RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1947:27)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1947. Första kammaren. Nr 27.

Tredagen den 13 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Herr talmannen yttrade: Efter samråd med andra kammarens talman ock
överläggningar i talmanskonferensen får jag beträffande riksdagsarbetet under
de närmaste veckorna meddela följande.

Arbetsplenum hålles om onsdag den 18 juni i vanlig ordning. Sista arbetsplenum
före midsommar hålles fredagen den 20 juni. Därefter sammanträder
kammaren icke förrän fredagen den 27 juni, då bordläggningsplenum hålles
kl. 4 em. Lördagen den 28 och måndagen den 30 juni avses för arbetsplena.
Allt detta under förutsättning att intet oförutsett inträffar, som påkallar en
annan ordning.

Under tiden för kamrarnas midsommarledighet kunna givetvis utskotten
sammanträda i den utsträckning, som arbetet det påfordrar.

Herr statsrådet Sträng avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 321, med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av den Internationella
arbetsorganisationens sjätte sjöfartskonferens år 1946 fattade beslut;
och

nr 322, angående ändrade grunder för statsbidrag till avlöning av lärare vid
folk- och småskolor.

Justerades protokollet för den 7 innevarande månad.

Anmäldes och godkändes andra lagutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 311, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1946 vid dess tjugonionde sammanträde fattade beslut;

nr 312, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till förordning
angående fortsatt giltighet av förordningen den 15 december 1944 (nr 779)
om kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor;

.nr 313, i anledning av väckt motion om utredning av frågan om full ersättning
till kringliggande bygd för skador i anledning av vattenkraftanläggningar
och vattenregleringar m. m.; samt

nr 314, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461), dels ock
i ämnet väckta motioner.

Anmäldes och godkändes bankoutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 315, till Konungen i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående pension
åt vissa förutvarande bilbesiktningsmän in. fl.

Första kammarens protokoll 19k7. Nr 27.

2 Nr 27. Fredagen den 13 juni 1947.

Anmäldes och godkändes jordbruksutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 324, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående inköp av Källstorps
Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar län; ^

nr 325, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag till
Grundförbättringar: Lyckebyåns regleringsföretag; samt

nr 331. i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående dispositionen av
vissa för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under diverse kapitalfonder
anvisade investeringsanslag.

Om ersättning
till sockerbetsodlare
för
vissa biltransporter.

Herr statsrådet och chefen för folkhushallningsdepartementet Sträng, som
tillkännagivit, att han hade för avsikt att vid detta sammanträde besvara herr
Karl Perssons interpellation om ersättning till sockerbetsodlare för vissa biltransporter,
erhöll ordet och anförde: Herr talman! Med första kammarens tillstånd
har herr Karl Persson till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
framställt följande spörsmål, vilket jag med hans medgivande härmed kom -

mer att besvara. , , ,

Är statsrådet villig att medverka till att sockerbetsodlare, som transportera
sockerbetor medelst lastbil direkt till sockerfabrik, kunna få samma fraktersättning,
som hade kommit dem till del om de hade transporterat betorna medelst
järnväg från deras närmaste järnvägsstation? 0

Vid de förhandlingar, som föregå regeringens förslag till riksdagen angående
reglering av sockernäringen och som föras mellan å ena sidan statens soc_
kernämnd tillsammans med representanter för statens livsmedelskommission och
statens priskontrollnämnd samt å andra sidan styrelsen för Sveriges betodlares
centralförening, upptagas till ingående övervägande samtliga sadana sockerbetsodlingen
berörande spörsmål, som betodlareföreningens styrelse såsom representativt
förhandlingsorgan för landets organiserade betodlare önska i a
fram till avgörande. Så skedde även vid vårens förhandlingar. Lmellertid har
betodlareföreningens styrelse varken i år eller tidigare bland den serie av frågor.
som av styrelsen anmälts till förhandling, framfört krav, att betodlare, som
transportera sockerbetor medelst lastbil direkt till sockerfabrik, skulle ia traktbidrag.
I vissa speciella fall — såsom vid dylika transporter a öarna och i Västergötland
■— lämnas redan ett visst fraktbidrag för landsvägstransporter men
däremot har — såsom nyss anförts — icke varit framfört sasom förhandlingskrav
att odlarna skulle generellt få fraktbidrag vid landsvägstransporter. Nagon
anledning för statsdelegerade att ingå på denna fråga har icke funnits.

° Då alltså den i interpellationen framförda frågan ej upptagits i arets förhandlingar
om betodlingsvillkoren och dessa nu äro för 1947 ars betodling avtalsmässigt
reglerade såväl kollektivt som i kontrakt mellan sockerbruken oc
en var enskild betodlare, kan uppenbarligen intet åtgöras i saken beträffande

dT Huruvidatdiräcklig grund finnes för att för kommande års betodling tänka sig
fraktbidrag för lastbilstransporter av betor kan svårligen sägas annat an efter
utredning och förhandling. Det är å ena sidan klart, att ju mera biltrafiken ater
tager fart och arbetskraftssvårigheterna öka åtskilligt talar för uppmuntrande
av landsvägstransporter. Å andra sidan bör observeras, att fraktbidrag ior
lastbilstransporter antingen kräver ett rätt betydande kontrollsystem eller att
transporterna ske i sockerfabrikernas egen regi, varjämte kostnaden för det
ifrågasatta fraktbidraget vid nuvarande konstruktion av avtalet mellan staten
och sockerbolaget stannar å staten eller pålägges sockerpriset. Därjämte ar att
märka, att då det synes rimligt att odlarnas transporter från garden till närliggande
station böra bäras av dem själva, det blir ett svarlöst problem att av -

Fredagen den 13 juni 1947.

Nr 27.

Om ersättning till sockerbetsodlare för vissa biltransporter. (Forts.)
göra, för huru stor del av en vägtransport direkt till fabriken ett eventuellt
fraktbidrag skall utgå. Sammanfattningsvis kan alltså sägas, att för årets betodling
intet torde kunna åtgöras i saken, men att frågan kan upptagas till utredning
och förhandling för kammande års betodling, därest Sveriges betodlareförenings
styrelse så begär.

Heir Persson, Karl: Herr talman! Jag ber först att få tacka lierr statsrådet
för de! i stort sett välvilliga svaret på min interpellation. Ett par synpunkter
vill jag dock vid detta tillfälle gärna anknyta till detta spörsmål.

Det ir alldeles riktigt som herr statsrådet säger, att ju mera biltrafiken
ökas, desto mera talar för att detta transportsätt bör uppmuntras. Det är ju
arbetskraftsbristen och det allmänna tidsläget som driva fram denna utveckling,
och då är det givetvis riktigt, att transporten av betor per bil direkt
till fabriken beredes samma förmån som den transport, som sker på landsväg
till stition och därefter med järnväg. Från platser, belägna litet längre
bort från järnvägsstation, få ju betorna mestadels ändå lov att transporteras
med bil till stationen, och då är säkerligen det rationellaste sättet att köra
dem med bil direkt till fabriken, såvida icke avståndet från platsen för odlingen
till fabriken är allt för långt. Jag är övertygad om att transportersättning
även vid biltransport skulle stimulera odlingen av sockerbetor på sådana
platser, där _ avståndet till järnvägsstation är långt men förutsättning för betodling
föreligge- och behövlig arbetskraft antingen finnes att tillgå inom familjen
eller kan framskaffas bland näraboende eller överhuvud taget inom
området i fråga — det brukar ju på de flesta platser finnas personer, som
kunna åtaga sig tiffälligt arbete på orten, fastän de på grund av speciella familjeförhållanden
eller arbetsuppgifter inte kunna åtaga sig arbete på längre
bort från hemmet belägna platser.

Att icke denna fråga har blivit upptagen vid förhandlingarna mellan betodlareföreningen
och statens sockernämnd är ju riktigt, men den har däremot
varit föremål för förhandlingar under tidigare år mellan betodlareföreningen
och sockerbolage; utan att dessa lett till något resultat, närmast på grund
av motstånd fråi sockerbolagets sida. Det är detta som givit mig anledning
att ta upp frågai här.

Det är ju klari att det blir något ökade kostnader, om även sådana betodlare,
som nu inte få någon transportersättning och som givetvis ha de drygaste
kostnaderna, skule få sådan ersättning. Men för statens del eller, vilket väl
kanske blir falle'', när det gäller en ökning av sockerbetspriset, är det inte
stora saker det härvidlag rör sig om.

Att anföra siffror är ju alltid vanskligt, när grunden för dem inte är exakt,
men om vi antagi, att en femtedel av hela betskörden komme att transporteras
till fabrik pi detta sätt, vilket säkerligen är högt räknat, och om vi även
antaga, att den fnktersättning, som kunde komma i fråga — nämligen ersättning
för frakten hån odlarens närmaste järnvägsstation till fabriken — utgjorde
25 öre för .00 kilogram, vilket säkerligen också är räknat i överkant,
så skulle ju genommittskostnadsökningen, om man får använda detta uttryck,
för 100 kilogram bitor bli 5 öre, vilket motsvarar 1/3 öre per kilogram socker.

Jag tror inte att husmödrarna skulle ha något att invända emot en sådan
prishöjning, i all smnerhet om odlingen av sockerbetor därigenom kunde stimuleras,
så att tillfången på socker kunde bli aldrig så litet bättre.

Vad sedan beträffar svårigheterna att räkna ut transportbidragens storlek,
så behövs, såvitt ja? kan förstå, intet särskilt kontrollorgan härför, då det
enda, som behöver ©ras, är att från fabrikerna betala ut samma fraktersättning
till ifrågavarande odlare som nu betalas ut till järnvägen, nämligen den

Nr 27.

Fredagen den 13 juni 1947

Om ökat
skydd för
omyndigs
rättssäkerhet
m. m.

Om ersättning till sockerbetsodlare för vissa biltransporter. (Forts.)
fraktersättning för bettransporten från odlarens närmaste järnvägsstation och
till sockerbruket, som nu betalas, då betorna transporteras medelst järnväg.

Jag är emellertid tacksam för statsrådets positiva inställning till frågan,
och jag hoppas att den därigenom skall få sin lösning vid förhandlingarna
om nästa års betodling.

Ordet lämnades härefter till herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
Zetterberg, som tillkännagivit, att han hade för avsikt att vid detta
sammanträde besvara herr Ströms interpellation om ökat skydd för omyndigs
rättssäkerhet m. m.. och nu yttrade: Herr talman! Med första kammajens tillstånd
har dess ledamot herr Ström frågat mig, om jag vore villig att låta undersöka
ett visst angivet fall av förmyndarförvaltning samt. om så funnes
befogat, medverka till att myndlingen i skälig omfattning erhölle ekonomisk
gottgörelse för lidna förluster. Vidare har herr Ström frågat, huruvida man
kunde förvänta ytterligare åtgärder till skydd för omyndigs rättssäkerhet.

I det av herr Ström åsyftade fallet hade ett barn under sina första levnadsår
ärvt en betydande förmögenhet efter sin fader och sina farföräldrar.
Till förmyndare förordnades skilda personer efter varandra, av vdka den .siste
handhade förmynderskapet under de elva senaste åren av omyndighets tiden.
Sedan myndlingen år 1924 uppnått myndig ålder, väckte han talan mot den
siste förmyndaren med yrkande om ersättning för förluster sou denne och de
tidigare förmyndarna enligt hans förmenande tillskyndat hon*m. Myndlingens
talan ogillades i alla instanser, och en av honom senare gjcrd ansökning om
resning i målet har icke beviljats.

Interpellanten har framhållit, att härigenom konstaterat; att den siste förmyndaren
icke gjort sig skyldig till någon vårdslöshet eller försummelse vid
förvaltningen. Det vore, enligt vad i interpellationen påpekas, i stället de tre
eller två första förmyndarna som vidtagit de förlustöringande åtgärderna.
Tiden för anställande av klandertalan mot dem, vilka vari". förmyndare under
tiden då myndlingen var 1—9 år, hade emellertid gått. 111 ända långt innan
det myndlingen uppnått myndig ålder, varför myndlingen vore rättslös
i förhållande till dem.

Gentemot detta vill jag framhålla, att när en avgående lörmyndare efterträdes
av en annan, det åligger den senare att i viss utst-äckning granska
den förres förvaltning samt att, om så kräves, klandra derna inom stadgad
preskriptionstid. Har den avgående förmyndaren i sin förvalning visat vårdslöshet,
som medfört ersättningsfordran för den omyndige, och har den tillträdande
förmyndaren genom underlåtenhet att göra fordringei gällande föranlett
att denna blivit preskriberad, kan detta ådraga den nyi förmyndaren ersättningsskyldighet,
om underlåtenheten kan anses ha innehrrit vårdslöshet i
hans egen ''förvaltning. Den omyndige står alltså icke rättslcs i vad avser försummelser
begångna av andra förmyndare än den som hanlhar förvaltningen
vid förmynderskapets upphörande. I den förut nämnda rätegången grundade
myndlingen sina ersättningsyrkanden mot den siste förmyidaren även på att
han icke klandrat företrädarnas förvaltning.

Jag kan uppenbarligen icke här gå in på alla de närmare omständigheterna i
det av herr Ström angivna fallet, vilket på framställning av myndlingen har
undersökts av både justitiekanslersämbetet och riksdagen^ justitieombudsman
utan att någon av dem funnit påkallat att vidtaga några åtgärder. Det synes
mig icke föreligga anledning att föranstalta om ytterlgare undersökning.
Även om det kunde konstateras försummelse av någon av de tidigare förmyndarna.
som fungerade under åren 1904—1913. är nämigen talerätten mot
dem preskriberad, och vad angår den siste förmyndaren lar genom lagakraft -

Fredagen den 13 juni 1947.

Nr 27.

Om ökat skydd för omyndigs rättssäkerhet m. m. (Forts.)
vunnen dom avgjorts att han är fri från ersättningsskyldighet. Och att ikläda
statsverket skyldighet att ansvara för förluster i anledning av eventuellt föreliggande
försummelser från förmyndares sida torde knappast kunna komma
i fråga. En sådan åtgärd skulle draga med sig svårberäkneliga konsekvenser
för andra fall. Det föreligger ju här ingen som helst rättslig förpliktelse för
det allmänna. Jag vill i detta sammanhang påpeka, att en förmyndare icke
har ställningen av en offentlig funktionär. Den omständigheten, att samhället,
i de omyndigas intresse, kringgärdat förvaltningen av deras egendom med
lagföreskrifter och underkastat densamma offentlig kontroll, kan icke rubba
detta förhållande.

Å andra sidan är det naturligtvis ett viktigt samhällsintresse att kontrollanordningarna
äro så utformade, att risken för förluster av detta slag i möjligaste
mån elimineras. I detta hänseende föreligga emellertid numera helt
andra och mycket starkare garantier än de som funnos vid den tid. då de av
interpellanten, åsyftade förlustbringande förvaltningsåtgärderna skulle ha vidtagits.
Genom förmynderskapslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1925,
infördes sålunda en reformerad kontrollorganisation med särskilda fasta kontrollanter,
överförmyndarna. År 1940 genomfördes sedan ändringar i denna
lag för att åstadkomma ännu starkare kontroll över förmyndarförvaltningen.

I nu gällande lag fastslås uttryckligen förmyndares plikt att förvalta den
omyndiges medel såsom anförtrott gods. En förmyndare får således ej genom
att indraga den omyndiges medel i sin förmögenhet ställa sig såsom dennes
gäldenär för motsvarande belopp. Ett dylikt förfarande kan nu medföra
straffansvar. Vid förvaltningen av den omyndiges egendom är förmyndarens
handlingsfrihet underkastad långtgående inskränkningar dels såvitt angår placeringen
av omyndigs medel och dels i avseende å vissa rättshandlingar. I
förstnämnda avseende gäller, att förmyndaren skall göra penningmedel räntebärande
genom inköp av obligationer, utlåning mot inteckning i fast egendom
eller insättning i bank i överensstämmelse med vissa närmare regler, som bl. a.
innehålla stränga krav på beskaffenheten hos de obligationer och den inteckningssäkerhet,
som får ifrågakomma. Värdehandlingar skola deponeras hos
bank, då värdet överstiger 2 000 kronor. Deposition hos bank kan beträffande
statens obligationer m. m. ersättas av inskrivning i vederbörande skuldbok. I
syfte att hindra att egendom som tillfaller omyndig skall passera förmyndarens
händer har för vissa fall stadgats skyldighet för tredje man att nedsätta eller
inbetala omyndig tillkommande värdehandlingar eller penningmedel direkt hos
bank, alltså utan förmedling av förmyndaren. Beträffande bankens vård av
nedsatta värdehandlingar ha givits åtskilliga föreskrifter som syfta till att
handlingarna ej annat än i rena undantagsfall skola behöva utlämnas till
förmyndaren. Beträffande omyndigs banktillgodohavanden är huvudregeln den,
att medlen skola vara underkastade spärr, d. v. s. att de ej må uttagas utan
överförmyndarens tillstånd.

I fråga om förmyndarens befogenhet att företaga rättshandlingar å den
omyndiges vägnar gäller bl. a. den inskränkningen, att förmyndaren icke äger
sälja eller inteckna omyndigs fasta egendom utan rättens tillstånd. Vidare
fordras samtycke av överförmyndaren till upptagande av lån och ingående av
växelförbindelse m. m.

I vår nu gällande förmynderskapslagstiftning har man alltså genom mycket
omfattande kontrollanordningar sökt att i görligaste mån bereda skydd åt de
omyndigas egendom. Enligt min mening finns det för närvarande knappast
tillräcklig anledning att åter upptaga frågan om förmyndarkontrollen.

Nr 27.

Fredagen den 13 juni 1947.

Interpellation
ang. beskjutningen
i
Österrike av
svenska
Rädda barnens
bil.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 319, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 13 § lagen den
17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete, m. m.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet Kungl. Maj:ts proposition nr
320. med förslag till lag angående ändrad lydelse av 26 och 27 §§ lagen den
29 juni 1923 (nr 286) om sparbanker, m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 323, med förslag till lag om dödande av vissa utanför Sverige befintliga
handlingar, m. m.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
nr 321 och 322.

Avgå vos och bordlädes nedannämnda motioner:

nr 360, av herr Bomö m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område; och
nr 361, av herr Albertsson m. fl., i samma ämne.

Herr Wagnsson erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman! Enligt
ingångna meddelanden har intendenten vid Rädda barnens hjälporganisation
i Wien Arne Karlsson på onsdagskvällen dödats, då en rysk vaktpost öppnade
eld mot den bil, i vilken han färdats från Wien i riktning mot Bratislawa.
Bilen, som fördes av den dödade, var i likhet med den svenska hjälpverksamhetens
bilar i Österrike och i Ungern vitlackerad med påmålad svensk flagga.
Dessutom angavs tydligt i text på tyska, engelska och ryska, att bilen tillhörde
svenska Rädda barnen. Händelsen ägde rum vid Kitsee-Berg i Österrike,
nära de ungerska och tjeckoslovakiska gränserna. Orsaken till skottlossningen
uppges vara, att bilen framfördes på en av den Tyska militären spärrad
väg.

Genom det inträffade har den svenska hjälpverksamheten i Österrike lidit
en stor förlust. Men därjämte har skapats en osäkerhetskänsla, som försvårar
det svenska hjälparbetet i de ockuperade länderna. Det måste vara ett svenskt
intresse, att alla de med det timade förknippade omständigheterna kkrläggas.
Jag är övertygad om att utrikesdepartementet genom den svenska beskickningen
i Wien införskaffat de uppgifter, som kunna erhållas. Av särskilt intresse
är att så långt möjligt söka bringa klarhet i fråga om orsakerna till den för
den svenska hjälpverksamheten så ödesdigra olyckshändelsen. Jag anhåller
därför om kammarens tillstånd att få till hans excellens ministern för utrikes
ärendena framföra följande interpellation:

År hans excellens i tillfälle delge kammaren resultatet av en genom utrikesdepartementets
försorg gjord utredning rörande de med beskjutningen i
Österrike av svenska Rädda barnens bil förknippade omständigheterna?

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna dag. varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.25 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Lördagen den 14 juni 1947.

Nr 27.

Lördagen den 14 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Herr statsrådet Zetterberg avlämnade Kungl. Maj :ts proposition nr 324, med
förslag till lag angående ändring i lagen den 8 juli 1904 (nr 26 s. 1) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.

Anmäldes och godkändes konstitutionsutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 339, till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till byggnadslag m. m. i vad den hänvisats till konstitutionsutskottet.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts proposition nr 321, med anhållan om
riksdagens yttrande angående vissa av den Internationella arbetsorganisationens
sjätte sjöfartskon ferens år 1946 fattade beslut, hänvisades propositionen,
såvitt angick konvention (nr 71) angående pensionering av sjömän, till bankoutskottet
och i övrigt till behandling av lagutskott.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj :ts proposition nr
322, angående ändrade grunder för statsbidrag till avlöning av lärare vid folkoch
småskolor..

Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet nedannämnda motioner:
nr 360. av herr Domö m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område; och
nr 361, av herr Albertsson m. fl., i samma ämne.

Föredrogs och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade proposition
nr 324. __

Anmäldes och bordlädes

utrikesutskottets utlåtande nr 9, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående godkännande av en mellan Sverige och Jugoslaviska Federativa
Folkrepubliken träffad handelsöverenskommelse m. m.;

konstitutionsutskottets utlåtanden:

nr 20, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad
lydelse av § 12 regeringsformen;

nr 21, i anledning av väckta motioner om överflyttning till utrikesutskottet
av granskningen av statsrådsprotokollen i utrikesärenden;

nr 22, i anledning av väckt motion angående åtgärder för stärkande av
riksdagens kontrollmakt över regering, förvaltning och rättskipning;

nr 23, i anledning av väckta motioner om inrättande av en riksdagens ombudsmannabefattning
för övervakning av frihetsberövanden;

nr 24, i anledning av väckta motioner angående vidgad medbestämmande -

Nr 27.

Lördagen den 14 juni 1947.

rätt för riksdagen beträffande författningar, som innebära väsentliga ingrepp
i medborgares frihet och egendom; samt

nr 25, i anledning av väckta motioner om intensifiering av utrikesnämndens
verksamhet och behandlingen i riksdagen av handelspolitiska frågor;

statsutskottets utlåtanden:

nr 170, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för
budgetåret 1947/48 till överstyrelsen för yrkesutbildning jämte i ämnet väckta
motioner;

nr 171, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1947/48 till domkapitlen och stiftsnämnderna m. m. jämte i ämnet
väckta motioner;

nr 172, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående närmast erforderliga
åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematikmaskiner;

nr 173, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. jämte i ämnet väckta motioner;

nr 174, i anledning av Kungl, Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1947/48 till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm;

nr 175, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till jordbrukets
byggnadsstudiekommitté;

nr 176, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1947/48 till täckning av vissa vid skifferoljeverket vid Kinne-Kleva
uppkomna driftsförluster och avvecklingskostnader;

nr 177, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1947/48 till statens provningsanstalt;

nr 178, i anledning av väckt motion angående anslag för budgetåret 1947/48
till bidrag till upprättande av en livräddningsstation på Hanö;

nr 179, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering
av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m., i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde;

nr 180, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering
av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m., i vad propositionen avser
socialdepartementets verksamhetsområde;

nr 181, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering
av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m., i vad propositionen avser
finansdepartementets verksamhetsområde;

nr 182, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag till kristillägg till erkända arbetslöshetskassor;

nr 183, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till undervisnings-
och upplysningsverksamhet rörande arbetarskydd;

nr 184, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för
ålderdomshemsvårdens ordnande och utbyggnad m. m. jämte i ämnet väckt
motion;

nr 185, i anledning av väckta motioner angående statsbidrag till bekostande
av hörapparater för döva och lomhörda m. m.; samt

nr 186, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation
av djurgårdskommissionen m. m. jämte i ämnet väckt motion;

bevillningsutskottets betänkanden:

nr 37, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av
sockernäringen i riket m. m.; samt

nr 38, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om avveckling av den allmänna omsättningsskatten för vissa motorfordon;

bankoutskottets utlåtande nr 44, i anledning av ifrågasatta åtgärder för
rationalisering av riksdagstrycket m. m.;

Lördagen den 14 juni 1947.

Nr 27.

första lagutskottets utlåtanden:

nr 49, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda
bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m., dels ock Kungl.
Maj:ts proposition angående godkännande av en den 8 februari 1947 avslutad
internationell överenskommelse rörande bibehållande och återställande av rättigheter
på den industriella äganderättens område, m. m.;

nr 50, i anledning av väckt motion angående utredning i syfte att trygga
patenthavares rätt även under tider av krig eller krigsfara; samt

nr 51, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
angående ändring i utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr 315) samt om fortsatt
giltighet av samma lag, dels ock väckt motion om åtgärder till förstärkande
av rätten för utlänning, som är gift med svensk kvinna, att vistas här
i riket;

andra lagutskottets utlåtanden:

nr 39, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
om kommunernas bidrag till kostnader för folkpensioneringen, dels ock i ämnet
väckta motioner;

nr 40, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
upphävande av 61 § 2 mom. lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården
;

nr 42, i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag till lag angående
ändring i lagen den 22 juni 1928 (nr 254) om arbetsdomstol, m. m.;

nr 43, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 8 april 1927 (nr 77) om försäkringsavtal,
m. m.; samt

nr 44, i anledning av väckta motioner om skärpt lagstiftning rörande uthyrning
av bostäder;

jordbruksutskottets utlåtanden och memorial:

nr 47, i anledning av väckt motion angående obligatorisk ansvarighetsförsäkring
för jägare;

nr 48, i anledning av väckt motion om utredning rörande skyldigheten tor
arrendatorerna att erlägga brandförsäkringsavgifterna för kronan tillhöriga
byggnader å de norrländska kronoparkerna;

nr 49, i anledning av Kungl. Majrts i statsverksproposition: bil. 30: kapitalbudgeten:
jordbruksdepartementet under punkten 10, Egnahemslånefonden,
gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner;

nr 50, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering
av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m., såvitt angår nionde huvudtiteln;

nr 51, i anledning av väckta motioner om statsbidrag till Kånebygdens
kalkbruksförenmg u. p. a. för uppförande av en kalkbruksanläggning;

nr 52, i anledning av väckta motioner om anslag till fraktlindring för frukt
till Norrbottens och Västerbottens län;

nr 53, i anledning av väckta motioner angående utredning om utvidgning
och effektivisering inom växtskyddets område, m. m.;

nr 54. i anledning av väckta motioner angående obligatorisk försäkring av
mindre nötkreatursbeeättningar;

nr 55, i anledning av väckta motioner om revision av kungörelserna angående
lån från frukt- och potatislagerhusfonden samt angående statsbidrag för
uppförande av frukt-och potatislagerhus; samt

nr 56, angående departements vis uppgjorda förteckningar över försäljningar
m. m. av viss kronan tillhörig läst egendom; ävensom
Första kammarens protokoll 1947. Nr 27. 2

Nr 27.

Tisdagen den 17 juni 1947.

första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13, i anledning av
väckt motion om organiserandet av en statlig produktion av byggnadsmaterial
m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.11 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Tisdagen den 17 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Justerades protokollen för den 10 och den 11 innevarande månad.

Herr talmannen meddelade, att från Finlands riksdag ankommit en skrivelse*
som nu upplästes och var så lydande:

Sveriges riksdag.

Finlands riksdag vill härmed till Sveriges riksdag framföra ett hjärtligt
tack för den lyckönskan Sveriges riksdag genom sina representanter framförde
vid vår enkammares 40-årsjubileum. Den vackra minnesgåva Sveriges
riksdag vid jubileet överlämnade skall vara vår riksdag en kär erinran om det
goda förhållandet mellan våra parlament.

Helsingfors den 10 juni 194?.

Å Finlands riksdags vägnar:

K. A. Fagerholm.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 310, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt disposition
av vissa äldre reservationsanslag under fjärde huvudtiteln m. m.;

nr 332, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1947/48 till Navigationskolorna: Skolhälsovård;

nr 333, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt statsgaranti
för exportkredit;

nr 334, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående omorganisation
av överståthållarämbetet m. m.;

nr 335, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ägoutbyten
och fastighetsförsäljningar;

nr 336, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande
kapitalbudgeten under försvarets fabriksfond gjorda framställning om anslag
för budgetåret 1947/48 till viss ersättningsanskaffning av maskiner m. m. för
krigsmaterielverket;

nr 337, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande
kapitalbudgeten under försvarets fabriksfond gjorda framställningar om an -

Tisdagen den 17 juni 1947.

Nr 27.

slag för budgetåret 1947/48 till uppförande av central beklädnadsverkstad
m. m. jämte i ämnet väckta motioner; samt

nr 338, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag till förordning
rörande förkortning av ''utbildningstiden för vissa värnpliktiga m. m..
såvitt avser frågan om bestridande av kostnader för effektivisering av de
värnpliktigas utbildning.

Anmäldes och godkändes första lagutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 316, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till byggnadslag
m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott, dels ock i ämnet
väckta motioner;

nr 317, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till byggnadsstadga
;

nr 318, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring
av vissa vägväsendet berörande författningar;

nr 319, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
ändrad lydelse av 1—-3 §§ förordningen den 20 november 1345 (nr 50 s. 1)
i avseende på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,
m. m.;

nr 320, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning
av rusdrycker;

nr 321, i anledning av väckta motioner om ändring i 14 kap. 15 § och 15
kap. 23 och 24 §§ strafflagen;

nr 322, i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna i
7 § sinnessjuklagen; samt

nr 323, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
kyrkomusiker m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 324, med förslag till lag angående ändring i lagen den 8 juli
1904 (nr 26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap
och förmynderskap.

Föredrogos och bordlädes ånyo utrikesutskottets utlåtande nr 9, konstitutionsutskottets
utlåtanden nr 20—25, statsutskottets utlåtanden nr 170—186,
bevillningsutskottets betänkanden nr 37 och 38, bankoutskottets utlåtande nr
44, första lagutskottets utlåtanden nr 49—51, andra lagutskottets utlåtanden nr
39, 40 och 42—44, jordbruksutskottets utlåtanden nr 47—55 och memorial
nr 56 samt första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

Anmäldes och bordlädes jordbruksutskottets memorial nr 63, i anledning av
kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om lönegradsplacering av distriktslantrnätare
m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.05 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.