Riksdagens protokoll

1991/92:108

Fredagen den 8 maj

Kl. 9.00-10.20

Protokoll

1991/92:108

1 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades

Motion

1991/92:So30 till socialutskottet

2 § Svar på interpellation 1991/92:175 om omförhandling av den s.k.
Dennisuppgörelsen

Anf. 1 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Pär Granstedt har frågat mig om jag är beredd att medverka
till en skyndsam omförhandling av den s.k. Dennisuppgörelsen så att kollek-
tivtrafiksatsningarna kan genomföras med förtur, medan Österleden och
Västerleden tills vidare får anstå.

Först vill jag klargöra för Pär Granstedt att syftet med de s.k. storstadsför-
handlingarna var att utarbeta överenskommelser som syftade till att genom
åtgärder i det samlade trafiksystemet förbättra regionernas miljösituation,
öka tillgängligheten samt skapa bättre förutsättningar för regionernas ut-
veckling. Förhandlarnas uppgift var att medverka till att långsiktiga överens-
kommelser om åtgärder och finansiering kunde träffas.

Vad gäller den s.k. Dennisöverenskommelsen för Stockholmsregionen
har förhandlaren lyckats få parterna att sluta en långsiktig överenskommelse
som omfattar åtgärder och finansiering. Väl medveten om att vissa delar av
innehållet i uppgörelsen var kontroversiella sköt man fram tidpunkten för
ett slutligt ställningstagande till Österleden och Västerleden till 1992.

På den regionala och lokala nivån förbereder man för närvarande ett slut-
giltigt ställningstagande till dessa två trafikleder. Jag anser därför att ansva-
ret för att en slutlig uppgörelse om trafik och miljö i Stockholmsregionen
kommer till stånd för närvarande helt ligger i händerna på de partier i Stock-
holms stad och län som slutit principöverenskommelsen. Jag står för den del
av överenskommelsen som faller på staten och är beredd att slutföra avtalet.
Eventuella förslag till förändringar av principöverenskommelsen bör enligt
min uppfattning komma på initiativ från parterna i regionen.

Jag är således inte beredd att ta initiativ till en omförhandling av Dennis-
uppgörelsen så att kollektivtrafikinvesteringarna kan genomföras med för-

Svar på inter-
pellationer

1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 108

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-
pellationer

tur, medan Österleden och Västerleden tillsvidare får anstå. Däremot är jag
beredd att medverka i kompletterande diskussioner under den fortsatta för-
handlingsprocessen om en principuppgörelse som innefattar förslag till av-
giftssystem för finansiering av de nya trafiklederna och för minskning av bil-
trafiken i innerstaden.

Jag vill dock påminna om att det enligt riksdagens beslut är ett villkor för
att statens bidrag till de tre storstadsregionerna skall utbetalas att syftet med
uppgörelserna kan uppnås i sina huvuddrag. Någon utbetalning av bidraget
till Stockholmsregionen kan inte ske förrän regeringen fått tillräckliga garan-
tier för att uppgörelsens mål kan uppnås i sina huvuddrag.

Ur arbetsmarknadssynpunkt är det viktigt att snabbt få i gång utbyggna-
den av de olika delarna av Dennispaketet. Det är min förhoppning att för-
handlingarna i Stockholm snart kan slutföras. Enligt vad jag erfarit kan en
slutgiltig uppgörelse kanske stå klar redan denna månad.

Då Pär Granstedt, som framställt interpellationen, anmält att han var för-
hindrad att närvara vid sammanträdet, medgav talmannen att Christina Lin-
derholm fick delta i överläggningen i stället för interpellanten.

Anf.2 CHRISTINA LINDERHOLM (c):

Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret på Pär Granstedts interpellation,
som jag tar emot i hans frånvaro. Svaret är klart och tydligt, om än inte till-
fredsställande. Inget initiativ till omförhandling kommer att tas från kommu-
nikationsministerns sida. Jag anser att statsrådets ställningstagande är av
flera skäl djupt olyckligt för Stockholm och stockholmarna. Jag skall moti-
vera varför.

För det första är miljön den största förloraren och därmed Stockholmsre-
gionens invånare som är beroende av denna miljö. Jag kan inte förstå annat
än att förslaget bygger på en kraftig ökning av biltrafiken, för annars går den
tänkta finansieringen av Öster- och Västerleden inte ihop. Visserligen säger
Stockholmsleder AB att det i huvudsak handlar om en omfördelning, från
innerstaden till ringen. Men samtidigt finns planer på kraftiga utbyggnader
av arbetsplatser framför allt i sydostregionen.

Trafikökningen är en negativ miljöfaktor för en redan utsatt region. I stäl-
let skulle en totalt kraftig minskning behövas.

Om det extrema tunnelalternativet vad gäller Österleden skulle bli verk-
lighet, måste avgaserna från tunnlarna ta vägen någonstans. Tunnel under
Saltsjön är en annan allvarlig miljöfara, eftersom bottensedimentet är
mycket förorenat och knappast tål att röras i. Ett alternativ som föreslagits
är ett betongrör genom vattnet, något som dessutom kraftigt skulle försämra
genomströmningen mellan Mälaren och Saltsjön.

Västerledens hot mot Mälaröarnas miljö är väl känt. Där finns dessutom
ett enigt kommunalt nej till trafikled. Hur tänker regeringen behandla det?
Miljön hotas även längre norrut, vid Täby Kyrkby, där en arkeologiskt vär-
defull kulturmiljö skulle förstöras.

Med anledning av de här beskrivna förödande ingreppen i miljön - det
finns förvisso fler exempel än dessa - vill jag fråga statsrådet om den miljö-

konsekvensanalys som enligt lag skall göras på något sätt är på gång. Hur ser
statsrådet på ledernas tillkomst från den synpunkten?

För resten kan man fråga hur det går att göra en miljökonsekvensbeskriv-
ning av Österleden, för det projektet är ju unikt. Det finns inget liknande att
jämföra med. Aldrig har det byggts en så lång tunnel i den sortens miljö,
med trafikplatser underjord och med transporter av farligt gods. Visst låter
det som om det skulle vara bäst att avstå, eller hur, statsrådet? Det tycker
flera av de politiska partierna i Stockholm och Stockholmsregionen, däri-
bland Centern. Och ännu viktigare: det finns en bred opinion för ett nej hos
dem som bor i de berörda områdena.

Vi har redan ett exempel på en nymodighet i Österledsområdet, kolkraft-
verket vid Värtan. Det blev ju inte så lyckat från miljösynpunkt och dess
värre inte heller från ekonomisk synpunkt.

För det andra kan man fråga sig om det faktiskt inte finns möjlighet för
regeringen, om viljan finns, att ta ett eget initiativ i en fråga som ärvts från
en tidigare regering. De partier som undertecknat principöverenskommel-
sen - m, fp och s - tycks endast delvis vara överens, däribland om de delar
som berör satsning på kollektivtrafiken.

Moderaterna säger nej till avgifter på redan befintliga vägar, vilket skulle
omöjliggöra avgifter i innerstaden och därmed minskning av biltrafiken. Det
är en av de två frågor där statsrådet enligt svaret är beredd att medverka till
en lösning. Hur skall det gå till?

Folkpartiet liberalerna säger nej till Västerleden och har därmed backat
ett steg från överenskommelsen, där man bara ville avvakta.

Inom socialdemokratin finns oenighet om Österleden.

Vad finns då kvar av paketet? Jo, just det som Pär Granstedt har tagit upp
i interpellationen, nämligen kollektivtrafikdelen.

För det tredje verkar det något obetänkt att ta ansvar för garantier i mång-
miljardklassen utan några indikationer på att lederna verkligen kommer att
finansiera sig själva på det sätt som jag uppfattade var ett av villkoren för att
staten skulle medverka i projektet. Kostnaderna har ju stigit avsevärt, med
minst 50 %, kanske upp mot 100 %, sedan principöverenskommelsen under-
tecknades. Det kan inte vara god ekonomi att binda upp sig för nya garantiå-
taganden i den storleksordningen i ett läge där statens finanser är minst sagt
otillräckliga för betydligt nödvändigare insatser och där ökning av kostnader
på andra områden måste motsvaras av besparingar i minst samma omfatt-
ning.

Däremot är satsning på kollektivtrafikdelen inte ett nytt åtagande. Där
finns medel reserverade. Dessutom har regionen själv levererat in en del ge-
nom den tillfälliga investeringsavgift på kontorsbyggande som infördes och
som gällde under några år. Riksdagen har beslutat att dessa medel skall till-
föras Dennispaketet.

Fru talman! Det finns möjlighet för regeringen att återkomma till riksda-
gen med ett positivt besked till stockholmarna. Låt de partier som vill disku-
tera Öster- och Västerleden att fortsätta därmed och sätt i gång med resten.
Satsningen på kollektivtrafiken, där det finns enighet, skulle kunna påbörjas
snart. Det skulle vara en viktig miljöinsats, en förnämlig insats för de många

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-
pellationer

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

som är beroende av god kollektivtrafik och innebära god ekonomi. Dess-
utom skulle det innebära fler jobb nu.

Anf. 3 INES UUSMANN (s):

Fru talman! Det sägs att man aldrig behövde göra om dagordningen i re-
gionplanenämnden från 60-talet och fram till slutet av 80-talet, därför att det
var samma ärenden som var uppe. Det handlade om en trafikled över Mälar-
öarna, om Roslagsbana eller tunnelbana till Täby.

Det här var exempel på låsningar i trafikplaneringen som under många år
förstört möjligheterna för Stockholmsregionen att få en vettig trafikförsörj-
ning. Detta har drabbat Stockholmsregionens invånare både miljömässigt
och när det gäller möjligheterna att ta sig fram såväl kollektivt som med egen
bil. Men när centralt placerade rikspolitiker och framför allt politiker i lands-
tinget och regionplanenämnden har pratat och pratat har bilarna fortsatt att
köra. Detta har inneburit försämringar för miljön liksom igenkorkningar av
infarterna. Nyttotrafiken har inte kunnat ta sig fram.

Det var meningen att Dennisförhandlingarna skulle lösa upp det här. Vi
tyckte att det innebar en möjlighet att bryta upp de cementerade åsikter som
varit så förödande under många år. Alla fick ge med sig litet grand, men hel-
heten var viktig. Det var inte heller oväsentligt att vi i fråga om regionen
också fick en garanti att vi skulle få statliga medel för att förbättra både kol-
lektivtrafiken och vägtrafiklederna. Därför tycker jag att det är mycket bra
att kommunikationsministern klargör att det är helheten som är viktig. Jag
är mycket nöjd med att det uttrycks så klart i interpellationssvaret.

Men staten har också ett ansvar för att Dennisuppgörelsen skall bli verk-
lighet. Därför tycker jag att det är litet synd att kommunikationsdeparte-
mentet säger att man inte tänker ta några initiativ för att trycka på. Jag är
medveten om att förhandlingarna just nu är inne i ett mycket känsligt läge.
Det är bara några veckor kvar till deadline, tidsgränsen, och det vore föröd-
ande om hela projektet skulle skjutas i sank.

När det gäller Mälarbaneprojektet tog kommunikationsministern ett ini-
tiativ och stoppade klockan. Jag menar att även det här projektet är ett riks-
intresse, så att staten måste ta sitt ansvar och verkligen trycka på. Varför inte
stoppa klockan, så att förhandlingarna kan slutföras?

Jag tycker att borgerligheten i kanslihuset nu får ta borgerligheten i lands-
tinget i handen och leda in den på det rätta spåret och också ta ansvar för
bompengar eller vad det nu kommer att bli fråga om för avgifter. Trots det
som Christina Linderholm sade tål inte Stockholmsregionens befolkning
som helhet mer förhalning av trafiklösningarna. Detta får inte bli något slags
nytt uppskjutande som när det gällde Kungshatt och Roslagsbanan. Vi behö-
ver hela Dennispaketet, och jag tycker att det vore oerhört tragiskt om de
olika partiernas egenintresse skulle få styra.

Från arbetsmarknadssynpunkt är det ju också viktigt att arbetet kommer
i gång nu när vi har en lågkonjunktur - i rimlig tid innan högkonjunkturen
kommer tillbaka och de högre priserna gör att det blir dyrare. Vi vet att tun-
nelkostnaderna kommer att skjuta i höjden. Det fattas fortfarande mycket
pengar, men låt oss inte förvärra situationen ännu mer. Jag vädjar till kom-

munikationsministern: Stoppa klockan och stöt pä förhandlarna, så att det
verkligen blir en slutgiltig uppgörelse.

Anf. 4 EVA ZETTERBERG (v):

Fru talman! Först vill jag anlägga några formella synpunkter. Det är med
förvåning som jag har sett att våra interpellationer har delats upp, så att de
tas var för sig. Den interpellation som jag har ställt till kommunikationsmi-
nistern handlar i stort sett om samma saker som de andra interpellationerna,
om trafiksatsningarna i Storstockholm och om Dennisförhandlingarna och
möjligheterna till omförhandling. Jag tycker därför att det är litet märkligt
att spara mina synpunkter till slutet, när allt annat är färdigdiskuterat.

Till kommunikationsministern vill jag apropå det svar som Pär Granstedt
har fått säga att jag beklagar att man från regeringens sida inte ser allvarli-
gare på möjligheterna att snabbt komma i gång med kollektivtrafiksats-
ningar. Jag delar helt kommunikationsministerns uppfattning att det är vik-
tigt med den bredare samlingen. Syftet med Dennisförhandlingarna kan
inte, såvitt jag förstår, vara annat än gott. Det är nämligen oerhört viktigt att
man finner breda lösningar över partigränserna, och inget parti har väl nå-
gon annan uppfattning. Men man kan naturligtvis ifrågasätta resultatet. Det
har ju visat sig att man ännu inte har kommit i gång och att satsningen på
kollektivtrafiken blir alltför liten. Det är inte heller satsningen på kollektiv-
trafiken som har varit särskilt kontroversiell, utan det är de andra trafikle-
derna som ifrågasätts av flera partier.

Jag skall inte föregripa svar på de speciella frågor om trafikmiljön som
jag har ställt och som vi alltså får återkomma till. Men jag vill än en gång
understryka vad som kommer fram i den här interpellationen och i diskussio-
nerna med de andra debattörerna: att kollektivtrafiken ju berör en mycket
stor grupp människor i vårt län, de människor som inte har bil och de som
har bil men som ändå föredrar att åka kollektivt.

Det finns alltså all anledning att satsa snabbt på det här området och att
bygga ut för att kvinnor och andra som inte åker bil i samma utsträckning
som män skall kunna göra det.

I Vänsterpartiet är vi mycket intresserade av de här kollektivtrafiksats-
ningarna, och vi har i motioner lagt fram mycket konkreta förslag såväl i riks-
dagen och landstinget som tillsammans med Stockholms stad. Det fattas inte
objekt, och det finns all anledning att sätta i gång med dem nu. Varför tycker
kommunikationsministern att regeringen skall ha en så låg profil? Varför kan
inte regeringen aktivt gå in och tillsammans med dem som förhandlar ta sitt
ansvar och se till att det hela kommer i gång i stället för att låta det bli en
ytterligare förhalning med de kollektiva satsningarna, eftersom det finns
problem beträffande trafiklederna i vårt län och det finns anledning att dis-
kutera dem?

Anf. 5 JOHAN LÖNNROTH (v):

Fru talman! Jag får som Eva Zetterberg säga att principdiskussionen i an-
slutning till den här interpellationen är exakt densamma som för Göteborgs
del. Det svar som jag har fått på min interpellation innehåller egentligen ing-

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar pä inter-

pellationer

1* Riksdagens protokoll 1991192. Nr 108

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

enting utöver det som Mats Odell redan har sagt i svaret på centerinterpella-
tionen.

Jag är i detta hus ganska van vid att lyssna på diskussioner om Stockholms-
problem. Oftast har man mycket svårt att få stockholmare att ta del av dis-
kussioner som rör Göteborgs problem. Även av det skälet väljer jag att re-
dan nu gå in i debatten.

Överenskommelsen om trafik och miljö i Göteborgsregionen innehöll dels
ett antal kollektivtrafikprojekt, som alla var överens om, dels en ny sträck-
ning av E 6 öster om Göteborg som var kontroversiell. På det sättet liknar
situationen i Göteborg mycket den i Stockholm. Så småningom har alla par-
ter enats om att E 6-ans nya sträckning var förkastlig. Det gäller de inblan-
dade kommunerna och också staten genom vägverket. Vi göteborgare
trodde då att allt var gott och väl och att vi skulle kunna dra i gång kollektiv-
trafikinvesteringarna. I januari fick vi visserligen 25 milj.kr. till byggandet
av den s.k. Lisebergsstationen, vars totalkostnad uppgår till 75 milj.kr. Men
sedan var det stopp. I februari sade Göteborgsregionens kommunalförbund
att det när det gällde trafikinvesteringar fanns beredskap för att investera
282 milj.kr. i vår och 420 milj.kr. nästa budgetår. Men departementet reste
hinder. Man sade att alla delar av överenskommelsen måste vara finansie-
rade, även en ny E 6-dragning, trots att statens vägverk självt tagit avstånd
från det tidigare förslaget till dragning.

Göteborgsregionens kommunalförbund har sedan dess arbetat för glatta
livet för att klarlägga vad som behöver göras och uppfylla sin del av överens-
kommelsen. Ändå säger nu Mats Odell att man måste säkerställa att syftet
med överenskommelsen uppnås i sina huvuddrag, vilket tycks kräva att man
dels löser frågan om ny sträckning av E 6 genom Göteborg, dels löser frågan
om formerna för att införa ett nytt avgiftssystem för vägtrafiken.

Men hur i Jesu namn, om jag nu får använda det uttrycket, skall man
kunna ge definitiva garantier för detta när lagstiftningsläget är oklart och sta-
ten just övergivit sitt tidigare vägprojekt? Om kommunerna och vägverket
nu exempelvis skulle kunna enas om att vi faktiskt klarar oss med nuvarande
sträckning av E 6, kanske med några små kompletteringar, kan man fråga
sig om det räcker. Eller är det ett självändamål att vi måste dra en ny motor-
led genom landskapet?

Det finns inget vettigt skäl att hålla inne med pengarna till de nödvändiga
kollektivtrafikinvesteringarna i Göteborg, vilka dessutom ger välbehövliga
jobb i ett kärvt konjunkturläge.

Jag vill alltså fråga Mats Odell varför vi inte kan få de här pengarna nu.
Jag trodde att besluten i storstadsfrågorna - det gäller alltså alla de tre stor-
städerna - innebar att man reserverade pengar. Har kommunikationsminis-
tern över huvud taget några pengar till detta? Ibland får man en känsla av
att Mats Odell har en viss förmåga att återanvända redan förbrukade pengar.

Jag vet att det under de kommande månaderna av unga miljöaktivister i
Göteborg planeras cykeldemonstrationer och trafikblockader. Många
kristna ungdomar kommer att delta i aktiviteterna. Det är en katastrofal mil-
jösituation i det centrala Göteborg. Jag tror att alla göteborgare förväntar
sig att staten, som faktiskt är medansvarig för att det har kört ihop sig i dis-
kussionerna, nu satsar pengar.

Anf. 6 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Först skall jag nämna något om de tekniska frågorna när det
gäller varför interpellationerna inte behandlas i ett sammanhang. Till Eva
Zetterberg vill jag säga att Pär Granstedts interpellation lämnades in någon
gång i böljan av april. Jag tror att det var den 6 april. Eva Zetterbergs inter-
pellation var oss till handa den 5 maj. Beredningen av dessa interpellationer
har alltså skett vid helt olika tidpunkter. Johan Lönnroths fråga väljer jag att
besvara i anslutning till att jag besvarar Eva Zetterbergs interpellation, an-
nars tror jag att vi får en märklig debatt här.

Christina Linderholm är inte nöjd med mitt svar att jag inte är beredd att
medverka till att omförhandla och att i förtid betala ut. Problemet, Christina
Linderholm, är inte mitt, problemet är riksdagens. Det är riksdagen själv
som har ålagt regeringen dessa restriktioner i beslutet. Jag har själva texten,
om det råder någon oklarhet på denna punkt. Jag tror att vi inte skall ägna
mer tid åt kompetensförhållandena. Jag har bl.a. på grund av en anmälan
från Ines Uusmann varit i konstitutionsutskottet och diskuterat denna typ av
frågor. Jag vet därför ungefär vad jag talar om i detta sammanhang, även om
detta inte var en direkt parallell till detta fall. Men var statsrådens gränser
går när det gäller att överskrida de befogenheter som vi är tilldelade av riks-
dagen är faktiskt svaret på denna fråga.

Vi kanske skall uppehålla oss en liten stund vid själva Dennisöverenskom-
melsen, eftersom mina meddebattörer här i stor utsträckning representerar
partier som har valt att ställa sig utanför överenskommelsen och som har ett
starkt politiskt intresse av att nedvärdera de miljömässiga effekterna av
denna överenskommelse. Den bygger faktiskt på ett mycket stort antal ut-
redningar som rör effekterna av olika åtgärder som ingår i överenskommel-
sen. Dessa utredningar är ganska omfattande.

En utredning heter Trafikanalyser av förslag inom storstadsförhandlingen
i Stockholm. Den är utarbetad inom landstingets regionplane- och trafik-
kontor. I den utredningen redovisar man faktiskt effekterna av utbyggnaden
av kollektivtrafiken, av bannäten och av trafiklederna och effekterna av bil-
avgifterna. Detta jämförs med ett referensalternativ som innebär en utbygg-
nad enligt nu gällande planer, och därutöver områdesavgifter i innerstaden
utom nord- och sydstråken.

I korthet innebär dessa jämförelser att andelen kollektivtrafikresor väntas
öka med 5 procentenheter fram till sekelskiftet. Utbyggnadsalternativet be-
räknas medföra förbättringar i medelrestid på cirka tre minuter till år 2020,
när det gäller både bil- och kollektivtrafiksystemet, jämfört med referensal-
ternativet. Det innebär restidsbesparingar i ett nuvärde på 9-17 miljarder
kronor. Jag går inte i detalj in på hur detta är beräknat. Men på grund av
mindre trafikarbete beräknas utbyggnadsalternativet leda till förbättringar
av miljön och trafiksäkerheten till ett värde av ca 5 miljarder kronor och
lägre fordonskostnader med ca 6 miljarder kronor.

Effekterna på miljön och trafiksäkerheten blir alltså positiva om huvud-
dragen i Dennisöverenskommelsen genomförs. De vägs upp av högre drifts-
kostnader för kollektivtrafiken. Den samhällsekonomiska kalkylen pekar
alltså totalt sett på att kostnader och intäkter balanserar varandra i detta
sammanhang.

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Svar på inter-
pellationer

Jag tycker att detta är viktigt att poängtera när mina meddebattörer ger
sig på den här överenskommelsen som något som i huvudsak hotar miljön i
Storstockholmsområdet. Sanningen är alltså att det är precis tvärtom. Även
av den anledningen vill jag konstatera att de miljökonsekvensbeskrivningar
som Christina Linderholm efterlyste tas fram, enligt naturresurslagen, i sam-
band med detaljprojekteringen. I propositionen framgår det ganska klart att
sträckningar och utformningar inte har studerats i detalj, utan det förutsätts
att dessa frågor närmare bereds på sedvanligt sätt inom ramen för den lokala
och regionala planeringen.

Ines Uusmann frågade varför man inte kan stoppa klockan, så att förhand-
lingarna kan slutföras. Jag tror för min del att det bästa i en förhandlingssi-
tuation trots allt är att det finns ett tryck tidsmässigt. Jag tyckte att även Ines
Uusmann själv nästan lutade åt det hållet när hon sade att Stockholmsregio-
nen inte tål mer av förhalning. Just det, därför tror jag inte att man skall
stoppa klockan och åstadkomma en sådan förhalning.

Anf. 7 EVA ZETTERBERG (v):

Fru talman! Jag är väl medveten om att våra interpellationer lämnades in
vid olika tidpunkter, men problemet att behandla dem samtidigt när man har
fått interpellationerna och när svaren är skrivna tycker jag borde vara lätt
att klara av ett presidium. Men vi kanske skall lämna denna fråga därhän,
eftersom vi nu har denna diskussion.

Jag vill återvända till frågan om det politiska underlaget för Dennisöver-
kommelsen. Christina Linderholm har redan varit inne på hur svagt detta
underlag tycks vara i dag, därför att man från olika partier har olika uppfatt-
ning och delvis gått ifrån den. Jag behöver bara peka på Folkpartiet och Väs-
terleden. Det finns även andra motsättningar t.ex. när det gäller biltullar,
som Moderaterna ännu inte har accepterat. Det finns alltså en rad olika poli-
tiska frågetecken kring detta. Därmed inte sagt att jag skulle anse att rege-
ringen skulle frångå sina befogenheter och inte låta riksdagen fatta beslut.
Men jag anser att det ändå finns stora möjligheter för regeringen att, som
den part som ger en stor del av medlen, gå in i förhandlingarna och kunna
påpeka att man anser att underlaget för överenskommelsen sviktar. Syftet
med en sådan överenskommelse måste ju vara att den har så bred politisk
uppbackning som möjligt. Mats Odell måste tillstå att den uppbackningen i
dag saknas.

Den andra aspekten som Christina Linderholm var inne på och som även
återkommer i min interpellation är miljöaspekten. Jag har svårt att förstå att
kommunikationsministern inte ser att ökad utbyggnad av trafikleder leder
till ökad miljöförstöring. Det finns en rad undersökningar i Stockholms län
som visar att försurningen tilltar, att det finns en hel del tecken när det gäller
skärgården, t.ex. att bottnarna är övergödda. Det finns alltså en rad olika
mycket klara miljöindikatorer på hur trafiken har bidragit till en sämre miljö
i Stockholm. I detta sammanhang kan vi inte vänta. Man måste inse hur
bråttom det är att snabbt få till stånd en omförhandling och snabbt få ett
nytt resultat. Någon ytterligare förhalning är vi inte intresserade av. Dessa
investeringar i kollektivtrafiken behövs nämligen i allra högsta grad.

Jag kan tillstå att det kan behövas vissa satsningar även på trafikleder för

att undanröja klara problem där sådana finns, där trafiken stockar sig, och
där vi har varit intresserade av att medverka till lösningar. Jag tänker t.ex.
på Norra länken. Det är helt klart att detta kan behövas, men inte i den stor-
leksordning som Dennisöverenskommelsen innebär och där kollektivtrafi-
ken borde vara den stora och grundläggande satsningen.

Anf. 8 TALMANNEN:

När det gäller Eva Zetterbergs synpunkter på att en samordning av inter-
pellationer skulle kunna ordnas av presidiet, vill jag bara erinra om att det
är regeringen som avgör hur interpellationer besvaras.

Anf. 9 CHRISTINA LINDERHOLM (c):

Fru talman! Först vill jag vända mig till Johan Lönnroth. Jag delar inte
uppfattningen att Stockholmsproblemen diskuteras så överdrivet mycket i
denna kammare. Däremot skulle man kunna se hur mycket Stockholm dis-
kuteras jämfört med landsorten i förhållande till invånarantal på olika stäl-
len. Men detta hör inte till denna debatt.

Ines Uusmann sade att lederna är av riksintresse. Jag vill hävda att Stock-
holmsregionens miljö, kulturarv och kulturskatter också är av riksintresse.
Det är därför som jag tycker att det är så angeläget att man just diskuterar
mijöfaktorerna. Min och Centerns uppfattning överensstämmer inte med
den redovisning som har gjorts av dem som är förespråkare för lederna, att
miljöeffekterna blir positiva. Det finns även andra utredningar, och det
borde finnas skäl att ta del även av de övriga utredningar som har gjorts
framför allt om Öster- och Västerlederna för att man skall få en objektiv
bedömning, så att man kan väga samman alla åsikter och inte bara åsikterna
från dem som har varit förespråkare för lederna.

Statsrådet säger att ökningen av kollektivtrafiken skulle bli ungefär 5 pro-
centenheter i och med detta totala utbyggnadsalterntiv med både leder och
kollektivtrafik. Men det finns även beräkningar som visar att biltrafiken
kommer att öka med 15 procentenheter i och med de utbyggnader av biltra-
fikleder som skall göras. Ingenstans i världen har man kunnat redovisa en
minskning totalt sett av biltrafiken genom att bygga nya trafikleder. Trafik-
mängden ökar regelmässigt. Det finns ingen anledning att tro att det skulle
bli på något annat sätt just här i Stockholmsregionen. Miljön tål inte en ök-
ning. Jag delar helt Eva Zetterbergs uppfattning att miljön inte tål mer bil-
trafik, oavsett om den går under eller över jord.

Slutligen vill jag säga något om bilavgifterna. Hur i all sin dar skall man
lösa denna fråga, när ett av partierna som har varit med om uppgörelsen en-
vist hävdar att det inte får bli några avgifter på befintliga vägar. Såvitt jag
förstår är Stockholms innerstad full av befintliga vägar där man alltså inte
skulle ta ut någon bilavgift. Hur tänker kommunikationsministern lösa det
problemet?

Anf. 10 INES UUSMANN (s):

Fru talman! Jag delar kommunikationsministerns uppfattning att förhand-
lingar skall ske under en viss press. Det brukar bli bättre resultat då. Men
pressen får inte bli så stor att andra aspekter, innebärande att vi struntar i

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

alltihopa därför att det blir alltför besvärligt, tar överhand. Jag tror därför
att det vore bra om kommunikationsministern kunde förklara sin avsikt ge-
nom att tala om att det är oerhört viktigt att vi får till stånd den här uppgörel-
sen. Jag menar inte att kommunikationsministern i dag skall säga att vi nu
stoppar klockan. Vad jag efterlyser är en aviktsförklaring med beskedet att
det här även från statens synpunkt är viktigt.

Dessa saker är viktiga för hela landet. Naturligtvis handlar det också väl-
digt mycket om miljön. Hela Stockholmsområdet är faktiskt av riksintresse,
eftersom det är en huvudstadsregion. Dessutom handlar det om gammal kul-
turbygd.

När det gäller miljöaspekterna är det ett faktum att ett av partierna, Mo-
derata samlingspartiet, säger att det inte skall vara bilavgifter på befintliga
vägar. På något vis är det allmänt accepterat som det slutgiltiga avgörandet.
Men såvitt jag förstår har det sagts att man får återkomma till Länsförbundet
om det skulle bli andra förhandlingsresultat. Det betyder att inte ens Mode-
raterna har absolut slutna mandat. Men det är naturligtvis något som de får
svara för.

Vad som behövs här är en helhetssyn. Jag tror faktiskt att samtliga partier
som ingår i den här uppgörelsen - dvs. Folkpartiet, Moderaterna och Social-
demokraterna - är helt medvetna om det.

Centerpartiet har mält sig ur den här diskussionen. Bl.a. har man sagt att
det över huvud taget inte skall vara någon tillväxt vad gäller arbetsplatser på
Södertörn och i den delen av Storstockholm. Jag tycker att det är märkligt,
med tanke på att man i andra sammanhang hävdar inomregionala aspekter -
dvs. att vi skall ha en regional fördelning inom Stockholms län, en rättvis
fördelning mellan t.ex. sydvästra och nordöstra delarna. Inte minst varu-
transporterna behöver vi också ta hänsyn till. Det är ju inte bara människor
som åker, utan det är också oerhört många varor som forslas i den här regio-
nen.

Anf. 11 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Eva Zetterberg tycker att underlaget för uppgörelsen är
svagt. Hon hänvisar till olika uttalanden som olika politiker har gjort.

Jag vill bara ännu en gång konstatera att här pågår faktiskt en förhandling.
Om de olika uttalandena kan man ha olika uppfattning. Slutsatsen är att det
pågår en förhandling. Mörkret är alltid som djupast strax före gryningen.
Jag tror alltså att det finns anledning att ha gott hopp om att vi skall kunna
åstadkomma en positiv lösning, innebärande att såväl regionen som staten
kan komma i gång med sina åtaganden så fort som det någonsin är möjligt.

Miljöeffekterna tar Eva Zetterberg upp igen. Hon tror inte på det som
sägs här. Jag vill upprepa att jag har redovisat hur just helheten så att säga
slår och vilken positiv miljöeffekt detta får för situationen i det aktuella om-
rådet.

Christina Linderholm säger att Stockholmsregionens miljö är av riksin-
tresse, och det är alldeles rätt. Det är ju därför som det krävs en samlad lös-
ning. Det är också därför som vi måste slå vakt om helheten. Vi får inte börja
bryta ner det hela, så att parterna gräver ner sig i de gamla skyttegravarna.
Ines Uusmann beskrev den saken i sitt första inlägg. Partitaktiskt kan den

situationen vara intressant för vissa partier - det inser jag - men som motiv
är det inte tillräckligt för att man skall ansluta sig. Det krävs alltså att vi står
raka och utnyttjar den majoritet som faktiskt finns och att vi med kraft ge-
nomför det här projektet. Detta är helt nödvändigt.

Vidare säger Christina Linderholm att det inte finns något exempel på att
trafiken inte expanderar i takt med utbyggnaden av vägsystemet. Det är
mycket möjligt att det är så. Men Dennisöverenskommelsen är ganska unik.
Om man bryter ner siffrorna när det gäller de totala investeringarna, finner
man för det första att det mera gäller kollektivtrafiken än vägarna. För det
andra sker vägutbyggnaden inte helt utan villkor. Enligt den här överens-
kommelsen skall det ju vara avgifter på de aktuella vägarna för att begränsa
trafiken.

Jag tror att Christina Linderholm har all anledning att försöka lämna de
perspektiv som hon är inne på och i stället se till helheten. Det gäller verkli-
gen att försöka komma in i den här gemenskapen av parter som försöker få
en kraftfull satsning på helheten för att åstadkomma en bättre miljö i Stock-
holmsområdet.

Ines Uusmann säger att jag borde tala om att det här är viktigt också för
staten, och det gör jag mycket gärna återigen. Jag har nämligen gjort det
flera gånger förut. Det här manifesteras genom att staten, riksdagen, har an-
slagit 5,5 miljarder kronor till de tre storstadsuppgörelserna, och då på de
villkor som flera av interpellanterna här i dag vill bryta ner till ett moras av
nya förhandlingssituationer som ingen av oss kan överblicka.

Talmannen anmälde att Eva Zetterberg anhållit att till protokollet få an-
tecknat att hon inte ägde rätt till ytterligare inlägg.

Anf. 12 CHRISTINA LINDERHOLM (c):

Fru talman! Till att börja med vill jag säga att jag tycker att Ines Uusmann
har cementerat den syn på socialdemokratin som finns på många håll - dvs.
åsikten att Socialdemokraterna är ett betongparti och dessutom ett parti som
ser utvecklingen i ett, skulle jag vilja säga, bakåtperspektiv i stället för att
vara framsynt.

Centern har inte mält sig ur diskussionen, och Centern har inte avstått från
att delta i förhandlingarna. För att inte ta till överord säger jag att vi i Cen-
tern blev uppmanade att avstå från att vara med, eftersom vi inte var intres-
serade av vissa av trafiklederna. Vi har alltså icke sagt nej till alla trafikle-
derna. Vi har diskuterat Värtalänken på ett positivt sätt. Vi har diskuterat
Norra länken. Vi har diskuterat Södra länken.

Vi anser att det kan vara nödvändigt att bygga en hästskoformad led runt
Stockholm för att få en sammanhållning av lederna, med koppling till Es-
singeleden. Men vi i Centern har, utifrån det underlag som finns både från
förespråkare och från dem som har en annan syn på nya trafikleder, kommit
fram till att det finns mycket starka skäl/or miljön och mot Österleden och
Västerleden. Därför har vi inte ansett oss ha anledning att vara tillskyndare
när det gäller den här sortens leder.

Jag får inte svar på några av frågorna. Förhandlingar pågår, säger kommu-
nikationsministern. Men det finns ett antal frågor där regeringen faktiskt har

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-
pellationer

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

ett ansvar. En fråga som fortfarande gäller är: Vad är det för diskussion som
förs med Ekerö kommun, där man har sagt definitivt nej till Västerleden?

Hur tänker regeringen hantera den saken?

I övrigt kan jag inte säga att jag delar kommunikationsministerns uppfatt-
ning om detta med att regeringen inte har möjlighet att ta initiativ. Förmå-
nen med att vara i regeringsställning är ju just att man kan återkomma till
riksdagen med nya förslag. Även gamla frågor kan tas upp på nytt. Den möj-
ligheten finns alltså. Det är helt klart.

Satsningen på kollektivtrafiken är större än satsningen på lederna, säger
kommunikationsministern. Jag skulle vilja be kommunikationsministern att
ge ett exempel.

Kostnadsökningen vad gäller trafikledsdelarna blir ju allt större. Det
framgår varje gång man får i sin hand en publikation om lederna. Jag förstår
inte hur det är möjligt att från den aspekten göra en bedömning av kostna-
derna för lederna.

Se till helheten, säger kommunikationsministern. Ja, det är det vi gör. Vi
ser miljön som en del av den helhet som är så viktig för Stockholms invånare
och för landet i övrigt. Det är alltså viktigt att miljön i Stockholmsregionen
är god. Vi anser att ny teknik och nya kommunikationssätt är mycket bättre
än gammalmodiga trafikledssystem som man börjar gå ifrån - man börjar
nämligen diskutera att avstå från sådana system - i andra delar av världen.
Varför skall vi gå bakåt när andra går framåt?

Anf. 13 INES UUSMANN (s):

Fru talman! Ordet helhet har blivit det viktiga ordet i den här debatten.
Jag tycker att det är väsentligt att hålla fast vid detta med helheten och hel-
hetssynen, som ju står i motsats till bytänkandet och det som brukar kallas
NIMBY-effekten - dvs. gärna en bra trafikmiljö och gärna en bra lösning
vad gäller hela infrastrukturen i Stockholms län, men ”not in my backyard”.
Det får alltså inte beröra den egna lilla byn.

Detta är ett politiskt dilemma i väldigt många frågor som vi folkvalda
måste lära oss att hantera. Jag beklagar att Centern inte har förmåga att höja
sig något över bytänkandet. Om Centerns förslag förverkligades, skulle hela
regionen drabbas vad gäller arbetsmöjligheter, utveckling och en god miljö
både i innerstaden och i kommunerna runt omkring.

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Svar på interpellation 1991/92:194 om infrastrukturinvesteringar
i Malmöregionen

Anf. 14 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Rolf L. Nilson har frågat mig hur Sverige skall klara de beslu-
tade miljö- och energimålen om ett ekologiskt anpassat samhälle med lägre
utsläpp, ökad energieffektivitet etc. om det samtidigt planeras och byggs för
en kraftigt utökad vägtrafik samt vilka besked jag i dag kan lämna om stat-
liga medel till infrastrukturinvesteringar i Malmöregionen.

Riksdagen antog våren 1991 en särskild strategi för hur arbetet inom trafi-
ken skall inriktas för att klara de beslutade målen. Strategin bygger på att
regeringen och riksdagen successivt fattar beslut om nya åtgärder. Rege-
ringen har i regeringsdeklarationen, budgetpropositionen och nyligen i årets
kompletteringsproposition framlagt sin syn på hur detta arbete bör bedrivas.
Ett intensivt beredningsarbete pågår nu inom regeringen och i flera statliga
verk. Arbetet syftar till att ta fram konkreta förslag till åtgärder.

Regeringen kommer i september 1992 att få trafikverkens nya miljörap-
porter med förslag till åtgärder. Statens naturvårdsverk kommer i oktober
1992 att lämna sina förslag till åtgärder för att begränsa utsläppen av växthus-
gaser. Trafiken berörs eftersom transportsektorn svarar för betydande ut-
släpp av koldioxid. Flera statliga utredningar kommer under året att lämna
förslag till åtgärder om hur ekonomiska styrmedel på ett bredare och mer
effektivt sätt skall utnyttjas bl.a. inom trafiken.

Av min framställning framgår att regeringen inte anser att hittills fattade
beslut är tillräckliga. Ytterligare åtgärder kommer att krävas. Det är - som
jag redan anfört i årets budgetproposition - en fördel om miljöarbetet på
transportområdet kan baseras på en bred politisk enighet i Sverige, och jag
avser att verka för att denna kan skapas.

Jag vill erinra om att riksdagen beslutat om att det ytterst måste ske en
avvägning mellan olika samhällsmål. Utmaningen består i att tillgodose an-
gelägna miljökrav samtidigt som lika angelägna trafikpolitiska krav realise-
ras.

När det gäller statliga medel till infrastrukturinvesteringar i Malmöregio-
nen har den frågan inte prövats nu. Skälet till detta är att de refererade Hul-
terströmförhandlingama ännu inte är slutförda. Han kommer att presentera
sitt förhandlingsresultat den 1 juni 1992.

Då Rolf L. Nilson, som framställt interpellationen, anmält att han var för-
hindrad att närvara vid sammanträdet, medgav talmannen att Eva Zetter-
berg fick delta i överläggningen i stället för interpellanten.

Anf. 15 EVA ZETTERBERG (v):

Fru talman! Jag vill först, i likhet med vad regeringsrepresentanter ofta
brukar ange, säga att arbetet är så fördelat inom partiet att det är jag som
mottar Rolf L. Nilsons svar. Jag vill tacka för det svaret.

När jag vänder mig till kommunikationsministern vill jag bötja med den
punkt i svaret som jag tycker är mycket positiv, nämligen att regeringen inte
anser att hittills fattade beslut är tillräckliga och att regeringen är mycket
angelägen om att få fram en bred politisk enighet. Jag tycker att det är
mycket positivt att man för Malmöregionen, till skillnad från Stockholmsre-
gionen, faktiskt eftersträvar en bred politisk enighet.

Därmed inte sagt att jag är särskilt nöjd med svaret. Jag tycker att rege-
ringen kommer litet lindrigt undan. Mats Odell hänvisar till förhandlingar
med Sven Hulterström om Malmöregionen och att de inte är slutförda. Nej,
de skall redovisas den 1 juni. Men redan nu är jag övertygad om att kommu-
nikationsministern har klart för sig vilka förslag som föreligger.

Fru talman! Jag vill också hänvisa till att det i brev och olika skrivelser från

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

1** Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 108

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

länsstyrelsen i Malmöområdet finns klara och konkreta önskemål om vilka
satsningar man vill göra i området. Skulle det inte vara möjligt för regeringen
att i dag uttala sig något om vad man ser som viktiga satsningar? Jag tycker
att svaret är litet väl till intet förpliktigande i den delen.

Jag vill också uttrycka min oro över det beslut som i går fattades i fråga
om Öresundsbron. Jag ser inte det som ett steg framåt för den kollektiva
trafiken i Malmöområdet, utan jag ser det som ännu en bit på väg mot ytterli-
gare trafikleder och ytterligare privatbilism. Det får klara miljökonsekven-
ser.

Det kan inte vara okänt för kommunikationsministern att just Skåne och
Malmöområdet är ett av de områden i vårt land som är värst drabbade av
miljöförstöring, där trafikutsläpp m.m. skapar stora miljöproblem. Det
borde därför vara än mer angeläget att titta på just de problemen.

Jag förväntar mig ingen synpunkt om Öresundsbron, eftersom beslutet är
fattat, och jag har förstått att kommunikationsministern har ställt sig positiv
till det. Men jag vill deklarera att jag ser det som ett klart steg tillbaka för
utvecklingen av kollektivtrafiken i Malmöområdet.

Anf. 16 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Det var roligt att Eva Zetterberg i alla fall delvis var nöjd med
svaret. Det gläder mig.

När det gäller Öresundsbron genomförs redan nästa vecka den stora mil-
jöhearing som bl.a. ingår i det mycket omfattande arbetet med att pröva mil-
jökonsekvenserna av bygget. Det är en mycket viktig del av beslutet.

Om vi ändå skulle ägna oss litet grand åt vad som görs i Malmöregionen.
Jag har svarat på frågor om detta i kammaren vid ett par tillfällen tidigare,
men jag skall gärna upprepa det jag sade om det konkreta innehållet i de
satsningar som görs.

Det har i olika sammanhang avsatts pengar, bl.a. har 900 milj.kr. anslagits
till en tunnel för järnvägstrafik under Hallandsåsen. 80 milj.kr. har anslagits
till snabbtågsanpassning av södra stambanan. På vägområdet har totalt 353
milj.kr. anvisats till bl.a. E4, sträckan Hyllinge-Åstorp, väg 12 i Veberöd
och väg 21 förbi Hässleholm. Totalt har Skåneregionen hittills fått anslag på
drygt 1,3 miljarder kronor. När byggandet av Öresundsbron startar, alltså i
slutet av nästa år, får regionen dessutom ett mycket stort och långvarigt pro-
jekt, som kommer att generera sysselsättning i regionen.

Anf. 17 EVA ZETTERBERG (v):

Fru talman! Visst är det bra att man kommer att ha denna miljöhearing
om Öresundsbron. Men miljökonsekvenserna av ett brobygge är inte
okända. Det har hållits ett antal sådana hearingar i olika former. En hel del
av det materialet finns redan. Sedan är det fråga om ifall man väljer att ta
det till sig eller inte.

Jag vill tacka för de kompletterande uppgifterna om de satsningar som
görs i Malmöregionen på trafikområdet. Visst kan det låta som stora sum-
mor. Men hela summan på 1,3 miljarder går inte till kollektivtrafiken. Det
är där jag anser att de stora satsningarna borde ske.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Svar på interpellation 1991/92:195 om kollektivtrafikinveste-
ringar i Göteborgsregionen

Anf. 18 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Johan Lönnroth har frågat mig om när och hur erforderliga
medel skall bli tillgängliga för de investeringar som är nödvändiga i Göte-
borgsregionens kollektivtrafiksystem för de närmaste åren. Vidare frågar
han om statliga medel kan betalas ut omedelbart. Slutligen frågar han om
andra initiativ är aktuella för att undanröja sanitära olägenheter från biltrafi-
ken i Göteborgs kommun.

Överläggningar pågår om genomförandet av storstadsöverenskommelsen
för Göteborgs del. Dessa syftar till att säkerställa att syftet med överenskom-
melsen uppnås i sina huvuddrag. Delfrågor i överläggningarna handlar dels
om en ny sträckning av E 6 genom Göteborg, dels om att klarlägga förutsätt-
ningarna och formerna för att införa ett modernt avgiftssystem för vägtrafi-
ken.

Beträffande fråga två kan jag säga att det i dagsläget inte är klart när med-
len kan utbetalas. Detta beror på de överläggningar som jag nyss nämnde.
Ett genomförande av överenskommelsen skulle innebära väsentliga förbätt-
ringar av trafikmiljön i Göteborg. Mot denna bakgrund är det angeläget att
överenskommelsen genomförs.

I den tredje frågan efterlyses ytterligare initiativ från min sida. Förutom
de nu pågående överläggningarna är det inte aktuellt för mig att ta andra
initiativ beträffande trafikmiljön i Göteborgs kommun.

Anf. 19 JOHAN LÖNNROTH (v):

Fru talman! Jag skall inte upprepa mitt tidigare inlägg, utan välja en va-
riant av det som består av ett brev som skickades från Göteborg den 15 april.
Det är ställt till statsrådet Mats Odell och undertecknat av Lars Åke Skager,
styrelseordförande i kommunalförbundet för samordning och utveckling
över kommungränserna i Göteborgsregionen, och Göran Johansson, ordfö-
rande i förbundets ledningsgrupp för trafik.

”Vid våra överläggningar den 20 december förra året utlovades att depar-
tementet, strax efter julhelgen, skulle ge svar på vår framställan om att sta-
ten skall börja genomföra sin del av överenskommelsen. Sedan dess har
25 mkr av det statliga extra anslaget, som ingår i överenskommelsen, beta-
lats ut till den s.k. Lisebergsstationen, vars totalkostnad uppgår till 75 mkr.
I övrigt har inga besked lämnats.

Av det material som översändes inför överläggningarna framgick att regio-
nen, i enlighet med överenskommelsen, båbörjat alla åtaganden som berör
kollektivtrafik och regionaltåg.

Sedan dess har Vägverket, efter regeringens uppdrag, utarbetat alterna-
tiva förslag till ‘vägstruktur i östra regionen'. Regionens kommuner arbetar
nu med att bedöma de av kommunikationsdepartementet önskade alternati-
ven till ny vägstruktur.

Frågan om E 6 har nu klarnat så mycket att utredningsarbetet om bilavgif-
ter kan bedrivas med full kraft. Det sker i GöteborgsRegionens regi, helt
efter de villkor som anges i trafiköverenskommelsen. I samband med utred-

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

ningsarbetet har Göteborgsregionen etablerat kontakter med bl.a. utred-
ningsmannen för motsvarande utredning i Stockholmsregionen.

Vi i göteborgsregionen har nu gjort allt som hittills ankommit på oss för
att uppfylla innehållet i trafiköverenskommelsen. Vi förväntar oss nu svar
på de frågor som framställdes den 20 december förra året.”

Mats Odell säger att man måste lägga fram förslag som uppfyller syftet
med den ursprungliga överenskommelsen. Jag vill komplettera dessa frågor
med denna fråga: Kan man inte säga att man nu har kommit så långt att det
är klart att syftet uppfylls och att vi därmed skall kunna få loss pengarna?

Till sist vill jag säga till Eva Zetterberg och Mats Odell, som väl inte bor
så långt från Stockholm, att med det jag sade tidigare om att stockholmare
inte så gärna lyssnar på göteborgare menar jag inte att problemen här i
Stockholm är oviktiga. Jag förstår mycket väl att ni tycker att ni har oersätt-
liga riksintressen och andra saker här. Men jag vill tala om för er att det har
vi faktiskt också i Göteborg. Vi har t.ex. ett naturområde av riksintresse som
ligger just där man ursprungligen planerade den nya E 6-dragningen. Vi har
också kulturminnen och byggnader i centrala Göteborg som hotas. De vitt-
rar sönder på grund av luftföroreningarna från biltrafiken.

Historiskt har tunnelbanan här i Stockholm till mycket stor del finansie-
rats med statliga medel. Investeringar i Öresundsbron kommer nu att ske i
Malmö. Det är i och för sig en bro som jag inte vill ha, men det är något som
majoriteten där nere tyvärr tycks vilja ha. Jag frågar Mats Odell: Vad får vi
göteborgare?

Anf. 20 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Johan Lönnroth läste upp ett brev från GöteborgsRegionen.
Det kommer att få sitt svar. Jag kan redan nu säga att det handlar om E 6-
dragningen. Arbetet kring den skall avrapporteras från vägverket om någon
månad, om jag minns rätt. Samtidigt skall man lägga fram ett förslag till hur
ett modernt avgiftssystem skall kunna utformas. Det är vad som gäller. Där-
efter hoppas vi att detta skall kunna gå i lås.

Johan Lönnroth tar upp Göteborgssituationen, att det även där finns riks-
intressen och att detta är angeläget. Jag var i Göteborg så sent som i går. Jag
är mycket väl medveten om detta. Regeringen har ett minst lika stort intresse
av att Göteborgsförhandlingarna skall resultera i en bra uppgörelse för den
regionen. Det är en självklarhet. Samma sak gäller givetvis för Malmöregio-
nen.

Eftersom Johan Lönnroth säger att E 6:ans dragning är ett riksintresse, är
det väl viktigt att den får en så noggrann prövning som nu sker.

Anf. 21 JOHAN LÖNNROTH (v):

Fru talman! Då vill jag först ha detta preciserat. Om rapporten kommer
inom en månad, kommer pengarna till kollektivtrafikprojekten att utbetalas
då? Kan jag uppfatta det som ett löfte från kommunikationsministern?

Oavsett hur hårt man arbetar i Göteborgsregionen för att precisera E 6-
projektet är detta en långsiktig historia. Det gäller också trafikavgifterna.
Det finns också vissa oklarheter när det gäller lagstiftningen beträffande
detta med trafikavgifter. Det kommer säkerligen att kräva vissa klarläggan-

den. Den rapport som kommer kan inte innehålla så oerhört mycket mer
preciseringar än vad som redan har inrapporterats.

Det är som jag nyss läste upp. Lars Åke Skager och Göran Johansson,
moderat resp, socialdemokrat, skriver: ”Vi i göteborgsregionen har nu gjort
allt som hittills ankommit på oss för att uppfylla innehållet i trafiköverens-
kommelsen. Vi förväntar oss nu svar på de frågor som framställdes den 20
december förra året.” På den punkten tror jag att vi är fullständigt eniga i
Göteborg. Vi brukar för övrigt vara betydligt mer eniga på alla möjliga plan
än vad ni brukar vara här i Stockholm. Nyckelfrågan är: Får vi pengarna när
rapporten kommer inom en månad?

Anf. 22 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! I det här jobbet lär man sig så småningom att det är farligt att
ge tidspreciseringar. Det är många intressen som är inblandade innan man
kommer till ett beslut som också rymmer rättssäkerhet för den enskilde. Det
gäller inte minst när man projekterar vägar, järnvägar och sådant. Dessa in-
tressen står mot varandra.

I det här fallet kan jag avslöja att planeringen går ut på att avrapporte-
ringen skall ske omkring den 1 juli.

Johan Lönnroth frågar när en utbetalning kan ske. Principerna för detta
är att utbetalningar sker när uppgörelsen är klar och totalfinansierad. Det
som återstår att totalfinansiera finns på vägsidan. Jag har goda förhopp-
ningar om att en sådan uppgörelse skall kunna vara i sikte.

Anf. 23 JOHAN LÖNNROTH (v):

Fru talman! När det gäller finansieringen kan det ju inte vara annat än en
principlösning som man i bästa fall presenterar den 1 juli. Något annat är
inte möjligt. Det är nu vi är inne i en lågkonjunktur. Det är nu jobben be-
hövs. Det är nu investeringspengarna behövs. Vad begär Mats Odell mer
exakt när det gäller detta med trafikavgifterna? Hur långt i precisering skall
vi tvingas gå?

Anf. 24 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Min uppfattning är att man skall presentera ett avgiftssystem
som kan täcka kostnaderna för de aktuella vägprojekten.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Svar på interpellation 1991/92:196 om Storstockholms trafik-
investeringar

Anf. 25 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Eva Zetterberg har frågat mig om jag kommer att begära om-
förhandlingar för Stockholmsregionens infrastrukturinvesteringar. Vidare
frågar hon vilka motiv jag har för satsningar på vägtrafik som endast kommer
vissa resenärer till godo. Slutligen frågar hon hur olyckstalen kommer att
förändras vid en ökad vägtrafik.

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Svar på inter-
pellationer

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

På den första frågan kan jag svara att det inte är aktuellt med några omför-
handlingar. Det innebär att riksdagens ställningstagande till överenskom-
melsen för Stockholmsregionen om trafik och miljö ligger fast. Ett villkor
för att de statliga medlen skall kunna få disponeras av de tre storstadsregio-
nerna är enligt riksdagsbeslutet att syftet med uppgörelserna kan uppnås i
sina huvuddrag. Riksdagen har uttalat att det får ankomma på regeringen
att pröva att så sker.

De båda andra frågorna grundas på påståenden som inte stämmer överens
med inriktningen av överenskommelsen om trafik och miljö för Stockholms-
regionen. De trafikprojekt som omfattas av överenskommelsen innebär in-
vesteringar i kollektivtrafiken om ca 14 340 milj.kr. och i trafikleder om ca
13 900 milj.kr., således något mer till kollektivtrafiken än till vägtrafiken.
Den helt avgörande delen av investeringar i trafikleder förutsätts finansieras
med avgifter från trafikanterna. En del av avgiftsmedlen skall också använ-
das för kollektivtrafikinvesteringar.

Dessa satsningar på kollektivtrafiken kommer att, i motsats till vad Eva
Zetterberg påstår, leda till ökad trafiksäkerhet och förbättrad miljö. Enligt
överenskommelsen skall förbättringar av gatumiljön i inner- och ytterstaden
genomföras. Detta kan ses i samband med att biltrafiken kan minskas i in-
nerstaden i takt med att Ringens olika delar slutförs och det därtill kopplade
avgiftssystemet sätts i kraft samt genom att snabbspårvägen och stomnätet
för kollektivtrafik på innerstadens gatunät byggs ut.

Vidare sägs att i inner- och ytterstadens centrum- och bostadsområden
skall genomfartstrafiken minska. Trafiken koncentreras till huvudgator där
miljö- och trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder genomförs. Särskilt vid lo-
kala centra, stora busshållplatser och vid tunnelbanestationer höjs utemil-
jöns kvalitet.

För förbättrad gatumiljö inkl, åtgärder som minskar trafikens bullerstör-
ningar avsätts sammanlagt 850 milj.kr.

Anf. 26 EVA ZETTERBERG (v):

Fru talman! Jag skall inte vid detta interpellationssvar upprepa de syn-
punkter jag framförde i den tidigare debatten. Jag tackar kommunikations-
ministern även för detta svar.

Vad jag har att kommentera ytterligare, förutom det vi diskuterade tidi-
gare, är att jag inte tycker att kommunikationsministern tar miljöfrågorna
på allvar. Det är självklart att satsningarna på kollektivtrafik leder till bättre
miljö och ökad trafiksäkerhet. Men skillnaden i satsning, med en mindre
summa för trafikleder än för kollektivtrafik, är inte mycket att tala om. Det
är fråga om i stort sett jämförbara siffror. Satsningen är så pass marginellt
större för kollektivtrafiken att man ändå måste säga att det sker en gigantisk
satsning på trafikleder.

Jag tycker att kommunikationsministern tar lätt på miljöriskerna och den
försämring av miljön som följer av ett ökat antal trafikleder. Jag blir oroad
av det svar Mats Odell har lämnat på min interpellation, eftersom den här
oron inte alls tycks finnas hos regeringen.

Mats Odell talade i den tidigare interpellationsdebatten om Storstock-
holm och sade att före gryningen befinner man sig i mörkret i en tunnel och

att mörkret är som djupast då. Det är bra att Mats Odell har klara förhopp-
ningar om att komma ut ur den mörka tunneln och träda fram i ljuset. Med
tanke på att det är fråga om en så pass enorm satsning på trafikleder i stället
för kollektivtrafik kan man undra hur det går att komma ut ur denna mörka
tunnel i förhandlingarna. Beskrivningen av mörkret och tunneln är rätt träf-
fande för dessa diskussioner.

Fru talman! Jag vill tacka för de kompletterande synpunkter kommunika-
tionsministern har lämnat i sitt svar. Men jag känner mig långt ifrån nöjd,
och min oro för miljön i Stockholm har snarast bekräftats av svaret. Jag vill
gärna höra kommunikationsministerns synpunkter och vilka andra åtgärder
han är beredd att vidta. Man är väl som kommunikationsminister inte bara
intresserad av att se hur omfattningen av trafiken ökar? Som en medlem i
regeringen måste väl även en kommunikationsminister ha synpunkter på att
trafiken byggs ut på ett så miljövänligt sätt som möjligt? Eller har jag miss-
uppfattat det hela, Mats Odell?

Anf. 27 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Nej, Eva Zetterberg har inte missupfattat det hela. Hon har
nog alldeles rätt i att jag som trafikansvarig i regeringen vill gå vidare med
andra saker.

Jag kan nämna några av de punkter som finns med i regeringens åtgärds-
program och där åtgärder redan har vidtagits. Enligt avtalet för Stockholm
och Göteborg ankommer det på staten att genomföra åtgärderna.

Bl.a. har riksdagen, på förslag av regeringen, beslutat om en lag som möj-
liggör för kommunerna att förbjuda tung lastbilstrafik enligt systemet för
miljöklassning. Regeringen har också gett vägverket i uppgift att lämna för-
slag till hur ett system med vägavgifter kan utformas generellt sett. Vägver-
ket utarbetar för närvarande i nära samverkan med förhandlingsdelegatio-
nerna i Stockholms- och Göteborgsregionerna förslag till utformning av av-
giftssystem för de regionerna. Regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med förslag till lagstiftning på området.

Eva Zetterberg tycker att jag tar för lätt på trafikmiljöfrågorna och att jag
bör träda fram i ljuset. Jag redovisade i ett tidigare inlägg att det utbyggnads-
alternativ som finns för Stockholmsområdet enligt Dennisöverenskommel-
sen beräknas medföra en hel del förbättringar för miljön. Jag kan nämna en
av de sakerna, nämligen att ett referensalternativ har utformats - om man
bara följer de planer som finns i vägverkets och regionens ordinarie plane-
ring.

Men om Eva Zetterberg studerar dessa frågar finner hon en helhet med en
större investering i kollektivtrafiken än för trafiklederna och att vägsystemet
kommer att beläggas med någon typ av avgift för att bromsa utvecklingen av
trafikvolymen, vilken samtidigt är med och finansierar en bättre framkom-
lighet.

Anf. 28 EVA ZETTERBERG (v):

Fru talman! Kommunikationsministern sade i sitt senaste inlägg att ut-
byggnaden av motorvägar och trafikleder skulle bromsa upp miljöförstör-
ingen och ytterligare försämringar på grund av trafikens skadeverkningar.

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-
pellationer

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

Jag har mycket svårt att förstå detta. Det finns entydiga studier som visar
att utbyggnaden av trafikleder och motorvägar leder till en ökad trafik och
därmed också till större miljöförstöring.

Jag kan hålla med om att det går att minska andelen olyckor där det finns
speciella problem, som vid vägproppar, med hjälp av en utbyggnad av mo-
torleder. Men det är inte detta som utgör den stora satsningen i paketet.

Jag upprepar min fråga. Varför kan inte regeringen gå före där alla är helt
överens och satsa på den kollektiva trafiken? Det är det som de allra flesta
invånarna i vårt län får störst glädje av. Det tycks som om Mats Odell inte
har tagit del av de olika studier som finns över just trafikens skadeverk-
ningar.

Anf. 29 JOHAN LÖNNROTH (v):

Fru talman! Jag har gått upp i debatten igen eftersom Mats Odell sade att
det krävs lagstiftning när vägverket har fullgjort sin uppgift att utarbeta nya
avgiftssystem. Det sker i samarbete med företrädare för både Stockholm och
Göteborg.

Om dessa nya avgiftssystem förutsätter ny lagstiftning, ankommer det på
denna riksdag att fatta beslut om en sådan. Det betyder väl rimligtvis att det
inte går att begära att förslag skall presenteras för definitiva finansierings-
och avgiftssystem innan ett sådant beslut har fattats.

Jag återkommer till min fråga, som jag denna gång kan formulera litet mer
allmänt så att den inte bara gäller Göteborg utan också Stockholm och
Malmö. Vad krävs av de inblandade kommunerna, när det nu ankommer på
såväl vägverket som riksdagen, dvs. statsmaktens olika institutioner, att först
klarlägga vissa saker?

Anf. 30 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Det vill till att man uttrycker sig klart. Båda de senaste inläg-
gen bygger på klara missförstånd av vad jag sade.

Jag sade inte, Eva Zetterberg, att en utbyggnad av trafiklederna ger posi-
tiva miljökonsekvenser. Jag sade att kombinationen av satsning på kollektiv-
trafik, trafikleder och avgifter leder till de konsekvenser jag har redovisat.

Johan Lönnroth missförstod också det jag sade. Jag sade, med anledning
av en fråga från Eva Zetterberg, vad som görs utöver storstadsöverenskom-
melserna för att minska trafikens miljöbelastning. Det pågår en del verksam-
heter. En del är beslutat, och annat är på gång. Jag sade vad som generellt
kan tas ut i form av vägavgifter på befintligt vägnät utöver i Stockholm och
Göteborg, och som redan finns med i det tidigare riksdagsbeslutet. Stock-
holm och Göteborg är alltså undantagna. Där kan avgifter tas ut i samband
med överenskommelserna. Det finns ett arbete på gång för att se om det
går att använda ett generellt avgiftssystem i olika sammanhang utöver i de
regionerna.

Anf. 31 JOHAN LÖNNROTH (v):

Fru talman! Jag vill ställa en fråga så att det hela blir fullständigt klart.

Det finns vissa diskussioner i Göteborg om att det inte behövs någon ny
dragning av E 6 utan kanske bara vissa kompletteringar på befintlig sträck-

ning. Om ett avgiftssystem införs i anslutning till detta - som blir en historia
i liten skala - räcker det för att överenskommelsen skall ha fullgjorts?

Anf. 32 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Jag kan inte ta ställning till denna fråga. Då skulle jag därmed
gå in och delta i förhandlingarna om Göteborgsuppgörelsen, och det är inte
min avsikt.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Proposition

1991/92:153 Rekonstruktion av Nordbanken

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU33 Uppskov till 1992/93 års riksmöte med behandlingen av vissa
ärenden

Finansutskottets betänkanden

1991/92:FiU17 Offentlig sektor
1991/92:FiU18 Riksbankens förvaltning år 1991
1991/92:FiU19 Konsumentprisindex (KPI)

Skatteutskottet betänkanden

1991/92:SkU26 Ändring i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige
och Singapore

1991/92:SkU27 Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Schweiz
1991/92:SkU28 Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Österrike

Justitieutskottets betänkanden

1991/92:JuU24 Samhällstjänst
1991/92:JuU25 Nytt kriminalregister m.m.

Försvarsutskottets betänkande

1991/92:FöUll Tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KrU27 Högre maximiinsatser i spel

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UbU25 Tilläggsbudget II

Trafikutskottets betänkande

1991/92:TU17 Vissa normgivningsbemyndiganden på vägtransportområdet,

Prot. 1991/92:108
8 maj 1992

Svar på inter-

pellationer

m.m.

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Jordbruksutskottets betänkande
1991/92:JoU15 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1991/92:AU11 Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

7 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 6 maj

1991/92:726 av Inger Hestvik (s) till statsministern om regeringens politik i
frågor som rör kvinnor:

Lördagen den 2 maj marscherade många arga och besvikna kullor från
Dalarna ner till Stockholm för att framföra sin besvikelse och vrede över den
borgerliga regeringens kvinnofientliga politik.

Budskapet från kullorna överlämnades nedtecknat på ett Malungsskinn,
som skulle vidarebefordras till statsmininstern.

Vad avser statsministern att vidta för åtgärder för att tillgodose dessa kvin-
nors olika krav på ett för alla människor bättre och rättvisare samhälle?

1991/92:727 av Jan Andersson (s) till socialministern om alternativ inom
barnomsorgen:

Barnomsorgen privatiseras i många kommuner. I Helsingborg har den
borgerliga majoriteten beslutat att ingen ny verksamhet får startas i kommu-
nal regi och att 25 % av befintlig verksamhet skall privatiseras. De som är
närmast berörda av dessa beslut, dvs. föräldrar och barn som har eller önskar
barnomsorg, har inte tillfrågats om de önskar förändringar av det slag som
den borgerliga majoriteten nu genomför. För den borgerliga majoriteten går
dogmen om det privata alternativets överlägsenhet före friheten för medbor-
garna att välja det alternativ de önskar.

På socialdepartementet pågår arbetet med en lag om rätt till barnomsorg.
På grund av den begränsning av valfriheten som nu pågår i Helsingborg blir
min fråga till socialministern:

Kommer det i lagen att ges en rätt för föräldrarna att välja de alternativ
inom barnomsorgen som de önskar?

1991/92:728 av Birgit Henriksson (m) till justitieministern om överklaganden
av domar:

Angående missnöje med domstolars domar.

Under de sista åren har allt fler domar diskuterats där man ifrågasatt de
avkunnade domarnas riktighet.

Nu hävdar kritiker att domskälen blir allt kortare och sämre. Och det är
inte vilka kritiker som helst som nu tar till orda. Det är bl.a. cheferna för
hovrätterna i Göteborg, Umeå och Sundsvall som bl.a. hävdar att kommen-
tarerna är för korta. ”Det är väsentligt med en utförlig redovisning av bevis-
upptagningen när en hovrätt skall överpröva ett ärende - en väl motiverad
tingsrättsdom kan vara skäl att INTE överklaga.”

Detta borde ändras speciellt med tanke på den stora mängd mål, som på
detta sätt går till onödig prövning i högre instans.

Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att medverka till att minska
risken för onödiga överklaganden?

1991/92:729 av Sten Andersson i Malmö (m) till kommunikationsministern
om högsta tillåtna totalvikt m.m. för lastbilar:

Vid en frågedebatt i riksdagen med undertecknad betonade kommunika-
tionsministern de miljö- och trafiksäkerhetsmässiga fördelarna med större
fordon. Därför är det egendomligt att inte regeringen beslutar tillåta inrikes
trafik med 18 tons boggitryck och 60 tons totalvikt förrän år 1995.

Vägverket har t.ex. påvisat att en sådan åtgärd skulle vara en mycket lön-
sam och kostnadseffektiv åtgärd i syfte att förbättra industrins konkurrens-
kraft. Därför borde den införas redan nästa år.

Är statsrådet beredd medverka till förändringar i lagstiftningen så att det
redan år 1993 blir tillåtet med fordon med 18 tons boggitryck och 60 tons
totalvikt i inrikes trafik?

1991/92:730 av Pär Granstedt (c) till utbildningsministern om statlig tillsyn
över postgymnasial utbildning i icke statlig regi:

Den postgymnasiala utbildning i biodynamiskt jordbruk som bedrivs vid
Rudolf Steinerseminariet i Järna har, utan rimlig motivering, förvägrats stat-
lig tillsyn och möjlighet till studiemedel av den tidigare regeringen. Den nu-
varande regeringen har sagt sig vilja främja icke-statlig högskoleutbildning.

Är statsrådet beredd att underlätta för postgymnasial utbildning i icke-
statlig regi att ställas under statlig tillsyn som möjliggör studiemedel för de
studerande?

den 7 maj

1991/92:731 av Rune Evensson (s) till näringsministern om skyddsanord-
ningar på tak:

Riksdagen gav hösten 1989 på förslag av bostadsutskottet regeringen till
känna att åtgärder borde vidtas för att informera fastighetsägarna om deras
skyldighet att se till att de regler som gäller för skyddsanordningar på tak
efterlevs. Regeringen har därefter givit boverket i uppdrag att bl.a. föreslå
åtgärder för bättre information om fastighetsägarnas skyldighet samt under-
söka förutsättningarna för förbättringar avseende skyddsanordningar på tak.

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Boverket redovisade efter vissa kompletteringar sitt uppdrag i januari i år.
Boverkets förslag har remissbehandlats.

Det kan noteras att i en propositionsförteckning som lämnades till riksda-
gen i februari i år anmäldes att en proposition om skyddsanordningar på tak
eventuellt skulle överlämnas till riksdagen. Något regeringsförslag i frågan
har emellertid ännu inte överlämnats till riksdagen.

Med anledning av det ovan anförda vill jag till näringsministern ställa föl-
jande frågor:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att efterkomma riksdagens be-
gäran om en bättre ordning för efterlevnaden av reglerna om skyddsanord-
ningar på tak och när avser regeringen tillställa riksdagen en proposition i
frågan?

1991/92:732 av Sten Söderberg (-) till kommunikationsministern om övnings-
körning inom gymnasieskolans körkortsutbildning:

Enligt 71 § körkortsförordningen KKF gäller särskilda bestämmelser för
gymnasieskola. Enligt 75 § behöver inte den som har uppsikt över övnings-
körning i gymnasieskolan medfölja i bilen. Detta innebär att bussar och
tunga lastbilar med släp får framföras av elever utan sådan behörighet, ja
t.o.m. tung lastbil utan vanligt körkort och utan stöd och hjälp av någon lä-
rare. Inte ens om sådan lärare medföljer i bilen har läraren enligt 81 § KKF
något ansvar om en olycka inträffar.

AMU går på samma premisser trots att det inte är någon gymansieskola.
Man undrar hur dessa regler varit möjliga.

Min fråga är:

Avser kommunikationsministern att rätta till lagstiftningen för att nå
större trafiksäkerhet?

1991/92:733 av Stina Eliasson (c) till justitieministern om åtgärder för att
bevara de små tingsrätterna:

Enligt en aktuell departementspromemoria föreslås att ett tjugofemtal
små tingsrätter runt om i landet skall läggas ned. Förslaget skulle om det
genomfördes leda till en försämrad service och en ökad centralisering av
makt och beslut. Tingsrätterna har en värdefull person- och lokalkännedom
som bör tas till vara.

Min fråga till justitieministern är följande.

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att bevara de små tingsrätterna?

1991/92:734 av Sten Söderberg (-) till justitieministern om en demokrati-
kommission:

Under valet 1991 försigkom det i Borås kommun oegentligheter i valloka-
lerna. Partiaktivister från olika partier stod inne i vallokalerna och block-
erade valsedlar. Partiaktivisterna kunde också se och registrera vilka valsed-
lar människor tog trots att vallagen är entydig och inte kan missförstås.

Det finns ju kontrollinstanser som skall se till att vallagen följs. Trots dessa

kontrollinstanser brast tillsynen i Borås kommun, vilket ju är ett underbetyg
åt dagens kontrollsystem, dvs. kontrollen är släpphänt, vilket ju skall vara
omöjligt.

Demokratin är ju helig i vårt land och skall inte kunna gå att manipulera.

Min fråga är:

Kommer regeringen att tillsätta en demokratikommission med deltagare
från alla riksdagspartier med uppgift att komma med förslag på hur demo-
kratin omöjligen skall gå att manipulera i framtiden?

1991/92:735 av Sten Söderberg (-) till näringsministern om selektiv mark-
nadsföring:

Selektiv marknadsföring innebär att leverantören bestämmer vilka som
skall få sälja leverantörens varor och vilka som inte skall få det. Tyvärr har
det i dag blivit så att selektiv marknadsföring används för att förhindra kon-
kurrens och för att höja priserna. Det har blivit ett slags bruttoprissättning i
praktiken. Skall selektiv marknadsföring få missbrukas som det är i dag även
i fortsättningen?

Min fråga är:

Kommer regeringen att skriva in i den nya konkurrenslagen att selektiv
marknadsföring endast får användas när leverantören kan bevisa för Kon-
kurrensverket att denna selektiva marknadsföring är till konsumentens för-
del?

1991/92:736 av Lena Öhrsvik (s) till statsrådet Beatrice Ask om glasskolan
i Nybro:

För nordiska elever vid glasskolan i Nybro har tidigare utgått ersättning
från resp, hemland med belopp motsvarande den interkommunala ersätt-
ningen. Nu har beräkningssättet för interkommunala ersättningar radikalt
förändrats. Enligt uppgift kan endast ca 18 000 kr. per termin utbetalas från
skolverket när den verkliga kostnaden är drygt 47 000 kr. Eftersom skolver-
kets beslut inte kan överklagas är det viktigt att ersättningen får rätt nivå
från början.

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att glasskolan skall erhålla er-
sättning för de verkliga kostnaderna för nordiska elever?

1991/92:737 av Kristina Svensson (s) till utrikesministern om de f.d. sovje-
tiska trupperna i Baltikum:

Enligt bilaterala överenskommelser i januari skulle tillbakadragandet av
de f.d. sovjetiska trupperna i Estland, Lettland och Litauen inledas i mars i
år. Förhandlingarna har emellertid dragit ut på tiden och fortfarande finns i
Baltikum ca 120 000 främmande soldater. En tidsplan för tillbakadragandet
saknas. Det finns heller ingen överenskommelse om ersättningskrav för mili-
tär utrustning och militära byggnader. Estland, Lettland och Litauen kräver
ett omedelbart tillbakadragande och ser sin nationella suveränitet kränkt så
länge som ryska trupper finns kvar inom resp, lands gränser. Den ryska rege-

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

ringen å andra sidan bromsar förhandlingsprocessen bl.a. beroende på att
bostäder och arbeten saknas i Ryssland för återvändande militär personal.
Geopolitiska skäl liksom de ryska minoriteternas ställning i Estland och
Lettland har bidragit till att de bilaterala förhandlingarna stannat upp.

Eftersom säkerheten och stabiliteten i regionen inte endast är av nationellt
intresse för Estland, Lettland och Litauen bör frågan om trupptillbakadra-
gandet internationaliseras och föras upp på den internationella dagord-
ningen.

Avser utrikesministern ta ett svenskt initiativ i ESK eller FN för att finna
lösningar på frågan om tillbakadragandet av de f.d. sovjetiska trupperna i
Baltikum?

1991/92:738 av Lena Öhrsvik (s) till statsrådet Bo Könberg om sjuklön när
anställd är på läkarbesök:

Jag har fått flera rapporter om att arbetsgivare vägrat betala ut sjuklön när
en anställd är på läkarbesök. Försäkringskassan betalar då ut sjukpenning
enligt tidigare regler och praxis.

Om detta fortsätter kan vi se fram emot en mängd tvister i både tingsrätt
och arbetsdomstol med åtföljande kostnader både för samhället och för den
enskilde arbetsgivaren.

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att snabbt klargöra vad som gäl-
ler?

1991/92:739 av Olle Schmidt (fp) till kulturministern om reglerna för beva-
rande av skrifter m.m.:

Det tryckta ordet har en särställning i vårt land. Pliktexemplar från
svenska tryckerier alternativt förlag i den mån det trycks utomlands går till
samtliga universitetsbibliotek och Kungliga Biblioteket i Stockholm. UB i
Lund och KB i Stockholm är skyldiga att spara allt. Enbart dessa båda får
dessutom vissa kategorier av tryck, främst oförändrade nytryck och dagstid-
ningar. KB är nationalbibliotek medan Lunds UB har det s.k. nationella re-
servexemplaret. KB:s exemplar får enbart användas inom KB:s murar, me-
dan Lunds UB har ansvaret för fjärrlån till andra bibliotek - både inom och
utom landet.

Situationen inom mediaområdet har dramatiskt förändrats - både vad gäl-
ler det mer traditionellt tryckta ordet i form av datateknik samt eventuellt
sparande av radio- och TV-program. En statlig utredning ser över reglerna
för bevarande av skrifter och ljud- och bildupptagningar m.m. Direktiven
säger bl.a. att åtgärderna inte får leda till ökade kostnader.

Det finns en oro inom forskarsamhället för att denna ekonomiska be-
gränsning kommer att leda till en försämring av den svenska traditionen att
väl dokumentera det tryckta ordet.

Mot bakgrund härav vill jag fråga kulturministern följande:

Skall det finnas ett nationellt reservexemplar?

1991/92:740 av Lars Andersson (-) till kulturministern om utlänningslagen:

Utlänningsnämnden tar i dag 150-300 beslut i veckan! Samtidigt sitter det
personer i våra förläggningar som har väntat i två-tre år på beslut.

Min fråga är:

Vad kommer statsrådet göra för att utlänningsnämnden skall fungera till-
fredsställande?

1991/92:741 av Ines Uusmann (s) till kulturministern om utjämning av löne-
skillnaderna mellan män och kvinnor:

Den socialdemokratiska regeringen tillkallade 1991 en särskild utredare,
vars uppgift var att på ett djupare plan belysa orsakerna till kvinnors och
mäns löneskillnader. Utredaren skulle också analysera möjligheterna att an-
vända arbetsvärdering som ett instrument för jämförelser av arbeten som är
olika, men som ändå kan betraktas som likvärdiga.

Bakgrunden var att vi vet att, oavsett utbildning eller yrkesområde, kvin-
nor tjänar mindre än män på sitt lönearbete.

Dessutom är det fortfarande så, att många kvinnor ”väljer” deltidsarbete
för att få familjens vardag att gå ihop (det s.k. osynliga familjekontraktet).
Ett val som straffar sig flera gånger under livet genom att kvinnan då har
kortare tid på sig att utvecklas i arbetet och därigenom har svårare att
komma upp i en högre inkomst, vilket i sin tur leder till lägre pension.

Med anledning av det ovanstående vill jag fråga kulturministern följande:

Vilka initiativ har eller avser statsrådet att ta för att löneskillnaderna mel-
lan män och kvinnor skall utjämnas?

1991/92:742 av Hans Karlsson (s) till arbetsmarknadsministern om ung-
domsarbetslösheten :

I regeringens proposition 1991/92:124 föreslås att ungdomspraktik inrättas
för att motverka ungdomsarbetslösheten. Utbildningsbidrag skall utgå till
den som deltar i åtgärden i fråga. Denna ungdomspraktik är inte förknippad
med någon kostnad för arbetsplatsen/företaget.

En av farhågorna från oss socialdemokrater har varit att vissa företag kan
komma att använda dessa ungdomar som gratis arbetskraft. Dessa farhågor
har redan besannats, långt innan åtgärden träder i kraft. Vid ett besök hos
arbetslösa ungdomar i Degerfors säger arbetsförmedlingen att det nu inte
går att få några av de arbetslösa placerade eftersom företagen inväntar den
gratis arbetskraft man kommer att kunna få efter halvårsskiftet i form av
ungdomspraktik.

Jag vill nu fråga arbetsmarknadsministern vilka åtgärder han tänker vidta
för att se till att arbetsförmedlarna kan använda de åtgärder som nu finns för
att placera arbetslösa ute hos företagen.

1991/92:743 av Sten Söderberg (-) till kulturministern om extra insatser be-
träffande kulturhistoriskt värdefulla byggnader:

Kulturminneslagen skyddar det kulturhistoriskt mest värdefulla bygg-
nadsbeståndet i vårt land. I Stockholm, liksom i många andra städer, har vi

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

många värdefulla hus, i enskild och kommunal ägo, som ej omfattas av
denna lag, utan befinner sig i en ”riskzon”. Det ekonomiska läget just nu gör
att dessa byggnader alltför ofta förfaller. Det är sorgligt att se hur tak och
stuprännor läcker, smutsig puts spricker upp och rasar, samt att utsmyck-
ningar av olika slag vittrar och försvinner. För att förhindra att autenticiteten
hos dessa byggnader, ofta från sekelskiftet och framåt, inte går förlorad,
måste snarast insatser göras. Detta kan lämpligen ske i form av förmånliga
lån och bidrag.

När plåtarbeten ses över, fasader putsas och målas om, utsmyckningar re-
staureras etc. får delar av byggbranschen sysselsättning, samtidigt som kul-
turmiljön underhålls och bevaras.

Min fråga:

Är kulturministern beredd att ta sitt ansvar för denna del av vårt framtida
kulturarv och där bevilja extra insatser i form av förmånliga lån och bidrag?
1991/92:744 av Maud Bjömemalm (s) till kulturministern om pressmedde-
lande med anledning av socialförsäkringsutskottets beslut om remiss av viss
proposition:

Socialförsäkringsutskottets majoritet har beslutat att regeringens proposi-
tion om förvarstagande av barn skall skickas ut på remiss. Med anledning av
detta gör kulturminister Birgit Friggebo följande uttalande enligt pressmed-
delande från kulturdepartementet: ”Beslutet är en skandal. Trots att antalet
förvarstagna barn ökat år efter år och att många barn far illa av behandlingen
vill socialdemokraterna att detta skall fortgå även i framtiden. Det finns en
majoritet i riksdagen för regeringens förslag. Socialdemokraterna tillsam-
mans med nyd försöker på alla sätt att förhala beslutet. Byråkratiska hänsyn
tillåts gå före barnens välbefinnande”.

Det är en felaktig beskrivning av den socialdemokratiska uppfattningen.

Min fråga till Birgit Friggebo är:

Vilka sakliga grunder har kulturministern för sitt uttalande?

1991/92:745 av Göte Jonsson (m) till statsrådet Beatrice Ask om kursplan
för religionskunskap i gymnasieskolan:

Enligt uppgift i massmedia har det under arbetets gång med framtagandet
av förslag till ny kursplan för gymnasieskolan vad avser religionskunskap
skett en förändring så till vida att markeringen av kristendomen inom ramen
för religionsämnet tagits bort, eller försvagats. I det ursprungliga förslaget
stod angivet: ”Den (kursen) skall ge ökad insikt i kristen tro och etik”. Sedan
förslaget passerat direktionen vid skolverket har ordet ”kristen” tagits bort.

Skolministern härvid flera tillfällen markerat betydelsen av att barnen och
ungdomarna i skolan får undervisning i kristen etik och kristna värderingar.
Detta ligger också väl i linje med vad som sägs i regeringsdeklarationen.

Jag vill med anledning av detta fråga skolministern:

Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att säkra att behovet av kun-
skap i kristen tro och etik också markeras i det slutliga förslaget till kursplan
för religionskunskap i gymnasieskolan?

1991/92:746 av Karin Starrin (c) till kulturministern om kvinnorepresenta-
tionen vid EG-förhandlingarna:

En större andel kvinnor än män är osäkra till ett svenskt medlemskap i
EG. Osäkerheten om konsekvenserna gör att framför allt kvinnor tycker att
de måste ställa sig negativa till ett EG-medlemskap.

Det är viktigt med en så bred information som möjligt om hur kvinnors
situation kommer att påverkas - rätt till arbete och egen försörjning, utbild-
ning, social trygghet etc. Först med denna viktiga information kan kvinnorna
göra en samlad bedömning av EG-medlemskapets för- och nackdelar, hot
och möjligheter.

Förhandlingsarbetet är helt avgörande för hur kvinnor kommer att ställa
sig. Det färdigförhandlade avtalet måste arbetas fram med kvinnoperspek-
tiv. EG-minister Ulf Dinkelspiel har i en interpellationsdebatt svarat att
”självklart kommer såväl kvinnor som män att ingå i förhandlingsdelegatio-
nen”.

Min fråga är:

Hur kommer jämställdhetsministern att arbeta så att kvinnor finns med i
de olika förhandlingsgrupperna?

den 8 maj

1991/92:747 av Eva Johansson (s) till statsministern om statsbidraget till fri-
skolorna:

Statsministern har, enligt referat i media, vid ett möte i Torsby sagt att det
är möjligt att regeringens föreslagna bidrag till friskolor är för högt, men att
det i så fall skall ses som en startstimulans.

Om detta står ingenting i den proposition som utbildningsutskottet för
närvarande behandlar. Där anges att bidraget skall täcka kostnader för drif-
ten av fristående skolor.

Med anledning av detta vill jag fråga statsministern följande:

Är det föreslagna statsbidraget avsett som en startstimulans, och kommer
det i så fall att sänkas efter en tid?

1991/92:748 av Göran Magnusson (s) till kommunikationsministern om väg-
projekt i Västmanland:

Det starkast prioriterade vägprojektet i Västmanland är E18 mellan Kö-
ping och Arboga och vidare mot Örebro. Enligt regeringens deklarationer,
senast i början av året, skall stora satsningar ske på infrastrukturen, bl.a.
vägar. Hittills har Västmanlands län inte fått pengar till några större vägpro-
jekt, som kan lindra arbetslösheten i länet. Behovet att motverka den sti-
gande arbetslösheten i Västmanland är starkt.

När kan ovannämnda E18-bygge beviljas pengar enligt nu gällande re-
sursplanering i regeringen?

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Prot. 1991/92:108 1991/92:749 av Hans Nyhage (m) till justitieministern om läkarmedverkan i

8 maj 1992 frivårdsarbetet:

De lokala frivårdsmyndigheterna kunde tidigare till sig knyta läkare på
jourtid, som medverkade i frivårdsarbetet, när det gällde den dömdes före-
läggande att underkasta sig läkarvård. Av ekonomiska skäl föreligger inte
längre denna möjlighet, vilket innebär att den allmänna sjukvården måste
anlitas. Detta medför ofta avsevärda fördröjningar och svårigheter i vårdar-
betet, vilket givetvis är till skada för den dömde.

Vilka åtgärder vill statsrådet genomföra för att intentionerna i frivårdsar-
betet skall kunna förverkligas mot bakgrund av vad ovan anförts?

1991/92:750 av Elisabeth Persson (v) till statsrådet Reidunn Laurén om kom-
mittén för registrerat partnerskap:

Kommittén för registrerat partnerskap har begärt och fått förlängd tid för
sitt arbete till december 1992, eftersom kommitténs arbetsuppgifter har visat
sig vara betydligt mer omfattande än vad direktiven anger.

I kammardebatten om registrerat partnerskap blev det tydligt att riksda-
gen ansåg det angeläget att slutbetänkandet inte fördröjs.

Jag vill därför fråga statsrådet:

Har statsrådet för avsikt att verka för att kommittén för registrerat part-
nerskap skall kunna bli klar med sitt arbete till december 1992 genom att
bevilja kommittén en extra sekreterare med juridisk kompetens?

1991/92:751 av Bengt Hurtig (v) till kommunikationsministern om postens
rationalisering:

Postens rationaliseringar innebär att många postkontor i glesbygden för-
svinner. I stället läggs postens service ut i affärer och till andra intressenter.
Möjligheten att utföra mer kvalificerade banktjänster försvinner. De måste
skötas i närmaste centralort. Landsbygdsbor utan bil drabbas särskilt. Som-
margästers brevutbärning koncentreras, vilket gör att de kan få kilometer-
långa avstånd till sin brevlåda - även detta försämrar för den som har rörel-
sesvårigheter och/eller saknar bil.

Inom posten finns också planer att flytta postterminalen i Luleå till Umeå
med längre utbärningstider i Norrbotten som följd. Rationaliseringarna le-
der till att postanställda tvingas ut i arbetslöshet och kommer att belasta
statskassan utan att utföra något arbete.

Jag vill därför fråga:

Avser kommunikationsministern vidta åtgärder så att posten uppfyller
sina krav på regionalt och socialt ansvar?

1991/92:752 av Bengt Hurtig (v) till miljöministern om miljöproblem på
Nordkalotten:

PCB anses vara ett av de besvärligaste miljögifterna och är sedan 1973 för-
bjudet i Sverige. I en undersökning gjord av Lunds universitet upptäcktes i

mitten på 1980-talet mycket höga halter av PCB i Abisko där forskarna
trodde sig ha en ren miljö.

Någon utredning om varifrån de höga PCB-halterna i Abisko härstammar
synes inte ha gjorts. I Muodoslompolo i Pajala kommun har höga halter
tungmetaller påträffats i sallad. I båda fallen kan det misstänkas att förore-
ningarna kommer från utsläpp från inudstrier på Kolahalvön. Dessa utsläpp
liksom risken för kärnreaktorhaverier på Kolahalvön utgör ett gemensamt
hot mot miljön i hela Nordkalottområdet - inkl. Kolahalvön.

Jag vill därför fråga:

Avser miljöministern att ta något initiativ för att förstärka de resurser som
behövs för att kartlägga miljöproblemen på Nordkalotten?

1991/92:753 av Bengt Hurtig (v) till miljöministern om den planerade Vuo-
tosdammen i Kemiälven:

Det finska kraftföretaget Kemijoki Oy planerar ett stort dammbygge,
Vuotosdammen, i Kemiälvens övre lopp. Dammen kommer att täcka ett
område på 230 kvadratkilometer i Lappland. Stora arealer åker-, ängs- och
renbetesmark läggs därmed under vatten.

Förutom den erosion som dammen kommer att förorsaka är det sannolikt
att tungmetaller som kvicksilver, nickel, krom, kadmium, m.m. kommer att
frigöras från de myrar som utsatts för nedfall från såväl rysk som finsk indu-
stri.

Det föreligger risk för att Bottenviken genom Kemiälvens flöde kommer
att utsättas för miljöskador.

Jag vill därför fråga:

Avser miljöministern agera för att en fullständig miljökonsekvensbeskriv-
ning av det planerade dammbygget kommer till stånd?

1991/92:754 av Siw Persson (fp) till jordbruksministern om torskfisket i Öre-
sund:

Under de senaste åren har en stor del av det danska torskfisket överflyttats
till den svenska sidan i Öresund. Bilaterala överenskommelser möjliggör
detta.

Något torskfiske verkar för närvarande inte förekomma på den danska si-
dan. Omfattningen av fisket på den svenska sidan är nu så stort att torsk- och
även sillbeståndet kan komma att påverkas, vilket kan få konsekvenser i hela
Östersjön.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:

Avser jordbruksministern att uppmärksamma dessa problem och vidta åt-
gärder?

1991/92:755 av Eva Zetterberg (v) till utbildningsministern om sexuella tra-
kasserier vid universitet och högskolor:

Två nyligen redovisade undersökningar vid Stockholms universitet visar
att 10 % av de studerande och 12 % av de anställda - varav hela 20 % av

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

de disputerande - har utsatts för sexuella trakasserier. Samtliga av dessa är
kvinnor.

Resultaten bekräftar nödvändigheten av ett utbyggt skydd mot sexuella
trakasserier i enlighet med det förslag som utredningen ”Tio år med jäm-
ställdhetslagen” fört fram. Ett förslag som tyvärr kraftigt urholkades i den
nya jämställdhetslagen.

Jämställdhetslagen skyddar dessutom i dag enbart kvinnor inom arbetsli-
vet, varför studerande samt forskarstuderande utan doktorandtjänst helt
saknar rättsligt skydd mot sexuella trakasserier. Mot bakgrund av detta
måste konkreta åtgärder mot sexuella trakasserier nu till för att förebygga
och förbättra arbets- och studiesituationen för kvinnor vid våra universitet
och högskolor.

Vad avser utbildningsministern vidta för konkreta åtgärder mot problemet
med sexuella trakasserier vid universitet och högskolor?

1991/92:756 av Bertil Måbrink (v) till utrikesministern om El Salvador:

Den FN-övervakade fredsprocessen i El Salvador möter problem. Freds-
avtalet som undertecknades den 16 januari är i fara hävdar FMLN. Opposi-
tionen protesterar mot att skattepolisen och nationalgardet inte upplöstes
den 2 mars som planerat. Den dagen mördades en fackföreningsmän, vilket
är illavarslande, eftersom det var av polisen som han tidigare hade hotats.
Enligt UNTS-ledaren Humberto Centen har företagsledare och arméoffice-
rare hemliga planer på att starta ett ”smutsigt krig”.

Nu i maj genomför USA och El Salvador en marinövning i Fonsecabuk-
ten, ett havsområde som El Salvador delar med Nicaragua och Honduras.
Både FMLN och vänsterpartierna har protesterat mot övningen och säger
att den står i strid med fredsavtalet.

Med anledning av den här utvecklingen vill jag fråga utrikesministern:

Avser regeringen att ta något initiativ för att få bättre efterlevnad av freds-
avtalet i El Salvador?

1991/92:757 av Gudrun Schyman (v) till kulturministern om utländsk dom
som grund för utvisningsbeslut:

Nyligen beslöt regeringen att avvisa en barnfamilj från Kamerun. Pappan
ansågs inte vara politisk flykting och ”särskilda skäl” motiverade avvis-
ningen, trots att barnen varit i Sverige i tre år och familjen därmed normalt
borde fått stanna.

Det ”särskilda skälet” var att pappan begått ett brott i Frankrike. Han
dömdes för medhjälp då han vistats i en lägenhet vars innehavare sysslat med
narkotikaaffärer.

Denna gärning, som den beskrivs i regeringens underlag till awisningsbe-
slutet, är inte straffbar i Sverige.

Fallet rymmer alltså den principiella frågan:

Kan en utländsk straffdom, för en i Sverige laglig gärning, vara grund för
att tillämpa regeln om ”särskilda skäl” för utvisning?

1991/92:758 av Kent Carlsson (s) till försvarsministern om statens kostnader
för JAS-projektet:

Efter beskedet att Finland inte köper JAS sade försvarsminister Anders
Björk i en skriftlig kommentar att detta inte ”bör” påverka det svenska för-
svarets inköp av JAS-flygplanen.

I regeringens proposition om försvarspolitiken talas på ett ställe om att
JAS-projektet förutsätter att man går vidare utöver delserie 1 och 2, dvs.
tillverkar över 140 flygplan. Hittills har bara 30 flygplan beställts och alla
kalkyler på ytterligare 110 plan har baserats på att endast två delserier skall
tillverkas. Några planer på ytterligare flygplan utöver 140 stycken har riksda-
gen inte accepterat.

Jag vill därför fråga försvarsministern:

Kan försvarsministern ge garantier för att statens kostnader för JAS-pro-
jektet kommer att hålla, när Finlandsaffären nu spruckit och ”förutsätt-
ningen” att tillverka fler plan än de planerade 140 till det svenska flygvapnet
rimligtvis inte föreligger?

1991/92:759 av Gudrun Schyman (v) till försvarsministern om den uteblivna
exporten av JAS-plan:

Enligt flera tidigare utsagor har regeringens bedömning av JAS-projektets
framtid varit starkt kopplad till möjligheten av export. När den främsta in-
tressenten, Finland, nu valt ett annat plan borde därför förutsättningarna för
ett vidare engagemang i projektet förändras radikalt.

Min fråga är därför:

Vad blir de ekonomiska konsekvenserna för de svenska skattebetalarna
av misslyckandet med att sälja JAS-plan till Finland?

1991/92:760 av lan Wachtmeister (nyd) till kulturministern om asylsökande
från Jugoslavienområdet:

Antalet asylsökande ligger nu på en sådan nivå att något måste göras. Un-
der årets första 16 veckor har omkring 15 000 personer sökt sin tillflykt till
Sverige. 85-90% kommer från Jugoslavienområdet. Två tredjedelar av
dessa är albaner. Under april sökte omkring 5 500 personer asyl. På våra för-
läggningar väntar nu 37 000 asylsökande på besked om de får stanna eller ej.
Redan nu lär man planera för 50 000!

De flesta som kommer till Sverige är ju ej asylsökande i vanlig mening.
Det är människor som flyr fattigdom och krig och som söker bättre levnads-
förhållanden än de man har i sitt hemland. Men något särskilt skyddsbehov
har dessa människor inte. Till våra nordiska grannländer kommer mycket få
från Jugoslavienområdet. Vi och våra nordiska grannländer sänder tydligen
olika signaler till jugoslaverna i allmänhet och till kosovoalbanerna i synner-
het.

Avser regeringen göra något åt detta flyktingproblem?

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

1991/92:761 av Kristina Svensson (s) till kulturministern om jämställdhets-
perspektiv på unga flickors arbetslöshet:

Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter ekonomiskt oberoende,
dvs. möjligheter till yrkesarbete.

Utvecklingen på arbetsmarknaden mot högre arbetslöshet visar att sär-
skilt unga kvinnor är på väg att förlora sitt fäste på arbetsmarknaden.

Vilka initiativ kommer jämställdhetsministern att ta för att belysa arbets-
löshetens effekter för unga flickor ur ett jämställdhetsperspektiv?

1991/92:762 av Ingegerd Sahlström (s) till kulturministern om ökad kvinnore-
presentation i beslutande organ:

Kvinnorepresentationen i riksdagen har minskat. I många beslutande or-
gan är kvinnornas antal få. Både i direkt och indirekt valda församlingar bör
kvinnorepresentationen öka. När skall det bli en självklarhet att kvinnor no-
mineras och väljs i samma utsträckning som män?

Det finns nog med program om jämställdhet - det är dags att börja till-
lämpa dessa! Många mål har formulerats på jämställdhetens område - det är
dags att handlingsplanerna efterlevs!

Både kvinnor och män skall ha ett reellt inflytande i hela samhället. På
vilket sätt ämnar jämställdhetsministern verka för att vi skall nå en ökad
kvinnorepresentation?

1991/92:763 av Berit Andnor (s) till kulturministern om medelsindragning-
arna från kommunerna och jämställdheten:

Den gemensamma sektorn har stor betydelse för jämställdheten mellan
män och kvinnor. Den ger kvinnor förutsättningar att kunna förvärvsarbeta
samtidigt som den också inneburit att tidigare oavlönat arbete kunnat göras
avlönat.

Regeringen kommer enligt sin kompletteringsproposition att hålla tillbaka
den gemensamma sektorn och dra in 7,5 miljarder kronor från kommunerna
1993.

Det är också regeringens målsättning att indragningarna från kommu-
nerna skall omfatta 5-10 miljarder kronor även för vart och ett av de kom-
mande åren.

Mot denna bakgrund skulle jag vilja ställa följande fråga till jämställdhets-
minister Birgit Friggebo:

Vilka åtgärder avser jämställdhetsministern att vidta så att de för jäm-
ställdheten negativa konsekvenserna av medelsindragningar undviks i denna
storleksordning?

1991/92:764 av Karl-Göran Biörsmark (fp) till kulturministern om rättssä-
kerheten i utvisningsärenden:

På eftermiddagen den 30 april anhöll svenska säkerhetspolisen den
iranska motståndsrörelsen Mujahedins representant Sarvnaz Chitsaz som
misstänkt för att ha anstiftat attacken mot den iranska ambassaden i Lidingö.

Den 2 maj beslöt statsrådet Birgit Friggebo enligt 8 § i lagen om särskild
utlänningskontroll (terroristlagen) att Sarvnaz Chitsaz skulle hållas kvar i
förvar. Vidare beslöt statsrådet att Sarvnaz Chitsaz skulle få göra framställ-
ning om prövning av åtgärdens bestånd.

Torsdagen den 7 maj skulle Sarvnaz Chitsaz få sin sak prövad i tingsrätten.
Hon utvisades dock överraskande redan onsdagen den 6 maj utan tingsrätts-
förfarande. Detta kunde verkställas genom att anhållan enligt terroristlagen
drogs tillbaka och utvisningsbeslut togs enligt utlänningslagen. Sarvnaz Chit-
saz fick aldrig tillfälle att överklaga polismyndighetens beslut om avvisning.

Mot bakgrund av detta ur rättssäkerhetssynpunkt mycket otillfredsstäl-
lande förfaringssätt som Sarvnaz Chitsaz utsatts för vill jag fråga statsrådet:

Överväger statsrådet någon översyn av gällande lagstiftning med syfte att
stärka rättssäkerheten så att ingen kan utvisas ur landet utan att först få sin
sak prövad?

1991/92:765 av Elving Andersson (c) till statsrådet Görel Thurdin om miljön
och biltunnlar:

Forskare vid institutionen för kemisk miljövetenskap i Göteborg varnar
för planerna på att lösa storstadens trafikproblem med långa trafiksystem.
Enligt forskarna ger sådana lösningar kraftiga ökningar av avgasexpone-
ringen för bilisterna men en mycket liten avlastning för de kringboende. Or-
saken till detta förhållande är att de mekaniska ventilationssystem som an-
vänds i dag har en betydligt mindre kapacitet än den som bilarna själva
åstadkommer när de kör in i en tunnel. 11.ex. Tingstadstunneln i Göteborg
betyder det att 10 % av avgaserna i utfarten i ena riktningen dras med in med
trafiken i det ingående ”röret”.

Vilka åtgärder avser biträdande miljöministern vidta för att stadsplane-
ringen vad gäller trafiken inte skall utvecklas till att skapa en försämrad mil-
jösituation för bilister och kringboende genom exempelvis biltunnlar?

1991/92:766 av Margareta Winberg (s) till kulturministern om vårdnadsbi-
drag och jämställdheten:

Det egna arbetet är grunden för jämställdhet. För att kunna arbeta och
försörja sig själv är en modern familjepolitik nödvändig.

Barnomsorg, föräldraförsäkring och barnbidrag är viktiga inslag i en så-
dan familjepolitik.

Sedan lång tid diskuteras i tre av regeringens fyra partier att införa någon
typ av vårdnadsbidrag. Man har t.o.m. uttalat att ett vårdnadsbidrag skulle
kunna finansieras genom att man tar pengar från barnomsorgen eller för-
sämrar föräldraförsäkringen. Detta vore förödande för jämställdheten.

Hur avser jämställdhetsministern att bevara jämställdheten om ett vård-
nadsbidrag införs?

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

Prot. 1991/92:108 1991/92:767 av Margareta Viklund (kds) till statsrådet Bo Könberg om för-

8 maj 1992 söksverksamheten med rätt för distriktssköterskor att förskriva läkemedel:

I Jämtlands läns landsting pågår sedan en lång följd av år en försöksverk-
samhet som ger ett fyrtiotal distriktssköterskor rätt att förskriva läkemedel.

Är sjukvårdsministern beredd att verka för att projektet slutförs?

8 § Kammaren åtskildes kl. 10.20.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protkollet

LISBET HANSING ENGSTRÖM

/Gunborg Apelgren

Innehållsförteckning

Fredagen den 8 maj

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

1 § Hänvisning av ärende till utskott ....................... 1

2 § Svar på interpellation 1991/92:175 om omförhandling av den s.k.

Dennisuppgörelsen ................................ 1

Kommunikationsminister Mats Odell (kds)

Christina Linderholm (c)

Ines Uusmann (s)

Eva Zetterberg (v)

Johan Lönnroth (v)

Talmannen

3 § Svar på interpellation 1991/92:194 om infrastrukturinvesteringar i

Malmöregionen .................................. 12

Kommunikationsminister Mats Odell (kds)

Eva Zetterberg (v)

4 § Svar på interpellation 1991/92:195 om kollektivtrafikinvesteringar

i Göteborgsregionen.............................. 15

Kommunikationsminister Mats Odell (kds)

Johan Lönnroth (v)

5 § Svar på interpellation 1991/92:196 om Storstockholms trafikinves-

teringar ........................................ 17

Kommunikationsminister Mats Odell (kds)

Eva Zetterberg (v)

Johan Lönnroth (v)

6 § Bordläggning ...................................... 21

7 § Anmälan om frågor

1991/92:726 av Inger Hestvik (s) om regeringens politik i frågor
som rör kvinnor................................. 22

1991/92:727 av Jan Andersson (s) om alternativ inom barnom-
sorgen ........ 22

1991/92:728 av Birgit Henriksson (m) om överklaganden av do-
mar .......................................... 22

1991/92:729 av Sten Andersson i Malmö (m) om högsta tillåtna
totalvikt m.m. för lastbilar......................... 23

1991/92:730 av Pär Granstedt (c) om statlig tillsyn över post-
gymnasial utbildning i icke statlig regi................ 23

1991/92:731 av Rune Evensson (s) om skyddsanordningar på

tak........................................... 23

1991/92:732 av Sten Söderberg (-) om övningskörning inom
gymnasieskolans körkortsutbildning................. 24

1991/92:733 av Stina Eliasson (c) om åtgärder för att bevara de
små tingsrätterna................................ 24

Prot. 1991/92:108 1991/92:734 av Sten Söderberg (-) om en demokratikommis-

8 maj 1992 sion.......................................... 24

1991/92:735 av Sten Söderberg (-) om selektiv marknadsföring 25

1991/92:736 av Lena Öhrsvik (s) om glasskolan i Nybro .... 25

1991/92:737 av Kristina Svensson (s) om de f.d. sovjetiska trup-
perna i Baltikum................................ 25

1991/92:738 av Lena Öhrsvik (s) om sjuklön när anställd är på
läkarbesök..................................... 26

1991/92:739 av Olle Schmidt (fp) om reglerna för bevarande av
skrifter m.m.................................... 26

1991/92:740 av Lars Andersson (-) om utlänningslagen..... 26

1991/92:741 av Ines Uusmann (s) om utjämning av löneskillna-
derna mellan män och kvinnor..................... 27

1991/92:742 av Hans Karlsson (s) om ungdomsarbetslösheten 27
1991/92:743 av Sten Söderberg (-) om extra insatser beträf-
fande kulturhistoriskt värdefulla byggnader............ 27

1991/92:744 av Maud Björnemalm (s) om pressmeddelande
med anledning av socialförsäkringsutskottets beslut om re-
miss av viss proposition........................... 28

1991/92:745 av Göte Jonsson (m) om kursplan för religionskun-
skap i gymnasieskolan............................ 28

1991/92:746 av Karin Starrin (c) om kvinnorepresentationen
vid EG-förhandlingarna........................... 29

1991/92:747 av Eva Johansson (s) om statsbidraget till frisko-
loma......................................... 29

1991/92:748 av Göran Magnusson (s) om vägprojekt i Väst-
manland ...................................... 29

1991/92:749 av Hans Nyhage (m) om läkarmedverkan i frivård-
sarbetet ....................................... 30

1991/92:750 av Elisabeth Persson (v) om kommittén för regi-
strerat partnerskap.............................. 30

1991/92:751 av Bengt Hurtig (v) om postens rationalisering. . 30

1991/92:752 av Bengt Hurtig (v) om miljöproblem på Nordka-
lotten......................................... 30

1991/92:753 av Bengt Hurtig (v) om den planerade Vuotosdam-
men i Kemiälven................................ 31

1991/92:754 av Siw Persson (fp) om torskfisket i Öresund... 31

1991/92:755 av Eva Zetterberg (v) om sexuella trakasserier vid
universitet och högskolor.......................... 31

1991/92:756 av Bertil Måbrink (v) om El Salvador......... 32

1991/92:757 av Gudrun Schyman (v) om utländsk dom som
grund för utvisningsbeslut......................... 32

1991/92:758 av Kent Carlsson (s) om statens kostnader för JAS-
proj ektet ...................................... 33

1991/92:759 av Gudrun Schyman (v) om den uteblivna expor-
ten av JAS-plan................................. 33

1991/92:760 av lan Wachtmeister (nyd) om asylsökande från

38 Jugoslavienområdet.............................. 33

1991/92:761 av Kristina Svensson (s) om jämställdhetsperspek-
tiv på unga flickors arbetslöshet.................... 34

1991/92:762 av Ingegerd Sahlström (s) om ökad kvinnorepre-
sentation i beslutande organ....................... 34

1991/92:763 av Berit Andnor (s) om medelsindragningarna från
kommunerna och jämställdheten.................... 34

1991/92:764 av Karl-Göran Biörsmark (fp) om rättssäkerheten

i utvisningsärenden.............................. 34

1991/92:765 av Elving Andersson (c) om miljön och biltunnlar 35
1991/92:766 av Margareta Winberg (s) om vårdnadsbidrag och

j ämställdheten.................................. 35

1991/92:767 av Margareta Viklund (kds) om försöksverksam-
heten med rätt för distriktssköterskor att förskriva läkeme-
del ........................................... 36

Prot. 1991/92:108

8 maj 1992

gotab 41532, Stockholm 1992

Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:108 Fredagen den 8 maj

Riksdagens protokoll

1991/92:108

Fredagen den 8 maj

Kl. 9.00-10.20