Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:1 Tisdagen den 5 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1993/94:1

Riksdagens protokoll
1993/94:1

Tisdagen den 5 oktober

Kl. 11.00-11.15

Protokoll

1993/94:1

1 § Välkomstord

Anf. 1 TALMANNEN:

Ärade ledamöter! Välkomna till ett nytt arbetsår i Sveriges riksdag.

Ett demokratiskt statsskick kan aldrig tas för givet. Det som händer i dessa
dagar i Ryssland visar hur ett folkstyre som saknar tradition och rötter
snabbt kan utsättas för fruktansvärda faror. Kampen för de demokratiska
värdena och demokratins institutioner måste ständigt föras vidare. Även vi i
vårt land har anledning att tänka på detta. Det är viktigt med en konstruktiv,
utvecklande och seriös debatt om demokratins sätt att fungera.

Vi går mot ett arbetsår som säkert kommer att bli ovanligt intensivt. För-
slag kommer att läggas fram bl.a. på det konstitutionella området. Riksda-
gen får anledning att diskutera sina egna verksamhetsformer i anslutning till
bl.a. riksdagsutredningens förslag.

Den 25 oktober beräknas utredningens förslag Reformera riksdagsarbe-
tet! bordläggas här i kammaren och på detta följer sedvanlig motionstid. Jag
välkomnar en bred debatt om riksdagens sätt att fungera. Arbetet inom ut-
redningen fortsätter under hösten. Det gäller författningsändringar till följd
av utredningens principförslag och närmare utformning av bl.a. rambesluts-
modellen för budgeten. Siktet är inställt på en presentation av förslagen i
november respektive i böljan av nästa år.

Det är nu tio år sedan riksdagen återvände till Helgeandsholmen. Detta
skall vi uppmärksamma på olika sätt, främst genom aktiviteter riktade mot
allmänheten och regeringskansliet.

Jag vill avrunda dessa välkomstord med en önskan och en förhoppning.
Vi har som riksdagsledamöter ett viktigt uppdrag i att bilda opinion för för-
svaret av de mänskliga rättigheterna. Låt oss därför, som enskilda ledamöter
och inom partierna, bygga vidare på våra tidigare ställningstaganden i ge-
mensamma manifestationer mot rasism och främlingsfientlighet, för männi-
skors lika värde.

2 § Ledigheter

Talmannen meddelade att Hadar Cars (fp), Peeter Luksep (m), Barbro
Westerholm (fp), Kent Carlsson (s), Inger Koch (m), Lars Leijonborg (fp),

1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 1

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

Henrik Landerholm (m), Catarina Rönnung (s), Allan Larsson (s), Sten Sö-
derberg (-), Curt Ove Johansson (s), Per Olof Håkansson (s), Per Stenmarck
(m), Nic Grönvall (m), Johan Brohult (-), Britt Bohlin (s) och Bengt Kind-
bom (c) beviljats ledighet från dagens sammanträde.

3§ Upprop

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

4 § Kammarens sammansättning

Kammaren hade denna dag följande sammansättning:

Bänknr Ledamot

Stockholms kommun

1        Oskar Lindkvist (s)

2        Lars Werner (v)

3        Sten Andersson i Stockholm (s)

4         Filip Fridolfsson (m)

5        Sylvia Lindgren (s)

6        Mats Hellström (s)

7        Maj Britt Theorin (s)

8        Christina Linderholm (c)

(ersättare för miljöminister Olof Johansson)

9        Hadar Cars (fp)

10        Ulf Kristersson (m)

(ersättare för utrikesminister Margaretha af Ugglas)

11        Elisabeth Fleetwood (m)

12        Peeter Luksep (m)

(ersättare för statsminister Carl Bildt)

13        Lars Ulander (s)

14        Lotta Edholm (fp)

(ersättare för kulturminister Birgit Friggebo)

15       Barbro Evermo Palmerlund (s)

16       Göran Åstrand (m)

17        Barbro Westerholm (fp)

18        Charlotte Cederschiöld (m)

19        Kent Carlsson (s)

20        Jerzy Einhorn (kds)

21        Bo G Jenevall (nyd)

22        Birgitta Wistrand (m)

23        Eva Zetterberg (v)

24        Henrik S Järrel (m)

25       Mikael Odenberg (m)

26        Dan Eriksson i Stockholm (nyd)

Stockholms län

Prot. 1993/94:1

Alf Wennerfors (m)

Ingvar Carlsson (s)

Thage G Peterson (s)

Pär Granstedt (c)

Lars Biörck (m)

Lars Tobisson (m)

Knut Billing (m)

Ani*a Johansson (s)

Ylva Annerstedt (fp)

Daniel Tarschys (fp)

Sören Lekberg (s)

Hans Göran Franck (s)

Björn Ericson (s)

Gunnar Hökmark (m)

Mona Sahlin (s)

Inger Koch (m)

Carl B Hamilton (fp)

(ersättare för socialminister Bengt Westerberg)

Karin Pilsäter (fp)

(ersättare för finansminister Anne Wibble)

Eva Johansson (s)

Jerry Martinger (m)

Lars Leijonborg (fp)

Jan Sandberg (m)

Ingela Thalén (s)

Gudrun Schyman (v)

Annika Åhnberg (-)

Ines Uusmann (s)

Stig Rindborg (m)

lan Wachtmeister (nyd)

Pierre Schori (s)

Harriet Colliander (nyd)

Göran Lennmarker (m)

Margareta Viklund (kds)

(ersättare för civilminister Inger Davidson)

Lennart Daléus (c)

Ingvar Svensson (kds)

(ersättare för kommunikationsminister Mats Odell)

John Bouvin (nyd)

Chris Heister (m)

Fredrik Reinfeldt (m)

län

Birgitta Dahl (s)

Lennart Hedquist (m)

(ersättare för talmannen)

Gunnar Thollander (s)

5 oktober 1993

1 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 1

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

67        Rosa Östh (c)

68        Ingrid Andersson (s)

69        Berith Eriksson (v)

70       Håkan Holmberg (fp)

71        Björn Kaaling (s)

72       Gustaf von Essen (m)

73        Lars Svensk (kds)

74       Robert Jousma (nyd)

Södermanlands län

75        Maj-Lis Lööw (s)

76        Ingrid Skeppstedt (c)

77        Anita Persson (s)

78       Björn von der Esch (m)

(ersättare för näringsminister Per Westerberg)

79        Kjell Johansson (fp)

80        Reynoldh Furustrand (s)

81        Göran Persson (s)

82        Alf Egnerfors (s)

83        Liisa Rulander (kds)

84       Anne Rhenman (nyd)

85       Henrik Landerholm (m)

Östergötlands län

86       Mona Saint Cyr (m)

87       Birger Hagård (m)

88        Ingvar Björk (s)

89        Inge Carlsson (s)

90         Berit Löfstedt (s)

91        Karl-Göran Biörsmark (fp)

92        Viola Furubjelke (s)

93        Carl G Nilsson (m)

94        Roland Larsson (c)

95        Elisabeth Persson (v)

96        Sonia Karlsson (s)

97        Maj-Inger Klingvall (s)

98        Pehr Löfgreen (m)

99        Bert Karlsson (nyd)

100       Dan Ericsson i Kolmården (kds)

101        Lars Stjernkvist (s)

Jönköpings län

102       Åke Gustavsson (s)

103       Ulf Melin (m)

(ersättare för försvarsminister Anders Björck)

104       Catarina Rönnung (s)

105       Martin Nilsson (s)

106       Nils Nordh (s)

107      Göte Jonsson (m)

108      Rune Backlund (c)

109       Carl-Johan Wilson (fp)

110       Märtha Gårdestig (kds)

(ersättare för statsrådet Alf Svensson)

111       Allan Larsson (s)

112      Göran Hägglund (kds)

113       Richard Ulfvengren (nyd)

Kronobergs län

114        Kjell Nilsson (s)

115       Lars Hedfors (s)

116      Anders G Högmark (m)

117       Stina Gustavsson (c)

118       Charlotte Branting (fp)

119       Harald Bergström (kds)

120       Sten Söderberg (-)

121      Monica Widnemark (s)

122       Jan-Olof Franzén (m)

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

Kalmar län

123       förste vice talman Stig Alemyr (s)

124       Krister Örnfjäder (s)

125       Lena Öhrsvik (s)

126       Bertil Danielsson (m)

127      Agne Hansson (c)

128       Bengt Kronblad (s)

129       Marianne Jönsson (c)

130       Leif Carlson (m)

131       Christer Lindblom (fp)

132       Christer Windén (nyd)

133       Chatrine Pålsson (kds)

Gotlands län

134       Gunhild Bolander (c)

135        Ulla Pettersson (s)

Blekinge län

136       Hans Gustafsson (s)

137       Christer Skoog (s)

138       Yvonne Sandberg-Fries (s)

139       Karl-Gösta Svenson (m)

140       Jan Björkman (s)

141       Sven-Olof Petersson (c)

Kristianstads län

142       Börje Nilsson (s)

143      Wiggo Komstedt (m)

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

144      Maud Ekendahl (m)

(ersättare för statsrådet Bo Lundgren)

145       Ingvar Eriksson (m)

146       Maja Bäckström (s)

147       Ingbritt Irhammar (c)

(ersättare för jordbruksminister Karl Erik Olsson)

148       Bengt Harding Olson (fp)

149       Kaj Larsson (s)

150       Johnny Ahlqvist (s)

151       Kenneth Attefors (nyd)

152       Tuve Skånberg (kds)

Fyrstadskretsen

153       Rolf Clarkson (m)

154        Ulla Tilländer (c)

155       Kurt Ove Johansson (s)

156      Rune Rydén (m)

157       Lars-Erik Lövdén (s)

158       Margit Gennser (m)

159       Nils T Svensson (s)

160       Bo Nilsson (s)

161       Sten Andersson i Malmö (m)

162        Birthe Sörestedt (s)

163       Margitta Edgren (fp)

164       Bertil Persson (m)

165        Rolf L Nilson (v)

166       Jan Andersson (s)

167      Jan Backman (m)

168       Kenneth Lantz (kds)

169       Bo Bernhardsson (s)

170       Olle Schmidt (fp)

171       Peter Kling (nyd)

Malmöhus län

172        tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c)

173       Knut Wachtmeister (m)

174       Per Olof Håkansson (s)

175        Bengt Silfverstrand (s)

176       Per Stenmarck (m)

177       Gunnar Nilsson (s)

178       Siw Persson (fp)

179       Karin Wegestål (s)

180       Anita Jönsson (s)

181       Bo Arvidson (m)

182       Inga Berggren (m)

183       Aiwa Wennerlund (kds)

184       Claus Zaar (nyd)

Hallands län

185      Owe Andréasson (s)

186       Ivar Franzén (c)

187       andre vice talman Christer Eirefelt (fp)

188       Alf Eriksson (s)

189       Nic Grönvall (m)

190       Ingegerd Sahlström (s)

191       Bengt Dalström (nyd)

192       Harry Staaf (kds)

193       Liselotte Wågö (m)

194       Carl Fredrik Graf (m)

Göteborgs kommun

195       Doris Håvik (s)

196       Jan Bergqvist (s)

197      Sonja Rembo (m)

198      Hugo Hegeland (m)

199       Sten östlund (s)

200       Inga-Britt Johansson (s)

201       Erling Bager (fp)

202       Marianne Carlström (s)

203      Rune Thorén (c)

204       Torgny Larsson (s)

205       Ingela Mårtensson (fp)

206     Tom Heyman (m)

207       Ingrid Näslund (kds)

208       Johan Brohult (-)

209       Johan Lönnroth (v)

210      My Persson (m)

211       Lennart Fridén (m)

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

Bohuslän

212       Karl-Erik Svartberg (s)

213       Lennart Nilsson (s)

214       Kenth Skårvik (fp)

215       Lisbet Calner (s)

216       Elving Andersson (c)

217       Sverre Palm (s)

218       Lars Bäckström (v)

219       Stig Grauers (m)

220      Inger René (m)

221       Leif Bergdahl (nyd)

222      Kent Olsson (m)

223      Åke Carnerö (kds)

Älvsborgs läns norra

224      Arne Andersson (m)

225       Elver Jonsson (fp)

1** Riksdagens protokoll 1993194. Nr 1

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

226       Rune Evensson (s)

227       Ingvar Johnsson (s)

228      Marianne Andersson (c)

229       Stig Bertilsson (m)

230        Britt Bohlin (s)

231       Laila Strid-Jansson (nyd)

232       Fanny Rizell (kds)

233       Lena Klevenås (s)

Älvsborgs läns södra

234      Hans Nyhage (m)

235       Lennart Brunander (c)

236       Lahja Exner (s)

237       Lars Sundin (fp)

238       Arne Kjörnsberg (s)

239       Berndt Ekholm (s)

240       Kjell Eldensjö (kds)

241       Lars Björkman (m)

Skaraborgs län

242       Sven-Gösta Signell (s)

243       Bengt Kindbom (c)

244       Sten Svensson (m)

245       Birgitta Johansson (s)

246       Jan Fransson (s)

247       Anders Nilsson (s)

248       Ivar Virgin (m)

249       Bengt Rosén (fp)

250       Lars Moquist (nyd)

251        Birgitta Carlsson (c)

252       Holger Gustafsson (kds)

Värmlands län

253       Magnus Persson (s)

254      Göthe Knutson (m)

255       Gullan Lindblad (m)

256       Bo Finnkvist (s)

257       Björn Samuelson (v)

258       Jarl Lander (s)

259       Kristina Svensson (s)

260       Isa Halvarsson (fp)

261       Lisbeth Staaf-Igelström (s)

262       Kjell Ericsson (c)

263       Arne Jansson (nyd)

264       Roland Lében (kds)

Örebro län

265       Sture Ericson (s)

266      Håkan Strömberg (s)

267      Ann-Cathrine Haglund (m)

268      Bengt Wittbom (m)

269      Maud Björnemalm (s)

270      Gudrun Norberg (fp)

271       Anders Svärd (c)

272       Karl-Erik Persson (v)

273       Inger Lundberg (s)

274       Rose-Marie Frebran (kds)

275       Hans Karlsson (s)

276       Lars Andersson (nyd)

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

Västmanlands län

277       Lena Hjelm-Wallén (s)

278       Roland Sundgren (s)

279       Hugo Bergdahl (fp)

280       Berit Oscarsson (s)

281       Margareta Israelsson (s)

282      Göran Magnusson (s)

283      Karin Falkmer (m)

284       Birgit Henriksson (m)

285       Birger Andersson (c)

286       Carl Olov Persson (kds)

287      Max Montalvo (nyd)

Kopparbergs län

288       Birgitta Hambraeus (c)

289      Hans Andersson (v)

290      Margareta Gard (m)

291       Inger Hestvik (s)

292       Iréne Vestlund (s)

293       Bengt-Ola Ryttar (s)

294       Leo Persson (s)

295       Per Erik Granström (s)

296       Christel Anderberg (m)

297       Ulf Björklund (kds)

298       Stefan Kihlberg (nyd)

299       Lennart Fremling (fp)

Gävleborgs län

300       Bertil Måbrink (v)

301        Karin Starrin (c)

302       Axel Andersson (s)

303       Rolf Dahlberg (m)

304       Lennart Rohdin (fp)

305        Sigrid Bolkéus (s)

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

10

306       Karl Hagström (s)

307       Sinikka Bohlin (s)

308       Pontus Wiklund (kds)

309       Patrik Norinder (m)

310       Ulf Eriksson (nyd)

311       Widar Andersson (s)

312       Ulrica Messing (s)

Västernorrlands län

313       Bo Forslund (s)

314       Sven Lundberg (s)

315       Per-Richard Molén (m)

316       Britta Sundin (s)

317       Sigge Godin (fp)

318       Tage Påhlsson (c)

(ersättare för statsrådet Görel Thurdin)

319      Bo Holmberg (s)

320       Jan Jennehag (v)

321       Karl Gustaf Sjödin (nyd)

322       Hans Stenberg (s)

323       Elvy Söderström (s)

324       Jan Erik Ågren (kds)

Jämtlands län

325       Nils-Olof Gustafsson (s)

326       Margareta Winberg (s)

327      Ingrid Hemmingsson (m)

328        Stina Eliasson (c)

329       Berit Andnor (s)

Västerbottens län

330      Georg Andersson (s)

331        Karin Israelsson (c)

(ersättare för arbetsmarknadsminister Böije Hörnlund)

332       Ulla Orring (fp)

333       John Andersson (-)

334      Hans Dau (m)

335       Mats Lindberg (s)

336       Rinaldo Karlsson (s)

337       Lena Boström (s)

338       Carin Lundberg (s)

339        Stefan Attefall (kds)

Norrbottens län

340       Sten-Ove Sundström (s)

341       Bruno Poromaa (s)

342       Åke Selberg (s)

343       Per-Ola Eriksson (c)

344        Britta Bjelle (fp)

345       Leif Marklund (s)

346      Monica Öhman (s)

347       Ewa Hedkvist Petersen (s)

348       Bengt Hurtig (v)

349       Olle Lindström (m)

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

5 § Avsägelser

Talmannen meddelade att Barbro Evermo Palmerlund (s) anhållit om att
fr.o.m. den 6 oktober 1993 bli entledigad från uppdraget som riksdagsleda-
mot.

Kammaren biföll denna framställning.

Talmannen meddelade att Nic Grönvall (m) anhållit om att fr.o.m. den 6
oktober 1993 bli entledigad från uppdraget som riksdagsledamot.

Kammaren biföll denna framställning.

Talmannen meddelade att Johan Brohult (-) anhållit om att fr.o.m. den 6
oktober 1993 bli entledigad från uppdraget som riksdagsledamot.

Kammaren biföll denna framställning.

Talmannen meddelade att Ann-Cathrine Haglund (m) anhållit om att
fr.o.m. den 6 oktober 1993 bli entledigad från uppdraget som riksdagsleda-
mot.

Kammaren biföll denna framställning.

Talmannen meddelade att Richard Ulfvengren (nyd) avsagt sig uppdraget
att vara ledamot i lagutskottet.

Kammaren biföll denna framställning.

Talmannen meddelade attylnne Rhenman (nyd) avsagt sig uppdraget att
vara ledamot i kulturutskottet.

Kammaren biföll denna framställning.

11

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

12

6 § Anmälan om kompletteringsval till lagutskottet och kulturutskot-
tet

Talmannen meddelade att Ny demokratis riksdagsgrupp på grund av upp-
komna vakanser anmält Lars Andersson som ledamot i lagutskottet efter
Richard Ulfvengren, Richard Ulfvengren som ledamot i kulturutskottet ef-
ter Anne Rhenman och som suppleant i lagutskottet efter Lars Andersson.

Talmannen förklarade valda till

ledamot i lagutskottet

Lars Andersson (nyd)

ledamot i kulturutskottet

Richard Ulfvengren (nyd)

suppleant i lagutskottet

Richard Ulfvengren (nyd)

7 § Meddelande om kammarens arbete

Anf. 2 TALMANNEN:

I morgon kl. 10.00 blir det partiledardebatt. Överenskomna debattregler
har delats ut till ledamöterna. Anmälan till den allmänpolitiska debatten den
13 oktober skall göras till kammarkansliet senast torsdagen den 7 oktober
kl. 15.00.

8 § Meddelande om information från regeringen, m.m.

Anf. 3 TALMANNEN:

Vid kammarens sammanträde torsdagen den 7 oktober kl. 14.30 lämnar
utrikesminister Margaretha af Ugglas information om Bosnien.

Efter denna information kommer statsrådet Bo Lundgren att i anslutning
till avlämnandet av skrivelse 1993/94:61 redogöra för vidtagna åtgärder för
att stärka det finansiella systemet. Anmälan om deltagande i debatten i detta
ärende, som följer riksdagsordningens debattregler, kan göras i förväg till
kammarkansliet.

9§ Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1993/94:1 Organisationen vid fastighetstaxeringen

1993/94:3 Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94
1993/94:4 Familjerådgivning

1993/94:5 Kommunala bostadstillägg till folkpension år 1994

1993/94:8 Höjd garanterad ränta 1994-1996 för hus med statliga bostadssub-
ventioner enligt äldre bestämmelser

1993/94:10 Pliktexemplar av dokument

1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.

1993/94:14 Fortsatt giltighet av 1952 års lag

1993/94:16 Ändring i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik

1993/94:19 Vissa kungörandefrågor

1993/94:47 Avskaffande av ekonomiska sanktioner mot Sydafrika

Skrivelse

1993/94:2 Meddelande om kommande förslag till lagstiftning om uppskovs-
regler vid bostadsbyten, m.m.

Förslag

1993/94:RR2 Riksdagens revisorers förslag angående polisen

Redogörelse

1993/94:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verk-
samheten efter rådets 40:e session t.o.m. den 42:a sessionen

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

10 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 29 juni

1993/94:1 avBengt-Ola Ryttar (s) till kommunikationsministern om nattågen
mellan Gävle och Göteborg:

Statens järnvägar avser att fr.o.m. den 15 augusti 1993 lägga ned nattågs-
förbindelsen från Gävle mot Göteborg/Malmö. Tåget passerar Dalarna via
Falun - Borlänge - Ludvika.

För vår regions del innebär det att vårt enda nattåg söderut på denna linje
försvinner. Det är en servicenivåsänkning av ett sådant slag att den påverkar
regionens attraktionskraft ur trafiksynpunkt. Dagtågsförbindelser söderut
är ett dåligt alternativ. För framför allt kunder från kommuner, statliga myn-
digheter, länsorgan och företag är persontransporter nattetid att föredra. Al-
ternativet är flyg eller personbil. Vad jag erfarit avser också SJ att nättrafi-
ken från regionen skall utgå från Stockholm. Det innebär att resenären får
åka vanligt tåg till Stockholm och därefter nattåg, vilket är en mycket dålig
lösning.

En stor mängd expressgods transporteras med nattåget. Enligt uppgift är
frågan om hur detta gods skall hanteras inte löst. Troligen är alternativet
landsvägstransport, vilket inte kan vara ett samhällsintresse.

Jag vill också påpeka att SJ inte samrått med berörda kommuner och läns-
organ på ett acceptabelt sätt. I situationer som dessa är det synnerligen ange-

13

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

14

läget att berörda kommuner ges möjlighet till dialog och analys innan beslut
fattas. Därigenom kan alternativa lösningar finnas. Även detta är ett starkt
skäl till att stängningen av nattförbindelsen inte bör verkställas.

Riksdagen har under senare år tagit långtgående beslut om satsningar på
infrastrukturen. Järnvägsinvesteringama utgör en stor, viktig och strategisk
del av dessa satsningar. Det kan inte vara vettigt att resultatet skall bli sämre
service och indragna tåg.

Jag anser att SJ:s planer rimmar illa med statens övergripande trafikpolitik
och att detta inte kan accepteras.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga följande:

Avser kommunikationsministern att vidta åtgärder för att förhindra att
nattågsförbindelsen från Gävle mot Göteborg/Malmö läggs ned?

den 1 september

1993/94:2 av Johan Lönnroth (v) till statsrådet Alf Svensson om Bai Bang-
projektet:

Den svenska biståndsinsatsen i Bai Bang (massa- och pappersbruket och
därmed sammanhängande projekt i provinsen Vinh Phu i Vietnam) har to-
talt kostat nära 3 miljarder kronor. Vid ett besök där kunde jag konstatera
att pengarna på många sätt kommit till god användning. Bruket har inte bara
försörjt Vietnam med en mycket stor del av pappersbehovet, de svenska bi-
ståndsinsatserna har också betytt mycket för teknisk utbildning och allmän
standard på traktens infrastruktur.

När det gäller själva pappersproduktionen finns dock - trots rekordnivån
för produktionen på 37 000 ton förra året - stora problem. Det finns ett akut
behov av investeringar på nivån 10 miljoner kronor om man inte skall riskera
ett teknologiskt haveri. Den starka vietnamesiska valutan - som stigit med
ca 25 % mot dollarn de två senaste åren - medan bl.a. den kinesiska valutan
försvagats - har också gjort det svårt för bruket att konkurrera med billigt
kinesiskt papper (av lägre kvalitet).

Bedömare jag talade med ansåg dock att prognosen är positiv om bara
bruket överlever den nuvarande akuta krisen och till dess att de skogsplante-
ringar som gjorts (bl.a. på inrådan av svenska experter) kan ge större andel
bättre råvara inom ett eller ett par år.

Oavsett om Bai Bang-projektet från början var vettigt - kanske hade det
varit bättre med fler mindre anläggningar - har det betytt mycket för både
Vietnam och för de svensk-vietnamesiska relationerna. I dag är det den viet-
namesiska företagsledningen och de vietnamesiska myndigheterna som fat-
tar besluten, och de har självklart huvudansvaret. Sverige bidrar i dag enbart
med pengar till viss rådgivning och till en del projekt med en allt lösare kopp-
ling till själva pappersproduktionen. Men det måste rimligen fortfarande
vara ett svenskt intresse att gjorda biståndsinsatser inte går till spillo.

Mot denna bakgrund vill jag fråga biståndsministern:

Vad tänker biståndsministern göra för att säkra ett lyckligt avslutande av
det svenska engagemanget i Bai Bang-projektet?

den 13 september

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

1993/94:3 av Allan Larsson (s) till statsrådet Bo Lundgren om bytet av chef
för Finansinspektionen:

Regeringen meddelade den 2 september att chefen för Finansinspektio-
nen, generaldirektör Anders Sahlén, lämnar sin befattning mitt under lö-
pande förordnandeperiod för att övergå till en annan befattning. Uppgif-
terna från regeringen har varit knapphändiga och Anders Sahlén själv har
inte lämnat någon offentlig förklaring till vad som förevarit.

Bristen på information om Sahléns avgång har lett till omfattande spekula-
tioner i massmedia om att regeringen tvingat Sahlén att lämna sin post, trots
att han har flera år kvar på sitt förordnande. Det har hävdats att motivet för
detta skulle vara att regeringen varit utsatt för påtryckningar från inflytelse-
rika personer i finansvärlden som velat undgå den granskning som Finansin-
spektionen bedrivit under Anders Sahléns ledning.

Det är nödvändigt att regeringen nu lämnar en utförlig redogörelse för vad
som inträffat för att riksdagen skall kunna bedöma om det skett någon otillå-
ten maktutövning. Det är också nödvändigt att det skapas klarhet om Fi-
nansinspektionens roll när det gäller att granska och offentliggöra vad som
skett och sker i finansvärlden.

Jag vill därför framställa följande interpellation till det ansvariga statsrå-
det, biträdande finansministern Bo Lundgren:

1. Vem tog initiativet till att chefen för Finansinspektionen skulle lämna sin
befattning mitt under löpande förordnandeperiod - var det Anders Sah-
lén själv eller statsrådet Bo Lundgren - och hur gick det till?

2. Om initiativet kommer från regeringen, vad är det då som har förändrats
sedan regeringen i budgetpropositionen uttalade ett starkt stöd för Fi-
nansinspektionens ledning och verksamhet?

3. Finansinspektionens styrelse har haft fullt förtroende för Sahlén och för
de inititativ som inspektionen tagit under Sahléns ledning. Verksamheten
har varit väl förankrad i styrelsen. Har regeringen för avsikt att gå vidare
och vidta några andra förändringar i styrelsens sammansättning och i
verksamhetens inriktning?

4. Finansinspektionen och andra statliga myndigheter är enligt svensk för-
valtningstradition fristående från regeringen för att säkerställa att beslu-
ten inte påverkas av ovidkommande politiska hänsyn. Generaldirektörer-
nas sexåriga mandatperioder är ett medel för att säkerställa en politiskt
oberoende statsförvaltning. Vilken syn har statsrådet på statsförvaltning-
ens roll i allmänhet och på Finansinspektionens roll i synnerhet?

den 23 september

1993/94:4 av Hans Göran Franck (s) till utrikesministern om Indonesien och
Östtimor:

Fred och utveckling, demokratisering och respekt för mänskliga rättighe-
ter är av vital betydelse för en förbättring av situationen i Indonesien.

15

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

Indonesiens annektering av Östtimor är emellertid oacceptabel och strider
mot internationell rätt. En rättvis och varaktig fredlig lösning kan inte upp-
nås beträffande Östtimor utan medverkan av företrädare för Östtimors folk.
Det är viktigt att FN:s generalsekreterare Boutros Boutros Ghali inbjuder
självständiga personligheter med högt anseende från Östtimor att medverka
i samtalen med regeringsrepresentanter från Indonesien och Portugal.

Ett referendum är också nödvändigt för att uppnå en solid lösning förank-
rad hos Östtimors befolkning. FN-observatörer och en fredsbevarande FN-
styrka synes vara erforderligt under en övergångsperiod för att säkra genom-
förande av en överenskommelse mellan berörda parter.

Indonesien måste dra tillbaka sina tio militärbataljoner från Östtimor.
Som ett första steg bör Indonesien snarast väsentligt minska den militära och
polisiära närvaron.

Ett vapenembargo är påkallat mot Indonesien så länge Östtimors självbe-
stämmanderätt inte är säkrad och allvarliga brott mot de mänskliga rättighe-
terna fortsätter.

Även kreditrestriktioner mot Indonesien bör övervägas.

I detta sammanhang är det av betydelse att USA:s regering aviserat en
skärpt hållning i berörda hänseenden.

En förbättring av den mänskliga rättighetssituationen är brådskande både
i Indonesien och Östtimor. Godtyckliga arresteringar och hemliga förvar av
gripna förekommer i stor omfattning, bl.a. i samband med amerikanska kon-
gressbesök nyligen.

Det är angeläget att alla politiskt arresterade liksom politiska fångar inklu-
sive motståndsledaren Xanana Gosmao friges genom en allmän amnesti. All
politisk diskriminering måste upphöra. Det är därvid viktigt att indonesier
och östtimoreser som lever i exil fritt får återvända till sitt hemland.

Enligt Amnesty International finns ett avsevärt antal dödsdömda i Indo-
nesien, bl.a. en fånge som suttit fängslad i 28 år utan att hans nådeansökan
ännu prövats.

Det finns flyktingar från Östtimor som hitintills inte getts tillstånd att
lämna Indonesien och söka fristad utomlands. Det rör sig bl.a. om tre perso-
ner som sökt asyl på Sveriges ambassad i Djakarta.

Det är av stor betydelse att en demokratisering av samhällslivet sker i In-
donesien och Östtimor. Bl.a. gäller det att säkra friheten att bilda partier,
yttrande- och tryckfriheten samt rätt att bilda en fri och oberoende facklig
landsorganisation.

Sverige bör på allt sätt verka för att Indonesien signerar och ratificerar den
internationella konventionen om mänskliga rättigheter.

I anledning av det anförda som grundar sig på ett nyligen genomfört stu-
diebesök i Indonesien och Östtimor får jag ställa följande frågor till utrikes-
minister Margaretha af Ugglas:

1. På vilket sätt vill regeringen verka för att Indonesien ansluter sig till kon-
ventionen om de mänskliga rättigheterna samt implementerar den i
landet?

2. På vilket sätt vill regeringen verka för Östtimors fred, demokrati och
självbestämmande samt för tillbakadragandet av indonesiska trupper
från Östtimor?

3. Vilka former av vapenembargo mot Indonesien avser regeringen verka
för?

4. Är regeringen beredd att verka för kreditrestriktioner beträffande Indo-
nesien i anledning av brotten mot de mänskliga rättigheterna?

5. Är regeringen beredd att föreslå utökat humanitärt bistånd bl.a. till rätts-
hjälp åt diskriminerade och förföljda?

6. Vilka åtgärder är Sverige berett att vidta för att timoresiska flyktingar
skall få lämna Indonesien?

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

den 27 september

1993/94:5 av Maud Bjömemalm (s) till kulturministern om kommunernas
kostnader för bosnier som söker asyl:

Regeringen fattade i juni 1993 beslut om att i princip ca 40 000 asylsö-
kande bosnier skall få permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Statens invandrarverk har för 1993 avtal med landets kommuner om ca
20 000 platser. Invandrarverket beräknar att det fram till halvårsskiftet 1994
kommer att behövas ca 70 000 platser i kommunerna. Det schablonbidrag
som kommunerna i dag får beräknas räcka ca 18 månader. Med den höga
arbetslöshet som i dag råder i landet kommer de flesta flyktingar att få svå-
righeter att finna ett arbete och egen försörjning under den tiden. Många
kommuner har i dag en hårt ansträngd ekonomi och tvekar därför att teckna
avtal med Invandrarverket om fler platser.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga kulturminister Birgit Friggebo
följande:

Är regeringen beredd att ge kommunerna full täckning för de kostnader
som uppstår efter de 18 månader som schablonbidraget beräknas räcka?

den 28 september

1993/94:6 av Oskar Lindkvist (s) till statsrådet Bo Lundgren om den ekono-
miska situationen för vissa bostadsrättsföreningar:

Få sektorer har under böljan av 1990-talet undergått sådana ekonomiska
förändringar som bostadssektorn. En lång lista skulle kunna göras över de
beslut som riksdagen och regeringen fattat under de senaste åren; beslut som
i många fall mycket starkt inneburit ökade bostadskostnader för den en-
skilde. Här skall inte nämnas alla de beslut på området som tagits de senaste
åren. Låt mig emellertid erinra om att den skattereform som genomfördes
1990-1991 innebar en stor ökning av boendekostnaderna bl.a. genom att
avdragsrätten minskade i värde, fastighetsskatten höjdes, momsbasen på
byggande och förvaltning ökade och räntebidragen försämrades. Dessa
ökade kostnader motsvarades för låginkomsttagare och pensionärer inte av
skattelättnader i motsvarande omfattning. Vidare har därefter beslut fattats
om extra upptrappningar av de garanterade räntorna per den 1 januari 1993
om tillsammans 3,4 miljarder kronor. Förslag ligger för närvarande på riks-
dagens bord om extra upptrappningar om tillsammans 3 miljarder kronor
avseende perioden 1994-1996.

17

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

18

Beträffande den sistnämnda besparingen anförde bostadsutskottets majo-
ritet (s, nyd) i ett yttrande till finansutskottet i maj 1993 bl.a. att en minsk-
ning av subventionerna kommer att innebära att kostnaderna för statskassan
i ett längre perspektiv blir mångdubbelt större än den omedelbara minsk-
ningen av budgetunderskottet. Utskottet anförde vidare att frågan om och i
så fall hur och när en besparing av denna storleksordning borde genomföras
får bedömas senare mot bakgrund bl.a. av utvecklingen på kreditmarknaden
och fastighetsmarknaden. Riksdagen beslöt dock på förslag av finansutskot-
tets majoritet (m, fp, c, kds, nyd) att besparingen skulle genomföras enligt
vad ovan angivits.

Under sommaren och hösten har den negativa trenden avseende boende-
kostnaderna tilltagit i styrka. Inte minst har de ökade kapital- och därmed
boendekostnaderna drabbat boende i nyare bostadsrättsföreningar i form av
antingen ökade insatser och/eller ökade månadsavgifter och detta i sådan
omfattning att bostadsrättshavarna inte sällan går i personlig konkurs. Följ-
den blir då ofta också att även bostadsrättsföreningen går i konkurs. Att kon-
kurser många gånger blivit nödvändiga är i sin tur en effekt av att bostads-
kreditgivarna inte kan eller finner det förenligt med sina intressen att med-
verka till en sanering av lånebilden. Bostadskreditinstituten har i skrivelse
till regeringen aktualiserat frågan om att räntebidragen skulle få behållas
även vid en konkurs. Såvitt jag vet har regeringen inte vidtagit någon åtgärd
med anledning av skrivelsen. En annan åtgärd värd att pröva är om det inte
skulle vara lämpligt med en skuldsaneringslag som omfattar bostadsrättsför-
eningarna och deras medlemmar.

I tidningsuppgifter nyligen redovisas att ca 30 bostadsrättsföreningar re-
dan gått i konkurs den senaste tiden och att ännu flera kan väntas följa efter.
Detta är en tragedi för föreningarna men kanske minst lika mycket för de
boende. Bostadsrättshavarna riskerar social utslagning och på lång sikt en
havererad privatekonomi.

Med hänvisning till det ovanstående vill jag ställa följande fråga till stats-
rådet Lundgren:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att komma till rätta med proble-
men med konkurser i nyare bostadsrättsföreningar och för de boende i så-
dana föreningar?

1993/94:7 av Inger Hestvik (s) till utbildningsministern om resurserna till de
mindre och medelstora högskolorna:

1 proposition nr 1992/93:170 föreslår regeringen förstärkningar av medlen
för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna
(anslag E 12). ”Av förstärkningen skall 40 miljoner kronor avse stöd till nät-
verk för forskning och forskarutbildning mellan dessa högskolor och univer-
siteten. Detta finansieras inom ramen för de medel som riksdagen efter för-
slag, prop. 1992/93:42, beslutat ställa till förfogande för kvalitetsfö'rstär-
kande åtgärder vid universitet och högskolor.” (prop. sid. 308).

Utgående från att förslaget verkligen skulle innebära en förstärkning av
resurserna för de mindre och medelstora högskolorna accepterade vi social-
demokrater förslaget samtidigt som vi i andra avseenden ville gå längre i för-

stärkningen. Vi utgick därvid från att dessa högskolor som tidigare skulle få
del av allmänna medel för stöd till forskarutbildning av högskolelärare utan
doktorsexamen som anvisas under anslag E 13.

Vid en överläggning mellan företrädare för Utbildningsdepartementet och
Högskolan i Falun/Borlänge har emellertid de förra med bestämdhet hävdat
att den nämnda anslagsposten under E 13 i och med överförandet av vissa
medel till E 12 numera är förbehållen universiteten. De mindre och medel-
stora högskolorna skulle därmed vara hänvisade till de medel som samlats
under anslag E 12.

Med en sådan tolkning utgör de 40 miljoner kronorna under E 12 inte en
reell förstärkning för de mindre och medelstora högskolornas del. Innebör-
den är i stället att regeringen skapat en detaljstyrning och en administrativ
överbyggnad med en särskild beredning för att hantera, av riksdagen, redan
under andra förutsättningar beviljade medel. Detta står i bjärt kontrast till
utbildningsministerns många uttalanden om vikten av frihet och avreglering
av högskolevärlden.

I propositionen beskrivs de överförda 40 miljoner kronorna uttryckligen
som en förstärkning. I propositionens korta text om den aktuella anslagspos-
ten under E 13 sägs heller inte någonting om att regeringen skulle ha för av-
sikt att rikta medlens användning till en viss del av högskoleväsendet. Enligt
vår mening finns det därför inte utrymme för en sådan tolkning från Utbild-
ningsdepartementets sida som refererats i det föregående. Frågan är emel-
lertid av så stor betydelse för de mindre och medelstora högskolorna att ett
klarläggande från utbildningsministerns sida är nödvändigt.

Jag vill därför ställa följande frågor till utbildningsministern:

1. Avser regeringen att medel som anslås under anslagsposten E 13 skall för-
behållas universiteten?

2. Avser utbildningsministern i så fall att det överförda beloppet på 40 miljo-
ner kronor skall utgöra en reell förstärkning av resurserna för de mindre
och medelstora högskolorna?

den 1 oktober

1993/94:8 av Eva Johansson (s) till statsrådet Alf Svensson om biståndet till
Eritrea:

Regeringen avser enligt biståndsministern att villkora ett fortsatt svenskt
bistånd till Eritrea med krav om att landet omedelbart tar emot de eritreaner
som sökt, men inte beviljats, asyl i Sverige. Självklart är det viktigt att alla
eritreaner, som så önskar, kan återvända till sitt hemland så snart som möj-
ligt. Det tillhör de mänskliga rättigheterna, och det är önskvärt att situatio-
nen i Eritrea snarast blir sådan att alla som vill kan återvända. Situationen i
Eritrea är svår. Inte minst bristen på livsmedel, vatten och bostäder gör det
omöjligt för landet att ta emot alla flyktingar som lämnade Eritrea under
kriget. Man har tvingats prioritera. I första hand tar man emot de flyktingar
som lever under mycket svåra förhållanden i flyktingläger i Sudan.

Det finns inte längre skäl att på vanliga grunder ge eritreaner asyl i Sve-
rige. De människor det gäller kom dock hit under kriget, men deras asylan-

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

19

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

sökningar hann inte behandlas före befrielsen. De har alltså bott i Sverige
minst 2,5 år. De hade av naturliga skäl inga eritreanska pass när de lämnade
Eritrea, och de har ännu inte sökt och hunnit få några.

I det underlag som låg till grund för riksdagens beslut om biståndssamar-
bete angavs en ram för biståndet till Eritrea. Det gladde många som är ange-
lägna om att Sverige aktivt stödjer återuppbyggnaden och demokratiserings-
strävandena efter kriget. Avbryts, eller minskas, biståndet, spolieras möjlig-
heterna att snabbt förbättra den mycket svåra situation Eritrea befinner sig

i. Landet saknar i stort sett allt som möjliggör en utveckling, utom det egna
folkets arbete och beslutsamhet att klara uppgiften. Det finns starka skäl för
Sverige att stödja detta arbete:

1. Är biståndsministern beredd att, mot bakgrund av detta, tillsammans
med invandrarministem, söka andra lösningar på repatrieringsfrågan
som inte straffar hela det eritreanska folket i form av minskat bistånd?

2. Finns det, enligt biståndsministern, några faktorer i Eritrea, som talar för
att regeringen i strid mot riksdagens beslut bör minska stödet till återupp-
byggnaden?

3. Finns det, enligt biståndsministern, anledning att utfärda liknande hot
mot andra länder?

11 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 23 juli

1993/94:1 av Annika Åhnberg (-) till miljöministern om ansvar för miljöska-
dor:

Inom EG har det länge pågått ett arbete för att skapa regler som gör det
möjligt att utkräva ansvar vid miljöskador.

Detta är ett led i att genomföra ”polluter pays-principen” (förorenaren be-
talar). Förslaget har mött starkt motstånd från industriföreträdare och en del
medlemsstater. Däremot har förslaget fått stöd i Europarådet, som efter
flera års förberedelser i mars 1993 antog texten till en konvention om ersätt-
ningsansvar för skador från miljöfarlig verksamhet. Konventionen baseras
på principen om strikt ansvar och öppnades för undertecknande vid ett justi-
tieministermöte i Lugano i juni 1993 och undertecknades där av representan-
ter för åtta länder, dock inte Sverige. Varför har inte Sveriges regering un-
dertecknat konventionen?

Jag vill fråga miljöministern:

Avser regeringen underteckna konventionen och förelägga riksdagen den
för ratificering?

20

den 7 september

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

1993/94:2 av Christer Skoog (s) till statsrådet Alf Svensson om sillprodukter
som bistånd:

Avser den svenska regeringen vidta liknande åtgärder som den danska,
dvs. genom att sända sillprodukter som bistånd ge statligt stöd till sillfisket
i Östersjön?

1993/94:3 av Christer Skoog (s) till kommunikationsministern om vädersta-
tionen på Hanö:

Vad avser regeringen att vidta för åtgärder om SMHI automatiserar vä-
derstationen på Hanö?

1993/94:4 av Christer Skoog (s) till justitieministern om nytt polishus i Söl-
vesborg:

Varför vill inte regeringen medverka till att det byggs ett nytt polishus i
Sölvesborg?

1993/94:5 av Christer Skoog (s) till jordbruksministern om sillfisket i Öster-
sjön:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidtaga för att rädda sillfisket i Öster-
sjön?

den 21 september

1993/94:6 av Björn Samuelson (v) till statsrådet Beatrice Ask om åtgärder
mot segregerade skolor:

Med anledning av uppgifter i Ekot om att elever i Trollhättan vill byta
skola på grund av att en skola har många invandrare vill jag fråga statsrådet:

Avser statsrådet vidta några åtgärder för att förhindra utvecklingen mot
segregerade skolor och den risk för gettobildningar som auktualiseras genom
radioinslaget?

1993/94:7 av Ingbritt Irhammar (c) till statsrådet Alf Svensson om Indone-
sien och de mänskliga rättigheterna:

Mänskliga rättighets-organisationer i Indonesien gör ett mycket värdefullt
arbete för att ta till vara de enskildas intressen för ökad demokrati och re-
spekt för mänskliga rättigheter i landet. Sverige ger i dag ett visst bistånd till
organisationen LBA, Legal Aid Institute, i Indonesien. Detta stöd är värde-
fullt och bör enligt min mening utökas. Sverige bör också kunna bidra med
utbildningsinsatser till poliser, domare, advokater m.fl.

Mot denna bakgrund vill jag fråga Alf Svensson:

Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att stödja de personer och

21

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

22

organisationer som arbetar för demokrati och ökad respekt för mänskliga
rättigheter i Indonesien?

den 27 september

1993/94:8 av Ingela Thalén (s) till arbetsmarknadsministern om karensda-
garna i arbetslöshetsförsäkringen:

I TV-programmet Svar Direkt den 23 september berättade en ung arbets-
lös kvinna hur hon fick fem karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen efter att
ha arbetat fyra timmar som vikarie. I våras varnade vi socialdemokrater för
just denna effekt, när riksdagen beslutade införa denna övergångsregel för
dem som redan var arbetslösa. Vi röstade mot denna övergångsregel, som
vi menade skulle bestraffa dem som tog kortare anställningar. Många exem-
pel från verkligheten visar nu att vi fick rätt.

Med anledning därav skulle jag vilja ställa följande fråga till arbetsmark-
nadsminister Börje Hörnlund:

Är statsrådet beredd att föreslå att denna övergångsregel genast avskaf-
fas?

den 28 september

1993/94:9 av Jan Andersson (s) till socialministern om de ökade avgifterna
för äldre:

En rappört från Socialstyrelsen visar att avgifterna för de äldre ökat dra-
matiskt. När frågan behandlades i riksdagen i slutet av 1992 pekade vi social-
demokrater just på de problem som nu uppstått. Vi fann det orimligt att en
säng i ett fyrbäddsrum skall räknas som ett boende, och vi fann det rimligt att
hänsyn skulle tas till de äldre som har en hemmavarande make eller maka.

De ökade avgifterna har medfört att åtskilliga pensionärer nu lever under
det som i socialtjänstlagen betraktas som skälig levnadsnivå. Detta är full-
ständigt oacceptabelt.

Jag frågar socialministern:

Vad ämnar regeringen göra? Vore det inte lämpligt att ett högkostnads-
skydd på nytt utreds?

den 4 oktober

1993/94:10 av Bengt Silfverstrand (s) till jordbruksministern om åtgärder mot
olaga fiske i Öresund:

I många år har olagligt trålfiske förekommit i Öresund och Skälderviken.
Under den senaste månaden har problemen accentuerats. Tjuvfiskarna
rycker genom sina stora sillfångster inte bara undan grunden för de lokala
fiskarnas ekonomiska utkomst. De förstör också deras redskap.

Dessa missförhållandena har i kombination med minskad tillgång på fisk
och dåliga priser skapat stor pessimism bland fiskare i nordvästra Skåne.

Larm har vid flera tillfällen slagits till kustbevakningen, vars resurser dock
uppenbarligen inte räcker till för att stävja missbruket. Av rapporterna att
döma ligger åtminstone till en del danska trålfiskare bakom tjuvfisket. Efter-
som den nya fiskelagen kräver ökad övervakning och därmed kommer att ta
ytterligare resurser i anspråk, är det ytterst angeläget att den olagliga trål-
ningen i Öresund och Skälderviken kan bringas att upphöra.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till jordbruksministern:

Vilka åtgärder kommer jordbruksministern att vidtaga för att i möjligaste
mån eliminera olagligt fiske i våra kustvatten?

1993/94:11 av Göthe Knutson (m) till socialministern om åtgärder för att för-
hindra rymning från sluten psykiatrisk vård:

I mitten av september rymde den styckmordsdömde Anders Karlsson från
Sidsjöns mentalsjukhus. Han betecknas av åklagare som ”extremt farlig”.
Överläkaren, som känner honom väl från sjukhuset, sade till tidningen Dag-
bladet att ”Det var ett misstag att ge honom frigång. Han kommer att mörda
igen.”

Efter några dagar skyllde ansvarig läkare på ”den nya lagen som säger att
det ska finnas en stödperson”. Det fanns en sådan åt den styckmordsdömde.
Justitieombudsmannen har på eget initiativ beslutat utreda det inträffade.
Väl medveten om att socialministern inte kan uttala sig i det enskilda fallet
vill jag endast ställa följande fråga:

Vilka åtgärder har socialministern för avsikt att vidta med anledning av
denna typ av rymning?

1993/94:12 av Göthe Knutson (m) till försvarsministern om kontrollen av sö-
kande till hemvärnet:

Det har hänt att klart olämpliga personer har antagits som hemvärnsmän
och kunnat kvittera ut ett eldhandvapen. Bl.a. har en 22-årig psykpatient
fått en k-pist, som han sköt med inne i en buss i Stockholm. Försvarsminis-
tern har uttalat att han önskar lagen ändrad så att hemvärnet kan göra en
noggrannare kontroll av de sökande. För närvarande sägs integritetsskyddet
hindra hemvärnet från att ta del av uppgifter om bl.a. brottslighet och psy-
kisk sjukdom.

Vilka åtgärder har försvarsministern vidtagit för att kontrollen av sökande
till hemvärnet skall bli heltäckande?

1993/94:13 av Ulla Orring (fp) till näringsministern om översvämningarna i
Norrland:

Älvdalarna i stora delar av Norrlands inland och kustland har under sen-
sommaren drabbats av kraftiga översvämningar.

Flera dammbyggnader har också utsatts för skador. Till detta kommer att
många enskilda, både fastboende och sommarstugeägare, åsamkats skador
på sin egendom.

När vattenkraften reglerades - och vinsterna går landsändan förbi - var

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

23

Prot. 1993/94:1

5 oktober 1993

ett av argumenten att översvämningar skulle kunna undvikas i framtiden. Så
var inte fallet! Det finns en djup oro och osäkerhet omkring säkerhetsfrå-
gorna - om dammarna håller, om SMHI:s prognoser tolkas på ett adekvat
sätt, om evakueringsplaner för ortsbefolkningen i de hotade områdena finns
osv.

Kommer statsrådet att söka klarlägga orsakerna till årets översvämningar
och därmed vidta nödvändiga åtgärder?

12 § Kammaren åtskildes kl. 11.15.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

GUNNAR GRENFORS

/Barbro Nordström

24

Prot. 1993/94:1

Innehållsförteckning                          5 oktober 1993

Tisdagen den 5 oktober

I § Välkomstord ...................................... 1

Talmannen

2§ Ledigheter  ........................................ 1

3 § Upprop .......................................... 2

4 § Kammarens sammansättning .......................... 2

5 § Avsägelser  ........................................ 11

6 § Anmälan om kompletteringsval till lagutskottet och kulturutskot-

tet ............................................ 12

7 § Meddelande om kammarens arbete ..................... 12

Talmannen

8 § Meddelande om information från regeringen, m.m.......... 12

Talmannen

9§ Bordläggning ...................................... 12

10 § Anmälan om interpellationer

1993/94:1 av Bengt-Ola Ryttar (s) om nattågen mellan Gävle

och Göteborg ................................. 13

1993/94:2 av Johan Lönnroth (v) om Bai Bang-projektet ...    14

1993/94:3 av Allan Larsson (s) om bytet av chef för Finansin-
spektionen..................................... 15

1993/94:4 av Hans Göran Franck (s) om Indonesien och Östti-
mor .......................................... 15

1993/94:5 av Maud Björnemalm (s) om kommunernas kostna-

der för bosnier som söker asyl..................... 17

1993/94:6 av Oskar Lindkvist (s) om den ekonomiska situatio-

nen för vissa bostadsrättsföreningar.................. 17

1993/94:7 av Inger Hestvik (s) om resurserna till de mindre och

medelstora högskolorna........................... 18

1993/94:8 av Eva Johansson (s) om biståndet till Eritrea....    19

II § Anmälan om frågor

1993/94:1 av Annika Åhnberg (-) om ansvar för miljöskador 20

1993/94:2 av Christer Skoog (s) om sillprodukter som bistånd    21

1993/94:3 av Christer Skoog (s) om väderstationen på Hanö.    21

1993/94:4 av Christer Skoog (s) om ett nytt polishus i Sölves-

borg.......................................... 21

1993/94:5 av Christer Skoog (s) om sillfisket i Östersjön....    21

1993/94:6 av Björn Samuelson (v) om åtgärder mot segrege-

rade skolor.................................... 21

1993/94:7 av Ingbritt Irhammar (c) om Indonesien och de

mänskliga rättigheterna........................... 21

1993/94:8 av Ingela Thalén (s) om karensdagarna i arbetslös-

hetsförsäkringen ................................ 22                   25

Prot. 1993/94:1            1993/94:9 av Jan Andersson (s) om de ökade avgifterna för

5 oktober 1993              äldre......................................... 22

1993/94:10 av Bengt Silfverstrand (s) om åtgärder mot olaga
fiske i Öresund................................. 22

1993/94:11 av Göthe Knutson (m) om åtgärder för att förhindra
rymning från sluten psykiatrisk vård................. 23

1993/94:12 av Göthe Knutson (m) om kontrollen av sökande
till hemvärnet.................................. 23

1993/94:13 av Ulla Orring (fp) om översvämningarna i Norr-
land .......................................... 23

26

gotab 45164, Stockholm 1993