RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1897:18)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1897. Andra Kammaren. N:o 18.

Tisdagen den 23 mars.

Kl. Y2 ^ e. m.

§ 1.

Justerades protokoll för den 16 i denna månad.

§ 2.

Till kammaren hade inkommit följande sjukbetyg, som upplästes: Att

ledamoten af Riksdagens Andra Kammare herr pastor L.
Dahlstedt är af sjukdom (influenza) tills vidare hindrad att bevista
Riksdagens sammanträden, intygas.

Stockholm den 19 mars 1897.

J. W. Warfvinge,

Med. Dr.

§ 3.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kongl. Maj:ts proposition
angående byte af mark mellan kronan och Vesterviks stad.

§ 4.

Efter föredragning vidare af herr C. Wallis’ m. fl. motion, n:o
168, beslöt kammaren öfverlemna densamma till kammarens tillfälliga
utskott n:o 3.

§ 5.

Föredrogs och bordlädes för andra gången bevillningsutskottets
betänkande n:o 9.

Andra Kammarens Prot. 1897. N:o 18.

N:o 18.

Angående
sättet för verkställande
af
arbet sstatistiska
undersökningar.

(Forts.

2 Tisdagen den 23 Mars.

§ 6.

Herr John Olsson aflemnade en af honom jemte herr J. A.
Fjällbäck undertecknad motion, n:o 169, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till ny förordning angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst.

Denna motion bordlädes.

§ 7.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

heiT J. Nilsson i Sorröd under 14 dagar fr. o. m. den 29 dennes,
och » friherre G. Peyron » 8» » »27 »

§ 8.

Ordet lemnades härefter till

Herr A. Hedin, som yttrade: Herr talman! Med hänsyn till den
stora vigten af att erhålla en så vidt möjligt tillfredsställande arbetsstatistik
anhöll 1893 års Riksdag i skrifvelse till Kongl. Maj:t af
den 2 maj om utredning rörande lämpligaste sättet för samlande,
bearbetande och publicerande genom statens försorg af en svensk
arbetsstatistik samt om framläggande för Riksdagen af de förslag,
som med anledning häraf kunde synas vara påkallade.

För den utredning, som Riksdagen sålunda begärde, saknades
ingalunda ledtråd; och icke heller saknades förebilder för de förslag,
om hvilka Riksdagen anhöll. Redan så långt tillbaka som 1869
trädde i Massachusetts den första och — det kan fortfarande sägas
— en af de förnämsta arbetsstatistiska byråerna i verksamhet. År
1892 funnos arbetsstatistiska byråer i icke mindre än 27 af den Nordamerikanska
unionens dåvarande 44 stater, oberäknad naturligtvis
den mönster-institution, som kongressen upprättat för hela unionen
genom en lag af 1884, och hvilken sedermera genom en ny lag af
1888 blifvit förvandlad till ett sjelfständigt regeringsdepartement,
Department of Labor, — dock med den skilnad från de öfriga
regeringsdepartementen, att dess chef icke sitter i presidentens kabinett.
Detta den Nordamerikanska unionens Department of Labor
hade förra året en budget på 172,000 dollars.

På europeisk mark hade vi icke heller så få föredömen, då
Riksdagen år 1893 aflät sin skrifvelse till Kongl. Maj:t. I England
har redan sedan 1886 existerat en arbetsstatistisk byrå inom Board
of Trade, hvilken år 1893 blifvit väsentligen ombildad och utvidgad;
år 1887 trädde i Schweiz arbetare-sekretariatet i verksamhet;
1891 började den franska arbetsbyrån, Office du travail, att fungera

Tisdagen den 23 Mars.

3 N:o 18.

samtidigt med högre arbetsrådet, Conseil supdrieur du travail; år Angående
1892 inrättades i Tyskland en kommission för arbetarestatistik, hvil- sättet för verkmått
förbereder och utför undersökningar under det att sjelfva bear- Sarbetsstatibetandet
och publicerandet sker genom statistiska byrån. År 1894 stot» underupprättades
i Belgien en arbetsstatistisk byrå, Office du travail, hvil- sökningar.
ken nu sorterar under det år 1895 upprättade ministeriet för industri (Forts.)
och arbete, ett regeringsdepartement, hvars chef sitter i belgiska
regeringen. Belgien tillkommer sålunda äran att först bland alla
stater hafva upprättat ett arbetsministerium. Der hafva omsider
Louis Blancs ideer från år 1848 kommit till heders. I Österrike
förelåg år 1895 förslag om en dylik institution; och jag tror, att
detta blifvit antaget samt denna institution satt i verket, ehuru jag
icke bestämdt vet det. I Norge har den statistiska byrån utgifvit
åtminstone ett par band mycket intressanta socialstatistiska undersökningar.
Förebilder saknas sålunda i sjelfva verket icke.

Emellertid — det förslag, som Kong]. Maj:t framlade för 1896
års Riksdag med anledning af 1893 års Riksdags skrifvelse, blef —
såsom kammaren erinrar sig — af Riksdagen förkastadt. Riksdagen
fann i likhet med statsutskottet planen vara alltför vidtomfattande
och sväfvande för att ett första försök till arbetsstatistik derpå borde
grundas; och man kan tryggt säga, att detta omdöme i sjelfva verket
var mycket fogligt och beskedligt. Efter min tanke fann Riksdagen
— i statsutskottets spår — en under dåvarande förhållanden, eller
»efter omständigheterna» — som man säger — ganska lämplig utväg
ur det menföre, dit dåvarande chefen för civildepartementet hade
bragt frågan, i det Riksdagen stälde 10,000 kronor till Kongl. Maj:ts
förfogande för arbetsstatistiska undersökningar efter en till dess stora
drag af Riksdagen i skrifvelsen om sjette hufvudtiteln antydd plan.

Sedermera har — som bekant — Riksdagen i år redan i enlighet
med Kongl. Maj:ts förslag för nästa år beviljat ytterligare 10,000
kronor för fortsättandet af dessa undersökningar. De undersökningar,
till Indika förlidet år beviljades anslag, hafva nu börjat; och det är
om dem jag vill säga några ord för att meddela kammaren, huru
penningar användas här i landet, penningar, som begärts för ett nyttigt
ändamål, men som användas till något annat, som ej kan kallas
nyttigt.

1 framställningen till innevarande års Riksdag om beviljande för
år 1898 af 10,000 kronor för arbetsstatistiska undersökningar heter
det: »I hvarje fall lärer den erfarenhet, som kan vinnas genom denna
undersökning, ej vara tillräcklig att erhålla en säker grund för bedömande
af det sätt, på hvilket de arbetsstatistiska undersökningarnc
för framtiden höra i vårt land organiseras.» Ja, det är alldeles säkert,
att om den nu pågående undersökningen, med användande af de
10,000 kronor, som beviljats förlidet år, skall fortsättas som den
börjat, man icke kommer att af dem erhålla någon upplysning om
huru sådana undersökningar böra organiseras. Man kan endast af
densamma få upplysning om ett sätt, hvarpå de icke böra organiseras

N:0 18. 4

Angående
sättet för verkställande
af
arbetsstatistiska
undersökningar.

(Forts.)

Tisdagen den 23 Mars.

Men det hjelper icke mycket, eftersom det okloka och dumma och
origtiga kan vara till icke blott på ett sätt utan pa tusende, ja pa
oräkneliga sätt. Och för öfrigt — för att få kännedom om detta
sätt bland de många, hvarpå dessa undersökningar icke bort organiseras
— derför behöfde man icke använda 10,000 kronor; det säger
sunda förnuftet hvar och en, utom förmodligen några af dem, som
hafva att göra med dessa undersökningar.

Det kan ju se ganska storartadt ut, herr talman, att vi här
hafva ett frågeformulär A) att besvaras af arbetsgivare, ett frågeformulär
B), likaledes att besvaras af arbetsgifvare, och ett frågeformulär
C) att besvaras af arbetare. Detta torde ju möjligen kunna i
någon mån vara egnadt att imponera; — men imponerande blir denna
pappersmassa väl blott vid eldsljus och för svaga ögon. Ty om
man ser närmare efter, förvånas man öfver det sätt, hvarpå undersökningen
''olifvit planlagd. Jag skall nämna ett exempel, men jag
skyndar för öfrigt att komma till mitt egentliga ämne. Här är frågeformuläret
A) att besvaras af arbetsgifvare. Der förekommer under
n:o 18 en fråga om arbetslokalen, hvilken fråga sedermera är närmare
specificerad under a) b) c) d) e) f) g) och h), och jag vet verkligen
ej hvarför icke h) i sin ordning är specificerad med underrubrikernas
a, (j, y o. s. v.

Någon fråga om arbetslokalens beskaffenhet har man deremot
icke ansett lämpligt att låta arbetarne få besvara! Det faller mig
nu in, huru jag i en motion för ett par år sedan beskref efter naturen
en bagerilokal, belägen på Kungsholmen här i Stockholm, och
huru bageriegaren fick fram en ledamot af denna kammare, som tilllät
sig att påstå, att hvad jag uppgifvit vore lögn. Jag har sedan
med sundhetsinspektörens officiella intyg styrkt, att naturligtvis allt,
hvad jag sagt, var rigtigt, och att mycket mera och ytterligare ofördelaktigt
om denna lokal kunde sägas. Men jag har icke sport, att
den, som då beskylde mig för osanning, af detta intyg funnit sig
föranlåten att återkalla sin beskyllning eller bedja om ursäkt. Detta
i förbigående. Men herr talmannen behagade finna, att, när en sådan
fråga som den om arbetslokalens beskaffenhet öfverlemnas till blott
arbetsgifvarens besvarande, under det att man icke frågar arbetarne
derom, det finnes skäl att tvifla antingen på deras klokhet, som gjort
upp dessa frågeformulär, eller på deras opartiskhet — hvilket visserligen
är två alldeles skilda saker, det medgifves. Men utom att
anmärkningar kunna göras — jag vill icke gå in i detalj — i afseende
på dessa formulär, emedan vi då skulle få hålla på för länge,
torde det medgifvas, att — planen må vara hurudan den vill, den
må vara mycket bra uppgjord eller icke — hufvudsaken dock beror
på det sätt, på hvilket planen verkställes. Deraf beror, huru tillförlitligt
och värdefullt resultatet kan blifva; och derom skall jag be
att få lemna några meddelanden, Indika gälla de nyligen förrättade
undersökningarne i tvenne större bagerier här i hufvudstaden.

Tisdagen den 23 Mars.

5 N:o 18.

Jag nämnde, att frågeformuläret C) bär påskriften: att besvaras
af arbetare. Kammarens ledamöter torde då föreställa sig, att sställande 6>af
ledes dessa formulär delas ut till arbetarne, som sedan i fred och ro arbetsstatifå
öfverväga svaren och sjelfva skrifva in dem på formulären samt stinka underunderteckna
dessa. Nej, så går det icke till. I de 2 fall, jag talar
om — jag har icke hunnit undersöka mer än dessa —• har det gått '' ''

till på följande sätt. Undersökningsförrättaren infinner sig på ett
bageri; han träder in till arbetsgifvaren, med hvilken han förmodligen
på förhand kommit öfverens om tiden, tager plats på ena sidan
om pulpeten och arbetsgifvaren på den andra sidan, hvarpå arbetame
inkallas en och en för att på arbetsgifvarens kontor, i arbetsgifvarens
närvaro, under arbetsgifvarens uppsigt och kontroll besvara
— kammarens ledamöter torde föreställa sig: alla de frågor,
som finnas här i formuläret upptagna till ett antal af 21, af hvilka
somliga hafva un deraf delningar från a) till h). Kammarens ledamöter
torde föreställa sig, säger jag, att arbetarne åtminstone blifva
tillfrågade om alla dessa. Men så sker icke. De tillfrågas endast
om en del af dessa punkter, om hvilka undersökningsförrättaren finner
lämpligt att fråga dem, och detta eger rum i arbetsgifvarens närvaro
och under det att denne — hvilket naturligtvis synnerligen lätt
inträffar med de yngre arbetarne, som äro försagda under all denna
uppsigt — griper in och svarar i deras ställe, afbryter förhöret, korrigerar
arbetarnes uppgifter o. s. v. Vidare kan det hända, att det
går så till, att man hoppar öfver — vi hade nu här 21 hufvudfrågor
— frågorna 5, 7, 8, 9, 12 — jag vet icke, om det skett med
alla arbetare; men de, som talat om saken för mig, hafva uppgifvit
det — delvis 13, vidare 14, 15, delvis 16 och 17. — Der kommer
jag till en mycket intressant fråga, som lyder: »Helsotillstånd (godt,
temligen godt, klent, mycket dåligt)? Känd kronisk sjukdom? Lider
eller lidit af yrkessjukdom (t. ex. bagarskabb)? När?» Härom blef
en bageriarbetare i bagarmästarens närvaro tillfrågad på följande sätt:

År Ni nu sjuk? hvarpå arbetaren svarade: nej. Här frågades icke
något om yrkessjukdomen — denna bagarskabb, som man också sökt
förneka och förvandla till en myt, men beträffande hvilken jag i min
motion förra året framlade officiella intyg. Den sjukdomen tyckes
vara lika ömtålig för undersökningsförrättaren som för bageriidkarne.

Den arbetare, som jag nyss talade om, svarade, som sagdt, att han
nu vore frisk, och han visste icke, att någon annan fått afgifva något
annat svar, ehuru det dock förhöll sig så, att vid detta bageri,
der arbetarnes antal är 19, tre arbetare sedan nyåret varit vårdade
å sjukhus för bagareskabb och eu i december månad. Detta förbigicks
alldeles. Vidare förekommer under frågan 17, såsom ett tilllägg
till frågan: »Vårdats på sjukhus för yrkessjukdom (hvilken,
när)?» äfven den frågan: »Hvem betalade?» Derom tillspordes en
arbetare, men han afbröts af arbetsgifvaren med den anmärkningen:

»Han har ju icke varit sjuk». Dermed var den saken klar. I afseende
på en annan arbetare, som varit sjuk, förklarades: »Han har

N:o 18. 6

Tisdagen den 23 Mars.

Angående
sättet för verkställande
af
arbetsstati.
s tiska undersökningar.

(Forte.)

vårdats på sjukhus», viljandes den, som gjorde afbrottet, hos undersökningsförrättaren
insinuera, att det varit arbetsgifvaren, som betalat
vården, under det att den sjuke fått kostnadsfri vård på ett af kommunens
sjukhus.

Vid undersökningen i ett annat bageri tillgick det så, att en arbetare
— han har suttit hos mig och redogjort för hela undersökningen
— icke tillspordes om frågan 5, blott delvis om frågan (5,
icke om frågan 7, delvis om frågan 8, icke om frågorna 9, 11, 12,
15, 18 och 21. Bland de frågor, som han således icke tillspordes
om, förekommer nu n:o 9, som lyder (med frågetecken i satsens slut):
Ofvertid vissa årstider eller högtider 1896 (hvilka och huru många
timmar pr dygn)? Om den frågan framstäldes icke något spörsmål
till den inkallade arbetare, som för mig redogjort för förhörets förlopp;
och detta ehuru denne arbetare sjelf tog initiativet och försökte
tala om, huru det stod till med öfverarbetet under fastan; hvarmed
förhöll sig år 1896 så, att den 17 februari arbetet började kl. 4 förmiddagen
och fortgick till den 18 februari kl. 9 f. m. med blott 2
timmars afbrott, samt år 1897, att arbetet började den 15 mars kl.
4 förmiddagen och räckte till kl. 9 förmiddagen den 16 mars med
3 timmars uppehåll. Arbetaren försökte, som sagdt, att få upplysa
om detta, men det afklipptes, ehuru vi här hafva denna fråga, n:o 9,
i formuläret.

Så går den undersökningen till. Jag skulle för öfrigt kunna
tala om, huru undersökningsförrättaren icke kommer som eu tjuf om
natten öfver bagerierna för att se, huru der ser ut i hvardagslag,
utan vederbörande underrättas derom på förhand, så att de blifva
i tillfälle att gifva order om någonting, som kanske icke i långliga tider
egt rum, nemligen påläggande af rena sängkläder och vidtagande af
annan hyfsning, anskaffande af tvättställ — man uppgaf till och med
för mig, huru mycket penningar det kostat att skaffa detta, tills undersökningsförrättaren
skulle komma — o. s. v. Med ett ord och
för att nu icke gå längre i detalj om detta, som jag emellertid är
fullt besluten att fullfölja, tills rättelse sker, eger jag rätt att säga,
att, när man anställer en arbetsstatistisk undersökning på det sätt, som
den undersökningsförrättare, om hvilken jag nu talar, gjort beträffande
tvenne icke så små bagerier i hufvudstaden, man verkligen
bedrifver skamlös humbug.

Jag har icke ansett det vara rigtigt, att, då denna undersökning blifvit
af Kongl. Maj:t stäld under kommerskollegii ledning, rigta en interpellation
till herr statsrådet och chefen för civildepartementet, som
naturligtvis är fullkomligt ursäktad — om jag ens skall använda det uttrycket
— om han icke kan känna till sådant som detta. Men jag
har underrättat herr statsrådet och chefen för civildepartementet om
den framställning jag i dag tänkte göra, och jag ser med glädje, att
han täckts komma här tillstädes. Jag vågar uttala den förmodan,
att han icke skall dröja ett ögonblick att föranstalta nödiga åtgärder

Tisdagen den 23 Mars.

7 N:0 18.

för att göra slut på ett missbruk, hvilket — jag upprepar det ännu Angående
en gång — är rent af skamligt. sättet för verk b

ö b stallande af

arbetsstati■
stiska under -

Chefen för civildepartementet herr statsrådet von Krusen
stjerna: Den siste ärade talaren grundade ju sitt omdöme om det

sätt, hvarpå de arbetsstatistiska undersökningarne pågå, endast på
uttalanden, som, efter hvad han sade, lemnats till honom af arbetare,
hvilka tillfrågats vid två undersökningstillfällen. Jag har nu ej
ringaste anledning att betvifla, att icke arbetarne, när de till talaren
gjort uttalandena, varit öfvertygade om deras rigtighet. Men, här
som alltid, gäller väl regeln: audiatur et altera pars, och det kan ju
tänkas, att, om den, som ledt undersökningarna, också blifvit tillfrågad,
uppfattningen af dessa undersökningars gång kanske kommit
att blifva något annorlunda.

Hvad nu angår dessa undersökningar, torde det tillåtas mig, då
frågan nu blifvit väckt på tal och herr Hedin fått yttra sig, att
äfven sjelf få yttra något derom. Det är ju, som herr Hedin anfört,
så, att förra Riksdagen anvisade 10,000 kronor för försök med arbetsstatistiska
undersökningar. Derpå uppgjordes af kommerskollegium
en plan, huru dessa undersökningar skulle bedrifvas. I enlighet med
Riksdagens uttalade önskan granskades sedermera denna plan af särskilde
sakkunnige personer, som tillkallades af chefen för civildepartementet
med Kongl. Maj:ts medgifvande. Desse sakkunnige voro två
statistici ex professo, af hvilka vi hafva en som ledamot af denna
kammare, och den tredje den ursprunglige motionären i frågan. Med
anledning af desse sakkunniges uttalade meningar och i hufvudsak i
öfverensstämmelse med hvad de påyrkat, faststälde Kongl. Maj:t derefter
i slutet af förra året plan för de arbetsstatistiska undersökningarna,
hvilka till en början skulle omfatta endast bageriyrket. Undersökningarna
förestås af en undersökningsledare, hvilken tillsatts af kommerskollegium.
Kommerskollegium utsåg dertill, sedan detsamma först
vändt sig till en af de sakkunnige, till den ursprunglige motionären,
hvilken dock ansåg sig förhindrad att mottaga uppdraget, en i statistiska
undersökningar väl förfaren person, hvilken särskild! under
en lång följd af år, under åtskilliga år åtminstone, verkstält dylika
undersökningar för den Lorénska stiftelsen. Vidare skall sjelfva
primärundersökningen, anskaffandet af primäruppgifterna, försiggå
genom dels specialagenter, anstälde i landsorten, dels, så vidt ske
kan, genom undersökningsledaren sjelf, hvilket dock naturligtvis endast
kan ske i ringare mån, då hans tid är upptagen af sjelfva ledningen,
dels ock af reseagenter. När nu kommerskollegium fått denna Kongl.
Majt:s föreskrift angående planen för undersökningarna, var det första
man hade att företaga sig att uppgöra formulär för undersökningarna.
Detta var naturligtvis eu synnerligen vigtig sak; ty det är ju på
formulären, på de framstälda frågornas beskaffenhet, som hela undersökningens
resultat hänger. Vid uppgörande af förslag till dessa
formulär hördes i samråd såväl arbetsgivare som arbetare, och äfven

sökningar.

(Forts.)

N:o 18. 8

Tisdagen den 23 Mars.

Angående
sättet för verkställande
af
arbetsstatistiska
undersökningar.

(Forts.)

i detta fall följdes en af de sakkunnige gifven antydan. Fastställandet
skedde i början af februari, och derpå skulle undersökningarna börja.
Men på samma gång och i anledning af hvad Kongl. Maj:t i beslutet
angående plans fastställande föreskrifvit, vände sig kommerskollegium
också till samtliga helsovårdsnämnder i riket och anhöll om deras
medverkan. De skulle medverka på två sätt, dels verkställa den
rent hygieniska delen af undersökningarna, dels afgifva förslag till
specialagenter. I följd deraf hafva undersökningarna i orterna ännu
knappt kommit i gång; ty, såvidt jag vet, är det endast från ett fåtal
nämnder, som förslag till agenter inkommit. Från de andra har intet
ännu afhörts. Här i Stockholm började undersökningar i midten af
februari. De hafva verkstälts dels af undersökningsledaren, den af
mig förut omnämnde, af kommerskollegium tillsatte, dels äfven, då
han varit hindrad att verkställa alla, af två specialagenter. Det är
antagligen någon af dessa — jag vet ej hvilken — som verkstält
de båda undersökningar, om hvilka herr Hedin nämnde. Om dessa
specialagenter känner jag ej annat, än att en af dem är ett fruntimmer,
som sjelf förut varit arbetare och som för Lorénska stiftelsen också
verkstält mycket vidlyftiga undersökningar angående qvinnans användande
i arbete och angående tändsticksfabriker och biträdt i
Xorrköping vid de undersökningar, som doktor Key-Aberg anstält
rörande textilindustrien. Efter hvad jag erfarit för en tid sedan,
har hon öfverallt erhållit godt vitsord för det sätt, hvarpå hon bedrifvit
dessa undersökningar. De undersökningar, som egt rum i
Stockholm, hålla nu, som jag tror, på att afslutas. De hafva der
anstälts på cirka 120 å 140 ställen, af undersökningsledaren sjelf på
20 ä 30 och på de öfriga af de båda specialagenterna. Sedermera
komma undersökningarna att fortsättas i landsorten. Nu är det alldeles
tydligt, att, så pass spända som i vissa afseenden förhållandena
äro inom detta yrke mellan arbetsgifvare och arbetare, det skall råda
olika uppfattningar dem emellan både angående frågors liimplighet
och angående det sätt, hvarpå svaren skola tolkas. Jag har att
åberopa undersökarens erfarenhet i det fallet; ty, efter hvad mig
blifvit sagdt, hafva i vissa mera delikata frågor, t. ex. om matens
beskaffenhet, om logiets beskaffenhet och dylikt och framför allt om
arbetstid och raster, svaren utfallit så pass olika från de båda hållen,
att undersökningsförrättarne icke kunnat sammanställa dem utan
stannat vid, att de komme att meddela svar från båda hållen, då de
trots cross-examination icke lyckats uppnå enighet i nyssnämnda
afseenden.

Med anledning af hvad herr Hedin yttrade, vill jag nu också
uttala, att det synes mig vara väl tidigt, då det är så många arbetsställen,
som utgöra föremål för undersökning — en del hafva redan
undersökts, de öfriga skola framdeles undersökas — att det är, säger
jag, för tidigt att på grund af det sätt, hvarpå undersökningarna
bedrifvits vid endast ett par arbetsställen, vilja draga någon allmän
konklusion för hela sakens framtid.

9 N:o 18.

Tisdagen den 23 Mars.

Här har erinrats beträffande arbetslokalerna, att frågorna om Angående
dem icke voro tillräckliga, och att icke arbetarne hördes derom, Det ^tällandTaf
har också erinrats, att arbetarne ej hördes rörande yrkessjukdomar. arbetsstatiOm
jag ej misstager mig alltför mycket, äro på formulären upptagna stinka underäfven
frågor angående yrkessjukdomar. Emellertid är meningen, att sökningar.
såväl härom som angående arbetslokaler och bostadslokaler helsovårds- * or
nämnderna skola förrätta undersökningen, i ty att dessa anses vara
i det fallet mest kompetenta. Jag har sett formulären, och der står,
vill jag minnas, uttrycklig hänvisning, att afsigten är, att helsovårdsnämnderna
skola derom yttra sig. Och jag vet, att här i Stockholm
undersökningarna ännu ej äro afslutade i det afseendet, derför att
helsovårdsnämnden ännu ej hunnit verkställa några undersökningar.

Jag upprepar det ännu en gång: det synes mig vara för mycket att
af två fall döma om det hela.

Herr A. Hedin: Nej, det är icke för mycket, icke för tidigt;

detta borde hafva kommit fram och skulle hafva kommit fram långt
förr, i fall jag fått veta dessa detaljer tidigare än i går och i förgår.

Det är verkligen hög tid, att man försöker sätta hinder i vägen för
fullföljandet af den humbug, som man börjat med här i Stockholm.

Ty då detta kunnat ske på hvad jag skulle kunna vara frestad kalla
det färska trädet, så måste man frukta för hvad som skall komma
att ske på det torra. Här finnas flera ögon och en större publicitet,
som vaka, öfver att ofogen icke kunna ske alltför lätt. Men hvad skall
icke kunna ske i en aflägsen liten landsortsstad, om något sådant
får fortgå här. Nej, det är ett misstag, herr civilminister, att det
skulle vara för tidigt eller origtigt att draga några slutsatser af två
fall, då här är fråga om två bagerier, det ena med nitton och det
andra med tjugo arbetare, der det skett så skamliga gerningar, som
dem jag nu påpekat. Är det för tidigt att åtala detta? Hvad i
herrans namn vill det säga? Jag vill berigtiga något af hvad herr
statsrådet och chefen för civildepartementet yttrade i början af sitt
anförande, eller att formulären gjorts upp med anlitande af sakkunniga.
Nej, så vidt jag kunnat komma under fund med, anlitades
icke de sakkunniga på annat sätt, än att den så kallade undersökningsledaren
här i hufvudstaden kl. 10 f. m. en söndag — jag kan icke
säga datum — kallade till sig tre å fyra arbetsgivare, hvaraf jag
tror att tre kommo tillstädes, och klockan tolf samma dag fyra
arbetare, för att tala vid dem, men då voro nog formulären i det
väsentligaste uppgjorda redan förut. Och att de tre personer, som
tillkallades till civildepartementet för att gå herr civilministern till
banda med råd och dåd, skulle kunna anses såsom sakkunniga i
bageriyrket, hvarpå det ju här kommer an, tror jag alls icke är fallet,
och jag tror ej heller, att någon af de tre värda herrarne sjelfva
skulle vilja påstå något sådant.

Hvad vill det vidare säga, att här skalle finnas så olika uppfattningar
om frågornas innebörd och om de rätta svaren på dem

N:o 18. 10

Tisdagen den 23 Mars.

Angående i från arbetsgivare och arbetare under nu rådande spända förhållande?
Ställande6af ^va<^ det saga> frågar jag? Här finnas på de frågeformulär,

arbetsstati- om hyilka det heter, att de skola besvaras af arbetarne, upptagna
stiska under- 21 frågor, specialiserade under a, b, c, d, och så vidare, men af
sökningar, dem förbigår man en mycket stor del, kanske hälften ibland. Hvad
vill da det säga? Det är icke, såsom redan anmärkts, så, att arbetarne
fa besvara dem i fred och ro, såsom de skulle vilja ha dem
besvarade, om de vågade, och sedan öfverlemna svaren förseglade
till undersökningsförrättaren, utan det sker under tillsyn och kontroll
af arbetsgifvarne, och detta är humbug.

Jag har väl hört, att det vore meningen, att någon representant
för de hygieniska myndigheterna skulle komma efteråt. Ja, nemligen
för att undersöka frågor, som redan hafva blifvit påpekade utaf den
person, hvilken haft den föregående allmänna undersökningen om
hand. I alla fall har man, efter hvad uppgifves, så gått till väga
vid ett bageri på norr. Då den föregående undersökningsförrättaren
icke särskildt påpekat, att en fråga skulle närmare undersökas, blef
den helt enkelt förbigången. När man förbigår en sådan fråga som
t. ex. den om bagareskabben, icke kommer helsovårdsnämndens representant
då och frågar någon derom, ty naturligtvis får han icke af
den beskedlige undersökningsförrättaren, som icke tyckes vara någonting
annat än en lakej åt arbetsgifvarne, någon anvisning att fråga
om den saken.

Det har synts mig hela tiden, att det förhåller sig så, att när
man väl fick detta 10,000 kronors anslag, så uppstod på åtskilliga
håll den frågan: hvilka skola nu få med ett litet stänk af detta
fattiga lilla guldregn? Det är den frågan, som beherskat behandlingen
af detta ärende ifrån första början och som tydligen beherskar
den ännu i denna stund.

Herr Bergström: Herr talman! Herr statsrådet och chefen

för civildepartementet upplyste i sitt yttrande, att kommerskollegium
tillkallat sakkunniga, såväl arbetsgivare som arbetare, för granskning
af frågeformulären före deras fastställande. Men jag tillåter
mig dock uttala en undran, huruvida denna granskning, hvarom fråga
nu är, haft den officiella karakter, som åtminstone åsyftades af de
tre sakkunniga, hvilka föreslogo en sådan granskning. Herr statsrådet
och chefen för civildepartementet har, så vidt jag vet, icke
uti det kongl. bref, som blifvit utfärdadt i ämnet och stäldt till
kommerskollegium, latit kommerskollegium veta, att en sådan granskning
skulle ske, vare sig af dessa frågeformulär eller instruktionen
för de blifvande agenterna.

Jag tror, att det ur alla synpunkter, särskildt med hänsyn till
dessa undersökningars prestige, skulle för framtiden vara önskligt,
att, i full öfverensstämmelse med hvad som uttalades i den kongl.
propositionen till fjolårets Riksdag, en sådan officiel granskning af

Tisdagen den 23 Mars.

11 N:0 18.

frågeformulär och instruktioner alltid först verkstäldes af sakkunniga Angående

och deribland särskild! af arbetsgifvare och arbetare. sättet för verk °

stallande af

arbetsstati Herr

vice talmannen Danielson: Herr talman, mine herrar! stiska under lag

har med tålamod afhört den förste talaren, enär jag trodde, att sökningar.
han skulle komma med en motion eller något dylikt. Men då han (Forts.)
icke det gjort, utan endast haft en del uttalanden i en fråga, som
icke står i det ringaste sammanhang med något ärende, som nu är
föredraget, eller med någon här väckt fråga, anser jag mig böra säga,
att det verkligen förundrar mig, att den värde talaren, som man ofta
här hör uppträda så grundlagsmessigt, kan komma med dylika uttalanden.
Jag tror, att det hade varit bra mycket bättre att spara
med sådant än att upptaga kammarens tid med långa anföranden i
ett ärende, som icke är föremål för kammarens handläggning. Ty
kan det verkligen vara lämpligt att i kammarens öfverläggningar införa
enskilda funderingar i saker, som icke på något sätt höra till
någon fråga eller något ämne, som blifvit i Riksdagen väckt.

Det förefaller mig märkvärdigt, om kammaren kan fördraga att
blifva så här helt och hållet onödigt uppehållen med sådant. För
öfrigt tror jag, att, om den värde talaren sjelf vore arbetsgifvare,
han skulle hafva helt andra begrepp om saken än hvad som framgick
af hans yttrande nu.

Han yttrade också, att vi här i Stockholm bevakas af en press,
som beifrar ofogen. Ja, mine herrar, men här är också pressen
ibland sådan, att den innehåller mycket, som är af den beskaffenhet,
att man måste betvifla, om det är sant. Jag tror derför, att man
kan se saken ifrån båda hållen.

Emellertid har jag icke kunnat annat än inlägga min protest
mot att uttalanden här gjorts i ett ärende, som icke har minsta
sammanhang med någon nu föredragen eller å kammarens bord
hvilande fråga.

Jag hoppas också, att hvarken den värde talaren eller någon
annan vidare skall komma med spörsmål, som på detta sätt sysselsätta
Riksdagens tid bredvid gällande bestämmelser.

Herr A. Hedin: Jag gratulerar herr vice talmannen till de

bravorop han fick. För öfrigt skall jag be honom vara så god och
uppgöra denna sak med herr talmannen, som icke funnit någon betänklighet
uti att lemna mig ordet för att göra en framställning i
en fråga, beträffande hvilken jag på förhand underrättat honom, att
jag i densamma önskade yttra mig.

Vidare skall jag upplysa honom om följande. I Första Kammaren,
som i detta fall verkligen hållit sig strängare till grundlagen,
än man gjort här, går man icke till väga såsom i Andra Kammaren,
der man, genom ett ingrepp på grundlagens område, i arbetsordningen
tillskapat en särskild interpcllationsform, till hvilken grundlagen alldeles
icke ger anledning. I Första Kammaren begär en talare, som

N:o 18. 12 Tisdagen den 23 Mars.

Ångåmde anser sig hafva något sådant, som t. ex. det jag nu framfört, att
* ställande6af PaPeka> ordet i slutet af ett plenum; och vid hans interpellation, om
arbetsstali- jag sa skall halla den, fäster vederbörande minister det afseende han
etiska under- anser den förtjena, alldeles som han gör med en interpellation, som
sökningar, till honom öfversändts genom kammarens åtgärd.

För öfrigt finnes säkerligen icke något, som skulle kunnat
hindra herr vice talmannen och äfven andra, som icke hade lust att
stanna qvar och höra på, att gå sin väg, eftersom herr talmannen
hållit ut, hvilket de öfriga ledamöterna af kammaren också gjort.

Jag skall icke protestera mot herr vice talmannens protest; jag
finner den icke förtjena det.

Herr vice talmannen I) a n i e 1 s o n: Jag tror, att herr Hedins

senare yttrande var ännu sämre än det förra. Han tycktes deri
vilja utvisa oss andra, som sitta här i kammaren, i det han sade ungefär
så: »Viljen I icke höra på, så varen så goda och gå er väg». Ja,
det förstå vi nog ändå att vi få, men jag trodde, att han hellre
ville vi skulle höra på än gå vår väg. Att herr talmannen så välvilligt
afhört herr Hedin och låtit honom behålla ordet, tycker jag
han borde vara tacksam för och icke vidare orda om det. Jag tror
verkligen det är skäl vidhålla den uppfattningen, att sådana anföranden
som det nyss hållna böra så mycket som möjligt inskränkas.

Herr A. Hedin: Jag lyckönskar fortfarande herr vice tal mannen

till de nya om också icke fullt så starka bravoropen, som
han nyss fick.

Vidare hemställer jag till honom och hans benägna öfvervägande,
om det kan anses vara skickligt att låta förstå, att herr talmannen
utaf välvilja tillåtit något, som han icke skulle finna vara grundlagsenligt
och behörigt.

Härmed förklarades öfverläggningen i detta ämne afslutad.

§ 9-

Till bordläggning anmäldes:

konstitutionsutskottets utlåtande n:r 3, i anledning af väckt
motion om ändrad lydelse af § 75 riksdagsordningen,

sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 5, i anledning
af dels Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar med afseende å delning af Hernösands stift, dels
ock Kongl. Maj:ts proposition n:o 21 med förslag till lag om ändrad
lydelse af §§ 2 och 5 i förordningen angående allmänt kyrkomöte
den 16 november 1863 samt

lagutskottets utlåtande n:o 31, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till checklag, till lag angående ändrad lydelse

13 N:0 18.

Tisdagen den 23 Mars.

af 12 § utsökningslagen och till lag angående ändrad lydelse af
10 § 4 mom. i förordningen om nya utsökningslagens införande
och hvad i afseende derå iakttagas skall den 10 augusti 1877.

Kammaren beslöt, att dessa ärenden skulle å föredragningslistan
för morgondagens sammanträde uppföras framför de ärenden, som
blifvit två gånger bordlagda.

§ io.

Justerades protokollsutdrag, hvarefter kammarens ledamöter åtskildes
kl. 3,27 e. m.

In fidem

E. Nathorst Böös.

N:0 18. 14

Onsdagen den 24 Mars.

Onsdagen den 24 mars.

Kl. 11 f. m.

§ I Justerades

protokollet för den 17 dennes.

§ 2.

Till kammaren hade inkommit följande två protokoll, som upplästes
:

Ro) År 1897 den 23 mars sammanträdde kamrarnes valmän för
att, jemlikt 71 och 73 §§ riksdagsordningen, utse dels Riksdagens fullmägtige
i riksbanken efter herrar T. Liljewalch och R. Almström,
hvilka voro i tur att afgå, dels suppleanter för samtlige fullmägtige
i riksbanken; och befunnos, efter valförrättningens slut, hafva blifvit
utsedde till

fullmägtige:

herr Liljewahh, Tom, f. d. stadsmäklare......... med 48 röster.

> Almström, Robert, f. d. ledamot af Riksdagens
Första Kammare med............... »48 »

samt till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val
under år 1898 försiggått:

herr Uggla, Albert Axel, major--------------------- med 48 röster

» Horngren, Hjalmar, grosshandlare........... » 47 »

» Lundh, Fredrik Magnus, f. d. jernkram handlare.

..................................,_____ » 46 »

2:o) År 1897 den 23 mars sammanträdde kamrarnes valmän för
att, jemlikt 71 och 73 §§ riksdagsordningen, utse dels Riksdagens
fullmägtige i. riksgäldskontor efter herrar E. Sederholm och O. M.
Höglund, hvilka voro i tur att afgå, dels suppleanter för samtlige

15 N:o 18.

Onsdagen den 24 Mars.

fullmägtige i riksgäldskontoret; och befunnos, efter valförrättningens
slut, hafva blifvit utsedde till

fullmägtige:

herr Sederholm, Edvard, ledamot af Riksdagens

Första Kammare............................... med 48 röster.

» Höglund, Otto Magnus, ledamot af Riksdagens
Andra Kammare..................... » 48 »

samt till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val
under år 1898 försiggått:

herr Lilliesköld, Erik Wilhelm, kamrerare....... med 48 röster.

» Nyström, Carl, ledamot af Riksdagens Första

Kammare........................................ »47 »

» Ramstedt, Reinhold Victor, f. d. ledamot

af Riksdagens Andra Kammare____________ » 46 »

Jemte det protokollen lades till handlingarna, beslöt kammaren,
att Riksdagens kanslideputerade skulle genom utdrag af protokollet
om dessa val underrättas för afgifvande af förslag till såväl förordnanden
för de valde och skrifvelser till Konungen med anmälan om
de försiggångna valen som ock till de paragrafer, som derom borde
i riksdagsbeslutet intagas.

§ 3.

Sedan Riksdagens båda kamrar förehaft de i statsutskottets Gemensamma.
memorial nås 31 och 33 samt bevillningsutskottets memorial nås 6 omröstningar.
och 7 föreslagna voteringspropositioner rörande åtskilliga frågor, deri
kamrarne fattat stridiga beslut, samt denna dag blifvit bestämd för
omröstning öfver de olika besluten, så anstäldes nu dessa omröstningar,
enligt nedan intagna voteringspropositioner, i följande ordning,
nemligen:

l:a omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 31, punkt. 1).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen,
i anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning, medgifver,
att förste fiskeriassistentens lön för tiden från och med år 1898 bestämmes
till 3,000 kronor och att lönen sedan, efter innehafvarens
af sådan befattning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem
år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen,

N:o 18. 16

Onsdagen den 24 Mars.

Gemensamma ökas med 500 kronor och efter tio års enahanda tjenstgöring med
omrostmngar. ytterligare 500 kronor, med rätt derjemte för nuvarande innehafvaren
^ '' af befattningen, förste fiskeriassistenten Filip Trybom, att, i händelse

han fortfarande kommer att vid densamma qvarstå, få, efter det lönen
blifvit sålunda förhöjd, i afseende å ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna
sig den tid, han såsom förste fiskeriassistent tjenstgjort, äfvensom
höjer anslaget till fiskerinäringens understöd från 35,000 kronor
till 36,000 kronor eller med 1,000 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit
att icke bifalla Kongl. Maj:ts förslag om förhöjning i lönen för
förste fiskeriassistenten, samt att anslaget till fiskerinäringens understöd
skall i riksstaten för år 1898 uppföras med oförändradt belopp
af 35,000 kronor.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande och uppräkning,
och utföll omröstningen med 91 Ja och 135 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 123 Ja och 22 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller______________________________________ 91 Ja och 135 Nej,

sammanräkningen visar_____________________________ 214 Ja och 157 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

2:dra omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 31, punkt. 2).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen,
med bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, för uppehållande
af undervisningen vid mejeriinstitutet vid Alnarp, för år
1898 anvisar på extra stat ett anslag af 10,000 kronor, röstar

Ja;

Onsdagen den 24 Mars.

17 N:o 18.

Gemensamma
omröstningar.
(Forts.)

_ Vinner ^Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta
att pa det sätt bifalla Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning,
att Riksdagen, för uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet
vid Alnarp, på extra stat för år 1898 anvisar ett anslag
af 8,000 kronor.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren^ samtidigt anstäld, hade utfallit med 118 Ja och 28 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller-------------------------------------- 64 Ja och 161 Nej,

sammanräkningen visar____________________________. 182 Ja och 189 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

Den, det ej vill, röstar

Nej;

3:de omröstningen;

(enligt statsutskottets memorial n:o 31, punkt. 3).

Den, som, i likhet med Andra Kammaren, vill, att Riksdagen,
med bifall till Kongl. Maj:ts framställning och med afslag å den utaf
herr Benedicks med flere i ämnet väckta motion i hvad den skiljer
sig från Kongl. Maj:ts proposition, till understöd åt svenska mosskulturföreningen
på extra stat för år 1898 anvisar ett anslag af
13,500 kronor, röstar

Den, det ej vill, röstar

Ja;

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Första Kammaren, besluta
att, med bifall till den af herr Benedicks med flere i ämnet
väckta motionen, till understöd åt svenska mosskulturföreningen på
extra stat för år 1898 anvisa ett anslag af 15,000 kronor.

Andra Kammarens Prof. 1897. N:o 18.

N:o 18. 18

Onsdagen den 24 Mars.

Gemensamma Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
omröstningar. ocjj förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att
(Forts.) voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl
derstädes afgifvits, företogs nu sedlames öppnande och uppräkning
och utföll omröstningen med 122 Ja och 100 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kam -

maren samtidigt anstäld, hade utfallit med ... 47 Ja och 98 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller ..................................... 122 Ja och 100 Nej,

sammanräkningen visar............................. 169 Ja och 198 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

4:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 6, punkt. 1).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen för
fläsk, andra slag, skall bibehållas vid 20 öre för kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
besluta, att tullsatsen å ifrågavarande artikel skall nedsättas till 10
öre för kilogram.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 109 Ja och 35 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller...................................... 113 Ja och 113 Nej,

sammanräkningen visar.____________________________ 222 Ja och 148 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

Onsdagen den 24 Mars.

19 N:o 18.

5:te omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 6, punkt. 3).

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.)

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen för
Hudar och Skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda, sulläder och
bindsulläder skall höjas till 40 öre för kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
besluta, att nuvarande tullsats för ifrågavarande artikel, 24 öre för
kilogram, skall bibehållas oförändrad.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlames öppnande och uppräkning
och utföll omröstningen med 86 Ja och 140 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 111 Ja och 34 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller.,___________________________________ 86 Ja och 140 Nej,

sammanräkningen visar............................. 197 Ja och 174 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

6:tc omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 6, punkt. 4).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen för
Hudar och Skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda, andra slag,
skall höjas till 65 öre för kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

N:o 18. 20

Onsdagen den 24 Mars.

Oemensanima Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beomröstningar.
sju^ att nuvarande tullsats för ifrågavarande artikel, 47 öre för
(Forts.) kilogram, skall bibehållas oförändrad.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 109 Ja och 33 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller___________________________________ __ 90 Ja och 130 Nej,

sammanräkningen visar______________________________ 199 Ja och 163 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

7:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 6, punkt. 5).

Den, som bifaller bevillningsutskottets af Första Kammaren godkända
hemställan, att, för den händelse förhöjd tullsats åsättes vare
sig sulläder och bindsulläder eller andra slag af beredda, till pelsverk
ej hänförliga hudar och skinn eller ock begge dessa artiklar, Riksdagen
jemväl måtte besluta, att denna tullförhöjning skall såsom
tilläggsafgift till nu gällande tulltaxa jemväl innevarande år utgöras
från den tid, som af Kongl. Maj:t bestämmes, samt i skrifvelse till
Kongl. Maj:t, jemte öfverlemnande af sitt sålunda fattade beslut,
anhålla, det Kongl. Maj:t ville, så fort ske kunde, förordna om beslutets
trädande i kraft, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta
att icke bifalla det framstälda yrkandet angående tiden för tilllämpningen
af de föreslagna tullsatserna å nämnda varor.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,

Onsdagen den 24 Mars.

21 N:o 18.

att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga, Gemensamma
jemväl derstädes afgifvits, föreslogs nu sedlarnes öppnande och upp- omröstningar.
räkning och utföll omröstningen med 112 Ja och 108 Nej. ^ 0 ^

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 116 Ja och 27 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller______________________________________ 112 Ja och 108 Nej,

sammanräkningen visar_____________________________ 228 Ja och 135 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

8:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 6, punkt. 6).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tack- och
barlastjem samt skrot skall åsättas en tull af 80 öre för 100 kilogram,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta,
att gällande tullfrihet för ifrågavarande artiklar skall bibehållas.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt
nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren

samtidigt anstäld, hade utfallit med............. 81 Ja och 64 Nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller._______________________________________ 66 Ja och 158 Nej

sammanräkningen visar __________________________ 147 Ja och 222 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

N:o 18. 22

Onsdagen den 24 Mars.

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.)

9:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 6, punkt. 8).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att artikeln potatis,
äfven krossad eller rifven, skall åsättas en tull af 50 öre för
100 kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta,
att gällande tullfrihet för ifrågavarande artikel skall bibehållas.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 89 Ja och 54 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller_______________________________________ 78 Ja och 147 Nej,

sammanräkningen visar_______________________________ 167 Ja och 201 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

10:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 6, punkt. 10).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen
för skodon, ej specificerade, andra slag, skall höjas till 2 kronor för
kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

23 N:o 18.

Onsdagen den 24 Mars.

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, be- Gemensamma
slutit, att nuvarande tullsats för ifrågavarande artikel, 1 krona ifaomrostnmgar.
kilogram, skall bibehållas oförändrad.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 111 Ja och 31 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller___________________________________— 104 Ja och 117 Nej,

sammanräkningen visar_____________________________ 215 Ja och 148 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

ll:te omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 6, punkt. 11).

Den, som bifaller bevillningsutskottets af Första Kammaren godkända
hemställan, att, för den händelse förhöjd tullsats asåttes skodon,
ej specificerade, andra slag, Riksdagen jemväl matte besluta,
att denna tullförhöjning skall såsom tilläggsafgift till nu gällande
tulltaxa jemväl innevarande år utgöras från den tid, som af Kongl.
Maj:t bestämmes, samt i skrifvelse till Kongl. Maj:t, jemte öfverlemnande
af sitt sålunda fattade beslut, anhålla, det Kongl. Maj:t
ville, så fort ske kunde, förordna om beslutets trädande i kraft,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammmaren,
besluta att icke bifalla det framstälda yrkandet angående tiden, för
tillämpningen af den föreslagna tullförhöjningen å ifrågavarande artikel.

N:o 18. 24

Onsdagen den 24 Mars.

owäS”''''?1 derstädes afgif vits, företogs nu sedlarnes öppnande och uppräk(Forts.
) mn£ oc^ utf°H omröstningen med 122 Ja och 93 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 122 Ja och 12 Nej,
hvadan, da dertill läggas Andra Kammarens

röster eller ------------------------------------- 122 Ja och 93 Nej,

sammanräkningen visar --------------------------- 244 Ja och 105 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

12:te omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 7).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att ifrågavarande
motion icke skall af Riksdagen bifallas, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

. Sinner A ej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta
sådan ändring i kongl. förordningen angående stämpelafgiften
den 9 augusti 1894, att protokoll rörande lagfart å fång till fast
egendom skall vara från stämpel fritt, vare sig fånget skett genom
giftorätt, arf, köp, gåfva, testamente eller byte, der taxeringsvärdet
eller köpesumman a den egendom, hvarå lagfart sökes, icke uppgår
till 1,000 kronor.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlames öppnande och uppräkning
och utföll omröstningen med 82 Ja och 137 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren° samtidigt anstäld, hade utfallit med 109 Ja och 25 Nej,
hvadan, da dertill läggas Andra Kammarens

röster eller ------------------------------------- 82 Ja och 137 Nej,

sämmanräkningen visar --------------------------- 191 Ja och 162 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

25 N:o 18.

Onsdagen den 24 Mars.

13:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 33, punkt. 1).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen
på det sätt bifaller Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning, att i
staten för kammarrätten uppföres aflöning för ytterligare två kammarrättsråd
med tillhopa 12,800 kronor, deraf för hvardera lön 4,400
kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor, samt med rätt för
dem till ålderstillägg efter fem år i likhet med öfriga embetsman
i samma grad, äfvensom att det nu å kammarrättens stat uppförda
anslag till vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden, flitpenningar
och renskrifningskostnad, 28,400 kronor, ökas med 4,700 kronor till
33,100 kronor, samt att sålunda anslaget till kammarrätten höjes med
17,500 kronor eller från 169,600 kronor till 187,100 kronor, röstar

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.)

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta
att på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning,
att på extra stat för år 1898 uppföras dels till arfvoden åt
adjungerade kammarrättsråd ett belopp af 12,800 kronor, dels till
arfvoden åt extra biträden, flitpenningar och renskrifningskostnad
4,700 kronor eller tillsammans 17,500 kronor, äfvensom att uppföra
det ordinarie anslaget till kammarrätten med oförändradt belopp eller
169,600 kronor.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 95 Ja och 45 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller ..................................... 28 Ja och 197 Nej,

sammanräkningen visar ............................ 123 Ja och 242 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

N:o 18. 26

Onsdagen den 24 Mars.

14:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 33, punkt. 2).

Den, som, i likhet med Andra Kammaren, vill, att Riksdagen,
i anledning af den utaf herr Johansson i ämnet väckta motion, till
ordnande och registrerande företrädesvis af ännu oordnade delar af
kammararkivets handlingar på extra stat för år 1898 anvisar ett
belopp af 5,000 kronor att ställas till disposition af kammarkollegium
mot den redovisning och kontroll, som Kongl. Maj:t kan finna lämpligt
föreskrifva, röstar

Ja;

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.)

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Första Kammaren,
besluta, att herr Johanssons ifrågavarande motion icke vinner
Riksdagens bifall.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 98 Ja och 40 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller______________________________________ 152 Ja och 68 Nej,

sammanräkningen visar.........1___________________ 250 Ja och 108 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

15:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 33, punkt. 3).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen,
med bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning och med anslag
å herr friherre Klinckowströms i ämnet gjorda yrkande, för
anordnande af en telegrafförbindelse mellan Gotland och Dalarö öfver

Onsdagen den 24 Mars.

27 N:o 18.

Gotska Sandön och Hufvudskär å extra stat för år 1898 anvisar
ett anslag af 176,000 kronor, röstar

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.)

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta
att, i enlighet med herr friherre Klinckowströms ofvan omförmälda
yrkande, icke bifalla Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Sedan voteringssedlame blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlame för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande och uppräkning
och utföll omröstningen med 100 Ja och 124 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 129 Ja och 11 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller______________________________________ 100 Ja och 124 Nej,

sammanräkningen visare_____________________________ 229 Ja och 135 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

§ 4.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet herrar John
Olssons och J. A. Fjällbäcks motion, n:o 169.

§ 5-

'' Föredrogos och bordlädes för andra gången:
konstitutionsutskottets utlåtande n:o 3;
sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 5; samt
lagutskottets utlåtande n:o 31.

§ ö Afgåfvos

nya motioner af:

herr P. Waldenström, n:o 170, om ändring i § 30 af den af
Kongl. Maj:t föreslagna bevillningsförordningen; och

herr II. Arnnéus m. fl., n:o 171, angående beviljande af pension
åt aflidne f. d. generallöjtnanten Knut Axel Rydings efterlemnade
enka, Jenny Kristina Rosalia Ryding, född Pettersson.

Dessa motioner bordlädes.

N:o 18. 28

Onsdagen den 24 Mars.

§ 7.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr It. Petersson i Skurö under 12 dagar	fr. o.	m. den 30 dennes,
»	A. Andersson i Olsbenning	5 »		» 25	»
»	J. P. Nilsson i Käggla	14 »	»	» 31	»
»	D. Persson i Tällberg	8 »	»	» 29	»
	A. G. Gyllensvärd	6 »	»	» 27	»
»	N. Anderson i Lydde	7 »	»	» 27	»
»	H. Amnéus	11 »	»	» 27
»	A. Hansson i Solberga	5 »	»	» 26	»
»	A. Swartling	4 »	»	» 26	»
och »	C. Rydberg			den 27	»

§ 8.

Till bordläggning anmäldes
statsutskottets memorial:

n:o 34, angående anslaget till departementets afdelning af Kongl.
Maj:ts kansli under riksstatens andra hufvudtitel, och

n:o 35, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i en fråga
rörande riksstatens fjerde hufvudtitel;

sammansatta stats- och lagutskottets memorial n:o 6, i anledning
af återremiss i viss del af utskottets utlåtande n:o 4 i anledning af
Kongl. Maj:ts till Riksdagen gjorda framställningar dels med förslag
till förordning angående sky dels koppympningen i riket, dels ock om
höjning af anslag dertill;

bevillningsutskottets betänkande n:o 10, i anledning af väckt
motion om tullfrihet för emballage i visst fall;

sammansatta bevillnings- och lagutskottets betänkande n:o 1,
i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om utarbetande af förslag till ändring i kongl. förordningen
angående försäljning af bränvin m. m. i syfte att erhålla strängare
straffbestämmelser vid återfall i förseelse mot förordningen;

lagutskottets utlåtande och memorial:

n:o 32, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om skydd för vissa mönster och modeller, och

n:o 33, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut med föranledande
af lagutskottets hemställan i dess utlåtande n:o 24, i anledning
af väckt motion angående ändrade grunder för den kommunala
beskattningen, samt

Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtanden:
n:o 8, angående handeln med vin och maltdrycker, och
n:o 9, i anledning af herr O. Larssons i Mörtlösa motion om
skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om ändring af 22 § i

Onsdagen den 24 Mars. 29 N:o 18

förordningen den 24 oktober 1885 angående försäljning af vin och
maltdrycker m. m.

Dessa ärenden skulle å föredragningslistan för nästa sammanträde
uppföras framför de ärenden, som blifvit två gånger bordlagda.

§ 9.

Justerades protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter åtskildes
kl. 2,59 e. m.

In fidem

E. Nathorst Böös.

N:o 18. 30

Fredagen den 26 Mars.

Fredagen den 26 mars.

Kl. J/2 3 e. m.

§ I Justerades

protokollet för den 19 i denna månad.

§ 2.

Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse, n:o 16, till Konungen, angående förhöjning af
tullsatserna å vissa slag af hudar och skinn samt skodon.

§ 3.

Efter föredragning af de i senaste sammanträdet bordlagda
motioner hänvisades:

herr P. Waldenströms motion, n:o 170, till bevillningsutskottet;

och

herr H. Amnéus’ m. fl. motion, n:o 171, till statsutskottet.

§ 4.

Föredrogs och bordlädes för andra gången statsutskottets
memorial, n:o 34.

§ 5.

Föredrogs och lades till handlingarne statsutskottets memorial
n:o 35, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i en fråga rörande
riksstatens fjerde hufvudtitel.

§ 6.

Föredrogos, men blefvo å nyo bordlagda:
sammansatta stats- och lagutskottets memorial n:o 6;
bevillningsutskottets betänkande n:o 10;
sammansatta bevillnings- och lagutskottets betänkande n:o 1;
lagutskottets utlåtande och memorial n:is 32 och 33; samt
Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtanden n:is 8 och 9.

Fredagen den 26 Mars.

§ 7.

31 N:o 18.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr C. J. Carlsson i N. Smedstorp under 11 dagar fr. o. m. den 31 dennes,
» O. H. Ström » 14 » » » 31 »

» friherre F. Barnekow »12» » »27 »

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.

§ 9-

Till bordläggning anmäldes:

statsutskottets memorial n:o 36, i anledning af kamrarnes beslut
rörande punkterna 3:o) och 4:o) af statsutskottets utlåtande n:o
23, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring,
bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning
af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana
statsbidrags åtnjutande.

Kammaren beslöt, att detta ärende skulle uppföras främst på
föredragningslistan för morgondagens sammanträde.

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 2,43 e. m.

In fidem

E. Nalhcrrst Böös.