RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1945:33)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1945. Första kammaren. Nr 33.

Onsdagen den 31 oktober.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Herr statsrådet Wigforss avlämnade Kungl. Majlis proposition nr 370, med
förslag till uppbördsförordning, m. m.

Justerades protokollen för den 22, 24 och 26 innevarande månad.

Upplästes följande skrivelse från fullmäktige i riksbanken:

Till riksdagens talmän.

Under hänvisning till § 71 mom. 1 riksdagsordningen få fullmäktige i riksbanken
härmed anmäla, att statsråden Allan Vougt och Gunnar Myrdal,
vilka den 17 mars 1944, respektive den 8 juni 1945 valts till fullmäktige,
Vougt för valperioden 1944—1947 och Myrdal för valperioden 1945—1948,
frånträtt uppdraget att vara fullmäktige i riksbanken den 31 juli 1945 i och
med att de utnämnts till statsråd. Stockholm den 18 oktober 1945.

Å fullmäktiges vägnar:

Dag Hammarskjöld.

Jacob Hagströmer.

Med anledning härav beslöt kammaren, att val av två fullmäktige i riksbanken
i de sålunda uppkomna ledigheterna skulle anställas; och uppdrog
kammaren verkställigheten härav åt de vid detta riksmöte av kammaren redan
tillsatta valmän och suppleanter för utseende av riksdagens fullmäktige
i riksbanken jämte deras suppleanter. Åt dessa valmän och suppleanter uppdrogs
jämväl att, därest vid det sålunda bestämda valet skulle till
tig utses någon av de utav riksdagen valda suppleanterna för fullmäktige,
välja ytterligare en suppleant respektive suppleanter.

Föredrogos och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts propositioner: nr

371, med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942
(nr 430) örn kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.; samt
nr 372, med förslag till lag örn tillägg till lagen den 28 maj 1886 (nr 46)
angående stenkolsfyndigheter m. m.

Föredrogs och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade proposition
nr 370.

Första kammarens protokoll 1945. Nr SS.

Nr 33.

Onsdagen den 31 oktober 1945.

Interpellation
ang. revision
av grundlagarnas

bestämmelser
örn beskattning
m. m.

Avgåvos och bordlädes nedannämnda, motioner:

nr 409, av herr Persson, Ivar, m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet;

nr 410, av herr Bergh, Ragnar, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet;

nr 411, av herr Ericsson, Herman, m. fl., i anledning av Kungl. Majlis proposition
angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet;

nr 412, av herr Hage m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet;

nr 413, av herr Wagnsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn nöjesskatt;

nr 414, av herr Persson, Ivar, m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning om nöjesskatt;

nr 415, av herr Karlsson, Gustaf, m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning om nöjesskatt;

nr 416, av herrar Berling och Jonsson, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning örn nöjesskatt;

nr 417, av herr Hohnberg, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
skattegrupperingen m. m.;

nr 419, av herrar Lindblom och Sundelin, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen
den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt, m. m.;

nr 420, av fru Sjöström-Bengtsson och fru Svenson, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för heltidsanställda
hemvårdarinnor inom den sociala hemhjälpsverksamheten;

nr 421, av herr Näsgård m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag örn inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet;
.samt

nr 422, av herr Heuman in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag örn inskränkning i rätten att, förvärva jordbruksfastighet;

Herr Herlitz erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr talman! Jag anhåller
att få framställa två interpellationer.

1943 års riksdag hemställde hos Kungl. Maj:t örn utredning och förslag angående
dels revision av grundlagarnas bestämmelser örn beskattning och statsreglering
och därmed sammanhängande ämne, dels särskild lagstiftning i anslutning
till nämnda bestämmelser. Såvitt känt är, har ännu ingen åtgärd vidtagits
i anledning av denna skrivelse. De skäl som tala för den med skrivelsen
åsyftade lagstiftningen kvarstå emellertid med oförminskad styrka. Och det
skäl mot en sådan, som kunde ligga i krigstidens utomordentliga förhållanden,
är ej längre för handen. Det är sålunda angeläget, att spörsmålet nu tages upp
till behandling, så att vi snarast möjligt erhålla en efter tidsförhållandena avpassad
lagstiftning till undanröjande av den oklarhet och osäkerhet som nu göra
sig gällande inom såväl riksdagen som administrationen.

Redan innan den åsyftade lagstiftningen kommer till stånd är det emellertid
en trängande nödvändighet att skapa nödtorftig klarhet rörande nu gällande rätt
på statsregleringens och den därmed sammanhängande medelsförvaltningens område.
I många olika sammanhang ■— inom riksdagen, administrationen och den
akademiska undervisningen — har jag fått erfarenhet örn vådorna av den osäkerhet
som råder. Vad man behöver är en sammanfattande, klargörande fram -

Onsdagen den Si oktober 1945.

Nr 33.

Interpellation ang. revision av grundlagarnas bestämmelser örn beskattning

m. m. (Forts.)

ställning av de grundsatser som nu gälla beträffande statsregleringens former
och deras rättsliga betydelse med hänsyn till medelsdisposition och redovisning.
Detta behov kan näppeligen fyllas annorledes än genom regeringens försorg.

Jag tillåter mig därför anhålla om kammarens tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för finansdepartementet framställa följande frågor:

1. Har herr statsrådet för avsikt att utan dröjsmål låta verkställa den utredning
örn dels revision av grundlagarnas bestämmelser örn beskattning, statsreglering
och därmed sammanhängande ämnen, dels särskild lagstiftning i anslutning
till nämnda bestämmelser, varom riksdagen 1943 hemställde?

2. Är herr statsrådet villig att vidtaga omedelbara åtgärder till undanröjande
av rådande oklarhet rörande statsregleringens innebörd och därmed sammanhängande
ämnen?

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Ordet lämnades ånyo till herr Herlitz, som nu anförde: Herr talman! Ett interpellation
viktigt inslag i krigstidshushållningen utgjordes av den clearing för utjämning an9• grundav
marknadspriser, som kom till tillämpning för ett stort antal förnödenheter, ^rudmringSedan
sådan clearing i vissa fall (första gången redan 1939) etablerats av ens handKungl.
Maj :t utan medverkan från riksdagens sida, bereddes riksdagen 1941 hovande.
tillfälle att i princip taga ställning till frågan örn ett mera allmänt clearingförfarande
av denna art. Riksdagen godkände i huvudsak vissa i propositionen
framlagda riktlinjer. Vid 1942 års riksdag lämnades en redogörelse för de åtgärder,
som i clearingsyfte vidtagits intill början av mars s. å.: härtill knöt
departementschefen den anmärkningen, att Kungl. Maj:t syntes böra äga befogenhet
att även i fortsättningen, så länge rådande utomordentliga förhållanden
bestode, kunna i nämnda syfte vidtaga åtgärder av samma beskaffenhet som förut.
Denna framställning lämnades av riksdagen utan erinran. Kungl. Maj:t
torde härmed få anses hava erhållit en icke till viss tid begränsad fullmakt att
vidtaga clearingåtgärder — en fullmakt som visserligen såtillvida var av ytterst
obestämt innehåll, som tillåtligheten av en ifrågakommande åtgärd icke längre,
såsom enligt beslutet 1941, skulle bero av att den överensstämde med vissa fixerade
riktlinjer utan allenast av att den befanns vara »av samma beskaffenhet»
som någon före mars 1942 företagen, för riksdagen anmäld åtgärd.

De 1942 rådande utomordentliga förhållandena äro nu icke längre för handen,
och jag utgår därför ifrån att den då givna fullmakten icke längre äger
giltighet. Nya clearinganordningar böra sålunda icke av Kungl. Majit föreskrivas
förrän riksdagen därtill lämnat sitt medgivande.

Emellertid torde det, fastän Kungl. Majit enligt 1942 års riksdagsbeslut ägt
fria händer, vara av betydande intresse för riksdagen att erfara, huru utvecklingen
gestaltat sig på grundvalen av detta beslut.

Härvid framträder icke i första rummet frågan huruvida de åtgärder som av
Kungl. Maj:! vidtagits kunna sägas falla inom ramen för den av riksdagen lämnade
fullmakten. Mot den kritik, som ur denna synpunkt möjligen skulle kunna
resas, torde nämligen alltid den invändningen kunna göras, att den kritiserade åtgärden
är av »samma beskaffenhet» som någon tidigare företagen och på denna
grund fullt försvarlig.

Av intresse är däremot att erfara, huru clearingväsendet gestaltat sig, vilken
omfattning det fått, på vilka områden del funnit användning, huru det verkat
o. s. v.

Nr 33.

Onsdagen den 31 oktober 1045.

Interpellation ang. grundsatserna för vårtidväringens handhavande. (Forts.)

Det skulle sålunda för det första vara av intresse att känna arten och omfånget
av den belastning, som clearingväsendet kommit att utgöra för näringslivet.
Härvidlag har man att taga i betraktande såväl de clearingavgifter som
uttagits tvångsvis som dem vilka utgått enligt s. k. frivilliga överenskommelser;
det står nämligen klart, att bakom sådana överenskommelser merendels ligger ett
påtagligt faktiskt tvång. — Det är här enligt min mening •— som visserligen,
det vet jag, icke står obeslridd — ofta fråga örn en faktisk beskattning.

Det är vidare av intresse att veta, hur denna beskattning gestaltat sig. Den
utmärkes ju generellt därav, att den drabbat ägare till varor, som åtkommits till
billigare pris än andra. Företagare hava sålunda genom denna beskattning betagits
den vinst de kunnat ernå genom en sådan åtkomst. Att så skett är i många
lägen utan tvivel rätt och riktigt, men man kan icke dölja för sig, att örn metoden
tillämpas i alltför vidsträckt omfattning stora faror hota. Man kan icke
komma ifrån att utsikten till vinst är den oumbärliga drivkraften i allt på enskild
företagsamhet byggt ekonomiskt liv. Örn vinsten elimineras genom clearingavgifter,
bortfaller detta incitament. På goda grunder uttalade också riksdagen
1941, att clearingförfarandet icke fick så gestaltas, att enskilda importörer
förlorade intresset att från utlandet införa varor till billigast möjliga priser.
På samma sätt måste man naturligtvis med avseende på varje under clearing
lagd förnödenhet räkna med möjligheten att de krafter som leda till varuanskaffningens
förbilligande försvagas.

Från denna utgångspunkt inställa sig varjehanda spörsmål.

Clearingen avsåg till en början allenast importvaror. Den utsträcktes sedermera
till att gälla även inom riket producerade varor — och detta oavsett huruvida
samma varuslag tillika blev föremål för import. Jag föreställer mig att den
efter hand fick allt större användning på detta område. I vissa fall synes också
clearingen, mot vad ursprungligen avsågs, hava använts så att inhemsk produktion
stötts genom avgifter lagda på importen. Om jag icke misstager mig, har
det också inträffat att clearingavgifter uttagits i syfte att förbilliga varor som
exporterats.

Från början synes det hava varit avsett, att endast en vara indrogs i ett och
samma clearingförfarande. Denna ordning synes sedermera i åtskilliga fall hava
frångåtts; clearingavgifter upptagna på en vara hava således fått tjäna till förbilligande
av andra.

Av stort intresse är att erfara örn man fasthållit vid den av departementschefen
och riksdagen 1942 med avseende på varulager inom landet uttalade
grundsatsen, att ett och samma värde borde åsättas alla varulager, eller örn man
i vissa fall bestämt clearingavgifterna med hänsyn till varje särskild varuägares
anskaffningskostnader. Det är tydligt, alf sistnämnda förfarande i särskilt hög
grad är ägnat att neutralisera intresset för billig anskaffning.

Användningen av clearingkassornas medel bestämdes från början så att de
skulle tjäna till utjämnande av marknadspriserna inom landet: den som åtkommit
varor till kostnader överstigande ett visst avräkningspris skulle erhålla täckning
för överskjutande kostnader. Har denna grundtanke fasthållits? Spridda
uppgifter som jag fått rörande dispositionen av clearingkassornas medel giva
vid handen, att de använts för varjehanda andra ändamål. Måhända hava dessa
ändamål ofta legat fullt i linje med clearingväsendets ändamål. Men med hänsyn
till angelägenheten av att de medel som för visst ändamål uttagas av vissa
medborgare också bliva använda för dessa ändamål och inga andra, vore det av
intresse att erhålla kännedom om de grundsatser, som tillämpats och framdeles
anses böra tillämpas vid disposition av clearingkassornas medel.

Grundtanken har från början varit att clearingförfarandet varken skulle giva
vinst eller förlust. Om vinst uppkommer, torde ingen meningsskiljaktighet kun -

Onsdagen den 31 oktober 1945. Nr 33. 5

Interpellation ang. grundsatserna för varuclearingens handhavande. (Forts.)
na föreligga om att man står inför en sorts beskattning; i sådant fall har clearingen
icke heller fyllt sin funktion att nedbringa marknadspriserna. Ej heller
var det avsett att förluster skulle uppstå som staten nödgades täcka. Att så avpassa
inbetalningarna till och utbetalningarna ur kassorna, att sådan jämvikt
uppnås, torde mången gång erbjudit svårigheter. Svårigheterna hava uppenbarligen
skärpts i den mån clearingkassoma belastats med garantier för framtida
prisfall och liknande utfästelser. I vad mån den åsyftade jämvikten uppnåtts
kan med hänsyn till det sist sagda överhuvud taget icke nu bedömas. Men
en viss överblick över läget kan erhållas genom en sammanställning av å ena
sidan clearingkassornas nuvarande behållningar, å andra sidan omfattningen av
de förbindelser (i form av prisfallsgarantier m. m.), med vilka de äro belastade.
I den mån å clearingkassor uppstår ett definitivt överskott, blir det ett viktigt
spörsmål, hur dessa tillgångar skola disponeras. Härvid har man att beakta att
vissa clearingkassor måste anses som bidragsgivarnas egendom. Där så ej är fallet,
gäller det att vid disponerande över behållningarna taga hänsyn till å ena
sidan anspråk på medbestämmanderätt för dem, genom vilkas bidrag kassorna
uppkommit, å andra sidan riksdagens rätt att bestämma örn statsmedlens användning.

Av stor betydelse har givetvis varit, att clearingen handhafts objektivt; det
är betänkligt örn vissa varuägare gynnas på andras bekostnad. Det skulle vara
av intresse att erfara, örn regeringen kunnat förvissa sig örn att. allt är väl beställt
i detta hänseende. Det är naturligtvis ej meningen att clearingen skall bliva
en form för subventionerande av enskilda företag eller medborgargrupper.
Den frågan inställer sig också, huruvida staten såsom varuägare likställts med
enskilda företagare.

Åberopande vad jag nu anfört anhåller jag örn kammarens tillstånd att till
herr statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet få framställa följande
fråga:

Är herr statsrådet i tillfälle att lämna kammaren en redogörelse för de grundsatser,
efter vilka varuclearingen handhafts och för närvarande handhaves (i den
mån de avvika från av riksdagen 1941 godkända riktlinjer), samt angiva de riktlinjer
efter vilka clearingväsendet bör avvecklas?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades av kammaren.

Herr Heiding fick nu ordet och yttrade: Herr talman! Det möter fortfarande
svårigheter att få den svenska landsbygden elektrifierad. Mångå, som väntat
på att få installationsarbetet färdigställt under innevarande år, ha nu blivit
besvikna genom att leveranserna av elektrisk materiel försenats. Om man
vill erhålla förtursrätt för leveranser av dylik materiel, måste man vända, sig
till statens byggnadslånebyrå eller industrikommissionen, beroende på örn installationsarbetet
avser bostadshus eller andra byggnader. Genom dessa omständigheter
fördröjes ytterligare det så angelägna arbetet att elektrifiera de
områden av vår landsbygd, som ännu icke erhållit tillgång till elektrisk kraft.

Under alla krigsår har således ett stort antal fastigheter varit utan elektrisk
belysning i såväl bostäder som ekonomibyggnader. Beträffande mera avlägset
belägna orter kan man knappast med fog framställa klagomål över dessa förhållanden,
då bristen på materiel lagt hinder i vägen för elektrifieringen, men
det finns en massa fastigheter, som äro välbelägna i förhållande till elektriska
transformatorer och som ännu sakna de fördelar, som äro förknippade med tillgången
på elektrisk kraft. Det har ansetts vara mindre lönande med en utbyggnad
till mera spridda ställen, och detta Ilar i regel varit orsaken till dröjsmålet.

Interpellation
örn ökad tilldelning
av
lysoljor m. m.

Nr 33.

Lördagen den 3 november 1945.

Interpellation om ökad tilldelning av lysoljor m. m. (Forts.)

Under kriget ha dessa fastighetsägare tagit det hela nied jämnmod. De ha
fått en ytterst ringa tilldelning av lysoljor, och i övrigt ha de fått klara sig
med karbidlampor. Skötseln av dessa lampor har vållat många åldringar stort
bekymmer, och många ha föredragit att vara uppe endast så länge som de ha
ansett sig ha råd att hålla eld i den öppna spisen. I ekonomibyggnaderna är
det förenat med stor risk att använda karbidlampor. Det lyse, som erhålles
genom dessa, blir i regel otillfredsställande.

Sedan kriget nu tagit slut och oljeimporten kommit i gång är det många
människor, som förvåna sig över den knappa tilldelningen av lysoljor. Det
har talats otin oljeeldning i fastigheter i storstäderna, men det har icke hörts
något örn eventuella planer att öka tilldelningen av lysoljor. Örn ökad tilldelning
av sådana skulle kunna erhållas, skulle det vara till stor nytta och glädje
för många. Hösten står nu för dörren, och kvällarna bli långa, varför en sådan
tilldelning skulle vara mycket önskvärd.

Med anledning av vad jag sålunda anfört får jag hemställa örn kammarens
tillstånd att till herr statsrådet Ericsson få framställa följande frågor:

Anser herr statsrådet att den nuvarande tillgången på lysoljor möjliggör en
större tilldelning till innehavare av fastigheter på landsbygden, som icke äga
tillgång till elektrisk kraft, och ilar herr statsrådet i så fall för avsikt att
vidtaga åtgärder för ökad tilldelning?

Örn så icke är fallet, har herr statsrådet för avsikt att undersöka möjligheterna
att genom ökad import förbättra försörjningen med lysoljor?

''Även dessa spörsmåls framställande medgavs av kammaren.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.20 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Lördagen den 3 november.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Herr statsrådet Danielson avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 373, med förslag till lag örn administration av vissa bolag m. m.; och
nr 374, angående utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm, m. m.

Upplästes och lades till handlingarna följande från justitiedepartementet
ankomna

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 1 november 1945.

Till justitiedepartementet hade den 1 november 1945 från länsstyrelsen i
Kristianstads län inkommit fullmakt för förre landstingsmannen William
Ohlsson i Gladsax, vilken vid ny röstsammanräkning blivit utsedd såsom leda -

Lördagen den 3 november 1945.

Nr 38.

mot av riksdagens första kammare i stället för avgången ledamot av samma
kammare.

Vid granskning av fullmakten, som företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:

C. G. Bruno.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Elmgren för fidem den 9
—den 24 innevarande månad.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts proposition nr 370, med förslag till
uppbördsförordning, m. m., hänvisades denna proposition, såvitt angick de
under 11—22 upptagna lagförslagen, till konstitutionsutskottet samt i övrigt
till bevillningsutskottet.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda motioner:

nr 409, av herr Persson, Ivar, m. fl.,

nr 410, av herr Bergh, Hagnar,

nr 411, av herr Enesson, Herman, m. fl., samt

nr 412, av herr Hage m. fl.,

alla i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till
byggnader för folkskoleväsendet.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet nedannämnda motioner:
nr 413, av herr Wagnsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn nöjesskatt;

nr 414, av herr Persson, Ivar, m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning örn nöjesskatt;

nr 415, av herr Karlsson, Gustaf, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn nöjesskatt;

nr 416, av herrar Berling och Jonsson, i anledning av Kungl. Maj:ts prooosition
nied förslag till förordning örn nöjesskatt;

nr 417, av herr Holmberg, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
skattegrupperingen m. m.;

nr 418, av herr Andersson, Gunnar, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen
den 2 juni 1922 (nr 260) örn automobilskatt, m. m.; samt
nr 419, av herrar Lindblom och Sundelin, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 5 § ''förordningen
den 2 juni 1922 (nr 260) örn automobilskatt, m. m.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet den av fru Sjöström-Bengtsson
och fru Svenson väckta motionen, nr 420, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för heltidsanställda
henuvårdarinnor inom den sociala hemhjälpsverksamheten.

8 Nr 33. Lördagen den 3 november 1945.

Föredrogos och hänvisades till behandling av lagutskott nedannämnda motioner: nr

421, av herr Näsgård m. fl., och
nr 422, av herr Heuman m. fl.,

båda i anledning av Kungl. Marits proposition med förslag till lag örn inskränkning
i rätten att förvärva jordbruksfastighet.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj :ts denna dag avlämnade propositioner
nr 373 och 374.

Avgåvos och bordlädes nedannämnda motioner:

nr 423, av herrar Anderberg och Dahlström, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet;

nr 424, av herr Sundelin, i anledning av Kungl. Maurts proposition angående
skattegrupperingen m. m.;

nr 425, av herr Gränebo m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående skattegrupperingen m. m.;

nr 426, av herr Johanson, Karl Emil, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående skattegrupperingen m. m.;

nr 427, av herr Nilsson, Bror, m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning om nöjesskatt;

nr 428, av herr Carlsson, Olof, m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning örn nöjesskatt;

nr 429, av herr Englund m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn nöjesskatt;

nr 430, av herrar Sten och Sandegård, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning örn nöjesskatt;

nr 431, av herr Berling, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning örn nöjesskatt;

nr 432, av herr Helgesson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om nöjesskatt;

nr 433, av herr Ekströmer m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag örn verkställighet av frihetsstraff m. m.;

nr 434, av herr Bergh, Ragnar, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag örn verkställighet av frihetsstraff m. m.;

nr 435, av herrar Sundelin och Lindblom, i anledning av Kungl''. Maj :ts proposition
med förslag till lag örn inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet;
samt

nr 436, av herr Domö m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med
förslag till lag örn inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.07 eftermiddagen.

• In fidem

G. H. Berggren.

Tisdagen den 6 november 1945.

Nr 33.

Tisdagen den 6 november.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Justerades protokollen för den 31 nästlidne oktober och den 3 innevarande
månad.

Upplästes en till kammaren inkommen ansökning, som jämte därvid fogat
läkarintyg var så lydande:

Till riksdagens första kammare.

Under hänvisning till bifogade och till ett den 22 oktober inlämnat läkarintyg
iar jag vördsamt anhålla örn ledighet från riksdagsgöromålen under tiden
2,1 sistlidne oktober—17 innevarande november månad.

Skultuna den 5 november 1945.

Anton Eklund.

Att riksdagsman Anton Eklund, född den 1 januari 1883, som vårdats å seraimenasarettets
kirurgiska avdelning fr. o. m. 21 oktober t. o. m. 3 november
1945 under diagnos: inklämt bråck, är i behov av vila i hemmet t. o. m. den
17 november 1945 och under denna tid är oförmögen till arbete, intygas.

Stockholm, Serafimerlasarettet den 3 november 1945.

Emar Bohm,

Den begärda ledigheten beviljades.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 373, med förslag till lag om administration av vissa bolag m. m.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts proposition nr 374
angående utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm, m. ni.

7^ Döredrogs ^ och hänvisades till statsutskottet den av herrar Anderherq och
Dahlstrom vackta motionen, nr 423, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet nedannämnda motioner:

nr 424, av herr Sundelin, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
Skattegruppenngen m. m.;

„nr 425, herr Gränebo m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
skattegruppenngen m. m.;

nr 426, av herr Johanson, Karl Emil, m. fl., i anledning av Kungl. Majlis
proposition angående skattegruppenngen in. m.;

Första hammarens protokoll 10'',5. Nr 33.

Nr 33.

Tisdagen den 6 november 1943.

nr 427, av herr Nilsson, Bror m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning om nöjesskatt;

nr 428, av herr Carlsson, Olof, m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning örn nöjesskatt;

nr 429, av herr Englund m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med .förslag till förordning örn nöjesskatt;

nr 430, av herrar Sten och Sandegård, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn nöjesskatt;

nr 431, av herr Berling, i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag
till förordning om nöjesskatt; samt ...

nr 432, av herr Helgesson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om nöjesskatt.

Föredrogos och hänvisades till behandling av lagutskott nedannämnda motioner
:

nr 433, av herr Ekströmer m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag örn verkställighet av frihetsstraff m. m.;

nr 434, av herr Bergh, Ragnar, m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag örn verkställighet av frihetsstraff m. m.;

nr 435, av herrar Sundelin och Lindhlom, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet;
samt . . . ,

nr 436, av herr Domö m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med
förslag till lag örn inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.05 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

45411S