RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1897:31)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1897. Första Kammaren. N:o 31.

Måndagen den 10 maj, e. m.

Kammaren sammanträdde kl. 7,30 e. m.

Anmäldes och bordlädes

statsutskottets memorial och utlåtanden:

n:o 83, med förslag till voteringsproposition för gemensam omröstning
i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande utskottets
utlåtande n:o 58 angående väckta förslag om afsättning till arbetareförsäkringsfonden
;

n:o 84, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster;

n:o 85, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående rätt för Kongl. Maj:t att för inköp af skogbärande eller till
skogsbörd tjenlig mark disponera köpeskillingarna för vissa kronoegendomar;
och

n:o 86, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande
Kongl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående
anslag till Göteborgs befästande åt sjösidan och öfre Norrlands
fasta försvar;

sammansatta stats- och bankoutskottets memorial n:o 14, angående
anvisande af ersättning till utskottets sekreterare; äfvensom

bevillningsutskottets memorial:

n:o 20, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande 1 < §
i det förslag till förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst, som af utskottet i dess betänkande n:o 19 bbfvit
framlagdt; och

n:o 21, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa delar
af utskottets betänkande n:o 19 angående allmänna bevillningen.

Första Kammarens Prof. 1897. N:o 31.

No 31. 2

Tisdagen den 11 Maj.

Upplästes och godkändes ett uppsatt förslag till kammarens
skrifvelse till Konungen med anmälan om ledigheter inom kammaren,
hvilka skola innan nästa lagtima riksdag genom val fyllas.

Kammaren åtskildes kl. 7,58 e. m.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

Tisdagen den 11 maj.

4 Kammaren sammanträdde kl. 2,30 e. m.

Justerades protokollet för den 4 i denna månad.

Anmäldes och bordlädes

konstitutionsutskottets utlåtande n:o 10, i anledning af väckta
motioner dels om bestämmande af en gemensam dag för val af riksdagsmän
i Andra Kammaren, dels ock om vissa ändringar i riksdagsordningens
bestämmelser i fråga om val till Andra Kammaren;

bevillningsutskottets betänkande n:o 22, i anledning af Kong!.
Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande förordning angående
stämpelafgiften; äfvensom

särskilda utskottets memorial n:o 4, angående aflöning åt utskottets
sekreterare och vaktbetjening.

Upplästes och godkändes särskilda utskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse, n:o 85, till Konungen, i anledning af dels Kongl.
Maj:ts proposition n:o 10 med förslag till lag för Sveriges riksbank,
äfvensom enskilda i detta ämne väckta motioner, dels ock Kongl.
Maj:ts proposition n:o 28 med förslag till lag om vissa bestämmelser
om riksbankens sedelutgifningsrätt så ock angående forum för riks -

3 N.o 31.

Tisdagen den 11 Maj.

banken, till ansvarighetslag för fullmägtige i riksbanken samt till
ansvarighetslag för ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

Föredrogs och företogs punktvis till afgörande statsutskottets
under gårdagen bordlagda memorial n:o 81, i anledning af kamrarnes
skiljaktiga beslut i fråga om punkt 6 af utskottets utlåtande n:o 57
angående Kongl. Majits proposition rörande lönereglering för personalen
vid statens jernvägar och i anledning deraf inom Riksdagen
väckta motioner.

Punkten 1. Ang. maarimi ,

arfvode för

Herr Tamm, Hugo: Som kammaren behagade finna, har jag uti stationskarl
en det föredragna memorialet bifogad reservation under denna punkt vid statens
uttalat en frän utskottets majoritet afvikande mening. get magar.

Förhållandet är nemligen det, att Andra Kammaren i afseende
på stationskarlarne upphöjt dem till en sa hög löneklass, att de med
sitt högsta arfvode komma i paritet med en annan klass på maskinafdelningen,
hvilken ostridigt alltid ansetts böra stå högre. Denna
höjning är så stor, att stationskarlarne enligt medkammarens beslut
skulle flytta upp två löneklasser, och om Andra Kammarens beslut
blefve antaget, skulle stationskarlarne, hvilka, utöfver dem sålunda
tillkommande arfvode inom den af mig nyssnämnda maskinafdelningen,
åtnjuta i beklädnadsersättning 96 kronor, komma icke blott till siffran
alldeles lika utan i realiteten väsentligt högre. Ty herrarne böra
lägga märke till, att med dessa siffror är det alldeles^ samma förhållande,
som då man talar om att en statkarl har på ett ställe 140
kronors lön, på ett annat 120 kr. Bredvid kontanta lönen åtnjuta de
naturaförmåner och äro dessa för stationskarlarne högre än de omnämnda
andra kategoriernas. Sålunda skulle en så stor höjning, som
den Andra Kammaren här föreslagit, leda derhän, att denna aflöningsklass
komrne i förhållande till den närmast liggande alldeles för högt,
och en rubbning skulle uppstå i, om jag så far säga, den skala, som
genomgår hela denna lönercgleringsstat.

På denna grund ansåg jag och föreslog i utskottet, att man borde
sammanjemka kamrarnes olika beslut så, att stationskarlarne genom
sammanjemkning komme upp icke i högre men i samma klass som
dessa lokomotivputsare, vagnputsare, pumpare och kolvakter. I så
fall hade visserligen det högsta arfvodet för stationskarlarne blifvit lika
med det inom nämnda klass, men den skilnaden emellan de båda
klasserna hade dock bibehållits, att, då lokomotivputsarnes & c:ies
arfvode börjat med 540 kr., stationskarlarnes lägsta arfvode vore
480 kr.

0 31. 4

Tisdagen den 11 Maj.

Ang. maximi
arfvode för
stationskarl
vid statens
jemvägar.

(Forts.)

Jag vann emellertid icke något understöd inom utskottet, och
derför har jag blott velat uttrycka denna mening, då jag anser att en
sammanjemkning i den af mig antydda rigtning hade varit den under
förhanden varande förhållanden rätta lösningen af knuten.

På dessa skäl framlade jag mitt sammanjemkningsförslag, men då
min mening ej vunnit något understöd inom utskottet, vill jag, såvida
ej någon understödjer mig nu i kammaren, icke framställa något
yrkande i detta fall. Jag tror dock att en sammanjemkning här varit
det rätta, och man hade derigenom undvikit den faran att rubba hela
lönestaten, hvilket blir en gifven följd, om Andra Kammarens beslut
skulle segra i den gemensamma voteringen.

Herr Fränekel: Jag vill blott, i anledning af hvad herr Tamm

yttrat, nämna, att jag delar hans åsigt derom, att möjligen en sammanjemkning
här varit mera lämplig; men då någon sådan nu ej
kommer att ega rum, anser jag, i likhet med herr Tamm, att ett bifall
till Andra Kammarens beslut, så gerna jag än här önskade en
förbättring i lönevilkoren, skulle verka till en alltför stor rubbning i
den föreliggande lönestaten, och att detta följaktligen, då ärendet blir
föremål för gemensam votering, kommer att inverka på Första Kammarens
beslut.

Efter härmed slutad öfverläggning godkändes den voteringsproposition,
som föreslagits i den nu föredragna punkten.

Punkten 2.

Den föreslagna voteringspropositionen godkändes.

Vid föredragning af statsutskottets nästlidne dag bordlagda memorial
n:o 83, med förslag till voteringsproposition för gemensam
omröstning i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande utskottets
utlåtande n:o 58 angående väckta förslag om afsättning till
arbetareförsäkringsfonden, godkändes den föreslagna voteringspropositionen.

Föredrogos men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets sistlidne dag bordlagda utlåtanden n:is 84 och 85.

Vid föredragning af statsutskottets under gårdagen bordlagda
memorial n:o 86, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut beträf -

N:0 31.

Tisdagen den 11 Maj.

fande Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
angående anslag till Göteborgs befästande åt sjösidan och öfre Norrlands
fasta försvar, bifölls hvad utskottet i memorialet hemstalt, och
godkändes den deri föreslagna voteringspropositionen.

Vid föredragning af sammansatta stats- och bankoutskottets under
gårdagen bordlagda memorial n:o 14, angående anvisande af ersättning
till utskottets sekreterare, biföll kammaren hvad utskottet i detta
memorial hemstält.

Föredrogs och lades till handlingarna bevillningsutskottets nästlidne
dag bordlagda memorial n:o 20, i anledning af kamrarnes skiljaktiga
beslut rörande 17 § i det förslag till förordning angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst, som af utskottet i dess
betänkande n:o 19 blifvit framlagdt.

Föredrogs och företogs punktvis till afgörande bevillningsutskottets
sistlidne dag bordlagda memorial n:o 21, i anledning af kamrarnes
skiljaktiga beslut i vissa delar af utskottets betänkande n:o 19
angående allmänna bevillningen.

Punkten 1.

Den föreslagna voteringspropositionen godkändes.
Punkterna 2—4.

Lades till handlingarna.

Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere. ledamöters begäian
Ijenkoutskottets under gårdagen bordlagda memorial n:o 13.

Upplästes och godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen:

n:o 88, i anledning af väckt motion om ändring i lagarne om

N:0 31. 6

Tisdagen den 11 Maj.

aktiebolag och om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet
den 28 juni 1895;

n:o 89, i anledning af väckta motioner med förslag till förordning
angående köttbesigtnings- och slagttvång m. m.;

n:o 90, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 15
kap. 24 § strafflagen;

n:o 91, i anledning af väckt motion om föreskrift att aga eller
annat kroppsstraff skall exequeras under lämplig offentlig kontroll;

n:o 92, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om ändring i vissa delar af lagen angående eganderätt till skrift
den 10 augusti 1877; samt

n:o 93, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse af § 4 i lagen den 24 maj 1895 angående anskaffande
af hästar och fordon för krigsmagtens ställande på krigsfot.

Justerades fem protokollsutdrag för denna dag.

På o framställning af herr talmannen beslöts, att de uuder da^en
första gången bordlagda ärendena skulle uppföras främst på föredra o--mngslistan till nästa sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 2,57 e. m.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

Onsdagen den 12 Maj.

7 N:0 31.

Onsdagen den 12 maj, f. m.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Justerades protokollet för den 5 innevarande månad.

Anmäldes och bordlädes bevillningsutskottets memorial n:o 23, i
anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande 31 § i det förslag
till förordning angåend .bevillning af fast egendom samt af inkomst,
som af utskottet i dess betänkande n:o 19 blifvit framlagd t.

Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse n-.o 94, till Konungen, i anledning af Kongl. Majits
proposition om ändring af § 4 i kongl. förordningen angående be- ,
villningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter den 2 december
1892.

Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

n-.o 71, angående regleringen af utgifterna under nksstatens
första hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsStätöFDS
*

n:o 72, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel,’ innefattande anslagen till justitiedepartementet;

n:o 73, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel,’omfattande anslagen till utrikesdepartementet; och

n:o 75, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 66, punkten 1, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen, i
anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning och utan afseende
å det af herr Ljungberg i ämnet gjorda yrkande, för inrättande
af en ny extra ordinarie professur inom juridiska fakulteten i Lpsala
beviljar ett årligt anslag af 4,000 kronor, att till innehafvaren af

N:0 31. 8

Onsdagen den 12 Maj.

nämnda tjenst utgå med 3,000 kronor såsom lön och 1,000 kronor
såsom tjenstgöringspenuingar, med rätt för bemälde lärare att efter
““ 3 väl vitsordad tjenstgöring erhålla ett ålderstillägg å lönen af

500 kronor, att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg,
röstar

Den, det ej vill, röstar

Ja;

Nej;

. ^ inner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluht
att i enlighet med herr Ljungbergs ofvan omförmälda vrkande,
icke bitalla Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 108;

Nej — 27.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsandt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag
n:o 334, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 73 ja och 147 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 181 ja och 174 nej, hvadan beslut
i fragau blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
J

Anstäldes jemlikt .65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 66, punkten 2, föreslagna
och af bada kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill att Kongl. Maj-ts
ifrågavarande framställning på det sätt bifalles, att Riksdagen för anordnande
vid folkskolelärareseminarierna i Upsala och Lund af särskilda
läro- och öfningskurser med syfte att förbereda de blifvande presterna
dels for den handläggning af folkskolans angelägenheter, som tillkommer
ordförande i skolråd och å kyrkostämma, dels för den lokala uppsigt
öfver folkskoleväsendet, som åligger presterskapet enligt § 63 i gällande
folkskolestadga, på extra stat för år 1898 beviljar ett anslag af 5,000
kronor; dock med vilkor att den föreslagna anordningen ej må medföra
någon förändring i nu gällande bestämmelser beträffande kompetens
att söka och erhålla folkskoleläraretjenst, röstar

Ja;

Onsdagen den 12 Maj.

9 N:0 31.

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit
afslå Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 88;

Nej — 43.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 335, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 57 ja och 163 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 145 ja och 206 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med nejpropositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 81, punkten 1, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att högsta arfvodet
till stationskarl skall utgöra 660 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta,
att högsta arfvodet till stationskarl skall utgöra 780 kronor.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 83;

Nej — 53.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 336, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 97 ja och 124 nej samt att båda kamrarnes sam -

N:0 31. 10

Onsdagen den 12 Maj.

manräknade röster befunnits utgöra 180 ja och 177 nej hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med iapropositionen.
J

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 81, puukten 2, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att högsta arfvodet
till banvakt skall utgöra 600 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

. Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta,
att högsta arfvodet till banvakt skall utgöra 660 kronor.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 67;

Nej — 66.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 337, som upplästes och hvaraf iuhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 94 ja och 129 nej, samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 161 ja och 195 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 82 föreslagna och af båda
kamrarne godkända voteringsproposition:

Deri, som vill, att Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, å allmänna indragningsstaten beviljar extra ordinarie
professorn i matematik vid universitetet i Upsala Göran Dillner
en årlig pension af 3,500 kronor, att utgå från och med månaden
näst efter den, i hvilken han från sin tjenst afgår, röstar

Ja;

Onsdagen den 11 Maj.

11 No 31.

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke af
Riksdagen bifallits.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 109;

Nej — 23.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 338, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 96 ja och 125 nej samt att bada kamrarues sammanräknade
röster befunnits utgöra 205 ja och 148 nej, hvadan beslut
i frågau blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 83 föreslagna och af båda
kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen,
med af slag å herr A. Hedins in. fl. motion, men med bifall till Kongl.
Maj:ts förslag, beslutar, att i riksstaten för år 1898 skall till arbetareförsäkringsfonden
afsättas ett belopp af 1,400,000 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, med
föranledande af Kongl. Maj-.ts proposition och herr A. Hedins in. fl.
i ämnet väckta motion beslutat, att i riksstaten för år 1898 skall till
arbetareförsäkringsfonden afsättas 3,000,000 kronor.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 124;

Nej - 12.

N:0 31. 12

Onsdagen den 12 Maj.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 339, som upplästes och hvaraf inhemtades, alt omröstningen derstädes
utfallit med 92 ja och 132 nej, samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 216 ja och 144 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 21 punkten 1 föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition :

Den, som bifaller bevillningsutskottets af Första Kammaren godkända
hemställan, att 4 § i förordningen angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst skall erhålla följande lydelse:

»Fastighetsbevillning erlägges icke af:

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk
och barmhertighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser
tomter och byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras
eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerscorpser: för deras vid mötesplatser till begagnande
under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och
bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,
byggnader, kyrkor och bönehus icke lemna egaren någon inkomst ;
börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del af
fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna
bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet; och

c) egare af kanal, jernväg och annan farväg eller farled samt
flottled: för den mark, som äf anläggningen upptages, äfvensom för
sj elfva kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jemväl inbegripes de för
anläggningens begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och
andra byggnader», röstar

Den, det ej vill, röstar

Ja;

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i öfverenstämmelse med Andra Kammarens
mening, beslutit, att ifrågavarande paragraf skall lyda sålunda:
»Fastighetsbevillning erlägges icke af

Onsdagen den 12 Maj.

13 N:0 31.

a) stateu;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk
och barmhertighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser,
tomter och byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras
eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerscorpser: för deras vid mötesplatser till
begagnande under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och
bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,
byggnader, kyrkor och bönehus icke lemna egaren någon inkomst;
börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del af
fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna
bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet; och

c) egare af kanal, jernväg och annan farväg eller farled samt
flottled: för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för
sjelf va kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jemväl inbegripas de för
anläggningens begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och
andra byggnader;

d) innehafvare af lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens
hufvudsakliga värde utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger
500 kronor, derest lägenhetens innehafvare ej eljest erlägger bevillning
af fast egendom eller inkomst eller hans inkomster, deri inbegripet
det hyresvärde, åbyggnaden kan ega, uppgå till 500 kronor.»

Vid omröstningens slut befunuos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 66;

Nej — 61.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 340, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 47 ja och 173 nej, samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 113 ja och 233 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Herr Ca v all i erhöll på begäran ordet och yttrade:

Det kan icke falla mig in att göra någon anmärkning emot utgången
af denna votering, inen jag tror icke, att det kan vara olämpligt
att innebörden af det nu fattade beslutet påvisas. Riksdagen har no
• beslutat, att fastighetsbevillning icke skall erläggas, bland annat af

»innehafvare af lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens

N:o 31. 14

Onsdagen den 12 Maj.

hufvudsakliga värde utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger 500
kronor, derest lägenhetens innehafvare ej eljest erlägger bevillning af
fast egendom eller inkomst eller hans inkomster, deri inbegripet det
liyresvärde, åbyggnaden kan ega, uppgå till 500 kronor.»

Följden af detta beslut är den, att eu person, som har en stor
inkomst och dessutom en liten fastighet, hvars värde understiger 500
kronor, slipper erlägga bevillning för fastigheten, men att den, som
endast har en sådan liten fastighet, far erlägga bevillning för densamma.
Detta har naturligtvis icke varit meningen, men är likväl
innebörden af det i hast tillkomna yrkandet, som genom gemensam
votering nu blifvit Riksdagens beslut.

Anmäldes och bordlädes bevillningsutskottets memorial n:o 24,
i anledning af återremiss af punkten 2:o) i utskottets memorial n:o 21
angående kamrarnes skiljaktiga beslut rörande allmänna bevillningen.

Föredrogos men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
konstitutionsutskottets under gårdagen bordlagda utlåtande n:o 10 äfvensom
bevillningsutskottets samma dag bordlagda betänkande n:o 22.

Vid föredragning af särskilda utskottets nästlidne dag bordlagda
memorial n:o 4, angående aflöning åt utskottets sekreterare och vaktbetjening,
biföll kammaren hvad utskottet i detta memorial hemstält.

Föredrogs å nyo och företogs punktvis till afgörande statsutskottets
den 10 och 11 i denna månad bordlagda utlåtande n:o 84, angående
beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.

Punkten 1.

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2.

Lades till handlingarna.

Vid förnyad föredragning af statsutskottets den 10 och 11 innevarande
månad bordlagda utlåtande n:o 85, i anledning af Kongl.
Maj:ts proposition till Riksdagen angående rätt för Kongl. Maj:t att ''
för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark disponera

15 N;r 31.

Onsdagen den 12 Maj.

köpeskillingarna för vissa kronoegendomar, biföll kammaren hvad
utskottet i detta utlåtande hemstält.

Vid förnyad föredragning af bankoutskottets den 10 och 11 innevarande
maj bordlagda memorial n:o L3, i fråga om aflöningsstaterna
vid riksbankens kontor i Linköping och Mariestad, biföll kammaren
hvad utskottet i detta memorial hemstält.

Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag

dels till Riksdagens skrifvelse, n:o 95, till Konungen, angående
val åt suppleant för justitieombudsmannen,

dels till Riksdagens förordnande, n:o 96, för assessorn G. Ribbing
att vara Riksdagens justitieombudsmans suppleant,

dels ock till paragrafer i riksdagsbeslutet:

n:o 30, angående stämpelafgiften,

n:o 31, angående upphäfvande af förbudet mot införsel af bränvin
till lappmarkerna,

n:o 32, angående beredande af lånemedel till utveckling af statens
telefonväsende,

n:o 33, angående ändrad lydelse af 10 § i förordningen angående
lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875,

n:o 34, angående beräkning i vissa fall åt tid, som afses i förordningen
angående patent m. m.,

n:o 35, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjord framställning angående lönereglering för lärare vid småskolor m. m.,

n:o 36, i anledning af Kongl. Maj:ts framställning med förslag
till förordning angående skyddskoppympuingen i riket in. m.,

n:o 37, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar med afseende ä delning åt Hernösands stift m. m., samt

n:o 38, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag angående vapenöfning för utrönande åt härens krigsberedskap m. in.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Hasselrot under
tio dagar från och med den 14 i denna manad.

Justerades fem potokollsutdrag för denna dag.

N:0 31. 16

Onsdagen den 12 Maj e. m.

Herr vice talmannen, som öfvertagit ledningen af kammarens förhandlingar,
tillkännagaf, att anslag utfärdats till sammanträdets fortsättande
kl. 8 på aftonen.

Kammaren åtskildes kl. 1,09 e. m.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

Onsdagen den 12 maj e. m.

Kammaren sammanträdde kl. 8 e. m.; och dess förhandlingar
leddes af herr vice talmannen.

Annmäldes och bordlädes bevillningsutskottets betänkande n:o 25,
i anledning af Kong!. Maj:ts proposition med förslag till förordning
angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan
Sverige och Norge.

Justerades ytterligare ett protokollsutdrag för denna dag.

På framställning af herr vice talmannen beslöts, att de ärenden,
som under dagen bordlagts första gången, skulle uppföras främst på
föredragningslistan till nästa sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 8,05 e. m.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

Torsdagen den 13 Maj.

No 31.

Torsdagen den 13 maj, f. m.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Justerades protokollet för den 6 i denna månad.

Tillkänuagafs, att Kongl. Maj:t låtit genom offentligt anslag bjuda
och kalla Riksdagens samtlige ledamöter att fredagen den 14 i denna
månad klockan elfva förmiddagen infinna sig på rikssalen för att inhemta
Kongl. Maj:ts svar å Riksdagens skrifvelse den 10 innevarande
maj angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Föredrogos och lades till handlingarna bevillningsutskottets nedannämnda
under gårdagen bordlagda memorial:

n:o 23, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande dl g
i det förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst, som af utskottet i dess betänkande n:o 19 blifvit fram ^

n:o 24, i anledning af återremiss af punkten 2:o) i utskottets
memorial n:o 21 angående kamrarnes skiljaktiga beslut rörande allmänna
bevillningen.

Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran bevillningsutskottets
nästlidne dag bordlagda betänkande n:o 25.

Föredrogs å nyo konstitutionsutskottets den 11 och 12 i denna Om bestäm
månad bordlagda utlåtande n:o 10, i anledning af väckta motioner*»^ «
dels om bestämmande af en gemensam dag för val af riksdagsman \9 ^

Andra Kammaren, dels ock om vissa ändringar i riksdagsordningens rjics,iagSmjm
bestämmelser i fråga om val till Andra Kammaren. Andra Kärn -

Herr Uiiger: Med afseende på sättet för föredragningen åt nu
förevarande konstitutionsutskottsutlåtande tager jag mig friheten hem

Första Kammarens Prof. 1897. N:o Hl.

K o 31. is

Torsdagen den IS Maj.

Om bestäm
mande af
gemensam dag
för val af
riksdagsmän i
Andra Kammaren
m. m.

ställa, att punkterna l:o), 2:o),
bang föredragas.

Denna hemställan bifölls.

Punkterna 1—l och 6.

3:o), 4:o) och 6:o) måtte i ett samman -

... tg“r ^icks°n: Det svues mig som om giltiga skäl icke förelåge
tor bi tall till utskottets hemställan i punkten lio) eller angående den
gemensamma valdagen. För detsamma anföres af utskottet, att förslaget
skulle hafva två verkningar, nemligen dels att deltagandet i valen
skulle blifva allmännare, dels att valagitationen skulle blifva mindre.
Huru frånvaron af valagitation skulle kunna framkalla ett lifligare
deltagande i valen, synes mig besynnerligt, ty agitationens syfte är ju
att framkalla ett lifligt deltagande, och har den icke ett sådant syfte
måste den vara betydelselös. Jag tror att deltagandet i de allmänna
valen för öfrigt är ganska tillfredsställande. Det kan väl hända, att
vid ett eller annat tillfälle icke så många röster afgifvas, men det
beroi kanske derpå, att man inom valkretsen är enig om, hvem man
vill välja till representant, och man finner det då icke af intresse att
afgifva sin röst. Förhållandet kommer att blifva lika, om man har
en gemensam valdag eller om man väljer såsom hittills. Det kan ju
också inträffa, att deltagandet icke är så stort, emedan de kandidater
-om uppträda representera samma åsigter, och således valet blott blir
en person- eller ortsfraga, som icke kan väcka så stort intresse. Jag
troi icke heller, att agitationen blir mindre, om en gemensam valdag
fastställes till slutet af september, ty efter riksdagens afslutande hafva
agitatorerna hela sommaren och äfven september månad på sig, och
det är tillräckligt lång tid för att en agitator skall kunna genomresa
Ilek Sverige. Om jag således icke finner, att de skäl, som äro anförda
för eu gemensam valdag, äro afsevärda, finner jag deremot allvarliga
olägenheter vara förknippade med denna dags bestämmande till slutet
af september. Landstingen hafva då i regel sammanträda ty det är
ett sällsynt undantag, att något landsting icke redan då afslutat sina
förhandlingar. Emellertid är det icke ovanligt, att till ledamöter i
Andra Kammaren väljas ledamöter i Första Kammaren, och under sådana
förhållanden skulle eu första kammarledamots inval i Andra Kammaren
medföra nödvändigheten af att sammankalla ett extra landsting, hvilket
medför betydliga kostnader och hvilket jag icke anser vara önskvärdt.
Ln annan olägenhet är förknippad med de besvär, som möjligen anföras.
Jag anser aet mycket fördelaktigt, att besvär öfver riksdagsdagsmanuaval
fa anföras i administrativ’ väg, och att icke vid valet
möjligen förelupna felaktigheter skola såsom i utlandet pröfva.? af kammaren,
der då majoriteten företager pröfuingen i ett visst syfte, att
ogilla så många af minoritetens mandat som möjligt. Man kan naturligtvis
icke komma ifrån, att talrika besvär komma att anföras, och
.-kola då dessa först gå till Kong!. Maj:ts befallningshafvande och se -

Torsdagen den 13 Maj.

19 N:0 31

dan till Kongl. Maj:t, så kommer med iakttagande af besvärstid, före- Om bestämdragningstid,
expeditionstid m. m. en tidrymd af tre månader att förflyta,
och har då fullmagten, såsom ju alltid skall ske på landet, ut- da!fförtal o/
färdats fjorton dagar efter valet, föreligger det förhållande, att ungefär riksdagsmän i
samtidigt med Riksdagens sammanträdande kunna i bästa fall besvären Andra Kärnvara
afgärda. Föranleda då dessa till ett nytt val, är det ju omöjligmaren *»• *»•
att få detta nya val afslutadt före Riksdagens sammanträde. Detta före- (Forts.)
taller mig vara en väsentlig olägenhet. Jag tror det derför vara bättre,
såsom nu sker, när valen ske efter hand och besvären pröfvas
efter hand. Då äro de i regel färdiga, när Riksdagen sammanträder.

Jag tror äfven att de valmyndigheter, som utsätta valdag, välja den
för hvarje ort lämpligaste tiden. För min del hemställer jag således
om afslag på utskottets hemställan i l:o) punkten.

Herr Blomberg: Då utskottet här framstält förslag till ändring
i dessa paragrafer, har detta i första rummet föranledts af den väckta
motionen, men äfven deraf att framställningar i denna rigtning flere
gånger blifvit gjorda och jemväl i Riksdagens kamrar med välvilja
upptagits, ehuru man icke kunnat blifva ense, om valdagen skulle
vara gemensam för hela riket eller om, med åtskiljande af städerna för
sig och landsbygden för sig, tvenne valdagar skulle bestämmas. Derför
har utskottet ansett sig böra, då detta önskemål så många gånger
framstälts och då efter utskottets mening inga betydande skäl kunnat
deremot anföras, för Riksdagen framlägga ett förslag i den sålunda
angifna rigtningeu. Det är gifvet, att med eu ändring af denna art
måste följa åtskilliga svårigheter, lika väl som de svårigheter äro
många och stora, som följa af det nuvarande systemet. Likaså är det
gifvet, att det blir en ganska kinkig sak att bestämma sig för en viss
dag, ty en dag, som i flera hänseenden är lämplig, kan dock befinnas
i något afseende mindre lämplig.

Frågan ställer sig naturligtvis så, att man gerna vill få valdagen
förlagd till den tidpunkt på året, då valmanscorpserna i de respektive
valkretsarna kunna anses vara något sä när talrikt församlade. Och sär
skildt med hänsyn till de större städerna har det ansetts nödvändigt
att på grund häraf förlägga valdagen långt in i september. Man
kunde icke stanna vid midten af denna månad, tv då försiggå i allmänhet
landstingens sammanträden, och man har med fog ansett mindre
lämpligt att bestämma valdagen till den tid, under hvilken landsting
pågå. Derför liar man stannat vid den sista lördagen i september,
som borde vara lämplig ej blott för städerna utan äfven för
landsbygden, hvars befolkning då, öfver hufvud taget, torde hafva
större ledighet att utföra detta vigtiga värf på en bestämd dag.

Det har äfven såsom en fördel af en viss gemensam valdags bestämmande
påpekats, att man derigenom skulle kunna i någon mån
förringa agitationens utsträckning. Man har ingalunda tänkt sig härmed
kunna taga bort all agitation, men man har ansett olämpligt, att

N:0 31. 20

Torsdagon den 18 Maj.

Om bestäm
mande af eu
gemensam dag
för val af
riksdagsmän i
Andra Kammaren
m. m.

(Forts.)

hela folket blir af agitatorer i riksdagsrnannavalsyfte upptaget under
loppet af 2 å 3 månader. Genom att riksdagsmannavalen utsträckas
öfver hela denna tid blir nemligen hela folkstämningen i viss man
febril alltifrån det forsta till det sista valet. Det är således icke fråga
om agitationen inom de särskilda valkretsarne för sig, ty den kan naturligtvis
lika väl bedrifvas, om en bestämd valdag finnes eller om
valen utsträckas öfver hela den tid, som nu är medgifven. Men man
har åsyftat att förringa verkan och betydelsen af en från vissa centralpunkter
bedrifven yrkesmessig agitation, som tager hand om hela
rikets valsystem. Denna kan, enligt min åsigt, icke på samma sätt
bedrifvas, om man bestämmer en viss valdag eller eu kortare tid, under
hvilken valen skola hållas. Det är nemligen icke möjligt för eu
sådan central valkomité att då bedrifva agitationen på samma kraftiga
och hänsynslösa sätt; och den press, som står till dess förfogande,
förmår icke att till den bestämda valdagen på det sätt uppagitera
hvarje valkrets, som den kan, om valen äro fördelade på temligen
skilda tider, och arbetet således kan fördelas på de olika valen allt
eftersom dessa särskildt göras till föremål för agitation. Detta är
syftemålet med utskottets uttalande i denna punkt, och således kan
detta mycket väl stå i öfverensstämmelse med utskottets yttrande om,
att valen på en dylik gemensam valdag, som blifvit genom grundlagen
anvisad åt folket, för att detta då må hafva sitt intresse hufvudsakligen
rigtadt på valet, äfven böra blifva talrikare besökta än nu
ofta nog är fallet.

Såsom en anmärkning har också framhållits, att den gemensamma
valdagen blifvit utsatt efter landstingen. Denna betänklighet framhölls
också i utskottet, men man ansåg, att den var af ganska ringa
betydelse. Ty sådana fall, som nyss omnämndes, kunna lika väl inträffa
under nuvarande förhållanden som om valdagen är gemensam.
För öfrigt torde man icke kunna uppvisa så synnerligen många fall,
då ledamöter af Första Kammaren blifvit valda till Andra Kammaren,
att det bör hafva någon egentlig inverkan på frågan.

Vigtigare är den sista anmärkningen, som den föregående ärade
talaren gjorde, nemligen angående besvären. Om alla valen skulle
sättas till den sista lördagen i september, skulle visserligen handläggningen
af besvären egentligen komma att i högsta domstolen ega
rum under årets senare del. Men jag tror icke, att det är rigtigt
att, såsom den föregående talaren gjorde, påstå, att detta på något
sätt innebär hinder för att besvären skola kunna vara afgjorda och
valresultatet klart före Riksdagens sammanträdande. Yi hafva nemligen
i det fallet åtskillig erfarenhet från den förflutna tiden, f Stockholm
—- likasom i en eller annan stad för öfrigt — plägar man välja
i den yttersta tiden af september, ofta nog å den sista möjliga dagen,
men det har ändock icke mött något hinder att få besvären till vederbörlig
tid afgjorda. För öfrigt kan säkerligen, just derför att besvären
komma in ungefär samtidigt, högsta domstolen genom besvärens hand -

Torsdagen den 13 Maj.

•21 N:0 31.

läggande i ett sammanhang fa sitt arbete med dem underlättadt. Jag Om bestämtror
derför, att man icke heller vid denna anmärkning bör fästa så“™them dag
stort afseende. _ _ för val af

Jag tillåter mig på dessa skäl yrka bifall till utskottets förslag, riksdagsmän i

Andra Kärn Herr

vice talmannen: Jag är icke någon absolut motståndare maren m- m mot

bestämmandet af eu gemensam valdag för hela riket, ehuru jag (Ports )
tror, att det är ganska svårt att i detta fall kunna ena meningarne.

Men hvad jag bestämdt är emot, är, att valdagen, på sätt konstitutionsutskottet
här föreslagit, bestämmes till den sista lördagen i september
månad. Jag delar de betänkligheter, som i detta hänseende
blifvit uttalade af representanten från Malmö stad. Jag anser det
vara i högsta grad önskligt, för att icke säga nödvändigt, att dessa
val till Andra Kammaren åtminstone på landsbygden ske innan landstingen
sammanträda. Här finnas nemligen många, många exempel på,
att, sedan personer fallit igenom vid val till Andra Kammaren på landsbygden,
landsting sedan funnit skäl att insätta dem i Första Kammaren.
Jag skulle kunna uppräkna många dylika exempel, och specielt
det minnesvärda året 1887 inträffade det i icke så ringa utsträckning.

Genom den bestämmelsen, att äfven elektorsvalen skulle ske på sista
lördagen i september, skulle det inträffa, att valen inom de valkretsar,
som begagna medelbart valsätt, icke skulle ega rum förr än i
midten af oktober, och till följd deraf skulle kunna inträffa, på sätt
den förste talaren nämnde, att besvären icke kunna hinna afgöras,
innan Riksdagen sammanträdde. Vi skulle då få bevittna samma uppbygglig3
skådespel, som vi hade just vid majriksdagen år 1887, då
det till och med inträffade, att besvären icke hunno afgöras förr än
Riksdagen slutat.

Beträffande de öfriga ändringarna, som utskottet föreslagit, är
det blott två, som jag anser vara af betydelse, nemligen att protokollerna
böra afmattas i enlighet med formulär, som af Kong!. Maj:t fastställas,
och att valsedlarna skola förvaras. Dessa ändringar hafva ju
en vigt, hvars betydelse jag icke vill underkänna. Deremot anser
jag, att den ändring som förekommer i 16 §: »derest af de röstberättigade
så beslutas» i stället för den nuvarande lydelsen: »derest flertalet
af de röstberättigade så beslutar», är fullkomligt onödig, ty meningen
med § förklaras alldeles tillräckligt genom de efterföljande orden:
»efter thy, som de flesta ctfgifna rösterna varit för bifall eller

afslag». Denna ändring anser jag vara fullkomligt onödig, och, om
det under det sista året bar på något ställe uppstått meningsskiljaktighet
eller tvetydighet i fråga om uppfattningen, så har under de
föregående tjugonio åren icke någon tvetydighet i detta fall uppstått,
ty om man läser paragrafen rätt och med öppna ögon, synes den mig
vara alldeles klar i sin nuvarande form.

Under sådana förhållanden och när vi ännu hafva tvä riksdagar
qvar att göra grundlagsförslag hyflande, samt dessutom utskottets upp -

No 31. 2-2

Torsdagen den 13 Maj.

Om bestämmande
af en
gemensam clat,
för val af
riksdagsmän i
Andra Kammaren
m. m.

(Ports.)

ställning förefaller mig både ovanlig och något besynnerlig, ber jag
f för min del att få förena mig med den talare, som yrkat utslag.

i Herr Nyström, Carl: Herr Unger och jag äro reservanter, ehuru
icke i de punkter, mot Indika nu dels herr Dickson och dels herr
vice talmannen vändt sig.

När detta ärende behandlades af utskottet, uttalades naturligtvis
der också de åsigter, som desse talare förfäktat, men utan att de från
utskottets sida föranledde till någon annan utgång än den, som föreligger.

Herr Dickson har funnit motsägelse i utskottets uttalande å ena
sidan att ett lifligare deltagande i valen vore önskvärd! och å andra
sidan att valagitation så vidt möjligt borde förhindras. Dock torde
häri ej ligga någon motsägelse. Ty i första punkten säges, att man
önskar så många deltagare i valet som möjligt, på det att detsamma
skall kunna blifva ett verkligt uttryck af den inom valkretsen rådande
opinionen, under det att man med det senare uttrycket i afseende
på agitation afsåg att så effektivt som möjligt inskränka de bemödanden,
Indika från håll utanför valkretsen göras för att influera på valkretsens
beslut vid valet. Och att detta ingalunda är någon uppkonstruerad
fara visar den senare tidens erfarenhet, såsom också
herr Blomberg framhållit. Från många håll uppgifves ju, att tidt och
ofta från mer och mindre organiserade agitationsföreniugar försports
inverkan på och -vid sjelfva valet. Om nu dessa val hållas på en
och samma dag, måste naturligtvis dessa bemödanden i betydlig mån
motverkas. I utskottets yttrande ligger sålunda, såvidt jag kan finna,
ingen motsägelse.

Hvad beträffar dagen för valet, blef den frågan skärskådad från
så många håll och kanter, och så många förslag framstäldes i detta
afseende under förutsättning att det skulle vara eu gemensam valdag,
och saken pröfvades från synpunkter, hvilka i denna kammare mindre
ofta förekomma, allt nog, det tycktes från alla dessa synpunkter
framgå, att sista lördagen i september vore att anse såsom en synnerligen
lämplig valdag. Att valdagen skulle komma efter landstingens
sammanträden ansågs icke vara något fel; tv för utskottet var
det betraktelsesättet ej främmande, att det kunde vara ganska förmånligt,
om de ansedde och inflytelserike män, som sitta i landstinget,
finge tillfälle att under deras sammanvaro något öfverlägga om de
kommande valen. Det trodde man ej skulle kunna annat än vara till
fördel för valens utgång. Och det anser äfven jag för min del vara
en sak af väsentlig betydelse. När landstingsmännen sammanträda,
slår det ej fel, att de vid sina privata öfverläggningar komma att sysselsätta
sig med de förestående valen, och det kan ej heller vara annat
än förmånligt.

Man har sagt, att det med hänsyn till de byten, som kunna ega
rum emellan Första och Andra Kammaren, vore ofördelaktigt att valen
till Andra Kammaren komme efter landstingens sammanträden, men det

23 N:0 31.

Torsdagen den 13 Maj.

kan in lika väl inträffa att de, som varit på förslag till Första Kam- Om bestämmaren
uppställas såsom kandidater vid det senare inträffande Andra- ™^™en8am fjag
kammar-valet, så att svårigheterna i den vägen kunna qvitta med vai aJhvarandra.
riksdagsmän i

Hvad frågan om besvären beträffar har jag härom icke något att Andra Kärn
tillägga till hvad herr Blomberg i detta afseende redan anfört.

Herr Rudebeck: På sätt utskottet framhållit har vid åtskil liga

tillfällen under en lång tid uttalats önskvärdheten af en gemensam
valdag, och för min del kan jag ej annat än på det lifligaste instämma
i denna önskan, enär enligt mitt förmenande eu bestämmelse
derom skulle medföra högst afsevärda fördelar. De olägenheter, indika
förslagets motståndare förmena skulle blifva en följd af en gemensam
valdag, kan jag ej tillmäta den betydelse, som särskild! af den förste
talaren gifvits deråt. Det ligger ock enligt min uppfattning eu icke
obetydlig öfverdrift i hans framställning om de många svårigheter och
besvär, som skulle uppstå med hänsyn till den föreslagna tiden för
valdagen. Äfven med nu gällande bestämmelser är ej något hinder
för att utsätta valdagen lika sent som här föreslagits, hvadan alltså
redan nu samma svårigheter som denne talare för framtiden befarade
kunna uppkomma. Men jag vill få särskild! uppmärksamma, att genom
de öfriga förändringar, som utskottet föreslagit angående förfarandet
vid val af riksdagsmän i Andra Kammaren, de oftast förekommande
anledningarna till klagan öfver dylika val varda i afsevärd män
aflägsnade. Enligt hvad erfarenheten visar, bero dessa klagomål till
väsentlig del på ofullständighet eller felaktighet i de valprotokoll, som
inkomma från kommunalordförandena. Detta afhjelpes, om ej helt och
hållet, så dock sannolikt högst betydligt genom det synnerligen goda
förslaget, att dessa ordförande erhålla formulär, efter hvilka valprotokollerna
skola affattas. Dessutom ligger det i sakens natur, att
dessa klagomål i allt fall med ökad erfarenhet hos kommunalordförandena
skola fortfarande allt mer och mer aftaga, och i olikhet med
den förste talaren finner jag för min del det snarare vara eu fördel
än eu olägenhet, att samtliga klagomål i dessa frågor komma att af
öfverdomstolen samtidigt pröfvas.

Emot den nästföregående talarens erinran derom, att det skulle
vara olägenheter förenade dermed att valen till Första Kammaren inom
landstingen egde rum före valen till Andra Kammaren, kan sägas, att
olägenheter likaväl kunna uppkomma, om dessa val ske i annan ord
ning i förhållande till hvarandra, enär, om dylika olägenheter uppstå,
det beror på särskilda förhållanden.

Beträffande sjelfva den föreslagna dagen för valet, medgifver jag
visserligen, att jag skulle önska eu annan dag i september, hvilken
vore mera lämplig än den nu föreslagna. Men härutinnan äro meniu
warne så ofantligt delade, och jag anser i allt fall, att den subjektiva
uppfattningen och de lokala förhållandenas betingelser dervidlag böra

?*:0 31, 24

Torsdagen den 13 Maj.

bestäm- vika för det verkligen afsevärda önskningsmålet att erhålla eu gemengeZmtam
(lagsara, val?aK Xar en tid förgått och allmänheten blifvit förtrogen med
'' för val af stadgandet om en gemensam valdag för val till riksdagsmän till Auriksdagsmäni
dra Kammaren, varda så småningom såväl de lokala som de andra förAndra
Kam- hållandena af sig sjelf ordnade, så att de möjligen i början uppkommaren
m m. mande olägenheterna utjemnas, och i allt fall är det endast hvart 3:dje
r orts. j år, som dessa val i regeln förekomma.

Att nu endast af skäl med ringa betydelse uppgifva önskemålet
om en gemensam valdag kan jag för min del ej finua rigtigt. Jag
har länge ansett, att det skulle vara till stor nytta att få en sådan
gemensam valdag och att det ej bör öfverlemnas åt de särskilda vallon
ättame att bestämma dagen. Det finnes nu ej ens bestämmelse
derom att valförrättarne böra utsätta valet till ungefär samma dag de
år sådant val skall ske, utan det ligger i valförrättare^ skön att
härom bestämma sjelf helt och hållet. Derigenom kan olägenhet vållas
valmännen och, såsom erfarenheten ock visar, uppkomma icke
ringa obehag. Då inom en valkrets olika uppfattningar göra sig gällande
om den lämpligaste tiden för valet och hvardera meningens anhängare
tillmäter tidpunkten härutinnan stor betydelse, kommer lätt
valförrättarens bestämmande härom att framkalla missnöje.

Äfven ur denna synpunkt skulle ett stadgande om en viss valdag
vara fördelaktigt.

Om ett dylikt stadgandes betydelse till motverkande af valagitation
är jag af samma mening som den, herr Blomberg framhållit.

På dessa nu angifna skäl hemställer jag om bifall till utskottets
förslag.

Herr Aliu: Till de skäl, som af den föregående talaren anförts

för bestämmelsen om en gemensam valdag, ber jag att, med hänsvn
till hvad herr Dickson yttrat i fråga om att besväntiden skulle blifva
alltför inskränkt, få framhålla, huruledes man, då det gäller eu sådan
sak som denna, väl icke bör taga väsentlig hänsyn till hvad som måste
räknas som en abnormitet, nemligen att valen icke skola förrättas
enligt gällande föreskrifter och derför blifva öfverklagade. Man bör
val för öfrigt tänka sig saken så, att i samma mån tillämpningen af
Riksdagsordningens valbestämmelser fortgår och man vänjer sig vid
att iakttaga deri stadgade former, skola besvären komma att allt mer
och mer aftaga eller i följd af meddelade prejudikat blifva lättare att
afgöra.

Om man godkänner åsigten om lämpligheten af eu gemensam
valdag, uppstår naturligtvis frågan att bestämma sig för hvilken dag
härtill bör utses, och det är tydligt att det skall medföra stora svå)
igheter att förena alla åsigter och intressen, då det gäller att bestämma
en gemensam dag för ett sä långsträckt land som vårt. Derför
har också, bland andra tankar i denna sak, äfven framkastats den,
att man borde bestämma ett par, tre olika dagar, af Indika veder -

Torsdagen den 13 Maj.

25 N:0 31.

börande skalle ega att, med hänsyn till olika förhållanden, välja den Om■''****
ena eller den andra. Man skulle i hvarje fall ändå vinna en kon~ gemmmmdag

centration, som nu saknas. för val af

Man skulle också kunna tänka sig fixerandet af en särskild (lag riksdagsmän i
för landsbygden och eu för städerna. Ett sådant förslag var före år Andra Kam1884,
antogs då såsom Infilande utan ett ords diskussion i någondera mar™
kammaren, antogs följande året i Första Kammaren utan diskussion or s
och föll på endast några få röster i Andra Kammaren. Detta förslag
innehöll, att valen skulle ske på landsbygden andra måndagen i juli,
under det att hela september anslogs för städernas val. — Emellertid
var man nu från Andra Kammarens sida inom utskottet icke benägen
att försöka en dylik anordning, och då jag anser det vara yigtrare
att få eu gemensam valdag än att bibehålla nuvarande bestämmelser,
har det synts mig som om man i detta fall borde taga hänsyn
till de betänkligheter, Indika från Andra Kammarens sida uttalats. I
afseende på hvilken dag man skulle välja, förekom äfven andra 1 Öl -dagen i september, men utskottet stannade slutligen vid det förslag,
som nu framlagts, och detta oberoende af de betänkligheter, som
gjorde sig gällande med hänsyn till det förhållande emellan valen till
Första och Andra Kammaren, hvilket af herr vice talmannen berörts.

Orsaken hvarför man bestämde sig för sista lördagen var den, att
det ansågs för städerna vara af stor vigt, att valdagen icke sattes för
tidigt. Jag tror således att, om man tager hänsyn till svårigheten
eller rättare omöjligheten att bestämma en sådan dag så, att allas intressen
blifva tillgodosedda, så innefattar utskottets förslag en anordning,
som kan anses vara i väsentlig mån tillfredsställande.

° Hvad föröfrigt angår det nu framlagda förslaget tror jag, att,
utom hvad herr vice talmannen framhållit såsom enligt hans mening
af betydelse, man äfven bör beakta den framställning, utskottet gör
i tredje punkten, hvilken är föranledd af ett yrkande i herr Lindblads
motion, enligt hvilket valförrättare!! skulle ega att infordra felande
valprotokoll. Detta har man ansett olämpligt, men i stället föreslagit
eu bestämmelse, som mer än de nuvarande bör vara egnad att förekomma,
att valprotokollen icke inkomma till dagen för röstsammanräkningen.

Hvad angår bestämmelsen i 16 §, sådan den skulle lyda enligt
sjette punkten i utskottets hemställan, sa är ju förhållandet (let, att
nu råder eu bestämd motsägelse mellan de olika punkterna i paragrafen,
eu motsägelse som genom de utslag, som erhållits med anledning
af klagomål vid senaste valen, visserligen får minskad betydelse,
men som, då den uppenbarligen förefinnes, dock bör aflägsnas;
och detta kan lätteligen ske genom den af utskottet nu föreslagna
förändring.

Hvad vidare angår den af herr vice talmannen gjorda anmärkningen
emot uppställningen af utskottets betänkande, sä vill jag medgifva,
att den vid första påseendet kali tyckas vara något underlig;

Forsta Kammarens Vrot, ISftT, X:o ■‘It.

N o 31. 2t>

Torsdagen den 13 Maj.

nm^aTév de? ^ues.“?ig ()ock ,icke vant alltför svar att komma till rätta

gemensam dag Yl!e 90<J 1 01 °*rigf kar denna uppställning varit alldeles nödvändig

M val af tor att kamrarne skola hafva nödig frihet vid sina beslut om de olika
riksdagsmän »andnngsförslagen och icke vara så bundna af förslagets affattning att
marin GX'' mkste förkasta allt, oaktadt det endast är en af de föreslagna

(Fortsi ändringarna som de ogilla. Det kali ju hända, att man icke är nöjd
med forslaget om gemensam valdag, men godkänner förslaget i öfrigt
och da har man ju tillfälle att med hänsyn härtill fatta sitt beslut ’
Jag anhåller att få förena mig i yrkandet om, att förslaget i dess
olika punkter måtte antagas hvilande till grundlagsenlig behandling.

Herr Dic ks om Då jag första gången yttrade mig, yrkade jag
endast afslag å punkt 1 :o. Men då herr vice talmannen nu yrkat
afslag å betänkandet i dess helhet, och jag finner hans åsigt Vigtig,
att kammaren bör i afseende äfven å öfriga punkter fa tänka något
mera på dem, så ber jag att med frångående af mitt förra yrkande
fa instämma med herr vice talmannen.

Då jag nu bär ordet, så ber jag att i korthet tå bemöta hvad
som anförts för förslaget. Alla finna, att det är svårt att bestämma
en gemensam valdag, och deraf vill jag draga den slutsatsen, att det
är bäst att öfverlemna åt valförrättare!! att härom besluta med afseende
på förhållandena inom olika orter. Jag vidhåller vidare, att det
är olämpligt att valen till Första Kammaren förrättas efter det valen
till Andra Kammaren egt rum, och hvad som sagts häremot har icke
kunnat rubba min öfvertygelse. Hvad frågan om besvär beträffar,
tror jag icke, att besvärsanledningar komma att saknas; tv äfven om
livilka förtvdliganden som helst ske, så finnes det dock alltid folk,
som missförstår bestämmelserna. Ju mera partierna komma att stå
bestämdt emot hvarandra, desto starkare blifva önskningarne att få
ett val upphäfdt, och derigenom framkallas besvär. Det ”nämndes af
eu talaie, att det gått temligen fort att få besvären öfver stockholms\
alet afgjord a, ehuru detta val hölls först inne i september. Men
detta är lätt förklarligt: i Stockholm är det endast en eller två kyrkor,
i Indika kungörelsen skall uppläsas, men på landet är det eu hel
mängd kyrkor, hvilket gör, att uppläsandet drager en betydligt längre
tid. Härtill kommer, att rösterna på landet hopräknas först 14 dagar
efter valdagen, hvilket ju ytterligare förlänger tiden för valet. Jag
skall be att fä visa, huru det skulle komma att taga sig ut enligt de
föreslagna bestämmelserna: besvärstid 8 dagar, tid för ingifvande af
förklaringar till Konungens befallningshafvande 14 dagar, tid för beslutande
af utslag 1 dag samt, i händelse det blir ändring, kungörande
i kyrkorna 14 dagar; skall det sedan anföras besvär hos Ko
nungen, så är besvärstid 8 dagar, tid för förklaringar 14 dagar, för
landhngarnes insändande 1 dag samt för föredragning och expedition
ungefär 14 dagar. \ i hafva då 74 dagar och har det då åtgått 14
dagar, innan beslut hunnit afkuunas af valförrättare!!, så äro vi i det

27 N:0 31.

Torsdagen den 13 Ma;.

närmaste upp. i tre månader Dä åter* .It kungöra oct^Smitta 0-**%
det nya valet, hvilket sålunda äfven under gynsamma förhållanden gememaJn day
icke kan medhinnas före Riksdagens sammanträde. _ ... för val af

Jas: tror att det är bäst, att Riksdagen får tänka pa saken till riksdagsmän *
ett annat år, och ber således att få instämma i vice talmannens yr-Andra Jemkande.

Herr Alin: Den siste ärade talaren har egentligen koncentre rat

sina anmärkningar mot förslaget på den gemensamma valdagen,
och med hänsyn till obenägenheten för införandet af en bestämmelse
derom yrkar han afslag å hela förslaget. I följd deraf ber jag a t
ytterligare få fästa uppmärksamheten på, att förslaget ar sa uppstaldt,
att man kan förkasta förslaget om gemensam valdag, men ändock antaga
de öfriga förändringar, som utskottet ansett sig böra föreslå.. —
Jag vill tillägga till hvad jag nyss yttrade, att, om man också icke
anser, att dessa ändringar äro en mycket riksvigtig sak, sa hafva de
dock sin vigt, tror jag, för att reglera förhållanden, som behöfva reg
leras; och vid sådant förhållande föreställer jag mig, att det skulle
vara rigtigt att gå till mötes den önskan om nu ifrågavarande forändringar,
som från Andra Kammarens sida upprepade gånger blilvit
framstäld i form af motioner eller på annat sätt.

För att nu kammaren må kunna handla fritt med hänsyn till
huruvida den anser att det ena eller andra ändringsförslaget bör antagas
eller förkastas, anhåller jag om särskild proposition pa hvarje
särskild punkt i utskottets förslag.

Sedan öfverläggningen ansetts härmed slutad, yttrade herr tal
mannen, att, i enlighet med derunder gjord begäran, propositioner
komme att framställas särskildt för sig i afseende å de vid en och
hvar af de nu ifrågavarande punkterna 1, 2, 3, 4 och 6 förekomna
yrkanden. Beträffande punkten 1 hade yrkats, dels att kammaren
skulle bifalla hvad utskottet hemstält, dels ock att utskottets hemställan
skulle afslås. . . . ... , , ~ ,

Derefter gjorde lien- talmannen propositioner jemlikt dessa bada
yrkanden och förklarade sig finna propositionen på bifall till utskottets
hemställan vara med öfvervägande ja besvarad.

Votering begärdes, i anledning hvaraf uppsattes, justerades och
och anslogs en så lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller hvad konstitutionsutskottet hemstält i punkten
1 af sitt utlåtande n:o 10, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

H:o 31. 28

Torsdagen den 13 Maj.

Vinner Nej, afslås utskottets hemställan.

,, u9mröstningen företogs, och vid dess slut befunnos rösterna hafva
uttallit sålunda:

Ja — 50;

Nej — 37.

\ ld derefter beträffande hvar och eu af punkterna 2, 3, 4 och
b gjorda propositioner bifölls hvad utskottet hemstält.

Punkten 5.

Utskottets hemställan bifölls.

Vid förnyad föredragning af bevillningsutskottets den 11 och 12
innevarande månad bordlagda betänkande n:o 22, i anledning af Kongl.
Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande förordning angående
stampelafgiften, biföll kammaren hvad utskottet, i detta betänkande
hemstält.

. Anmäldes och bordlädes bevillningsutskottets betänkande n:o 26
angående beräkning af vissa bevillningar för år 1898.

Justerades tre protokollsutdrag för detta sammanträde.

Herr talmannen tillkännagaf, att anslag utfärdats till sammanträdets
fortsättande kl. 7,30 på aftonen.

Herr talmannen yttrade, att enligt träffad öfverenskommelse samling
af kammarens ledamöter för högtidlighållande af grundstenens inmurande
i det under byggnad varande nya riksdagshuset komme att
ske a Helgeandsholmen kl. 2,45 e. m.

Kammaren åtskildes kl. 12,20 e. m.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

Torsdugen den 13 Maj, e. m.

29 N:0 31.

Torsdagen den 13 maj, e. m.

Kammaren sammanträdde fel. 7,30 e. m.; och dess förhandlingar
leddes af herr vice talmannen.

Anmäldes och bordlädes bevillningsutskottets betänkanden:
n:o 27, i anledning af Kongl. Maj-.te proposition rörande deklaration
med Frankrike angående ordnande af de förenade rikenas traktatförhållanden
med regentskapet Tunis; och

n:o 28, i anledning af väckta motioner dels om nedsättning af
tullen å kaffe, dels ock om upphäfvande af samma tull.

Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

n:o 76, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjette hufvud titel, innefattande anslagen till civildepartementet;

n:o 77, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;

n:o 97, i anledning af Riksdagens år 1896 församlade revisorers
berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1895;

n:o 98, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition
af en del till kronopark er afsätta områden inom Kristianstads län;

n:o 99, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af tre till förra hospitalshemmanet 5/s mantal Stäfvie n-.o 19
i Malmöhus län hörande lägenheter; och

n:o 100, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
restaurering af det så kallade Gamla kuugshuset i Stockholm.

Justerades ett protokollsutdrag för detta sammanträde.

På framställning af herr vice talmannen beslöts, att bland utskottsbetänkaudena
skulle på föredragningslistan till nästa sammanträde
främst uppföras de, som denna dag bordlagts första gången.

Kammaren åtskildes kl. 7,39 e. in.

In fidem

A. v. Krusenstjerm.

Första Kammarens Frat. 1897. N:o SL