RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1893:3)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1893. Första Kammaren. N:o 3.

Tisdagen den 24 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 12 på dagen.

Herr Tioman anmälde, att kan ankommit till riksdagen.

Justerades protokollet för den 17 i denna månad.

Anmäldes ock kordlades. Riksdagens kanslideputerades memorial
n:o 1, angående antagande af tjenstemän i Riksdagens kansli.

Herr talmannen yttrade, att kan ock de ledamöter, som fått i
uppdrag att jemte konom tillsätta kammarens kansli ock vaktbetjening,
ansett nödigt, att i kansliet nu anstäldes 2 förste notarier, 11 notarier
med skyldigket att vara underkastade den förändring i tjenstgöring,
som kunde föranledas deraf, att sekreteraren egde till sitt kiträde vid
förandet ock uppsättandet af kammarens protokoll använda en af notarierna,
vidare 1 förste kanslist, 1 registrator, 6 kanslister, 1 förste
vaktmästare ock 8 vaktmästare, men att kerr talmannen ock kemälde
ledamöter förkekölle sig att, derest under riksdagens lopp förstärkning
af kanslipersonalen skulle visa sig keköflig, derom inkomma med förslag;
ock kemstälde kerr talmannen, kuruvida kammaren godkände
detta.

Härtill svarades ja.

Derefter tillkännagafs, att i kammarens kansli antagits såsom
förste notarier: kanslisekreterarne frikerre 0. J. A. J. Alströmer ock
C. D. R. von Sckulzenkeim; notarier: kammarkerren F. A. G. Berencreutz,
vice käradsköfdingen J. F. Hammarberg, amanuensen i kongl.
landtförsvarsdepartementet frikerre O. T. Hermelin, vice häradshöfdingen
C. A. T. Bergendakl, amanuensen i kongl. arméförvaltningen A.
Göransson, vice häradshöfdingen C. G. Barthelson, postexpeditöreu L.
Krsepelin, vice häradshöfdingarne A. T. Hagman, H. Rydin och A.
Hafström samt t. f. amanuensen i kongl. arméförvaltningen G. Åman Första

Kammarens Prot. 1893. N:o 3. 1

N:o 3. 2

Tisdagen den 24 Januari.

Nilsson; förste kanslist: vice häradshöfdingen H. W. Hedenstierna;
registrator: fortifikationskassören H. F. W. Geete; kanslister: sekreteraren
hos ståthåll ar eembetet å Stockholms slott K. Radhe, amanuensen
i kongl. domän styrelsen H. J. Modigh, e. o. hofrättsnotarierna G.
Tägtström och A. Cederborg, vice häradshöfdingen J. G. Ewerlöf och
litteratören E. Fahlstedt; förste vaktmästare: E. Ehrnström; vaktmästare:
F. W. Malmberg, E. Pira, G. A. Söderqvist, O. A. Pettersson,
C. A. Andersson, J. E. Sjöberg, J. A. Lundqvist och J. Wahlqvist.

Herr statsrådet friherre von Essen aflemnade

dels Kongl. Maj:ts nedannämnda nådiga propositioner till Riksdagen
:

l:o) angående upplåtelse till Skara stad af eu under indragna
militiebostället Götala n:is 1 och 2 lydande lägenhet, benämnd S:t
Annse äng;

2:o) angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen
kronolägenhet;

3:o) angående försäljning till Östersunds stad af kronans andel i
ett inom stadens område beläget skogsskifte;

4:o) angående upplåtelse till aktiebolaget Yestkusten af mark från
indragna regementsqvartermästarebostället 1 ]/2 mantal Hultås n:is 1
och 2 i Göteborgs och Bohus län;

5:o) angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
enkan Maria Kristina Olsson från Raseberg i Skaraborgs län;

6:o) angående beredande af lånemedel till utveckling af statens
telefonväsende;

7:o) angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar; 8:o)

med förslag till ny förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket; samt

9:o) angående en särskild tilläggsbevillning för år 1894;

dels ock Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Riksdagen om förordnande
för en statsrådsledamot att utöfva den befattning med riksdagsärenden,
som enligt § 46 af riksdagsordningen tillkommer en ledamot
af statsrådet.

Statsverks- Föredrogs å nyo Kongl. Maj:ts den 19 i denna månad bordlagda
propositionen, nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och
behof.

Herr Alin uppläste ett skriftligt anförande af följande lydelse:

I ett af de protokoll, hvilka såsom bilagor åtfölja Kongl. Maj:ts
nu föredragna nådiga proposition — protokollet öfver utrikesdeparte -

Tisdagen den 24 Januari.

N:o 3.

mentsärenden, MUet i sammanbit statsråd de» 14 ;-» «ta
?ir _ förekommer ett yttrande, som ar egnadt att vacka och atven
har väckt särskild uppmärksamhet. Det är det yttrande, hvari han
excellens ministern för utrikes ärendena under instämmande åt svenska
statsrådets öfriga ledamöter förklarar, att han »icke betviflar, att genom
ömsesidigt tillmötesgående eu för båda rikena tillfredsställande
lösning kan vinnas så väl af frågan om den gemensamma utrikes styrelsens
ordnande på likställighetens grund med eu gemensam utrikesminister,
svensk eller norsk man, som af fragan om ordnandet af det
i samband med utrikes styrelsen stående konsulatväsendet».

För e<ren del liör jag till dem, hvilka hysa den forhoppningen,
att de båda frågorna må på den sålunda angifna vägen kunna vinna
en för båda rikena tillfredsställande lösning; men denna förhoppning
kan iag hysa endast under den förutsättningen, att den likställig et,
på hvars grund lösningen enligt det anförda yttrandet skall sokas, ai

likställighet ej blott i unionella rättigheter. 0 ,

Att det är från deuna förutsättning, som svenska statsrådets ledamöter
utgått, sluter jag särskilt deraf, att det är pa ömsesidigt tillmötesgående
från de båda rikenas sida, som de bygga sm tillförsigt

om de° omtvistade frågornas tillfredsställande fösning. ,

Jao- har emellertid ansett mig icke hora underlåta att begagna
detta tillfälle att yttra dessa ord för att dermed precisera den uppfattning,
hvilken många så väl utom som inom denna kammare hysai
denna för vårt lands framtid så synnerligen vigtiga truga.

Herr Reuterswärd: Jag har begärt ordet endast för att i pro tokollet

få intaget, att jag till alla delar gillar och instämmer i det
uttalande, som af den föregående arade talaren blifvit gjoidt.

Med herr Alin instämde vidare herrar Almström och Fränekel,
friherre Gustaf Åkerhielm, herrar Lundin, Helander, Gustaf Andersson,
Flack, von Post, Philip son, Gustaf Berg

och Fagerholm, friherre Rappe, herrar Hasselrot, Sandberg, af ^ren,
Pehr sson, Nilsson och Bergms, friherre Wrangel von Brehmerhu.™
Lothiaius Kerfstedt, Felirman, Sanne, Nystrom och 1 > edrik Emu
Pettersson, grefve Snoilsky, herrar Ekenman, Lithander Strdd^erd''
Torelius och Winqqvist, friherre Alstromer, herr Andel s Larsson,
fXrre KUngsporherrkr Weinbcrg, Wijk, WaUin, Helmer talk.
Svedelius, Lundström, Budebeclc, Moberg, Åkerman, Save och Ericsson,
friherre Gripenstedt, herrar Trägårdh, Billmg och Benedicks, grefve
Erilc Lewenhaupt samt herrar Nisser, Söderhjelm, Brehmer, Ölandet,
Fröberg, Fredrik Almgren och Lars Berg.

Friherre Klinckowström: Med afseende pa herr Alius nyss upplästa
anförande rörande den unionella fragan vill jag har till- protokollet
hafva antecknadt, att jag instämmer med honom i allt med
undantag deraf, att den gemensamme utrikesministern äfven skulle
kunna fara norrman, hvilket jag för min del pa ingå vilkor amnar

bifalla.

N:o 3. 4

Tisdagen den 24 Januari.

^^t^.ordetJairh5L^1.femis?en af den kouS1- propositionen icke begärt
(Forte) , , ,att mlata m’g Pa någon genomgående kritik af de många

anslagskraf, som namnda proposition innehåller. Jag är riss derom,
att statsutskottet kommer att åt dessa mångfaldiga frågor egna den
omsorg och uppmärksamhet, som ämnena kräfva. Så mycket vill ia<>-dock saga, att jag vid en genomläsning af den kong! propositionen
åstadkommas1116''1 sakerkefc atskll!iga besparingar i densamma kunna

Orsaken hvarför jag vid detta tillfälle begärt ordet är egentligen
T- 7'' de* är Propositionens kanske vigtigaste punkt —att Kongl.
IVIaj.t _ askat ett fa,st eller ordinarie uybvggnadsanslag för flottans
materiel. Jag instämmer i denna proposition till alla delar; men
mme herrar, jag vill i detta fall gå ännu längre. Och iao- tror in i"
kunna lemna flera skäl derför, att skola vi inom en snar framtid
kunna komma derhän, att vårt sjöförsvar är tillräckligt att skydda vår
neutralitet och bevara våra kuster från att sköflas och brännas af
tender, ar det nödvändigt, att denna tillökning af krigsmaterielen för
flottan kan åstadkomma på en jemförelsevis kort tid. Om vi granska
vara närmaste grannars förhållande i detta afseende, så finna vi att
t. ex. Danmark, med ett ytinnehåll af endast 38,279 qv.-km„ en befolkning
af 2,1 <2,380 invånare, en statsskuld af 186,610,922 kronor
och en årlig statsbudget af 66,287,089 kronor, dock har ett anslag för
marinen af 6,560,523 kronor och i denna stund eger 5 första klassens
pansarbatar, 3 blmderade batterier, 3 kryssare af första och andra
klass, 5 kryssare af tredje klass och 8 kanonbåtar. Norge, mine
1S«in-d =ett ytinnehåll af 322,594 qv.-km., eu befolkning af
r i^l?are> en/tatfkuld af 116,062,700 kronor och eu budget

af 48,26!,500 kronor, deraf för flottan 3,099,900 kronor, eger 4 pansårbatar
2 korvetter och 30 kanonbåtar. Se vi åter på Sveriges nuvarande
^krigsmateriel, så finna vi enligt de upplysningar, som lag
kunnat förskaffa mig, att den utgöres af endast 2 sjögående första
klassens pansarbatar, ty den 3:dje står ännu på varfvet under byo-^nad
och o kan således ännu icke räknas. Måhända hafva vi vid krets slut
3 sadana batar. Vidare hafva vi 13 större eller mindre minbåtar,
an vand bara för kustförsvaret, 10 opansrade kanonbåtar, 4 monitorer
och / tjenstbara sa kallade 3:dje klassens pansarbåtar.

Jemföra vi nu Sverige med Norge och Danmark, så finna vi med
? or* bekymmer, att dessa mindre stater, hvilkas sammanlagda ytinnehåll
icke uppgår till Sveriges, hvilkas samfälda befolkning icke
motsvarar _ Sveriges befolkning och hvilkas sammanlagda statsskuld
med omkring 50,000,000 kronor öfverstiger Sveriges, likväl äro betydhgt
bättre försedda med sjökrigsmateriel. Den komité, som Kongl.
Maj .t i början af förlidet ar tillsatt för behandling af sjökrigsmaterielen,
och hvars betänkande lär vara tryckt, ehuru det ännu icke blifvit i
riksdagen utdeladt, har enligt uppgifter, som stått i tidningarna och
e vis enligt hvad herr statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet
anfört till statsrådsprotokollet, ansett behöflig! för vårt sjöforsvar
lo pansarbatar, deraf 3 redan egas. Således återstår att anstalta
12. .Hvarje pansarbåt är beräknad med materiel och utrustning
till 3,347,725 kronor. Således skulle kostnaden för alla 12 uppgå

Tisdagen den 24 Januari.

5 N:o 3.

till 40,172,700 kronor. Vidare skulle erfordras 30 första klassens Statsverksminbåtar,
deraf, efter de upplysningar jag lyckats förskaffa mig, un .propositionen.
gefär 10 skulle egas. För anskaffande af de återstående skulle er- (Forts.)
fordras sammanlagdt 5,432,500 kronor.

Vidare skulle behöfvas 20 andra klassens minbåtar, deraf vi ega
5; således skulle anskaffas 15. Vidare 6 avisoångare för en sammanlagd
kostnad af 5,338,400 kronor samt slutligen för ett flottans transportfartyg
260,000 kronor.

Den kostnad, som enligt komiténs uppgift således skulle behöfvas,
bar jag beräknat till ungefär 51,203,000 kronor. Men dessutom anser
departementschefen, att till reserv för denna sjökrigsmateriel skulle
erfordras: 2 pansarbåtar, 6 minbåtar och 2 avisofartyg, och skulle
kostnaden för denna reserv uppgå till 9,778,850 kronor. Således för
att kunna åstadkomma den sjökrigsmateriel, som erfordrades för att
skydda våra kuster och vår sjöfart, skulle kräfvas eu kostnad af ungefär
61,000,000 kronor. Med det ordinarie byggnadsanslag, som
Kongl. Maj:t nu af Riksdagen begär, af 2,000,000 kronor om året
skulle naturligtvis den materiel, som komitén anser behöfvas, icke
kunna åstadkommas på kortare tid än ungefär 30 år.

30 år, mina herrar, är en så lång tidrymd, att jag tvifiar på, att
vi under densamma kunna undgå att — kanske snarare än vi tro —
behöfva skydda vår neutralitet och freda land och rike från fiendtliga
härjningar. Det är påtagligen ett alldeles för litet anslag, och ju
fortare vi kunna åstadkomma detta af sakkunnige såsom nödvändigt ansedda
försvar för vårt land och för upprätthållande af vår neutralitet, desto
lyckligare är det. Man behöfver icke vara sakkunnig för att inse
detta. För att kunna under kortare tid åstadkomma detta finnes enligt
mitt förmenande ingen annan utväg än upplåning.

De af herrarne, som genomläst departementschefens yttrande till
statsrådsprotokollet i föreliggande statsverksproposition, hafva funnit,
att denna utväg äfvenledes der framstälts såsom den lämpligaste.

Den komité, som tillsatts för utredning af denna fråga, har sagt, att
detta endast kan vinnas genom anvisande af ett större anslag för en
gång vid sidan af det oumbärliga nybyggnadsanslaget. Så hafva såväl
större som mindre stater i våra dagar fått göra för utvecklande af
sitt sjöförsvar. Mina herrar, det är efter mitt förmenande af högsta
nödvändighet, att ett sådant lån upptages för detta ändamål, och det
är mycket beklagligt, att Kongl. Maj:t, jemte utredning af kostnaderna
för detta ökade sjöförsvar, icke framlagt förslag om de derför
erforderliga medlens anskaffande. Jag tror icke, att ett förslag i den
rigtningen skulle hafva mötts med någon särdeles stor oginhet från
Riksdagens sida; ty det torde vara fa, som icke inse den stora nödvändigheten
häraf. Sveriges statsskuld var vid 1891 års början
258,071,781 kronor. Någon förändring har väl sedan dess genom konvertering
och amortering inträdt, men den kan icke vara stor. Om
nu ett ouppsägbart lån å 30 å 40 millioner kronor upptoges af riksgäldskontoret
och sedermera utbjödes till 90 procent, sä skulle det
blifva en ränta af 4 procent; och till denna räntefot tror jag detta
lån skulle blifva mycket begärligt, och 30 å 40 millioner skulle snart
inflyta för försäljningen. Med denna summa, jemte det fasta ny -

N:o 3. 6

Tisdagen den 24 Januari. 1

Statsverks- bygga adsanslaget å 2 millioner kronor, skulle vår sjökrigsmateriel i en
pr0p0Si<!0"e".jemförelsevis mycket snar framtid kunna vara i det skick, att vi icke
(Forts.) behöfde frukta ett anfall, och att vi kunde med tillförsigt skydda våra
kustprovinser och våra öppna städer från att blifva af fienden brandskattade.
Mig synes, att denna fråga är af så stor vigt, att man icke
borde tveka att bevilja ett sådant lån.

Nu kan måhända någon säga: när ni har denna åsigt, hvarför inlemna!-
ni icke en motion derom till Riksdagen? Jo, mina herrar,
det är lätt gjordt, och jag är icke densamme, som skytt att motionera
hos Riksdagen under den långa tid jag varit ledamot af denna kammare;
men jag har den åsigten, att anhållan om ett sådant lån icke
bör komma från en enskild motionär, ty den har då ingen utsigt till
framgång, utan den bör komma genom proposition från regeringen.

Utom de orsaker jag här nämnt angående nödvändigheten af att
sjökrigsmaterielen fullbordas hastigare än hvad Kongl. Maj:t i sin
proposition föreslagit, har jag äfven haft en annan anledning att vid
remissen af den kongl. propositionen begära ordet. Eu anledning
dertill, mina herrar, är, att här finnes i Europa en så kallad internationel
parlamentarisk freds- och skiljedomsförening, som äfven i
detta land räknar icke så få anhängare inom Riksdagens Andra Kammare.
Jag skulle tro, att deras antal uppgår till mellan 70 och 80
personer. Det är möjligt, att vi redan under denna riksdags lopp
komma med någon eller några motioner i och för den så kallade fredsoch
skiljedomsfrågan, och då är det sannolikt, att jag kommer att förorda
dem. Såväl inom den periodiska pressen som inom Riksdagen
har den meningen gjort sig gällande, att om man vore fredsvän och
tillhörde freds- och skiljedomsföreningen — hvithet är fallet med mig
— skulle det förbinda en att vara, hvad man säger, militärnihilist.
Jag har, såsom herrarne nogsamt veta, med glädje biträdt och i min
lilla mån röstat och arbetat för den reorganisation af landtförsvaret,
som lyckligen bifölls af urtima Riksdagen för några månader sedan.
Jag har nu med detta mitt anförande velat påskynda byggandet och
fullbordandet af den sjökrigsmateriel, som skulle kunna värdigt och
tillräckligt upprätthålla landets neutralitet. Må detta vara ett tillfyllestgörande
bevis för, att man kan vara ifrig fredsvän, ifrig anhängare
af skiljedomstolar vid tvister olika nationer emellan, utan att
man derför behöfver neka nödiga anslag för militära ändamål. Jag
är ett lefvande bevis derpå, och jag hoppas, att mina ord skola icke
utan någon verkan ljuda inom synnerligast Riksdagens Andra Kammare.

För öfrigt har jag endast vid 2:ne punkter ett par ord att tilllägga.

Kongl. Maj:t har nemligen begärt att för de stora statsutgifterna
vid 1894 års statsreglering få disponera hela bankovinsten, 2,812,000
kronor, i stället för halfva denna vinst, såsom hittills varit förhållandet.
Jag delar i det fallet helt och hållet Kongl. Maj:ts mening och önskar,
att hela bankovinsten måtte tagas i anspråk för utgifterna vid
1894 års statsreglering.

Slutligen har jag endast att med några ord uttala min åsigt om
de medel, som skulle anskaffas genom lån, och som skulle utgå i och

7 N:o 3.

Tisdagen den 24 Januari.

för fortsättandet af den norrländska stambanan. Kongl. Maj:t har Stauverksnemligen
enligt finansplanen, pag. 5, begärt 4 ’/2 millioner kronor för propositionen.
fortsättande af norrländska stambanan samt dessutom för inköp af (Iort3''*
malmvagnar åt Luleå—Gellivara-banan 500,000 kronor, eller inalles
5 millioner. Jag vill af många skäl afpruta denna summa med
2 millioner. Jag skulle icke vilja tillråda Riksdagen att bevilja mer
än 2 y2 millioner till fortsättande af norrländska stambanan och 500,000
kronor till Luleå—Gellivarabanan. Det är nu för tidigt att här yttra sig
om dessa jernbanefrågor i Norrland. Måhända kommer under riksdagens
lopp att derom, åtminstone efter hvad tidningarna derom innehållit,
eu kongl. proposition aflåtas rörande koncession af eu jernväg från
Kirunavara malmberg mot vester ut till Vietoriahamnen vid Ofoten.

När denna fråga förekommer i kammaren, blir det tids nog att yttra
sig i sin helhet om denna jern vägsanläggnings såväl politiska som
finansiella och statsekonomiska vigt; men jag vill här endast nämna,
att det vore mycket beklagligt, om regeringen skulle bevilja en sådan
koncession, och ifall regeringen inkommer med proposition derom,
skall jag under den diskussion, som då kommer att uppstå, söka att
med flera vigtiga skäl opponera mig deremot.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt:
Flere talare hafva här berört det yttrande, jag afgaf till

protokollet i sammansatt statsråd den 14 innevarande januari rörande
möjligheten af eu för båda de förenade rikena tillfredsställande lösning
såväl af frågan om ordnandet af utrikesstyrelsen som af frågan om konsulatväsendets
ordnande.

I anledning häraf ber jag att få framhålla, att detta yttrande
hvarken borde eller kunde taga formen af ett förslag, utan måste inskränkas
till ett principielt uttalande, och att detta beror på helt naturliga
orsaker. Förslag till lösning af dessa frågor torde, i likhet med
hvad förut skett, då ordnandet af unionella förhållanden varit i fråga,
böra uppgöras genom samarbete af dertill utsedde svenske och norske
män. Genom ett sådant samarbete blifver utsigten större, att alla berättigade
synpunkter tillgodoses, att öfverdrifter undvikas och att förslaget
blifver egnadt att vinna framgång.

Emellertid har svenska statsrådet till protokollet uttalat sig för:
utrikesstyrelsens ordnande på likställighetens grund med en gemensam
utrikesminister, svensk eller norsk man, och anställande af undersökning
i hvad mån det må vara möjligt att, med bibehållande af den gemensamhet
på det diplomatiska området, som är ett vilkor för unionen,
införa ändringar med afseende å konsulatväsendet. Statsrådet har
tillika framhållit, att en lösning erfordrar ömsesidigt tillmötesgående,
och det synes mig sjelfklart, att äfven med full likställighet en förening
icke kan ega rum, utan att båda rikena vidkännas någon inskränkning
i den dem såsom sjelfständiga riken tillkommande sjelfbestämningsrätt.
En uppoffring i detta hänseende kan icke undvikas,_
och frågan, huru stor sådan skall göras, beror på uppskattningen af
föreningens värde och betydelse för den skandinaviska halföns folk.

För min del är jag lifligt öfvertygad om de stora fördelar, som både
direkt och indirekt varit en följd af föreningen. De ekonomiska för -

N:o 3. 8

Tisdagen den 24 Januari.

Statsverks- bindelserna mellan Sverige och Norge hade säkert icke varit så utproposihonen.
vecklade, som de nu äro, om ingen förening funnits. Några militära
(Forts.) insigter fordras icke för att fatta föreningens vigt, att icke säga nödvändighet,
för beredande af möjlighet för båda folken att värna sin
neutralitet, och det torde icke kunna bestridas, att de förenade rikena
i allmänhet i förhållande till främmande magter genom föreningen
intaga en annan och mera betydande ställning, än om de vore åtskilda.

Jag hoppas för min del, att inom båda folken den åsigten kommer
att mer och mer göra sig gällande, att föreningen är värd någon inskränkning
i sjelfbestämningsrätten, och det kommer troligen att äfven
med afseende å dessa frågor besannas, att der det finnes en god vilja,
der finnes också en utväg.

Efter härmed slutad öfverläggning blef den kongl. propositionen
tillika med de i anledning af densamma nu afgifna yttrandena hänvisad
till statsutskottet.

Vid föredragning af herr Bondessons den 21 i denna månad bordlagda
motion, n:o 1, angående skrifvelse till Konungen i fråga om
undersökning af margarin, som införes från Norge, hänvisades denna
motion till behandling af ett tillfälligt utskott.

Afgåfvos följande motioner:

n:o 2, af herr Billing, angående utredning af frågan om behofvet
af utsträckt valrätt till Riksdagens Andra Kammare m. in.; och

n:o 3, af herr Sjöcrona, angående ändrade bestämmelser i fråga
om den kommunala rösträtten på landet.

Dessa motioner blefvo hvar för sig på begäran bordlagda.

Föredrogos de under sammanträdet aflemnade kongl. propositionerna;
och blefvo dessa samtliga efter derom gjorda framställningar
bordlagda.

Föredrogs och lades till handlingarna Kongl. Maj:ts denna dag
aflemnade nådiga skrifvelse till Riksdagen om förordnande för en statsrådsledamot
att utöfva den befattning med riksdagsärenden, som enligt
§ 46 riksdagsordningen tillkommer en ledamot af statsrådet; och skulle
underrättelse om denna nådiga skrifvelses innehåll genom utdrag af
protokollet meddelas vederbörande utskott samt de ledamöter, som
hafva inseende öfver Riksdagens kansli.

9 N:o 3.

Tisdagen den 24 Januari.

Herr Benedicks afgaf en af honom m. fl. undertecknad motion,
n:o 4, om ökadt anslag till svenska mosskulturföreningen.

Denna motion blef på begäran bordlagd.

Ledighet från riksdagsgöromålen under fjorton dagar beviljades
herr Trägårdh från denna dag, herr Lothigius från och med morgondagen
samt herr Andersson, Gustaf, från den 27 innevarande månad.

Justerades tre protokollsutdrag för detta sammanträde.

På begäran af herr Bondesson beviljades honom ledighet från
riksdagsgöromålen under tre veckor från denna dag.

Kammaren åtskildes kl. 12.54 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

N:o 3. 10

Onsdagen den 25 Januari.

Onsdagen den 25 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.

Justerades protokollet för den 18 i denna månad.

Herr statsrådet Östergren aflemnade Kongl. Maj:ts nedannämnda
nådiga propositioner till Riksdagen:

l:o) med förslag till lag angående bevisning inför rätta, lag angående
ändrad lydelse af 5 kap. 1 § ärfdabalken, lag angående ändring
i 14 kap. jordabalken och lag angående ändring i förordningen
angående handelsböcker och handelsräkningar den 4 maj 1855; samt

2:o) med förslag till lag angående ändrad lydelse af 102 och 140
§§ konkurslagen.

Föredrogos å nyo och hänvisades till statsutskottet Kongl. Maj:ts
nedannämnda, nästlidne dag bordlagda nådiga propositioner till Riksdagen
:

l:o) angående upplåtelse till Skara stad af en under indragna militiebostället
Götala n:is 1 och 2 lydande lägenhet, benämnd S:t Annae
äng;

2:o) angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen
kronolägenhet;

3:o) angående försäljning till Östersunds stad af kronans andel i
ett inom stadens område beläget skogsskifte;

4:o) angående upplåtelse till aktiebolaget Yestkusten af mark från
indragna regementsqvartermästarebostället 1V2 mantal Hultås n:is 1
och 2 i Göteborgs och Bohus län;

5:o) angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
enkan Maria Kristina Olsson från Raseberg i Skaraborgs län;

6:o) angående beredande af lånemedel till utveckling af statens
telefonväsende; samt

7:o) angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar.

Onsdagen den 25 Januari.

il N:o 3.

Föredrogos å nyo och hänvisades till bevillningsutskottet Kongl.
Maj:ts nedannämnda, under gårdagen bordlagda nådiga propositioner till
Riksdagen:

l:o) med förslag till ny förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket; och

2:o) angående eu särskild tilläggsbevillning för år 1894.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet herr Billings
nästlidne dag bordlagda motion, n:o 2, angående utredning af frågan
om behofvet af utsträckt valrätt till Riksdagens Andra Kammare, m. m.

Föredrogs och hänvisades till lagutskottet herr Sjöcronas under
gårdagen bordlagda motion, n:o 3, angående ändrade bestämmelser i
fråga om den kommunala rösträtten på landet.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet den af herr Benedicks
m. fl. afgifna, sistlidne dag bordlagda motionen, n:o 4, om ökadt anslag
till svenska mosskulturföreningen.

Föredrogs och godkändes Riksdagens kanslideputerades under gårdagen
bordlagda memorial, n:o 1, angående antagande af tjenstemän i
Riksdagens kansli.

Afgåfvos följande motioner:

n:o 5, af friherre Klingspor, angående förbud mot frälseskatteräntas
skiljande från hemman, hvarmed den förenats; och

n:o 6, af herr von Hedenberg, med förslag till ändrad lydelse af
§§ 25, 27 och 34 i värnpligtslagen.

Dessa motioner blefvo hvar för sig på begäran bordlagda.

Föredrogos de under sammanträdet aflemnade kongl. propositionerna;
och blefvo dessa på gjorda framställningar bordlagda.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Sjöcrona under
en månad från och med den 28 innevarande januari, herr Wingqvist
under fjorton dagar från nästkommande måndag och herr Fehrman
från och med sistnämnda dag till och med den 20 nästinstundande
februari.

JJ:o 3. 12

Torsdagen den 26 Januari.

Justerades sex protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 1.16 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Torsdagen den 26 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.

Justerades protokollet för den 19 innevarande månad.

Anmäldes och bordlädes statsutskottets memorial n:o 1, med den
till innevarande Riksdag af fullmägtige i riksgäldskontoret afgifna berättelse.

Föredrogos å njo och hänvisades till lagutskottet Kongl. Maj:ts
nedannämnda, under gårdagen bordlagda nådiga propositioner till Riksdagen: l:o)

med förslag till lag angående bevisning inför rätta, lag angående
ändrad lydelse af 5 kap. 1 § ärfdabalken, lag angående ändring
i 14 kap. jordabalken och lag angående ändring i förordningen angående
handelsböcker och handelsräkningar den 4 maj 1855; samt

2:o) med förslag till lag angående ändrad lydelse af 102 och 140
§§ konkurslagen.

Föredrogos och hänvisades till lagutskottet nedannämnda, nästlidne
dag bordlagda motioner:

n:o 5, af friherre Kling spor, angående förbud mot frälseskatteräntas
skiljande från hemman, hvarmed den förenats; och

n:o 6, af herr von Hedenberg, med förslag till ändrad lydelse af
§§ 25, 27 och 34 i värnpligtslagen.

Fredagen den 27 Januari.

13 N:o 3.

Afgåfvos följande motioner:

n:o 7, af herr Sjölin, angående förhöjning i bevillningsafgiften af
vissa handlande och handelsexpediter; samt

n:o 8, af grefve Wachtmeister, om lagstiftning angående invallning.
Dessa motioner blefvo hvar för sig på begäran bordlagda.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Håkansson under
tre veckor från och med den 30 i denna månad samt friherre Alströmer
under fjorton dagar från morgondagen.

Justerades två protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 2.07 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Fredagen den 27 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 2.30 e. m.

Herr Wcern anmälde, att han infunnit sig vid riksdagen.

Föredrogs herr Sjölins under gårdagen bordlagda motion, n:o 7,
angående förhöjning i bevillningsafgiften af vissa handlande och handelsexpediter.

Herr Sjölin: I den motion, som jag tagit mig friheten afgifva,

har ett ord af förbiseende blifvit uteslutet. Det står, att »Riksdagen
ville besluta, att den afgift, som skall erläggas af utländsk eller i landet
bosatt svensk undersåte» etc. I stället för »i landet» skulle stå
»i utlandet». Jag skall be, att ordet »ut» måtte få tilläggas.

Nso 3. 14

Fredagen den 27 Januari.

På gjord proposition biföll kammaren hvad herr Sjölin sålunda
hemstält, hvarefter motionen, i öfverensstämmelse härmed ändrad, blef
jemte det nu afgifna yttrandet hänvisad till bevillningsutskottet.

Föredrogs och hänvisades till lagutskottet grefve Wachtmeisters
nästlidne dag bordlagda motion, n:o 8, om lagstiftning angående invallning.

Föredrogs och lades till handlingarna statsutskottets under gårdagen
bordlagda memorial n:o 1, med den till innevarande Riksdag af
fullmägtige i riksgäldskontoret afgifna berättelse.

Afgåfvos följande motioner:

n:o 9, af herr Wallin, om anslag för utfinnande af sätt att fabriksmessigt
framställa torfkol m. m.; och

n:o 10, af herr Söderberg, om fridlysning af orr- och tjäderhönor.
Dessa motioner blefvo hvar för sig på begäran bordlagda.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Lundeberg till
och med den 11 nästkommande februari, herr BenedicTcs under fjorton
dagar från denna dag samt herr Nilsson likaledes under fjorton dagar
från och med den 30 innevarande januari.

Justerades tre protokollsutdrag för detta sammanträde.

Herr talmannen tillkännagaf, att det sammanträde, som vore utsatt
att hållas under morgondagen, då den egentliga motionstiden
ginge till ända, komme att fortsättas kl. 6 på aftonen.

Kammaren åtskildes kl. 2.44 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Lördagen den 28 Januari.

16 N:o 3.

Lördagen den 28 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.

Herr statsrådet friherre Rappe aflemnade Kongl. Maj:ts nedannämnda
nådiga propositioner till Riksdagen:

l:o) angående anslag till utvidgande af kasernetablissementet i Östersund
och Svea ingeniörbataljons härvarande kasern etablissement äfvensom
till uppförande af ett nytt kasernetablissement för Norrlands
trängbataljon m. m.; och

2:o) angående försäljning af två till södra skånska infanteriregementet
upplåtna, kronan tillhöriga jordområden.

Anmäldes och bordlädes bankoutskottets memorial n:o 1, med
öfverlemnande af fullmägtiges i riksbanken till utskottet afgifna berättelse.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr Wallins nästlidne
dag bordlagda motion, n:o 9, om anslag för utfinnande af sätt att
fabriksmessigt framställa torfkol m. m.

Vid föredragning af herr Söderbergs under gårdagen bordlagda
motion, n:o 10, om fridlysning af orr- och tjäderhönor, hänvisades
denna motion till ett tillfälligt utskott.

Afgåfvos följande motioner:

n:o 11, af herr Cederberg, om anställande vid riksbanken af en
direktör och en vice direktör;

n:o 12, af densamme, med förslag till ändringar i ansvarighetslagen
för Riksdagens fullmägtige i Sveriges riksbank;

n:o 13, af herrar Tamm och Stridsberg, om nedsättning i afgifter
för patent;

n:o 14, af herr Tamm, om utfärdande af ny instruktion för Riksdagens
revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken;

N:o 3. 16

Lördagen den 28 Januari.

n:o 15, af densamme, angående skrifvelse till Konungen i fråga
om åtgärder till motverkande af osedlighet;

n:o 16, af grefve Lewenhaupt, Erik, om tull å kopparplåt m. m.;

n:o 17, af friherre von Kr center, med förslag till förtydligande
ändringar i bevillningsförordningen;

n:o 18, af herrar Nyström och Alin, om anslag till inredning och
instrument m. m. för den åt Upsala universitets fysiologiska anstalt
upplåtna nya byggnad;

n:o 19, af herr Nyström, angående införande i bevillningsförordningen
af bestämmelser om obligatorisk sjelfdeklaration;

n:o 20, af herr von Hedenberg, med förslag till förändring af §
227 i sjölagen; samt

n:o 21, af friherre Klinckoivström och herr Reuterswärd, angående
skrifvelse till Konungen med anhållan att koncession ej måtte utan
Riksdagens hörande lemnas å jern vägsanläggning inom Norrbotten.

Dessa motioner blefvo hvar för sig på begäran bordlagda.

Föredrogos hvar för sig de under sammanträdet aflemnade kongl.
propositionerna; och blefvo dessa på begäran bordlagda.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr von Möller fr. o. m. den BO januari t. o. m. den 10 februari,
friherre Leijonhufvud, Sten, fr. o. m. den BO januari t. o. m. den
13 februari,

herr Lundström fr. o. m. den 30 januari t. o. m. den 13 februari,

herr Widmarh under 3 veckor från den 30 januari,

herr Sjölund under 3 veckor från den 1 februari,

herr Brehmer under 2 veckor från den 1 februari,

herr Almqvist under 14 dagar fr. o. m. den 30 januari och

herr Berg, Gustaf, under 14 dagar fr. o. m. den 1 februari.

Herr talmannen tillkännagaf, att anslag före kl. 2 e. m. utfärdats
till sammanträdets fortsättande kl. 6 på aftonen.

Justerades två protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 2.30 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Lördagen den 28 Januari, e. in.

17 iV:o 3.

Lördagen den 28 januari, e. m.

Kammaren sammanträdde kl. 6 e. m.; och dess förhandlingar
leddes af herr vice talmannen.

Justerades protokollet för den 21 i denna månad.

Afgåfvos följande motioner:

n:o 22, af herr Alin, om anslag för inrättande af en personlig
professur för docenten A. Berger; och

n:o 23, af herr Pehrsson, om förhöjning i tullen på sulläder m. m.
Dessa motioner blefvo hvar för sig bordlagda.

Kammaren åtskildes kl. 6.10 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Första Kammarens Prot. 1893. N:o 3.