RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1897:4)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1897. Andra Kammaren. N:o 4.

Lördagen den 6 februari.

Kl. 11 f. m.

§ l.

Justerades de i kammarens sammanträden den 28 och 29
nästförflutne januari förda protokoll.

§ 2.

Till kammaren hade inkommit följande sjukbetyg, som upplästes: Riksdagsmannen

herr Johan Anderson i Tenhult lider af
ulcus anticruris, hvarför han vårdas å diakonissjukhuset och hvarigenom
han för närvarande är ur stånd att bevista Riksdagens sammanträden,
intygar,

Stockholm den 3 februari 1897,

M. Sondén.

Professor.

§ 3.

Herr statsrådet m. m. L. Annerstedt aflemnade Kongl. Maj:ts
propositioner till Riksdagen:

angående statsbidrag för utrotande af ollonborrar,
med förslag till lag, innefattande särskilda bestämmelser om
jern vägsaktiebolag,

med förslag till lag med vissa bestämmelser om riksbankens
sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken, till ansvarighetslag
för fullmägtige i riksbanken samt till ansvarighetslag
för ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor, samt
med förslag till lag för Sveriges riksbank.

Dessa kongl. propositioner begärdes på bordet och bordlädes.

§ 4.

Upplästes ett till kammaren inkommet protokoll, så lydande:
År 1897 den 3 februari sammanträdde den nämnd, som eger
döma, huruvida högsta domstolens samtliga ledamöter gjort sig
förtjenta att i deras vigtiga kall bibehållas, hvarvid röstades öfver
följande proposition:

Andra Kammarens Vrot. 1897. A:o 4.

N:o 4.

Lördagen den 6 Februari.

»Den, som vill, att omröstning på det i 69 § riksdagsordningen
föreskrifna sätt skall anställas till uteslutande af någon bland
högsta domstolens ledamöter, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, blifva högsta domstolens samtliga ledamöter bibehållna.
»

Och befunnos efter omröstningens slut, sedan voteringssedlarne
öppnats, rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja 0;

Nej 48;

i följd hvaraf nämnden ansett högsta domstolens samtliga
ledamöter böra vid deras embeten bibehållas.

O. M. Björnstjerna. Fr. von StroTcirch.

J. Johansson. P. Larsson i Fåle.

Kammaren beslöt, att innehållet af detta protokoll skulle
meddelas Riksdagens kanslideputerade för uppsättande af förslag
till Riksdagens skrifvelse i ämnet till Konungen.

§ 5.

Vidare hade till kammaren inkommit följande protokoll, som
jemväl upplästes:

År 1897 den 4 februari sammanträdde kamrarnes valmän för
utseende af Riksdagens komiterade för tryckfrihetens vård.

Sedan ledamoten af Första Kammaren herr Helander med
stöd af § 12 utaf reglementariska föreskrifter för Riksdagen förklarat
valnämndens sammankomst öppnad, företogs upprop af valmännen
och de från Första Kammaren utsedda suppleanterna,
dervid befunnos hafva kommit tillstädes från Första Kammaren
alla dess valmän med undantag af friherre Klingspor, Carl, i hvars
ställe anmälde sig förste suppleanten, herr Ekströmer, och från
Andra Kammaren likaledes alla valmännen utom herr Hedin, A.,
i Stockholm. Vid anstäldt val af ordförande utsågs dertill herr
Helander.

Då från Andra Kammaren endast elfva valmän voro tillstädes,
hemstälde dels herr Månsson, att för vinnande af likställighet
mellan kamrarne ingen suppleant från Första Kammaren skulle i
valet deltaga, dels herr Behmer, att valförrättningen skulle till
annan dag uppskjutas.

Lördagen den 6 Februari.

N:o 4.

Sedan den diskussion, som härom uppstod, förklarats afslutad,
framstälde ordföranden proposition på de gjorda yrkandena, hvilka
dervid afslogos;

hvarpå valet företogs; och befunnos efter dess slut hafva blifvit
till komiterade för tryckfrihetens vård utsedde:

f. d. riksarkivarien Carl Gustaf Malmström ............ med 23 röster,

professoren, friherre Adolf Eric Nordenskiöld......... » 23 »

professoren Gustaf Oscar Augustin Montelius......... » 23 »

borgmästaren Erans Krook.......................................... » 23 »

f. d. bibliotekarien Carl Gustaf Styffe ..................... » 14 »

f. d. kommerserådet Johan Sjöberg........................... » 13 »

Adolf Helander.

Hugo E. G. Hamilton.

Robert Diclcson.
H. Amnéus.

Och beslöts, att Riksdagens kanslideputerade skulle genom
protokollsutdrag underrättas om det sålunda försiggångna valet
samt anmodas låta uppsätta och till kamrarne ingifva förslag till
förordnanden för de valda; hvarefter omförmälda protokoll lades
till handlingarne.

§ 6.

Anstäldes, enligt derom förut fattadt beslut, val af en ledamot
för att deltaga i talmansöfverläggningarne i ledigheten efter herr
Lasse Jönsson, hvilken aflidit; och utsågs dertill herr Ivar Månsson
med 107 röster.

Närmast i röstetal kom herr H. Andersson i Nöbbelöf med 90
röster.

§ 7.

Vid härefter anstäldt val af en ledamot i statsutskottet efter
framlidne herr Lasse Jönsson blef dertill utsedd herr P. Er sson i
Vestlandaholm med 104 röster.

Närmast i röstetal kom herr L. P. Mallmin med 96 röster.

§ 8.

Företogs val af dels sex revisorer för deltagande uti innevarande
års granskning af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning och dels tre suppleanter
för dessa revisorer.

Efter det de för val af bemälde revisorer afgifna röstsedlar
blifvit uppräknade, anmälde herr talmannen, att å fyra af de aflomnade
tryckta valsedlarne ett namn utstrukits och ett annat
tillskrifvits; och hemstälde herr talmannen, att berörda fyra valsedlar
måtte, i enlighet med inom denna kammare hittills vedertagen
praxis, kasseras.

Angående
kasserande
af vissa röstsedlar.

N:q 4.

Lördagen den 6 Februari.

Angående
kasserande
af vissa röst
sedlar.
(Forts.)

Vidare anförde:

Herr Ivar Månsson: Herr talman! Enligt min uppfattning

tinnes det allt en väsentlig skilnad mellan att, på sätt som skedde
förra gången, rätta ett tryckfel och att, såsom nu skett, ändra ett
namn. Det är nemligen helt och hållet en personförändring, som
här är fråga om. Man har strukit ut hela namnet och satt in ett
nytt i stället. Enligt min tro är det visserligen så, att grundlagen
icke lägger något hinder i vägen för ett sådant tillvägagående,
som här nu begagnats och som äfven användes i Första Kammaren.
Men jag tror, att praxis och erfarenheten om det i hög grad
olämpliga i att i en kammare med så stor personal, som här finnes,
gå till väga så, att man stryker namn undan för undan på valsedlarne,
att denna erfarenhet har visat, att det vållar oreda och
svårigheter vid valen, och att det är detta som gjort, att man måst
införa den bestämmelsen, att man icke får stryka namn och skrifva
in nya, utan att man skall hafva sedlarne rena, såsom här säges.

Jag vill visst icke gilla det beslut, som fattades förra gången.
Men det är allt en väsentlig skilnad mellan att ändra tryckfel
och att stryka ut hela namn och sätta in andra i stället. Derför
anhåller jag, att herr talmannens uppfattning äfven må blifva
kammarens uppfattning.

Herr Elowson: Enligt min uppfattning är det af vigt i denna

fråga, att kammaren rättar sig efter grundlagens bud och den arbetsordning,
som är för kammaren antagen. Enligt dessa bestämmelser
är det bland annat föreskrifvet, att en voteringssedel skall kasseras,
om den är sådan, att den bör anses vara märkt. På en valsedel
förekomma merendels flera namn i en viss ordningsföljd efter hvarandra.
Om nu en ledamot af kammaren stryker ut ett namn på
sedeln och skrifver till ett annat i stället, kan då någon rimligen

Ordet begärdes af

Herr Collander som yttrade: Herr talman! Då kammaren

så nyss som för några dagar sedan beslutat att godkänna valsedlar,
hvarpå initialerna till förnamnet på en af de valda hlifvit ändrade,
så kan jag icke se, att det ligger någon olikhet i att i
stället ett namn är öfverstruket och ett nytt tillskrifvet. 75 §
riksdagsordningen säger ju:

»Vid alla val iakttages, att namnsedlarne, så framt de skola
blifva gällande, höra vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och
fria så väl från all tvetydighet i anseende till personernas namn
som från olaglighet i anseende till deras antal.»

Jag kan icke se, att här föreligger något sådant, som grundlagen
omtalar. Vi veta också, att inom medkammaren denna åsigt
gör sig gällande och lagen tolkas på detta sätt. Här i Andra
Kammaren har det visserligen varit praxis att underkänna sådana
valsedlar, hvarom nu är fråga. Men det för några dagar sedan
försiggångna valet synes mig gifva anledning till att kammaren
hör vidhålla den åsigt, som genom voteringen då uttalats, hvarför
jag, herr talman, yrkar, att dessa sedlar höra godkännas.

N:o 4.

Lördagen den 6 Februari. 5

saga, att denna valsedel är märkt? Kan man på något sätt se af
den sedeln, hvem som aflemnat densamma? Det är ju ingenting
annat än att lemna den enskilde riksdagsmannen frihet att göra
sin vilja gällande, och denna frihet är utaf mycket större betydelse
än don svårighet, hvarom den näst föregående talaren
ordade. Det kan ju visserligen finnas svårigheter vid hopräkningen
af valsedlarne, om flera olika listor förekomma, men denna
svårighet måste man i frihetens namn underkasta sig. Svårigheten
beror derpå, att man vill hafva sådan »uniformitets, som föreskrifvits
i ett förtroenderåd; men det kan dock icke vara rimligt,
att, emot grundlagens bud, kamrarnes ledamöter skola nödgas
underkasta sig sådant.

Ku är händelsen den, att Andra Kammaren såsom stöd för
det hittills följda förfaringssättet, i öfverensstämmelse med hvilket
herr talmannen framställe sitt förslag om de ifrågavarande valsedlarnes
kassering, icke kunnat anföra någonting annat än en
praxis, som grundar sig på ett för många år sedan fattadt beslut.
Jag skulle dock tro, att man äfven måste tillerkänna talmannen
och ledamöterna i Första Kammaren förmåga att tolka grundlagens
bud, och i den kammaren är det, såsom redan nämnts, tillåtet att
på valsedeln stryka ut ett namn och tillskrifva ett annat i stället.
Det är hög tid på att Andra Kammaren går ifrån den praxis, som
af densamma så länge följts; nämnda praxis har icke hemul i grundlagen
eller kammarens arbetsordning.

Jag skaU derför anhålla, herr talman, att få instämma i den
förste talarens yrkande på att dessa sedlar, om hvilka anmärkning
blifvit gjord, må godkännas.

Herr Waldenström: Herr talman! Jag skall be att få instämma
med den förste och den siste talaren. Uttrycket att en
valsedel är »märkt» kan väl icke betyda annat, än att på densamma
förekommer någonting, som antingen angifver, hvilken som
aflemnat den, eller också häntyder på sedelns innehåll, innan den
blifvit öppnad. Att ett namn är utstruket och ett annat tillsatt,
det kan icke anses vara någon sådan märkning, åtminstone icke mer
än t. ex. att ett namn i nedre änden på sedeln är bortklippt och
ett annat tillskrifvet upptill, hvilket ofta utan anmärkning praktiseras.
För öfrigt, om det icke skulle vara tillåtet att göra någon
den ringaste ändring i tryckta valsedlar, hemställer jag, hvad herr
talmannen skulle bort göra med alla de valsedlar, som nu aflemnats
från landtmannapartiets sida, ty på dess lista har herr Vahlin
icke blifvit »riksdagsman» utan »rik dagsman». Hvilken är då
denne herr Yalilin? Alla på honom lydande sedlar hade då också
bort förkastas.

Herr talman, jag skall be att få yrka på, att de nu upplästa
valsedlarne måtto godkännas.

Herr Ljungman: Skälet för att man skulle kunna kassera

sedlar, der ett namn är öfverstruket, är naturligtvis äfven det, att
tvetydighet i vissa fall kan derigenom uppstå, men grundlagen

Angående
kasserande
f vissa röstsedlar.

(Föda.)

N:o 4.

Angående
kasserande
af vissa röstsedlar.

(Ports.)

6 Lördagen den 6 Februari.

föreskrifver, att sedlarne skola vara »fria såväl från all tvetydighet
i anseende till personernas namn som från origtighet i anseende
till deras antal». Får man vana att stryka öfver, så kan det någon
gång föranleda ovisshet, om det är ett namn för mycket eller hvilket
namn på den afgifna valsedeln skall gillas o. s. v., hvilket
allt kan medföra hvarjehanda olägenheter, på sätt här i kammaren
vid riksdagen år 1876 framhållits.

Jag vill icke bestrida, att bruket kan vara för strängt, ja, till
och med alldeles för strängt; men å andra sidan är det pluraliteten
sjelf, som skall bestämma, huru pass strängt grundlagen bör tilllämpas
i sådana fall.

Jag har blott velat nämna detta, emedan jag anser, att den
tolkning, man gaf af betydelsen af att en sedel är »märkt», enligt
min uppfattning svårligen kan vara så obestridligen rigtig, som
man velat göra troligt.

Herr grefve Hamilton: Herr Ljungman framhöll, att i vissa
fall tvetydighet kunde uppkomma, då ett namn är öfverstruket och
ett annat satt i stället. Med anledning deraf vill jag endast säga,
att om herr Ljungman eller någon annan kan visa, att på någon
af de fyra sedlar, hvarom här är fråga, någon tvetydighet förekommer,
så kan man naturligtvis yrka på den sedelns kasserande.
Grundlagens ord är ju, att man kan kassera valsedlar på grund af
att der förekommer någon tvetydighet. Men icke kan man på det
vis, herr Ljungman synes påyrka, vidtaga preventiva#åtgärder mot
tvetydighet.

Jag ber att få instämma med herr Collander.

Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad, gaf herr talmannen,
enligt de gjorda yrkandena, propositioner dels på kasserande
af de ifrågavarande fyra röstsedlarne och dels på desammas godkännande,
och fann herr talmannen svaren hafva utfallit med öfvervägande
ja för bifall till den förra propositionen. Votering blef
emellertid begärd, i följd hvaraf nu uppsattes, justerades och anslogs
en så lydande omröstningsproposition:

Den, som vill, att de vid val af sex revisorer för granskning
af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning afgifna fyra valsedlar, hvarå ett af de tryckta
sex namnen utstrukits samt ett nytt ditskrifvits, skola kasseras,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har kammaren godkänt omförmälda fyra valsedlar.

Omröstningen visade 65 ja och 132 nej; och hade kammaren
alltså fattat sitt beslut i enlighet med nej-propositionens innehåll.

Lördagen den 6 Februari. 7

Vid härefter företagen sammanräkning af röstsedlarne hefans,
att till revisorer blifvit utsedde:

herr S. 0. Nyländer .......................................... med 199 röster,

» N. Nilsson i Skärhus................................. » 198 *

» P. G. Näslund .......................................... » 198 »

>, 0. V. Vahlin ............................................ » 197 »

» 0. Larsson i Mörtlösa .............................. » 196 »

och » A. Kihlberg ................................................ » 145 »

Närmast i röstetal kom herr J. Bromée med Öl röster.

Härefter utsågos till suppleanter:

herr J. A. Sjö .................................................. med 171 röster,

» A. Göransson ............................................. » 130 »

» C. A. Andersson från Malmö..................... » 127 »

Närmast i röstetal kom herr E. Henricson med 47 röster.

Jf:o 4.

§ 9.

Slutligen anstäldes val af två revisorer och två revisorssuppleanter
för hvart och ett af riksbankens afdelningskontor i
orterna; och utsågos dervid:

Vid afdelning sponton et i Göteborg:

till revisorer:

grosshandlauden G. Murray med 72 röster

och herr f. d. riksdagsmannen J. Jonson i Fröstorp med 63
röster;

till suppleanter:

f. d. riksdagsmannen H. Hedlund med 49 röster
och landstingsmannen L. Larsson i Hufveröd med 44 röster;

Vid af delning sliontor et i Malmö:

till revisorer:

landstingsmannen M. Mårtensson i Tommelilla
och landstingsmannen J. Nilsson i Toarp,

hvardera med 43 röster;

till suppleanter:

konsularagenten P. Flensburg med 36 röster
och herr f. d. riksdagsmannen O. Andersson i Lyckorna med 35
röster;

Vid afdelning sliontor et i Luleå:

till revisorer:

regementsintendenten J. Clausén
och kommissionslandtmätaren A. U. Orstadius,

hvardera med 29 röster;

N:o 4.

Lördagen den 6 Februari.

till suppleanter:

öfversten M. Alsterlund med 42 röster
och afvittringsstyresmannen H. W. Boström med 39 röster;

Vid af delning skontor et i Östersund:

till revisorer:

f. d. riksdagsmannen G. Erikson i Myckelgård med 49 röster
och f. d. riksdagsmannen G. Eriksson i Mörvik med 40 röster;

till suppleanter:

f. d. riksdagsmannen H. Andersson i Bringåsen
och förvaltaren O. Myrin, Östersund,
hvardera med 35 röster;

. ordningen mellan de båda sistnämnde bestämdes genom lottning; Vid

af delning skontor et i Vcxiö:

till revisorer:

f. d. riksdagsmannen A. F. Petersson i Ugglekull med 53 röster
och landtbrukaren J. Andersson i Hjertanäs med 51 röster;

till suppleanter:

landstingsmannen S. Johansson i Grennaforssa med 36 röster
och nämndemannen B. G. Carlsson i Bäck med 35 röster;

Vid af delning skontor et i Jönköping:

till revisorer:

häradshöfdingen A. II. G. Ljunggren
och läroverksadjunkten G. A. Säve,
hvardera med 54 röster;

till suppleanter:

lamdtbrukaren A. Pettersson i Katrineholm med 42 röster
och direktören J. Biländer i Önnarp med 29 röster;

Vid afdelning skontor et i Kalmar:

till revisorer:
konsistorienotarien J. A. Johansson
och landstingsmannen A. Petersson i Lilla Dalby,
hvardera med 53 röster;

till suppleanter:

häradsskrifvaren D. O. Linden med 26 röster
och landtbrukaren E. Ekerot i Dörby med 21 röster;

Lördagen den 6 Februari.

N:o 4,

Vid afdelningskontoret i Karlstad:

till revisorer:

f. d. riksdagsmannen E. Dahlgren i Ransäter med 32 röster

och inge niören E. Biesért med 29 röster;

till suppleanter:

godsegaren C. E. L. Lennartsson med 26 röster
och f. d. riksdagsmannen N. Pehr sson i Önnerud med 19 röster;

Vid afdelningslcontoret i Ilernösand:

till revisorer:

disponenten N. W. Dahlberg med 49 röster
och f. d. riksdagsmannen P. Westman i Rossvik med 32 röster;

till suppleanter:

redaktören G. P. Peterson i Sundsvall med 44 röster
och lektorn H. E. Wåhlander med 29 röster;

Vid afdelningskontoret i Falun:

till revisorer:

förvaltaren G. M. Landberg, Rättvik,
och lektorn E. Sundberg,

hvardera med 38 röster;

till suppleanter:

landstingsmannen A. Andersson i Jönvik med 24 röster
och bergsbruksidkaren G. Andersson i Vanbo med 14 röster;

Vid afdelningskontoret i Örebro:

till revisorer:

grosshandlanden K. Hallgren med 75 röster
och bruksegaren E. Eriksson i Norrby med 38 röster;

till suppleanter:

nämndemannen O. Persson i Bungsäter med 33 röster
och läroverksadjunkten A. Sundblad med 30 röster;

Vid afdelningskontoret i Umeå:

till revisorer:

f. d. riksdagsmannen A. Åström i N. Degcrfors med 38 röster
och disponenten J. G. A. Sandberg i Bureå med 37 röster;

5:o 4.

Lördagen den 6 Februari.

till suppleanter:

handlanden J. Ullberg i Umeå med 22 röster
och kronolänsmannen J. Broman i Umeå med 21 röster;

Vid afdelningskontoret i Visby.

till revisorer:

riksdagsmannen A. P. Danielson
och riksdagsmannen P. Larsson i Fole,
hvardera med 78 röster;

till suppleanter:

lektorn M. V. Klintberg med 43 röster

och riksdagsmannen A. Sundblad med 37 röster.

§ io.

Justerades protokollsutdrag angående de i nästförestående fyra
paragrafer omförmälda val.

§ 11.

Efter föredragning af Kongl. Maj:ts i senaste sammanträdet
bordlagda proposition till Riksdagen angående lönereglering för
personalen vid statens iernvägar beslöt kammaren hänvisa densamma
till behandling af statsutskottet.

§ 12.

Afgåfvos nya motioner af:

herr O. Walter, n:o 140, om ändrad lydelse af § 89 regeringsformen,

herr O. Persson i Rinkaby, n:o 141, i anledning af väckt
motion angående upphörande af tullen å majs,

herrar C. Persson i Stallerhult och II. Andersson i Nöbbelöf,
n:o 142, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till staden Sundsvall af viss statens jern vägar tillhörig mark,
och

herr P. P. Waldenström m. fl., n:o 143, om skrifvelse till
Kongl. Maj:t med begäran om ändrade bestämmelser angående
handeln med vin och maltdrycker.

Dessa motioner bordlädes.

Lördagen den 6 Februari.

§ 13.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
''herr N. Andersson

	i Pettershorg	under 7 dagar	fr. o.	in. den	10 dennes.
»	A. Hallqvist	»	5 »	» »	» »	8	»
	A. Petri	• »	7 >	»- »	» »	8	»
»	M. Schenström	»	8 »	» »	» »	10	»
»	J. W. Bengtsson
	i Häradsköp	»	5 »	» »	» »	8	»
»	K. Hultkrantz	»	3 »	» »	» »	7
	A. F. Ohlsson
	i Vexiö	»	6 »	» »	» »	8	»
		§	14.

Justerades ytterligare protokollsutdrag, hvarefter kammarens
ledamöter åtskildes kl. 3,59 e. m.

N:o 4.

In fidem

E. Nathorst Eöös.

N:o 4.

Måndagen den 8 Februari.

Måndagen den 8 februari.

Kl. ’/»^ e. m.

§ 1.

Justerades protokollet för den 1 innevarande februari.

§ 2.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kongl. Maj:ts proposition
till Riksdagen angående statsbidrag för utrotande af ollonborrar.

Till lagutskottet hänvisades Kongl. Maj:ts proposition, med
förslag till lag, innefattande särskilda bestämmelser om jernvägsaktiebolag.

Vid föredragning dernäst af Kongl. Maj:ts proposition, med
förslag till lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken, till ansvarighetslag
för fullmägtige i riksbanken samt till ansvarighetslag för
ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor, begärdes
ordet af

Herr Bruzelius, som yttrade: Jag tager mig friheten framställa
det förslag, att den nu uppropade kongl. propositionen måtte
behandlas af särskild! utskott, att utskottet måtte bestå af sju
ledamöter från hvardera kammaren, och att Andra Kammaren
derjemte måtte välja sju suppleanter.

Herr J. Johansson i Noraskog anförde: Jag får anhålla, att
det af herr Bruzelius nu väckta förslaget måtte bordläggas.

Då åtskilliga af kammarens ledamöter hördes instämma i
detta herr Johanssons yrkande, blef det af herr Bruzelius framstäf
da förslag bordlagdt.

Den ifrågavarande kongl. propositionen hänvisades emellertid
till lagutskottet.

Derefter föredrogs Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag för Sveriges riksbank; och begärdes dervid ordet å nyo af

Herr Bruzelius, som nu yttrade: Jag tager mig friheten väcka
enahanda förslag angående den nu påropade kongl. propositionen.

Måndagen den 8 Februari.

N:o 4.

Jemväl detta af herr Bruzelius framstälda förslag begärdes på
bordet och bordlädes; hvaremellertid den föredragna kongl. propositionen
hänvisades till bankoutskottet.

§ 3.

Föredrogos vidare de på kammarens bord hvilande motioner;
och hänvisades till konstitutionsutskottet herr O. Walters motion,
n:o 140.

Då i ordningen härnäst förekom herr O. Perssons i Rinkaby Ang. remiss
motion, n:o 141, i anledning af väckt motion angående upphörande af en motion.
af tullen å majs, begärdes ordet af

Herr Collander, som anförde: Sedan jag tagit kännedom om
den föreliggande motionen, har jag kommit till den öfvertygelse,
att densamma icke är i grundlagsenlig ordning väckt; ty den är
väckt efter motionstidens slut och afser ett ärende, som skall behandlas
af ständigt utskott, här bevillningsutskottet. § 55 riksdagsordningen
innehåller följande föreskrifter: »Motion i ämne, som
tillhör ständigt utskotts behandling, må af riksdagsman i den
kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från riksdags öppnande.

Sedermera må sådan fråga, med undantag af grundlagsförslag, icke
kunna af riksdagsman väckas, utan såvida den af redan inom
någondera kammaren fattadt beslut eller upptaget ärende eller
annan under riksdagen inträffad händelse omedelbarligen föranledes».

Om man skulle medgifva denna motions remiss, så skulle naturligtvis
hvarje riksdagsman vara oförhindrad att under riksdagens
lopp när som helst på grund af de under motionstiden väckta
motionerna komma in till Riksdagen med motioner, som äro af natur
att böra af ständigt utskott behandlas.

Inom bevillningsutskottet skulle vid dagens sammanträde hafva
behandlats den af herr Eriksson i Bäck väckta motionen om nedsättning
af tullen å majs, men det anhölls då, att man måtte uppskjuta
behandlingen af denna motion, till dess kammaren beslutat,
huru det skulle förfaras med nu ifrågavarande motion rörande
förbud mot användande af majs vid bränvinsbränning. Man uttalade
äfven inom utskottet den uppfattning, att denna motion sannolikt
icke komme att af Riksdagen upptagas, såsom icke väckt inom
behörig tid.

Om man nu vill undersöka saken något närmare, så vill det
synas mig, som om det icke skulle finnas något sammanhang
mellan dessa båda motioner. Det skulle möjligen kunna sägas,
att, om det kommit en motion, som afsett borttagande af tullen
på den malda majsen, ett sådant sammanhang skulle hafva kunnat
anses existera. Men här har hemstälts, att bränvinsbränning icke
må ske af majs, och hvad har det med tullen att göra? Om man
medgåfve remissen af denna motion, så skulle dermed gärdet vara

Jf:o i.

Måndagen den 8 Februari.

Ang. remiss
af en motion.
(Forts.)

helt och hållet uppgifvet, och man skulle komma in till Riksdagen
när som helst med motioner i hvilka ämnen som helst.

Under sådana förhållanden ber jag, herr talman, att den föreliggande
motionen icke måtte föranleda till någon åtgärd från
kammarens sida.

Herr Persson i Rinkaby utträde: Då jag väckte denna motion,
så var det först efter det jag uppmärksammat herr Erikssons
i Bäck motion om borttagande af tullen å majs. Då jag icke kunde
tänka mig, att detta skulle låta sig göra, utan att på samma gång
förbud mot bränvinsbränning af majs eller ändring i beskattningen
af bränvin, tillverkadt af majs, blefve beslutad, så var detta för
mig en anledning att väcka ifrågavarande motion för att derigenom
söka sätta en motvigt mot den, som blifvit väckt af herr Eriksson
i Bäck. Det är alltså med anledning af denna sistnämnda motion,
som min motion tillkommit, och jag anser dem stå i sammanhang
med hvarandra på det sätt, att ingen väl dock lär kunna tänka
sig, att majs skulle få tullfritt importeras och användas till bränvinsbränning.
Det ligger ju i sakens natui-, att dessa båda saker med
hvarandra stå i ett bestämdt sammanhang. Och då så är, måste
man ovilkorligen anse, att motionen tillkommit med anledning af
något, som inträffat under riksdagen, nemligen med anledning af
herr Erikssons i Bäck motion om upphörande af tullen å majs.
Då jag dessutom, innan jag framlemnade min motion, fick denna
min åsigt stärkt af personer, som jag anser vara fullt på det klara
med huru dylika saker böra bedömas, så har jag icke tvekat att
framlemna min motion, och skall nu tillåta mig yrka, att densamma
måtte remitteras till bevillningsutskottet.

Härmed var öfverläggningen i detta ämne slutad. Då emellertid
olika meningar uttalats om innebörden af den ifrågavarande motionen,
lät herr talmannen nu uppläsa densamma, hvarefter herr
talmannen, med förmälan, att herr talmannen ansåge ifrågakomna
motion jemlikt 55 § riksdagsordningen lagligen kunna väckas, i
enlighet med de gjorda yrkandena gaf propositioner dels på motionens
remitterande till bevillningsutskottet och dels på densammas
läggande till handlingarna såsom varande för sent väckt; och fann
herr talmannen den förra propositionen vara med öfvervägande ja
besvarad. Som votering likväl begärdes, blef nu uppsatt, justerad
och anslagen en så lydande voteringsproposition:

Den, som vill, att den af herr O. Persson i Rinkaby afgifna
motion, n:o 141, i anledning af väckt motion angående upphörande
af tullen å majs skall hänvisas till bevillningsutskottet, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Hej;

Måndagen den 8 Febrnari.

N:o 4.

Vinner Nej, har kammaren beslutit lägga motionen, såsom för Ang. remiss
sent väckt, till handlingarna. af en motion.

(Forts.)

Omröstningen visade 85 ja mot 76 nej; och hade kammaren
sålunda beslutat remittera motionen till bevillningsutskottet.

Efter det denna utgång af voteringen af herr talmannen tillkännagifvits
för kammaren, anförde

Herr Collander: Herr talman! Jag anhåller att få uttala
min reservation mot beslutet, som jag icke anser öfverensstämmande
med 55 § riksdagsordningen. Jag är visst icke ledsen öfver utgången
så till vida, att jag helst skulle se, att gränsen för motionstiden
borttoges. Men så länge enligt min öfvertygelse grundlagen
bjuder annat, kan jag icke annat än reservera mig.

Härefter hänvisades:

herrar C. Perssons i Stallerhult och H. Anderssons i Nöbbelöf
motion, n:o 142, till statsutskottet; och

herr P. Waldenströms m. fl. motion, n:o 143, till kammarens
tillfälliga utskott n:o 2.

§ 4.

Justerades protokollsutdrag.

§ 5.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr A. Henricson under 8 dagar från och med den 9 dennes,
och herr A. G. Andersson i Himmelsby under 3 dagar från och
med den 10 dennes.

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 3,e e. m.

In fidem

E. Nålborst Böös.

N:o 4.

Onsdagen den 10 Februari.

Onsdagen den 10 februari.

Kl. V, 3 e. m.

§ I -

Upplästes och godkändes det i kammarens sammanträde den
3 i denna månad förda protokoll.

§ 2.

Till behandling förelåg till en början herr 31. G. Bruzelii
från senaste sammanträdet bordlagda anhållan om tillsättande af
ett särskildt utskott för behandling af Kong! Maj:ts proposition,
med förslag till lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken, till ansvarighetslag
för fullmägtige i riksbanken samt till ansvarighetslag för
ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

Ordet begärdes af

Herr Bruzelius, som yttrade: Första Kammaren bär i dag
beslutit att tillsätta ett särskildt utskott för behandling af båda
de på dagens föredragningslista uppförda kongl. propositionerna.
Då mitt föregående yrkande måhända kan tydas så, att jag deri
skulle hafva hemstält om tillsättande af tvenne särskilda utskott,
får jag nu äran att, med återkallande, förtydligande och förändrande
utaf mitt föregående yrkande, vördsamt anhålla, att
denna kammare måtte fatta enahanda beslut, som, enligt hvad jag
nyss nämnde, Första Kammaren redan fattat, nemligen att tillsätta
ett särskildt utskott för behandling af båda de på dagens
föredragningslista uppförda propositionerna, samt att, derest denna
hemställan af kammaren bifalles, i det särskilda utskottet måtte,
såsom jag förut föreslagit, insättas sju ordinarie ledamöter och sju
suppleanter.

Herr Höjer: Herr grefve och talman, mine herrarI Jag

skall för min del be att få yrka afslag på den af herr Bruzelius
nyss gjorda framställningen. Om icke ett särskildt utskott blir
tillsatt i och för ifrågavarande ärenden, så komma dessa Kongl.
Maj:ts propositioner, förmodar jag, att hänvisas till sammansatt
banko- och lagutskott. Bankoutskottet har, som herrarne alla väl
veta, mycket godt om tid och öfvertid att kunna behandla ifråga -

Onsdagen den 10 Februari.

N:o 4.

varande kongl. propositioner. Hvad beträffar lagutskottet, är det
nog sant, att det är med göromål ganska öfverhopadt. Men som
herrarne också kanske känna, kommer en del af lagutskottet att
under en icke obetydlig del af riksdagen vara upptagen af samarbete
med statsutskottet i flera frågor. Under denna tid är det
en del af lagutskottet, som, enligt mitt förmenande, mycket väl
skulle hafva tid att samarbeta med bankoutskottet i och för utredande
af dessa Kongl. Maj:ts nådiga framställningar.

Jag får således, herr talman, yrka afslag på herr Bruzelii
förslag.

Herr talmannen lät härefter uppläsa ett från Första Kammaren
ankommet protokollsutdrag, n:o Öl, innefattande inbjudning till
Andra Kammaren att förena sig med Första Kammaren uti dess
beslut, att ett särskild! utskott, bestående af sju ledamöter från
hvardera kammaren, skulle tillsättas för behandling af Kongl.
Maj:ts propositioner till Riksdagen:

l:o) med förslag till lag med vissa bestämmelser om riksbankens
sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken,
till ansvarighetslag för fullmägtige i riksbanken samt till ansvarighetslag
för ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor;
och

2:o) med förslag till lag för Sveriges riksbank.

Härefter anförde:

Herr Ljungman: Beträffande hvad herr Höjer anfört, skall
jag be att få påpeka, att kammaren sjelf så många gånger uttalat
sig för önskvärdheten af en bankreform, att det skulle se något
egendomligt ut, om kammaren, då nu Kongl. Maj:t försökt att gå
denna önskan till mötes, skulle afvisa förslaget om tillsättande af
ett särskildt utskott för de föreliggande frågornas behandling. Det
må vara sant, att till lagutskottet remitterats åtskilliga frågor, som
påkalla ett arbete af sammansatt stats- och lagutskott, men dessa
äro dock i betydelse icke jemförliga med den fråga, som enligt
herr Höjers mening skulle blifva föremål för behandling af sammansatt
banko- och lagutskott. Derför tror jag det vara skäl att
tillmötesgå Första Kammarens beslut och hänvisa de båda ifrågavarande
propositionerna till ett särskildt utskott. Eljest skulle
det ju kunna sägas, att denna kammare i sjelfva verket icke
önskade den reform, för hvilken kammaren så många gånger uttalat
sig.

Herr Höjer: Gent emot herr Ljungman bor jag att få anföra,
att det icke lärer vara uteslutande obetydliga frågor, som komma
att blifva föremål för stats- och lagutskottens gemensamma behandling.
Efter hvad jag tror, kommer att till dylik gemensam
behandling hänskjutas äfven en så vigtig och vidtomfattande fråga
som den om prestorskapets lönereglering.

Jag vidhåller mitt yrkande.

Andra Kammarena Prof. 1897. N:o 4. ''i

N:o 4.

OnBdagen den 10 Februari.

Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad, gaf herr talmannen,
i enlighet med de gjorda yrkandena, propositioner dels
på bifall till den af herr Bruzelius i hans ofvanintagna anförande
gjorda framställning och dels på afslag å samma framställning;
och fann herr talmannen den förra propositionen vara besvarad
med öfvervägande ja. Votering blef emellertid begärd och företogs
enligt följande nu uppsatta och af kammaren godkända voteringsproposition: Den,

som bifaller gjord framställning derom, att för behandling
af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag med
vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock
angående forum för riksbanken, till ansvarighetslag för fullmägtige
i riksbanken samt till ansvarighetslag för ledamöter i styrelserna
vid riksbankens afdelningskontor, dels ock Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till lag för Sveriges riksbank skall tillsättas
ett särskildt utskott, bestående af sju ledamöter från hvardera
kammaren, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har kammaren afslagit omförmälda framställning.

Voteringen utföll med 118 ja och 72 nej; och hade kammaren
alltså, med antagande af Första Kammarens ofvanberörda inbjudning,
beslutat, att, för behandling af Kongl. Maj:ts ifrågavarande
propositioner, skulle tillsättas ett särskildt utskott, bestående af sju
ledamöter från hvardera kammaren.

På hemställan af herr talmannen beslöt kammaren vidare
att för sin del välja jemväl sju suppleanter i det sålunda beslutade
särskilda utskottet.

Herr Bruzelii jemväl bordlagda förslag om tillsättande af
ett särskildt utskott för behandling af Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till lag för Sveriges riksbank förklarades hafva genom
kammarens i ämnet redan fattade beslut förfallit.

§ 3.

Härefter afgåfvos nya motioner af:

herr G. J. Öberg, n:o 144, angående ändrad lydelse af 30 §
regeringsformen,

Onsdagen den 10 Februari.

N:o 4.

herrar D. Persson i Tallberg och A. W. Styrlander, n:o 145,
om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om viss ändring i
kongl. förordningen angående handeln med vin och maltdrycker,

herr H. Holmlin, n:o 146, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om tillägg till 16 § i kongl. förordningen angående handeln
med vin och maltdrycker m. m., och

herr J. Nydahl, n:o 147, angående ändrad lydelse af 75 §
riksdagsordningen.

Dessa motioner bordlädes.

§4.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr

och »

H. Holmlin .....	under 10 dagar fr.	o. m.	den	13 dennes,
C. G. Grundell	» 8 »■	»		13 »
P. Andreasson A. Hansson i	» 10 »	»	»	13 »
Solberga............ C. F. Petersson	» 8 »	»		12 >
i Dänningelanda	» 8 »	»	»	16

§ 5.

Justerades ett protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter
åtskildes kl. 3,2 e. m.

In fidem

E. Nathorst Böös.

N:o i.

Torsdagen den 11 Februari.

Torsdagen den 11 februari.

Kl. Yj 3 e. m.

§ 1

Till kammaren hade inkommit följande protokoll:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för kongl. justitiedepartementet
den 11 februari 1897.

Kyrkoherden David Holmgren i Yarnhem hade aflemnat fullmagt,
utvisande att han vid riksdagsmannaval, som den 27 nästlidne
januari hållits i Skånings, Vilske och Valle härads domsaga
hlifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra Kammare.

Vid den granskning af fullmagten, som härefter företogs inför
statsrådet och chefen för kongl. justitiedepartementet samt vidare
af vederbörande fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret,
anmärktes, att i fullmagten förekomma mindre afvikelser från det
i 20 § riksdagsordningen stadgade formulär; men som dessa afvikelser
icke syntes vara af beskaffenhet, att derigenom meningen
förändrades eller otydlighet eljest föranleddes, ansågs fullmagten
höra godkännas; och skulle protokoll öfver hvad sålunda förekommit
meddelas Andra Kammaren, hvarjemte fullmagten skulle till kammaren
öfverlemnas för att hållas kyrkoherden Holmgren tillhanda.

In fidem

Joll. O. Ramstedt.

Efter uppläsande häraf beslöt kammaren jemväl för sin del
förklara kyrkoherden Holmgren behörig såsom riksdagsman för
Skånings, Vilske och Valle härads domsagas valkrets; och lades
derefter det upplästa protokollet till handlingarne.

Den aflemnade fullmagten skulle genom kammarens kanslis
försorg till kyrkoherden Holmgren återställas.

I sammanhang härmed tillkännagaf herr talmannen, att kyrkoherden
Holmgren, hvilken numera anländt till hufvudstaden, denna
dag intagit sin plats bland kammarens ledamöter.

§ 2.

Upplästes vidare följande till kammaren inkomna sjukbetyg:

Riksdagsman Per Gustaf Petersson från Brystorp, är af influensa
tills vidare hindrad att infinna sig vid Riksdagen.

Stockholm den 11 februari 1897.

Gustaf Lamm.

Legitim, läkare.

Torsdagen den 11 Februari.

N:o 4.

§ 3.

Föredrogos hvar för sig de i gårdagens sammanträde aflemnade
motioner; och hänvisades:

herr C. J. Öbergs motion, n:o 144, till konstitutionsutskottet,
herrar D. Perssons i Tällberg och A. W. Styrlanders motion
mo 145, till kammarens tillfälliga utskott n:o 2;

herr H. Holmlins motion, n:o 146, likaledes till tillfälliga
utskottet n:o 2, samt

herr J. Nydahls motion, n:o 147, till konstitutionsutskottet.

§ 4.

För motions afgifvande hade sig anmält herr F. TV. H.
Pegelow, hvilken nu aflemnade en motion i anledning af Kongl.
Maj:ts proposition angående lönereglering för personalen vid statens
jernvägar.

Denna motion, hvilken erhöll ordningsnummern 148, begärdes
på hordet och bordlädes.

§ &

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr A. TV. Styrlander under 10 dagar fr. o. m. den 13 dennes
och herr S. Söderberg fr. o. m. den 4 t. o. m. den 13 dennes.

§ 6.

Efter samråd med herr talmannen i Första Kammaren hemstälde
herr talmannen, det kammaren ville besluta att nästa onsdag,
den 17 dennes, företaga val af sju ledamöter och sju suppleanter i
det särskilda utskott Riksdagen beslutat tillsätta för behandling af
Kongl. Maj:ts propositioner dels med förslag till lag med vissa bestämmelser
om riksbankens sedelutgifningsrätt m. m. och dels med
förslag till lag för Sveriges riksbank.

Denna herr talmannens hemställan bifölls af kammaren.

§ ?■

Till bordläggning anmäldes:

statsutskottets utlåtanden:

n:o 2, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
första hufvudtitel, innefattande anslagen till Kongl. hof- och slottsstaterna,

u:o 3, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet,

n:o 4, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tredje hufvudtitel, omfattande anslagen till utrikesdepartementet, och

N:o 4.

Fredagen den 12 Februari.

n:o 11, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag
till reseunderstöd åt arbetare för besökande af 1897 års allmänna
konst- och industriutställning i Stockholm, samt
lagutskottets, utlåtanden:

n:o 1, i anledning af verkstäld granskning af justitieombudsmannens
embetsförvaltning, och

n:o 2, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändring i vissa delar af lagen om skydd för
varumärken den 5 juli 1884.

§ 8.

Justerades två protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter
åtskildes kl. 2,45 e. m.

In fidem

E. Nathorst Böös.

Fredagen den 12 februari.

Kl. ''/2 3 e. m.

§ I Efter

föredragning till en början af herr F. W. II. Pegelows
motion, n:o 148, beslöt kammaren öfverlemna densamma till behandling
af statsutskottet.

§ 2.

Föredrogs men blefvo ånyo bordlagda:
statsutskottets utlåtanden n:is 2, 3, 4 och 11; samt
lagutskottets utlåtanden n:is 1 och 2.

§ 3.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr J. Persson från Arboga under 12 dagar fr. o. m. den
15 dennes, och

herr H. N. E. Amnéus 8 dagar fr. o. m. den 15 dennes.

§ 4.

Justerades ett protokollsutdrag, hvarefter kammarens ledamöter
åtskildes kl. 2,38 e. m.

In fidem

E. Nathorst Böös.

Lördagen den 13 Februari.

N:o 4.

Lördagen den 13 februari.

Kl. 11 f. m.

§ i Justerades

protokollet för den 1 innevarande februari.

§ 2.

Till kammaren hade inkommit följande sjukbetyg, som upplästes: Att

riksdagsmannen herr Johan Adolf Atdin är på grund af
sjukdom (influensa) förhindrad att lemna sin bostad, intygas härmed.
Stockholm den 12 februari 1897.

Tage Sjögren.

Leg. läkare.

§ 3.

Till kammarens afgörande förelåg till en början statsutskottets
utlåtande n:o 2, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
första hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hofoch
slottsstaterna.

Punkten 1.

Bifölls.

I punkten 2 hemstälde utskottet, med tillstyrkande af Kongl. Angående
Maj:ts i ämnet gjorda framställning, att Riksdagen måtte för yttre anslag till
restaurering af Stockholms slott bevilja 500,000 kronor och deraf yttre restaupå
extra stat för år 1898 anvisa 100,000 kronor.

Efter uppläsande af denna utskottets hemställan anförde:

7 er# vnu uy

Stockholms

slott.

Herr Höjer: Herr talman, mine herrar! Med bästa vilja i

verlden kan jag för min del icke låta denna punkt alldeles oanmärkt
passera. I likhet med de flesta i kammaren är jag en mycket
stor beundrare af Stockholms stads största arkitektoniska prydnad,
Nicodemus Tessins storartade mästerverk, och i likhet med dem
har jag med odeladt bifall helsat Kongl. Maj:ts nådiga förslag om
hjelp af allmänna medel för att rädda slottet ur dess börjande förfall.
Jag skulle också för min del vara färdig att votera icke endast
den föreslagna halfva millionen, utan äfven mycket mera,
under förutsättning, att restaurationen blefve i allo föremålet värdig.
Vid närmare granskning af de bilagor, som åtfölja den kongl. propo -

N:o 4.

Lördagen den 13 Februari.

Angående
anslag till
yttre restaurering
af
Stockholms
slott.

sitionen, och vid genomläsning af statsutskottets betänkande har
jag dock icke kunnat hindra, att en viss tvekan hos mig har uppstått.
Jag har nemligen vid en granskning af dessa handlingar
funnit, att i ett par af de allra vigtigaste punkterna af restaurationsplanen
de s. k. sakkunniges nämnd, det vill säga flertalet
af nämndens ledamöter, omfattat helt andra och diametralt motsatta
åsigter mot dem, som hyllats af en af nämndens ledamöter, professor
Kronherg, jemte sju tillkallade af Stockholms allra förnämsta arkitekter;
och min tvekan har icke minskats, utan snarare vuxit, när
jag funnit, att kongl. öfverintendentsembetet gifvit åt den sakkunniga
nämndens flertal sitt höga understöd.

Det tyckes, mine herrar, att döma af den framlagda restaurationsplanen,
som nu blifvit gillad, vara skrifvet i stjernorna, att
den ljusa färgen skall blifva den härskande på Stockholms slott.
Jag tänker mig, att litet hvar kan göra sig eu föreställning om,
huru det skall komma att taga sig ut vid eu närmare granskning
af de redan gjorda restaurationsförsöken. Man blir icke rigtigt
glad, när man betraktar midtelpartiet af slottets södra fasad, ett
midtelparti, som synes mig vara temligon anskrämmeligt åtminstone
till färgen, trots segertroféerna och sabinskornas bortröfvande i brons,
och man blir icke gladare till sinnes, då man ser den ljusgula riksmarskalksflygeln
och tänker den tanken, att så der skall Stockholms
slott i framtiden komma att se ut. Jag undrar mycket —
och jag tror, att professor Kronherg och de sju sakkunniga arkitekterna
undra så med — om icke den hederlige Nicodemus Tessin,
i fall han om några år stege upp ur sin graf och finge se
Stockholms slott, afklädt sin nuvarande visserligen ålderdomliga
och allvarsamma, men dock förnäma skrud och ifördt den ifrågasatta,
ljusgula sommarhabiten — jag undrar, om han icke skulle
blifva ganska flat vid åsynen af sin egen skapelse.

Jag tror, herr talman, att kammaren och Riksdagen i detta
fall göra bäst i att icke allt för mycket förhasta sig. Jag tänker,
att saken icke skulle blifva lidande, utan snarare vinna derpå, om
den skötes upp till en annan riksdag och om man läte ännu ett
år förgå, under hviiket de sakkunnige möjligen skulle kunna få
ett nytt uppslag i denna vigtiga färgfråga och om detta uppslagförena
sig mera allmänt än hittills. Skulle så lyckligt vara, vore
dermed mycket vunnet, och om så icke skedde, synes mig som
sagdt faran icke vara så stor, i fall restaurationen för ett år uppskötes.

Jag skall derför, herr talman, i korthet tillåta mig att för
närvarande yrka afslag å statsutskottets hemställan, under uttrycklig
förutsättning, att Kongl. Maj:t återkommer med sin nådiga proposition
till nästa Riksdag.

Häruti instämde herr Bränning.

Herr vice talmannen Daniels on yttrade: Herr talman,

mine herrarl Jag har så godt jag kunnat hört på de skäl, som den förre
talaren anförde för sitt afslagsyrkande, och jaj* har icke kunnat

Lördagen den 13 Februari.

X:o 4.

finna annat, än att de hufvudsakligen äro, dels att han är missnöjd
med den ljusa färgtonen och dels att om den store Tessin stege
upp ur sin graf, så skulle han blifva flat öfver denna färgton. Ja,
det kan ju hända, men äfven han — denne store man, som vi så
högt vörda — skulle nog, om han stege upp ur sin graf och finge
se tidens utveckling i alla rigtningar, blifva flat äfven öfver mycket
annat. Det skälet tror jag alltså icke vara så vägande.

Hvad vidare beträffar, att denna färgton icke skulle vara den
lyckligaste, så är det ju klart, att det är nästan omöjligt för oss
här i kammaren att döma härom. Ty om den ene tycker, att den
skall vara ljus, så tycker en annan, att den skall vara mörk, och
en tredje tycker på ett annat sätt, så att icke heller detta kan
anses såsom något synnerligt skäl för afslag.

Jag tror derför, att om man vill bifalla den ifrågasatta reparationen,
så vore det bättre och vackrare att göra det på annat sätt
än genom en gemensam votering. Ty jag tager för gifvet, att Första
Kammaren kommer att antaga utskottets förslag, och då skulle det
vara mycket märkvärdigt, om vi skulle behöfva eu gemensam votering
om denna sak, då det blott gäller färgtonen. Jag tror för
min del, att frågan är så utredd, som den möjligen kan blifva från
den synpunkt, ur hvilken vi kunna betrakta den, och jag har ingen
anledning att tro, att ett års uppskof skulle kunna förbättra vårt
omdöme i detta fall. För att undvika gemensam votering beT
jag derför att få yrka bifall till utskottets hemställan.

Herr Höjer: Med afseende å herr vice talmannens sista ord
vill jag säga, att jag icke alls håller hårdt på det yrkande, jag
nyss framställe. Jag vill likaledes fästa uppmärksamheten på,
att orsaken till den tvekan, som jag hyst och fortfarande hyser i
denna fråga, var den omständigheten, att bland de många tillkallade
sakkunnige det fans så stor divergens i åsigter i fråga
om den allra vigtigaste restaurationspunkten. År det så, att mitt
yrkande, som var framkalladt af intresse för sjelfva saken, icke
röner något egentligt understöd, så kan herr vice talmannen vara
alldeles lugn för att jag icke ens skall ifrågasätta någon votering.

Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad, samt herr
talmannen gifvit propositioner å hvardera af de båda olika yrkanden,
som derunder förekommit, biföll kammaren utskottets hemställan.

§ 4.

I ordningen förekom dernäst statsutskottettets utlåtande n:o 3,
angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Punkterna 1 och 2.

Lades till handlingarne.

Aftära Kammarens Prof. 1897, N:o 4.

Nso 4.

26 Lördagen den 13 Februari.

Punkterna 3—7.

Biföllos.

Punkten 8.

Lades till handlingarne.

§ 5.

Efter föredragning vidare hvart för sig af statsutskottets utlåtanden: n:o

4, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tredje liufvudtitel, omfattande anslagen till utrikesdepartementet, och

n:o 11, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag
till reseunderstöd åt arbetare för besökande af 1897 års allmänna
konst- och industriutställning i Stockholm,

biföll kammaren hvad utskottet i nämnda utlåtanden hemstält.

§ 6.

Föredrogs och lades till handlingarne lagutskottets utlåtande,
n:o 1, i anledning af verkstäld granskning af justitieombudsmannens
embetsförvaltning.

§ 7.

Slutligen föreslogs och bifölls lagutskottets utlåtande n:o 2, i
anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
ändring i vissa delar af lagen om skydd för varumärken
den 5 juli 1884.

§ 8.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr C. J. Hammarström under 8 dagar fr. o. m. den 17 dennes,

»	G. Byding	»	2	»	»			»	15
	John Olsson	»	4	»	»	§			15	»
»	E. Nilsson i Kattleberg	»	10	»		»	»		16	»
»	A. Göransson	»	5						15
»	Back Per Ersson	»	4	»		»	»	»	15
	0. Andersson i Hasselbol	»	6	»		»	»		15	»
	G. J. Jakohson	»	8			»		»	17	»
och herr P. Waldenström	»	5				X>		20

§ 9.

Till bordläggning anmäldes:

konstitutionsutskottets memorial, n:o 1, med uppgift å hvilande
förslag till ändringar i grundlagarne, samt

Lördagen den 13 Febrnari.

N:o 4.

statsutskottets utlåtanden:

n:o 13, i anledning af Kongl. Mai:ts proposition angående bebeviljande
af vissa förmåner för enskilda jern vägsanläggningar;

n:o 14 i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t i fråga om koncession å anläggning af jernväg från Gellivare
till "Wassjaure;

n:o 15, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
disposition af förra militiebostället 178 mantal Asmundgården n:o
1 i Jemtlands län;

n:o 16 i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af mark från förra militiebostället 3/8 mantal n:o 3 Sunnanå
eller Strömsholm för en vattenledning till Skellefteå stad;

n:o 17, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af två under förra militiebostället Tuna n:o 1 om 57/8
mantal i Östergötlands län lydande lägenheter;

n:o 18, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ett
jordbyte å förra kronojagbacken Skämbylötb eller Akerbyhult n:o
1 i Södermanlands län; och

n:o 19 i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter enkan Anna
Kristina Lindblom.

§ io.

Justerades protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter
åtskildes kl. 11,3 9 f. m.

In fidem

E. Nathorst Böös.

Rättelse.

I Andra Kammarens protokoll n:o 3, pag. 24, 12 rad uppifrån

står E. A. Zotterman....................................................... 137 röster,

skall vara E. A. Zotterman ............................................. 173 »