RIKSDAGENS PROTOKOLL
ProtokollRiksdagens protokoll 1892:40
RIKSDAGENS PROTOKOLL.
1892. Första Kammaren. N:o 40.
Fredagen den 13 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Herr statsrådet Groll aflemnade Kongl. Maj:ts nådiga proposition
till Riksdagen angående anslag å extra stat för allmänna läroverken
och pedagogierna.
Denna kongl. proposition blef härefter föredragen och hänvisad
till statsutskottet.
Justerades protokollen för den 6 i denna månad.
Anmäldes och bordlädes Första Kammarens tillfälliga utskotts
utlåtande n:o .14, angående skrifvelse till Konungen i fråga om befrielse
för svenska fartyg från konsulatafgifts erläggande och ombildning
af konsulatväsendet.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 73, punkten 7, föreslagna och
åt båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som vill, att herrar Sjöcronas och Rydings motioner på det
sätt bifallas, att Riksdagen för fullbordande af restaurationsarbetet å
Skara domkyrka anvisar dels å extra stat för 1893 ett anslag till
belopp af 35,000 kronor, dels på riksgäldskontor 40,000 kronor
såsom lån, att af domkyrkan återgäldas medelst en årlig annuitet af
fem procent ä den ursprungliga lånesumman, af hvilken annuitet
skall beräknas fyra procent ränta å det vid hvarje liqvid återstående
Första Kammarens Prof. 1892. N:o 40. 1
N:o 40. 2
Fredagen den 13 Maj.
oguldna kapitalbeloppet, och återstoden anses såsom kapitalafbetalning,
allt under vilkor att någon utbetalning icke må ega rum förr än
styrkt blifvit, att domkyrkans, byggnadskassa eger tillräckliga medel
för arbetets fullständiga fullbordande, röstar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva herrar Sjöcronas och Rydings motioner icke
af Riksdagen bifallits.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja 127;
Nej 14.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 291, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 85 ja och 138 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 212 ja och 152 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 1, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att, på sätt Kongl.
Maj:t föreslagit, å Album eller delar deraf skall sättas en tull af 2
kronor per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullsatsen för ifrågavarande artikel skall nedsättas till 1
krona per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja 102;
Nej 36.
3 N:0 40.
Fredagen den 13 Maj.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 292, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 96 ja och 125 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 198 ja och 161 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositioneu.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 2, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill:
a) att tullsatsen för Ammoniak, kaustik, skall bestämmas till 5
öre per kilogram;
b) att tullsatsen för Ammoniak, kolsyrad (hjorthornssalt), skall
sättas till 7 öre per kilogram; och
c) att för Ammoniak, salpetersyrad, skall stadgas en tullsats af
10 öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit:
a)
att tullsatsen för Ammoniak, kaustik, skall utgöra 2 öre per
kilogram;
b) att tullsatsen för Ammoniak, kolsyrad (hjorthornssalt) skall
sättas till 4 öre per kilogram; samt
c) att för Ammoniak, salpetersyrad, skall utgöras en tull af 5
öre per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja 100;
Nej 37.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 293, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 87 ja och 138 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 187 ja och 175 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionen.
N:0 40. 4
Fredagen den 13 Maj.
Anstäldes jemlik! 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 3, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att en tullsats af
12 kronor per kilogram skall bestämmas för dels Band: silkessammetsoek
helsiden-, och dels Väfnader: helsiden-, guld- och silfvertyg derunder
inbegripna, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, bestämt
tullsatsen för hvardera af ifrågavarande artiklar till 8 kronor
per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja 75;
Nej 64.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 294, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 103 ja och 121 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 178 ja och 185 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med nejpropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 4, föreslagna
och af båda kamrarna godkända voteringsproposition:
Den, som i likhet med Första Kammaren vill, att en tullsats af
4 kronor per kilogram skall bestämmas för dels Band: halfsiden-, och
dels Väfnader: halfsiden-, röstar
Den, det ej vill, röstar
Ja;
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, be
stämt
tullsatsen för hvardera af ifrågavarande artiklar till 3 kronor
per kilogram.
6 N:o 40.
Fredagen den 13 Maj.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda.
Ja—68;
Nej—73.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 295, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 91 ja och 134 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 159 ja och 207 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med nejpropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 5, föreslagna
och af båda kamrarna godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren vill, att Bokstafsstämplar
och Boktrycksstilar skola draga en tull af 25 öre per kilogram,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att Bokstafsstämplar och Boktrycksstilar skola vara tullfria.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—105;
Nej—36.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 296, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 94 ja och 127 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 199 ja och 163 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
N:0 40. 6
Fredagen den 13 Maj.
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 6, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen å Böcker:
med inbundet rent eller linieradt papper, skall höjas till 35 öre per
kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullsatsen för Böcker: med inbundet rent eller linieradt
papper, skall bibehållas vid 25 öre per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—100;
Nej—40.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 297, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 90 ja och 131 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 190 ja och 171 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 7, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att för Cement,
kärlens vigt inberäknad, skall bestämmas en tullsats af 60 öre per
100 kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, be
slutit,
att den för ifrågavarande artikel nu gällande tullsats, 40 öre
per 100 kilogram, skall bibehållas oförändrad.
7 NiO 40.
Fredagen den 13 Maj.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—92;
Nej—46.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 298, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 84 ja och 139 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 176 ja och 185 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med nejpropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 8, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tulltaxans bestämmelser
rörande cirklar, passare och cirkelbestick skola lyda
sålunda:
»Cirklar, Passare och Cirkelbestick ..................... 1 kg. 1 kr. 50 öre.
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappersomslag»;
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att åt ifrågavarande .stadgande skall gifvas följande lydelse:
»Cirklar, Passare och Cirkelbestick ............................................. fria.»
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—103;
Nej—34.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 299, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 88 ja och 129 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 191 ja och 163 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
N:o 40.
8
Fredagen den 13 Maj.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 9, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att för Elektricitetsmätare
skall bestämmas en tullsats af 10 procent af värdet,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att artikeln Elektricitetsmätare skall vara tullfri.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—99;
Nej—35.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 300, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 85 ja och 129 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 184 ja och 164 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
åt bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 10, föreslagna
och åt båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å Fyrapparater
och delar deraf, ej specificerade, skall sättas en tull af 10
procent af värdet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.
9 N:0 40.
Fredagen den 13 Maj.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—99;
Nej—38.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 301, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallet med 84 ja och 124 nej samt att båda kamrarncs sammanräknade
röster befunnits utgöra 183 ja och 162 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 11, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Zinkhvitt
skall draga en tull af 5 öre per kilogram, röstar,
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—90;
Nej—41.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n;o 302, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 74 ja och 141 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 164 ja och 182 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med nejpropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
N:0 40. 10
Fredagen den 13 Maj.
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 12, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å Gas- och
vattenmätare skall sättas en tull af 10 procent af värdet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att Gas- och vattenmätare skola vara tullfria.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—91;
Nej—32.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 303, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 84 ja och 129 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 175 ja och 161 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 13, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å patentglas
och glastakpannor samt för fartyg afsedda sidventilglas, med eller
utan ramar, skall, på sätt Kong! Maj:t föreslagit, sättas en tull af
10 öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande artiklar skola utgå ur rubriken 169 och
upptagas under särskild rubrik med bestämmelse om tullfrihet.
11 N:o 40.
Fredagen den 13 Maj.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—90;
Nej-38.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 304, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 82 ja och 124 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 172 ja och 162 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 14, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att åt tulltaxans
bestämmelser rörande oslipade och ofolierade fönster- och spegelglas
skall gifvas följande lydelse:
»Glas:
fönster- och spegel :
oslipade och ofolierade, s. k. glasämnen der -
under inbegripna:
af t. o. m. 1/2 qv.-m. yta ........................ 1 kg. 7 öre
af större dimensioner .............................. 1 kg. 10 öre»
röstar
Ja;
Den, det cj vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande bestämmelser skola lyda sålunda:
i Glas:
fönster- och spegel-:
oslipade och ofolierade, s. k. glasämnen derunder
inbegripna............................................. 1 kg. 7 öre.»
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—94;
Nej—32.
N:0 40. 12
Fredagen den 13 Maj.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 305, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 81 ja och 123 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befnnnits utgöra 175 ja och 155 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 15, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att rubrikerna
173—176 i Kongl. Maj:ts förslag skola antagas oförändrade och alltså
erhålla följande lydelse:
»Glas:
fönster- och spegel-:
ofolierade, mattslipade eller
slipade och polerade:
af t. o. m. x/2 qv.-m. yta ........................ 1
af större dimensioner................................. 1
folierade:
af t. o. m. x/j qv.-m. yta ........................ 1
af större dimensioner................................. 1
röstar
kg. 20 öre
kg. 30 öre
kg. 30 öre
kg. 50 öre;»
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande rubriker skola erhålla denna lydelse:
»Glas:
fönster- och spegel-:
ofolierade, mattslipade eller
slipade och polerade:
af t. o. m. x/2 qv.-m. yta........................ 1 kg. 15 öre
af större dimensioner................................. 1 kg. 25 öre
folierade:
af t. o. m. x/2 qv.-m. yta........................ 1 kg. 25 öre
af större dimensioner................................. 1 kg. 40 öre.»
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—94;
Nej-33.
13 N:0 40.
Fredagen den 13 Maj.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 306, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 80 ja och 120 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 174 ja och 153 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 16, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen för
Glas: andra slag, ej specificerade, karafiner och pressade eller slipade
flaskor derunder inbegripna, skall bestämmas till 60 öre pr kilogram,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullsatsen för ifrågavarande artiklar skall bibehållas vid 35
öre pr kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—92;
Nej—33.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 307, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 78 ja och 134 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 170 ja och 167 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 17, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
N:o 40. 14
fredagen den 13 Maj.
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å Handskar,
alla slag, skall sättas en tull af 6 kronor pr kilogram, röstar
Ju;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullen å ifrågavarande artikel skall utgöra 3 kronor pr
kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—93;
Nej—31.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 308, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 94 ja och 119 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 187 ja och 150 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 18, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen för
Hattar, »andra slag, färdiga eller halffärdiga: af annat ämne, försedda
med foder, svettrem eller band», bestämmes till 75 Öre per stycke
och att tullen å hattar »andra slag, färdiga eller halffärdiga: af annat
ämne, utan något af dessa tillbehör», skall utgöra 50 öre per stycke,
röstar
Ja,
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande bestämmelser i tulltaxan skola erhålla följande
lydelse:
Fredagen den 13 Maj.
16 N:0 40.
»Hattar:
andra slag, färdiga eller halffärdiga:
af anDat ämne:
försedda med foder, svettrem eller band...... 1 st. 60 öre
utan något af dessa tillbehör........................ 1 st. 40 öre.»
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—91;
Nej-35.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 309, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 84 ja och 133 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 175 ja och 168 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 19, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen å sulläder
och bindsulläder skall utgå med 40 öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullsatsen för sulläder och bindsulläder fortfarande skall utgöra
24 öre per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—89;
Nej—39.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 310, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen der
-
N:o 40. 16
Fredagen den 13 Maj.
städes utfallit med 73 ja och 143 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 162 ja och 182 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med nejpropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 20, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen å Hudar
och Skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda: andra slag, skall utgå
med 65 öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullsatsen för Hudar och Skinn, ej hänförliga till pelsverk,
beredda: andra slag, skall bibehållas vid 47 öre per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—87;
Nej-38.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 311, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 81 ja och 136 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 168 ja och 174 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med nejpropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 21, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att för beredda
pelsverk: hopsydda skinn samt delvis arbetade eller fullfärdiga persedlar
med pelsverk till öfvertyg eller foder: andra slag, skall bestämmas
en tullsats af 3 kronor per kilogram, röstar
Ja;
17 N:o 40.
fredagen den 13 Maj.
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullsatsen för beredda pelsverk: hopsydda skinn samt delvis
arbetade eller fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg eller
foder: andra slag, skall bibehållas vid 2 kronor per kilogram.
Efter voteriugssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—89;
Nej—34.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 312, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 97 ja och 122 nej samt att båda kamrarnes såra-,
manräknade röster befunnits utgöra 186 ja och 156 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fatttadt i öfverenstämmelse med japropositionen.
Herr talmannen hemstälde, att fortsättandet af omröstningarne
öfver de i bevillningsutskottets memorial n:o 12 föreslagna voteringspropositioner
måtte uppskjutas till morgondagens sammanträde.
Denna hemställan bifölls.
Upplästes en inkommen skrift, så lydande:
Till Riksdagens Första Kammare!
På grund af bilagda läkareintyg får jag vördsamt anhålla om
fjorton dagars ledighet från riksdagsgöromålen.
Stockholm den 13 maj 1892.
Alfred Piper.
Det åberopade läkarebetyget, som jemväl upplästes, var af följande
lydelse:
Ofverhofstallmästaren herr grefve Alfred Piper, lidande af magkatarr
och bronchitis, är i behof af ledighet från sina åligganden
såsom riksdagsman, hvilket intygas.
Stockholm den 11 maj 1892.
E. G. Johnson,
med. d:r.
Kammaren beviljade grefve Piper den sökta ledigheten.
Första Kammarens Prot. 1S92. N:o 40.
2
N:o 40. 18
Lördagen den 14 Maj.
Justerades ett protokollsutdrag för denna dag.
På framställning af herr talmannen beslöts, att Första Kammarens
tillfälliga utskotts utlåtande n:o 14 skulle på föredragningslistan
till morgondagens sammanträde uppföras sist bland första
gången bordlagda ärenden.
Kammaren åtskildes kl. 3.5 6 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
■*
Lördagen den 14 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Justerades protokollet för den 7 i denna månad.
Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:
n:o 7 b, i anledning af Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln
gjorda framställning angående anslag till »rikets ekonomiska kartverk»;
och
n:o 76, i anledning af väckta motioner om anslag dels till understöd
åt bränntorfs- och torfkolsindustrien inom landet, dels till understöd
åt inhemskt skepps- och maskinbyggeri och dels till understöd
för utbytande inom industrien af ångkraft mot elektriskt öfverförd
drifkraft från vattenfall;
bevillningsutskottets betänkande n:o 14, i anledning af väckt
motion om tillägg till kongl. kungörelsen den 26 augusti 1873 angå
-
Lördagen den 14 Maj. 19
ende kurhusafgiftens upphörande och införande af en allmän sjukvärdsafgift;
samt
lagutskottets utlåtanden:
n:o 52, i anledning af väckt motion om tillägg till 3 § i förordningen
angående fattigvården den 9 juni 1871; och
n:o 53, i anledning af väckt motion om ändrad lagstiftning rörande
oäkta barns arfsrätt.
Upplästes ett inlemnadt läkarebetyg af följande lydelse:
Att ledamoten af Riksdagens Första Kammare ryttmästaren
m. m. herr Magnus Hallenborg är genom sjukdom hindrad tills vidare
att bevista kammarens sammanträden intygas.
Stockholm den 14 Maj 1892.
jR. M. Bruzelius.
Med. Professor.
På hemställan af herr talmannen medgaf kammaren, att efter
den elfte af de gemensamma omröstningar, som denna dag komme
att anställas, xjK timmas afbrott gjordes i förhandlingarna, så att
under tiden samlingsrummet kunde vädras.
Herr talmannen tillkännagaf, att under morgondagen komme att
i kammaren hållas ett sammanträde kl. 3 e. m. uteslutande för bordläggning
af inkommande ärenden.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
åt bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 22, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tul.Isatsen för
Hängslen, äfvensom Bälten, Strumpeband, Klädnings- och Ärmhållare
med flera dylika persedlar eller delar deraf, andra slag, derunder
inbegripna äfven sådana af silke, hvari kautschuk eller likartad! ämne
ingår, skall bestämmas till 1 krona 75 öre per kilogram, röstar
tfa;
Den, det ej vill, röstar
N:o 40.
Nej;
N:0 40. 20
Lördagen den 14 Maj.
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta,
att å ifrågavarande artiklar skall sättas eu tull af 75 öre per
kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—104;
Nej—35.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 314, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 94 ja och 127 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 198 ja och 162 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 23, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att rubrikerna
229 och 230 i Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa skola godkännas
oförändrade, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att tulltaxans bestämmelser rörande ifrågavarande artiklar,
skola lyda sålunda:
»Instrumenter :
kirurgiska, matematiska, fysiska, kemiska och navigations-,
alla slag, ej specificerade; äfvensom mikro
-
skop ........................................................................... fria.
jtiska, ej specificerade; derunder inbegripna
kikare, glasögon och infattade optiska glas;
barometrar och termometrar........................ 1 kg. 1 kr.»
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—102;
Nej—37.
Lördagen den 14 Maj.
21 N:o 40.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 315, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 85 ja och 132 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 187 ja och 169 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 24, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å Lokomotiver
skall sättas en tull af 10 procent af värdet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kiksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att Lokomotiver skola vara tullfria.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—104;
Nej—37.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 316, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 89 ja och 131 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 193 ja och 168 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 25, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att den under
rubriken 239 i Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa upptagna tullsats,
N:0 40.
22 Lördagen den 14 Maj.
15 procent af värdet, skall gälla för »jernvägs- och spårvägsvagnar
äfvensom tendrar», röstar
Ja j
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
besluta, att tullsatsen under ifrågavarande rubrik skall gälla endast
för »jernvägs- och spårvägsvagnar».
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—103;
Nej—38.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 317, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 91 ja och 134 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 194 ja och 172 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 26, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å vederbörligt
ställe i taxan införes en så lydande anmärkning:
»Anm. Till jernvägs- eller spårvägsvagnar hänföras äfven sådana,
i hvilka motor finnes anbragt»;
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att en sådan anmärkning icke skall i taxan inflyta.
23
N:o 40.
Lördagen den 14 Maj.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—103;
Nej—35.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 318, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 88 ja och 133 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 191 ja och 168 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 27, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å Kautschuk
eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller icke, samt Guttaperka:
arbetad, andra slag, ej specificerade, härunder inbegripna skodon och
i trähylsa infattad kautschuk, skall sättas en tull af 1 krona 20 öre
per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att tullen å ifrågavarande artiklar skall utgå med 1 krona
per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—98;
Nej-37.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 319, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 84 ja och 137 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 182 ja och 174 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverenssstämmelse med japropositionen.
N:o 40.
24
Lördagen den 14 Maj.
Anstäldes jemlikt 6f» § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial, n:o 12, punkten 28, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen
för Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade, skall höjas till 15
procent af värdet, löstal
-
ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att tullsatsen för ifrågavarande artikel skall bibehållas vid
5 procent af värdet.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—100;
Nej—36.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 320, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 86 ja och 136 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 186 ja och 172 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial u:o 12, punkten 29, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, bifaller utskottets
förevarande hemställan oförändrad, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinucr Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att sista stycket i taxans bestämmelser, rörande Kläder, ej
Lördagen den 14 Maj.
26 N:0 40.
specificerade: gångkläder och andra klädespersedlar åt'' annat ämne
än linne eller bomull, samt delar af sådana, skall lyda sålunda:
»andra slag; tortullas med 25 procents förhöjning
i tullen å det tyg eller ämne, hvaraf
klädespersedeln hufvudsakligen består.»
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—104;
Nej—36.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 321, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 83 ja och 137 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 187 ja och 173 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 30, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, godkänner de i Kong!.
Maj:ts förslag till tulltaxa rörande artikeln Knifvar upptagna bestämmelser
oförändrade, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
bcslutit, att taxans bestämmelser rörande ifrågavarande artikel skola
lyda sålunda:
»Knifvar:
rak-............................................................... 1 kg. 1 kr.
penn- ............................................................ 1 kg. 2 kr.
Anm. Såsom pennknifvar förtullas äfven
knifvar, hvari jemte pennknifblad äfven
finnas andra knifblad eller redskap.
tälj , sjömans- eller gröfre arbets- ............ 1 kg. 20 öre.
bords- och andra slag, ej specificerade, samt gafflar:
med skaft af silfver, förgyld eller försilfrad
metall, elfenben eller hvalrosständer ... 1 kg. 1 kr. 20 öre,
med skaft af andra ämnen..................... 1 kg. 25 öre.
N:o 40. 26
Lördagen den 14 Maj.
Anm. 1. Äro knifvar eller gafflar helt
och hållet af silfver, nysilfver eller annat
ämne, förtullas de såsom det ämne, arbetad^
hvaraf de bestå.
Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för
askar, fodral, kartor eller pappersomslag.»
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—98;
Nej—36;
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 322, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 86 ja och 134 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 184 ja och 170 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 31, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å Koffertar,
andra slag, skall sättas en tull af 60 öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullsatsen för ifrågavarande artikel skall utgå med 30 öre
per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—96;
Nej—33.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 323, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 91 ja och 132 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 187 ja och 165 nej, hvadan beslut
Lördagen den 14 Maj. 27 N:o 40.
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 32, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att för Krita, malen
eller slammad, kärlens vigt inberäknad, skall bibehållas nu gällande
tullsats, 1 krona pr 100 kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullen å ifrågavarande artikel skall nedsättas till 50 öre
per 100 kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—100;
Nej—31.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 324, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 95 ja och 128 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 195 ja och 159 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 33, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å de under
gruppen Lervaror upptagna artiklarne rör och rördelar skall sättas
en tull af 75 öre per 100 kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
N:0 40.
28
Lördagen den 14 Maj.
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande artiklar skola vara tullfria.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—97;
Nej 35.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 325, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 87 ja och 131 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 184 ja och 166 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 34, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att för Maskiner,
Redskap och Verktyg eller delar deraf, ej specificerade, skall stadgas
en tullsats af 10 procent af värdet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta,
att gällande tullfrihet för ifrågavarande artiklar skall bibehållas.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—100;
Nej—40.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 326, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 84 ja och 139 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 184 ja och 179 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen,
29 N:0 40.
Lördagen den 14 Maj.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 35, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att för tack- och
barlastjern samt skrot skall bestämmas en tullsats af 80 öre per 100
kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande artiklar skola fortfarande vara tullfria.
Efter voteringssedlarn es öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—98;
Nej—38.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 327, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 84 ja och 138 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 182 ja och 176 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 36, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att gällande tullsats
för jern- och stålgöten samt smältstycken, 2 kronor per 100
kilogram, skall bibehållas, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande artiklar skola vara tullfria.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—101;
Nej—32.
N:0 40. 30
Lördagen den 14 Maj.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 328, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
uttallit med 93 ja och 127 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 194 ja och 159 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 37, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att taxans bestämmelser
rörande ifrågavarande artiklar skola lyda sålunda:
»Jern och stål:
rör och rördelar:
gjutna:
af mer än 15 cm. inre diameter ................................. fria,
af 15 cm. inre diameter eller derunder 100 kg. 1 kr. 50 öre»
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att förevarande bestämmelser skola i stället erhålla följande
lydelse:
»Jern och stål:
rör och rördelar:
gjutna................................................................................. fria.»
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—98;
Nej-33.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 329, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 83 ja och 133 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 181 ja och 166 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
31 N:o 40.
Lördagen den 14 Maj.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 38, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att arbeten af
jern- och ståltråd: linor, stängsellinor deri inbegripna, stängselduk och
annan duk, skola beläggas med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf
de äro förfärdigade, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande artiklar skola förtullas med endast 50 procents
förhöjning i den tull, som är bestämd för tråden, hvaraf de äro förfärdigade.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—94;
Nej—32.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 330, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 83 ja och 133 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 177 ja och 165 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 39, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, bifaller hvad Kongl.
Maj:t under rubrikerna 396—399 föreslagit, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej
N o 40. 32
Lördagen den 14 Maj.
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta,
att tullsatsen för artiklarna gjutna halkar, eldstadsroster, hällar,
lod och vigter skall utgöra 1 öre per kilogram;
att tullsatsen för spisar, ugnar, kaminer, kolonner, lyktstolpar,
staket, grafrärdar samt gjutna, icke med emalj eller annan ytbetäckning
försedda grytor, pannor, mortlar, krubbor och afioppstrattar skall
utgöra 2 öre per kilogram;
att tullsatsen å bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, portoch
dörrfyllningar, lyktarmar, press- och strykjern samt gjutna, med
emalj eller annan ytbetäckning försedda grytor, pannor, mortlar,
krubbor och afioppstrattar skall bibehållas vid 8 öre per kilogram;
samt
att jemväl tullsatsen för kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ,
blomsterställniugar, trädgårdsuruor, kaffe- och köttqvarnar, fruktskalnings-
och andra dylika för hushållsbehof afsedda maskiner skall
bibehållas vid 15 öre per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterua hafva utfallit
sålunda:
Ja-92;
Nej—29.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 381, som upplästes och hvaraf iuhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 80 ja och 132 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 172 ja och 161 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositiouen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 40, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen för
kassaskåp och kassakistor skall, på sätt Kougl. Maj:t föreslagit, bestämmas
till 15 procent af värdet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullsatseu för ifrågavarande artiklar skall bibehållas vid 10
procent af värdet.
Lördagen den 14 Maj. 33 N;0 40.
Efter voteringssedlarues öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—91;
Nej—28.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 332, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 81 ja och 122 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 172 ja och 150 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 41, föreslagna
och åt båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att, på sätt
Kongl. Maj:t föreslagit, artikeln sängar icke skall i taxan specificeras,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att näst efter rubriken för kassaskåp och kassakistor skall i
taxan införas en så lydande rubrik:
»Jern och Stål:
sängar............................................................ 100 kr. — 10 kr.»
Etter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—88;
Nej—25.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
»:o 333, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 80 ja och 125 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster betunnits utgöra i68 ja och 150 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Första Kammarens Prof. 1892. N:o 40.
3
N:0 40. 34
Lördagen den 14 Maj.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 42, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, godkänner de i Kougl.
Maj:ls förslag till tulltaxa under rubrikerna 402 och 403 upptagna
bestämmelser rörande eggvapen af jern och stål, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta
att några särskilda bestämmelser rörande vapen af ifrågavarande
slag icke skola i taxan inflyta.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—88;
Nej—27.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 334, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 80 ja och 130 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 168 ja och 157 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositiouen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial u:o 12, punkten 43, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som. i likhet med Första Kammaren, godkänner den af
Kougl. Maj:t föreslagna tullsats för Nattsäckar. Kappsäckar och Hattfodral,
1 krona 20 öre per kilogram, löstalja;
-
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta,
att tullsatsen för ifrågavarande artiklar skall bibehållas vid 50
öre per kilogram.
Lördagen den 14 Maj. 35
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—87;
Nej—22.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 335, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 84 ja och 122 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 171 ja och 144 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattad t i öfverensstämmelse med japropositionen.
På hemställan af herr talmannen beslöt kammaren att till sammanträdet
nästa måndag uppskjuta fortsättandet af omröstningarne
öfver de i bevillningsutskottets memorial n:o 12 föreslagna voteringspropositioner.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:
u:o 45, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Vesterås stad af vissa delar af kronolägenheten Kungsängen
;
n:o 43, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till vissa danaarf;
n:o 47, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af kronomark till Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län;
u:o 48, i anledning af Kongl. Maj.-ts proposition angående öfverlåtande
till Uefle stad af den så kallade Fredriksskansholmen;
n:o 49, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af åtskilliga kronan tillhöriga, till begagnande af artilleribatteriet
i Uernö8and upplåtna byggnader och lägenheter;
n:o 50, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från häradshöfdingebostället 1 mantal Vassmolösa
n:o 5 i Kalmar län;
n:o 51, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upp
låtelse af kronomark till Gellivare kommun i Norrbottens län;
u:o 52, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af vissa kronolägenheter till utvidgning af Uplands regementes
mötesplats;
n:o 53, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter sjömannen Nikolaus
Alfred Österberg;
N:o 40.
N:0 40. 36
Lördagen den 14 Maj.
n:o 54, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afskrifning
åt de å viss jord hvilande grundskatter m. m.;
n:o 55, i anledning af Kongl. Maj.ts proposition angående ändring
i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885;
?:0 i o anledning åt Kongl. Maj:ts proposition angående för
säljning
till Åkers bruksegare af kronolägenheten Djekneängen i
Södermanlands län;
n:o 57, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordafsöndring
från Visingsö ekplantering;
n:o 58, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordafsöndriug
från indragna militiebostället Borstatorp n:o 1 i Kronobergs
län;
n:o 59, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående byte
af mark mellan kronan och Linköpings stad;
n:o 60, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Stockholms stad af viss del af myntverkets tomt n:is 1, 2
och 8 i qvarteret Bryggaren å Kungsholmen; samt
n:o 71, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om anordnande
i Vadstena af en asyl för sinnessjuke.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i riksdagsbeslutet:
n:ö 7, angående med Frankrike afslutad konvention om delvis
förlängning af de den 30 december 1881 afslutade handels- och sjöfartstraktater
mellan de förenade rikena Sverige och Norge samt
Frankrike;
n:o 8, om lag angående ändrad lydelse af 1 kap. 6 § giftermålsbalken;
n:o
9, om lag angående ändrad lydelse af 53 § i stadgan om
skiftesverket i riket den 9 november 1866;
n:o 10, angående ändrad lydelse af 102 och 140 §§ i konkurslagen
den 18 september 1862;
n:o 11, om förklaring af gällande lagbestämmelser rörande
stämning;
n:o 12, om upphäfvande af gällande föreskrifter, att vissa domar
eller utslag skola tvefaldt utskrifvas;
n:o 13, angående formen för vissa vexelmåls behandling;
n:o 14, om ändring i gällande bestämmelser rörande upprättande
åt förslag till klockare- och organisttjenst; samt
n:o 15, angående nedsättning under innevarande år i tullen å
vissa slag åt spanmål m. m.
37 N:0 40.
Söndagen den 15 Maj.
Anmäldes och bordlädes statsutskottets utlåtanden:
n:o 6 b) i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte hufvudtiteln gjorda framställning angående siökrigsskolan;
och J °
n:o 77, i anledning af väckta motioner om pension åt aflidne
kronolänsmannen O. A. Gawells enka och barn.
Justerades tre protokollsutdrag för denna dag.
På framställning af herr talmannen beslöts, att de ärenden, som
denna dag bordlagts första gången, skulle uppföras främst på föredragningslistan
till morgondagens sammanträde.
Kammaren åtskildes kl. 4.13 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Söndagen den 15 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 3 e. m.
Anmäldes och bordlädes:
statsutskottets utlåtande n:o 78, angående beräkningen af statsverkets
ordinarie inkomster; samt
bevillningsutskottets betänkanden och memorial:
n:o 15, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om dels framläggande för Riksdagen af förslag i
fråga om eu frilagersinstitution och dels föranstaltande af utredning
beträffande frågan om inrättande af en svensk frihamn vid Öresund;
N:o 40. 38
Måndagen den 16 Maj.
n:o 16, angående stämpelafgiften;
n:o 17, angående vissa ännu oafgjorda frågor rörande tullbevillningen;
och
n:o 18, i anledning af återremiss af 58 och 122 punkterna i
utskottets betänkande n:o 9, angående tullbevillningen.
På framställning af herr talmannen beslöts, att på föredragningslistan
till morgondagens sammanträde skulle uppföras, näst efter
statsutskottets utlåtande u:o 77, samma utskotts utlåtande n:o 78 samt,
näst efter bevillningsutskottets betänkande n:o 14, sistnämnda utskotts
betänkanden och memorial n:is 15—18.
Kammaren åtskildes kl. 3.05 e. m.
In fidern.
A. von Krusenstjerna.
Måndagen den 16 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Justerades protokollen för den 9 i denna månad.
Herr talmannen hemstälde, att efter den elfte af de gemensamma
omröstningar, som denna dag komme att anställas, måtte, på sätt
under sammanträdet sistlidne lördag skedde, göras en fjerdedels timmes
afbrott i förhandlingarna.
Härtill lemnade kammaren sitt bifall.
39 N:o 40.
Måndagen den 16 Maj.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Reuterswärd
under tio dagar från och med den 20 i denna månad.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 44, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen
för Papp-, Pappers- och Pappersmassearbeten, ej specificerade,
olackerade, skall, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, bestämmes till 50
öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
besluta, att tullsatsen för ifrågavarande artiklar skall bibehållas vid
35 öre per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—96;
Nej-32.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 339, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 92 ja och 126 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 188 ja och 158 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 45, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Papp-, Pappers-
och Pappersmassearbeten, ej specificerade: lackerade, bronserade,
förgylla eller försilfrade, skola draga en tull af 2 kronor per
kilogram, röstar
Ja;
N:0 40. 40
Måndagen den 16 Maj.
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bar Riksdagen, lika med Andra Kammaren, beslutit,
att tu Isatsen för ifrågavarande artiklar skall bibehållas vid 60 öre
per kilogram.
£
„, Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—98;
Nej—32.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
atsandt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
nro 340, som upplästes och hvaraf iuhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 88 ja och 133 nej samt att båda kamrarnes sammaniäknade
röster befunnits utgöra 186 ja och 165 nej, hvadan beslut
i trägen blifvit åt Kiksdagen fattadt i öfverensstämmelse med iapropositionen.
, , A“staldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
åt bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 46, föreslagna
och åt bada kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, godkänner de i Kongl.
Maj:ts förslag till tulltaxa rörande nu ifrågavarande artiklar upptagna
bestämmelser, oförändrade, löstalja;
Den,
det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande bestämmelser skola lyda sålunda:
»Paraplyer och Parasoller:
andra slag......................................................... 1 st. 25 öre
delar deraf:
ställningar, sammansatta, äfvensom käppar,
synbarligen afsedda till paraplyer
eller parasoller....................................... l kg. 35 öre
41 N:0 40.
Måndagen den 16 Maj.
öfvertyg, tillskurna eller sydda; förtullas
lika med det väfnadsslag, hvaraf de
äro gjorda, med tillägg af 20 procent.
fodral:
af tyg, lösa; förtullas lika med väfnaden,
hvaraf de äro gjorda, med tillägg af
20 procent.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—97;
Nej-32;
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 341, som upplästes och hvaraf inbemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 90 ja och 131 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 187 ja och 163 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 47, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å portföljer,
andra slag, skall sättas en tull af 1 kr. 20 öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Andra Kammaren,
bestämt tullsatsen för ifrågavarande artikel till 1 krona per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—94;
Nej—33.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
No 10.
42
Måndagen den 16 Maj.
n:o 342, som upplästes och hvaråt'' inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 97 ja och 120 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 191 ja och 153 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 48, föreslagna
och af båda karararne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill att å Remmar,
läder, hopsydda, hopnitade eller på annat sätt hopfästade, samt
andra, ej specificerade, synbarligen ämnade att begagnas såsom dragremmar
till maskiner, skall sättas en tull af 10 procent af värdet,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—94;
Nej—34.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
alsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 343, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 87 ja och 132 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 181 ja och 166 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 49, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å Russin
skall sättas en tull af 25 öre per kilogram, röstar
Ja;
Måndagen den 16 Maj.
43 N:o 40.
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att tullen å ifrågavarande artikel skall utgå med 15 öre per
kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja-90;
Nej—31.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 344, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 79 ja och 150 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 169 ja och 171 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med nejpropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 50, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å Sadelmakarearbeten,
ej specificerade, med eller utan beslag, skall sättas eu tull
af 1 krona 20 öre per kilogram, röstar
Ja,
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullsatsen för ifrågavarande artikel skall bibehållas vid
50 öre per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—85;
Nej—36.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
N o 40. 44
Måndagen den 16 Maj.
n‘.?jsorn upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 87 ja och 131 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra i72 ja och 167 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
u jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
åt bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 51, föreslagna
och åt båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att för Salpetersy1’?
eller Skedvatten, kärlens vigt inberäknad, skall, på sätt Kongl.
Maj:t föreslagit, stadgas en tull af 2 öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att i stället för rubriken 527 skall i taxan intagas en så
lydande rubrik:
»Salpetersyra eller Skedvatten ................................................ fri.»
Efter voteringssedlarnes öppnande bofunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—93;
Nej—36.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsäudt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 346, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 84 ja och 131 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade^
röster befunnits utgöra 177 ja och 167 nej, hvadan beslut
i fragan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 52, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att bestämmelserna
rörande Saxar, andra slag, i taxan skola erhålla följande, af Kongl.
Maj:t föreslagna lydelse:
Måndagen den 16 Maj.
46 N:0 40.
»Saxar:
andra slag:
opolerade:
af mer än 15 cm. längd .............................. 1 kg. 50 öre,
af 15 cm. längd ock derunder ..................... 1 kg. 1 kr.
polerade:
af mer än 15 cm. längd................................. 1 kg. 2 kr.
af 15 cm. längd och derunder ..................... 1 kg. 4 kr.
Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor och
pappersomslag.»;
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att åt taxans bestämmelser rörande ifrågavarande artikel skall
gifvas följande lydelse:
»Saxar:
andra slag:
opolerade ............................................................ 1 kg. 25 öre,
polerade............................................................... 1 kg. 60 öre.
Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor och
pappersomslag.»
-Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda :
Ja—97;
Nej—32.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 347, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 83 ja och 135 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 180 ja och 167 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
åt bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 53, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen för
Skodon, ej specificerade: af annan väfnad än hel- eller halfsiden, med
N:o 40. 46 Måndagen den 16 Maj.
eller utan lädersulor, skall bestämmas till 1 krona 50 öre per kilogram,
röstar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullsatsen för ifrågavarande artikel skall utgöra 80 öre per
kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—93;
Nej—37.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 348, som upplästes och hvaraf iuhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 84 ja och 132 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 177 ja och 169 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af lliksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 54, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å Skodon, ej
specificerade, andra slag, skall sättas eu tull af 2 kronor per kilogram,
löstal
-
ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, bestämt
tullsatsen för ifrågavarande artikel till 1 krona per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—92;
Nej—36.
47 N:0 40.
M&ndagen den 16 Maj.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 349, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 79 ja och 139 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 171 ja och 175 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit åt Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med nejpropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 55, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å Skyfflar,
Spadar, Grepar och Högafflar af jern eller stål, med eller utan skaft,
skall sättas en tull af 10 procent af värdet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vmuer Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, ati ifrågavarande artiklar fortfarande skola vara tullfria.
k fler voteringssedlarnes öppnande befuunos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—89;
Nej—25.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 350, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 80 ja och 125 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 169 ja och 150 nej, hvadau beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 56, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att gällande tullsats
för Sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör, 10 procent
af värdet, skull bibehållas oförändrad, röstar
Ja;
N:0 40.
48
M&ndsgen den 16 Maj.
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja-92;
Nej—23.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 351, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 83 ja och 125 nej samt att båda kamrarnes samt
manräknade röster befunnits utgöra 175 ja och 148 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 57,
föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att på sätt
Kongl. Maj:t föreslagit, för Svafvelsyra, kärlens vigt inberäknad,
skall stadgas en tullsats af 0,5 öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att rubriken rörande ifrågavarande artikel skall i taxan erhålla
följande lydelse:
»Svafvelsyra........................................................................... fri.»
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—92;
Nej—23.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
Måndagen den 16 Maj.
49 N o 40.
n:o 352, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 82 ja och 129 nej samt att häda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 174 ja och 152 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 58,
föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å Symaskiner
och Stickmaskiner eller delar deraf, ej specificerade, skall sättas en
tull af 10 procent af värdet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande artiklar skola vara tullfria.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—91;
Nej—28.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag
n:o 353, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 78 ja och 133 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 169 ja och 161 nej, hvadan
beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 59,
föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att för Sågar,
Sågblad och Sågbladsämnen (otandade sågblad) skall bestämmas en
tullsats af 10 procent af värdet, löstalja;
Första
Kammarens Prot. 1892. N:o 40.
4
N:0 40. 60
Måndagen den 16 Maj.
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande artiklar skola vara tullfria.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—90;
Nej—26.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag
n:o 354, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 87 ja och 128 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 177 ja och 154 nej, hvadan leslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 60,
föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Vitriol, alla
slag, skall draga en tull af 10 procent af värdet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—93;
Nej-28.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag
n:o 355, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 79 ja och 130 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 172 ja och 158 nej; hvadan
Måndagen den 16 Maj. 61 N:0 40.
beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 61, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å artikeln
ändlös maskinfilt af ylle, för fabriksbehof, skall, på sätt Kongl. Maj:t
föreslagit, sättas en tull af 25 öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösternaj hafva utfallit
sålunda:
Ja—88;
Nej—29.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag
n:o 356, som upplästes och hvaraf inkemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 81 ja och 129 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 169 ja och 158 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit åt Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 62, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, godkänner hvad Kongl.
Maj:t under rubrikerna 671, 672 och 673 föreslagit, röstar
Ja;
Nej;
Den, det ej vill, röstar
N:0 40.
62
Måndagen den 16 Maj.
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit:
att tullsatsen för de under rubriken 671 upptagna artiklar skall
utgöra 20 öre per kilogram;
att tullsatsen för de under rubriken 672 upptagna artiklar skall
bibehållas vid 35 öre per kilogram; samt
att tullsatsen för de under rubriken 673 upptagna artiklar skall
bibehållas vid 90 öre per kilogram.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—89;
Nej—25.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag
n:o 357, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 80 ja och 127 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 169 ja och 152 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 63, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å ändlös
maskinfilt af bomull, för fabriksbehof, skall, på sätt Kong!. Maj:t
föreslagit, sättas eu tull af 20 öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—84;
Nej—26.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag
63 N:o 40.
Måndagen den 16 Maj.
n:o 358, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 84 ja och 122 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 168 ja och 148 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 64, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Ångmaskiner,
ej specificerade, och Ångpannor skola draga en tull af 10 procent af
värdet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande artiklar skola vara tullfria.
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—88;
Nej-27.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag
n:o 359, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 85 ja och 128 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 173 ja och 155 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 12, punkten 65, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, godkänner den för
ifrågavarande § af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse, röstar
Ja;
N:o 40. 64
Måndagen den 16 Maj.
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
oatt ifrågavarande § skall lyda sålunda:
»A inkommande varor, som enligt taxan förtullas med vissa procent
af värdet, bör godsegaren uppgifva inköpspriset med tillägg af
assurans, frakt och annan derå använd kostnad, intill dess de till
lossningsorten anländt. Godsegarens uppgift skall, så vidt ske kan,
styrkas af faktura och konossement. Företes icke dessa handlingar,
vare tullkammaren pligtig, likasom den i allt fall är berättigad, att
genom tillkallade två sakkunniga personer låta besigtiga varan och
ä angifningsiulagan anteckna antingen deras godkännande af det
uppgifva värdet eller den tillökning deri, som de anse skäligen böra
göras. Vill godsegaren icke verkställa förtullning efter det af besigtningsmännen
varan åsätta värde, skall skriftligt bevis derom å
angifningsinlagan tecknas och varan derefter, så fort sig göra låter
samt sist inom en månad från angifningen, genom tullkammaren &
offentlig auktion försäljas. Sedan tullafgiften, beräknad efter försäljningsbeloppet,
derest detta öfvers tiger godsegarens värdeuppgift, men
alltid minst efter denna senare, blifvit jemte auktionsomkostnaderna
afdragen, skall behållna auktionssumman godsegaren tillställas.
Med brukade flyttsaker och resande tillhöriga effekter, som icke
utgöra handelsgods, förfares enligt hvad derom särskildt är eller
varder stadgadt.»
Efter voteringssedlarnes öppnande befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
Ja—83;
Nej-21.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
u:o 360, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 81 ja och 130 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 164 ja och 151 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit åt Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.
Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:
u:o 79, i anledning af dels kamrarnes beslut i afseende å punkterna
10 mom. a) och c), 13 mom. a), 14, 20 mom. b) och d) och
61 af statsutskottets utlåtande n:o 9, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel, dels och en af Kongl. Maj:t
särskildt aflåten proposition, angående anslag å extra stat för allmänna
läroverken och pedagogierna; samt
66 N:0 40.
Mindagen den 16 Maj.
n:o 80, i anledning af väckt förslag om vidtagande af åtgärder
för att förslagsanslagen må i riksstaten upptagas med belopp, motsvarande
de verkliga utgifterna; samt
bevillningsutskottets betänkanden:
n:o 21, angående hvitbetssockertillverkuingsafgiften; och
n:o 22, angående beräkning af vissa beviilningar för år 1893;
äfvensom
Första Kammarens tillfälliga utskotts utlåtanden:
n:o 15, angående skrifvelse till Konungen om tillsättande af en
komité för utarbetande af förslag till fullständigt ordnande af landtoch
sjöförsvaret; samt
n:o 16, angående tillsättande af en komité för utredning af frågan,
inom hvilken tid tillväxt i statsverkets af nya eller ökade skatter
oberoende tillgångar kan medgifva grundskatternas afskrifning.
Vid föredragning af statsutskottets den 14 i denna månad bordlagda
utlåtande n:o 6 b, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte hufvudtiteln gjorda framställning angående
sjökrigsskolan, biföll kammaren hvad utskottet i detta utlåtande
hemstält
Föredrogs statsutskottets den 14 innevarande månad bordlagda
utlåtande n:o 7 b, i anledning af Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln
gjorda framställning angående anslag till »rikets ekonomiska
kartverk.»
Herr Helander: Jag hade ej trott att detta ärende skulle förekomma
i dag, och derför är jag ej så beredd, som jag önskade vara.
Under det senaste årtiondet har Kongl. Maj:t årligen begärt,
statsutskottet tillstyrkt och Riksdagen tillåtit, att de s. k. besparingarne
på det ekonomiska kartverket skulle få användas till bestridande af
utgifter för det topografiska kartverket. Visst är, att dylika besparingar
i detta ords vanliga och rätta bemärkelse aldrig hafva
funnits, icke finnas och sannolikt aldrig komma att finnas vid ett
kartverk, som ännu blott sträckt sig öfver en mindre del af riket.
Men misströstande att vinna ändring i förhållandet, har jag under
flera år såväl i medkammaren som i denna kammare inskränkt
mig till att med angifvande i korthet af skälen, till protokollet
yttra, att jag ej biträdde de fattade besluten. Jag antog nemligen,
att det skulle gå för sig att få förhållandet ändradt, utan att man
skulle behöfva vidare tala om saken. När detta emellertid ännu efter
så pass många år ej skett, skall jag nu framställa ett yrkande och
motivera det så godt jag kan.
Egentligen skulle jag hafva behöft börja långt tillbaka i tiden
för att visa rätta förhållandet, men jag måste ju nu lätta mig kort.
Anslag för
ekonomiska
kartverket.
N o 40. 66
Måudagen den 16 Maj.
Anslag för Jag skall derför blott erinra om, att den af Kongl. Maj:t tillsatta s. k.
kartverket kartverkskomitén, af hvilken jag blef ledamot, på sin tid bland annat
i framhållit, att de ekonomiska kartverken vore af en mycket angelägen
or 9,) beskaffenhet och borde på allt sätt fortskyndas. Det var derför öfverraskande,
att första påföljden af komitébetänkandet blef, att Kongl.
Maj:t föreslog 1880 års riksdag att helt och hållet indraga allmänna
ekonomiska kartverket. Detta ville emellertid Riksdagen ej gå in
på, utan anhöll hos Kongl. Maj:t om anställande af »försök» enligt
de grunder, som komitén hade föreslagit. Sådana försök anstäldes
under under ett par års tid och kostade icke obetydligt. Kostnaden
skulle utgå af anslagen till kartverken, men togs i verkligheten ensamt
åt det allmänna ekonomiska kartverkets anslag. Sedermera, när
efter de två åren, arbetena slutat, begärdes af Kongl. Maj:t tillåtelse
att få fortsätta med att taga, såsom man kallade det, besparingar pa
det allmänna ekonomiska kartverket för att användas för det topografiska.
Anledningen dertill -var tydligen den, att man benämnde
hvad man sålunda tog från det ekonomiska kartverket såsom en behållning,
hvilket det i sjelfva verket icke var. .Sedermera fortsattes
vid 1883, 1884 och 1885 års riksdagar och begärdes på samma sätt
att fä använda dessa s. k besparingar eller behållningar, och hvarje
år var Riksdagen lika villig att lemna sitt bifall. Detta gjorde, att
man gick än längre och begärde slutligen att också få använda behållningen
på det ekonomiskt geografiska kartverket i Norrbottens
län. Dessa s. k. behållningar hafva icke varit obetydliga. År 1883
togos ej mindre än 23,300 kronor eller mer än hälften af hela
extra anslaget till allmänna ekonomiska kartverket, hvilket utgjorde
45,000 kr. Följande år tog man 22,100 kr. o. s. v. allt intill
närvarande tid, ehuru visserligen beloppen de senaste åren varit
mindre. Kartverkets chef uppgifver, att det som tagits från det ena
kartverket till det andra uppgått i medeltal till 15,000 kr. per år.
Det är antagligen den origtiga benämningen, som vilseledt Riksdagen,
då den lernnat tillåtelse till förfarandet. Och är jag öfvertygad om
att, i händelse man rätt insett verkliga förhållandet, hade det ej fått
fortfara på detta sätt. Om tillkomsten af de här behållningarne lemnas
upplysning åt några rader i följande utdrag af kartchefens underdåniga
framställning, intagen i Kongl. Maj:ts proposition n:o 1 till
1890 års Riksdag:----»Att ganska betydliga besparingar å de
ekonomiska kartverken under de senare åren med i medeltal omkring
15,OCX) kr. årligen blifvit beredda»---»Dylika besparingar kunde
icke för närmaste åren beredas å Norrbottens kartverk, och icke
heller i samma utsträckning göras å allmänna ekonomiska kartverket
utan att allt för mycket minska det allmänna ekonomiska kartverkets
arbetsprodukt. De uppkomna behållningarne hade förnämligast haft
sin grund deri att personal sä småningom afgått vid detta kartverk
utan att med nya krafter ersättas. Nu vore den tidpunkt kommen,
då det visade sig nödvändigt att med yngre krafter öka det ekonomiska
kartverkets personal, för sä vidt detsamma skulle kunna
uppfylla sitt dubbla ändamål att motsvara så väl allmänhetens som
administrationens kraf på ekonomiska kartor öfver landets mera
odlade och befolkade trakter samt att förse det topografiska kart
-
Måndagen den 16 Maj.
6? N:0 40,
verket med erforderliga stomkartor; och i samma mån personalen
kompletterades, måste det till detta kartverk anvisade anslag odeladt
tagas i anspråk för sitt ursprungliga ändamål.»
Oaktadt denna kartchefens upprigtiga förklaring, för hvilken jag
håller honom räkning, har det allt fortfarande kunnat ifrågakomma
att begära få använda dessa tvifvelaktiga behållningar.
Under 1880-talet o utgjorde anslaget till topografiska kartverket
60,000 kr. årligen. År 1890 begärde kartchefen att det skulle höjas
till 90,000 kr., men detta belopp blef dock icke i sin helhet beviljadt,
utan endast 75,000 kr., hvarigenom likväl erhölls 15,000 kr. mera än
förut eller just samma belopp, som kartverkschefen sjelf medgifvit
årligen tagits från ekonomiska kartverken. Jag har vid flerfaldiga
tillfällen visat mitt intresse för ej blott det ekonomiska utan äfven
för de öfriga kartverken, och jag skall visa det allt fortfarande, om
jag kommer att vidare vara representant i riksdagen, ty jag är öfvertygad
om kartverkens stora nytta för landet. Men det kan väl hända
att icke alla tänka på samma sätt. Somliga sätta topografiska kartverket
i främsta rummet; andra göra så med det ekonomiska kartverket;
dessa senares antal har på senare tiden ökats allt mer och
mer, och många af dem, jag känner det specielt, kunna ej rätt med
det sätt, man begagnat att under många år taga från det ekonomiska
kartverket hvad det så väl sjelf! behöfver, och är det icke osannolikt att
förhållandet inverkat på voteringarna om anslag till det topografiska
kartverket. Det vore särdeles illa, om det fortfarande skall gå på samma
sätt som nu. Finner kammaren att icke något afseende kan fästas vid
hvad jag här sagt skall detta likväl icke afhålla mig från att yrka
bifall till behöfliga anslag äfven till topografiska kartverket så långt
möjligt är. På grund af livad jag nu har sagt anhåller jag
att utskottets förslag måtte bifallas, dock med uteslutande af de sista
raderna, som komma närmast efter »eller tillsamman 76,000 kr.»
Orden »äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållningen å
båda anslagen må användas äfven till bestridande af utgifter för det
topografiska kartverket» skulle i sådan händelse utgå.
Herr Boström, Filip: Den föregående talaren har rigtigt uppgifva,
att Kongl. Maj:t under de senaste 10 åren begärt och Riksdagen
beviljat detta anslag till ekonomiska kartverket, under medgifvande
att möjligen uppstående besparingar skulle få användas för
det topografiska kartverket. Så har äfven i år varit förhållandet.
Kongl. Maj:t har gjort samma framställning som föregående år. Kongl.
Maj:t säger i statsverkspropositionen, att om det af chefen för landtförsvarsdepartementet
begärda anslag af 90,000 kr. till det topografiska
kartverket skulle utgå, skulle eu sådan öfverflyttning dock icke
behöfva komma till stånd. Nu har, såsom kammaren minnes, Riksdagen
nedprutat detta från 90,000 till 75,000 kr. Vid sådant förhållande
föreställer jag mig, att det ej vore klokt att nu taga bort
detta medgifvande, som Kongl. Maj:t ansett erforderligt, och jag tilllåter
mig derför att yrka bifall till statsutskottets förslag, hvilket
nyss blifvit af Andra Kammaren utan ändring bifallet.
Forsta Kammarens Prof. 1892. N:o 40. 5
Anslag för
ekonomiska
kartverket.
(Fort*.)
N:o 40.
58
Måndagen den 16 Maj.
Anslag för
ekonomiska
kartverket.
(FortB.)
Herr statsrådet Groll: Jag skulle måhända ej behöfva tillägga
något utöfver hvad den siste ärade talaren yttrat,'' men vill dock
säga några tå ord.
Förhållandet är, att dessa kartarbeten, så väl de topografiska som
de ekonomiska, för att kunna på ett sparsamt sätt utföras böra ställas
i ett visst förhållande till hvarandra, så att arbetena på båda karteverken
gå hand i hand. Det kan hända, att om det drifves för
mycket på det ena eller andra kartverket, blifva omkostnaderna
större. Derför är det svårt att alldeles bestämdt beräkna huru stort
belopp som för hvarje särskildt år kan erfordras. Det kan inträffa
att man ena året får drifva mera på det topografiska, ett annat år
mera på det ekonomiska kartverket. Med anledning deraf och för
att således befrämja en ekonomisk fördel, tror jag att det är lämpligast,
om Kongl. Maj:t har fria händer att röra sig med de medel,
som här äro i fråga. Jag får derför hemställa, att kammaren måtte
bifalla Kongl. Maj:ts proposition.
Herr Helander: Det är verkligen icke händelsen att man använder
besparingarna ömsevis från det ena till det andra kartverket,
tv de hafva hittills aldrig tagits till det ekonomiska från det topografiska
kartverket. I de senare åren har iakttagits i statsverkspropositionen
ett försvar för »behållningarnas» användande, som jag
nu erinrar mig och ej vill undanhålla, bestående deruti, att det topografiska
kartverket, som har att utföra de s. k. geodetiska mätningarne,
eller det för kartornas sammansättning grundläggande
arbetet, hvilket utföres under ledning af den vid generalstaben anstälda
prefessorn, i anseende till den större skala som användes för
den ekonomiska stomkartan, nödgas för denna anskaffa flera triangelpunkter,
än som för den topografiska kartan, hvilken utföres i mindre
skala, äro behöfliga. Men detta tillökade antal triangelpunkter kunde
det ekonomiska kartverket mycket väl sjelft skaffa sig, om det blott
så finge. I allt fall äro anslagen bestämda med hänseende till de
göromål, som tillhöra de särskilda kartverken, och hvad det topografiska
kartverket genom sin personal i atseende å trianguleringen
verkställer till förmån för det ekonomiska kartverket, det återgäldar
detta senare kartverk i betydlig mån till det topografiska derigenom,
att den stomkarta, som det ekonomiska kartverket upprättar öfverlemnas
till det topografiska kartverket att begagnas såsom underlag
för dess arbeten, och hvarigenom de topografiska kartorna i senare
tid vunnit en inre säkerhet, som de förut ej egt. Detta är ett förhållande,
som det topografiska kartverkets personal sjelf inser och
erkänner.
Efter härmed slutad öfverläggning yttrade herr talmannen, att i
afseende på nu förevarande utlåtande yrkats dels bifall till hvad
utskottet hemstält, dels ock, af herr Helander, bifall till utskottets
hemställan med den ändring, att derifrån uteslötes slutmeningen:
»äfvensom —---det topografiska kartverket.»
Måndagen den 16 Maj. 69
Sedermera gjordes propositioner jemlikt dessa yrkanden, och förklarades
propositionen på bifall till utskottets hemställan vara med
öfvervägande ja besvarad.
Vid föredragning af statsutskottets den 14 i denna månad bordlagda
utlåtande n:o 76, i anledning af väckta motioner om anslag
dels till understöd åt bränntorf^- och torfkolsindustrien inom landet,
dels till understöd åt inhemskt skepps- och maskinbyggeri och dels
till understöd för utbytande inom industrien af ångkraft med elektriskt
öfverförd drifkraft från vattenfall, biföll kammaren hvad utskottet i detta
utlåtande hemställt.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
följande, förut en gång bordlagda ärenden, nemligen: statsutskottets
utlåtanden n:is 77 och 78, bevillningsutskottets betänkande^ nås
14—18, lagutskottets utlåtanden nås 52 och 53, statsutskottets utlåtande
n:o 75, bevillningsutskottets memorial n:o 13, sammansatta bankooch
lagutskottets utlåtanden nås 1 och 2 samt Första Kammarens
tillfälliga utskotts utlåtanden nås 13 och 14.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse till Konungen:
n:o 41, i anledning af Riksdagens år 1891 församlade revisorers
berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1890;
n:o 62, angående regleringen af" utgifterna under riksstatens
första bufvudtitel;
n:o 63, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
andra1 hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;
samt
n o 64, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Ledighet från riksdagsgöiomålen beviljades herr Billing under
en vecka från den 17 innevarande maj.
N:0 40.
N:0 40. 60
Måndagen den 16 Maj.
Justerades två protokollsutdrag för denna dag.
Herr vice talmannen erhöll på begäran ordet och anförde: Jagfår
föreslå, att föredragningslistan för nästa plenum måtte så affattasr
att först uppföras de i dag första gången bordlagda ärenden, sedan
bevillningsutskottets utlåtande mo 17, derefter statsutskottets utlåtanden
n:is 77, 78, 75 och 74, derpå bevillningsutskottets utlåtanden nås 14, 15,
16, 18 och 13, lagutskottets utlåtande n:o 51 och återstående betänkanden
i den ordning, hvaruti de på dagens föredragningslista förekomma.
Denna hemställan bifölls.
Kammaren åtskildes kl. 4.2 6 e. m.
In fidem
A. ven Krusenstjerna.
Stockholm, Associatlone-Boktryckeriet, 1892.