1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 27 januari.

2 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 27 januari

1993/94:318 av Lennart Brunander (c) till jordbruksministern om Institutio-
nen för husdjurshygien i Skara:

Den veterinärmedicinska fakulteten vid Sveriges lantbruksuniversitet,
SLU, har beslutat att Institutionen för husdjurshygien i Skara skall läggas
ner och flyttas till Uppsala. Det motiv man anför är att spara pengar. SLU:s
styrelse skall inom kort fatta beslut i frågan.

En sådan omlokalisering skulle få många negativa konsekvenser. Det man
eventuellt sparar i pengar förloras flera gånger om i andra sammanhang.
Försämringar i undervisningen av blivande veterinärer är uppenbar. Man
förlorar viktig och unik kompetens inom forskningen om husdjurshygien och
om djurens beteende. Skara är viktigt för kontakten mellan utbildning och
forskning och den praktiska djurskötseln. I Skara har universitetet på nära
håll kontakt med ett rikt urval djurbesättningar med olika djur och inrikt-
ning. Institutionen för husdjurshygien i Skara har ett stort internationellt
förtroende, även det riskerar man att tappa vid en nedläggning i Skara.

Med anledning av vad jag här anfört vill jag ställa följande fråga:

Vad avser jordbruksministern vidtaga för åtgärd för att behålla verksam-
heten i Skara?

1993/94:319 av Catarina Rönnung (s) till justitieministern om kriminalisering
av ut- och införsel av barnpornografi:

Är justitieministern beredd att kriminalisera ut- och införsel av barnpor-
nografi? 1

1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 56

Prot. 1993/94:56 den 2 februari

8 februari 1994

1993/94:320 av Göran Magnusson (s) till näringsministern om avtalet mellan
staten och AB Kinnevik:

I ett tilläggsavtal till det avtal som i samband med stålkrisen ingicks mellan
staten och bl.a. Fagersta AB, numera Industriförvaltnings AB Kinnevik, de-
lades medlen upp mellan bildarna av Bruksinvest. Förutsättningen var att
de ursprungliga tankarna om att stimulera sysselsättningen på bruksorterna
alltjämt skulle gälla.

Vilka åtgärder har näringsministern vidtagit eller avser att vidta för att
följa upp att avtalet mellan staten och AB Kinnevik (Invik & Co AB) full-
följs på sådant sätt att sysselsättningen stimuleras i första hand i Fagersta och
Långshyttan?

1993/94:321 av Göran Magnusson (s) till kommunikationsministern om av-
gifterna för Mälarsjöfarten:

Nya skeppsmätningsregler gäller numera. Ommätningar av fartygen riske-
rar att kraftigt höja avgifterna för Mälarsjöfarten, eftersom de nya mätvär-
dena påverkar avgifterna. Tekniskt sett blir alltså ett fartyg plötsligen
”större” och skall därmed betala högre avgifter. Särskilt kan detta drabba
linjetrafiken. Beräkningar med nu befintliga fartyg som utgångspunkt visar
på höjningar av fyr- och båkavgifterna med ca 130 % och lotsavgifterna med
ca 40 %. Att detta slår hårt mot trafiken säger sig självt. Det kan också göra
det omöjligt att utnyttja den kapacitet som den ombyggda Södertäljebron
säkerställer, liksom den pågående utbyggnaden av kanalens kapacitet. Om
gods flyttas från båt till lastbil får det negativa miljökonsekvenser.

Är kommunikationsministern beredd att vidta sådana åtgärder att den av
mig påtalade avgiftshöjningen inte genomförs?

1993/94:322 av Magnus Persson (s) till arbetsmarknadsministern om syssel-
sättningen i Karlstads kommun:

Sedan ca 30 år tillbaka i tiden har företaget Karlstadplattan bedrivit verk-
samhet i Vålberg inom Karlstads kommun med tillverkning av spånplattor.

Verksamheten startades med hjälp av statliga stödåtgärder och har bytt
ägare vid två tillfällen.

Lokaliseringen tillkom ursprungligen i syfte att förstärka minskad indu-
strisysselsättning i Vålberg, som tyvärr därefter har drabbats av neddrag-
ningar vid sitt största företag Svenska Rayon, vilket minskat under de se-
naste tio åren från ca 900 anställda till i dag ca 150.

Några år tidigare hade denna del av Värmland även drabbats av nedlägg-
ning av Edsvalla Massafabrik. Därför sågs nyetablering av Karlstadplattan
som ett hopp för sysselsättning i framtiden i Vålberg. Nu har de nuvarande
ägarna meddelat att de planerar nedläggning för att flytta verksamheten till
annan ort.

Med anledning av dessa nedläggningsplaner vill jag härmed rikta följande
fråga till arbetsmarknadsministern:

Vilka konkreta initiativ avser arbetsmarknadsministern vidta i anledning
av aviserad nedläggning av AB Nya Karlstadplattan?

1993/94:323 av Ingvar Carlsson (s) till näringsministern om SSAB:

Näringsministern har ofta föreslagit utförsäljning av statliga företag. Som
argument har näringsministern ofta hävdat att staten inte skulle vara en bra
ägare av företagen. I somras såldes försvarsföretaget Celsius till underkurs.
Expressen hade följande rubrik vid detta tillfälle: Staten förlorar 500 miljo-
ner.

Nu skriver Dagens Industri: 1,7 miljarder delas ut av statens pengar.

Näringsministern har därmed bidragit till att 2,2 miljarder kronor över-
förts från staten till de nya aktieägarna i Celsius och SSAB.

Avser näringsministern att, liksom vid privatiseringen av SSAB, även i
fortsättningen vid eventuell utförsäljning av statliga företag realisera med-
borgarnas gemensamma tillgångar till underpris?

1993/94:324 un Leif Marklund (s) till näringsministern om SSAB:

Försäljningen av SSAB-optioner var en mycket dålig affär för staten. Vär-
det har stigit till det dubbla nu när de skall lösas in. Man kan på goda grunder
befara att samma sak händer i samband med den planerade utförsäljningen
av Assidomän, ett företag som ännu inte är bildat.

Har näringsministern lärt sig något av den dåliga SSAB-affären?

1993/94:325 av Mona Sahlin (s) till näringsministern om SSAB:

När näringsministern presenterade förslaget till utförsäljning av SSAB
kritiserades förslaget mycket hårt. Affären konstruerades på ett sätt så att de
som tilldelades köpoptioner inte kunde förlora, bara vinna! Priset på dessa
köpoptioner motsvarar nästan bara hälften av börsvärdet.

Varför satte näringsministern priset till bara hälften av det verkliga värdet
på SSAB?

1993/94:326 av Göran Persson (s) till näringsministern om SSAB:

Tack Per! Så skrev Dagens Industri den 18 januari inför utbytet av köpop-
tioner mot aktier i SSAB. Den störste vinnaren är investmentbolaget Indu-
strivärlden som kommer att tjäna ca 320 miljoner kronor på denna privatise-
ring. Totalt beräknas de som nu kan byta ut sina köpoptioner att få en kraf-
tigt ökad förmögenhet.

Kan näringsministern redovisa hur mycket staten och därigenom skattebe-
talarna har gått miste om i förmögenhetsökning genom privatiseringen av
SSAB?

1993/94:327 av Monica Öhman (s) till näringsministern om SSAB:

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Inom det privata näringslivet händer det av och till att företagen säljer ut

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

delar av företaget. Ibland är det något dotterbolag som placeras på börsen.
Detta sker oftast för att få in nytt kapital till företagen.

Om ett börsnoterat företag hade genomfört en försäljning på samma vill-
kor som staten tillämpat vid försäljningen av SSAB skulle det inte ha ansetts
som professionellt.

Vilka var näringsministerns motiv för att tillämpa andra principer vid för-
säljningen av SSAB-aktierna?

1993/94:328 av Yvonne Sandberg-Fries (s) till näringsministern om SSAB:

Näringsministern var naturligtvis medveten om att det pris som köpoptio-
nerna vid privatiseringen av SSAB åsattes var lågt för att locka placerare att
köpa optioner. En rabatt brukar också vara vanlig vid denna typ av utförsälj-
ningar.

Vilket underlag låg till grund för regeringens bedömning av privatiserings-
rabatten?

1993/94:329 an Åke Selberg (s) till näringsministern om SSAB:

Näringsministern har ofta anfört att privatiseringar av våra gemensamma
tillgångar - de statliga företagen - skulle ge ökat företagande och mer inve-
steringar. De som fick möjlighet att köpa optioner i SSAB kan nu byta ut
dessa mot aktier, vilket beräknas ge dessa institutioner och privatpersoner
en present från statskassan på 1,7 miljarder kronor.

Vill näringsministern redovisa på vilket sätt Norrbotten kommer att få
ökat företagande och mer investeringar genom privatiseringen av SSAB?

1993/94:330 av Birgitta Johansson (s) till näringsministern om SSAB:

När SSAB skulle säljas ut skedde detta till tre grupper. Det var till svenska
institutioner, privatpersoner och utländska institutioner vilka erhöll 1,5 mil-
joner optioner. Vem som äger dessa optioner är okänt för svenska folket,
men näringsministern bör veta vilka dessa utländska placerare är som nu tjä-
nar drygt 140 miljoner kronor.

Vilka utländska institutioner har nu tjänat 140 miljoner kronor på denna
försäljning?

den 4 februari

1993/94:331 av Liisa Rulander (kds) till justitieministern om hjälp till brotts-
offer:

Åtskilliga åtgärder kommer att vidtas för att hjälpa de människor som ut-
satts för våldsbrott. Bl.a. har regeringen givit en särskild utredare i uppdrag
att med utgångspunkt i en översyn av Brottsskadenämndens organisation,
lednings- och arbetsformer lämna förslag till organisation m.m. av en myn-
dighet med ett övergripande ansvar för brottsofferfrågor. Denna myndighet

skall bl.a. handlägga frågor om bidrag ur en brottsofferfond och ärenden om
ersättning enligt brottsskadelagen.

En grupp som dock ofta glöms bort är alla småföretagare som år efter år
utsätts för brott i form av skadegörelse och stöld. Ett exempel är familjen
Zentio som under 20 års tid har haft ca 200 inbrott i sitt företag. Den förlust
som uppstått till följd av brotten uppgår till 1,3 miljoner kronor. Självrisken
i dessa sammanhang är hög, möjligheten att få rättshjälp nästan obefintlig.
Egna vaktinsatser blir ofta den enda lösningen, något som i längden är ohåll-
bart.

Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att hjälpa denna grupp av
brottsoffer?

1993/94:332 av Rolf L Nilson (v) till kulturministern om utlänningslagens
åldersgräns:

I Malmö hålls en asylsökande 16-åring inlåst i en poliscell sedan oktober
1993.1 Göteborg sitter en asylsökande 17-åring inlåst i häktet sedan början
av september. Just nu vårdas han på häktets sjukavdelning efter ett själv-
mordsförsök.

Vänsterpartiet har i flera år motionerat om att utlänningslagens ålders-
gräns för vem som skall räknas som barn skall höjas från 16 till 18 år. Härige-
nom skulle överensstämmelse uppnås med barnkonventionens åldersgräns
och denna omänskliga behandling av barn mellan 16 och 18 år upphöra.

Jag vill därför fråga:

Är regeringen beredd att vidta åtgärder för att snabbt ändra åldersgränsen
för vem som skall anses som barn i utlänningslagen från 16 till 18 år?

1993/94:333 av Sten Andersson i Malmö (m) till civilministern om gåvor till
statsanställda med 30 års tjänst:

Statsanställda kan inte få välja ett presentkort motsvarande värdet på den
klocka, medalj eller konstglas som erhålles av arbetsgivaren efter 30 års
tjänst.

Detta besked har Polisförbundet erhållit av regeringen. Förbundet har,
baserat på ett kongressbeslut 1990, bett regeringen att jubilarer skall kunna
välja ett presentkort i de fall ett sådant uppfattas som mera värdefullt för
mottagaren än de ovan nämnda alternativen. Men regeringen vill tydligen
inte alltid verka för ökad valfrihet inom staten, även om så borde varit fallet
efter genomläsning av de fyra i regeringen ingående partiernas program.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att medverka till i syfte att öka valfri-
heten avseende gåvor till statsanställda med 30 års tjänst?

1993/94:334 av Bengt Hurtig (v) till miljöministern om boendemiljön vid
Malmens flygplats i Linköping:

1 mitten av 80-talet lokaliserades en andra arméflygbataljon till Malmslätt
i Linköpings kommun. Eftersom miljöstörningar från helikopterflygningar
befarades miljöprövades lokaliseringen av Koncessionsnämnden (KN). Se-

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

dan dess har såväl enskilda som organisationer till KN framfört klagomål på
buller, oacceptabelt nedfall och avvikelser från de gränsområden för flyg-
verksamheten som KN fastställt för Malmens flygplats. Hösten 1993 har
Koncessionsnämnden beviljat tillstånd till ytterligare flygverksamhet av-
seende provflygning av JAS-Gripen. Högst 40 flygrörelser per månad skall
tillåtas. Men en ny ansökan om betydligt fler flygrörelser förbereds. Miljö-
problemen vid Malmens flygplats där främst bostadsområdena Jägarvallen,
Ryd och Malmslätt berörs skulle kunna lösas om flygverksamheten flyttades
till flygplatsen i Karlsborg där flygflottiljen F 6 är under nedläggning.

Jag vill därför fråga miljöministern:

Är miljöministern beredd att ta några initiativ för att boendemiljön intill
Malmens flygplats i Linköping skall förbättras?

den 8 februari

1993/94:335 av Chatrine Pålsson (kds) till justitieministern om barns rätt till
umgänge med far- och morföräldrar:

Bland de 120 000 barn i Sverige med bristande faderskontakt döljer sig
minst lika många farföräldrar eller andra närstående som kan förvägras
träffa sina barnbarn.

Barns intresse av att träffa och umgås med mor- och farföräldrar är inte till
fullo tillgodosett i den nuvarande lagstiftningen. Socialnämnden har endast i
tre fall fört mor- och farföräldrars talan, enligt 6 kap. 15 § föräldrabalken.
Denna paragraf slår fast att om barnets vårdnadshavare motsätter sig det
umgänge som begärs av någon annan än en förälder skall rätten besluta, på
talan av socialnämnden, om umgänge efter vad som är bäst för barnet.

Eftersom det kan finnas en konflikt mellan barnets vårdnadshavare och
andra närstående till barnet utsätts barn i fall där barnet förvägras att träffa
sina mor- eller farföräldrar för en nedbrytande lojalitetskonflikt. Den nuva-
rande lagstiftningen måste anses som otillräcklig för att reglera intressen till
förmån för barnets bästa.

Avser statsrådet vidta åtgärder för att komma till rätta med problemet?

3 § Svar på fråga 1993/94:323 om SSAB

Anf. 1 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Ingvar Carlsson har frågat mig om jag avser att i fortsätt-
ningen realisera medborgarnas gemensamma tillgångar till underpris.

Ingvar Carlssons fråga har formen av ett påstående, som jag bestämt vill
tillbakavisa. Min uppfattning är att såväl staten som de som utnyttjar sina
köprätter i SSAB har gjort en god affär.

Men allra viktigast är, enligt min och regeringens uppfattning, att privati-
seringen av SSAB har varit bra för företaget och av avgörande betydelse för
dess framtid.

Om Ingvar Carlssons påståenden hade varit riktiga, skulle än allvarligare

kritik ha kunnat riktas mot den tidigare regering han själv ledde för att den
sålde ut statens SSAB-aktier till ännu lägre pris.

År 1986 sålde den dåvarande regeringen under Ingvar Carlssons ledning
en tredjedel av aktierna i SSAB till ett antal institutioner och storföretag.
Priset sattes då till 55 kr.

År 1989 lät den dåvarande regeringen staten tillsammans med dessa insti-
tutioner sälja drygt 23 % av aktierna i bolaget på aktiemarknaden, varefter
aktierna noterades på Stockholms fondbörs. Priset sattes då till 140 kr. Några
månader därefter noterades aktien till ca 215 kr. Under år 1990 föll kursen
kontinuerligt och nådde sin hittills lägsta nivå, kring 70-kronorsstrecket, vid
årsskiftet 1990/91.

I maj månad år 1992 erbjöd staten 126 000 s.k. SSAB-paket, motsvarande
nära 48 % av aktierna i bolaget. Varje paket bestod av en statsobligation
samt 100 köprätter berättigande till köp av lika många SSAB-aktier senast
den 15 februari 1994 till ett pris av 170 kr per aktie. Ett stort antal privatper-
soner, anställda och institutioner tecknade sig för SSAB-paketen. I samband
med erbjudandet noterades aktien på Stockholmsbörsen kring drygt 150 kr.

Strax efter SSAB-erbjudandet år 1992 inleddes ett kursfall för SSAB-ak-
tien, som i november månad hade fallit ner till strax under 80 kr. I slutet av år
1992 inleddes en uppgång i aktiekursen. Så sent som under sommaren 1993
pendlade kursen mellan 150 och 160 kr, och många förutspådde då att statens
köprätter inte skulle komma att utnyttjas. Därefter har kursen stigit till da-
gens nivå strax ovanför 300 kr.

Genom SSAB-erbjudandet år 1992 kan staten avyttra sin dominerande
aktiepost i bolaget till ett pris per aktie som överstiger den kurs aktien har
varit noterad till under ca 3,5 år av de totalt 4,5 år den har varit börsnoterad.

I samband med privatiseringen har SSAB utvecklats från att ha varit ett
statligt krisföretag till att bli ett av Europas mest effektiva stålföretag. Däri
ligger den största och viktigaste nyttan för staten, skattebetalarna, de an-
ställda och den svenska ekonomin.

Det har bl.a. inneburit att SSAB inte längre drabbas lika hårt av de straff-
tullar som de amerikanska myndigheterna lägger på produkter från andra
europeiska stålföretag med fortsatt statligt ägande. Flera av dessa företag
står i dagsläget inför behov av ytterligare stöd av miljardstorlek. Alternativt
hotas många av dem av nedläggning.

Därför tycker jag att vi skall glädjas åt och vara stolta över att SSAB har
klarat sig så bra i konkurrensen sedan företaget har privatiserats. Det har
varit en bra affär för alla parter, och det är ett utmärkt exempel på varför
det är så viktigt att staten privatiserar sitt ägande i kommersiella, konkur-
rensutsatta företag.

Det mycket stora intresse som inte minst allmänheten visat för de privati-
seringar som hittills genomförts bådar gott inför introduktionen av den
första riktiga folkaktien Assidomän om en månad.

Anf. 2 INGVAR CARLSSON (s):

Fru talman! Denna fråga har ett stort principiellt intresse, eftersom Per
Westerberg har deklarerat att han vill sälja allt utom nationalparkerna. Per
Westerberg är mycket positiv till de privata intressena, men jag konstaterar

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

att i alla fall den del av SSAB som ligger inom Norrbotten verkligen inte
hade kommit till stånd, än mindre hade kunnat fortsätta att verka, om inte
staten hade tagit sitt ansvar.

I det här aktuella fallet, med utförsäljningen av SSAB, tog staten på sig
riskerna. Eventuella vinster kammar köparna däremot hem helt och hållet.
Och vilka är köpare, Per Westerberg? Det är inte arbetslösa, inte sjuka, inte
gamla människor, utan det är de i dagens samhälle som redan har det bra.
De som har råd har kunnat satsa och har kunnat göra det helt riskfritt.

Detta innebär att våra gemensamma tillgångar, skattebetalarnas till-
gångar, reas och att vi förlorar förmögenhet. Det görs av ideologiska skäl. I
det här fallet kostar det samhället 1,7 miljarder kronor. När vi skär ner på
det ena efter det andra, som drabbar människor mycket hårt, har man råd
att ge 1,7 miljarder kronor till denna grupp aktieägare och förmögenhets-
ägare. Jag vet att Per Westerberg väl känner den gruppens förhållanden,
men han känner uppenbarligen inte alls till hur vanliga människor har det.

Jag vill då fråga: Är det rimligt att staten i realiteten betalar priset på en
lott och att innehavaren av lotten tar hem hela vinsten?

Anf. 3 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Först vill jag konstatera att den här regeringen är en amatör
på att sälja billigt, jämfört med den gamla regeringen under Ingvar Carlsson.
Sedan Ingvar Carlssons första regering privatiserade delar av SSAB har kur-
sen nästan fördubblats varje år. Vi har alltså inte dåligt samvete i detta fall.

Vi har även sett att resultatet i Svenskt Stål AB har starkt stegrats under
andra halvan av 80-talet. Man har undgått en stor del av diskussionen om
strafftullar i USA, i och med att man nu klart kan påvisa att det är ett privat
företag, som agerar på strikt kommersiell grund.

När vi sålde våra köprätter till SSAB-aktien var kursen nere på en relativt
låg nivå. Av det diagram som jag har här framgår det tydligt att kursen har
gått upp och ner under hela perioden, i och med att det är fråga om att aktier
är en riskplacering.

Det finns anledning att i detta sammanhang notera att de arbetslösa och
de som bor i Norrbotten har mycket stor glädje av att SSAB är ett starkt
framgångsrikt företag, som har förmåga att expandera, och att även den ex-
pansionen, rationaliseringen och vinstförbättringen faktiskt har kommit -
det skall jag gärna erkänna - efter den första delprivatiseringen av SSAB
1986 och 1987.

Det finns också till sist anledning att notera att Ingvar Carlssons partikam-
rat Harry Schein så sent som sommaren 1993 i Dagens Nyheter slog vad med
mig om en flaska Cutty Sark om att ingen någonsin skulle utnyttja köprät-
terna i SSAB. Han trodde aldrig att aktien skulle kunna gå upp. Det är ett
bra exempel på riskplacering.

Anf. 4 INGVAR CARLSSON (s):

Fru talman! Norrbottningarna vet att det är tack vare statliga insatser som
vi har ett näringsliv över huvud taget i Norrbotten. Det är inte privatise-
ringen som har drivit upp SSAB-aktien, utan det är att SSAB under en lång

följd av år, mycket tidigare än andra stålbolag i världen, företog rationalise-
ringar, med staten som huvuddelägare.

Men, Per Westerberg, gå inte ifrån den grundläggande frågan: Skall ni i
fortsättningen sälja ut statliga företag på det sättet att staten tar risken om
kursen går ner medan innehavarna av optionerna tar hem hela vinsten om
kursen går upp? Det är fullständigt orimligt att staten betalar kostnaden för
lotten medan vinsten tillfaller innehavaren av lotten. Detta är att gynna de
människor i samhället som redan har det bra.

Anf. 5 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Detta är inte att gynna de människor i samhället som har det
bra. Detta är att gynna ett för Sverige mycket viktigt företag med namnet
Svenskt Stål AB. Närmare hälften av de anställda har velat våga sina spar-
pengar för att stärka bolagets framtid genom att bli delägare i bolaget.

Vi har använt oss av en metod att sälja aktierna i Svenskt Stål AB, som
har kunnat inbringa ett pris tre gånger så högt som det pris som Ingvar Carls-
son fick 1986/87, vilket är en ganska bra förräntning. Detta har vi kunnat
göra så, att vi har kunnat få pengarna under en period då börsen stod lågt
och det var mycket stora svårigheter för många bolag. Därmed har vi gjort
det hela till en bra affär såväl för skattebetalarna som för dem som har köpt
och i synnerhet för bolaget Svenskt Stål AB. Det är viktigt att det går bra
för det bolaget och att det kan utvecklas.

Anf. 6 INGVAR CARLSSON (s):

Fru talman! Per Westerberg påstår alltså att det var en bra affär för staten
att man sålde ut till ett värde som låg 1,7 miljarder under aktiernas värde
när optionerna kunde inlösas. Är det en bra affär, då förstår jag att Sverige
ser ut som det gör under den borgerliga regeringen.

Sedan har Per Westerberg trots allt inte svarat på min fråga, nämligen:
Avser näringsministern att vid fortsatt utförsäljning av statliga tillgångar på
samma sätt som vid utförsäljningen av SSAB låta staten ta alla risker medan
de som har råd att köpa får ta möjliga vinster? Är detta rimligt i ett läge då
vi har ett budgetunderskott på hundratals miljarder kronor?

Anf. 7 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Det är ett ansvarsfullt sätt att sälja aktier så, att det blir ett
bra resultat för bolaget och för de anställda. Som kursdiagrammet väl visar
förstår jag att Ingvar Carlsson var nöjd när närmare hälften av de anställda
första gången köpte aktier i SSAB under Ingvar Carlssons regeringstid för
140 kronor, vilka sedan gick ner till 70 kronor. Då hade staten vunnit. Små-
spararna och de anställda hade förlorat. Det var ingen bra privatisering vare
sig för SSAB, för de anställda eller för någon annan.

Vi vill genomföra ansvarsfulla privatiseringar där vi får bra betalt. Vi har
fått 50 % mer betalt för aktierna i SSAB än vad de var värda vid den tidpunkt
då avsluten gjordes våren 1992. De som har velat satsa pengar, småspararna,
har också kunnat få sin del liksom de anställda som har gjort betydande upp-
offringar. Dessutom har bolaget utvecklats mycket starkt sedan dess. Jag är

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

glad för att SSAB går bra och därmed över att kursen är bra. Det finns ingen
anledning för någon att vara ledsen.

Anf. 8 INGVAR CARLSSON (s):

Fru talman! Vilka tror Per Westerberg har råd att köpa dessa optioner?
Tror han att det är de arbetslösa? Tror han att det är de som har fått sänkt
sjukersättning? Tror han att det är de barnfamiljer som nätt och jämt får ihop
till hyran? Nej, det är en liten priviligierad grupp, som inte tar någon som
helst risk. Och man tar hem vinsterna som är mycket stora i det här fallet.

Då har jag ställt frågan: Tänker ni fortsätta på den här vägen? Men på den
grundläggande frågan svarar inte Per Westerberg. Det tycker jag är avslö-
jande. Och med detta ber jag att få tacka för svaren som avslöjar vilken
orimlig fördelningspolitik som den borgerliga regeringen står för. Det är inte
vanliga människor som ni representerar utan det är en alldeles speciell grupp
i samhället, en priviligierad grupp.

Anf. 9 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Jag noterar att sedan Ingvar Carlssons regering sålde ut aktier
i SSAB har kursen stegrats med upp till i genomsnitt 100 % per år. Man sålde
då ut till stora institutioner och stora företag. Vi sålde i huvudsak ut till den
breda svenska allmänheten av småsparare. Närmare hälften av de anställda
i SSAB köpte aktier. Jag tycker att det är bra att det finns anställda som är
beredda att ta sitt ansvar.

Dessa köprätter gick så sent som för ett drygt år sedan att köpa till ett så
lågt pris som 1 krona per styck, om man så önskade. Så sent som föregående
sommar låg värdet på 10 kronor per styck. Det har funnits möjlighet för alla
att kunna köpa. Resultatet har blivit lyckosamt för företaget som har kunnat
vara starkare i förhandlingarna på USA-marknaden. Det har resulterat i bra
rationaliseringar och kommersiellt beslutsfattande. Det har gett bra resultat
för dem som vågade satsa sina sparpengar. Och som sagt: Svenska staten har
vid denna privatisering fått tre gånger så mycket betalt per aktie jämfört med
när Ingvar Carlsson sålde till de stora.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Svar på frågorna 1993/94:324,325,326,327,328,329 och 330 om
SSAB

Anf. 10 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Leif Marklund, Mona Sahlin, Göran Persson, Monica Öhman
och Yvonne Sandberg-Fries har på olika sätt frågat mig om prissättningen
vid försäljningen av SSAB-optioner. Åke Selberg har bett mig redovisa på
vilket sätt Norrbotten kommer att få ökat företagande och mer investeringar
genom privatiseringen av SSAB. Birgitta Johansson har frågat mig vilka ut-
ländska institutioner som har tjänat 140 miljoner kronor på denna utförsälj-
ning. Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Som svar på Leif Marklunds, Mona Sahlins, Göran Perssons, Monica Öh-

mans och Yvonne Sandberg-Fries frågor vill jag först framhålla att såväl sta-
ten som de som nu utnyttjar sina köprätter i SSAB enligt min uppfattning
har gjort en god affär.

Att som frågeställarna tala om en dålig affär för staten, prissättning till
halva värdet, förmögenhetsförlust för skattebetalarna, oprofessionell hante-
ring etc. är enligt min mening djupt osakligt. Frågeställarna tycks närmast
ha inspirerats av kvällspress som har dragit liknande slutsatser. Om dessa
vore riktiga, skulle än allvarligare kritik ha kunnat riktas mot den tidigare
regeringen för att de sålt ut statens SSAB-aktier till ännu lägre priser.

Under den tidigare socialdemokratiska regeringen lät dåvarande industri-
ministern Thage G Peterson staten sälja SSAB-aktier år 1986 till ett pris av
ca 55 kronor. År 1989 lät dåvarande industriministern Ivar Nordberg staten
sälja SSAB-aktier till priset 140 kronor. Några månader därefter noterades
aktien till ca 215 kronor.

I maj månad 1992 erbjöd staten s.k. SSAB-paket, vart och ett bestående
av en statsobligation samt 100 köprätter berättigande till köp av lika många
SSAB-aktier senast den 15 februari 1994 till ett pris av 170 kronor per aktie.
Ett stort antal privatpersoner, anställda och institutioner tecknade sig för
SSAB-paketen.

Staten, som är en av de allra största aktieägarna i näringslivet, kan natur-
ligtvis inte sälja ut alla sina aktier i det ögonblick när man bedömer att bör-
sen har nått den högsta kursnivån. Som alla med insikt i ämnet nog inser
skulle börsen då rasa och utbytet av försäljningen bli tämligen magert, ut-
över den oreda det skulle skapa på finansmarknader samt hos företag och
köpare.

Därför har regeringen strävat efter att agera långsiktigt och sprida privati-
seringserbjudandena över tiden samt utforma dem efter varje enskilt före-
tags förutsättningar.

Genom utformningen av SSAB-erbjudandet räknar staten med att kunna
sälja sitt innehav av knappt hälften av samtliga aktier i bolaget vid ett enda
tillfälle. Detta sker till en högre kurs än aktien har noterats till under ca 3,5
år av de ca 4,5 år som aktien har varit börsnoterad.

Därmed har det enligt min uppfattning varit en god affär för staten. Allra
viktigast i det sammanhanget är dock att privatiseringen av SSAB har varit
bra för företaget. Från att ha varit ett statligt krisföretag har SSAB utveck-
lats till att bli ett av Europas mest effektiva stålföretag. Däri ligger den
största och viktigaste nyttan för staten, skattebetalarna, de anställda, Sveri-
ges ekonomi samt även för Norrbotten, för att kort besvara även Åke Sel-
bergs fråga. Att SSAB har utvecklats så positivt är givetvis av stor betydelse
i företagets omgivning.

Birgitta Johanssons fråga ger mig ytterligare tillfälle att understryka min
uppfattning att aktiekurser och värderingen av aktier varierar. De utländska
institutioner som ursprungligen förvärvade 15 000 SSAB-paket har uppen-
barligen gjort en annan värdering än frågeställarna av aktiens värde. Fram
t.o.m. november månad 1993 hade de nämligen sålt ca 93 % av sina köprät-
ter.

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Anf. 11 LEIF MARKLUND (s):

Fru talman! Jag tackar näringsministern för svaret, men jag är naturligtvis
väldigt missbelåten med det. Det är ungefär som att höra en grammofon-
skiva som har hakat upp sig.

Om vi har smittats av kvällspressen är det ganska naturligt. Det är inte
bara kvällspressen som har skrivit ner de båda privatiseringsaffärerna, för-
säljningen av Celsius respektive SSAB. Det borde faktiskt vara något värde
i vad de ekonomiska bedömare som finns inom pressvärlden säger. Sedan
jag började i det politiska livet har jag aldrig sett att en affär skrivits ner så
mycket som just den här affären.

Därför vill jag naturligtvis kommentera näringsministerns relaterande till
den tidigare regeringens utförsäljning av statlig egendom. Då handlade det
faktiskt om att ta risker, vilket det inte gjorde nu. Nu var det helgarderat för
att med alla till buds stående medel privatisera. Det handlade inte om att
göra en bra affär för staten. Sex miljoner skattebetalare anser att de har fått
betala den dåliga affär som näringsministern har gjort. Att sälja ut statens
företag värt 4 miljarder för 2 miljarder måste väl anses som en ganska dålig
affär.

Jag vill ställa en fråga till näringsministern: Kommer vi att få se fler skan-
dalaffärer av liknande art när det gäller den fortsatta privatiseringen, som vi
hoppas inte blir av?

Anf. 12 MONA SAHLIN (s):

Fru talman! Man får väl tacka för svaret, även om det inte var mycket till
svar. Jag vill börja med att ge Per Westerberg en liten upplysning: Vi har inte
inspirerats av kvällspressen. Det är möjligt att Per Westerberg hämtar sin
inspiration där. Vi har hämtat den i den mycket djupa oro som många av
dem som jobbar i dessa företag känner och hos alla dem som bor i de regio-
ner som detta berör. Det är där inspirationen och oron har vuxit, och det är
bakgrunden till frågan.

Det är ett på många vis anmärkningsvärt svar. Först kan jag notera att
näringsministern många gånger tidigare har sagt att det har ett värde i sig att
sälja ut de statliga företagen och göra om dem till privata. Jag skulle vilja
vända på det och ställa ett antal frågor före försäljningen: Är detta bra för
företagets utveckling, är det bra för regionen och för de människor som job-
bar där? Det är dessa frågor som jag tycker att det är viktigt att svara på
innan man bestämmer sig för ägandeformer. Per Westerberg börjar alltid i
den andra ändan och säger: Det har ett värde i sig.

Sedan vill jag påpeka en mening i svaret som lyder: ”Från att ha varit ett
statligt krisföretag har SSAB utvecklats till att bli ett av Europas mest effek-
tiva stålföretag.” Menar näringsministern att denna rekordutveckling har
skett därför att företaget skulle privatiseras? Svaret på den frågan är ganska
viktigt för att kunna bedöma hur näringsministern har resonerat.

Jag vill fullfölja med frågor som jag tycker att jag inte fått något svar på.
På vilket sätt har skattebetalarna gjort en bra affär? Motsätter sig Per Wes-
terberg beskrivningen att regeringen har gett bort närmare 2 miljarder kro-
nor av skattebetalarnas pengar, som hade kunnat användas till någonting

helt annat? Vore det inte ärligare att säga att detta är en ideologisk utförsälj-
ning som får kosta vad den kosta vill?

Anf. 13 MONICA ÖHMAN (s):

Fru talman! Jag vill också tacka näringsministern för svaret, även om jag
inte är imponerad - det skall jag ärligt erkänna.

Näringsministern säger att SSAB har utvecklats positivt. Ja, det har det
gjort. Men det finns fortfarande behov av investeringar och av att gå vidare.
De företag som stannar upp i sin utveckling har ingen framtid. Då kan man
ställa sig frågan: Skulle dessa pengar ha kunnat användas på något bättre
sätt?

Jag vill påminna om att vi hade en borgerlig regeringsperiod i slutet av 70-
talet och början av 80-talet. När Socialdemokraterna kom till makten 1982
hade vi i Norrbotten en jättekris i LKAB. Hade inte staten då tagit sitt ägar-
ansvar hade ingen av oss kunnat se den positiva utveckling som har blivit
inom LKAB. Det tycker jag skall tas som ett bevis för att norrbottningarna
sätter värde på staten när staten tar hand om de företag som finns i Norrbot-
ten.

Låt mig vidare påminna om en diskussion som vi två hade här i kammaren
för inte så förfärligt länge sedan om Assidomän i Karlsborg. Ena pappersma-
skinen där står nu, precis som näringsministern förmodligen vill att den skall
göra. Men där behövs investeringar för framtiden. Jag kan som kommun-
medborgare i den berörda kommunen se möjligheter med Assidomän. Skall
Assidomän gå samma öde till mötes som SSAB?

Anf. 14 YVONNE SANDBERG-FRIES (s):

Fru talman! Jag hade önskat att också jag kunde tacka näringsministern
för svaret på min fråga. Tyvärr kan jag inte göra det, eftersom jag inte fått
något svar. Den gällde vilket underlag som låg till grund för regeringens be-
dömning av privatiseringsrabatten. Även om jag studerat svaret väldigt nog-
grant, kan jag inte se ett enda ord som svar på frågan.

Jag kan förstå att näringsministern inte vill besvara min fråga. Det visar
sig nämligen att metoden vid de utförsäljningar som gjorts har skiftat. Efter
det att staten sålde ut SSAB har man försökt att beräkna kursen på de aktier
som skulle säljas på ett annat sätt. Redan det i sig måste innebära att närings-
ministern själv inser att det var någonting fundamentalt felaktigt i värde-
ringen av SSAB.

För att återknyta till vad Mona Sahlin sade tycker jag att det är märkligt
att industriministern inte kan erkänna att det här är en ideologisk utförsälj-
ning. Man har satt värdet så lågt för att till varje pris få den statliga egendo-
men såld. Jag måste säga att det är mycket märkligt att alla statliga företag
undervärderas så kraftigt, dock inte alla i lika höga grad som just SSAB.
Tycker inte industriministern att det är ett konstigt sammanträffande?

Anf. 15 ÅKE SELBERG (s):

Fru talman! Jag får tacka näringsministern för svaret. Precis som Mona
Sahlin vill jag avfärda uppgiften att det skulle vara kvällspressen som har
inspirerat oss. Vad som stimulerat oss till att ställa frågor och ta upp den

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

här diskussionen är naturligtvis människornas oro, arbetslösheten. Det finns
knappast en familj i vårt land i dag som inte är berörd av arbetslösheten.
Arbetslösheten breds ut över vårt land. Vi har 600 000 människor utanför
den ordinarie arbetsmarknaden. Tragedier utspelas på löpande band hos de
enskilda människorna och inom familjerna.

SSAB är en av hörnpelarna i näringslivet. Luleverken spelar en oerhört
stor roll för just Norrbotten. Vi är beroende av mycket långsiktiga investe-
ringar och av att de pengar som finns inom företaget också investeras i den
egna verksamheten. Vi vet att behoven är oerhört stora. Också många män-
niskor utanför själva SSAB:s verksamhet är beroende av vad som händer
där, småföretagare, underleverantörer osv.

Frågan är om det är bristande omdöme eller intresse att i en sådan situa-
tion släppa ifrån sig 1,7 miljarder kronor som borde få finnas kvar i företagen
för investeringar.

Jag vill att näringsministern förklarar på vilket sätt detta utdelande av
pengar kommer att påverka situationen, ge upphov till investeringar, ge
människor i vårt län arbeten, skapa en utökad sysselsättningsnivå och ett ut-
ökat företagande i t.ex. Norrbotten där Luleverken finns.

Anf. 16 BIRGITTA JOHANSSON (s):

Fru talman! Tack för svaret på min fråga. Av naturliga skäl finner jag inte
att näringsminister Per Westerberg har lämnat ett sådant svar som jag kan
vara nöjd med.

Det är självfallet viktigt med en väl fungerande kapitalmarknad för det
svenska näringslivet och för att skapa arbete och inkomster för både männi-
skor och samhället. Vi vet att aktiemarknaden är en riskmarknad. Det är
viktigt att den fungerar. Men jag tycker att det är ovanligt klumpigt att staten
skall ta så stora risker som SSAB-paketet innebär. Jag vill ställa följande
fråga till näringsministern. Hur kan prospekt och emissioner, som är så gyn-
samma som i det här fallet, jämföras med andra länders börslagstiftningar?

Jag sade inledningsvis att jag inte är nöjd med svaret. Men näringsminis-
tern påpekade ändå att de utländska placerarna - institutioner - som köpte
SSAB-paket sålde sedan under november månad 93 % av köprätterna. Nä-
ringsministern har också pekat på att de har gjort en annan värdering. Vilken
värdering? Vilka slutsatser drar näringsministern av att dessa har klivit av
tidigare? Det vore intressant att få svar på frågorna.

Anf. 17 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Jag uppskattar att Birgitta Johansson verkar vara den som in-
ser att aktier utgör en riskmarknad och att det är bra med en fungerande
riskmarknad. Det är inte en bra privatisering för staten att bolagets aktier
faller kraftigt och att småspararna förlorar. Då blir det inte någon tilltro till
marknaden. Därmed blir möjligheterna att komma tillbaka små. I stället
måste prissättningen göras på ett rationellt sätt för att få ut bästa möjliga
kurs. Man måste inse att det inte går att hela tiden sälja på toppen av varje
konjunktursvängning.

Vidare har vi frågan om privatiseringen i SSAB. Det är en bra affär. 1
grunden har pressen varit positiv till slutresultatet av privatiseringen av

SSAB. Ett antal utländska institutioner sålde sina köprätter redan under
hösten. Kursen stod långt lägre än vad den gör för närvarande. Kanske sålde
de med bedömningen att den redan då var på topp. Men det kan finnas andra
orsaker som får kursen att hoppa ytterligare.

Jag vill klart säga att bra resultat för SSAB är bra för regionen och för
de anställda. Privatiseringen har medfört - redan med start 1986-1987 - att
struktureringen har gått snabbt och fint i SSAB och att därmed resultaten är
på en god nivå.

Jag vill vidare markera att den rabatt som ges vid varje introduktion var
förhållandevis blygsam 1992. Rabatten har rört sig om några få kronor per
köprätt. Jämfört med S-E-Bankens rabatt i höstas som var ända upp 75 %
för att få in kapital.

Jag ser att min taletid inte medger att jag utvecklar mitt svar mer.

Anf. 18 MONA SAHLIN (s):

Fru talman! Jag vill upprepa min fråga. Jag tror inte att vare sig vi eller
Per Westerberg kan övertyga varandra. Även om vi har varit dåliga på att
tacka för svaret, har det i stället funnits rubriker i tidningar den senaste tiden
som har tackat Per för att staten delar ut 1,7 miljarder kronor. Det är de
tacken som har lett fram till att vi har ställt dessa frågor.

Jag vill att Per Westerberg skall utveckla sitt svar litet till så att jag kan
försöka förstå. Per Westerberg säger återigen att detta är en bra affär. Han
säger att tidningarna skriver att det är en bra affär. På vilket sätt är detta en
bra affär för skattebetalarna? Min kritik består av två delar. Per Westerberg
uttrycker mycket ärligt att det är fråga om ideologi. Det skall vara privat
ägande. Staten skall inte äga - å la bonne heure - det är Per Westerbergs
ideologiska övertygelse. Vidare bottnar kritiken i - om man får ge Per Wes-
terberg ett litet tips - att statens finanser visar på minus. Det är fråga om
ganska många miljarder. På vilket sätt är detta en bra affär för skattebeta-
larna?

Anf. 19 MONICA ÖHMAN (s):

Fru talman! Jag har ungefär samma sak som Mona Sahlin att säga. ”Tack
Per”. Det var en rubrik i Dagens Industri när Per Westerberg delade ut 1,7
miljarder kronor av statens pengar.

Men tänk om detta hade gällt ett helt privat företag. När ett sådant företag
säljer ut delar av företaget eller placerar ett dotterbolag på Börsen, gör före-
taget detta i ett syfte, nämligen att få in kapital för att investera och gå vi-
dare. Det är den vanliga orsaken. Detta görs inte för att gynna de enskilda.

Om det hade varit fråga om ett vanligt börsnoterat privatföretag, hade nä-
ringsministern ansett att ett agerande i likhet med statens agerande hade va-
rit professionellt?

Anf. 20 LEIF MARKLUND (s):

Fru talman! Jag kan bara konstatera att jag inte fick något svar på min
sista fråga om vad som kommer att hända härnäst. Folket, dvs. 6 miljoner
skattebetalare i det här landet, ser den raserande svenska ekonomin och
statskassan, näringsministern. De reagerar naturligtvis ordentligt när de ser

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

hur näringsministern förbrukar ytterligare 200 miljoner kronor i konsultar-
voden för att ta fram privatiseringsplaner. Det är starka reaktioner. Man för-
väntar sig att en regering och en minister tar hänsyn till hur opinionen, dvs.
svenska folket, reagerar.

Jag måste få upprepa min fråga. Har näringsministern tagit något som
helst intryck av att dessa försäljningar har lett till att svenska folket anser sig
ha blivit lurat och därmed ha fått betala inför den kommande privatise-
ringen? Den är närmast att se som en skandal. Svenska naturtillgångar an-
grips för privat försäljning. Ingen annat land i världen skulle komma på en
sådan tanke.

Anf. 21 BIRGITTA JOHANSSON (s):

Fru talman! Jag är medveten om att näringsministern inte på så kort taletid
hinner ge oss uttömliga svar på de frågor vi har ställt. Men jag vill ändå upp-
repa mina frågor.

Är det förenligt med andra länders lagstiftning att göra denna typ av gynn-
samma emissioner och prospekt? Stämmer det med andra länders lagstift-
ning? Även om köparna har sålt sammanlagt 93 % av sina köprätter, och
näringsministern medgav att det var lägre pris då än i januari, hur mycket
har de tjänat? Var hade de tänkt att investera pengarna i - i utlandet eller i
Sverige? Var kommer de att investera?

Anf. 22 ÅKE SELBERG (s):

Fru talman! Det finns många utvecklings- och investeringsprojekt för
SSAB på Luleverken. De kan sättas i gång omedelbart. Dessa pengar hade
kunnat få en mycket bra effekt. Det är fråga om långsiktiga investeringar.

Jag vill ställa följande frågor. På vilket sätt kommer de utdelade pengarna
att investeras? Varför gick det inte att behålla dem och investera dem på en
gång i verksamheten?

Låt mig när det sedan gäller LKAB säga att jag precis som näringsminis-
tern var med år 1982. Jag tror att vi kom in i riksdagen samtidigt. Då var
situationen för LKAB gastkramande, men staten trädde in och fick ordning
på verksamheten där. Det har lett till att LKAB för närvarande är ett oerhört
framgångsrikt företag. Jag tycker därför att det är märkligt att Per Wester-
berg i stort sett dömer ut statlig verksamhet.

Jag vill också säga att jag inte är riktigt nöjd med svaret på frågan på vilket
sätt fler jobb och fler investeringar skapas i Norrbotten genom den gjorda
privatiseringen.

Anf. 23 TALMANNEN:

Jag får erinra om att anförandenas längd dess värre är begränsad till en
minut.

Anf. 24 YVONNE SANDBERG-FRIES (s):

Fru talman! Jag måste återkomma till näringsministerns påstående att ak-
tier är en riskplacering. Jag skulle vilja korrigera det litet och säga att aktier
borde vara en riskplacering. En stor del av vår kritik går ut på att regeringen
och näringsministern genom sättet att sälja ut SSAB har tagit bort varje uns

av risk för dem som har valt att köpa optionerna. De har fått en garanterad
vinst hur aktiekursen än skulle utvecklas, eftersom det har utgått ränta på
pengarna under tiden fram till i dag. Det betyder att den som köpte för
14 600 kr får ut minst 17 000 kr i dag. Väljer personen i fråga att omsätta
detta i aktier, får han eller hon i stället 30 300 kr.

Det är inte konstigt att Dagens Industri skriver att Westerberg delar ut 1,7
miljarder kronor av statens tillgångar till privatpersoner och institutioner.
Det är precis vad näringsministern har sysslat med.

Anf. 25 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Det är något märkligt att man i detta resonemang tror att vär-
det på aktier bara går upp. Ser man på statens försäljningar vid olika tillfäl-
len finner man att de vid vissa tidpunkter kunnat ses som lysande affärer för
staten genom att kurserna gått ner. Staten kunde då sägas ha roffat åt sig
pengar från småspararna. Några månader senare kunde man i stället kanske
säga att staten delade ut pengar.

Aktier är en riskplacering, och det innebär att kurserna går upp och ner.
Vi fick ett bevis för det vid vår utförsäljning våren 1992, med en kurs mer
än tre gånger så hög som när Ingvar Carlssons regering första gången gick
ut med en försäljning. Jag vill också notera att sådant sker i alla länder.

Är man inte beredd att acceptera att någon skall kunna tjäna pengar på
att köpa aktier, utan bara accepterar köp av aktier som går ned, lär vi aldrig
få någon riskkapitalmarknad och därmed inte heller få någon riskkapitalför-
sörjning som kan stärka svenskt näringsliv och ge fler arbetstillfällen, för att
därmed kunna skapa ett framgångsrikt företagande som stärker den svenska
ekonomin.

Anf. 26 MONICA ÖHMAN (s):

Fru talman! Jag har inte fått svar på någon av de frågor som jag ställt.
Som norrbottning kan jag inte låta bli att konstatera att det finns en tydlig
ideologisk skiljelinje mellan oss norrbottningar och staten, nu företrädda av
näringsministern, som till vaije pris vill sälja ut. Jag upprepar: Hur blir det i
framtiden med Assidomän, med Vattenfall och med LKAB? Skall alla dessa
statliga företag gå samma öde till mötes som SSAB, har vi snart bara natio-
nalparkerna kvar.

Anf. 27 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Ja, jag hoppas att de övriga företagen skall gå samma öde till
mötes i så måtto att de blir de mest lönsamma i sin bransch och bland de
mest framgångsrika i världen. SSAB är i dag ett av de mest framgångsrika
stålföretagen i Europa, och jag vill gärna se att fler svenska företag skall bli
det.

När det sedan gäller möjligheterna till ytterligare investeringar i Norrbot-
ten och annorstädes har man genom en god utveckling i SSAB, en bra kurs
och ett helt privat kommersiellt beslutsfattande stora förutsättningar att resa
nytt kapital på riskkapitalmarknaden när man kan motivera investeringar.
Det är bra för företaget och för de anställda.

Till privatiseringarna av Assidomän, Vattenfall och andra företag åter-

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

2 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 56

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

kommer jag gärna i framtida debatter när tiden medger det. Min taletid är
tyvärr slut.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Svar på fråga 1993/94:320 om avtalet mellan staten och AB Kinne-
vik

Anf. 28 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Göran Magnusson har frågat mig vilka åtgärder jag vidtagit
eller avser att vidta för att följa upp att avtalet mellan staten och Industriför-
valtnings AB Kinnevik fullföljs på sådant sätt att sysselsättningen stimuleras
i första hand i Fagersta och Långshyttan.

Bakgrunden till frågan är ett tilläggsavtal den 23 januari 1992 mellan sta-
ten och bl.a. Industriförvaltnings AB Kinnevik om avveckling av Bruksin-
vest AB. Syftet med detta avtal är att effektivisera Bruksinvests ursprungliga
verksamhet, som reglerades av ett avtal från år 1984.

Enligt det nya avtalet skall fyra nya bolag bildas av Bruksinvests delägare.
Verksamheten i dessa bolag skall drivas med samma inriktning som gällde
för Bruksinvest, dvs. att bidra till att nya verksamheter skapas i Bergslagen
och där i första hand på de orter som direkt berördes av omstruktureringen
under åren 1983-1984 av specialstålsindustrin. Det kapital som tillfördes bo-
lagen skulle motsvara respektive företags del av Bruksinvests totala nettotill-
gångar vid avvecklingen.

Enligt avtalet får således vartdera av de nya bolagen operera inom hela
det verksamhetsområde som tidigare gällde för Bruksinvest. Någon uppdel-
ning av Bergslagen i fyra olika verksamhetsområden bedömdes ej vara ratio-
nell, inte minst med tanke på att verksamheten enligt det ursprungliga avta-
let skall drivas efter kommersiella principer.

Enligt vad jag erfarit från Kinnevik har dess andel investerats i en etable-
ring av ett krypteringssystem för satellitsignaler. Enligt Kinnevik har med
denna investering 39 personer kunnat nyanställas i Karlskoga i Bergslagen.

Anf. 29 GÖRAN MAGNUSSON (s):

Fru talman! I det svar som Per Westerberg nu har lämnat ägnar han stort
utrymme åt att beskriva bakgrunden till frågan. Det är ungefär samma be-
skrivning som gavs i ett svar som Per Westerberg lämnade våren 1992. På
den fråga som jag har ställt och på den fråga som var aktuell våren 1992 har
det knappast lämnats något svar. Det har inte gjorts någon egentlig värde-
ring av vad som har skett när det gäller Kinnevik.

Jag vill gärna inom parentes säga att flera av de andra bolagen i Bruksin-
vest har arbetat på ett föredömligt sätt och verkligen har gjort investeringar
i företag i bl.a. norra Västmanland.

När det gäller Kinnevik säger näringsministern att han erfarit att Kinnevik
har investerat i etablering av ett krypteringssystem för satellitsignaler. Det
är en lätt överdrift. Vad Kinnevik har gjort är att det för ett dotterdotterföre-
tag har ställt en checkräkningskredit till förfogande. Det är ett rent låneför-

farande i förhållande till ett dotterbolag. Det är i och för sig också enligt
mina uppgifter klart att man har fått i gång en verksamhet i Karlskoga som
sysselsätter det nämnda antalet personer, men min fråga handlade ju om
vilka åtgärder som näringsministern har vidtagit för att säkerställa att Kinne-
vik gör investeringar just i den region, Fagersta i norra Västmanland, där
man haft huvudparten av sin verksamhet. Jag kan inte riktigt acceptera att
det inte görs en knytning till de tidigare verksamhetsorterna för de olika stål-
bolagen. Min fråga gäller alltså Kinnevik.

Avslutnings vill jag ställa frågan om Per Westerberg är nöjd med Kinne-
viks insatser med anledning av avtalet med staten. Anser Per Westerberg nu
att Kinnevik har fullgjort sin del av det avtal som finns mellan staten och
Kinnevik?

Anf. 30 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Den uppdelning som har gjorts på de bolag som tillsköt
pengar till Bruksinvest har enligt min uppfattning varit framgångsrik så till
vida att den har brutit den handlingsförlamning som rådde när fyra bolag
skulle samsas i ett företag om att försöka åstadkomma investeringar i regio-
nen. Ett flertal investeringar har gjorts i regionen.

Jag har inget klagomål att anföra mot att den investering som Kinnevik
gjort i Karlskoga inte varit någon kraftödande insats. Det väsentliga för mig
är att det etableras företag som ger sysselsättning och att det sker på kom-
mersiell grund, så att man därmed får livskraftiga företag som har förutsätt-
ningar att bli även långsiktigt bestående.

Vi har för avsikt att årligen följa upp de åtaganden som har gjorts av de
fyra ursprungliga parterna i Bruksinvest när det gäller insatser som är till
gagn för regionen och skapar sysselsättning.

Fru talman! Till sist vill jag dock säga att det sammantaget har skett en
väsentlig förbättring sedan uppdelningen av Bruksinvest på flera olika bolag
med var sitt moderbolag kom till stånd.

Anf. 31 GÖRAN MAGNUSSON (s):

Fru talman! Jag delar den uppfattning som Per Westerberg har om att
själva uppdelningen av Bruksinvest var riktig. Jag har ju inte heller tagit upp
den aspekten i min fråga. Det är ju uppenbart att t.ex Visentinvest, som har
bildats av Avestakoncernen, har agerat på ett föredömligt sätt som invest-
mentbolag. Man har satsat på utvecklingsbara, livskraftiga industrier. Nä-
ringsministern och jag har ingen olika mening om det.

Den här frågan gäller snarast på vilket sätt Kinnevikkoncernen klarar sina
åtaganden. Jag menar att man inte har gjort särskilt mycket. Man har ställt
en checkräkningskredit till förfogande för ett dotterdotterbolag. Det är hela
insatsen. Jag har inte svårt att förstå att de människor som har jobbat på
stålverken i Fagersta blir litet fundersamma när de ser mediemiljarderna
segla runt i TV 4 bl.a. De funderar över vilket ansvar Kinnevik egentligen
är beredda att ta och vilket litet intresse man visar för sin gamla verksamhets-
ort.

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar pä frågor

Anf. 32 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Precis som jag sagt tidigare, kommer vi att fortsätta att årligen
följa upp de åtaganden som har gjorts. Som jag tidigare nämnt betraktar vi
uppdelningen som en klar framgång. Det instämmer tydligen Göran Mag-
nusson i också. Den har ökat aktiviteterna väsentligt när det gäller investe-
ringar i Bergslagen.

Jag vill också notera att jag i första hand räknar resultaten och inte penga-
insatserna. Det bestående resultatet i form av sysselsättning och kommer-
siellt riktiga företag är det väsentliga för mig. Vi har för avsikt att fullfölja
detta.

Anf. 33 GÖRAN MAGNUSSON (s):

Fru talman! I min fråga undrade jag vilka åtgärder näringsministern är be-
redd att vidta för att fullfölja detta. Han har inte redovisat en enda åtgärd.
Han har bara beskrivit bakgrunden och kort konstaterat att Kinnevik haft
vissa aktiviteter i Karlskoga. Om det förekommer en aktiv uppföljning
kunde det ha redovisats i svaret.

Kommer näringsministern att ta kontakt med Kinnevik och fråga om man
inte kan göra mera? De utlånade pengarna ger ju avkastning i form av ränta
och ger intäkter i moderbolaget. De skulle kunna formeras på ett annat sätt
runt om i Bergslagen, enligt min mening i första hand i Fagerstaregionen och
Långshyttan. Har näringsministern fortlöpande kontakter med de olika
företagen, och i första hand med Kinnevikkoncernen, så att de har trycket
på sig att göra vad de kan för att förbättra sysselsättningsläget i regionen?

Anf. 34 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Låt mig först säga att under Bruksinvests första åtta år hände
inte så värst mycket. Det tror jag att vi är ganska ense om. Under de två år
regeringen har agerat har vi delat upp Bruksinvest och fått i gång aktiviteten
i respektive bolag. Vi för fortlöpande en dialog med bolagen. Vi gör en upp-
följning en gång per år. Det tänker vi fortsätta med för att nå bästa möjliga
resultat

Anf. 35 GÖRAN MAGNUSSON (s):

Fru talman! Vi kommer tydligen inte så mycket längre. Min fråga gäller
Kinnevik och inte de andra företagen. Uppdelningen av Bruksinvest skedde
ju egentligen redan 1992. Den har inte, som kan framgå av svaret, startat
nu. Den har ju pågått i åtminstone ett par år. Om det nu sker en årlig uppfölj-
ning, är den dokumenterad? Finns den redovisad någonstans? Kan jag få
en dokumentation från departementet som visar att Näringsdepartementet
pressar på bl.a. Kinnevik för att man skall göra fler insatser?

Anf. 36 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Vi gör inga uppteckningar av vanliga informella samtal. Det
är inte gagncrikt. Vi gör en årlig uppföljning av verksamheten. Efter det att
tilläggsavtalet slöts för nästan exakt två år sedan och vi slog itu Bruksinvest
har väsentliga resultat uppnåtts. Det var en framgång att göra det. Vi följer

upp det. Det gör vi även när det gäller Kinnevik, precis som när det gäller
de övriga parterna.

Anf. 37 TALMANNEN:

Ytterligare var sitt inlägg medges.

Anf. 38 GÖRAN MAGNUSSON (s):

Fru talman! Jag skall bli mycket kort. Jag kan bara konstatera att Per Wes-
terberg talar om den uppföljningen som sker i Näringsdepartementet. Om
det ges möjlighet efter valet kommer jag att fortsätta att följa upp den här
frågan i riksdagens kammare.

Anf. 39 Näringsminister PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Gör så!

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Svar på fråga 1993/94:317 om stöd till barnpornografioffer

Anf. 40 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):

Fru talman! Chatrine Pålsson har frågat vilka åtgärder jag är beredd att
vidta för att möta behoven av hjälp och stöd till barn som blivit utsatta för
sexuella övergrepp i samband med inspelning av barnpornografi.

Låt mig börja med att uttrycka mitt fulla stöd för arbetet med att försöka
stoppa all hantering av barnpornografi. Jag vill gärna särskilt lyfta fram den
viktiga roll som de frivilliga organisationerna har spelat för opinionsbild-
ningen.

Som frågeställaren säger, måste vi uppmärksamma de utsatta barnens si-
tuation. I de fall polisen kan identifiera barn i filmer och bilder eller på annat
sätt får kännedom om övergrepp har de skyldighet att vända sig till social-
tjänsten i den kommun där barnet bor och anmäla detta. Det är sedan social-
tjänsten som ansvarar för att undersöka barnets och familjens behov av stöd.
Socialtjänsten ansvarar även för att barnet får den hjälp eller behandling
som behövs antingen genom egna insatser eller på annat sätt t.ex. inom barn-
psykiatrin.

Samarbetet mellan socialtjänsten, barnpsykiatrin och polisen är i dag på
många håll i landet väl utbyggt. Både observansen och kompetensen har
höjts väsentligt.

Socialstyrelsen har givit ut allmänna råd om sexuella övergrepp mot barn
för att hjälpa handläggare och andra som kommer i kontakt med barn som
varit utsatta för övergrepp.

Socialstyrelsen stöder också, inom ramen för sitt Barn i fokus-projekt,
verksamheter ute i landet vars syfte är att utveckla utrednings- och behand-
lingsmetoder. Bidrag har även utgått för att utveckla metoder att förebygga
övergrepp.

Rädda barnen har fått medel ur Allmänna arvsfonden till en behandlings-

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

verksamhet som i första hand vänder sig till pojkar som utsatts för över-
grepp.

Detta är några exempel på det arbete som pågår för att skapa bättre förut-
sättningar både för barn att skydda sig och att söka hjälp och för myndighe-
ter och andra att ta hand om dem som drabbats.

Det är angeläget att fortsätta att stödja utvecklingen av metoder och öka
kunskaperna hos myndigheter och andra som kommer i kontakt med barn
som utsatts för övergrepp.

Anf. 41 CHATRINE PÅLSSON (kds):

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret på min fråga. Jag vill
påminna om att den inte bara avser inspelning av barnpornografi utan hela
situationen.

Att bli utsatt för så vidriga övergrepp är avskyvärt. Vi har kunnat läsa hur
en del av de här barnen i sin förskräckelse har skrivit brev till framstående
politiker och bett om hjälp. Det måste väl betyda att man är i stort behov av
hjälp? Tolkar inte socialministern det så?

Jag tror inte att den vanliga ”sociala myndigheten” alltid har den kompe-
tens som krävs för att kunna hjälpa de här barnen. Det är ett svårt arbete
som tar lång tid. Samtidigt vet vi att det finns risk för att den här verksamhe-
ten prioriteras bort i besparingstider. Min.fråga är då: Avser socialministern
att vidta några åtgärder för att starta ett projekt för att öka kompetensen
och se till att detta blir ett prioriterat område?

Anf. 42 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):

Fru talman! Först vill jag instämma i att det självfallet finns många som
har stort behov av hjälp. Jag är också helt övertygad om att det på sina håll
finns en otillräcklig kompetens hos sociala myndigheter, poliser och andra.
Det är därför som vi redan har startat en serie projekt, bl.a. dem som jag
nämner i mitt frågesvar i Socialstyrelsens regi inom ramen för Barn i fokus-
projektet, för att öka kompetensen om vad barn kan råka ut för och hur man
skall möta det. Jag vill inte alls påstå att vi är klara. Det här är ett projekt
som pågår. Det leder till en successiv standardhöjning, men det finns själv-
fallet väldigt mycket kvar att göra.

Anf. 43 CHATRINE PÅLSSON (kds):

Fru talman! För kvinnor som utsätts för olika sorter av övergrepp finns det
ju på många ställen i landet - jag tror att det är välutbyggt - kvinnojourer, dit
man kan ringa. Anser socialministern att vi borde uppmuntra till initiativ till
något slags barnjour på liknande sätt?

Anf. 44 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):

Fru talman! Kvinnojourerna är ju inte ett initiativ från politiker eller myn-
digheter, utan det är de drabbade kvinnorna själva som har dragit i gång
verksamheten - delvis, faktiskt, i protest mot socialtjänsten, eftersom många
kvinnor upplevde att de från socialtjänsten inte fick det stöd och den hjälp
som de behövde.

Jag tror kanske att det är svårare för barn i en liknande situation att dra i

gång en sådan verksamhet, men det finns ju många vuxna som i olika former
har engagerat sig inom bl.a. Rädda barnen och BRIS. Det har vi anledning
att stödja på olika sätt, bl.a. ekonomiskt, men naturligtvis också genom att
tala om att vi tycker att det är en bra verksamhet de bedriver. Det var också
just av det skälet som jag i mitt frågesvar underströk att de frivilliga organisa-
tionerna gör en väldigt viktig insats i opinionsbildningen, men jag kan gärna
lägga till att deras verksamhet är viktig också för att hjälpa direkta offer i de
här sammanhangen.

Anf. 45 CHATRINE PÅLSSON (kds):

Fru talman! Många barn har vittnat om att myndigheterna inte riktigt lyss-
nar på dem. Jag har fått ett samtal från en mamma med två barn, 7 och 14
år, som i dag befinner sig i en mycket svår situation. Från samhällets sida
påstår man att barnen inte är så gamla så att man behöver lyssna på dem.

Min sista fråga till socialministern under den här frågestunden är: Anser
socialministern att den svenska rättsapparaten borde se mer till barnens per-
spektiv än vad som är fallet i dag?

Anf. 46 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):

Fru talman! Jag tycker att det är utomordentligt angeläget, inte bara när
det gäller rättsapparaten utan också när det gäller socialtjänsten och polisen.
Jag tror att det är en alldeles riktig iakttagelse att det fortfarande hos många
finns ett bristande barnperspektiv; man ser många problem ur den vuxnes
perspektiv men bortser från barnens perspektiv.

När vi för ett par år sedan drog i gång Barn i fokus-projektet var utgångs-
punkten just insikten om att barnperspektivet ofta saknas. Därför behövs
inom socialtjänsten och hos andra myndigheter ökade kunskaper om hur
man skall se barns problem, förstå vad barn säger och vad de försöker för-
medla till oss vuxna, även om de ofta använder ett annat språk och andra
bilder för att förmedla sina upplevelser än vad vi som vuxna kanske skulle
ha gjort. Däri ligger också en av svårigheterna, och där finns det utan tvivel
ett stort behov av utbildningsinsatser.

En hel del har gjorts, och jag menar att det ändå pågår en förbättring när
det gäller våra möjligheter att hjälpa de här barnen. Men som jag har under-
strukit flera gånger finns det fortfarande mycket kvar att göra.

Överläggningen var härmed avslutad.

7 § Svar på fråga 1993/94:312 om de ryska trupperna i Baltikum

Anf. 47 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Fru talman! Lars Sundin har hänvisat till ett uttalande av den ryske utri-
kesministern Andrej Kozyrev och frågat mig om regeringen avser att ta upp
frågan om tillbakadragandet av de ryska trupperna för att klarlägga vad den
ryske utrikesministern verkligen sagt och menat.

Fru talman! Den 18 januari höll den ryske utrikesministern ett anförande
inför Rysslands ambassadörer i OSS-länderna och Baltikum. De första

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

medierapporterna från mötet uppgav att Andrej Kozyrev hade hävdat att
det ryska trupptillbakadragandet från alla före detta sovjetrepubliker skulle
bromsas upp och att den ryske utrikesministern talat om att ett hot mot Ryss-
land utgick från dessa länder.

Reaktionen i omvärlden blev kraftig, inte minst i Baltikum, där de tre pre-
miärministrarna gjorde ett gemensamt uttalande. Också den svenska rege-
ringen oroades, särskilt som man i Moskva inte genast gick ut med något
officiellt tillrättaläggande.

Omedelbart när de första medierapporterna om talet hade kommit, in-
struerades därför Sveriges ambassad i Moskva att snabbt försöka ta reda på
vad den ryske utrikesministern verkligen hade sagt. Efter hand fick vi ut-
skriften från talet tillsammans med ett offentligt uttalande av Kozyrev, där
han försäkrade att Ryssland alltjämt var fullt inställt på att dra tillbaka alla
sina trupper från Baltikum.

Sedan detta klarläggande lämnats, har vi från regeringens sida till Ryss-
land tydligt upprepat vår uppfattning om att trupptillbakadragandet nu
måste fullföljas på grundval av ett avtal mellan parterna. Vi har också sär-
skilt betonat vikten av att Ryssland inte låter omvärlden känna osäkerhet
om den ryska utrikespolitiken. Det gäller inte minst mot bakgrund av de ag-
gressivt nationalistiska uttalanden som nu kan höras i den inre ryska debat-
ten.

Den 27 januari gjordes ytterligare förtydliganden beträffande den ryska
politiken gentemot de baltiska länderna. Under en presskonferens framhöll
vice utrikesminister Tjurkin att Ryssland är inställt på att snabbt ingå avtal
om trupptillbakadragandet. Han betonade också att man i Moskva noga skil-
jer mellan de baltiska länderna och andra före detta sovjetrepubliker. I den
uppkomna situationen var detta viktiga besked, som vi tar fasta på och väl-
komnar.

Avslutningsvis vill jag på nytt understryka den svenska regeringens starka
engagemang för ett skyndsamt trupptillbakadragande från Baltikum. Vi
fortsätter att aktivt och intensivt verka för detta.

Anf. 48 LARS SUNDIN (fp):

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret på min fråga. Frågan
ställdes eftersom den ryske utrikesministern enligt uppgifter i pressen sagt
att ryska trupper fortfarande kunde behövas i Baltikum för att skydda ryska
intressen där och för att ett säkerhetspolitiskt vakuum inte skulle uppstå, ett
vakuum som kunde fyllas av ryskfientliga krafter.

Det är bra att regeringen har reagerat och att utrikesministern nu har sagt
att Ryssland skall dra tillbaka alla sina trupper från Baltikum. Det är också
bra att regeringen ånyo har sagt att det måste till ett avtal om ett trupptill-
bakadragande.

Men tycker inte utrikesministern att det är oroande eller märkligt att utri-
kesministern i ett svar till mig här i kammaren i november 1992 underströk
betydelsen av ett avtal om och en tidtabell för hur detta tillbakadragande
skulle ske - det skulle ske snabbt, och det skulle ske ordnat - men att något
avtal ändå inte har kommit till stånd mellan Ryssland och Estland och mellan
Ryssland och Lettland?

Anf. 49 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Fru talman! Visst! Jag skulle gärna ha sett att de ryska trupperna hade
lämnat alla de tre baltiska republikerna vid det här laget. Jag kan dock kon-
statera att de har lämnat Litauen och att tillbakadragandet så att säga också
i praktiken sker och har skett från Estland och Lettland, även om det fortfa-
rande finns truppstyrkor kvar i dessa länder. Det är en mycket bestämd
svensk politik att mycket praktiskt verka för att trupptillbakadragande skall
ske, att agera diplomatiskt i samtal med Moskva, Ryssland, i samtal med
de baltiska republikerna och i samtal med andra västländer och att också
understödja den process och de förhandlingar som nu är i gång.

Anf. 50 LARS SUNDIN (fp):

Fru talman! I ett tal nyligen i Sälen talade utrikesministern om den förtro-
endefulla dialogen som pågår mellan Sverige och Ryssland på hög nivå. Ges
det vid dessa förtroendefulla samtal ingen rimlig förklaring från rysk sida till
varför ett avtal inte har träffats mellan Ryssland och Estland och mellan
Ryssland och Lettland? För visst måste utrikesministern dela min uppfatt-
ning om att de ryska trupperna i Estland och Lettland inte behövs för att
skydda några ryska etniska intressen?

Anf. 51 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Fru talman! Visst, medborgarfrågorna skall hållas alldeles separat från det
ryska trupptillbakadragandet, som följer av folkrätten. Däremot tycker vi
naturligtvis att det är både bra och viktigt att de ryskspråkiga i såväl Estland
som Lettland får en generös och bra behandling, framför allt att det är en
behandling som stämmer överens med Europarådets och ESK:s normer och
principer.

I den förtroendefulla dialogen med Ryssland berörs naturligtvis också frå-
gor som ingår i förhandlingsdiskussionen mellan Ryssland, Estland och Lett-
land, men det är självfallet framför allt dessa stater själva som skall föra
denna diskussion. Vi vet också att det finns olika frågor av praktisk natur
som man ännu inte har lyckats lösa mellan parterna.

Anf. 52 LARS SUNDIN (fp):

Fru talman! Jag noterar att utrikesministern delar min uppfattning att frå-
gan om de ryskspråkigas intressen i Estland och Lettland måste lösas i sär-
skild ordning, att de kommer att lösas i särskild ordning och att det därför
inte behövs någon närvaro av ryska trupper för att dessa frågor skall kunna
lösas.

I slutet av sitt svar säger utrikesministern att regeringen arbetar aktivt och
intensivt för ett skyndsamt ryskt tillbakadragande från Estland och Lettland.

Man kan väl bara konstatera att detta aktiva och intensiva verkande inte
har varit så framgångsrikt, eftersom de fortfarande finns kvar där.

Anf. 53 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Fru talman! Får jag trots allt säga att jag naturligtvis inte delar Lars Sun-
dins bedömning. Vi noterar ändå bestämda framsteg, och vi arbetar intensivt
för att hjälpa till för att frågan skall få en lösning.

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Det är viktigt att konstatera att inga som helst MR-övergrepp har före-
kommit i Estland och Lettland. Det har flera internationella organisationer
kunnat konstatera.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Svar på fråga 1993/94:313 om bärgning av färjan Jan Heweliusz

Anf. 54 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Fru talman! Ivar Franzén har frågat mig om vad den svenska regeringen
gör för att medverka till att bärgningen av den polska färjan Jan Heweliusz
snabbt skall komma till stånd.

Inledningsvis vill jag erinra om att jag vid två tillfällen under förra året -
i februari och maj - besvarade riksdagsfrågor om färjeolyckan. Jag berörde
då bl.a. de undersökningar som genomförts av fartyget med hjälp av dykare,
och redogjorde för den svenska inställningen i bärgningsfrågan. Både stats-
ministern och jag själv har i samtal med den polska regeringen klargjort att
vi är mycket angelägna om att bringa full klarhet i de saknades öde och att
vi väntar oss ett snabbt polskt ställningstagande i bärgningsfrågan. Så sent
som i förra veckan tog talmannen upp frågan med sin polske kollega vid ett
besök i landet.

Det är riktigt att de polska och tyska regeringarna inlett diskussioner om
vad som skall göras med det förlista fartyget. Det tyska intresset grundar sig
på att fartyget är ett hinder för sjöfarten. Av uppenbara skäl kan jag inte här
gå in på några detaljer om dessa förhandlingar.

Självklart har jag full förståelse för de anhörigas krav att få reda på vad
som hänt deras närmaste, och jag kan försäkra Ivar Franzén att vi kommer
att fortsätta att hålla frågan om bärgning aktuell hos den polska regeringen
så länge som de tre svenskarna saknas. Också tyska myndigheter är väl med-
vetna om våra starka önskemål. Vi kommer givetvis även framdeles att be-
vaka de pågående tysk-polska diskussionerna om vad som skall ske med Jan
Heweliusz.

Anf. 55 IVAR FRANZÉN (c):

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret som tyvärr saknar den
handlingskraft och den skärpa som jag efterlyste i två tidigare frågedebatter.
Utrikesministern säger att man även framdeles kommer att bevaka de tysk-
polska diskussionerna om vad som skall ske med Jan Heweliusz.

Jag har tidigare vädjat till utrikesministern att utöver välvilligt tal verka
för att Sverige även ekonomiskt medverkar till att en bärgning kommer till
stånd.

Jag vill säga tack till talmannen för att hon tog upp den här frågan. Om jag
har förstått tidningsreferaten från talmannens överläggningar med de polska
företrädarna rätt, anser man sig i Polen inte ha råd att själv stå för hela kost-
naden avseende bärgningen. Det är helt klart att företrädare för det tyska
kommunikationsdepartementet har uttryckt en beredskap att delta i kostna-
derna. De säger att bärgningen inte får hindras av en strid om kostnaderna.

Min fråga till utrikesministern är: Kan och vill utrikesministern här och nu
utlova att även Sverige är berett att bidra till en del av bärgningskostnaderna
för att på ett konkret sätt se till att saken påskyndas? Tycker inte utrikesmi-
nistern att det är litet generande att tre länder under mer än ett års tid inte
har lyckats få till stånd bärgningen av ett fartyg för vilken kostnaden sägs
vara mellan 20 och 25 miljoner?

Anf. 56 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Fru talman! Enligt svensk rätt har staten inget ansvar för bärgning. Om
rederiet och försäkringsbolaget väljer att inte bärga kan staten av dessa
kräva bärgning endast om det finns fara för t.ex. oljeutsläpp eller om trafi-
ken i en farled äventyras. Det är på motsvarande sätt inte heller möjligt för
oss att kräva bärgning - så är rättsläget.

Jag ser och tror för egen del att den troligaste framkomstvägen i fortsätt-
ningen är de tysk-polska diskussioner som nu pågår och som vi följer. Vi får
se vart de leder och därmed i vilken typ av beslutsposition som också Sverige
kan befinna sig i. Det det är alldeles för tidigt att säga ännu. Jag har fortfa-
rande en förhoppning om att det tyska intresset och diskussionerna skall
kunna leda till något resultat.

Anf. 57 IVAR FRANZÉN (c):

Fru talman! Jag har aldrig hävdat att svenska staten har ett ansvar för att
bärga den polska färjan. Men jag hävdar med bestämdhet att staten har ett
ansvar för de svenska medborgarna - om inte annat så ett moraliskt ansvar
för de tre svenskar som ännu inte är återfunna. Detta moraliska ansvar borde
ändå ha fått uttryck i mer konkreta handlingar än att vänta, avvakta och hop-
pas. Det är inte mycket av handlingskraft i detta.

Jag har tidigare med skärpa hävdat att den sjöförklaring som nu i stort sett
är avslutad skulle ha haft ett helt annat bevis- och beslutsunderlag om färjan
hade varit bärgad. Utöver anhörigas berättigade krav har vi funnit ett klart
krav för en noggrann och rättvis sjöförklaring.

Återigen: Är inte regeringen - det har tydligen varit en regeringsfråga
mycket länge - beredd att på något sätt aktivt i handling och med pengar
hjälpa till så att den här bärgningen kommer till stånd snabbt?

Anf. 58 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Fru talman! Jag noterar Ivar Franzéns inställning. Jag måste samtidigt
säga att det inte finns någon rätt eller någon internationell praxis som säger
att stater regelmässigt skall finansiera bärgning av förlista fartyg, svenska el-
ler utländska, på vilka det funnits svenska medborgare.

Man måste också, Ivar Franzén, tänka på att det för tämligen långt att
etablera en sådan praxis med tanke på jordens och världshavens yta. Ivar
Franzén tycker att en sådan praxis är självklar. Jag tycker inte att den är
självklar. Den har inte heller något stöd i internationell rätt och sedvänja.

Anf. 59 IVAR FRANZÉN (c):

Fru talman! Det är uppenbart att vi ser saken från olika aspekter. Jag kan
i och för sig förstå de formella synpunkterna, men detta är inget dussin-

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

ärende. Den här olyckan och omständigheterna omkring den är ganska
unika. Jag tror att den prejudicerande effekten som utrikesministern tycks
vara rädd för egentligen är obefintlig.

Jag tror att det ibland inte vore fel om regeringen också visade en viss
mänsklig hänsyn i de här frågorna. Det har varit ett av de tunga motiven.
Ett annat motiv är att det finns enormt mycket av rykten och påståenden
runt den här olyckan. När det gäller en förbindelse mellan Sverige och Polen
så måste det vara bra att få saken klarlagd på alla punkter. Det är faktiskt
också ett svenskt intresse.

Anf. 60 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Fru talman! Det är samtidigt en regerings skyldighet att följa svensk rätt
och att också följa internationella normer och praxis. Det är någonting som
ofta ger stadga åt en regerings arbete. Det är därför någonting som det är
väldigt viktigt för oss att beakta. Samtidigt följer vi självfallet ärendet. Vi
förstår situationen för de anhöriga och vi har därför i olika sammanhang ak-
tualiserat ärendet med polska myndigheter. Vi fortsätter att följa de diskus-
sioner som nu pågår mellan Tyskland och Polen.

Anf. 61 IVAR FRANZÉN (c):

Fru talman! Jag tror det finns en grundläggande skillnad mellan utrikesmi-
nisterns och mitt synsätt. Utrikesministern säger hela tiden att regeringen
inte är skyldig att göra något, och därför gör regeringen inget. Min utgångs-
punkt är att man i en sådan här fråga gör vad man kan och har rätt att göra.
Då kommer man till ett annat resultat. Jag skulle vilja vädja till utrikesminis-
tern att försöka övergå till mitt synsätt i den här frågan.

Anf. 62 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Fru talman! Jag noterar att Ivar Franzén och jag har olika sätt att se på
frågan. Det har kanske att göra med våra något olika roller, som gör att vi
måste agera på något olika sätt.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på fråga 1993/94:332 om utlänningslagens åldersgräns

Anf. 63 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Fru talman! Rolf L Nilson har frågat mig om regeringen är beredd att vidta
åtgärder för att snabbt ändra åldersgränsen för vem som skall anses som barn
i utlänningslagen från 16 till 18 år.

Rolf L Nilson avser här den 16-årsgräns som återfinns i bestämmelserna i
utlänningslagen som rör möjligheterna att ta någon i förvar. Han hänvisar
till FN:s barnkonvention där definitionen av barn anger en 18-årsgräns.

Barnkonventionen innebär att frihetsberövande av barn under 18 år inte
får ske utan uttryckligt lagligt stöd. Frihetsberövande får endast användas
som en sista utväg och för kortast möjliga tid. Förvarstagande av såväl barn
som ungdomar mellan 16 och 18 år har stöd i svensk lag.

Då riksdagen antog propositionen om godkännande av barnkonventionen
ansåg riksdagen inte att tillämpningen av förvarsbestämmelserna stred mot
konventionens bestämmelser.

Därefter har riksdagen beslutat om ändringar i utlänningslagens förvars-
bestämmelser som innebär inskränkningar i möjligheten att ta barn i förvar.
Det förslag som regeringen hade lagt fram var än mer långtgående; det inne-
bar ett principförbud mot förvarstagande av barn. I en riksdagsmotion från
Vänsterpartiet i detta sammanhang aktualiserades att åldersgränsen för vem
som är att anse som barn borde höjas till 18 år. Socialförsäkringsutskottet
konstaterade med anledning av förslaget att man utgick ifrån att frågan kom-
mer att uppmärksammas av den paralamentariska utredningen som har till
uppgift att se över flykting- och invandrarpolitiken.

I ett av de fall som Rolf L Nilson tar upp har beslut om förvarstagande
fattats i syfte att fastställa personens identitet och därmed möjliggöra en
verkställighet av det awisningsbeslut som föreligger.

Sverige har inte kritiserats av FN:s kommitté om barnets rättigheter för
den 16-årsgräns som anges i utlänningslagens förvarsbestämmelser. Kommit-
tén uppmanade däremot Sverige att försöka finna alternativ till förvarsta-
gandet. Jag har tagit initiativ till att Invandrarverket skall verka för att andra
förvarslokaler än häkten och arrester används. Invandrarverket har också
presenterat förslag på alternativa förvarslokaler - t.ex. ombyggda förlägg-
ningar - för polisen och kriminalvårdsstyrelsen. De behandlar nu frågan. Jag
utgår från att dessa myndigheter snarast möjligt kommer att ta fram fler,
bättre och humanare förvarslokaler.

Jag utgår ifrån att den parlamentariska kommittén kommer att pröva frå-
gan om det är lämpligt att ändra utlänningslagens åldersgräns för förvarsta-
gande av barn.

Anf. 64 ROLF L NILSON (v):

Fru talman! Bakgrunden till min fråga är framför allt ett fall av förvarsta-
gande i Malmö, och jag vet att det har upprört Birgit Friggebo minst lika
mycket som det har upprört mig. Man har tagit en person i förvar under
mycket lång tid trots att man inte är riktigt säker på hur gammal han är. Per-
sonen har hållits i förvar under förhållanden som är direkt oacceptabla. Skall
man uttrycka sig lika rått som pressen har gjort kan man säga att han har
hållits i förvar i en av polisens fylleceller. Det är inte försvarligt om vi talar
om att vi har en flyktingpolitik, asylpolitik och kriminalpolitik som är anstän-
dig och human.

Nu säger Birgit Friggebo att åldersgränsen på 16 år i utlänningslagen inte
strider mot FN:s barnkonvention. Men den avviker åtminstone från FN:s
barnkonvention. 16-årsgränsen innebär dock att man med stöd av lag kan ta
barn i förvar - barn som är strax över 16 år. Ett liknande förfarande är inte
möjligt om det rör sig om en jämnårig brottsling. Strafflagen är betydligt
strängare.

FN:s kommitté för barnets rättigheter har uppmanat Sverige att söka finna
alternativ till förvarstagande. Birgit Friggebo säger att man främst söker
andra lokaler. Det finns även andra alternativ än andra lokaler. Det måste

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

vara möjligt att ta till anmälningsplikt och andra arrangemang i ett sådant
här sammanhang.

Slutligen förutsätts den parlmentariska kommittén ta upp frågan om ål-
dersgränsen. Vilket tidsperspektiv har kommittén? Överväger Birgit Frig-
gebo att ge kommittén tilläggsdirektiv?

Anf. 65 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Fru talman! Rolf L Nilsons utgångspunkt har varit FN:s barnkonvention.
Det är utmärkt att vi har barnkonventionen för att stämma av om man upp-
träder på ett värdigt sätt i vårt land och i andra länder. Det är också riktigt
att den generella riktlinjen för barnkonventionen är att barn och ungdomar
under 18 år skall anses som barn. Men samtidigt tillåts många olika ålders-
gränser enligt barnkonventionen, om de har stöd i lag.

Jag kan t.ex. erinra om att straffbarhetsåldern i Sverige är 15 år och inte
16. Det betyder att man i undantagsfall faktiskt kan sätta 15-åringar i häkte.
Förfarandet strider inte mot barnkonventionen. Det utesluter naturligtvis
inte att man kan diskutera frågan och lämpligheten av att ha en 16- eller 18-
årsgräns.

Jag tycker att socialförsäkringsutskottet har pekat på ett bra tillvägagångs-
sätt, nämligen att den stora invandringsutredningen kan få behandla den här
frågan. Utredningen skall bli klar med sitt arbete under nästa år. Någon kan
då fråga sig varför man inte kan bryta ut just den här frågan. På många olika
håll vill man bryta ut frågor som man vill behandla med förtur. Kommitténs
arbetssituation blir då orimlig. Enligt min uppfattning behöver kommittén
inga tilläggsdirektiv. Den har full möjlighet att ta upp den här frågan. Jag
utgår ifrån att de parlamentariker som sitter i kommittén kommer att ta upp
den här frågan.

Anf. 66 ROLF L NILSON (v):

Fru talman! Jag vill ta upp ett par frågor. 15-åringar kan visserligen sättas i
häkte och t.o.m. dömas till fängelse, men det är omgärdat av mycket stränga
restriktioner. De restriktionerna är betydligt hårdare än de som gäller för
personer som inte har begått något brott. Det skulle vara mycket vunnet om
gränsen 16 år ändrades till 18 år, dvs. att vi fick samma gräns som i FN:s
barnkonvention.

Dessa regler drabbar enskilda individer mycket, och Sverige får ett dåligt
rykte när sådant här inträffar. Det finns därför skäl att ge denna kommitté
ett tilläggsdirektiv om snabbehandling av den här frågan. Detta är inte något
ovanligt förfarande i utredningssammanhang.

Anf. 67 Kulturmininister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Fru talman! Detta skulle leda till att vi ständigt fick ge nya direktiv till
utredningen, som redan har mycket vida direktiv och därmed alla möjlighe-
ter att ta upp även denna fråga. Jag utgår också från att man kommer att
göra det.

Just detta enskilda fall har varit uppe till prövning både i kammarrätt och
i regeringsrätt, och det kommer att ske ytterligare en prövning. Dessa fall är
ändå omgärdade av ganska hårda restriktioner, och det skall till synnerliga

skäl för att man skall kunna fortsätta att ta barn i förvar. Åldern spelar natur-
ligtvis här en roll. Som Rolf L Nilson säger råder det tveksamhet om vilken
ålder just den här personen har. Sannolikt skulle reglerna förvuxna egentli-
gen vara tillämpliga på just den här personen.

Anf. 68 ROLF L NILSON (v):

Fru talman! Jag vill avsluta den här debatten med att konstatera att jag
inte delar Birgit Friggebos bedömning av behovet om tilläggsdirektiv. Själv-
fallet kan man inte ge tilläggsdirektiv för alla detaljer, men frågan om hur
vi behandlar barn har en sådan tyngd och får sådana konsekvenser för hur
omvärlden ser på Sverige att den bör behandlas med förtur och snabbt föran-
leda ett delbetänkande med förslag om lagändring. Detta är inte någon
ovanlig praxis.

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på fråga 1993/94:334 om boendemiljön vid Malmens flyg-
plats i Linköping

Anf. 69 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):

Fru talman! Bengt Hurtig har frågat mig om jag avser att ta några initiativ
för att boendemiljön intill Malmens flygplats i Linköping skall förbättras.

Koncessionsnämnden för miljöskydd har den 30 september 1993 fattat be-
slut angående tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamhet vid Malmens
flygplats. Detta beslut har överklagats av närboende och ligger för avgö-
rande hos regeringen. Som Bengt Hurtig väl känner till kan jag inte föregripa
denna prövning.

Jag är medveten om att buller ofta är ett problem i vår boendemiljö. Rege-
ringen arbetar för närvarande med en proposition om en samlad handlings-
plan mot buller, i vilken även buller från militär flygverksamhet kommer att
behandlas. Bullerpropositionen kommer att föreläggas riksdagen under vå-
ren 1994.

Anf. 70 BENGT HURTIG (v):

Fru talman! Jag får tacka för svaret. Detta är ett gammalt problem. I Lin-
köping har man diskuterat det under många år.

När man ursprungligen flyttade arméflyget till Malmslätt tog den dåva-
rande regeringen initiativ till att verksamheten skulle prövas hos Konces-
sionsnämnden för miljöskydd. Bara det är ett tecken på att man redan då,
med dåvarande aktiviteter, ansåg detta vara ett problem. I och med JAS-
planets tillkomst har detta bullerproblem sedan trappats upp.

Det undergräver förtroendet för plan- och bygglag och miljöskyddslag om
folk som läser dem inte finner att de tillämpas på det sätt som en lekman
rimligen tycker att de borde tillämpas.

JAS-planet intar en särställning i flygbullersammanhang. När man utökar
provningen av planet kommer bullret att öka för tiotusentals människor
boende runt våra flygplatser. Situationen i Linköping är ett exempel på det.

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svarpå frågor

Karlsborgs kommun har erbjudit en lösning, nämligen att man där kan ta
emot den här flygverksamheten. Där är en flygflottilj under avveckling. Det
skulle alltså finnas goda möjligheter att genomföra provningen där. Prov-
ningen skulle också kunna ske över Vättern, där bullerskadorna skulle bli
mindre.

Det skulle vara bra om miljöministern kunde lätta litet på förlåten och
säga någonting om huruvida den kommande propositionen innehåller för-
slag som skulle göra sådan här verksamhet omöjlig i framtiden.

Anf. 71 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):

Fru talman! Jag instämmer i att detta kan innebära problem. Det har ty-
värr också det gamla problemets karakteristika, dvs. att miljön pressas från
två olika håll. Det är någon sorts salamimetod.

Miljön pressas från flygverksamheten, som ibland trappas upp. Det har
dock inte skett hittills i fråga om JAS, eftersom det av kända skäl har varit
en begränsad provningsverksamhet. Miljön pressas också av bebyggelsepla-
neringen. Man har uppenbarligen inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn
till de närboendes situation.

Dessa motstående intressen har ställts mot varandra, och det har varit
svårt att hantera situationen. Den bilden håller jag alltså med om.

Problemet är de fall då situationen redan är etablerad, då det är svårt att
ändra förhållandena. Vid fortsatt rationalisering eller nedläggning av militär
flygverksamhet måste man, som jag ser det, ta hänsyn till den situation som
råder när det bl.a. gäller buller. Det borde också vara en klar restriktion vid
utveckling av flygverksamhet.

Jag uttalar mig nu generellt. Jag bara konstaterar att försvarsmakten och
miljön finns särskilt behandlade i det utredningsmaterial som vi fick under
andra hälften av 1993 och som för närvarande behandlas. Det är självklart
att dessa frågor måste komma upp. När det gäller det aktuella fallet, som
jag alltså inte kan kommentera särskilt mycket, är det många som har klagat.
Det är riktigt.

Anf. 72 BENGT HURTIG (v):

Fru talman! Jag förstår att det kan vara svårt att formulera sig på ett sådant
sätt att den prövning som regeringen skall göra inte föregrips.

När man började med dessa flygningar handlade det om vanliga flygplan
som hade en viss bullernivå. Sedan ansöktes det om ungefär 40 flygrörelser
per månad med JAS-planet. Det är det som diskussionen nu bl.a. gäller. En-
ligt de uppgifter som jag har förbereder Fortifikationsförvaltningen nu en ny
ansökan om ungefär 230 flygrörelser per månad.

Den första ansökan används som en murbräcka för att man skall komma
vidare och utvidga verksamheten. Samtidigt finns det ett regionalpolitiskt
problem i området som i viss mån skulle kunna lösas om denna flygverksam-
het lokaliserades till Karlsborg.

Jag hoppas att den kommande propositionen innehåller förslag som för-
hindrar den här typen av successiv utveckling.

Anf. 73 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):

Fru talman! Ärendet finns hos departementet, som sagt. Det är remitte-
rat. Inga remissvar har kommit in ännu. Det är läget i det aktuella fallet,
som Bengt Hurtig tar upp. Jag kan därför inte ytterligare kommentera det.

Det är naturligtvis ett memento för sökande myndigheter, i det här fallet
Fortifikationsförvaltningen, om det redan från början finns ett påtagligt pro-
blem på en flygplats. Då bör man vara försiktig när man kommer med nya
ansökningar som gäller samma flygplats.

Jag kan tillägga att all flygverksamhet med JAS inte sker vid Malmens
flygplats. Där sker en del av verksamheten. En annan del sker vid SAAB:s
eget flygfält som ligger 7 kilometer från Malmens flygfält. Det är klart att
man ibland måste ta hänsyn till de alternativa möjligheter som finns när man
skall hantera den här sortens utveckling.

Anf. 74 BENGT HURTIG (v):

Fru talman! Koncessionsnämnden använder som argument att det redan
är så mycket buller att man har vant sig vid det och att det därför kan ökas
ytterligare. Den argumentationen måste vi som politiker försöka att mot-
verka.

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Svar på fråga 1993/94:309 om ytterligare medel till stödområden
i Västerbottens län

Anf. 75 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Fru talman! Georg Andersson har frågat mig om regeringen är beredd att
öka tilldelningen av regionalpolitiska medel för Västerbottens län.

Jag besvarade en liknande fråga här i riksdagen för tre veckor sedan. Det
gällde då i första hand Kalmar län, men jag nämnde också den ansökan från
Länsstyrelsen i Västerbotten som Georg Andersson nu hänvisar till. Jag sade
då att regeringen har 32 miljoner kronor kvar att fördela till länsstyrelserna
för regionala utvecklingsinsatser. När dessa medel fördelas kommer behovet
av ytterligare medel för företagsinriktade åtgärder att väga tungt. Möjlighe-
ten att ta till vara tillväxten i landets olika delar måste utnyttjas.

Jag sade då också att departementet höll på att undersöka medelsläget i
samtliga län, framför allt vad gäller efterfrågan på näringslivsinriktade me-
del. Denna inventering är nu genomförd, och jag räknar med att regeringen
inom kort kommer att fatta beslut om hur resterande medel på anslaget skall
fördelas.

Anf. 76 GEORG ANDERSSON (s):

Fru talman! Jag vill tacka för svaret. Det är viktigt att komma ihåg bak-
grunden till frågan. Bakgrunden är att arbetsmarknadsministern och rege-
ringen har beslutat om en utvidgning av stödområdet till att omfatta ett par
kommuner i Västerbotten. Man har även beslutat om vissa utvidgningar i
andra delar av landet.

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

3 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 56

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Nu har denna utvidgning av stödområdet naturligtvis lett till att behovet
av pengar har ökat. Västerbottens länsstyrelse begärde i början av december
att man skulle få 80 miljoner i extra tilldelning för att tillgodose det behov
som utökningen - som regeringen faktiskt hade beslutat om - gav anledning
till.

Nu får jag veta att det finns 32 miljoner kronor och att beloppet skall delas
upp på flera län. Vilka län det gäller framgår inte riktigt. Hur mycket som
kan komma att falla på Västerbotten är höljt i dunkel. Jag vet inte om arbets-
marknadsministern kan avslöja något mera om detta.

Det faktiska läget var i början på december att man i Västerbotten hade
ansökningar som redan då krävde en utökning med 42 miljoner kronor. Då
hade bara fem månader av budgetåret gått. Mot denna bakgrund bedömde
man att det sammanlagt skulle behövas ytterligare 80 miljoner kronor.

Om Västerbottens län nu skall dela dessa 32 miljoner kronor med Kalmar
län och andra län, kan man dess värre konstatera att utökningen av stödom-
rådet inte var så mycket värd som det gav intryck av, eftersom det uppenbar-
ligen inte ges pengar till välmotiverade projekt i Skellefteåregionen och kan-
ske Robertsfors.

Jag vill gärna ha förtydliganden på de punkter som jag här har tagit upp.

Anf. 77 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Fru talman! Länsanslaget till Västerbottens län är rätt stort. Det delas upp
i projektstöd, direkt företagsstöd, glesbygdsstöd, stöd till lanthandel samt
företagsstöd. Jag skulle tro att också Västerbotten har förmåga till viss om-
prioritering. Detsamma gäller de stora pengar som sammantaget hanteras
av Arbetsmarknadsverket. Det kan finnas skäl att fundera över om just
denna del behöver ytterligare påspädning. Vad jag talar om är att det av det
hittills beslutade beloppet finns 32 miljoner kronor kvar för senare fördel-
ning. Det sker nu en samordning av vart dessa pengar skall gå. Mer kan jag
inte säga.

Anf. 78 GEORG ANDERSSON (s):

Fru talman! Jag kan ha förståelse för detta. Då hoppas jag att talet om att
man ”inom kort kommer att fatta beslut” också innebär ”inom kort”.

När det gäller möjligheten till omfördelning kan jag notera att det enligt
de uppgifter som jag har från länsstyrelsen i Västerbotten inte finns över-
skott på någon av de nämnda budgetposterna, utan det är underskott på alla.
Det finns således ingenting att omfördela för att förstärka någon del.

Det talas i svaret om att man skall prioritera i det ena fallet ”företagsinrik-
tade åtgärder” och i det andra fallet ”näringslivsinriktade åtgärder”. Jag gis-
sar att man menar samma sak. Men vilka anslag är det fråga om? Ar det
lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag? Räknas glesbygdsinsatser till det
som är näringslivsinriktat?

Anf. 79 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Fru talman! För mig är småföretagsstödet och glesbygdsstödet alltid prio-
riterade åtgärder tillsammans med stödet till tillverkande företag.

Anf. 80 GEORG ANDERSSON (s):

Fru talman! Med denna tolkning är ju alla delposter företags- och närings-
livsinriktade. Jag förstår då inte markeringen av vilka delar som skall priori-
teras. Men mot bakgrund av att det finns behov av ökade insatser på alla
dessa områden vill jag avslutningsvis konstatera att de totalt 32 miljoner kro-
nor som finns att fördela dess värre ger ett ganska ringa tillskott till Väster-
botten. Det hade nog funnits skäl för arbetsmarknadsministern att se över
denna sak. En utökning av stödområdet skedde i april i fjol, och det har nu
gått snart ett år sedan dess. Det har funnits skäl för arbetsmarknadsministern
att återkomma i god tid för att tillgodose behovet av ökade resurser och för
att hålla det löfte som regeringens beslut innebar.

Anf. 81 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Fru talman! Vi kan se på länsstyrelsens hantering av länsanslaget. En
mycket liten del av anslaget gick till projekt. Sedan släpptes medlen fria, och
då har projekten tagit över hälften av den miljard som går till länsanslagen.
Projektmedlen är inte direkt företagsinriktade, utan man hittar många olika
projekt, speciellt i detta läge när näringslivet vill växa.

I den regionalpolitiska propositionen som skall föreläggas riksdagen kom-
mer jag att se över länsanslagens storlek både på mycket kort och på lång
sikt.

Anf. 82 GEORG ANDERSSON (s):

Fru talman! Men den regionalpolitiska propositionen gäller inte inneva-
rande budgetår. Den framställning som vi nu diskuterar tillgodoses inte i nå-
gon del av den kommande propositionen.

Anf. 83 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Fru talman! Det kan diskuteras. Det går ju att ha olika delar i en proposi-
tion.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på fråga 1993/94:314 om skadestånd vid brott mot de ar-
betsrättsliga lagarna

Anf. 84 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Fru talman! Harald Bergström har frågat mig när jag avser att uppfylla
riksdagens önskemål om att skyndsamt förelägga riksdagen en proposition
om skadestånd vid brott mot de arbetsrättsliga lagarna.

Regeringen valde att i höstas lägga en proposition på de delar av Arbets-
rättskommitténs förslag som vi ansåg vara av speciell betydelse för små och
medelstora företags förmåga att nyanställa.

Arbetsrättskommittén fortsätter nu sitt arbete och kommer under våren
att lägga sitt slutbetänkande. Detta kommer att ta upp återstående delar av
medbestämmandelagen samt vissa andra arbetsrättsliga lagar. Regeringen
anser det vara avvikt att man får en helhetsbild av hur kommittén ser på den

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

arbetsrättsliga lagstiftningen innan man går fram med förslag till ytterligare
förändringar.

När det sedan gäller frågan om skadestånd vid brott mot de arbetsrättsliga
lagarna vill jag särskilt framhålla vad Arbetsdomstolen framförde i sitt re-
missyttrande över Arbetsrättskommitténs förslag. Arbetsdomstolen ansåg
att kommitténs överväganden och förslag om allmänt skadestånd i stort sett
överensstämde med gällande praxis vid domstolen. I detta ligger att allmänt
skadestånd i princip ej utdöms om lagbrottet framstår som ursäktligt samt
att man vid utdömandet av sådant skadestånd tar hänsyn till arbetsgivarens
ekonomiska svårigheter. Redan i dag utgår alltså domstolen från en helhets-
bedömning och med en målsättning att resultatet, för exempelvis småföre-
tag, i det enskilda fallet skall vara rimligt och rättvist. Jag noterar med till-
fredsställelse att Arbetsdomstolen tillämpar en sådan praxis.

Anf. 85 HARALD BERGSTRÖM (kds):

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag noterar att arbetsmarknadsminis-
tern hänvisar till Arbetsdomstolens remissyttrande över Arbetsrättskommit-
téns betänkande och att Arbetsdomstolen anser att man någorlunda följer
den rekommendation eller det synsätt som vi har förordat.

Detta är inte helt riktigt. Arbetsmarknadsministerns slutsats saknar en
viktig bit, som jag anser vara oerhört viktig för småföretagen. I kommittén
talar vi om att man utöver ursäktligheten också skall beakta den skade-
ståndsskyldiges avsikter med och motiv för sitt handlande. Detta tycks, en-
ligt vad jag har kunnat se, inte finnas med i dagens dömande i Arbetsdomsto-
len.

När vi strax före jul behandlade propositionen om de arbetsrättsliga lagar-
nas förändring behandlades även en kds-motion, som just tog upp skade-
ståndsfrågan. Utskottet ansåg att skadeståndsfrågan är så angelägen att re-
geringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen i denna del. Samtidigt
hänvisade man till att ministern avser att återkomma i ett helhetssamman-
hang. För småföretagens del är skadeståndsfrågan väldigt viktig. Jag vill fak-
tiskt trycka på att det bör komma en särproposition om detta. Inte bara det
allmänna utan också det ekonomiska skadeståndet bör tas upp till behand-
ling.

Jag skulle kunna gå vidare och ta fram exempel från Arbetsdomstolens
dömande, där ett handelsföretag med ett par anställda får en dom på sig som
nästan knäcker företaget genom de regler som i dag gäller. Ändå var ägarens
avsikt definitivt inte att bryta mot några regler.

Jag vädjar till arbetsmarknadsministern att verkligen ta denna sak under
nytt övervägande och återkomma med en särproposition.

Anf. 86 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Arbetsdomstolen säger sig i sitt remissvar tillämpa en praxis
där man verkligen tittar på vad företaget har syftat till, vad det har råd med
och den ekonomiska situationen.

Harald Bergström talar om hur det kan bli i praktiken. I en del fall kanske
man inte förstår varandra. Det är kanske inte uppenbart att brottet har be-
gåtts i oförstånd osv. Detta är rätt svårt att fånga i en lagstiftning.

Jag är övertygad om att det är av stort värde om man kan ta ett samlat
grepp på återstående frågor. Om kommittén kommer med ett slutbetän-
kande i vår bör det vara möjligt att behandla de återstående frågorna under
första halvan av nästa riksdagsår.

Anf. 87 HARALD BERGSTRÖM (kds):

Herr talman! Jag är medveten om att AD tar hänsyn till bärkraft och ur-
säktlighet. Det förnekar jag inte. Men dagens lagstiftning medger inte att
man tar stor eller ens någon hänsyn till just motiven bakom ett händelseför-
lopp. De är, helt riktigt, svåra att fånga. Det är just dessa motiv som är så
viktiga för småföretagen.

Jag har förståelse för att ministern vill ha ett samlat grepp om resten. Men
kommittén återkommer inte med fler förslag beträffande skadestånd och
sanktioner. De frågorna är färdigbehandlade i kommitténs betänkande.

Utifrån mina erfarenheter av småföretag - mina samtal och undersök-
ningar - är skadeståndsfrågan så pass viktig att jag än en gång vädjar till mi-
nistern att ta en funderare när det gäller att komma med en särproposition
om detta under vårriksdagen.

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Svar på fråga 1993/94:322 om sysselsättningen i Karlstads kom-
mun

Anf. 88 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Magnus Persson har frågat mig om vilka konkreta initiativ
jag avser att vidta i anledning av den aviserade nedläggningen av AB Nya
Karlstadplattan.

Regeringens övergripande målsättning är att genom bl.a. uppbyggnad av
en god infrastruktur och goda allmänna förutsättningar för näringslivet
skapa en ekonomisk tillväxt i hela landet. I dagens läge på arbetsmarknaden
är det verkligen angeläget att förutsättningarna för både nya och befintliga
företag är så goda som möjligt.

Som Magnus Persson väl känner till kan regeringen inte gå in i företagens
beslut. Det kan heller inte bli tal om något som helst statsstöd när tillver-
kande företag flyttar sin verksamhet.

Jag utgår från att företaget i det uppkomna läget tar ansvar och i samar-
bete med de anställda, kommun och länsmyndigheter aktivt medverkar till
bästa möjliga lösning. Jag förutsätter också att länsstyrelsen och länsarbets-
nämnden tar direkta kontakter med företagsledningen och gör den lokala
bedömning som läget kräver.

Anf. 89 MAGNUS PERSSON (s):

Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret på min framställda fråga.
Jag är inte speciellt mycket klokare efter att ha tagit del av svaret, eftersom
det är till intet förpliktigande.

Anledningen till att jag ställde frågan är att Karlstadplattan hastigt och

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

lustigt, utan någon som helst förvarning, aviserade varsel och nedläggning
av spånplattefabriken i Vålberg i samband med semestern. Så sent som några
dagar tidigare hade man anställt folk. Så kom man på att just denna koncern,
som går bra och som i dag dominerar marknaden med ca 75 % - det är vad
Persson-Invest gör när det gäller spånplattor i detta land - skulle centralise-
ras, läggas ned och flytta till Laxå.

Herr talman! Jag är medveten om att staten inte kan gå in i företaget di-
rekt. Men det finns också ett moraliskt ansvar. I detta fall har det varit olika
ägare under årens lopp. Samhället - staten - har pumpat in avsevärda medel
i form av lån och bidrag. En uppföljning via moraliskt förpliktande uttalan-
den från statsrådets sida i dag hade varit tillfredsställande. Det hade också
kunnat ge en viss avsedd signal till företagsledningen om att den har fått si
och så mycket och måste känna sitt ansvar.

Det är detta, herr talman, som jag tror att de anställda vid Karlstadplattan
efterlyser. På så sätt skulle man mer eller mindre tvinga företaget att komma
med någon form av ersättningsjobb inom biomassahanteringen. De an-
ställda känner sig misshandlade. De har trott på företaget.

Herr talman! Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande av det som sades
sist. Är statsrådet beredd att ge ett mer konkret svar som är moraliskt för-
pliktande när det gäller den framtida hanteringen av ärendet?

Anf. 90 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Länsstyrelsen och NUTEK har enligt sina instruktioner att
följa upp att de regler som har gällt för givna stöd följs, såväl under ett före-
tags drift som under dess nedläggning. Vi har t.ex. haft stora återkrav på
Saab och Volvo. Det har också funnits ett antal mindre ärenden, men de
märksju inte så ofta i debatten.

Jag håller med Magnus Persson. Allra bäst är det om man, t.ex. på bio-
energins område, kan nyttja befintliga resurser och komma tillbaka i någon
form av nystart. I sådana lägen är det i första hand länsstyrelsen som är be-
redd att ställa upp på en diskussion. Min dörr brukar också alltid vara öppen
i olika företagsärenden - inte minst när det gäller bioenergiutveckling.

Anf. 91 MAGNUS PERSSON (s):

Herr talman! Jag tolkar statsrådets uttalanden som att han ger ett mora-
liskt stöd till de anställda. De anställda får därmed litet råg i ryggen i sin
kamp för jobben.

Jag skall inte lasta Börje Hörnlund för att det ser ut som det gör på spån-
plattesidan. Men regeringen har halverat bostadsproduktionen och byggan-
det här i landet, och det är klart att det slår. Jag är också bekymrad över
att ägarstrukturen när det gäller spånplatteskivor innebär att en ägare är så
dominant. Det kan på sikt ge både de anställda och företagen och inte minst
samhället och staten svårigheter. Verksamheten finns på en hand, och vi
kommer att få svårt att styra den i fortsättningen.

Herr talman! Jag skall åka hem till Värmland och tala om för de anställda
att statsrådet är beredd att ställa upp om det blir uppvaktningar och liknande
med länsstyrelsen, kommunen, de anställda och koncernen. De anställda

kan känna att de har vinden i ryggen och att statsrådet kan hjälpa dem med
det fortsatta jobbet.

Överläggningen var härmed avslutad.

14 § Svar på fråga 1993/94:315 om regeringens promemoria Ökat
skydd för barn

Anf. 92 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Elvy Söderström har fråga mig om regeringens promemoria
Ökat skydd för barn var klar redan i maj 1993. Frågan är ställd mot bakgrund
av att det i samband med riksdagens muntliga frågor till regeringen den 20
januari gjordes gällande att så var fallet.

Svaret är nej. Promemorian var klar i oktober 1993 och skickades direkt
ut på remiss. Jag vill i detta sammanhang särskilt upplysa Elvy Söderström
om att promemorian inte är utgiven av regeringen utan av Justitiedeparte-
mentet.

Arbetet med promemorian påbörjades i början av 1993. Utöver frågan om
en eventuell kriminalisering av innehav av barnpornografi redovisas i pro-
memorian överväganden i många komplexa frågor, framför allt när det gäller
åtgärder som kan stärka skyddet för barn som utsätts för sexuella övergrepp.
Jag vill här särskilt nämna förslagen om en förlängning av preskriptionsti-
derna för sexualbrott som begås mot barn och om införande av ett nytt rekvi-
sit i bestämmelsen om sexuellt utnyttjande samt frågan om vår lagstiftning i
något avseende behöver ändras för att i än högre utsträckning uppfylla inne-
hållet i vissa bestämmelser i FN:s konvention om barnets rättigheter, den
s.k. Barnkonventionen. Som Elvy Söderström säkert förstår rymmer alla
dessa frågor svåra överväganden.

Avslutningsvis vill jag säga att jag utgår från att Elvy Söderström och jag
har samma mål, nämligen att barn över huvud taget inte skall behöva utsät-
tas för sexuella övergrepp och att vi gemensamt måste försöka hitta nya lös-
ningar och medel för att öka skyddet. Jag tror också att Elvy Söderström
håller med mig om att frågan om skydd för barnen är alltför viktig för att
göras till föremål för en politisk skendebatt om handläggningsformen.

Anf. 93 ELVY SÖDERSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka justitieministern för svaret på min fråga.

I min hand håller jag ett brev som justitieministern har skrivit till en av de
många oroliga svenskar som upprörts av det som inte bara har figurerat un-
der den senaste tidens debatt. Frågan var ju också aktuell i samband med
1993 års allmänna motionstid.

I brevet gladdes jag särskilt åt slutet som jag skall be att få återge. Avslut-
ningsvis, säger justitieministern, vil) jag framhålla att vi med största kraft
och med alla tillgängliga medel kommer att verka för att all hantering med
barnpornografi stoppas. Varje möjlighet att ytterligare förbättra lagstift-
ningen kommer att prövas mycket noga. Skulle det visa sig att en grundlags-
ändring behövs för att ge barnen skydd kommer den att genomföras.

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Det kändes mycket bra när jag fick ta del av detta.

Jag vill också informera om att konstitutionsutskottet i dag har behandlat
ärendet. Jag vet att justitieministern har haft en utfrågning i Rosenbad i dag
från vilken jag har fått refererat litet av vad som hänt.

Konstitutionsutskottet har i dag enhälligt beslutat att man skall behandla
frågan om kriminalisering av innehav av barnpornografi med sikte på ett
riksdagsbeslut under våren 1994. Sedan har en del andra beslut fattats som
hör samman med detta.

Jag vill med anledning av det som justitieministern avslutningsvis sade i
sitt svar, att det skulle vara en skendebatt om handläggningen, säga att jag
absolut inte vill att den skall tolkas så. Vi är alla precis lika angelägna om att
få stopp på detta elände, för det är ingenting annat än elände och det har
ingen plats i vårt samhälle. Men vi är också medvetna om att en ändring i
grundlagen krävs och att det då finns en viss ordning för en sådan.

Anf. 94 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Skälet till att det för mig var viktigt att markera att detta inte
får bli en skendebatt är att den enda fråga som Elvy Söderström ställde till
mig var om huruvida promemorian ”Ökat skydd för barn” var klar redan i
våras. Mitt svar skulle därmed egentligen ha kunnat vara ett enkelt nej. Men
för mig är frågan så viktig att det därför också var viktigt att i detta samman-
hang redovisa det arbete som vi har bedrivit och som ännu inte är avslutat.

Anf. 95 ELVY SÖDERSTRÖM (s):

Herr talman! Om en ändring av grundlagen krävs, om det skulle ske på
regeringens initiativ och om lagen skulle ha trätt i kraft före 1998 vet vi alla
att det hade krävts ett förslag från regeringen senast den 18 december 1993.

När den här frågan ställdes var det de som stod utanför riksdagen, vilka
lyssnade till detta, som fick en känsla av att Sveriges regering och Sveriges
riksdag inte hade gjort vad man kunnat för att få stopp på detta.

Det är viktigt att visa framför allt barnen att vi vill få stopp på detta elände.
Därför handlar det om att skapa klarhet och att så skyndsamt som möjligt
få stopp på och komma till rätta med detta.

Anf. 96 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! De missuppfattningar som uppkommit är att beklaga. Men
det tråkiga är att missuppfattningarna uppkom till följd av att Thage G Pe-
terson kastade ur sig detta påstående i samband med frågedebatten.

Anf. 97 ELVY SÖDERSTRÖM (s):

Herr talman! Detta påstående har faktiskt figurerat i andra sammanhang.
Det var för att skapa klarhet som vi ville få svar på frågan.

När vi i riksdagen behandlade motioner av bl.a. Ulla Pettersson m.fl. av-
slogs motionerna med hänvisning till att regeringen utredde frågan och att
vi skulle få ta del av promemorian. Eftersom vi visste att det var så viktigt
att få fram ett förslag till riksdagen före december 1993 var vi många som
upprördes över att vi inte fick något sådant. Men nu har det skapats klarhet,
så låt oss nu få stopp på detta.

Anf. 98 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Som jag tidigare nämnde sändes departementspromemorian
ut på remiss vid månadsskiftet oktober/november. I den fördes bl.a. våra re-
sonemang kring en grundlagsändring fram. Jag har i och för sig förståelse för
att ingen riktigt reagerade förrän den senaste, förhoppningsvis sista, barn-
porrhärvan inträffade. Men det var ju tidigare inte okänt att vi från departe-
mentets sida pekade på de problem som uppkommer. Vi har också från de-
partementets sida sagt att om vi finner att kriminalisering av innehav är nöd-
vändigt är det självklart att vi anhåller om dispens hos konstitutionsutskot-
tet. Det är därför också viktigt för mig att få säga att det gäller att tänka här.
Men det gäller också att inte ha någon prestige, och det har vi inte heller på
Justitiedepartementet.

Anf. 99 ELVY SÖDERSTRÖM (s):

Herr talman! Nej, någon prestige handlar det inte om. Men det handlar
om att vi i tid skall få ett förslag och att vi i Sveriges riksdag får det beslut som
krävs för att få stopp på barnpornografin. Om inte ett sådant beslut fattas i
vår vet vi att vi inte kan komma till rätta med problemet förrän i slutet av
1998. Det är faktiskt bråttom att få fram ett förslag som kan få stopp på
detta. Tack för svaret.

Överläggningen var härmed avslutad.

15 § Svar på fråga 1993/94:331 om hjälp till brottsoffer

Anf. 100 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Liisa Rulander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att
vidta för att hjälpa den grupp av brottsoffer som utgörs av småföretagare
som år efter år utsätts för brott i form av skadegörelse och stöld.

Liisa Rulander nämner att småföretagare har mycket små möjligheter att
få rättshjälp. Det är riktigt att den möjligheten är begränsad. Emellertid förs
talan om skadestånd på grund av brott ofta i brottmålet. Åklagaren är i så-
dana fall normalt skyldig att förbereda och utföra målsägandens talan, om
målsäganden begär det. De begränsade möjligheterna att få allmän rätts-
hjälp är inte det stora problemet.

Som jag uppfattar problemet handlar det om småföretagare som utsätts
för skadegörelse och stölder och som inte får ersättning för skadorna av sina
försäkringsbolag och inte heller av gärningsmannen därför att denne inte har
några tillgångar att betala skadestånd med. Frågan är då om staten skall
träda in och betala brottsskadeersättning till dessa företagare. Staten har ge-
nom brottsskadelagen tagit på sig ett ansvar att betala ersättning för skador
på grund av brott till skadelidande som inte kan få skadan ersatt på annat
sätt. Men reglerna om brottsskadeersättning är inriktade på att i första hand
ge så god ersättning som möjligt vid personskada.

Lösningen på det problem Liisa Rulander tar upp ligger knappast i ökade
brottsskadeersättningar. Jag tror att Liisa Rulander och jag kan vara eniga
om att de åtgärder som verkligen hjälper den grupp av brottsoffer som frå-

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

gan avser måste sättas in på ett tidigare stadium. Det viktiga är ju att för-
hindra att alla dessa brott begås. Vad vi gör, och naturligtvis kommer att fort-
sätta med, är att utveckla det brottsförebyggande arbetet. Att resurser sätts
av för detta arbete tjänar vi alla på.

När det gäller Polisens verksamhet vill jag peka på de riktlinjer regeringen
beslutat skall gälla för polisverksamheten. På det lokala planet skall polis-
verksamheten i ökad utsträckning bedrivas i form av närpolisverksamhet
som i första hand inriktas på brottsförebyggande arbete, problemorienterat
polisarbete och på en hög grad av synlighet och tillgänglighet. Det problem-
orienterade polisarbetet innebär bl.a. att Polisen kartlägger och åtgärdar så-
dana förhållanden som ger upphov till brott. Som ett exempel kan jag nämna
vad som gjordes i en Stockholmsförort där det begicks ett stort antal källar-
stölder och inbrott ur bilar. Polisen inledde där ett samarbete med experter
på inbrottsskydd. Sedan inbrottsskyddet förstärkts minskade inbrotten och
stölderna kraftigt.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen i mars förra året tillsatte en
parlamentarisk kommitté som skall överväga bl.a. hur tryggheten mot brott
skall kunna ökas.

Anf. 101 LIISA RULANDER (kds):

Herr talman! Jag är mycket tacksam för det svar som jag fick av ministern.
Mycket av det känner jag till, och jag är också mycket nöjd med att en parla-
mentarisk kommitté tittar på dessa speciella frågor som behöver utredas
mycket brett. Det är också riktigt att polisverksamheten i ökad utsträckning
skall bedrivas i form av närpolis, något som vi också är glada för. Man får
då möjlighet till både närhet till och kännedom om lokalerna, platserna och
människorna däromkring.

Det som jag nu skall ta upp gäller ett litet företag, ett familjeföretag som
är mycket likt många andra småföretag i Sverige. Det finns många av dem,
och vi vill ju alla att de skall öka. Problemet med småföretag är att de är
känsligare för ingrepp utifrån, exempelvis för inbrott som inte försäkringen
täcker. Man kanske har en försäkring med en självrisk på 7 000 kr. Det inne-
bär att man inte ens har en möjlighet att anmäla alla de småinbrott och
skadegörelser som man drabbas av till sitt försäkringsbolag, trots att man
betalar sin försäkring och därmed borde haft en lägre självrisk.

Jag vill alltså än en gång ta upp fallet med familjen Zentio, som jag känner
till och som bor i min hemkommun. Under 20 års tid har det företaget haft
200 inbrott. Det är ganska ansenliga mängder utryckningar som man har fått
göra. Familjen har själv satt upp en vaktstyrka. Hans, som mannen heter,
kör i väg när den får larmet och Monika, som hustrun heter, ringer under
tiden till polisen. Där möts man. Företaget ligger längs med vägen, och det
är ett mycket attraktivt ställe för dem som vill göra inbrott för att skaffa sig
bildelar eller bensin gratis, eftersom det är väldigt långt dit och polisen har
svårt att hinna dit för att ta dem som gör inbrotten.

Man har nu löst detta bra inom familjen. Men problemen börjar på nytt
när man kommer til] domstolen; det är egentligen där det stora problemet
ligger. Det här paret har själva lyckats ta väldigt många av förövarna. De
har också lyckat med att få tillbaka en del av sina förlorade ägodelar. Men

problemen börjar alltså i domstolen. Man skulle önska sig en attitydföränd-
ring där.

Anf. 102 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Jag avser inte att gå in på det konkreta fallet. Men jag inser
problemen, och jag inser vilka svårigheter den här typen av brottslighet orsa-
kar för småföretagare, likaväl som för privata hushåll.

Jag har fått fram en uppgift som kanske något förklarar varför jag inte nu
lovar att Brottsskadenämnden skall utökas för att omfatta denna typ av ska-
dor. Beräkningar, som inte är dagsfärska men därmed knappast ej heller
överdrivna, visar att skador till följd av stölder och skadegörelser riktade
mot hushåll uppskattas för år 1989 till 2 miljarder kronor.

Anf. 103 LIISA RULANDER (kds):

Herr talman! Det är enorma kostnader oavsett vem de drabbar. Men an-
tingen det gäller ett hushåll eller ett företag, är det ändå i slutet individer
som drabbas.

Jag skulle vilja fortsätta att berätta om hur domstolen arbetar. Man kan
få en kallelse med vite om 1 000 kr om man inte infinner sig redan nästa dag
till rätten, för att ta del av den rättegång som förövaren skall genomgå. Till
dagen efter skall man också till tingsrätten komma in med de skadeanspråk
som man har. Det tar mycken tid att få fram uppgifter om de krav som glas-
mästaren, snickaren och transportören kommer att ställa, uppgifter som be-
hövs för att man skall kunna få skadorna ersatta.

Då kommer vi till nästa fråga. Åklagaren kan komma att anse att repara-
tionen i fråga, som är absolut nödvändig och tvungen, är en förbättring, och
därmed minskas ersättningen. Den attitydförändring som kanske behövs är
det som jag vill peka på, nämligen att brottsoffren inte får ses som brottsför-
övare. Jag skulle vilja fråga ministern: Hur snart kommer brottsoffer i likhet
med familjen Zentio att kunna se någon skillnad i regeringens politik som
förs på detta område i förhållande till vad som tidigare har förekommit?

Anf. 104 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! När det gäller attityderna från domstolarnas sida vågar jag
nog påstå att man blivit mycket medveten om hur människor upplever situa-
tioner. Vi måste ha förståelse för att den som sitter som domare, med sin
erfarenhet, kanske inte alltid tänker sig in i hur det är att vara ny i rättegångs-
sammanhang - nu är visserligen just denna familj inte ny i sådana samman-
hang. Det är just en av de frågor som Domstolsverket har tagit upp och upp-
märksammar i sin utbildning. Jag märker själv vid besök på tingsrätter att
attityderna därigenom har förändrats; det finns en annan förståelse. Det är
ingenting som man kan lagstifta fram, utan det är något som man måste
skapa en medvetenhet om. Jag hävdar att man har kommit långt här.

Jag nämnde beloppet 2 miljarder kronor för skador mot enskilda hushåll.
För att inga missförstånd skall uppstå vill jag påpeka att inte heller dessa
skador berättigat till ersättning från Brottsskadenämnden. Det är person-
skadorna som har prioriterats.

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Anf. 105 LIISA RULANDER (kds):

Herr talman! Självfallet är det viktigt att det är personskador som skall ha
företräde framför egendomsbrott. Det är inte mycket som är så integritets-
kränkande som skador mot person i samband med brott. Likafullt måste vi
kanske komma tillbaka i den här frågan för att se vad som kan göras för samt-
liga som drabbats av brottslig verksamhet. Jag har här tagit upp fallet Zentio,
men det finns hur många fall som helst, som var och en för sig är unika.

Jag är ändå väldigt tacksam för att ministern uttryckt den inriktning som
regeringen har och att regeringen har gett Domstolsverket instruktioner om
de problem som har med hur brottsoffren kan känna sig inför domstol att
göra. Det känns betryggande. Men ändå skulle jag vilja fråga: Tror ministern
att det är realistiskt att man skulle kunna göra någonting mer för ett företag
som investerat i brottsförebyggande åtgärder och som ändå råkar ut för tio
till tjugo brott per år-åtminstone i en framtid? Man har gallerförsedda föns-
ter, och det ser nästan ut som en fästning.

Anf. 106 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Jag vill gärna återgå till det som jag sade i mitt första svar,
något som jag är övertygad om att vi är helt överens om. Vi måste lägga all
kraft vi har på det brottsförebyggande arbetet. Och jag menar att vi har fun-
nit formerna. Det som jag inte nämnde, men som jag i detta sammanhang
gärna vill nämna, är det som vi aviserat i budgetpropositionen 1994/95.1 den
anges att regeringen har för avsikt att ge BRÅ i uppdrag att arbeta fram en
nationell brottsförebyggande strategi. Jag tror detta är en viktig åtgärd, och
regeringen arbetar just nu med direktiven till en sådan utredning.

Anf. 107 LIISA RULANDER (kds):

Herr talman! Jag vill uttrycka min tacksamhet över att det händer saker
på detta område, men samtidigt vill jag ändå ta mig friheten att skicka med
ministern - vilka kommittéer som än finns i detta sammanhang - att man
skulle behöva tänka på de speciella problem som just småföretagare har. Det
talas ju så mycket om småföretagande nu för tiden. Vi kan ge fler mod att
våga starta småföretag och kämpa för dem. Med detta tackar jag ministern
för det positiva svaret.

Överläggningen var härmed avslutad.

Ajournering

Kammaren beslöt kl. 16.18 på förslag av förste vice talmannen att ajour-
nera förhandlingarna till kl. 18.00.

Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 18.00.

16 § Svar på fråga 1993/94:304 om försäkringsmäklares ansvarsför-
säkring

Anf. 108 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Roland Larsson har frågat justitieministern när kraven på
ansvarsförsäkring för försäkringsmäklare skall bli sådana att de kan anses
arbeta på samma villkor som försäkringsmäklare inom EU.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på
frågan.

Försäkringsmäklarnas verksamhet i Sverige var fram till slutet av 1980-
talet av mycket begränsad omfattning, främst till följd av försäkringsbola-
gens marknadsföringsöverenskommelser. Sedan dessa överenskommelser
upphört att gälla och lagen om försäkringsmäklare införts 1990 har bran-
schen expanderat snabbt. I dag är 560 fysiska personer registrerade försäk-
ringsmäklare. Samtliga verkar i bolag som också är registrerade försäkrings-
mäklare. Antalet mäklarbolag uppgår till 194.

EES-avtalet och genomförandet av den inre marknaden på försäkrings-
området innebär nya möjligheter och verksamhetsförutsättningar för försäk-
ringsmäklarna. En grundtanke inom EU är att mäklarnas verksamhet är av
central betydelse för att tjänstefriheten på den inre marknaden verkligen
skall komma försäkringskunderna till godo.

Det finns inga bindande EG-regler om ansvarsförsäkring för försäkrings-
mäklare. EG-kommissionen utfärdade i december 1991 en rekommendation
enligt vilken försäkringsmäklare skall ha en ansvarsförsäkring eller en annan
motsvarande garanti. Det anges inte närmare vilka villkor som bör gälla för
en sådan försäkring eller garanti.

De nationella reglerna om ansvarsförsäkring för försäkringsmäklare varie-
rar kraftigt mellan de olika EU-länderna. Danmark och Tyskland har över
huvud taget ingen lagstiftning om försäkringsmäklare.

Enligt den svenska lagstiftningen skall en försäkringsmäklare ha en an-
svarsförsäkring. Regeringen och Finansinspektionen meddelar närmare
föreskrifter om försäkringsvillkoren. De villkor som föreskrivs syftar till att
ge ett fullgott kundskydd. Det kommer bl.a. till uttryck genom att försäk-
ringsvillkoren som huvudregel skall bygga på den s.k. orsaksteorin. Den be-
tyder att försäkringen skall täcka skador som orsakats medan försäkringen
är i kraft, oavsett om de anmälts under försäkringstiden eller först sedan för-
säkringen upphört att gälla. Denna regel är särskilt viktig när skador upp-
täcks efter det att en mäklare helt har upphört med sin verksamhet och inte
längre har någon försäkring.

Det har visat sig vara svårt att få fram försäkringar på den svenska och
internationella marknaden som uppfyller bl.a. orsaksteorins villkor. Det har
lett till att kraven på ansvarsförsäkringen successivt mildrats, och de bygger
nu på en indelning av mäklarverksamheten i två grupper.

Den ena gruppen omfattar försäkringsmäklare som bara förmedlar skade-
försäkringar till näringsidkare med fler än tio årsanställda. Sådana mäklare
behöver inte ha sin ansvarsförsäkring baserad på orsaksteorin. Försäkrings-
villkoren får i stället grundas på den s.k. claims made-principcn. Den inne-

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

bär till skillnad från orsaksteorin att försäkringen måste vara i kraft när ska-
dan anmäls.

Den andra gruppen omfattar all annan förmedling av försäkring, dvs. all
förmedling av livförsäkring samt förmedling av skadeförsäkringar till konsu-
menter och till näringsidkare med högst tio årsanställda. För sådana mäklare
gäller huvudregeln, dvs. orsaksteorin.

Det uppställs också för båda grupperna minimivillkor bl.a. i fråga om hur
stora skadeståndsanspråk som försäkringen skall täcka.

Årspremien för en skadeförsäkringsmäklare uppgår enligt uppgift till mel-
lan 45 000 och 200 000 kr och för en livförsäkringsmäklare till omkring 25 000
kr. För vissa enskilda skadeförsäkringsmäklare är försäkringskostnaden be-
tungande.

Finansdepartementet överväger för närvarande, i samarbete med Justitie-
departementet, om de nu gällande kraven på ansvarsförsäkringen kan modi-
fieras. Dessa överväganden måste bygga på en avvägning mellan intresset av
att upprätthålla ett fullgott konsumentskydd och intresset av att kompetenta
försäkringsmäklare skall kunna upphandla ansvarsförsäkringar på rimliga
villkor i Sverige och utomlands. De krav som gäller för ansvarsförsäkringar
i vissa EU-länder kan naturligtvis vara av intresse i sammanhanget. En libe-
ralisering måste dock vara förenlig med den höga konsumentskyddsstandard
som gäller i Sverige.

Anf. 109 ROLAND LARSSON (c):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet Lundgren för svaret. Jag tycker
att det är ett ganska bra svar, och det ger gott hopp om att det skall kunna
bli en ändring av dessa bestämmelser.

Jag talade för en tid sedan med en man som efter att det blivit möjligt att
etablera sig som försäkringsmäklare slutade på sitt försäkringsföretag och
började som egenföretagare, och han driver nu ensam försäkringsmäklar-
verksamhet. Han sade att han inte kan hålla på med det här längre, därför
att han får betala en ansvarsförsäkring som nu kostar 130 000 kr och senare
kommer att kosta 150 000 kr. Detta skall jämföras med att man inom EG i
de flesta fall klarar sig inom en ram på ungefär 30 000 kr. Han sade att det
är omöjligt för honom att konkurrera inom EG eller att över huvud taget få
några uppdrag, eftersom han måste lägga in försäkringen i sitt kostnadsun-
derlag när han skall beräkna priset på sina tjänster. Han står nu i begrepp
att lägga ner verksamheten, om det inte blir någon ändring.

Det här visar ungefär hur situationen är. Jag tyckte att det var positivt att
vi fattade beslutet om att skapa möjligheter för försäkringsmäklare att eta-
blera sig i Sverige. Det vore därför synd om verksamheten skulle försvinna.

Det är alltså ett ganska bra svar som jag har fått, och det ger hopp om att
en ändring kan komma till stånd. Jag håller fullständigt med om att det är
självklart att man inte får göra avkall på konsumentskyddet, utan att det
måste vara fullgott. Jag tror att det kan lösas på ett rimligt sätt. Jag har bara
att tacka så mycket för svaret, och jag är alltså relativt nöjd.

Överläggningen var härmed avslutad.

17 § Svar på fråga 1993/94:310 om försäljningen av Nobel-Kemi

Anf. 110 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Mot bakgrund av den nederländska koncernen Akzos för-
värv av Nobel-Kemi från Securum har Bo Finnkvist frågat näringsministern
om han avser att verka för att de svenska fackliga organisationerna skall bli
representerade i Akzos koncernstyrelse. Eftersom arbetet inom regeringen
är så fördelat att jag har ansvar för Securum, besvarar jag frågan.

Vid rekonstruktionen av Nordbanken bildades en särskild koncern - där
Securum AB är moderbolag - dit bankens tidigare problemengagemang har
överförts. Denna koncern ägs numera direkt av staten.

Det ankommer på den av staten tillsatta styrelsen och verkställande led-
ningen i Securum att besluta i frågor om koncernens verksamhet. För att
bästa möjliga resultat skall kunna uppnås vid avvecklingen av problem-
engagemangen är det av största vikt att ägaren inte försöker detaljstyra verk-
samheten. Denna princip bör även gälla den nu aktuella frågan om samman-
sättningen av koncernstyrelsen i Akzo. Hur denna styrelse i framtiden skall
vara sammansatt är således inte en fråga för regeringen utan bör lösas i för-
handlingar mellan koncernledningen i Akzo-Nobel och de svenska fackliga
organisationerna.

Det kan för övrigt nämnas att det varken enligt nuvarande svenska lagstift-
ning eller enligt internationella överenskommelser föreligger någon rätt till
svensk koncernfacklig styrelserepresentation i ett utländskt moderbolag.

Anf. 111 BO FINNKVIST (s):

Herr talman! Jag tackar för svaret på frågan.

Det är bäst att jag först säger att jag hade missuppfattat namnet på företa-
get. Det heter Nobel Industrier.

Jag har inga synpunkter på själva övertagandet och affären i sig och avser
inte att diskutera det. Däremot tycker jag att det finns anledning att reagera
mot det sätt på vilket affären har skötts när det gäller den fackliga represen-
tationen.

Enligt vad jag har förstått, har ägarna fått representation både i styrelse
och i ledningsgrupp. Däremot har det varit i princip omöjligt att få till stånd
någon typ av facklig representation. Det har i och för sig diskuterats att man
skulle ingå i koncernstyrelsen, och att det skulle kunna bildas något annat
råd för insyn och medinflytande. Men även det har avvisats.

Detta skapar givetvis oro i de företag i Sverige som nu ingår i koncernen.
Man tycker också att det är ett dåligt sätt att bevaka svenska intressen på.
Det ger ju utländska intressen på den fackliga sidan fullt inflytande i kon-
cernledningen. Däremot har inte de svenska intressena något som helst in-
flytande, utom i företaget i Sverige.

Jag efterlyser då någon typ av reaktion från regeringen. Nu är det ju stats-
rådet Lundgren som har ansvaret, och jag tycker att det vore lämpligt att
reagera över detta. Det vore rimligt att de anställda i varje fall får inflytande.

Anf. 112 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Först och främst skall vi komma ihåg en sak som är viktig
när det gäller alla typer av olika debatter om Securum och motsvarande före-

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

tag som emanerar från Gota Bank. Dessa företag är en följd av den stora
finanskrisen. De syftar inte till att bygga upp ett långsiktigt ägarinnehav av
det ena eller andra företaget utan de syftar till att i ordnade former och på
bästa möjliga sätt för skattebetalarna avveckla de engagemang som i det här
fallet via Nordbanken har lett till så stora förluster. Det är alltså vad Securum
skall göra.

Även om dessa företag har en speciell ställning är det viktigt att de som
leder företaget de facto känner att de har ett förtroende. Det är ju genom
att utse styrelse, som i sin tur utser den verkställande ledningen, som ägaren
bör styra ett företag, inte genom detaljreglering. Det finns alldeles för
många exempel på hur den typen av styrning från statens sida har gått snett
både i ekonomiskt avseende och i andra avseenden. Det innebär att jag inte
har för avsikt att ha synpunkter i det här fallet när det gäller den fackliga
representationen. Det är någonting som bör diskuteras mellan de fackliga
representanterna i de svenska bolagen. Som jag konstaterade finns det be-
träffande det holländska bolaget varken enligt lag eller enligt någonting an-
nat någon direkt rätt till facklig representation. Denna fråga får därför disku-
teras på annat sätt och inte hanteras via regeringen eller riksdagen.

Anf. 113 BO FINNKVIST (s):

Herr talman! Jag avser inte att diskutera affären i sig. Det har jag redan
sagt. Jag kan t.o.m. kosta på mig att säga att den var kanske affärsmässigt
rätt. Däremot är vi i Sverige vana vid ett bra samarbete mellan anställda och
företag. Det är en tradition i det här landet. Men i det här fallet ser det ut
att vara nästan omöjligt för de anställda att få insyn och litet inflytande i den
nya koncernen. Detta skapar onödigt stor oro. Nog tycker man att det skulle
gå an att säga att det vore rimligt att de anställda får möjligheter till både
inflytande och insyn i det nya företaget.

Anf. 114 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Jag förutsätter naturligtvis att Securums ledning hanterar
företaget på ett sätt som står i samklang med de tankar som finns i vårt land
när det gäller information till och kontakt med de anställda och deras organi-
sationer. Det förutsätter jag. Men i övrigt kommer jag inte att ha några ex-
akta synpunkter på eller detaljreglera hur verksamheten i Securum skall läg-
gas upp.

Det har genomförts en affär. Moderbolaget finns i Holland och verkar un-
der holländsk lagstiftning. Det finns inga regler som direkt ger en rätt i detta
avseende. Debatten kommer inte mycket längre. Till skillnad från Bo Finn-
kvist anser jag att erfarenheterna av statlig detaljstyrning av både det ena
och det andra slaget när det gäller företagsägande har varit mycket negativa.
Jag tänker alltså inte göra annat än att konstatera att jag utgår ifrån att man
i Securum på sedvanligt sätt enligt svensk tradition har god kontakt med de
anställda.

Anf. 115 BO FINNKVIST (s):

Herr talman! Nej, det är troligt att vi inte kommer längre i den här frågan.
Jag har i denna debatt inte sagt att staten skall detaljstyra företagen. Vad jag

har efterlyst är att de anställda i företaget i varje fall skall ha insyn i företaget
och viss möjlighet till påverkan. Det är väl rimligt.

Jag tycker att vi i Sverige skall uppträda på samma sätt gentemot de an-
ställda som man gör utomlands. Annars kan de anställda i de svenska företa-
gen få ett sämre läge och en sämre anställningstrygghet än vad de anställda
har i ett annat land. Det här kunde vara ett principfall, i all synnerhet som
ett statligt intresse är inblandat. Den frågan kan vara intressant att diskutera.
Men jag förstår att vi inte kan komma längre. Jag tycker att jag i alla fall har
fått ett visst medgivande.

Anf. 116 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Jag vill mycket kort säga att det naturligtvis inte är något som
hindrar Bo Finnkvist från att ta kontakt med den verkställande ledningen i
Securum och diskutera detta sett från politiska utgångspunkter. Däremot an-
ser jag uppriktigt att det vore fel om jag skulle ge några direktiv eller uttala
mig på något sätt som binder företagsledningen i Securum. Erfarenheterna
av detta förskräcker.

Överläggningen var härmed avslutad.

18 § Svar på fråga 1993/94:280 om Räddningsverkets förslag till
byggnadsobjekt som ökar sysselsättningen

Anf. 117 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Bo G Jenevall har frågat mig vilka åtgärder som vidtagits
med anledning av Räddningsverkets skrivelse till regeringen med förslag till
byggnadsobjekt som ökar sysselsättningen.

Räddningsverkets skrivelse omfattar dels nybyggnation av skyddsrum och
Iedningsplatser, dels modernisering och underhållsåtgärder i befintliga an-
läggningar.

Jag tycker att det är bra att Räddningsverket har tagit fram den här för-
teckningen med byggobjekt som kan sättas i gång med kort varsel. Rege-
ringen har emellertid inte något centralt anslag till sitt förfogande för detta
ändamål. De medel som har avsatts för sysselsättningsfrämjande åtgärder
av det här slaget disponeras av länsarbetsnämnderna. Räddningsverket har
därför informerats om att man bör anmäla byggobjekten till de berörda läns-
arbetsnämnderna. Jag är medveten om att det finns objektsreserver ute hos
länsarbetsnämnderna och också om att många projekt konkurrerar om an-
slagen. Men detta är den behandlingsordning som gäller.

Anf. 118 BO G JENEVALL (nyd):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. I samband med att jag ställde
den här frågan kontrollerade jag med Räddningsverket. Där hade man inte
fått något svar på sin skrivelse, som var ett år gammal. Det svar som nu har
kommit - såvitt jag förstår inom ramen för ordningen - kunde kanske ha
lämnats litet tidigare.

Jag vet ju inte hur man arbetar i en regering, eftersom jag inte har suttit

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

4 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 56

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

i någon. Men jag har suttit i väldigt många styrelser, och det finns väl ändå
trots allt en viss likhet. Om inte annat så träffar man sina kolleger rätt så
ofta. Det är inte sällan i korridorer och vid kaffestunder som man avgör frå-
gorna. Jag vet att det inte skall förekomma något ministerstyre, och det är
inte heller det jag frågar efter, men ett litet samtal kolleger emellan skulle
kanske göra gott.

Vi har snart i storleksordningen 40 000 arbetslösa byggnadsarbetare som
kostar staten i arbetslöshetsersättning och i bortfall av arbetsgivaravgifter,
löne- och bolagsskatter ca 200 000 kr per person. Vi vet också att byggnads-
arbetare normalt sett genererar tre fyra ytterligare arbetstillfällen. Man kan
inte vidta åtgärder billigare än just nu. Därför tycker jag att det är angeläget
att alla hjälps åt.

Anf. 119 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Jag kan försäkra Bo G Jenevall om att man på Räddnings-
verket naturligtvis har varit medveten om vad som gäller. Det har förekom-
mit en rad kontakter i det här ärendet. Vi har ett intensivt umgänge med
Räddningsverket, vilket har lett till att man på Räddningsverket är helt med-
veten om att jag som försvarsminister dessvärre inte disponerar över ett cen-
tralt anslag för den här typen av byggnadsverksamhet.

Jag delar Bo G Jenevalls uppfattning om att detta är ett effektivt sätt att
få bort arbetslösheten på byggsidan i en del orter i Sverige där den är särskilt
hög och där det finns lämpliga objekt.

Det skall emellertid tilläggas att bland de stora arbetsintensiva projekt
som är aktuella - t.ex. räddningscentraler i de tre storstadsområdena, upp-
rustning av befolkningsskyddsrum och annat - sker det en hel del. Under
min tid som försvarsminister har vi satt i gång en del mycket stora projekt
på det här området.

Jag vill bl.a. nämna det stora skyddsrumsprojekt med sjukhus som nu har
påböijats här i Stockholm i anslutning till Södersjukhuset. Det gäller inte
bara att se till att det blir sysselsättning. Detta innebär naturligtvis också en
utomordentligt bra förberedelse och en resurs om vi skulle hamna i krig eller
råka ut för någon annan form av katastrof.

Anf. 120 BO G JENEVALL (nyd):

Herr talman! Jag är övertygad om att alla inom regeringen försöker att
vidta de åtgärder som behövs. Den här frågan var så liten att den kanske
hade hamnat vid sidan om - jag tror att det rör sig om 50-60 miljoner. Men
det gäller nu att ta till vara alla tillfällen. Jag är glad om den här frågan möjli-
gen kan ha lett fram till att frågan har fokuserats och det hela kommer i gång.

Dessutom kan jag säga att Ny demokrati är det enda parti som föreslår en
höjning av försvarsanslaget, visserligen inte för det här ändamålet men ändå
har vi den inriktningen.

Anf. 121 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Jag har noterat Ny demokratis förslag om en höjning på 300
miljoner. Som Bo Jenevall säger är det inte avsett för byggnadsverksamhet
utan för en soldatutbildning som innebär att man på något sätt skulle kunna

utbilda fler värnpliktiga. Det är någonting som riksdagen får ta ställning till
under våren.

Jag har ingen annan uppfattning än Bo Jenevall i denna fråga. Det är nu
man skall försöka bygga i de situationer där ett projekt ändå, förr eller se-
nare, skulle genomföras, eftersom det nu råkar vara väldigt billigt. Jag har
själv medverkat till att ett antal projekt faktiskt har tidigarelagts. Ytterst är
vi bundna av vad länsarbetsnämnderna gör. Det är dessa som disponerar
medlen. I de allra flesta fall har vi ett mycket gott samarbete med länsarbets-
nämnderna i dessa frågor.

Anf. 122 BO G JENEVALL (nyd):

Herr talman! Jag är säker på att vi är överens. Jag har också varit med på
föredragningar på min egen länsstyrelse, där faktiskt länsarbetsdirektören
har betydliga svårigheter att göra av med anslagen. Här finns en liten sak
som kan stoppas in och fördelas på olika län. Jag är övertygad om att det här
kommer att leda till ett önskvärt resultat, och jag tackar försvarsministern.

Anf. 123 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Jag skall försäkra att jag kan lyckliggöra varje länsarbetsdi-
rektör i Sverige med bra objekt inom försvarssektorn.

Överläggningen var härmed avslutad.

19 § Svar på frågorna 1993/94:296 och 297 om hemvärnets rekryte-
ringsbas

Anf. 124 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Kjell Eldensjö har, i tre skilda frågor, frågat mig om jag har
några planer på att bredda rekryteringsbasen till hemvärnet men samtidigt
stärka skyddet mot olämplig rekrytering och om jag kan tänka mig att införa
en ordning som innebär att ungdomar i utbildningsreserven som har intresse
av krigsplacering i hemvärnet ges en 10-12 veckors skyddsvaktutbildning på
något regemente och därefter i mån av behov placeras i ett hemvärnsför-
band.

När det gäller skyddet mot olämplig rekrytering vill jag hänvisa till svar
på en likartad fråga (1993/94:12) av Göthe Knutson som jag lämnade här i
kammaren den 12 oktober 1993.1 mitt svar hänvisade jag till att bestämmel-
serna i personalkontrollkungörelsen (1969:446) nyligen skärpts och till att
en statlig utredning för närvarande ser över personalkontrollsystemet. Jag
erinrade också om att hemvärnskungörelsen (1970:304) föreskriver att den
sökandes hemortskommun skall få tillfälle att yttra sig vid antagningen.

I de andra spörsmål som Kjell Eldensjö tar upp vill jag inledningsvis på-
minna om att dagens värnpliktssystem innebär att endast sådana värnpliktiga
som vi avser krigsplacera, eller som vi därutöver behöver för att upprätthålla
vår beredskap i fred, tas ut för grundutbildning. Övriga - för närvarande om-
kring 10 % - placeras i den s.k. utbildningsreserven.

Det är vidare så att personalen till hemvärnet uteslutande rekryteras på

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

frivillighetens grund. En viktig förutsättning härvid är också att de som re-
kryteras redan vid rekryteringen har en tillräcklig militär grundutbildning.
Hemvärnets resurser medger tyvärr inte att man bedriver egen grundutbild-
ning.

Vad jag nu har sagt innebär att en eventuell vidareutbildning och krigspla-
cering i hemvärnet förutsätter normalt att grundutbildning genomförts inom
försvarsmaktens ordinarie grundutbildningsorganisation, dvs. vid något re-
gemente. Det kan dock finnas vissa befattningar inom hemvärnet där man
tillför den nödvändiga kompetensen på annat sätt än genom ordinarie grund-
utbildning.

Exempel på detta är att det under våren 1994 kommer att genomföras för-
sök med bevakningsutbildning av ett sextiotal lottor med avsikt att krigspla-
cera dem i hemvärnet efter genomförd utbildning.

På motsvarande sätt skulle man kunna tänka sig en rekrytering till hem-
värnet även av andra typer av personal utan en grundutbildning i dagens be-
märkelse. De erfarenheter som kommer fram i samband med bevakningsut-
bildningen är värdefulla för ett kommande ställningstagande i frågan. Yt-
terst är det fråga om hur långt försvarsmaktens totala utbildningsresurser
räcker.

Anf. 125 KJELL ELDENSJÖ (kds):

Herr talman! Jag vill först tacka för svaret på mina frågor. Jag skall böija
med sekretessbestämmelserna. Det har sagts mig från hemvärnshåll att
dessa utgör ett problem när det gäller att få rätt personer till hemvärnet. Nu
hänvisar försvarsministern till en utredning, och jag får nöja mig med det.
Jag hoppas att man kommer fram till en lösning som är bra för hemvärnet.

Jag vill vidare ställa en annan fråga som också har med rekryteringen att
göra. Det har nämligen sagts mig att yrkesofficerare och värnpliktigoffice-
rare som utgår från den reguljära organisationen i väldigt liten utsträckning
går in i hemvärnet. Finns det några planer på att försöka få sådana officerare
att söka sig till hemvärnet?

Anf. 126 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Först några ord om personalkontrollfrågorna, som är väldigt
viktiga när det gäller att se till att olämpliga personer inte kommer till hem-
värnet, den reguljära försvarsmakten och frivilligorganisationer. Jag vil)
gärna säga att det här är ett besvärligt problem. För inte så många år sedan,
kanske 10-15 år, var det - förlåt uttrycket - ett oherrans liv i den här kamma-
ren. Man sade att människor under inga omständigheter skall behöva utsät-
tas för personalkontroll. Det var en hets mot hela personalkontrollsystemet.
Samma grupper som då skrek mot det systemet skriker nu lika friskt och vill
kontrollera i stort sett allt som rör sig i närheten av militär utbildning. Förlåt
min upprördhet, men man får faktiskt bestämma sig för vad man vill.

Detta har naturligtvis inte någonting med Kjell Eldensjös engagemang i
denna fråga att göra, men det har varit väldigt mostridiga signaler. Jag tycker
att det är självklart, precis som, tror jag, Kjell Eldensjö, att vi skall ha en så
god kontroll som möjligt över de människor som söker t.ex. till hemvärnet.

Helt finmaskigt kan naturligtvis nätet aldrig bli, men det kan säkert förbätt-
ras, vilket vi är i färd med att göra.

Jag tycker att det är bra om personer som lämnar officersyrket eller andra
militära yrken också går över till hemvärnet. Vi håller på att öka hemvärnets
numerär från 100 000 till 125 000. Jag kan försäkra att vi skall göra vad vi
kan för att stimulera till detta.

Allra sist vill jag säga att överbefälhavaren, chefen för armén och riks-
hemvärnschefen är liksom jag själv positiva till att inför det kommande för-
svarsbeslutet pröva en vidareutveckling i den riktning som frågeställaren av-
ser.

Anf. 127 KJELL ELDENSJÖ (kds):

Herr talman! Jag tackar så mycket för det svaret. Nu när antalet värnplik-
tiga som fullgör sin rekryttjänstgöring dras ned, finns det ett antal unga per-
soner som väldigt gärna skulle vilja komma in i hemvärnet i stället. Man har
väl från hemvärnets sida tyckt att man skulle ta till vara det engagemang som
finns hos dessa ungdomar och på något sätt försöka få in dem i totalförsvaret.

Jag tycker att det vore både rimligt och psykologiskt riktigt att ta till vara
denna möjlighet och ge dessa ungdomar någon form av utbildning. Det har
sagts mig från hemvärnshåll att det kunde vara lämpligt med t.ex. 10-12
veckors kurs med inriktning på just skyddsvaktstjänstgöring i hemvärnet.
Finns det några möjligheter till en sådan utbildning i framtiden för att just ta
till vara engagemanget och bredda underlaget för hemvärnets rekrytering?

Anf. 128 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Svaret på den frågan är ja. Vi håller på att titta på den frå-
gan. Det finns människor som av olika skäl inte har gjort sin grundutbild-
ning. De kanske senare i livet ändå vill göra en insats för försvaret. Jag tycker
personligen att det är självklart att de skall få den chansen. Ytterst handlar
det om huruvida det finns pengar och resurser för att genomföra den tremå-
nadersutbildning som behövs för att sedan kunna få en vettig användning av
människorna i t.ex. hemvärnet.

Jag hoppas att det senast i samband med nästa försvarsbeslut skall finnas
en lösning på frågan. Försöksverksamhet pågår dessutom redan.

Anf. 129 KJELL ELDENSJÖ (kds):

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag noterade det som sades
sist. Min följdfråga var nämligen om det går att ha en försöksverksamhet.
Det pågår alltså redan. Jag tackar så mycket för svaret.

Överläggningen var härmed avslutad.

Anf. 130 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Vi väntar på kommunikationsminister Mats Odell.

Eftersom kommunikationsministern inte är i lokalen undrar jag om vi kan
förändra dagordningen så att jordbruksministern får svara? Jag ser att Len-
nart Brunander är här.

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Då besvarar jordbruksminister Karl Erik Olsson Lennart Brunanders
fråga om institutionen för husdjurshygien i Skara.

20 § Svar på fråga 1993/94:318 om institutionen för husdjurshygien i
Skara

Anf. 131 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):

Herr talman! Jag tror att jag kan sticka emellan med ett mycket kort svar.

Lennart Brunander har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för
att behålla Lantbruksuniversitetets institution för husdjurshygien i Skara.

Som Lennart Brunander påpekar i sin fråga hade den veterinärmedicinska
fakulteten vid universitetet föreslagit att institutionen skall flyttas till Upp-
sala. Lantbruksuniversitetets styrelse beslutade i förra veckan att institutio-
nen skall ligga kvar i Skara.

Anf. 132 LENNART BRUNANDER (c):

Herr talman! Jag tackar jordbruksministern för svaret.

När jag ställde frågan för tre veckor sedan var flytten aktuell. Det oroade
mig en del att det fanns planer på att flytta institutionen för husdjurshygien
från Skara. Institutionen utför ett mycket fint arbete. Den har en god ställ-
ning både inom landet och internationellt. Det hade varit en förlust för uni-
versitetet om institutionen hade flyttat. Nu har Lantbruksuniversitetets sty-
relse kommit underfund med detta och redan fattat ett beslut. Då är allt gott
och väl.

Jag tackar jordbruksministern för svaret och naturligtvis Lantbruksuniver-
sitetets styrelse för det kloka beslutet.

Anf. 133 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):

Herr talman! Det var positivt för Skara och förhoppningsvis också för ve-
terinärmedicinen att fakulteten fick stanna kvar. Jag behöver inte dölja att
jag har haft den uppfattningen sedan länge. Som minister kan jag inte på-
verka ett sådant beslut. Men vi kan glädjas tillsammans att det blev så.

Anf. 134 LENNART BRUNANDER (c):

Herr talman! Detta är naturligtvis viktigt för utvecklingen av hela Lant-
bruksuniversitetet. Eftersom det är ett lantbruksuniversitet för hela landet
är det också viktigt att det finns en decentraliserad organisation. Med ge-
mensamma ansträngningar skall vi lyckas med det.

Överläggningen var härmed avslutad.

21 § Svar på fråga 1993/94:321 om avgifterna för Mälarsjöfarten

Anf. 135 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Göran Magnusson har frågat mig om jag är beredd att vidta
sådana åtgärder att en avgiftshöjning för Mälarsjöfarten inte genomförs.

Bakgrunden till Göran Magnussons fråga har att göra med att övergångs-
bestämmelserna i fråga om reglerna för skeppsmätning upphör i sommar.
Dessa regler avgör ett fartygs bruttodräktighet som i sin tur fyravgiften be-
räknas på.

Skeppsmätningsreglerna återfinns i 1969 års skeppsmätningskonvention
som trädde i kraft år 1982. Syftet med den nya konventionen var att uppnå
ett i jämförelse med den tidigare konventionen rättvisare mätetal som bättre
återspeglade fartygets verkliga storlek. Detta skulle också innebära en ökad
avgiftsbörda för fartyg mätta enligt den tidigare konventionen.

Sjöfartsverket hanterade den uppkomna situationen genom att dessa far-
tyg fick en tolvårig anpassningsperiod till de nya reglerna. Denna period går
ut den 18 juli i år.

Sjöfartsverket håller för närvarande på att analysera vilka effekter som
kan uppstå när övergångsbestämmelserna upphör. Jag vill avvakta denna
analys innan jag närmare kommenterar sjöfartsavgifterna i detta avseende.
Jag kan dock konstatera att rederierna hela tiden varit medvetna om de nya
reglerna som skall ge ett mer rättvist skeppsmätningssystem. De äldre farty-
gen har de facto gynnats avgiftsmässigt under denna anpassningsperiod.

Anf. 136 GÖRAN MAGNUSSON (s):

Herr talman! Jag skall be att få tacka för svaret. Det hade naturligtvis kun-
nat innehålla mer positiva besked från kommunikationsministerns sida. Jag
skall inte sticka under stol med att nu när det är drygt fem månader kvar
innan de nya avgifterna skall införas - såvitt jag kan förstå av kommunika-
tionsministerns svar - är det dags att få besked om vilka förutsättningar som
skall gälla.

Jag hoppas att statsrådet Odell är klar över vilken oerhört pressad konkur-
renssituation som bl.a. Mälarsjöfarten befinner sig i. Det är inte i första hand
fråga om konkurrensen mellan olika företag, utan det är fråga om konkur-
rensen mellan sjötransporter och landtransporter. Jag utgår från att vi är
överens om att sjötransporter är miljömässigt positivt. Vi bör slå vakt om
möjligheterna till denna Mälarsjöfart och närsjöfart på inre vattenvägar i
Sverige.

Kommunikationsministern har nyligen besökt länet och träffade, såvitt jag
förstår, förträdare för hamnen i Västerås. Hade han träffat företrädare för
hamnen i Köping hade väl budskapet måhända blivit detsamma, nämligen
att frågan om avgifterna gäller situationer med 40-50 % kostnadsökningar
över en natt för sjöfarten, vilket inte kan klaras av.

När kan den analys som statsrådet avvaktar vara klar? Det handlar om
mindre än ett halvt år till dess att de nya avgifterna skall börja gälla. Slutet
av kommunikationsministerns svar antyder snarare inställningen att det får
bli en kostnadsökning. Sjöfarten har haft 12 år på sig att anpassa sig. När
kommer analysen, och hur kommer kommunikationsministern att hantera
den?

Anf. 137 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Göran Magnusson säger att det kommer att hända saker
över en natt. Jag pekade i mitt svar på att detta gäller en konvention från

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

1969 som trädde i kraft 1982. Det har alltså funnits en lång period för nä-
ringen att anpassa sig. Bakgrunden till ändringen är att hittills har gamla och
därmed oftast mindre säkra fartyg premierats mycket starkt i det avgiftssy-
stem som Sjöfartsverket tillämpar.

Jag har uppfattningen att vi får avvakta utredningen. Jag kan inte säga
exakt när den är klar. Men den pågår inom Sjöfartsverket. Det är som Göran
Magnusson säger bara några månader kvar innan den långa övergångsperio-
den upphör. Vi får väl se vad Sjöfartsverket har funnit för system för att ta
ut avgifterna. Om det då finns anledning att komma tillbaka i frågan kommer
regeringen att göra så.

Herr talman! Jag tycker att vi trots allt skall vara glada över att regelsyste-
men har inriktningen att premiera nya och säkra fartyg. Det är fråga om en
lång övergångstid. Jag menar att branschen har haft 12 år på sig att anpassa
sig till den nya utformningen av avgifterna.

Anf. 138 GÖRAN MAGNUSSON (s):

Herr talman! Jag är också medveten om att det är en lång tid sedan kon-
ventionen trädde i kraft. Det resonemang som statsrådet för blir en smula
teoretiskt. Vi motsätter oss inte från Mälarsjöfartens och andra intressenters
sida att det finns ensartade och rättvisa skeppsmätningsregler. Men Sjöfarts-
verkets intäkter på dessa verksamheter är uppskattade på det tonnage som
för närvarande finns. Verksamheten på Sjöfartsverket går nu ihop. Om de
nya skeppsmätningsreglerna slår igenom kommer Sjöfartsverkets intäkter
plötsligt att öka mycket kraftigt. När jag ser finansministern sitta här inser
jag att det i och för sig kan finnas personer som tycker att det är bra, men
inom sjötrafiken klarar man inte detta. Jag skulle gärna vilja veta på vilket
sätt statsrådet menar att man skulle ha anpassat sig under den här perioden.
Fartygen är ju som de är.

Anf. 139 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Det är just de effekter som Göran Magnusson nu nämner
som kommer att föranleda Sjöfartsverket att se om man skall göra ändringar
i prissättningen. Vi har nämligen satt upp ett mål för Sjöfartsverkets prissätt-
ning som går ut på att priserna inte får höjas utöver de allmänna pris- och
löneökningarna. Det är den överordnade målsättningen för Sjöfartsverkets
avgiftspolitik. Om den nya mätmetoden skulle få sådana konsekvenser att
Sjöfartsverkets intäkter drastiskt ökar, får man självfallet se över avgifterna.

Anf. 140 GÖRAN MAGNUSSON (s):

Herr talman! Det sista var löftesrikt, eftersom Sjöfartsverkets intäkter
härigenom självfallet kommer att ökas. Om regeringens mål är att verkets
avgifter får öka högst i takt med löneindex och allmän kostnadsutveckling,
tycker jag att det är bra, men ett genomförande av den nya mätmetoden
skulle omedelbart drastiskt öka intäkterna och också kostnaderna i verksam-
heten på ett sätt som enligt mitt sätt att se inte är förenligt med det transport-
politiska målet att främja sjöfarten på dc inre vattenvägarna.

Det vore mycket bra om vi efter denna frågestund kunde vara överens om

att denna sjöfart är viktig och om att de tekniska skeppsmätningsreglerna
inte får leda till en felaktig konkurrenssituation.

Anf. 141 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Jag tror att Göran Magnusson och jag är helt överens om att
det för svensk sjöfart, och inte minst för den kommersiella sjöfart som be-
drivs på våra inre vattenvägar, där framför allt Mälaren och Vänern är intres-
santa, är viktigt att vi upprätthåller en konkurrenskraft och inte tar ut sådana
statliga avgifter att sjöfarten slås ut. En sådan inställning har regeringen visat
i sin politik exempelvis när det gäller Trollhätte kanal. Detsamma har gällt
vid upprustningen av farleden in i Mälaren och vid den utbyggnad och för-
bättring som nu genomförs av Södertälje kanal.

Överläggningen var härmed avslutad.

22 § Svar på fråga 1993/94:333 om gåvor till statsanställda med 30
års tjänst

Anf. 142 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):

Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat civilminister Inger Da-
vidson vilka åtgärder hon är beredd att medverka till i syfte att öka valfrihe-
ten avseende gåvor till statsanställda med 30 års tjänst.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på
frågan.

Sten Anderssons fråga utgår från ett besked som Polisförbundet erhållit
av regeringen på sin hemställan att jubilarer skall kunna välja ett presentkort
motsvarande värdet på den klocka, medalj eller konstglas som erhålls av ar-
betsgivaren staten efter 30 års tjänst.

Enligt förordningen (1974:225) om utmärkelsen ”För nit och redlighet i
rikets tjänst” består utmärkelsen av ett ur, ett signerat konstglas eller en me-
dalj efter den belönades önskan.

De krav som bör ställas på utmärkelsen är att föremålen skall:

- uppfattas som en personlig gåva

- ha ett bestående värde

- ha en unik design

- vara av hög kvalitet

- helst vara tillverkade i Sverige

- vara neutrala till den statliga verksamheten

-vara försedda med inskription.

Regeringen har under den senaste tioårsperioden haft att ta ställning till
ett antal förslag om utökning av sortimentet, bl.a. en veckas ledighet utan
löneavdrag och en cykel. Samtliga framställningar har avslagits.

Jag finner ingen anledning att vidta någon förändring.

Anf. 143 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag tackar för svaret på min fråga. De fyra i regeringen ingå-
ende partierna har ju valfrihet som ett av sina främsta ”försäljningsargu-

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

ment”, men jag noterar av detta svar att denna till viss del är begränsad.
Anledningen till att man ställer en fråga i riksdagen är att man vill ha svar
på något som man inte vet, men det nu lämnade beskedet är inget svar. Det
ges ingen förklaring till att tingens nuvarande ordning skall behållas.

Jag noterar att en ordning som kan tillämpas i kommuner och i privata
företag tydligen fungerar, men att staten som arbetsgivare inte tillåter en en-
skild jubilar att utöver de tre fastställda alternativen bestämma en viss form
av gåva som skulle vara speciell för honom eller henne. Vad är orsaken till
att statsrådet inte vill vidta någon förändring?

Poängen med att belöna en jubilar för, som det heter, nit och redlighet i
rikets tjänst är att jubilaren skall känna att arbetsgivaren är tacksam för att
han eller hon gjort ett gott arbete. Varför då göra personen i fråga ledsen
genom att inte tillåta vederbörande att inom vissa ramar själv få välja den
gåva som han eller hon uppfattar som mest attraktiv? Ett svar på den frågan
skulle vara ganska klädsamt.

Anf. 144 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):

Herr talman! Sten Andersson i Malmö och jag är överens åtminstone om
en sak, nämligen att valfrihet är mycket bra. Det handlar emellertid i det här
fallet om en gåva för lång och plikttrogen statlig tjänst. Det är ju, som Sten
Andersson antagligen vet, relativt ovanligt att man beställer vilka gåvor man
vill ha. Jag tycker därför att liknelsen med valfrihet i övrigt är mindre till-
lämplig.

Det har skett en förändring av dessa regler under de senaste 15 åren, näm-
ligen när folkpartiregeringen år 1979 lade till alternativet konstglas. Därefter
har inga förändringar skett. Det viktigaste skälet härtill är naturligtvis, som
Sten Andersson mycket väl förstår, att det handlar om en gåva som skall ha
ett bestående värde och som minner om något mycket förnämligt, nämligen
om att en person har arbetat 30 år i statlig tjänst.

Jag tycker faktiskt att det skulle vara ganska synd om många, av kanske
slumpmässiga eller tillfälliga skäl, skulle välja att i stället motta ett present-
kort eller liknande. Då har man efter ganska kort tid ingenting kvar. Det är
därför bättre med en minnesgåva av föreskrivet slag, med inskription och
allt.

Anf. 145 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Det är bra med valfrihet, men det är ännu bättre om den
tillämpas i praktiken, och det tycker jag inte sker i detta fall. Jag brukar i
förväg få veta vad min dotter vill ha i julklapp, och jag får rätta mig efter det
och ge henne vad hon vill ha. Detsamma kunde gälla i detta fall. Har man
gjort en insats för sin arbetsgivare och för det skall erhålla någon form av
belöning, tycker jag att belöningsmottagarens uppfattning inte helt skall
nonchaleras.

Jag vill till slut ställa en fråga till statsrådet: Vad tror statsrådet skälet kan
vara till att anställda inom kommuner, inom landsting och inom privata före-
tag, som vi ibland i riksdagen numera försöker efterlikna vad gäller effektivi-
teten, kan tillåta sina jubilarer att själva få välja gåva? Jag tänker i detta
sammanhang kanske i och för sig inte på en cykel eller en semesterresa, men

skulle önska ett litet bredare sortiment än vad som i dag gäller för statligt
anställda.

Anf. 146 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):

Herr talman! Jag beklagar, Sten Andersson, men ni måste ha väldigt trist
på era julhelger och födelsedagar om de enda gåvor som ges är de som har
beställts. Jag tycker faktiskt att det är ganska trevligt att ha några saker som
inte är beställda.

Låt mig för Sten Andersson nämna några exempel på det som har föresla-
gits. Utöver en cykel och en veckas ledighet utan löneavdrag har det föresla-
gits pengar för tårta, telefon i ädelträ och en lång rad andra saker.

Man kan säkert i varje enskilt fall finna goda skäl för att en jubilar önskar
sig just denna sak. Detta är något ganska fint - en utmärkelse för nit och
redlighet i rikets tjänst som man får efter 30 år i statlig tjänst eller något tidi-
gare om man pensioneras. Poängen med detta är faktiskt just de saker som
jag nämnde i det första svaret, nämligen att det är en personlig gåva av be-
stående värde försedd med inskription och flera andra minnesegenskaper
från arbetsgivaren, staten, till den anställde.

Anf. 147 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag tror inte att en gåva skulle bli mindre personlig om man
skulle utöka sortimentet till fem eller sex saker. I dag får man ju trots allt
välja mellan tre olika. En telefon i ädelträ med en inskription skulle väl inte
vara den sämsta av gåvor. Jag tror nog att statsrådet framöver bör tänka på
om inte sortimentet kan utökas. Precis som kommuner, landsting och företag
kan staten då ta litet större hänsyn till jubilaren. Det är trots allt han eller
hon som framöver skall förvalta och känna för den gåva han eller hon har
fått för nit och redlighet i rikets tjänst.

Anf. 148 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):

Herr talman! Det gläder mig att Sten Andersson i Malmö nu har lämnat
förslaget om presentkort. Det har ju föga minnesvärde. I övrigt tycker jag
att de presenter som finns att välja mellan är väl utformade och utsedda.

Anf. 149 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Det är väl bättre om mottagaren och givaren är någorlunda
överens. Det är ju tråkigt att få en present som man inte har önskat sig. Om
man får en present som man vill ha kan den bli ett fint minne. Om man på
det viset tillfredsställer mottagaren tror jag att man har nått en bra bit på
vägen när det gäller t.ex. personalpolitik inom företag, kommuner och sta-
ten.

Anf. 150 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):

Herr talman! Jag vill inte på något sätt göra mig till tolk för alla de hundra-
tusentals människor som får dessa gåvor. Men efter en liten tid som pensio-
nerade tror jag att en mycket stor andel är mycket glada över att det just är
en minnessak. Den kräver inte extra utrustning som t.ex. en cykel gör. De
är glada över att det just är ett ur, ett konstglas eller en medalj som de kan

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

ta fram och titta på då och då för att uppleva att arbetsgivaren, staten, hade
en hög uppskattning av de insatser de gjorde. Jag tror att den egenskapen
hos de gåvor som vi nu använder är väl värd att behålla.

Överläggningen var härmed avslutad.

23 § Svar på fråga 1993/94:311 om arbetsskadebegreppet

Anf. 151 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):

Herr talman! Arne Jansson har frågat vilka åtgärder jag har vidtagit för
att följa riksdagens beslut beträffande färdolycksfall och arbetsskadeförsäk-
ringen. Arne Jansson har hänvisat till beslut av riksdagen den 17 december
1992 med anledning av socialförsäkringsutskottets betänkande
1992/93:SfU8.

I nämnda betänkande behandlade socialförsäkringsutskottet regeringens
proposition 1992/93:30 om ändring av begreppet arbetsskada. I propositio-
nen hade det föredragande statsrådet, dvs. jag själv, uttalat att det bl.a.
fanns anledning att överväga om färdolycksfallen skulle bibehållas inom ra-
men för arbetsskadeförsäkringen samt att avsikten var att i det fortsatta ar-
betet med att reformera försäkringen ta initiativ till en ändring med sikte på
att undanta dessa skador från det särskilda skyddet i lagen om arbetsskade-
försäkring.

Med anledning av en motion, vari begärdes ett tillkännagivande om att
färdolycksfallen skulle utmönstras ur arbetsskadeförsäkringen, uttalade ut-
skottet att det i och för sig hade förståelse för motionärernas synpunkter,
allra helst som de som drabbas av ett färdolycksfall får anses ha ett fullgott
skydd genom den allmänna sjukförsäkringen och trafikförsäkringen. Ut-
skottet ville dock inte förorda att färdolycksfallen togs ur försäkringen men
ansåg det mycket angeläget att denna fråga behandlades med förtur av den
kommande beredningen. Utskottet avstyrkte bifall till motionen i denna del,
vilket också blev riksdagens mening.

Därefter har regeringen tillsatt en beredning - Sjuk- och arbetsskadebe-
redningen (1993:07) - som har till uppgift att lämna förslag till en ny ordning
för lagfästa ersättningar vid sjukdom och arbetsskada. Beredningen skall
bl.a. göra en bred genomlysning av hittillsvarande försäkringar för sjukdom
och arbetsskada. Beredningens arbete skall vara slutfört den 31 december
1994.

Jag utgår från att beredningen kommer att behandla frågan om färd-
olycksfallen, och min avsikt är att se till att frågan inte glöms bort. I avvaktan
på beredningens betänkande är jag inte nu beredd att företa någon åtgärd.

Anf. 152 ARNE JANSSON (nyd):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag måste fråga angående
terminologin här.

Riksdagen fattade det här beslutet den 17 december 1992, dvs. för ungefär
15 månader sedan. Riksdagen skrev också att det skulle behandlas med för-
tur i den kommande Sjuk- och arbetsskadeberedningen. Den skall redovisa

detta senast den 31 december 1994. Det innebär att 25 månader går innan
betänkandet kommer till regeringen. Därefter är det dags för en remissom-
gång. Regeringen kan därför komma att lägga en proposition i ärendet först
ungefär tre år senare. Den här skrivningen om förtur finns dessutom inte ens
med i beredningens direktiv.

Vad innebär det då när utskotten i andra sammanhang skriver att de förut-
sätter skyndsam behandling, vilket de också har gjort när det gäller ett ar-
betsskadebegrepp? Vad lägger statsrådet för värdering i när riksdagen säger
”med förtur” när det dessutom inte finns med i direktiven?

Anf. 153 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):

Herr talman! Den beredning vi nu talar om kom att tillsättas något senare
än vad som kunde förutses när utskottet behandlade den här frågan. Jag tror
för min del att det inte har varit någon nackdel för beredningen av ärendet
som sådant. Då menar jag huvudfrågan och inte den fråga som Arne Jansson
tar upp i dag.

Jag tänker närmast på att det i samband med det s.k. krispaket 1 hösten
1992 förutsattes att ett huvudalternativ i den beredningen skulle vara att hela
sjuk- och arbetsskadeförsäkringen togs över av arbetsmarknadens parter.
När beredningen väl kom i gång visade det sig att vi kunde enas om tilläggsdi-
rektiv till beredningen som innebar att det alternativet inte längre var ett
huvudalternativ utan ett bland de olika alternativen. Summan av det hela är
att beredningen kom i gång senare än vad man då kunde förutse.

När det sedan gäller skyndsam behandling eller förtur har den här bered-
ningen fått mycket kort tid på sig med tanke på de stora frågor den har att
arbeta med. Därför är det sannolikt att den fråga som Arne Jansson engage-
rat sig i kommer att behandlas i samband med att hela ärendet behandlas.
Det blir som sagt vid utgången av det här året.

Anf. 154 ARNE JANSSON (nyd):

Herr talman! Det innebär alltså att det inte spelar någon roll vilka beslut
man fattar här i riksdagen. Statsrådet menar att det inte spelar någon roll
om vi säger att det skall behandlas med förtur eller att det förutsätter en
skyndsam hantering. Här har man dessutom skrivit att det är angeläget att
denna fråga behandlas med förtur av den kommande beredningen. Nu säger
statsrådet att det ingår bland alternativen.

För mig innebär detta en viss skillnad. Jag anser att det är en viss grade-
ring. Jag upplever att något som skall behandlas med förtur skall behandlas
först. Skall jag tyda detta som att skyndsamt eller med förtur är ungefär
samma sak?

Anf. 155 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):

Herr talman! Arne Jansson missuppfattade mig på en punkt. När jag ta-
lade om alternativen talade jag om de tre alternativ som behandlar hela ut-
redningen. Det har inte något att göra med frågan om huruvida färdolycks-
fallcn skall vara med eller inte. Färdolycksfallen kan ju hanteras på ena-
handa sätt i de tre olika alternativen. Jag uttryckte mig tydligen något oklart,
eftersom Arne Jansson missuppfattade mig på den punkten.

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Svar på frågor

Det jag försökte säga när det gäller den fråga som Arne Jansson nu vill
diskutera var att om en beredning får en mycket kort tid på sig att arbeta
torde den väl därmed också i huvudsak uppfylla det som riksdagen har öns-
kat när man har talat om förtur. Det är en annan sak att behandla en sak
med förtur i en beredning som pågår i många år än i en beredning som pågår
en mycket kort tid.

Anf. 156 ARNE JANSSON (nyd):

Herr talman! Jag kan inte frångå detta. Det innebär att tre år är en accep-
tabel tidsrymd när riksdagen har skrivit att ett ärende skall behandlas med
förtur. Tre år är alltså en acceptabel tidsperiod när det gäller arbetsskadebe-
greppet och färdolycksfallen?

Anf. 157 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):

Herr talman! Att tre år skulle vara en acceptabel tidsperiod i största all-
mänhet får väl stå för Arne Jansson, eftersom det är han som säger det.

Jag har konstaterat att vi hösten 1993 tillsatte en utredning eller en bered-
ning som totalt får 15-16 månader på sig för sina uppgifter. Att inom ramen
för den tidsperioden också bestämma att vissa uppgifter skall behandlas tidi-
gare än andra har jag i det här fallet inte bedömt som rimligt. I och med att
de behandlas med den snabbhet som hela utredningsplanen innebär tycker
jag att man har uppfyllt det som jag förmodar låg bakom det som riksdagen
önskade sig.

Bakom Arne Janssons klagomål ligger väl snarare det faktum att han för
sin motion inte fick något bifall. Det har jag tvingats påminna om i samband
med svaret.

Anf. 158 ARNE JANSSON (nyd):

Herr talman! Jag tror att statsrådet inte lyssnade riktigt. Jag vill ha en defi-
nition av vilken värdering man här lägger i begreppet förtur eller skyndsamt.
Jag tycker nämligen att regeringen har visat en viss form av ohörsamhet. Inte
ens i tilläggsdirektiven står det någonting om att färdolycksfallen skall be-
handlas med förtur.

Anf. 159 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):

Herr talman! Jag gör vad som förmodligen får bli ett sista försök från min
sida att för Arne Jansson tala om hur jag ser på den här frågan. Sedan får
jag väl frånträda debatten om det inte lyckas.

Jag har nu flera gånger sagt att vi har tillsatt en beredning som har arbetat
i 15 månaders tid. Detta är för att vara en statlig utredning en mycket kort
tid. Därför synes det mig som om de önskemål som har funnits om skyndsam
eller förturshantering väl tillgodoses inom ramen för denna utredning som
håller på att arbeta i 15 månader.

Sedan kan jag väl inte hindra Arne Jansson från att i talarstolen gång på
gång upprepa att det är tre år. Jag får väl ge vika även på den punkten. Om
Arne Jansson vill säga tre år så får han väl göra det.

Överläggningen var härmed avslutad.

24 § Hänvisning av ärenden till utskott

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1993/94:65 till arbetsmarknadsutskottet

Motionerna

1993/94:Sk32 och Sk33 till skatteutskottet
1993/94:K33 till konstitutionsutskottet
1993/94:Jol6-Jo21 till jordbruksutskottet
1993/94:K13-K27 till konstitutionsutskottet
1993/94:So39 till socialutskottet
1993/94:Sf23 till socialförsäkringsutskottet
1993/94:K28-K32 till konstitutionsutskottet
1993/94:N16 till näringsutskottet

25 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1993/94:124 Ny lag om Allmänna arvsfonden

1993/94:136 Riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import, export, till-
verkning och partihandel med alkoholdrycker

1993/94:137 Godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Li-
tauen på fiskets område

2 222 motioner avlämnade under allmänna motionstiden (enligt bilaga till
detta protokoll)

Motionerna

med anledning av prop. 1993/94:86 Finansiering av vissa väginvesteringar i
Stockholms län m.m.

1993/94:T30 av Lotta Edholm (fp)

1993/94:T31 av Hans Göran Franck (s)

1993/94:T32 av Rune Thorén och Erling Bager (c,fp)

1993/94:T33 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

1993/94:T34 av Knut Billing m.fl. (m)

1993/94:T35 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

med anledning av prop. 1993/94:93 Förändrat ersättningssystem för vuxen-
tandvård

1993/94:Sf24 av Marianne Andersson och tredje vice talman Bertil Fiskesjö
(c)

1993/94:Sf25 av Berith Eriksson m.fl. (v)

1993/94:Sf26 av Birgitta Dahl m.fl. (s)

1993/94:Sf27 av Monica Öhman m.fl. (s)

1993/94:Sf28 av Isa Halvarsson (fp)

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

1993/94:Sf29 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

med anledning av prop. 1993/94:112 Disciplinförseelser av krigsmän m.m.
1993/94:Jul6 av Sigrid Bolkéus och Lena Klevenås (s)

1993/94:Jul7 av Sture Ericson m.fl. (s)

1993/94:Jul8 av Siw Persson (fp)

1993/94:Jul9 av Jan Jennehag m.fl. (v)
1993/94:Ju20 av Kjell Eldensjö (kds)

med anledning av prop. 1993/94:119 Kompensation för viss dieseloljeskatt
1993/94:Sk34 av Elving Andersson (c)

26 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 27 januari

1993/94:84 av Hans Göran Franck (s) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om Euro-
paunionen:

Det finns i Sverige en stark opinion mot ett svenskt medlemskap i Euro-
paunionen. Motståndet är betydande även i övriga Västeuropa. Det är fram-
för allt unionskonstruktionen med alltför långtgående inskränkningar i själv-
bestämmanderätten som är grunden för den kritiska inställningen.

Europaunionen är, enligt Maastrichtavtalet, en oformlig byråkratisk ap-
parat, som det är mycket svårt att reformera, inte minst för de små länderna.

Splittringen och handlingsförlamningen växer också inom Europaunio-
nen. Det är möjligt att Europaunionen inte kommer att förverkliga de orea-
listiska målsättningar som ligger till grund för Maastrichtavtalet.

De förhandlingar som pågår om svenskt medlemskap synes inte leda till
att Sverige kan uppnå några bindande undantag av betydelse i likhet med
vad andra länder, främst Danmark, uppnått.

Sverige kommer av allt att döma inte att för framtiden få bindande undan-
tag från Maastrichtavtalet beträffande:

-rätten att föra en alliansfri politik i fred syftande till neutralitet i krig,
-rätten att stå utanför valutaunionen, där EU:s centralbank får en styrande
och dominerande funktion,

-rätten att oinskränkt upprätthålla den svenska offentlighetsprincipen, som
är grundläggande för vår demokrati,

-rätten att upprätthålla en självständig och kvalificerad miljö- och regional-
politik,

-rätten att upprätthålla en arbetsrätts- och välfärdslagstiftning, som värnar
om löntagarna, arbetslösa, kvinnor och flyktingar.

En rad riksdagsmotioner har väckts, bl.a. socialdemokratiska om ett stort
antal förhandlingskrav, bl.a. om regionalpolitiskt stöd och aktionsprogram

mot massarbetslösheten, som av allt att döma inte kommer att tillgodoses i
någon större och väsentlig utsträckning.

En EU-anslutning medför mycket stora medlemsavgifter och minskade
svenska skatteintäkter. Sammanlagt fordrar detta ett finansieringsbehov
med ca 50 miljarder kronor per år.

Det är välkänt att ja-sidan i praktiken förfogar över resurser som är över-
lägsna nej-sidans. Det är därför av stor betydelse att de båda sidorna garan-
teras lika ekonomiska resurser från samhället liksom lika utrymme i TV och
radio.

Beredskapen i händelse av ett svenskt nej i folkomröstningen är otillräck-
lig. Anmärkningsvärt är att de s.k. konsekvensutredningarna inte skall gå på
remiss.

I anledning härav får jag ställa följande frågor till statsrådet Ulf Dinkel-
spiel:

1. Vilka bindande undantag från Maastrichtavtalet kan Sverige uppnå?

2. Hur planerar regeringen att finansiera medlemsavgifter i EU och skat-
tebortfall i händelse av EU-medlemskap?

3. Kommer regeringen att godta ett nej i folkomröstningen, eller kommer
den i händelse av fortsatt regeringsinnehav att fortsätta att agera för EU-
medlemskap?

4. Kommer ja- och nej-sidan att garanteras lika ekonomiska anslag?

5. Kommer regeringen att verka för att ja- och nej-sidan får likvärdigt ut-
rymme i radio och TV?

6. Vilka åtgärder planerar regeringen vid ett nej till EU?

7. Är regeringen beredd att låta de s.k. konsekvensutredningarna bli före-
mål för sedvanlig remissbehandling?

den 2 februari

1993/94:85 av Leo Persson (s) till kommunikationsministern om timmertran-
sporter på järnväg i stället för landsväg:

Med anledning av beslut om nedläggning av virkesterminaler i Dalarna
och Härjedalen så befarar jag att miljön starkt kommer att försämras.

Jag menar att det måste vara helt fel ur såväl miljö- och trafikmiljö- som
trafiksäkerhetssynpunkt att lägga ner dessa virkesterminaler som föreslagits,
nämligen Oxberg, Malungsfors, Leksboda, Björbo, Tallhed och Sveg.

Det tillkommande lastbilstrafikarbetet vid en omläggning av timmertran-
sporterna, ca 2,4 miljoner fordons-km/år, beräknas ge en ökad miljöbelast-
ning av ca 36 ton NOx/år (2 400 000 x 0,000015). Den minskade tågtrafiken
med diesellok ger en minskad miljöbelastning av ca 5 ton NOx/år (170 000
x 0,000030). Sammantaget blir avgasökningen till följd av omläggningen av
timmertransporterna ca 31 ton NOx/år.

Den ökade lastbilstrafiken och den minskade tågtrafiken ger dessutom
luftföroreningar i form av CO2-utsläpp med netto 1 600 ton/år.

Samhällskostnaden av 31 ton NOX uppskattas till knappt 0,8 mkr/år och av
1 600 ton CO2 til) knappt 0,5 mkr/år. Sammantaget skulle luftföroreningarna

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

5 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 56

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

från den ökande lastbilstrafiken/minskade tågtrafiken orsaka en samhälls-
kostnad av ca 1,3 miljoner kronor.

Samhällskostnaderna av de tillkommande personskadeolyckorna upp-
skattas till ca 2,4 mkr/år och de därutöver tillkommande s.k. egendomso-
lyckorna med ca 0,4 mkr/år. Sammantaget skulle den ökade lastbilstrafiken
ge upphov till en ökad samhällskostnad av ca 2,8 miljoner kronor.

Den trafikökning som uppkommer av att timmertransporterna flyttas ut
på vägarna ökar behovet av vägunderhåll. Kostnaden för det ökade vägun-
derhållet uppskattas till drygt 1,2 mkr/år. Däremot minskas banunderhåll-
skostnaderna med 0,5 miljoner kronor om banan mellan Malungsfors och
Malung läggs ner.

Samhällskostnaderna totalt ökar alltså med 4,8 mkr/år, och det kan ju inte
vara acceptabelt.

Andra negativa effekter av att lägga ner trätågen är:

- ökat trafikbuller,

- ökat avgasutsläpp,

- ökade olycksrisker,

- ökade barriäreffekter samt

-minskad framkomlighet.

De platser där den ökade tunga trafiken i första hand kan orsaka olägen-
heter bedöms vara:

- genomfart genom centrala Mora (plus 14 600 lastbilar),
-genomfart genom centrala Ljusdal (plus 8 030 lastbilar),
-genomfart genom Vansbro (plus 11 315 lastbilar).

Härutöver kan den ökade lastbilstrafiken lokalt orsaka olägenheter i ett
antal mindre orter, vilka inte närmare beskrivs här.

Den tunga trafiken ökar i de aktuella orterna med 5-8 % och i Vansbro
med 9 %.

Detta tillsammans med den befintliga stora turisttrafiken gör situationen
mycket svår då nu Trätåg beslutat att lägga över trafiken på landsväg.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga kommunikationsministern föl-
jande:

Är det trafikpolitiskt riktigt att på detta sätt styra över godstrafiken från
järnväg till landsväg?

Vilka åtgärder avser kommunikationsministern att vidta för att återföra
timmertransporterna till järnväg?

den 4 februari

1993/94:86 av Magnus Persson (s) till miljöministern om handel med retur-
glas:

Handeln med engångsglas tenderar att öka i omfattning. Vissa bedömare
anser att vi i Sverige riskerar att hamna på efterkälken om vi inte i tid upp-
märksammar problemet. Det förekommer en omfattande handel med retur-
och engångsglas. Alarmerande rapporter har på senare tid inkommit från

företag som direkt berörs via import och exportsystemet. Med vår nuva-
rande lagstiftning på området finns det en uppenbar risk att vi som nation
hamnar i ett komplicerat och konkurrensutsatt läge där vi har svårt att hävda
oss gentemot konkurrenterna på världsmarknaden. En ökad import av en-
gångsglas med en annorlunda lagstiftning i våra främsta konkurrentländer
kan mycket snabbt förändra konkurrensneutraliteten mellan engångsglas
och returglas.

Som exempel kan nämnas att flera företag inom dryckesbranschen anser
att det är betydligt dyrare att använda returglas för tappning av dryck etc.
än enångsglas. Detta kan framdeles få ödesdigra konsekvenser från miljö-
och sysselsättningssynpunkt i vårt land.

Med ett snabbt överslag med beräkning av de samlade miljökostnaderna
i form av energi- och materialåtgång för returglas respektive engångsglas
kommer jag fram till att returglas från miljösynpunkt är att föredra.

Eftersom vi för närvarande saknar en närmare och mera ingående analys
av dessa frågor borde frågan angripas mera seriöst från samhällets sida. En
miljöanalys borde så snabbt som möjligt genomföras i syfte att få till stånd
en mera samlad bild av hela frågekomplexet. Om min hypotes håller att re-
turglas är överlägset bäst ur miljösynpunkt är det mycket olyckligt om före-
tagen avvecklar returglasen.

Regeringen borde allvarligt överväga frågan och snarast och utan onödigt
dröjsmål se över nuvarande förpackningsförordning i syfte att ombesörja att
retursystemen inte som nu missgynnas - antingen via ett mål om en viss andel
returförpackningar eller att engångsförpackningar beläggs med en särskild
avgift.

En tänkbar väg är att i likhet med en rad andra länder pröva avgiftsfinan-
siering av engångsförpackningar. Självfallet bör vi även se hur andra länder
sökt att tillgodose både miljö- och sysselsättningsmässiga synpunkter i sam-
manhanget.

Vi är medvetna om att många länder i Europa har en omfattande handel
och en på sina håll relativt väl utbyggd produktionsapparat med både en-
gångsglas och returglas. Danskar, norrmän, finländare och tyskar har redan i
dag infört en avgift på engångsförpackningar som prismässigt varierar något.

Frågan om engångs- respektive returglas är både en miljö- och en syssel-
sättningsfråga. Vi kan inte ensidigt överlåta till marknaden att bestämma
vad som är bäst. Politiskt bör vi ge klara och tydliga signaler till berörda före-
tag inom och utom landet och inte minst med adress till våra grannländer
och övriga konkurrentländer. Regeringen bör snarast uttrycka sin princi-
piella uppfattning i ärendet och i konsekvens därmed också föreslå föränd-
ringar i kretsloppsförordningen.

Enligt min uppfattning bör vi handla snabbt och i stort sett följa den utsta-
kade väg som många övriga länder ute i Europa redan anammat, nämligen
avgiftsfinansiering av engångsförpackningar.

Avser miljöministern att framlägga konkreta förslag om hur och på vilket
sätt de existerande retursystemen skall kunna bibehållas och vidareutveck-
las?

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Prot. 1993/94:56 den 8 februari

8 februari 1994

1993/94:87 av Magnus Persson (s) till arbetsmarknadsministern om arbets-
lösheten:

Arbetsmarknadsverket har på grund av det rådande arbetsmarknadsläget
satt in alla krafter i kampen mot arbetslösheten. Hur orimligt det än låter så
finns det emellertid ett visst överskott av medel inom länsarbetsnämnderna
som inte kan nyttjas på grund av hindrande bestämmelser i regelverk etc.
Medlen finns placerade på särskilda konton och kan inte användas till andra
angelägna åtgärder. En tidsödande omfördelning fördröjer beslutsproces-
sen. För de allra mest berörda och inte minst för de arbetslösa är det oaccep-
tabelt att ett antal byråkratiska bestämmelser tid efter annan försinkar en
massa byggstarter runt om i landet.

Trots energiska försök att hitta framkomliga vägar sätter de nuvarande
reglerna hinder i vägen för en snabb igångsättning av en rad infrastruktur-
satsningar. En av svårigheterna är enligt de uppgifter jag erhållit att rätt
kunna tolka de centralt utfärdade bestämmelserna. Tolkningsvarianterna är
många och drabbar vissa län hårdare än andra.

För att så långt som möjligt lindra verkningarna och därmed förhindra den
höga arbetslösheten och maximalt kunna utnyttja dessa medel borde det
rimligen kunna vidtas extraordinära åtgärder i de kristider som nu råder. Nu-
varande regelverk och byråkratiska tillämpningsbestämmelser dämpar
uppenbarligen initiativförmågan och lusten att handla snabbt.

De medel jag här talar om finns i statsbudgeten och i myndigheternas an-
slag. Det är med andra ord inga nya krav på ytterligare resurser som jag talar
om. Det handlar om att snabbt omfördela befintliga medel. Det kan ske dels
genom borttagande av de hinder som föreligger, dels genom att rätten dele-
geras till den regionala nivån.

Möjligen kan regelverket under tidigare ”normala” förhållanden ha haft
sitt berättigande, men knappast i nuvarande krisläge. I kristider som vi nu
upplever - med arbetslöshetssiffror mellan 30 och 50 % i byggverksamhe-
ten - bör de centrala direktiven utgå från att vi maximalt skall utnyttja alla
möjligheter som finns till att skaffa fram jobb.

I Värmland fanns det inom Bygg-29:an den 3 februari 1994 inte mindre än
2 088 medlemmar utan jobb. Det motsvarar 47 % av hela byggnadsarbetar-
kåren i länet. Det är skrämmande siffror.

Det har i debatten nämnts uppgifter om att arbeten för minst ett par mil-
jarder kronor skulle kunna sättas i gång omedelbart och ge positiva syssel-
sättningseffekter runt om i landet. Om Länsarbetsnämnden i Värmlands län
får bemyndigande att omfördela medel inom länet till infrastruktursats-
ningar där man står startberedd rör det sig enbart för vårt län om ca 100 mil-
joner kronor. Vi kan starta exempelvis arbetena på den nya länsflygplatsen
och utbyggnaden av länsmuseet i Karlstad. Det finns dessutom rader av bro-
och vägprojekt runt om i länet och investeringar inom bannätet, exempelvis
sträckan Kil-Charlottenberg. Många andra samhällsnyttiga infrastruktur-
satsningar kan också sättas i gång med kort varsel.

Sammanfattningsvis kan sägas att det finns alltför många vattentäta skott

mellan de olika anslagsposterna. En omfördelning av redan befintliga resur-
ser bör ske så snart som möjligt.

En decentralisering av beslutanderätten bör samtidigt eftersträvas. Som
exempel kan nämnas att Länsarbetsnämnden i Värmlands län i dag har be-
myndigande att fritt disponera endast ca 1 % av resurserna som slussas från
AMS till den regionala nivån. En översyn av bestämmelserna i syfte att i be-
tydligt ökad grad delegera beslutanderätten från central till regional nivå bör
vara en av många angelägna arbetsuppgifter för arbetsmarknadsministern
och hans medarbetare.

Är arbetsmarknadsministern beredd att inom viss närmare angiven tids-
ram medge dispenser från nuvarande regelverk, författningar och rådande
byråkratiska bestämmelser för att bekämpa den höga arbetslösheten?

Är arbetsmarknadsministern villig att i samråd ta initiativ till att förändra
regelverket och därmed initiera samtliga berörda myndigheter till att så
snabbt som möjligt komma i gång med angelägna infrastruktursatsningar
runt om i landet?

Är arbetsmarknadsministern beredd att öka andelen otraditionella insat-
ser inom Arbetsmarknadsverkets myndighetsramar?

Är arbetsmarknadsministern beredd att vidta åtgärder i syfte att delegera
beslutanderätten från central till regional nivå?

27 § Kammaren åtskildes kl. 19.02.

Förhandlingarna leddes

av talmannen från sammanträdets början t.o.m. 12 § anf. 85 (delvis) och
av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut.

Vid protokollet

LISBET HANSING ENGSTRÖM

IBarbro Nordström

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

Innehållsförteckning

Tisdagen den 8 februari

1 § Justering av protokoll................................ 1

2 § Anmälan om frågor

1993/94:318 av Lennart Brunander (c) om Institutionen för
husdjurshygien i Skara............................ 1

1993/94:319 av Catarina Rönnung (s) om kriminalisering av ut-

och införsel av barnpornografi..................... 1

1993/94:320 av Göran Magnusson (s) om avtalet mellan staten
och AB Kinnevik............................... 2

1993/94:321 av Göran Magnusson (s) om avgifterna för Mälar-
sjöfarten ...................................... 2

1993/94:322 av Magnus Persson (s) om sysselsättningen i Karl-
stads kommun.................................. 2

1993/94:323 av Ingvar Carlsson (s) om SSAB............. 3

1993/94:324 av Leif Marklund (s) om SSAB............. 3

1993/94:325 av Mona Sahlin (s) om SSAB............... 3

1993/94:326 av Göran Persson (s) om SSAB............. 3

1993/94:327 av Monica Öhman (s) om SSAB............. 3

1993/94:328 av Yvonne Sandberg-Fries (s) om SSAB....... 4

1993/94:329 av Åke Selberg (s) om SSAB............... 4

1993/94:330 av Birgitta Johansson (s) om SSAB.......... 4

1993/94:331 av Liisa Rulander (kds) om hjälp till brottsoffer. 4

1993/94:332 av Rolf L Nilson (v) om utlänningslagens ålders-
gräns ......................................... 5

1993/94:333 av Sten Andersson i Malmö (m) om gåvor till stats-
anställda med 30 års tjänst........................ 5

1993/94:334 av Bengt Hurtig (v) om boendemiljön vid Mal-
mens flygplats i Linköping......................... 5

1993/94:335 av Chatrine Pålsson (kds) om barns rätt till um-
gänge med far- och morföräldrar.................... 6

3 § Svar på fråga 1993/94:323 om SSAB..................... 6

Näringsminister Per Westerberg (m)

Ingvar Carlsson (s)

4 § Svar på frågorna 1993/94:324, 325, 326, 327, 328, 329 och 330 om

SSAB .......................................... 10

Näringsminister Per Westerberg (m)
Leif Marklund (s)

Mona Sahlin (s)

Monica Öhman (s)

Yvonne Sandberg-Fries (s)

Åke Selberg (s)

Birgitta Johansson (s)

Talmannen (om taletiden)

5 § Svar på fråga 1993/94:320 om avtalet mellan staten och AB Kinne-

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

vik ............................................ 18

Näringsminister Per Westerberg (m)
Göran Magnusson (s)

Talmannen (medgivande om extra inlägg)

6 § Svar på fråga 1993/94:317 om stöd till barnpornografioffer .... 21

Socialminister Bengt Westerberg (fp)

Chatrine Pålsson (kds)

7 § Svar på fråga 1993/94:312 om de ryska trupperna i Baltikum . . 23

Utrikesminister Margaretha af Ugglas (m)

Lars Sundin (fp)

8 § Svar på fråga 1993/94:313 om bärgning av färjan Jan Heweliusz 26

Utrikesminister Margaretha af Ugglas (m)

Ivar Franzén (c)

9 § Svar på fråga 1993/94:332 om utlänningslagens åldersgräns.... 28

Kulturminister Birgit Friggebo (fp)

Rolf L Nilson (v)

10 § Svar på fråga 1993/94:334 om boendemiljön vid Malmens flyg-

plats i Linköping.................................. 31

Miljöminister Olof Johansson (c)

Bengt Hurtig (v)

11 § Svar på fråga 1993/94:309 om ytterligare medel till stödområden

i Västerbottens län ................................ 33

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)

Georg Andersson (s)

12 § Svar på fråga 1993/94:314 om skadestånd vid brott mot de arbets-

rättsliga lagarna .................................. 35

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)

Harald Bergström (kds)

13 § Svar på fråga 1993/94:322 om sysselsättningen i Karlstads kom-

mun ........................................... 37

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)
Magnus Persson (s)

14 § Svar på fråga 1993/94:315 om regeringens promemoria Ökat

skydd för barn ................................... 39

Justitieminister Gun Hellsvik (m)

Elvy Söderström (s)

15 § Svar på fråga 1993/94:331 om hjälp till brottsoffer......... 41

Justitieminister Gun Hellsvik (m)

Liisa Rulander (kds)

Ajournering .......................................... 44

Återupptagna förhandlingar .............................. 44

16 § Svar på fråga 1993/94:304 om försäkringsmäklares ansvarsför-

säkring ......................................... 45

Statsrådet Bo Lundgren (m)

Roland Larsson (c)

Prot. 1993/94:56

8 februari 1994

17 § Svar på fråga 1993/94:310 om försäljningen av Nobel-Kemi . . 47

Statsrådet Bo Lundgren (m)

Bo Finnkvist (s)

18 § Svar på fråga 1993/94:280 om Räddningsverkets förslag till bygg-

nadsobjekt som ökar sysselsättningen.................. 49

Försvarsminister Anders Björck (m)

Bo G Jenevall (nyd)

19 § Svar på frågorna 1993/94:296 och 297 om hemvärnets rekryte-

ringsbas ........................................ 51

Försvarsminister Anders Björck (m)

Kjell Eldensjö (kds)

Förste vice talmannen (om ändring i föredragningslistan)

20 § Svar på fråga 1993/94:318 om institutionen för husdjurshygien i

Skara .......................................... 54

Jordbruksminister Karl Erik Olsson (c)

Lennart Brunander (c)

21 § Svar på fråga 1993/94:321 om avgifterna för Mälarsjöfarten .. 54

Kommunikationsminister Mats Odell (kds)

Göran Magnusson (s)

22 § Svar på fråga 1993/94:333 om gåvor till statsanställda med 30 års

tjänst .......................................... 57

Finansminister Anne Wibble (fp)

Sten Andersson i Malmö (m)

23 § Svar på fråga 1993/94:311 om arbetsskadebegreppet........ 60

Statsrådet Bo Könberg (fp)

Arne Jansson (nyd)

24 § Hänvisning av ärenden till utskott...................... 63

25 § Bordläggning ..................................... 63

26 § Anmälan om interpellationer

1993/94:84 av Hans Göran Franck (s) om Europaunionen.. . 64

1993/94:85 av Leo Persson (s) om timmertransporter på järn-
väg i stället för landsväg.......................... 65

1993/94:86 av Magnus Persson (s) om handel med returglas . 66

1993/94:87 av Magnus Persson (s) om arbetslösheten....... 68

Bilaga till RIKSDAGENS PROTOKOLL 1993/94:56

Riksmötet 1993/94

Förteckning över

MOTIONER

avgivna under den allmänna
motionstiden i januari 1994

Riksdagen

Stockholm 1994

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

sidan

Anvisningar 3

Antal motioner per utskott 3

Ämnesindelning av motionerna 4

Motionsregister 7

Personregister 127

Index 141

ANVISNINGAR

En motion kan sökas via

Ämnesområde

Studera ämnesindelningen (s.4-5) och se efter i vilket utskott och i vilken
serie motionen är registrerad. Gå sedan igenom aktuella motioner i den kro-
nologiska förteckningen över motionerna.

Personregister

Av personregistret framgår vilka egenmotioner som varje riksdagsledamot
har avlämnat.

Index

Gå till index och sök efter ämnesord. Hänvisning ges till alla motioner som
behandlar ett visst ämne.

ANTAL MOTIONER (per utskott)
KU	129
FiU	43
SkU	122
JuU	106
LU	108
uu	145
FöU	61
SfU	133
SoU	193
KrU	147
UbU	209
TU	196
JoU	199
NU	140
AU	174
BoU	117

Summa 2222 motioner

ÄMNESINDELNING AV MOTIONER UNDER

ALLMÄNNA MOTIONSTIDEN 1994

Konstitutionsutskottet

K201 - Regeringsformen m.m.

K301- Riksdagsordningen, riksdagsfrågor

K401- Yttrandefrihetsfrågor

K501 - Statlig förvaltning

K601 - Kommunala och kyrkliga frågor

K701- Valfrågor

K801 - Pressfrågor, partistöd,
samhällsinformation m.m.

Lagutskottet

L201- Associationsrätt

L301 - Exekutionsväsendet

L401- Familjerätt

L501- Fastighetsrätt

L601 - Försäkrings- och skadeståndsrätt

L701- Konsumentskydd

L801- Immaterialrätt

L901- Övrigt

Finansutskottet

Fi201 - Ekonomisk politik

Fi301 - Kommunal ekonomi

Fi401- Statistik, revision, rationalisering,
ADB, statlig lokalförsörjning m.m.

Fi501 - Offentlig sektor, upphandling,
egenregiverksamhet

Fi601 — Övrigt

Skatteutskottet

Sk301 - Direkta skatter

SköOl - Indirekta skatter och tullfrågor

Sk801 - Taxering, uppbörd och
skatteförvaltningen

Sk901- Övrigt

Justitieutskottet

Ju201- Polisväsendet

Ju301- Åklagarväsendet

Ju401 - Domstolsväsendet

Ju501- Kriminalvården

JuöOl- Brottsbalken m.m.

Ju701- Rättegångsbalken m.m.

Ju801- Övrigt

Utrikesutskottet

U201- Internationellt utvecklingssamarbete

U301 - Utrikesförvaltningen och
underlydande myndigheter

U401 - Säkerhetspolitik, nedrustning,
krigsmaterielexport

U501 - Europeiskt samarbete

U601 - Förhållandet till enskilda länder och
vissa internationella organisationer
samt frågor om mänskliga rättigheter

U701 - Nordiska frågor

U801 - Samarbete med Central- och
Östeuropa

U901- Övrigt

Försvarsutskottet

FÖ201 - Säkerhetspolitik och gemensamma
totalförsvarsfrågor

Fö301 - Totalförsvarets militära del

Fö401 - Totalförsvarets civila del

Fö501 - Forskning och försvarsindustri

Fö601- Kustbevakningen

FÖ701- Fredsräddningstjänst

Fö801 - Strålskydd

FÖ901- Övrigt

Socialförsäkringsutskottet

Sf201 — Allmän försäkring m.m.
Sf501 — Studiesocialt stöd
SföOl- Invandrarfrågor m.m.

Socialutskottet

So201- Socialtjänst

So401- Hälso- och sjukvård

S06OI- Barnomsorg och familjepolitik

Kulturutskottet

Kr201 - Kulturverksamhet och massmedier

Kr401- Ungdomsverksamhet, folkbildning,
folkrörelsefrågor, lotterier och
kyrkliga frågor

Kr501 - Idrott, rekreation och turism

KröOl- Övrigt

Utbildningsutskottet

Ub301 - Skolväsendet och
vuxenutbildningen

UböOl - Högre utbildning och forskning
(inkl. Lantbruksuniversitetet och
Skogs- och jordbrukets
forskningsråd)

Ub901- Motioner gemensamma för
områdena 3 och 6

Jordbruksutskottet

Jo201- Jordbrukspolitik m.m.

Jo301- Skogsbruk

Jo401- Fiske, vattenbruk

Jo501- Service och kontroll (djurskydd,
växtskydd)

J06OI- Miljövård, inkl, kemikaliekontroll

J08OI- Övrigt (jakt m.m.)

Näringsutskottet

N201- Näringspolitik m.m.

N401- Energipolitik

Arbetsmarknadsutskottet

A201 - Arbetsmarknad och arbetsliv

A401- Regionalpolitik

A601- Personalpolitik

A701- Arbetsrätt

A801- Jämställdhet

Bostadsutskottet

Trafikutskottet

T201 - Trafikpolitik samt motioner som
avser två eller flera av ämnena i
T300 - T900-serierna

T301- Vägväsende

T401 - Trafiksäkerhet, fordons- och
körkortsfrågor

T501 - Järnvägstrafik

T601 - Sjöfart

T701- Luftfart

T801 - Post och Tele

T901 - Övrigt

Bo201- Bostadsförsörjningen

Bo301 - Länsstyrelsefrågor, rikets
administrativa indelning

Bo401 - Fastighetsrättslig lagstiftning

Bo501 - Plan- och byggnadslagstiftningen,
vattenrätt

B06OI- Rennäringsfrågor

Konstitutionsutskottet

Ämnesindelning

K201- Regeringsformen m.m.

K301- Riksdagsordningen, riksdagsfrågor

K401 - Yttrandefrihetsfrågor

K501 - Statlig förvaltning

K601 - Kommunala och kyrkliga frågor

K701- Valfrågor

K801 - Pressfrågor, partistöd,
samhällsinformation m.m.

K201

John Andersson (-)

Allemansrätten

K202

Ylva Annerstedt (fp)

Myndighetsutövning genom enskilt organ

K203

Jerzy Einhorn (kds)

Begränsning av antalet riksdagsledamöter

K204

Maud Ekendahl och Gullan Lindblad (m)

Utredningsväsendet

K205

Henrik S Järrel (m)

Översyn av gällande lagar

K206

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Folkomröstning om svenskt medlemskap i

Europeiska unionen

K207

Bengt Hurtig m.fl. (v)

De Kungliga hov- och slottsstaterna

K208

Bengt Hurtig m.fl. (v)

Ansvarigt utgivarskap för publika databaser

K209

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Övergång till republik

K210

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Demokratins utveckling och fördjupning

KU 1-3,5-7

LU 4

K211

Leif Bergdahl (nyd)

Finsktalande som inhemsk minoritet

K212

Magnus Persson m.fl. (s)

Grundlagsfäst egendomsskydd för samer

K213

Ingela Mårtensson och Barbro Westerholm
(fp)

Ursprungsbefolkningar

K214

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Nämnder med domstolsliknande uppgifter

K215

Lahja Exner m.fl. (s)

Finska språkets ställning i Sverige

K216

Ulla Pettersson och Berndt Ekholm (s)

Intrångsersättning

K301

Olle Schmidt (fp)

020-nummer till riksdagen

K302

Tuve Skånberg (kds)

Alkoholfri representation

K303

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Riksdagsmotioner

K304

Karl-Göran Biörsmark (fp)

En 020-linje till riksdagen

K305

Daniel Tarschys (fp)

Ny lokal för riksdagens fråge- och interpella-
tionsdebatter

K306

Lennart Fridén (m)

Språket i riksdagen

K307

Martin Nilsson och Ulrica Messing (s)

Den allmänna motionstiden

K308

Lennart Hedquist (m)

Riksdagens motionsbehandling

K309

Eva Zetterberg m.fl. (v,s,fp)

Offentlig registrering av riksdagsledamöters
ekonomiska intressen och uppdrag

K310

Hadar Cars m.fl. (fp,s,c)

Direkt radiosändning av riksdagsdebatterna

K311

Birger Andersson och Rosa Östh (c)

Arbetslivsår för riksdagsledamöter

K312

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Riksdagen och dess myndigheter

KU 1

FiU 2

K313

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Ersättare för riksdagsledamöter

K314

Robert Jousma (nyd)

Olof af Forselles

K315

Tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c)

Riksdagsordningen

K401

Margareta Viklund och Dan Ericsson i Kol-
mården (kds)

Barnpornografi

K402

Margareta Viklund och Chatrine Pålsson
(kds)

Videovåld

K403

Sigrid Bolkéus och Birthe Sörestedt (s)

Barnpornografi

K404

Ingbritt Irhammar och Rosa Östh (c)

Barnpornografi

K405

Carl-Johan Wilson (fp)

Barnpornografi

K406

Holger Gustafsson och Liisa Rulander (kds)
Barnpornografi

K407

Charlotte Cederschiöld (m)

Barnpornografi

K408

Charlotte Cederschiöld (m)

Kabel-TV-lagen

K409

Sten Söderberg (-)

Rätt till genmäle i media

K410

Ulla Pettersson m.fl. (s)

Barnpornografi

K411

Ingela Thalén m.fl. (s)

Barnpornografi

K412

Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)

Barnpornografi

K413

Björn von der Esch och Henrik S Järrel (m)
Rätt att överklaga beslut om sändningsom-
råden

K414

Björn von der Esch (m)

Kommersiell reklam i radio

K415

Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp)

Barnpornografi

KU 1,2,4

JuU 3

K416

Olle Schmidt (fp)

Flyktingspionage och flyktingar

K417

Inger Koch och Christel Anderberg (m)

Barnpornografi

K418

Ulrica Messing (s)

Avskaffad filmcensur

K419

Lotta Edholm (fp)

Vuxencensuren

K420

Henrik S Järrel (m)

Y ttrandefrihetsgrundlagen

K421

Åke Gustavsson och Inger Lundberg (s)

Lokalradiotillstånden

K422

Henrik S Järrel (m)

Satellitsändningar av TV-program

K423

Pontus Wiklund (kds)

Integritetsskyddslag

K424

Birgit Henriksson (m)

Barnpornografi

K425

Ingela Mårtensson (fp)

Offentlighetsprincipen

6 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 56

K426

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Barnpornografi

K427

Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)

Barnpornografi

K428

Bengt Rosén (fp)

Pressetik

K429

Christina Linderholm (c)

En 18-årsgräns för biograffilm

K430

Birthe Sörestedt m.fl. (s)

Våldsskildringar

K431

Birger Andersson och Rune Thorén (c)

Telefaxkommunikation

K432

Birgitta Dahl m.fl. (s)

Barnpornografi

K433

Fredrik Reinfeldt (m)

Regionala TV-sändningar över det fjärde
markbundna nätet

K434

Ingela Mårtensson och Margitta Edgren
(fp)

En integritetslag

K435

Ulla Orring (fp)

Bakgrundsmaterial i asylärenden

K436

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Barnpornografi

KU 1,3

JuU 2,4

K437

Henrik S Järrel (m)

Finansieringsvillkoren för TV 4 Nordisk Te-
levision AB

KU 1,2

SkU 3

K438

Harriet Colliander och lan Wachtmeister

(nyd)

Möjligheten till generellt reklamförbud

K439

Berndt Ekholm och Lena Klevenås (s)

Barnpornografi

K440

Karl Gustaf Sjödin (nyd)

Barnpornografi m.m.

K441

Harriet Colliander och lan Wachtmeister
(nyd)

Genmälesrätt

K442

Lotta Edholm (fp)

Grundlagsskydd för de fria radio- och TV-
stationerna

K443

Rolf L Nilson (v)

Filmcensuren

K444

Anita Johansson m.fl. (s)

Regionala markbundna TV-sändningar

K445

Margareta Israelsson m.fl.

(s,m,fp,c,kds,nyd,v,-)

Barnpornografi

KU 1-4

JuU 5,6

K501

Carl Olov Persson och Dan Ericsson i Kol-
mården (kds)

Kvalitetsutveckling inom den offentliga sek-
torn

K502

Margitta Edgren (fp)

Politikernas beslutsunderlag

K503

Karin Pilsäter (fp)

Könsneutralt lagspråk m.m.

K504

Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)

Fördjupning av demokratin

K505

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

En effektiv och serviceinriktad myndighets-
utövning

K506

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

De statliga verkens styrelser

K601

Bertil Persson (m)

Stadsbegreppet

K602

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Medlemskapet i svenska kyrkan

K603

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Sanktionsmöjligheter vid brott mot rättig-
hetslagar m.m.

K604

Bo Bernhardsson och Gunnar Nilsson (s)

Kommunal uppdragsverksamhet

K605

Kjell Eldensjö (kds)

Kommuners möjlighet att lämna bistånd

K606

Chatrine Pålsson m.fl. (kds)

Kommunalt vårdnadsbidrag

K607

Martin Nilsson (s)

Decentralisering av beslutsprocessen

K608

Bertil Persson (m)

Kommunernas landstingstillhörighet

K609

Gudrun Norberg (fp)

Entledigande av kommunalråd

K610

Inger Hestvik m.fl. (s)

Kommunal uppdragsverksamhet

K611

Elisabeth Persson (v)

Möjlighet till alternativa begravningar

K612

Christer Lindblom m.fl. (fp,s,c,kds,nyd)
Småskalig baltikumhjälp

KU 1

UU 2

K613

Maja Bäckström (s)

Begravningskostnader

K614

Hans Stenberg m.fl. (s)

Konkurrenssituationen för kommunala före-
tag

K615

Olle Schmidt m.fl. (fp)

Kommunal demokrati

K616

Sören Norrby (fp)

Kommunmedlemskap för fritidsfastighets-
ägare

K617

Ingela Mårtensson (fp)

Medlemskap i svenska kyrkan m.m.

KU 1,2

UbU 3

K618

Lennart Daléus (c)

Högskolestuderandes möjligheter att enga-
gera sig kommunpolitiskt

K619

lan Wachtmeister och Harriet Colliander

(nyd)

Kommunal demokrati

K620

Margitta Edgren och Ingela Mårtensson

(fp)

Medborgarkontor och integritet

K621

Arne Kjörnsberg m.fl. (s)

Konkurrensvillkor för kommunala trafik-
företag

K622

Anders Svärd (c)

Rätten att få del av de kyrkliga handlingarna

K701

Olle Schmidt och Lars Sundin (fp)

Uppsökande valförrättare

K702

Bertil Persson (m)

Falsk ursprungsbeteckning på partilistor i
valen

K703

Bertil Persson (m)

De kommunala valkretsarna

K704

Hans Nyhage och Lars Björkman (m)

Brevröstning

K705

Birger Andersson (c)

Sänkt rösträttsålder

K706

Harriet Colliander och lan Wachtmeister
(nyd)

Valfrågor

K707

Chris Heister (m)

Utlandssvenskarnas rösträtt

K708

Henrik Landerholm (m)

Personvalsinslag i val till kommunfullmäk-
tige

K801

Charlotte Cederschiöld (m)

Ordensväsendet

K802

Pehr Löfgreen (m)

Offentliga belöningsväsendet och ordensvä-
sendet

K803

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Tilläggsdirektiv till Presstödsutredningen

K804

Göthe Knutson (m)

Pressens distributionsstöd

K805

Bengt Hurtig m.fl. (v)

Presstödet

K806

Thage G Peterson m.fl. (s)

Presstödet

K807

Barbro Westerholm m.fl. (fp,m,c,kds,v)

Etik i politiken

K808

Sigge Godin och Karl-Göran Biörsmark
(fp)

Taltidningsutvecklingen

K809

Sten Svensson (m)

Ordensväsendet

K810

Magnus Persson (s)

De äldres villkor

K811

Göthe Knutson (m)

Presstödet

K812

Harriet Colliander och lan Wachtmeister

(nyd)

Det statliga partistödet

K813

Bo Holmberg m.fl. (s)

Mediepolitiken i Sverige

K814

lan Wachtmeister och Dan Eriksson i Stock

holm (nyd)

Anslaget till regeringskansliet

K815

Åke Gustavsson och Inger Lundberg (s)

Maktkoncentrationen inom media

K816

Harriet Colliander (nyd)

Ägarkoncentrationen i massmedia

K817

Henrik S Järrel (m)

Ordensväsendet

Finansutskottet

Ämnesindelning

Fi201 - Ekonomisk politik

Fi301 - Kommunal ekonomi

Fi401 - Statistik, revision, rationalisering,
ADB, statlig lokalförsörjning m.m.

Fi501 - Offentlig sektor, upphandling,
egenregiverksamhet

FiöOl- Övrigt

Fi

Fi201

Bengt-Ola Ryttar (s)

Den ekonomiska politiken

Fi202

Berndt Ekholm m.fl. (s)

Åtgärder för att bromsa löneskillnader

Fi203

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Det internationella betalsystemet

Fi204

Gudrun Schyman m.fl. (v)
Företagsanknutna löntagarfonder

Fi205

Ingvar Svensson och Harry Staaf (kds)

Långsiktig ekonomisk utveckling

Fi206

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Den ekonomiska politiken

FiU 1-4,10

AU 5

SfU 6-9

Fi207

Kristina Persson och Ines Uusmann (s)
En parlamentarisk framtidsgrupp om eko-
nomi m.m.

Fi208

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Framtid för Sverige

Fi209

John Bouvin (nyd)

Kriskommission

Fi210

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Den ekonomiska politiken

FiU 1-3,6-11

AU 4,5

Fi301

Axel Andersson m.fl. (s)

Skatten på fritidshus

Fi302

Åke Carnerö (kds)

Kommunala investeringar vid fritidshusbe-
byggelse

Fi303

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Göteborgs kommunala ekonomi

Fi304

Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c)

Kommunal ekonomi

Fi305

Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)

Storstädernas ekonomi

Fi306

Sören Norrby (fp)

Fritidshusavgift

Fi307

Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)
Marknadsstyrda löner i stat och kommun

Fi401

Fredrik Reinfeldt (m)

Generationsräkenskaper

Fi402

Leif Marklund m.fl. (s)

Statens marker ovan odlingsgränsen

Fi403

Johan Lönnroth och Jan Jennehag (v)

Offentlig statistik

Fi404

Tom Heyman (m)

Revision av Riksbankens jubileumsfond

Fi405

Daniel Tarschys (fp)

Riksdagens kontrollmakt

Fi406

Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c,v)
Lokalisering av hela Statistiska Centralby-
rån till Örebro

Fi407

Ivar Virgin och Bengt Rosén (m,fp)

Försäljning av statens kulturegendomar

Fi408

Harry Staaf och Roland Lében (kds)

Totalprisindex

Fi409

Inger Lundberg och Jan Björkman (s)

Statistiska Centralbyrån

Fi410

Lisbet Calner m.fl. (s)

En låginkomstutrcdning

Fi411

Georg Andersson m.fl. (s)

En låginkomstutredning m.m.

Fi412

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Minskat anslag till kommunerna m.m.

NU 1

FiU 2

Fi501

Martin Nilsson (s)

Statliga verks inköp av fordon

Fi502

Inger Lundberg m.fl. (s)

Kostnader för s.k. peng- och checksystem

Fi503

Göran Lennmarker (m)

Upphandling av offentlig verksamhet

Fi504

Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,kds)

Anbudsupphandling i offentlig verksamhet

Fi505

Lars Björkman och Hans Nyhage (m)
Konkurrensneutralitet i offentlig verksam-
het

Fi506

Anders Nilsson m.fl. (s)

Statens roll för samhällsekonomin

Fi507

Sylvia Lindgren m.fl. (s)

Konsekvensanalyser av privatiseringar

Fi508

lan Wachtmeister och Simon Liliedahl (nyd)

Den offentliga sektorn

FiU 1,2

NU 3

Fi601

Bertil Persson (m)

Myntreform

Fi602

Agne Hansson (c)

Statsbudgeten

Fi603

Roland Larsson (c)

Skatterabatt på ungdomssparande

Fi604

Magnus Persson (s)

Fallskärmsavtal

Fi605

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Statsförvaltningen

Fi606

Elvy Söderström (s)

Redovisning av statens upplåningskostnader

Skatteutskottet

Ämnesindelning

Sk301 - Direkta skatter

Sk601 - Indirekta skatter och tullfrågor
Sk801 - Taxering, uppbörd och
skatteförvaltningen

Sk901- Övrigt

Sk

Sk301

Leif Carlson och Maud Ekendahl (m)

Förmänstagare i pensionsförsäkring

Sk302

Inger Lundberg m.fl. (s)

Fastighetsskatt

Sk303

Per Erik Granström m.fl. (s)

Fastighetsbeskattningen

Sk304

Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

Avdragsrätt för vissa gåvor

Sk305

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Beskattning av utlandstraktamenten

Sk306

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)

Avgift till arbetsgivarorganisation

Sk307

Britta Bjelle och Ulla Orring (fp)

Avskrivningsregler för företag inom stödom-
rådet

Sk308

Stefan Attefall och Rose-Marie Frebran

(kds)

Skatten på ungdomars arbete

Sk309

Lars Björkman och Hans Nyhage (m)

Skogskonto

Sk310

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)

Utländska kapitalförsäkringar

Sk311

Birger Andersson och Stina Gustavsson (c)

Brutet räkenskapsår

Sk312

Gunhild Bolander och Sven-Olof Petersson

(c)

Nyföretagarkonto för ungdomar

Sk313

Stina Eliasson m.fl. (c)

Skattereduktion vid reparation av bostäder

Sk314

Charlotte Branting m.fl. (fp)

Avdragsrätt för gåvor

Sk315

Olle Schmidt (fp)

Gåvor i juletid

Sk316

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c)

Rätt till avdrag för kulturstöd

Sk317

Kjell Ericsson (c)

Skogsbilvägar

Sk318

Carl G Nilsson och Stig Grauers (m)

Fartygsfond

Sk319

Stig Grauers m.fl. (m)

Skatteavdrag för yrkesfiskare

Sk320

Lars Björkman (m)

Skogsavdrag vid fastighetsförvärv

Sk321

Stina Gustavsson och Rosa Östh (c)

Beskattningen av måltidsförmåner

Sk322

Sven-Olof Petersson och Ivar Franzén (c)

Skogsskadekonton

Sk323

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Skattekontrollen av ränteinkomster

Sk324

Britta Bjelle (fp)

Värdepappersförlust i samband med kon-
kurs

Sk325

Stefan Attefall (kds)

Avdragsrätt för bostadsrättsföreningars rän-
tor

Sk326

Sören Lekberg och Nils T Svensson (s)
Fastighetsskatt vid brutet räkenskapsår
m.m.

Sk327

Jan Erik Ågren (kds)

Skattefriheten vid bär- och svampplockning

Sk328

Aiwa Wennerlund m.fl. (kds,m,fp,c)
Småföretagens reserveringsmöjligheter

Sk

Sk329

Maud Ekendahl m.fl. (m)

Avdrag för tjänster i hemmet

Sk330

Bertil Persson (m)

Skattesystemet m.m.

Sk331

Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,c,kds)

Firmabilar

Sk332

Lennart Hedquist (m)

Skattereduktion för reparationer

Sk333

Margit Gennser (m)

Beskattningen av arvoden för deltagande i
medicinska försök

Sk334

Karin Pilsäter (fp)

Skatteavdrag för hushållstjänster m.m.

Sk335

Lotta Edholm (fp)

Sambeskattningen av förmögenhet

Sk336

Kjell Ericsson och Stina Eliasson (c)

Användning av skogskontomedel

Sk337

Lars Björkman och Hans Nyhage (m)
Avdragsrätt i samband med borgensåta-
gande

Sk338

Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)
Skatteavdrag för reparationer m.m.

Sk339

Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds)

Skatteavdrag m.m. för yrkesfiskare

SkU 1,2

JoU 3

Sk340

Björn Ericson (s)

Lunchsubventioner

Sk341

Ylva Annerstedt (fp)

Uppföljning och utvärdering av vissa insat-
ser mot arbetslösheten

Sk342

Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds)

Beskattning av bilförmån

Sk343

Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson
(s)

Omprövning av skattereformen

Sk344

Roland Sundgren m.fl. (s)

Underskottsavdrag vid fusion mellan koope
rativa föreningar

Sk345

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Skattefri sparränta för barn och ungdom

Sk346

Tuve Skånberg (kds)

Beskattningen av bilförmån för småföreta-
gare

Sk347

Peeter Luksep (m)

Dagbarnvårdare som företagare

Sk348

Jarl Lander och Bo Finnkvist (s)

Hantverkstjänster och bostadsrenoveringar

Sk349

Karin Starrin och Kjell Ericsson (c)

Avdragsrätt för reparationer

Sk350

Elver Jonsson och Erling Bager (fp)

Neutral företagsbeskattning

Sk351

Erling Bager m.fl. (fp)

Skatteregler för yrkesfiskare

Sk352

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Skattepolitiken

SkU 1-4,6-23,27-47

LU 5

AU 24,25

SfU 26

Sk353

Lars Hedfors m.fl. (s)

Skattepolitiken

SkU 1-10,13-30

SfU 11,12

Sk

Sk354

Inge Carlsson och Lars Stjernkvist (s)

En solidaritetsskatt

Sk355

Lennart Brunander och Stina Gustavsson

(c)

Beskattningen av pensionärer

Sk356

Sverre Palm m.fl. (s)

Skattefrågor för yrkesfiskare

Sk357

Elving Andersson och Rune Thorén (c)
Skattereduktionen vid reparation av bo-
stadshus

Sk358

Kjell Eldensjö och Dan Ericsson i Kolmår-
den (kds)

ROT-satsningar

Sk359

Karin Starrin och Kjell Ericsson (c)

Företagsbeskattningen

Sk360

Sverre Palm m.fl. (s)

Nyinvestering i fiskefartyg

Sk361

Peter Kling och Sten Andersson i Malmö

(nyd.m)

Hobbyhästägandet

Sk601

Bengt Harding Olson (fp)

Särskild momsreglering vid nyföretagande

Sk602

Leif Bergdahl m.fl. (nyd)

Gränshandel med olja i Tornedalen

Sk603

Birgitta Wistrand (m)

Införsel av vin

Sk604

Ulf Melin och Christer Lindblom (m,fp)
Hundregistret

Sk605

Ulla Orring (fp)

Slopad reklamskatt på efternamnsuppgifter

Sk606

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Sammanslagning av tull och polis

Sk607

Jan Jennehag m.fl. (v)

Skatteväxling för miljön och sysselsätt-
ningen

Sk608

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Differentierad förpackningsskatt

Sk609

Stefan Attefall och Dan Ericsson i Kolmår-
den (kds)

Skatteväxling för miljön

Sk610

Leo Persson m.fl. (s)

Skatterabatten på el

Sköll

Lars Hedfors m.fl. (s)

Tullens uppgifter i ett EU-perspektiv

Sk612

Bertil Persson (m)

Lex Öresund

Sk613

Sten Söderberg (-)

Skatt på lyxartiklar

Sk614

Sten Svensson m.fl. (m,fp,c,kds)
Mervärdesskatten i privat och offentlig verk-
samhet

Sk615

Per Olof Håkansson och Anita Jönsson (s)

Samverkan mellan tull och passpolis

Sk616

Margit Gennser (m)

Skatten på öl

Sk617

Rune Backlund och Gunhild Bolander (c)

Småskalig vindkraft och energiskatt

Sk618

Kent Olsson m.fl. (m)

Konkurrensneutralitet inom vård och om-

sorg

Sk619

Berndt Ekholm m.fl. (s)

Slopad postmoms på skattefria periodiska
publikationer

Sk

Sk620

Elving Andersson m.fl. (c)

Beskattning av vindkraften

Sk621

Tuve Skånberg (kds)

EG:s utbildningsprogram COMETT

Sk622

Britta Bjelle (fp)

Reseförordningen

Sk623

Lennart Fremling (fp)

Hundskatten

Sk624

Jan Sandberg (m)

Skatten på nya bilar m.m.

Sk625

Karin Falkmer (m)

Momsen på galleriverksamhet

Sk626

Anders Svärd (c)

Mervärdesskatten för de kyrkliga kommu-
nerna

Sk627

Krister Örnfjäder m.fl. (s,c,fp)

Tullpersonal i Västerviks kommun

Sk628

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Kolmårdens djurpark

SkU 1

KrU 2

Sk629

Sören Lekberg och Nils T Svensson (s)
Mervärdesbeskattningen av fastighetsför-
valtning

Sk630

Roland Larsson (c)

Småskalig elproduktion

Sk631

Chris Heister och Stig Rindborg (m)
Stämpelskatten vid fastighetsöverlåtelse

Sk632

Gunhild Bolander (c)

Mervärdesskatt för turistbranschen och
andra tjänsteföretag

Sk633

Ulrica Messing (s)

Överlåtelser av fastigheter inom kommunal
förvaltning

Sk634

Hans Karlsson m.fl. (s)

Reklamskatten

Sk635

Mikael Odenberg (m)

Ölbeskattningen

Sk636

Olle Lindström (m)

Gränshandel

Sk637

Karin Falkmer (m)

Reklamskatten

Sk638

Kjell Ericsson (c)

Alternativ arbetsgivaravgift

Sk639

Kaj Larsson m.fl. (s)

Färjeförbindelsen Simrishamn - Allinge

Sk640

Ulla Orring (fp)

Dieseloljeskatten

Sk641

John Andersson och Bertil Måbrink (-,v)

Skattebefrielse för motorsågsbensin

Sk642

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (c)

Skattebefrielse för samlarfordon

SkU 1

TU 2

Sk643

Lars Biörck (m)

Mervärdesskatt på posttjänster

Sk644

Hans Göran Franck m.fl. (s)

Momsbefrielse för kondomer

Sk645

Rose-Marie Frebran och Tuve Skånberg

(kds)

Sänkt bokmoms

Sk646

Bengt Kindbom och Stina Gustavsson (c)
Skatteväxling

Sk

Sk647

Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds)

Differentierad bensinskatt

Sk648

Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar
(c)

Miljö- och hälsoriktig tvåtaktsbensin

Sk649

Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)

Etanolskatten

Sk650

Max Montalvo (nyd)

Veteranfordon

Sk651

Berit Löfstedt m.fl. (s)

Reklamskatt för TV- och radioreklam

Sk652

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Narkotikabekämpningen

Sk653

Leif Marklund och Bruno Poromaa (s)

Värdegränsen i resandeförordningen

Sk654

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Gotland som frihandelsområde

Sk801

Birger Andersson och Rune Thorén (c)
Beloppsgränsen för uppbörd av kvarstående
skatt m.m.

Sk802

Lars Ulander m.fl. (s)

F-skattesedel

Sk803

Bertil Persson (m)

Sammanslagning av Riksskatteverket och
Tullverket

Sk804

Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds)

Handläggningstider för skattemål

Sk805

Ulrica Messing (s)

Ersättning till ledamöter i skattenämnd

Sk806

Lars Bäckström (v)

Riksskatteverkets anslag

Sk901

Karin Israelsson (c)

Familjehemsplacerade barn

Justitieutskottet

Ämnesindelning

Ju201- Polisväsendet

Ju301- Åklagarväsendet

Ju401- Domstolsväsendet

Ju501- Kriminalvården

Ju601 - Brottsbalken m.m.

Ju701 - Rättegångsbalken m.m.

Ju801- Övrigt

Ju201

Ingela Mårtensson (fp)

Personalkontroll

Ju202

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Regler för fyrverkerivaror

Ju203

Bengt Rosén (fp)

Polisdistrikten

Ju204

Kurt Ove Johansson (s)

Missbruk av nödraketer

Ju205

Maud Björnemalm m.fl. (s)

Kriminal- och polisregister

Ju206

Ingbritt Irhammar och Marianne Jönsson

(c)

Sexualbrott mot barn

Ju207

Holger Gustafsson (kds)

Ekonomisk brottslighet

Ju208

Märtha Gårdestig (kds)

Tillgången till kriminalregistret m.m. i in-
vandrarärenden

Ju209

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)

Tillgång till kriminalregistret för Invandrar-
verket

SfU 1

JuU 2

Ju210

Magnus Persson (s)

TV-övervakning på allmän plats

Ju211

Lena Öhrsvik (s)

Socialnämndernas tillgång till polisregistret

Ju212

Bengt Rosén (fp)

Metoder för brottsbekämpning

Ju213

Rune Evensson m.fl. (s)

Bekämpning av ekobrott

Ju214

Anita Johansson och Thage G Peterson (s)

Polishus i Nacka

Ju215

Pär Granstedt (c)

Framkomlighet för handikappade

Ju216

Karl-Göran Biörsmark m.fl.

(fp,s,m,c,kds,nyd)

Förbud mot bärande av mask vid demon-
stration

Ju217

Eva Johansson (s)

Nytt polishus i Upplands Väsby

Ju218

Karin Pilsäter (fp)

Utländsk säkerhetspersonals beväpning

Ju219

Lennart Hedquist och Gustaf von Essen (m)

Samverkansfrågor i närpolisverksamhet

Ju220

Britta Bjelle (fp)

Polisutbildning på flera orter i landet

Ju221

Lennart Fridén (m)

Klotter

Ju222

Bo Arvidson och Rune Rydén (m)

Val av polisnämnder

Ju223

Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s)

Vapeninnehav

Ju224

Ingela Mårtensson (fp)

Vapentillstånd för lokförare

Ju225

Ingrid Andersson m.fl. (s)

Polisväsendet i Uppsala län

Ju226

Hans Karlsson m.fl. (s)

Ekobrottsbekämpning

Ju227

Hans Karlsson och Bengt Kronblad (s)

Åtgärder mot ekobrottslighet

Ju228

Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s)

Åtgärder mot ekonomisk brottslighet

Ju229

Alf Wennerfors (m)

Polisorganisationen i Stockholms län

Ju230

Anders Nilsson (s)

Polisskydd för socialtjänstpersonal

Ju231

Wiggo Komstedt (m)

Fyrverkerier

Ju232

Stig Rindborg (m)

Penningtvätt

Ju233

Jerry Martinger (m)

Utförsel av stöldgods

Ju234

Hans Göran Franck m.fl. (s)

Ekonomisk brottslighet

Ju235

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Ekonomisk brottslighet m.m.

Ju301

Göthe Knutson (m)

Sekretess vid förundersökningar

Ju401

Liisa Rulander och Jan Erik Ågren (kds)
Inskrivningsmyndigheternas verksamhet

Ju402

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Ersättning till nämndemän

Ju403

Per-Richard Molén (m)

Inskrivningsmyndigheten i Malmö

Ju404

Sonia Karlsson och Berit Löfstedt (s)

Inskrivningsverksamheten

Ju405

Berit Andnor m.fl. (s)

Inskrivningsverksamheten

Ju406

Hugo Hegeland (m)

Riksdrotstitel

Ju407

Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp)
Domstolsverket

Ju408

Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp)
Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsen-
det

Ju409

Sven Lundberg m.fl. (s)

Inskrivningsverksamheten

Ju410

Bo Forslund m.fl. (s)

Ju411

Per-Richard Molén och Birgit Henriksson
(m)

Sollefteå tingsrätt

Ju412

Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)
Domstolsväsendet m.m.

Ju413

Ulla Orring m.fl. (fp,m,c,kds)

Domstolsväsendet i övre Norrland

Ju414

Stina Eliasson (c)

Ersättningen till nämndemän

Ju415

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Könskvotering av nämndemän

Ju416

Anders Svärd (c)

Tingsrätternas sidofunktioner

Ju417

Nils Nordh och Hans Göran Franck (s)
Bostadsdomstolen och hyresnämnderna

Ju418

Sven-Olof Petersson och Agne Hansson (c)
Tingsrätternas sidofunktioner

Ju419

Birgit Henriksson (m)

Inskrivningsmyndigheterna

Ju420

Birger Andersson (c)

Säkerhetssal för Svea hovrätt

7 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 56

Ju501

Leif Carlson (m)

Riksanstalt i Vimmerby

Ju502

Britta Sundin m.fl. (s)

Inrättande av en kriminalvårdsanstalt i Ånge

Ju503

Christer Lindblom m.fl. (fp,s,c)

Kriminalvårdsanstalten i Västervik

Ju504

Siw Persson m.fl. (fp)

En ny riksanstalt

Ju505

Nils Nordh (s)

En kriminalvårdsanstalt i Värnamo

Ju506

Birthe Sörestedt och Karin Wegestål (s)

En ny riksanstalt i Malmöregionen

Ju507

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Narkotikabekämpningen på kriminalvårds-
anstalterna

Ju508

Rosa Östh (c)

Frivården

Ju509

Gudrun Schyman och Eva Zetterberg (v)
Österåkers narkomanvårdsverksamhet

Ju510

Holger Gustafsson (kds)

Vård av dömda

JuU 1,2

SoU 3

JuöOl

Ingela Mårtensson (fp)

Sexuellt våld mot barn

Ju602

Sigge Godin och Kenth Skårvik (fp)

Sexuella övergrepp mot barn

Ju603

Carl-Johan Wilson (fp)

Sexuella övergrepp på barn

Ju604

Rune Backlund (c)

Samhällstjänst vid rasistisk brottslighet

Ju605

Margareta Viklund (kds)

Sexualbrott begånget i utlandet

Ju606

Ylva Annerstedt (fp)

Våld mot tjänsteman

Ju607

Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)

Påföljden för skattebrott

Ju608

Hans Göran Franck m.fl. (s)

Avskaffande av livstidsstraff

Ju609

Carin Lundberg och Hans Stenberg (s)

Ekobrottsbekämpning

JuölO

Harald Bergström (kds)

Sexuellt utnyttjande av underårig

Juöll

Anders Svärd och Bengt Kindbom (c)

Olaga vapeninnehav

Ju612

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Ekonomisk brottslighet

JuU 1-4,7,8

SkU 5,6

Ju613

Christina Linderholm (c)

Våld mot homosexuella

Ju614

Sören Norrby m.fl. (fp,s,c,kds,v)

Narkotikan i trafiken

Ju615

Eva Zetterberg och Elisabeth Persson (v)

Våld och hets mot homosexuella

JuU 1,2

AU 3

Ju616

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Lag mot flaggbränning

Ju617

Ulf Eriksson (nyd)

Falsk tillvitelse

Ju618

Catarina Rönnung m.fl. (s)

Sexuella övergrepp på barn

Ju619

Karl Gustaf Sjödin (nyd)

Narkotikastrafflagen

Ju701

Maud Ekendahl (m)

Häktning vid kvinnomisshandel

Ju702

Sigrid Bolkéus och Britta Sundin (s)

Rättshjälp i bodelningsärenden

Ju703

Kurt Ove Johansson och Oskar Lindkvist

(s)

Advokatsamfundets disciplinnämnd

Ju704

Bengt Rosén (fp)

Reglerna om anhållande och häktning

Ju705

Sigrid Bolkéus och Britta Sundin (s)

Målsägandebiträde

Ju706

Sten Söderberg (-)

Legal bevisprövning

Ju707

Ines Uusmann och Björn Ericson (s)
Åtgärder mot klotter m.m.

Ju708

Berith Eriksson m.fl. (v)

Den allmänna rättshjälpen

Ju709

Bo Arvidson och Rune Rydén (m)
Översyn av delgivningslagen och delgiv-
ningsförordningen

Ju710

Karl Gustaf Sjödin och Harriet Colliander
(nyd)

Målsägandes rätt i förundersökningen

Ju801

Lars Moquist och Ulf Eriksson (nyd)

Övervakningskameror

Ju802

Ingvar Svensson (kds)

Nationell brottspreventiv strategi

Ju804

Lars Sundin (fp)

Rättsväsendets integritet

Ju805

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Kriminalpolitiken

JuU 1-5,7

SoU 6

Ju806

Marianne Carlström m.fl. (s)

Övergrepp mot kvinnor och barn

Ju807

Magnus Persson (s)

Stöd till brottsoffer

Ju808

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Besparingar i den statliga administrationen

JuU 1,2

SoU 3

KU 4

BoU 5

Ju809

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Kriminalpolitiken

JuU 1-4,7-11,13-31

KU 5

SoU 6

FöU 12

Ju810

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Brottsbekämpning m.m.

JuU 1-16,18-37,39,40,42-49,51-57

KU 17

AU 38

LU 41

SfU 50

Ju811

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Åtgärder mot den ekonomiska brottslighe-
ten

JuU 1,4,5,7-11,18,19,21

LU 2,12-17

SkU 3,6,20,22-24

Ju803

Jan Sandberg (m)

Intäkter till brottsofferfonden

Lagutskottet

Ämnesindelning

L201- Associationsrätt

L301- Exekutionsväsendet

L401- Familjerätt

L501- Fastighetsrätt

L601- Försäkrings-och skade-
ståndsrätt

L701- Konsumentskydd

L801- Immaterialrätt

L901- Övrigt

L201

Bengt Silfverstrand och Ingvar Johnsson (s)
Betalningsansvar för delägare i aktiebolag

L202

Bengt Silfverstrand och Ingvar Johnsson (s)
Ansvarsgenombrott vid koncernförhållan-
den

L203

Bengt Silfverstrand och Inga-Britt Johans-
son (s)

Aktiekapitalets storlek

L204

Nils T Svensson (s)

Uppgiftsskyldighet om företagsledningars
förmåner

L205

Bengt Silfverstrand och Ingvar Björk (s)

Fallskärmsavtal

L206

Göran Magnusson (s)

Offentlig redovisning av särskilda anställ-
ningsvillkor för chefer

L207

Chatrine Pålsson (kds)

Regler om hushållsgemenskap

L208

Ingvar Svensson och Pontus Wiklund (kds)

Juridiska avtal om hushållsgemenskap

L209

Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

Inlämnande av årsredovisningar

L210

Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

Fallskärmsavtal

L211

Ola Karlsson (m)

Styrelsers ansvar

L212

Göthe Knutson (m)

Revisorers ansvar

L213

Alf Wennerfors (m)

Utländska bolags inlösen av aktier i svenska
dotterbolag

L214

Bengt-Ola Ryttar och Karl Hagström (s)
Redovisning av avgångsvederlag i aktiebo-
lags årsredovisning

L215

Bengt Hurtig m.fl. (v)

Ökad kvinnorepresentation i näringslivet

L216

Lars Biörck (m)

Revision

L217

Reynoldh Furustrand och Axel Andersson

(s)

Ekonomiska föreningar m.m.

L218

Ylva Annerstedt (fp)

Lagstiftning om ideella föreningar

L219

Agne Hansson (c)

Offentlig redovisning av s.k. fallskärmsavtal
m.m.

L301

Bengt Kronblad och Krister Örnfjäder (s)

Handläggning av konkurser

L302

Inger Lundberg m.fl. (s)

Exekutiv försäljning av fastigheter

L303

Holger Gustafsson (kds)

Näringsförbud vid bekvämlighetskonkurs

L304

Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,c,kds)

Insyn i konkurser

L305

Bengt Harding Olson (fp)

Ekonomisk rehabilitering av företag

L306

Björn Ericson m.fl. (s)

Hanteringen av företagskonkurser

L307

Stig Rindborg (m)

Förmånsrätt för lönefordringar

L308

Stig Rindborg (m)

Förmånsrätten för skattefordringar

L309

Stig Rindborg (m)

Borgenärsinflytande vid konkurs

L310

Stig Rindborg (m)

Företagshypoteks omfattning

L311

Kjell Ericsson och Karin Starrin (c)

Småföretagens utlandslån

L312

Stig Rindborg (m)

Fristdagen i konkurslagen

L313

Bengt Harding Olson (fp)

Företagslagstiftning

NU 1,2

LU 3-11

L314

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Lönegaranti

L315

lan Wachtmeister (nyd)

Alternativ till företags konkurs

L316

Claus Zaar och Bengt Dalström (nyd)

Konkursförvaltning

L317

Tage Påhlsson och Agne Hansson (c)
Missbruk av konkurser

L318

Kaj Larsson m.fl. (s)

Statlig lönegaranti vid konkurs

L319

Karin Starrin och Kjell Ericsson (c)

Konkurslagstiftningen

L320

Johnny Ahlqvist och Bengt Silfverstrand (s)

Konkursmissbruk

L401

Roland Sundgren (s)

Hindersprövning

L402

Bertil Persson (m)

Barns arvsrätt

L403

Knut Wachtmeister och Bo Arvidson (m)

Registrerat partnerskap

L404

Inger Koch (m)

Återgång av gåva enligt ärvdabalken

L405

Margareta Winberg m.fl. (s)

Lag om partnerskap för homosexuella

L406

Bengt Harding Olson (fp)

Sambolagstiftningen

L407

Sven-Olof Petersson och Gunhild Bolander
(c)

Kostnader förknippade med umgängesrätt

L408

Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

Lag om partnerskap m.m.

L409

Gustaf von Essen (m)

Överträdelser av domstolsbeslut i vårdnads-
och umgängesmål

L410

Carl Fredrik Graf (m)

Förmyndarskap och omyndigs värdehand-
lingar

L411

Lena Öhrsvik (s)

Verkställighet av umgängesärenden

L412

Christina Linderholm m.fl. (c)

Lag om partnerskap för homosexuella

L413

Barbro Westerholm m.fl. (fp)

Partnerskap

L414

Lennart Fridén (m)

Boutredningsman

L415

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Partnerskap

L416

Anne Rhenman (-)

Familjens rättsliga ställning

L417

Gustaf von Essen (m)

Utseende av kontaktperson vid separations-
och umgängesmål

L418

Per Stenmarck och Maud Ekendahl (m)

Barns umgängesrätt

L419

Nils Nordh (s)

Barnens rätt

L420

Nils Nordh och Lena Öhrsvik (s)

Stärkt skydd mot bortrövande av barn

L421

Hugo Hegeland (m)

Särkullsbarns arvsrätt

L422

Fredrik Reinfeldt (m)

Partnerskap

L423

Stig Bertilsson (m)

Frånskild förälders ekonomiska situation

L424

Charlotte Cederschiöld och Anne Rhenman

(m,-)

Ekonomisk rätt vid skilsmässa

L425

Maj-Inger KJingvall m.fl. (s)

Barns talerätt i vårdnads- och umgängesmål

L426

Jan Fransson och Åke Selberg (s)

Barns umgängesrätt med föräldrar

L427

Christina Linderholm (c)

Gemensam vårdnad vid skilsmässa

L501

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Friköp av historiska arrenden

L502

Tuve Skånberg (kds)

Historiska arrenden

L503

Mona Saint Cyr och Carl G Nilsson (m)
Äganderätten och arrendelagstiftningen

L504

Bertil Persson (m)

Historiska arrenden

L505

Björn Ericson m.fl. (s)

Kreditmöjligheter för byggnader på annans
mark

L601

Göthe Knutson (m)

Försäkringsskyddet

L602

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Blödarsjuka som smittats av hiv

L603

Göte Jonsson och Ulf Melin (m)
Ersättningsreglerna vid vägskada

L604

Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

Produktansvarslagen

L605

Christel Anderberg (m)

Förebyggande av försäkringsbedrägerier

L606

Johnny Ahlqvist och Bengt Silfverstrand (s)
Ersättning från försäkringsbolag vid miss-
handel och skadegörelse

L607

Lars Andersson och Leif Bergdahl (nyd)

Ersättning till hiv-smittade

L608

Mats Hellström m.fl. (s)

Utveckling av EES-avtalet

FiU 1

LU 2,3

JoU 4

L609

Rosa Östh och Stina Gustavsson (c)

Hästar i trafiken

L701

Ingbritt Irhammar och Karin Starrin (c)
Diskriminerande reklam

L702

Ylva Annerstedt (fp)

Utökat konsumentskydd

L703

Björn Samuelson och Bertil Mäbrink (v)

Ockerlagstiftning

L704

Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

Anslag till Konsumentverket

L705

Knut Wachtmeister och Inga Berggren (m)

Prisinformation i dagligvaruhandeln

L706

Viola Furubjelke m.fl. (s)

Innehållsdeklaration m.m. av livsmedel

L707

Karin Pilsäter (fp)

Konsumenträtt och offentligt producerade
tjänster

L708

Magnus Persson (s)

Konsumentskydd i avtalslagen

L709

Märtha Gårdestig (kds)

Slaktvolymen för gårdsslakteri

L710

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Informationsteknologin till funktionshindra-
des m.fl. behov

L711

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Hushållsekonomiskt forskningsprogram

L712

Eva Zetterberg (v)

Miljömärkning

L713

Eva Zetterberg (v)

Miljömärkta leksaker

L714

lan Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd)

Anslaget till Konsumentverket

L715

Johnny Ahlqvist och Maja Bäckström (s)

Utökat konsumentskydd

L802

Bertil Persson (m)

Upphovsrätten

L803

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Ersättning vid vidareförsäljning av konst

L804

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)
Upphovsrättslagen och elektronisk kopie-
ring

L805

Ingela Mårtensson och Lennart Brunander
(fp,c)

Vidareförsäljning av konstverk

L806

Karl-Erik Svartberg och Hans Göran Franck
(s)

Upphovsmannakonto

L807

Karl-Erik Svartberg och Hans Göran Franck
(s)

Upphovsrätt vid porträttfotografering

L901

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén

(s)

Franchising

L902

Elver Jonsson (fp)

Nykterhet i sjötrafiken

L903

Isa Halvarsson (fp)

Namnlagen

L904

Lennart Hedquist (m)

Återtagandeförbehåll

L905

Carl G Nilsson (m)

Prioritering vid konkursutdelning m.m.

L906

Liisa Rulander (kds)

Godtrosförvärv

L801

Ingegerd Sahlström (s)

Upphovsrättslagen

Utrikesutskottet

Ämnesindelning

U201 - Internationellt utvecklings-
samarbete

U301- Utrikesförvaltningen och
underlydande myndigheter

U401- Säkerhetspolitik, nedrustning,
krigsmaterielexport

U501 - Europeiskt samarbete

U601 - Förhållandet till enskilda länder och
vissa internationella organisationer
samt frågor om mänskliga rättighe-
ter

U701- Nordiska frågor

U801 - Samarbete med Central- och
Östeuropa

U901- Övrigt

U201

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Västsahara

U202

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Teknik- och kunskapsöverföring till u-länder

U203

Karin Pilsäter och Lotta Edholm (fp)

De mänskliga rättigheterna i Kina

U204

Maud Ekendahl och Leif Carlson (m)
Biståndet

U205

Siw Persson (fp)

Kuba

U206

Margareta Viklund m.fl. (kds,m,c,fp)

En global vattenkonvention

U207

Sten Söderberg (-)

Biståndet till Somalia

U208

Hans Stenberg m.fl. (s)

Sandö U-centrum

U209

Bertil Måbrink och Eva Zetterberg (v)
Humanitärt bistånd till Kuba

U210

Gudrun Schyman m.fl. (v)

U-landsbiståndet

U211

Gudrun Schyman m.fl. (v)

U-landspolitiken

U212

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Biståndspolitik för en gemensam framtid

U213

Ingela Mårtensson och Charlotte Branting
(fp)

Demokratibiståndet

U214

Ylva Annerstedt (fp)

Biståndssamverkan rörande högre utbild-
ning

U215

Jan Erik Ågren och Märtha Gårdestig (kds)

Flyktingutbildning

U216

lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)

Biståndspolitiken

U217

Carl-Johan Wilson (fp)

Humanitära insatser av svensk FN-trupp

U218

Pär Granstedt m.fl. (c)

U-landspolitikens inriktning

U219

Jan Erik Ågren och Åke Carnerö (kds)

Minhundar

U220

Lennart Rohdin och Lotta Edholm (fp)

Enprocentsmålet

U221

Lennart Rohdin (fp)

Bistånd till Eritrea

U222

Erling Bager m.fl. (fp)

Livsmedelshjälp till Tchad

U223

Ingela Mårtensson och Charlotte Branting
(fp)

Västsahara

U224

Inger René och Maud Ekendahl (m)

Kvinnoinriktat bistånd

U225

Charlotte Branting och Barbro Westerholm

(fp)

SIDA:s kvinnoråd

U226

Viola Furubjelke m.fl. (s)

SIDA:s kvinnoråd

U227

Pierre Schori m.fl. (s)

Indonesien och Östtimor

U228

Birgitta Hambraeus (c)

Biståndskrediter

U229

Göthe Knutson m.fl. (m)

Biståndet

U230

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

World Aviation University

U231

Margareta Viklund m.fl.
(kds,s,m,fp,c,nyd,v,-)

Barn vars föräldrar avlidit i hiv/aids

U232

Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c)

SIDA:s kvinnoråd

U301

Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c)
Utrikesförvaltningens kostnader

U302

Bertil Persson (m)

Anslagen till olika FN-organ

U303

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Säkerhetspolitiska studier m.m.

U304

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Ett program för gemensam säkerhet

UU 1,2,4-6

FöU 3

U305

Mats Hellström m.fl. (s)

Informationsinsatser om den europeiska in-
tegrationen

U306

Jan Erik Ågren (kds)

Liv & Fred-Institutet

U307

Olle Lindström (m)

Handelsutbyte på Nordkalotten m.m.

U308

Birgitta Hambraeus och Ingela Mårtensson
(c,fp)

Stödet till säkerhetspolitiska studier m.m.

U309

Karl-Erik Svartberg m.fl. (s,fp,v)

Frivilligorganisationerna för fredsinsatser

U310

Karl-Erik Svartberg m.fl. (s,fp,v)

FN-information

U311

Karl-Erik Svartberg m.fl. (s,fp,v)

Stiftelsen Dag Hammarskjöldbiblioteket

U312

Simon Liliedahl (nyd)

Bildande av ett Sweden Center

U313

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Utrikesförvaltningen, m.m.

UU 1-9,13,15-20

NU 10-12,14

U401

Lena Klevenås m.fl. (s)

Anti-personella minor

U402

Christina Linderholm (c)

Totalförbud mot personminor

U403

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Fred och nedrustning

U404

Gunhild Bolander (c)

Multinationell övervakningscentral

U405

Margareta Viklund (kds)

Genetisk krigföring

U406

Håkan Holmberg (fp)

Internationella styrkor för att förhindra
krigsutbrott

U407

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Konflikterna i det internationella systemet

U408

Jan Erik Ågren (kds)

Svensk säkerhetspolitik och europeisk inte
gration

U409

Ingela Mårtensson och Charlotte Branting
(fp)

Kärnvapen

U410

Ingela Mårtensson (fp)

Vapenexporten

U411

Ingela Mårtensson (fp)

Säkerhetspolitiken

UU 1

FöU 2

U412

Martin Nilsson (s)

Försvarsdepartementet

UU 1

FöU 2

U413

Hans Göran Franck m.fl. (s)

Den svenska vapenexporten

U414

Karl-Erik Svartberg m.fl. (s,v)

Säkerhetsbegreppets internationella föränd-
ring

U415

Maj Britt Theorin m.fl. (s,fp,c,kds,v)

Förbud mot kärnvapen

U416

Lennart Brunander och Aiwa Wennerlund

(c,kds)

FN:s fredsbevarande verksamhet

UU 1,3

FöU 2

U501

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
EU-frågor ur handikappolitisk synvinkel

U502

Ingbritt Irhammar (c)

En konvention om insolvensrätt

U503

Holger Gustafsson (kds)

Jordbrukspolitiken och EU

JoU 1

UU 2

U504

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Alternativ i Europasamarbetet

U505

Maja Bäckström m.fl. (s)

Allemansrätten i Europasamarbetet

U506

Ingela Mårtensson (fp)

Offentlighetsprincipen och EU

U507

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)

Särskilt EU-kontor i Bryssel för handikapp-
rörelsen

U508

Hadar Cars m.fl. (fp)

Svenskt medlemskap i EU

UU 1,2,4-15

KU 3

U509

Lotta Edholm och Håkan Holmberg (fp)
Handelsrelationerna med Öst- och Central-
europa

U510

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Folkrörelsernas medverkan i EU

U511

Gunhild Bolander (c)

EU-förhandlingarna och sockerproduktio-
nen på Gotland

UU 1

JoU 2

U512

Karin Pilsäter och Lotta Edholm (fp)

Handeln med tekovaror

U601

Kristina Svensson och Nils T Svensson (s)

Globalt toppmöte om hiv/aids

U602

Ingbritt Irhammar och Karin Starrin (c)
Västsahara

U603

Berith Eriksson m.fl. (v)

Mänskliga rättigheter

U604

Charlotte Branting (fp)

Visumtvånget till de baltiska staterna

U605

Sten Söderberg (-)

Somaliland

U606

Berith Eriksson m.fl. (v)

Irak

U607

Bertil Måbrink m.fl. (v)

FN:s handikappresurser

U608

Lennart Rohdin (fp)

Medborgarskap

U609

Hans Göran Franck m.fl.

(s,m, fp, c, kds, nyd, v)

Turkiet och de mänskliga rättigheterna

U610

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Situationen i Indonesien m.m.

U611

Gudrun Schyman m.fl. (v)

El Salvador

U612

Margareta Viklund (kds)

Bosnien-Hercegovina

U613

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Mänskliga rättigheter

U614

Pierre Schori m.fl. (s)

Västsahara

U615

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Mänskliga rättigheter och humanism

UU 1-11,13-19,21-30

KU 12

SfU 20

U616

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Reformering av FN

UU 1,2,4-7

FöU 3

U617

Berith Eriksson m.fl. (v)

Kosova m.m.

UU 1,4

SfU 2,3

U618

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Kriget och konflikten i f.d. Jugoslavien

UU 1-6,8-11

SfU 7

U619

Hans Andersson (v)

Internationella konventioner

U620

Hans Göran Franck (s)

Kuba

U621

Peeter Luksep (m)

Krimtatarerna

U622

Stefan Attefall (kds)

Västsahara

U623

Margareta Viklund (kds)

Sudan

U624

Margareta Viklund (kds)

FN:s internationella domstol

U625

Bengt Harding Olson (fp)

Barnsexturism

U626

Vakant

U627

Marianne Carlström m.fl. (s)

Fruktträdens årtionde

U628

Kristina Svensson och Hans Göran Franck
(s)

Fredsprocessen i Guatemala

U629

Kristina Svensson (s)

Burma/Myanmar

U630

Lennart Rohdin (fp)

Förhållandena i Kosovo

UU 1,2,5-7

SfU 3,4

U631

Lennart Rohdin (fp)

Bosnien

U632

Lennart Rohdin (fp)

Ukraina

U633

Ylva Annerstedt m.fl. (fp,s,m,c,kds,nyd,v)

Tibet

U634

Erling Bager m.fl. (fp,c,kds)

Assyriernas situation i Turkiet

U635

Ingela Mårtensson (fp)

Mänskliga rättigheter och terrorism

U636

Ingela Mårtensson (fp)

Östtimor, Västpapua och Aceh

U637

Ingela Mårtensson m.fl. (fp)

Kurder

U638

Ingela Mårtensson (fp)

Internflyktingar

U639

Bertil Måbrink och Berith Eriksson (v)

Kina

U640

Rolf Clarkson m.fl. (m,fp,c,kds,nyd)

Taiwans representationskontor i Stockholm

U641

Lennart Rohdin och Karin Pilsäter (fp)

Zigenarnas rättigheter

UU 1,2

SfU 3

U642

Karl-Göran Biörsmark m.fl.

(fp,s,m,c,nyd,v)

Befolkningsfrågan

U643

Birgit Henriksson m.fl.

(m,s,fp,c,kds,nyd,v,-)

Barnarbete

U644

Leif Bergdahl och Lars Moquist (nyd)

Tibet

U645

Robert Jousma och Simon Liliedahl (nyd)

Taiwan

U646

Margareta Viklund m.fl. (kds,s,m,c,nyd,v,-)
Prenatal könsdiskriminering

U647

Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson
(c)

Östtimor

U701

Hugo Bergdahl (fp)

En gemensam tid i Norden

U702

Hugo Bergdahl och Britta Bjelle (fp)

Miljöföroreningar från Kolahalvön

U703

Hugo Bergdahl (fp)

Kärnkraftssäkerhet på Kolahalvön

U704

Berit Oscarsson och Anita Johansson (s)

En kulturfond för Sverige och Island

U705

Hans Nyhage och Lars Björkman (m)

Nordiskt lagstiftningssamarbete

U706

Bengt Hurtig och Lars Werner (v)

Samarbetet i Barentsregionen/Storkalotten

U707

Birgitta Dahl (s)

Kärnkraftssäkerhet m.m. i Nordens närom-
råden

U708

Magnus Persson (s)

Samarbete mellan Värmland och Hedmarks
fylke

U709

Elver Jonsson (fp)

Nordkalottsamarbetet

U801

Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s)

Byggbistånd till Ryssland

U802

Kar] Hagström och Sinikka Bohlin (s)

Ett internationellt utbildningscentrum i

Gävleborgs län

U803

Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp)

Ett internationellt miljöuniversitet i Malmö

U804

Thage G Peterson (s)

Stöd till parlamenten i Öst- och Central-
europa

U805

Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Riktade biståndsinsatser till Baltikum och
Östeuropa

U806

Ingbritt Irhammar m.fl. (c)

Samarbete med Östeuropa

U807

Bengt Harding Olson (fp)

Baltiskt handels- och utbildningscenter

U808

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

En ny strategi för samarbetet med Central-
och Östeuropa

U809

Bengt Hurtig m.fl. (v)

Samarbetet med Östeuropa

UU 1-3,5-8

KU 4

U810

Åke Carnerö (kds)

Sveriges östbistånd

U811

Kjell Eldensjö m.fl. (kds,s,c,v)

Folkrörelsearbetet i Baltikum

U812

Nils T Svensson m.fl. (s)

Kooperativ utveckling i Central- och Öst-
europa

U813

Charlotte Branting och Elver Jonsson (fp)
Ett grönt Europa

UU 1-4,6

KU 5

U814

Lena Öhrsvik m.fl. (s)

Östeuropahandel

U901

Sten Söderberg (-)

Internationell rättegång i Sverige

U902

Anders Svärd (c)

Förbud mot export av miljöfarligt avfall

U903

Ulla Tilländer (c)

Östersjöns ekologiska rehabilitering

8 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 56

Försvarsutskottet

Ämnesindelning

FÖ201 - Säkerhetspolitik och gemensamma
totalförsvarsfrågor

Fö301 - Totalförsvarets militära del

FÖ401 - Totalförsvarets civila del

FÖ501 - Forskning och försvarsindustri

Fö601- Kustbevakningen

Fö701 - Fredsräddningstjänst

Fö801- Strålskydd

Fö901- Övrigt

FÖ201

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Gemensam säkerhet som utgångspunkt för
framtidens försvar

FÖ202

Bengt Harding Olson (fp)

Försvarsfunktioner lämpliga för FN-tjänst

FÖ203

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Totalförsvaret

FÖ204

Britt Bohlin m.fl. (s)

Frivilliga försvarsorganisationer

FÖ301

Maud Ekendahl (m)

Anstånd med värnpliktstjänstgöring

FÖ302

Lars Hedfors (s)

Stölder ur militära vapenförråd

FÖ303

Bengt Harding Olson (fp)

Värnpliktssystemet

FÖ304

Birthe Sörestedt och Bengt Silfverstrand (s)

Värnpliktslagen

FÖ305

Kjell Eldensjö (kds)

Rekryteringen till hemvärnet

FÖ306

Kjell Eldensjö (kds)

Utredning av värnpliktigas situation

FÖ307

Berit Oscarsson m.fl. (s)

Försvarets verkstäder

FÖ308

Bertil Persson (m)

Skånes försvar

FÖ309

Tuve Skånberg (kds)

Övningssegelfartyg

FÖ310

Ingela Mårtensson (fp)

Värnpliktsvägrare

FÖ311

Ulla Orring (fp)

FN-styrkornas arbetsvillkor

FÖ312

Sture Ericson m.fl. (s)

Försvarets personalvårdsnämnd

FÖ313

Sture Ericson m.fl. (s)

Civil ubåtskommission

FÖ314

Ingbritt Irhammar och Birgitta Hambraeus

(c)

Påföljden för totalvägran

FÖ315

Karl-Gösta Svenson och Sven-Olof Peters-
son (m,c)

Privatisering av Muskövarvet

FÖ316

Rune Backlund och Sven-Olof Petersson (c)
Räntor på studieskuld under värnpliktsut-
bildning

FÖ317

Börje Nilsson m.fl. (s)

En miljövärnskår i Kristianstad

FÖ318

Margareta Viklund och Fanny Rizell (kds)

De värnpliktigas situation

FÖ319

Martin Nilsson (s)

Värnpliktigas förmåner

FÖ320

Carl-Johan Wilson (fp)

Hemvärnet

FÖ321

Carl-Johan Wilson (fp)

Försvarets personalvårdsnämnd

FÖ322

Bengt Harding Olson m.fl. (fp)

Skånes försvar

FÖ323

Elving Andersson (c)

Helikoptrar för sjuktransporter

FÖ324

Carl-Johan Wilson (fp)

Värnpliktsutbildningen

FÖ325

Jan Jennehag (v)

Amnesti för värnpliktsvägrare

FÖ326

Pehr Löfgreen (m)

De värnpliktigas ekonomiska situation

FÖ327

Jan Sandberg (m)

Pilotutbildningen

FÖ328

Marianne Carlström m.fl. (s)

Telefonservice för anhöriga till FN-soldater

FÖ329

Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c)
Värnpliktigas situation

FÖ330

Berit Andnor m.fl. (s)

Försvarets högskolor

FÖ331

Karin Wegestål m.fl. (s)

Kockums Submarine Systems AB

FÖ332

Yvonne Sandberg-Fries och Christer Skoog
(s)

Marin varvsverksamhet

FÖ333

Yvonne Sandberg-Fries och Christer Skoog

(s)

Sjö- och luftförsvaret

FÖ334

Hans Göran Franck m.fl. (s)

Militärutgifterna och biståndspolitken

FöU 1-4

UU 5-7

FÖ335

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Försvaret

FöU 1,2,7

UU 3-6

FÖ401

Iréne Vestlund och Per Olof Håkansson (s)

Skydd av kulturföremål vid katastrofer

FÖ402

Anders Svärd (c)

Den kyrkliga beredskapen

FÖ403

Karin Wegestål och Britt Bohlin (s)

Nyckelpersoner i det civila försvaret

FÖ404

Karin Wegestål och Nils T Svensson (s)
Civilförsvaret och kommunerna

FÖ601

Bertil Persson (m)

Kustbevakningen

FÖ602

Krister Örnfjäder m.fl. (s)

Bevakningen av våra kuster

FÖ603

Krister Örnfjäder m.fl. (s,c,fp)

Miljöskyddsfartyg till norra Kalmar län

FÖ604

Fanny Rizell och Holger Gustafsson (kds)
Brandbekämpning till sjöss

FÖ605

Lars Bäckström (v)

Marinstation för miljöberedskap

FÖ701

Björn Samuelson och Rolf L Nilson (v)
Analyser av hot och risker

FÖ702

Göthe Knutson (m)

Information om hotande olyckor

FÖ703

Magnus Persson m.fl. (s)

Ett risk- och beredskapscentrum

FÖ704

Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c,kds,nyd)

Ett internationellt riskcentrum i Karlstad

FÖ705

Göthe Knutson (m)

Försäkringsskyddet för personal utsänd av

Räddningsverket

FÖ706

Gunhild Bolander (c)

Kommunal medverkan i sjöräddningstjänst

FÖ707

Anders Svärd och Ingbritt Irhammar (c)

Sotning

FÖ708

Christer Skoog m.fl. (s)

Sjöräddningsresurserna i södra Östersjön

FÖ709

Johnny Ahlqvist och Bengt Silfverstrand (s)
Armatur i cisternvagnar

FÖ710

Karin Wegestål m.fl. (s)

Riskforskningsinstitut i Lund

FÖ801

Ylva Annerstedt (fp)

Införseltillstånd för laserkikare

FÖ802

Gunhild Bolander (c)

Mätresurser på Gotland

FÖ901

Gudrun Norberg (fp)

Delegationen för icke-militärt motstånd

Socialförsäkringsutskottet

Ämnesindelning

Sf201 - Allmän försäkring m.m.

Sf501 - Studiesocialt stöd

SföOl - Invandrarfrågor m.m.

Sf

Sf201

Iréne Vestlund m.fl. (s)

Förtidspension

Sf202

Daniel Tarschys (fp)

UD-makars socialförsäkringsvillkor

Sf203

Karin Falkmer (m)

Läkares medverkan i socialförsäkrings-
nämnderna

Sf204

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Handikappersättningen

Sf205

Anne Rhenman (-)

Sänkt ersättningsnivå i föräldraförsäkringen

Sf206

Knut Wachtmeister och Bo Arvidson (m)
Rabatterade läkemedel

Sf207

Ines Uusmann och Björn Ericson (s)

Deltidsbrandmännen och lagen om allmän
försäkring

Sf208

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Förtidspensionerades ideella arbete

Sf209

Göte Jonsson och Ulf Melin (m)

Ideella insatser av förtidspensionerade

Sf210

Birger Andersson och Marianne Andersson
(c)

Tillfällig föräldrapenning

Sf211

Birger Andersson och Marianne Andersson
(c)

Föräldraförsäkringen

Sf212

Siw Persson (fp)

Tandvårdpersonals hälsa

Sf213

Rinaldo Karlsson (s)

Karensdag vid sjukdom

Sf214

Rinaldo Karlsson (s)

Arbetsmarknaden och handikappade

Sf215

Birgitta Carlsson (c)

Föräldraförsäkringen

Sf216

Åke Carnerö (kds)

Sjukbidrag vid bisyssla

Sf217

Lennart Brunander (c)

Resurser till Riksförsäkringsverket för ett
nytt pensionssystem

Sf218

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Pensionssystemet

Sf219

Hans Karlsson m.fl. (s)

Sjukförsäkringen

Sf220

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Förtidspensionsbegreppet

Sf221

Sverre Palm och Lennart Nilsson (s)

Reglerna om förtidspension

Sf222

Magnus Persson (s)

Förtidspensionärers möjlighet att arbeta
ideellt

Sf223

Ingrid Andersson och Gunnar Thollander

(s)

Karensdagen i sjukförsäkringen

Sf224

Ingrid Andersson m.fl. (s)

Samarbete mellan sjukvårdshuvudmännen
och försäkringskassan

Sf225

Björn Ericson (s)

Karensdagen i sjukförsäkringen

Sf226

Lennart Brunander (c)

Karensdagen i sjukförsäkringen

Sf227

Ingvar Svensson (kds)

Stöd vid flerbarnsfödsel

SfU 1

SoU 2

Sf

Sf228

Maud Ekendahl (m)

Utbetalning av pension

Sf229

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Ideella uppdrag m.m. vid förtidspension

Sf230

Rosa Östh och Ulla Tilländer (c)

Ideellt arbete för förtidspensionärer

Sf231

Harry Staaf och Rose-Marie Frebran (kds)

Reform av trygghetssystemen

Sf232

Aiwa Wennerlund m.fl. (kds,m,fp,c)

Karensdagen i sjukförsäkringen

Sf233

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Förmånsregler för kroniskt sjuka

Sf234

Krister Örnfjäder (s)

Förtidspension

Sf235

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)

Karensdagen i sjukförsäkringen

Sf236

Hans Andersson m.fl. (v)

Arbetsskadeersättning m.m.

Sf237

Bengt Harding Olson och Margitta Edgren
(fp)

Rehabiliteringsersättning vid anorexi och
bulimi

Sf238

Marianne Jönsson (c)

Rehabiliteringsersättningen

Sf239

Karin Israelsson och Rosa Östh (c)

Ett grundtrygghetssystem

Sf240

Martin Nilsson (s)

Delad föräldraförsäkring

Sf241

Siw Persson (fp)

Överbryggande bestämmelser i socialförsäk-
ringssystemet

Sf242

Anders Svärd (c)

Vårdbidrag till annan än förälder

Sf243

Lisbeth Staaf-Igelström och Bo Finnkvist
(s)

Sjukersättningsnivån vid långvarig sjukdom

Sf244

Wiggo Komstedt (m)

Egenavgiften vid läkemedelsköp

Sf245

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Höjd sjukpenning

Sf246

Vakant

Sf247

Hans Andersson (v)

Arbetslitteratur till synskadade

Sf248

Sylvia Lindgren och Iréne Vestlund (s)

Lagen om allmän försäkring

Sf249

Maj-Inger Klingvall och Viola Furubjelke

(s)

Förtidspension och ideellt arbete

Sf250

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Förtidspensioneringen

Sf251

Jan Andersson och Ingvar Björk (s)

Rehabiliteringsersättningen

Sf252

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Ersättning till långtidssjuka

Sf253

Nils Nordh m.fl. (s)

Samordningsbestämmelser i den allmänna
försäkringen

Sf254

Ingbritt Irhammar och Sven-Olof Petersson

(c)

Efterkontroll av förtidspensionärer

Sf255

Anita Persson (s)

Särskilt pensionstillägg

Sf

Sf256

Kristina Svensson och Lisbeth Staaf-Igel-
ström (s)

Rehabiliteringsersättningen

Sf257

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Samordning mellan sjukvård och sjukför-
säkring

Sf258

Bengt Hurtig och Eva Zetterberg (v)
Förtidspensionärers möjlighet att arbeta
ideellt

Sf259

Olle Schmidt (fp)

Enhetlig ersättningsnivå i sjukförsäkringen

Sf260

Lars Hedfors m.fl. (s)

Ersättningsnivåerna för sjukbidrag/förtids-
pension

Sf261

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Välfärden

SfU 1-4,6,7

AU 5

Sf262

Birger Andersson (c)

Vinstandelsstiftelser

Sf263

Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s)
Förtidspensionering och rehabilitering

Sf264

Göte Jonsson och Ulf Melin (m)

Avbetalning av läkemedelsinköp

Sf265

Sylvia Lindgren m.fl. (s)

Forskning inom socialförsäkringsområdet

Sf266

Elvy Söderström och Kurt Ove Johansson
(s)

Lagen om allmän försäkring

Sf267

Andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.
(fp)

Pappamånad i föräldraförsäkringen

Sf268

Margareta Viklund (kds)

Missionärers m.fl. ekonomiska situation

Sf269

Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)
Basbeloppet och pensionsnivån

Sf270

Karin Wegestål m.fl. (s)

De nya förtidspensioneringsreglerna

Sf271

lan Wachtmeister och Arne Jansson (nyd)
Socialförsäkringsfrågor m.m.

SoU 1-5,33-45

SfU 6-10,12-32,46

AU 11

Sf501

Ulla Tilländer (c)

Studiemedel till eleverna på Konstskolan

Forum i Malmö

Sf502

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)
Åldersgräns för rätt till studiemedel

Sf503

Hans Göran Franck och Thage G Peterson
(s)

Stödet till folkhögskolestuderande

Sf504

Ylva Annerstedt (fp)

Examenspremie i studiestödet

Sf505

Inger Lundberg m.fl. (s,fp,c,kds,v)
Handikappade gymnasieelevers ekonomi

Sf506

Kurt Ove Johansson (s)

Studiemedel för studerande vid Malmö

Konstskola Forum

Sf507

Lena Öhrsvik och Hans Dau (s,m)

Svenska studenter i utlandet

Sf508

Lena Öhrsvik och Hans Dau (s,m)

CSN-kortet

Sf509

Leo Persson m.fl. (s)

Vuxenstudiestöd

Sf510

Marianne Jönsson (c)
Handikapporganisationers möjlighet att
söka korttidsstudiestöd m.m.

Sf

Sf511

Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp)
Studiemedel för folkhögskolestuderande

Sf512

Birgitta Dahl m.fl. (s)

Studiestödssystemets inriktning

Sf513

Sylvia Lindgren (s)

Åldersgränser för studiestöd

Sf514

Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson
(s)

Vuxenstudiestöd

Sf515

Inger Lundberg och Ulrica Messing (s)
Gymnasieelevernas ekonomi

Sf516

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Vuxenstudiestöd för YTH-studerande

Sf517

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Särskilt vuxenstudiestöd

Sf518

Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Vuxenstudiestöd vid YTH-utbildning

Sf519

Kristina Svensson och Anita Persson (s)
Studiestöd för vuxenstuderande

Sf520

Anita Jönsson och Berit Oscarsson (s)
Åldersgräns för studiemedel

Sf521

Ylva Annerstedt (fp)

Studiemedel vid studier i utlandet

Sf522

Carin Lundberg m.fl. (s)

Vuxenstudiestöd för studerande vid YTH

Sf523

Viola Furubjelke m.fl. (s)

Studiestöd för YTH-utbildning

Sf524

Bengt Lindqvist och Kristina Persson (s)
Ansökningar om studiestöd till handikap-
pade

Sf525

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Återbetalning av studiemedel

Sf526

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Vuxenstudiestödet

Sf527

Tuve Skånberg och Fanny Rizell (kds)
Reformering av studiestödssystemet

Sf601

Liisa Rulander (kds)

Behandling av asylsökande

Sf602

Elver Jonsson och Lars Sundin (fp)

Flyktingpolitiken

Sf603

Margareta Viklund (kds)

Flyktingkvinnor och flyktingbarn i Sverige

Sf604

Leif Carlson och Maud Ekendahl (m)
Registrering av fingeravtryck från asylsö-
kande

Sf605

Maud Ekendahl och Leif Carlson (m)

Rutiner vid utvisning

Sf606

Jerzy Einhorn m.fl. (kds,s,m,fp)

Asylrätt för ryska judar i Sverige

Sf607

Widar Andersson (s)

Flyktingmottagandet

Sf608

Sten Söderberg (-)

Flyktingpolitiken

SfU 1,6-18

UU 2-5

Sf609

Ines Uusmann och Björn Ericson (s)

Den s.k. tvåårsregeln i utlänningslagen
m.m.

Sf610

Ingela Mårtensson (fp)

Förvarstagande

Sföll

Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m)

Brott mot utlänningslagen

Sf

Sf612

Marianne Andersson och Birger Andersson
(c)

Uppehållstillstånd för anhöriga

Sf613

Sten Söderberg (-)

Utvisningar till Etiopien

Sf614

Christina Linderholm (c)

Omhändertagandet av flyktingbarn

Sf615

Charlotte Branting m.fl. (fp)

Förvar av asylsökande barn

Sf616

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Invandrarpolitiken

AU 1

UbU 2,6

SfU 3,4

SoU 5

JuU 7

KU 8,9

Sf617

Lennart Rohdin (fp)

Statens invandrarverk

Sf618

Johnny Ahlqvist och Bengt Silfverstrand (s)

Arbetstillstånd för utländsk arbetskraft

Sf619

Georg Andersson m.fl. (s)

Flyktingpolitiken

Sf620

Magnus Persson (s)

Väntetider för asylsökande

Sf621

lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)

Flyktingpolitiken

SfU 1-6,8-22

UU 7

Sf622

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Flyktingpolitiken m.m.

UU 1-7

SfU 8-25,27-30,32-38,40

SoU 26,39,41

JuU 31

Sf623

Viola Furubjelke m.fl. (s)

Villkor för svenskt medborgarskap

Sf624

Jerzy Einhorn (kds)

Meddelande av svenskt medborgarskap

Sf625

Karin Pilsäter (fp)

Åldersgränsen i utlänningslagen

Sf626

Jan Erik Ågren m.fl. (kds)

Flyktingpolitiken

SfU 1-6,8-12

JuU 7

Sf627

Hans Göran Franck m.fl. (s)

Asylrätt m.m.

SfU 1,2,4,5

UU 3

Sf628

Birgitta Dahl m.fl. (s)

Flyktingpolitiken

SfU 1-9,11,12

UbU 10

Sf629

Ingela Mårtensson m.fl. (fp,s,c,kds,v)

Anknytningsfall

Sf630

Wiggo Komstedt (m)

Gömmande av flyktingar

Sf631

Peeter Luksep (m)

Avskaffande av Invandrarverket

Sf632

Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar
(c)

Flyktingpolitiken

Sf633

Eva Zetterberg och Berith Eriksson (v)

Flyktingbarn i Sverige

Sf634

Ingela Mårtensson och Isa Halvarsson (fp)

Våldtäkt likvärdigt med tortyr

SfU 1

UU 2,3

Sf

Sf635

Hans Göran Franck m.fl. (s)

Zigenare

Sf636

Hans Göran Franck m.fl. (s)
Invandrar- och flyktingpolitiken
SfU 1-6,8,9

SoU 7

UbU 10

KrU 11

Socialutskottet

Ämnesindelning

So201- Socialtjänst

So401 - Hälso- och sjukvård

S06OI - Barnomsorg och familj e-
politik

So

50201

Knut Billing m.fl. (m)

Systembolagets monopol

50202

Birgitta Wistrand (m)

Vinauktioner

50203

Maud Ekendahl och Leif Carlson (m)
Rehabilitering för vuxna synskadade

50204

My Persson (m)

Äldreombudsman

50205

Maud Björnemalm m.fl. (s)

Tolkservice åt döva m.fl.

50206

Kurt Ove Johansson (s)

Sänkt åldersgräns för inköp av alkohol

50207

Kjell Eldensjö (kds)

Höjd åldersgräns för servering av starköl,
m.m.

50208

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)

Funktionshindrades kostnader

50209

Widar Andersson (s)

Alkoholpolitiken

50210

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Barnombudsmannen

50211

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Riksorganisationen för kvinnojourer

50212

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Färdtjänsten

50213

Birgit Henriksson och Maud Ekendahl (m)

Fosterskador till följd av missbruk

50214

Stig Bertilsson (m)

Konsumtion av illegala dopningpreparat

50215

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Narkotikapolitiken

SoU 1-3

UbU 4

50216

Andre vice talman Christer Eirefelt (fp)

Internationella adoptioner

50217

Fanny Rizell och Ingrid Näslund (kds)

Narkotikapolitiken

50218

Harald Bergström m.fl. (kds,s,fp,c,v)
Alkoholreklam

50219

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Högkostnadsskydd inom äldre- och handi-
kappomsorgen

50220

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Hemtjänst på sjukhem

50221

Björn Ericson och Ines Uusmann (s)

Socialtjänstlagen

50222

Lena Öhrsvik (s)

Regler om flyttning av barn

50223

Lena Öhrsvik (s)

Beslut om umgängesrätt

50224

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Återkrav av socialbidrag

50225

Sten Andersson i Malmö (m)

Polisens hundverksamhet

50226

Berith Eriksson m.fl. (v)

Högkostnadsskydd i vården

50227

Britta Sundin m.fl. (s)

Hjälpmedel för funktionshindrade

50228

Göran Magnusson m.fl. (s)

Alkoholens skadeverkningar

So

50229

Pär Granstedt m.fl. (c)

Uteliggare

50230

Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s)
Incest

50231

Rune Thorén och Tage Påhlsson (c)

20-årsgräns för alkoholservering

50232

Tuve Skånberg (kds)

Barns rätt vid familjehemsplacering

50233

Aiwa Wennerlund och Ulf Björklund (kds)

Anhörigvårdare

50234

Martin Nilsson (s)

Diskriminering i nöjeslivet

50235

Krister Örnfjäder (s)

Bilstödet till handikappade

50236

Eva Zetterberg och Gudrun Schyman (v)

Social verksamhet i kooperativ företagsform

50237

Gullan Lindblad och Maud Ekendahl (m)
Ideellt socialt arbete

50238

Gudrun Norberg m.fl. (fp)

Svensk alkoholpolitik

50239

Hans Nyhage och Lars Björkman (m)

Nordiskt samarbete mot narkotikamissbruk

50240

Ulf Melin (m)

Vistelsebegreppet i socialtjänstlagen

50241

Karin Israelsson m.fl. (c,s,m,fp,kds,v)

Bidrag till nykterhetsrörelsen

50242

Aiwa Wennerlund (kds)

Högkostnadsskydd för tablettmissbrukare

50243

Carl Olov Persson och Widar Andersson
(kds,s)

Kampen mot narkotikan

50244

Lena Öhrsvik (s)

Nordisk samverkan i sociala frågor inom

ECE

50245

Lena Öhrsvik (s)

Handläggningsbestämmelser i ärenden rö-
rande lagen om stöd och service förvissa funk-
tionshindrade

50246

Gudrun Schyman m.fl (v)

Handikappolitiken

KU 1

SoU 2-6

UU 7

50247

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Alkoholpolitiken

SoU 1-13,17-20

UbU 14,15

AU 16

50248

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Äldreomsorgen

SoU 1,2,4

BoU 3

50249

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Äldreomsorgen

SoU 1,2,4-12

BoU 3

50250

Marianne Jönsson (c)

Studiestödet för vuxna funktionshindrade

50251

Liisa Rulander (kds)

Familjehemsvården

50252

Pehr Löfgreen (m)

Systembolagets försälj ningsmonopol

50253

Ulf Kristersson (m)

Socialtjänstlagen

50254

Pontus Wiklund m.fl. (kds)

En äldreombudsman m.m.

9 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 56

So

50255

Erling Bager och Bengt Lindqvist (fp,s)

Ågrenska Hälsocentret för barn

50256

Erling Bager m.fl. (fp)

Stöd till LP-stiftelsen

50257

Håkan Strömberg m.fl. (s)

Handläggningen av socialbidrag

50258

Eva Zetterberg m.fl. (v,s,kds)

Alkoholskadade barn

50259

Eva Zetterberg och Elisabeth Persson (v)

Vuxna adoptivbarns situation

50260

Eva Zetterberg m.fl. (v,s,m,fp,c,kds,nyd,-)

Barnkunskapsutbildning

SoU 1

UU 2

50261

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Välfärden

FiU" 1

SoU 2-5

50262

Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)

Omhändertagande av barn

50263

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Socialtjänstlagen

50264

Claus Zaar och Leif Bergdahl (nyd)

Omsorg med livskvalitet och valfrihet

50265

Lena Öhrsvik och Agne Hansson (s,c)
Rekreationsverksamhet för funktionshandi-
kappade

50266

Eva Johansson m.fl. (s)

Barns uppväxtvillkor

50267

Jan Fransson m.fl. (s)

Barn och ungdomars situation

50268

Jan Fransson m.fl. (s)

Psykiskt stördas livsvillkor

50269

Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)
Psykiskt utvecklingsstördas rätt till särskilda
omsorger

50270

Karl Gustaf Sjödin (nyd)

Läkemedelsverkets narkotikaförteckning

50271

Märtha Gårdestig (kds)

Kommuners kostnadsansvar för omsorg

50272

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Alkoholpolitiken

SoU 1,3,6-22

SkU 2,4,5

50273

Karin Pilsäter m.fl. (fp,s,m,c,kds,nyd,v,-)

Sexuella övergrepp på barn

JuU 1,6,7

SoU 2-5,8-10

50274

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Narkotikapolitiken

SoU 1,2,4,5,8,9,10

JuU 3,6,7

50275

Jan Fransson m.fl. (s)

Handikappades villkor

SfU 1

SoU 2-4,6,8-10

AU 5,7

50276

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Handikappolitiska frågor

SoU 1,3,5-7,9

BoU 2,4

AU 8

SfU 10,11

50401

Kenth Skårvik (fp)

Självmord

50402

My Persson (m)

Läkartillgång på sjukhemmen

So

50403

Siw Persson (fp)

Patientombudsman

50404

Sten Andersson i Malmö och Wiggo Kom-
stedt (m)

Juridiskt bindande ”livstestamente”

50405

Sten Andersson i Malmö och Wiggo Kom-
stedt (m)

Dödshjälp

50406

Tuve Skånberg (kds)

Varningstexter och åldersgränser för tobaks-
produkter

SoU 1,3

SkU 2

50407

Barbro Westerholm (fp)

Översyn av kvacksalverilagen

50408

Maud Ekendahl och Gullan Lindblad (m)
Fri etableringsrätt för legitimerade sjukskö-
terskor

50409

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén

(s)

Företagshälsovårds journalarkiv

50410

Margareta Viklund (kds)

Vård i livets slutskede

50411

Lena Klevenås och Britt Bohlin (s)

Ökade resurser för utvärdering av medi-
cinska metoder och teknologier

50412

Karin Falkmer (m)

Förvaring av befruktade ägg

50413

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Ersättning för psykologisk utredning, m.m.

50414

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Psykiskt störda barn

50415

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)
Förebyggande vård för diabetiker

50416

Barbro Westerholm (fp)

Förvaring av befruktade ägg

50417

Barbro Westerholm och Kenth Skårvik (fp)

Sällsynta sjukdomar

50418

Margitta Edgren och Olle Schmidt (fp)

Behandlingsprogram för narkomaner

50419

Maud Ekendahl (m)

Kvacksalveri inom psykologisk behandling

50420

Gullan Lindblad och Maud Ekendahl (m)

Psykiskt störda barn

50421

Kenth Skårvik (fp)

Plötslig spädbarnsdöd (SIDS)

50422

Siw Persson (fp)

Psykologers ansvar inom hälso- och sjukvår-
den

50423

Lennart Brunander (c)

Sjukvård

50424

Birthe Sörestedt m.fl. (s)

Insemination m.m.

50425

Chris Heister och Liselotte Wågö (m)

En medicinalstyrelse

50426

Lars Björkman och Lars Biörck (m)

Valfrihet i vården

50427

Maud Ekendahl och Elisabeth Fleetwood

(m)

Plötslig spädbarnsdöd

50428

My Persson (m)

Huvudmannaskapsgränser inom vårdsek-
torn

50429

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Kvacksalveri inom psykologisk behandling

So

50430

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Hälso- och sjukvård

50431

Maud Ekendahl (m)

Hormonstimulering före graviditet

50432

Gunnar Thollander och Kjell Nilsson (s)

Preskriptionstid

50433

Inger Koch (m)

Barn- och ungdomstandvården

50434

Ulrica Messing m.fl. (s)

Bruk av anabola steroider

50435

Birger Andersson och Tage Påhlsson (c)

Legitimation av naprapater

50436

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (c)

Hiv/aids

50437

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Psykologers ansvar inom hälso- och sjukvår-
den

50438

Lennart Fridén (m)

Hivspridning

50439

Aiwa Wennerlund (kds)

Psykiskt stördas integrering i samhället

50440

Ingrid Näslund och Fanny Rizell (kds)

Åldersgräns vid inköp av tobaksvaror

50441

Aiwa Wennerlund och Pontus Wiklund

(kds)

Amalgamanvändningen

50442

Carl Olov Persson och Harry Staaf (kds)

Små sjukhus

50443

Berit Andnor m.fl. (s)

Husläkarreformen m.m.

50444

Isa Halvarsson och Gudrun Norberg (fp)

Könsstympning av kvinnor

50445

Isa Halvarsson (fp)

Nationell hiv-policy

50446

Eva Zetterberg (v)

Ett institut för tortyrskadade flyktingar

50447

Lars Svensk (kds)

Åtgärder mot dopning

So 1,2

JuU 3

50448

Marianne Jönsson och Ingbritt Irhammar

(c)

Forskning om plötslig spädbarnsdöd

50449

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Läkemedelsmissbruk

50450

Kent Olsson m.fl. (m)

Psykiatrisk tvångsvård

50451

Britta Sundin m.fl. (s)

Legitimation för arbetsterapeuter

50452

Åke Carnerö (kds)

Förskrivning av bensodiazepiner

50453

Göran Magnusson (s)

Beroendeframkallande medel

50454

Marianne Jönsson och Ingbritt Irhammar

(c)

Organisationsstöd till Föreningen Plötslig
spädbarnsdöd

50455

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Smittskyddslagstiftningen och hiv-infekte-
rade

50456

Karl-Gösta Svenson (m)

Anabola steroider

So

50457

Siw Persson (fp)

Privatpraktiserande sjukgymnaster

50458

Siw Persson (fp)

Ersättning för psykologisk utredning och be-
handling

50459

Barbro Westerholm (fp)

Destruktiva sekter

50460

Carl Olov Persson och Liisa Rulander (kds)

Amalgam som tandlagningsmaterial

50461

Bo Nilsson m.fl. (s)

Epilepsivården

50462

Torgny Larsson m.fl. (s)

Husläkarreformen m.m.

50463

Gullan Lindblad och Birger Hagård (m)

Amalgam

50464

Karl-Gösta Svenson (m)

Rättspsykiatrins kapacitetsutnyttjande

50465

Ingrid Näslund och Fanny Rizell (kds)

En rökfri uppväxt

50466

Elisabeth Fleetwood och Gullan Lindblad

(m)

Lymfödem

50467

Gullan Lindblad m.fl. (m,fp,c,kds)

Kvinnors behov av rehabilitering

50468

Barbro Westerholm m.fl. (fp,m,c,kds)

Forskning om reumatiska sjukdomar

50469

Siw Persson och Kenth Skårvik (fp)

Amalgamförbud

50470

Siw Persson (fp)

Kvicksilver i läkemedel

50471

Siw Persson (fp)

Metallinblandning i läkemedel

50472

Margitta Edgren (fp)

Etableringsrätt för sjuksköterskor m.fl.

50473

Magnus Persson (s)

Plötslig spädbarnsdöd

50474

Lena Öhrsvik (s)

Uppgiftsskyldighet för privata husläkare

50475

Britt Bohlin m.fl. (s)

Information och forskning kring allergi

50476

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Husläkare

50477

Elvy Söderström m.fl. (s)

Samtalsbehandling hos kurator

SfU 1

SoU 2

50478

Berith Eriksson m.fl. (v)

Amalgam m.m.

SoU 1-5

SfU 6

UbU 7

50479

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Stödet till psykiskt handikappade

SoU 1-5,9

AU 6,8

SfU 7

50480

Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c)

Folkhälsoarbetet

50481

Elisabeth Fleetwood och Maud Ekendahl

(m)

Plötslig spädbarnsdöd

50482

Berit Löfstedt m.fl. (s)

Medicintekniska produkter

So

50483

Elisabeth Persson och Eva Zetterberg (v)

Subventionering av kondomer

50484

Arne Andersson (m)

Sekretesskydd för naturläkemedel

50485

Ulrica Messing (s)

Nationella benmärgsregistret

50486

Bo Nilsson m.fl. (s)

Avveckling av amalgamet

50487

Birgitta Carlsson m.fl. (c,s,m,fp,kds,
nyd,v,-)

Plötslig spädbarnsdöd

50488

Margareta Israelsson m.fl. (s)

Fosterdiagnostik

50489

Per Stenmarck och Rune Rydén (m)

Hälsopass

50490

Torgny Larsson och Ingegerd Sahlström (s)

Plötslig spädbarnsdöd

50491

Torgny Larsson (s)

Förtäckt tobaksreklam

50492

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Ungdomars situation

SoU 1,4-6

LU 2,3

UbU 7

50493

Birgitta Dahl m.fl. (s)

Användningen av amalgam

SoU 1-3,5-7,9,10

SfU 4,8

50494

Stina Eliasson (c)

Forskning kring reumatism m.m.

50495

Sigge Godin (fp)

Privatläkares patientjournaler

50496

Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)

Den förebyggande diabetesvården

50497

Jan Fransson m.fl. (s)

Vård i livets slutskede

50498

Max Montalvo (nyd)

Legitimation av naprapater

50499

lan Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd)

Sjukvårdspolitiken

50500

Bert Karlsson (nyd)

Kvicksilver

50501

Tuve Skånberg (kds)

Medicinsk etik

SoU 1-3

UbU 4

50502

Marianne Andersson och Gunhild Bolander

(c)

Amalgam

SoU 1-5

UbU 6

AU 7

50601

Anne Rhenman (-)

Privat barnomsorg i hemmet

50602

Hugo Hegeland (m)

Avdragsrätt i stället för flerbarnstillägg

50603

Inger Lundberg m.fl. (s)

Barnomsorgsavgifter

50604

Anne Rhenman (-)

Utbyggd föräldrautbildning

50605

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Inriktningen av barnomsorgen

50606

Ingvar Svensson (kds)

Familjestabilitet

So

50607

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Barnens situation

50608

Karin Pilsäter m.fl. (fp,s,m,c,kds,v,-)

Utbetalning av barnbidrag m.m. vid hemlig-
hållen vistelseadress

50609

Bengt-Ola Ryttar (s)

Vårdnadsbidrag till adoptivföräldrar

50610

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Familjepolitiken

SoU 1,5-7

SfU 2-4

LU 8,10

BoU 9

50611

Fanny Rizell (kds)

Eftergift av återkrav för utgivet bidragsför-
skott

50612

Maj-Inger Klingvall (s)

Utbetalning av bidragsförskott och barnbi-
drag

50613

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Adoptioner

50614

Eva Zetterberg (v)

Barnen i Sverige

50615

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Familjepolitiken

Kulturutskottet

Ämnesindelning

Kr201 - Kulturverksamhet och massmedier

Kr401- Ungdomsverksamhet, folk-
bildning, folkrörelsefrågor, lotterier
och kyrkliga frågor

Kr501 - Idrott, rekreation och turism

KröOl - Övrigt

Kr

Kr201

Bo Nilsson m.fl. (s)

Kulturen i Lund

Kr202

Ulla Tilländer och Margitta Edgren (c,fp)

Form/Design Center i Malmö

Kr203

Sten Svensson (m)

Arkeologiska utgrävningar

Kr204

Bertil Danielsson och Leif Carlson (m)
Statens ansvar för arkeologiska undersök-
ningar

Kr205

Olle Schmidt och Bertil Persson (fp,m)

Statligt stöd till Rooseum i Malmö

Kr206

Jan Andersson m.fl. (s)

Helsingborgs konsertförening

Kr207

Iréne Vestlund (s)

Svensk hemslöjd

Kr208

Tuve Skånberg (kds)

Lagskydd av ortnamn

Kr209

Hans Göran Franck och Thage G Peterson
(s)

Bildkonstnärsfonden

Kr210

Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s)
Riksteatern

Kr211

Rosa Östh och Ingbritt Irhammar (c)

Riksteatern

Kr212

Ulf Melin och Göte Jonsson (m)

Ett nytt landsarkiv i Jönköping

Kr213

Sonia Karlsson m.fl. (s)

Vadstena slotts vallar

Kr214

Christina Linderholm (c)

Filmmuseum

Kr215

Bertil Persson och Bo Arvidson (m)

Kulturstödets fördelning

Kr216

Birger Hagård (m)

Utbyggnad av slottsvallarna i Vadstena

Kr217

Bertil Persson (m)

Badhytterna på Falsterbonäset

Kr218

My Persson och Lennart Friden (m)

Ett statligt konsthantverks- och formgiv-
ningsmuseum

Kr219

Sten Söderberg (-)

Kultursatsningar

Kr220

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Bibliotekslag

Kr221

Lennart Fridén (m)

GöteborgsMusiken

Kr222

Margareta Israelsson och Lena Hjelm-Wal-
lén (s)

Riksteatern

Kr223

Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)

Jämtlands länsteaterförening, m.m.

Kr224

Bo Nilsson och Jan Andersson (s)

Handikappinformation i Text-TV

Kr225

Lars Svensk (kds)

Våldsinslag i TV

Kr226

Lars Sundin och Hans Nyhage (fp,m)

Immigrant-Institutet i Borås

Kr227

Thage G Peterson m.fl. (s)

Bibliotekslag

Kr228

Per Olof Håkansson och Iréne Vestlund (s)
Kulturstödet

Kr

Kr229

Kenth Skårvik (fp)

Nordiskt kulturhistoriskt år

Kr230

Ingrid Andersson och Gunnar Thollander

(s)

Riksteatern

Kr231

Sonja Rembo m.fl. (m)

GöteborgsOperan

Kr232

Gunnar Thollander och Ingrid Andersson

(s)

Folkmusikinstitut i Lövstabruk

Kr233

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Fredriksdals friluftsmuseum

Kr234

Monica Widnemark m.fl. (s)

Ett nationellt glasmuseum i Växjö

Kr235

Per Erik Granström och Berit Oscarsson (s)

Ekomuseum Bergslagen

Kr 236

Lena Hjelm-Wallén och Birger Andersson

(s.c)

Sala silvergruva

Kr237

Lena Öhrsvik m.fl. (s)

Regalskeppet Kronan

Kr238

Leo Persson och Maja Bäckström (s)

Utbyggnad av arkivdepåer

Kr239

Lena Öhrsvik m.fl. (s,m,fp,c,kds,nyd)

Ett nytt landsarkiv till Kalmar

Kr240

Chris Heister (m)

Sponsring i Sveriges Television och Sveriges
Radio

Kr241

Per Olof Håkansson (s)

Musiklivet i Sverige

KrU 1-3,6

LU 4,5

Kr242

Margitta Edgren m.fl. (fp)

Skånes kulturliv

Kr243

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Kultur i Göteborg

Kr244

Barbro Westerholm och Jerzy Einhorn
(fp,kds)

Marionetteatern och Marionettmuseet

Kr245

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Vadstena slotts vallar

Kr246

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)

Kulturmiljövården

Kr247

Ulla Orring m.fl. (fp,m,c,kds)

Bildmuseet i Umeå

Kr248

Jerzy Einhorn m.fl. (kds,s,fp,c)

Judiska museet

Kr249

Gudrun Norberg m.fl. (fp,m,c,v)

Ett Nobelprismuseum i Karlskoga

Kr250

Håkan Holmberg och Lennart Fremling
(fp)

Ett museum i Gamla Uppsala

Kr251

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Hjulångaren Erik Nordevall

Kr252

Birgitta Wistrand (m)

Utvärdering av kultursatsningar

Kr253

Erling Bager (fp)

Gammelsvenskbyn i Ukraina

Kr254

Ingrid Näslund och Fanny Rizell (kds)

Kulturpolitikens inriktning

Kr255

Erling Bager (fp)

Radions sjörapportering

Kr

Kr 256

Ingrid Näslund och Tuve Skånberg (kds)
Kulturens betydelse som lokaliserings- och
produktivitetsfaktor

Kr257

Anders Nilsson m.fl. (s)

Kulturen i Västsverige

Kr 258

Margareta Winberg m.fl. (s)

Kulturell jämställdhet

Kr259

Fanny Rizell och Tuve Skånberg (kds)
Prioritering av barn- och ungdomskultur

Kr260

Marianne Jönsson och Stina Eliasson (c)
Stöd till Handarbetets vänner

Kr261

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Landsarkivet i Vadstena och Vadstena slotts
vallar

Kr262

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Utbyggnad av vallarna vid Vadstena landsar-
kiv

Kr263

Roland Larsson (c)

Vadstena slotts vallar

Kr264

Ulla Pettersson (s)

Kulturminnesvård

Kr265

Sigrid Bolkéus och Gunnar Thollander (s)

Kommersiell arkeologi

Kr266

Berit Oscarsson m.fl. (s)

Industriminnen i Västmanland

Kr267

Ulla Tilländer (c)

Länsmuseerna

Kr268

Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)

Stiftelsen Arbetets museum

Kr269

Kurt Ove Johansson (s)

Konsthallen Rooseum i Malmö

Kr270

Gunnar Thollander m.fl. (s)

Museum i Gamla Uppsala

Kr271

Håkan Strömberg m.fl. (s)

Nobelprismuseum i Karlskoga

Kr272

Ingrid Skeppstedt (c)

Grafikens hus i Mariefred

Kr273

Birgitta Johansson m.fl. (s)

Ett grafiskt museum

Kr274

Stina Eliasson (c)

Teater i Jämtlands län

Kr275

Bertil Persson och Olle Schmidt (m,fp)
Malmö Musik och Teater AB

Kr276

Nils T Svensson (s)

Statligt kulturstöd till Malmö symfoniorkes-
ter

Kr277

Georg Andersson m.fl. (s)

Riksteatern

Kr278

Sonia Karlsson och Maj-Inger Klingvall (s)
Riksteatern

Kr279

Lennart Rohdin m.fl. (fp)

Riksteatern

Kr280

Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp)
Statligt stöd till GöteborgsMusiken

Kr281

Ingela Mårtensson (fp)

Chaplin

Kr282

Berit Andnor m.fl. (s)

Regional filmproduktion

Kr283

Ulla Pettersson (s)

Filmkulturell verksamhet för barn och ung-
domar

Kr

Kr284

Göran Magnusson m.fl. (s,c)

Biografverksamheten

Kr285

Lars Sundin (fp)

Service till funktionshindrade

Kr286

Gunhild Bolander och Marianne Jönsson
(c)

Hörselskadades och dövas tillgång till TV-
utbud

Kr287

Bengt Hurtig (v)

Handikappanpassning av televisionens pro-
gramutbud

Kr288

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

Radio/TV och handikappade

Kr289

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Kultur

KrU 1-7,9-16

AU 8

Kr290

Kristina Svensson m.fl. (s)

Kultursatsningar i Värmland

BoU 1

KrU 2,4

AU 3

Kr291

Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp)

Göteborg som kulturcentrum m.m.

KrU 1,2

UbU 3,4

Kr292

Ulla Orring m.fl. (fp,m,c,kds)

Det norrländska musikteaterlivet

KrU 1

UbU 2

Kr293

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Bibiliotek

KrU 1

UbU 2

Kr294

Leif Marklund m.fl. (s)

Ett samiskt kulturcentrum

Kr295

Monica Widnemark m.fl. (s)

Riksteatern

Kr296

Monica Öhman och Leif Marklund (s)
Riksteatern

Kr297

Stefan Kihlberg (nyd)

GöteborgsOperan

Kr298

Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s,-)

En Norrlands musik- och dansteater

Kr299

Monica Öhman m.fl. (s)

Norrbottens kammarorkester

Kr300

Nils T Svensson m.fl. (s)

Malmö Musik och Teater AB

Kr301

Karl-Erik Svartberg m.fl.

(s,m,fp,c,kds,v,nyd)

Hällristningarna i Bohuslän

Kr302

Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s)

Regional filmproduktion

Kr303

Stig Bertilsson (m)

Sponsring av Sveriges Televisions sänd-
ningar

Kr304

Kenneth Lantz (kds)

Stöd till kulturen i Skåne

Kr305

Marianne Jönsson (c)

Ett Kronanmuseum på Öland

Kr306

Elving Andersson (c)

Stöd till Folkrörelsernas konstfrämjande

Kr307

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Den socialdemokratiska kulturpolitiken

Kru 1-27,32-53,55-60,62-64,66-67,69-71

UbU 28

BoU 29-31,54

SkU 61

LU 65,68

Kr

Kr308

Birger Andersson och Stina Gustavsson (c)
Kulturmiljövård m.m.

KrU 1

BoU 2-3

Kr309

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Kulturpolitiken

KU 1,13-17

KrU 2-5,8-12

BoU 6-7

Kr401

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Studiematerial för vissa funktionshindrade

Kr402

Rune Backlund (c)

Statsbidragen till folkbildningen

Kr403

Gudrun Norberg (fp)

Afasilinjer vid folkhögskolorna

Kr404

Bengt Harding Olson (fp)

Kontakttolksutbildningen

Kr405

Rune Backlund (c)

Kontakttolksutbildningen

Kr406

Gudrun Norberg (fp)

Statliga aktivitetsbidrag till ungdomsverk-
samhet

Kr407

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Folkbildningen

Kr408

Göran Magnusson (s)

Koncession för automatspel

Kr409

Anita Persson m.fl. (s)

Folkbildning m.m.

KrU 1,2

AU 3

Kr410

Berit Oscarsson och Margareta Israelsson

(s)

Kontakttolkutbildning

KrU 1

SfU 2

Kr411

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Folkbildningen

KrU 1,3,4

UbU 2

Kr412

Harry Staaf (kds)

Statsbidrag till folkbildningen

Kr413

Marianne Jönsson och Elving Andersson (c)

Statsbidrag till folkbildningen

Kr414

Karin Pilsäter (fp)

Utbetalning av statsbidrag till folkbild-
ningen

Kr415

Kenth Skårvik (fp)

Utbetalning av statsbidrag till folkbild-
ningen

Kr416

Elver Jonsson och Rune Thorén (fp,c)

Folkrörelsernas lotterier m.m.

Kr417

Peter Kling och Dan Eriksson i Stockholm
(nyd)

Kasinospel

Kr418

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Stödet till trossamfunden

Kr419

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Organisationsbidragen

KrU 1-6,8

SkU 7

Kr501

Birgitta Wistrand (m)

Turismen

Kr502

Stina Eliasson (c)

Småskalig landsbygdsturism

Kr503

Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s)

Turistnäringens infrastruktur

Kr504

Ulf Björklund (kds)

Den småskaliga landsbygdsturismen

Kr

Kr505

Widar Andersson m.fl. (s)

Norrlandsturismen

Kr506

Siw Persson m.fl. (fp)

Turismen i Skåne

Kr507

Stina Eliasson (c)

Turism

Kr508

Sigge Godin och Ingela Mårtensson (fp)

Idrottsrörelsen

Kr509

Sigge Godin m.fl. (fp)

Turismen i skogslänen

KrU 1,2

JoU 3

Kr510

Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s)

Turismen i Dalsland

KrU 1,2

AU 3,4

Kr511

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Turism och rekreation

Kr512

Leo Persson m.fl. (s)

Turism och rekreation i skogslänen

Kr513

Sören Norrby (fp)

Turistnäringens naturvårdsansvar

Kr514

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Idrott

UbU 1

KrU 2,3

Kr515

Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s)

Turistinformationen

Kr516

Jan Jennehag (v)

Bilresorna inom idrottsrörelsen

Kr517

Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s)

Naturturismen i Sverige

Kr518

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Marknadsföringen av Sverige utomlands
UU 1

KrU 2-3

Kr519

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Idrottens villkor

KrU 1

BoU 2

Utbildningsutskottet

Ämnesindelning

Ub301 - Skolväsendet och
vuxenutbildningen

UböOl- Högre utbildning och
forskning (inkl. Lantbruks-
universitetet och Skogs-
och jordbrukets forsknings-
råd)

Ub901 - Motioner gemensamma
för områdena 3 och 6

10 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 56

Ub301

Lena Öhrsvik och Monica Widnemark (s)

Svensk glasutbildning

Ub302

Björn Samuelson m.fl. (v)

Kristen etik i läroplanerna

Ub303

Håkan Strömberg och Hans Karlsson (s)
Internationalisering av yrkesinriktad gymna-
sieutbildning

Ub304

Stina Gustavsson och Rosa Östh (c)

Gymnasieskolans yrkes- och påbyggnadsut-
bildningar

Ub305

Ingbritt Irhammar (c)

Påbyggnadsutbildning vid Hässleholms tek-
niska skola

Ub306

Ulla Orring (fp)

Utbildningsmöjligheterna för autistiska och
döva barn

Ub307

Margareta Viklund (kds)

Skolhälsovården

Ub308

Siw Persson (fp)

Medverkan av kronofogdar i skolundervis-
ningen

Ub309

Christina Linderholm (c)

Utbildning i företagande

Ub310

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Grundskolan och gymnasieskolan

Ub311

Stina Gustavsson och Ivar Franzén (c)
Utbildningen vid landstingsägda skolor

Ub312

Stig Grauers m.fl. (m)

Nationella ämnesprov

Ub313

Elver Jonsson och Charlotte Branting (fp)
ANT-undervisningen i skolorna

Ub314

Rosa Östh och Birger Andersson (c)

Utbildning för småföretagare

Ub315

Olle Schmidt och Karin Pilsäter (fp)

Självstyrande skolor

Ub316

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Punktskriftsutbildningen

Ub317

Leo Persson m.fl. (s)

Musikkonservatoriet i Falun

Ub318

Stina Gustavsson och Gunhild Bolander (c)

Sätergläntan, Hemslöjdens gård

Ub319

Jan Backman (m)

Utbildningscheck för nyföretagare

Ub320

Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)

Lantbruksutbildningen

Ub321

Karin Pilsäter (fp)

Hemspråksundervisningen

Ub322

Åke Carnerö (kds)

Totalförsvaret m.m. i samhällskunskapen

Ub323

Kenth Skårvik (fp)

Föräldrainflytandet i särskolan

Ub324

Bengt Rosén och Elver Jonsson (fp)

Nordisk språkexamen

Ub325

Marianne Carlström m.fl. (s)

Skolpengen m.m.

Ub326

Bertil Persson (m)

Kompetenskrav för rektorer

Ub327

Björn Samuelson och Eva Zetterberg (v)

Skolplacering av utvecklingsstörda barn

Ub328

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)

Utbildning för funktionshindrade

Ub

Ub329

Monica Öhman m.fl. (s)

Fortbildning i flykting- och invandrarfrågor

Ub330

Kaj Larsson och Börje Nilsson (s)

Fisketeknisk utbildning i Simrishamn

Ub331

Harry Staaf och Carl Olov Persson (kds)

Tillsynen över allmänna skolväsendet

Ub332

Lennart Fridén (m)

Dyslexi

Ub333

Göte Jonsson (m)

Skolundervisning om brott mot mänsklighe-
ten

Ub334

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Handikappfrågor i skolan

Ub335

Björn Kaaling m.fl. (s)

Kommunala vuxenutbildningen

Ub336

Ingela Mårtensson (fp)

Bildämnet

Ub337

Marianne Carlström m.fl. (s)

Problemlösning i grupp i ungdomsskolan

Ub338

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Särskolan

Ub339

Marianne Jönsson och Gunhild Bolander

(c)

Konsulentverksamheten i särskolan

Ub340

Ingbritt Irhammar (c)

Lanthushållsskolor

Ub341

Sonia Karlsson (s)

Resurstilldelning till friskolor

Ub342

Bengt Kindbom (c)

Skara Skolscen

Ub343

Rose-Marie Frebran och Aiwa Wennerlund
(kds)

Företagarutbildning på gymnasial nivå

Ub344

Aiwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran
(kds)

Mobbning i skolan

Ub345

Peeter Luksep (m)

Minskad reglering på skolans område

Ub346

Ulla Tilländer (c)

Undervisningen i religionskunskap

Ub347

Charlotte Branting (fp)

Fortbildning av hemspråkslärare

Ub348

Isa Halvarsson och Olle Schmidt (fp)

Gymnasieskolan

Ub349

Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp)

Teknikämnet i grundskolan

Ub350

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Skolbiblioteken

Ub351

Aiwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran

(kds)

Grundskolan

UbU 1-6,8

BoU 7

Ub352

Eva Zetterberg m.fl. (v,s,m,fp,c,kds,-)
Mobbning av utvecklingsstörda elever

Ub353

Wiggo Komstedt (m)

Hässleholms tekniska skola

Ub354

Karin Wegestål m.fl. (s)

Datautbildning i skolan

Ub355

Karin Pilsäter (fp)

Antalet elever i friskolorna

Ub

Ub356

Marianne Andersson och Birgitta Carlsson

(c)

Bidrag till fristående skolor m.m.

Ub357

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Påbyggnadsutbildning inom naturbruk

Ub358

Britta Sundin m.fl. (s)

Statens institut för handikappfrågor i skolan
(SIH)

Ub359

Leo Persson m.fl. (s)

Läromedel för döva

Ub360

Peter Kling m.fl. (nyd)

Obligatorisk undervisning i första hjälpen
m.m.

Ub361

Bengt Lindqvist (s)

Skolpengens effekter för funktionshindrade

Ub362

Sinikka Bohlin och Lahja Exner (s)
Hemspråksundervisningen i grundskolan

Ub363

Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Fortbildning av skolpersonal i handikapp-
kunskap

Ub364

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Utbildningsmöjligheterna för ungdomar

Ub365

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Utbildningspolitiken

UbU 1-8,10-15,17

FiU 9

SfU 16

Ub601

Isa Halvarsson och Barbro Westerholm (fp)

Samvetsklausul i vårdutbildningarna

Ub602

Birgitta Wistrand (m)

Information om utlandsstudier

Ub603

Rune Backlund och Stina Gustavsson (c)
Antagningsreglerna till universitet och hög-
skolor

Ub604

Christer Lindblom och Ulf Melin (fp,m)
Avskiljande av studerande från högskoleut-
bildning

Ub605

Bengt Kronblad och Krister Örnfjäder (s)
Skuldsaneringsrätt i högskoleutbildning

Ub606

Göte Jonsson (m)

Grundskollärarutbildningen i Jönköping

Ub607

Barbro Westerholm (fp)

Läkarutbildningen

Ub608

Leif Carlson och Maud Ekendahl (m)

Intagningen till läkarutbildning

Ub609

Kurt Ove Johansson (s)

En konst- och designskola i södra Sverige

Ub610

Tuve Skånberg (kds)

Populärvetenskapliga sammanfattningar av
doktorsavhandlingar

Ub611

Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m)

Psykoterapiutbildning för psykologer

Ub612

Iréne Vestlund (s)

Handarbetets Vänners skola

Ub613

Rune Backlund (c)

Värdering av utländsk utbildning

Ub614

Ingvar Johnsson m.fl. (s)

YTH i ny form vid högskolan i Troll-
hättan/Uddevalla

Ub615

Anita Persson och Reynoldh Furustrand (s)

Forskning på lika villkor

Ub616

Iréne Vestlund m.fl. (s)

Sätergläntan - Hemslöjdens gård

Ub617

Elisabeth Persson och Björn Samuelson (v)
Folkhögskolan som förberedande skolform

Ub618

Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c)

Skogsindustriell forskning

Ub619

Siw Persson (fp)

Psykoterapiutbildning för psykologer

Ub620

Gudrun Norberg m.fl. (fp,s,m,c,kds,v)

ANT-undervisningen för lärare

Ub621

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Forskning inom det psykologiska metodom-
rådet

Ub622

Eva Johansson m.fl. (s)

Högre utbildning och forskning i Stockholms
län

Ub623

Kjell Nilsson m.fl. (s)

Utbildning och forskning m.m. i Kronobergs
län

UbU 1-7

NU 8

TU 9-13

Ub624

Berit Andnor m.fl. (s)

Kooperativ forskning

UbU 1

AU 2

Ub625

Bengt Kindbom m.fl. (c,m,fp,kds)

Högskolan i Skövde

Ub626

Jan-Olof Franzén m.fl. (m)

Ett skogligt forskar- och utbildningscentrum

i Sydsverige

Ub627

Bo Forslund m.fl. (s)

Skogsindustriell forskning i Jämtlands och

Västernorrlands län

Ub628

Bo Forslund m.fl. (s)

Civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan

Ub629

Bo Forslund m.fl. (s)

Högskoleutbildning inom hästområdet

Ub

Ub630

Sture Ericson m.fl. (s)

Forskning i ämnet arbetsterapi

Ub631

Sture Ericson m.fl. (s)

Studieomdömen från folkhögskola

Ub632

Monica Widnemark m.fl. (s)

En professur i glasteknologi

Ub633

Bertil Persson (m)

Jordbruksforskningen i Skåne

Ub634

Inger Koch m.fl. (m,s,fp,c,kds)

Yrkesexamen som laboratorieassistent

Ub635

Gudrun Norberg (fp)

Ökad examination från högskolan

Ub636

Reynoldh Furustrand och Alf Egnerfors (s)

Nationellt centrum för välfärdsforskning

Ub637

Berit Andnor m.fl. (s)

Mitthögskolans hyreskostnader

Ub638

Berit Andnor m.fl. (s)

Takbeloppet för Mitthögskolan

Ub639

Lennart Brunander (c)

Högskolan i Borås

Ub640

Berit Andnor m.fl. (s)

Basresurser för forskning

Ub641

Ingegerd Sahlström och Margareta Israels-
son (s)

Specialpedagoger för hörselhandikappade
elever

Ub642

Stina Gustavsson och Charlotte Branting

(c,fp)

Ett skogligt FoU-centrum i Sydsverige

Ub643

Marianne Andersson m.fl. (c,m,fp,kds)

Inrättande av Hantverkets högskola

Ub

Ub644

Marianne Andersson och Elving Andersson
(c)

Högskolan i Trollhättan-Uddevalla

Ub645

Anders Svärd och Birger Andersson (c)

Lärare för döva

Ub646

Stina Eliasson (c)

Grundskollärarutbildningen vid Mitthög-
skolan

Ub647

Stina Eliasson (c)

Högskoleutbildning i hippologi

Ub648

Lennart Rohdin (fp)

Professur i flyktingrätt

Ub649

Britta Sundin m.fl. (s)

Grundskollärarutbildning vid Mitthögsko-
lan

Ub650

Hugo Bergdahl (fp)

Högre utbildning och forskning i Västra Mä-
lardalen

Ub651

Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson

(s)

Arkitektutbildningen

Ub652

Siw Persson (fp)

Införandet av samvetsklausul i utbildningar

Ub653

Barbro Westerholm m.fl. (fp,m,c,kds,v)
Forskning om etik i politiken

Ub654

Per-Richard Molén (m)

Mitthögskolan

Ub655

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Utbildning om kvinnors hälsa

Ub656

Martin Nilsson (s)

Studenternas rättssäkerhet

Ub657

Christer Lindblom m.fl. (fp,s,c)

Högskoleutbildning utanför högskoleor-
terna

Ub658

Sigge Godin (fp)

Mitthögskolan

Ub659

Britta Bjelle och Ulla Orring (fp)

Utbildning inom livsmedelsområdet

Ub660

Kaj Larsson och Börje Nilsson (s)

Konstskola på Österlen

Ub661

Lennart Brunander och Rune Thorén (c)
Centrum för kulturvetenskaplig forskning

Ub662

Sören Lekberg m.fl. (s)

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

Ub663

Bertil Måbrink (v)

Högskolan i Gävle/Sandviken

Ub664

Bertil Måbrink (v)

Högskolan i Gävle/Sandviken

Ub665

Karl-Erik Persson (v)

Högskolan i Örebro

AU 1

UbU 2

Ub666

Gullan Lindblad (m)

Geriatrikutbildning för vårdpersonal

UbU 1,3

AU 2

Ub667

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Samvetsklausul i högskoleförordningen

Ub668

Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp)
Nybyggnader för universitet och högskolor i
Göteborg

Ub669

Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp)
Ett institut för vätskekristallforskning

Ub

Ub670

Olle Schmidt och Sigge Godin (fp)

Högskolornas antagningssystem

Ub671

Charlotte Branting (fp)

Emigrantforskning

Ub672

Ylva Annerstedt (fp)

Näringslivshögskola Syd

Ub673

Jan Björkman m.fl. (s)

Högskoleverksamheten i Blekinge

Ub674

Mats Hellström m.fl. (s)

Manne Siegbahnlaboratoriet

Ub675

Kristina Svensson m.fl. (s)

Högskolan i Karlstad

Ub676

Kristina Svensson (s)

Dimensioneringen av läkarutbildningen

Ub677

Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Högskolan Gävle/Sandviken

Ub678

Bengt Hurtig (v)

Luleå högskola

Ub679

Bertil Måbrink (v)

Sommaruniversitetet vid Högskolan Gävle/
Sandviken

Ub680

Elisabeth Persson (v)

Sexologi i lärarutbildningen

Ub681

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna

Ub682

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Forskning

Ub683

Marianne Carlström m.fl. (s)

Samvetsklausul i barnmorskeutbildningen

Ub684

Ingrid Skeppstedt och Birger Andersson (c)
Välfärdsforskning vid Mälardalens Hög-
skola

Ub685

Birger Andersson och Ingrid Skeppstedt (c)
Civilingenjörsutbildning till Mälardalens
Högskola

Ub686

Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c)

Informationstekniska hjälpmedel vid Mitt-
högskolan

Ub687

Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c)
Forskningsresurser till Mitthögskolan

Ub688

Karin Starrin (c)

Högskolan i Gävle/Sandviken

Ub689

Lennart Brunander (c)

Textil formgivarutbildning vid högskolan i

Borås

Ub690

Marianne Andersson och Elving Andersson
(c)

Yrkesteknisk högskoleutbildning i Trollhät-
tan/Uddevalla

Ub691

Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson
(c)

Utbyggnad av högskola till universitet

Ub692

Maud Björnemalm m.fl. (s)

Teckenspråkscentrum i Örebro

Ub693

Rune Rydén och Bo Arvidson (m)

Översyn av högskolelagen

Ub694

Inger Hestvik m.fl. (s)

Lokalkostnader för forskning

Ub695

Inger Hestvik m.fl. (s)

Högskolan i Falun/Borlänge

Ub696

Ylva Annerstedt (fp)

FN:s 50-årsjubileum

Ub

Ub697

Lars Sundin (fp)

Textilutbildning vid Högskolan i Borås

Ub698

Fanny Rizell och Åke Carnerö (kds)
Master of Science-examen vid de tekniska
högskolorna

Ub699

Sven-Olof Petersson (c)

Högskolornas takbelopp m.m.

Ub700

Pär Granstedt och Lennart Daléus (c)

En högskola för södra Stockholmsregionen

Ub701

Bengt Silfverstrand och Mats Lindberg (s)
Nationella forskningsresurser till mindre la-
boratorier

Ub702

Lars Bäckström (v)

Yrkesteknisk högskoleutbildning i Trollhät-
tan/Uddevalla

Ub703

Rose-Marie Frebran och Ingvar Svensson
(kds)

Forskningsresurser vid de medelstora hög-
skolorna

Ub704

Karin Israelsson m.fl. (c,m,fp,kds)

Nya utbildningar vid unga universitet

Ub705

Erling Bager m.fl. (fp,c,kds)

En konstnärlig fakultet vid Göteborgs uni-
versitet

Ub706

Olle Schmidt m.fl. (fp)

Konsthögskola m.m. i Skåne

Ub707

Maja Bäckström och Leo Persson (s)

Forskning om turism

Ub708

Bertil Persson (m)

Svenska studenthemmet i Paris

Ub709

Lena Hjelm-Wallén och Göran Magnusson
(s)

Högskoleutbildning inom hästområdet

Ub710

Anders Nilsson m.fl. (s)

Högskolan i Skövde

Ub711

Ulla Orring och Britta Bjelle (fp)
Professur i renforskning till Umeå

Ub712

Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)
Turismforskning vid Mitthögskolan

Ub713

Ulla Orring och Britta Bjelle (fp)

Decentraliserad utbildning

Ub714

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Högskole- och forskningspolitiken

UbU 1,2,4-15,17-27

SfU 3

UU 16

Ub715

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Högre utbildning

UbU 1-7,9-24

SfU 8

Ub716

Stefan Kihlberg (nyd)

De nationella forskningsresurserna

Ub717

Stina Eliasson och Stina Gustavsson (c)

Kungliga bibilioteket

Ub718

Daniel Tarschys (fp)

CRYRING-anläggningen

Ub719

Rose-Marie Frebran m.fl.

(kds,s,m,fp,c,nyd)

Stödet till icke-statliga högskolor

Ub720

Margareta Winberg m.fl. (s)

Högre utbildning på hästområdet

Ub721

Kjell Ericsson (c)

Entreprenörutbildning m.m. vid högskolan i
Karlstad

Ub722

Stina Gustavsson och Christina Linderholm

(c)

Högre utbildning och forskning

Ub

Ub723

Sylvia Lindgren m.fl. (s)

Den högre utbildningen i Stockholms län

Ub724

Ingvar Johnsson m.fl. (s)

Västsveriges högskolor

Ub725

Thage G Peterson m.fl. (s,fp,c,kds,v)

En högre kammarmusikalisk utbildning i
Stockholms län

Ub726

Hans Göran Franck m.fl. (s)
Samvetsklausul i högskoleförordningen

Ub727

Lena Klevenås m.fl. (s)

Tillsättning av högre akademiska tjänster

Ub728

Stig Bertilsson och Kent Olsson (m)
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Ub729

Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Forskningen inom Gävle-Dalafakulteten

Ub730

Mats Lindberg m.fl. (s)

Logopedutbildning i Umeå

Ub731

Mats Lindberg m.fl. (s)

Juridisk forskning i Umeå

Ub732

Mats Lindberg m.fl. (s)

Demografiska databasen i Umeå

Ub733

Mats Lindberg m.fl. (s)

Decentraliserad utbildning

Ub734

Vakant

Ub735

Stefan Kihlberg (nyd)

Högskolan i Kristianstad

Ub736

Gullan Lindblad m.fl. (m,fp,c,kds)
Högskolan i Karlstad

Ub737

Hans Göran Franck m.fl. (s,fp,v)

Forskningscentrum om mänskliga rättighe-
ter m.m.

Ub738

Margareta Israelsson m.fl. (s)

Teknik- och kunskapsutveckling i Västman-
land

UbU 1-2

SfU 3

Ub901

Britta Sundin m.fl. (s)

Ett distansutbildningsinstitut

Ub902

Britta Sundin m.fl. (s)

Statens skola för vuxna i Härnösand

Ub903

Björn Samuelson m.fl. (v)

Social snedrekrytering till högskolan

UbU 1-5

SfU 6

Ub904

Magnus Persson (s)

Utbildningscentrum i Värmland

Ub905

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Grundskolan

UbU 1-26,28-34

KrU 27

Ub906

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Kunskaps- och kompetensutveckling i sam-
hället

UbU 1,2,4,7-17,19,20,22

AU 3,5,6

SfU 18,23-25

KrU 21

Ub907

Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s)

Utbildning i skogslänen m.m.

UbU 1-2,4-5

AU 3

Trafikutskottet

Ämnesindelning

T201- Trafikpolitik samt motioner
som avser två eller flera av
ämnena i T300-T900-se-
rierna

T301- Vägväsende

T401- Trafiksäkerhet, fordons-
och körkortsfrågor

T501- Järnvägstrafik

T601- Sjöfart

T701- Luftfart

T801 - Post och Tele

T901- Övrigt

T201

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Infrastrukturen i nordvästra Skåne

T202

Lennart Nilsson m.fl. (s)

Trafikinvesteringar i Fyrstadsregionen

T203

Lars Stjernkvist m.fl. (s)

Miljövänlig kollektivtrafik

T204

Elver Jonsson m.fl. (fp)

Trafikpolitiken

T205

Göran Magnusson m.fl. (s)

Kommunikationerna i Västmanland

T206

Inger Lundberg (s)

Samordnad trafikplanering

T207

Bo Finnkvist m.fl. (s)

Kommunikationerna i Klarälvdalen

T208

Stig Bertilsson och Arne Andersson (m)
Trafikinvesteringar i Fyrstadsregionen

T209

Johan Lönnroth m.fl. (v)

Göteborgsregionens kommunikationer

T210

Marianne Andersson m.fl. (c,fp)

Investeringar i Fyrstadsregionen

T211

Sven-Olof Petersson (c)

Kommunikationerna i Blekinge län

T212

Lennart Fremling (fp)

Trafiklagar

T213

Anita Johansson m.fl. (s)

Trafik och miljö i Stockholms län

T214

Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp)
Infrastruktur och arbetsmarknad på Söder-
törn

TU 1-3

UbU 4

AU 5

FöU 6

T215

Hans Stenberg m.fl. (s)

Västernorrlands infrastruktur m.m.

TU 1-3

UbU 4,5,7-9

UU 6,12

NU 10,11,13

JuU 14

T216

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Kommunikationspolitiken

TU 1-12,15-19

NU 13

JoU 14

T217

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Logistiska centra

T218

Lars Bäckström (v)

Infrastrukturinvesteringar i Fyrstadsregio-
nen

T219

Jarl Lander m.fl. (s)

Trafikens infrastruktur m.m.

T220

Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

Produktionsverksamheten inom Väg- och
Banverken

T221

Krister Örnfjäder m.fl. (s)

Kommunikationer i Kalmar län

T222

Olle Schmidt m.fl. (fp)

Skånes infrastruktur

TU 1-4

FöU 5

T223

Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran
(kds)

Miljöanpassat transportsystem

JoU 1,5

TU 2-4,7,8

SkU 6

T224

Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

Trafikpolitiken

TU 1-30

JuU 31

T225

Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp,kds)
Vägar i Värmland m.m.

T226

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Infrastrukturen

T227

Tage Påhlsson och Birger Andersson (c)
Projektreserver i Banverket och Vägverket

T228

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Trafikpolitiken

T301

Kenth Skårvik (fp)

Europaväg 6

T302

Hugo Bergdahl (fp)

Räta Linjen-vägen

T303

Maud Björnemalm m.fl. (s)

Riksväg 63

T304

Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

Väginvesteringar i södra Sverige

T305

Kenth Skårvik (fp)

Vägsatsningar i Västsverige

T306

Viola Furubjelke (s)

Europaväg 22 vid Söderköping

T307

Per Erik Granström m.fl. (s)

Riksväg 60

T308

Maud Björnemalm m.fl. (s)

Väg 249

T309

Gunnar Nilsson (s)

Ombyggnad av riksväg 17

T310

Ulla Orring (fp)

Användningen av vägsalt

T311

Leo Persson m.fl. (s)

Investeringar i det svenska vägnätet

T312

Stig Bertilsson (m)

Riksväg 45

T313

Ingrid Hemmingsson och Stina Eliasson
(m,c)

Drift och underhåll av vägar i Jämtlands län

T314

Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s)

Vägarna i Dalsland

T315

Kenth Skårvik (fp)

Underhåll av vägnätet

T316

Olle Lindström (m)

Vägnätet i Norrbotten

T317

Arne Andersson och Stig Bertilsson (m)

Underhåll av det mindre vägnätet

T318

Bengt Rosén (fp)

Vägunderhåll

T319

Sigge Godin (fp)

En bro över Vallsundet

T320

Sigge Godin (fp)

Fördelningen av vägmedel

T321

Sonia Karlsson och Lars Stjernkvist (s)

Riksväg 50

T322

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Vägar i Östergötland

T323

Ingrid Hemmingsson och Ulf Melin (m)

Kapitalförstöring av vägarna

T324

Ingbritt Irhammar (c)

Väginvesteringar i Skåne

T325

Wiggo Komstedt (m)

Europaväg 22

T326

Hans Göran Franck m.fl. (s)
En bro över Väddöviken

T327

Hugo Bergdahl (fp)

Vägunderhåll i Bergslagen

T328

Kjell Eldensjö och Fanny Rizell (kds)
Vägnätet i Älvsborgs län

T329

Maud Björnemalm m.fl. (s)

Bergslagsdiagonalen

T330

Nils Nordh och Martin Nilsson (s)

Nissastigen

T331

Elver Jonsson (fp)

Vägunderhåll i Dalsland

T332

Jan Björkman m.fl. (s)

En tvärled mellan Blekinge och Halland

T333

Lennart Brunander och Kjell Eldensjö
(c,kds)

Karlshedsleden inom Marks kommun

T334

Marianne Andersson (c)

Utbyggnad av E 20

T335

Lars Moquist (nyd)

Väg E 22

T336

Bo Holmberg m.fl. (s)

Vägarna i Västernorrland

T401

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Användning av biltelefon

T402

Bengt Harding Olson (fp)

Utvidgat bilbältestvång

T403

Martin Nilsson (s)

Nyblivna körkortsinnehavare

T404

Owe Andréasson och Ingegerd Sahlström

(s)

Biltelefon

T405

Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (s)

Reklamskyltar vid vägar

T406

Gudrun Norberg och Isa Halvarsson (fp)

Viltolyckor

T407

Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (s)

Utmärkning av lastfordon o.d.

T408

Gunnar Thollander (s)

Biltelefoner

T409

Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)

Körkortsutbildningen

T410

Roland Lében (kds)

Huvudmannaskapet för kör-
kortsutbildningen

T411

Elver Jonsson (fp)

Trafiksäkerheten vid mörkerkörning

T412

Kaj Larsson m.fl. (s)

Skyddsdräkt för motorcyklister

T413

Lennart Fremling (fp)

Fordonselektronik och datorisering

T414

Aiwa Wennerlund (kds)

Trafiksäkerheten

T415

Magnus Persson (s)

Viltstängsel

T416

Magnus Persson (s)

Bilbälteslagen

T417

Sonia Karlsson (s)

Skolskjutsregler

T418

Olle Lindström (m)

Trafikdödade renar

T419

Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (s)
Vägskyddsanordningar vid sjöar och vatten-
drag

T420

Krister Örnfjäder m.fl. (s)

Reflexsele

T421

Lennart Rohdin (fp)

Okynneskörning med skoter

T422

Sylvia Lindgren m.fl. (s)

Reflexsele i yrkesfordon

T423

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Parkeringsövervakningen

T424

Göthe Knutson (m)

Parkeringsbolagens verksamhet

T425

Håkan Strömberg m.fl. (s,c)

Cykelreflexer

T426

Maud Björnemalm m.fl. (s)

Bil- och körkortsfrågor

T427

Lars Stjernkvist m.fl. (s)

Biltelefoner

T428

Anders Svärd och Rose-Marie Frebran

(c,kds)

Körkortsutbildningen m.m.

T429

Anders Svärd m.fl. (c,s,m,fp,kds,v)
Utbildningscentrum för yrkesförare

T430

Sören Norrby (fp)

Oskattade och oförsäkrade bilar i trafiken

T431

Torgny Larsson (s)

Bruk av biltelefon

T432

Monica Öhman och Leif Marklund (s)

Åldersgränsen för mopedkörning

T433

Anders Nilsson m.fl. (s)

Cykelbanor m.m.

T434

Monica Widnemark och Carin Lundberg (s)

Biltelefonutrustning

T435

Kenneth Lantz (kds)

Cykelreflexer m.m.

T501

Jan Andersson m.fl. (s)

Järnvägstunnel mellan Helsingborg och Hel-
singör

T502

Britt Bohlin m.fl. (s)

Nordlänken

T503

Ingvar Johnsson m.fl. (s)

Älvsborgsbanan

T504

Sigge Godin (fp)

Ostkustens järnvägsstråk

T505

Per Erik Granström m.fl. (s)

Länsjärnvägen Ludvika - Fagersta

T506

Olle Schmidt (fp)

Swebus

T507

Gunnar Nilsson (s)

Riksbangård syd

T508

Leo Persson m.fl. (s)

Timmertransporterna i Dalarna

T509

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Västkustbanan

T510

Hans Stenberg m.fl. (s)

Tågtrafiken mellan Sundsvall och Östersund

T511

Hans Stenberg m.fl. (s)

Länsjärnvägarna i Västernorrland

T512

Åke Gustavsson och Catarina Rönnung (s)
Dubbelspårig järnväg mellan Nässjö och
Falköping m.m.

T513

Lennart Brunander (c)

En Götalandsbana

T514

Bo Nilsson m.fl. (s)

Västkustbanan

T515

Kaj Larsson och Börje Nilsson (s)
Elektrifiering m.m. av länsjärnvägen
Malmö-Ystad-Simrishamn

T516

Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c,v)
Nobelbanan

T517

Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s)

Bergslagsbanan

T518

Per Erik Granström m.fl. (s)

Nattåget Gävle-Göteborg/Malmö

T519

Karl-Erik Persson m.fl. (v)

Snabb- och högfartståg

T520

Elver Jonsson och Kenth Skårvik (fp)

Västsveriges järnvägssystem

T521

Björn Samuelson m.fl. (v,fp,c,kds,nyd)
Järnvägsförbindelse Hagfors-Munkfors-
Karlstad

T522

Sigge Godin (fp)

Sowagnstrafiken till och från Västernorr-
land

T523

Rune Backlund (c)

Utbyggnaden av Nässjö godsbangård

T524

Fredrik Reinfeldt (m)

Swebus

T525

Ulf Björklund (kds)

Västerdalsbanan

T526

Roland Larsson (c)

Avgasutsläppen från dieseldrivna tåg

T527

Anita Jönsson och Gunnar Nilsson (s)
Nytt godsspår i Västra Skåne

T528

Sigrid Bolkéus m.fl. (s)

Snabbtåg Stockholm-Storlien m.m.

T529

Sture Ericson m.fl. (s)

Nobelbanan

T530

Rose-Marie Frebran m.fl. (kds,m,fp)
Nobelbanan

T531

Birgitta Hambraeus och Kjell Ericsson (c)

Bergslagsbanan

T532

Magnus Persson (s)

Kommunikationer i Bergslagen

T533

Martin Nilsson (s)

Miljövänliga kommunikationer

T534

Olle Lindström (m)

En kustjärnväg mellan Haparanda och Lu-
leå

T535

Roland Lében m.fl. (kds,m,fp,c)

Nobelbanan

T536

Johnny Ahlqvist och Lars Hedfors (s)

En tvärväg mellan Blekinge och Västkusten

T537

Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

Riksbangård Syd

T538

Karin Starrin m.fl. (c,m)

Atlantbanan

T539

Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c)

Botniabanan

T540

Sverre Palm m.fl. (s)

Swebus

T541

Arne Kjörnsberg m.fl. (s)

Järnvägslinj en Herrlj unga-Borås-Varberg

T542

Arne Kjörnsberg m.fl. (s)

Götalandsbanan

T601

Kenth Skårvik (fp)

Tankfartyg med hög säkerhet

T602

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Sjösäkerhetskrav för tankfartyg

T603

Ylva Annerstedt (fp)

Avgifter för broöppning

T604

Tom Heyman och Lars Björkman (m)
Kostnadsneutrala transportavgifter

T605

Karl-Erik Persson m.fl. (v)

Sjöfartspolitiken

T606

Sven-Olof Petersson (c)

Sjöräddningen i södra Östersjön

T607

Sten Andersson i Malmö (m)

Rederistödets utformning

T608

Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson
(fp)

Säkrare oljetransporter i nordiska farvatten

T609

Pär Granstedt m.fl. (c)

Finlandstrafiken

T610

Åke Carnerö (kds)

Infrastruktursatsning på kustsjöfart

T611

Krister Örnfjäder (s)

Fäijetrafik mellan Västervik och Gotland

T612

Ingrid Näslund (kds)

Sjösäkerhet i hamnområde m.m.

T613

Sigge Godin och Per-Richard Molén (fp,m)

Isbrytarverksamheten

T614

Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c,s)
Bärgning av fartyg med miljöfarlig last

T615

Ulla Pettersson och Gunhild Bolander (s,c)
Fäijetrafiken till och från Gotland

T616

Pär Granstedt m.fl. (c)

Kemikalietransporter

T617

Olle Lindström (m)

Isbrytarflotta till Luleå

T618

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Sjöfartspolitiken

T619

Alf Wennerfors (m)

Rödkobbsleden

T620

Kenneth Lantz (kds)

Miljöanpassade fartyg

T621

Bo G Jenevall m.fl. (nyd)

Internationellt fartygsregister

T701

Martin Nilsson och Ulrica Messing (s)

Flyguppvisningar

T702

Roland Sundgren m.fl. (s)

Resultatutjämning mellan statliga och kom-
munala flygplatser

T703

Hugo Bergdahl och Birger Andersson (fp,c)
Resultatutjämning mellan flygplatser

11 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 56

T704

Leo Persson m.fl. (s)

Driftbidrag till kommunala flygplatser

T705

Georg Andersson m.fl. (s)

Regionalpolitiskt motiverad flygtrafik

T706

Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)
Bidrag till kommunala flygplatser m.m.

T707

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)

Kommunala flygplatser i skogslänen

T708

Christina Linderholm (c)

Bromma flygplats

T709

Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m)
Resultatutjämning mellan statliga och kom-
munala flygplatser

T710

Leif Carlson m.fl. (m,s,fp,c,kds,nyd)

Kommunala flygplatser

T711

Krister Örnfjäder (s)

Tillstånd för luftfart i förvärvssyfte

T712

Isa Halvarsson m.fl. (fp,m,c)

Ny länsflygplats i Värmland

T713

Oskar Lindkvist m.fl. (s)

Bromma flygplats

T801

Georg Andersson m.fl. (s)

Teletaxorna

T802

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Telekommunikationerna i glesbygd

T803

Lennart Fremling (fp)

Teleinvesteringar i glesbygd

T804

Jerry Martinger (m)

Ett riksomfattande radionät

T805

Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)

Teletaxorna

T806

Alf Wennerfors (m)

Radiokommunikation

T807

Magnus Persson (s)

Avgiften för teleabonnemang

T808

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Informationsteknologisk infrastruktur m.m,
TU 1

KU 2

T809

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Telepolitiken

T901

Bertil Persson (m)

Öresundsbron

T902

Margareta Gard och Mona Saint Cyr (m)
Regional kollektivtrafik

T903

Sten Söderberg (-)

Kvarterspoliser för parkeringsövervakning

TU 1-4

JuU 5

T904

Bengt Harding Olson (fp)

Yrkestrafikdomar

T905

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Öresundsförbindelserna

T906

Lars Bäckström (v)

Kommunikationsforskning i Fyrstadsregio-
nen

T907

Sylvia Lindgren m.fl. (s)

Åtgärder inom taxinäringen

T908

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

Funktionshindrades resemöjligheter

T909

Sylvia Lindgren m.fl. (s)

Arbetstidsreglering för yrkeschaufförer

T911

Max Montalvo (nyd)
Avgasrening av fordon

T910

Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

Långväga busstrafik

T912

Göthe Knutson (m)

Parkeringsbolagens verksamhet

Jordbruksutskottet

Ämnesindelning

Jo201 - Jordbrukspolitik m.m.

Jo301- Skogsbruk

Jo401 - Fiske, vattenbruk

Jo501- Service och kontroll (djurskydd,
växtskydd)

J06OI- Miljövård inkl, kemikaliekontroll

J08OI- Övrigt (jakt m.m.)

Jo

Jo201

Gudrun Norberg (fp)

Dataregister vid beräkning av arealstödet

Jo202

Birger Andersson m.fl. (c,m,fp,kds)
Västmanlands Bergslagsdel som stödområde

Jo203

Gudrun Norberg och Ulla Orring (fp)

Jordbrukets administration

Jo204

Bo Arvidson och Inga Berggren (m)

Rådgivning och utbildning inom jordbruket

Jo205

Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)

Lantbruket i Jämtlands län

Jo206

Stina Eliasson (c)

Stödbehovet till jordbruket m.m. i norra

Sverige

Jo207

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)

Jordbruksexport

Jo208

Lennart Brunander och Birger Andersson

(c)

Ekologisk odling

Jo209

Magnus Persson (s)

Underrättelser om omställningsstöd

Jo210

Ingbritt Irhammar och Lennart Brunander
(c)

Den yrkesmässiga trädgårdsodlingen

SkU 1

JoU 2-5

Jo211

Kaj Larsson m.fl. (s)

Tillfälligt anställd personal i jordbruket
m.m.

Jo212

Stina Eliasson (c)

Fjällägenheter

Jo213

Gudrun Norberg (fp)

Kunskapscentra för lantbruk

Jo214

Göthe Knutson (m)

Omställningsbidrag inom jordbruket

Jo215

Ingvar Eriksson och Bo Arvidson (m)
Yrkesmässig fruktodling

Jo216

Ingvar Eriksson (m)

Ett genresurscentrum för växtförädling

Jo217

Ulf Björklund (kds)

Trädgårdsnäringen

SkU 1

JoU 2,3

Jo218

Göran Magnusson m.fl. (s)

Jordbruksstöd till norra Västmanland

Jo219

Ingela Mårtensson och Siw Persson (fp)
Värphöns i bur

Jo220

Harry Staaf och Ulf Björklund (kds)
Livsmedel och jordbruk

Jo221

Elver Jonsson och Erling Bager (fp)

Skördeskadeskyddet

Jo222

Birgitta Carlsson och Bengt Kindbom (c)

Jordbruket m.m. i Skaraborgs län

Jo223

Kristina Svensson m.fl. (s)

Ekologiskt lantbruk

Jo224

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Lägre matpriser

Jo225

Marianne Jönsson m.fl. (c,fp)

Jordbruk och miljö på Öland

Jo226

Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)

Jord- och skogsbruk i Kalmar län

JoU 1-5

NU 6

UbU 7-8

Jo

Jo227

Margareta Winberg m.fl. (s)

Trädgårdsnäringen

SkU 1

JoU 2-5

Jo228

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Landskapsvård m.m.

Jo229

Jan-Olof Franzén (m)

Potatisodlingen i norra Sverige

Jo230

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Jordbrukspolitikens inriktning

Jo231

Christer Windén och Max Montalvo (nyd)
Användning av omställd jordbruksmark

Jo232

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Jordbrukspolitiken

Jo 1-2,4-20,22-25,27-28

SkU 3

BoU 21

LU 26

Jo233

Margareta Winberg m.fl. (s)

Jordbrukspolitiken

JoU 1-6,10-11,13-14

UbU 7-8

LU 9

SkU 12

Jo234

Britt Bohlin m.fl. (s)

Odling av örter m.m.

Jo 1

SoU 2

Jo301

Kenth Skårvik (fp)

Satsning på lövskog

Jo302

John Andersson (-)

Rotsnurr i skogsplanteringar

Jo303

John Andersson (-)

Byggande av skogsvägar

Jo304

Nils-Olof Gustafsson och Berit Andnor (s)

Skogsbruket i Jämtlands län

Jo305

Alf Eriksson m.fl. (s)

Kådflöde på gran

Jo306

Lars Hedfors m.fl. (s)

Skogsskador

Jo307

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Skogsbilvägar

Jo308

Carl Olov Persson (kds)

Skogsbeståndsföryngring

Jo309

Bengt Hurtig och Jan Jennehag (v)

Rotsnurr

Jo310

Harald Bergström (kds)

Skogsmarkskalkning

Jo311

Margareta Winberg m.fl. (s)

Skogspolitiken

JoU 1-8,10-12,14-15

NU 9,13

Jo312

Sinikka Bohlin och Alf Eriksson (s)

Skogsinventering

Jo313

Kjell Ericsson och Karin Starrin (c)
Utbetalning av bidrag till skogsbilvägar

Jo401

John Andersson (-)

Fiskevårdsområden väster om odlingsgrän-
sen

Jo402

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Åtgärder mot olaga fiske m.m.

Jo403

Siw Persson (fp)

Fiskegränser i Öresund

Jo404

John Andersson (-)

Laxstammarna i Norrlandsälvarna

Jo

Jo405

Karl Hagström (s)

Sälstammens ökning

Jo406

Sinikka Bohlin och Karl Hagström (s)
Yrkesfiske i Bottenhavet

Jo407

Karl-Gösta Svenson (m)

Småskaligt yrkesfiske

Jo408

Karl-Gösta Svenson (m)

Fiske med ålsax

Jo409

Ingrid Näslund (kds)

Skrotningspremiefond för fiskebåtar

Jo410

Ingvar Eriksson (m)

Fisket i Skälderviken och Laholmsbukten

Jo411

Britta Bjelle (fp)

Hotet mot den vilda laxen

Jo412

Karin Israelsson m.fl. (c,m,fp,kds)

Skydd för laxen i Norrlandsälvarna

Jo413

Sven-Olof Petersson (c)

Fiske med ålsax m.m.

Jo414

Olle Lindström (m)

Laxfisket vid Norrbottenskusten

Jo415

Hans Göran Franck m.fl. (s)

Fiskefrågor i Östersjön

Jo416

Erling Bager och Kenth Skårvik (fp)

Yrkesfiskarnas arbetslöshetskassa

Jo417

Christer Skoog m.fl. (s)

Fiskelagens bestämmelser

Jo418

Hugo Bergdahl (fp)

Laxfiske i Torne älv

Jo419

Sigge Godin (fp)

Fiskeriverkets försöksstation i Kälarne

Jo420

Sverre Palm och Lisbet Calner (s)

Hummerfiske

Jo421

Leif Marklund och Åke Selberg (s)

Fiskevårdsföreningar

Jo422

Sigge Godin och Sören Norrby (fp)

Sportfisket

BoU 1

JoU 2

Jo501

Lars Moquist och Christer Windén (nyd)

Rituell slakt

Jo502

Jerzy Einhorn (kds)

För religionsutövning nödvändiga matvaror

Jo503

Gunhild Bolander (c)

Lungsjukdom hos får

Jo504

Britta Bjelle (fp)

Skadeinsekter i importerat virke

Jo505

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Saxfångst

Jo506

Aiwa Wennerlund (kds)

Saxfångst

Jo507

Aiwa Wennerlund (kds)

TBC-spridning i hjorthägn

Jo508

Carl-Johan Wilson och Gudrun Norberg
(fp)

Kodressörer

Jo509

Stina Gustavsson och Rosa Östh (c)

Livsmedelskontrollen

JoU 1

LU 2

Jo510

Margareta Winberg m.fl. (s)

Alternativ till burhållning av värphöns

JoU 1,2,4

UbU 3

Jo

Jo511

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c)

Djurskyddslagen

Jo512

Elisabeth Fleetwood och Ingvar Eriksson

(m)

Saxfångst

Jo513

Siw Persson och Ingela Mårtensson (fp)

Saxfångst

Jo514

Elving Andersson och Ingbritt Irhammar

(c)

Djurförsök m.m.

Jo515

Ingvar Eriksson (m)

Varroakvalster hos bin

Jo516

Stig Bertilsson m.fl. (m)

Burhållning av värphöns

Jo517

Siw Persson och Ingela Mårtensson (fp)

Pälsdjursuppfödning i bur

Jo518

Stina Eliasson och Stina Gustavsson (c)

Bevarande av svenska lantraser

Jo519

Elving Andersson (c)

Kosmetikatester på djur

Jo520

Pär Granstedt m.fl. (c)

Djurförsök

JoU 1,2,4,6

UbU 3,5

Jo521

Mats Hellström (s)

De djurförsöksetiska nämnderna

Jo522

Agne Hansson (c)

Internationella regler för fångstredskap

Jo523

Bengt Silfverstrand och Anita Jönsson (s)
Jättelokan

Jo524

Aiwa Wennerlund (kds)

Pälsdjursfarmning

Jo525

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Kommunernas djurskyddstillsyn

Jo526

Magnus Persson (s)

Djurförsök

Jo527

Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c)

Byggande av skogsbilvägar

JoU 1

SkU 2

Jo528

Ingela Mårtensson och Siw Persson (fp)

Alternativa metoder till djurförsök

UbU 1

JoU 2-5

Jo529

Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s)

Bensax som fångstmetod

JoöOl

Kenth Skårvik (fp)

Oljeletning i Skagerrak

Jo602

Chatrine Pålsson (kds)

Ölands naturvärden

Jo603

Ingrid Hemmingsson (m)

Strandskyddet

Jo604

Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (s)

Returpappershanteringen

Jo605

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Blyhagel i naturen

J06O6

Siw Persson (fp)

Våtmarker av internationell betydelse

Jo607

Tuve Skånberg (kds)

Stranderosion i Ystads kommun

J06O8

Tuve Skånberg (kds)

Österlens sandstränder

Jo609

Hugo Bergdahl och Elver Jonsson (fp)
Forskning och utveckling i Arktis

Jo

J0610

Inga Berggren och Per Stenmarck (m)

Spridning av jättelokan

J06II

Kenneth Lantz och Jan Erik Ågren (kds)

Dricksvattentillgången

Jo612

Lars Svensk och Chatrine Pålsson (kds)

Vatten- och avloppssystemen

Jo613

Anders Svärd (c)

Glasåtervinning

Jo614

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Åtgärder mot vattenföroreningar

Jo615

Gunnar Nilsson och Bo Bernhardsson (s)

Kväveutsläppen i sjöar och hav

J06I6

Jan Jennehag m.fl. (v)

Buller

JoU 1,3-9

BoU 2

Jo617

Bo Nilsson (s)

Återvinning av blybatterier

J06I8

Ingbritt Irhammar och Lennart Brunander

(c)

Bevarande av genresurser för trädgårdsväx-
ter

Jo619

Ulf Björklund och Aiwa Wennerlund (kds)

Svenska lantraser

Jo620

Lars Sundin (fp)

Kretsloppslagen

Jo621

Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Askåterföring

Jo622

Bertil Danielsson och Inga Berggren (m)

Strandskyddet

Jo623

Elving Andersson m.fl. (c)

Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt

Jo624

Anders Svärd (c)

Åtgärder för fredade fågelarter i Medelhavs-
området

Jo625

Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m)
Norska provborrningar på Skagerrak

Jo626

Göthe Knutson och Kjell Ericsson (m,c)

Allemansrätten och turismen

Jo627

Jan Jennehag m.fl. (v)

Avfalls- och avloppshantering

Jo628

Kenneth Lantz (kds)

Kommunernas avloppsslam

Jo629

Siw Persson m.fl. (fp)

Miljön i Skåne

Jo630

Siw Persson (fp)

Samordning av den statliga kontrollen av
livsmedel och miljö

Jo631

Magnus Persson (s)

Miljösanering av industrilämningar

Jo632

Rolf L Nilson (v)

Ölands natur

Jo633

Magnus Persson (s)

Miljöprövning av infrastrukturprojekt m.m.

Jo634

Stina Eliasson och Stina Gustavsson (c)

Bevarande av miljöer i kulturlandskap

Jo635

Lennart Rohdin (fp)

Naturreservat

Jo636

Hans Stenberg m.fl. (s)

Miljöprojekt Sundsvall-Timrå

Jo637

Siw Persson (fp)

Nationell miljöövervakning

Jo

Jo638

Arne Andersson m.fl.

(m,s, fp, c, kds, nyd, v))

Forskning om älgsjukan

Jo639

Kenneth Lantz (kds)

Elektroniskt skrot

Jo640

Kenneth Lantz (kds)

De mindre kemiföretagen

Jo641

Stig Bertilsson (m)

Skyddszoner mot övergödning

Jo642

Bertil Måbrink och Jan Jennehag (v)

Inrättande av naturreservat m.m.

Jo643

Jan Jennehag m.fl. (v)

Havsföroreningar

Jo644

Kenneth Lantz (kds)

Avfallshantering

Jo645

Siw Persson (fp)

Miljörisker vid pappersframställning

Jo646

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Vättern

Jo647

Karin Pilsäter (fp)

Överlåtbara utsläppsrätter

Jo648

Kenth Skårvik m.fl. (fp)

Västervattnen

TU 1

JoU 2-5

Jo649

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Miljöpolitik

JoU 1-3,5-11,14-20

AU 4

FiU 12,13

Jo650

Lennart Fremling (fp)

Strandskyddet

Jo651

Berit Andnor m.fl. (s)

Skotertrafiken

Jo652

Leo Persson m.fl. (s)

Differentierade miljöskatter

Jo653

Sonia Karlsson m.fl. (s)

Besöksanläggning i Tåkern-Ombergsområ-
det

Jo654

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

En ekologisk produktionsbas

Jo655

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Miljöklassning av bensin

Jo656

Inge Carlsson m.fl. (s)

Miljösatsning i Östergötland

Jo657

Bertil Måbrink (v)

Återvinning av elektronikskrot

Jo658

Tage Påhlsson och Kjell Ericsson (c)

Strandskyddet

Jo659

Magnus Persson (s)

Producenters miljöansvar

Jo660

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Återvinning av byggavfall

Jo661

Kaj Larsson och Börje Nilsson (s)
Stranderosion vid Löderups strandbad

Jo662

Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp)
Oljeutvinning i Skagerrak

Jo663

Ingela Mårtensson och Siw Persson (fp)

Hotade arters livsmiljöer

Jo664

Rolf L Nilson (v)

Statsbidrag till våtmarker

Jo

Jo665

Jan Jennehag och Bengt Hurtig (v)
Luftföroreningar från tung trafik m.m.

J0666

Sylvia Lindgren m.fl. (s)

Biologisk mångfald bland kulturväxter

Jo667

Olle Schmidt (fp)

Miljöavgifter på kväveoxidutsläpp

J0668

Siw Persson och Kenth Skårvik (fp)

Återvinning av batterier

Jo669

Margitta Edgren och Christer Lindblom
(fp)

En statlig genbank för husdjusraser

Jo670

Margareta Winberg m.fl. (s)

Miljöforskning kring älgsjukan

Jo671

Roland Larsson (c)

Miljöstyrning av trafikanläggningar

Jo672

Sigrid Bolkéus (s)

Bevarandet av svenska lantraser

Jo673

Sven-Olof Petersson (c)

Miljöinsatser i Östersjöområdet

Jo674

Sven-Olof Petersson (c)

Återvinning av datorer och annan elektro-
nisk utrustning

Jo675

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Effektivare miljötillsyn

Jo676

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Ett starkare miljöskydd

Jo677

Jan Jennehag och Bengt Hurtig (v)

Förstärkt strandskydd

Jo678

Sonia Karlsson m.fl. (s)

Miljöskydd för Vättern

JoU 1-2

BoU 3-4

Jo679

Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

Miljön i Stockholms län

JoU 1-2,4,7,9,12-13,15

TU 3,5-6,10-11

NU 8

BoU 14

J068O

Lars Werner m.fl. (v)

Kretslopp i byggandet

J068I

Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Återvinning av elektronisk utrustning

Jo682

Lisbet Calner m.fl. (s)

Norsk provborrning i Skagerrak

Jo683

Bengt Kindbom och Lennart Brunander (c)

Kväveoxider från kolkraftverk i Polen

Jo684

Georg Andersson m.fl. (s)

Ett ekologiskt uthålligt samhälle

Jo685

Arne Jansson (nyd)

Återvinning av aska

J0686

Karin Wegestål m.fl. (s)

De skånska åsystemen

Jo687

Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)

Energiåtervinningen

J0688

Lennart Brunander och Elving Andersson
(c)

Arbetsmarknadspolitik och miljöåtgärder

Jo689

Karin Pilsäter och Siw Persson (fp)

Miljöaspekten i marknadsekonomin

FiU 1

SkU 2-3

JoU 4

100

Jo

Jo690

Margareta Winberg m.fl. (s)

Rio-deklarationen om miljö och utveckling

JoU 1-5,7,12,14-18

FiU 6

BoU 8-10

FöU 11

UU 13,19

Jo691

Maj Britt Theorin m.fl. (s)

Hållbar miljöutveckling

JoU 1

FöU 2-7

Jo692

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Miljöpolitiken

JoU 1-4,6-15

TU 5

FöU 16

NU 17

Jo693

Berndt Ekholm m.fl. (s)

Miljön i Västsverige

JoU 1-5,7-10,12

TU 6

BoU 11

Jo694

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Grön ekonomi

JoU 1-8,11-14,16-17,19,21-22,28-31,34-

UU 9-10

FiU 15

BoU 18,27

KrU 20

TU 23-24,32

NU 25-26

LU 33

Jo801

Bertil Danielsson och Leif Carlson (m)

Mellanskarvarna i Kalmar sund

Jo802

Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)
Jakt- och viltvårdsorganisationen

Jo803

Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson
(s)

Grytjakt på grävling

Jo804

Hans Dau m.fl. (m)

Skyddsjakt på säl

Jo805

John Andersson och Lars Werner (-,v)

Jakträttsupplåtelser

J08O6

Inge Carlsson m.fl. (s)

Jaktarrenden

Jo807

Ingrid Skeppstedt och Sven-Olof Petersson
(c)

Länsviltnämndernas sammansättning

101

Näringsutskottet

Ämnesindelning

N201- Näringspolitik m.m.

N401- Energipolitik

103

N201

Bengt Harding Olson (fp)

Översyn av Finansinspektionen

N202

Ingrid Hemmingsson (m)

Geologisk kartering i Jämtlands län

N203

Martin Nilsson och Ulrica Messing (s)

Kooperativa utvecklingscentrum

N204

Bengt Kronblad och Krister Örnfjäder (s)

Internkontrollen hos banker m.fl.

N205

Nils T Svensson (s)

Form/Design Center i Malmö

N206

Kurt Ove Johansson (s)

Forskning och utveckling inom livsmedelsin-
dustrin

N207

Per Erik Granström m.fl. (s)

Exportkrediter

N208

Stina Eliasson (c)

Berggrundskartering inom Jämtlands län

N209

Sven Lundberg m.fl. (s)

Den trämekaniska industrin

N210

Carl Olov Persson och Pontus Wiklund

(kds)

Företagens möjligheter att tillägna sig FoU

N211

Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)
Utvecklingspengar till nykooperation

N212

Bo Finnkvist m.fl. (s)

Statliga företag

N213

Rosa Östh och Stina Gustavsson (c)

Konkurrenslagen och producentkooperativ
verksamhet

N214

Bengt Kronblad m.fl. (s)

Förädling av skogsråvara

N215

Bengt Kronblad (s)

Bankers informationsskyldighet

N216

Bengt Kronblad m.fl. (s)

Projekt för företagsutveckling i Kalmar län

N217

Sten Söderberg (-)

Träförädlingsindustrin

N218

Lennart Brunander (c)

Sveriges utlandsbevakning inom det indust-
riella området

N219

Elvy Söderström m.fl. (s)

Kompetensutveckling för ensamföretagare

N220

Sten Svensson m.fl. (m,fp,c,kds)

Centrala Hantverksrådet

N221

Lena Öhrsvik och Bengt Lindqvist (s)

Medverkan i TIDE-programmet

N222

Rune Backlund (c)

Kvalitetsprogram för små och medelstora
företag

N223

Per Olof Håkansson (s)

Bevakningslagen

N224

Andre vice talman Christer Eirefelt (fp)

Högskolan i Halmstad

N225

Sten Svensson m.fl. (m,fp,c,kds)

Kompetensutveckling för företagare

N226

Håkan Holmberg och Lars Svensk (fp,kds)

Kompetensutveckling för företagare

N227

Per Erik Granström m.fl. (s)

Användningen av skogsråvaran

N228

Bo Nilsson och Johnny Ahlqvist (s)
Konkurrensmöjligheter för svensk varvs-
industri

104

N229

Sigge Godin (fp)

Produktion av geologiska kartor

N230

Bengt Harding Olson (fp)

Bankrevisorernas roll

N231

Bengt Harding Olson (fp)

Etikregler för bankväsendet

N232

Bengt Hurtig m.fl. (v)

Geologisk undersökningsverksamhet

N233

Kenneth Lantz (kds)

Satsning på en framtidsbil

N234

Inga Berggren m.fl. (m)

Livsmedelstekniskt forsknings- och utveck-
lingsprogram

N235

Jan Backman (m)

Kommunerna och främjandet av teknisk ut-
veckling

N236

Siw Persson m.fl. (fp)

Svensk varvsindustri

N237

Lennart Fridén m.fl. (m)

Forskningssamarbete mellan högskolor och
bilindustrin

N238

Karin Pilsäter (fp)

Könsneutrala pensionsförsäkringar

N239

Marianne Andersson m.fl. (c,m,fp,kds)
Försäkringsbolagens placeringsregler

N240

Bo Finnkvist och Sylvia Lindgren (s)

Nordisk naturgasledning

N241

Jan Fransson och Magnus Persson (s)

Provinsbanker i Västsverige

N242

Catarina Rönnung (s)

Avgifter i bankgarantisystemet

N243

Elvy Söderström m.fl. (s)

Exportkrediter vid öststatsexport

N244

Jan Jennehag m.fl. (v)

Försäljning av statens skogar

N245

Bengt Hurtig m.fl. (v)

Skogs- och trävaruindustrin

NU 1-3,5

SkU 4

N246

Inga Berggren och Per Stenmarck (m)

Likabehandling av bevakningsföretag

JuU 1

NU 2,3

N247

Bengt Harding Olson m.fl. (fp)

Skånes näringsliv

NU 1,3,4

JoU 2

N248

Hugo Bergdahl och Karl-Göran Biörsmark
(fp)

Utveckling av en elbil

N249

Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)

Geologisk kartering i Jämtlands län

N250

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén

(s)

Obligatoriska varuförsörjningsplaner

N251

Kristina Persson och Ines Uusmann (s)

Bidrag till standardiseringskommissionen

N252

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Statliga företag och närservicen

N253

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Innovationscentrum i Halmstad

N254

Charlotte Branting och Stina Gustavsson

(fp.c)

Industriell forskningsutveckling

105

12 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 56

N255

Kjell Johansson m.fl. (fp,m,c,kds)

Stöd och stimulans till småföretag

N256

Kjell Johansson (fp)

Innovationsstiftelser

N257

Pontus Wiklund (kds)

Teknisk forskning för trämekanisk industri

N258

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Den svenska kreditmarknaden

N259

Alf Wennerfors (m)

Värdepappersfonder m.m.

N260

Agne Hansson (c)

Åtgärder mot onödiga företagskonkurser

N261

Roland Sundgren m.fl. (s)

Kooperationen

N262

Roland Sundgren m.fl. (s)

Finansiering av kooperativ verksamhet

N263

Roland Sundgren m.fl. (s)

Konkurrenslagen och ekonomiska för-
eningar

N264

Roland Sundgren m.fl. (s)

Näringspolitik för kooperativ utveckling

N265

Sven-Olof Petersson (c)

Regionala utvecklingscentra

N266

Inger Lundberg och Berit Löfstedt (s)

Privata pensionsförsäkringar

N267

Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson

(s)

Varvsindustrin

N268

Per Stenmarck och Knut Wachtmeister (m)
Ådersgränsen för inköp och innehav av py-
rotekniska varor

N269

Lars Stjernkvist m.fl. (s)

Lokal och regional näringspolitik

N270

Roland Larsson (c)

Ansvarsförsäkringar för försäkringsmäklare

N271

Karin Starrin och Stina Eliasson (c)
Stimulans till innovatörer

N272

Karin Starrin (c)

Produktutveckling

N273

Anita Persson (s)

Amortering av lån

N274

Eva Zetterberg och Jan Jennehag (v)

Miljövänliga kläder och textilier

N275

Sigrid Bolkéus m.fl. (s)

Kvinnors möjlighet att starta företag

N276

Rplf L Nilson och Lars Bäckström (v)
Svensk varvsindustri

N277

Hans Gustafsson (s)

Kooperativa utvecklingscentrum

N278

Charlotte Cederschiöld (m)

Myndighetsbesluts konkurrenspåverkan

N279

John Andersson (-)

Transportstöd för biobränslen

N280

Rolf L Nilson (v)

Form Design Center

N281

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Näringspolitiken

NU 1-3,5-6,8-17

JoU 4

FiU 7

106

N282

Lars Bäckström m.fl. (v)

En Fyrstadsfond

NU 1,3-6

AU 2

N283

Sten-Ove Sundström m.fl. (s)

Norrbotten

NU 1-2,6,11

AU 3-5,24

UbU 7-9

SfU 10

TU 12-19

JoU 20-22

BoU 23

N284

Kjell Johansson m.fl. (fp)

Småföretagens villkor

NU 1,3-6

LU 2

N285

Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)

Statligt ägande av skogsbruksmark

N286

Mats Lindberg m.fl. (s)

Utveckling av träindustrin

N287

Mats Lindberg (s)

Revisorer

N288

Mats Lindberg m.fl. (s)

Mineralprospektering

N289

Birgitta Johansson m.fl. (s)

Skogsindustrin

N290

Birgitta Johansson m.fl. (s)

Näringspolitik i ett Europaperspektiv

N291

Carin Lundberg m.fl. (s)

Forskning m.m. inom det trämekaniska om-
rådet

N292

Bo G Jenevall m.fl. (nyd)

Kreditgarantier för varvsnäringen

N293

Karin Pilsäter (fp)

Importförbud av varor tillverkade i fånglä-
ger

N294

Lennart Nilsson m.fl. (s)

BIC-centrum

N295

Märtha Gårdestig (kds)

Möjligheter för kvinnor att starta företag

N296

Karin Starrin (c)

Riskkapitalförsörjning

N297

lan Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd)

Riskkapital för kvinnligt företagande

N298

Arne Jansson (nyd)

Domän AB och viltvården

N299

Johnny Ahlqvist och Lars-Erik Lövdén (s)

Tillsyn över bevakningsbolag

N300

Tage Påhlsson och Roland Sundgren (c,s)

Kooperativa företagsformer

N301

Rolf L Nilson (v)

FoU-program för sydsvensk livsmedelsindu-
stri

N302

Carin Lundberg m.fl. (s)

Dagligvaruhandelns öppethållandetider

N303

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Näringspolitiken

NU 1-4,9

SkU 5-8

N304

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Exportkreditgarantier

NU 1-5,7-9

UU 6

107

N305

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Näringspolitiken

NU 1-9,12,15-19,20,22

UbU 10-11

TU 13-14

LU 17

UU 21

N306

Leif Marklund m.fl. (s)

Skogsnäringen i skogslänen

NU 1,3

JoU 2

N307

Jan Fransson m.fl. (s)

Näringslivsutveckling i Västsverige m.m.

AU 1-2,11

UbU 3

NU 4-10

TU 12

N401

Kenth Skårvik (fp)

Säkrare elförsörjning

N402

Bengt Kronblad och Krister Örnfjäder (s)
Biobränslen m.m. ur vegetabiliska oljor

N403

John Andersson (-)

Vinstmedel från vattenkraften

N404

Karl Hagström m.fl. (s)

Biobränsle

N405

Elvy Söderström m.fl. (s)

Avreglering av elmarknaden

N406

Sven Lundberg m.fl. (s)

Vattenkraftens vinster

N407

Bengt Kronblad m.fl. (s)

Träbränsle som energikälla

N408

Sten Svensson (m)

Bioenergiinvesteringar inom lantbruket

N409

Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)

Stöd till regional utveckling genom vinstme-
del från vattenkraftsproduktion

N410

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Kärnkraft

NU 1-5,7-11

LU 6

N411

Agne Hansson m.fl. (c)

Sårbarhet vid elavbrott

NU 1,2

BoU 3

JoU 4

N412

Holger Gustafsson (kds)

Bioenergi

N413

Åke Carnerö och Fanny Rizell (kds)

Skog som energiråvara

N414

Hugo Bergdahl (fp)

Naturgas

N415

Elvy Söderström m.fl. (s)

Strömavbrott

N416

Carl G Nilsson (m)

Vedeldning

N417

Agne Hansson och Birgitta Carlsson (c)

Miljövänliga bränslen

SkU 1

NU 2

N418

Lennart Daléus m.fl. (c)

Kärnkraftens avveckling m.m.

NU 1-5

LU 6

N419

Bo Finnkvist och Sylvia Lindgren (s)
Kontrollen av elprodukter

108

N420

Kenneth Lantz och Ulf Björklund (kds)

Miljöbränslen

SkU 1

NU 2,3

N421

Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m)

Miljöanpasssade oljor

N422

Ivar Franzén och Kjell Ericsson (c)

Biobränslebaserad elproduktion

N423

Dan Ericsson i Kolmården m.fl. (kds)
Uppföljning av energiöverenskommelsen
NU 1-3

LU 4

N424

Tuve Skånberg (kds)

Miljövänligt drivmedel för bilar

NU 1

SkU 2,5-6

TU 3-4

N425

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Energipolitiken

NU 1-3,7-15

BoU 4,6

SkU 5

N426

Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c)
Återförande av vinstmedel från vatten-
kraftsel

NU 1

BoU 2

N427

Ingela Mårtensson (fp)

Kärnkraften

NU 1-2

UU 3

N428

Bengt Kronblad (s)

Säkerhet vid elleverans

N429

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Energipolitiken

N430

Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds)

Återbäring till vattenkraftslänen för elpro-
duktionen

N431

Marianne Jönsson och Birger Andersson (c)

Miljöbonus för vindkraften

N432

Margareta Winberg m.fl. (s)

Avveckling av kärnkraften

NU 1-2

SkU 3

N433

Lennart Brunander m.fl. (c)

En miljöinriktad energipolitik

NU 1,3-8

SkU 2

BoU 9

109

Arbetsmarknadsutskottet

Ämnesindelning

A201 - Arbetsmarknad och arbets-
liv

A401- Regionalpolitik

A601- Personalpolitik

A701- Arbetsrätt

A801- Jämställdhet

111

A201

Magnus Persson m.fl. (s)

Utbildningsvikariat

A202

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Obligatorisk företagshälsovård

A203

Hans Karlsson (s)

Arbetstidslagen och övertidsuttaget

A204

Lars Stjernkvist m.fl. (s)

Uppsägningar inom den offentliga sektorn

A205

Birthe Sörestedt m.fl. (s)

Kortare arbetstid

A206

Martin Nilsson och Ulrica Messing (s)
Kontant arbetsmarknadsstöd

A207

Margareta Viklund (kds)

Arbetslösa kvinnor, m.m.

A208

Siw Persson (fp)

Sjukvårdsvolontärer

A209

Sten Söderberg (-)

Arkitekters arbetssituation

A210

Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s)

Arbetslivsfonden

A211

Carl Fredrik Graf (m)

Arbetslivsfonderna

A212

Lisbeth Staaf-Igelström och Bo Finnkvist
(s)

Arbetslivsfondens verksamhet

A213

Magnus Persson (s)

Arbetslivsfonden

A214

Marianne Jönsson (c)

Arbete åt funktionshindrade

A215

Hans Karlsson m.fl. (s)

Arbetsmarknaden i Örebro län

A216

Maud Björnemalm och Inger Lundberg (s)

Kontorsyrken

A217

Ulla Tilländer (c)

Arbetsdelning

A218

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Värm-
lands län

A219

Ivar Virgin och Sten Svensson (m)
AXE-systemet i Karlsborgs kommun

A220

Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c,kds)

Arbetsmarknadspolitiken

A221

Axel Andersson m.fl. (s)

U ngdomsarbetslösheten

A222

Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)

Företagsträningsprogram

A223

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Ungdomspraktik

A224

Hans Andersson m.fl. (v)

Arbetsbiträde och lönebidrag

A225

Pierre Schori och Eva Johansson (s)

Bosön

A226

Lars Ulander m.fl. (s)

Arbetslöshetskassorna

A227

Lars Ulander m.fl. (s)

Arbetslivsutveckling

A228

Rose-Marie Frebran och Lars Svensk (kds)
Arbetstagares kompetensutveckling

112

A229

Kaj Larsson och Börje Nilsson (s)

Regler för samåkning

A230

Krister Örnfjäder (s)

Arbetslöshetsersättning

A231

Bo Nilsson och Jan Andersson (s)

Rätten till arbete för handikappade

A232

Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand

(s)

Arbetslivsinstitut och kunskapsspridning
m.m.

A233

Marianne Jönsson (c)

Skolungdomar med funktionshinder

A234

Carl Olov Persson (kds)

Invandrarnas kompetens

A235

Jan Backman (m)

Avgångsvederlag och arbetslöshetsersätt-

ning

A236

Rune Thorén och Elving Andersson (c)

Småföretagskurs för arbetslösa

A237

Hans Andersson m.fl. (v)

Företagshälsovården

AU 1-6

SfU 7

A238

Hans Andersson m.fl. (v)

Ungdomsarbetslösheten

A239

Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds)

Arbetslöshetsförsäkring för företagare

A240

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Östgötamodellen

A241

Charlotte Branting m.fl. (fp)

En liberal arbetsmarknadspolitik

A242

Kjell Johansson m.fl. (fp,m,c,kds)

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

A243

Jan Fransson m.fl. (s)

Åtgärder mot arbetslösheten i Skaraborgs
län

A244

Jan Fransson m.fl. (s)

Karlsborgs kommun

A245

Roland Sundgren m.fl. (s)

Arbetsmarknadspolitiken

A246

Roland Sundgren m.fl. (s)

Arbetslöshetsersättning i personalkoopera-
tiv

A247

Lars Sundin (fp)

Arbetsförmedling för studenter

A248

Martin Nilsson och Ulrica Messing (s)

U ngdomsarbetslösheten

A249

Bo Nilsson och Jan Andersson (s)

Samhall AB

A250

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Arbetsmarknadspolitik och arbetslivsfrågor

A251

Börje Nilsson (s)

Arbete för svårt funktionshindrade

A252

Hans Gustafsson m.fl. (s)

Arbetsmarknaden i Blekinge

A253

Björn Kaaling m.fl. (s)

Utveckling av arbetslivsfonden

A254

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Full sysselsättning

AU 1-3,6,8-45

BoU 4-5,7

A255

Mats Lindberg m.fl. (s)

Norrlandsfonden

113

A256

Monica Widnemark (s)

Kvinnors arbete m.m. i Kronobergs län

A257

Anita Johansson m.fl. (s)

Utbildningsvikariat

A258

Anita Johansson m.fl. (s)

Uppsägningstiden för kommunalt anställda

A259

Vakant

A260

Lena Öhrsvik (s)

Utbildningsbidrag och änkepension

A261

Jan Fransson m.fl. (s)

Flexibel arbetstid

A262

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Arbetsmarknadspolitiken

A263

Margareta Israelsson och Berit Oscarsson
(s)

Sysselsättningsfrämjande åtgärder för kvin-
nor

A264

Bengt Harding Olson (fp)

Arbetslösa akademiker

A265

Elvy Söderström m.fl. (s)

Studiestödet för vuxenstuderande

A266

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Dispens från lagen om anställningsskydd

A267

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Permittering av kommunalanställd personal

A268

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Konjunkturanpassad arbetstid

A269

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Extraordinära åtgärder mot arbetslöshet
AU 1,4-5

BoU 2-3

A401

Bengt Kronblad m.fl. (s)

Utvecklingscenter för jordbruks- och fiske-
produkter på Öland

A402

Göran Magnusson och Berit Oscarsson (s)
Placering av Arboga, Köping och Kungsör i
stödområde

A403

Per Erik Granström m.fl. (s)

Regionalpolitiskt stöd till småföretag

A404

Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s)

Vetlanda kommun i tillfälligt stödområde

A405

Elving Andersson (c)

Nya arbetstillfällen i Uddevallaregionen

A406

Birger Andersson och Hugo Bergdahl (c,fp)
Stödområdesindelningen

A407

Birgit Henriksson (m)

Stödområdespolitiken

A408

Alf Eriksson m.fl. (s)

Arbetsmarknaden i Halland

A409

Bengt Kronblad m.fl. (s)

Sysselsättningen i Kalmar län

A410

Håkan Strömberg m.fl. (s)

Vissa arbetsmarknadspolitiska insatser i

Örebro län

A411

Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Regionalpolitiskt stöd

A412

Monica Widnemark m.fl. (s)

Glesbygdspolitikens inriktning

A413

Håkan Strömberg m.fl. (s)

Regionalpolitiska åtgärder för Örebro län

AU 1-5,8,9

UbU 6,7

114

A414

Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c)
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Karls-
borgs kommun

A415

Börje Nilsson (s)

Åtgärdsprogram för Kristianstads kommun

A416

Rune Evensson och Lena Klevenås (s)
Sysselsättningsskapande åtgärder i Mitten-
älvsborg

A417

Sten Östlund m.fl. (s)

Arbetsmarknaden i Göteborg

A418

Elisabeth Persson och Rolf L Nilson (v)

Distansarbete i glesbygd

A419

Gudrun Norberg (fp)

Utlokalisering av arbetslöshetskassorna

A420

Rune Backlund (c)

Regionalpolitiska insatser i Vetlanda kom-
mun

A421

Jan Sandberg (m)

Utlokaliseringen av arbetstillfällen från

Stockholmsregionen

A422

Sigrid Bolkéus m.fl. (s)

Norrlandsfondens verksamhetsområde

A423

Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)

Arbetsmarknadsåtgärder i Kalmar län

A424

Stina Eliasson (c)

Glesbygdsbutikernas kyl- och frysanlägg-
ningar

A425

Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s)

Arbetsmarknadspolitiskt stöd till Dalsland

A426

Rune Evensson m.fl. (s)

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Norra
Älvsborg

A427

Ingvar Johnsson m.fl. (s)

Arbetsmarknadspolitiskt stöd till Fyrstads-
regionen

A428

Viola Furubjelke m.fl. (s)

Förutsättningar för en levande skärgård

AU 1,3

SkU 2

TU 4

A429

Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s)

Näringslivet i Dalsland

AU 1

JuU 2

A430

Oskar Lindkvist m.fl. (s)

Utlokalisering av arbetstillfällen från Stock-
holm

A431

Anita Johansson m.fl. (s)

Skärgården i Stockholms län

A432

Roland Larsson (c)

Storstadsmiljön

A433

Agne Hansson m.fl. (c,s,fp)

Lokalisering av statlig verksamhet till Kal-
mar län

A434

Agne Hansson m.fl. (c,s,fp,kds,nyd)

Västervik som tillfälligt stödområde

A435

Pontus Wiklund (kds)

Norrlandsfondens verksamhetsområde

A436

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Regionala tillväxtfrämjande åtgärder m.m.

A437

Ulf Björklund m.fl. (kds)

Landsbygdsutveckling

A438

Roland Larsson (c)

Tillfälligt stödområde i södra Östergötland

A439

Roland Larsson (c)

Stöd till glesbygdsbutiker

115

A440

Bengt-Ola Ryttar och Iréne Vestlund (s)
Stödområdesplacering av Avesta m.m.

A441

Magnus Persson m.fl. (s)

Sysselsättningen i Värmland

A442

Karin Starrin (c)

Regionalpolitiken i Gävleborgs län

A443

Sten Östlund m.fl. (s)

Arbetsmarknaden i Västsverige

A444

Göran Magnusson (s)

Statliga organisationsbesluts betydelse för
sysselsättning och service

A445

Bertil Måbrink och Berith Eriksson (v)
Norrlandsfondens verksamhetsområde

A446

Birgitta Dahl m.fl. (s)

Sysselsättningen i Uppsala län

A447

Alf Wennerfors (m)

Företagsetableringen i Stockholms skärgård

A448

Bengt Hurtig (v)

Regionalpolitiska insatser i Norrbottens län

AU 1,4

TU 2

SkU 3

A449

Birthe Sörestedt m.fl. (s)

Åtgärder för sysselsättning och utbildning
för kvinnor i Skåne

FiU 1,3

AU 2,4-5

A450

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Sysselsättningspolitiska åtgärder i Dalarna

AU 1,7-8,10-14,16,19,21-25,28-29

NU 2-3,15,26-27,30-31

BoU 4,17-18,20

TU 5-6,9

A451

Bengt Hurtig och Jan Jennehag (v)

Norrlandsfonden och vattenkraftsvinsterna

AU 1,3

NU 2

A452

Marianne Carlström m.fl. (s)

Kvinnors arbete och utbildning

AU 1

SfU 2

A453

Lars Werner m.fl. (v)

Kommunikationerna i Stockholms län

AU 1,3,13

TU 2,4-7,12

BoU 8,11

JoU 9-10

A454

Göte Jonsson m.fl. (m)

Landsbygdens utveckling

BoU 1-2

AU 3-5

NU 6-7

KU 8

A455

Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

Arbetsmarknad och infrastruktur i Stock-
holms län

AU 1-3,14

UbU 4-5

TU 6-7,9-12

SkU 8

FiU 13

A456

Mats Hellström m.fl. (s)

Stockholmsregionens näringsliv

AU 1-2

NU 3

FiU 4

TU 5-6

UbU 7-10

UU 11-12

A457

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Åtgärder för sysselsättningen i Västmanland
m.m.

AU 1-2

JuU 3-4

JoU 5-6

116

A458

Lennart Rohdin (fp)

Sysselsättningen i Gävleborgs län

UbU 1

AU 2,6-7

NU 3,5

TU 4

JuU 8

A459

Märtha Gårdestig (kds)

Resurscentrum för kvinnor

A460

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Kvinnoperspektiv på regionalpolitiken

A461

Britta Sundin m.fl. (s)

Regionala resurscentrum m.m. för kvinnor

A462

Maud Björnemalm m.fl. (s)

Möjligheter för kvinnor att starta företag

A463

Martin Nilsson m.fl. (s)

Sysselsättningsförhållandena i Jönköpings
län

A464

Bo Holmberg m.fl. (s)

Regionalpolitiken

A465

Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)

Norrlandsfonden

A466

Bertil Måbrink (v)

Regionalpolitik i Blekinge län

AU 1-2

BoU 3

JoU 4

UbU 5

TU 6-8

A467

Ulrica Messing m.fl. (s)

Hälsingland

UbU 1

TU 2

AU 3

A468

Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

Sörmland

AU 1

UbU 2

TU 3

KrU 4

A469

Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

Skåne

UbU 1,9-10

TU 2-5

NU 6,8

AU 7,13-14,18

JoU 11

FöU 12,15-17

A470

Karin Pilsäter m.fl. (fp)

Sysselsättningsförhållandena i skärgården

AU 1-2,4,10

SkU 3

TU 5-6

JoU 7-9

SoU 11

A601

Elver Jonsson (fp)

Tjänstledighet för internationellt arbete

A602

Johan Lönnroth m.fl. (v)

Offentligt anställdas extrainkomster

A701

Holger Gustafsson (kds)

Flexibel och förkortad arbetstid

A702

Bengt Harding Olson (fp)

Arbetstidslagstiftningen

A703

Filip Fridolfsson (m)

Blockad mot företag

A704

Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c,m)
Semesterlön

A705

Knut Wachtmeister och Karl-Gösta Svenson

(m)

Saklig grund vid uppsägning

117

A706

Gunnar Thollander och Ingrid Andersson
(s)

Uttag av övertidsarbete

A707

Gustaf von Essen och Stig Rindborg (m)

Semesterlagen

A708

Lars Ulander m.fl. (s)

Medbestämmandelagen

A709

Rune Thorén och Pär Granstedt (c)

Förkortad arbetstid

A710

Lotta Edholm och Karin Pilsäter (fp)

Ungdomsarbetslösheten

A711

Anne Rhenman (-)

Lagen om anställningsskydd

A712

Jan Backman och Per Stenmarck (m)

Arbetsdomstolen

A713

Charlotte Cederschiöld (m)

Lagen om anställningsskydd

A714

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Lagen om anställningsskydd

A715

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Sex timmars arbetsdag

A716

Lars Biörck och Lars Björkman (m)

Permitteringsregler

A717

Britta Sundin m.fl. (s)

Lagen om anställningsskydd

A718

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Fallskärmsavtal

A801

Barbro Westerholm (fp)

Löneskillnader och lönediskrimininering

A802

Rose-Marie Frebran och Stefan Attefall

(kds)

Könsneutral arbetsvärdering

A803

Roland Larsson (c)

Sexuella trakasserier vid universitet och hög-
skolor

A804

Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

Kvinnor och EU

A805

Margareta Viklund (kds)

Jämställdhet på arbetsmarknaden

A806

Bengt Hurtig m.fl. (v)

Sexuella trakasserier

A807

Rose-Marie Frebran och Tuve Skånberg
(kds)

Jämställdhet inom utbildningsområdet

A808

Margitta Edgren m.fl. (fp)

Jämställdheten i Skånes politiska organ och
förvaltning

A809

Rose-Marie Frebran och Stefan Attefall

(kds)

Jämställdhetslagen m.m.

A810

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Lika lön för kvinnor och män

A811

Birthe Sörestedt och Ines Uusmann (s)

Jämställdhetslagen

A812

Lisbeth Staaf-Igelström och Kristina Svens-
son (s)

Utveckling av jämställdhetsarbetet

A813

Christer Lindblom m.fl. (fp)

Jämställdhetspolitiken

AU 1-5

SoU 6

KrU 7

JuU 8

118

A814 Margareta Winberg m.fl. (s) Kvinnors arbete
A815
Karin	Starrin m.fl. (c)
Kvinnors livssituation
AU	1,13-14,17-23,32,35
JoU	2-3,36-37
NU	4,16,24-25
UU	5-10
SfU	11-12,26,33,39
FöU	15
UbU	27-31,34
LU	38
SoU	40-44,51-53
KrU	45-46
JuU	47-50,54
KU	55-56

A816

Margareta Winberg m.fl. (s)

En kvinnlig ekonomi

FiU 1

AU 2,7

UbU 3

SoU 4-5

UU 6

119

Bostadsutskottet

Ämnesindelning

Bo201- Bostadsförsörjningen

Bo301- Länsstyrelsefrågor, rikets
administrativa indelning

Bo401- Fastighetsrättslig lagstift-
ning

Bo501 - Plan- och byggnadslag-
stiftningen, vattenrätt

B06OI- Rennäringsfrågor

121

13 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 56

Bo

Bo201

Kenth Skårvik (fp)

Vedeldning

Bo202

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Bostadspolitiken

Bo203

Sinikka Bohlin och Karl Hagström (s)

Bostadsbyggandet

Bo204

Håkan Strömberg m.fl. (s)

Bostadspolitiken m.m.

Bo205

Stina Gustavsson och Birger Andersson (c)

ROT-bidrag

Bo206

Sigge Godin och Siw Persson (fp)

Elallergi och elöverkänslighet

BoU 1,3

AU 2

Bo207

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

Stimulans till reparation av bostäder

Bo208

Catarina Rönnung m.fl. (s)

Åtgärdsprogram för trähusbranschens fort-
levnad

Bo209

Axel Andersson m.fl. (s)

Statliga ombyggnadsbidrag m.m.

Bo210

Magnus Persson m.fl. (s)

Bostads- och infrastruktursatsningar

Bo211

Per Olof Håkansson m.fl. (s)

Den sociala bostadspolitiken

Bo212

Per-Richard Molén (m)

Regional myndighet för kartor m.m. till Sol-
lefteå

Bo213

Tuve Skånberg (kds)

Skånska hembygdsgårdar m.m.

Bo214

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)

Bostadspolitiken

Bo215

Lars Werner m.fl. (v)

Ett bostadsdepartement

Bo216

Lars Werner m.fl. (v)

Delning av lägenheter

Bo217

Marianne Jönsson och Elving Andersson (c)
Bostadsbidrag i vissa fall

Bo218

Oskar Lindkvist m.fl. (s)

Bostadspolitiken

Bo219

Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)

Investeringar i Östergötland m.m.

TU 1

BoU 2-4

Bo220

Marianne Andersson m.fl. (c,m,fp)

Elöverkänslighet

Bo221

Lars Stjernkvist m.fl. (s)

Allmännyttiga bostadsföretag

Bo222

Lennart Fridén och Ola Karlsson (m)

Elöverkänslighet

Bo223

Rune Thorén och Tage Påhlsson (c)

Elöverkänslighet

Bo224

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Elöverkänslighet

Bo225

Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m)

Bosparande

Bo226

Karl Hagström (s)

Elöverkänslighet

Bo227

Reynoldh Furustrand (s)

Byggarbetslösheten i Sörmland

Bo228

Lars Ulander m.fl. (s)

Sysselsättningen i Stockholms län

122

Bo

Bo229

Carl Olov Persson (kds)

Statsbidrag för ombyggnation till grupp-
boende för äldre

Bo230

Inger Lundberg m.fl. (s)

Segregation i boendet

Bo231

Lars Werner m.fl. (v)

Bostadspolitiken

Bo232

Oskar Lindkvist m.fl. (s)

Byggande för boende

Bo233

Berit Löfstedt m.fl. (s)

Elöverkänslighet

Bo234

Eva Zetterberg och Lars Werner (v)

Kvalitetsmärkning av bostäder

Bo235

Magnus Persson (s)

Bidrag vid renovering av bostäder

Bo236

Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp)

Ostindiska huset i Göteborg

Bo237

Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp)

Landsarkivet i Göteborg

Bo238

Gunnar Thollander och Monica Widnemark

(s)

El- och bildskärmsskador

Bo239

Torgny Larsson (s)

Stadsmiljörådet

Bo240

Bengt Rosén (fp)

Bostadspolitiken

Bo241

Lena Klevenås och Torgny Larsson (s)

Elöverkänslighet

Bo242

Sören Lekberg m.fl. (s)

Bostadsmarknaden i Stockholms län

Bo243

Sylvia Lindgren och Maj Britt Theorin (s)
Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

Bo244

Margareta Winberg m.fl. (s)

Bostadspolitik för kvinnor

Bo245

Aiwa Wennerlund m.fl. (kds,fp,c)
Bildskärmsskador och elöverkänslighet

Bo246

Kjell Ericsson (c)

Finansiering av bostadsbyggande

Bo247

Birgitta Carlsson och Tage Påhlsson (c)
ROT-åtgärder för kommunala byggnader

Bo248

Elving Andersson och Marianne Jönsson (c)
Lån till bostäder

Bo249

Ivar Franzén (c)

Investeringsbidrag vid ombyggnad av flerbo-
stadshus

Bo250

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Bostads- och byggpolitiken

BoU 1-3,7-17

SkU 4-6

Bo251

Anita Johansson m.fl. (s)

Investeringar i Stockholms län

BoU 1-3

AU 4-6

Bo301

Bertil Persson (m)

Läns- och landstingsindelningen i Skåne

Bo302

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)

Kulturmiljövården vid länsstyrelserna

Bo303

Bertil Persson (m)

Den statliga regionalindelningen

Bo304

Lennart Hedquist m.fl. (m,s,fp,c,kds,nyd)

Fördelningen av länsstyrelseanslaget

123

Bo

Bo305

Olle Schmidt m.fl. (fp)

Regionalt självstyre i Skåne

Bo306

Britt Bohlin m.fl. (s)

Militära befälsövningar på regional nivå

Bo307

Birgitta Hambraeus (c)

Dalarnas län

Bo401

Mikael Odenberg (m)

Dubbelupplåtelse av bostadsrätt

Bo402

John Andersson (-)

Ändring i fastighetsbildningslagen

Bo403

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Omarrondering

Bo404

Olle Schmidt (fp)

Kabel-TV

Bo405

John Andersson (-)

Awittring ovan odlingsgränsen

Bo406

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Kommunernas ansvar för boendefrågor

Bo407

Margareta Gard (m)

Jordförvärvslagen

Bo408

Hans Göran Franck m.fl. (s)

Åtgärder för att minska antalet vräkningar

Bo409

Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén
(m)

Översyn av expropriationslagen

Bo410

Kent Olsson m.fl. (m)

Lantmäteriverket

Bo411

Rose-Marie Frebran och Roland Lében

(kds)

Lag om lägenhetsrätt

Bo412

Martin Nilsson (s)

VDN-märkning av bostäder

Bo413

Lars Werner m.fl. (v)

Bruksvärdessystemet på hyresmarknaden

Bo414

Marianne Carlström m.fl. (s)

Åtgärder för att minska antalet vräkningar

Bo415

Martin Nilsson (s)

Förvärv av hyreshus

Bo416

Birgitta Carlsson (c)

Ersättning vid markintrång m.m.

Bo417

Hans Gustafsson (s)

Ett kartcentrum i Gävle

Bo418

Ulla Orring (fp)

Fastighetsbildningslagen

Bo419

Karl Gustaf Sjödin och Christer Windén
(nyd)

Awittringarna inom Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker

Bo501

Iréne Vestlund och Birgitta Johansson (s)

Brandvarnare i nya bostäder

Bo502

Anita Johansson m.fl. (s)

Brandvarnare i bostäder

Bo503

Sinikka Bohlin och Karl Hagström (s)
Kvalitetskrav på bostäder

Bo504

Elving Andersson och Marianne Andersson

(c)

Den kommunala vetorätten

Bo505

Ivar Franzén och Harry Staaf (c,kds)

Lokalisering av vindkraftverk

Bo506

Gustaf von Essen (m)

Effektiv värmeanvändning

124

Bo

Bo507

Elisabeth Fleetwood (m)

Större s.k. friggebodar

Bo508

Per Olof Håkansson m.fl. (s)

Allemansrättsligt tillgänglig mark

Bo509

Rune Backlund m.fl. (c)

Vättern

Bo510

Olle Lindström m.fl. (m)

Översvämningar i reglerade älvar

Bo511

Märtha Gårdestig (kds)

Brandvarnare i privatbostäder

Bo512

Lars Werner m.fl. (v)

Kommunala planprocessen

Bo513

Siw Persson (fp)

Luftkvaliteten i bostäder

Bo514

Margitta Edgren (fp)

Miljöskydd av Gideälven

Bo515

Bo Finnkvist och Leo Persson (s)

Översvämningar utefter reglerade vatten-
drag

Bo516

Oskar Lindkvist m.fl. (s)

Byggregler

Bo517

Magnus Persson (s)

Omprövning av tillstånd enligt äldre vatten-
rättslig lagstiftning

BoU 1,2

JoU 3,4

Bo518

Kenneth Lantz (kds)

Kustplanering m.m.

Bo519

Jan Jennehag m.fl. (v)

Regeringens förprövningsrätt i miljöären-
den

Bo520

Sigge Godin och Lennart Fremling (fp)

Omprövning av vattenföretag

Bo521

Lisbet Calner och Sverre Palm (s)

Brandvarnare

Bo522

Jan Jennehag (v)

Gideälven

Bo523

Bo G Jenevall m.fl. (nyd)

Torne älv

Bo524

Siw Persson (fp)

Utvinning av mark från havsbotten

Bo525

Elvy Söderström (s)

Gideälven

Bo526

Lars Svensk (kds)

Österdalälven

B06OI

Sigrid Bolkéus m.fl. (s,-)

Kostnader för analys av cesiumhalter

Bo602

John Andersson (-)

Rennäringslagen

Bo603

Magnus Persson (s)

Renbetesinventeringar

Bo604

Magnus Persson (s)

Överläggningar om rennäringen

Bo605

Sven-Olof Petersson och Ingrid Skeppstedt

(c)

Frilevande vildsvin

B06O6

Rolf Dahlberg (m)

Cesiumhalter i vilt

Bo607

Berith Eriksson och Hans Göran Franck

(v,s)

Rennäringen

125

Bo

BO608

Olle Lindström (m)

Vägförbindelse till Talma sameby

Bo609

Leo Persson och Magnus Persson (s)
Upplåtelse av mark till Tännäs sameby

B06IO

Leo Persson (s)

Prisstöd till rennäringen

B06II

Magnus Persson (s)

Skogssamernas rättsliga ställning

Bo612

Ingela Mårtensson (fp)

Rennäringen

Bo613

Leif Marklund och Bruno Poromaa (s)

Vägförbindelse till Talma sameby

Bo614

Jan Erik Ågren och Tage Påhlsson (kds,c)

Rennäringen

126

Personregister

127

Ahlqvist, Johnny (s)

Motioner L320, L606, L715, FÖ709, Sf618,
T304, T405, T407, T419, T536, T537, Jo604,
N228, N299 A469

Anderberg, Christel (m)

Motioner K417, L605

Andersson, Arne (m)

Motioner So484, T208, T317, Jo638

Andersson, Axel (s)

Motioner Fi301, L217, A221, Bo209

Andersson, Birger (c)

Motioner K311, K431, K705, Sk311, Sk801,
Ju420, U301, Sf210, Sf211, Sf262, Sf612,
So435, Kr236, Kr308, Ub314, Ub645,
Ub684, Ub685, T227, T703, Jo202, Jo208,
N431, A406, Bo205

Andersson, Elving (c)

Motioner Sk357, Sk620, Fö323, Kr306,
Kr413, Ub644, Ub690, Jo514, Jo519, Jo623,
J0688, A236, A405, Bo217, Bo248, Bo504

Andersson, Georg (s)

Motioner Fi411, Sf619, Kr277, T705, T801,
Jo684

Andersson, Hans (v)

Motioner U619, Sf236, Sf247, A224, A237,

A238

Andersson, Ingrid (s)

Motioner Ju225, Sf223, Sf224, Kr230,

Kr232, A706

Andersson, Jan (s)

Motioner Sk306, Sk310, Sk606, Ju209,

Ju402, L602, U501, U507, Sf235, Sf251, Sf502,
So208, So415, Kr206, Kr224, Kr233, Kr288,
Ub328, T201, T501, T602, T908, A231, A249,
Bo214

Andersson, John (-)

Motioner K201, Sk641, Jo302, Jo303, Jo401,
Jo404, Jo805, N279, N403, Bo402, Bo405,

Bo602

Andersson, Lars (nyd)

Motion L607

Andersson, Marianne (c)

Motioner U647, Sf21O, Sf211, Sf612, Sf632,
So502, Ub356, Ub643, Ub644, Ub690,
Ub691, T210, T334, N239, Bo220, Bo504

Andersson, Sten (Malmö) (m)

Motioner Sk361, So225, So404, So405, T607

Andersson, Widar (s)

Motioner Sf607, So209, So243 Kr505

Andnor, Berit (s)

Motioner Ju405, FÖ330, So443, Kr282,

Ub624, Ub637, Ub638, Ub640, Jo304, Jo651

Andréasson, Owe (s)

Motion T404

Annerstedt, Ylva (fp)

Motioner K202, Sk304, Sk341, Ju606, L218,
L702, U214, U633, FÖ801, Sf504, Sf521,
Ub672, Ub696, T214, T603, Jo679, A455,

A804

Arvidson, Bo (m)

Motioner Ju222, Ju709, L403, Sf206, Kr215,
Ub693, Jo204, Jo215

Attefall, Stefan (kds)

Motioner Sk308, Sk325, Sk609, Sk647,

U622, T539, Jo527, N430, A802, A809

Backlund, Rune (c)

Motioner Sk342, Sk617, Sk804, Ju604,

FÖ316, Kr402, Kr405, Ub603, Ub613, T523,
N222, A239, A420, Bo509

Backman, Jan (m)

Motioner Ub319, N235, A235, A712

Bager, Erling (fp)

Motioner Sk350, Sk351, U222, U634,

So255, So256, Kr253, Kr255, Kr280, Kr291,

Ub668, Ub669, Ub705, Jo221, Jo416, Jo662,
Bo236, Bo237

Bergdahl, Hugo (fp)

Motioner U701, U702, U703, Ub650, T302,
T327, T703, Jo418, Jo609, N248, N414, A406

Bergdahl, Leif (nyd)

Motioner K211, Sk602, L607, U626, U644,

So264, So499

Berggren, Inga (ni)

Motioner L705, Jo204, J06IO, Jo622, N234,

N246

Bergström, Harald (kds)

Motioner JuölO, So218, Jo310

Bernhardsson, Bo (s)

Motioner K604, Sk343, Sf514, Jo615, A232

129

Bertilsson, Stig (m)

Motioner L423, So214, Kr303, Ub728,

T208, T312, T317, Jo516, Jo641

Billing, Knut (m)

Motion So201

Biörck, Lars (m)

Motioner Sk643, L216, So426, A716

Biörsmark, Karl-Göran (fp)

Motioner K304, K415, K808, Ju216, U642,
Sf516, Kr245, Kr251, Ub334, T322, T608,
Jo646, N248, A240

Bjelle, Britta (fp)

Motioner Sk307, Sk324, Sk622, Ju220,

U702, Ub659, Ub711, Ub713, Jo411, Jo504

Björk, Ingvar (s)

Motioner L205, Sf251

Björklund, Ulf (kds)

Motioner So233, Kr504, T525, Jo217, Jo220,
Jo619, N420, A437

Björkman, Jan (s)

Motioner Fi409, Ub673, T332

Björkman, Lars (m)

Motioner K704, Fi505, Sk309, Sk320,

Sk337, U705, So239, So426, T604, A716

Björnemalm, Maud (s)

Motioner Ju205, So205, Ub692, T303, T308,
T329, T426, A216, A462

Bohlin, Britt (s)

Motioner Fö204, Fö403, So411, So475,

Kr510, T314, T502, T517, Jo234, A425, A429,
Bo306

Bohlin, Sinikka (s)

Motioner U802, Sf263, Sf518, Kr210,

Ub362, Ub677, Ub729, Jo312, Jo406, Jo621,
J068I, A210, A411, Bo203, Bo503

Bolander, Gunhild (c)

Motioner Sk312, Sk617, Sk632, L407, U404,
U511, F6706, Fö802, So502, Kr286, Ub318,
Ub339, T614, T615, Jo503

Bolkéus, Sigrid (s)

Motioner K403, Ju702, Ju705, Kr265, T528,

Jo672, N275, A422, B06OI

Bouvin, John (nyd)

Motion Fi209

Branting, Charlotte (fp)

Motioner Sk314, U213, U223, U225, U409,
U604, U813, Sf615, Ub313, Ub347, Ub642,
Ub671, N254, A241

Brunander, Lennart (c)

Motioner Sk355, Sk648, L805, U416, Fö329,
Sf217, Sf226, So423, Ub639, Ub661, Ub689,
T333, T513, Jo208, Jo210, J06I8, Jo683,
J0688, N218, N433

Bäckström, Lars (v)

Motioner Sk806, F6605, Ub702, T218,
T906, N276, N282

Bäckström, Maja (s)

Motioner K613, Ju607, L715, U505, Kr238,

Ub707, Jo802

Calner, Lisbet (s)

Motioner Fi410, Jo420, Jo529, Jo682, Bo521

Carlson, Leif (m)

Motioner Sk301, Ju501, U204, Sf604, Sf605,
So203, Kr204, Ub608, T710, J08OI

Carlsson, Birgitta (c)

Motioner Fi304, U301, Sf215, So480, So487,
Ub356, Jo222, N417, A414, Bo247, Bo416

Carlsson, Inge (s)

Motioner Sk354, Jo656, J08O6

Carlsson, Ingvar (s)

Motioner Fi208, Ju809, Ju811, U212, U304,
U403, U615, U618, U808, FÖ201, Sf261,
So249, So276, So430, So607, Kr293, Kr307,
Ub906, Jo694, N305, A254

Carlström, Marianne (s)

Motioner Ju806, U627, FÖ328, Ub325,
Ub337, Ub683, A452, Bo414

Carnerö, Åke (kds)

Motioner Fi302, U219, U810, Sf216, So452,
Ub322, Ub698, T610, N413

Cars, Hadar (fp)

Motioner K310, U508

Cederschiöld, Charlotte (m)

Motioner K407, K408, K801, L424, N278,

A713

Clarkson, Rolf (m)

Motion U640

130

Colliander, Harriet (nyd)

Motioner K438, K441, K619, K706, K812,

K816, Ju710

Dahl, Birgitta (s)

Motioner K432, U707, Sf512, Sf628, So493,

A446

Dahlberg, Rolf (m)

Motion B06O6

Daléus, Lennart (c)

Motioner K618, Ub700, N418

Dalström, Bengt (nyd)

Motion L316

Danielsson, Bertil (m)

Motioner Kr204, Jo622, J08OI

Dau, Hans (m)

Motioner Sf507, Sf508, Jo804

Edgren, Margitta (fp)

Motioner K434, K502, K620, U803, Sf237,
So418, So472, Kr202, Kr242, Ub349, Jo669,
A808, Bo514

Edholm, Lotta (fp)

Motioner K419, K442, Sk335, U203, U220,

U509, U512, A710

Egnerfors, Alf (s)

Motion Ub636

Einhorn, Jerzy (kds)

Motioner K203, Sf606, Sf624, Kr244, Kr248,
Jo502

Eirefelt, Christer (fp)

Motioner Sf267, So216, N224

Ekendahl, Maud (m)

Motioner K204, Sk301, Sk329, Ju701, L418,
U204, U224, FÖ301, Sf228, Sf604, Sf605,
So203, So213, So237, So408, So419, So420,
So427, So431, So481, Ub608

Ekholm, Berndt (s)

Motioner K216, K439, Fi202, Sk619, Jo693

Eldensjö, Kjell (kds)

Motioner K605, Sk358, U811, Fö305,

FÖ306, So207, T328, T333

Eliasson, Stina (c)

Motioner Sk313, Sk336, Ju414, So436,

So494, Kr260, Kr274, Kr502, Kr507, Ub618,

Ub646, Ub647, Ub686, Ub687, Ub717,

T313, Jo206, Jo212, Jo518, Jo634, N208,

N271, N426, A424

Ericson, Björn (s)

Motioner Sk340, Ju707, L306, L505, Sf207,
Sf225, Sf609, So221

Ericson, Sture (s)

Motioner Fö312, Fö313, Ub630, Ub631,

T529

Ericsson, Dan (Kolmården) (kds)

Motioner K401, K501, Sk345, Sk358, Sk609,
Sk628, Sk652, Ju507, U230, Sf252, Kr262,
Ub357, T217, T802, N423, A436

Ericsson, Kjell (c)

Motioner Sk317, Sk336, Sk349, Sk359,

Sk638, L311, L319, FÖ329, Ub721, T225,
T531, Jo313, Jo626, Jo658, N422, Bo246

Eriksson, Alf (s)

Motioner Jo305, Jo312, A408

Eriksson, Berith (v)

Motioner Ju708, U603, U606, U617, U639,

Sf633, So226, So478, A445, Bo607

Eriksson, Dan (Stockholm) (nyd)

Motioner K814, Kr417

Eriksson, Ingvar (m)

Motioner Sk338, Sföll, Ub320, Jo215,

Jo216, Jo410, Jo512, Jo515, Jo625, N421,
Bo225

Eriksson, Ulf (nyd)

Motioner Ju617, Ju801

von der Esch, Björn (m)

Motioner K413, K414

von Essen, Gustaf (m)

Motioner Ju219, L409, L417, A707, Bo506

Evensson, Rune (s)

Motioner Ju213, A416, A426

Exner, Lahja (s)

Motioner K215, Ub362

Falkmer, Karin (m)

Motioner Sk625, Sk637, Sf2O3, So412, T709

Finnkvist, Bo (s)

Motioner Sk348, Sf243, T207, N212, N240,
N419, A212, Bo515

Fiskesjö, Bertil (c)

Motion K315

131

Fleetwood, Elisabeth (m)

Motioner So427, So466, So481, Jo512,

Bo507

Forslund, Bo (s)

Motioner Ju410, Ub627, Ub628, Ub629

Franck, Hans Göran (s)

Motioner Sk644, Ju234, Ju417, Ju608, L806,
L807, U413, U609, U620, U628, Fö334,
Sf5O3, Sf627, Sf635, Sf636, Kr209, Ub726,
Ub737, T326, Jo415, Bo408, Bo607

Fransson, Jan (s)

Motioner L426, So267, So268, So275,
So497, N241, N307, A243, A244, A261

Franzén, Ivar (c)

Motioner Sk322, Ub311, N422, Bo249,
Bo505

Franzén, Jan-Olof (m)

Motioner Sk338, Ub320, Ub626, Jo229,

Bo409

Frebran, Rose-Marie (kds)

Motioner Sk308, Sk645, Sf231, Ub343,

Ub344, Ub351, Ub703, Ub719, T223, T428,
T530, A228, A802, A807, A809, Bo411

Fremling, Lennart (fp)

Motioner Sk623, Kr250, T212, T413, T803,
Jo650, Bo520

Fridén, Lennart (m)

Motioner K306, Ju221, L414, So438, Kr218,

Kr221, Ub332, N237, Bo222

Fridolfsson, Filip (m)

Motioner Fi504, A220, A703

Furubjelke, Viola (s)

Motioner L706, U226, Sf249, Sf523, Sf623,

So230, T306, A428

Furustrand, Reynoldh (s)

Motioner L217, Ub615, Ub636, Bo227

Gard, Margareta (m)

Motioner T902, Bo407

Gennser, Margit (m)

Motioner Sk333, Sk616

Godin, Sigge (fp)

Motioner K808, Ju602, So495, Kr508,

Kr509, Ub658, Ub670, T319, T320, T504,
T522, T613, Jo419, Jo422, N229, Bo206,
Bo520

Graf, Carl Fredrik (m)

Motioner L410, A211

Granstedt, Pär (c)

Motioner Sk316, Ju215, U218, So229,
Ub700, T609, T616, Jo511, Jo520, A709

Granström, Per Erik (s)

Motioner Sk303, Kr235, T307, T505, T518,
N207, N227, A403

Grauers, Stig (m)

Motioner Sk318, Sk319, Ub312

Gustafsson, Hans (s)

Motioner N277, A252, Bo417

Gustafsson, Holger (kds)

Motioner K406, Ju207, Ju510, L303, U503,
FÖ604, N412, A701

Gustafsson, Nils-Olof (s)

Motioner Kr223, Ub712, Jo205, Jo304,
N249, N409

Gustavsson, Stina (c)

Motioner Sk311, Sk321, Sk355, Sk646,
L609, So436, Kr308, Ub304, Ub311, Ub318,
Ub603, Ub642, Ub717, Ub722, Jo509,
Jo518, Jo634, N213, N254, Bo205

Gustavsson, Åke (s)

Motioner K421, K815, U510, U801, Kr407,
Kr418, Kr511, Kr519, T512, Jo228, A404

Gårdestig, Märtha (kds)

Motioner Ju208, L709, U215, So271, N295,
A459, Bo511

Hagström, Karl (s)

Motioner L214, U802, Sf263, Kr210, Jo405,
Jo406, N404, A210, Bo203, Bo226, Bo503

Hagård, Birger (m)

Motioner So463, Kr216

Halvarsson, Isa (fp)

Motioner L903, Sf634, So444, So445,
Ub348, Ub601, T406, T712

Hambraeus, Birgitta (c)

Motioner Sk316, U228, U308, FÖ314, T531,
Jo511, Bo307

Hansson, Agne (c)

Motioner K427, K504, Fi602, Ju418, L219,
L317, U805, So265, So496, Ub363, T805,
Jo226, Jo522, N260, N285, N411, N417,
A423, A433, A434

132

Hedfors, Lars (s)

Motioner Sk353, Sk611, Fö302, Sf260, T536,
Jo306

Hedkvist Petersen, Ewa (s)

Motioner Kr298, Kr302, Ub907

Hedquist, Lennart (m)

Motioner K308, Sk332, Ju219, L904, Bo304

Hegeland, Hugo (m)

Motioner Ju406, L421, So602

Heister, Chris (m)

Motioner K707, Sk631, So425, Kr240

Hellström, Mats (s)

Motioner L608, U305, Ub674, Jo521, A456

Hemmingsson, Ingrid (m)

Motioner T313, T323, Jo603, N202

Henriksson, Birgit (m)

Motioner K424, Ju411, Ju419, U643, So213,
T709, A407

Hestvik, Inger (s)

Motioner K610, Ub694, Ub695

Heyman, Tom (m)

Motioner Fi404, T604

Hjelm-Wallén, Lena (s)

Motioner Kr222, Kr236, Ub338, Ub681,
Ub682, Ub709, Ub715, Ub905, A457

Hjortzberg-Nordlund, Hans (m)

Motion Sf220

Holmberg, Bo (s)

Motioner K813, T336, A464

Holmberg, Håkan (fp)

Motioner U406, U509, Kr250, N226

Hurtig, Bengt (v)

Motioner K207, K208, K805, L215, U706,
U809, Sf258, Kr287, Ub678, Jo309, Jo665,
Jo677, N232, N245, A448, A451, A806

Håkansson, Per Olof (s)

Motioner Sk615, FÖ401, Kr228, Kr241,
N223, Bo211, Bo508

Högmark, Anders G (m)

Motion Bo409

Irhammar, Ingbritt (c)

Motioner K404, Sk642, Sk648, Ju206, L701,

U232, U502, U602, U647, U806, FÖ314,
FÖ707, Sf254, Sf632, So448, So454, Kr211,
Ub305, Ub340, Ub691, T324, Jo210, Jo514

J06I8

Israelsson, Karin (c)

Motioner Sk901, Sf239, So241, Ub704,
Jo412, A704

Israelsson, Margareta (s)

Motioner K445, So488, Kr222, Kr410,
Ub641, Ub738, A263

Jansson, Arne (nyd)

Motioner Fi307, Sk649, Sf269, Sf271, So262,
So269, T706, Jo685, Jo687, N298, A465

Jenevall, Bo G (nyd)

Motioner L714, T621, N292, N297 Bo523

Jennehag, Jan (v)

Motioner Fi403, Sk607, Fö325, Kr516,
Jo309, J06I6, Jo627, Jo642, Jo643, Jo665,

Jo677, N244, N274, A451, Bo519, Bo522

Johansson, Anita (s)

Motioner K444, Ju214, U704, T213, A257,

A258, A431, Bo251, Bo502

Johansson, Birgitta (s)

Motioner Kr273, N289, N290, Bo501

Johansson, Eva (s)

Motioner Ju217, So266, Ub622, A225

Johansson, Inga-Britt (s)

Motioner K505, Fi303, Fi605, L203, L710,
L711, Kr243, N252

Johansson, Kjell (fp)

Motioner N255, N256, N284, A242

Johansson, Kurt Ove (s)

Motioner Ju204, Ju703, L901, Sf266, Sf506,
So206, So409, Kr269, Ub609, Ub651, Jo803,
N206, N250, N267

Johnsson, Ingvar (s)

Motioner L201, L202, Kr510, Ub614,

Ub724, T314, T503, T517, A425, A427, A429

Jonsson, Elver (fp)

Motioner Sk35O, L902, U709, U813, Sf6O2,
Kr416, Ub313, Ub324, T204, T331, T411,
T520, T608, Jo221, Jo609, A601

133

Jonsson, Göte (m)

Motioner L603, Sf209, Sf264, Kr212,

Ub333, Ub606, A454

Jousma, Robert (nyd)

Motioner K314, U645

Järrel, Henrik S (m)

Motioner K205, K413, K420, K422, K437,
K817

Jönsson, Anita (s)

Motioner Sk615, Sf520, T527, Jo523

Jönsson, Marianne (c)

Motioner K427, K504, Ju206, U805, Sf238,
Sf510, So250, So448, So454, So496, Kr260,
Kr286, Kr305, Kr413, Ub339, Ub363, T805,
Jo225, Jo226, N285, N431, A214, A233,
A423, Bo217, Bo248

Kaaling, Björn (s)

Motioner Ub335, A253

Karlsson, Bert (nyd)

Motion So500

Karlsson, Hans (s)

Motioner Sk634, Ju226, Ju227, Sf219,
Ub303, A203, A215

Karlsson, Ola (m)

Motioner L211, Bo222

Karlsson, Rinaldo (s)

Motioner Sf213, Sf214

Karlsson, Sonia (s)

Motioner Ju404, Kr213, Kr278, Ub341,

T321, T417, Jo653, Jo678

Kihlberg, Stefan (nyd)

Motioner Kr297, Ub716, Ub734, Ub735

Kindbom, Bengt (c)

Motioner Fi304, Sk646, Juöll, So480,

Ub342, Ub625, Jo222, Jo683 A414

Kjörnsberg, Arne (s)

Motioner K621, T541, T542

Klevenås, Lena (s)

Motioner K439, U401, So411, Ub727, A416,
Bo241

Kling, Peter (nyd)

Motioner Sk361, Kr417, Ub360

Klingvall, Maj-Inger (s)

Motioner K412, L425, Sf249, So612, Kr268,

Kr278, Bo219

Knutson, Göthe (m)

Motioner K804, K811, Ju301, L212, L601,

U229, FÖ702, FÖ704, FÖ705, Kr246, T424,

T707, T912, Jo207, Jo214, Jo626, A218,

Bo207, Bo302

Koch, Inger (m)

Motioner K417, L404, So433, Ub634

Komstedt, Wiggo (m)

Motioner Ju231, Sf244, Sf630, So404,

So405, Ub353, T325

Kristersson, Ulf (m)

Motion So253

Kronblad, Bengt (s)

Motioner Ju227, L301, Ub605, N204, N214,
N215, N216, N402, N407, N428, A401, A409

Lander, Jarl (s)

Motioner Sk348, T219

Landerholm, Henrik (m)

Motion K708

Lantz, Kenneth (kds)

Motioner Kr304, T435, T620, J06II, Jo628,

Jo639, Jo640, Jo644, N233, N420, Bo518

Larsson, Kaj (s)

Motioner Sk639, L318, Ub330, Ub660,

T412, T515, Jo211, J066I, A229

Larsson, Roland (c)

Motioner Fi603, Sk630, Kr263, T526, Jo671,

N270, A432, A438, A439, A803

Larsson, Torgny (s)

Motioner So462, So490, So491, T431,

Bo239, Bo241

Lében, Roland (kds)

Motioner Fi408, T410, T535, Bo411

Lekberg, Sören (s)

Motioner Sk326, Sk629, Ub662, Bo242

Lennmarker, Göran (m)

Motion Fi503

Liliedahl, Simon (nyd)

Motioner Fi508, U312, U645

134

Lindberg, Mats (s)

Motioner Ub701, Ub730, Ub731, Ub732,

Ub733, N286, N287, N288, A255

Lindblad, Gullan (m)

Motioner K204, So237, So408, So420,

So463, So466, So467, Kr246, Ub611, Ub666,
Ub736, T707, Jo207, A218, A704, Bo207,

Bo302

Lindblom, Christer (fp)

Motioner K612, Sk604, Ju503, Ub604,

Ub657, Jo669, A813

Linderholm, Christina (c)

Motioner K429, Ju613, L412, L427, U402,

Sf614, Kr214, Ub309, Ub722 T708

Lindgren, Sylvia (s)

Motioner Fi507, Sf248, Sf265, Sf513, Ub723,
T422, T907, T909, J0666, N240, N419, Bo243

Lindkvist, Oskar (s)

Motioner Ju703, T713, A430, Bo218,

Bo232, Bo516

Lindqvist, Bengt (s)

Motioner Sf524, So255, Ub361, N221

Lindström, Olle (m)

Motioner Sk636, U307, T316, T418, T534,
T617, Jo414, Bo510, B06O8

Luksep, Peeter (m)

Motioner Sk347, U621, Sf631, Ub345

Lundberg, Carin (s)

Motioner Ju609, Sf522, T434, N291, N302

Lundberg, Inger (s)

Motioner K421, K815, Fi409, Fi502, Sk302,
L302, Sf5O5, Sf515, So603, Ub631, T206,
N266, A216, Bo230

Lundberg, Sven (s)

Motioner Ju409, N209, N406

Löfgreen, Pehr (m)

Motioner K802, F6326, So252

Löfstedt, Berit (s)

Motioner Sk651, Ju404, So230, So482,

N266, Bo233

Lönnroth, Johan (v)

Motioner Fi403, T209, A602

Lövdén, Lars-Erik (s)

Motioner Fi305, Ju412, L901, So409,

Ub651, N250, N267, N299

Lööw, Maj-Lis (s)

Motioner L209, L210, L408, L604, L704,
A468

Magnusson, Göran (s)

Motioner L206, So228, So453, Kr284,
Kr408, Ub709, T205, Jo218, A402, A444

Marklund, Leif (s)

Motioner Fi402, Sk653, Kr294, Kr296,

T432, Jo421, N306, Bo613

Martinger, Jerry (m)

Motioner Ju233, T804

Melin, Ulf (m)

Motioner Sk604, L603, Sf209, Sf264, So240,
Kr212, Ub604, T323

Messing, Ulrica (s)

Motioner K307, K418, Sk633, Sk805, Sf515,
So434, So485, T701, N203, A206, A248, A467

Molén, Per-Richard (m)

Motioner Ju403, Ju411, Ub654, T613,
Bo212

Montalvo, Max (nyd)

Motioner Sk650, So498, T911, Jo231

Moquist, Lars (nyd)

Motioner Ju801, U216, U626, U644, Sf621,
T335, Jo501

Måbrink, Bertil (v)

Motioner Sk641, L703, U201, U209, U407,
U607, U610, U616, U639, Ub663, Ub664,
Ub679, Jo505, Jo525, Jo642, Jo657, A445,
A466

Mårtensson, Ingela (fp)

Motioner K213, K425, K434, K617, K620,
Ju201, Ju224, JuöOl, L805, U213, U223,
U308, U409, U410, U411, U506, U635,
U636, U637, U638, FÖ310, SfölO, Sf629,
Sf634, Kr280, Kr281, Kr291, Kr508, Ub336,
Ub668, Ub669, Jo219, Jo513, Jo517, Jo528,
Jo662, Jo663, N427, Bo236, Bo237, Bo612

Nilson, Rolf L (v)

Motioner K443, F6701, T905, Jo632, Jo664,
N276, N280, N301, N410, N425, A418

Nilsson, Anders (s)

Motioner Fi506, Ju230, Kr257, Ub710, T433

135

Nilsson, Bo (s)

Motioner Ju209, Ju223, Ju228, U507, Sf235,

Sf502, So208, So415, So461, So486, Kr201,

Kr224, Ub328, T514, Jo617, N228, A231,
A249, Bo214

Nilsson, Börje (s)

Motioner Fö317, Ub330, Ub660, T515,

J066I, A229, A251, A415

Nilsson, Carl G (m)

Motioner Sk318, L503, L905, Sföll, Jo625,

N416, N421, Bo225

Nilsson, Gunnar (s)

Motioner K604, T309, T507, T527 Jo615

Nilsson, Kjell (s)

Motioner So432, Ub623

Nilsson, Lennart (s)

Motioner Sf221, Kr503, Kr515, Kr517,
T202, N294

Nilsson, Martin (s)

Motioner K307, K607, Fi501, U412, FÖ319,

Sf240, So234, Ub656, T330, T403, T533,

T701, N203, A206, A248, A463, Bo412,
Bo415

Norberg, Gudrun (fp)

Motioner K609, Fö901, So238, So444,

Kr249, Kr403, Kr406, Ub620, Ub635, T406,
Jo201, Jo203, Jo213, Jo508, A419

Nordh, Nils (s)

Motioner Ju417, Ju505, L419, L420, Sf253,
T330

Norrby, Sören (fp)

Motioner K616, Fi306, Ju614, Kr513, T430,
Jo422

Nyhage, Hans (m)

Motioner K704, Fi505, Sk309, Sk337, U705,

So239, Kr226

Näslund, Ingrid (kds)

Motioner Sk339, So217, So440, So465,
Kr254, Kr256, T612, Jo409

Odenberg, Mikael (m)

Motioner Sk635, Bo401

Olson, Bengt Harding (fp)

Motioner SköOl, L305, L313, L406, U625,

U807, FÖ202, F6303, F6322, Sf237, Kr404,
T402, T904, N201, N230, N231, N247,
A264, A702

Olsson, Kent (m)

Motioner Sk618, So450, Ub728, Bo410

Orring, Ulla (fp)

Motioner K435, Sk307, Sk605, Sk640,
Ju413, FÖ311, Kr247, Kr292, Ub306, Ub659,

Ub711, Ub713, T310, Jo203, Bo418

Oscarsson, Berit (s)

Motioner U704, FÖ307, Sf520, Kr235,
Kr266, Kr410, A263, A402

Palm, Sverre (s)

Motioner Sk356, Sk360, Sf221, T540, Jo420,
Bo521

Persson, Anita (s)

Motioner Sf255, Sf519, Kr409, Ub615, N273

Persson, Bertil (m)

Motioner K601, K608, K702, K703, FiöOl,
Sk330, Sk612, Sk803, L402, L504, L802,
U302, F6308, F06OI, Kr205, Kr215, Kr217,
Kr275, Ub326, Ub633, Ub708, T901, Bo301,
Bo303

Persson, Carl Olov (kds)

Motioner K501, So243, So442, So460,
Ub331, Jo308, N210, A234 Bo229

Persson, Elisabeth (v)

Motioner K611, K803, Ju615, L803, Sf517,
So259, So483, So613, Kr220, Kr261, Kr411,

Kr514, Ub617, Ub667, Ub680, A418

Persson, Karl-Erik (v)

Motioner Fi406, Ub665, T516, T519 T605

Persson, Kristina (s)

Motioner Fi207, Sf524, N251

Persson, Leo (s)

Motioner SkölO, Sf509, Kr238, Kr512,
Ub317, Ub359, Ub707, T311, T508, T704,
Jo652, Bo515, Bo609, B06IO

Persson, Magnus (s)

Motioner K212, K810, Fi604, Ju210, Ju807,

L708, U708, FÖ703, Sf222, Sf620, So473,
Ub904, T415, T416, T532, T807, Jo209,
Jo526, Jo631, Jo633, Jo659, N241, A201,
A213, A441, Bo210, Bo235, Bo517, Bo603,
Bo604, Bo609, B06II

Persson, My (m)

Motioner So204, So402, So428, Kr218

136

Persson, Siw (fp)

Motioner Ju504, U205, Sf212, Sf241, So403,
So422, So457, So458, So469, So470, So471,
Kr506, Ub308, Ub619, Ub652, Jo219,
Jo403, Jo513, Jo517, Jo528, J06O6, Jo629,
Jo630, Jo637, Jo645, Jo663, J0668, Jo689,
N236, A208, Bo206, Bo513, Bo524

Peterson, Thage G (s)

Motioner K806, Ju214, U804, Sf503, Kr209,
Kr227, Ub725

Petersson, Sven-Olof (c)

Motioner Sk312, Sk322, Ju418, L407,
FÖ315, FÖ316, Sf254, Ub699, T211, T606,
Jo413, Jo673, Jo674, Jo807, N265, Bo605

Pettersson, Ulla (s)

Motioner K216, K410, Kr264, Kr283, T614,
T615

Pilsäter, Karin (fp)

Motioner K503, Sk334, Ju218, L707, U203,
U512, U641, Sf625, So273, S06O8, Kr414,
Ub315, Ub321, Ub355, T214, Jo647, Jo689,
N238, N293, A470, A710

Poromaa, Bruno (s)

Motioner Sk653, Bo613

Påhlsson, Tage (c)

Motioner L317, So231, So435, Ub618,
Ub686, Ub687, T227, Jo658, N300, N426,
Bo223, Bo247, Bo614

Pålsson, Chatrine (kds)

Motioner K402, K606, Sk339, L207, Jo602,
Jo612

Reinfeldt, Fredrik (m)

Motioner K433, Fi401, L422, T524

Rembo, Sonja (m)

Motion Kr231

René, Inger (m)

Motion U224

Rhenman, Anne (-)

Motioner L416, L424, Sf205, S06OI, So604,
A711

Rindborg, Stig (m)

Motioner Sk631, Ju232, L307, L308, L309,

L310, L312, A707

Rizell, Fanny (kds)

Motioner Fö318, FÖ604, Sf527, So217,

So440, So465, S06II, Kr254, Kr259, Ub698,
T328, N413

Rohdin, Lennart (fp)

Motioner U220, U221, U608, U630, U631,
U632, U641, Sf617, Kr279, Ub648, T421,
Jo635, A458

Rosén, Bengt (fp)

Motioner K428, Fi407, Ju203, Ju212, Ju407,
Ju408, Ju704, Sf511, Ub324, T318, Bo240

Rulander, Liisa (kds)

Motioner K406, Ju401, L906, SföOl, So251,
So460

Rydén, Rune (m)

Motioner Ju222, Ju709, So489, Ub693

Ryttar, Bengt-Ola (s)

Motioner Fi201, L214, So220, So609, Jo654,
Jo655, A223, A440, A450, A714, Bo202,
Bo403, Bo406

Rönnung, Catarina (s)

Motioner Ju618, U801, T512, N242, A404,

Bo208

Sahlström, Ingegerd (s)

Motioner Ju415, L801, L804, Sf229, Sf257,
So211, So490, Ub350, Ub641, T404, T509,
N253

Saint Cyr, Mona (m)

Motioner L503, T902

Samuelson, Björn (v)

Motioner L703, FÖ701, Ub302, Ub327,

Ub617, Ub903, T521

Sandberg-Fries, Yvonne (s)

Motioner Fö332, FÖ333

Sandberg, Jan (m)

Motioner Sk624, Ju803, Fö327, A421

Schmidt, Olle (fp)

Motioner K301, K416, K615, K701, Sk315,
U803, Sf259, So418, Kr205, Kr275, Ub315,
Ub348, Ub349, Ub670, Ub706, T222, T506,
Jo667, Bo305, Bo404

Schori, Pierre (s)

Motioner U227, U614, A225

137

14 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 56

Schyman, Gudrun (v)

Motioner K206, K209, K210, K436, Fi203,
Fi204, Fi206, Sk352, Ju509, Ju612, Ju805,
Ju808, L415, U210, U211, U303, U504,
U611, U613, FÖ203, Sf218, Sf245, Sf246,
Sf250, Sf616, Sf622, So215, So236, So246,
So247, So248, So261, So455, So476, So479,
So492, So605, S06IO, Kr289, Ub310,
Ub655, Ub714, T216, T808, Jo230, Jo649,
N281, A250, A259, A460, A715, A810
Selberg, Åke (s)

Motioner L426, Jo421

Signell, Sven-Gösta (s)
Motioner T220, T224, T910

Silfverstrand, Bengt (s)

Motioner K303, K602, Sk305, Sk306, Sk310,
Sk323, Sk343, Sk606, Sk608, Ju202, Ju223,
Ju228, Ju402, Ju607, L201, L202, L203,
L205, L320, L501, L602, L606, U202, U501,
FÖ304, F6709, Sf233, Sf514, Sf618, So224,
So449, Kr233, Kr288, Ub701, T201, T401,
T405, T407, T419, T602, T908, Jo224,
Jo402, Jo523, Jo604, Jo605, Jo614, J066O,
Jo675, Jo676, Jo802, Jo803, A232

Sjödin, Karl Gustaf (nyd)

Motioner K426, K440, Ju619, Ju710, So270,
Bo419

Skeppstedt, Ingrid (c)
Motioner Kr272, Ub684, Ub685, Jo807,
Bo605

Skoog, Christer (s)

Motioner FÖ332, F6333, F6708 Jo417

Skånberg, Tlive (kds)

Motioner K302, Sk346, Sk621, Sk645, L502,
FÖ309, Sf527, So232, So406, So501, Kr208,
Kr256, Kr259, Ub610, Jo607, J06O8, N424,
A807, Bo213

Skårvik, Kenth (fp)

Motioner Sk331, Ju602, L304, So401,
So417, So421, So469, Kr229, Kr415, Ub323,
T301, T305, T315, T520, T601, Jo301,
Jo416, J06OI, Jo648, J0668, N401, Bo201

Staaf, Harry (kds)

Motioner Fi205, Fi408, Sf231, So442, Kr412,
Ub331, Jo220, Bo505

Staaf-Igelström, Lisbeth (s)

Motioner Sf243, Sf256, So219, T409, Jo307,
N211, A202, A212, A222, A812

Starrin, Karin (c)

Motioner Sk349, Sk359, L311, L319, L701,

U232, U602, Ub688, T538, Jo313, N271,

N272, N296, A442, A815

Stenberg, Hans (s)

Motioner K614, Ju609, U208, T215, T510,

T511, Jo636

Stenmarck, Per (m)

Motioner L418, So489, J06IO, N246, N268,
A712

Stjernkvist, Lars (s)

Motioner Sk354, T203, T321, T427, N269,

A204, Bo221

Strid-Jansson, Laila (nyd)

Motioner Fi307, Sk649, Sf269, So262,

So269, T706, Jo687, A465

Strömberg, Håkan (s)

Motioner So257, Kr271, Ub303, T425,

A410, A413, Bo204

Sundgren, Roland (s)

Motioner Sk344, L401, T702, N261, N262,

N263, N264, N300, A245, A246

Sundin, Britta (s)

Motioner Ju502, Ju702, Ju705, So227,

So451, Ub358, Ub649, Ub901, Ub902, A461,
A717

Sundin, Lars (fp)

Motioner K701, Ju804, Sf602, Kr226,

Kr285, Ub697, Jo620, A247

Sundström, Sten-Ove (s)

Motion N283

Svartberg, Karl-Erik (s)

Motioner L806, L807, U309, U310, U311,

U414, Kr301, Jo529

Svensk, Lars (kds)

Motioner So447, Kr225, Jo612, N226, A228,
Bo526

Svenson, Karl-Gösta (m)

Motioner Fö315, So456, So464, Jo407,

Jo408, A705

Svensson, Ingvar (kds)

Motioner Fi205, Ju802, L208, Sf227, S06O6,

Ub703

138

Svensson, Kristina (s)

Motioner U601, U628, U629, Sf256, Sf519,

Kr290, Ub675, Ub676, Jo223, A812

Svensson, Nils T (s)

Motioner Sk326, Sk629, L204, U601, U812,

FÖ404, Kr276, Kr300, Kr503, Kr515, Kr517,
N205

Svensson, Sten (m)

Motioner K809, Sk614, Kr203, N220, N225,

N408, A219

Svärd, Anders (c)

Motioner K622, Fi406, Sk626, Sk642, Ju416,

Juöll, U902, FÖ402, FÖ707, Sf242, Ub645,

T428, T429, T516, Jo613, Jo624

Söderberg, Sten (-)

Motioner K409, Sk613, Ju706, U207, U605,
U901, Sf608, Sf613, Kr219, T903, N217, A209

Söderström, Elvy (s)

Motioner Fi606, Sf266, So477, N219, N243,

N405, N415, A265 Bo525

Sörestedt, Birthe (s)

Motioner K303, K403, K430, Sk305, Sk323,

Sk608, Ju202, Ju506, U202, FÖ304, So224,

So424, So449, Jo605, Jo675, A205, A449,

A811

Tarschys, Daniel (fp)

Motioner K305, Fi405, Sf2O2, Ub718

Thalén, Ingela (s)

Motion K411

Theorin, Maj Britt (s)

Motioner U415, Jo691, Bo243

Thollander, Gunnar (s)

Motioner Sf223, So432, Kr230, Kr232,

Kr265, Kr270, T408, A706 Bo238

Thorén, Rune (c)

Motioner K431, Sk357, Sk801, So231,

Kr416, Ub661, A236, A709 Bo223

Tilländer, Ulla (c)

Motioner U903, Sf230, Sf501, Kr202, Kr267,
Ub346, A217

Ulander, Lars (s)

Motioner Sk802, A226, A227, A708 Bo228

Uusmann, Ines (s)

Motioner Fi207, Ju707, Sf207, Sf6O9, So221,

N251, A811

Vestlund, Iréne (s)

Motioner Fö401, Sf201, Sf248, Kr207,

Kr228, Ub612, Ub616, A440, Bo501

Viklund, Margareta (kds)

Motioner K401, K402, Ju605, U206, U231,

U405, U612, U623, U624, U646, FÖ318,

Sf268, Sf603, So410, Ub307, A207, A805

Virgin, Ivar (m)

Motioner Fi407, A219

Wachtmeister, lan (nyd)

Motioner K214, K312, K313, K438, K441,
K506, K619, K706, K812, K814, Fi210, Fi412,

Fi508, Sk654, Ju235, Ju616, Ju810, L314,

L315, L714, U216, U313, FÖ335, Sf271, Sf525,
Sf526, Sf621, So263, So272, So274, So499,
So615, Kr309, Kr419, Kr518, Ub364, Ub365,

T226, T228, T423, T618, T809, Jo232,

Jo692, N258, N297, N303, N304, N429, A262,

A266, A267, A268, A269, A718, Bo250

Wachtmeister, Knut (m)

Motioner L403, L705, Sf206, N268, A705

Wegestål, Karin (s)

Motioner Ju506, Fö331, Fö403, FÖ404,

FÖ710, Sf270, Ub354, J0686

Wennerfors, Alf (m)

Motioner Ju229, L213, T619, T806, N259,
A447

Wennerlund, Aiwa (kds)

Motioner Sk328, U416, Sf232, So233,

So242, So439, So441, Ub343, Ub344, Ub351,

T414, Jo506, Jo507, Jo524, Jo619, Bo245

Werner, Lars (v)

Motioner U706, J068O, Jo805, A453, Bo215,
Bo216, Bo231, Bo234, Bo413, Bo512

Westerholm, Barbro (fp)

Motioner K213, K807, L413, U225, So407,
So416, So417, So459, So468, Kr244, Ub601,
Ub607, Ub653, A801

Widnemark, Monica (s)

Motioner Kr234, Kr295, Ub301, Ub632,

T434, A256, A412

Wiklund, Pontus (kds)

Motioner K423, L208, So254, So441, N210,

N257, A435

Wilson, Carl-Johan (fp)

Motioner K405, Ju407, Ju408, Ju603, U217,

FÖ320, FÖ321, FÖ324, Sf511, Jo508

139

Winberg, Margareta (s)

Motioner L405, Kr258, Ub720, Jo227,

Jo233, Jo311, Jo510, Jo670, Jo690, N432,
A814, A816, Bo244

Windén, Christer (nyd)

Motioner Jo231, Jo501, Bo419

Wistrand, Birgitta (m)

Motioner Sk603, So202, Kr252, Kr501,

Ub602

Wågö, Liselotte (m)

Motioner So425, Uböll

Zaar, Claus (nyd)

Motioner L316, So264

Zetterberg, Eva (v)

Motioner K309, K603, Ju509, Ju615, L712,

L713, U209, Sf204, Sf208, Sf258, Sf633,

So210, So212, So236, So258, So259, So260,

So413, So414, So429, So437, So446, So483,

So614, Kr401, Ub316, Ub327, Ub352,

Ub621, N274, Bo224, Bo234

Ågren, Jan Erik (kds)

Motioner Sk327, Sk647, Ju401, U215, U219,
U306, U408, Sf626, T223, J06II, N430, Bo614

Öhman, Monica (s)

Motioner Kr296, Kr299, Ub329, T432

Öhrsvik, Lena (s)

Motioner Ju211, L411, L420, U814, Sf507,
Sf508, So222, So223, So244, So245, So265,
So474, Kr237, Kr239, Ub301, N221, A260

Örnfjäder, Krister (s)

Motioner Sk627, L301, F6602, FÖ603,

Sf234, So235, Ub605, T221, T420, T611,
T711, N204, N402, A230

Östh, Rosa (c)

Motioner K311, K404, Sk321, Ju508, L609,
Sf230, Sf239, Kr211, Ub304, Ub314, Jo509,
N213

Östlund, Sten (s)

Motioner A417, A443

140

Index

141

Aceh U636

Administrativa yrken A216

Adoption So216, So259, So613

Adoptivföräldrar So609

Advokatsamfundet Ju703

Afasi Kr403

Affärstider N302

Aids U231, U601, So436

Akademiker A264

Aktiebolag L201, L202, L211, L213, L214

Aktiekapital L203

Alkohol- och narkotikaupplysning Ub313,
Ub620

Alkoholfri representation K302

Alkoholhaltiga drycker So206, So207,

So228, So231

Alkoholmissbruk So228

Alkoholpolitik So201, So202, So209, So218,
So238, So247, So252, So272

Alkoholreklam So218

Alkoholskadade barn So258

Alkoholskatt Sk616, Sk635

Allemansrätten K201, U505, Jo626, Bo508

Allergier So475, Bo206, Bo220, Bo222,

Bo223, Bo224, Bo226, Bo233, Bo238, Bo241,

Bo245

Allmän försäkring, lagen om Sf207, Sf228,
Sf248, Sf253, Sf266

Allmän plats Ju210

Allmänna motionstiden K303, K307

Allmännyttiga bostadsföretag Bo221

Allmänprevention Ju802

Alternativ arbetsgivaravgift Sk638

Alternativ barnomsorg S06OI

Alternativ medicin So484

Alternativ odling Jo208

Amalgam Sf212, So441, So460, So463,

So469, So478, So486, So493 So502

Amortering N273

Anabola steroider So434, So456

Anhållande Ju704

Anhöriginvandring Sf612, Sf629

Anorexi Sf237

Anställning L206, Sf214, A204, A705

Anställningsskydd A266, A711, A713,

A714, A717

Ansvarig utgivare K208

Ansvarsförsäkring N270

Antagning Ub603, Ub670

Arbetsbiträde A224

Arbetsdelning A217

Arbetsdomstolen A712

Arbetsförmedling A247

Arbetsgivaravgifter Sf262

Arbetsgivarorganisationer Sk306

Arbctskonflikter A703

Arbetsliv A202, A203, A205, A227, A237,
A250

Arbetslivsfonden A210, A211, A212, A213,

A253

Arbetslivsinstitut A232

Arbetslöshet Sk341, A207, A208, A209,

A216, A217, A221, A236, A238, A243, A248,

A264, A269, A441, A442, A446, A453,

A457, A458, A463, A710, Bo227, Bo228

Arbetslöshetsersättning A230, A235, A246

Arbetslöshetsförsäkring A239

Arbetslöshetskassor Jo416, A226, A419

143

Arbetsmarknadspolitik T214, J0688, A201,

A206, A207, A208, A209, A214, A215, A217,

A218, A219, A220, A222, A223, A228,

A234, A236, A238, A240, A241, A242, A243,

A244, A245, A246, A247, A248, A249,

A250, A251, A252, A254, A256, A257, A258,

A259, A260, A261, A262, A263, A264,

A266, A267, A268, A269, A410, A414, A423,

A425, A426, A427, A455

Arbetsmiljö Sf212

Arbetsrätt A701, A702, A705, A707, A708,
A711, A713, A714, A716, A717, A718

Arbetsskadeförsäkring Sf212, Sf236

Arbetsterapi So451, Ub630

Arbetstid T909, A203, A205, A261, A268,

A701, A702, A706, A709, A715

Arbetstillstånd Sf618

Arealstöd Jo201

Arkeologiska undersökningar Kr203,

Kr204, Kr265

Arkitekter Ub651, A209

Arkiv Kr212, Kr238, Kr239, Kr261, Kr262

Arktis Jo609

Armatur FÖ709

Arrende L501, L502, L503, L504, L505

Arv L402, L404, L421

Arvoden Sk333, Sk805

Arvs- och gåvoskatt Sk304, Sk315

Askåterföring Jo621

Associationsrätt L201, L202, L203, L204,

L209, L210, L211, L212, L213, L214, L215,

L216, L217, L218, L901

Assyrier U634

Asylsökande K435, Sf6Ol, Sf604, Sf606,

Sf615, Sf62O, Sf627, Sf634 Sf635

Atlantbanan T538

ATP-avgift Sf268

Autistiska barn Ub306

Automatspel Kr408

Avdrag Sk304,Sk314, Sk316, Sk325, Sk329,

Sk337, Sk341, Sk344, Sk349

Avesta A440

Avfallshantering Jo604, Jo613, Jo617,

Jo627, Jo639, Jo644, Jo657, J066O, J0668,

Jo674, J068I

Avgaser T526, T911

Avgångsvederlag Fi604, L205, L206, L214,
L219, A235, A718

Avhandling UbölO

Avloppsslam Jo628

Avskiljande av studerande Ub604

Avtal L708

AXE-systemet A219

Badhytter Kr217

Baltikum K612, U604, U805, U807, U811

Bank- och fondväsen N204, N215, N230,

N231, N241, N242, N258, N259, N273, N296

Banverket T220, T227

Barentsregionen U706

Barn Ju206, JuöOl, Ju602, Ju603, JuölO,

Ju618, Ju806, L402, L419, L420, L421, U231,

So262, So267, So607, So614

Barn och ungdom Sk345, So210, So232,

So266, So267, So492, So607, Kr283

Barn- och ungdomskultur Kr259, Kr406

Barn- och ungdomstandvård So433

Barnarbete U643

Barnbidrag Sf268, So602, S06O8, So612

Barnkunskap So260

Barnmorska Ub683

Barnombudsman So210

Barnomsorg S06OI, So603, So605

Barnpornografi K401, K403, K404, K405,

K406, K407, K410, K411, K412, K415, K417,

K424, K426, K427, K432, K436, K439,

K440, K445

144

Barns talerätt L425, So232

Barns uppväxtvillkor So266

Barnsexturism U625

Basbelopp Sf269

Batterier Jo617, J0668

Bedrägeri L605, L703

Befolkningsfrågan U642

Begravningar K611, K613

Bensax Jo529

Bensin Jo655

Bensinskatt Sk647, Sk648

Bensodiazepiner So452

Bergslagen Kr235, T327, T532, Jo202

Bergslagsbanan T517, T531

Bergslagsdiagonalen T329

Beslutsprocessen K607

Besöksanläggning Jo653

Betalningsansvar L201, L202

Betalsamtal K301, K304

Betyg Ub631

Bevakningsföretag N223, N246, N299

Bevisprövning Ju706

Bibliotek Kr293, Ub717

Bibliotekslag Kr220, Kr227

BIC-centrum N294

Bidragsförskott S06II, So612

Bilar Sk624,T426, T430, N424

Bilbälten T402,T416

Bild Ub336

Bildkonstnärsfonden Kr209

Bildmuseet i Umeå Kr247

Bildskärmsskador Bo238, Bo245

Bilförmåner Sk342, Sk346

Bilindustri N233, N237, N248

Bilresor Kr516

Bilstöd till handikappade So235

Biltelefoner T401, T404, T408, T427, T431,
T434

Biobränslen N279, N402, N404, N422

Biodling Jo515

Bioenergi N408, N412

Biografer Kr284

Biologisk mångfald J0666

Biståndskrediter U228

Biståndspolitik K605, K612, U201, U202,

U204, U205, U207, U208, U209, U210, U211,

U212, U213, U214, U215, U216, U217,

U218, U220, U221, U222, U224, U225, U228,

U229, U620, U642, U801, U805, U810,

FÖ334

Bisysslor Sf216, A602

Blekinge län Ub673, T211, T332, T536

A252, A466

Blockad A703

Blyhagel Jo605

Blödarsjuka L602

Bodelning Ju702

Boendemiljö Bo406

Bokmoms Sk645

Bonnierföretaget Marieberg K815

Borgen Sk337

Borgenärer L309

Borås Kr226, Ub639, T541

Bosnien U631

Bosnien-Hercegovina U612

Bosparande Bo225, Bo226

Bostadsbidrag Bo217

Bostadsdepartementet Bo215

Bostadsdomstolen Ju417

145

Bostadslån Bo248

Bostadsmarknaden Bo242

Bostadsområden Bo243

Bostadspolitik Bo202, Bo203, Bo204,

Bo205, Bo211, Bo214, Bo218, Bo231, Bo240,

Bo244, Bo250

Bostadsrenovering Bo235

Bostadsrätt Bo401

Bostadsrättsföreningar Sk325

Bostäder Sk313, Sk348, Sk357, Bo201,

Bo203, Bo204, Bo205, Bo206, Bo207, Bo208,

Bo209, Bo210, Bo211, Bo212, Bo213,

Bo214, Bo215, Bo216, Bo217, Bo218, Bo219,

Bo220, Bo221, Bo222, Bo223, Bo224,

Bo225, Bo228, Bo229, Bo230, Bo232, Bo233,

Bo234, Bo235, Bo236, Bo237, Bo239,

Bo241, Bo243, Bo244, Bo245, Bo246, Bo247,

Bo248, Bo249, Bo250, Bo251, Bo302,

Bo401, Bo412, Bo501, Bo502, Bo503, Bo511

Bo513

Bosön A225

Botniabanan T539

Bottenhavet Jo406

Boutredning L414

Brandbekämpning till sjöss FÖ604

Brandmän Sf207

Brandvarnare Bo501, Bo502, Bo511, Bo521

Brevröstning K704

Broar T319, T326, T603, T901

Bromma flygplats T708, T713, A453

Brottsförebyggande arbete Ju212, Ju802

Brottsförebyggande rådet Ju808

Brottslighet Ju212, Ju810

Brottsoffer Ju803, Ju807

Bruksvärdessystemet Bo413

Budgetunderskott Fi401

Bulimi Sf237

Buller J06I6

Burhållning Jo219, Jo510, Jo516, Jo517

Burma/Myanmar U629

Busstrafik T506, T524, T540, T910

Byggarbetslöshet Bo227

Byggavfall J066O

Byggregler Bo516

Bär- och svampplockning Sk327

Bärgning T614

Censur K418, K419, K443

Central- och Östeuropa U509, U801, U804,

U805, U806, U808, U809, U810, U812, U813,

U814, Fö802

Centrala Hantverksrådet N220

Centrum för konstvetenskaplig forskning

Ub661

Certifiering N222

Cesium B06OI, B06O6

Chaplin Kr281

Cisternvagnar FÖ709

Civil ubåtskommission Fö313

Civilingenjörer Ub628, Ub685

Civilt försvar FÖ401, Fö402, Fö403, FÖ404,
Jo234

CRYRING-anläggning Ub718

CSN-kortet Sf508

Cykelbanor T433

Cykelreflexer T425, T435

Dagbarnvårdare Sk347

Dagligvaruhandel L705, N302

Dalarna T508, Bo307, A450

Dalsland Kr510, T314, T331, A425 A429

Datafrågor K423, T413, Jo674

Dataregister Jo201

Datateknik L710

Datautbildning Ub354

146

Decentraliserad utbildning Ub713, Ub733

Decentralisering K607

Delegationen för icke-militärt motstånd

FÖ901

Delgivning Ju709

Deltidsarbete Sf207

Demografiska databasen i Umeå Ub732

Demokrati/Statsskick K202, K206, K209,
K210, K504, K505

Demokratibistånd U213

Demonstrationer Ju216

Destruktiva sekter So459

Diabetes So415, So496

Dieseldrivna tåg T526

Dieseloljeskatt Sk640

Direkta skatter Fi301, Sk301, Sk302, Sk303,
Sk304, Sk305, Sk309, Sk310, Sk311, Sk312,
Sk313, Sk314, Sk315, Sk316, Sk317, Sk318,
Sk319, Sk320, Sk321, Sk322, Sk323, Sk324,
Sk325, Sk326, Sk327, Sk328, Sk329, Sk330,
Sk331, Sk332, Sk333, Sk334, Sk335, Sk336,
Sk338, Sk350, Sk356, Sk357, Sk358, Sk359,
Sk360, Sk361 Sk607

Diskriminering L701, So234

Distansarbete A418

Distansutbildning Ub901

Djurförsök Jo514, Jo520, Jo521, Jo526,

Jo528

Djurhållning Jo524

Djurparker Sk628

Djurskydd Jo501, Jo502, Jo503, Jo505,

Jo506, Jo507, Jo509, Jo510, Jo511, Jo512,

Jo513, Jo514, Jo515, Jo516, Jo517, Jo518,

Jo519, Jo520, Jo521, Jo524, Jo525, Jo526,

Jo528, Jo529, Jo619, Jo624, Jo669

Doktorsgrad Ub610

Domare Ju408

Domstolar K214, Ju401, Ju402, Ju403,

Ju404, Ju405, Ju408, Ju409, Ju412, Ju413,

Ju414, Ju415, Ju416, Ju417, Ju418, Ju419,

Ju420, Ju706

Domstolsverket Ju407

Domän AB Fi402, Fi407, N244, N285, N298

Dopning So214, So447

Dotterbolag L213

Dricksvatten Joöll, Jo646, Bo509

Driftbidrag T704

Drivmedelsskatt Sk640

Dubbelspår T512

Dyslexi Ub332

Dödshjälp So405

Döva barn Ub306

EES-avtalet L608, U504

Eftergift av återkrav S06II

Efterlevandepension A260

Efternamn Sk605

Egendomsskydd K212

Egenföretagare A222

Ekologi U903, Jo684

Ekologisk odling Jo208

Ekologisk produktionsbas Jo654

Ekologiskt byggande A453

Ekologiskt lantbruk Jo223

Ekomuseum Bergslagen Kr235

Ekonomisk brottslighet Ju207, Ju213,

Ju226, Ju227, Ju228, Ju234, Ju235, Ju609,

Ju612, Ju811

Ekonomisk politik Fi201, Fi202, Fi203,
Fi205, Fi206, Fi207, Fi208, Fi209, Fi210, Fi602

Ekonomiska föreningar L217, N263

El Salvador U611

Elavbrott N411

Elbil N248

Elektrifiering T515

Elektronisk skrot Jo639, Jo657

147

Elektronisk utrustning Jo674, J068I

Elenergi Sk610, N401, N405, N422, N426

Elever Ub355

Elprodukter N419

Elproduktion Sk630, N428, N430

Elöverkänslighet Bo206, Bo220, Bo222,

Bo223, Bo224, Bo226, Bo233, Bo238, Bo241,
Bo245

Emigrantforskning Ub671

Energiförsörjning N401, N405, N411, N412,
N415, N416, N418, N419, N423, N424, N425,
N428, N429, N430, N432, N433

Energikällor N402, N403, N404, N406,

N407, N408, N409, N410, N413, N414, N417,

N420, N421, N422, N426, N427, N431,
Bo201

Energipolitik N425, N429, N433

Energiråvaror N413

Energiskatt Sk610, Sk617, Sk620, Sk630

Energiåtervinning Jo687

Energiöverenskommelsen N423

Enprocentmålet U220

Ensamföretagare N219

Ensamförälder L423

Entreprenörutbildning Ub721

Epilepsivård So461

Eritrea U221

Ersättningsrätt L602, L603, L606

Etableringsrätt So408, So462 So472

Etanolskatt Sk649

Etik K428, K611, K807, Ub302, Ub653,

N231

Etiopien Sf613

Etnisk diskriminering Ju604

Ett grönt Europa U813

EU K206, Sk611, U501, U503, U504, U506,

U508, U510, U511, So244, A804

EU-kontor U507

EU:s forskningsprogram N221

EU:s utbildningsprogram COMETT Sk621

Europakonventionen K214

Europavägar T301, T306, T325, T334, T335

Europeiskt samarbete U305, U408, U501,
U502, U504, U505, U506, U507, U511, U512

Examen Ub635, Ub698

Exekutionsväsendet L301, L302, L303,
L304, L306, L307, L308, L309, L310, L312,
L313, L314, L315, L316, L317, L318, L319,
L320, L905

Export Jo207

Exportförbud U902

Exportkrediter N207, N243, N304

Expropriation K216, Bo409

F-skattsedel Sk347, Sk802

Fagersta T505

Falköping T512

Fallskärmsavtal Fi604, L204, L205, L206,
L210, L214, L219, A235, A718

Falsk tillvitelse Ju617

Falsterbo Kr217

Falun Ub317

Familjehem Sk901, So232, So251

Familjepolitik So216, So223, So251, So259,
So602, So604, S06O6, S06O8, So609, S06IO,
S06II, So612, So613, So615

Familjerätt L207, L208, L401, L402, L403,
L404, L405, L406, L407, L408, L409, L410,
L412, L413, L414, L415, L416, L417, L419,
L420, L421, L422, L423, L424, L425, L426,
L427

Farligt gods Fö709

Fartyg T614

Fartygsfond Sk318

Fastighetsbildning Bo402, Bo403, Bo404,
Bo406, Bo407, Bo408, Bo409, Bo410, Bo411,
Bo412, Bo413, Bo414, Bo415, Bo416,
Bo417, Bo418, Bo419

148

Fastighetsförvaltning Sk629

Fastighetsförvärv Sk320

Fastighetsrätt L501, L502, L503, L504, L505

Fastighetsskatt Fi301, Sk302, Sk303, Sk326

Fastighetsägare K616

Fastighetsöverlåtelse Sk631, Sk633

Fastighetsförsäljning L302

Film K418, K429, K443, Kr281, Kr282,

Kr283, Kr284, Kr302

Filmmuseum Kr214

Finansinspektionen N201, N204

Fingeravtryck Sf604

Finlandstrafiken T609

Finska språket K211, K215

Firmabilar Sk331

Fiske Jo402, Jo403, Jo406, Jo407, Jo408,

Jo409, Jo410, Jo411, Jo412, Jo413, Jo414,

Jo415, Jo416, Jo417, Jo418, Jo419, Jo420,

Jo421, Jo422

Fiskebåtar Jo409

Fiskefartyg Sk360

Fiskeprodukter A401

Fiskeriverkets försöksstation i Kälarne

Jo419

Fisketeknisk utbildning Ub330

Fiskevård Jo401, Jo421

Fjällägenheter Jo212

Flaggbränning Ju616

Flerbarnsfödsel Sf227

Flerbarnstillägg So602

Flerbostadshus Bo249

Flygplatser T702, T703, T704, T706, T707,

T708, T709, T710, T712, T713

Flygtrafik T705

Flyguppvisningar T701

Flygvapnet Fö327, FÖ333

Flyktingbarn Sf603, Sf614, Sf615, Sf633

Flyktingkvinnor Sf603

Flyktingspionage K416

Flyktingutbildning U215

Flyttning av barn So222

FN-information U310

FN-organ U302, U310, U416, U616

FN:s 50-årsjubileum Ub696

FN:s handikappresurser U607

FN:s internationella domstol U624

FN-styrkor U217, Fö202, FÖ311, Fö328

Folkbildning Kr402, Kr407, Kr409, Kr411,

Kr412, Kr413, Kr414, Kr415

Folkhälsa So480

Folkhögskolor Sf503, Sf511, Kr403, Ub617,

Ub631

Folkmusikinstitut Kr232

Folkomröstning K206, K616

Folkpension Sf204, Sf216, Sf255, Sf260

Folkrörelser U510, U811, Kr402, Kr407,

Kr409, Kr411, Kr412, Kr413, Kr414, Kr415,
Kr416

Folkrörelsernas konstfrämjande Kr306

Fordon L603

Fordonselektronik T413

Fordonsskatt Sk624, Sk642

Form/Design Center Kr202, N205, N280

Fornlämningar Kr203, Kr204, Kr265, Kr301

Forselles, Olof af K314

Forskning och utveckling Sf265, So468,
So475, So494, Ub615, Ub618, Ub621, Ub622,

Ub623, Ub624, Ub626, Ub627, Ub630,

Ub633, Ub636, Ub640, Ub642, Ub650,

Ub653, Ub661, Ub669, Ub671, Ub674,

Ub681, Ub682, Ub684, Ub687, Ub694,

Ub701, Ub703, Ub707, Ub712, Ub714,

Ub716, Ub722, Ub729, Ub731, Ub734, T906,

Jo609, N237, N210, N301

149

Forskningscentrum om mänskliga rättighe-
ter Ub737

Fortbildning Ub329, Ub347, Ub363

Fosterdiagnostik So488

Fosterskador So213

Fotografisk bild L807

Franchising L901

Fred U403

Fredade fågelarter Jo624

Fredriksdals friluftsmuseum Kr233

Fredsbevarande verksamhet U309, U416

Fredsprocessen U628

Fredsräddningstjänst FÖ323, FÖ701, Fö702,

FÖ703, Fö704, FÖ705, FÖ706, FÖ707, FÖ708,

Fö709, FÖ710

Fri- och rättigheter K201, K216

Friggebodar Bo507

Frihandel Sk654

Friköp L501

Fristående skolor Ub341, Ub355, Ub356

Fritidsboende K616, Fi301, Fi302, Fi306

Fritidshusavgift Fi306

Frivilliga försvarsorganisationer FÖ204

Frivilligorganisationer U309

Frivård Ju508

Fruktodling U627, Jo215

Funktionshindrade L710, So208, So245,

A214, A233, A251

Fyrstadsfond N282

Fyrstadsregionen T202, T208, T210, T218,

T906, A427

Fyrverkerivaror Ju202, Ju204, Ju231, N268

Fågelsjöar Jo653

Fångläger N293

Fångstredskap Jo522

Får Jo503

Färdtjänst So212

Fäijetrafik Sk639, T611, T615

Förebyggande hälsovård So415

Företag Sk307, L305, L313, A222, A447

Företagare Sk347, Ub319, N225, N226,
A239, A462

Företagsbeskattning Sk350, Sk359

Företagshypotek Ju403, Ju410, L310

Företagshälsovård So409, A202, A237

Företagsutveckling N210, N216

Förmyndarskap L410

Förmåner Sk321, Sk340, Sk342, Sk346,
L204

Förmånsrätt L305, L307, L308

Förmögenhet Sk335

Föroreningar Jo614

Förpackningsskatt Sk608

Försvarets högskolor FÖ330

Försvarets personalvårdsnämnd FÖ312,
FÖ321

Försvarsdepartementet U412

Försvarsindustri FÖ331

Försvarsområden Bo306

Försäkringsbolag N239

Försäkringskassor Sf224

Försäkringsrätt L601, L605, L606, L607,
L608, L609

Försäkringsskydd Sk310, Fö705

Försäkringsväsen N238, N239, N266 N270

Förtidspension Sf201, Sf208, Sf209, Sf220,
Sf221, Sf222, Sf229, Sf230, Sf234, Sf249,
Sf250, Sf254, Sf258, Sf260, Sf263, Sf265,
Sf270

Förundersökning Ju301, Ju710

Förvaltningslagen K603

150

Förvar SfölO, Sf615

Förvaring av befruktade ägg So412, So416

Föräldraförsäkring Sf205, Sf210, Sf211,
Sf215, Sf227, Sf240, Sf267

Föräldrainflytande i skolan Ub323

Föräldrar L409, L410, L423

Föräldrautbildning So604

Gallerimoms Sk625

Gammel-svenskbyn i Ukraina Kr253

Gemensam vårdnad L427

Genbank Jo669

Generationsräkenskaper Fi401

Genetisk krigsföring U405

Genmälesrätt K409, K441

Genresurser Jo216, J06I8

Geologiska undersökningar N202, N229,

N232, N249

Geriatrikutbildning Ub666

Gideälven Bo514, Bo522, Bo525

Glasforskning Ub632

Glasmuseum Kr234

Glasutbildning Ub301

Glasåtervinning Jo613

Glesbygd T802, T803, A412, A418

Glesbygdsstöd A424, A439

Global vattenkonvention U206

Godsbangård T523

Godsspår T527

Godtrosförvärv L906

Gotland Sk654, U511, FÖ802, T611, T615

Grafikens hus i Mariefred Kr272

Grafiskt museum Kr273

Granar Jo305

Graviditet So213, So431, So488

Grundlagsfrågor K212, K442

Grundskolan Ub310, Ub349, Ub351,
Ub362, Ub606, Ub905

Grundskollärare Ub646, Ub649

Gruppboende Bo229

Gränshandel Sk602, Sk636

Grävlingar Jo803

Grön ekonomi Jo694

Guatemala U628

Gymnasieelever Sf505, Sf515

Gymnasieskolan Ub303, Ub304, Ub310,
Ub343, Ub348

Gåvor Sk314, Sk315, L404

Gåvoskatt Sk315

Gävle T518

Gävle/Dalafakulteten Ub729

Gävleborgs län U802, T518, A411, A442,
A458

Götalandsbanan T513, T542

Göteborg Fi303, Kr243, Kr291, Ub668,
T518, A417

Göteborgs och Bohus län Kr310, T209,
A405

GöteborgsMusiken Kr221, Kr280

Göteborgsoperan Kr231, Kr297

Hagfors T521

Hallands län T332, Jo410, A408

Halmstad N253

Hamnområden T612

Handarbetets Vänner Kr260, Ub612

Handels- och utbildningscenter U807

Handelspolitik U307, U509

Handikappade K603, Ju215, L710, U501,
U507, U607, Sf214, Sf242, Sf247, Sf5O5,
Sf524, So203, So205, So208, So219, So227,
So245, So246, So250, So265, So275, So276,
So479, Kr285, Kr287, Kr288, Kr401, Ub328,
Ub334, Ub361, Ub641, T908, N221, A214,
A224, A231, A233, A249, A251

151

Handikappersättning Sf204

Handikappinformation Kr224

Handikappkunskap Ub363

Handikapporganisationer Sf510

Handläggningsbestämmelser So245

Hantverk N220

Hantverkets högskola Ub643

Hantverkstjänster Sk348

Haparanda Sk622, T534

Havsbotten Bo524

Havsföroreningar Jo643

Havsmiljö Jo623

Hedemarks fylke U708

Helikoptrar Fö323

Helsingborg T501

Helsingborgs konsertförening Kr206

Helsingör T501

Hemlighållen vistelseadress S06O8

Hemslöjd Kr207, Ub318, Ub616

Hemspråk Ub321, Ub347, Ub362

Hemtjänst So220

Hemvärn Fö305, Fö320

Herrljunga T541

Hets mot folkgrupp Ju615

Hindersprövning L401

Hiv L602, L607, U231, U601, So436, So438,

So445, So455

Hjorthägn Jo507

Hjulångaren Erik Nordevall Kr251

Hjälpmedel för handikappade Sf247, So227,

N221

Homosexuella Ju613, Ju615, L403, L405,

L408, L412, L413, L415, L422

Hot och risker Fö701

152

Hovrätter Ju420

Humanism U615

Humanitärt bistånd U209, U217

Hummerfiske Jo420

Hundskatt Sk604, Sk623

Husdjursraser Jo669

Hushållsekonomi L711

Hushållsgemenskap L207, L208

Hushållstjänster Sk334

Husläkare So443, So462, So474, So476

Huvudmannaskap So428, T410

Hyreshus Bo415

Hyreskostnader Ub637

Hyresmarknaden Bo413

Hyresnämnder Ju417

Häktning Ju701, Ju704

Hällristingar Kr301

Hälsingland A467

Hälso- och sjukvård So226, So258, So401,

So402, So403, So405, So408, So409, So411,

So412, So415, So416, So417, So418, So421,

So422, So423, So424, So425, So426, So427,

So428, So429, So430, So431, So432, So433,

So435, So436, So437, So438, So439, So441,

So442, So443, So445, So446, So448, So449,

So450, So452, So454, So455, So457, So460,

So461, So462, So463, So466, So467, So468,

So469, So470, So471, So472, So473, So474,

So475, So476, So478, So481, So483, So484,

So485, So486, So487, So488, So490, So493,

So494, So495, So496, So502, Ub307

Hälsopass So489

Härnösand Ub902

Hässleholms tekniska skola Ub305 Ub353

Hästar Sk361, Ub629, Ub647, Ub709,

Ub720

Hästekipage L609

Högkostnadsskydd So219, So226, So242

Högre akademiska tjänster Ub727

Högre kammarmusikalisk utbildning Ub725

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

Ub662

Högskolan i Borås Ub639, Ub689, Ub697

Högskolan i Falun/Borlänge Ub695

Högskolan i Gävle/Sandviken Ub663,

Ub664, Ub677, Ub679, Ub688

Högskolan i Halmstad N224

Högskolan i Karlstad Ub675, Ub721, Ub736

Högskolan i Kristianstad Ub735

Högskolan i Luleå Ub678

Högskolan i Mälardalen Ub684, Ub685

Högskolan i Skövde Ub625, Ub710

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Ub614,

Ub644, Ub690, Ub702, Ub728

Högskolan i Örebro Ub665

Högskoleförordningen Ub667, Ub726

Högskolelagen Ub693

Högskoleutbildning U214, So451, So498,

Kr404, Kr405, Ub324, Ub603, Ub604, Ub605,

Ub606, Ub607, Ub608, UbölO, Uböll,

Ub613, Ub614, Ub619, Ub622, Ub625,

Ub628, Ub629, Ub632, Ub634, Ub635,

Ub639, Ub643, Ub644, Ub645, Ub646,

Ub647, Ub648, Ub649, Ub650, Ub651,

Ub654, Ub657, Ub658, Ub662, Ub663,

Ub664, Ub665, Ub666, Ub672, Ub673,

Ub675, Ub676, Ub677, Ub678, Ub679,

Ub680, Ub683, Ub685, Ub688, Ub689,

Ub695, Ub697, Ub698, Ub700, Ub709,

Ub710, Ub714, Ub715, Ub719, Ub720,

Ub722, Ub723, Ub724, Ub728, Ub730,

Ub735, Ub736, Ub901, Ub903, N224

Högskolor Ub699, Ub703

Högsta domstolen Ju406

Hörselskadade So205, Kr286, Ub359,

Ub641, Ub645

Icke-statliga högskolor Ub719

Ideellt arbete L218, Sf208, Sf209, Sf222,

Sf229, Sf23O, Sf249, Sf258, So237

Idrott Kr508, Kr514, Kr516, Kr519

Immaterialrätt L801, L802, L803, L804,
L805, L806, L807, L903

Immigrantinstitutet Kr226

Importerat virke Jo504

Importförbud N293

Incest Ju806, So230

Indirekta skatter Sk354, Sk355, SköOl,

Sk604, Sk605, Sk608, SkölO, Sk613, Sk614,
Sk616, Sk617, Sk618, Sk619, Sk620, Sk621,
Sk623, Sk624, Sk625, Sk626, Sk628, Sk629,
Sk630, Sk631, Sk632, Sk634, Sk635, Sk637,
Sk640, Sk641, Sk642, Sk643, Sk644, Sk645,
Sk646, Sk647, Sk648, Sk649, Sk650, Sk651,
Sk652, Sk653, Sk654, Jo652

Indonesien U227, U610

Industribranscher N206, N209, N214, N217,
N218, N227, N228, N233, N234, N236, N245,
N257, N267, N274, N276, N286, N289,
N292, N301, N306

Industriforskning N254, N291

Industrilämningar Jo631

Industriminnen Kr266

Informationstekniska hjälpmedel Ub686

Informationsteknologi L710

Informationsteknologisk infrastruktur T808

Infrastruktur T201, T214, T215, T218, T219,
T222, T226, T610, Jo633, Bo210, A455

Införsel Sk603, Fö801

Inkomstsskatt Sk327

Inkomststatistik Fi410, Fi411

Innovationer N253, N256, N271

Insemination So424

Inskrivningsmyndigheter Ju401, Ju403,
Ju404, Ju405, Ju409, Ju419

Insolvensrätt U502

Institut för vätskekristallforskning Ub669

Integrering i samhället So439

153

15 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 56

Integritet K423, K434, K620

Internationella konferenser U601

Internationella konventioner U502, U619

Internationella skolor Ub303, Ub602

Internationella valutafonden Fi203

Internationellt fartygsregister T621

Internationellt riskcentrum FÖ704

Internationellt samarbete U802, U803

Internationellt utbildningscentrum U802

Internationellt utvecklingssamarbete U206,

U208, U214, U219, U226, U227, U228, U229,

U230, U231, U232

Interpellationer och frågor K305

Intrång K216

Invandrar- och flyktingpolitik U638, Ub329,

Ub648, Sf602, Sf603, Sf607, Sf6O8, Sf612,

Sf613, Sf614, Sf615, Sf616, Sf619, Sf620,

Sf621, Sf622, Sf626, Sf627, Sf628, Sf629,

Sf630, Sf632, Sf633, Sf634, Sf635, Sf636,

So446, A234

Invandrarverket Ju208, Ju209, Sf617, Sf631

Investeringar T210, Bo219, Bo251

Investeringsbidrag Bo249

Irak U606

Isbrytare T613, T617

Island U704

Jakt Jo522, J08OI, Jo802, Jo803, Jo804,

Jo807

Jaktarrenden J08O6

Jakträtt Jo805

Jordbruk U503, U627, Jo201, Jo203, Jo204,

Jo205, Jo206, Jo207, Jo208, Jo209, Jo210,

Jo211, Jo212, Jo213, Jo214, Jo215, Jo217,

Jo218, Jo219, Jo220, Jo221, Jo222, Jo223,

Jo224, Jo225, Jo226, Jo227, Jo228, Jo229,

Jo230, Jo231, Jo232, Jo233, Jo508

Jordbruksdepartementet Jo232

Jordbruksexport Jo207

Jordbruksforskning Ub633

Jordbruksmark Jo231

Jordbruksprodukter A401

Jordbruksstöd Jo218

Jordförvärv Bo407

Judar Sf606

Judiska museet Kr248

Jugoslavien U618

Juridisk forskning Ub731

Jämställdhet Sf246, A801, A802, A803,
A804, A805, A806, A807, A808, A809, A810,
A811, A812, A813, A814, A815, A816

Jämtlands län Kr274, Ub627, T313, Jo205,
Jo304, N202, N208, N249

Jämtlands länsteaterförening Kr223

Järnvägssträckor T504, T510, T515, T518,
T520, T521, T528, T534, T541

Järnvägstrafik T503, T504, T505, T507,

T509, T511, T512, T513, T514, T516, T517,

T519, T522, T525, T529, T530, T531, T535,
T537, T538, T539, T541, T542

Järnvägstunnel T501

Jättelokan Jo523, J06IO

Jönköpings län Kr212, Ub606, A404, A420,
A463

Kabel-TV K408, Bo404

Kalmar län FÖ603, Kr239, T221, Jo226,

N216, A409, A423, A433, A434

Kalmar sund J08OI

Kapitalförstöring T323

Kapitalförsäkringar Sk310

Kapitalförsörjning N296, N297

Karensdagar Sf213, Sf223, Sf225, Sf226,
Sf232, Sf235

Karlhedsleden T333

Karlsborg A219, A244, A414

Karlstad FÖ704, T521

154

Kartcentrum i Gävle Bo417

Kartering N202, N208, N229, N249

Kasino Kr417

Kattegatt Jo623

Kemiföretag Jo640

Kemikaliekontroll Jo640

Kemikalietransporter T616

Kina U203, U639

Klarälven T207

Klotter Ju221, Ju707

Kockums Submarine Systems AB Fö331

Kodressörer Jo508

Kolahalvön U702, U703

Kolkraftverk i Polen Jo683

Kollektivtrafik T203, T902, A453

Kolmårdens djurpark Sk628

Kommersiell arkeologi Kr265

Kommunal demokrati K615, K619

Kommunal verksamhet K601, K604, K605,

K606, K607, K609, K610, K612, K614, K615,

K616, K618, K619, K621, Fi302, Sk633,
A444, Bo512

Kommunal vetorätt Bo504

Kommunal vuxenutbildning Ub335

Kommunal vårdnadsersättning K606

Kommunala beslut K607

Kommunala bolag K614, K621

Kommunala byggnader Bo247

Kommunala flygplatser T704, T706, T707,
T710

Kommunalanställda A258, A267

Kommunalekonomi Fi303, Fi304, Fi305,
Fi306, Fi307

Kommunalråd K609

Kommunalval K703, K708

Kommuner K608, Fi412, Fö404, So271,
N235, Bo406

Kommunfullmäktige K708

Kommunikationer T205, T207, T209, T211,
T216, T221, T532, T533

Kommunikationsforskning T906

Kompetenskrav Ub326

Kompetensutveckling Ub326, N219, N225,
N226, A228

Koncession Kr408

Kondomer Sk644, So483

Konflikter U407

Konkurrens K614, K621, Fi505, Sk618,
N213, N228, N263, N278

Konkurs Sk324, Ju232, L301, L303, L304,

L305, L306, L307, L308, L309, L312, L314,

L315, L316, L317, L318, L319, L320, L905,
N260

Konsekvensanalyser Fi507

Konst- och designskola Ub609

Konstgjord befruktning So412, So416

Konsthantverk Kr207, Kr218

Konsthantverks- och formgivningsmuseum

Kr218

Konsthögskola Ub706

Konstmuseer Kr205

Konstnärlig utbildning Ub609, Ub612,
Ub705

Konstnärlig utsmyckning Bo243

Konstnärlig verksamhet Kr202, Kr209,
Ub318, Ub660

Konstnärliga verk L803, L805

Konstskolor Sf501, Sf5O6, Ub660

Konstvetenskap Ub661

Konsulentverksamhet Ub339

Konsumentinformation L705, L706, L712,
L713

155

Konsumentprisindex Fi408

Konsumentskydd L701, L702, L706, L707,

L708, L709, L711, L712, L713, L715

Konsumentverket L704, L714

Kontaktpersoner L417

Kontakttolksutbildning Kr404, Kr405

Kontant arbetsmarknadsstöd A206

Kontorsyrken A216

Kooperativ forskning och utveckling Ub624,

Ub812

Kooperativ verksamhet Sk344, So236,

N203, N211, N213, N261, N262, N264, N277,

N300, A246

Kopiering L804

Kopparbergs län A411, A440

Korttidsstudiestöd Sf510

Kosmetikatester Jo519

Kosovo U617, U630

Kostnadsneutrala transportavgifter T604

Krediter L505

Kreditförluster N204

Kreditgarantier N292

Kreditmarknad N258

Kretslopp Jo620, Jo621, Jo639, J068O, Jo685

Krig och konflikter U618

Krigsmaterielexport U401, U410, U413

Kriminalpolitik Ju805, Ju809

Kriminalregister Ju205, Ju208, Ju209

Kriminalvård Ju501, Ju508, Ju509, Ju510

Kriminalvårdsanstalter Ju501, Ju502, Ju503,

Ju504, Ju505, Ju506, Ju507

Krimtatarerna U621

Kriskommission Fi209

Kristen etik Ub302

Kristianstads län Fö317, A415

Kronanmuseum Kr305

Kroniskt sjuka Sf233

Kronobergs län Ub623, A256

Kronofogdar Ub308

Kroppsvisitation Ju707

Kuba U205, U209, U620

Kulturell jämställdhet Kr258

Kulturen i Lund Kr201

Kulturfond U704

Kulturföremål Sk650, Fö401

Kulturhistoriska museer Kr201

Kulturlandskap Jo634

Kulturmiljövård Kr246, Kr308, Jo634,

Bo302

Kulturminnen Kr203, Kr204, Kr208, Kr213,
Kr216, Kr217, Kr245, Kr246, Kr251, Kr261,
Kr262, Kr263, Kr264, Kr266, Kr301, Kr308

Kulturpolitik Kr215, Kr219, Kr228, Kr252,
Kr254, Kr256, Kr257, Kr289, Kr290, Kr291,

Kr294, Kr307, Kr309

Kulturstöd Sk316, Kr215, Kr228 Kr276

Kulturverksamhet Kr202, Kr207, Kr242,
Kr243, Kr304

Kulturväxter J0666

Kungliga biblioteket Ub717

Kungliga hov- och slottsstaterna K207

Kunskaps- och kompetensutveckling Ub906

Kunskapscentra Jo213

Kuratorer So477

Kurder K435, U637

Kustbevakning FööOl, Fö602, FÖ603,
FÖ604, FÖ605

Kustjärnväg T534

Kustplanering Bo518

Kustsjöfart T610

Kvacksalveri So407, So419, So429

156

Kvalitetsmärkning Bo234

Kvalitetssystem N222

Kvalitetsutveckling K501

Kvarstående skatt Sk801

Kvarterspoliser T903

Kvicksilver So470, So500

Kvinnligt företagande N275, N295, N297

Kvinnobistånd U224, U225, U226, U232

Kvinnojourer So211, A816

Kvinnor So444, So467, A207, A216, A462,
A804, Bo244

Kvinnoorganisationer A816

Kvinnorepresentation L215

Kvinnors arbetsmarknad A256, A263,

A449, A452, A459, A460, A461, A814, A815

Kvinnors hälsa Ub655

Kväve Jo647

Kväveoxider Jo667, Jo683

Kväveutsläpp Jo615

Kyl- och frysanläggningar A424

Kyrklig beredskap FÖ402

Kyrkliga frågor K602, K611, K613, K617,
K622, Kr418

Kyrkliga förrättningar K622

Kyrkliga kommuner Sk626

Kådflöde Jo305

Kärnkraft U707, N410, N418, N427

Kärnkraftsaweckling N432

Kärnkraftssäkerhet U703

Kärnvapen U409, U415

Könsneutralt lagspråk K503

Könsstympning av kvinnor So444

Köp L904, L906

Körkort T403, T409, T410, T426, T428

Laboratorieassistenter Ub634

Laboratorier Ub701

Lagstiftningssystemet K204, K205

Laholmsbukten Jo410

Landsarkiv Kr212, Kr239, Kr261, Kr262

Landsarkivet i Göteborg Bo237

Landsbygd Kr502, N203, A437, A454

Landsbygdsturism Kr504

Landskapsvård Jo228

Landsting K608, Ub311, A444

Lantbruk Jo205, Jo213, N408

Lantbruksutbildning Ub320

Lanthushållsskolor Ub340

Lantmäteriverket Bo410

Lantraser Jo518, Jo619, Jo672

Laserkikare FÖ801

Laxfiske Jo404, Jo411, Jo412, Jo414, Jo418

Ledighet A601, A704, A707

Legitimation So435, So498

Leksaker L713

Leverantörer L904

Lex Öresund Sk612

Liv & Fred-Institutet U306

Livets slutskede So410, So497

Livskvalitet So264

Livsmedel L706, Ub659, Jo220, Jo224

Livsmedelsbistånd U222

Livsmedelsindustri N206, N234, N301

Livsmedelskontroll Jo509, Jo630

Livstestamente So404

Livstidsstraff Ju608

Logistiska centra T217

Logopeder Ub730

157

Lokala och regionala teatrar Kr223, Kr274,
Kr275, Kr298, Kr300

Lokalförsörjning Fi407

Lokalisering Fi406, A433

Lokalisering- och produktivitetsfaktor
Kr256

Lokalkostnader Ub694

Lokalradio K413, K421

Lokförare Ju224

Lotterier Kr416, Kr417

LP-stiftelsen So256

Ludvika T505

Luftfart T701, T702, T703, T704, T705,

T706, T707, T708, T709, T710, T711, T713

Luftföroreningar Jo665, Jo667

Luftkvalitet Bo513

Luleå T534, T617

Lunchsubventioner Sk340

Lund Kr201

Lymfödem So466

Lyxartiklar Sk613

Låginkomstutredning Fi410, Fi411

Lån N273

Långtidssjuka Sf243, Sf252, Sf265

Lägenheter Bo216, Bo411

Läkare Sf203, So402, Ub607, Ub608, Ub676

Läkemedel So470, So471

Läkemedelsförsäkring L607

Läkemedelskostnader Sf206, Sf233, Sf244,
Sf264

Läkemedelsmissbruk So242, So434, So449,
So453, So456

Länsflygplats T712

Länsjärnvägar T505, T511, T515

Länsmuseer Kr267

Länsstyrelser Ju808, Bo302, Bo304, Bo307

Länsting A453

Länsviltnämnder Jo807

Lärare Ub347, Ub606, Ub645, Ub662,

Ub680

Läromedel Ub359

Läroplaner Ub302

Läs- och skrivsvårigheter Ub332

Löderups strandbad J066I

Lönebidrag Sf214, A224

Lönegaranti L314, L318

Löner Fi202, Fi307, A801

Löneskillnader A810

Löntagarfonder Fi204

Lövskog Jo301

Lövstabruk Kr232

Malmö Musik och Teater AB Kr275, Kr300

Malmö symfoniorkester Kr276

Malmöhus län Ju506, U803, Sf501, Sf506,

Kr202, Kr205, Kr269, T515, T518, Jo607,
N205, N280

Manne Siegbahnlaboratoriet Ub674

Marin varvsverksamhet FÖ332

Marinen Fö332, Fö333, Fö605

Marionetteatern Kr244

Marionettmuseet Kr244

Markbundna TV-sändningar K433, K444

Markintrång Bo416

Marknadsekonomi Jo689

Marknadsföring av Sverige utomlands
Kr518

Marks kommun T333

Massmedier K409, K428, K441, K813,

K815, K816

Master of Science-examen Ub698

158

Matpriser Jo224

Medbestämmande A708

Medborgarkontor K620

Medborgarskap U608, Sf623, Sf624

Medelhavsområdet Jo624

Medicinalstyrelse So425

Medicinsk etik So501

Medicinsk teknologi So411

Medicinska försök Sk333

Medicinska metoder So411

Medicintekniska produkter So482

Mellanskarvar J08OI

Mervärdesskatt SköOl, Sk614, Sk619,

Sk621, Sk625, Sk626, Sk628, Sk629, Sk632,
Sk643, Sk645

Metallinblandning So471

Militära befälsövningar Bo306

Militärt försvar FÖ202, Fö302, FÖ303,

FÖ305, FÖ3O9, Fö310, Fö313, FÖ315, Fö317,

FÖ318, FÖ319, FÖ320, FÖ324, Fö325, FÖ326,

FÖ327, FÖ328, FÖ329, Fö332, FÖ333, Fö334,
Bo306

Miljöanpassade fartyg T620

Miljöanpassade oljor N421

Miljöanpassat transportsystem T223

Miljöavgifter Jo667

Miljöbonus N431

Miljöfarliga transporter FÖ709, T614

Miljöfarligt avfall U902

Miljöforskning Jo670

Miljöföroreningar U702, Jo643, U645

Miljöklasser Jo655

Miljömärkning L712, L713

Miljöpolitik Jo649, Jo692

Miljöprojekt Sundsvall-Timrå Jo636

Miljöprövning Jo633

Miljöräddningstjänst Fö605, Jo631

Miljöskatt Jo652

Miljöskydd FÖ603, Jo675, Jo676, Jo678,
Bo514

Miljöstyrning Jo671

Miljöuniversitet U803

Miljövård T213, J06IO, Jo615, J06I6, Jo617,
Jo620, Jo621, Jo625, Jo629, Jo630, Jo631,
Jo633, Jo634, Jo635, Jo636, Jo637, Jo638,
Jo641, Jo642, Jo643, Jo644, Jo645, Jo646,
Jo647, Jo648, Jo649, Jo650, Jo651, Jo652,
Jo653, Jo654, Jo655, Jo656, Jo658, Jo659,
Jo661, Jo663, Jo664, Jo665, Jo667, Jo670,
Jo671, Jo672, Jo673, Jo675, Jo676, Jo677,
Jo678, Jo679, Jo682, Jo683, Jo684, Jo685,
J0686, J0688, Jo689, Jo690, Jo691, Jo692,
Jo693, Jo694, Bo509, Bo519

Miljövänlig kollektivtrafik T203

Miljövänliga bränslen N417, N420, N424

Miljövänliga kommunikationer T533

Mindre och medelstora högskolor Ub681

Mineralförsörjning N202, N208, N232,
N249, N288

Minhundar U219

Minor U401, U402

Minoriteter K211, K212, K215, Sf635

Missbrukarvård Ju509

Misshandel Ju701, Ju806, L606

Missionärer Sf268

Mitthögskolan Ub628, Ub637, Ub638,
Ub646, Ub649, Ub654, Ub658, Ub686,
Ub687, Ub712

Mjölkkor Jo508

Mobbning Ub344, Ub352

Momsbefrielse Sk644

Mopeder T432

Motioner K303, K307, K308

Motorcyklister T412

Motorfordon T911

159

Motorsågsbensin Sk641

Multinationell övervakningscentral U404

Munkfors T521

Museer Kr201, Kr205, Kr214, Kr218,

Kr244, Kr247, Kr248, Kr249, Kr250, Kr267,

Kr268, Kr269, Kr270, Kr271, Kr272, Kr273,
Kr305

Museum i Gamla Uppsala Kr250, Kr270

Musik Kr206, Kr221, Kr241, Kr276, Kr280,
Kr292, Ub725

Musikkonservatoriet i Falun Ub317

Musiklivet i Sverige Kr241

Muskövarvet FÖ315

Myndigheters språkbruk K503

Myndighetsutövning K202, K505

Myndighetsålder K429

Målsägande Ju710

Målsägandebiträde Ju705

Måltidsförmåner Sk321

Mäklare N270

Mänskliga rättigheter U203, U603, U607,

U608, U609, U613, U615, U624, U635, U641,
U643, U646, Ub333

Mätresurser Fö802

Mörkerkörning T411

Nacka Ju214

Namnrätt L903

Naprapater So435, So498

Narkomanvård Ju509, So418

Narkotika Ju507, Ju614, So243, So270

Narkotikabekämpning Sk652

Narkotikapolitik Ju619, So215, So217,
So239, So243, So274

Nationalräkenskaper Fi401

Nationella benmärgsregistret So485

Nationella ämnesprov Ub312

Nationellt centrum för välfärdsforskning

Ub636

Nattåg T518

Naturbruk Ub357

Naturgas N240, N414

Naturläkemedel So484

Naturreservat Jo635, Jo642

Naturresurslagen Bo519, Bo522

Naturturism Kr517

Naturvård Jo602, Jo603, Jo605, J06O6,

Jo607, J06O8, Jo622, Jo623, Jo626, Jo632,

Jo634, Jo635, Jo642, Jo646, Jo650, Jo653,

Jo658, J066I, Jo663, Jo664, Jo677, J0686

Nedrustning U403, U415

Nissastigen T330

Nobelbanan T516, T529, T530, T535

Nobelprismuseum i Karlskoga Kr249, Kr271

Nordisk språkexamen Ub324

Nordiska farvatten T608

Nordiska frågor U703, U704, U708, N240

Nordiskt kulturhistoriskt år Kr229

Nordiskt samarbete U701, U702, U705,

U706, U707, U709, So239, So244

Nordkalotten U307, U709

Nordlänken T502

Nordvästra Skåne T201

Norra Sverige Jo206, Jo229

Norrbottens kammarorkester Kr299

Norrbottens län Kr299, T316, N283, A448,

Bo419

Norrbottenskusten Jo414

Norrland Ju413, Kr292, Kr298, Kr505

Norrlands musik- och dansteater Kr298

Norrlandsfonden A255, A422, A435, A445,

A451, A465

Norrlandsälvar Jo404, Jo412

160

Norska provborrningar Jo625, Jo682

Nybyggnader Ub668

Nyföretagande Sk312, Sk601, Ub319, A236

Nykterhetsrörelsen So241

Nyttjanderätt L505

Nämndemän Ju402, Ju414, Ju415

Nämnder K214

Näringsförbud L303

Näringsliv A456

Näringslivshögskola Syd Ub672

Näringspolitik N206, N210, N211, N212,

N213, N216, N218, N225, N226, N235, N244,

N247, N248, N252, N253, N254, N255,

N256, N257, N260, N261, N262, N263, N264,

N265, N269, N271, N272, N275, N277,

N281, N282, N283, N284, N290, N295, N300,

N303, N305, N306, N307

Närpolisverksamhet Ju219

Närståendevård So233

Nässjö T512, T523

Nödraketer Ju204

Nöjesliv So234

Obligatorisk undervisning i första hjälpen

Ub360

Ocker L703

Odling av örter Jo234

Odlingsgränsen Jo401, Bo405

Offentlig anställning A602

Offentliga sektorn K501, Fi502, Fi503,

Fi504, Fi505, Fi506, Fi507, Fi508, Sk614,

Ju808, A204

Offentlighetsprincipen K425, U506

Olaga hot Ju617

Olaga vapeninnehav Juöll

Oljetransporter T608

Oljeutvinning J06OI, Jo625, Jo662

Olyckor FÖ702

Omarrodering Bo403

Ombyggnad Bo249

Ombyggnadsbidrag Bo209, Bo229

Omhändertagande Sf614, So262

Omskärelse So444

Omsorgslagen K603

Omställningsåtgärder Jo209, Jo214, Jo231

Omyndig L410

Ordnar och medaljer K801, K802, K809,
K817

Ordningslag Ju202

Organisationsbidrag Kr419

Ortnamn Kr208

Oskattade och oförsäkrade bilar T430

Ostindiska huset i Göteborg Bo236

Ostkusten T504

Panträtt L505

Pappaledighet Sf267

Pappersframställning Jo645

Parkeringsbolag T424, T912

Parkeringsövervakning T423, T424, T903,

T912

Parlament U804

Parlamentarisk representation K203

Parlamentariska utredningar och kommit-
téer Fi207

Parti- och detaljhandel N250, N302

Partistöd K812

Passpolis Sk615

Patent- och registreringsverket Ju403

Patientförsäkring L607

Patientjournaler So495

Patientombudsman So403

Peng- och checksystem Fi502

161

16 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 56

Penningtvätt Ju232

Pensionsförsäkringar Sk301, Sf202, Sf217,

Sf218, Sf246, Sf269, N238

Pensionsutbetalningar Sf228

Pensionärer Sk355

Periodiska publikationer Sk619

Permittering A267, A716

Personalpolitik Jo201, A601, A602

Personval K708

Pilotutbildning FÖ327

Plan- och byggnadslagstiftning Bo501,

Bo502, Bo503, Bo504, Bo505, Bo506, Bo507,

Bo508, Bo510, Bo511, Bo512, Bo513,

Bo515, Bo516, Bo518 Bo521

Plötslig spädbarnsdöd So421, So427, So448,
So454, So473, So481, So487, So490

Polis Sk606, Ju203, Ju218, Ju220

Polisens arbete Ju201, Ju202, Ju204, Ju212,

Ju216, Ju219, Ju230

Polisens organisation Ju203, Ju214, Ju217,

Ju222, Ju225, Ju229 A429

Polishundar So225

Polishus Ju214, Ju217

Polisnämnder Ju222

Polisregister Ju205, Ju211

Polisutbildning Ju220

Politik K502, K807 Ub653

Politiska partier K812

Postmoms Sk619

Posttjänster Sk643

Potatisodling Jo229

Preliminär skatt Sk308, Sk347

Prenatal könsdiskriminering U646

Preskriptionstid So432

Pressombudsmannen K428

Presstöd K409, K803, K804, K805, K806,

K811, K813

Preventivmedel So483

Prismärkning L705

Prisstöd B06IO

Privat barnomsorg S06OI

Privat verksamhet Sk614

Privata pensionsförsäkringar N266

Privatisering K202, Fi507, FÖ315

Privatläkare So495

Processrätt Ju301, Ju701, Ju704, Ju709,

Ju710

Produktansvar L604

Produktionsverksamhet T220

Produktutveckling N272

Professurer Ub632, Ub648, Ub711

Prospektering N288

Provinsbanker N241

Psykiatrisk vård So450

Psykiskt störda So268, So269, So414, So420,
So439

Psykiskt utvecklingsstörda So479

Psykologer So422, So429, So437, Uböll,

Ub619

Psykologi So419, Ub621

Psykologisk utredning So413, So458

Psykoterapeuter So429, Uböll, Ub619

Publika databaser K208

Punktskriftsutbildning Ub316

Pyrotekniska varor Ju202, N268

Påföljder Ju604, Ju607, Ju608, Ju617, Ju619,
Ju707, Ju802, FÖ314

Pälsdjursuppfödning Jo517, Jo524

Radio och TV K310, K408, K413, K414,

K421, K422, K433, K437, K438, K442, K444,
Kr286, Kr287, Kr288

162

Radioaktivt nedfall Fö802

Radiokommunikation T806

Radionät T804

Rasism Ju604

Rederier T607

Rederistöd T607

Redovisning L206

Reflexsele T420, T422

Regalskeppet Kronan Kr237

Regeringens förprövningsrätt Bo519

Regeringskansliet K814, Ju808

Regional filmproduktion Kr282, Kr302

Regional kollektivtrafik T902

Regional musikverksamhet Kr206, Kr221,

Kr275, Kr276, Kr280, Kr299, Ub317

Regional myndighet för kartor Bo212

Regional statlig förvaltning Bo301, Bo303,

Bo304, Bo305, Bo307

Regional-TV K433, K444

Regional utveckling N265, N409, A401

Regionalpolitik T705, A255, A402, A403,

A404, A405, A406, A407, A408, A409, A410,

A411, A412, A413, A414, A415, A416,

A417, A418, A419, A420, A421, A422, A423,

A424, A425, A426, A427, A428, A429,

A430, A431, A432, A433, A434, A435, A436,

A437, A438, A439, A440, A441, A442,

A443, A444, A445, A446, A447, A448, A449,

A450, A451, A452, A453, A454, A455,

A456, A457, A458, A459, A460, A461, A462,

A463, A464, A465, A466, A467, A468,

A469, A470

Regionalt självstyre Bo305

Registrerat partnerskap L403, L405, L408,

L412, L413, L415, L422

Reglering Ub345

Rehabilitering Sf263, So203, So467

Rehabiliteringsersättning Sf237, Sf238,

Sf251, Sf256

Reklam L701

Reklamradio K414, K438

Reklamskatt Sk605, Sk634, Sk637, Sk651

Reklamskyltar T405

Rekreationsverksamhet So265

Rektorer Ub326

Religion Jo502

Religionskunskap Ub346

Renbete Bo603

Renforskning Ub711

Rennäring B06OI, Bo602, Bo603, Bo604,

Bo605, B06O6, Bo607, B06O8, Bo609, B06IO,

B06II, Bo612, Bo613, Bo614

Reparationer Sk313, Sk332, Sk338, Sk341,

Sk348, Sk349, Sk357, Bo207

Representation K302, L215

Republik K209

Reseförordning Sk622, Sk653

Resemöjligheter T908

Resultatutjämning T702, T703, T709

Returpapper Jo604, Jo645

Reumatism So468, So494

Revision Fi404, L216, N204

Revisorer L212, N230, N287

RFSU A816

Riksanstalter Ju501, Ju504, Ju506

Riksbangård syd T507, T537

Riksbankens jubileumsfond Fi404

Riksdagen K301, K302, K304, K307

Riksdagens arbetsformer K203, K303,

K305, K308

Riksdagens byggnader K314

Riksdagens kontrollmakt Fi405

163

Riksdagens myndigheter K312

Riksdagsdebatter K305, K310

Riksdagsledamöter K203, K302, K309,

K311, K313

Riksdagsordningen K315

Riksdagstrycket K306

Riksdrots Ju406

Riksförsäkringsverket Sf217

Riksidrottsförbundet A225

Riksrevisionsverket Fi405

Riksskatteverket Sk803, Sk806

Riksteatern Kr210, Kr211, Kr222, Kr230,

Kr277, Kr278, Kr279, Kr295, Kr296

Riksväg 17 T309

Riksväg 45 T312

Riksväg 50 T321

Riksväg 60 T307

Riksväg 63 T303

Riksvägar T303, T307, T309, T312, T321

Rio-deklarationen Jo690

Risk- och beredskapscentrum Fö703

Riskforskningsinstitutet i Lund Fö710

Riskkapital N296, N297

Rooseum Kr205, Kr269

ROT-bidrag Bo205

ROT-åtgärder Sk358, Bo247

Rotsnurr Jo309

Ryska judar Sf606

Ryssland U801

Räddningsverket Fö705

Räkenskapsår Sk311, Sk326

Ränta FÖ316

Ränteinkomster Sk323

Räta Linjen-vägen T302

Rättegångar U901

Rättegångsväsendet Ju412, Ju702, Ju705,

Ju706, Ju710

Rättighetslagar K603

Rättshjälp Ju702, Ju708

Rättspsykiatri So464

Rättsväsendet Ju804

Rödkobbsleden T619, A453

Rökfri uppväxt So465

Röstning K704

Rösträtt K705, K707, Sf268

Sala silvergruva Kr236

Sambeskattning Sk335

Sambor L406

Samer K212, Bo419, B06O8, Bo609, Boöll,

Bo613

Samhall AB A249

Samhällsekonomi Fi506

Samhällsinformation K620, K808, K813

Samhällskunskap Ub322

Samhällstjänst Ju604

Samiskt kulturcentrum Kr294

Samlarfordon Sk642

Samtalsbehandling So477

Samvetsklausul Ub601, Ub652, Ub667,

Ub683, Ub726

Samåkning A229

Sanderosion Jo607

Sandö U-centrum U208

Sanktioner K603

Satellit-TV K422

Saxfångst Jo505, Jo506, Jo512, Jo513

Sedlar och mynt Fi601

Segregation i boendet Bo230

164

Sekretess Ju301, So484

Semester A707

Semesterlön A704

Separation L417

Service Kr285

Sexologi Ub680

Sextimmarsdag A715

Sexualbrott Ju206, Ju601, Ju602, Ju603,
Ju605, Ju610, Ju618, Ju806

Sexuella trakasserier A803, A806

Sexuella övergrepp U625

Sexuella övergrepp på barn So273

SIDA:s kvinnoråd U225, U226, U232, A816

Simrishamn Ub330, T515

Sjukbidrag Sf216, Sf260

Sjukdomar So461, So466

Sjukförsäkring Sf219, Sf223, Sf225, Sf226,

Sf232, Sf235, Sf237, Sf238, Sf243, Sf245,

Sf251, Sf252, Sf256, Sf257, Sf259

Sjukgymnaster So457

Sjukhem So220, So402

Sjukhus So442

Sjukpenning Sf245

Sjukpenninggrundande inkomst Sf268

Sjukskrivning Sf207

Sjuksköterskor So408, So472

Sjuktransporter FÖ323

Sjukvård Sf257, So423

Sjukvårdsersättning Sf206, Sf244, Sf264

Sjukvårdshuvudman Sf224, Sf257, So428

Sjukvårdspolitik So499

Sjukvårdsvolontärer A208

Självmord So401

Självstyrande skolor Ub315

Sjö- och luftförsvaret Fö333

Sjöar T419

Sjöfart T601, T602, T607, T608, T609, T610,
T611, T613, T615, T617, T618, T619, T620,
T621

Sjöfartspolitik T618

Sjöfylleri L902

Sjörapportering Kr255

Sjöräddning Ju204, FÖ706, FÖ708, T605,
T606

Sjösäkerhet T602, T612

Skadegörelse Ju221, Ju231, Ju707, L606

Skadeinsekter Jo504

Skadeståndsansvar L609

Skadeståndsrätt L603, L604

Skagerrak J06OI, Jo623, Jo625, Jo662,

Jo682

Skara Skolscen Ub342

Skaraborgs län Jo222, A219, A243, A244,
A414

Skatteavdrag Sk319, Sk334, Sk338, Sk339

Skattebefrielse Sk327, Sk641, Sk642

Skattebrott Ju207, Ju213, Ju226, Ju227,

Ju228, Ju234, Ju235, Ju607, Ju609, Ju612,
Ju811

Skatteförvaltning Sk805, Sk806

Skattekontroll Sk323

Skattemål Sk804

Skattenämnd Sk805

Skattepolitik Sk330, Sk343, Sk352, Sk353,
Sk356, Sk607, Sk609

Skattereduktion Fi603, Sk313, Sk332,

Sk357, Sk610

Skattereform Sk343

Skatteregler Sk351

Skatteväxling Sk607, Sk609, Sk646

Skilsmässa L423, L424, L427

165

Skogar Jo301, Jo305, Jo309, N413

Skogs- och jordbruksforskning Ub618,
Ub626, Ub627, Ub642

Skogsavdrag Sk320

Skogsbeståndsföryngring Jo308

Skogsbilvägar Sk317, Jo307, Jo313, Jo527

Skogsbruk Jo226, Jo301, Jo302, Jo303,

Jo304, Jo305, Jo306, Jo307, Jo308, Jo309,

Jo310, Jo311, Jo312,Jo313, Jo527

Skogsindustri N214, N227, N245, N285,
N289, N306

Skogsinventering Jo312

Skogskonto Sk309, Sk336

Skogslänen Kr509, Kr512, Ub907, T707,
N306

Skogsmark Fi402

Skogsmarkskalkning Jo310

Skogsplantering Jo302

Skogspolitik Jo311

Skogssamer Boöll

Skogsskadekonton Sk322

Skogsskador Jo306

Skogsvägar Jo303

Skolans arbetsmiljö Ub323, Ub344

Skolarbete Ub302, Ub332, Ub352

Skolbibliotek Ub350

Skolhälsovård Ub307

Skolpeng Ub325, Ub361

Skolpersonal Ub363

Skolplacering Ub327

Skolskjutsregler T417

Skolundervisning Ub308

Skolväsendet Ub303, Ub310, Ub311,

Ub315, Ub325, Ub331, Ub338, Ub339,

Ub341, Ub345, Ub348, Ub351, Ub355,

Ub356, Ub361, Ub602, Ub905

Skolämnen So260, Ub302, Ub312, Ub313,

Ub321, Ub322, Ub333, Ub334, Ub336,

Ub346, Ub349, Ub354, Ub362, Ub620

Skotertrafik Jo651

Skrotningspremiefond Jo409

Skuldsaneringsrätt Ub605

Skyddsdräkt T412

Skyddsjakt Jo804

Skåne Kr242, Kr304, Kr506, Ub633, Ub706,
T222, T324, Jo410, J06O8, Jo629, N247, A449,
A469, A808, Bo301, Bo305

Skånes försvar Fö308, FÖ322

Skånska hembygdsgårdar Bo213

Skånska åsystemen J0686

Skälderviken Jo410

Skärgården A428, A431, A470

Skördeskadeskydd Jo221

Slakt L709, Jo501

Slott och herrgårdar Kr213

Slussen A453

Slöjd Ub616

Smittskyddslagstiftningen So455

Små sjukhus So442

Småföretag Sk328, Sk346, L311, Ub314,

N219, N222, N255, N284, A222, A236, A403

Snabbtåg T519, T528

Snöskoter T421

Social snedrekrytering Ub903

Social verksamhet So236, So237, So244

Socialavgifter Sf262

Socialbidrag So224, So257

Socialdemokratisk kulturpolitik Kr307

Socialförsäkringsnämnder Sf203

Socialförsäkringssystemet Sf231, Sf239,

Sf241, Sf261, Sf265, Sf271

Socialnämnder Ju211

166

Socialstyrelsen Ju808

Socialtjänst Sk901, So201, So202, So206,

So207, So214, So215, So217, So218, So221,
So224, So228, So231, So232, So238, So239,
So242, So243, So252, So253, So257, So262,
So263, So268, So269, So270, So272, So274,
So406, So434, So440, So447, So453, So456,
So465, So491

Socialtjänstlagen So221, So240, So253,
So263

Socialtjänstpersonal Ju230

Sockerbruk U511

Solidaritetsskatt Sk354

Sollefteå Ju411, Bo212

Somalia U207, U605

Sommaruniversitetet Ub679

Sotning Fö707

Sovvagnar T522

Sparande Fi603

Sparränta Sk345

Speciallärare Ub641

Specialskolan Ub306

Spel Kr408

Spioneri K416

Sponsring Kr240, Kr303

Sportfiske Jo422

Språkvård K306, K503

Stadsbegreppet K601

Stadsmiljörådet Bo239

Standardisering N222

Standardiseringskommissionen N251

Statens institut för handikappfrågor i skolan
(SIH) Ub358

Statens skolor för vuxna Ub902

Statistik Fi403, Fi410, Fi411

Statistiska centralbyrån Fi406, Fi409

Statlig förvaltning K501, K502, K503, K506,

Fi501, Fi605

Statlig regionalindelning Bo303

Statlig verksamhet A433

Statliga företag N212, N252

Statliga nämnder K214

Statliga styrelser K506

Statliga tillgångar Fi402, Fi407, N244, N285

Statsanställda A602

Statsbidrag Jo664

Statsbudgeten Fi602

Statsskuld Fi401

Stiftelsen Arbetets museum Kr268

Stiftelsen Dag Hammarskjöldbiblioteket
U311

Stiftelser Sf262, N256

Stockholm T528, A421, A430, A456

Stockholms län Ju229, Ub622, Ub723,

Ub725, T213, Jo647, Jo679, A431, A447,

A453, A455, Bo228, Bo242, Bo251

Stockholms skärgård A431, A447, A453

Storkalotten U706

Storlien T528

Storstäder Fi305, A432, A453

Stranderosion J066I

Strandskydd Jo603, J06O8, Jo622, Jo650,

Jo658, Jo677

Stridsåtgärder A703

Strålskydd F08OI

Strömavbrott N415

Studenter A247

Studenternas rättssäkerhet Ub656

Studerande K618

Studeranderabatter Sf508

Studiehjälp Sf5O5, Sf515

167

Studiematerial Kr401

Studiemedel FÖ316, Sf501, Sf502, Sf506,
Sf511, Sf515, Sf520, Sf521, Sf525

Studieomdömen Ub631

Studiestöd Sf502, Sf503, Sf504, Sf505, Sf506,

Sf5O7, Sf508, Sf509, Sf51O, Sf511, Sf512,

Sf513, Sf514, Sf516, Sf517, Sf518, Sf519,

Sf520, Sf521, Sf522, Sf523, Sf524, Sf525,

Sf526, Sf527, So250, A265

Styrelser K506, L211

Stämpelskatt Sk631

Stödområden Sk307, Jo202, Jo206, A402,
A404, A406, A407, A434, A438, A440

Stöld FÖ302

Stöldgods Ju233

Subventionering So483

Sudan U623

Sundsvall T510

Svea hovrätt Ju420

Svenska kyrkan K602, K617

Svenska studenthemmet i Paris Ub708

Sveriges Radio Kr240, Kr255

Sveriges Television Kr240, Kr303

Swebus T506, T524, T540

Sweden Center U312

Synskadade K808, Sf247, So203

Sysselsättning Bo228

Sysselsättningsskapande åtgärder A225,
A254, A263, A416, A450

Systembolaget So201, So252

Systemförändringar Fi502

Säkerhetspolisen Ju808

Säkerhetspolitik U3O3, U304, U308, U402,
U404, U405, U407, U408, U411, U414, U606,
FÖ201

Sälar Jo405, Jo804

Sällsynta sjukdomar So417

Särkullsbarn L421

Särskilt pensionstillägg Sf255

Särskolan Ub323, Ub338, Ub339

Säter Ub616

Sätergläntan, Hemslöjdens gård Ub318

Söderköping T306

Södermanlands län A468, Bo227

Södertörn T214

Södra Stockholmsregionen Ub700

Södra Sverige Ub609, Ub626, Ub642, T304,
N301

Södra Östersjön T605, T606

Taiwan U645

Taiwans representationskontor U640

Tal- och punktskriftsbiblioteket Sf247

Talma Sameby B06O8, Bo613

Taltidningar K808

Tandvård So433, So441, So460, So463,

So469, So478, So486, So493, So502

Tandvårdspersonal Sf212

Tankfartyg T601, T602

Taxering och uppbörd Sk801, Sk802, Sk803

Taxi T907

TBC-spridning Jo503, Jo507

Tchad U222

Teater Kr210, Kr211, Kr244, Kr274, Kr292

Teckenspråkscentrum Ub692

Teknik Ub349

Teknik- och kunskapsutveckling i Västman-
land Ub738

Teknikbistånd U202

Teknisk utveckling och forskning N206,
N234, N235, N248, N257

Tekniska högskolor Ub698

Tekovaror U512

168

Teleabonnemang T807

Telefax K431

Telefonlinje, riksdagen K301, K304

Telefonservice FÖ328

Teleinvesteringar T803

Telekommunikationer K431, T401, T404,

T408, T427, T431, T434, T801, T802, T803,

T804, T805, T806, T807, T809

Telepolitik T809

Teletaxor T801, T805

Telia A219

Territorialgränsen Bo524

Terrorism U635

Text-TV Kr224

Textil- och konfektionsindustri N274

Textilutbildning Ub689, Ub697

Tibet U633, U644

TIDE-programmet N221

Tidningar och tidskrifter Kr281

Tillfällig föräldrapenning Sf210

Tillfälligt anställd personal Jo211

Tillsyn Ub331

Tillsättning Ub727

Timmertransporter T508

Tingsrätter Ju403, Ju411, Ju416, Ju418

Titlar Ju406

Tjänsteföretag Sk632

Tjänster i hemmet Sk329

Tjänstesektorn L707

Tjänstetillsättningar Ju408

Tjänstledighet A601

Tobak So406, So440, So465, So491

Tobaksreklam So491

Tolkar Kr404, Kr405, Kr410

Tolkservice So205

Torne älv Jo418, Bo523

Tornedalen Sk602

Torneå Sk622

Tortyr Sf634, So446

Totalförsvaret U412, FÖ201, Fö203, FÖ204,
FÖ307, FÖ308, FÖ314, FÖ322, Fö330, FÖ335,
Ub322

Totalförsvarets personal Fö301, FÖ303,

Fö304, FÖ306, Fö312, Fö318, FÖ321, Fö324,
FÖ326, FÖ329

Totalprisindex Fi408

Totalvägran Fö314

Trafikanläggningar Jo671

Trafikbrott Ju614, L902

Trafikdödade renar T418

Trafikinvesteringar T202, T206, T208

Trafiklagar T212

Trafikolyckor L609

Trafikpolitik T203, T204, T206, T213, T219,
T224, T228, T524, T902, T904, T910

Trafikskolor T409, T410

Trafiksäkerhet T403, T409, T410, T411,
T414, T426, T428, T433

Traktamenten Sk305

Transportavgifter T604

Transportstöd N279

Trossamfund Kr418

Träbränsle N407

Trädgårdsnäring U627, Jo210, Jo215, Jo217,

Jo227, J06I8, J0666

Trädgårdsväxter J06I8

Trähusbranschen Bo208

Träindustri N209, N217, N245, N257, N286,
N291

Tullfrågor Sk602, Sk603, Sk606, Sk611,

Sk612, Sk615, Sk622, Sk627, Sk636

169

Tullverket Sk803

Tung trafik Jo665

Turism och rekreation Sk632, Kr501, Kr502,

Kr503, Kr504, Kr505, Kr506, Kr507, Kr509,

Kr510, Kr511, Kr512, Kr515, Kr517, Ub707,

Ub712, Jo626

Turistinformation Kr515

Turistnäringens infrastruktur Kr503

Turistnäringens naturvårdsansvar Kr513

Turkiet U609, U634

TV Kr225

TV 4 Nordisk Television AB K437

TV- och radioreklam Sk651

Tvåspråkighet A234

Tvåtaktsbensin Sk648

Tvåårsregeln Sf609

Tvärled T332, T536

Tåg T526, T528

Tåkern-Omberg Jo653

Tännäs sameby Bo609

Ubåtar FÖ313, Fö331

U-landsarbetare Sf268

U-länder U202, U210, U211, U218

UD-tjänstemän Sf202

Uddevallaregionen A405

Ukraina U632

Umgängesrätt L407, L411, L417, L418,

L426, So223

Underskottsavdrag Sk344

Underårig JuölO

Ungdomar Sk308, Sk312, Ub364

Ungdomars situation So267, So492

Ungdomsarbetslöshet A208, A221, A238,

A248, A710

Ungdomspraktik A223

Ungdomsskola Ub337

Ungdomssparande Fi603

Ungdomsverksamhet Kr406

Universitet och högskolor Ub603, Ub637,

Ub638, Ub668, Ub670, Ub691, Ub704

Universitetet i Göteborg Ub705

Universitetet i Umeå Ub711, Ub730, Ub731

Uppdragsverksamhet K604, K610

Uppehållstillstånd Sf612

Uppfinnare N271

Uppgiftsskyldighet L204, So474, N215

Upphandling Fi501, Fi503, Fi504

Upphovsrätt L801, L802, L803, L804, L805,

L806, L807

Upplands Väsby Ju217

Upplåning Fi606

Upplåtelse av mark Bo609

Uppsala län Ju225, A446

Uppsägning A204, A258, A705

Ursprungsbefolkningar K212, K213

Utbildning Ub328, Ub364, Ub623, Ub652,

Ub655, Ub659, Ub704, Ub907

Utbildning i företagande Ub309, Ub314,

Ub343

Utbildningsbidrag A260

Utbildningscentrum Ub904

Utbildningscentrum för yrkesförare T429

Utbildningscheck Ub319

Utbildningspolitik Ub365

Utbildningsvikariat A201, A257

Utbyggnad T523

Utbyggnad av högskola till universitet

Ub691

Uteliggare So229

Utförsel Ju233

170

Utförsäljning Fi407, N244

Utlandslån L311

Utlandsstudier Sf507, Sf521, Ub602

Utlandssvenskar K707, Sf202, Sf228

Utlandstjänstgöring A601

Utlokalisering A419, A421, A429, A430

Utländsk arbetskraft Sf618

Utländsk examen Ub613

Utländsk säkerhetspersonal Ju218

Utländska bolag L213

Utlänningslagstiftning Sf609, Sf610, Sföll,

Sf625

Utlänningsnämnden K435

Utmärkning av lastfordon T407

Utredningar K203, K204, K803

Utrikesförvaltningen U301, U307, U313

Utrikeshandel N207, N218, N243, N304

Utrotningshotade djur- och växtarter Jo624,
Jo663

Utsläpp Jo615, Jo647

Utvecklingsfonder, regionala N282, A255,

A422, A435, A445, A451, A465

Utvecklingsstörda barn Ub327

Utvecklingsstörda elever Ub352

Utvinning av mark Bo524

Utvisning Sf605, Sf613

Utvärdering Kr252

Vadstena slott Kr213, Kr216, Kr245, Kr261,

Kr262, Kr263

Val K701, K702, K703, K704, K705, K706,

K707, K708

Valfrihet So264, So426

Vallsundet T319

Valutapolitik Fi203

Vapen Ju218, Ju223, Ju224, U402, U409,

FÖ302

Vapenexport U410, U413

Vapenlicens Juöll

Vapenvägran FÖ314

Varberg T541

Varroakvalster Jo515

Varudeklaration L706

Varuförsörjning N250

Varvsindustri N228, N236, N267, N276,
N292

Vatten och avlopp Jo612, Jo627, Jo628

Vatten- och luftvård Bo509

Vattendrag T419, Bo515

Vattenföretag Bo520

Vattenföroreningar Jo614, Jo648

Vattenkraft N403, N406, N409, N426, A451

Vattenkraftslänen N430

Vattenlagen Bo519

Vattenrätt Bo514, Bo517, Bo520

VDN-märkning Bo412

Vedeldning N416, Bo201

Vegetabiliska oljor N402

Verkstäder FÖ307

Verkställighet L411

Veteranfordon Sk650

Videovåld K402

Vildsvin Bo605

Vilt B06O6

Viltolyckor T406

Viltstängsel T415

Viltvård Jo802, N298

Vimmerby Ju501

Vin Sk603

Vinauktioner So202

Vindkraft Sk617, Sk620, N431

171

Vindkraftverk Bo505

Vinstandelsstiftelser Sf262

Vinstmedel N426

Vistelsebegrepp So240

Visum U604

Vräkningar Bo408, Bo414

Vuxenstudiestöd Sf509, Sf514, Sf516, Sf517,

Sf518, Sf519, Sf522, Sf526, A265

Vuxenutbildning Sf503, Kr403, Ub335,

Ub340, Ub617, Ub631, Ub902

Våld eller hot mot tjänsteman Ju606

Våldsbrott Ju613, Ju615, Ju806

Våldsskildringar K402, K430, Kr225

Våldtäkt Sf634

Vård och omsorg Sk618, So264, So271

Vårdbidrag Sf242

Vårdnad och umgänge L409, L411, L417,
L418, L425, L426, L427

Vårdnad om barn So223

Vårdnadsbidrag So609

Vårdnadstvister L425

Vårdpersonal Ub666

Vårdyrken Ub601

Våtmarker J06O6, Jo664

Väddöviken T326

Väg 249 T308

Vägar T405

Vägförbindelser B06O8, Bo613

Väginvesteringar T304, T305, T311, T320,

T324

Vägsalt T310

Vägskada L603

Vägskyddsanordningar T419

Vägtrafik T502

Vägunderhåll T313, T315, T317, T318,

T327, T331

Vägverket T220, T227

Vägväsendet T208, T225, T301, T302, T303,
T306, T307, T308, T309, T310, T311, T312,
T313, T314, T315, T316, T317, T318, T319,
T321, T322, T323, T324, T325, T327, T328,
T331, T332, T333, T334, T335, T336, T603

Välfärdsforskning Ub684

Välfärdspolitik Sf261, So261

Väpnade styrkor utomlands U406, Fö202,
FÖ311, FÖ328

Värdepapper Sk324

Värdepappersfond N259

Värmeanvändning Bo506

Värmlands län U708, Kr290, Ub904, T225,
T712, A218, A441

Värnamo Ju505

Värnpliktiga Fö301, FÖ303, Fö304, Fö306,
FÖ318, FÖ319, FÖ324, FÖ326, FÖ329

Värnpliktsfömåner Fö319

Värnpliktsutbildning FÖ316

Värnpliktsvägrare Fö310, Fö325

Värphöns Jo219, Jo510, Jo516

Västerbottens län Bo419

Västerdalsbanan T525

Västernorrlands län Ub627, T215, T336,

T511, T522

Västervattnen Jo648

Västervik Sk627, Ju503, T611, A434

Västkustbanan T509, T514

Västkusten T536

Västmanlands län Kr266, T205, Jo202,

Jo218, A402, A457

Västpapua U636

Västra Mälardalen Ub650

Västra Skåne T527

172

Västsahara U201, U223, U602, U614, U622

Västsverige Kr257, Ub724, T305, T520,
Jo648, Jo693, N241, N307, A443

Vättern Jo646, Jo678, Bo509

Växjö Kr234

Växtskydd Jo216, Jo504, Jo523, J06I8,

J0666

World Aviation University U230

Yrkeschaufförer T909

Yrkesexamen Ub634

Yrkesfiske Sk319, Sk339, Sk351, Sk356,
Jo406, Jo407, Jo416

Yrkesfordon T422

Yrkesinriktade linjer Ub303, Ub304

Yrkesteknisk högskoleutbildning Sf516,
Sf518, Sf522, Sf523, Ub614, Ub690, Ub702

Yrkestrafik T904

Yrkestrafikdomar T904

Ystad T515, Jo607

Yttrandefrihet K401, K402, K403, K404,
K405, K406, K407, K408, K409, K410, K411,
K412, K414, K415, K417, K418, K419,
K420, K421, K423, K424, K425, K426, K427,
K428, K429, K430, K431, K432, K433,
K434, K435, K436, K437, K438, K439, K440,
K441, K442, K443, K444, K445

Zigenare Sf635

Zigenarnas rättigheter U641

Ågrenska Hälsocentret för barn So255
Åldersgränser K429, Sf502, Sf513, Sf52O,
Sf625, So206, So207, So231, So406, So440,
T432, N268

Ålsax Jo408, Jo413

Ånge Ju502

Årsredovisningar L209

Återtagandeförbehåll L904

Återvinning Jo604, Jo613, Jo617, Jo657,

J066O, J0668, Jo674, J068O, J068I, Jo687

Återvinning av aska Jo685

Äganderätt K216, L503

Äktenskap L207, L208

Äldreboende Bo229

Äldreombudsman So204, So254

Äldreomsorg K810, So204, So212, So219,

So220, So248, So249, So254

Älgsjukan Jo638, Jo670

Älvar Jo404, Jo412, Jo418, Bo510, Bo514,
Bo522, Bo523, Bo525, Bo526

Älvsborgs län T328, A416, A426
Ävsborgsbanan T503

Ängs- och hagmarker Jo632

Änkepension A260

Ärvdabalken L404

Öl Sk616

Öland Kr305, Jo225, Jo602, Jo632, A401

Ölbeskattning Sk635

Örebro län Fi406, Ub692, A215, A410,
A413

Öresund Jo403

Öresundsbron T901

Öresundsförbindelser T905

Östbistånd U810

Österdalälven Bo526

Östergötlands län T322, Jo656, A240, A438,
Bo219

Österlen Ub660, J06O8

Östersjön U903, FÖ708, Jo415, Jo673

Östersund T510

Österåker Ju509

Östeuropa N243

Östeuropahandel U814

Östtimor U227, U636, U647

Övergödning Jo641, J0686

Överklagande K413

Översvämningar Bo510, Bo515

Övertid A203, A706

Överträdelse av domstolsbeslut L409

Övervakningskameror Ju210, Ju801

Övningssegelfartyg FÖ309

174

gotab 45994, Stockholm 1994

Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:56 Tisdagen den 8 februari

1 § Justering av protokoll

2 § Anmälan om frågor

3 § Svar på fråga 1993/94:323 om SSAB

4 § Svar på frågorna 1993/94:324,325,326,327,328,329 och 330 omSSAB

5 § Svar på fråga 1993/94:320 om avtalet mellan staten och AB Kinne-vik

6 § Svar på fråga 1993/94:317 om stöd till barnpornografioffer

7 § Svar på fråga 1993/94:312 om de ryska trupperna i Baltikum

8 § Svar på fråga 1993/94:313 om bärgning av färjan Jan Heweliusz

9 § Svar på fråga 1993/94:332 om utlänningslagens åldersgräns

10 § Svar på fråga 1993/94:334 om boendemiljön vid Malmens flyg-plats i Linköping

11 § Svar på fråga 1993/94:309 om ytterligare medel till stödområdeni Västerbottens län

12 § Svar på fråga 1993/94:314 om skadestånd vid brott mot de ar-betsrättsliga lagarna

13 § Svar på fråga 1993/94:322 om sysselsättningen i Karlstads kom-mun

14 § Svar på fråga 1993/94:315 om regeringens promemoria Ökatskydd för barn

15 § Svar på fråga 1993/94:331 om hjälp till brottsoffer

Ajournering

Återupptagna förhandlingar

16 § Svar på fråga 1993/94:304 om försäkringsmäklares ansvarsför-säkring

17 § Svar på fråga 1993/94:310 om försäljningen av Nobel-Kemi

18 § Svar på fråga 1993/94:280 om Räddningsverkets förslag tillbyggnadsobjekt som ökar sysselsättningen

19 § Svar på frågorna 1993/94:296 och 297 om hemvärnets rekryte-ringsbas

20 § Svar på fråga 1993/94:318 om institutionen för husdjurshygien iSkara

21 § Svar på fråga 1993/94:321 om avgifterna för Mälarsjöfarten

22 § Svar på fråga 1993/94:333 om gåvor till statsanställda med 30års tjänst

23 § Svar på fråga 1993/94:311 om arbetsskadebegreppet

24 § Hänvisning av ärenden till utskott

25 § Bordläggning

26 § Anmälan om interpellationer

Konstitutionsutskottet

Finansutskottet

Fi

Skatteutskottet

Sk

Sk

Sk

Sk

Sk

Justitieutskottet

Lagutskottet

Utrikesutskottet

Försvarsutskottet

Socialförsäkringsutskottet

Sf

Sf

Sf

Sf

Sf

Sf

Socialutskottet

So

So

So

So

So

So

So

So

Kulturutskottet

Kr

Kr

Kr

Kr

Kr

Kr

Utbildningsutskottet

Ub

Ub

Ub

Ub

Ub

Ub

Ub

Trafikutskottet

Jordbruksutskottet

Jo

Jo

Jo

Jo

Jo

4 § Svar på frågorna 1993/94:324,325,326,327,328,329 och 330 om
SSAB

5 § Svar på fråga 1993/94:320 om avtalet mellan staten och AB Kinne-
vik

10 § Svar på fråga 1993/94:334 om boendemiljön vid Malmens flyg-
plats i Linköping

11 § Svar på fråga 1993/94:309 om ytterligare medel till stödområden
i Västerbottens län

12 § Svar på fråga 1993/94:314 om skadestånd vid brott mot de ar-
betsrättsliga lagarna

13 § Svar på fråga 1993/94:322 om sysselsättningen i Karlstads kom-
mun

14 § Svar på fråga 1993/94:315 om regeringens promemoria Ökat
skydd för barn

16 § Svar på fråga 1993/94:304 om försäkringsmäklares ansvarsför-
säkring

18 § Svar på fråga 1993/94:280 om Räddningsverkets förslag till
byggnadsobjekt som ökar sysselsättningen

19 § Svar på frågorna 1993/94:296 och 297 om hemvärnets rekryte-
ringsbas

20 § Svar på fråga 1993/94:318 om institutionen för husdjurshygien i
Skara

22 § Svar på fråga 1993/94:333 om gåvor till statsanställda med 30
års tjänst