anf. 108 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s): ...............................52
Anf. 109 EVA ERIKSSON (fp):..................52
Anf. 110 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s): ...............................52
Anf. 111 EVA ERIKSSON (fp):..................53
39 § Svar på fråga 1994/95:54 om Östersjölaxen ..........53
Anf. 112 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s): ...............................53
Anf. 113 TORSTEN G AVELIN (fp):..............54
Anf. 114 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s): ...............................54
Anf. 115 TORSTEN G AVELIN (fp):..............54
Anf. 116 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s): ...............................55
Anf. 117 TORSTEN GAVELIN (fp):..............55
40 § Svar på fråga 1994/95:76 om ett EU-medlemskaps
betydelse för jordbruket .........................55
Anf. 118 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s): ...............................55
Anf. 119 LENA KLEVENÅS (s): ................55
Anf. 120 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s): ...............................56
Anf. 121 LENA KLEVENÅS (s): ................56
Anf. 122 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s): ...............................57
Anf. 123 LENA KLEVENÅS (s): ................57
Anf. 124 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s): ...............................58
Anf. 125 LENA KLEVENÅS (s): ................58
41 § Svar på fråga 1994/95:37 om varvsindustrins
konkurrenssituation.............................58
Anf. 126 Näringsminister STEN HECKSCHER (s): . . 58
Anf. 127 LENNART BEIJER (v):................59
Anf. 128 Näringsminister STEN HECKSCHER (s): . . 59
Anf. 129 LENNART BEIJER (v):................60
Anf. 130 Näringsminister STEN HECKSCHER (s): . . 60
Anf. 131 LENNART BEIJER (v):................60
42 § Svar på fråga 1994/95:75 om konsumentpolitiken
i EU-perspektiv ................................60
Anf. 132 Civilminister MARITA ULVSKOG (s): .... 60
Anf. 133 LEO PERSSON (s):....................60
Anf. 134 Civilminister MARITA ULVSKOG (s): .... 60
Anf. 135 LEO PERSSON (s):....................61
Anf. 136 Civilminister MARITA ULVSKOG (s): .... 61
Anf. 137 LEO PERSSON (s):....................61
Anf. 138 Civilminister MARITA ULVSKOG (s): .... 61
Anf. 139 LEO PERSSON (s):....................62
Anf. 140 Civilminister MARITA ULVSKOG (s): .... 62
Ajour nering.......................................62
Återupptagna förhandlingar ..........................62
43 § Svar på fråga 1994/95:15 om den kooperativa
hyresrätten....................................62
Anf. 141 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 62
Anf. 142 AGNE HANSSON (c): .................63
Anf. 143 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 63
Anf. 144 AGNE HANSSON (c): .................63
Anf. 145 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 63
Anf. 146 AGNE HANSSON (c): .................64
44 § Svar på fråga 1994/95:16 om en obligatorisk
ansvarsförsäkring för sjöfart......................64
Anf. 147 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 64
Anf. 148 HÅKAN STRÖMBERG (s):.............65
Anf. 149 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 65
Anf. 150 HÅKAN STRÖMBERG (s):.............65
Prot. 1994/95:10
18 oktober
159
Prot. 1994/95:10
18 oktober
160
45 § Svar på fråga 1994/95:30 om sjöfylleri ..............65
Anf. 151 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 65
Anf. 152 ELVER JONSSON (fp): ................66
Anf. 153 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 67
Anf. 154 ELVER JONSSON (fp): ................67
46 § Svar på fråga 1994/95:56 om sjukhusens ansvar för
skada vållad av avvikna patienter..................67
Anf. 155 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 67
Anf. 156 GÖTHE KNUTSON (m): ...............68
Anf. 157 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 68
Anf. 158 GÖTHE KNUTSON (m): ...............69
Anf. 159 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 69
Anf. 160 GÖTHE KNUTSON (m): ...............69
47 § Svar på fråga 1994/95:66 om EU-avtalet och
offentlighetsprincipen ...........................69
Anf. 161 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 69
Anf. 162 BENGT HURTIG (v):..................70
Anf. 163 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 71
Anf. 164 BENGT HURTIG (v):..................71
Anf. 165 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 71
Anf. 166 BENGT HURTIG (v):..................71
Anf. 167 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): ... 71
Anf. 168 BENGT HURTIG (v):..................72
48 § Svar på fråga 1994/95:9 om ROT-avdraget...........72
Anf. 169 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s): ............................72
Anf. 170 DAN ERICSSON (kds): ................72
Anf. 171 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s): ............................73
Anf. 172 DAN ERICSSON (kds): ................73
Anf. 173 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s): ............................73
Anf. 174 DAN ERICSSON (kds): ................74
Anf. 175 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s): ............................74
Anf. 176 DAN ERICSSON (kds): ................74
49 § Svar på fråga 1994/95:39 om arbetslöshetsersättningen
till deltidsarbetande.............................74
Anf. 177 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s): ............................74
Anf. 178 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v): .... 75
Anf. 179 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s): ............................75
Anf. 180 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v): .... 75
Anf. 181 Arbetsmarknadsminister ANDERS prot 1994/95 10
SUNDSTRÖM (s): ............................76 i8 oktober
Anf. 182 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v): .... 76 -------------
50 § Svar på fråga 1994/95:57 om stödet till kvinnligt
nyföretagande på landsbygden.....................76
Anf. 183 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s): ............................76
Anf. 184 HELENA NILSSON (c):................76
Anf. 185 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s): ............................77
Anf. 186 HELENA NILSSON (c):................77
51 § Svar på fråga 1994/95:74 om regionala stöd i ett
EU-perspektiv .................................77
Anf. 187 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s): ............................77
Anf. 188 LEO PERSSON (s):....................77
Anf. 189 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s): ............................78
Anf. 190 LEO PERSSON (s):....................78
Anf. 191 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s): ............................78
Anf. 192 LEO PERSSON (s):....................78
52 § Svar på fråga 1994/95:2 om nattågstrafiken ..........79
Anf. 193 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................79
Anf. 194 BIRGITTA HAMBRAEUS (c): ..........79
Anf. 195 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................80
Anf. 196 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):..........80
Anf. 197 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................80
Anf. 198 BIRGITTA HAMBRAEUS (c): ..........81
Anf. 199 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................81
Anf. 200 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):..........81
53 § Svar på frågorna 1994/95:8 och 27 om Öresundsbrons
ekonomiska förutsättningar, m.m..................81
Anf. 201 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................81
Anf. 202 ELVING ANDERSSON (c):.............82
Anf. 203 KERSTIN WARNERBRING (c):.........83
Anf. 204 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................83
Anf. 205 ELVING ANDERSSON (c):.............84
Anf. 206 KERSTIN WARNERBRING (c):.........84 161
Prot. 1994/95:10 Anf. 207 Kommunikationsminister INES
18 oktober UUSMANN (s):...............................84
-------------- Anf. 208 ELVING ANDERSSON (c):.............85
Anf. 209 KERSTIN WARNERBRING (c):.........85
54 § Svar på frågorna 1994/95:17 och 31 om Arlandabanan .85
Anf. 210 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................85
Anf. 211 MATS ODELL (kds): ..................86
Anf. 212 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v): .... 86
Anf. 213 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................87
Anf. 214 MATS ODELL (kds): ..................87
Anf. 215 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v): .... 87
Anf. 216 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................87
Anf. 217 MATS ODELL (kds): ..................87
Anf. 218 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v): .... 88
Anf. 219 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................88
55 § Svar på fråga 1994/95:18 om trafikeringsmonopolet
på järnvägen ..................................88
Anf. 220 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................88
Anf. 221 MATS ODELL (kds): ..................88
Anf. 222 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................89
Anf. 223 MATS ODELL (kds): ..................89
Anf. 224 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................90
Anf. 225 MATS ODELL (kds): ..................90
56 § Svar på frågorna 1994/95:21 och 29 om trafikens
infrastruktur i Bohuslän, m.m....................90
Anf. 226 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................90
Anf. 227 ÅKE CARNERÖ (kds): ................91
Anf. 228 KENTH SKÅRVIK (fp):................91
Anf. 229 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................91
Anf. 230 ÅKE CARNERÖ (kds): ................92
Anf. 231 KENTH SKÅRVIK (fp):................92
Anf. 232 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................92
Anf. 233 ÅKE CARNERÖ (kds): ................92
Anf. 234 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................92
162 Anf. 235 ÅKE CARNERÖ (kds): ................93
Anf. 236 Kommunikationsminister INES Prot. 1994/95:10
UUSMANN (s):...............................93 18 oktober
57 § Svar på fråga 1994/95:22 om den s.k. Atlantbanan .... 93
Anf. 237 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................93
Anf. 238 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c): .......94
Anf. 239 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................94
Anf. 240 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c): .......94
Anf. 241 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................94
Anf. 242 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c): .......94
Anf. 243 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................95
58 § Svar på fråga 1994/95:32 om räddningsflottars
konstruktion...................................95
Anf. 244 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................95
Anf. 245 ULLA HOFFMANN (v): ...............95
Anf. 246 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................96
Anf. 247 ULLA HOFFMANN (v): ...............96
59 § Svar på fråga 1994/95:33 om Europaväg 20 genom
Skaraborg ....................................96
Anf. 248 Kommunikationsminister INES UUSMANN
(s): .........................................96
Anf. 249 PER ROSENGREN (v): ................97
Anf. 250 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s):...............................97
Anf. 251 PER ROSENGREN (v): ................97
60 § Svar på fråga 1994/95:1 om momsen på studiecirklar .. 98
Anf. 252 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 98
Anf. 253 BIRGITTA HAMBRAEUS (c): ..........98
Anf. 254 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 99
Anf. 255 BIRGITTA HAMBRAEUS (c): ..........99
61 § Svar på fråga 1994/95:11 om en värnskatt ...........99
Anf. 256 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 99
Anf. 257 DAN ERICSSON (kds): ................100
Anf. 258 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): . . . .100
Anf. 259 DAN ERICSSON (kds): ................101
Anf. 260 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): ... .101
Anf. 261 DAN ERICSSON (kds): ................101
163
Prot. 1994/95:10 62 § Svar på frågorna 1994/95:19 och 45 om saneringen
18 oktober av statsfinanserna, m.m..........................102
164
Anf. 262 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 102
Anf. 263 MATS ODELL (kds): ..................102
Anf. 264 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 103
Anf. 265 MATS ODELL (kds): ..................103
Anf. 266 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 104
Anf. 267 MATS ODELL (kds): ..................104
Anf. 268 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 104
Anf. 269 MATS ODELL (kds): ..................104
Anf. 270 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 105
Anf. 271 TREDJE VICE TALMANNEN:..........105
Anf. 272 MATS ODELL (kds): ..................105
Anf. 273 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 105
63 § Svar på frågorna 1994/95:23, 24, 25 och 26 om
beskattningen av arbete, m.m.....................106
Anf. 274 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 106
Anf. 275 BO LUNDGREN (m): .................106
Anf. 276 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 107
Anf. 277 BO LUNDGREN (m): .................108
Anf. 278 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 108
Anf. 279 BO LUNDGREN (m): .................108
Anf. 280 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 109
Anf. 281 BO LUNDGREN (m): .................109
Anf. 282 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 109
Anf. 283 TREDJE VICE TALMANNEN:..........110
Anf. 284 BO LUNDGREN (m): .................110
Anf. 285 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 110
64 § Svar på fråga 1994/95:28 om åtgärder mot
kommunala skattehöjningar ......................110
Anf. 286 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 110
Anf. 287 BO LUNDGREN (m): .................111
Anf. 288 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 111
Anf. 289 BO LUNDGREN (m): .................112
Anf. 290 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 112
Anf. 291 BO LUNDGREN (m): .................112
Anf. 292 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 113
Anf. 293 BO LUNDGREN (m): .................113
Anf. 294 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 113
65 § Svar på fråga 1994/95:36 om kommunsektorns
ekonomiska resurser ............................114
Anf. 295 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 114
Anf. 296 ROLF KENNERYD (c):................114
Anf. 297 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 115
Anf. 298 ROLF KENNERYD (c):................115
Anf. 299 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 115 Prot. 1994/95:10
Anf. 300 ROLF KENNERYD (c):................116 18 oktober
66 § Svar på fråga 1994/95:43 om EU-omröstningens
påverkan på statsfinanserna ......................116
Anf. 301 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 116
Anf. 302 ROSE-MARIE FREBRAN (kds): ........117
Anf. 303 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 117
Anf. 304 ROSE-MARIE FREBRAN (kds): ........118
Anf. 305 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 118
Anf. 306 ROSE-MARIE FREBRAN (kds): ........118
Anf. 307 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 119
67 § Svar på fråga 1994/95:73 om den fulla sysselsätt-
ningen vid en monetär union......................119
Anf. 308 TREDJE VICE TALMANNEN:..........119
Anf. 309 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 119
Anf. 310 LENA KLEVENÅS (s): ................120
Anf. 311 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 121
Anf. 312 LENA KLEVENÅS (s): ................121
Anf. 313 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 121
Anf. 314 LENA KLEVENÅS (s): ................122
Anf. 315 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 122
Anf. 316 LENA KLEVENÅS (s): ................122
Anf. 317 Finansminister GÖRAN PERSSON (s): .... 122
68 § Svar på frågorna 1994/95:6 och 40 om ändrad
praxis i vissa utvisningsärenden m.m...............123
Anf. 318 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s): ........123
Anf. 319 KRISTINA SVENSSON (s):.............124
Anf. 320 LENNART ROHDIN (fp):..............124
Anf. 321 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s): ........125
Anf. 322 KRISTINA SVENSSON (s):.............125
Anf. 323 LENNART ROHDIN (fp):..............125
69 § Svar på fråga 1994/95:7 om asylsökande kosovoalbaner . 125
Anf. 324 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s): ........125
Anf. 325 KRISTINA SVENSSON (s):.............126
Anf. 326 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s): ........126
Anf. 327 KRISTINA SVENSSON (s):.............127
Anf. 328 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s): ........127
Anf. 329 KRISTINA SVENSSON (s):.............127
70 § Svar på fråga 1994/95:63 om de irakiska
flyktingarna i Estland ...........................128
Anf. 330 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s): ........128
Anf. 331 ULLA HOFFMANN (v): ...............128
Anf. 332 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s): ........129
Anf. 333 ULLA HOFFMANN (v): ...............129 165
Prot. 1994/95:10 71 § Svar på fråga 1994/95:10 om vårdnadsbidraget .......129
18 oktober Anf. 334 statsrådet ANNA HEDBORG (s):........129
Anf. 335 CHATRINE PÅLSSON (kds): ...........130
Anf. 336 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):........130
Anf. 337 CHATRINE PÅLSSON (kds): ...........131
Anf. 338 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):........131
Anf. 339 CHATRINE PÅLSSON (kds): ...........131
Anf. 340 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):........131
Anf. 341 CHATRINE PÅLSSON (kds): ...........131
Anf. 342 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):........132
72 § Svar på fråga 1994/95:44 om karensdagen i sjuk-
försäkringen ...................................132
Anf. 343 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):........132
Anf. 344 ROSE-MARIE FREBRAN (kds): ........132
Anf. 345 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):........133
Anf. 346 ROSE-MARIE FREBRAN (kds): ........133
Anf. 347 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):........133
Anf. 348 ROSE-MARIE FREBRAN (kds): ........134
Anf. 349 Statsrådet ANNA HEDBORG (s):........134
Anf. 350 ROSE-MARIE FREBRAN (kds): ........134
73 § Svar på fråga 1994/95:14 om energiöverenskommelsen .. 134
Anf. 351 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): .... 134
Anf. 352 LENNART DALÉUS (c):...............135
Anf. 353 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): .... 136
Anf. 354 LENNART DALÉUS (c):...............136
Anf. 355 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): .... 136
Anf. 356 LENNART DALÉUS (c):...............137
Anf. 357 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): .... 137
Anf. 358 LENNART DALÉUS (c):...............137
Anf. 359 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): .... 137
74 § Svar på fråga 1994/95:34 om avregleringen av
elmarknaden ..................................137
Anf. 360 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): .... 137
Anf. 361 LENNART BEIJER (v):................138
Anf. 362 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): .... 138
Anf. 363 LENNART BEIJER (v):................138
Anf. 364 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): .... 139
75 § Svar på fråga 1994/95:59 om yngre bostadsrätts-
föreningar ....................................139
Anf. 365 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): .... 139
Anf. 366 ULF BJÖRKLUND (kds): ..............139
Anf. 367 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): .... 140
Anf. 368 ULF BJÖRKLUND (kds): ..............140
Anf. 369 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s): .... 140
Anf. 370 ULF BJÖRKLUND (kds): ..............141
166
76 § Svar på frågorna 1994/95:4, 47 och 51 om fristående
skolor, m.m...................................141
Anf. 371 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):.......141
Anf. 372 ANDREAS CARLGREN (c): ...........142
Anf. 373 INGER DAVIDSON (kds):..............142
Anf. 374 EWA LARSSON (mp): .................143
Anf. 375 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):.......143
Anf. 376 ANDREAS CARLGREN (c): ...........144
Anf. 377 INGER DAVIDSON (kds):..............144
Anf. 378 EWA LARSSON (mp): ...... 145
Anf. 379 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):.......145
Anf. 380 ANDREAS CARLGREN (c): ...........145
Anf. 381 INGER DAVIDSON (kds):..............146
Anf. 382 EWA LARSSON (mp): .................146
Anf. 383 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s): .......146
Anf. 384 ANDREAS CARLGREN (c): ...........147
Anf. 385 INGER DAVIDSON (kds):..............147
Anf. 386 EWA LARSSON (mp): .................147
77 § Svar på fråga 1994/95:65 om föräldrainflytandet i skolan 148
Anf. 387 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):.......148
Anf. 388 MARIE WILÉN (c): ...................149
Anf. 389 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s):.......149
Anf. 390 MARIE WILÉN (c): ...................149
78 § Hänvisning av ärenden till utskott..................150
79 § Bordläggning..................................150
80 § Anmälan om interpellationer......................150
1994/95:7 av Marie Wilén (c) till statsrådet Mats Hell-
ström om handelspolitiken vid ett EU-medlemskap . . . 150
1994/95:8 av Lennart Daléus (c) till miljöministern om
miljöpolitiken vid ett EU-medlemskap .............150
Prot. 1994/95:10
18 oktober
1994/95:9 av Per-Ola Eriksson (c) till finansministern om
de ekonomisk-politiska målen vid ett EU-medlemskap 150
1994/95:10 av Andreas Carlgren (c) till justitieministern
om offentlighetsprincipen vid ett EU-medlemskap .... 150
1994/95:11 av Elving Andersson (c) till arbetsmarknads-
ministern om regionalpolitiken vid ett EU-medlemskap 151
1994/95:12 av Olof Johansson (c) till utrikesministern om
utrikes- och säkerhetspolitiken vid ett EU-medlemskap 151
1994/95:13 av Olof Johansson (c) till statsrådet Mats
Hellström om det nordiska samarbetet och EU ......151
1994/95:14 av Helena Nilsson (c) till finansministern om
folkomröstning före Sveriges anslutning till ett monetärt
EU-samarbete ................................151
1994/95:15 av Lennart Brunander (c) till jordbruksminis-
tern om jordbruket och medlemsavgifterna till EU .... 151
Prot. 1994/95:10 1994/95:16 av Lennart Brunander (c) till jordbruksminis-
18 oktober tern om den svenska jordbrukspolitiken och EU .....151
------------------- 1994/95:17 av Andreas Carlgren (c) till civilministern om
subsidiaritetsprincipen inom EU ..................151
1994/95:18 av Christel Anderberg (m) till justitieminis-
tern om åklagarväsendets organisation .............151
1994/95:19 av Agne Hansson (c) till justitieministern om
onödiga företagskonkurser.......................151
81 § Kammaren åtskildes kl. 22.44 .....................151
168
gotab 48706, Stockholm 1995