RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1892:1)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

N:o 1. Andra Kammaren. 1892.

Sedan i kraft af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen
urtima riksdag här i hufvudstaden sammanträdt måndagen
den 17 oktober 1892 och efter verkstäld granskning af fullmagterna
för nyvalda ledamöter af Andra Kammaren, på sätt i § 32
riksdagsordningen stadgas, sammanträdde Andra Kammaren

Tisdagen den 18 oktober

kl. 11 f. m.

§ 1-

Sammanträdet öppnades af representanten för Stockholms stad
herr friherre A. H. Fock, hvilken bevistat de flesta riksdagarne,
med följande tal:

Mine herrar!

Såsom varande den bland kammarens ledamöter, som bevistat
de flesta riksdagarne, tillkommer det enligt 33 § af riksdagsordningen
mig att, intill dess talman blifvit utsedd, inom kammaren
föra ordet; och förklarar jag i kraft af åberopade grundlagsbud
detta sammanträde öppnadt.

De stora, vigtiga frågor, för hvilkas lösning Konungen sammankallat
folkets representanter till urtima Riksdag, komma otvifvelaktigt
att här underkastas en allvarlig och mångsidig pröfning.
Och lika visst är, att vi alla gå till denna pröfning med djup
känsla af det på oss hvilande tunga ansvaret. Måtte nu de beslut,
vi efter pröfningen fatta, i ^hvilken rigtning de än må gå,
komma att lända det älskade fosterlandet till gagn samt till tryggandet
af vår frihet och vår sjelfständighet, det dyrbaraste arf vi
mottagit af våra fäder, och hvilket vi oförminskadt böra lemna
till våra efterkommande. Härtill gifve Gud sin välsignelse, och
hålle han sin mägtiga skyddande hand öfver Konungen och fäderneslandet.

Andra Kammarens Knot. vid urtima riksdagen 1802. N:o 1.

N:o 1.

Tisdagen den 18 Oktober.

§ 2.

Herr ordföranden anmälde, att han anmodat undertecknade
att föra kammarens protokoll, intill dess sekreterare blifvit utsedd.

§ 3.

Herr ordföranden uppläste berättelsen om den i riksdagsordningen
föreskrifna fullmagtsgranskning, så lydande:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för
kongl. justitiedepartementet vid urtima riksdagen
i Stockholm den 17 oktober 1892.

Sedan till följd af stadgandet i 32 § riksdagsordningen herr
statsrådet och chefen för kongl. justitiedepartementet anmodat tre
bland fullmägtige i riksbanken och tre bland fullmägtige i riksgäldskontoret
att närvara vid den granskning af riksdagsmannafullmagter,
som jemlikt riksdagsordningens nämnda paragraf denna
dag borde ega rum, så infunno sig nu å anvisad lokal inom kongl.
kanslihuset, af fullmägtige i riksbanken, herrar ordföranden bland
nämnda fullmägtige, f. d. statsrådet m. m. P. J. von Ehrenheim,
vice ordföranden, kanslirådet m. m. friherre A. H. E. Fock och
ledamoten af Piksdagens Första Kammare m. m. L. O. Larsson
samt, af fullmägtige i riksgäldskontoret, herrar ordföranden bland
desse fullmägtige, generaldirektören m. m. F. A. Anderson,
vice ordföranden, statskommissarien m. m. P. Samzelius och ledamoten
af Piksdagens Andra Kammare, bergsbruksidkaren J.
Johansson.

Vid den granskning af ingifna fullmagter för ledamöter af
Andra Kammaren, som härvid företogs, anmärktes att i fem af de
aflemnade fullmagterna förekomme mindre afvikelser från det i 20
§ riksdagsordningen föreskrifna formulär, i det att i tre fullmagter
tiden för valets hållande angifvits med uttrycket »denne dag», en
fullmagt försetts med öfverskriften »fullmagt» och afslutats med
tillkännagifvande om den dag, då slutliga handläggningen af valet
skett, och i en fullmagt vid angifvande af tiden för riksdagsmannauppdragets
fortvaro ordet »år» uteslutits framför årtalsheteckningen
1894; men som samtliga dessa afvikelser icke syntes
vara af beskaffenhet, att derigenom meningen förändrades eller
otydlighet eljest föranleddes, ansågos fullmagterna, i likhet med
den, emot hvilken anledning till anmärkning icke förekommit,
böra godkännas.

Öfver hvad sålunda förekommit skulle protokoll meddelas
Andra Kammaren, hvarjemte förteckning å de kammarens ledamöter,
hvilka inför herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
uppvisat sina fullmagter, skulle tillika med fullmagterna
till kammaren öfverlemnas.

In fidem
Albert Petersson.

Tisdagen den 18 Oktober.

H:o 1.

Den i ofvanintagna protokoll omförmälda, dervid bilagda förteckning
hade följande lydelse:

Förteckning å ledamöter af Riksdagens Andra Kammare, hvilka
den 17 oktober 1892 inför chefen för kongl. justitiedepartementet
uppvisat sina fullmagter:

Stockholms stad .................. Advokaten J. Olsson.

Kronobergs län:

Sunnerbo domsagas vestra

valkrets ........................... Garfvaren Carl Wilhelm Hultstein.

Göteborgs och Bohus län:
Göteborg ............................

Vestmanlands län:

/Biskopen Edvard Herrman Rodhe.
/Rektorn Carl Fredrik Winkrans.

Yestmanlands vestra domsaga
................................. Skräddaren Carl Fredrik Wallbom.

Vesternorrlands län:

Sundsvall ........................... Borgmästaren Johan Fredrik Rudolf

Björck.

§ 4.

Uppropades kammarens ledamöter enligt en öfver dem upprättad
förteckning, och befunnos dervid alla närvarande förutom
herr C. F. Pettersson i Dänningelanda, hvilken enligt företedt
behörigt läkarebetyg skulle för närvarande vara af sjukdom förhindrad
att iakttaga inställelse, samt herr friherre Nordenskiöld,
som enligt nu af herr Hedin gjord anmälan vistades i Spanien
för ett honom lemnadt offentligt uppdrag, men ofördröjligen skulle
vid riksdagen sig inställa, äfvensom utan uppgifvet förfall herr
Sjöholm.

§ 5-

Från hans excellens herr statsministern hade till herr ordföranden
ankommit en af honom nu föredragen skrifvelse, innefattande
meddelande derom, att Hans Maj:t Konungen ville i dag
kl. _ 11,45 å kongl. slottet mottaga den deputation, som enligt § 33
i riksdagsordningen hade att hos Konungen begära talman och
vice talman för kammaren.

Herr ordföranden tillkännagaf härefter, det han anmodat nedan
uppräknade kammarens ledamöter att utgöra sagda deputation,
nemligen:

såsom ordförande herr friherre G. O. Peyron

N:o 1.

Tisdagen den 18 Oktober.

och såsom ledamöter:

C. Rydberg från Östergötlands län,

C. AV. Hultstein från Kronobergs län,

S. Arnoldsson från Blekinge län,

M. Gr. Bruzelius från Kristianstad,

A. Williamson från Hallands län,

E. A. Wijkander från Göteborg,

S. O. Nyländer från Elfsborgs län,

J. Persson från Arboga,

J. Andersson i Ölsund från Gefleborgs län,

N. P. AVallmark från Vesternorrlands län och
L. Dahlstedt från Yesterbottens län.

§ 6.

Sammanträdet, som ajournerades kl. 11,30 f. m., fortsattes
kl. 12,15 e. m.

§ 7-

Då deputationen vid nämnda tid återkom, tillkännagaf dess
ordförande, att Hans Maj:t Konungen behagat utnämna herr Carl
Christian Peter Herslow till talman och herr Anders Peter
Danielson till vice talman för kammaren.

§ 8.

Sedan ålderspresidenten till talmannen öfverlemnat ordförandeklubban,
helsade talmannen kammaren med följande ord:

Mine herrar I

Ännu en gång i år mötas vi på denna sal, kallade att, ostörda
af den brokiga mångfald af ärenden, som tager i anspråk en lagtima
Riksdags arbetstid, nu uteslutande upptaga till pröfning de
tvenne stora frågor, som i mer än tjugu år legat som hufvudinnehåll
i vårt politiska lif och bildat hufvudämnet för dess strider.
Den långa kampen är i viss mån att beklaga; men någon fruktlös
kraftförnötning, såsom mången anser den, har den dock ej varit;
den visar sig nu såsom en tankens utvecklingsprocess, under
hvilken frågorna rört sig framåt; och kasta vi blicken tillbaka öfver
det långa tidsskedet, så varseblifva vi, huru de en gång så vidt
skilda åskådningarna härunder oafbrutet närmat sig hvarandra.
Om de kommit hvarann så nära, att de kunna sammanföras till
ett afgörande riksdagsbeslut, det är hvad nu skall försökas.

Lyckas det, tror jag landet blefve tacksamt derför. Alla känna
vi nog på oss, att det vore väl om detta strids- och arbetsfält nu
kunde lemnas. Tiden manar oss att gå öfver till andra, om ej
folkförsamlingen vill stanna efter folket på dess väg mot framtidens
idealer. Det är dock vår skyldighet att bana denna väg.

N:o 1.

Tisdagen den 18 Oktober. ,

Men äro vi ännu icke färdiga, måste på denna punkt ytterligare
kämpas, må vi då i hvarje fall ihågkomma, att der det
gäller stora fosterländska ting, sådana som'' ligga hvar och en
varmt om hjertat, der är ej lätt att afstå från egen åsigt och
der äro vi dubbelt pligtige att visa aktning för hvarandras. Måtte
den sakliga striden i denna kammare icke minska utan öka den
personliga välviljan och vänskapen derinom. För egen del heder
jag vördsamt er alla att utsträcka dessa vänliga känslor äfven till
den, som fått förtroendeuppdraget att också denna gång leda edra
förhandlingar och som nu inleder dem med en innerlig önskan,
att de måtte lända till välsignelse för fosterlandet.

§ 9.

Herr talmannen föredrog det under § 3 här ofvan intagna
protokoll, och blefvo alla deri omförmälda, inför herr statsrådet och
chefen för justitiedepartementet företedda fullmagter af kammaren
godkända, hvarefter herr talmannen tillkännagaf, att fullmagterna
skulle i kammarens kansli till vederbörande återställas.

§ io.

Det enligt § 4 här ofvan för herr friherre Nordenskiöld anmälda
förfall blef af kammaren godkändt.

§ lipa
hemställan af herr talmannen beslöt kammaren att vid
nästa plenum, som utsattes till onsdagen den 19 oktober kl. 11
f. m., företaga val af sekreterare äfvensom utse tre ledamöter att
deltaga i talmansöfverläggningarna, två ledamöter att hafva inseende
öfver Riksdagens kansli, åtta ledamöter att jemte talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal och vaktbetjening samt tre ledamöter
att handhafva vården om kammarens ekonomiska angelägenheter.

§ 12-

Till talareplats för ledamöter, som kunde önska deraf begagna
sig, anvisades på förslag af herr talmannen den nedersta platsen
i främsta stolraden till venster om talmansbordet.

§ 13-

Herr talmannen och kammarens ledamöter afgingo kl. l,so e. m.
till S:t Nikolai kyrka och bevistade den der förrättade gudstjensten,

N:o 1.

Tisdagen den 19 Oktober.

hvarefter kammarens ledamöter begåfvo sig till rikssalen, der Hans
Maj:t Konungen med ett tal öppnade riksdagen.

Sedan anledningen till urtima Riksdagens sammankallande
blifvit kungjord, och kammaren fått sig tillstälda de förslag och
framställningar, bvilka skulle blifva föremål för kamrarnes öfverläggningar,
afslutades ceremonien på rikssalen, hvarefter kammaren,
enligt beslut, fattadt före afgången från dess samlingsrum, vid
utgången från rikssalen åtskildes.

Ernst Besman. D. G. Bestadius.

Onsdagen den 19 Oktober.

Kl. it f. m.

§ i I

öfverensstämmelse med kammarens beslut under § 11 i protokollet
för den 18 i denna månad företogs val af kammarens sekreterare,
till hvilken befattning ansökan hade inkommit från advokatfiskal
i kongl. kammarkollegium Karl Hjalmar Abraham Nehrman.

Valet anstäldes i föreskrifven ordning med slutna sedlar.

Sedan valsedlar^ blifvit öppnade och uppräknade, befans valet
hafva så utfallit, att till kammarens sekreterare utsetts advokatfiskalen
Nehrman med 155 röster.

Sekreteraren, som härefter instälde sig, öfvertog, efter erhållen
kännedom om valets utgång, protokollsföringen.

Ernst Beckman. I). G. Bestadius.

§ 2.

Jemlikt kammarens beslut under gårdagen företogs nu val af
tre ledamöter att deltaga i talmansöfverläggningarna, och utsågos
dertill:

Herr A. A. Lilienberg....................................... med 185 röster,

» A. Persson i Mörarp................................. » 185 »

och » I. Lyttkens ............................................... » 184 »

Onsdagen den 19 Oktober.

N:o 1.

§ 3.

Vidare anstäldes val af två ledamöter att, jemte två ledamöter
af Första Kammaren, hafva inseende öfver Riksdagens kansli,
och blefvo dertill utsedde:

Herr E. A. Edelstam
och » W. Walldén ....

med 158 röster,

» 158 »

§ 4.

Vid härefter anstäldt val af åtta ledamöter, hvilka, jemte herr
talmannen, skulle ega att tillsätta kammarens kanslipersonal och
vaktbetjening, blefvo dertill valde:

Herr A. Gumselius....................................	....... med	158	röster
»	J. Johansson i Noraskog .................	____ »	158	»
»	0. Jonsson i Hof .............................	....... »	158	»
»	N. P. B. Lindgren.............................		158	»
»	A. Persson i Mörarp..........................	....... »	158	»
»	vice talmannen A. P. Danielson .....	...... »	149	»
»	G. F. Östberg ...................................	...... »	136	»
och »	C. F. "Vinkrans ..............................	....... »	135	»

§ 5.

Slutligen anstäldes val af tre ledamöter att hafva vården om
kammarens ekonomiska angelägenheter; och utsågos dertill.

Herr J. H. E. Dieden....................................... med 162 röster,

» J. Johansson i Stockholm........................ » 162 »

och » N. Olsson i Ättersta................................ » 161 »

§ 6.

Justerades protokollsutdrag angående de i nästföregående 4 §§
omförmälda val.

§ 7-

Anmäldes och bordlädes Kongl. Maj:ts propositioner:
n:o 1, angående förbättrad härordning;

n:o 2, angående förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen
den 5 juni 1885;

8 Onsdagen den 19 Oktober.

n:o 3, angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundSKat
ter in. m. ;

V -i1?10- 4’ ändring i förordningen den 3 juni 1892 angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst;

1 i V :0 ^nSäende upphörande af de enligt förordningen den 5
oktober.1889 angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner
och rättigheter utgående bevillningsafgifter af frälseegendomar och
lotshemman;

n:o 6, angående beräknande af viss andel af öfverskottet å statsreglenngarna
för år 1890 och föregående år som en statsverkets
tillgång för år 1893;

n:o 7, angående ändring i lagen om lindring i rustnings- och
rotenngsbesvären den 5 juni 1885;

n:o 8, angående anslag under riksstatens femte hufvudtitel med
anledning af föreslagna ändringar dels i värnpligtslagen den 5
jum 1885, dels i lagen angående lindring i rustnings- och rotermgsbesvären
af samma dag; och

D;° ?» ™ed förslag till förordning angående ändrad lydelse af
§ 58 i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

§ 8.

Herr friherre Fock erhöll på begäran ordet samt uppläste
följande skriftliga förslag:

»Härmed får jag föreslå, att för ärendenas behandling vid innevarande
urtima riksdag måtte utses:

ett konstitutionsutskott;

ett särskildt utskott, bestående af tolf ledamöter ur hvardera
kammaren och tolf suppleanter ur denna kammare, för behandling
af Kongl. Maj:ts nu aflemnade propositioner, nemligen n:o 1 angående
förbättrad härordning; n:o 2 angående förändrad lydelse i
VrSua deIai'' af värnpligtslagen den 5 juni 1885; n:o 3 angående
afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter m. m.; n:o 4
om ändring i förordningen den 3 juni 1892 angående bevillning af
fast egendom samt af inkomst; n:o 5 angående upphörande af de
enligt förordningen den 5 oktober 1889 angående bevillningsafgifter
^<?S.ärSk^4a förmåner och rättigheter utgående bevillningsafgifter
af frälseegendomar och lotshemman; n:o 6 angående beräknande af
viss andel af öfverskottet å statsregleringarna för år 1890 och föregående
år som en statsverkets tillgång för år 1893; n:o 7 angående
ändring i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den
5 juni 1885; n:o 8 angående anslag under riksstatens femte hufvudtitel
med anledning af föreslagna ändringar dels i värnpligtslagen
den 5 juni 1885, dels i lagen angående lindring i rustnings- och
roteringsbesvären af samma dag; samt n:o 9 med förslag till förordning
angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen om kom -

Onsdagen den 19 Oktober.

N:o 1.

munalstyrelse på landet; jemte de motioner, som i anledning af
dessa kongl. propositioner möjligen kunna förekomma.

Uppå herr talmannens derom gjorda hemställan företog kammaren
detta ärende genast till afgörande; och beslöt dervid, med
bifall till det framstälda förslaget, för sin del, att vid innevarande
riksdag skulle tillsättas dels ett konstitutionsutskott, dels ock, för
behandling af Kongl. Maj:ts ofvannämnda propositioner jemte i
anledning af desamma möjligen förekommande motioner, ett af
tolf ledamöter från hvardera kammaren bestående särskildt utskott,
i hvilket från denna kammare borde inväljas tolf suppleanter; och
skulle, jemlikt 37 § 1 mom. riksdagsordningen, Första Kammaren
inbjudas att uti nämnda beslut förena sig med Andra Kammaren.

§ 9-

Herr vice talmannen Danielson begärde ordet och yttrade:
Jag tillåter mig hemställa, att det tal, herr talmannen vid riksdagens
öppnande i går på rikssalen höll inför Hans Maj:t Konungen,
måtte, under förutsättning af herr talmannens medgifvande dertill
och i likhet med hvad vid föregående riksdagar iakttagits, varda
infördt i kammarens protokoll.

Herr Grumaelius: Herr talman! Också jag anser, lika med
herr vice talmannen, att edert tal på rikssalen bör förvaras i Andra
Kammarens protokoll; och jag gör det desto hellre, då jag erinrar
mig, att ni, herr talman, innan vi i går lemnade detta rum för att
gå till kyrkan och rikssalen, tillsporde kammaren och erhöll dess
beslut derom, att kammarens medlemmar vid utgåendet från rikssalen
behagade åtskiljas. Dittills fick alltså Andra Kammaren
anses samlad, om än på-olika rum, och att det tal ni, herr talman,
hållit under kammarens sammanvaro ej får fattas i protokollet,
finner jag sjelfklart. Nu har herr vice talmannen, såsom i dylika
fall blifvit vanligt, begärt edert medgifvande till talets tryckning
i protokollet, och jag är viss att ni, herr talman, ej skall motsätta
eder denna önskan, likasom Konungen icke plägar motsätta sig
vederbörande kammares önskan, då genom sändemän begäres, att
han måtte åt kammaren utse och nämna talman och vice talman.

Då sålunda edert tal på rikssalen nu föreligger, utbeder jag
mig att i anledning deraf få yttra några ord, som jag vågar hoppas
ej skola illa upptagas af eder, herr talman, och ej heller af kammaren.
Såsom källskrifter använder jag denna dags morgontidningar,
som jag nyss i denna del genomögnat, och då i dessa ordalydelsen
något litet vexlar, men i två af dem, nemligen Stockholms
Dagblad och Svenska Dagbladet, är fullständigt lika och således
antagligen riktig, håller jag mig till deras text vid ett par citat,
som Jag ämnar göra.

Enligt riksdagsordningens § 34 skola kamrarnes talmän, sedan

N:o 1.

Onsdagen den 19 Oktober.

Konungen öppnat riksdagen, »till Konungen, i kamrarnes namn,
framföra deras undersåtliga vördnad».

Under tidernas lopp har det blifvit vanligt, att talmännen inför
tronen, utöfver de undersåtliga vördnads- och artighetsbetygelser,
om hvilka grundlagen talar, yttrat åtskilligt annat, och det kan
nog gå bra, när man har talmän, som äro vuxne att på stående
fot finna det lämpliga svaret på satserna i trontalet och dessutom
tillräckligt känna strömningarna inom de respektive kamrarne;
men tider kunna komma, då man icke kan påräkna sådane talmän,
och derför vore nog bättre, att dessa tal i allmänhet hölle sig något
närmare grundlagens föreskrift.

Som det nu är stäldt, får man vid riksdagens öppnande på
rikssalen ej mindre än tre trontal till lits —- ett från tronen och
två till tronen; och dessa tre tal få lätt något avtokratiskt öfver sig.
Konungens tal är, som bekant, i Sverige icke kontrasigneradt, och
det öfverlemnas till honom af någon bland de bakom honom stående
hofmännen, icke af en minister, hvari man väl ytterligare får se
en antydan om, att trontalet vill anses innehålla Konungens personliga
åsigter, och ej i samma grad regeringens.

Hvad åter angår de andra två talen, uttrycka de naturligtvis
blott vederbörande talares uppfattning, ehuru ju de också, framförda
i hvar sin kammares namn, ofta angifva sig såsom uttryck för
kamrarnes mening, och jag vill åtminstone för min del hoppas, att
den enighet, hvarom Andra Kammarens talman i går talat, också
måtte komma att återfinnas i verkligheten, när de nu föreliggande
förslagen skola afgöras.

Denna enighet skulle, menade herr talmannen, visa sig ej blott
i erkännande af sambandet mellan riksförsvarets och ojemna skattebördors
ordnande, utan kammaren skulle jemväl vara enig »i yrkandet,
att de nya bördor, som dessa båda uppgifters genomförande
kommer att pålägga vårt folk, må afpassas efter bärkraften hos de
skuldror, på hvilka de skola hvila».

Ehuru det icke ens inom Andra Kammaren alltid varit så,
att man verkligen sökt afpassa bördorna efter skuldrornas bärkraft,
vill jag gerna tro, att förhållandet nu blifvit ett annat och bättre;
men jag kan ej underlåta att fästa uppmärksamheten dervid, att
åtminstone ej den nuvarande regeringens finansminister ännu fullständigt
omfattat denna rigtiga tanke; i afskrifningsdelen har han
väl följt den principen, men för de ökade militärkostnaderna, det
vill säga den del af det hela, den som visserligen nu är den mindre,
men med åren otvifvelaktigt blir den långt större, har han tydligen
icke haft denna uppfattning, utan blott hänvisat i förbigående till
de vanliga utvägarne, till statsverksregleringarna år efter annat,
och då dessa ju i hufvudsak uppgöras med indirekta skatter, är
det klart, att herr finansministerns i den delen mycket korta antydningar
i statsrådsprotokollet peka åt de sig ökande militära utgifternas
täckande på indirekt väg, med konsumtionsskatter och
tullar. Men det återstår ju alltid den förhoppningen, att den
enighet i denna punkt, som Andra Kammarens talman trott sig
kunna garantera, skall komma att äfven på denna andra del af

Onsdagen den 19 Oktober.

N:o 1.

finansministerns skatteplaner öfva sitt inflytande vid denna och.
vid eu följd af riksdagar under utvecklingstiden; och det skall
mycket glädja mig, om herr talmannen häruti blir sannspådd.

Måhända än vigtigare är en annan punkt i edert tal. Mi hade,
herr talman, lyckligt attrapperat, att i trontalet fans en betydlig
lucka, i det att der ej med ett ord berördes den rösträttsreform,
som man gerna velat se löst i sammanhang med att man ålägger
nya, tunga militärbördor, och med den vältalighet, som är utmärkande
för eder, har ni på ett värdigt sätt kompletterat denna brist,
då ni inför tronen framhöll den snart i denna kammare fullständiga
enigheten om vigten af att »uti den stora medborgarehär, som
i farans stund skall rycka fram, hvarje man eldas af medvetandet
att han eger hel medborgarrätt i det fosterland, för hvars lif han
går att insätta sitt eget». De orden kunna ej missförstås. Jag
hoppas att de, så framförda och från den platsen, lemnat intryck
qvar på hög och på allra högsta ort. Förut ha emellertid olika
grupper i kammaren härom haft olika meningar, men jag hoppas,
att äfven i denna del edert ord icke måtte komma på skam.

Från dessa förhoppningar hemtar jag ytterligare anledning att
önska, det edert anförande, herr talman, måtte förvaras i vårt
protokoll.

Vidare anfördes ej. Kammaren biföll den af herr vice talmannen
gjorda framställning, i följd hvaraf det ifrågavarande talet
här skulle intagas, så lydande:

»Nådigste Konung!

Lifligt behjertar Riksdagens Andra Kammare vigten af den
uppgift, för hvilken Eders Maj:ts bud kallat oss att ånyo sammanträda,
och hvars under ett qvartsekel uppskjutna lösning börjar
kännas tynga på nationens samvete som den tryckande erinringen
om en ouppfyld pligt. Enigt erkänner kammaren denna pligts
bjudande allvar: för individen gifvas högre pligter än lifvets bevarande,
för nationen gifves ingen högre.

Enig är kammaren numera äfven i erkännandet af det samband,
som historiska förhållanden knutit mellan ordnandet af riksförsvaret
och ett billigt ordnande af de ojemna skattebördor, öfver
hvilka landets vigtigaste befolkningsklass under århuudraden fört
en blott sällan afbruten klagan; enig är den jemväl i yrkandet,
att de nya bördor, som dessa båda uppgifters genomförande kommer
att pålägga vårt folk, må afpassas efter bärkraften hos de skuldror,
q>å hvilka de skola hvila. Enig torde denna kammare ock snart
stå i den förhoppning, att vi med väl afvägda men fasta steg må
närma oss den dag, då uti den stora medborgarhär, som i farans
stund skall rycka fram, hvarje man eldas af medvetandet, att han
eger hel medborgarrätt i det fosterland, för hvars lif han går att
insätta sitt eget.

Lugnt fast långsamt har kammarens uppfattning i dessa många
och stora frågor sålunda mognat till helgjutenhet i hufvuddragen;
och nu kunna dessa fosterlandets kraf ej länge förbli ouppfylda;
sätt och form skola finnas att samdrägtigt äfven i detalj förverkliga

N:o 1.

Onsdagen den 19 Oktober.

dem. För den del af dessa uppgifter, som här särskilt förelägges
oss, hoppas landet att lösningens stund nu kommit. Är det så,
skall det lyckas Eders Maj:t och Riksdagen att nu föra den fram
till beslut och handling, då skall detta urtima riksmöte, kortvarigt
soin det månde bli, skrifva ett vigtigt blad i våra häfder.

Men innan kammaren går till det stora ärendets handläggning,
vill den först till Konungen, om hvars höga och lefvande intresse
för dess arbete den är viss, frambära uttrycket af sin djupa vördnad,
sin orubbliga tillit och tillgifvenhet.

§ io

Föredrogs och lades till handlingarna Kongl. Maj:ts skrifvelse
till Riksdagen med tillkännagifvande, att Kongl. Maj:t förordnat
statsrådet m. m. Sven Herman Wikblad att under innevarande
riksdag utöfva den befattning med riksdagsärenden, som, enligt §
46 af riksdagsordningen, tillkommer en ledamot af statsrådet; och
skulle underrättelse om denna skrifvelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt de ledamöter, som hafva inseende öfver Riksdagens
kansli.

§ Il Anmäldes

och upplästes två utdrag af Första Kammarens protokoll,
utvisande att medkammaren för sin del beslutit tillsättande
af dels ett konstitutionsutskott, dels ock ett af tjugufyra ledamöter,
tolf från hvardera kammaren, bestående särskildt utskott för behandling
af Kongl. Maj:ts under §§ 7 och 8 här ofvan i protokollet
omnämnda propositioner jemte de i anledning af dem förekommande
motioner, med bemyndigande tillika för det särskilda utskottet
att, i fråga om riksdagskostnadernas gäldande, vidtaga de
åtgärder, som vid lagtima riksdag tillkomme statsutskottet, äfvensom
inbjudit Andra Kammaren att i detta beslut förena sig med
Första Kammaren.

Enär, på sätt protokollet här ofvan under § 8 utmärker, Andra
Kammaren i afseende å tillsättande af förenämnda utskott för sin
del redan fattat beslut i öfverensstämmelse med ifrågavarande inbjudning,
föranledde samma inbjudning nu ej annan åtgärd, än att
kammaren, uppå derom af herr talmannen gjord hemställan, beslöt
att biträda Första Kammarens beslut jemväl i hvad det afsåge
bemyndigande för det särskilda utskottet att vidtaga åtgärder i
fråga om riksdagskostnadernas gäldande.

§ 12.

Uppå herr talmannens hemställan beslöt kammaren, att val af
ledamöter och suppleanter i de beslutade tvenne utskotten skulle
företagas vid början af det sammanträde, som komme att hållas
nästa fredag den 21 dennes; och skulle suppleanter i konstitutions -

Fredagen den 21 Oktober.

N:o 1.

utskottet för denna kammare inväljas till samma antal som kam
marens ordinarie ledamöter i utskottet.

§ 13.

Här skulle antecknas, att lierr J. Sjöholm denna dag instält
sig vid riksdagen.

Kammarens ledamöter åtskildes kl. 12,40 e. m.

In fidem
Hj. Nehrman.

Fredagen den 21 oktober.

Kl. 11 f. m.

§ 1.

Upplästes följande till kammaren inkomna protokoll:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för kongl.
justitiedepartementet den 21 oktober 1892.

Öfversten Carl Ericson hade aflemnat fullmagt, utvisande att
han vid riksdagsmannaval, som den 18 i denna månad hållits i
Mariestad, Skara och Sköfde städer, blifvit utsedd till ledamot af
Riksdagens Andra Kammare för tiden till den 1 januari 1894; och
sedan berörda fullmagt funnits vara i föreskrifven form utfärdad
samt vidare granskats af vederbörande fullmägtige i riksbanken
och riksgäldskontoret, utan att desse mot fullmagten framstäf någon
anmärkning, beslöts, att protokoll öfver hvad sålunda förekommit
skulle meddelas Andra Kammaren, hvarjemte fullmagten skulle
till kammaren öfveriemnas, för att hållas öfversten Ericson till
hända.

In fidem
Albert Petersson.

N:o 1.

Fredagen den 21 Oktober.

Jemte det protokollet lades till handlingarna, beslöts, att den
ifrågavarande fullmagten skulle till herr Ericson återställas.

I sammanhang härmed antecknades, att herr Ericson denna
dag intagit sin plats bland kammarens ledamöter.

§ 2.

Upplästes och lades till handlingarna ett till kammaren inkommet,
så lydande protokoll:

Protokoll vid sammanträde med de ledamöter af
Riksdagens Andra Kammare, hvilka blifvit utsedde att
jemte herr talmannen tillsätta kammarens kanslipersonal
och vaktbetjening, hållet följande dagar år 1892.

Ben 19 oktober.

De ledamöter af kammaren, hvilka vid dagens plenum blifvit
utsedde att, jemte herr talmannen, tillsätta kammarens kanslipersonal
och vaktbetjening, sammanträdde för sådant ändamål i
kammarens kanslilokal.

Dervid beslöts först, att, med afseende å kansligöromålens mindre
omfattning vid innevarande urtima riksdag, till en början endast
ett inskränktare antal tjensteman skulle anställas, nemligen
åtta notarier, deraf två reviderande, en förste kanslist, en registrator
och tre kanslister, samt att först sedermera, och i den mån sådant
för göromålens bestridande pröfvades erforderligt, flere tjensteman
skulle inkallas, hvilka för den skull nu endast vilkorligen
skulle antagas; viljande deputerade härvid hafva förutsatt, att vid
denna urtima riksdag aflöningen till tjenstemännen komme att
utgå, icke, såsom eljest, efter dagtraktamentsberäkning, utan med
arfvoden, hvilka, lämpade efter de mer eller mindre trägna göromålen,
komme att vid riksdagens slut för tjenstgöringen i dess
helhet bestämmas.

Vidare beslöts, att af det vid lagtima riksdagarne hittills öfliga
antalet af tolf vaktmästare nu skulle anställas endast nio.

Härefter antogo deputerade

till förste kanslist

kammarskrifvaren C. G. V. Boije af Gennäs; och
till registrator

kontrollören F. Amnér.

>'':o 1.

Fredagen den 21 Oktober.

Med tillsättande af öfriga befattningar i enlighet med ofvan
stadgade grunder skulle anstå till förnyadt sammanträde under
morgondagen.

Ben 20 oktober.

I öfverensstämmelse med deputerades under gårdagen fattade
beslut och efter granskning af ett utaf sekreteraren, jemlikt deputerades
uppdrag, i sådant hänseende afgifvet förslag antogos nu
ytterligare:

till notarier:

e. o. kanslisten C. Sandström,
auditören R. Thorell,
amanuensen A. Norm,
fil. kandidaten S. Clason,
revisorn A. A. Hermansson,
kassören E. V. Söderstedt,
amanuensen Th. E. Engelhaj, och
fil. kandidaten E. Thyselius;

af hvilka Sandström och Thorell skulle tjenstgöra såsom reviderande
notarier; samt

till kanslister:

revisorn N. H. Håkanson,
stadsnotarien R. Ohnell, och
fil. doktorn K. Beckman.

Derjemte blefvo, för att i mån af behof, efter herr talmannens
bepröfvande, inkallas i tjenstgöring, följande sökande, hvilka
alla, likasom de ofvannämnde, vid senaste lagtima riksdag varit
hos kammaren anstälde, nu antagne, nemligen

till notarier:

vice häradshöfdingen F. A. Liljesköld,

vice häradshöfdingen Herman Grape,

fil. doktorn J. W. Kjellberg,

vice häradshöfdingen G. Berggren,

fil. kandidaten J. Johansson,

fil. kandidaten C. Lundgren,

vice häradshöfdingen E. Nathorst-Böös,

amanuensen G. Hagbergh,

fil. studeranden A. E. M. Ericsson,

fil. kandidaten C. J. Sandgren,

e. o. hofrättsnotarien A. Vide, och

amanuensen 0. Ohlsson;

N:o 1.

Fredagen den 21 Oktober.

skolande, i fall af desses inkallande, ofvanbemälde Norm och
Glason, jemte förutnämnde Sandström och Thorell, vara reviderande
notarier; samt

till kanslister:

e. o. kanslisten G. Burman,

vice häradshöfdingen C. F Vougt, och

e. o. hofrättsnotarien A. Follcesson.

Det skulle antecknas, att förutbemälde Boije af Gennäs, Amnér
och Öhnell, på särskild anmodan, redan den 17 innevarande månad
inträdt i tjenstgöring hos kammaren.

Slutligen antogos till vaktmästare:

G. Malmberg, C. E. Thour, A. A. G. Lind, A. W. Nilsson,
E. G. Olsson, A. P. Carlsson, C. J. Johansson, 0. A. Lithander
och C. J. Söderqvist; och skulle af desse, hvilka samtliga börjat
tjenstgöra hos kammaren den 17 i denna månad. Malmberg vara
förste vaktmästare samt Thour ombesörja utdelningen af ankommande
postförsändelser.

År och dagar som ofvan

Hj. Nehrman.

§ 3.

Jemlikt förut derom fattadt beslut anstäldes nu val af ledamöter
och suppleanter i de båda utskott, Riksdagen beslutit tillsätta;
och blefvo dervid utsedde till

ledamöter i konstitutionsutskottet:

herr G. Eloivson ......................................... med 222 röster,

» J. Johnsson i Bollnäs ........................ » 222 »

» J. Bengtsson i Gullåkra..................... » 221 »

» N. Boström i Bodbyn ....................... » 221 »

» M. Palm ............................................ med 221 »

» A. V. Ljungman................................. » 221 »

» 0. V. Vahlin ....................................... » 221 »

» J. E. Wikstén ................................... » 221

» A. G. Gyllensvärd.............................. » 125 »

och » 8. A. Hedin ....................................... » 124 »

ledamöter i särskilda utskottet:

» A. Persson i Mörarp ..........................med 211 »

» J. Johansson i Noraskog................... » 210 »

» 0. Jonsson i Hof.............................. » 210 »

» P. Pehrson i Törneryd....................... » 209 »

Fredagen den 21 Oktober.

N:o 1.

herr W. B. Wester ....... » 205 röster

>> v. talmannen A. P. Danielson ......... » 204 »

» J. Ch. Bratt........................................ » 204 »

» B. V. T. Berg ................................... » 203 *

» C. A. Bolcström................................... » 125 *

» grefve H. E. G. Hamilton ............... » 125 »

•» K. A. Kihlberg................................... » 125 »

och i A. Henricson ...................................... » 124 »

suppleanter i konstitutionsutskottet:

» A. V. Nilson i Lidköping.................med 214 »

» N. Wallmark i Smedsbyn.................. » 214 »

» jV. Hanson i Berga .....................,..... » 214 »

» A. F. Broström................................... » 214 »

» A. Olsson i Ornakärr........................... » 214 »

» J. Nyddhl............................................. » 213 »

» A. F. Liljeholm................................ » 213 »

» J. Bromée....................... » 213 »

» O. Anderson i Hasselbol ................. » 212 »

och » P. Holm........................................ » 132 »

suppleanter i särskilda utskottet:

» I. Månsson ......................................... med 193 »

» P. G. Näslund, .................................. » 174 »

» N. Olsson i Ättersta.......................... » 150 »

» E. Svensson i Karlskrona................. » 134 »

» A. Johansson i Löfåsen ..................... » 134 »

» O. A. Ericsson i Ofvanmyra ........... » 133 »

■ » G. Jansson i Krakerud ..................... » 133 »

» P. G. Petersson i Brystorp ............. » 133 »

» E. A. Wijkander................................. » 132 »

» J. Persson i Arboga.......................... » 131 »

» friherre W. G. von Schtverin............... » 110 »

och » S. M. Olsson i Sörnäs....................... » 104 »

Mellan de ledamöter, som erhållit lika antal röster till
suppleantplatser, anstäldes lottningar för bestämmande af den ordning,
hvari samme ledamöter borde såsom suppleanter ingå; och utföllo
dessa lottningar med den ordningsföljd här ofvan angifvits.

§ 4.

Justerades protokollsutdrag angående de i föregående § omförmälda
val.

§ 5.

Till förnyad föredragning anmäldes Kongl. Maj:ts proposition
n:o 1 till Riksdagen, angående förbättrad härordning.

Andra Kammarens Prot. vid urtima riksdagen 1892, N:o 1.

N:o 1.

Fredagen den 21 Oktober.

Ordet begärdes af herr friherre Peyron, som yttrade: Jag har
af Lunds allmänna försvarsförbund blifvit anmodad att låta till
kammarens kännedom komma en resolution, som fattades vid förbundets
sammanträde den 8 dennes och som jag nu anhåller att få
uppläsa.

Nämnda resolution är af följande lydelse:

»Fosterlandsälskande män, samlade till möte i Lunds universitets
aula, uttala samfäldt som sin mening i den stora fråga,
hvilken i dessa dagar uppfyller alla fosterländska sinnen, att det
ögonblick är inne, då efter mera än tjugu års meningsutbyte om
ordnandet af fäderneslandets försvar de olika meningarna måste
enas till handling. Sverige eger rätt att fordra detta af sin regering
och sin Riksdag.

Derför uttala vi också vår glädje öfver, att Sveriges Konung
kallat det svenska folkets förtroendemän till urtima Riksdag. Och
vi hysa den fasta tillit till Sveriges snart sammanträdande Riksdag,
att den skall ega förmåga att lösa sin förelagda uppgift. Yi
hysa den lefvande förhoppning, att denna Riksdag nu skall kröna
det stora verket af 1866 och till försvar för det då ur skilda klasser
enade folket nu uppställa den krigsdugliga folkhären.

Alla de ökade bördor, hvilka en sådan här kräfver, förklara
vi oss beredda att bära, och hoppas vi, att Sveriges Riksdag skall
veta att rättvist fördela de ökade skattebördorna, då den personliga
bördan är lika för alla.

Yi se i frågan om fosterlandets försvar den första och den
vigtigaste af alla samhällsfrågor, den som beherskar alla de öfriga.»

Denna resolution är försedd med 700 underskrifter. Jag anhåller,
att detta yttrande måtte få åtfölja den kongl. propositionen
till särskilda utskottet.

Vidare anfördes ej. Den kongl. propositionen jemte det i anledning
af densamma nu afgifna yttrande hänvisades härefter till
särskilda utskottet.

§ 6.

Likaledes hänvisades till särskilda utskottet Kongl. Maj:ts nu
å nyo föredragna propositioner till Riksdagen :

n:o 2, angående förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen
den 5 juni 1885;

n:o 3, angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter
m. m.;

n:o 4, om ändring i förordningen den 3 juni 1892 angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst;

n:o 5, angående upphörande af de enligt förordningen den 5
oktober 1889 angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner
och rättigheter utgående bevillningsafgifter af frälseegendomar och
lotshemman.

Fredagen den 21 Oktober.

N:u 1.

n:o 6, angående beräknande af viss andel af öfverskottet å
statsregleringarna för år 1890 och föregående år som en statsverkets
tillgång för år 1893;

n:o 7, angående ändring i lagen om lindring i rustnings- och
roteringsbesvären den 5 juni 1885;

n:o 8, angående anslag under riksstatens femte hufvudtitel
med anledning af föreslagna ändringar dels i värnpligtslagen den
5 juni 1885, dels i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären
af samma dag: och

n:o 9, med förslag till förordning angående ändrad lydelse af
§ 58 i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

§ 7.

Motioner väcktes af:

herr J. Eliasson i Skuttungeby, n:o 1, om ändring i Kongl.
Maj:ts förslag till förbättrad härordning;

herr J. Nydahl, n:o 2, om tillägg till Kongl. Maj:ts förslag
till förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen; och

herrar M. JDahn och J. Bengtsson, n:o 3, om ändring uti och
tillägg till Kongl. Maj:ts förslag till förändrad lydelse i vissa delar
af värnpligtslagen.

Dessa motioner bordlädes.

§ 8.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr	0. B. Olsson........................	under 5 dagar f. o.	m. d. 27	d:s
»	G. Gethe ..............................	»	8	» »	» 24	»
»	A. Williamson ....................	»	8	» »	» 23	»
»	E. G. D. A. Bexell ............	»	8	» »	» 23	»
»	A. Lilljeqvist . ....................	»	10	» »	» 22	»
»	P. A. H. Stjernspetz............	»	14	» »	» 22	»
»	J. Anderson i Tenhult ......	»	14	» »	» 22	»
»	A. W. Nilson i Lidköping	»	8	» »	» 25	»
»	S. Arnoldsson........................	»	10	» »	» 22	»
	§	9.

Justerades protokollsutdrag angående under §§ 5 och 6 beslutade
remisser.

N:o 1.

Fredagen den 21 Oktober.

§ 10.

Under åberopande af i sådant hänseende mellan herrar talmän
träffad öfverenskommelse, tillkännagaf herr talmannen, att, för beredande
af tillfälle till nya motioners afgifvande i anledning af de
till särskilda utskottet nu remitterade kongl. propositioner, plenisammanträden
i kammaren komme att hållas dels i morgon kl. 2
dels, för den händelse någon ny motion då afgåfves, jemväl nästkommande
måndag den 24 dennes vid samma tid på dagen, och
dels nästpåföljande fredag den 28 dennes, likaledes kl. 2 e. m.

'' Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 2,3 e. m.

In fidem
Hj. Nehrman.

Stockholm, K. L. Beckman, 1892.