1 § Meddelande om information från regeringen

Anf. 1 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Jag får meddela att vid kammarens sammanträde torsdagen den 11 feb-
ruari kl. 14.30 lämnar statsminister Carl Bildt (m) information om de svensk-
ryska förbindelserna.

2 § Ny riksdagsledamot m.m.

Upplästes och lades till handlingarna följande från Valprövningsnämnden
inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för riks-
dagsledamöter

Till Valprövningsnämnden har från Riksskatteverket inkommit bevis om
att Krister Örnfjäder (s), Västervik, utsetts till ny ledamot av riksdagen
fr.o.m. den 26 januari 1993 sedan Birger Rosqvist (s) avlidit.

Till ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Eva Hjertqvist, Kalmar,
Nils-Erik Gustavsson, Högsby, och Håkan Juholt, Oskarshamn (alla s).

Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit
att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.

Stockholm den 28 januari 1993

Lars Tottie

Sven-Georg Grahn

(Se även prot. 57 1 §.)

3 § Avsägelse

Förste vice talmannen meddelade att Odd Engström (s) anhållit om att
fr.o.m. den 10 februari 1993 bli entledigad från uppdraget som ledamot av
riksdagen.

Kammaren biföll denna avsägelse.

1 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

4 § Meddelande om ändrad partitillhörighet

Förste vice talmannen anmälde att Lars Andersson fr.o.m. den 28 januari
återinträtt i Ny demokrati.

5 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 29 januari

1992/93:344 av Karl-Gösta Svenson (m) till arbetsmarknadsministern om an-
vändning av arbetslösa i statligt finansierade byggprojekt:

Enligt uppgifter i olika tidningar tvingas byggföretag säga upp egen perso-
nal och anställa arbetslösa för att få utföra statligt finansierade byggprojekt.

Det har förekommit att ett byggföretag lämnat in anbud på flera byggpro-
jekt i offentlig regi. En förutsättning för att företaget skall komma i fråga
för något av projekten är att de anställer byggnadsarbetare som anvisas av
arbetsförmedlingen. Det kan betyda att företaget måste sparka anställda för
att ge plats åt anvisade arbetslösa.

Om dessa uppgifter är korrekta, kan vi då förvänta oss att regeringen vid-
tar åtgärder som ändrar på dessa absurda bestämmelser?

den 1 februari

1992/93:345 av Gullan Lindblad (m) till justitieministern om sexuella över-
grepp mot barn:

Göta hovrätt har nyligen i en dom friat en man från tingsrättens dom grov
våldtäkt, därför att en åttaårig flicka inte gjort tillräckligt motstånd. Mannen
har i stället dömts till ett lindrigare straff för sexuellt umgänge med barn.

Det finns ingen som helst förmildrande omständighet när en vuxen man
förgriper sig sexuellt på ett litet barn och många människor är med rätta be-
störta över att tingsrättens dom frångicks i detta fall.

Vilka lagändringar är justitieministern beredd att vidtaga för att få lagen i
bättre överensstämmelse med svenska folkets rättsmedvetande i ett fall som
det ovan relaterade?

1992/93:346 av Göthe Knutson (m) till justitieministern om sexuella över-
grepp mot barn:

Hur är det möjligt att en hovrätt kan resonera så som skett när man sänkt
straffet från fyra till blott ett och ett halvt års fängelse för den äldre man som
begått våldtäkt mot en åttaårig flicka? Göta hovrätt betvivlar inte det grova
sexuella övergreppet men anser att barnet ”inte gjort tillräckligt motstånd”.

Efter denna häpnadsväckande slutsats anser sig hovrättens majoritet icke

finna stöd i brottsbalkens 6:e kapitel för tingsrättens straffmätning mot den
vidriga gärningen.

Att riksdagen så sent som i fjol höjde rekvisitet och straffskalorna för
sexuella övergrepp mot barn hjälpte tydligen inte när ledamöter i Göta hov-
rätt tolkade lagen.

Någonting måste nu göras för att våldtäkter och andra sexuella övergrepp
mot barn inte flera gånger ska kunna missbedömas med så upprörande milt
straff som i det aktuella fallet.

Vilka åtgärder är justitieministern beredd vidta för att göra lagstiftningen
mera adekvat och lättolkad när det gäller sexuella övergrepp mot barn?

den 3 februari

1992/93:347 av Kent Carlsson (s) till justitieministern om det s.k. Norrkö-
pingsbrevet om befarad aktion mot Olof Palme:

Ett par veckor innan mordet på Olof Palme genomfördes ett möte på po-
lishuset i Norrköping. Vid mötet hade, enligt vissa uppgifter, förekommit
resonemang om en aktion mot statsministern. En av deltagarna vid mötet
tog senare kontakt med det socialdemokratiska kommunalrådet i Norrkö-
ping, som dock inte vidarebefordrade dessa uppgifter till det socialdemokra-
tiska partiet eller regeringen.

Uppgiftslämnaren tog ett år senare kontakt med den lokala SÄPO-chefen
i Norrköping och överlämnade en skriftlig redogörelse för mötet. Denne vi-
darebefordrade brevet till SÄPO i Stockholm. Brevet vidarebefordrades
dock aldrig från SÄPO till spaningsledningen. Palmegruppen fick genom
massmedierna vetskap om att skrivelsen existerade och begärde att SÄPO
skulle överlämna denna till spaningsgruppen.

SÄPO har trots denna begäran inte lämnat över uppgifterna. Man hävdar
att man inte kan hitta skrivelsen! Detta framstår som ytterst märkligt - en
statlig myndighet som inte kan hålla reda på inkommande handlingar som
dessutom är så viktiga.

Jag vill därför fråga justitieministern vad hon avser att vidta för åtgärder
för att spaningsledningen ska få tillgång till skrivelsen från Norrköping.

den 4 februari

1992/93:348 av Gustaf von Essen (m) till kulturministern om våld mellan
flyktingar på förläggningar:

De senaste veckorna har uppgifter om ökat våld och motsättningar mellan
olika flyktinggrupper på Invandrarverkets förläggningar rapporterats. Inte
minst har våld och övergrepp ägt rum mellan olika etniska grupper från det
forna Jugoslavien.

Det är ytterst allvarligt om människor som flyr krig och förföljelse tar med
sig ”konflikter” till Sverige. Det är inget vi kan eller får acceptera. Gör vi
det riskerar vi nämligen att hamna i en ohållbar situation där olika etniska

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

grupper ”krigar” mot varandra i värt eget land. De uppblossade konflikterna
måste därför stoppas i sin linda.

Därför vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för
att stoppa våldet mellan flyktingar på förläggningar.

1992/93:349 av lan Wachtmeister (nyd) till justitieministern om utskrivning
av personer som dömts till sluten psykiatrisk vård:

En person ströp sin mor och dömdes till sluten psykiatrisk vård. Efter ett
år friskförklaras han och sätts på fri fot. Till råga på allt får mördaren ärva
en halv miljon kronor efter sitt offer. Systern upplever ett starkt hot från
honom och tvingas leva i ständig fruktan för sitt liv.

Ny demokrati har under två års tid påpekat det sjuka i att potentiella och
faktiska brottslingar vårdas och belönas, medan straffet drabbar brottsoff-
ren.

Min fråga är:

När skall regeringen vakna och inse att hela brottsbalken och särskilt på-
följ dssystemet måste ses över så att oskyldiga människors säkerhet går före
vården av mördare? Ärendet brådskar.

1992/93:350 av Eva Zetterberg (v) till justitieministern om utbildning av do-
mare och advokater om barns behov och utveckling:

För en vecka sedan beslöt Göta hovrätt att ändra en tingsrättsdom vad
gäller bl.a. våldtäkt av en 8-årig flicka. Många människor i vårt land har bli-
vit oerhört upprörda över att hovrätten kraftigt sänkt straffet för en vuxen
mans avskyvärda övergrepp på flera små barn.

Med anledning av detta kan frågan om det inte finns brister i lagstiftningen
ställas. Men det är också väl känt att domare och advokater ofta saknar till-
räcklig kunskap om barn. Detta har i massmedierna framställts som en tänk-
bar anledning till att hovrättens majoritet resonerat som den gjort i domen.

Jag vill därför fråga justitieministern:

Avser regeringen initiera ökade utbildningsinsatser om barns behov och
utveckling bland domare och advokater?

1992/93:351 av Björn Samuelson (v) till kommunikationsministern om järn-
vägsförbindelsen Stockholm-Oslo via Kil-Charlottenberg:

Oron ökar för järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Oslo via
Kil-Charlottenberg. Den negativa utvecklingen oroar även mig.

Indragningar planeras, nödvändiga investeringar ligger flera år framåt i
tiden, godstrafiken sätts på undantag. Sträckan Kil - Charlottenberg-Kongs-
vinger-Oslo utgör en bas för kommunikationerna både i Värmland och Hed-
mark.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern:

Vad planerar regeringen vidta för åtgärder för att behålla trafiken via
Kil-Arvika-Charlottenberg på svensk sida?

1992/93:352 av Berith Eriksson (v) till kulturministern om stöd till våldtäkts-
offer i Bosnien:

Uppgifterna om systematiskt användande av våldtäkt mot kvinnor i Bos-
nien som ett led i etniska rensningar är belagda på ett sådant sätt att det inte
finns några tvivel om att de är korrekta. Den exakta siffran går givetvis inte
att fastställa. Bosniens regering uppskattar antalet offer till 60000, EG:s un-
dersökningskommission uppskattar antalet till omkring 20000.

Övergreppens vidrighet saknar motstycke. EG:s utrikesministrar beslu-
tade vid sitt möte den 2 februari att EG skall hjälpa offren för massvåldtäk-
terna.

Jag vill därför fråga:

Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att också Sverige skall
lämna bidrag till vård och stöd för massvåldtäkternas offer?

1992/93:353 av Margareta Viklund (kds) till justitieministern om utbildning
av personal som handlägger ärenden om våld mot barn:

En dom nyligen vid Göta hovrätt har upprört en stor del av Sveriges be-
folkning. Domen gällde enligt tingsrätten ett våldtäktsbrott mot en flicka,
som var 8 år då brottet utfördes. Hovrätten ändrade domen till sexuellt um-
gänge med barn, och mannen fick ett lindrigare straff.

Eftersom domstolarna dömer så olika kan det finnas anledning att se över
utbildningen av den personal som handlägger ärenden där våld mot barn in-
går inkl, de domare som dömer i sådana mål, så att de förstår barns uttrycks-
sätt i olika åldrar.

Finns det någon plan för utbildning av de olika yrkesgrupper, t.ex. poliser,
psykologer, jurister, domare, advokater, barnhälsovårdspersonal, socialar-
betare, som har att göra med barn i svåra situationer?

den 5 februari

1992/93:354 av Elvy Söderström (s) till arbetsmarknadsministern om tåget
X12:

Sedan ett år tillbaka är produktionen vid ABB Railcar i Örnsköldsvik ned-
läggningshotad. Om inte företaget får ytterligare beställningar under våren
1993 kommer ett varsel på ytterligare 250 personer att drabba orten. Läggs
ABB Railcars verksamhet ner kommer detta dessutom att få stora negativa
konsekvenser för underleverantörerna på orten.

I nuvarande arbetsmarknadssituation måste en nedläggning av ABB Rail-
car förhindras. Arbetslösheten är redan nu katstrofalt hög. En möjlighet att
förhindra detta är att SJ utnyttjar sin option på regionaltåget X12, som till-
verkas av ABB Railcar i Örnsköldsvik.

Behoven av nya regional- och förortståg, spårvagnar och tunnelbanevag-
nar är fortsatt stort i Sverige, men på grund av det ekonomiska läget senare-
lägger trafikbolagen sina investeringar. Därför bör trafikbolagen stimuleras
att i stället tidigarelägga sina beställningar och ges stöd för de merkostnader
som uppstår.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Min fråga:

Ar arbetsmarknadsministern beredd att verka för att SJ ges möjlighet att
utnyttja sin option på regionaltåget X12?

1992/93:355 av Berndt Ekholm (s) till kommunikationsministern om riksväg
41:

Strax före valet 1991 anslog den socialdemokratiska regeringen 100 miljo-
ner kronor av sysselsättningsmedel för att påbörja utbyggnaden av riksväg
41.

För dessa medel har nu bl.a. flera broar byggts. Pengarna räcker till att
hålla i gång byggarbetena till sommaren -93. Trots påstötningar bl.a. från
kommunen har den borgerliga regeringen inte anslagit några ytterligare me-
del, t.ex. pengar för att hålla byggsysselsättningen uppe.

Om inga ytterligare medel snarast anvisas kommer projektet att avbrytas.
Det innebär att det finns gott om broar, men ingen ny riksväg. Det är kapital-
förstöring.

Avser kommunikationsministern medverka till att beslut tas om ytterli-
gare medel, så att utbyggnaden av riksväg 41 kan ske i en följd utan avbrott?

1992/93:356 av UlfMelin (m) till arbetsmarknadsministern om arbetsmark-
nadsmedel till arbetslösa byggnadsarbetare:

Det finns länsarbetsnämnder som anslår särskilda medel för att sysselsätta
arbetslösa byggnadsarbetare. Man anslår pengarna i en s.k. ROT-fond och
principen är att länsarbetsnämnden står för 60 procent av lönen och byggher-
ren, om det är en kommun, ett landsting, en förening etc., för de resterande
40 procenten. Gränsen har satts vid 1 000 kronor per dag och arbetsförmed-
lingen anvisar personal. Tanken bakom är att framför allt kommuner, via
stimulansen, skall tidigarelägga om- och tillbyggnader.

Det har emellertid visat sig att även om exempelvis kommuner haft med
objekten i sina planer har man ändå sökt och fått dessa bidrag. Följden av
systemet blir att man minskar de ”reguljära” uppdragen, vilket i sin tur inne-
bär att företag som lägger in anbud på dessa objekt måste friställa egen per-
sonal för att sedan ta in personal som arbetsförmedlingen anvisar.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att eliminera denna effekt?

1992/93:357 av Barbro Westerholm (fp) till justitieministern om sexuella
övergrepp mot barn:

Göta hovrätt har nyligen ådömt en man lindrigare straff för våldtäkt än
tingsrätten. Fallet gällde en 8-årig flicka. Skälet till det lindrigare straffet var
att flickan inte gjort tillräckligt motstånd och att våldtäkten därför inte be-
dömdes som grov.

Ett sexuellt övergrepp på ett barn är alltid grovt vare sig barnet gör mot-
stånd eller ej. Om lagstiftningen inte är tydlig nog på den punkten bör den
ändras.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:

Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta för att lagen bättre
skall överensstämma med brottets svårighetsgrad och det allmänna rätts-
medvetandet?

1992/93:358 av Lennart Daléus (c) till justitieministern om sexuella över-
grepp mot barn:

En man har begått ett sexuellt övergrepp på en 8-årig flicka. Göta hovrätt
har nu mildrat tingsrättens tidigare dom. Göta hovrätt motiverar sitt beslut
med att flickan inte gjort tillräckligt motstånd.

Ett sexuellt förgripande av detta slag på barn av en vuxen person måste
rimligen alltid betraktas som en våldtäkt.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att korrigera den aktuella lag-
stiftningen?

1992/93:359 av Kjell Ericsson (c) till arbetsmarknadsministern om företaga-
res ersättning från A-kassa:

Den besvärande lågkonjunkturen har gjort att många har drabbats av ar-
betsbrist och därmed också arbetslöshet. Detta har även många företagare
råkat ut för.

För att företagaren skall kunna erhålla ersättning från A-kassan enligt nu-
varande bestämmelser måste företaget avvecklas. Detta trots att företagen
betalat ersättning till arbetslöshetsförsäkringen.

Detsamma gäller om en till företagaren närstående arbetar i företaget. Då
erhåller ej heller denne ersättning om arbetsbrist skulle uppstå. Endast un-
der förutsättning att den till företagaren närstående intygar att han ej mer
skall arbeta i företaget kan han få ersättning.

Vi har i dag en svår arbetsmarknad, där det ofta uppstår arbetsbrist i små
och stora företag. Det är då viktigt att företagaren eller dennes anhöriga inte
diskrimineras vid arbetslöshet. Om dessa skevheter får kvarstå kommer
många att avskräckas från att starta eget.

Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet om regeringen
har för avsikt att ändra på dessa för företagaren så diskriminerande bestäm-
melser.

1992/93:360 av Lars Sundin (fp) till försvarsministern om vapenexport till
Estland:

Estland, liksom de båda övriga baltiska länderna, är i stort behov av ut-
rustning till det nationella försvar som är under uppbyggnad.

Sverige lämnar många värdefulla bidrag till Estlands utveckling. Att med-
verka till att bygga upp den unga nationens försvar borde också vara en vik-
tig uppgift. Detta skulle kunna ske genom att Sverige mjukar upp sin hittills-
varande inställning genom att antingen tillåta export av vapen till Estland
eller tillfälligt ”lånar” det estniska försvaret svenskt försvarsmateriel.

Är försvarsministern beredd att medverka till att Estlands försvar snabbt
kan förstärkas?

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

1992/93:361 av Liisa Rulander (kds) till statsrådet Bo Könberg om aviserat
förslag om ny tobakslag:

Det är mycket angeläget att ungdomar hindras från att börja bruka tobak.
Tobaksrökning kan vara inkörsporten till hasch och därefter tyngre narko-
tika. Den nuvarande lagen talar om att särskild måttfullhet skall iakttas vid
marknadsföring av tobaksvara. Marknadsföringen får inte vara påträngande
eller uppsökande eller uppmana till bruk. Erfarenhetsmässigt ser vi att dessa
begränsningar vad gäller marknadsföringen är otillräckliga. Ett förbud mot
all tobaksreklam är därför nödvändig.

Anser statsrådet att lagförslaget om ny tobakslag tillräckligt skyddar våra
ungdomar?

6 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 26 och 28 januari.

7 § Svar på fråga 1992/93:337 om översynen av invandrarpolitiken
m.m.

Anf. 2 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Herr talman! Marianne Andersson har ställt en fråga till mig om den parla-
mentariska kommitté som nu tillsätts för att se över invandrings- och flyk-
tingpolitiken. Frågan är ställd mot bakgrunden att kommittén fått direktiv
att lämna sitt delbetänkande om flyktingfrågorna först i mars 1995.

Marianne Andersson hävdar vidare att hon uppfattat att asylfrågorna över
huvud taget inte alls skall behandlas i kommittén. Detta måste grunda sig på
ett rent missförstånd. Asylfrågorna har en mycket hög prioritet i kommitténs
arbete.

Det finns flera skäl till att vi har valt en viss tågordning för utredningsarbe-
tet. Regeringen är självfallet medveten om de många aktuella problemen
inom flyktingområdet och att dessa påkallar snabba men också väl genom-
tänkta lösningar. Därför har vi givit direktiv om att ett arbete med särskilt
de asylrättsliga frågorna skall komma i gång omedelbart efter det att kom-
mittén är tillsatt, vilket beräknas kunna ske inom de närmaste veckorna. Ar-
betet på denna punkt skall handla om hur asylrätten tillämpas internationellt
och hur omvärldens asylregler förhåller sig till de svenska förhållandena.
Denna studie, inkl, de överväganden och förslag som den kan aktualisera,
skall vara avslutad med en rapport senast den 1 september 1993.

Ett skäl till att vi har valt att lägga fram det samlade immigrationspolitiska
förslaget först mot slutet av utredningstiden har att göra med utvecklingen i
fråga om den europeiska integrationen. Inom EG sker en utveckling, och
det finns ambitioner att bringa ländernas invandringsregler i samklang. Re-
dan det förhållande att de inre gränskontrollerna avvecklas och att en ge-
mensam yttre gräns kommer att gälla pekar på behoven av samordning. Un-
der medlemskapsförhandlingarna, som nu inletts, kommer Sverige att följa

och i vissa frågor behöva anpassa sig till den utveckling som sker inom Ge-
menskapen. Att under tiden fram till ett eventuellt medlemskap göra stora
förändringar i regler som rent logiskt måste samordnas i Europa inom de
närmaste åren vore mindre välbetänkt. Det är då i stället mer angeläget att i
den europeiska integrationsprocessen framhålla de svenska ståndpunkterna
och försöka vinna gehör för traditionellt svenska humanitära principer för
invandring och skydd för flyktingar.

Ytterligare ett skäl för den valda tågordningen för utredningsarbetet är
vår oro över de brister som vi har erfarit just i integrationen och nyanlända
invandrares möjligheter att snabbt komma i gång med ett eget liv baserat
på egen försörjning genom plats i arbetslivet. Detta är en mycket angelägen
utredningsuppgift för kommittén. En genomgripande översyn av hela in-
vandrarpolitiken har också föreslagits av riksdagens revisorer. Detta arbete
kommer nu alltså i gång snabbt.

Anf. 3 MARIANNE ANDERSSON (c):

Herr talman! Först vill jag tacka invandrarministern för det utförliga sva-
ret. Jag är mycket glad över att asylfrågorna nu snabbt kommer att belysas.

Att frågorna är mycket stora och svåra är jag väl medveten om. Jag har
också förståelse för att hänsyn skall tas till den europeiska integrationen och
den utveckling som sker där. Det är i och för sig ganska naturligt, men jag
tycker ändå att behandlingen av frågorna tar ganska lång tid med tanke på
den debatt som förs och med tanke på de hot om massflykt som finns, exem-
pelvis båtflyktingarna som kommer österifrån. Problemet är att flykting-
strömmarna inte väntar på Europaintegrationen, även om det rent praktiskt
och logiskt kan synas vara bra att avvakta.

Ministern säger att Sverige kontinuerligt följer utvecklingen i Europa. Det
borde därför kunna gå att komma framåt något snabbare. Dessutom finns
det en hel del kunskaper på olika håll om just dessa frågor som man säkerli-
gen kan sammanställa, även om området är oerhört stort och komplicerat.

Anf. 4 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Herr talman! Det faktum att vi nu tillsätter den här utredningen innebär
inte ett förbud mot förändringar i utlänningslagstiftningen under tiden utred-
ningen pågår. Det finns t.ex. en utredningsman som har i uppdrag att se över
vissa delar av utlänningslagstiftningen. Det arbetet torde bli klart om någon
månad. Dessutom kommer jag i ett senare frågesvar att avisera att en utred-
ning redan har tillsatts om straffbestämmelserna för smuggling. Det är alltså
inte något stopp för förändringar i utlänningslagstiftningen under den här
perioden.

Däremot är de mer grundläggande asyl- och invandringsfrågorna bero-
ende av EG-samarbetet, men också av det som Marianne Andersson tog
upp, nämligen massflyktssituationen. I fråga om denna pågår också ett inter-
nationellt arbete där Sverige leder en informell internationell arbetsgrupp i
syfte att nå en europeisk överenskommelse om massflyktssituationer. Det är
naturligtvis vår förhoppning att det arbetet skall leda till en internationell
överenskommelse. Men jag tror inte att man skall förvänta sig att den skall
komma fram särskilt snabbt. Det är anledningen till att vi har valt den här

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

tågordningen för arbetet. Därtill kommer inte minst riksdagens revisorers
önskemål om en snabb översyn av svenskundervisningen och om att de in-
vandrare som kommer till Sverige snabbt skall ges möjlighet att komma in i
det svenska samhället. I det sammanhanget är snabba åtgärder påkallade.

Anf. 5 MARIANNE ANDERSSON (c):

Herr talman! Jag tycker att det är mycket bra att Sverige leder det interna-
tionella arbetet om massflyktssituationer. Egentligen delar nog ministern
och jag uppfattningen att man snabbt skall se över integrationen och övriga
frågor som finns i utredningens direktiv. Men min synpunkt är att det med
anledning av frågans angelägenhet borde gå att behandla den något snab-
bare än vad direktiven anger.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Svar på fråga 1992/93:348 om våld mellan flyktingar på förlägg-
ningar

Anf. 6 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Herr talman! Gustaf von Essen har, mot bakgrund av uppgifter i massme-
dier om ett tilltagände våld mellan olika flyktinggrupper på Invandrarver-
kets förläggningar, frågat mig vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att
stoppa våldet.

Det är Statens invandrarverks uppgift att svara för mottagande av asylsö-
kande. Jag är övertygad om att verket gör sitt bästa för att sköta detta an-
svarsfulla arbete på ett sådant sätt att konflikter undviks. Det kan emellertid
i vissa situationer vara svårt att undvika att motsättningar uppstår mellan
olika grupper av asylsökande som vistas på samma förläggning eller sluss.
Enligt uppgift från Invandrarverket har dock inte våldet på Invandrarverkets
förläggningar ökat, sett i relation till antalet asylsökande.

Om en enskild asylsökandes säkerhet hotas har denne självfallet rätt till
samma skydd som alla andra som bor eller vistas i Sverige.

Dess bättre har polisiära insatser bara varit nödvändiga i undantagsfall.
Invandrarverkets förläggningschefer har hittills som regel kunnat lösa de
konflikter som har uppstått genom att ordna byte av rum, lägenhet eller för-
läggning.

Även om man kan förstå att det kan uppstå bråk mellan olika etniska
grupper, mot bakgrund av situationen i deras hemländer, är det naturligtvis
inte acceptabelt.

Det kan finnas anledning att vara tveksam till att blanda vissa grupper av
asylsökande. Jag inser dock att Invandrarverket måste välja de lösningar
som är praktiskt möjliga.

Anf. 7 GUSTAF VON ESSEN (m):

Herr talman! Jag vill framföra ett tack för svaret.

Det har rapporterats i massmedierna om ökade våldstendenser och ökad
vandalisering under senare tid - kanske i första hand under det senaste året.

Åtminstone 400 våldsincidenter är kända från 1992. Hur många som verkli-
gen äger rum vet man inte. Det är antagligen så, att många incidenter aldrig
kommer till vår kännedom. Våldet finns under ytan.

Hur stor del som anmäls vet man alltså inte. T.o.m. säkerhetschefen på
SIV säger att de incidenter som anmäls skulle kunna utgöra toppen på ett
isberg. Detta måste man ta ad notam.

Jag tror, herr talman, att allmänheten är rätt oroad över dessa tendenser.
Man bör inte tona ned problemet, utan i stället försöka ta reda på hur rele-
vanta dessa uppgifter är. Har våldet ökat, eller har det inte? Hur allvarligt
är det? Är det en tendens, en utveckling?

Många olika aspekter finns med i sammanhanget. Det är förståeligt att de
enskilda flyktingarna och flyktinggrupperna känner frustration och ångest.
Man måste ta hänsyn till att det ibland t.o.m. pyser över.

Jag skulle vilja fråga invandrarministern om det kommer att spela någon
roll att den asylsökande har varit med i en våldsincident av större eller
mindre art när man prövar den asylsökandes rätt att få stanna kvar i Sverige.
Kan man tänka sig omedelbara utvisningar i vissa fall? Hur är det med ersätt-
ningsskyldighet för den vandalisering som äger rum i vissa fall? Kan flyk-
tingen bli ersättningsskyldig? Man skulle kunna tänka sig att flyktingen, om
han eller hon inte har pengar, skulle få hjälpa till med arbete och spika ihop
de saker som förstörts.

Jag tror att det vore bra om invandrarministern kunde ge klara signaler
vad gäller dessa frågor, så att allmänheten förstår att de tas på allvar.

Anf. 8 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att försöka ta reda på om de på-
stådda uppgifterna om en ökning av våldet på flyktingförläggningar är rik-
tiga eller inte. De undersökningar som har gjorts inom Invandrarverket ty-
der inte på att våldet har ökat.

Däremot har vi fler asylsökande än tidigare, och därför kan våldet natur-
ligtvis ha ökat. Det kan inte röra sig om en ökning i förhållande till antalet
asylsökande.

Jag tror inte heller att man skall tona ned problemet. Problem som man
försöker sopa under mattan kan man heller inte bearbeta. Det är viktigt att
man kan bearbeta dessa problem, och att de som kommer till Sverige får
klart för sig vilka normer och regler som gäller i vårt land.

Man skall ha klart för sig att en del av det rapporterade våldet inte är våld
mellan olika etniska grupper. Det finns våld inom familjerna, våld mot barn,
kvinnovåld osv. Detta våld redovisas också i de siffror som kommer fram.

Det finns olika regler för huruvida våld av olika slag har inverkan på rätten
att stanna i Sverige. Det förekommer dessutom att man snabbehandlar an-
sökningar från asylsökande som är ovanligt stökiga på förläggningarna.

Anf. 9 GUSTAF VON ESSEN (m):

Herr talman! Jag inser också att vi måste vara nyanserade när vi talar om
dessa saker. Det hjälper ändå inte att säga att våldet inte har ökat, att det
inte är så farligt våld eller att det är normalt våld. Det rör sig ändå om vålds-
incidenter som är allvarliga.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Det står i svaret som invandrarministern gav att polisiära insatser dess
bättre bara varit nödvändiga i undantagsfall. Det tyder på att problemen
kanske trots allt i någon mån sopas under mattan. Problemen stannar på för-
läggningarna och kommer inte fram på det sätt som är nödvändigt för att
man skal] kunna stävja våldet.

Jag tror att polisen måste få utreda våldsincidenter så fort de uppstår, just
därför att man skall få klarlagt hur det ligger till och för att man skall få en
ordentlig prövning av det. Det är helt nödvändigt att man går till väga på det
sättet. Gör man det, kommer man också att kunna klarlägga om våldsinci-
denterna får en betydelse i samband med asylprövning eller inte. I annat fall
vet vi inte detta. Våld får aldrig löna sig.

Anf. 10 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Herr talman! Jag tror att man skall uppskatta att förläggningschefer och
förläggningspersonal kan hantera dessa frågor, när de är av den karaktären
att de kan och bör hanteras av förläggningspersonal.

Bland de inrapporterade incidenterna finns t.ex. bråk i tvättstugor. Det
kan ju faktiskt även i vanliga svenska tvättstugor råda olika uppfattning om
saker och ting. Jag tror inte att man skall belasta polisen i onödan. Jag håller
däremot med om att det är mycket viktigt att regelrätta brott, framför allt
våldsbrott, rapporteras till polisen. Det är den signal som behövs. Den per-
son som begått våldsbrottet Skall naturligtvis också straffas för detta.

Anf. 11 GUSTAF VON ESSEN (m):

Herr talman! Det vore bra om man kunde klarlägga att våld och våldsin-
satser - då talar jag givetvis inte om bråk i tvättstugan utan om grövre bråk -
skall ha en klar betydelse när personens asylansökan prövas. Man får annars
en känsla av att det inte spelar någon roll att en flykting uppför sig på ett
visst sätt, därför att vederbörande ändå kommer att få stanna. Det måste
klarläggas, helst från auktoritativt håll, att det inte är fallet om man har be-
gått ett brott.

Frågan om ersättningsskyldighet i samband med vandaliseringar måste
också klarläggas. Vilken rätt har förläggningarna att föranstalta om ersätt-
ningsskyldighet i samband med vandaliseringar? Det är också en fråga som
jag tror att allmänheten är intresserad av att få svar på.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på frågorna 1992/93:340 och 341 om människosmugglingen
till Sverige

Anf. 12 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Herr talman! Ingela Mårtensson har frågat mig vad jag avser att ta för ini-
tiativ för att inte människor skall luras hit på falska grunder och utnyttjas av
maffian i Baltikum och Ryssland.

Sten Andersson i Malmö har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att

vidta i syfte att stoppa smugglingen av människor till Sverige. Jag besvarar
frågorna i ett sammanhang.

Jag har redan tidigare haft anledning att här i kammaren tala om hur upp-
rörd jag är över att hänsynslösa personer utnyttjar andra människors nöd,
genom att kräva stora summor i betalning för att smuggla in asylsökande.
Det är viktigt att ge klara signaler om att Sverige inte accepterar sådan verk-
samhet. Inom Kulturdepartementet utarbetas för närvarande en promemo-
ria som behandlar möjligheterna att skärpa straffen för människosmuggling
och ökade möjligheter att förverka t.ex. båtar som används för människo-
smuggling.

Jag anser att det är av största vikt att utöka samarbetet främst med de bal-
tiska länderna, men också med Ryssland. Vi måste tillsammans försöka
komma till rätta bl.a. med sådana problem som den människosmuggling som
äger rum från baltiskt territorium.

De baltiska länderna befinner sig i ett utvecklingsskede. Såväl gränskon-
trollen som migrationsmyndigheterna håller på att byggas upp. Det svenska
suveränitetsstödet spelar en viktig roll i detta arbete.

Jag planerar att resa till Estland och Lettland inom kort för att diskutera
ytterligare svenska hjälpinsatser med baltiska kolleger. Sverige är berett att
bistå med såväl juridisk expertis på lagstiftningsområdet som konkreta åtgär-
der för flyktingmottagande, allt i syfte att underlätta för de baltiska staterna
att uppfylla Genévekonventionens krav. Regeringen skall också undersöka
om det finns åtgärder man från svensk sida kan erbjuda för att hjälpa de
baltiska länderna med t.ex. gränsbevakning. Det finns redan en svensk polis
placerad vid ambassaden i Tallinn, och ytterligare svensk närvaro övervägs
också i Ryssland.

Statsministern har vid sitt besök i Moskva nyligen tagit upp dessa frågor.

De asylsökande som i dagsläget kommer till Sverige med smugglare via
Baltikum, kommer naturligtvis liksom alla andra asylsökande att få sina an-
sökningar prövade individuellt. Frågan om avvisning till hemlandet eller nå-
got annat land avgörs av de lagtillämpande myndigheterna på grundval av
de skäl den enskilde asylsökande åberopar och vad som i övrigt framkommit
i ärendet. Om man efter en sådan prövning fattar negativa beslut är det ange-
läget att dessa kan verkställas med största skyndsamhet.

Anf. 13 INGELA MÅRTENSSON (fp):

Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret. Svaret är inriktat på framför
allt att skärpa straffen och att komma till rätta med problemen med männi-
skosmuggling.

Man kan enbart konstatera att människor som är tvungna att fly av en eller
annan orsak kanske måste använda sig av möjligheten att bli utsmugglade.
Det kanske är förutsättningen för att kunna fly. Den här frågan är ju väldigt
känslig. Jag menar att det säkerligen finns anledning att diskutera hur man
kan skärpa straffen. Man bör emellertid också ha i åtanke att en förutsätt-
ning för att människor skall kunna fly är att andra människor ställer upp och
hjälper till. Vi vet ju vad svenskar tidigare har gjort för att exempelvis judar
skulle kunna fly undan förföljelser.

I rådande situation finns det en maffia som på ett mycket otillbörligt sätt

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

utnyttjar situationen. Rapporter som kommer via massmedierna tyder ju på
det. Det kanske inte heller är fråga om att människor flyr på grund av poli-
tisk förföljelse, utan att människor luras att fly.

Jag tänker särskilt på de människor som kommer från irakiska Kurdistan.
Just det här området har ju kurderna själva kontroll över, med hjälp av FN-
alliansen. Jag var själv där som valobservatör i maj förra året, när man valde
representanter till sitt eget parlament. Jag tycker att det, i en region där det
minst av allt råder demokrati, finns mycket stor anledning att stödja de på-
gående försöken till en demokratisk utveckling.

Det är mycket tragiskt att människor luras att åka ifrån dessa områden.
Jag vänder mig emot det och frågar: Hur kan man förhindra detta? Jag me-
nar också att man måste få ut information, så att ingen tror att det bara är
att komma hit till Sverige för att få både det ena och det andra.

Anf. 14 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag tackar också för svaret. Det är okej att ta båtarna i be-
slag, eftersom de representerar ett visst värde. Att skärpa fängelsestraffen
är emellertid totalt meningslöst. Det är ett slag i luften.

Vad är det som händer i praktiken? Jo, en rysk sjöman, som får fyra måna-
ders fängelse i Sverige, tjänar under denna tid tio årslöner. Jag kan nästintill
garantera att det i dag både i Baltikum och i Ryssland finns en kö av besätt-
ningsmän som vill tjänstgöra på dessa fartyg, därför att männen absolut inte
har någonting att förlora. Det är ungefär samma sak som när en svensk bygg-
nadsarbetare åker till arabstaterna och bor isolerat i sex månader, för att
tjäna en massa pengar. Denna aspekt får vi inte lov att glömma.

Jag skulle i stället vilja föra in i debatten möjligheten att ”fingra” på bi-
ståndet till Baltikum och Ryssland, om det visar sig att myndigheterna i dessa
länder inte aktivt vill medverka till en lösning av problemet.

Herr talman! Jag har slutligen två frågor att ställa. Statsrådet säger, att
för dem som har kommit denna väg och som får ett negativt besked på sin
asylansökan skall avvisningen verkställas skyndsamt. Är det någon skillnad
för dem som kommer den här vägen och för dem som kommer andra vägar,
vid ansökan om asyl?

Vilken erfarenhet har Sverige när det gäller effektiv gränsbevakning, och
på vilket sätt utförs den när det gäller skydd mot asylsökande?

Anf. 15 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Herr talman! Det finns anledning att av litet olika skäl närmare se över
lagstiftningen när det gäller smuggling, dels för att utröna möjligheterna att
beslagta båtar, dels för att titta på straffbestämmelser över huvud taget.

Det finns också anledning att undanröja den oklarhet som i dag finns om
man på ett vanligt medmänskligt humanitärt sätt vill hjälpa en medmänni-
ska, utan att därmed ha något vinningssyfte - det som Ingela Mårtensson
berörde i sin inledning. I dag är rättsläget på den punkten litet oklart.

Jag tror inte heller att man klarar av att stoppa den här trafiken enbart
genom att se över svensk lagstiftning. Den viktigaste verksamheten sker i en
kedja från det land som flyktingarna kommer ifrån, över Ryssland. Diverse
olika delar ingår i smugglingskedjan. Det är därför av helt avgörande bety-

delse att myndigheterna i Ryssland och i de baltiska staterna själva vill beivra
och förhindra denna verksamhet. Intresset finns. Man vill inte att länderna
skall fungera som bas för uppbyggande av en maffia, en maffia som inte bara
sysslar med flyktingfrågor, utan även droger och liknande. Man är inställd
på att bekämpa det här. Sverige bör då ställa upp med den erfarenhet och
kunskap som finns här.

Inom Östeuropabiståndet finns det en del som kallas för suveräni tetsstö-
det. Det omfattar i dag ungefär 50 miljoner kronor, och det går ut på att
hjälpa länderna, inte minst de baltiska staterna, att hävda sina gränser. Inom
ramen för det stödet har Sverige exempelvis skänkt ett kustbevakningsfar-
tyg. Det finns även kontakter när det gäller gränskontrollen österut. Det
finns därför ingen anledning att börja diskutera indragande av bistånd till
dessa länder, tvärtom.

Anf. 16 INGELA MÅRTENSSON (fp):

Herr talman! Jag är glad över att Birgit Friggebo tar upp diskussionen om
hur man skall skärpa straffen för människosmuggling och ger en mer nyanse-
rad syn.

Jag vill återkomma till irakiska Kurdistan. Jag skulle vara glad om Birgit
Friggebo ville åka till irakiska Kurdistan för att förvissa sig om hur situatio-
nen är. Väldigt många av dem som nu har kommit hit kommer just därifrån.
Enligt uppgifter som jag har, har de kommit under falska förespeglingar. Det
finns därför anledning att ge information i området.

Samtidigt skall man göra insatser i irakiska Kurdistan. Det försiggår nu
en bojkott riktad mot Irak av FN. Bojkotten drabbar kurderna. Dessutom
bojkottar den irakiska regimen det kurdiska området, vilket gör att de eko-
nomiska förhållandena för människorna där är enormt svåra. Vi måste där-
för stödja irakiska Kurdistan och den demokratiska utveckling som är på
gång. Det behövs alltså mer stöd utifrån, annars kommer människor att fly
därifrån.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

5var på frågor

Anf. 17 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! När jag talade om att eventuellt dra in bistånd gällde det en
situation där man kunde bevisa att myndigheterna i Ryssland eller i de bal-
tiska staterna inte aktivt medverkade till att förhindra den här processen.
Precis som statsrådet säger, finns det i de här länderna en välorganiserad
maffia. Maffian är så pass välorganiserad att den även sträcker sig långt in
på myndigheternas område. Det måste vi se mycket allvarligt på.

Sedan vill jag säga några ord om det här med fängelsestraff och dess verk-
lighetsanknytning. I dag har en intern på ett svenskt fängelse rätt till arbete
på vardagar. Om han inte får arbete, utan blir arbetslös, blir hans ersättning
från A-kassan 40 kr per dag.

Herr talman! 40 kr motsvarar normalpensionen per månad i Ryssland. Då
förstår ju var och en vad sex månaders fängelse i Sverige - där man kan jobba
och tjäna kanske uppemot en hundralapp om dagen - innebär för positivt
för dessa besättningsmän.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Anf. 18 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Herr talman! Jag tycker att Sten Andersson själv visar på ineffektiviteten
med att bara försöka ändra svensk lagstiftning. Det behövs massiva åtgärder
inne i Ryssland och Baltikum. Syftet måste vara att de skall ha en egen flyk-
tinglagstiftning, så att de kan tillträda Genévekonventionen och på det sättet
ingå i det internationella samfundet för ett gemensamt ansvarstagande för
flyktingar.

Jag är av samma uppfattning som Ingela Mårtensson. Det är viktigt att
man snabbt kan få fram en signal till de personer som luras ifrån sina hemlän-
der via Ryssland och Baltikum till Sverige.

Jag är av den uppfattningen att våra myndigheter snabbt bör komma fram
till ett beslut om hur flyktingarnas asylansökningar skall handläggas. Vi har
ju alla kännedom om den förändrade situationen i irakiska Kurdistan. Där
talar man ju nu om ett autonomt område. I dag kan nog den bedömningen
göras att man inte kan anföra flyktingskäl för att söka sig bort ifrån det områ-
det.

Anf. 19 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag skall inte förlänga debatten i onödan, men det står i stats-
rådets skrivna svar att man vill skärpa straffen. Det är en av vägarna att gå
fram. Jag menar, precis som det talades om i en tidigare fråga, att det är det
verkliga sättet att sopa problem under mattan. Om vi skärper straffen i de
här fallen, kommer vi med stor sannolikhet att få uppleva många problem
framöver.

Jag är nöjd med de andra metoder som statsrådet här har redovisat, och
jag hoppas att framför allt samarbetet med Ryssland och de baltiska staterna
kan ge effekt, för det är det enda som faktiskt kan ge resultat.

Anf. 20 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):

Herr talman! Låt mig då ge mig in i den här diskussionen. Skärpta straff
kan innebära olika saker. Det kan innebära att man skärper fängelsestraffen.
Det kan innebära att man tar bort fängelsestraffen och i stället utdömer
mycket höga böter. Då är det inte alls lönsamt att sitta i svenska fängelser.

Det uppfattas dock normalt i juridiska kretsar som att man mildrar straf-
fen om man inför bötesstraff i stället för fängelsestraff. Men just dessa frågor
skall den här interna utredningen på departementet klargöra. Syftet måste
ju vara att vi bidrar till att stävja verksamheten.

Anf. 21 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Då måste jag fortsätta debatten, därför att i dag är det så att
jag, om jag blir åtalad och dömd till att betala böter och inte kan betala dem,
blir satt i fängelse. Under den fängelsetiden har jag rätt till arbete, och peng-
arna för det arbetet kan inte kronofogden ta. Den lösningen är absolut inte
acceptabel.

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på fråga 1992/93:328 om beskattning av fodervärdsersätt-
ning

Anf. 22 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig om jag är beredd att
medverka till åtgärder för att förenkla beskattningen av kostnadsersättning
för den som håller hund för polisväsendets räkning.

Sten Andersson hävdar att det är förvånansvärt att den som handhar en
polishund skall behöva spara kvitton på alla kostnader för hunden och att
det enda rimliga borde vara att göra ersättningen skattefri.

Efter skattereformens genomförande gäller samma huvudprincip för kost-
nadsersättningar från stat och kommun som den som tidigare gällde för den
enskilda sektorn, nämligen att de är skattepliktiga. De kostnader som ersätt-
ningen avser att täcka är å andra sidan avdragsgilla om dessa är att anse som
kostnader för fullgörande av tjänsten. Styrkta kostnader för hållande av
hund för Rikspolisstyrelsens räkning torde därför vara avdragsgilla.

Jag har förståelse för att de nya reglerna om kostnadsersättningar i en del
fall, såsom exempelvis det Sten Andersson tar upp, kan tyckas leda till onö-
digt krångel för den skattskyldige. Man bör emellertid enligt min mening så
långt som möjligt undvika att ha särskilda regler i skattelagstiftningen för
olika speciella och inte särskilt ofta förekommande typer av ersättningar. I
stället måste det ankomma på skatteförvaltningen att, inom ramen för gäl-
lande regler, hantera dessa frågor så smidigt och enkelt som möjligt. Några
lagstiftningsåtgärder för det här aktuella fallet är jag således inte beredd att
initiera.

Anf. 23 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Frågornas dignitet skiftar, men den här ordningen kan inte
hjälpas.

Tidigare fick man ersättning för att man höll en hund åt Rikspolisstyrel-
sen. Den summan var fastställd så att man inte skulle tjäna pengar på att
hålla hunden. Den skulle täcka de kostnader som ansågs nödvändiga.

Sedan kom skattereformen som skulle förenkla allting. Jag vet att statsrå-
det inte var någon försvarare av skattereformen. Men, nu plötsligt skulle
man börja samla på kvitton. Den summa som tidigare var avsedd att täcka
kostnaderna skulle man styrka genom kvitton.

Detta är krångligt, och folk förstår det inte. Jag kan se framför mig den
taxeringsnämnd som skall hantera dessa kvitton. Vad är det som säger att en
polis inte påstår att hunden äter samma mat som vi, alltså även oxfilé och
fläskstek och allt vad det kan handla om? Hur skall man styrka det? Gäller
det bara burkar med hundmat?

Man har en gång fastställt en summa som skall motsvara de verkliga kost-
naderna. Låt den då vara. Krångla inte till det genom att begära att folket
skall samla kvitton, en bestämmelse som man på ett mycket lätt sätt kan
kringgå. Man gör folk till förbrytare, eller småkriminella, med det här syste-
met. Det är onödigt. Det finns ju inte en person i dag som handhar en hund,
som inte med lätthet kan komma upp med kvitton på det här beloppet. Om

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

2 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

de sedan är korrekta eller ej kan ju ingen taxeringsnämnd avgöra. Därför
bör sådana bestämmelser tas bort.

Anf. 24 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Först och främst har väl både Sten Andersson i Malmö och
jag försvarat den nödvändiga marginalskattereformen. Att det sedan fanns
ingredienser som både han och jag hade synpunkter på är en sak.

Sedan - och det hoppas jag att vi är överens om - skall man försöka ha en
så enhetlig skattelagstiftning som möjligt, gärna ännu enklare.

Om man jämför med den kostnadsersättning - inga jämförelser i övrigt -
som Sten Andersson och andra ledamöter i riksdagen har, finner man att
den kostnadsersättningen är skattepliktig. Man måste i princip kunna styrka
dessa kostnader med sina kvitton. Men det innebär ju inte att Sten Anders-
son varje gång skickar in kvittona. Jag antar att han samlar dem i något ku-
vert eller i en mapp, och om det skulle behövas kan han styrka kostnaderna
genom att lämna in kvittona på ett eller annat sätt till skattemyndigheten. I
flertalet fall behöver man väl inte göra detta.

Samma smidiga sätt att hantera frågor bör kunna gälla i det här fallet, även
om kostnadsersättningen är skattepliktig och man skall ha avdragsgilla kost-
nader som motsvarar kostnadsersättningen.

Riksskatteverket har exempelvis sagt att utbetalaren, dvs. Rikspolisstyrel-
sen, om utgiven kostnadsersättning inte uppenbart överstiger avdragsgilla
belopp inte behöver göra avdrag för preliminär A-skatt, inte heller betala
socialavgifter. I realiteten innebär detta att man i så fall menar att det belop-
pet också är rimligt sett ur avdragssynpunkt. Så det här går nog att hantera
praktiskt. Sedan skall vi ha en enhetlig skattelagstiftning så långt det är möj-
ligt.

Anf. 25 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Det är bara en, men förvisso icke oväsentlig, skillnad. Vad
gäller ledamöternas kostnadsersättning, som statsrådet drar in i debatten,
har man alltid behövt styrka sina avdrag. Men före skattereformen gällde
detta inte för dem som var fodervärdar åt Rikspolisstyrelsen.

I och med att man införde skattereformen måste man styrka sina avdrag.
Man tar kvitton ur hushållskassan varje vecka och samlar dem. Då kan man
styrka det belopp som man skall ha. Sedan kan ingen taxeringsmyndighet
göra någonting åt det. Att ha en sådan bestämmelse kvar skapar bara byrå-
krati och ett misstroende mot vårt skattesystem.

Faktum är att vi skall sträva efter att få det här så enkelt som möjligt. Det
är det väl inte i dag inom alla områden.

Anf. 26 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Skattereformen innebar förändringar för Sten Andersson i
Malmö så till vida att de traktamenten som tidigare inte var skattepliktiga nu
tas upp till beskattning. Man får då styrka kostnaderna i det sammanhanget.
Vidare finns det normalbelopp, och problemet kan alltså lösas praktiskt.

Tanken är att de som arbetar inom statlig tjänst skall ha samma regler som
de som arbetar i privat tjänst. Här finns en konflikt när det gäller att införa

förenklingar så snabbt som möjligt. Då skall en mängd utgående ersätt-
ningar göras skattefria. Statligt anställda skulle egentligen kunna ha en skat-
tefri lön som är väsentligt lägre än den skattepliktiga lön som finns inom den
privata sektorn.

Jag skall nu inte gå in på de extrema fallen. Men jag konstaterar att om
vi har principen att lön och kostnadsersättningar är skattepliktiga, bör den
principen även gälla i ett sådant litet fall. Sedan får problemet lösas praktiskt
vid taxeringen. Jag är övertygad om att skattemyndigheterna faktiskt kan
göra det, lika väl som jag hoppas att de gör det vad gäller beskattningen av
Sten Anderssons kostnadsersättningar och traktamenten.

Anf. 27 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag förstår statsrådets argumentation. Det har tidigare be-
stämts vad det kostar att hålla en hund. Varför skall man då vid införandet
av en skattereform - som skall innebära förenklingar - börja kräva in kvit-
ton? Detta upplevs definitivt inte som någon förenkling av dessa människor.
Jag förstår att det kan vara svårt att ändra på de enskilda fallen. Jag hoppas
statsrådet förstår att de som drabbas av dessa regler är negativa.

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Svar på fråga 1992/93:335 om samordning av kronofogdemyn-
dighetens verksamhet

Anf. 28 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Riksskatteverket har låtit utreda förutsättningarna för en re-
gional samordning av verksamheten vid kronofogdemyndigheterna. I utred-
ningsarbetet har också behandlats frågan om nya huvudorter för exekutions-
väsendet. Gunnar Thollander har frågat mig om en så övergripande reform
endast skall behandlas inom Riksskatteverket.

Bakgrunden till utredningen är följande.

Regeringen har vid flera tillfällen, bl.a. i 1991 års kompletteringsproposi-
tion, pekat på angelägenheten av att myndigheterna minskar kostnaderna
för främst internadministration genom samarbete i större regioner eller med
andra myndigheter på samma ort. Vidare uppdrog regeringen i juni 1991 åt
Riksskatteverket att redovisa möjligheter och begränsningar när det gäller
att inom nuvarande myndighetsorganisation för exekutionsväsendet effekti-
visera det operativa arbetet genom att koncentrera särskilda funktioner till
vissa av myndigheterna, oberoende av länsgränserna.

Flera lagar, bl.a. utsökningsbalken, innehåller bestämmelser som bygger
på att det finns en kronofogdemyndighet i varje län. Vill man frångå den
ordningen är det alltså något som måste underställas riksdagen för prövning.
Vilka orter som är centralorter för kronofogdemyndigheterna har däremot
reglerats av regeringen i en förordning.

Mitt svar på Gunnar Thollanders fråga är med andra ord nej.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Anf. 29 GUNNAR THOLLANDER (s):

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för det svar jag har fått.

Jag vill betona att det finns en oro i Uppsala län, som jag kommer från,
för den rad av negativa förändringar som föreslås för länet. Vi upplever att
detta är en av de negativa förändringarna. Vi kan självfallet inte acceptera
förslaget i utredningen att Uppsala inte skall bli huvudort i regionen. Både
kronofogdemyndigheten, i vars styrelse jag sitter, och länsstyrelsen i Upp-
sala län har diskuterat denna fråga och går givetvis emot utredningens för-
slag.

Statsrådets nej i svaret till min fråga är naturligtvis positivt för min del.
Det innebär att när ärendet kommer hit till riksdagen får jag möjlighet att
återkomma i frågan och diskutera detaljerna.

Anf. 30 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Jag tror och hoppas att Gunnar Thollander och jag är över-
ens om att det är bra att de olika myndigheterna - i det här fallet Riksskatte-
verket - försöker fundera igenom vilka möjligheter det finns att spara pengar
och att göra saker och ting billigare. Det gäller även att inom ramen för de
anslag som för närvarande finns effektivisera verksamheten så att exempel-
vis kronofogdemyndigheterna kan delta i arbetet att förebygga ekonomisk
brottslighet och att återvinna för såväl privatpersoner som företag, offentliga
myndigheter och staten så mycket som möjligt av de fordringar som finns.

Det är självklart att om det blir fråga om denna typ av förändringar, kom-
mer varje företrädare för ett län som missgynnas att ha synpunkter. Det kän-
ner vi väl till sedan tidigare i riksdagsarbetet.

Nu vet vi inte vad som kommer att hända. Riksskatteverket har genomfört
en utredning. Denna utredning utvärderas nu inom Riksskatteverket. Sedan
blir det fråga om en politisk prövning. Därmed är Gunnar Thollander
uppenbarligen nöjd. Jag hoppas att vi är överens om att det är bra att försöka
hitta vägar för att spara pengar och effektivisera verksamheten.

Anf. 31 GUNNAR THOLLANDER (s):

Herr talman! Vi är självfallet överens i den frågan. Givetvis skall vi, när
det finns möjligheter, spara pengar. Det råder inga tvivel om att vi är överens
i den frågan.

Sedan kan man naturligtvis ha olika meningar om hur sparandet skall gå
till. Det har också diskuterats om kronofogdemyndigheter och skattemyn-
digheter skall slås samman. Såvitt jag vet läggs sådana förslag fram varje år.
I det här fallet gäller frågan kronofogdemyndigheter. Jag återkommer till
frågan när den kommer på riksdagens bord. Jag vill hälsa från oss i Uppsala
län att vi inte gärna släpper det här ifrån oss utan debatt.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på fråga 1992/93:343 om kvarskatten på barns kapital-
inkomster

Anf. 32 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Carl Fredrik Graf har frågat mig på vilket sätt jag avser att
agera för att komma till rätta med problemet att ett stort antal barn får betala
kvarskatt med små belopp. Frågan har ställts mot bakgrund av att det enligt
tidningsuppgifter är omkring 400 000 barn i åldrarna 0-15 år som debiterats
kvarskatt för sina kapitalinkomster. Carl Fredrik Graf har föreslagit att grän-
sen för uttag av kvarskatt höjs från 25 kr till 50 kr.

Inledningsvis vill jag nämna att det kan ifrågasättas om Carl Fredrik Grafs
sifferuppgift är riktig. Jag har från Riksskatteverket inhämtat att 137 000
personer som beskattades utan självdeklaration för enbart kapitalinkomster
fick kvarskatt med mer än 24 kr. Antalet barn som påförts kvarskatt är såle-
des väsentligt lägre än 400 000.

Enligt 28 § uppbördslagen tas kvarskatt på belopp under 25 kr inte ut.
Denna beloppsgräns gäller sedan taxeringsåret 1975 och hänger samman
med den gräns som gäller för återbetalning av ö-skatt som också är 25 kr.

Jag har för avsikt att inom kort, efter regeringens bemyndigande, tillkalla
en särskild utredare som skall se över uppbördslagstiftningen. Frågan om
beloppsgränser hör till de frågor som kommer att tas upp i samband med
denna översyn. Utredningsarbetet väntas vara avslutat före utgången av
1994. Jag är därför inte beredd att nu föreslå några förändringar av den här
aktuella bestämmelsen.

Anf. 33 CARL FREDRIK GRAF (m):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det var klarläggande på
flera punkter. Bl.a. fick vi reda på att det inte alls var så många människor
som var berörda av kvarskatten som framgick i tidningsuppgifter för någon
vecka sedan. Det blev med ens några hundra tusen personer färre. Det är
också tillfredsställande att statsrådet är beredd att ge en utredning i uppdrag
att se över frågan om 25-kronorsgränsen och att senare lägga fram ett för-
slag.

Jag vill på det här stadiet fråga om statsrådet bedömer att kostnaderna för
indrivning av statens fordringar står i rimlig proportion till det som kan dri-
vas in. Jag är litet rädd för att man lägger ned alltför mycket tid på att driva
in förhållandevis enkla fordringar, som kostar tid och resurser och som inte
ger något, när det finns andra och mer angelägna indrivningsfrågor som lig-
ger på myndigheternas bord.

Anf. 34 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Jag förutsätter att myndigheterna hanterar dessa frågor med
förnuft och måtta. Vidare är det självklart att varje gång det sätts en gräns
är det någon som undrar varför just han skall befinna sig över gränsen i stäl-
let för under.

Vi måste sätta gränsen på en nivå så att det sker en förenkling så långt
möjligt utan att kostnaderna i form av skattebortfall för staten blir för stora.
Vi kan ha olika synpunkter om skatteuttaget, men jag tror att vi är överens

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

om att i enlighet med de regler som gäller om skatteuttag skall skatten beta-
las. Sedan får det ske vissa förenklingar. Det finns anledning att se över be-
loppsgränserna.

Anf. 35 CARL FREDRIK GRAF (m):

Herr talman! Bo Lundgren och jag är i och för sig överens. Vi kommer
naturligtvis inte mycket längre genom att utreda frågan i dag. Men jag vill
ställa en sista fråga till statsrådet i det här avseendet. Hur bedömer statsrådet
konsekvensen för ungdomars syn på sparande när sparandet på detta sätt
blir föremål för beskattning? Finns det någon risk för en onödigt negativ syn
på sparande?

Anf. 36 Statsrådet BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Vi har i normalfallet en proportionell skatt på 30 % på spa-
rande. I vissa fall är skattesatsen lägre. Skattesatsen skall sänkas till 25 %
den 1 januari 1995. Det är en blygsam skattebelastning, även om det finns
andra skäl att sänka skattesatsen ytterligare när det finns utrymme för att
göra så och när ekonomin, med lägre räntor, kan tåla det. Vi har alltså en
förhållandevis låg beskattning.

Jag tror inte att vi gynnar den s.k. skattebetalarmoralen genom att säga
att barn eller andra med kapitalinkomster inte skall betala den kapitalin-
komstskatt som förvärvsarbetande som sparar måste göra. Det måste vara
en likhet.

Jag har hört ungdomar som förvärvsarbetar under sommaren undra varför
de skall betala skatt. Jag säger att det självklart. Om en ensamstående två-
barnsmamma betalar full skatt, varför skall då den som feriearbetar och som
inte har en försörjningsbörda inte betala samma skatt?

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Svar på fråga 1992/93:331 om fördelningen av länsanslagen

Anf. 37 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Carl Fredrik Graf har frågat mig hur jag definierar de regio-
nala problemens svårighetsgrad när anslagen mellan länen fördelas.

Länsstyrelserna får använda länsanslaget till lokaliserings- och utveck-
lingsbidrag, glesbygdsstöd och regional projektverksamhet.

Riksdagen fastställer vilka områden som skall ingå i stödområde 1 och 2
och har därmed också sagt var de långsiktiga problemen är svårast. I dessa
områden kan lokaliserings- och utvecklingsbidrag lämnas, vilket givetvis
måste väga tungt när länsanslaget fördelas.

Regeringen har betonat betydelsen av insatser i glesbygden och skärgår-
den, vilket leder till att län med stora sådana områden måste få större resur-
ser än andra.

Riksdagen har också i olika sammanhang lyft fram de regionala proble-
men i sydöstra Sverige, vilket förklarar dessa läns, i förhållande till andra
sydläns, högre länsanslag.

Detta är några av grundpelarna vid fördelningen av länsanslaget.

Jag är medveten om att i stort sett samtliga län i rådande konjunkturläge
anser sig ha fått ökade regionala problem.

Samtidigt måste konstateras att de relativa skillnaderna mellan länen för-
ändras mycket långsamt eller med andra ord att de regionala problemen fort-
satt är störst i stödområdena. De sju s.k. skogslänen har under de senaste tio
åren fått i storleksordningen tre fjärdedelar av länsanslaget oavsett konjunk-
turläge.

I varje regionalpolitisk proposition görs en heltäckande analys av den re-
gionala problembilden - senast år 1990. Även inför varje budgetproposition
görs en sådan genomgång. Därutöver sker en löpande analys på departe-
mentet som bl.a. används för att pröva eventuell inplacering i s.k. tillfälligt
stödområde. Som jag nämnde i budgetpropositionen pågår för närvarande
just en sådan analys.

Vid bedömningen av den regionala utvecklingen sker en sammanvägning
av en stor mängd kriterier. Jag vill bara nämna t.ex. befolkningsutveckling,
flyttning, sysselsättningsutveckling, åldersstruktur, arbetslöshet, sysselsätt-
ningsgrad och befolkningstäthet.

Som jag redan nämnt förändras de långsiktiga regionala problemen
mycket långsamt, men givetvis kommer regeringen att göra en noggrann
analys av eventuella långsiktiga förändringar inför fördelningen av länsan-
slaget för det kommande budgetåret.

Anf. 38 CARL FREDRIK GRAF (m):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret, även om svaret i
och för sig inte var direkt överraskande.

Jag skulle vilja ställa en följdfråga. Även om min fråga är principiell, ligger
i grunden det förhållandet att Hallands län - som jag kommer från - har det
lägsta anslaget. Något län måste få det lägsta anslaget. Halland har fått det
lägsta anslaget under rätt många år - trots att det har skett en del föränd-
ringar i länet. I svaret antyds det att statsrådet avser att föreslå förändringar
av det hela. Vilka förändringar i utformningen planeras i den analys som på-
går inom departementet?

Anf. 39 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Carl Fredrik Graf vet att utvecklingen i Halland har varit
mycket stark under ett antal år. Nu är Halland, liksom andra län, också drab-
bad av lågkonjunkturen. Min förhoppning är att vi inom en överblickbar
framtid får tillbaka en mera fullgod ordinarie arbetsmarknad.

Den prövning som skall göras skall ta hänsyn till om det har tillkommit
ytterligare stödområden och om något län har råkat väldigt illa ut i förhål-
lande till övriga län. Samtliga län drabbas ju av en nedgång i denna konjunk-
tur. Vi kommer att i första hand titta på om det har uppstått relativa skillna-
der mellan länen.

Anf. 40 CARL FREDRIK GRAF (m):

Herr talman! I budgetpropositionen står det i en annan bilaga än den som
statsrådet är ansvarig för något om sakanslagen för vissa län. Man ifrågasät-

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

ter om de alltid har använts på effektivaste sätt. Det kan naturligtvis diskute-
ras. Är statsrådet beredd att i en sådan fördelning väga in var den största
potentialen kan finnas? Ett litet, ökat anslag för ett litet län av Hallands typ
kan ge mycket bättre resultat än vad motsvarande nominella belopp ger i
ett län med mycket stora problem. Är detta en tänkbar infallsvinkel vid en
diskussion om dessa frågor?

Anf. 41 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Ett exempel som ligger nära det som Carl Fredrik Graf berör
är t.ex. vad som hände vid föregående års extrafördelning. Halland fick nå-
gon miljon extra för ett livsmedelsprojekt som har stort halländskt intresse
och innehåller mycket som är bra och som dessutom kan ha en framtida bety-
delse nationellt. Den typen av avvägningar kan vi göra.

Anf. 42 CARL FREDRIK GRAF (m):

Herr talman! Jag känner till det extraanslaget. Det var naturligtvis mycket
välkommet, särskilt som det halländska näringslivet i stor utsträckning är be-
roende av jordbruket och livsmedelsindustrin. Jag tolkar detta som att det
finns möjligheter att pröva denna fråga på nytt för Hallands del. Det lär ha
inkommit en skrivelse till departementet i nämnda fråga.

Herr talman! Jag vill ställa en sista fråga. I svaret säger statsrådet att för-
ändringarna i länen sker mycket långsamt. Statsrådet sade här i debatten att
han hoppas att vi skall återhämta en del av den förlorade utvecklingskraften
i näringslivet. Jag vill passa på att fråga statsrådet: Vilken syn har statsrådet
på att anslagskonstruktionen så dåligt följer den förändrade utvecklingen?
Konstruktionen på anslaget är relativt låst, och man reagerar inte särskilt
snabbt på förändringarna.

Anf. 43 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Det finns andra anslag, och det är mycket stora anslag. An-
slaget till Arbetsmarknadsverket uppgår sammantaget under innevarande
budgetår till ca 30 miljarder kronor. Där fördelas medlen efter sysselsätt-
ningsläget i resp. län. Inte heller detta är en oomstridd fördelning. Den ses
också över med jämna mellanrum. Den fördelningen sker inte från departe-
mentet, utan det är Arbetsmarknadsstyrelsens bord.

Överläggningen var härmed avslutad.

14 § Svar på fråga 1992/93:321 om ytterligare medel till AMS

Anf. 44 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Georg Andersson har frågat mig om regeringen avser att
med stöd av finansfullmakten tilldela Arbetsmarknadsstyrelsen ytterligare
medel för innevarande budgetår.

För att bekämpa främst ungdomsarbetslöshet under innevarande vinter
och motverka nedgången av arbetsmarknadsutbildningen beslutade rege-
ringen den 21 januari att, via finansfullmakten, tilldela Arbetsmarknadssty-

relsen ytterligare 2 miljarder kronor. Medlen skall i första hand användas till
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, ungdomspraktik och starta
eget.

Anf. 45 GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! Jag vill tacka för svaret. Det kommer sent, men jag skall inte
lasta arbetsmarknadsministern för det. Det är andra olyckliga omständighe-
ter som lett till detta.

Frågan ställdes den 15 januari, och då var situationen en helt annan. Ar-
betsmarknadsverket, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna var
tvungna att minska sina insatser för arbetsmarknadsutbildning, ungdoms-
praktik och andra åtgärder på grund av budgetläget - de hade inte pengar -
medan arbetslösheten ökade fortsatt kraftigt.

Redan i november varnade AMS regeringen för denna utveckling. Den 21
december presenterade AMS en framställan om 2,5 miljarder extra för att
möta den olyckliga utveckling som innebar att man tvingades permittera
dem som arbetade med åtgärder för de arbetslösa. Sedan uppstod en tvekan
och en undran: Blir det några extra pengar? Kommer dessa 2,5 miljarder?
Budgeten kom, och där nämndes ingenting om detta. Arbetsmarknadsmi-
nistern talade litet allmänt om att det skulle bli någonting.

Situationen är nu den att AMS måste hålla sin budget. De kan inte planera
utifrån vaga löften. Regeringens beslut måste ligga till grund för deras plane-
ring. Det var i detta läge som jag ställde frågan för att få ett rejält besked.
Den 21 januari fattade regeringen beslut om 2 miljarder. Min fråga är mot
denna bakgrund: Varför detta dröjsmål, och varför denna prutning från 2,5
till 2 när nu AMS begärt 2,5 miljarder som ett minimum?

Anf. 46 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Till historieskrivningen hör också att riksdagen fattade be-
slut om i runda tal 8 miljarder till Arbetsmarknadsverket omedelbart före
juluppehållet. I finansfullmakten finns sammantaget 2,5 miljard. Vore jag
finansminister skulle jag känna det som en viss trygghet att det finns kvar
500 miljoner kronor, eftersom det är så pass lång tid kvar av budgetåret. Det
kan uppstå situationer då finansfullmakten behövs.

Anf. 47 GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! De 8 miljarder som arbetsmarknadsministern nämnde hade
AMS redan intecknat och räknat med. Det var ingenting som man såg fram-
för sig som ett extra tillskott, utan det var retfan utnyttjat i planeringen.
Ändå tvingades man att planera för en avveckling av åtgärder samtidigt som
arbetslösheten steg. Dess värre är situationen fortfarande i stort sett den-
samma.

Att regeringen inte utnyttjar hela finansfullmakten kan naturligtvis alltid
diskuteras. Men jag vet knappast något område där dessa 500 miljoner be-
hövs bättre än till att bekämpa arbetslösheten. Nu vet jag inte vad regeringen
och finansministern har för avsikter med detta.

Detta räcker nu inte. Det måste framför allt till kraftfulla åtgärder utöver
dem som AMS förfogar över. Där har vi socialdemokrater presenterat ett

Prof. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svarpå frågor

omfattande program för investeringar och utbildningssatsningar. Det krävs
snara beslut för att få en hygglig planering. Är arbetsmarknadsministern be-
redd att medverka till att vi får fram de snara besluten, så att vi inte återigen
hamnar i ett svårt planeringsläge?

Anf. 48 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Det är någon månad sedan som förberedelserna inför kom-
pletteringspropositionen började. Nu kommer vi att ha en stor arbetsmark-
nadspolitisk debatt i morgon där naturligtvis denna fråga blir en av huvudfrå-
gorna. På flera av de områden som diskuteras mår frågan bra av ytterligare
beredning.

Det finns ett område som jag gärna diskuterar, och det är utbildning i ordi-
narie skolväsende på olika nivåer. Där behövs besked snabbare. Å andra
sidan vill j ag redan nu säga att det vore intressant att se var dessa 11 milj årder
som Socialdemokraterna inte har redovisat skall tas någonstans. Vi har alltid
en plus- och en minussida i vår budget.

Anf. 49 GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! Det finns några positiva antydningar i det som arbetsmark-
nadsministern säger. Jag avläser ett halvt löfte att det i morgondagens debatt
kommer att avslöjas några nya initiativ som skulle kunna vara ägnade att
bekämpa arbetslösheten. Jag hoppas att det är en rätt tolkning.

Arbetsmarknadsministerns chef, statsministern, har ju annars uttryckt sig
mycket arrogant och snorkigt om våra initiativ för att få fram snara beslut.
Det är inte bara på utbildningssidan, som arbetsmarknadsministern mycket
riktigt påpekar, som det krävs en framförhållning för att ordna planeringen.
Det behövs också i mycket hög grad på investeringssidan.

Skall man snabbt få en sysselsättningsmässig effekt av ökade investeringar
i vägar och järnvägar och ROT-program, behöver vi få fram tidiga och
snabba beslut i riksdagen. Den socialdemokratiska gruppen tog i går ett så-
dant initiativ. Jag vore tacksam om arbetsmarknadsministern ville dra sitt
strå till stacken för att vi skall komma fram den vägen.

Överläggningen var härmed avslutad.

15 § Svar på fråga 1992/93:333 om förslaget om grund för avsked

Anf. 50 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Karl-Erik Persson har utifrån uppgifter i pressen påstått att
Arbetsrättskommittén kommer att föreslå förändringar i anställningsskydds-
lagen som innebär att man lättare kan avskeda anställda om de t.ex. föroläm-
par sin chef eller talar nedvärderande om sin arbetsledning. Mot denna bak-
grund har Karl-Erik Persson frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för
att förhindra förverkligandet av Arbetsrättskommitténs förslag.

Av direktiven till kommitténs arbete finns klart uttalat att regeringen stäl-
ler sig bakom principen att en uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara
sakligt grundad. Av direktiven framgår vidare att även om förutsättningarna

för uppsägning och avskedande är i huvudsak tillfredsställande, bör kommit-
tén vara oförhindrad att lägga fram förslag till eventuellt möjliga föränd-
ringar även i denna del.

Några färdiga förslag från kommittén har ännu inte presenterats. Kommit-
tén, som har till uppgift att se över hela den centrala arbetsrättsliga lagstift-
ningen, kommer i månadsskiftet mars/april med ett delbetänkande som om-
fattar bl.a. anställningsskyddsfrågor. Betänkandet kommer att remissbe-
handlas, och först därefter kommer jag och regeringen att ta ställning till
kommitténs förslag.

Anf. 51 KARL-ERIK PERSSON (v):

Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Det är riktigt
att jag har ställt frågan utifrån en tidningsartikel, men jag har inte påstått det
som står i svaret.

Det står bl.a. att lagen är mogen för översyn, men det skall inte räcka med
att kalla sin chef för skitstövel för att få sparken. Då kan man ju fråga sig om
man skall kalla honom för djävla skitstövel för att få sparken.

Om vi hade haft en sådan lagstiftning skulle vi inte kunna komma åt ar-
betsplatser med mycket dåliga arbetsmiljöer, och tiotusentals människor
skulle riskera att få sparken. Det vet arbetsmarknadsministern också. Detta
är ju innebörden av det som läckt ut. Då skulle man ju tala illa om sitt före-
tag. Det är bra att den här uppgiften har kommit ut. Man har kommit till
rätta med många dåliga arbetsplatser tack vare att en viss opinion har väckts
kring detta.

Om detta skulle gå igenom måste vi faktiskt ändra i grundlagen. Det skulle
innebära att vi kraftigt inskränker människors yttrandefrihet. Detta måste
ju gå ihop på något sätt, och vad jag kan se gör det inte det.

Om det finns chefer som inte tål saklig kritik utan att man som anställd
skall riskera att bli uppsagd, är frågan om de över huvud taget skall vara
chefer. Man kan inte linda in dessa chefer i bomull och ställa dem vid sidan
av den verklighet de faktiskt befinner sig i. Samma princip som i en affär kan
inte gälla, där man säger att kunden alltid har rätt. Man kan inte säga att
chefen alltid har rätt. Vad finns det då för frihet och valmöjlighet? Det är
faktisk ett dåligt förslag om det som står i tidningsuppgifterna är riktigt. Jag
hoppas verkligen att arbetsmarknadsministern i sådana fall rättar sin s.k. Ar-
betsrättskommitté så att detta aldrig kommer i tryck, utan försvinner i den
papperskorg där det egentligen hör hemma.

Anf. 52 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Jag använde ordet påstått. Rätt skall vara rätt. Om detta var
fel ord, ber jag om ursäkt för det.

Jag delar Karl-Erik Perssons allmänna synpunkter att bra chefer är de som
för en rejäl debatt med sin personal. Man skall kunna ta och ge argument.
Det blir ingen bra utveckling om någon tyst skall leda en avdelning eller ett
företag. Det är den levande debatten som för arbetsplatsen och företaget
framåt. Jag skulle bli förvånad om vi inte också får den typen av förslag från
kommittén, där man värdesätter alla medarbetares insatser för ett bättre ar-
betsliv, en bättre produktivitet, osv.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Anf. 53 KARL-ERIK PERSSON (v):

Herr talman! Det hoppas jag verkligen, men efter vad som står i tidnings-
artikeln verkar det vara många i den här kommittén som har ungefär samma
uppfattning som den jag har delgett arbetsmarknadsministern. Undantagen
är faktiskt de chefer som uttalar sig. De säger precis tvärtemot. De säger
ungefär samma sak som arbetsmarknadsministern, att man inte får lägga
locket på. Det kommer aldrig att lösa problemen.

Om man inte öppet och ärligt kan kritisera tror jag inte att man kan lösa
företagens problem. Det är nog många företag i Sverige i dag som skulle be-
höva hjälp att lösa sin problem. Då måste man också vara beredd att få kri-
tik. Då kommer en sådan lagstiftning på skam där folk riskerar att bli upp-
sagda om de är kritiska och kanske också konstruktiva i sin kritik.

Överläggningen var härmed avslutad.

16 § Svar på fråga 1992/93:354 om tåget X12

Anf. 54 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Elvy Söderström har frågat mig om jag är beredd att verka
för att SJ ges möjlighet att utnyttja sin option på regionaltåget X12.

Riksdagen beslutade i december 1992 att anslå 1 miljard kronor till AMS
för tidigareläggningsbidrag. Dessa medel skall användas för att i samråd med
de affärsverk som finansierar sina investeringar utanför statsbudgeten, samt
med Byggnadsstyrelsen, inventera och initiera lämpliga projekt som kan
komma i gång snabbt.

SJ är således ett sådant affärsverk som kan komma i fråga för dessa medel,
och AMS har redan beviljat 204 miljoner kronor för beställning av X12-tåg.
Medlen som ställs till AMS förfogande är ännu inte förbrukade, och arbetet
med att välja lämpliga objekt fortskrider. Möjligheter till ett tidigarelägg-
ningsstöd för X12-beställningar finns således. Det är inte regeringen som
skall fatta beslut eller välja objekt, utan det är AMS. Eftersom det finns
pengar kvar på anslaget ser jag gärna att SJ har ett sådant intresse för X12-
tåg att de är beredda till konkreta förhandlingar med AMS.

Anf. 55 ELVY SÖDERSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka ministern för del mycket positiva svaret
när det gäller SJ:s möjligheter att nyttja optionen på beställning av fler X12-
tåg. I de tidevarv som av regeringen har döpts till infrastrukturens årtionde
är det mycket viktigt att vi ser till att vi i Sverige också kan ha en industri
som kan tillverka spårbundna fordon den dag alla dessa spår är färdig-
byggda.

Läget är nu mycket bekymmersamt. Vi har klarat ut situationen i Kalmar.
Det var positivt att vi gjorde det. Nu hoppas vi på att det också skall bli posi-
tiva besked för ABB Railcar i Örnsköldsvik. När det gäller AMS arbete med
att välja lämpliga objekt, kan ministern hälsa att det knappast kan finnas
något lämpligare objekt just nu.

Min fråga innehöll också en annan del. Den gällde tidigareläggningar för

trafikbolagen. Enligt uppgift har exempelvis Malmöhus länstrafikbolag, X-
trafik och Upplandstrafiken varit intresserade av att få göra beställningar av
XlO-tåg. De har av samma skäl som SJ senarelagt beställningarna i stället
för att tidigarelägga dem, eller också har de över huvud taget inte gjort dem.
De ekonomiska möjligheterna finns inte. Då är frågan om ministern har
möjlighet att aktivt verka för att den typen av beställningar också kommer i
gång.

Skulle företaget inte få dessa beställningar under våren är risken mycket
stor att Örnsköldsviks arbetsmarknad drabbas av ytterligare bortemot 300
varsel. Det är så mycket nu att vi snart inte klarar mer.

Anf. 56 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Jag har haft tillfälle att besöka grannkommunen till min fö-
delsekommun ett par tre gånger. Jag vet att delar av näringslivet, som annars
är mycket utvecklingsbart, har farit ganska illa under den här lågkonjunktu-
ren.

När det gäller den senare frågeställningen går detta inte in i den miljard
som en i stort sett enig riksdag har sänt till AMS för upphandlingar. Däremot
finns ett annat beslut, som fattades för ett par tre veckor sedan, nämligen
att man ur det s.k. Dennispaketet släppte 2,5 miljarder för att bygga ut just
kollektivtrafiken i Stockholm. Det finns då en möjlighet att en del kan an-
vändas till den här typen av tunnelbanevagnar. Det behöver förnyas. Om jag
är rätt underrättad skall man också inrätta nya linjer i staden. Här finns det
således en möjlighet.

Anf. 57 ELVY SÖDERSTRÖM (s):

Herr talman! Jag tackar även för det svaret. Det är alldeles riktigt att det
finns ett behov när det gäller tunnelbanevagnar. Man arbetar väl för fullt
med att ta fram underlag för att kunna begära in priser på vagnar. Jag vill
dock understryka att det är viktigt att de företag som vi har i Sverige finns
kvar när dessa beställningar skall göras. Det är av många skäl oerhört viktigt
att vi kan behålla den kompetens som vi faktiskt har när det gäller specialite-
ter, såsom svetsning av aluminiumvagnar.

Arbetslösheten kostar mycket pengar. Arbetsmarknadsministern har här
i riksdagen sagt att det kostar hundra miljarder per år. Låt oss jobba tillsam-
mans allt vad vi kan för att minska dessa kostnader för staten. Ett bra sätt
att minska kostnaderna är att aktivt verka för att få till stånd beställningar
av exempelvis tågen X10 och X12, som sedan kommer till god användning
för alla de trafikanter som vill åka spårbundet.

Än en gång tack för svaret. Jag skall meddela de anställda på ABB att från
AMS sida kommer det säkert inte att finnas några hinder.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58 17 § Svar på fråga 1992/93:359 om företagares ersättning från

9 februari 1993 A-kassan

Svar på frågor

Anf. 58 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Kjell Ericsson har frågat mig om regeringen har för avsikt
förändra arbetslöshetsförsäkringens ersättningsregler för företagare och de-
ras anhöriga eftersom dessa regler diskriminerar de nu aktuella grupperna.

En särskild utredare skall till utgången av mars 1993 redovisa ett förslag
till utformning av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Utredaren skall
göra en total översyn av de nuvarande reglerna och i detta sammanhang sär-
skilt uppmärksamma företagarproblematiken, vilket även innefattar proble-
men för de anhöriga till företagare.

Det sker således ett arbete när det gäller denna problematik. Det är min
uppfattning att det är mycket viktigt att noga se över de regler som gäller för
såväl anhöriga som för företagare. Jag förutsätter att utredaren kommer
med väl genomarbetade förslag rörande de frågeställningar som Kjell Erics-
son tagit upp.

Anf. 59 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag har tagit upp den här
frågan, eftersom det i den nuvarande lågkonjunkturen har uppstått många
spörsmål om småföretagares rätt till A-kassa vid arbetslöshet. När det har
uppstått arbetsbrist i företaget och företagaren har gått till A-kassan för att
få ersättning, har han fått beskedet att han inte kan få någon ersättning innan
han har avvecklat företaget. Detta svar får man trots att man har betalat in
avgifter till A-kassan. Det här gäller även närstående till företagaren, t.ex.
hustru eller barn som har drabbats av arbetslöshet. De får inte heller någon
ersättning.

Det kan ibland bara vara fråga om en tillfällig arbetsbrist. Om man då
skall avveckla företaget för att få ersättning, så finns ju inte företaget sedan
när arbete kommer in igen. Det kan t.ex. gälla en rörmokare som nu inte
har jobb under några månader. Han kanske får jobb framåt sommaren igen.
Om han skall få stämpla under de månader som han inte har jobb, måste han
avveckla företaget.

Det här verkar mycket skevt. Jag tycker också att det verkar diskrimine-
rande gentemot småföretagarna. Det är bra att regeringen ser över bestäm-
melserna och förhoppningsvis kommer med bra förslag som gör att man kan
komma till rätta med skevheterna.

Det har också varit oklart om vad som egentligen menas med ”företagare”
i det här avseendet. Jag skulle vilja fråga statsrådet om de här skeva bestäm-
melserna även gäller t.ex. för en ägare till en jordbruksfastighet som har an-
nat arbete och som blir arbetslös i ett fall då fastigheten inte ger någon av-
kastning. Skall vederbörande behöva avyttra fastigheten för att få stämpla?

Anf. 60 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Om jag har förstått läget rätt så anser samtliga partier i
denha riksdag att det allra viktigaste - för att klara jobben - är att skapa

framtidstro i företagen. Reglerna för de små företagen och de anställda i
dessa företag måste också vara rimliga.

Om man har den uppfattningen måste man också se över samtliga regler
som inte känns rättvisa. Det är oftast ingen lätt uppgift. Jag får åtskilliga brev
som gäller den här typen av frågeställningar. Av en del brev framgår klart att
dagens bestämmelser måste ses över. Därför väntar jag mycket ivrigt på det
förslag som kommer ifrån utredaren.

Kjell Ericsson avslutade med en fråga om jordbrukare. Det finns de som
äger en fastighet, bedriver jordbruk i liten skala och arbetar heltid inom ett
annat yrke. Reglerna för den typen av företagare - det behöver inte vara
fråga om jordbruk - innebär att om de inte ökar omfattningen av driften kan
de uppbära ersättning. I så fall har ju ingenting förändrats - förutom att de
har blivit arbetslösa. Det vore helt orimligt om det ställdes krav på att man
skall avyttra en jordbruksfastighet därför att man har råkat bli arbetslös. Det
är inte heller så lätt att hux flux sälja en sådan fastighet. Den typen av regler
kan vi inte ha.

Det rör sig här om svåra handläggningsfrågor. Reglerna behöver ses över,
och det kommer att göras.

Anf. 61 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! Jag tackar för det här svaret. Det är bra att man får klarläg-
ganden i dessa frågor. Många funderar i dag över vad som kommer att hända
om de blir arbetslösa.

Vi vill att folk skall starta företag. Skall man uppmuntra till att folk startar
företag måste reglerna och villkoren vara rimliga och inte diskriminerande.
Det är bra att man gör en översyn så att man får rimliga regler för småföreta-
gare, så att de får samma möjlighet som andra att få ersättning vid arbetslös-
het. Jag tycker att det är ett bra svar, och jag hoppas att de felaktiga reglerna
rättas till så fort som möjligt.

Överläggningen var härmed avslutad.

18 § Svar på frågorna 1992/93:344 och 356 om användning av arbets-
lösa i statligt finansierade byggprojekt

Anf. 62 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Karl-Gösta Svenson har med hänvisning till uppgifter om att
byggföretag som lämnar anbud till offentliga byggprojekt kan tvingas säga
upp egen personal för att i stället anlita arbetslösa byggnadsarbetare, frågat
mig om jag kommer att vidta några åtgärder.

Ulf Melin har frågat mig om byggnadsprojekt som stöds av statliga medel
minskar de reguljära uppdragen så att företag tvingas friställa egen personal
för att sedan använda arbetskraft som anvisas av arbetsförmedlingen.

Jag besvarar båda frågorna i ett sammanhang.

Som Karl-Gösta Svenson och Ulf Melin förstår är det svårt för mig att ut-
tala mig om exempel som jag inte närmare känner till. Det är också arbets-
marknadsmyndigheternas uppgift att svara för dessa frågor, och jag bör som

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

arbetsmarknadsminister inte ta ställning till de enskilda besluten tagna av
dessa myndigheter.

Men jag håller med frågeställarna om att den principiella frågeställningen
är viktig. Det gäller att i det enskilda beslutet ta hänsyn till en rad aspekter
som delvis kan stå i motsättning till varandra.

De medel som anvisas för beredskapsarbeten skall i första hand syfta till
att skapa arbetsmöjligheter för arbetslösa, främst för dem som varit arbets-
lösa en lång tid och riskerar att stämplas ut från A-kassan och tappa fotfästet
på arbetsmarknaden. Dessutom riskerar de att drabbas av de nedbrytande
sociala konsekvenser som ofta följer i arbetslöshetens spår.

Beredskapsarbeten skall omfatta uppgifter som utan stöd inte skulle bli
utförda eller projekt som kan tidigareläggas. Detta är syftet med dessa an-
slag, och det är givetvis i arbetsmarknadsmyndigheternas intresse att anvisa
så många långtidsarbetslösa som möjligt för dessa medel.

Om projekten genomförs utan anvisad arbetskraft kan de möjligen leda
till att arbetstagare inte blir arbetslösa men de skapar då ingen sysselsättning
för de hårdast drabbade - de långtidsarbetslösa.

Vad gäller andra åtgärder, t.ex. infrastrukturinvesteringar, satsningar på
byggprojekt inom kultursektorn, de två miljarder som anslagits till statliga
byggen och den miljard till investeringar i affärsverken som AMS nyligen
erhållit, är kraven på att utnyttja av arbetsmarknadsmyndigheterna anvisad
arbetskraft inte desamma som för beredskapsarbeten. Där kan det handla
om att man skall samverka med arbetsmarknadsmyndigheterna eller att man
skall anlita anvisad arbetskraft om utförarens arbetskraft inte kan tillgodose
arbetskraftsbehovet.

Samtidigt vill jag peka på att av de totala investeringar och byggnationer
som för närvarande igångsätts i landet så är det endast en mindre del som
går över den arbetsmarknadspolitiska budgeten och som är förknippade med
krav på att vissa arbetslösa skall anvisas.

Det är angeläget att de som anvisas till beredskapsarbeten inom byggsek-
torn är kvalificerade byggnadsarbetare. Outbildad arbetskraft som i hög
grad kom in i branschen under överhettningen bör erbjudas andra möjlighe-
ter. I det sammanhanget är arbetslivsutvecklingen en viktig åtgärd, dvs. att
man utför arbetsuppgifter för sin A-kasseersättning.

Med tanke på hur allvarlig situationen nu är på arbetsmarknaden - och
jag tänker då inte minst på den omfattande långtidsarbetslösheten - är det
regeringens bedömning att yrkesarbetare som riskerar att ”stämplas ut” skall
ha möjligheter till beredskapsarbeten. Det är väsentligt att vi motverkar en
permanent utslagning av arbetskraft och därmed motverkar de höga sociala
och samhällsekonomiska kostnader som följer av den.

Anf. 63 KARL-GÖSTA SVENSON (m):

Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Med hänvis-
ning till min frågeställning är jag naturligtvis inte helt nöjd med svaret.

Jag tycker inte att det kan vara rimligt att framför allt mindre företag skall
tvingas friställa sin egen personal för att komma i fråga avseende dessa jobb.
Det är egentligen rätt fantastiskt att företrädare för en statlig myndighet

uppmanar företagen att friställa sin egen personal för att få chansen till så-
dana jobb.

Regeringen vill ju stimulera till ökat småföretagande. Det betyder väl i
första hand att befintliga företag skall kunna leva vidare. Det är enligt min
mening småföretag som drabbas av dessa bestämmelser, och dessa företag
vill ju behålla sin personal. De har en mycket nära anknytning till sin perso-
nal och vill absolut inte avskeda den eller friställa den. Det gör de inte, utan
de kämpar vidare på annat sätt. Men de får inte chans till dessa jobb, vilket
de egentligen så väl behöver.

Jag anser därför att arbetsmarknadsministern bör ompröva sin inställning,
så att företagen kan konkurrera på lika villkor. Jag anser att de inte kan göra
det i det läge som de nu befinner sig i.

Jag tror inte att man löser dessa svåra arbetsmarknadsproblem genom
denna typ av rundgång av pengar, som det kan innebära när företagen fristäl-
ler personal och sedan anställer igen. Därför vädjar jag till arbetsmarknads-
ministern att tänka framför allt på de mindre företagen i denna fråga och att
se till att vi får bättre regler som inte hämmar småföretagens utveckling.

Anf. 64 ULF MELIN (m):

Herr talman! Herr statsråd och herr medfrågeställare! Jag vill först och
främst tacka för svaret på denna fråga. Jag tycker att det är ett gediget och
bra svar. Det är utförligt och andas en vilja från arbetsmarknadsministerns
sida att försöka lösa dessa problem.

Som Karl-Gösta Svenson sade har detta mycket riktigt skapat problem.
Jag har blivit uppringd av många byggmästare, framför allt småföretagare,
som har varit förtvivlade just av det skälet att de har räknat på objekt osv.
och kommit fram till att de måste säga upp personal för att i stället ta in per-
sonal från arbetsförmedlingen som riskerar att bli utstämplad.

Tanken med systemet är uppenbarligen att man skall försöka skapa fler
jobb. Precis som arbetsmarknadsministern säger i svaret skall det handla om
nya objekt som egentligen inte är planerade. Men problemet är att man även
för objekt som är planerade i den kommunala budgeten får dessa anslag. Det
är inte rimligt. Jag tror att det är oerhört viktigt att man från Arbetsmark-
nadsdepartementet gör en snabb utvärdering av dessa pengar.

Arbetsmarknadsministern tar i svaret även upp den outbildade arbetskraf-
ten. Byggsektorn hade under 8O-talet en för stor kostym. Det talas om att
den var ungefär 30 % för stor. Många av dessa arbetare var outbildade. Men
även sådana som inte har dessa yrkesbevis blir anvisade av arbetsförmed-
lingen. Då blir det, precis som Karl-Gösta Svenson sade, en rundgång i syste-
met.

Det är svårt för den lilla företagaren att förklara varför han skall behöva
säga upp halva sin personal för att sedan ta in ny personal. Man måste fun-
dera litet mer på detta och se till att man får bort detta system. Det är nämli-
gen inte bra som det är nu.

Anf. 65 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Det här är en mycket svår avvägningsfråga. I alla avväg-
ningsfrågor på olika områden som jag möter märker jag att det är viss skil 1-

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

3 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

nad i handläggning från ställe till ställe. Så är den mänskliga naturen. Det är
i och för sig inte så konstigt. Det som är besvärligt och som gör att denna
regel nu är svårare än tidigare är att det är så få objekt för öppen marknad.
När man annonserar ut ett objekt som innehåller beredskapsarbetare skall
det tydligt anges, så att byggmästaren i fråga skall veta att det inte blir fråga
om egen arbetskraft utan även viss annan arbetskraft.

Vad vi naturligtvis har att arbeta med är att få fler objekt på den helt öppna
marknaden. Genom denna nya åtgärd, arbetslivsutveckling, tycker jag att
det är möjligt att lätta litet grand på trycket när det gäller anvisningar till
byggen där Arbetsmarknadsverket är inne. Det finns nu tillräckligt många
yrkesutbildade, och det är i första hand dem som man långsiktigt måste ha
kvar i byggbranschen. Under den otäcka toppen i byggbranschen 1989, 1990
och 1991 köpte man ofta människor från exportindustrin. Dessa människor
måste förr eller senare lotsas tillbaka dit. Detta görs inte genom nya jobb i
byggsektorn utan i så fall genom arbetslivsutvecklingsåtgärder. Jag förutsät-
ter att Arbetsmarknadsverket är inriktat på detta, annars skall jag vid någon
av mina regelbundna träffar med länsarbetsnämndsdirektörerna ta upp det.

De objekt som man skall gå in i skall inte ligga i ordinarie budget, utan det
skall vara fråga om klara tidigareläggningar.

Anf. 66 KARL-GÖSTA SVENSON (m):

Herr talman! Jag och Ulf Melin förstår att arbetsmarknadsministern har
en svår uppgift i det svåra arbetsmarknadsläge som Sverige befinner sig i.
Det var ändå positivt att få höra att arbetsmarknadsministern ser helheten
och möjligheterna till en bättre framtid, både för de arbetslösa byggnadsar-
betarna och för de småföretag som verkar på detta område att båda parter
kan få chansen att få fortsatta inom det yrkesområde som de har startat i och
att vi också, när konjunkturerna vänder och när tillväxten bli bättre i Sve-
rige, skall se en bättre möjlighet för hela vår ekonomi.

Därmed tackar jag för svaret.

Anf. 67 ULF MELIN (m):

Herr talman! Det är alldeles riktigt, som arbetsmarknadsministern säger,
att man skall annonsera om man skall ha anvisad arbetskraft för dessa
objekt. Men dilemmat är att alla dessa ROT-objekt i många kommuner i
vårt land följer just denna typ av annonser. Jag menar att man då utnyttjar
systemet. Därför är det viktigt att man tar upp detta med länsarbetsnämnds-
direktörerna.

Jag skall även ta upp en annan sak som arbetsmarknadsministern pekar
på i svaret, nämligen att beredskapsarbeten skall omfatta uppgifter som utan
stöd inte skulle bli utförda eller projekt som kan tidigareläggas. Men jag
upplever att alla objekt, även om de är planerade, omfattas av detta stöd.
Då innebär detta att man sänder fel signaler. Det är viktigt att man tar upp
denna fråga, och även när det gäller den outbildade arbetskraften. Jag tror
nämligen att vi på sikt lurar dessa människor.

Anf. 68 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Jag tar diskussionen till mig.

Överläggningen var härmed avslutad.

19 § Svar på fråga 1992/93:342 om studiefinansiering av arbetslösas
folkhögskolestudier

Anf. 69 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Carl-Johan Wilson har frågat mig om jag relativt omgående
kan vidta några åtgärder så att individuell studiefinansiering kan erbjudas så
många folkhögskoleelever att de extra resurserna till folkhögskolorna blir
utnyttjade.

Frågan är ställd mot bakgrund av att elever, enligt Carl-Johan Wilson, av-
bryter sina studier när de inte erbjuds det studiestöd de hade räknat med,
vilket resulterat i att fulltecknade kurser blivit inställda.

De kurser som Carl-Johan Wilson avser är kurser som startas under våren
1993 genom uppgörelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna. Denna
satsning gjordes mot bakgrund av de behov av utbildningar som finns där de
sökande själva väljer utbildningens inriktning. Till dessa kurser beräknades
även kostnader för olika former av studiestöd, däribland särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa (SVUXA) för ca 5 100 heltidsstuderande. Kursdelta-
garna får således olika former av studiestöd och inte utbildningsbidrag.

Önskemålen om utbildningsmöjligheter är stora. Det gäller inte bara för
de kurser Carl-Johan Wilson tar upp utan också i fråga om t.ex. arbetsmark-
nadsutbildning.

För att bl.a. under resten av budgetåret kunna upprätthålla möjligheten
till arbetsmarknadsutbildning beslutade regeringen därför den 21 januari att
anslå ytterligare 2 miljarder kronor. Medlen skall i första hand användas till
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, ungdomspraktik och starta
eget.

Länsarbetsnämnderna har själva att avgöra vilka utbildningsanordnare
som anlitas, vilket innebär att arbetsmarknadsutbildning för vilken utbild-
ningsbidrag lämnas även kan vara förlagd till folkhögskolor.

Anf. 70 CARL-JOHAN WILSON (fp):

Värderade talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för hans svar.
Man skulle naturligtvis önska, oavsett om man är arbetsmarknadsminister
eller frågeställare, att man kunde svara på ett sådant sätt att alla utropar:
Hurra, nu är allting löst! Men både arbetsmarknadsministern och jag inser
väl att så tyvärr inte är fallet här.

Problemet är det att många sådana här kurser på folkhögskolor blir av-
brutna därför att elever, som med glädje söker till och även blir antagna till
dessa kurser, inte får utbildningsbidrag. Jag vill fråga: Anser arbetsmark-
nadsministern att beskedet om de nya pengarna innebär att det borde finnas
medel hos länsarbetsnämnderna till dessa kurser?

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Anf. 71 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Det är ju alltid en kamp om medel, även om medlen till Ar-
betsmarknadsverket i princip har tredubblats. Tyvärr är arbetsmarknadssi-
tuationen sådan att Arbetsmarknadsverket framåt våren kommer att hålla
ungefär 6 % av arbetskraften i olika åtgärder, varav kanske uppåt 100 000
personer i utbildningar.

Därutöver har vi lagt fram det här utbildningspaketet, i vilket man nor-
malt inte går in med arbetsmarknadsstöd. Men om man har elever att placera
och det finns ledig kapacitet, är det självfallet ingenting som hindrar att man
kompletterar med att ge arbetsmarknadsstöd även till en elev för vilken det
normalt inte utgår sådant stöd. Det är alltså möjligt. Men det är upp till resp,
länsarbetsnämnd och arbetsförmedling inom varje län att avgöra hur man
gör bästa nytta med pengarna

Anf. 72 CARL-JOHAN WILSON (fp):

Värderade talman! Poängen med en åtgärd i den riktning som jag anger i
min fråga är följande. Det är regeringen som ger pengar till dessa kurser,
och folkhögskolorna blir i sin tur glada över denna möjlighet till insatser och
annonserar ut kurserna, som man sedan får mängder av sökande till. Men
sedan fungerar det inte, eftersom studiefinansieringen inte räcker till. För
att pengarna till folkhögskolorna skall komma till så stor nytta som möjligt
borde man också se till att ha en tillräcklig studiefinansiering.

Skulle man kunna ge det beskedet till folkhögskolorna att arbetsmark-
nadsministern i dag har sagt till riksdagen att man i första hand bör se till att
dessa folkhögskolekurser kommer till stånd? Det skulle vara ett glädjebe-
sked till hela folkhögskole-Sverige.

Anf. 73 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! SVUXA-stöd och vanligt utbildningsstöd är inte mitt bord.
Jag har hand om arbetsmarknadsutbildning. Däremot tillhör det mitt bord
att ständigt samtala med mina ministerkolleger om olika saker, bl.a. om att
få över så mycket som möjligt på deras departementsbudgetar för att lätta
på arbetslöshetstrycket på mitt departement. Denna fråga kommer därför
säkerligen åter.

Carl-Johan Wilson vet att uppgörelsen träffades vid en rätt hygglig tid-
punkt under hösten, men att riksdagsbeslutet kom sent i december. Då var
det mycket nära till skolstarten. Det vore önskvärt med litet längre förbere-
delsetider, men ibland får man göra det bästa i en uppkommen situation.

Anf. 74 CARL-JOHAN WILSON (fp):

Herr talman! Jag har uppfattat att det finns stor anledning att hysa tack-
samhet mot arbetsmarknadsministern för att han tagit ansvaret för denna
fråga. Det är väl ändå så att pengar till dessa kurser har kommit från arbets-
marknadsministern. Att de över huvud taget kommit till stånd beror på in-
satser från arbetsmarknadsministerns departement.

Jag uppfattar det som ett löfte att nya kontakter med Utbildningsdeparte-
mentet kan tas så att man kan få ökat stöd för att dessa pengar används till

detta. Jag och många med mig tycker att det vore en katastrof om dessa kur-
ser, som det finns resurser och elever till på skolorna, inte kommer till stånd.

Överläggningen var härmed avslutad.

20 § Svar på fråga 1992/93:313 om skyldigheten att fullgöra värnplikt

Anf. 75 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Carl-Johan Wilson har frågat mig om jag avser att göra något
för att det skall bli möjligt för en vapenfri - som tidigare fullgjort militär
grundutbildning - att i stället för att fullgöra repetitionsövning som vapenfri
skall kunna krigsplaceras i sin civila arbetsuppgift.

En värnpliktig som har fullgjort sin militära grundutbildning och därefter
får vapenfri tjänst måste i princip också fullgöra viss kortare tjänstgöring
som vapenfri. Skälet till detta är att den vapenfrie måste få en utbildning som
gör det möjligt med en krigsplacering inom de tjänstgöringsområden som för
närvarande finns för den vapenfria tjänsten. Tjänstgöringen skall enligt la-
gen (1966:413) om vapenfri tjänst fullgöras i verksamhet som är betydelse-
full för samhället under beredskap och krig.

I samband med att riksdagen lade fast tjänstgöringsområdena för den va-
penfria tjänsten år 1978 uttalade försvarsministern i propositionen (prop.
1977/78:159 s. 110) att han ansåg det principiellt fel att låta den vapenfrie
fullgöra den vapenfria tjänsten på sin civila arbetsplats. Det borde dock inte
föreligga hinder mot en uttagning för tjänstgöring som ligger inom den va-
penfries eget civila yrkesområde. Riksdagen hade inte något att erinra mot
uttalandet.

Pliktutredningen har nyligen till mig överlämnat sitt betänkande om en
totalförsvarsplikt. Betänkandet skall nu remissbehandlas och beredas inom
Försvarsdepartementet på sedvanligt sätt. Betänkandet innehåller förslag
som ger möjligheter till en tjänstgöring inom totalförsvaret som är mer flexi-
bel än i dag. Styrande för uttagningen till plikttjänstgöring skall enligt utred-
ningens förslag vara totalförsvarets behov av personal och den enskildes kva-
lifikationer.

Det enskilda fall som Carl-Johan Wilson nämnt i sin fråga kan jag inte
närmare uttala mig om. Däremot kommer den principiella fråga som Carl-
Johan Wilson tar upp självfallet att behandlas under beredningen av Pliktut-
redningens förslag. Dessa förslag innebär vidgade möjligheter att krigspla-
cera människor som redan har en speciell kompetens utan att de genomgått
någon pliktutbildning. För att inte föregripa beredningen av Pliktutredning-
ens förslag är jag dock inte beredd att nu föreslå några förändringar i gäl-
lande pliktsystem.

Anf. 76 CARL-JOHAN WILSON (fp):

Värderade talman! Tack för svaret, försvarsministern! Jag är medveten
om att försvarsministern inte kan kommentera enskilda fall. Ofta initieras
våra frågor dock av att man märker att något är fel, och jag är övertygad om
att det är rätt att i detta svar läsa ut att försvarsministern gott kan tänka sig

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

att stödja att sunt förnuft finge råda i större utsträckning i sådana här ären-
den.

Låt mig ändå principiellt med utgångspunkt i det fall som vi nu båda kän-
ner till säga: Nog vore det rimligt att man kunde tolka de regler som finns
så, att sådana här saker inte behövde inträffa. Det vore väl tänkbart att få
ett positivt svar på det.

Anf. 77 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Jag vill säga till Carl-Johan Wilson att också jag är för sunt
förnuft i hanteringen av alla upptänkliga frågor, såväl i riksdagen som inom
regeringskansliet. Det finns emellertid vissa utgångspunkter även när det
sunda förnuftet skall råda, och vi måste följa de bestämmelser som finns.
Regeringen kan inte ingripa i myndighetsutövning mot enskild.

Det finns rättviseaspekter på detta. Det finns säkerligen många som gärna
skulle göra värnplikten på sin gamla arbetsplats. Det finns en rad hänsyn att
ta i dessa sammanhang. Ytterst handlar det ändå om att se till att totalförsva-
ret får tillgång till kompetenta personer på rätt plats.

Jag kan informera Carl-Johan Wilson och kammarens ledamöter om att
Pliktutredningens förslag nu är på väg ut på remiss. Det är min förhopp-
ning - men det blir naturligtvis beroende av remissutfallet - att beslut skall
kunna tas i riksdagen redan nästa år på detta område. Därmed är inte sagt
att alla de förslag som det i så fall kommer att beslutas om kan träda i kraft
redan under 1994. Jag tycker dock att det avgörande är att beslutet kan tas
redan nästa år.

Jag är övertygad om att en del av de problem som Carl-Johan Wilson tar
upp också kommer att kunna få en tillfredsställande lösning.

Anf. 78 CARL-JOHAN WILSON (fp):

Herr talman! Det låter ju bra att ett beslut skall kunna fattas inom något
år, men det som initierat min fråga är ett akut ärende, där en värnpliktig som
har gjort sin första tjänstgöring och en repetitionsövning kommit på att han
vill ha vapenfri tjänst i stället. Då gäller regeln att han först skall ha en kort
utbildning, som försvarsministern sade.

Jag kan inte förstå att någon kan tycka att det är rimligt att denna person,
som behövs för sin civila uppgift även i totalförsvaret, skall behöva genomgå
en ny utbildning och att han, när han inte kan göra det på grund av sin civila
uppgift, skall sättas i fängelse.

Jag tycker att man i en sådan här debatt ändå kunde säga något som gör
att vi känner att det finns en väg ut ur detta. Kan man inte från denna talar-
stol föra ett principiellt resonemang med utgångspunkt i detta fall, men utan
att uttala sig om just det? Borde det inte i detta läge finnas möjlighet att ta
hänsyn till faktum och inte ensidigt se på att den värnpliktige inte har genom-
gått en utbildning för denna civila tjänst?

Anf. 79 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Om jag gav mig in på att diskutera det konkreta fallet, skulle
talmannen i all sin stränghet låta klubban falla. Vi har inte rätt att diskutera

enskilda fall i kammaren. Jag kan bara upprepa att jag självfallet anser att
man skall tillämpa sunt förnuft i denna handläggning.

Carl-Johan Wilson, som har suttit i försvarsutskottet, vet mycket väl att
det finns en speciell ordning för hur man överklagar beslut i de här samman-
hangen. Den innebär bl.a. att man inte kan överklaga vissa typer av beslut
rörande värnpliktsfrågor till regeringen. Vi är icke sista instans, och därför
har jag inte möjlighet att gripa in i något enskilt fall.

Anf. 80 CARL-JOHAN WILSON (fp):

Herr talman! Jag anser att det är solklart att det finns en stor överensstäm-
melse mellan det som försvarsministern anser i denna fråga och vad den all-
männa opinionen i Sverige tycker, nämligen att det här är ett orimligt hante-
rat ärende.

För att formulera mitt sista inlägg återigen som en fråga vill jag säga till
försvarsministern: Skulle försvarsministern önska att det blev sådana regler
för den principiella hanteringen av ett sådant här ärende att en sådan här
hantering inte skulle behöva inträffa i framtiden?

Anf. 81 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Jag hoppas att de regler som vi får på det här området blir
kloka, förnuftiga och smidiga. Huruvida de möter de krav som Carl-Johan
Wilson har kan jag inte uttala mig om, men självfallet hoppas jag att det skall
bli en smidig tillämpning i fortsättningen.

Överläggningen var härmed avslutad.

21 § Svar på fråga 1992/93:360 om vapenexport till Estland

Anf. 82 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Lars Sundin har frågat mig om jag är beredd att medverka
till att Estlands försvar snabbt kan förstärkas.

Jag vill inledningsvis framhålla att Sverige sedan år 1991 på olika sätt stött
Estlands, Lettlands och Litauens suveränitet.

Frågan om svensk Baltikumpolitik har främst utrikespolitiska dimensio-
ner. Jag vill hänvisa till att Sverige genom sitt ordförandeskap i ESK aktivt
verkar för stabilitet och ett värnande av de baltiska staternas suveränitet.

Låt mig även konstatera, att Sverige under det gångna året i olika sam-
manhang lämnat bistånd till det estniska folket. Bl.a. har 2 000 vinterunifor-
mer överlämnats till den estniska försvarsmakten. Vidare har ett kustbevak-
ningsfartyg överlämnats.

I samråd med de tre baltiska staterna har prioriterats stöd till deras polis,
tull och gränsövervakningsverksamhet. Dessutom har påbörjats stöd till
kompetensuppbyggnad inom det säkerhetspolitiska området.

Frågan om svensk krigsmaterielexport avgörs i enlighet med de riktlinjer
som riksdagen nyligen har fastställt. Därvid sker alltid samråd med den par-
lamentariskt sammansatta rådgivande nämnden i krigsmaterielexportfrågor.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Det gäller naturligtvis även då frågor uppkommer om export till de baltiska
staterna.

Anf. 83 LARS SUNDIN (fp):

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för det snabba svaret på min
fråga. Jag delar självfallet uppfattningen att Sverige har lämnat och lämnar
bra hjälp och goda bidrag till Estland, Lettland och Litauen, så att de när de
nu har blivit självständiga stater kan utvecklas till stabila demokratier.

Men min fråga avsåg skyddet av deras samhällsstruktur, som ännu så länge
inte hunnit bli så stabil. Den kan rent av hotas av beväpnade terroristskaror
som avfallit från Moskva, som försvarsministerns kollega i Tallinn enligt en
tidningsartikel nyss sagt. Dessa skaror vill Estland försvara sig mot, men
uppenbarligen får estländarna ännu så länge inte göra det med svenska va-
pen utan hänvisas till att göra det med vapen köpta t.ex. från Rumänien.
Tycker försvarsministern att det är bättre ur Estlands och vår synvinkel?

Anf. 84 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Jag tycker att ett viktigt kriterium för hjälp till Estland, Lett-
land och Litauen på försvarsområdet, särskilt vad avser vapenexport, är att
de ryska trupperna skall ha lämnat dessa länder. Det ligger väl i linje med de
principer som gäller för vapenexport och är i enlighet med vad riksdagen har
fastslagit.

Min förhoppning är att vi så snart som möjligt skall kunna uppnå en situa-
tion där Estland, Lettland och Litauen i dessa avseenden jämställs med de
övriga nordiska länderna, där vi ju i praktiken har mycket små restriktioner
för försäljning av försvarsmateriel. Vi är emellertid inte där ännu. Vi kan
bara hoppas att denna utveckling går så snabbt som möjligt.

Får jag dock säga att vi ju från svensk sida, bl. a. under innevarande år, har
orienterat t.ex. estniska officerare under en flerveckorskurs om hur svenskt
försvar är uppbyggt, och vi försöker på olika sätt hjälpa till så att man får en
kompetens för att bygga upp en egen försvarsmakt.

Anf. 85 LARS SUNDIN (fp):

Herr talman! Nu säger försvarsministern att frågan kommer i ett annat
läge när de ryska trupperna har lämnat Estland. Hur menar försvarsminis-
tern att den ryska reträtten skulle försenas, om detta embryo till en armé
som Estland har, representerande 11/2 miljon människor, finge tillgång till
lättare handeldvapen? De ryska soldaterna representerar en nation med 100
gånger så många invånare.

Anf. 86 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Jag tror naturligtvis inte i likhet med Lars Sundin att det
skulle påverka takten i tillbakadragandet av de ryska trupperna, men princi-
perna för den vapenexportlagstiftning som vi har och som nyligen har anta-
gits av riksdagen är ju att vi inte skall sälja till länder inom vars område det
finns främmande trupp. Vi har inga specialbestämmelser för Baltikum.

Jag tror att både Lars Sundin och hela svenska folket är inriktade på att vi
så snart som möjligt skall kunna få vad jag betraktar som normala möjlighe-

ter i detta avseende. Med normala möjligheter menar jag att Estland, Lett-
land och Litauen måste positivt och frivilligt infogas i den nordiska gemen-
skap som vi har och där de enligt min bestämda uppfattning är varmt väl-
komna. Då kommer också dessa frågor att lösa sig. Jag kan försäkra Lars
Sundin att vi gör vad vi kan för att påverka trupptillbakadragandet.

Anf. 87 LARS SUNDIN (fp):

Herr talman! Det är jag alldeles övertygad om. Ytterst är naturligtvis sta-
bila demokratiska baltiska stater också ett svenskt säkerhetspolitiskt in-
tresse.

Detta med att vi har överlämnat uniformer och musikinstrument tyder väl
ändå på att vi är redo att gå vidare här, för det kan väl inte ha varit försvars-
ministerns mening att vi skulle så att säga göra halt med uniformerna och
musikinstrumenten.

I och för sig är Estland långt ifrån ett operettland, där man kan spela sig
fram och bära svenska uniformer. Demokratin där behöver också ett mera
handfast försvar.

Anf. 88 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Jag kan informera Lars Sundin om att jag har tagit initiativ
till att frågan om olika former av stöd på det här området från de nordiska
länderna skall tas upp vid det nordiska försvarsministermöte som äger rum
den 3-4 maj i Karlskrona.

Jag tycker att det är viktigt att de nordiska länderna har en gemensam linje
när det gäller t.ex. frågan om vapenexport till Baltikum men också, herr tal-
man, när det gäller andra sätt att stödja Baltikum på det område som vi nu
diskuterar. Jag hoppas att vi relativt snart skall kunna komma fram till en
gemensam nordisk handlingslinje i detta avseende.

Överläggningen var härmed avslutad.

Ajournering

Kammaren beslöt kl. 15.56 på förslag av förste vice talmannen att ajour-
nera förhandlingarna till kl. 18.00.

Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 18.00.

22 § Svar på fråga 1992/93:327 om tidpunkten för ett förslag om
vårdnadsbidrag

Anf. 89 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):

Herr talman! Eva Johansson har frågat mig om regeringen under våren
förbereder ett förslag om vårdnadsbidrag.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att ett förslag till vård-
nadsbidrag - lika för alla barn mellan ett och tre år - kommer att läggas fram
när de ekonomiska förutsättningarna så medger.

Det är inte möjligt att i dag precisera tidpunkten för när ett sådant förslag
kan läggas fram.

Anf. 90 EVA JOHANSSON (s):

Herr talman! Jag vill tacka för svaret, men det är litet svävande.

Anledningen till min fråga är tidningsuppgifter om att Alf Svensson med
bestämdhet hävdar att han tror att det kommer ett förslag om vårdnadsbi-
drag under våren. Han säger sig inte ha stött på något mostånd i regeringen
mot en finansiering via försämrat bidrag till kommunerna för barnomsorgen
och föräldraförsäkringen. Det här är litet förvånande, eftersom detta inte
finns med i propositionsförteckningen.

Jag vet inte om jag skall tolka svaret så, att arbete pågår i Socialdeparte-
mentet enligt den modell som Alf Svensson uppgivit i tidningen Dagen, eller
om jag skall tolka det så, att frågan har uppskjutits på obestämd tid. Det
vore bra om det gick att få ett litet klarare besked från Bengt Westerberg på
den punkten. Detta är av intresse i och med att ekonomin är som den är. Om
det fanns ett ekonomiskt utrymme för reformen, så vore det en sak. Men
som det nu ser ut, och såvitt jag kan se, finns det två vägar att finansiera
reformen. Den ena vägen är att genomföra en skattehöjning. Såvitt jag för-
står är Moderaterna klart emot en sådan lösning. Den andra vägen är att
genomföra besparingar i andra verksamheter.

Mot den bakgrunden är det kanske de vägar som Alf Svensson har nämnt
som är öppna - vad vet jag? Det här aktuella alternativet skulle ju innebära
ytterligare försämrade villkor för alla föräldrar som vill kombinera föräldra-
skapet med förvärvsarbete och som kräver en väl fungerande barnomsorg
liksom den trygghet som ligger i att de vet att de ekonomiska frågorna är
lösta under den tid som de har tillsammans med barnen. Därför tycker jag att
det i den här frågan, som oroar många människor och även många anställda i
kommunerna, skulle behövas ett litet tydligare svar. Ett sådant hoppas jag
att jag skall få. Pågår alltså nämnda arbete?

Anf. 91 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):

Herr talman! Nej, det pågår för närvarande inte något arbete med detta.
De finansieringsmöjligheter som Eva Johansson redovisar är inte aktuella.
Något statsbidrag till barnomsorgen finns ju inte längre, så det går inte att
sänka detta. Vidare är det inte aktuellt att sänka det allmänna kommunala
bidraget till kommunerna, och någon försämring av föräldrapenningen är
heller inte aktuell.

Jag har inte tagit del av vad Alf Svensson har sagt i tidningen Dagen. Men
min vapenbroder och käre kollega Alf Svensson är en boren optimist. Jag
hoppas naturligtvis att han får rätt. Jag kan dock inte ge ett tydligare besked
på den här punkten än vad jag i dag har gett. Det går alltså inte att för dagen
precisera tidpunkten för när det kan bli aktuellt med ett sådant här förslag.

Anf. 92 EVA JOHANSSON (s):

Herr talman! Ja, det är uppmuntrande besked som ges! Det borde ju pågå
ett arbete i Socialdepartementet, och alltså kanske inte i UD i första hand,
om ett förslag om vårdnadsbidrag vore att vänta.

Jag ber Bengt Westerberg att ta upp frågan i regeringen, och kanske fram-
för allt med Alf Svensson, och klargöra hur viktigt det är med entydiga signa-
ler från regeringen. Det kan ju inte gå till så, att man går ut med besked i
massmedia som ger en tvetydig bild av vad regeringskansliet håller på med.
Får Alf Svensson klart för sig att det också gäller hans roll i regeringen, kan-
ske mycket i det här sammanhanget kan klaras ut. Då skulle man ute i kom-
munerna och även de som är beroende av en väl fungerande föräldraförsäk-
ring slippa oroa sig över snabba förändringar.

Överläggningen var härmed avslutad.

23 § Svar på fråga 1992/93:349 om utskrivning av personer som
dömts till sluten psykiatrisk vård

Anf. 93 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Ian Wachtmeister - som tydligen är mera intresserad av att
ställa sin fråga än av att lyssna på svaret - har frågat mig när regeringen skall
inse att hela brottsbalken och särskilt påföljdssystemet måste ses över så att
oskyldiga människors säkerhet går före vården av mördare.

Bakgrunden är ett uppmärksammat fall där en person dödade en nära an-
hörig och dömdes till sluten psykiatrisk vård och där gärningsmannen efter
ett år blev utskriven från sjukhuset och försatt på fri fot. Enligt uppgifter i
massmedierna fick gärningsmannen dessutom ärva sitt offer.

Som lan Wachtmeister borde känna till gäller sedan den 1 j anuari 1992 nya
regler som förhindrar arvsrätt i situationer som den beskrivna utom i rena
undantagsfall.

Frågan om behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare är en av de svå-
raste och mest kontroversiella inom kriminalpolitiken. Problemet består
framför allt i att försöka finna ett system som på en och samma gång kan
tillgodose kraven på rättvisa, humanitet och samhällsskydd. Efter ett långva-
rigt och omfattande utredningsarbete har vi sedan år 1992 nya och skärpta
regler på detta område. Villkoren för överlämnande till rättspsykiatrisk vård
har stramats upp samtidigt som frågor om permission och utskrivning skall
prövas av domstol, om det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet. Trots
att reglerna har varit i kraft endast något år pågår redan en utvärdering ge-
nom Socialstyrelsens försorg.

Som jag nyss sade är problemet med psykiskt avvikande lagöverträdare
en av de viktigaste frågorna inom kriminalpolitiken. Självfallet kommer jag
därför att noga följa de resultat som utvärderingen ger och även i övrigt före-
slå de ändringar som jag finner befogade.

Jag antar att lan Wachtmeisters krav på åtgärder från regeringen inte bara
gäller de psykiskt avvikande. För ett par veckor sedan svarade jag här i kam-
maren på en fråga om vilka åtgärder jag tänkte vidta för att bryta brottsut-

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

vecklingen. Jag underströk då att ett av regeringens mål, som också intagits
i regeringsförklaringen, är att effektivisera brottsbekämpningen, särskilt vid
vålds- och narkotikabrott. Jag redovisade också ett antal förslag för att
stärka brottsoffrens ställning. Ian Wachtmeisters påstående, att samhället
belönar brottslingen och låter straffet drabba offret, saknar enligt min me-
ning grund.

Ian Wachtmeister efterlyser en översyn av brottsbalken. Jag vill då på-
minna om att regeringen redan har lagt fram ett förslag till skärpta regler vid
villkorlig frigivning. Ett annat gäller strängare straffskalor för en rad brott.
Samtidigt pågår flera utredningar som har med brottsbalkens påföljdsregler
att göra. Bl.a. har Straffsystemkommittén i uppdrag att göra en genomgri-
pande översyn av straffsystemet. Uppdraget skall vara slutfört före 1994 års
utgång. Jag menar således att regeringen på olika sätt redan har initierat den
översyn som lan Wachtmeister nu vill ha.

Andre vice talmannen konstaterade att frågeställaren inte var närvarande
i kammaren och förklarade överläggningen avslutad.

24 § Svar på fråga 1992/93:283 om reglerna om häktning samt
Europa- och FN-konventionerna

Anf. 94 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Britta Bjelle har frågat mig om jag ämnar vidta någon åtgärd
för att klargöra om en viss regel om häktning i rättegångsbalken strider mot
den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna eller FN:s kon-
vention om medborgerliga och politiska rättigheter och, om så är fallet, om
jag ämnar vidta någon åtgärd för att undvika att Sverige bryter mot konven-
tionerna.

Enligt huvudregeln för häktning krävs att någon på sannolika skäl är miss-
tänkt för ett brott av viss svårighetsgrad. Därutöver krävs att någon av tre
s.k. särskilda häktningsförutsättningar föreligger. Dessa förutsättningar in-
nebär att det skall föreligga risk för att den misstänkte undandrar sig lagfö-
ring eller straff, att han försvårar sakens utredning eller att han fortsätter sin
brottsliga verksamhet.

När det gäller de grövsta typerna av brott finns det en särskild häktningsre-
gel. Av denna regel följer att om straffminimum för brottet är fängelse i två
år skall häktning ske om det inte är uppenbart att anledning till häktning
saknas. Regeln innebär en presumtion för häktning, vilket leder till att det
skall vara uppenbart att ingen av de särskilda häktningsförutsättningarna fö-
religger för att den misstänkte skall undgå häktning. Regeln kan bli tillämp-
lig exempelvis vid grova våldsbrott och narkotikabrott.

Både FN-konventionen och Europakonventionen innehåller bestämmel-
ser om häktning. FN-konventionens bestämmelse innebär ganska säkert ett
förbud mot s.k. obligatorisk häktning. Även Europakonventionens bestäm-
melse kan eventuellt tolkas som ett förbud mot obligatorisk häktning. Med
en obligatorisk häktningsregel menas att bara misstanken om ett visst brott
räcker för häktning. Ett förbud mot obligatorisk häktning innebär då att det

utöver misstanke om brott måste föreligga någon särskild häktningsanled-
ning, exempelvis flyktfara.

Frågan om den särskilda häktningsregeln grova brott överensstämmer
med bestämmelserna i de båda nämnda konventionerna uppmärksammades
av 1983 års häktningsutredning (SOU 1985:27 s. 138 f.f.). Utredningens ma-
joritet ansåg att den särskilda häktningsregeln inte stred mot konventio-
nerna och att regeln därför kunde behållas. Departementschefen liksom näs-
tan alla remissinstanser som uttalade sig i frågan var av samma uppfattning
(prop. 1986/87:112 s. 33 f.). Departementschefen uttalade bl.a. att en pre-
sumtionsregel av svensk modell inte kunde likställas med en regel om obliga-
torisk häktning. Han anförde att rätten alltid är skyldig att i varje enskilt fall
pröva om förutsättningarna för häktning föreligger och att rätten i de fall det
är uppenbart att det inte finns några särskilda häktningsskäl, t.ex. därför att
den misstänkte är svårt sjuk, inte skall besluta om häktning. Ett enigt utskott
delade departementschefens uppfattning (bet. JuU 1987/88:7 s. 28).

Enligt min mening finns det åtminstone för närvarande inte skäl att avvika
från bedömningen i detta lagstiftningsärende att den särskilda häktningsre-
geln för grova brott inte strider mot Sveriges konventionsåtaganden. Jag är
lika angelägen som Britta Bjelle om att vi skall uppfylla våra internationella
åtaganden, och det är därför viktigt att vi noga följer konventionernas till-
lämpning.

Anf. 95 BRITTA BJELLE (fp):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret. I FN-konventionen
om medborgerliga och politiska rättigheter står det i artikel 9, mom. 3: Det
skall inte vara allmän regel att personer som avvaktar rättegång hålls i förvar.

Den här regeln måste man nog ändå uppfatta som ett förbud mot obligato-
risk häktning. Statsrådet säger då att en presumtionsregel av svensk modell
inte kan likställas med en regel om obligatorisk häktning. Om man enbart
håller sig till ordalydelsen i paragrafen i rättegångsbalken, kan man möjligen
dra slutsatsen att häktning inte är obligatorisk. Men läser man motiven till
lagstiftningen får man nog en annan uppfattning, nämligen att häktning är
obligatorisk vid grova brott.

I motiven nämns såsom exempel på fall där häktning kan underlåtas att
den misstänkte redan är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är mycket allvar-
ligt sjuk. Det är alltså fråga om fall där det är tämligen betydelselöst om man
beslutar om häktning eller inte.

Det är dessutom så att regeln, genom sin uppbyggnad, innebär en omvänd
bevisbörda. Det blir alltså den misstänkte som måste göra uppenbart att det
saknas skäl för häktning. Den här regeln har med andra ord en hel del svag-
heter. Man kan tycka att den här frågan är ganska teknisk. Skälet till att jag
har tagit upp frågan är att jag i tidningen Advokaten läst att Rättssäkerhets-
rådet efterlyser ett lämpligt fall att föra vidare som klagomål till FN-kommit-
tén för mänskliga rättigheter. Jag tycker att vi inte borde invänta en even-
tuellt fällande dom i en sådan här fråga. Vi borde i stället, efter noggranna
överväganden naturligtvis, pröva lagstiftningen för att se om den inte håller —
man kan möjligen ifrågasätta den. Vi borde då ta ett eget initiativ, i stället
för att invänta att någon annan tar initiativ åt oss.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Anf. 96 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Det härvid olika tillfällen förekommit diskussioner, som jag
redovisar i mitt svar, där bedömningar har gjorts att vi inte handlar i strid
med bindande konventioner. Jag har också tagit del av bl.a. docent Göran
Melanders artikel när det gäller frågan om obligatorisk häktning och mänsk-
liga rättigheter. Läsningen är intressant, eftersom han pekar på de möjliga
skilda tolkningarna, men han tar över huvud taget inte ställning åt vare sig
det ena eller andra hållet.

Eftersom man i Sverige, på grundval av en gedigen bedömning, enigt tagit
ställning, tycker jag att vår inställning att noga följa utvecklingen är den rik-
tiga.

Anf. 97 BRITTA BJELLE (fp):

Herr talman! Det är klart att man kan säga att man skall följa utveck-
lingen. Det intressanta emellertid, är att Rättssäkerhetsrådet efterlyser ett
fall. Jag tror inte att Rättssäkerhetsrådet skulle efterlysa ett fall om det inte
trodde på framgång - annars skulle det inte vara mödan värt att lägga ned
något arbete på det. Jag tror därför att Rättssäkerhetsrådet är ganska säkert
på att nå framgång vid drivandet ett sådant här fall.

Någonting måste då göras åt det här innan ett fall hittas att driva. Efter
det att en sådan här process har startats är det ingen idé att invänta frågan.
Tanken med min fråga är att jag tycker att det vore klokt att fundera över
att ändra på rättegångsbalkens regler. De är inte särskilt svåra att förändra.
I alla fall förutsätter jag att det går att komma till rätta med dem.

Överläggningen var härmed avslutad.

25 § Svar på fråga 1992/93:339 om reglerna om pass

Anf. 98 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Lennart Fridén har anfört att straffångar inte kan ha någon
laglig användning av pass och frågat mig vilka ändringar av passreglerna jag
avser att föreslå.

Passlagen innehåller redan i dag särskilda bestämmelser i fråga om den
som undergår kriminalvård i anstalt, utom när påföljden är fängelse på så
kort tid att villkorlig frigivning inte kan komma i fråga. Enligt passlagen får
således passmyndigheten inte utfärda ett pass till en sådan person om inte
denne har ett särskilt tillstånd till pass, s.k. passtillstånd. Det är kriminal-
vårdsmyndigheterna som avgör om den dömde skall få passtillstånd.

Bestämmelserna i passlagen innebär att den dömde skall vägras passtill-
stånd bl.a. när det skäligen kan antas att han genom att resa utomlands
skulle söka undandra sig fortsatt verkställighet av den ådömda påföljden
(21 § andra stycket passlagen, 1978:302). I förarbetena framförs att det vid
mera långvariga frihetstraff ofta synes vara motiverat att ställa upp ett krav
på att speciella omständigheter skall föreligga för att den dömde skall få ett
passtillstånd (prop. 1977/78:156 s. 54).

Bestämmelserna i passlagen skall ses mot bakgrund av att grundlagen till-
försäkrar varje medborgare frihet att lämna landet.

Begränsningar i denna rätt till rörelsefrihet får enligt grundlagen göras en-
dast för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt sam-
hälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det än-
damål som har föranlett begränsningen (se 2 kap. 8 § och 12 § andra stycket
regeringsformen).

Sammanfattningsvis anser jag att de nuvarande reglerna i passlagen, om
de tillämpas korrekt, ger tillräckliga möjligheter att hindra att intagna i kri-
minalvårdsanstalter använder pass på ett sätt som inte är avsett.

Anf. 99 LENNART FRIDÉN (m):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min fråga. Jag vill dock
inte sticka under stol med att jag inte är riktigt nöjd.

Jag tar upp ett par exempel som har varit ganska stötande för allmänheten.
Jag nämnde Bergling. Den dömde bedragaren, bankiren Janson, nämndes
också. Hans flykt underlättades mycket genom att han hade tillgång till ett
nytt pass. Det gjorde att han kunde undandra sig fullgörandet av sin straff-
skyldighet.

Jag nämnde också i min fråga de här 10 000 passen som varje år försvinner
i Sverige. Det är ju uppenbart, efter vad som nyligen sagts i TV - jag har
också blivit uppringd av en polisman som handlagt passfrågor, som har be-
kräftat att så är fallet - att en person kan dyka upp fem sex sju gånger samma
år och påstå att han tappat passet. På polismyndigheten lämnar man då ut
ett nytt pass, eftersom man inte har rätt att vägra.

Jag kan mycket väl hålla med om det som står här, nämligen att det skall
tillförsäkras varje medborgare frihet att lämna landet. Men det kan inte vara
fritt att hur som helst plocka ut ett pass för att sedan sälja det. Det är inte
svårt att se hur de här passen inom kort dyker upp i Sverige och hur de an-
vänds i samband med flyktingsmuggling.

Enligt de siffror som jag har tagit del av rör det sig om ca 10 000 pass, dvs.
ca 6 000 vanliga pass och ca 4 000 flyktingpass om året. Det är ovanligt blåögt
sett, om vi tror att dessa pass är borttappade. Det skulle innebära att det i
Sverige tappades 30 pass om dagen, vilket jag inte tror på. Många av dessa
pass dyker i stället upp som något slags internationell handelsvara. Det kan
inte vara rimligt att vi genom att vara så passiva och handfallna i denna fråga
underlättar flyktingsmugglingen. Det finns, menar jag, skäl till att vi gör nå-
gonting åt tillämpningen av de regler som vi har på den här punkten.

Anf. 100 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Jag har uppfattat frågan som en fråga kopplad till personer
som undergår straff. Det är orsaken till att mitt svar inte omfattar frågan om
flyktingpassen. Jag uppfattade denna mer som en bisats i hela frågan. Jag
kan hålla med om att det beträffande den frågan finns speciella problem.
Men om vi håller oss till det, som jag har uppfattat att frågan gäller, nämligen
personer som är föremål för kriminalvård, så är det inte fritt att få pass, utan
det är mycket strängt reglerat. Utan att få ta ställning till några specifika fall
är det viktigt för mig att på nytt få påpeka det jag sade i slutet, nämligen att

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

de nuvarande reglerna i passlagen - om de tillämpas korrekt - ger tillräckliga
möjligheter.

Anf. 101 LENNART FRIDÉN (m):

Herr talman! Eftersom reglerna inte tillämpas korrekt måste man konsta-
tera att då bör man väl i alla fall se över dem eller på något sätt markera inför
dem som handlägger ärendena att det då och då sker ganska grava missar i
sammanhanget. Det intressanta är att svenska pass, som inte ens duger till
att legitimera sig med när man skall ta ut pengar på banken eller posten,
på detta sätt kan skapa mycket stora problem genom att de kan underlätta
flyktingsmugglingen och att människor som inte är hederliga kan undandra
sig sitt straff.

Med tanke på att statsrådet inte har uppfattat en väsentlig fråga som jag
tog upp kan jag kanske, efter att ha studerat frågan ytterligare, återkomma
till densamma. Det kan inte vara rimligt att vi har det på det sätt som vi har
i dag.

Överläggningen var härmed avslutad.

26 § Svar på frågorna 1992/93:345, 346, 357 och 358 om sexuella
övergrepp mot barn

Anf. 102 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Såväl Gullan Lindblad, Göthe Knutson, Barbro Westerholm
som Lennart Daléus har med utgångspunkt från en nyligen meddelad hov-
rättsdom angående sexuellt umgänge med barn ställt frågor till mig.

Gullan Lindblad frågar vilka lagändringar jag är beredd att vidta för att få
lagen i bättre överensstämmelse med svenska folkets rättsmedvetande i ett
fall som detta.

Göthe Knutson frågar vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att göra
lagstiftningen mera adekvat och lättolkad när det gäller sexuella övergrepp
mot barn.

Barbro Westerholm frågar vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att
lagen bättre skall överensstämma med brottets svårighetsgrad och det all-
männa rättsmedvetandet.

Lennart Daléus frågar vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att kor-
rigera den aktuella lagstiftningen.

Jag vill, som jag vid flera tidigare tillfällen har gjort här i riksdagen, betona
att jag varken får eller vill uttala mig om domstolarnas rättstillämpning i ett
enskilt fall. Dessutom vill jag särskilt framhålla att målet ännu inte är slutligt
avgjort.

Även med beaktande av detta kan jag inte dölja att just brott mot barn
berör också mig på ett alldeles särskilt sätt och att det inte är någon tvekan
om att vi alla delar de starka känslor som ett mål av denna karaktär väcker.

Brottsbalkens regler om sexualbrott har varit föremål för upprepade över-
syner under senare år. Så sent som den 1 juli 1992 ändrades vissa av dessa
regler, bl.a. de som handlar om våldtäkt. Syftet med ändringarna var att

stärka skyddet för barn och ungdomar mot att bli utnyttjade i sexuella sam-
manhang och att i strafflagstiftningen ytterligare markera allvaret i sexuella
övergrepp mot barn. Det kan påpekas att brottet i den dom som nämns i
frågan var begånget före dessa lagändringar.

Jag vill i detta sammanhang också nämna att regeringen i december över-
lämnande ett förslag till riksdagen om höjda straff för bl.a. sexuellt ofre-
dande och barnpornografibrott.

Den straffbestämmelse som är aktuell i detta sammanhang, nämligen
sexuellt umgänge med barn, infördes i sin nuvarande form år 1984. Brottet
kan bestraffas med fängelse i högst fyra år. Denna straffsats har hittills an-
setts vara tillräcklig, men det utesluter givetvis inte att förhållanden kan
framkomma som medför att saken måste omprövas. När det gäller brottsbe-
nämningen kan jag hålla med vissa kritiker som hävdat att ordet umgänge
inte är helt adekvat, när det gäller vissa gärningar som täcks av denna be-
stämmelse.

Som nämnts i budgetpropositionen utarbetas för närvarande inom mitt de-
partement en promemoria bl.a. angående en översyn av preskriptionsreg-
lerna för sexualbrott. Dessutom kommer frågan om en eventuell kriminali-
sering av innehav av barnpornografi att behandlas i samma promemoria. Jag
avser att undersöka förutsättningarna för att i det sammanhanget beröra de
nu aktualiserade frågorna.

Jag kommer vidare att uppmärksamt följa rättsutvecklingen och ta initia-
tiv till de ytterligare ändringar av lagstiftningen som kan visa sig erforderliga.

Avslutningsvis vill jag understryka att de effekter som kan nås genom
strafflagstiftningen trots allt är begränsade. Ytterst handlar det om ett före-
byggande arbete, att se till att övergrepp inte äger rum. Här har varje vuxen
människa ett ansvar och en uppgift att fylla. Det är vår skyldighet gentemot
barnen att få dem att våga inse att de har rätt att bli respekterade, att de har
rätt att säga ifrån och att det aldrig är deras fel om en vuxen förgriper sig på
dem.

Anf. 103 GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! Tack för svaret, fru justitieminister! Jag blev - liksom vågar
jag säga, en majoritet av svenska folket - mycket upprörd över att ett lägre
straff tilldömdes den då 65-årige mannen i Göta hovrätt därför att den 8-
åriga flickan inte gjorde motstånd.

Ett barn skall över huvud taget inte behöva utsättas för sexuella hand-
lingar från en vuxen. Detta är vi helt överens om. Om sådana perversa hand-
lingar ändå sker måste enligt min uppfattning straffet vara mycket hårt. Det
skall över huvud taget inte finnas några förmildrande omständigheter som
grund för en lägre staffsats. Naturligtvis delar jag justitieministerns uppfatt-
ning om vikten av de förebyggande åtgärderna.

Lagen har ändrats så sent som juli 1992. Som lekman är jag förundrad över
att man ändå i den här domen har tillämpat den tidigare lagstiftningen. Vad
som är viktigt i de här fallen är att vi har en lagstiftning som är så kristallklar
att det inte ges några möjligheter att misstolka lagen. Tolkningen måste
stämma överens med svenska folkets rättsuppfattning.

Jag tycker att justitieminiterns svar är ganska positivt. Men jag hoppas na-

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

4 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

turligtvis på ett besked om att vi snart på riksdagens bord kan få ett reellt
förslag till ändring att ta ställning till. Kanske vi kan få ett svar på detta nu:
Kommer det ett förslag som gör att vi verkligen kan slippa sådana här tolk-
ningar?

En annan viktig fråga är naturligtvis nämndernas sammansättning. I det
nämnda fallet var det tydligen endast kvinnan som hade inlevelseförmåga
och som begrep hur ett brott som detta skulle dömas. Jag hoppas att vi också
kan uppnå en ökad strävan till utbildning av nämndemän. Vad kan justitie-
ministern säga i den frågan? Det som skett är förvisso ingen kvinnofråga och
det gläder mig att det finns två män här i kammaren. Här måste vi män och
kvinnor i Svea rike arbeta för att alla barn i världen över huvud taget skall
kunna känna sig trygga mot sexuella övergrepp.

Anf. 104 ANDRE VICE TALMANNEN:

Innan jag ger Göthe Knutson ordet vill jag erinra om att kammaren inte
får överlägga om lämpligheten eller rättsenligheten av domstols avgörande i
enskilt fall.

Anf. 105 GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! Låt mig, efter att ha tackat statsrådet för svaret, säga att jag
inte tror att det är signifikativt för män att göra konstiga bedömningar och
att tolka lagen på visst sätt, även om det här handlar om något som i vissa
fall kanske kan bedömas som närmast liggande kvinnan och modern.

Jag hörde förvisso till dem som reagerade. Utan att kvälja dom vill jag
säga att det var två saker som upprörde. Det ena var att majoriteten av hov-
rättens ledamöter hade en så märklig motivering för strafflindring. Det
andra är naturligtvis strafflindringen i sig.

Är det möjligt att formulera en lagtext så att det inte för en rätts ledamöter
går att komma så snett i förhållande till allmän rättsuppfattning?

Var och en som skriver lagar önskar göra dem så kristallklara att misstolk-
ningar inte kan ske.

Jag är naturligtvis glad över att statsrådet har svarat utförligt och givit sin
ganska temperamentsfulla syn på detta ämne. Men det finns i svaret en sak
som ger mig anledning att fråga. Statsrådet säger där att hon i samband med
en departementspromemoria avser att beröra de nu aktuella frågorna. Om
det nu inte visar sig rimligt att komma in i den promemorieskrivningen, kan
statsrådet då ta initiativ på annat sätt?

Anf. 106 BARBRO WESTERHOLM (fp):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jo, vi vet att vi inte får disku-
tera enskilda fall här. Men enskilda fall kan ju leda till en principiell diskus-
sion. Har vi en lag som är så utformad att den när den tolkas går på tvärs
mot rättsmedvetandet, måste vi såsom lagstiftare aktualisera hela proble-
met - för detta är ett allvarligt problem.

De skärpningar av denna lagstiftning som har gjorts är bra och flera är på
gång. Men när en dom av detta slag slås upp och går ut i samhället, signalerar
den ju att detta brott ändå inte är så farligt. Det finns förmildrande omstän-
digheter. Barnet gjorde inte motstånd. Det är precis på tvärs mot vad vi

själva åsyftar. Var och en som kan litet om barn vet ju att ett barn i en sådan
här situation är dödsförskräckt. Man är rädd för sitt liv, och då gör man inte
motstånd utan man är till lags till dess situationen är över. Så det finns i detta
fall inga förmildrande omständigheter.

I årets motionsflod förekommer väldigt många motioner kring våld och
barn. De är ofta kopplade till våld mot kvinnor. De innehåller olika förslag,
som kommer på riksdagens bord. Jag undrar dock om det inte vore bra att
samla dessa motioner och olika förslag till en gemensam behandling och ha
en debatt i kammaren om hela paketet. Sedan kunde man meddela allmän-
heten att vi har tagit ett samlat grepp kring detta med våld och övergrepp
mot barn men också mot kvinnor. Jag hoppas att vi under våren kan få denna
möjlighet. Det handlar ju om att förebygga, bota, lindra och rehabilitera.

Anf. 107 LENNART DALÉUS (c):

Herr talman! Naturligtvis instämmer jag i flera av de bedömningar som
de tidigare frågeställarna har gjort. Även jag vill tacka justitieministern för
svaret. Det är ett väldigt bra svar, som visar på justitieministerns berättigade
engagemang i denna fråga. Det gör en avsevärt trygg; det vill jag under-
stryka.

Inte minst resonemanget kring behovet av ett förebyggande arbete eller
ett arbete för att ändra synen och beteendet i samhället när det gäller dessa
frågor är bra redovisat. Men jag vill framhålla att det finns flera olika instru-
ment att generellt arbeta med mot det sexuella våldet. Jag vet att justitiemi-
nistern är medveten om detta. Jag kan såsom exempel nämna arbetet mot
våldspornografin och arbetet för att stötta kvinnojourer och våldtäktsklini-
ker. Det finns en mängd instrument att utnyttja, vilka har att göra med det
förebyggande arbetet.

Såsom lekman kan jag inte undgå att tycka att det är underligt att lagen, i
en situation där mannen inte anklagar barnet för att ljuga - den situationen
är ju litet passerad i den fråga som vi nu diskuterar - utan där det är uppen-
bart att det har begåtts ett sexuellt övergrepp mot ett barn, är så formulerad
att den inte med tvingande nödvändighet leder en hovrätt till att döma för
våldtäkt. Därför blir min generella fråga till justitieministern: Bör inte lagen
vara så utformad att ett sexuellt våld som utvecklas mot ett barn i ett fall som
det nu aktuella leder till att domstolen med tvingande nödvändighet dömer
för våldtäkt?

Anf. 108 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Jag vill börja med att kommentera ett påpekande som
Barbro Westerholm gjorde, som jag tycker är viktigt och som vi alla torde
vara överens om. Vi får inte diskutera ett enskilt fall. Samtidigt är det ange-
läget att vi följer vad som händer för att se om regering och riksdag har sett
till att vi har tillräckligt bra lagar. Vi måste kunna föra principiella diskussio-
ner, och vi måste kunna ta initiativ till lagändringar.

Jag tycker också att jag i mitt svar tydligt har markerat att jag är intresse-
rad av att fortsätta den översyn som är påbörjad. Vi vet ju, som jag sade,
egentligen ännu inte om vi har ett nytt fall, eftersom ärendet inte är avslutat.

Som princip tycker jag att det Barbro Westerholm säger om en gemensam

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

behandling av dessa frågor är riktigt. Jag tror att vi har en rätt god uppfatt-
ning om hur vi egentligen vill att reglerna skall se ut. Men skulle vi ha en
gemensam behandling, kommer det att ta lång tid innan vi får några föränd-
ringar över huvud taget.

Gullan Lindblad frågade hur snabbt vi kunde genomföra förändringar. Ett
av skälen till att vi arbetar på en departementspromemoria är att vi vill åstad-
komma snabbare förändringar.

Jag vill också påpeka att skälet till att senare tids lagstiftning inte tillämpas
är förbudet mot retroaktiv lagstiftning. Det förbudet tror jag att vi princi-
piellt är helt överens om. Däremot tror jag inte att vi kommer att klara av
att med lagstiftningens hjälp formulera oss så tydligt och förutsebart att vi
kan täcka alla situationer som kan dyka upp i framtiden.

Anf. 109 GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! Vi är medvetna om att vi inte får diskutera enskilda domar.
Men samtidigt är det riksdagsledamöters sätt att aktualisera frågor. Vi har
sett att justitieministern kommer att agera för en bättre tingens ordning. Det
är vi naturligtvis glada för.

Jag hävdar fortfarande att det måste ha varit något fel på lagen när man
kan göra så illa mot ett litet barn och rätten ändå tar fasta på att flickan inte
gjorde motstånd. Det är fruktansvärt om vi lever i ett samhälle, där små barn
kan utsättas för detta.

Vi vet nu att justitieministern är en kvinna med hjärtat på rätta stället.
Hon har reagerat precis om vi har gjort och blivit upprörd. Vi vill göra lagen
bättre. Vi hoppas nu naturligtvis på en snabb förändring. Jag tackar för detta
och önskar justitieministern lycka till med ett bra förslag, som vi så små-
ningom får ta ställning till.

Anf. 110 GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! Jag tackar justitieministern för de kompletterande synpunk-
terna.

Jag avsåg tidigare det skrivna svarets formulering. Justitieministern hänvi-
sar till budgetpropositionen och säger att det för närvarande inom departe-
mentet utarbetas en promemoria, bl.a. angående en översyn av preskrip-
tionsreglerna för sexualbrott. Justitieministern fortsätter: ”Dessutom kom-
mer frågan om en eventuell kriminalisering av innehav av barnpornografi att
behandlas i samma promemoria. Jag avser att undersöka förutsättningarna
för att i det sammanhanget beröra de nu aktualiserade frågorna.”

Jag tycker att det här finns en öppning. Men vad avser justitieministern
att göra om de som sysslar med lagskrivning inte anser att de kan ta hänsyn
till de nu aktualiserade ärendena? Den straffskärpning som nämndes tidi-
gare är, såvitt jag förstår, en sak för sig.

Anf. 111 BARBRO WESTERHOLM (fp):

Herr talman! Jag kanske skall förtydliga vad jag menar med gemensam
behandling. Det är många frågor som just nu ligger på riksdagens bord. Det
gäller propositioner med förslag om lagstiftning och alla motioner som inne-
håller förslag om förebyggande insatser, behandlingsinsatser, hur man kan

rehabilitera offer och förövare och utbilda nämndemän. Jag anser att det
skulle vara en poäng i att man under våren behandlade dessa frågor samtidigt
i riksdagsarbetet. Vi skulle då få ett ganska kraftfullt betänkande som mar-
kerar för omvärlden hur viktig vi anser att den här frågan är. I annat fall får
vi splittra upp behandlingen så att det kommer en liten skvätt här och en
liten skvätt där.

Anf. 112 LENNART DALÉUS (c):

Herr talman! Jag förstår att lagstiftningen naturligtvis aldrig kan bli kniv-
skarp, fullständig och total och att det gäller på många områden. På det här
området måste det emellertid - inte minst för barnens skull men också i av-
skräckande syfte - vara fullständigt klart vilket brott man talar om. Det
skulle därmed skapas ett försök till trygghet för dem som utsätts för ett så-
dant brott, vilket är nödvändigt. Preskriptionstidens längd är naturligtvis
också av avgörande betydelse för att göra det möjligt för barn - som kan leva
i skräck under mycket lång tid efter det att brottet har begåtts - att ta upp
brottet.

Jag vill än en gång tacka justitieministern. Om det finns något område där
lagstiftningen bör vara knivskarp så måste det vara det här området.

Anf. 113 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Vi måste självfallet sträva efter att lagstiftningen skall vara
knivskarp, och vi måste lära oss av de händelser som har inträffat.

I mitt svar talade jag om att undersöka förutsättningarna att i samband
med departementspromemorian beröra de aktualiserade frågorna. Avsikten
är att man i det sammanhanget kan se på möjligheterna att genomföra för-
ändringar, för att få till stånd ändringar som stämmer med vårt allmänna
rättsmedvetande.

Göthe Knutson, bakom detta uttalande ligger förhoppningen att vi skall
kunna ta in även dessa frågor i samband med departementspromemorian.
Det kan vi göra endast under förutsättning att det inte är alltför komplicerat
och omfattande. Om vi inte kan ta upp det här i samband med de övriga
frågorna beror det på att det krävs mera tid innan man kan få fram ett för-
slag. Redan i måndags diskuterade vi på departementet möjligheterna att ta
upp frågan i det här sammanhanget.

Barbro Westerholm tog upp frågan om gemensam behandling. Jag bekla-
gar att jag missuppfattade henne litet grand tidigare. Redan nu pågår emel-
lertid en diskussion om hur vi skall kunna samla de här frågorna som kanske
främst rör Socialdepartementet och Justitiedepartementet. Vi har redan en
diskussion på gång.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

27 § Svar på frågorna 1992/93:350 och 353 om utbildning av personal
som handlägger ärenden om våld mot barn

Anf. 114 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Eva Zetterberg har frågat om regeringen avser att initiera
ökade utbildningsinsatser om barns behov och utveckling bland domare och
advokater.

Margareta Viklund har frågat om det finns någon plan för utbildning av
olika yrkesgrupper, t.ex. poliser, domare och advokater som har att göra
med barn i svåra situationer.

Frågorna är båda ställda mot bakgrund av en nyss meddelad dom i Göta
hovrätt och berör i allt väsentligt samma saker. Jag har därför valt att besvara
dem i ett sammanhang.

Låt mig först säga att jag som justitieminister varken får eller vill kommen-
tera enskilda domar eller beslut från våra domstolar. Frågeställarna har
emellertid ifrågasatt om bl.a. domarnas kunskaper inom områden som rör
olika övergrepp mot barn och barns reaktioner i sådana situationer är till-
räckliga. Frågan gäller även poliser, advokater och socialtjänstens personal.
Frågor om misshandel och sexuella övergrepp mot barn i olika åldrar dyker
upp i olika sammanhang i våra domstolar. Inte bara i brottmål utan bl.a.
också i sådana mål som rör omhändertagande av barn och ungdomar enligt
de sociala vårdlagarna och i vårdnadsmål.

Till en början kan jag för domarnas och åklagarnas del säga att dessa inte
generellt kan förväntas ha någon expertkunskap om frågor som rör barns
reaktioner inför sådana brottsliga förfaranden. Domstolen har ju alltid möj-
lighet att inom ramen för en rättegång inkalla och höra den expertis som
finns i bl.a. barnpsykologi. Detta är dock inte alltid tillräckligt utan det är
angeläget att domarna och andra yrkesgrupper inom rättsväsendet också
själva har goda kunskaper om sexualbrott och övergrepp mot barn. Därför
pågår kontinuerligt inom både domstolsväsendet och åklagarväsendet ut-
bildning för domare och åklagare i dessa frågor inom såväl grundutbild-
ningen som den vidareutbildning som erbjuds. Domstolsverket anordnar ex-
empelvis seminarier i straffrätt, vårdnadsmål och mål om omhändertagande
av barn där dessa aspekter behandlas ingående. Regionala studiedagar om
sexualbrott arrangeras kontinuerligt och särskilt vad gäller incest för bl.a.
länsrättsdomarna. Både domare och åklagare deltar regelbundet i konferen-
ser och kurser om dessa frågor som arrangeras av Brottsförebyggande Rå-
det, Rädda Barnen, PBU m.fl. I dessa fall bekostas deras deltagande av
domstols- resp, åklagarväsendet. Även nämndemännen arrangerar genom
sina egna organisationer och med ekonomiskt stöd från Domstolsverket se-
minarier, studiebesök och föredrag där frågor om sexuella övergrepp och
misshandel mot barn behandlas.

Inom Polishögskolan bedrivs i betydande omfattning både grund- och vi-
dareutbildning av poliser i frågor som rör sexuella övergrepp och misshandel
mot barn. Något som tangerar detta ämnesområde är också den utbildning i
ämnet våld mot kvinnor som Polishögskolan fått särskilda resurser från rege-
ringen för att bedriva. Den riktar sig till ett mycket stort antal befattningsha-

vare inom inte bara rättsväsendet utan också inom socialtjänsten och sjuk-
vården. Domare och åklagare deltar även där.

Även om det inte är mitt sakområde kan jag nämna att regeringen givit
Socialstyrelsen uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att bl.a. höja
kompetensen hos de verksamma inom individ- och familjeomsorgen i arbe-
tet med utsatta barn. De nu berörda frågorna är naturligtvis en mycket viktig
del i detta. Advokaternas kompetens i dessa avseenden är inte en fråga för
regeringen men jag utgår från att deras egna organisationer erbjuder de ut-
bildningar som kan behövas.

Jag anser att den aktuella frågeställningen är både angelägen och viktig.
Mot bakgrund av vad jag nu sagt anser jag emellertid att den utbildning som
i dag bedrivs på Justitiedepartementets område i dessa frågor är väl ägnad
att öka kunskapen om de stora problem som hänger ihop med sexuella över-
grepp och misshandel mot barn. Jag tycker sammanfattningsvis inte att det
nu finns skäl att vidta ytterligare åtgärder för utbildning av rättsväsendets
personal beträffande dessa spörsmål.

Anf. 115 EVA ZETTERBERG (v):

Herr talman! Jag vill först tacka justitieministern för svaret. Jag vill också
inledningsvis säga att jag hade förväntat mig att vi skulle ha haft en gemen-
sam diskussion om de frågor som olika frågeställare har tagit upp, eftersom
jag anser att det rör sig om olika aspekter på samma fråga.

Även min fråga inrymde frågeställningen om den här lagen i sig är tillräck-
lig. Vi vet att sexuella övergrepp mot barn hör till de brott som svenska fol-
ket allra mest tar avstånd ifrån och allra mest önskar att samhället på alla
sätt skall ingripa emot. Därför menar jag att frågeställningen om lagen i sig
är tillräcklig också måste tas upp.

Jag anser också att frågan om utbildning är mycket angelägen. Jag är tack-
sam för de olika uppgifter jag har fått här. Men jag vill naturligtvis fråga om
justitieministern är nöjd med detta. Vi har här tagit en hovrättsdom som ex-
empel för att göra frågorna mera konkreta. Denna hovrättsdom visar att det
finns uppenbara brister i utbildning, möjlighet och förmåga hos domare att,
i det här fallet, sätta sig in i ett barns värld.

Jag anser när det gäller den här domen liksom tidigare frågeställare att det
är självklart att ett brott där våld begåtts mot ett barn borde betraktas som
våldtäkt, men vi skall inte här diskutera domsutslaget.

Jag vill återigen fråga justitieministern om hon verkligen är nöjd med ut-
bildningen. Finns det inte ytterligare brister på detta område? Behövs det
inte mer utbildning inte bara på domstolsområdet utan också, som min med-
frågare här har angett, på det sociala området hos vårdare m.fl? Regeringen
borde ta ett mycket större ansvar.

Jag vill också återknyta till den fråga som nämndes tidigare, nämligen
möjligheten för regeringen att behandla hela frågeställningen om sexuella
övergrepp mot barn i ett sammanhang.

Anf. 116 MARGARETA VIKLUND (kds):

Herr talman! Också jag ber att få tacka så mycket för svaret.

I Dagens Nyheter i söndags kunde man läsa om en man som blivit utsatt

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

för våldtäkt när han var åtta år, han är nu 65 år. Han hade då han var åtta år
inga möjligheter att försvara sig mot den i styrka och storlek helt överlägsne
mannen. Hade han gjort motstånd så hade han förmodligen blivit dödad,
trodde pojken vid det tillfället. Han kände ett starkt hat mot den man som
utförde våldtäkten och som han inte kände eller var bekant med. Pojken
trodde att det var hans eget fel att han hade utsatts för övergreppet. En sådan
handling kunde man ju bara göra mot den som var så litet värd som han var.
Han hade ingen pappa, och han levde på undantag i släkten och utanför en
verklig gemenskap. Detta är fritt återgivet av mig enligt Dagens Nyheter.

Domarna för de våldtäkter som begicks för cirka sju år sedan mot de då
åttaåriga flickorna upprör väldigt många i vårt land. Det kan ses av alla de
ledamöter som har ställt upp här i dag. Den fråga som särskilt upprört är
frågan om huruvida den ena flickan har gjort motstånd eller inte. Hur kan en
åttaåring göra ett effektivt motstånd mot en fullvuxen människa som barnet
dessutom känner förtroende för?

Detta exempel visar att man måste ha en mycket dålig kunskap om barns,
och i detta fall flickors, beteende för att kunna göra ett sådant uttalande och
låta det vara underlag till den dom som sedan fälldes. Exemplet vittnar om
att det behövs en större förståelse för barns situation vid olika våldsbrott.
Domstolarna måste få en ökad kunskap om hur barn reagerar och uttrycker
sig.

Jag blev litet grand konfunderad över statsrådets svar. Statsrådet säger:
Jag tycker sammanfattningsvis inte att det nu finns skäl att vidta ytterligare
åtgärder för utbildning av rättsväsendets personal beträffande dessa spörs-
mål.

Anf. 117 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Jag har tydligen uttryckt mig oklart när jag talade om att
det inte fanns skäl att nu vidta ytterligare åtgärder. Det är viktigt för mig att
poängtera att det måste vidtas åtgärder. Jag är inte nöjd med dagens situa-
tion. Hade jag varit nöjd med dagens situation skulle vi inte fortsatt att utöka
utbildningen som vi gör. Vad jag säger är att det är viktigt att vi forsätter att
genomföra de förändringar som vi har beslutat om. Men att därutöver göra
mer just nu är enligt mening inte påkallat.

Jag kopplar detta till det som Eva Zetterberg sade om utbildning för fler
grupper. Det är någonting som startade i höstas. Jag nämner också i mitt svar
att det sker en gemensam utbildning för rättsväsendets personal tillsammans
med socialarbetare, sjukvårdspersonal och andra. Detta kommer att sprida
sig som ringar på vattnet i och med att utbildade instruktörer nu har satt i
gång med utbildningar inom resp. län. Det är viktigt att poängtera att vi har
mycket kvar att göra. Vi skall fullfölja de planer som vi har och de utvidg-
ningar som genomförts innevarande budgetår.

Anf. 118 EVA ZETTERBERG (v):

Herr talman! Jag tror att det finns behov av ytterligare utbildning och in-
satser från regeringen och från alla möjliga håll. Vi har ett exempel från Po-
lishögskolan där Monica Dahlström-Lannes, som är en mycket känd expert

på sexuella övergrepp mot barn, har haft stora svårigheter att vara kvar i sin
tjänst och funktion på Polishögskolan.

Jag vill också ta upp frågan om att behandla dessa frågor i ett gemensamt
sammanhang här i riksdagen. Jag vet inte om statsrådet är insatt i att vi här i
riksdagen har bildat en barngrupp där det finns representanter från samtliga
partier och där bl.a. Margareta Viklund och jag ingår. Vi har i år väckt fyra
helt gemensamma motioner, bl.a. om förlängd preskriptionstid på minst 20
år för sexuella övergrepp mot barn.

Vi har diskuterat olika frågor som berör barn. För oss känns det alldeles
tydligt och klart. Vi vill inte ha en uppdelning där det i ena fallet är en social
fråga, i andra fallet en fråga för Justitiedepartementet, och att frågan i ett
annat fall går in på Utbildningsdepartementets område. Vi vill kunna be-
handla dessa frågor i ett sammanhang. Det är naturligtvis regeringen som
bestämmer hur förslag i dessa frågor presenteras för riksdagen. Men det
finns alldeles klart ett sådant intresse från riksdagsledamöternas sida.

Anf. 119 MARGARETA VIKLUND (kds):

Herr talman! Det är positivt med den ökade satsning som regeringen tän-
ker göra och som man nu håller på att genomföra på utbildningsområdet.
Men precis som Eva Zetterberg här säger skulle det kännas mycket bra om
vi kunde få se en plan på hur man har tänkt sig att lägga upp den här utbild-
ningen i gemenskap och samförstånd mellan olika departement, olika instan-
ser och olika enheter.

Som jag ser det måste domstolarna få en ökad kunskap om hur barn reage-
rar och hur de uttrycker sig. Det är viktigt att få denna kunskap. Det är dags
att lyssna på barnen på ett alldeles speciellt sätt i olika rättsliga sammanhang
och att också ge ett ökat stöd till barn som brottsoffer. Olika yrkesgrupper
behöver därför utbilda sig mer så att de får lära sig att förstå hur barn reage-
rar i olika sammanhang. När de inte har tillräckligt med ord kan de kanske
tala med sin kropp. Man måste lära sig hur barn använder det språket när de
vill berätta om någonting som är otrevligt.

Anf. 120 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Det Margareta Viklund nu tar upp är en viktig punkt i den
utbildning som sker, nämligen att få oss vuxna att förstå de signaler barnen
ger. Det är också till stor del fråga om förhörsteknik och annat där teknik
egentligen låter som fel ord. Det är ju egentligen motsatsen vi är ute efter.

Regeringen arbetar med en gemensam bearbetning av frågorna. Men nå-
gon måste ha huvudansvaret. Många frågor har Socialdepartementet huvud-
ansvaret för, men det finns ett nära samarbete. Det är viktigt.

Jag vill anknyta till det Eva Zetterberg talade om i sitt första inlägg, nämli-
gen en gemensam diskussion här i dag av de olika frågorna. Med tanke på
att jag i dag skulle haft totalt fem minuter på mig att besvara alla de frågor
som kommit upp, tror jag att Eva Zetterberg inte hade blivit så nöjd om vi
hade tagit alla frågorna på en gång.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Anf. 121 EVA ZETTERBERG (v):

Herr talman! Jag har stor förståelse för detta, och jag tycker att det är bra
med ett utförligt svar. Men jag vill gärna stå på mig. Jag tror att ytterligare
utbildningsinsater är nödvändiga.

Jag vill också peka på ett annat förslag från denna gemensamma barn-
grupp som gäller umgängesfrågor. Det barnperspektiv som Margareta Vik-
lund lyfte fram vill vi poängtera. Det är inte att döma ut vissa yrkesgrupper
såsom dåligt insatta. De har inte denna specialistutbildning. De har en juri-
disk utbildning. Barnperspektivet måste stärkas inom domstolsarbetet.

Det är inte regeringens sak att gå in i Advokatsamfundet och leda dess
utbildning. Men det vore väsentligt om regeringen kunde bidra till att barn-
perspektivet stärks även där.

Anf. 122 MARGARETA VIKLUND (kds):

Herr talman! Jag kanske låter litet tjatig, men jag tycker att detta med
utbildning är mycket viktigt. Det är över huvud taget oerhört betydelsefullt
att stärka barns rättssäkerhet. När det gäller de signaler som dessa olika
domstolar har sänt ut till svenska folket och till barnen vore det intressant
att veta vilka signaler som egentligen har gått fram.

Det är oerhört viktigt att skilda domstolar kommer till ungefär samma re-
sultat i olika brottmål, framför allt när det gäller barn och barns rättssäker-
het. Jag tror att många barn som får dessa signaler upplever att det inte är
så viktigt med dem och vad de utsätts för. Det är djupt olyckligt om domsto-
larna sänder ut de signalerna.

Anf. 123 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Jag tycker att vi har markerat vikten av utbildning genom
det sätt som utbildningen lades upp på vid starten i höstas. Det är viktigt att
vi snabbt får så många som möjligt utbildade. Det klarar vi inte av genom
att ta dem en och en här i Stockholm. Det var därför som vi såg till att ha
grupper från resp, län med folk som utbildades som instruktörer. De är nu
ute i alla länen för att så snabbt som möjligt ge utbildning till domare, åkla-
gare, socialtjänstpersonal osv. Det visar att vi tycker att det är viktigt att det
går snabbt.

Överläggningen var härmed avslutad.

28 § Svar på fråga 1992/93:347 om det s.k. Norrköpingsbrevet om be-
farad aktion mot Olof Palme

Anf. 124 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Kent Carlsson har frågat mig vad jag avser att vidtaga för
åtgärder för att spaningsledningen vad gäller mordet på Olof Palme skall få
tillgång till en skrivelse som den begärt att få del av, men som Säkerhetspoli-
sen ej kunnat återfinna.

Som Kent Carlsson säkert känner till är det inte en uppgift för mig som
justitieminister att agera i enskilda ärenden.

Jag tänker därför inte, och får därför inte, vidta någon åtgärd.

Jag utgår från att Säkerhetspolisen och Palmegruppen samarbetar i den
utsträckning som behövs och att vederbörande chefer vidtar åtgärder om så
skulle erfordras.

Anf. 125 KENT CARLSSON (s):

Herr talman! Jag vill tacka för det något korta svaret. För det första kan
man väl slå fast att det samarbete som justitieministern efterlyste i slutet av
sitt svar inte fungerar. Spaningsledaren Hans Ölvebro har offentligt klagat
över att SÄPO inte har sett till så att han har fått den här viktiga handlingen.

Det är riktigt att justitieministern som enskild minister inte kan göra nå-
got, men regeringen som kollektiv kan ju göra saker. Den kan fatta beslut
som gör att man får myndigheter att utföra vissa uppgifter åt landets rege-
ring. Enligt regeringsformen lyder även den här myndigheten under rege-
ringen. Det är en fråga om vilken politisk vilja som finns för att se till att det
här ärendet blir uppklarat.

Jag har även hört att justitieministern är motståndare till en ny kommis-
sion som skulle utreda spaningsarbetet och alla turerna runt det. Jag stärks
ytterligare i min uppfattning att det finns ett stort behov av en sådan kommis-
sion.

Låt oss lämna själva sakfrågan. Det rör sig om en myndighet under rege-
ringen som slarvar bort sekretessbelagda handlingar, vilket det faktiskt är
fråga om här. Där är riksdag, konstitutionsutskott och grundlag mycket tyd-
liga. Speciellt sekretessbelagda handlingar skall man hålla reda på och veta
var de finns i myndigheten. Det måste ändå vara en uppgift för justitieminis-
tern att se till så att de myndigheter som lyder under regeringen, och indirekt
under justitieministern, faktiskt följer de riksdagsbeslut och den grundlag
som vi har och som finns i tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprinci-
pen.

Anf. 126 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! I sin fråga för Kent Carlsson fram det s.k. Norrköpingsbre-
vet. Det är en händelse som inträffade under den gamla regeringens tid. I
höstas eller våras gjorde JO påpekanden när det gäller handläggningsrutiner
inom SÄPO. Det är naturligtvis en skyldighet i första hand för rikspolische-
fen att kontrollera att man ändrar sina rutiner så att denna typ av händelser
inte på nytt kan inträffa.

Denna händelse inträffade vad jag har förstått på 80-talet, och JO har utta-
lat sig rent generellt 1992. Då finns det en skyldighet i första hand för rikspo-
lischefen att följa upp att man får rätt handläggningsrutiner.

Anf. 127 KENT CARLSSON (s):

Herr talman! Låt mig först ta upp sekretessfrågan. Det är alldeles utmärkt
att våra myndigheter som har till uppgift att bevaka andra myndigheter gör
det. Men det har uppenbarligen inte fungerat på en viss myndighet, nämli-
gen på Säkerhetspolisen, på 90-talet efter det att vi har bytt regering.

Då måste jag få ställa en fråga. Regeringen har ju ett politiskt ansvar för
att se till så att våra myndigheter följer de lagstiftningar och andra beslut som

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

myndigheter fattar med anledning av myndighetens agerande. Förbereder
regeringen något speciellt förslag till riksdagen som skärper kraven på t.ex.
Säkerhetspolisen att hålla reda på sina handlingar? Det är den ena frågan.

Den andra frågan gäller själva sakfrågan. Det är ju ett politiskt ansvar man
får ta. Det är först nu som vi har fått vetskap om dessa handlingar genom
massmedia. Det är genom massmedia som vi det senaste året har fått reda
på att det faktiskt är så att spaningsledningen inte har fått del av en sådan
oerhört väsentlig handling. Det måste väl ändå vara ett ansvar för den här
regeringen, eftersom det har skett under den här regeringens tid?

Anf. 128 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):

Herr talman! Jag kan inte se att vi skulle behöva skärpa de lagliga kraven.
Kraven finns. Sedan har vi skyldighet att agera mot de personer som inte
uppfyller kraven. Jag vill också påpeka att åtgärder har vidtagits efter det att
JO kom med sina uttalanden. Jag vet inte vart Kent Carlsson vill komma när
det gäller det försvunna brevet. Skall jag eller statsministern gå och leta i
arkiven?

Anf. 129 KENT CARLSSON (s):

Herr talman! Det är ett märkligt uttalande av landets justitieminister. Här
har en myndighet, i en mycket viktig fråga som har stor betydelse för det
fortsatta spaningsarbetet, slarvat bort handlingen. Det måste ju föranleda
någon tanke hos den samlade regeringen. Den har ju faktiskt möjligheter att
ställa krav på SÄPO att göra nya undersökningar i sina arkiv om man inte
kan hålla reda på papperen.

Om man finner att SÄPO rent av är ovillig att lämna ut en handling, har
regeringen alltid möjlighet att återkomma till riksdagen för att få ett speciellt
bemyndigande om det skulle behövas och om man är intresserad av att spa-
ningsledningen får ta del av denna i spaningsarbetet viktiga handling.

Överläggningen var härmed avslutad.

29 § Svar på fråga 1992/93:352 om stöd till våldtäktsoffer i Bosnien

Anf. 130 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):

Herr talman! Berith Eriksson har frågat kulturministern om vilka åtgärder
som regeringen är beredd att vidta för att också Sverige skall lämna bidrag
till vård och stöd för massvåldtäkternas offer. Frågan har överlämnats till
mig-

Det råder ingen tvekan om att vi i Europa i dag genom kriget i det forna
Jugoslavien upplever de mest omfattande och hänsynslösa brotten mot de
mänskliga rättigheterna sedan andra världskriget. Det systematiska använ-
dandet av våldtäkter mot kvinnor såsom ett led i den s.k. etniska rensningen
är en del av dessa fruktansvärda brott. Förutom EG-rapporten om våldtäk-
ter har jag också tagit del av Amnestys redovisning av förekomsten av dessa
brott.

Sverige har under det senaste året använt 320 miljoner kronor av katast-

rofmedel för humanitära biståndsinsatser i det forna Jugoslavien. Vårt stöd
är främst inriktat på FN:s och Röda korsets verksamhet och har gällt i första
hand akuta insatser, för de ca 3 miljoner flyktingarna i regionen, med sär-
skilda tyngdpunkter på Bosnien-Hercegovina.

Efter rapporter om massvåldtäkt mot kvinnor har regeringen i kontakt
med FN:s flyktingkommissariat och Röda korset understrukit vikten av att
hjälpverksamheten särskilt inriktas på vård och stöd till dessa. Röda korset
i Kroatien har ett projekt under utveckling med denna inriktning, vilket fi-
nansierats med biståndsmedel genom svenska Röda korset. FN:s flykting-
kommissariat och Världshälsoorganisationen har båda aviserat att de kom-
mer att presentera projekt för de drabbade kvinnorna i den FN-appell som
presenteras i mars månad. Regeringen kommer att ge avsevärda bidrag till
FN-appellen och kommer därvid att särskilt uppmärksamma program för de
drabbade kvinnorna. Regeringen är även beredd att stödja andra initiativ,
från t.ex. enskilda organisationer, som kan komma att presenteras.

Anf. 131 BERITH ERIKSSON (v):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det är ofattbara brott som begås i det smutsiga kriget i det forna Jugosla-
vien. Vi nås dagligen av information om detta. Det är inget nytt med mas-
svåldtäkter som en mycket avsiktlig och systematisk del av krigsföringen.
Det var något som t.ex. Irak använde sig av för att visa sin makt, demorali-
sera, förnedra och fördriva kurder.

Dessa systematiska massvåldtäkter började i Bosnien i april 1992. Det tog
dock lång tid och flera rapporter innan det här blev mer officiellt antaget som
en sanning. Det är nu snart ett år sedan som detta började. Men det var först
vid årsskiftet som FN:s rapport blev klar.

Det finns olika siffror om hur många våldtäkter det rör sig om. Men i alla
rapporter nämns att också barn drabbas. Vi får nog aldrig veta hur många
det egentligen rör sig om. Många av kvinnorna och barnen finns i massgra-
var.

Våldtäkter är en klar krigsförbrytelse enligt Genévekonventionens artikel
27 från 1946, dvs. angående skydd för civilpersoner under krigstid. Artikeln
tar upp frågan om våldtäkter, påtvingad prostitution - ja, varje slag av otill-
börligt närmande. Fördragsslutande länder har ju ett ansvar när det gäller
att påtala dessa brott.

Säkerhetsrådet har uppdragit åt Juristkommissionen, med Fritz Karlshov
som ordförande, att arbeta fram underlag till en internationell tribunal om
dessa krigsbrott. Vet statsrådet hur långt man har kommit i det arbetet?

Anf. 132 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):

Herr talman! Jag vet att arbetet fortgår, men jag kan inte säga när det skall
bli färdigt.

Vi i regeringen har under alla omständigheter, som framgick av mitt svar,
försökt att ställa upp och finnas till hands med medel i de sammanhang där
det är möjligt för att ta hand om offren. Det groteska är ju att offren är så
många och att detta faktiskt har skett.

Herr talman! Situationen är relativt komplicerad eftersom det är fråga om

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

olika kulturer, religioner och traditioner. Jag skulle gärna se att man via nå-
gon enskild organisation kunde nå fram till dessa grupper - inte minst till
enskilda muslimska grupper. Det är säkert via dem som den bästa hjälpen
kan nå fram.

Anf. 133 BERITH ERIKSSON (v):

Herr talman! Offren är många, och dess värre blir de fler för varje dag.
Det är den tragiska sanningen. Man önskar verkligen att det kan vara möjligt
att ordna en internationell tribunal nu under pågående krig som ett medel
för att få slut på kriget.

Anledningen till att jag ställde denna fråga till Birgit Friggebo var att jag
ville veta vad som görs i det här landet med de kvinnor och barn som kommer
hit. Finns det en beredskap? Tas de om hand? Sker det över huvud taget
undersökningar för att ta reda på om de har varit utsatta för dessa hemska
kränkningar? Vi hörde tidigare i debatten att alla är införstådda med att barn
som har varit utsatta för dessa hemska händelser behöver hjälp - både med
att bota, lindra och rehabilitera.

Det är inte bara fråga om att sända ner pengar till det forna Jugoslavien.
Det är jättebra. Men görs det något för att hjälpa dem som redan har tagit
sig hit till Sverige?

Anf. 134 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):

Herr talman! Jag är inte så säker på att vi får slut på detta vanvett även
om Juristkommissionen kommer till skott och det upprättas en tribunal. Här
har vädjats, medlats, förhandlats, utlysts vapenvilor, och vi har hoppats.
Ändå blommar vanvettet upp igen. Det var kanske ett felaktigt uttryck. Van-
vettet finns där ständigt.

Det är nog ändå bra att skicka pengar dit ner. De flesta finns ju där. Vi har
ingen ymnig ström hit för närvarande från den regionen. Jag tror att det är
bäst om vi kan hjälpa de våldtagna kvinnorna i deras hemmiljö, kultur och
tradition. Det är svårare att bistå dem när det väl har kommit till vår tradi-
tion och miljö. Om och när de har kommit hit är det självklart att all tänkbar
psykologisk hjälp skall ges.

Anf. 135 BERITH ERIKSSON (v):

Herr talman! Naturligtvis är det bra och positivt med de insatser som Sve-
rige redan har gjort. Jag tror också att det är bäst om människor kan hjälpas
i de områden de redan befinner sig i. Jag har inte alls uppfattningen att vi
skall ta dem hit för att hjälpa dem här. Men det är inte möjligt att vi skall
resonera som så, att de som redan är här skall skickas tillbaka för behand-
ling. De måste ju få behandling här.

Man får aldrig ge upp försöken att få slut på kriget. Ett försök skulle vara
att ordna en tribunal under pågående krig och påtala de brott mot krigsla-
garna som landet begår.

Anf. 136 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):

Herr talman! Jag har inte någon annan uppfattning än den Berith Eriksson
har.

Överläggningen var härmed avslutad.

30 § Svar på frågorna 1992/93:336 och 338 om skogsvårdsorganisa-
tionen

Anf. 137 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):

Herr talman! Tage Påhlsson har frågat mig om regeringen har för avsikt
att avvakta Regionberedningen innan man avger förslag till ny skogsvårdsor-
ganisation. Sven Lundberg har frågat om jag avser att lägga fram det förslag
till ny organisation som 1990 års Skogspolitiska kommitté har lämnat.

Den Skogspolitiska kommitténs förslag handlar bl.a. om den statliga
skogsvårdsorganisationen och har remissbehandlats. I lagrådsremissen som
lämnades till lagrådet den 29 januari anger jag att det för närvarande inte är
lämpligt att ta slutlig ställning till en ändrad regionindelning för skogsvårds-
styrelserna. Den frågan bör i stället anstå till dess att Regionberedningen har
lämnat sina förslag. Vissa ändringar kan emellertid bli aktuella redan innan
beredningen har slutfört sitt arbete. Jag syftar då på det förhållandet att be-
sparingskrav kan ge anledning till en samordning av funktionerna vid vissa
av de mindre skogsvårdsstyrelserna.

Avsikten är att organisationsfrågan med denna begränsning skall tas upp
i den skogspolitiska proposition, som regeringen har för avsikt att lämna till
riksdagen senare i vår. Beredningen av de förslag som skall ingå i propositio-
nen pågår.

Anf. 138 SVEN LUNDBERG (s):

Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret.

Det var för dagen ett mycket positivt svar. Men här framgår också att det
skall komma nya förslag när det gäller samordning av funktionerna vid vissa
av de mindre skogsvårdsstyrelserna.

Hur ser statsrådet principiellt på det område som jag kommer från, nämli-
gen Västernorrlands län? Det är ett stort skogslän. Kansliet är lokaliserat till
Sollefteå. Det betyder mycket från sysselsättningssynpunkt om kansliet
läggs ned. Jag vet att företrädare från Sollefteå kommun har gjort uppvakt-
ningar. Statsrådet känner till problemen där.

Jag är mycket intresserad av att få veta hur statsrådet principiellt ser på
förslaget från Skogspolitiska kommittén om en eventuell sammanslagning av
de två länen.

Anf. 139 TAGE PÅHLSSON (c):

Herr talman! Jag kan, precis som Sven Lundberg, bara be att få tacka
statsrådet för ett positivt svar - än så länge.

Det är ju uppenbart att statsrådet och hans medhjälpare har tagit intryck

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

av de uppgifter som har lämnats, bl.a. vid uppvaktningar. Det får vi tacka
för. Det visar att demokratin fungerar.

Jag vill, liksom Sven Lundberg, antyda en viss oro för det som sägs i svaret
om att man skall överväga en samordning av funktionerna vid vissa av de
mindre skogsvårdsstyrelserna. Jag menar att de skogsvårdsstyrelser i norra
delarna av Sverige som vi talar om inte tillhör de mindre. Det blir fråga om
jättedistrikt. Jag hoppas att man inte har funderingar på att vidta några åt-
gärder i den vägen i t.ex. Sollefteå eller Östersund.

Jag skulle samtidigt vilja ställa en fråga som inte direkt hör ihop med
detta, men det är i högsta grad sammankopplat, nämligen att man nu vill låta
skogens miljöfrågor handhas av länsstyrelserna i stället för av skogsvårdssty-
relserna. Hur ligger det till med denna fråga?

Anf. 140 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):

Herr talman! Låt mig först nämna att det förslag som har lagts fram av
Skogspolitiska kommittén grundades på de förutsättningar som nu gäller om
att vi måste spara i den statliga administrationen också på skogsvårdsområ-
det.

Jag delar Skogspolitiska kommitténs uppfattning på en punkt, nämligen
att det finns anledning att spara på den regionala nivån samtidigt som man
måste ha en strävan att upprätthålla den karaktäristiska organisationen i
skogsvårdsorganisationen, dvs. med distrikt och en lokal förankring ute
bland skogsägarna. Det är detta som har lett fram till det förslag som fanns
i utredningen.

Vi har i särskild ordning uppdragit åt Regionberedningen att se över an-
svarsfördelningen i stort mellan den statliga och den kommunala sektorn.
Det är naturligtvis inte bra att göra en ny indelning inom ett statligt organ
samtidigt som man ger ett uppdrag till en utredning att se över helheten. Det
är skälet till att vi nu låter detta vila utan ett ställningstagande i frågan.

Vad jag har sagt om några mindre skogsvårdsstyrelser torde, som Tage På-
hlsson antydde, knappast gälla de skogsvårdsstyrelser som är aktuella i detta
fall, dvs. i Västernorrland och i Jämtland. En sammanslagning av dessa båda
skulle väl innebära en sådan storleksordning att en femtedel av Sveriges
skogsmark skulle hamna i ett område.

Det är väl uppenbart att man skall ta intryck av opinioner. Nu är det inte
alltid så enkelt att göra det, eftersom opinionerna växlar. I slutänden får man
därför försöka att ändå göra en bedömning. Men vid uppvaktningen från
Västernorrland fick jag ändå blicken fäst på kartan och tittade litet extra på
avståndet nedifrån södra Härjedalen upp till gränsen mot Västerbotten ute
vid kusten.

Anf. 141 SVEN LUNDBERG (s):

Herr talman! Statsrådets svar liksom det som statsrådet sade om att kartan
talar för sig själv var mycket positivt. I detta sammanhang handlar det om
mycket stora geografiska avstånd. Jag är för dagen mycket nöjd med de be-
sked som statsrådet har lämnat.

Vi får se vad Regionberedningen kommer fram till och vad statsrådet då

slutligen kommer att säga. Det blir kanske möjligheter att senare åter-
komma med nya frågor.

Anf. 142 TAGE PÅHLSSON (c):

Herr talman! Jag skulle återigen vilja tacka jordbruksministern för detta
klara besked som gör att vi kan vara lugna när det gäller skogsvårdsstyrelser-
nas distriktskontor i Västernorrlands och Jämtlands län.

Jag konstaterar emellertid att jag inte fick något svar på min kanske litet
annorlunda fråga om miljöfrågorna. Jag skulle gärna vilja ha ett litet för-
handstips från jordbruksministern om det är lämpligt att dela skogens miljö-
frågor och ta dem från skogsvårdsstyrelserna och överföra dem till länssty-
relserna. Är det inte lämpligt att samordna detta?

Anf. 143 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):

Herr talman! Jag vill bara ytterligare en gång understryka att det förhål-
landet att vi nu inte lägger fram något förslag om ändrad indelning inte inne-
bär att vi har tagit ställning i princip till Skogspolitiska kommitténs förslag.
Den frågan får anstå till dess Regionberedningen har lagt fram sitt förslag.

När det gäller den andra frågan, som jag inte hann svara på i mitt före-
gående inlägg, kommer den att tas upp i den proposition som snart kommer
att läggas fram. Det finns en strävan - det fanns det även i utredningen - hos
regeringen att skogsbrukaren skall ha så få myndigheter som möjligt att
vända sig till. Vi vet samtidigt att det under debattens gång har väckts förslag
om inlemmande av skogsvårdsstyrelserna i länsstyrelserna. Det är en fråga
som utredningen inte har haft till uppgift att diskutera. Om det skulle bli
aktuellt kan denna fråga naturligtvis komma upp till förnyad diskussion. Jag
uppfattar det dock som att den frågan inte kan diskuteras vidare förrän frå-
gan om den slutliga lösningen av skogsvårdsorganisationen blir aktuell om
några år.

Anf. 144 TAGE PÅHLSSON (c):

Herr talman! Jag får tacka för detta svar så länge. Jag förstår att statsrådet
inte kan ge några definitiva besked om miljöfrågorna och skogsvårdsfrå-
gorna.

Jag tackar återigen för det positiva beskedet, och jag skall hälsa hem till
Västernorrland.

Överläggningen var härmed avslutad.

31 § Svar på fråga 1992/93:307 om riksfärdtjänsten

Anf. 145 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Elisabeth Fleetwood har frågat mig vilka åtgärder rege-
ringen avser att vidta för att de nya direktiven för färdtjänsten skall tillämpas
på ett så smidigt, mänskligt och ekonomiskt sätt som möjligt.

Enligt riksdagsbeslut i december 1992 skall riksfärdtjänsten bedrivas i
oförändrade former under hela år 1993.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

5 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svarpå frågor

Mot bakgrund av att kostnaderna för riksfärdtjänsten successivt har ökat
har det också diskuterats olika åtgärder för att begränsa dessa.

Som framgår av årets budgetproposition kommer närmare förslag om
framtida regler och villkor för riksfärdtjänsten att föreläggas riksdagen un-
der våren 1993.

Anf. 146 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Jag ber först att få tacka statsrådet för svaret. Jag anser att
det är märkligt att ansvariga tjänstemän har gått händelserna i förväg, enligt
de rapporter som jag har fått. Det har sagts att det är de allmänna färdmed-
len som skall användas utan hänsyn till kostnaderna. Vi är alla medvetna om
i vilken takt kostnaderna för riksfärdtjänsten har ökat. Då måste man se till
att ansvariga personer också är medvetna om att de billigaste och samtidigt
de bästa sätten skall användas.

Det är beklagligt att man från dem som skall rekommendera patienter och
gamla hur de skall resa kan vara så illa underrättade om vad som gäller.

I denna situation skulle jag vilja utöka frågan till kommunikationsminis-
tern och fråga vilka åtgärder man kan vidta i dag, inför det nya beslut som
kommer, för att man inte skall öka kostnaderna ännu mer och inte samtidigt
åsamka dem som behöver utnyttja riksfärdtjänsten både bekymmer och be-
svär och kanske även hälsovådliga konsekvenser.

Anf. 147 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Det har förekommit en del rapporter i massmedia om de
missförhållanden som Elisabeth Fleetwood hänvisar till.

Jag tror att en gemensam nämnare för dessa problem är att nuvarande sy-
stem, som innebär att det är en instans som beslutar och en annan som beta-
lar, leder till denna typ av missförhållanden. Regeringen har nu föreslagit att
ansvaret skall överföras även till dem som fattar beslut i dessa frågor. Det
tror jag blir den kanske viktigaste åtgärden för att skapa goda förhållanden.

Vi kommer alltså att under våren lägga fram ett förslag till nya villkor för
riksfärdtjänsten, och då tror jag att det finns anledning att i den behandling
som sker både i regeringskansliet och senare här i riksdagen ta till vara de
erfarenheter som finns och se till att det blir ett så bra och heltäckande för-
slag som möjligt.

Anf. 148 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Jag tror att det är en klok väg, och jag välkomnar de förslag
som kommer att föreläggas riksdagen. Det är lätt att konstatera att om det
här missbrukas eller missförstås av någon part - eller vad som ligger bakom -
drabbar det i längden just dem som mest behöver den här tjänsten från sam-
hällets sida. Därför är det ännu viktigare att man försöker sätta stopp för
missförstånd, missbruk eller vad man nu vill kalla det.

Överläggningen var härmed avslutad.

32 § Svar på fråga 1992/93:326 om Bromma flygplats

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Anf. 149 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Lennart Fremling har frågat mig om vilka åtgärder jag avser
att vidta beträffande Bromma flygplats för att minska de kringboendes oro
för sin säkerhet och sin miljö.

Som Lennart Fremling nämner i sin fråga har trafiken mätt i antal passage-
rare vid Bromma flygplats ökat kraftigt under år 1992. Detta är en naturlig
följd av att trafikflyget åter i viss mån börjat utnyttja flygplatsen efter beslu-
tet om avreglering av den svenska inrikesflygmarknaden. Antalet starter och
landningar vid Bromma har emellertid inte påverkats så mycket jämfört med
tidigare år. Den största förändringen gäller således typen av flygplan. Som
frågeställaren också känner till har Stockholms stad beslutat att Bromma
skall bibehållas som flygplats.

Bromma har redan i dag koncessionskrav beträffande buller. All den tra-
fik som nu utnyttjar Bromma klarar dessa krav. Villkoren sätter också en
gräns för hur mycket trafik flygplatsen totalt sett får ha. Denna gräns är nu
i det närmaste nådd. Regeringen fattade därför den 19 november förra året
beslut om nya riktlinjer för hur den tillgängliga kapaciteten på Bromma skall
utnyttjas. Bl.a. innebär dessa att ingen ytterligare utrikestrafik tillåts på
Bromma och att flygplanstyper som inte är lämpade för förhållandena på
Bromma kommer att hänvisas till Arlanda.

Dessa riktlinjer avses gälla tills vidare i avvaktan på den förnyade konces-
sionsprövning enligt miljöskyddslagen av Bromma som Luftfartsverket av-
ser att ansöka om under år 1993. Vid denna prövning kommer givetvis de
kringboendes synpunkter att vara viktiga.

Vad gäller flygsäkerheten ligger det inom Luftfartsinspektionens ansvars-
område att fastställa nödvändiga föreskrifter för att uppnå en så säker flyg-
trafik som möjligt på Bromma.

Mot denna bakgrund är jag nu inte beredd att vidta några ytterligare åtgär-
der med anledning av frågan.

Anf. 150 LENNART FREMLING (fp):

Herr talman! Jag tackar kommunikationsministern för det klarläggande
svaret. Den oro som de kringboende känner för flygolyckor, luftförore-
ningar och buller måste tas i beaktande då man överväger flygplatsens fram-
tid. Man bör på sikt också överväga annan användning av detta värdefulla
markområde.

Det är alltid svårt att på ett objektivt och rättvist sätt avväga olika använd-
ningssätt mot varandra. Dock går det ändå att göra kalkyler på markvärdet,
och en rimlig ränta kan beräknas på detta.

Såvitt jag vet belastas inte flygverksamheten med sådana avgifter att en
rimlig förräntning uppstår på markvärdet. Sett från min liberala utgångs-
punkt bör flygresenärernas betalningsvilja vara en grundläggande faktor för
den flygverksamhet som skall bedrivas i vårt land. Det är då viktigt att pris-
sättningen görs korrekt, utgående från ett samhällsekonomiskt synsätt.

Jag vill därför fråga statsrådet hur regeringen beräknar förräntningen av

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

markvärdet för Bromma flygplats i en kalkyl av de avgifter som bör tas ut av
resenärer, flygbolag och andra intressenter.

Också miljöaspekterna måste beaktas. Det vore då olyckligt om flyget ex-
panderar och drar till sig resenärer som tvekar i valet mellan tåget och flyget.
Ökat trafikflyg på Bromma på orättvist gynnsamma villkor riskerar att ge ett
kraftigt felaktigt resemönster sett från samhällsekonomisk synpunkt. Sär-
skilt fel blir det i den tankevärld som jag som liberal representerar, eftersom
vi liberaler vill använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.

Anf. 151 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att man tar de kringboendes syn-
punkter och oro på allvar, som jag säger i mitt svar. Lennart Fremling tar
upp frågan vilka ekonomiska styrmedel som finns i detta sammanhang. Det
är de avgifter som tas ut av Luftfartsverket från flygföretagen. Man har nu
aviserat att de avgifterna skall höjas ganska kraftigt. Det har föranlett pro-
tester från de operatörer som nu konkurrerar med SAS och hittillsvarande
Linjeflyg på inrikesnätet.

Vilken ränta som man vill ha som avkastning på marken är en fråga som
måste avgöras vid de förhandlingar som förs mellan å ena sidan Stockholms
stad och å andra sidan staten/Luftfartsverket. Nu har, som sagt, Stockholms
stad genom en politisk majoritet där även Lennart Fremlings parti har ingått
bestämt sig för att upplåta denna mark för ytterligare 15 år framåt. De frågor
som Lennart Fremling väcker i den delen måste vara en mycket viktig ingre-
diens i de förhandlingarna.

Vad man där åstadkommer måste sedan avspegla sig i de avgifter som
Luftfartsverket tar ut av operatörerna.

Anf. 152 LENNART FREMLING (fp):

Herr talman! Det gläder mig att ministern visar så stor förståelse för den
oro som de kringboende känner och att de kringboendes synpunkter anges
få stor vikt vi framtida överväganden. Jag kan väl också uppfatta statsrådets
svar så att regeringen i en ökande utsträckning kommer att använda sig av
samhällsekonomiska kalkyler där även miljöeffekter av olika verksamheter
beaktas.

Herr talman! Jag har tilltro till att regeringen vill utveckla och använda
kalkylmetoder som gör att samhällets resurser av olika slag kommer till en
allt effektivare användning. Då menar jag inte enbart en ekonomisk effekti-
vitet utan en beräkning av livskvalitet som tar hänsyn till långsiktiga effekter
på miljön och även till människors oro för olyckor, buller och luftförore-
ningar.

Jag utgår från att den förutskickade infrastrukturpropositionen kommer
att innehålla analyser och resonemang som kan ligga till grund för en saklig
debatt om avvägningen mellan olika trafikslag.

Anf.153 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! När det gäller den senare punkten är det alldeles riktigt att
övervägandena i investeringsinriktningspropositionen utgår just från sam-
hällsekonomiska kalkyler, som inte minst inkluderar olika miljöaspekter.

När det gäller koncessionsvillkoren för Bromma skall Luftfartsverket un-
der försommaren komma in med en ansökan om en helt ny miljöprövning.
Orsaken är att verksamheten har, som det heter, genomgått en väsentlig för-
ändring genom den ökade trafiken. Därför är det nu viktigt att detta konces-
sionsbeslut också berör andra faktorer än buller, nämligen utsläpp till luft
och vatten från flygplatsen. Det kommer, Lennart Fremling, att bii en hel-
täckande miljöprövning av denna verksamhet.

Anf. 154 LENNART FREMLING (fp):

Herr talman! För att en marknadsekonomi skall fungera bra och ge frihet
åt individen utan att samtidigt inkräkta på andras berättigade krav menar jag
att denna typ av resonemang måste få bli avgörande för om Bromma flyg-
plats skall vara kvar på lång sikt eller inte. Ett bra sätt att minska de kring-
boendes oro är naturligtvis att minska flygtrafiken. I det sammanhanget kan
det vara viktigt att satsa på järnvägstrafik.

Anf. 155 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! I den senare delen blir det alltså miljöprövningen som avgör
vilken volym och vilken typ av trafik som kommer att tillåtas under de kom-
mande 15 åren.

Överläggningen var härmed avslutad.

33 § Svar på fråga 1992/93:351 om järnvägsförbindelsen Stockholm-
Oslo via Kil-Charlottenberg

Anf. 156 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Björn Samuelson har frågat mig vilka åtgärder regeringen
planerar vidta för att behålla trafiken via Kil-Arvika-Charlottenberg.

SJ bedriver för närvarande såväl persontrafik som godstrafik på stomnätet
mellan Kil och Charlottenberg.

Det har enligt uppgift från SJ inte fattats några beslut att dra ner på gods-
trafiken på sträckan. Målsättningen är tvärtom att öka godsvolymerna.

Persontrafik föreslås i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7)
upphandlas på sträckan Karlstad-Charlottenberg. I enlighet med kommit-
téns (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg
m.m. förslag föreslår regeringen att två tågpar per dag skall upphandlas tra-
fikåret 1993/94. Förhandlaren har i sina bedömningar lagt in bl.a. resande-
strömmar och kostnaden för upphandlad trafik.

SJ ser vidare över antalet nattåg på sträckan. Det finns dock inga beslut
fattade att minska trafiken.

När det gäller investeringar i järnvägar avser regeringen att inom kort pre-
sentera ett förslag i en proposition om långsiktiga investeringar.

SJ skall i enlighet med 1988 års trafikpolitiska beslut bedriva järnvägstra-
fik på företagsekonomiska grunder. För att skapa förutsättningar för en livs-
kraftig och konkurrenskraftig järnvägstrafik måste SJ ges möjlighet att fatta
kommersiella beslut utan inblandning från regeringen.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Avseende den av staten upphandlade trafiken har jag ingen anledning att
ifrågasätta de bedömningar som statens förhandlare gjort vid upphand-
lingen. Jag är således med denna bakgrund för närvarande inte beredd att
vidta några åtgärder med anledning av Björn Samuelsons fråga.

Anf. 157 BJÖRN SAMUELSON (v):

Herr talman! Först vill jag tacka kommunikationsministern för svaret. Det
är inte ett behov av att vara tjatig som gör att jag ställer om denna fråga i
olika sammanhang, utan det är därför att det hela tiden händer saker. På
norsk sida är banan av mycket högre standard än på svensk sida. Enligt tid-
ningsuppgifter är det möjligt att köra i 160 km i timmen på norsk sida in mot
Oslo.

Norrmännen planerar nu en mångmiljardsatsning på en ny flygplats, Gar-
demoen, som skall ligga mycket nära denna sträcka. Det finns beslut i Nor-
diska rådet om att vi skall bygga samman våra nordiska huvudstäder med
snabbtågstrafik.

Slutet på ministerns svar är ju inte särskilt upplyftande, men jag är opti-
mist av ohejdad vana. I det svar som Mats Odell har lämnat framhålls att
han inom kort skall presentera ett förslag i en proposition om långsiktiga
investeringar. Är det möjligt att bansträckan Kil-Charlottenberg kommer
att finnas med i denna proposition? Det går bara att köra 70 km i timmen
där, Mats Odell, och det är inte bra. Det är inte heller bra för SJ att ha dessa
villkor om man nu skall bedriva järnvägstrafik på företagsekonomiska grun-
der.

Det är dessutom i dag billigt att göra dessa insatser, och det skulle vara
bra ur arbetsmarknadspolitisk och ur miljöpolitisk synpunkt. I dag fraktas
ungefär 90 % av allt gods i Värmland på väg.

Jag vill alltså fråga om denna bana kan finnas med i den kommande propo-
sitionen. Till slut: När kan vi räkna med att kunna åka med snabbtåg mellan
Stockholm och Oslo?

Anf. 158 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Jag tror att Björn Samuelson och jag är helt eniga om att det
som vi skall satsa på framöver är järnvägen som ett framtida kommunika-
tionsmedel, trots att det är ett mycket gammalt sådant. Järnvägen har fått
en renässans. Sverige är i dag det land i Europa som satsar mest på järnvägs-
investeringar per kapita. Både Björn Samuelson och jag vet att vi inte är
särskilt många människor i Sverige i förhållande till den landyta som vi har
att försöka täcka med bra kommunikationer. Inte desto mindre är frågan in-
tressant.

Finns denna sträcka med i den kommande propositionen? Den frågan kan
jag inte svara på, men jag kan hänvisa Björn Samuelson till det underlag som
Banverket har lämnat in. Banverket har lämnat in underlag för en högre och
för en lägre nivå. Jag konstaterar att en upprustning av sträckan Kil-Charlot-
tenberg ingår redan i den grundsatsning som Banverket har lämnat in som
ett förslag till regeringen.

Anf. 159 BJÖRN SAMUELSON (v):

Herr talman! Jag förutsätter att kommunikationsministern då lyssnar
mycket noga på Banverket och kanske accelerar litet ytterligare i förhål-
lande till dess förslag när det gäller antalet resande och hastigheter.

När tror Mats Odell att vi kommer att kunna åka snabbtåg mellan Stock-
holm och Oslo?

Anf. 160 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Det är för tidigt för att jag skall kunna ge något svar på det.
Det är ett gott stycke på väg att vi redan i dag kan åka snabbtåg till Karlstad,
och jag skulle önska att fler utnyttjade den möjligheten. Det är viktigt att ett
snabbtåg också utgör ett reellt alternativ till exempelvis flyget.

Det är, som Björn Samuelson påpekar i sin fråga, viktigt att vi kan hålla
en tillräckligt hög hastighet för att det här skall bli aktuellt. Det ligger nog
dess värre ett stycke framåt i tiden. Hur långt kan jag inte i dag svara på.

Anf. 161 BJÖRN SAMUELSON (v):

Herr talman! Pågår ett utredningsarbete inom departementet som gör att
det går att inom en viss tid lämna en prognos över möjligheter till den här
typen av trafik?

När det gäller den nya svenska tekniken på detta område görs ju sats-
ningar också i andra länder. I höstas var jag i USA, och jag blev mycket glad
när man i ett nyhetsprogram slog upp nyheten att nya svenska tåg hade köpts
in.

Jag tror att det skulle gagna svensk industri om det blev en satsning på
järnvägsförbindelser mellan Sveriges och Norges huvudstäder, och då med
t.ex. en svenskproducerad vagnpark.

Anf. 162 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Svar på många av de frågor som ställs kommer att återfinnas
i den investeringsinriktningsproposition som regeringen lägger på riksdagens
bord den 25 februari. Det är alltså inte särskilt lång tid till som Björn Sa-
muelson behöver sväva i okunnighet.

Anf. 163 BJÖRN SAMUELSON (v):

Herr talman! Jag tror att jag kommer att stå ut fram till den 25 februari.
Men jag väcker naturligtvis motioner, ifall det skulle behövas.

Överläggningen var härmed avslutad.

34 § Svar på fråga 1992/93:355 om riksväg 41

Anf. 164 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Berndt Ekholm har frågat mig om jag avser att medverka till
att beslut fattas om ytterligare medel, så att utbyggnaden av riksväg 41 kan
ske i en följd utan avbrott.

Den nuvarande regeringen har under åren 1991 och 1992 fattat beslut om

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

tidigareläggningar och extra medel utöver ordinarie anslag till väginveste-
ringar, vilka motsvarar ett belopp om drygt 7 miljarder kronor. Huvuddelen
av dessa investeringar utförs under åren 1992 och 1993. Älvsborgs län har
erhållit drygt 107 miljoner kronor av dessa medel.

Trots dessa omfattande satsningar för att öka väginvesteringarna i Sverige
finns det fortfarande stora behov av åtgärder. Regeringen kommer därför,
före februari månads utgång, att i en proposition föreslå riksdagen att väg-
och järnvägsinvesteringar fortsättningsvis skall finansieras genom lån. Det
kommer bl.a. att innebära att ett antal mycket angelägna investeringar som
det inte gått att finansiera inom hittills anslagna ramar nu kommer att bli
möjliga att genomföra. Propositionen kommer att innehålla förslag till in-
riktning och omfattning av framtida investeringar.

Riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition kommer se-
dan att ligga till grund för de tioåriga investeringsplaner som Vägverket,
Banverket och länsstyrelserna skall upprätta under hösten 1993.

Anf. 165 BERNDT EKHOLM (s):

Herr talman! Jag tackar kommunikationsministern för svaret.

Det är litet konstigt att det skall vara så svårt att få ett besked om hur det
fortsättningsvis blir med riksväg 41. Kommunen har skrivit brev till Kommu-
nikationsdepartementet, men man har inte kunnat få något besked om hur
det blir i fortsättningen. Det har gjorts påstötningar i ett antal omgångar se-
dan vi väl kom loss med formaliteterna kring bygget.

De jobb som nu pågår räcker fram till sensommaren. Sedan blir det stopp,
och då kommer ett antal monument bestående av en hel serie broar att finnas
ute i terrängen. Det finns alltså inga vägar som binder samman broarna, och
så får det naturligtvis inte vara. Det är således nödvändigt att fortsätta med
de här jobben. Men för att det skall vara möjligt krävs det snabba beslut
när det gäller konstruktionsritningarna för bl.a. ytterligare broar som skall
byggas och utbyggnaden av vägarna i fråga. Det går inte att vänta längre.
Om inget sker, kommer bygget att stoppas upp i höst.

När det gäller den proposition som skall läggas fram vill jag framhålla att
några medel för hösten inte anslås där. Vägverket kan i princip inte ta an-
slagna medel i anspråk förrän den 1 januari 1994. Sådana förskjutningar blir
det i budgetsammanhang. Detta kommer alltså att innebära att arbeten läggs
ner fr.o.m. sensommaren i år och att det kommer att vara så till dess att Väg-
verket får medel inom ramen för eventuellt nya medel som regeringen fattar
beslut om. Detta kan väl ändå inte vara rimligt.

Jag måste därför fråga kommunikationsministern om det inte är möjligt
att vidta åtgärder som innebär att man förhindrar att de aktuella broarna blir
monument ute i terrängen.

Anf. 166 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Jag behöver kanske inte informera Berndt Ekholm om hur
det här fungerar. Det är alltså inte regeringen som fattar beslut om hur en-
skilda vägsträckor skall byggas, utan det är statens organ - i det här samman-
hanget Vägverket - som gör det. Vägverket får medel i den takt som riksda-
gen anslår sådana. Riksdagen har också anslagit medel, och alla de pengarna

har fördelats till Vägverket. Nästa gång nya pengar kommer är den 1 juli i
år.

Med anledning av budgetpropositionen och med anledning av investe-
ringsinriktningspropositionen och, som jag säger i mitt svar, om riksdagen
bifaller regeringens förslag om inrättandet av en låneram får Vägverket till-
gång till medel. Det är alltså Vägverket och länsstyrelserna som upprättar
planer för hur medlen skall användas i de olika områdena.

Varken jag eller regeringen i övrigt kan med det här planeringssystemet
tala om exakt hur medel tilldelas för enskilda riksvägar, länsvägar o.d. Det
har vi gjort i anslutning till olika paket, som framför allt haft sysselsättnings-
politisk bakgrund.

Det här projektet anvisades, som Berndt Ekholm mycket riktigt påpe-
kade, av den förra regeringen i ett sysselsättningsinriktat paket.

För att återkomma till frågan om när medel kan anslås, vill jag säga föl-
jande. Riksdagen kommer att ge regeringen nya medel att fördela den 1 juli.
Det blir alltså Vägverket och länsstyrelsen som kommer att fördela medlen
inom exempelvis det här aktuella länet.

Anf. 167 BERNDT EKHOLM (s):

Herr talman! Jag vet mycket väl hur det hela tillgår och inser att rege-
ringen inom ramen för de ordinarie vägmedlen rimligen inte exakt kan säga
vilka pengar som skall gå till riksväg 41. Problemet är att de ordinarie väg-
medel som vi kan vänta oss i den proposition som läggs fram i februari inte
kan disponeras förrän tidigast den 1 januari 1994 på grund av tidsförskjut-
ningen. Pengarna kan alltså inte lyftas den 1 juli 1993. Det kommer att inne-
bära ett glapp mellan sensommaren i år och januari 1994. Under den tiden
går det inte att bygga. Nämnda broar kommer att stå som monument ute i
terrängen. Detta är en helt orimlig situation, med tanke på att människor
går arbetslösa.

Vi socialdemokrater har i vårt budgetförslag tidigarelagt 17 miljarder kro-
nor. Jag vågar påstå att det här projektet kan inrymmas inom den ramen i
vår budget. Varför kan inte regeringen anslå, t.ex. via tilläggsbudgeten, me-
del, så att man slipper det här stoppet under hösten? I värsta fall finns risken
att projektet över huvud taget inte helt fullföljs.

Anf. 168 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Jag måste fråga Berndt Ekholm på vilket sätt de pengar som
Socialdemokraterna anslår i sin budget kan komma fram snabbare jämfört
med de medel som regeringen föreslår i budgetpropositionen.

Anf. 169 BERNDT EKHOLM (s):

Herr talman! De pengar som vi föreslår gäller tidigareläggningar. Vi gör
alltså en framflyttning till den 1 juli 1993, så att pengarna kan dipsoneras för
olika insatser redan då. Men de ordinarie budgetmedel som anslås och som
gäller från den 1 juli 1993 dipsoneras inte förrän den 1 januari 1994. Den
ordningen har vi haft i flera år. Det krävs alltså ett särskilt regeringsbeslut,
såvitt jag förstår, för att det skall gå att få fram pengar som kan användas
under hösten.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Svar på frågor

Anf. 170 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Nu förstår jag bakgrunden till frågan. Men det förhåller sig
så, att regeringen kommer att ställa medel till Vägverkets förfogande från
den 1 juli i år. Jag tror inte att det skall behöva bli något glapp när det gäller
den här typen av projekt. Men jag kan inte uttala mig om detta projekt speci-
fikt, för då skulle jag överträda mina befogenheter.

Berndt Ekholm får vända sig till Vägverket i regionen och fråga hur man
kommer att göra med pengarna. Enligt uppgifter som jag har tagit del av
kommer medlen att räcka fram till oktober-november 1993. Vägverket
kommer att få möjligheter att disponera pengar, så att man kan fortsätta
bl.a. med den här typen av projekt genom den låneram som jag hoppas att
riksdagen skall godkänna under våren.

Anf. 171 BERNDT EKHOLM (s):

Herr talman! Först och främst: Jag har förhoppningen att regeringens pro-
position är så pass fyllig, dvs. att det finns så mycket pengar, att det går att
inrymma ett pågående projekt av typen riksväg 41 i den här satsningen.

När det gäller tidpunkten måste jag, tyvärr, göra kommunikationsminis-
tern besviken. Jag har nämligen frågat Vägverket om det här. Enligt uppgif-
ter från personer som jobbar i regionen disponeras inte de medel som skall
komma i en förlängning av budgeten före den 1 januari 1994. Således blir
det ett glapp. Regeringen skulle dock kunna handla och exempelvis tillåta
Vägverket att låna upp pengar, så att man kan komma i gång och så att det
inte blir något glapp. Det finns möjligheter för regeringen att agera och att
kolla upp det här, just för att undvika att vi får monument av nämnda slag
ute i terrängen.

Anf. 172 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Herr talman! Jag tror att Berndt Ekholm och jag har samma uppfattning,
nämligen att det vore ett misslyckande för både regeringen och Vägverket
om den här typen av projekt blev stillastående ute i terrängen, samtidigt som
människor går arbetslösa - dvs. om vi av budgettekniska skäl inte skulle
klara utbetalningen av de här pengarna.

Vad vi genomgående tar sikte på i vårt förslag är ju att förändra och att på
ett mera kreativt sätt utnyttja den låneram som vi föreslår.

Jag tror alltså att det finns alla förutsättningar för Vägverket, om bara riks-
dagen antar regeringens förslag i denna del, att klara det här.

Överläggningen var härmed avslutad.

35 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1992/93:155 till socialförsäkringsutskottet

Motionerna

1992/93 :A6 och A7 till arbetsmarknadsutskottet

36 § Bordläggning

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1992/93:25 Handläggning av brottmål efter rättspsykiatrisk undersökning

m.m.

1992/93:163 Ändrad valkretsindelning i Malmöhus län

2 733 motioner avlämnade under allmänna motionstiden (enligt bilaga till
detta protokoll)

Motion

med anledning av skr. 1992/93:157 Invandrar- och flyktingpolitiken
1992/93:Sf22 av lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)

37 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 29 januari

1992/93:76 av Elving Andersson (c) till miljöministern om blyfri bensin:

I syfte att minska luftföroreningarna har krav på katalysatorrening för per-
sonbilar införts. För att säkerställa katalysatorns funktion och livslängd er-
fordras blyfri bensin. Fordon som erfordrar blyfri bensin har särskild dimen-
sion på påfyllningsröret i syfte att undvika misstag.

Om förorenad bensin används till katalysatorrenad bil uppstår sådana ska-
dor på katalysatorn att dess funktion allvarligt nedsätts och vid upprepade
påfyllningar av blyad bensin förstörs katalysatorn.

Genom lagstiftning och särskilda branschöverenskommelser garanteras
bilägaren en viss livslängd på katalysatorn. Garantiåtagandet är bland de
största som finns på marknaden, både i omfattning och kostnad om åtagan-
det måste uppfyllas. Ett totalt utbyte av samtliga katalysatorer som för när-
varande finns i drift och omfattas av garantiåtagandet kan uppskattas kosta
i storleksordning 10-13 miljarder kronor.

Myndigheten kontrollerar fordonet och kan ålägga att hålla utsläppen från
fordonet via katalysatorn inom specificerade toleransgränser. Om dessa
överskrids och fordonet skötts på föreskrivet sätt, kan garantiåtagandet från
leverantören åberopas.

Systemet bygger självfallet på att föraren tankar fordonet med föreskriven
bränslesort. Den som tankar fordonet har emellertid inte möjlighet att av-
göra vilken bränslekvalitet som finns i pumpen, utan måste förlita sig till att
den på pumpen angivna bränsleaktiviteten överensstämmer med den kvali-
tet som de facto levereras i bränslepumpens munstycke. Om blyad och för-
orenad bensin felaktigt säljs i pump som anges leverera blyfri bensin avsedd
för katalysatorförsett fordon, uppstår svåra skador på katalysatorn samtidigt
som garantikedjan egentligen bryts.

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

Enligt samstämmiga uppgifter har det förekommit och kan förekomma
alltjämt att blyfri bensin förorenats med bly och likväl säljs som blyfri bensin.

Myndigheterna kontrollerar funktionen på katalysatorn, men trots krav
på bensinföretagen att obligatoriskt tillhandahålla blyfri bensin tycks ingen
kontroll av kvaliteten förekomma. Denna brist på kontroll sätter såväl bil-
ägaren som garantigivaren i ett osäkert rättsläge.

Jag vill mot bakgrund av dessa problem fråga miljöministern:

1. Anser regeringen att distributionssystemet för bensin uppfyller de krav
man bör kunna ställa?

2. Kontrollerar Naturvårdsverket kvaliteten på blyfri bensin och inom
vilka toleransgränser bör bensinen ligga?

3. Vilket rättsläge råder för bilbranschens garantiåtagande för katalysa-
torn om 8 000 mil resp, fem år om bilägaren själv ovetande tankar blyad ben-
sin ur munstycke för blyfri bensin?

38 § Kammaren åtskildes kl. 19.56.

Förhandlingarna leddes

av förste vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. ajourneringen
kl. 15.56 och

av andre vice talmannen därefter till sammanträdets slut.

Vid protokollet

TOM T:SON THYBLAD

/Barbro Nordström

Prot. 1992/93:58

Innehållsförteckning 9 februari 1993

Tisdagen den 9 februari

1 § Meddelande om information från regeringen .............. 1

Förste vice talmannen

2 § Ny riksdagsledamot m.m.............................. 1

3 § Avsägelse ......................................... 1

4 § Meddelande om ändrad partitillhörighet.................. 2

5 § Anmälan om frågor

1992/93:344 av Karl-Gösta Svenson (m) om användning av ar-
betslösa i statligt finansierade byggprojekt............ 2

1992/93:345 av Gullan Lindblad (m) om sexuella övergrepp
mot barn...................................... 2

1992/93:346 av Göthe Knutson (m) om sexuella övergrepp mot
barn.......................................... 2

1992/93:347 av Kent Carlsson (s) om det s.k. Norrköpingsbre-
vet om befarad aktion mot Olof Palme............... 3

1992/93:348 av Gustaf von Essen (m) om våld mellan flyktingar
på förläggningar................................ 3

1992/93:349 av lan Wachtmeister (nyd) om utskrivning av per-
soner som dömts till sluten psykiatrisk vård........... 4

1992/93:350 av Eva Zetterberg (v) om utbildning av domare
och advokater om barns behov och utveckling......... 4

1992/93:351 av Björn Samuelson (v) om järnvägsförbindelsen
Stockholm-Oslo via Kil-Charlottenberg............. 4

1992/93:352 av Berith Eriksson (v) om stöd till våldtäktsoffer i
Bosnien....................................... 5

1992/93:353 av Margareta Viklund (kds) om utbildning av per-
sonal som handlägger ärenden om våld mot barn....... 5

1992/93:354 av Elvy Söderström (s) om tåget X12......... 5

1992/93:355 av Berndt Ekholm (s) om riksväg 41......... 6

1992/93:356 av Ulf Melin (m) om arbetsmarknadsmedel till ar-
betslösa byggnadsarbetare......................... 6

1992/93:357 av Barbro Westerholm (fp) om sexuella övergrepp
mot barn...................................... 6

1992/93:358 av Lennart Daléus (c) om sexuella övergrepp mot
barn.......................................... 7

1992/93:359 av Kjell Ericsson (c) om företagares ersättning
från A-kassa................................... 7

1992/93:360 av Lais Sundin (fp) om vapenexport till Estland. 7

1992/93:361 av Liisa Ruiander (kds) om aviserat förslag om ny
tobakslag........... 8

6 § Justering av protokoll................................ 8

Prot. 1992/93:58 7 § Svar på fråga 1992/93:337 om översynen av invandrarpolitiken

9 februari 1993 m.m........................................... 8

Kulturminister Birgit Friggebo (fp)

Marianne Andersson (c)

8 § Svar på fråga 1992/93:348 om våld mellan flyktingar på förlägg-

ningar .......................................... 10

Kulturminister Birgit Friggebo (fp)
Gustaf von Essen (m)

9 § Svar på frågorna 1992/93:340 och 341 om människosmugglingen

till Sverige ...................................... 12

Kulturminister Birgit Friggebo (fp)
Ingela Mårtensson (fp)

Sten Andersson i Malmö (m)

10 § Svar på fråga 1992/93:328 om beskattning av fodervärdsersätt-

ning ........................................... 17

Statsrådet Bo Lundgren (m)

Sten Andersson i Malmö (m)

11 § Svar på fråga 1992/93:335 om samordning av kronofogdemyn-

dighetens verksamhet .............................. 19

Statsrådet Bo Lundgren (m)

Gunnar Thollander (s)

12 § Svar på fråga 1992/93:343 om kvarskatten på barns kapitalin-

komster ........................................ 21

Statsrådet Bo Lundgren (m)

Carl Fredrik Graf (m)

13 § Svar på fråga 1992/93:331 om fördelningen av länsanslagen . . 22

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)
Carl Fredrik Graf (m)

14 § Svar på fråga 1992/93:321 om ytterligare medel till AMS .... 24

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)
Georg Andersson (s)

15 § Svar på fråga 1992/93:333 om förslaget om grund för avsked. . 26

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)
Karl-Erik Persson (v)

16 § Svar på fråga 1992/93:354 om tåget X12................. 28

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)
Elvy Söderström (s)

17 § Svar på fråga 1992/93:359 om företagares ersättning från

A-kassan ....................................... 30

Arbetsmarknadsminister Bötje Hörnlund (c)
Kjell Ericsson (c)

18 § Svar på frågorna 1992/93:344 och 356 om användning av arbets-

lösa i statligt finansierade byggprojekt ................. 31

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)
Karl-Gösta Svenson (m)

Ulf Melin (m)

19 § Svar på fråga 1992/93:342 om studiefinansiering av arbetslösas

folkhögskolestudier ............................... 35

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)
Carl-Johan Wilson (fp)

20 § Svar på fråga 1992/93:313 om skyldigheten att fullgöra värnplikt 37

Försvarsminister Anders Björck (m)

Carl-Johan Wilson (fp)

21 § Svar på fråga 1992/93:360 om vapenexport till Estland...... 39

Försvarsminister Anders Björck (m)

Lars Sundin (fp)

Ajournering .......................................... 41

Återupptagna förhandlingar .............................. 41

22 § Svar på fråga 1992/93:327 om tidpunkten för ett förslag om vård-

nadsbidrag ...................................... 41

Socialminister Bengt Westerberg (fp)

Eva Johansson (s)

23 § Svar på fråga 1992/93:349 om utskrivning av personer som dömts

till sluten psykiatrisk vård........................... 43

Justitieminister Gun Hellsvik (m)

Prot. 1992/93:58

9 februari 1993

24 § Svar på fråga 1992/93:283 om reglerna om häktning samt Euro-

pa- och FN-konventionerna ......................... 44

Justitieminister Gun Hellsvik (m)

Britta Bjelle (fp)

25 § Svar på fråga 1992/93:339 om reglerna om pass............ 46

Justitieminister Gun Hellsvik (m)

Lennart Fridén (m)

26 § Svar på frågorna 1992/93:345, 346, 357 och 358 om sexuella över-

grepp mot barn................................... 48

Justitieminister Gun Hellsvik (m)

Gullan Lindblad (m)

Andre vice talmannen (om debattreglerna)

Göthe Knutson (m)

Barbro Westerholm (fp)

Lennart Daléus (c)

27 § Svar på frågorna 1992/93:350 och 353 om utbildning av personal

som handlägger ärenden om våld mot barn ............. 54

Justitieminister Gun Hellsvik (m)

Eva Zetterberg (v)

Margareta Viklund (kds)

28 § Svar på fråga 1992/93:347 om det s.k. Norrköpingsbrevet om be-

farad aktion mot Olof Palme ........................ 58

Justitieminister Gun Hellsvik (m)

Kent Carlsson (s)

29 § Svar på fråga 1992/93:352 om stöd till våldtäktsoffer i Bosnien 60

Statsrådet Alf Svensson (kds)

Berith Eriksson (v)

Prot. 1992/93:58 30 § Svar på frågorna 1992/93:336 och 338 om skogsvårdsorganisatio-

9 februari 1993 nen ............................................ 63

Jordbruksminister Karl Erik Olsson (c)

Sven Lundberg (s)

Tage Påhlsson (c)

31 § Svar på fråga 1992/93:307 om riksfärdtjänsten ............ 65

Kommunikationsminister Mats Odell (kds)

Elisabeth Fleetwood (m)

32 § Svar på fråga 1992/93:326 om Bromma flygplats........... 66

Kommunikationsminister Mats Odell (kds)

Lennart Fremling (fp)

33 § Svar på fråga 1992/93:351 om järnvägsförbindelsen Stockholm-

Olso via Kil-Charlottenberg......................... 69

Kommunikationsminister Mats Odell (kds)

Björn Samuelson (v)

34 § Svar på fråga 1992/93:355 om riksväg 41................. 71

Kommunikationsminister Mats Odell (kds)

Berndt Ekholm (s)

35 § Hänvisning av ärenden till utskott...................... 74

36 § Bordläggning ..................................... 75

37 § Anmälan om interpellation

1992/93:76 av Elving Andersson (c) om blyfri bensin....... 75

Bilaga till RIKSDAGENS PROTOKOLL 1992/93:58

Riksmötet 1992/93

Förteckning över

MOTIONER

avgivna under den allmänna
motionstiden i januari 1993

Riksdagen

Stockholm 1993

6 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

sidan

Anvisningar 3

Antal motioner per utskott 3

Ämnesindelning av motionerna 4

Motionsregister 7

Personregister 165

Index 181

ANVISNINGAR

En motion kan sökas via

Ämnesområde

Studera ämnesindelningen (s. 4) och se efter i vilket utskott och i vilken serie
motionen är registrerad. Gå sedan igenom aktuella motioner i den kronolo-
giska förteckningen över motionerna.

Personregister

Av personregistret framgår vilka egenmotioner som varje riksdagsledamot
har avlämnat.

Index

Gå till index och sök efter ämnesord. Hänvisning ges till alla motioner som
behandlar ett visst ämne.

ANTAL MOTIONER (per utskott)
KU	153
FiU	59
SkU	161
JuU	178
LU	98
UU	198
FöU	71
SfU	147
SoU	250
KrU	178
UbU	241
TU	275
JoU	235
NU	158
AU	213
BoU	115
EU	3

Summa 2733 motioner

ÄMNESINDELNING AV MOTIONER UNDER

ALLMÄNNA MOTIONSTIDEN 1993

Konstitutionsutskottet

K201- Regeringsformen m.m.

K301- Riksdagsordningen, riksdagsfrågor

K401- Yttrandefrihetsfrågor

K501— Statlig förvaltning

K601— Kommunala och kyrkliga frågor

K701- Valfrågor

K801— Pressfrågor, partistöd,
samhällsinformation m.m.

Lagutskottet

L201— Associationsrätt

L301— Exekutionsväsendet

L401— Familjerätt

L501— Fastighetsrätt

L601— Försäkrings- och skadeståndsrätt

L701— Konsumentskydd

L801— Immaterialrätt

L901— Övrigt

Finansutskottet

Fi201— Ekonomisk politik

Fi301— Kommunalekonomi

Fi401— Statistik, revision, rationalisering,

ADB, statlig lokalförsörjning m.m.

Fi501— Offentlig sektor, upphandling,
egenregiverksamhet

FiöOl— Sparande

Fi701— Övrigt

Skatteutskottet

Sk301- Direkta skatter

SköOl— Indirekta skatter och tullfrågor

Sk801— Taxering, uppbörd och
skatteförvaltningen

Sk901— Övrigt

Justitieutskottet

Ju201— Polisväsendet

Ju301— Åklagarväsendet

Ju401— Domstolsväsendet

Ju501— Kriminalvården

JuöOl— Brottsbalken m.m.

Ju701- Rättegångsbalken m.m.

JuSOl- Övrigt

Utrikesutskottet

U201- Biståndspolitik

U301- Utrikesförvaltningen och
underlydande myndigheter

U401— Säkerhetspolitik, nedrustning,
krigsmaterielexport

U501— Europeiskt samarbete

U601— Förhållandet till enskilda länder och
vissa internationella organisationer
samt frågor om mänskliga rättigheter

Försvarsutskottet

Fö201— Säkerhetspolitik och gemensamma
totalförsvarsfrågor

Fö301— Totalförsvarets militära del

Fö401- Totalförsvarets civila del

FÖ501- Forskning och försvarsindustri

FööOl- Kustbevakningen

FÖ701— Fredsräddningstjänst

FÖ801— Strålskydd och kemikaliekontroll

Fö901— Övrigt

Socialförsäkringsutskottet

Sf201— Allmän försäkring m.m.

Sf5Ol— Studiesocialt stöd

Sf601— Invandrarfrågor m.m.

Socialutskottet

So201— Socialtjänst

So401— Hälso-och sjukvård

S06OI— Barnomsorg öch familjepolitik

Kulturutskottet

Kr201- Kulturverksamhet och massmedier

Kr401— Ungdomsverksamhet, folkbildning,
folkrörelsefrågor, lotterier och
kyrkliga frågor

Kr501- Idrott, rekreation och turism

Kr601- Övrigt

Jordbruksutskottet

Jo201— Jordbrukspolitik m.m.

Jo301— Skogsbruk

Jo401— Fiske, vattenbruk

Jo501- Service och kontroll (djurskydd,
växtskydd)

J06OI- Miljövård

J08OI- Övrigt (jakt m.m.)

Näringsutskottet

N201— Näringspolitik m.m.

N401— Energipolitik

Utbildningsutskottet

Ub401- Skolväsendet och
vuxenutbildningen

UbéOl - Högre utbildning och forskning
(inkl, lantbruksuniversitetet och
skogs- och jordbrukets
forskningsråd)

Ub901- Motioner gemensamma för
områdena 4 och 6

Trafikutskottet

T201- Trafikpolitik samt motioner som
avser två eller flera av ämnena i
T300—T900-serierna

T301— Vägväsende

T401— Trafiksäkerhet, fordons- och
körkortsfrågor

T501- Järnvägstrafik

T601— Sjöfart

T701- Luftfart

T801— Post och Tele

T901— Övrigt

Arbetsmarknadsutskottet

A201— Arbetsmarknad och arbetsliv

A401- Regionalpolitik

A601- Personalpolitik

A701- Arbetsrätt

A801- Jämställdhet

Bostadsutskottet

Bo201— Bostadsförsörjningen

Bo301— Länsstyrelsefrågor, rikets
administrativa indelning

Bo401- Fastighetsrättslig lagstiftning

Bo501— Plan- och byggnadslagstiftningen
vattenrätt

B06OI— Rennäringsfrågor

Bo701 - Renhållningslagstiftningen

EES-utskottet

E201-

Konstitutionsutskottet

Ämnesindelning

K201- Regeringsformen m.m.

K301 — Riksdagsordningen, riksdagsfrågor

K401- Yttrandefrihetsfrågor

K501- Statlig förvaltning

K601— Kommunala och kyrkliga frågor

K701- Valfrågor

K801— Pressfrågor, partistöd,
samhällsinformation m.m.

K201

Jerzy Einhorn (kds)

Begränsning av antalet riksdagsledamöter

K202

Bengt Harding Olson (fp)

Europarådskonventionen

K203

Lennart Fridén (m)

Grundlagsskydd för svenska språket

K204

Daniel Tarschys (fp)

Riksdagsledamöternas antal

K205

Lars Hedfors (s)

Grundlagsskydda den svenska allemansrät-
ten

KU 1

JoU 2

K206

Bengt Hurtig m.fl. (v)

Statsrådens innehav av värdepapper

K207

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Demokratins utveckling och fördjupning

KU 1,2,4-6,8-11

FiU 3

LU 7

K208

Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)

Folkomröstningsinstitutet

K209

Martin Nilsson (s)

Översyn av successionsordningen

K210

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Förbud mot biltullar

K211

Hans Göran Franck (s)

Riksbankens roll i den ekonomiska politiken

K212

Eva Zetterberg (v)

Medborgerligt inflytande i offentlig verk-
samhet

K213

Hans Stenberg m.fl. (s)

Kommittéväsendet

K214

Karin Pilsäter (fp)

Ett könsneutralt lagspråk m.m.

K215

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Riksdagsmandat och partirepresentation

K216

Ingrid Näslund (kds)

Rösträtt i riksdagsval för nordiska medbor-
gare

K217

Stefan Attefall och Rose-Marie Frebran

(kds)

Vikten av lagarnas förankring i den kristna
etiken

K218

Martin Nilsson m.fl. (s)

Sveriges författning

K219

Daniel Tarschys (fp)

Utformningen av riksdagens finansbemyndi-
ganden

K220

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Regler när riksdagsledamot lämnar sitt parti

K221

Hans Göran Franck (s)

Nådeinstitutet

K222

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Författningsfrågor

K301

Daniel Tarschys (fp)

Frågeinstitutet

K302

Daniel Tarschys (fp)

Riksdagens byggnader

K303

Ingrid Hemmingsson (m)

Turism

K304

Rinaldo Karlsson (s)

Riksdagsledamöternas ersättning

K305

Owe Andréasson och Håkan Strömberg (s)
Utvärdering av samhällsbesluten

K306

Charlotte Cederschiöld (m)

Samordning av jordbruks- och näringsfrågor

K307

Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s)

Riksdagens arbete

K308

Ingela Mårtensson (fp)

Nordiskt parlamentariskt samarbete

K309

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Registreringen av riksdagsledamöters eko-
nomiska intressen

K310

Charlotte Cederschiöld (m)

Ledamöternas placering i kammaren

K311

Johan Lönnroth m.fl. (v)
Riksdagsarrangemang utanför Stockholm

K312

Olle Schmidt (fp)

Konsekvensanalyser

K313

Carl B Hamilton (fp)

Riksdagens behandling av statsbudgeten

K314

Arne Andersson (m)

Omflyttning i riksdagens byggnader

K315

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Riksdagsledamöter i statens nämnder, sty-
relser och råd

K316

Rune Backlund (c)

Informationen till allmänheten om riksda-

gens arbete

K317

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Riksdagsledamöternas arvoden m.m.

K318

Håkan Holmberg (fp)

Inrättande av ett miljöutskott i riksdagen

K319

Bert Karlsson (nyd)

Reseersättning vid resor inom Sverige för
riksdagsledamöter

K320

Harriet Colliander och Simon Liliedahl

(nyd)

Riksmötets öppnande

K321

Ulf Kristersson m.fl. (m,s)

Riksdagsledamöternas ställning

K322

Birger Hagård (m)

Riksdagsledamöternas pensionsförhållan-
den

K323

John Bouvin (nyd)

Olof af Forselles

K324

John Bouvin (nyd)

Riksdagens byggnader

K325

Harriet Colliander och Simon Liliedahl

(nyd)

Riksdagens budget 1993/94

K326

Eva Johansson och Ines Uusmann (s)

Tillgång till riksdagsmaterial

K327

Pär Granstedt (c)

Riksdagsledamöternas arvode

K328

Oskar Lindkvist (s)

Fri motionsrätt i riksdagen

K329

Liisa Rulander m.fl. (kds)

Riksdagsledamöternas ekonomiska ersätt-
ning

K401

Ingela Mårtensson (fp)

Folkbokföringssekretess

K402

Aiwa Wennerlund (kds)

Språksanering/språkvård

K403

Chatrine Pålsson (kds)

Åtgärder mot videovåldet

K404

Björn Samuelson (v)

Uppgifter om föräldrars identitet

K405

Bengt Hurtig m.fl. (v)

Åsiktsreklam i satcllit-TV-sändningar

K406

Ylva Annerstedt (fp)

Offentlighetsprincipen hos vissa myndighe-
ter

K407

Peeter Luksep (m)

Omförhandling av avtalet med Nordisk Te-
levision AB (TV4)

K408

Bengt Rosén (fp)

Pressetik

K409

Birgitta Hambraeus (c)

EES-avtalet och offentlighetsprincipen

K410

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Hets mot folkgrupp

K411

Isa Halvarsson m.fl. (fp)

Förhandsgranskning av våldsvideo

K412

Alf Wennerfors (m)

Trådlösa mikrofoner

K413

Håkan Holmberg och Carl B Hamilton (fp)

Riktlinjer för utrikessekretessen

K414

Thage G Peterson m.fl. (s)

Förbud mot åsiktsreklam

K415

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Radio- och TV-ombudsman

K416

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)

Offentlighet för riksdagens databaser

K417

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Förstärkt genmälesrätt

K418

lan Wachtmeister och Harriet Colliander

(nyd)

Jurysystemet i yttrande- och tryckfrihetsmål

K419

lan Wachtmeister och Harriet Colliander
(nyd)

Yttrandefrihetsgrundlagen

K420

Per Olof Håkansson m.fl. (s)

Manipulering av bild

K421

Roland Larsson (c)

Försöksverksamhet med eterburen lokal-

TV-sändning

K422

Ingrid Andersson och Anita Persson (s)

Sekretess vid faderskap

K423

Kent Carlsson och Ulrica Messing (s)

Filmcensuren

K424

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Statens försäljning av datauppgifter

K425

Henrik S Järrel (m)

Satellitsändningar av TV-program

K426

Liisa Rulander (kds)

Val av jury i tryckfrihetsmål

K427

Tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Bengt

Kindbom (c)

Utrikessekretessen

K428

Hans Göran Franck (s)

Sekretess i asyl- och utlämningsärenden

K429

Henrik S Järrel (m)

Ändring av yttrandefrihetsgrundlagen, YGL

K430

Harriet Colliander m.fl. (nyd)

Radiosändningar från Motala

K431

Harriet Colliander m.fl. (nyd)

Påföljden vid olovlig sändning av radiopro-
gram

K432

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Journalistik och opinionsbildning

K433

Henrik S Järrel (m)

Finansieringsvillkoren för TV4 Nordisk Te-
levision AB

KU 1,2

SkU 3

K501

Iréne Vestlund m.fl. (s)

Statlig styrelserepresentation

K502

Olle Schmidt (fp)

Liberala perspektiv

BoU 1

KU 2-5

K503

Inger Lundberg m.fl. (s)

Vissa arvodesfrågor

K504

Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
Länsdemokrati och regional självstyrelse

K505

Olle Schmidt m.fl. (fp)

Ett Skåne-parlament

K506

Tuve Skånberg (kds)

Alkoholfri representation

K507

Harriet Colliander m.fl. (nyd)

Nämnder med domstolsliknande uppgifter

K508

Kent Carlsson m.fl. (s)

En ny kommission om Palmemordet

K509

Jarl Lander m.fl. (s)

Styrelserepresentationen i statliga verk och
bolag

K510

Ulrica Messing m.fl. (s)

Varudeklarerad offentlig sektor

K511

Martin Nilsson m.fl. (s)

Landshövdingsämbetet

K512

Lars Andersson (-)

Styrelsesammansättningen i statliga verk
och liknande styrelser

K601

Ulla Tilländer och Stina Eliasson (c)
Regeringsformen och folkkyrkorna

K602

Inger Koch (m)

Antalet ledamöter i kommunfullmäktige

K603

Rosa Östh och Roland Larsson (c)

Kommunal vårdnadsersättning

K604

Olle Schmidt (fp)

Kommunal uppdragsverksamhet

K605

Inger Hestvik m.fl. (s)

Ökad konkurrens i kommunal verksamhet

K606

Anders Svärd (c)

Avskaffande av kyrkofondens styrelse

K607

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Medlemskapet i svenska kyrkan

K608

Gunhild Bolander och Rosa Östh (c)

Relationerna kyrka-stat

K609

Bertil Persson (m)

Städer

K610

Carl B Hamilton och Karin Pilsäter (fp)

Ökad valfrihet inom begravningsväsendet

K611

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Sanktionsmöjligheter gentemot kommuner
och landsting

K612

Harriet Colliander m.fl. (nyd)

Utvidgad närvarorätt i kommunala organ

K613

Harriet Colliander m.fl. (nyd)

Det kommunala partistödet

K614

Bo Holmberg m.fl. (s)

Fria relationer mellan stat och kyrka

K615

Sonia Karlsson (s)

Kommunal demokrati

K616

Kent Carlsson m.fl. (s)

Telefonsammanträden i kommunal nämnd

K617

Bo Bernhardsson m.fl. (s)

Ett Skåneparlament

K618

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Folkomröstning i kommun och landsting

K619

Harriet Colliander m.fl. (nyd)

Renodling av kommunernas verksamhet

K620

Berndt Ekholm m.fl. (s)

Kyrkans relationer till staten

K621

Ingela Mårtensson (fp)

Medlemskapet i svenska kyrkan

K622

Lena Boström (s)

Ändring av kommunallagen

K623

Lena Boström (s)

Kommunal upplåning

K624

Bengt Kindbom (c)

Kommunaldemokratiska frågor

K625

Filip Fridolfsson och Rune Backlund (m,c)

Formerna för kommunal verksamhet

K701

Hans Nyhage och Lars Björkman (m)
Brevröstning

K702

Charlotte Branting och Ingela Mårtensson
(fp)

Invandrares politiska deltagande

K703

Bengt Harding Olson (fp)

Skydd för partibeteckning

K704

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Partibegreppet i vallagen

K7O5

Gunnar Thollander (s)

De kyrkliga valen

K706

Carin Lundberg m.fl. (s)

Otillbörligt nyttjande av partibeteckningar
på valsedlar

K707

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Missbruk av partibeteckning

K801

Charlotte Cederschiöld (m)

Återinförande av det svenska ordensväsen-
det

K802

Jerzy Einhorn (kds)

Politiska opinionsundersökningar

K8O3

Hugo Hegeland (m)

Ordensväsendets återinförande

K804

Dan Ericsson i Kolmården och Lars Stjern-
kvist (kds,s)

Stödet till radio- och kassettidningar

K8O5

Bengt Hurtig (v)

Ledighet för politiska förtroendeuppdrag

K8O6

Christer Lindblom (fp)

Skydd av valhemligheten

K807

Sverre Palm m.fl. (s)

Vallagen

K808

Pehr Löfgreen (m)

Det offentliga belöningsväsendet

K809

Lars Andersson (-)

Medborgarkommission angående mordet på

Olof Palme

K810

Henrik S Järrel m.fl. (m)

Ordensväsendet

K811

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Stödet till radio- och kassettidningar

K812

Jan Andersson och Bengt Silfvcrstrand (s)

Stöd till radio- och kassettidningar

K813

Jan Andersson och Börje Nilsson (s)

Ökat stöd till LL-stiftelsen

K814

Bertil Persson (m)

Politikerpensionerna

K815

Göthe Knutson (m)

Presstödet

K816

Hans Göran Franck m.fl. (s)

Inläsning av DN och SvD för synskadade

K817

Thage G Peterson m.fl. (s)

Presstödet

K818

Bengt Hurtig m.fl. (v)

Kungliga hov- och slottsstaterna

K819

Ulf Kristersson och Henrik Landerholm (m)

Slopat partistöd

K820

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Avveckla presstödet till dagspressen

K821

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Sänkt statligt partistöd

K822

Ingrid Andersson och Gunnar Thollander

(s)

Kungliga hov- och slottsstaterna

K823

Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)

Stöd till taltidningar

K824

Johan Lönnroth och Bengt Hurtig (v)

Hovstatens ställning i statsbudgeten m.m.

K825

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Vidgad rätt till taltidning

Finansutskottet

Ämnesindelning

Fi201— Ekonomisk politik

Fi301 — Kommunal ekonomi

Fi401 — Statistik, revision, rationalisering,
ADB, statlig lokalförsörjning m.m.

Fi501— Offentlig sektor, upphandling,
egenregi verksamhet

Fi601- Sparande

Fi701— Övrigt

Fi

Fi201

Gudrun Norberg (fp)

En ny svensk lönemodell

Fi202

Birger Hagård (m)

Statens utgifter

Fi203

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

En ny regering och en ny ekonomisk politik

Fi204

Bert Karlsson (nyd)

Allmänt lönestopp

FiU 1,2

KU 3,4

Fi205

Lars Andersson (-)

Vitbok om valutakrisen

Fi206

John Bouvin (nyd)

Kartläggning av de internationella finans-
marknaderna

Fi207

John Bouvin (nyd)

Kristidskommission

Fi208

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Kristidskommission

Fi209

Ulla Pettersson och Lars Ulander (s)
Kommunala investeringar

Fi210

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Allmänt lönestopp

Fi211

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Den ekonomiska politiken

FiU 1-3,5,13

SfU 4,8,12,19

SkU 6,32

NU 7,17,31

SoU 9

AU 10,14

LU 11

UbU 15,25,26

BoU 16

UU 18,22

FöU 20,21

TU 23,24

JoU 27,28

JuU 29

KrU 30

Fi212

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Riktlinjer för finans- och budgetpolitiken,
m.m.

FiU 1-4,16-21

SfU 6

BoU 7

AU 8-12,14,15

Fi213

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Nedskärning av statlig verksamhet

JuU 1-4

SoU 5

FiU 6,8

BoU 7

KU 9

SfU 10,11

EU 12

KrU 13

Fi301

Wiggo Komstedt (m)

Skatt till ”fritidskommun”

Fi302

Inger Lundberg m.fl. (s)

Statsbidrag för skatteutjämning

Fi303

Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)

Storstädernas ekonomiska situation

Fi304

Pär Granstedt m.fl. (c)

Skatteutjämningsbidragen

Fi305

Anita Johansson m.fl. (s)

Statsbidragssystemet för kommunerna

Fi306

Eva Zetterberg m.fl. (v,-)

Det nya kommunala statsbidragssystemets
konsekvenser för Stockholms län

Fi307

Jan Fransson m.fl. (s)

Det kommunala skattestoppet

7 Riksdagens protokoll 1992193. Nr 58

Fi

Fi308

Ylva Annerstedt m.fl. (fp,m,kds)

Statsbidragssystemets konsekvenser för
Stockholms län

Fi401

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(s)

Konsumentprisindex

Fi402

Hans Lindblad (fp)

Förvaltningsrevision

Fi403

Kenth Skärvik (fp)

Underhäll av fästningar

Fi404

Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c,v)
Lokalisering av SCB:s Stockholmsverksam-
het till Örebro

Fi405

Barbro Westerholm m.fl. (fp,m,c,kds)

Jämställdhetsstatistik

Fi406

Sture Ericson m.fl. (s)

Lokalisering av Statistiska centralbyrån till

Örebro

Fi407

Bertil Persson (m)

Nedläggning av Statskontoret

Fi408

Georg Andersson m.fl. (s)

En låginkomstutredning

Fi409

Sigge Godin (fp)

Utlokalisering av Statens lokalförsörjnings-
verk och fastighetskoncern Confortia AB

Fi410

Alf Egnerfors och Lisbet Calner (s)

Förbättrad trafikstatistik

Fi411

Anita Johansson och Eva Johansson (s)

Svartsjö slott som freds-, miljö- och kultur-
centrum

Fi412

Björn Ericson m.fl. (s)

Låginkomst- och levnadsnivåutredning

Fi501

Inger Lundberg (s)

Upphandlingsformer för kostnadsfria för-
brukningsartiklar

Fi502

Jan Erik Ågren (kds)

Miljövänlig upphandling

Fi503

Lena Klevenås (s)

Miljöhänsyn vid offentlig upphandling

FiöOl

Sören Lekberg och Nils T Svensson (s)

Förbättrade villkor för bosparande

Fi602

Eva Zetterberg (v)

Bosparande

Fi603

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Bosparande

Fi604

Christer Lindblom och Ingela Mårtensson
(fp)

Bosparande

Fi701

Elving Andersson (c)

Uppdelning av statsbudgeten i en drifts- och
en kapitaldel

Fi702

Anders Nilsson och Inga-Britt Johansson (s)
Bättre redovisning av personalkonsekvenser

Fi703

Inger René (m)

Försäljning av kronoholmar

Fi704

Margit Gennser och Sonja Rembo (m)

Behandling av investeringsutgifter

Fi705

Margit Gennser och Gullan Lindblad (m)

Dynamisk budgetering

Fi706

Bertil Persson (m)

Nollor i Sverige

Fi707

Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson (s)
Ramar för myndigheternas förvaltningskost-
nader

Fi

Fi708

Inga-Britt Johansson och Maja Bäckström

(s)

Ramanslag och resultatstyrning

Fi709

Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson (s)

Förvaltningspolitiken

Fi710

Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s)

Regionalpolitiska effekter av förändringar i
statsbudgeten

Fi711

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

En statens awecklingskommission

Fi712

Lars Biörck (m)

Förbättrad finansplan

Fi713

Per-Richard Molén (m)

Nedläggning av Riksbankens lokalkontor i

Östersund

Fi714

Ingvar Svensson (kds)

Samordning av statlig förvaltning

Fi715

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Ekonomisk demokrati

Fi716

Per Olof Håkansson (s)

Statens risk- och skadehantering

Fi717

lan Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd)
Återinförande av drift- och kapitalbudget i
staten

FiU 1,2

KU 3

Fi718

Lars Andersson (-)

Kommunernas, landstingens och statens
pensionsåtaganden

Fi719

lan Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
Kvalitet i offentlig förvaltning

Skatteutskottet

Ämnesindelning

Sk30l- Direkta skatter

Sk601 - Indirekta skatter och tullfrågor
SkXOI - Taxering, uppbörd och
skatteförvaltningen

Sk901- Övrigt

Sk

Sk301

Lennart Fremling (fp)

Skatteregler vid omarronderingar i Dalarna

Sk302

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Rättvis fördelning av krisens bördor

Sk303

Britta Bjelle och Ulla Orring (fp)

Ändrade avskrivningsregler för företag
inom stödområdet

Sk304

Carl Olov Persson (kds)

Kapital till nyinvesteringar inom skogsindu-
strin

Sk305

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Beskattning av utlandstraktamenten

Sk306

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)

Avdragsrätt för avgift till arbetsgivarorgani-
sation

Sk307

Jan Fransson (s)

Värnskatt m.m.

Sk308

Bo Finnkvist m.fl. (s)

Oförändrad a-kasseersättning genom höjd
marginalskatt

Sk309

Isa Halvarsson (fp)

Beskattning av bilförmån i fåmansföretag

Sk310

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Personalförmåner

Sk311

Stina Gustavsson m.fl. (c)

Avdrag för reparationer av småhus och bo-
stadsrätter

Sk312

Rosa Östh och Stina Eliasson (c)

De nya taxeringsvärdena på jordbruksfastig-
heter

Sk313

Lars Svensk och Aiwa Wennerlund (kds)

Lika behandling av frikyrko- och idrottsrö-
relsen

SkU 1

SfU 2

Sk314

Rune Rydén och Jerzy Einhorn (m,kds)
Skatteavdrag för donationer till ideella än-
damål

Sk315

Karin Starrin och Birgitta Carlsson (c)

Avdragsrätt för reparationer

Sk316

Carl-Johan Wilson (fp)

Tillfällig beskattning av höginkomsttagare

Sk317

Bo Finnkvist m.fl. (s)

Skattefrihet för fackliga stipendier

Sk318

Patrik Norinder (m)

Förmånsvärden vid uthyrning av bostäder
till anställda

Sk319

Lars Andersson (-)

Flyttskatten

Sk320

Stina Eliasson (c)

Avdragsrätt för småhusägare och bostads-
rättsinnehavare

Sk321

Carl Olov Persson och Pontus Wiklund (kds)

Avsättning till forskning och utveckling

Sk322

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Skattefrihet för Malingsbo Ekosockenpro-
jekt

Sk323

Åke Selberg m.fl. (s)

Beskattningen av bilismen

Sk324

Tage Påhlsson och Stina Eliasson (c)

Bilkostnadsavdrag för arbetsresor

Sk325

Karin Israelsson (c)

Avdragsmöjligheter för småhusreparationer

Sk

Sk326

Elving Andersson (c)

Beskattningen av vinst vid avyttring av in-
ventarier

Sk327

Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c)

Småföretagen och beskattningen

Sk328

Lars Svensk (kds)

Ändrat förmånsvärde för tjänstebilar

Sk329

Ingrid Näslund och Stefan Attefall (kds)

Kommunala fastighetsavgifter

Sk330

Ulf Melin och Göte Jonsson (m)

Förmånsbeskattningen av taxifordon

Sk331

Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (s)
Bilförmån

Sk332

Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,c)

Vissa företagsskattefrågor

Sk333

Birger Andersson och Tage Påhlsson (c)

Brutet räkenskapsår

Sk334

Agne Hansson och Rune Thorén (c)

Bilförmån

Sk335

Olle Schmidt (fp)

Avskaffande av sambeskattningen av förmö-
genheter

Sk336

Erling Bager m.fl. (fp)

Skatteregler för yrkesfiskare

Sk337

Erling Bager (fp)

Fastighetsbeskattningen vid påbyggnad av
befintliga bostadshus

Sk338

Margit Gennser (m)

Riskkapitalförsörjning och pensioner enligt
tryggandelagen

Sk339

Margit Gennser (m)

Förmånstagare till pensionsförsäkringar

Sk340

Margit Gennser (m)

Avdrag för premier för pensionsförsäkringar

Sk341

Margit Gennser (m)

Avdrag för pensionskostnader

Sk342

Bo Finnkvist m.fl. (s)

Beskattning av s.k. fallskärmsavtal

Sk343

Jan Erik Ågren (kds)

Beskattningen av inkomster av bär- och
svampplockning

Sk344

Ingrid Näslund (kds)

Skattebestämmelserna för olika typer av
barnomsorg

Sk345

Stefan Attefall (kds)

Reducerat förmånsvärde för elbilar

Sk346

Stefan Attefall (kds)

Existensminimum

Sk347

Peter Kling m.fl. (nyd)

Beskattningen av kostförmån

Sk348

Peter Kling och Sten Andersson i Malmö
(nyd.m)

Skattefritt hobbyhästägande

Sk349

Britta Bjelle (fp)

Den skattemässiga behandlingen av värde-
pappersförlust vid konkurs

Sk350

Bert Karlsson (nyd)

Avdragsrätt för småhusägare och bostads-
rättsinnehavare

Sk351

Bert Karlsson (nyd)

Avdragsrätt för barn

Sk352

Bert Karlsson (nyd)

Avdragsrätt för välgörenhet

Sk353

Roland Larsson (c)

Beskattningen av skogskonto

Sk354

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

En skattepolitik för tillväxt, rättvisa och
sunda statsfinanser

Sk355

Håkan Holmberg (fp)

Föräldrakooperativ

Sk356

Håkan Holmberg (fp)

Realisationsvinstbeskattningen vid försälj-
ning av villor och bostadsrätter

Sk357

Harald Bergström (kds)

Bilförmån

Sk358

Harald Bergström och Holger Gustafsson
(kds)

Fastighetsanknutna underhållsfonder

Sk359

Alf Eriksson och Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Beskattningen inom skogsbruket

Sk360

Inge Carlsson och Lars Stjernkvist (s)

En solidaritetsskatt

Sk361

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Skattefritt sparande för barn och ungdom

Sk362

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Beskattningen av småföretagare

Sk363

Ulf Björklund (kds)

Omarronderingar i Dalarna

Sk364

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Skattebefrielse från förlust vid rån

Sk365

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Avdragsrätt för egnahemsägare vid ombygg-
nad, m.m.

Sk366

Peter Kling m.fl. (nyd)

Bilförmån

Sk367

Magnus Persson och Oskar Lindkvist (s)

Ändrad beskattning vid våningspåbyggnad

Sk368

Barbro Evermo Palmerlund m.fl. (s)

Lunchsubventioner

Sk369

Göran Magnusson m.fl. (s)

Solidarisk bostadspolitik

SkU 1

BoU 2

Sk370

Henrik Landerholm (m)

Beskattning av ränteintäkter

Sk371

Harriet Colliander och Simon Liliedahl

(nyd)

Underhåll av kulturhistoriskt värdefulla
manbyggnader

Sk372

Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
En utvärdering av skattesystemet, m.m.

Sk373

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Flyttskatten

Sk374

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Fastighetstaxeringen

Sk375

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Skattereglerna för tillbyggnad av flerfamiljs-
hus

Sk376

Ulrica Messing m.fl. (s)

Tjänstebilar

Sk377

Kenneth Lantz (kds)

Beskattningen av tjänstebil

Sk378

Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m)

Avdragsrätt vid reparationer m.m. för bl.a.
småhusägare

Sk379

Tage Påhlsson och Birgitta Carlsson (c)
Beskattning av minderårigas ränteinkomster

Sk

Sk380

Birger Andersson och Tage Påhlsson (c)

Skatteavdraget från ränteinkomster

Sk381

Kaj Larsson m.fl. (s)

Förmånsvärdet för tjänstebostad

Sk382

Charlotte Branting m.fl. (fp)

Avdragsrätt för gåvor

Sk383

Lennart Brunander och Karin Starrin (c)

Beskattningsregler inom jordbruket

Sk384

Lennart Brunander och Gunhild Bolander

(c)

Inrättande av ett skördeskadekonto

Sk385

Stina Gustavsson och Rosa Östh (c)

Beskattning av måltidsförmåner

Sk386

Lars Björkman och Lars Biörck (m)

Temporär avdragsrätt för underhåll av små-
hus och bostadsrätter

Sk387

Birgitta Hambraeus (c)

Skatten på skogskonto

Sk388

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Skattepolitiken

SkU 1-7,9-21

FiU 8

Sk601

Sten-Ove Sundström m.fl. (s)

Bättre lås på bilar

Sk602

Bengt-Ola Ryttar (s)

Vägföreningarna och momsen

Sk603

Bengt Kronblad och Bengt-Ola Ryttar (s)
Skattereglerna vid egen elproduktion

Sk604

Sten-Ove Sundström m.fl. (s)

Bilismens kostnader i Norrlands inland

Sk605

Ulla Tilländer och Ingrid Näslund (c,kds)
Momsavlyftning för fristående skolor

Sk606

Karin Falkmer och Inger René (m)

Gallerimomsen

Sk607

Lennart Fremling (fp)

Hundskatten

Sk608

Kjell Eldensjö (kds)

Statlig stimulans för övergång till inhemska
bränslen

Sk609

Ulla Orring (fp)

Reklamskatten på vissa uppgifter i telefon-
katalogen

SkölO

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Differentierad förpackningsskatt

Sköll

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén

(s)

Konstnadsneutralitet mellan lastfordon

Sk612

Carl Olov Persson och Rose-Marie Frebran
(kds)

Mervärdesskatten vid försäljning av konst

Sk613

Anders Svärd (c)

Mervärdesskatten och de kyrkliga kommu-

nerna

Sk614

Elving Andersson (c)

Kompensation för mervärdesskatt på stöd
till föreningslivet

Sk615

Catarina Rönnung m.fl. (s)

Slopande av mervärdesskatt för fotvård av
medicinska skäl

Sk616

Stig Bertilsson (m)

Inbetalningen av reklamskatt

Sk617

Hugo Hegeland (m)

Gotland som ekonomisk frizon

Sk618

Bo Bernhardsson och Reynoldh Furustrand
(s)

Reklamskatten

Sk

Sk619

Håkan Holmberg (fp)

Miljöavgift på naturgrus

Sk620

John Andersson (-)

Differentierad bensinskatt

Sk621

Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s)

En friare bilhobby

JoU 1

SkU 2,3

Sk622

Lars Hedfors m.fl. (s)

Befogenheter för Tullverket

Sk623

Georg Andersson m.fl. (s)

Alkoholskatten m.m.

Sk624

Gustaf von Essen (m)

Beskattningen av elproduktion m.m.

Sk625

Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)
Drivmedelsskatter i Norrlands inland

Sk626

Agne Hansson och Tage Påhlsson (c)

Punktskatter på vissa varor

Sk627

Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Momsbeskattningen i samband med före-
ningsdrift

Sk628

Jan Sandberg (m)

Sänkt skatt på nya bilar

Sk629

Sören Lekberg och Nils T Svensson (s)
Mervärdesbeskattningen av fastighetsför-
valtning

Sk630

Tuve Skånberg (kds)

Beskattningen av alternativa energislag

Sk631

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Taxfree-försäljning på Gotlandsfärjorna

Sk632

Krister Örnfjäder (s)

Placering av tullpersonal i Västerviks kom-
mun

Sk633

Leo Persson och Bo Finnkvist (s)

Reglerad differentiering av miljöavgifter

Sk634

Roland Larsson (c)

Särskild avgift/skatt på alkohol och tobaks
varor för finansiering av sjukvården

Sk635

Kaj Larsson m.fl. (s)

Färjeförbindelsen Simrishamn-Allinge

Sk636

Stefan Attefall och Jan Erik Agren (kds)
Differentierad bensinskatt

Sk637

Carl Olov Persson (kds)

Energisnålare och miljövänligare bilar

Sk638

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Gotland som frihandelsområde

Sk639

Peter Kling m.fl. (nyd)

Mervärdesskatt från byggnadsstiftelser

Sk640

Ines Uusmann och Anita Jönsson (s)

Moms på tidningsporto

Sk641

Berit Löfstedt m.fl. (s)

Skatt på TV- och radioreklam

Sk642

Dan Ericsson i Kolmården m.fl.

(kds,m,fp,c)

Kolmårdens djurpark

SkU 1

KrU 2

Sk643

Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c)

Transportbeskattning och inlandsskogsbru
ket

SkU 1,2,4

AU 3

Sk

Sk644

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Kompetensutveckling vid Tullverket angå-
ende narkotika

Sk645

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Turism och momsbeskattningen

Sk646

Sinikka Bohlin och Monica Widnemark (s)
Beskattning av boendet

Sk647

Martin Nilsson (s)

Förtullning av resgods

Sk648

Birgitta Hambraeus m.fl. (c,m,kds)

Utvärdering av energiskatterna

Sk649

Margareta Gard (m)

Straffskatt på olovlig tillverkning av sprit

Sk650

Per-Richard Molén (m)

Översyn av lagen om allmän energiskatt

Sk651

Georg Andersson m.fl. (s)

Ändrad bensin- och fordonsskatt

Sk652

Max Montalvo (nyd)

Momsbefrielse för veterinärbehandling av
sällskapsdjur

Sk653

Mats Lindberg (s)

Turism

Sk654

Lennart Fremling (fp)

Blyet i naturen

Sk655

Hugo Bergdahl (fp)

Veteranbilar

Sk656

Bert Karlsson (nyd)

Avskaffande av moms på böcker

Sk657

Harriet Colliander och Richard Ulfvengren
(nyd)

Moms på tidningar

Sk658

Claus Zaar (nyd)

Gotland som frihandelszon

Sk801

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)

Utländska kapitalförsäkringar

Sk802

Birger Andersson och Rune Thorén (c)
Gränsen för uttagande av kvarstående skatt

Sk803

Inger Lundberg och Martin Nilsson (s)

Torg- och gatuhandel

Sk804

Karl Hagström (s)

Tillsättande av skatteplaneringskommission

Sk805

Bruno Poromaa och Owe Andréasson (s)
Förenklingar i deklarationsförfarandet

Sk806

Rune Thorén och Elving Andersson (c)
Omtaxering av tomt och bostad på lantbruk
m.m.

Sk807

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Kontrolluppgifter om ränteinkomster

Sk808

Inger René m.fl. (m)

Taxering av vissa jordbruksfastigheter

Sk809

Gustaf von Essen (m)

Taxeringen av jordbruksfastigheter

Sk810

Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp)
Information på deklarationsblanketter

Sk811

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Skattebetalares rättssäkerhet

JuU 1,4

LU 2,3

SkU 5-13

Sk812

Stina Gustavsson (c)

Anstånd med inbetalning av skatt under på-
gående process

Sk901 Sk903

Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c) Bert Karlsson (nyd)

Släktforskning och folkbokföringen Lägenhetsregister för att komma åt skatte-

och bidragsfusk

Sk902

Agne Hansson och Christer Lindblom (c,fp)

Tullens resurser i Kalmar län

Justitieutskottet

Ämnesindelning

Ju201- Polisväsendet

Ju301- Åklagarväsendet

Ju401- Domstolsväsendet

Ju501- Kriminalvården

Ju601— Brottsbalken m.m.

Ju701- Rättegångsbalken m.m.

Ju801— Övrigt

Ju201

Sten-Ove Sundström m.fl. (s)

Bekämpning av bostadsinbrott

Ju202

Holger Gustafsson (kds)

Myndighet mot eko-brott

Ju203

Bo Bernhardsson och Gunnar Nilsson (s)
Resursfördelningen inom polisväsendet

Ju204

Lars Moquist och Ulf Eriksson (nyd)

Övervakn ingskameror

Ju205

Karin Pilsäter (fp)

Pass som ID-handling

Ju206

Inger Lundberg och Ines Uusmann (s)

Cykelstölder

Ju207

Tom Heyman (m)

Prioritering av kampen mot den grova
brottsligheten

Ju208

Anita Johansson m.fl. (s)

Ekonomisk och organiserad brottslighet

Ju209

Stig Bertilsson (m)

Polishus i Vänersborg

Ju210

Kenneth Lantz (kds)

Sjöpolis i Skåne

Ju211

Margitta Edgren m.fl. (fp)

Kvinnliga poliser

Ju212

Robert Jousma (nyd)

Åtgärder mot ekonomisk brottslighet

Ju213

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Miljöpolis

Ju214

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Polisbevakningen vid särskilda arrangemang

Ju215

Hans Karlsson och Bengt Kronblad (s)
Åtgärder mot eko-brottslighet

Ju216

Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

Polisens trafikövervakning

Ju217

Lena Öhrsvik (s)

Uppgifter ur polisregistret till socialnämnd
vid utredning om barn

Ju218

Annika Åhnberg (-)

Särskilda polisstationer för kvinnor

Ju219

Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

Polisresurser till Stockholms län

Ju220

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Polisväsendet

Ju221

Jerry Martinger (m)

Utförsel av stöldgods

Ju222

Rune Thorén och Elver Jonsson (c,fp)

Nykterhetskontroller

Ju223

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Ekonomisk brottslighet

JuU 1-4,8

SkU 5,7

LU 6

Ju224

Karl Gustaf Sjödin (nyd)

Besparingar inom polisväsendet

Ju225

lan Wachtmeister och Max Montalvo (nyd)
Omprioritering av trafikpolisens uppgifter

Ju226

Max Montalvo (nyd)

Rikspolisstyrelsen och trafikövervakningen

Ju227

Göthe Knutson (m)

Synliggörande av polisen

Ju228

Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s)

Åtgärder mot ekonomisk brottslighet

8 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Ju

Ju301

Christel Anderberg och Inger Koch (m)
Förtur för mål om kvinnomisshandel

Ju302

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Åtalsplikten

Ju303

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Åtgärder mot miljöbrott

Ju401

Aiwa Wennerlund (kds)

Väntrum i domstolarna

Ju402

Sigrid Bolkéus m.fl. (s)

Tingsrättsorganisationen

Ju403

Siw Persson (fp)

Domares miljökompetens

Ju404

Bengt Harding Olson (fp)

Reformering av rättsväsendet

Ju405

Göthe Knutson (m)

Information om personer med skyddsklassat
arbete

Ju406

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Fortbildning av nämndemän m.fl.

Ju407

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Nämndemännens utbildning och ersättning

Ju408

Nils Nordh (s)

Ersättningen till nämndemännen

Ju409

Stina Eliasson och Birgitta Hambraeus (c)
Nämndemännens utbildning och ersättning

Ju410

Stina Eliasson och Birgitta Hambraeus (c)

De små tingsrätterna

Ju411

Charlotte Cederschiöld (m)

Frånvaron vid rättegångar

Ju412

Sonia Karlsson och Berit Löfstedt (s)

Tingsrättsorganisationen

Ju413

Per-Richard Molén (m)

Tingsrätten i Sollefteå

Ju414

Inger Hestvik m.fl. (s)

Tingsrätterna

Ju415

Gunnar Thollander m.fl. (s)

Tingsrätten i Tierp

Ju416

Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s)
Ersättningen till nämndemän

Ju417

Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)

Domstolsväsendet m.m.

Ju418

Sven-Olof Petersson (c)

Tingsrätternas organisation

Ju419

Ulla Pettersson (s)

Ersättningen till nämndemän m.m.

Ju420

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)
Nämndemannakårens sammansättning

Ju421

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

En ungdomsdomstol

Ju422

Bengt Rosén (fp)

Domstolsverket

Ju423

Carin Lundberg och Mats Lindberg (s)
Arvoden och andra ersättningar för nämn-
demän

Ju424

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Domstolarna

JuU 1-3

KU 4

Ju501

Stig Grauers m.fl. (m)

Narkotikan på fängelserna

Ju

Ju502

Barbro Westerholm (fp)

Behandling av våldtäktsmän

Ju503

Ulla Pettersson och Gunhild Bolander (s,c)

Kriminalvårdsanstalten i Visby

Ju504

Christel Anderberg (m)

Underrättelse till målsägande

Ju505

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Visitationspatrullerna på kriminalvårdsan-
stalter

Ju506

Sverre Palm m.fl. (s)

Lekmannaövervakare

Ju507

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Kriminalvårdens visitationspatruller

Ju508

Sven-Olof Petersson (c)

En kriminalvårdsanstalt i Blekinge

Ju601

Bengt Harding Olson (fp)

Nödvärnsrätten

Ju602

Göte Jonsson och Ulf Melin (m)

Påföljden för grovt rån

Ju603

Lotta Edholm och Kenth Skårvik (fp)

Alkohol och trafik

Ju604

Tuve Skånberg och Lennart Fridén (kds,m)
Sexuellt umgänge mellan lärare och elever

Ju605

Lennart Fridén (m)

Förverkande

Ju606

Ulla Tilländer (c)

Rattfylleri

Ju607

Margareta Viklund (kds)

Förbud mot rasistiska organisationer

Ju608

Gullan Lindblad m.fl. (m, c, fp, kds)

Barnsexturism

JuU 1,2,3,4

SoU 5

Ju609

Ulla Pettersson m.fl. (s)

Olaga våldsskildringar

Ju610

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Skärpt straff för vållande till annans död vid
rattfylleri

Juöll

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Påföljden för rattfylleri

Ju612

Anders Svärd och Bengt Kindbom (c)

Olaga vapeninnehav, m.m.

Ju613

John Andersson (-)

Vapenamnesti

Ju614

Christel Anderberg (m)

Slopande av påföljden överlämnande till
rättspsykiatrisk vård

Ju615

Martin Nilsson m.fl. (s)

Åtgärder mot diskriminering

Ju616

Ulla Pettersson m.fl. (s)

Kriminalisering av prostituerades kunder

Ju617

Lotta Edholm och Håkan Holmberg (fp)
Hårdare straff för brott med rasistisk an-
knytning

Ju618

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Invandrarna i Sverige

UbU 1,6

AU 2,5

SfU 3,4

JuU 7-9

KU 10,11

Ju

Ju619

Hans Göran Franck (s)

Rasism och främlingsfientlighet

UbU 1

SfU 2

AU 3

JuU 4,5

UU 6

Ju620

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Förbud mot rasistiska organisationer

Ju621

Oskar Lindkvist m.fl. (s)

Ny påföljdsform för trafikförseelser

Ju622

Elisabeth Persson m.fl. (v,s,fp)

Prostitution

Ju623

Ingrid Andersson och Gunnar Thollander

(s)

Uppföljning av rattfylleribrott

Ju624

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Nådemöjligheten vid livstidsstraff

Ju625

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Skyddande av flykting

Ju626

Kenneth Lantz (kds)

Alkoholutandningsprov

Ju627

Birgit Henriksson m.fl. (m,s,fp,c,kds,nyd,v)
Preskriptionstider vid sexuella övergrepp på
barn

Ju628

lan Wachtmeister och Laila Strid-Jansson
(nyd)

Preskriptionstider vid sexuella övergrepp

Ju629

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Återinförande av interneringsstraffet

Ju630

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Inbrottsstölderna

Ju631

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

Paintball-vapen

Ju 632

Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)
Påföljden vid skattebrott

Ju633

Kar] Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Slopad villkorlig frigivning

Ju634

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Brott med flera misstänkta

Ju635

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Påföljdsöverenskommelse

Ju636

Kenneth Lantz (kds)

Paintball- och kolsyrevapen

Ju637

Knut Wachtmeister (m)

Medverkansansvar i brottmål

Ju638

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Åtgärder mot rattfylleri m.m.

Ju639

Åke Carnerö (kds)

Försöksverksamhet i Sverige med alkolås

Ju640

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Tjänstefel m.m.

JuU 1

AU 2

Ju641

Gudrun Norberg och Sigge Godin (fp)

Säkrare trafik

JuU 1

LU 2

Ju642

Britt Bohlin (s)

Tillståndsprövning för kolsyrevapen

Ju643

Kent Carlsson m.fl. (s,c,v)

Diskrimineringen av homosexuellas organi-
sationer

Ju644

Hans Göran Franck och Anita Johansson (s)
Åtgärder mot narkotikamissbruket

Ju

Ju645

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Påföljden vid brott mot knivförbudet

Ju 646

Göthe Knutson (m)

Omhändertagande av fordon vid trafiknyk-
terhetsbrott

Ju647

lan Wachtmeister och Laila Strid-Jansson

(nyd)

Sexuella brott mot barn

SoU 1,4,6

JuU 2,3

UU 5

Ju648

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Straffskalan gällande sexualbrott mot barn
och barnpornografibrott

JuU 1-4

KU 5

Ju701

Kurt Ove Johansson och Oskar Lindkvist (s)

Advokatsamfundets disciplinnämnd

Ju702

Berith Eriksson (v)

Den allmänna rättshjälpen

Ju703

Lars Biörck (m)

Processordningen i trafikmål

Ju704

Karin Israelsson (c)

Tvångsmedel vid gatulangning

Ju705

Göte Jonsson och Ulf Melin (m)

Forumreglerna i civilmål

Ju706

Lennart Hedquist och Rosa Östh (m,c)

Polisens arbetsmöjligheter

Ju707

Kenneth Lantz och Rose-Marie Frebran

(kds)

Polisens störningsverksamhet

Ju708

Ingrid Andersson och Anita Persson (s)
Domstolsprövning av ärenden om barn

Ju709

Marianne Jönsson och Gunhild Bolander (c)

Rättshjälpslagen

Ju710

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Avskaffande av politisk tillsättning av nämn-
demän i domstolarna

Ju711

Ingrid Näslund (kds)

Rättshjälpslagen

Ju712

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Reglerna om häktning

Ju713

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

TV-sändning från rättssal

Ju714

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Anonymitet för vittnen

Ju715

Ines Uusmann och Björn Ericson (s)

Klotter

Ju716

Sinikka Bohlin (s)

Delgivning i den summariska processen

Ju717

Sinikka Bohlin (s)

Rättshjälp vid bodelning

Ju718

Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds)

Ersättning till enskild för kostnader i förvalt-
ningsprocessen

Ju719

Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)

Rättshjälpen

Ju720

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Advokatfrågor

Ju721

Göthe Knutson (m)

Ersättningen åt offentlig försvarare när
brottsling rymt från straffverkställighet

Ju801

Ingbritt Irhammar och Larz Johansson (c)

Ett brottsförebyggande informationshäfte

Ju

Ju802

Margareta Viklund (kds)

Sexuella övergrepp mot barn, m.m.

JuU 1,3,5

SoU 2,6

LU 4

Ju803

Margareta Viklund (kds)

Kontaktförmedlingen av utländska kvinnor

Ju804

Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp)

Central brottsofferfond

Ju805

Barbro Westerholm (fp)

Kränkning av små barn

Ju806

Aiwa Wennerlund och Martha Gårdestig

(kds)

Central brottsofferfond

Ju807

Widar Andersson (s)

Brottsofferfonden

Ju808

Birthe Sörestedt m.fl. (s)

Påföljd med föreskrift om reglering av
brottsskada

Ju809

Karin Starrin m.fl. (c,m,fp,kds)

Våld mot kvinnor

Ju810

Bengt Kindbom och Tredje vice talman Ber-
til Fiskesjö (c)

Brottsbalken m.m.

Ju811

Ingela Mårtensson m.fl. (fp)

Pornografiska föreställningar

Ju812

Wiggo Komstedt (m)

Återlämnande av beslagtagna varor

Ju813

Lena Boström och Carin Lundberg (s)

Våld och kvinnor

Ju814

Charlotte Cederschiöld (m)

Nedskräpning

Ju815

Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

Åtgärder mot unga lagöverträdare

Ju816

Isa Halvarsson m.fl. (fp)

Våld mot kvinnor

Ju817

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Ekonomisk brottslighet

JuU 1,3,6-9,20

LU 2,10,11,13,14,16,19

SkU 4,5,17,18

NU 12

AU 15

Ju818

Sten Söderberg (-)

Kvinnofrid

Ju819

Bengt Harding Olson (fp)

Utländska lagöverträdare

Ju820

lan Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd)

Åtgärder mot bidragsfusk

Ju821

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Stöd till brottsoffer

Ju822

Laila Strid-Jansson (nyd)

Skydd mot våldsverkan

Ju823

Ingbritt Irhammar (c)

Hembränning

Ju824

Ingegerd Sahlström och Berit Oscarsson (s)

Fyrverkeripjäser

Ju825

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Allmän laglydnad

Ju826

lan Wachtmeister och Laila Strid-Jansson

(nyd)

Sexuella övergrepp mot barn och kvinnor

Ju827

Gudrun Norberg (fp)

Avgifter för tillstånd att göra sparbössein-
samling

Ju

Ju828

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Reglerna om fyrverkeritillstånd

Ju829

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)
Bevisbördan i brottmål m.m.

Ju830

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Påföljden för brott

Ju831

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Summarisk straffprocess m.m.

Ju832

Birthe Sörestedt och Sigrid Bolkéus (s)

Övergrepp mot kvinnor

Ju833

Håkan Holmberg m.fl. (fp,s,m,c,kds)

Åtgärder mot antisemitisk propaganda i
Sverige

JuU 1,3

SfU 2

Ju834

Christina Linderholm (c)

Hets och våld mot homosexuella

KU 1

JuU 2

Ju835

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Åtgärder mot våldsbrottsligheten

JuU 1,2,4

SoU 3

Ju836

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Åtgärder för att förhindra etablering i brott

JuU 1-3,7,8

SoU 4

UbU 5,6

KrU 9

Ju837

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Narkotikabrottsligheten

UbU 1

JuU 2-10

UU 11

Ju838

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Kriminalpolitiken

JuU 1,2

SoU 3,4

Ju839

Karin Pilsäter m.fl. (fp,s,kds,nyd,v)

Våld mot kvinnor

JuU 1,2,4

LU 3

SoU 5

UbU 6

Ju840

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Förbud mot bärande av mask vid demon
stration

Ju841

Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)

Kriminalvården

Ju842

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Kriminalpolitiken

Ju843

Knut Wachtmeister (m)

Elektronisk övervakning i banker

Ju844

Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)

Brottsförebyggande åtgärder

Ju845

Margareta Winberg m.fl. (s)

Kvinnofrid

Ju846

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Kriminalpolitiken

JuU 1-6,8-33

FöU 7

Lagutskottet

Ämnesindelning

L201- Associationsrätt

L301— Exekutionsväsendet

L401— Familjerätt

L501— Fastighetsrätt

L601— Försäkrings- och skadeståndsrätt

L701— Konsumentskydd

L801— Immaterialrätt

L901- Övrigt

L201

Nils T Svensson (s)

Uppgiftsskyldighet om VD:s förmäner i bo-
lagets årsredovisning

L202

Charlotte Cederschiöld (m)

Redovisning av fastighetsvärden

L203

Bengt Silfverstrand och Ingvar Johnsson (s)
Solidariskt betalningsansvar för delägare i
aktiebolag

L204

Bengt Silfverstrand och Inga-Britt Johans-
son (s)

Aktiekapitalets storlek

L205

Bengt Silfverstrand och Ingvar Johnsson (s)
Ansvarsgenombrott vid koncernförhållan-
den

L206

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Ny stiftelselagstiftning

L207

Elving Andersson och Stina Gustavsson (c)
Omvandling från ekonomisk till ideell för-
ening

L208

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén

(s)

Franchising

L209

Olle Schmidt m.fl. (fp)

Mänsklig kompetens i balansräkningen

L210

Eva Johansson och Ingela Thalén (s)

Rättssäkerheten vid bolagsbildning

L301

Rune Evensson m.fl. (s)

Lönegaranti vid konkurs

L302

Gunnar Nilsson och Bo Bernhardsson (s)

En skuldsaneringslag

L303

Birthe Sörestedt och Bengt Silfverstrand (s)
En skuldsaneringslag

L304

Ingbritt Irhammar (c)

Organisationen av kronofogdemyndighe-
terna

L305

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)

Delgivnings- och konkurslagarna

L306

Bengt Kronblad (s)

Reglerna för handläggning av konkurser

L307

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Kronofogdemyndigheternas arbetssituation

L308

Kristina Svensson och Lisbeth Staaf-Igel-
ström (s)

En skuldsaneringslag

L309

Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

Statlig lönegaranti vid konkurs m.m.

L310

Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

En skuldsaneringslag

L311

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Skuldsanering

L312

Ulf Melin och Anders G Högmark (m)
Betalningsinställelse och konkurs

L313

Sten Svensson m.fl. (m,fp,c,kds)

Leverantörers möjlighet till utdelning i kon
kurs

L314

Stig Rindborg (m)

Förmånsrätt vid konkurs m.m.

L315

Sten Söderberg (-)

Skuldsaneringslag

L316

Sten Söderberg (-)

Konkurslagstiftningen

L317

Britta Bjelle (fp)

Rätt att väcka fråga om företagsrekonstruk-
tion

L318

Kaj Larsson m.fl. (s)

Lönegarantilagen

L319

Börje Nilsson m.fl. (s)

Kronofogdemyndighetens regionala organi-
sation

L320

Hans Karlsson (s)

Lönegarantilagen

L321

Harry Staaf (kds)

En skuldsaneringslag

L322

Torgny Larsson (s)

En skuldsaneringslag

L323

Karl Hagström m.fl. (s)

Regionalisering av kronofogdemyndighe-
terna

L324

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Prioritering vid konkurs

L325

Lennart Nilsson och Sverre Palm (s)

Den statliga lönegarantin vid konkurser

L326

Bengt Harding Olson (fp)

En myndighet för obeståndsmål och skuldsa
neringsärenden

L327

Bengt Harding Olson (fp)

Skuldsanering

L328

Anders Svärd (c)

En skuldsaneringslag

L329

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Ersättning till konkursförvaltare m.m.

L330

Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s)

Kronofogdemyndigheternas framtida orga-
nisation

L401

Bengt Harding Olson (fp)

Familjerättsdomstolar

L402

Ulla Tilländer och Rune Backlund (c)

Medling vid skilsmässa

L403

Sven-Olof Petersson (c)

Kostnader förknippade med umgängesrätt

L404

Nils Nordh och Kent Carlsson (s)

Stärkt skydd mot bortrövande av barn

L405

Ulrica Messing (s)

Kostnader i samband med utövande av um-

gängesrätt

L406

Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

Registrerat partnerskap för homosexuella
m.m.

L407

Barbro Westerholm m.fl. (fp,s,v)

Översyn av inseminationslagen

L408

Lennart Fridén (m)

Översyn av reglerna för dödförklaring

L409

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Partnerskap

L410

Gustaf von Essen (m)

En familjenämnd

L411

Elisabeth Persson (v)

Insemination

L412

Eva Zetterberg m.fl. (v,s,m,fp,c,kds,nyd)

Barns valmöjligheter vid umgängesrätt

L413

Ines Uusmann och Berit Andnor (s)

Bodelningstvister vid separation

L414

Ingvar Svensson (kds)

Frivilliga samlevnadsavtal

L415

Birgit Henriksson och Maud Ekendahl (m)

Gemensam vårdnad

L416

Sten Andersson i Malmö (m)

Inseminationslagstiftningen

L417

Karin Pilsäter (fp)

Familjeseparationer

L418

Karin Israelsson och Rune Backlund (c)

Umgängesrätten

L419

Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)

Barns talerätt

L420

Kaj Larsson och Åke Selberg (s)

Underhållsbidrag till barn m.m.

L421

Kent Carlsson m.fl. (s,fp,c,nyd,v,-)

Partnerskap för homosexuella

L501

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Friköp av historiska arrenden

L502

Ingbritt Irhammar och Sven-Olof Petersson
(c)

Historiska arrenden

L503

Åke Selberg och Bruno Poromaa (s)

Tomtarrenden på kronoöverloppsmark

L601

Bengt Silfverstrand och Ingvar Johnsson (s)

Milj öskadeförsäkri ng

L602

Ingvar Svensson (kds)

Översyn av skadeståndslagen

L603

lan Wachtmeister och Kenneth Attefors

(nyd)

Omläggning av trafikförsäkringen

L604

Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Diabetikers rätt att teckna personförsäkring

L605

Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s)
Obligatorisk ansvarsförsäkring för fritidsbå-
tar

L606

John Bouvin m.fl. (nyd)

Staten och den enskilde

L607

Bert Karlsson (nyd)

Ersättning åt aids-offren och deras familjer

L608

Marianne Jönsson och Birgit Henriksson
(c,m)

Ersättning till dem som HIV-smittats via
blod eller blodprodukter

LU 1

SfU 2

L609

John Bouvin (nyd)

En medborgarrättskommission

L701

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén

(s)

Konsumentpolitik och konsumentforskning

L702

Rose-Marie Frebran (kds)

Reglering av marknadsföring av krediter

L703

Birger Andersson och Rune Thorén (c)
Faxreklam

L704

Berit Oscarsson och Margareta Israelsson

(s)

Allergimärkning av kläder

L705

Stina Gustavsson och Rosa Östh (c)

Livsmedelskontrollen

UU 1

LU 2-4

L706

Inga Berggren m.fl. (m)

En ny konsumentpolitik

L707

Ulf Melin och Göte Jonsson (m)

Kosmetikamärkning om djurtest

L708

Tom Heyman och Lisbet Calner (m,s)

Konsumentkreditlagen

L709

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Leasinglag

L710

Lisbet Calner m.fl. (s)

Konsumentpolitiken inför EES

L711

Harry Staaf och Rose-Marie Frebran (kds)

Konsumentpolitiken

L712

Marianne Carlström m.fl. (s)

Konsumentpolitiken

L713

Hans Karlsson (s)

Översyn av viss lagstiftning och vissa straff-
satser

L714

Stina Eliasson (c)

Överföring av uppgifter till Konsumentver-
ket från Livsmedelsverket

L715

Lars Stjernkvist m.fl. (s)

Ekonomisk rådgivning i folkbildningsregi
m.m.

L716

Ingbritt Irhammar och Elving Andersson (c)
Obligatorisk märkning av miljöfarliga äm-
nen

LU 1

UU 2

L801

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Rätt till ersättning vid vidareförsäljning av
konst

LU 1,2

KrU 3

L802

Bengt Harding Olson (fp)

Förtydligande av patentskyddet

L803

Ingela Mårtensson och Stina Gustavsson (fp,
c)

Konstnärernas rätt till ersättning vid vidare-
försäljning av konst

LU 1

KrU 2

L804

Inga-Britt Johansson och Marianne Carl-
ström (s)

Ersättning för tomkassetter

L805

Kenth Skårvik (fp)

Stimulans för uppfinnare m.fl.

LU 1

SkU 2

L806

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (c)

Avgift på tomkassetter

L901

Bengt Harding Olson (fp)

Godtrosförvärv

L902

Sven-Olof Petersson och Birger Andersson

(c)

Godtrosförvärv

L903

Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,c,kds)

Godtrosförvärv

Utrikesutskottet

Ämnesindelning

U201 — Biståndspolitik

U301- Utrikesförvaltningen och
underlydande myndigheter

U401- Säkerhetspolitik, nedrustning,
krigsmaterielexport

U501— Europeiskt samarbete

U601— Förhållandet till enskilda länder och
vissa internationella organisationer
samt frågor om mänskliga rättigheter

U201

Lars Moquist m.fl. (nyd)

Sydafrika-bistånd

U202

Hugo Hegeland och Filip Fridolfsson (m)

Ökat bundet u-landsbistånd

U203

Bertil Danielsson och Leif Carlson (m)
Bundet bistånd till de baltiska staterna

U204

Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)

Ökat bundet bistånd till Baltikum

U205

Karin Falkmer (m)

Stödet till ANC

U206

Wiggo Komstedt (m)

Biståndsinsatser via trähusindustrin

U207

Ulla Pettersson (s)

Svenskt-baltiskt arbetsmiljöcentrum på Got-
land

U208

Bengt Kronblad (s)

Jordbruksutvecklingen i tredje världen

U209

Anita Persson och Maj-Lis Lööw (s)

Familj eplanering

U210

Lena Öhrsvik m.fl. (s)

Affärskontakter med Östeuropa

U211

Christer Lindblom m.fl. (fp,s,m,c,kds,nyd)
Bidrag till Baltikum för småskalig verksam-
het

U212

Ingvar Björk och Börje Nilsson (s)
Biståndsmedel till funktionshindrade

U213

Barbro Westerholm och Karl-Göran Biörs-
mark (fp)

Familjeplanering och aborter

U214

Lotta Edholm (fp)

Biståndet till Kina

U215

Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s)

Byggprojekt i Cheboksary, Ryssland

U216

Eva Johansson m.fl. (s)

Eritrea

U217

Ingela Mårtensson och Barbro Westerholm
(fp)

Ursprungsbefolkningar

UU 1,2

KU 3

U218

Thage G Peterson (s)

Stöd till parlamenten i Öst- och Central-
europa

U219

Lars Moquist och Dan Eriksson i Stockholm
(nyd)

Bistånd till de baltiska staterna

U220

Knut Wachtmeister (m)

Riktad u-hjälp

U221

Pär Granstedt m.fl. (c)

U-landspolitikens inriktning

U222

Ylva Annerstedt och Carl B Hamilton (fp)
Stöd till reformprocessen i Öst- och Central-
europa

U223

Fanny Rizell m.fl. (kds,s,m,fp,c)

Folkrörelsekontakten med Östeuropa

U224

Margareta Viklund m.fl.

(kds, s,m, fp, c, nyd, v)

Könsstympning

SoU 1,2

UU 3-5

U225

Jan Erik Ågren (kds)

Bundet bistånd

U226

Nils T Svensson m.fl. (s)

Kooperativ utveckling i Central- och Öst-
europa

9 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

U227

Nils T Svensson (s)

U-krediter

U228

Birgitta Wistrand m.fl. (m)

Inriktningen av biståndet

U229

Margitta Edgren (fp)

Engelskundervisningen av lärare i Polen

U230

Gustaf von Essen (m)

Insatser för grundforskningen i forna Sovjet-
unionen

U231

Margit Gennser (m)

Nyttoflygsystem för katastrofhjälp

U232

Bertil Persson (m)

U-landsbiståndet

U233

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Biståndspolitiken

U234

lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)

Bilateralt bistånd

U235

lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)

Multilateralt bistånd

U236

Olle Schmidt (fp)

Fortsatt forskningsstöd till Cuba

U237

Hugo Bergdahl (fp)

Kärnkraftssäkerhet på Kolahalvön

U238

Lars Sundin (fp)

Husbyggen i Baltikum

U239

Birgit Henriksson och Per-Richard Molén

(m)

Polishundar till de Baltiska staterna

U240

Lars Biörck (m)

Center för biståndsverksamhet i Södertälje

U241

Isa Halvarsson (fp)

Hjälp till Estlands barn

U242

Ingvar Eriksson (m)

Livsmedelshjälp till öst

U243

Birgitta Dahl (s)

Nordiska insatser för atomsäkerheten i
nordområdena och Östersjöregionen

U244

Kenneth Lantz och Maud Ekendahl (kds,m)
Biståndet genom enskilda organisationer

U245

Carl Olov Persson och Liisa Rulander (kds)
Universitetet i Tartu, Estland

U246

Carl Olov Persson (kds)

Skogsvård i u-länderna

U247

Ingrid Näslund (kds)

Bistånd till Östeuropa i kombination med
hjälp till svenskt fiske

U248

Krister Örnfjäder m.fl. (s)

Biståndsprojekt för civil luftfart i de baltiska
staterna

U249

Karl-Göran Biörsmark och Karin Pilsäter

(fp)

Bistånd och befolkningsfrågan

U250

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

De fattigas rätt

U251

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Samarbetet med Central- och Östeuropa

U252

Anders Svärd (c)

Återgång till enprocentsmålet för Sveriges
u-hjälp

U253

Ulf Björklund (kds)

Kodukant-kunskapsbistånd till Estland

U254

Åke Carnerö (kds)

Teknikutbildning för Östeuropa

U255

lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)
Bistånd till Baltikum, Öst- och Central-
europa

U256

Kent Carlsson m.fl. (s)

Biståndet och ungdomen

U257

Viola Furubjelke m.fl. (s)

Internationell satsning på den svenska folk-
bildningsidén

U258

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Samarbete med Central- och Östeuropa

UU 1,3-18

EU 2

U259

Lotta Edholm m.fl. (fp,m,c,kds,nyd)

Befolkningsfrågan

U260

Lena Klevenås m.fl. (s)

Biståndet

U261

Elver Jonsson (fp)

Trafikstruktur och trafiksäkerhet i u-land

U262

Carl B Hamilton och Ylva Annerstedt (fp)
Samverkan med tredje världen och Öst-
europa

U263

Charlotte Branting och Elver Jonsson (fp)

Biståndets självständighetsmål

U264

Charlotte Branting (fp)

Stöd till Litauen

U265

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Anslagen till biståndsverksamhet

U266

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

En operativ biståndsbrigad

U267

Lennart Brunander (c)

Bistånd genom bondeorganisationer

U268

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

En professur i internationell mödrahälso-
vård

U269

Lennart Rohdin och Lotta Edholm (fp)
Återgång till enprocentsmålet

U270

Ingela Mårtensson (fp)

Världsbanken

U271

Sven-Olof Petersson och Birger Andersson

(c)

”Via Baltica”

U272

Sven-Olof Petersson och Birger Andersson
(c)

Svenskt kompetensstöd till andra Östersjö-
stater

U273

Karl-Erik Svartberg m.fl. (s)

EG:s biståndsverksamhet

U274

Karl-Erik Svartberg m.fl. (s)

Stöd till Ryssland och Baltikum

U275

Margareta Winberg m.fl. (s)

Stöd till kvinnor i utvecklingsländer

U276

Margareta Winberg m.fl. (s,fp,c,kds)

AfroArts verksamhet

U277

Inger Lundberg m.fl. (s)

Östeuropabiståndet

U278

Tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c)
Utbildning inom förvaltning, domstols- och
polisväsende som ett led i utvecklingsbiståndet

U279

Ivar Virgin (m)

Svensk trähusexport till f.d. Sovjetunionen

U280

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Valutagarantifond för Estland och Lettland

U281

Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s)

Ett utvecklat transportsystem mellan Skan-
dinavien och Central- och Östeuropa

U282

Lars Svensk och Märtha Gårdestig (kds)

Den svenska biståndspolitiken

UU 1-4

NU 5

U283

Lars Sundin och Charlotte Branting (fp)

Samarbetet med Baltikum

UU 1,2,4,5

NU 3

JoU 6

U284

Hans Göran Franck (s)

Enprocentsmålet m.m.

UU 1

SkU 2

FöU 3,4

U301

Hans Lindblad (fp)

Svensk representation i Illinois

U302

Ylva Annerstedt (fp)

Radio Sweden

U303

Gullan Lindblad m.fl. (m,fp,c,kds)

Medel till EG-information

U304

Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c)

Radio Sweden

U305

Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c)

Utrikesförvaltningens kostnader

U306

Hans Stenberg m.fl. (s)

Sandö U-centrum

U307

Bertil Persson och Nils T Svensson (m,s)
Malmö stadsbibliotek som dokumentations-
centrum för Europafrågor

U308

Rolf Clarkson m.fl. (m,fp,c,kds)

Taiwans representationskontor i Stockholm
m.m.

U309

Pierre Schori m.fl. (s)

Stödet till organisationernas fredsarbete

U310

Karin Starrin och Lennart Daléus (c)

Fredsrörelserna

U311

Kurt Ove Johansson m.fl. (s)

Radio Sweden

U312

Bertil Måbrink (v)

Sveriges Radios utlandssändningar

U313

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Bidraget till FN:s tortyrkommitté

U314

Håkan Holmberg och Lennart Rohdin (fp)

Ett svenskt institut i S:t Petersburg

U315

Alf Wennerfors (m)

Medföljarfrågor

U316

Simon Liliedahl och Kenneth Attefors (nyd)

Sveriges förbindelser med Taiwan

U317

Bengt Dalström m.fl. (nyd)

Sverigerepresentationen utomlands

U318

Richard Ulfvengren m.fl. (nyd)

Radio Sweden

U319

Björn Kaaling m.fl. (s)

Statsbidrag till Stiftelsen Dag Hammar-
skjöldbiblioteket

U320

Ingrid Näslund m.fl. (kds,fp,c,nyd)

Radio Sweden’s egenproduktion på svenska

U321

Anders Nilsson m.fl. (s)

Anslaget till EG-information

U322

Åke Selberg m.fl. (s)

Svensk representation i Murmansk

U323

Ingela Mårtensson och Charlotte Branting
(fp)

Information och studier om säkerhetspolitik

m.m.

U324

Lisbet Calner och Sverre Palm (s)

Radio Sweden

U325

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Utrikesförvaltningen

U326

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Anslagen till fredsforskning, -information
och -studier

U401

lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)
Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor

U402

Ulrica Messing m.fl. (s)

Landminor

U403

Gunhild Bolander (c)

Multinationellt övervakningcentrum på

Gotland

U404

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Fredsfrågor

U405

Lars Moquist m.fl. (nyd)

Internationell fredsskapande styrka

U406

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Kärnvapen och främmande örlogsbesök

U407

Margareta Viklund (kds)

Konventionen om inhumana vapen m.m.

U408

lan Wachtmeister och Robert Jousma (nyd)

Den svenska alliansfriheten m.m.

U409

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Solidaritet och säkerhet för en ny värld

U501

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
EG-frågor ur handikappolitisk synvinkel

U502

Rune Thorén och Tage Påhlsson (c)

Internationell alkoholpolitik

U503

Britta Sundin m.fl. (s)

Alkoholpolitiken och EG

U504

Jan Erik Ågren (kds)

Regionalpolitiken vid ett EG-medlemskap

U505

Jan-Olof Franzén och Anders G Högmark
(m)

Regionalt stöd för de sydsvenska skogsbyg-
derna

U506

Hadar Cars m.fl. (fp)

Rätten till arbete åt alla i ett europeiskt per-
spektiv

U507

Lars Svensk (kds)

Pris på transportarbetet vid offentlig upp-
handling

U508

Fanny Rizell (kds)

Sveriges alkoholpolitik och EG

U509

Birgitta Hambraeus (c)

Medlemskap i EG/EU

U510

Jan Sandberg (m)

Detaljregleringarna inom EG

U511

Kenneth Lantz (kds)

EG och tullkontrollen

UU 1

SkU 2

U512

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Information om den västeuropeiska integra-
tionen

U513

Elver Jonsson (fp)

Aktiva insatser mot narkotika

U514

Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

Sverige i EG

U515

Annika Ahnberg (-)

Miljöpolitiken och EG

U516

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

EG-information i utbildningsradion

U517

Lena Öhrsvik (s)

Den nordiska arbetsrätten i den europeiska
integrationsprocessen

U518

Berit Löfstedt och Bent Oscarsson (s)

Medel för EG-information

U519

Stina Eliasson och Stina Gustavsson (c)

EG och utförsel av kulturföremål

U520

Hans Göran Franck (s)

Konsekvensutredningar för alternativ till
EG/EU-medlemskap

U521

Carl B Hamilton och Lennart Fremling (fp)

Inriktningen av Sveriges politik i EG

U522

Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp)

Utförsel av kulturföremål

U523

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Europasamarbetet

U601

Ulla Orring (fp)

Resurser till Kvarkenrådet inom Nordiska
rådet

U602

Hugo Bergdahl (fp)

Samma tid i alla nordiska länder

U603

Bengt Hurtig och Lars Werner (v)

Samarbetet i Barentsregionen

NU 1

UU 2-4

U604

Ingela Mårtensson (fp)

Östtimor och Västpapua

U605

Ingela Mårtensson och Charlotte Branting
(fp)

Västsahara

U606

lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)
Nordiska ministerrådet

U607

Birger Hagård och Hugo Hegeland (m)
Upphävandet av sanktionerna mot Syd-
afrika

U608

Ingela Mårtensson och Charlotte Branting
(fp)

Utveckling, demokrati och mänskliga rättig
heter

U609

Ingela Mårtensson och Olle Schmidt (fp)

Kurderna

U610

Ingela Mårtensson m.fl. (fp)

Kvinnors mänskliga rättigheter

U611

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Östtimor

U612

Karin Pilsäter (fp)

Zigenare i Europa

U613

Pierre Schori m.fl. (s)

Västsahara

U614

Pierre Schori m.fl. (s)

Mellanöstern

U615

Ylva Annerstedt m.fl. (fp,s,m,c,kds,nyd,v)

Tibet

U616

Hans Göran Franck (s)

Sanktionspolitik och demokratistöd till
Cuba

U617

Charlotte Branting och Ingela Mårtensson
(fp)

Mänskliga rättigheter i Sri Lanka

U618

Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp)
Lokalisering till Göteborg av Nordiska rå-
dets sekretariat

U619

Lennart Rohdin (fp)

Eritrea

U620

Peeter Luksep (m)

Minoritetsfolken i Ryssland

U621

Berith Eriksson m.fl. (v)

Mänskliga fri- och rättigheter i Turkiet

U622

Berith Eriksson m.fl. (v)

Irakiska Kurdistan

U623

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Sydafrikapolitiken

U624

Ingbritt Irhammar och Karin Starrin (c)

Västsahara

U625

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Åtgärder mot apartheid

U626

Berith Eriksson m.fl. (v)

Turkiet

U627

Viola Furubjelke m.fl. (s)

Våld mot kvinnor i krig och konflikter

UU 1,2,5

SfU 3,4

U628

Pierre Schori m.fl. (s)

En offensiv för mänskliga rättigheter

UU 1-10,12-15

SfU 11

U629

Siw Persson (fp)

Cuba

U630

lan Wachtmeister och Christer Windén

(nyd)

En internationell miljödomstol

U631

Bertil Måbrink m.fl. (v)

FN:s fredsplan för Västsahara

U632

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Angola och Mocambique

U633

Margareta Viklund (kds)

Mänskliga rättigheter i Burundi och Kash-
mir

U634

Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson

(c)

Östtimor

U635

Annika Åhnberg (-)

Internationell miljö- och kvinnokonferens

U636

Ylva Annerstedt och Carl B Hamilton (fp)

Aktioner mot Serbien

U637

Bertil Persson m.fl. (m,fp,c,kds,v)

Afghanistan

U638

Dan Ericsson i Kolmården m.fl. (kds)

FN-kommissionen om miljö och utveckling

U639

Viola Furubjelke m.fl. (s)

Stöd till kurdiskt informationskontor m.m.

U640

Karin Pilsäter och Ingela Mårtensson (fp)

Barn i världen

UU 1-3,6

JuU 4,5

U641

Berndt Ekholm m.fl. (s)

Internationella sanktionsmöjligheter på mil-
jöområdet

U642

Åke Selberg m.fl. (s)

Barents Euro Arktiska Region

U643

Claus Zaar och lan Wachtmeister (nyd)
Korruption

U644

Stefan Attefall (kds)

MR och folkrättsforskning

U645

Bertil Måbrink m.fl. (v)

FN:s fredsbevarande insats i Kambodja

U646

Ingbritt Irhammar m.fl. (c,m,fp,kds,v)
Kurder och den kurdiska frågan

U647

Kent Carlsson m.fl. (s)

FN och Israel

U648

Kent Carlsson m.fl. (s)

Kosova

U649

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Sveriges samlade FN-insatser

U650

Margareta Israelsson m.fl. (s,m,fp,c,nyd,v)

Flickornas situation i världen

U651

Lennart Rohdin (fp)

Erkännande av Makedonien

U652

Ingela Mårtensson och Isa Halvarsson (fp)

Våldtäkt likvärdigt med tortyr

U653

Ingela Mårtensson (fp)

Nordirland och Cypern

U654

Erling Bager m.fl. (fp,c,kds)

Kränkningen av de mänskliga rättigheterna
för assyrierna i Turkiet

U655

Sten Andersson i Stockholm m.fl.

(s,fp,c,kds,v)

Förstärkning av det fortsatta nordiska sam-
arbetet

UU 1,3-5

KU 2

U656

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Global och regional miljöpolitik

UU 2-5,8,9,12,13

JoU 1,6,7,10,11

Förs var sutskottet

Ämnesindelning

FÖ201— Säkerhetspolitik och gemensamma
totalförsvarsfrågor

Fö301- Totalförsvarets militära del

FÖ401 - Totalförsvarets civila de)

Fö5()l — Forskning och försvarsindustri

FÖ601- Kustbevakningen

Fö701- Fredsräddningstjänst

FöSOl- Strålskydd och kemikaliekontroll

Fö901— Övrigt

Fö

FÖ201

Hans Lindblad (fp)

Försvarspolitiken

FÖ202

Stefan Attefall och Rose-Marie Frebran
(kds)

Icke-militärt motstånd

FÖ203

Birgitta Carlsson (c)

Totalförsvarets personalverk til Skövde

FÖ204

Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c,kds)
Beredskapshänsyn i planering och samhälls-
utveckling

KU 1

FöU 2

FÖ301

Ingbritt Irhammar och Birgitta Hambraeus
(c)

Totalvägran

FÖ302

Rosa Östh och Stina Gustavsson (c)

Anstånd med värnpliktstjänstgöring

FÖ3O3

Lars Stjernkvist m.fl. (s)

Senareläggning av flottiljnedläggning

FÖ304

Bötje Nilsson m.fl. (s)

Miljövärnskår i Kristianstad

FÖ3O5

Bertil Persson m.fl. (m)

Utrustning av de skånska pansarbrigaderna

FÖ306

Karin Wegestål m.fl. (s)

Skåne och försvaret i kristid

FÖ307

Elving Andersson (c)

Helikoptrar för akuta luftburna sjuktrans-
porter

FÖ308

Bengt Harding Olson m.fl. (fp)

Skånes försvar

FÖ309

Per Stenmarck m.fl. (m,fp,c,kds)
Nedläggningen av Lv 4 i Ystad

FÖ310

Ingvar Eriksson (m)

Bevarande av traditionerna från gamla rege-
menten

FÖ311

Ulf Melin och Göte Jonsson (m)
Målsökarstyrda robotar

FÖ312

Kjell Eldensjö (kds)

Inkallelse till värnpliktstjänstgöring

FÖ313

Sture Ericson m.fl. (s)

Mobiliserings- och förplägnadsförband i ar-
mén

FÖ314

Sture Ericson m.fl. (s)

En civil ubåtskommission

FÖ315

lan Wachtmeister och Robert Jousma (nyd)
Försvaret

FÖ316

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Försvaret

FÖ317

Torgny Larsson m.fl. (s)

Lokaliseringen av luftvärnsorganisationen

FÖ318

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Försvaret

UU 1

FöU 2-8

FÖ319

Sonja Rembo och My Persson (m)
Lokaliseringen av luftförsvarsförbanden

FÖ320

Kristina Svensson m.fl. (s)

Värmlandsbrigaden

FÖ321

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Omlokalisering av LV 6 till Halmstad

FÖ322

Rune Rydén och Jan Backman (m)
Krigsflygskolan i Ljungbyhed

Fö

FÖ323

Elisabeth Fleetwood och Charlotte Ceder-
schiöld (m)

Lokalisering av försvarets sjukvårdscentrum

FÖ324

Ingela Mårtensson m.fl. (fp)

Ambulanstransporter med helikopter

FÖ325

Sven-Olof Petersson (c)

Ett dykericentrum i Karlskrona

FÖ326

Jan Fransson m.fl. (s)

Uppskov med och befrielse från militär-
tjänstgöring

FÖ327

Sylvia Lindgren m.fl. (s)

Försvarets sjukvårdscentrum

FÖ328

Göthe Knutson (m)

Fiskefartyg som hjälpminfartyg

FÖ329

Alf Wennerfors (m)

Flyttning av luftvärnets tekniska utbildning

(LvTS) från Göteborg till Halmstad

FÖ330

Rune Thorén m.fl. (c,fp,kds)

Lokaliseringen av luftvärnsförband m.m.

FÖ331

Hans Gustafsson m.fl. (s)

Försvarets planering av flygverksamheten

FÖ332

Hans Gustafsson m.fl. (s)

Utbildning av marin personal

FÖ401

Maud Ekendahl och Kenneth Lantz (m,kds)
Bevarandet av Styrelsen för psykologiskt
försvar SPF

FÖ402

Lennart Brunander och Lars Sundin (c,fp)

Kommunala driftvärn

FÖ403

Kenneth Lantz (kds)

Befattningspeng inom civilförsvaret

FÖ404

Fanny Rizell och Kjell Eldensjö (kds)
Andningsskydd till civilbefolkningen

FÖ405

Rune Evensson (s)

Anslag för byggande av skyddsrum m.m.

FÖ406

Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c,kds)

Karlstad som risk- och beredskapscentrum

FÖ601

Bo Arvidson och Per Stenmarck (m)

Flygkuststation på Sturup

FÖ602

Aiwa Wennerlund och Kenneth Lantz (kds)

Flygkuststationen på Sturup

FÖ603

Ulla Tilländer (c)

Flygkuststationen på Sturup

FÖ604

Anita Jönsson och Bo Nilsson (s)

En flygkuststation på Sturup

FÖ605

Bertil Persson (m)

Svensk kustbevakning

FÖ606

Elving Andersson och Rune Thorén (c)

Ett Västkustens flygcentrum

FÖ607

Kaj Larsson m.fl. (s)

Kustbevakningens kontroll av lastsäkring

FÖ608

Kaj Larsson och Per Olof Håkansson (s)

Kustbevakningen

FÖ609

Johan Brohult (-)

Ballongburen Östersjöövervakning

FÖ610

Krister Örnfjäder m.fl. (s)

Bättre bevakning av våra kuster

FÖ611

Roland Larsson och Karl-Göran Biörsmark
(c,fp)

Samordning mellan kustbevakning och polis

FÖ612

Robert Jousma (nyd)

Avvisning av fartyg som sysslar med illegala
transporter av flyktingar

FÖ701

Mona Saint Cyr (m)

Kompetensutbildning inom räddningstjäns-
ten

FÖ702

Lars Björkman och Hans Nyhage (m)

Avskaffande av sotningsmonopolet

FÖ703

Maud Ekendahl och Leif Carlson (m)

Arkiveringstid för inspelade samtal till larm-
centraler

FÖ704

Anders Svärd och Ingbritt Irhammar (c)

Sotningsmonopolet

FÖ705

Lisbet Calner och Sverre Palm (s)

Brandforskning

FÖ706

Leif Bergdahl (nyd)

Ändring i räddningstjänstlagen

FÖ707

Pär Granstedt m.fl. (c)

Kemikalietransporter

FÖ708

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Transporter av miljöfarligt gods

FÖ709

Magnus Persson m.fl. (s)

Ett risk- och beredskapscentrum

FÖ710

Jan Backman (m)

Sotningsmonopolets avveckling

FÖ711

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)

Restvärdesräddning

FÖ712

Margit Gennser (m)

Sotning

FÖ713

Alf Wennerfors (m)

Flygfotogentransporter

FÖ714

Arne Andersson (m)

Vidgat ansvar för räddningstjänsten

FÖ715

Kenneth Lantz (kds)

Anslag till forskning om transport av farligt
gods

FöU 1

UbU 2

FÖ801

Siw Persson (fp)

Pilotstudie med kemikalieregister

FÖ901

Stefan Attefall (kds)

Samhällsplikt för alla ungdomar

Socialförsäkringsutskottet

Ämnesindelning

Sf2Ol — Allmän försäkring m.m.
SfSOl— Studiesocial! stöd
Sf60l- Invandrarfrågor m.m.

Sf

Sf201

Hugo Hegeland (m)

Pensionerade läkares möjlighet att bedriva
samhällsfinansierad verksamhet

Sf202

Siw Persson (fp)

Ersättning via det allmänna försäkringssys-
temet för psykologisk behandling m.m.

Sf203

Siw Persson (fp)

Tandvårdspersonalens arbetsskador

Sf204

Siw Persson (fp)

Effektivare rehabilitering

Sf2O5

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Dödsfallsförsäkring

Sf206

Inger Hestvik m.fl. (s)

Kommunala bostadstillägg

Sf207

Inger Hestvik m.fl. (s)

Rehabiliteringsersättning vid behandling på
behandlingshem

Sf208

Kenth Skårvik och Sigge Godin (fp)

Rätten att träffa en förtroendeläkare

Sf209

Kenth Skårvik (fp)

Ökad demokrati på försäkringskassorna

Sf210

Lars Moquist m.fl. (nyd)

Administrationen av föräldraförsäkringen

Sf211

Maja Bäckström och Johnny Ahlqvist (s)

Kostnader för konstgjord befruktning

Sf212

Siw Persson (fp)

Patienter med dentala problem

Sf213

Chatrine Pålsson (kds)

Föräldrapenning vid plötslig spädbarnsdöd

Sf214

Chris Heister (m)

Semesterersättninng och begynnelsetid-
punkten för förtidspension

Sf215

Charlotte Cederschiöld (m)

Nytt pensionssystem

Sf216

Margareta Viklund (kds)

Kvinnor och pensionssystemet

SfU 1,4

SkU 2

LU 3

Sf217

Ingvar Svensson (kds)

Föräldraförsäkringen

Sf218

Charlotte Branting och Karin Pilsäter (fp)

Åldersgränsen för vårdbidrag

Sf219

Birger Andersson och Marianne Andersson

(c)

Föräldraförsäkringen

Sf220

Wiggo Komstedt (m)

Ersättning till egenföretagare

Sf221

Lennart Hedquist (m)

Rätt för försäkringskassorna att upphandla
sjukvård m.m.

Sf222

Sigge Godin (fp)

Bidrag till arbetshjälpmedel

Sf223

Lotta Edholm och Lars Sundin (fp)

Förebyggnade vård för diabetiker

Sf224

Charlotte Cederschiöld (m)

Äktenskapet

Sf225

Margitta Edgren (fp)

Rapportering till försäkringskassan

Sf226

Ulrica Messing (s)

Vård av sjukt barn

Sf227

Sigrid Bolkéus och Doris Håvik (s)

Särskilt pensionstillägg

10 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Sf

Sf228

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Åldersgränsen för vårdbidrag

Sf229

Ann-Cathrine Haglund (m)

Föräldrapenningen

sf230

Margitta Edgren m.fl. (fp)

Etableringsrätt för sjuksköterskor, m.fl.

Sf231

Berith Eriksson m.fl. (v)

Högkostnadskyddet

Sf232

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Ersättning för medicinskt betingad fotvård

Sf233

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Åtgärder vid kroniska sjukdomar

Sf234

lan Wachtmeister och Johan Brohult (nyd)

Förslag till ny sjukvårdsorganisation

KU 1

SoU 2,5,6,8,9

SfU 3,4,7

Sf235

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén

(s)

Ersättning i vissa fall för arbetsglasögon

Sf236

Bengt Hurtig (v)

Kontrollen av offentligt finansierad privat
vård

Sf237

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén

(s)

Ersättning för glasögon efter starroperation

Sf238

Berith Eriksson m.fl. (v)
Tandhygienisternas arbetssituation

Sf239

Bo Nilsson och Ingvar Björk (s)

Tandvårdskostnader vid epilepsi

Sf240

Jan Andersson och Ingvar Björk (s)
Ersättning vid medicinsk rehabilitering

Sf241

Margitta Edgren (fp)

Tandsköterskorna och tandvårdstaxan

Sf242

Maud Ekendahl och Karl-Gösta Svenson

(m)

Ersättning från försäkringskassan för psyko-
logisk utredning och behandling m.m.

Sf243

Elisabeth Fleetwood och Rune Rydén (m)
Forskarstuderandes ATP-år

Sf244

lan Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd)

Ett enhetligt socialförsäkringssystem

Sf245

Karin Israelsson och Rosa Östh (c)

Ett grundtrygghetssystem

Sf246

Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Förebyggande vård vid kronisk sjukdom

Sf247

Berith Eriksson m.fl. (v)

Återinförandet av sjukersättningarna till
1991 års nivå

Sf248

Erling Bager och Bengt Rosén (fp)

Svenska missionärer och trygghetssystemet

Sf249

Charlotte Branting och Ulla Orring (fp)

Delning av pensionsrättigheter

Sf250

Ivar Virgin (m)

Differentierade sjukförsäkringsavgifter

Sf251

Lennart Brunander (c)

Nedsättning av pension vid vistelse på krimi-
nalvårdsanstalt

Sf252

Siw Persson (fp)

Förtroendeläkare- och förtroendetandläka-
resystemet

Sf253

Stefan Attefall (kds)

Föräldrapenningens nivå

Sf

Sf254

Liisa Rulander (kds)

Vårdbidragen när föräldrarna lever åtskilda

Sf255

Hans Gustafsson och Doris Håvik (s)
Forskning inom socialförsäkringsområdet

Sf256

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Allmän begravningshjälp

Sf257

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)

Förebyggande vård för diabetiker

Sf258

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Ersättning från försäkringskassan för medi-
cinsk fotvård

Sf259

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Folkpension för utländska medborgare

Sf260

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)

De samlade kostnaderna för människor med
funktionshinder

Sf261

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Pensionerna

Sf262

Doris Håvik m.fl. (s)

Den allmänna sjukförsäkringsavgiften

Sf263

Birgit Henriksson (m)

Sjukpenning vid dom till psykiatrisk vård

Sf264

Kenneth Lantz m.fl. (kds,m,c)

Socialförsäkringen

Sf265

Kenneth Lantz och Aiwa Wennerlund (kds)

Efterlevandepensionen

Sf266

Ixif Bergdahl (nyd)

Delpensionsvillkoren

Sf267

Oskar Lindkvist m.fl. (s)

Psykoterapi

Sf268

Doris Håvik m.fl. (s)

Delpensionen

FiU 1

SfU 2,3

Sf269

Doris Håvik m.fl. (s)

Arbetsskadeförsäkringen

FiU 1

SfU 2

Sf270

Bert Karlsson (nyd)

Allmänt bidragsregister i syfte att komma åt
bidragsfusket

Sf271

Bert Karlsson (nyd)

Bidragsfusk

Sf272

Ulf Eriksson (nyd)

Förverkande av rätten till socialförsäkrings-
förmåner vid utvisning

Sf273

Ingrid Hemmingsson (m)

De sociala transfereringssystemen

Sf274

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Stöd till kroniskt sjuka

Sf275

Karin Wegestål m.fl. (s)

Kvinnorna i ett nytt pensionssystem

Sf276

Bertil Måbrink (v)

Försäkringsskydd för gravt handikappade
barn

Sf277

Bertil Persson (m)

Sjukförsäkringen

Sf278

lan Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd)

Ny definition av basbeloppet

Sf279

Monica Öhman m.fl. (s)

Försäkringskassornas rehabiliteringsansvar

Sf28O

Anita Johansson och Hans Göran Franck (s)
Sjukpenning till ålderspensionärer

Sf

SI281

Kent Carlsson m.fl. (s,c,v)

Tillfällig föräldrapenning

Sf282

Hans Nyhage och Lars Björkman (m)

Pensionsberäkning för intagna för kriminal-
vård

Sf283

Marianne Andersson m.fl. (c,m,kds)

Ett nytt socialförsäkringssystem m.m.

Sf284

Ingbritt Irhammar och Sven-Olof Petersson
(c)

Obligatorisk efterkontroll av förtidspensio-
ner

Sf285

Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

Delpensionsförsäkringen

Sf286

Lennart Nilsson och Sverre Palm (s)

Flexibel pensionsåldern

Sf287

Monica Öhman m.fl. (s)

Samordnad administration och utbetalning
av offentliganställdas pensioner

Sf288

Marianne Andersson m.fl. (c,fp)

Amalgam

SfU 1-6

SoU 7-11

Sf501

Kurt Ove Johansson (s)

Studiemedel för studerande vid Malmö

Konstskola Forum

Sf502

Rolf L Nilson (v)

Kollektiva ansökningar av korttidsstudie-
stöd

Sf503

Sylvia Lindgren och Kent Carlsson (s)

Flexiblare regler för studielån och studiebi-
drag

Sf504

Ulla Tilländer (c)

Studiemedel till eleverna på konstskolan Fo-
rum i Malmö

Sf505

Olle Schmidt m.fl. (fp)

Studiemedel för elever vid konstskolan Fo-
rum i Malmö

Sf506

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)

Kollektiva ansökningar av kortidsstudiestöd

Sf507

Berith Eriksson m.fl. (v)

Studiemedel m.m.

Sf508

Björn Samuelson m.fl. (v)

Utbildningsarvodet till vissa lärarstuderande

Sf5O9

Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v)
Möjligheter för funktionshindrade att delta i
kortkurser

Sf510

Doris Håvik m.fl. (s)

Studiemedlen

SfSll

Stina Gustavsson (c)

Ekonomiska möjligheter för funktionshind-
rade att deltaga i kortkurser

Sf512

Doris Håvik m.fl. (s)

Ett förbättrat studiestöd

FiU 1

SfU 2-14

Sf513

Martin Nilsson m.fl. (s)

Studiestödet

Sf514

Bruno Poromaa (s)

Reseförmåner för glesbygdsstuderande

Sf515

Ulla Pettersson (s)

Studiehjälpen

SfU 1

UbU 2

Sf601

Jerzy Einhorn (kds)

Formerna för meddelande av medborgar-
skap

Sf

Sf602

John Bouvin (nyd)

Uppehållstillståndet för utlänningar med
särskild yrkeskunskap m.m.

Sf6O3

Kjell Eldensjö (kds)

Reglerna om utvisning av utlänningar

Sf6O4

Birger Andersson och Sven-Olof Petersson
(c)

Nedlagda regementen som flyktingförlägg-
ningar

Sf6O5

Margareta Viklund (kds)

Asylmottagningen av kvinnor och barn från
forna Jugoslavien

Sf606

Sten Andersson i Malmö (m)

Flyktingpolitiken

Sf607

Kjell Eldensjö och Ingrid Näslund (kds)
Uppehållstillstånd för gästande missionärer

Sf6O8

Leif Carlson och Maud Ekendahl (m)
Förändring av anhörigbegreppet i utlän-
ningslagen

Sf6O9

Håkan Holmberg (fp)

Förtroendeläkarnas roll i asylärenden

Sf610

Björn Kaaling m.fl. (s)

Invandrare och kostnadsansvaret mellan stat
och kommun

Sf611

Per-Richard Molén (m)

Invandrarverkets regionala organisation

Sf612

Göte Jonsson och Ulf Melin (m)

Skärpt straff för människosmuggling

Sf613

Sten Östlund m.fl. (s)

Ersättningen till kommunerna för flykting-
mottagande

Sf614

Lars Sundin och Hans Nyhage (fp,m)

Rätten att få stanna i Sverige

Sf615

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Folkbildning och främlingsfientlighet

Sf616

Ingbritt Irhammar och Pär Granstedt (c)

Skärpta straff vid människosmuggling

Sf617

Margitta Edgren (fp)

Individuell bedömning av uppehållstillstånd

Sf618

Sylvia Lindgren (s)

Utnyttjande av utländska kvinnor

Sf619

Lars Moquist och Peter Kling (nyd)

Människosmuggling

Sf620

Ingvar Eriksson (m)

Åtgärder mot flyktingsmuggling

Sf621

Maj-Lis Lööw och Georg Andersson (s)

Flyktingkvoten

Sf622

Karin Pilsäter m.fl. (fp,s,kds,v)

Åldersgränsen i utlänningslagen

Sf623

Margareta Viklund (kds)

Praktisk yrkesorientering för invandrare

Sf624

Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (s)

Förverkande av smuggelbåtar

Sf625

Gustaf von Essen (m)

Insatser för flyktingbarn med handikapp el-
ler med skador som medför försenad utveck-
ling

Sf626

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Invandrar- och flyktingpolitiken

Sf627

Ingvar Svensson (kds)

Avvisning på grund av befarad hets mot folk-
grupp

Sf628

lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)

Flyktingpolitiken

Sf

Sf629

Ines Uusmann och Björn Ericson (s)

Ett utbildningsprogram för asylsökande

Sf630

Torgny Larsson och Hans Göran Franck (s)
Förvar av flyktingbarn

Sf631

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Brott av utlänningar

SfU 1,3-8

JuU 2

Sf632

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

En asocialitetslagstiftning

SoU 1

SfU 2,3

Sf633

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Flyktingpolitiken

SfU 1,5-11,13-17

UU 2-4

JuU 12

Sf634

Lena Boström (s)

Tillämpning av barnkonventionen i asyl-
ärenden

Sf635

Charlotte Branting m.fl. (fp)

Förvar av barn

Sf636

Ingela Mårtensson (fp)

Visum för utländska medborgare

Sf637

Berndt Ekholm m.fl. (s)

Invandringspolitiken

Sf638

Claus Zaar (nyd)

Invandringens betydelse för Sverige

Sf639

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Rättshjälp i asylärenden

Sf640

Göthe Knutson (m)

Straffskärpning m.m. för människosmugg-
ling

Sf641

Göthe Knutson (m)

Mottagandet av nyblivna svenska medbor-
gare

Sf642

Göthe Knutson (m)

Krav på kunskaper i svenska för dem som sö-
ker svenskt medborgarskap

Sf643

Johnny Ahlqvist och Bengt Silfverstrand (s)
Säsongsarbetstillstånd för utländsk arbets-
kraft

Sf644

Karl-Erik Svartberg m.fl. (s)

Flykting- och invandrarpolitiken

SfU 1-3,6

UbU 4

SoU 5

Socialutskottet

Ämnesindelning

So201- Socialtjänst

So401- Hälso-och sjukvård

S06OI- Barnomsorg och familjepolitik

50201

Hugo Bergdahl (fp)

Statens institutionsstyrelse

50202

Sten Svensson m.fl. (m)

Kriminalisering av dopning

50203

Knut Billing m.fl. (m)

Sänkt åldersgräns för inköp av alkohol

50204

Barbro Westerholm (fp)

Åtgärder mot spelberoende

50205

Kurt Ove Johansson (s)

Sänkt åldersgräns för inköp av alkohol

50206

My Persson (m)

Äldreombudsman

50207

Roland Sundgren och Margareta Israelsson
(s)

Lokaliseringsort för Statens institutionssty-
relse

50208

Knut Billing m.fl. (m)

En ny alkoholpolitik

50209

Sigrid Bolkéus (s)

Ändring av lagen om handel med drycker

50210

Margareta Viklund (kds)

Hemlösa barn

50211

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Återkrävande av utbetalda biståndsmedel

50212

Holger Gustafsson (kds)

Lokalisering av Statens institutionsstyrelse
till Skövde

50213

Kenth Skårvik och Charlotte Branting (fp)

Anabola steroider

50214

Lennart Fremling och Barbro Westerholm
(fp)

Åtgärder mot dopning

50215

Charlotte Cederschiöld (m)

Försäljningen av vin

50216

Lena Öhrsvik (s)

Nordiska insatser för socialt utsatta grupper

50217

Barbro Westerholm (fp)

Åtgärder mot kvinnlig omskärelse

SoU 1

UU 2

50218

Rosa Östh och Ulla Tilländer (c)

Ädelreformen

50219

Eva Zetterberg och Rolf L Nilson (v)

Förändringar av bilstödet

50220

Liselotte Wågö (m)

Barns villkor vid familjehemsplacering

50221

Ingvar Svensson (kds)

Familjesplittringens orsak och verkan

50222

Bo Holmberg m.fl. (s)

Framtidens äldreomsorg

50223

Widar Andersson (s)

Tvångsvård av vuxna narkotikamissbrukare

50224

Lennart Brunander och Birgitta Carlsson (c)
Den oregistrerade alkoholkonsumtionen

50225

Lars Sundin (fp)

Handikapputredningens slutbetänkande

50226

Ulla Pettersson och Gunhild Bolander (s,c)
Lokalisering av Statens institutionsstyrelse

50227

Börje Nilsson (s)

Överföring av underhållsbidragsprövningen
till försäkringskassorna

50228

Gunhild Bolander och Roland Larsson (c)

Bekämpning av narkotikamissbruk

So

50229

Roland Sundgren och Göran Magnusson (s)
Frivilligcentraler i kommuner och kommun-
delar

50230

Karin Israelsson (c)

Dopning

50231

Karin Israelsson (c)

Alkoholreklamen

50232

Ingvar Björk och Bo Nilsson (s)

Inrättande av en tjänst som handikappom-
budsman

50233

Ingvar Johnsson m.fl. (s)

Lokaliseringen av Statens institutionssty-
relse m.m.

50234

Bo Nilsson m.fl. (s)

Ökat organisationsstöd till handikapprörel-
sen

50235

Barbro Westerholm m.fl. (fp)

De homosexuellas situation

SoU 1,2

BoU 3

UU 4

50236

Rune Thorén och Tage Påhlsson (c)

Tillstånd för alkoholservering

50237

Gunhild Bolander och Stina Gustavsson (c)

Tillstånd till alkoholservering

50238

Gudrun Norberg (fp)

Gatugrupper mot langning

50239

Gudrun Norberg (fp)

Alkoholpolitisk prioritering

50240

Charlotte Cederschiöld (m)

Socialbidrag

50241

Lena Öhrsvik och Agne Hansson (s,c)
Statsbidraget för rekreationsverksamhet för
personer med funktionshinder

50242

Sigrid Bolkéus och Lahja Exner (s)

Bostadslösa och uteliggare

50243

Pär Granstedt m.fl. (c)

Uteliggare

50244

Gunnar Thollander (s)

Bilstödet till handikappade

50245

Jan Andersson m.fl. (s)

Kooperativ verksamhet för handikappade

50246

Jan Andersson m.fl. (s)

Kooperativ missbruksvård

50247

Christer Lindblom m.fl. (fp)

En förändrad mansroll

SoU 1,5

Sfu 2,3

LU 4

50248

lan Wachtmeister och Johan Brohult (nyd)
Förslag till ny omvårdnadsorganisation
KU 1

SoU 2-4

SfU 5,6

50249

Inger Hestvik m.fl. (s)

Gruppboende för åldersdementa

50250

Göran Magnusson och Gunnar Thollander
(s)

Rätten att överklaga serveringstillstånd

50251

Göran Magnusson m.fl. (s)

Tillstånd för alkoholservering

So252

Pontus Wiklund m.fl. (kds)

En äldreminister

So253

Fanny Rizell och Kjell Eldensjö (kds)
Legitimation och höjd åldersgräns vid inköp
av alkohol m.m.

So254

Fanny Rizell (kds)
Anabola steroider

50255

Åke Carnerö och Ingrid Näslund (kds)

En narkotikakommission

50256

Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

Statens institutionsstyrelse till Skövde

50257

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)

Särskilt EG-kontor i Bryssel för handikapp-
rörelsen

50258

Lars Sundin (fp)

Bilstödet till handikappade

50259

Karin Israelsson (c)

Lagen om vård av unga

50260

Sten Söderberg (-)

Åtgärder mot narkotika

50261

Eva Zetterberg (v)

Jourhavande kurator

50262

Erling Bager m.fl. (fp)

Engångsstöd till LP-stiftelsen

50263

Sigge Godin (fp)

Lokalisering av Statens institutionsstyrelse
till Härnösand

50264

Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds)

Förbudet mot alkoholreklam

50265

Karin Israelsson m.fl. (c,s,m,fp,kds)

Drycker med svag alkoholhalt

50266

Charlotte Branting m.fl. (fp)

Vård av och omsorg om äldre invandrare

50267

Barbro Westerholm m.fl. (fp,s,m,c,kds,v)

Åtgärder mot tobaksskador

SoU 1-6

UbU 7

FiU 8

SkU 9

50268

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Alkoholpolitiken

SoU 1,3-7,11-14

UU 2

UbU 8,9

AU 10

50269

Hugo Hegeland (m)

Återkrav av socialbidrag

50270

Bertil Persson (m)

Lördagsstängt på Systembolaget

50271

Karin Pilsäter m.fl. (fp,c,kds,v)

Barnkonventionen

50272

Liisa Rulander (kds)

Förbud mot bruk av vissa dopningsmedel

m.m.

50273

Birthe Sörestedt och Bengt Silfverstrand (s)
Åtgärder mot narkotikamissbruk m.m.

50274

Bert Karlsson (nyd)

Förutsättningarna för den s.k. Hallstaham-
marsmodellen

50275

Berit Andnor m.fl. (s)

Huvudmannaskapet för familjerådgivningen

50276

Harald Bergström och Karin Israelsson
(kds,c)

Varningstexter på vin- och spritflaskor

50277

Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c)
Dopning

50278

Lotta Edholm m.fl. (fp)

Vistelsebegreppet i socialtjänstlagen

50279

Wiggo Komstedt m.fl. (m,c)

Målet för den svenska alkoholpolitiken

50280

Lena Öhrsvik (s)

Minskad alkoholkonsumtion i Norden

So

50281

Lena Öhrsvik (s)

Regler för flyttning av vårdnaden av barn

50282

Lena Öhrsvik (s)

Möjlighet för socialnämnd att besluta om
umgänge med barn

50283

Ingvar Björk och Jan Andersson (s)

Rekreationsverksamhet för personer med
funktionshinder

50284

Åke Carnerö (kds)

Inrättande av nykterhets- och narkotika-
nämnder i kommunerna

50285

Åke Carnerö (kds)

Äldreombudsman

50286

Björn Ericson och Ines Uusmann (s)
Anmälningsplikten om att barn far illa

50287

Torgny Larsson (s)

Vuxendövtolkar

50288

Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s)

Forskning m.m. om incest

50289

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Ungdomars situation

SoU 1,6-8,10

NU 2

LU 3-5

KrU 9,11

UbU 12

50290

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Politiken inom handikappområdet

SoU 1,3,8

JuU 2

SfU 4

UbU 5-7

UU 9

50291

Lahja Exner och Arne Kjörnsberg (s)

Handikappersättning och bilstöd

SfU 1

SoU 2

50292

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

En ny alkoholpolitisk inriktning

SoU 1-3,6-13

SkU 4,5

50293

Rose-Marie Frebran och Aiwa Wennerlund
(kds)

Ungdomars alkoholproblem

SoU 1-3

UbU 4

50294

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Välfärdspolitiken

50295

Sonja Rembo (m)

Bilstödet till armskadade

50296

Inger Lundberg och Hans Karlsson (s)

Socialutredningar på entreprenad

50297

Ingvar Björk och Bo Nilsson (s)

Bilstöd till handikappade

50298

Sinikka Bohlin och Monica Widnemark (s)

Äldre invandrarkvinnors situation

50299

Martin Nilsson m.fl. (s)

Socialbidrag

50300

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Ålderdomshem

50301

Ingela Mårtensson (fp)

Rätten till barnomsorg

50302

Christina Linderholm (c)

Förbättrade villkor för äldre invandrare

50303

Bengt Kindbom (c)

Socialtjänstpersonalens arbetsförhållanden

50304

Bo Holmberg m.fl. (s)

Välfärdspolitiken

So

50305

Anita Johansson m.fl. (s)

Målet för den svenska alkoholpolitiken

50306

Carin Lundberg m.fl. (s)

Alkohol m.m.

50307

Eva Zetterberg och Birgit Henriksson (v,m)
Förbättring av barns rättssäkerhet

50308

Tage Påhlsson (c)

Statens institutionsstyrelse till Härnösand

50309

Lena Klevenås (s)

Alkoholskador på barn

50310

Olle Schmidt (fp)

Metadonbehandling av narkomaner

50311

Birgitta Carlsson och Bengt Kindbom (c)
Lokalisering av Statens institutionsstyrelse
till Skövde

50312

Margareta Winberg m.fl. (s)

Lokalisering av Statens institutionsstyrelse
(SIS) till Östersund

50313

Karin Israelsson (c)

Spelberoende

50314

Karin Israelsson m.fl. (c,s,m,fp,kds)

Stödet till nykterhetsorganisationerna

50315

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Socialpolitiken

50316

Claus Zaar (nyd)

Socialbidragsnormer

50317

Claus Zaar (nyd)

Förmånstagarpool

So318

GunnarThollanderm.fi. (s)

Alkoholpolitiken

SoU 1-3,5-6,8,10

SkU 4

UU 7

KU 9

50401

Margareta Viklund (kds)

Kvinnor och alkohol

50402

Margareta Viklund (kds)

Aktivt samtycke till transplantation

50403

Margareta Viklund (kds)

Barnhälsovården

50404

Barbro Westerholm (fp)

Åtgärder mot s.k. sektsjuka

50405

Birger Andersson och Tage Påhlsson (c)

Legitimation av naprapater

50406

Inger Hestvik och Barbro Westerholm (s,fp)

Utredning om äggdonationer

50407

Iréne Vestlund (s)

Förskrivning av läkemedel

50408

Margitta Edgren (fp)

Distriktssköterskors rätt att förskriva läke-
medel

50409

Kenth Skårvik och Barbro Westerholm (fp)
Allergiförebyggande åtgärder i skol- och
daghemsmiljöer

50410

Siw Persson (fp)

Psykologers ansvar inom hälso- och sjukvår-
den

50411

Siw Persson m.fl. (fp)

Amalgamfria kliniker

50412

Ulla Tilländer m.fl. (c,m,fp,kds,nyd)
Skärpning av tidsgränserna för abort från ar-
tonde till tolfte veckan

So

50413

Marianne Carlström m.fl. (s)

Äggdonation

50414

Kenth Skårvik (fp)

Whiplash

50415

Kenth Skårvik (fp)

Förpackning av läkemedel

50416

Sven-Olof Petersson (c)

Kvicksilverfria vacciner

50417

Tuve Skånberg m.fl. (kds)

Människolivets okränkbarhet

50418

Kjell Eldensjö (kds)

Stärkt skydd för foster

50419

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Legitimation för naprapater

50420

Olle Schmidt m.fl. (fp)

Examination av medicinalpersonal med ut-
ländsk examen

50421

Tuve Skånberg och Harald Bergström (kds)
Reklamförbud och åldersgräns för tobak
samt rökfria arbetsplatser

50422

Gullan Lindblad (m)

Psykologers ansvar inom hälso- och sjukvår-
den

50423

Kjell Johansson (fp)

Punktskriftsundervisningen för vuxna

50424

Sigge Godin (fp)

Bilstödet till handikappade som klarar av att
köra bil

50425

Sten Andersson i Malmö och Wiggo Kom-
stedt (m)

Juridiskt bindande ”livstestamente”

50426

Sten Andersson i Malmö och Wiggo Kom-
stedt (m)

Utredning om dödshjälp

50427

Gullan Lindblad (m)

Tillsynen av icke legitimerade psykotera-

peuter

50428

Eva Zetterberg (v)

Psykologers ansvar inom hälso- och sjukvår-
den

50429

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Socialstyrelsens tillsyn av psykoterapeuter

50430

Kristina Svensson och Nils T Svensson (s)

Global strategi mot aids

50431

Inger Koch (m)

Barn- och ungdomstandvården

50432

Berith Eriksson m.fl. (v)

Tolkar inom sjukvården

50433

Liselotte Wågö (m)

Nedläggning av SPRI

50434

Hugo Bergdahl och Sigge Godin (fp)

Legitimation för naprapater

50435

Tuve Skånberg (kds)

Abortpillret Mifegyne

50436

Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin (s)

Äggdonationer

50437

Aiwa Wennerlund (kds)

Ungdomars tobaksvanor

SoU 1,2,4,5

SkU 3

50438

Bengt Harding Olson (fp)

Psykiskt störda lagöverträdare

SoU 1,2

JuU 3

50439

Bo Holmberg m.fl. (s)

Hälso- och sjukvården

50440

Aiwa Wennerlund (kds)

Integrering i samhället av psykiskt störda

50441

Elver Jonsson och Erling Bager (fp)

Åldersgräns för tobaksinköp

50442

lan Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd)
En förbättrad vårdgaranti vid hjärtsjukdo-
mar

50443

lan Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd)
Prestationsersättning inom sjukvården

50444

Leif Bergdahl (nyd)

En bättre akutsjukvård

50445

Liselotte Wågö (m)

Adoptioner av barn födda i Sverige av ut-
ländska kvinnor

50446

Ann-Cathrine Haglund (m)

Tandhygienister som egna företagare

50447

Sven Lundberg m.fl. (s)

Alternativ medicin

50448

Barbro Westerholm m.fl. (fp,m,c,kds)

Kvinnors hälsa

50449

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Strategi för välfärden

AU 1

SoU 2-4

SfU 5,6

50450

Kenth Skårvik (fp)

Plötslig spädbarnsdöd (SIDS)

UbU 1

SoU 2

50451

Lennart Brunander och Karin Starrin (c)
Orienterarsj ukan

50452

Lennart Brunander (c)

Sjukvården

50453

Ingrid Näslund och Fanny Rizell (kds)

Ett rökfriare samhälle

50454

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Psykiskt utvecklingsstördas rätt till särskilda
omsorger

50455

Anita Jönsson och Jarl Lander (s)

Samverkansavtal

50456

Lena Boström (s)

Distriktssköterskornas roll i framtiden

50457

Gullan Lindblad (m)

Vissa legitimations- och behörighetsfrågor

50458

Bo Nilsson m.fl. (s)

Epileptikervården

50459

Elisabeth Fleetwood m.fl. (m,fp,c,kds)
Information till nyblivna föräldrar om toba-
kens skadliga effekter

50460

lan Wachtmeister och Johan Brohult (nyd)
Effektivare utnyttjande av sjukhusens resur-
ser

SfU 1,3

SoU 2,4-6

50461

Jan Backman (m)

Prostataundersökning vid hälsokontroll

50462

Christer Lindblom och Barbro Westerholm
(fp)

Förändringen i hälso- och sjukvårdens orga-
nisation

50463

Olle Schmidt (fp)

En värdig död

50464

Isa Halvarsson och Christer Lindblom (fp)
Egenvården

So

50465

Isa Halvarsson (fp)

Fritt tandläkarval inom barn- och ungdoms-
tandvården

50466

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (c)

Kiropraktorer

50467

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Oönskade graviditeter

50468

Bo Forslund m.fl. (s)

Ersättning för amalgam m.m.

50469

Birgitta Wistrand (m)

S.k. dödstestamenten

50470

Elisabeth Fleetwood och Hans Nyhage (m)

Legitimation för naprapater

50471

Gullan Lindblad m.fl. (m,s,fp,c,kds)

Distriktssköterskor

50472

Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmings-
son (m)

Reumatikervården

50473

Leif Carlson och Maud Ekendahl (m)

Slopade sjukvårdsregioner

50474

Margitta Edgren m.fl. (fp,s,m,c,kds)
Ledningsansvaret inom hälso- och sjukvår-
den

50475

Charlotte Branting m.fl. (fp)

Kvinnors hälsa

SoU 1,3,5-10,12-17

UbU 2,4,11

50476

Gullan Lindblad och Birger Hagård (m)

Amalgam

SoU 1,2

UbU 3

50477

Isa Halvarsson och Gudrun Norberg (fp)

Kvinnlig omskärelse

SoU 1

UU 2

50478

Britta Sundin m.fl. (s)

Legitimation för arbetsterapeuter

50479

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Hemtjänst på sjukhem

50480

Pontus Wiklund och Dan Ericsson i Kolmår-
den (kds)

Kvalitetskontroll i sjukvården

50481

Ewa Hedkvist Petersen (s)

Stamning hos barn i tidig ålder

50482

Håkan Holmberg m.fl. (fp,s,m,c,kds)

Rättsmedicinska institutet i Uppsala

50483

Fanny Rizell och Pontus Wiklund (kds)

Vård i livets slutskede

50484

Kenneth Lantz (kds)

Det genetiska informationsflödet

50485

Märtha Gårdestig (kds)

Kvinnor och hjärtinfarkt

50486

Tuve Skånberg och Margareta Viklund (kds)

Fosterdiagnostik och människovärdet

50487

Margitta Edgren och Olle Schmidt (fp)
Sprututbytesprogram för injektionsnarko-
maner

50488

Margitta Edgren (fp)

Smärtlindring

50489

Bo Holmberg m.fl. (s)

Smärtlindring i vård och omsorg

50490

Jerzy Einhorn och Elisabeth Fleetwood
(kds,m)

Förbud mot tobaksreklam

50491

Jerzy Einhorn m.fl. (kds)

Tillsyn av sjukvårdsinrättningar

50492

Chatrine Pålsson (kds)

Kvalitetssäkring inom vården

50493

Pontus Wiklund (kds)

Otillfredsställda vårdbehov

50494

Roland Larsson (c)

Elektrokemisk behandling av cancer

50495

Mona Saint Cyr (m)

Enhetliga bestämmelser för manipulations-
behandling

50496

Rose-Marie Frebran och Stefan Attefall

(kds)

Översyn av abortlagen

50497

Lars Andersson (-)

Utredning om äggdonationer

50498

Lars Andersson (-)

Apoteksbolagets monopol

50499

Torgny Larsson (s)

Ökad frihet från tobak

50500

Johan Brohult (-)

Utvärdering av Stockholms- och Helsing-
borgsmodellerna för öppen sjukvård m.m.

50501

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Åtgärder mot läkemedelsmissbruk

50502

Margareta Israelsson m.fl. (s)

Rätten att få veta fosters kön

50503

Göran Magnusson m.fl. (s)

Sjukvårdens kostnader för alkoholmissbru-
ket

50504

Eva Zetterberg m.fl. (v,fp,kds)

Rikscentrum för barn som drabbas av sexu-
albrott

50505

Birgitta Carlsson och Bengt Kindbom (c)
Familjeläkare inom utvecklad primärvård

50506

Jan Fransson (s)

Läkemedelskontrollen

50507

Lena Klevenås (s)

Tobak och ungdom

50508

Daniel Tarschys (fp)

Behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter

50509

Margareta Winberg (s)

Produktkontroll av tandvårdsmaterial

50510

Margareta Winberg m.fl. (s)

Alternativ till abort

50511

Pontus Wiklund (kds)

Reumatikervården

50512

Margareta Viklund (kds)

Undersökning av orsakerna till abort

50513

Johan Brohult (-)

Åtgärder mot spridning av hiv/aids

JuU 1,2

SoU 3-5

50514

Berith Eriksson m.fl. (v)

Amalgam som tandfyllnadsmaterial

SoU 1-4

SfU 5

UbU 6

SoöOl

Margareta Viklund (kds)

Föräldrautbildning

11 Riksdagens protokoll 1992193. Nr 58

So

50602

Maja Bäckström och Johnny Ahlqvist (s)
Familjerådgivning vid skilsmässa

50603

Margit Gennser och Hugo Hegeland (m)

Flerbarnstillägget

50604

Bo Holmberg m.fl. (s)

Barnens situation

50605

Lennart Hedquist och Rune Rydén (m)

Barnbidrag vid s.k. ERASMUS-utbyte

50606

Mikael Odenberg (m)

Vårdnadsbidrag

50607

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Beskattning av barnbidrag

50608

Lotta Edholm m.fl. (fp)

Familjepolitiken

50609

Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)

Barnen och välfärden

SoU 1-4,6

UbU 5

KU 7

50610

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Barnfamiljerna

SfU 1,10

SoU 2-5

BoU 6,8

LU 7,9

50611

Roland Lében (kds)

Behovsprövat barnbidrag

50612

Fanny Rizell (kds)

Bidragsförskott

50613

Ulla Tilländer och Marianne Jönsson (c)

Vårdnadsbidrag

50614

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Barnomsorgen

50615

Henrik Landerholm (m)

Statsbidrag till barnomsorgen

50616

Charlotte Branting m.fl. (fp)

Barnomsorg vid arbetslöshet och föräldrale-
dighet

50617

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Familjepolitiken

50618

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Småbarnsskolor

Kulturutskottet

Ämnesindelning

Kr201— Kulturverksamhet och massmedier

Kr401- Ungdomsverksamhet, folkbildning,
folkrörelsefrågor, lotterier och
kyrkliga frågor

Kr501- Idrott, rekreation och turism

KröOl- Övrigt

Kr

KrKr201

Sonia Karlsson m.fl. (s)

Vadstena slotts vallar

Kr202

Ulla Tilländer och Margitta Edgren (c,fp)
Form/Design Center i Malmö

Kr203

Chris Heister (m)

Sponsring i Sveriges Television och Sveriges
Radio

Kr204

Hans Göran Franck m.fl. (s)

Bibliotekslag

Kr205

Jan Andersson m.fl. (s)

Bidrag till Helsingborgs Konsertförening

Kr206

My Persson och Lennart Fridén (m)
Statligt konsthantverks- och formgivnings-
museum

Kr207

Ulf Melin och Göte Jonsson (m)

Inrättande av ett landsarkiv i Jönköping

Kr208

Stina Gustavsson och Sigge Godin (c,fp)
Ortnamn

Kr209

Kristina Svensson (s)

Riksteatern

Kr210

Dan Ericsson i Kolmården m.fl. (kds,fp,c)
Vallarna vid Vadstena slott

Kr211

Lotta Edholm (fp)

P4:s hörbarhet i Stockholmsområdet

Kr212

Charlotte Cederschiöld (m)

TV-licensen

Kr213

Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp)

Det nationella reservexemplaret vid Lunds
UB

Kr214

Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Biblioteksservicen i glesbygd

Kr215

Ylva Annerstedt (fp)

Riksantikvarieämbetets roll vid restaurering
av kyrkor

Kr216

Inger Hestvik m.fl. (s)

Statligt gruvmuseum i Grängesberg

Kr217

Bertil Persson (m)

Stipendier för unga konstnärer

Kr218

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Bibliotekslag

Kr219

Sven Lundberg m.fl. (s)

Svenska riksteatern

Kr220

Ulla Tilländer (c)

Malmö symfoniorkester

Kr221

Stina Gustavsson och Charlotte Branting

(c,fp)

Sammansättning av styrelserna för Statens
konstråd och Sveriges bildkonstnärsfond

Kr222

Lennart Fridén och Erling Bager (m,fp)

Arkeologiska massfynd

Kr223

Björn Kaaling m.fl. (s)

Museum i Gamla Uppsala

Kr224

Kenth Skårvik och Christer Lindblom (fp)

Sveriges Radios programutbud för utveck-
lingsstörda

Kr225

Elisabeth Persson och Björn Samuelson (v)
Gamla teatern i Eskilstuna

Kr226

Ivar Franzén (c)

Teater Halland

Kr227

Nils T Svensson (s)

Malmö Symfoniorkester

Kr228

Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s)

Norrbottens kammarorkester

Kr

Kr229

Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)
Teaterverksamheten i Jämtlands län

Kr230

Jan Erik Ågren (kds)

Svensk arkivinformation, SVAR

Kr231

Lena Öhrsvik m.fl. (s,m,fp,c,kds,nyd)
Lokalisering av nytt landsarkiv till Kalmar

Kr232

Kristina Svensson m.fl. (s)

Landsarkiv för Värmland

Kr233

Lars Hedfors m.fl. (s)

Landsarkiv till Växjö

Kr234

Maud Ekendahl och Bertil Persson (m)

Stödet till kulturtidskrifter

Kr235

Bruno Poromaa och Ewa Hedkvist Petersen

(s)

Stöd till Svenska Tornedalingars Riksför-
bund-Torniolaaksolaiset

Kr236

Hugo Bergdahl (fp)

Radiosändningar på Tornedalsfinska

Kr237

Elisabeth Fleetwood (m)

En internationell pressöversikt i riksradion

Kr238

Carl B Hamilton och Olle Schmidt (fp)

Stor eller liten bokstav i ordet riksdagen

Kr239

Erling Bager och Lennart Fridén (fp,m)
Svensk officiell representation i ICCROM
m.m.

Kr240

Jan Backman (m)

Intresseföreträdare i statliga kulturorgan

Kr241

Göran Åstrand och Hugo Hegeland (m)

Kulturstödets användning

Kr242

Anders Nilsson m.fl. (s)

Västsvensk kultursatsning

Kr243

Björn Samuelson m.fl. (v)

Ett nationellt resurscentrum i Eskilstuna för
barnkultur

Kr244

Elisabeth Persson och Rolf L Nilson (v)

Forskning om dans

Kr245

Sigge Godin (fp)

En musikteater för hela Norrland

Kr246

Ulla Orring m.fl. (fp,m,c,kds)

En norrländsk musikteater

Kr247

Lennart Fridén och Erling Bager (m,fp)

Anslag till GöteborgsMusiken

Kr248

Bertil Persson och Bo Arvidson (m)

Fördelningen av grundbelopp för symfonior-
kestrar

Kr249

Bertil Persson och Rune Rydén (m)

Utbyggnad av musikteatern

Kr250

Bengt Harding Olson m.fl. (fp)

En nationalscen i Skåne

Kr251

Ulla Tilländer och Ingbritt Irhammar (c)

Helsingborgs Symfoniorkester

Kr252

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Fria teater-, dans- och musikgrupper

Kr253

Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)

Medel till konstbildande verksamhet

Kr254

Göran Persson m.fl. (s,c)

Stöd till konstbildande verksamhet

Kr255

Birgitta Wistrand (m)

Utåtriktad verksamhet för framstående
konstnärer

Kr256

Britta Bjelle och Margitta Edgren (fp)

Den statliga kulturpolitiken och bildkonst-
området

Kr

Kr257

Ylva Annerstedt (fp)

Nordiska museet

Kr258

Margareta Israelsson och Eva Johansson (s)

Nordiska museet

Kr259

Ulla Tilländer (c)

Vasamuseet

Kr260

Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp)

Röhsska museet

Kr261

Charlotte Branting m.fl. (fp,m,c,kds)

Ett nationellt glasmuseum i Växjö

Kr262

Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)
Ett glasmuseum i Nybro

Kr263

Bertil Danielsson (m)

Länsmuseernas personal med lönebidrag

Kr264

Gustaf von Essen (m)

Bidragen till regionala museer

Kr265

Jan Backman m.fl. (m)

Länsmuseiorganisationen i Skåne

Kr266

Birger Hagård (m)

Försvarsvallarna vid Vadstena slott

Kr267

Sven Lundberg m.fl. (s)

Utvecklingsinsatser för SVAR

Kr268

Berit Andnor m.fl. (s)

Regional filmproduktion

Kr269

Birthe Sörestedt m.fl. (s)

En tidskriftslånecentral för hela landet

Kr270

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Utbudet av radio och television till utveck-
lingsstörda

Kr271

Birger Hagård (m)

Avskaffande av TV-avgiften

Kr272

Margitta Edgren m.fl. (fp)

Kulturen i Skåne

KrU 1,2,4,6,7,9

BoU 3

AU 5

SkU 8

Kr273

Ingela Mårtensson och Sigge Godin (fp)

Idrott

KrU 1,2

UbU 3,4

Kr274

Åke Carnerö (kds)

Ansvaret för representation vid ICCROM

Kr275

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Folkrörelsernas Konstfrämjande

Kr276

Sylvia Lindgren och Maj Britt Theorin (s)

Kulturpass

Kr277

Elvy Söderström m.fl. (s)

Bidrag till organisationer avseende kultur-
verksamhet

Kr278

Lotta Edholm (fp)

Minnesmärke på Norrmalmstorg

Kr279

Roland Larsson (c)

Bidrag till Stiftelsen Internationella Vadste-
na-akademien

Kr280

Lahja Exner (s)

Immigrantinstitutet i Borås

Kr281

Karin Pilsäter (fp)

Stöd till invandrarinstitutet

Kr282

Ingegerd Sahlström och Anders Nilsson (s)

Amatörteaterverksamheten

Kr283

Kenneth Lantz (kds)

Bidrag till Helsingborgs symfoniorkester

Kr

Kr284

Lennart Fridén m.fl. (m,s,fp,c,kds,v,-)

Göteborgsoperan

Kr285

Britta Sundin och Nils-Olof Gustafsson (s)
Regionala skådebanan i mellersta Norrland

Kr286

Berit Löfstedt och Sonia Karlsson (s)

Anslag till Skådebanan i Linköping

Kr287

Ingrid Andersson (s)

Skokloster slott

Kr288

UllaTillanderm.fi. (c,s,m,fp)

Stödet till kulturhistoriskt värdefulla segel-
fartyg

Kr289

Marianne Carlström m.fl. (s)

Röhsska Museet

Kr290

Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)

Stiftelsen Arbetets museum

Kr291

Håkan Holmberg och Lennart Fremling (fp)

Ett museum i Gamla Uppsala

Kr292

Rune Thorén och Marianne Andersson (c)

Ett svenskt designmuseum

Kr293

Gunhild Bolander (c)

Statsbidraget till länsmuseerna

Kr294

Siw Persson m.fl. (fp)

En stiftelse för natur- och kulturmiljöer

Kr295

Rosa Östh och Gunnar Thollander (c,s)

Stiftelsen Leufsta

Kr296

Lena Hjelm-Wallén och Berit Oscarsson (s)

Sala silvergruva

Kr297

Elisabeth Persson och Lars Werner (v)

Vadstena slotts vallar

Kr298

Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c)

Näringslivsarkiven och landsarkiven

Kr299

Harald Bergström m.fl. (kds,m,fp,c)

Landsarkiv m.m. till Växjö

Kr300

Monica Widnemark m.fl. (s)

Ett glasmuseum i Växjö

Kr301

Reynoldh Furustrand och Alf Egnerfors (s)

Gamla Teatern i Eskilstuna

Kr302

Reynoldh Furustrand och Alf Egnerfors (s)
Ett nationellt barnkulturcentrum i Eskils-
tuna

Kr303

Sylvia Lindgren och Maj Britt Theorin (s)

Utvecklingsstöd till kulturtidskrifter

Kr304

Jan Sandberg (m)

Radioavtalet och Sveriges Radios samhälls-
ansvar

Kr305

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Etermediapolitiken

Kr306

Ingrid Näslund (kds)

Radio och television för utvecklingsstörda

Kr307

Rune Thorén och Ivar Franzén (c)

Flyttning av TV 2 till Göteborg, m.m.

Kr308

Rune Thorén och Marianne Andersson (c)
En Nordisk TV-kanal

Kr309

Maj-Lis Lööw och Anita Persson (s)

Nyhetsprogram för utvecklingsstörda i radio
och TV

Kr310

Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m)

Radionämnden

Kr311

Eva Johansson m.fl. (s)

Södra teatern

Kr

Kr312

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Kulturpolitiken

KrU 1-9,11-13,15-20

BoU 10

SkU 14

Kr313

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Allmän kulturpolitik

AU 1,6

KrU 2-5,8,10-17

BoU 7,9

Kr314

Ulla Orring (fp)

Arkivcentrum i Umeå

Kr315

Sinikka Bohlin och Lahja Exner (s)
Radiosändningar på finska

Kr316

Stina Gustavsson m.fl. (c)

Kulturpolitiken

Kr317

Olle Schmidt (fp)

Rädda kulturarvet

Kr318

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Nationell bibliotekspolitik

Kr319

Birger Hagård (m)

En officiell namnlängd

Kr320

Hans Nyhage och Lars Sundin (m,fp)

Immigrantinstitutet i Borås

Kr321

Hans Göran Franck och Thage G Peterson
(s)

Egenavgiftsfond för kulturskapare

Kr322

Kent Olsson och Åke Carnerö (m,kds)

Driftbidrag till musikstiftelser

Kr323

Lennart Brunander och Marianne Anders-
son (c)

Anslaget till Riksteatern

Kr324

Erling Bager m.fl. (fp,s,m,c,kds,nyd,v)
Ökat statligt stöd till Göteborgs Symfoniker

Kr325

Björn Ericson m.fl. (s)

Skådebanan i Stockholms län

Kr326

Stina Gustavsson och Charlotte Branting
(c,fp)

Barn- och ungdomsteater

Kr327

Stina Eliasson (c)

Teaterorganisationen i Jämtlands län

Kr328

Georg Andersson m.fl. (s,-)

Musikteatern i Norrland

Kr329

Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c,s)

Teaterverksamhet på Gotland

Kr330

Maj Britt Theorin och Sylvia Lindgren (s)

Fonogramutgivning av svensk musik

Kr331

Karl-Göran Biörsmark (fp)

En länsdanskonsulent i Östergötland

Kr332

Gunhild Bolander (c)

Visby ringmur m.m.

Kr333

Chris Heister och Inger Koch (m)

Museifrågor

Kr334

Maja Bäckström och Eva Johansson (s)

Regalskeppet Vasa

Kr335

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Kulturpolitik

KrU 1,2,7-33

BoU 3-6

Kr336

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Barns och ungdomars rätt till kultur

KrU 1-3,5,7-12

UbU 4,6

Kr337

Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp)

Kulturinstitutionen i Göteborg

KrU 1-3

UbU 4

Kr

Kr338

Ingrid Näslund m.fl. (kds,m,fp,c)

Kulturvård i Väst

KrU 1,2

UbU 3

Kr401

Sten Andersson i Malmö (m)

Ett kasino i Malmö

Kr402

Ingvar Björk och Börje Nilsson (s)

Ansvarsfördelningen mellan samhälle och
ideella organisationer

Kr4O3

Birthe Sörestedt m.fl. (s)

En barn- och ungdomskommission

Kr404

Sten Andersson i Malmö och Liselotte Wågö
(m)

Upphävande av lagen om automatspel

Kr405

Åke Selberg m.fl. (s)

Ökad satsning på folkbildningen

Kr406

Eva Zetterberg (v)

Kvinnornas bibel

Kr407

Gudrun Norberg (fp)

Lotterier och ideell verksamhet

Kr408

Lisbet Calner och Gunnar Thollander (s)
Folkbildningen i insatser för arbetslösa

Kr409

Anita Persson (s)

Bidrag till folkbildningen

Kr410

Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v)

Medel till anpassning av studiematerial för
vissa funktionshindrade

Kr411

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Minskat stöd till Folkets Hus rörelsen

KrU 1-5

BoU 6

Kr412

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Folkbildningen

Kr413

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Folkbildningen

Kr414

Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp)

Studieförbund och folkhögskolor

Kr415

Kjell Eldensjö (kds)

Anpassning av studiematerial för vissa funk-
tionshindrade

Kr416

Harriet Colliander m.fl. (nyd)

Organisationsbidragen

Kr417

Peter Kling och Dan Eriksson i Stockholm
(nyd)

Kasinospel i Sverige enligt internationella
regler

Kr418

Isa Halvarsson och Elver Jonsson (fp)

Ideella organisationers små lotterier

Kr419

Stina Gustavsson (c)

Anpassat studiematerial för cirkelverksam-
het

Kr420

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Stödet till trossamfunden

Kr421

Lisbet Calner m.fl. (s)

Satsning på studieförbundens kompetens

KrU 1

SfU 2

Kr501

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Miljöinformation om turistorter

Kr502

Rolf L Nilson (v)

Fritids- och rekreationsverksamhet för syn-
skadade

Kr503

Margitta Edgren m.fl. (fp)

Idrott och kvinnor

Kr

Kr504

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Idrottsfrågor

KrU 1

AU 2

Kr505

Gullan Lindblad och Charlotte Cederschiöld
(m)

Stödet till idrotten m.m.

Kr506

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Turismen

Kr507

Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s)

Turistnäringen

Kr508

Ulf Björklund (kds)

Småskalig bygdeturism

Kr509

Siw Persson m.fl. (fp)

Turismen i Skåne

Kr510

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Idrotten

Kr511

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Jämställdhetsarbete inom idrottsrörelsen

Kr512

Bert Karlsson (nyd) >

Förbudet mot professionell boxning

Kr513

Henrik S Järrel (m)

Turistnäringen

KrU 1

KU 2

Kr514

Eva Johansson m.fl. (s)

Idrotten

KrU 1

AU 2,3

UbU 4

Kr515

Leo Persson m.fl. (s)

Turistnäringen

KrU 1,4

AU 2

JoU 3

Kr516

Gunhild Bolander (c)

Turistnäringen på Gotland

Kr517

Stefan Attefall (kds)

Stöd till idrottsrörelser i krisorter

Kr518

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Information om Sverige som turist- och före-
tagarland

Kr519

Stina Eliasson och Sigge Godin (c,fp)

Turistnäringens utveckling

KrU 1,4

AU 2

SkU 3

Utbildningsutskottet

Ämnesindelning

Ub401- Skolväsendet och
vuxenutbildningen

Ub601 - Högre utbildning och forskning
(inkl, lantbruksuniversitetet och
skogs- och jordbrukets
forskningsråd)

Ub901 - Motioner gemensamma för
områdena 4 och 6

Ub401

Carl Olov Persson (kds)

Tillvaratagande av invandrarnas kompetens

Ub402

Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

Ändring av skolåret

Ub403

Aiwa Wennerlund (kds)

Mobbning i skolorna

Ub404

Siw Persson (fp)

Utökat samarbete mellan Kronofogdemyn-
digheten och skolan i konsumentekonomi

Ub405

Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m)

Idrottsämnets betydelse

Ub406

Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)
Tillträde till specialkurser i gymnasieskolan
och till gymnasial vuxenutbildning

Ub407

Sigge Godin (fp)

Idrottsämnet i skolan

Ub408

Bengt-Ola Ryttar (s)

De praktisk-estetiska skolämnena

Ub409

Kurt Ove Johansson och Catarina Rönnung
(s)

Maskinskrivning i grundskolan

Ub410

Ingbritt Irhammar (c)

Hässleholms tekniska skola

Ub411

Maud Björnemalm m.fl. (s)

Översyn av bestämmelserna om fristående
skolor

Ub412

Inger Lundberg m.fl. (s)

Språkutbildning

Ub413

Ingbritt Irhammar och Lennart Brunander
(c)

Specialkurser inom naturbruk

Ub

Ub414

Rosa Östh och Gunhild Bolander (c)

Praktiskt-estetiska ämnen i grundskolans lä-
roplan

Ub415

Lennart Fridén (m)

Lärares behörighet

Ub416

Karin Pilsäter och Sigge Godin (fp)

Mobbning

UbU 1,2,4,5

SOU 3

Ub417

Hugo Bergdahl (fp)

Skolidrotten

Ub418

Kjell Johansson (fp)

Konsulentstödet till synskadade elever i sär-
skolan

Ub419

Birger Andersson och Rosa Östh (c)

Vuxenutbildningen

Ub420

Ingegerd Sahlström (s)

Samverkan mellan skola och kronofogde-
myndighet

Ub421

Ulla Orring och Barbro Westerholm (fp)
Skolämnet ”Idrott och Hälsa”

Ub422

Christina Linderholm (c)

Miljöfrågorna i skolutbildningen

Ub423

Britta Bjelle (fp)

Skolämnet idrott

Ub424

Lars Sundin och Charlotte Branting (fp)

Kursutformad gymnasieskola

Ub425

Karl-Göran Biörsmark och Charlotte Bran-
ting (fp)

Tioårig skolplikt

Ub426

Ingvar Björk och Börje Nilsson (s)
Funktionshindrade elevers ställning i skolan

Ub427

Inger Lundberg och Ulrica Messing (s)

Betyg i ämnet estetisk verksamhet

Ub428

Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Förebyggande av barns arbetsskador i sko-
lan

Ub429

Lennart Hedquist och Rune Rydén (m)
Läromedelssituationen i gymnasieskolan

Ub430

Hans Karlsson m.fl. (s)

Föräldrars rätt att välja särskola

Ub431

Hugo Bergdahl (fp)

Lärlingsutbildning

Ub432

Andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.

(fp)

Skilda undervisningsgrupper för flickor och
pojkar

Ub433

Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

Läromedelsgranskning

Ub434

Chris Heister (m)

Riksinternatskolor

Ub435

Hugo Hegeland (m)

Lektorstjänster på gymnasiet

Ub436

Kent Olsson m.fl. (m)

Tjänstledigheten för lärare vid utlandstjänst

Ub437

Åke Carnerö (kds)

Ämnet religionskunskap i grundskolan

Ub438

Magnus Persson och Oskar Lindkvist (s)

Fritidsstudier

Ub439

Laila Strid-Jansson (nyd)

Gymnasieundervisning i självförsvar för
flickor

Ub440

Ulla Pettersson och Christina Linderholm

(s,c)

Medieundervisningen i skolan

Ub441

Britta Sundin m.fl. (s)

Ett distansutbildningsinstitut

Ub442

Kjell Ericsson och Tage Påhlsson (c)

Idrottsämnet i skolan

Ub443

Margareta Viklund m.fl. (kds,m,fp,c)

Miljövårdskunskap

UbU 1

BoU 2

Ub444

Anders Nilsson m.fl. (s)

Ett samlat ekonomiprogram inom gymnasie
skolan

Ub445

Lisbet Calner och Marianne Carlström (s)

Gymnastik i läroplanen

Ub446

Lena Klevenås m.fl. (s)

Flickors teknikintresse

Ub447

Wiggo Komstedt (m)

Riksrekryterande utbildningar vid Hässle-
holms tekniska skola

Ub448

Lars Svensk (kds)

Energiinriktad utbildning till Norduppland

Ub449

Pontus Wiklund (kds)

Barn med läs- och skrivsvårigheter

Ub450

Fanny Rizell (kds)

Undervisning om alkohol, narkotika och to-
bak

Ub451

Åke Carnerö (kds)

Språkvård i läroplanen

Ub452

Rune Rydén och Lennart Hedquist (m)

Skolverkets fältorganisation

Ub453

Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v)
Grundläggande punktskriftsutbildning

Ub454

Jan Andersson och Bo Nilsson (s)

Utbildning för funktionshindrade

Ub455

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Fortbildning av skolpersonal

Ub456

Jan Andersson och Börje Nilsson (s)

Punktskriftsundervisning inom den grund-
läggande vuxenutbildningen

Ub457

Margitta Edgren och Bengt Rosén (fp)

Skolbetyg i original på två språk

Ub458

Birgit Henriksson (m)

Avgångar från gymnasiestudier

Ub459

Birgit Henriksson (m)

Lektorstjänsterna inom gymnasieskolan

Ub460

Birgit Henriksson och Ingvar Eriksson (m)

Betyg i ordning och uppförande

Ub461

Birgit Henriksson (m)

Skolhälsovården

Ub462

Ingvar Eriksson (m)

Återinförandet av ämnet geografi i gymna-
sieskolan

Ub463

Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (m)

Be tygskomplettering

Ub464

Inger René m.fl. (m)

Vikten av ämnet hemkunskap i grundskolan
och ämnets timtilldelning

Ub465

Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)
Naturkunskap och miljökunskap i skolan

Ub466

Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Utbildning av skolpersonal i handikappfrå-
gor

Ub467

Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp)

Hemspråksundervisningen

Ub468

Erling Bager (fp)

Läromedel för begåvningshandikappade
elever

Ub469

Bengt Rosén (fp)

Svenska som andraspråk i gymnasiet

Ub470

Olle Schmidt och Karin Pilsäter (fp)

Gymnasiestudierna

Ub471

Lennart Fridén (m)

Dyslexi

Ub472

Charlotte Cederschiöld (m)

Överklagande av betyg m.m.

Ub473

Margit Gennser (m)

Skolans gymnastikundervisning

Ub474

Karl-Gösta Svenson och Stig Bertilsson (m)
Garanterad undervisningstid avseende äm-
net idrott

Ub475

Kjell Eldensjö (kds)

Slöjd och gymnastik i skolan

Ub476

Roland Lében (kds)

Svenska utlandsskolors ersättningsnormer

Ub477

Lennart Brunander (c)

Praktisk miljövård på skolschemat

Ub478

Stina Gustavsson m.fl. (c,m,kds)

Hemkunskap, barnkunskap, slöjd och bild i
grundskolan

Ub479

Ulla Orring och Charlotte Branting (fp)

Slöjd och hemkunskap i grundskolan

Ub480

Karin Pilsäter (fp)

Epilepsi

12 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Ub

Ub481

Harry Staaf (kds)

Valet av skola för utvecklingsstörda barn

Ub482

Berndt Ekholm m.fl. (s)

Läroplansfrågor

Ub483

Aiwa Wennerlund och Roland Lében (kds)

Betyg i flit, ordning och uppförande

Ub484

Peter Kling m.fl. (nyd)

Första hjälpen - utbildning i skolan

Ub485

Carl-Johan Wilson (fp)

Utbildning för industrins behov

Ub486

Britta Sundin m.fl. (s)

Statens skola för vuxna i Härnösand

Ub487

Marianne Jönsson (c)

Anslag till Statens institut för handikappfrå-
gor i skolan

Ub488

Marianne Jönsson och Gunhild Bolander (c)
Konsulentverksamhet vid Statens institut för
handikappfrågor för elever i särskolan

Ub489

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
Omfördelning av utbildningsmedel

Ub490

Karin Pilsäter och Olle Schmidt (fp)

Självstyrande skolor

Ub491

Per Stenmarck (m)

Historieämnet i grundskolan

Ub492

Gunnar Thollander m.fl. (s)

Idrottsämnet i skolan

Ub493

Sture Ericson m.fl. (s)

Gymnasieskolan och den gymnasiala vuxen-
utbildningen

Ub494

Marianne Carlström och Gunnar Thollander
(s)

Kursutformad gymnasieskola

Ub495

Marianne Carlström m.fl. (s)

Hemkunskapsundervisning i grundskolan

Ub496

Marianne Carlström m.fl. (s)

Läroplan för grundskolan

Ub497

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Valet av skolform för utvecklingsstörda barn

Ub498

Birger Andersson och Lennart Brunander
(c)

Skolämnet lek, idrott och hälsa

Ub499

lan Wachtmeister och Robert Jousma (nyd)

Ett nytt lärlingssystem

Ub500

Maj Britt Theorin och Sylvia Lindgren (s)

Musikkulturen i skolan

Ub501

Maj Britt Theorin och Sylvia Lindgren (s)

Dans i skolan

Ub502

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Skolan

UbU 1-5,7-18

BoU 6

Ub503

Henrik Landerholm (m)

Betygsättning i grund- och gymnasieskolan

Ub504

Karl Gustaf Sjödin (nyd)

Idrottsämnet i skolan

Ub505

Larz Johansson m.fl. (c)

Kommunal vuxenutbildning

Ub506

Larz Johansson m.fl. (c)

Skolstartsålder och skolpliktens längd

Ub507

Stina Gustavsson och Birger Andersson (c)
Kost och hälsa i gymnasieskolan

Ub508

Maja Bäckström m.fl. (s)
Gymnasieprogrammet Barn och fritid

Ub

Ub509

Lars Sundin och Håkan Holmberg (fp)
Fler lektionstimmar i historia och religion
m.m.

Ub510

Ingela Mårtensson (fp)

Ämnet bild i skolundervisningen

Ub511

Leif Marklund m.fl. (s)

Idrottsämnet i skolan

Ub512

Max Montalvo (nyd)

Cykelkompetenskrav för skolbarn

Ub513

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Grundskolan och de privata skolorna

Ub514

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Skolfrågor

Ub515

Kenneth Lantz (kds)

Gymnastikundervisningen

Ub516

Sinikka Bohlin och Monica Widnemark (s)

Ämnet bild i ungdomsskolan

Ub517

Lennart Fremling (fp)

Miljö- och utvecklingsfrågor i utbildningen

Ub518

Marianne Andersson och Birgitta Carlsson
(c)

De praktisk/estetiska ämnena i skolan

Ub519

Marianne Andersson och Birger Andersson
(c)

Undervisning för flickor i teknikämnen
m.m.

Ub520

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Hemspråksundervisningen

Ub521

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Läroplaner utan timplan

Ub522

Margareta Winberg m.fl. (s)

Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan

Ub523

Harry Staaf (kds)

Konsulentverksamhet för elever i särskolan

Ub524

Ulf Björklund (kds)

Läromedel för begåvningshandikappade
elever

Ub525

Åke Carnerö m.fl. (kds)

Morgondagens skola

Ub526

Claus Zaar (nyd)

Utökad antagning till gymnasieskolan

Ub527

lan Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)

Ett nytt betygssystem

Ub528

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Insatser för handikappade elever i skolan

Ub529

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Svenska för invandrare (sfi)

UbU 1

SfU 2

UböOl

Margareta Viklund (kds)

Akademisk utbildning i omvårdnad

Ub602

Daniel Tarschys (fp)

Forskning i turkiska språken och kulturen

Ub603

Siw Persson (fp)

Psykoterapiutbildning för psykologer

Ub604

Kurt Ove Johansson m.fl. (s)

En konst- och designhögskola i Skåne

Ub605

Stina Gustavsson (c)

Förlängd laboratorieassistentutbildning

Ub606

Iréne Vestlund och Ingrid Andersson (s)
Antagningssystemet till sjuksköterskeut-
bildning

Ub607

Kurt Ove Johansson m.fl. (s)

Regiutbildning till Malmö

Ub608

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Förskollärarutbildning till Helsingborg

Ub609

Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m)
Lokaliseringen av den framtida skogs-
mästarutbildningen

UbölO

Holger Gustafsson (kds)

Högskolan i Skövde

Uböll

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Collegeutbildning för administratörer

Ub612

Maja Bäckström och Berit Oscarsson (s)

Kvinnoforskning

Ub613

Carl Olov Persson (kds)

Utbildning och forskning till stöd för nä-
ringslivets utveckling

UbU 1,2

NU 3

Ub614

Ulla Orring (fp)

Arkitektutbildning vid Umeå universitet

Ub615

Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m)
Psykoterapiutbildning för psykologer

Ub616

Kaj Larsson och Börje Nilsson (s)

En konstskola på Österlen

Ub617

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

En cyklotronanläggning i Linköping

Ub618

Gudrun Schyman och Eva Zetterberg (v)

Psykoterapiutbildning

Ub619

Eva Zetterberg (v)

Drömforskning

Ub620

Rose-Marie Frebran och Stefan Attefall
(kds)

Utbildning i etik och miljöekonomi

Ub621

Mona Saint Cyr (m)

Högskoleprovet

Ub622

Hugo Bergdahl och Elver Jonsson (fp)

Forskning och utveckling i Arktis

Ub623

Inger Koch (m)

Tandläkarutbildningens dimensionering

Ub624

Leif Marklund och Monica Öhman (s)

Högskolan i Luleå

Ub625

Håkan Strömberg m.fl. (s)

Vårdlärarutbildningen

Ub626

Göte Jonsson m.fl. (m,fp,c,kds)

Linjen sjukgymnastik vid Hälsohögskolan i

Jönköping

Ub627

Ulla Orring m.fl. (fp,m,c,kds)

Logopedutbildning till Umeå

Ub628

Ulla Orring och Britta Bjelle (fp)

Fler doktorandtjänster

Ub629

Ulla Orring (fp)

Skogshögskolan i Umeå

Ub630

Lars Hedfors (s)

Vandalisering

Ub631

Britta Bjelle och Ulla Orring (fp)

Utbildning inom livsmedelsområdet

Ub632

Inga Berggren och Per Stenmarck (m)

Skoglig utbildning och forskning i södra Sve-
rige

Ub633

Stina Gustavsson m.fl. (c,m,fp,kds)

Skoglig utbildning och skogsforskning i
södra Sverige

Ub634

Catarina Rönnung m.fl. (s)
Rehabiliteringslinje till Hälsohögskolan i
Jönköping

100

Ub

Ub635

Anita Persson och Maj-Inger Klingvall (s)
Förskollärar- och fritidspedagogutbildning-
arna

Ub636

Monica Widnemark m.fl. (s)

En professur i glasteknologi

Ub637

Carl Olov Persson m.fl. (kds)

Forskning om småskogsbruk

Ub638

Britta Bjelle (fp)

Den grundläggande högskoleutbildningen

Ub639

Knut Wachtmeister m.fl. (m)

Livsmedelsforskning i Skåne

Ub640

Sture Ericson m.fl. (s)

Förlängd laboratorieassistentutbildning

Ub641

Lena Boström (s)

Forskning kring landsbygdsnäringar i norra

Sverige

Ub642

Lena Boström (s)

Renforskning

Ub643

Sten Svensson m.fl. (m,c,kds)

Forskning rörande sambandet miljö-djur-
hälsa

Ub644

Sten Svensson (m)

Hantverkets högskola

Ub645

Hugo Bergdahl (fp)

Skogsmästarutbildning i Skinnskatteberg

Ub646

Kjell Nilsson m.fl. (s)

Utbildning och forskning i Kronobergs län,
m.m.

UbU 1-8

AU 9

TU 10-15

Ub647

Ingvar Johnsson m.fl. (s)

Högskoleverksamheten i Västsverige

Ub648

Ulf Melin m.fl. (m,fp,c,kds)

Skogsutbildning och forskning i södra Sve-
rige

Ub649

Martin Nilsson och Kent Carlsson (s)

Kårobligatoriet

Ub650

Charlotte Cederschiöld (m)

Journalistutbildningen

Ub651

Kenth Skårvik (fp)

Utbildning i turism

Ub652

Ylva Annerstedt och Karin Pilsäter (fp)

En näringslivshögskola i Huddinge

Ub653

Bertil Persson m.fl. (m)

Högre konstnärlig utbildning i Skåne

Ub654

Bertil Persson (m)

Kårobligatoriet

Ub655

Berit Andnor m.fl. (s)

Högskolan i Östersund

Ub656

Berit Andnor m.fl. (s)

Kooperativ forskning i Östersund

Ub657

Jan Backman (m)

Finanssektorns utbildningsbehov

Ub658

Jan Backman (m)

Högskoleverksamheten i Helsingborg

Ub659

Jan Backman och Inga Berggren (m)

Skånskt livsmedelstekniskt forskningscent-
rum

Ub660

Bengt Kronblad (s)

Högskoleutbildning i skuldsaneringsrätt

Ub661

Birger Andersson (c)

Civilingenjörsutbildning till Högskolan Es-
kilstuna/Västerås

101

Ub

Ub662

Sten Söderberg (-)

Utbildningen i stenkonservering vid Göte-
borgs universitet

Ub663

Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp)

En professur i yrkesmedicin

Ub664

Rosa Östh och Birger Andersson (c)

Sveriges lantbruksuniversitet

Ub665

Rosa Östh och Marianne Andersson (c)
Metallbiologiskt centrum i Uppsala

Ub666

Olle Schmidt (fp)

Undervisning i svenska för invandrare med
akademisk utbildning

Ub667

Bertil Måbrink (v)

Examinationsrätt för magisterexamen inom
vissa utbildningar vid Högskolan i Gävle/-
Sandviken

Ub668

Gudrun Norberg och Isa Halvarsson (fp)

En examen i social omsorg

Ub669

Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp)
Nybyggnader för universitet m.m. i Göte-
borg

Ub670

Bengt Rosén (fp)

Psykoterapiutbildning för psykologer

Ub671

Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c)
Livsmedelsteknisk högskoleutbildning i
Skara

Ub672

Erling Bager (fp)

Gammelsvenskbyn i Ukraina

Ub673

Rose-Marie Frebran och Karin Israelsson

(kds,c)

Social omsorgsexamen

Ub674

Iréne Vestlund och Karl-Erik Svartberg (s)
Resursförstärkning av bebyggelseantikva-
risk utbildning

Ub675

Ulla Orring och Britta Bjelle (fp)

Renforskning

Ub676

Ulf Björklund (kds)

Skogshögskolan i Garpenberg

Ub677

Rose-Marie Frebran m.fl.

(kds,s,m,fp,c,nyd,-)

En fri teologisk högskola i Örebro

Ub678

Anders Svärd och Birger Andersson (c)

Lärare för döva

Ub679

Marianne Jönsson (c)

Handikappåtgärder på högskole- och uni-
versitetsområdet

Ub680

Pontus Wiklund och Liisa Rulander (kds)

Forskning om amalgam

Ub681

Håkan Holmberg m.fl. (fp)

Östeuropeiska språk

Ub682

Håkan Holmberg (fp)

Professur i historia med inriktning på Förin-
telsen

Ub683

Carl-Johan Wilson (fp)

Utbildning för sjukvårdspersonal om alko-
hol

Ub684

Carl-Johan Wilson (fp)

Alkoholkunskap i lärarutbildningen

Ub685

Torgny Larsson (s)

Plötslig spädbarnsdöd

Ub686

Rune Backlund (c)

Inrättandet av ett fristående institut för vär-
dering av svensk och utländsk utbildning/ex-
amina

Ub687

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Den högre utbildningen och forskningen

102

Ub688

Margareta Israelsson m.fl. (s)

Högskoleutbildningen i Västmanland

Ub689

Bert Karlsson (nyd)

Satsa på rörflen

UbU 1,2

KU 3

Ub690

Nils Nordh och Martin Nilsson (s)

Skogsutbildning och forskning i södra Sve-
rige

Ub691

Agne Hansson m.fl. (c)

Högskoleutbildning för bank- och fastighets-
sektorn

Ub692

Widar Andersson m.fl. (s)

Specialpedagogexamen vid Högskolan Gäv-
le/Sandviken

Ub693

Ulrica Messing m.fl. (s)

Högskolan Gävle/Sandviken

Ub694

Per-Richard Molén (m)

Ökad satsning på Högskolan Sundsvall/Här-
nösand

Ub695

Pär Granstedt m.fl. (c)

Lärarutbildningen i Stockholmsregionen

Ub696

Sten-Ove Sundström m.fl. (s)

Högskolan i Luleå

Ub697

Birgitta Johansson m.fl. (s)
Tillvaratagande av kompetens i samband
med konstnärlig utbildning vid högskola

Ub698

Sören Lekberg m.fl. (s)

Högskoleutbildning i Stockholms län

Ub699

Bengt Rosén (fp)

Utbyggnad av Högskolan i Skövde

Ub700

Monica Öhman m.fl. (s)

Logopedutbildning i Umeå

Ub

Ub701

Monica Öhman m.fl. (s)

Utökad läkarutbildning i Umeå

Ub702

Claus Zaar (nyd)

Fri antagning till högskolan

Ub901

Bertil Persson (m)

Utbild ningsfrågor

Ub902

Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)
Det kristna budskapets ställning i grundsko-
lan

Ub903

Inger Hestvik och Sinikka Bohlin (s)

Utbildning och forskning för Gävleborg och
Dalarna

KrU 1

UbU 2-5

Ub904

Siw Persson m.fl. (fp)

Utbildning och forskning i Skåne, m.m.

UbU 1-3,7

KrU 4

UU 5,6

Ub905

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Utbildning för förnyelse och tillväxt

UbU 1-12,14,15

KrU 13

Ub906

Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)

Sysselsättning och tillväxt i Östergötlands
län

UbU 1-4

AU 5

Ub907

Ulla Pettersson (s)

En högskola på Gotland

Ub908

Marianne Andersson och Stina Gustavsson

(c)

Norden i skolan

Ub9O9

Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

Utbildning och forskning i Skåne

103

Ub

Ub910

Elver Jonsson (fp)

ANT-undervisning i skolorna

104

Trafikutskottet

Ämnesindelning

T201 - Trafikpolitik samt motioner som
avser två eller flera av ämnena i
T300-T900-serierna

T301 — Vägväsende

T401- Trafiksäkerhet, fordons- och
körkortsfrågor

T501- Järnvägstrafik

T601— Sjöfart

T701- Luftfart

T801 — Post och Tele

T901— Övrigt

T201

Sten-Ove Sundström m.fl. (s)

Kommunikationerna i norra Sverige

T202

Marianne Andersson (c)

Europaväg 20

T203

Lennart Brunander m.fl. (c)

Inriktningen på trafikplanering

T204

Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp,kds)

Bättre vägar och järnvägar i Värmland

T205

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Motorvägsutbyggnader m.m.

TU 1-3

UU 4-7

T206

Carl Olov Persson (kds)

Infrastrukturen i västra Mälardalen

T207

Anders Nilsson m.fl. (s)

Bättre villkor för cyklister

T208

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Kommunikationspolitik

T209

Ingvar Eriksson (m)

Snabbare handläggning av tillstånd m.m. in-
för infrastruktursatsningarna

T210

Ulf Björklund och Dan Ericsson i Kolmår-
den (kds)

Trafiksystemen

T211

Eva Zetterberg och Gudrun Schyman (v)

Bilavgifter i Stockholm

T212

Sten Östlund m.fl. (s)

Trafikinvesteringar i Göteborg

T213

Bertil Danielsson m.fl. (m,s,fp,c,kds,nyd)
Kommunikationerna i Kalmar län

T214

Charlotte Branting m.fl. (fp,m,c)
Kommunikationerna kring Östersjön

T

T215

Olle Schmidt m.fl. (fp)

Kommunikationer i Skåne

TU 1-6,8

SkU 7

FöU 9,10

T216

Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

Offensiv trafikpolitik för arbete, välfärd och
en bättre miljö

T217

Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

De statliga affärsverken

T218

Kjell Johansson (fp)

Bättre användning av kommunikationerna i

Södermanland

T219

Anita Johansson m.fl. (s)

Trafik och miljö i Stockholms län

T220

Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c)
Väg- och järnvägsinvesteringar i Skaraborgs
län

T221

Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

Arbetsmarknad och infrastruktur i Stock-
holms län

AU 1,3,15

SkU 2,9

UbU 4,5

TU 6-8,10-13

FiU 14

T222

Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp)

Infrastrukturen på Södertörn

TU 1-3

UbU 4

AU 5

FöU 6

JuU 7

T223

Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds)

Ökade satsningar på infrastruktur

T224

Harald Bergström och Kenneth Lantz (kds)
Infrastrukturen i Blekinge

107

T225

Lars Bäckström (v)

Satsningar på infrastruktur i Bohuslän

T226

Georg Andersson och Ines Uusmann (s)

En utvärdering av 1988 års trafikpolitik

T227

Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

Satsning på infrastruktur i Skåne

T228

Sven-Olof Petersson (c)

Kommunikationerna i Blekinge

T229

Margareta Winberg m.fl. (s)

Kommunikationerna i Jämtlands län

T230

Pär Granstedt m.fl. (c)

Trafikinvesteringar i Stockholmsregionen

T231

Stina Eliasson (c)

Behovet av bättre länstrafikanläggningar i.

Jämtlands län

T232

Bo Finnkvist (s)

Godstrafiken i Värmland

T301

Elvy Söderström m.fl. (s)

Höga kusten-bron

T302

Birger Andersson (c)

Vägförbindelsen Norrköping-Västerås-
Gävle

T303

Birger Andersson (c)

Vägnätet i Västmanlands län

T304

Birger Andersson och Hugo Bergdahl (c,fp)
Europaväg 18

T305

Sonia Karlsson m.fl. (s)

Riksväg 50

T306

Stig Grauers m.fl. (m)

Utbyggnad av E 6 som motorväg till norska
gränsen

T307

Maud Ekendahl (m)

E 4:s sträckning i Skåne

T308

Kenth Skårvik (fp)

Vägsatsningar i Bohuslän

T309

Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m)

Vägnätet i Västmanland

T310

Hugo Bergdahl (fp)

Räta linjen-vägen

T311

Gunnar Nilsson och Bo Nilsson (s)

Ombyggnad av riksväg 17, Landskrona-Es-
löv-E 22

T312

Håkan Strömberg och Birgitta Johansson (s)

Upprustning av vägarna 49 och 195

T313

Lars Sundin och Elver Jonsson (fp)
Investeringar i vägar i Älvsborgs län

T314

Kenth Skårvik (fp)

Utbyggnad av Europaväg 6 till motorväg

T315

Johnny Ahlqvist och Lars Hedfors (s)
Vägförbindelsen mellan Markaryd och Osby

T316

Stina Eliasson (c)

Vinterväghållningen utan vägsalt

T317

Agne Hansson m.fl. (c)

Gemensam vägnumrering för Dackeleden

T318

Hans Dau och Ulla Orring (m,fp)

Bro över Ångermanälven

T319

Maud Björnemalm m.fl. (s)
Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden

T320

Anders Svärd m.fl. (c,m,fp,kds,v)
Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden

108

T321

Kenneth Attefors (nyd)

Automatisk hastighetsövervakning

T322

Jan-Olof Franzén m.fl. (m,fp,c,kds)

Anslagen till det mindre vägnätet

T323

Ulf Björklund (kds)

Geografisk anpassning av dubbdäcksförbu-
det

T324

Göran Magnusson m.fl. (s)

Vägprogram för Västmanlands län

T325

Axel Andersson m.fl. (s,m,v)

Vägförbindelsen Gävle-Västerås-Norrkö-
Ping

T326

Gudrun Norberg (fp)

Motorvägsbygget Örebro-Köping

T327

Olle Lindström (m)

Vägunderhåll och utbyggnad av vägnätet i

Norrbotten

T328

Gudrun Norbergm.fi. (fp)

Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden

T329

Birgitta Hambraeus (c)

Saltfri halkbekämpning

T330

Isa Halvarsson och Elver Jonsson (fp)

Bättre vägar i Värmland och Dalsland

T331

Sigrid Bolkéus m.fl. (s,m,fp,c,kds,nyd)
Askersundsleden/Bergslagsdiagonalen

T332

Leo Persson m.fl. (s)

Den s.k. Bergslagsdiagonalen

T333

Arne Kjörnsberg och Martin Nilsson (s)

Riksväg 40

T334

Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

De statliga infrastrukturverkens verksamhet
i egen regi

T335

Lena Öhrsvik m.fl. (s)

Ny cykelled på Öland

T336

Carl Olov Persson (kds)

Upprustning av väg 272 i Heby

T337

Leo Persson m.fl. (s)

Väginvesteringar

T338

Jan Andersson m.fl. (s)

Förbättring av E4

T339

Ulf Björklund och Jan Erik Ågren (kds)

Inlandsvägen och riksväg 45

T340

Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)

Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden

T341

Ulf Björklund (kds)

Saltning av vägar

T342

Liisa Rulander (kds)

Vägsträckningen mellan Norrköping och

Gävle

T343

Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

Vägförbindelsen Malmö/Lund-norra

Skåne-Mellansverige

T344

Margareta Gard (m)

Byggande av Bergslagsdiagonalen

T345

Ivar Virgin (m)

Vägen till Landvetter

T346

Martin Nilsson och Kent Carlsson (s)

Vägsalt

T347

Max Montalvo (nyd)

Haverikommission för vägtrafiken

T348

Lena Klevenås och Torgny Larsson (s)

Vägbyggen i Västsverige m.m.

BoU 1

TU 2-4

109

T401

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Regler om användning av biltelefon

T402

Nils T Svensson och Gunnar Nilsson (s)

Överlåtelsebesiktning av bilar äldre än 10 år

T403

Sten-Ove Sundström m.fl. (s)

Synundersökning vid körkortsförnyelse

T404

Lotta Edholm (fp)

Rödljuskörningar

T405

Margitta Edgren (fp)

Körkortsutbildningen för MC

T406

Roland Lében (kds)

Reglerna för övningskörning

T407

Gullan Lindblad (m)

Avgiftsbefrielse för handikappfordon

T408

Inga-Britt Johansson och Marianne Carl-
ström (s)

Biltelefoner

T409

Kaj Larsson m.fl. (s)

Skyddsdräkt för motorcyklister

T410

Anders Svärd och Ann-Cathrine Haglund
(c,m)

Ett utbildningscentrum för tung trafik

T411

Elver Jonsson (fp)

Användning av reflexer i trafiken

T412

Wiggo Komstedt (m)

Parkeringslagstiftningen

T413

Lena Boström (s)

Svensk bilprovning

T414

Göthe Knutson (m)

Parkeringsbolagen och rättsstaten

T415

Sten Söderberg (-)

Kommunala parkeringsvakter

TU 1-4

JuU 5

T416

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Kvarterspoliser för parkeringsövervak-
ningen

T417

Filip Fridolfsson (m)

Parkering i trevägskorsning

T418

Torgny Larsson (s)

Säkrare biltelefonanvändning

T419

Åke Carnerö (kds)

Obligatorisk krockkudde i bilar

T420

Elver Jonsson (fp)

Trafiksäkerheten

T421

Håkan Strömberg m.fl. (s,fp,c,kds,v)

Förarprovet för körkort

T422

Aiwa Wennerlund (kds)

Strålkastarljus för långsamtgående fordon

T423

Gudrun Norberg (fp)

Bilbesiktning och de små bilverkstäderna

T424

Per-Richard Molén (m)

Parkeringsplatser för handikappade

T425

Charlotte Cederschiöld (m)

Nya transportmedel

T426

Charlotte Cederschiöld (m)

Körkorts giltighet

T427

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Utmärkning av lastfordon o.d.

T428

Jan Jennehag och Rolf L Nilson (v)

Hastighetsbegränsare

110

T429

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Kontrollmärke för trafikförsäkring

T430

lan Wachtmeister och Max Montalvo (nyd)

Hastighetsgränserna

T431

Lars Andersson (-)

Tillåten högersväng vid rött ljus

T432

Max Montalvo (nyd)

Körkortsutbildning och förarprov

T433

Bengt Silfverstrand och Gunnar Nilsson (s)

Säkrare skoltransporter

T434

Leif Carlson (m)

Högersväng vid rödljus

T501

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
En järnvägstunnel mellan Helsingborg och
Helsingör

T502

Britta Bjelle (fp)

Haparandabanan

T503

Bo Nilsson m.fl. (s)

En utbyggd västkustbana

T504

Ulla Tilländer (c)

Elektrifiering av järnvägssträckan Malmö -
Ystad

T505

Elver Jonsson och Kenth Skårvik (fp)

Herrljungabanan

T506

Sten-Ove Sundström m.fl. (s)

Järnvägsförbindelserna i Norrbotten

T507

Sonia Karlsson och Lars Stjernkvist (s)
Persontågtrafiken Mjölby-Motala-Hallsberg

T508

Tuve Skånberg (kds)

Järnvägslinjen Simrishamn - Kristianstad

T509

Lotta Edholm (fp)

En tunnel för tredje järnvägsspåret genom
Stockholm

T510

Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

Järnvägslinjen Herrljunga - Borås - Varberg

T511

Bo Forslund m.fl. (s)

Snabbtågsförbindelse Stockholm - Gävle -

Sundsvall/Härnösand

T512

Charlotte Branting och Christer Lindblom
(fp)

Snabbtågen på kust-till-kustbanan

T513

Ulla Tilländer (c)

Västkustbanan

T514

Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

Riksbangård Syd

T515

Åke Gustavsson och Catarina Rönnung (s)

Järnvägslinjen Nässjö-Falköping

T516

Simon Liliedahl och Kenneth Attefors (nyd)
Snabbtågsstopp

T517

Elvy Söderström m.fl. (s)

Botniabanan

T518

Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c,v)
En järnvägslinje mellan Karlskoga och Öre-
bro

T519

Gunnar Nilsson och Anita Jönsson (s)

Järnvägsinvesteringar i Skåne

T520

Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson (s)

Avreglering av järnvägstrafiken

T521

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Ett pendeltågssystem i Östergötland

T522

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Snabbtåg Sundsvall - Stockholm m.m.

111

T523

Sigrid Bolkéus och Hans Stenberg (s)

Norra stambanan

T524

Sigrid Bolkéus och Ulrica Messing (s)

Norrlandstågen

T525

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Plan om utbyggnad av järnvägsnätet

T526

Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s)

Bothniabanan

T527

Per-Ola Eriksson (c)

Järnvägslinjen Boden-Haparanda

T528

Lennart Brunander (c)

Den s.k. Götalandsbanan

T529

Lars Björkman m.fl. (m)

Den s.k. Götalandsbanan

T530

Birgitta Hambraeus (c)

Arlandabanans norra länk

T531

Björn Samuelson (v)

Vissa järnvägsfrågor i Värmland

T532

Iréne Vestlund m.fl. (s)

Bergslagspendeln

T533

Olle Lindström (m)

Haparandabanan

T534

Chatrine Pålsson och Dan Ericsson i Kol-
mården (kds)

Länsjärnvägen Linköping-Kalmar

T535

Pontus Wiklund (kds)

Omaxlingsstation i Haparanda

T536

Oskar Lindkvist m.fl. (s)

Tredje spåret i tunnel

T537

Roland Larsson m.fl. (c)

Interregional tågtrafik i sydöstra Sverige

T538

Jan Jennehag (v)

Bandelen Sundsvall-Långsele

T539

Sverre Palm och Lennart Nilsson (s)

Herrljungabanan

T540

Ingrid Andersson m.fl. (s)

Järnvägsförbindelsen Örbyhus-Hargshamn

T541

Ulf Björklund (kds)

Järnvägsinvesteringar i Dalarna

T542

Tuve Skånberg (kds)

Elektrifiering av järnvägen Ystad-Simris-
hamn

T543

Hans Karlsson och Maud Björnemalm (s)
Regleringen av järnvägstrafiken m.m.

T544

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Götalandsbanan

T545

Tuve Skånberg (kds)

Transportmöjligheter på Nordkalotten

T546

Elvy Söderström m.fl. (s)

Beställningar av tåg X12

T547

Bertil Måbrink (v)

Arlandabanan

T548

Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Norrköping som transportcentrum

T549

Dan Ericsson i Kolmården m.fl. (kds)

Järnvägsförbindelsen ”Raka spåret”

T55O

Harald Bergström (kds)

Skyddsstängsel vid järnväg

112

T551

Aiwa Wennerlund (kds)

Länsjärnvägarna Hargshamn-Örbyhus och

Malmö-Ystad

T552

Eva Zetterberg och Gudrun Schyman (v)

Ytterligare järnvägsspår till Stockholms cen-
tral

T553

Roland Lében m.fl. (kds,m,fp,c)

En ny järnvägslinje Örebro-Kristinehamn

T554

Kaj Larsson m.fl. (s)

Järnvägslinjen Malmö-Ystad-Simrishamn

T555

Lennart Fremling m.fl. (fp)

Arlandajärnvägen

T556

Ulrica Messing m.fl. (s)

Snabbtåg på Ostkustbanan

T557

Gunnar Thollander m.fl. (s)

Arlanda-anknytning för tåg från norra Sve-
rige

T558

Georg Andersson m.fl. (s)

Järnvägsinvesteringar

T559

Marianne Andersson och Kjell Ericsson (c)

Norge-Vänerlänken

T560

Marianne Andersson (c)

Tågtrafik i Vårgårda m.m.

T561

Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c)

Botniabanan

T562

Inger Lundberg m.fl. (s)

Den s.k. Nobelbanan

T563

Berndt Ekholm m.fl. (s)

Götalandsbanan

T601

Kenth Skårvik (fp)

Förebyggande av oljekatastrofer till sjöss

T602

Leif Carlson (m)

Fri konkurrens på gotlandstrafiken och skat-
tefri försäljning

TU 1,4

SkU 2,3

T603

Sven-Olof Petersson och Gunhild Bolander

(c)

Skydd mot oljekatastrofer på Östersjön

TU 1,3

FöU 2

T604

Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)
Färjetrafiken mellan Öland, Gotland och
Västervik

T605

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Sjöfarten på Norrköping

T606

Sigge Godin och Ulla Orring (fp)

Lokalisering av isbrytare till Härnösand

T607

Karl-Erik Persson m.fl. (v)

Samordning av godsterminaler

T608

Carl B Hamilton (fp)

Sjökort av konstfibermaterial

T609

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Återinförande av fritidsbåtsregistret

TU 1

SkU 2

T610

Kenneth Attefors m.fl. (nyd)

Säkrare fartygstransporter

T611

Kenneth Attefors (nyd)

Integration av sjöfarten i infrastrukturplane-
ringen

T612

Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s)
Tankfartygstrafiken i nordiska vatten

113

13 Riksdagens protokoll 1992193. Nr 58

T613

Kristina Svensson m.fl. (s)

Skärpt säkerhet för oljefartyg

TU 1-4,6

FöU 5

T614

Viola Furubjelke m.fl. (s)

Återinförande av fritidsbåtsregistret

T615

Per-Richard Molén (m)

Isbrytare till Härnösand

T616

Christer Lindblom (fp)

Färjeförbindelserna med Gotland m.m.

T617

Jan Erik Ågren (kds)

Isbrytarnas stationering

T618

Pär Granstedt m.fl. (c)

Färjetrafiken i Stockholms skärgård

T619

Kent Olsson m.fl. (m)

Skydd mot oljekatastrofer

T620

Hugo Bergdahl och Birger Andersson (fp,c)

Mälarsjöfarten

T621

Göran Magnusson m.fl. (s)

Farledsvaruavgifterna

T622

Christer Lindblom och Chatrine Pålsson

(kds)

Taxesättningen på Gotlandstrafiken

T623

Bo Holmberg m.fl. (s)

Förflyttning av isbrytare till Härnösand

T624

Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson

(fp)

Säkrare oljetransporter i nordiska farvatten

T625

Jerry Martinger (m)

Sjötrafiken på Gotland

T626

Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s)

Registrering av fritidsbåtar

T627

Torgny Larsson (s)

En båthaverikommission

T628

Ulla Pettersson m.fl. (s)

Gotlandstrafiken

T629

Alf Wennerfors (m)

Rödkobbsleden

T630

Sten Andersson i Malmö (m)

Flintrännan

T631

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Sjösäkerhetskrav för tankfartyg

T632

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Ett fritidsbåtsregister

T633

Lisbet Calner m.fl. (s)

Kust- och närsjöfart

T634

Åke Carnerö (kds)

Säkerheten till sjöss

FöU 1

TU 2

T635

Karl-Erik Persson m.fl. (v)

Sjösäkerheten

TU 1,2,4-14

FöU 3

T636

Ivar Virgin (m)

Individuell skyddsutrustning för passagerare
på fäijor som trafikerar Sverige

T637

Ines Uusmann och Sören Lekberg (s)

Säkrare sjöfart

T638

Christer Skoog m.fl. (s)

Införande av ett båt- och sjösäkerhetsregis-
ter

T639

Britt Bohlin m.fl. (s)

Vänersjöfartens betydelse

114

T640

Gunhild Bolander (c)

Gotlandstrafiken

T641

Jan Jennehag (v)

Färjetrafiken till Gotland

T642

Bo G Jenevall och Kenneth Attefors (nyd)

Global sjöfartstrafik

T643

Carl G Nilsson (m)

Färjetrafiken till Stockholm m.m.

T701

Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)

Bidrag till kommunala flygplatser m.m.

T702

Sven Lundberg m.fl. (s)

Kramfors/Sollefteå flygplats

T703

Sigrid Bolkéus m.fl. (s)

Driftstöd till flygplatserna i Gävleborgs län

T704

Kenneth Attefors (nyd)

Skavsta flygplats

T705

Karin Pilsäter (fp)

Bromma flygplats

T706

Bruno Poromaa och Leif Marklund (s)

Effekterna av flygets avreglering

T707

Georg Andersson m.fl. (s)

Flygförbindelsen i skogslänen

T708

Karl-Erik Persson och John Andersson (v,-)

Bidrag till kommunala flygplatser

T709

Anders G Högmark m.fl. (m)

Resultatutjämningen mellan statliga och
kommunala flygplatser

T710

Isa Halvarsson m.fl. (fp,m,c)

En länsflygplats i Värmland

T711

Oskar Lindkvist m.fl. (s)

Avveckling av Bromma flygplats

T712

Eva Zetterberg och Gudrun Schyman (v)

Avveckling av Bromma flygplats

T713

Bengt Harding Olson (fp)

Resultatutjämningssystemet för flygplatser

T714

Marianne Andersson (c)

Nedläggning av regional flygtrafik

T715

Karin Starrin m.fl. (c,m,fp,kds)

Stöd till regionala flygplatser i Gävleborg

T716

Ingvar Johnsson m.fl. (s)

Resultatutjämning mellan statliga och kom-
munala flygplatser

T717

Bruno Poromaa m.fl. (s)

Utbyggnad av Kiruna flygplats

T718

Stig Bertilsson och Kent Olsson (m)

Varseltider för upphörande av flygsträcka

T801

Marianne Jönsson m.fl. (c)

Det nordiska enhetsportot

T802

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Goda telekommunikationer i glesbygd

T803

Andre vice talman Christer Eirefelt (fp)

Ökad mångfald på teleområdet

T804

Ulrica Messing m.fl. (s)

Telekommunikationerna i glesbygd

T805

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Differentierad teletaxa för pensionärer

T806

Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (s)
Prismål för portoavgifter för fack- och kon-
sumentpressen

115

T807

Lisbet Calner m.fl. (s)

Bredbandsnät till bostäder

T808

Gunhild Bolander och Sven-Olof Petersson
(c)

Bolagiseringens effekter för beredskapspla-
neringen

T8O9

Rune Evensson m.fl. (s)

Teli Företagssystem

T810

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Investeringar i telenätet

T811

Bengt Rosén och Erling Bager (fp)

Ett gemensamt nordiskt porto

T812

Stefan Attefall (kds)

Teletaxorna

T813

Stefan Attefall (kds)

Postverkets rikstäckande betalningsansvar

T814

Sigge Godin (fp)

Ett telefonnummer för människor i kris

T815

Lena Öhrsvik och Bengt Kronblad (s)

Telekommunikation för handikappade

T816

Karl-Erik Persson m.fl. (v)

Televerket och posten

T817

Ulla Orring (fp)

Utbyggnad av telenätet m.m.

AU 1

TU 2

T818

Barbro Westerholm (fp)

Telefonjourer

T819

Georg Andersson m.fl. (s)

Postverket

T901

Bertil Persson (m)

Öresundsbron

T902

Charlotte Cederschiöld (m)

Legitimation för taxiförare

T903

Ingrid Andersson och Gunnar Thollander

(s)

Kollektivtrafikens betydelse

T904

Birgitta Hambraeus (c)

EES-avtalet och kostnadsredovisningen för
trafikföretag

T905

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Öresundsförbindelserna

T906

Anita Johansson m.fl. (s)

Åtgärder rörande taxitrafiken

T907

tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl.

(c,fp,kds)

Öresundsbroprojektets ekonomiska förut-
sättningar

T908

Jan Jennehag och Rolf L Nilson (v)

Privatisering av SVEDAB

T909

Harry Staaf och Ulf Björklund (kds)

Kollektivtrafiken

T910

Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Ekonomisk analys av Öresundsbroprojektet

T911

Carl Olov Persson (kds)

Länstrafikbolagens arbetsområde

T912

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Fast förbindelse över Öresund

T913

Sylvia Lindgren m.fl. (s)

Arbetstiden för yrkeschaufförer

T914

Sylvia Lindgren m.fl. (s)

Taxinäringen

T915

Berndt Ekholm och Arne Kjörnsberg (s)
Översyn av länstrafikreformen

116

T916

Martin Nilsson och Ulrica Messing (s)
Cykelbana på Öresundsbron

T917

Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)
Öresundsbron och citytunneln

T918

Lars Bäckström (v)

Transporttekniskt centrum i Fyrstad

117

Jordbruksutskottet

Ämnesindelning

Jo201— Jordbrukspolitik m.m.

Jo301— Skogsbruk

Jo401— Fiske, vattenbruk

Jo501— Service och kontroll (djurskydd,
växtskydd)

J06OI— Miljövård

J08OI— Övrigt (jakt m.m.)

Jo

Jo201

Owe Andréasson och Ingegerd Sahlström

(f)

Åtgärder vid sjukdomar i bisamhällen

Jo202

Bo Arvidson och Ingvar Eriksson (m)

Omställning av jordbruksmark

Jo203

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)

Jordbruket och omställningen

Jo204

Stina Gustavsson m.fl. (c)

Lantbruk och landsbygd i skogs- och mellan-
bygderna i södra Sverige

Jo205

John Andersson (-)

Spannmålsproduktionen

Jo206

Nils T Svensson (s)

Spannmålsöverskottet och idéellt drivna rid-
skolor

Jo207

Karl-Göran Biörsmark och Margitta Edgren
(fp)

Produktion av grönmjöl

Jo208

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c)
Jordbrukspolitiska åtgärder för ekologiskt
lantbruk

Jo209

Birger Andersson m.fl. (c,m,fp,kds)

Västmanlands Bergslagsdel som stödområde

Jo210

Ingvar Eriksson m.fl. (m)

Ekonomisk buffert för klimatberoende före-
tag

Jo211

Lennart Brunander och Birger Andersson
(c)

Hjälp till högt skuldsatta jordbrukare

Jo212

Kenneth Lantz (kds)

Analys av lantbruksföretagens ekonomiska
situation

Jo213

Ingvar Eriksson m.fl. (m)

De ekonomiska konsekvenserna av nya be-
stämmelser på djurskydds- och miljöområdet

Jo214

Ingvar Eriksson och Bo Arvidson (m)

Den yrkesmässiga fruktodlingen

Jo215

Christer Windén m.fl. (nyd)

Trädeskravet m.m.

JoU 1,2

UU 3

Jo216

Bo Bernhardsson och Gunnar Nilsson (s)
Ändrade regler för omställning av jord-
bruksmark

Jo217

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Jordbruket i norra Sverige

Jo218

John Andersson (-)

Jordbrukets omställningsprogram

Jo219

Ulla Orring (fp)

Fritidsodling

Jo220

Bert Karlsson (nyd)

Billigare bröd

Jo221

Roland Larsson och Rosa Östh (c)

Svensk produktion av konsttorkat grönfoder

Jo222

Roland Larsson (c)

Omställningsstöd till jordbrukets dräne-
rings- och täckdikningsentreprenörer

Jo223

Harry Staaf och Liisa Rulander (kds)

Stöd till ekologiskt lantbruk

Jo224

Britta Sundin m.fl. (s)

Jordbruket i norra Sverige

Jo225

Inge Carlsson (s)

Produktionen av grönmjöl

121

Jo

Jo226

Holger Gustafsson (kds)

Åtgärder för svensk livsmedelspolitik

Jo227

Ulf Björklund (kds)

Maskinringar

Jo228

Roland Larsson och Birgitta Carlsson (c)

Jordbrukspolitiken

Jo229

Birgitta Hambraeus (c)

Stöd till jordbruket i norra Sverige

Jo230

Harry Staaf (kds)

Valltorkning

Jo231

Harry Staaf och Ulf Björklund (kds)

Jordbruks- och livsmedelspolitiken

Jo232

Rosa Östh och Birger Andersson (c)
Lantbruket i Uppsala län och i Västman-
lands län

Jo233

Kjell Ericsson och Karin Starrin (c)

Jordbrukspolitiken

Jo234

Bertil Danielsson (m)

Förändrad stödareal p.g.a. särskilda skäl

Jo235

Bo Arvidson m.fl. (m)

Jordbrukets och livsmedelsindustrins fram-
tid i Skåne

Jo236

Bengt Rosén och Gudrun Norberg (fp)

Biodling

Jo237

Karl-Gösta Svenson och Bertil Danielsson

(m)

Förslag till nytt arealstöd

Jo238

Christer Lindblom (fp)

Jordbrukspolitiken och EG

Jo239

Isa Halvarsson m.fl. (fp)

Jordbruket i mellanbygd och skogsbygd

Jo240

Bengt Harding Olson (fp)

Ärtodlare och omställningen av åkerareal

Jo241

Britta Bjelle och Ulla Orring (fp)

Norrlandsjordbruket

Jo242

Kaj Larsson m.fl. (s)

Den yrkesmässiga fruktodlingen

Jo243

Ivar Franzén (c)

Svenskt lucernmjöl m.m.

Jo244

Björn Ericson m.fl. (s,c)

Fritidsodlingen

Jo245

Arne Andersson och Stig Bertilsson (m)

Anpassningen av svenskt jordbruk till EG

Jo246

Sven-Olof Petersson (c)

Pälsdj ursnäringen

Jo247

Annika Åhnberg (-)

Ekologiskt lantbruk

Jo248

Magnus Persson m.fl. (s)

Omställningen av jordbruket

Jo249

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Jordbrukspolitikens inriktning, m.m.

Jo250

Ivar Franzén (c)

Jordbruket i Halland

Jo251

Gunhild Bolander (c)

Jordbruket på Gotland

Jo252

Sinikka Bohlin och Sigrid Bolkéus (s)

Getnäringen

Jo253

Lennart Brunander m.fl. (c)

Landsbygdens utveckling

JoU 1,2,4

TU 3

NU 5

122

KU 6

UU 7

Jo254

Nils-Olof Gustafsson och Berit Andnor (s)

Jordbruket i norra Sverige

JoU 1

UU 2

Jo255

Margareta Winberg m.fl. (s)

Framtidens jordbruk

JoU 1-7,9

UU 8

Jo256

Birgitta Carlsson och Roland Larsson (c)

Jordbrukspolitiken

JoU 1-4

UU 5

Jo301

Berit Löfstedt m.fl. (s)

Skogsvårdsstyrelsernas organisation

Jo302

Per-Richard Molén (m)

Skogsvårdsorganisationen i Västernorrlands
län

Jo303

Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)

Skogsbruket i Jämtlands län

Jo304

Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)
Miljöhänsyn och skogspolitik

Jo305

Chris Heister (m)

Kravet på skogsbruksplaner

Jo306

Marianne Jönsson m.fl. (c,s,fp)

Mittlandsskogen på Öland

Jo307

Agne Hansson och Christer Lindblom (fp)
Skogsvårdens organisation i Kalmar län

Jo308

Margareta Israelsson m.fl. (s)

Skogsbruket i Västmanland

JoU 1-3

UbU 4

Jo309

Leif Marklund m.fl. (s)

Skogsbruket och skogsindustrin i Norrland

NU 1,2

JoU 3,4

Jo310

Leif Marklund m.fl. (s)

Skogsbruket och träindustrin i Norrland

JoU 1,2

NU 3,4

Jo401

Siw Persson (fp)

Fiskegränser i Öresund

Jo402

Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Torskodlingsförsök

Jo403

Christer Skoog m.fl. (s)

Fiske med ålljuster

Jo404

Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Yrkesfiske i Bottenhavet

Jo405

Ingrid Näslund och Åke Carnerö (kds)

Utökade kvoter för fisket i Nordsjön

Jo406

Inge Carlsson (s)

Naturlaxen i Östersjön

Jo407

Sverre Palm m.fl. (s)

Åtgärder för att stärka torskbestånden

Jo408

Ulla Orring (fp)

V ästerbo ttenl axen

Jo409

Annika Åhnberg (-)

Reproduktion av naturlax

Jo410

Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds)

Svensk fiskenäring

JoU 1-4

UU 5

Jo411

Christer Skoog m.fl. (s)

Fiskerinäringens situation

123

Jo

Jo412

Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

Fiskenäringen i Skåne

Jo413

Kaj Larsson m.fl. (s)

En allmän fiskevårdsavgift

Jo414

Christer Lindblom och Agne Hansson (fp,c)
Ostkustfisket

Jo415

Widar Andersson m.fl. (s)

Fiskevård efter Tjernobylolyckan

Jo416

Jan Backman (m)

Binäringsfiskets villkor

Jo417

Erling Bager m.fl. (fp)

Marknadsföringskampanj för ökad fiskkon-
sumtion i Sverige

Jo418

Bertil Måbrink och Berith Eriksson (v)

Fiskevårdsinsatser i Gävleborgs län

Jo419

Dan Eriksson i Stockholm och Christer Win-
dén (nyd)

Fredning av naturlekande lax

Jo420

Sigge Godin (fp)

Sportfiske

BoU 1,3

JoU 2,4

Jo501

Ingela Mårtensson (fp)

Försöksdjur

Jo502

Ingela Mårtensson (fp)

Saxfångst

Jo503

Lars Moquist m.fl. (nyd)

Skäktning

Jo504

Owe Andréasson och Ingegerd Sahlström

(s)

Rabiesvaccination

Jo505

Aiwa Wennerlund (kds)

Apor i bur för djurförsök m.m.

Jo506

Britta Bjelle (fp)

Skadeinsekter i importerat virke

Jo507

Elving Andersson (c)

Importförbud av skinn och päls från länder
där saxfångst är tillåten

Jo508

Bruno Poromaa och Monica Öhman (s)
Rabies

Jo509

Patrik Norinder (m)

Hållande av höns för äggproduktion

Jo510

Marianne Andersson och Stig Bertilsson
(c,m)

Karantänbestämmelserna för draghundar
vid internationellt idrottsutbyte

Jo511

Pär Granstedt m.fl. (c)

Apor för laboratorieändamål

Jo512

Pär Granstedt och Ingbritt Irhammar (c)

Plågsamma djurförsök

Jo513

Arne Jansson (nyd)

Forskningen om älgdöden

Jo514

Lars Björkman och Jan-Olof Franzén (m)
Vaccinationsprogram m.m. för svensk hjort-
avel

Jo515

Christer Windén (nyd)

Rabiesvaccinering av hundar m.m.

Jo516

Siw Persson (fp)

Förbud enligt djurskyddslagen

Jo517

Lars Svensk (kds)

Missbruk av hormonpreparat för djurbesätt-
ningar

124

Jo

Jo518

Aiwa Wennerlund och Siw Persson (kds,fp)
Förbud mot import av saxfångade djur

Jo519

Håkan Holmberg och Lotta Edholm (fp)
Koscherslakt

Jo520

Gudrun Norberg och Isa Halvarsson (fp)

Rituell slakt

Jo521

Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (c)

Minskning av djurförsök m.m.

Jo522

Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c)

Forskning kring sjukdom hos älgar

Jo523

Leif Marklund m.fl. (s)

Tillämpningen av nya djurskyddslagen

Jo524

Annika Åhnberg

Pälsdjursfarmning

Jo525

Ingela Mårtensson (fp)

Pälsdjursuppfödningen

Jo526

Pär Granstedt m.fl. (c)

De djurförsöksetiska nämnderna

Jo527

Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m)

Tuberkulosbekämpning i hjorthägn

Jo528

Sinikka Bohlin och Sigrid Bolkéus (s)

Förebyggande djurhälsovård

Jo529

Claus Zaar (nyd)

Djurskydd och hälsofrågor

J06OI

Lennart Fremling (fp)

Strandskyddet

Jo602

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Blyhagel i naturen

Jo603

Per Olof Håkansson m.fl. (s)

Lagstiftningen rörande omhändertagandet
av avfall m.m.

Jo604

Per Olof Håkansson och Ines Uusmann (s)
Krav på materialbalans vid miljöfarlig verk-
samhet

Jo605

Per Olof Håkansson och Ines Uusmann (s)
Omhändertagande av miljöfarligt avfall i ett
internationellt perspektiv

J06O6

Siw Persson och Kenth Skårvik (fp)

Amalgamförbud samt pant på amalgamfyll-
ningar

Jo607

Siw Persson (fp)

Kustvattenkontroll i Öresund

J06O8

Siw Persson (fp)

Svenska våtmarker av internationell bety-
delse

Jo609

Siw Persson (fp)

Sumpskogar

J06IO

Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c)

Allemansrätten

J06II

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Miljörevisorer

Jo612

John Andersson (-)

Västerbottenslaxens bevarande

Jo613

Hugo Bergdahl och Britta Bjelle (fp)

Miljöföroreningar från Kolahalvön

Jo614

Anita Jönsson och Per Olof Håkansson (s)
Sanderosion

Jo615

Ylva Annerstedt (fp)

Förbud mot jakt med blyhagel

J06I6

Elving Andersson m.fl. (c)

Ett renare Västerhav

Jo617

Gunnar Nilsson och Bo Bernhardsson (s)
Rening av dräneringsvatten från åkermark

125

Jo

Jo618

Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Effektivare miljötillsyn

Jo619

Carl G Nilsson (m)

Ejderjakt

Jo620

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Vättern

Jo621

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Den biologiska mångfalden

Jo622

Lars Sundin och Elver Jonsson (fp)

Våtmarker och skyddszoner

Jo623

Lars Sundin och Elver Jonsson (fp)

Miljöfarliga stabila organiska ämnen

Jo624

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Nollemissionsbilar i städer fr.o.m. år 2007

Jo625

Ingegerd Sahlström m.fl. (s)

Kvävebelastningen i Laholmsbukten

Jo626

Hugo Bergdahl (fp)

Framtid för Mälaren

Jo627

Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

Begränsning av skoterkörning

Jo628

Leif Marklund och Ewa Hedkvist Petersen

(s)

Utlokalisering av Naturvårdsverket

Jo629

Inger René m.fl. (m)

Naturreservat och naturskyddsområden

Jo630

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

En god livsmiljö för hållbar utveckling

FiU 1

JoU 2-9,11,12,15,17,18,20,21,25,26,28,29-31,33

SkU 10,32 Jo642

UbU 13 Lars Biörck (m)

BoU 14,16, Sorteringsanvisning på emballage

LU 19

TU 22-24

NU 27

KU 34

Jo631

Ingbritt Irhammar m.fl. (c)

Samarbete med Östeuropa

UU 1,5

JoU 2-4,6,7

Jo632

Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)
Vegetabiliska oljor som motorbränsle

Jo633

Elving Andersson och Kenth Skårvik (c,fp)

Statsbidrag till strandstädning

Jo634

Marianne Jönsson och Birger Andersson (c)
Bullernorm för vindkraftverk

Jo635

Lars Björkman och Hans Nyhage (m)

Användandet av mikrobiologiska sanerings-
medel

Jo636

Anders Svärd (c)

Förbud mot fångst av fredade fågelarter i
länderna kring Medelhavet

Jo637

Kenneth Lantz (kds)

Regionalisering av miljöpolitiska mål m.m.

Jo638

Sonia Karlsson m.fl. (s)

Vättern

Jo639

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Försurningen

Jo640

Jan Jennehag m.fl. (v)

Skärpt miljökontroll

Jo641

Rolf L Nilson och Jan Jennehag (v)

Svensk bilindustri

126

Jo

Jo643

Kenneth Lantz (kds)

Uppföljningen av Östersjöprogrammet

JoU 1,2

UU 3

Jo644

Åke Gustavsson m.fl. (s)

Landskapsvårdande åtgärder

Jo645

Siw Persson (fp)

Forskningen kring naturvärden i de rin-
nande vattnen

Jo646

Anders Svärd (c)

Förbud i de nordiska länderna mot export av
miljöfarligt avfall

Jo647

Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)

Energi- och materialåtervinning

Jo648

Leo Persson m.fl. (s)

Dalafjällen

Jo649

Owe Andréasson m.fl. (s)

Kalkning i Hallands län m.m.

Jo650

Kaj Larsson och Börje Nilsson (s)
Stranderosion

Jo651

Reynoldh Furustrand och Alf Egnerfors (s)
Ridö/Sundbyholmsarkipelagen som natio-
nalpark

Jo652

Rose-Marie Frebran (kds)

Avfallshantering av lysrör

Jo653

Liisa Rulander (kds)

Åtgärder mot igenväxning av sjöar

Jo654

Siw Persson m.fl. (fp)

Skåne och dess miljö

Jo655

Rose-Marie Frebran (kds)

Kindlaområdet som nationalpark

Jo656

Aiwa Wennerlund (kds)

Inrättande av naturreservat

Jo657

Tuve Skånberg (kds)

Blyad bensin

Jo658

Kenneth Lantz (kds)

Miljöskyddsprövningen av mindre och me-
delstora företag

Jo659

Kenneth Lantz (kds)

Öresundsmiljön

J066O

Rose-Marie Frebran och Lars Svensk (kds)

Förbud mot blyhagel

J066I

Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp,c,kds)

Informationsanläggning vid Tåkern

Jo662

Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp,c,kds)

Eklandskapet samt ängs- och hagmarkerna i
Östergötland

Jo663

John Andersson (-)

Allemansrätten

Jo664

Kenneth Lantz (kds)

Avfallsdeponier

Jo665

Inger Koch (m)

Kommunala miljöavgifter

J0666

Rune Backlund (c)

Hanteringen av elektroniskt skrot

Jo667

Annika Åhnberg m.fl. (-,s,c)

Stöd till Nordens Ark

J0668

Annika Åhnberg (-)

Förbud mot blyad bensin

Jo669

lan Wachtmeister och Christer Windén
(nyd)

Svenska företag i Europa och miljöpolitiken

127

Jo

Jo670

Bert Karlsson (nyd)

Höjning av pant på returglas

Jo671

Åke Carnerö (kds)

Städning av strandområden

Jo672

Torgny Larsson (s)

Jaktförbud mot blyhagel

Jo673

Lena Öhrsvik och Lisbet Calner (s)
Borttagande av taggtråd i markerna

Jo674

Arne Kjörnsberg och Lahja Exner (s)
Avfallshantering, producentansvar m.m.
JoU 1,2

BoU 3

Jo675

Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp)

Skärgården

NU 1

SkU 2

TU 3,5,6

UbU 4

JoU 7-9

AU 10

Jo676

Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

Miljön i Stockholms län

BoU 1,15

JoU 2,3,5,12-14,16

'NU 4

TU 6,7,10

FöU 8,11

Jo677

Jan Jennehag m.fl. (v)

Sveriges bidrag till växthuseffekten

JoU 1-3

SkU 4

Jo678

Rune Backlund m.fl. (c)

Skyddet av Vättern

BoU 1

JoU 2

Jo679

Per-Ola Eriksson (c)

Miljösamarbete på Nordkalotten

J068O

Carl Olov Persson och Birger Andersson
(kds,c)

Avsättning av ytterligare naturreservat

Jo681

Harald Bergström (kds)

Utskrotning av äldre bilar

Jo682

Lars Bäckström (v)

Marinstation för miljöberedskap

Jo683

Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

Miljön i Skåne

Jo684

Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m)
Allemansrätten

Jo685

Inger René m.fl. (m,s,fp,c,kds,nyd,v)
Bevarande av utrotningshotade djurarter

J0686

Charlotte Branting och Karl-Gösta Svenson
(fp,m)

Insatser för bättre miljöbevakning i Öster-
sjöområdet

Jo687

Lena Klevenås (s)

Fortsatt hävd av strandängar

J0688

Lena Klevenås (s)

Miljöavgifter på hushållsprodukter

Jo689

Lena Klevenås (s)

Optiska vitmedel i papper

Jo690

Jan Fransson och Anita Persson (s)

Hanteringen av fridlysta vilda djur och fåg-
lar

Jo691

Max Montalvo (nyd)

Avgastester på fordon

Jo692

Sven-Olof Petersson (c)

Ett utvidgat Östersjölaboratorium

Jo693

Sven-Olof Petersson (c)

Pant på kvicksilverlysrör

128

Jo694

Annika Åhnberg (-)

Samordning av stöd för att bevara kultur-
landskapet

Jo695

Åke Selberg m.fl. (s)

Våtmarksinventering i Norrbottens län

Jo696

Annika Åhnberg (-)

Krom som miljöfara

Jo697

Agne Hansson (c)

Användning av PVC i Sverige

Jo698

Margareta Winberg m.fl. (s)

Förvaltning och vård av naturreservaten

Jo699

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Ett starkare miljöskydd

Jo700

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Överklagningsrätt enligt miljöskyddslagen
m.m.

Jo701

Karin Wegestål och Bo Bernhardsson (s)
De skånska åarna

Jo702

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Åtgärder mot havsföroreningar

Jo703

Berndt Ekholm m.fl. (s)

Miljöåtgärder i Västsverige

Jo704

Tage Påhlsson (c)

Nöjestrafik med snöskoter

Jo705

Annika Åhnberg (-)

Miljöpolitik i lågkonjuktur

UU 1

JoU 2,3

Jo706

Johan Lönnroth (v)

Göteborgsregionens miljö

TU 1

Jo707

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Miljöpolitik

JoU 1,4,5,8-13

SkU 2

AU 3

LU 6

FöU 7

Jo801

Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson
(s)

Bevarande av kronhjorten

Jo802

Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)

Jakt- och viltvårdsorganisationen

Jo803

Sigrid Bolkéus och Åke Selberg (s)

Jakt på hanfågel av ejder

Jo804

Arne Jansson (nyd)

Rådjursjakt i teori och praktik

Jo805

Wiggo Komstedt (m)

Registrering av licensområden för älgjakt

J08O6

John Andersson (-)

Priskontroll på jakträttsupplåtelser

Jo807

Jan Erik Ågren (kds)

Älgjakten

J08O8

Sigge Godin (fp)

Jaktvårdsområdeslagstiftningen

Jo809

Håkan Holmberg och Siw Persson (fp)

Jakt- och viltvårdsorganisationen

Jo810

Roland Larsson (c)

Skador på jordbruksgrödor av vildgäss

Jo811

Liisa Rulander (kds)

Viltskadeersättningen

Jo812

Sven-Olof Petersson (c)

Jakt på hanfågel av ejder

.129

14 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Jo

Jo813

Jan Fransson och Inge Carlsson (s)

Prisutvecklingen på jakträttsupplåtelser
m.m.

130

Näringsutskottet

Ämnesindelning

N201— Näringspolitik m.m.

N401— Energipolitik

N201

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(s)

Obligatoriska varuförsörjningsplaner

N202

Sven Lundberg m.fl. (s)

Utveckling av den trämekaniska industrin

N203

Carl Olov Persson (kds)

Egenföretagare

N204

Bertil Persson (m)

Teknisk kompetens i Sverige

N205

Ulla Orring och Britta Bjelle (fp)

Träcentrum i norra Sverige

N206

Charlotte Cederschiöld (m)

Näringsidkares rätt till beställaruppgift

N207

John Andersson (-)

Träcentrum i norra Sverige

N208

Stig Bertilsson (m)

Kreditupplysningslagen

N209

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Kooperation som förnyelse i den offentliga
sektorn

N210

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Kooperativ verksamhet för invandrare

N211

Birgitta Hambraeus och Ulf Björklund

(c,kds)

Lokala kooperativa utvecklingscentrum,

LKU

N212

Kenth Skårvik (fp)

Skärpt konkurrenslagstiftning

N213

Britta Bjelle (fp)

Kollektiv hemförsäkring

N214

Bengt Harding Olson m.fl. (fp)

Olönsamma banker

N215

Bengt Kronblad m.fl. (s)

Projekt för företagsutveckling i Kalmar län

N216

Bengt Kronblad m.fl. (s)

Mönsterås Bruk

N217

Nic Grönvall (m)

Myndighetsorganisationen på handelns om-
råde

N218

Gullan Lindblad m.fl. (m,fp,c,kds)

Exportkrediter

N219

Anders Svärd (c)

Glasåtervinning

N220

Karin Starrin (c)

Stimulans till innovatörer och entreprenörer

N221

Carl Olov Persson och Dan Ericsson i Kol-
mården (kds)

Nationell satsning på kvalitetsutveckling

N222

Kristina Svensson och Bo Finnkvist (s)

De regionala utvecklingsfonderna

N223

Lars Sundin (fp)

Verksamhetsstöd till Proteko

N224

Bo Nilsson m.fl. (s)

Svensk varvsindustri

N225

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Standardisering

N226

Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)
Privata bevaknings- och säkerhetsföretag

N227

Barbro Westerholm och Elver Jonsson (fp)

Exporten av alkohol och tobak

N228

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Bankerna

133

N229

Ivar Franzén m.fl. (c)

Den finansiella krisen och betalningssyste-
met

N230

Carl Olov Persson och Pontus Wiklund (kds)
Tillvaratagande av uppfinningar och patent

N231

Carl Olov Persson och Pontus Wiklund (kds)
Marknadsanpassad träteknisk forskning

N232

Karl-Göran Biörsmark och Hugo Bergdahl
(fp)

Utveckling av elbilar

N233

Christer Lindblom och Bengt Harding Olson
(fp)

Kompetensen i banksektorn

N234

Magnus Persson m.fl. (s)

Utvecklingsfondernas finansieringsmöjlig-
heter

N235

Sonia Karlsson m.fl. (s)

AB Göta kanalbolag

N236

Bruno Poromaa m.fl. (s)

Svenska Rymdaktiebolaget

N237

Nils T Svensson (s)

Form/Design Center

N238

Anders Nilsson och Inga-Britt Johansson

Tjänstesektorns utveckling

N239

Kjell Ericsson (c)

Rekonstruktionslån

N240

Kenneth Lantz (kds)

Stimulans till utländska investeringar i Sve-
rige

N241

Rosa Östh (c)

Utvecklingsfonderna

N242

Lennart Fridén (m)

Formerna för stöd till företag

N243

Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Kompentenskrav för företagare

N244

Jan-Olof Franzén (m)

Utveckling av miljövänliga utrustningar och
processer

N245

Kent Olsson m.fl. (m)

Ett Business and Innovation Center

N246

Sten Svensson (m)

Utbildningsinsatser för företagare

N247

Sten Svensson (m)

Centrala hantverksrådet

N248

Berit Andnor m.fl. (s)

Kooperativt regionalt nätverk i Europa

N249

Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)

Kapitalresurser för småföretagen

N250

Christer Windén och Bengt Dalström (nyd)

Oljeprospektering i Östersjön

N251

Sten Söderberg (-)

Stimulansåtgärder för småföretagen

N252

Lars Biörck (m)

Pensionssparande

N253

Filip Fridolfsson (m)

Egenföretagares borgensåtaganden

N254

Hans Göran Franck (s)

Bankernas svindlande affärer m.m.

N255

Bengt Harding Olson m.fl. (fp)

Skånskt näringsliv

NU 1

JoU 2

134

N256

Margit Gennser (m)

Värdering av tillgångarna i försäkringsbolag

N257

Göran Lennmarker (m)

Monopolet på skattefinansierad verksamhet

N258

Bo Finnkvist m.fl. (s)

Statliga företag

N259

Hans Gustafsson m.fl. (s)

Kooperationen som förnyelsekraft i sam-
hällsekonomin

N260

Roland Sundgren m.fl. (s)

Finansiell verksamhet i kooperativ form

N261

Roland Sundgren m.fl. (s)

Konkurrensneutralitet mellan olika före-
tagstyper vid nyföretagarlån

N262

Sigrid Bolkéus och Birthe Sörestedt (s)

Yrkeskrav inom bank- och fastighetssekto-
rerna

N263

Siw Persson (fp)

Konkurrensneutralitet i samband med sta-
tens stöd till banker m.fl.

N264

Stefan Attefall och Harald Bergström (kds)

Etiska råd inom företagen

N265

Hans Gustafsson m.fl. (s)

Kooperativ företagsform

N266

Britta Bjelle (fp)

Kreditupplysningar

N267

Bert Karlsson (nyd)

Idécentra över hela Sverige

N268

Lisbeth Staaf-Igelström och Kristina Svens-
son (s)

Kooperativt företagande

N269

Inger Hestvik m.fl. (s)

Kooperativ utveckling

N270

Harald Bergström och Harry Staaf (kds)

En kreditmarknadsnämnd

N271

Nils T Svensson m.fl. (s)

Småföretag, kooperativa företag och EG

N272

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Kreditgivningen från banker som fått statligt
stöd

N273

Kjell Nilsson och Johnny Ahlqvist (s)

Insyn på provnings- och kontrollområdet

N274

Bertil Persson (m)

Företagsköp

N275

Roland Larsson (c)

Svensk alkoholreklam utomlands

N276

Lars Svensk (kds)

Pulvermetallurgisk forskning

N277

Hans Andersson och Jan Jennehag (v)
Sanering av gruvavfall i Garpenberg

N278

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Fallskärmsavtal m.m.

NU 1,2

LU 3

AU 4

N279

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Bankkrisen och bankakuten

NU 1,2,4-17

JuU 3

N280

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Stöd till innovatörer

NU 1,2,4

SkU 3

135

N281

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Näringspolitik för tillväxt

NU 1,5,8-12

UbU 2-4

TU 6,7

N282

lan Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd)
Kreditförsäkringsbolag för exportgarantier
och fullgörandegarantier

N283

Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (s)

Returpappershanteringen

N284

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Skärpt bankrörelse- och finansbolagslagstift-
ning

N285

Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)

Utvecklingsfonderna

N286

tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c)

Statligt stöd till företag

N287

lan Wachtmeister m.fl (nyd)

Fullgörandegarantier

N288

Widar Andersson m.fl. (s)

Branschprogram för träteknik

N289

Olle Lindström (m)

Skogsnäringen

N290

Lennart Nilsson och Sverre Palm (s)

Svensk varvsindustri

N291

Lennart Nilsson m.fl. (s)

Utveckling av industrikapaciteten i Udde-
valla

N292

Bruno Poromaa m.fl. (s)

Prospekteringsverksamheten

N293

Leif Marklund m.fl. (s)

Infrastrukturens betydelse för regional ut-
veckling

N294

Reynoldh Furustrand m.fl. (s)

Kooperativt nyföretagande

N295

Annika Åhnberg (-)

Handelsorganisationen MTO

N296

Sven-Olof Petersson (c)

JAK

N297

Bo G Jenevall m.fl. (nyd)

Granskning av Finansinspektionen

N298

Carin Lundberg och Lena Boström (s)

Bankstödsnämndens uppgifter och befogen-
heter

N299

Birgitta Johansson m.fl. (s)

Skogsnäringen mot år 2000

N300

Birgitta Johansson m.fl. (s)

Mineralprospektering

N301

Birgitta Johansson m.fl. (s)

Näringspolitik i ett Europaperspektiv

N302

Birgitta Johansson m.fl. (s)

Verkstadsteknisk delegation

N303

Tage Påhlsson och Birger Andersson (c)
Finansiell verksamhet i kooperativ form

N304

Jan Fransson m.fl. (s)

Västsvensk näringspolitik

N305

Barbro Evermo Palmerlund m.fl. (s)

Åtgärder mot den branschanknutna ekono-
miska brottsligheten

N306

Bengt Kronblad (s)

Skyldighet för banker att informera om rän-
tenivån på sparkonton

136

N307

Charlotte Branting och Stina Gustavsson
(fp,c)

Utbildning för uppfinnare och produktut-
vecklare i Grimslöv

N308

Bengt Rosén och Elver Jonsson (fp)

Utvecklingen av små företag

N309

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Villkor för bankstöd

N310

Karin Israelsson m.fl. (c,s,m,fp,kds,nyd)

Ett mineralkontor i Malå

N311

Dan Eriksson i Stockholm (nyd)

Konkurrens på byggmarknaden

N312

Bo G Jenevall m.fl. (nyd)

Ombildning av landshypoteksinstitutionen

N313

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Göta kanal

N314

Rune Backlund m.fl. (c,m,fp)

Införande av kvalitetsprogram enligt ISO
9000

N315

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Exportkreditgarantier

NU 1-3,6,7

UU 4,5

N316

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Näringspolitiken

NU 1-3,5-19

JoU 4

N317

Göran Persson m.fl. (s)

Utveckla Sörmland

NU 1-5,10

UbU 6,7,9

KrU 8,19-23

TU 11-14

BoU 15,16

JoU 17,24

AU 18

N318

Leif Marklund m.fl. (s)

Kapitalförsörjning och företagsstöd i Norr-
bottens län

NU 1,2

AU 3

N401

Bengt Kronblad m.fl. (s)

Finansiering av småskalig vattenkraft

N402

Rune Evensson m.fl. (s)

Säkerhetsbestämmelser kring magnetiska
fält vid kraftledningar

N403

Ingbritt Irhammar och Gunhild Bolander (c)

Lag om starka magnetfält

N404

Stina Eliasson (c)

Återinförande av vinstandel för producerad
vattenkraftsel till Jämtlands län

N405

Sven Lundberg m.fl. (s)

Återföring av vattenkraftens vinster till

Norrlands inland

N406

Christina Linderholm och Tage Påhlsson (c)
Nya riktlinjer för placering av kraftledningar

N407

Karl Hagström m.fl. (s)

Biobränsleförsök i mindre skala

N408

Bengt Kronblad och Bengt-Ola Ryttar (s)
Mottagningsplikt för lokalt producerad kraft

N409

Bengt Kronblad och Bengt-Ola Ryttar (s)

Ersättningen till små kraftproduktionsan-
läggningar

N410

Bengt Kronblad (s)

Biobränslen och alternativa drivmedel,
m.m.

N411

Bengt Harding Olson (fp)

Höjd elsäkerhet

N412

John Andersson (-)

Återbäring av vinstmedel från vattenkraften

N413

Laila Strid-Jansson m.fl. (nyd)

Återbäring av vattenkraftsvinsterna till

Norrland

N414

Elvy Söderström m.fl. (s)

Storskalig etanolproduktion i Örnsköldsvik,
Domsjö

N415

Bo Finnkvist m.fl. (s)

Nordisk naturgasledning

N416

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Biobränsleproduktion i Östergötland

N417

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Energipolitiken

NU 1-3

LU 4

N418

Åke Carnerö och Fanny Rizell (kds)
Biobränsleeldade värmeanläggningar

N419

Ingrid Hemmingsson (m)

Torvtäckt i Härjedalen

N420

Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)

Vinstmedel från vattenkraftsproduktion till
stöd åt regional utveckling

N421

Birgitta Hambraeus (c)

Pengar till vattenkraftsbygderna

N422

Sigge Godin (fp)

Storskalig etanoltillverkning i Örnsköldsvik

N423

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Kärnkraften

NU 1-4,6-8

LU 5

N424

Per-Richard Molén (m)

Utlokalisering av Svenska Kraftnäts huvud-
kontor

N425

Siw Persson (fp)

Metanol i motorbränsle

N426

Britta Bjelle (fp)

Alkohol ur skogsråvara

N427

John Andersson (-)

Biobränsleproduktion i Norrlands inland

N428

lan Wachtmeister och Christer Windén

(nyd)

Avskaffande av 6 § i lagen om kärnteknisk
verksamhet

N429

Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds)
Återföring av vinstandel från vattenkrafts-
produktion

N430

Carl Olov Persson (kds)

Biobränslen och småskalig teknik

N431

Kenth Skårvik (fp)

En försökscentral för biobränslen

N432

Rolf L Nilson m.fl. (v)

Energieffektivisering m.m.

NU 1-3,8-14

BoU 4,6

SkU 5

TU 7

N433

Olle Lindström (m)

Skogsråvara som drivmedel

N434

Berndt Ekholm m.fl. (s)

Ersättning för kärnkraft

N435

Max Montalvo (nyd)

Biobränslebaserade drivmedel

N436

Karin Starrin (c)

Kostnaden för cesiumprover

N437

Lennart Brunander och Marianne Anders-
son (c)

Myndighetsorganisationen på energiområ-
det

138

N438

Birgitta Hambraeus (c)

Naturgas

N439

Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c)

Bioenergi

SkU 1

NU 2

N440

Margareta Winberg (s)
Elektromagnetiska fält
NU 1-4,6,7

BoU 5

139

Arbetsmarknadsutskottet

Ämnesindelning

A201- Arbetsmarknad och arbetsliv

A401— Regionalpolitik

A601— Personalpolitik

A701- Arbetsrätt

A801- Jämställdhet

A201

Sigge Godin och Britta Bjelle (fp)

Reglerna för arbetslöshetsförsäkringen

A202

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(s)

Arbetsmarknadsutbildning på högskolenivå

A203

Iréne Vestlund m.fl. (s)

Samordningsregler änkepension - utbild-
ningsbidrag

A204

Maud Björnemalm m.fl. (s)

Deltidsarbete

A205

Britta Bjelle (fp)

Ändring av bidrag till arbetslösa som startar
egen rörelse

A206

Gullan Lindblad (m)

Ändrade a-kasseregler för småföretag

A207

Lars Ulander m.fl. (s)

Arbetslöshetsersättning för deltidssyssel-
satta

A208

Hans Nyhage och Lars Björkman (m)

Deltidsarbete och arbetslöshetsersättning

A209

Charlotte Cederschiöld (m)

Hemvändande familjer

UbU 1

TU 2

AU 3

A210

Kjell Ericsson och Karin Starrin (c)

Egenföretagarnas sociala trygghetssystem

A211

Widar Andersson (s)

S.k. välfärdsbrigader

A212

Margareta Gard (m)

Arbetsmarknadsråden

A213

Gullan Lindblad m.fl. (m,fp,c,kds)

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för kvin-
nor

A214

Bo Nilsson och Jan Andersson (s)

Samhall AB

A215

Christina Linderholm (c)

Insatser för arbetslösa kvinnor i Stockholms-
regionen

A216

Britta Bjelle (fp)

Vattenfalls personalneddragningar i Jokk-
mokk

A217

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Ungdomspraktik

A218

Viola Furubjelke m.fl. (s)

Arbetslöshet och socialbidrag

A219

Jan Erik Ågren (kds)

Lönebidragsmedel till SVAR

A220

Carl Olov Persson och Pontus Wiklund (kds)
Vettiga arbetsuppgifter och utbildning för
arbetslösa

A221

Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

Utbildningsbidrag till småföretagare

A222

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

A-kasseersättningen

A223

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Arbetsmarknadsråden vid vissa beskick-
ningar

A224

Anita Persson (s)

Studier med bibehållen A-kasseersättning

A225

Kent Olsson m.fl. (m)

Den nordiska arbetsmarknaden

A226

Jan Erik Ågren (kds)

Kulturvårdsföretagens uppgifter, organisa-
tion och finansiering

143

A227

Magnus Persson m.fl. (s)

Personalutbildning m.m.

A228

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

En förändrad arbetsmarknadspolitik

A229

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Arbetslivsutveckling

A230

Britt Bohlin och Barbro Evermo Palmerlund

(s)

A-kassa vid deltidsarbete

A231

Anita Persson och Ingrid Andersson (s)

A-kassa vid deltidsarbete

A232

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Lönebidragstjänster till personer med funk-
tionshinder

A233

Hans Andersson m.fl. (v)

A-kassa vid deltidsarbete

A234

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén

(s)

Fackets roll vid arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder

A235

Martin Nilsson (s)

Medicinska hälsokontroller vid anställning

A236

Martin Nilsson m.fl. (s)

Beredskapsarbeten för utförsäkrade från A-
kassan

A237

Kenth Skårvik (fp)

A-kassa för egenföretagare

A238

Jan Backman (m)

Byggnadsarbetare för kulturmiljövård

A239

Jan Backman (m)

Arbetsmarknadspolitiska effektivitetsmät-
ningar

A240

Gudrun Norberg (fp)

Lönebidragsregler

A241

Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp)

Ändrade regler för KAS

A242

Doris Håvik och Sten Östlund (s)

Samordningsregler mellan A-kasseersätt-
ning och pension

A243

Sigge Godin (fp)

De s.k. kulturvårdsföretagens uppgifter, or-
ganisation och finansiering

A244

Lars Biörck (m)

Yrkesinspektionens arbetsmiljökrav

A245

Sonia Karlsson m.fl. (s)

Besöksanläggning i Tåkern-Ombergsområ-
det

JoU 1

AU 2

A246

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

En allmän arbetslöshetsförsäkring

AU 1-8

LU 9

A247

Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp)
Ombyggnadsstöd till landsarkivet i Göte-
borg

A248

Maja Bäckström och Martin Nilsson (s)
A-kassa vid deltidsarbete

A249

Roland Lében (kds)

Starta-eget-bidrag

A250

Tuve Skånberg (kds)

A-kasseersättning vid folkhögskolestudier

A251

Kenneth Lantz (kds)

Alkohol program på arbetsplatser

A252

Harry Staaf (kds)

Projekteringsstöd

144

A253

Krister Örnfjäder (s)

Ombildning av AMU-gruppen till aktiebo-
lag

A254

Bo Nilsson och Jan Andersson (s)

De handikappade och arbetsmarknaden

A255

John Andersson (-)

Arbetshandikappade

A256

Rolf L Nilson och Hans Andersson (v)

Bidrag till arbetsbiträde

A257

Hans Andersson m.fl. (v)

Ungdomsarbetslösheten

A258

Gullan Lindblad (m)

Flexibla lönebidrag

A259

Sigge Godin (fp)

Kompetensförnyelsen i företagen

A260

lan Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd)
Aktivering av arbetslösa

A261

Hans Karlsson (s)

Arbetslöshetsförsäkringen

A262

Birthe Sörestedt m.fl. (s)

Särskilda insatser för kvinnor på arbets-
marknaden

A263

Hans Andersson m.fl. (v)

Ändring i förordningen om arbetsmarknads-
utbildning

A264

Hans Andersson m.fl. (v)

Företagshälsovården m.m.

A265

Roland Larsson (c)

Rätten till arbetslöshetsersättning för del-
ägare i handelsbolag

A266

Lars Sundin (fp)

Arbetslöshetsförsäkringens administration

A267

Ingvar Carlsson m.fl. (s)

Arbete och tillväxt

AU 1-12,14-20,23

TU 13

NU 21

BoU 22

FiU 24

A268

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Arbetsmarknadsverkets ekonomiska för-
valtning

A269

Martin Nilsson m.fl. (s)

Ungdomars arbetsmarknad

A270

Ulrica Messing m.fl. (s)

Arbetslösa ungdomar

A271

Berit Oscarsson m.fl. (s)

Kulturminnesvård och arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärder

A272

Lennart Nilsson och Sverre Palm (s)

De ekonomiska förmånerna vid arbetsmark-
nadsutbildning

A273

Kaj Larsson m.fl. (s)

Vidareutbildning av arbetslösa byggnadsar-
betare

A274

Hans Göran Franck (s)

Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS)

A275

Jan Fransson och Anders Nilsson (s)

Arbete i stället för bidrag

A276

Charlotte Branting m.fl. (fp)

Arbetsmarknadspolitiken

A277

Marianne Andersson och Marianne Jönsson
(c)

Arbetslöshetsersättning vid korttidsvikariat
m.m.

A278

Marianne Andersson m.fl. (c,m,fp)
Arbetslöshetsförsäkringen för företagare

15 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

145

A279

Elving Andersson (c)

A-kassa vid deltidsarbete

A280

Stina Gustavsson och Birger Andersson (c)

Bidrag till folkhögskolekurser

A281

Ingbritt Irhammar (c)

Gemensam finansiering av kontantstöd och
aktiva arbetsmarknadsåtgärder

A282

Karin Israelsson och Birgitta Carlsson (c)
Arbetslöshetsersättning för lantbrukarhust-
rur

A283

Rosa Östh och Stina Gustavsson (c)

Arbetsmarknadspolitiken

A284

Claus Zaar (nyd)

Samhall

A285

Aiwa Wennerlund m.fl. (kds,fp)

Bildskärmsskador och elöverkänslighet

A401

Iréne Vestlund och Maud Björnemalm (s)
Kvinnors sysselsättning

A402

Leo Persson m.fl. (s)

Företagsutveckling och regional utveckling

A4O3

Ingvar Johnsson m.fl. (s)

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i norra

Älvsborg

A404

Birger Andersson (c)

Lokalisering av statlig verksamhet till Väst-
manlands län

AU 1

SoU 2

A405

Britta Bjelle (fp)

Kvinnor i glesbygd

A406

Sigge Godin (fp)

Kälarne kommundel till stödområde 1

A407

Förste vice talman Stig Alemyr m.fl. (s)
Sysselsättningen i Kalmar län

A408

Hans Gustafsson m.fl. (s)
Stödområdesplacering av Svängsta

A409

Maud Björnemalm m.fl. (s)
Regionalpolitiska åtgärder för Hällefors
m.fl. kommuner

A410

Håkan Strömberg m.fl. (s)

Utveckling och konkurrenskraft i Örebro
län

AU 1-6,9,12

TU 7,8

UbU 10

NU 11

A411

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Stödområdesindelningen

A412

Bo Holmberg m.fl. (s)

En parlamentarisk beredning för en aktiv re
gionalpolitik

A413

Inga Berggren m.fl. (m)

Infrastrukturen i Skåne

A414

Maud Björnemalm m.fl. (s)

Regionalpolitiska åtgärder för Karlskoga
och Degerfors

A415

Agne Hansson m.fl. (c,fp)

Sysselsättningen i Kalmar län

A416

Elver Jonsson och Lars Sundin (fp)

Utvecklingsstrategi för Älvsborgs län

AU 1-3,11

UbU 4

TU 5-9

JoU 10

146

A417

Pär Granstedt m.fl. (c)

Insatser för Stockholms skärgård

JoU 1

TU 2

SkU 3

AU 4,5

A418

Per-Ola Eriksson (c)

Befrielsen från socialavgifter och allmän lö-
neavgift för vissa näringsgrenar i Svappavaara

A419

Björn Samuelson (v)

Vissa arbetsskapande insatser för Värmland

A420

Bertil Måbrink (v)

Åtgärdsprogram för Gävleborg

A421

Charlotte Branting (fp)

Regionalpolitiska insatser i Blekinge

A422

Marianne Jönsson m.fl. (c,s,fp)

Lokalisering av statliga arbetstillfällen till
Kalmar län

AU 1

KU 2

SoU 3

A423

Bengt Hurtig och Jan Jennehag (v)

Avregleringen av vattenkraften och åtgärder
för Jokkmokks kommun

NU 1,2

AU 3,4

A424

Bengt Hurtig (v)

Glesbygdsproblem och regionalpolitiska in-
satser i Norrbottens län

SkU 1

NU 2,6

AU 3,5,7

TU 4

A425

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Arbetsmarknad och sysselsättning i västra
Sverige

AU 1,3,4,6

BoU 2

UbU 5

NU 7

A426

Alf Eriksson m.fl. (s)

Arbetsmarknad och sysselsättning i Halland

BoU 1

NU 2,4

AU 3,5

UbU 6

A427

andre vice talman Christer Eirefelt (fp)

Utvecklingen i Hallands län

TU 1,2

UbU 3

JuU 4

AU 5

A428

Christer Skoog (s)

Stödområdesplacering av Sölvesborgs kom-
mun

A429

Gudrun Norberg (fp)

Stagnerande småkommuners överlevnad

A430

Karl-Erik Persson (v)

Regionalpolitiken i Örebro län

A431

Sten Östlund m.fl. (s)

Arbete och utveckling i Göteborg

A432

Roland Larsson m.fl. (c)

Åtgärder för en levande skärgård

A433

Nils-Olof Gustafsson och Margareta Win-
berg (s)

Friare användning av de region al pol it i sl;ä
medlen

A434

Leo Persson m.fl. (s)

Glesbygdsavgift på mejerivaror

A435

Börje Nilsson m.fl. (s)

Regional utveckling i Kristianstads län

A436

Ulf Björklund och Dan Ericsson i Kolmår-
den (kds)

1990-talets byapolitik

147

A437

Bo Holmberg m.fl. (s)

Sysselsättningen i Västernorrland

A438

Marianne Carlström m.fl. (s)

Sysselsättningsskapande åtgärder för kvin-
nor i Västsverige

A439

Magnus Persson m.fl. (s)

Sysselsättningen i Värmlands län

A440

Mats Hellström m.fl. (s)

Stockholmsregionens näringsliv

AU 1,9

BoU 2

TU 3

UU 4

UbU 5-8

SkU 10

A441

Hans Karlsson m.fl. (s)

Arbetsmarknaden i Örebro län

AU 1-6

UbU 7

A442

Sigge Godin (fp)

Västernorrlands län

AU 1-4

UbU 5

A443

Ulla Orring (fp)

Regional utveckling i Västerbotten

AU 1,2,10,11

UbU 3,4

TU 5-7

UU 8

KrU 9

A444

Mikael Odenberg m.fl. (m)

Stockholms situation och framtida utveck-
ling

SkU 1

AU 2,7,8

UbU 3,4

FiU 5,6

TU 9-11

SoU 12,13

JuU 14,15

A445

Axel Andersson m.fl. (s)

Insatser mot arbetslösheten i Gävleborg

AU 1

BoU 2

UbU 3

TU 4,5

A446

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Arbetsmarknaden i Dalarna

AU 1-3,5

FiU 4

A447

Axel Andersson m.fl. (s)

Regionalpolitiska insatser i Gävleborgs län

A448

Martin Nilsson m.fl. (s)

Sysselsättningen i Jönköpings län

A449

Gunhild Bolander (c)

Regionalpolitisk utveckling på Gotland

A450

Bertil Måbrink m.fl. (v)

Glesbygd och landsbygd

A451

Bertil Persson (m)

Storstäderna

A452

Stina Eliasson och Ingrid Hemmingsson
(c,m)

Jämtlands län som ett utvecklingslän

A453

Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (s)
Regionalpolitiska satsningar på Gotland

A454

Monica Öhman m.fl. (s)

Sysselsättningspolitiska insatser i Norrbot-
ten

A455

Bengt Kindbom m.fl. (c,m,kds)

Åtgärder i Karlsborgs kommun

A456

Anita Johansson m.fl. (s)

Levnadsvillkoren i Stockholms stad och län

A457

Anita Johansson m.fl. (s)

Sysselsättningen i Stockholms län

148

A458

Elisabeth Persson m.fl. (v)

Studier med bibehållen A-kasseersättning

A459

Eva Zetterberg m.fl. (v,-)

Glesbygdsstöd för Stockholms skärgård

A460

Lars Bäckström (v)

Återbetalning av statligt stöd från Volvo

A461

Tage Påhlsson och Jan Erik Ågren (c,kds)

Stödområden i Västernorrlands län

A462

Ivar Franzén och Harry Staaf (c,kds)

Regional utveckling i Halland

A463

Jan Fransson m.fl. (s)

Åtgärder mot arbetslösheten i Skaraborgs
län

A464

Sten Andersson i Stockholm m.fl. (s)
Glesbygdsstöd till Stockholms skärgård

A465

Bengt Rosén och Carl-Johan Wilson (fp)
Åtgärder för Karlsborgs kommun

A466

Karin Starrin m.fl. (c,s,m,fp,kds,nyd,v)
Arbetsmarknadssituationen i Ovanåkers
kommun

A467

Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp,kds)

Utvecklingsinsatser i Värmland

A468

Birgitta Dahl m.fl. (s)

Sysselsättningen i Uppsala län

A469

Jan Björkman m.fl. (s)

Sysselsättningsläget i Blekinge

A471

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Sysselsättningen i Västmanland m.m.

AU 1,2

JoU 3,4

UU 5

A472

Lennart Rohdin (fp)

Gävleborgs län

AU 1,2

BoU 3

JuU 4

TU 5-7

A473

Monica Öhman m.fl. (s)

Statens ansvar för Jokkmokks kommun

AU 1

NU 2

A474

Karl-Erik Svartberg m.fl.

(s,m, fp, c, kds, nyd, v)

Sysselsättningen i Göteborgs och Bohus län
AU 1,4

TU 2

UbU 3

A475

Bertil Måbrink (v)

Infrastrukturinvesteringar i Blekinge län

AU 1

JoU 2

UbU 3

TU 4

A476

Jan Fransson m.fl. (s)

Åtgärder för Karlsborg efter 1992 års för-
svarsbeslut

FöU 1

AU 2,3

A477

Kent Carlsson m.fl. (s)

Arbete och bostäder för ungdomar i Stock-
holms län

AU 1,2

BoU 3

A470

Johnny Ahlqvist m.fl. (s)
Skånes möjligheter

149

A478

Karin Starrin (c)

Utvecklingen i Gävleborg

AU 1,3/

BoU 2

TU 5-10

A601

Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson (s)
S.k. personalsociala bokslut i statliga myn-
digheter och verk

A602

Lars Stjernkvist m.fl. (s)

Uppsägningar inom den offentliga sektorn

A603

Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Kompetensutveckling inför strukturföränd-
ringar

A604

Karin Pilsäter och Barbro Westerholm (fp)
Tjänstegrupplivförsäkringar för samman-
boende homosexuella

A605

Lars Andersson (-)

Statens ansvarsnämnd

A701

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén

(s)

Lagen om anställningsskydd

A702

Anita Persson och Birthe Sörestedt (s)

Rätt till ledighet för vård av barn

A703

Göte Jonsson och Ulf Melin (m)

Provanställning under ett år

A704

Hugo Bergdahl (fp)

Fallskärmsavtal

A705

Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleet-
wood (m)

Flexibelt uttag av arbetstid

A706

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Permittering av kommunal personal

A707

Gunnar Thollander m.fl. (s)

Anpassning av semesterlagen till föräldra-
försäkringen

A708

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Dispens från lagen om anställningsskydd

A709

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Konjunkturanpassad arbetstid

A710

Jan Sandberg (m)

Lagen om anställningsskydd

A711

Ulf Melin och Göte Jonsson (m)

Förbud mot blockad av företag

A712

Gudrun Schyman m.fl. (v)

Sex timmars arbetsdag

A713

Kent Olsson m.fl. (m)

Ändrade permitteringsregler

A714

Jan Backman (m)

Produktionsanspassad arbetstid

A715

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Avreglering av arbetsrätten

A716

Nils Nordh m.fl. (s)

Rätt till ledighet för förtroendeuppdrag
inom hyresgäströrelsen

A717

Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c,m)

Semesterlön

A718

Kjell Johansson (fp)

Ändrade permitteringsregler

A719

Åke Carnerö (kds)

Anställningstrygghet vid vård av barn

A720

Peter Kling m.fl. (nyd)

Ändrade permitteringsregler

150

A721

Bengt Silfverstrand och Ingvar Björk (s)

Fallskärmsavtal

AU 1

LU 2

A722

Bert Karlsson (nyd)

Det personliga ansvaret

AU 1,3

NU 2,4

A723

Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Fallskärmsavtal

AU 1-6

NU 7,8

A724

Per Stenmarck (m)

Arbetsdomstolen

A725

Inga Berggren och Jan Backman (m)

Arbetsrätt

A726

Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c,kds)

Blockad mot företag

A727

Kent Carlsson m.fl. (s,c,v)

Diskrimineringen av homosexuella i arbets-
livet

A728

Kent Carlsson m.fl. (s)

Den statliga tjänstegrupplivförsäkringen

A729

Rune Thorén och Pär Granstedt (c)
Förkortad arbetstid

A801

Margareta Viklund (kds)

Kvinnor och jämställdhet

A802

Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Sven-
son (m)

Kvinnliga entreprenörer inom den offentliga
sektorn

A803

Rose-Marie Frebran och Stefan Attefall

(kds)

Jämställdhetsombudsmannens kompetens-
område

A804

Margitta Edgren m.fl. (fp)

Ett Frida Steenhoff-stipendium

A805

Ingela Mårtensson m.fl. (fp)

Kvinnors levnadsförhållanden

A806

Karin Pilsäter m.fl. (fp)

Kvinnor, arbetsmarknaden och arbetslöshe-
ten

A807

Margitta Edgren m.fl. (fp)

Jämställdheten i Skånelänens regionala och
kommunala organ

A808

Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

Kvinnor och EG

A809

Barbro Westerholm m.fl. (fp)

Jämställdhet i statliga och internationella or-
gan

AU 1,2,4,6

KU 3

FiU 5

A810

Inger Hestvik m.fl. (s)

Kvinnorna och regionalpolitiken

KU 1

AU 2,4,8-11,15

FiU 3,5-7

NU 12-14

UbU 16,17

KrU 18

A811

Karin Starrin m.fl. (c)

Kvinnors livssituation

KU 1

NU 2,18-20

UU 3-8

AU 9,10,12-17,24-27,43

FiU 11

UbU 21,28,38-42

SoU 22,23,29-31

JuU 32-34,36,37

LU 35

A812

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Kvinnor och arbetsmiljön

151

A813

Sylvia Lindgren m.fl. (s)

Strategi för rättvisa löner

A814

Margareta Winberg m.fl. (s,fp,c,kds)
Kvinnoorganisationernas centrala verksam-
het

A815

Margareta Winberg m.fl. (s)

Kvinnors arbete

A816

Margareta Winberg m.fl. (s)

Resursfördelning mellan kvinnor och män

152

Bostadsutskottet

Ämnesindelning

Bo201- Bostadsförsörjningen

Bo301- Länsstyrelsefrågor, rikets
administrativa indelning

Bo401- Fastighetsrättslig lagstiftning

Bo501— Plan-och byggnadslagstiftningen,
vattenrätt

B06OI— Rennäringsfrågor

Bo701 - Renhållningslagstiftningen

Bo

Bo201

Elver Jonsson och Sigge Godin (fp)

Bostadsanpassningsbidrag till personer med
elallergi

Bo202

Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Kostnaderna för bostadsföretagens lägen-
hetsreserv

Bo203

Ivar Franzén (c)

Avskaffande av RBF-stödet

Bo204

Ulla Tilländer och Rosa Östh (c)

Riksdagsbeslutet om ålderdomshem

Bo205

Eva Zetterberg (v)

Förvärvslån

Bo206

Ivar Franzén (c)

Satsning på kloka framtidsinvesteringar

Bo207

Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s)

Elöverkänslighet

Bo208

Hans Stenberg m.fl. (s)

Allmänna samlingslokaler

Bo209

Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Statens institut för byggnadsforskning

Bo210

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Definitionen ”ombyggnad”

Bo211

Nils T Svensson (s)

Bostadsfinansieringen

Bo212

Göran Åstrand (m)

Upprustningen av Nääs slott

Bo213

Eva Zetterberg och Jan Jennehag (v)

Ekologiskt boende och byggande

Bo214

Gullan Lindblad (m)

Elöverkänslighet

Bo215

Karl Hagström m.fl. (s)

Bostadspolitiken

Bo216

Oskar Lindkvist m.fl. (s)

Bidrag till konstnärlig utsmyckning av bo-
stadsområden

Bo217

Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp)
Ombyggnadsstöd till Ostindiska huset i Gö-
teborg

Bo218

Lars Ulander m.fl. (s)

Sysselsättningen för byggnadsarbetarna i

Stockholms län

Bo219

lan Wachtmeister och Robert Jousma (nyd)
ROT-arbeten avseende vatten- och avlopps-
stammar

Bo220

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Den värmländska byggbranschen

Bo221

Karl Hagström m.fl. (s)

Bostadsbyggandet

Bo222

Eva Zetterberg (v)

Experimentverksamhet och forskning kring
gruppboende

Bo223

Lars Stjernkvist m.fl. (s)

De allmännyttiga bostadsföretagen

Bo224

Marianne Carlström m.fl. (s)

Kvalitet i boendet

Bo225

Sören Lekberg och Nils T Svensson (s)

Den s.k. subventionsräntan

Bo226

Ingrid Andersson m.fl. (s)

Konsekvenserna av ändrad bostadsfinansie-
ring

Bo227

Marianne Carlström m.fl. (s)

Bostadspolitiken

155

Bo

Bo228

Tuve Skånberg (kds)

Renoveringsbidrag till bygdegårdar i Skåne

Bo229

Carl-Johan Wilson och Ulf Melin (fp,m)
Lantmäteriets uppdragsverksamhet m.m.

Bo230

Håkan Holmberg och Lennart Rohdin (fp)

Statens institut för byggnadsforskning

Bo231

Carl Olov Persson (kds)

Energibesparingar i befintlig bebyggelse

Bo232

Börje Nilsson och Jan Andersson (s)

Bostäder för utvecklingsstörda

Bo233

Håkan Strömberg m.fl. (s)

Bostadspolitiken och ett bostadsdeparte-
ment

Bo234

Göran Persson m.fl. (s,c)

Statligt stöd för byggande av allmänna sam-
lingslokaler

Bo235

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Bostadspolitiken

Bo236

Hans Stenberg m.fl. (s)

Byggandet i Västernorrland

Bo237

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
Underprissättning av statliga företag som
otillbörligt konkurrensmedel

FiU 1

BoU 2

Bo238

Oskar Lindkvist m.fl. (s)

Bostadspolitiken

BoU 1-3,5-11,13-19

FiU 4

SfU 12

Bo239

Eva Zetterberg m.fl. (v)

Bygginvesteringar

BoU 1-9,11,12

AU 10

TU 13

Bo240

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Räntebidrag för reparation och underhåll av
hyres- och bostadsrättshus

Bo241

Ivar Franzén (c)

Räntebidrag och finanskrisen

Bo242

Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt (c)
Räntefria bostadslån

Bo243

Karin Starrin och Patrik Norinder (c,m)

Statens institut för byggnadsforskning, SIB

Bo244

Bengt Rosén (fp)

Ett bra boende

Bo245

Jan Fransson m.fl. (s)

Bostadspolitiken

Bo246

Eva Zetterberg (v)

Boendeforskning ur ett kvinnoperspektiv

Bo247

Ivar Franzén (c)

Avskaffande av RBF-stödet

Bo248

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Fastighetskrisen

Bo249

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

ROT-satsning

Bo250

Martin Nilsson m.fl. (s)

Studentbostäder

Bo251

Sinikka Bohlin och Marianne Carlström (s)

Bostadsplanering

Bo301

Bertil Persson (m)

Läns- och landstingsindelning i Skåne

Bo302

Bertil Persson (m)

Avveckling av länsstyrelserna

156

Bo

Bo303

Owe Andréasson och Alf Eriksson (s)

Regionala myndigheter inom jord- och
skogsbruket

Bo304

Lennart Hedquist m.fl. (m,s,fp,c,kds)
Statliga anslag till regionala myndigheter

Bo305

Per Olof Håkansson m.fl. (s)

Regional planering i Skåne

Bo306

Ingrid Andersson och Birgitta Dahl (s)

Regionala resurscentra för kvinnor

Bo307

Stina Gustavsson och Marianne Andersson

(c)

Socken- och landskapsindelningen

Bo308

Stig Grauers m.fl. (m)

Bildandet av en västsvensk region

Bo309

Märtha Gårdestig (kds)

Kvinnligt resurscentrum i Jönköpings län

Bo401

Sten Svensson (m)

Medlemskap i ekonomiska föreningar och
bostadsrättsföreningar

Bo402

John Andersson (-)

Ägande och nyttjande av mark ovan odlings-
gränsen

Bo403

Anita Johansson m.fl. (s)

Bruksvärdesprincipen vid hyra

Bo404

Carl Fredrik Graf (m)

Uppsägning av lokalhyresrätt vid dödsfall

Bo405

Lennart Hedquist (m)

Bostadsrättens värde som pant

Bo406

Göran Åstrand (m)

Registrering av bostadsrätter

Bo407

Olle Schmidt (fp)

Avgift för kabel-TV

Bo408

Lars Biörck (m)

Den enskildes rätt vid expropriation

Bo409

Hans Göran Franck m.fl. (s)

Åtgärder för att minska antalet vräkningar

Bo410

Carl B Hamilton (fp)

Avskaffande av jordförvärvslagen m.m.

SkU 1,2

BoU 3,4

Bo411

Jan Backman (m)

Stiftelsen Bostadskooperationens Garanti-
fond

Bo412

Sverre Palm och Lennart Nilsson (s)

Översyn av hyreslagen

Bo413

Alf Eriksson och Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Förvärv och fastighetsbildning av skogsmark

Bo414

Eva Zetterberg (v)

Förmedling av bostäder

Bo415

Mikael Odenberg (m)

Förbudet mot dubbelupplåtelse av bostads-
rätt

Bo416

Mikael Odenberg (m)

Förbättrat pantvärde för bostadsrätter

Bo417

Birgitta Hambraeus (c)

Omarrondering

Bo418

Birger Andersson och Sven-Olof Petersson
(c)

Fastighetsbildningsinsatser i Östeuropa

Bo419

lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

Förenklade byggregler

Bo420

Martin Nilsson m.fl. (s)

Fastighetsförvärv

157

Bo

Bo421

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(?)

Översyn av bostadsförvaltningslagen

Bo422

Ingvar Björk och Bo Nilsson (s)

Byggnaders tillgänglighet för funktionshind-
rade

Bo501

Anita Johansson och Håkan Strömberg (s)

Brandvarnare i varje lägenhet

Bo502

Elving Andersson och Marianne Andersson

(c)

Den kommunla vetorätten i naturresursla-
gen

Bo503

Karin Pilsäter (fp)

Skyddsrumsbesked och bygglov

Bo504

Ingbritt Irhammar och Marianne Jönsson (c)

Ändring i vattenlagen

Bo505

Berit Oscarsson och Anita Jönsson (s)

Rivning av byggnader

Bo506

Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran
(kds)

Konsumentanpassad funktions- och mate-
rialdeklaration på byggnader och lägenheter

Bo507

Birgitta Hambraeus (c)

Utökat älvskydd

Bo508

Olle Lindström (m)

Minikraftverk i biflöden till huvudälvar och
nationalälvar

Bo509

Odd Engström och Pär Granstedt (s,c)

Ekoparken m.m.

BoU 1,2,4-9

KrU 3

Bo510

Sverre Palm och Lisbet Calner (s)

Behovet av brandvarnare

Bo511

Harald Bergström m.fl. (kds)

Befrielse från byggnadslov vid tillfällig upp-
sättning av bl.a. cirkustält

Bo512

Marianne Jönsson (c)

Satsning på vindkraft

Bo513

Jarl Lander (s)

Tillåtelsegräns för vattenkraftverk

Bo514

Siw Persson (fp)

Klimat och luftkvalitet

Bo515

Tuve Skånberg (kds)

Prövning enligt naturresurslagen av större
trafikanläggningar

Bo516

Elvy Söderström (s)

Gideälven

Bo517

Lena Klevenås (s)

Naturresurslagen

Bo518

Sven-Olof Petersson (c)

Byggnation i anslutning till flygfält

Bo601

Bruno Poromaa m.fl. (s)

Vägförbindelse för Talma^sameby

Bo602

Berith Eriksson och Elisabeth Persson (v)

Samernas upplåtelserätt

Bo603

Berith Eriksson (v)

Uppbyggnad av samisk turistnäring i Norden

Bo604

Axel Andersson och Sinikka Bohlin (s)
Kostnader för analys av cesiumhalterna i
fallvilt

Bo605

Leo Persson (s)

Rennäringen

B06O6

Ulla Orring (fp)

Främjande av rennäringen

158

Bo607

Berith Eriksson m.fl. (v)

Renbetesinventering m.m.

B06O8

Max Montalvo (nyd)

Samernas äganderätt till mark

Bo609

Åke Selberg och Bruno Poromaa (s)

Kronoöverloppsmark

B06IO

Max Montalvo (nyd)

Mobila renslakterier

Bo701

Per Olof Håkansson och Ines Uusmann (s)
Kommunernas ansvar för miljöfarligt avfall
från hushåll m.m.

Bo702

Bo Arvidson och Rune Rydén (m)

Omhändertagande av dagvatten

Bo703

Kenth Skårvik (fp)

Restriktivare avloppsbestämmelser

Bo704

Siw Persson (fp)

Tillvaratagande av dagvatten

Bo705

Chatrine Pålsson (kds)

Ett ekologiskt hanteringssystem för latrin
m.m.

159

EES-utskottet

Ämnesindelning

E201-

16 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

E201

Birgitta Hambraeus (c)

EES-avtalet

E202

Birgitta Hambraeus (c)

Den kommunala självstyrelsen och EG

E203

Gudrun Schyman m.fl. (v)

< )mförhandling av EES-avtalet

163

Personregister

Ahlqvist, Johnny (s)

Motioner Sk331, Sf211, Sf285, Sf643, So602,
Ub909, T227, T315, T343, T514, Jo412,
Jo683, N273, N283, A470

Alemyr, Stig (s)

Motioner A407

Anderberg, Christel (m)

Motioner Ju301, Ju504, Ju614

Andersson, Arne (Gamleby) (G)

Motioner K314, Fö714, Jo245

Andersson, Axel (s)

Motioner T325, A445, A447, Bo604

Andersson, Birger (c)

Motioner Sk333, Sk380, Sk802, L703, L902,

U271, U272, U304, U305, Sf219, Sf6O4,
So405, Ub419, Ub498, Ub507, Ub519,
Ub661, Ub664, Ub678, T302, T303, T304,
T620, Jo209, Jo211, Jo232, Jo634, J068O,
N303, A280, A404, Bo418

Andersson, Elving (c)

Motioner Fi701, Sk326, Sk614, Sk806, L207,
L716, F6307, F06O6, Jo507, Jo521, J06I6,
Jo633, A279 Bo502

Andersson, Georg (s)

Motioner Fi408, Sk623, Sk651, Sf621,
Kr328, T226, T558, T707 T819

Andersson, Hans (v)

Motioner N277, A233, A256, A257, A263,
A264

Andersson, Ingrid (s)

Motioner K422, K822, Ju623, Ju708, Kr287,
Ub606, T540, T903, A231, Bo226, Bo306

Andersson, Jan (s)

Motioner K215, K416, K812, K813, Sk306,
Sk801, Ju407, Ju631, L305, U501, Fö711,
Sf240, Sf257, Sf258, Sf259, Sf260, Sf506,
So245, So246, So257, So283, Kr205, Ub454,
Ub456, Ub608, T338, T427, T501, T631,
T910, Jo700, N284, A214, A254 Bo232

Andersson, John (-)

Motioner Sk620, Ju613, T708, Jo205, Jo218,
Jo612, Jo663, J08O6, N207, N412, N427,
A255, Bo402

Andersson, Lars (-)

Motioner K512, K809, Fi205, Fi718, Sk319,
So497, So498, T431, A605

Andersson, Marianne (c)

Motioner U634, Sf219, Sf283, Sf288, Kr292,
Kr308, Kr323, Ub518, Ub519, Ub665, Ub908,

T202, T559, T560, T714, Jo510, N437,

A277, A278, Bo307, Bo502

Andersson, Sten (Malmö) (M)

Motioner Sk348, L416, Sf6O6, So425, So426,

Kr401, Kr404, T630

Andersson, Sten (Stockholm) (S)

Motioner U655, A464

Andersson, Widar (s)

Motioner Ju807, So223, Ub692, Jo415,

N288, A211

Andnor, Berit (s)

Motioner L413, So275, Kr268, Ub655,

Ub656, Jo254, N248

Andréasson, Owe (s)

Motioner K305, Sk805, Jo201, Jo504, Jo649,
Bo303

Annerstedt, Ylva (fp)

Motioner K406, Fi308, Ju219, U222, U262,
U302, U514, U615, U636, Kr215, Kr257,
Ub652, T221, T222, Jo615, Jo676, A808

Arvidson, Bo (m)

Motioner F06OI, Kr248, Jo202, Jo214,

Jo235, Bo702

Attefall, Stefan (kds)

Motioner K217, Sk329, Sk345, Sk346,
Sk636, U644, Fö202, Fö901, Sf253, So496,

Kr517, Ub620, T561, T812, T813, N264,
N429, A803

Attefors, Kenneth (nyd)

Motioner L603, U316, T321, T516, T610,
T611, T642, T704

Backlund, Rune (c)

Motioner K316, K625, Ju718, L402, L418,
Ub686, T223, J0666, Jo678 N314

Backman, Jan (m)

Motioner Fö322, FÖ710, So461, Kr240,
Kr265, Ub657, Ub658, Ub659, Jo416, A238,

A239, A714, A725 Bo411

Bager, Erling (fp)

Motioner Sk336, Sk337, U522, U618, U654,

Sf248, So262, So441, Kr222, Kr239, Kr247,

Kr260, Kr324, Kr337, Ub468, Ub663,
Ub669, Ub672, T811, Jo417, A247, Bo217

167

Bergdahl, Hugo (fp)

Motioner Sk655, U237, U602, So201,

So434, Kr236, Ub417, Ub431, Ub622, Ub645,

T304, T310, T620, Jo613, Jo626, N232,

A704

Bergdahl, Leif (nyd)

Motioner Ju820, FÖ706, Sf244, Sf266,

So442, So443, So444

Berggren, Inga (n)

Motioner L706, Ub632, Ub659, A413 A725

Bergström, Harald (kds)

Motioner Sk357, Sk358, So276, So421,
Kr299, T224, T550, J068I, N264, N270, Bo511

Bernhardsson, Bo (s)

Motioner K617, Sk372, Sk618, Ju203, L302,

T806, Jo216, Jo617 Jo701

Bertilsson, Stig (m)

Motioner Sk616, Ju209, Ub474, T718,

Jo245, Jo510, N2O8

Billing, Knut (m)

Motioner So203, So208

Biörck, Lars (m)

Motioner Fi712, Sk386, Ju703, U240, Jo642,

N252, A244, Bo408

Biörsmark, Karl-Göran (fp)

Motioner K825, Ju840, U213, U249, Fööll,
Kr331, Ub425, Ub455, Ub467, T624, Jo207,
Jo620, J066I, Jo662, N232, N313, N416

Bjelle, Britta (fp)

Motioner Sk303, Sk349, L317, Kr256,

Ub423, Ub628, Ub631, Ub638, Ub675, T502,

Jo241, Jo506, Jo613, N205, N213, N266,
N426, A201, A205, A216, A405

Björk, Ingvar (s)

Motioner U212, Sf239, Sf24O, So232, So283,

So297, Kr402, Ub426, A721, Bo422

Björklund, Ulf (kds)

Motioner Sk363, U253, Kr508, Ub524,

Ub676, T210, T323, T339, T341, T541, T909,
Jo227, Jo231, N211, A436

Björkman, Jan (s)

Motioner A469

Björkman, Lars (m)

Motioner K701, Sk386, Fö702, Sf282, T529,

Jo514, Jo635, A208

Björnemalm, Maud (s)

Motioner Ub411, T319, T543, A204, A401,

A409, A414

Bohlin, Britt (s)

Motioner Ju642, T639, A230

Bohlin, Sinikka (s)

Motioner Sk646, Ju716, Ju717, So298,

So436, Kr214, Kr315, Ub516, Ub903, Jo252,
Jo402, Jo404, Jo528, Bo202, Bo209, Bo251,
Bo604

Bolander, Gunhild (c)

Motioner K608, Sk384, Ju503, Ju709, U403,
So226, So228, So237, Kr293, Kr298, Kr329,
Kr332, Kr516, Ub414, Ub488, T603, T640,
T808, Jo251, N403, A449

Bolkéus, Sigrid (s)

Motioner Ju402, Ju832, Sf227, So209,

So242, So436, T331, T523, T524, T703, Jo252,
Jo528, Jo803 N262

Boström, Lena (s)

Motioner K622, K623, Ju813, Sf634, So456,

Ub641, Ub642, T413, N298

Bouvin, John (nyd)

Motioner K323, K324, Fi206, Fi207, L606,

L609, Sf602

Branting, Charlotte (fp)

Motioner K702, Sk382, U263, U264, U283,
U323, U605, U608, U617, Sf218, Sf249, Sf635,
So213, So266, So475, S06I6, Kr221, Kr261,
Kr326, Ub424, Ub425, Ub479, T214, T512,
J0686, N307, A276, A421

Brohult, Johan (-)

Motioner F6609, Sf234, So248, So460,

So500, So513

Brunander, Lennart (c)

Motioner Sk383, Sk384, U267, Fö402,

Sf251, So224, So451, So452, Kr323, Ub413,
Ub477, Ub498, T203, T528, Jo211, Jo253,
Jo522, N437

Bäckström, Lars (v)

Motioner T225, T918, Jo682, A460

Bäckström, Maja (s)

Motioner Fi708, Ju632, Sf211, So602,

Kr334, Ub508, Ub612, Jo802, N226, A248

168

Calner, Lisbet (s)

Motioner Fi410, Ju416, L605, L708, L710,
U324, FÖ705, Kr408, Kr421, Ub445, T612,
T626, T633, T807, Jo673, Bo510

Carlson, Leif (m)

Motioner U203, FÖ703, Sf6O8, So473, T434,
T602

Carlsson, Birgitta (c)

Motioner Sk315, Sk327, Sk379, U304,

U305, FÖ203, So224, So311, So505, Ub518,
Ub671, T220, Jo228, Jo256, A282

Carlsson, Inge (s)

Motioner Sk360, Jo225, Jo406 Jo813

Carlsson, Ingvar (s)

Motioner Fi203, Sk354, Ju817, Ju846, U250,
U251, U404, U409, U625, FÖ316, Sf626,
So449, Kr335, Ub905, Jo630, N281, A267

Carlsson, Kent (s)

Motioner K423, K508, K616, Ju643, L404,
L421, U256, U647, U648, Sf281, Sf5O3,
Ub649, T346, A477, A727, A728

Carlström, Marianne (s)

Motioner L712, L804, So413, Kr289,

Ub445, Ub494, Ub495, Ub496, T408, A438,
Bo224, Bo227, Bo251

Carnerö, Åke (kds)

Motioner Ju639, U254, So255, So284,

So285, Kr274, Kr322, Ub437, Ub451, Ub525,
T419, T634, Jo405, Jo671, N418, A719

Cars, Hadar (fp)

Motioner U506

Cederschiöld, Charlotte (f)

Motioner K306, K310, K801, Ju411, Ju814,
L202, FÖ323, Sf215, Sf224, So215, So240,
Kr212, Kr505, Ub472, Ub650, T425, T426,
T902, N206 A209

Clarkson, Rolf (m)

Motioner U308

Colliander, Harriet (nyd)

Motioner K320, K325, K418, K419, K430,
K431, K507, K612, K613, K619, Sk371,
Sk657, Kr416

Dahl, Birgitta (s)

Motioner U243, A468, Bo306

Daléus, Lennart (c)

Motioner U310

Dalström, Bengt (nyd)

Motioner U317, N250

Danielsson, Bertil (n)

Motioner U203, Kr263, T213, Jo234 Jo237

Dau, Hans (m)

Motioner T318

Edgren, Margitta (fp)

Motioner Ju211, Ju804, U229, Sf225, sf230,
Sf241, Sf617, So408, So474, So487, So488,

Kr202, Kr213, Kr256, Kr272, Kr503, Ub457,
T405, Jo207, A241, A804, A807

Edholm, Lotta (fp)

Motioner Ju603, Ju617, U214, U259, U269,
Sf223, So278, S06O8, Kr211, Kr278, T404,
T509, Jo519

Egnerfors, Alf (s)

Motioner Fi410, Kr301, Kr302 Jo651

Einhorn, Jerzy (kds)

Motioner K201, K802, Sk314, Sf601, So490,
So491

Eirefelt, Christer (fp)

Motioner Ub432, T803, A427

Ekendahl, Maud (f)

Motioner L415, U244, Fö401, FÖ703, Sf242,

Sf608, So473, Kr234, T307

Ekholm, Berndt (s)

Motioner K620, U641, Sf637, Ub482, T563,
T915, Jo703, N434

Eidensjö, Kjell (kds)

Motioner Sk608, Fö312, FÖ404, Sf603,
Sf607, So253, So418, Kr415 Ub475

Eliasson, Stina (c)

Motioner K601, Sk312, Sk320, Sk324,

Sk643, Ju409, Ju410, L714, L806, U519,

Kr298, Kr327, Kr519, T231, T316, J06IO,
N404, A452

Engström, Odd (s)

Motioner Bo509

Ericson, Björn (s)

Motioner Fi412, Ju715, Sf629, So286,

Kr325, Jo244

Ericson, Sture (s)

Motioner Fi406, FÖ313, FÖ314, Ub493,

Ub640

169

Ericsson, D;in (Kolmården) (kds)

Motioner K804, Sk361, Sk642, Ju5O5, U638,
Fö708, So480, Kr210, Kr518, Ub617, T210,
T521, T534, T544, T548, T549, T6O5, T802,
T912, N221, N417, A436, Bo240

Ericsson, Kjell (c)

Motioner Sk327, Ub442, T204, T559, Jo233,
Jo522, N239, A210, A467

Eriksson, Alf (s)

Motioner Sk359, A426, Bo303, Bo413

Eriksson, Berith (v)

Motioner Ju702, U621, U622, U626, Sf231,
Sf238, Sf247, Sf507, So432, So514, Jo418,
Bo602, Bo603, Bo607

Eriksson, Dan (Stockholm) (nyd) Motioner
U219, Kr417, Jo419, N311

Eriksson, Ingvar (S)

Motioner Sk378, U242, Fö310, Sf620,
Kr310, Ub460, Ub462, Ub465, Ub902, T209,
Jo202, Jo210, Jo213, Jo214, Jo527, Jo684

Eriksson, Per-Ola (c)

Motioner T527, Jo679, A418

Eriksson, Elf (nyd)

Motioner Ju204, Sf272

Evensson, Rune (n)

Motioner L301, Fö405, T809, N402

Evermo Palmerlund, Barbro (s)

Motioner Sk368, N305, A230

Exner, Lahja (s)

Motioner So242, So291, Kr280, Kr315,
Jo674

Falknier, Karin (m)

Motioner Sk606, U205, Ub405, Ub609,

T309

Finnkvist, Bo (s)

Motioner Sk308, Sk317, Sk342, Sk633,

T232, N222, N258, N415

Fiskesjö, Bertil (c)

Motioner K208, K427, K504, Ju810, U278,
T907, N286

Fleetwood, Elisabeth (m)

Motioner Ju815, FÖ323, SI243, So459,
So470, So490, Kr237, Ub463, Jo627, A705

Forslund, Bo (s)

Motioner So468, T511

Franck, Hans Göran (s)

Motioner K211, K221, K428, K816, Ju619,
Ju644, U284, U520, U616, Sf280, Sf630,

Kr204, Kr321, N254, A274, Bo409

Fransson, Jan (s)

Motioner Fi307, Sk307, FÖ326, So506,

Jo690, Jo813, N304, A275, A463, A476,
Bo245

Franzén, Ivar (c)

Motioner Kr226, Kr307, Jo243, Jo250,

N229, A462, Bo203, Bo206, Bo241, Bo247

Franzén, Jan-Olof (m)

Motioner Sk378, U505, Kr310, Ub465,
Ub902, T322, Jo514, N244

Frebran, Rose-Marie (kds)

Motioner K217, Sk612, Ju707, L702, L711,
FÖ202, So293, So496, Ub620, Ub673, Ub677,

T340, Jo652, Jo655, J066O, A803, Bo506

Fremling, Lennart (fp)

Motioner Sk301, Sk607, Sk654, U521,

So214, Kr291, Ub517, T555 J06OI

Fridén, Lennart (m)

Motioner K203, Ju604, Ju605, L408, Kr206,
Kr222, Kr239, Kr247, Kr284, Ub415, Ub471,

N242

Fridolfsson, Filip (m)

Motioner K625, U202, T417, N253 A726

Furubjelke, Viola (s)

Motioner U257, U627, U639, So288, TÖM,

A218, Bo207

Furustrand, Reynoldh (s)

Motioner Sk618, Kr301, Kr302, Jo651, N294

Gard, Margareta (m)

Motioner Sk649, T344, A212

Gennser, Margit (m)

Motioner Fi704, Fi705, Sk338, Sk339,

Sk340, Sk341, U231, Fö712, So603, Ub473,
N256

Godin, Sigge (fp)

Motioner Fi409, Ju641, Sf208, Sf222, So263,

So424, So434, Kr208, Kr245, Kr273, Kr519,
Ub407, Ub416, T606, T814, Jo420, J08O8,
N422, A201, A243, A259, A406, A442 Bo201

Graf, Carl Fredrik (m)

Motioner Bo404

170

Granstedt, Pär (c)

Motioner K327, Fi304, U221, FÖ707, Sf616,
So243, Ub695, T230, T618, Jo208, Jo511,
Jo512, Jo526, A417, A729, Bo242, Bo509

Grauers, Stig (m)

Motioner Ju501, T306, Bo308

Grönvall, Nic (m)

Motioner N217

Gustafsson, Hans (s)

Motioner FÖ331, Fö332, Sf255, N259, N265,

A408

Gustafsson, Holger (kds)

Motioner Sk358, Ju202, So212, UbölO,

Jo226

Gustafsson, Nils-Olof (k)

Motioner Sk625, Kr229, Kr285, Jo254,

Jo303, N249, N420, A433

Gustavsson, Stina (c)

Motioner Sk311, Sk385, Sk812, Sk901,

L207, L705, L803, L806, U519, FÖ302, Sf511,
So237, So277, Kr208, Kr221, Kr316, Kr326,
Kr419, Ub406, Ub478, Ub507, Ub605,
Ub633, Ub908, Jo204, N307, N439, A280,
A283, Bo307

Gustavsson, Åke (s)

Motioner U215, Sf615, Kr318, Kr336,
Kr412, Kr420, Kr504, Kr506, T515, Jo644

Gårdestig, Martha (kds)

Motioner Ju806, U282, So485, Bo309

Haglund, Ann-Cathrine (k)

Motioner Sf229, So446, T410, A705

Hagström, Karl (s)

Motioner Sk804, L323, N407, Bo215 Bo221

Hagård, Birger (m)

Motioner K322, Fi202, U607, So476, Kr266,
Kr271, Kr319

Halvarsson, Isa (fp)

Motioner K411, Sk309, Ju816, U241, U652,
So464, So465, So477, Kr418, Ub668, T330,
T710, Jo239, Jo520

Hambraeus, Birgitta (c)

Motioner K409, Sk387, Sk648, Ju409,

Ju410, U509, FÖ301, T329, T530, T904, Jo208,
Jo229, N211, N421, N438, Bo242, Bo417,
Bo507, E201, E202

Hamilton, Carl B (fp)

Motioner K313, K413, K610, U222, U262,

U521, U636, Kr238, T608 Bo410

Hansson, Agne (c)

Motioner K823, Sk334, Sk626, Sk627,

Sk902, L604, U204, Sf246, So241, Kr253,

Kr262, Ub466, Ub691, T317, T604, Jo307,

Jo414, Jo632, Jo697, N285, A415

Hedfors, Lars (s)

Motioner K205, Sk622, Kr233, Ub630, T315

Hedkvist Petersen, Ewa (s)

Motioner K307, Fi710, So481, Kr228,
Kr235, T526, Jo628

Hedquist, Lennart (m)

Motioner Ju706, Sf221, So605, Ub429,

Ub452, Bo304, Bo405

Hegeland, Hugo (m)

Motioner K803, Sk617, U202, U607, Sf201,

So269, So603, Kr241, Ub435

Heister, Chris (m)

Motioner Sf214, Kr203, Kr333, Ub434,

Jo305

Hellström, Mats (s)

Motioner A440

Hemmingsson, Ingrid (m)

Motioner K303, Sf273, So472, N419, A452,

A802

Henriksson, Birgit (m)

Motioner Ju627, L415, L608, U239, Sf263,

So307, Ub405, Ub458, Ub459, Ub460,
Ub461, Ub609, T309

Hestvik, Inger (s)

Motioner K605, Ju414, Sf206, Sf2O7, So249,

So406, Kr216, Ub903, N269, A810

Heyman, Tom (m)

Motioner Ju207, L7O8

Hjelm-Wallén, Lena (s)

Motioner U268, Kr296, Ub497, Ub513,

Ub514, Ub528, Ub687, A471

Holmberg, Bo (s)

Motioner K614, So222, So304, So439,

So489, So604, T623, A412 A437

Holmberg, Håkan (fp)

Motioner K318, K413, Sk355, Sk356, Sk619,
Ju617, Ju833, U314, Sf6O9, So482, Kr291,
Ub509, Ub681, Ub682, Jo519, Jo809, Bo230

171

Hurtig, Bengt (v)

Motioner K206, K405, K805, K818, K824,

U603, Sf236, A423, A424

Håkansson, Per Olof (s)

Motioner K420, Fi716, FÖ608, Jo603, Jo604,

Jo605, Jo614, Bo305 Bo701

Håvik, Doris (s)

Motioner Sf227, Sf255, Sf262, Sf268, Sf269,

Sf51O, Sf512, A242

Högmark, Anders G (m)

Motioner L312, U505, T709

Irhammar, Ingbritt (c)

Motioner Ju801, Ju823, L304, L502, L716,
U624, U634, U646, Fö301, FÖ704, Sf284,
Sf616, So277, So466, Kr251, Ub410, Ub413,

Jo512, Jo521, Jo631, N403, A281, Bo504

Israelsson, Karin (c)

Motioner Sk325, Ju704, L418, Sf245, So230,
So231, So259, So264, So265, So276, So313,
So314, Ub673, N310, A282, A717

Israelsson, Margareta (s)

Motioner L704, U650, So207, So502, Kr258,
Ub688, Jo308

Jansson, Arne (nyd)

Motioner Ub428, T701, Jo304, Jo513,

Jo647, Jo804

Jenevall, Bo G (nyd)

Motioner Fi717, Sf278, T642, N282, N297,

N312, A260

Jennehag, Jan (n)

Motioner T428, T538, T641, T908, Jo640,

Jo641, Jo677, N277, A423 Bo213

Johansson, Anita (s)

Motioner Fi305, Fi411, Ju208, Ju644, Sf28O,
So305, T219, T906, A456, A457, Bo403,

Bo501

Johansson, Birgitta (s)

Motioner Ub697, T312, N299, N300, N301,
N3O2

Johansson, Eva (s)

Motioner K326, Fi411, L210, U216, Kr258,

Kr311, Kr334, Kr514

Johansson, Inga-Britt (s)

Motioner Fi702, Fi707, Fi708, Fi709, Sk310,

L204, L307, L709, L804, Uböll, T408, T520,

T810, N209, N210, N225, N238, A425,

A601, A603

Johansson, Kjell (fp)

Motioner So423, Ub418, T218, A718

Johansson, Kurt Ove (f)

Motioner Fi401, Sk611, Ju701, L208, L701,

U311, Sf235, Sf237, Sf5Ol, So205, Ub409,
Ub604, Ub607, J08OI, N201, A202, A234,
A701 Bo421

Johansson, Larz (c)

Motioner J118OI, Ub505, Ub506

Johnsson, Ingvar (s)

Motioner L203, L205, L601, So233, Ub647,

T716, A403

Jonsson, Elver (fp)

Motioner Ju222, U261, U263, U513, So441,
Kr418, Ub622, Ub910, T313, T330, T411,
T420, T505, T624, Jo622, Jo623, N227,
N308, A416 Bo201

Jonsson, Göte (m)

Motioner Sk330, Ju602, Ju705, L707, FÖ311,

Sf612, Kr207, Ub626, A703, A711

Jousma, Robert (nyd)

Motioner Ju212, U408, Fö315, FÖ612,
Ub499, Bo219

Järrel, Henrik S (n)

Motioner K425, K429, K433, K810 Kr513

Jönsson, Anita (s)

Motioner Sk640, F6604, So455, T519,

Jo614, Bo505

Jönsson, Marianne (c)

Motioner K823, Sk627, Sk901, Ju709, L604,
L608, U204, Sf246, So613, Kr253, Kr262,
Ub406, Ub466, Ub487, Ub488, Ub679,

T604, T801, Jo306, Jo632, Jo634, N285, N439,

A277, A422, Bo504, Bo512

Kaaling, Björn (s)

Motioner U319, SfölO, Kr223

Karlsson, Bert (nyd)

Motioner K319, Fi204, Sk350, Sk351,
Sk352, Sk656, Sk903, L607, Sf270, Sf271,

So274, Kr512, Ub689, Jo220, Jo670, N267,
A722

172

Karlsson, Hans (s)

Motioner Ju215, L320, L713, So296, Ub430,

T543, A261, A441

Karlsson, Rinaldo (s)

Motioner K304

Karlsson, Sonia (s)

Motioner K615, Ju412, Kr201, Kr286, T305,

T507, Jo638, N235 A245

Kihlberg, Stefan (nyd)

Motioner Fi719, Ub527

Kindbom, Bengt (n)

Motioner K427, K624, Ju612, Ju810, So303,

So311, So505, Ub671, T220 A455

Kjörnsberg, Arne (s)

Motioner So291, T333, T915, Jo674

Klevenås, Lena (s)

Motioner Fi503, U260, So309, So507,

Ub446, T348, Jo687, J0688, Jo689, Bo517

Kling, Peter (nyd)

Motioner Sk347, Sk348, Sk366, Sk639,

Sf619, Kr417, Ub484, A720

Klingvall, Maj-Inger (s)

Motioner L419, So609, Kr290, Ub635,

Ub906

Knutson, Göthe (m)

Motioner K815, Ju227, Ju405, Ju646, Ju721,
FÖ204, FÖ328, FÖ406, Sf640, Sf641, Sf642,
Ub489, T414, Jo203, Bo237

Koch, Inger (m)

Motioner K602, Ju301, So431, Kr333,

Ub623, Jo665

Komstedt, Wiggo (m)

Motioner Fi301, Ju812, U206, Sf22O, So279,

So425, So426, Ub447, T412, Jo805

Kristersson, Ulf (m)

Motioner K321, K819

Kronblad, Bengt (s)

Motioner Sk603, Ju215, L306, U208,

Ub660, T815, N215, N216, N306, N401, N408,

N409, N410, A453

Lander, Jarl (s)

Motioner K509, Sk621, So455, Bo513

Landerholm, Henrik (m)

Motioner K819, Sk370, So615, Ub503

Lantz, Kenneth (kds)

Motioner Sk377, Ju210, Ju626, Ju636,

Ju707, U244, U511, FÖ401, Fö403, FÖ602,
FÖ715, Sf264, Sf265, So484, Kr283, Ub515,
T224, Jo212, Jo637, Jo643, Jo658, Jo659,
Jo664, N240, A251

Larsson, Kaj (s)

Motioner Sk381, Sk635, L318, L420, FÖ607,
FÖ608, Ub616, T409, T554, Jo242, Jo413,
Jo650, A273

Larsson, Roland (c)

Motioner K421, K603, Sk353, Sk634, Fööll,
So228, So494, Kr279, T537, Jo221, Jo222,

Jo228, Jo256, J08IO, N275, A265, A432

Larsson, Torgny (s)

Motioner L322, Fö317, Sf630, So287, So499,

Ub685, T348, T418, T627, Jo672

Lében, Roland (kds)

Motioner S06II, Ub476, Ub483, T406,
T553, A249

Lekberg, Sören (k)

Motioner FiöOl, Sk629, Ub698, T637,

Bo225

Lennmarker, Göran (m)

Motioner N257

Liliedahl, Simon (nyd)

Motioner K320, K325, Sk371, U316 T516

Lindberg, Mats (n)

Motioner Sk653, Ju423

Lindblad, Gullan (m)

Motioner Fi705, Ju608, U303, So422, So427,
So457, So471, So476, Kr5O5, Ub489, Ub615,
T407, Jo203, N218, A206, A213, A258,
A717, Bo214, Bo237

Lindblad, Hans (fp)

Motioner Fi402, U301, Fö201

Lindblom, Christer (fp)

Motioner K806, Fi604, Sk902, U211, So247,
So462, So464, Kr224, T512, T616, T622,
Jo238, Jo307, Jo414, Jo675, N233

Linderholm, Christina (c)

Motioner Ju834, So302, Ub422, Ub440,

N406, A215

173

Lindgren, Sylvia (s)

Motioner FÖ327, Sf503, Sf618, Kr276,

Kr303, Kr330, Ub500, Ub501, T913, T914,
A813

Lindkvist, Oskar (s)

Motioner K328, Sk367, Ju621, Ju701, Sf267,
Ub438, T536, T711, Bo216, Bo238

Lindström, Olle (m)

Motioner T327, T533, N289, N433 Bo508

Luksep, Peeter (m)

Motioner K407, U620

Lundberg, Carin (s)

Motioner K706, Ju423, Ju813, So306, N298

Lundberg, Inger (s)

Motioner K503, Fi302, Fi501, Sk803, Ju206,

U277, So296, Ub412, Ub427, T562

Lundberg, Sven (s)

Motioner So447, Kr219, Kr267, T702, N202,
N405

Löfgreen, Pehr (m)

Motioner K808

Löfstedt, Berit (s)

Motioner Sk641, Ju412, U518, So288,

Kr286, Jo301, Bo207

Lönnroth, Johan (v)

Motioner K311, K824, Jo706

Lövdén, Lars-Erik (s)

Motioner Fi303, Fi401, Sköll, Ju417, Ju719,
Ju841, Ju844, L208, L701, Sf235, Sf237, T917,
N201, A202, A234, A701, Bo421

Lööw, Maj-Lis (s)

Motioner L309, L310, L406, U209, Sf621,

Kr309, Ub433

Magnusson, Göran (s)

Motioner Sk369, So229, So250, So251,

So503, T324, T621

Marklund, Leif (s)

Motioner Ub511, Ub624, T706, Jo309,

Jo310, Jo523, Jo628, N293 N318

Martinger, Jerry (m)

Motioner Ju221, T625

Melin, Ulf (m)

Motioner Sk33O, Ju602, Ju705, L312, L707,
FÖ311, Sf612, Kr207, Ub648, A703, A711,
Bo229

Messing, Ulrica (s)

Motioner K423, K510, Sk376, L405, U402,
Sf226, Ub427, Ub693, T524, T556, T804,
T916, A270

Molén, Per-Richard (m)

Motioner Fi713, Sk65O, Ju413, U239, Sföll,
Ub694, T424, T615, Jo302, N424

Montalvo, Max (nyd)

Motioner Sk652, Ju225, Ju226, Ub512,
T347, T430, T432, Jo691, N435, B06O8, B06IO

Moquist, Lars (nyd)

Motioner Ju204, U201, U219, U234, U235,
U255, U401, U405, U606, Sf210, Sf619, Sf628,
Jo503

Måbrink, Bertil (v)

Motioner U312, U313, U406, U512, U611,
U623, U631, U632, U645, Sf276, Ub667,
T547, Jo418, A420, A450, A475

Mårtensson, Ingela (fp)

Motioner K308, K401, K621, K702, Fi604,

Ju811, L803, U217, U270, U323, U522, U604,
U605, U608, U609, U610, U617, U618,
U640, U652, U653, FÖ324, Sf636, So301,
Kr260, Kr273, Kr337, Ub510, Ub663,

Ub669, Jo501, Jo502, Jo525, A247, A805,
Bo217

Nilson, Rolf L (v)

Motioner K811, SI228, Sf232, Sf233, Sf502,
Sf5O9, So219, Kr244, Kr270, Kr410, Kr502,
Ub453, T428, T9O5, T908, Jo639, Jo641,
N278, N423, N432, A256

Nilsson, Anders (s)

Motioner Fi702, Fi707, Fi709, U321, Kr242,
Kr282, Ub444, T207, T520, N238, A275, A601

Nilsson, Bo (s)

Motioner Ju228, Fö604, Sf239, Sf257, Sf260,
Sf5O6, So232, So234, So257, So297, So458,
Ub454, T311, T5O3, N224, A214, A254,
Bo422

Nilsson, Börje (s)

Motioner K813, L319, U212, Fö304, So227,
Kr402, Ub426, Ub456, Ub616, Jo650, A435,
Bo232

Nilsson, Carl G (m)

Motioner T643, Jo527, Jo619, Jo684

174

Nilsson, Gunnar (s)

Motioner Ju203, L302, T311, T402, T433,
T519, Jo216, Jo617

Nilsson, Kjell (s)

Motioner Ub646, N273

Nilsson, Lennart (s)

Motioner L325, Sf286, Kr507, T539, N290,
N291, A272, Bo412

Nilsson, Martin (s)

Motioner K209, K218, K511, Sk647, Sk803,
Ju615, Sf513, So299, Ub649, Ub690, T333,
T346, T916, A235, A236, A248, A269,
A448, Bo250 Bo420

Norberg, Gudrun (fp)

Motioner Fi201, Ju641, Ju827, So238,
So239, So477, Kr407, Ub668, T326, T328,
T423, Jo236, Jo520, A240, A429

Nordh, Nils (s)

Motioner Ju408, L404, Ub690, A716

Norinder, Patrik (m)

Motioner Sk318, Jo509, Bo243

Nyhage, Hans (m)

Motioner K701, FÖ702, Sf282, Sf614, So470,
Kr320, Ub463, Jo635 A208

Näslund, Ingrid (kds)

Motioner K216, Sk329, Sk344, Sk605,

Ju711, U247, U320, Sf6O7, So255, So453,
Kr306, Kr338, Jo405 Jo410

Odenberg, Mikael (m)

Motioner S06O6, A444, Bo415, Bo416

Olson, Bengt Harding (fp)

Motioner K202, K703, Ju404, Ju601, Ju819,
L326, L327, L401, L802, L901, Fö308, So438,
Kr250, T713, Jo240, N214, N233, N255,
N411

Olsson, Kent (m)

Motioner Kr322, Ub436, T619, T718, N245,
A225, A713

Orring, Ulla (fp)

Motioner Sk303, Sk609, U601, Sf249,

Kr246, Kr314, Ub421, Ub479, Ub614, Ub627,
Ub628, Ub629, Ub631, Ub675, T318, T606,
T817, Jo219, Jo241, Jo408, N205, A443,

B06O6

Oscarsson, Berit (s)

Motioner Ju824, L704, U518, Kr296,

Ub612, A271, Bo505

Palm, Sverre (s)

Motioner K807, Ju506, L325, U324, FÖ705,
Sf286, T539, Jo407, N290, A272, Bo412,

Bo510

Persson, Anita (s)

Motioner K422, Ju708, U209, Kr309, Kr409,
Ub635, Jo690, A224, A231 A702

Persson, Bertil (m)

Motioner K609, K814, Fi407, Fi706, U232,
U307, U637, FÖ305, FÖ605, Sf277, So270,
Kr217, Kr234, Kr248, Kr249, Ub653,
Ub654, Ub901, T901, N204, N274, A451,
Bo301, Bo302

Persson, Carl Olov (kds)

Motioner Sk304, Sk321, Sk612, Sk637,
U245, U246, Ub401, Ub613, Ub637, T206,
T336, T911, J068O, N203, N221, N230,
N231, N430, A220, Bo231

Persson, Elisabeth (v)

Motioner K410, Ju622, L311, L411, L801,
So467, Kr218, Kr225, Kr244, Kr252, Kr297,
Kr413, Kr510, A458 Bo602

Persson, Göran (s)

Motioner Kr254, N317, Bo234

Persson, Karl-Erik (v)

Motioner Fi404, T518, T607, T635, T708,
T816, A430

Persson, Leo (s)

Motioner Sk633, Kr515, T332, T337, Jo648,
A402, A434, Bo605

Persson, Magnus (s)

Motioner Sk367, FÖ709, Ub438, Jo248,
N234, A227, A439

Persson, My (m)

Motioner FÖ319, So206, Kr206

Persson, Siw (fp)

Motioner Ju403, U629, F08OI, Sf202, Sf2O3,
Sf2O4, Sf212, Sf252, So410, So411, Kr294,
Kr509, Ub404, Ub603, Ub904, Jo401,
Jo516, Jo518, J06O6, Jo607, J06O8, Jo609,
Jo645, Jo654, Jo809, N263, N425, Bo514

Bo704

175

Peterson, Thage G (s)

Motioner K414, K817, U218, Kr321

Petersson, Sven-Olof (c)

Motioner Ju418, Ju508, L4O3, L502, L902,
U271, U272, FÖ325, Sf284, Sf604, So416,
T228, T603, T808, Jo246, Jo692, Jo693,
Jo812, N296, Bo418, Bo518

Pettersson, Ulla (s)

Motioner Fi209, Ju419, Ju503, Ju609, Ju616,
U207, Sf515, So226, Kr329, Ub440, Ub907,
T628, A453

Pilsäter, Karin (fp)

Motioner K214, K610, Ju205, Ju839, L417,
U249, U612, U640, Sf218, Sf622, So271,
Kr281, Ub416, Ub470, Ub480, Ub490,
Ub652, T222, T705, Jo675, A604, A806,
Bo503

Poromaa, Bruno (s)

Motioner Sk805, L5O3, Sf514, Kr235, T706,
T717, Jo508, N236, N292, BoöOl, Bo609

Påhlsson, Tage (c)

Motioner Sk324, Sk333, Sk379, Sk380,
Sk626, Sk643, U5O2, So236, So308, So405,
Ub442, J06IO, Jo704, N303, N406, A461

Pålsson, Chatrine (kds)

Motioner K403, Sf213, So492, T534, T622,
Jo410, Bo705

Rembo, Sonja (k)

Motioner Fi704, Fö319, So295

René, Inger (m)

Motioner Fi703, Sk606, Sk808, Ub464,

Jo629, Jo685

Rindborg, Stig (m)

Motioner L314

Rizell, Fanny (kds)

Motioner U223, U5O8, FÖ404, So253,
So254, So453, So483, So612, Ub450 N418

Rohdin, Lennart (fp)

Motioner U269, U314, U619, U651, A472,
Bo 230

Rosén, Bengt (fp)

Motioner K408, Sk810, Ju422, Sf248,

Ub457, Ub469, Ub670, Ub699, T811, Jo236,
N308, A465, Bo244

Rulander, Liisa (kds)

Motioner K329, K426, U245, Sf254, So272,
Ub680, T342, Jo223, Jo653 J08II

Rydén, Rune (m)

Motioner Sk314, FÖ322, Sf243, So605,
Kr249, Ub429, Ub452, Bo702

Ryttar, Bengt-Ola (s)

Motioner Sk302, Sk322, Sk602, Sk603,
Sf205, So479, Ub408, N228, N408, N409,
A217, A411, A446 Bo235

Rönnung, Catarina (s)

Motioner Sk615, U215, Ub409, Ub634,

T515

Sahlström, Ingegerd (s)

Motioner Ju406, Ju648, Ju824, FÖ321,
Kr275, Kr282, Kr511, Ub420, Jo201, Jo504,
Jo621, Jo625

Saint Cyr, Mona (m)

Motioner FÖ701, So495, Ub621

Samuelson, Björn (v)

Motioner K404, Sf5O8, Kr225, Kr243, T531,
A419

Sandberg-Fries, Yvonne (s)

Motioner L330, U281

Sandberg, Jan (m)

Motioner Sk628, U510, Kr304, A710

Schmidt, Olle (fp)

Motioner K312, K502, K505, K604, Sk335,
Ju804, L209, U236, U609, Sf505, So310,
So420, So463, So487, Kr213, Kr238, Kr317,
Ub470, Ub490, Ub666, T215, A241, Bo407

Schori, Pierre (s)

Motioner U309, U613, U614, U628

Schyman, Gudrun (v)

Motioner K207, K317, K611, Fi212, Fi213,
Fi715, Sk388, Ju223, Ju618, Ju838, L409,
U233, U258, U326, U523, FÖ318, Sf261,
Sf633, So268, So289, So290, So294, So429,
S06IO, So614, Kr313, Ub502, Ub618, T208,
T211, T552, T712, Jo249, Jo707, N279, N316,
A712, E203

Selberg, Åke (s)

Motioner Sk323, L420, L503, U322, U642,
Kr405, Jo695, Jo803, Bo609

176

Signell, Sven-Gösta (s)

Motioner Ju216, So256, Ub402, T216, T217,
T334, T510, A221

Silfverstrand, Bengt (s)

Motioner K215, K416, K607, K704, K812,
Sk305, Sk306, Sk331, Sk372, Sk610, Sk801,
Sk8O7, Ju228, Ju3O3, Ju407, Ju6U, Ju631,
Ju632, Ju828, L203, L204, L205, L206, L303,
L305, L501, L601, U501, FÖ711, Sf256,
Sf258, Sf259, Sf274, Sf643, So211, So273,
So419, So501, Kr501, Ub608, T401, T427,
T429, T433, T501, T609, T631, T806, T910,
Jo602, J06II, J06I8, Jo699, Jo700, Jo702,
J08OI, Jo802, N226, N243, N283, N284, A721

Sjödin, Karl Gustaf (nyd)

Motioner K222, K415, K424, Sk644, Ju213,
Ju214, Ju220, Ju224, Ju302, Ju420, Ju421,
Ju507, Ju624, Ju625, Ju630, Ju633, Ju634,
Ju635, Ju638, Ju645, Ju712, Ju713, Ju714,
Ju720, Ju821, Ju829, Ju830, Ju831, Ju835,
Ju836, Ju837, Ju842, L329, Sf631, Sf632,
Sf639, Ub504, A723

Skoog, Christer (s)

Motioner T638, Jo403, Jo411, A428

Skånberg, Hive (kds)

Motioner K506, Sk630, Ju604, So417,
So421, So435, So486, T508, T542, T545,
Jo657, A250, Bo228 Bo515

Skårvik, Kenth (fp)

Motioner Fi403, Sk332, Ju603, L805, L903,
Sf208, Sf209, So213, So409, So414, So415,
So450, Kr224, Kr414, Ub651, T308, T314,
T505, T601, J06O6, Jo633, N212, N431, A237,
Bo703

Staaf, Harry (kds)

Motioner L321, L711, Ub481, Ub523, T909,
Jo223, Jo230, Jo231, N270, A252, A462

Staaf-Igelström, Lisbeth (s)

Motioner Sk359, L3O8, T632, Jo217, N268,
A812, Bo220, Bo413

Starrin, Karin (c)

Motioner Sk315, Sk383, Ju809, U310, U624,
So451, T715, Jo233, N220, N436, A210, A466,
A478, A811, Bo243

Stenberg, Hans (s)

Motioner K213, U306, T523, Bo208 Bo236

Stenmarck, Per (m)

Motioner Fö309, FÖ601, Ub491, Ub632,

A724

Stjernkvist, Lars (s)

Motioner K804, Sk360, L715, FÖ303, T507,

A602, Bo223

Strid-Jansson, Laila (nyd)

Motioner Ju628, Ju647, Ju822, Ju826,

Ub428, Ub439, T701, Jo304, Jo647, N413

Strömberg, Håkan (s)

Motioner K305, Ub625, T312, T421, A410,
Bo233, Bo501

Sundgren, Roland (s)

Motioner So207, So229, N260, N261

Sundin, Britta (s)

Motioner U503, So478, Kr285, Ub441,

Ub486, Jo224

Sundin, Lars (fp)

Motioner U238, U283, FÖ402, Sf223, Sf614,

So225, So258, Kr320, Ub424, Ub509, T313,
Jo622, Jo623, N223, A266, A416

Sundström, Sten-Ove (s)

Motioner SköOl, Sk604, Sk621, Ju201,
Ub696, T201, T403, T506

Svartberg, Karl-Erik (s)

Motioner Ju416, L605, U273, U274, Sf644,

Ub674, T612, T626, A474

Svensk, Lars (kds)

Motioner Sk313, Sk328, U282, U507,

Ub448, Jo517, J066O, N276

Svenson, Karl-Gösta (m)

Motioner Sf242, So472, Ub474, Jo237,

J0686, A802

Svensson, Ingvar (kds)

Motioner Fi714, L414, L602, Sf217, Sf627,
So221

Svensson, Kristina (k)

Motioner L308, Fö320, So430, Kr209,

Kr232, T613, N222, N268

Svensson, Nils T (s)

Motioner FiöOl, Sk629, L201, U226, U227,
U307, So430, Kr227, Kr507, T402, Jo206,
N237, N271, Bo211 Bo225

177

17 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Svensson, Sten (m)

Motioner L313, So202, Ub643, Ub644,

N246, N247, Bo401

Svärd, Anders (c)

Motioner K606, Fi404, Sk613, Ju612, L328,
U252, FÖ704, So466, Ub678, T320, T410,
T518, Jo636, Jo646, N219

Söderberg, Sten (-)

Motioner Ju818, L315, L316, So260, Ub662,

T415, N251

Söderström, Elvy (s)

Motioner Kr277, T301, T517, T546, N414,

Bo516

Sörestedt, Birthe (s)

Motioner Sk305, SkölO, Sk807, Ju808,

Ju828, Ju832, L303, Sf256, So211, So273,

So419, So501, Kr269, Kr403, Kr501, T429,
T609, Jo602, J06II, J06I8, N262, A262, A702

Tarschys, Daniel (fp)

Motioner K204, K219, K301, K302, So508,
Ub602

Thalén, Ingela (f)

Motioner L210

Theorin, Maj Britt (s)

Motioner Kr276, Kr303, Kr330, Ub500,

Ub501

Thollander, Gunnar (s)

Motioner K705, K822, Ju415, Ju623, So244,
So250, So318, Kr295, Kr408, Ub492, Ub494,

T557, T903, A707

Thorén, Rune (c)

Motioner Sk334, Sk802, Sk806, Ju222,

L703, U502, F6330, F06O6, So236, Kr292,
Kr307, Kr308, A729

Tilländer, Ulla (c)

Motioner K601, Sk605, Ju606, L402, Fö603,
Sf504, So218, So412, So613, Kr202, Kr220,

Kr251, Kr259, Kr288, T504, T513, Bo204

Ulander, Lars (s)

Motioner Fi209, A207, Bo218

Ulfvengren, Richard (nyd)

Motioner Sk657, U318

Uusmann, Ines (n)

Motioner K326, Sk640, Ju206, Ju715, L413,

Sf629, So286, T226, T637, Jo604, Jo605,

Bo701

Vestlund, Iréne (s)

Motioner K501, So407, Ub606, Ub674,
T532, A203, A401

Viklund, Margareta (kds)

Motioner Ju607, Ju802, Ju803, U224, U407,
U633, Sf216, Sf6O5, Sf623, So210, So401,
So402, So403, So486, So512, S06OI, Ub443,
UböOl A801

Virgin, Ivar (m)

Motioner U279, Sf250, T345, T636

von Essen, Gustaf (m)
Motioner Sk624, Sk809, L410, U230, Sf625,
Kr264

Wachtmeister, lan (nyd)
Motioner K210, K220, K315, K417, K418,
K419, K432, K618, K707, K820, K821, Fi208,
Fi210, Fi211, Fi603, Fi711, Fi717, Fi719,
Sk362, Sk364, Sk365, Sk373, Sk374, Sk375,
Sk631, Sk638, Sk645, Sk811, Ju225, Ju424,
JuölO, Ju620, Ju628, Ju629, Ju640, Ju647,
Ju710, Ju820, Ju825, Ju826, L324, L603,
U234, U235, U255, U265, U266, U280, U325,
U401, U408, U516, U606, U630, U643,
U649, U656, FÖ315, Sf234, Sf244, Sf278,
Sf628, So248, So292, So300, So315, So442,
So443, So454, So460, So617, S06I8, Kr305,
Kr312, Kr411, Ub499, Ub520, Ub521,
Ub527, Ub529, T205, T416, T430, T522,
T525, T805, Jo624, Jo669, N272, N280,
N282, N287, N309, N315, N428, A222, A223,
A228, A229, A246, A260, A268, A706,
A708, A709, A715, Bo219, Bo248, Bo249
Bo419

Wachtmeister, Knut (m)

Motioner Ju637, Ju843, U220, Ub639

Wegestål, Karin (s)
Motioner Fö306, Sf275, Jo701

Wennerfors, Alf (m)

Motioner K412, U315, FÖ329, FÖ713 T629

Wennerlund, Aiwa (kds)

Motioner K402, Sk313, Ju401, Ju806,
FÖ602, Sf265, So293, So437, So440, Ub403,
Ub483, T422, T551, Jo505, Jo518, Jo656,
A285

Werner, Lars (v)

Motioner U603, Kr297

178

Westerholm, Barbro (fp)

Motioner Fi405, Ju502, Ju8O5, L407, U213,
U217, So204, So214, So217, So235, So267,
So404, So406, So409, So448, So462, Ub421,
T818, N227, A604, A809

Widnemark, Monica (s)

Motioner Sk646, So298, Kr300, Ub516,
Ub636

Wiklund, Pontus (kds)

Motioner Sk321, So252, So480, So483,
So493, So511, Ub449, Ub680, T535, N230,
N231, A220

Wilson, Carl-Johan (fp)

Motioner Sk316, Sk810, Kr414, Ub485,
Ub683, Ub684, A465, Bo229

Winberg, Margareta (s)

Motioner Ju845, U275, U276, So312, So509,
So510, Ub522, T229, Jo255, Jo698, N440,
A433, A814, A815 A816

Windén, Christer (nyd)

Motioner U630, Jo215, Jo419, Jo515, Jo669,
N250, N428

Wistrand, Birgitta (m)

Motioner U228, So469, Kr255

Wågö, Liselotte (m)

Motioner So220, So433, So445, Kr404,

Ub615

Zaar, Claus (nyd)

Motioner Sk658, U643, Sf638, So316,
So317, Ub526, Ub702, Jo529 A284

Zetterberg, Eva (v)

Motioner K212, K309, Fi306, Fi602, L412,

Sf509, So219, So261, So307, So428, So504,
So607, Kr406, Kr410, Ub453, Ub618,
Ub619, T211, T552, T712, A232, A459,
Bo205, Bo210, Bo213, Bo222, Bo239,
Bo246, Bo414

Ågren, Jan Erik (kds)

Motioner Fi502, Sk343, Sk636, U225, U504,
Kr230, T339, T617, Jo807, N429, A219, A226,
A461 Bo506

Åhnberg, Annika (-)

Motioner Ju218, U515, U635, Jo247, Jo409,
Jo524, Jo667, J0668, Jo694, Jo696, Jo705,
N295

Åstrand, Göran (m)

Motioner Kr241, Bo212, Bo406

Öhman, Monica (s)

Motioner Sf279, Sf287, Ub624, Ub700,
Ub701, Jo508, A454, A473

Öhrsvik, Lena (s)

Motioner Ju217, U210, U517, Sf624, So216,
So241, So280, So281, So282, Kr231, T335,
T815, Jo673

Örnfjäder, Krister (s)

Motioner Sk632, U248, FöölO, Sf624, A253

Östh, Rosa (c)

Motioner K603, K608, Sk312, Sk385, Ju706,
L705, FÖ302, Sf245, So218, Kr295, Ub414,
Ub419, Ub664, Ub665, Jo221, Jo232, N241,
A283, Bo204

Östlund, Sten (s)

Motioner Sf613, T212, A242, A431

179

Index

A-kassa A206, A279, A458

Aborter U213, So412, So417, So435, So496,
So510, So512

Administratörer Uböll

Adoptioner So445

Advokater Ju701, Ju720, Ju721

AES-yrken Ub657

af Forselles, Olof K323

Affärskontakter U210

Affärsverk T217

Afghanistan U637

Afrika U276

AfroArt U276

Aids L607, So430, So513

Aktiebolag L201, L203

Aktiekapital L204

Akutsjukvård So444

Alkohol Ju603, So203, So205, So253, So306,
So401, So503, Ub683, Ub910, N227, N426,
A251

Alkohol-, narkotika- och tobaksupplysning
Ub450, Ub910

Alkoholfri representation K506

Alkoholkonsumtion So280

Alkoholkunskap Ub684

Alkoholpolitik U502, U503, U508, So208,

So209, So224, So239, So265, So268, So270,
So279, So292, So305, So318

Alkoholproblem So293

Alkoholreklam So231, So264, N275

Alkoholservering So236, So237, So250,
So251

Alkoholskador So309

Alkoholskatt Sk623, Sk634

Alkoholutandningsprov Ju222, Ju626

Alkolås Ju639

Allemansrätt K205, J06IO, Jo663, Jo684

Allergier L704, So409, Bo201

Alliansfrihet U408

Allmän försäkring Sf225, Sf250, Sf258,
Sf262, Sf264

Allmän laglydnad Ju825

Allmän löneavgift A418

Allmänna samlingslokaler Bo208, Bo234

Allmännyttiga bostadsföretag Bo223

Almanackans namnlängd Kr319

Alternativ medicin So447

Alternativa drivmedel N410, N422

Alternativa energikällor Sk630

Amalgam Sf212, Sf288, So411, So468,
So476, So514, Ub680, J06O6

Amatörteater Kr282

Ambulanstransporter FÖ324

AMU-gruppen A253

Anabola steroider So213, So254

ANC U205

Andningsskydd Fö404

Angola U632

Anhöriginvandring Sf608

Anmälningsplikt So286

Anonymitet Ju714

Anställningsskydd, lagen om A235, A701
A703, A708, A710

Anställningstrygghet A719

Ansvarsförsäkring L605

ANT-undervisning Ub450, Ub910

Antagning Ub526, Ub606, Ub702

Antisemitism Ju833

Apartheid U625

Apor Jo505, Jo511

183

Apoteksbolaget So498

Arbetets museum Kr290

Arbetsbiträde A256

Arbetsdomstolen A724

Arbetsgivarorganisationer Sk306

Arbetshandikappade A255

Arbetshjälpmedel Sf222

Arbetsliv A229, A262

Arbetslöshet S06I6, Kr408, A205, A215,

A216, A218, A257, A260, A273, A445, A463,

A806

Arbetslöshetsersättning Sk308, A207, A208,

A220, A222, A224, A230, A231, A233, A236,

A237, A241, A242, A248, A250, A265,

A277, A282, A458

Arbetslöshetsförsäkring A201, A246, A261,

A266, A278

Arbetsmarknad A209, A218, A219, A220,
A221, A222, A224, A225, A226, A425, A426

Arbetsmarknadspolitik T221, A228, A232,

A233, A234, A239, A243, A245, A246, A247,

A249, A250, A252, A253, A254, A255,

A256, A258, A259, A260, A262, A267, A275,

A276, A283, A403, A422, A441, A446,

A806

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder A213,
A271, A281, A454

Arbetsmarknadsråd A212, A223

Arbetsmarknadsutbildning A202, A263,
A272

Arbetsmarknadsverket A268

Arbetsmiljö A244, A812

Arbetsplatser A251

Arbetsresor Sk324

Arbetsrätt A707, A708, A709, A711, A712,
A713, A714, A715, A716, A718, A719, A720,
A721, A722, A723, A725

Arbetsskadeförsäkring Sf269

Arbetsskador Sf203, Sf235

Arbetsterapeuter So478, So508

Arbetstid T913, A705, A7O9, A712, A714,
A729

Arbetstillfällen U506, A419, A422

Arbetstillstånd Sf643

Arealstöd Jo234, Jo237, Jo240

Arkeologiska fynd Kr222

Arkitekter Ub614

Arkiv Kr207, Kr230, Kr231, Kr232, Kr233,

Kr267, Kr298, Kr299, Kr314

Arkivering Fö703

Arktis Ub622

Arlandabanan T530, T547, T555, T557

Armén FÖ313

Arrende L503

Artificiell insemination Sf211, So406,

So413, So436

Arvoden K317, K327, K503

Asocialitetslagstiftning Sf632

Associationsrätt L206

Assyrier U654

Asylsökande Sf609, Sf629, Sf634, Sf639
Sf642

Asylärenden K428

Atomsäkerhet U243

ATP Sf243

Automatspel Kr404

Avdragsrätt Sk306, Sk311, Sk315, Sk320,
Sk325, Sk340, Sk341, Sk350, Sk351, Sk352,
Sk364, Sk365, Sk382, Sk608

Avfallshantering Jo603, Jo605, Jo652,
Jo664, J0666, Jo674

Avgastester Jo691

Avgångsvederlag A704

Avlopp Bo703

Avreglering T520

184

Avskrivning Sk3O3

Avvisning Sf627

Balansräkning L209

Baltikum U203, U204, U207, U211, U219,

U238, U239, U241, U248, U253, U255, U264,

U271, U274, U280, U283

Bank- och fastighetssektorn Ub691, N262

Bankakuten N279

Banker Ju843, N214, N228, N233, N254,

N263, N272, N284, N306

Bankkrisen N279

Bankstöd N309

Bankstödsnämnden N298

Barents hav U603, U642

Barn Sk351, Ju608, Ju647, Ju708, Ju802,

Sf276, So220, So309, So481, So504, So604

Barn och fritid Ub508

Barn- och ungdomskommission Kr403

Barn- och ungdomskultur Kr243 Kr336

Barn- och ungdomstandvård So465

Barn- och ungdomsteater Kr326

Barn- och ungdomsvård So210, So403,

So431

Barn, utredning om Ju217

Barnbidrag So603, So605, So607 Soöll

Barnen och välfärden So609

Barnfamiljer S06IO

Barnkonvention, FN:s Sf634, So271

Barnkultur Kr243

Barnkulturcentrum Kr302

Barnkunskap Ub478

Barnomsorg Sk344, So301, So614, So615,
S06I6

Barnpornografi Ju648

Barns arbetsskador Ub428

Barns rättigheter Ju8O5, L420, U640, Sf635,
So271, So307, So609

Barns talerätt L419

Basbelopp Sf278

Bebyggelseantikvarisk utbildning Ub674

Befolkningsfrågan U249, U259

Befolkningsskydd Fö404

Begravningshjälp Sf256

Begravningsväsendet K610

Begåvningshandikappade Kr224, Kr3O6,

Kr309, Ub524, Bo232

Behörighetsregler Ub415

Bensinskatt Sk620, Sk636, Sk637 Sk651

Beredskap FÖ204

Beredskapsarbeten A236

Beredskapsplanering T808

Bergslagen Jo209

Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden

T319, T320, T328, T331, T332, T340, T344

Bergslagspendeln T532

Beskickningar A223

Beslagtagna varor Ju812

Beställningsinställelse L312

Betalningsansvar L203

Betyg Ub427, Ub457, Ub460, Ub463,
Ub472, Ub483, Ub503, Ub527

Bevakningsföretag N226

Bevisbördan Ju829

Bibeln Kr406

Bibliotek Kr204, Kr214, Kr269, Kr318

Bibliotekslag Kr204, Kr218

Bidragsfusk Ju820, Sf27O, Sf271

Bidragsförskott So612

Bilar Sk628, Sk637, J068I

Bilateralt bistånd U234

185

Bilavgaser Jo691

Bilbesiktning T402, T413, T423

Bild, skolämne Ub478, Ub510, Ub516

Bildmanipulering K420

Bildskärmsarbete A285

Bilförmån Sk309, Sk331, Sk334, Sk345,

Sk357, Sk366

Bilhobby Sk621

Bilindustrin Jo641

Bilism Sk323

Bilkostnadsavdrag Sk324

Billås Sk601

Bilstöd So219, So244, So258, So291, So295,

So297, So424

Biltelefon T401, T408, T418

Biltrafik Sk604

Biltullar K210, T211

Binäringsfiske Jo416

Biobränslen N407, N410, N416, N418,

N427, N430, N431, N435

Biodling Jo236

Bioenergi N439

Biologisk mångfald Jo621

Bisamhällen Jo201

Biståndspolitik U201, U202, U203, U204,

U205, U206, U207, U208, U209, U211, U212,

U213, U214, U215, U216, U217, U218,

U219, U220, U221, U222, U223, U225, U227,

U228, U229, U230, U231, U232, U233,

U234, U235, U236, U238, U240, U241, U242,

U243, U244, U245, U246, U247, U248,

U249, U250, U251, U252, U253, U254, U255,

U256, U257, U258, U259, U26O, U262,

U263, U264, U265, U266, U267, U268, U269,

U270, U271, U272, U273, U274, U275,

U276, U277, U278, U282, U284

Blekinge län Ju508, T224, T228, A421,

A469, A475

Blekning Jo689

Blockad A711, A726

Bly Sk654

Blyad bensin Jo657, J0668

Blyhagel Jo602, Jo615, J066O, Jo672

Bodelning Ju717, L413

Boden-Haparanda T527

Boendeforskning Bo246

Bohuslän T225, T308

Bokslut A601

Bolagisering T808

Bolagsregistrering L210

Bortrövande av barn L404

Borås Kr320

Bosparande Fi601, Fi602, Fi603 Fi604

Bostadsanpassningsbidrag Bo201

Bostadsbidrag Sk903

Bostadsbyggande U238, Bo419, Bo518

Bostadsdepartement Bo233

Bostadsfinansiering Bo211, Bo226

Bostadsförmedling Bo414

Bostadsförsörjning Bo210, Bo213, Bo221,

Bo222, Bo223, Bo224, Bo225, Bo229, Bo231,

Bo232, Bo233, Bo236, Bo237, Bo239

Bostadsförvaltningslagen Bo421

Bostadslån Bo242

Bostadslösa So242

Bostadsmarknad A209, A477, Bo202 Bo203

Bostadsområden Bo216

Bostadspolitik Sk369, Bo215, Bo227,

Bo235, Bo238, Bo244, Bo245, Bo251

Bostadsrätter Sk311, Sk350, Sk356, Sk386,

Bo240, Bo405, Bo406, Bo415, Bo416

Bostadsrättsföreningar Bo401

Bostadsrättsinnehavare Sk320

Bostadstillägg Sf2O6

186

Bottenhavet Jo404

Bottniabanan T517, T526, T561

Boxning Kr512

Brandforskning FÖ705

Brandvarnare Bo501, Bo510

Bredbandsnät T807

Brevröstning K701

Broar T301, T318, T901

Bromma flygplats T705, T711, T712

Brottmål Ju634, Ju637, Ju829

Brottsbalken Ju640, Ju641, Ju810

Brottsförebyggande åtgärder Ju801, Ju836,

Ju844

Brottslighet Ju201, Ju207, Ju605, Ju617,

Ju645, Ju819, Ju835, Sf631

Brottsoffer Ju821

Brottsofferfond Ju804, Ju8O6 Ju807

Brottsskada Ju808

Bruksmiljöer Kr295

Bruksvärdesprincip Bo403

Bränsle Sk608, Jo632

Brödpriser Jo220

Budgetering Fi705

Budgetpolitik Fi212

Bullernorm Jo634

Burundi U633

Business and Innovation Center N245

Byapolitik A436

Bygdegårdar Bo228

Bygdeturism Kr508

Byggbranschen N311, Bo220

Bygginvesteringar Bo239

Byggnadsarbetare A238, A273, Bo218

Byggnadsforskning Bo243

Byggnadslagstiftning Bo505, Bo506, Bo509,

Bo511, Bo514

Byggnadslov Bo503, Bo5U

Byggnadsmaterial Bo506

Byggnadsstiftelser Sk639

Byggprojekt U215

Byggregler Bo419

Byggsysselsättning Bo206

Båt- och sjösäkerhetsregister T638

Båthaverikommission T627

Bär- och svampplockning Sk343

Böcker Sk656

Cancer So494

Center för biståndsverksamheten U240

Central- och Östeuropa U218, U222, U226,
U251, U255, U258, U281

Centrala hantverksrådet N247

Cesium N436, Bo604

Cirkustält Bo511

Citytunneln T917

Civil luftfart U248

Civil ubåtskommission Fö314

Civilbefolkning Fö404

Civilförsvaret Fö401, Fö403, FÖ404

Civilingenjörer Ub661

Collegeutbildning Uböll

Confortia AB Fi409

Cuba U236, U616, U629

Cykelkompetenskrav Ub512

Cykelleder T335, T916 •

Cykelstölder Ju206

Cyklister T207

Cyklotronanläggning Ub617

Cypern U653

187

Dackeleden T317

Daghemmens miljö So409

Dagspress K820

Dagvatten Bo702, Bo704

Dalafjällen Jo648

Dalarna Sk301, Sk363, Ub903, T541, A446

Dalsland T330

Dans Kr244, Kr331

Dans i skolan Ub501

Datauppgifter K424

Degerfors A414

Deklaration Sk805, Sk810

Delgivning Ju716, L305

Delpension Sf266, Sf268, Sf285

Deltidsarbete A204, A207, A208, A230,

A231, A233, A248, A279

Demenssjukdomar So249

Demokrati K207, U608, U616

Demonstrationer Ju840

Designmuseum Kr292

Diabetiker L604, Sf223, Sf257

Diplomater U315

Diskriminering Ju615, A727

Distansutbildning Ub438, Ub441

Distriktssköterskor So408, So456 So471

Djurförsök Jo505, Jo521, Jo526

Djurhälsovård Jo528

Djursjukdomar Jo508, Jo522, Jo527

Djurskydd Jo213, Jo510, Jo511, Jo512,

Jo514, Jo515, Jo516, Jo517, Jo523, Jo528,

Jo529, Jo690

Doktorander Ub628

Dokumentationscentrum för Europafrågor
U3O7

Domare Ju403

Domstolar Ju405, Ju410, Ju411, Ju412,
Ju413, Ju414,Ju424, L401

Domstolsprövning Ju708

Domstolsverket Ju422

Domstolsväsendet Ju401, Ju402, Ju403,
Ju404, Ju406, Ju417, U278

Domänverket Bo609

Donationer Sk314

Dopning So202, So213, So214, So230,
So254, So272, So277

Drift- och kapitalbudget Fi717

Driftbidrag Kr322

Driftstöd T703

Drivmedel N433, N435

Drivmedelsskatt Sk625

Dränering Jo222

Dräneringsvatten Jo617

Drömforskning Ub619

Dubbdäck T323

Dykarcentrum Fö325

Dynamisk budgetering Fi705

Dyslexi Ub471

Däck T323

Död So463

Dödförklaring L408

Dödsfall Sf205

Dödshjälp So426

Dödstestamenten So469

EES-avtalet K409, L710, T904, E201, E203

Efterlevandepension Sf265

EG U273, U510, U511, U515, U519, U520,
U521, Jo238, Jo245, Jo669, N271, N301,
A808, E202

EG-frågor U501, So257

EG-information U303, U321, U516 U518

188

EG-medlemskap U5O4, U508, U5O9 U514

Egenavgifter Kr321

Egenföretagare Sf220, So446, N203, N253,

A210, A237

Egenvård So464

Ejder Jo619, Jo803, Jo812

Ekologiskt byggande Bo213

Ekologiskt hanteringssystem Bo705

Ekologiskt lantbruk Jo208, Jo223 Jo247

Ekonomiprogram Ub444

Ekonomisk brottslighet Ju202, Ju208,

Ju212, Ju215, Ju223, Ju228, Ju632, Ju817,

N305

Ekonomisk buffert Jo210

Ekonomisk demokrati Fi715

Ekonomisk frizon Sk617

Ekonomisk politik K211, Fi201, Fi202,

Fi203, Fi204, Fi205, Fi206, Fi207, Fi208,

Fi209, Fi210, Fi211, Fi712

Ekonomisk rådgivning L715

Ekonomiska föreningar L207, Bo401

Ekoparken Bo509

Elbilar Sk345, N232

Elektrifiering T542

Elektrokemisk behandling So494

Elektromagnetiska fält N402, N403, N440

Elektronisk övervakning Ju843

Elever Ub468

Elkraft N404

Elproduktion Sk603, Sk624

Elsäkerhet N411

Elöverkänslighet A285, Bo201, Bo207

Bo214

Energibesparingar Bo231

Energieffektivisering N432

Energiinriktad utbildning Ub448

Energipolitik N408, N409, N417, N423,

N424, N425, N427, N428, N429, N430, N431,
N432, N437, N439

Energiskatt Sk619, Sk624, Sk630, Sk633,
Sk636, Sk637, Sk648, Sk650

Energiåtervinning Jo647

Engelskundervisning U229

Enprocentmålet U252, U269, U284

Enskilda organisationer U244

Entreprenad So296, N220

Epilepsi Sf239, So458, Ub480

ERASMUS-utbyte So605

Eritrea U216, U619

Eskilstuna Kr225, Kr243, Kr301 Kr302

Estetiska ämnen Ub427

Estland U241, U253, U280

Etableringsrätt sf230

Etanol N414, N422

Etermedia Kr305

Etik Ub620

Etiska råd N264

Europa N248

Europarådskonventioner K202

Europavägar T202, T304, T307, T314, T338

Europeisk arbetsmarknad U506

Europeiska unionen U509, U520

Europeiskt samarbete U5O2, U5O3, U5O4,
U512, U513, U517, U520, U523

Examen Ub636, Ub667, Ub668

Examination So420

Exekutionsväsendet L304, L306, L307,

L308, L309, L310, L311, L312, L313, L314,
L315, L316

Existensminimum Sk346

Export U279, N227

Exportförbud Jo646

189

Exportkrediter N218, N282, N315

Expropriation Bo408

Fack- och konsumentpress T8O6

Facket A234

Fackliga stipendier Sk317

Faderskap K422

Fallskärmsavtal Sk342, N278, A704, A721,

A723

Familjehem So220

Familjenämnd L410

Familjeplanering U209

Familjepolitik So221, So602, So603, So605,
S06O8, S06IO, So617

Familjerådgivning So275, So602

Familjerätt L401, L402, L404, L405, L406,

L407, L409, L410, L411, L412, L419

Farleder T621

Farligt gods FÖ708, FÖ715

Fartyg T610

Fastighetsbildning Bo418

Fastighetsförvaltning Sk629

Fastighetsförvärv Bo420

Fastighetskris Bo248

Fastighetsrätt L202, L501, L502, L503,

Bo402

Fastighetsrättslig lagstiftning Bo409, Bo410,
Bo412, Bo413, Bo415, Bo416

Fastighetsskatt Sk312, Sk329, Sk337, Sk358,

Sk365, Sk367, Sk374, Sk375, Sk806

Fastighetstaxering Sk809

Fastighetsunderhåll Sk358

Fattigas rätt U250

Faxreklam L703

Film Kr268

Filmcensur K423

Filosofie magister Ub667

Finansbolag N284

Finansinspektionen N297

Finansplanen Fi712

Finanspolitik Fi212

Finanssektorn Ub657

Finska språket Kr315

Fiske U247, Jo403, Jo404, Jo405, Jo406,

Jo407, Jo408, Jo409, Jo410, Jo411, Jo412,

Jo414, Jo416, Jo417, Jo419, Jo420

Fiskegränser Jo401

Fiskekvoter Jo405

Fiskevård Jo415, Jo418

Fiskevårdsavgift Jo413

Fiskodling Jo402

Flerbarnstillägg So603

Flickor U650, Ub439, Ub446, Ub519

Flintrännan T630

Flygets avreglering T706

Flygflottiljer Fö303

Flygfotogentransporter Fö713

Flygkuststation FÖ601, Fö602, Fö603, F6604

Flygplatser T345, T701, T702, T703, T704,

T705, T708, T709, T710, T711, T712, T713,

T714, T715, T716, T717, Bo518

Flygtrafik T707, T718

Flygvapnet Fö303, FÖ331

Flyktingar Ju625

Flyktingbarn Sf625, Sf630

Flyktingförläggningar Sf6O4

Flyktingkvot Sf621

Flyktingmottagande Sf613

Flyktingpolitik Sf6O5, Sf6O6, Sf628, Sf633,
Sf644

Flyktingsmuggling Sf620

Flyttskatt Sk319, Sk373

190

FN U645, U647, U649

FN:s fredsplan U631

FN-kommission U638

FN:tortyrkommitté U313

Foderprodukter Jo221, Jo225, Jo230

Folkbildning L715, U257, Sf615, Kr405,

Kr408, Kr409, Kr410, Kr411, Kr412, Kr413,

Kr414

Folkbokföring K401, Sk901

Folkets Hus-rörelsen Kr411

Folkhögskolor Kr414, Ub489, A250, A280

Folkomröstningar K618

Folkomröstningsinstitutet K208

Folkpension Sf259

Folkrätt U644

Folkrörelser U223, Kr405

Folkrörelsernas Konstfrämjande Kr275

Fonogram Kr330

Fordonsfrågor Ju646, T409, T422, T427

Fordonsskatt Sk323, Sk651

Form/Design Center Kr202, N237

Formgivning N237

Fornlämningar Kr332

Forselles, Olof af K323

Forskarstuderande Sf243

Forskning Ub602, Ub612, Ub613, Ub628,

Ub637, Ub639, Ub641, Ub642, Ub643,

Ub646, Ub648, Ub656, Ub659, Ub687,

Ub903, Ub904, Jo513, N231

Forskning och utveckling Sk321

Forskningsstöd U236

Fortbildning Ub455

Forumregler Ju705

Foster So417, So418, So502

Fosterdiagnostik So486

Fotvård Sk615, Sf232, Sf258

Franchising L208

Freds-, miljö- och kulturcentrum Fi411

Fredsfrågor U309, U326, U404

Fredsräddningstjänst FÖ701

Fredsrörelser U310

Fredsskapande styrka U405

Fria teater-, dans- och musikgrupper Kr252

Frida Steenhoffs stipendium A804

Fridlysta djur Jo690

Frihandelsområde Sk638

Frihandelszon Sk658

Frikyrkorörelsen Sk313

Friköp L501

Fristående skolor Sk605, Ub411, Ub434,
Ub513

Fritidsbåtar L6O5

Fritidsbåtsregistret T609, T614, T626, T632

Fritidskommun Fi301

Fritidsodling Jo219, Jo244

Fritidspedagoger Ub635

Fritidsstudier Ub438

Frivilligcentraler So229

Frivilligt arbete So229

Fruktodling Jo214, Jo242

Frågeinstitutet i riksdagen K301

Fullgörandegarantier N282, N287

Funktionshindrade U212, Sf260, Sf509,

Sf511, So283, Kr410, Kr415, Ub426, Ub454,

A232, Bo422

Fyrstad T918

Fyrverkeri Ju824, Ju828

Fågeljakt Jo812

Fågelsjöar J066I

191

Fåglar Jo636, Jo690

Fåmansföretag Sk309

Fångstförbud Jo636

Fängelser Ju501

Färjetrafik Sk635, T602, T604, T616, T618,
T636, T641.T643

Fästningar Fi403

Förarprov T421, T432

Förbrukningsartiklar Fi501

Förebyggande vård Sf223, Sf257

Företag N261, N264, A259

Företagare N243, N246, A278

Företagsbeskattning Sk303, Sk326, Sk327,

Sk332, Sk338, Sk362

Företagshälsovård A264

Företagsköp N274

Företagsrekonstruktion L317

Företagsstöd N286, N318

Företagsutveckling N215, N242, N308,

A402

Författningsfrågor K218, K222

Förhandsgranskning K411

Förlust Sk364

Förmåner Sk328, Sk345, Sk347, Sk357,
Sk366, Sk368, Sk376, Sk377, Sk381, L201

Förmånsrätt L314

Förmånstagare Sk339, So317

Förmånsvärden Sk318, Sk330, Sk381

Förmögenhetsskatt Sk335

Förpackningsskatt SkölO

Förskollärarutbildning Ub608 Ub635

Första hjälpen Ub484

Försurning Jo639

Försvarets sjukvårdscentrum FÖ323 FÖ327

Försvarspolitik FÖ201, FÖ204

Försäkrings- och skadeståndsrätt L603,
L604, L605, L6O6, L607, L608

Försäkringsbolag N256

Försäkringskassor Sf209, Sf221, Sf225,
Sf242, Sf247, Sf279, So227

Försöksdjur Jo501

Förtidspension Sf214, Sf284

Förtroendeläkare Sf208, Sf252 Sf609

Förtroendetandläkare Sf252

Förtroendeuppdrag A716

Förtroendevalda K503

Förvaltningskostnader Fi707

Förvaltningspolitik Fi709

Förvaltningsrevision Fi402

Förvaltningsärenden Ju718, U278

Förverkande Ju605

Förvärvslån Bo205

Föräldraförsäkring Sf210, Sf213, Sf217,
Sf219, Sf281, A707

Föräldrakooperativ Sk355

Föräldraledighet S06I6, A702

Föräldrapenning Sf229, Sf253 Sf281

Föräldrautbildning So247, S06OI

Gallerimomsen Sk606

Gamla teatern Kr301

Gamla Uppsala Kr223, Kr291

Gammelsvenskbyn i Ukraina Ub672

Garpenberg N277

Gatugrupper So238

Gemensam vårdnad L415

Genetiskt informationsflöde So484

Genmälesrätt K417

Geografi Ub462

Getnäring Jo252

192

Gideälven Bo516

Glasmuseum Kr261, Kr262, Kr300

Glasteknologi Ub636

Glasåtervinning N219

Glasögon Sf235, Sf237

Glesbygd Sf514, Kr214, T802, T804, A405,
A424, A434, A450

Glesbygdsstöd A459, A464

Godsterminaler T607

Godstrafik T232

Godtrosförvärv L901, L902, L9O3

Gotland Sk617, Sk638, Sk658, Ju503, U207,
U403, Kr329, Kr516, Ub907, T616, Jo251,
A449, A453

Gotlandstrafik Sk631, T602, T622, T625,
T628, T640, T641

Graviditeter So467

Grimslöv N3O7

Grundforskning U230

Grundlagsfrågor K203, K2O5, K209

Grundskolan Ub409, Ub414, Ub464,

Ub478, Ub479, Ub491, Ub495, Ub496,
Ub503, Ub513, Ub902

Grundtrygghetssystem Sf245

Gruppboende So249, Bo222

Grupplivförsäkring A728

Gruvavfall N277

Gruvmuseum Kr216

Grängesberg Kr216

Grönfoder Jo221, Jo225, Jo230

Grönmjöl Jo207, Jo243

Gymnasial vuxenutbildning Ub493

Gymnasieskolan Ub406, Ub413, Ub423,

Ub424, Ub429, Ub435, Ub439, Ub444,

Ub458, Ub459, Ub462, Ub469, Ub470,

Ub489, Ub493, Ub494, Ub503, Ub507,

Ub508, Ub526

Gymnasieskolans industriprogram Ub485

Gymnastik Ub445, Ub473, Ub475 Ub515

Gåvor Sk382

Gåvoskatt Sk382

Gävle-Västerås-Norrköping T325

Gävleborgs län Ub9O3, T703, T715, Jo418,

A420, A445, A447, A466, A472, A478

Göta kanal N313

Göta kanalbolag, AB N235

Götalandsbanan T528, T529, T544 T563

Göteborg U618, FÖ329, Kr260, Kr307,

T212, Jo706, A431

Göteborgs och Bohus län A474

Göteborgs Symfoniker Kr324

GöteborgsMusiken Kr247

Göteborgsoperan Kr284

Hagmarker Jo662

Hallands län Jo250, Jo649, A426, A427,

A462

Hallstahammarsmodellen So274

Halmstad FÖ321, Fö329

Hammarsköldbiblioteket U319

Handel med drycker, lagen om So209

Handelsbolag A265

Handelsorganisationen MTO N295

Handelspolitik N217

Handikappade U501, Sf260, Sf276, Sf509,

Sf511, So219, So241, So244, So245, So257,

So258, So283, So290, So291, So295, So297,

Kr415, Kr502, Ub466, Ub487, Ub488, Ub679,

T424, T815, A254

Handikappade elever Ub523, Ub524 Ub528

Handikappanpassning Bo422

Handikappersättning So291

Handikappfordon T407

Handikappombudsman So232

193

18 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Handikapprörelsen So234

Handikapputredningen So225

Hanfågel Jo803

Hantverkets högskola Ub644

Haparanda T535

Haparandabanan T502, T533

Hargshamn-Örbyhus T551

Hastighetsgränser T428, T430

Hastighetsövervakning T321

Haverikommission T347

Havsföroreningar J06I6, Jo702

Heby T336

Helikopter FÖ307, Fö324

Helsingborg Ub608, Ub658

Helsingborg-Helsingör T501

Helsingborgs Konsertförening Kr205

Helsingborgs-modellen So500

Helsingborgs Symfoniorkester Kr251, Kr283

Hembränning Sk649, Ju823

Hemförsäkring N213

Hemkunskap Ub464, Ub478, Ub479

Hemlösa barn So210

Hemspråk Ub401, Ub467, Ub495, Ub520

Hemtjänst So479

Herrljunga-Borås-Varberg T510

Herrljungabanan T505, T539

Hets mot folkgrupp K410, Sf627

Historia Ub491, Ub5O9, Ub682

Historisk dokumentation Ub672

Historiska arrenden L501, L502

HIV L608, So513

Hjortar Jo514, Jo527

Hjärtinfarkt So485

Hjärtsjukdomar So442

Hobbyverksamhet Sk348, Sk621, Sk655
Homosexuella Ju643, Ju834, L406, L409,

L421, So235, A604, A727

Hormonpreparat Jo517

Huddinge Ub652

Hundskatt Sk607

Hureshus Bo240

Husdjur Jo509

Hushållsavfall Bo701

Hushållsprodukter J0688

Husläkare So505

Hyresavtal Bo404

Hyresgäströrelsen A716

Hyreslagen Bo412

Hyror Bo403

Häktning Ju712

Hällefors A409

Hälso- och sjukvård Sf221, Sf231, Sf234,

Sf236, So274, So402, So403, So410, So414,

So415, So416, So419, So420, So422, So425,

So428, So439, So443, So444, So448, So449,

So450, So452, So458, So460, So463, So464,

So472, So473, So474, So475, So479, So480,

So483, So491, So492, So493, So494, So495

Hälso- och sjukvårdens organisation So462

Hälsohögskolan i Jönköping Ub626 Ub634

Hälsokontroller So461, A235

Hälsorisker So421, So437

Härjedalen N419

Härnösand So263, So308, Ub441, T606,

T615, T623

Hässleholm Fö310

Hässleholms tekniska skola Ub410 Ub447

Hästsport Sk348

Höga kusten-bron T301

194

Högersväng T431, T434

Höginkomsttagare Sk316

Högkostnadsskydd Sf231

Högskolan i Eskilstuna/Västerås Ub661

Högskolan i Gävle/Sandviken Ub667,
Ubö92, Ub693

Högskolan i Luleå Ub624, Ubö9ö

Högskolan i Skövde UbölO, Ub699

Högskolan i Sundsvall/Härnösand Ub694

Högskolan i Östersund Ub655, Ub656

Högskole- och universitetsområdet Ub679

Högskoleprov Ub621

Högskoleutbildning Sf502, Sf503, Ub448,
UböOl, Ub605, UböOÖ, Ub608, Ubö09,
UbölO, Ub614, Ubö25, Ub626, Ub627,
Ubö35, Ub636, Ub638, Ub640, Ub644,
Ub645, Ub647, Ub648, Ub649, Ub650,
Ub651, Ub652, Ub654, Ub655, Ub657,
Ubö58, UbööO, Ub662, Ub663, Ub664,
Ubö65, Ubööö, Ub667, Ub668, Ub670,
Ubö71, Ub673, Ub674, Ub676, Ub677,
Ubö87, Ub688, Ubö91, Ub697, Ub698,
Ub702, Ub907

Höns Jo509

Hörselskadade So287, Ub678

ICCROM Kr239, Kr274

Icke-militärt motstånd Fö202

ID-handling Ju205

Idécentra N267

Ideella organisationer L207, Kr402, Kr418

Identitet K404

Idrott Kr273, Kr5O3, Kr504, Kr505, Kr510,
Kr511, Kr512, Kr514, Kr517, Ub405, Ub407,
Ub417, Ub421, Ub423, Ub442, Ub445,
Ub474, Ub492, Ub498, Ub504, Ub511, Ub515

Idrottsrörelsen Sk313

Illinois U301

Immaterialrätt L802, L805

Immigrantinstitutet i Borås Kr280, Kr320

Import Jo506, Jo507

Importförbud Jo518

Inbrott Ju201, Ju63O

Incest So288

Informationsskyldighet Ju405

Infrastruktur T206, T209, T221, T222, T223,
T224, T225, T227, T611, N293, A475

Infrastrukturverk T334

Inhumana vapen U407

Injektionsnarkomaner So487

Inkomstskatt Sk343

Inlandsvägen T339

Innovatörer N220, N280

Insamlingar, tillstånd till Ju827

Insemination L407, L411, L416

Internationell finansmarknad Fi206

Internationell miljö-kvinnokonferens U635

Internationell miljödomstol U630

Internationell miljövård Jo605 Jo631

Internationell mödrahälsovård U268

Internationell pressöversikt Kr237

Internationella organ A809

Internationellt kultursamarbete Kr239

Internationellt samarbete U603, U641,
U642, U650

Internering Ju629

Interregional tågtrafik T537

Invandrarfrågor K702, Ju618, SföOl, Sf6O2,

Sfö03, Sfö09, SfölO, Sföll, Sföl2, Sföl3,

Sföl4, Sföl5, Sfölö, Sföl9, Sf620, Sf621,

Sfö22, Sfö23, Sf624, Sf625, Sf626, Sf627,

Sfö29, Sfö30, Sfö31, Sf634, Sf635, Sf636,

Sfö37, Sfö38, Sfö41, Sf644, So266, So298,
So302, Ub401, N210

Invandrarinstitutet Kr281

Invandrarverket Sföll

195

Investeringar Sk304

Investeringsbidrag Bo206

Investeringsutgifter Fi704

Irakiska Kurdistan U622

Isbrytare T606, T615, T617, T623

ISO 9000 N221, N314

Israel U647

JAK-Jord/Arbete/Kapital N296

Jakt Jo615, Jo619, Jo672, Jo673, Jo803,
Jo804, Jo805, J08O6, Jo807, J08O8, Jo809,
Bo604

Jakt- och viltvårdsorganisationen Jo802,
Jo809

Jakträtt Jo813

Jakträttsupplåtelser J08O6

Jaktvårdsområdeslagstiftning J08O8

Jokkmokks kommun A216, A423, A473

Jordbruk U208, Bo303

Jordbruksbeskattning Sk383

Jordbruksfastigheter Sk312, Sk8O8 Sk809

Jordbruksgrödor J08IO

Jordbruksmaskiner Jo227

Jordbrukspolitik K306, Jo202, Jo203, Jo205,

Jo206, Jo208, Jo211, Jo212, Jo215, Jo216,

Jo217, Jo218, Jo220, Jo222, Jo224, Jo228,

Jo229, Jo231, Jo232, Jo233, Jo234, Jo235,

Jo237, Jo238, Jo239, Jo240, Jo241, Jo245,

Jo247, Jo248, Jo249, Jo250, Jo251, Jo254,
Jo255, Jo256

Jordförvärvslagen Bo410

Jourhavande kuratorer So261

Journalister Ub650

Journalistik K432

Jourtelefon T814, T818

Jugoslavien Sf605

Jurysystemet K418

JämO A803

Jämställdhet So247, KrSll, A801, A804,
A805, A806, A807, A809, A810, A811, A812,
A813, A816

Jämställdhetsstatistik Fi405

Jämtlands län Kr229, Kr327, T229, T231,
Jo303, N404, A406, A452

Järnvägsinvesteringar T220, T519, T541,
T546, T558

Järnvägsstationer T535

Järnvägssträckor T504, T506, T5O8, T510,
T511, T512, T513, T515, T518, T522, T523,
T525, T526, T527, T538, T539, T540, T542,
T544, T549, T553, T554

Järnvägstrafik T204, T213, T214, T502,

T503, T504, T505, T506, T507, T5O8, T509,
T516, T517, T519, T520, T521, T524, T528,
T529, T530, T531, T532, T533, T535, T536,
T537, T543, T545, T550, T552, T555, T556,
T557, T559, T560, T561, T562, T563

Järnvägstunnlar T501, T536

Jönköpings län Kr207, A448, Bo309

Kabel-TV Bo407

Kalkning Jo649

Kalmar län Sk902, Kr231, T213, Jo307,
N215, N216, A407, A415, A422

Kambodja U645

Kanalbolag N235, N313

Kapitalförsäkringar Sk801

Kapitalförsörjning N318

Karantän Jo510

Karlsborg A455, A465, A476

Karlskoga A414

Karlskoga-Örebro T518

Karlskrona Fö325

Karlstad FÖ406

KAS A241, A274, A281

Kashmir U633

'Kasino Kr401, Kr417

196

Katastrofhjälp U231

Kemikalieregister Fö801

Kemikalietransporter FÖ707

Kemiska produkter Fö801

Kina U214

Kindlaområdet Jo655

Kiropraktorer So466

Kiruna T717

Klimat Jo210, Bo514

Klimatberoende företag Jo210

Klotter Ju715

Knivar Ju645

Kodukant-kunskapsbistånd U253

Kolahalvön U237, Jo613

Kollektiv hemförsäkring N213

Kollektivtrafik T903, T909

Kolmårdens djurpark Sk642

Kolsyrevapen Ju636

Kommittéväsendet K213

Kommunal demokrati K615

Kommunal ekonomi Fi301, Fi302, Fi303,
Fi304, Fi305, Fi306, Fi307 Fi3O8

Kommunal personal A706

Kommunal självstyrelse E202

Kommunal vetorätt Bo502

Kommunal vuxenutbildning Ub505

Kommunala driftvärn FÖ402

Kommunala frågor K503, K605, K609,

K611, K612, K613, K615, K616, K618, K619,

K623, K624, K625, Sk329

Kommunala investeringar Fi209

Kommunala miljöavgifter Jo665

Kommunala nämnder K616

Kommunallagen K622

Kommunalt partistöd K613

Kommunalt skattestopp Fi307

Kommunfullmäktige K602

Kommunikationer T208, T215, T218, T228
T229

Kompetensförnyelse A259

Kompetensutveckling Sk644, A603

Koncerner L205

Konkurrens K605, T602, N212, N311

Konkurrensneutralitet N261, N263

Konkurs Sk349, L301, L305, L306, L309,

L312, L313, L314, L316, L324, L325, L329

Konsekvensanalyser K312

Konst L801, Kr256

Konst- och designskola Ub604

Konstförsäljning Sk612

Konsthantverks- och formgivningsmuseum

Kr206

Konsthögskola i Lund Ub653

Konstnärer Kr217, Kr255

Konstnärlig högskoleutbildning Ub697

Konstnärlig utsmyckning Bo216

Konstnärlig verksamhet Kr253 Kr254

Konstnärliga verk L803

Konstskola Ub616

Konsulentstöd Ub418

Konsulentverksamhet Ub523

Konsumentekonomi Ub404

Konsumentforskning L701

Konsumentkreditlagen L708

Konsumentpolitik L706, L710, L711, L712

Konsumentprisindex Fi401

Konsumentskydd L701, L702, L703, L704,
L7O5, L707

Konsumentverket L714

197

19 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Kontaktförmedlingar Ju803

Kontant arbetsmarknadsstöd A241, A274,
A281

Kontrolluppgifter Sk807

Kooperativ forskning Ub656

Kooperativ missbruksvård So246

Kooperativ utveckling U226

Kooperativ verksamhet Sk355, So245,

N209, N210, N211, N259, N260, N265, N268,

N269, N271, N294, N303

Kooperativt regionalt nätverk N248

Korruption U643

Kortkurser Sf509, Sf511

Korttidsstudiestöd Sf502, Sf506

Korttidsvikariat A277

Koscherslakt Jo519

Kosmetika L707

Kosovo U648

Kost och hälsa Ub507

Kostförmån Sk347

Kraftledningar N402, N406

Kraftproduktion N408, N409

Kraftverk Bo508

Kramfors-Sollefteå T702

Kredit- och valutapolitik L702, N229, N272

Kreditförsäkringsbolag N282

Kreditmarknadsnämnd N270

Kreditupplysning N208, N266

Krig U627

Krigsflygskola FÖ322

Kriminalisering Ju616, So202

Kriminalpolitik Ju838, Ju842 Ju846

Kriminalvård Ju501, Ju503, Ju504, Ju507,

Ju841, Sf282

Kriminalvårdsanstalter Ju503, Ju505, Ju508,
Sf251

Kristen etik K217

Kristianstads län FÖ304, FÖ310, A435

Kristidskommission Fi207, Fi208

Krockkudde T419

Krom Jo696

Kronan Fi706

Kronhjortar J08OI

Kroniska sjukdomar Sf233, Sf246

Kronobergs län Ub646

Kronofogdemyndigheter L304, L307, L319,
L323, L330, Ub404, Ub420

Kronoholmar Fi703

Kronoöverloppsmark Bo609

Kuba U236, U616, U629

Kultur- och informationsyrken Ub644,
Ub650

Kulturföremål U519, U522, Kr288

Kulturinstitutioner Kr337

Kulturlandskap Jo694

Kulturmiljövård Kr274, Kr294, Kr332,
A226, A238

Kulturminnen Sk371, Kr208, Kr239, Kr266

Kulturminnesvård A271

Kulturpass Kr276

Kulturpolitik Kr235, Kr240, Kr242, Kr256,
Kr312, Kr313, Kr316, Kr317, Kr335

Kulturskapare Kr321

Kulturstöd Kr241

Kulturtidskrifter Kr234

Kulturverksamhet Kr204, Kr205, Kr206,

Kr207, Kr225, Kr226, Kr227, Kr228, Kr230,
Kr231, Kr232, Kr233, Kr241, Kr244, Kr250,
Kr252, Kr253, Kr254, Kr255, Kr272, Kr276,
Kr277, Kr278, Kr296, Kr302

Kulturvård Kr338

198

Kulturvårdsföretag A243

Kungliga hov- och slottsstaterna K818,
K822, K824

Kurder U609, U622, U646

Kurdiskt informationskontor U639

Kust- och närsjöfart T633

Kust till kust-banan T512

Kustbevakning FööOl, FÖ603, FÖ605,

FÖ606, Fö607, FÖ608, Fö6O9, FÖ610, Fö611,
FÖ612

Kustvattenkontroll Jo607

Kvalitetskontroll So480

Kvalitetssäkring So492

Kvalitetsutveckling N221, N314

Kvarkenrådet U601

Kvarskatt Sk802

Kvarterspoliser T416

Kvicksilver So416, Jo693

Kvinnlig omskärelse U224, So217 So477

Kvinnliga poliser Ju211

Kvinnoforskning Ub612

Kvinnofrid Ju818, Ju845

Kvinnoidrott Kr503

Kvinnomisshandel Ju301, Ju809, Ju813,
Ju816, Ju832, Ju839, U627, So217

Kvinnoorganisationer A814

Kvinnor Ju218, Ju803, Ju809, Ju813, Ju816,
Ju839, U275, U610, Sf216, Sf275, Sf618,
So298, So448, So475, So485, Kr406, A213,
A215, A262, A438, A801, A802, A805, A806,
A808, A810, A811, A812, Bo246, Bo306,

Bo309

Kvinnor i glesbygd A405

Kvinnors arbetsmarknad A401, A815

Kvinnors hälsa So401

Kväveutsläpp Jo625

Kyrka-stat K608, k614, K620

Kyrkliga frågor K601, K606, K607, K610:

K621, Kr406

Kyrkliga kommuner Sk613

Kyrkofonden K606

Kyrkofullmäktigeval K7O5

Kyrkor Kr215

Kårobligatoriet Ub649, Ub654

Kälarne kommun A406

Kärnkraft N423

Kärnkraftsersättning N434

Kärnkraftssäkerhet U237

Kärnteknisk verksamhet N428

Kärnvapen U406

Kön So502

Könssegregerad skolundervisning Ub432

Körkortsfrågor T403, T405, T406, T421,
T426, T432

Laboratorieassistenter Ub605 Ub640

Laboratorier Jo511

Laglydnad Ju825

Lagspråk K214

Lagstiftning K217, L713

Laholmsbukten Jo625

Landminor U402

Landsarkiv Kr207, Kr231, Kr232, Kr233,
Kr298, Kr299, A247

Landsbygd Jo204, Jo253, A450

Landsbygdsnäringar Ub641

Landshypotek N312

Landshövdingar K511

Landskapsvård Jo644, Jo662

Landskrona-Eslöv T311

Landsting K503, K6U

Landstingsindelning Bo301

199

Landvetter T345

Langning Ju704, So238

Lantbruk Sk806, Jo204, Jo232 Jo247

Lantbrukarhustrur A282

Lantmäteriet Bo229

Larmcentraler F6703

Lastfordon Sköll, T427

Latrin Bo705

Laxfiske Jo408, Jo409, Jo419, Jo612

Leasinglag L709

Ledighet A702

Legitimation So405, So419, So457, So470,
So478, T902

Lektorer Ub435, Ub459

Lekmannaövervakare Ju506

Lettland U280

Leufsta, Stiftelsen Kr295

Leverantörer L313

Levnadsförhållanden A805

Linköping Kr286, Ub617

Linköping-Kalmar T534

Litauen U264

Livets sluskede So483

Livsmedelsbistånd U242

Livsmedelsforskning Ub639, Ub659

Livsmedelsindustri Jo235

Livsmedelskontroll L705

Livsmedelspolitik Jo226, Jo231

Livsmedelsutbildning Ub631, Ub671

Livsmedelsverket L714

Livstestamente So425

Livstidsstraff Ju624

Ljungbyhed FÖ322

LL-stiftelsen K813

Logopeder Ub627, Ub700

Lokal-TV K421

Lokala och regionala teatrar Kr225, Kr226,

Kr229

Lokalhyror Bo404

Lotterier Kr407, Kr418

LP-stiftelsen So262

Luftfart T701, T702, T706, T718

Luftförsvar FÖ319

Luftkvalitet Bo514

Luftvärn Fö317, Fö330

Luftvärnets tekniska utbildning (LvTS)

FÖ329

Lunchsubventioner Sk368, Sk385

Lunds Universitetsbibliotek Kr213

LV6 FÖ321

Lysrör Jo652, Jo693

Låginkomstutredning Fi408, Fi412

Lägenheter Bo202

Lägenhetsregister Sk903

Läkare Sf201

Läkarutbildning Ub701

Läkemedel So407, So408, So415 So506

Läkemedelsmissbruk So213, So214, So254,

So501

Länsdanskonsulent Kr331

Länsdemokrati K504

Länsflygplatser T710, T714, T715

Länsindelning Bo301

Länsjärnvägar T534, T551

Länsmuseer Kr263, Kr265, Kr293

Länsstyrelser Bo302

Länstrafik T231, T911, T915

Lärare Ub415, Ub436, Ub608

200

Lärare i Polen U229

Lärarstuderande Sf5O8

Lärarutbildning Ub684, Ub695

Lärlingssystem Ub431, Ub499

Läromedel Ub429, Ub433, Ub468, Ub489,

Ub524

Läroplaner Ub414, Ub445, Ub451, Ub482,

Ub496, Ub521

Läs- och skrivsvårigheter Ub449 Ub471

Lättläst nyhetsinformation och litteratur

K813

Lönebidrag Kr263, A219, A232, A240,

A258

Lönegaranti L301, L309, L318, L320, L325

Lönepolitik A813

Löner K304

Lönestopp Fi204, Fi210

Lördagsstängt So270

Makedonien U651

Malingsbo Ekosockenprojekt Sk322

Malmö Kr269, Ub607, N237

Malmö Konstskola Forum Sf5Ol, Sf504,

Sf505

Malmö/Lund-Norra Skåne-Mellansverige

T343

Malmö stadsbibliotek U307

Malmö symfoniorkester Kr220, Kr227

Malmö-Ystad T504, T551

Malmö-Ystad-Simrishamn T554

Malå N310

Manipulationsbehandling So495

Marginalskatt Sk308

Marinen Fö332

Marinstation Jo682

Markaryd-Osby T315

Marknadsföring L702

Maskinringar Jo227

Maskinskrivning Ub409

Massmedier K408, K411, K812, K813,

K815, K816, Kr203, Kr234, Kr237, Kr268,
Kr303

Medborgarinflytande K212

Medborgarrättskommission K809 L609

Medelhavet Jo636

Medföljarfrågor U315

Medicin U268, Ub663

Medieundervisning Ub440

Medling L402

Medverkan Ju634, Ju637

Mejerivaror A434

Mellanöstern U614

Mellersta Norrland Kr285

Meritvärdering Ub686

Mervärdesskatt Sk602, Sk605, Sk606,

Sk612, Sk613, Sk614, Sk615, Sk627, Sk629,

Sk639, Sk640, Sk645, Sk652, Sk656, Sk657

Metadonbehandling So310

Metallbiologiskt centrum Ub665

Metanol N425

Mikrobiologiska saneringsmedel Jo635

Mikrofoner K412

Militärt försvar FÖ311, Fö313 Fö317

Miljö-djurhälsa Ub643

Miljö och utveckling U638

Miljöavgifter Sk619, Sk633, Jo665, J0688

Miljöbrott Ju303

Miljöekonomi Ub620

Miljöfarlig verksamhet Jo604

Miljöfarliga transporter FÖ707, FÖ708,

FÖ715

Miljöfarliga ämnen L716, Jo623, Jo696,
Jo697, Bo701

201

Miljöfarligt avfall Jo646

Miljöforskning Ub643

Miljöfrågor U641, U642, Ub422 Ub517

Miljöföroreningar Jo613, Jo625

Miljöinformation Kr501

Miljökunskap Ju403, Ub443, Ub465

Miljölagstiftning Jo603

Miljömärkning L716

Miljöpolis Ju213

Miljöpolitik U515, U656, Jo654, Jo669,
Jo705, Jo706, Jo707

Miljörevisorer Joöll

Miljösamarbete Jo679

Miljöskadeförsäkring L601

Miljöskydd Jo658, Jo699, Jo700

Miljöutskott K318

Miljövård Fi502, Jo213, J06OI, Jo602,

Jo603, Joö04, Jo605, JoöOö, Jo607, J06O8,

Jo609, J06IO, Joöll, Jo612, Jo617, J06I8,

Jo620, Joö21, Jo622, Jo623, Jo624, Jo626,

Jo627, Jo629, Jo630, Jo631, Jo633, Jo634,

Jo635, Jo637, Jo638, Jo639, Jo640, Jo641,

Jo642, Jo643, Jo645, Jo674, Jo676, Jo677,

Jo678, Jo682, Jo683, J0686, Jo703

Miljövänlig teknik N244

Miljövärnskår FÖ304

Minderåriga Sk379

Mineralkontor N310

Mineralprospektering N292, N300

Minfartyg Fö328

Minnesmärken Kr278

Minoritetsfolk U620

Missbruk So213, So214, So246

Misshandel Ju301, Ju832, U224

Missionärer Sf248, Sf607

Mjöl Jo207, Jo243

Mjölby-Motala-Hallsberg T507

Mobbning Ub403, Ub416

Mobiliserings- och förplägnadsförband

FÖ313

Mozambique U632

Motala K430

Motorbränslen N425

Motorcyklister T405, T409

Motorvägar T205, T306, T314, T326

Mottagaravgift Kr271

Multilateralt bistånd U235

Multinationellt övervakningscentrum U403

Murmansk U322

Museer Kr206, Kr216, Kr223, Kr257,

Kr258, Kr259, Kr260, Kr261, Kr262, Kr263,

Kr264, Kr265, Kr289, Kr290, Kr291, Kr292,

Kr293, Kr300, Kr333 Kr334

Musik Kr205, Kr227, Kr228, Kr245, Kr246,

Kr247, Kr248, Kr249, Kr251, Kr324, Kr330

Musikkultur Ub500

Musikstiftelser Kr322

Musikteater Kr245, Kr246, Kr249 Kr328

Måltidsförmåner Sk368, Sk385

Mälaren Jo626

Mälarsjöfarten T620

Människosmuggling Fö612, Sf612, Sfölö,

Sföl 9, Sfö40

Mänsklig kompetens L209

Mänskliga rättigheter UÖ08, UölO, Uél7,

UÖ21, UÖ28, Ué33, UÖ44, UÖ54

Mönsterås Bruk N21ö

Namnsdagar Kr319

Naprapater So405, So419, So434 So470

Narkotika Skö44, Ju501, Juö44, U513,
So255, So2ö0, So487, Ub910

Narkotikabekämpning So228

202

Narkotikabrottslighet Ju837

Narkotikakommission So255

Narkotikamissbrukare So223, So273, So310

Nationalparker Jo651, Jo655

Natur- och kulturmiljövård Kr294

Natur- och kulturpark Bo509

Naturbruk Ub413

Naturgas Sk619, N415, N438

Naturkunskap Ub465

Naturlax Jo406, Jo409

Naturreservat Jo629, Jo656, J068O Jo698

Naturresurslagen Bo502, Bo515 Bo517

Naturskyddsområden Jo629

Naturvårdsverket Jo628

Nedrustnings- och säkerhetspolitik U323,

U401

Nedskräpning Ju814

Nobelbanan T562

Nollemissionsbilar Jo624

Nollor, valutapolitik Fi706

Norden K308, U602, So216, T624, Jo646

Norden, skolämne Ub9O8

Nordens Ark Jo667

Nordirland U653

Nordisk arbetsmarknad A225

Nordisk arbetsrätt U517

Nordisk Television AB K407

Nordiska medborgare K216

Nordiska ministerrådet U606

Nordiska museet Kr257, Kr258

Nordiska rådet U601

Nordiska vatten T612

Nordiskt porto T801, T811

Nordiskt samarbete U655

Nordkalotten T545, Jo679

Nordsjön Jo405

Norduppland Ub448

Norge T3O6

Norge-Vänerlänken T559

Norra stambanan T523

Norra Sverige Ub641, T201, Jo217, Jo224,
Jo229, Jo254, N205, N207

Norrbottens Kammarorkester Kr228

Norrbottens län T327, T506, Jo695, N318,

A424, A454

Norrköping T548, T605

Norrköping-Gävle T342

Norrköping-Västerås-Gävle T302

Norrland Sk604, Sk625, Kr245, Kr246,

Kr328, T524, Jo241, Jo309, Jo310, N405,
N413, N427

Norrmalmstorg Kr278

Nyblivna föräldrar So459

Nybro Kr262

Nyföretagande N261, N294

Nyhetsprogram Kr309

Nykterhets- och narkotikanämnder So284

Nykterhetskontroller Ju222

Nykterhetsorganisationer So314

Nyttoflygsystem U231

Nåd K221, Ju624

Nämndemän Ju406, Ju407, Ju408, Ju409,

Ju416, Ju419, Ju420, Ju423 Ju710

Nämnder K507

Näringsidkare N206

Näringslivsarkiv Kr298

Näringslivsutbildning Ub613, Ub652, N307

Näringspolitik K306, N202, N255, N259,

N267, N271, N274, N280, N281, N301, N304,

N316, N317, A440

203

Närvarorätt K612

Nässjö-Falköping T515

Nääs slott Bo212

Nödvärnsrätt Ju601

Odlingsgränsen Bo402

Offentlig upphandling Fi503, U507

Offentliga sektorn K212, K510, K604,

Fi719, N209, A602, A802

Offentlighetsprincipen K406, K409

Offentligt belöningssystem K808

Olaga vapeninnehav Ju612

Oljeprospektering N250

Oljetransporter T624, T631

Oljeutsläpp T601, T603, T613, T619

Omarrondering Sk301, Sk363, Bo417

Ombyggnad Sk365, Sk367, A247, Bo210,
Bo217, Bo249

Omskärelse So217

Omvårdnad Ub601

Omvårdnadsorganisation So248

Opinionsbildning K432

Opinionsundersökningar K802

Optiska vitmedel Jo689

Ordensväsendet K801, K803, K808 K810

Organisationsavgift Sk306

Organisationsstöd Sk614, U309, So234,

Kr277, Kr279, Kr281, Kr416

Ortnamn Kr208

Ostindiska huset i Göteborg Bo217

Ostkustbanan T556

Ostkustfisket Jo414

Ovanåker A466

Paintball-vapen Ju631, Ju636

Palme-mordet K508, K809

Pansarbrigader Fö305

Pant Jo670, Jo693, Bo405, Bo416

Papper Jo689, N283

Parkering T417, T424

Parkeringsavgifter T412

Parkeringsbolag T414

Parkeringsövervakning T415, T416

Parlament U218

Parlamentariskt samarbete K308

Partistöd K819, K821

Pass Ju205

Patent N230

Patentskydd L802

Pendeltåg T521

Pension K322, K814, Fi718, Sk338, Sf251,
Sf261, Sf265, Sf266, Sf268, A242

Pensionsförsäkringar Sk339, Sk340

Pensionskostnader Sk341

Pensionssystemet Sf215, Sf216, Sf227,

Sf243, Sf249, Sf275, Sf282, Sf284, Sf285,

Sf287, N252

Pensionsålder Sf286

Pensionärer T805

Permission Ju504

Permittering A706, A713, A718 A720

Personalförmåner Sk310

Personalkonsekvenser Fi702

Personalpolitik A601, A602, A603 A6O4

Personalutbildning fslTl

Personförsäkring L604

Personligt ansvar A722

Plan- och byggnadslagstiftning Bo505,
Bo506, Bo509, Bo511, Bo514

Plågsamma djurförsök Jo512

204

Plötslig spädbarnsdöd Sf213, Ub685

Polarforskning Ub622

Polisbevakning Ju214, Ju216

Polishundar U239

Polisregistret Ju217

Polisstationer Ju218

Polisväsendet Ju202, Ju203, Ju209, Ju210,
Ju211, Ju213, Ju219, Ju220, Ju224, Ju225,
Ju226, Ju227, Ju706, Ju707, U278

Politiker K814

Politiska förtroendeuppdrag K8O5

Politiska partier K215, K703, K706, K707

Politiskt deltagande K702

Pornografi Ju811

Porto Sk640, T801, T806, T811

Postverket T813, T816, T819

Praktisk-estetiska skolämnen Ub408,

Ub414, Ub518

Praktisk miljövård Ub477

Praktisk yrkesorientering Sf623

Preskriptionstider Ju627, Ju628

Pressetik K408

Pressfrågor K825

Presstöd K811, K815, K817, K820, K823,
Kr303

Prestationsersättning So443

Primärvård So505

Privata vårdgivare Sf236, So455

Privatisering T908

Produktutvecklare N307

Professurer U268, Ub636, Ub663 Ub682

Projekteringsstöd A252

Prospcktering N292, N300

Prostataundersökning So461

Prostitution Ju616, Ju622

Proteko N223

Provanställning A703

Provnings- och kontrollområdet N273

Psykiatrisk vård Sf263

Psykiskt störda So440

Psykiskt störda brottslingar So438

Psykiskt utvecklingsstörda So454, Kr270,

Ub468

Psykologer So410, So422, So428, Ub603,

Ub615, Ub670

Psykologisk behandling Sf242

Psykoterapeuter So427, So429

Psykoterapi Sf202, Sf267

Psykoterapiutbildning Ub603, Ub615,

Ub618, Ub670

Pulvermetallurgisk forskning N276

Punktskatter Sk626

Punktskrift So423, Ub453, Ub456

PVC-plast Jo697

Påföljder K431, Ju602, JuölO, Juöll, Ju621,

Ju629, Ju632, Ju635, Ju808, Ju815, Ju830

Pälsdjursnäring Jo246, Jo524 Jo525

Rabies Jo504, Jo508, Jo515

Radio- och kassettidningar K804, K811,
K812

Radio och TV K407, Kr270, Kr271, Kr306,

Kr307, Kr308, Kr309

Radio- och TV-ombudsman K415

Radio Sweden U302, U304, U311, U318,

U320, U324

Radioavtal Kr3O4

Radionämnden Kr310

Radioprogram U320, U324, Kr211 Kr224

Radioreklam Sk641

Radiosändningar K430, K431, Kr236, Kr315

Raka spåret, järnvägssträcka T549

205

20 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 58

Ramanslag Fi708

Rasism Ju607, Ju617, Ju619, Ju833 Sf615

Rasistiska organisationer Ju620

Rationalisering Fi407

Rattfylleri Ju606, Juöll, Ju623 Ju638

RBF-stödet Bo203, Bo247

Real isationsvinstbeskattning Sk356

Redovisning Fi702

Reflexer T411

Reformprocess U222

Regementen Fö309, Fö310, Fö321 Sf6O4

Regeringens arbetsformer So252

Regeringsformen K601

Regional musikverksamhet Kr205, Kr227,
Kr228, Kr247, Kr251

Regional planering Bo305

Regional självstyrelse K504

Regional utveckling K505, N420, A452,
A462, A467, A478

Regionala flygplatser T710, T714, T715

Regionala museer Kr264

Regionala myndigheter L319, L323, Bo303,

Bo304

Regionala resurscentra Bo306

Regionala utvecklingsfonder N222, N234,

N241, N285

Regionalpolitik Fi710, U504, A226, A402,

A409, A410, A411, A412, A414, A415, A416,

A417, A418, A419, A420, A421, A423,

A424, A425, A426, A427, A428, A429, A430,

A431, A432, A433, A434, A435, A436,

A437, A438, A439, A440, A441, A442, A443,

A444, A445, A446, A447, A449, A453,

A472, A473, A476, A810

Regionalpolitiskt stöd U505

Registrerat partnerskap L406, L409

Regiutbildning Ub607

Rehabilitering Sf204, Sf207, Sf240, Sf279,

So414

Rehabiliteringslinje Ub634

Reklamförbud So421

Reklamskatt Sk609, Sk616, Sk618 Sk641

Rekonstruktionslån N239

Rekreationsverksamhet So241, So283

Religionskunskap Ub437, Ub509 Ub902

Renforskning Ub642, Ub675

Renhållningslagstiftning Bo702, Bo703,
Bo704, Bo705

Rennäring B06OI, Bo602, Bo603, Bo605,
B06O6, Bo607, B06IO

Renoveringsbidrag Bo228

Reparationer Sk311, Sk315, Sk365, Bo240,

Bo249

Reseersättning K319

Resekostnader L403

Reservexemplar Kr213

Restaurering Kr215

Restvärdesräddning FÖ711

Resultatstyrning Fi7O8

Resultatutjämning T713, T716

Returglas Jo670

Returpapper N283

Reumatikervård So472, So511

Revision Fi402

Ridsport Jo206

Ridö/Sundbyholmsarkipelagen Jo651

Riksantikvarieämbetet Kr215

Riksbangård Syd T514

Riksbanken K211, Fi713

Riksdagens arbetsformer K215, K301,
K307, K310, K311, K313, K316, Kr238

Riksdagens byggnader K302, K314

206

Riksdagens databaser K326, K416

Riksdagsfrågor K219, K220, K309, K314,
K317, K318, K319, K320, K321, K322, K324,
K325, K326, K327, K328, K329, K416

Riksdagsledamöter K201, K204, K215,

K220, K304, K309, K310, K315, K317, K319,

K321, K322, K327, K329

Riksdagstrycket K416

Riksdagsval K216

Riksinternatskolor Ub434

Riksmötets öppnande K320

Riksradion Kr237

Riksrekryterande utbildning Ub447

Riksteatern Kr209, Kr219, Kr323

Riksvägar T305, T311, T312, T333 T339

Risk- och beredskapscentrum Fö406 FÖ709

Riskkapitalförsörjning Sk338

Robotar Fö311

ROT-satsning Bo249

Rymdverksamhet N236

Ryssland U215, U274, U620

Rådjursjakt Jo804

Rån Sk364, Ju602

Räddningstjänst Fö701, FÖ706 Fö714

Räkenskapsår Sk333

Räntebidrag Bo203, Bo240, Bo241 Bo247

Räntefrihet N296, Bo242

Ränteinkomster Sk379, Sk807

Räntenivån N3O6

Räntor Sk380

Räta linjen-vägen T310

Rättegångar Ju411, Ju713

Rättshjälp Ju702, Ju709, Ju711, Ju717,
Ju719, Sf639

Rättsmedicinska institutet i Uppsala So482

Rättspsykiatri Ju614

Rättssäkerhet Sk811, L210, T414

Rättsväsendet Ju404

Rödkobbsleden T629

Rödljus T431, T434

Röhsska museet Kr260, Kr289

Rökfria arbetsplatser So421

Rökning, se Tobak

Rörflen Ub689

Röstning K701

Rösträtt K216

Sala silvergruva Kr296

Sambeskattning Sk335

Samer Ub675, Bo602, Bo603, B06O8 Bo609

Samhall AB A214, A284

Samhällsbeslut K305

Samhällsplikt Fö901

Samlevnadsavtal L414

Samlingslokler Bo208

Samverkansavtal So455

Sanderosion Jo614

Sandö U-centrum U3O6

Sanktioner K611, U607, U616

Satellitsändningar K405, K425

Saxfångst Jo502, Jo507, Jo518

Segelfartyg Kr288

Sekretess K401, K404, K413, K422, K427,

K428, K806

Sekter So404

Semesterersättning Sf214

Semesterlagen A707

Semesterlön A717

Separation L413, L417

Serbien U636

207

Serveringstillstånd So236, So250 So251

Sex och samlevnad Ub522

Sexuella övergrepp Ju604, Ju6O8, Ju627,

Ju628, Ju647, Ju648, Ju802, Ju826, Ju832,

50504

Simrishamn-Allinge Sk635

Simrishamn-Kristianstad T508

Sjukersättning Sf247

Sjukförsäkring Sf277

Sjukförsäkringsavgifter Sf250 Sf262

Sjukgymnastik Ub626

Sjukhem So479

Sjukpenning Sf235, Sf263, Sf280

Sjuksköterskor sf230, So456, Ub606

Sjuktransporter Fö307

Sjukvård So432, So433, SoSOO, So503,

50505

Sjukvårdens organisation Sf234

Sjukvårdsfinansiering Sk634

Sjukvårdshuvudman So455

Sjukvårdsinrättningar So491

Sjukvårdspersonal So420, So457 Ub683

Sjukvårdsregioner So473

Självförsvar Ub439

Självstyrande skolor Ub490

Sjöar Jo653, J066I

Sjöfart T214, T602, T605, T609, T610, T611,

T612, TÖM, T615, T617, T618, T620, T621,

T622, T625, T633, T637, T642

Sjökort T608

Sjöpolis Ju210

Sjösäkerhet T601, T603, T613, T624, T631,
T634, T635, T636, T637, T638

Skadeinsekter Jo506

Skadeståndsrätt L601, L602

Skandinavien U281

Skaraborgs län Ub671, T220, A455, A463,
A465, A476

Skatte- och bidragsfusk Sk903

Skatteavdrag Sk314, Sk380, Sk386

Skattebetalare Sk811

Skattebrott Ju632

Skattefinansierad verksamhet N257

Skattefri försäljning Sk631, T602

Skattefrihet Sk310, Sk317, Sk322, Sk348,
Sk361, Sk364, Sk652, Sk656

Skatteförvaltning Sk801

Skatteinformation Sk810

Skatteplaneringskommission Sk804

Skattepolitik Sk302, Sk316, Sk354 Sk388

Skatter Fi301, Sk301, Sk305, Sk326, Sk327,

Sk328, Sk330, Sk331, Sk332, Sk334, Sk336,

Sk337, Sk370, Sk371, Sk372, Sk376, Sk377,

Sk378, Sk379, Sk381, Sk384, Sk385, Sk387,

Sk6O7, Sk608, Sk623, Sk624, Sk625, Sk626,

Sk627, Sk628, Sk646, Sk653, Sk654, Sk655,
Sk812

Skatteutjämning Fi302, Fi304

Skavsta flygplats T704

Skilsmässor L402, So602

Skinn- och pälsvaror Jo507

Skoglig utbildning Ub632, Ub633, Ub690

Skogsbruk Sk359, Sk643, Ub637, Ub648,

Jo302, Jo303, Jo308, Jo309, Jo310, N289,
N299, Bo303

Skogsbygder U505

Skogsforskning Ub632, Ub633

Skogshögskolan i Garpenberg Ub676

Skogshögskolan i Umeå Ub629

Skogsindustri Sk304, Jo309

Skogskonto Sk353, Sk387

Skogslänen T707

Skogsmark Bo413

208

Skogsmästarutbildning Ub609, Ub645

Skogspolitik Jo304, Jo305, Jo306

Skogsråvara N426, N433

Skogsvård U246, Jo307

Skogsvårdsorganisationen Jo302

Skogsvårdsstyrelser Jo301

Skokloster slott Kr287

Skolans arbetsmiljö So409, Ub403, Ub416,

Ub428

Skolarbete Ub433, Ub449, Ub451, Ub455,

Ub457, Ub458, Ub460, Ub463, Ub466, Ub468

Skolbarn Ub512

Skolhälsovård Ub461

Skolidrott Ub417

Skolpersonal Ub455, Ub459, Ub466

Skolplikt Ub425, Ub506

Skolpolitik Ub425, Ub430

Skolskjuts T433

Skolstart Ub506

Skolverket Ub452

Skolväsendet Sk605, S06I8, Ub404, Ub411,

Ub412, Ub413, Ub414, Ub420, Ub431,

Ub432, Ub433, Ub434, Ub435, Ub436,

Ub437, Ub439, Ub440, Ub442, Ub446,

Ub447, Ub450, Ub454, Ub458, Ub462,

Ub465, Ub467, Ub469, Ub470, Ub472,

Ub473, Ub480, Ub481, Ub482, Ub483,

Ub484, Ub497, Ub500, Ub501, Ub502,

Ub514, Ub525, Ub902

Skolåret Ub402

Skolämnen Ub405, Ub407, Ub408, Ub409,

Ub412, Ub413, Ub414, Ub421, Ub422,

Ub423, Ub427, Ub437, Ub439, Ub440,

Ub442, Ub444, Ub445, Ub450, Ub462,

Ub464, Ub465, Ub467, Ub469, Ub473,

Ub474, Ub475, Ub477, Ub478, Ub479,

Ub491, Ub492, Ub495, Ub498, Ub5O4,

Ub507, Ub509, Ub510, Ub511, Ub515,

Ub516, Ub517, Ub518, Ub519 Ub522

Skoterkörning Jo627, Jo704

Skrivregler Kr238

Skrot J0666, J068I

Skuldsanering L302, L303, L308, L310,
L311, L315, L321, L322, L326, L327, L328,

Ub660

Skyddsdräkt T409

Skyddsklassat arbete Ju405

Skyddsrum FÖ405, Bo503

Skyddsstängsel T550

Skyddszoner Jo622

Skådebanan Kr285, Kr286, Kr325

Skåne Ju210, FÖ306, Fö308, F06OI, F6603,
Kr250, Kr265, Kr272, Kr509, Ub604, Ub639,

Ub653, Ub659, Ub904, Ub909, T215, T227,
T307, T519, Jo412, Jo654, Jo683, Jo701,
N255, A470, A807, Bo228, Bo301, Bo305

Skåneparlament K505, K617

Skäktning Jo503

Skärgårdsfrågor T618, Jo675, A417, A432,
A459, A464

Skördeskadeskydd Sk384

Skövde FÖ203, So311

Slakt Jo503, Jo519, Jo520, B06IO

Slott och herrgårdar Kr287, Kr297 Bo212

Släktforskning Sk901

Slöjd Ub475, Ub478, Ub479

Smuggelbåtar Sf624

Småföretag Jo658, N237, N251, N271,
N308, A206

Småföretagare Sk362, N249, A221

Småhus Sk325, Sk350

Småhusreparationer Sk311, Sk320, Sk378,
Sk386

Småkommuner A429

Småskogsbruk Ub637

Smärtlindring So488, So489

Snabbtåg T511, T512, T516, T522 T556

209

Snöskoter Jo627, Jo704

Social omsorg Ub668, Ub673

Social verksamhet So262

Sociala transfereringssystem Sf273

Socialavgifter A418

Socialbidrag So211, So240, So269, So299,
So316, A218

Socialförsäkring Sf201, Sf202, Sf205, Sf207,

Sf2O8, Sf209, Sf21O, Sf211, Sf212, Sf214,
Sf217, Sf218, Sf219, Sf220, Sf240, Sf244,

Sf245, Sf248, Sf255, Sf264, Sf272, Sf274,
Sf276, Sf277, Sf283

Socialnämnder Ju217, So282

Socialpolitik So315

Socialtjänst So201, So207, So211, So216,
So238, So239, So240, So242, So286, So289,
So290, So291, So296 So303

Socialtjänstlagen So278

Socken- och landskapsindelningen Bo307

Solidaritetsskatt Sk360

Sollefteå Ju413

Sopsortering Jo642

SOS-alarmering T814

Sotning FÖ702, Fö704, FÖ710, Fö712

Sovjetunionen U230, U279

Spannmålsproduktion Jo205, Jo206, Jo207

Sparande FiöOl, Fi603, Fi604 Sk361

Sparbösseinsamlingar Ju827

Sparkonto N306

Specialkurser Ub406

Speciallärarutbildning Ub678

Specialpedagogexamen Ub692

Spel Kr404

Spelberoende So204, So313

Sportfiske Jo420

SPRI So433

Sprutor So487

Språkundervisning Ub451

Språkutbildning Ub412

Språkvård K402, Ub451

Spädbarnsdöd So450

Sri Lanka U617

Stamning So481

Standardisering N221, N225, N314

Starroperationer Sf237

Starta-eget-bidrag A205, A249

Staten och den enskilde L606

Statens ansvarsnämnd A605

Statens awecklingskommission Fi711

Statens institut för byggnadsforskning

Bo209, Bo230 Bo243

Statens institut för handikappfrågor Ub487,

Ub488

Statens institutionsstyrelse So201, So207,

So212, So226, So233, So256, So263, So308,

So311, So312

Statens konstråd Kr221

Statens lokalförsörjningsverk Fi409

Statens nämnder, styrelser K315

Statens risk- och skadehantering Fi716

Statens skolor för vuxna Ub486

Statens utgifter Fi202

Statistik Fi404, Fi405, Fi410

Statistiska centralbyrån Fi404 Fi406

Statlig förvaltning K502, K504, K506, K507,

K512, Fi714, Fi719

Statlig verksamhet Fi213, A404

Statliga anslag Bo304

Statliga företag N258, Bo237

Statliga myndigheter Fi707, A601

Statliga styrelser K501, K512

210

Statliga verk och bolag K501, K509

Statligt stöd N263, N272, A460 Bo234

Statsbidrag Fi302, Fi305, Fi306, Fi308,
U319, So241, Kr293

Statsbudget K313, K824, Fi701 Fi710

Statskontoret Fi407

Statsråd K206

Stenkonservering Ub662

Stiftelsen Bostadskooperationens Garanti-
fond Bo411

Stiftelser Sk639, L206, U319, Kr322

Stipendier Kr217, A804

Stockholm Kr211, Kr257, Kr258, Kr259,
T211, T509, A440, A444 A456

Stockholm-Gävle-Sundsvall/Härnösand

T511

Stockholms central T552

Stockholms län Fi306, Fi308, Ju219, Kr325,
Ub695, Ub698, T219, T221, T230, Jo676,
A215, A456, A457, A477, Bo218

Stockholms-modellen So500

Stockholms skärgård T618, A417, A459,
A464

Storstäder Fi303, A451

Straff Ju602, Ju603, Ju604, Ju607, Ju608,
JuölO, Ju803, L713, Sf612, Sf616, Sf618

Straffskatt Sk649

Stranderosion Jo650

Strandskydd J06OI, Jo633, Jo671, Jo687

Strukturförändringar A6O3

Strålkastarljus T422

Strålskydd och kemikaliekontroll FÖ801

Studentbostäder Bo250

Studiebidrag Sf502, Sf503

Studieförbund Kr414, Kr419, Kr421

Studiehjälp Sf515

Studiemateriel Kr415

Studiemedel Sf507, SfSlO

Studiesocialt stöd Sf501, Sf502, Sf503,

Sf504, Sf505, Sf506, Sf507, Sf508, Sf510,

Sf512, Sf513, Sf514

Sturup F06OI, Fö602, FÖ603, Fö604

Styrelsen för psykologiskt försvar Fö401

Styrelserepresentation K509

Städer K609

Stödområden Sk303, Jo209, A406, A408,

A411, A428, A461

Stölder Ju206, Ju630

Stöldgods Ju221

Subsidiaritetsprincipen Kr402

Subventionsräntan Bo225

Successionsordningen K209

Summarisk process Ju716, Ju831

Sumpskogar Jo609

Sundsvall-Arboga T522

Sundsvall-Långsele T538

Svappavaara A418

SVAR Kr230, Kr267, A219

Svartsjö slott Fi411

SVEDAB T908

Svensk arkivinformation, SVAR Kr230,

Kr267, A219

Svensk bilprovning T413

Svensk och utländsk utbildning Ub686

Svenska företag Jo669

Svenska Kraftnät N424

Svenska kyrkan K607, K621

Svenska Rymdaktiebolaget N236

Svenska språket K203, Sf642, Ub469

Svenskt-baltiskt arbetsmiljöcentrum U207

Svenskt institut i S:t Petersburg U314

211

Svenskt medborgarskap SföOl, Sf641, Sf642

Svenskundervisning för invandrare Ub529,
Ub666

Sverigerepresentation U317, U322

Sveriges bildkonstnärsfond Kr221

Sveriges lantbruksuniversitet Ub664

Sveriges Radio U312, Kr203, Kr224, Kr237,

Kr304

Sveriges Television Kr203

Svängsta A408

Sydafrika U201, U205, U607, U623

Sydsverige U505, Ub648

Sydöstra Sverige T537

Symfoniorkestrar Kr248, Kr283 Kr324

Synskadade K816, Kr502, Ub418, Ub453,
Ub456

Synundersökning T403

Sysselsättning Ub906, A407, A415, A425,

A426, A437, A438, A439, A448, A454, A457,

A468, A469, A471, A474, Bo218

Systembolaget So270

Säkerhetsföretag N226

Säkerhetspolitik U407, U409

Särskilt pensionstillägg Sf227

Särskolan Ub418, Ub430, Ub488 Ub523

Södermanlands län T218, N317

Södertälje U240

Södertörn T222

Södra Sverige Ub632, Ub633, Ub690 Jo204

Södra teatern Kr311

Sölvesborgs kommun A428

Taggtråd Jo673

Taiwan U308, U316

Talma sameby B06OI

Taltidningar K816, K823, K825

Tandfyllnadsmateriel So468, So476, So509,

So514, Ub680

Tandläkarutbildning Ub623

Tandvård Sf212, Sf239, So411 So431, So465,
So509

Tandvårdspersonal Sf2O3, Sf238, Sf241,

So446

Tankfaryg T612, T631

Taxering Sk806, Sk808

Taxfree-försäljning Sk631, T602

Taxi Sk330, T902, T906, T914

Teater Kr225, Kr226, Kr229, Kr250, Kr282,

Kr285, Kr286, Kr301, Kr311, Kr323, Kr325,

Kr326, Kr327, Kr329 Ub607

Teater Halland Kr226

Teknik, skolämne Ub446, Ub519

Teknikerutbildning U254

Teknisk kompetens N204

Tekniska yrken Ub6O9, Ub645, Ub661

Tekoindustri N223

Telefonjour T814, T818

Telefonkataloger Sk609

Telefonsammanträden K616

Telekommunikationer T802, T803, T804,

T809, T810, T815

Telenätet T807, T810, T817

Teletaxor T805, T812

Televerket T816

Teli Företagssystem T809

Teologisk högskola i Örebro Ub677

Tibet U615

Tidningar Sk657

Tidningsporto Sk640

Tidskrifter Kr234, Kr269, Kr303

Tidszoner U602

Tierp Ju415

212

Tillbyggnad Sk365, Sk367, Bo249

Tillväxt Sk354

Tingsrätter Ju402, Ju410, Ju412, Ju413,
Ju414, Ju415,Ju418

Tjernobylolyckan Jo415

Tjänstebil Sk328, Sk376, Sk377

Tjänstebostad Sk381

Tjänstefel Ju640

Tjänstegrupplivförsäkring A604, A728

Tjänstesektor N238

Tobak So421, So437, So441, So453, So499,

So507, Ub910, N227

Tobaksreklam So490

Tobaksskador So267, So459

Tobaksskatt Sk634

Tolkar So432

Tomkassetter L804, L806

Torg- och gatuhandel Sk8O3

Tornedalsfrågor Kr235, Kr236

Torskfiske Jo402, Jo407

Tortyr U652

Torv N419

Totalförsvaret U402, FÖ202, FÖ203, FÖ306,
FÖ3O8, FÖ315, FÖ316, FÖ318, Fö319, Fö320,
FÖ323, FÖ324, Fö325, FÖ326, FÖ327, FÖ328,
FÖ329, Fö330, FÖ405, Fö406

Trafikanläggningar Bo515

Trafikbrott Ju703

Trafikföretag T904

Trafikförseelser Ju621

Trafikförsäkring L603, T429

Trafikinvesteringar T212, T230

Trafik ljus T431, T434

Trafiknykterhctsbrott Ju222, Ju603, Ju606,

Ju623, Ju626, Ju638, Ju639, Ju646

Trafikpolitik Sköll, T203, T207, T210,
T216, T218, T219, T221, T222, T226

Trafikstatistik Fi410

Trafiksäkerhet Ju641, U261, T404, T411,
T418, T419, T420

Trafikövervakning Ju216, Ju226

Transplantationer So402

Transportarbete U507

Transportbeskattning Sk643

Transportmedel T425

Transportsystem U281

Transporttekniskt centrum T918

Tredje spåret T536, T552

Tredje världen U208, U262, U275

Trevägskorsningar T417

Trossamfund Kr420

Tryckfrihet K418, K426

Tryggandelagen Sk338

Träcentrum N205, N207

Trädeskrav Jo215

Trähusindustri U206, U279

Träindustri Jo310, N202

Träteknik N231, N288

Tuberkulos Jo527

Tullfrågor Sk622, Sk632, Sk644, Sk647,
Sk902, U511

Tung trafik T410

Tunnel T509

Turism Sk645, Sk653, Ju608, Kr501, Kr506,

Kr507, Kr508, Kr509, Kr513, Kr515, Kr516,

Kr518, Kr519, Bo603

Turism och rekreation K303, Kr502

Turismutbildning Ub651

Turkiet U621, U626, U654

Turkisk kultur Ub602

213

TV-licens Kr212

TV-program K425

TV-reklam Sk641

TV-sändningar Ju713

TV4 K433

Tvåglasfönster Bo206

Tvångsmedel Ju704, Ju706, Ju707

Tvångsvård So223

Tåg X12 T546

Tåkern J066I

Tåkern-Omberg A245

Täckdikning Jo222

U-hjälp U252

U-krediter U227

U-länder U220, U221, U232, U246U261

Uddevalla N291, A460

.. Umeå Kr314, Ub627

Umgängesrätt L403, L405, L412, L418,

So282

Underhållsbidrag So227

Unga lagöverträdare Ju815

Ungdomar Fö901, So289, So293, So437,

So507

Ungdomsarbetslöshet A257, A269, A270,

A477

Ungdomsbrottslighet Ju815

Ungdomsdomstol Ju421

Ungdomspraktik A217

Universitetet i Göteborg Ub662 Ub669

Universitetet i Lund Ub653

Universitetet i Tartu, Estland U245

Universitetet i Umeå Ub614, Ub700 Ub701

Universitetet i Uppsala Ub665

Uppbörd Sk802, Sk803, Sk805

Uppdragsverksamhet K604

Uppehållstillstånd Sf6O2, Sf6O7 Sf617

Uppfinnare L805, N220, N230, N307

Upphandling Fi501, Fi502, Fi503

Upphovsrätt L801, L803, L804

Uppsala län Jo232, A468

Uppsägningar A602

Ursprungsbefolkningar U217

USA U301

Utbildning Ub646, Ub901, Ub903, Ub905,

N243, N246

Utbildningsarvoden Sf508

Utbildningsbidrag A203, A221

Utbildningscentrum Sf629, T410

Utbildningsmedel Ub489

Utbildningsradion U516

Uteliggare So242, So243

Utförsel Ju221, U519, U522

Uthyrning Sk318

Utlandsprogram U302, U304, U312, U320,
U324

Utlandsskolor Ub476

Utlandssvenskar A209

Utlandstjänstgöring Ub436

Utlandstraktamenten Sk305

Utlokalisering Fi409, Jo628

Utländsk arbetskraft Sf643

Utländsk examen So420

Utländska investeringar N240

Utländska kvinnor Ju803, Sf618

Utländska lagöverträdare Ju819

Utländska medborgare Sf259, Sf636

Utlänningslagen Sf608, Sf622

Utredningar So255

214

Utrikesförvaltningen U301, U302, U305,
U315, U316, U317, U322, U325

Utrikessekretess K413, K427

Utrotningshotade djur Jo685

Utvecklingscentrum N211

Utvecklingsfonder N222, N234, N241, N285

Utvecklingsstörda Kr224, Kr3O6, Kr309,
Ub524, Bo232

Utvecklingsstörda barn Ub481 Ub497

Utvisning Sf272, Sf603

Vaccination So416, Jo504, Jo514 Jo515

Vadstena-akademien Kr279

Vadstena slott Kr201, Kr210, Kr266, Kr297

Valfrågor K701, K705, K706, K707, K8O6,

K807

Valhemligheten K806

Vallagen K704, K807

Valltorkning Jo230

Valutagarantifond U280

Valutakrisen Fi205

Valutapolitik

Vandalisering Ub630

Vapen Ju612, Ju631, Ju636, Ju642

Vapenamnesti Ju613

Varningstexter So276

Varuförsörjningsplaner N201

Varvsindustri N224, N290

Vasamuseet Kr259, Kr334

Vatten och avlopp Bo219

Vattenfall A216

Vattenföroreningar Jo645, Jo653

Vattenkraft N401, N404, N405, N412, N413,
N420, N421, N429, A423

Vattenkraftverk Bo513

Vattenrätt Bo504, Bo507, Bo508, Bo516

Vegetabiliska oljor Jo632

Verkstadsteknisk delegation N302

Veteranbilar Sk655

Veterinärvård Sk652

Via Baltica U271

Vidareförsäljning av konst L801 L803

Videovåld K403, K411

Vildgäss J08IO

Villaförsäljning Sk356

Villkorlig frigivning Ju633

Viltskadeersättning J08II

Vin- och spritflaskor So276

Vindkraft Bo512

Vindkraftverk Jo634

Vinstandelar N404, N429

Vinstmedel N412, N413

Vinterväghållning T316

Virke Jo506

Visby Ju5O3, Kr332

Visitationspatruller Ju5O5, Ju507

Visum Sf636

Vittnen Ju714

Volvo A460

Vräkning Bo409

Vuxendövtolkar So287

Vuxenutbildning Ub406, Ub419, Ub438,

Ub441, Ub453, Ub456, Ub486, Ub489,
Ub505, Uböll

Våldsskildringar Ju609

Våldsverkan Ju822

Våldtäkt Ju502, U652

Vård av barn Sf226, So281, A702, A719

Vård av unga So259

Vård och omsorg So266

215

Vårdbehov So493

Vårdbidrag Sf218, Sf228, Sf254

Vårdgaranti So442

Vårdlärarutbildning Ub625

Vårdnad och umgänge L415, L418

Vårdnadsbidrag S06O6, So613

Vårdnadsersättning K603

Vårgårda T560

Våtmarker J06O8, Jo622, Jo695

Väg- och järnvägsinvesteringar T220

Vägar Sk602, T202, T204, T205, T302,

T303, T304, T305, T306, T3O7, T308, T309,

T310, T311, T312, T313, T314, T315, T316,

T317, T319, T320, T327, T330, T331, T332,

T333, T336, T337, T338, T339, T340, T342,

T343, T344, T345, T348, B06OI

Vägnumrering T317

Vägsalt T316, T329, T341, T346

Vägtrafik T213, T214, T322, T324, T325,

T347

Välfärdsbrigader A211

Välfärdspolitik So294, So304 So449

Välgörenhet Sk352

Vänersborg Ju209

Vänersjöfart T639

Värdepapper K206, Sk349

Världsbanken U270

Värmlands län Kr232, T204, T232, T330,

T531, T710, A419, A439, A467, Bo220

Värmlandsbrigaden FÖ320

Värnplikt Fö302, FÖ312, FÖ326

Värnpliktsvägrare FÖ301

Värnskatt Sk3O7

Västerbotten A443

Västerbottenlax Jo408, Jo612

Västerhavet J06I6

Västernorrlands län Jo302, A437, A442,

A461, Bo236

Västervik Sk632

Västeuropeiska integrationen U512

Västkustbanan T503, T513

Västkustens fiygcentrum F06O6

Västmanlands län Ub688, T303, T309, T324,

Jo209, Jo232, Jo308, A404, A471

Västpapua U604

Västra Mälardalen T206

Västsahara U6O5, U613, U624, U631

Västsvensk region Bo308

Västsverige Kr242, Kr338, Ub647, T348,

Jo703, N3O4, A425

Vättern Jo620, Jo638, Jo678

Växjö Kr233, Kr261, Kr299, Kr300

Växthuseffekten Jo677

Whiplash So414

Yrkeschaufförer T913

Yrkesfiske Sk336, Jo404

Yrkesinspektionen A244

Yrkesmedicin Ub663

Ystad Fö3O9

Ystad-Simrishamn T542

Yttrandefrihet K403, K404, K414, K418,

K419, K423, K424, K429, K432

Zigenare U612

Åar i Skåne Jo701

Ålderdomshem So300, Bo204

Åldersdementa So249

Åldersgränser Sf218, So203, So205, So253,
So421, So441

Ålderspensionärer Sf28O

Ålljuster Jo403

Ångermanälven T318

216

Årsredovisning L201

Åsiktsreklam K405, K414

Åtalsplikt Ju302

Återvinning Jo647, Jo670, N283

Ädelreformen So218

Äggdonationer So406, So413, So436 So497

Äggproduktion Jo509

Äktenskap Sf224

Äldreminister So252

Äldreombudsman So206, So285

Äldreomsorg So218, So222, So285, So298,

So302

Älgar Jo513, Jo522

Älgjakt Jo805, Jo807

Älvar Jo701, Bo507, Bo508, Bo516

Älvsborgs län T313, A403, A416

Änkepension A203

Ärtodlare Jo240

Öland T335, Jo306

Öland-Gotland-Västervik T604

Öppen sjukvård So500

Örbyhus-Hargshamn T540

Örebro Fi404, Fi406

Örebro-Kristinehamn T553

Örebro-Köping T326

Örebro län A410, A414, A430, A441

Öresund Jo401, Jo607, Jo659

Öresundsbron T901, T905, T907, T908,

T910, T912, T916, T917

Örlogsbesök U406

Örnsköldsvik N414, N422

Öst- och Centraleuropa U218, U222 U255

Östergötlands län Kr331, Ub906, T521,

Jo662, N416

Österlen Ub616

Östersjön U243, Fö6O9, T603, Jo406, Jo643,

J0686, Jo692, N250

Östersjöstater U272, T214

Östersund Fi713, So312

Östeuropa U210, U218, U222, U223, U247,

U254, U255, U262, U277, U281, Jo631,

Bo418

Östeuropeiska språk Ub681

Östtimor U604, U611, U634

Övervakare Ju506

Övervakningskameror Ju204

Övningskörning T406

217

gotab 43198, Stockholm 1993

Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:58 Tisdagen den 9 februari

1 § Meddelande om information från regeringen

2 § Ny riksdagsledamot m.m.

3 § Avsägelse

4 § Meddelande om ändrad partitillhörighet

5 § Anmälan om frågor

6 § Justering av protokoll

7 § Svar på fråga 1992/93:337 om översynen av invandrarpolitikenm.m.

8 § Svar på fråga 1992/93:348 om våld mellan flyktingar på förlägg-ningar

9 § Svar på frågorna 1992/93:340 och 341 om människosmugglingentill Sverige

10 § Svar på fråga 1992/93:328 om beskattning av fodervärdsersätt-ning

11 § Svar på fråga 1992/93:335 om samordning av kronofogdemyn-dighetens verksamhet

12 § Svar på fråga 1992/93:343 om kvarskatten på barns kapital-inkomster

13 § Svar på fråga 1992/93:331 om fördelningen av länsanslagen

14 § Svar på fråga 1992/93:321 om ytterligare medel till AMS

15 § Svar på fråga 1992/93:333 om förslaget om grund för avsked

16 § Svar på fråga 1992/93:354 om tåget X12

Prot. 1992/93:58 17 § Svar på fråga 1992/93:359 om företagares ersättning från

18 § Svar på frågorna 1992/93:344 och 356 om användning av arbets-lösa i statligt finansierade byggprojekt

19 § Svar på fråga 1992/93:342 om studiefinansiering av arbetslösasfolkhögskolestudier

20 § Svar på fråga 1992/93:313 om skyldigheten att fullgöra värnplikt

21 § Svar på fråga 1992/93:360 om vapenexport till Estland

Ajournering

Återupptagna förhandlingar

22 § Svar på fråga 1992/93:327 om tidpunkten för ett förslag omvårdnadsbidrag

23 § Svar på fråga 1992/93:349 om utskrivning av personer somdömts till sluten psykiatrisk vård

24 § Svar på fråga 1992/93:283 om reglerna om häktning samtEuropa- och FN-konventionerna

25 § Svar på fråga 1992/93:339 om reglerna om pass

26 § Svar på frågorna 1992/93:345, 346, 357 och 358 om sexuellaövergrepp mot barn

27 § Svar på frågorna 1992/93:350 och 353 om utbildning av personalsom handlägger ärenden om våld mot barn

28 § Svar på fråga 1992/93:347 om det s.k. Norrköpingsbrevet om be-farad aktion mot Olof Palme

29 § Svar på fråga 1992/93:352 om stöd till våldtäktsoffer i Bosnien

30 § Svar på frågorna 1992/93:336 och 338 om skogsvårdsorganisa-tionen

31 § Svar på fråga 1992/93:307 om riksfärdtjänsten

32 § Svar på fråga 1992/93:326 om Bromma flygplats

33 § Svar på fråga 1992/93:351 om järnvägsförbindelsen Stockholm-Oslo via Kil-Charlottenberg

34 § Svar på fråga 1992/93:355 om riksväg 41

35 § Hänvisning av ärenden till utskott

36 § Bordläggning

37 § Anmälan om interpellation

Konstitutionsutskottet

Finansutskottet

Fi

Fi

Fi

Skatteutskottet

Sk

Sk

Sk

Sk

Sk

Justitieutskottet

Ju

Ju

Ju

Ju

Ju

Ju

Lagutskottet

Utrikesutskottet

Förs var sutskottet

Fö

Fö

Socialförsäkringsutskottet

Sf

Sf

Sf

Sf

Sf

Sf

Socialutskottet

So

So

So

So

So

So

Kulturutskottet

Kr

Kr

7 § Svar på fråga 1992/93:337 om översynen av invandrarpolitiken
m.m.

8 § Svar på fråga 1992/93:348 om våld mellan flyktingar på förlägg-
ningar

9 § Svar på frågorna 1992/93:340 och 341 om människosmugglingen
till Sverige

10 § Svar på fråga 1992/93:328 om beskattning av fodervärdsersätt-
ning

11 § Svar på fråga 1992/93:335 om samordning av kronofogdemyn-
dighetens verksamhet

12 § Svar på fråga 1992/93:343 om kvarskatten på barns kapital-
inkomster

18 § Svar på frågorna 1992/93:344 och 356 om användning av arbets-
lösa i statligt finansierade byggprojekt

19 § Svar på fråga 1992/93:342 om studiefinansiering av arbetslösas
folkhögskolestudier

22 § Svar på fråga 1992/93:327 om tidpunkten för ett förslag om
vårdnadsbidrag

23 § Svar på fråga 1992/93:349 om utskrivning av personer som
dömts till sluten psykiatrisk vård

24 § Svar på fråga 1992/93:283 om reglerna om häktning samt
Europa- och FN-konventionerna

26 § Svar på frågorna 1992/93:345, 346, 357 och 358 om sexuella
övergrepp mot barn

27 § Svar på frågorna 1992/93:350 och 353 om utbildning av personal
som handlägger ärenden om våld mot barn

28 § Svar på fråga 1992/93:347 om det s.k. Norrköpingsbrevet om be-
farad aktion mot Olof Palme

30 § Svar på frågorna 1992/93:336 och 338 om skogsvårdsorganisa-
tionen

33 § Svar på fråga 1992/93:351 om järnvägsförbindelsen Stockholm-
Oslo via Kil-Charlottenberg