RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1894:4)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1894. Första Kammaren. N:o 4.

Söndagen den 28 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 7 e. m.; ock dess förhandlingar
leddes af herr vice talmannen.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet friherre Griperistedts
under gårdagen bordlagda motion, n:o 15, om anslag till
anskaffning af nya eldhandvapen åt armén.

Föredrogos och hänvisades till lagutskottet följande nästlidne
dag bordlagda motioner:

n:o 16, af herr Tnffe.nbcrg, om meddelande af lagbestämmelser
i syfte att vid slagt af husdjur minsta möjliga lidande
tillfogas djuren; samt

n:o 17, af herr Hasselrot, om utarbetande af förslag till
lagbestämmelser i syfte att antingen fullt vitsord må tillerkännas
inteckningshok eller beståndet af inteckning för nyttjanderätt,
undantag och servitut göras beroende af inteckningens förnyelse.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet herr von
Strokirchs nedannämnda, sistlidne dag bordlagda motioner:

n:o 18, om utbytande af föreslagen tilläggsbevillning mot
beskattning af maltdrycker m. m.; samt

n:r 19, angående förhöjning i tullen å tobak eller åsättande
af accis å förbrukningen deraf.

Föredrogs herr Fagerhobns under gårdagen bordlagda motion,
n:o 20, angående amorteringslån från riksbanken åt kommuner
för inrättande af fattigarbetshus och fattiggårdar.

Första Kanimtrens Protf 1804. N:o 4.

Nio 4.

Söndagen den 28 Januari.

Herr Fagerholm: På förekommen anledning får jag anhålla
att få återtaga min motion.

Sedan kammaren bifallit denna anhållan, återtogs motionen.

Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets nästlidne dag bordlagda memorial n:o 1 och
bankoutskottets samma dag bordlagda memorial n:o 1.

Afgåfvos följande motioner:

n:o 21, af herr Samzelius, angående förhöjning af tullen å
kalfe och kaffesurrogat;

n:o 22, af herr Wallin, om utarbetande af nya förslag till
riksdags- och riksbankshus, m. m.;

n:o 23, af herr Warn, om förhöjning af tullen å kaffe och
kaffesurrogat samt nedsättning af tullen å socker;

n:o 24, af herr Cederberg, om anslag för anskaffning till
Umeå provinskontor af kopior af vissa handlingar angående laga
skiften; samt

n:o 25, af herr Fagerholm, angående tull å potates samt
förhöjning af tullen å spanmål.

Dessa motioner blefvo hvar för sig på begäran bordlagda

Justerades tre protokollsutdrag för denna dag.

Kammaren åtskildes kl. 7,12 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Tisdagen den 30 Jannari.

Nio 4.

Tisdagen den 30 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve
Lewenhaupt aflemnade Kongl. Maj:ts nådiga proposition till
Riksdagen angående disposition till svenska kyrkan i Paris af
öfverskott å de från svenska kronans fastighet i Konstantinopel
inflytande hyresinkomster.

Denna kongl. proposition blef härpå föredragen och hänvisad
till statsutskottet.

Justerades protokollet för den 23 i denna månad.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet den af
herr Scmxelius väckta, under gårdagen bordlagda motion, n:o
21, angående förhöjning af tullen å kaffe och kaffesurrogat.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr Wallins
nästlidne dag bordlagda motion, n:o 22, om utarbetande af nya
förslag till riksdags- och rikshankshus m. m.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet herr
Woerns sistlidne dag bordlagda motion, n:o 23, om förhöjning
af tullen å kaffe och kaffesurrogat samt nedsättning af tullen å
socker.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet hrr Cederbergs
under gårdagen bordlagda motion, n:o 24, -om anslag för anskaffning
till Umeå provinskontor af kopior af vissa handlingar
angående laga skiften.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet herr Fagerholms
nästlidne dag bordlagda motion, n:o 25, angående tull
å potates samt förhöjning af tullen å spanmål.

Nio 4. 4 Tisdagen den 30 Januari.

Föredrogs och lades till handlingarna statsutskottets den
27 och 28 i denna månad bordlagda memorial n:o 1, med de
till innevarande riksdag afgifna berättelser dels af fullmägtige i
riksgäldskontoret angående riksgäldskontorets ställning och förvaltning
samt dels af fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret
angående det dem lemnade uppdraget i fråga om uppförandet
å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen
och riksbanken.

Föredrogs och lades till handlingarna bankoutskottets den
27 och 28 innevarande månad bordlagda memorial n:o 1, med
öfverlemnande af fullmägtiges i riksbanken till utskottet afgifna
berättelse.

Herr talmannen yttrade, att till behandling af tillfälligt utskott
hittills hänvisats endast motionen n:o 11, af . herr Öländer,
om stadgande af svårare påföljd för oloflig försäljning af vin
och maltdrycker i vissa fall.

På särskilda propositioner beslöts härefter, att ifrågavarande
tillfälliga utskott skulle bestå af fem ledamöter med två suppleanter
samt att val af dessa ledamöter och suppleanter skulle
företagas vid kammarens sammanträde nästa lördag.

Vidare anförde herr talmannen, att han, efter öfverenskommelse
med herr talmannen i Andra Kammaren, finge föreslå, att
vid nämnda sammanträde jemväl måtte anställas val dels af
ledamöter och suppleanter i den nämnd, som eger att döma,
huruvida högsta domstolens samtliga ledamöter gjort sig förtjenta
att i deras vigtiga kall bibehållas, dels ock af valmän
och suppleanter för utseende af komiterade för tryckfrihetens
vård.

Detta förslag antogs.

På framställning af herr Brehmer beviljades honom ledighet
från riksdagsgöromålen under två veckor från och med den
2 nästinstundande februari.

Justerades fem protokollsutdrag för denna dag.

Kammaren åtskildes kl. 2,12 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Lördagen den 3 Februari.

Nio 4.

Lördagen den 3 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.

Herr Stridsberg anmälde, att lian instält sig vid Riksdagen.

Justerades protokollen för den 24, 25, 26 och 27 sistlidne
månad.

Anmäldes och bordlädes

bevillningsutskottets memorial n:o 1, med återlemnande af
en till utskottet hänvisad kongl. proposition; samt

lagutskottets memorial och utlåtande:

n:o 1, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion
angående förslag till lag om cigarrbodars stängning under
viss tid;

n:o 2, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion
angående skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om upphäfvande
af föreskriften i 27 § disciplinstadgan för krigsmagten;

n:o 3, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion
om ändring i 12 § af förordningen angående förändrade föreskrifter
om utmätning för krono- eller kommunalutskylder, allmänna
afgifter m. m. den 12 juli 1878;

n:o 4, i anledning af verkstäld granskning af justitieombudsmannens
embetsförvaltning; samt

n:o 5, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion
om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning och
förslag till förordning angående obligatorisk insättning i lifränteanstalt
m. m.

Företogs val af tjugufyra ledamöter i den nämnd, som, enligt
103 § regeringsformen och 69 § riksdagsordningen, eger
att döma, huruvida högsta domstolens samtlige ledamöter gjort
sig förtjente att i deras vigtiga kall bibehållas; och befunnos
efter valförättningens slut hafva blifvit till ledamöter i nämnden
utsedde:

herr Almén..................... . med 75 röster,

„ Berg, Lars................... „ 75 „

* „ Björnstjerna................... „ 75 „

„ Bohnstcdt ..................... „ 75 „

„ Cederberg ....................... „ 75 „

Nio 4.

Lördagen den 3 Februari.

grefve De la Gardie . .

herr Ekdahl.......

” Evers .......

” Falk........

” von Hedenherg . . .

” Jeansson......

grefve Klingspor, Philip

herr Kockum......

„ Lundin......

„ Nyström, Thomas .
„ Odelbcrg, Wilhelm .

„ Persson......

„ Sandberg......

„ Sanne .......

„ Stephens ......

„ von Strokirch . . .

„ Söderberg......

„ Walldén......

„ Widmark......

med 75 röster

,, 75 „

n 75 „

55 7» „

„ 75 „

n 75 „

» 75 „

7o ,,
n 75 „

» 75 „

?? 7o „

55 70 55

„ 75 „

55 70 „

55 '' ^ 55

„ 75 „

55 75 „

Företogs val af sex suppleanter för de af kammaren utsedde
ledamöterna i den nämnd, som eger att döma, huruvida högsta
domstolens samtlige ledamöter gjort sig förtjente att i deras vigtiga
kall bibehållas; och befunnos efter valförrättningens slut
hafva blifvit till suppleanter utsedde:

grefve Posse.................... . med 62 röster,

herr Röhss...... „ 62 „

„ Nisser, Ernst........ „ 62 „

„ Grundberg............ „ 62 „

„ Wester...................... „ 62

„ Vettig...................... „ 62 „ ,

sedan ordningen dem emellan blifvit genom lottning bestämd.

Herr talmannen erinrade, att den nu utsedda nämnden
i utfärdade anslag kallats att sammanträda kl. 7 på aftonen
denna dag.

Företogs val af tolf valmän för utseende af komiterade för
tryckfrihetens vård; och befunnos efter valförrättningens slut
hafva blifvit till valmän utsedde:

herr Almgren, Fredrik
„ Casparsson . . .

„ De Laval.....

med 59 röster,
„ 59 „

„ 59 „

Lördagen den 3 Februari.

Nio 4.

herr Dickson, Robert . . . .
„ Ericsson.......	59	n
„ Kerfstedt......	59	>5
friherre Klingspor, Carl .	59	n
„ von Krcemcr. . .	59	>5
„ Leijonhufmd . .	59	99
herr Lundström .....	59	+99
„ Moberg ........	59	99
„ Alin.........	58	99

Företogs val af tre suppleanter till kammarens valmän för
utseende af komiterade för tryckfrihetens vård; och befunnos
efter valförrättningens slut hafva blifvit till suppleanter utsedde:

herr Blomberg.............. med 51 röster,

„ Säve....................... „ 50 „

„ von Stapelmohr................. „ 49 „

Företogs val af fem ledamöter i kammarens tillfälliga utskott
för behandling af herr Öländers motion, n:o 11, om stadgande
af svårare påföljd för oloflig försäljning af vin och maltdrycker
i vissa fall; och befunnos efter valförrättningens slut hafva blifvit
till ledamöter utsedde:

herr Bruzelius. . .

“ Fager bolin. .

“ Lothigius. . .

“ Nisser, Ernst
“ Öländer. . . .

med 63 röster,

„ 63 „

„ 63

„ 63 „ .

Företogs val af två suppleanter i kammarens förutnämnda
tillfälliga utskott; och befunnos efter valförrättningens slut dertill
hafva blifvit utsedde:

herr Grundberg.....................med 41 röster,

“ Sjölin........................ „ 40 „

Herr Lithander erhöll på begäran ordet och yttrade: Jag Interpellation
anhåller att till herr statsrådet och chefen för kongl. finans- ''0~
departementet få framställa följande interpellation. Riksdagenoeh

riksbanken

Med afseende på den nuvarande regeringens ställning till *»• *»•
de inom Riksdagen framkomna förslagen om rubbning af det

Nia 4,

Lördagen den 3 Februari.

önskvärd tydlighet framhållet vid 1888

Interpellation beslut, som 1888 års Riksdag fattat i den s. k. HelgeandsholmsUnfläderrör
^''rägan'' tillåter jag mig framställa följande vördsamma spörsmål:
Riksdagen och Skulle Kongl. Maj:ts regering nu komma att sanktionera ett
riksbanken riksdagsbeslut, som afsåge upphäfvande, inskränkning eller ett
m. m. afbrott i utförandet af det beslut om uppförande å vestra delen
af Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus samt hofstall
å Artilleriplanen, hvilket beslut fattades af 1888 års Riksdag och
af Kongl. Maj:t sanktionerades, — fastän alla de betydliga belopp
redan blifvit utbetalda, som erfordrats till förvärfvande af Helgeandsholmens
byggnadstomter, samt fastän staten senare jemväl
upplåtit en värdefull byggnadstomt på Artilleriplanen och till
Stockholms stad afstått stora och dyrbara jordområden på Kongl.
Djurgården?

Med herr talmannens och kammarens benägna tillåtelse
skall jag hafva äran att, så kortfattadt det låter sig göra, för
herr statsrådet redogöra för de skäl, som föranleda mig att
framställa .denna fråga.

Det blef med all
års riksdag såväl att de fördelar, som staten hade att vinna på
byggnadsfrågans lösning enligt det då framlagda förslaget, voro
högst betydande och sådana, att de skulle tillgodose behofven
för en lång framtid, som ock att staten för dessa fördelars
vinnande måste underkasta sig mycket dryga utgifter. Då Riksdagen,
vid sin pröfning af dessa fördelar, fann dem vara värda
de nödvändiga uppoffringarna, underkastade den sig desamma.
Att den dervid icke beräknade, hvad som sedermera inträffat,
nemligen att, sedan uppoffringarna blifvit gjorda, inskränkning
i eller fullkomligt borttagande af de påräknade fördelarna skulle
ifrågasättas, är tydligt, ty en sådan möjlighet framhölls icke af
någon Riksdagens ledamot. — Hade en så otrolig vändning af
saken blifvit förutsedd, hade helt visst Riksdagen icke underkastat
sig att af statsmedel gälda de summor, som byggnadstomternas
förvärfvande kräfde. De ändamål och fördelar, som
skulle vinnas, voro i främsta rummet fyllande af det länge inom
Riksdagen insedda behofvet af nytt riksdagshus, om hvars uppförande
på Helgeandsholmen Riksdagen nu enades, dernäst kom
afhjelpande af det känbara behofvet af ett nytt riksbankshus,
och i tredje rummet kom det icke ovigtiga önskningsmålet, att
i det gamla riksdagshuset på Riddarholmen kunna bereda emhetslokaler
åt de centrala embetsverk, hvilka nu begagna förhyrda
lokaler i spridda delar af Stockholm.

Jag hehöfver icke för herr statsrådet framhålla betydelsen
och vigten af dessa ändamåls vinnande och ej heller att, derest
rubbning i eu del af Riksdagens beslut företages, denna verkar
en skadlig rubbning i hela den gillade planen.

Ett talande bevis för att flere Riksdagar före den af år 1888
insett och erkänt behofvet af såväl nytt riksdags- som riksbanks -

Lördagen den 3 Februari.

Nio 4.

hus är, att för begge dessa nybyggnader bildats byggnadsfonder; Interpellation
hvilka nu genom årliga, utan afbrott gjorda tillskott bragts tillnng.nyabyggerforderligt
belopp. Ititefagenoch

Riksbanksrörelsens förläggande till Helgeandsholmen i där riksbanken
uppförda rymliga lokaler innebär i och för sig så ofantligt stora m. m.
ekonomiska fördelar för statsverket, att de icke borde förspillas
ett enda år utöfver hvad som är absolut nödvändigt, ty riksbankens
nuvarande undanskjutna läge och dess för rörelsen
alldeles olämpliga och svårtillgängliga lokaler två trappor upp
i ett föråldradt hus motverka helt naturligt upptagande af eu
stor och vinstgifvande bankrörelse på samma gång som så
ytterst olämpliga lokaler nästan omöjliggöra det öfvervakande
och den ledning samt vidtagande af de goda anordningar, som
kräfvas för ett fördelaktigt och tidsenligt bedrifvande af en stor
bankrörelse.

Det låter sig icke förneka, att, sedan Stockholms stads
tillväxt väsentligen försiggått å Öster- och Norrmalm, har Helgeandsholmen
mer och mer blifvit Stockholms hjertpunkt, och
som sådan erbjuder den för riksbanken det yppersta läge, som
finnes i hufvudstaden; och då Drottninggatan en gång utdragits
öfver nämnda holme, torde ingen punkt i Stockholm kunna täfla
med den i afseende på liflig trafik. — Att ett så förmånligt läge
och en tidsenlig banklokal skall hafva en synnerligen fördelaktig
inverkan på bankens rörelse torde icke vara underkastadt något
tvifvel.

Alla dessa förhållanden torde väl få anses hafva varit insedda
och till fullo erkända af ministéren Themptander, som år 1887
för Riksdagen först framlade en kongl. proposition om samma
byggnadsfråga, af ministéren Bildt, som sanktionerade Riksdagens
beslut år 1888 och af ministéren Akerhielm, som begärt och
erhållit Riksdagens medgifvande till ett tomtutbyte, hvilket var
nödvändigt för beslutets verkställande och som kostade staten
den genom sitt läge värdefulla hjortparken.

Det kan måhända synas som det skulle vara obehöfligt,
att jag spörjer herr statsrådet om den nuvarande regeringens
ställning till eu redan af tre föregående regeringar äfvensom i
viss mån af den nuvarande regeringen behandlad fråga, hvilken
väl torde få anses vara af dem alla gillad. Men det är med
anledning såväl af de inom båda kamrarne väckta motionerna
i ämnet som ock med afseende på den inom hufvudstaden igångsatta
och energiskt skötta agitationen mot Riksdagens och Kongl.

Maj:ts år 1888 fattade beslut och dess utförande samt till förmån
för det ideella svärmeriet att, kosta hvad det kosta vill, förvandla
Helgeandsholmen till en öppen plats, som jag dristar till herr
statsrådet framställa min fråga.

Såsom ett ytterligare motiv för den samma skulle jag kunna
framhålla dels Stockholms stads anspråk på eganderätt till någon

Nio 4.

Lördagen den 3 Februari.

Interpellation
ang. nya byggnader
för
Riksdagen och
riksbanken
in. m.

Obetydlig del af Helgeandsholmen och dels de svårigheter, som
några strandegare sökt uppresa för byggnadsföretaget, men då
staten eger tomter och annan mark inom Stockholm och i dess
närhet till millioners värde, för hvilken mark, delvis använd
och tagen i besittning af Stockholms stad, staten, mig veterligen,
hittills icke affordra! Stockholms stad vare sig någon lösesumma
eller årlig afgäld, bör en uppgörelse med Stockholms stad icke
kunna vålla några svårigheter, i all synnerhet som en gata å
holmen varder kostnadsfritt för staden upplåten för allmän trafik.
Och då vattenafloppet i Mälaren icke behöfver till sin mängd
förändras genom Helgeandsholmens strandreglering, måste äfven
strandegarnes anspråk, om sådana framställas, komma att
förfalla.

Deremot är det för mig oförklarligt, huru det skulle kunna
låta sig göra att, sedan så mycket redan blifvit åtgjord! för att
bringa byggnaderna å Helgeandsholmen till utförande, med åsidosättande
af de, genom flere Riksdagars af Kongl. Maj:t sanktionerade
eller föreslagna beslut, staten tillförsäkrade fördelar,
tillmötesgå motionärernas framställningar eller att gifva det
farliga prejudikat, som ligger i upphäfvande af ett sanktioneradt
riksdagsbeslut, derför att en lokal dagsopinion nu finner tiden
lämplig att söka kullkasta detsamma; försök, som det skulle
vara så mycket mer olämpligt att understödja, som de redan
för anskaffande af byggnadstomter till Riksdagens båda hus
m. m. utgifna störa penningbeloppen icke ens till någon del
nu mera kunna återvinnas samt då inga tekniska hinder finnas
för byggnadernas utförande eller ringaste anledning till tvifvel
om de befintliga fondernas tillräcklighet.

Det är för att få klarhet i dessa afseenden, som jag vågat
framställa min vördsamma fråga till herr statsrådet.

Herr statsrådet friherre von Essen: Det torde ej billigt—

vis kunna väcka förundran, om jag förklarar det af herr Lithander
till mig stälda spörsmål för det närvarande omöjligt att
besvara.

Riksdagens beslut med anledning af de i ifrågavarande ärende
väckta motioner kommer naturligtvis ej att fattas annorledes än
efter en föregången, sorgfällig utredning. Innan en sådan föreligger,
torde det vara svårt att ens bilda sig en åsigt i frågan,
och lika omöjligt som olämpligt synes det mig vara att på
förhand afgifva något yttrande om den ståndpunkt, Kongl. Maj:t
kan förmodas komma att intaga gent emot ett Riksdagens blifvande
beslut, som ej är eller kan vara till sin beskaffenhet
kändt. i

Lördagen den 3 Februari.

Nio 4.

Herr Törnebladh: Då byggnaderna å Helgeandsholmen i
dag helt oförmodadt åter kommit på tal, tillåter jag mig göra
kammarens ledamöter ett meddelande, som väl i alla fall snart
kommer att blifva kändt. För att bereda Riksdagens ledamöter
i båda kamrarne tillfälle att taga närmare kännedom om de
ritningar, som nu föreligga under fullmägtiges granskning, hafva
komiterade fogat anstalt derom, att dessa ritningar skola hållas
Riksdagens ledamöter till hända å ritningskontoret å Helgeandsholmen
från och med nästa onsdag under hela månaden mellan
kl. 10—11 f. m. och kl. 1 — 3 e. m. hvarje hvardag, då komiténs
arkitekt skall vara der för att lemna erforderliga upplysningar.
Vidare har vid byggnadsarbetet dragits försorg om att
byggnadernas östra begränsningslinie skall utmärkas genom
brokiga flaggstänger.

Herr Lithander: Jag anhåller att få till herr statsrådet
och chefen för finansdepartementet framföra min tacksamhet för
det han behagat afgifva svar å den af mig framstälda frågan
— dock kan jag måhända hafva skäl att något beklaga, att
herr statsrådet icke närmare ingick i svaromål, utan yttrade sig
i temligen obestämda ordalag. Emellertid har herr statsrådets
anförande på mig gjort det intryck, att man bör kunna hoppas,
att regeringen icke genom någon sin åtgärd skall gifva stöd åt
en sådan uppfattning i landet som att lösningen af Helgeandsholmsfrågan
i hufvudsak skulle afse de redan uppförda båda
kongl. stallen utan riksdags- och riksbankshus. En dylik uppfattning
kan man eljest lätt komma att få, då man ser en f. d.
statsminister, hvilken sjelf framlagt förslag i saken, nu stå färdig
med försök att upprifva Riksdagens beslut i frågan, sedan
detsamma till hälften utförts, men innan de hus kommit till
stånd, som för Riksdagen vore af nytta att erhålla.

Herr statsrådet Gilljam aflemnade Kongl. Maj:ts nådiga proposition
till Riksdagen med förslag till ecklesiastik boställsordning.

Denna kongl. proposition blef härefter föredragen och hänvisad
till lagutskottet.

Ledighet från riksdagsgöromålen under fjorton dagar beviljades
herr Almqvist från och med den 5 i denna månad,
samt herr Grundberg från nämnde dag.

Nio 4.

12 Onsdagen den 7 Februari.

Justerades fyra protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 2,oi e. m.

In fidem

A. von Krusenstjema.

Onsdagen den 7 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.

Justerades protokollen för den 28 och 30 sistlidne januari.

Anmäldes och bordlädes konstitutionsutskottets memorial n:o
1, med uppgift å hyllande förslag till ändringar i grundlagarne.

Upplästes ett protokoll af följande lydelse:

År 1894 den 3 februari sammanträdde den nämnd, som
eger att döma, huruvida högsta domstolens samtliga ledamöter
gjort sig förtjente att i deras vigtiga kall bibehållas, hvarvid
röstades öfver följande proposition:

”Den, som vill, att omröstning på det i 69 § riksdagsordningen
föreskrifna sätt skall anställas till uteslutande af någon
bland högsta domstolens ledamöter, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, blifva högsta domstolens samtliga ledamöter
bibehållna”.

Och befunnos efter omröstningens slut, sedan voteringssedlarne
öppnats, rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 0;

Nej - 48;

Onsdagen den 7 Februari.

13 N:o 4.

i följd hvaraf nämnden ansett högsta domstolens samtliga
ledamöter höra vid deras embeten bibehållas.

Detta protokoll lades till handlingarna, och skulle detsammas
innehåll delgifvas Riksdagens kanslideputerade med anmodan
att låta i ämnet uppsätta och till kamrarne ingifva förslag
dels till den skrifvelse, som borde till Konungen aflåtas, dels
ock till paragraf i riksdagsbeslutet.

Upplästes ett protokoll af följande innehåll:

År 1894 den 6 februari sammanträdde kamrarnes valmän
för utseende af Riksdagens komiterade till tryckfrihetens vård.

Sedan ledamoten af Första Kammaren herr Casparsson,
med stöd af § 12 utaf reglementariska föreskrifter för Riksdagen,
förklarat valnämndens sammankomst öppnad, företogs upprop
af valmännen, dervid befunnos hafva kommit tillstädes från
Första Kammaren alla dess valmän, med undantag af herr Ericsson,
hvilken aflidit och i hvars ställe anmälde sig förste suppleanten,
herr Blomberg, under det att af de från Andra Kammaren
utsedde valmännen herrar Aulin och Bexell antecknades
som frånvarande.

Enär således, och till följd deraf att Andra Kammaren icke
utsett några suppleanter, från nämnda kammare endast tio valmän
voro tillstädes, framstäldes bland dessa det yrkande, att
valet måtte uppskjutas, hvaremot å andra sidan framhölls, att
val af ordförande borde först ega rum, innan det framstälda
yrkandet afgjordes.

Den i anledning häraf framstälda proposition, huruvida den
nu väckta frågan om valförrättningens uppskjutande kunde behandlas
förr än ordförande i nämnden blifvit utsedd, förklarades
besvarad med nej; hvarefter skreds till val af ordförande, dertill
med elfva röster utsågs herr Casparsson.

Sedan den diskussion, som härefter vidtog rörande sj elfva
hufvudfrågan, förklarats slutad, gjorde ordföranden, i enlighet
med de under diskussionen framstälda yrkandena, propositioner
derom, dels huruvida valförrättningen nu skulle företagas, dels
huruvida densamma borde uppskjutas; och förklarade ordföranden
sig anse den förra propositionen vara med öfvervägande
ja besvarad.

O. M. Björnstjerna.

G. S. Jkerhielm.

Fr. von Strokirch.

Carl Falk.

Nio 4.

Onsdagen den 7 Februari.

Då således derefter valet företogs, befunnos efter dess slut
hafva blifvit till komiterade för tryckfrihetens vård utsedde:

borgmästaren Frans Krook .........

f. d. riksarkivarien Karl Gustaf Malmström
professoren Gustaf Oscar Augustin Montelius
„ friherre Adolf Eric Nordenskiöld
f. d. kommerserådet Johan Sjöberg . ... .
f. d. bibliotekarien Carl Gustaf Styffe. . .

. med 12 röster,

„ och

99 •

C. E. Casparsson.

ti. van Knrnner.

Sten Levjonhufvud.

Fredrik Almgren.

På framställning af herr talmannen beslöts, att detta protokoll
skulle läggas till handlingarna äfvensom att Riksdagens
kanslideputerade skulle genom protokollsutdrag underrättas om
ifrågavarande val samt anmodas låta uppsätta och till kamrarne
ingifva förslag dels till förordnanden för de valde, dels ock till
paragraf rörande valet i riksdagsbeslutet.

Ifrågasatt öfverlemnande

■ från. ett utskott
till ett
annat af en
kongl.proposition.

Föredrogs bevillningsutskottets den 3 i denna månad bordlagda
memorial n:o 1, med återlemnande af en till utskottet
hänvisad kongl. proposition.

Herr vice talmannen: Herr talman, mine herrar! Då Kongl.
Maj:ts proposition med förslag till ny förordning om mantalsskrifning
blifvit af kammaren till bevillningsutskottet remitterad
och af bevillningsutskottet icke återlemnad, då ytterligare Kongl.
Maj:ts proposition n:o 3 afser, icke endast att husbonde eller arbetsgivare
skall betala tjenares eller arbetares mantalspenningar,
utan äfven ansvara för. andra personliga utskylder, och då
slutligen denna Kongl. Maj:ts proposition n:o 3 nära sammanhänger
med ofvannämnda författningsförslag om mantalsskrifning,
får jag i öfverensstämmelse med den åsigt, hvarom talmanskonferensen
i dag enats, föreslå, att nämnda kongl. proposition
varder till bevillningsutskottet återlemnad.

Herr Cavalli: Jag kan icke hysa afsevärd förhoppning att

få ändring i det förslag, som herr vice talmannen framställt,
men jag skall bedja att få gifva skäl för bevillningsutskottets
åtgörande.

Bevillningsutskottet ansåg denna fråga, som reglerar betalningsskyldigheten
för arbetares utskylder, icke vara af beskaf -

Onsdagen den 7 Februari.

Nio 4.

fenhet att tillhöra utskottet. Bevillningsutskottet ansåg nästan
enhälligt, att det var en fråga, som borde tillhöra lagutskottets
behandling, och jag skall derföre, herr talman, tillåta mig hemställa,
att denna kongl. proposition remitteras till lagutskottet.

Herr Annerstedt: På sätt den siste talaren antydt står

onekligen ifrågavarande kongl. proposition äfven i sammanhang
med de ämnen, hvilka af lagutskottet behandlas. Men obestridligen
torde ock ifrågavarande kongl. proposition, om man ser
frågan från en annan sida, hafva sammanhang med de författningar,
som af herr vice talmannen åberopades och hvilka behandlas
af bevillningsutskottet.

Vid sådant förhållande och då talmanskonferensen varit af
den åsigt, att bevillningsutskottet borde behandla ifrågavarande
kongl. proposition, tillåter jag mig vördsamt instämma med den
förste talaren och yrka, att kammaren måtte besluta, att den kongl.
propositionen skall behållas af bevillningsutskottet.

Jag förutsätter att, sedan bevillningsutskottet fått behålla
denna proposition, utskottet sedermera, om det dertill finner
skäl, sätter sig i förbindelse med lagutskottet för åvägabringande
af ett sammansatt utskott för behandling af frågan, hvillcet
jag antager från lagutskottets sida icke kommer att möta
något hinder.

Efter härmed slutad öfverläggning yttrade herr talmannen,
att derunder yrkats dels, af herr vice talmannen, att kammaren,
med vidhållande af sin åsigt att den i förevarande memorial
omnämnda kongl. proposition borde af bevillningsutskottet behandlas,
skulle visa propositionen åter till utskottet, dels ock,
af herr Gavalli, att ifrågavarande kongl. proposition måtte hänvisas
till lagutskottet.

Sedermera gjordes propositioner i enlighet med dessa yrkanden;
och förklarades propositionen på godkännande af herr vice
talmannens förslag vara med öfvervägande ja besvarad.

Föredrogs lagutskottets den 3 innevarande februari bord- Fråga, om en
lagda memorial n:o 1, i anledning af Andra Kammarens remiss GU lagutskotaf
motion angående förslag till lag om cigarrbodars stängning ~

under viss tid. ZnZtutskott

behandlas.

Herr Annerstedt: Då ifrågavarande motion afser ett ämne,

hvilket icke på något sätt kan sägas höra till dem, som falla
inom området för den allmänna strafflagen, utan till följd af sin
natur hör till de ordningsföreskrifter, hvilka Konungen på grund
af sin administrativa myndighet utfärdar, torde det ligga i öppen
dag, att lagutskottets hemställan i detta ämne — motio -

N:o 4.

Onsdagen den 7 Februari.

nens återlemnande till kammaren — är rigtig. Jag får derför
vördsamt föreslå, att kammaren ville med godkännande af den
åsigt, som utskottet sålunda uttalat, lägga betänkandet till handlingarna,
med förklarande att motionen tillhör tillfälligt utskotts
behandling.

Häri instämde herr vice talmannen.

Sedan öfverläggningen förklarats härmed slutad, lade kammaren
det nu föredragna memorialet till handlingarna, med förklarande
att ifrågavarande motion vore af beskaffenhet att höra
till behandling af tillfälligt utskott.

F?ida en^till'' Föredrogs lagutskottets den 3 i denna månad bordlagda
lagutskottet re- memorial n:o 2, i anledning af Andra Kammarens remiss af
mitterad mo- motion angående skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om
tion bör hand- upphäfvande af föreskriften i 27 § disciplinstadgan för krigsläggas
af an- magten.

‘■åt utskott. n t ...

Herr Annerstedt: Disciplinstadgan för krigsmagten inne fattar

de lagbestämmelser, som afskildes ur strafflagen för krigsmagten,
då denna lag Överflyttades till det lagstiftningsområde,
som tillhör Konung och Riksdag gemensamt. Då nu ifrågavarande
motion innehåller förslag att utesluta en paragraf ur disciplinstadgan,
ligger det i öppen dag, att ämnet icke är ett sådant,
att det tillhör lagutskottets behandling. Jag får derför
hemställa, att kammaren behagade godkänna den åsigt lagutskottet
omfattat och sålunda lägga betänkandet till handlingarna,
med förklaring att ärendet tillhör tillfälligt utskotts behandling.

Efter härmed slutad öfverläggning lade kammaren förevarande
memorial till handlingarna, med förklarande att ifrågavarande
motion vore af beskaffenhet att höra till behandling af
tillfälligt utskott.

Fråga, om en Föredrogs lagutskottets den 3 innevarande februari borduil
hg ut skot- jag,ja memorial n:o 3, i anledning af Andra Kammarens remiss af
motumVefrbe- motion om ändring i 12 § af förordningen angående förändrade
handlös af föreskrifter om utmätning för krono- eller kommunalutskylder,
annat utskott, allmänna afgifter m. m. den 12 juli 1878.

Herr Annerstedt: Äfven vid detta betänkande får jag
upprepa samma yrkande som vid det föregående. Den författning,
ur hvilken det ifrågasättes att utesluta några ord, är obestridligen
af administrativ beskaffenhet. Den tillhör de admi.

Nio 4.

Onsdagen den 7 Februari

nistrativa författningar, som föranleddes af den nya utsöknings- Fråga hurulagens
införande. Under sådana förhållanden : torde tydligen vida en till
ifrågavarande motion icke tillhöra lagutskottets behandling, hvar- lagutskottet
för jag vördsamt hemställer, att kammaren med godkännande IZtimbiir
af lagutskottets betänkande måtte ; lägga det till ''handlingarna, öfrerlemnns
med förklaring att detta ärende tillhör tillfälligt utskotts be- bill annat
handling. utskott.

in • • ‘ .! i II,: !.. i! • .1: i

Sedan öfverläggningen ansetts härmed slutad, lade kammaren
det nu föredragna memorialet till handlingarna, med förklarande
att ifrågavarande motion vore af beskaffenhet att höra''till behandling
af tillfälligt ntskott.

Föredrogs och lades till handlingarna lagutskottets den 3 i
denna månad bordlagda utlåtande n:o 4, i anledning af verlcstäld
granskning af justitieombudsmannens embetsförvaltning.

Herr talmannen yttrade, att han, efter samråd med herr
talmannen i Andra Kammaren, finge föreslå, att, derest frågan
om granskningen af justitieombudsmansembetets förvaltning blifvit
jemväl af nämnda kammare slutbehandlad före lördagen den
10 innevarande månad, vid det sammanträde, som berörde dag
komme att hållas, måtte anställas val af elektorer jemte suppleanter
för utseende af Riksdagens justitieombudsman och hans
efterträdare.

Detta förslag antogs.

Föredrogs lagutskottets den 3 innevarande februari bordlagda
memorial n:o 5, i anledning af Andra Kammarens remiss
af motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning
och förslag till förordning angående obligatorisk insättning
i lifränteanstalt m. m.

Herr Annerstedt: Då ifrågavarande motion innefattar förslag
angående en statsutgift, torde det vara tydligt, att motionen
tillhör, statsutskottets behandling, och jag får derför vördsamt
föreslå, att kammaren behagade godkänna den åsigt, som
lagutskottet omfattat, och således lägga lagutskottets utlåtande
till handlingarna, med förklarande att ärendet tillhör statsutskottets
behandling.

Efter härmed slutad öfverläggning lade kammaren förevarande
memorial till handlingarna, med förklarande att den
ifrågavarande motionen vore af beskaffenhet att böra till statsutskottet
öfverlemnas

Planta Kammaren# Prat. 18IJ4. N:o I.

Nio 4. 18

Onsdagen den 7 Februari.

På framställning af herr Söderberg beviljades honom ledighet
från riksdagsgöromålen under två veckor från denna dag.

Justerades sex protokollsutdrag för detta sammanträde.

; i

Kammaren åtskildes kl. 1,28 e. m.

i i! f ► f ■ : '' l - i i i! *.''2 fri i ''.! i •» -1 •»

In fidem

.Mild!-.:- ri

A. von Krusenstjerna.

»il t

j-f f''

.''A. UAi ti,, -»m

i i

STOCKHOLM, TRYCKT HOS GULLBERG & HALLBERG, 1894.