Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:29 Torsdagen den 21 november
ProtokollRiksdagens protokoll 1991/92:29
Riksdagens protokoll
1991/92:29
Torsdagen den 21 november
Kl. 12.00-13.23
Protokoll
1991/92:29
1 § Svar på interpellation 1991/92:17 om konkurrensen på bensin
marknaden
Svar på
interpellationer
Anf. 1 Näringsminister PER WESTERBERG (m):
Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig vilka åtgärder jag är
beredd att vidta i syfte att stärka konkurrensen på bensinmarknaden. Bak-
grunden till frågan är ett fall där näringsfrihetsombudsmannen (NO) prövat
misstankar om prissamarbete i bensinbranschen.
Bensin- och oljemarknaden omsätter totalt ca 26 miljarder kronor exkl.
skatt, och det är åtta företag som svarar för ca 95 % av landets leveranser av
motorbensin och dieselbrännolja till återförsäljare och konsumenter. Mark-
naden domineras sålunda av ett mindre antal grossister med mycket homo-
gena produkter och möjligheter att anpassa sina åtgärder efter den effekt
som dessa kan ha på konkurrenternas handlande. Det föreligger en tydlig
oligopolställning. En oligopolistisk marknad kännetecknas vanligtvis av en
liten priskonkurrens. När det förekommer priskonkurrens är det ofta på lo-
kala marknader och under korta perioder. En utebliven priskonkurrens kan
vara en indikation på horisontell prissamverkan, men det kan även bero på
att företagen väljer att konkurrera1 med andra medel än priset t.ex. service,
rabatter och reklam.
Jag delar Sten Anderssons uppfattning att det är angeläget att påståenden
om prissamarbete och annan kartellbildning måste kunna utredas ordentligt
och tas fram i ljuset. Om det finns fog för påståendena skall det påtalade
förfarandet självfallet prövas enligt gällande lagstiftning.
Konkurrenssituationen på bensin- och oljemarknaden följs noga av såväl
NO som statens pris- och konkurrensverk (SPK). SPK konstaterar att bran-
schen de senaste tio åren präglats av en relativt svag lönsamhetsutveckling
och sjunkande marginaler. Förväntningar på skärpta miljökrav, och därmed
sammanhängande investeringsbehov, kan ses som en förklaring till att det
under senare år har skett en höjning av försäljningsmarginalerna bl.a. för
bensin och eldningsolja.
SPK visar även att konkurrenssituationen på den svenska bensin- och olje-
marknaden inte nämnvärt skiljer sig från den internationella konkurrenssi-
tuationen. De internationella prisförändringarna får som regel snabbt ge-
nomslag på de svenska bensinpriserna.
NO har, som Sten Andersson även konstaterar, under hösten uppmärk-
1 Riksdagens protokoll 1991192. Nr 29
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
sammat bensinbolagens agerande och utrett påståenden om prissamverkan.
NO har emellertid hittills inte funnit skäl att gå vidare i ärendet.
Som näringsminister kan jag medverka till att med generella åtgärder sti-
mulera näringsfriheten och främja en effektiv konkurrens. Detta inbegriper
bl.a. en effektiv lagstiftning och en effektiv myndighetsorganisation. Som
framgått av regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 och de förslag som se-
dan dess förelagts riksdagen har åtgärder för ökad konkurrens och tillväxt
hög prioritet i regeringens politik för att återupprätta Sverige som en kon-
kurrenskraftig handels- och industrination. För att kunna upprätthålla en
långsiktigt effektiv konkurrens behövs i en modern marknadsekonomi kraft-
fulla instrument för att undanröja hot och hinder mot en effektiv konkur-
rens. Teori och empiri lär oss att konkurrensen ständigt är hotad. Därför be-
hövs en effektiv konkurrenslagstiftning och en effektiv bevakning av att lag-
stiftningen följs.
Det är regeringens avsikt att ett förslag till skärpt konkurrenslag skall före-
läggas vårriksdagen. Detta förslag kommer att avse konkurrensbegräns-
ningar med verkan på den svenska marknaden. Härtill kommer att EGs kon-
kurrensregler, om riksdagen godkänner EES-avtalet, fr.o.m. den 1 januari
1993 de facto blir gällande rätt även i Sverige.
Jag är inte beredd att för närvarande gå in närmare på detaljerna i ett för-
slag till ny svensk konkurrenslagstiftning. Konkurrenskommitténs förslag
har nyligen remissbehandlats, och ett beredningsarbete pågår. I kommitténs
förslag finns några huvudpunkter som det är av intresse att särskilt belysa i
det här sammanhanget. En ny lag bör enligt konkurrenskommittén ha ett
större inslag av direkta förbud mot konkurrensbegränsande samarbete, däri-
bland horisontell prissamverkan. Lagen skulle därmed kunna få en större
allmänpreventiv verkan, och överträdelse av ett förbud skulle normalt leda
till en omedelbar påföljd. I dagens system ger ett beslut av NO eller ytterst
marknadsdomstolen (MD) närmast en vägledning för framtiden. Det kan i
detta sammanhang konstateras att man inom EG ser strängt på överträdelser
av förbudet mot prissamverkan i Romfördragets artikel 85.
Sanktionssystemet bör enligt konkurrenskommittén effektiviseras, så att
en ekonomiskt kännbar påföljd drabbar företag i sådana fall där förbuden
överträtts. Kommittén anser också att en ny lag bör ge ökade möjligheter för
konkurrensmyndigheten att tillgripa tvångsmedel för närmare undersök-
ningar och att ta in uppgifter och material som kan styrka en överträdelse av
lagen. Det senare kan ha särskilt intresse för utredning av den typ av ärenden
som Sten Andersson nämner.
I regeringens proposition om en ny småföretagspolitik (prop. 1991/92:51)
som förelädes riksdagen den 8 november 1991 har regeringen aviserat att
uppgifter från nuvarande SPK och NO skall föras samman i en ny organisa-
tion. En ny myndighetsorganisation är enligt min uppfattning ytterligare ett
viktigt inslag i en effektivare konkurrensbevakning.
Anf. 2 STEN ANDERSSON i Malmö (m):
Herr talman! Jag tackar för svaret, som jag tycker är i huvudsak positivt.
Vi i Sverige har numera en ofta förekommande och intensiv debatt om
bristen på konkurrens inom områden där vi människor alltid måste verka.
Inom byggbranschen kan vi när det gäller varje stort bygge överallt i
landet se att ett par tre stora byggföretag går samman och bildar konsortier.
Det hävdas att det beror på att man vill fördela riskerna jämnt. Det är möj-
ligt att det är ett skäl. Men jag är helt övertygad om att sådana konsortiebild-
ningar inte bidrar på det bästa sätt till att t.ex. hålla hyrorna nere.
På samma sätt förhåller det sig inom livsmedelsbranschen. Ett par tre före-
tag dominerar branschen. Effekten därav är, enligt många experter, att vi i
Sverige har de kanske högsta matpriserna i hela Europa.
Sedan kommer jag in på det som är aktuellt i dag, nämligen detta med
bristen på konkurrens inom den svenska bensin- och oljenäringen.
Som varm anhängare av marknadsekonomin inser jag att privata företag i
stort sett är det enda som gäller. Men när privata företag kan misstänkas för
att bilda karteller ställer jag mig på den sida där många i dag står. Jag hävdar
alltså att nuvarande situation inte är bra från konsumenternas synpunkt.
Förvisso har jag inte några konkreta bevis. Således kan jag inte lägga fram
material som kanske skulle kunna vara avgörande inför en domstol. Men till
99,99 % pekar allt på att det inom bensin och oljebranschen finns en omfat-
tande kartellverksamhet, som innebär att vi i dag har onödigt höga bensin-
och oljepriser. Till sist, och ytterst, drabbas konsumenten.
Motormännens riksförbund har anmält detta förfarande till näringsom-
budsmannen, som har tagit upp frågan och kontrollerat olika uppgifter.
Men, precis som det står i dagens svar från statsrådet, näringsombudsman-
nen hade inte någon möjlighet att ingripa. Varför? Jo, visst fanns det männi-
skor som mellan skål och vägg vågade tala om att här förekom mycket stora
tveksamheter. Men när NO begärde att dessa människor skulle underteckna
anmälningarna med sina namn eller när TVs Rapport begärde att de på en
så att säga skuggig bild skulle tala om vad de visste drog de sig ur. Det kan
jag ha viss förståelse för.
De senaste dagarna har synnerligen graverande uppgifter lämnats i flera
tidningar. Man har gett exempel på en bristande konkurrens.
I dag kan det noteras att det inte förekommer några priskrig. Lokalt vågar
man inte börja med sådana, därför att alla sådana åtgärder skall styras cen-
tralt. För en tid sedan sänkte ett företag priset på bensin med 20 öre per liter.
Men man vågade inte annonsera om det på den stora skylt som fanns vid
bensinmacken. Det var bara på bensinpumpen som man kunde läsa om pris-
sänkningen.
En annan sak som gör att man kan ifrågasätta om det finns någon konkur-
rens på det här området är det som man har kunnat läsa om på olika ställen.
Jag tänker då på sådant som en tiger i tanken, Betula 50 och Stimula 500.
Men om man tankar t.ex. på en Shellmack och upptäcker att en OK-bil pum-
par ner bensin i den här mackens tankar behövs det inte någon större intelli-
gens för att man skall begripa att det kanske trots allt är samma bensin det
handlar om.
Även här i Sverige är priserna förhållandevis höga, skatter undantagna,
jämfört med vad som gäller i andra länder i Europa. Det är också en indika-
tion på att det kanske inte är som det borde vara när det gäller konkurrensen
på detta område.
Statsrådet säger, och jag kan inte låta bli att le när jag tänker på det, att
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
den svenska marknaden snabbt anpassar sig till internationella förändringar.
Vi bilister märker mycket väl att priset vid bensinmackarna höjs dagen efter
det att oljepriset höjts i Rotterdam. Men när priset sänks i samma stad är
snabbheten inte lika utvecklad, utan det dröjer en tid innan prissänkningen
slår igenom. Åtminstone någon konsekvens vore bra.
Oljebolagens resultat var enorma 1989 jämfört med 1988. Många företag
gick med vinst, och det handlade då om hundratals miljoner. Detta skall jäm-
föras med den förlust man hade året innan. Här avlämnat svar är inte riktigt
korrekt. Det sägs ju där att det har varit dålig lönsamhet i detta samman-
hang.
Till sist, herr talman, vill jag bara säga följande. Det finns mycket att säga.
Tyvärr är taletiden alltför kort. Jag vill dock ställa en fråga till statsrådet.
Tack och lov kommer statsrådet att föreslå en ny konkurrenslagstiftning.
Min fråga är då: Kommer det att innebära effektiva sanktioner? Ett företag
kan ju ha 1 miljard i omsättning. Om det här företaget tilldöms böter om
10 000 eller 20 000 kr. är det inget speciellt för företaget. Jag förväntar mig
därför en lagstiftning som innebär att man verkligen kan vidta kraftiga åtgär-
der, så att vi i Sverige får en konkurrenssituation även inom bensin- och olje-
handeln, till konsumenternas fromma.
Anf. 3 Näringsminister PER WESTERBERG (m):
Herr talman! I grund och botten har jag samma inställning här som Sten
Andersson i Malmö. Problemet är bara att hitta bevismöjligheter när det gäl-
ler att påvisa att kartellbildning verkligen finns. Det är inte fråga om något
annat än att vi, självfallet, skall ha möjligheter till effektiva sanktioner.
Vi kommer inte att spilla någon tid, utan vi kommer så snart det är möjligt
och efter sedvanlig beredning att förelägga riksdagen förslag till en ny kon-
kurrenslagstiftning och även förslag till förändringar när det gäller de kon-
kurrensvårdande myndigheterna.
Personligen ser jag konkurrenslagstiftningen och de myndigheter som
skall vårda denna som kanske ett av de absolut viktigaste näringspolitiska
instrument som står till vårt förfogande.
Anf. 4 STEN ANDERSSON i Malmö (m):
Herr talman! Jag tackar för det mycket positiva kompletterande svar som
statsrådet har gett här i dag.
Orsaken till att jag ännu en gång har begärt ordet är att tiden var alltför
knapp nyss. Jag vill till protokollet läsa in vilka siffror det handlar om och
tala om varför man kan misstänka att det här finns en klar och uppenbar
kartellsituation.
Enligt petroleumhandelns tidning redovisade Shell 1989 en vinst om
315 milj.kr., detta jämfört med en förlust om 40 milj.kr. året innan. Finans-
direktören säger: Detta är det bästa resultat vi har uppnått under de senaste
25 åren.
Svenska Statoil säger att man år 1989 hade det näst bästa resultat som man
någonsin upplevt här i Sverige.
OK hade 1989 en vinst som uppgick till 483 milj.kr. Allting är förvisso rela-
tivt.
Efter att ha talat med experter konstaterar jag att det rör sig om mycket
bra vinstsiffror. Det finns anledning att tro att en del av de här siffrorna beror
på det faktum att det här finns ett klart och uppenbart prissamarbete. Det
kan inte vara rimligt att åtta-tio stora bensinföretag samma dag kan höja
priset på bensin med 5 öre per liter för att 14 dagar senare unisont, samstäm-
migt, bestämma att priset skall sänkas med 3 öre. Jag tror att den måste vara
mycket naiv, och framför allt mycket blåögd, som tror att detta är resultatet
av en fri konkurrens på en öppen marknad.
Jag hoppas att den nya konkurrenslagstiftning som statsrådet har aviserat
här i dag och som han på ett förtjänstfullt sätt har gjort reklam för skall verka
1 riktning mot att vi som konsumenter såväl när det gäller bensinen som när
det gäller byggmarknaden och livsmedlen får en marknad där aktörererna
kan spela ärligt, med öppna kort, till konsumenternas fromma.
Överläggningen var härmed avslutad.
2 § Svar på interpellation 1991/92:20 om småföretagens riskkapital-
försörjning
Anf. 5 Näringsminister PER WESTERBERG (m):
Herr talman! Agne Hansson har frågat mig bl.a. om jag är beredd att låta
ge de regionala utvecklingsfonderna ekonomiska resurser för fortsatt lokal
långivningsverksamhet.
Regeringen lade den 8 november i år fram sin proposition om en ny små-
företagspolitik (prop. 1991/92:51). Propositionen innehåller en rad förslag
som bl.a. syftar till en effektivare riskkapitalmarknad för småföretagen.
Bakgrunden är att dessa företags tillgång på riskkapital behöver öka väsent-
ligt.
Inriktningen av förslagen är att en effektiv riskkapitalförsörjning utan di-
rekt statlig inblandning successivt bör byggas upp. Exempelvis tas förmögen-
hetsskatten på arbetande kapital bort. Det gör att många företag får bättre
förutsättningar att bygga upp det egna kapitalet, vilket också ökar möjlighe-
terna att få lån. Det är även av stor vikt att belysa hur främst teknik- och
innovationsföretag kan främjas genom förändringar i skattesystemet.
I finansdepartementet bereds för närvarande frågan om den framtida
börshandeln med aktier. Regeringen har för avsikt att i samband därmed
pröva frågan om förbättrade möjligheter till en allmän handel med småföre-
tagsaktier.
Regeringen avser inte att avskaffa utvecklingsfondernas nuvarande for-
mer av lån intill dess denna del av småföretagens riskkapitalförsörjning på
ett tillfredsställande sätt har ersatts av andra former av riskkapital.
Som redovisats i regeringens proposition om en ny småföretagspolitik
övervägs olika former för kapitalförsörjning. Dit hör bl.a. någon form av lån
liknande de tyska s.k. egenkapitallånen, EKH-lånen, liksom skattestimulan-
ser för privat riskkapital i teknik- och innovationsföretag.
Svaret på Agne Hanssons fråga är alltså att utvecklingsfonderna nu kom-
mer att få bedriva utlåningsverksamhet utifrån ett mindre kapital och att re-
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
1* Riksdagens protokoll 1991192. Nr 29
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar pä
interpellationer
geringen på andra sätt kommer att främja riskkapitalförsörjningen för små-
företag.
Jag vill vidare framhålla att utvecklingsfonderna även i fortsättningen
kommer att ha viktiga uppgifter när det gäller att främja småföretagens ut-
veckling genom rådgivning, utbildning m.m.
Anf. 6 AGNE HANSSON (c):
Herr talman! Jag ber att få tacka näringsministern för svaret. Det är klart
att regeringen nu lagt fram en rad viktiga förslag i sin småföretagarproposi-
tion för att stärka småföretagens ställning. Det var en nödvändig omoriente-
ring som har skett och som jag å det livligaste vill understödja. Sänkningen
av förmögenhetsskatten på det i företagen arbetande kapitalet är en sådan
positiv och riktig åtgärd som vi i centern sedan länge har drivit.
Småföretagen är livsviktiga för sysselsättningen och helt avgörande för
möjligheten att klara sysselsättningen i alla delar av landet. Viktigt för sys-
selsättningsutvecklingen är också att nya företag kan startas. Förmögenhets-
skatteförändringen är ju främst, i alla fall till en början, en fördel för dem
som redan är etablerade och har en viss kapitalbas, men även för nystartande
är det av psykologisk betydelse. Men där krävs också andra åtgärder för att
klara kapitalförsörjningen vid själva startandet. Där har utvecklingsfon-
derna i länen, inte minst deras låneverksamhet, spelat en mycket viktig roll.
Jag ställde min interpellation just mot bakgrund av att det framskymtat en
oro i debatten över hur regeringen ser på utvecklingsfonderna i framtiden.
Den förra regeringen tog ju stora steg mot att försvaga utvecklingsfondernas
möjligheter att fungera som långivare - på sikt skulle de kanske t.o.m. läggas
ner.
Jag är mycket nöjd med den del av svaret där näringsministern ger ett klart
besked om att utvecklingsfonderna inte skall läggas ner, inte deras låneverk-
samhet heller, i varje fall inte förrän andra lösningar för riskkapitalförsörj-
ning lokalt i länen föreligger. Tvärtom uttalar näringsministern att han ser
att utvecklingsfonderna kommer att ha en viktig uppgift även i fortsätt-
ningen. Det vill jag livligt instämma i.
Jag tror att detsamma gäller uppgiften att tillgodose riskkapitalförsörj-
ningen för företagen. Men där vill jag höja ett varningens finger för att ta
bort långivningen från utvecklingsfonderna. Det hindrar naturligtvis inte att
man går vidare med ytterligare lösningar. Länsvisa riskkapitalbolag, där in-
vånarna i länen är med och satsar på det lokala näringslivet, kan vara en
lösning, såsom vi i centern har fört fram vid några tillfällen. Kan det, herr
näringsminister, vara en av de andra lösningar på sikt som ministern antyder
1 sitt svar?
Här finns naturligtvis också en kortsiktig problematik. EKH-lånen är bra,
men det saknas pengar innan systemet kommer att fungera, som jag ser det.
I en enkät som utvecklingsfonderna har genomfört framgår att det nu finns
2 370 företag som har bra idéer att utveckla och som skulle ge sysselsättning,
men att det just nu saknas kapital för att förverkliga dessa idéer. Detta är
naturligtvis inte bra. Samtidigt har nu bankerna skärpt sina krav på säkerhet
och garantier. Det är naturligtvis en svår situation för företagen.
Jag hoppas att näringsministern är beredd att medverka i sådana lösningar
under överbryggnadsperioden, tills EKH-lånen blir mer verksamma. Jag
kan inte se några blockeringar för det i svaret. Jag hoppas - och det vill jag
ha bekräftat - att jag har uppfattat näringsministern rätt i mitt antagande.
Anf. 7 ROLF L NILSON (v):
Herr talman! Vi har bl.a. vid två tillfällen i anslutning till näringspolitiska
propositioner under förra riksdagsperioden disktuerat det akuta behovet av
riskvilligt kapital i små och medelstora företag. Vi har också konstaterat att
problemet bestod i att privata intressenter inte förmådde att täcka behovet,
inte förmådde att leva upp till den riskvillighet och uthållighet som främst
engagemang i nystartade teknikbaserade företag krävde.
Jag betvivlar den väg som regeringen med buller och bång har slagit in på,
nämligen att huvudsakligen genom skattesänkningar föra över kapital från
andra investeringar till investeringar långsiktigt och riskvilligt. Jag tycker att
de förmånliga villkoren under 80-talets champagneyra inom ekonomin visar
att det här inte är lösningen. Man vill alltid hitta och leta efter bästa möjliga
placeringar, sådana som ger mest avkastning och snabbast. Risken finns att
detta kommer att fortsätta även med skattelättnader, som då är regeringens
väg.
Det är svårt att begripa att regeringen med så svaga argument är beredd
att i praktiken rasera den välfungerande verksamheten i utvecklingsfon-
derna. Det är inte trovärdigt att säga att de, om man inskränker fondernas
verksamhet radikalt, skall kunna driva t.ex. konsultverksamheter vidare
med lönsamhet inom småföretagssektorn. Det går inte.
Detta innebär att en viktig del av fondernas affärsidé, kapitalförsörj-
ningen som kompletteras med kunskap och kontakter, försvinner samt att
hela verksamheten hotas. Det rimliga vore att man, som centern och väns-
tern under förra perioden föreslog, lät mer kapital slussas genom utveck-
lingsfonderna till de små och medelstora företagen och att detta egentligen
sattes i gång omedelbart. Som Agne Hansson sade finns det nödlidande före-
tag med goda affärsidéer som har brist på kapital. Deras verksamhet hotas
av nedläggning och deras expansionsmöjligheter begränsas. I förlängningen
av detta hotar också arbetslöshet. Åtgärder mot den typen av kapitalförsörj-
ning är åtgärder som leder till minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet.
Det är också rätt upprörande att regeringen och Per Westerberg är så över-
tygade om vägen men så diffusa när det gäller målen. Jag tycker att det är
en märklig formulering i propositionen om småföretagen där man talar om
någon form av lånliknande EKH-lån. Det enda som är precist i detta är
EKH. Annars kunde man lika gärna ha sagt: Någon form av lån skall lösa
det här.
Varför inte vänta och tänka igenom för att sedan lägga fram ett väl genom-
arbetat förslag för diskussion i kammaren och i offentligheten i stället för
att skapa oro i utvecklingsfonderna och hos småföretagen? Det finns också
signaler i propositionen som skapar förvirring. Per Westerberg har sagt att
det är viktigt att satsa på ny teknik, teknik- och forskningsbaserade företag,
men i propositionen sägs att man vill dra in stödet till ny teknik och nya pro-
dukter. Man vill lägga ned VT-delegationen, dvs. den Verkstadstekniska de-
legationen, som skall stödja företag som är underleverantörer till t.ex. Volvo
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
och Saab. Dessa underleverantörer har kommit i kläm i en ökad konkurrens,
och man måste hjälpa dem att hitta nya verksamheter. När man å ena sidan
ger dessa signaler mot ny teknik och nya produkter samtidigt som man å
andra sidan säger att man skall satsa på detta, skapar man förvirring.
Varför inte bygga vidare på det som är bra i systemet? Varför inte utveckla
möjligheterna i de regionala riskkapitalbolagen? Det sades redan i den nä-
ringspolitiska proposition som den socialdemokratiska regeringen lade fram
att det är en strävan att även privata och andra intressenter skall delta med
kapital och kompetens i dessa bolag.
Man bör bygga vidare på de riskkapitalbolag som vänsterpartiet och soci-
aldemokraterna har föreslagit. Gör riskkapitalbolagen till kraftfulla aktörer
på riskkapitalmarknaden! Tack.
Anf. 8 ANDERS G HÖGMARK (m):
Herr talman! Regeringens proposition om den nya småföretagspolitiken
inleds med ett antal mycket tänkvärda och välformulerade ord om småföre-
tagens roll: Det är i småföretagen som de nya möjligheterna och de nya job-
ben finns. Ny företagsamhet måste bli ekonomins spjutspets mot framtiden.
Som smålänning med ett visst förflutet i näringslivet och småföretagsam-
heten vågar jag påstå att detta är ljuv musik. Det finns i dag definitivt en
framtidstro bland väldigt många, inte bara småländska företag utan hos lan-
dets samtliga småföretag.
Småföretagarna känner sig uppmärksammade. De vet att det nu sker för-
ändringar i politiken. Jag vågar påstå att småföretagarna är mycket väl skick-
ade att motsvara förväntningarna och att uppfylla önskemålen om att vara
just denna spjutspets mot framtiden för att det skall kunna skapas expansion
och dynamik i Sverige. Detta kräver ju att små företag får bli större och att
många nya företag startas, vilket i sin tur kräver goda affärsidéer, entrepre-
nörer och kapital.
Jag är inte speciellt orolig när det gäller affärsidéerna, för det kommer att
utvecklas många nya sådana. Inte heller är jag speciellt oroad när det gäller
mängden entreprenörer. I och med de signaler som regeringen nu ger till lan-
dets småföretagsamhet kommer många nya entreprenörer att se dagens ljus,
känna sig kallade och att vilja pröva sina vingar.
Herr talman! Jag är dock mycket oroad när det gäller den tredje kompo-
nenten, nämligen det riskvilliga kapitalet. Näringsministerns svar till Agne
Hansson redovisar mycket klart denna oro inför och insikt om problemet.
Jag delar uppfattningen att det på sikt finns många intressanta instrument,
vilket framgår av de propositioner om framtida möjligheter som har avläm-
nats under de senaste veckorna. Men jag är djupt oroad över hur man skall
kunna klara någon form av överbryggning mellan dagens situation och den
situation som kan förväntas uppkomma som en följd av nya positiva förslag.
Det har redan framkommit tidigare i diskussionen att situationen i dag är
att nya krediter inte beviljas, inte ens till de företag som har verkat under
ganska många år och som har skött sina förhållanden med kreditinstituten
på ett föredömligt sätt. Nystartade företag får i stort sett nobben. Riskerna
är för stora. Mycket seriösa affärsbanker deklarerar klart att det nu bara är
topplaget som får krediter, för där är risken intill minimal. Affärsbankerna
är under rådande förhållanden inte intresserade av att gå in i nystartade före-
tag. Med andra ord innebär ”under rådande förhållande” att den turbulens
som finns på de finansiella marknaderna måste klinga av. Man måste slicka
såren efter förlusterna. Då uppstår frågan: Hur skall man hantera denna
verklighet?
I Kronobergs län har utvecklingsfonden med ganska stor framgång - ut-
vecklingsfonden i Kronobergs län är mycket kompetent - under de senaste
tre fyra åren ställt upp med riskvilligt kapital till ca 300 företag. Dessutom
har man gjort bra insatser, eftersom den kombination som finns har skapat
hävstångseffekt gentemot andra aktörer på marknaden. Det är i dag en
enorm rusning till utvecklingsfonden i Kronobergs län med önskemål om
mer riskkapital. Ökningen enbart under det senaste året har varit uppemot
400 %, och man har nu nått taket för vad man maximalt kan låna ut. Samti-
digt finns det då ett antal aktörer, de traditionella bankerna, som bara kon-
staterar att det inte blir några nya pengar, eftersom riskerna är för stora. Då
frågar man sig: Hur skall småföretagen tolka regeringens budskap om att
man tror på småföretagen, att det är småföretagen som är spjutspetsen mot
framtiden och att det är småföretagen som har idéerna och entreprenörerna?
Man undrar då var detta bränsle och detta kapital finns, inte i framtiden -
det kan ju komma nya skatteregler-utan just under den närmaste perioden.
Herr talman! Som sagt är jag mycket oroad över hur detta skall hanteras.
Jag - liksom Agne Hansson - tycker att det svar som har lämnats här var
positivt. Men det är mycket viktigt att man nu inte ”fasar ut” ett system snab-
bare än att man på ett konstruktivt sätt kan ”fasa in” det nya systemet, och
svaret andas också den insikten.
Det vore bra om näringsministern inför denna kammare och gentemot
småföretagsamheten något ville utveckla hur han ser på rollfördelningen un-
der det närmaste året mellan olika aktörer. Vilka förväntningar kan småföre-
tagsamheten enligt näringsministerns uppfattning hysa när det gäller det tra-
ditionella kreditväsendet och de olika aktörerna? Näringsministern kan väl
inte vara riktigt nöjd med att man säger upp krediter och tvingar förbindelser
till snabbare amorteringar som under många år har löpt utan friktioner? Det
vore intressant om näringsministern litet grand här i kammaren utvecklade
detta, framför allt vore det intressant för landets många småföretagare, som
vill leva upp till det som de nu äntligen får en förutsättning att leva upp till
genom regeringens positiva förslag, men som känner att startbränslet och
drivkraften i dag är i mycket stor fara.
Anf. 9 REYNOLDH FURUSTRAND (s):
Herr talman! Jag anmälde mig till denna interpellationsdebatt mot bak-
grund av att frågan om riskkapital för de små och medelstora företagen är
ett mycket angeläget område. Fenomenet är inte nytt. När den socialdemo-
kratiska regeringen redan 1982 försökte angripa detta problem, var det ut-
ifrån grundsynen att samhället som aktör också har ett ansvar för en bra nä-
ringspolitik och en god sysselsättning. Detta gäller inte minst i regioner och
områden där det annars är svårt med sysselsättningen, Bergslagsregionen
och Norrlandsregionen. De instrument som då tillskapades i form av fonder
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
10
har uppenbarligen betytt oerhört mycket för näringslivet och sysselsätt-
ningen.
Herr talman! Mot denna bakgrund blir man minst sagt tveksam - jag delar
Rolf L Nilsons uppfattning - när man nu i småföretagarpropositionen, som
vi längre fram får anledning att återkomma till, ser vilka åtgärder som rege-
ringen är beredda att vidta för att försöka förändra situationen för småföre-
tagen.
Det saknas mycket av de offensiva och de aktiva åtgärderna när det gäller
riskkapital. Det är väldigt mycket av troende i det hela. Man tror att det skall
gå att lösa, men man vet inte. Inte heller den socialdemokratiska regeringen
visste om detta var lösningen. Vi har dock sett så pass mycket att de fonder
och institutioner som vi lyckades skapa har bidragit till en gynnsammare ut-
veckling. Detta är inte unikt för oss i Sverige. Om vi ser oss omkring i vår
omvärld, i Tyskland, Frankrike och i USA, finns denna typ av instrument
som ger möjlighet att utveckla företag och att skapa sysselsättning.
Det allmängiltiga bekymret, som påpekats av flera talare, är riskvillighe-
ten beträffande kapitalet. Det saknas egentligen inte kapital i det här landet
utan risktagande. Man måste fråga sig om inte någon är tvungen att vara
beredd att ta risken som kanske är något högre än när det gäller annat som
man egentligen ville satsa sitt kapital på. Om jag skall placera pengar för att
få en maximal vinst så snart som möjligt, är det klart att jag använder mig av
de områden som på marknaden växer snabbast för tillfället. Men beträf-
fande områden som är utvecklingsbara långsiktigt kan risken vara något
högre. Per Westerberg får ursäkta mig, men jag tror inte att man löser pro-
blemet genom att i första hand föreslå skattelättnader. Många av företa-
garna, män och kvinnor, måste ju under ett antal år arbeta upp sin kapitalför-
mögenhet. När upparbetningen har skett kommer beskattningsfrågan in.
Låt mig erkänna att jag tillhör dem som menar att vi måste se över beskatt-
ningen av det arbetande kapitalet i företaget. Jag tror att det är viktigt att vi
kommer fram till en lösning på lång sikt. Detta hänger sannolikt samman
med hela kapital- och förmögenhetsbeskattningen. Där kanske man kan
vidta åtgärder, det är min bestämda uppfattning. Att vad som nu föreslås
som ett första led skulle vara en lösning tror jag inte ett ögonblick på.
Sedan nämns det något om de tyska garantilånen, EKH-lånen. Det är
klart att det finns möjligheter att prova garantilån och garantilånesystem i
framtiden, men såvitt jag kan bedöma är inte EKH-lånen någon garanti för
att det blir mer riskvilligt kapital. EKH-lånen kan i och för sig fungera som
en form av kedjebrev. Jag har en idé som jag utvecklar. Jag lånar pengar på
basis av idén, som kan säljas vidare till någon annan som lånar pengar för att
utveckla och sedan sälja vidare i sin tur. Man är inte odelat positiv till EKH-
lånens konstruktion. Skall någonting liknande till tror jag att man behöver
noggrant se vad det är för typ av låneinstrument som skall finnas på markna-
den.
Låt mig avslutningsvis säga att jag tror att det är bra att leva i en biandeko-
nomi, där samhället har en viktig funktion, där samhället skall fungera till-
sammans med det privata. Jag skäms inte för att säga att jag som socialdemo-
krat är stolt över att ha varit med och tagit initiativ till sådana åtgärder. Jag
tror att riskkapitalbolagen, som skulle kunna avlasta en del av utvecklings-
fonderna skulle ha goda förutsättningar att skapa riskkapital på marknaden.
Nu ser jag med oro att de kommer att sakta fasas ut ur sin funktion. Det-
samma kommer att gälla för utvecklingsfonderna.
I dag har vi av representanter för utvecklingsfonderna fått höra att av
drygt 6 000 företag uppger 38 %, dvs. över 2 000, att det största problemet
för närvarande är riskkapitalsituationen. Det behövs alltså riskkapital för att
man skall kunna satsa och utveckla. Det är den typen av satsningar som be-
hövs och inte i första hand skattesänkningar.
Anf. 10 BENGT DALSTRÖM (nyd):
Herr talman! I småföretagarpropositionen betonas att det är nyföretagan-
det som måste bli ekonomins spjutspets mot framtiden. Det är i småföreta-
gen som de nya möjligheterna finns. Där skall de nya arbetena fram. I den
andan har då en serie åtgärder föreslagits eller antytts i regeringens småföre-
tagarproposition.
Ny Demokrati sympatiserar med propositionens anda, men vi tycker att
det saknas en del inslag som inte heller tidigare talare har varit inne på. Litet
mer konkreta idéer och förslag skulle främja småföretagsamheten. I svaret
till interpellanten talar näringsministern om en rad förslag för att åstad-
komma en riskvilligare inställning till kapitalförsörjningen, något som här
har diskuterats.
Med anknytning till detta vill jag ställa några raka frågor, t.ex. om möjlig-
heten att medge avdrag i den privata deklarationen för satsning i det egna
fåmansbolaget. Finns det med någon liknande lösning i utredningens för-
slag? Om inte, skulle näringsministern kunna medverka till en diskussion om
en sådan lösning, speciellt inom tjänste- och servicesektorn? Det vore nog
en vettig åtgärd.
En annan fråga gäller hur näringsministern ställer sig till möjligheten för
småföretagen att kvitta inkomst av tjänst mot underskott i näringsverksam-
heten.
En annan rak fråga är denna: Kommer även möjligheten till en s.k. nuvär-
desavskrivning att tillgodoses i regeringens förslag?
Det var några korta, raka frågor med anknytning till lösningar beträffande
riskvilligt kapital när det gäller småföretagarna.
Anf. 11 HADAR CARS (fp):
Herr talman! Ett tidigare grundproblem har ju varit att små och medel-
stora företag har haft alltför små möjligheter att växa sig stora. De har i olika
avseenden drabbats av pålagor i form av skatt på arbetande kapital och
ganska hårda arvs- och kapitalskatter. Det här har gjort att många företag
under lång tid inte har tyckt att det har varit meningsfullt att försöka bli
stora. Man har i stället när företaget har blivit rimligt stort - det har kanske
tagit några årtionden - funnit det mera meningsfullt att sälja företaget till
något större företag som redan var stort. Därefter har företagaren flyttat till
Spanien och ägnat sig åt att spela golf i stället för att vara med och vägleda
sina döttrar, söner och medarbetare vid utvecklingen av det företag som hon
eller han har tagit initiativ till och drivit upp till en viss storlek.
Det här ändras med den politik som fyrpartiregeringen för, och jag tycker
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
11
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar pä
interpellationer
12
att det är oerhört positivt att så sker. Nu kommer det att bli konkret menings-
fullt att starta, bygga upp och utveckla företag och försöka få dem att växa
så att de blir riktigt stora. Jag tror att förutsättningarna härför ökar mycket
om de förslag genomförs som den nu sittande regeringen redan har lagt fram
och som den annonserat med tanke på framtiden.
Sedan diskuteras också hur man skall se till att företagen förses med risk-
kapital. Också här tycker jag att den nya regeringens grundgrepp är riktigt.
Det är inte statligt och offentligt kapital, offentligt medägande, som skall
vara grunden för att bygga företag i Sverige. På den punkten tycker jag att
mina kommunistiska och även socialdemokratiska kolleger i kammaren har
en syn som jag inte kan dela.
Men vi har ett omedelbart problem. När man går ifrån det tidigare syste-
met till ett nytt system får det inte bli en klyfta. Ett sådant läge råder just nu
i landet. På grund av att många banker har stora förluster, till följd av sats-
ningar på fastighetsmarknaden och annat, dras tumskruvarna åt när det gäl-
ler kapitalutlåning, och då blir problemet extra stort. Därför är det viktigt
att man hittar en form för övergången. Jag tycker att jag med fog kan tolka
Per Westerbergs uttalanden som att han är medveten om problemet och be-
redd att göra någonting åt det, att bygga en solid och stark bro mellan de
olika systemen.
Slutligen herr talman! Näringsministern sade att utvecklingsfonderna även
i fortsättningen kommer att ha viktiga uppgifter. I varje system kommer det
att finnas ett behov av grundläggande rådgivning till dem som är beredda att
starta företag och att utveckla företag. Här ser jag en viktig roll för utveck-
lingsfonderna, som kan vara något slags husläkare som man kan vända sig
till i första hand. Där kan man då få hjälp med grundläggande utbildning och
få de grundläggande råden om hur man bör gå till väga. Det kan bl.a. ges
information om vilka krav från samhället som ställs på nyföretagandet.
Detta tror jag att utvecklingsfonderna bör ha som uppgift även i fortsätt-
ningen. Om man kan finna de rätta vägarna för att de skall bli bra husläkare,
tror jag att vi har tagit ett ytterligare steg mot en positiv och konstruktiv nä-
ringspolitik.
Anf. 12 Näringsminister PER WESTERBERG (m):
Herr talman! Först vill jag säga att vår syn på riskkapitalförsörjningen är
att den i så stor utsträckning som möjligt skall ske på kommersiella villkor.
Den tidigare regeringen har beskattat riskkapitalförsörjningen och de små
företagen hårdare än någon annan del. Vi har förmodligen haft de hårdast
beskattade småföretagen i västvärlden, samtidigt som den gamla regeringen
via löntagarfondsmedel och riskkapitalföretag, statliga sådana, skulle gå in
med ägande i samma hårt beskattade småföretag. Det var en klart socialis-
tisk ambition som vi inte vill fortsätta.
Vi har en mycket positiv syn när det gäller småföretagen. Och det åtgärds-
batteri som vi har föreslagit ligger i mycket nära linje med de förslag som
småföretagarnas organisationer har lagt fram och som de tre borgerliga par-
tierna tidigare har stött.
Tanken med de s.k. egenkapitallånen, EKH-lånen, är ju att de är en form
av statliga garantier till affärsbanker, och det ställs vissa krav på de nya före-
tagen, som på det sättet har möjligheter att utan formella säkerheter få det
riskkapital som de behöver på förmånliga villkor. Man ställer en del krav på
företagen när det gäller budgetar och affärsplaner, och företagen blir självut-
bildande, och företagaren får ett bollplank, i detta fall hos utvecklingsfon-
derna, vilket jag tror är utomordentligt angeläget för att småföretagen skall
utvecklas.
Min avsikt är självfallet att verka för att EKH-lånen eller något liknande
system skall kunna införas i Sverige och att man sakta men säkert fasar in
dem samtidigt som de avlöser gamla system för att öka riskkapitalförsöij-
ningen till småföretagen.
Jag vill faktiskt peka på att de indragningar som har gjorts och görs från
utvecklingsfonderna är beslutade av en annan majoritet i denna kammare
och att det i denna proposition i stället talas om att man skall släppa hela
kapitalet från den stiftelse som småföretagarfonden är, alltså en del av lönta-
garfondssystemet, till dessa riskkapitalföretag, som skall knytas till universi-
teten och därmed kunna komma småföretagen till del.
Jag vill också peka på att utvecklingsfonder eller EKH-lån aldrig kan vara
det enda som klarar småföretagens riskkapitalförsörjning. Totalt sett dispo-
nerar banksystemet ungefär 1000 miljarder kronor i lånekapital, i lånekapa-
citet. Utvecklingsfonden har ungefär 1 miljard kronor. Man måste alltså i de
stora banksystemen få ned behandlingstiderna när det gäller låneansökning-
arna som i dag är på tok för långa. Det är där man måste få grunden till en
fungerande riskkapitalmarknad.
Sedan är det helt naturligt att vi måste se till att skapa någon form av vill-
korslån som man har överallt i hela västvärlden, som stimulerar riskföretag
och nyföretagande och som är en form av det som Bengt Dalström var inne
på, nämligen en form av avdrag i syfte att pengar skall satsas i riskfyllda små-
företag. Regeringen har högt prioriterat framtagandet av ett förslag för att
få fram detta nya kunnande och denna nya riskkapitalkälla. Detta kapital
kommer många gånger från entreprenörer som har sålt av sina företag och
som är beredda att satsa i nya och som dessutom vill tillföra sitt kunnande,
vilket jag tror är mycket viktigt.
Vi kommer också att återkomma med förslag om någon form av lokal ak-
tiehandel, som jag tror är viktig för att stimulera riskkapitalförsörjningen i
småföretagen över hela landet, för att de skall få den volym som är nödvän-
dig.
Till Rolf L Nilson vill jag säga att det naturligtvis är intressant när vänster-
partiet nu börjar tala om riskkapital för småföretagen. Men jag vill faktiskt
klart säga att det enligt vår uppfattning är entreprenörerna, de som skall
driva företagen, som skall ha kontrollen över företagen. Företagen skall inte
finansieras med löntagarfondsmedel, utan det måste vara ordinarie riskkapi-
tal, så att ägarna har kontroll över sina företag och så att företagarandan
kommer fram. Detta tillgodoser inte ert socialistiska förslag.
Vi tror inte på statliga, regionala investmentbolag som det främsta num-
ret, utan vi tror i stället på en form av privatiserad riskkapitalförsörjning
kompletterad med någon form av statligt stödd kreditgivning till de minsta
företagen, de nya företagen, som man kombinerar med en form av bollplank
och därmed en form av utbildning.
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
13
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
Vi är alltså beredda att pröva villkorslån av den typen eller liknande som
jag tror att Bengt Dalström menade. Vi kommer dock inte att omedelbart
lägga fram några förslag till nyvärdesavskrivningar. Och frågan om kvittning
av tjänst mot andra näringskällor prövas för närvarande i finansdepartemen-
tet. Men i och med att detta inte ligger under mitt departement, vill jag inte
närmare gå in på denna diskussion.
Vi har satt upp en hög målsättning för att öka tillväxten och för att öka
produktiviteten i landet. Regeringen har i sitt arbete prioriterat de små före-
tagen högst för att kunna nå dessa mål. Vi kommer att göra allt vi kan för att
småföretagen skall få de resurser som behövs. Men det måste ske på mark-
nadsekonomisk grund.
Anf. 13 AGNE HANSSON (c):
Herr talman! Vi är helt överens om att även skatteintrumentet måste an-
vändas för att stärka företagens ställning. Jag tycker mig också ha fått
mycket klara besked om att det inte är fråga om att nu rasera utvecklingsfon-
dernas verksamhet, inte ens på lånesidan, utan att utvecklingsfonderna skall
finnas kvar.
Att bygga upp stora riskkapital i de stora regionerna innebär verkligen
inte att man stärker småföretagen lokalt. Det gör man däremot genom att
dra kapital därifrån för att kunna främja dem. Därför tycker jag att det är
ett riktigt steg som regeringen tar att fasa ut det statliga ansvaret i de stora
riskkapitalbolagen. Självfallet hade jag velat se att man fasade tillbaka peng-
arna till utvecklingsfondens låneverksamhet. Men jag är naturligtvis medve-
ten om den problematik som finns när det gäller budgetsituationen. Jag hop-
pas att de länsvisa riskkapitalbolagen med lokal förankring, vilket jag tog
upp tidigare, finns med i näringsministerns funderingar för framtiden. Jag
tycker att det har framkommit ganska klart att det finns en insikt hos närings-
ministern om problemen. Det är mycket klara besked om lösningar på sikt
när det gäller riskkapitalförsörjningen.
Jag noterar också att inte bara jag utan samtliga talare i debatten har pekat
på den oro som finns när det gäller de överbiyggningsproblem som vi har
tills vi kommer in i det nya systemet. Självfallet känner jag den oron från
småföretagsverksamheten i Småland. Och jag vill också vidimera vad An-
ders G Högmark sade. Om man kan skapa två jobb av de 2 370 idéer som
nu finns, skulle man på ett bräde få ett sysselsättningstillskott i form av näs-
tan 5 000 arbetstillfällen. Och det är naturligtvis icke att förringa i den syssel-
sättningssituation som vi nu har.
Det finns olika vägar att gå. Jag vill ytterligare testa näringsministern och
be honom ge besked i fråga om något mycket viktigt, nämligen hur bankerna
skall agera. Det finns möjligheter till statliga garantier. Jag tror att det också
är viktigt att fundera i de banorna.
Utvecklingsfonderna är viktiga, och flera har betonat det. För min del,
och för vår del, ser jag att låneverksamheten även i framtiden kommer att
vara viktig för utvecklingsfonderna.
Anf. 14 ROLF L NILSON (v):
Herr talman! Jag tror att småföretagarpolitiken och framför allt proble-
men med riskkapitalförsörjningen är ett alldeles utmärkt område för poli-
tiskt samförstånd. Det har deklarerats från samtliga partier i riksdagen att
man är bekymrad över situationen och att man vill göra konstruktiva insatser
för att lösa de små företagens problem och hjälpa dem att få tillgång till risk-
kapital.
Jag tycker att regeringen borde ta fasta på detta och inte vara så vårdslös
som den har varit i sitt agerande, med provocerande skattesänkningsförslag
och med löst grundade, åtminstone argumentationsmässigt, uttalanden om
hur man skall bryta ned väl fungerande institutioner och ersätta dem med
något annat i framtiden.
Jag vill påpeka - jag tycker knappast att det skulle behövas - att det väl
knappast finns någon i riksdagen, eller något svenskt parti, som vill att staten
skall ta över de små och medelstora företagen, dvs. företag med upp till ca
20 anställda. Det statliga engagemanget är inte ett självändamål, utan det
skall snarare ses som ett ansvarstagande på det här området när de privata
finansiärerna uppenbarligen inte har varit intresserade. Jag tycker att man
skall ta fasta på öppningen som finns i de regionala riskkapitalbolagen och
markeringen att det här skall in privatkapital. Det är alldeles utmärkt om det
statliga engagemanget inte längre behövs. Då kan staten använda pengarna
till andra sektorer, annan verksamhet, eller eventuellt till skattesänkningar i
stället för att satsa på något där finansieringen fungerar av sig självt.
Det är därför viktigt att bygga vidare på det som har visat sig fungera väl
och inte använda sig av ideologiska skygglappar i ivern att markera att något
nytt har skett. Möjligheterna skall tas till vara, och man skall inte sprida oro.
Anf. 15 REYNOLDH FURUSTRAND (s):
Herr talman! Näringsminister Per Westerberg får gärna bolla med argu-
ment om att det vi socialdemokrater har hållit på med har sin utgångspunkt
i socialistiska ambitioner. Per Westerberg vet att så inte är fallet.
Jag sade tidigare att den socialdemokratiska politiken bygger på, och har
byggt på, en fungerande marknadsekonomi. Men den marknadsekonomin
har som ett incitament också en väl fungerande statlig verksamhet. Jag har
alltså talat om en biandekonomi. Jag skäms inte för den biandekonomin.
Det har visat sig att de åtgärder som vidtogs under 80-talet och som var ex-
pansiva, tillkom därför att de privata aktörerna inte ställde upp på de villkor
som behövs för att kunna utveckla småföretag och medelstora företag i re-
gioner och orter där sysselsättning och utveckling var viktig. Annars hade
det varit hur lätt som helst för bankerna i det här landet att ställa upp med
pengar. Men de sökte sig andra vägar. Så var verkligheten, näringsministern.
Det går inte att trolla med skattelättnader. Det måste till instrument som
styr utvecklingen i en riktning som är bra för samhället och för företagen.
Låt mig ta en verksamhet som det talas mycket om i moderata samlings-
partiet och även i de andra borgerliga partierna. Det gäller privatiseringen
av den offentliga sektorn. Där skall ske en omfattande privatisering. Det
skall leda till att man ökar konkurrensen. Det är kanske bra med ökad kon-
kurrens inom tjänstesektorn.
Men låt oss anta att ett antal barnstugor skall privatiseras och att persona-
len i barnstugorna skall köpa över fastigheter och inkråmet i dem. De måste
då ut på kapitalmarknaden och låna pengar för att kunna göra köpet, men
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
15
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
16
det är en marknad som faktiskt inte fungerar. Riskkapitalet existerar inte.
Per Westerberg tror väl inte att kommuner skänker bort sådana tillgångar?
Eller skall de överlåta dem till en billigare penning eftersom man inte får
riskkapitalet?
Som jag ser det krävs det att samhället tar ett ansvar för att utveckla en
bra verksamhet när det gäller både industripolitiken och den tjänstesektor
som vi ser i framtiden.
Anf. 16 ANDERS G HÖGMARK (m):
Herr talman! Jag tycker att det har varit en bra och nödvändig debatt. Den
har givit klara signaler till ett antal aktörer, både till småföretagen och även
i viss mån till kreditmarknadens aktörer. När det gäller småföretagen har
regeringen en klar långsiktig strategi, men inser också att överbryggningen
av de sex till tolv närmaste månaderna är viktig. Det framgår också av svaret
från näringsministern att det finns en beredskap att på alla sätt se till att små-
företagen kan få det riskvilliga kapital som företagen måste ha för att kunna
bli en spjutspets mot den framtida tillväxten.
Näringsministerns klara förväntan om att de orimliga handläggningsti-
derna i dag skall kortas ner så att företagen snabbare kan få besked är intres-
sant för kreditmarknadens aktörer. Jag utgår från att det näringsministern
säger att det inte bara innebär negativa besked utan också positiva besked.
Min personliga uppfattning är att med den klara inriktningen på framtiden
och tro på småföretagen som regeringen har, är det nödvändigt att den regul-
jära kreditmarknaden också inser att man skall vara med när tåget böljar gå.
Det finns förväntningar och förhoppningar att bankerna ställer upp när hela
marknaden har fått dessa klara signaler. Jag utgår från att man mycket kraft-
fullt också ställer upp för småföretagen och för de många nya entreprenörer
som vill pröva sina vingar och testa sina affärsidéer.
Det behövs litet grand av Smålandsanda runt om i Sverige, med litet grand
av det som småföretagsamheten och Smålandsandan speciellt förkroppsli-
gar, nämligen fiffighet, klurighet och förmåga att driva kostnadseffektiv pro-
duktion. Den andan har regeringen velat stimulera. Det krävs bara att mark-
nadens penningaktörer också ger dem förutsättningar för detta.
Anf. 17 Näringsminister PER WESTERBERG (m):
Herr talman! Jag delar gärna uppfattningen att det behövs mera av Små-
landsanda och småföretagande i hela landet. Det är därför vi fäster så utom-
ordentligt stor vikt vid småföretagandet och dess villkor.
Vi skulle gärna genomföra många förslag i samförstånd. Men felet är att
det finns en utomordentligt klar skillnad mellan dem som vill ha ett system
med en fri ekonomi, med marknadsekonomiska lösningar och konkurrens-
kraftig beskattning för småföretagen som är jämförbart med vad kollegerna
utomlands har, och dem som i stället vill beskatta företagen hårt för att sedan
gå in med olika typer av statliga företag eller statligt riskkapital.
Det har även hävdats att de privata företagen inte ställde upp när det gäl-
ler riskkapitalförsörjningen. Nej, i viss utsträckning gjorde de inte det under
80-talet. Varför? Jo, helt och hållet beroende på att skattesystemet är så kon-
struerat när det gäller riskkapitalförsörjning till små företag att det egentli-
gen inte är lönsamt med de svenska reglerna. Sverige är ett av de få länder
som inte har någon form av villkorslån eller liknande som just gynnar risk-
fylld långivning till de små företagen.
Jag tycker inte heller att det skall behövas stora statliga insatser när det
gäller övertagande av och privatföretagande i barnstugor och liknande. Jag
tror att det är fel tänkt. Så tänker inte en entreprenör. Han hyr sina lokaler
och försöker hålla kostnaderna nere. Behovet av att låna är inte det stor-
vulna, att få möjlighet till miljonbelopp för att köpa stora fastigheter för att
driva en barnstuga. Men det kan lätt bli så, om man driver det utifrån statliga
utgångspunkter.
Jag delar de synpunkter som flera talare har framfört om att utvecklings-
fonderna har en betydande funktion att fylla framöver. Det gäller rådgivning
vid start av nya företag, nyetableringar, och arbetet med de nya lånen, som
liknar EKH-lånen, någon form av egenkapital i småföretag och lånegaranti
från staten. Det är viktigt att detta system fasas in, så att vi inte får problem
med överbryggningen mellan de olika lånesystemen. Men det är också vik-
tigt, nu när vi har ökat riskkapitalförsörjningen till de små företagen, att den
normala kreditgivningen kommer i gång, den som står för över 99 % av all
kreditgivning. Det är viktigt att den börjar fungera, att man får ned hand-
läggningstiderna och att småföretagen får del av de kapitalflödena. Det är
då vi kan börja se de klimatförändringar som allt fler börjar känna och som
gör att allt fler entreprenörer bötjar återvända till Sverige och även talar om
möjligheter att ta nya marknadsandelar, i och med de åtgärder och program
som den nya regeringen har föreslagit.
Våra förslag innebär något av de mest omfattande åtgärder för att stärka
småföretagandet som någon regering har vidtagit i modern tid. Det är för att
göra småföretagandet konkurrenskraftigt och för att det är nödvändigt att
småföretagen ger sitt bidrag till en förbättrad tillväxt och ökad produktivitet
i landet.
Förste vice talmannen anmälde att Reynoldh Furustrand anhållit att till
protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare inlägg.
Anf. 18 AGNE HANSSON (c):
Herr talman! Jag vill avslutningsvis tacka för de svar vi har fått i denna
debatt. Debatten var nödvändig. Vi har klarat ut utvecklingsfondernas roll i
framtiden, att de har en viktig uppgift. Det var nödvändigt i denna situation.
Systemet med utvecklingsfonder tillkom under Fälldinregeringen. Det har
visat sig vilken oerhörd betydelse det har haft för utvecklingen av småföreta-
gen och framför allt för sysselsättningen i regionerna. Det är viktigt att det
kan fortsätta.
Jag tycker mig också ha fått klara besked när det gäller just den lokala
riskkapitalförsörjningen, att låneverksamheten inte kommer att läggas ned
förrän vi vet var vi i så fall hamnar med kreditförsörjningen. Näringsminis-
terns senaste inlägg om att det även i framtiden skall finnas lånegarantier
från staten är klargörande. Överbryggningen är naturligtvis inte bara en
fråga om handläggningstider. På den punkten är jag så nöjd med beskedet
som Anders G Högmark var. De senaste klargörandena skingrade en del frå-
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
17
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
getecken, vilket är viktigt. Framför allt tycker jag att uttalandet från närings-
ministern i detta avseende borgar för att han är uppmärksam på denna pro-
blematik. Beskedet om att man måste komma i gång med en normal kredit-
givning visar att han är beredd att följa denna överbryggning med uppmärk-
samhet. Det tror jag är viktigt. I det fallet kan jag inte uppfatta annat än att
det inte finns några låsningar när det gäller att fortsätta på den inslagna vä-
gen, med de omfattande åtgärder som regeringen har aviserat och genomfört
för att främja småföretagsamheten. Det är viktigt.
Jag hoppas att de vidare överläggningarna med näringsministern skall leda
fram till att alla de idéer som finns hos våra småföretagare skall kunna om-
sättas till verkliga arbetstillfällen och stärka tillväxten i landet. Det är oer-
hört viktigt. Tack än en gång för beskeden.
Anf. 19 ROLF L NILSON (v):
Herr talman! Jag drar inte samma positiva slutsatser av Per Westerbergs
svar och inlägg i debatten, som Agne Hansson. Det kan påpekas att vänster-
partiet och centern var överens om utvecklingsfondernas återbetalning till
staten och inslussningen av kapital till riskkapitalbolagen. Jag skulle gärna
ha sett en lösning där man för tillbaka pengarna till utvecklingsfonderna och
inte drar in dem till statskassan för att finansiera stora skattesänkningar för
t.ex. Per Westerberg och dem som befinner sig i liknande situationer.
Jag sade att småföretagarpolitiken kan vara ett intressant samförstånds-
område. Här rör sig folk över gränserna, från företagare till löntagare och
tvärtom. Det är ingen stabil situation. Här finns på många områden en förut-
sättning för förståelse av gemensamma problem. Det krävs av en bra, fram-
synt småföretagarpolitik att den inte på det skattepolitiska området provoce-
rar löntagargrupperna med skattesänkningar för höginkomsttagare och skat-
tehöjningar för löntagare. Detta är grundläggande. Det vi talar om är före-
tag med anställda. Det är åtminstone två parter som agerar - den som äger
företaget, den som har idén, och de som är anställda i företaget. Man skall
inte onödigtvis i politiken skapa motsättningar som inte redan finns. Jag ser
en risk för att man skapar onödiga motsättningar med den politiska linje som
regeringen har slagit in på.
Jag tänker inte så mycket på de företagare som har flyttat till Bryssel eller
Spanien och levt dagdrivarliv där. Jag är inte heller så intresserad av om de
spelar golf eller inte som Hadar Cars var. Jag är intresserad av de företagare
som vi ser i t.ex. min hemstad Lund, med anknytning till sjukvård, sjuk-
vårdsteknologi, läkemedelsförsörjning, forskning och utveckling och som är
besatta av en idé. De har svårt att tänka sig att över huvud taget göra någon-
ting annat än att arbeta, och de behöver stöd och hjälp under långa, svåra,
ekonomiskt bekymmersamma år innan de får lönsamhet på sin produktion.
De behöver rådgivning när det gäller marknadsbearbetning och ekonomi
och vad gäller att begränsa en idé.
Det innebär en oerhörd risk om man avlövar utvecklingsfonderna och drar
ned för mycket på utlåningsverksamheten. Då tror jag att hela verksamhe-
ten kommer att halta, för att på sikt kollapsa. Det vill jag inte se.
18
Anf. 20 Näringsminister PER WESTERBERG (m):
Herr talman! Jag tycker att Rolf L Nilsons senaste anförande är mycket
belysande. Det är fördelningspolitiken som står i centrum för vänsterpartiet.
Vi har den motsatta uppfattningen. Sverige tål inte ett utomordentligt stort
utflöde av riskkapital till utlandet, så att vi inte får fram tillräckligt med risk-
kapital inom landet. Vi måste ha en konkurrenskraftig beskattning av risk-
kapitalet inom landet. Det är här det skall göra nytta, skapa nya arbetstillfäl-
len och effektiva företag, inte nere på kontinenten, även om syftena även
där kan vara vällovliga. Det är därför vi vill skapa konkurrenskraftig beskatt-
ning av småföretagen. Det Rolf L Nilson m.fl. har varit inne på, som vi har
debatterat så många gånger i kammaren, är det höga skattetryck som har
skapats.
Vi har lagt fram förslag om införande av en ny typ av lån, liknande EKH-
lånen. Det systemet har visat sig vara mycket framgångsrikt utomlands. Det
skulle kunna avlösa det system som vi har i dag, steg för steg. Vi aviserar
förslag om införande av en form av villkorslån, som har lett till att teknikin-
tensiva småföretag och innovativa företag kommit fram utomlands. Vi kom-
mer även att göra en lång rad förändringar på arbetsrättens område, allt i
syfte att stärka de små företagens konkurrenskraft.
Utvecklingsfonderna har utan tvivel en betydande funktion att fylla i
framtiden. Det är inget tvivel om det. Men de skall fungera som bollplank
vid nyetablering och utveckling av de minsta företagen och med tanke på
den nya låneform vi avser att införa stegvis. Men, herr talman, den helt do-
minerande delen av riskkapitalmarknaden är det ordinarie banksystemet.
Det är där vi måste lösa problemen. Vi kommer att följa utvecklingen där
under de närmaste månaderna med mycket stor uppmärksamhet.
Förste vice talmannen anmälde att Rolf L Nilson anhållit att till protokol-
let få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare inlägg.
Överläggningen var härmed avslutad.
3 § Hänvisning av ärenden till utskott
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Svar på
interpellationer
Föredrogs och hänvisades
Motionerna
1991/92:SflO-Sfl5 till socialförsäkringsutskottet
1991/92:U7 till utrikesutskottet
1991/92:Jol6 och Jol7 till jordbruksutskottet
1991/92:Ju6 och Ju7 till justitieutskottet
1991/92:Bo2-Bo4 till bostadsutskottet
1991/92:So7-Sol4 till socialutskottet
19
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
4§ Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Motionerna
med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbud-
geten för budgetåret 1991/92
1991/92:Fi7 av Rune Evensson m.fl. (s)
1991/92:Fi8 av Hans Gustafsson m.fl. (s)
1991/92:Sol5 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)
1991/92:Sol6 av Georg Andersson m.fl. (s)
1991/92:Sol7 av Berit Löfstedt och Ingvar Björk (s)
1991/92:Ub2 av Björn Samuelson m.fl. (v)
1991/92:Ub3 av Britta Sundin m.fl. (s)
1991/92:Ub4 av Ingvar Johnsson m.fl. (s)
1991/92:Ub5 av Larz Johansson m.fl. (c)
1991/92:Ub6 av Catarina Rönnung m.fl. (s)
1991/92:Ub7 av Britta Sundin m.fl. (s)
1991/92:T4 av Georg Andersson (s)
1991/92:T5 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s)
1991/92:T6 av Bengt Hurtig m.fl. (v)
1991/92:T7 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)
1991/92-.T8 av Birger Rosqvist m.fl. (s)
1991/92:T9 av Bengt Hurtig och John Andersson (v)
1991/92:T10 av Lena Öhrsvik (s)
1991/92:T11 av lan Wachtmeister och Kenneth Attefors (nyd)
1991/92:Jol8 av Kaj Larsson och Åke Selberg (s)
1991/92:Jol9 av Annika Åhnberg m.fl. (v)
1991/92:Jo20 av Göran Persson m.fl. (s)
1991/92:A1 av Lars-Ove Hagberg och Karl-Erik Persson (v)
1991/92:A2 av Mona Sahlin m.fl. (s)
1991/92:A3 av Ulla Orring (fp)
1991/92:Bo5 av Oskar Lindkvist m.fl. (s)
1991/92:Bo6 av Elving Andersson m.fl. (c,s)
med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politi-
ken
1991/92:Fi9 av Bruno Poromaa m.fl. (s)
1991/92:FilO av Rinaldo Karlsson och Carin Lundberg (s)
1991/92:Fil 1 av Bengt Hurtig och Karl-Erik Persson (v)
1991/92:Fil2 av Ivar Franzén (c)
1991/92:Fil3 av lan Wachtmeister och Bo G Jenevall m.fl. (nyd)
1991/92:Fil4 av Bengt Hurtig och John Andersson (v)
1991/92:Fil5 av Lars Werner m.fl. (v)
1991/92:Fil6 av Stina Gustavsson m.fl. (c)
1991/92:Fil7 av Ingrid Andersson och Gunnar Thollander (s)
1991/92:Fil8 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
1991/92:Fil9 av Mona Sahlin m.fl. (s)
1991/92:Fi20 av Åke Gustavsson m.fl. (s)
1991/92:Fi21 av Kenth Skårvik (fp)
1991/92:Fi22 av lan Wachtmeister (nyd)
med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsför-
valtningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.
1991/92:Fi23 av Elving Andersson och Rune Thorén (c)
1991/92:Fi24 av Sture Ericsson m.fl. (s)
1991/92:Fi25 av Hans Gustafsson m.fl. (s)
1991/92:Fi26 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
1991/92:Fi27 av Åke Gustavsson m.fl. (s)
1991/92:Fi28 av Carl Olov Persson (kds)
1991/92:Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp)
1991/92:Fi30 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c)
med anledning av prop. 1991/92:49 Vissa frågor vid överföringen av verk-
samheten vid statens vattenfallsverk till aktiebolagsform
1991/92:N5 av Rolf L Nilson m.fl. (v)
1991/92:N6 av Anita Gradin m.fl. (s)
1991/92:N7 av Siw Persson och Lennart Fremling (fp)
med anledning av prop. 1991/92:55 Ändring i prisinformationslagen
1991/92:L5 av andre vice talman Christer Eirefelt (fp)
1991/92:L6 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s)
1991/92:L7 av Lars Werner m.fl. (v)
1991/92:L8 av Marianne Carlström m.fl. (s)
1991/92:L9 av lan Wachtmeister och Lars Andersson (nyd)
1991/92:L10 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c)
med anledning av prop. 1991/92:64 Upphävande av lagen (1989:990) om till-
stånd till överlåtelse av skepp
1991/92:T12 av Bengt Hurtig m.fl. (v)
1991/92:T13 av Birger Rosqvist m.fl. (s)
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
5 § Anmälan om frågor
Anmäldes att följande frågor framställts
den 20 november
1991/92:165 av Gullan Lindblad (m) till utbildningsministern om laborato-
rieassistentutbildningen:
I en frågestund nyligen lyfte utbildningsministern fram sjuksköterske- och
barnmorskeutbildningarna som exempel på utbildningar som måste för-
längas för att uppnå EGs direktiv angående ömsesidigt godkännande av ex-
amensbevis. Det är bra att denna utbildningsfråga äntligen synes få en posi-
tiv lösning.
21
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
En av de medellånga vårdutbildningar som inte nämndes under frågestun-
den - men som också är mycket viktig - är utbildningen av laboratorieassis-
tenter.
Det kan t.ex. nämnas att Norge, Danmark, Island och Finland har som
lägst treåriga utbildningar till laboratorieassistent.
Kommer även utbildning av laboratorieassistenter att förlängas i enlighet
med UHÄs förslag?
1991/92:166 av Leif Carlsson (m) till kommunikationsministern om riksväg
34:
Kommunikationerna är bestämmande för en regions utvecklingsmöjlighe-
ter. Riksväg 34 har en helt avgörande betydelse för det inre Kalmar läns ut-
veckling. Här utgör den relativt korta sträckan Vimmerby-Storebro en
flaskhals som äventyrar regionens utveckling. Behovet av ombyggnad är väl-
dokumenterat sedan mitten av 70-talet. Successivt har projektet skjutits i ti-
den, nu till år 1999. Ombyggnaden av denna sträcka är det enskilda projekt i
Kalmar län som enligt vägverket ger störst samhällsnytta vid genomförande.
Samtidigt har den region sträckan omfattar den högsta arbetslösheten i
Kalmar län. En ombyggnad av riksväg 34 i det aktuella avsnittet skulle direkt
ge välbehövliga arbetstillfällen och på sikt stärka inre Kalmar läns konkur-
renskraft samt ge uttrycket ”hela Sverige skall leva” konkret substans.
Avser kommunikationsministern pröva möjligheten av att tidigarelägga
ombyggnaden av riksväg 34 i avsnittet Vimmerby-Storebro enligt Vim-
merby kommuns framställning till regeringen?
1991/92:167 av Ingbritt Irhammar (c) till statsrådet Bo Lundgren om mervär-
deskatten och privatvården:
En effekt av den genomförda breddningen av mervärdeskatten har blivit
att det i vissa fall uppstått en bristande neutralitet mellan offentliga och pri-
vata vårdgivare. Detta försvårar en stimulerande konkurrens mellan olika
vårdgivare.
Jag vill mot den bakgrunden fråga skatteministern om han är beredd vidta
åtgärder som undanröjer den angivna bristen på neutralitet?
1991/92:168 av Lars Sundin (fp) till statsrådet Bo Könberg om det nya sjuk-
lönesystemet:
Det nya sjuklönesystemet som skall införas från årsskiftet har rest fråge-
tecken hos en del småföretagare. De är bl.a. tveksamma till om den kompen-
sation, som den sänkta arbetsgivaravgiften ger, är tillräcklig.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga:
Har regeringen för avsikt att ytterligare sänka arbetsgivaravgiften om
småföretagarnas oro visar sig berättigad?
|
6§ Kammaren åtskildes kl. 13.23. |
Prot. 1991/92:29 21 november 1991 |
Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.
Vid protokollet
OLOF MARCUSSON
/Barbro Karlsson
23
Prot. 1991/92:29
21 november 1991
Innehållsförteckning
Torsdagen den 21 november
1§ Svar på interpellation 1991/92:17 om konkurrensen på bensin-
marknaden ....................................... 1
Näringsminister Per Westerberg (m)
Sten Andersson i Malmö (m)
2 § Svar på interpellation 1991/92:20 om småföretagens riskkapital-
försörjning ....................................... 5
Näringsminister Per Westerberg (m)
Agne Hansson (c)
Rolf L Nilson (v)
Anders G Högmark (m)
Reynoldh Furustrand (s)
Bengt Dalström (nyd)
Hadar Cars (fp)
3 § Hänvisning av ärenden till utskott....................... 19
4§ Bordläggning....................................... 20
5 § Anmälan om frågor
1991/92:165 av Gullan Lindblad (m) om laboratorieassistentut-
bildningen ..................................... 21
1991/92:166 av Leif Carlsson (m) om riksväg 34.......... 22
1991/92:167 av Ingbritt Irhammar (c) om mervärdeskatten och
privatvården................................... 22
1991/92:168 av Lars Sundin (fp) om det nya sjuklönesystemet 22
24
gotab 40291, Stockholm 1991