Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:59 Torsdagen den 6 februari
ProtokollRiksdagens protokoll 1991/92:59
Riksdagens protokoll
1991/92:59
Torsdagen den 6 februari
Kl. 12.00-12.58
14.30-16.08
Protokoll
1991/92:59
1 § Svar på interpellation 1991/92:70 om medborgarskap och etnisk
tillhörighet
Anf. 1 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):
Herr talman! Rose-Marie Frebran har frågat mig om jag i någon kom-
mande proposition på invandrarområdet kommer att behandla frågan om att
i större utsträckning än nu använda etnisk eller språklig tillhörighet, och inte
medborgarskap, som grundval för kategorisering av invandrare. Rose-Marie
Frebran anser att den bild den svenska allmänheten får av vilka kulturer som
i dag ingår i och berikar den svenska samhällsmosaiken blir missvisande ge-
nom att människors etniska och språkliga tillhörighet inte anges.
Inledningsvis vill jag deklarera att jag känner stor förståelse för de pro-
blem som Rose-Marie Frebran aktualiserar i sin interpellation. Hur man
som invandrare eller flykting blir benämnd kan vara en viktig fråga för den
som det berör.
I den officiella statistiken över befolkningen och dess förändringar i Sve-
rige redovisas bl.a. medborgarskap. Från den statistiken får vi uppgifter om
födda och döda, om invandrade och utvandrade. Modersmål eller etnisk till-
hörighet antecknas inte vare sig för svenska medborgare, eller för medbor-
gare i andra länder eller för statslösa personer.
Det finns flera skäl till att man väljer att inte registrera uppgifter om en-
skildas modersmål eller etniska tillhörighet. Hänsynen till den personliga in-
tegriteten är ett viktigt skäl. Många av dem frågan berör är flyktingar. Det
är angeläget att det ur allmänna register inte går att göra sammanställningar
eller få ut uppgifter som kan hota deras eller deras anhörigas säkerhet.
Riksdagen har senast vid behandlingen av den nya folkbokföringslagen
klart bestämt vilka uppgifter som skall få finnas i folkbokföringen, som ju i
sin tur utgör underlaget för befolkningsstatistiken. I detta sammanhang be-
slöt riksdagen att det - av integritetsskäl - inte längre är tillåtet att använda
medborgarskap som sökbegrepp t.ex. för adresslistor för direktsänd sam-
hällsinformation. Eftersom också födelseland finns med i uppgifterna är det
dock möjligt att få statistiska uppgifter t.ex. om de personer som flyttat till
Sverige och blivit svenska medborgare men som är födda i något annat land.
Också annan offentlig statistik än den om befolkningens sammansättning
tas fram bl.a. som planeringsinstrument för aktuella åtgärder. När det gäller
uppgifter om språktillhörigheten har SCB alltsedan mitten av 1970-talet fört
Svar på interpella-
tioner
1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 59
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tioner
en periodisk statistik över elever med annat hemspråk än svenska. Dessa
uppgifter finns både för grundskolan och för gymnasieskolan och de behövs
för planeringen av undervisningen i svenska som andraspråk och hemspråks-
undervisningen. Denna statistik - även om den bara gäller skolans elever -
ger en god bild av människors språkliga tillhörighet i Sverige. I den senaste
statistiken togs det upp 129 språk, däribland turkiska, serbokroatiska, al-
banska och kurdiska.
Också i andra sammanhang tar man självklart reda på den språkliga eller
kulturella bakgrunden för att kunna stödja eller hjälpa en invandrare. Det
kan gälla t.ex. att ordna med en tolk med rätt språklig och kulturell kompe-
tens för den som inte kan svenska. Det kan också vara fråga om tvåspråkig
personal i hemtjänsten, på arbetsförmedlingen eller i annat vardagligt sam-
manhang. I ett antal kommuner har man kartlagt äldregrupperna för att se
efter vilken språkhjälp som kan behövas i den äldrevård som planeras.
Det finns således i flera sammanhang behov av uppgifter utöver själva
medborgarskapet och det finns skäl att utveckla hur man på bästa sätt kan
få fram bra planeringsunderlag, utan att förgripa sig på den personliga inte-
griteten och individens rätt att faktiskt själv avgöra hur man vill bli benämnd.
I många sammanhang kommer vi också fortsättningsvis att finna medbor-
garskap som ett nödvändigt attribut när vi beskriver invandring och invand-
rare. Så är det i det internationella umgänget, där människor behöver pass
och kanske visering för att komma in i ett land där de inte är medborgare.
Medborgarskap är också i de allra flesta fallen något som objektivt kan fast-
ställas, medan modersmål och etnisk tillhörighet ofta är uppgifter av mera
subjektiv karaktär. Enligt den ordning vi har funnit lämplig här i Sverige är
frågan om etnisk tillhörighet en fråga för individen, inte för staten. Vi kan
alltså knappast tala om någon officiell terminologi eller kategorisering i detta
sammanhang.
Jag kan emellertid försäkra Rose-Marie Frebran att regeringskansliet i sitt
arbete anstränger sig för att använda rätt beskrivning av den kulturella,
språkliga och etniska tillhörigheten när dessa egenskaper är relevanta för de
åtgärder som vid skilda tillfällen kan bli aktuella.
I ljuset av de allra senaste årens utveckling här i Europa och sett i ett litet
längre perspektiv är interpellationen mycket intressant. Det är uppenbart att
innebörden av medborgarskapsbegreppet kommer att förändras i takt med
ökad integration staterna emellan och i takt med att gamla statsbildningar
faller samman och att nya tillkommer, ofta byggda på något slags etnisk
grund.
Anf.2 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):
Herr talman! Jag vill tacka kulturministern för svaret på min interpella-
tion.
Det är positivt att kulturministern känner ”stor förståelse för de problem”
som jag tar upp i interpellationen.
Hur man än väljer att benämna dem som kommit till vårt land som invand-
rare eller flyktingar kan det orsaka problem. Jag har i interpellationen valt
att aktualisera de problem som följer av medborgarskapsbenämningen. Kul-
turministerns svar berör till stor del problemen med etnisk eller språklig be-
nämning.
Vi är dock överens om att det här handlar om något som kan vara mycket
viktigt för dem det berör.
Många människor är flyktingar på grund av etnisk förföljelse. Skälen till
att dessa personer över huvud taget blivit flyktingar är då mycket intimt för-
knippade med konflikten mellan medborgarskap och etnisk tillhörighet. Just
den problematiken skulle jag vilja ha kulturministerns synpunkter på.
Ett annat problem jag tar upp gäller olika gruppers utrymme i massmedia.
Programtid i invandrarprogram grundas ofta på en statistik som kan upple-
vas som missvisande. Hur skall man kunna komma åt den typen av problem?
Jag konstaterar dock att kulturministern uppmärksammar att det finns
skäl att utveckla hur man på bästa sätt kan få fram bra planeringsunderlag:
att kulturministern försäkrar att regeringskansliet anstränger sig att använda
rätt benämning vid skilda tillfällen och att kulturministern reflekterar över
utvecklingen i Europa under senare år och den utveckling som kan förväntas
framöver. Allt detta är positivt.
Jag har dock inte fått svar på min direkta fråga.
Herr talman! I ljuset av kulturministerns förståelse för de aktualiserade
problemen vill jag därför fråga: Hur ser kulturministern på möjligheten att
beröra denna problematik i någon kommande proposition?
Anf. 3 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):
Herr talman! Som framgår av interpellationssvaret anser jag att det här
kan vara en personlig fråga som berör många människor mycket djupt. Där-
för skall den naturligtvis behandlas med ödmjukhet.
Här i riksdagen har vi olika sätt att beröra frågor, och just nu berörs frågan
i en interpellationsdebatt, som har initierats av Rose-Marie Frebran. Det
finns inte några omedelbara planer på att i någon proposition ta upp denna
fråga. Detta hindrar inte att så kan bli fallet i framtiden. Jag har ansträngt
mig för att ge ett ganska fullödigt svar på Rose-Marie Frebrans fråga för att
få i gång en diskussion i denna kammare, ett sätt som vi använder för att
beröra och belysa olika frågor.
Anf. 4 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):
Herr talman! Jag uppskattar att kulturministern har ansträngt sig för att
ge ett ganska brett och någorlunda djupt svar på denna fråga. Jag har inte
heller bett om något löfte om att denna problematik skall tas upp i en propo-
sition, utan jag har bara frågat efter kulturministerns synpunkt på möjlighe-
ten att göra det. Däri ligger en fundering över hur pass angelägen kulturmi-
nistern anser att denna fråga är och hur pass djup denna problematik kan
vara för olika grupper av invandrare och flyktingar och för enskilda invand-
rare och flyktingar.
Jag har emellertid i detta svar mött förståelse för problematiken, det är
jag den första att erkänna. Och så långt är jag självfallet nöjd. Uttalandet att
det finns skäl att utveckla hur man på bästa sätt kan få fram planeringsunder-
lag, inger mig en positiv förhoppning.
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tioner
Överläggningen var härmed avslutad.
|
Prot. 1991/92:59 6 februari 1992 |
2 § Svar på interpellationerna 1991/92:75 och 78 om en beredning om |
|
Svar på interpella- |
Anf. 5 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp): Herr talman! Ulf Kristersson har frågat mig om vad jag avser att vidta för Catarina Rönnung har frågat mig om en parlamentarisk beredning om Jag besvarar båda interpellationerna i ett sammanhang. Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio Utredningen har i sina överväganden räknat med att ungefär hälften av Regeringen avser att under juni månad lägga fram en proposition om lo- Det är värdefullt om nya, viktiga frågor om villkoren för radio- och TV- Anf. 6 ULF KRISTERSSON (m): Herr talman! Tack för svaret på interpellationen, även om jag måste Jag har fem synpunkter på interpellationssvaret. För det första: Jag tycker att fri radio är viktig, mycket viktigare än rege- |
4
regeringens trovärdighet litet grand på spel bland unga människor, vilket jag
tycker att kulturministern inte riktigt vill medge.
För det andra: Jag tycker att regeringen är ambitionslös. Regeringen har
inte imponerat i mediefrågor över huvud taget. Det tidigare sjabblandet med
TV-frågan och den nuvarande tveksamheten på radioområdet inger inte sär-
skilt mycket respekt. Jag förstår inte varför regeringen verkar vilja fortsätta
en gammal socialdemokratisk politik och tveksamhet på detta område.
För det tredje: Visst är detta en teknisk fråga, och det är en teknisk fråga
som jag har ställt. Men tekniken är mer än så. Tekniken är förutsättningen
för en långsiktig och nödvändig strategi för något slags avsocialdemokratise-
ring av svenskt kulturliv. Jag förstår inte att kulturministern inte inser sym-
bolvärdet i en sådan förändring.
För det fjärde: Vad innebär egentligen regeringsdeklarationen? Vad bety-
der den stolta formuleringen om en i princip fri etableringsrätt? Vad betyder
det för den praktiska politiken? Vilka förändringar kommer att genomföras?
Varför verkar regeringen vilja acceptera Sveriges radios ambition att med
digital teknik som tillhygge rycka undan grunden för många nya kommer-
siella kanaler? Är behovet av rivstart mindre på radio- och TV-området än
på många andra områden?
För det femte: Jag tror faktiskt att respekten för nuvarande lagar och reg-
ler är mycket liten på detta område. Statsrådet väljer att tala om behovet av
breda politiska lösningar, dvs. behovet av att förhandla med socialdemokra-
terna först. Då undrar jag: Är breda beslut viktigare än bra beslut på detta
område? Jag tycker att detta speglar en felaktig inställning och en alltför för-
siktig inställning till det mandat som denna regering har fått. Tänk om fi-
nansminister Wibble eller andra kolleger till statsrådet hade haft samma in-
ställning i sitt arbete.
Jag tror att det är ganska enkelt just nu. Om regeringen inte är beredd
att nu uppfylla regeringsdeklarationens löften och är beredd att köra över
socialdemokraterna i mediefrågorna, kommer verkligheten att köra över re-
geringen, och då är det för sent.
Anf. 7 CATARINA RÖNNUNG (s):
Herr talman! Jag ber att få tacka kulturministern för interpellationssvaret.
En beredning om reklamfinansierad radio skall tillsättas. Visserligen kan
man ha en viss förståelse för en ny regerings inkörningsproblem, men vi
inom oppositionen tycker att det har tagit orimligt lång tid att tillsätta den,
så lång tid att man kan ifrågasätta om viljan att göra detta egentligen har
funnits hos Birgit Friggebo.
I den tidigare TV-beredningen, där representanter från samtliga riksdags-
partier deltog, var vi rörande ense om att radiofrågorna borde beredas i par-
lamentariskt samarbete. Det är bra att vi håller fast vid den gamla fina tradi-
tionen att söka konsensus i mediefrågor. Det blir bra beslut även om Ulf
Kristersson har en annan uppfattning. Breda politiska lösningar i angelägen-
heter som berör yttrandefrihet är värdefulla i vår demokrati.
Vi socialdemokrater är allvarligt oroade över den makt- och åsiktskon-
centration som vi redan skönjer i medievärlden. Om mäktiga pressintressen,
bl.a. lokaltidningar med helt dominerande hushållstäckning, gemensamt
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tioner
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tioner
skall driva reklamradio ökar inte antalet röster och möjligheten att föra fram
en mångfald åsikter i den allmänna debatten.
Jag utgår givetvis från att riksdagens beslut uppfylls. Det återfinns i KU:s
betänkande, där det sägs att frågan om koncentration av ägarintressen inom
tråd- och etermedierna ägnas uppmärksamhet i en bred översyn. Detta ser
jag som en synnerligen angelägen uppgift för beredningen.
En berednings medlemmar skall naturligtvis inte ha alltför bundna man-
dat. Det är trots allt ingen hemlighet vad vi socialdemokrater har för åsikt i
mediefrågor. Den redovisas grundligt och överskådligt i en motion till inne-
varande riksmöte. Vi vill lyfta fram och reklamfinansiera närradion-före-
ningsradion, de många människornas och de olika intressenas radio, den da-
gen vi får kommersiell radio.
Kommersiell radio har inte blivit den stora förändring och utmaning på
radioområdet som så många av marknadskrafternas, snarare än yttrandefri-
hetens, förkämpar förväntat sig. Av 50 kommersiella radiokanaler går 48
med förlust i vårt grannland Finland, som till sin befolkningsstruktur inte är
så olikt vårt land. Sveriges Radio har uttalat att man välkomnar fri konkur-
rens.
Jag för min del är glad över att Sverige redan begåvats med världens bästa
radio, som när riks- och lokalradion slagits samman kommer att bli ännu
bättre genom ett effektivare resursutnyttjande av såväl medarbetare som
teknik och lokaler. Min främsta uppgift i radiosammanhang är att slå vakt
om ett väl fungerande public service-företag. Mitt vaktslående går alltså ut
på att se till att Sveriges Radio inte svältföds på resurser när besparingsvin-
dar viner i ett debattklimat där de fria marknadskrafterna antas lösa alla pro-
blem.
Anf. 8 BJÖRN VON DER ESCH (m):
Herr talman! Kännetecknande för vår svenska rättsordning är att vi i vårt
lagstiftningsarbete fäster stort avseende vid förarbetena. Följaktligen har
dessa förarbeten en avgörande betydelse för hur domstolarna tillämpar de
lagar som vi stiftar.
Vid yttrandefrihetsgrundlagens tillkomst (YGL) framfördes från den då-
varande oppositionen en rad farhågor över yttrandefriheten i etermedia,
som skulle kunna inskränkas på ett oacceptabelt sätt om inte gränserna för
möjligheten till reklamförbud angavs tydligare än som var fallet.
Således uttalade den nuvarande kulturministern i motion 1990/91:K30 att
motivtexten till den föreslagna grundlagen gav alltför vida möjligheter till
reklambegränsande lagstiftning, eftersom ”reklamförbud endast skall kunna
anges för s.k. public service-företag”.
Kulturministern föreslog därför i stället följande lydelse:
”Den möjlighet att i vanlig lag förbjuda reklam som här öppnas gäller
alltså uteslutande s.k. public service-företag inom radio och TV. Gentemot
övriga radio/TV-företag skall möjlighet att förbjuda reklam inte finnas.”
På detta svarade utskottet: Som framgår av propositionen är bakgrunden
till bestämmelserna om reklamförbud i grundlagen att ordningen med re-
klamfrihet i Sveriges Radio-koncernens sändningar skall kunna bli rättsenlig
även med den nya ordningen.
Det står således fullständigt klart att yttrandefrihetsgrundlagens möjlighe-
ter till reklamförbud - 1 kap., 12 §, andra stycket - uteslutande avser s.k.
public service-företag.
Kulturminister Friggebo fann det angeläget att med en egen motion ytter-
ligare understryka detta förhållande. Det är således den rättsordning som
riksdagen, genom två beslut, i grundlag fastslagit som skall gälla i Sverige
fr.o.m. den 1 januari 1992!
I dag är det den 6 februari, och fortfarande förbjuder myndigheterna ett
par hundra radiostationer att sända reklam. Inte en enda av dessa är public
service-företag.
Förbudet motiveras med en s.k. vanlig lag, trots att den står i uppenbar
strid med förarbetena till vår yttrandefrihetsgrundlag. Det här förhållandet
är minst sagt uppseendeväckande. Myndigheterna tillåts upprätthålla ett för-
bud som står i uppenbar strid med riksdagens uttalade mening.
Om två veckor hålls rättegång i Svea hovrätt i ett mål som gäller rätten att
sända reklam i radio - ett mål som framför allt utomlands väckt för Sverige
pinsam uppmärksamhet, och mer är säkert att vänta.
Att Sverige i en yttrandefrihetsfråga kan agera på det här sättet är obegrip-
ligt, i synnerhet om man som stöd för sitt agerande inte tvekar att åberopa
en lag som så uppenbart strider mot grundlagens förarbeten.
På åtminstone en punkt är grundlagen tydlig - för att inte säga övertydlig.
Den tillåter reklamförbud endast för public service-företag. Varje annat re-
klamförbud, oavsett i vilken vanlig lag det återfinns, strider mot yttrandefri-
hetsgrundlagen.
Reklamförbudet i närradion utvecklas nu snabbt i riktning mot en pinsam
rättsskandal, samtidigt som allt fler radiostationer upptäcker att grundlagen
ger dem rätt att sända reklam. Är det således inte nu hög tid att rädda vad
som räddas kan av politikernas auktoritet genom att omedelbart anpassa
närradiolagen till yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser?
Herr talman! Min slutsats är denna:
Yttrandefrihetsgrundlagens möjligheter att förbjuda kommersiell reklam
gäller endast s.k. public service-företag.
Vaije myndighetsingripande mot icke-public service-företag, därför att
dessa sänder kommersiell reklam, utgör ett brott mot yttrandefrihetsgrund-
lagen.
Kommersiell reklam i närradion kan således ej längre förbjudas! Delar
kulturministern min uppfattning?
Anf. 9 ÅKE GUSTAVSSON (s):
Herr talman! Kulturministern sade att det är värdefullt med en bred enig-
het i en ny mediesituation. Hon aviserade också att en beredning kommer
att tillsättas under den närmaste tiden. Siktet är inställt på att det skall vara
klart för en ny lagstiftning vid årsskiftet.
Mot den bakgrunden borde kulturministern ha haft anledning att beklaga
att regeringen, trots att det gått fyra månader sedan den tillträdde, ännu inte
har tagit någon som helst kontakt med företrädare för socialdemokraterna
om beredningens arbete, och än mindre handlar det om diskussioner om för-
beredelserna inför ett nytt avtal med Sveriges Radio. Däremot har kulturmi-
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tioner
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tioner
nistern i ett antal uttalanden flitigt spritt sin uppfattning, nämligen att man
skall förbjuda reklam i närradion. Således var det mycket intressant att höra
Björn von der Eschs principiella och mera juridiska synpunkter i detta sam-
manhang. Själv kan jag inte se att det finns någon anledning att införa förbud
i det sammanhanget. Jag vill inte medverka till att reklammonopol skapas
för icke-närradiostationer.
Vidare har Birgit Friggebo sagt att hon inte ser att det skulle vara ett pro-
blem att tidningar kan få äga kommersiella radiostationer. Jag tror inte att
frågan är så enkel. Vill man stimulera mångfald och motverka lokala åsikts-
monopol får man nog sätta sig ned och analysera situationen.
Under de senaste dagarna har vi fått en debatt, där statsministern har sagt
att han tycker att man skall lägga sig i den inre organisationen i fråga om
Sveriges Radio. Man skall förbjuda Sveriges Television att själv bestämma
hur nyhetsverksamheten skall hanteras.
Mot bakgrund av försommarens riksdagsbeslut - dels skulle Sveriges Ra-
dio och dess programbolag ges större frihet när det gäller den inre organisa-
tionen, dels skulle man få bättre möjligheter att hävda sig i konkurrensen -
är det något förvånande att statsråd inte kan hålla tassarna borta från Sveri-
ges Television. I stället för att låta de ägarrepresentanter och de statliga re-
presentanter som sitter med i styrelsen ta ansvar vill man styra den här verk-
samheten inom Sveriges Television från regeringstaburetterna. Det är själv-
klart helt oacceptabelt. Sveriges Televisions styrelse måste ha rätt att själv
fatta sådana beslut. Med förlov sagt vill jag säga att jag tror att den kan vara
mer kompetent än regeringen när det gäller att hantera de frågorna.
Det framgår också klart av riksdagens beslut vad som avsetts i sommarens
stora diskussion. Det finns ingen anledning att ändra på detta. Jag kan lätt
instämma i det Dagens Nyheter har sagt, nämligen att regeringen måste låta
företaget bestämma sin egen organisation.
Därifrån går jag över till konstaterandet av vilka riktlinjer som gäller för
en framtida socialdemokratisk radiopolitik. En grundpelare är naturligtvis
att lyssnarna måste ha tillgång till ett varierat programutbud. Det gäller såväl
de sändningar som sker inom Sveriges Radios regi, som att vi skall ge när-
radion en möjlighet att hävda sig samt att vi skall öppna för en kommersiell
radio. Men det är också viktigt att se till att vi garanterar lyssnarna samma
höga tekniska mottagningskvalitet som hittills. Detta innebär, för att knyta
an till det som Ulf Kristersson sade, att den fria etableringsrätten, oavsett
hur viktig den är, dess värre begränsas av utrymmet i etern.
En tredje utgångspunkt för den socialdemokratiska radiopolitiken är att
den skall medverka till att vidga yttrandemöjligheterna. Den skall kunna ge
plats för nya aktörer. Här tror jag faktiskt att närradion kan spela en väsent-
lig roll. För att den skall kunna spela den rollen skall den inte kringgärdas
med förbud mot att sända reklam, om vilket Björn von der Esch argumente-
rade så skickligt. Självfallet skall en radiopolitik också motverka uppkoms-
ten av lokala radiomonopol eller multimedieföretag. Det är detta som är
bakgrunden till att man i andra länder har valt att i lagstiftningen reglera
exempelvis ägandet.
Jag kan instämma i det Ulf Kristersson sade, att det verkar som om rege-
ringens behov av rivstart på det här området är mindre än på andra områden.
Här har vi inte ens sett snigelfart. Regeringen har alltså stått stilla. Vi social-
demokrater efterlyser en dialog inom beredningen. Vi vill gärna vara med
om att på ett tidigt stadium diskutera fram avtalet rörande Sveriges Radio.
Inte heller i det avseendet har regeringen tagit någon som helst kontakt med
oss.
Ulf Kristersson frågade statsrådet, och jag kan inte låta bli att kommen-
tera det, om regeringen är beredd att köra över socialdemokraterna. Det är
faktiskt på det sättet, Ulf Kristersson, att regeringen inte ens har behagat att
fråga vad socialdemokraterna tycker i de här sammanhangen.
Anf. 10 HENRIK S JÄRREL (m):
Herr talman! Ulf Kristersson uttryckte en oro över att verkligheten möjli-
gen skulle kunna köra över regeringen. Jag vill påstå att verkligheten redan
har kört över regeringen, och att så skedde även med den gamla socialdemo-
kratiska regeringen. Tendensen är nämligen, om vi hastigt blickar i histo-
riens backspegel, att den tekniska utvecklingen ofta ligger före opinionens
mognad. Det har skett på området radio - TV.
Det som förvånar mig är att den borgerliga regeringen, som ju visat fram-
synthet i många andra frågor och som ägnat sig åt att rivstarta på både det
ena och det andra området, just på området radio - TV, public service-verk-
samhet och frihet i etern tycks ligga påtagligt lågt. Det förvånar faktiskt
mest, också med tanke på det som framhölls av de borgerliga partierna under
valrörelsen, då vi stred hårt för en ökad frihet i etern. Det skulle vara kläd-
samt om kulturministern ville ta några förnämliga initiativ på det här områ-
det.
Själv är jag av den uppfattningen att public service-verksamheten behöver
ses över. Är det så säkert att Sveriges Radios organisation skall vara sådan
den är i dag? Behöver vi två rikstäckande TV-kanaler som finansieras på det
sätt som sker i dag? Behöver vi fyra public service-radiokanaler, som också
finansieras via TV-avgiften, vilket sker i dag?
Med hänsyn till att tekniken breder ut sig och att andra aktörer får möjlig-
heter att dela etern, borde det vara en självklarhet - och jag tror att det också
är ofrånkomligt, Birgit Friggebo - att vi ser över public service-verksamhe-
tens struktur. Vad vill vi ha ut av en public service-verksamhet? Vad skall
den stå för? Vad kan andra aktörer klara lika bra och kanske t.o.m. bättre
än Sveriges Radio?
Det är viktigt med en bra public service-verksamhet, men skall den för
alltid vara gjuten i samma form som nu? Jag sätter ett stort frågetecken för
det och skulle välkomna om kulturministern tog ett initativ till en översyn
av publicservice-verksamhetens struktur, organisation, ägarbild och hur man
skall reglera public service-verksamheten i framtiden. Skall det ske genom
ett avtal med programbolagen eller skall det ske genom lagstiftning? Det
finns mycket som talar för en lagstiftningsreglering snarare än en avtalsregle-
ring. Vi kan återkomma till det i annat sammanhang. Skall verksamheten
finansieras genom allmän licens, som egentligen är en apparatskatt, eller
skall den finansieras genom en vanlig skatt över inkomsten? Det är också en
fråga som man bör diskutera.
Herr talman! Jag vill med detta inlägg bara säga att jag tycker att kulturmi-
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tioner
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tioner
10
nistern skall ta ett rejält tag i de här frågorna. Hon bör bidra till att skapa en
större frihet i etern och även göra en god översyn av public service-verksam-
heten. Som en följd av detta kanske också avtalsperioden för Sveriges Ra-
dio-koncernen skall begränsas från normalt sex år, som den har varit, till tre
år. Vi bör få god tid på oss att begrunda hur vi vill ha public service-organisa-
tionen i framtiden.
Anf. 11 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):
Herr talman! Jag är glad över den brådska som plötsligen har kommit över
vissa partier i den här kammaren. Här har gått åratal då socialdemokraterna
inte har kunnat bestämma sig för om man i vårt land över huvud taget skall
kunna finansiera radio och TV med reklam. Det betyder att när vi nu har
fått en ny regering, som är besjälad av att verkligen se till att vi får en vidgad
yttrandefrihet och nya möjligheter till frihet över huvud taget för radio och
TV, finns det inget som helst underlag så att man kan gå fram med de olika
förslagen. Hade vi inte några som helst tekniska begränsningar, vore det här
en lätt fråga. Då kunde man i stort sett med ett penndrag ta fram förslagen.
Men i och med att det finns tekniska begränsningar, i varje falljust nu, måste
det finnas några regler om hur koncessionsgivningen skall gå till, vilka som
skall få använda den ökade friheten i etern.
Det sägs att det inte görs någonting. Det är inte sant. Jag har skrivit i mitt
svar att vi håller på att ta fram en promemoria som skall gå ut på remiss
ganska snart, så att det finns något underlag och så att vi kan få en offentlig
diskussion om vilka regler som skall gälla. Sedan skall den parlamentariska
beredningen komma till.
Dessutom har vi faktiskt gjort en del. Redan i höstas fick riksdagen ett
förslag om möjligheter att finansiera kabel-TV och kabel-radio med reklam.
När jag kom in på departementet fanns det ett förslag framarbetat av social-
demokraterna som innebar fortsatt förbud mot reklam från den 1 januari
1992, trots att det skulle strida mot yttrandefrihetsgrundlagen. Bara på ett
par dagar fick vi skriva om hela den propositionen. Den hann också behand-
las i riksdagen. Här är det verkligen inte fråga om någon snigelfart, utan det
är en för svenska förhållanden ovanligt snabb behandling. Socialdemokra-
terna förstår jag över huvud taget inte. De har haft årtionden på sig att för-
söka göra någonting, men har avstått från det. Det är vi från den borgerliga
sidan som har stått på gator och torg och, som Ulf Kristersson var inne på,
vänt oss till bl.a. ungdomar, som inte begriper varför man skall ha dessa be-
gränsningar i etern.
Ulf Kristersson tog upp frågan om analog och digital teknik. I framtiden
ger den digitala tekniken ännu större möjligheter till ännu fler kanaler. Detta
är en avvägning att göra: Vill vi ge hela utrymmet till det analoga och därmed
omöjliggöra att det finns ett litet utrymme kvar för att pröva för det digitala
och kanske gå över till det digitala om det där skulle visa sig vara en ganska
snabb utveckling, eller skall vi stänga för denna möjlighet och utnyttja allt
nu? Det är en fråga som jag tycker det är lämpligt att diskutera just i en par-
lamentarisk utredning. Det handlar om att väga framtiden mot nutiden och
uppnå maximal yttrandefrihet i etern.
Det är, som jag sade i mitt interpellationssvar, viktigt att vi når så breda
överenskommelser som möjligt, men det kan inte ske på bekostnad av en
uppluckring av monopolet och en ökad frihet i etern. Där är inriktningen
helt klar. Men det kan finnas tekniska detaljer som behöver diskuteras.
Catarina Rönnung frågar om den tilltagande koncentrationen, som hon
påstår finns, när det gäller medierna över huvud taget inkl, press. Uppriktigt
sagt begriper jag ibland inte denna diskussion. Här pågår en verksamhet för
att luckra upp och ta bort monopol, och då börjar man diskutera ökad mono-
polisering och ökad koncentration. Den här frågan kommer dock att beröras
i departementspromemorian. Det kommer också att finnas möjlighet för den
parlamentariska beredningen att diskutera frågan. Tyvärr är min taletid ute,
så jag kan inte besvara Björn von der Eschs frågor, men jag återkommer.
Anf. 12 ULF KRISTERSSON (m):
Herr talman! Birgit Friggebo tycker att hon är snabb i behandlingen, och
jag tycker att hon är långsam i behandlingen av dessa frågor. Om detta kan
man naturligtvis tycka olika. Jag tycker bara att det är så påtagligt att rege-
ringen i denna fråga i jämförelse med andra fögderier och frågor nästan inte
gjort någonting och framför allt inte visat engagemang för att vilja komma
fram någonstans när det gäller fri radio och TV. Det tycker jag är konstigt.
När det gäller den saken är jag besviken.
Sedan tar kulturmininstern upp detta med tekniska begränsningar. Själv-
klart är det de tekniska begränsningarna som ligger till grund för min inter-
pellation. Det är insikten om dessa problem som ligger till grund för de frå-
gor som jag har ställt och som jag tycker att kulturministern inte har besva-
rat.
Den utredning som kulturministern hänvisar till flera gånger skisserar i
huvudsak tre olika alternativ, varav två innebär klara begränsningar för
framtida reklamfinansierad analog radio. Det tredje alternativet innebär be-
tydande utökningar av utrymmet för traditionell radio till ganska låga kost-
nader som skulle kunna vara kommersiell, medan det inte innebär sämre för-
utsättningar för introduktion av digitalradio, eftersom det finns andra band
som används i andra länder som skulle kunna användas även i Sverige. Jag
tycker inte att det här är en fråga i första hand för remisser och politiska
breda lösningar. Nu undrar jag: Vad tycker kulturministern själv egentligen?
Har hon en egen uppfattning, eller är allting fråga om remissinstansernas
uppfattning?
Anf. 13 CATARINA RÖNNUNG (s):
Herr talman! Det är gott och väl att en beredning nu kommer till stånd.
Men vi har naturligtvis rätt att vara upprörda över den långa höstens kom-
pakta tystnad. En sådan här parlamentarisk beredning skulle givetvis ha dis-
kuterat åsiktsreklam och reklam riktad till barn i radiomediet. I stället valde
Birgit Friggebo att i lokal-TV-propositionen smyga in åsiktsreklamfrågan
och den reklam till barn som vi har varit motståndare till. Det här är alltså
viktiga principiella frågor, lika väl som koncentrationstendensfrågorna, som
vi måste få grundligt belysta och diskuterade i en beredning. Här tycker jag
att regeringen har brustit i ansvar.
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tioner
11
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tioner
12
Anf. 14 ÅKE GUSTAVSSON (s):
Herr talman! Att Birgit Friggebo inte begriper socialdemokraterna lär väl
jag inte kunna göra någonting åt. Däremot är det möjligt att vi har varit un-
derlåtenhetssyndare, även om jag för min del inte tror på arvssynden. Nu
diskuterar vi faktiskt regeringens ansvar i detta sammanhang.
Jag blir bekymrad när jag hör Henrik S Järrel ifrågasätta om vi behöver
två TV-kanaler, om vi behöver de sändningar på radion som vi har i dag, om
vi skall se över Sveriges Radios struktur och avtalet över huvud taget och om
vi skall skattefinansiera i stället för att låta TV-avgiften finansiera det hela.
Detta, Birgit Friggebo, är oerhört utmanande av den anledningen att riksda-
gen beslöt så sent som för ett drygt halvår sedan i stort sett enhälligt, inkl,
moderaterna, att ställa sig bakom riktlinjerna för Sveriges Radio-koncer-
nens fortsatta verksamhet. I den proposition bakom vilken en så gott som
enhällig riksdag ställde sig - kanske den t.o.m. var helt enhällig - stod det
bl.a. att för verksamheten bör Sveriges Radio disponera fyra rikstäckande
sändarnät för ljudradio och två rikstäckande sändarnät för TV samt att pro-
gramverksamheten förutom av Utbildningsradion bör handhas av ett pro-
grambolag för TV och ett för ljudradion. Vidare är det en självklarhet i pro-
positionen att vi skall ha ett företag som heter Radiotjänst i Kiruna AB, som
är ansvarigt för att ta in TV-avgifterna. Detta ifrågasätts inte bara av Henrik
S Järrel utan också av moderaternas partisekreterare.
Jag tycker att de anställda på Sveriges Radio, svenska folket, lyssnarna
och tittarna har rätt att nu få veta om regeringen tänker frångå det beslut
som riksdagen med en så bred politisk enighet fattade i somras. Tänker rege-
ringen göra detta, är det en allvarlig stridssignal. Då kan det aldrig bli tal om
breda lösningar. Då är det inte särskilt förvånande att regeringen, för att tala
utrikiska, i splendid - det kan ju vara hur som helst med det - isolation sitter
och förbereder det nya avtalet. Jag vill ha klart besked från kulturministern:
Gäller den uppgörelse som riksdagen antog i somras, som regeringens pro-
position 149 låg till grund för?
Anf. 15 HENRIK S JÄRREL (m):
Herr talman! Jag är inte förvånad över att lyssna till Åke Gustavssons far-
hågor när vi från en del av den moderata rörelsen, kanske även från andra
håll, ifrågasätter om Sveriges Radios struktur är och skall bli sakrosankt för
all framtid. Mycket har ju hänt på medieområdet. Jag har försökt skissera
det i korta ordalag i mitt förra inlägg. Vi har fått flera kanaler, och vi har
flera som står och knackar på dörren både på radiosidan och faktiskt också
på TV-sidan för att få sin röst hörd. Nu slår Åke Gustavsson som vanligt
vakt om monopolet. Även om Sveriges Radio egentligen inte faktiskt har
ett monopol, är det inget tvivel om att Sveriges Radio har en allt framgent
dominerande ställning som radio- och TV-producent i landet.
Mitt ifrågasättande grundar sig på huruvida den övriga medieutvecklingen
ger vid handen att konstruktionen av Sveriges Radio på något sätt bör ses
över med tanke på att så mycket annat har hänt. Hur länge vill tittarna betala
en högre TV-licens när ett ökat alternativfinansierat TV- och radioutbud står
för dörren och finns tillgängligt? Den frågan kan man ställa sig. Och när
kommer upproret från tittarna?
Jag medger att Sveriges Radio många gånger gör mycket bra radio- och
TV-program. Det är ju mina kolleger, jag har själv varit anställd där. Jag är
fortfarande själv en anhängare av en bra public service-verksamhet, men jag
ifrågasätter om den måste ha den storlek och betydelse och dra de kostnader
som den gör i dag. Finns det andra aktörer till vilka man kan överlåta att
sköta en del av Sveriges Radios verksamhet i dag, mot kanske lägre TV-av-
gift rent av och framför allt till priset av en ännu mer vidgad yttrandefrihet?
Jag tycker mig förstå att Åke Gustavsson vill slå vakt om de rikstäckande
kanalerna och inte gärna släppa in andra aktörer annat än på mikroplanet,
på närradioplanet. Jag är inte alldeles övertygad om att det är den rätta me-
dicinen. Vi måste också tillåta rikssändande aktörer vid sidan av Sveriges
Radio att få göra sin stämma hörd.
Låt mig till kulturministern säga att jag också skulle vilja ha ett svar på
frågan om regeringen mot bakgrund av medieutvecklingen överväger att
faktiskt se över SR:s organisation: struktur, ägarbild, regleringsformer, fi-
nansieringsformer osv.
Anf. 16 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):
Herr talman! Det är naturligtvis alldeles utomordentligt att vi kan ha en
fri diskussion om de långsiktiga förhållandena också när det gäller Sveriges
Radios organisation, struktur och uppgift. Men det är en självklarhet att de
överenskommelser som har träffats mellan partierna och som sedan utgjorde
grunden för propositionen förra våren ligger fast. Det betyder att i huvudsak
kommer förslaget till nytt avtal för Sveriges Radio att utgå från de uttalanden
som riksdagen gjorde förra våren och de riktlinjer som då angavs.
Nu är det en sak vad gäller t.ex. ägandeförhållandena som framträtt allt
tydligare under hösten och som innebär att det måste ske en fördjupning när
det gäller de här frågorna. De riktlinjer som riksdagen angav förra våren var
heller inte så tydliga som en del ibland vill göra gällande. Åke Gustavsson
säger att det är en självklarhet att man skall få slå ihop nyhetsredaktionerna
på Sveriges Radio därför att detta leder de uttalanden fram till som gjordes
förra våren. Bakgrunden är ju den att riksdagen har gjort uttalanden tidi-
gare, där man säger att yttrandefriheten och bredden på nyhetsutbudet bäst
hävdas genom att TV har två från varandra fristående nyhetsredaktioner.
Det är det som gäller i dag.
Sedan får det bli en annan ordning om man kommer fram till någonting
annat här i riksdagen. Men de uttalanden som gjordes förra våren berörde
över huvud taget inte nyhetsutbudet, utan det sades att man allmänt sett
skulle ge något friare former för Sveriges Radio. Den frågan kommer natur-
ligtvis att beröras i kammaren då avtalet när det gäller Sveriges Radio kom-
mer upp till behandling. Det är Åke Gustavsson som går ut med privata upp-
fattningar om hur det skall vara i framtiden. Riksdagen har gjort sina utta-
landen, och så länge riksdagen inte har ändrat sina uttalanden så gäller
dessa. Det tycker jag att respekten för riksdagen kräver.
Så till Björn von der Esch: Grundlag är grundlag, och de bestämmelser
som finns i grundlagen står för sig själva. Jag hade gärna sett att det inte
funnits någon möjlighet att över huvud taget begränsa frågan om reklam.
När det gäller om Sveriges Radio skall vara ett public service-företag utan
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tioner
13
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tioner
reklam skulle det naturligtvis föreligga en möjlighet för Sveriges Radio att
själv välja, dvs. att riksdagen som den som styr Sveriges Radio uttalar att
man kan göra valet själv. Nu har vi de bestämmelser som vi har, och då skall
naturligtvis dessa följas till dess att vi åstadkommer en ändring.
Jag hade gärna sett att det varit möjligt att omedelbart fatta beslut som
innebar att vi skulle kunna finansiera radiosändningar med reklam. Ingen
kan vara betjänt av den nuvarande situationen, med olika piratradioföretag
som naturligtvis främst skaffar sig marknadsfördelar framför andra företag,
som respekterar bestämmelserna. Men problemet är ju att vi tidigare haft en
regering som varit motståndare till den här verksamheten och inte tagit fram
material, så att vi snabbt kunde fatta beslut. Den nuvarande regeringen satte
i gång med att ta fram material så fort det över huvud taget var möjligt, och
om några veckor kommer det att föreligga ett underlag, en struktur för hur
en fri radio skall kunna se ut, så att vi åtminstone kan ha någon offentlig
diskussion här i landet om denna viktiga fråga och så att man inte bara kör
över dem som har kunskap om och intresse för frågan.
Kristersson tycker att här skall det vara fritt fram, och man skall se till att
det blir så många analoga radiosändare som det över huvud taget är möjligt.
Ja, jag respekterar en sådan inställning, men det kan ju inte vara förbjudet
att föra en diskussion, om en ny teknik på relativt kort sikt kan ge oss ännu
fler radiokanaler och ännu större frihet, och då göra en avvägning. Han frå-
gar efter min personliga uppfattning. Det intressanta är ju vad regeringen
sammantaget kan komma fram till för uppfattning, men det kan inte vara
förbjudet att diskutera denna tekniska fråga. Vi politiker handhar ju en
verklighet som ibland just innehåller frågor om prioriteringar, och det kan
finnas behov av att visa på vad det är för typ av prioriteringar som gäller för
att man skall nå det mål som är det viktiga, nämligen så mycket frihet som
det över huvud taget är möjligt att åstadkomma, både på kort och på litet
längre sikt.
Förste vice talmannen anmälde att Åke Gustavsson och Henrik S Järrel
anhållit att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till ytterligare
inlägg.
Anf. 17 CATARINA RÖNNUNG (s):
Herr talman! Jag tycker det är bra att Birgit Friggebo visar en öppen atti-
tyd till reklam i Sveriges Radio. Jag tror att den nuvarande koncessionsav-
giften - vi behandlar ju för närvarande frågan i konstitutionsutskottet - i det
långa loppet är en ganska omöjlig politikerkonstruktion, inte minst ur
grundlagssynpunkt. Så jag tyckte att det var en positiv deklaration som Bir-
git Friggebo gjorde.
Anf. 18 BJÖRN VON DER ESCH (m):
Herr talman! Jag tackar för svaret från kulturministern som säger att
grundlag är grundlag, men vi har bestämmelser - och så hörde jag inte riktigt
resten. Finessen med grundlagen är emellertid att man inte får lov att ha be-
stämmelser som strider mot grundlagen. Därför vidhåller jag mina slutsat-
14
ser, att det är i dag grundlagsstridigt att förbjuda reklamsändningar i när-
radio.
Överläggningen var härmed avslutad.
Ajourneringar
På förslag av förste vice talmannen beslöt kammaren kl. 12.58 att ajour-
nera förhandlingarna under 5 minuter, då statsrådet Beatrice Ask väntades
anlända till kammaren för att lämna svar på interpellation 84.
Förhandlingarna återupptogs kl. 13.03 och ajournerades ånyo 5 minuter.
Förhandlingarna återupptogs kl. 13.08, men då statsrådet Beatrice Ask
ännu ej infunnit sig i kammaren, ajournerades förhandlingarna till kl. 14.30.
Förste vice talmannen anmälde att interpellation 84 skulle besvaras efter
den särskilda debatt som anordnades kl. 14.30.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 14.30.
3§ Aktuellt
Anf. 19 TALMANNEN:
Förhandlingarna kommer att börja med en debatt om principerna för re-
geringens privatiseringspolitik och handläggningen av Volvo-Procordia-
affären.
Det är första gången vi prövar denna form av en debatt, där ett parti som
anmäler en fråga av hög aktualitet senast tisdag förmiddag kan få en debatt
till stånd redan på torsdagens eftermiddag.
Efter att denna debatt är avslutad följer svar på Harald Bergströms inter-
pellation om interkommunal ersättning.
Debatt om principerna för regeringensprivatiseringspolitik och hand-
läggningen av Volvo-Procordia-affären
Anf. 20 Näringsminister PER WESTERBERG (m):
Fru talman! Procordias bud på Volvo har med all rätt väckt ett betydande
rabalder, inte bara i svensk press utan även i viss utländsk press.
För vår del började denna historia redan under hösten. Jag har fått infor-
mation om olika typer av affärer som Volvo planerat. Där har bl.a. Procor-
dia-Volvo nämnts. Jag vill betona att jag aldrig i något sammanhang förnekat
detta. Jag har tillstått att sådan information lämnats i olika sammanhang.
Det har huvudsakligen gällt Volvo. Jag har ställt betydande frågor hur
olika typer av affärer och relationer kan vara möjliga att genomföra. I egen-
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand- .
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
15
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
16
skap av näringsminister är det min absoluta skyldighet att se till att rege-
ringen den dag ett beslut kan komma att fattas har det bästa tänkbara be-
slutsunderlag, och att jag själv kan svara på de frågor som med viss rätt kan
ställas om hur olika typer av affärer kan tänkas ske.
Jag har redan från första mötet uttryckligen klarlagt att det beslutsunder-
lag vi tar fram också kommer att gälla en strikt kommersiell-industriell pröv-
ning. Jag har mött en mycket stor positiv förståelse för att vi inte skall göra
en kommersiell-industriell prövning i regeringen. En sådan skall göras av
människor med kompetens och bred erfarenhet på området. Jag har också
mött mycket stor positiv respons på att staten skall privatisera sitt ägande i
Procordia. Jag har även blivit erbjuden hjälp med frågan hur detta skulle
kunna gå till och hur man skulle kunna få fram köpare för att kunna göra en
så smidig och bra privatisering av Procordia som möjligt.
Under dessa informationssamtal har jag även mött betydande positiv för-
ståelse för att vi skulle ha en internationell rådgivare för att kunna göra en
erforderlig och riktig utvärdering av det som komma skulle, om det skulle
komma i ena eller andra riktningen.
Vi har gjort precis som vi har sagt. När vi har fått information har vi för-
sökt att utvärdera. Vi har tillsatt en internationell rådgivare, en av världens
absolut främsta på detta område, som dessutom Volvo ansett vara en av de
mest kompetenta som finns att uppbringa.
Vi har gjort de utvärderingar som behöver göras. Det var alldeles uppen-
bart, enligt alla referat från alla olika håll, att man från Volvo-Procordias
sida någon gång i januari fick en ganska klar uppfattning om att det var
ganska sannolikt att regeringen skulle komma att säga nej om man valde att
låta Procordia köpa Volvo.
I det läget har man uppenbart försökt förankra ett bud hos den socialde-
mokratiska oppositionen. Något dygn senare har man tagit kontakt med
opolitiska tjänstemän på näringsdepartementet för att överlämna en form av
information. Ytterligare något dygn senare, på torsdagsmorgonen, precise-
ras på en direkt fråga om det är ett bud, att det inte är ett bud, utan en bud-
liknande information. Detta sker sedan två ledande informatörer från Volvo
varit uppe och fört denna typ av diskussion.
Det fanns fortfarande inget bud på torsdagen före presskonferensen. Jag
ville inte ha några tidsfördröjningar i beslutsprocessen, utan ville skynda på
så snabbt som möjligt. Därför ringde jag på torsdag eftermiddag direkt upp
ordföranden i Procordia. Då fick jag besked att det var ett bud.
Vi informerade ögonblickligen våra rådgivare och begärde ett utlåtande
om hur de skulle se på att Procordia köpte Volvo på de villkor som framförts.
Allt som sedan hänt är väl känt.
Jag kan bara dra en slutsats av skeendet och beteendet. Sedan man fått
klart för sig att sannolikheten var stor att regeringen - efter att ha gjort en
industriell-kommersiell prövning - skulle komma att säga nej till att Procor-
dia köpte Volvo, valde man att i stället förankra sig hos oppositionen i första
hand och sedan försöka ställa den sittande regeringen inför ett fullbordat
faktum.
Man frågar sig då - som socialdemokraterna uttrycker det - vad som skulle
kunna vara det principiellt riktiga i denna affär. Vi har fått mycket klart för
oss att alla berörda parter säger att det inte finns några samordningsvinster
i sammanläggningen mellan Volvo och Procordia. Om det inte finns några
samordningsvinster finns heller inga möjligheter att betala ett överpris på
Volvos aktier. Det är samordningsvinsten som motiverar det överpriset.
Det finns heller inga möjligheter för Volvo att köpa Procordia i den mot-
satta affären. Volvo är bara hälften så stort som Procordia. Dessutom är Pro-
cordias balansräkning för tunn och innehåller alldeles för mycket goodwill-
värden. Det är en närmast omöjlig affär att genomföra.
Vad skall då vara den principiellt riktiga affären? Jag har inte kunnat få
ett besked om detta. Trots ihärdigt sökande och frågande från dem som
borde veta går det inte att få fram något annat än att möjligen penningplace-
ringar i Volvo-aktier skulle kunna vara en bra affär på sikt.
Jag tycker Assar Lindbäck i en debattartikel i DN för några dagar sedan
uttryckte synpunkterna mycket tydligt: Storleken skulle avgöra det. Man
skulle få riskspridning. Han drog det hela till sin spets: Skulle man verkligen
få riskspridning i det läget, då skulle man i princip göra ett enda bolag av alla
bolag i Sverige. Då skulle man få bästa möjliga riskspridning och därmed
också få största möjliga styrka.
Vi har velat särskilja statens två roller: rollen som uppsättare av reglerna
för hur marknaderna skall fungera och rollen som ägare, där vi skall ha er-
farna och kompetenta rådgivare.
Det är att märka att våra rådgivare har en bedövande enighet med nästan
varenda analytiker som finns på marknaden: Detta var både prismässigt och
industriellt en helt galen affär.
Vårt resultat var entydigt. Vi har försökt arbeta professionellt för att skapa
största möjliga förutsättningar för en bra prövning under former som gynnar
samtliga parter.
Jag vill markera att det inte är aktuellt för den här regeringen att återuppta
industristödspolitiken och sälja statens egendom till underpris till andra före-
tag och på det sättet sätta i gång gigantiska industristöd på många miljarder
kronor.
Vi har klart sagt att vi skall privatisera de statliga företagen för att få till
stånd ägandespridning och separera statens olika roller samt se till att bola-
gen får största möjliga utvecklingskraft och möjligheter att utvecklas. Dess-
utom skulle man få loss pengar som staten kan satsa i infrastruktur och där-
med höja vår nationella konkurrenskraft.
Vi är väl medvetna om att den situation som nu - utan vår förskyllan - har
uppkommit är olycklig. Vi är självfallet beredda att föra diskussioner för att
få en lösning som är bra för skattebetalarna och självfallet även kan tillgo-
dose Procordias och Volvos intressen. Men det är inte denna affär som är
aktuell. Vi har klart och entydigt markerat att vi har avvisat Procordias bud
på Volvo.
För den skull är det för mig ganska angeläget att få veta av Odd Engström,
som är min motdebattör i första hand i den här debatten: Anser ni att rege-
ringen skulle ha sagt ja till Gyllenhammars och Procordias bud, som uppen-
barligen var dåligt för skattebetalarna? Var det rätt eller fel av regeringen
att vilja skaffa sig ett så bra beslutsunderlag som möjligt? Eller skulle vi i
regeringen ha struntat i våra rådgivare, privatiseringskommissionen, och på
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Vol vo-Procordia -
affären
2 Riksdagens protokoll 1991192. Nr 59
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
18
så sätt haft ett sämre underlag för vårt beslut? Skulle vi ha gjort som Ingvar
Carlsson i sitt första uttalande om affären lördagen den 25 januari? Skulle vi
ha lämnat ett sådant besked, att det i princip var rätt, trots att alla rådgivare
och alla analytiker sade nej?
Vi har fört den här affären på ett så bra -sätt som det går att göra. Vi har
blivit utsatta för ett försök att ställas inför ett faktum, i en affär som är dålig
för skattebetalarna, i en affär som inte har kunnat försvaras av några profes-
sionella analytiker på det här området. Det var en bedövande enhällighet i
den frågan. Det är med spänning jag skall åhöra Odd Engströms förklaring
i fråga om vad som är principiellt riktigt i den här affären.
Anf. 21 ODD ENGSTRÖM (s):
Fru talman! Näringsministern har inlett uppskruvat och obalanserat.
Lugnt och stilla kan jag avvisa hans insinuationer om att socialdemokratin
har deltagit i uppläggningen av Volvo-Procordia-affären. Nu är det närings-
ministern som har ansvaret. Skyll inte på andra!
Denna sak, Volvo-Procordia-saken, är allvarlig. Därför skall jag så långt
jag är mäktig noga väga mina ord och uttryck. Detta är nödvändigt, eftersom
såväl enskilda som nationella intressen redan åsamkats skada. Jag skall göra
vad jag kan för att ont inte skall bli värre, sedan frågan nu oundvikligen har
blivit en sak för riksdagen.
I kontakter och förhandlingar om ett samgående mellan Volvo och Procor-
dia har regeringen två uppgifter.
För det första representerar regeringen staten som ägare. Staten äger en
stor del av Procordia, och regeringen har med riksdagens stöd bestämt sig
för att sälja ut detta statliga ägande.
Vi socialdemokrater beklagar den dogmatiska hållningen i denna fråga
från regeringens sida, men vi ifrågasätter inte rätten att fatta beslutet. Nu
svarar jag näringsministern på hans fråga. Det som då gäller är bästa möjliga
pris på marknaden för statens egendom. Annars fråntas det svenska folket
värden som i stället kommer att tillföras dem som har råd att köpa företagen.
I Volvo-Procordia-affären är det högst legitimt att regeringen ser till att
Procordia inte betalar för mycket för Volvo. En sådan fråga avgörs bäst på
marknaden. Och ingen skulle ha haft ett ont ord att säga till regeringen om
reaktionen på budet från början hade varit att man från regeringshåll fann
budet oförmånligt men att man var beredd att förhandla. Men så redigt upp-
trädde aldrig regeringen. I stället för att klart kvittera den information man
fått under loppet av betydande tid har man glidit undan och tövat. När oklar-
heterna har gått i dagen har man slagit ifrån sig och slagit mot sina partner -
vi har fått ett exempel på det för några minuter sedan här i denna talarstol.
För det andra är regeringen också regering. Som sådan måste den alltid
vara beredd att ta det slutgiltiga ansvaret för skeendet inom sitt ansvarsom-
råde. Den kan inte smita undan och gömma sig bakom aldrig så professio-
nella rådgivare och kommissioner. Men det betyder också att regeringen
kan, om den så önskar, ha en regerings uppfattning om näringslivets utveck-
ling. Det kan gälla näringspolitiska eller industripolitiska frågeställningar.
Men denna borgerliga regering har från början och därefter ofta deklare-
rat att endast marknaden skall bestämma. Regeringen skulle sålunda inte ha
några näringspolitiska ambitioner. Regeringen skulle inte ha någon åsikt om
huruvida det är bra eller dåligt om Volvo blir en stark part i förhandlingar
med andra företag. Regeringen skulle inte ha någon åsikt om det är bra eller
dåligt om Tobaksbolaget köps upp av utländska intressen. Så hette det - i
princip alltså.
I praktiken är allt tvärtom.
I Volvo-Procordia-saken har regeringen lyckats sätta sig på alla dessa sto-
lar samtidigt, tvärtemot sina föresatser.
Vi socialdemokrater har hållit en fast linje.
Vi byggde upp förvaltningsbolaget Fortia. Det gjorde vi för att renodla de
affärsmässiga relationerna till marknaden, och det fungerade bra. Det blev
god ordning på affärsmässigheten i det statliga företagandet. Hade Fortia
funnits kvar hade vi inte behövt stå här i dag.
Men det första som gjordes av den borgerliga regeringen var att avskaffa
Fortia. Och nu kommer det märkliga: Därmed lades i näringsministerns knä
alla de företagsbeslut som marknaden är bäst på att hantera. Den moderate
näringsministern drog statsföretagandet bort från marknaden, för att i stället
politisera det på högsta nivå i sitt eget tjänsterum. Med Volvo-Procordiasa-
ken har denna centralstyrning prövats i praktiken för första gången. Vi kan
nu alla se att den på intet sätt höll måttet. När det var dags att gå från festtal
och trossatser till handfast affärsmässighet och hårdföra förhandlingar - för
så skall det vara - föll allt omkull. Vi möts här i dag. Den osäkerhet som
skapats för Volvo och Procordia är beviset för hur oprofessionellt hela den
här saken har skötts.
Nu behöver den här röran redas ut, och svenskt näringsliv måste få besked
om vem man har att göra med. Jag har svarat på min fråga. Nu ställer jag tre
frågor till näringsministern:
1. När fick näringsministern första gången information om den tänkta
Volvo-Procordia-affären?
2. Varför förnekade regeringen till en början att man fått sådan informa-
tion?
3. Har statsrådet Westerberg vid något möte med företrädare för Volvo
eller Procordia framfört förslaget att Procordia skulle köpa Volvo i stället för
omvänt?
Anf. 22 CARL B HAMILTON (fp):
Fru talman! Sällan har det framstått som så tydligt som förra lördagen hur
viktigt det är att hålla isär företagande och politik. Vad vi då bevittnade var
ett fräckt försök från Sveriges största bolag, Volvo, att i kraft av sin ekono-
miska makt, kombinerat med ett snabbt försök att skaffa sig ett opinions-
mässigt övertag, genomföra en affär som skulle ha inneburit att företaget
”blåst” skattebetalarna på flera miljarder kronor. Det problem som uppstår
med maktkoncentration i ett litet land som Sverige har sällan synts så tydligt
som den lördagen.
På två sätt hade svenska folket ”blåst på” miljarder kronor. För det första:
Buden var alltför låga på de aktier som skattebetalarna äger i Procordia, och
som Volvo dessutom vill reducera röstmässigt utan särskild ersättning till
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
19
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
20
skattebetalarna. För det andra: Volvo skulle ha fått tillgodoräkna sig ett
skattemässigt förlustavdrag värt flera miljarder kronor. Denna ytterligare
kostnad för skattebetalarna har inte uppmärksammats tillräckligt i media.
Vinstmaximering är okej för ett enskilt företag, naturligtvis, men vanlig
vinstmaximering är inte allt som Volvo har ägnat sig åt. Företaget har agerat
och spelat på ett obehagligt sätt gentemot landets demokratiskt utsedda re-
gering. I förväg, innan man informerade regeringen, förefaller man ha sytt
in den politiska oppositionen, som sedan studsade upp med bifallsrop så fort
den här komplicerade affären offentliggjordes - en affär vars konsekvenser
det tog två dagar för erfarna marknadsanalytiker att få ett någorlunda fast
grepp om.
Vidare har Volvo försökt lägga sig i hur staten bevakar skattebetalarnas
intressen. Detta har skett genom att man med maktspråk sökt styra vilka
representanter staten skall använda i sin partsroll som ägare av Procordiaak-
tierna. Jag tänker naturligtvis på Volvochefens tal om att privatiseringskom-
missionen borde kringgås och inte utnyttjas av regeringen.
Från samhällsekonomisk synpunkt är det viktigt att en effektiv kapitalav-
kastning säkras. Tankarna på ett konglomerat som riskutjämnare går tvärt-
emot detta önskemål. Riskspridning och kapitalöverföring från verksamhe-
ter med låg lönsamhet till verksamheter med hög lönsamhet sker bäst på ka-
pitalmarknaden. Även tidskriften The Economist har uppmärksammat
denna aspekt av den här svenska affären och talar om detta under den ta-
lande rubriken Mad Mergers, vilket kan översättas med Galna företagsfusio-
ner, och Economist backar upp svenska regeringens ”coola” handlande.
Viktigt från politisk synpunkt är naturligtvis att sådana konglomerat som
Det Nya Volvo skulle innebära lätt medför en oacceptabel privat maktkon-
centration på enskilda marknader.
Som väl är medför dock den fortsatta internationaliseringen av den
svenska ekonomin att privat maktansamling blir allt svårare att åstad-
komma: med reducerade gränshinder av alla slag blir marknaden vidgad
även för små länder. Det blir till nytta för svenska underleverantörer, som
lättare kan söka sig till andra beställare, för konsumenter, som kan köpa
bättre och billigare varor och tjänster om det lokala storföretaget skulle för-
söka skörta upp dem, och för myndigheterna, som kan ta stöd i matchande
övernationell konkurrenslagstiftning och insyns- och kontrollagstiftning av
det slag som finns inom EG och som nu byggs ut i samband med tillkomsten
av EG:s inre marknad.
Det är av samma principiella skäl som det finns en skepsis i folkpartiets
riksdagsgrupp till tankarna på att slå ihop SAS med Linjeflyg. I dag är det
dyrare att flyga inrikes än utrikes, och för resenärernas skull måste det bli en
ändring på det!
Tillbaka till Volvo-Procordia. Internationaliseringen för mig in på en an-
nan aspekt av affären: Över en natt blev ”utlänning” och ”utländskt ägande”
närmast skällsord, och ”svensk” och ”svenskt ägande” av verkstadsföretag,
godis- och läkemedelstillverkning gavs ett egenvärde som skulle motivera
miljardrullning till just företaget Volvo. Både Volvo och socialdemokratin
bör nog fundera vidare över halten i sin inställning till internationaliseringen
av vår ekonomi och vår marknadsrätt. Att vara patriot är nog bra, men det
får inte som i detta fall användas som motiv för förslag om ekonomisk diskri-
minering av utlänningar som vill investera i svensk tillverkningsindustri. Vad
Sverige behöver är inte färre utan fler utländska investeringar - investe-
ringar som ju ofta innebär import av ny teknologi och nytt organisatoriskt
kunnande. Ett exempel är japanska biltillverkare på andra håll i Europa och
i USA.
Men hur kunde det då komma sig att Procordias styrelse gick med på detta
försök till ”blåsning” av den ena av sina två huvudägare, nämligen staten?
P G Gyllenhammar är ordförande i både styrelsen för Volvo och styrelsen
för Procordia. Vilken hatt bar han vid olika tillfällen, t.ex. på Procordias
styrelsemöten? Bevakas affären på samma sätt inför båda styrelserna? Hur
återgavs inför styrelserna regeringskontakterna och näringsdepartementets
hållning? Det finns många dunkla punkter kvar att reda ut. Volvos ledning
lyckades inte ”blåsa” regeringen och skattebetalarna, men nog tycks man ha
lyckats blåsa både ett antal socialdemokrater och olika styrelseledamöter i
vårt näringsliv. Om det inte är så, blir Procordias agerande helt obegripligt.
Tack och lov för att vi nu har en regering som kan hålla emot både inför
storföretags maktspråk och inför socialdemokraternas applåder av en tänkt
realisation av skattebetalarnas egendom.
Anf. 23 PER-OLA ERIKSSON (c):
Fru talman! Tidigare hette det att 1980-talet var klipparnas tid. Men klip-
parnas tid är uppenbarligen ännu inte förbi i Sverige. Klipparna i Volvo-Pro-
cordia-affären blir främst Volvos aktieinnehavare, och förlorare blir alla de
tusentals småspararna i Procordia.
Sammanslagningar och fusioner kan ha en poäng genom att man får vissa
stordriftsfördelar och att kostnaderna kan hållas nere. I det här samman-
hanget, i affären mellan Volvo och Procordia, ställer jag mig tveksam till
stordriftsfördelarna: fiskbullstillverkning blandas med korvproduktion, öl-
produktion, hotellrörelser och läkemedelsproduktion.
Jag anser det inte heller riktigt att det av staten delägda Procordia indirekt
via svenska folket går in och subventionerar verksamheten i Volvo, vars bil-
tillverkning drabbats av dålig lönsamhet på grund av lågkonjunkturen.
Genom försäljningen av statliga företag kan man åstadkomma ett spritt
ägande. Det ger människorna möjlighet till ett ökat aktiesparande. Enligt
centerns uppfattning skall försäljning av statliga företag ske i sådana former
att en ökad aktiespridning främjas.
Målsättningen måste vara att skapa ett spritt folkligt ägande och engage-
mang. Det förutsätter i sin tur regler som förhindrar att dominerande aktie-
poster kan samlas i en ägares hand.
Socialdemokraternas ekonomiska politik gjorde 1980-talet till koncentra-
tionens årtionde. Det finns anledning att ställa sig frågan: Är det en fortsätt-
ning på detta koncentrationens årtionde som vi skall se, när vi har hört ap-
plåder från ledande socialdemokrater för den nu aktuella affären?
Jag tycker att den bara är ytterligare ett exempel och bevis på socialdemo-
kratiskt intresse av att främja stora företag, stora konglomerat, och först föra
samman olika maktkoncentrationer så att de balanserar varandra och sedan
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
21
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
22
gifta samman dessa maktkoncentrationer med komplicerande ägarförhållan-
den som följd.
Socialdemokraterna har tidigare medverkat till försäljning och börsintro-
duktion av olika företag. Jag tycker att det har funnits ett genomgående
mönster i samband med de affärerna. Stora kapitalplacerare har alltid favo-
riserats, och utförsäljningskurserna på aktierna har varit låga. Det gäller
PKbanken och det gällde Uddevalla Shipping en gång i tiden. Socialdemo-
kraterna har därigenom främjat och förstärkt den redan starka ägar- och
maktkoncentrationen i svenskt näringsliv.
Jag tycker att socialdemokraternas kärlek till Volvo är ganska unik. Tidi-
gare har socialdemokraterna medverkat till att ge Volvo mångmiljardbelopp
för investering i ny fabrik i Uddevalla. Därefter fick Volvo köpa in sig i Pro-
cordia. Någon tid senare och som kronan på verket blev Kjell-Olof Feldt
rådgivare i Volvo. Nu är det flera socialdemokrater som har applåderat den
senaste affären.
Fru talman! Jag tycker att det är både anmärkningsvärt och intressant att
se hur volvofieringen på olika områden under årens lopp har påverkat politi-
ken och socialdemokraterna. Det finns personunioner mellan Volvo och
Procordia. Dessa personunioner består företrädesvis av socialdemokrater.
Jag vill ställa några frågor till Odd Engström. Av vilken anledning har soci-
aldemokraterna under sin tid vid regeringsmakten medverkat till att Sören
Mannheimer sitter både i Procordias styrelse och i Volvos? Av vilken anled-
ning har man medverkat till att Stig Malm har en betydande position i Pro-
cordia? Av vilken anledning har man också sett till att Ulf G Lindén sitter i
båda styrelserna? Vad motiverade socialdemokraterna att en gång i tiden
släppa ifrån sig ordförandeposten i Procordia till P G Gyllenhammar? Vilka
motiv är det som ligger bakom denna personunion med ledande industriföre-
trädare och ledande socialdemokratiska politiker i två av Sveriges största
företag? Det finns anledning att ställa sig frågan: Vem styr socialdemokra-
tin? Eller: Vem är det socialdemokratin styr?
Anf. 24 GÖRAN HÄGGLUND (kds):
Fru talman! Vår välfärd bygger på ett näringsliv som långsiktigt förmår att
hävda sig i den internationella konkurrensen. Det är av största vikt att klara
spelregler gäller och att ansvarsfördelningen renodlas. Staten skall koncen-
trera sig på att ge ramar för företagens verksamhet.
Sveriges samhällsordning har alltför länge varit byggd på centralism och
maktcentrering. Avvecklingen av denna ordning bör enligt kristdemokra-
terna vägledas av det som vi kallar subsidiaritetsprincipen, som innebär att
beslut skall fattas på lägsta möjliga effektiva nivå.
Den av riksdagen beslutade privatiseringen av ett antal statliga företag
kommer att leda till en breddning av ägandet. De anställda och allmänheten
kommer att få möjlighet att teckna sig för aktier i dessa företag. Ett antal av
företagen har mycket goda förutsättningar att bli riktiga folkaktieföretag
även på kort sikt. Vissa andra företag måste ställas under omstrukturering
innan det kan ske.
Ett av de absolut bästa sätten att stärka produktiviteten och därmed Sveri-
ges konkurrenskraft är betydande satsningar på infrastrukturen. Det är nå-
got som har försummats under många år. De medel som frigörs från försälj-
ningen och som satsas på svensk infrastruktur är ett verkligt och bestående
fortlevandeskydd för alla svenska företag. För närvarande är dessa resurser
fastlåsta i statens ägo, men snart skall de kunna omvandlas till ett av landets
slagkraftigaste regionalpolitiska instrument.
Stat, landsting och kommuner bör koncentrera sig på sådana verksamhe-
ter där offentliga insatser verkligen kan förväntas vara överlägsna enskilda
och kooperativa initiativ.
Den nu aktuella frågan om Volvo och Procordia måste från statens sida
hanteras så att skattebetalarnas intressen tillvaratas. De nackdelar som det
föreliggande budet innebär är dels strukturella - inga synergieffekter har
kunnat påvisas - dels mer kortsiktigt ekonomiska. Vår roll, riksdagens roll,
är att tillvarata allmänhetens, skattebetalarnas och arbetstagarnas intressen.
Sunda fusioner mellan företag bygger i regel på att man samlar resurser
och därmed ökar slagkraften. Ett plus ett beräknas bli tre. Volvo-Procor-
dia-affären, om den kommer till stånd, riskerar att leda till att ett plus ett
blir ett och ett halvt. En uppgörelse som innebär att medel överförs från Pro-
cordia och dess aktieägare - staten och skattebetalarna - till Volvo och dess
aktieägare måste avvisas.
Om vi lyssnar på omdömena från internationella bedömare, märker vi att
kritiken i omvärlden mot affärsidén inte är mildare än den som en i stort sett
enig ekonomkår och analytikerkår i vårt eget land står för.
Om affären skulle gå i lås vill jag föreslå att det nya företagets namn skall
bestå av delar av de båda gamla företagens. Mitt förslag är då Provolvo. Mitt
latinkunnande är begränsat, men det nya namnförslaget skulle på svenska
utläsas: För Volvo. Detta är i ett nötskal vad denna affär handlar om.
Fördelarna med affären är uppenbara för Volvos aktieägare, åtminstone i
det korta perspektivet. Det är självfallet inte förvånande att Volvos anställda
och andra involverade från Volvos horisont är angelägna om att affären skall
komma till stånd. Det är förståeligt och självklart. Genom affären skulle
man få tillgång till Procordias ansenliga kassaflöde, och detta kan i en svår
konjunktursituation klara av eventuella likviditetsproblem. Men vilka är
fördelarna för Procordia? Vilka är fördelarna för skattebetalarna? Vilka är
fördelarna för Procordias anställda, som självfallet också är intresserade av
långsiktig anställningstrygghet? Försöken att genomföra affären innebär att
man gifter samman Volvo och Procordia. Men det märkliga är att hemgiften
i detta fall blir vackrare än själva bruden.
Kritik har riktats mot de bedömningar som har gjorts av den s.k. privatise-
ringskommissionen och mot kommissionen som regeringens instrument för
bedömningen av affärers hållfasthet. Denna metod har tidigare använts i
många länder, t.ex. i Frankrike, och det är den framkomliga och självklara.
Att ta råd av en grupp industriellt och ekonomiskt kunniga personer är helt
nödvändigt och rimmar väl med regeringens ambition att minska politiker-
nas roll i det direkta näringslivet. Men i dag är staten huvudägare eller storä-
gare i många företag, och för att hantera den process som privatiseringen
innebär måste rationella metoder användas. Och då är privatiseringskom-
missionen det enda tänkbara.
I det sammanhanget kan jag, liksom Per-Ola Eriksson, inte låta bli att
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
23
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
peka på den mycket märkliga situation som den tidigare socialdemokratiska
regeringen skapat genom den styrelse för Procordia som man komponerat.
En betydande personunion mellan Volvos och Procordias styrelser förelig-
ger. Mer än var fjärde styrelseledamot i Procordia ingår också i Volvos sty-
relse. Pehr G Gyllenhammar är ordförande i båda styrelserna, och i Procor-
dias styrelse omges han av icke helt obekanta vice ordförandena Sören
Mannheimer och Stig Malm, båda s-märkta. Sören Mannheimer är också
ledamot av Volvos styrelse. Var det detta som gjorde att socialdemokraterna
så snabbt kunde offentliggöra sin positiva hållning till affären? Hur ser
socialdemokraterna i dag på Stig Malms tal om en blågul lösning? Inte skall
väl vi i lilla Sverige bedriva en protektionistisk industripolitik samtidigt som
vi alla är medvetna om de stora uppköp som svenska företag har gjort utom-
lands?
Fru talman! Den socialdemokratiska kritiken mot regeringen bygger na-
turligtvis i grunden på att socialdemokraterna ogillar att regeringen - i enlig-
het med riksdagens beslut - vill sälja ut och privatisera företagen och bredda
ägandet.
Anf. 25 IAN WACHTMEISTER (nyd):
Fru talman! För några veckor sedan när Ny Demokrati arbetade med en
motion om avskaffandet av landstingen kom meddelandet om att ett nytt
landsting, ja ett helt landstingsförbund, hade bildats, dvs. något jättelikt som
inte behövs men som är nästan omöjligt att bli av med. Denna gång kom det
på hjul.
När regeringen talade om hjälp till småföretagen och om småföretagen
som Sveriges ryggrad, kom en magnifik kungörelse från borgen på Hisingen
om bildandet av Sveriges största företag någonsin!
Volvo hade därmed meddelat sin tillökning - visserligen genom att bli
uppköpt av ett bättre skött företag, Procordia, men i alla fall. Procordia, som
till 34 % av kapitalet ägs av skattebetalarna, var verktyget som skulle lösa
Volvos problem.
Då - skulle man tro - bad Gyllenhammar regeringen om hjälp i sitt di-
lemma. Bad är dock att ta i, hjälp likaså. Han placerade sin vana trogen en
beställning hos regeringen. I denna stund obekräftade rykten menar att han
glömt att det varit val i höstas. Men om man har stora vyer får man inte haka
upp sig på detaljer.
Om det som hittills meddelats en häpen allmänhet vore sanningen, skulle
vi nu bevittna bildandet av Sveriges största och mest meningslösa konglo-
merat, dvs. hoprafsande av företag. Så tokig kan ingen vara. Därför tror jag
inte alls på den bilden, även om meningen var att vi alla förnöjt och förblin-
dade skulle mumsa på det köttben som man hade kastat till oss tills nästa
utspel kom.
Jag kan däremot tänka mig följande: Genom två dåliga affärer hade Volvo
först skurit av sig benen och sedan skurit av sig armarna. Det återstod en
kropp utan kassaflöde. Bilden av Venus Milo hade sannolikt föresvävat
Doktor Gyllenhammar. Man kan få gå långt tillbaka i tiden ibland för att
hitta sin like.
24
Den första Procordiaaffären och Renaultavtalet är de operationer som av-
ses. Genom dessa blev Volvo delägare i det mesta, men helägare av intet.
Även Venus Milo fick en framtid. I det här fallet kan hon restaureras.
Även för den operationen krävs Procordia med sina läkemedel och livsme-
del.
Procordia skulle nämligen kunna slås ihop med Volvo till ett livskraftigt
företag som dels har en blomstrande 100-procentigt ägd egen rörelse med i
huvudsak livsmedel och läkemedel, ett aggressivt internationellt företag
med ett gott kassaflöde, dels är storägare i ett mycket stort europeiskt bil-
företag med Renaults och Volvos alla bilar, lastbilar och övriga fordon.
Om detta stämmer ser vi både en mening med hela affären och, framför
allt, det stora värdet i våra aktier. Regering och riksdag är nämligen förval-
tare av skattebetalarnas aktier i Procordia. Dessa aktier kan säljas nu, men
de kan också säljas senare. Enligt regeringens privatiseringsprogram kom-
mer de att säljas någon gång.
Detta är alltså ett kanonläge i en förhandling som tydligen skall ge en ny
start för Sverige genom att regeringen överlåter förhandlingsansvaret till
chefen för televerket. Låt oss hoppas att hans telefonkontakter kan hjälpa
honom. Och låt oss då hoppas att han inte ringer sina partibröder inom
socialdemokratin och LO, som i sin tur är mycket nöjda med händelsernas
utveckling av ett annat skäl, nämligen därför att de i vanlig ordning värnar
om det nationella kapitalet, lyckligt ovetande om att det nationella kapitalet
i detta fall sannolikt är minst lika mycket franskt som svenskt. Det är inte
lätt att leva i en värld, det är inte ens lätt att leva i Europa.
Om mitt scenario är rätt så bör sådana planer och avsikter meddelas of-
fentligt.
Om mitt scenario är fel så bör de rätta planerna och avsikterna meddelas.
Nu är det bara rykten och spekulationer som får Sveriges största affär att se
ut som Sveriges i särklass rörigaste affär.
Att huvudaktörerna retar och retar sig på varandra antyder väl en del om
storleken, inte bara på själva affären.
Regeringen har två roller, dels en industripolitisk roll där man sagt sig ha
ett privatiseringsprogram, dvs. ett utförsäljningsprogram, dels en ägarroll
till 34 % av kapitalet och 42,7 % av rösterna i Procordia som är värda en
massa miljarder.
Nu skall vi se hur den regering förhandlar som medverkade till en situation
som gjorde hela Sveriges ränteläge beroende av 1 miljard, den gången var
det barnbidrag, och som givit fattigpensionärerna en utredning i stället för
en tredjedels miljard, belopp som ligger på marginalen i denna Volvo-Pro-
cordia-affär. Med andra ord är detta en affär av enormt stor och hög priori-
tet. Generaldirektören i televerket borde känna sig hedrad.
Anf. 26 ROLF L NILSON (v):
Fru talman! Jag är litet förvånad över den föreställning som hittills har
utspelats. Jag är förvånad över Per Westerbergs inledande anförande. Jag
tycker nämligen att det var ett traditionellt Per Westerberg-anförande, men
i rätt bjärt kontrast till den Per Westerberg som framträdde i går i TV. Då
sade Per Westerberg: Visst skall vi förhandla med Volvo om affären.
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
25
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
26
Vidare förekommer uttalanden i pressen i dag om att den här affären inte
alls är omöjlig om priset är det rätta. Det finns alltså inte några principiella
låsningar.
Jag tycker att detta är märkligt, särskilt som Per Westerbergs anförande
till en del går ut på förtal av den andra parten i förhandlingar som jag uppfat-
tar som seriösa. Jag blir också förvånad när företrädare för de andra riks-
dagspartierna gör stora ansträngningar när det gäller att förtala en förhand-
lingsmotpart. Jag tror inte att det är vare sig bra eller ansvarsfullt att hantera
en så här stor affär på det sättet. Den här affären får ju betydelse för bort-
emot 100 000 arbetstagare i Sverige. Det gäller de anställda i Volvo och Pro-
cordia. Man bör således hantera affären varsamt. Men det har man hittills
inte gjort.
Jag vill fråga Per Westerberg: Är det allvar när näringsministern vid sitt
framträdande i TV säger att vi skall förhandla för att se om det går att göra
en bra affär med Volvo? Eller är det bara ett spel för galleriet?
”SJABBEL” står det överst på omslaget till Veckans Affärer nr 6/92. Där
kan man också läsa att affären präglas av oklara avtal, dåligt förankrade bud,
missförstånd, slarv och brist på förberedelser.
”Fiasko för alla parter” är det omdöme som ges i Dagens Industri den 29
januari. Även om bedömare och affärstidningar är oense om huruvida det
här med Volvo och Procordia är en bra eller dålig affär - man är ju inte alls
enig på den punkten, och det är för övrigt inte någon entydig bild som ges
här - är man i alla fall rörande ense på en punkt. Man tycker nämligen att
den här affären har skötts oerhört dåligt. Jag skulle tro att alla inblandade
bär skulden för att det har blivit som det har blivit. Men särskilt stor skuld
bär enligt min mening regeringen och näringsminister Per Westerberg. Rege-
ringens syn på staten och ägandet är minst sagt dogmatisk. Man hävdar be-
stämt att staten inte skall äga företag, och man har hafsat ihop en lista över
35 lämpliga försäljningsobjekt. Vidare har man skaffat sig en fullmakt från
riksdagen, så att man kan genomföra försäljning på det sätt och i den takt
som man själv finner lämpligt.
En sådan ordning anser vi i vänsterpartiet är oacceptabel av demokratiska
skäl.
När staten skall göra så stora ingrepp i det svenska näringslivet och dess
ägarstruktur som det här är fråga om måste avgörandet givetvis ske i riksda-
gen. Dessutom skall man vid avgörandet ta företag för företag.
Som Odd Engström sade i sitt anförande har det fram till årsskiftet funnits
en fungerande ordning för statens företagsaffärer. Förvaltningsbolaget For-
tia skulle föra statens talan på ett smidigt sätt utan att politik i onödan blan-
dades ihop med affärer. Den ordningen har den nya majoriteten upphävt.
Man har tagit direkt kommando över de statliga företagen. Jämfört med den
förra regeringen har man politiserat ägandet. Skapandet av den oberoende
privatiseringskommissionen har medfört nya problem. Jag tror inte att jag
har sett någon enda tidning där ordet oberoende eller ordet fristående inte
försetts med citationstecken.
I klartext innebär det att man ifrågasätter oberoendet. I tidningen Affärs-
världen nr 5/92 står det: Att blanda in den fristående privatiseringskommis-
sionen i ägarspelet är däremot inget bra drag.
Även här har ordet fristående försetts med citationstecken.
Det finns kompetens i kommissionen. Men de mest kompetenta medlem-
marna står inte fria från makt- eller ägarintressen. Ordförande Curt Nicolin
t.ex. är ju Wallenbergsfärens främste vapendragare genom tiderna.
I Dagens Industri sägs det att privatiseringskommissionen har blivit miss-
krediterad genom att den dragits in i den här affären, innan man har fått
börja med sitt arbete.
Det här är oerhört känsligt. Jag tycker att regeringen har gjort mycket stor
skada. Den har medverkat till att misstanken har uppstått att den nya rege-
ringen är Wallenbergs regering. Misstankar av det slaget kan inte utan vidare
viftas bort. Skadan kan botas endast genom att man återgår till den gamla
ordningen med Fortia som förhandlare och beslutande i mindre frågor samt
med riksdagen på det traditionella sättet - genom propositioner från rege-
ringen, motionsskrivande, utskottsbehandling, utfrågningar, kammardebat-
ter och beslut. Det är en demokratisk ordning och ett värdigt sätt att hantera
frågorna.
Sett till affärens innehåll går bedömningarna, som sagt, isär. Det är
mycket svårt, ja, nästan omöjligt, att ta ställning. Vi instämmer i mångt och
mycket när det gäller invändningarna mot själva affären. Det är svårt att se
några synergieffekter. Det är också svårt att undgå att bli skrämd av storle-
ken - efter svenska förhållanden. Dessutom ifrågasätter vi möjligheterna att
utveckla både personbilstillverkningen å ena sidan och läkemedelsindustrin
och biotekniken å andra sidan.
Allt detta gör att vi i vår preliminära bedömning är skeptiska till affären.
Anf. 27 Näringsminister PER WESTERBERG (m):
Fru talman! Även om Odd Engström inte svarade på min fråga skall jag
till att börja med försöka svara på samtliga tre frågor som han har ställt.
Det har hela tiden från min sida sagts att jag har fått information från
Volvo i olika former om dess olika planer för framtiden - även innefattande,
helt eller delvis, Procordia. Jag har fått information redan från starten i okto-
ber. Jag har också ställt en mängd frågor, inte minst för att kunna förstå de
olika typer av affärer som man har velat göra för att få bästa möjliga besluts-
underlag.
Jag vill även markera att vi inte har någon tilltro till något nytt stort statligt
förvaltningsbolag som skall sköta statens olika bolag. Vi tycker nämligen att
de statliga bolagen skall privatiseras. Och vi vet av erfarenhet - inte minst
från Odd Engström och hans partikamrater den här hösten - att man, så fort
det uppstår ett problem i ett statligt företag, inte går till Fortia. Man går di-
rekt till departementet. Fortia blir alltså varje gång överkört, det är det van-
liga trickset att gå förbi. Erfarenheterna från den gamla regeringen var inte
heller mycket annorlunda.
Vad som har skett i den här affären är i stället att vi vid våra kommersiella
utvärderingar, när vi försökt ta till vara statens intressen som ägare av aktier,
skattebetalarnas intressen, har kommit till slutsatsen att det här bör avisas
och att motparten inte förefaller anse sig kunna övertyga oss om kommer-
siella och industriella finesser i den här affären. I stället överraskar man ge-
nom att lägga ett offentligt bud och försöka ställa den sittande regeringen
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
27
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
28
inför ett fullbordat faktum. Jag kommer tillbaka till frågan: Vad skall man
göra i en sådan situation?
Inte säger vi att det är en principiellt riktig affär när det inte finns fog för
det och när priset förefaller vara helt felaktigt enligt en nästan totalt enig
finansanalytikerkår. Självfallet måste vi säga att vi, när det har kommit ett
nytt bud, först skall lyssna på analytikerna för att få en riktig kommersiell
och industriell utvärdering.
Vad Odd Engström och hans gelikar i stället är inne på är den traditionella
sammanblandningsekonomin, där det kanske finns en kulturkrock - man
tassar i kanslihuskorridorerna och tror att man på det sätter knyter upp det
ena eller det andra statsrådet, eller regeringen, och därmed får en affär till
stånd.
Vi har i stället från första stund sagt: Vi skall ha en kommersiell industriell
prövning. Vi skall ha en oberoende kommission som lämnar ett utlåtande till
oss för att hjälpa oss med att fatta rätt beslut. Det är väl alldeles uppenbart
att det var till stor nytta för oss och att det var något som socialdemokraterna
skulle ha haft all anledning att ha under de gångna åren - inte minst när det
gäller Nordbanksaffären. Där lyckades man ju grundligt blanda ihop sina
olika roller, som tillsynsmyndighet eller inspektör av marknaderna, och sätta
upp villkor för hur marknaden skall fungera. Dessutom gällde det ägaran-
svaret i banken.
Sedan har vi planerna beträffande Swedish Ordnance. Ett nytt halvstatligt
bolag bildas. I princip är bolaget likvidationspliktigt redan elva tolv månader
efter det att det bildats. Klart och entydigt kan man nog konstatera att det
skulle ha behövts en kommersiell industriell prövning innan den affären
gjordes. Det är nog det dåliga samvetet som kommer fram här.
Vi har sagt att vi skall separera rollerna när det gäller att sätta upp ramarna
för ekonomin och näringslivet och när det gäller det kommersiella, vårt ägar-
ansvar i bolagen, så att vi tar till vara skattebetalarnas intressen. Därför talar
vi om att vi skall privatisera för att göra den rollfördelningen ännu tydligare
och minska risken för sammanblandningsekonomier av den gamla socialde-
mokratiska skolan.
Jag skulle vilja återkomma till några punkter här. En del har hävdat att
den här affären står på egna ben. Det har hävdats från de parter som gjorde
upp affären. Uppenbarligen består de benen närmast av våt spagetti - att
döma av den kritik som har kommit.
Men, Odd Engström, om man från socialdemokratin principiellt anser att
detta var en riktig affär - och det sade man ju redan på fredagkvällen, innan
budet ens hade lagts - får jag fråga: Vad är det principiellt riktiga i den här
affären? Hur kan det pris se ut som staten kan acceptera när det inte finns
någon samordningsfördel? Det säger bägge parterna i den här affären. Det
är samordningsfördelen som skall motivera någon form av sockring av ett
bud, ett överpris. Annars går det aldrig att räkna hem en sådan här sak. Det
är det som är litet av ett moment 22 i den här affären. Den går inte att räkna
hem.
Av detta kan man dra den slutsatsen att det var ungefär det som Volvo och
Procordia kom fram till. Det var därför man körde med modellen att försöka
ställa regeringen inför fullbordat faktum. Det är inte den här typen av fusio-
nervi behöver. Och som sagt, vad är det principiellt riktiga i den här affären?
Det undrar jag fortfarande, och något svar har jag ännu inte fått av någon
enda person.
Anf. 28 ODD ENGSTRÖM (s):
Fru talman! Näringsministern fortsätter mycket uppskruvat. Varför?
Det är förunderligt att lyssna till två s.k. marknadsekonomer, herrarna
Westerberg och Hamilton, och höra hur de politiserar Volvo-Procordia-af-
fären in i minsta affärstekniska detalj. Marknadsekonomi, jo jo. Mina her-
rar, lägg band på er!
Per-Ola Eriksson tog sig egentligen aldrig längre än till insinuationer. Så-
dant deltar jag inte i. Själv tänker jag försöka koncentrera mig på det jag är
kompetent att behandla, oppositionens uppträdande och regeringens poli-
tiska ansvar.
Det förhållandet att Volvo-Procordia-saken behandlas här i dag visar en-
ligt vår mening att regeringen inte förmått bära sitt ansvar som exekutiv
statsmakt. Så som den borgerliga regeringen valt att organisera sitt arbete
utgör nämligen den dagliga skötseln av det statliga ägarskapet en viktig del
av denna verkställande makt. Riksdagen har angett riktlinjer för hur detta
ansvar skall bäras, vart analyser, beslut och dagligt linjearbete skall syfta.
Detta är riktlinjer för regeringen, liksom för de myndigheter som regeringen
väljer att delegera sitt ansvar till. Riksdagen skall visserligen därefter ges re-
gelbunden redovisning av skeendet. Men det som sker här i dag är något
annat.
Här blir Volvo-Procordia-saken ett ärende därför att regeringen skött
sina åligganden så illa att följden blivit konfrontationer och tumult. Saken
har väckt stor uppståndelse, såväl här hemma som internationellt, eftersom
det här är fråga om Sveriges största företag, ett företag vars öden följs med
största uppmärksamhet av internationella observatörer i finansvärlden och
av starka internationella kapitalintressen.
I detta läge, när näringsministern, såsom han nu har satt sig, borde kon-
centrera sina krafter på att slutföra en viktig affärsförhandling, fast och kon-
sekvent, ägnar han sig åt att författa försvarsskrifter i dagspressen, vilka har
sin udd riktad mot ledningen för egna företag och samverkande affärspart-
ner.
Regeringen skall bära sitt ansvar som exekutiv statsmakt så att allmänna
intressen inte skadas, utan tvärtom tillvaratas till allas båtnad. Detta skall
i fråga om näringsverksamhet ske så att nationella intressen tillvaratas och
företags, anställdas och kapitalägares verksamhetsförutsättningar och all-
männa villkor värnas och stärks. I båda fallen har regeringen misslyckats.
Berörda företag har skadats, såväl kortsiktigt, som detta kommer till ut-
tryck i den dagliga börsvärderingen, som långsiktigt, i vad avser deras an-
seende på den internationella marknaden. Detta är allvarligt, herr närings-
minister.
Regeringen måste lastas för dessa skador. De har i hög grad uppstått till
följd av brist på beslutskraft, men också på grund av oklarheter, glidningar
och antydningar i uttalanden av företrädare för regeringen. Detta gäller i
frågor om vilken information som har lämnats till regeringen, huruvida över-
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
29
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
30
läggningar och mer eller mindre förhandlingsliknande samtal har förekom-
mit, liksom affärens omfattning, dess långsiktiga uppläggning och yttersta
syfte.
Som främste företrädare för en av ägarna har regeringen öppet ifrågasatt
trovärdigheten hos en av sina affärspartner. Detta fortgår här i Sveriges riks-
dag i dag. Tidigare har det skett genom att offentligen gendriva vederböran-
des uppgifter om hur bl.a. information lämnats till regeringen.
Näringsministern är föredragande i regeringen av dessa frågor. Han har
inte svarat upp mot det förtroende som det innebär att anförtros verkstäl-
lande statsmakt.
Vådorna av näringsministerns tillkortakommanden har inte lindrats ge-
nom statsministerns uppträdande i denna sak. Huruvida detta senare beror
på statsministerns oförmåga eller ovilja är okänt för mig.
Anf. 29 CARL B HAMILTON (fp):
Fru talman! Det blir litet egendomligt om man som riksdagsledamot inte
skulle få gendriva t.ex Volvochefens uttalanden i tidningen, när man här har
som uppgift att bevaka skattebetalarnas och samhällsekonomins intressen.
Odd Engström antyder i så fall att huvudregeln är att falla undan. Det är
åtminstone inte vår huvudregel i folkpartiet.
Ett annat problem, Odd Engström, är marknadsekonomi och marknads-
ekonomer. Marknadsekonomi fungerar när företag som är någorlunda obe-
roende av varandra förhandlar med varandra. Men det karakteristiska för
de här två företagen är att de är sammanblandade med personalunioner på
ett sådant sätt som Per-Ola Eriksson och Göran Hägglund tidigare har
nämnt. Därför fungerar inte marknadsekonomin som en referenspunkt i
detta fall. Man måste dessutom ha konkurrenslagstiftning, internationell
konkurrens och en regering som förmår att behålla sitt lugn och sin ”cool-
ness”, som the Economist sade.
Till Rolf L Nilson vill jag säga att det faktiskt är en nästan totalt enig analy-
tikerkår som har kommit fram till att den här affären är felaktig.
Odd Engström sade att den här affären är viktig och att näringsministern
borde ägna sig åt annat. Men för vem är affären viktig? Den är inte viktig,
Odd Engström, för Sveriges skattebetalare. Det kan jag lova.
Anf. 30 PER-OLA ERIKSSON (c):
Fru talman! Efter att ha lyssnat på Odd Engströms inledningsanförande
och hans första replik, där han talar om att näringsministern är uppskruvad,
tycker jag att det finns anledning att säga att Odd Engström inte har varit så
litet uppskruvad heller i sina två framträdanden här.
Jag tycker att det finns anledning att markera att det här inte bara är fråga
om priset för Procordias köp av Volvo. Man kan också lägga principiella syn-
punkter på att det skapas ett enda stort företag, som kommer att få en så
dominerande ställning i svenskt näringsliv, något som vi tidigare inte har va-
rit vana vid. Om storaffären mellan Volvo och Procordia skulle komma till
utförande enligt de ursprungliga tankegångarna, skulle den i sin förlängning
inte heller vara en garant för att det blev ett helsvenskt, blågult företag med
svenskt majoritetsägande. Ett bud från den franske partnern, Renault, på
en aktiemajoritet i Volvo har diskuterats i offentlighetens ljus. Därmed
skulle man växa samman med andra delar av Europas näringsliv.
Det finns en sak i det här sammanhanget som jag tycker bör diskuteras.
Hur ser Odd Engström och socialdemokraterna på de s.k. stordriftsfördelar
som i så fall kanske skulle vinnas på andra områden? Finns det en baktanke,
när socialdemokraterna applåderar den här affären, att också på livsmedels-
området och på dryckesindustrins område skapa europeiska storföretag ut-
ifrån svensk botten?
När jag frågar Odd Engström om vad motivet har varit bakom personuni-
onerna mellan Volvo, Procordia och SAP, socialdemokratiska arbetarpar-
tiet, kallas det att insinuera. Fru talman, så svarar en person som inte vill ge
svar på den fråga jag ställde. Därför upprepar jag den. Odd Engström har
en replik kvar, jag har det dess värre inte. Vad är det som har motiverat soci-
aldemokraterna att under årens lopp så tydligt markera och favorisera
Volvo, ekonomiskt, regionalpolitiskt och på annat sätt, och vad har motive-
rat ledande socialdemokrater att bilda personunion mellan Volvo och Pro-
cordia?
Anf. 31 GÖRAN HÄGGLUND (kds):
Fru talman! Odd Engström är nu upprörd över att regeringen har kommit
för nära det direkta företagsstyrandet. Det kan man naturligtvis vara. Det är
det regeringen vill komma ifrån genom att privatisera dessa företag, efter-
som vi tror att det finns andra som sköter företag betydligt bättre än politi-
kerna gör. Man kan också vända på det och säga att när regeringen använder
en privatiseringskommission, för att man bedömer att man själv inte har den
kompetens som fordras för att göra nödvändiga analyser, kritiseras även
detta. Då passar inte det herr Engström.
Om Fortia hade funnits kvar hade vi inte stått här i dag, säger Odd Eng-
ström. Nej, det är mycket möjligt. Då hade man kunnat göra upp det här i
ett anonymt förvaltningsbolag, där många av de förekommande personerna
skulle vara partikamrater med Odd Engström. Jag drar mig till minnes en
artikel i Dagens Industri som speglade en bolagsstämma för Fortia. Om min
minnesbild är riktig fanns där ingen av de riksdagsledamöter som var kallade
att närvara. Någon kan säkert rätta mig om jag har fel. Det var en bild på
en tom lokal. De kallade hade uteblivit, för de kände inte direkt ansvar för
verksamheten.
Regeringen känner självfallet ett oerhört ansvar för Volvo, men också för
Procordias anställda, något som jag tror man glömt bort här. Procordia har
en del verksamheter som behöver stora pengar framöver för att hävda sig -
jag tänker på läkemedelssidan. Där kommer det att behövas medel fram-
över, och de pengarna skall naturligtvis allokeras till delar där de kan ge
bästa möjliga resultat. Det är inte säkert att samgåendet med Volvo för de
medlen till områden som innebär de verkliga framtidssatsningarna.
Rolf L Nilson har stått här under sex minuter och under dem lämnat Marx,
Das Kapital. Nu är det Dagens Industri, Veckans Affärer, Affärsvärlden
som har blivit husorgan. Det är intressant. Jag skulle gärna vilja höra hur
Rolf L Nilson ser på privatiseringen som sådan. Är det felaktigt, eller är det
så att vänsterpartiet nu börjar närma sig en linje som innebär att det kan
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
31
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
finnas utrymme för företag som drivs i andra ägandeformer än de statliga?
Är privatisering som medel inte utesluten, utan kan den biträdas också av
vänsterpartiet i dag? Tack!
Anf. 32 IAN WACHTMEISTER (nyd):
Fru talman! Per Westerberg har inte fått svar av en enda person om vad
som är principiellt försvarligt i affären, påstod han. Eftersom jag är en enda
person, skall jag ge honom ett svar. Vad anser näringsministern om det sce-
nario som jag skisserade, dvs. att Procordia utvecklas i Volvos kostym dels
som ett affärsdrivande företag som framgångsrikt kör med det som görs i
dag, nämligen livsmedel och läkemedel, dels som storägare i Volvo/Renault,
ett ledande Europa- och världsföretag inom den branschen? Då kan nämli-
gen både Volvo och Procordia utvecklas bättre än i dag. Det ligger faktiskt
inte bara i Gyllenhammars intresse. Vad säger Per Westerberg om att hela
spelplanen skall presenteras? Så gör man i vanliga familjer när man håller
på med sådana här affärer. Då menar jag att man inte bara skall gå ut till
allmänheten, till riksdagsledamöter och regeringen och berätta om lands-
tingsvarianten, alltså det som har presenterats hittills, om att slå ihop en
mängd företag till en meningslöshet. Det måste finnas något mer när man
skall presentera planerna.
Sedan vill jag säga: Se till att barnet inte åker ut med badvattnet. Sören
Gyll och hans företagsledning inom Procordia har gjort ett fantastiskt bra
jobb. De skulle säkert vara en tillgång även för Volvo. När Volvos verksam-
het inom läkemedel och livsmedel flyttades över till Procordia blev det
mycket bättre. Kanske kan Procordia fixa bilarna åt Volvo också - vem vet.
Se upp så att inte den kalabalik som helt onödigt nu uppstått blir anledningen
till att privatiseringen kommer av sig.
Odd Engström betonar hela tiden att han är lugnare än Per Westerberg.
Det kan i stort sett vem som helst vara. Så säger Odd Engström: Den här
frågan är oundvikligen en fråga för riksdagen, varefter han säger att hade
Fortia funnits kvar, hade vi inte behövt stå här. Det behöver jag inte kom-
mentera ytterligare, det har redan Göran Hägglund gjort.
Socialdemokraternas kärlek till Volvo var ett tema som bekymrade Per-
Ola Eriksson. Det är inte alls någonting konstigt, Per-Ola Eriksson, för ele-
fanterna älskar alltid elefanter. Jag känner till en bok vars författare jag kän-
ner ännu bättre som handlar om detta. Det finns nämligen tio eller femton
elefanter i ett rum som bestämmer om allting - industrin, de unga och de
gamla, de arbetande och politiken. Det är många som tycker att det är jätte-
kul, men det skall vi akta oss för.
Till sist ett råd om man nu får ge sådana. Det är ändå ingen som bryr sig
om det, men det kommer i alla fall till protokollet. Till Per Westerberg: Läs
inte nödvändigtvis min bok om elefanterna, men läs anförandet i lugn och
ro. Jag tror nämligen att även Per Westerberg är mäktig lugn och ro under
vissa förutsättningar.
Anf. 33 ROLF L NILSON (v):
Fru talman! Det råd jag vill ge Carl B Hamilton är helt enkelt: läs på. Bil-
den av affärsupplägget är inte alls så entydig som den har framställts av Per
Westerberg, Carl B Hamilton och Per-Ola Eriksson.
Per Westerberg svarar inte pä min fråga om man skall ta uttalandena i TV
i går och i pressen i dag som att det försiggår seriösa förhandlingar och att
en affär är möjlig om budet är det rätta. Skall vi ta detta på allvar, eller vad
är det som gäller? Jag tycker att Per Westerberg under sin korta karriär som
näringsminister haft en förmåga att skapa oklarhet och förvirring. Han har
tyvärr gjort detta på områden som är väsentliga för den svenska välfärden.
Han har lyckats skrämma upp småföretagare när det gäller riskkapitaltill-
gången så till den milda grad att de inte riktigt vet var de hör hemma någon-
stans. Han har varit med om att ställa till stor förvirring i denna affär. Det är
inte bra, därför att regeringen och Per Westerberg har här medverkat till en
mängd rätt allvarliga och obehagliga händelser - affärerna Nobel-Nord-
banken, Skandia-S-E-Banken och nu Procordia-affären, för att inte tala om
alla fastighetsbråk.
Det skapar inte tilltro och goda möjligheter för att utveckla den svenska
ekonomin på ett positivt sätt. Sjabbel i stora affärer är alltså inte bra för nå-
gon.
Jag vill instämma i Odd Engströms retoriska fråga, men jag formulerar
den på ett annat sätt: Är Per Westerberg som den stelbente politiker han är
verkligen den som är bäst lämpad för att gå på slak lina? Jag är övertygad
om att det är just denna förmåga som behövs för att klara det svenska nä-
ringslivet genom lågkonjunkturen och skapa en ny och positiv utveckling i
den svenska ekonomin.
Per-Ola Eriksson talar om ägarspridning. Tala om det med Per Wester-
berg, som i en stort upplagd intervju i Veckans Affärer säger att det är synd
att det inte finns fler miljardärer som kan köpa upp de statliga företagen. Är
det den typen av ägarspridning som Per-Ola Eriksson vill ha?
Anf. 34 Näringsminister PER WESTERBERG (m):
Fru talman! Först skall jag svara på Rolf L Nilsons två frågor. Han skall
läsa tidningarna litet bättre, inte så slarvigt som han uppenbarligen gör. Jag
tycker inte det är bra att man driver människor som har tjänat ihop mycket
pengar ut ur landet. Det skadar landet och det skadar möjligheterna att få
fram riskkapital till såväl stora som små företag. Det framgår av artikeln i
sig. Dessutom är det så, Rolf L Nilson, att den här affären inte bara går att
motivera med pris. Den måste också kunna motiveras av att det skall finnas
någon form av samgåendevinster eller något annat som är industriellt riktigt.
Det är först då det kan finnas möjligheter att betala ett pris som motiverar
ett samgående på det ena eller det andra sättet.
Den här regeringen har inte haft någon som helst beslutsvånda. Efter det
att vi fick ett bud på en torsdag eftermiddag, var det klart på fredag eftermid-
dag vad vårt ställningstagande skulle bli. Att man sedan arm i arm med soci-
aldemokratisk opposition och med stöd av uttalanden som var klara på fre-
dagen, innan det egentligen hade presenterats vad budet skulle innehålla,
gick ut och försökte ställa regeringen inför ett fullbordat faktum är allså inte
sjabbel från regeringen. Det är snarast sjabbel från dem som lade budet som
sådant. Man satsade allt på ett kort, men vi lät oss inte förskräckas och på
det sättet slarva med skattebetalarnas pengar och göra dåliga affärer för
skattebetalarna. Vi driver den linjen som vi har sagt från början: Det skall
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
3 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 59
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
34
vara kommersiellt riktigt. Skattebetalarnas pengar skall tas tillvara. Vi skall
se till att det blir bra industriella lösningar.
Jag tycker att den sammanblandningsekonomi som Odd Engström är inne
på är anmärkningsvärd. Det är fråga om att man inte skall ha någon offent-
lighet, utan allt skall ske i dolda rum. Kommer det ut i offentligheten, när
någon inte fått igenom sitt i de dolda rummen då det gäller en dålig affär
för skattebetalarna, då är det sjabbel när man tar till vara skattebetalarnas
intressen. Nej, Odd Engström, det är inte det som är felet. Det är ni som har
misslyckats, och ni tycker kanske att det är obehagligt, trots att ni hos er
hade fått förankrat vad som skulle göras och vad affären skulle innebära.
Det är naturligtvis litet besvärande för er att affären inte gick att försvara,
att analytikerna närmast enhälligt är emot den, att våra rådgivare är emot
den och att man nu också, såvitt jag förstår, är emot den från socialdemokra-
tisk sida. Åtminstone anser man att priset var alldeles fel, då svenska skatte-
betalare skulle ha förlorat tusentals miljoner av sina sparpengar.
Det var inte detta det var fråga om, utan det var fråga om att ni har miss-
lyckats att få det ni ville. Ni försökte i de stängda rummens mytologi få fram
olika typer av affärer som ni har varit vana vid. Vi gör kommersiella pröv-
ningar, industriella prövningar och ser till att det är genomförbart och blir
bra.
Trots att jag har svarat på alla Odd Engströms frågor har jag inte fått svar
på någon av de tre ganska enkla frågor som jag har ställt.
Vad är rätt pris i den här affären? Finns det över huvud taget något rätt
pris, när det inte blir någon samordningsvinst mellan företagen? Ni har ju
sagt att ni principiellt är för affären. På vilken grund är ni principiellt för
affären? Vad är det som är bra i en sammanslagning mellan Procordia och
Volvo? Detta har ju ingen förklarat, annat än lan Wachtmeister som kommit
med en antydan om vad som skulle kunna tänkas vara bra, om man lättar på
någon förlåt och gör något antagande om framtiden.
Det finns inget svar från socialdemokraterna, utan bara någon form av
uppställande på en affär som fullständigt dömts ut av den helt dominerande
delen av alla industri- och finansanalytiker här i landet. Vi vill självfallet för-
söka se till att vi får bra lösningar, men jag har svårt att se hur en sådan här
affär kan bli bra. Även med lan Wachtmeisters scenario kommer man ju
fram till den situationen, att skulle Volvo någon gång i framtiden göra en
jättebra affär, som fördubblade kursen på Volvos aktier, finns det fortfa-
rande ingen samordningsvinst mellan Procordia och Volvo, vilken motiverar
att man betalar en nödvändig överkurs för att möjliggöra en fusion. Det
måste finnas något affärsmässigt riktigt i det hela, annars kan man inte betala
överpriser. I så fall förslösar man ägarnas - i det här fallet i stor utsträckning
skattebetalarnas - pengar. Det är därför man har hamnat i den här underliga
situationen. Inga samordningsvinster - då är det väldigt svårt att få fram ett
acceptabelt bud, om inte några ägare är beredda att stå för kostnaderna, och
det anser vi inte att skattebetalarna skall göra.
Självfallet är vi skyldiga att förhandla med Volvo om det avtal som den
gamla socialdemokratiska regeringen ingick med Volvo i samband med den
s.k. Procordia-Pharmacia-affären. De förhandlingarna skall helt klart slut-
föras. Vi går förutsättningslöst in i dem. Någon affär enligt det upplägg som
nu finns är inte aktuell som sådan. Vi kommer att föra förhandlingarna så,
att vi tillvaratar skattebetalarnas intressen, och ser till att det inte blir de som
skall betala den här typen av affär. Vi skall givetvis också försöka se till att
vi får bra lösningar för Procordia och Volvo, men vi är inte beredda att offra
det ena bolaget för det andra. Det är alldeles för många anställda, det är
alldeles för många människors arbeten som står på spel, och det är alldeles
för många småsparares pengar som inte får förstöras.
Anf. 35 ODD ENGSTRÖM (s):
Fru talman! Näringsministern vill helst tala om socialdemokraterna. Jag
kan förstå det. Men vi är här nu för att granska regeringens uppträdande och
regeringens ansvar. Det är bl.a. det vi har riksdagen till för, herr näringsmi-
nister, alltså hur man hanterar sin makt som regering.
Regeringen kan visserligen delegera delar av sin makt till underställd myn-
dighet. Då har regeringen att noga begrunda och noga överväga att den som
får uppgiften att utöva denna delegerade offentliga makt också står fri och
utan band till organisationer, företag eller andra grupperingar, vilkas finan-
siella intressen berörs av maktutövningen, direkt eller indirekt. Detta för att
den som utses inte skall kunna misstänkliggöras av illasinnade, eller pådyvlas
avsikter eller hållningar som urholkar trovärdigheten i hans eller hennes be-
slut och rekommendationer.
Vid inrättandet av den särskilda kommissionen liksom vid beslutet om att
överlämna ansvaret för analyser och tungt vägande rekommendationer på
denna särskilda privatiseringskommission brast regeringen i båda dessa
stycken av sin maktutövning. Ansvaret för detta bör ensamt bäras av nä-
ringsministern som föredragande i dessa frågor. Han bör nu begrunda att
hans obetänksamhet redan lett till att man ifrågasätter hedervärda ledamö-
ter av denna kommission och deras oväld. Dessa frågor är av stor vikt, för
det handlar ytterst om regeringens ansvar att rida spärr mot den sortens insi-
nuationer när det gäller svenska medborgare som bara gör vad de försöker
göra just som hedervärda medborgare. Därför är det så viktigt att vi social-
demokrater nu lämnar näringsministerns agerande i denna del av saken vi-
dare till granskning i konstitutionsutskottet.
Fru talman! Jag har försökt visa hur näringsministern brustit i flera stycken
av sin ämbetsutövning. För detta förtjänar han enligt min mening klander.
Näringsministern har här i dag fortsatt med långa försvarstal. Jag uppma-
nar statsrådet: Håll upp och gör nu inte ytterligare skada.
Begrunda i stället det ovärdiga i att en regeringsledamot skyller ifrån sig
på andra. En regering, herr näringsminister, skall verka för land, näring och
folk. Ett statsråd skall ta ansvar och bära ansvar som en vuxen karl.
Gå nu hem, herr näringsminister, och ta er del av ansvaret för de 40 000
personer som gör sitt bästa som anställda i Procordia - det som kallas att
man tar ägaransvar.
Gå nu hem, herr näringsminister, och se till att denna sak avslutas på ett
värdigare sätt än den inletts.
t
Anf. 36 Näringsminister PER WESTERBERG (m):
Fru talman! Jag noterar att Odd Engström under hela denna debatt vägrat
svara på de centrala frågor som jag upprepat i varje inlägg: Vad var rätt pris
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Aktuellt
Debatt om princi-
perna för regering-
ens privatiserings-
politik och hand-
läggningen av
Volvo-Procordia-
affären
35
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tion
för socialdemokraterna? Vad har gjort att man anser den här affären vara
principiellt riktig?
Den nuvarande regeringen, precis som jag själv, anser att vi kan ta in de
rådgivare vi önskar, oavsett bakgrund, och höra vad de har för råd att ge oss
för att få en kommersiellt riktig prövning, en industriellt riktig prövning. Jag
tycker att de solkiga insinuationer som Odd Engström gör i dessa avseenden
är utomordentligt anmärkningsvärda.
Rådgivare är positiva, det är vi i regeringen som slutligen fattar besluten.
Det har klart framgått hur den beslutsordningen har legat. Socialdemokra-
ternas agerande i affären får de själva stå för.
Vi har försökt särskilja statens två roller i egenskap av ägare genom att ta
in kompetens och inte själva tro oss om att kunna göra denna kommersiella
och industriella utvärdering. Vi har fått bifall från nästan alla i den meningen
att vi haft rätt i vår bedömning och när det gäller den rådgivning vi fått. Vi
har därmed, som jag ser det, tagit ett korrekt beslut.
Vi har också sett till att vi tar det industriella ansvaret genom att sätta upp
ramarna för hur företagen skall agera. Det är detta vi gör normalt i vår rege-
ringsutövning. Vi skall se till att vi separerar ägarrollen än mer från rege-
ringsutövningen genom att privatisera de statliga företagen och därmed se
till att de får den bästa utvecklingskraften. Den här regeringen tar ansvar för
ägandet, tar ansvar för skattebetalarnas pengar, och vi sitter i förhandlingar
för att på det sättet - trots det som har varit - försöka finna en lösning som
är bra för skattebetalarna, tar till vara deras pengar, ser till att vi får en lös-
ning som är bra för de anställda i Procordia men även för de anställda i
Volvo. Därför lyssnar vi på råd. Vi är icke så förmätna att vi säger att det är
en principiellt riktig affär utan att kunna svara på en endaste fråga, så som
har varit fallet med Odd Engström här i dag.
Överläggningen var härmed avslutad.
4§ Svar på interpellation 1991/92:84 om interkommunal ersättning
Anf. 37 Statsrådet BEATRICE ASK (m):
Fru talman! Först vill jag beklaga att jag inte fanns på plats för att besvara
interpellationen vid rätt tidpunkt. Det finns förklaringar till att det blev så
men givetvis ingen ursäkt. Jag skall inte göra om detta, hoppas jag.
Harald Bergström har frågat mig om det aviserade systemet, enligt vilket
de offentliga bidragen skall följa eleven, innebär att en kommun kan neka
en elev att gå i grannkommunens skola i det fall motsvarande utbildning kan
anordnas i hemkommunen och om det finns planer på att fastställa den inter-
kommunala ersättningen centralt.
Låt mig inledningsvis erinra om de ställningstaganden som 1990/91 års
riksmöte redan har gjort. De innebär bl.a. att elever och föräldrar fr.o.m.
läsåret 1992/93 ges större möjligheter att själva välja skola på grundskole-
nivå. Från denna tidpunkt skall nämligen kommunerna fördela verksam-
hetsbidrag till resp, skola oberoende av om den tillhör det offentliga skolvä-
sendet eller är en fristående skola. Riksdagen uttalade också att kommunen
sä långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt skall tillgodose föräldrars
och elevers önskan om placering vid viss skola. I grunden ligger dock be-
stämmelsen om att eleverna skall få så kort skolväg som möjligt. En elevs
önskemål om att få gå i en skola nära hemmet skall sålunda som regel inte
behöva vika för en annan elevs önskemål om placering vid viss skola.
Rätt att antas till ett nationellt program i gymnasieskolan har elever som
bor i den kommun som anordnar utbildningen eller i en annan kommun som
tillhör samverkansområdet för utbildningen. I det fall utbildningen saknas i
elevens hemkommun eller i samverkansområdet eller om eleven med hänsyn
till personliga förhållanden har särskilda skäl för att gå i skolan i annan kom-
mun än hemkommunen har eleven också rätt till utbildning i annan kom-
mun. Dessa bestämmelser gäller fr.o.m. läsåret 1992/93.
Min ambition är att ytterligare stärka valfriheten inom hela skolsystemet.
En sådan utveckling kommer på sikt att befrämja såväl kvalitet som kost-
nadseffektivitet. Förslag med denna inriktning bereds för närvarande inom
utbildningsdepartementet.
Jag är samtidigt medveten om att en kraftig ökning av andelen elever som
väljer skolor i andra kommuner än den egna, främst när det gäller utbildning
på gymnasial nivå, i vissa fall kan stå i motsats till kommunens ansvar att
förvalta de offentliga medlen på effektivaste möjliga sätt. Det är regeringens
ambition att medverka till större möjligheter att välja skola, såväl mellan
fristående och kommunala som mellan kommunens skolor och angränsande
kommuners. Valfrihet bör dock inte innebära en automatisk rätt att öka
kommunens kostnader när likvärdiga alternativ finns. De frågor som Harald
Bergström har ställt saknar således inte relevans.
I avvaktan på att beredningen i dessa frågor är slutförd är jag emellertid
inte beredd att diskutera den närmare utformningen av systemet. Jag får där-
för nu inskränka mitt svar till Harald Bergström till en försäkran om att de
frågor han har väckt kommer att analyseras i det fortsatta beredningsarbetet
inom regeringskansliet.
Anf. 38 HARALD BERGSTRÖM (kds):
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på mina frågor.
Angående grundskolans förhållanden kommer vi i min hemkommun om
någon månad att besluta om ny skolorganisation. Den innebär bl.a. att varje
skolenhet så småningom skall bli en resultatenhet. Om det går som jag hop-
pas blir en av de minsta skolenheterna en försöksskola där vi kan prova oss
fram hur de praktiska detaljerna skall ordnas. Det innebär också att varje
skolenhet skall kunna profilera sig och därmed i viss utsträckning kunna kon-
kurrera med de övriga skolenheterna om eleverna i kommunen eller grann-
kommunerna. Formuleringen i svaret att ”kommunen så långt det är prak-
tiskt och ekonomiskt möjligt skall tillgodose föräldrars och elevers önskemål
om placering vid viss skola” är därför intressant och vägledande.
När det gäller gymnasieskolan är svaret betydligt mer svävande. Där har
vi att invänta det fortsatta beredningsarbetet i departementet.
I min fråga visar jag på att vi i min hemkommun fått drastiskt ökade kost-
nader för de elever som utnyttjar grannkommunens gymnasieskola. Det rör
sig om ungefär likartat antal elever över en ganska lång period. Det skulle
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tion
37
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Svar på interpella-
tion
naturligtvis vara intressant att höra litet i vilken riktning tankarna i bered-
ningen går.
En väg vore t.ex. att sektorsbidraget, skolpengen, följer eleven-men inte
mer. Hur blir det då om vi t.ex. får 40 000 kr. per gymnasieelev i skolpeng,
men grannkommunen begär 55 000 kr. för det gymnasieprogram eleven be-
stämt sig för? Vem skall betala mellanskillnaden?
Det finns en annan variant. Låt oss anta att hemkommunen kan visa att
det aktuella gymnasieprogrammet där kan meddelas för 32 000 kr. Kan det
då tänkas att man endast ”skickar med” eleven dessa 32 000 kr. och att för-
äldrarna, eller någon annan, får betala mellanskillnaden upp till 55 000 kr.?
Jag har med detta velat visa att problemet i en krympande kommunal eko-
nomi inte är så enkelt. Ambitionen att stärka valfriheten kan komma i kon-
flikt med vitala kommunalekonomiska realiteter.
Herr talman! Vad säger statsrådet?
Anf. 39 Statsrådet BEATRICE ASK (m):
Herr talman! Harald Bergström har alldeles rätt. Jag är svävande i svaret,
eftersom det är svåra frågor.
Det råder en konflikt mellan två principer. Det finns en tydlig ambition i
de riksdagsbeslut som har fattats att elevens val skall vara vägledande och
att man så långt som möjligt skall sträva efter att följa de önskemål eleven
har. Samtidigt är det, som Harald Bergström beskriver, en stor svårighet för
kommunen om många elever väljer att i en annan kommun få en utbildning
som hemkommunen faktiskt tillhandahåller. Då uppstår gränsdragningsfrå-
gan.
Min principiella utgångspunkt i den här diskussionen är att riksdagens am-
bition att elever skall kunna välja skola skall gälla. Men det får inte bli orim-
ligt för kommunerna att klara detta. Det är skälet till att vi förbereder en
proposition, som förhoppningsvis kommer under våren, där vi reder ut en
del sådana frågor.
När det gäller principerna för elevers val på gymnasiet har vi inte kommit
lika långt i frågan om en skolpengsprincip som vi har gjort på grundskole-
nivå - detta trots att vi inte är riktigt klara med grundskolan heller. Det kom-
mer även där en proposition i vår. Frågan är svår att lösa på gymnasienivå,
eftersom kostnaderna varierar mycket och programmen fungerar annor-
lunda. Vi har i budgetpropositionen i år föreslagit mer pengar för att kunna
utjämna vissa skillnader mellan offentliga och fristående gymnasieskolor.
Men den fråga som Harald Bergström tar upp är en sådan som vi inte riktigt
har löst.
Jag är ledsen att jag inte kan ge fler detaljer. Vi arbetar så snabbt som
möjligt, väl medvetna om att kommunpolitiker tvingas att fatta beslut
ganska snart. Det är viktigt att få en enhetlig princip som gäller i hela landet.
Kommunerna har gemensamt ett intresse av att finna lösningar på frågan.
För både lämnande och mottagande kommuner är detta en konflikt som kan
bli svårhanterlig. Jag tycker att de frågor som nu tas upp skall diskuteras när
kommuner söker samverkansavtal med andra kommuner för att reda ut sam-
arbetet om utbildningar som inte finns i alla kommuner. Man kan då försöka
komma fram till en gemensam ståndpunkt i dessa frågor.
I en del fall handlar det om att strömmarna går åt båda hållen. Då kan det
vara enklare att lösa situationen med interkommunal ersättning. Däremot
kan det vara svårare för en kommun som ständigt får skicka i väg elever utan
att ta emot andra elever.
Vi skall försöka ge riktlinjer och försöka få riksdagen att fatta vissa princi-
piella beslut under våren. Det är det svar jag kan ge till Harald Bergström.
Anf. 40 HARALD BERGSTRÖM (kds):
Herr talman! Jag konstaterar att frågan är komplicerad. Det är ofta små
kommuner som kommer i kläm bredvid en större grannkommun som av tra-
dition kan ha varit den centrala gymnasieorten.
Jag vill önska lycka till, och jag hoppas att vi får ett gott resultat. Jag är
inte emot valfriheten. Men den får inte bli på bekostnad av besvärligheter,
osämja osv. mellan kommuner och ekonomiska besvärligheter i små kom-
muner.
Överläggningen var härmed avslutad.
5§ Bordläggning
Anmäldes och bordlädes de under allmänna motionstiden avlämnade
2 500 motionerna enligt bilaga till detta protokoll.
6§ Anmälan om interpellationer
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 5 februari
1991/92:98 av Gudrun Schyman (v) till försvarsministern om militärens mil-
jöförstöring:
I miljörapporten ”State of the World -91”, som tagits fram av World Watch
Institute, slås fast att militären är en av världens största miljöförstörare. Mi-
litären befinner sig ”i krig med miljön”.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har nyligen publicerat en rap-
port med titeln ”Militärens miljöförstöring i Sverige” (Lars Jederlund, de-
cember 1991), där man konstaterar att den svenska militärens roll som miljö-
förstörare inte uppmärksammats i tillräckligt hög grad.
Några av de allvarligaste problemen gäller utsläpp från militära flygplan,
avfall vid övningsskjutning, buller samt de problem som sammanhänger med
destruktion av ammunition.
Flygbränsle
Försvaret förbrukar ca 25 % av allt flygbränsle i landet och svarar därmed
för en mycket stor del av flygets samlade utsläpp. Trots detta undantas det
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
militära flyget från sådana miljöavgifter som gäller för det civila flyget. Av-
gifternas syfte är att minska utsläppen av avgaser och det vore rimligt att
samma krav ställs på militärflyget.
Ett ytterligare problem är det spill på 800 - 900 ton som årligen uppstår vid
hantering och transportering av flygbränsle och där militären står för hela
90%.
Metaller
Övningsskjutningar leder till utsläpp av sprängämnen och metallskrot,
t.ex. koppar och bly. Vid studier som gjorts vid den norska försvarskommis-
sionen 1991, visade det sig att militären där stod för en tredjedel av hela Nor-
ges blyutsläpp.
Buller
Vid militärens flygningar uppstår ett mycket kraftigt buller. Ett problem
som kommer att förvärras ytterligare när JAS-flygplanen tas i drift. Beräk-
ningar har visat att hela Uppsala och stora delar av Luleå kommer att drab-
bas av buller som vida överstiger de gränsvärden som gäller vid nyproduk-
tion av bostäder.
Destruktion
Öppen destruktion av gammal ammunition sker främst på Trängslets
skjutfält i Älvdalen. Av den ammunition som i fjol destruerades i Sverige
genom sprängning kom cirka hälften från Tyskland. I Tyskland är det, av
miljöskäl, svårt att destruera ammunition. Ingen svensk myndighet har kon-
troll över vad destrueringen av hundratals ton ammunition i Älvdalen får för
miljökonsekvenser. På naturvårdsverket i Stockholm uppger man att man
inte vet vilka egentliga miljökonsekvenser verksamheten för med sig.
Utredning nödvändig
De uppgifter som jag kortfattat redogjort för ovan är alarmerande och vi-
sar på nödvändigheten av att militärens miljöförstöring dokumenteras på ett
genomgripande sätt. Det är nödvändigt att göra en grundläggande genom-
gång av de miljökonsekvenser som den svenska militära verksamheten för
med sig och det är nödvändigt att snabbt presentera konkreta förslag som
syftar till att drastiskt minska den nu pågående miljöförstöringen.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
1. Är försvarsministern beredd att initiera en utredning om det militära för-
svarets miljökonsekvenser, liknande den man gjort i Norge?
2. Avser försvarsministern att verka för att miljöavgifter utgår för den mili-
tära flygverksamheten?
3. Är försvarsministern beredd att stoppa eller minska destruktionen av am-
munition till dess en ur miljösynpunkt säker anläggning står klar?
1991/92:99 av Gudrun Schyman (v) till finansministern om de planerade ned-
skärningarna av statsbidraget till komvux:
Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit en nedskärning av
statsbidraget till komvux med 350 milj. kr. Förslaget rimmar illa med rege-
ringens tal om utbildning och kompetenshöjning som viktiga delar i en aktiv
arbetsmarknadspolitik.
Uttalanden om att komvuxutbildningen i första hand vänder sig till ”folk
med hus i Spanien” eller är en ”hobbyverksamhet” har ingen grund i verklig-
heten. I själva verket är komvux oftast lösningen på människors ambitioner
att ta sig ur långvarig arbetslöshet, långtidssjukskrivning etc.
Regioner och kommuner med stor arbetslöshet och behov att vidareut-
bilda arbetskraft drabbas särskilt hårt om regeringens förslag skulle bli verk-
lighet.
Ett sådant exempel är Malmö, där också protesterna från elever och lärare
har varit starka. Så här skriver man från Komvux II i Malmö i ett öppet brev
till statsminister Carl Bildt:
”Herr statsminister, vi sysslar inte med någon hobbyverksamhet, ej heller
är vi någon dold arbetslöshet utan vi är en blivande resurs i samhället. Att
Sverige befinner sig i kris betyder inte att besparingar skall vara av den ka-
raktären att landet inte skall ha utbildade människor då tiderna vänder.” ”Vi
vill (---) understryka att komvux inte är någon lyxutbildning för varken ut-
landssvenskar eller andra, utan en resurs regeringen skall räkna med och
vårda.”
För att tillbakavisa alla påståenden om ”hobbyverksamhet” och ”lyxut-
bildning” har man på samma skola också gjort en utförlig undersökning om
de studerandes bakgrund och ambitioner med sina studier. I korthet fram-
kom följande:
* För 69 % var målet kompetens för högskolan
* 47 % läste på grund av arbetslöshet eller arbetsskada
* För 55 % var alternativet arbetslöshet
* Endast 21 % finansierade sina studier genom bidrag
* 70 % hade mindre än tolv års grundutbildning
* 64% av de studerande var kvinnor
Mot bakgrund av ovanstående redogörelse och mot bakgrund av det rå-
dande arbetsmarknadsläget, med en stadigt stigande arbetslöshet, vill jag
ställa följande fråga till finansministern:
Hur kan den föreslagna nedskärningen motiveras
a) mänskligt?
b) samhällsekonomiskt?
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
7 § Anmälan om frågor
Anmäldes att följande frågor framställts
den 4 februari
1991/92:361 av Björn Samuelson (v) till statsrådet Beatrice Ask om skolans
behandling av EG-frågan:
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
Enligt uppgifter i bl.a. Lärarnas Tidning är det material som finns i sko-
lorna och behandlar EG-frågan rätt så ensidigt. Materialet är till största de-
len sådant som är starkt talande för medlemskap i EG.
Frågan om svenskt medlemskap i EG skall ju avgöras via en folkomröst-
ning och därför tycker jag det är viktigt att olika åsikter i EG-frågan nu kan
komma fram i undervisningen.
Eftersom skolans undervisning skall präglas av objektivitet och allsidig be-
lysning av olika åsikter så vill jag fråga:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att underlätta en allsidig behand-
ling av EG-frågan i våra skolor?
den 5 februari
1991/92:362 av Gudrun Schyman (v) till socialministern om ersättningen vid
graviditet:
En grupp kvinnor har graviditetsrelaterade besvär som försvårar deras yr-
kesverksamhet. Detta leder till önskemål om sjukskrivning vilket kan med-
föra konflikter med ansvarig läkare som känner motvilja mot att utfärda
sjukintyg för ”icke sjukdomstillstånd”. Sedan årsskiftet är också arbetsgiva-
ren, genom arbetsgivarperioden, inblandad i bedömningen. Detta kan också
leda till konflikter om arbetsgivaren inte vill godta sjukskrivningen eftersom
tillståndet anses som självförvållat.
Konsekvensen av nu gällande regler leder inte sällan till en utsatt och för-
ödmjukande situation för kvinnan. Läkaren skall övertalas, arbetsgivaren
övertygas och i sista hand måste kanske en vägrad ersättning överklagas till
försäkringskassan.
Min fråga är:
Kommer socialministern att vidta några åtgärder för att förändra reglerna
för ersättning vid graviditet t.ex. i riktning mot större valfrihet vid uttag av
havandeskapspenning?
1991/92:363 av Gudrun Schyman (v) till kulturministern om Radio Islams
sändningar:
På hösten 1990 dömdes Radio Islams ansvarige utgivare Ahmed Rami till
sex månaders fängelse för hets mot folkgrupp. Sedan juli 1991 är han åter fri
och verksam.
I sina sändningar informerar Ahmed Rami om att det är ”judarna” som
ligger bakom det rasistiska våldet i Sverige. ”Den judiska maffian” vill skapa
kaos mellan folkgrupper och ”skapar de här stämningarna genom massme-
dia de styr och äger”. ”Sionisterna vill styra och dirigera kaos och våld mot
vissa folkgrupper, medan den judiska maffian är helt fri och trygg och kan
fortsätta med den ekonomiska och politiska ockupationen av landet Sve-
rige.”
Något nytt åtal mot Ahmed Rami är inte aktuellt, enligt JK. Det saknas
anmälningar. Den fråga man ställer sig är om hets mot folkgrupp främst är
42
en angelägenhet för de drabbade. Har inte de myndigheter som har att värna
demokratin ett eget ansvar?
Min fråga är:
Är invandrarministern beredd att ta några initiativ för att få Radio Islams
sändningar prövade enligt lagen om hets mot folkgrupp?
1991/92:364 av Åke Carnerö (kds) till finansministern om deltidstjänster vid
statliga myndigheter:
Genom förändringar inom statliga myndigheter händer det att vissa ar-
betsuppgifter överflyttas från en myndighet till en annan. I samband härmed
finns exempel på hur personer med lång deltidstjänstgöring har friställts. Or-
saken har varit att deltidstjänster har samlats på heltidstjänster.
Många människor önskar deltidstjänster bl.a. på grund av barntillsyn och
upplever sig orättvist behandlade när inte nya deltidstjänster erbjuds.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att statliga myndigheter skall
kunna erbjuda deltidstjänster?
1991/92:365 av Lars Sundin (fp) till finansministern om den baltiska guldre-
serven:
Strax före andra världskriget deponerade Estland och Litauen en del av
sin guldreserv i Sverige. I samband med det sovjetiska maktövertagandet i
dessa länder överlämnade Sverige denna guldreserv till Sovjetunionen.
Balterna deponerade även en del av sin guldreserv i England. England har
nu beslutat att ersätta balterna för denna guldreserv.
Avser även Sverige att följa detta exempel och ersätta balterna för sin
guldreserv?
1991/92:366 av Irtes Uusmann (s) till socialministern om sjuklön vid gravidi-
tet:
Enligt uppgift i radions Ekonyheter har en arbetsgivare vägrat betala sjuk-
lön till en anställd kvinna. Kvinnan, som är gravid, hade fått läkarintyg på
att hon behövde vara sjukskriven. Arbetsgivarens motivering till att vägra
betala ut sjuklön var att graviditeten var självförvållad.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialministern följande:
Hur avser socialministern att agera för att stävja den här typen av makt-
missbruk hos arbetsgivare?
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
43
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
8§ Kammaren åtskildes kl. 16.08.
Förhandlingarna leddes
av förste vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. ajourneringen
kl. 13.08,
av talmannen därefter t.o.m. 4 § anf. 37 (delvis) och
av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
LISBET HANSING ENGSTRÖM
/Barbro Karlsson
44
Innehållsförteckning
Torsdagen den 6 februari
Prot. 1991/92:59
6 februari 1992
1 § Svar på interpellation 1991/92:70 om medborgarskap och etnisk
tillhörighet....................................... 1
Kulturminister Birgit Friggebo (fp)
Rose-Marie Frebran (kds)
2 § Svar på interpellationerna 1991/92:75 och 78 om en beredning om
tråd- och etermedierna m.m.......................... 4
Kulturminister Birgit Friggebo (fp)
Ulf Kristersson (m)
Catarina Rönnung (s)
Björn von der Esch (m)
Åke Gustavsson (s)
Henrik S Järrel (m)
Ajourneringar......................................... 15
Återupptagna förhandlingar............................... 15
3§ Aktuellt........................................... 15
Talmannen
Debatt om principerna för regeringens privatiseringspolitik och
handläggningen av Volvo-Procordia-affären
Näringsminister Per Westerberg (m)
Odd Engström (s)
Carl B Hamilton (fp)
Per-Ola Eriksson (c)
Göran Hägglund (kds)
lan Wachtmeister (nyd)
Rolf L Nilson (v)
4§ Svar på interpellation 1991/92:84 om interkommunal ersättning. 36
Statsrådet Beatrice Ask (m)
Harald Bergström (kds)
5 § Bordläggning....................................... 39
6 § Anmälan om interpellationer
1991/92:98 av Gudrun Schyman (v) om militärens miljöförstö-
ring .......................................... 39
1991/92:99 av Gudrun Schyman (v) om de planerade nedskär-
ningarna av statsbidraget till komvux................ 40
7 § Anmälan om frågor
1991/92:361 av Björn Samuelson (v) om skolans behandling av
EG-frågan..................................... 41
1991/92:362 av Gudrun Schyman (v) om ersättningen vid gravi-
ditet.......................................... 42
45
Prot. 1991/92:59 1991/92:363 av Gudrun Schyman (v) om Radio Islams sänd-
6 februari 1992 ningar........................................ 42
1991/92:364 av Åke Carnerö (kds) om deltidstjänster vid stat-
liga myndigheter................................ 43
1991/92:365 av Lars Sundin (fp) om den baltiska guldreserven 43
1991/92:366 av Ines Uusmann (s) om sjuklön vid graviditet. . 43
46
Bilaga till RIKSDAGENS PROTOKOLL 1991/92:59
Riksmötet 1991/92
Förteckning över
MOTIONER
avgivna under den allmänna
motionstiden i januari 1992
Riksdagen
Stockholm 1992
Socialutskottet
So201— Socialtjänst
So401— Hälso-och sjukvård
S06OI— Barnomsorg och familjepolitik
Kulturutskottet
Kr201— Kulturverksamhet och massmedier
Kr401— Ungdomsverksamhet, folkbildning,
folkrörelsefrågor, lotterier och
kyrkliga frågor
Kr501— Idrott, rekreation och turism
Kr601— Övrigt
Jordbruksutskottet
Jo201— Jordbrukspolitik m.m,
Jo301— Skogsbruk
Jo401— Fiske, vattenbruk
Jo501— Service och kontroll (djurskydd
växtskydd)
J06OI- Miljövård
J08OI— Övrigt (jakt m.m.)
Näringsutskottet
N201— Näringspolitik m.m.
N401— Energipolitik
Utbildningsutskottet
Ub201— Skolväsendet och
vuxenutbildningen
Ub401— Högre utbildning och forskning
(utom lantbruksuniversitetet och
skogs- och jordbrukets
forskningsråd)
Ub701— Lantbruksuniversitetet och skogs-
och jordbrukets forskningsråd
Ub801— Motioner gemensamma för mer än
ett av ämnesområdena 2, 4 eller7
Trafikutskottet
T201- Trafikpolitik samt motioner som
avser två eller flera av ämnena i
T300—T900-serierna
T301— Vägväsende
T401— Trafiksäkerhet, fordons-och
körkortsfrågor
T501- Järnvägstrafik
T601— Sjöfart
T701- Luftfart
T801— Post och Tele
T901- Övrigt
Arbetsmarknadsutskottet
A201— Arbetsmarknad och arbetsliv •
A401— Regionalpolitik
A601- Personalpolitik
A701- Arbetsrätt
A801— Jämställdhet
Bostadsutskottet
Bo201- Bostadsförsörjningen
Bo301— Länsstyrelsefrågor, rikets
administrativa indelning
Bo401— Fastighetsrättslig lagstiftning
Bo501— Plan- och byggnadslagstiftningen
vattenrätt
B06OI- Rennäringsfrågor
Bo701 — Renhållningslagstiftningen
ÄMNESINDELNING AV MOTIONER UNDER
ALLMÄNNA MOTIONSTIDEN 1992
Konstitutionsutskottet
K201— Regeringsformen m.m.
K301— Riksdagsordningen, riksdagsfrågor
K401— Yttrandefrihetsfrågor
K501 — Statlig förvaltning
K601- Kommunala och kyrkliga frågor
K701— Valfrågor
K801- Pressfrågor, partistöd.
samhällsinformation m.m.
Lagutskottet
L201— Associationsrätt
L301— Exekutionsväsendet
L401 — Familjerätt
L501- Fastighetsrätt
L601— Försäkrings- och skadeståndsrätt
L701 — Konsumentskydd
L801— Immaterialrätt
L901- Övrigt
Finansutskottet
Fi201— Ekonomisk politik
Fi301 — Kommunalekonomi
Fi401 — Statistik, revision, rationalisering,
ADB, statlig lokalförsörjning m.m.
Fi501 — Offentlig sektor, upphandling,
egenregi verksamhet
Fi601 — Sparande
Fi701 — Övrigt
Skatteutskottet
Utrikesutskottet
U201 — Biståndspolitik
U301 — Utrikesförvaltningen och
underlydande myndigheter
U401 — Säkerhetspolitik, nedrustning,
krigsmaterielexport
U501— Europeiskt samarbete
U601 — Förhållandet till enskilda länder och
vissa internationella organisationer
samt frågor om mänskliga rättigheter
U701- EES-frågor
Sk301— Direkta skatter
Sk601— Indirekta skatter och tullfrågor
SkSOl- Taxering, uppbörd och
skatteförvaltningen
Sk901- Övrigt
Justitieutskottet
Ju201- Polisväsendet
Ju301— Åklagarväsendet
Ju401— Domstolsväsendet
Ju501— Kriminalvården
Ju601— Brottsbalken m.m.
Ju701- Rättegångsbalken m.m.
Ju801- Övrigt
Försvarsutskottet
F6201- Säkerhetspolitik och gemensamma
totalfors varsfragor
Fö.301- Totalförsvarets militära del
FÖ401- Totalförsvarets civila del
Fö5()l- Forskning och försvarsindustri
F06OI— Kustbevakningen
Fö7()l — Fredsräddningstjänst
F08OI- Strålskydd och kemikaliekontroll
FÖ901- Övrigt
Socialförsäkringsutskottct
Sf2Ol- Allmän forsäkring m.m.
SfSOl — Studiesocialt stöd
SfbOl— Invandrarfrågor m.m.
4 Riksdagen 1991/92. Nr 59
Konstitutionsutskottet
Ämnesindelning
K201— Regeringsformen m.m.
K301— Riksdagsordningen, riksdagsfrågor
K401- Yttrandefrihetsfrågor
K501— Statlig förvaltning
K601— Kommunala och kyrkliga frågor
K701- Valfrågor
K801— Pressfrågor, partistöd,
samhällsinformation m.m.
K201
Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
Grundlagsreglering av svenska medborgares
rösträtt
K202
Daniel Tarschys (fp)
Minskat antal riksdagsledamöter
K203
Ingela Mårtensson (fp)
Medlemskapet i svenska kyrkan
K204
Ulla Tilländer och Stina Eliasson (c)
Regeringsformen och folkkyrkorna
K205
Johan Lönnroth och Björn Samuelson (v)
Val av statsöverhuvud
K206
Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
Grundlagsändringar
K207
Karin Pilsäter (fp)
Grundlagsskyddad livsåskådningsfrihet
K208
Lars Werner m.fl. (v)
Fördjupad demokrati
KU 1-3,5
LU 4
K209
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Förbud mot folk- och bostadsräkningar,
m.m.
KU 1
SfU 2
K210
Åke Gustavsson m.fl. (s)
Studiesatsning inför folkomröstningen om
EG
K211
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c)
Allsidig EG-information
K212
Bo Finnkvist m.fl. (s)
Allemansrätten m.m.
K213
Bo Holmberg m.fl. (s)
Relationerna mellan staten och kyrkan
K214
Martin Nilsson (s)
Religionsfriheten
K215
Björn von der Esch m.fl. (m,nyd)
Europakonventionen om de mänskliga rät-
tigheterna
K216
Bengt Hurtig m.fl. (v)
Allsidig EU-information
K217
Sten Söderberg m.fl. (nyd)
Folkomröstning om flykting- och bistånds-
politiken
K218
Tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c)
Utvidgat skydd mot hemlig telefonavlyss-
ning
K219
Martin Nilsson (s)
Sveriges författning
K220
Nic Grönvall (m)
Översyn av datalagen
K221
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Folkomröstningar
K222
Gudrun Norberg (fp)
Utlandssvenskars rösträtt
K223
Ingvar Svensson (kds)
Subsidiaritetsprincipen
K224
Lennart Fremling (fp)
Utlandssvenskars rösträtt
K225
Karin Pilsäter (fp)
Religionsfrihet för kungahuset
K226
Tage Påhlsson (c)
Information om EG-omröstning
K227
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
En grundlagsreform
K228
Margareta Winberg och Hans Göran Franck
(s)
Grundlagsskydd för de homosexuella
K229
Harriet Colliander och Lars Andersson
(nyd)
Den personliga friheten och integriteten
K230
Hans Göran Franck och Håkan Holmberg
(s,fp)
Samemas rättigheter
K231
Chris Heister (m)
Utlandssvenskars rösträtt
K232
Bengt Harding Olson (fp)
Medborgarkontrakt
K301
Lena Öhrsvik m.fl. (s)
Riksdagens tillgänglighet för handikappade
K302
Jan-Erik Wikström och Margitta Edgren
(fp)
Språkvården i riksdagen
K303
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Riksdagens arbete
K304
Bengt Harding Olson (fp)
Politisk sekreterare till riksdagsledamöter
K305
Bertil Persson (m)
Ett medicinalutskott i riksdagen
K306
Johan Lönnroth och Eva Zetterberg (v)
Offentlig registrering av riksdagsledamöter-
nas ekonomiska intressen
K307
Per Olof Håkansson m.fl. (s)
Översyn av riksdagsarbetet
K308
Leif Bergdahl och Harriet Colliander (nyd)
Ändrade regler för val till riksdagens utskott
K309
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Bättre information om riksdagsbesluten
K310
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Nya löner för riksdagsledamöter
K311
Lars Werner m.fl. (v)
Rösträtt för invandrare i riksdagsval
K312
Hans Lindblad (fp)
Riksdagens öppnande
K313
Karl-Göran Biörsmark (fp)
020-linjen till riksdagen
K314
Richard Ulfvengren och Lars Moquist (nyd)
Parlamentarisk representation i FN
K315
Anne Sörensen m.fl. (nyd)
Riksmötets öppnande
K316
Lars Tobisson och Gunnar Hökmark (m)
Ändrad placering av riksdagledamöterna i
kammaren
K317
Tuve Skånberg (kds)
Alkoholfri representation
K318
Ingvar Svensson (kds)
Val till valprövningsnämnden
K319
Lennart Daléus (c)
Etik och politik
K320
lan Wachtmeister (nyd)
Förkortad väntetid hos JO m.m.
K321
Richard Ulfvengren m.fl. (nyd)
Video och TV i riksdagsarbetet
K322
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Personval och färre riksdagsledamöter
K401
Lena Öhrsvik (s)
Sekretess för privata donationsfonder
K402
Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m)
Hantering av privatläkarjournaler
K403
Charlotte Cederschiöld m.fl. (m)
Åldersgräns för barns medverkan i porno-
grafisk verksamhet
K404
Gullan Lindblad m.fl. (m)
Straffbarhet för vissa våldspornografiska als-
ter
K405
Ingegerd Sahlström m.fl. (s)
Olaga våldsskildringar
K406
Lena Klevenås m.fl. (s)
Bisarr pornografi
K407
Ingela Mårtensson och Isa Halvarsson (fp)
Förbud mot spridning av vissa porrfilmer
K408
Thage G Peterson m.fl. (s)
Enhetliga regler för barnomsorg
K409
Isa Halvarsson m.fl. (fp)
Förhandsgranskning av våldsvideo
K410
Håkan Holmberg m.fl. (fp,s,m,c,kds)
Hets mot folkgrupp
K411
Ingrid Andersson och Anita Persson (s)
Sekretess vid faderskap
K412
Birthe Sörestedt och Bengt Silfverstrand (s)
Pornografilagstiftningen
K413
Ulf Kristersson (m)
Avskaffande av reklamförbudet i YGL
K414
Christer Lindblom och Bengt Harding Olson
(fp)
Förväxlingsrisk vid personnummeranvänd-
ning
K415
Wiggo Komstedt (m)
Spridning av betalningsperioder
K416
Harriet Colliander m.fl. (nyd)
Påföljden för olovlig sändning av radiopro-
gram
K417
Henrik S Järrel och Björn von der Esch (m)
Skydd för offentlighetsprincipen
K418
Per Stenmarck (m)
Statens kontroll av etermedia
K419
Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)
Regionala TV-sändningar över det fjärde
markbundna nätet
K420
Henrik S Järrel och Björn von der Esch (m)
Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL
K421
Åke Carnerö och Ulf Björklund (kds)
Förhandsgranskning av videogram
K422
Thage G Peterson m.fl. (s)
Riktlinjer för massmediepolitiken
KrU 1,4
KU 2-3,5-9
K423
Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)
Barn och bild
KU 1-4
UbU 5
SoU 6
K424
Christina Linderholm (c)
Homosexuellas rättigheter
KU 1-2
UbU 3
SfU 4
AU 5
LU 6
K425
Gudrun Norberg (fp)
Reklam i närradion
K426
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Kabellagen m.m.
K427
lan Wachtmeister (nyd)
Förbudet att smäda den kristna religionen
K428
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Ändring i yttrandefrihetsgrundlagen
K429
Harriet Colliander och Richard Ulfvengren
(nyd)
Åtgärder mot bristande konkurrens inom
massmedia
K430
lan Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
Auktorisation av journalister
KU 1
UbU 2
K431
Henrik S Järrel (m)
”Public service” och Sveriges Radio
KU 1,3-4
KrU 2
K432
Bengt Harding Olson (fp)
Radioverksamheten
KU 1-2,4,6
KrU 3,5
K433
Margareta Viklund (kds)
Ändring i utlänningslagen
KU 1
SfU 2
K501
Olle Schmidt (fp)
En ny regional organisation i Sverige
K502
Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
Länsdemokrati och regional självstyrelse
K503
Håkan Strömberg m.fl. (s)
Lekmannainflytande i statliga verk och sty-
relser
K504
Per Olof Håkansson och Johnny Ahlqvist (s)
Regionala ledningsfrågor
K505
Ulla-Britt Åbark och Owe Andréasson (s)
Lekmannainflytande i statliga myndigheter
och verk
K506
Lars Moquist m.fl. (nyd)
Arvode åt personalföreträdare i statliga sty-
relser
K507
Pehr Löfgreen (m)
Den fria tolkservicen
K508
Bengt Wittbom m.fl. (m,fp)
En framtida nationell regionpolitik
K509
Lisbeth Staaf-Igelström och Sinikka Bohlin
(s)
Ersättning till ledamöter i statliga utred-
ningar
K510
Thage G Peterson m.fl. (s)
Datainspektionens verksamhet
K511
Bertil Persson (m)
Om statliga verksstyrelser
K512
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Förbud mot uttagande av avgifter för myn-
digheters rutinmässiga kontroll och inspektion
av icke offentlig verksamhet
K513
Jan Backman (m)
Medborgarkontrakt
K514
Göthe Knutson (m)
Åtgärder för att underlätta allmänhetens
kontakt med myndigheterna m.m.
K515
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Myndigheters inkrävande av uppgifter m.m.
K516
Johan Lönnroth m.fl. (v)
Länsting
K517
John Bouvin och Lars Andersson (nyd)
En medborgarrättskommission
K518
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Införandet av länsparlament/regionparla-
ment
K519
Harriet Colliander (nyd)
Ändring i rättsprövningslagen
K520
Bengt Harding Olson (fp)
En riksombudsmannainstitution
K601
Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
Medlemskapet i svenska kyrkan
K602
Johan Lönnroth och Eva Zetterberg (v)
Försöksverksamhet med direktvalda stads-
delsnämnder i Göteborg och Stockholm
K603
Johan Lönnroth (v)
Ledighet för politiska förtroendeuppdrag
K604
Bertil Persson (m)
Benämningen stad
K605
Rosa Östh och Roland Larsson (c)
Kommunal vårdnadsersättning
K606
Ingvar Svensson (kds)
Minimiantal ersättare för kommunfullmäk-
tige
K607
Rosa Östh och Ingbritt Irhammar (c)
Kommunal demokrati
K608
Anders Svärd (c)
Avskaffande av kyrkofondens styrelse
K609
Monica Öhman och Bruno Poromaa (s)
Kyrkorådens sammansättning
K610
Lars Biörck (m)
Auktoriserade revisorer för kontroll av
kommunal verksamhet
K611
Lars Werner m.fl. (v)
Kyrkans skiljande från staten
K612
Elisabeth Fleetwood (m)
Gravvårds utseende
K613
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Landstingen
K614
Gunhild Bolander och Rosa Östh (c)
Kyrka-stat
K615
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Valen till kommunala nämnder och styrelser
K616
Berit Löfstedt m.fl. (s)
Relationerna mellan kyrka och stat
K701
Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
Partibegreppet i vallagen
K702
Lena Öhrsvik (s)
Symboler på valsedlar
K703
Knut Wachtmeister och Rune Rydén (m)
Valkretsindelningen i Malmöhus län
K704
Christer Lindblom (fp)
Ökat skydd för valhemligheten
K705
Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp)
Ny valkretsindelning i Malmöhus län
K706
Bertil Persson (m)
Avskaffande av fyrstadskretsen
K707
Bertil Persson (m)
Snabbare valgenomslag i kommunerna
K708
Owe Andréasson och Ulla-Britt Åbark (s)
Kyrkofu 11 mäktigeval et
K709
Birger Hagård (m)
Brevröstningslagen
K710
Ingvar Björk och Bo Nilsson (s)
Vallokalens tillgänglighet för handikappade
K711
Bertil Persson (m)
Falsk ursprungsbeteckning på partilistor i
riksdagsval
K712
Birger Hagård och Ylva Annerstedt (m,fp)
Överklagandetider enligt vallagen m.m.
K713
Bertil Persson (m)
De kommunala valkretsarna
K714
Carl-Johan Wilson (fp)
Gemensam valsedel i kyrkoval
K715
Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
Svenska medborgares utlandsröstning
K716
Gudrun Norberg (fp)
Kyrkliga val
K717
Håkan Holmberg (fp)
Nomineringsrätten vid riksdagsval
K718
Jan-Erik Wikström och Carl-Johan Wilson
(fp)
Kyrka-stat-frågans fortsatta beredning
K719
Harriet Colliander (nyd)
Legitimation vid röstning i vallokal
K801
Bengt Harding Olson (fp)
Folkdataterminaler
K802
Lars Stjernkvist och Ingvar Björk (s)
Stödet till radio- och kassettidningar
K803
Ulla Pettersson m.fl. (s)
Små försäljningsställen för tidningar
K804
Olle Lindström (m)
Landskapsvapen för Norrbotten
K805
Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Stöd till radio- och kassettidningar
K806
Jan Andersson och Börje Nilsson (s)
Ökat stöd till LL-stiftelsen
K807
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Förslag till statsbudget för budgetåret
1992/93
K808
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Sänkt partistöd
K809
Gullan Lindblad (m)
Medalj för flygarbragd
K810
Thage G Peterson m.fl. (s)
Presstödet
K811
Lennart Fridén (m)
Avveckling av lagar m.m.
K812
Birger Hagård och Henrik S Järrel (m)
Ett reformerat offentligt belöningssystem
K813
Harald Bergström och Anders G Högmark
(kds,m)
Nationaldagen bör bli helgdag
K814
Johan Lönnroth m.fl. (v)
Anslaget till kungl. hov- och slottsstaterna
K815
Elisabeth Persson m.fl. (v)
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur
K816
Jan Andersson och Börje Nilsson (s)
Synskadades behov av läns- och kommunal-
taltidningar
K817
Johan Lönnroth (v)
Presstödet
K818
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Presstödet
K819
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Stödet till radio- och kassettidningar
10
K820
Charlotte Cederschiöld (m)
Ordensväsendet
K821
Jan Sandberg (m)
Europadagen den 5 maj som allmän flagg-
dag
K822
Pehr Löfgreen m.fl. (m)
Offentliga belöningsväsendet
K823
Bengt Kindbom (c)
Presstödet
K824
Charlotte Cederschiöld m.fl. (m,fp,c,kds)
Utomlands bosatta svenskar
K825
Bengt Silfverstrand och Nils T Svensson (s)
Översyn av våra helgdagar
K826
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Försöksverksamhet med ”Folkets datakon-
tor”
11
Finansutskottet
Ämnesindelning
Fi201— Ekonomisk politik
Fi301— Kommunalekonomi
Fi401— Statistik, revision, rationalisering,
ADB, statlig lokalförsörjning m.m.
Fi501 — Offentlig sektor, upphandling,
egenregi verksamhet
FiöOl— Sparande
Fi701 — Övrigt
Fi
Fi201
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Privatiseringen ‘
Fi202
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Fi203
Lars Tobisson m.fl. (m)
Kredit- och valutapolitiken
Fi204
Britta Bjelle (fp)
Medel till riksbankens jubileumsfond
Fi205
Ivar Franzén m.fl. (c)
Regional balans inom den ekonomiska poli-
tiken
Fi206
Lars Werner m.fl. (v)
Nedskärning av statlig verksamhet
Fi207
Hans Lindblad (fp)
Utvecklingen i Gävleborgs län
Fi208
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Den ekonomiska politiken
FiU 1-4,7-8,10,20
KrU 5-6
NU 9,12-15
SfU 11
SkU 16-19
Fi209
Lars Werner m.fl. (v)
Den ekonomiska politiken
FiU 1-3,5-6,16,19-21
UU 4
SfU 7-11,13-14
AU 12,17
BoU 15
UbU 18
SoU 22
Fi301
Bo Holmberg m.fl. (s)
Den kommunala beskattningsrätten
Fi302
Inger Lundberg m.fl. (s)
Kommunsektorns förutsättningar 1993
Fi303
Johan Lönnroth (v)
Göteborgs kommunala ekonomi
Fi304
Margit Gennser och Chris Heister (m)
Kommunernas pensionsskulder
Fi305
Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
Göteborgs framtid
FiU 1-3
SkU 4
Fi401
Jan Bergqvist (s)
Miljöindex och gröna nationalräkenskaper
Fi402
John Andersson (v)
Nationalräkenskaper
Fi403
Nils T Svensson m.fl. (s)
Statistik över kooperativ verksamhet
Fi404
Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson
(s)
Konsumentprisindex
Fi405
Göte Jonsson och Ulf Melin (m)
Slopande av folk- och bostadsräkningen
Fi406
Christina Linderholm (c)
Statens lokalbehov
Fi407
Sture Ericson m.fl. (s)
Statistiska centralbyrån (SCB)
Fi408
Margareta Winberg m.fl. (s)
Alternativ syn på ekonomin
FiU 1,4-5
AU 2
UbU 3
Fi409
Johan Lönnroth m.fl. (v)
En ny låg- och höginkomstutredning
Fi410
Lars-Ove Hagberg m.fl. (v)
SCB:s partisympatiundersökningar
15
Fi
Fi411
Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c)
Myndigheters uppgiftsinsamling frän företag
Fi412
Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp)
Göteborgs universitets lokaler
Fi413
Daniel Tarschys (fp)
SCB:s partisympatiundersökningar
Fi501
Ingbritt Irhammar m.fl. (c)
Miljöhänsyn vid statlig och kommunal upp-
handling
Fi502
Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
Kooperation som medel i förnyelse av of-
fentlig sektor
Fi503
Leif Marklund m.fl. (s)
Statlig och kommunal samverkan i glesbygd
Fi504
Hans Gustafsson m.fl. (s)
Utveckling av offentlig sektor
FiU 1-6,8
AU 7
Fi505
Bengt Hurtig (v)
Användning av 020-nummer i statlig verk-
samhet
Fi506
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Rationalisering av den offentliga sektorn
Fi507
Stig Rindborg (m)
Obligatoriskt anbudsförfarande vid kommu-
nal verksamhet
Fi601
Sören Lekberg och Nils T Svensson (s)
Bosparande för vuxna
Fi602
My Persson (m)
Sparande för barn och ungdomar
Fi603
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Skattefritt bosparande
Fi604
Alf Wennerfors (m)
Spritt enskilt ägande
FiU 1-2
NU 3-4,6-7
BoU 5
Fi701
Bertil Persson (m)
En myntreform
Fi702
Jan-Olof Franzén (m)
Användningen av miljöskatterna
Fi703
Sverre Palm m.fl. (s)
Miljöobligationer som sparform
Fi704
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Rensning bland myndigheter och verk
Fi705
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Kontroll av obligationshandeln
Fi706
Lennart Hedquist (m)
Rätt för kommuner att emittera premieobli-
gationer
Fi707
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Statens rätt att lånefinansiera infrainveste-
ringar
Fi708
Elving Andersson (c)
Uppdelning av statsbudgeten
Fi709
Wiggo Komstedt (m)
Myntreform
Fi710
Larz Johansson m.fl. (c)
Samhällets resurser
Fi711
Lars Sundin och Elver Jonsson (fp)
Estlands guldreserv
16
Skatteutskottet
Ämnesindelning
Sk301— Direkta skatter
Sk601- Indirekta skatter och tullfrågor
Sk801— Taxering, uppbörd och
skatteförvaltningen
Sk901— Övrigt
5 Riksdagen 1991/92. Nr 59
Sk
Sk301
Sigrid Bolkéus (s)
Beskattningen av hobbybiodling
Sk302
Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
Utvärdering av skattereformen
Sk303
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Beskattning av utlandstraktamenten
Sk304
Inger René m.fl. (m)
Skatteväxling mellan permanentboende och
fritidsboende
Sk305
Karin Falkmer (m)
Skattebefrielse för hobbybiodling
Sk306
Hans Karlsson m.fl. (s)
Traktamenten och kostförmåner
Sk307
Britta Bjelle och Ulla Orring (fp)
Ändrade avskrivningsregler för företag
inom stödområde
Sk308
Charlotte Cederschiöld (m)
Skatteavdrag för läkares fortbildning
Sk309
Birger Andersson och Rune Thorén (c)
Särbeskattning av makars förmögenhet
Sk310
Birger Andersson och Marianne Andersson
(c)
Slopad sambeskattning av barns och föräld-
rars förmögenhet
Sk311
Sven-Olof Petersson (c)
Kvittningsrätt mellan olika förvärvskällor
Sk312
Hans Göran Franck (s)
Befrielse för organisationer från arvsskatt
Sk313
Inger Koch (m)
Värderingen av kostförmån för hotell- och
restauranganställda
Sk314
Kaj Larsson och Bengt Silfverstrand (s)
Beskattningen av turistresor
Sk315
Lennart Fremling (fp)
Särskilda skatteregler vid omarrondering av
skogen i Dalarna
Sk316
Anita Modin m.fl. (s)
Lunchsubventioner
Sk317
Jerzy Einhorn och Rune Rydén (kds,m)
Skatteavdrag för donationer till ideella än-
damål
Sk318
Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c)
Friare användning av skogskontomedel i
syfte att stimulera investeringar
Sk319
Ingbritt Irhammar (c)
Skattefrihet vid plockning av pollenrika väx-
ter
Sk320
Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c)
Beskattningen av butiksägare, som blivit ut-
satta för rån
Sk321
Hugo Hegeland (m)
Enhetliga regler för beräkning av arvsskatt
Sk322
Anders Nilsson (s)
Bestämmelser om utländska gästartister
Sk323
Göte Jonsson m.fl. (m)
Avdragsrätt för underhåll av mangårdsbygg-
nader på jordbruksfastigheter
Sk324
Nic Grönvall (m)
Fartygsfonder för fiskerinäringen
Sk325
Mikael Odenberg (m)
Skattefrihet för miljö- och säkerhetsrelate-
rade biltillbehör
Sk326
Peter Kling m.fl. (nyd)
Skattefria lunchförmåner
19
Sk
Sk327
Peter Kling och Sten Andersson i Malmö
(nyd,m)
Inför hobbyhästägandet i hästsporten igen
Sk328
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Skattepolitik
Sk329
Bo Arvidson och Rune Rydén (m)
Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet
Sk330
Elving Andersson (c)
Beskattningen av tjänstebilar
Sk331
Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c)
Inkomst- och företagsbeskattningen
Sk332
Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m)
Skatten på kapitalförluster
Sk333
Hans Göran Franck och Maj Britt Theorin
(s)
Lagen om upphovsmannakonto
Sk334
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Skattefritt sparande för barn/ungdom
Sk335
Marianne Andersson och Birger Andersson
(c)
Skattebefrielse för hobbybiodling
Sk336
Hans Nyhage och Lars Björkman (m)
Beskattning av biodling
Sk337
Rune Thorén och Elving Andersson (c)
Översyn av reglerna för fastighetstaxering
Sk338
Anders G Högmark och Ulf Melin (m)
Beskattning av dödsbos försäljning av bo-
stadsfastighet
Sk339
Bengt Dalström (nyd)
Skattebefrielse för donationer
Sk340
Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd)
Skattelättnad för privat underhåll och drift
av vissa mangårdsbyggnader
Sk341
Gustaf von Essen (m)
Avdrag för underhåll av privatägda slott och
herrgårdar
Sk342
Stig Rindborg (m)
Utvärdering av den statliga fastighetsskatten
Sk343
Margit Gennser (m)
Avdrag för pensionsförsäkringspremier
Sk344
Lars Biörck (m)
Riskvilligt kapital
Sk345
Margit Gennser och Hugo Hegeland (m)
Förmånstagare till pensionsförsäkringar
Sk346
Margit Gennser (m)
Brutet räkenskapsår för handelsbolag och
enskilda firmor
Sk347
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Uthyrning av privatbostad
Sk348
Hugo Hegeland (m)
Kvittningsfällan för aktiebolag
Sk349
Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd)
Avdragsgill sponsring och välgörenhet
SkU 1-2
KrU 3
Sk350
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Riskkapitalförsöijning för småföretagare
SkU 1-4
NU 5
Sk351
Lars Werner m.fl. (v)
Skattepolitik för arbete och välfärd
SkU 1-8,13-28,30-56
SfU 9-10,12,57
FiU 11
NU 29
20
Sk
Sk352
Lars Werner m.fl. (v)
Skattepolitiken
SkU 1-3,5-6
FiU 4
Sk353
Leif Marklund m.fl. (s)
Avdragsrätten för konferensresor utomlands
Sk354
Ingrid Näslund (kds)
Dagbarnvårdares skatteförhållanden
Sk355
Jan Erik Ågren m.fl. (kds)
Skattefria inkomster av bär- och svamp-
plockning
Sk356
Kenneth Lantz (kds)
Skattereglerna för tjänstebil m.m.
Sk357
Rose-Marie Frebran (kds)
Kulturskaparnas skattevillkor
Sk358
Ulf Björklund (kds)
Skattefrågor i skogsbruket
Sk359
Carl Olov Persson (kds)
Avdragsrätt för reparation och underhåll
Sk360
Birger Andersson (c)
Realisationsvinstberäkning vid avyttring av
näringsfastighet och privatbostad m.m.
Sk361
Bengt Rosén och Elver Jonsson (fp)
Beskattningen av biodling
Sk362
Ulf Eriksson m.fl. (nyd)
Beskattningen vid hobbyhästuppfödning
Sk363
Tage Påhlsson (c)
Beskattningen av minderårigas sparande
Sk364
Ulla Orring (fp)
Biodling
Sk365
Tage Påhlsson och Stina Eliasson (c)
Tjänsteresor
Sk366
Karin Starrin (c)
Energisparfonder
Sk367
Birger Rosqvist (s)
Skatteavdrag för feriearbetande ungdomar
Sk368
Gunhild Bolander och Stina Eliasson (c)
Slopad sambeskattning av barns och föräld-
rars förmögenhet
Sk369
Rune Thorén (c)
Avdragsrätt för deklarationskostnader m.m.
Sk370
Jan-Erik Wikström m.fl. (fp)
Avdragsrätt för gåvor till ideellt och humani-
tärt arbete
Sk371
Bengt Harding Olson (fp)
Beskattning vid expropriation
Sk372
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Skattebefrielse för hobbybiodling
Sk373
Stefan Attefall (kds)
Reducerat förmånsvärde för elbilar
Sk374
Göran Hägglund (kds)
Avdrag för kapitalförluster i samband med
rån och stöld
Sk601
Birgitta Hambraéus m.fl. (c)
Beskattningen av motorsågsbränsle
Sk602
Catarina Rönnung m.fl. (s)
Slopande av mervärdeskatt för fotvård av
medicinska skäl
Sk603
Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(s)
Kostnadsneutralitet mellan lastfordon
Sk604
Leif Marklund m.fl. (s)
Charterskatten
21
Sk
Sk605
Karin Falkmer och Inger René (m)
Gallerimomsen
Sk606
Kaj Larsson m.fl. (s)
Färjeförbindelsen Simrishamn-Allinge
Sk607
Hans Nyhage och Lars Björkman (m)
Slopande av hundskatten
Sk608
Sverre Palm och Bo Forslund (s)
Ändring i tullagen och lagen om tullfrihet
m.m.
Sk609
Jarl Lander och Sten-Ove Sundström (s)
Differentiering av bensinskatten
SkölO
Ulf Melin och Christer Lindblom (m,fp)
Slopandet av hundregistret
Sköll
Bo Arvidson och Maud Ekendahl (m)
Kommunernas skyldighet att ta ut hundskatt
Sk612
Mikael Odenberg (m)
Ändrad alkoholbeskattning
Sk613
Inger Koch (m)
Avskaffande av hundskatt och hundskatte-
register
Sk614
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Differentierad förpackningsskatt
Sk615
Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s)
Skatter och avgifter för hobbybilar
Sk616
Sigrid Bolkéus m.fl. (s)
Prissättningen på råtallolja
Sk617
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Begravningsmomsen
Sk618
Gustaf von Essen (m)
Länsmuseernas status i momshänseende
Sk619
Hans Stenberg m.fl. (s)
Drivmedelsbeskattningen
Sk620
Peter Kling m.fl. (nyd)
Den särskilda varuskatten, restitution av er-
lagd skatt
Sk621
Anders Svärd m.fl. (c)
Mervärdeskatten och de kyrkliga kommu-
nerna
Sk622
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Tax-free-försäljning på Gotlandsfärjorna
Sk623
Britta Bjelle (fp)
Tulltillägg
Sk624
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Energibeskattningen
Sk625
Sinikka Bohlin och Ulla-Britt Åbark (s)
Skattereformens effekter på bostadsförvalt-
ning
Sk626
Jan-Erik Wikström (fp)
Vissa ändringar i lagen om mervärdeskatt
Sk627
Ivar Franzén och Ulla-Britt Åbark (c,s)
Undantag från mervärdeskatt
Sk628
Charlotte Cederschiöld (m)
Skattefri servering på Gotlandsbåtarna
Sk629
Kent Olsson och Stig Grauers (m)
Momsplikten på översättningsverksamhet
Sk630
Bertil Persson (m)
Tax-free-försäljning på Danmarkstrafiken
Sk631
Berit Löfstedt m.fl. (s)
Skatt på reklam i radio och TV
Sk632
Sören Lekberg och Nils T Svensson (s)
Momsen på fastighetsförvaltning
22
Sk
Sk633
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Momsbefrielse för djurparker
Sk634
Ivar Franzén och Rune Thorén (c)
Elbil m.m.
Sk635
Stina Eliasson och Elving Andersson (c)
Länsmuseernas mervärdeskatteplikt
Sk636
Tuve Skånberg (kds)
Stimulansåtgärder för katalysatorrening av
bilar
Sk637
Jerzy Einhorn (kds)
Redovisningen av mervärdeskatt
Sk638
Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c)
Privata vårdgivare och momsen
Sk639
Ivar Franzén (c)
Miljöavgifter på elproduktionen
Sk640
Georg Andersson m.fl. (s)
Alkoholpriserna
Sk641
Bengt Dalström (nyd)
Kilometerskatten
Sk642
Bengt Dalström (nyd)
Momsbefrielse för inköpt sjukvård
Sk643
Ingrid Hemmingsson (m)
Fordonsskatt
Sk644
Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén
(m)
Momsreglerna inom ridsporten
Sk645
Claus Zaar m.fl. (nyd)
Gotland som frihandelszon
Sk646
Maud Ekendahl och Inga Berggren (m)
Fäij eförbindelsen Simrishamn-Allinge
Sk647
Per-Richard Molén och Olle Lindström (m)
Energiskatterna
Sk648
Bert Karlsson (nyd)
Momsen för besöksattraktioner m.m.
Sk649
Marianne Carlström m.fl. (s)
Sänkning av momsen för turistattraktioner
Sk650
Hans Karlsson (s)
Stämpelskatt för landstingskommunala fas-
tighetsbolag
Sk651
Leo Persson m.fl. (s)
Skatterabatt på el
Sk652
Hugo Hegeland (m)
Skatt på nytt riskkapital
Sk653
Rosa Östh (c)
Länsmuseernas momsplikt
Sk654
Bertil Måbrink (v)
Momsen på doktorsavhandlingar
Sk655
Wiggo Komstedt och Jan Sandberg (m)
Miljöklassindelningen av nya fordon
Sk656
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Alkohollagstiftningen
SoU 1
SkU 2-3
Sk657
Carl Olov Persson och Liisa Rulander (kds)
Indexreglerade priser på alkohol
Sk658
Sonja Rembo (m)
Mervärdeskatt på fartyg och flygplan m.m.
Sk659
Roland Larsson (c)
Finansiering av sjukvården
Sk660
Gudrun Norberg (fp)
Skattefri handel på båtar och flyg
23
Sk
Sk661
Ingvar Svensson (kds)
Begreppet allmän nyhetstidning
Sk662
Håkan Holmberg (fp)
Länsmuseerna och momsen
Sk663
Rosa Östh och Birgitta Hambraeus (c)
Beskattningen vid försäljning av konsthant-
verk
Sk664
Maj Britt Theorin m.fl. (s)
Turistmomsen
Sk665
Sten Söderberg (nyd)
Förenklad hantering av införselmoms m.m.
Sk666
Marianne Andersson (c)
Momsen på homeopatiska konsultationer
Sk667
Sverre Palm och Bo Forslund (s)
Tullen i ett framtida EG-perspektiv
Sk668
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Sänkning av turistmomsen
Sk669
Karin Starrin (c)
Prissättningen på råtallolja
Sk670
Erling Bager m.fl. (fp)
Momsrutinerna beträffande bunkerolja för
fartyg
Sk671
Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp)
Momsen för ideella föreningar
Sk672
Erling Bager (fp)
Mervärdeskatten för nöjes- och djurpar-
kerna
Sk673
Harriet Colliander och Anne Sörensen (nyd)
Momsreglerna och länsmuseerna
SkU 1
KrU 2
Sk674
Annika Åhnberg och Bengt Hurtig (v)
Miljövänligare fordon
Sk801
Knut Wachtmeister (m)
Förhandsbesked i skattefrågor
Sk802
Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s)
Antalet ledamöter i skattenämnd
Sk803
Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s)
Anstånd med att lämna självdeklaration
Sk804
Lennart Fremling (fp)
Skatteprocedurer för småföretagare
Sk805
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Kontroll av ränteinkomster
Sk806
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Redovisning av skatter
Sk807
Roland Sundgren och Göran Magnusson (s)
Viss ändring i uppbördslagen
Sk808
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Rättssäkerhet för skattebetalare
JuU 1
LU 2-3
SkU 4-15
Sk809
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Den svarta marknaden
Sk810
My Persson (m)
Rationell skatteförvaltning
Sk811
Lars Björkman (m)
Skatten på kapitalinkomst i rörelse
Sk812
Lars Bäckström (v)
Anslagen till skatteförvaltningen och exeku-
tionsväsendet
SkU 1
LU 2
24
Sk
Sk901
Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c)
Släktforskning och folkbokföringen
Sk902
Bert Karlsson och Widar Andersson (nyd,s)
Lägenhetsregister
25
Justitieutskottet
Ämnesindelning
Ju201— Polisväsendet
Ju301- Åklagarväsendet
Ju401- Domstolsväsendet
Ju501— Kriminalvården
Ju601— Brottsbalken m.m.
Ju701- Rättegångsbalken m.m.
Ju801— Övrigt
Ju201
Kenth Skårvik (fp)
Nytt polishus i Uddevalla
Ju202
Sören Lekberg (s)
Nytt polishus i Södertälje
Ju203
Britta Bjelle (fp)
Tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet
Ju204
Hans Karlsson (s)
Åtgärder mot eko-brottslighet
Ju205
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Uppföljning av arbetsmiljöbrott
Ju206
Lars Andersson och John Bouvin (nyd)
En medborgarkommission angående mordet
på Olof Palme
Ju207
Ingvar Björk m.fl. (s)
Den regionala ledningsorganisationen inom
polisen
Ju208
Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin (s)
Bättre kommunikationer till fjällräddningen
Ju209
Karl-Erik Svartberg (s)
Kampen mot den ekonomiska brottsligheten
Ju210
Göte Jonsson och Ulf Melin (m)
Minskad brottslighet
Ju211
Elisabeth Fleetwood och Ingrid Hemmings-
son (m)
Fjällräddningen
Ju212
Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)
Bevakningskostnader vid idrottsevenemang
m.m.
Ju213
Ulla-Britt Åbark och Sten-Ove Sundström
(s)
Fjällräddningen
Ju214
Oskar Lindkvist m.fl. (s)
Nytt polishus på Södermalm i Stockholm
Ju215
Roland Larsson och Karl-Göran Biörsmark
(c,fp)
Samordning mellan kustbevakning och polis
Ju216
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Kampen mot narkotika
Ju217
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Samverkan mellan tull och polis i Norrbot-
ten
Ju218
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Brottsförebyggande verksamhet
Ju219
Stig Grauers (m)
Åtgärder mot kvinnomisshandel
Ju220
Per Stenmarck och Inga Berggren (m)
Bevakningsföretags rätt att inneha skjutva-
pen
Ju221
Ulf Lönnqvist (s)
Lokaler för polis och åklagare inom Han-
dens polisdistrikt
Ju222
Ingvar Svensson m.fl. (kds)
Ekonomisk brottslighet
Ju223
Liisa Rulander (kds)
Ökad kunskap om incest
Ju224
Lennart Daléus (c)
Punktbevakning av våldsmän
Ju301
Ingbritt Irhammar och Birgitta Hambraeus
(c)
Förundersökningskungörelsen
Ju401
Kjell Eldensjö (kds)
Nämndemännens situation
29
Ju
Ju402
Rune Evensson m.fl. (s)
Nämndemännens situation
Ju403
Nils Nordh (s)
Nämndemännens situation
Ju404
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Ersättningen till nämndemän
Ju405
Olle Schmidt (fp)
Ersättningen till nämndemän
Ju406
Birgit Henriksson (m)
Ersättning till nämndemän, m.m.
Ju407
Berith Eriksson m.fl. (v)
Ersättning till nämndemän, m.m.
Ju408
Ulla Pettersson (s)
Ersättning till nämndemän, m.m.
Ju409
Siw Persson (fp)
Domares miljökompetens
Ju410
Åke Carnerö (kds)
Ersättningen till nämndemän
Ju411
Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s)
Ersättningen till nämndemän
Ju412
Sigrid Bolkéus och Ulla-Britt Åbark (s)
Rättshjälpsavgifter och inkomstgränser
Ju413
Berith Eriksson m.fl. (v)
Den allmänna rättshjälpen
Ju414
Inger Hestvik och Sten-Ove Sundström (s)
Ersättningen till nämndemän
Ju415
Johnny Ahlqvist och Monica Öhman (s)
Ersättningen till nämndemän, m.m.
Ju416
Birgitta Hambraeus och Stina Eliasson (c)
Ersättningen till nämndemän
Ju417
Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)
Ersättningen till nämndemän, m.m.
Ju418
Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)
Domstolsväsendet och processrätten
Ju419
Per Stenmarck och Bo Arvidson (m)
Ersättningen till nämndemän
Ju420
Anita Johansson m.fl. (s)
Ett rättscentrum i Nacka
Ju421
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Publicering av underrätters och överrätters
domar
Ju422
Hans Nyhage och Lars Björkman (m)
Ersättningen till nämndemän
Ju423
Rolf Clarkson (m)
Översyn av nämndemannainstitutionen
Ju424
Filip Fridolfsson (m)
Ersättningen till nämndemän
Ju425
Rose-Marie Frebran m.fl. (kds,m,fp)
En hovrätt i Örebro
Ju426
lan Wachtmeister (nyd)
Avskaffande av politisk tillsättning av nämn-
demän
Ju427
lan Wachtmeister (nyd)
Åtgärder mot politisering av rättsväsendet
Ju428
Ulla Orring (fp)
En kammarrätt i Umeå
Ju429
Ulla Orring m.fl. (fp)
Nämndemännens arbetsvillkor
Ju501
Jerry Martinger och Karl-Gösta Svenson
(m)
Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona
30
Ju
Ju502
Bengt Harding Olson (fp)
Övergängshem inom kriminalvården
Ju503
Sven-Olof Petersson (c)
Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona
Ju504
Bertil Danielsson och Leif Carlson (m)
Narkotikafria kriminalvårdsanstalter
Ju505
Widar Andersson m.fl. (s)
Kriminalvårdsanstalten i Hudiksvall
Ju506
Stig Grauers m.fl. (m)
Knarket på fängelserna
Ju507
Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s)
Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona
Ju508
Ulla Pettersson och Gunhild Bolander (s,c)
Ny kriminalvårdsanstalt i Visby
Ju509
Ulla Tilländer (c)
Brottsverktyg
Ju510
Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)
Kriminalvården
Ju511
Birgitta Johansson m.fl. (s)
Kriminalvårdsanstalten i Tidaholm
Ju512
Harald Bergström (kds)
Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona
Ju513
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona
Ju514
Lars Andersson och John Bouvin (nyd)
Frivården
Ju515
Claus Zaar och Bert Karlsson (nyd)
Återanpassning av fångar
Ju516
Lars Werner m.fl. (v)
Kriminalpolitiken
JuU 1-4,6
SoU 5,7
Ju517
Karin Starrin och Pontus Wiklund (c,kds)
Kriminalvårdsanstalten i Hudiksvall
Ju518
Per-Ola Eriksson (c)
Kriminalvårdsanstalten i Haparanda
Ju601
Bengt Harding Olson (fp)
Nödvärnsrätten
Ju602
Bengt Harding Olson (fp)
Medverkan vid brott
Ju603
Göte Jonsson och Ulf Melin (m)
Medverkan till brott, m.m.
Ju604
Bengt Harding Olson (fp)
Lagen om besöksförbud
Ju605
Berith Eriksson m.fl. (v)
Prostitution
Ju606
Charlotte Cederschiöld (m)
Besöksförbud
Ju607
Ulla Pettersson m.fl. (s)
Kriminalisering av prostituerades kunder
Ju608
Lisbet Calner m.fl. (s)
Sexuella övergrepp
Ju609
Ingegerd Sahlström m.fl. (s)
Nödvärnsrätten vid kvinnovåld
Ju610
Charlotte Cederschiöld (m)
Kriminalisering av prostitutionen
Juöll
Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c)
Medverkansreglerna i brottsbalken m.m.
31
Ju
Ju612
Bengt Harding Olson (fp)
Rattfylleri m.m.
Ju613
Olle Schmidt (fp)
Sexuellt utnyttjande m.m.
Ju614
Bengt Kindbom och tredje vice talman Ber-
til Fiskesjö (c)
Medverkan till brott
Ju615
Martin Nilsson (s)
Livstidsstraffets avskaffande m.m.
Ju616
Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)
Åtgärder mot våldsbrottslighet
Ju617
Bengt Harding Olson och Britta Bjelle (fp)
Trolöshetsbrott
Ju618
Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)
Sexuella övergrepp mot barn
Ju619
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Allmänpreventionens övergripande bety-
delse
Ju620
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Åtgärder mot ungdomsbrottslighet
Ju621
Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)
Påföljden för skattebrott
Ju622
Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
Påföljden för rattfylleri
Ju623
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Bevisbördan i brottmål
Ju624
Gudrun Norberg m.fl. (fp)
Trafiknykterhetslagen
Ju625
Lars Andersson m.fl. (nyd)
Återinförande av ämbetsmannaansvaret
JuU 1
AU 2
Ju 626
Christina Linderholm (c)
Kampen mot narkotikan
UU 1
JuU 2-4
Ju627
Hans Lindblad och Gudrun Norberg (fp)
Rattfylleri
Ju628
Liisa Rulander (kds)
Vård av offer och förövare av incest
Ju629
Hans Göran Franck m.fl. (s)
Livstidsstraffet
Ju630
Birger Rosqvist och Sven-Gösta Signell (s)
Rattfylleri
Ju631
Olle Schmidt (fp)
Misshandel
Ju632
Margareta Viklund (kds)
Preskriptionstiden vid incestbrott
Ju633
Gudrun Norberg (fp)
Differentierade avgifter för vapenlicenser
Ju634
Ingela Mårtensson (fp)
Överförande av hiv-smitta
Ju635
Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s)
Sexuella övergrepp mot barn i andra länder
JuU 1
UU 2
Ju701
Lena Öhrsvik (s)
Avvisning av offentligt biträde
Ju702
Kurt Ove Johansson och Oskar Lindkvist (s)
Advokatsamfundets disciplinnämnd
Ju703
Inger Lundberg och Maud Björnemalm (s)
Rättegångsregler i våldtäktsmål, m.m.
Ju704
Charlotte Cederschiöld m.fl. (m)
Grupptalan i pornografimål
32
Ju
Ju705
Lars Moquist m.fl. (nyd)
Anonymitet för vittnen
Ju706
Ulla Orring och Bengt Harding Olson (fp)
Prövning av konsumenttvister
Ju707
Ines Uusmann m.fl. (s)
Rättshjälp i mål utomlands
Ju708
Håkan Holmberg (fp)
Den rättsliga behandlingen av parkerings-
förseelser
Ju709
Charlotte Cederschiöld m.fl. (m)
Rättshjälp vid bodelning
Ju710
Lena Öhrsvik (s)
Offentliga biträden för barn
Ju711
Berith Eriksson m.fl. (v,s,fp)
Pornografi
KU 1
JuU 2
Ju801
Sigrid Bolkéus och Axel Andersson (s)
Lasersikten
Ju802
Sigrid Bolkéus (s)
Vapentillstånd
Ju803
Sigrid Bolkéus (s)
Innehav av ammunition
Ju804
Knut Wachtmeister (m)
Brottslingar och brottsoffer
Ju805
Ingbritt Irhammar m.fl. (c)
Åtgärder mot ungdomsbrottsligheten
JuU 1,3,5,6
SoU 2,4
Ju806
Margareta Viklund (kds)
Sexuella övergrepp mot barn m.m.
JuU 1-2
SoU 3-5
Ju807
Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp)
Central brottsofferfond
Ju808
Marianne Carlström m.fl. (s)
Brottsoffrens situation
Ju809
Ulla Pettersson m.fl. (s)
Våld mot kvinnor
Ju810
Hans Göran Franck m.fl. (s)
Den ekonomiska och organiserade brottslig-
heten
JuU 1-3,5,7-8,10
SkU 4,9
NU 6
Ju811
Lars Andersson (nyd)
Förfalskningssäkra svenska pass
Ju812
Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)
Snatteri
Ju813
Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)
Statens kriminaltekniska laboratorium
Ju814
Olle Schmidt (fp)
Översyn av vapenlagstiftningen
Ju815
Hans Dau m.fl. (m,c,nyd,v)
Vapenlagen
Ju816
Anders Svärd (c)
Vapenlagen
Ju817
lan Wachtmeister och Sten Söderberg (nyd)
Våldsbrott
Ju818
Sten Söderberg (nyd)
Brottsoffrens återupprättelse
LU 1,6-7
JuU 2-5,8
Ju819
Bengt Harding Olson (fp)
Förnyelse inom kriminalpolitiken
JuU 1-8,10-13
NU 9
33
6 Riksdagen 1991192. Nr 59
Ju
|
Ju820 Rune Backlund (c) |
Ju829 Magnus Persson (s) Vapenlagen |
|
Ju821 Karin Starrin m.fl. (c,m,fp,kds) |
Ju830 Göthe Knutson (m) Ersättning vid frihetsinskränkning |
|
Ju822 Carl G Nilsson (m) Vapenlagen |
Ju831 Jerry Martinger (m) |
|
Ju823 Margareta Gard (m) Skärpt straff för kvinnomisshandel |
Ju832 Ingvar Carlsson m.fl. (s) Åtgärder mot den ekonomiska brottslighe- |
|
Ju824 Christel Anderberg m.fl. (m) Central brottsofferfond |
ten JuU 1,3-10,16-17 AU 19 |
Ju825
|
Lars Werner m.fl. (v) |
Ju833 Ingvar Carlsson m.fl. (s) |
|
Ju826 Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s) |
Kriminalpolitiken JuU 1-7,9-29 FöU 8 |
|
Ju827 Bengt Silfverstrand m.fl. (s) |
Ju834 lan Wachtmeister m.fl. (nyd) |
|
Ju828 Max Montalvo och Ulf Eriksson (nyd) |
Ju835 Wiggo Komstedt (m) |
34
Lagutskottet
Ämnesindelning
L201- Associationsrätt
L301- Exekutionsväsendet
L401— Familjerätt
L501— Fastighetsrätt
L601- Försäkrings- och skadeståndsrätt
L701— Konsumentskydd
L801— Immaterialrätt
L901— Övrigt
L201
Nic Grönvall (m)
Miljörevision och miljöredovisning
L202
Anita Johansson m.fl. (s)
Översyn av lagen om ekonomiska föreningar
L203
Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Åtgärder mot missbruk av aktiebolagslag-
stiftningen
L204
Bengt Silfverstrand och Ingvar Johnsson (s)
Solidariskt betalningsansvar för delägare i
aktiebolag
L205
Mikael Odenberg (m)
Medlemsinflytandet i ekonomiska för-
eningar
L206
Lars Biörck (m)
Förenklade bokföringsregler
L301
Britta Bjelle och Lars Sundin (fp)
Konkursförvaltares roll vid utredning av
ekonomiska brott
L302
Bengt Kronblad m.fl. (s)
Handläggningen av konkurser
L303
Isa Halvarsson (fp)
Val av konkursförvaltare
L304
Lars Andersson (nyd)
Prövning av lönegarantiärenden
L305
Ulf Melin och Göte Jonsson (m)
Den statliga lönegarantin
L306
Maj-Lis Lööw m.fl. (s)
Skuldsaneringslagen
L307
Claus Zaar m.fl. (nyd)
Lönegarantin
L308
Torgny Larsson (s)
Skuldsanering
L309
Bengt Harding Olson och Stig Rindborg
(fp,m)
Återvinning vid ackord och konkurs
L401
Inger Lundberg och Maud Björnemalm (s)
Rättegångskostnader i mål om verkställighet
av vårdnadsavgöranden
L402
Inger Lundberg och Maud Björnemalm (s)
Barns rätt i mål om vårdnad och umgänge
L403
Ulla Tilländer och Rune Backlund (c)
Medling vid skilsmässa
L404
Leif Marklund m.fl. (s)
Avstående av egendom som tillfallit all-
männa arvsfonden
L405
Kaj Larsson m.fl. (s)
Barnen i centrum
L406
Karin Pilsäter (fp)
Jävsregler om bevittning av testamente
L407
Charlotte Cederschiöld (m)
Vårdnad och umgänge
L408
Ingvar Svensson (kds)
Utvärdering av sambolagstiftningama
L409
Ulla-Britt Åbark och Kent Carlsson (s)
Kidnappade barn
L410
Charlotte Cederschiöld (m)
Namnlagen
L411
Chatrine Pålsson (kds)
Barnens rätt
L412
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Villkor för ensamstående fäder
37
L413
Per Stenmarck och Maud Ekendahl (m)
Barnens rätt till umgänge med båda föräld-
rarna
L414
Berit Andnor m.fl. (s)
Registrerat partnerskap för homosexuella
L415
Lars Werner m.fl. (v)
Jämlikhet för homosexuella
LU 1
SfU 2,5
KU 3
UU 4
SoU 6
L416
Maj-Lis Lööw m.fl. (s)
Registrerat partnerskap för homosexuella
m.m.
LU 1
SoU 2
L417
Elisabeth Persson (v)
En barnabalk
L418
Gustaf von Essen (m)
Barns rätt till eget ombud
L419
Barbro Westerholm (fp)
Kidnappning av barn
L420
Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m)
Allmänna arvsfonden
L421
Elisabeth Persson m.fl. (v)
Namnlagen
L422
Karin Pilsäter och Ingela Mårtensson (fp)
Registrerat partnerskap
L423
Tuve Skånberg (kds)
Barnens rätt vid skilsmässa
L424
Liisa Rulander (kds)
Skydd för kidnappningshotade barn
L425
Barbro Westerholm (fp)
Inseminationsverksamheten i Sverige
L426
Carl-Johan Wilson (fp)
Rättssäkerhet vid förordnande av god man
L501
Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar
(c)
Friköpsrätt vid historiskt arrende
L502
Elisabeth Persson m.fl. (v)
Friköp av historiska arrenden
L503
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Oriktig köpeskilling vid villaköp
L504
Marianne Andersson och Larz Johansson (c)
Delad lagfart
L505
Tuve Skånberg (kds)
Friköp av historiskt arrende
L506
Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
Friköp av historiskt arrende
L507
Olle Schmidt (fp)
Kungörelsekostnader
L601
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Försäkringsvillkor för vissa barn
L602
Johnny Ahlqvist och Börje Nilsson (s)
En miljöskadefond
L603
Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (s)
Obligatorisk hemförsäkring
L604
Bengt Silfverstrand och Ingvar Johnsson (s)
Miljöskadeförsäkring
L605
Kent Carlsson och Ulrica Messing (s)
Garantiavgifter
38
L606
Kjell Johansson m.fl. (fp,m,c)
Det allmännas skadeståndsansvar
L607
Bengt Harding Olson (fp)
Väghållarens skadeståndsansvar
L608
Lennart Daléus och Birgitta Hambraeus (c)
Det ekonomiska ansvaret vid kärnkrafts-
olyckor
L609
Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Diabetikernas situation
LU 1
TU 2
L701
Ingbritt Irhammar och Elving Andersson (c)
Varudeklaration av miljöskadliga ämnen
L702
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Extrapriser
L703
Lennart Brunander och Karin Starrin (c)
Märkning av tillsatser i vin
L704
Bengt Kronblad m.fl. (s)
Lokal konsumentverksamhet
L705
Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (s)
Tvisteråd vid bilhandel
L706
Annika Åhnberg m.fl. (v)
Stödet till konsumentorganisationer
L707
Viola Furubjelke och Maj-Inger Klingvall
(s)
Märkning av livsmedel
L708
Annika Åhnberg m.fl. (v)
Miljömärkning
L709
Martin Nilsson och Ulrica Messing (s)
Resegarantier för ungdomsutbytesorganisa-
tionerna
L710
Carin Lundberg m.fl. (s)
Extrapriser
L711
Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
Könsdiskriminerande reklam
L712
Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
Konsumentpolitik
LU 1-2,4
NU 3
L713
Stig Rindborg (m)
Utgångspunkter för en ny konsumentpolitik
L714
Rune Backlund m.fl. (c,m,fp)
Avbeställningsrätten i konsumentköplagen
L715
Knut Wachtmeister och Inga Berggren (m)
Prisinformation
L716
Claus Zaar m.fl. (nyd)
Opastöriserad mjölk
L717
Lennart Brunander m.fl. (c)
Importkontrollen av livsmedel
LU 1-2
JoU 3
L718
Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Krav på fastighetsmäklare och fastighetsvär-
derare
L719
Carl B Hamilton och Ulla Orring (fp)
Artikelprismärkning av dagligvaror
L720
Max Montalvo (nyd)
Prisinformation inom bensinhandeln
L721
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Resegarantilagen
L801
Maja Bäckström och Johnny Ahlqvist (s)
Upphovsrättsligt skydd för folkmusik
39
L802
Aiwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran
(kds)
STI M-avgift för sång- och musikframför-
ande i gudstjänster
L803
Christer Lindblom (fp)
Namnskydd för radiostationer
L804
Bengt Harding Olson och andre vice talman
Christer Eirefelt (fp)
Innovationsklimatet
LU 1-2
JuU 3
L805
Tuve Skånberg (kds)
STIM-avgifterna på gudstjänstmusik
L806
Richard Ulfvengren (nyd)
Patentförfarandet
L807
Isa Halvarsson (fp)
Lokalisering av handels- och föreningsre-
gistret till Hagfors
L901
Sven-Olof Petersson och Birger Andersson
(c)
Godtrosförvärv
L902
Bengt Harding Olson och Britta Bjelle (fp)
Ansvar vid fakturaservice
L903
Nic Grönvall (m)
Svensk sakrätt
L904
Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(s)
Franchising
L905
Bert Karlsson (nyd)
Konsumentfordringar i konkurs
40
Utrikesutskottet
Ämnesindelning
U201- Biståndspolitik
U301- Utrikesförvaltningen och
underlydande myndigheter
U401- Säkerhetspolitik, nedrustning,
krigsmaterielexport
U501— Europeiskt samarbete
U601— Förhållandet till enskilda länder och
vissa internationella organisationer
samt frågor om mänskliga rättigheter
U701- EES-frågor
U201
Bengt Kronblad (s)
Stöd för jordbruksutveckling i tredje världen
U202
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Internationellt utvecklingssamarbete
UU 1-4,6-29
NU 5
U203
Eva Johansson m.fl. (s)
Stöd till Eritreas återuppbyggnad
U204
Eva Johansson m.fl. (s)
Långsiktigt utvecklingssamarbete med
Eritrea
U205
Eva Johansson m.fl. (s)
Sveriges förbindelser med Eritrea
U206
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Tekniköverföring till u-länder
U207
Hugo Hegeland och Filip Fridolfsson (m)
Ökat bundet u-landsbistånd
U208
Ingela Mårtensson (fp)
Gatubarn
U209
Lars Werner m.fl. (v)
U-landspolitiken
U210
Hans Göran Franck m.fl. (s,v)
Västsahara
U211
Lars Moquist m.fl. (nyd)
Nedläggning av nordiska Afrikainstitutet
U212
Carl Olov Persson och Fanny Rizell (kds)
Eritrea
U213
Bertil Persson (m)
Kulturmål i biståndspolitiken
U214
Ingela Mårtensson (fp)
Bistånd och militära utgifter
U215
Nils T Svensson och Bertil Persson (s,m)
WHO-universitetet till Malmö
U216
Ingbritt Irhammar och Gunhild Bolander (c)
Information om biståndsanslag
U217
Gullan Lindblad m.fl. (m,fp,c,kds)
Kvinnor och bistånd
U218
Ulla-Britt Åbark m.fl. (s)
Cuba
U219
Rune Rydén och tredje vice talman Bertil
Fiskesjö (m,c)
Viss omläggning av u-landsbiståndet
U220
Bo Holmberg m.fl. (s)
Sandö U-centrum i Kramfors
U221
lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)
Utvecklingsbistånd
U222
Lennart Brunander (c)
Bistånd till bondeorganisationer i bistånds-
länder
U223
Lars Werner m.fl. (v)
U-landsbiståndet
U224
Birger Hagård m.fl. (m)
Biståndet till Angola
U225
Tom Heyman (m)
SIDA:s anslagsnivå
U226
Karl-Erik Svartberg m.fl. (s)
EG:s biståndsverksamhet
U227
Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp)
Befolkningsfrågan
U228
Charlotte Branting (fp)
Multilaterala biståndets omfattning
43
U229
Margit Gennser (m)
Biståndspolitiken
U230
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
En internationell katastrof- och biståndsbri-
gad
U231
Rolf L Nilson (v)
Erkännande av Eritrea, m.m.
U232
Elver Jonsson (fp)
U-ländernas infrastruktur
U233
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Ny biståndspolitik
U234
Isa Halvarsson (fp)
Överföring av anpassad teknologi till u-län-
der
U235
Kristina Svensson m.fl. (s)
Översyn av det kvinnoinriktade biståndet
m.m.
U236
Birgitta Hambraeus (c)
Biståndspolitiken
U237
Lena Hjelm-Wallén (s)
En professur i internationell mödrahälso-
vård
U238
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Rationalisering av biståndsorganisationerna
i Sverige och utlandet
U239
Lennart Daléus (c)
Miljö och utveckling
U240
Bengt Hurtig och Hans Göran Franck (v,s)
Humanitära insatser i Irak
U301
Birgitta Wistrand (m)
Information om Sverige
UU 1,3
SfU 2
U302
Lars Moquist m.fl. (nyd)
Anslag till fredsrörelsen m.m.
U303
Elver Jonsson och Lars Sundin (fp)
Gemensam nordisk utlandsrepresentation i
vissa nya stater
U304
Birgitta Dahl m.fl. (s)
Forskning om internationell konfliktlösning
U305
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Nordiska rådet
U306
Birger Hagård m.fl. (m)
Förbindelserna med Taiwan
U307
Marianne Carlström och Inga-Britt Johans-
son (s)
Dagstidningar till utlandssvenskar
U308
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Information, studier och forskning om freds-
och nedrustningssträvanden m.m.
U309
Rose-Marie Frebran (kds)
Freds- och nedrustningssträvanden
U310
Roland Larsson och Gunhild Bolander (c)
En permanent radiostation för svensk-bal-
tiska radiosändningar
U311
Håkan Holmberg (fp)
Forskning om konflikter och fredlig kon-
fliktlösning
U312
Ingela Mårtensson och Charlotte Branting
(fp)
Information om nedrustningssträvanden,
m.m.
U313
Kent Carlsson m.fl. (s)
Ungdomsdelegat i FN
U314
Håkan Holmberg (fp)
Svenskt institut i S: t Petersburg
44
U315
Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c)
Utrikesförvaltningens kostnader
U316
Pierre Schori m.fl. (s)
Freds- och nedrustningssträvanden m.m.
U401
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Gemensam säkerhet och globalt ledarskap
U402
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
En fredlig värld
UU 1-17
FöU 18
U403
Hans Göran Franck m.fl. (s)
Den svenska och internationella vapenhan-
deln
UU 1-5,7
NU 6
U404
Hans Göran Franck m.fl. (s)
Säkerhetspol itiken
UU 1-2,4
FöU 3
U405
Gudrun Schyman m.fl. (v)
FN-studie om en global fredstjänst
U406
Karin Starrin (c)
Freds- och nedrustningssträvanden
U407
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Utrikespolitiken
U408
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Svensk försvarsindustris överlevnad
UU 1-3
NU 4-5
U409
Sten-Ove Sundström (s)
Kärnvapenprov i Novaja Semlja
U411
Lennart Daléus (c)
Sjöburna kärnreaktorer
U412
Margareta Winberg och Maj Britt Theorin
(s)
Skärpning av lagen om förbud mot utförsel
av krigsmateriel
U501
Berit Oscarsson och Anita Johansson (s)
En kulturfond för Sverige och Island
U502
Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s)
Kulturstöd till Östeuropa
U503
Hugo Bergdahl (fp)
Gemensam tid i Norden
U504
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Sverige och EG
U505
Bertil Danielsson och Leif Carlson (m)
Bundet bistånd till Baltikum
U506
Pierre Schori m.fl. (s)
Ett Östersjöråd, m.m.
U507
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Samarbete med Central- och Östeuropa
U508
Christer Lindblom (fp)
Tandhälsovård i Estland
U509
Nils T Svensson m.fl. (s)
Kooperationen och EG
U510
Eva Johansson m.fl. (s)
Svenska skolan på Nuckö
U511
Roland Sundgren m.fl. (s)
Stöd till den kooperativa sektorn i Central-
och Östeuropa
U410
Lennart Daléus (c)
Krig och miljö
U512
Axel Andersson m.fl. (s)
EG och regionalpolitiken
45
U513
Bengt Kronblad m.fl. (s)
Enskilda organisationers Östeuropasamar-
bete
U514
Karl-Erik Svartberg (s)
En baltisk investeringsbank
U515
Christer Lindblom (fp)
Anslag till modellprojekt i u-land
U516
Bruno Poromaa (s)
Miljökartering i Sveriges grannländer i Öst-
europa
U517
Hans Göran Franck och Ulla-Britt Åbark (s)
Sverige och EG
U518
Carl Olov Persson (kds)
Utbildningslinjer vid universitetet i Tartu i
Estland
U519
Inger Koch och Jan-Erik Wikström (m,fp)
Utbildning av baltiska tandläkarstuderande
U520
lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)
Valutagarantifond för Estland
U521
lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)
Miljöbistånd till Central- och Östeuropa
U522
Lars Sundin m.fl. (fp)
Stöd åt Baltikum
U523
Erling Bager och Elver Jonsson (fp)
Baltisk användning av svensk åkermark
U524
Kjell Johansson (fp)
Utbildningsstöd till baltiskt lantbruk
U525
Gunnar Thollander och Ingrid Andersson
(s)
Stödet till Öst- och Centraleuropa
U526
Ulla Pettersson (s)
En Östersjö-databas
U527
Bengt Hurtig m.fl. (v)
Samarbetet med Östeuropa
U528
Sten Svensson och Ivar Virgin (m)
Biståndsinsatser i Baltikum
U529
My Persson (m)
Biståndet till de nya öststaterna
U530
Henrik S Järrel (m)
Kunskaps- och utbildningsbistånd till Balti-
kum och Östeuropa
U531
Elver Jonsson och Bengt Rosén (fp)
Konkreta biståndsinsatser till Baltikum
U532
Charlotte Cederschiöld m.fl. (m)
EG och kvinnorna
UU 1-2,4-5
FiU 3
AU 6
U533
Charlotte Branting (fp)
Sveriges stöd till Litauen
KU 1
UU 2-3
U534
Lars Werner m.fl. (v)
Europa, EES och EG
UU 1,3-4,6-9
KU 2
FiU 5
U535
Erling Bager (fp)
Militärens överskottslivsmedel
U536
Ylva Annerstedt och Karin Pilsäter (fp)
Baltiskt center på Södertörn
U537
Carl B Hamilton m.fl. (fp)
En multieuropeisk sedelfond
U538
Hadar Cars m.fl. (fp)
Europapolitiken
U539
Margareta Winberg m.fl. (s)
Norrlandsjordbrukets ställning vid ett EG-
medlemskap
46
U540
Erling Bager m.fl. (fp,m,c,kds)
Kontakter med baltiska nykterhetsorganisa-
tioner
U541
Erling Bager och Elver Jonsson (fp)
Polisorganisationerna i de baltiska länderna
U542
Ingela Mårtensson (fp)
Etniska konflikter i Europa
U543
Ylva Annerstedt m.fl. (fp)
Nordiskt samarbete
UU 1-5,7-8,10-18
NU 6
JuU 9
U544
Carl B Hamilton m.fl. (fp)
EG och tredje världen
UU 1-5
SfU 6-7
U545
Margareta Winberg m.fl. (s)
Kvinnorna och Europa
KU 1,4
UU 2-3
U546
Sven-Olof Petersson m.fl. (c)
Kommunikationerna österut
U601
Kjell Eldensjö (kds)
Utveckling av vänortsprincipen
U602
Hugo Bergdahl och Britta Bjelle (fp)
Miljöföroreningarna från Kolahalvön
U603
Margareta Viklund (kds)
Mänskliga rättigheter
U604
Berith Eriksson och Johan Lönnroth (v)
Assyrier/syrianers situation
U605
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Information ur KGB:s arkiv
U606
Hans Göran Franck och Margareta Winberg
(s)
Hävande av blockaden mot Cuba m.m.
U607
Pierre Schori m.fl. (s)
Cypern
U608
Pierre Schori m.fl. (s)
Sanktionerna mot Sydafrika
U609
Pierre Schori m.fl. (s)
Indonesien, Östtimor och Västpapua
U610
Pierre Schori m.fl. (s)
Israels ockupation av Västbanken, m.m.
U611
Ylva Annerstedt m.fl. (fp,s,m,c,kds,nyd,v)
Stöd till tibetanernas kamp mot kinesiska
övergrepp
U612
Karl-Erik Svartberg m.fl. (s,fp,c,kds,v)
FN-studie om en global fredstjänst
U613
Mona Saint Cyr (m)
Mänskliga fri- och rättigheter åt assyrierna
U614
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Krigsmaterielexporten
UU 1-2,4
AU 3
U615
Torgny Larsson m.fl. (s)
Mellanöstern
U616
Bertil Måbrink m.fl. (v)
Sanktioner mot Sydafrika
U617
Berith Eriksson m.fl. (v)
Iran
U618
Bertil Måbrink m.fl. (v)
Södra Afrika
U619
Bertil Måbrink m.fl. (v)
Kambodja
47
U620
Bertil Måbrink m.fl. (v)
500-årsminnet av Amerikas ”upptäckt”
U621
Lars Werner m.fl. (v)
Demokrati och mänskliga rättigheter
U622
Berith Eriksson m.fl. (v,s,fp,c,kds)
Kurderna
U623
Hans Göran Franck och Karl-Erik Svartberg
(s)
Folkrätt m.m.
U624
Ingela Mårtensson och Ingbritt Irhammar
(fp,c)
Östtimor och Västpapua
U625
Erling Bager m.fl. (fp,s,c,kds)
Assyriernas situation i Mellanöstern
U626
Ingela Mårtensson m.fl. (fp,c)
Västsahara
U627
Karin Pilsäter (fp)
Inför FN-konferensen om miljö och utveck-
ling
UU 1
JoU 2
U701
Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson
(?)
Översättning av EG-domstolens domar
48
F örsvarsutskottet
Ämnesindelning
FÖ201- Säkerhetspolitik och gemensamma
totalförsvarsfrågor
Fö301- Totalförsvarets militära del
FÖ401- Totalförsvarets civila del
Fö501- Forskning och försvarsindustri
Fö601— Kustbevakningen
FÖ701— Fredsräddningstjänst
F08OI— Strålskydd och kemikaliekontroll
Fö901- Övrigt
7 Riksdagen 1991192. Nr 59
FÖ201
Elving Andersson och Rune Thorén (c)
Sjuktransporter med helikopter m.m.
FÖ202
Carl Olov Persson och Åke Carnerö (kds)
Helikopterberedskap
FÖ301
Lars Hedfors (s)
Stölder ur militära vapenförråd
FÖ302
Hugo Bergdahl (fp)
Hemvärnets resurser
FÖ303
Hans Göran Franck m.fl. (s)
JAS-projektet
FÖ304
Ulla-Britt Åbark och Hans Göran Franck (s)
Militärens miljöförstöring i Sverige
FÖ305
Ylva Annerstedt (fp)
Svea ingenjörsregemente
FÖ306
Bengt Harding Olson (fp)
Skånes försvar
FÖ307
Lennart Brunander och Lars Sundin (c,fp)
Kommunala driftvärn
FÖ308
Patrik Norinder och Rolf Dahlberg (m)
Bevarande av Hälsinge regemente (114)
FÖ309
Carl Fredrik Graf (m)
Yrkesofficerares pensionsålder
FÖ310
Karl-Gösta Svenson (m)
Krigsförbandsorientering av kustflottan
FÖ311
Britt Bohlin m.fl. (s)
Åtgärder mot rasism och främlingsfientlig-
het inom totalförsvaret
FÖ312
Maj Britt Theorin m.fl. (s)
JAS-projektet
Fö
Fö313
Maj Britt Theorin m.fl. (s)
Militären och miljön
FÖ314
Sven-Gösta Signell m.fl. (s)
Militär utbildning i Skövde-Karlsborgs-
området
FÖ315
Robert Jousma (nyd)
Användning av militära resurser till civila
ändamål
FÖ316
Jan Jennehag m.fl. (v)
JAS-projektet
FÖ317
Richard Ulfvengren och John Bouvin (nyd)
Ett nytt värnpliktssystem m.m.
FÖ318
Ingrid Hemmingsson (m)
Lokalisering av milostab i Norrland
FÖ319
My Persson och Sonja Rembo (m)
Omlokalisering av verksamheten vid Lv 6 i
Göteborg
FÖ320
Karin Wegestål m.fl. (s)
Skånes försvar
FÖ321
Sten-Ove Sundström (s)
Skärpta regler för förvaring av vapen
FÖ322
Birgitta Hambraeus och Ingbritt Irhammar
(c)
Värnpliktigs totalvägran
FÖ323
Birgitta Dahl m.fl. (s)
Miljökrav på militär verksamhet
FöU 1-2,4-5
SkU 3
FÖ324
Kenth Skårvik (fp)
Fästningar
FÖ325
Bengt Rosén (fp)
Flygflottiljen i Karlsborg
51
Fö
FÖ326
Erling Bager och Kenth Skårvik (fp)
Luftvärnets tekniska skola i Göteborg,
LvTS-Lv6
FÖ327
Margareta Israelsson m.fl. (s)
Hemvärnsmän
FÖ328
Margareta Winberg m.fl. (s)
Lokalisering av milostaben i Norrland
FÖ329
Hans Lindblad (fp)
Metodik vid beslut om fredsorganisations-
förändringar inom försvaret
FÖ330
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Åtgärder mot militärens miljöförstöring
FöU 1,3
SkU 2
FÖ331
Harriet Colliander och Robert Jousma (nyd)
F 13 - Östergötlands nya regionflygplats
FöU 1-2
TU 3
FÖ601
Lisbet Calner m.fl. (s)
Fartygsbehov för marin forskning
FÖ602
Sverre Palm och Sten Östlund (s)
Sjöräddningen
FÖ701
Birgitta Hambraeus (c)
Sotning
FÖ702
Anders Svärd och Ingbritt Irhammar (c)
Sotning
FÖ703
Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Restvärdesräddning
FÖ704
Bertil Persson (m)
Sjöräddningen
FÖ705
Pär Granstedt m.fl. (c)
Kemikalietransporter
FÖ706
Viola Furubjelke m.fl. (s)
Miljöfarliga transporter
FÖ707
Kenth Skårvik och Elver Jonsson (fp)
Problem vid rasrisk
FÖ708
Inger René (m)
Sotningsväsendet
FÖ709
Karin Wegestål m.fl. (s)
Säkerheten i Öresund
FÖ801
Lennart Hedquist (m)
Den s.k. utbytesregeln i lagen om kemiska
produkter
FÖ802
Siw Persson (fp)
Golvlacker
FÖ901
Sigrid Bolkéus (s)
Totalvägran att göra värnplikt
52
Socialförsäkringsutskottet
Ämnesindelning
Sf2()l— Allmän försäkring m.m.
SfSO 1 — Studiesocialt stöd
Sf601— Invandrarfrågor m.m.
Sf
Sf201
Sten-Ove Sundström och Rinaldo Karlsson
(s)
Arbetsmarknadsskäl vid pensionering
Sf202
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Allmän begravningshjälp
Sf203
Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(s)
Sjukpenning i avvaktan på arbetsglasögon
m.m.
Sf204
Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(s)
Ersättning för läsglasögon efter starropera-
tion
Sf205
Kenneth Lantz och Aiwa Wennerlund (kds)
Efterlevandepension som upphör vid gifter-
mål
Sf2O6
Bo Arvidson och Inga Berggren (m)
Översyn och utvärdering av socialförsäk-
ringsnämndernas verksamhet m.m.
Sf207
Barbro Westerholm (fp)
Försäkringsförmåner och graviditet
Sf2O8
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Reglerna för tillfällig föräldrapenning
Sf2O9
Margitta Edgren och Olle Schmidt (fp)
Privata initiativ inom hälso- och sjukvården
Sf210
Maud Ekendahl och Leif Carlson (m)
Anslutning av legitimerade sjuksköterskor
till försäkringskassan
Sf211
Ingbritt Irhammar och Birger Andersson (c)
Tillfällig föräldrapenning
Sf212
Sigge Godin (fp)
Riksförsäkringsverkets dataenhet
Sf213
Kenth Skårvik (fp)
Phenylketonuripatienter
Sf214
Charlotte Cederschiöld (m)
Specialisttandvården
Sf215
Björn Samuelson och Berith Eriksson (v)
Möjlighet att överföra vårdbidrag
Sf216
Anders Svärd och Ingbritt Irhammar (c)
Översyn av möjlighet att erhålla handikapp-
ersättning även efter ålderspensionering
Sf217
Jan-Erik Wikström och Barbro Westerholm
(fp)
Inordnande av psykoterapin i sjukförsäk-
ringssystemet
Sf218
Charlotte Cederschiöld (m)
Pensionssystemet
SfU 1-3,7-9
LU 4-6
Sf219
Ulla Orring (fp)
Tillfällig föräldrapenning
Sf220
Ulla Orring (fp)
Arbetsgivarin trädet
Sf221
Rosa Östh och Ulla Tilländer (c)
Anhörigvårdsersättningen
Sf222
Ulrica Messing och Widar Andersson (s)
Föräldrapenningen
Sf223
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Utlandssvenskars sjukvårdsersättning
Sf224
Hans Stenberg m.fl. (s)
Folkpensionen
Sf225
Annika Åhnberg (v)
Sjukersättning i samband med kursverksam-
het
55
Sf
Sf226
Gunnar Thollander m.fl. (s)
Månatligt högkostnadsskydd inom hälso-
och sjukvården
Sf227
Bertil Persson (m)
Sjukvårdens finansiering
Sf228
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Rättvisa i socialförsäkringen
Sf229
Sonia Karlsson (s)
Rehabiliteringen av arbetsskadade
Sf230
Margareta Viklund (kds)
Kvinnor och pensionssystemet
SfU 1,4
SkU 2
LU 3
Sf231
Ulla-Britt Åbark och Ingegerd Sahlström (s)
Delpension
Sf232
Charlotte Branting och Ulla Orring (fp)
Information om ATP-pension
Sf233
Charlotte Branting och Ulla Orring (fp)
Delning av pensionsrättigheter
Sf234
Ingvar Björk och Bo Nilsson (s)
Ökad självrisk i tandvårdsförsäkringen
Sf235
Ingvar Björk och Bo Nilsson (s)
Sjukvårdande behandling och högkostnads-
skyddet
Sf236
Ingvar Björk och Bo Nilsson (s)
Möjlighet till en fjärdedels sjukpenning
m.m.
Sf237
Anita Modin (s)
Behandling av mer än en sjukdom vid
samma läkarbesök
Sf238
Anita Modin och Iréne Vestlund (s)
Försäkringskassans lokalkontorsnät
Sf239
Stefan Attefall m.fl. (kds)
Rätt till sabbatsår
Sf240
Ingvar Svensson (kds)
Villkoren vid trilling- och fyrlingfödsel
Sf241
Maud Ekendahl och Leif Carlson (m)
Ersättning för psykoterapi
Sf242
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Fattigpensionärernas situation
Sf243
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Pensionärernas relativa levnadsstandard
Sf244
Sigge Godin och Charlotte Branting (fp)
Rygginstitutet
Sf245
Göran Magnusson och Berit Oscarsson (s)
De ideella folkrörelserna och socialavgif-
terna
Sf246
Bo Finnkvist m.fl. (s)
Karensdagar i sjukförsäkringen
Sf247
Johnny Ahlqvist och Maja Bäckström (s)
Delpensionen
Sf248
Sten Östlund m.fl. (s)
Delpensionen
Sf249
Ingrid Andersson och Anita Persson (s)
Redovisning av ATP-poäng
Sf250
Maud Ekendahl (m)
Dietister bör kunna arbeta inom den all-
männa försäkringens ram
Sf251
Barbro Evermo Palmerlund m.fl. (s)
Reglerna för sjuklön vid tjänstledighet
Sf252
Berith Eriksson m.fl. (v)
Läkemedelsförmåner och högkostnads-
skydd
56
Sf253
Knut Wachtmeister (m)
Läkemedelspriserna
Sf254
Charlotte Cederschiöld (m)
Nya regler för registrering av vårdår
Sf255
Johan Brohult och lan Wachtmeister (nyd)
Effektivare utnyttjande av sjukhusens resur-
ser
SfU 1-2
SoU 3-5
Sf256
lan Wachtmeister och Johan Brohult (nyd)
Producentoberoende sjukvård
KU 1
SfU 2-5,7
SoU 6,8
Sf257
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Ersättning för psykologisk behandling
Sf258
Siw Persson (fp)
Tandvårdspersonalens arbetsskador
Sf259
Anita Modin m.fl. (s)
Delpension
Sf260
Anita Modin och Iréne Vestlund (s)
Kompetensutveckling inom socialförsäk-
ringen
Sf261
Hans Göran Franck m.fl. (s)
Högkostnadsskydd vid psykoterapi
Sf262
Torgny Larsson m.fl. (s)
Socialförsäkringssystemet
Sf263
Stina Gustavsson (c)
Retroaktiv arbetsskadeersättning
Sf264
Ingbritt Irhammar och Bengt Kindbom (c)
Implantatbehandling
Sf265
Stig Rindborg (m)
Försäkringsbaserad sjukvård
Sf266
Jerzy Einhorn (kds)
Anslutning av tandhygienister till försäk-
ringskassan
Sf267
Lahja Exner m.fl. (s)
Samordning av vissa bidrag till handikap-
pade och närstående
Sf268
Berith Eriksson m.fl. (v)
Havandeskapspenning m.m.
Sf269
Charlotte Cederschiöld (m)
Tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar
Sf270
Claus Zaar m.fl. (nyd)
Rehabilitering och sjukpension
Sf271
Stig Bertilsson m.fl. (m,fp,c,kds)
Sjuklönereformen
Sf272
Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Särskilda bostadstilläggen för pensionärer
Sf273
Lars Moquist och Johan Brohult (nyd)
Administrationen av föräldraförsäkringen
Sf274
Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
Kroniskt sjukas läkemedel
Sf275
Lars Biörck (m)
Delad ATP-poäng
Sf276
Ingegerd Sahlström och Ulla-Britt Äbark (s)
Redovisning av ATP-poäng
Sf277
Lars Werner m.fl. (v)
Ökade pensioner m.m.
Sf278
Sten Svensson m.fl. (m,fp,c)
Arbetsgivaravgifter för små och medelstora
företag, m.m.
SfU 1-2
SkU 3
57
Sf279
Lena Boström m.fl. (s)
Arbetsskadeförsäkringen
Sf280
Margareta Israelsson m.fl. (s)
Föräldraförsäkringen
Sf281
Ulla Tilländer (c)
De s.k. undantagspensionärernas situation
Sf282
Olle Schmidt (fp)
Privatpraktiserande vårdgivare
Sf283
Siw Persson (fp)
Tandvårdsförsäkringen
Sf284
Siw Persson (fp)
Effektivare rehabilitering
Sf285
Siw Persson (fp)
Ersättning via det allmänna försäkringssys-
temet för psykologisk behandling m.m.
Sf286
Håkan Holmberg (fp)
Försäkringsvillkoren vid trilling- och fyrling-
födsel
Sf287
Marianne Andersson m.fl. (c,m,fp)
Sjukförsäkringssystemet
Sf288
lan Wachtmeister och Johan Brohult (nyd)
Valfrihet och effektivitet i vården
Sf289
Rune Thorén m.fl. (c,m,fp,kds,v)
Retroaktivt vårdår inom ATP-systemet
m.m.
Sf290
Kjell Ericsson (c)
Samordning mellan sjukvård och sjukför-
säkring
Sf291
Lena Boström m.fl. (s)
Rehabiliteringstjänster
SfSOl
Lars Stjernkvist m.fl. (s)
Korttidsstudiestödet m.m.
Sf502
Stina Gustavsson och Roland Larsson (c)
Utbildningsarvoden
Sf503
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Sommarverksamheten vid Västanviks folk-
högskola
Sf504
Doris Håvik m.fl. (s)
Studiestödet till vuxna
SfU 1-6,8
KrU 7
Sf505
Berit Oscarsson m.fl. (s)
Utbildningsarvoden till studerande vid vissa
lärarutbildningar
Sf506
Iréne Vestlund (s)
Utbildningsarvode till studerande vid vissa
lärarutbildningar
Sf507
Ulla Orring och Britta Bjelle (fp)
Studeranderabatter på länstrafikens bussar
Sf508
Berit Löfstedt m.fl. (s)
CSN-kort till utländska studerande
Sf509
Elisabeth Persson m.fl. (v)
Utbildningsarvode till studerande på folk-
högskollärarlinjen
Sf51O
Berith Eriksson m.fl. (v)
Vuxenstudiestödet m.m.
SfSll
Carl-Johan Wilson och Ivar Virgin (fp,m)
Studiemedel för studerande vid Nordiska
journalisthögskolan
Sf512
Lahja Exner och Sinikka Bohlin (s)
Korttidsstudiestöd till studerande i estetiska
ämnen
Sf601
Doris Håvik m.fl. (s)
Introduktionsersättning till flyktingar m.fl.
58
Sf
Sf602
Marianne Jönsson och Ingbritt Irhammar (c)
Arbetstillstånd för feriearbetande utländsk
ungdom
Sf603
Margareta Viklund (kds)
Praktisk yrkesorientering för asylsökande
Sf604
Sten Andersson i Malmö (m)
Asylpolitiken
Sf605
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Aktiv flykting- och immigrationspolitik
SfU 1-2,7-11
UU 3-6
Sf6O6
Berith Eriksson m.fl. (v)
Rasism och främlingsfientlighet
UbU 1
AU 2
SfU 3-4
Sf607
Nils T Svensson och Kurt Ove Johansson (s)
Ersättning för mottagning av flyktingar
Sf608
Håkan Holmberg (fp)
Dubbelt medborgarskap
Sf609
Jerzy Einhorn (kds)
Väntetider för asylsökande
Sf610
Lars Andersson (nyd)
Utvisning vid kriminell aktivitet m.m.
Sföll
Eva Johansson m.fl. (s)
Utbildning för flyktingar
Sf612
Berith Eriksson m.fl. (v)
Statens invandrarverk
Sf613
Lars Sundin (fp)
Utvisning på grund av brott
Sf614
Maj-Lis Lööw m.fl. (s)
Främlingsfientlighet och rasism
Sf615
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Ungdomars möjlighet att erövra en plats i
samhället
Sf616
Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)
Tvåårsgränsen vid uppehållstillstånd
Sf617
Lennart Fridén (m)
Invandrarinformation
Sf618
Viola Furubjelke m.fl. (s)
Informationskampanj om svensk flyktingpo-
litik
Sf619
Lars Werner m.fl. (v)
Flyktingpolitiken
SfU 1-2,5-12,14-28,30
UU 3-4
JuU 13,29
Sf620
Bertil Danielsson och Leif Carlson (m)
Flyktingpolitiken
SfU 1
JuU 2
Sf621
Maj-Lis Lööw m.fl. (s)
Dubbelt medborgarskap
Sf622
John Bouvin m.fl. (nyd)
Begränsad invandring
Sf623
Karin Pilsäter (fp)
Stöd till invandrarinstitutet i Botkyrka
Sf624
Göthe Knutson (m)
Mottagandet av nyblivna svenska medbor-
gare
Sf625
Claus Zaar m.fl. (nyd)
Förenklat tillfälligt arbetstillstånd
Sf626
Göthe Knutson (m)
Kunskaper i svenska som krav för svenskt
medborgarskap
59
Sf
Sf627
Berith Eriksson m.fl. (v)
Asylsökande kvinnor
Sf628
Hans Göran Franck m.fl. (s)
Rasism och främlingsfientlighet
SfU 1-5,7-8
AU 6
Sf629
Lars Werner m.fl. (v)
Invandrarpolitiken
SfU 1-4
AU 5
Sf630
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Flykting- och invandrarpolitken
SfU 1-7,10-11
UbU 8-9
Sf631
Liisa Rulander (kds)
Minoritetspolitiken
Sf632
lan Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd)
Anslag till invandring
Sf633
Ines Uusmann m.fl. (s)
Invandrarkvinnorna och jobben
60
Socialutskottet
Ämnesindelning
So201- Socialtjänst
So401- Hälso-och sjukvård
S06OI- Barnomsorg och familjepolitik
So
50201
Lena Öhrsvik (s)
Vissa umgängesfrågor
50202
Kurt Ove Johansson och Anita Modin (s)
Sänkt åldersgräns för inköp på Systembola-
get
50203
Knut Billing (m)
Servering av vin och öl i teaterfoajéer
50204
Birthe Sörestedt och Bengt Silfverstrand (s)
Vården av missbrukare
50205
Lennart Brunander (c)
Den oregistrerade alkoholkonsumtionen
50206
Barbro Westerholm (fp)
Åtgärder mot spelberoende
50207
Bo Nilsson m.fl. (s)
Förbättringar i reglerna för bilstöd till handi-
kappade
50208
Bo Nilsson och Lena Öhrsvik (s)
Vissa bilstödsfrågor
50209
Bo Arvidson och Per Stenmarck (m)
Översyn av stadgan om enskilda vårdhem
50210
Ulla Pettersson m.fl. (s)
Legitimering av socionomer
50211
Knut Billing m.fl. (m)
Systembolagets verksamhet
50212
Lena Öhrsvik (s)
Barns talerätt i sociala mål
50213
Ulla Tilländer m.fl. (c)
De hemlösas situation
50214
Bertil Persson (m)
Lördagsöppet på Systembolaget
50215
Charlotte Cederschiöld (m)
Försäljningen av vin
50216
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Legitimation för socionomer
50217
Barbro Westerholm (fp)
Datoriserade beslutsstödssystem
50218
Aiwa Wennerlund m.fl. (kds)
Lagstadgad familjerådgivning
50219
Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Beslutanderätten i fråga om serveringstill-
stånd
50220
Ingrid Andersson och Gunnar Thollander
(s)
Begreppet generell välfärdspolitik
50221
Bo Arvidson och Jan Backman (m)
Antalet boende i gruppboende
50222
Sonia Karlsson och Berit Löfstedt (s)
Bilstödet
50223
Margareta Viklund (kds)
Alkoholförebyggande åtgärder
SoU 1,3-4
UbU 2
50224
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Handikappolitik
SoU 1,6-13
AU 2
BoU 3
UbU 4
KrU 5
50225
Ingvar Björk och Böije Nilsson (s)
Färdtjänsten
50226
Knut Billing m.fl. (m)
Förändringar av reglerna kring utskänk-
ningstillstånd
63
So
50227
Inger René och Karin Falkmer (m)
Bilstödet till förälder med handikappat barn
50228
Jan Andersson m.fl. (s)
Kooperativ missbruksvård
50229
Jan Andersson m.fl. (s)
Kooperativ verksamhet för handikappade
50230
Hans Karlsson (s)
Ersättning till föräldrar som tillfälligt saknar
barnomsorg
50231
Margareta Viklund m.fl. (kds)
Prostitution m.m.
SoU 1
JuU 2
50232
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Socialpolitik
SoU 1-9,11-13
SfU 10
50233
Göran Magnusson m.fl. (s,m,fp,c,kds,v)
Krafttag mot narkotikabruk
50234
Sten Andersson i Malmö (m)
Rätten att handla på Systembolaget
50235
Britta Sundin m.fl. (s)
Alkoholpolitiken och EG
50236
Lars Sundin (fp)
Socialnämnds anmälningsskyldighet
50237
Olle Schmidt (fp)
Frivilliga insatser inom äldreomsorgen
50238
Britt Bohlin m.fl. (s)
Vårdavgifter vid enskilda behandlingshem
50239
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Teckenspråksmaterial och teckenlexikon
50240
Gunhild Bolander och Stina Gustavsson (c)
Tillstånd för alkoholservering
50241
Birthe Sörestedt (s)
Rätt att fatta beslut om besöksförbud
50242
Aiwa Wennerlund m.fl. (kds)
Psykiskt handikappades integration i sam-
hället
50243
Harald Bergström m.fl. (kds)
Alkohol och dess giftverkan
50244
Per Stenmarck m.fl. (m)
Åldersgräns för inköp av alkohol
50245
Bertil Persson (m)
Ansvarsfrågor i kommunal äldrevård
50246
Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
Kooperativa alternativ i vården av äldre in-
vandrare
50247
Hugo Hegeland (m)
Ändrade rutiner för socialtjänstens utbetal-
ningar
50248
Maja Bäckström (s)
Misshandel av äldre i eget boende
50249
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Ny alkoholpolitisk inriktning
SoU 1-3,6,8-13
SkU 4-5,7
50250
Johan Brohult m.fl. (nyd)
Äldreomsorg och ålderdomshem
KU 1
SoU 2-5
SfU 6-7
50251
Jan Andersson och Bo Nilsson (s)
Ett EG-kontor i Bryssel för handikapprörel-
sen
64
So
50252
Claus Zaar m.fl. (nyd)
Projekt Samhällsnyttan
50253
Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s)
Utskänkning av öl
50254
Charlotte Branting och Kenth Skårvik (fp)
Handikappades möjlighet till leasingbil
50255
Anita Johansson och Ulla-Britt Åbark (s)
Särskilda ungdomshem och institutioner för
missbrukare
50256
Torgny Larsson (s)
Lagen om handel med drycker
50257
Tuve Skånberg (kds)
Familjerådgivningen
50258
Chatrine Pålsson (kds)
Krafttag i kampen mot narkotikabruk
50259
Lahja Exner och Arne Kjörnsberg (s)
Bilstödet
50260
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Ålderdomshem
50261
Leif Carlson och Inger René (m)
Speciellt behandlingskrävande ungdomar
50262
Maud Ekendahl och Bo Arvidson (m)
Alkoholservering i kombinerad butik och
serveringslokal
50263
Mikael Odenberg m.fl. (m)
Försäljning av vin och öl i livsmedelsbutiker
50264
Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Bokklubb för punktskriftsläsare
50265
Jan Sandberg (m)
Medhavd dryck till restaurang
50266
Richard Ulfvengren m.fl. (nyd)
Öl och vin på inrikesflyget
50267
Lars Werner m.fl. (v)
Förståndshandikappades situation
50268
Marianne Jönsson m.fl. (c,s,m,fp,kds,v)
Kidnappade barn och deras mödrar
SoU 1-2
SfU 3
UU 4
50269
Torgny Larsson och Berndt Ekholm (s)
EG-anslutning och svensk alkoholpolitik
SoU 1,3
UU 2
50270
Lars Werner m.fl. (v)
Barn och ungdom
UbU 1
AU 2-3
SfU 4,7
KrU 5
SoU 6,8
50271
Lars Werner m.fl. (v)
Alkoholpolitiken
SoU 1,3-7,10,13-15
UU 2
UbU 8-9
SkU 11,16
JuU 12
50272
Kent Carlsson och Ulrica Messing (s)
Åtgärder mot diskriminering av homosexu-
ella
SoU 1
UU 2
50273
Roland Sundgren m.fl. (s)
Den offentliga sektorn
SoU 1-3
FiU 4
SkU 5
LU 6
50274
Maj-Lis Lööw m.fl. (s)
Alkoholservering
65
8 Riksdagen 1991/92. Nr 59
So
50275
Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp)
Alkoholreklamen
50276
Bo G Jenevall m.fl. (nyd)
Uteliggare
50277
Karin Israelsson (c)
Klassificeringen av kokain och fencyklidin
50278
Karin Israelsson m.fl. (c,fp,kds)
N arkotikapolitiken
50279
Andre vice talman Christer Eirefelt (fp)
Verksamheten med internationella adop-
tionsfrågor
50280
Karin Wegestål och Ines Uusmann (s)
Stöd till invandrarföräldrar
50281
Lena Öhrsvik (s)
Kostnadsansvar och myndighetssamarbete
50282
Liisa Rulander m.fl. (kds,fp,c,v)
Förbättringar inom familjehemsvården
50283
Erling Bager (fp)
Bilstödet
50284
Lahja Exner m.fl. (s)
Äldreomsorg för invandrare
50285
Lahja Exner m.fl. (s)
En handikappombudsman
50286
Märtha Gårdestig (kds)
Samlat huvudmannaskap för LVM-vård av
kvinnor
50287
Fanny Rizell m.fl. (kds)
Alkoholpolitiken
50288
Gunnar Thollander m.fl. (s)
Alkoholpolitiken och EG
SkU 1
SoU 2
50289
Göran Magnusson m.fl. (s)
Alkoholpolitiken
SoU 1-2,4
SkU 3
UbU 5
UU 6
50290
Karin Israelsson m.fl. (c)
Välfärdspolitiken
SoU 1
SfU 2
So291
Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds)
Kvinnor och alkohol
SoU 1-3
SkU 4
FiU 5
So292
Karin Pilsäter och Barbro Westerholm (fp)
Homosexuella
KU 1
SoU 2,4
UbU 3
SfU 5
So401
Margitta Edgren (fp)
Åtgärder mot nickelallergins spridning
So402
Kenth Skårvik (fp)
Whiplash-skador
So403
Birthe Sörestedt och Bengt Silfverstrand (s)
Kontroll av implantat
So404
Kenth Skårvik (fp)
Plötslig spädbarnsdöd
So405
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Legitimation av naprapater
So406
Lars Sundin (fp)
Reumatism hos barn
So407
Lars Sundin (fp)
Dopningsinformation
66
So
50408
Lena Öhrsvik och Bo Nilsson (s)
Säkerhet för personer med epilepsi
50409
Karin Falkmer och Inger René (m)
Legitimering av dietister
50410
Siw Persson (fp)
Underättelseskyldighet vid rättsmedicinsk
undersökning
50411
Birthe Sörestedt m.fl. (s)
Abortförebyggande åtgärder
50412
Pehr Löfgreen (m)
Legitimering av naprapater
50413
Leif Carlson och Maud Ekendahl (m)
Komplettering av utländsk utbildning för
svensk sjuksköterskelegitimation
50414
Barbro Westerholm (fp)
Sjukdomen porfyri
50415
Barbro Westerholm (fp)
Behandling av ”sektsjuka”
50416
Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m)
Legitimering av naprapater
50417
Kjell Ericsson (c)
Rekryteringen av läkare
50418
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Smittskyddslagstiftningen och hiv-infekte-
rade
50419
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Hälsokontroller för sköldkörtelsjukdomar
hos kvinnor
50420
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Etiska regler vid vård och behandling
50421
Gullan Lindblad (m)
Legitimation för dietister
50422
Gullan Lindblad (m)
Tillsyn över vissa terapibehandlingar
50423
Ulla Tilländer m.fl. (c)
Fosterdiagnostik m.m.
50424
Ulla Tilländer m.fl. (c)
Skärpning av tidsgränserna för abort
50425
Sven-Gösta Signell m.fl. (s)
Lokaliseringen av folkhälsoinstitut
50426
Rinaldo Karlsson och Carin Lundberg (s)
Familjär amyloidos
50427
Ingela Thalén (s)
Förbud mot reklam för tobaksvaror
50428
Daniel Tarschys (fp)
Tvångsvård av hivinfekterade
50429
Roland Lében (kds)
Folkhälsoinstitutets lokalisering
50430
Margareta Viklund (kds)
Barnhälsovårdens framtida roll m.m.
50431
Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Lokalisering av folkhälsoinstitutet till Hel-
singborg
50432
Jarl Lander och Bo Finnkvist (s)
Läkarförsörj ningen i glesbygden
50433
Ann-Cathrine Haglund (m)
Tandvårdslagen
50434
Gullan Lindblad (m)
Psykologers m.fl. ansvar inom hälso- och
sjukvården
50435
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Förbud mot amalgam
67
So
50436
Ingegerd Sahlström m.fl. (s)
Rökningens skadeverkningar
50437
Ingegerd Sahlström m.fl. (s)
Ett center för diagnostik m.m. av svåra skall-
/hjärnskador
50438
Bo Holmberg m.fl. (s)
Hälso- och sjukvård
SoU 1-11,13-20
UbU 12
50439
lan Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd)
Prestationsersättning inom sjukvården
50440
lan Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd)
Förbättrad vårdgaranti för hjärtsjukdomar
50441
Sven Lundberg m.fl. (s)
Utveckling av alternativ medicin
50442
Sven Lundberg m.fl. (s)
Amalgam
50443
Sven Lundberg m.fl. (s)
Legitimation för naprapater
50444
Margitta Edgren och Bertil Persson (fp,m)
Lokaliseringen av folkhälsoinstitutet
50445
Ann-Cathrine Haglund (m)
Tandhygienister som egna företagare
50446
Karin Falkmer och Inger René (m)
En kampanj för att öka tillgången på trans-
plantationsorgan
50447
Lena Boström och Carin Lundberg (s)
Distriktssköterskornas roll i framtiden
50448
Hugo Bergdahl och Sigge Godin (fp)
Legitimation för naprapater
50449
Georg Andersson m.fl. (s)
Lokalisering av folkhälsoinstitutet till Umeå
50450
Ulf Melin (m)
Sjukvårdskompetensen i kommunerna och
ÄDEL-reformen
50451
Chatrine Pålsson (kds)
Kvalitetssäkring i vården
50452
Berit Andnor m.fl. (s)
Alternativ till beroendeframkallande medel
50453
Gullan Lindblad m.fl. (m,s,fp,c,kds)
Den framtida sjuksköterskerollen
50454
Anita Johansson och Eva Johansson (s)
Legitimation av naprapater
50455
Chatrine Pålsson m.fl. (kds)
Människolivets okränkbarhet
50456
Margitta Edgren (fp)
Vård av unga människor med anorexia
50457
Chris Heister (m)
Privatisering av Apoteksbolaget
50458
Mona Saint Cyr (m)
Legitimering av kiropraktorerna
50459
Göran Magnusson (s)
Beroendebildande läkemedel
50460
Kenneth Attefors (nyd)
Amalgam
50461
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Stiftelsen Noaks ark
50462
Gunnar Thollander och Irene Vestlund (s)
Tillsyn av privat sjukvård m.m.
50463
Leif Carlson och Maud Ekendahl (m)
Implantat
68
So
50464
Inga-Britt Johansson och Berit Löfstedt (s)
Psykologisk hjälp vid utträde ur s.k. sekter
50465
Jan Fransson m.fl. (s)
Psykisk ohälsa
50466
Ulla-Britt Åbark m.fl. (s)
Amalgam
50467
Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (s)
Barnhälsovården
50468
Berit Löfstedt m.fl. (s)
Lokaliseringen av folkhälsoinstitutet
50469
Böije Nilsson och Bo Nilsson (s)
Direktiven för merkostnadskommittén och
psykiatriutredningen
50470
Jerzy Einhorn m.fl. (kds)
Vården och omsorgen i Stockholmsregio-
nen, m.m.
50471
Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)
Lokaliseringen av folkhälsoinstitutet
50472
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Psykologers ansvar inom hälso- och sjukvår-
den
50473
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Socialstyrelsens tillsyn över pseudoterapier
50474
Siw Persson m.fl. (fp)
Amalgam
50475
Siw Persson (fp)
Parlamentarisk utredning om amalgamfrå-
gan
50476
Karin Pilsäter (fp)
Lokalisering av folkhälsoinstitutet till Hud-
dinge
50477
Britta Sundin m.fl. (s)
Legitimation för arbetsterapeuter
50478
Elvy Söderström och Britta Sundin (s)
Legitimation för kuratorer
50479
Birgitta Carlsson (c)
Lokalisering av folkhälsoinstitutet
50480
Chatrine Pålsson (kds)
Folkhälsoinstitutets lokalisering
50481
Jerzy Einhorn (kds)
Översyn av reglerna för enskilda sjukvårds-
inrättningar
50482
Jerzy Einhorn och Elisabeth Fleetwood
(kds,m)
Tobaksbruk bland barn och ungdom
50483
Jerzy Einhorn och My Persson (kds,m)
Äldrevården
50484
Ulla Tilländer m.fl. (c)
Statens institut för psykosocial miljömedicin
m.m.
50485
Gullan Lindblad (m)
Kiropraktorer
50486
Gullan Lindblad och Birger Hagård (m)
Skadeverkningar av amalgam
50487
Per Stenmarck m.fl. (m,fp,c,kds,v)
Legitimation för naprapater
50488
Bo Nilsson m.fl. (s)
Ökad satsning på epileptikervården
50489
Sten-Ove Sundström m.fl. (s)
Den psykiatriska vården av brottslingar
50490
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Åtgärder mot läkemedelsmissbruk
69
So
50491
Inger René och Maud Ekendahl (m)
Preventivmedel
50492
Georg Andersson m.fl. (s)
Behandling av tortyrskadade flyktingbarn
50493
Kent Carlsson och Ulrica Messing (s)
Hiv och smittskyddslagen
50494
Sten Andersson i Malmö och Wiggo Kom-
stedt (m)
Juridiskt bindande ”livstestamente”
50495
Sten Andersson i Malmö och Wiggo Kom-
stedt (m)
Utredning om dödshjälp
50496
Ulrica Messing (s)
Fria sprutor till narkomaner
50497
Monica Öhman m.fl. (s)
Vården av tonåringar på sjukhus
50498
Inger René (m)
Legitimering av fotterapeuter
50499
Rosa Östh (c)
Psykiatrilagstiftningen
50500
Tuve Skånberg (kds)
Information om tobakens skadeverkningar
SoU 1
SkU 2
50501
Barbro Westerholm m.fl. (fp,m,c,kds)
Kvinnors hälsa
SoU 1-6
AU 7
50502
Barbro Westerholm m.fl. (fp,s,m,c,kds,v)
Tobakens skadeverkningar
SoU 1-2,5-7
SkU 3
FiU 4
50503
Elisabeth Fleetwood m.fl. (m,fp,c)
Information till nyblivna föräldrar om toba-
kens skadliga effekter
SoU 1
AU 2
50504
Elisabeth Persson (v)
Sex och samlevnad
SoU 1-2,4
UbU 3
50505
Margitta Edgren (fp)
Legitimation för arbetsterapeuter
50506
Gudrun Norberg (fp)
Folkhälsoinstitutet
50507
Britta Bjelle och Ulla Orring (fp)
Läkarrekrytering till bristområden
50508
Margitta Edgren m.fl. (fp,s,m,c,kds)
Ledningsansvaret inom hälso- och sjukvår-
den
50509
Pontus Wiklund och Dan Ericsson i Kolmår-
den (kds)
Kvalitetssäkring för sjukvården
50510
Margareta Viklund (kds)
Obligatoriskt aktivt samtycke för transplan-
tationer
50511
Ingrid Näslund (kds)
En rökfri uppväxt
50512
Tuve Skånberg och Harald Bergström (kds)
Stöd till den gravida kvinnan
50513
Rose-Marie Frebran (kds)
Folkhälsoinsitutet
50514
Ingvar Svensson (kds)
Lagstiftning för medicinsk etik
50515
lan Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd)
Statsbidragen till sjukvården
70
So
50516
Marianne Andersson m.fl. (c)
Amalgam
50517
Karin Israelsson (c)
Dopning
50518
Bengt Rosén (fp)
Lokaliseringen av folkhälsoinstitutet
50519
Siw Persson (fp)
Tillsyn över vissa terapibehandlingar
50520
Stina Gustavsson och Ingbritt Irhammar (c)
Hälsokort
So521
Margareta Winberg och Hans Göran Franck
(s)
Ny sexualvaneundersökning
50522
Lennart Brunander (c)
Sjukvården
50523
Karin Starrin m.fl. (c,s,m,fp,kds,nyd,v)
Folkhälsoinstitutet till Gävleborg
50524
Birger Rosqvist och Sven-Gösta Signell (s)
Handlingsprogram mot tobak
50525
Ingela Mårtensson (fp)
Ny sexualvaneundersökning
50526
Johan Brohult och Max Montalvo (nyd)
Legitimation för naprapater och socionomer
50527
Margareta Winberg m.fl. (s)
Amalgam inom tandvården
FöU 1
SoU 2,4,6
UbU 3,5
SfU 7
So601
Maja Bäckström och Leo Persson (s)
Dagbarnvårdares rätt att starta personal-
kooperativ
50602
Kaj Larsson m.fl. (s)
Barnens rättigheter
50603
Anita Jönsson (s)
Statsbidraget till barnomsorgen
50604
Roland Lében (kds)
Behovsprövat barnbidrag
50605
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Inkomstprövade barnbidrag
50606
Maj-Inger Klingvall och Ewa Hedkvist
Petersen (s)
Ombudsman för barn och ungdom
50607
Inger René och Karin Falkmer (m)
Näringsförbud för dagbarnvårdare
50608
lan Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd)
Ett nytt barnbidragssystem
50609
Göte Jonsson (m)
En skolförberedande förskola
50610
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Ändring i barnbidragslagen
50611
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Anslaget till barnbidrag
50612
Lars Werner m.fl. (v)
Familjepolitiken m.m.
AU 1
SoU 2-16,21-22
BoU 17,19
LU 18,20
SfU 23-28
50613
Roland Larsson (c)
Statsbidraget till barnomsorgen
50614
Ingrid Näslund (kds)
Barnomsorgens etiska grund
71
Kulturutskottet
Ämnesindelning
Kr201— Kulturverksamhet och massmedier
Kr401- Ungdomsverksamhet, folkbildning,
folkrörelsefrågor, lotterier och
kyrkliga frågor
Kr501- Idrott, rekreation och turism
Kr601— Övrigt
Kr
Kr201
Sinikka Bohlin m.fl. (s)
Indelningen i TV-distrikt
Kr202
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Klyvning av TVs Mittnytt
Kr203
Ulla Tilländer och Ingbritt Irhammar (c)
Helsingborgs symfoniorkester
Kr204
Ylva Annerstedt (fp)
Kulturhus i Ytteijärna, Södertälje kommun
Kr205
Kenneth Lantz (kds)
Öppna bibliotek på söndagar
Kr206
Kenneth Lantz (kds)
Omfördelning av bidrag till Helsingborgs
symfoniorkester
Kr207
Jan Andersson m.fl. (s)
Bidrag till Helsingborgs symfoniorkester
Kr208
Nils Nordh och Martin Nilsson (s)
Nytt landsarkiv i Jönköping
Kr209
Birger Hagård (m)
Översyn av fideikommisslagen
Kr210
Birger Hagård (m)
Ändrat namn på Folkens museum - etnogra-
fiska
Kr211
Anita Johansson m.fl. (s)
Invandrarmuseum till Botkyrka
Kr212
Bo Nilsson m.fl. (s)
Avgiftsfria boklån
Kr213
Per Olof Håkansson och Iréne Vestlund (s)
Formerna för stöd till verksamma inom kul-
turområdet
Kr214
Dan Ericsson.i Kolmården och Karl-Göran
Biörsmark (kds,fp)
Östgötamusiken
Kr215
Britta Bjelle (fp)
Norrbottens kammarorkester
Kr216
Rolf Clarkson m.fl. (m,fp,v)
Ökade resurser till Helsingborgs symfonior-
kester
Kr217
Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Syntolkningsverksamheten vid Riksteatern
Kr218
Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)
Ett landsarkiv i Kalmar
Kr219
Lars Hedfors m.fl. (s)
Lokalisering av ett landsarkiv till Växjö
Kr220
Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)
Statliga medel till Stiftelsen Arbetets mu-
seum
Kr221
Roland Larsson (c)
Stiftelsen Arbetets museum
Kr222
Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Integrerad handikappversion av Nationalen-
cyklopedin
Kr223
Sigrid Bolkéus och Gunnar Thollander (s)
Ortnamn
Kr224
Bertil Persson (m)
Glimmingehus som världsskatt
Kr225
Sonia Karlsson m.fl. (s)
Vadstena slotts vallar
Kr226
Per Olof Håkansson (s)
Musiklivet i Sverige
KrU 1-2,4
LU 3
Kr227
Hans Göran Franck och Thage G Peterson
(s)
En egenavgiftsfond för kulturskapare
75
Kr
Kr228
Siw Persson (fp)
Statens kulturråd
Kr229
Inger Hestvik och Iréne Vestlund (s)
Statligt stöd till Alice Lunds Textilier AB
Kr230
Lena Öhrsvik m.fl. (s)
Ett landsarkiv till Kalmar
Kr231
Ulf Melin och Göte Jonsson (m)
Ett landsarkiv i Jönköping
Kr232
Bertil Persson (m)
Kulturvärdena hos de svenska slotten och
herrgårdarna
Kr233
Bruno Poromaa m.fl. (s)
Utlokalisering av organisation för distribu-
tion av rundradioprogram till Kiruna
Kr234
Siw Persson (fp)
TV-avgift
Kr235
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Nyheter på teckenspråk i TV
Kr236
Bruno Poromaa (s)
Stöd åt Svenska Tornedalingars riksför-
bund - Tornionlaaksolaiset
Kr237
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Länshemslöjdskonsulenter
Kr238
Bruno Poromaa m.fl. (s)
Ytterligare arbetsuppgifter för Radiotjänst i
Kiruna AB
KU 1
KrU 2
Kr239
Göran Åstrand m.fl. (m)
Kulturadministration
Kr240
Lennart Fridén (m)
Ansvarsfördelningen mellan de större mu-
seerna i Sverige
Kr241
Sigrid Bolkéus och Gunnar Thollander (s)
Stöd till hembygdsrörelsen
Kr242
Sten Svensson (m)
Arkeologiska kostnader vid byggande
Kr243
Britta Sundin m.fl. (s)
Regionala skådebanan
Kr244
Lennart Fridén och Erling Bager (m,fp)
Göteborgsmusiken
Kr245
Jan Backman (m)
Råå vallar
Kr246
Harald Bergström m.fl. (kds,m,fp,c)
Landsarkiv m.m. till Växjö
Kr247
Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s)
Regional filmproduktion
Kr248
Håkan Holmberg m.fl. (fp,s,m,c,kds)
Antisemitism i närradion
Kr249
Anders Nilsson m.fl. (s)
TV:s nyhetsbevakning i Skaraborg
Kr250
Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Sveriges Radio-koncernens insatser för han-
dikappade
Kr251
Hugo Hegeland (m)
Slopande av radio- och TV-avgiften
Kr252
Åke Gustavsson m.fl. (s)
Kultur i arbetslivet
Kr253
Roland Larsson och Karl-Göran Biörsmark
(c,fp)
Vadstena-Akademien
Kr254
Gunhild Bolander och Birgitta Carlsson (c)
Svenska Riksteaterns syntolkningsverksam-
het
76
Kr
Kr255
Erling Bager m.fl. (fp,s,m,c,kds,nyd,v)
Göteborgs-symfonikerna
Kr256
Bertil Persson (m)
Symfoniorkestrarnas grundbelopp
Kr257
Elisabeth Persson m.fl. (v)
Fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
Kr258
Jan Jennehag (v)
Landsarkivet i Härnösand
Kr259
Hans Stenberg och Elvy Söderström (s)
Landsarkivet i Härnösand
Kr260
Birger Hagård (m)
Vadstena slott
Kr261
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Vadstena slotts vallar
Kr262
Berndt Ekholm och Stina Eliasson (s,c)
Förvaringen av spritlagda samlingar vid na-
turhistoriska riksmuseet
Kr263
Gudrun Schyman (v)
Förvaringen av spritlagda samlingar vid na-
turhistoriska riksmuseet
Kr264
Karl-Erik Svartberg (s)
Fotografiska museet
Kr265
Lennart Brunander och Lars Sundin (c,fp)
Ett folkrörelse- och biblioteksmuseum m.m.
till Sjuhäradsbygden
Kr266
Elisabeth Fleetwood (m)
Restaureringen av 1700-talsorgeln i Lofta-
hammars församling
Kr267
Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
Väderskärs kapell
Kr268
Stina Gustavsson och Sigge Godin (c,fp)
Ortnamn
Kr269
Johan Lönnroth m.fl. (v)
Regionalisering av TV
Kr270
Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c)
Länsmuseerna
KrU 1-2
AU 3
Kr271
Åke Gustavsson m.fl. (s)
Kulturpolitik inför år 2000
KrU 1-3,5,10-17,19-23,25,27-33
KU 4
BoU 6,18
AU 7-9
UbU 24,26
Kr272
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Kulturpolitiken
KrU 1-10,12
UbU 11
Kr273
Leo Persson (s)
Kultur i hela landet
AU 1
KrU 2-3,5-6
UbU 4
Kr274
Lars Werner m.fl. (v)
Kultur och folkbildning
KrU 1-3,5
BoU 4
Kr275
Erling Bager (fp)
1000-årsminnet av Olof Skötkonung
Kr276
Harriet Colliander och Anne Sörensen (nyd)
Länsmuseerna
Kr277
Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp)
Röhsska museet i Göteborg
Kr278
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Arbetets museum i Norrköping
Kr279
Olle Schmidt och Bertil Persson (fp,m)
Rooseum i Malmö
77
Kr
Kr280
Kenth Skårvik (fp)
Bohusläns museum
Kr281
Charlotte Branting (fp)
Ökat stöd till Svenska Riksteatern för syn-
tolkningsverksamhet för synskadade
Kr282
Karl-Erik Svartberg m.fl. (s,c)
Bohusläns teater
Kr283
Bengt Harding Olson m.fl. (fp)
Nationalscen i Skåne
Kr284
Charlotte Branting och Stina Gustavsson
(fp,c)
Musica Vitae
Kr285
Anita Johansson m.fl. (s)
Nya Skådebanan
Kr286
Ingela Mårtensson m.fl. (fp,c,kds,v)
Folkdans och folkmusik
Kr287
Siw Persson m.fl. (fp)
Stiftelse för natur- och kulturmiljöer
Kr288
Gunhild Bolander (c)
Statens ansvar för Visby ringmur
Kr289
Roland Larsson (c)
Landsarkivet i Vadstena
Kr290
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Vallarna vid Vadstena landsarkiv
Kr291
Rune Thorén och Ivar Franzén (c)
Lokalisering av TV 2 till Göteborg
Kr292
Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp)
En TV-kanal i Göteborg
Kr293
Pontus Wiklund m.fl. (kds,m,fp,c)
Mittnytt-TV
Kr294
Rune Thorén (c)
TV som informationsmedium
Kr295
Karin Starrin (c)
SVT:s finskspråkiga utbud
Kr296
Lena Öhrsvik m.fl. (s)
Lokaliseringen av ny central myndighet för
radio- och TV-sändningar
Kr297
Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c)
Landsarkiven
KrU 1
AU 2
Kr298
Stina Eliasson (c)
Nordiska museet
KrU 1
AU 2
Kr299
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Fria etermedier
KrU 1-13,16
KU 14-15,17
Kr401
Eva Johansson och Margareta Israelsson (s)
Ett statligt lotteri till förmån för demokrati-
fostran
Kr402
Inger Koch (m)
Rätt för studieförbunden att utfärda kompe-
tensbevis
Kr403
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Statsbidragen till folkbildningen
Kr404
Birgitta Johansson m.fl. (s)
Tillvaratagande av kompetens för konstnär-
lig utbildning
Kr405
Åke Gustavsson m.fl. (s)
Folkbildning för demokrati
Kr406
Lennart Daléus m.fl. (c)
Stöd åt Stockholm Water Prize genom lotteri
78
Kr
Kr407
Ingegerd Sahlström m.fl. (s)
Kvinnor och folkbildning
Kr408
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Folkets hus-rörelsen
Kr409
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Organisationsbidragen
Kr410
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Översyn av folkhögskoleverksamheten
Kr411
Bo Nilsson och Gunnar Nilsson (s)
Anslag till folkbildningen m.m.
Kr412
Lisbeth Staaf-Igelström och Jarl Lander (s)
Folhögskoleverksamheten
Kr413
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Teckenspråkslinje vid folkhögskolan
Kr414
Inger Lundberg m.fl. (s)
Teckenspråkstolkutbildning vid folkhög-
skola
Kr415
Sten Andersson i Malmö (m)
Kasino i Malmö
Kr416
Peter Kling och Dan Eriksson i Stockholm
(nyd)
Kasinospel
Kr417
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Tolkar för döva m.fl.
KrU 1
UbU 2
Kr418
Ulf Melin (m)
Studieförbundens möjlighet att bedriva
kompetensgivande uppdragsutbildning
Kr419
Lahja Exner m.fl. (s)
Bidrag till folkbildningen
Kr420
Göte Jonsson (m)
Folkhögskolornas ställning
Kr421
Doris Håvik m.fl. (s)
Folkhögskolorna
Kr422
Elver Jonsson m.fl. (fp,m,c)
Folkhögskolornas situation
Kr423
Annika Åhnberg och Eva Zetterberg (v)
Fryshuset
Kr424
Jan Backman (m)
Lotteriberättigade folkrörelser
Kr425
Berndt Ekholm m.fl. (s)
Statsbidragen till andra trossamfund än
svenska kyrkan
KrU 1-3
SkU 4
Kr426
lan Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd)
Organisationsbidragen
Kr427
Jan-Erik Wikström m.fl.
(fp,s,m,c,kds,nyd,v)
Återuppbyggandet av Katarina kyrka
Kr428
Berit Andnor m.fl. (s)
Folkbildningen
Kr429
Anita Johansson m.fl. (s)
Folkbildning
Kr430
Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp)
Studieförbunden
Kr431
Ulla Tilländer (c)
Folkhögskolorna
Kr501
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Miljöinformation om turistorter
Kr502
Oskar Lindkvist m.fl. (s)
Turism och marknadsföring av Sverige
79
Kr
Kr503
Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s)
Turist- och resedatabasen
Kr504
Stina Eliasson (c)
Sveriges turistråd
Kr505
Margitta Edgren och Ylva Annerstedt (fp)
Barn- och ungdomsboxning
Kr506
Jarl Lander och Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Idrottsrörelsen
Kr507
Kenth Skårvik (fp)
Turistnäringen
Kr508
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Marknadsföring av Sverige
Kr509
Leo Persson (s)
Turism och rekreation i skogslänen
Kr510
Lars Werner m.fl. (v)
Idrotten
Kr511
Jan Jennehag (v)
Idrottsresor
Kr512
Åke Gustavsson m.fl. (s)
Idrottsfrågor
KrU 1-2
UbU 3
Kr513
Birgitta Wistrand (m)
Sverige som turistland
UbU 1
KrU 2-4
Kr514
Sigge Godin (fp)
Turism
Kr515
Åke Gustavsson m.fl. (s)
Turistpolitiken
Kr516
Andre vice talman Christer Eirefelt m.fl
(fp)
Idrottens villkor
KrU 1
SkU 2
80
Utbildningsutskottet
Ämnesindelning
Ub201- Skolväsendet och
vuxenutbildningen
Ub401— Högre utbildning och forskning
(utom lantbruksuniversitetet och
skogs- och jordbrukets
forskningsråd)
Ub701— Lantbruksuniversitetet och skogs-
och jordbrukets forskningsråd
Ub801 - Motioner gemensamma för mer än
ett av ämnesområdena 2, 4 eller 7
9 Riksdagen 1991/92. Nr 59
Ub
Ub201
Kurt Ove Johansson och Catarina Rönnung
(s)
Maskinskrivning som ordinarie ämne i
grundskolan
Ub202
Bengt Kronblad (s)
Fortbildning av lärare inom miljö- och natur-
resursområdet
Ub203
Ulrica Messing (s)
Skolavgifter
Ub204
Berith Eriksson (v)
Läromedel om samer
Ub205
Lennart Hedquist och Rune Rydén (m)
Läromedlen i gymnasieskolan
Ub206
Carl-Johan Wilson (fp)
Utbildningen av yrkesvalslärare
Ub207
Carl-Johan Wilson (fp)
Fortbildning för lärare i religionskunskap
Ub208
Siw Persson (fp)
Samarbetet mellan kronofogdemyndigheten
och skolan i konsumentekonomi
Ub209
Eva Johansson och Jan Fransson (s)
Utbildning för hästsport och hästhållning
Ub210
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Läroplanskommitténs direktiv
Ub211
Aiwa Wennerlund m.fl. (kds)
Betyg i flit, ordning och uppförande
Ub212
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Genomförande av gymnasiereformen
Ub213
Alf Wennerfors (m)
Komvux
Ub214
Inga Berggren och Rune Rydén (m)
Lanthushållsskolornas bevarande
Ub215
Anita Jönsson (s)
Dyslexi
Ub216
Doris Håvik m.fl. (s)
Studiehjälpen
Ub217
Inger René (m)
Kostundervisning för barnomsorgspersonal
Ub218
Inger René och Ingrid Hemmingsson (m)
Undervisning i kost- och hälsokunskap i
gymnasieskolan
Ub219
Ulla Pettersson (s)
Neddragningen av medel till komvux
Ub220
Ulla Orring och Barbro Westerholm (fp)
Hemkunskap i grundskolan
Ub221
Stina Gustavsson m.fl. (c,m,kds)
Hemkunskap, slöjd och barnkunskap i
grundskolan
Ub222
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Särskilda insatser för döva och hörselska-
dade elever
Ub223
Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)
Central facklig kursverksamhet
Ub224
Larz Johansson (c)
Statens skolor för vuxna
Ub225
Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)
Skolan
Ub226
Karl-Erik Svartberg m.fl. (s)
En demokratisk skola
Ub227
Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)
En miljard kronor mer till utbildning
83
Ub228
Bo Nilsson och Ingvar Björk (s)
Förlängd skrivtid vid tentamen m.m.
Ub229
Margitta Edgren och Bengt Rosén (fp)
Hemkunskap, barnkunskap och slöjd i
grundskolan
Ub230
Lena Klevenås m.fl. (s)
Hemkunskap och slöjd i grundskolan
Ub231
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Förebyggande av barns arbetsskador i sko-
lan
Ub232
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Vuxenutbildningen
Ub233
Marianne Carlström m.fl. (s)
Hemkunskap i grundskolan
Ub234
Jarl Lander och Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Hemkunskap i grundskolan
Ub235
Christina Linderholm (c)
Föräldrars inflytande i skolan
Ub236
Leif Marklund och Ulrica Messing (s)
Körkortsutbildning i gymnasieskolan
Ub237
Jan Andersson och Hans Karlsson (s)
Ekeskolan i Örebro
Ub238
Peter Kling m.fl. (nyd)
Införande av första hjälpen och hjärt-lung-
räddning (HLR) i skolan som obligatoriskt
ämne
Ub239
Britta Sundin m.fl. (s)
Statens skola för vuxna Härnösand
Ub240
Britta Bjelle (fp)
Idrott i gymnasieskolan
Ub241
Berit Löfstedt m.fl. (s)
Ett läspedagogiskt institut
Ub242
Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
Kooperativa skolor
Ub243
Georg Andersson (s)
Fortbildning i språk
Ub244
Inga Berggren m.fl. (m)
Hemkunskap i grundskolan
Ub245
Jan Andersson och Marianne Carlström (s)
Stödet till elever med medicinska handikapp
Ub246
Jan Andersson och Bo Nilsson (s)
Resurscentra för skolelever med autism
Ub247
Ingrid Andersson och Gunnar Thollander
(s)
Hemkunskap i grundskolan
Ub248
Birger Hagård (m)
Forskning inom skolväsendet
Ub249
Rosa Östh m.fl. (c)
Hemkunskap som obligatoriskt ämne
Ub250
Ulrica Messing och Inger Lundberg (s)
Språkutbildning
Ub251
Ulla Orring m.fl. (fp,m,c,kds)
Fortbildning i språk
Ub252
Bo Nilsson m.fl. (s)
Stöd till barn med dolda handikapp
Ub253
Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m)
Internationellt utbyte inom gymnasieskolan
Ub254
Claus Zaar m.fl. (nyd)
Hemkunskap i grundskolan
Ub255
Marianne Carlström m.fl. (s)
Vardagskunskaper i grundskolan
84
Ub256
Björn Kaaling m.fl. (s)
Läs- och skrivsvårigheter
Ub257
Björn Kaaling m.fl. (s)
Hemkunskap i grundskolan
Ub258
Bruno Poromaa och Sten-Ove Sundström
(s)
Handikappade barn och utbildningen
Ub259
Margit Gennser (m)
Skolans gymnastikundervisning
Ub260
Per-Richard Molén och Elisabeth Fleetwood
(m)
Filosofiundervisningen vid våra gymnasier
Ub261
Inger René och Maud Ekendahl (m)
Lanthushållsskolorna
Ub262
Birgitta Hambraeus och Marianne Anders-
son (c)
Ämnet bild
Ub263
Inger René (m)
Skolverkets fältorganisation m.m.
Ub264
Ulf Melin och Kent Olsson (m)
Möjlighet att avgiftsbelägga vissa kurser i
komvux
Ub265
Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)
Naturkunskap i skolan
Ub266
Göte Jonsson (m)
Lärarnas ansvar för undervisningen
Ub267
Margareta Gard (m)
Betyg i ordning och uppförande
Ub268
Lars Werner och Rolf L Nilson (v)
Regionala resurser för elever med autism
Ub269
Åke Carnerö (kds)
Kristendomskunskapens roll
Ub270
Åke Carnerö (kds)
Ämnet historia på mellanstadiet
Ub271
Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
En vertikal skolorganisation
Ub272
Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)
Grundskolan
Ub273
Stina Gustavsson och Gunhild Bolander (c)
Slöjdutbildning i gymnasieskolan
Ub274
Stina Gustavsson m.fl. (c)
Hushållsskolor
Ub275
Elvy Söderström m.fl. (s)
Vuxenutbildningen
Ub276
Eva Johansson m.fl. (s)
Skolmiljön
Ub277
Ingvar Svensson (kds)
Föräldrarätten
UbU 1
KU 2
Ub278
Ines Uusmann och Ingegerd Sahlström (s)
Slöjdutbildningen i gymnasieskolan
Ub279
Kenneth Lantz (kds)
Lärlingslöner och hantverksutbildning
Ub280
Liisa Rulander (kds)
Finska språket i Sverige
Ub281
lan Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
Krav på att lära sig svenska språket
Ub282
Ulla Tilländer och Rosa Östh (c)
Regionala resurscentra för elever med au-
tism
Ub283
Ingela Mårtensson m.fl. (fp,c,v)
Centrum för dansforskning
85
Ub
Ub284
Kent Olsson och Lennart Fridén (m)
Lärares tjänstledighet för utlandstjänstgö-
ring
Ub285
Margareta Israelsson (s)
Statsbidrag till Franska skolan och Göte-
borgs högre samskola
Ub286
Margareta Viklund (kds)
Hemkunskap i grundskolan
Ub287
Tuve Skånberg (kds)
Creationism
Ub288
lan Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
Totalrevision av hemspråksundervisningen
Ub289
lan Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
Nytt betygssystem i skolan
Ub290
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Hemspråksundervisningen
Ub291
lan Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
Fria skolor i konkurrens
Ub292
Stefan Kihlberg (nyd)
Kvalitetsbedömning av lärare
Ub293
Stefan Kihlberg (nyd)
Specialresurser till duktiga elever
Ub294
Marianne Andersson och Marianne Jönsson
(c)
Läs- och skrivsvårigheter
Ub295
Lennart Fremling (fp)
Förbättrat stöd till barn med medicinska
handikapp
Ub296
Charlotte Branting (fp)
Slöjd och hemkunskap i grundskolan
Ub297
Mats Lindberg m.fl. (s)
Idrott i gymnasieskolan
Ub298
Charlotte Branting och Ingela Mårtensson
(fp)
Hemspråksundervisning
Ub299
Karl-Göran Biörsmark och Charlotte Bran-
ting (fp)
Begränsning i friskolors möjlighet att ta ut
terminsavgifter
Ub300
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Betygssystemet
Ub301
Charlotte Branting och Karl-Göran Biörs-
mark (fp)
10-årig skolplikt
Ub302
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark
(fp)
Mopedkörkortsutbildningen i skolan
Ub303
Lena Öhrsvik (s)
Regionala resurscentra för elever med au-
tism
Ub304
Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c)
Komvux
Ub305
Martin Nilsson (s)
Betygssystemets avskaffande
Ub306
Hans Nyhage(m)
Kommunal vuxenutbildning
Ub307
Marianne Andersson och Birgitta Carlsson
(c)
Hemkunskap i grundskolan
Ub308
Anita Johansson m.fl. (s)
Hemspråk
Ub309
Ingela Mårtensson (fp)
Konstbildning och bildämnet
Ub310
Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp)
Dansarutbildning i grundskolan
86
Ub
Ub311
Lahja Exner m.fl. (s)
Komvux
Ub401
Kurt Ove Johansson m.fl. (s)
En konst- och designhögskola i Skåne
Ub402
Karl-Erik Svartberg m.fl. (s)
Stärkt ställning för de baltiska språken
Ub403
Kurt Ove Johansson m.fl. (s)
Regiutbildning till Malmö
Ub404
Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(s)
Förstärkning av grundutbildningsanslagen
vid musikhögskolan i Malmö
Ub405
Anita Persson och Maj-Inger Klingvall (s)
Förlängning av förskollärar- och fritidspeda-
gogutbildningarna
Ub406
Inger Lundberg m.fl. (s)
Speciallärarutbildning för döva och hörsel-
skadade
Ub407
Catarina Rönnung m.fl. (s)
Rehabiliteringslinje till hälsohögskolan i
Jönköping
Ub408
Britta Sundin m.fl. (s)
Grundskollärarutbildning för årskurserna 4-
9 till högskolan Sundsvall/Härnösand
Ub409
Britta Bjelle och Ulla Orring (fp)
Utbildning inom livsmedelsområdet
Ub410
Britta Bjelle (fp)
Grundutbildning i ryska
Ub411
Ulla Tilländer (c)
Stiftelsen Skånehantverk i Landskrona
Ub412
Tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Ulla
Tilländer (c)
En professur i japanska vid Lunds universi-
tet
Ub413
Göte Jonsson m.fl. (m,fp,c,kds)
Hälsohögskolan i Jönköping
Ub414
Barbro Westerholm (fp)
Forskningen i reumatologi
Ub415
Barbro Westerholm (fp)
Behörighet för studier till yrken inom hälso-
och sjukvården
Ub416
Bengt Kronblad (s)
Utbildning i turism
Ub417
Bengt Kronblad (s)
Högskoleutbildning inom skuldsaneringsrätt
Ub418
Irene Vestlund och Karl-Erik Svartberg (s)
Den bebyggelseantikvariska linjen
Ub419
Siw Persson (fp)
Ökad undervisning i klinisk mykologi m.m.
Ub420
Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
Konsthögskola vid Lunds universitet
Ub421
Jan-Erik Wikström och Lars Leijonborg (fp)
En fri teologisk högskola i Stockholm
Ub422
Karin Falkmer (m)
Idrottshögskolan
Ub423
Iréne Vestlund och Ingrid Andersson (s)
Förlängning av laboratorieassistentutbild-
ningen
Ub424
Ulla Tilländer (c)
Bostadsfrågan för gäststuderande
Ub425
Gullan Lindblad och Hans Dau (m)
Dyslexi
Ub426
Ingela Mårtensson (fp)
Djurhuset vid Sahlgrenska sjukhuset
87
Ub
Ub427
Bertil Persson (m)
Betyg på doktorsavhandlingar
Ub428
Margareta Viklund (kds)
Utbildning av tandhygienister
Ub429
Ulrica Messing (s)
Kompletterande utbildning av förskollärare
Ub430
Christer Lindblom och Ulf Melin (fp,m)
Avskiljande av studerande från högskoleut-
bildning
Ub431
Elvy Söderström m.fl. (s)
Fler speciallärare
Ub432
Inger Hestvik (s)
Naturvetenskapliga forskningsrådet
Ub433
Monica Widnemark m.fl. (s)
Professur i glasteknologi till Glafo/Högsko-
lan i Växjö
Ub434
Pär Granstedt och Lennart Daléus (c)
En högskola i södra Stockholmsregionen
Ub435
Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m)
Psykoterapiutbildning för psykologer
Ub436
Inger Koch (m)
Tandhygienistutbildningen
Ub437
Kjell Nilsson m.fl. (s)
Regionalpolitiska åtgärder i Kronobergs län
UbU 1-9
TU 10-14
Ub438
Lena Öhrsvik m.fl. (s)
Mikrofilmning av affischer
Ub439
Lars Sundin (fp)
Högskoleutbildning för fritidssektorn
Ub440
Jan-Erik Wikström och Lars Sundin (fp)
Högskoleutbildning för dramatiker
Ub441
Britta Bjelle (fp)
Psykologlinjen i Umeå
Ub442
Stina Gustavsson m.fl. (c,m,fp,kds)
Skoglig utbildning och skogsforskning i Syd-
sverige
Ub443
Anita Jönsson och Bo Bernhardsson (s)
Inrättande av ett miljovetenskapligt utbild-
ningsråd
Ub444
Britta Bjelle och Ulla Orring (fp)
Forskningsarkivet i Umeå
Ub445
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Förbättrad utbildning i klädformgivning
Ub446
Göran Persson m.fl. (s)
Forskning om sambandet mellan ekologi och
ekonomi
Ub447
Bo Forslund m.fl. (s)
Ett universitet i Mittsverige
Ub448
Bertil Persson (m)
Konsthögskola i Skåne
UbU 1
SfU 2
Ub449
Inger Hestvik m.fl. (s)
Forskningsresurser till Falun/Borlänge
UbU 1
TU 2
Ub450
Bengt Rosén (fp)
Högskolan i Skövde
Ub451
Anders Nilsson m.fl. (s)
Lokaler för högskolan i Skövde
Ub452
Anders Nilsson m.fl. (s)
Ingenjörsutbildningen inom högskolan
Ub453
Anders Nilsson m.fl. (s)
Utbyggnad av högskolan i Skövde
88
Ub454
Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s)
Ökade insatser för forskning inom turism
och rekreation
Ub455
Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s)
Turismlinjen
Ub456
Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s)
Högskolan i Luleå
Ub457
Lilla Orring och Britta Bjelle (fp)
Logopedutbildning vid Umeå universitet
Ub458
Håkan Holmberg och Daniel Tarschys (fp)
Östeuropeiska språk
Ub459
Maud Björnemalm m.fl. (s,m,fp,c,kds,v)
Högre restaurangutbildning vid högskolan i
Örebro
Ub460
Birger Hagård (m)
Stöd till högskolelektorers forskning också i
Linköping
Ub461
Arne Kjörnsberg m.fl. (s)
Utbyggnad av textilingenjörslinjen m.m. vid
högskolan i Borås
Ub462
Kjell Ericsson (c)
Högskolan i Karlstad
Ub463
Martin Nilsson (s)
Studenthälsovården
Ub464
Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s)
Nordisk konservatorskola
Ub465
Hans Gustafsson m.fl. (s,m,fp,c,kds)
Ett nätverksuniversitet i sydost
Ub466
Inger Lundberg m.fl. (s)
Utveckling av högskolan i Örebro
Ub467
Roland Sundgren (s)
Teknisk högskola till Västerås
Ub
Ub468
Berit Andnor m.fl. (s)
Högskolan i Östersund
Ub469
Birger Andersson och Larz Johansson (c)
Uppdelning av högskolan Eskilstuna/Väs-
terås
Ub470
Sten Svensson och Ivar Virgin (m)
Högskolan i Skövde
Ub471
Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
Miljöprofessurer
Ub472
Ulrica Messing m.fl. (s)
Högskolan Gävle/Sandviken
Ub473
Ulla Orring (fp)
Arkitektutbildning till Umeå universitet
Ub474
Eva Zetterberg m.fl. (v)
Plötslig spädbarnsdöd
UbU 1-3
SoU 4
Ub475
Carl-Johan Wilson (fp)
Ekonomilinjen vid högskolan i Jönköping
Ub476
Rosa Östh (c)
Tungmetallcentrum
Ub477
Karin Falkmer (m)
Påbyggnadslinjen i socialt arbete
Ub478
Lena Öhrsvik (s)
Reumatologisk forskning
Ub479
Elisabeth Fleetwood (m)
Ökat elevintag på psykologlinjen
Ub480
Martin Nilsson (s)
Kårobligatoriets avskaffande
Ub481
Björn Samuelson m.fl. (v)
Psykologutbildningen
89
Ub
Ub482
Jan Backman (m)
Helsingborg som högskoleort
Ub483
Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s)
Utbildning och forskning i skogslänen
Ub484
Maja Bäckström m.fl. (s)
Forskning inom fritid m.m.
Ub485
Per-Richard Molén och Ingrid Hemmings-
son (m)
Ett friuniversitet i Mellannorrland
Ub486
Elisabeth Persson (v)
Optikerutbildning vid universitetet i Linkö-
ping
Ub487
Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
Anslagsutvecklingen vid universitetet i Lund
Ub488
Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
Lokalisering av påbyggnadslinjen i socialt
arbete, 40 poäng, till Lunds universitet
Ub489
Bengt Kindbom (c)
Högskolan i Skövde
Ub490
Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
Högskolan i Karlstad
Ub491
Gullan Lindblad och Inger Koch (m)
Förlängning av laboratorieassistentutbild-
ningen
Ub492
Jan Andersson och Bo Nilsson (s)
Logopedutbildningen
Ub493
Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Utbildning av förskollärare i Helsingborg
Ub494
Lars Werner m.fl. (v)
Högskolan
Ub495
Göte Jonsson och Filip Fridolfsson (m)
Fristående teologisk högskola
Ub496
Gullan Lindblad och Birger Hagård (m)
Optikerutbildning i högskolan
Ub497
Gustaf von Essen och Rune Rydén (m)
Studerandehälsovården
Ub498
Ivar Virgin (m)
Professorstitel för Anders Franzén
Ub499
Stig Bertilsson m.fl. (m,fp,c,kds)
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Ub500
Gustaf von Essen (m)
Påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster
Ub501
Sonja Rembo m.fl. (m)
Tvärvetenskaplig forskning om kulturvård
Ub502
Björn Samuelson m.fl. (v)
Psykologutbildningen
Ub503
Björn Samuelson m.fl. (v)
Studerandehälsovården
Ub504
John Andersson m.fl. (v)
Läkarutbildningen i Umeå
Ub505
John Andersson m.fl. (v)
Logopedutbildning vid Umeå universitet
Ub506
Rune Backlund m.fl. (c,m,kds)
Jönköpings högskola
Ub507
Ingvar Svensson (kds)
Högteknologiforskning och företagsutveck-
ling
Ub508
Ingvar Svensson och Lars Svensk (kds)
Högspänningsutrustning vid Uppsala uni-
versitet
Ub509
Rune Backlund (c)
Institut för värdering av svensk och utländsk
utbildning
90
Ub
Ub510
Berit Löfstedt m.fl. (s)
Centrum för nedrustningsforskning
Ub511
Ines Uusmann m.fl. (s)
Kvinnoforskning
Ub512
Ulla Orring och Britta Bjelle (fp)
Center för arktisk forskning i Umeå
Ub513
Håkan Holmberg (fp)
Allmän behörighet till högskolestudier för
vissa invandrarelever
Ub514
Charlotte Branting m.fl. (fp,m,c,kds)
Professsur i glasteknologi
Ub515
Sven-Olof Petersson (c)
Högskolan Karlskrona/Ronneby
Ub516
Bo Holmberg m.fl. (s)
Arbetsterapeututbildningen
Ub517
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Bättre vardagsteknik för äldre
Ub518
Britta Bjelle (fp)
Religionsvetenskaplig utbildning i Umeå
Ub519
Roland Larsson (c)
En institution för etnologi i Vadstena
Ub520
Dan Eriksson i Stockholm (nyd)
Breddad utbildning i fastighetsekonomi
m.m.
UbU 1
LU 2
Ub521
Gudrun Norberg (fp)
Handikapputrustad högskola i Örebro
Ub522
Margareta Israelsson m.fl. (s)
Högskolan i Eskilstuna/Västerås
Ub523
Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (kds)
Ökad läkarutbildning i Norrland
Ub524
Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (kds)
Logopedutbildning i Umeå
Ub525
Rose-Marie Frebran och Birgitta Carlsson
(kds,c)
Den planerade teologiska högskolan i Stock-
holm
Ub526
lan Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
Akademisk utbildning och forskning i
världsklass
Ub527
lan Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
Ny lärarutbildning - nya rekryteringsvägar
till läraryrket
Ub528
lan Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
Avskaffande av kårobligatoriet
Ub529
Ingvar Svensson (kds)
Professur i naturrätt
Ub530
Stefan Kihlberg (nyd)
Tvärvetenskaplig forskning
Ub531
Isa Halvarsson (fp)
Civilingenjörsutbildning vid högskolan i
Karlstad
Ub532
Isa Halvarsson (fp)
Högskolan i Karlstad
Ub533
Olle Schmidt (fp)
Arbetsterapeututbildningen
Ub534
Per-Ola Eriksson (c)
Högskolan i Luleå
Ub535
Siw Persson (fp)
Psykoterapiutbildning för psykologer
Ub536
Ulla Orring (fp)
Forskning och utbildning i norra Sverige
91
Ub537
Mats Lindberg m.fl. (s)
Ny logopedutbildning i Umeå
Ub538
Mats Lindberg m.fl. (s)
Utökad läkarutbildning i Norrland
Ub539
Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s)
Speciallärare för handikappade elever
Ub540
Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m,fp,c,kds)
Ett råd för tvärvetenskaplig forskning
Ub541
Barbro Westerholm och Carl B Hamilton
(fp)
Förlängd laboratorieassistentutbildning
Ub542
Ulla Orring (fp)
Juristutbildning i Umeå
Ub543
Jan-Erik Wikström och Barbro Westerholm
(fp)
Ett tvärvetenskapligt forskningsråd
Ub544
Jan Björkman m.fl. (s)
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Ub545
Mats Lindberg och Reynoldh Furustrand (s)
Utbildning och forskning i gjuteriteknik
Ub546
Torgny Larsson m.fl. (s)
Fristående teologisk högskola i Stockholm
Ub547
Berit Andnor m.fl. (s)
Kooperativ forskning i Östersund
Ub548
Larz Johansson m.fl. (c,s,fp,kds,nyd)
Högskolan i Eskilstuna/Västerås
Ub549
Tage Påhlsson och Stina Eliasson (c)
Ett mittsvenskt universitet
Ub550
Stina Eliasson och Ingbritt Irhammar (c)
Ett nationellt ljusforskningscentrum
Ub551
Roland Sundgren m.fl. (s)
Kooperativ forskning
Ub552
Hans Nyhage (m)
Statsbidrag till nordisk designskola i Borås
Ub553
Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)
Högskolan i Kalmar
Ub554
Karin Starrin och Patrik Norinder (c,m)
Ökat antal utbildningsplatser för fastighets-
ekonomer
Ub555
Tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c)
Ökat antal fasta tjänster vid högskolor och
universitet
Ub556
Ingela Mårtensson (fp)
I nvandrarakademikerna
Ub557
Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp)
Chalmers tekniska högskola som stiftelse
Ub558
Lena Boström m.fl. (s)
Centra för miljövetenskaplig forskning
Ub559
Sinikka Bohlin och Lahja Exner (s)
Forskning om internationell migration och
etniska relationer
Ub560
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Satsning på en cyklotronanläggning i Linkö-
ping
Ub561
Sten Söderberg (nyd)
Utbildningen i stenkonservering vid Göte-
borg universitet
KrU 1
UbU 2-3
Ub701
Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m)
Skogsmästarutbildningen
Ub702
Inger Hestvik m.fl. (s)
Miljöåtgärder och miljöforskning i Dalarna
92
Ub
Ub703
Ulf Melin m.fl. (m,fp,c,kds)
Skogsutbildning och forskning i södra Sve-
rige
Ub704
Margareta Gard och Christel Anderberg (m)
Forskning m.m. om teknik för restaurering
av mark- och vattenmiljöer
Ub705
Birgitta Hambraeus och Agne Hansson (c)
Skogshögskolan i Garpenberg
Ub706
Margareta Gard och Christel Anderberg (m)
Skogshögskolan i Garpenberg
Ub707
Carl G Nilsson (m)
Riksskogstaxeringen 1993-2002
Ub708
John Andersson och Annika Åhnberg (v)
Riksskogstaxeringen
Ub709
Åke Selberg m.fl. (s)
Skogsutbildningens utformning
Ub710
Ulf Björklund (kds)
Skogshögskolan i Garpenberg
Ub711
Birgitta Carlsson och Birger Andersson (c)
Lantbruksuniversitetet i Uppsala
Ub712
Nils Nordh m.fl. (s)
Skogsutbildning och forskning i södra Sve-
rige
Ub713
Karin Starrin (c)
Grundforskning till Jädraås försökspark
Ub714
Hugo Bergdahl (fp)
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg
Ub801
Nils Nordh och Allan Larsson (s)
Småföretagens konkurrenssituation
UbU 1, 3
NU 2
Ub802
Odd Engström m.fl. (s)
Högskoleutbildning och forskning i Gävle-
Dala-regionen
Ub803
Larz Johansson m.fl. (c)
Utbildningspolitiken
Ub804
Maud Björnemalm m.fl. (s)
Bergslagens Samverkande högskolor
Ub805
Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)
Högskolan
UbU 1-19
FiU 20
Ub806
Ingvar Johnsson m.fl. (s)
Utbildning och forskning i Västsverige
UbU 1,3-4
KrU 2
Ub807
Elver Jonsson (fp)
Säkra en aktiv ANT-undervisning i skolorna
Ub808
Sonja Rembo m.fl. (m)
Religionsundervisningen i skolan
Ub809
Torgny Larsson (s)
Esperanto
Ub810
Lars Werner m.fl. (v)
Skolan
UbU 1-3,5-6,9-14
KU 4
SoU 7-8
93
Trafikutskottet
Ämnesindelning
T201- Trafikpolitik samt motioner som
avser två eller flera av ämnena i
T300—T900-serierna
T301— Vägväsende
T401- Trafiksäkerhet, fordons-och
körkortsfrågor
T501- Järnvägstrafik
T601— Sjöfart
T701— Luftfart
T801- Post och Tele
T901- Övrigt
T201
Georg Andersson m.fl. (s)
Kommunikationerna i skogslänen
T202
Sten-Ove Sundström m.fl. (s)
Vägtrafikens och bilismens kostnader
T203
Pär Granstedt m.fl. (c)
Kommunikationsfrågor i Stockholms län
TU 1-2,4-5
JoU 3
T204
Lennart Fremling (fp)
Myndighetsstrukturen inom transportområ-
det
T205
Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)
Stärkt infrastruktur i Östergötland
T206
Axel Andersson m.fl. (s)
Infrastrukturinvesteringar i Gävleborgs län
TU 1
UbU 2
T207
Sven Lundberg m.fl. (s)
Infrastrukturen i Västernorrland
TU 1
UbU 2
T208
Kjell Ericsson (c)
Bättre vägar och järnvägar i Värmland
T209
Sigge Godin (fp)
Investeringsplanering av infrastruktur
T210
Kenneth Attefors (nyd)
Ett nytt transportverk
T211
Berit Andnor och Nils-Olof Gustafsson (s)
Kommunikationerna i Jämtlands län
T212
Birger Rosqvist m.fl. (s)
Trafikpolitik för välfärd, tillväxt och en god
miljö
TU 1-2,4-7,9-21
SkU 3
LU 8
T213
Lars-Ove Hagberg (v)
Järnvägsinvesteringar i Dalarna m.m.
T214
Berndt Ekholm m.fl. (s)
Trafikförsörjningen i Västsverige
T215
Sven-Olof Petersson (c)
Kommunikationerna i Blekinge län
T216
Torgny Larsson och Lena Klevenås (s)
Översyn av trafikpolitiken
T217
Max Montalvo m.fl. (nyd)
Trafiksäkerhetsfrågor
JuU 1
TU 2-4
T218
Lars Werner m.fl. (v)
Kommunikationspolitiken
TU 1,3-18,20-22,24-25
SkU 2
JoU 19
KU 23
T219
Alf Wennerfors m.fl. (m)
Förbättringar av transportnätet i Stock-
holmsområdet
TU 1-5
BoU 6
T220
Max Montalvo (nyd)
Den tunga vägtrafiken
TU 1-2
SkU 3
T221
Ines Uusmann m.fl. (s)
Miljön i Stockholmsregionen
TU 1-4
JoU 5-8
T222
Bengt Hurtig m.fl. (v)
Finansiering av infrastruktur
T223
Förste vice talman Stig Alemyr m.fl. (s)
Väganslag till Kalmar län m.m.
10 Riksdagen 1991/92. Nr 59
97
T224
Ulla Orring (fp)
Förbättrade kommunikationer i Västerbot-
ten
T225
Oskar Lindkvist m.fl (s)
Statliga satsningar på trafiksystemet i Stor-
stockholm
T226
Lennart Brunander m.fl. (c)
Trafikpolitiken och den regionala utveck-
lingen
TU 1,3-9
FiU 2
T227
Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp)
Förbättrad infrastruktur på Södertörn
TU 1-3
UbU 4
AU 5
T228
Lennart Brunander (c)
Sjuhäradsbygden
FiU 1
TU 2-7
UbU 8
T301
Lars Stjernkvist och Maj-Inger Klingvall (s)
Utbyggnad av spårvägen i Norrköping
T302
Martin Nilsson och Nils Nordh (s)
Väg 26, Nissastigen, genom Gislaved och
Smålandsstenar
T303
Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m)
Vägnätet i Västmanland
T304
Åke Carnerö (kds)
Bro mellan Fotö och Hönö i Öckerö kom-
mun
T305
Birger Andersson (c)
Vägförbindelsen Norrköping - Västerås -
Gävle
T306
Hugo Bergdahl (fp)
Vägnätet i Västmanland
T307
Birger Andersson (c)
Vägnätet i Västmanlands län
T308
Kenth Skårvik (fp)
Europaväg 6
T309
Kenth Skårvik (fp)
Bohusläns vägnät
T310
Agne Hansson m.fl. (c)
En riksväg genom Smålands inland
T311
Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Ökade väganslag till Kalmar län
T312
Gunnar Nilsson m.fl. (s)
Väginvesteringar i södra Sverige
T313
Anders Svärd m.fl. (c,m,fp,kds,v)
Ny nord-sydlig stamväg genom Bergslagen
och Örebro län
T314
Birgitta Johansson och Håkan Strömberg (s)
Upprustning av väg 49 och 195
T315
Hans Karlsson m.fl. (s)
Bättre vägstandard inom Örebro län
T316
Fredrik Reinfeldt (m)
Automatisk hastighetsövervakning
T317
Christina Linderholm (c)
Österledens hot mot Stockholms kungsådra
T318
Sonia Karlsson (s)
Riksväg 50
T319
Stig Grauers m.fl. (m)
Utbyggnad av E6 som motorväg till norska
gränsen
T320
Göran Lennmarker (m)
Numrering av vägavfarter
98
T321
Bruno Poromaa m.fl. (s)
Riksväg 45
T322
Carl Olov Persson och Rose-Marie Frebran
(kds)
Utbyggnad av E18
T323
Bruno Poromaa och Åke Selberg (s)
Vägförbindelse för Talma sameby
T324
Isa Halvarsson och Elver Jonsson (fp)
Bättre vägar i Värmland och Dalsland
T325
Göran Magnusson m.fl. (s)
Vägprogram i Västmanland
T326
lan Wachtmeister och Kenneth Attefors
(nyd)
En motorvägstriangel mellan Stockholm,
Göteborg och Malmö m.m.
T327
Bertil Danielsson m.fl. (m,nyd)
Tidigareläggning av väginvesteringar på
E66
T328
Viola Furubjelke (s)
Europaväg 66
T329
Anders Nilsson m.fl. (s)
Ökad cykeltrafik
T330
Anders Nilsson m.fl. (s)
Upprustning av väg 46
T331
Anders Svärd (c)
Säkerheten för vägarbetare
T332
Elisabeth Persson (v)
Spårvägen i Norrköping
T333
Magnus Persson m.fl. (s)
Vägarna i Värmlands län
T334
Bengt Dalström och Christer Windén (nyd)
Europavägarna mellan Örebro och Arboga
T
T335
Bengt Kindbom (c)
Statsbidrag till enskilda vägar
T336
Göte Jonsson m.fl. (m)
Baltic Link
T337
Ivar Virgin (m)
Vägförbindelserna till Landvetter
T338
Åke Selberg m.fl. (s)
Infrastrukturella satsningar i skogslänens in-
land
T339
Jan Jennehag (v)
Höga kusten-bron
T340
Lars-Ove Hagberg och Bertil Måbrink (v)
Bergslagsdiagonalen
T341
Stina Eliasson (c)
Trafikpolitik för Jämtlands län
T342
Annika Åhnberg m.fl. (v,fp,c)
Infrastruktur m.m. i Södertälje
TU 1
FiU 2
T343
Birgitta Carlsson och Bengt Kindbom (c)
Bro till Torsö i Vänern
T344
Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s)
Kommunikationssatsningar i Bohuslän
T345
Tage Påhlsson (c)
Ett ”vägpaket” för Västernorrlands län
T346
Marianne Andersson (c)
Vägarna i Älvsborgs län
T347
Gudrun Norberg (fp)
Minska vägsaltet
T401
Bengt Silfverstrand och Karin Wegestål (s)
Regler för användning av biltelefon
99
T402
Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s)
Bestämmelser för släpfordon
SkU 1
TU 2
T403
Kenneth Lantz (kds)
Bilregistret öppet för allmänheten
T404
Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Kontrollmärke för trafikförsäkring
T405
Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Utmärkning av stillastående lastfordon
T406
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Åldersgränsen för framförande av moped
T407
Bengt Silfverstrand och Gunnar Nilsson (s)
Säkrare skolskjutsar
T408
Kjell Ericsson (c)
Bilprovningsstationer till Årjäng och Torsby
T409
Owe Andréasson och Ulla-Britt Åbark (s)
Biltelefonen som trafikfara
T410
Ulla Orring (fp)
Vägmärket ”stop”
T411
Sten Andersson i Malmö (m)
Hastigheten på motorväg m.m.
T412
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Stänkskydd på personbilar
T413
Nils T Svensson och Gunnar Nilsson (s)
Överlåtelsebesiktning av äldre bilar
T414
Elvy Söderström m.fl. (s)
Åldersgränsen för att få köra moped
T415
Göran Lennmarker (m)
Rekommenderad hastighet i kurvor
T416
Isa Halvarsson (fp)
Konsumentinformation inom trafiksäker-
hetsområdet
T417
Bengt Dalström och Kenneth Attefors (nyd)
Vägskyltar för svenska sevärdheter m.m.
T418
Elver Jonsson och Kenth Skårvik (fp)
Reflexer i trafiken
T419
Jan-Olof Franzén (m)
Utfartsskyltning
T420
Hans Nyhage (m)
Betalningsföreskrifter för felparkering
T421
lan Wachtmeister och Max Montalvo (nyd)
Hastigheterna på vägarna
T422
Wiggo Komstedt (m)
Biluthyrares ansvar för felparkeringsavgift
m.m.
T423
Lars Björkman och Hans Nyhage (m)
Kontrollbesiktning av fordon
T424
Dan Eriksson i Stockholm (nyd)
Elektriskt drivna cyklar
T425
Berndt Ekholm m.fl. (s)
Sänkta hastigheter på vägarna
T426
Kenneth Lantz (kds)
Trafiksäkerhets- och miljökraven på vete-
ranbilar
T427
Kaj Larsson m.fl. (s)
Skyddsdräkt för motorcyklister
T428
Barbro Westerholm och Christer Lindblom
(fp)
Trafiksäkerheten
TU 1-3,5
JuU 4
100
T429
Max Montalvo m.fl. (nyd)
Fordonshobbyn
TU 1-3,6
JoU 4
SkU 5
T430
Märtha Gårdestig (kds)
Högt placerade bromsljus
T431
Lennart Daléus (c)
Hastigheten och miljön
T432
Stina Gustavsson (c)
Utbyte av utländska körkort
T433
Elver Jonsson och Hans Lindblad (fp)
Trafiksäkerhetsarbetet
T434
Erling Bager (fp)
Lämplighetsprövning för erhållande av kör-
kort
TU 1
JuU 2
T501
Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c,v)
En järnväg mellan Karlskoga och Örebro
T502
Magnus Persson m.fl. (s)
Järnvägarna i Värmlands län
T503
Kenneth Lantz (kds)
Parkeringsplatser i anslutning till tågstatio-
ner
T504
Karl-Erik Svartberg m.fl.
(s,m, fp, c, kds, nyd, v)
Bohusbanan
T505
Kenth Skårvik och Lars Sundin (fp)
Den s.k.Herrljungabanan
T506
Ingvar Johnsson m.fl. (s)
Norge-Vänerlänken
T507
Ingvar Johnsson m.fl. (s)
Satsningar på Herrljungabanan
T508
Olle Lindström (m)
Haparandabanan
T509
Åke Gustavsson m.fl. (s)
Järnvägen Nässjö-Falköping
T510
Bo Nilsson och Kaj Larsson (s)
Elektrifiering och upprustning av länsjärn-
vägen Malmö-Ystad-Simrishamn
T511
Bo Nilsson m.fl. (s)
Utbyggd västkustbana, m.m.
T512
Sigrid Bolkéus m.fl. (s)
Norra stambanan
T513
Birger Rosqvist och Sven-Gösta Signell (s)
Nytt ersättningssystem för att bidra till mins-
kat antal renkollissioner
T514
Elvy Söderström (s)
Bottniabanan
T515
Åke Carnerö (kds)
Upprustning av Uddevalla-Herrljunga-
banan
T516
Maud Björnemalm m.fl. (s)
Tågtrafiken i Bergslagen
T517
Anita Jönsson och Gunnar Nilsson (s)
Godstrafiken i sydvästra Skåne
T518
Olle Lindström (m)
Åtgärder mot renolyckor i Norrbotten
T519
Isa Halvarsson (fp)
Järnvägarna i Värmlands län
T520
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Snabbtåg Sundsvall-Stockholm
T521
Gunnar Thollander m.fl. (s)
Ostkustbanan
101
T522
Sten-Ove Sundström m.fl. (s)
Järnvägsförbindelserna i Norrbotten
T523
Bengt Hurtig (v)
Järnvägsaktiebolaget VHVJ
T524
Ulla Orring och Hugo Bergdahl (fp)
Inlandsbanan
T525
Kenth Skårvik och Erling Bager (fp)
Spårbunden trafik
T526
Ivar Franzén m.fl. (c,s,m,fp,kds,nyd)
Utbyggnad av västkustbanan
T527
lan Wachtmeister och Kenneth Attefors
(nyd)
Tidigareläggning av snabbtågstrafiken
T528
Birgitta Dahl m.fl. (s)
Ostkustbanans sträckning genom Gamla
Uppsala
T529
Lars Svensk (kds)
Dubbelspår mellan Gävle och Uppsala
T530
Hans Stenberg m.fl. (s)
Snabb tågsförbindelse Stockholm - Gävle -
Sundsvall/Härnösand
T531
Arne Andersson och Stig Bertilsson (m)
Utbyggnad av Nordlänken
T532
Bengt Hurtig m.fl. (v)
Tågtrafiken på Nordkalotten
T533
Anders G Högmark m.fl. (m,fp,c,kds)
Järnvägslinjen Kalmar/Karlskrona - Al-
vesta - Göteborg
T534
Jan Backman (m)
Västkustbanan söder om Helsingborg
T535
Stig Bertilsson och Arne Andersson (m)
Älvsborgsbanan
T536
Björn Samuelson (v)
Järnvägstrafiken Stockholm-Oslo
T537
Berndt Ekholm m.fl. (s)
Götalandsbanan
T538
Sonia Karlsson och Lars Stjernkvist (s)
Persontågtrafiken Mjölby - Motala - Halls-
berg
T539
Åke Carnerö (kds)
SJ och länsjärnvägarna
T540
Tuve Skånberg (kds)
Elektrifiering och upprustning av länsjärn-
vägen Ystad - Simrishamn
T541
Dan Ericsson i Kolmården och Chatrine
Pålsson (kds)
Länsjärnväg Linköping - Kalmar
T542
Britta Bjelle (fp)
Haparandabanan
T543
Åke Selberg (s)
Gods- och persontransporter
T544
Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c,v)
Bothniabanan m.m.
T545
Rose-Marie Frebran och Roland Lében
(kds)
En ny järnväg mellan Örebro, Karlskoga
och Kristinehamn
T546
Roland Lében (kds)
En ny järnvägslinje mellan Örebro och Kris-
tinehamn
T547
Marianne Andersson och Kjell Ericsson (c)
Norge - Väner-länken
T548
Pontus Wiklund (kds)
Snabbtåg Stockholm - Sundsvall
102
T549
Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
En Stångådalsbana
T550
Marianne Andersson och Stig Bertilsson
(c,m)
Tågtrafik i Vårgårda m.m.
T551
Per-Ola Eriksson (c)
Järnvägsinvesteringar i östra Norrbotten
T552
Gudrun Norberg (fp)
Svealandsbanan
T553
Karin Starrin och Stina Eliasson (c)
Järnvägslinj en Stockholm - Östersund
T601
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Fritidsbåtsregistret
T602
Jerry Martinger (m)
Linjesjötrafiken på Gotland
T603
Tom Heyman (m)
Ordningsbot för förseelser till sjöss
T604
Sven-Olof Petersson och Gunhild Bolander
(C)
Säkrare sjöfart på Östersjön
T605
Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)
Färjetrafiken mellan Öland, Gotland och
Västervik
T606
Ulla-Britt Åbark och Ingegerd Sahlström (s)
Fritidsbåtregistret
T607
Bertil Danielsson och Leif Carlson (m)
Fri konkurrens beträffande Gotlandstrafi-
ken
T608
Christer Lindblom (fp)
Sommartrafik mellan Gotland, Västervik
och Öland
T609
Kenth Skårvik (fp)
Bestämda farleder för tanktonnage
T610
Åke Carnerö (kds)
Trafikupplysningssystem för sjöfart
T611
Bengt Hurtig m.fl. (v)
Fritidsbåtsregistret
T612
Hugo Bergdahl (fp)
Mälarsjöfarten
T613
Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s)
Fritidsbåtsregistret
T614
Britt Bohlin m.fl. (s)
Vänersjöfarten
T615
Anita Persson och Ines Uusmann (s)
Fritidsbåtsregistret
T616
Bo Holmberg m.fl. (s)
Förflyttning av isbrytare till Härnösand
T617
Lars Svensk (kds)
Godshanteringen inom Stockholms hamn-
område
T618
Stig Bertilsson m.fl. (m)
Vänersjöfarten
T619
Göran Magnusson m.fl. (s)
Ökad kapacitet i Södertälje kanal
T620
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Internationellt fartygsregister
T621
Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s)
Fritidsbåtsregistret
T622
Ivar Virgin (m)
Skyddsutrustning för passagerare på färjor
103
T623
Ulla Pettersson m.fl. (s)
Gotlandstrafiken
T624
Rolf Clarkson och Tom Heyman (m)
Fartygskontroll
T625
Jan Jennehag (v)
Isbrytarnas stationering
T626
Karl-Erik Svartberg och Lisbet Calner (s)
Säkrare sjötransporter
T627
Sten Östlund och Bo Nilsson (s)
Sjöfartspolitiken
T628
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Sjöfarten i Östersjön
T629
Gunhild Bolander (c)
Fäijetrafiken till och från Gotland
T630
Erling Bager m.fl. (fp)
Lotsutkiken på Vinga
T631
Tage Påhlsson (c)
Isbrytarnas stationering
T632
Fanny Rizell och Ingrid Näslund (kds)
Trollhätte kanal
T633
Isa Halvarsson m.fl. (fp)
Vänersjöfartens utveckling
T634
Marianne Andersson m.fl. (c)
Vänersjöfarten
T635
Carl B Hamilton (fp)
Sjökort av konstfibermaterial
T701
John Andersson (v)
Gunnarns flygfält
T702
Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)
Västerås flygplats
T703
Lars Moquist m.fl. (nyd)
Internationell flygplats i Kalmar
T704
Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Stöd till Hultsfreds flygplats
T705
Stina Eliasson (c)
Svegs flygplats m.m.
T706
Bertil Danielsson och Leif Carlson (m)
Stöd till Hultsfred-Vimmerby flygplats
T707
Ingrid Hemmingsson (m)
Flygtrafiken på Svegs flygplats
T708
Kent Olsson m.fl. (m)
Likabehandling av flygplatser oavsett hu-
vudmannaskap
T709
Jerzy Einhorn m.fl. (kds,m)
Säkerheten på Arlanda flygplats
T710
Mats Lindberg m.fl. (s)
Flygförbindelser för regionvårdspatienter
inom Norrlandslänen
T801
Birger Hagård (m)
Nordiskt brevporto för de baltiska staterna
T802
Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m)
AXE-växelsystem i U-län
T803
Bengt Hurtig m.fl. (v)
Telepolitiken
T804
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Elektronisk hemtjänst genom human tele-
foni
T805
Lars Svensk (kds)
Televerkets 071-nummer
T806
Lars Svensk (kds)
Teletaxa till länsmyndigheter
104
T807
lan Wachtmeister och Kenneth Attefors
(nyd)
Uppdelning av televerket i en driftsdel och
en linjenätsdel
T808
Kenneth Attefors (nyd)
Differentierad teletaxa för pensionärer
T809
Arne Kjörnsberg m.fl. (s)
Minskad upplaga av telefonkatalogen
T810
Birger Rosqvist m.fl. (s)
Posten och televerket
TU 1-2,4
FiU 3
T811
Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (v)
Nordiskt porto i Baltikum
T812
Monica Öhman m.fl. (s)
Televerkets satsningar i glesbygd
T813
Göthe Knutson (m)
Lägre teletaxa till baltiska länderna
T814
Rosa Östh (c)
Postens taxor
T815
Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (s)
Prismål för portoavgifter för fack- och kon-
sumentpressen
T816
Göthe Knutson (m)
Sverigepaket till baltiska länderna
T817
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Telekommunikationerna i glesbygd
T818
Stina Eliasson (c)
Telenätet i Norrlands inland
T819
Bengt Hurtig och Annika Åhnberg (v)
Postens verksamhet
TU 1-3
FiU 4
T
T820
Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp)
Televerkets möjligheter att ändra taxor
T821
Lena Öhrsvik (s)
Telekommunikation för handikappade
T901
Berit Löfstedt och Ingvar Björk (s)
Bättre samordning av transportforskningen
T902
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Försöksverksamhet med kollektiv beställ-
ningstrafik
T903
Charlotte Cederschiöld (m)
Nya transportmedel
T904
Ulla Tilländer m.fl. (c)
Förbindelserna över Öresund
T905
Tom Heyman (m)
Avregleringen av taxi
T906
Bertil Persson (m)
Öresundsbron
T907
Anders Svärd och Ann-Cathrine Haglund
(c,m)
Utbildningscentrum för yrkeschaufförer
T908
Charlotte Branting (fp)
Handikappanpassad kollektivtrafik, m.m.
TU 1-2
SoU 3
T909
Ingvar Björk och Börje Nilsson (s)
Huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten
T910
Carin Lundberg (s)
Skärpta krav på taxametrar och databehand-
ling
T911
lan Wachtmeister och Sten Söderberg (nyd)
Parkeringsövervakning m.m.
105
T912
Sten Söderberg och John Bouvin (nyd)
Statlig kontroll över parkeringsbolagen
T913
Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)
Öresundsbron och citytunneln
T914
Dan Ericsson i Kolmärden (kds)
Fast förbindelse över Öresund
T915
Lars Werner m.fl. (v)
Öresundsförbindelserna
T916
Bengt Hurtig (v)
Taxinäringen
T917
Dan Ericsson i Kolmärden (kds)
Stimulansåtgärder för uppbyggnad av pen-
deltågssystem
T918
Kenneth Lantz (kds)
Bidrag till utveckling av cykel-cityfordon
T919
Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)
Utlokalisering av transportforskning
106
Jordbruksutskottet
Ämnesindelning
Jo201— Jordbrukspolitik m.m.
Jo301- Skogsbruk
Jo401- Fiske, vattenbruk
Jo501- Service och kontroll (djurskydd,
växtskydd)
J06OI— Miljövård
J08OI— Övrigt (jakt m.m.)
Jo
Jo201
Gudrun Norberg och Elver Jonsson (fp)
Omställningen av jordbruket
Jo202
Britta Bjelle och Ulla Orring (fp)
Norrlandsjordbruket
Jo203
Göran Persson m.fl. (s)
1990-talets jordbruks- och livsmedelspolitik
JoU 1,3,4,9
UbU 2,10
NU 5
LU 6
SkU 7,8
Jo204
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c)
Alternativ odling
Jo205
Berit Oscarsson m.fl. (s)
Stödet till jordbruket i norra Sverige
Jo206
Lennart Brunander och Karin Starrin (c)
Ökat bruk av vegetabiliska oljor
Jo207
John Andersson (v)
Dj ursj ukvårdsavgiften
Jo208
John Andersson (v)
Stamutsädesproduktion av potatis
Jo209
Rune Evensson m.fl. (s)
Närsaltbelastningen från jordbruket
Jo210
Holger Gustafsson (kds)
Anpassning av svensk livsmedelspolitik
Jo211
Roland Larsson (c)
Omställningsstöd till jordbrukets dräne-
rings- och täckdikningsentreprenörer
Jo212
Christer Skoog m.fl. (s)
Stöd till pälsdjursnäringen
Jo213
Bertil Danielsson och Leif Carlson (m)
Förkortad lagringstid för stallgödsel
Jo214
Jerzy Einhorn (kds)
Olika religioners behov av särskilda matva-
ror
Jo215
Roland Larsson (c)
Vildgässkadorna på jordbruksgrödor
Jo216
Ingbritt Irhammar och Ulla Tilländer (c)
Trädgårdsnäringen
Jo217
Annika Åhnberg (v)
Främjande av biodling
Jo218
Karl-Gösta Svenson (m)
Pälsdjursnäringen
Jo219
Ingvar Eriksson m.fl. (m)
De ekonomiska konsekvenserna av nya be-
stämmelser på djurskydds- och miljöområdet
Jo220
Ingvar Eriksson m.fl. (m,c)
Bekämpandet av smittosam bisjukdom
Jo221
Ingvar Eriksson (m)
Växtnäringsstyrning i jordbruket
Jo222
Annika Åhnberg (v)
Svensk linodling
Jo223
Annika Åhnberg (v)
Getnäringen
Jo224
Christer Windén (nyd)
Gränsskyddet för livsmedel
Jo225
Ingvar Eriksson och Maud Ekendahl (m)
Samordning av olika stöd till odlingslandska-
pet m.m.
Jo226
Lars Werner m.fl. (v)
Livsmedelspolitiken
JoU 1-4,6-16
LU 5
UbU 17
109
Jo
Jo227
Claus Zaar m.fl. (nyd)
Skolmaten
JoU 1
KU 2
Jo228
Ingvar Eriksson och Rune Rydén (m)
Slam, m.m.
JoU 1
BoU 2
Jo229
Anita Johansson och Håkan Strömberg (s)
Prisregleringsavgift på handelsgödsel
Jo230
Lennart Daléus och Pär Granstedt (c)
Stockholms läns kulturlandskap
Jo231
Birger Andersson m.fl. (c,fp,kds)
Västmanlands Bergslagsdel som stödområde
Jo232
Roland Larsson (c)
Kontroll av bruksutsäde
Jo233
Carl Olov Persson och Harry Staaf (kds)
Förmalningsavgifter
Jo234
Åke Selberg och Inge Carlsson (s)
En fungerande avbytarverksamhet
Jo235
Birgitta Carlsson och Bengt Kindbom (c)
Jordbruket i Skaraborgs län
JoU 1,3
UbU 2
Jo301
Hans Stenberg m.fl. (s)
Skogsvägar i Västernorrland
Jo302
Ingegerd Sahlström och Owe Andréasson
(s)
Begränsning av granplantering
Jo303
Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)
Skogskalkning
Jo304
John Andersson (v)
Ökat stöd till byggande av skogsvägar
Jo305
Chris Heister (m)
Avreglering av skogsbruket
Jo306
Nils-Olof Gustafsson m.fl (s)
Skogsbruket i Jämtlands län
Jo307
Sinikka Bohlin m.fl. (s)
Skogsinventeringar och skogsbilvägar
Jo308
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Statsbidrag till skogsbilvägar
Jo309
Berndt Ekholm (s)
Främmande trädslag i skogsbruket, m.m.
Jo310
Olle Lindström (m)
Skogsvägar
Jo311
Owe Andréasson m.fl. (s)
Skogsmarkskalkning
Jo312
Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m)
Ädellövskog på åkermark
Jo313
Göthe Knutson (m)
Skogsvägar
Jo314
Åke Selberg och Leif Marklund (s)
Vägstöd till skogsbilvägar
Jo315
Kjell Ericsson (c)
Skogsbilvägar
Jo316
Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c)
Skogsvägar
JoU 1
SkU 2
Jo401
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Fritt mete
Jo402
Inger René m.fl. (m)
Konkurrensen mellan fiske och fritid
110
Jo
Jo403
Anita Persson m.fl. (s)
Stensunds vattenbruk
Jo404
Pär Granstedt (c)
Deltidsfiske med fasta redskap
Jo405
Isa Halvarsson (fp)
Fisket i Vänern
Jo406
Pär Granstedt (c)
Fiskets organisationer
Jo407
Sven-Gösta Signell m.fl. (s)
Främjande av fiskerinäringen
Jo408
Christer Skoog m.fl. (s)
Fiskerinäringens situation
Jo409
Christer Skoog m.fl. (s)
Fiske med ålljuster
Jo410
Holger Gustafsson (kds)
Laxfond Vänern
Jo411
Elisabeth Fleetwood och Henrik S Järrel
(m)
Det fria fisket
Jo412
Christer Windén och Dan Eriksson i Stock-
holm (nyd)
Fredning av lax i Östersjön
Jo413
Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)
Statsbidraget till bildande av fiskevårdsom-
råden
Jo414
Hans Nyhage m.fl. (m,fp)
En utvärdering och översyn av lagen om
fiskevårdsområden, LOFO
Jo415
Sven-Olof Petersson och Marianne Jönsson
(c)
Den svenska fiskenäringen
JoU 1-4,6
UU 5
Jo416
Kaj Larsson m.fl. (s)
Fiskeriförordningen
Jo417
Siw Persson (fp)
Fiskegränser i Öresund
Jo418
Rune Backlund (c)
Fiskerätten på vissa fastigheter
Jo419
Harald Bergström (kds)
Stöd för fiskerinäringen
Jo420
Åke Carnerö (kds)
Bidrag till fiskeorganisationer
Jo421
Kjell Ericsson m.fl. (c,fp)
Fiskerinäringen
Jo422
Annika Åhnberg (v)
Den naturlekande laxen
Jo423
Annika Åhnberg m.fl. (v)
Fiske
Jo424
Dan Eriksson i Stockholm (nyd)
Fiskevårdsavgift
Jo425
Leif Carlson och Bertil Danielsson (m)
Främjande av fiskerinäringen
Jo426
Bengt Kindbom m.fl. (c)
Laxfond Vänern
Jo427
Nic Grönvall m.fl. (m)
Svenskt fiske
Jo428
Christer Windén m.fl. (nyd)
Bensinskatt för yrkesfiskare
Jo429
Magnus Persson m.fl. (s)
Fisket på Vänern
Jo430
Jan Fransson och Sven-Gösta Signell (s)
Strandrätt och fiskerätt
111
Jo
Jo431
Ingvar Eriksson (m)
Fisket i Östersjön
Jo432
Carl G Nilsson (m)
Fiskevärdsområden
Jo433
Elver Jonsson m.fl. (fp)
Laxfond Vänern
Jo434
Ingbritt Irhammar och Gunhild Bolander (c)
Yrkesfisket
Jo435
Kjell Eldensjö och Fanny Rizell (kds)
Fiske av lax och öring i Vänern
Jo436
Carl Olov Persson (kds)
Upplåtelse av fiskevatten
Jo437
Bengt Rosén (fp)
Laxfond Vänern
Jo438
Göran Persson m.fl. (s)
Införandet av en allmän fiskevårdsavgift
Jo439
Elving Andersson (c)
Yrkesfisket
Jo501
Sven-Olof Petersson (c)
Pälsdjursnäringen
Jo502
Owe Andréasson och Ingegerd Sahlström
(s)
Rabiesvaccination
Jo503
Owe Andréasson och Ingegerd Sahlström
Cs)
Åtgärder vid sjukdomar i bisamhällen
Jo504
Pär Granstedt m.fl. (c)
Djurförsök i forskningen
Jo505
Aiwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran
(kds)
Etiskt förhållningssätt mot djuren
Jo506
Annika Åhnberg m.fl. (v)
Avveckling av pälsdjursfarmer
Jo507
Ingela Mårtensson (fp)
Pälsdjursuppfödning
Jo508
Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (c)
Minskning av antalet djurförsök, m.m.
Jo509
Ingela Mårtensson (fp)
Förbud mot import av skinn och päls från
saxfångade djur
Jo510
Elving Andersson (c)
Importförbud av skinn m.m. från länder där
saxfångst är tillåten
Jo511
Elisabeth Fleetwood och Ingvar Eriksson
(m)
Saxfångst
Jo512
Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m)
Tuberkulos hos hjortar i hägn
Jo513
Elisabeth Fleetwood och Ingvar Eriksson
(m)
Svanskupering
Jo514
Gudrun Norberg m.fl. (fp,s,m,c,kds,nyd,v)
Frökontrollanstalten i Örebro
Jo515
Inge Carlsson m.fl. (s)
Frökontrollanstalterna i Linköping och Öre-
bro
Jo516
Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c)
Veterinärväsendet
Jo517
Annika Åhnberg m.fl. (v)
Djurskydd
Jo518
Christer Windén och Claus Zaar (nyd)
Rabiesvaccinering och karantänbestämmel-
ser
112
Jo
Jo519
Jan Fransson och Åke Selberg (s)
Efterlevnaden av djurskyddslagen vid hus-
djursslakt
Jo520
Britta Bjelle (fp)
Skadeverkningar vid virkesimport
Jo521
Bengt Kindbom (c)
Auktorisation av hovslagare
Jo522
Carl G Nilsson m.fl. (m)
Svensk utsädeskontroll
Jo523
Jan Fransson och Åke Selberg (s)
Dj ursj ukvårdsavgiften
Jo524
Göran Persson (s)
Lokalisering av statens genbanksnämnd,
m.m.
KrU 1-2
JoU 3
J06OI
Kenth Skårvik och Erling Bager (fp)
Nedskräpningen av västkusten från Nord-
sjön och Kattegatt
JoU 1
FiU 2
Jo602
Sven-Olof Petersson (c)
Pant på kvicksilverlysrör
Jo603
Sonia Karlsson m.fl. (s)
En besöksanläggning i Tåkern-Ombergs-
området
Jo604
Siw Persson (fp)
Stärkt forskning om vattendrag och deras
omgivningar
Jo605
Bo Bernhardsson och Gunnar Nilsson (s)
Kvicksilverutsläppen från krematorier
J06O6
Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Överklagningsrätt m.m. enligt miljöskydds-
lagen
Jo607
Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (s)
Returpappershanteringen
J06O8
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
Miljörevisorer
Jo609
Lena Öhrsvik (s)
Handikappanpassning av naturreservat
J06IO
Christer Lindblom (fp)
Sanering av Järnsjön i Emån
J06II
John Andersson (v)
En dikningsdatabank
Jo612
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
En god livsmiljö för hållbar utveckling
JoU 1,6,14-17,19,22,27,30,41-47,50-52
FiU 2
UU 3-5,7-13
BoU 18
UbU 20
FöU 21
SkU 23-24,36-38,48-49
NU 25-26,28,40
LU 29
TU 31-35,39
Jo613
Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)
Försurade brunnar
Jo614
Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)
Allemansrätten
Jo615
Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c)
Allemansrätten
J06I6
Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)
Ridö-Sundbyholms-arkipelagen som natio-
nalpark
Jo617
Christina Linderholm (c)
Förstärkt skydd för Stockholms grönområ-
den
113
11 Riksdagen 1991192. Nr 59
Jo
Jo618
Bertil Persson (m)
Bubblemodellen i miljövården
Jo619
Inger René m.fl. (m)
Naturreservat och naturskyddsområden
Jo620
Mats Lindberg och John Andersson (s,v)
Blaikfjällets naturreservat
Jo621
Ingegerd Sahlström (s)
Avveckling av engångsförpackningar
Jo622
Per Olof Håkansson m.fl. (s)
Sanderosion
Jo623
Lena Klevenås (s)
Skoteråkning
Jo624
Rune Evensson m.fl. (s)
Försurningen i västra Sverige
Jo625
Kenth Skårvik (fp)
Motorvärmare som miljöfaktor
Jo626
Hugo Bergdahl och Siw Persson (fp)
Bullerbekämpning
Jo627
John Andersson och Björn Samuelson (v)
Allemansrätten
Jo628
Siw Persson (fp)
Kustvattenkontroll i Öresund
Jo629
Kenneth Attefors m.fl. (nyd)
Skrotningspremien
Jo630
Kenneth Attefors (nyd)
Alternativa reningssystem för bilar
Jo631
Inger René m.fl. (m)
Miljön på västkusten m.m.
Jo632
Arne Kjörnsberg m.fl. (s)
Återvinning av källsorterat avfall
Jo633
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Europaanpassning av miljökrav
Jo634
Sonia Karlsson m.fl. (s)
Vätterns ekosystem
Jo635
Håkan Strömberg m.fl. (s)
Konkurrensneutrala bilavgasregler
Jo636
Jan Fransson och Sinikka Bohlin (s)
Miljön och förpackningarna
Jo637
Lars Stjernkvist m.fl. (s)
Försurningen
Jo638
Karl-Göran Biörsmark och Roland Larsson
(fp.c)
Informationsanläggning vid Tåkern
Jo639
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Skydd av Vättern
Jo640
Kaj Larsson och Börje Nilsson (s)
Erosionsproblem i Löderups strandbad,
Ystads kommun
Jo641
Lennart Fridén (m)
Lagstiftning mot buller
Jo642
Alf Egnerfors och Reynoldh Furustrand (s)
Freoner
Jo643
Alf Egnerfors och Reynoldh Furustrand (s)
Ridö - Sundbyholms-arkipelagen som natio-
nalpark
Jo644
Hugo Bergdahl (fp)
Mälaren
Jo645
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
En ny miljöpolitik
JoU 1,3,9,15,17
NU 2,8,10-14
UU 4,6-7
TU 5
SkU 16
114
Jo
Jo646
Lars Werner m.fl. (v)
Miljöpolitikens grunder
JoU 1,3-4,6-7,9-13,15,17,20-29
SkU 2
AU 5
LU 8
UU 14
FiU 16
FöU 18-19
Jo647
Siw Persson och Håkan Holmberg (fp)
Hänsyn till miljön
Jo648
Margareta Viklund m.fl. (kds,m,fp,c)
Ökad miljökunskap, m.m.
Jo649
Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
En effektivare miljötillsyn
Jo650
Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
Starkare miljöskydd
Jo651
Ivar Franzén och Lennart Brunander (c)
Avgasrening
Jo652
Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)
Vegetabiliska oljor
Jo653
Tuve Skånberg (kds)
Stranderosionen i Ystads kommun
Jo654
Tuve Skånberg (kds)
Tångtäkt på Skånes östkust
Jo655
Ivar Franzén och Rune Thorén (c)
Förbud mot mineralolja vid risk för miljö-
skada
Jo656
Sverre Palm m.fl. (s)
Nedskräpningen av Bohuskusten
Jo657
Annika Åhnberg (v)
Åtgärder mot utsläpp till havs
Jo658
Jan Jennehag (v)
Försurningsläget i Härjedalen
Jo659
Elving Andersson m.fl. (c)
Ett renare Västerhav
JoU 1-5,7-10
FiU 6
J066O
Annika Åhnberg och Bengt Hurtig (v)
Bensin
Jo661
Annika Åhnberg (v)
Stensunds ekologiska centrum
Jo662
John Bouvin och Lars Andersson (nyd)
Avreglering inom bilbranschen
Jo663
Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
Åtgärder mot havsföroreningar
Jo664
Mikael Odenberg och Fredrik Reinfeldt (m)
Regleringar som hindrar konkurrensen
inom bilbranschen
Jo665
Annika Åhnberg (v)
Freonåtervinning
J0666
Annika Åhnberg m.fl. (v)
Svensk nationell kraftsamling kring Öster-
sjön
Jo667
Annika Åhnberg (v)
Uppföljning av FN:s konferens om Miljö
och utveckling
J0668
Christer Windén och Lars Moquist (nyd)
Östersjön
Jo669
Siw Persson (fp)
Sumpskogar
Jo670
Siw Persson (fp)
Skydd för våtmarker
Jo671
Monica Öhman m.fl. (s)
Strandskyddet
115
Jo
Jo672
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Eklandskapet m.m. i Östergötland
Jo673
Annika Åhnberg m.fl. (v)
Biologisk mångfald
Jo674
Lars Björkman (m)
Ersättning till markägare för naturskydd
Jo675
Ingvar Eriksson (m)
Lag om vissa dryckesförpackningar
Jo676
Kaj Larsson m.fl. (s)
Utvecklingen inom sydöstra Skåne
TU 1
JoU 2-7
Jo677
Ingela Mårtensson (fp)
Skydd för lövgrodan
Jo678
Karin Pilsäter och Carl B Hamilton (fp)
Överlåtbara utsläppsrätter
Jo679
Martin Nilsson m.fl. (s)
FN:s konferens om Miljö och utveckling
1992
J068O
Elving Andersson (c)
Användningen av PVC
Jo681
Lennart Daléus (c)
Flygets miljöproblem
Jo682
Margareta Winberg m.fl. (s)
Forskningsstation i Ammeråns dalgång
Jo683
Tage Påhlsson (c)
Okynnestrafik med snöskoter
Jo684
Sten Söderberg (nyd)
Fri konkurrens på bilservicemarknaden
Jo685
Lennart Fremling (fp)
Miljöavgifter och miljöskatter
J0686
Ingbritt Irhammar och Karin Starrin (c)
Miljöbrott och miljölagstiftningen
JoU 1-5,8-9
JuU 6-7
Jo687
Kenneth Lantz (kds)
Miljökrav på arbetsredskap med förbrän-
ningsmotorer
J0688
Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp)
Skärgården
Jo689
Elver Jonsson m.fl. (fp)
Västervattnen
TU 1
JoU 2-7
Jo690
Ylva Annerstedt m.fl. (fp)
Miljön i Stockholms län
BoU 1,14
JoU 2-5,9,11-13,15
TU 6-8
FöU 10
Jo801
Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson
(s)
Bevarande av den skånska kronhjortsstam-
men
Jo802
Maja Bäckström och Bengt Silfverstrand (s)
Jakt- och viltvårdsorganisationen
Jo803
Bengt Kronblad (s)
Ökat tillvaratagande av bär och svamp
Jo804
Sven-Olof Petersson (c)
Jakt på hanfågel av ejder
Jo805
Pär Granstedt (c)
Förbud mot import av skinn från saxfångade
djur
J08O6
Arne Jansson m.fl. (nyd)
Rådjursjakt i teori och praktik
116
Jo
Jo807
John Andersson och Karl-Erik Persson (v)
Bidraget till Jägarnas Riksförbund
J08O8
John Andersson (v)
Vissa åtgärder på jaktens område
Jo809
Jan Fransson och Åke Selberg (s)
Upplåtelse av jaktarrenden
J08IO
Hans Dau och Olle Lindström (m)
Jaktlagen
J08II
Ingvar Eriksson och Liselotte Wågö (m)
Svampodling, m.m.
Jo812
Hugo Bergdahl (fp)
Överklagande av registrering av licensom-
råde för älgjakt
Jo813
Siw Persson (fp)
Den skånska kronhjorten
Jo814
Gudrun Norberg (fp)
Blyhagel
Jo815
Leif Marklund m.fl. (s)
Småviltjakten på renbetesfjällen, m.m.
117
Näringsutskottet
Ämnesindelning
N201— Näringspolitik m.m.
N401— Energipolitik
N201
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Bankupplysningar till småsparare
N202
Jan Fransson m.fl. (s)
Regional näringslivssamverkan i Västsverige
N203
Bengt Harding Olson (fp)
Näringsförbud
N204
Kjell Eldensjö (kds)
Tekonäringens konkurrensvillkor
N205
Kenth Skårvik och andre vice talman Chris-
ter Eirefelt (fp)
Sandsugningen till havs
N206
Maja Bäckström m.fl. (s)
Begravningskostnader
N207
Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Skärpning av bankrörelse- och finansbolags-
lagstiftningen
N208
Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(s)
Obligatoriska varuförsöijningsplaner
N209
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Privatisering av statligt ägda företag
N210
Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmings-
son (m)
Statligt ägande
N211
Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
Kompetenskrav för företagare
N212
Anita Gradin m.fl. (s)
Ombildning av Stadshypotek
N213
Bengt Wittbom (m)
Utvecklingsfondernas framtida organisation
N214
Filip Fridolfsson (m)
Egenföretagares borgensåtaganden
N215
Rinaldo Karlsson m.fl. (s)
Mineralprospektering
N216
Jan Erik Ågren (kds)
En ny administrativ form för industriforsk-
ning
N217
Elvy Söderström m.fl. (s)
Exportkreditgarantier
N218
Anita Gradin m.fl. (s)
Mineralprospektering
N219
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Den statliga prospekteringen
N220
Bruno Poromaa m.fl. (s)
Fortsatt statligt ägande av LKAB
N221
Bruno Poromaa m.fl. (s)
Den statliga prospekteringen
N222
Barbro Westerholm m.fl. (fp)
Marknadsföring och export av alkohol och
tobak
N223
Sven Lundberg m.fl. (s)
Insatser för att öka vidareförädlingen i
skogsbruket
N224
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Bättre förutsättningar för innovatörer
N225
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Tekoindustrin i Sverige
UbU 1
AU 2
NU 3-4
N226
Arne Kjörnsberg m.fl. (s)
Närings- och regionalpolitik för Sjuhärads-
bygden
121
N227
Gudrun Schyman m.fl. (v)
Könsdiskriminering vid utbetalning av pen-
sionsförsäkring
N228
Widar Andersson m.fl. (s)
Vanadinfyndigheter i Sumåssjön
N229
Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin (s)
Rådgivning för produktutveckling till små-
företagare m.fl.
N230
Ingrid Andersson m.fl. (s)
Prospektering
N231
Sten Svensson och Stig Rindborg (m)
Utbildningsinsatser för företagare
N232
Sten Svensson och Stig Rindborg (m)
Centrala hantverksrådet
N233
Rosa Östh (c)
Utvecklingsfonderna
N234
Britt Bohlin m.fl. (s)
Förutsättningarna för bilindustrins underle-
verantörer
N235
Bertil Måbrink m.fl. (v)
Exportkrediter
N236
John Andersson m.fl. (v)
Gruvprospekteringen
N237
Mona Saint Cyr (m)
Försäkringsvillkor och jämställdhet
N238
Bengt Hurtig m.fl. (v)
Vidareförädling av sågad träråvara
N239
Ingela Mårtensson (fp)
Omställning av militär produktion till civil
produktion
N240
Anita Gradin m.fl. (s)
Närings- och småföretagspolitik
N241
Bo Finnkvist m.fl. (s)
Bruksinvest
N242
Bo Finnkvist m.fl. (s)
Statliga företag
N243
Anita Jönsson m.fl. (s)
Livsmedelsindustrin m.m.
N244
Carin Lundberg m.fl. (s)
Horisontell prissamverkan
N245
Catarina Rönnung m.fl. (s)
Informationsskyldighet om olika sparformer
N246
Holger Gustafsson (kds)
Grundforskning och produktutveckling
N247
Holger Gustafsson (kds)
Konkurrenspolitiken
N248
Leif Marklund och Bruno Poromaa (s)
Försäljning av statens aktier
N249
Karl-Göran Biörsmark och Hugo Bergdahl
(fp)
Elbilen
N250
Sten Östlund m.fl. (s)
Reparationsvarvens konkurrenssituation
NU 1
UU 2
N251
Bert Karlsson och Bengt Dalström (nyd)
Skärpt konkurrenslagstiftning
NU 1-6,8-11
LU 7
N252
Reynoldh Furustrand m.fl. (s)
Kooperativt nyföretagande
N253
Reynoldh Furustrand m.fl. (s)
Stöd till ett kooperativt nyföretagande
122
N254
Anders Svärd (c)
Glasåtervinningen
N255
Bengt Hurtig (v)
Försäljning av statliga företag med verksam-
het i Norrbottens län
N256
Bengt Hurtig (v)
Industriprojekt för utvecklingen i Norrbot-
tens län
N257
Lars-Ove Hagberg m.fl. (v)
Stålindustrins framtid
N258
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Tillämpningen av konkurrenslagstiftningen
N259
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
En investeringsbank för utveckling och små-
företagande
N260
Ulf Kristersson (m)
Offentliga representanter i bankernas styrel-
ser
N261
Stig Bertilsson (m)
Projekt för tillförsel av riskkapital m.m. i
norra Dalsland
N262
Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)
Privata bevaknings- och säkerhetsföretag
N263
Lars Biörck (m)
Förenklade regler för registrering av elmate-
riel
N264
Björn Kaaling m.fl. (s)
Utvecklingsfonderna
N265
Monica Öhman och Rinaldo Karlsson (s)
Delegationen för verkstadsteknisk utveck-
ling
N266
Britta Bjelle (fp)
Kollektiv hemförsäkring
N267
Christer Windén m.fl. (nyd)
Förutsättningar för svensk export till OSS
N268
Kjell Ericsson m.fl. (c)
Stimulans för innovatörer och entreprenörer
N269
Hans Nyhage m.fl. (m,s,fp,c,kds)
EG-anpassad handelspolitik på teko-områ-
det
NU 1,3
SkU 2
N270
Lars Werner m.fl. (v)
Näringspolitiken
NU 1-2,4-11,13-17,19-21
JoU 3
UbU 12
KrU 18
N271
Sonja Rembo (m)
Kollektiva sakförsäkringar med reserva-
tionsrätt
NU 1-2,4
LU 3
N272
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Konkurrensriktigare hantering av byggpro-
cessen, m.m.
NU 1-2
UbU 3
BoU 4
N273
Sigge Godin (fp)
Riskkapitalförsörjningen för industriell ut-
veckling
N274
Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
En privatiseringsutredning
N275
Arne Andersson och Stig Bertilsson (m)
Näringslivsutvecklingen i Västsverige
N276
Roland Larsson (c)
Alkoholreklam utomlands
N277
Rolf L Nilson (v)
Frihandel m.m.
123
N278
Agne Hansson (c)
Tillverkning och försäljning av halogenlam-
por utan skyddsglas
N279
Kristina Svensson m.fl. (s)
Könsdiskriminerande pensionsförsäkringar
N280
Karin Starrin och Lennart Brunander (c)
Utvecklingsinsatser för svensk linodling
N281
Lars Sundin (fp)
Stiftelsen PROTEKO
N282
Christer Lindblom och Kenth Skårvik (fp)
Riskkapitalförsörjning och industriell för-
nyelse
N283
Bengt Dalström och Karl Gustaf Sjödin
(nyd)
Den framtida mineralprospekteringen
N284
Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c)
En framtidsinriktad prospekteringspolitik
N285
Bert Karlsson (nyd)
Sund konkurrens mellan nöjesparker
N286
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Skärpt konkurrenslagstiftning m.m.
NU 1-6,8-12
LU 7
N401
Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)
Vinstmedel från vattenkraftsproduktion till
stöd åt regional utveckling
N402
Stina Eliasson (c)
Återförande av vinstandel för producerad
vattenkraftsel till kommuner i Jämtlands län,
där vattenkraftsel produceras
N403
Kenth Skårvik (fp)
Restoljor
N404
Sven Lundberg m.fl. (s)
Utnyttjande av medel från vattenkraften för
regional utveckling
N405
Bengt Kronblad m.fl. (s)
Biobränslen och alternativa drivmedel
N406
Laila Strid-Jansson m.fl. (nyd)
Återbäring till Norrland från vattenkrafts-
vinsterna
N407
Sven Lundberg m.fl. (s)
Lokalisering av affärsverket Svenska Kraft-
nät till Sollefteå kommun
N408
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Etanolframställning i Norrköping
N409
Kaj Larsson m.fl. (s)
Elkonsumentens situation
N410
Göran Magnusson m.fl. (s)
Stimulera etanolproduktionen
N411
Ulla Tilländer (c)
Solcellsuppvärmda bostadshus
N412
Bengt Harding Olson (fp)
Höjd elsäkerhet
N413
Berith Eriksson (v)
Energicentrum i Norduppland
N414
lan Wachtmeister och Bengt Dalström (nyd)
Kärnkraften
N415
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
En parlamentarisk kommitté för kärnkrafts-
awecklingen
N416
Åke Selberg och Karl Hagström (s)
Energipolitiken
N417
Åke Selberg m.fl. (s)
Svenska Kraftnät till Norrbotten
124
N418
Sten-Ove Sundström (s)
Forskning om magnetiska fält
N419
Lars Werner m.fl. (v)
Energipolitiken
NU 1,4-14
BoU 2-3
N420
Göran Magnusson och Margareta Israelsson
(s)
Biogas - ett utvecklingsprojekt
N421
Rolf L Nilson m.fl. (v)
Landsbygdens elektrifiering
N422
Carl Olov Persson (kds)
Samverkan mellan myndigheter om energi-
mål, m.m.
N423
Karin Starrin och Lennart Brunander (c)
Torvens roll ur energisynpunkt
N424
Birger Andersson och Marianne Jönsson (c)
Rådgivning inom vind- och vattenkraftsom-
rådet
N425
Birger Andersson och Marianne Jönsson (c)
Bullernorm för vindkraftverk
N426
Birger Andersson och Marianne Andersson
(c)
Rätten att transitera el
N427
Erling Bager m.fl. (fp)
Lika eltaxor för alla kommuninvånare
N428
Hugo Bergdahl (fp)
Torv som miljövänlig energiförsörjning
N429
Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds)
Återbäring på elskatt till vattenkraftsprodu-
cerande län
125
Arbetsmarknadsutskottet
Ämnesindelning
A201- Arbetsmarknad och arbetsliv
A401- Regionalpolitik
A601— Personalpolitik
A701- Arbetsrätt
A801- Jämställdhet
A201
Odd Engström m.fl. (s)
De deltidsarbetandes ställning på arbets-
marknaden
A202
Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(s)
Fackets roll vid arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder
A203
Anita Modin m.fl. (s)
Raka ackord i yrkesmässig trafik
A204
Bengt Kronblad (s)
Ökad samordning mellan arbetsmiljö- och
yttre miljöfrågor
A205
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
A-kassebestämmelserna
A206
Kaj Larsson m.fl. (s)
Vidareutbildning av arbetslösa byggnadsar-
betare
A207
Olle Schmidt (fp)
Översyn av arbetslivsfondens regelverk och
praxis
A208
Bo Nilsson och Ingvar Björk (s)
Marknadsmässiga löner till lönebidragsan-
ställda
A209
Sigrid Bolkéus m.fl. (s)
Körkortsutbildning i AMU:s regi för kvin-
nor i glesbygd
A210
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
AMU-gruppens förarutbildning
A211
Sverre Palm m.fl. (s)
Översyn av AMI-verksamheten
A212
Sinikka Bohlin och Widar Andersson (s)
Gävleborg utan ungdomsarbetslöshet
A213
Maud Björnemalm m.fl. (s)
Företagshälsovård
A214
Gudrun Schyman och Karl-Erik Persson (v)
Amalgam som arbetsmiljöfara
A215
Bo Nilsson och Jan Andersson (s)
Utvärdering av flexibla lönebidrag m.m.
A216
Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp)
Bidrag till folkhögskolor ur medel för insat-
ser mot arbetslöshet
A217
Bruno Poromaa m.fl. (s)
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom
nordöstra Norrbotten
A218
Anita Modin m.fl. (s)
Begränsningen i arbetslöshetsförsäkringen
A219
John Andersson (v)
Skadeståndstalan mot tillverkare
A220
Sven Lundberg m.fl. (s)
De s.k. kulturvårdsföretagens uppgifter,
m.m.
A221
Jan Erik Ågren m.fl. (kds,fp,c)
Översyn av de s.k. kulturvårdsföretagens
uppgifter, m.m.
A222
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Avskaffande av länsarbetsnämderna och
AMI m.m.
A223
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Arbetsmarknadsråden vid vissa beskick-
ningar
A224
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Fackliga organisationers uppsökande verk-
samhet
A225
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Kamp mot arbetslöshet
12 Riksdagen 1991/92. Nr 59
129
A226
Karl-Erik Persson (v)
Arbetslivscentrum
A227
Gunnar Thollander (s)
Beredskapsarbeten
A228
Britta Bjelle (fp)
Arbetslösa som startar egen rörelse
A229
Karl Hagström m.fl. (s)
Utnyttjande av de arbetsmarknadspolitiska
medlen
A230
Kent Olsson m.fl. (m)
Förbättrad nordisk arbetsmarknad
A231
Odd Engström (s)
Medel för reparation m.m. av kulturella in-
stitutionsbyggnader
A232
Lisbeth Staaf-Igelström och Jarl Lander (s)
Statsbidraget till företagshälsovården
A233
Margareta Gard (m)
Avveckling av befattningar som arbetsmark-
nadsråd
A234
Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
Flexibelt uttag av arbetstid
A235
Hans Stenberg m.fl. (s)
Proj ekteri ngsstöd
A236
Britta Sundin m.fl. (s)
Flyttningsbidrag
A237
Inge Carlsson m.fl. (s)
Företagshälsovård
A238
Sinikka Bohlin m.fl. (s)
Beredskapsmedel i naturvård
A239
Kenth Skårvik och Charlotte Branting (fp)
Arbetsmiljö
A240
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Arbetslösheten i den värmländska bygg-
branschen
A241
Jan Fransson m.fl. (s)
Sysselsättningen i Skaraborg
A242
Marianne Andersson och Marianne Jönsson
(c)
Lönebidrag till redan anställda
A243
Sonia Karlsson (s)
Deltidsarbetslöshet
A244
Lars-Ove Hagberg och Karl-Erik Persson
(v)
Mobbning på arbetsplatserna
A245
Lars-Ove Hagberg m.fl. (v)
MBL-medlen
A246
Berith Eriksson m.fl. (v)
Arbetslöshetsförsäkringen
A247
Birger Hagård (m)
Rökrum
A248
Stig Rindborg (m)
Tilläggsuppdrag till arbetslivsfonden samt
översyn av offentliga organ inom arbetsmil-
jöområdet
A249
Stig Rindborg (m)
Konjunkturanpassad arbetstid
A250
Stig Rindborg (m)
Vissa arbetstidsfrågor
A251
Gullan Lindblad (m)
Ändrade a-kasseregler för småföretag
A252
Birgitta Johansson m.fl. (s)
Samhällets kostnader i samband med arbets-
löshet
130
A253
Jan Backman (m)
Ändrade regler för utbildningsbidrag
A254
Bruno Poromaa och Åke Selberg (s)
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna
A255
Börje Nilsson m.fl. (s)
Närings- och sysselsättningspolitiska åtgär-
der för Kristianstads län
A256
Carl-Johan Wilson (fp)
Medel till komvux
A257
Ylva Annerstedt m.fl. (fp,s,m,c,v)
Arbetsförmedlingen i Södertälje
A258
Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)
Sysselsättningen i Västmanlands län
TU 1-2
UbU 3
AU 4-6
A259
Lars Werner m.fl. (v)
Allas rätt till ett arbete
AU 1-2,4-6
BoU 3
A260
Lars Werner m.fl. (v)
Åtgärder för en bättre arbetsmiljö
AU 1,3-6
SfU 2
A261
lan Wachtmeister och Bengt Dalström (nyd)
Näringspolitiken
AU 1-3,5
TU 4
A262
Rune Evensson m.fl. (s)
Arbetsmarknadssituationen för byggindu-
strin i Mittenälvsborg
A263
Berit Oscarsson och Margareta Israelsson
(s)
Meningsfull utbildning och sysselsättning för
unga arbetslösa
A264
Harry Staaf (kds)
Utbildning av arbetslösa vid folkhögskola
A265
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Arbetslivsfondens medel
A266
Ingvar Svensson m.fl. (kds)
Integreringen av högutbildade invandrare
A267
Ingrid Näslund (kds)
Tidigareläggning av projekt i Göteborg
A268
Karin Falkmer (m)
Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS)
A269
Stina Gustavsson och Marianne Andersson
(c)
Elöverkänslighet
A270
Andre vice talman Christer Eirefelt (fp)
AMU som bolag
A271
Kjell Johansson (fp)
Arbetslivsfonden
A272
Ulf Lönnqvist m.fl. (s)
Byggarbetsmarknaden i Stockholms län
A273
Sten Söderberg (nyd)
Byggarbetslösheten i Kronobergs län
A274
Hans Nyhage (m)
Folkhögskolan
A275
Anita Modin m.fl. (s)
Företagshälsovård
A276
Stefan Attefall och Jer2y Einhorn (kds)
Folkhögskolornas roll under en lågkonjunk-
tur
A277
Anita Johansson m.fl. (s)
Arbetsmarknadssituationen i Stockholmsre-
gionen
131
A278
Carl Olov Persson (kds)
Renoveringsprogram för att motverka
byggarbetslösheten
A279
Dan Ericsson i Kolmården och Ulf Björk-
lund (kds)
Den kommunala vuxenutbildningen
A280
Stina Gustavsson m.fl. (c)
Folkbildning
AU 1
KU 2
A401
Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c,v)
Lokalisering av SCBs Stockholmsverksam-
het till Örebro
A402
Kenth Skårvik (fp)
Norra Bohuslän som stödområde
A403
Leif Marklund m.fl. (s)
Ändringar i stödområdesindelningen
A404
Britta Bjelle (fp)
Kvinnor i glesbygd
A405
Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Lokalisering av statliga arbetstillfällen till
Kalmar län
AU 1
KrU 2
A406
Kjell Ericsson (c)
Inplacering av Kristinehamns m.fl. kommu-
ner i stödområde
A407
Karl-Erik Persson (v)
Regionalpolitiska åtgärder för Örebro län
A408
Larz Johansson (c)
Regional utveckling i Södermanlands län
A409
Bo Holmberg m.fl. (s)
Regionalpolitiken i skogslänen
A410
Roland Lében (kds)
Placering av Karlskoga m.fl. kommuner i
stödområde
A411
Bengt Kronblad m.fl. (s)
Ett projekt för företagsutveckling i Kalmar
län
A412
Maud Björnemalm m.fl. (s)
Regionalpolitiska åtgärder i Hällefors och
Ljusnarsberg
A413
Bertil Persson (m)
Storstadsutvecklingen
A414
Sinikka Bohlin m.fl. (s)
Kvinnorna i framtidens Gävleborg
NU 1
AU 2
UbU 3-4
A415
Bengt Rosén (fp)
En bro till Torsö i Vänern
A416
Monica Öhman m.fl. (s)
Utvecklingsinsatser i Kalix
A417
Anita Persson m.fl. (s)
Åtgärder för utveckling av Södermanlands
län
A418
Christer Skoog m.fl. (s)
Placering av Sölvesborgs kommun i stödom-
råde
A419
Britt Bohlin m.fl. (s)
Dalsland
A420
Bo Holmberg m.fl. (s)
Regionalpolitiken och Västernorrland
A421
Maud Björnemalm m.fl. (s)
Regionalpolitiska åtgärder för Karlskoga
och Degerfors
132
A422
Stina Eliasson (c)
Stödområdesindelningen i Jämtlands län
A423
Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (m)
Åtgärder för Gävleborgs län
A424
Johnny Ahlqvist m.fl. (s)
Åtgärder för sysselsättning och näringspoli-
tisk utveckling i Skåne
A425
Tom Heyman och Stig Bertilsson (m)
Upprustning av Dalslands kanal
A426
Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)
Utlokalisering av statlig verksamhet
A427
Nils-Olof Gustafsson och Margareta Win-
berg (s)
Inplacering i stödområde
A428
Hans Stenberg m.fl. (s)
Sysselsättningen i Västernorrland
A429
Håkan Strömberg m.fl. (s)
Regionala insatser i Örebro län
A430
Jan Björkman m.fl. (s)
Regionalpolitiskt företagsstöd
A431
Jan Björkman m.fl. (s)
Utlokalisering av statlig verksamhet
A432
Inge Carlsson m.fl. (s)
Omfördelning av länsanslagen för regional-
politiskt stöd
A433
Ingvar Johnsson m.fl. (s)
Fyrstadsområdet skall utvecklas
A434
Olle Schmidt m.fl. (fp)
Skånsk slagkraft
A435
Inger Hestvik m.fl. (s)
Kvinnornas framtid i skogslänen
AU 1-11
KU 12
A436
Viola Furubjelke m.fl. (s)
Åtgärder för en levande skärgård
AU 1,3
SkU 2
A437
Bo Finnkvist m.fl. (s)
Sysselsättningspolitiska insatser för Hagfors
kommun
AU 1,5
TU 2-4
A438
Sten Svensson (m)
Effekterna av regionalpolitiska stöd
A439
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Åre och Bräcke kommuner
A440
Gunhild Bolander (c)
Regionalpolitiskt företagsstöd till Gotland
A441
Åke Selberg m.fl. (s)
Användning av regionalpolitiska medel till
s.k. mjuka investeringar inom turismen
A442
Ulla Tilländer m.fl. (c)
Skånes regionala utveckling
A443
Björn Samuelson (v)
Regionalpolitiska insatser för Värmland
A444
Ingrid Hemmingsson (m)
Stödområdesindelningen i Jämtlands län
A445
Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c)
Regionalpolitiken i Skaraborgs län
A446
Per-Richard Molén (m)
Regionalpolitiska utvecklingen i Västernorr-
lands län
133
A447
Bertil Måbrink (v)
Blekinge län
A448
Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)
Östra Värmlands inplacering i stödområde 2
A449
Ulla Pettersson m.fl. (s)
Regionalpolitiska insatser för Gotlands län
A450
Lena Öhrsvik m.fl. (s)
Glesbygdsstödets inriktning
A451
Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)
Åtgärder för Värmland
A452
Bertil Måbrink m.fl. (v,s,m,fp,c,kds,nyd)
Infrastrukturinvesteringar i Gävleborgs län
A453
Charlotte Branting (fp)
Utvecklingen av Kronobergs län
A454
Bengt Hurtig (v)
Regionalpolitiska åtgärder i Norrbottens län
A455
Filip Fridolfsson m.fl. (m)
Stockholmsregionens utveckling
A456
Magnus Persson m.fl. (s)
Regionalpolitiken för Värmlands län
A457
Lars Werner m.fl. (v)
Regionalpolitik för Stockholms län
A458
Sigge Godin (fp)
Regionalpolitik och infrastruktur i Väster-
norrland
A459
Roland Larsson m.fl. (c)
Åtgärder för skärgården
A460
Carl G Nilsson m.fl. (m)
Kust- och skärgårdsbefolkningens villkor
A461
Bertil Danielsson (m)
Inriktningen av glesbygdsstödet till Kalmar
län
A462
Roland Larsson (c)
Utlokalisering av statlig verksamhet
A463
Sigge Godin (fp)
Regionalpolitiska insatser i Åre och Bräcke
kommuner
A464
Chatrine Pålsson (kds)
Glesbygdsstödet till Kalmar län
A465
Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Regional utveckling i Kalmar län
A466
Isa Halvarsson och Gudrun Norberg (fp)
Stödområdesplacering av Kristinehamn
m.fl. kommuner
A467
Ulla Orring (fp)
Glesbygdshandel
A468
Sverre Palm och Karl-Erik Svartberg (s)
Stödåtgärder i norra Bohuslän
A469
Ines Uusmann m.fl. (s)
Kvinnorna i Stockholmsregionen
A470
Christer Lindblom och Leif Carlson (fp,m)
Fördelning av glesbygdsstöd i Kalmar län
A471
Per-Ola Eriksson (c)
Älvsbyns kommun m.fl. inplacering i stöd-
område
A472
Birger Andersson (c)
Lokalisering av statlig verksamhet till Väst-
manlands län
A473
Tage Påhlsson (c)
Samlade åtgärder för Västernorrlands län
134
A474
Tage Påhlsson (c)
Stödområdena i Jämtlands och Västernorr-
lands län
A475
Margareta Winberg (s)
En fördjupad och mer effektiv glesbygdspo-
litik
A476
Lena Öhrsvik m.fl. (s)
Mörbylånga sockerbruk
A477
Karin Starrin (c)
Utvecklingen i Gävleborg
A478
Ulf Björklund (kds)
Ekokommunprojektet i Sverige
A479
Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds)
Bräcke och Åre kommun till stödområde 1
A480
Annika Åhnberg m.fl. (v)
Utveckling på Gotland
AU 1,3-13
TU 2
A481
Lars Werner m.fl. (v)
Regionalpolitiken
AU 1,3-9
NU 2
A482
Sten-Ove Sundström m.fl. (s)
Norrbotten
NU 1
AU 2-9
A483
Ylva Annerstedt m.fl. (fp)
Arbetsmarknad och infrastruktur i Stock-
holm län
AU 1,3-12
SkU 2
A484
Elver Jonsson och Lars Sundin (fp)
Älvsborgs län
AU 1-10,12
JoU 11
A701
Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(s)
Semesterersättning vid ofrivillig arbetslöshet
A702
Ingela Mårtensson (fp)
Europarådets konvention om au pair-arbete
A703
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Laglig rätt till tjänstledighet för att pröva an-
nat arbete
A704
Karl-Gösta Svenson (m)
Lagen om anställningsskydd
A705
Charlotte Cederschiöld (m)
Domares rättsliga ställning
A706
Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(s)
Utredning om semesterlönefond
A707
Lars Werner m.fl. (v)
Demokratiska rättigheter och jämställdhet i
arbetslivet m.m.
A708
Berit Andnor m.fl. (s)
Rätten till heltidsarbete
A709
Anita Persson och Birthe Sörestedt (s)
Rätten till ledighet för vård av barn
A710
Britt Bohlin m.fl. (s)
Läkares ansvar gentemot huvudarbetsgiva-
ren
A711
Lars Werner m.fl. (v)
Sex timmars arbetsdag
A712
Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,c)
Översyn av ledighetslagarna
135
A713
Lisbeth Staaf-Igelström och Bo Finnkvist (s)
Internationellt koncernfackligt samarbete
A714
Ingrid Andersson (s)
A-kassebestämmelserna
A715
Kjell Ericsson och Karin Starrin (c)
Egenföretagarnas sociala trygghetssystem
A716
Charlotte Cederschiöld (m)
Lagen om anställningsskydd
A717
Harald Bergström (kds)
LAS medger orimliga skadestånd
A718
Marianne Jönsson och Marianne Andersson
(c)
Sex timmars arbetsdag för småbarnsföräld-
rar
A719
Annika Åhnberg (v)
Rättssäkerhet i arbetslivet
A720
Claus Zaar m.fl. (nyd)
Ledighet för fackligt uppdrag
A721
Stig Rindborg (m)
Förenklad semesterlag
A722
Lars Biörck (m)
A-kasseanslutning
A723
Bertil Måbrink m.fl. (v)
Fackliga rättigheter
A724
Bengt Hurtig och Lars-Ove Hagberg (v)
Diskriminering på arbetsmarknaden
A725
Bo G Jenevall m.fl. (nyd)
Arbetslöshetsersättning till enmansföreta-
gare
A726
Håkan Holmberg (fp)
Ändring av forumreglema för arbetstvister
A727
Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c,m)
Semesterlön
A728
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Arbetsmarknadspolitiken
A801
Annika Åhnberg (v)
Skydd mot diskriminering av kvinnor vid
uppsägning
A802
Lena Boström (s)
Jämställdhetspolitiken
A803
Gullan Lindblad m.fl. (m)
Kvinnors arbetsmarknad
A804
Maud Björnemalm m.fl. (s)
Resurscentrum för kvinnor
A805
Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c)
Kvinnors livssituation
A806
Lars Werner m.fl. (v)
Jämställdhet
A807
Ylva Annerstedt m.fl. (fp)
Kvinnorna och EG
AU 1-2
KU 3
A808
Barbro Westerholm m.fl. (fp,m,c,kds)
Kvinnorepresentation i internationella orga-
nisationer
A809
Barbro Westerholm m.fl. (fp,m,c,kds)
Könsdiskriminerande stipendier
A810
Marianne Andersson och Marianne Jönsson
(c)
Jämställdhetslagen
A811
Birthe Sörestedt m.fl. (s)
Sysselsättning och utbildning för kvinnor i
Skåne
136
A812
Charlotte Cederschiöld (m)
Kvinnans ställning i samhället
AU 1-3,5
JuU 4
A815
Rose-Marie Frebran och Aiwa Wennerlund
(kds)
Trakasserier inom könssegregerade yrkes-
områden
A813
Margareta Winberg m.fl. (s)
Kvinnors arbetsmarknad
AU 1-2,4-6
FiU 3
A814
Elisabeth Persson m.fl. (v)
Budget med kvinnoperspektiv
AU 1
FiU 2
A816
Rose-Marie Frebran (kds)
Löneskillnader mellan kvinnor och män
A817
Karin Pilsäter m.fl. (fp)
Jämställdhet
SoU 1
AU 2-5,7
UbU 6
UU 8
137
Bostadsutskottet
Ämnesindelning
Bo201- Bostadsförsörjningen
Bo301- Länsstyrelsefrågor, rikets
administrativa indelning
Bo401- Fastighetsrättslig lagstiftning
Bo501- Plan- och byggnadslagstiftningen,
vattenrätt
B06OI- Rennäringsfrågor
Bo701 - Renhållningslagstiftningen
Bo
Bo201
Karl-Erik Svartberg m.fl. (s)
Förköpslänen
Bo202
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)
Ökat bostadsbyggande
Bo203
Lennart Brunander och Elving Andersson
(?)
Ändrade regler för statliga lån till egnahem
Bo204
Sören Lekberg och Nils T Svensson (s)
Slopad reduktionsfaktor vid beräkning av lå-
neunderlag
Bo201_
Ulla Tilländer och Rosa Östh (c)
Information om riksdagsbeslutet om ålder-
domshem
Bo206
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
Allmänna samlingslokaler
Bo207
Nils T Svensson och Sören Lekberg (s)
Bättre lånevillkor för garage m.m.
Bo208
Nils T Svensson och Sören Lekberg (s)
Anpassning av subventionsränta till faktisk
räntenivå
Bo209
Gunnar Nilsson och Bo Bernhardsson (s)
Fukt- och mögelskadefonden
Bo210
Oskar Lindkvist m.fl. (s)
Förnyelse av miljonprogrammets bostäder
Bo211
Karl Hagström m.fl. (s)
Sysselsättning inom byggnadsbranchen
AU 1,6
BoU 2-4
TU 5
Bo212
Axel Andersson m.fl. (s)
Ett kartcentrum i Gävle
Bo213
Elving Andersson och Kenth Skårvik (c,fp)
Räntebidrag vid kommunalt förköp
Bo214
Kjell Ericsson (c)
Riksgränsen mot Norge
Bo215
Nils T Svensson och Gunnar Nilsson (s)
Det statliga stödet till ombyggnad av ålder-
domshem
Bo216
Oskar Lindkvist m.fl. (s)
Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bo-
stadsområden
Bo217
Per Olof Håkansson (s)
Experimentbyggande
Bo218
Kent Olsson m.fl. (m)
Förbättrade lånevillkor för äldre hus
Bo219
Bertil Persson (m)
Studentbostäder
Bo220
Berit Löfstedt m.fl. (s)
De allmännyttiga bostadsföretagens bety-
delse
Bo221
Sten Söderberg (nyd)
Renoveringsbehovet av Sveriges VA-nät
Bo222
Britta Sundin m.fl. (s)
Ekobyar
BoU 1
AU 2
Bo223
Britta Sundin m.fl. (s)
Byggandet i Västernorrland
Bo224
Dan Eriksson i Stockholm (nyd)
Det kommunala bostadsbeståndet
Bo225
Eva Zetterberg och Annika Åhnberg (v)
Bilfria bostadsområden
Bo226
Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Sven-
son (m)
Bostadsbidrag till hushållen
141
Bo
Bo227
Sören Lekberg och Bo Holmberg (s)
Miljöanpassat byggande och boende
Bo228
Göran Magnusson m.fl. (s,c)
Allmänna samlingslokaler m.m.
Bo229
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Fonden för fukt- och mögelskador
Bo230
Dan Eriksson i Stockholm m.fl. (nyd)
Fukt- och mögelskador
Bo231
Kurt Ove Johansson m.fl. (s)
Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bo-
stadsområden
Bo232
Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Bostadspolitiken
Bo233
Eva Zetterberg och Annika Åhnberg (v)
Alternativa energislag i nya lokaler
Bo234
Elver Jonsson (fp)
Generationsboende
Bo235
Reynoldh Furustrand (s)
Sysselsättning inom byggbranschen
AU 1,6
BoU 2-4
TU 5
Bo236
lan Wachtmeister och Dan Eriksson i Stock-
holm (nyd)
En ny bostadspolitik
BoU 1-2,4,7-9,11
SkU 3,6,12
UbU 5
AU 10
Bo237
Marianne Carlström m.fl. (s)
Byggandet i Västsverige
BoU 1-4,6
AU 5
UbU 7
Bo238
Lars Werner m.fl. (v)
Bostadspolitiken
BoU 1-5,7-9
FiU 6
Bo239
Harry Staaf (kds)
Stöd till barnfamiljer för inköp av egnahem
Bo240
Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c)
Fukt- och mögelskadefonden
Bo241
Richard Ulfvengren (nyd)
Boverket
Bo301
Bertil Persson (m)
Skåne
Bo302
Per Olof Håkansson m.fl. (s)
Regional planering i Skåne
Bo303
Bertil Persson (m)
Ny regional indelning
Bo304
Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
Ett Skånelän
Bo305
Bengt Kronblad m.fl. (s)
Länsstyrelsernas ansvar för konkurrensfrå-
gor
Bo306
Per-Richard Molén (m)
Sammanslagningen av län til regioner
Bo401
Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén
(?)
Översyn av bostadsförvaltningslagen
Bo402
Jan-Olof Franzén (m)
Allmänningar
Bo403
Marianne Carlström och Britta Sundin (s)
Rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt
142
Bo
Bo404
Ulla-Britt Åbark m.fl. (s)
Hyresförhandlingslagen
Bo405
Hans Göran Franck m.fl. (s)
Åtgärder för att stärka hyresgästens ställ-
ning
Bo406
Anita Johansson m.fl. (s)
Lokalhyreslagstiftningen m.m.
Bo407
Siw Persson och Sigge Godin (fp)
Vattenlagstiftningen
Bo408
Per-Ola Eriksson (c)
Fastighetsbildning på landsbygden
Bo409
Gunhild Bolander (c)
Sockenbegreppet i samhällsplaneringen
Bo410
Lars Stjernkvist m.fl. (s)
Besittningsskyddet för tjänstebostad
Bo411
Stina Gustavsson och Rune Backlund (c)
Lantbruk och landsbygd i skogs- och mellan-
bygderna i södra Sverige
BoU 1
JoU 2
Bo501
Axel Andersson och Kurt Ove Johansson (s)
Naturskydd för Kösjöområdet i västra Jämt-
land
Bo502
Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (s)
Brandvarnare i vaije lägenhet
Bo503
Ingvar Björk och Bo Nilsson (s)
Hissar i flervåningshus
Bo504
Ingvar Björk och Börje Nilsson (s)
Översyn av plan- och bygglagen
Bo505
Bo Finnkvist och Leo Persson (s)
Skador vid översvämningar efter reglerade
vattendrag
Bo506
Harald Bergström och Tuve Skånberg (kds)
Bygglovsbefrielse för tält för tillfällig an-
vändning
Bo507
Ylva Annerstedt (fp)
Värmekälla i badrum
Bo508
Eva Zetterberg m.fl. (v)
Barnsäkerhet och bomiljö
Bo509
Roland Larsson (c)
Stormarknadsetableringar
BoU 1
NU 2
Bo510
Bruno Poromaa och Leif Marklund (s)
Omprövning av det s.k.Laisvallprojektet
Bo511
Hans Göran Franck m.fl. (s)
Översyn av PBL och NRL
Bo512
Sverre Palm och Lisbet Calner (s)
Brandvarnare
Bo513
Eva Zetterberg och Annika Åhnberg (v)
Ekologiskt boende och byggande
Bo514
Eva Zetterberg och Annika Åhnberg (v)
Ett ekologiskt flerfamiljshusområde
Bo515
Karl-Gösta Svenson (m)
Strandskyddet
Bo516
Olle Lindström och Per-Richard Molén (m)
Laisvallsprojektet
Bo517
Elver Jonsson och Kenth Skårvik (fp)
Rädda Kynne älv
Bo518
Sigge Godin (fp)
Bevarande av Gideälven
143
Bo
Bo519
Rune Backlund m.fl. (c)
Skyddet av Vättern
BoU 1
JoU 2
Bo520
Sigge Godin (fp)
Ersättning för ideell skada
Bo521
Sigge Godin (fp)
Härjeåsjön
Bo522
Harry Staaf (kds)
Stadsplanelagt boende med möjlighet till
djurhållning
Bo523
Lennart Fremling m.fl. (fp)
Älvskyddet
Bo524
Birger Andersson och Marianne Jönsson (c)
Rätten att utvinna vissa förnybara naturre-
surser
Bo525
Tage Påhlsson och Kjell Ericsson (c)
Strandskyddsbestämmelserna
Bo526
lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
Skydd för enskild byggrätt
B06OI
Gullan Lindblad (m)
Ersättning vid skada av varg
Bo602
Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)
Kontroll av renräkning
Bo603
Max Montalvo (nyd)
Mobila slakterier
Bo701
Bo Holmberg och Sören Lekberg (s)
Miljöanpassade system för avfallshantering
m.m.
gotab 40916, Stockholm 1992
144