RIKSDAGENS PROTOKOLL
ProtokollRiksdagens protokoll 1920:83
RIKSDAGENS PROTOKOLL.
1920. Andra kammaren. Nr 83.
Torsdagen den Yi juni.
Kl. 1 e. in.
§ 1.
Justerades de vid kammarens sammanträde den 11 innevarande
juni förda protokollen.
Ordet lämnades härefter på begäran till
Svar å
interpellation.
Hans exellens herr statsministern Branting, som anförde:
Herr talman, mina herrar! Medlemmen av denna kammare, herr O.
W. Löwgren, har med kammarens tillstånd till mig riktat följande
frågor:
1) Har hans exellens herr statsministern sig bekant det sakernas
tillstånd, som råder i Ungern, och, i så fall,
2) är den svenska regeringen villig att ensam eller i förening med
andra stater hos den ungerska regeringen begära tillträde för en parlamentarisk
undersökningskommission, eller ^
3) är den svenska regeringen villig att på annat sätt medverka till,
att en mänskligare tingens ordning införes i Ungern?
Å dessa interpellantens frågor ber jag få angiva följande svar:
Det fruktansvärda sakernas tillstånd, som en tid varit radande i
Ungern, sedan Bola Kurs röda terror avlösts av vit terror, bär självfallet
icke kunnat undgå min uppmärksamhet. Hela världspressen
har därom innehållit uppgifter, vilka bekräfta i stor utsträckning, vad
från arbetarpressen framhållits av fakta om inspärrande i många tusental
i fångläger, om avrättningar, mord och andra illdåd, vilka förövats
utan att medföra straff och i vissa fall icke ens efterspanande av
illgärningsmiännen.
En kommitté för de socialdemokratiska ungerska emigranterna i
Wien sände mig i februari en skrivelse, vari man fäste uppmärksamheten
på förestående massprocesser emot bl. a. alla medlemmar av den
tidigare revolutionära regeringen. I denna hade i ett visst skede i modererande
syfte ingått representanter för det ungerska sooialdemokratiska
partiet, vilka vid Bela Kuns fall pa hemställan av representanter
för ententen stannat hvar. för att söka åstadkomma en utjämning.
Andra kammarens protokoll 1920. Nr 83. 1
Nr 88. 2
Torsdagen den 17 juni.
. Svar å Samma kommitté liar även vänt sig till den internationella socialistiska
interpellation, byrån i Bryssel för att genom dess förmedling få framförd en vädjan till
( orts.) alla länders arbetare om understöd åt de ungerska kamraterna i deras
förtvivlade belägenhet. Bet väsentliga av dessa aktstycken har på sin
tid publicerats i Socialdemokraten. Vidare erhöll jag i februari ett
brev från en av den ungerska arbetarrörelsens främste ledare, Ernst
Garanti, .som jag personligen väl känner sedan Stockholms-konferensen
1917, i samma syftning och med en kort sammanfattning av, hur
den vita terrorn farit fram och alltjämt for fram i Ungern.
Med anledning av alla dessa upplysningar, och då av dem syntes
framgå, att ententens representanter i Budapest vid olika tillfällen
iklätt sig viss förpliktelse att söka åstadkomma inställande av fortsatta
politiska förföljelser mot den ungerska arbetarrörelsen, ansåg jag
mig höra begagna personliga förbindelser till några härvarande representanter
för dessa stater till att fästa deras uppmärksamhet på, vad
som försiggick i Ungern, och på det ansvar härför, som man inom den
internationella arbetarvärlden ville tillskriva deras länders representanter
i Ungern, då de icke med tillräcklig kraft förhindrade fortsättandet
av en vit terrors excesser. Man lovade benäget att framföra mina
meddelanden hem, och den 17 april fick jag från en av dem, till
vilka jag vänt mig, mottaga en skrivelse, vari han redogjorde för de
åtgärder, han vänligen vidtagit för att införskaffa närmare upplysningar
för hans lands vidkommande.
Dessa upplysningar gingo emellertid i den riktning, att vederbörande
lands representanter i Budapest uppgivit, att han och hans kolleger
följde pågående processer med intresse, men icke funnit anledning
att göra några framställningar, enär avrättningar endast skedde för
grova brott och några utslag av uppenbar orätt icke kommit till hans
kännedom. Men om något särskilt fall bleve mig bekant, vore hatt
tacksam för närmare uppgifter. I avvaktan härpå ville han varna
för överdrivna tidningsmeddelanden. Så hade uppgivits, att Andor
Latzko avrättats, då han i verkligheten icke ens var häktad, och för
professor Agoston, f. d. medlem av den kommunistiska regeringen,
skulle vissa namngivna medlemmar av entente-kommissionen uppträda
som vittnen. För övrigt framhölls, att ungrarna, till stor del på
grund av entente-representanternas inflytande, »börja inse, att judarna
icke kunna utrotas, att de äro nödvändiga för landets ekonomiska
liv, och att ungrarna alltså måste lära sig att leva i fred samman med
dem».
Denna skrivelses innehåll meddelades av mig omedelbart till det
österrikiska socialdemokratiska partiets sekreterare i Wien, Skaret,
för vidare befordran till ''de ungerska partivännerna därstädes. Något
svar härpå eller vidare direkta uppgifter bär jag sedan icke mottagit
förrän helt nyss ett brev från advokaten dr Natan Koskes i Wien,
som hänvisar till en bilagd artikel ur tidningen »Abend». I denna
riktar dr Koske ett Öppet brev till ungerska ministerpresidenten, doktor
Simonyi-Semadan, vari han gent emot en uppgift av dennes föregångare
Huszår om att vidtagna efterforskningar om en »försvunnen
polsk medborgare, Barueh Beieh, icke skulle ha lett till något resultat,
Torisdttgeu deu 17 juni.
3 Nr N8.
vidhåller, att denne blivit offer för ett rånmord, begånget av två namngivna
flan spörjer nu, vad som skall ske med dessa fyra, som lian offentligen
anklagar för rånmord; för kulturvärlden är ett mord, som en ministerpresident
''säker skyla över, något oerhört; Henderson och Asquith i
London, Anatole Erance och Longuet i Paris samt doktor Diamant,
ledande socialdemokrat i riksdagen i Warschau, ha underrättats om
alla detaljer i denna mordaffär, slutar han. _
Under tiden har som bekant en delegation från engelska Labour
Party besökt Ungern för att söka vinna närmare upplysning om förhållandena
där. Dennas kommissionsrapport gör gällande, att en råd av
grova förbrytelser begåtts av ungerska officerare, utan att regeringen
ingripit för att straffa de skyldiga. Dess .slutsats är, att det i Ungern
existerar vit terror, mot vilken regeringen synes sakna förmåga eller
vilja att ingripa, samt att många av regeringens egna handlingar gå r
samma terroristiska riktning. Jag känner icke, huruvida denna rapport
ännu hunnit framföras i engelska parlamentet. Mot tidigare vädjanden
att stävja våldsregementet i Ungern har engelska regeringen,
stödjande sig på uttalanden från sina representanter av samma art, som
det ovan anförda, hittills förhållit isig avböjande.
Det bör tilläggas, att även en svensk representant för strävandena
att bringa genom »Rädda Barnen» hjälp i det ohyggliga nödläge, vari
Budapests hungrande barn befinna sig, fint Elin Wägner, i artiklar i
svenska tidningar fäst uppmärksamheten på, vilka upprörande ting,
som passera under den nuvarande regimen i Ungern. I ett svar till ett
försök att framställa hennes iakttagelser som ovederhäftiga har hon —-i Svenska Dagbladet för 16 juni — energiskt vidhållit både sina tidigare
uppgifter och hela den syn på läget, hon redan förut framfört.
Det uppseendeväckande beslut, som nyss fattats av centralorganisationen
för den fackliga internationalen, att .söka få till stånd en internationell
bojkott av Ungern från den 20 juni, motiveras likaledes med eu
råd uppgifter om alltjämt försatt vit terror.
Enligt mig i dag tillhandakomna meddelanden från härvarande
ungerska s. k. informationsbyrå synas emellertid protesterna mot våldsdåden
vara i istigande inom Ungern självt. I parlamentet har den 8
juni hl. a. förre ministerpresidenten Huszår med .skärpa betonat, att
ordning och rättsäkerhet måste återställas; hela nationen kräver handling,
som gör det omöjligt för äventyrare och personer, som utnämna
sig själva till räddare, att omstörta författningens rättsgrandvalar.
Och krigsministern har sett sig föranlåten att den 9 juni utfärda ett
cirkulär mot de ansvarslösa elementen, mest i arméns uniform, som
sätta allmän säkerhet och enskild egendom i fara, samt uppmanar att
ställa dessa elementer under åtal.
Av denna redogörelse torde interpellanten finna, att jag icke
blott fått på olika sätt kännedom om, att anklagelserna för vit terror
i Ungern grunda sig på ett rikt material, utan att jag även sekt i all
stillhet använda föreliggande möjligheter att skaffa autentiska uppgifter
om vad, som där passerar, i syfte att kunna något bidraga till
en internationell påtryckning mot den vita terrorn. Om de utvägar.
Svar å
liderpcllat lön
(Forts.)
Nr 83. 4
Torsdagen den 17 jaui.
Svar d .som härvid kunna erbjuda isig, kan jag emellertid icke nu uttala mig
interpellation, närmare
(Forts.) Interpellanten ifrågasätter en parlamentarisk undersökningskom
mission.
Det lär möjligt, att denna tanke kan upptagas t. ex. vid den
internationella konferensen i Genéve i sommar av delegerade från de
socialdemokratiska riksdagsgrupperna i ett antal europeiska parlamenter.
Skulle något stöd från regeringars sida befinnas önskvärt för en
sådan kommissions opartiskt lagda undersökningsarbete, är det självklart,
att den nuvarande svenska regeringen gärna och villigt skall
lämna sin medverkan härtill, liksom att den överhuvud hyser uppriktigt
intresse för interpellantens syfte, att en mänsklig tingens ordning
må råda i Ungern.
Vidare yttrade
Herr Lövgren i Nyborg: Herr talman! Jag ber att till
hans excellens herr statsministern få framföra mitt tack för det erhållna
svaret. Sedan vill jag tillägga, att det var ganska värdefullt
att från ett så auktoritativt håll få konstaterat, att en vit terror härskar.
Man har så ofta framhållit i den borgerliga pressen de excesser,
som följa med revolutionära rörelser, utgångna ur arbetarnas led. Nu
ha vi kunnat konstatera, huru rätt vi hade, när vi från vårt håll framställde
saken på det sättet, som den verkligen låg i vårt östra grannland
för ett par år sedan, när man i den borgerliga pressen omhuldade
den segrande borgerliga regimen och gjorde den till den västerländska
kulturens speciella skötebarn. Nu gäller det ett annat land, som
visserligen ligger längre bort, som är svårare för vårt land att öva
påtryckning på. Men jag tror likväl, att det är möjligt, om från eu
sådan internationell personlighets sida, som herr Branting är, det
tages initiativ till en påtryckning genom stater och arbetarepartier
i det syfte, som jag angav i motiveringen till min interpellation.
Jag har här i dag genom en ungersk socialist fått ett exemplar
av en ungersk tidning. Däri finnes först en uppgift om fyra oerhört
stympade lik, som man hittat i Donau, vidare om 13 stycken
som häktats. Det finnes också en hel sida om domar, avkunnade
på en dag i Budapest, på sammanlagt 134 år. Man synes i Budapest
avkunna domar på årslånga fängelsestraff ungefär på samma sätt, som
våra domstolar avdöma fylleriförseelser.
Det har vidare genom fru Elin Wägner och från den internationella
byrån i Amsterdam understrukits och bekräftats, att det är en
vit terror, som härskar där, och jag anser därför det vara för ett sådant
gammalt kulturland som Sverige icke bara en plikt utan en skyldighet
att göra vad som göras kan för att öva påtryckning för att få ändring
i detta sakernas läge. Jag tror, att om man gör allt vad man
kan göra, skall det resultera uti att man tar sitt förnuft till fånga
inom det land. det här gäller, och jag tror då, att i framtiden skola
vi räkna den handlingen såsom den icke minsta, som vi gjort från
vårt lands sida i en verklig mänsklighets och civilisations tjänst.
To råd ngen den 17 juni.
5 Nr 88.
§ 3.
Föredrogs första sammansatta stats- och andra lagutskottets me- jJ-g***
morial, nr 7, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande
dels Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om andrad ut- tiga av mo
bildningstid för värnpliktiga av 11120 års klass, dels ock två i ämnet åra klass.
väckta motioner; och yttrade därvid
Chefen för lantförsvarsdepartementet, herr statsrådet H a n s s o n:
Herr talman, mina herrar! Sedan första kammaren bifallit detta
sammanjämkningsförslag, är det uppenbart, att andra^ kammaren, för
att ett beslut över huvud skall komma till stånd, också maste biträda
detsamma. Jag har icke heller några särskilda erinringar att göra
mot sammanjämkningen. Den lider som alla kompromisser av svagheter.
Och en av de bestämmelser däri, som jag anser, att andra
kammaren för sin del har den största anledningen till missnöje med,
är bestämmelsen om att man för de värnpliktsgrupper, som tjänstgöra
under vintern, skall bibehålla den av försvarsrevisionen föreslagna
extra tiden av trettio dagar.
Om man skulle se på sammanjämkningen såsom gällande enbart
1920 års klass, skulle jag anse mig nödgad förklara, att den med hänsyn
till hela ställningen i riksdagen icke vore en fullt riktig sammanjämkning,
utan att första kammarens ståndpunkt fatt allt för
mycket till sin fördel.
Emellertid har ju sammanjämkningen omfattat icke endast 1920
års klass utan även 1919 års, beträffande vilka ursprungligen de
män, som dikterade första kammarens ståndpunkt, icke ville vara
med om någon ytterligare minskning av övningstiden för de värnpliktigas
huvudmassa. Nu har man i stället i sammanjämkningsförslaget
biträtt Kungl. Maj:ts förslag om att man skall för 1919
års klass vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna tillämpa
den tjänstgöringstid, som blir bestämd för 1920 års klass. Därigenom
kompenseras, om man vill räkna fullt matematiskt, den orättmätiga
ökning, som skett genom tillägget vid vintertjänstgöringen
för 1920 års klass. Jag tror sålunda, att man kan såga, att om man
betraktar båda klasserna gemensamt, är sammanjämkningen genomförd,
kanske rätt oavsiktligt men dock faktiskt, nästan fullkomligt
matematiskt så, att båda ståndpunkterna få släppa lika mycket.
Det finnes emellertid eu punkt i sammanjämkningsförslaget,
som jag .finner särskilt ''beklaglig och som närmast föranlett mig
att begära ordet. Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts tidigare proposition
rörande övningstiden för specialvapnen vid de värnpliktigaav
1919 år,s klass, framhölls i den Kungl. propositionen och även
av mig'' i kammaren, att man hoppades kunna bereda, dessa värnpliktiga
utöver den avkortning på 55 idagar, som skedde i första
tjänstgöringen, en ytterligare minskning genom borttagande av .en
repetition sövning. Även om så hade skett, skulle dessa värnpliktiga
ha erhållit eu minskning i sin utbildningstid, väsentligt mindre
än den minskning, som kommer värnpliktiga vid specialvapnen av
Nr 88. 6
Torsdagen den 17 juni.
utuidni^stid 9enaire årsklasser till del, ocli väsentligt mindre än den minskning,
fiyr värnplikt som kommit Övriga värnpliktiga av 1919 års (klass till del. Det
tiga av 1920 kar för mig därför varit synnerligen angeläget att söka genomföra
års klass, den minskning, som skulle uppstå genom dessa- värnpliktigas be(Forts.
) frielse från en repetitionsövning. Nu har emellertid utskottet icke
velat förorda Kung!. Maj:t-s förslag i denna punkt utan endast
föreslagit, att repetitionsövningarna skola för vissa vapenslag minskas
med 7 dagar, för andra med 5 dagar.
Åt saken är nu ingenting att gorå. Jag har emellertid icke
velat underlåta att vid detta tillfälle livligt beklaga, att det visat
sig, att ställningen i riksdagen .slutligen blev den, att man icke
har kunnat lämna dessa värnpliktiga vid specialvapnen av 1919 års
klass en förkortning i övningstiden, som istår i rimlig proportion
till den övriga värnpliktiga lämnade avkort ningen.
Vidare anfördes ej. Utskottets hemställan bifölls.
§ 4-
Härefter föredrogs första sammansatta stats- och andra lagutskottets
utlåtande, nr 8, i anledning av kamrarnas återremiss av utskottets
utlåtande nr 5 rörande Kung!. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ytterligare minskning av utbildningstiden för vissa
värnpliktiga av 1919 års klass jämte två i ämnet väckta motioner:
och biföll kammaren utskottets däri gjorda hemställan.
§ 5.
villni mSå till Till avgörande förelåg nu bevillningsutskottets betänkande, nr
läggsskiten för 45, angående uppförande av viss bevillning å tilläggsstaten för år
år 1920. 1920.
Uti föreliggande betänkande hemställde bevillningsutskottet, att
bland inkomsterna å 1920 års tilläggsstat måtte uppföras omsättningsskatt
och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning, med kronor
20,000,000.
Reservationer hade likväl avgivits:
av herr Rosén, som yrkat avslag å utskottets hemställan; samt
av herr Björkman.
Sedan utskottets hemställan föredragits, yttrade:
Herr Härur in: Herr talman! De båda ärenden, som före
komma
här på föredragningslistan, bevillningsutskottets betänkanden
nr 45 och 46, stå såsom herrarna behagade finna, i oupplösligt
samband med varandra, och man bär i första kammaren på föredragningslistan
först upptagit bevillningsutskottets betänkande nr
46 och därefter samma utskotts betänkande nr 45. Jag tillåter mig,
Toradagen deu 17 juni.
7 Nr 8».
lierr bil inan. att vördsamt anhålla att ta vid bekandi ingen av be- viftning^ uttänkandet
nr 45 även yttra ‘mig om betänkandet nr 40, enär ett lägg3staten j*.
avslagsyrkande beträffande utskottets betänkande nr 45 ju inne- 1920.
bär, att man måste anvisa andra vägar och medel för att fylla den (Fort».''
lucka, som uppstår, därest riksdagen skulle besluta att av»lå utskottets
hemställan i betänkandet nr 45.
Det är ju så, som k-aimmaren torde finna av betänkandet nr
45. att bevillningsutskottet däri hemställer, att bland inkomsterna
å 1920 års till äggsst åt måtte uppföras omsättningsskatt och utskänkningsskatt
å spritdrycker, bevillning, med kronor 20,000,000.
Detta är eu fråga, som särskilt .under loppet av förra året var
föremål för mycket stor uppmärksamhet, och det var ju såsom
framgår både av den proposition, »om då framlades om spritaccis
och av det yttrande, som fälldes i kammaren av departementschefen.
med den viss tvekan, som regeringen då framlade sitt krav
på uttagande av en särskild spritaccis. När detta ärende sedan behandlades
i andra kammaren, höjdes det mycket starka stämmor
emot utskottets förslag och den Kung!, propositionen. Ut dessa
anföranden skall jag bär endast tillåta mig att citera na gra ord.
Sålunda yttrade en ledamot av bevillningsutskottet, eu av mina
bänkkamrater, bland annat följande: »En sådan beskattning står
uppenbarligen i strid mot den genom 1913 års riksdagsbeslut lastslagna
grundsatsen om begränsning av statens ekonomiska beroende
av rusdryck smedlen. Man kan här icke tala om att det är eu tillfällig
skatt för vissa ändamål. Har man en gång infört spritaccis,
kommer den troligen att bli kvar i en eller annan form. Det
blir en mycket stor frestelse för regering och riksdag att fortsätta
på samma väg, då det gäller att uppgöra mahända ännu mera krävande
budgeter, än vi nu hava.» De ord, herr Jonsson i Hakbult
då uttalade, ha ju besannats på ett sätt, som varken han eller någon
annan då kunde drömma om. Det är fullkomligt riktigt, vald
den ärade talaren då anförde, att i''en eller annan form skulle denna
spritaccis återkomma, därest riksdagen då fattade ett sådant beslut.
I sitt bedömande av vad denne talare så väl som andra då anförde.
uttalade herr statsrådet och chefen för finansdepartementet,
samme departementschef som nu: »Jag bär i propositionen så
långt, det varit möjligt, angivit, att det beslut, som riksdagen nu
går att fatta, icke på något .sätt får vara. prejudicera™!© för statsverkets
ståndpunkt till nykterhetslagstiftningen som sådan. Därför
är detta en rent (tillfällig fråga, framkallad av ^ exceptionella
förhållanden, »om jag hoppas, att vi. när freden er gång är sluten,
icke inom överskådlig tid skola på nytt ställas inför.» Ja. mina
herrar, hur bär det gått med ‘dessa uttalanden och de bestämt uttalade
förhoppningar, som herr statsrådet Thorsson da gjorde sig till
målsman för? Jo. vi ha fatt ett- förslag, det som bär ligger pa
kammarens bord, vilket, som jag strax skall påvisa, är av betydligt
mera betänklig art än det, som framilades vid 1919 års riksdag.
Jag skall sluta mina citat från år 1919 med att anföra de rader,
Nr 83. 8
Torsdagen den 17 juni.
vinn'' mS''Sfli n?e^ ''Hka eu av kammaren, tillhörande det nuvarande rege
läggsirtaUinför
Hngspart-iet, herr Sävström. avslutade sitt anförande; då han säde:
år 1920. »Jag anser det icke staten värdigt att uttaga en sådan skatt, som
(Forts.) här är i fråga, och icke heller anser jag det riksdagen värdigt att
fatta ett sådant beslut.»
Trots de protester, som då höjdes, och trots de uttalade förhoppningarna
om att denna skatt icke ånyo skulle behöva tagas
i anspråk, finna vi här framlagt ett förslag om uttagande av en
betydlig mängd miljoner för täckande av de behov, som uppstått
i statsbudgeten, visserligen på grund av riksdagens fattade beslut
och i^ den bemärkelse, att riksdagen själv skapat utgifterna genom
att gå utöver vad Kung!. Maj:t föreslagit, men i varje fall vill man
genom försäljning av rusdrycker på detta sätt skapa nya inkomster.
J.ag ber att^ få understryka till en början, vad herr Jonsson
1 Hök hult förra året anförde då han påpekade, lätt detta (förslag
står i en alldeles uppenbar strid emot det beslut, som riksdagen
fattade år 1913. Och var det så förra året, då man för ett tillfälligt
behov måste uttaga. 20,000.000 kronor, är det ju alldeles uppenbart,
att detta är fallet i ännu större utsträckning nu, då vi genom
att uttaga en skatt skola täcka det stora hål i budgeten, som uppstått
framför allt genom att vi .beviljat dyrtid.sanslag till statsanställda
i större utsträckning, än Kungl. Majrt föreslagit. Mina
herrar! Dessa dyrtidsanslag och dessa höjda avlöningar kunna
naturligtvis under de kommande aren icke tänkas bli reducerade,
och vad vi här besluta, måste vi alltså lätta som någonting, som
blir ofrånkomligt under de närmaste åren. Det är emot detta brytande
av en bestämt fastställd princip, som jag, herr talman, icke
kunnat underlåta att på de. mest allvarliga sätt reagera.
I en motion, som står i samband med bevillningsutskottets betänkande
nr 46 och som blivit avgiven i första kammaren av herr
Modig, anvisas också andra vägar för att täcka det behov, som förefinnes
i statsbudgeten, utan att uttaga, medlen på sätt, som föreslås i
betänkandet nr 45. Det föreslås nämligen där en förhöjning i skatteprocenten
upp till 200 %. och en reservant i utskottet, herr Rosén, har
föreslagit, att den skulle höjas till 195 % av det i 19 § av förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppet. Där ha
motionären och reservanten anvisat det enligt min uppfattning enda
sätt, man bör använda, då det gäller att skaffa staten inkomst, då detta
är nödvändigt utanför den ordinarie budgeten. Och det sades ju för
övrigt ifrån början, när denna förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt
infördes, att skatteprocenten skulle vara rörlig, så att
den kunde höjas och sänkas alltefter behovet.
Nu kan man visserligen påstå, att man kommit så högt redan
genom det beräkningssätt, Kungl. Maj :t använt, att man icke vågar
ga längre pa den^ direkta beskattningens väg. Emot detta skulle jag
dock vilja framhålla, att spritskatten måste anses komma att drabba
de min>ta inkomsttagarna i samhället, de fattigaste, ty så visst som
största delen av landets befolkning faller under den grupp, som jag
Torsdagen den 17 juni.
i) Nr 83.
nu betecknar som små inkomsttagare och ilo fattiga, så visst komma Ang. viss beockså
dessa grupper att få vidkännas de många miljoner, som här ”Menför
skola inflyta i form av spritskatt, under det att, om man hojei skatte- (ir ^20.
procenten på det sätt, reservanten föreslagit, det kommer att i största (Forts.)
utsträckning drabba de stora inkomsttagarna, de förmögna, de lika
i samhället. .......
Mina herrar, om man går till en undersökning, 1 vilken man
en förhöjning till 195 % i verkligheten komme att drabba de olika
inkomsttagarna, tror jag, att man snart skall komma till det resultat,
att denna höjning icke är så stor, att man behöver tillgripa en
så osmaklig åtgärd, som här föreslås, i stället för att företaga denna
förhöjning. Jag har ju icke haft tillräcklig tid på mig, att göra
en dylik undersökning, i synnerhet som jag icke var säker på om detta
ärende skulle slutgiltigt behandlas i dag, då det ju endast är bordlagt
en gång, men vid ett hastigt överslag befinnes det, för att taga
ett par, tre exempel, att en familj, bosatt här i Stockholm och bestående
av man, hustru och fem barn, med 5,000 kronors ^inkomst,
finge en förhöjning i sin direkta beskattning- till staten på mellan
5 och 6 kronor. Om jag tar ett annat exempel, ett, som kanske ligger
i toppen av de medelmåttiga inkomsterna, en liknande. familj
med en inkomst på 15,000 kronor, skulle den få en förhöjning på
50—60 kronor, och för att taga ett ytterligare exempel, en person,
som har en så rundligt tilltagen årsinkomst som 100,000 kronor,
skulle få betala i skatt 1.000—1,500 kronor utöver vad han enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att göra.
Då frågar jag mig, om vi verkligen kommit dithän, om vi.kommit
till den yttersta, randen av möjligheterna för att på den ^direkta
beskattningens väg nå ett önskvärt resultat. Ha vi kommit sa långt,
att man verkligen icke på den vägen kan taga ut dessa miljoner utan
att behöva tillgripa, jag upprepar det, en sådan osmaklig åtgärd som
att ytterligare beskatta de fattiga genom att lägga skatt på spritdryckerna?
Jag kan icke finna, att så är fallet.
Mot detta resonemang kan man peka på den andra delen i den
motion, som jag åberopat och som avgivits av herr Modig och vari
han hemställer om eu betydlig förhöjning av de avgifter eller den
skatt, som utgår på tobaksvaror bär i landet genom tobaksmonopolet.
Även detta är en indirekt skatt, som drabbar de fattiga, men även
om man medger, att tobaksbruket är en vana, som bör och skall motarbetas,
kan man dock icke säga, att det i något avseende kan jämställas
med spritdrycksanvändning beträffande skadliga följder och
sociala vådor. För övrigt skulle jag vilja säga, att denna skatt på
tobaksvaror också i stor utsträckning drabbar de förmögna, alldenstund
den utgår i förhållande till varans värde och då som bekant de
dyra tobaksvarorna användas av de förmögna och dem, som ha stora
inkomster.
Det är därför, herr talman, som jag från alla synpunkter sett
velat reagera mot det förslag, som här föreligger, till den kraft och
verkan det hava kan. Man måste säga, att vi befinna oss på ett
sluttande plan, när man slår in på dessa vägar, och man kan verk
-
Bir 83. 10
Torsdagen den 17 juni.
Ang. viss be
vulning d till
läggsstaten fch
är 1920.
(Forts.)
■ ligen fråga, vart det skall taga vägen, om vi skola börja räkna med
; rusdrycksbruket här i landet som en inkomstkälla för staten. Jag
''jämställer visserligen icke detta förslag med den rena nykterhetslagstiftningen,
men om man tänker på de strömningar, som gå fram
i landet icke minst bland de djupa folklagren, så icke är det på den
vägen, vi skola avveckla rudryckshanteringen och göra stat och kommun
oberoende av dessa inkomster. Nej, vi skola gå den motsatta
vägen och ännu mera inskränka det allmännas beroende av ifrågavarande
försäljning och inkomsterna från densamma.
Beträffande det föredragna betänkandet kan jag icke annat än
yrka avslag på bevillningsutskottets hemställan, och jag kommer sedan,
därest detta yrkande skulle vinna kammarens bifall, att yrka
bifall till den av mig omnämnda motionen och reservationen, då jag
går att framställa yrkande i anslutning till bevillningsutskottets ''betänkande
nr 46.
Herr statsrådet Sandler: Herr talman! Anledningen till att
jag begärt ordet är, att då den kungl. proposition, som bär föreligger,
remitterades till vederbörande utskott, förekommo i denna kammare
från herr E. A. Nilson i Örebro, som beklagligtvis icke nu är närvarande,
några anmärkningar mot inkomstberäkningen, som jag icke anser
mig kunna låta stå. obesvarade. Jag var vid det tillfället av sjukdom
förhindrad närvara och har icke tidigare haft anledning att i riksdagen
beröra, äimnet.. Anmärkningarna gingo i korthet ut därpå, att
det hade varit regeringens skyldighet att framlägga förslag till budgetbristens
täckande och att det förslag till budgetsmässiga anordningar.
som bär föreligger, skulle vara till den grad olämpligt, att det
maste betecknas såsom uttryck för en fullständigt ohållbar finanspolitik.
Jag skall, då först erinra därom, att framläggandet av dubbla
inkomstberäkningar är en nyhet i den svenska riksdagens budgetbehandling.
Såvitt jag minns, har det över huvud taget icke förekommit
före ar 1916. utan tidigare -har den normala anordningen varit den.
att vid riksdagens början förelegat en samlad finansplan, genom vilken
regeringen berett täckning för alla utgifter, -som begärts av riksdagen.
Sedan bär riksdagen i detta budgetförslag gjort vissa förändringar.
och-det bär då ansetts vara självfallet, att det vid riksdagens slut
ankommit på riksdagen -själv att på förslag av vederbörande utskott
träffa de anordningar, som varit behövliga med anledning av riksdagens
förändringar i Kungl. Maj:ts proposition. Redan denna erinran
visar ju. hur ohållbar den ståndpunkten är. att det bär skulle föreligga
någon regeringens ofrånkomliga plikt att sörja för -att- täcka bristen
för de anslagsökningar, som riksdagen själv har beslutat, Däremot
är det.klart, -att om Kungl. Maj:t efter framläggande av statsverkspropositionen
kommer med nya -förslag och nya anslagskrav, är det
Kungl. Maj :ts plikt att -också anvisa -nödiga medel för dessa utgifters
täckande. Det bär .skett i föreliggande fall. Om kammaren vill taga
del av inkomistberäkningspropositionen. så framgår av den. att det beretts
omedelbar täckning för alla sådana utgifter.
Torsdagen deu 17 juni.
11 Sr 88.
(Forts.)
[),k återstår frågan alu behandling av de ansäla«äökmy-, som ^
föranledas av riksdagens egna ibeslut. Jag maste gorå gällande i ovei lägga^Umj-)r
ensstämmelse med tidigare uppfattning ochi överensstämmelse med be- år mo,
stämmelserna i grundlagen, att det i första hand ankommer pa nksdagen
att träffa de anordningarna. Hur omöjligt det i själva verket skulle
vara alt upprätthålla det andra kravet framgår av följande faktum,
som jag icke kan underlåta att erinra om. Regeringens inkomstberäkning
framlades så sent, som man över huvud vågade. Den är daterad
den 4 juni, och skulle den ha någon betydelse som lijålp och vägledning
vid riksdagens avslutande ,budgetbehandling, kunde man icke
dröja längre. Den var grundad på de uppgifter man både om riksdagens
beslut i anslagsfrågor. Vad hände sedan? Efter det denna inkomst,
beräkning,sproposition framlagts ha i riksdagen fattats liera beslut
av mycket stor betydelse för budgetens slutliga beskaffenhet. Sålunda
har därefter fattats beslut om att öka kostnaderna för den militära
löneregleringen med 2 miljoner kronor. Därefter har också fattats
beslut om en ,sådan omläggning av lärarnas dyrtidstillägg, . att
statsutskottets ursprungliga beräkning blivit överskriden med icke
mindre än 9 miljoner. Statsutskottet både nämligen i sitt utlåtande
rörande dyrtidstillägg för befattningshavare räknat med att lärarnas
dyrticLstillägg skulle draga en kostnad av 47 miljoner kronoi. Riksdagens
definitiva beslut stannade i stället vid 56 miljoner.
Jag erinrar om detta, därför att det visar, hur fullständigt orimlig
den meningen är, att regeringen skulle ha haft skyldighet att bereda
täckning för de utgifter, som på detta sätt i riksdagens allra sista
timme blivit beslutade. Men jag lull för ingen del med detta gorå gällande,
att det för den ansvariga . finansledningen är någonting likgiltigt,
på vad sätt hudgetbehandlingen sker här i riksdagen, och jag
vill naturligtvis förbehålla åt regeringen all den initiativrätt, som den
kan finna sig höra använda i ett sådant sakernas läge. Men ,jag tror
dock. att ifall denna angelägenhet skulle flyttas över från riksdagen
till regeringen, måste man säga sig, att det _ får ankomma pa
regeringen att pröva, vilka utvägar man bör välja. Här har förelegat
i första rummet den frågan, om man nu skulle framlägga ett
nytt skatteförslag eller låta täckningen av det av riksdagens beslut
föranledda, utgiftsöverskottet upptagas i sammanhang med framläggande
av nästa finansplan, en finansplan, som kommer att avse. det
vill jag betona, icke blott 1922 ars riksstat utan även 1921 .ars tilläggastat.
d. v. ,s. just den stat. för vilken dessa utgifter äro avsedda. Ty
det blår på, 1921 år,s tilläggsstat, som dyrtidistilläggen i sinom Hd komma
till synes, då man slår ut den nu gjorda avsättningen av 200 miljoner
på huvudtitlarna. Varje år bär det varit så. att. det jbeliövts
mera, än man beräknat, och varje . år bar man i fråga om
tilläggsstat fått träffa särskilda anordningar för att täcka ett sadant
överskott, och jag befarar, att det kommer att inträffa detsamma
iä,ven denna gång. trots att bevillningsutskottet nu bär föreslagit
täckning av ett så stort belopp som 40 miljoner _ kronor just på
grund av riksdagens beslut rörande lärarnas dyrtidstillägg.
Jag bar velat gorå dessa erinringar för att något klargöra in -
Nr 83. 12
Torsdagen den 17 juni.
Ang. viss be- nebördan i det förslag, som bär framlagts från regeringens sida på
TäggsstatenSärm}n föredra,S''niu«- Det hade vant lockande att till detta anknyta
år 1920. några reflexioner angående den önskvärda behandlingen för framtiden
(Forts.) av dessa angelägenheter, men jag skall icke nu upptaga kammarens
tid därmed. Jag vill sluta med att allenast påpeka, att skall man bedöma
denna fråga, bör man nu icke se först och främst på den formella
anordning, som blivit träffad. Man bör inte bara gå till staten
och ise, att där står tillfälliga lånemedel, och därav draga den slutsatsen,
att bär föreslås, att man skall betala statstjänarnas dyrtidstillägg
på lånevägen. Det har icke varit meningen, och det stod uttryckligen
framhållet i propositionen, att man har två ting att välja
på, antingen att besluta en ny skatt i riksdagens sista timme eller att
fatta det beslutet vid början av nästa riksdag, då det får ingå i finansplanen.
Men under inga förhållanden, står det i propositionen, bör det
få komma ifråga att lägga dessa utgifter i verkligheten på framtiden.
De måste tagas av inkomster, som inflyta under loppet av det år, för
vilket utgifterna äro avsedda.
Ser man på den reella innebörden och icke på den budgetmässiga
anordningen^ tror jag därför, att jag vågar göra gällande, att här icke
föreligger något avsteg från de budgetsprinciper, som ha omfattats
både av den nuvarande regeringen och av "den förutvarande regeringen,
och som jag vet, att den mycket högt skattade ledamot av kammaren,
vilken framställt anmärkningarna, omfattat med sådan värme, att
jag kanske får utgå från, att det är den, som förklarar skärpan i det
angrepp, som .blivit gjort.
Herr Röing: Herr talman, mina herrar! Då ett hemligt sammanträde
här i riksdagen är utsatt till kl. 3, skall jag fatta mig så kort
som möjligt i min replik till herr Hamrin.
Jag förstår så väl, att herr Hamrin med sin uppfattning i nykterhetsfrågan
måste i princip vara motståndare till eu spritdrycksaccis.
Men det är eu sak, mina herrar. Eu annan sak är att framställa ett
yrkande och eventuellt begära en votering, soan föranleder, i den händelse
andra kammaren biträder herr Hamrin,s yrkande vid behandlingen
av bevillningsutskottets betänkande nr 46, att ett stort flertal
av riksdagens ledamöter, som redan lämnat riksdagen och huvudstaden,
rnaste telegrafiskt återkallas hit för att i början av nästa vecka
deltaga i en gemensam votering-.
Jag skall liksom herr Hamrin utbedja mig herr talmannens medgivande
att vid behandlingen av bevillningsutskottets betänkande nr
45 få yttra mig om samma utskotts betänkande nr 46 i vilket själva
förordningen till spritdrycksaccis förekommer. Det gäller att täcka en
beräknad brist pa 41 miljoner kronor, och det åligger bevillningsutskottet
enligt grundlagen att inkomma med förslag, hur denna brist
skall täckas. Det gällde då för utskottet att undersöka, huruvida utskottet
kunde vagn taga på sitt ansvar att föreslå riksdagen att ytterligare
fortsätta på deri. väg, som riksdagen under de sista åren har använt
i stol- utsträckning, nämligen att på den direkta beskattningens
väg täcka bristen.
Torsdagen dan 17 juni.
VS Nr 8«.
Man iar idel intrycket, nar man lider igenom den kung!. p rop os i- Ang. viss betionen
nr 447, vilken regleringen föreslår endast täckande, av eu del ragg Sn/jcr
av den uppkomna bristen, att den tillförordnade finansministern, herr år ^O.
Sandler, själv anser, att riksdagen icke bör gå längre än att höja skal- (jf0ru.)
teprocenten för inkomst- och förmögenhetsskatten till 185 procent.
Skulle utskottet ha biträtt denna hemställan, hade dock endast eu del
av kristen, som enligt bevillningsutskottets beräkningar uppgår till
41 miljoner kronor, ha blivit täckt, och bevillningsutskottet måste därför
tillgripa andra skatter för att få återstoden täckt. Det förelåg
olika förslag inom bevillningsutskottet: att riksdagen skulle höja tobaksskatten,
att riksdagen skulle höja kaffetullen eller besluta eu
sp ritd ryck s''ac eris.
Angående kaffetullen ha kammrarna redan för ett par månader
sedan uttalat sin uppfattning genom det då fattade beslutet, och båda
kamrarna avslogo då den motion, som hade framförts av herrar Trygger
och Lindman och som innebar en höjning av tullen på kaffe. Att
ett par månader därefter vid samma riksdag framkomma med ett liknande
förslag, vilket båda kamrarna som sagt nyss hade avslagit,
ansåg ioke utskottet lämpligt. R idare undersöktes huruvida utskottet
vid denna riksdag i dess sista dagar kunde våga taga på sitt ansvar
att utan utredning inkomma med ett förslag att höja den nu utgående
tobaksskatten. Jag tror, att i princip fanns ingen skiljaktighet inom
bevillningsutskottet, vilket politiskt parti ledamöterna än tillhörde
att därest en sådan väg i år var framkomlig, utskottet kunde, om icke
tungt vägande skäl framfördes däremot, biträda ett dylikt förslag.
Men det befanns, mina herrar, efter en hänvändelse till tobaksmonopolet,
att det behövdes en rätt ingående utredning, innan _ utskottet
kunde inkomma med ett förslag till årets riksdag att höja tobaksskatten.
Förhållandet med avseende på vissa tobakssorter är nämligen
att skatteprocentens storlek i hög grad inverkar på artiklarnas
konsumtion, och för vissa tobakssorter anses, att man redan nu kommit
bristningsgränsen nära och att till följe den höga utgående skatten,
som inbringar i runt tal 40 miljoner kronor, omsättningen av vissa
tobaksvanor redan minskats. Vi hade förmånen att i bevillningsutskottet
vid det sammanträde, då detta förslag behandlades, ha herr
Gustaf Nilsson i Kristianstad närvarande. Han har som bekant under
sista månaderna deltagit i arbetet i särskilda utskottet nr 2, som
käft att behandla kommunalskatteförslaget, och han uttalade vid detta
sammanträde i bevillningsutskottet, som sin mening att skattespörsmålet
var så pass invecklat att det icke var möjligt även med bästa
vilja att till årets riksdag framlägga ett förslag till förändrad tobaksskatt.
Han måste därför, sakkunnig som han är — han har allt ifrån
monopolets början tillhört dess styrelse — på det allra bestämdaste
avråda ifrån, att bevillningsutskottet använde sig av den föreslagna
utvägen. ,
Då fanns för bevillningsutskottet intet annat förslag än att- riksdagen
skulle införa en låg spritdrycksaocis. Utskottet har lagt sitt
förslag så mjukt som möjligt, och harr förslaget på den kvantitet spritdrycker.
som får utminuteras, en låg spritaceis. och detta därför, att
Nr 83. 14
Torsdagen den 17 juni.
Ang. viss be- utskottet icke velat .på något sätt giva anledning till att hembränvillning
å till- ningen skulle befrämjas. Sattes det en hög spritdrycksaccis som i fjol.
läggsstatenjor ],un(je nian med all rätt förutsätta att hembränningen därmed skulle
(Forts)'' tilltaga; och det ville utskottet under inga som helst förhållanden medverka
till.
Därför accepterade utskottet för sin del den av två socialdemokrater
väckta motionen att sätta en låg procentuell spritdrycksaccis
på dessa spritdrycker, som utminuterades. Om sålunda, för att endast
taga ett exempel, vin- och ispritcentralen försäljer till ett bolag brännvin,
som en gros debiteras med 2 kr. 50 öre litern, så skulle enligt
utskottets förslag varje liter drabbas av en accis på 62,5 öre. En så
lågt satt accis torde icke ha några som helst menliga verkningar med
tanke på hembränning.
När utskottet i den situation, i vilken man kommit, ansåg sig böra
föreslå en låg spritaccis, så befanns det, att den föreslagna spritaccisen
gav ett så pass stort belopp,, att hela den beräknade kristen
blev täckt. Det fanns då inte någon som helst anledning att föreslå en
högre skatteprooent för inkomst- och förmögenhetsskatten än den ursprungligen
av Kungl. M,aj:t föreslagna eller 175 procent, vilket innebär
en höjning från 155 till 175 procent. Samtliga ledamöter i bevillningsutskottet,
de socialdemokratiska såväl som de liberala och
konservativa liksom representanterna från jordbrukarnas riksförbund
och bondeförbundet på ett undantag, ha i princip uttalat i motiveringen
till utskottets betänkande nr 46 på sid. 10, att de anse, att nu gällande
skatteskala icke kan utan tvingande nödvändighet belastas med
en högre skatteprocent än den i statsverkspropositionen föreslagna eller
175 procent. Som sagt, alla utskottsledamöter voro ense härom, med
undantag av herr Rosén, som nu fått en bundsförvant i eu näringsidkare,
herr Hamrin.
Man kan utan tvivel förvåna sig över att en näringsidkare i
denna fråga intar en annan ståndpunkt än bevillningsutskottets
nitton ledamöter, ty jag tror, tätt vi litet var, som ägna oss åt studiet
av ekonomiska frågor, kunna vara överens torn en sak att nog''
äro i dessa ''lagar näringsidkarna och näringslivets män tillräckligt
hårt beskattade; och med det beslut, som fattades här i kammaren
i förgår och i första kammaren i går, att ävenledes en progressiv
kommunalskatt skall införas, så antog jag taft även herr Hamrin
borde vara av den uppfattningen, att riksdagen nu beskattat våra
näringar så mycket, som de tåla.
Om riksdagen accepterar en spritdrycksaccis att utgå under år
1921, så finnes det, mina herrar, enligt min uppfattning ingen som
helst anledning att icke införa denna accis redan den 1 juli 1920,
varigenom statskassan ytterligare skulle tillföras c:a 20 miljoner
kronor. Jag ger den tillförordnade finansministern fullständigt rätt
däri, att hade icke för år 1921 eu ny skatt behöft införas, så är
onekneligen kassaförlagsfonden i ett sådant skick, att hela bristen
i 1920 års tilläggsstat kunde täckas ur nämnda fond. Men förhållandena
äro beklagligtvis sådana på den svenska penningmarknaden
och den svenska lånemarknaden, att- varje regering måste med glad
-
Torsdagen den 17 juni.
15 Nr 88.
je se, all ka ©saf örlagsf onden bevaras så mycket som möjligt i oförändrat
skick för alla de. stora utgifter, vilka riksdagen beslutat och
som komma att täckas på lånevägen; och nog borde svårigheterna
tyvärr i alla fall 1921 bli tillräckligt stora att erhålla de lån, som
behövas, även om man biträder utskottets hemställan.
Herr Hamrin läste upp ett anförande, som herr Jonsson i Hökhult
hade bär i ''kammaren i fjol vid avgörandet av den kung]. propositionen
om spritdrycksaecis — det är ofta tacksamt att framdraga
ur protokollet från ett föregående år eu talares yttrande i
eu viss fråga. Men icke har herr Jonsson i Hökhult förändrat
mening därför att han i år i den nuvarande situationen nödgas biträda
ett förslag, även om han är principiell motståndare till detsamma.
Herr Jonsson i Hökhult har, liksom jag och övriga ledamöter
i bevillningsutskottet på ett undantag när, funnit, då vi granskat
de olika förslagen att lösa denna fråga, att förhållandet i år
år sådant, att utskottet nödgas biträda förslaget, att återinföra en
spritaccis.
Vidare läste herr Hamrin upp ur protokollet ett anförande av
finansminister Thorsson i vilket anförande herr T. motsätter sig en
spritdrycksaecis för framtiden, eller såsom orden folio: ''efter fre
den’.
Jag bär, herr Hamrin, ingen rätt att tolka herr statsrådets
odh chefens för finansdepartementet ord, men »efter freden» betyder
väl icke år 1920 och 1921. Han menade uppenbarligen, då förhållandena;
något så när stadgat ©ig och blivit normala; men vi lida
tyvärr fortfarande av krigets sviter, och det är till följd av dessa
sviter, som riksdagen nödgas besluta en massa utgifter, vilka skola
bli täckta just av den föreslagna ispritaccisen.
Ytterligare framhöll herr Hamrin, att om riksdagen nu godkänner
bevillningsutskottets hemställan, så bär detta utan tvivel
till följd, att ispritaccisen kommer att utgå flera- år framåt. Men
detta är blott ett löst antagande. Vad staten i framtiden behöver,
kan man icke nu bedöma, riksdagen kan endast nu bedöma hurudan
situationen nu är till följd av de utgifter riksdagen redan
beslutat, och därför behöver man icke i ett bifall till utskottets
hemställan inlägga mer än att denna spritaccis beslutas rent provisoriskt
för tiden 1 juli 1920 till den sista december 1921.
Herr talman! Med dessa ord tillåter jag mig yrka bifall till
utskottets hemställan. Till sist tillåter jag mig då förhållandena
äro sådana i vår arbetsordning att budgetsförslaget alltid behandla©
och avgöres, när flertalet av riksdagens ledamöter ha lämnat riksdagen
och huvudstaden utom alla de sakskäl, som jag framfört uttala
den förhoppningen, att- kammaren -måtte taga någon hänsyn till
alla de frånvarande riksdagskamraterna, vilka för den händelse
herr Hamrins yrkande får majoritet, måste återvända hit för att
deltaga i en gemensam votering i nästa, vecka, och det hoppas jag
icke är många, som i likhet med herr Hamrin anse en dylik eventualitet
lämplig.
Ang. viss bevillning
ä tillläggsslalen
för
nr 1920.
(Forte.)
Nr 88. 16
Torsdagen den 17 juni.
Ang. viss bevillning
ä tillläggsstaten
för
år 1920.
(Forts.)
Herr Nyländer: Herr talman! Som herrarna hörde, erkände
herr Hamrin i sätt nyss hållna anförande, att han icke trängt
in i frågan, så att nr den synpunkten var det icke mycket att invända
mot herr Hamring anförande.
Men jag kan icke underlåta, att gent emot honom säga ett par
ord. Han säde, att för den händelse detta förslag i kammaren faller,
kommer han att framlägga förslag till täckande av denna brist
enligt den motion, som är väckt i första kammaren, vilken går ut
på en ytterligare skärpning av skatteprocenten. Jag vill då erinra
herr Hamrin om att det torde nu vara en allmän åsikt, framför
allt inom näringskretsarna, som herr Hamrin framför allt skall representera,
och vidare bland våra nationalekonomer, att bristningsgränsen
nu torde vara nådd i vår skatteförmåga enligt nu gällande
system. Det är för mig desto märkvärdigare att höra just en näringsrepresentant
komma fram med dylika påståenden nu, när ifrån
alla håll inom det lägret andra åsikter göra sig gällande, stödda på
verkliga praktiska erfarenheter.
Jag kan efter de undersökningar, som'' bevillningsutskottet
gjort, och med hänsyn till de av mig framförda allmänna synpunkterna
icke annat än beteckna det såsom lättvindigt, jag kan nästan
säga ansvarslöst, att nu i riksdagens elvte timme komma och yrka
avslag på detta förslag, som gäller flora tiotal miljoner utan att,
som man själv erkänner, ha gått till botten i saken. Jag erkänner
själv, att jag icke har haft tillfälle att gorå det, men jag kan, som
sagt. icke underlåta att opponera mig mot herr Hauirins anförande,
som icke kan få stå oemotsagt från en näringsrepresentant i protokollet.
Herr Hamrin vädjade vidare till kammarledamöternas känslor
genom att påpeka, hurusom denna föreslagna accis skulle falla på
småfolket. Ja, det är ju mycket vackert, sagt, men jag vill påpeka,
att jag är övertygad om att det icke finnes någon i denna kammare,
vars hjärta icke klappar för småfolket. Det har herr Hamrin icke
patent på. Jag vill (också påpeka, att denna skatt icke är obligatorisk.
Den blir ju dock frivillig, ty dtet lär ju inget nödtvång för
småfolket att köpa dessa störa kvantiteter av denna vara, som herr
Hamrin önskar få slut på här i landet. Jag kan icke finna annat,
än att herr Hamrin även i det fallet lär något inkonsekvent.
Jag skall nu icke taga kammarens tid i anspråk längre. Jag
vill sluta med att ännu en gång säga. att jag finner det något märkvärdigt.
att. man utan att vara inne i saken kommer fram i så viktiga
frågor som denna med ett sådant anförande, som herr Hamrin
nyss höll.
Jag ber. utan att ingå ytterligare på de skäl. som av bevillningsutskottets
ordförande anfördes, få yrka bifall till det föreliggande
förslaget.
Herr Jonsson i Hökhult: Herr talman! Jag hade icke
tänkt yttra mig i denna fråga, men då herr Hamrin gjorde anmärk -
Torsdagen den 17 juni
17 Nr 88.
ningar mot mig och läste upp vad jag förlidet år yttrade i denna Ang. visa behaga.
, skall jag be att la säga några ord. Jag bär icke ändrat åsikt
i denna fråga, utan vad jag då yttrade, gäller för mig fortfarande, ,ir lg2o.
och jag stod på samma ståndpunkt även vid behandlingen av detta (p0rts.)
ärende i utskottet.
Vidare vill jag tillägga, att vad jag säde förlidet år — nämligen
att jag var övertygad om att om vi sloge in på denna väg, denna
fråga skulle komma åter — det har ju besannats nu ^i år. Men ställningen
är dock något annorlunda mot vad den var då, och även ställningen
i bevillningsutskottet är annorlunda. Det var nödvändigt för
bevillingsutskottet att skaffa de behövliga peningarna för uppgörande
av staten, och vad Eungl. Maj:ts proposition rörande inkomstberäkningarna
angår, var det mig alldeles omöjligt att biträda de^ förslag,
som där voro framförda. Jag skall nu icke närmare ingå på
dessa förslag, men det skulle säkerligen varit oklokt att följa desamma.
Beträffande sedan själva spritaccisfrågan, ligger den väl helt
annorlunda i år, än iden gjorde förlidet år. Nu är det sa, som de
av herrarna, som haft tillfälle att läsa utskottets betänkande, veta, att
det icke får utminuteras mera brännvin till var och en, än som de enligt
förordningen ha rätt att utfå. Det är en väsentlig skillnad gentemot
förlidet år. Accisen eller omsättningsskatten och utskänkningsskatten
är ju lagd på ett helt annat sätt, och avgifterna äro ju betydligt
mindre nu, än vad de voro förlidet år. Dels var fjolårets sprit accis
mycket högre, och dels tilläts förra året, att personer, som ville begagna
sig av sin rätt, fingo mera spritdrycker, än-vad de enligt förordningen
annars hade rätt att utfå. Men den möjligheten, att den
som vill, skulle kunna få mer, än han enligt förordningen är berättigad
att få, är helt och hållet utesluten i detta förslag, och det
blir därigenom en stor skillnad. Nu kom det fram en motion i sista
stund, som utskottet skulle taga ställning till, nämligen om förhöjd
tobaksskatt och högre procenttal för inkomst- och förmögenhetsskatten.
Utskottets ordförande har förut redogjort för hur förslaget om
tobaksskattens höjande ställer sig. Även den skulle hårt drabba de
fattiga och mindre bemedlade i samhället. Av herr Gustaf Nilssons
redogörelse för detta förslag framgår, hur mycket det skulle belöpa
sig på de särskilda slagen av tobaksvaror, och det skulle också ha
blivit ganska dyrbart för dem, som äro vana vid att skaffa sig dessa
varor. Och om man nu jämför dessa varor, sprit och tobak, anses
ju båda ha skadliga verkningar på människan. Vilket, som är det
mest skadliga, skall jag icke yttra mig om, men, som sagt, det anses
ju, att bägge äro skadliga, om de användas för mycket, och jag tror
också, att de äro det.
Jag skall be att få yrka bifall till bevillningsutskottets förslag.
Herr Hamria: Herr talman! Jag skall icke länge taga kammarens
tid i anspråk, utan endast göra ett par små genmälen.
Först vill jag säga till herr Nyländer, att jag icke har — och
Andra hammarens protokoll 1920. Nr 83. 2
Nr 83. 18
Torsdagen den 17 juni.
Ang. viss bevillning
å tillUiggsstaten
för
år 1920.
(Forts.)
jag ber herr Nyländer komma ihåg, vad jag nu säger _— sagt, att
jag icke trängt in i frågan, jag har endast sagt, att jag icke kontrollerat
de siffror, jag anfört såsom stöd för mitt påstående, att en förhöjning
av skatteprooenten icke gör så mycket. Det hjälper icke,
vad herr Nyländer påstår, ty det är så. Själva frågan har jag nog
diskuterat här förut och haft anledning att närmare begrunda.
Vidare vill jag säga herr Nyländer, att det är så, att jag är
näringsidkare, men jag sitter icke här såsom någon agent för några
särintressen. Om jag hade varit det, då är det alldeles uppenbart,
att jag vid behandlingen av varje skatteförslag skulle ställt mig på
den sida, där herr Nyländer alltid finnes i dessa frågor. Men det
kan jag icke, ty min princip, då det gäller beskattningsfrågor, är,
att de starka skola bära de svagas bördor och att dem, som mycket
är givet, från dem skall mycket bliva utkrävt. Det hjälper sedan
icke, om det går ut över mig själv och mina yrkeskamrater.
Då jag vänder mig mot de andra talarna, skall jag bli ännu
mera kortfattad. Till herr Röing ber jag att få säga, att jag icke
riktat något klander mot herr statsrådet och chefen för finansdepartementet,
ty han har uppfyllt, vad han ställde i utsikt, då han taladehär
den 3 maj 1919. Han har icke framlagt något krav på införande
av någon ny rusdrycksbeskattning. Det är andra personer, som
gjort det. Sålunda får icke mitt uttalande tagas som något klander,
riktat mot statsrådet Thorsson, och jag skulle vilja uttala den förmodan,
att om herr statsrådet haft anledning att sysselsätta sig med
detta ärende inom regeringen, skulle han med hänsyn till detta yttrande
näppeligen lagt fram det förslag, som här föreligger.
I viss mån nödgas jag också säga till min gode vän på Smålandsbänken
detsamma som till herr Nyländer så till vida, att han uppenbarligen
har missuppfattat mitt anförande. Jag har icke gjort någon
anmärkning mot honom. Jag har citerat hans anförande förra året
och sagt, att detsamma till punkt och pricka gäller ännu i dag.
Slutligen, herr talman, vill jag förklara, att jag icke kommer
att begära votering med hänsyn till den situation, vi för närvarande
befinna oss i, då nämligen ett flertal av kammarens ledamöter äro
frånvarande. Endast. med hänsyn härtill och då jag icke vill, att
ett eventuellt bifall till mitt avslagsyrkande skall vara grundat på
en så ringa minoritet av kammarens ledamöter, som i så fall skulle
bli fallet, kommer jag för min del icke att begära votering.
Herr Röing: Herr talman! Efter den siste ärade talarens
upplysningar kunde jag ha avstått från ordet.
Jag begärde ordet med anledning av att ett par av kammarens
ledamöter uppenbarligen missförstått bevillningsutskottets förslag
i ett hänseende. De ha trott, att skatten på 2 kronor per liter
skulle drabba den kvantitet spritdrycker, som man erhåller hos det
bolag, hos vilket man har motbok. Men den skatten drabbar endast
de spritdrycker, som utskänkningsvis serveras å restaurangerna, då
däremot den procentuella skatten drabbar alla de spritdrycker, som
utminuteras genom de olika försäljningsbolagen.
Torsdagen den 17 juni.
19 Nr 88.
Förutom denna upplysning tillåter jag mig påpeka, att den
springande punkten i denna fråga för de organiserade nykterhetsvännerna
och förbudsvännerna borde vara: är denna spritaccis lagd
på samma sätt som i fjol, eller så, att var och en genom att betala
en viss accis kan erhålla en viss kvantitet spirituösa utöver den, som
man annars får på sin motbok utan accis? Nej, så är den nu föreslagna
accisen icke lagd. Man får icke genom att betala denna accis
någon som helst fördel i fråga om den kvantitet man får ut, utan
varje liter, man uttar inom den tillåtna kvantiteten, beskattas lika
med samma skatteprocent.
Herr Nyländer: Jag vill endast inför kammaren försäkra
herr Hamrin, att jag icke kommer att justera mitt anförande något
vidare, men jag vill också uttala den förhoppningen, att herr Hamrin
icke justerar sitt anförande så, att mitt gensvar kommer att hänga i
luften.
Herr Månsson i Hagaström: Jag har intet yrkande, men
vill endast göra den anmärkningen, att om jag varit med i utskottet,
då man behandlade detta ärende, vilket jag icke var, så hade jag
anslutit mig till reservationen. Jag skulle gjort detta, icke därför
att jag i och för sig är emot en spritaccis, tvärtom har jag alltid
framhållit, att tobak och sprit har under gamla tider aldrig någon
haft pris för eller hållit hand över. Nej, jag skulle ha reserverat
mig, därför att jag betraktar avgifter, pålagda tobak och sprit, såsom
en skadegörelseavgift, såsom förskottsböter, vilka den konsumerande
har att erlägga och varmed han på förhand betalar samhället
för de skador han åsamkar detta genom användande av sprit och
tobak.
Nu anser jag, att denna gräns redan blivit överskriden. Man
kan ju tvista om var gränsen skall ligga och hur högt jag skall
betala spritdryckerna och tobaken, för att samhället skall ha full
ersättning för den skada och de förluster, som förorsakas detsamma
genom användande av sprit och tobak. Jag tror, att den gränsen
nu är både nådd och överskriden, och att man fåT vara mycket betänksam,
innan man går vidare på denna väg.
Det är emellertid även ett annat skäl till att jag skulle reserverat
mig mot utskottets beslut, och det är, att jag märkt, att man
icke är så förfärligt omsorgsfull, när det gäller att samla in de
smnlor till statskassan, som man kunde få utan någon skattetunga.
Jag tänker nu på det sätt, varpå tobak smonopolet i vissa fall går
till väga. Om man går ut bär i staden och går in i en hel mängd
cigarraffärer eller till och med om man följer med statens tåg eller
går in på en statens järnvägars restaurang och frågar efter monopolcigarrer,
så får man till svar: Det ha vi icke. Frågar man efter
orsaken härtill, så svara somliga: Vi vilja icke ha monopolets varor,
eller också: Vi kunna icke få så mycket därav, som vi vilja ha.
Ja, men ett kunna de. De kunna taga in utländska 3-öres -
Ang. viss bevillning
å tillläggsstaten
för
år 1920.
(Forts.)
Nr 88. 20
Torsdagen den 17 juni.
Ang. viss bevillning
å tillläggsstaten
för
år 1920.
(Forte.)
cigarrer av utslaste slag och taga 75 öre och 1 kr. för dem. Det finnes
samhällen i Sverige, där det är omöjligt att uppdriva en monopolcigarr,
imen där man har ett överflöd på främmande 3-, 4-örescigarrer,
och dessa kosta 60, 75, 80 öre och 1 kr.
Jag menar, att skall man ha ett tohaksmonopol för att därtmed
skaffa staten inkomster, så skall det vara ett monopol, som
är tätt, så att icke hälften av inkomsterna rinner ut genom hål i
botten och kommer fullständigt ovidkommande människor tillgodo.
Nu är det dock så, att en hel mängd cigarraffärer bär i staden och
annorstädes förestås av unga män, som äro fullständigt arbetsföra
och som kunde syssla med annat arbete än att stå och sälja cigarrer.
Jag ville därför, att vi i utskottet skulle begagna oss av vår
motionsrätt för att lägga en sådan tull på cigarrer, så att därmed
praktiskt taget all import av cigarrer bleve omöjliggjord, naturligtvis
under förutsättning att tobaksmonopolet icke i sina priser på
varan utnyttjade det läge vi koimmit i.
Det förslaget ville emellertid vederbörande utskott icke gå med
på, och det ,synes mig vittna om, att man där icke alls är angelägen
om att taga vara på de smulor, som så väl behövas i statskassan,
utan resonerar som så, att kan det bara rinna ut till privata personer,
även om man därigenom skulle förvandla arbetsdugliga människor
till dagdrivare, så får det gärna ske, ty det privata initiativet
skall alltid gå före det samhälleliga intresset. Det är en åsikt,
som alltid varit gällande i riksdagens bevillningsutskott.
Härmed var överläggningen slutad. Efter av herr talmannen
givna propositioner först på bifall till utskottets hemställan samt vidare
på avslag därå, biföll kammaren utskottets hemställan.
§ 6.
Härpå föredrogs bevillningsutskottets betänkande, nr 46, angående
beräkning av bevillningarna för år 1921.
Punkterna 1—12.
Yad utskottet hemställt bifölls.
Punkten 13.
Lades till handlingarna.
Punkterna U och 15.
Vad utskottet hemställt bifölls.
§ 7.
Slutligen föredrogos vart för sig bevillningsutskottets betänkande
och memorial:
Torsdagen den 17 juni.
21 Nr 88.
nr 47, i anledning av väckt motion angående beräkning av statsverkets
inkomst av rusdrycksbeskattning m. m.;
nr 48, angående ersättning åt av utskottet vid behandling av vissa
ärenden anlitade biträden; och .
nr 49, angående beviljande av medel till särskild ersättning åt
tjänstemän hos utskottet.
Kammaren biföll vad utskottet i nämnda betänkande och memorial
hemställt.
§ 8.
Anmäldes och godkändes följande förslag till riksdagens skrivelser
till Konnugen, nämligen
från statsutskottet:
nr 4, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för
år 1921 fjärde huvudtitel innefattande anslagen till försvarsdeparte
nr
6, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för
år 1921 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet
\
nr 371, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för anläggning av en statsbana från
Hultabo station å statsbanan Dagarn—Hultebo till Riddarhyttans
gruvfält jämte en i ämnet väckt motion;
nr 380, angående Kungl. Maj:ts framställning om avsättning av
medel för bestridande av dyrtidskostnader vid armén;
nr 383, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i punkt 42 under åttonde
huvudtiteln av statsverkspropositionen, dels ock i särskild proposition,
nr 293, gjorda framställningar angående bidrag till avlönande
av svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder m. m.;
nr 385, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid tekniska skolorna i Stockholm
och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan
i Borås;
nr 386, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande
av bostäder för tullverkets personal vid Värtahamnen i
Stockholm;
nr 387, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1920—1921 åt dels
kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt vissa extra
ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner jämte
en i ämnet väckt motion;
nr 388, i anledning av väckta motioner om anslag till bekämpande
av olaga brännvinstillverkning;
nr 390, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig
löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren; och
nr 407, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
Nr 83.
22 Torsdagen den 17 juni.
gjorda framställning angående avsättning för år 1921 till statsverkets
fond av rusdrycksmedel;
från bevillningsutskottet:
nr 320, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till
förordning om punsobskatt;
nr 4l7, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till dels förordning om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 i förordningen
den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning, dels ock förordning
om ändrad lydelse av 15, 16 och 19 §§ i förordningen den 19
november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva; och
nr 418, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner dels med
förslag till förordning angående vissa ändringar i förordningen den
19 november 1914 angående stämpelavgiften, dels ock med förslag
till förordningen om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften;
från sammansatta banko- och andra lagutskottet:
nr 426, i anledning av väckt motion om anslag till en flottledslånefond;
från
jordbruksutskottet:
nr 321, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
anslag till lantmäteriväsendet m. m. jämte tre i ämnet väckta motioner;
nr
322, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering
för domänverkets personal ävensom en i ämnet väckt motion;
onr
323, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
i fråga om antalet av vissa befattningar vid domänverket;
nr 324, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till statens skogsskolor och skogshushållning i allmänhet m. m.;
nr 325, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning
av anslagen för tillsyn å enskildas skogar;
nr 326, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ny
stat för statens skogsförsöksanstalt;
nr 327, i anledning av väckta motioner om vidtagande av åtgärder
för tillgodoseende av elektrisk energi för landsbygden i det område,
som omfattas av sydsvenska kraftaktiebolaget;
nr 411, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i. statens tjänst m. m., i vad rör jordbruksärenden;
•ii ?r 1 anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid domänverket;
nr 413, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig
löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila
statsförvaltningen ävensom angående förstärkning av det till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom samma förvaltning samt
23 Nr 88.
Torsdagen den 17 juni.
till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel i vad rör jordbruks
nr
414, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till lanthushållningsskolan vid Rimforsa; 0
nr 415, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående anslag
till anordnande av en allmän jordbruksräkning; och
nr 416, i anledning av vissa utav Kungl._ Maj :t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar jämte två i ämnet väckta motioner;
-
från första sammansatta stats- och andra lagutskottet.
nr 440, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag
till lag om ytterligare minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga
av 1919 års klass;
nr 441, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om befrielse för vissa värnpliktiga av 1917 års klass från
fullgörande av en repetitionsövning; och . .
nr 442, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag
till lag om ändrad utbildningstid för värpliktiga av 1920 års klass;
samt
från bankoutskottet:
nr 432, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst
m. fl.; „ , ,
nr 433, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg
för år 1920 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare;
nr 434, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om vissa ändringar i lagen den 11 oktober 1907 angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension; och . o
nr 435, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig
löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila
statsförvaltningen ävensom angående förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till
vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, i vad den avser pensionsoch
indragningsstaterna.
§ 9-
Till bordläggning anmäldes:
konstitutionsutskottets utlåtanden:
nr 64, i anledning av vissa förslag om ändrad lydelse i vissa
delar av den av 1919 års lagtima riksdag villkorligt antagna nya
lagen om val till riksdagen; och
nr 65, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse av 18 § 1, 10, 11, 45 och 53 punkterna i
lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909 m. m.;
Nr 83. 24
Torsdagen den 17 juni.
statsutskottets:
utlåtande, nr 238, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angåendebidrag
till landsting och städer, som icke deltaga i landsting; och
memorial, nr 239, angående beviljande för innevarande års riksdag
av visst belopp till gratifikationer åt tjänstemän hos statsutskottet;
sammansatta
stats-, bevillnings- och första lagutskottets memorial
:
nr 4, med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande
sammansatta stats-, bevillnings- och första lagutskottets utlåtande
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 416 med förslag
till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring
m. m. ävensom i anledning därav väckta motioner; och
nr 5, angående ersättning åt utskottets sekreterare m. fl.;
bankoutskottets utlåtande, nr 87, angående vissa ändringar i
bankoreglementet; samt
andra särskilda utskottets memorial, nr 6, angående avlöning åt
dess tjänstemän, m. m.
§ 10.
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 2,56 e. m.
In fidem
Per Cronvalh
Fredagen den 18 juni.
25
Nr 88.
Fredagen den 18 juni.
Kl. 2 e. m.
§ 1.
Justerades protokollelt för den 12 innevarande juni.
§ 2.
Föredrogos vart efter annat:
konstitutionsutskottets utlåtanden:
nr 64, i anledning av vissa förslag om ändrad lydelse i vissa
delar av den av 1919 års lagtima riksdag villkorligt antagna nya
lagen om val till riksdagen; och
nr 65, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 18 § 1, 10, 11, 45 och 53 punkterna
i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909 m. m.;
statsutskottets:
utlåtande, nr 238, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående
bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting;
och
memorial, nr 239, angående beviljande för innevarande års riksdag
av visst belopp till gratifikationer åt tjänstemän hos statsutskottet,
sammansatta stats-, bevillnings- och första lagutskottets memorial:
nr
4, med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande
sammansatta stats-, bevillnings- och första lagutskottets utlåtande
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 416 med
förslag till lag med vissa ändrade ibestämmelser mot oskälig hyresstegring
m. m. ävensom i anledning därav väckta motioner; och
nr 5, angående ersättning åt utskottets sekreterare m. fl.;
bankoutskottets utlåtande, nr 87, angående vissa ändringar i
bankoreglementet; samt andra särskilda utskottets memorial nr 6,
angående avlöning åt dess tjänstemän m. m.
Nr 83. 26
Fredagen den 18 juni.
Kammaren biföll vad utskotten i nämnda utlåtanden och memorial
hemställt.
§ 3.
iZSitufcLl « Ordet lämnades härefter på begäran till herr E. A. Nilsson i
tementet för- Örebro, som yttrade:
varade
handlingar. Herr E. A. N i 1 s o n i Örebro, som yttrade: Herr talman, mina
herrar! Under årets cLeobargedebatt anförde jag, med anledning av
anmärkningen om att en del handlingar i civildepartementet ej kunnat
tillhandahållas konstitutionsutskottet, ett exempel på, huru viktiga
papper förut kunnat bliva undanlagda, nämligen återfinnandet av vissa
handlingar, som förvarats i ett skåp inom justitiedepartementet, vilket
under flera år statt last och icke blivit öppnat, emedan nyckeln
förkommit. Med anledning härav har statssekreteraren i detta departement
tillställt mig en redogörelse för händelseförloppet, vilken lyder
som följer:
»I det rum i justitiedepartementets förutvarande lokaler, som
disponerades av andre ledamoten å lagbyrån, stod under de senaste
åren före departementets flyttning ett vanligt skåp av trä — således
ej alls något kassaskåp —, som var låst och vartill nyckeln ej kunde
återfinnas i departementet. Strax i början av min tjänstgöring som
expeditionschef i departementet — antagligen redan år 1913 — meddelades
mig, att i detta skåp förvarades »Karlstadshandlingar». Nyckeln
till skåpet antogs ursprungligen hava innehafts av någon av de
justitiedepartementets ämbetsmän, som närvarit vid Karlstadskonferensen.
Att det just varit förutvarande byråchefen för lagärenden i
departementet, numera landshövdingen Hammarskjöld, som ursprungligen
haft hand om nyckeln, har aldrig anförts som säkert. Landshövding
Hammarskjöld har uppgivit, att det ju vore möjligt, att han ursprungligen
haft nyckeln till skåpet, men att det givetvis så långt —
nu nära 15 år — efteråt ej vore honom möjligt att med säkerhet uppgiva,
huru därmed förhållit sig. Det torde emellertid inte ha åtminstone
under de senare åren funnits en enda tjänsteman i departementet —
det tror jag mig med säkerhet kunna påstå — som icke känt detta
»Karlstadsskåp» och att där enligt tradition förvarades en del handlingar
hörande till Karlstadskonferensen.
Vid flera tillfällen under herr Hammarskjölds statsministertid
var fråga uppe om att skåpet skulle öppnas och de där förvarade handlingarna
genomgås och förflyttas till annan plats, men något sådant
blev dock då ej av.
Kort tid efter det herr Löfgren blivit justitieminister meddelade
jag eller en av departementets tjänstemän i min närvaro — jag kan
ej nu erinra mig vilketdera — herr Löfgren detta skåps historia och
yad där förvarades samt att fråga varit uppe om skåpets öppnande.
Aven,herr Löfgren tyckte, att detta vore lämpligt, och det bestämdes,
att sa skulle ske vid något tillfälle, då även dåvarande exellensen
Hellner kunde närvara. Saken var flera gånger på tal, men av öpp
-
Fredagen (leu 18 juni.
27 Nr
nandet blev det intet av förr än vid senaste årsskiftet en särskild anledning
därtill yppades. En stockholmsadvokat, som var ombud i
ett vattenrättsmål, berörande ett svenskt-norskt vattendrag, förfrågade
sig hos mig, om möjligen i justitiedepartementet kunde förvaras
några förarbeten till konventionen den 2G oktober 1905 mellan Sverige
och Norge angående genmensamma sjöar och vattendrag, vilka förarbeten
skulle kunna vara ägnade att belysa den rätta förståelsen av en
viss punkt i nämnda konvention. Jag omnämnde då, att dylika förarbeten
möjligen kunde finnas bland de uti ifrågavarande skåp förvarade
»Karlstadshandlingarna», och att jag därför skulle söka ombestyra,
att skåpet med första öppnades. Jag anmälde detta för herr Löfgren,
varefter viss tid utsattes för skåpets öppnande. Redan dessförinnan
hade jag för säkerhets skull låtit en av departementets ämbetsmän
tillskriva landshövding Hammarskjöld med förfrågan om nyckeln
möjligen dåmera av honom återfunnits, varpå nekande svar erhölls.
På den utsatta tiden — det torde ha varit den 9 januari i år —
dyrkades skåpet upp av en tillkallad smed i närvaro av herr Löfgren
samt dåvarande exellensema Edén och Hellner samt en del av departementets
ämbetsmän. Skåpet befanns innehålla, såsom väntat var, en
del »Karlstadshandlingar» samt dessutom en del andra, icke officiella
handlingar.
Då icke långt därefter ett skrivbord, som vid tiden för Karlstadshandlingarna
var justitieministerns, men under senare åren intill
lokalförflyttningen tjänstgjort som expeditionschefens, skulle sändas
bort till reparation, anträffades, undangömd bland några oviktiga
handlingar i en låda, en nyckel, som faktiskt passar till det enkla lås,
varmed skåpet är försett. Att denna nyckel är den för skåpet avsedda
eller i allt fall en reservnyckel till skåpet, är ju antagligt, men
har ej kunnat med säkerhet konstateras.»
I en del detaljer synes denna redogörelse något avvika från den
framställning jag återgivit — så bland annat däruti, att skåpet ifråga
ej varit ett kassaskåp, såsom jag uppgivit, utan ett vanligt träskåp.
Till förklaring av mitt misstag i denna punkt torde lända, att jag för
min del både antagit såsom självklart, att så viktiga handlingar skulle
förvaras i kassaskåp — i sak blir förhållandet blott ännu mera anmärkningsvärt,
när det nu visar sig ha varit ett träskåp. För övrigt
har jag icke ansett erforderligt att underställa min sagesman den.av
statssekreteraren lämnade redogörelsen, :Som jag saknar anledning
att ej godtaga. Det torde vara nog att anmärka, att om densamma också
beriktigar en eller annan detalj av min framställning, sakförhållandet
i det väsentliga dock befinnes ha varit sådant, som sagt —^ eller
att en del synnerligen viktiga handlingar verkligen under dessa, år legat
undangömda i detta famösa skåp utan nyckel. Om »traditionen»
inom justitiedepartementet, såsom statssekreteraren meddelar, gått ut
på att dessa handlingar rört Karlstadskonferensen, så blir det hela icke
därmed mindre egendomligt, och jag kan tillägga, att det för samtliga
de vid skåpets öppnande närvarande var milt sagt en överraskning att
finna, vilka dessa Karlstadshandlingar i själva verket voro, som nu
påträffades på en sådan plats.
Ang. visaa i
justitiedepartementet
förvarade
handlingar.
(Korta.)
Nr 83. 28
Fredagen den 18 juni.
§ 4.
Herr talmannen meddelade, att hans excellens herr statsministern
tillkännagivit, att han vid morgondagens sammanträde ämnade
besvara herr Hages till honom framställda spörsmål angående åtgärder
för motarbetande av den ständigt fortgående prisfördyringen.
§ 5.
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 2,22 e. m. för
att åter sammanträda kl. 8 e. m., då enligt utfärdat anslag detta
plenum komme att fortsättas.
In fidem
Per Cronvall.
Fredagen den 18 juni.
Kl. 8 e. m.
Portsattes det på middagen började sammanträdet.
§ I
Herr
statsrådet Undén avlämnade Kungl. Maj:ts proposition, nr
439, med förslag till lag om ikraftträdande av lagen den 11 juni 1920
om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen.
Denna proposition blev på begäran genast remitterad till konstitutionsutskottet.
På hemställan av herr talmannen beslöt kammaren nu att avbryta
förhandlingarna för att åter upptaga dem kl. 8.20 e. m.; och
åtskildes kammarens ledamöter kl. 8.8 e. m.
§ 2.
Sedan herr talmannen och kammarens ledamöter på utsatt tid
åter samlats i kammarens plenisal, anmäldes och godkändes följande
förslag till riksdagens skrivelser till Konungen, nämligen
från konstitutionsutskottet:
nr 461, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till
ändrad lydelse av § 31 regeringsformen;
nr 462, i anledning av vissa förslag om ändrad lydelse i vissa
delar av den av 1919 års lagtima riksdag villkorligt antagna nya
lagen om val till riksdagen; och
Fredagen den 18 juni
29 Nr 88.
nr 463, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse av 18 § 1, 10, 11, 45 och 53 punkterna i lagen
om val till riksdagen den 26 maj 1909 m. m.;
från statsutskottet:
nr 1 A, angående regleringen av utgifterna under riksstateus
för år 1921 första huvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hovooh
slottsstaterna;
nr 1 B, angående regeringen av utgifterna under tillåggsstatens
för år 1920 första huvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hovoch
slottsstaterna;
nr 402, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag till riksdags- och revdsionskostnader;
nr
403, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag till räntor a statsskäl
nr
404, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden
* octi
nr 427, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för medling i arbetstvister m. m.;
från sammansatta stats-, bevillnings- och första lagutskottet:
nr 467, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring
m. m. ävensom i anledning därav väckta motioner;
nr 468, i anledning av Kungl. Ma:jts proposition till riksdagen
angående vissa anslag och lån till främjande av bostadsproduktionen
m. m. jämte i ämnet väckta motioner; och
nr 469, i anledning av Kungl. Maj ds proposition till riksdagen
med förslag till förordning om hyresvärdestegringsskatt jämte i ämnet
väckta motioner;
från andra särskilda utskottet:
nr 444, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till
kommunalskattelag m. m. jämte inom riksdagen i ämnet väckta motioner;
. . , ...
nr 445, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till
förordning angående vissa ändringar i förordningen den 23 oktober
1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
*
nr 446, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag
till förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921 års
taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt;
nr 447, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag
till förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921 ars
taxering till kommunal inkomstskatt; och
nr 448, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag
Nr 88. 30
Fredagen den 18 juni.
till lag om ändrad lydelse av 4 och 7 §§ i lagen den 30 juni 1913 om
allmän pensionsförsäkring;
från statsutskottet:
nr 381, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg
för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter
jämte i ämnet väckta motioner;
nr 387, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upphävande
av den vissa statstjänstemän tillkommande rätt till anmärkningsarvode;
nr
397, i anledning av väckta motioner om anslag till utförande
av byggnadsarbeten vid kronprinsessan Viktorias kustsanatorium i
Barkåkra;
nr 398, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner;
nr 399, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande
av en ny statens vårdanstalt för alkoholister;
nr 400, i anledning av väckta motioner rörande den s. k. Storängsbanken
å bandelen Graversfors—Åby;
nr 401, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd
åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner;
nr
405, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande
av varukredit åt vissa nödlidande länder;
nr 406, i anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 437 gjorda
framställningar om anvisande av anslag för täckande av driftförlust
vid postverket under år 1920 samt om återbetalning av vissa
tillfälliga lånemedel;
nr 408, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för oförutsedda utgifter;
nr 409, i anledning av väckt motion om höjande av statsrådslönerna;
nr
410, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag
för bekämpande av arbetslösheten;
nr 424, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till nordiska museet för beredande av tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg åt viss personal;
. nr 425, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig
löneförbättring åt viss lärarpersonal vid kommunala mellanskolor;
och
nr 443, i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln
a,v statsverkspropositionen och under sjätte huvudtiteln av propositionen
om tilläggsstat för år 1920 gjorda framställningar om anslag
för gäldande av kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens
begränsning m. m.;
från bevillningsutskottet:
nr 429, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
Fredagen den 18 juni.
31 Nr 88.
förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 2 i förordningen den 6
augusti 1894 angående mantalsskrivning;
nr 430, angående uppförande av viss bevillning å tilläggsstaten
för år 1920; och
nr 431, angående beräkning av bevillningarna för år 1921;
från jordbruksutskottet:
nr 9 A, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;
nr
9 B, angående reglering av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1920 nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;
och
nr 459, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg
för år 1920 åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor
samt lantbruksskolor; samt
från riksdagens kansli:
nr 366, angående vidtagande av åtgärder för åstadkommande av
en djuphamn å Sveriges sydkust;
nr 367, angående beredande av anslag utav statsmedel till svensk
biblioteksverksamhet i utlandet;
nr 368, i fråga om motarbetande av oregelbunden arbetstillgång;
nr 449, angående vidtagande av åtgärder till främjande av skandinaviskt
samarbete i lagstiftningsfrågor m. m.;
nr 450, angående ersättning i vissa fall till pastorat för kostnaderna
för nybyggnadsskyldighet å prästerligt löneboställe;
nr 451, angående utredning om förändringar i ämbetsverkens
organisation och arbetssätt för åstadkommande av en effektiv begränsning
av statens administrationskostnader; och
nr 452, angående utgivande av billiga folkupplagor av vissa
författares skrifter.
§ 3.
Till bordläggning anmäldes:
konstitutionsutskottets utlåtande, nr 66, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ikraftträdande av lagen
den 11 juni 1920 om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen
;
statsiutskottets memorial:
nr 240 A, angående statsregleringen för år 1921; och
nr 240 B, angående regleringen av tilläggsstaten till riksstaten
för år 1920; samt
bankoutskottets utlåtande, nr 93, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 7 i elfte huvudtiteln, angående bättre
pensionsförhållanden åt änkor och barn efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa.
Kr 83.
32
Lördagen den 19 juni.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 8,27 e. m.
In fidem
Per CronvcUl.
Lördagen den 19 juni.
Kl. 2 e. m.
§ I -
_ Justerades de vid kammarens sammanträde den 14 innevarande
juni förda protokollen.
Hans excellens herr statsministern Branting, som anförde:
Herr talman! Ledamoten av denna kammare, herr Hage, har till mig
med kammarens tillstånd riktat följande fråga:
Tänker regeringen taga initiativ till att åtgärder eller lagstiftning
av liknande slag, som beslutits i vissa utländska stater och varom
förslag framlagts i Norge och Danmark, fortast möjligt åstadkommas i
vårt land för motarbetande av den ständigt fortgående prisfördyringen
eller är det regeringens mening att på annat sätt inskrida för att
söka i möjligaste mån förhindra denna prisstegring?
Interpellanten har i sin motivering utförligt belyst prisfördyringen
inom olika områden av vårt näringsliv och anfört, hurusom
i England, Norge och Danmark vissa lagstiftningsåtgärder genomförts
eller föreslagits till prisfördyringens motverkande.
Jag erinrar först om att åtskilliga av interpellanten berörda
spörsmål redan i en eller annan form varit föremål för behandling
inför årets riksdag. Jag erinrar om hyresstegringslagens förlängning,
låt vara med vissa modifikationer, samt uttalanden i interpellationssvaret
i pappersprisfrågan. Särskilt har den med trustbildningarna
sammanhängande fördyringen uppmärksammats i en motion, som
föranlett riksdagsskrivelse med begäran om utredning. Hela det stora
problemet om finanspolitiska åtgärder i syfte att påverka den allmänna
prisnivån har likaledes av riksdagen upptagits i framställning
till Kungl. Maj:t med anhållan om frågans utredning.
Kungl. Maj:t har omedelbart tillmötesgått denna sista anhållan
genom tillsättande av en finanskommitté, vars preliminära rapport
väntas bliva avgiven under den allra närmaste tiden. I trustfrågan
^ FSvärja
interpellation.
§ 2.
Ordet lämnades nu på begäran till
Lördagen den 19 juni.
33 Nr 83.
är det regeringens avsikt att igångsätta utredning med utgångspunkt _ Svar å
tran riksdagens skrivelse i ämnet. _ .
Den av interpellanten åberopade utländska lagstiftningen har '' or
ingalunda nndgått regeringens uppmärksamhet. Inom justitiedeparmentet
har material i ärendet sammanförts och vissa förarbeten utförts
för att uppslag och erfarenheter från utlandet skola kunna tillgodogöras.
Chefen för justitiedepartementet har erhållit bemyndigande
att tillkalla sakkunniga beträffande framtida ockerlagstiftning.
Det torde visa sig ändamålsenligt att arbetet på detta område utföre.s
under nära känning med den avsedda trustutredningen.
Vilka åtgärder, som kunna komma under övervägande i anledning
av finanskommitténs väntade rapport kan jag naturligen icke
nu uttala mig om.
Jag är givetvis fullt enig med interpellanten i fråga om angelägenheten
att söka tillbakahålla prisfördyringen på olika områden.
Särskilt finner jag det förtjäna övervägande, huru kontroll skall kunna
åvägabringas till förebj^ggande av icke rimliga mellanhandsvinster,
vilka utan tvivel åtminstone på en hel mängd områden ha en väsentlig
andel i den prisfördyring, över vilken allmänheten med all rätt
klagar.
Såsom framgår av vad jag nu i största korthet anfört är utredningsarbete
redan igångsatt beträffande vissa delar av det omfattande
problem interpellanten berört och i andra delar komma utredningsarbeten
skyndsamt att igångsättas. Därvid kommer givetvis
att ägnas allt beäktande åt de lagstiftningsåtgärder eller förslag till
sådana i utlandet, som interpellanten i sin fråga åsyftat.
Vidare yttrade:
Herr Hage: Herr talman, mina herrar! Jag skall be att till
herr statsministern få framföra ett tack för det svar, som här har lämnats.
Trots att detta svar giver löfte om att man tänker sig att nu
vidtaga vissa åtgärder på det område, som gjorts till föremål för denna
interpellation kan jag likväl ej underlåta att säga att det synes mig,
att man dröjt väl länge på detta område. Man kan icke annat än
konstatera det förhållandet, att när det gäller dessa frågor har nog en
hel del andra länder hunnit långt före oas. Ty i dessa länder föreligga
utarbetade förslag, och i vissa fall bär t. o. m. åstadkommits lagstiftning
för att förhindra den prisfördyring, som varit föremål för
min interpellation. Man kan visserligen invända, att sådana lagar
ha vi också haft under kristiden, men jag vågar påstå, att de kristidslagar,
som existerat här, icke haft någon större effektivitet.
Dessutom har man i utlandet framlagt utarbetade förslag, och
det skulle naturligtvis ha varit synnerligen fördelaktigt, om liknande
förslag även framkommit i vårt land. Här har jag till exempel
i min hand »Förslag til midlertidig Lov om Foranstaltninger mod
urimelig Handels fort jeneste» i Norge utarbetat på grundval av den
principen, att man skall försöka åstadkomma en produktionsprisstatistik,
varigenom man skall få möjlighet att konstatera varans rimli
Andra
kammarens protokoll 1920. Nr 83. 3
Nr 83. 34
Lördagen den 19 juni.
Svar ä ga tillverkningspris samt distributio asp riset på vägen från den ur•interpellation.
sprungliga producenten ända fram till den slutliga konsumenten.
(Forte.) För män del tillät jag mig att kär i riksdagen i år väcka en motion
om att man skulle i vårt land åstadkomma en sådan produktionsprisstatistik.
En sådan statistik skulle få oerhört stor betydelse, därom
är jag alldeles övertygad och jag vill i detta sammanhang säga, att
det arbete, vari jag deltagit i en kommitté, som behandlar den officiella
statistiken, har för mig ännu klarare bevisat, vad jag hade på
känn förut, nämligen att det finnes här i landet en oerhörd massa statistik
som tryokes, vilken är mer eller mindre värdelös eller åtminstone
har mer eller mindre betydelse, under det att vi däremot sakna
statistik på stora betydelsefulla områden, när det gäller särskilt produktionen,
distributionen och konsumtionen. Jag menar alltså, att
vad vi i första hand måste komma fram till här i landet är att försöka
åstadkomma något slags samlad bild av hela detta ekonomiska
område. Det är nog så, att därvidlag har man oerhört ringa kännedom
om verkliga förhållandet. Detta gör att personer, som visserligen
ha på känn, att dessa förhållanden utvecklat sig på ett sådant sätt,
att de blivit ekonomiskt tyngande för konsumenterna, i alla fall icke
kunna bevisa, att det är så och detta just på grund därav, att man
saknar statistik, saknar siffror att lägga till grund för alla de påståenden,
som säkerligen skulle kunna göras i detta avseende, om man
hade en sådan statistik och sådana utredningar.
Jag vågar alltså säga, att åt hela detta område om prisbildningen
in. m. bär ägnats ett oerhört ringa intresse i detta land av de
sittande regeringarna liksom av riksdagen, och jag tror för min del
att det är nödvändigt, att man under den kommande tiden ägnar mera
uppmärksamhet åt hela denna ekonomiska fråga. Man bär ju
på känn detta: råd betyder det, att de fattigare klasserna kunnat
erövra den politiska makten, om de icke kunna göra något, när det gäller
ekonomiska frågor? Då måste man saga, att detta erövrande av
den politiska makten icke varit till någon nytta; det åstadkommes därmed
intet resultat, om man icke kan tränga in på den ekonomiska
frågan och där åstadkomma en lagstiftning och åtgärder, varigenom
man kan höja och förbättra de arbetande klassernas ställning. Jag
tror alltså, att det är nödvändigt att under den kommande tiden få
mera klarhet och mera material och att få alla dessa frågor mera
genomdebatterade och mera undersökta, än vad hittills varit fallet.
I detta sammanhang vill jag erinra om att till exempel även i
vårt andra grannland Danmark föreligger ett förslag till lag om prisreglering.
Detta lagförslag är byggt på att man skall försöka åstadkomma,
att avancen bringas ned till de proportioner, som rådde före
kriget. Jag tror, att felet med att vi nu ha så höga priser och att dessa
priser för konsumenterna ökas ständigt och jämt, ligger i det förhållandet,
att mellanhänderna vant sig vid att taga kristidsavance.
Nu har man. som sagt, i Danmark framlagt, ett förslag, som går
ut på, att man skall undersöka dessa förhållanden, att, man skall
söka utröna beträffande varje särskild vara, vilken den verkliga mellanhandsförtjänsten
rimligen bör vara, och sträva till att bringa ned
35 Nr 83.
Lördagen den 19 juni.
Jen till Jen nivå, som denna avance både iöre kriget, k Öl man del
tror jag, att man mycket bestämt kan konstatera med en mångfald
exempel, hurusom bär x vart land denna avance är alldeles orimligt
stor. Det var en medlem av denna kammare som stack mig i handen
några uppgifter angående prisfördyring på ett särskilt område. Han
visade mig två avräkningar, som jaguar bär i min hand. Det var
fråga om leverans av vissa tyger från en grosshandelsaffär till en
detaljhandel. Man kan genom den ena av dessa notor konstatera,
hurusom i ett fall inköpspriset per enhet var 6:55 kronor och försäljningspriset
13: 60 kronor •— alltså över 100 procents avance.
Enligt den andra notan, som också gäller tyger, utgjorde ayancen
skillnaden mellan kronor 1: so och 3: so, alltså även där ungefär 100
procent. Samma person, som känner en man som är synnerligen val
insatt i skobranschen, hade från denne man fått den uppgiften, att när
det gäller skobranschen behövs det pa grund av den. störa avance,
som lägges på varan en mycket liten genomsnittsförsäljning per dag
för att en affär skall bära sig. Man lär nämligen endast behöva sälja
omkring fyra par skodon genomsnittligt om dagen, för att affären
skulle fullständigt bära sig. Man förstår, vilket oerhört nationalekonomiskt
slöseri det är att för försäljning av fyra par skor om dagen
uppehålla en hel butik med ägare, biträden och lokaler m. m. Man
förstår, att hela denna verksamhet måste nationalekonomiskt trycka
ned hela konsumentklassen, när den är lagd på sådant sätt, som
Svar å
interpellation
(Forts.)
den är. ...
I detta sammanhang skall jag tala om en liten historia, som
berättades av en medlem av riksdagen, som också är fackman, när det
gäller skoaffärer. Han var ute och reste någon gång före kriget och
skulle köpa sig ett par skor — själv var han resande i skobranschen.
Han gick in i en affär och frågade efter ett märke, som han själv
brukade föra, och då fick han konstaterat, att han skulle få betala
24 kronor för ett par skor, som han själv sålde för 12 kronor med
inräknande av sin egen förtjänst. Man förstår alltså, att på detta område
bedrives ett oerhört ocker.
Samma är också i stor utsträckning förhållandet, när det gäller
jordbruksprodukter. Genom samtal med lantmän i kammaren har jag
fått utrönt, att i många fall åstadkomma mellanhänderna ett utsugande
å bägge håll, både av konsumenterna och av producenterna. Detta
har man tänkt på i andra länder, och där har man försökt slå in på den
vägen att söka närma konsumenterna och producenterna, och det är
ju meningen, att vi skulle försöka komma fram till något sådant här i
landet också. Härvid har man i vissa utländska stater tillgripit
vissa kommunala åtgärder, inrättat hallar, försäljningslokaler, där
man har officiella prisnoteringar, och dessa prisnoteringar äro sådana,
att lantmannen vet, att han icke kan få högre betalning, än vad dessa
prisnoterigar giva vid handen. Detta gör, att han för sin del är
mycket villig att lämna in sina produkter där, och i stället för att det
uppstår en hel mängd försäljningsställen, där små lanthandlare
eller mellanhänder stå var och en med sitt lilla lager och försälja en
mindre kvantitet, vilket resulterar i höjande av varans pris, blir det,
Nr 83 36
Lördagen den 19 juni.
Svar å antar jag i många fall i stället en ‘koncentrering av hela försäljningen,
interpellation. j dessa hallar försäljas en större kvantitet varor per försäljnings
(F°rts.
) ställe, och följden av detta förhållande måste bli, att påläggspriset på
dessa varor blir mindre.
J ag tror för min del alltså, att vi måste se till, att vi både i fråga
om industriprodukter och ifråga om jordbruksprodukter försöka åstadkomma
en lagstiftning eller ett inskridande på annat sätt, så att man
får mera tillfredsställande förhållanden på detta område.
Jag vill i detta sammanhang erinra om herr statsministerns omnämnande
av riksdagens skrivelse angående åstadkommande av någon
lagstiftning mot trusterna. Detta inskridande omfattar emellertid icke
hela det område som här berörts, ty det finns prisfördyringar som falla
utanför den fördyring som åstadkommes genom trusterna. Jag är
alltså övertygad om, att skall man i någon mån kunna åstadkomma
en prissänkning på våra produkter, då måste man gå alla dessa vägar:
man måste försöka åstadkomma något genom den finanskommitté
som är tillsatt, men man måste även vidtaga åtgärder med avseende
på trusterna och likaså försöka åvägabringa åtgärder som i övrigt
gå ut på att minska förtjänsten för mellanhänder och för andra.
Trots att jag naturligtvis icke har någon överdriven förhoppning
om att man inom det privatkapitalistiska samhället skall kunna
åstadkomma alltför mycket i den här frågan, hoppas jag likväl med
anledning av det svar, som bär avgivits, att åtgärder fortast möjligt
skola vidtagas på detta område. Det förhåller sig nämligen så — det
vagar jag bestämt pasta — att folket ute i landet verkligen fordrar, att
det göres något. Sedan jag väckt denna interpellation, har jag från
olika håll och från personer inom olika samhällsklasser fått mottaga
ett mycket stort antal skrivelser, där man uttalat sin sympati för
att denna fråga förts fram i riksdagen. Jag är övertygad om, att
mycket störa befolkningslager förvänta, att regeringen" fortast möjligt
verkligen söker åstadkomma något evad det avser denna stora
och betydelsefulla prisfråga.
§ 3.
Föredrogs konstitutionsutskottets utlåtande, nr 66, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ikraftträdande
av lagen den 11 juni 1920 om ändring i vissa delar av lagen om val
till riksdagen; och biföll kammaren därvid utskottets hemställan.
§ 4.
Vidare föredrogs statsutskottets memorial, nr 240 A, angående
statsregleringen för år 1921.
Punkterna 1—12.
Vad utskottet hemställt bifölls.
Punkterna 13 och 13.
Lades till handlingarna.
Lördagen deu 19 juni.
37 Kr 83.
Punkterna 15 och 16.
Vad utskottet hemställt bifölls.
§ 5.
Härefter föredrogs statsutskottets memorial, nr 240 B, angående
regleringen av tilläggsstaten till riksstaten för ar 1920.
Punkterna 1—7.
Vad utskottat hemställt bifölls.
Punkterna 8 och 9.
Lades till handlingarna.
Punkten, 10.
Utskottets hemställan bifölls.
§ 6.
Bankoutskottets nu föredragna utlåtande, nr 93, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 7 i elfte huvudtiteln,
angående bättre p e n s i o n s fÖ rh ål 1 ande n åt änkor och barn efter delägare
i prästerskapets änke- och pupillkassa lades till handlingarna.
§ 7.
Anmäldes konstitution sutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 466, till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition
med förslag till lag om ikraftträdande av lagen den 11 juni 1920
om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen; och godkändes
förslaget under förutsättning att första kammaren komme att bifalla
utskottets hemställan i dess utlåtande nr 66.
§ 8.
Vidare anmäldes och godkändes riksdagens kanslis förslag till
§§ i riksdagsbeslutet:
nr 118, angående förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen;
nr
119, angående förslag till ändrad lydelse av § 14 riksdagsordningen
ävensom till övergångsbestämmelse;
nr 120, angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen;
nr
121, angående förslag till kommunalskattelag m. m.;
nr 122, angående förslag till förordning angående vissa ändringar
i förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter;
nr 123, angående'' förslag till förordning med särskilda bestäm -
Nr 83. 38 Lördagen den 19 juni.
melser om avdrag vid 1921 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt;
nr
124, angående förslag till förordning med särskilda bestämmelser
om avdrag vid 1921 års taxering till bevillning av inkomst;
nr 125, angående förslag till lag om ändrad lydelse av 4 och 7
§§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring;
nr 126, angående åvägabringande av utredning och förslag beträffande
ändring i sättet för kommuns medverkan vid avgörande av
ärenden som röra handeln med rusdrycker;
nr 127, angående ifrågasatt ändrad lydelse av 15 och 26 §§ i
förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker;
nr 128, angående åtgärder för åstadkommande av samarbete
emellan Sverige och Finland i fråga om rättegångsordningen m. m.;
nr 129, angående lag innefattande särskilda bestämmelser med
avseende å upphävande av lagstiftningen om inskränkning för viss
tid i rätten att överlåta fast egendom;
nr 130, angående lag om ändrad lydelse av 2, 4 och 6 §§ i lagen
den 26 maj 1909 om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd m. m.;
nr 131, angående förslag till förordning angående upphörande
av taxering enligt förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunktufskatt
m. m.;
nr 132, angående ändrad lydelse i vissa delar av förordningen
den 30 juni 1916 om automobiltrafik m. m.;
nr 133, angående upphävande eller suspension av lagen om arbetstidens
begränsning eller ändring i samma lag;
nr 134, angående förslag till lag om förlängning av vissa arrendeavtal
;
nr 135, angående förslag till lag om upphävande av gällande
legostadga för husbönder och tjänstehjon m. m.;
nr 136, angående lag om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen
den 17 oktober 1900 om straffregister;
nr 137, angående lag om återställande i vissa fall av rätt till
patent m. m.;
nr 138, angående förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar
av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862
m. m.;
nr 139, angående utredning i fråga om ordningen för återbesättande
av rådmans- och magistratssekreteraresysslorna i Stockholm;
nr 140, angående förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar
av den av 1919 års lagtima riksdag villkorligt antagna nya lagen om
val till riksdagen; och
nr 141, angående förslag till lag om ändrad lydelse av 18 § 1,
10, 11, 45 och 53 punkterna i lagen om val till riksdagen den 26
maj 1909 m. m.
§ 9-
Justerades protokollsutdrag.
MJndagen den 21 juni.
3''J Nr 83.
§ 10.
Till bordläggning anmäldes bankoutskottets memorial, nr 91, med
förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 2,43 e. m.
In fidem
Per Cronvall.
Måndagen den 21 juni.
Kl. 2 e. m.
§ K
Justerades de vid kammarens sammanträde den 15 innevarande
juni förda protokollen.
§ 2.
Föredrogs bankoutskottets memorial, nr 91, med förslag till nytt
reglemente för riksgäldskontoret; och biföll kammaren därvid utskottets
hemställan.
§ 3. ''
Anmäldes och godkändes följande förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen, nämligen
från statsutskottet:
nr 7, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år
1921 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementöt
\
nr 419, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1920 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsd&pärtcmGiitGt
*
nr 420, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1920 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet;
nr
423, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1920 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till eivildeparte
nr
453, i anledning av väokt motion om anslag till förstärkande
av löneförmånerna åt läkare i svårbesatta läkardistrikt inom Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län;
Nr 83. 40
Måndagen den 21 juni.
nr 454, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om avsättning för år 1921 till tillfällig löneförbättring;
nr
455, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående bidrag till
landsting och städer, som icke deltaga i landsting;
nr 2 A, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för
år 1921 andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;
nr
2 B, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1920 andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;
nr
3 A, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för ar 1921 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;
nr
3 B, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1920 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet
;
nr 5, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år
1921 femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet;
nr
10, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för
ar 1921 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet;
nr
391 A, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
för år 1921 i avseende å post- och telegrafverken samt statens järnvägar
och vattenfallsverk;
nr 391 B, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
å tilläggsstat till riksstaten för år 1920 i avseende å post- och telegrafverken
samt statens järnvägar och vattenfallsverk;
onr 428, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för ar 1920 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet
och — för tiden från och med den 1 juli 1920 ■— handelsdepartementet;
nr
456, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig
löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila
statsförvaltningen ävensom angående förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom samma förvaltning samt
till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel jämte i ämnet väckta
motioner;
nr 457, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående partiell
löneförbättring för häradshövdingarna m. m. jämte i ämnet väckta
motioner;
nr 458 A, angående statsregleringen för år 1921;
nr 458 B, angående regleringen av tilläggsstaten till riksstaten
lör ar 1920;
nr 460, med överlämnande av riksstat för år 1921 och tilläggsstat
till riksstaten för år 1920;
Mandaten den 21 juni.
41 Nr 88.
nr 464, i anledning av Kung]. Maj:ts framställningar angående
statsbidrag till epidemisjukvården jämte i ämnet väckta motioner; och
nr 465, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal vid armén
och marinen jämte i ämnet väckta motioner; samt
från bankoutskottet:
nr 11 A, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för
år 1921 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstatema;
_
nr 11 B, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1920 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch
indragningsstaterna;
nr 436, med reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning;
och
nr 437, med reglemente för riksgäldskontoret.
Vidare anmäldes och godkändes bankoutskottets förslag till riksdagens
skrivelser
dels till fullmäktige i riksbanken, nr 438, med överlämnande av
bankoreglementet;
dels ock till fullmäktige i riksgäldskontoret, nr 439, med reglemente
för riksgäldskontoret.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 2,is e. m.
In fidem
Per Cronvall.
Nr 83. 42
Tisdagen den 22 juni.
Tisdagen den 22 juni.
Kl. 1,30 e. in.
§ 1.
Justerades protokollet för den 16 innevarande juni.
§ 2.
Anmäldes ock godkändes statsutskottets förslag till riksdagens
skrivelser till Konungen:
nr 8 A, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för
år 1921 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;
och
jir 8 B, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1920 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
§ 3.
. Vidare anmäldes och godkändes riksdagens kanslis förslag till
§§ i riksdagsbeslutet:
nr 100, rörande förslag till förordning angående ändrad lydelse
av §§ 4 och 12 i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring m. m.;
nr 101, angående förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen
den 29 juli 1892 angående sparbanker;
nr 102, angående förslag till lag med vissa bestämmelser i syfte
att trygga rätt till elektrisk kraft m. m.;
nr 103, angående förslag till lag om ändring i vissa delar av
konkurslagen m. m.;
nr 104, angående ändrad lydelse av § 10 i instruktionen för riksdagens
revisorer ^av stats-, banko- och riksgäldsvenken;
nr 105, angående ersättning för resekostnad och dagtraktamente
till kyrkomötets självskrivna ledamöter;
nr 106, angående val av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret
samt av suppleanter för riksdagens samtliga fullmäktige i
dessa verk;
Tisdagen den 22 juni.
43 Nr 88.
nr 107, angående lag om tillfälliga åtgärder till förekommande
av skövling av skog å fastighet i enskild ägo;
nr 108, angående kreditivsummorna;
nr 109, angående förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen
om val till riksdagen m. m.; .
nr 110, angående förslag till ändrad lydelse av § 20 regeringsfor
men’nr
111, angående ändrad lydelse av §§ 87 och 88 regeringsfor -
men; .
nr 112, angående åtgärder till förebyggande och håvande av invaliditet;
. , Q
nr 113, angående lag om ändrad lydelse av o § i lagen den o
juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av lagen den 30 juni
1913 om allmän pensionsförsäkring;
nr 114, angående anslag för bestridande av pa staten belöpande
kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen den 30 juni
1913 om allmän pensionsförsäkring m. m.; „
nr 115, angående grunder för bestämmelser i fråga om användande
av sax för fångande av djur;
nr 116, angående tillfällig höjning av postavgifterna;
nr 117, angående folkomröstningsinstitutet;
nr 142, angående utredning rörande program för närmaste framtiden
för svensk finanspolitik; . . , .
nr 143, angående förordning angående allmänningsskogar i Västerbottens
och Norrbottens län;
nr 144, angående anslag till täckande av de i av riksdagen antagna
förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende
taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt avsedda
ko-fnader^ . fr^ga om förordning angående särskilda bestämmelser
rörande mantalsskrivningen för år 1921 med anledning av folkräkningen
den 31 december 1920 m. m.; .
nr 146, angående förbud mot tillverkning och import av starkare
maltdrycker; . , e 0 i
nr 147, angående förordning om ändrad lydelse av g o mom. i
i förordningen den 6 augusti 1894 angående^ mantalsskrivning m. m.,
nr 148, rörande anslag till en flottledslånefond;
nr 149, angående förslag till förordning om ändrad lydelse av § i
mom. 2 i förordningen den 6 augusti 1894, angående mantalssknv
g''nr
150, angående uppförande av viss bevillning å tilläggsstaten
för ar 1920, # . ... 0 .
nr 151, angående beräkning av bevillningarna för ar 1921,
nr 152, angående förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser
mot oskälig hyresstegring m. m.; ... . , , , ,
nT 153, angående vissa anslag och lan till främjande av bostads -
produktionen m. m.; , . , . , ,,
nr 154, angående förslag till förordning om byggnadsskatt
nr 155, angående statsregleringen;
Kr 88. 44
Tisdagen den 22 juni.
nr 156, angående dispositionen av besparingarna å huvudtitlarna;
nr 157, angående utbetalning av de riksdags- och revisionskostnader,
som utgå enligt riksstaten och riksgäldskantorets reglemente;
nr 158, angående bestridande av på riksdagens beslut grundade
riksdagskostnader samt sådana av riksdag föranledda utgifter, som
av Kungl. Maj :t förskottsvis anvisats till utbetalning å statskontoret;
nr 159, angående sättet för betalning å statsskulden m. m., avbetalning
av statsskulden och återbetalning av tillfälliga lånemedel;
, “f,16?. angående av riksdagen beslutade i tilläggsstaten för år
1920 och riksstaten för år 1921 uppförda samt till utbetalning å riksgäldskontoret
anvisade anslag;
nr 161, angående sättet för gäldandet av å riksgäldskontoret anvisade
utgifter;
nr 162, angående förslag till ändrad lydelse av §§ 61 och 109
regeringsformen samt § 72 riksdagsordningen;
... nr !63, angående förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 28, 33 och
lUo regeringsformen samt § 70 riksdagsordningen;
164, angående lag om ytterligare minskning av utbildningstiden
för vissa värnpliktiga av 1919 års klass;
° „ ^gående lag om befrielse för vissa värnpliktiga av 1917
ars klass från fullgörande av repetitionsövning;
angående förslag till lag om ändrad utbildningstid för
värnpliktiga av 1920 års klass;
nr 167, angående lag om ikraftträdande av lagen den 11 juni
1920 om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen;
nr 168, med ^överlämnande av bankoreglementet m. m.;
nr 169, angående förslag till förordning om vissa ändringar i
förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin;
nr
170, angående förslag till förordning om punsohskatt;
nr 171, angående förslag till lag om ändrad lydelse av § 29
mom. 4 i förordningen om
18b2 m. m.;
nr 172, angående förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen
;
nr 173, angående ifragasatt ändring av § 26 regeringsformen;
nr 174, angående förslag till lag med vissa föreskrifter i fråga
om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstmgsmän;
nr
175, rörande förordning angående vissa ändringar i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften;
nr 176, angående överlämnande av reglementet för riksgäldskontoret
;
nr 177, i avseende å statsregleringen och rörande med statsverket
gemenskap ägande ämnen; och
nr angående åtskilliga pa grund av § 89 regeringsformen
vackta frågor.
Tisdagen den 22 juni.
45 Nr 88.
§ 4.
Ordet lämnades härefter på begäran till
Herr Lindvall, som yttrade: Herr talman! Jag tillåter mig
hemställa, att kammaren måtte besluta att uppdraga åt de ledamöter
av kammaren, som representera Stockholms stad, att jämte de Övriga
kammarledamöter, som kunna vara i huvudstaden närvarande, verkställa
justering av de kammarens protokoll, som nu vid riksdagens slut
befinnas vara ojusterade.
Denna hemställan bifölls.
Kammarens ledamöter, vilka av Kungl. Maj :t blivit kallade att
denna dag efter bevistad gudstjänst infinna sig å rikssalen, där riksdagen
komme att avslutas, avgingo nu till slottskapellet för åhörande
av riksdagspredikan. Efter gudstjänstens slut begavo sig kammarens
ledamöter till rikssalen, där jämväl första kammarens ledamöter infunno
sig.
Herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet Undén uppläste
där Kungl. Maj:ts förordnande för hans excellens herr statsministern
Branting att å Kungl. Maj :ts vägnar avsluta riksdagen.
Sedan härefter kamrarnas undersåtliga vördnad och välönskningar
blivit av herrar talmän framförda samt herr statsrådet och chefen
för justitiedepartementet uppläst riksdagens beslut förklarade hans excellens
herr statsministern riksdagen vara avslutad.
Efter det herr talmannen och kammarens ledamöter återkommit
till kammarens samlingsrum, tog herr talmannen avsked av kammarens
ledamöter med följande ord:
Mina herrar! Såväl göken som näktergalen hava nästan hunnit
avsluta sin egenartade sång för året, innan riksdagens ledamöter
ha kunnat hemförlovas. Denna rekordriksdag i fråga om längd har
ju också på sistone framkallat synbara symtom av hemlängtan hos
riksdagens ledamöter, och det torde icke kunna förvåna någon, att så
skett, då man tar i betraktande, att hela sex veckor förflutit sedan den
tid, då riksdagen enligt grundlagens bud skulle hava åtskilts. Denna
hemlängtan har dock icke, såvitt man kunnat spörja, medfört någon
[.särskild trötthet i debatterna, ty ända in i det sista har ett tillräckligt
stort antal ledamöter visat sig äga både kraft, energi och vilja
att vaksamt och påpassligt i debatterna belysa föreliggande ärenden.
Emellertid ledas ju tanken vid varje sådant överskjutande av
riksdagstiden till den frågan, vad som kan förorsaka dessa riksdags
-
5.
§ 6.
>r 88. 46
Tisdagen den 22 juni.
förlängningar. Jag ber för min del att om det få säga, att såvitt
jag kunnat finna, är det icke de långa, många gånger alltför långa debatterna,
som försiggå i kammaren, ty i regel slutföres ju föredragningslistan
vid varje arbetsplenum. Dessa många och långa anföranden
medföra ju endast tröttande nattplena, oeh vi äro kanske så gott
som det enda parlament i världen, som använder ett sådant arbetssätt.
J\ej, det ar något annat, som i år bidragit till att förskjuta denna
nksdagsavsfutmng, som i dag äger rum. Om va gå tillbaka till första
i o av den.na riksdag och betrakta de föredragningslistor, som då
törel agio, skola vi finna, att de en lång tid upptogo endast ett fåtal
ärenden. _ Arbetsplena voro mycket lång tid tämligen korta, oeh vi
orstodo ju alla, att detta skulle medföra, att ärendena måste hopa
sig, da va komrno längre fram i riksdagsarbetet. Jag måste därför
för min del saga, att, iså vitt jag kunnat finna, har det i år varit alltför
sakta fakt i maskineriet under riksdagens första del Och jag
tror, att om riksdagen följande år skall bliva i tillfälle att avslutas
pa kortare tid an i ar, sa behöva vederbörande utskott med större energi
och större kraft gripa sig verket an redan i riksdagens början.
.er detta, sa tror jag, att kamrarna också, med en viss begränsning i
sina överläggningar, skola bliva i tillfälle att avsluta sina förhandmgar
tidigare, till vilket jag förmodar att riksdagens alla ledamöter
sätta ett hopp och en önskan. Ty det är ju mycket, som lockar hem.
Oet ar hemmet och härden, det är de särskilda sysselsättningarna, som
kalla alla och det ar framför allt självfallet den härliga tid, i vilken
vi ga m har uppe i Sverige, innan riksdagen avslutas, som gör, att
det maste komma en längtan efter annat än innesittande arbete
.■ilo -Emellertid ar ju avslutningens dag i dag inne. Jag skall inte
tillåta mig att ga in i något angivande av de resultat, som 1920 års
nksdag uppnatt. Jag villfara nämna ett ord på en enda punkt, och
da vill jag saga, att jag pa grund av vad jag kunnat märka, är över
ett-
!de 1beslut nksda«en fattat har .spritt glädje ooh tillfredstallelse
i vida kretsar, och det är beslutet om begränsning av
övnings tiden för vara värnpliktiga. Jag tror, att det är flera som
med glädje och tillfredsställelse hälsa detta beslut och dess innebörd
aÄÄT "vär
Nfar nu avslutningen istår för dörren, finner jag mig höra till kam■manens
letat,, framföra ett hÄrtliä tack fk det nSorfejEt
koda små**, .förn har ägt ram ande, den nu tjlländalnpna rikf.
o„en. Det, ar ju alldeles självfallet, synes det mig, att det någon
gång gnisslar. Jag; tror inte. att det står i mänsklig makt att förelägga
detta. Men i stort sett tror jag vi kunna skiljas åt. medvetna
fl?rfatt-det lharnra^f-ett gotJ- samarbete mellan oss alla. Ooh det är
darfoi jag nu till sist personligen ber att till alla kammarens ledamöter
fa framföra mitt värma och hjärtliga tack för allt överseende som
sk^ede^n^ deL Pf°r M g0da samarbete, som rått. Jag ön■
kar eder alla en god och angenäm sommar. Oeh jag hoppa® att den
»er inte ?UI ta*f •» ** mycket Ära kraf
t.
r, utan att ni ma komma igen med vilad kropp, med stärkt själ.
47 Nr
Tisdagen den 22 juni.
friska och färdiga att gripa eder an med de stora arbeten, som otvivelaktigt
även komma att föreligga vid nästkommande ars riksdag.
Härpå svarade herr Lindvall: Herr talman! I avskedets
stund har jag att till Eder, herr talman, frambära kammarens tack
för det manliga, förtjänstfulla och plikttrogna sätt, pa vilket Ni, herr
talman, utövat Eder talmansgärning, och vill jag uttala den förhoppningen,
att vid nästkommande års riksdag det ma vara..var — tran
alla siclor Idka högt värderade — talman, som kommer att åter intaga
andra kammarens talmansstol. . .... ... r
Kammarens ledamöter tillönska nu sin talman en välbehövlig
vila och en angenäm sommar efter det nu avslutade nksdagsarbetet
— med sina både många och långa plenidagar och plenmatter, vilka
förvisso varit både krävande och arbetsamma för den, som haft de
höga ansvaret att leda kammarens förhandlingar.
Mottag vårt vördnadsfull tack för all den vänskap och välvilja,
som kommit envaT av kammarens ledamöter till del från eder sida.
Vi bjuda eder, herr talman, vårt farväl och önska ett hjärtligt
välkommen åter.
Herr talmannen och kammarens ledamöter utbytte härefter avskedshälsningar
och åtskildes.
In fidem
Pa- Cronvall.
Nr 88. 48
Onsdagen den 30 juni.
Onsdagen den 30 juni.
Kl. 1 e. m.
. Sedan andra kammaren genom beslut den 22 innevarande juni
åt representanterna för Stockholms stad samt dem av kammarens övriga
ledamöter, som efter riksdagens avslutande befunne sig kvar i
huvudstaden, uppdragit att justera de kammarens protokoll, vilka vid
riksdagens avslutande återstodo ojusterade, hade tillkännagivande, att
namnda justering komme att denna dag kl. 1 e. m. försiggå i kammarens
justenngsrum blivit vederbörligen utfärdat; och tillstädeekommo
nu pa utsatt tid följande kammarens ledamöter:
Herr Herman Lindqvist,
* Pettersson i Södertälje.
De protokoll, som hållits vid kammarens sammanträden den 17
den lö, den 19, den 21 och den 22 innevarande juni, upplästes och
blevo av kammarens tillstädesvarande ledamöter godkända.
In fidem
■ Per Cronvall.
Stockholm 1920. Kung!, Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
202691