RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1893:9)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1893. Första Kammaren. N:o 9.

Lördagen den 25 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 7 e. m.

Justerades protokollet för den 18 innevarande månad.

Herr statsrådet friherre von Essen aflemnade Kong! Maj:ts nådiga
proposition till Riksdagen angående upplåtelse af rätt till bearbetande
af apatitförekomster.

Anmäldes och bordlädes statsutskottets memorial och utlåtanden:

n:o 20, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i en fråga
rörande anslagen under riksstatens andra hufvudtitel;

n:o 21, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa frågor
rörande anslagen under riksstatens sjette hufvudtitel;

n:o 22, i anledning af Kong! Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående statens jernvägsbyggnader; och

n:o 23, i anledning af Kong! Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag dels till nya byggnader vid statens
jemvägstrafik, dels ock till rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jern vägar.

Föredrogs å nyo och företogs punktvis till afgörande statsutskottets
den 22 och 24 i denna månad bordlagda utlåtande n:o 7 a,
i anledning af Kong! Maj:ts framställningar dels under riksstatens
fjerde hufvudtitel om anslag till generalstabens topografiska arbeten
och dels under sjette hufvudtiteln om anslag till rikets ekonomiska
kartverk.

Punkten a). Anslag till

fortsättande af

Herr statsrådet friherre Rappe: Som utskottet här föreslagit atticns^to^ra
anvisa ett belopp af 75,000 kronor, då Kong! Maj:t deremot begärt bruten.

Första Kammarens Frat. 1893. N:o 9. 1

K:0 9.

Lördagen den 25 Februari.

Anslag till 90,000 kronor under auslagstiteln »generalstabens topografiska arbeten»,
Generalstabanser Ja£ mig pligtig att yttra några ord.

bens topogra- För den, som uppmärksamt genomläser utskottsutlåtandet och den
fiska arbeten.utredning som i detsamma lemnas, torde det vara ganska klart, att
(Forts.) de motiv, som framställas för ett beviljande af de 90,000 kronorna,
äro öfvervägande vid jemförelse med hvad som sedan säges af utskottet
sjelf för att motivera de 75,000 kronorna. Huruvida man vill anslå
det större eller mindre beloppet för ifrågavarande ändamål, beror väl
ytterst på den uppfattning, man bär om behofvet eller icke af ett kartverk
för vårt land. Denna fråga är ganska litet militärisk, sedan numera
kartverket utvecklats så mycket, att man kan säga, att det militära
ändamålet i hufvudsakliga delar är tillgodosedt, åtminstone hafva
vi, om olyckan är framme, nära nog tillräckligt materiel i det afseendet.
Det är sålunda egentligen blott ur kultursynpunkt, som kartverket
är i behof af ytterligare utveckling, om än frågan äfven har en ekonomisk
sida.

Af alla europeiska stater är det, mig veterligt, förutom vårt eget
land, endast Norge och Ryssland samt delar af Italien och spanska
halfön som ej hafva kartor öfver sina områden, och ser man på de
anslag, som användas i andra länder, för deras kartverk, finner man,
att der väl behjertats nödvändigheten af att ega ett fullständigt kartverk.
Om vi taga Norge såsom exempel, finna vi, att detta land, som
ej på långt när har den utsträckning som vårt, dock använder förden
del af sitt kartverk, som motsvarar våra, för landkartor afsedda,

200,000 kronor om året, då deremot för dessa våra kartverk härifrågasättes
ett sammanlagdt belopp af blott 178,000 kronor. Hela anslaget
för Norges såväl land-, som sjömätningar uppgår till 260,000 kronor,
men jag har för jemförefsens skull fråndraga ett belopp, motsvarande
anslaget till vårt sjökartverk, då ju frågan blott gäller landkartverket.
Italien använder en half million för sitt kartverk, och de större staterna,
äfven de som hafva mindre utsträckning än vår egen, använda
derför åtminstone en million kronor. Man ser således, att i andra länder
kartverkets behof blifvit mera behjertade än hos oss.

Såsom torde vara bekant, utgör vårt lands ytområde 4,450 qvadratmil.
Af dessa äro 1,350 uppmätta — den sydligaste tredjedelen
af vårt land, från Upland söderut — i skalan 1:100,000. I öfverstå
Norrland äro uppmätta 1,000 qvadratmil — återstå alltså att uppmäta
2,100 qvadratmil. I den nordligare delen af landet utgifvas kartorna
i skalan 1:200,000, hvaremot de uti sydliga Sverige utgifvas i skalan
1:100,000. Om man nu äfven utsträckte 200,000-dels kartorna långt
öfver Norrbotten och ginge ganska långt söderut med dem, återstode
ändock 800 qvadratmil för skalan 1:100,000 och omkring 1,200 för
skalan 1:200,000.

Skulle man på det viset utföra en rekognoscering af vårt land,
skulle med det nu ifrågasatta anslaget åtgå 40 år för att få kartverket
färdigt, och denna tid är alldeles för lång. Uti kartarbetet ingår nemligen
icke blott sjelfva rekognosceringen. Äfven revidering af äldre mät -

Lördagen den 25 Februari. 3 N:o 9.

ningar måste fortgå jemsides med nymätningen, om ett fullständigt Ans'':^ **u
kartverk skall åvägabringas, och kartrevideringen kan ej eftersättas. Man
kan säga, att pa de senare aren, i den man det lemnats mindie anslag fr^g topografi
det topografiska kartverket, revideringen af våra kartor måst i allt fiska arbeten.
större förhållande inskränkas. Egentligen borde användas omkring (Forts.)

10,000 kronor om året för sådana gransknings- och revideringsarbeten,
om en rigtig proportion skulle åstadkommas mellan nymätningar och
äldre rekognosceringar. Under sådana förhållanden, om man hade att
tillgå ett så pass stort belopp att lägga till de hittills beviljade 75,000
kronorna — och det är deraf i hufvudsak de 90,000 kronorna motiveras
— skulle kartverket kunna vara färdigt på 25 eller 30 år.

Jag tycker, att blott dessa betraktelser skulle vara tillräckliga för
att visa, huru önskligt det är att det större anslaget blir beviljadt.

Men om vi se saken ur rent ekonomisk synpunkt och uteslutande
fästa oss vid den afsedda besparingen af 15,000 kronor, torde det
också, om man betraktar saken rätt, vara en misshushållning att stanna
vid endast 75,000 kronor såsom hittills; ty sjelfva apparaten, personalen
och hela denna organisation, genom hvilken kartverket utföres, är
tilltagen i en sådan skala, att den ej arbetar med full kraft, om man ej
ökar anslaget, så att något mer kan göras än hvad som för närvarande
utföres. Detta synes mig tydligt framgå af den redogörelse för myndigheternas
yttranden, som går före utskottets motivering och som innehåller
de mest talande skäl för det högre anslaget. Man kan ju säga,
att apparaten borde förminskas, men dels vore det skada, dels kan man
ej i ett ögonblick förminska den, ty menniskorna kan man ju ej afsätta
eller i en hast afskaffa; de måste existera. När alltså apparaten
är sådan den är, bör man gifva den tillräckligt för att mata densamma,
så att arbetet går med den fart, som med den befintliga personalen
kan låta sig göra. Derför, mine herrar, synes mig äfven ur ren
ekonomisk synpunkt den föreslagna nedsättningen uti det af Kongl.

Maj:t begärda anslaget vara i hög grad olämplig och origtig.

Det synes mig derför, från hvilken synpunkt saken betraktas,
vara att beklaga, att utskottet frånträdt Kongl. Maj:ts förslag om 90,000
kronor och i stället beslutat sig för att föreslå Riksdagen en nedprutning
till 75,000 kronor.

Herr Helander: I öfverensstämmelse med förhållandet vid de

senaste riksdagarne kan jag icke annat än äfven denna gång tillstyrka,
att kammaren måtte antaga Kongl. Maj:ts förslag och dermed det
högre anslaget.

Det är så ofta och så mycket taladt i detta ämne, att kammarens
ledamöter troligtvis känna nästan alla de skäl, som kunna anföras
för saken. Nu hafva vi ytterligare hört af chefen för landtförsvarsdepartementet
ganska talande skal, till hvilka jag skall anhålla att få
lägga ännu ett, måhända förut framfördt, men jag tror, att det kan vara
att ytterligare beakta.

När Kongl. Maj:t åren 1805 och 1806 beslöt, att det skulle upp -

N:o 9. 4 Lördagen den 25 Februari.

Anslag till rättas ett militäriskt kartverk och dåvarande chefen för fältmätningscorpsen
fick detta uppdrag, stadgades att detsamma skulle grundas på,
bens tapogra- såsom naturligt var, trigonometriska och astronomiska bestämmelser!
fiska arbeten. Så skedde emellertid till en början alldeles icke, och endast helt knapp(Forts.
) händigt den efterföljande tiden, och så fortfor det nästan ända till dess
man ett hälft sekel efteråt, eller år 1857, såg igenom kartsamlingen,
detta stora kartverk öfver Sverige, som då bestod af 31 blad, afhvilka
man fann, att ej mindre än tjugu voro af den beskaffenhet, att de icke
kunde utgifvas. Detta har den nuvarande personalen naturligtvis ej
det ringaste att skaffa med och knappast den dåvarande heller, emedan
jag gissar att förhållandet var detsamma då som nu, d. v. s. man hade
svårt att erhålla tillräckliga anslag. Emellertid har det befunnits nödvändigt,
att äfven dessa kasserade kartor omgöras eller åtminstone i
högst betydlig grad revideras, hvilket medför ganska betydliga kostnader.
Då nu anslaget till det topografiska kartverket hufvudsakligen är
beräknadt för upprättande af kartor öfver sådana delar af vårt land,
dit kartverket ännu ej hunnit, men det tillkommer ett så betydligt
arbete, som det jag nyss nämnde, är det väl klart att antingen måste
det ena eller andra åsidosättas, och anslaget derför icke medföra tillräckligt
gagn.

På senare tiden, då denna fråga här förevarit, har utskottet likasom
nu afslagit det högre anslaget, men denna kammare har likväl
utan votering bifallit detsamma. Yäl har samma anslag fallit i den
gemensamma voteringen, men åtminstone för två år sedan röstade ej
färre än 113 ledamöter från denna kammare för det högre anslaget.

På dessa grunder kan jag ej annat än begära att kammaren ville,
med afslag å utskottets, antaga Kongl. Maj:ts förslag.

Herr Boström, Pilip: De skäl, som af herr statsrådet och chefen
för landtförsvarsdepartementet anförts till förmån för det högre anslaget,
90,000 kronor, äro af statsutskottet visserligen observerade, men utskottet
har tänkt sig, att större arbetsprodukt kunde ernås, om anslagen
till de tre kartverken sammansloges på sätt i motiveringen sägs.

Jag är alldeles öfvertygad om, att besparingar härigenom skulle
uppstå, och det synes mig äfven rättvist och billigt att en sådan förändring
vidtages. Om man ser på de s. k. triangelmätningarna, så
verkställas de af en professor vid generalstaben med tillhjelp af tre
personer, hvilka mot arfvode äro anstälda vid generalstabens topografiska
afdelning. Dessa skola utföra alla de mätningar, som böra göras
vare sig för det topografiska eller för det ekonomiska kartarbetet. Då
är det väl alldeles gifvet, att det är både lämpligt och billigt, att de
omkostnader, som för dessa tjensteman göras för det ekonomiska kartverket,
äfven bestridas af det för detsamma utgående anslag.

Dertill en annan sak.

Den stomkarta, som skall uppgöras efter triangelmätningarna, utföres
nu af ekonomiska kartverket inom södra Sverige. Inom Elfsborgs
län äro anslag beviljade af hushållningssällskapet, likaså i Söderman -

Lördagen don 25 Februari. 5 Nso 9.

lands och Stockholms hän. Men det topografiska arbetet skall om två Anslag till
år taga sin början i södra Dalarne och något år derefter i Gefle-^gl^ahta-^
borgs lån. topogra Under

sådana förhållanden är det gifvet, att det vore lämpligt, om fiska arbeten.
den vid rikets ekonomiska kartverk anstälda personal finge användas (Forts.)
till den stomkarta, som af topografiska corpsen skall verkställas. Jag
är öfvertygad om, att, derest personal och anslag finge användas på sätt
föreslås i utskottets motivering, en besparing skulle uppstå, och den
nedprutning på 15,000 kronor, som utskottet gjort i år likasom i fjol,
skulle derigenom komma det gemensamma kartverket till godo.

Medan jag har ordet, vill jag nämna, att der förekommer en väl
skarp motivering i sista stycket före klämmen. Det står: »Då denna

deras tjenstgöring emellertid icke är till något egentligt gagn, utan
snarare till hinder för fortgången af dessa arbeten». Jag skulle här
önska denna förändring i uttrycket: »Då denna deras tjenstgöring ej

lemnar den arbetsprodukt, som motsvarar den härför utgående kostnad»
etc. Jag tror, det andra uttryckssättet är för skarpt. Meningen
vore att uttrycka, att arbetsprodukten af de unga officerare, som första
och andra året utföra mätningar, ej är tillräckligt stor, utan att dessa
mätningar hufvudsakligen afse de unga militärernas öfning.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr Helander: Hvad den föregående talaren anfört skall jag
bedja att närmare få bemöta, när vi komma till punkten b);’ jag anser
nemligen hans yttrande mera angå denna punkt, än punkten a). Hvad
emellertid punkten a) beträffar, nämnde han en sak, som här visserligen
kunde bemötas, då talaren nemligen ordade om dagtraktamente
eller kanske rättare sagdt ersättning åt den instruktionsafdelning, som
förekommer vid de topografiska arbetena. I afseende härå är jag nästan
mera böjd att godkänna hvad utskottet sagt än hvad den senaste talaren
yttrade, om jag också ej vill använda samma uttryck som utskottet
begagnat. Men jag kan icke annat än vidhålla den åsigten,
emedan det var ett ganska väsentligt skäl, då vid 1885 års riksdag
Kongl. Maj:t föreslog bildande af en instruktionsafdelning, den nemligen,
att den massa unga officerare, som sålunda skulle komma och gå,
ej skulle medföra för kartverket något synnerligt gagn, enär deras
tjenstgöring mest afsåge deras egen uppfostran. Jag vidhåller mitt
yrkande.

Efter härmed slutad öfverläggning yttrade herr talmannen, att beträffande
nu förevarande punkt yrkats dels bifall till hvad utskottet
deri hemstält, dels ock, af herr Helander, att kammaren, med afslag å
utskottets hemställan, så vidt den skilde sig från Kongl. Maj:ts i ämnet
gjorda framställning, skulle bifalla denna framställning oförändrad.

Sedermera gjorde herr talmannen propositioner i enlighet med dessa
yrkanden och förklarade sig anse propositionen på godkännande af herr
Helanders yrkande vara med öfvervägande ja besvarad.

N:o 9.

Lördagen den 25 Februari.

Herr vice talmannen begärde votering, i anledning hvaraf uppsattes,
justerades och anslogs en omröstningsproposition af följande
lydelse.

Hen, som bifaller hvad statsutskottet hemstält i punkten a) i sitt
utlåtande n:r 7 a, röstar

J a;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, afslår kammaren utskottets hemställan, så vidt den
skiljer sig från Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, och bifaller
denna framställning oförändrad.

Omröstningen företogs, och vid dess slut befunnos rösterna hafva
utfallit sålunda:

Ja 58;
Nej 54.

Anslag till de Punlcten b)
ekonomiska

kartarbetena Herr Helander: Till en början kan jag endast beklaga, att det

m'' m'' befunnits nödvändigt att äfven denna gång följa praxis sedan 10 år
tillbaka, och hemställa om de märkvärdiga besparingarna å anslagen till
det ekonomiska kartverket, som skulle få begagnas för det topografiska
kartverket. Man kan väl säga, att det är Riksdagens eget fel, då framställningarna
bifallits, att så skett, men inom Riksdagen har man förmodligen
den föreställningen om ordet »besparing», som är den vanliga,
nemligen att det verkligen är en behållning. Som bekant är dock
förhållandet här icke sådant. Jag har vid ett föregående tillfälle nämnt,
huruledes man under benämning »behållningar» helt enkelt tagit större
eller mindre belopp från det ekonomiska kartverket till det topografiska
och det i så stor utsträckning, att det har händt, att man sålunda till
det topografiska kartverket användt mera än hälften af hela det extra
anslaget till det ekonomiska kartverket. Det kan kanske i detta hänseende
vara upplysande att läsa upp några ord, som hafva till författare
chefen för generalstabens topografiska afdelning och finnas åberopade
i Kongl. Maj:ts proposition n:o 1 till 1890 års Riksdag. Jag
har en gång förut anfört dem, men jag tror icke det kan skada att
anföra dem om igen. De lyda: »Dylika besparingar kunde icke för
närmaste åren beredas å Norrbottens kartverk och icke heller i samma
utsträckning göras å allmänna ekonomiska kartverket utan att allt för

Lördagen den 25 Februari. 7 N:o 9.

mycket minska det allmänna ekonomiska kartverkets arbetsprodukt. Anslag till de
De uppkomna behållningarna hade förnämligast haft sin grund deri, att
personal så småningom afgått vid detta kartverk utan att med nya m m
krafter ersättas. Nu vore den tidpunkt kommen, då det visade sig (Forts.)
nödvändigt att med yngre krafter öka det ekonomiska kartverkets personal,
för så vidt detsamma skulle kunna uppfylla sitt dubbla ändamål
att motsvara såväl allmänhetens som administrationens kraf på ekonomiska
kartor öfver landets mera odlade och befolkade trakter samt att
förse det topografiska kartverket med erforderliga stomkartor; och i
samma mån personalen kompletterades, måste det till detta kartverk
anvisade anslag odeladt tagas i anspråk för sitt ursprungliga ändamål».

Detta var förhållandet då, och jag kan försäkra, att det har så varit
lång tid derförut. Det ekonomiska kartverket har icke fått behålla
sitt eget anslag, derför att man hellre velat befrämja ett annat kartverks
ändamål.

Jag skulle knappt behöfva säga mer än hvad jag nu yttrat för att
motivera det yrkande, jag ämnar framställa, men jag måste tillägga
några ord, derför att statsutskottet i motiveringen gifvit sig in på en
organisationsfråga, som jag ingalunda kan gilla. Statsutskottet har
nemligen, såsom det synes, en viss förkärlek för hvad Kongl. Maj:t vid
1885 års riksdag föreslog och som den Riksdagen afslog. Jag kan icke
af betänkandet se, om utskottet verkligen menar, att det förslaget i sin
helhet är att rekommendera, fastän det visserligen talar om, huru personalen
och anslagen borde förenas; men åtminstone säger utskottet —
och tyckes hafva förkärlek för — att anslagen borde förenas. Jag kan
icke finna, att detta ur någon synpunkt vore någon fördel, allra minst
för det ekonomiska kartverket. Då man ser, huru man hittills gått
till väga, nemligen att det ekonomiska kartverket fatt lemna större
eller mindre del af sina anslag, tillsammans uppgående till mer än

112,000 kronor, kan man väl beräkna, att, om anslagen sammansloges
och det skulle få bero på vederbörandes godtycke att fördela beloppet,
det nog blefve det ekonomiska kartverket, som finge draga det kortaste
strået. Nu går det ju så till, att den geodetiska afdelningen, eller den
som verkställer trianguleringen, lemnar sitt arbete till begagnande åt
de särskilda kartverken. Det ekonomiska kartverket upprättar derefter
sin stomkarta med ganska stor möda och kostnad samt lemnar den till
topografiska kartverket, som sedermera transporterar denna, i 20,000:delen
affattade stomkarta, till sin arbetsskala 50,000:delen. Derefter fins det
för den topografiska afdelningen intet samband med det ekonomiska
kartverket, utan när den fått sin karta färdig, verkställer den sina
höjdmätningar och lägger in de topografiska beteckningarna pa sin
karta. Några uppoffringar vidkännes det topografiska kartverket visserligen
för det ekonomiska; men i mycket betydligare utsträckning äro
uppoffringarna från dot sistnämnda till det topografiska kartverket.

Då jag således icke kan vara med om detta förslag och väl finner,
att, om det går såsom jag önskar, d. v. s. att denna punkt bifalles
med utelemnande af de sista orden eller de, som börja med »äfvensom

N:o 9.

Lördagen den 25 Februari.

Anslag till cU
ekonomiska
kartarbetena
m. m.
(Forts.)

''medgifva», ändå skulle qvarstå motiveringen, hvilken jag ej kan gilla,
så har jag ej någon annan utväg än att föreslå, det kammarens beslut
formuleras så, att kammaren med ogillande delvis af motiveringen bifaller
hvad utskottet har föreslagit; dock att de sista raderna, som
börja med orden »äfvensom medgifva» och sluta med »kartverket»,
må utgå.

Friherre von Otter: Då kammaren nyss har godkänt ut skottets

hemställan i mom. a) och då naturligtvis godkänt jemväl den
motivering, som ligger till grund för denna hemställan, kan jag icke
föreställa mig, att kammaren nu skulle vilja gå in på att utesluta ur
mom. h) de ord, som den siste talaren afser. Ty om någon grund
fins för det beslut kammaren nyss fattat, skulle det väl vara just den
motivering, utskottet framlagt, och då denna motivering förutsätter en
sammanslagning af anslagen på samma gång som en förening af personalen,
vill jag för min del hemställa om bifall till utskottets förslag
äfven i mom. b). När Kongl. Maj:t har ansett det, med ett anslag till
topografiska kartverket af 90,000 kronor, vara nödvändigt, att besparingarna
på det ekonomiska kartverket skulle få användas för det topografiska
kartverkets behof, ligger det i sakens natur, att detta är ändå
nödvändigare, då det senares anslag blifvit bestämdt till 75,000 kronor.
— Jag anhåller om bifall till utskottets förslag.

Herr von Krusens tj er na: I olikhet med den förste ärade talaren
vid denna punkt kan jag för min del ej annat än uttala min önskan,
att denna kammare måtte godkänna den motivering, som statsutskottet
fogat vid sitt förslag. Utskottet har der — såsom jag med tillfredsställelse
funnit — åtminstone i väsentligaste delar upptagit det förslag,
som Kongl. Maj:t framlade vid 1885 års riksdag. Talaren på södermanlandsbänken
yttrade, att detta förslag afslogs af Riksdagen. Det
är rigtigt; det afslogs inom Andra Kammaren genom en koalition, som
den ärade talaren bäst känner till, mellan dem, som ville för alltid
slopa det ekonomiska kartverket, och dem, som voro dess varmaste
vänner, men så varma vänner, att de nödvändigt ville, att det ekonomiska
kartverket skulle — om jag så får säga — hemfalla ensamt åt
landtmätarne och stå ensamt under landtmätarnes ledning. Deremot
nämnde han icke, att detta förslag i denna kammare efter en lång och
fullständig diskussion, dervid Kongl. Maj:ts förslag med synnerlig talang
förfäktades af statsrådet Carlson, antogs utan votering. Det förslag, som då
framlades af Kongl. Maj:t, afsåg, såsom utskottet här säger, att anslag
och personal för de tre skilda kartverken skulle förenas till ett gemensamt
verk, »rikets allmänna kartverk». Såsom kammaren vet, beviljas
nu särskilda anslag till de tre olika kartverken, det ekonomiska kartverket,
Norrbottens kartverk och det topografiska kartverket, med af
Riksdagen bestämda belopp för hvarje kartverk. Nu har praxis visat,
att denna fördelning ej kan upprätthållas, utan år efter år har Kongl.
Maj:t fått föreslå och Riksdagen bevilja, att besparingar å de två kart -

Lördagen den 25 Februari.

X:o 9.

verken få användas till det tredje. Då synes det mig vara naturligast,
att man öfvergifver detta, som visat sig ej vara hållbart, och att de
tre anslagen sammanföras till ett enda, med rätt för Kongl. Maj:t att
fördela anslaget på de tre särskilda kartverken. Det är den ena sidan
af saken.

Men det, enligt min åsigt, vigtigaste af utskottets förslag är utskottets
uttalande, att de hinder, som för närvarande i viss mån förefinnas
för ett användande af ett verks personal för något af de andras
behof, måtte undanrödjas, det vill med andra ord säga, att det blir
större frihet att kunna använda ett kartverks personal för det andra,
der verkligt behof förefinnes. Dör min del kan jag ej förstå annat, än
att ett sådant användande skall tjena till att förekomma dubbelarbete
vid åtskilliga tillfällen och leda till möjliga besparingar och förkortande
af den tid, inom hvilken vi kunna få kartverket färdigt. Talaren på
södermanlandsbänken sade, att det ej fans något skäl att på detta sätt
förena dem, och för att visa det, redogjorde han för sambandet mellan
kartverken. Efter mitt förmenande är det just detta samband — den
omständigheten, att det ena kartverkets arbete i viss mån förutsätter
eller betingar det andras — som synes mig visa lämpligheten af att få
använda det ena kartverkets personal inom det andra. Han erinrade
om, huru det börjar med den geodetiska uppmätningen, som verkställes
af topografiska corpsens personal; så kommer upprättandet af den
ekonomiska kartan i skala af 1 :20,000, hvilken stöder sig på den
geodetiska uppmätningen och verkställes af det ekonomiska kartverket.
Derefter hafva vi den topografiska kartan i skalan af 1: 50,000, som
förutsätter en stomkarta, hvilken man fått genom det ekonomiska kartverket,
så länge man håller sig till de delar, der det ekonomiska kartverket
gått före. Detta samband synes mig utgöra ett tydligt bevis
för lämpligheten af att kunna friare använda personalen.

Det är på dessa skäl jag anhåller, att kammaren måtte, i olikhet
med talaren på södermanlandsbänken, godkänna äfven motiveringen.

Herr Helander: Att den näst föregående talaren är af samma

tanke som statsutskottet, är ej så underligt, då han sjelf var den, som
framlade 1885 års förslag.

Han har emellertid så till vida fattat orätt min mening vid tillfället
år 1885, som det visst icke var min afsigt, att kartverket skulle alldeles
uteslutande bearbetas af landtmätare. Jag villo, att de personer, som
mest sysselsatt sig med liknande arbeten af den beskaffenhet, som det
var fråga om, också skulle för ändamålet anlitas, det vill säga att det
ekonomiska kartverket företrädesvis borde bearbetas af landtmätare,
som hade mest insigt i den detaljen. Likaså, när det gälde det topografiska,
var det skäl i att do, som hade mor insigt i topografi, utförde
arbetet i den topografiska afdelningen. Ty det kommer enligt min
åsigt lätt på sned, om en topograf eller kartograf leder begge kartverken.
Samme talare nämnde äfven, att nu skulle det kunna bli
dubbelarbete förutom att det ligger svårighet i att använda det ena
Första Kammarens Prof. 1893. N:o 9. 2

Anslag till de
ekonomiska
kartarbetena
m. m.
(Forts.)

N:o 9.

Lördagen den 25 Februari.

Anslag till de kartverkets personal till förmån för ett annat. Men så är verkligen
kartarbetena händelsen. Redan för flera år sedan skickades exempelvis kartera.
ra. ” grafer vid det ekonomiska kartverket att för militäriskt ändamål upp(Forts)
inäta trakten omkring Karlsborgs fästning. Och jag tror ej, att det är
mer än ett par år sedan, som man äfven för militäriska ändamål fann
nödvändigt att uppgöra en stomkarta öfver Gotland. Der hafva skiftena
ej så fortskridit, att man ännu på många år kan få en så fullständig
stomkarta som i flera andra delar af riket. Men då behöfdes stomkarta
för militäriska behof, och derför sändes, om jag icke missminner
mig, 4 kartografer från det ekonomiska kartverket dit för att uppgöra
en sådan karta för det topografiska kartverket. Denna karta kan
kanske en gång i framtiden, när man hunnit komplettera densamma,
äfven användas såsom stomkarta för ekonomiska kartverket, men antagligen
äro förhållandena då så förändrade, att det behöfs uppgöras en
helt ny karta.

Slutligen skall jag be att få göra den lilla förändringen i mitt
första yrkande, att i stället för yrkandet, att motiveringen skulle delvis
underkännas, anhåller jag, att den måtte helt och hållet utelemnas.

Sedan öfverläggningen förklarats härmed slutad, yttrade herr talmannen,
att i afseende på den nu föredragna punkten yrkats dels bifall
till hvad utskottet hemstält, dels ock, af herr Helander, att kammaren
skulle, med utelemnande af utskottets motivering, bifalla utskottets hemställan
med undantag af sista meningen »äfvensom medgifva, att möjligen
uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven till bestridande
af utgifter för det topografiska kartverket».

Härefter gjordes propositioner jemlikt dessa yrkanden, och förklarades
propositionen på bifall till utskottets hemställan vara med
öfvervägande ja besvarad.

Vid förnyad föredragning af statsutskottets nedannämda, den 22
och 24 innevarande februari bordlagda utlåtanden:

no: 18, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af ett jordområde till botaniska trädgården i Upsaia; samt

n:o 19, i anledning af väckta motioner dels i fråga om konsulatafgifternas
upphörande m. m. och dels om deras upptagande bland
riksstatens ordinarie inkomster,

biföll kammaren hvad utskottet i dessa utlåtanden hemstält.

Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran följande
under gårdagen bordlagda ärenden, nemligen: konstitutions

N:o 9.

Lördagen den 25 Februari.

utskottets utlåtanden n:is 3—5, sammansatta stats- och bankoutskottets
utlåtande n:o 1, bankoutskottets memorial n:o 2, lagutskottets utlåtanden
n:is 13 och 14, äfvensom Första Kammarens tillfälliga utskotts utlåtanden
n:is 1 och 2.

Anmäldes och bordlädes statsutskottets utlåtanden:

n:o 10, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel, omfattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;

n:o 24, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af två till södra skånska infanteriregementet upplåtna, kronan tillhöriga
jordområden; och

n:o 25, i anledning af väckt motion om eftergift af lösesumman
för vissa hemmansräntor, som i anledning af upphörande af rättsförhållandet
mellan kronan och Sala bergslag skolat uppdebiteras.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet den under sammanträdet
aflemnade kongl. propositionen.

Justerades två protokollsutdrag för detta sammanträde.

På framställning af herr talmannen beslöts, att de ärenden, som
denna dag bordlagts första gången, skulle sättas främst på föredragningslistan
till nästa sammanträde.

Kammaren åtskildes klockan 2.oi e. m.

In fidem.

A. von Krusenstjerna.

ff:o 9.

Tisdagen den 28 Februari.

Tisdagen den 28 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 2.3 o e. m.

Justerades protokollet för den 21 i denna månad.

Anmäldes och bordlädes:

bevillningsutskottets betänkande n:o 3, med anledning af Kong!
Maj:ts proposition n:o 2 med förslag till ny förordning om beskattning
af hvitbetssockertillverkningen i riket; och

sammansatta bevillnings- och lagutskottets betänkande n:o 1, rörande
vissa delar af Kong! Maj:ts proposition n:o 2 med förslag
till ny förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i
riket.

Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets den 25 innevarande februari bordlagda utlåtande
n:o 10.

Vid föredragning af statsutskottets nedannämnda, den 25 i denna
månad bordlagda memorial:

n:o 20, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i en fråga
rörande anslagen under riksstatens andra hufvudtitel, och

n:o 21, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa frågor
rörande anslagen under riksstatens sjette hufvudtitel,

godkändes de af utskottet i dessa memorial föreslagna voteringspropositioner.

Föredrogos, men bordlädes å nyo på flera ledamöters begäran
statsutskottets den 25 innevarande månad bordlagda utlåtanden
n:is 22—25.

Tisdagen den 28 Februari.

N:o 9.

På framställning af herr talmannen beslöts, att de ärenden, som
denna dag bordlagts första gången, skulle uppföras främst på föredragningslistan
till nästa sammanträde.

Justerades ett protokollsutdrag för denna dag.

Kammaren åtskildes kl. 2.3 7 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Första Kammarens Prof. 1893.

N:o 9.