RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1892:19)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1892. Andra Kammaren. N:o 19.

Fredagen den 18 mars.

Kl. 11 f. m.

§ 1.

Justerades protokollet för den 11 innevarande mars.

§ 2.

Upplästes nedanintagna två protokoll:

l:o) 1892 den 17 mars sammanträdde kamrarnes valmän för att,
jemlikt 71 och 73 §§ riksdagsordningen, utse Riksdagens fullmägtige
i riksbanken jemte suppleanter för dem; och befunnos efter
valförrättningens slut hafva blifvit utsedde

till ordförande:

herr Pehr Jakob von Ehrenheim, f. d. statsråd......... med 48 röster.

till öfrige fullmågtige:

herr Johan Walter Arnberg, filosofie doktor............ med 48 röster,

friherre Alfred Henrik Eduard Fock, ledamot af

Riksdagens Andra Kammare ........................... „ 48 „

herr Erling Ribbing, kabinettskammarherre ......... „ 48 „

„ Fredrik Richter, ombudsman och sekreterare i

jernkontoret ................................................ „ 48 „

„ Henrik Ragnar Törnebladh, ledamot af Riksdagens
Första Kammare ........................... „ 48 „

„ Fiss Olof Larsson, ledamot af Riksdagens

Första Kammare.......................................... 24 „

efter lottning med herr Olof Jonsson i Hof, ledamot af Riksdagens
Andra Kammare, som jemväl erhållit 24 röster.

till suppleanter:

herr Magnus Julius Neijber, f. d. stadsmäklare...... med 48 röster,

„ Carl Claes Abraham Gother Westman, kamrerare „ 47 „

„ Christian Axel Weinberg, vice häradshöfding... „ 46 „

C. E. Casparsson. Harald Ericsson. Anders Persson.
Arvid Gumtelius.

Andra Kammarens Prof. 1892. AT:o 19.

N:o 19. 2

Gemensamma

omröstningar.

Fredagen den 18 Mars.

2:o) År 1892 den 17 mars sammanträdde kamrarnes valmän för
att, jemlikt 71 ock 73 §§ riksdagsordningen, utse Riksdagens fullmägtige
i riksgäldskontoret jemte suppleanter för dem: och befunnos
efter förrättningens slut hafva blifvit utsedde

till ordförande:

herr Frans Albert Anderson, generaldirektör, ledamot af Riksdagens
Första Kammare................................................ med 48 röster j

till öfrige fullmägtige:

herr Otto Magnus Höglund, grosshandlare............... „ 48 ,,

„ Johan Johansson i Noraskog, ledamot af Riksdagens
Andra Kammare ........................... „ 48

friherre Johan Nordenfalk, godsegare ..................... „ 48 „

herr Per Samzelius, ledamot af Riksdagens Första

Kammare ................................................... .. 48

„ Edvard Sederholm, ledamot af Riksdagens

Första Kammare............................................ 48

„ Claes Richard Wersäll, kapten vid kongl. svea

artilleriregemente.......................................... n 48 „

till suppleanter:

herr Erik Wilhelm Lilliesköld, kamrerare............... „ 48 „

„ C. J. August Wall, vice häradshöfding......... „ 47 „

„ Nils Olsson i Ättersta, ledamot af Riksdagens

Andra Kammare .......................................... „ 46 „

C. E. Casparsson. Harald Ericsson. Anders Persson.

Arvid Gumcelius.

Jemte det protokollen lades till handlingarne, beslöt kammaren,
att Riksdagens kanslideputerade skulle genom utdrag af protokollet
om de sålunda försiggångna valen underrättas för afgifvande
af förslag till så väl förordnanden för de valde som skrifvelse
till Kongl. Haj:t med anmälan om de förrättade valen.

§ 3.

Sedan Riksdagens båda kamrar förehaft och godkänt de i
statsutskottets memorial n:is 16, 17, 28, 29, 30, 31 och 32 samt
bevillningsutskottets memorial n:o 3 föreslagna voteringspropositioner
rörande åtskilliga frågor, deri kamrarne fattat stridiga beslut,
samt denna dag blifvit bestämd för omröstning öfver de olika
besluten, så anstäldes nu dessa omröstningar, enligt nedanintagna
voteringspropositioner, i följande ordning, nemligen:

Fredagen den 18 Mars.

3 N:o 18.

lista omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 16).

Den, som vill, att Riksdagen godkänner det i statsrådsprotokollet
öfver justitiedepartementsärenden den 18 januari innevarande
år intagna förslag till aflöningsstat för tjenstemännen vid
tvångsarbetsanstalten å Svartsjö äfvensom de vilkor, som blifvit
föreslagna för åtnjutande af deri upptagna löneförmåner; samt att
bestämda anslaget till fångars vård och underhåll skall ökas med
sammanlagda beloppet af de i förenämnda aflöningsstat upptagna
löner och arfvoden, 8,800 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen dels godkänt följande aflöningsstat
för tjenstemännen vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö:

1			Skrif- vare- arfvode.		Ålderstillägg.
	Lön.	Arfvode.	Summa.	Efter 5 år.	Efter 10 år.
	3,000 1,500		500	3,500	500	500
		300	1,800	300	200
	1,200		1,200	_	_
1 bevakningsbefälkaf-vare ........................	2,000	—	2,000	300	200
Summa kronor		—		8,500	—

dels ock förklarat, att för löneförmånernas åtnjutande skola
gälla enahanda vilkor, som föreskrifvits för innehafvare af lön å
den af Riksdagen redan antagna aflöningsstaten för en del tjensteman
vid fångvårdsanstalterna och finnas omförmälda senast i statsutskottets
utlåtande n:o 16, punkt 7 a), vid 1876 års riksdag, samt
beslutit, att bestämda anslaget till fångars vård och underhåll
skall ökas med sammanlagda beloppet af de i förenämnda aflöningsstat
upptagna löner och arfvoden, 8,500 kronor.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore
fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning och utföll omröstningen med 73 Ja och 152 Nej.

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.)

N:o 19. i

Fredagen den 18 Mars.

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.)

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 112 Ja och 31 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller................................................... 73 Ja och 152 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 185 Ja och 183 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

2:dra omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 17).

Den, som vill, att, i enlighet med utskottets hemställan, Riksdagen,
med afslag å herr Erikssons motion i denna del, bifaller
hvad Kongl. Maj:t i fråga om regleringen af de ordinarie utgifterna
under tredje hufvudtiteln föreslagit, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, med anledning af herr Erikssons
motion i denna del, bifallit hvad Kongl. Maj:t i fråga om regleringen
af de ordinarie utgifterna under tredje hufvudtiteln föreslagit,
med den inskränkning, att det under anslagstiteln “ministerstaten“
uppförda belopp, 337,941 kronor, nedsatts med 40,000 kronor, eller
till 297,941 kronor, och att således hufvudtitelns slutsumma minskats
från 606,750 kronor till 566,750 kronor.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 122 Ja och 22 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller................................................... 101 Ja och 125 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 223 Ja och 147 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen

fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

6 5:o 19.

Fredagen den 18 Mars.

3:dje omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 28, punkt 2).

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.)

Den, som vill, att Riksdagen, . med bifall till Kongl. Maj:ts
framställning, men med afslag å en i ämnet väckt motion, till understöd
åt svenska mosskultnrföreningen på extra stat för år 1893
anvisar ett anslag af 10,000 kronor, röstar

J a ;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, bar Riksdagen bifallit motionen utan förändring
och följaktligen till understöd åt svenska mosskulturföreningen på
extra stat för år 1893 anvisat ett anslag af lo,000 kronor.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom bär vore
fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning och utföll omröstningen med 158 Ja och 67 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 65 Ja och 75 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller................................................... 158 Ja och 67 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 223 Ja och 142 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

4:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 29).

Den, som vill, att den väckta motionen, om att till länsmannen
i Neder-Kalix distrikt C. G. Svenonius bevilja såsom vederlag för
den honom frångångna åklagareandel — utgörande enligt NederKalix
häradsrätts utslag den 7 maj 1890 i mål emellan honom och
Edmund Giles Loder 220,844 kronor 70 öre — ett belopp af 22,100
kronor, icke må af Riksdagen bifallas, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Jf:o 19. 6

Fredagen den 18 Mars.

Gemensamma Vinner Nej, har till länsmannen Svenonius såsom vederlag i
omröstning. ifr4gakomna hänseende beviljats ett belopp af 10,000 kronor.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 109 Ja och 32 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller................................................... 113 Ja och 112 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 222 Ja och 144 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

5:te omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 30).

Den, som vill, att den väckta motionen, om att till länsmannen
N. M. H Sunding i Alsen bevilja såsom vederlag och uppmuntran
för de honom frångångna åklagareandelar — utgörande enligt
Offerdals häradsrätts utslag den 10 oktober 1890 i mål emellan
honom och storbritanniske undersåten Lewis Miller 37,621 kronor
33 öre — ett belopp af 5,000 kronor, icke må af Riksdagen bifallas,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har till länsmannen Sunding såsom vederlag i
förevarande hänseende beviljats ett belopp af 2,000 kronor.

_ Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första

7 N:o 19.

Fredagen den 18 Mars.

Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 115 Ja och
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller ...................................................... jjB Ja och

28 Nej, Gemensamma
omröstningar.

78 Nej, (Forts'')

sammanräkningen visar

240 Ja och 101 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

G:te omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 31).

Den, som vill, att Riksdagen till Kongl. Maj:ts förfogande
ställer ett belopp af 2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i
riksgäldskontoret, för att användas till kompletteringsarbeten å
Luleå — Gellivarabanan och till inköp af rullande materiel för densamma,
äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891
häfda utgifter, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts förfogande stält
ett belopp af 1,200,000 kronor, att i mån af behof lyftas i riksgäldskontoret,
för att användas till kompletteringsarbeten å Luleå
—Gellivara-banan och till inköpande af rullande materiel för densamma,
äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891
häfda utgifter.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 80 Ja och 64 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens .

röster eller ...................................................... 106 Ja och 118 Nej,

sammanräkningen visar....................................... 186 Ja och 182 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt

i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

N;o 19.

Fredagen den 18 Mars.

Gemensamma

■omröstningar.

(Forts.)

7:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 1).

it ■ P6n’n Sd“’ } likhet med Första Kammaren, vill, att Kongl.
Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition n:o 8 må på det sätt bifallas: att

den enligt tulltaxan af den 16 oktober 1891 bestämda tullsats
för spantnål, omalen, råg och hvete, må för tiden till innevarande
års slut nedsättas till 1 krona 50 öre per 100 kilogram;

att den enligt samma tulltaxa för spanmål, malen, mjöl, alla
slag, bestämda tullsats må för nyssnämnda tid nedsättas till 2
kronor 80 öre per 100 kilogram:

att beloppet af den tullrestitution, som jemlikt § 9 mom. 1 i
tulltaxeunderrättelserna medgifves vid utförsel af bröd, må, likaledes
för tiden till innevarande års slut, nedsättas till 2,5 öre per
kilogram; samt

att den förändrade tullsatsen å mjöl äfvensom nedsättningen
1 a .8titutionen för bröd skall tillämpas från det att en månad
förflutit, sedan den nedsatta tullen å omalen råg och hvete trädt
i kraft;
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
besluta att på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts förenämnda proposition
: 1 r

att den enligt tulltaxan af den 16 oktober 1891 bestämda tullsats
för spanmål, omalen, råg och hvete, må för tiden till innevarande
års slut nedsättas till 1 krona 2o öre per 100 kilogram;

att den enligt samma tulltaxa för spanmål, malen, mjöl och gryn,
alla slag, bestämda tullsats må för nyssnämnda tid nedsättas till
2 kronor 50 öre per 100 kilogram;

att den förändrade tullsatsen å mjöl och gryn äfvensom nedsättningen
i tullrestitutionen för bröd skall tillämpas från och med
den dag, då den nedsatta tullen å omalen råg och hvete träder
i kraft.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren in -

9 N:o 19.

Fredagen den 18 Mars.

gått, att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore Gemensamma
fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning och utföll omröstningen med 85 Ja och 141 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blitvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 98 Ja och 44 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens .

röster eller ....................................................... 85 Ja och 141 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 188 Ja och 185 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

8:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 2).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å spanmål,
omalen, råg och hvete, skall för tiden till den 1 juli 1893 sättas
en tull af 1 krona 50 öre samt för tiden från och med den 1 juli
till årets skit en tull af 2 kronor 50 öre, allt per 100 kilogram,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, besluta,
att å spanmål, omalen, råg och hvete skall för hela året
1893 sättas en tull af 1 krona 25 öre per 100 kilogram.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blitvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 95 Ja och 47 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens .

röster eller ...................................................... 86 och 138 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 181 Ja och 185 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt

i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

>’:o 19. 10

Fredagen den 18 Mars.

Gemensamma

omröstningar, 9:de omröstningen:

(Forts.)

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 3).

■Pen’. som bifaller Kongl. Maj:ts af Första Kammaren godkända
förslag att för spanmål, omalen, korn, majs, ärter och bönor,
måtte bestämmas en tull af 2 kronor 50 öre för 100 kilogram
röstar ’

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att tullen för spanmål, omalen, korn, majs, ärter och bönor,
skall utgå med 1 krona 25 öre för 100 kilogram.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore
fråga» jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning och utföll omröstningen med 83 Ja och 143 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 86 Ja och 54 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... 83 Ja och 143 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 169 Ja och 197 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

10:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 4).

Den, som vill, att, på sätt Kongl. Haj:t föreslagit och Första
Kammaren beslutit, å spanmål, omalen, hafre och vicker, sättes en
tull af 1 krona för 100 kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

11 N:o 19.

Fredagen den 18 Mars.

Vinner Nej, bär Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
besluta tullfrihet för spanmål, omalen, hafre och vicker. (Forts.)

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom bär vore
fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning och utföll omröstningen med td Ja och 143 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 96 Ja och 46 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens .

röster eller ...................................................... 79 J& °ch 143 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 175 Ja och 189 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehall.

ll:te omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 5).

Den, som bifaller Kongl. Haj:ts af Första Kammaren godkända
förslag, att å spanmål, omalen, andra slag, ej specificerade,
sättes en tull af 2 kronor 50 öre för 100 kilogram, röstar

J a;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, bestämt
tullsatsen för ifrågavarande artikel till 1 krona 25 öre för
100 kilogram.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 81 Ja och 56 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... 74 Ja och 143 Nej,

sammanräkningen visar .................................. 155 Ja och 199 Nej;

K:o 19. 12

Fredagen den 18 Mars.

Gemensamma
omröstningar. ;
(Forts.)

..n ^ca ^a<^e a^tså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

12:te omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 6).

Den, som, i likhet med Första Kammaren vill, att å spanmål,
malen, mjöl och gryn, alla slag, skall för tiden från och med den
1 januari 1893 till den 1 juli samma år sättas en tull af 2 kronor
80 öre samt för tiden från och med den 1 juli till årets slut en
tull af 4 kronor 30 öre, allt per 100 kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, beslutit,
att å spanmål, malen, mjöl och gryn, alla slag, skall för
hela året 1893 sättas en tull af 2 kronor 50 öre per 100 kilogram.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 50 Ja och 76 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... 55 Ja och 157 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 105 Ja och 233 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej propositionens innehåll.

13:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 7).

Den, som bifaller Kongl. Maj:ts af Första Kammaren godkända
förslag, att malt, äfven krossadt, åsättes en tull af 3 kronor
per 100 kilogram, röstar

Ja;

Fredagen den 18 Mars.

13 N:o 19.

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
bestämt tullsatsen för ifrågavarande artikel till 1 krona 50 öre
per 100 kilogram.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande och uppräkning
och utföll omröstningen med 71 Ja och 189 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 72 Ja och 59 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... 71 Ja och 139 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 143 Ja och 198 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.)

14:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 8).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å bröd,
andra slag, skall för tiden till den 1 juli 1893 sättas en tull af
2,8 öre samt för tiden från och med den 1 juli till årets slut en
tull af 4,3 öre, allt per kilogram, äfvensom att för bröd, andra
slag, som tillverkats inrikes af utländskt råämne och under år
1893 utföres, skall, under de vilkor i öfrigt, som i 9 § 1 mom.
tulltaxeunderrättelserna stadgas, restitutionsvis af tullmedlen utbetalas,
derest utförseln skett före den 1 juli, 2,5 öre och, derest
utförseln skett senare, 4 öre, allt per kilogram, röstar

J a;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, beslutit,
att tullen för bröd, andra slag, skall under hela året 1893
utgå med 2,c öre per kilogram, samt att för bröd, andra slag, som

fli:o 19. H

Fredagen den 18 Mars.

Gemensamma tillverkats inrikes af utländskt råämne och under nämnda år ut''””(Forteo”
^Öres> s^a^i under de vilkor i öfrigt, som i 9 § 1 mom. tulltaxe1
’ underrättelserna stadgas, restitutionsvis af tullmedlen utbetalas 2,3

öre per kilogram.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande och uppräkning
och utföll omröstningen med 50 Ja och 149 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 48 Ja och 60 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... 50 Ja och 149 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 98 Ja och 209 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

15:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 9).

Den, som bifaller Kongl. Maj:ts af Första Kammaren godkända
förslag, att ris, oskaladt, eller paddy åsättes en tull af 2
kronor 50 öre per 100 kilogram, röstar

J a;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, bestämt
tull satsen för ifrågavarande artikel till 1 krona 25 öre per
100 kilogram.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande och uppräkning
och utföll omröstningen med 56 Ja och 136 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,

enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första

Fredagen den 18 Mars.

15 N:o 19.

Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 56 Ja och 54 Nej, Gemensamma
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens omrostmngar.

röster eller ...................................................... 56 Ja och 136 Nej, 01 "

sammanräkningen visar .................................... 112 Ja och 190 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

16:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 10).

Den, som bifaller Kongl. Maj ds af Första Kammaren godkända
förslag, att å gryn, ris- och rismjöl skall sättas en tull af
4 kronor 30 öre per 100 kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
bestämt tullen å gryn, ris-, och rismjöl till 2 kronor 50 öre för
100 kilogram.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande och uppräkning
och utföll omröstningen med 50 Ja och 145 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 40 Ja och 62 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... 50 Ja och 145 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 90 Ja och 207 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

17:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 11).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen å
kli bibehålies vid 30 öre per 100 kilogram, röstar

N:o 19. 16

Fredagen den 18 Mars.

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.)

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande och
uppräkning och utföll omröstningen med 71 Ja och 134 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 85 Ja och 40 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... 71 Ja och 134 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 156 Ja och 174 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

18:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 12).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att potates,
äfven krossad eller rifven, skall draga en tull af 50 öre per 100
kilogram, röstar

J a;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande och uppräkning
och utföll omröstningen med 81 Ja och 136 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,

enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första

17 N:o 19.

Fredagen den 18 Mars.

Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 67 Ja och 53 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller ...................................................... 81 Ja och 136 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 148 Ja och 189 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

Som tiden nu var långt framskriden, uppskötos de återstående
omröstningarne till morgondagens sammanträde.

§ 4.

Herr statsrådet m. m. G. F. Gilljam aflemnade Kongl. Maj:ts
propositioner till Riksdagen:

angående jordafsöndring från Yisingsö ekplantering;

angående utvidgning af undervisningen vid tekniska högskolan;

angående ändring för visst fall af gällande bestämmelser om
aflöning och lönetillskott åt folkskolelärare;

angående anskaffande af undervisningsmateriel till döfstumskolorna; angående

jordafsöndring från indragna militiebostället Borstatorp
n:o 1 i Kronobergs län;

angående pension å allmänna indragningsstaten åt provinsialläkaren
i Piteå distrikt K. F. Willd;

angående vissa nybyggnader vid Piteå hospital;

angående byte af mark mellan kronan och Linköpings stad; och

angående anslag för Sveriges deltagande uti en utställning i
Madrid.

Samtliga dessa kongl. propositioner begärdes på bordet och
bordlädes.

§ 5.

Föredrogos och bordlädes för andra gången lagutskottets utlåtanden
n:is 22, 23, 24 och 25.

§ 6.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr vice talmannen
A. P. Danielson under åtta dagar från och med den 21 dennes.

§ 7.

Till bordläggning anmäldes statsutskottets utlåtanden:

n:o 34, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af kronomark till Gellivare kommun i Norrbottens län;

Andra Kammarens Prof. 1892. N:o 19. 2

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.)

N:o 1». 18

Lördagen den 19 Mars.

n:o Bo, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af vissa kronolägenheter till utvidgning af Uplands regementes
mötesplats; och

n:o 36, i anledning af Kong!. Majt:s proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter sjömannen Nikolaus
Alfred Österberg.

Kammaren beslöt, att dessa ärenden skulle å föredragningslistan
för morgondagens sammanträde uppföras framför de ärenden,
som blifvit tvenne gånger bordlagda.

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 3,56 e. m.

In fidem.

Hj. Nehrman.

Lördagen den 19 mars.

Kl. 11 f. m.

§ I Justerades

det i kammarens sammanträde den 12 dennes förda
protokoll.

§ 2.

Gemensamma Fortsattes de från gårdagens sammanträde uppskjutna omröstomröstningar.
ningar öfver de i bevillningsutskottets memorial n:o 3 och statsutskottets
memorial n:o 32 föreslagna och af båda kamrarne godkända
voteringspropositioner rörande åtskilliga frågor, deri kamrarne
fattat olika beslut, och utföllo dessa omröstningar på följande
sätt.

19:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 13.)

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å rötter,
ej specificerade, ätbara, sättes en tull af 50 öre per 100 kilogram,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

19 N:o 19.

Lördagen den 19 Mars.

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, Gemensamma

beslutit, att tullfrihet skall bibehållas för ifrågavarande artikel.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringsedlarne för den omröstning, hvarom här vore
fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning och utföll omröstningen med 78 Ja och 137 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 76 Ja och 54 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens .

röster eller................................................... 78 Ja och 137 Nej,

sammanräkningen visar.................................... 154 Ja och 191 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

20:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 14.)

Den. som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen å
kött, andra slag, ei specificerade, skall bibehållas vid gällande
belopp 7 öre per kilogram, röstar

J a;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen lika med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Företa
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 99 Ja och 42 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens .

röster eller................................................... 93 Ja och 131 Nej,

sammanräkningen visar.................................... 192 Ja och 173 Nej;

N:o 19. 20

Lördagen den 19 Mars.

Gemensamma Och både alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fat<M"(Fort"?ar
tftdt i öfverenstämmelse med ja-propositionens innehåll.

Siesta omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 15).

Den, som, i enlighet med Första Kammaren, vill, att fläsk,
andra slag, skall draga en tull af 10 öre per kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.

Sedan voteringssedlarne blifvit afiemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore
fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning och utföll omröstningen med 98 Ja och 127 Nej.

_ Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 102 Ja och 41 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller................................................... 98 Ja och 127 Nej,

sammanräkningen visar................................... 200 Ja och 168 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

22:dra omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 16).

Den, som, lika med Första Kammaren, vill, att tullen å nötkreatur
bibehålies vid 10 kronor per stycke, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

21 N:o 19.

Lördagen den 19 Mars.

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, be- Gemensamma

slutit tullfrihet för nötkreatur. ^(FortsT''*"''

Sedan voteringssedlarne hlifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore
fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning och utföll omröstningen med 100 Ja och 124 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 97 Ja och 44 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller................................................... 100 Ju och 124 Nej,

sammanräkningen visar.................................... 197 Ja och 168 Nej;

Och både alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

23:dje omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 17).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen å
får bibehålies vid 1 krona per stycke, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, besluta
tullfrihet för får.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 97 Ja och 42 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens w ''

röster eller................................................... 95 Ja och 126 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 192 Ja och 168 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fat tadt

i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

N:o 19. 22

Lördagen den 19 Mars.

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.) 24:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 18).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen å
svin sättes till samma belopp som för närvarande, 15 öre per
kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit tullfrihet för svin.

_ Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 103 Ja och 39 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens

röster eller................................................... 96 Ja och 124 Nej,

sammanräkningen visar.................................... 199 Ja och 163 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverenstämmelse med ja-propositionens innehåll.

25:te omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 19).

Den, som i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen å smör,
naturligt, bibehålies vid 20 öre per kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren beslutit,
att nu gällande tull å ifrågavarande artikel skall borttagas.

23 N:o 19.

Lördagen den 19 Mars.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd Gemensamma
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren in- omros n.vngar.
gått, att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore
fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning och utföll omröstningen med 93 Ja och 130 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 94 Ja och 49 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens .. •

röster eller ...................................................... 93 Ja och 130 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 187 Ja och 179 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

26:te omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 20).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen
för smör, konstgjord^ skall, på sätt Kongl. Haj:t föreslagit, bestämmas
till samma belopp som det nu gällande, 20 öre per kilogram,
röstar

J a;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, beslutit,
att tullen å ifrågavarande artikel skall borttagas.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 106 Ja och 29 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... Ja QCk *0^ Nej?

sammanräkningen visar .................................... 221 Ja och 134 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt

i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

N:o 19. 21

Lördagen den 19 Mars.

Gemensamma

omröstningar.

(Forts.)

27:de omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 21).

me<^ ^ör?ta Kammaren, vill, att, i enlighet
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, i tulltaxan å vederbörligt ställe
intores en sa lydande rubrik:

. vii och xj ucuiuc lUUIlä*

“Oleomargarin — 1 kilogram 20 öre“, röstar,

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vmner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, beslutit,
att, med afslag . å hvad Kongl. Maj:t föreslagit angående
tull a ifrågavarande artikel, i tulltaxan skall å vederbörligt ställe
intöras en så lydande rubrik:

“Oleomargarin — fritt."

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore
fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning och utföll omröstningen med 114 Ja och 86 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll blifvit af Första

Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 105 Ja och 28 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... 114 Ja och 86 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 219 Ja och 114 Nej;

• ..r0eh alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 3, punkt. 22).

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att, i enlighet
med Kongh Maj:ts förslag, gällande tullsats för ister, 20 öre per
kilogram, bibehålies oförändrad, röstar

28:de omröstningen:

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

25 Nso 19.

Lördagen den 19 Mars.

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, be- Gemensamma

slutit, att ifrågavarande artikel skall vara tullfri. °m(Fort”far

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 95 Ja och 23 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... 98 Ja och 98 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 193 Ja och 121 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

29:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 32, punkt. 1).

Den, som vill, att, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,
åt förre fanjunkaren vid numera upplösta kronoarbetskompaniet
å Vaxholm Carl Gustaf Pettersson må å allmänna indragningsstaten
uppföras en årlig pension af 400 kronor, att under hans
återstående lifstid utgå från och med månaden näst efter den, då
Pettersson frånträder sin befattning såsom slottsvaktmästare å
Vaxholms fästning, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts förevarande framställning på
det sätt bifallits, att åt förre fanjunkaren vid numera upplösta
kronoarbetskompaniet å Vaxholm Carl Gustaf Pettersson må å
allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 200 kronor,
att under hans återstående lifstid utgå från och med år 1892.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd
och förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore

N:o 19. 26

Lördagen den 19 Mars.

Gemensamma fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
^(FortsO^'' ocl1 uPPräkning och utföll omröstningen med 71 Ja och 143 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 124 Ja och 14 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... 71 Ja och 143 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 195 Ja och 157 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

30:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 32, punkt. 2).

Den, som vill, att Kongl. Maj:ts förevarande framställning på
det sätt bifalles, att regementsläkaren vid flottans station i Karlskrona
C. I. Th. Lundberghs enka Augusta Lovisa Dorothea Lundbergh,
född Mossberg, må från allmänna indragningsstaten åtnjuta
årlig pension till belopp af 240 kronor att utgå från och med
februari månad 1891 och så länge hon i sitt nuvarande enkestånd
förblifver, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen afslagit så väl utskottets hemställan
som Kongl. Maj:ts framställning i ämnet.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 123 Ja och 7 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... 71 Ja och 145 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 194 Ja och 152 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt

i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

Lördagen den 19 Mars.

27 N:o 19.

31:sta omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 32, punkt. 3).

Gemensamma

omröstningar.

(Ports.)

Den, som vill, att, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning.
åt läraren i veterinärkunskap, anatomi och fysiologi vid Ultuna
landtbruksinstitut Carl Jonas Axel Segerström må å allmänna lndragningsstaten
uppföras en årlig pension af 1,500 kronor, att utgå
från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sin befattning
erhåller entledigande, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Haj:ts förevarande framställning på
det sätt bifallits, att åt läraren i veterinärkunskap, anatomi och
fysiologi vid Ultuna landtbruksinstitut Carl Jonas Axel Segerström
må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension
af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,
hvarunder han från sin befattning erhåller entledigande.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blitvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 91 Ja och 42 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens .

röster eller ...................................................... 48 Ja och 167 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 139 Ja och 209 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

32:dra omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 32, punkt. 4).

Den, som vill, att Kongl. Maj:ts förevarande framställning på
det sätt af Riksdagen bifalles, att förre kamreraren vid de kongl.

Nso 19. 28

Lördagen den 19 Mars.

Gemensamma teatrarne Gustaf Fredrik Törner må beviljas en årlig pension från
omnrtningar. ai]männa indragningsstaten af 1,200 kronor, att utgå under hans
återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder
han frånträder anställning vid kongl. operan, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
vunnit .Riksdagens bifall.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första
Kammaren samtidigt anstäld, hade utfallit med 97 Ja och 31 Nej,
hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens
röster eller ...................................................... 23 Ja och 191 Nej,

sammanräkningen visar .................................... 120 Ja och 222 Nej;

Och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

§ 3.

Herr statsrådet m. m. G. F. Gilljam aflemnade Kongl. Maj:ts
proposition till Riksdagen angående beredande af ålderdomsunderstöd
åt lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor
äfvensom icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor.

Denna kongl. proposition bordlädes.

§ 4.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kongl. Maj:ts
sedan gårdagens sammanträde på kammarens bord hvilande propositioner: angående

jordafsöndring från Visingsö ekplantering;

angående utvidgning af undervisningen vid tekniska högskolan;

29 N:o 19.

Lördagen den 19 Mars.

angående ändring för visst fall af gällande bestämmelser om
aflöning och lönetillskott åt folkskolelärare;

angående anskaffande af undervisningsmateriel till döfstumskolorna; angående

jordafsöndring från indragna militiebostället Borstatorp
n:o 1, i Kronobergs län;

angående pension å allmänna indragningsstaten åt provinsialläkaren
i Piteå distrikt K. F. Willd;

angående vissa nybyggnader vid Piteå hospital;

angående byte af mark mellan kronan och Linköpings stad;
samt

angående anslag för Sveriges deltagande uti en utställning i
Madrid.

§ 5.

Föredrogos och bordlädes å nyo statsutskottets utlåtanden
n:is 84, 35 och 36.

§ 6.

Föredrogs och bifölls lagutskottets utlåtande n:o 21, i anledning
af väckt motion angående tillägg till ej mindre förordningen
om landsting den 21 mars 1862, än äfven stadgan angående skjutsväsendet
den 31 maj 1878.

§ 7.

Härefter förekom till afgörande Andra Kammarens första till- gällande befälliga
utskotts utlåtande n:o 11, i anledning af väckt motion om stämmelser ro
ändring i gällande bestämmelser rörande ersättning till förrätt- r^Atl^aa^m
ningsman för utmätning i enskilda mål samt till stämningsmän.

Med hufvudsakligt tillstyrkande af ifrågavarande, inom Andra m m.
Kammaren af herr C. Persson i Stallerhult afgifna motion, n:o 80,
hemstälde utskottet i detta utlåtande att Andra Kammaren för
sin del ville besluta, att Riksdagen i skrifvelse anhåller, att Kongl.

Maj:t måtte taga under ompröfning, huruvida icke sådan ändring
i kongl. förordningen den 12 juli 1878 angående ersättning till
förrättningsmän för utmätning i enskilda mål samt till stämningsmän
m. m. må kunna ske, att i allmänhet reseersättningen till
vittne vid utmätningsärenden må utgå och beräknas högst efter
afståndet mellan förrättningsstället och distriktets fjerdingsmans
hemvist, samt reseersättningen till stämningsmän högst etter afståndet
mellan förrättningsstället och närmast boende stämningsmans
hemvist, äfven i det fall att mer aflägset boende person användes
såsom vittne eller stämningsmän.

Efter uppläsande häraf anförde:

N:o 19. 30

Lördagen den 19 Mars.

Om ändring i Herr Wester: Herr talman! Jag uppskattar fullkomligt så

gällande le- motionärernas som utskottets välmenande framställning i nu

rande ersätt- föreliggande fråga, och jag instämmer gerna i deras önskan att sa
ning till stam- mycket som möjligt lindra fattiga gäldenärers kostnader. Men det
ningsmän lagförslag, sonr här ifrågasättes, torde föra med sig så betänkliga
wi. m. konseqvenser, att jag icke kan underlåta att, innan kammaren före01s
tager det till pröfning, fästa uppmärksamheten på desamma.

Utskottet föreslår nemligen en skrifvelse till Kongl. Maj:t i
syfte att — för att nu först fästa mig vid vittnen i utsökningsmål
— få den kongl. förordningen af den 12 juli 1878 förändrad derhän,
att reseersättningen till vittne vid utmätningsärenden måtte utgå
och beräknas högst efter afståndet mellan förrättningsstället och
distriktets fjerdingsmans hemvist, oafsedt om vittnet har längre
väg. Då man vet, att det icke är en angenäm sysselsättning att
uppträda som vittne vid utsökningsmål, och då man likaledes vet,
att vårt folk har en berömvärd obenägenhet att uppträda som
vittne mot grannar, följer deraf, att man icke kan få vittnen vid
utmätningsärenden utan att gifva dem ersättning för den tidsförlust
och det besvär, som de hafva.

Genom det nu föreslagna stadgandet, att ersättning icke skulle
få utgå för längre väg än till distriktets fjerdingsmans hemvist,
skulle följden blifva den, att man ej skulle kunna påräkna att få
ett vittne, som bor på längre afstånd från förrättningsstället, eller,
med andra ord, att regeln blefve, att hädanefter fjerdingsman
komme att tjenstgöra som vittne vid utmätningar.

Först vill jag påpeka, att ett sådant bestyr, lagdt på fjerdingsmännen,
skulle icke obetydligt utan högst väsentligt försvåra
deras tjenstebefattning, som dock på sina ställen redan är rätt
dryg. Väl vill jag medgifva, att härå ej må fästas synnerlig vigt,
ty är man tjensteman, får man också underkasta sig allt, hvad till
tjensten hörer, men gifvetvis kommer det ökade arbetet att föranleda
ökade löneförmåner. En annan sak är att se till, huru
ifrågasatta stadgande, genomfördt till lag, skulle verka dels för
gäldenärerna och dels för fordringsegarne.

Regeln blefve, som sagdt, att fjerdingsmännen komme att
tjenstgöra som vittnen. En länsman eller kronofogde måste derför,
för att försäkra sig om vittne vid en utmätningsförrättning, på
förhand skrifva till fjerdingsmännen och säga: den och den dagen
kommer jag och då måste ni vara till hands. Nå väl! Så befinnes
det, när förrättningsmannen kommer till ort och ställe, att fjerdingsmannen
är jäfvig. Då duger ju icke fjerdingsmännen som vittne,
utan förrättningsmannen måste skaffa sig ett annat. Antagom nu,
att fjerdingsmännen bor strax bredvid förrättningsstället, och
annat vittne icke finnes annat än på längre afstånd, kan det hända,
att förrättningsmannen icke får något vittne, utan förrättningen
blir instäld. Vidare kan man tänka sig, att fjerdingsmännen helt
hastigt under förrättningen blefve tvungen att i ett vigtigt polisärende
begifva sig bort, och då blefve följden densamma, antingen
att förrättningen blefve instäld eller annat vittne med besvär an -

31 N:o 19.

Lördagen den 19 Mars.

ningsmän
m. in.
(Forts.)

skaffadt. I båda fallen kan ifrågasättas, om icke gäldenären här .Om ändring i

igenom skulle få ökade kostnader. . . JtämZdserrö Men

härtill kommer en _ annan ytterst vigtig omständighet. *rande ersätt.
Kan fjerdingsmannen icke tjenstgöra såsom vittne och kan för- ning till stäm
rättningsmannen icke få annat vittne, blir förrättningen instäld,
och derpå kan fordringsegarens rätt väsentligt förnärmas. Yi
antaga t. ex. att förrättningsmannen får till verkställighet en resolution
om qvarstad. Som man vet, måste dervid iakttagas största
skyndsamhet för att få någon effektiv följd. Han infinner sig
alltså, men kan icke få något vittne, och förrättningen måste
uppskjutas. Men gäldenären får naturligtvis då reda på, att qvarstad
är i fråga, och ställer om, att han får sin egendom undan.

Det kan sålunda, som jag nämnde, blifva mycket vådlig^ för fordringsegaren,
om man stadgar att vittnena icke kunna få ersättning
för längre resa än från fjerdingsmannens bostad, ty det kan
lända till sådana olägenheter och förluster, som man nu icke kan

göra sig begrepp om.

Dessutom tillåter jag mig bemärka, att en sådan lag som denna
icke blefve utförbar. Utskottet har också tänkt sig det; det erkänner,
att det skulle kunna hända, att fjerdingsmannen är jäfvig
eller att han är frånvarande eller något dylikt. Då vid sådana
tillfällen naturligtvis man måste bereda utmätningsmannen tillfälle
att skaffa vittnen från längre håll, vill utskottet öfverlemna åt
Kongl. Maj:t att för dessa fall gifva särskilda föreskrifter. Men
huru dylika bestämmelser än komme att stiliseras, vågar jag påstå,
att de icke kunna stiliseras så, att de ej kunna kringgås, om man
vill kringgå dem; och då vore ju föga vunnet med lagförändringen.

På samma sätt förhåller '' det sig med stämningsmän, ja, der
blefve olägenheterna kanske ännu större. Det är visserligen sant,
att den, som blir stämd, skulle vinna på en dylik bestämmelse,
men huru skulle det gå för den, som skall stämma? För att belysa
detta skall jag taga ett exempel. Jag vill stämma en person uti en
socken några mil ifrån mig. Jag vet icke och jag kan icke genom
några officiella handlingar få veta, hvilka som äro stämningsmän
i den socknen, eller hvilken stämningsmän som bor närmast den
jag skall stämma. Skulle nu detta förslag blifva lag, så måste
''jag då för att följa lagens föreskrifter sjelf fara eller låta ett
ombud fara till socknen för att der genom socknemännen taga
reda på, hvar den närmaste stämningsmannen bor, och säga till
honom: var så god och stäm! Så kommer jag dit — det kan
t. ex. vara fråga om fatalier eller testamentsklander o. s. v. —
och då är han borta. Jag måste ha stämningen delgifven och får
anlita andra personer till det; men den, som blir stämd, är icke
skyldig att betala ersättning annat än för resa från närmaste
stämningsmän; om nu högre ersättning till stämningsmännen måste
utgifvas, kan den som stämmer icke få igen dessa kostnader, huru
rättvis sak han än har. Så långt får man icke gå i inånhet om
gäldenärer eller svarande parter, att man tvingar andra parter
att göra kostnader, som de icke kunna få tillbaka, äfven om de

hafva rätt.

N:o 19. 32

Lördagen den 19 Mars.

Om ändring i Äfven vill jag fästa uppmärksamheten på en annan omständighet,

stämmdserrö- ®om vä] ieke får utöfva något egentligt inflytande på ifrågavarande
rande ersätt- sa^> men som dock något torde beaktas. Det är, att en sådan
ning till stam- lagbestämmelse som den föreslagna antagligen i åtskilliga fall komningsmän
mer att föranleda icke så liten kostnad för statsverket. Utmät(''Fortsj
uingsmannen måste nemligen, om han skall hafva fjerdingsmannen
1 s'' till vittne, på förhand förvissa sig om, att denne är ledig och står
till tjenst. Han måste skrifva till honom. På landet är på sina
ställen postgången icke daglig, och det finnes inga bestämmelser
om, huru ofta fjerdingsman skall hemta sin post, men jag har låtit
mig berättas, att det på landsbygden är vanligt, att han icke
hemtar den mer än en gång i veckan. Kommer nu en utmätningsförrättning,
som fordrar skyndsamhet, kan icke utmätningsmannen
vänta, utan använder den utväg, som enligt lagen står honom till
buds, nemligen att skicka extra bud till fjerdingsmannen på statens
bekostnad. Och det torde icke blifva så sällsynt, i synnerhet då
utmätningen hastar, att utmätningsmannen kommer att använda
detta sätt för att göra sig förvissad om, att underrättelsen framkommer
i behörig tid.

Derjemte tillåter jag mig fästa uppmärksamhet på redaktionen
af skrifvelseförslaget, hvilken enligt mitt förmenande gör detsamma
oantagligt. Det står nemligen der, att Kongl. Maj:t skulle taga
under ompröfning, “huruvida icke sådan ändring i kongl. förordningen
den 12 juli 1878 angående ersättning till förrättningsmän
för utmätning i enskilda mål samt till stämningsmän m. m. må
kunna ske, att i allmänhet reseersättningen till vittne vid utmätningsärenden
må utgå och beräknas högst efter afståndet mellan
förrättningsstället och distriktets fjerdingsmans hemvist, samt reseersättningen
till stämningsmän högst efter afståndet mellan förrättningsstället
och närmast boende stämningsmans hemvist, äfven
i det fall att mer aflägset boende person användes såsom vittne
eller stämningsmän11. Sålunda är meningen, att stämningsmän icke
skulle få ersättning för resa längre än mellan närmaste stämningsmans
hemvist och förrättningsstället. Men nu är att märka, att
det för lagligt delgifvande af stämning fordras två förrättningsmän,
och då skulle den ene af stämningsmännen icke få full ersättning
för resan. Jag hemställer, om detta kan vara rätt eller
om det är sannolikt, att han skulle nöja sig härmed. För min
del tror jag det icke.

Mycket finnes ännu att anföra mot lagförändringens lämplighet,
men, herr talman, på redan andragna skäl tager jag mig
friheten yrka afslag å utskottets betänkande.

Herrar Bokström, Forsell och Näslund instämde häruti.

Herr Persson i Stallerhult yttrade: Då denna fråga förevar
vid 1890 års riksdag, yrkade det dåvarande utskottet afslag å
densamma. Utskottet ansåg visserligen då liksom nu, att missförhållanden
förefunnes beträffande anlitandet af långt aflägset
boende vittne och stämningsmän, men det trodde, att någon lag -

Lördagen den 19 Mars.

33 N:o 19.

förändring ej skulle behöfvas, då enligt dess mening missförhål- Om ändring i
landena skulle kunna afhjelpas, om Konungens befallningshafvande filande betillhölie
utmätningsförrättarne att använda i närheten af förrättningsstället
boende vittne, samt, om detta ej hjelpte, de dömande ning till stammyndigheterna
skulle se till, att, då frågan komme till deras af- ningsmän
görande, förrättningsmännen ej tilldömdes högre ersättning, än nöd- “• ™-vändigt vore. Nu har emellertid denna ståndpunkt öfvergifvits, - ort>°
och den föregående talaren har kommit med åtskilliga skäl för
afslag å förslaget och säger, att lagen bör tillämpas som hittills
och att detta tillvägagångssätt är det rätta. Jag och mina medmotionärer
hafva en annan åsigt. Vi anse, att här föreligger ett
missförhållande, som man måste råda bot för, och derför har en
skrifvelse till Kongl. Maj:t föreslagits.

Ett af de skäl, som anförts för afslag, är att möjligen de närmast
boende fjerdingsmännen skulle kunna vara jäfviga, men jag
hemställer till kammaren, huruvida det egentligen är utmätningsförrättaren,
som har att afgöra den saken. Det är väl i sista
hand domstolen, som, i fall några klagomål blifva anförda och
anmärkning, framställes, får afgöra den saken, och då kan det ju
för öfrigt lika väl hända, att de längre bort boende, som de närmaste,
befinnas vara jäfviga.

Hvad beträffar påståendet om ökad börda för fjerdingsmännen
genom skyldigheten för dem att tjenstgöra såsom vittnen, så kan
invändas, att de redan förut på grund af gällande instruktion äro
dertill förpligtade; och hvad vidkommer svårigheten med brefvexlingen,
så förhåller det sig icke värre med den saken, än om
förrättningsmännen, såsom nu ofta är fallet, måste genom skrifvelse
påkalla hans biträde för någon viss dag. Någon synnerlig
svårighet för meddelandet af underrättelser lärer enligt min åsigt
icke vara att befara, snarare tvärt om. Och i hvilket fall som helst
har ju förrättningsmännen rättighet att, derest han finner så för
godt, använda sin skjutskarl såsom vittne, men får då endast beräkna
den skjutsersättniug, som skrifvelseförslaget åsyftar.

Jag tror således förslaget icke ställer sig så farligt, som den
föregående talaren antydde. För öfrigt har utskottet så väl utredt
denna fråga, att jag vill hoppas att utskottets förslag bifalles;
och jag tror, att det på landsbygden skulle framkalla stor glädje,
om man finge en ändring af denna förordning, som förorsakat så
många onödiga utgifter, hvilka i sista hand möjligen stannat i
deras fickor, till hvilka de ej med rätta bort komma.

Jag yrkar således, herr talman, bifall till utskottets hemställan,

Häruti instämde herrar Johansson i Löfåsen, Olsson i Sörnäs,

Svenson i Bossgården, Svenson i Edum och Fredlwlm i Saleby.

Herr Ed el st am: Till de skäl, som af herr Wester anfördes,

skall jag be att få lägga ytterligare ett, nemligen att det föreliggande
förslaget om skrifvelse till Kongl. Maj:t, i det syfte utskottet
afsett, kan komma att medföra mindre lämpliga följder för
fattiga parter samt åsamka dessa ganska stora och onödiga kostnader.

Andra Kammarens Prat. 181)2. N:o IU. 3

Nso 19. 34

Lördagen den 19 Mars.

Om ändring i Jag tror således af denna och på de af herr Wester anförda
stäm^eiserrö-Srun(ler, att det saknas tillräckligt talande skäl för att bifalla utrande
ersätt- skottets hemställan, hvarför jag anhåller att få yrka afslag såväl
ning all stam-derå, som å motionen.
ning smärt

(Forte!) Herr Sjö: I motsats mot den föregående talarens yrkande

skall jag be att få yrka bifall till utskottets hemställan. Här är
det ju endast fråga om ett skrifvelseförslag. I fall Riksdagen för
sin del godkänner detta skrifvelseförslag, så blir följden deraf den,
att Kongl. Maj:t kommer att taga frågan om hand, hvarför man
ju skulle kunna hoppas att densamma skulle få en lycklig lösning.

Jag kan vid detta tillfälle icke underlåta att omnämna, att
jag sett ett par kostnadsräkningar öfver verkstäld utmätningsförrättning,
hvilka varit af den beskaffenhet, att de omöjligen skulle
hafva förekommit med så höga belopp, derest gällande författning
varit bättre än den är. En fattig hemmansegare hade blifvit lagsökt.
Utslaget lemnades till utmätningsmannen för verkställighet.
Denne, som hade ungefär fem mil till förrättningsstället, tar sin
dräng med sig och delger hemmansegaren utslaget under tillkännagifvande,
att han sedermera skulle infinna sig för att panta. Några
dagar derefter infann han sig också samt utmätte beloppet. För
hvardera resan till förrättningsstället upptog han en ersättning af
87 kronor 50 öre, eller till hopa 75 kronor. Minskning uti ifrågavarande
kostnader hade lätt gått an att göra på så sätt, att utmätningsmannen
låtit två af socknens fyra stycken fjerdingsmän,
som bodde i församlingen, der förrättningarna skedde, verkställa
underrättelsen och en af dem sedan vara vittne vid utmätningen.
Om så skett, hade helt säkert kostnaderna icke uppgått till ens
hälften emot hvad det blef. Häraf kan man finna huru nödigt det
är, att något göres till förekommande af dylik obillighet. För
egen del förenar jag mig alltså med motionären, som yrkat bifall
till utskottets hemställan.

Herr vice talmannen Danielson: Äfven jag tror, att tillräckligt
talande skäl förefinnas för att bifalla utskottets förslag,
och skall jag derför anhålla att hos herr talmannen få yrka bifall
till detsamma.

Herr Bromée: Äfven jag skall be att få yrka bifall till
utskottets hemställan.

Herr Nordin: Jag anhåller också, herr talman, att få yrka

bifall till utskottets förslag.

Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad samt herr
talmannen till proposition upptagit de olika yrkandena, biföll
kammaren utskottets hemställan; och skulle detta beslut, jemlikt
68 § 3 mom. riksdagsordningen, genom utdrag af protokollet delgifvas
medkammaren.

36 N:o

Lördagen den 19 Mars.

§ 8.

Slutligen föredrogs och bifölls statsutskottets utlåtande n:o 83,
i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition angående beredande af
lånemedel till utveckling af statens telefonväsende.

§ 9.

Afgåfvos nya motioner af:

herr A. Bokström, n:o 187, om ändrad lydelse af 16 § riksdagsordningen;
och

herr J. Johansson i Noraskog, n:o 188, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om utfärdande af vissa bestämmelser i fråga
om samtrafik emellan de svenska jernvägarne in. m.

Dessa motioner bordlädes.

§ 10.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr A. Swartling under 4 dagar fr. o. m. den 23 dennes,
och „ A. M. Lundberg „ 14 „ „ » 26 „

§ 11-

Justerades protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter
åtskildes kl. 3,ig e. m.

In fidem
Jlj. Nehrman.