Riksdagens protokoll

1993/94:60

Tisdagen den 15 februari

Kl. 14.00-16.12

Protokoll

1993/94:60

1§ Justering av protokoll Svar på frågor

Justerades protokollen för den 8 och 9 februari.

2 § Svar på fråga 1993/94:344 om lokalisering av myndigheter inom
radio- och TV-området

Anf. 1 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Herr talman! Hans Stenberg har frågat mig om jag kommer att verka för
att de nya myndigheterna på radio- och TV-området förläggs till Sundsvall.

Frågan föranleds av den pågående beredningen i regeringskansliet av en
proposition om ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området.

I en lagrådsremiss som regeringen beslutade om i januari och som Lagrå-
det nyligen har godkänt föreslås att två nya myndigheter - Radio- och TV-
verket och Granskningsnämnden för radio och TV - inrättas den 1 juli 1994.
De ersätter då de nuvarande fyra myndigheterna Radionämnden, Kabel-
nämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd.

Förslaget innebär att Radio- och TV-verket bl.a. övertar all tillståndsgiv-
ning och registrering för olika sändningsformer från de nuvarande myndig-
heterna, medan Granskningsnämnden för radio och TV får ansvar för tillsy-
nen över efterlevnaden av reklamregler och andra regler för sändningarnas
innehåll.

Frågan om lokalisering bereds för närvarande inom regeringskansliet. Jag
vill dock understryka att de föreslagna förändringarna i myndighetsstruktu-
ren är att betrakta som en ren omorganisation av en etablerad verksamhet.

Anf. 2 HANS STENBERG (s):

Herr talman! När regeringen nu föreslår två nya myndigheter på radio-
och TV-området borde det vara självklart att regeringen låter undersöka
möjligheterna att lokalisera dessa myndigheter utanför huvudstadsregionen.
När man läser lagrådsremissen får man den uppfattningen att regeringen inte
har gjort en sådan undersökning i det här fallet, trots att väldigt starka skäl
talar för en etablering i Sundsvall, enligt min mening.

Därför är det positivt att kulturministern nu säger att frågan ändå är
öppen, även om jag blev litet orolig över den avslutande meningen i svaret. 1

1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 60

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Målet för den utredning som har gjorts beträffande de nya myndigheterna
har varit att man skall uppnå största möjliga effektivitet, rättssäkerhet och
flexibilitet. Jag vill nog påstå att det finns väldigt goda förutsättningar att
uppnå detta mål med en lokalisering till Sundsvall.

I Sundsvall finns det en omfattande juridisk kompetens. Dessutom finns
närheten till högskolan och den forskning på kommunikationsområdet som
där bedrivs.

Om man dessutom studerar effekterna av de utlokaliseringar som tidigare
har gjorts till Sundsvall, kan man konstatera att man har uppnått kostnads-
sänkningar med uppemot 25 % i de utlokaliserade verksamheterna.

I detta sammanhang vill jag också påpeka att så sent som vid årsskiftet
lades Telestyrelsens verksamhet i Sundsvall ned och flyttades till Stockholm.
Om den nya myndigheten Radio- och TV-verket placerades i Sundsvall,
skulle man kunna föra över frekvensplaneringen från Telestyrelsen till den
nya myndigheten. Därmed kan man ta till vara den unika kompetens som
gick förlorad genom flyttningen av Telestyrelsens verksamhet till Stockholm.

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Svar på fråga 1993/94:346 om enskilda vårdhem m.m.

Anf. 3 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):

Herr talman! Bo Arvidson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för
att öka möjligheterna till olika former av enskild vård och omsorg.

Låt mig inledningsvis framhålla vikten av att det finns möjligheter att eta-
blera och driva enskild verksamhet också inom vård och omsorg. Med syfte
att klargöra kommunernas möjligheter att låta verksamhet bedrivas i enskild
regi beslutade riksdagen för drygt ett år sedan om vissa ändringar i social-
tjänstlagen (1980:620) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Som nämns i frågan avlämnades i maj 1993 en rapport om enskild vård
och omsorg. Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande på
två sätt. Dels är frågan om enskild vård och omsorg inom det sociala området
föremål för behandling i Socialtjänstkommittén. Kommittén avser att redo-
visa sina förslag i dessa delar i det huvudbetänkande som skall avlämnas nu
till sommaren. Dels pågår det en beredning i Socialdepartementet av de de-
lar som avser enskild verksamhet med anknytning till hälso- och sjukvården.
Regeringens ambition är att i denna del förelägga riksdagen en proposition
under våren.

Riksdagen fattade i maj 1993 beslut om en ny rättighetslag för personer
med omfattande funktionshinder, lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade, LSS. Frågor om vårdhem för personer med utveck-
lingsstörning m.fl. regleras i en särskild införandelag till LSS. Av införande-
lagens 6 § framgår att landstingen och kommunerna gemensamt skall pla-
nera för avveckling av befintliga specialsjukhus och vårdhem. Awecklings-
planer skall enligt paragrafen upprättas och lämnas in till Socialstyrelsen se-
nast den 31 december 1994. Enligt en bestämmelse i förordningen om stöd

och service till vissa funktionshindrade kan Socialstyrelsen meddela verk-
ställighetsföreskrifter om awecklingsplanema.

Jag vill avslutningsvis nämna att de olika insatserna för stöd och service
enligt LSS, t.ex. boende i gruppbostad, självfallet kan bedrivas i enskild regi.
För några av insatserna fordras dock att vårdgivaren har länsstyrelsens till-
stånd.

Anf. 4 BO ARVIDSON (m):

Herr talman! Jag skall be att få tacka socialministern för svaret på min
fråga. Frågan tar upp två gemensamma problem när det gäller att öka möj-
ligheterna till vård och omsorg i enskild regi. Jag tror att vi är överens om
att det är viktigt att så kan ske, vilket också framgår av det svar som socialmi-
nistern lämnade.

Stadgan för enskilda vårdhem böljar nu att bli ganska ålderdomlig. Den
tillkom 1970. Jag har vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan om att få en
översyn till stånd. Därför var det positivt att socialutskottet uttalade sig för
detta. Jag är också glad att det blev så snabbt beslutat om en översyn. Den
blev klar i maj i fjol.

Däremot tycker jag att det har tagit litet väl lång tid. I svaret sägs att rap-
porten har varit ute på remiss. Jag vill ändå fråga socialministern när det kan
komma en ny stadga. Det sägs vidare i svaret att ambitionerna är att man
skall lägga fram en proposition under våren. I den första propositionsför-
teckningen gavs beskedet att det skulle komma en proposition redan den 31
mars. Så blir det tydligen inte.

Jag tycker att det är angeläget att man får fram ett beslut så snabbt som
möjligt. Min fråga till socialministern är: Kan det bli så att den nya stadgan
gäller från den 1 januari 1995?

I den andra delen av frågan tar jag upp något som har anknytning till om-
sorgslagen. När man tog upp frågan om mindre vårdhem uttalade socialut-
skottet i sitt betänkande att dessa kan utgöra en väl så god vårdmiljö som
gruppboende. Socialministern nämnde gruppbostad i svaret och att en sådan
också kan drivas i enskild regi. Jag vill ändå ha besked om hur det blev med
tillkännagivandet till regeringen när det gäller vårdhem i mindre skala.

Anf. 5 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):

Herr talman! Jag är själv inte ansvarig för den proposition som väntas un-
der våren. Men såvitt jag förstår kommer den att läggas fram senare i vår.
Om det inte blir den 31 mars, blir det i alla fall strax därefter, kanske under
april månad.

När det gäller den andra frågan rör det sig enligt lagens formulering om
boende med särskild service för vuxna. Det är till sist Socialstyrelsen som i
samråd med berörda huvudmän får diskutera hur dessa boendeformer skall
se ut, vilka som kan godkännas och inte godkännas enligt den nya lagen. Det
är därför som dessa planer skall inlämnas till Socialstyrelsen och som det har
sagts att Socialstyrelsen kan utfärda verkställighetsföreskrifter. Hur det
kommer att praktiskt prövas och se ut får vi småningom se när planerna före-
ligger.

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar pä frågor

1* Riksdagens protokoll 1993194. Nr 60

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Anf. 6 BO AR VIDSON (m):

Herr talman! Jag tackar för det kompletterande svaret. Men jag fick ändå
inte riktigt klart för mig hur det blir med det som socialutskottet uttalade sig
om. Man sade att ett litet väl fungerande vårdhem kan utgöra en väl så god
vårdmiljö som ett gruppboende.

Frågan är egentligen om dessa vårdhem över huvud taget får lov att vara
kvar. Lagen säger att de skall bort, men det finns alltså mindre vårdhem som
skulle kunna fungera lika bra som hem för gruppboende.

Jag tycker för min del - och jag vet att det är fler som tycker så - att det
vore bra om de kunde få vara kvar och även kunna drivas i enskild regi. Hur
blir det med det?

Anf. 7 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):

Herr talman! Svaret är det jag sade nyss, att den boendeform som skall
ersätta de gamla vårdhemmen och specialsjukhusen är boende med särskild
service för vuxna. Hur detta rent fysiskt konkret skall se ut och vilka som
kan godkännas skall till sist Socialstyrelsen avgöra, naturligtvis i praktiken i
samråd med huvudmännen för verksamheten.

De boendeformer som i framtiden blir aktuella för t.ex. utvecklings-
störda - det må vara gruppbostäder eller någonting som frågeställaren vill
kalla någonting annat - kan också drivas i enskild regi.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Svar på fråga 1993/94:336 om provborrning efter olja i Skagerrak

Anf. 8 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):

Herr talman! Lennart Nilsson har frågat mig om vilka åtgärder regeringen
kommer att vidta för att hävda de svenska miljöintressena vid eventuella
norska provborrningar.

Lennart Nilsson hänvisar till att många människor känner oro för de
norska planerna på provborrning efter olja i Skagerrak som kan hota hela
västkustens miljö vid en eventuell katastrof.

Den svenska regeringen är medveten om den oro som finns inför att ett
stort område i Skagerrak kan komma att öppnas för oljeprospektering och
provborrningar. Det är därför väsentligt att konsekvenserna även för
svenska intressen klarläggs och att den svenska regeringen får möjlighet att
yttra sig, innan den norska regeringen lägger fram sin proposition för Stor-
tinget.

Detta var bakgrunden till att den svenska regeringen den 31 januari be-
gärde samråd med den norska regeringen i enlighet med den nordiska miljö-
konventionen. Om regeringarna inte kommer överens genom detta samråd,
kan regeringen, i enlighet med konventionens bestämmelser, påfordra att en
kommission tillsätts som skall avge yttrande i frågan innan ärendet avgörs.

För närvarande pågår informella kontakter med den norska regeringen
om det begärda samrådet. I första hand kommer vi att avvakta samrådet in-
nan ytterligare åtgärder övervägs.

Genom att begära samråd har regeringen markerat att det ur svensk syn-
vinkel är avvikt att klarlägga vilka miljökonsekvenser för Sverige den plane-
rade norska oljeprospekteringen och framtida provborrningar kan medföra.

Anf. 9 LENNART NILSSON (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret på min fråga. Even-
tuella provborrningar har för oss en långt större dimension än frågan om
Öresundsbron. Allt som berör fiske och miljö i det här området i Skagerrak
berör även de delar av Sverige som finns längre söderut med tanke på hur
strömmarna går. Det som oroat oss mycket är bl.a. att den norske industri-
och energiministern har uttalat att det skall bli provborrningar. Hur omfat-
tande de blir kommer man att få besked om i samband med att en proposi-
tion läggs fram i Stortinget.

Detta var alltså bakgrunden till min fråga. Som ministern mycket riktigt
påpekar känner vi en mycket stor oro, eftersom ett tusental yrkesfiskare är
beroende av att det finns ett fiske i de här farvattnen. Vi vet att reproduktio-
nen av en stor del av fiskebeståndet, uppkomsten av yngel, sker i det här
området. En oljerigg skulle ta upp ett område på sju kvadratkilometer där
man inte fick bedriva fiske. En eventuell katastrof skulle således innebära
enormt stora påfrestningar och dött liv utefter hela västkusten under många
år framöver.

Därför skulle jag vilja fråga ministern om man i Norge är positiv till ett
samråd även om man tydligen redan har bestämt sig för att det skall bli prov-
borrningar.

Anf. 10 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):

Herr talman! Först skall jag säga att Öresundsförbindelsen som bekant
inte är betydelselös för Östersjön. Därför gör vi en miljöprövning.

Vi har så sent som i dag haft kontakt med representanter för norska rege-
ringen, för det ansvariga departementet. De norska företrädarna överläm-
nade den av svenska regeringen efterfrågade kompletterande informationen
för att vi skall kunna bedöma konsekvenserna för svenska intressen.

Dessutom förklarade norrmännen att avsikten är att lägga fram en propo-
sition i Stortinget under februari. Man meddelade också att man från norsk
sida inte anser sig bli bunden av internationella avtal eller konventioner i
denna fråga. Varför det? Jo, man hänvisar till att det handlar om provborr-
ning. Enligt konventionen krävs mer i det avseendet. På den grunden har
norrmännen anmält att de agerar som de har framfört i dag. Det fick jag veta
efter det att frågesvaret var tryckt; jag har just fått den här informationen.

Det innebär inte att Sverige har någon anledning att ändra sin hållning,
utan vi begär samråd även fortsättningsvis i enlighet med den nordiska miljö-
konventionen. Enligt mina medarbetare finns det ingenting så här långt som
ger anledning att ändra den. Jag kommer att gå igenom materialet närmare
framöver. Vi har en oförändrad position. Norge hänvisar till att det är prov-
borrning och ingenting annat och att konventionen därför inte fullt ut är till-
lämplig.

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar pä frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Anf. 11 LENNART NILSSON (s):

Herr talman! Det som miljöministern nu säger oroar mig, inte miljöminis-
terns ståndpunkt utan det att norrmännen inte känner sig bundna av en kon-
vention. Det område där man skall ha provborrningar är ju gränstrakter till
våra fina Kosteröar i norra Bohuslän. Med tanke på hur strömmarna går
kommer naurligtvis även provborrningar att beröra oss. Därför är det litet
konstigt att man från norsk sida har en sådan inställning.

Jag ställer frågan till ministern om vi kommer att hävda våra intressen fullt
ut. Jag utgår från att miljöministern, för att vi skall kunna klara av miljöpro-
blemen i Västsverige, försöker medverka till att dessa provborrningar inte
kommer till stånd.

Anf. 12 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):

Herr talman! Jag vill klargöra i en del den norska sidans deklarerade
ståndpunkt, att norrmännen inte känner sig bundna av internationella avtal
eller konventioner i denna fråga, dvs. provbormingsfrågan. Skulle det bli
fråga om utvinning av olja i verklig mening, är de självklart bundna av de
konventioner och internationella avtal som finns. Jag kan inte tänka mig att
de har någon annan uppfattning.

Därför är det viktigt att vi från svensk sida markerar att det svenska sam-
rådskravet står kvar. Det är jag beredd att deklarera här och nu.

Sedan kommer jag att ha kontakt med min kollega, som jag vet är mycket
engagerad i frågan. Det är ofta så att miljöintressen står emot exploaterings-
intressen även i andra regeringar än den svenska. Då är det viktigt att jag
har en direkt kontakt med det norska miljödepartementet, och det kommer
jag att ha.

Anf. 13 LENNART NILSSON (s):

Herr talman! Jag är glad för att man fortsätter att ha kontakter. Anled-
ningen till att vi känner oro är att vi har en del erfarenheter av vad som har
hänt efter olika olyckor i Nordsjön. Man har utefter kusterna, långt ifrån de
egentliga platserna, fått uppleva hur fågelliv dör ut beroende på läckor och
annat.

Norrmännen säger nu att det är provborrningar. Man får väl ändå utgå
från att det på sikt skall bli borrningar om de hittar olja. Det kan alltså inne-
bära förödande katastrofer för inte minst västkusten, turismen, fisket och
djurlivet. Därför utgår jag från att regeringen kommer att följa frågan med
största uppmärksamhet för att poängtera våra intressen i dessa frågor.

Anf. 14 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):

Herr talman! Om man mot förmodan skulle hamna i olika ståndpunkter
är lösningen en gemensam kommission för att hantera frågan. Jag vill betona
det. Det följer av den nordiska miljökonventionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Svar på fråga 1993/94:335 om barns rätt till umgänge med far-
och morföräldrar

Anf. 15 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):

Herr talman! Chatrine Pålsson har hävdat att barns intresse av att träffa
och umgås med mor- och farföräldrar inte är till fullo tillgodosett i den nuva-
rande lagstiftningen. Mot bakgrund härav har hon frågat justitieministern
om justitieministern avser att att vidta åtgärder för att komma till rätta med
problemet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på
frågan.

Av föräldrabalkens bestämmelser framgår att ett barns vårdnadshavare
har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som inte är
vårdnadshavare eller med någon annan som står barnet särskilt nära så långt
möjligt tillgodoses. För det fall vårdnadshavaren inte uppfyller detta ansvar
kan umgängesfrågan hänskjutas till domstol. Om frågan gäller umgänge med
någon annan än en förälder, ankommer det på socialnämnden att föra talan
i domstolen.

Liksom Chatrine Pålsson anser jag att det är viktigt att barn har möjlighet
att umgås med far- och morföräldrar och andra anhöriga som står dem nära.
Jag delar Chatrine Pålssons bekymmer för att så inte alltid är fallet. Men
genom de regler som jag har redogjort för torde det vara i rimlig utsträckning
söijt för att ett barns intresse av att umgås med exempelvis sina farföräldrar
eller morföräldrar kan bli tillgodosett. Regeringen följer naturligtvis upp-
märksamt utvecklingen på detta område.

Anf. 16 CHATRINE PÅLSSON (kds):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för det positiva svaret. Men jag saknar
fortfarande litet mer konkreta synpunkter. Uppenbarligen är vi överens om
att denna fråga är viktig för barnen. Om vi då har en lagstiftning som inte
verkar för det mål som man önskar uppnå, undrar jag om det inte finns an-
ledning att se över denna lag och se till att vårt gemensamma mål blir upp-
fyllt.

Jag har tagit del av att det endast är vid ett par tre tillfällen som mor- eller
farföräldrar fått möjlighet att pröva sådana ärenden i domstol. Det är ju den
sociala nämnden i respektive kommun som måste föra talan. Jag är dock
ganska förvissad om att betydligt många fler far- och morföräldrar har behov
att vara med och föra talan vid en konflikt mellan föräldrarna. Finns det då
inte anledning att initiera en översyn av denna lag?

Anf. 17 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):

Herr talman! Det som Chatrine Pålsson närmast hänvisar till -om jag för-
står saken rätt - är att mor- och farföräldrar även skulle kunna få en talerätt
i sådana här mål.

Bestämmelsen om att det endast är socialnämnden som har talerätt har
man kommenterat i förarbetena på följande sätt: ”Att var och en som anser
sig ha en så nära anknytning till barnet som nu avses skulle kunna föra talan
vid domstol om ett sådant umgänge synes dock mindre lämpligt.” Det som

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

1** Riksdagens protokoll 1993194. Nr 60

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar pä frågor

ligger bakom detta är att processföringen i sådana här mål annars skulle
kompliceras. Man skulle få en komplicerad situation med inte bara föräld-
rarna till barnet på var sida utan kanske två ytterligare parter, nämligen både
mor- och farföräldrar. Det skulle eventuellt kunna medföra att målen drar
ut på tiden och blir svårhanterliga från processrättslig synpunkt.

I förarbetena har det vidare sagts att: ”Genom att behörigheten att föra
talan om detta umgänge har anförtrotts åt socialnämnden och inte åt var och
en som anser sig stå barnet så nära---skapas garantier för att frågan inte

onödigtvis kommer till domstol.”

Jag tror att den situation som vi båda är bekymrade över beror mer på
att man inte hos socialnämnden uppmärksammat detta problem i erforderlig
utsträckning. Att bara tre fall har uppmärksammats, som Chatrine Pålsson
sade - även om det kan finnas några fler fall är de i alla fall få - behöver ju
inte innebära att socialnämnderna rent generellt varit passiva. Mycken pro-
blematik löses ju innan ärenden kommer till domstol, vilket också är det
önskvärda. I den mån socialnämnderna inte uppmärksammat problemet
kanske det närmast är fråga om ett informationsproblem.

Anf. 18 CHATRINE PÅLSSON (kds):

Herr talman! De argument som statsrådet för fram är säkert mycket vä-
sentliga. Om vi utgår från barnens mycket svåra situation, som en separation
alltid innebär, är det mycket lätt hänt att det ofta är vuxenperspektivet som
blir det tyngst vägande perspektivet. Barnen kommer också i en lojalitets-
konflikt, inte bara med mamma och pappa utan också med mormor och mor-
far samt farmor och farfar. Och barnet självt kan inte göra så mycket åt sin
situation.

Det är just utifrån barnens perspektiv som jag tycker att det är viktigt att
lyfta fram denna fråga för att se hur det fungerar och för att se om det möj-
ligtvis går att åstadkomma någon förbättring. Med detta har jag inte sagt att
man måste åstadkomma en lagändring. Det kanske räcker, som statsrådet
själv säger, med information och att problemet uppmärksammas.

Anf. 19 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):

Herr talman! Jag delar Chatrine Pålssons oro för denna fråga; det har jag
sagt tidigare. Och jag tror att problemet när det gäller socialnämnderna när-
mast ligger på informationssidan. Vi bör i varje fall bölja i den ändan.

Jag har för avsikt att ta upp denna fråga med Socialdepartementet. Låt
oss i första hand avvakta utgången av det, för att se vad det kan ge!

Anf. 20 CHATRINE PÅLSSON (kds):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för det positiva svaret. Vi måste alla
tillsammans se till att barnens perspektiv kommer fram betydligt kraftfullare
i all lagstiftning, speciellt i sådan lagstiftning som rör utomordentligt svåra
situationer för barn.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Svar på fråga 1993/94:347 om vigseltillstånd för den syrianska
kyrkan

Anf. 21 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):

Herr talman! Gudrun Norberg har frågat civilministern av vilket skäl den
syrianska kyrkan i Sverige inte beviljas vigseltillstånd.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på
frågan.

Bestämmelserna om rätt att förTätta vigsel inom andra trossamfund än
Svenska kyrkan har nyligen ändrats. Fr.o.m. den 1 juli 1993 gäller att ett
annat trossamfund än Svenska kyrkan kan ges tillstånd att förrätta vigsel,
om samfundets verksamhet är varaktig och samfundet har en sådan organi-
sation att det på goda grunder kan antas att äktenskapsbalkens bestämmel-
ser om vigsel och därmed sammanhängande åtgärder kommer att iakttas.
Frågor om tillstånd prövas av Kammarkollegiet.

Tidigare prövades frågor om vigselrätt för trossamfund av regeringen. I
propositionen om de nya reglerna framhölls att förutsättningarna för att ett
trossamfund skall medges vigselrätt enligt den nya lagen bör vara väsentligen
desamma som enligt regeringens tidigare praxis. Denna praxis redovisas i
propositionen. Av den redovisningen framgår att det krävs att samfundets
verksamhet har pågått under en inte obetydlig tid och den skall ha en viss
omfattning.

När verksamhetens varaktighet bedöms kan även verksamhet utomlands
tillmätas viss betydelse. I regel krävs dessutom ett ganska betydande antal
medlemmar. Som ett riktmärke har använts att medlemmarna bör vara fler
än 3 000. Det krävs också i regel att samfundet har antagit stadgar som ger
besked om vissa förhållanden i samfundet. Vidare beaktas kvalifikationerna
hos den eller dem som avses bli vigselförrättare. Slutligen fordras det att
samfundet har en vigselordning som uppfyller vad som krävs för att en vigsel
skall vara giltig enligt äktenskapsbalkens regler.

Det kan inte komma i fråga att diskutera ett enskilt fall här i riksdagen.
Alla ansökningar om vigselrätt prövas med tillämpning av de regler som jag
nu har redogjort för.

Anf. 22 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr talman! Först vill jag tacka statsrådet för svaret.

Sedan lång tid tillbaka finns många syrianer bosatta i Sverige. Många sy-
rianer har också svenskt medborgarskap. Deras kristna tro utövas i syrianska
församlingar, och huvudförsamlingen ligger i Södertälje. I Örebro finns en
stor syriansk församling, Mariakyrkan. Där förrättas gudstjänster med flera
hundra deltagare varje helg. Kyrkan är också en naturlig samlingsplats för
syrianerna mellan mässorna. Där finns lokaler för samvaro mellan männi-
skor i alla åldrar.

Syrianerna ser det själva som en besvärande omständighet och ett misstro-
ende att de inte har vigselrätt. Varje vigsel som sker i Mariakyrkan måste
kombineras med en borgerlig vigsel för att den skall vara giltig. De ställer
sig givetvis frågande, inte minst med utgångspunkt i att andra både svenska

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

och utländska fria samfund har vigselrätt i Sverige. Det är inte mindre än 37
stycken för närvarande.

När jag har studerat lagen om rätt att förrätta vigsel inom andra trossam-
fund än Svenska kyrkan, har jag inte heller funnit svar på frågan. Det är klart
att jag undrar om statsrådet har för avsikt att ta initiativ till att också den
syrianska kyrkan får vigseltillstånd.

Anf. 23 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):

Herr talman! Jag kan inte ta ett sådant initiativ. Men det är klart att sy-
rianska kyrkan kan ansöka hos Kammarkollegiet om ett vigseltillstånd. Då
kommer ansökan att bedömas enligt de regler jag nyss redogjorde för. I den
mån som syrianska kyrkan har ansökt tidigare och inte har fått vigseltill-
stånd, beror det naturligtvis på att det har fallerat på någon av de punkter
som det har varit fråga om.

Anf. 24 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr talman! Jag tackar för det förtydligade svaret. Det låter betydligt
mera positivt än det inledande svaret. Syrianska kyrkan har redan tidigare
ansökt om att få vigselrätt, men har fått avslag. Jag vet inte vilket av krite-
rierna som inte har uppfyllts, om det är något som inte har uppfyllts.

Som jag förstår saken, ser statsrådet positivt på att syrianska kyrkan skall
få vigselrätt. Jag ser fram emot det och hoppas att det blir så.

Överläggningen var härmed avslutad.

7 § Svar på fråga 1993/94:338 om Volvos lokaliseringsbidrag till
Uddevaliafabriken

Anf. 25 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Jag ber om förlåtelse för en litet sen ankomst.

Herr talman! Lennart Nilsson har frågat mig om regeringen kommer att
ge Uddevallaregionen del av det återkrävda lokaliseringsbidraget som Volvo
erhöll i samband med det s.k. Uddevallapaketet för att öka antalet arbetstill-
fällen.

Bakgrunden till frågan är att regeringen den 27 januari i år avslog Volvos
överklagande av NUTEK:s beslut om återbetalning av det lokaliseringsbi-
drag bolaget erhållit för investeringar i Uddevaliafabriken. Beslutet innebär
att Volvo senast den 31 december 1995 skall betala tillbaka drygt 115 miljo-
ner kronor samt att bolaget fr.o.m. i dag får erlägga ränta.

Alla regionalpolitiska medel som riksdagen ställer till regeringens förfo-
gande utan geografiska öronmärkningar, fördelar regeringen över landet
med hänsyn främst till de långsiktiga problemens svårighetsgrad. Detta gäl-
ler även de medel som av olika anledningar återbetalas till staten.

Samtliga länsstyrelser tilldelas medel för regionala utvecklingsinsatser.
Dessa kan användas till företagsstöd i stödområdena, till glesbygdsstöd i om-
råden som länsstyrelserna utpekar samt till projektverksamhet i samtliga

län. Härutöver disponerar NUTEK och regeringen medel för främst före-
tagsstöd i stödområdena.

Regeringen har tidigare, i samband med neddragningarna i bilindustrin
för drygt ett år sedan, beviljat länsstyrelserna i Göteborgs- och Bohus län
samt Älvsborgs län extra medel för regionala utvecklingsinsatser. Extra me-
del har också beviljats för otraditionella arbetsmarknadspolitiska insatser i
den s.k. Fyrstadsregionen, i vilken bl.a. Uddevalla ingår.

Jag känner också till att det pågår ett arbete med gemensamma utveck-
lingsprojekt mellan kommunerna i Fyrstadsregionen och berörda länsstyrel-
ser. Det är bra och nödvändigt att den regionala och lokala nivån på detta
sätt medverkar i arbetet med att utveckla näringslivet.

Jag följer utvecklingen i Uddevalla och i Fyrstadsregionen mycket noga.
Jag har tidigare träffat landshövdingarna i de berörda länen, och jag kommer
inom kort att träffa representanter för Uddevalla kommun.

Anf. 26 LENNART NILSSON (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Nu
kan han pusta ut en stund och ta det lugnt. Man skall inte stressa här i livet.
Det är inte bra.

Bakgrunden till frågan är att det ofta har cirkulerat frågor om huruvida
dessa pengar var destinerade till Uddevalla för att öka sysselsättningen. Det
var därför Volvo fick lokaliseringsstöd. Egentligen önskar jag att Volvo
skulle slippa behöva betala tillbaka dessa pengar och att de i stället används
för att skapa arbetstillfällen. Det är naturligtvis viktigt.

Men nu när Volvo, med all rätt, är tvingat att betala tillbaka stöden, tycker
i alla fall vi att det finns åtminstone ett moraliskt ansvar att satsa medlen i
Uddevallaregionen med utgångspunkt i att avsikten var att skapa jobb. Nu
kan jag konstatera att svaret är rakt upp och ner nej. Uddevallaregionen
kommer inte att få del av pengarna.

Nu kan man konstatera att de långsiktiga problemen i Uddevallaregionen
för tillfället ser ut att bli ganska svåra. Med utgångspunkt i att alla klutar har
satts till från alla berörda håll i min region för att skapa alternativ, utgår jag
från att ministern är medveten om att det finns långsiktiga bekymmer.

Med utgångspunkt i detta vill jag fråga statsrådet följande: Även om dessa
pengar inte kommer Uddevallaregionen till del, är ministern beredd att
medverka till att bevilja lokaliseringsstöd till nya projekt som tas fram men
där det är svårt att få tag i kapital?

Anf. 27 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Lennart Nilsson och jag har ett gemensamt intresse av att
denna viktiga industriregion som ger och har gett vårt land stora exportin-
komster så fort som möjligt kan återgå till en fullgod ordinarie arbetsmark-
nad med ett rikt, växtkraftigt näringsliv.

Vidare har vi frågan om pengarna. Det händer rätt ofta, i alla fall då och
då, att saker och ting inte fullföljs som det var tänkt. Då tas pengarna till-
baka. Men pengarna finns kvar inom de regionalpolitiska anslagen.

Jag har tidigare sagt och säger återigen att den dialog som vi för med be-
rörda landshövdingar och kommuner - jag redovisade ju i svaret att Udde-

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

vallaärendet är på väg till mig - är av den arten att jag förutsätter att vi ge-
mensamt får hjälpas åt för att utvecklingen skall bli så bra som möjligt. Till
saken hör i det kortsiktiga perspektivet att Arbetsmarknadsverket i dag har
mycket gott om medel. Om de där tillgängliga medlen inte räcker till, kan
därför via Arbetsmarknadsstyrelsen ytterligare medel omfördelas till denna
region.

Det görs också en hel del långsiktiga insatser med hjälp av arbetsmark-
nadsmedlen. Men vad Lennart Nilsson är ute efter är att det skall komma i
gång en långsiktig industriell verksamhet, och det får vi, som sagt, resonera
om.

Jag kan också nämna att vi håller på att utarbeta en regionalpolitisk propo-
sition, där det kommer att föreslås en ökning av länsanslagen. Man får vid
fördelningstillfället ta hänsyn till hur det står till i olika regioner.

Anf. 28 LENNART NILSSON (s):

Herr talman! Jag är glad att konstatera att statsrådet säger att vi skall hjäl-
pas åt. Jag tar detta som ett löfte om en utveckling av denna region. Börje
Hörnlund sade ju att han hoppades på en återgång till en stark industrire-
gion.

Det har under senare år inträffat en hel del nedläggelser - av varvet, av
en fönsterfabrik, av ett regemente, av konfektionsindustri, av Volvos fabri-
ker osv. Från att tidigare ha haft en 40-procentig andel industrisysselsatta i
Uddevalla är vi i dag nere på en nivå av ungefär 8-9 %. Vi behöver bygga
upp vår industristruktur igen, om vi skall kunna hävda oss för framtiden. Jag
utgår därför från att Börje Hörnlund, när han säger att vi skall hjälpas åt,
också är beredd att medverka till olika former av understödjande för att
klara en uppbyggnad av industristrukturen i Uddevalla.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Svar på fråga 1993/94:342 om sågverket i Stocka

Anf. 29 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Bertil Måbrink har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder
för att sågen i Stocka skall kunna drivas vidare så att de arbetslösa sågverks-
arbetarna kan få sina arbeten tillbaka.

Bertil Måbrink anför också att det finns spekulanter till den av Modo ned-
lagda sågen, men att företaget av konkurrensskäl inte vill sälja.

Sågverksindustrin har i dag en god konjunktur. Av olika skäl sker vissa
omstruktureringar med nedläggelser och nyetableringar som följd. Detta be-
rör hela landet. Regeringen kan, som Bertil Måbrink är medveten om, inte
lägga sig i beslut som fattas av enskilda företag.

Jag är medveten om det besvärliga arbetsmarknadsläget i Nordanstigs
kommun, där Stocka ligger. Kommunen är därför inplacerad i tillfälligt stöd-
område. Denna åtgärd syftar till att stimulera företagen till att öka investe-
ringarna och sysselsättningen.

Anf. 30 BERTIL MÅBRINK (v):

Herr talman! Jag tackar för svaret. Modo är ett företag som enligt min
uppfattning verkligen visar sin makt. Man menar därifrån att det inte är sär-
skilt betänkligt att ett sextiotal sågverksarbetare vid sågen i Stocka i Nordan-
stigs kommun har slängts ut i arbetslöshet. Dessutom resonerar Modos led-
ning också så, att man till varje pris skall blockera alla de möjligheter som
finns för att de arbetslösa sågverksarbetarna skall få tillbaka sina jobb vid
sågverket i Stocka.

Det är inte första gången som Modo agerar på det här sättet. Man har
upphört med sågningen i Stocka, och i samband med detta har flera speku-
lanter varit intresserade av att driva sågen vidare. Till detta säger Modo nej.
Det avslöjande argument som anförs av företaget är att man inte vill ha kon-
kurrens. Men företaget behöver inte bekymra sig om konkurrensen när det
gäller det svenska sågtimret. Såvitt jag förstår är de som är intresserade av
att köpa sågen beredda att garantera att de skall ta sågtimret från Baltikum
och Ryssland.

Nu säger Börje Hörnlund att regeringen inte kan lägga sig i beslut som
fattas av enskilda företag, och jag vet att det är så. Men vilken egen uppfatt-
ning har Böije Hörnlund? Kan Börje Hörnlund exempelvis tänka sig att,
utan att därmed gå in på några olagligheter, tala med företagets ledning om
de olika situationerna och om det aktuella exemplet med Stockasågen? Man
bör väl kunna ställa vissa krav på ett företag som får skattelättnader osv.
Man bör väl från regeringens sida kunna tala med företaget, också med
tanke på att sågverksindustrin, såsom arbetsmarknadsministern säger, i dag
har en god konjunktur.

Anf. 31 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Oavsett vad jag eller regeringen tycker bör jag, regeringen
och Bertil Måbrink vara på det klara med att företagen har att själva fatta
sina beslut. Vad Bertil Måbrink vädjar om är väl ett litet underhandssamtal.
Om virkesförsöijning och annat gestaltar sig på ett sådant sätt att det finns
en möjlighet att ge ett antal människor arbete under en längre eller kortare
tid - man vet ju aldrig hur länge sågverkskonjunkturer består - är det natur-
ligtvis från mina utgångspunkter mycket intressant.

Jag har inte någon uppfattning om hur virkesförsöij ningen ser ut inom det
aktuella området. Man kör ju ibland virket rätt långa vägar. Jag kan inte
heller bedöma möjligheterna till virkesförsöijning från t.ex. Ryssland. Utan
förpliktelse kan jag naturligtvis ta upp ett litet underhandssamtal, dock utan
redovisningsskyldighet.

Anf. 32 BERTIL MÅBRINK (v):

Herr talman! Det sista som arbetsmarknadsministern sade var betydelse-
fullt. I mitt första inlägg låg en vädjan om just en sådan kontakt. Arbets-
marknadsministern behöver inte redovisa resultatet här. Jag tycker inte att
man skall ställa sådana krav. Det viktigaste är att arbetsmarknadsministern
agerar.

Jag tror vidare att möjligheterna att få virke från Ryssland och från Balti-
kum är rätt stora, om man har de rätta kontakterna. Jag tror också att det

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

företag som nu är intresserat av att köpa sågen i Stocka har de rätta kontak-
terna med Ryssland och Baltikum. Där finns alltså stora möjligheter.

Det är viktigt för en kommun som Nordanstig att få i gång sågverksamhe-
ten igen. Denna lilla kommun har i dag en arbetslöshetskö om ca 1 600 per-
soner. Det är ett katastrofalt stort antal.

Det intressanta är också att Modo trodde att sågen i Örnsköldsvik skulle
ha kapacitet att ta över den verksamhet som nu försvann vid sågen i Stocka,
men det har visat sig inte vara fallet. Man har dessutom planer på att på
landsväg transportera sågad gran ungefär 25 mil från Örnsköldsvik för juste-
ring i Hudiksvall och torkning i Stocka. Också det är en fullständigt vansin-
nig politik från företagets sida.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på fråga 1993/94:343 om starta-eget-bidraget

Anf. 33 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Liselotte Wågö har frågat mig vilka åtgärder jag avser att
vidta för att förhindra att konkurrensen sätts ur spel till följd av att starta-
eget-bidrag beviljas.

Som Liselotte Wågö påpekar i sin fråga skall starta-eget-bidraget använ-
das på ett sådant sätt att konkurrenssnedvridning inte uppstår. AMS är
mycket medvetet om att den aspekten är en viktig del i alla bedömningar.

Öhrlings Reveko har, på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och
Näringsdepartementet, gjort en utvärdering av vissa aspekter på starta-eget-
bidraget. Intervjuer gjordes med bidragsmottagare, arbetsförmedlare och
konkurrerande företag. Bidragsmottagarna är till övervägande del nöjda
med arbetsförmedlingens insatser. Av konkurrerande företagare är huvud-
delen positiva eller neutrala till starta-eget-bidraget. Arbetsmarknadsverket
prioriterar högt frågor som gäller konkurrensförhållanden och starta-eget-
bidraget.

Många tecken visar nu att ekonomin är på väg uppåt. För att vi skall få en
god ordinarie arbetsmarknad behövs många nya företagare och framtidstro
i befintliga företag. Det finns många bra företagsidéer. Regeringen anser att
starta-eget-bidrag är ett bra sätt att stödja nyföretagande och att hjälpa ar-
betslösa till riktiga jobb.

Anf. 34 LISELOTTE WÅGÖ (m):

Herr talman! Jag ber att få tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Jag
vill redan initialt säga att jag är mycket positiv till starta-eget-bidrag och
tycker att det är ett mycket fint initiativ. Jag vet också att det är en mycket
grannlaga uppgift att konstruera den här typen av bidrag så att inte missbruk
uppstår.

Bakgrunden till min fråga är att jag på senare tid blivit kontaktad av två
branscher. Det är taxibranschen och det är frisörbranschen.

Det första exemplet gäller taxi. På en ort fanns det två konkurrerande taxi-
företag, varav det ena gick i konkurs. I samband med den konkursen erbjöds

unga människor att bli egna företagare genom att köpa bilarna från det kon-
kursdrabbade företaget. Det gjorde man med hjälp av starta-eget-bidraget.

Jag vet att det fanns tveksamhet på arbetsförmedlingen. Men jag har
också en känsla av att man på något sätt kände sig pressad, som man sade
till mig, att till varje pris dela ut de här bidragen. I en konkurrerande verk-
samhet som taxi, med alla de problem som redan finns i branschen, är det
klart att man inte kan säga att det är konkurrensneutralitet när man går in i
en bil med 500 kr på fickan redan innan man har startat bilen. Det är alltså
litet grand mot den bakgrunden som jag har ställt frågan.

Nu ser jag i svaret att man har varit uppmärksam från Arbetsmarknadsde-
partementet och gjort en utvärdering. Har arbetsmarknadsministern för av-
sikt att göra ytterligare en utvärdering när det här försöket är slutfört?

Anf. 35 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Det görs sådana här stora utvärderingar ungefär vart tredje
år. Det var speciellt intressant att göra den här utvärderingen nu, i den låg-
konjunktur och det dåliga sysselsättningsläge som vi varit inne i, med en väl-
digt hög andel starta-eget-bidrag.

Det har i de båda senaste utredningarna visat sig att överlevandegraden
är lika god när arbetslösa startar eget som när det startas eget på annat sätt.
Det är egentligen ett överraskande bra resultat, för det är ju en mindre del
av befolkningen som företagarna då väljs ifrån. Men nöden har ingen lag och
därför satsas det rätt ordentligt.

När det gäller de båda exempel som Liselotte Wågö tar upp är det också
min erfarenhet, och jag förutsätter att det också är Arbetsmarknadsverkets
erfarenhet, att det här är två branscher - det finns ett par till - där det är
speciellt viktigt att noga titta på konkurrensfrågorna. På sina ställen före-
kommer det överetableringar på en lokal mindre arbetsmarknad.

Anf. 36 LISELOTTE WÅGÖ (m):

Herr talman! Det finns säkert andra branscher. Jag har också mött många
positiva reaktioner på dessa bidrag från dem som det har fungerat mycket
bra för. Men just i de här branscherna är jag väldigt orolig för att staten går in
med en subvention och kanske dumpar priser. Samtidigt underminerar man
marknaden för redan etablerade verksamheter just på de ställen där man
redan har en överetablering och en stenhård, för att inte säga mördande,
konkurrens.

Jag delar alltså arbetsmarknadsministerns uppfattning att det här är en typ
av bidrag som man måste se långsiktigt. Det här bidraget skall leda till varak-
tigt arbete och till en framtidsmöjlighet för den som blir föremål för det.
Skulle man inte förstå bättre, utan kanske gå in med priser som gör att man
på sikt ändå inte kan överleva, och samtidigt underminera ett redan etable-
rat företag är det ganska olyckligt.

Delar arbetsmarknadsministern min uppfattning i den här frågan?

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

1*** Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 60

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Anf. 37 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Jag delar uppfattningen att det måste vara rejäla spelregler
både vid bedömandet och i konkurrenssituationen.

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på fråga 1993/94:350 om arbetslöshetsersättningen och
famiUehemsföräldrar

Anf. 38 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Liisa Rulander har i sin fråga redovisat att familjehemsför-
äldrar inte får rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Med anled-
ning härav har hon frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att för-
bättra den ekonomiska tryggheten för denna grupp.

Den problematik som frågeställaren tar upp sammanhänger med grund-
principen för arbetslöshetsförsäkringen. Enligt denna princip skall försäk-
ringen endast ge ersättning mot inkomstförlust i samband med arbetslöshet.
Detta förutsätter i sin tur att personen haft ett förvärvsarbete som han eller
hon förlorat.

Jag känner inte till omständigheterna i det av frågeställaren redogjorda
fallet, men förmodligen har de tillämpande instanserna bedömt att den sö-
kande inte haft något förvärvsarbete som kan tillgodoräknas för rätt till er-
sättning från försäkringen.

För närvarande pågår ett arbete i regeringskansliet med att utforma ett
förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring. I detta sammanhang diskuteras
även kvalifikationsvillkoren för försäkringen.

Anf. 39 LIISA RULANDER (kds):

Herr talman! Det svar som arbetsmarknadsministern ger är varken uttöm-
mande eller tillfredsställande. Det visar återigen att vård i hemmet inte är
tänkt att uppvärderas särskilt mycket. Jag kanske missuppfattar svaret. Jag
hoppas naturligtvis att de kvalifikationsvillkor som diskuteras skall bli en sta-
tushöjande åtgärd för familjehemsföräldrar.

Många barn behöver vård. Ca 12 000 barn omhändertas vatje år för sam-
hällsomsorg, därför att de av någon anledning behöver ha föräldrastöd som
de inte får i sitt eget hem. Det är mycket svårt att hitta familjer som vill ägna
sitt liv åt det här sociala arbetet i sina egna hem. De flesta människor är också
beroende av en fast och förutsägbar inkomst för att klara sina kostnader.
Många familjer drar sig alltså för att engagera sig, eftersom osäkerheten om
placeringens varaktighet är så stor. Dessutom kostar varje kvadratmeter
boyta, även endast sporadiskt utnyttjad, stora summor i dag.

Ett kostnadseffektivt alternativ till institutioner är familjehemsvård. Där
ges också ganska kvalificerad vård, om man får kontinuitet och utbildning i
det. Men det är inte många som kan satsa på det sättet i dag, därför att man
inte vet hur långvarig placeringen blir. Därför vore det mycket värdefullt att
höra hur arbetsmarknadsministern ser på vård i hemmet av andras barn.
Detta innebär dygnet-runt-tjänst, även om det inte kallas förvärvsarbete i

normal beteckning. Det blir trots allt en inkomstförlust för den familj som
förlorar ett barn och kanske inte får ett nytt i stället.

Anf. 40 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Det är alltid svårt för ett enskilt statsråd, och det är inte hel-
ler tillåtet, att gå in i enskilda fall där myndighetsutövande sker. Däremot är
det möjligt att ändra på lagar och bestämmelser som framöver ger annor-
lunda spelregler. Jag kan alltså för min egen del säga att mycket erfarenhet
från hemsjukvård, mycket erfarenhet från glesbygd - där det är ont om insti-
tutioner och väldigt mycket sker i hemmet - gör mig till en varm föresprå-
kare för att även den typen av arbetsuppgift skall belönas och värdesättas på
rätt sätt.

När det gäller det arbete som pågår kan jag inte uttala mig. Det är först
fyra partier och sedan helst en hel riksdag som skall stå bakom det förslag
som läggs fram.

Anf. 41 LIISA RULANDER (kds):

Herr talman! Jag förstår att ett enskilt statsråd inte kan gå in på detta på
det grundliga sätt som jag naturligtvis ändå hade önskat att vi hade kunnat
göra. Detta gäller heller inte ett enskilt fall, även om jag har relaterat till ett
fall där en stöd- och kontaktfamilj fick arbetslöshetsersättning och nämnt att
ett familjehem inte kan få det.

Det är mycket förvånande brister i det regelverk som existerar i dag. En
stöd- och kontaktfamilj behöver inte alls basera vare sig inkomster, bostads-
ytor eller levnadsförhållanden på de placerade barnen, som kommer spora-
diskt, i den omfattning som ett familjehem får göra. I ett familjehem jobbar
man ofta väldigt många år, ja, en livstid. Ofta tar man emot barn när de är
små, och barnen flyttar först när de är vuxna och klarar sig själva. Det är en
mycket vanlig bild.

Jag efterlyser just den synen på det här arbetet. Det skall inte vara som
det var förr. Då sågs man som änglamakerska eller som någon som utnytt-
jade andras behov. Vi måste se familjehemsvården som ett viktigt komple-
ment till socialarbetarna och institutionerna i samhället. Det gäller i och för
sig även HVB, men de har andra möjligheter att skaffa sig ersättningar.

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Svar på frågorna 1993/94:339 och 340 om krigsmaterielexport

Anf. 42 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m):

Herr talman! Martin Nilsson har frågat mig dels om KMI eller regeringen
givit klartecken till export av viss övrig krigsmateriel till en eller flera av sta-
terna kring Persiska viken, dels huruvida regeringen avser återkalla de posi-
tiva förhandsbesked som kan ha getts beträffande nya krigsmaterielaffärer
med Indonesien. Jag avser besvara frågorna gemensamt.

Herr talman! I beredningen av samtliga ärenden rörande utförsel av krigs-
materiel vilka är av utrikespolitiskt intresse hörs den på parlamentarisk

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

grund tillsatta Rådgivande nämnden i krigsmaterielexportfrågor. Såväl
denna som tidigare regering har gjort det till praxis att inte tillstyrka sådana
exportärenden som avstyrkts av den rådgivande nämnden.

De enskilda utförselärendena är underkastade utrikessekretess, varför jag
är förhindrad att uttala mig om dem. Vad gäller den faktiska exporten år
1993 vill jag hänvisa till den årliga skrivelse om krigsmaterielexporten som
regeringen avser förelägga riksdagen i slutet av nästa månad.

Anf. 43 MARTIN NILSSON (s):

Herr talman! Jag skall börja med att tacka Ulf Dinkelspiel, inte för detta
svar utan för ett svar som jag fått skiftligt. Det är ett svar på en fråga som
jag har ställt tidigare angående det svenska försvarets mintillförsel. Jag delar
i och för sig inte uppfattningen i svaret, men jag vill ändå tacka för att jag
har fått det.

Jag tycker att svaren på de här frågorna är mindre tydliga. När det gäller
Indonesien har statsrådet Dinkelspiel tidigare uttalat sig här i kammaren om
att han anser att situationen avsevärt har förbättrats i fråga om synen på de
mänskliga rättigheterna. Verkligheten är nu inte sådan. Det är flera kännare
och bedömare eniga om. Inte minst Amnesty Internationals rapporter visar
på det.

Tidigare har man i den rådgivande nämnden haft en princip om att det
skall vara enighet, alla partier skall stödja beslutet. Det har även mitt parti
gjort i den rådgivande nämnden.

Men nu har det gjorts uttalanden, bl.a. har Socialdemokraternas utrikes-
politiska talesman kraftfullt uttalat att han inte delar den uppfattningen. Det
har skett en förändring i synsättet. Därför anser jag att detta borde tas upp
till förnyad prövning. Det är synd att regeringen inte har gjort det.

När det gäller länderna vid Persiska viken handlar frågan inte om enskilda
utförselärenden. Den handlar om huruvida regeringen och KMI har öppnat
upp nya länder och om man nu har accepterat länder kring Persiska viken
som tidigare har varit oacceptabla för krigsmaterielexport. Där är det också
bevisat att det förekommer kränkningar av de mänskliga rättigheterna, ode-
mokratiska val, godtyckliga arresteringar, hundratals politiska fångar osv. I
de här länderna har man dessutom en kraftig upprustningsnivå.

Jag måste fråga en gång till om man har haft dessa ärenden uppe, vilket
t.ex. KMI hävdar. Om statsrådet Dinkelspiel inte vill svara på den här kon-
kreta frågan undrar jag om man anser att länderna kring Persiska viken är
acceptabla för krigsmaterielexport i framtiden.

Anf. 44 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m):

Herr talman! Låt mig först ta upp detta med Indonesien. Där är det fråga
om s.k. förhandsbesked som avges av Krigsmaterielinspektören. De binder
inte regeringen eller den rådgivande nämnden. Det kan alltså inte bli fråga
om återkallande av något eftersom det inte är ett formellt beslut av rege-
ringen.

Innan en affär aktualiseras återkommer dessa frågor för ställningsta-
gande. Då får den rådgivande nämnden, där alla aktuella partier som har
tagit ställning för ett förhandsbesked fortfarande ingår, tillfälle att ånyo

pröva detta innan någon export blir aktuell. Jag kan försäkra Martin Nilsson
om att alla sinnesförändringar hos Martin Nilssons parti kommer att reflek-
teras i Rådgivande nämnden i den mån de är representativa för partiet.

När det gäller exporttillstånd till ett antal länder i Mellersta östern har vi
en ny krigsmateriellagstiftning. Den gör en mycket klar åtskillnad mellan öv-
rig krigsmateriel och krigsmateriel för strid. Även om vi i dag inte har den
statistik som är aktuell för 1993 och som går tillbaka på tidigare beslut vågar
jag redan nu förutskicka att den kommer att visa på enviss begränsad export
av övrig krigsmateriel. Det är i allmänhet fråga om följdleveranser till tidi-
gare leveranser. De kommer att reflekteras i statistiken.

Anf. 45 MARTIN NILSSON (s):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det förtydligar innehållet
något. Jag tycker att detta ger klara tecken på att det faktiskt har skett va-
penexport eller export av övrig krigsmateriel. Även om det rör sig om följd-
leveranser till gamla exportaffärer är det fortfarande fråga om krigsmateriel.
Då omfattas det av den lagstiftning som finns.

Frågan är då om regeringen anser, ovsett om det har skett tidigare leveran-
ser eller inte, att staterna kring Persiska viken uppfyller de krav som man
kan ställa när det gäller mänskliga rättigheter och demokratiska val. Dessa
krav ställs bl.a. i riksdagens riktlinjer för krigsmaterielexport. Det har ju
också betydelse för regeringens och KMI:s inställning när det gäller nya ex-
portaffärer med övrigt krigsmateriel. Är dessa länder öppna för nya affärer
med övrigt krigsmateriel?

Anf. 46 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m):

Fru talman! När det gäller följdleveranser säger vår krigsmateriellagstift-
ning att vi skall medge export om det inte finns ovillkorliga exporthinder. I
det här fallet är det ofta fråga om reservdelar och liknande till materiel som
icke var att betrakta som krigsmateriel under den tidigare krigsmateriellag-
stiftningen.

Det finns dessutom övergångsbestämmelser som skulle kunna tala för att
man ändå beviljar export även om det hade funnits speciella hinder. Det är
fråga om leveranser bona fide som en reflex av tidigare fattade beslut.

Sedan ställer Martin Nilsson frågan om det finns länder i detta område
som motsvarar riktlinjerna trots att där finns kränkningar mot mänskliga rät-
tigheter. Svaret på den frågan är ja. Det finns länder som väl kvalificerar sig.
Martin Nilsson kanske borde ha redovisat det fulla kriteriet för mänskliga
rättigheter. Jag får återkomma till det.

Anf. 47 MARTIN NILSSON (s):

Fru talman! Det är ointressant hur det var tidigare. Det finns en lagstift-
ning som detaljerar vad som är krigsmaterielexport i dag. Jag tror att de
flesta uppfattar krigsmaterielexport som just export av krigsmateriel och att
det borde omfattas av den lagstiftning som faktiskt finns i dag.

Det är intressant att svaret tydligen blir att det är öppet för nya affärer
med dessa länder kring Persiska viken. Det är en tolkning som kanske får
föranleda senare åtgärder. Jag tycker inte att man här kan hitta den respekt

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

för mänskliga rättigheter som är grundläggande i de riktlinjer som riksdagen
har antagit för krigsmaterielexport.

Den generella regeln är att krigsmaterielexport är förbjuden till dess att
regeringen har givit dispens. Dispens ges endast till länder som uppfyller de
kriterier vi har satt upp, och där är man hård. I det här fallet har man inte
uppfyllt kriterierna.

Anf. 48 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m):

Fru talman! I den första delen är jag helt enig med Martin Nilsson. Det är
den nuvarande krigsmateriellagstiftningen och alla dess bestämmelser som
skall tillämpas.

Det är med den utgångspunkten som Rådgivande nämnden, i vilken också
Martin Nilssons parti ingår, har ansett att det finns möjligheter för viss ex-
port och att man bör medge sådan på basis av den nu existerande krigsmate-
riellagstiftningen.

När det gäller den andra frågan upprepar jag att frågorna om export till
vissa länder i Mellersta östern har prövats i rådgivande nämnden. Man har
funnit att export till dessa länder av viss materiel är i linje med krigsmateriel-
lagstiftningen. Vi går aldrig emot ett beslut i Rådgivande nämnden. Det har
icke bedömts att det där, för att använda krigsmateriellagstiftningens ord,
försiggår omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter, som
är kriteriet när det gäller export av övrig krigsmateriel.

Anf. 49 MARTIN NILSSON (s):

Fru talman! Jag har egentligen inte så mycket mer att säga än att jag bekla-
gar det faktum att riksdagen och svenska folket i dag har fått sig till dels ytter-
ligare en bekräftelse på att nya krigsmaterielexportmarknader tydligen öpp-
nas i den liberalisering som har pågått under de senaste åren och under den
nuvarande regeringen.

Anf. 50 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m):

Fru talman! Jag vill bara upprepa att varje beslut som har fattats om avslag
på export och i en del fall om att att säga ja till export till de berörda länderna
har fattats på basis av den nya krigsmaterielexportlagstiftning som har anta-
gits här i riksdagen, med mycket bred majoritet och med överväldigande
stöd också från Martin Nilssons parti.

Detta har gjorts på grundval av en bred partipolitisk enighet. Vi skulle
inte i något fall där Martin Nilssons parti - eller något annat parti, för den
delen - i Rådgivande nämnden har gått emot export ha medgivit sådan.
Detta är den praxis som den här regeringen följer, och det är den praxis som
också den tidigare regeringen följde när det gäller alla krigsmaterielexport-
frågor.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på fråga 1993/94:341 om Ostkustbanan

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Anf. 51 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):

Fru talman! Ulrica Messing har frågat mig hur jag avser att handlägga frå-
gan om de alternativa sträckningarna av Ostkustbanan och väg E 4 genom
Norraladalen utanför Söderhamn.

Bakgrunden och läget är följande. Norraladalen är av riksintresse för kul-
turminnesvården. En arbetsplan för en ny dragning av E 4 i en östlig sträck-
ning fastställdes i augusti 1993 av Vägverket. Arbetsplanen har överklagats,
och ärendet handläggs i Kommunikationsdepartementet.

Banverket ansökte i maj 1993 hos regeringen om expropriationstillstånd
för en ny dragning av Ostkustbanan i en västlig sträckning. Ärendet hand-
läggs i Kommunikationsdepartementet.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län begärde i september 1993 att regeringen
prövar båda projekten enligt 4 kap. 2 § NRL.

Frågan om tillåtlighetsprövning, som regeringen skall ta ställning till innan
övriga ärenden kan avgöras, remitterades i september 1993 till ett antal myn-
digheter. Några myndigheter, bl.a. Riksantikvarieämbetet, anser att projek-
ten bör bli föremål för en samlad tillåtlighetsprövning hos regeringen. Några
myndigheter, bl.a. Koncessionsnämnden för miljöskydd, anser att rege-
ringen kan göra den erforderliga prövningen enligt väglagen och expropria-
tionslagen, av de ärenden som redan finns på regeringens bord.

En ny väg och en ny järnväg skall alltså dras genom ett område av riksin-
tresse för kulturminnesvården. Vägverket och Banverket har valt var sin
sträckning genom dalen. Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet anser att
en samlokalisering i den östliga sträckningen enligt Vägverkets arbetsplan
är den lämpliga. Den är emellertid något dyrare än en västlig sträckning.

Ärendet bereds för närvarande, och som Ulrica Messing väl vet kan jag
inte föregripa regeringens beslut.

Anf. 52 ULRICA MESSING (s):

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min fråga. Det är just med
anledning av att det här ärendet har beretts så länge som jag ställer frågan.
Det kanske statsrådet förstod.

Det är ända sedan i oktober i höstas som regeringen har haft den här frå-
gan på sitt bord. Jag vet att det är ett fint område som sträckningen skall dras
genom. Det är kulturminnesrikt, och man måste ta hänsyn till många saker.

Jag ifrågasätter inte det. Jag tycker att det är bra att man gör ytterligare
en miljöprövning. Så länge det finns frågor som man måste besvara skall man
göra det innan hela projektet dras i gång. Det tycker jag är jätteviktigt. Men
eftersom det här är ett stort projekt finns det kanske också möjligheter att
börja i de ändar som man faktiskt är överens om.

Nu vet jag att det inte går enligt naturresurslagen. Jag tycker att det är
olyckligt, eftersom den sträcka som skall miljöprövas är väldigt kort och pro-
jektet i sig är väldigt långt.

Våra kommuner har tillsammans med länsstyrelsen och landstinget gått in
med egna pengar i det här projektet. Genom anslag från regeringen har vi

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

nu också fått pengar för uppbyggnad av Ostkustbanan, till reparationer både
av järnvägen och av vägen.

Det här är en litet speciell situation. Det är inte så ofta som man står med
pengar färdiga för ett projekt som också är projekterat och klart. I många
delar skulle man faktiskt kunna börja med arbetet redan nästa månad, om
bara den korta sträckningen genom Norraladalen var avgjord. Därför är det
jätteviktigt att man påskyndar det här arbetet och verkligen kan komma till
skott, så att vi kan använda de pengar som vi nu har till att sätta in alla arbets-
lösa som finns i arbete med det här projektet.

Inte minst sysselsättningen är viktig. Jag tycker att också miljöfrågan är
viktig. Vi vet att det skulle förbättra miljön hos oss om man fick en ny drag-
ning. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det också jätteviktigt att den här sträck-
ningen blir bättre. Nu är den faktiskt väldigt dålig på sina ställen.

Anf. 53 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):

Fru talman! Jag håller med Ulrica Messing om att ärenden skall behandlas
så fort som möjligt. Jag håller också med om att det är ett stort projekt. Sys-
selsättningen behövs, och det är samtidigt en viktig miljöfråga även här.

Att man har fått pengar till projekt måste inte betyda att man har godkänt
lokaliseringen för projektet. Den missuppfattningen är väldigt utbredd. Man
kan bestämma sig för att t.ex. E 4:an skall ändras och förbättras, och så an-
slår man pengar till det, men sedan måste det i alla fall till avvägningar gent-
emot miljöfrågorna för att man skall få den bästa dragningen. Det tycker jag
inte i sig är alldeles onaturligt.

Men vi står nu inför det bekymret att vi har en väglag vilken behandlar
vägprojekten och enligt vilken det åtminstone någonstans under projektets
gång krävs miljökonsekvensbeskrivningar medan vi däremot inte har någon
banlag som ställer samma krav på Banverket, utan det har valt att gå in och
begära en expropriation. Samtidigt har Vägverket, Riksantikvarieämbetet,
Länsstyrelsen i Gävleborgs län och faktiskt också Söderhamns kommun för-
ordat det östliga alternativet.

Vi diskuterar nu den här frågan i regeringen, och jag hoppas på att vi skall
kunna fatta ett beslut ganska snart.

Anf. 54 ULRICA MESSING (s):

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att poängtera att vi är överens om
att projektet skall bli av. Nu har vi arbetat med den här frågan nästan sedan
60-talet, och på allvar under hela 80-talet. Av en mängd olika skäl är vi över-
ens om att projektet skall bli av, och vi tycker att det är viktigt. Jag som bor
i länet tycker att det är viktigt ur flera olika perspektiv. Det är en liten del,
i det här stora sammanhanget, som ännu inte är klar.

Därför tycker vi att det är så viktigt att det, nu när vi är överens i det stora
hela, är bra om vi kan skynda på den lilla bit som nu faktiskt bromsar upp
ett jättestort projekt och som sätter många käppar i hjulet för oss.

Anf. 55 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):

Fru talman! Vi har fått uppvaktning av kommunen, och jag är mycket väl
medveten om att kommunen tycker att det är oerhört viktigt att vi snabbt
fattar ett beslut.

Vi har haft en förfrågan ute när det gäller prövning enligt kap. 4, eftersom
vi är skyldiga till det när vi har fått en begäran om det, framför allt när vi
har fått det från länsstyrelsen, som är den myndighet som skall ha ansvar för
vår räkning på den regionala nivån.

Jag håller också med om att om man kan fatta ett bra beslut utan prövning
enligt kap. 4, som tar väldigt lång tid, så är det naturligtvis mycket bra. Som
jag sade pågår nu en diskussion i regeringen, och jag hoppas att vi skall klara
av den så fort som möjligt.

Anf. 56 ULRICA MESSING (s):

Fru talman! Bara en kort fråga till statsrådet: Hur snabbt tror statsrådet
att ”så fort som möjligt” är? Är det möjligtvis under våren?

Anf. 57 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):

Fru talman! Under våren måste det naturligtvis komma fram ett beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Svar på fråga 1993/94:349 om miljöprövningen av Dennispaketet

Anf. 58 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):

Fru talman! Eva Zetterberg har frågat miljöministern vad regeringen av-
ser att göra för att en seriös miljöprövning skall ske av Dennispaketet och
publiceras.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på
frågan.

Den rapport som Eva Zetterberg hänvisar till har jag själv inte tagit del
av. Däremot vill jag gärna redovisa det omfattande arbete som regeringen
lagt ner på att utreda miljökonsekvenserna av Dennispaketet.

Regeringen överlämnade den 13 januari en proposition om finansiering
av vissa väginvesteringar i Stockholms län m.m. till riksdagen. Propositionen
föregicks av en redovisning från berörda kommuner och Länsstyrelsen i
Stockholms län enligt 6 kap. 2 § naturresurslagen. Redovisningen omfattar
bl.a. miljökonsekvenserna av Dennispaketet och remitterades till ett antal
myndigheter. Detta material som redovisas i propositionen utgjorde under-
lag till regeringens förslag. Av propositionen framgår bl.a. att lånegaran-
tierna är knutna till särskilda projekt som omfattar endast de delar av Dennis-
paketets väginvesteringar som har byggstart före juli 1995. Öster- och Väs-
terleden ingår inte bland projekten. Norra länken skall utformas enligt vissa
villkor. Av Yttre tvärleden i norr ingår endast delen Häggvik-Edsberg inom
Sollentuna samt Söderhall-Rösa i Norrtälje kommun. I söder ingår en del
av Haningeleden och sträckan Fors-Jordbro.

Ett särskilt skydd för Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgårdsområdet
aviseras i propositionen. Utformningen av vägtullarna skall utredas ytterli-
gare innan ett förslag till lagstiftning presenteras för riksdagen. Differentie-
ring av vägtullar som bidrar till att uppnå miljömålen skall prövas. Övriga

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

väganknutna miljöinvesteringar omfattar 859 miljoner kronor och skall an-
vändas till miljöförbättrande åtgärder i Stockholms inner- och ytterstad.

Av propositionen framgår vidare att lånegarantierna inte innebär något
ställningstagande till de olika projektens utformning eller exakta lokalise-
ring. Projekten skall före genomförandet prövas på sedvanligt sätt med till-
lämpning av gällande lagstiftning. Regeringen kommer, inom ramen för re-
geringskansliets fortsatta arbete, att noga följa det fortsatta arbetet med sär-
skild observans avseende fullföljandet av de uppställda miljöpolitiska må-
len. Regeringens miljövårdsberedning ordnar under våren en medling om
Dennispaketet.

Vägverket framhåller i sitt yttrande över länsstyrelsens rapport ”Dennis
och miljön” att det i de fördjupade utredningar som pågår är särskilt viktigt
att åtgärderna får den utformning som krävs för att målsättningarna med
Dennispaketet, som bl.a. gäller miljön, säkras inför genomförandeproces-
sen och att Vägverket fortlöpande kommer att agera enligt denna princip.

Jag utgår från att Vägverket och övriga ansvariga myndigheter agerar en-
ligt denna princip och inte undanhåller några fakta som belyser miljökonse-
kvenserna.

Anf. 59 EVA ZETTERBERG (v):

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet Görel Thurdin för svaret på min fråga,
och jag har förvisso fått ett långt svar. Jag vill genast säga att jag inte tänker
ta upp någon diskussion om de enskilda delarna i Dennispaketet; det finns
andra tillfällen att diskutera det.

Vad min fråga handlar om är de konsekvensbeskrivningar för miljöns räk-
ning som finns vad gäller Dennispaketet och som man från regeringens sida
uppenbarligen inte har intresse av att lyfta fram. Jag är, minst sagt, oerhört
förvånad över att regeringen och även biträdande miljöministern personli-
gen inte har haft intresse av att ta del av den rapport som faktiskt redan finns
på det här området, i vilken ett flertal statliga myndigheter, Stockholms stad,
landstinget, osv. har varit engagerade. Den här miljökonsekvensbeskriv-
ningen finns alltså redan. Jag kan därför inte låta bli att än en gång fråga:
Varför vill man från regeringens sida inte ta del av den rapport som redan
finns?

Fru talman! Jag vill också fråga om en passus i svaret som jag tyckte var
mycket intressant, nämligen vad som sägs om medling om Dennispaketet.
Vad innebär medling på detta område?

Hur kom det sig att man inför den proposition som kom om Dennispake-
tet, där man anslog medel för utbyggnad av vissa av de leder som vi här dis-
kuterar, inte kunde, eller ville, ta del av miljökonsekvensbeskrivningen för
att se för vilka delar en utbyggnad skulle vara möjlig? Och hur kan man från
Miljödepartementets sida vara villig att gå in i förhandlingar om konkreta
delar utan att ha ett fullständigt underlag?

Anf. 60 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):

Fru talman! Naturligtvis handlar det inte om att inte vilja ta del av den här
rapporten. När jag har den på mitt bord skall jag gå igenom den, och det är
klart att jag också skall se till att den finns på departementet. Nu har jag inte

hunnit med det, även om jag har konstaterat att det i tidningar har förekom-
mit diskussioner kring den.

För min egen del vill jag hävda att det i det väldigt omfattande remissar-
bete som vi satte i gång kring ”Dennis och miljön” och som också slutade i
en rapport, framkom att det finns konflikter mellan miljömålen och Denni-
spaketet. Det fördes diskussioner kring miljöfrågorna. Remissinstanserna
har också i sina yttranden lyft fram problematiken. Det är inte så att det inte
finns underlag för att konstatera att delar av Dennispaketet definitivt strider
mot t.ex. nationella miljömål. Av denna anledning innehåller den proposi-
tion som regeringen har lagt fram just de projekt som finns med, med mycket
hårda krav på utformningen av Norra länken, för att den s.k. nationalstads-
parken inte skall påverkas negativt.

Under den tid som har gått sedan jag hamnade på posten som mark- och
planminister i den nuvarande regeringen har vi åstadkommit förändringar
och förbättringar, och vi har också flyttat undan projekt som vi inte anser
vara tillräckligt belysta för att komma i fråga just nu.

Jag är mycket förvånad över att Eva Zetterberg på det här viset ansätter
mig, som just har lyft fram miljökonsekvenserna av Dennispaketet. Men jag
kanske inte skall vara förvånad över detta.

Anf. 61 EVA ZETTERBERG (v):

Fru talman! Det är märkligt att Görel Thurdin blir förvånad över det, ef-
tersom det är Miljödepartementet som har ansvar för att lyfta fram miljö-
aspekterna och uppenbarligen inte har velat göra det. Det är här fråga om
en undersökning där flera statliga myndigheter har medverkat och bl.a. stäl-
ler sig frågorna: Löser vi flera miljöproblem än vi skapar? Löser vi flera pro-
blem samtidigt? Svaret blir sedan nej på ett flertal områden. Men från Miljö-
departementet vill man inte ta del av den kunskapen. Att Görel Thurdin per-
sonligen inte kan få tag i alla rapporter som dyker upp förstår jag mer än väl,
men jag utgår från att det finns fler personer som arbetar på departementet
och att några har till uppgift att serva henne med sådant.

Jag kan inte låta bli att jämföra med den politiskt infekterade frågan om
Öresundsbron, där man från den borgerliga regeringens sida anklagar So-
cialdemokraterna för att fatta beslut först och sedan ta miljökonsekven-
serna. Är det inte precis samma sak som sker i den här frågan?

Jag är också mycket förvånad över vilka möjligheter som ges till demokra-
tisk insyn i miljökonsekvenserna vad gäller Dennispaketet.

Anf. 62 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):

Fru talman! Jag vet inte i vilken ände jag skall börja.

När regeringen fattade beslut om propositionen kände vi inte till den här
rapporten. Vi vet att myndigheter och kommuner naturligtvis fattar beslut
utan att hela tiden skicka rapportering till oss i Miljödepartementet. Dess-
utom vet Eva Zetterberg mycket väl att jag inte kan gå in och styra och ställa
på myndighetsnivå, för då uppfattas det som ministerstyre.

Däremot vill jag faktiskt på det bestämdaste säga att vi har lyft fram miljö-
konsekvenserna, och det är därför vi har fattat sådana beslut som vi har fat-
tat. Detta går inte att jämföra med någon Öresundsbro! De lånegarantier

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

som ges, och som inte gäller för exempelvis Väster- och Österleden, innebär
inte att den slutliga utformningen är godkänd, utan det skall fortfarande prö-
vas. Vi har en väglag som kräver miljökonsekvensbeskrivningar i hante-
ringen, och vi har även annan lagstiftning som griper in.

Jag håller därför inte med Eva Zetterberg om att det inte har funnits miljö-
konsekvensbeskrivningar som underlag för vårt beslut. Däremot finns det
inte tillräckliga miljökonsekvensbeskrivningar för de projekt som inte är
med i propositionen.

Anf. 63 EVA ZETTERBERG (v):

Fru talman! Om det nu på Miljödepartementet finns en sådan angelägen-
het om att se de miljökonsekvensbeskrivningar som ändå finns, ser jag fram
emot att man från departementet kommer att framhålla det angelägna i att
de rapporter som faktiskt finns publiceras. Där finns det mycket att hämta.
Även om man i den proposition som har lagts fram inte har tagit med Öster-
och Västerleden - vilket, det skall jag gärna säga, naturligtvis är bra - finns
det i hela propositionen tveksamheter på enskilda delar, och detta borde en-
ligt min mening definitivt underställas en betydligt större miljökonsekvens-
granskning.

Men jag menar att det viktiga nu är den demokratiska aspekten, att med-
borgare och de som jobbar med de här frågorna får ta del av det underlag
som faktiskt finns och att man från departementet inte enbart håller sig till
vad Vägverket har anfört i den här frågan.

Anf. 64 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):

Fru talman! Vi har inte enbart hållit oss till vad Vägverket har sagt. Vi har
skickat ut remiss till olika, tunga instanser i den här frågan. Jag hävdar
mycket bestämt att vi har lyft fram demokratiaspekten.

Jag har inte beställt ett Dennispaket. Det var den förra regeringen som
gjorde det. Jag var inte med när 14 män fattade beslut om att man skulle
träffa en överenskommelse som sedan skulle genomföras. Det skedde innan
vi började hantera den här frågan. Jag tänker inte ta på mig ansvaret för hur
den förra regeringen hanterat Dennispaktet ur demokratisk synpunkt.

Vi har gjort det möjligt att föra en öppen debatt kring detta. Människorna
har kunnat vara med. Organisationer har kommit upp till departementet och
sagt att det för första gången är någon som lyssnar på dem. Så var det inte
förut.

Jag tycker att vi har lyft fram demokratiaspekten. Medlingen möjliggör
också en betydligt större insyn. Här skall föras fram ytterligare miljökonse-
kvensbeskrivningar, och forskare skall involveras. Det skall bli en liknande
medling som när det gällde Öresundsförbindelsen.

Anf. 65 EVA ZETTERBERG (v):

Fru talman! Jag har fortfarande inte fått någon uppfattning om vad denna
medling innebär. Jag skulle gärna vilja höra något mer om saken.

Jag vet att Görel Thurdin som enskild person och hennes parti inte har
varit med att fatta beslut om Dennispaketet. Men icke desto mindre sitter

Görel Thurdin i den regering som nu med kraft driver Dennispaketet framåt
och anslår pengar till enskilda delar.

Jag vidhåller att det är av största vikt att inte som i svaret enbart peka på
vad Vägverket anser utan även att se till vad andra anser. Det är förvisso bra
att man från departementet lyssnar på människor. Det skall man göra. Men
det gäller att inte bara lyssna utan också omsätta de kunskaper man får sig
till del från medborgarna i beslut eller se till att dåliga beslut inte genomförs.

Anf. 66 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):

Fru talman! Jag tycker inte att den proposition som lades fram var ett då-
ligt beslut. Det gäller t.ex. de delar som inte rör Norra länken. De finns
många delar som gäller befintlig väg som skall förbättras därför att trafiksä-
kerheten rent ut sagt är bedrövlig. Redan befintliga förbindelser blir bättre.

När det däremot gäller Norra länken kommer det att ställas oerhört
stränga krav. Man jobbar hela tiden med den just därför att den inte skall få
de miljökonsekvenser som har varnats för även i denna remissomgång.

Jag hade naturligtvis kunnat läsa upp allt om Dennispaketet och miljön
för Eva Zetterberg. Men det hade tagit mer tid än två minuter för att be-
skriva vad varenda remissinstans har sagt. Nu lyfte jag fram Vägverkets ytt-
rande. Det är en huvudmyndighet i det här fallet. Jag visade på att trots att
Vägverket har tagit fram materialet hade man där åsikter i frågan och ansåg
att det fattades olika saker.

Medlingen innebär att en ny sorts diskussion lyfts fram för att vi med hjälp
av forskare skall belysa beslutsunderlag, olika processer och konsekvenser
av olika beslut. Det är vad det handlar om. Jag hoppas att Eva Zetterberg
kommer att vara närvarande när denna medling går av stapeln.

Överläggningen var härmed avslutad.

14 § Svar på fråga 1993/94:337 om vägen Forshälla-Torp i Uddevalla
kommun

Anf. 67 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Lennart Nilsson har frågat mig när regeringen avser att fatta
beslut om vägplanen för anläggning av väg Forshälla-Torp i Uddevalla kom-
mun.

Arbetsplanen för den del av väg E 6 som Lennart Nilsson frågar om har
från Vägverket inkommit till regeringen med en begäran om att regeringen
skall fastställa planen. Anledningen härtill är att Vägverket och Länsstyrel-
sen i Göteborgs och Bohus län har olika uppfattning om hur passagen vid
Sunningesund skall utformas.

Ärendet bereds för närvarande i regeringskansliet, bl.a. har synpunkter
från länsstyrelsen på Vägverkets yttrande inhämtats. Det som tillförts ären-
det sedan det inkom till regeringen måste kommuniceras med dem som är
berörda av arbetsplanen. Kommuniceringen kommer att påbörjas inom kort
och bör vara avslutad i mitten av mars. Om underlaget för ett beslut därefter

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

är tillräckligt bedömer jag att regeringen efter en intern slutberedning bör
kunna fatta sitt beslut under senare delen av april månad i år.

Anf. 68 LENNART NILSSON (s):

Fru talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern för svaret på
min fråga. Bakgrunden till den är av känt märke. Det har förekommit en
debatt. Det gör det alltid när det gäller vägar i Bohuslän, eftersom Bohuslän
ser ut som det gör, och det kan vi i och för sig inte hjälpa. Vi kan inte heller
hjälpa att det är dyrt att bygga vägar i Bohuslän eftersom vi har den natur
vi har.

Jag har framför allt varit rädd för att denna fråga skulle dras i långbänk.
Det är bara att konstatera att det finns ett behov av att man snabbt kommer
i gång med en fortsatt utbyggnad av E 6:an efter det att den står färdig vid
Ljungskile.

Det finns olika uppfattningar, och det är därför frågan ligger på regering-
ens bord. Vid länsstyrelsens behandling fanns det en stor minoritet som före-
språkade broaltemativet framför tunnelalternativet av kostnadsskäl, säker-
hetsskäl och andra skäl. Det är bara att konstatera att det fanns olika upp-
fattningar. Det är alltså inte hela länsstyrelsens uppfattning att man skall
bygga en tunnel, utan det är en majoritet av länsstyrelsens ledamöter som
har förslagit detta.

Det finns en bred enighet om att det måste till en utbyggnad över Sun-
ningesund, oavsett om det blir en bro eller en tunnel. Därför är det bra att
regeringskansliet arbetar med frågan, och jag utgår från att ett beslut kom-
mer att fattas.

Det som något oroar mig är är den formulering som finns i svaret: ”Om
underlaget för ett beslut därefter är tillräckligt bedömer jag att rege-
ringen ---bör kunna fatta sitt beslut.” Vad behövs egentligen för att under-

laget skall vara tillräckligt? Det är kanske lika bra att säga det på en gång,
materialet kommmer in, och ett beslut kan fattas så att man snabbt kommer
i gång med verksamheten.

Anf. 69 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Jag kan som exempel nämna att förutom länsstyrelsens ytt-
rande har departementet begärt och nyligen fått in en komplettering från
Vägverket bl.a. vad gäller kostnader för ytterligare bullerskydd. Det är för
att miljöoptimera dessa projekt som det bl.a. krävs mer underlag.

Anf. 70 LENNART NILSSON (s):

Fru talman! Bedömer kommunikationsministern, med utgångspunkt från
det kompletterade underlaget, att ett beslut kan fattas under april så att man
kan komma i gång med verksamheten?

Det måste hända saker och ting, inte minst i detta område som är så hårt
drabbat av olika anledningar. Det måste till en skjuts. Vi måste få i gång
jobben för att vi skall få en bättre framtidstro än vad vi haft efter de smällar
som vi råkat ut för med exempelvis Volvos nedläggning av sin fabrik.

Anf. 71 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Jag kan inte lämna något exakt besked om antalet personer
som kan vara berörda. Men jag vet att det är över tusen personer som har
lämnat synpunkter i ärendet och som skall underrättas. Det är den processen
som tar tid.

Som jag sade i mitt svar: ”Om underlaget för ett beslut därefter är tillräck-
ligt” - och allt talar för att det skall kunna vara det - ”bedömer jag att rege-
ringen efter en intern slutberedning skall kunna fatta sitt beslut under senare
delen av april månad i år.”

Överläggningen var härmed avslutad.

15 § Svar på fråga 1993/94:348 om färgämnen i lågbeskattad olja

Anf. 72 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Fru talman! Tage Påhlsson har frågat mig vilka omedelbara åtgärder som
regeringen planerar för att komma till rätta med problematiken kring den
s.k. gröna brännoljan.

Liksom i andra länder måste önskemålet om olika skattebeläggning av
samma produkt vila på tillförlitliga kontrollmöjligheter. Saknas sådana möj-
ligheter kan allvarliga konkurrenssnedvridningar uppstå samtidigt som be-
drägliga beteenden uppmuntras. Det system som allmänt tillämpas innebär
att man tillför märk- och färgämnen till den lågbeskattade produkten. De
märk- och färgämnen som används i Sverige har valts bl.a. för att undvika
hälsoproblem. Märkämnet används av flera andra europeiska länder, bl.a.
Norge. Den gröna färgen har valts ur kontrollsynpunkt, eftersom det därige-
nom blir möjligt att skilja mellan olja som märkts i Sverige och olja som
märkts i våra grannländer Norge, Finland och Tyskland som använder röd-
färgad olja.

Till följd av den oro som uppstått om eventuella hälsoeffekter vid använd-
ning av färgad olja har regeringen tillkallat en särskild utredare som skall
göra fördjupade undersökningar av ämnenas effekter. Dessutom kommer
riksdagen inom kort att på regeringens förslag besluta om återbetalning av
skatt till den som använt omärkta högbeskattade produkter för drift av
skogsmaskiner m.m.

Det är enligt min uppfattning inte lämpligt att övergå till andra märk- och
färgämnen innan resultatet av den fördjupade studien är klart. Utredaren
har bl.a. till uppgift att vid behov föreslå förändringar av nuvarande märk-
ningssystem. Jag har emellertid erfarit att resultatet av utredningen kan bli
något fördröjt. Det är viktigt att utredningen ges erforderlig tid. Regeringen
kommer därför i en proposition till riksdagen att föreslå att en möjlighet
också öppnas för villaägare och andra att använda ofärgad olja för uppvärm-
ning och efter ansökan få dieseloljeskatten återbetald på samma sätt som för
förbrukning av ofärgad olja i skogsmaskiner och dylikt. Denna återbetal-
ningsmöjlighet skall gälla för köp av ofärgad olja för uppvärmningsändamål
fr.o.m. i dag.

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Anf. 73 TAGE PÅHLSSON (c):

Fru talman! Jag får tacka statsrådet för ett i grunden mycket positivt svar.
Det är en betydande skillnad mellan det svar jag fick i dag och det jag fick i
november då jag ställde en liknande fråga om skogsmaskiner och grön die-
selolja. Vid det tillfället trodde inte statsrådet att det var så farligt med den
gröna oljan, trots de allvarliga varningssignaler som framför allt kom från
skogsnäringen. Strax efter den debatten fattade regeringen snabbt ett beslut
om skattekompensationer. Detta var tanken bakom min fråga. Man tillsatte
också en utredning. Det här har utmynnat i proposition 1993/94:119, som
kommer att behandlas i riksdagen inom kort.

I dag fattade man ånyo snabbt ett beslut. Jag måste säga att det verkligen
kom överraskande. Det är positivt att få ett sådant gensvar, men samtidigt
blir man litet konfunderad. Det gäller nu villaägarna och deras problem.

Den frågan berörde vi egentligen inte i november. Efter hand har det dykt
upp problem. Jag har fått ett bra svar och en snabb reaktion på min fråga.
Fortfarande kvarstår min fundering. Varför måste vi ha en annan märkning
i Sverige än den man har i våra grannländer? Jag vill be statsrådet att ut-
veckla detta litet närmare. Det är uppenbart att det är problem med en mo-
dell med ett märkämne och ett färgämne.

Vi har också tillverkarens ord på att man arbetar med giftiga ämnen. Vad
finns det egentligen för orsak till att vi måste skilja oss från våra grannlän-
der?

Anf. 74 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Fru talman! Jag har samma uppfattning som jag hade i november. Jag är
övertygad om att det som det nu rapporteras om inte har samband med
märkningen eller färgämnena. Jag är övertygad om att vi har valt produkter
som är möjliga att använda. Däremot tycker jag att det finns anledning för
regeringen att reagera och göra någonting om människor hyser en, låt vara,
obefogad oro över vad som skulle kunna inträffa. Det förekommer klara
överdrifter i mediernas rapportering. Det tror jag t.o.m. att Tage Påhlsson
och jag kan vara överens om. En sak är en pressuppgift om att tillverkarna
skulle gå ut och säga att ett ämne är mycket giftigt. I går gick tillverkarna ut
och förklarade att det inte alls är så. Det är klart att alla ämnen kan, i vissa
koncentrationer och vid viss användning, vara farliga.

Vi glömmer lätt att oljan i sig själv sannerligen inte är särskilt hälsovänlig.
Man skall t.ex. inte gärna andas in rök från villapanneförbränning. Man skall
inte direkt dra in avgaser som kommer från förbränning i motorer av olika
slag. Frågan är om det här ämnet i sig skulle öka den risk som ändå finns
med dieselolja och brännolja. Min bedömning är att det inte gör det. Tillver-
karens pressmeddelande kom ut i går, men väcker inte så stor uppmärksam-
het i media som den negativa rapporteringen som i sig skapar oro.

Rolf Annerberg, som har utredningsuppdraget, har i dag sagt till mina
tjänstemän per telefon att han inte har funnit någonting som tyder på att det
skulle finnas några problem med det här ämnet. Andra saker kan påverka
negativt. När det gäller den gröna oljan säger man exempelvis att brännarna
i villapannorna inte fungerar särskilt bra. Det kan bero på att man har över-
gått från miljöklass 3 till 2. Vid användning av miljöklass 2 behöver man jus-

tera brännaren. Det är inte säkert att alla har gjort det. Det finns en mängd
förklaringar vid sidan om att det skulle ha med den gröna oljan i sig att göra.
Jag tror alltså att oron är obefogad, men vi måste ändå hantera den på allvar.

Anf. 75 TAGE PÅHLSSON (c):

Fru talman! Det var en intressant upplysning. Jag trodde faktiskt att stats-
rådet hade tagit sitt förnuft till fånga och insett att det är något som är fel
med märk- och färgämnena, men så är det tydligen inte. Jag tänkte faktiskt
berömma statsrådet för att han har visat handlingskraft. Det kan jag i och
för sig göra ändå, men handlingskraften går tydligen tvärt emot hans egen
uppfattning.

Naturligtvis är det något fel på den här oljan. Jag tycker inte att det är
något att diskutera. Det är någonting som inte är hälsosamt i blandningen.
Jag kan också hålla med om att det finns andra ämnen i oljan som inverkar.
Det finns bl.a. radioaktiva isotoper i all olja.

Jag vill fråga statsrådet om vi inte skall göra någonting åt oljan förutom
att avvakta utredningen. Vore det inte lämpligt att snabbt fatta ett beslut om
att vi skall märka på samma sätt som man gör i grannländerna? Då skulle vi
inte ha det problemet så länge. Sedan får vi se vad utredningen kommer fram
till.

Anf. 76 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Fru talman! Man har gjort en bedömning av de eventuella riskerna och
kommit fram till att det inte finns några risker. Man har också gjort bedöm-
ningen att man t.ex. inte skall använda ett ämne som används i Finland. Jag
finner att det är orimligt att göra ett skifte av ämne innan vi vet om det före-
ligger några problem eller inte. Jag kan inte stå här och säga - jag har inte
gjort någon utredning - att jag vet att det inte finns några problem.

Mot bakgrund av de studier som har gjorts och de diskussioner som förs
respektive inte förs i andra länder är jag övertygad om att det här är en obe-
fogad oro. Jag är själv övertygad men jag kan inte intyga något, eftersom
jag inte har en sådan kompetens. På samma sätt kan Tage Påhlsson inte hel-
ler säga att han vet och kan intyga att det blir problem till följd av märkäm-
nena.

Vi måste vara medvetna om att själva dieseloljan inte är hälsosam utan
måste hanteras med varsamhet. För min del har handlingskraften gällt att
stilla människors oro. Det är lika viktigt. Människor är oroliga. Det är san-
nolikt obefogat men det finns ändå anledning att vidta åtgärder.

Anf. 77 TAGE PÅHLSSON (c):

Fru talman! Jag blev litet förvånad. Statsrådet sade att man har konstate-
rat och att man har utrett. Vem är ”man” i det sammanhanget? Såvitt jag vet
är det bara Riksskatteverket som fick i uppgift att ordna den här saken. I
princip körde Finansdepartementet över de åsikter som fanns om att man
verkligen skulle utreda blandningens effekter.

Det förekom allvarliga varningar från instanser som sysslar med sådana
här frågor, exempelvis Naturvårdsverket. Även inom Kemikalieinspektio-
nen var man tveksam. Rolf Annerberg, som nu har fått utredningsuppdra-

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

get, gjorde redan hösten 1992 en utredning. Han konstaterade att det fanns
cancerframkallande ämnen i färgblandningen. Jag tycker att Finansdeparte-
mentet har tagit litet för lätt på frågan. Man borde släppa prestigen och gå
över till en enkel färgning.

Anf. 78 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Fru talman! Vi tar inte lätt på den här frågan. Det visar de åtgärder som
har vidtagits just för att lindra människors oro. Regeringen har fattat sitt be-
slut efter sedvanlig beredning. Beredning har naturligtvis också skett med
Miljödepartementet, som har att hantera dessa frågeställningar. Ingen har
kört över någon annan. Vi har gjort en bedömning.

Tage Påhlsson hävdade i inledningen av debatten att tillverkaren har sagt
att det här är ett farligt ämne. Det visade sig genom uttalanden i går att till-
verkaren säger att det inte är så. Tage Påhlsson går efter mediauppgifter som
inte har någon täckning i verkligheten. Problemet är att det skapas ett in-
tryck som är överdrivet. Det finns alltså inget uttalande från tillverkaren om
att detta ämne är farligt, tvärtom finns det uttalanden om att det inte är häl-
sofarligt. Vi måste utgå från realiteten och inte skrämma människor i onö-
dan. Men eftersom det ändock har uppstått en oro, finns det anledning att
stilla den genom den restitution vi har. Det finns naturligtvis också anledning
att låta Rolf Annerberg noga fullfölja sin utredning.

Anf. 79 TAGE PÅHLSSON (c):

Fru talman! Nu har vi i och för sig kommit in på teknikaliteter. Tillverka-
ren och importören har i en varningstext på produkterna sagt att långvarig
påverkan - graden av exponering spelar förstås in - kan leda till nervositet,
domningar, stickningar och i värsta fall skador på nerverna. Lever- och njur-
besvär kan tillkomma. Det står i varningstexten, så jag tycker inte att det är
något att diskutera. Att sedan tillverkaren har tyckt att signalerna har blivit
litet för negativa och gått ut med ett besked i det här sammanhanget kan jag
förstå. Jag har inte sett den uppgiften själv. Jag har talat med representanter
som arbetar med sådana här ämnen på depåer. Det är inget tvivel om att det
finns varningstexter.

Man kan naturligtvis diskutera hur stor påverkan är. Ingen vet vad som
händer vid förbränningen. Jag tycker alltså att det vore på sin plats att införa
samma typ av märkning som i grannländerna. Det skulle vara en enkel lös-
ning tills vidare.

Anf. 80 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Fru talman! Allting kan vara farligt i för stora mängder och koncentratio-
ner. Här är det fråga om att det tillsätts i storleksordningen ett snapsglas per
tusen liter. Det är den utspädningen det rör sig om.

Jag antar att Tage Påhlsson och jag är helt överens - jag kan inte tänka mig
någonting annat - om att dieseloja och brännolja i sig själva är hälsovådliga
produkter som leder till negativa effekter för miljön och även kan vara can-
cerframkallande.

På samma sätt är det inte speciellt hälsosamt med etanol, som vi ibland
dricker ur snapsglaset. Etanol ger en del negativa effekter och är sannolikt

också cancerogent i många avseenden. Runt om oss finns det alltså mycket
som är farligt. Skadeverkningarna av detta skall vi försöka minimera. Det är
en självklarhet, men vi skall inte överdriva riskerna. Det tillverkaren gjorde i
sitt pressmeddelande från i går var att utveckla varför det inte finns några
hälsorisker i de koncentrationer som det gäller i det här sammanhanget.

Överläggningen var härmed avslutad.

16 § Svar på fråga 1993/94:351 om skatteavdrag för hushållstjänster
m.m.

Anf. 81 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Fru talman! Rose-Marie Frebran har frågat mig om jag är beredd att verka
för att skattesystemet anpassas så att tillkomsten av nya jobb inom sektorn
hushållstjänster underlättas.

Bakgrunden till frågan ges dels av tidigare väckta förslag från kds om en
s.k. u-skattesedel, dels av nyligen skisserade förslag från den särskilde utre-
dare som på regeringens uppdrag undersöker förutsättningarna för att ge-
nom skatteförändringar underlätta expansionen av privata tjänster.

Jag håller med Rose-Marie Frebran om att det, bl.a. mot bakgrund av den
höga ungdomsarbetslösheten, är angeläget att pröva olika vägar för att få
fram riktiga jobb. Skattesystemets utformning är här en central fråga. Rege-
ringens politik på området är och har varit inriktad på att förbättra villkoren
för produktion och sysselsättning. Detta har inneburit att en rad tillväxthäm-
mande skatter tagits bort eller reducerats. Jag kan erinra om slopandet av
dubbelbeskattningen på utdelad vinst och övriga lättnader i aktiebeskatt-
ningen.

I dag är skatten på en extra arbetsinsats mycket hög. Till den höga margi-
naleffekten bidrar förutom den statliga och kommunala inkomstskatten
också den stora skatteandelen i socialavgifterna. Mervärdesskatt och andra
indirekta skatter som belastar den enskilde individen är också betydelse-
fulla. Höga marginaleffekter, som uppstår genom detta, leder till snedvrid-
ningar och välfärdsförluster för den enskilde och för ekonomin som helhet.
Arbete som skulle kunna utföras blir inte utfört alls eller utförs på den svarta
marknaden eller av konsumenterna själva.

Den höga marginaleffekten på en extra arbetsinsats och dess negativa ef-
fekter på villkoren för privat tjänsteproduktion utgör en del av bakgrunden
till det arbete som kommer att redovisas inom kort av regeringens särskilde
utredare, professor Lars Vinell.

Då det av statsfinansiella skäl är svårt att i det korta tidsperspektivet gene-
rellt och kraftigt reducera den totala skattekilen skall utredaren enligt direk-
tiven bl.a. analysera önskvärdheten av differentiering av de olika skatteslag
som bestämmer skattekilen, inkomstskatten, socialavgifterna och mervär-
desskatten. Efter en sammanvägning av de ekonomiska och administrativa
skäl som talar för respektive emot åtgärder på dessa skatteområden kan ut-
redaren lämna förslag på åtgärder.

För min egen del har jag med intresse noterat de åtgärder som skisserats

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar pä frågor

och offentliggjorts av den särskilde utredaren. Jag vill dock inte närmare
kommentera utredarens överväganden och analyser i övrigt före det att be-
tänkandet presenteras, vilket sker inom kort. Med anledning av förslagen
från kds om särskilda åtgärder riktade mot ungdomar vill jag erinra om att
en analys av dessa frågor ryms inom utredningsuppdraget.

Anf. 82 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på min fråga. Det finns en
hel del positivt resonemang i det.

Frågan har ställts mot bakgrund av det förslag som mitt parti har fört fram
om en särskild s.k. u-skattesedel - u står för ungdom - och mot bakgrund
av det förslag som regeringens särskilde utredare har presenterat. Det är en
utredare som har fått uppdraget att undersöka förutsättningarna för att ge-
nom skatteförändringar underlätta expansionen av privata tjänster.

Jag konstaterar att statsrådet säger sig inte närmare vilja kommentera det
förslag som professor Vinell har presenterat, eftersom betänkandet ännu
inte har lämnats. Jag kan ha en viss förståelse för det synsättet, men utreda-
ren har ändå presenterat ett långt pressmeddelande med en långtgående
konkretisering av ett specifikt förslag om avdragsrätt. Andra ledamöter av
regeringen har ansett det vara möjligt att rätt bestämt kommentera Vinells
konkreta förslag. Därför tycker jag att det skulle vara bra om statsrådet
Lundgren ville säga någonting mer än att förslaget är intressant.

Mellan raderna uppfattar jag det som att grunddraget i frågesvaret är posi-
tivt.

Anf. 83 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Fru talman! Låt mig trots allt tala om detta principiellt i stället för att kom-
mentera det konkreta förslaget. Det finns ju flera förslag, t.ex. kds förslag
om en u-skattesedel och det förslag som Ann Marie Pålsson, professor i
Lund, har tagit fram om vad som skulle kunna göras på det här området.
Det finns också en del andra tankegångar, både nationellt och internatio-
nellt.

Det stora problemet i Sverige är att vi har för höga skatter. Det ger stora
skattekilar, och det påverkar särskilt tjänstesektorn. Man kan jämföra med
att t.ex. köpa en spis. Det är svårt att göra spisen själv, och det är sannolikt
svårt att köpa den svart. Man behöver en spis. Det är svårt att klara sig utan
någon. Tjänsteområdet är litet annorlunda. Man kan låta bli att städa. Man
kan låta bli att putsa fönster. Man kan t.o.m. låta bli att måla huset, för att
nämna ytterligare en tjänst. Detta kan man göra själv. Man kan också välja
svartarbete, vilket är fel. Inom denna tjänstesektor finns det alltså en större
känslighet för en stor skattekil.

Det vi nu diskuterar är vad som måste göras i avvaktan på det långsiktigt
riktiga, nämligen att få ner skattekilarna genom sänkta skatter.* Frågan är
om man skall göra någonting på inkomstskattens område, t.ex. införa av-
dragsrätt, som Lars Vinell har föreslagit.

Det finns ett principiellt problem. Vad skall vara avdragsgillt? Vad är pri-
vata levnadskostnader och vad är inte det? Det är uppenbart att regeringen
och regeringspartierna anser att styrkta barntillsynskostnader är något som

har med inkomstförvärvandet att göra och därför bör vara avdragsgilla. Det
är en aspekt på det hela. Det kan finnas andra saker.

Den principiella frågeställningen skall dock inte hindra oss från att positivt
pröva alla förslag som syftar till att öppna den privata tjänstesektorn. Jag vill
alls inte på förhand avvisa vare sig Lars Vinells förslag, kds förslag eller de
förslag som kan komma upp i den allmänna debatten.

Vi har en skyldighet i regeringen att ta till vara alla uppslag som kan göra
att människor får nya, riktiga jobb.

Anf. 84 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):

Fru talman! Jag tror ändå att jag drar rätt slutsatser när jag förutsätter att
statsrådet inte har en så negativ syn på Vinells förslag som en del andra stats-
råd har gått ut och sagt sig ha.

Jag förstår av svaret att vi delar en viss uppfattning, nämligen att man
måste vara beredd att pröva olika vägar när arbetslösheten är som den är,
inte minst med tanke på ungdomsarbetslösheten, som är så hög. I mitt eget
län ligger den totala arbetslösheten för ungdomar på över 40 % i någon kom-
mun. Vi måste alltså vara beredda att pröva olika vägar.

Jag tror att vi är överens om att tjänstesektorn behöver stimuleras. Vi är
nog också överens om att man inte bara plötsligt kan sänka tjänstemomsen
rakt över. Man behöver kanske göra någonting inom vissa specifika områden
för att klara av detta. Vårt parti har kommit med ett förslag om u-skattese-
del, som inte har vissa effekter som en avdragsrätt har.

Anf. 85 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Fru talman! Nej, jag har inte någon i grunden negativ inställning. Det är
fel att omedelbart avvisa sådana här förslag utan att pröva dem och se vad
andra har att tillföra, i remissomgångar t.ex. Detta är någonting som har en
positiv inriktning.

Jag har svårt att förstå dem som i den allmänna debatten säger att detta
skulle vara någonting negativt. Man talar om pigdebatten. Det är ett medialt
sätt att hantera det, men det är egentligen ett sätt att förnedra alla dem som
sysslar med den typen av arbetsuppgifter, exempelvis inom den offentliga
sektorn.

Om man får den här typen av avdrag kan det möjligen bidra till en ökad
jämställdhet. Men jag medger att gränsdragningen principiellt kan vara svår
att göra. Avdragsrätten när det gäller barntillsynskostnader är vi överens
om.

Slutligen tycker jag att den undersökning som Lars Vinell gjorde visar att
det hos allmänheten finns en bred förståelse både för att ta denna typ av jobb
och för att anställa någon. Också det är värt att ta fasta på. Vad jag aldrig
kommer att acceptera är vad en ung flicka sade i TV, nämligen: ”Jag tar
hellre a-kassan än detta jobb.” Hon har inte rätt att kräva att andra arbe-
tande betalar hennes ledighet.

Anf. 86 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):

Fru talman! Jag ser naturligtvis flera fördelar med det förslag som profes-
sor Vinell har gått ut med ett pressmeddelande om. Det skapar jobb och ger

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

avlastning för dubbelarbetande föräldrar, män såväl som kvinnor. Det kan
förvandla en svart sektor till en vit. Allt detta är förvisso positivt. Ändå har
jag förståelse för de farhågor som har framförts, nämligen att man, när det
blir en generell avdragsrätt, alltså när vem som helst kan ta denna typ av
jobb, kan få ett lågutbildat och lågbetalt proletariat, som fastnar i denna
verksamhet, kanske under ett helt arbetsliv. Till skillnad från detta skulle
vår u-skattesedel inte alls ge några sådana effekter. Jag är glad över att också
de tankarna ryms inom utredningsuppdraget. Jag hoppas att betänkandet
kommer ganska snart.

Anf. 87 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Fru talman! Egentligen är det ett väldigt stort ämnesområde som vi berör
i denna korta frågediskussion. Det rör sig ju om även en hel del andra frågor.
Inflexibiliteten på arbetsmarknaden, inte bara i Sverige utan också i många
andra länder i Europa, har gjort att vi till skillnad från USA inte har fått
någon expansion i den privata tjänstesektorn. Vi skall vara medvetna om att
denna typ av lågbetalda jobb inte alltid leder till att man stannar kvar i det.
Tvärtom kan det vara ett första jobb, även om man har generella åtgärder.

Expansionen inom servicesektorn i USA har på sistone, såvitt jag förstår,
även inneburit att en hel del förhållandevis högbetalda arbetstillfällen har
kommit fram. Över huvud taget krävs det åtgärder på flera områden. Ar-
betsmarknadspolitiken och arbetsmarknadens funktionssätt är viktiga saker
att hantera. Också attityderna är betydelsefulla.

Jag har som sagt mycket svårt att förstå att hushållsgöromål är acceptabla
när de utförs hos en gammal människa som behöver hjälp men inte hos en
person som inte behöver denna hjälp direkt. Det är ändå samma arbetsupp-
gifter. Att kalla detta för pigarbete är förnedrande för dem som sysslar med
det. En hel del attitydförändringar måste åstadkommas.

Överläggningen var härmed avslutad.

17 § Svar på fråga 1993/94:345 om konkursmissbruk m.m.

Anf. 88 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Bo Arvidson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta med
anledning av de förslag som en arbetsgrupp inom regeringskansliet har lagt
fram för att komma till rätta med de skadeverkningar som uppstår vid kon-
kursmissbruk och ekonomisk brottslighet.

En av regeringens viktigaste uppgifter är att återskapa de rätta förutsätt-
ningarna för företagande och ekonomisk tillväxt i Sverige. Vid sidan av sats-
ningarna på att förbättra företagsklimatet är det viktigt för en fungerande
marknadsekonomi att vi har tydliga och klara regler för företagandet.

Sedan regeringen tillträdde hösten 1991 har en rad åtgärder vidtagits för
att komma till rätta med den snedvridning av konkurrensen som sker genom
missbruk av konkurser och olika typer av ekonomisk brottslighet. Den ar-
betsgrupp som Bo Arvidson nämner tillsattes för att ge en samlad överblick
över de åtgärder som regeringen har vidtagit eller som är under beredning i

regeringskansliet. Gruppen skulle också driva arbetet med åtgärder för före-
tagande och konkurrens på lika villkor.

Inom regeringskansliet förbereds nu ett antal reformer som skall stävja
konkursmissbruk och ekonomisk brottslighet. Jag vill särskilt nämna Insol-
vensutredningens förslag till nytt rekonstruktionsförfarande, vilket bereds
inom Justitiedepartementet, och Lönegarantiutredningens förslag till för-
ändringar i lönegarantin, vilket bereds inom Arbetsmarknadsdepartemen-
tet.

Avsikten är att en lagrådsremiss skall läggas fram under våren om ett nytt
rekonstruktionsförfarande. I samma lagrådsremiss kommer att föreslås att
statens förmånsrätt för skatter och avgifter vid konkurs avskaffas.

En proposition om förändringar i lönegarantin kommer att föreläggas
riksdagen senast den 31 mars.

Bland övriga åtgärder i kampen mot konkursmissbruk bör framhållas att
en proposition om svenskt tillträde till den europeiska konventionen om
vissa internationella aspekter på konkurser kommer att läggas fram under
våren. Också frågan om en konkursgäldenärs skyldighet att vid edgångssam-
manträde uppge även utländsk egendom bereds under våren.

Regeringen bereder för närvarande frågan om att flytta registreringen av
näringsförbud från Riksskatteverket till Patent- och registreringsverket. Jag
avser vidare att inom kort föreslå regeringen att en utredning tillsätts för att
utvärdera hur tillämpningen av lagen om näringsförbud fungerar samt pröva
om tillsynen över hur näringsförbuden efterlevs bör flyttas från tillsynsmyn-
digheten till polis eller åklagare.

Som framgår av min redovisning finns det inte en lösning på problemen
med konkursmissbruk och ekonomisk brottslighet. Regeringens strategi är
därför att på bred front, med både större och mindre reformer, angripa de
missförhållanden som finns.

Anf. 89 BO ARVIDSON (m):

Fru talman! Jag tackar näringsministern för ett utförligt och positivt svar
på min fråga. Jag tror att vi båda är väl medvetna om de problem som finns
på sina håll inom näringslivet på de områden som jag här har tagit upp.

Jag fick i höstas ett brev från en mindre företagare i byggbranschen i mitt
hemlän. Han skrev så här:

”Vid en konkurs får staten och bankerna betalning före oss underleveran-
törer, vilket innebär att vi inte får någon utdelning på våra fordringar. Detta
känns hårt när vi i dessa tider kämpar för överlevnad.

Något som upprör än mer är när samma företag som gått i konkurs och
sanerat skulderna, däribland våra fordringar, återuppstår i samma skepnad
med samma ägare och styrelse men utan leverantörsskulder. Detta måste nu
förhindras och någon form av konkurskarantän införas. I annat fall befarar
jag att vi får se fler och fler konkurser där vi underleverantörer går miste om
betalning för utfört arbete. Detta har vi definitivt inte råd med.

Som om detta inte var nog så tvingas vi ibland att leverera in moms till
staten utan att ha erhållit moms på våra fakturor.”

Detta är en beskrivning av hur en mindre företagare kan känna sig, en
företagare som är seriös.

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Det arbete som har redovisats av arbetsgruppen är mycket positivt. Av
svaret framgår att flera olika departement är inblandade. Om jag tolkar sva-
ret rätt, kommer Justitiedepartementet att under våren presentera förslag
från Insolvensutredningen.

Kan näringsministern litet närmare beskriva vad det nya rekonstruktions-
förfarandet innebär? När kan ett förslag komma?

Anf. 90 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Jag delar Bo Arvidsons oro för ett antal mindre företag, som
har råkat illa ut i samband med konkurser. Vi har försökt jobba så fort som
över huvud taget har varit möjligt med hänsyn till gällande grundlag med
krav, som måste uppfyllas, på beredning och rättssäkerhet vid förändringar.
Vi för en kontinuerlig dialog med ett antal konkursförvaltare för att få idéer,
tips och insyn i vad som sker för att därigenom kunna agera så snabbt som
möjligt.

Insolvensutredningen bereds på Justitiedepartementet. Tanken är att man
i enlighet med utredningen skall skapa en motsvarighet till det amerikanska
Chapter 11, dvs. en möjlighet, om bolaget har dålig likviditet men övervär-
den, att realisera övervärdena för att på det sättet ge i grunden sunda företag
en chans att överleva och därmed fullgöra sina förpliktelser och bibehålla
sina arbetstillfällen.

Det finns också förslag, som prövas nu och scm jag personligen ställer mig
starkt positiv till, om att man skall se över möjligheterna att i samband med
s.k. bekvämlighetskonkurser bjuda ut konkursboet på offentlig auktion eller
tillämpa någon form av anbudsförfarande, så att inte ett bolag som har gått
i konkurs på fredag eftermiddag kan återuppstå på måndag förmiddag men
ha tappat en stor del av skuldbelastningen. Alla skall kunna lämna anbud.
På det sättet skulle man preventivt kunna mota en del av missbruket.

Anf. 91 BO ARVIDSON (m):

Fru talman! Jag tackar näringsministern för det kompletterande svaret.
Samma dag som denna arbetsgrupp presenterade sitt förslag hade jag tillfälle
att lyssna på olika företrädare för näringslivet, konkursförvaltarna, krono-
fogdemyndigheterna, Ackordcentralen m.fl. här i Riksdagshuset. De be-
skrev på ett utmärkt sätt alla dessa problem. Även representanter för depar-
tementet var närvarande. Man kunde där få uppslag när det gäller att gå vi-
dare.

Jag vill avslutningsvis tacka för det svar jag har fått. Jag vill uttala förhopp-
ningen att näringsministern, som är den som är närmast ansvarig för bevak-
ningen av näringspolitiken, också kan driva fram dessa frågor såväl i sitt eget
departement som i andra berörda departement som arbetar med frågorna.
Det är utomordentligt viktigt att vi har en konkurrens på lika villkor för att
vår marknadsekonomi skall fungera.

Anf. 92 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Jag delar självfallet den uppfattningen. Vi är mycket lyss-
nande och mycket mottagliga för tankar och idéer vad avser både missbruk

och möjligheter för att konstruktivt komma åt problemet utan att skada
marknadsekonomin. Vårt syfte är ju att stärka denna i grunden.

Överläggningen var härmed avslutad.

18 § Meddelande om muntliga frågor till regeringen den 17 februari

Anf. 93 TALMANNEN:

Vid frågestunden torsdagen den 17 februari kl. 14.30 kommer följande
statsråd att närvara:

Statsminister Carl Bildt (m), statsrådet Alf Svensson (kds), statsrådet Gö-
rel Thurdin (c), statsrådet Bo Könberg (fp) och kommunikationsminister
Mats Odell (kds).

Statsministern besvarar övergripande och allmänpolitiska frågor. Frå-
gorna till övriga statsråd förutsätts beröra deras ansvarsområden inom rege-
ringen.

19 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlädes åter

Finansutskottets betänkanden 1993/94:FiU3 och FiU6

Justitieutskottets betänkande 1993/94:JuU12

Försvarsutskottets betänkande 1993/94:FöU5
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1993/94:SfU9

20 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Proposition

1993/94:129 Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild
personröst

Motionerna

med anledning av prop. 1993/94:65 En ändrad lagstiftning för statsanställda
m.fl.

1993/94:A37 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

1993/94:A38 av Ingela Thalén m.fl. (s)

1993/94:A39 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)

Skatteutskottets betänkanden

1993/94:SkU21 Tilläggsanslag till skatteförvaltningen samt sänkt postmoms
1993/94:SkU26 Kompensation för viss dieseloljeskatt

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

21 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 14 februari

1993/94:352 av Magnus Persson (s) till kommunikationsministern om tele-
fonabonnemang:

Telia nekar var tredje privatperson som vill öppna ett nytt telefonabonne-
mang. Orsaken är att de tjänar för litet pengar för att själva teckna ett eget
abonnemang. Telia tar numera en kreditupplysning av alla som behöver ett
telefonabonnemang. De som enligt 1992 års deklaration har inkomster som
understiger 50 000 kr anses inte tillräckligt kreditvärdiga. Det spelar ingen
roll om den som vill teckna ett abonnemang är en skötsam person utan betal-
ningsanmärkelser eller tjänat mer pengar under 1993. Telia kräver att de som
inte uppfyller kriterierna antingen skaffar en borgensman eller deponerar
3 000 kr, som den sökande får tillbaka först efter ett år. Arbetslösa som blivit
uttaxerade och behöver telefon för att söka jobb är en grupp som drabbas
av Telias nya regler. En annan utsatt grupp är studerande, som vid en kon-
troll av föregående års deklaration kan ha svårt att uppfylla Telias kriterier.
Bolagiseringen av Telia AB innebär en byråkratisering och uppradande av
vissa nya bestämmelser som indirekt motverkar Telia AB. I dessa tider med
en alldeles för hög ungdomsarbetslöshet borde samhället göra allt för att un-
derlätta för ungdomarna att skaffa sig jobb.

Är kommunikationsministern beredd att ta initiativ för att nuvarande
hårda regler och bestämmelser uppmjukas i syfte att underlätta tecknande
av telefonabonnemang?

1993/94:353 av Magnus Persson (s) till miljöministern om bensin och miljö:

OK:s nya bensin är ett stort steg framåt för miljön. Bensinen har lägre
bensenhalt, nästan inget svavel, minskade bensinångor och restprodukter.
Sammantaget ger detta en bensinkvalitet som närmar sig de hårdaste miljö-
kraven i världen. Enligt många bedömare är detta den viktigaste miljösats-
ningen någonsin på den svenska bensinmarknaden. Vinsterna för miljön och
människorna är betydligt större än vid övergången till blyfri bensin. OK:s
nya miljöklassade bensin gynnas däremot inte skattemässigt. Naturvårdsver-
ket har för sin del förordat den nya miljöklassade bensinen, och miljöminis-
ter Olof Johansson har tidigare uttalat sig i allmänna positiva ordalag i
samma riktning. OK har lanserat den nya bensinen, dock till en början bara
i vissa delar av landet. De lokala politikerna i exempelvis Stockholmsområ-
det har reagerat positivt och lovprisat initiativet. Miljöförvaltningen i Stock-
holm vill på allt sätt påskynda och stödja en snabb övergång till bensin av
miljöklass två. För att så skall kunna ske är det nödvändigt att gällande skat-
teregler förändras. Det ligger också helt i linje med riksdagens tidigare utta-
lade målsättning och ambitioner. Tanken med miljöskatter är att kunden
skall kunna välja en bättre produkt från miljösynpunkt utan att behöva be-
tala mer.

Avser miljöministern att återkomma med förslag som stöder användandet Prot. 1993/94:60

av en lägre bensenhalt? 15 februari 1994

22 § Kammaren åtskildes kl. 16.12.

Förhandlingarna leddes

av förste vice talmannen från sammanträdets böljan t.o.m. 11 § anf. 45 (del-
vis) och

av talmannen därefter till sammanträdets slut.

Vid protokollet

ULF CHRISTOFFERSSON

/Barbro Nordström

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994 Innehållsförteckning

Tisdagen den 15 februari

1 § Justering av protokoll................................ 1

2 § Svar på fråga 1993/94:344 om lokalisering av myndigheter inom

radio- och TV-området............................. 1

Kulturminister Birgit Friggebo (fp)

Hans Stenberg (s)

3 § Svar på fråga 1993/94:346 om enskilda vårdhem m.m........ 2

Socialminister Bengt Westerberg (fp)

Bo Arvidson (m)

4 § Svar på fråga 1993/94:336 om provborrning efter olja i Skagerrak 4

Miljöminister Olof Johansson (c)

Lennart Nilsson (s)

5 § Svar på fråga 1993/94:335 om barns rätt till umgänge med far- och

morföräldrar .................................... 7

Statsrådet Reidunn Laurén (-)

Chatrine Pålsson (kds)

6 § Svar på fråga 1993/94:347 om vigseltillstånd för den syrianska kyr-

kan ............................................ 9

Statsrådet Reidunn Laurén (-)

Gudrun Norberg (fp)

7 § Svar på fråga 1993/94:338 om Volvos lokaliseringsbidrag till

Uddevaliafabriken ................................ 10

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)

Lennart Nilsson (s)

8 § Svar på fråga 1993/94:342 om sågverket i Stocka........... 12

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)

Bertil Måbrink (v)

9 § Svar på fråga 1993/94:343 om starta-eget-bidraget .......... 14

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)

Liselotte Wågö (m)

10 § Svar på fråga 1993/94:350 om arbetslöshetsersättningen och

familjehemsföräldrar .............................. 16

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)

Liisa Rulander (kds)

11 § Svar på frågorna 1993/94:339 och 340 om krigsmaterielexport 17

Statsrådet Ulf Dinkelspiel (m)

Martin Nilsson (s)

12 § Svar på fråga 1993/94:341 om Ostkustbanan.............. 21

Statsrådet Görel Thurdin (c)

Ulrica Messing (s)

13 § Svar på fråga 1993/94:349 om miljöprövningen av Dennispaketet 23

Statsrådet Görel Thurdin (c)

Eva Zetterberg (v)

14 § Svar på fråga 1993/94:337 om vägen Forshälla-Torp i Uddevalla

kommun ........................................ 27

Kommunikationsminister Mats Odell (kds)

Lennart Nilsson (s)

15 § Svar på fråga 1993/94:348 om färgämnen i lågbeskattad olja.. 29

Statsrådet Bo Lundgren (m)

Tage Påhlsson (c)

16 § Svar på fråga 1993/94:351 om skatteavdrag för hushållstjänster

Prot. 1993/94:60

15 februari 1994

m.m........................................... 33

Statsrådet Bo Lundgren (m)
Rose-Marie Frebran (kds)

17 § Svar på fråga 1993/94:345 om konkursmissbruk m.m........ 36

Näringsminister Per Westerberg (m)

Bo Arvidson (m)

18 § Meddelande om muntliga frågor till regeringen den 17 februari 39

Talmannen

19 § Förnyad bordläggning............................... 39

20 § Bordläggning ..................................... 39

21 § Anmälan om frågor

1993/94:352 av Magnus Persson (s) om telefonabonnemang.. 40

1993/94:353 av Magnus Persson (s) om bensin och miljö.... 40

gotab 46051, Stockholm 1994

Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:60 Tisdagen den 15 februari

Riksdagens protokoll

1993/94:60

2 § Svar på fråga 1993/94:344 om lokalisering av myndigheter inomradio- och TV-området

3 § Svar på fråga 1993/94:346 om enskilda vårdhem m.m.

4 § Svar på fråga 1993/94:336 om provborrning efter olja i Skagerrak

5 § Svar på fråga 1993/94:335 om barns rätt till umgänge med far-och morföräldrar

6 § Svar på fråga 1993/94:347 om vigseltillstånd för den syrianskakyrkan

7 § Svar på fråga 1993/94:338 om Volvos lokaliseringsbidrag tillUddevaliafabriken

8 § Svar på fråga 1993/94:342 om sågverket i Stocka

9 § Svar på fråga 1993/94:343 om starta-eget-bidraget

10 § Svar på fråga 1993/94:350 om arbetslöshetsersättningen ochfamiUehemsföräldrar

11 § Svar på frågorna 1993/94:339 och 340 om krigsmaterielexport

12 § Svar på fråga 1993/94:341 om Ostkustbanan

13 § Svar på fråga 1993/94:349 om miljöprövningen av Dennispaketet

14 § Svar på fråga 1993/94:337 om vägen Forshälla-Torp i Uddevallakommun

15 § Svar på fråga 1993/94:348 om färgämnen i lågbeskattad olja

16 § Svar på fråga 1993/94:351 om skatteavdrag för hushållstjänsterm.m.

17 § Svar på fråga 1993/94:345 om konkursmissbruk m.m.

18 § Meddelande om muntliga frågor till regeringen den 17 februari

19 § Förnyad bordläggning

20 § Bordläggning

21 § Anmälan om frågor

Tisdagen den 15 februari

2 § Svar på fråga 1993/94:344 om lokalisering av myndigheter inom
radio- och TV-området

5 § Svar på fråga 1993/94:335 om barns rätt till umgänge med far-
och morföräldrar

6 § Svar på fråga 1993/94:347 om vigseltillstånd för den syrianska
kyrkan

7 § Svar på fråga 1993/94:338 om Volvos lokaliseringsbidrag till
Uddevaliafabriken

10 § Svar på fråga 1993/94:350 om arbetslöshetsersättningen och
famiUehemsföräldrar

14 § Svar på fråga 1993/94:337 om vägen Forshälla-Torp i Uddevalla
kommun

16 § Svar på fråga 1993/94:351 om skatteavdrag för hushållstjänster
m.m.