RIKSDAGENS PROTOKOLL Riksdagens protokoll 1941:5Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

RIKSDAGENS PROTOKOLL

ProtokollRiksdagens protokoll 1941:5

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1941. Andra kammaren. Nr 5.

Måndagen den 27 januari.

Kl. 4 e. m.

Förhandlingarna vid detta sammanträde leddes av herr förste vice talmannen,
varjämte på grund av förfall för sekreteraren undertecknad, jämlikt herr
förste vice talmannens förordnande, tjänstgjorde vid protokollet.

§ I Justerades

protokollet för den 20 innevarande januari.

§ 2.

Upplästes följande till kammaren inkomna läkarintyg:

Att riksdagsman I. Österström på grund av sjukdom är oförmögen att deltaga
i riksdagsarbetet t. o. m. den 2 fehr. 1941, intygas härmed.

Härnösand den 26 januari 1941.

Sven Larsson,

förste provinsialläkare.

§ 3.

Föredrogos var efter annan de på kammarens bord liggande motionerna; och
hänvisades därvid

till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 107 av fröken Andersson m. fl.;
nr 108 av herr Edberg m. fl.;
nr 109 av herr Hagberg i Luleå m. fl.; och
nr 110 av herr Nilsson i Stockholm m. fl.;

till behandling av lagutskott motionen nr lil av herr Larsson i Hede m. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 112 av herr Petersson i Gäddvik;

nr 113 av herrar Nilsson i Göteborg och Andersson i Malmö;
nr 114 av herr Hansson i Rubbestad;
nr 115 av herr Wallén m. fl.;
nr 116 av herr Sundström i Skövde m. fl.;

nr 117—119 av herrar Sundström i Skövde och Nilsson i Stockholm;
nr 120 och 121 av herr Sjögren m. fl.;
nr 122 av herr Andersson i Igelboda;
nr 123 av herr Holmdahl;
nr 124 av fröken Hesselgren;
nr 125 av fröken Hesselgren m. fl.;

Andra hammarens protokoll 1941. Nr 5.

1

2

Nr 5.

Måndagen den 27 januari 1941.

nr 126 av fröken Andersson m. fl.;

nr 127 av herr Persson i Falla m. fl.;

nr 128 av herr Werner m. fl.;

nr 129 av herr Gavelin m. fl.;

nr 130 av herr Olsson i Mellerud m. fl.; ~

nr 131 av herr Gardell; och

nr 132 av herr Carlström m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:

nr 133 av herrar Lundberg i Hälsingborg och Olson i Göteborg;

nr 134 av herr Lindmark m. fl.; ''

nr 135 av herrar Sundström i Skövde och Persson i Tidaholm;

nr 136 av herrar Hedqvist och Birke;

nr 137 av herr Lindmark m. fl.; och

nr 138 av herr Pettersson i Norregård m. fl.;

till bankoutskottet motionerna:
nr 139 av herr Svensson i Grönvik m. fl.;
nr 140 av herr Lindberg i Stockholm; och
nr 141 av herr Hällgren m. fl.;

till behandling av lagutskott motionen nr 142 av herr Pettersson i Dahl m. fl.;
till konstitutionsutskottet motionen nr 143 av herr Pettersson i Dahl m. fl.;
till behandling av lagutskott motionen nr 144 av fröken Nygren m. fU;

till statsutskottet motionen nr 145 av herr Sundström i Vikmanshyttan
m. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna:
nr 146 av herr Janson i Frändesta m. fl.;
nr 147 av fröken Hesselgren; och
nr 148 av herr Andersson i Södergård m. fl.;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 149 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.;

nr 150 av herr Svensson i Ljungskile m. fl.;

nr 151 av herr Sundström i Skövde m. fl.;

nr 152 och 153 av herr Svensson i Ljungskile;

nr 154 av herr Carlsson i Bakeröd m. fl.;

nr 155 av herr Sandberg m. fl.;

nr 156 av herrar Sandberg och Petersson i Gäddvik;

nr 157 av herr Spångberg;

nr 158 av herr Hagberg i Luleå;

nr 159 av herr Hansson i Skediga;

nr 160 av herr Hällgren m. fl.;

nr 161 av herr Andersson i Södergård m. fl.; och

nr 162 av herr Carlsson i Bakeröd m. fl.;

till tillfälligt utskott motionerna:

nr 163 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl.; och

nr 164 av herrar Hansson i Skediga och Carlsson i Bakeröd;

till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 165 av herr Mosesson m. fl.;

nr 166 av herrar Hallagård och Gustafsson i Lekåsa; och
nr 167 av herr Lundell;

Måndagen den 27 januari 1941.

Nr 5.

3

till statsutskottet motionerna:

nr 168 och 169 av herr Gustafsson i Lekåsa m. fl.;

nr 170 av herrar Andersson i Falkenberg och Hedlund i Östersund;

nr 171 av herrar Malmborg och Lindén;

nr 172 av herr Hansson i Vännäsby m. fl.;

nr 173 av herr Pettersson i Hällbacken m. fl.;

nr 174 av fru Gustafson och herr Andersson i Tungelsta;

nr 175 av herr von Seth m. fl.;

nr 176 av herr Mosesson;

nr 177 av herr Ericsson i Åtvidaberg m. fl.;

nr 178 av herr Arnemark;

nr 179 av herr Hallagård m. fl.;

nr 180 av herr förste vice talmannen Magnusson;

nr 181—183 av herr Hage m. fl.;

; nr 184 av herr Hallén m. fl.;
nr 185 av herr Birke m. fl.;
nr 186 av herr Berg m. fl.;
nr 187 av herr Hedlund i Häste m. fl.;
nr 188 och 189 av herr Lindmark m. fl.;
nr 190 av herr Skoglund i Umeå m. fl.; och
nr 191 och 192 av herr Kilbom m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:

nr 193 av herr Eriksson i Sandby;

nr 194—197 av herr Henriksson;

nr 198 av herr Andersson i Vigelsbo;

nr 199 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl.; och

nr 200 av herr Mosesson;

till bankoutskottet motionerna:

nr 201 av herrar Mosesson och Hallén;

nr 202 av herrar Nilson i Spånstad och Pettersson i Dahl; och
nr 203 av herr Eriksson i Stockholm;

till behandling av lagutskott motionerna:

nr 204 av herr Ryling m. fl.;

nr 205 av herr Andersson i Malmö m. fl.;

nr 206 av herr Hage m. fl.;

nr 207 av herr Mattsson m. fl.; samt

nr 208 och 209 av herrar Persson i Stockholm och Hagberg i Luleå;

till konstitutionsutskottet motionen nr 210 av herr Lindberg i Umeå;

till behandling av lagutskott motionerna:

nr 211 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl.;

nr 212 av herrar Hagberg i Luleå och Persson i Stockholm;

nr 213 av herr Persson i Stockholm;

nr 214 av herr Lundell; och

nr 215 av herrar Hedlund i Häste och Larsson i Karlstad;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 216 och 217 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.;

nr 218 av herr förste vice talmannen Magnusson m. fl.;

nr 219 av herr von Seth;

nr 220 av herr Nilson i Spånstad m. fl.;

nr 221 av herrar Birke och Thorell;

4

Nr 5.

Måndagen den 27 januari 1941.

nr 222 av lierr Pettersson i Dahl m. fl.;
nr 223 av herr Eriksson i Sandby;
nr 224 av herr Svensson i Grönvik m. fl.; och
nr 225 av herr Lindmark m. fl.; samt

till tillfälligt utskott motionerna:

nr 226 av herrar Jonsson i Haverö och Berg;

nr 227 av fru Gustafson m. fl.;

nr 228 av herr Eriksson i Sandby;

nr 229 av herr Svensson i Ljungskile m. fl.; och

nr 230 av herrar Sandberg och Svensson i Ljungskile.

§ 4.

Föredrogs herr Hagbergs i Luleå vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, angående åtgärder till
förhindrande av frostskador vid militärövningar vintertid.

Denna anhållan blev av kammaren bifallen.

§ 5.

Herr statsrådet Bergquist avlämnade Kungl. Maj :ts proposition, nr 33, angående
löneställningen för viss till aktiv stat inom försvarsväsendet överförd
personal.

Denna proposition bordlädes.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag.

§ 7.

Herr Gardell avlämnade följande av honom och herr Mattsson undertecknade
motioner:

nr 231, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 20, med förslag till lag
örn dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m.;
och

nr 232, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition, nr 4, med förslag till lag
angående förlängd giltighet av gällande indelning i ortsgrupper jämlikt lagen
den 28 juni 1935 (nr 434) om folkpensionering.

Dessa motioner bordlädes.

§ 8.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr Rosander

under

4

dagar fr. o. m

» Ericsson i Sörsjön

3>

5

> 2>

> Persson i Tidaholm

>

6

>

» Larsson i Hede

>

4

> >

> Björklund

3

» >

> Lundell

6

> >

» Hermansson

5

■» »

» Persson i Undersvik

>

3

) >

den

>

*

>

I

>

28 jan.,
27 »

27 »

25 >

27 »

27 »

27 »

28 >

Onsdagen den 29 januari 1941.

Nr 5.

5

herr Liedberg

» Andersson i Alfredshem
» Olsson i Kullenbergstorp
» Werner

» Pettersson i Rosta
» Vongt

» Jansson i Hällefors
» Hällgren
» Lundqren
» Mattsson

» Andersson i Falkenberg

> Hansson i Vännäsby

> Fast

» Norén

under

»

>

>

>

>

2>

3

6 dagar fr. o. m.

3 » >

3 » »

5 » '' »

2 » >

5 » »

5 » »

6 » >

6 » >

4 » »

4 » »

7 » »

2 » »

5 » »

den 28 ian..

> 27 J »

» 27 »

» 27 >

> 27 >

» 27 »

> 31 »

» 27 »

> 28 »

» 29 »

» 29 »

» 30 »

> 29 > och

» 1 febr.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 4.15 e. m.

In fidem
N. Lilieqvist.

Onsdagen den 29 januari.

Kl. 11 f. m.

På grund av förfall för sekreteraren tjänstgjorde undertecknad, jämlikt herr
talmannens förordnande, vid protokollet.

§ 1.

Justerades protokollen för den 21, den 22 och den 23 innevarande januari.

§ 2.

Herr statsrådet Bergquist avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 9, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 9 januari
1940 (nr 3) om vissa tvångsmedel vid krig eller krigsfara m. m.; och

nr 30, angående anslag å tilläggsstat II till riks staten för budgetåret 1940/41
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 3.

På förslag av herr talmannen, som förmälde sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman, beslöt kammaren att onsdagen den 5
nästkommande februari företaga val dels av tjugufyra valmän att, jämte ett lika
antal valmän från första kammaren, utse revisorer och revisorssuppleanter vid
riksbankens avdelningskontor i orterna dels ock av sex suppleanter för de av
kammaren utsedda valmännen.

6

Nr 5.

Onsdagen den 29 januari 1941.

§ 4.

I enlighet med kammarens därom den 23 i denna månad fattade beslut företogos
nu val av tio ledamöter och tio suppleanter i vart och ett av de tre tillfälliga
utskott kammaren beslutit tillsätta; och anställdes först val av ledamöter
i första tillfälliga utskottet.

Därvid avlämnades 132 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 131 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:
herr Brandt,

» Dickson,

» Gavelin,

» Andersson i Hedensbyn,
fröken Nygren,
herr Sköldin,

» Malmborg,

» Svensson i Alingsås,

» Stattin och
fru Västberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i första tillfälliga utskottet.

§ 5.

Företogs val av ledamöter i andra tillfälliga utskottet.

Därvid avlämnades 109 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 108 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:
fru Andersson,
herr Petersson i Gäddvik,

» Andersson i Alfredshem,

» Persson i Norrby,
fröken Eriksson,
herr Forsberg,

» Johnsson i Kastanjegården,

» Jansson i Kalix,

» Anderson i Mejstad och
» Nilsson i Stockholm.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i andra tillfälliga utskottet.

•• • § 6.

Vid nu anställt val av ledamöter i tredje tillfälliga utskottet avlämnades 100
godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam lista». Av
dessa upptogo 99 valsedlar namnen på nedan nämnda personer i följande ordning: herr

Andersson i Eskilstuna,

» Ljungberg,

» Hedqvist, , ■ . .

» Nilson i Spånstad,

» Jonsson i Alsen, ■

fru Sko g lund-Lindblom,

Onsdagen den 29 januari 1941.

Nr 5.

7

herr Boman,

» Skoglund i Umeå,

» Nilsson i Göingegården och
» Thäpper.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i tredje tillfälliga utskottet.

§ 7.

Anställdes val av suppleanter i första tillfälliga utskottet. Därvid avlämnades
86 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam lista».
Av dessa upptogo 84 valsedlar namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Edberg,

» Karlsson i Granebo.

» Jonsson i Skutskär,

» Carlsson i Bakeröd,

» Petterson i Degerfors,

» Andersson i Mölndal.

» Svensson i Ljungskile,

» Gustafsson i Bogla,

» Petersson i Gäddvik och
» Larsson i Östersund.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i första tillfälliga utskottet.

§ 8.

Företogs val av suppleanter i andra tillfälliga utskottet.

Därvid avlämnades 80 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 79 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:
herr Johansson i Kalmar,

» Thorell,

» Jansson i Hällefors,

» Hansson i Skediga,

» Lundberg i Uppsala,
fru Lindqvist-Peter sson,
hermon Friesen,

» Lindén,

» Nilsson i Göingegården och
» Olofsson i Höganäs.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i andra tillfälliga utskottet.

§9.

Vid nu anställt val av suppleanter i tredje tillfälliga utskottet avlämnades
94 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam lista».
Av dessa upptogo 93 valsedlar namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Andersson i Göteborg,

» Nolin,

fru Linderoth-Ander sson,

8

Nr 5.

Onsdagen den 29 januari 1941.

lien- Norup,

» Persson i Växjö,
fru Svedberg,

herr Johnsson i Kastanjegården,

» Magnusson i Näsviken,

» Stattin och
» Nilsson i Landskrona.

Dessa personer hade alltså utsetts
skottet.

till suppleanter i tredje tillfälliga ut -

§ 10.

Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 4—9 här ovan omförmälda
valen.

§ 11.

Svar pä Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

interpellation.

Chefen för försvarsdepartementet, herr statsrådet Sköld, som anförde: Herr
Hagberg i Luleå har — med hänvisning till att vid en nyligen under stark kyla
hållen nattövning vid en nordlig militärförläggning halva truppen skulle hava
erhållit mer eller mindre svåra frostskador — till mig framställt spörsmålet,
huruvida regeringen ämnade vidtaga några åtgärder i anledning av denna tilldragelse
för att undvika ett upprepande.

I anledning härav får jag anföra följande:

Den övning som med interpellationen åsyftas ägde rum med ett detachement
ur Norrbottens regementes skidlöparbataljon i trakten av Kiruna, övningen
var icke en nattövning i vanlig bemärkelse utan den tog sin början på morgonen
och blev på kvällen samma dag avbruten på grund av den starka kylan.

örn övningen har den officer som förde befälet över truppen i fråga lämnat
följande skriftliga berättelse: »Ett kompani ryckte ut för två dagars övning
morgonen den 16 jan. Temperaturen var 20—24 minusgrader på olika platser
i samhället. På aftonen anmäldes temperaturen till minus 40 grader, då förbandet
befann sig i terrängen mellan Krokvik och Kurravaara, övningarna
avbrötos omedelbart, förläggningar ordnades i uppvärmda tält, och några
stycken, som erhållit mindre förf rysningar, behandlades och sköttes örn. Dagen
efter återgick förbandet utan övningar till Kiruna. Där inlades då på sjukhus
åtta stycken för efterbehandling av frostskador på fingrar och tår. En av
dessa sändes på söndagen till Boden för erhållande av bättre vård än som kan
beredas på krigssjukhuset i Kiruna. Omkring 15 stycken ha fått gå i handräckningstjänst
några dagar för att icke behöva få återförfrysningar i sina skador
under den stränga kyla, som rått till sista dagarna. Ingen amputation har förekommit;
inte heller för den som sändes till Boden torde amputation behöva
komma i fråga, enligt vad läkaren på krigssjukhuset uppgivit. I dag, den 22
januari, är det endast fem värnpliktiga, som kvarligga på sjukhus för frostskada;
däremot finnes ett flertal fall av påssjuka och influensa, vilka emellertid
icke haft med ifrågavarande övning att göra.»

Chefen för Norrbottens regemente har, enligt vad jag erfarit, igångsatt utredning
med anledning av det inträffade. Denna utredning har ännu icke färdigställts
men kommer att i sinom tid tillställas mig. Telefonledes har emellertid
från vederbörande stabschef uppgivits, att temperaturen vid marschens
igångsättande torde hava varit omkring minus 20—25 grader, men att kylan
stegrades under marschen, möjligen till minus 40 grader. Truppen hade huvud -

Onsdagen den 29 januari 1941.

Nr 5.

9

Svar på interpellation. (Forts.)

sakligen utgjorts av norrlänningar. En del frostskador hade uppstått; dock
syntes inga skador hava varit av allvarligare natur. I detta sammanhang vill
jag nämna, att från vissa andra håll gjorda uttalanden möjligen kunna tyda på
att temperaturen vid marschens igångsättande varit något lägre än som nyss
nämnts.

Vad beträffar frågan, huruvida åtgärder böra vidtagas för att förhindra
händelser av ifrågavarande slag, vill jag meddela, att i en år 1938 utfärdad
arméorder följande finnes föreskrivet:

»Vid temperatur under — 20° eller i övrigt ogynnsamma väderleksförhållanden
skall särskild uppmärksamhet ägnas åt truppens ändamålsenliga beklädnad
och utspisning; fordringarna på kraftprestationer minskas, truppens
vila ökas och riskerna för förf rysning beaktas särskilt.

Om temperaturen understiger eller kan förutses understiga — 30° böra
utan tillgång till i förväg iordningställd, fullt uppvärmd tältförläggning eller
uppvärmda kvarter övningar utomhus begränsas och desammas inställande

uvci vagaa.w . .

Därest den igångsatta utredningen skulle komma att utvisa, att vid den ifrågavarande
övningen dessa föreskrifter åsidosatts, komma naturligtvis därav
påkallade åtgärder att vidtagas. Klart står emellertid, att även med iakttagande
av den försiktighet som i föreskrifterna anbefallts det icke kan helt uteslutas,
att oförutsedda temperaturförhållanden inträffa, vilka kunna medföra
risk för att kylskador uppstå. Att med anledning av den med interpellationen
avsedda händelsen utfärda ytterligare föreskrifter i förebyggande syfte än dem,
som sålunda redan finnas, anser jag emellertid icke vara påkallat.

Härefter yttrade:

Herr Hagberg i Luleå: Herr talman! Jag ber att få tacka herr statsrådet
för svaret på min interpellation och jag skall även tacka för att det har sänts
mig i god tid. Jag har inte på grund av det här polissnokandet i breven fått
det förrän just nu.

Jag vill på en gång säga, att jag i stort sett är tillfredsställd med herr
statsrådets slutsatser, därför att det ju är klart, att nian inte kan så där generellt
fastställa bestämmelser, som klara alla situationer. I detta fall är det
tydligt, att det inte är de angivna instruktionerna, som det har varit fel på
utan tillämpningen av dessa instruktioner. Det har visat sig vara en ganska
allmän företeelse, att i detta avseende brister det och brister oerhört, och därför
iir det önskvärt, att den undersökning, som herr statsrådet har utlovat, verkligen
blir så grundlig och effektiv som möjligt.

Ehuru jag alltså icke förrän på förmiddagen i dag fått reda på att jagskulle
få svar på min interpellation, har jag ändå under gårdagen gjort vissa
ytterligare undersökningar i anledning av interpellationen. Dessa undersökningar
ge inte samma resultat som den tjänstgörande kompanichefens förklaring
och den telefoninformation, som herr statsrådet åberopar sig på.

Vad först frågan örn temperaturen beträffar har jag vid dessa undersökningar
av en arbetare, som såg när truppen marscherade i väg, och även på
annat sätt fått besked örn att det var minus 33 grader vid avfärden. Han hade
för övrigt när han såg truppen gjort den kommentaren: »Vad i Jesu namn ska
de skicka ut grabbarna på övning i sådant här väder!» Beträffande temperaturen
på kvällen har folk på stationen Krokvik — herr statsrådet nämnde själv
denna plats — uppgivit, att den var minus 53 grader.

I fråga om själva detaljerna vill jag erinra örn att klockan elva på förmiddagen
slog man upp tält däruppe vid Krokvik, och strax efteråt inflöto rap -

10

Nr 5.

Onsdagen dea 29 januari 1941.

Svar på interpellation. (Forts.)

porter om de första frostskadorna. Sju man voro tre timmar efter avfärden
frostskadade, men man inställde inte övningen. Efter någon timme tog man
ned alla tält igen med undantag av ett och fortsatte övningen. De sju frostskadade
kvarlämnades i detta tält jämte två signalister. Den frostskadade, som
sändes till garnisonssjukhuset — hans namn var Hagel — skickades dit för
att man befarade, att man^ skulle bli tvungen att amputera ett ben; det slipper
man nu lyckligtvis ifrån. Han anmäldes skadad klockan sju eftermiddagen,
da vörö bada fotterna och bada händerna, fingrar och ansikte förfrusna.
Han fick trots detta ligga sexton timmar i tält efter det denna rapport hade
avlämnats utan att man vidtog åtgärder för att skaffa honom till logement och
. r läkarvård. Det bör också erinras örn att innan vederbörande ryckte ut
på övningen voro sju av manskapet just friskskrivna efter att ha varit sjuka
i influensasjukdomar.

Beträffande antalet skadade bär det för mig uppgivits, att 43 nian i själva
läkarjournalen upptagits som vårdade av läkare. Dessutom ha en hel del av de
mindre skadade själva kurerat sig. Med en av dessa behövde man exempelvis
arbeta tre timmar för att återigen få liv i en frostskadad fot. Många bära
spar av frostskador utan att därför ens ha varit under läkarvård. Till uppgiften
örn hur många som vårdas på sjukhus bör ju endast erinras örn att på
logementet går en hel del skadade. Av dessa uppges en furir vara så pass
illa däran, att man varit tvungen att företaga vissa operativa åtgärder med
hans fotter, och en annan hade tårna och fingrarna i bandage. En värnpliktighade
tår och häl, en annan fotter och fingrar skadade, en tredje var skadad i
tar och handleder och en fjärde hade bandage om både näsa, kinder, händer
och fotter.

Bara dessa uppgifter äro ju tillräckliga för att man måste draga den slutsatsen,
att någonting exceptionellt bär inträffat. Örn det visar sig vid den undersökning,
som herr statsrådet här talade om, att förhållandena äro sådana
som jag har uppgivit i min interpellation — jag har mycket goda informationer,
^ som styrka detta — så är det ingen diskussion om att här har försiggått
någonting oerhört vårdslöst med manskapet i fråga. Även örn det förhåller
sig så sorn framgått av de informationer, som herr statsrådet har fått och
som han har aberopat, sa är även detta tillräckligt för att kunna draga den
slutsatsen, att vederbörande inte har iakttagit den försiktighet med militärmanskapets
liv och hälsa, som det talas örn i den instruktion, som herr statsrådet
här har åberopat.

Denna fråga har en principiell betydelse. Det har faktiskt inträffat en hel rad
saker under det senaste halvåret — jag erinrar örn den stora olyckan vid Armasjärvi,
örn dödsskotten på en gata här i Stockholm för en tid sedan, om det tillfälle,
da en del flygare sändes ut i dimma och några inte kunde orientera signeli
hitta vägen tillbaka o. s. v. — som visa, att det måste vara något slags
ovarsamhet, som ofta präglar åtgärder, som företagas av vissa tjänstemän.
Därför har jag ansett, att detta exempel däruppe från Kiruna borde påtalas
inför riksdagen, och jag är mycket glad at att herr statsrådet vidtager åtgärder
för att verkligen skapa klarhet örn hur det förhåller sig i denna sak. Jagar
övertygad om att denna undersökning kommer att i allt väsentligt bestyrka
de uppgifter, som jag här har lämnat. Da måste ju slutsatsen i enlighet med
herr statsrådets egen förklaring bli den, att åtgärder måste vidtagas mot de
ansvariga. Här^gäller det från min sida inga försök att göra ett generellt bedömande,
ty i sådana här saker hänger det naturligtvis ytterst på omdömet hos
vederbörande, som ha hand örn truppen. Detta omdöme tycks ha klickat oerhört
i detta fall.

Onsdagen den 20 januari 1941.

Nr 5.

11

Svar på interpellation. (Forts.)

Chefen för försvarsdepartementet, herr statsrådet Sköld: Herr talman! Jag
tänker icke taga upp någon diskussion örn vad som förekommit, ty beträffande
den saken får man ju vänta och se vad undersökningen kommer att leda till
för resultat. Jag vill i det avseendet endast uttala, att jag har fullt förtroende
för att vederbörande regementschef kommer att göra en opartisk och fullständig
undersökning av fallet.

Anledningen till att jag begärt ordet är den, att jag icke anser det vara riktigt
att säga, att det förekommer en generell ovarsamhet med folk i det svenska
försvarsväsendet. Det är visserligen sant, att det förekommit olyckshändelser,
somliga mycket uppskakande. Men jag skulle vilja säga, att med så stora
styrkor inkallade, som vi haft under det sista året, är det ofrånkomligt, att
olyckshändelser kunna inträffa; det kan man aldrig komma ifrån. Jag tror
emellertid, att man mycket väl kan säga, att det har gått förvånansvärt bra,
och att sådana fall varit sällsynta, där man kunnat visa på bristande omdöme
vid behandlingen av truppen. Jag menar alltså, att man av en inträffad enstaka
olyckshändelse icke får draga den slutsatsen, att ovarsamhet från befälets
sida är en allmän företeelse, ty det skulle vara orättvist.

Herr förste vice talmannen Magnusson: Jag ber att få lämna en upplysning
med anledning av att herr Hagberg omnämnde ett antal flygare, som
hade skickats upp före inträdande dimmigt väder, varvid det, som vi veta, inträffade
en sorglig olycka. Jag råkade ha en anhörig med vid ifrågavarande
tillfälle, och det har meddelats, att olyckshändelsen förorsakades väsentligen
därav att ett så plötsligt och kraftigt barometerfall vid detta tillfälle inträffade,
att höjdmätarna visade 300 meters höjd över jorden, när flygarna i själva
verket befunno sig nere vid marken. Man kan förstå, att detta är förhållanden,
som icke kunna förutses och som väsentligen bidragit till olyckshändelsen
i fråga.

Jag har endast velat lämna denna upplysning.

Herr Hagberg i Luleå: Herr talman! Jag har icke sagt, att det förekommer
en generell ovarsamhet med manskapet. Örn statsrådet har fått den uppfattningen,
har han fullständigt missuppfattat mig.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 12.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts å kammarens
bord vilande proposition, nr 33, angående löneställningen för viss till aktiv stat
inom försvarsväsendet överförd personal.

§ 13.

Föredrogos var för sig och hänvisades till behandling av lagutskott de på
bordet liggande motionerna nr 231 och 232 av herrar Gardell och Mattsson.

§ 14.

Herr talmannen tillkännagav, att förslag uppgjorts till fördelning av de
motioner, som hänvisats till behandling av tillfälligt utskott; och var detta
förslag, som nu upplästes, så lydande:

12

Nr 5.

Onsdagen den 29 januari 1941.

1 nierpellalion.

Förslag till fördelning av de inom andra kammaren väckta motioner, vilka
blivit hänvisade till behandling av tillfälligt utskott.

Till behandling av första tillfälliga utskottet torde få överlämnas motioner
av:

herrar Sundström i Skövde och Hallagård, nr 4, angående ändring av gällande
regel för anteckning i församlingsbok av persons födelseort;

fröken Andersson m. fl., nr 103, örn utredning och förslag rörande en statsunderstödd
samhällstjänst för kvinnlig ungdom;

herr Nilsson i Norrlångträsk m. fl., nr 106, örn viss ändring i bestämmelserna
beträffande tillstånd till anordnande av biografföreställningar;

herr Skoglund i Doverstorp m. fl., nr 163, örn åtgärder för beredande åt den
kvinnliga ungdomen av ökad utbildning i hemvård; och

fru Gustafson m. fl., nr 227, angående utredning av frågan örn röst- och
talvård vid våra skolor.

Till behandling av andra tillfälliga utskottet torde få överlämnas motioner
av:

herr Hammarlund m. fl., nr 13, angående undanröjande av sådana missförhållanden,
som onödigtvis fördyra varorna under deras distribution;
herr Lundgren m. fl., nr 69, angående bostadsförhållandena å svenska fartyg;
herrar Jonsson i Haverö och Berg, nr 226, örn viss ändring av kungörelsen
angående ersättning åt expropriationsnämnd;

herr Svensson i Ljungskile m. fl., nr 229, om viss ändring i gällande stadga
angående hotell- och pensionatsrörelse; och

herrar Sandberg och Svensson i Ljungskile, nr 230, örn tillskapande av
en institution med auktoriserade mätningsmän m. m.

Till behandling av tredje tillfälliga utskottet torde få överlämnas motioner
av:

herrar Hallén och Lindmark, nr 68, om åtgärder för effektivare utnyttjande
av arbetstiden för befattningshavare i statens tjänst;

herr Jacobson m. fl., nr 101, örn utredning rörande tjänstebrevsrätt för kristids-
och familjebidragsnämnderna;

herr Hoppe m. fl., nr 102, örn inrättande av ett nordiskt institut med uppgift
att fördjupa och stärka den nordiska samhörigheten;

herr Persson i Stockholm m. fl., nr 104, örn ändrad sammansättning av vissa
kristidskommissioner m. m.;

herrar Hansson i Skediga och Carlsson i Bakeröd, nr 164, örn åtgärder för
ernående av vidgad frikrets för landsbygdens telefonabonnenter m. m.; och
herr Eriksson i Sandby, nr 228, örn utredning rörande tjänstebrevsrätt för
kristidsnämndernas ordförande.

Förslaget blev av kammaren godkänt.

§ 15.

Herr Andersson i Vigelsbo, som på begäran erhöll ordet, anförde: Herr talman!_
Sockenmagasinen ha i gångna tider spelat en stor roll för landets försörjning.
De leda sin historia tillbaka till 1700-talet, då Sveriges försörjning
med spanmål i hög grad försvårades genom förlusten av våra provinser på
andra sidan Östersjön, vilka hade varit Sveriges kornbodar. Massor av säd förbrukades
även genom brännvinsbränning, och landets egen produktion kunde
ej tillfredsställa behovet. För att motverka missförhållandena under missväxtår,
vilka ofta inträffade, beslöt regeringen att upprätta spannmålsmagasin ute
i bygderna, och detta anförtroddes åt socknarna. Ett sockenmagasin kunde

Onsdagen den 29 januari 1941. Nr 5. 13

Interpellation. (Forts.)

grandas antingen på det sättet, att en grupp jordbrukare förenade sig och
gjorde ett frivilligt sammanskott av spannmål, eller så, att alla socknens hemmansägare
förenade sig om att bygga och fondera ett sockenmagasin.

Sockenmagasinens ändamål var att inom församlingarna skapa fonder av
säd, som kunde utlånas i nödtider. I första hand skulle därifrån gott utsäde
kunna erhållas, när skörden blivit grodd eller på annat sätt oduglig, men man
kunde från magasinen även erhålla säd till brödföda, då de egna förråden ej
räckte till. Sockenmagasinen blevo med tiden ganska allmänna, först i jordbrukssocknarna,
sedan även i bruks- och bergslagssocknarna. Sockenmagasinen
blevo även kulturbefrämjare, och våra första folkskolor under 1700-talet erhöllo
sina anslag från magasinsfonderna. De fattigas behov tillgodosågs också
ofta genom magasinens behållning.

Med 1800-talets rationellare lantbruk och genom de väsentligt förbättrade
kommunikationerna ha sockenmagasinens betydelse betydligt minskats, och de
flesta magasinen torde numera hava nedlagts. På åtskilliga håll leva de dock
alltjämt kvar, och under tider som de nuvarande med handelsavspärrning och
felslagen skörd kunna de vara till gott stöd för hjälpbehövande jordbrukare
och arrendatorer. Det finns magasinskassor i Mellansverige, som under senare
år beslutat utdela spannmål åt sina delägare, ge dem s. k. »undsättning», för
att använda terminologien i kassornas reglementen. Nu har det i fråga örn
arrendegårdarna i flera fall inträffat, att jordägarna, bland andra domänstyrelsen
och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, uppburit denna ersättningför
sina utarrenderade gårdar i stället för arrendatorerna-, vilka naturligtvis
voro de, som voro i behov av hjälp.

I ett visst fall hade styrelsen för en magasinskassa i en socken i östra Västmanland
beslutat utdela s. k. undsättning åt samtliga sina behövande delägare.
Bland dem befann sig även en arrendegård under Stora Kopparbergs bergslags
aktiebolag. Arrendatorn ansåg sig som innehavare av gården berättigad att
erhålla denna undsättning, och samma uppfattning hade styrelsen för magasinskassan.
Arrendatorn stödde sin uppfattning på en paragraf i kassans reglemente,
enligt vilken det är innehavaren av jorden och icke ägaren, som är
delaktig i magasinskassan. I nämnda paragraf föreskrives nämligen, att »rösträtt
vid allmänt sammanträde tillkommer delägaren efter vars och ens hemmanstal.
För fastighet, som innehaves av lantbo eller arrendator, röstar innehavaren.
» . O .

Denna uppfattning godkändes emellertid inte av bolaget, som ansag sig
självt berättigat att uppbära undsättning i egenskap av jordägare. Bolaget
stödde sin uppfattning på en paragraf i arrendekontraktet med ifrågavarande
arrendator, enligt vilken arrendatorn ej äger uppbära någon del av avkastning
av allmänning, kassa eller gemensamhet av annat slag, vari det utarrenderade
området eller stamfastigheten är delägare. En av bolagets skogvaktare utkvitterade
undsättningen, som bestod av utsädeshavre, och erbjöd arrendatorn att
köpa densamma till billigt pris, vilket denne avböjde, då han själv ansåg sig
ha laglig rätt att uppbära densamma. Enligt uppgift skulle skogvaktaren sedan
lia sålt havren till en sin släkting.

Vad det gäller domänverket förklarades av dess revirförvaltare på samma
plats, att han var skyldig att till domänstyrelsen redovisa sådan på arrendegårdarna
utgående undsättning.

Magasinskassornas uppgift är att lämna hjälp at jordbrukare, som drabbats
av missväxt. Skulle bolagets och domänverkets tolkning av stadgar och bestämmelser
vara riktig, skulle det ligga i vederbörande jordägares intresse,
att deras arrendatorer ständigt råkade ut för en sadan olycka som missväxt.
På så sätt skulle vederbörande göra sig en ofta återkommande extra förtjänst.

14

Nr 5.

Onsdagen den 29 januari 1941.

Interpellation. (Forts.)

Under normala år med god växtlighet och goda bärgningsförliållanden betalar
arrendatorn fullt kontraktsenligt arrende, men vid missväxt eller dåliga bärgningsförhållanden,
då magasinskassan finner sig föranlåten att utlämna undsättning,
skall arrendatorn utöver det fulla arrendet även avstå den erhållna
undsättningen. Bolagen ha, vilket torde vara ganska allmänt känt, under alla
tider vaksamt och påpassligt sett till att arrendatorerna till sista öret betalt
sin arrendetribut. Skola bolagen nu ytterligare, förutom betungande arrendeavgifter,
även tillskansa sig ersättningar, som enligt sunt omdöme och rättfärdighetskrav
böra tillfalla arrendatorn? Detta är en upprörande orättvisa,
som måste komma att framkalla stor bitterhet bland krono- och bolagsarrendatorema.
Det har under de senare åren från statsmakternas sida vidtagits en
hel del åtgärder för stöd åt arrendatorerna. Skulle emellertid jordägarna få
rätt i ovan relaterade fall, synas mig statsåtgärderna för arrendatorernas rättsställning
vara synnerligen illusoriska. Detta vore enligt mitt förmenande att
giva med ena handen och taga med den andra.

Med anledning av här ovan relaterade förhållanden ber jag härmed att till
statsrådet och chefen för justitiedepartementet få framställa följande frågor:

1. Har herr statsrådet uppmärksammat missförhållandena i dessa magasinskassor
och de lagbestämmelser, som enligt mitt förmenande lämna dess verkliga
rättsinnehavare ett alltför begränsat skydd?

2. Har herr statsrådet för avsikt att i en nära framtid vidtaga åtgärder
för att lagligt säkra den verkligt behövande den »undsättning» dessa magasinskassor
under svåra år utlämna?

Denna anhållan bifölls.

§ 16.

Justerades protokollsutdrag.

§ 17.

Upplästes följande till kammaren inkomna läkarintyg:

Härmed intygas, att riksdagsman Karl Mäler, Sollefteå, på grund av sjukdom
(halsfluss, influensa) är oförmögen att bevista riksdagen under tiden den
27 januari—7 februari.

Sollefteå den 27 januari 1941.

• Erik Willén,

provinsialläkare.

§ 18.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

fru Andersson
herr Nilson i Spånstad

> Jacobson

» Berg

» Barnekow
fröken Öberg
herr Larsson i Julita

» Johansson i Öckerö

» Falk

> Petterson i Degerfors

> Lindgvist

under

4 dagar fr. o. m.

den 29

jan.,

4

> 3>

>

31

>

>

8

7> >

>

1

fehr.,

>

3

» »

T>

31

jan.,

2»

8

* 3»

>

29

>

»

2

> »

»

1

fehr.,

6

> >

>

30

jan.,

»

5

* 2>

>

1

febr.,

5

» 2>

>

31

jan.,

>

3

> >

>

3

fehr.,

3»

3

» >

>

31

jan.,

Onsdagen den 29 januari 1941.

Nr 5.

15

herr Nilsson i Göteborg
» Karlsson i Munkedal
» Björling
fru Alvén
herr Lindmark
» Gustavson i Västerås
» Mäler (sjuk)

under 5 dagar fr. o. m.
» den 29 jan.,

» 5 dagar fr. o- m.

* 4 > »

> 6 » »

» 2 > »

» 12 » »

den 30 jan.,

den 31 jan.,

> 31 >

» 3 fehr.,

» 1 » och

» 27 jan.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 12.20 e. m.

In fidem
Gunnar Britth.

Tillbaka till dokumentetTill toppen