RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1892:16)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1892. Första Kammaren. N:o 16.

Fredagen den 18 mars.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. in.

Justerades protokollet för den 11 i denna månad.

Upplästes följande till herr,talmannen inkomna skrifvelse:

Till herr talmannen i Riksdagens Första Kammare.

Då min hustru är lifsfarligt sjuk i lunginflammation, är jag tills
vidare hindrad att infinna mig vid kammarens plena; hvilket jag
härmed får vördsamt anmäla.

Stockholm den 18 mars 1892.

O. Lagerbjelke.

Upplästes två till kammaren inkomna protokoll af följande
lydelse:

1892 den 17 mars sammanträdde kamrarnes valmän för att,
jemlikt 71 och 73 §§ riksdagsordningen, utse Riksdagens fullmägtige
i riksbanken jemte suppleanter för dem; och befunnos efter val -

förrättningens slut hafva blifvit utsedde till

ordförande:

herr Pehr Jakob von Ehrenheim, f. d. statsråd......... med 48 röster;

öfrige fullmägtige:

herr Johan Wolter Arnberg, filosofie doktor............... med 48 röster,

Första Kammarens Prat. 1H92. N:o 16. 1

N:o 16.

Fredagen den 18 Mars.

friherre Alfred Henrilc Eduard Fock, ledamot af riksdagens
Andra Kammare.................................... med 48 röster,

herr Erling Ribbing, kabinettskammarherre ............... »48 »

» Fredrik Richter, ombudsman och sekreterare i

jernkontoret ......................................................... »48 »

» Henrik Ragnar Törnebladh, ledamot af Riksdagens

Första Kammare ................................................ » 48 »

» Fiss Olof Larsson, ledamot af Riksdagens Första

Kammare ........................................................... » 24 »

efter lottning med herr Olof Jonsson i Hot'', ledamot
af Riksdagens Andra Kammare, som jemväl erhållit
24 röster;

suppleanter:

herr Magnus Julius Neijber, f. d. stadsmäklare......... med 48 röster,

» Carl Claes Abraham Gother Westman, kamrerare » 47 »

» Christian Axel Weinberg, vice häradshöfding ... » 4G » .

C. E. Casparsson. Harald Ericsson

Anders Persson. Arvid Gumcelius.

År 1892 den 17 mars sammanträdde kamrarnes valmän för att,
jemlikt 71 och 73 §§ riksdagsordningen, utse Riksdagens fullmägtige
i riksgäldskontoret jemte suppleanter för dem; och befunnos efter
valförrättningens slut hafva blifvit utsedde till

ordförande:

herr Frans Albert Anderson, generaldirektör, ledamot

af Riksdagens Första Kammare........................ med 48 röster;

öfrige fullmägtige:

herr Otto Magnus Höglund, grosshandlare.................. med 48 röster,

» Johan Johansson i Noraskog, ledamot af Riksdagens
Andra Kammare ................................... » 48 »

friherre Johan Nordenfalk, godsegare ........................ » 48 »

herr Per Samzelius, ledamot af Riksdagens Första

Kammare ............................................................ »48 »

» Edvard Sederholm, ledamot af Riksdagens Första

Kammare ............................................................ » 48 »

» Claes Richard Wersäll, kapten vid kong!. Svea

artilleriregemente................................................ »48 » ;

suppleanter:

herr Erik Wilhelm Lilliesköld, kamrerare.................. med 48 röster,

» C. J. August Wall, vice häradshöfding ............ »47 »

Fredagen den 18 Mars.

3 N:o 16,

herr Nils Olsson i Ättersta, ledamot åt'' Riksdagens
Andra Kammare ................................................

med 46 röster.

C. E. Casparsson.
Anders Persson.

Harald Erissson.
Arvid Gnmcelius -

Dessa protokoll lades till handlingarna; och skulle Riksdagens
kanslideputerade genom utdrag af protokollet underrättas om deras
innehåll med anmodan att låta uppsätta och till kamrarnc ingifva
förslag dels till förordnanden för de valde, dels till skrivelser till
Konungen med anmälan om de förrättade valen, dels ock till den
paragraf, som derom borde i riksdagsbeslutet intagas.

Anmäldes och bordlädes statsutskottets utlåtanden:

n:o 34, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af kronomark till Gellivare kommun i Norrbottens län;

n:o 35, i anledning af Kongl. Maj.ts proposition angående upplåtelse
af vissa kronolägenheter till utvidgning af Uplands regementes
mötesplats; och

n:o 36, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter sjömannen Nikolaus
Alfred Österberg.

Vid föredragning af ett från Andra Kammaren ankommet protokollsutdrag,
n:o 137, med delgifning af nämnda kammares beslut
öfver dess tillfälliga utskotts utlåtande n:o 10, i anledning af väckt
motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande
af förslag till definitiv förordning angående statens upphandlingsoch
entreprenadväsende, beslöt Första Kammaren hänvisa detta
ärende till sitt tillfälliga utskott n:o 2.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 16 föreslagna och af båda kamrarne
godkända voteringsproposition:

Den, som vill, att Riksdagen godkänner det i statsrådsprokollet
öfver justitiedeparternentsärenden den 13 januari innevarande år intagna
förslag till aflöningsstat för tjenstemännen vid tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö äfvensom de vilkor, som blifvit föreslagna för
åtnjutande af deri upptagna löneförmåner; samt att, bestämda anslaget
till fångars vård och underhåll skall ökas med sammanlagda beloppet

N:o 16. 4 Fredagen den 18 Mars.

af de i förenämnda aflöningsstat upptagna löner och arfvoden, 8,800
kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen dels godkänt följande aflöningsstat
för tjenstemännen vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö:

1 direktör..............	Lön.	Arf- vode.	Skrif- vare- arfvode.	Summa.	Ålderstillägg.
Efter 5 år.	Efter 10 år.
3.000 1,500 2.000		500 300	3,500 1,800 1,200 2,000	500 300	500 200
1 kamrerare.....................	1,200
1 predikant
1 bevakningsbefälhafvare		300	200
Summa kronor			—	8,500

dels ock förklarat, att för löneförmånernas åtnjutande skola
gälla enahanda vilkor, som föreskrifvits för innehafvare af lön å den
af Riksdagen redan antagna aflöningsstaten för en del tjensteman
vid fångvårdsanstalterna och finnas omförmälda senast i statsutskottets
utlåtande n:o 16, punkt 7 a), vid 1876 års riksdag, samt beslutit,
att bestämda anslaget till fångars vård och underhåll skall ökas
med sammanlagda beloppet af de i förenämnda aflöningsstat upptagna
löner och arfvoden, 8,500 kronor.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—112;

Nej—31.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 140, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 73 ja och 152 nej samt att båda kamrarnes
sammanräknade röster befunnits utgöra 185 ja och 183 nej, hvadan
beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 17 föreslagna och af båda kamrarne
godkända voteringsproposition:

Fredagen den 18 Mars.

N:o 16

Den, som vill, att, i enlighet med utskottets hemställan, Riksdagen,
med afslag å herr Erikssons motion i denna del, bifaller
hvad Kongl. Maj:t i fråga om regleringen af de ordinarie utgifterna
under tredje hufvudtiteln föreslagit, löstalja; -

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, med anledning af herr Erikssons
motion i denna del, bifallit hvad Kongl. Maj:t i fråga om regleringen
af de ordinarie utgifterna under tredje hufvudtiteln föreslagit, med
den inskränkning, att det under anslagstiteln »ministerstaten» uppförda
belopp, 337,941 kronor, nedsatts med 40,000 kronor, eller till
297,941 kronor, och att således liufvudtitelns slutsumma minskats
från 606,750 kronor till 566,750 kronor.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—122;

Nej-22.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 141, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 101 ja och 125 nej samt att båda kamrarnes
sammanräknade röster befunnits utgöra 223 ja och 147 nej, hvadan
beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionen.

Anstäldcs jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial u:o 28, punkten 2, föreslagna och af
båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som vill, att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,
men med afslag å en i ämnet väckt motion, till understöd
åt svenska mosskulturföreuingen på extra stat för år 1893 anvisar ett
anslag af 10,000 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

N:o 16.

Fredagen den 18 Mars.

Vinner Nej, har Riksdagen bifallit motionen utan förändring och
följaktligen till understöd åt svenska mosskulturföreniugen på extra
stat för år 1893 anvisat ett anslag af 15,C00 kronor.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—65;

Nej-75.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 142, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 158 ja och 67 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 223 ja och 142 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 29 föreslagna och af båda kamrarne
godkända voteringsproposition:

Den, som vill, att den väckta motionen, om att till länsmannen
i Neder-Kalix distrikt C. G. Svenonius bevilja såsom vederlag för den
honom frångångna åklagareandel — utgörande enligt Neder-Kalix
häradsrätts utslag den 7 maj 1890 i mål emellan honom och Edmund
Giles Loder 220,844 kronor 70 öre — ett belopp af 22,100 kronor,
icke må af Riksdagen bifallas, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har till länsmannen Svenonius såsom vederlag i ifrågakomna
hänseende beviljats ett belopp af 10,000 kronor.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—109;

Nej—32

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 143, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 113 ja och 112 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 222 ja och 144 nej, hvadan beslut

Fredagen den 18 Mars.

7 N:o 16.

i frågan blifvit åt’ Riksdagen fattadt i öfverensstänjinelse med ja propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 30 föreslagna och af båda kamrarne
godkända voteringsproposition:

Den, som vill, att den väckta motionen, om att till länsmannen
N. M. H. Sunding i Alsen bevilja såsom vederlag och uppmuntran
för de honom frångångna åklagareandelar — utgörande enligt Otierdals
häradsrätts utslag den 10 oktober 1890 i mål emellan honom och
storbritanniske undersåten Lewis Miller 37,621 kronor 33 öre — ett
belopp af 5,000 kronor, icke må af Riksdagen bifallas, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har till länsmannen Sunding såsom vederlag i förevarande
hänseende beviljats ett belopp af 2,000 kronor.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—115;

Nej—23.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsäudt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
u:o 144, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 125 ja och 78 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 240 ja och 101 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 31 föreslagna och af båda kamrarne
godkända voteringsproposition:

Den, som vill, att Riksdagen till Kongl. Maj:ts förfogande ställer
ett belopp af 2,800,000 kronor, att i mån åt behof lyftas i riksgäldskontoret,
för att användas till kompletteringsarbcten å Luleå—Gellivara-banan
och till inköp af rullande materiel för densamma, äfvensom
till ersättande af de för banan under år 1891 häfda utgifter, röstar

Ja;

N:o 16.

Fredagen den 18 Mars.

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts förfogande stält ett
belopp af 1,200,000 kronor, att i män af behof lyftas i riksgäldskontor,
för att användas till kompletteringsarbeten å Luleå—Gellivarabanan
och till inköp af rullande materiel för densamma äfvensom till
ersättande af de för banan under år 1891 häfda utgifter.»

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—80;

Nej—64.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 145, som upplästes och hvaraf iuhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 106 ja och 118 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 186 ja och 182 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten 1, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den som, i likhet med Första Kammaren, vill att Kongl. Maj:ts
till Riksdagen aflåtna proposition n:o 8 må på det sätt bifallas:

att den enligt tulltaxan af den 16 oktober 1891 bestämda tullsats
för spanmål, omalen, råg och hvete, må för tiden till innevarande års
slut nedsättas till 1 krona 50 öre per 100 kilogram;

att den enligt samma tulltaxa för spanmål, malen, mjöl, alla slag,
beatämda tullsats må för nyssnämnda tid nedsättas till 2 kronor 80
öre per 100 kilogram;

att beloppet af den tullrestitution, som jemlikt § 9 mom. 1 i
tulltaxeunderrättelserna medgifves vid utförsel af bröd, må, likaledes
för tiden till innevarande års slut, nedsättas till 2,5 öre per kilogram;
samt

att den förändrade tullsatsen å mjöl äfvensom nedsättningen i tullrestitutionen
för bröd skall tillämpas från det att en månad förflutit,
sedan den nedsatta tullen å omalen råg och hvete trädt i kraft; röstar

Ja;

Nej;

Den, det ej vill, röstar

Fredagen den 18 Mars.

9 N:o 16.

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta
att på det sätt bifalla Kong]. Maj:ts torenämnda proposition:

att den enligt tulltaxan af den 16 oktober 1801 bestämda tullsats
för spanmål, omalen, råg och hvete, må för tiden till innevarande års
slut nedsättas till 1 krona 25 öre per 100 kilogram;

att den enligt samma tulltaxa för spanmål, malen, mjöl och gryn,
alla slag, bestämda tullsats må för nyssnämnda tid nedsättas till 2
kronor 50 öre per 100 kilogram;

att den förändrade tullsatsen ä mjöl och gryn äfvensom nedsättningen
i tullrestitutionen för bröd skall tillämpas från och med den
dag, då den nedsatta tullen å omalen råg och hvete träder i kraft.

Vid omröstningens slut befunuos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja-98;

Nej—44.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 146, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 85 ja och 141 nej samt att båda kamrarues sammanräknade
röster befunnits utgöra 183 ja och 185 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver (oljande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten 2, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition.

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å spanmål,
omaleu, råg och hvete, skall för tiden till den 1 juli 1893 sättas en
tull af 1 krona 50 öre samt för tiden från och med den 1 juli till
årets slut eu tull af 2 kronor 50 öre, allt per 100 kilogram, löstalja,

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, beslutit,
att å spanmål, omaleu, råg och hvete, skall för hela kret 1893 sättas
en tull af 1 krona 25 öre per 100 kilogram.

N:o 16.

Fredagen den 18 Mars.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—95;

Nej—47.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
u:o 147, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 86 ja och 188 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 181 ja och 185 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten 3, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som bifaller Kongl. Maj:ts af Första Kammaren godkända
förslag, att för spanmål, omalen, korn, majs, ärter och hönor måtte
bestämmas en tull af 2 kronor 50 öre för 100 kilogram, röstar

Ja,

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att tullen för spanmål, omalen, korn, majs, ärter och bönor,
skall utgå med 1 krona 25 öre för 100 kilogram.

Vid omröstningeus slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—86;

Nej—54.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 148, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 83 ja och 143 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 169 ja och 197 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej propositionen.

Anstäldes jemlik t 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskott i dess memorial n:o 3, punkten 4, föreslagna och
af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Fredagen den 18 Mars.

Mso 16*

Den, som vill att, på sätt Kougl. Maj:t föreslagit och Första
Kammaren beslutit, å spanmål, omalen, hafre och vicker sättes en
tull af 1 krona för 100 kilogram, löstalja; -

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit tullfrihet för spanmål, omalen, hafre och vicker.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—96;

Nej—46.

[Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 149, som upplästes och hvaraf iuhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 79 ja och 143 nej samt att båda kamrarnes
sammanräknade röster befunnits utgöra 175 ja och 189 nej, hvadan
beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten 5, föreslagna och
af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som bifaller Kongl. Maj:ts af Första Kammaren godkända
förslag, att å spanmål, omalen, andra slag, ej specificerade, sättes eu
tull af 2 kronor 50 öre för 100 kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, bestämt
tullsatscn för ifrågavarande artikel till 1 krona 25 öre för HX) kilogram.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja —81;

Nej—56.

N:o l(i.

Fredagen den 18 Mars.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag
n:o 150, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 74 ja och 143 nej samt att båda kamrarnes
sammanräknade röster befunnits utgöra 155 ja och 199 nej, hvadan
beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten 6, föreslagna och
af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å spanmål,
malen, mjöl och gryn, alla slag, skall för tiden frän och med den
1 januari 1893 till den 1 juli samma år sättas en tull af 2 kronor
80 öre samt för tiden från och med den 1 juli till årets slut eu tull
af 4 kronor 30 öre, allt per 100 kilogram, röstar

Ja,

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, beslutit,
att å spanmål, malen, mjöl och gryn, alla slag, skall för hela året
1893 sättas en tull af 2 kronor 50 öre per 100 kilogram.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—50;

Nej—76.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
atsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 151, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 55 ja och 157 nej samt att båda kamrarnes
sammanräknade röster befunnits utgöra 105 ja och 233 nej, hvadan
beslut i Irågan blitvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
åt bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten 7, föreslagna och
af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

N:o 16.

Fredagen den 18 Mars. 13

Den, som bifaller Kongl. Maj:ts af Första Kammaren godkända
förslag, att malt, äfven krossadt, åsättes eu tull af 3 kronor per 100
kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, bestämt
tullsatsen för ifrågavarande artikel till 1 krona 50 öre per 100
kilogram.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—72;

Nej—59.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 152, som upplästes och hvaraf inbemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 71 ja och 139 nej samt att båda kamrarnes
sammanräknade röster befunnits utgöra 143 ja och 198 nej, hvadan
beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten 8, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å bröd,
andra slag, skall för tiden till den 1 juli 1893 sättas en tull af 2,8
öre samt för tiden från och med den 1 juli till årets slut en tull af
4,3 öre, allt per kilogram, äfvensom att för bröd, andra slag, som
tillverkats inrikes af utländskt råämne och under år 1893 utföres,
skall, under de vilkor i öfrigt som i 9 § 1 mom. tulltaxeunderrättelserna
stadgas, restitutionsvis af tullmedlen utbetalas, derest utförseln
skett före den 1 juli, 2,5 öre och, derest utförseln skett senare,
4 öre, allt per kilogram, löstal -

ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

N:o 16.

Fredagen den 18 Mars.

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, beslutit,
att tullen för bröd, andra slag, skall under hela året 1893 utgå med
2,5 öre per kilogram, samt att för bröd, andra slag, som tillverkats
inrikes af utländskt råämne och under nämnda år utföres, skall,
under de vilkor i öfrig!, som i 9 § 1 mom. tulltaxeunderrättelserna
stadgas, restitutionsvis af tullmedlen utbetalas af 2,s öre per
kilogram.

Vid omröstningens slut befnnnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—48;

Nej—60.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 153, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 50 ja och 149 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 98 ja och 209 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med nejpropositionen.

Anstäldes jemlik! 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten 9, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som bifaller Kong!. Maj:ts af Första Kammaren godkända
förslag, att ris, oskaladt, eller paddy, åsättes en tull af 2 kronor 50
öre per 100 kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, bestämt
tullsatsen för ifrågavarande artikel till 1 krona 25 öre per
100 kilogram.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—56;

Nej—54.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 154, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 56 ja och 136 nej samt att båda kamrarnes

16 N:o 16.

Fredagen den 18 Mars.

sammanräknade röster befunnits utgöra 112 ja och 190 nej, hvadan
beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten 10, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som bifaller Kongl. Maj:ts af Första Kammaren godkända
Förslag, att å gryn, ris, och rismjöl skall sättas en tull af 4 kronor
30 öre per 100 kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
bestämt tullen å gryn, ris-, och rismjöl till 2 kronor 50 öre för 100
kilogram.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—40;

Nej—62.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 155, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 50 ja och 145 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 90 ja och 207 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med nejpropositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten 11, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen å kli
bibehålies vid 30 öre pr 100 kilogram, röstar

Ja;

Den, det. ej vill, röstar

Nej;

N:o 16.

Fredagen den 18 Mara.

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.

Vid omröstningens slut befuunos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—85;

Nej—40.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 156, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 71 ja och 134 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 156 ja och 174 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten 12, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att potates, äfven
krossad eller rifven, skall draga en tull af 50 öre per 100 kilogram,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Audra Kammaren, beslutit,
att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—67;

Nej—53.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 157, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 81 ja och 136 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 148 ja och 189 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Fredagen den 18 Mars.

17 N:o 16.

Herr statsrådet friherre von Essen, aflemnade Kongl. Maj:ts
nedannämnda nådiga propositioner till Riksdagen:

l:o) angående jordafsiindring från Visingsö ekplantering;

2:o) angående utvidgning af undervisningen vid tekniska högskolan; 3:o)

angående ändring för visst fall af gällande bestämmelser om
aflöning och lönetillskott åt folkskolelärare;

4:o) angående anskaffande af undervisningsmateriel till döfstumskolorna; 5:o)

angående jordafsöndring från indragna militiebostället Borstatorp
n:o 1 i Kronobergs län;

6:o) angående pension å allmännaindragningsstaten åt provinsialläkaren
i Piteå distrikt K. F. Willd;

7:o) angående vissa nybygguader vid Piteå hospital;

8:o) angående byte af mark mellan kronan och Linköpings stad;

samt

9:o) angående anslag för Sveriges deltagande uti en utställning *
Madrid.

Dessa kongl. propositioner blefvo härefter föredragna och hänvisade
till statsutskottet.

Justerades fyra protokollsutdrag för detta sammanträde.

På hemställan af herr talmannen beslöts, att statsutskottets utlåtande
n:o 33 och lagutskottets utlåtande u:o 21 skulle uppföras sist
på föredragningslistan till nästa sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 4 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Forsta Kammarens Prof. 1892. N:o 16.