RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1943:5)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1943. Första kammaren. Nr 5.

Lördagen den 30 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 4 e. m.

Herr statsrådet Ewerlöf avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 17, med förslag till förordning örn erkända skatteförmedlingskassor, m. m.;
nr 18, med förslag till lag örn vapenfria värnpliktiga, m. m.; samt
nr 19, angående bestridande av änkan Signe Hanna Viktoria Jernbom tillkommande
livränta.

Justerades protokollen för den 24 och den 27 innevarande månad.

Upplästes en till kammaren inkommen ansökning, som jämte därvid fogat
läkarintyg var så lydande:

Till riksdagens första kammare.

Med stöd av bifogade läkarbetyg får undertecknad härmed vördsamt anhålla
örn ledighet från riksdagsarbetet t. o. m. den 16 februari 1943.

Ersta sjukhus, Stockholm den 27 januari 1943.

V. Ljungdahl.

Egnahems direktör Vilmar Severin Ljungdahl, som sedan den 21 januari
varit intagen här för behandling av blödande magsår, är förhindrad deltaga i
riksdagsarbetet t. o. m. den 16 februari 1943. Intygas på begäran.

Stockholm den 27 januari 1943.

Nils Åkerman

leg. läk.

Den begärda ledigheten beviljades.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet Kungl. Maj:ts proposition
nr 14, angående befrielse för vissa personer från betalningsskyldighet till kronan
på grund av virkesköp.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 15, angående försäljning av visst under vattenfallsstyrelsens förvaltning
stående område; och

nr 16, angående förvärv för statens vattenfallsverks räkning av enskild kraftdistributionsverksamhet
m. m.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj :ts denna dag avlämnade propositioner
nr 17—19.

Första kammarens protokoll 19JfS Nr 5.

Nr 5.

Lör dagen den 30 januari 1943.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden :

nr 14, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde;

nr 19, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde;

nr 20, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde; och

nr 22, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser folkhus-*
hållningsdepartementets verksamhetsområde; samt

första lagutskottets utlåtande nr 1, i anledning av dels Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag med särskilda bestämmelser örn begränsning av vinstutdelning
från aktiebolag, dels ock i ämnet väckta motioner.

Justerades protokollsutdTag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.05 e. m.

In fidem
G. H Berggren.

Tisdagen den 2 februari 1943.

Nr 5.

Tisdagen den 2 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 4 e. m.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts proposition nr 17, med förslag till förordning
örn erkända skatteförmedlingskassor, m. m., hänvisades propositionen
beträffande de under 4, 5 och 12 upptagna författningsförslagen till behandling
av lagutskott, i vad propositionen rörde de med 6—8 betecknade lagförslagen,
till konstitutionsutskottet, såvitt propositionen angick författningsförslagen
under 9—11, till bankoutskottet samt i övrigt till bevillningsutskottet.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 18, med förslag till lag om vapenfria värnpliktiga, m. m.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet Kungl. Maj :ts proposition nr 19,
angående bestridande av änkan Signe Hanna Viktoria Jernbom tillkommande
livränta.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets utlåtanden nr 1, 14, 19, 20
och 22 samt första lagutskottets utlåtande nr 1.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.03 e. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Nr 5.

Onsdagen den 3 februari 1943.

Lagförslag arn
begränsning
av vinstutdelning
från
aktiebolag.

Onsdagen den 3 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1943/44 under riksstatens
första huvudtitel, avseende anslagen till hov- och slottsstatema; samt
nr 14, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsptat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.

Herr statsrådet Wigforss avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 20, med förslag till förordning örn ytterligare uppskov med allmän fastighetstaxering,
m. m.; och

nr 21, med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden:

nr 19, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde;

nr 22, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser folkhushållningsdepartementets
verksamhetsområde.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.

Föredrogs ånyo första lagutskottets utlåtande nr 1, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser örn begränsning
av vinstutdelning från aktiebolag, dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 18 december 1942 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 6, vilken behandlats av första lagutskottet, hade Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag med särskilda
bestämmelser örn begränsning av vinstutdelning från aktiebolag.

I berörda lagförslag voro de tre första styckena av 1 § så lydande:

Utdelning till aktieägarna av aktiebolags vinst enligt fastställd balansräkning
för räkenskapsår, som utgått den 31 december 1942 eller senare, dock

Onsdagen den 3 februari 1943.

Nr 5.

Lagförslag om begränsning av vinstutdelning från aktiebolag. (Forts.)
före den 31 december 1944, må, där ej annat nedan stadgas, icke överstiga
sex procent av bolagets behållna förmögenhet enligt balansräkningen. Med
bolagets behållna förmögenhet avses bolagets tillgångar efter avdrag för skulder
och värdeminskningsposter.

Har vinstutdelning för de tre sista räkenskapsår, som utgått före den 1
januari 1940, skett med så stort belopp i förhållande till bolagets behållna
förmögenhet enligt balansräkningen för vart och ett av nämnda år, att
utdelningen i medeltal (medeltalsprocenten) överstiger sex procent, må av
vinsten utdelning ske med belopp motsvarande högst medeltalsprocenten a.v behållna
förmögenheten enligt balansräkningen för det räkenskapsår utdelningen

Där vinstutdelning för det sista räkenskapsår, som utgått tidigare än den
31 december 1941, överstiger såväl sex procent av bolagets behållna förmögenhet
enligt balansräkningen för nämnda räkenskapsår som ock den enligt andra
stycket beräknade medeltalsprocenten, må, utan hinder av vad i första och andra
styckena stadgas, utdelning ske med belopp motsvarande högst den procent
av behållna förmögenheten, vartill förstnämnda vinstutdelning uppgick; dock
må höjning ej ske av det procenttal i förhållande till aktiekapitalet som denna
vinstutdelning utgjorde.

I samband med propositionen hade utskottet till behandling förehaft följande
i anledning av propositionen inom riksdagen väckta motioner, nämligen
inom första kammaren nr 127, av herr Nordenson, samt inom andra kammaren
nr 132 och nr 204, båda av herr Olson i Göteborg, och nr 267, av herr Lundell.

I motionen 1:127 hade hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring
i Kungl. Maj :ts förslag, att utdelningsbegränsning stadgades för räkenskapsår,
som utgått den 31 december 1942 eller senare, dock före den 31 december 1943.

Utskottet hade i det nu föredragna utlåtandet på anförda skäl hemställt,

A) att det genom förevarande proposition framlagda lagförslaget måtte av
riksdagen antagas; samt

B) att de i ämnet väckta motionerna 1:127 samt II: 132, 204 och 267, i vad
de icke kunde anses besvarade genom utskottets hemställan under A), icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Reservation hade anmälts av herr Karl Johan Olsson, vilken ansett, att den
föreslagna maximiutdelningen borde ha beräknats på det inbetalda aktiekapitalet
i stället för på den behållna förmögenheten.

Herr Olsson, Karl Johan: Herr talman! Eftersom jag antecknat en reservation
till utskottets utlåtande, ber jag att få säga några ord, innan kammaren
fattar beslut i ärendet.

Jag hälsar för min del med tillfredsställelse, att regeringen framlagt detta
förslag om vad jag skulle kunna kalla »utdelningsstopp». För detta förslag
ha anförts huvudsakligen penningpolitiska skäl. Jag tror dock för min del
inte att denna lag kommer att få någon större betydelse ur penningpolitisk
synpunkt, utan jag tror att det är de folkpsykologiska skälen som äro de
tyngst vägande därvidlag. I en tid, då alla medborgare få bära rätt tunga bördor
och de sämst ställda sannolikt få bära dc allra tyngsta, i en tid då prosodi
lönestopp ha genomförts, skulle det vara orimligt att tillåta företag att icke
blott fortsätta med sina ibland relativt höga utdelningar till aktieägarna, utan
även öka dessa utdelningar. Rättvisan kräver, att de andra åtgärder, som ha
vidtagits för att förhindra en inflationistisk utveckling, kompletteras med en
åtgärd i sådant syfte som här är föreslaget. För min del kan jag till och med

Nr 5.

Onsdagen den 3 februari 1943.

Lagförslag om begränsning av vinstutdelning från aktiebolag. (Forts.)
tänka mig, att man skulle kunna gå längre, ja så långt att man försökte topphugga
en del utdelningar.

Vad det sakliga innehållet i den kungl, propositionen beträffar vill jag inte
sticka under stol med att jag helst hade sett, att den maximiprocent, som enligt
förslaget stipuleras, skulle ha bestämts till fem i stället för sex procent. .Tåg
tycker att i dessa tider, då inlåningsräntorna i bankerna äro så låga som de äro,
fem procents utdelning till aktieägarna är tillräckligt. Å andra sidan spelar det
väl i praktiken mindre roll, huruvida maximiprocenten är fem eller sex procent.
Jag betraktar dessa sex procent närmast som en skönhetsfläck på det hela.

Större betydelse tillmäter jag då, herr talman, bestämmelsen, att den för utdelning
tillåtna maximiprocenten skall räknas på den behållna förmögenheten
och inte på aktiekapitalet. De skäl därför, som ha anförts av utredningsmännen,
ha icke kunnat övertyga mig örn denna bestämmelses riktighet. Utdelningarna
pläga alltid beräknas på aktiekapitalet, och denna beräkningsgrund har sålunda
hävd. I andra länder, t. ex. i England, beräknar man också maximiutdelningsprocenten
på det inbetalade aktiekapitalet och icke på den behållna förmögenheten.
Förslaget har i denna del synts mig så mycket mindre tilltalande
som det vid stickprovsundersökningar visat sig, att denna bestämmelse i
visa fall — det är för all del inte fråga örn många — skulle medge höjningar,
som inte skulle kunna komma i fråga, därest maximiprocenten grundades på det
inbetalade aktiekapitalet. Denna möjlighet till höjning skulle måhända föreligga
även för en del företag, som redan nu ha rätt höga utdelningar. Man kan
visserligen säga, att dessa företag icke komma att utnyttja den möjlighet därtill,
som finns, och det kan ju hända att risken i realiteten inte är så stor. Men
jag anser det ändå vara onödigt att visa ett sådant tillmötesgående under nuvarande
förhållanden.

Jag har, herr talman, intet yrkande — jag förstår, att kammaren icke kan
vara beredd att ta ställning till en lagtext, som väsentligt avviker från den, som
har förelegat till behandling hos utredningsmännen, regeringen och utskottet
— men jag har, som sagt, inte kunnat underlåta att ge uttryck åt dessa mina
synpunkter på frågan, innan kammaren fattar sitt beslut.

Häri instämde herr Näsström.

Herr Nordenson: Herr talman! I anledning av den föreliggande propositionen
har jag framlagt en motion, som innebär, att den föreslagna utdelningsbegränsningen
skall inskränkas att gälla för utdelningar, som beslutas under loppet
av innevarande år, detta i motsats till propositionen, som avser, att lagen
skall gälla ända till slutet av år 1944.

Jag vänder mig nu inte mot förslaget som sådant utan endast mot tillämpningstiden.
Motivet för mitt yrkande ligger i själva de förhållanden, som gjort,
att detta förslag nu aktualiserats.

När lagförslaget utarbetades, förklarades det uttryckligen vara en beredskapsåtgärd,
och det har ju också vilat ganska länge i departementet. De sakkunnigas
utredning förelåg klar redan i början av 1942, och lagrådet avgav sitt
yttrande i april. Vid föredragning av ärendet inför statsrådet den 18 december
förklarade departementschefen uttryckligen, att han i våras inte var beredd
att yttra sig om »huruvida eller när ärendet efter lagrådets behandling borde
fullföljas genom förslagets framläggande för riksdagen, utan detta finge bli
beroende av den framtida utvecklingen på näringslivets och penningväsendets
områden». Han framhöll vidare: »Den hittillsvarande utvecklingen med avseende
å aktiebolagens utdelningspolitik kan visserligen icke anses hava varit
sådan, att den i och för sig skulle motivera att den ifrågasatta lagstiftningen

Onsdagen den 3 februari 1943.

Nr 5.

Lagförslag om begränsning av vinstutdelning från aktiebolag. (Forts.)
uu genomfördes. Lagstiftningsfrågan har emellertid kommit i ett i viss mån
förändrat läge genom den skärpning av den ekonomiska politiken som genomförts
i syfte att genom ett inkomststopp minska riskerna för en skadlig prisstegring.
Jag vill erinra örn att i det förslag till riktlinjer för den ekonomiska
politiken, som utarbetats av den utredningsman, vilken erhållit i uppdrag att
biträda vid ledningen av överläggningar och utredningar i ämnet, en utdelningsbegränsning
infogats som en integrerande del i det allmänna inkomststoppet.
Efter den reglering av arbetslöner och jordbrukspriser som vunnits torde lagförslaget
därför böra föreläggas riksdagen och lagen, under förutsättning av
riksdagens godkännande, utan dröjsmål träda i kraft. Den förskjutning av motiven
för ifrågavarande lagstiftning, som inträtt, medför att denna bör för sitt
framtida fortbestånd anses knuten till att den skärpta inkomstpolitiken även i
övrigt anses böra fullföljas».

Det framgår härav fullt tydligt, att departementschefens mening varit, att
den föreliggande lagstiftningsfrågan har aktualiserats genom den skärpning
av den ekonomiska politiken, som beslutades i höstas. Utdelningsbegränsningen
bör alltså rimligtvis inte gälla under längre tid än den skärpta inkomstpolitiken
upprätthålles på övriga områden, exempelvis i fråga om arbetslöner och jordbrukspriser.
Båda dessa slag av inkomster äro emellertid för närvarande reglerade
endast för en begränsad tid, arbetslönerna för^ innevarande avtalsperiod
och jordbrukspriserna för det löpande konsumtionsåret. Huruvida man skall
fortsätta med en sådan politik efter det att den nuvarande regleringen upphört
är något, som vi ännu inte kunna bestämt säga. Den fortsatta utvecklingen kan
ju bli sådan, att den nu inledda skärpta inkomstpolitiken oberoende av statsmakternas
ansträngningar inte kan upprätthållas eller inte anses böra fuldföljas.
Det är mot bakgrunden av detta, som jag har menat, att det fanns anledning
att begränsa lagens giltighet till samma tidpunkt som den, som jordbruksavtalen
och löneavtalen äro begränsade till.

Mot detta har utskottet endast anfört, att »de förhållanden, som ligga till
grund för propositionen, torde komma att föreligga även under innevarande ar».
Jag kan inte underlåta att göra den reflexionen, att utskottet synes ha förbigått
det bärande skälet för mitt yrkande örn att lagen skall begränsas till att
gälla för innevarande år.

Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka en synpunkt. Det har såväl
från departementschefens sida som i övrigt under diskussionen i detta ärende
framhållits, att förslaget mindre framkommit på grund av oro för att utdelningarna
skulle springa i höjden än av rent psykologiska skäl. Under förhandlingarna
i höstas med löntagarna framkom kravet på utdelningsbegränsning
från dessas sida, och det kom att spela en ganska viktig roll. Det har från löntagarnas
sida betraktats som en betydelsefull kompensation för att de å sin sida
skulle göra de uppoffringar, som äro förknippade med lönestoppet. Detta
är i och för sig fullt begripligt, och med hänsyn härtill delar jag fullkomligt
den uppfattningen, att lagen bör komma till stånd, men just detta psykologiska
faktum, att åtgärden i så hög grad fått karaktären av ett kompen sationsobjekt,
gör, att det enligt min mening vore oklokt från statsmakternas^sida att
nu besluta en längre löptid. Statsmakterna böra tillse, att dessa båda åtgärder,
lönestoppet och utdelningsbegränsningen, löpa parallellt. Lönestoppet är nu begränsat
till innevarande år. Då bör rimligtvis även denna lag begränsas på samma
sätt. Det är enligt min mening inte klokt av statsmakterna att, när man har
att räkna med att i höst åter behöva ta upp löneförhandlingarna, ha frånhänt
sig ett argument och ett bytesobjekt, sorn av parterna tillmätes sa stor betydelse.

Jag måste därför livligt beklaga, att utskottet inte har ansett sig kunna ta
hänsyn till dessa mina synpunkter utan avvisat motionen.

Nr 5.

Oasdagen den 3 februari 1943.

Lagförslag örn begränsning av vinstutdelning från aktiebolag. (Forts.)
Efter härmed slutad överläggning bifölls vad utskottet i förevarande utlåtande
hemställt.

Anmäldes första lagutskottets förslag till riksdagens skrivelse, nr 14, till
Konungen i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag till lag med
särskilda bestämmelser örn begränsning av vinstutdelning från aktiebolag.

Skrivelseförslaget godkändes under förutsättning att utskottets hemställanden
i utlåtande nr 1 bifölles även av andra kammaren.

FöredTogos och bordlädes Kungl. Maj :ts denna dag avlämnade propositioner
nr 20 och 21.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.22 f. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Lördagen den 6 februari 1943.

Nr 5.

Lördagen den 6 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 4 e. m.; och dess förhandlingar leddes av
herr andre vice talmannen.

Herr statsrådet Bergquist avlämnade Kungl. Maj :ts propositioner:

nr 23, angående ersättning i visst fall i anledning av olycksfall i arbete;

nr 26, med förslag till lag örn ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen den
30 juni 1942 (nr 459). _

Justerades protokollen för den 30 nästlidne januari och den 2 innevarande
månad.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner
:

nr 20, med förslag till förordning örn ytterligare uppskov med allmän fastighetstaxering,
m. m.; och

nr 21, med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj :ts denna dag avlämnade propositioner
nr 23 och 26.

Herr Nilsson, Bror, väckte en motion, nr 197, i anledning av Kungl. Majrts
proposition med förslag till förordning örn erkända skatteförmedlingskassor,
m. m.

Motionen bordlädes.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:

nr 12, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma
frågor *

nr 13, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser hov- och
slottsstätcriiji *

nr 15, i anledning av Kungl. Majtts proposition angående utgifter å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser utrikesdepartementets
verksamhetsområde; o

nr 16, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter a tillaggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion;

Nr 5.

Lördagen den 6 februari 1943.

nr 17, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde; och

nr 21, i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde;

bevillningsutskottets betänkanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
örn kupongskatt, m. m.; och

nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till förordning örn
fortsatt giltighet av förordningen den 6 mars 1942 (nr 63) angående rätt för
Konungen att åsätta särskild tullavgift;

första lagutskottets utlåtanden:

nr 2, i anledning av verkställd granskning av justitieombudsmannens ämbetsförvaltning
; och

nr 3, i anledning av verkställd granskning av militieombudsmannens ämbetsförvaltning; andra

lagutskottets utlåtande nr 1, i anledning av Kungl. Maj cts proposition
med förslag till lag örn ändrad lydelse av 11 § och 27 § 1 mom. D värnpliktslagen
den 30 december 1941 (nr 967); samt

jordbruksutskottets utlåtande nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående utgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43, i
vad propositionen avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Upplästes och lades till handlingarna en till kammaren inkommen anmälan
av följande lydelse:

Till riksdagens första kammare.

Härmed får jag vördsamt anmäla, att jag på grund av sjukdom enligt bifogade
läkarintyg är förhindrad att bevista riksdagen från och med den 11
februari 1943 till och med månadens utgång.

Kil den 4 februari 1943.

J. Pettersson.

Riksdagsman för Värmlands län.

Det åberopade läkarintyget, som jämväl upplästes, lydde sålunda:

A.tt riksdagsmannen Johannes Pettersson fran Kil på grund av blodpropp i
höger ben, för vilken sjukdom han sedan den 7 januari i år av mig behandlats,
3,r oförmögen att bevista riksdagen t. o. m. innevarande månads utgång, intygas
härmed på heder och samvete.

Kil den 4 februari 1943.

A. Eriksson,

_ provinsialläkare.

Justerades ett protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.08 e. m.

In fidem
G. II. Berggren.

Tisdagen den 9 februari 1943.

Nr 5.

Tisdagen den 9 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 4 e. m.

Herr statsrådet Domö avlämnade Kungl. Majlis propositioner:
nr 22, med förslag till förordning örn fortsatt giltighet av förordningen
den 1 mars 1940 (nr 117) rörande förhud mot befordran av vissa periodiska
skrifter med statliga trafikmedel m. m.;

nr 25, angående lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget m. m.;
nr 27, angående överlåtelse av vissa områden till Tärna kommun i Västerbottens
län;

nr 29, med förslag till lag örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall m. m.;
nr 30, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 maj
1941 (nr 243) örn rätt för arrendator att bortföra stråf oder m. m.;

nr 31, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juni
1932 (nr 180) örn vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker med flera områden; samt

nr 32, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari
1934 (nr 19) örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till utlandet m. m.

Justerades protokollen för den 3 och den 6 innevarande månad.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser till
Konungen:

nr 15, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde;

nr 16, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde;

nr 17, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avseT ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde; samt

nr 18, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser folkhushållningsdepartementets
verksamhetsområde.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet Kungl. Maj :ts. proposition
nr 23, angående ersättning i visst fall i anledning av olycksfall i arbete.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 26, med förslag till lag örn ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen
den 30 juni 1942 (nr 459).

Nr 5.

Tisdagen den 9 februari 1943.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet den av herr Nilsson, Bror väckta
motionen, nr 197, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till
förordning örn erkända skatteförmedlingskassor, m. m.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets utlåtanden nr 12, 13, 15_17

och 21, bevillningsutskottets betänkanden nr 1 och 2, första lagutskottets utlåtanden
nr 2 och 3, andra lagutskottets utlåtande nr 1 samt jordbruksutskottets
utlåtande nr 2.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
blevo propositionerna nr 22, 27 och 29—32 bordlagda, varemot propositionen
nr 25 nu hänvisades till statsutskottet.

Avgåvos och bordlädes nedannämnda motioner:

nr 198, av herr Åqvist, i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag
till förordning örn erkända skatteförmedlingskassor, m. m.; och
nr 199, av herr Gustavson, i samma ämne.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.09 e. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Onsdagen den 10 februari 1943.

Nr 5.

Onsdagen den 10 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj :ts_ proposition
nr 22, med förslag till förordning örn fortsatt giltighet av förordningen
den 1 mars 1940 (nr 117) rörande förbud mot befordran av vissa periodiska
skrifter med statliga trafikmedel m. m.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet Kungl. Maj :ts proposition
nr 27, angående överlåtelse av vissa områden till Tärna kommun i Västerbottens
län.

Föredrogs Kungl. Maj:ts proposition nr 29, med förslag till lag örn jämkning
av arrendeavtal i vissa fall, m. m.

Propositionen hänvisades, såvitt angick anslag till kostnader i samband med
jämkning av vissa arrendeavtal, till jordbruksutskottet och i övrigt till behandling
av lagutskott.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 30, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den
16 maj 1941 (nr 243) örn rätt för arrendator att bortföra stråfoder m. m.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet Kungl. Maj :ts proposition
nr 31, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juni 1932
(nr 180) örn vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker med flera områden.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 32, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den
16 februari 1934 (nr 19) örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i
förhållande till utlandet m. m.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet nedannämnda motioner:
nr 198, av herr Åqvist, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning örn erkända skatteförmedlingskassor, m. m.; och
nr 199, av herr Gustavson, i samma ämne.

Nr 5.

Onsdagen den 10 februari 1943.

Äng. innebörden
av
riksdagens
anslagsanvisningar.

Hörr statsrådet 11 tdkdi avlämnade Kungl. Majits propositionen

”2*. med til„1 Iag ^gående ändring i vissa delar av lagen den 12

maj 1917 (nr 269) örn fastighetsbildning i stad; och
nr 33, angående försäljning av viss statens järnvägar tillhörig vattenrätt

m. m.

Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande nr 12, i anledning av Kungl Maj-ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,
h ör flera huvudtitlar gemensamma frågor.

I detta utlåtande hade utskottet på åberopade grunder hemställt, att riksdagen
matte

I. i anledning av Kungl. Majlis i ämnet framlagda förslag besluta, att det
Kungl. Majit för budgetaren 1941/42 och 1942/43 lämnade bemyndigandet att
medgiva överskridande av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit eller till avlöningar
till lcke-ordmarie personal skulle efter utgången av budgetåret 1942/
43 aga fortsatt giltighet för budgetåret 1943/44;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts. förslag

. a) bemyndiga Kungl. Majit att enligt för reservationsanslag gällande regler
torioga över obetecknade investeringsanslag intill utgången av tredje budgetaret
efter det, för vilket anslagen sist blivit i riksstaten uppförda;

b) medgiva, att dyrtidstillägg ali vissa befattningshavare och familjepensionarer
under budgetåret 1943/44 finge i huvudsaklig överensstämmelse med i
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1943 förordade
grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelades av Kungl. Majit c)

besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skulle beträffande befattningshavare
och pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna
foretag eller inrättningar utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i
övrigt bestredes;

lil. besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva tillkänna vad utskottet i
övrigt i förevarande utlåtande anfört.

Utskottets hemställan i punkten II. a) hänförde sig till vissa förhållanden,
för vilka utskottet redogjort under en i motiveringen upptagen punkt, betecknad
3. Anslag till anläggningsarbeten m. m.

Herr Herlitz: Herr talman! Jag anhåller att få fästa kammarens uppmärksamhet
pa en intressant sak, som beröres i detta utlåtande och i den del
av statsverkspropositionen, till vilken det är anknutet. Det gäller punkten 3
Anslag till anläggningsarbeten m. m. I statsverkspropositionen berättas, hur
det har gatt med dessa anslag. Kungl. Maj :t hade tänkt sig, att en del av de
stora anslagen för sådana ändamål, som beviljades i fjol, icke skulle komma
,±0J?an ®ite1r .förnyad omprövning angående deras behövlighet och
lämplighet. Den utredningen anförtroddes åt den bekanta s. k. byggnadsberedningen
men da inträffade något, som relateras på följande sätt f statsverkspropositionen.
»I viss man ha möjligheterna att anpassa den statliga eller statsf
manslem de anlaggmngsverksamheten efter marknadsutvecklingen begränsats
därigenom, att statsmakternas beslut örn anvisande av anslag stundom redan
föranlett därav berörda myndigheter och institutioner till åtaganden som verkat
bindande vid den nya prövningen.»

Vederbörande departementschef finner sig med anledning därav föranlåten
att gora ett packande Han säger: »Det är av vikt att detta beaktas av de av
anslagen berörda myndigheterna och institutionerna, så att anslagsanvisningar -

Onsdagen den 10 februari 1943.

Nr 5.

Ang. innebörden av riksdagens anslag sanvisningar. (Forts.)
na» — alltså anvisningarna i framtiden — »icke tagas till intäkt för åtgärder
som kunna begränsa utrymmet för en senare, eventuellt ytterligare skärpt prövning
av de olika företagens lämplighet med hänsyn till marknadsläget.» Statsutskottet
understryker detta uttalande.

Men, herr talman, denna fråga har litet större räckvidd än Kungl. Majit och
utskottet här ha givit den. För det första är det för mig påfallande, att Kungl.
Majit har inskränkt sig till att uttala en förmaning för framtiden, men inte
sträckt sig därhän att uttala något direkt ogillande av det förfarande, som
myndigheterna låtit komma sig till last. Jag vill nu inte heller fördrista mig
att fälla något sådant omdöme, ty jag vet inte, vilka anläggningar det här gäller,
och jag vet inte, vilka myndigheter som sitta i skottgluggen. Men rent principiellt
är det fel, så som myndigheterna ha förfarit, och, märk väl, det är fel
icke endast med avseende å den sorts anslag, som det här är fråga örn, alltså
anslagen till dessa anläggningar, som skulle bli föremål för en förnyad omprövning
av byggnadsutredningen, utan även med avseende å vilka anslag som
helst.

Man får nämligen beträffande alla anslag fasthålla vid att de icke äro bindande
på samma sätt som en lag. Sedan Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
en lag och riksdagen har antagit den, är det bestämt, att det skall handlas i
överensstämmelse med lagen. Men har riksdagen, även det. sker på Kungl.
Maj :ts förslag, beviljat ett anslag, så är det därigenom långt ifrån bestämt att
medlen skola utgå. Det är tvärtom en väsentlig princip i vår statsrätt, att Kungl.
Majit har att företa ett förnyat övervägande, huruvida medelsanvisning bör
äga rum eller icke. Det kan ha kommit nya omständigheter emellan, som gör att
det ändamål, som Kungl. Maj :t tidigare har tänkt sig borde föranleda medelsanvisning,
icke längre bör göra det. Kungl. Maj :t kan också ha kommit till en
annan uppfattning örn säken än Kungl. Maj :t tidigare har haft. Det är Kungl.
Maj its rätt och plikt att sålunda underkasta frågan en förnyad omprövning, då
utanordnandet av medlen skall ske, och det är med hänsyn därtill absolut felaktigt
— det bör starkt understrykas — örn statens myndigheter tro sig kunna
resonera på det viset, att utbetalningsfrågor och frågor örn ingåendet av förbindelser
i enlighet med anslag äro klara, så snart riksdagen har anvisat anslag.

Det är alldeles särskilt angeläget att inskärpa detta nu, därför att de uttalanden,
som Kungl. Majit och statsutskottet här ha funnit sig föranlåtna att
göra med avseende å en viss sorts anslag, nämligen sådana, som gälla dessa anläggningsarbeten
som skola bli beroende av byggnadsberedningens fortsatta
prövning, att dessa uttalanden, säger jag, kunna motsättningsvis föranleda den
mycket betänkliga slutsatsen att man i andra fall kan räkna med anslags anvisande
såsom något absolut definitivt. Det är naturligtvis av särskild vikt, det
vill jag också understryka, att man gör allvar av dessa regler just i en sådan
tid som den nuvarande, då det framstår såsom mycket angeläget, att statsmedel
icke utbetalas i sådana fall, där man vid mognare prövning skulle ha kommit
till det resultatet att de icke böra gå ut.

Jag har tagit upp denna sak, herr talman, i förhoppning att statsrevisorerna
till ett kommande år skola finna anledning att närmare uppmärksamma dessa
intressanta företeelser och de eventuellt därmed sammanhängande tendenser
inom statsförvaltningen, på vilka uttalandena av utskottet och departementschefen
äro ägnade att fästa uppmärksamheten.

Jag skall också tillåta mig att i detta ilrende rikta en vädjan till regeringen.
Då man tycker sig finna, att bland myndigheterna den praxis har inrotat sig,
att de kunna betrakta anslagsanvisningarna såsom någonting definitivt, och då
man för övrigt ser, hur departementschefen uttalar sig i detta ärende, kommer
man till den misstanken, att den gamla goda statsrättsliga regeln örn den för -

Nr 5.

Onsdagen den 10 februari 1943.

Anslag till
remontering.

Äng. innebörden av riksdagens anslagsanvisningar. (Forts.)
nyade omprövningen från Kungl. Majlis sida måhända på ett och annat håll
inom regeringen och Kungl. Maj:ts kansli har råkat i glömska. Det har kanske
kommit ur bruk att man ser på saken noggrant; det har kanske blivit på det
viset att denna prövning, da det gäller att utfärda regleringsbrev och andra
bestämmelser, blivit något som sker tämligen mekaniskt, så att det därför är
förklarligt nog, örn myndigheterna skulle råka in på det absolut felaktiga och
ur statsfinansiell synpunkt stundom ganska betänkliga betraktelsesätt, som nu
yppat sig.

Med hänsyn därtill tillåter jag mig rikta en vädjan till regeringen att noggrant
uppmärksamma denna sak, att se till att det blir allvar av den prövning,
som var statsrätt förutsätter, och att se till att myndigheterna dra konsekvenserna
av detta förhållande.

Jag har intet yrkande, herr talman!

Sedan överläggningen ansetts härmed slutad, bifölls vad utskottet i förevarande
utlåtande hemställt.

Herr statsrådet Möller avlämnade Kungl. Maj :ts proposition nr 28, angående
gäldandet av vissa haverikostnader.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden:

..nr 13, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
till riksstaten för budgetaret 1942/43, i vad propositionen avser hovoch
slottsstaterna; samt

..nr 15, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
till riksstaten för budgetaret 1942/43, i vad propositionen avser utrikesdepartementets
verksamhetsområde.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 16, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion.

Punkten 1.

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2.

Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen att till Remontering å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 205,000
kronor.

Vidare hade i en inom andra kammaren av herrar G. Nilsson i Göingegården
och T. G. von Seth väckt motion (II: 110) hemställts, att riksdagen måtte,
med ändring av Kungl. Maj:ts anslagsäskande, å tilläggsstat för budgetåret
1942/43 till remontering anvisa ett reservationsanslag av 307,200 kronor.

Motionärernas förslag innebar, att priset per remonter skulle höjas från av
Kungl. Majit beräknade 1,900 till av arméförvaltningen föreslagna 2,100
kronor.

Onsdagen den 10 februari 1943.

Nr 5.

Anslag till remontering. (Forts.)

Utskottet hade i den nu föredragna punkten av angivna orsaker hemställt,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionen II: 110, till Remontering å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 205,000 kronor.

Herr Mannerskantz: Herr talman! I denna punkt har i andra kammaren
väckts en motion, vari yrkas, att det remontpris, som skall utbetalas nu i vår,
skall sättas till 2,100 kronor i stället för det av Kungl. Majit beräknade priset
1,900 kronor. Denna motion har jag stora sympatier för. Den föreslagna
summan är densamma som arméförvaltningen begärt. Denna har som motiv
anfört, att det är nödvändigt, att priset på varmblodiga hästar ligger något
över priset på vanliga hästar, för att inte den varmblodiga aveln skall gå
tillbaka.

Närmast har jag emellertid begärt ordet för att påpeka en sak, som i viss
mån synes vara förbisedd av departementschefen. Han säger nämligen, att
han förutsätter, att remonteringen skall kunna genomföras nu i vår, örn till
grund för anslagsberäkningen lägges ett medelinköpspris av 1,900 kronor. Jag
tror också, herr talman, att det kan gå. De hästar, som till våren bli tre år, finnas
ju redan, och de kunna väl inte med fördel säljas såsom arbetshästar, utan
de komma nog fram till remonteringsmötena och säljas där. Men jag antar,
att detta inte är den enda synpunkt man bör anlägga, utan man får också
tänka på hur det går i framtiden. Det pris man sätter påverkar uppfödarnas
åtgärder för framtiden. Örn man inte fastställer priser, som svara mot tidens
behov, kommer det att leda till att påläggen minskas och att vi en vacker
dag stå inför en stor brist på remonter. Det kan gå likadant som med hönsen
och grisarna: de försvinna.

Det är med tanke på att man måste se framåt och inte bara tänka på varje
års remontering som jag nu skulle vilja uttrycka den förhoppningen, att nålman
— såsom utskottet sagt — till våren tar frågan under omprövning igen,
man även tar hänsyn till just den synpunkten och inte enbart tänker på dagens
behov. Remontpriset blir ju inte fastlåst till 1,900 kronor, utan både
departementschefen och utskottet ha förutsatt, att det skall sättas till ett högre
belopp, örn detta i vår anses nödvändigt. Jag hoppas, att de synpunkter jag här
framfört då bli beaktade.

Jag har intet yrkande.

I detta anförande instämde herr Bondeson.

Efter det överläggningen förklarats härmed slutad, bifölls vad utskottet i
den nu ifrågavarande punkten hemställt.

Punkterna 3—11.

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 12.

Lades till handlingarna.

Punkterna 13—23.

Vad utskottet hemställt bifölls.

Första kammarens protokoll 19JfS. Nr 6.

Nr 5.

Onsdagen den 10 februari 1943.

Vid förnyad, punktvis skedd föredragning'' av statsutskottets utlåtande nr
17, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
lill riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde, bifölls vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 21, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde.

Punkterna 1—4.

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkterna 5 och G.

Kades till handlingarna.

Föredrogos ånyo bevillningsutskottets betänkanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
örn kupongskatt, m. m.; och

nr 2, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 6 mars 1942 (nr 63) angående rätt
för Konungen att åsätta särskild tullavgift.

Vad utskottet i dessa betänkanden hemställt bifölls.

Äng. visst Föredrogs ånyo första lagutskottets utlåtande nr 2, i anledning av verkav
justitie- ställd granskning av justitieombudsmannens ämbetsförvaltning.

mannen anbe- I detta utlåtande hade utskottet anmält, att vid den granskning av justitiejallt
åtal. ombudsmannens ämbetsförvaltning, som utskottet grundlagsenligt förehaft, någon
anledning till anmärkning icke förekommit.

Herr Ulldén: Herr talman! Justitieombudsmannens föreliggande ämbetslierättelse
innehåller inte någon redogörelse för det fall, som väckt mest uppseende
bland de åtal, justitieombudsmannen under förra året företog. Jag
åsyftar åtalet mot underståthållare Hallgren för polisingripandet mot herrar
Lilliehöök, Martin och Lindberg. Det är helt naturligt, att ämbetsberättelsen
inte innehåller någon redogörelse i den saken, eftersom den ännu inte är slutbehandlad
av domstolarna. Justitieombudsmannen har enligt pressmeddelande
hos högsta domstolen överklagat hovrättens frikännande utslag.

Jag skall under dessa förhållanden inte närmare diskutera detta rättsfall,
men jag skulle vilja ge uttryck åt en djup tillfredsställelse över att riksdagens
ombudsman inte har lämnat övergrepp av denna art utan beivran. Alldeles
oavsett var det juridiska ansvaret ligger, eller örn det till äventyrs är så dividerat,
att det inte alls kan utkrävas — såsom tydligen hovrätten funnit —
så är det fullständigt klart, att detta ingripande visat en häpnadsväckande
brist på omdöme. Det anonyma brev, som gav upphov till polisens aktion, är
till sitt innehåll känt av talrika personer. Örn valda utdrag därav lästes upp
här i kammaren, är jag övertygad örn att kammaren skulle få sig ett gott
skratt åt de enfaldiga beskyllningarna.

En allvarlig sak är det emellertid, att oförvitliga och välkända personer ha
behandlats som farliga konspiratörer på så löjeväckande anklagelser. Ännu

Onsdagen den 10 februari 1943.

Nr 5.

Äng. visst av justitieombudsmannen anbefallt åtal. (Forts.)
allvarligare är det, att denna affär blottat, att vi ha fått en politisk polis,
som i så hög grad brister i politiskt sunt förnuft och i politisk kunskap.

Jag vill tillägga, att det förefaller råda en viss oklarhet i fråga om instansordning
och behörighetsområden, när det gäller säkerhetspolisen. Örn en ledamot
av regeringen, som själv inte har med polisärenden att göra, får motta
en angivelse örn högförrädiska stämplingar mot landet och inte vill kasta den
i papperskorgen såsom uppenbart utan betydelse, så är det önskvärt, att den
överlämnas till behörig departementschef. Härigenom vinnes större trygghet
mot att polisledningen tror sig bunden av direktiv från regeringen, utan att
sådana direktiv behörigen ha givits.

Herr talman! Jag har intet yrkande.

I herr Undéns yttrande instämde herrar Sandler och Brandt.

Efter härmed slutad överläggning lades förevarande utlåtande till handlingarna.

Föredrogs ånyo och lades till handlingarna första lagutskottets utlåtande nr
3, i anledning av verkställd granskning av militieombudsmannens ämbetsförvaltning.

_ Vid ånyo skedd föredragning av andra lagutskottets utlåtande nr 1, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ändrad lydelse
av 11 § och 27 § 1 mom. D värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967),
bifölls vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Vid. förnyad, punktvis skedd föredragning av jordbruksutskottets utlåtande
nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser jordbruksdepartementets
verksamhetsområde, bifölls vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Majlis denna dag avlämnade propositioner
nr 24, 28 och 33.

Anmäldes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelse, nr 19, till Konungen
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde.

Skrivelseförslaget godkändes under förutsättning att utskottets hemställanden
; utlåtande nr 17 bifölles även av andra kammaren.

Anmäldes jordbruksutskottets förslag till riksdagens skrivelse, nr 20, till
Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.

Skrivelseförslaget godkändes under förutsättning att utskottets hemställanden
i utlåtande nr 2 bifölles även av andra kammaren.

Nr 5.

Onsdagen den 10 februari 1943.

Anmäldes bevillningsutskottets förslag till riksdagens skrivelse, nr 21, till
Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
örn kupongskatt, m. m.

Skrivelseförslaget godkändes under förutsättning att utskottets hemställanden
i betänkande nr 1 bifölles även av andra kammaren.

Avgåvos och bordlädes nedannämnda motioner:
nr 200, av herr Björck m. fl.,
nr 201, av herrar Lindblom och Svedberg, samt
nr 202, av herr Brandt,

alla i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn vapenfria
värnpliktiga, m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.38 f. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Lördagen den 13 februari 1943.

Nr 5.

Lördagen den 13 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 4 e. m.

Herr statsrådet Bergquist avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 34, angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för personal vid de
kungl, teatrarna; och

nr 36, angående anslag till posthusbyggnad i Karlskrona.

Upplästes följande till kammaren inkomna ansökning:

Till riksdagens första kammare.

Då jag icke kan förena riksdagsmannauppdraget med min övriga verksamhet,
hemställer jag härmed att få avsäga mig uppdraget såsom ledamot av riksdagens
första kammare.

Karlskrona den 12 februari 1943.

Helmer Wikström.

Kammaren godkände det hinder, som herr Wikström åberopat till stöd för
sin avsägelse av riksdagsmannabefattningen, samt biföll den gjorda ansökningen.

På sedermera av herr talmannen gjord framställning beslöt kammaren att
till Konungen avlåta skrivelse med anmälan om den gjorda avsägelsen och den
därigenom inom kammaren uppkomna ledigheten, varefter ett i sådant avseende
uppsatt förslag till underdånig skrivelse upplästes och godkändes.

Anmäldes och godkändes andra lagutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 22, till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag örn ändrad lydelse av 11 § och 27 § 1 mom. D värnpliktslagen den
30 december 1941 (nr 967).

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 24, med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den
12 maj 1917 (nr 269) örn fastighetsbildning i stad.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 28, angående gäldandet av vissa haverikostnader; och
nr 33, angående försäljning av viss statens järnvägar tillhörig vattenrätt
m. m.

Föredrogos och hänvisades till behandling av lagutskott nedannämnda motioner: nr

200, av herr Björck m. fl.,

Nr 5.

Lördagen den 13 februari 1943.

nr 201, av herrar Lindblom och Svedberg, samt
nr 202, av herr Brandt,

alla i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till lag örn vapenfria
värnpliktiga, m. m.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
nr 34 och 36.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:

nr 18, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde ;

nr 23, i anledning av Kungl. Maj:ts i statverkspropositionen å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond gjorda framställningar angående
anslag för budgetåret 1943/44, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 24, i anledning av Kungl. Haj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående anslag för budgetåret 1943/44 till förskott av kostnader för
uppgörande av byggnad splaner;

nr 25, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av
visst under vattenfallsstyrelsens förvaltning stående område;

nr 26, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående förvärv för statens
vattenfallsverks räkning av enskild kraftdistributionsverksamhet m. m.;

nr 27, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av rätt
till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfyndigheter å kronojord;

nr 28, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för G.
V. Bohlin m. fl. från ersättningsskyldighet;

nr 29, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående stat för luftfartsfonden för budgetåret 1943/44 m. m.; och
nr 30, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten
under luftfartsfonden gjorda framställningar angående anslag för budgetåret
1943/44;

bankoutskottets utlåtande nr 3, i anledning av väckt motion örn dyrtidstilllägg
till den hos riksdagens kamrar, utskott och kansli tillfälligt anställda personalen;
samt

första lagutskottets utlåtanden:

nr 4, i anledning av väckt motion angående viss ändring av vapenkungörelsen;
och

nr 5, i anledning av väckt motion örn fullständigt avskaffande av förfarandet
med kungörelsers uppläsande i kyrka.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.07 e. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

430678