RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1925:23)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1925. Andra kammaren. Nr 23.

Måndagen den 23 mars.

Kl. 8 f m.

§ I Justerades

protokollet för den 17 innevarande mars.

§ 2.

veke611 Statsrådet Wi9f°rss avlämnade Kungl. Majrts propositioner och skri nI

6’ förslag till lag om tillämplighet å vissa polismän av föreskrifter
angående fjardmgsmån m. m.;

99nf 2-°f’QAed angående tid för ikraftträdande av lagen den

juni 1928 innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lagen den 22 juni 1923 innefattande
tillagg till vissa stadganden i rättegångsbalken;

F 20^’ “ed förslag till lag angående förbud i vissa fäll för bolag och förening
att forvarva fast egendom m. m.;

nr 216, med förslag till lag om bulvanförhållande i fråga om fast egendom;

vä”pUkltotiSÄa“>; * °m t5rbrjleIs“ 1 “ "ssa

• nr 1f6.’1 angående anslag till uppehållande av speciella handelsavdelningen
inom utrikesdepartementet;

nr 189 angående ersättningar åt vissa befattningshavare för förlust av i
Kyssland kvarlamnad egendom;

flÄeÄ^ tör p“s:°”ri”g - »a

het” mot VärnPlik‘iSa> TiIka hySa samvetst,etänklie nr

202 angående lån till främjande av bostadsproduktionen in. m.;
nr loa, med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920
angående ratt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk;

nr 156, angående vissa ändringar i gällande bestämmelser om pensionering
vattenfallsverk-16 PerS°nal Vld statens järnvägar, telegrafverket och statens

nr 185. med förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen
deri 11 juli 1924 angående postgirorörelse;

nr 184, med förslag till lag om ändring i lagen den 29 juni 1923 (nr 2861
om sparbanker; v ''

nr 218, med förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordnincen •
<3®.ni1l1 Juni 1920 (nr 277) angående försäljning av odenaturerad sprit, framställd
ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning;

Andra kammarens protokoll 1925. Nr 23.

Nr 28.

2 Måndagen den 23 mars.

nr 219, med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen
den 17 maj 1923 (nr 115) om begränsning av den myckenhet brännvin,
som må framställas i sammanhang med prässjästberedning;

nr 220, med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften;

nr 190, angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för budgetåret
1925—1926 m. in.;

nr 198, med förslag till kungörelser om ny pension för vissa pensionerade
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer ävensom med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer m. m.;

nr 199, angående dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst m. fl.;

nr 200, angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1925—1926 för
viss personal inom den civila statsförvaltningen;

nr 201, angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter Anna
Karolina Sillén;

nr 215, med förslag till kungörelse om ändrad lydelse av § 11 i förordningen
den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor;

nr 209, med förslag till förordning med föreskrifter angående medgivande i
vissa fall av undantag från gällande bestämmelser om inkomst- och förmögenhetsskatt
m. m.;

nr 221, med förslag till förordning angående restitution av sockerskatt eller
befrielse från sådan skatt för socker, som använts vid tillverkning av exportvaror; nr

115, angående löne- och pensionsreglering för befattningshavare vid rikets
universitet samt karolinska-mediko-kirurgiska institutet;

nr 137, angående rätt för lektorn vid folkskoleseminariet i Strängnäs H. E.
Scholander att för uppflyttning i lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;
nr 138, angående tillfällig löneförbättring åt nordiska museets personal;
nr 139, angående tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren; nr

140, angående försäljning av vissa delar av kloekarbostället i O,sby församling
m. m.;

nr 181, angående överlåtelse av viss mark från kyrkoherdebostället i Vilhelmina
församling till Vilhelmina socken;

nr 192, angående anslag under riksstatens åttonde huvudtitel till dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst;

nr 193, angående anslag under riksstatens åttonde huvudtitel till tillfälligt
lönetillägg åt vissa vaktmästare;

nr 194, angående förslag till grunder för tillfällig löneförbättring under
ecklesiastikåret 1925—1926 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade
pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster;

nr 195, angående understöd från statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. åt förra småskollärarinnan Anna Dahl;

nr 196, angående anslag till de kommunala mellanskolorna in. m.;
nr 197, angående rätt för föreståndare och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola
att tillgodoräkna sig tjänstgöring vid svensk folkhögskola i utlandet;
nr 203, angående vissa anslag till de allmänna läroverken;
nr 208, angående understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor;
nr 211, med förslag till lag om ändrad lydelse av 12 och 14 §§ i lagen den
9 december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning;

nr 212, med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1925
—1926 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt

Måndagen den 23 mars.

3 Nr 23.

kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga
emeritilöner;

nr 213, med förslag dels till lag angående särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg)
vid vissa prästerliga befattningar inom Härnösands och Luleå stift,
dels ock till lag angående anlitande av kyrkofonden för uppförande av prästgårdar
inom vissa delar av Härnösands och Luleå stift;
nr 214,- angående vissa anslag till privatläroverken m. m.;
nr 191, med tillkännagivande att en i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln bebådad framställning angående tillbyggnadsarbeten å serafimerlasarettet
icke kommer att föreläggas riksdagen;

nr 172, angående anslag till befrämjande av växtförädling m. m.;
nr 174, angående ändrad lydelse samt förlängd giltighetstid av avlöningsreglementet
för tjänstemän vid domänverket m. m.;

nr 182, angående anslag till skogsvårdens befrämjande;
nr 188, angående försäljning av ett område av Norra Vedbo häradsallmänning
i Jönköpings län;

nr 206, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter
från sådana egendomar;

nr 207, angående understöd åt föreningar för jordbrukskredit;
nr 177, angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva
lindringar i villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande; och
nr 178, angående anslag för budgetåret 1925—1926 till kommerskollegium
samt de under kollegium lydande myndigheter och kårer.

Ovannämnda propositioner och skrivelse bordlädes.

§ 3.

Föredrogos var för sig Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande propositioner;
och hänvisades därvid

till bankoutskottet propositionerna:

nr 153, med förslag till civil tjänstepensionslag m. m.; och

nr 154, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2, 5, 6, 7, 13 och
16 §§ i lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnebavares
rätt till pension;

till konstitutionsutskottet propositionerna:

nr 143, med förslag till lag angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i förordningen
den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm; och

nr 144, med förslag till lag angående ändrad lydelse av § 3 i lagen den 15
maj 1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm;

till bankoutskottet propositionen, nr 124, angående årligt understöd å allmänna
indragningsstaten åt förre torvskoleföreståndaren J. Hallmén;

till statsutskottet propositionen, nr 132, angående avsättande av medel från
reservationerna å anslaget till uppehållande av försäkringsinspektionens verksamhet
för upprättande vid Stockholms högskola av en professur i försäkringsmatematik
och matematisk statistik;

till bevillningsutskottet propositionen, nr 133, angående vissa inrikes postavgifter; till

statsutskottet propositionerna:

nr 135, angående viss omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m.; och

nr 167, angående förvärvande av beskickningshus i Washington.

Nr 28. 4

Måndagen den 23 mars.

till bankoutskottet propositionen, nr 166, angående pension å allmänna indragningsstaten
åt förre kanslivaktmästaren vid beskickningen i S :t Petersburg
Jaan Sarap och portvakten och kanslivaktmästaren vid beskickningen i Madrid
Pedro Fernandez;

till statsutskottet propositionen, nr 173, angående anslag till bestridande av
vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning;

till bankoutskottet propositionen, nr 176, angående årligt understöd å allmanna
indragningsstaten åt förre vaktkonstapeln Anders Petter Johansson
Rasks änka Carolina Kristina Rask;

till behandling av lagutskott propositionen, nr 158, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 5 § i lagen den 30 juni 19lo om allmän pensionsförsäkring
;

till bankoutskottet propositionen, nr 175, angående pension åt polismannen
G. Söderström;

till jordbruksutskottet propositionerna:

nr 179, angående förkortning av tiden för vissa arrenden;
nr 180, med förslag till överlåtande av utgården Graneberg under Ultuna
egendom i Uppsala län mot erhållande av viss annan egendom; och

nr 187, angående lindring i betalningsvillkoren för lan från dränenngsfonden; till

konstitutionsutskottet propositionen, nr 168, med anhållan om riksdagens
godkännande av vissa å allmänna konferenserna för samfärdsels- och transiteringsfrågor
i Barcelona och Geneve antagna överenskommelser;

till statsutskottet propositionerna:

nr 169, angående viss ersättning åt aktiebolaget Torf;

nr 170, angående förvärvande för telegrafverkets räkning av fastighet i

^Snr 183, angående ny definitiv lönereglering för landshövdingarna och befattningshavare
vid länsstyrelserna m. m.; och . . , .

nr 145, angående inköp m. m. av en oljeförradsanläggnmg a 4 .jaderiiolmarna; till

jordbruksutskottet propositionen, nr 146, angående försäljning av Kalmar
regementes förutvarande mötesplats Hultsfred;

till bankoutskottet propositionerna:

nr 147, angående pensionsförbättring åt före detta underofficeren av andra
graden vid flottan, maskinisten P. M. Johansson;

nr 148, angående pension å allmänna indragningsstaten åt avlidne löjtnanten
E. O. A. Åbergs moder, änkan Anna Albertina Åberg, född Eriksson; och
nr 149, angående pensionering av vissa i försvarsväsendets tjänst anställda
eller förut anställda personer;

till statsutskottet propositionerna:

nr 151, angående disponerande av vissa medel för inläggande av nytt matsalsgolv
i kasern III å Skeppsholmen; och

nr 152, angående befrielse för flaggmaskinisten R. L. Sjöberg och underofficeren
av andra graden J. E. Fredin från skyldighet att gälda vissa skadeståndsbelopp; till

bankoutskottet propositionerna:

nr 159, angående pensioner å allmänna indragningsstaten åt änkor och barn
efter vissa i försvarsväsendets tjänst anställda personer;

Måndagen den 23 mars.

5 Nr 2&

nr 160, angående pensioner å allmänna indragningsstaten åt vissa daglönare
vid marinen;

nr 161, angående tilläggspensioner å allmänna indragningsstaten åt regementsveterinären
H. A. Bengtsons änka och minderåriga barn;

nr 162, angående pension åt förre båtsmannen N. E. Engman; och
nr 163, angående ersättning till värnpliktige Lars Peter Nilssons moder,
änkan Carolina Pettersson;

till statsutskottet propositionen, nr 164, angående efterskänkande av återbetalningsskyldighet
beträffande till underofficerare vid flottans station i
Karlskrona oriktigt utbetalda dyrtidstillägg;

till jordbruksutskottet propositionen, nr 165, angående försäljning av en å
Bodens fästnings område belägen tomt med tillhörande gatumark; samt

till statsutskottet propositionen, nr 171, angående befrielse för sergeanten
vid Livgardet till häst G. P. E. Andéhn från viss ersättningsskyldighet.

§4.

Härefter föredrogos var efter annan de på kammarens bord liggande motionerna;
och remitterades därvid

till första särskilda utskottet motionerna:

nr 326 och 327, av herr Holmgren;

nr 328, av herr Bernström;

nr 329, av herr Olsson i Broberg m. fl.;

nr 330—341, av herr Jeppsson;

nr 342, av herr Johanson i Huskvarna m. fl.;

nr 343, av herr Lindman m. fl.;

nr 344, av herr Lindman;

nr 345 och 346, av herr Lindman m. fl.;

nr 347, av herr Jönsson i Revinge;

nr 348 och 349’, av herr Nilsson i Antnäs m. fl.;

nr 350, av herr förste vice talmannen Hamilton m. fl.;

nr 351, av herrar Osberg och Röing;

nr 352, av herr Osberg;

nr 353, av herrar Holmström i Gävle och Bäcklund;

nr 354 och 355, av herr Holmström i Gävle;

nr 356, av herr Mosesson;

nr 357, av herr Anderson i Storegården m. fl.;

nr 358, av herr Olovson i Västerås;

nr 359, av herr Kristensson i Göteborg;

nr 360, av herrar Järte och Bernström;

nr 361—363, av herr Bäcklund;

nr 364—367, av herr Samuelsson m. fl.; och

nr 368, av herr Hedin m. fl.;

till statsutskottet motionen nr 369, av herrar Brännberg och Mårtenson;

till jordbruksutskottet motionen nr 370 av herr Olofsson i Digemäs; samt

till behandling av lagutskott motionen nr 371, av herrar Johansson i Edsbyn
och Lunden.

§5.

Eöredrogos, men bordlädes åter konstitutionsutskottets utlåtande nr 10, statsutskottets
utlåtanden nr 33—37 och bankoutskottets utlåtande nr 21.

Jfr 23. 6

Måndagen den 23 mars.

§ 6.

Bankoutskottets härpå föredragna memorial nr 22, i anledning av justitieombudsmannens
och militieombudsmannens framställningar om dyrtidstillägg åt
befattningshavare vid deras expeditioner m. m. lades till handlingarna.

§ 7.

Vidare föredrogos, men blevo ånyo bordlagda bankoutskottets utlåtanden
nr 23 och 25—27, första lagutskottets utlåtanden nr 19 och 20, andra lagutskottets
utlåtande nr 13 samt andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande
nr 2.

§8.

Ordet lämnades härefter på begäran till

Herr Forssell, som yttrade: Herr talman! Jag tillåter mig hemställa, att
kammaren beträffande såväl de kungl. propositioner, som avlämnats i lördags,
som beträffande dem, vilka avlämnats i kväll, måtte besluta förlängd motionstid
till det plenum, som infaller näst efter tjugu dagar från den dag, då respektive
kungl. propositioner här avlämnats. Till stöd för denna min hemställan
vill jag anföra, att, enligt vad jag erfarit, första kammaren redan fattat
ett beslut av sådant innehåll och att detta beslut fattats med anledning av
de instundande påskferiernaj

Denna hemställan bifölls.

§9-

Avgåvos följande motioner, nämligen av:

herr Forssell, nr 372, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 95, med
förslag till allmänt resereglemente;

herr Johansson i Krogstorp, nr 373, likaledes i anledning av propositionen
nr 95; och

herr Hage m. fl., nr 374, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 90, angående
kolonisation å kronoparker i Norrland och Dalarna.

Dessa motioner bordlädes.

§ 10.

Till bordläggning anmäldes andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande,
nr 6, i anledning av väckt motion angående inskränkning i fråga om infordrande
och avlämnande av statistiska uppgifter.

§ 11.

Justerades protokollsutdrag.

§ 12.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr Olsson i Labbemåla under 6 dagar fr. o. m. den
» Uddenberg i Karlskoga » 3 » » »

» Wildund » G » » »

24 mars,
26 »

28 »

Torsdagen den 26 mars.

Nr 23.

herr Bodén under 3 dagar fr. o. m. den 24 mars, och

» Nilsson i Tånga » 3 » » » 24 »

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 8,35 e. m.

In fidem
Per Cronvall.

Torsdagen den 26 mars.

Kl. 2 e. m.

§ 1.

Justerades protokollet för den 18 innevarande mars.

8 2.

Föredrogos var för sig följande Kung! Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och överlämnades därvid

till andra särskilda utskottet propositionen, nr 60, med förslag till lag om
tillämplighet å vissa polismän av föreskrifter angående fjärdingsmän m. m.;

till behandling av lagutskott propositionerna:

nr 204, med förslag till lag angående tid för ikraftträdande av lagen den 22
juni 1923 innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lagen den 22 juni 1923 innefattande
tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken ;

nr 205, med förslag till lag angående förbud i vissa fall för bolag och förening
att förvärva fast egendom m. m.;

nr 216, med förslag till lag om bulvanförhållande i fråga om fast egendom;
och

nr 217, med förslag till lag om straff för förbrytelser i tjänsten av vissa
värnpliktiga (civilarbetare);

till statsutskottet propositionerna:

nr 186, angående anslag till uppehållande av speciella handelsavdelningen
inom utrikesdepartementet; och

nr 189, angående ersättningar åt vissa befattningshavare för förlust av i Ryssland
kvarlämnad egendom;

till bankoutskottet propositionen, nr 157, angående ändring i gällande grunder
för pensionering av arméns och flottans befäl och underbefäl med vederlikar
;

till första särskilda utskottet propositionen, nr 210, med förslag till lag om
värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring;

till statsutskottet propositionen, nr 202, angående lån till främjande av bostadsproduktionen
m. m.;

Nr 23. g

Torsdagen den 26 mars.

till bankoutskottet propositionerna:

nr 155, med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 angående
rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk;

nr 156, angående vissa ändringar i gällande bestämmelser om pensionering av
icke ordinarie personal vid statens järnvägar, telegrafverket och statens vattenfallsverk; nr

185, med förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen
den 11 juli 1924 angående postgirorörelse; och
nr 184, med förslag till lag om ändring i lagen den 29 juni 1928 (nr 286)
om sparbanker;

till bevillningsutskottet propositionerna:

nr 218, med förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen
den 11 juni 1920 (nr 277) angående försäljning av odenaturerad sprit, framställd
ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning;

nr 220, med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften;

till statsutskottet propositionen, nr 190, angående godkännande av tullverkets
utgiftsstater för budgetåret 1925—1926 m. m.; samt

till bankoutskottet propositionerna:

nr 199, angående dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Vid härpå skedd föredragning av propositionen, nr 200,. angående tillfällig
löneförbättring under budgetåret 1925—1926 för viss personal inom den civila
statsförvaltningen hänvisades propositionen i vad den avsåg pensions- och indragningsstaterna
till bankoutskottet, i vad den rörde nionde huvudtiteln till
jordbruksutskottet och i övrigt till statsutskottet.

Härefter föredrogos var efter annan följande propositioner; och remitterades
därvid

till statsutskottet propositionen, nr 201, angående efterskänkande av kronans
rätt till danaarv efter Anna Karolina Sillén; samt

till bevillningsutskottet propositionerna:

nr 215, med förslag till kungörelse om ändrad lydelse av § 11 i förordningen
den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor;

. nr 209, med förslag till förordning med föreskrifter angående medgivande i
vissa fall av undantag från gällande bestämmelser om inkomst- och förmögenhetsskatt
m. m.; och

nr 221, med förslag till förordning angående restitution av sockerskatt eller
befrielse från sådan skatt för socker, som använts vid tillverkning av exportvaror.

Vidare föredrogs propositionen, nr 115, angående löne- och pensionsreglering
för befattningshavare vid rikets universitet samt karolinska-mediko-kirurgiska

Torsdagen den 26 mars.

9 Nr 23.

institutet; och överlämnades propositionen i vad den avsåg punkten I momentet
d) samt punkterna IV och V i föredragande departementschefens hemställan
till bankoutskottet och i övrigt till statsutskottet.

Härpå föredrogos var för sig följande propositioner; och hänvisades därvid
till statsutskottet propositionerna:

nr 137, angående rätt för lektorn vid folkskoleseminariet i Strängnäs H. E.
Scholander att^ för uppflyttning’ i lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;
nr 138, angående tillfällig löneförbättring åt nordiska museets personal; och
nr 139, angående tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren; till

jordbruksutskottet propositionerna:

nr 140, angående försäljning av vissa delar av klockarbostället i Osby församling
m. m.; och

.nr 181, angående överlåtelse av viss mark från kyrkoherdebostället i Vilhelmina
församling till Vilhelmina socken;

till statsutskottet propositionerna:

nr 192, angående anslag under riksstatens åttonde huvudtitel till dyrtidstilllägg
åt befattningshavare i statens tjänst;

nr 193, angående anslag under riksstatens åttonde huvudtitel till tillfälligt
lönetillägg åt vissa vaktmästare; och

nr 194, angående förslag till grunder för tillfällig löneförbättring under ecklesiastikaret
1925 1926 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pasto rat

samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster;

till bankoutskottet propositionen, nr 195, angående understöd från statens anstalt
för pensionering av folkskollärare m. fl. åt förra småskollärarinnan Anna
Dahl;

till statsutskottet propositionerna:

nr 196, angående anslag till de kommunala mellanskolorna m. m.;
nr 197, angående rätt för föreståndare och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola
att tillgodoräkna sig tjänstgöring vid svensk folkhögskola i utlandet;
nr 203, angående vissa anslag till de allmänna läroverken; och
nr 208, angående understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor;

till behandling av lagutskott propositionen, nr 211, med förslag till lag om
ändrad lydelse av 12 och 14 §§ i lagen den 9 december 1910 om reglering av
prästerskapets avlöning;

. till statsutskottet propositionen, nr 212, med förslag till grunder för dyrtidstillägg
under ecklesiastikåret 1925—1926 åt dels kyrkoherdar och komministrar
i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie
präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner;

till behandling av lagutskott propositionen, nr 213, med förslag dels till lag
angående särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga befattningar
inom Härnösands och Luleå stift, dels ock till lag angående anlitande av
kyrkofonden för uppförande av prästgårdar inom vissa delar av Härnösands och
Luleå stift; samt

till statsutskottet propositionen, nr 214, angående vissa anslag till privatläroverken
m. m.

Vidare föredrogs Kungl. Maj:t skrivelse, nr 191, med tillkännagivande att
en i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln bebådad framställning

Nr 23.

Torsdagen den 26 mars.

angående tillbyggnadsarbeten å serafimerlasarettet icke kominer att föreläggas
riksdagen.

Jämte det skrivelsen lades till handlingarna beslöt kammaren, att dess innehåll
skulle genom utdrag av protokollet meddelas statsutskottet.

Härefter föredrogs propositionen, nr 172, angående anslag till befrämjande av
växtförädling m. m.; och yttrade därvid:

Herr Rökig: Herr talman! Det var en hel knippa propositioner, som kom
riksdagen till hända i måndags kväll, och helt naturligt har det varit lika
omöjligt för er, mina damer och herrar, som för mig att under de få dagar,
som sedan dess förflutit, och innan dessa propositioner nu remitteras till respektive
utskott, kunna genomläsa, långt mindre ingående studera desamma.
Då jag emellertid för ett par år sedan hade förtroendet att vara ordförande
i ett sammansatt bevillnings- och jordbruksutskott, som bland annat behandlade
frågan om växtförädlings- och frökontrollanstalterna och jag under detta mitt
arbete fick en bestämd uppfattning, att på detta område borde alla, oavsett
skiljaktigheter i politiskt hänseende för övrigt, kunna enas om att ge växtförädlingen
det statsbidrag, varav denna produktion var i behov, föranledde detta
mig att använda en del av gårdagen att läsa igenom den föreliggande propositionen
nr 172.

Jag är övertygad om att de av kammarens ledamöter, vilka hunnit med att
läsa igenom denna proposition, hava gripits av samma förvåning som jag,
när de efter genomläsningen konstatera, att då Kungl. Maj:t nu hemställer,
att riksdagen skall lämna deri svenska växtförädlingen ett rätt så rundligt
bidrag, så föreslår Kungl. Maj :t, att hela det äskade beloppet 202,085 kronor
skall tilldelas den verksamhet, som av en enskild förening huvudsakligen bedrives
vid Svalöv, under det att Kungl. Maj :t i den föreliggande propositionen endast
ägnar några välvilliga omdömen rörande den förnämliga växtförädling, som
av en enskild firma bedrives vid Weibullsholm. Visserligen framhåller statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet i propositionen, att han ännu i det allra
sista varit inne på den tanken, att han i propositionen skulle föreslå beviljandet
av ett visst mindre anslag till växtförädlingsanstalten vid Weibullsholm, men
till sist har dock jordbruksministern ansett sig icke böra föreslå riksdagen att bevilja
något som helst anslag till denna anstalt. Man frågar sig otvivelaktigt
särskilt med tanke på det beslut, som fattades av fjolårets riksdag: huru är
en sådan ståndpunkt som statsrådets möjlig? Om den utredning, som nu slutförts,
verkligen visar, att en växtförädling, organiserad som den är vid Weibullsholm,
lönar sig och ej är förlustbringande, så frågar man sig: varför organiseras
icke växtförädlingen vid Svalöv på samma sätt, så att även denna
produktion kan gå med vinst, varigenom riksdagen skulle kunna anslå dessa
200,000 kronor till ett annat för jordbruket behövligt ändamål?

Den gjorda utredningen är utan tvivel ur många synpunkter mycket egendomlig.
Riksdagens stora majoritet i fjol uttalade sig för att en allsidig utredning
skulle komma till stånd. Men då utskottsmajoritetens hemställan avslogs
i första kammaren med fyra rösters majoritet, kom ingen riksdagsskrivelse
till stånd, trots det att majoriteten i andra kammaren för förslaget var
cirka 120 röster. Det är emellertid enligt den kungl. propositionen icke detta
andra kammarens beslut, vilket samlade ett så högt röstetal, som föranlett
Kungl. Maj:t att sätta i gång en utredning av frågan. Enligt propositionen
inkom en skrivelse i fjol från firman Weibull till regeringen, vilken skrivelse
remitterades till lantbruksstyrelsen. Och lantbruksstyrelsen förordade i sitt
yttrande till regeringen, att en utredning efter vissa riktlinjer, som lantbruksstyrelsen
uppdrog, skulle utföras. Kungl. Maj:t biträdde lantbruksstyrelsens

Torsdagen den 26 mars.

11 Nr 23.

hemställan och godkände, att utredningen skulle göras efter de riktlinjer, som
lantbruksstyrelsen förordade, varigenom ej den allsidiga utredning kom till
stånd, som riksdagens majoritet önskade. Vad man än kan säga om den utredning,
som nu slutförts, så tror jag, att vi åtminstone i ett hänseende fullständigt
enhälligt kunna ansluta oss till de sakkunnigas yttrande, nämligen då
de sakkunniga själva värdesätta sin egen utredning och förklara, att densamma
i åtskilliga avseenden är bristfällig. Ja, den gjorda utredningen är verkligen
mycket bristfällig. Och icke nog därmed, den är tyvärr varken allsidig eller
riktig, om man ställer den fordran på en utredning, att den skall vara objektiv.

Låt oss bara taga ett par stickprov ur denna utredning, så skola ni kunna
bedöma värdet av den gjorda utredningen. Varför vilja de sakkunniga t. exakt
den statsunderstödda växtförädlingen endast skall bedrivas vid en anstalt,
och icke vid ett par anstalter, så att dessa kunna konkurrera med varandra och
få fram de bästa resultat? Jo, de sakkunniga synas närmast ansluta sig till
den uppfattning, som lantbruksstyrelsen i sin inlaga i fjol till jordbruksutskottet
uttalade, nämligen att en dylik konkurrens mellan ett par liknande företag
bland annat icke vore önsklig därför att ett dubbelarbete därigenom utfördes.
Jag har svårt att förstå den ståndpunkten. Här är ju fråga om ett rent
vetenskapligt arbete. Och jag undrar, om de av mina kammarkamrater, som
inom statsutskottet arbeta på den avdelning, _ som behandlar väckta förslag
om understöd till vetenskaplig^ .arbete, någonsin tänkt sig, att de skulle motsätta
sig ett anslag till vetenskapligt arbete därför att genom ett anslags beviljande
ett dubbelarbete skulle utföras. Jag kan ej förstå annat än, att om
växtförädlingen bedrives vid ett par anstalter, som stå under skickliga vetenskapsmäns
ledning, så har man all anledning antaga, att resultatet därigenom
skall bliva ändå bättre, än om verksamheten är förlagd till en enda anstalt.
Undersöker man de resultat, som uppnåtts1 såväl vid Svalöv som vid Weibullsholm,
så finner man, att det vetenskapliga arbetet vid båda dessa anstalter
lett till resultat, som icke endast äro för det svenska jordbruket och för
landet i dess helhet till nytta och välsignelse utan även för Sverige till heder.
Och detta gäller icke blott det vetenskapliga arbetet vid Svalöv, utan det gäller
även det vetenskapliga arbete, som redan länge bedrivits vid Weibullsholm.
Jag tänker i detta sammanhang icke i första rummet på förädlingen av rotfruktsfrön
och köksväxtfrön rörande vilka frösorter Weibullsholm sedan länge
haft rykte om kvaliteter, som äro kända vida omkring, utan jag tänker på de
resultat, som nåtts vid Weibullsholm att förädla utsäde till brödspannmål.
Glöm ej de resultat som uppnåtts, såväl vad vete som vad råg och havre
beträffar! Jag hänvisar till de uttalanden, som ha gjorts vid olika tillfällen
i publikationer och tidskrifter, vilka utan tvivel var och en av kammarens ledamöter
hava erhållit. Detta om resultatet av clet vetenskapliga arbetet.

Nå, till vilket resultat ha de sakkunniga kommit angående den organisation
som användes och det ekonomiska utbytet som uppstår vid de två anstalterna i
Svalöv och Weibullsholm? Jo, de sakkunniga ha kommit till det resultatet, att
såsom växtförädlingen bedrives vid Svalöv och försäljningen av produktionen är
organiserad, så behöver staten träda emellan med ett avsevärt understöd —
Kungl. Maj :t föreslår för nästa utgiftsår 202,085 kronor till detta företag :—
då däremot, mina damer och herrar, de sakkunniga komma till det resultatet,
att såsom växtförädlingen och försäljningen är organiserad vid Weibullsholm.
så går denna produktion icke med förlust, utan lämnar i stället någon vinst,
och således icke är i behov av något statsunderstöd.

Jag hoppas livligt, att jordbruksutskottet ingående prövar denna de sakkunnigas
utredning, som enligt mitt förmenande är mycket bristfällig, och att om
jordbruksutskottet, om det, emot min förmodan, kommer till det resultatet, att
en växtförädling, med ty åtföljande försäljning organiserad som vid Weibulls -

Nr 23. 12

Torsdagen den 26 mars.

bolin, lönar sig, då även också tar de konsekvenser, som ett dylikt utredningsresultat
bör medföra, nämligen att växtförädlingen vid Svalöv blir organiserad
pa samma sätt som vid Weibullsholm. Men jag är övertygad om, att jordbruksutskottet
etter prövning skall finna, att en rationellt skött växtförädling, som
lämnar ur vetenskaplig synpunkt tillfredsställande resultat, icke kan bedrivas
i varf land utan statsunderstöd. Skulle jag mot förmodan misstaga mig så

flVr,™11121 ^ h?rrar’ vara övertygade om att jag kommer att mottaga

ett dylikt meddelande med verklig glädje, då jag med mina åsikter i ekonomiska
frågor naturligtvis med tillfredsställelse hälsar varje konstaterande att en produktion
är lönande i vårt land utan statsunderstöd.

Då de sakkunniga konstatera det gynnsamma, ekonomiska resultatet av
vaxtforadhngen vid Weibullsholm, varför tillstyrka de i fortsättningen ett anslag
till o valov ? Jo, framhålla de sakkunniga på sid. 139: därför att »Svalövsanstalten
i sjalva verket är att betrakta som en statsanstalt; därvid framkomna
resultat aro betalda och disponeras även helt av staten». Jag måste inlägga
en gensaga mot detta uttalande. Därför att riksdagen beviljar ett anslag till
en enskild förening, som samarbetar med ett enskilt aktiebolag, som försäljer
dess produkter, och därför att Kungl. Maj :t utser ett visst antal ledamöter i
denna förenings styrelse, övergår denna enskilda förening icke till en statsan.
-.alt. Den förblir en enskild förening, som erhåller ett rikligt understöd av

a smakterna och i vars styrelse Kung!. Maj :t insätter ett visst antal personer
or vars verksamhet Kungl. Maj:t uppställer vissa kontrollbestämmelser, för
att sta .sanslaget skall utbetalas. Om jordbruksutskottet vid prövning i överensstämmelse
med de sakkunnigas påstående konstaterar att en växtförädling,
organiserad som^vid Weibullsholm, kan upprätthållas utan statsunderstöd, så
^°r„e111.ngen ka n.aSot intresse av att genom statsunderstöd upprätthålla en växtförädling,
organiserad pa sämre sätt.

Jag hoppas, att jordbruksutskottet benäget ägnar denna fråga sin speciella
uppmärksamhet. Riksdagen har genom stora anslag till anstalterna vid Svalöv

sko vivi"USir m VK $.?laJets riksdag visat sitt stora intresse för den inhemska
växtförädlingen. Riksdagen har värdesatt det förtjänstfulla arbete, som
nedlagts vid bada dessa anstalter, och jag beklagar, att, när det finnes en fråga
ber°°r J°rd1bjUket’ Vllken fraSa vi Praktiskt taget alla ha samma

nämn vkl+f J" fv BIXmd där1fv,^1Ja ras,ta för anslag för att upprätthålla den förnama
växtförädlingen, som bednves vid bada anstalterna i Svalöv och Weibulls fÖr

** fer,sa“ bete“de " *“*

Jag skulle vara tacksam om jordbruksutskottet vid behandlingen av den törnig
uttaia pr0p0Sltl0nen Vllle ta«a hänsyn till de önskemål, som jag nu tillåtit

Herr Sköld: Herr talman! Jag tänker icke upptaga till bemötande herr
Roings^ uppmaning till jordbruksutskottet, att utskottet skulle intaga den eller
den ståndpunkten till den föreliggande frågan. Jag har endast ansett mig
)ora taga till ordet för att lägga till rätta ett par av de högst avsevärda
överdntter, som herr Rökig här gjort sig skyldig till.

Herr Röing säger, att de sakkunnigas framställning av Svalövsanstalten som
en statlig anstalt är oriktig, därför att den är en privat förening, som är
nära lierad med ett privat bolag. Saken torde icke vara alldeles så enkel, som
herr Röing säger. Ty om man betänker, att staten i denna förenings styrelse
insätter tern ledamöter av sju, alltså att staten har majoritet i föreningens
styrelse; nar man vidare betänker, att föreningens budget regleras av Kungl.
Maj :t och att riksdagen beviljar medlen till föreningens budget och alltså praktiskt
taget finansierar företaget; och när man slutligen bemärker, att det är

Torsdagen den 26 mars.

13 Nr 28.

Kungl. Maj :t som sluter avtal med bolaget och icke föreningen, då kan man
ju visserligen säga, att det är en privat förening, men den står i alla fall under
det beroende av .statsmakterna, att dess rörelsefrihet är illusorisk, och skillnaden
mellan denna förening och en verklig statsanstalt måste därför betecknas som
hårfin.

Nu vill jag för min del icke påstå, att denna förenings organisation är den
lyckligaste, varken ur växtförädlingssynpunkt eller ur statens synpunkt. Jag
håller gärna före, att utvecklingen i detta fall varit olycklig, och att det kan
vara att hoppas, att man en gång skall komma till en bättre ordning härvidlag,
men jag tror, att man får göra klart för sig, att när statsmakterna under
flera årtionden hava genom .sitt ingripande inriktat denna verksamhet på ett
sätt, att den icke kan bestå utan statens understöd, är det orimligt att draga
bort detta på en enda gång och låta det hela falla till marken.

Vad sedan beträffar värdet av de sakkunnigas utredning, så skall jag icke gå
in på den. De sakkunniga hava själva förklarat, att den i en huvudpunkt är
mycket bristfällig, och man kan nog säga, att det statistiska underlaget är i
högsta grad tvivelaktigt. Det är bara det, att ingen kan anvisa någon säkrare
väg att komma till ett utredningsresultat.

Jag skulle i detta avsende emellertid vilja anföra vissa synpunkter. Det
kan väl icke betecknas som orimligt, att växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm
har givit bättre resultat än den vid Svalöv av två skäl. För det
första: Weibullsholm har sedan gammalt till specialitet haft rotfruktsfrö,
Svalöv har till specialitet stråsäd. Var och en vet, att man kan med vinst förädla
rotfrukter, men man kan icke med vinst förädla stråsäd. När man då
vet, att för firman Weibulls vidkommande har en större procent av förädlingen
hänfört sig till rotfruktsfrön än vid Svalöv, då är det icke orimligt, att det
uppstått en förskjutning i avkastningen av förädlingsverksamheten på det sätt,
som de sakkunniga kommit till. Dessutom skulle jag vilja säga, att det är också
ganska naturligt, att om en enskild anstalt, ett privat företag driver växtförädlingsverksamhet,
måste detta företag inrikta sig på att det skall gå ihop.
Man tar icke till förädling i onödan, man gör icke flera experiment, är man är
tvungen till. En annan .sak är det med en förening, där staten och riksdagen
varje år fyller den lucka, som uppstår i budgeten. Det är klart, att det icke
blir samma intresse där att halla förädlingen inom de vinstgivande gränserna,
men det är naturligtvis mycket svårt att säga, vilkendera formen som ur nationalekonomisk
synpunkt och jordbrukssynpunkt är riktigast. Det kan ju
hända, att det som i dag är oräntabelt för framtiden kan leda till vinst.

_ Jag skulle vilja sluta mitt inlägg, som icke avsett annat än att mana till en
viss varsamhet vid bedömandet av detta spörsmål, med att säga, att vad än jordbruksutskottet
gör, så gör icke så, att vi få vid sidan av Svalövsanstalten en
anstalt till, som kostar staten lika mycket pengar. Ty jag tror icke, att utvecklingen
bör gå åt det hållet, utan jag tror, att utvecklingen bör gå åt andra hållet,
att båda dessa anstalter skola kosta staten allt mindre och mindre pengar.

Herr Röing: Jag skall, herr talman, självklart icke använda detta tillfälle
för att bemöta de synpunkter, som statssekreteraren i jordbruksdepartementet
nyss utvecklat; han står naturligtvis denna propositions avfattande mycket
nära. Men då möjligen en eller annan av kammarens ledamöter fått samma
felaktiga uppfattning, som statssekreterare Sköld i ett avseende erhållit av mitt
yttrande, vill jag icke låta hans uttalande i den delen stå oemotsagt.

Men först några ord om statsdriften vid Svalöv. Herr Sköld gav mig rätt
däri, att den sammanslutning, som sedan länge erhåller ett statsanslag för sin
växtförädling, är en enskild förening, och han upprepade vad jag själv framhöll,
nämligen att dels riksdagen årligen genom rikliga anslag understödjer

Nr 23. 14

Torsdagen den 26 mars.

denna förening och dels att Kungl. Maj:t insätter ett visst antal medlemmar
i föreningens styrelse, och därför har ett rätt så stort inflytande i denna förening.

Jag tillåter mig påpeka, hur farligt det är för statsmakterna att slå in på
sådana vägar, som gjorts i fråga om anslaget till Svalöv, då i en proposition
av de sakkunniga konstateras, att riksdagen, utan att veta om det, av
Svalövsföreningen skapat en statsanstalt.

Riksdagen har under alla dessa år, under vilka statsunderstöd lämnats, fått
nöja sig med att täcka den brist, som årligen uppstått. Kan någon och allra
minst en socialdemokrat verkligen vara intresserad av att en produktion genom
statsanslag upprätthålles under sådana former? Skola vi ha en statsanstalt,
som bedriver växtförädling, låt oss då åtminstone få densamma organiserad
på så sätt, att den lämnar både det bästa vetenskapliga och det bästa
ekonomiska resultat. Därom borde vi alla kunna vara överens.

I herr Skölds slutord kan jag till fullo instämma — och jag hyser därvid
samma förhoppning som han — att vi, när vi en gång erhålla jordbruksutskottets
betänkande, icke skola finna en hemställan, att till två växtförädlingsanstalter
anslås 404,170 kronor i stället för 202,085 kronor till en anstalt, utan
att i stället ett lämpligt belopp fördelas åt anstalterna vid Svalöv och Weihullsholm.
Jag ger herr Sköld även rätt däri, att endast om det visar
sig, att de sakkunniga i den av dem själva såsom bristfällig betecknade utredning
begått misstag, statsanslag för växtförädlingen bör tilldelas anstalterna
i Svalöv och Weibullsholm.

Som jag först framhöll, hade herr Sköld missuppfattat mig i ett avseende.
Jag yttrade i mitt förra anförande, att i den händelse jordbruksutskottet skulle
godkänna de sakkunnigas utredning, att en växtförädlingsanstalt, organiserad
som vid Weibullsholm, skulle visa sig lönande, Kungl. Maj:t då borde förmå
växtförädlingsanstalten i Svalöv att organisera sig på samma sätt, så att ett
statsanslag ej längre var behövligt. Herr Sköld tyckes antaga, att jag med
detta yttrande avsåg, att riksdagen i så fall omedelbart kunde indraga hela
statsunderstödet för denna produktion. Det har icke varit min mening. Jag
förstår, att övergången i så fall måste göras mjuk och försiktig.

Vidare anfördes ej. Kammaren beslöt att överlämna ifrågavarande proposition
jämte de i anledning av densamma inom kammaren avgivna yttrandena
till jordbruksutskottet.

Slutligen föredrogos var för sig övriga å bordet vilande propositioner; och hänvisades
därvid

till jordbruksutskottet propositionerna:

nr 174, angående ändrad lydelse samt förlängd giltighetstid av avlöningsreglementet
för tjänstemän vid domänverket m. m.;

nr 182, angående anslag till skogsvårdens befrämjande;

nr 188, angående försäljning av ett område av Norra Vedbo häradsallmänning
i Jönköpings län;

nr 206, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter
från sådana egendomar; och

nr 207, angående understöd åt föreningar för jordbrukskredit; samt

till statsutskottet propositionerna :

nr 177, angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva
lindringar i villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande; och

nr 178, angående anslag för budgetåret 1925—1926 till kommerskollegium
samt de under kollegium lydande myndigheter och kårer.

Torsdagen den 26 mars.

15 Nr 23.

§ 3.

Vidare föredrogos var för sig de på kammarens bord liggande motionerna;
och remitterades därvid

till statsutskottet motionerna:

nr 372, av herr Forssell; och

nr 373, av herr Johansson i Krogstorp; samt

till jordbruksutskottet motionen nr 374, av herr Hage m. fl.

§4.

Föredrogs, men bordlädes åter andra kammarens femte tillfälliga utskotts
utlåtande nr 6.

§5.

Herr Johansson i Edsbyn avlämnade två motioner, nämligen:

- nr 375, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 91, med förslag till lag
om ändrad lydelse av 14 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring;
och

nr 376, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 153, med förslag till
civil tjänstepensionslag m. m.

Dessa motioner bordlädes.

§6.

Anmäldes och godkändes följande förslag till riksdagens skrivelser till Konungen,
nämligen:

från statsutskottet, nr 80, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst;

från bevillningsutskottet:

nr 84, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 om utgörande
av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av
pärlor med flera lyxvaror; och

nr 85, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om ändrad lydelse av § 8 mom. 3 i förordningen den 6 augusti 1894 angående
mantalsskrivning; samt

från andra lagutskottet, nr 86, i anledning av väckt motion om viss skärpning
av de i förordningen om motorfordon stadgade villkoren för erhållande av körkort.

§ 7-

Till bordläggning anmäldes:
statsutskottets utlåtanden och memorial:

nr 7, angående reglering för budgetåret 1925—-1926 av utgifterna under
riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;

nr 38, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för verkställande
av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som äro eller kunna
varda för kronans räkning inmutade;

-Nr 23. 16

Torsdagen den 26 mars.

■ nr an^e(^0ninf av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande i

Vissa tall av aterbetalmngsskyldigheten beträffande till kontrolltjänstemän
oriktigt utbetalda dyrtidstillägg; och

nr 40, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i vissa frågor rörande
anslag under nksstatens åttonde huvudtitel;

lagutskottens memorial, nr 1, i anledning av remiss dels från första kammaren
av motionerna nr 24 om utredning i syfte att i vissa fall, då villkorlig straffdoin
kan antagas ifrågakomma, häktningsåtgärd icke må tillgripas, och nr 71
angående lagstiftning om förberedande undersökning och tvångsmedel i brottma
^e''s ocb från andra kamnmren av motionerna nr 34 om beredande

ay irau *Ör kommunerna att själva välja de personer, som indriva kommunal U

f, .na’ m 0111 lagstiftning rörande förberedande undersökning

och tvångsmedel i brottmål m. m.; samt

andra lagutskottets utlåtanden:

nr 14 i anledning av väckt motion om ändring av 32 § i lagen om allmän
pensionsförsäkring; ''

nr 15 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
andrad lydelse av 40 § 1 inom. i lagen den 14 juni 1918 om fattigvården;

nr 16, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
angående ratt for parter i kommunala mål samt i fattigvårds- och barnavårdsmai
att med posten insända besvärsskrift!1 och övriga handlingar.

§ 8.

Herr talmannen meddelade, att herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
tillkännagivit, att han vid kammarens sammanträde lördagen den 28 innevarande
mars ämnade besvara herr Olssons i Ramsta interpellation angående
av riksdagen begärd utredning om lägenhetsägarnas på allmänningarna rätts -

§9.

Ordet lämnades nu på begäran till

Herr Röing, som yttrade: Herr talman! Styrelsen för riksdagens interparlamentariska
grupp anhaller genom mig få överlämna de resolutioner, som antogos
vid den interparlamentariska unionens XXII :a konferens i Bern och Geneve
den 22—28 augusti 1924. "

Härefter avlämnade herr Röing en till riksdagen ställd, av tryckt exemplar
av ovanberorda resolutioner åtföljd skrivelse av följande lydelse:

Till riksdagen.

I enlighet med bestämmelsen i stadgarna för Interparlamentariska Unionen
att varje nationell grupp av nämnda, union skall till vederbörande statsmakters
kännedom bringa de beslut av den interparlamentariska konferensen, som äro
av allmänt intresse, far styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp
härmed vördsamt överlämna ett exemplar av de av Tjuguandra interparlamentanska
konferensen i Bern och Genéve den 22—28 augusti 1924 fattade resolutionerna.
otyrelsen önskar särskilt fästa uppmärksamheten vid resolutionerna
om unionens finansiella situation, den parlamentariska kontrollen över utrikes -

17 Jfr 23.

Torsdagen den 26 mars.

politiken, världens ekonomiska solidaritet och den internationella trafiken samt
inskränkningen av rustningarna.

Stockholm den 23 mars 1925.

Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp
Theodor Adelswärd.

Omförmälda skrivelse och resolutioner lades till handlingarna.

Justerades protokollsutdrag.

§ 10.

§ 11.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr Johansson i Edsbyn under 13 dagar fr. o. m. den 3 april,

8 Eriksson i Grängesberg » den 28 mars, och

» Anderson i Linköping * 3 dagar fr. o. in. 26 mars.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 3,5 e. in.

In fidem
Per Cronvall.

Andra kammarens protokoll 1925. Nr 28.

Xr 23. 18

Fredagen den 27 mars

Fredagen den 21 mars.

Kl. 3,30 e. m.

§ 1.

Justerades protokollet för den 20 innevarande mars.

§ 2-

Upplästes följande till kammaren inkomna sjukbetyg:

Ledamoten av riksdagens andra kammare A. W. Pettersson är på grund av
sjukdom (tarmkatarr med feber) tillsvidare förhindrad att fullgöra sina riksdagsgöromål,
intygas.

Köping d. 26. 3. 1925.

Astley M. Botting.
Leg. läkare.

§ 3.

Föredrogos var för sig de på kammarens bord liggande motionerna nr 375 och
376 av herr Johansson i Edsbyn; och remitterades därvid den förra motionen
till behandling av lagutskott och den senare till bankoutskottet.

§ 4-

Statsutskottets härpå föredragna utlåtanden nr 7, 38 och 39 bordlädes åter.

§ 5.

Vid nu skedd föredragning av statsutskottets memorial, nr 40, i anledning av
kamrarnas skiljaktiga beslut i vissa frågor rörande anslag under riksstatens åttonde
huvudtitel blevo de i detta memorial föreslagna voteringspropositionerna
godkända.

§ 6.

Härefter föredrogos, men blevo ånyo bordlagda lagutskottens memorial nr 1
och andra lagutskottets utlåtanden nr 14—16.

§ 7.

Till bordläggning anmäldes:
konstitutionsutskottets utlåtanden:

nr 9, i anledning av väckt motion angående förrättande av kommunal- och
stadsfullmäktigeval vid samma förrättning som val av landstingsmän; och
nr 11, i anledning av väckt motion om beredande av möjlighet till användande
av underparti- och fraktionsbeteckning vid val av kommunal- och stadsfullmäktige
m. m.;

Fredagen den 27 mars.

19 Nr 28»

bevillningsutskottets

memorial, nr 20, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets
betänkande i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å grammofoner
m. m.; och

betänkande, nr 21, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper; samt

jordbruksutskottets utlåtanden:

nr 27,^ i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående garanti för ett obligationslån,
avsett att upptagas av Torne och Muonios gränsälvars flottningsförening; nr

28, i anledning av väckt motion om anslag till understöd åt Harviks fiskodlingsanstalt;
och

nr 29, i anledning av väckt motion om inrättande av två laboratorstjänster i
fiskeribiologi.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.

§ 9.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr Bäckström,
» Lithander
» Wallerius
» Henrikson

under 14 dagar fr. o. m. den 2 april.

* 8 » » »28 mars.

» 14 » 5> s> 1 april och

3 » » »28 mars,

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 3,47 e. in.

In fidem
Per Cronvall.