RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1891:37)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1891. Första Kammaren. N:o 37.

Söndagen den 10 maj.

Kammaren sammanträdde kl. 2,so e. m.

Anmäldes och bordlädes

bevillningsutskottets memorial:

n:o 28, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende å
utskottets betänkande n:o 14, i hvad det rörer Kongl. Maj:ts proposition
n:ö 35 om ändring i kongl. förordningen den 14 september
1883 angående bevillning af fast egendom samt af inkomst; och

n:o 24, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende å
utskottets betänkande n:o 15 rörande Kongl. Maj:ts proposition n:o 36
om upphörande af de enligt förordningen den 16 maj 1884 angående
bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter utgående
bevillningsafgifter af frälseegendomar och lotshemman;

bankoutskottets memorial n:o 14, angående instruktion för nästa
Riksdags bankoutskott; samt

Riksdagens särskilda utskotts för behandling af Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till ny sjölag in. m. memorial n:o 2, angående
aflöning åt utskottets tjensteman och vaktbetjening.

Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
konstitutionsutskottets nästlidne dag bordlagda memorial och utlåtanden
n:is 12—14.

Första Kammarens Prat. 1891. l\~:o 37.

N:o 37. 2

Söndagen den 10 Maj.

Tid föredragning af bankoutskottets under gårdagen bordlagda
memorial n:o 13, med förslag till omröstningsproposition i anledning
af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande utskottets i utlåtande n:o 12
gjorda hemställan om höjande af det till extra arbeten in. in. vid
riksbankens hufvudkontor anvisade anslag, godkändes den föreslagna
voteringspropositionen.

Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
lagutskottets nästlidne dag bordlagda utlåtande n:o 48.

Vid förnyad föredragning af statsutskottets den 8 och 9 i denna
månad bordlagda memorial n:o 68, med förslag till voteringspropositioner
i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om pensioner
åt t. f. presidenten 0. F. Waern, kammarskrifvarne Gr. A.
Lindberg och M Lund samt föreståndaren för landtbruksinstitutet
vid IJltuna F. Gr. Norström och föreståndaren för institutets agrikulturkemiska
försöksanstalt in. in. H. A. von Post, godkändes de föreslagna
voteringspropositionerna.

Föredrogs å nyo och företogs punktvis till afgörande sammansatta
stats- och lagutskottets den 8 och 9 innevarande maj bordlagda
memorial n:o 9, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i
fråga om vissa punkter i utskottets utlåtande (n:o 4) angående särskilda
rörande folkskolelärarepersonalens aflöningsförhållanden väckta
motioner.

1 punkten.

Herr Törnebladli: Jag ärnar icke framställa något yrkande,
utan har endast begärt ordet för att angifva de motiv, hvilka föranledt
mig att instämma i det slut, hvartill utskottet kommit.

Jag har nemligen ansett, att, ehuru strängt taget, och om man
håller sig mycket noga till formen, gemensam votering skulle ega
rum angående mom. d), dock, sakligt betraktadt, detta mom. står i
så nära sammanhang med mom. b), hvarom, enligt min åsigt, sådan
votering icke på några vilkor kan förekomma, att oaktadt den formella
sidan af frågan det ur saklig synpunkt vore orimligt att anställa
gemensam votering om inom. d).

Efter härmed slutad öfverläggning lades den nu föredragna
punkten till handlingarna.

Söndagen den 10 Maj.

3 N:o 37.

2- punkten.

Lades till handlingarna.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr af Burén under
åtta dagar från och med morgondagen.

Justerades tre protokollsutdrag för detta sammanträde.

På framställning af herr talmannen beslöts, att de under dagen
första gången bordlagda ärendena skulle på föredragningslistan till
nästa sammanträde uppföras näst före de ärenden, som denna dag
bordlagts andra gången.

Kammaren åtskildes kl. 2.45 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

N;o 37. 4

Måndagen den 11 maj.

Kammaren sammanträdde kl. 12 på dagen.

Justerades protokollen för den 4 i denna månad.

Herr talmannen tillkännagaf, att grefve Lagerbjelke oek friherre
von Rrcemer anmält sig vara af opasslighet hindrade att närvara vid
dagens sammanträde.

Upplästes och inlemnades ett inlemnadt läkarebetyg af följande
lydelse:

Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, häradsköfdingen herr
Gustaf Berg lider af katarrli i luftstrupe och i lungor. På grund
häraf hör han tills vidare afhålla sig från deltagande i kammarens
öfverläggningar. Intygas på heder och samvete.

Stockholm den 10 maj 1891.

Ivar Svensson,
öfverläkare, m. d:r.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 68, punkten 1 a, före.
slagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som vill, att tillförordnade presidenten i kommerskollegium
Carl Fredrik Wtern förklaras berättigad att, då han ur statens tjenst
afgår, varda å allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande under
sin återstående lifstid af en årlig pension af 5,000 kronor, att utgå
från och med månaden näst efter den, i hvilken entledigande varder
honom beviljadt, röstar

Ja;

Nej;

Den, det ej vill, röstar

N:o 37.

Måndagen den 11 maj. 5

Yinner Nej, liar Kongl. Majt:s framställning om uppförande å
allmänna indragningsstaten af pension åt tillförfordnade presidenten i
kommerskollegium Carl Fredrik Waern icke vunnit Riksdagens bifall.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna kafva utfallit sålunda:

Ja -— 76;

Nej — 47.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
ock afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 296, som upplästes ock livaraf inkemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 53 ja ock 166 nej samt att båda kamrarnes
sammanräknade röster befunnits utgöra 129 ja och 213 nej,
hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattat i öfverensstämmelse
med nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 68, punkten 1 b, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som vill, att kaminarskrifvaren hos kommerskollegium, tillförordnade
kamreraren Gustaf Anders Lindberg förklaras berättigad
att från ock med år 1892 å allmänna indragningsstaten åtnjuta, jemte
den pension han efter afskedstagandet kali ega från civilstatens pensionsinrättning
uppbära, fyllnadspension till belopp af 2,200 kronor
om året, dock att, derest han framdeles skulle erhålla anställning å
rikets stat, pensionsbeloppet för honom skall minskas med ett belopp,
svarande mot den nya aflöningen, eller, om denna uppgår till samma
eller högre belopp, upphöra att utgå, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning på det
sätt bifallits, att kammarskrifvaren hos kommerskollegium, tillförordnade
kamreraren Gustaf Anders Lindberg berättigats att, jemte den
pension han efter afskedstagandet må ega att från civilstatens pensionsinrättning
uppbära., från och med år 1892 under sin återstående lifstid
å allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till belopp af

N:o 37. 6

Måndagen den 11 Maj.

1,700 kronor om året, dock att, derest Lindberg framdeles skulle
erhålla anställning å rikets stat, pensionsbeloppet för honom skall
minskas med ett belopp, svarande mot den nya aflöningen, eller, om
denna uppgår till samma eller högre belopp, upphöra att utgå.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 86.;

Nej — 38.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 297, som. upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 57 ja och 160 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 143 ja och 198 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 68, punkten 1 c, föreslagna
och af båda kamrarna godkända voteringsproposition:

Den, som vill, att kammanskrifvaren hos kommerskollegium, tillförordnade
kammarförvandten Magnus Lund förklaras berättigad att
från och med år 1892 å allmänna indragningsstaten åtnjuta, jemte
den pension han efter afskedstagande! kan ega från civilstatens pensionsinrättning
uppbära, fyllnadspension till belopp af 1,600 kronor
om året, dock att, derest han framdeles skulle erhålla anställning å
rikets stat, pensionsbeloppet för honom skall minskas med ett belopp,
svarande mot den nya aflöningen, eller, om denna uppgår till samma
eller högre belopp, upphöra att utgå, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, bär Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning på
det sätt bifallits, att kammarskrifvarec hos kommerskollegium, tillförordnade
kammarförvandten Magnus Lund berättigats, att, jemte den
pension han efter afskedstagandet kan ega att från civilstatens pensionsinrättning
uppbära, från och med år 1892 under sin återstående lits -

N:o 37.

Måndagen den 11 Maj. 7

tid å allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till belopp af
1,000 kronor om året, dock att, derest Lund framdeles skulle erhålla
anställning å rikets stat, pensionsbeloppet för honom skall minskas
med ett belopp, svarande mot den nya aflöningen, eller, om denna
uppgår till samma eller högre belopp, upphöra att utgå.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 92;

Nej — BO.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 298, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 56 ja och 159 nej samt att båda. kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 148 ja och 189 nej, hvadan
beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ne j -pr opositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 68, punkten 2 a, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som vill, att, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, åt föreståndaren för Ultima landtbruksinstitut Fabian
Gustaf Norström å allmänna indragningsstaten uppföres en årlig pension
till belopp af 4,000 kronor, att utgå från och med månaden
näst efter den, hvarunder han från sin befattning erhåller entledigande,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Majts framställning på det sätt bifallits,
att Riksdagen beslutit att åt föreståndaren för Ultuna landtbruksinstitut
Fabian Gustaf Norström å allmänna indragningsstaten uppföra
en årlig pension till belopp af 2,700 kronor, att utgå från och
med månaden näst efter den, hvarunder han från sin befattning erhåller
entledigande.

M:o 37. 8

Måndagen den 11 Maj. ''

Yid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 76;

Nej - 42;

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 299, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 49 ja och 164 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 125 ja och 206 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 68, punkten 2 b, föreslagna
och af båda kamrarne godkända roteringsproposition:

Den, som vill, att, med bifall till Kong!. Maj:ts derom gjorda
framställning, åt föreståndaren för den agrikulturkemiska försöksanstalten
vid Ultima landtbruksinstitut, läraren i agrikulturkemi och geologi
vid institutet Hampus Adolph von Post skall å allmänna indragningsstaten
uppföras en årlig pension till belopp af 3,200 kronor, att utgå
från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sina befattningar
erhåller entledigande, löstalja; Den,

det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts framställning på det sätt bifallits,
att Riksdagen beslutit att åt föreståndaren för agrikulturkemiska försöksanstalten
vid Ultima landtbruksinstitut, läraren i agrikulturkemi
och geologi derstädes Hampus Adolph von Post å allmänna indragningsstaten
uppföra eu årlig pension till belopp af 2,200 kronor, att
utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sina
befattningar erhåller entledigande.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 106;
Nej -— 18;

Måndagen den 11 Maj.

9 N:0 37.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justerad t ocli
afsändt tifl Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 300, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 70 ja och 145 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 176 ja och 163 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.

Anstäldes jemlik! 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af bankoutskottet i dess memorial n:o 13 föreslagna och af båda kamrarne
godkända voteringsproposition:

Den, som, i enlighet med bankoutskottets af Första Kammaren
gillade förslag, vill, att det i staten för riksbankens hufvudkontor omförmälda
anslag »till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar
till ordinarie och extra ordinarie tjensteman» bestämmes till 30,000
kronor och att nämnda belopp ställes till fullmägtiges förfogande från
och med innevarande års början, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Rikdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,
att det i staten för riksbankens hufvudkontor omförmälda anslag
till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till ordinarie
och extra ordinarie tjensteman skall bibehållas vid nuvarande belopp
eller 24,000 kronor.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — SB;

Nej - 27;

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 301, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 77 ja och 128 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 165 ja och 155 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionen.

N:o 37

Anmäld anledning
till
anmärkning
mot statsråd.

Måndagen den 11 Maj.

Föredrogos och lades till handlingarna bevillningsutskottets nedan
nämnda, under gårdagen bordlagda memorial:

n:o 23, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i afseeende å
utskottets betänkande n:o 14, i hvad det rörer Kongl. Majrts proposition
n:o 35 om ändring i kongl förordningen den 14 september 1883
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst; och

n:o 24, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende å
utskottets betänkande n:o 15 rörande Kongl. Maj:ts proposition n:o 30
om upphörande af de “enligt förordningen den 16 maj 1884 angående
bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter utgående bevillningsafgifter
af frälseegendom#!'' och lotshemman.

Vid föredragning af bankoutskottets sistlidne dag bordlagda memorial
n:o 14, angående instruktion för nästa riksdags bankoutskott,
biföll kammaren hvad utskottet i nämnda memorial hemstält.

Vid föredragning af Riksdagens särskilda utskotts för behandling
af Ivongl. Maj:ts proposition med förslag till ny sjölag in. m. under
gårdagen bordlagda memorial n:o 2, angående aflöning åt utskottets
tjensteman och vaktbetjening, biföll kammaren hvad utskottet i nämnda
memorial hemstält.

Föredrogs å nyo konstitutionsutskottets den 9 och 10 i denna,
månad bordlagda memorial n:o 12, angående anmäld anledning till
anmärkning mot statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet.

Herr Casparsson: Då utskottet icke funnit anledning upptaga

den till detsamma remitterade anmälan, skall jag ej heller här upptaga
tiden med densamma. Men det är vid konstitutionsutskottets
betänkande fogad eu reservation från tre ledamöter af Andra Kammaren,
hvilken reservation jag ber att med några ord få beröra.

Reservanterna beklaga till en början, att den myndighet, till
hvilken befallningen utgått, stält sig densamma till efterrättelse, men
anföra såsom förmildrande omständigheter dels »okunnighet» om grundlagens
innehåll, dels eu »förblandning af lydnadspligten mot lag med
undfallenhet för öfverordnades order eller önskningar». Men reservanten
utsträcker denna sin anklagelse för svag undfallenhet till en
hel samhällsklass; han förmäler nemligen om: »en bland militärer
ty värr ej ovanlig förblandning af lydnadspligten mot lag med und -

11 N:o 37-

Måndagen den 11 Maj.

fallenhet mot öfverordnades order eller önskningar». Herr talman,
jag anser det sannerligen vara pa tiden, att vi, det svenska folkets
representanter icke längre med vårt stillatigande synas godkänna, att
anklagelser utslungas mot den ena samhällsklassen efter den andra
tillhörande det folk, hvars representanter vi äro. Det är för mig i
allmänhet motbjudande att uppträda mot en frånvarande, äfven om
denne sjelf icke anser det otillständigt att uttala anklagelser mot dem,
som icke kunna försvara sig. Jag skall derför inskränka mig till att
»beklaga», att en dylik anklagelse, om ock endast reservationsvis, intagits
i konstitutionsutskottets memorial; och då äfven jag är benägen
att söka utfinna »förmildrande omständigheter», vill jag härleda en
sådan ur rent patologiska grunder. Men denna förmildrande omständighet
i afseende å reservanten kan jag ty värr icke utsträcka till de
två ledamöter, som instämt i reservationen. De äro för mig personligen
obekanta, men af förteckningen öfver kammarledamöterna finner
jag, att de tillhöra den aktade klass, åt hvilken man uppdragit ungdomens
handledning och uppfostran till vett och bildning. Jag tilllåter
mig då uttala den önskan och förhoppning, att ett fortsatt deltagande
i det politiska lifvet äfven skall fullkomna deras politiska
uppfostran derhän, att de skola finna det icke vara tillständig! för
dem, som sjelfva tillhöra en aktad samhällsklass, att i ett offentligt
aktstycke instämma i obevisade anklagelser mot en annan lika aktad
samhällsklass, och att ett dylikt tillvägagående icke är lämpadt att
befrämja hvarken det sanna vettet eller den sanna bildningen.

Herr Borg: Utan att inlåta mig på motiveringen hvarken af

utskottets betänkande ej heller af reservationen beder jag att för
min del få reservera mig mot det slut hvartill utskottet kommit.

Efter härmed slutad öfverläggning lades nu förevarande memorial
till handlingarna.

Yid förnyad föredragning af konstitutionsutskottets den 9 och 10
innevarande månad bordlagda utlåtande n:o 13, i anledning af väckt
motion med förslag till ändrad lydelse af § 13 riksdagsordningen, biföll
kammaren hvad utskottet i detta utlåtande hemstält.

Föredrogs å nyo och företogs punktvis till afgörande konstitutionsutskottets
den 9 och 10 i denna månad bordlagda utlåtande n:o 14,
i anledning af väckta motioner med förslag till ändrad lydelse af §§
71, 72 och 73 riksdagsordningen.

Anmäld ant
edning till
anmärkning
mot statsråd,
(Forts.)

N.o 37. 12

Måndagen flen 11 Maj.

Ifrågasatt
ändring i bestämmelserna

om val af
statsrevisorer
m. m.

1 punkten.

Herr Sandberg: Konstitutionsutskottet har funnit för godt att

afstyrka min motion om ändrad lydelse af riksdagsordningens stadganden
angående val af revisorer och deras suppleanter samt såsom skäl
härför hufvudsakligen anfört, att »enligt utskottets förmenande de af
Riksdagen, jemlik! § 72 riksdagsordningen, utsedde revisorer icke ära
för få, för att kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra den dem
enligt grundlagen och särskilda instruktioner åliggande granskning.»

I detta hänseende har emellertid 1886 års revision afgifvit följande
yttrande, hvilket jag anhåller att få uppläsa: »revisorerne, som
för fullgörandet af det dem åliggande granskningsarbete, under förevarande
revisionsförrättning i likhet med hvad under senare åren egt
rum, fördelat sig på tre afdelningar, hvardera afdelningen bestående
af fyra ledamöter, nemligen två bland de af Första Kammaren utsedde
revisorerne och två bland de af Andra Kammaren valda, hafva,
i afseende på ärendenas fördelning emellan de olika afdelningame,
vidtagit den förändring i hvad som i detta hänseende hittills iakttagits,
att den förberedande granskningen af samtliga statsverkets räkenskaper
öfverlemnats åt den första och den andra af dessa afdelningar, under
det att tredje afdelningen erhållit uppdrag att i första hand granska
riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning under revisionsåret:
Då den tredje afdelningen, som vid föregående revisions förrättningar,

förutom banko- och riksgäldsverkens räkenskaper, till
granskning fått emottaga en viss del af redogörelserna angående statsverket,
nu ansetts böra uteslutande egna sitt arbete åt den förberedande
granskningen af räkenskaperna för Riksdagens verk, har detta
skett på den grund, att denna afdelning icke synts under den korta
tid, inom hvilken revisionsförrättningen bör vara afslutad, kunna fullständigt
granska sistnämnda räkenskaper, derest dess tid skulle tagas
i anspråk äfven för andra förberedande granskningsarbeten. Men att
äfven under den nu vidtagna förändrade anordningen den tid, som af
Riksdagens revisorer kan egnas åt bedömandet af ifrågavarande penningeverks
styrelse och förvaltning, är allt för knappt tillmätt, för
att kunna medgifva eu tillräckligt omfattande och genomgående granskning,
torde framgå, bland annat, deraf, att medan riksbankens förvaltning
i dess helhet, på sätt är närnndt, underkastas särskild revision
af fyra personer, hvilka under de två månader, revisionsförrättningen
pågår, derjemte skola ej allenast egna en förberedande granskning åt
riksgäldskontorets förvaltning utan äfven behandla de af statsrevisorernes
öfriga afdelningar framstå Ida förslag i anledning af granskningen
af statsverkets förvaltning, så äro ett lika antal revisorer tillsatta för
eu förberedande granskning af hvart och ett af riksbankens afdelningskontor
i orterna, hvilka sistnämnde revisorer ega att för revisionsarbetet
använda, hvad angår afdelningskontoret i Göteborg, en månad,

Måndagen den 11 Maj.

13 N:o 37.

hvad angår afdelningskontoret i Malmö, tre veckor och vid hvart af
de öfriga afdelningskontoren två veckor.

Den vid innevarande revisionsförrättning gjorda fördelning af
ärendena har emellertid haft den olägenhet, att allt för många räkenskaper
hopats på hvardera af de två afdelningar, Indika haft till
uppdrag att förberedande granska statsverkets styrelse och förvaltning.
Oafsedt den fortgående tillökningen i verksamheten inom Riksdagens
verk, hafva genom den utveckling, som oafbrutet egt rum inom administrationens
olika grenar, och genom bildandet af nya institutioner
räkenskapernas omfång och antal alltjemt tilltagit och hafva nu nått
en sådan vidlyftighet, att ej ens den ytligaste granskning kan egnas
dem alla ; hvarvid revisorerne erdast velat eninra om den under senare
årtionden tillväxande jern vägsförvaltningen, hvilken också under flere
år ansågs kräfva en särskild förberedande revision.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hafva revisorerne funnit
sig böra ifrågasätta, huruvida icke den ändring i nu gällande bestämmelser
angående revisionen af stats-, banko- och riksgäldsverken borde
vidtagas, att två delegationer af revisorer årligen af Riksdagen utsåges,
den ena, med samma antal medlemmar som Riksdagens nuvarande
revisorer, för granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning,
och den andra, med något mindre antal ledamöter, för granskning
af riksbankens och riksgäldskontorets förvaltning.

Revisorerne, som föreställa sig, att eu sådan ändring skulle vara
till gagn för det allmänna, hafva tillika velat framhålla önskvärdheten
deraf, att förslag till de för ifrågavarande ändamål nödvändiga grundlagsändringar
måtte redan Aid nästkommande års riksmöte väckas.»

Den erfarenhet, som här uttalats, är, att med de arbetskrafter,
som nu finnas, och den tid, som nu är tillmätt åt revisionen, det är
absolut omöjligt att åt räkenskaperna för riksbankens liufvudkontor
egna en sådan granskning, som eger rum vid riksbankens afdelningskontor
och andra banker. Den tid är säkerligen långt aflägsen,
då en verklig revision af riksbankens hufvudkontors förvaltning och
räkenskaper skett eller ens kunnat ske genom de af Riksdagen utsedda
revisorerna. Naturligtvis kan man tänka sig eu annan ändring,
än den jag föreslagit, som också skulle, åtminstone bättre än den
nuvarande anordningen, leda till målet, såsom att statsrevisorernes
antal ökades med fyra eller sex, så att det kunde bildas en ny afdelning
inom statsrevisionen, hvilken skulle uteslutande egna sig åt
granskningen åt riksbankens styrelse och förvaltning. Då emellertid
Riksdagen nu är så nära sitt slut, kan det icke falla mig in att framställa
något yrkande. Jag hoppas att frågan icke är död, utan skall
upptagas vid kommande riksdagar.

Sedan öfverläggningen förklarats härmed slutad, biföll kammaren
utskottets i punkten gjorda hemställan.

Ifrågasatt
ändring i bestämmelserna

om val af
statsrevisorer
m. m.

(Forts.)

N:o 37. 14

Måndagen den 11 Maj.

Förslag om
ändrade bestämmelser

rör. val af
fnllmägtige i
riksbanken
och riksgäldskontoret.

Sammanjemkningsförslag
ang.
väghållningsbesvärets
utgörande
på
landet.

2 punkten.

Herr Sandberg: Tacksam för den välvilliga behandling min

motion rönt i konstitutionsutskottet, ämnar jag icke framställa något
yrkande, vare sig på återremiss eller ändring af det af utskottet framstälda
förslaget. Jag ber dock att få anmärka en sak. Jag vill icke
trötta kammaren med någon utförlig kritik öfver ordalydelsen af förslaget
— under denna Riksdag- hafva vi sannerligen fått höra sä
många och så vidlyftiga kritiker af verkliga eller förmenta formella
brister hos de förslag, som blifvit framlagda, att kammaren kan vara
trött vid allt dylikt — men det finnes en omständighet, som synes
mig något farlig. Yi hafva litet hvar — de äldre ibland oss åtminstone
— varit med om riksdagsupplösningen 1887. Om en sådan
upplösning skulle inträffa t. ex. i februari månad, innan nya fullmägtige
hunnit väljas, skulle det blifva såsom det heter i kyrkligt
hänseende messfall. Fullmägtige skola enligt förslaget tjenstgöra i
tre år, men om en upplösning inträffade och val af fullmägtige först
kunde ske, sedan en ny riksdag sammanträdt, skulle de komma att
tjenstgöra längre tid. Jäg fäster dock icke någon sådan vigt vid
donna anmärkning, att jag på grund deraf skulle vilja yrka ändringaf
det nu framlagda förslaget.

Efter härmed slutad öfverläggning beslöt kammaren att, med
bifall till utskottets hemställan, antaga utskottets förslag till ändrad
lydelse af § 71 riksdagsordningen att hvila till grundlagsenlig behandling
vid en kommande riksdag.

Vid förnyad föredragning af lagutskottets den 9 och 10 innevarande
maj bordlagda memorial n:o 48, i anledning af kamrarnes
skiljaktiga beslut i fråga om första punkten af utskottets hemställan
i utlåtandet n:o 38 öfver dels Kong!. Maj:ts proposition med förslagtill
lag angående ändrad lydelse af 17 kap. 4 § handelsbalken, dels
ock väckta motioner om tillägg till nämnda lagrum, biföll kammaren
hvad utskottet i berörda memorial hemstält.

Föredrogs å nyo lagutskottets den 8 och 9 i denna månad bordlagda
memorial n:o 47, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut
beträffande vissa delar af det i utskottets utlåtande n:o 31 afgifna
förslag till lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.

Herr Stråle: Jag har förut haft tillfälle att uttala, att jag är
eu varm vän af ett ändamålsenligt ordnande af väghållningsbestyret å

Måndagen den 11 Maj.

15 N:e 37.

landet, och jag anser, att genom den behandling frågan vid innevarande
Riksdag fått, ett i många hänseenden mycket godt material
blifvit beredt för en sådan lösning. Men jag hyser fortfarande stora
betänkligheter mot vissa delar af detta förslag, sådant det nu föreligger,
om det skulle bli upphöjd! till lag. Lagutskottet har mycket
välvilligt uppgjort ett förslag till sammanjemkning. Man finner dock,
att t. ex. i 47 § en icke önskvärd ändring skett i Första Kammarens
beslut; men framför allt har lagutskottet i 59 § mom. c, der
Första Kammaren genom votering beslutat, att inkomst skulle påföras
eu vägfyrk för hvarje fyratio kronor af den beskattningsbara
andelen deraf, sammanjemka! det så, att detta skulle ske för hvarje
trettio kronor.

Under förhoppning att Kong!. Maj:t skall med anlitande af det
i så många hänseenden goda material, som nu är beredt, nästa år till
Riksdagens bepröfvande framlägga ett förslag i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de flesta §§ af det föreliggande, hemställer jag, att
Första Kammaren behagade vidblifva sitt förut fattade beslut i fråga
om 59 § och afstå lagutskottets förslag.

Herr Reuterswärd: Om Första Kammaren vid det tillfälle,
då lagen föredrogs, hade afslagit densamma, så skulle jag då icke
haft någonting deremot. Men då Första och Andra Kammaren i
hufvudsak fattat enahanda beslut, undantagandes i fråga om några få
paragrafer, visserligen icke utan betydelse, men dock icke af den betydelse,
att man nu bör påyrka af slag å hela lagen, ty hafva vi sagt
A, skola vi också säga B, hvadan jag, utan att vilja inverka på någons
öfvertygelse i detta hänseende, likväl förklarar, att jag kommer
att rösta för bifall till den sammanjemkning, som lagutskottet här
har föreslagit.

Herr Sjöerona: Jag ber att få betyga den siste ärade talaren
min tacksamhet för det ärliga och öppna uttalande, han här gjorde.
Derjemte ber jag få tillkännagifva, att, enligt hvad mig blifvit meddeladt,
Andra Kammaren redan till alla delar antagit lagutskottets
förslag till sammanjemkning. Ett af slag på detta skulle således föranleda
hela frågans fall.

Den förste talaren framstälde icke flere än två anmärkningar
emot utskottets förslag. Den ena var, att lagutskottet hade vidtagit
en ändring i § 47, som icke varit önskvärd. Han nämnde dock
icke, i hvad afseende den icke varit önskvärd. Jag vill emellertid
fästa uppmärksamheten derpå, att hufvudsaken i de af Första Kammaren
beslutade ändringarne beträffande just 47 samt 49 och 51 §§
är, att den särskilda uppskattningsnämndens beslut skulle kunna få
öfverklagas, på det att derigenom erforderlig rättelse måtte kunna
åstadkommas, i händelse inom något väghållningsdistrikt uppskattningen
blifvit allt för hög. I detta, det vigtigaste, afseende har

Sammanjemkningsförslag
ang.
>■ iigh ållning sbesrärets
utgörande
på
landet.
(Forts.)

N:o 37. 1(3

Måndagen den 11 Maj.

Sammanjemkningsförslag
ang.
väghållning sbesvärcts
utgörande
på
landet.
(Forts.)

lagutskottet tillmötesgått Första Kammarens önskan, och förslaget
derutinnan är nu af Andra Kammaren bifallet. Kär så har skett,
är det andra eu ren obetydlighet.

De ändringar i § 47, som afvika från Första Kammarens beslut,
röra ingenting annat, än sättet för ordförandens i nämnden utseende.
Redan derför, att Första Kammarens beslut innehöll, att
ordföranden skulle utses för ett helt län, var det omöjligt att antaga
detsamma, emedan fall kunna inträffa, då det icke är någon tänkbar
möjlighet, att eu person, på den korta tid, hvarunder uppskattningen
skall verkställas, hinner vara ordförande inom ett helt län. Vidare
skulle, enligt Första Kammarens beslut, .Kong]. Maj:t utse ordföranden
i nämnden i stället för konungens befallningshafvande. Jag hav
redan förra gången fäst uppmärksamheten derpå, att då Kongl. Maj:t
naturligtvis, i de flesta fall, kommer att utse den, som konungens
befallningshafvande föreslår, är ju skilnaden ingen.

Vidare har lagutskottet varit nödsakadt att göra en liten jemkning
i Första Kammarens beslut, att Första Kammaren hade bestämt,
att en ledamot i nämnden skulle vara en sådan, som endast deltog i
vägunderhållet för annat beskattningsföremål än jordbruksfastighet.
Detta är nödvändiggjord! deraf, att distrikten kunna stalla sig så,
att det icke finnes så många sådana väghållningsskyldige, att någon
valfrihet kan ega rum. Man kan tänka sig ett väghållningsdistrikt,
om det består t. ex af endast pastoratet, eller en socken, der det icke
finnes en enda sådan väghållningsskyldig, ty löntagare äro härifrån
undantagne, och präster, klockare och folkskollärare kunna således
icke utses till detta uppdrag.

Den förste talaren gjorde äfven en anmärkning emot § 59. Jag
ber då få erinra, att § 59 är en nödvändig konseqvens af § 6. Den
är den vigtigaste i hela lagförslaget. Den innefattar hela den grund,
på hvilken denna utjemning i frågan är byggd. Den 6 § bär af
Andra Kammaren antagits enhälligt, och i Första Kammaren med
68 röster emot 38, således med en betydande röstöfvervigt. Skulle
det då kunna vara Första Kammaren värdigt att besluta en sådan
ändring af 59 §, hvarigenom den nära nog upphäfde sitt beslut angående
§ 6. Vid behandlingen förra gången af 59 § höll klubban på
att falla för ett bifall till densamma, och under öfverläggningen hade
intet yrkande på afslag blifvit framstäldt. Fn ledamot på jemtlandsbänken
begärde ordet och yrkade en sådan nedsättning, att talet 20
kronor skulle höjas till 40 kronor. Denna ledamot har sjelf väckt
motion i detta ämne och begärt, att lagutskottet skulle utarbeta ett
förslag, stödt på Kongl. Maj:ts proposition 1889, särskilda utskottets
utlåtande år 1889 och Andra Kammarens beslut, med rättighet dessutom
för lagutskottet att göra de jemkningar, som kunna finnas vara
af. behofvet påkallade. Detta bär lagutskottet på ett fullständigt sätt
och i öfverensstämmelse med motionärens önskan utfört. Det kan
val således icke antagas, att han med sitt yrkande åsyftade hela lag -

Måndagen den 11 Maj. 17

förslagets fall, utan uppenbarligen åsyftade han med denna ändring,
från 20 till 40 kronor, att åstadkomma en samman] emkning till ett
medeltal emellan båda dessa siffror, nemligen till 30 kronor. Detta
är just hvad lagutskottet föreslagit och Andra Kammaren nu bifallit.

Jag kan verkligen icke föreställa mig, att, vid ett sådant förhållande,
kammaren nu skulle vilja rent af uppgifva det beslut, som
redan är fattadt. Jag vet mycket väl, att, i en fråga, sådan som
denna, icke allas önskningar kunna tillfredsställas. Den ena är missnöjd
med ett, den andre med ett annat, Men i eii sådan fråga får
man val dock låta bero vid hvad som i laga ordning blifvit beslutadt.
År det något, som man är öfvertygad icke kan eller bör godkännas,
är ju lagen icke antagen dermed, att Riksdagen för sin del antagit
densamma. Det kommer ju att på Kongl. Maj:ts pröfning bero,
huru vida lagen kommer att sanktioneras och utfärdas.

Jag yrkar bifall till lagutskottets förslag.

Herr Forssell: Den näst föregående talaren sade, att om Första
Kammaren, vid den första behandlingen af detta ärende, hade afslagit
detsamma, skulle han icke hafva haft någonting deremot. Men nu,
sedan Första Kammaren till största delen antagit detta lagförslag
och det endast är fråga om att sammanjemka olika beslut, finnes
det vara nödvändigt att gå in på en sådan sammanjemkning.

För min del kau jag icke finna annat, än att kammaren har
sm rättighet i behåll att uteslutande taga hänsyn till sitt eget slutomdöme
om lagens beskaffenhet i dess helhet, äfven vid detta tillfälle
af en möjlig sammanjemkning. Jag kan icke heller frångå
mina betänkligheter emot vissa delar af'' lagen. Jag hör till dem
inom denna kammare, som äro intresserade för lagens framgång på
de grunder, liv il ka nu af båda kamrarne äro erkända. Jag hyser, i
likhet med den förste talaren, den lifliga förhoppning, att Kongl.
Maj:t skall inkomma till kamrarne med ett förslag, som. är fullständigt
granskadt och som i några ytterst vigtiga detaljer är sådant, att
emot detsamma icke kan göras befogade anmärkningar. Det förslag,
som nu föreligger, är deremot, enligt min tanke, just i några af de
mest vigtiga praktiska detaljerna sådant, att lagen icke bör komma
till stånd. Jag fäster fortfarande min uppmärksamhet vid den bestämmelsen,
att äfven den minsta jordlapp skall indelas till deltagande
i vägunderhållet in natura. Denna bestämmelse anser jag sakna all
grund och ledande till svåra missförhållanden. Jag fäster mig också
fortfarande vid bestämmelsen om statens understöd, och önskar, att
landstinget må jemte staten lemna ett direkt bidrag till vägunderhållet.
Jag tänker mig, att dessa båda väsentliga punkter kunna
behöfva eu noggrannare pröfning än den, som helt hastigt kommit
dem till del inom lagutskottet. Jag kan derför icke frångå min
mening, att kammaren bör begagna tillfället att rädda lagen genom
Första Kammarens Prof. 1891. K:o 37. 2

N:o 37.

Sammanjemkningsförslag
ang.
väghållning sbesvärets
utgörande
på
landet.
(Forts.)

N:o 37. 18

Sammanjemkningsförslag
ang.
väghållningshesvärets
utgörande
på
landet.
(Ports.)

Måndagen den 11 Maj.

att nu vägra sitt bifall till sammanjemkningen; jag kommer derför
att rösta för afslag.

Herr vice talmannen: Jag ber att få ansluta mig till den
mening, som af kammarens ålderspresident nyss uttalades. Jag är
ingen vän af förslaget, och då det förra gången förevar, röstade jag
icke heller för detsamma, men kammaren godkände förslaget efter
två dagars debatt, med några få ändringar. Xu synes det mig, att,
om icke en anledning till afslag ligger i sjelfva sammanjemkningen
emellan de båda kamrarnes beslut, kammaren handlar värdigare och
lämpligare, att den icke, genom att afstå sammanjemkningen, begagnar
tillfället att bäfva ett eu gång fattadt beslut.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Sedan öfverläggningen förklarats härmed slutad, yttrade herr
talmannen, att beträffande nu förevarande memorial yrkats dels bifall
till hvad utskottet hemstält, dels ock afslag derå, hvarefter herr talmannen
gjorde propositioner i enlighet med dessa yrkanden samt
förklarade sig anse propositionen på bifall till utskottets hemställan
vara med öfvervägande ja besvarad.

Herr Stråle begärde votering, i anledning hvaraf uppsattes, justerades
och anslogs en så lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller hvad lagutskottet hemstält i sitt memorial
n:o 47. röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

^ej;

Vinner Xej, afslår kammaren hvad utskottet i memorialet hemstält.

Omröstningen företogs, och vid dess slut befunnos rösterna hafva
utfallit sålunda:

Ja — 65;
Xej — 31,

19 N:o 37.

Måndagen den 11 Maj.

Föredrogs å nyo Första Kammarens tillfälliga utskotts den 8
och 9 innevarande månad bordlagda utlåtande n:o 17, i anledning af
väckt förslag om införande af zontariff vid statens jernvägar.

Friherre Klingspor: Det är visserligen sant att, såsom utskottet
säger, på senare tiden många åtgärder vidtagits för att underlätta
jernvägstrafiken i vårt. land, så väl genom införande af returbiljetter
som ock af kupongbiljetter på kortare afstånd och af rundresebiljetter.
Men frågan om zontariffs införande är dock en särskild
sak och afser egentligen att, så vidt möjligt är, reducera kostnaden
för en längre färd på jernväg. Med hänsyn till vårt lands vidsträckta
läge, och då vi arbeta på jernvägsnätets utsträckning i Norrland,
skulle genom en förståndig zontariff trafiken från södra och
mellersta Sverige till de nordliga landsdelarne betydligt underlättas.
Detta skulle kunna betyda en förflyttning af arbetskrafter mellan
dessa olika delar af landet, hvilket, enligt mitt förmenande, skulle
vara af ganska stor vigt och betydelse. I detta hänseende tror jag
icke, att de små zonerna skulle vara lämpliga, utan föreställer niig,
att zoner på minst 100 kilometer skulle vara de minsta, som borde
komma i fråga.

Ehuru jag anser, att något i denna sak bör göras, vill jag
emellertid icke nu framställa något yrkande. Jag har endast velat
uttala detta, på det att frågan må af jernvägsstyrelsen bli behjertad
i den män sådant kan anses vara af behofvet påkalladt.

Herr Almgren, Fredrik: I anledning af det uttalande, som i
denna fråga här blifvit gjordt, skall jag taga mig friheten yttra några
ord i afseende på zontariffidén.

Sedan zontariffen införts i Ungern, hafva hela serier af studier
och utredningar blifvit gjorda angående denna fråga. Alla dessa
studier syfta till tvenne mål. Det ena att uppställa eu s. k. reselag,
det andra att finna en efter denna lag lämpad tariff. Hvad är
nu en reselag? Det är en på statistiska grunder hvilande, matematisk
beräkning af freqvensens stigande med biljettprisens sänkande.
Jag skall be att få anföra ett exempel. En jernväg eller
en jernvägskomplex har under eu följd af år befunnit sig i,
hvad man kallar, trafikjemvigt, d. v s. hvarken jernvägsnätets
utsträckning, eller tåganordningarna hafva förändrats, och äfven de
jernvägsnätet omgifvande kommunikationerna hafva förblifvit temligen
oförändrade. Då har man observerat, att t. ex. eu afgift af 6 öre
per kilometer lemnat en freqvens för en viss sträcka af 20 resande
per tåg, och att, om denna afgift höjts till 7 öre, freqvensen aftagit
så, att endast 15 personer hafva rest, men att, om afgiften åter sänkts
exempelvis till 5 öre, freqvensen stigit till 30 personer o. s. v. På
grund af dessa och liknande iakttagelser kan man då konstruera en
matematisk formel, enligt hvilken man kan teoretiskt beräkna, att

Ifrågasatt
införande af
zontariff vid
statens jernvägar.

N:o 37. -20

Ifrågasatt
införande af
zontariff vid
statens jernvägar.

(Forts.)

Måndagen den 11 Maj.

ett visst biljettpris måste inom eu gifven sträcka lemna eu viss freqvens.
Om man nu utsträcker undersökningarna till linier af olika
längder, så bär man möjligheten att vid jemförelser sins emellan af
dessa sträckor och de beräknade biljettprisen finna klaven till den
tariff, som för ett järnvägsnät är den lämpligaste; denna tariff må
sedermera hafva form af zontariff med stora eller små zoner, af en
fallande taxa eller af kilometerbiljetter.

Huru äro nu förhållandena hos oss? Allt sedan våra jern vägar
börjat byggas, hafva de befunnit sig i en ständig utveckling såväl i
afseende på jernvägsnätets utsträckning som ock hvad tåganordningarna
beträffar. Derjemte hafva de statens jernvägar omgifvande kommunikationerna
ständigt undergått förändringar. Häraf torde vara klart,
att den statistiska grunden för hela den teoretiska utredningen hos oss
är skäligen svag. Dertill, kommer svårigheten för oss att beräkna de
blifvande trafikförhållandena, och deraf följer ock, att sannolikheten,
för att den teoretiska utredningen skall finna sin praktiska motsvarighet,
hos oss är mindre än i många andra länder. Ofantligt mycket
beror naturligtvis också på den tidpunkt, man väljer för reformens
införande.

Under sådana förhållanden synes det mig vara ganska förklarligt,
om regeringen och dess förvaltande verk ännu, så att säga, hvila pa
hanen, innan ett sådant steg som det nu förslagna tages. Att god
vilja icke saknas, det har ju utskottet också erkänt.

Efter härmed slutad öfverläggning biföll kammaren hvad utskottet
i förevarande utlåtande hemstält.

Upplästes och godkändes konstitutionsutskottets förslag till (Riksdagens
skrifvelse, n:o 69, till Konungen i anledning af dels Kongl.
Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af §11 i regeringsformen,
dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse
of § 5 i den mellan Sverige och Korge upprättade riksakt.

Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse, n:o 78, till Konungen, angående vilkoren för försäljning
af bränvin.

Upplästes och godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

n:o 65, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition angående
förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni
1885, än äfven väckta motioner om ändring i samma lag;

Måndagen den 11 Maj.

21 N:o 37-

n:o 66, i anledning af Kong! Maj:ts proposition med förslag till
förordning angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet;

n:o 67, i anledning af väckt motion angående tillägg till 53 §
i stadgan om skiftesverket i riket den 9 november 1866; samt

n:o 68, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 7 §
i jagtstadgan den 21 oktober 1864.

Upplästes och godkändes Riksdagens första särskilda utskotts
förslag till Riksdagens skrifvelse!'' till Konungen:

n:o 62, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition med förslag
till sjölag, lag, innefattande vissa bestämmelser angående sjöfynd,
lag, angående ändring af 71, 73, 89, 90, 117, 118 och 119 §§ utsökningslagen
samt lag, angående ändring af 13, 51, 54 och 90 §§
konkurslagen; äfvensom

n:o 63, angående ändring i 13 § konkurslagen.

Anmäldes och bordlädes:

statsutskottets memorial n:o 69, angående statsregleringen för
år 1892;

lagutskottets utlåtande n:o 49, i anledning af Kong!. Maj:ts
proposition angående förbud för barn att nattetid idka viss försäljning
m. m.;

Riksdagens andra särskilda utskotts memorial n:o 4, angående
aflöning åt dess tjensteman och vaktbetjente; äfvensom

Första kammarens tillfälliga utskotts utlåtande n:o 18, i anledning
af väckta förslag om ändringar i kongl. förordningen om försäljning
af vin och maltdrycker m. m. den 24 oktober 1885.

Justerades tio protokollsutdrag för detta sammanträde;

Kammaren åtskildes kl. 2.m e. m.

In fidem

A. von Krmenstjerna.

N:o 37.

Tisdagen den 12 Maj.

Tisdagen den 12 maj.

Kammaren sammanträdde kl. 2.30 e. m.

Justerades protokollet för den 5 i denna månad.

Anmäldes och bordlädes:

sammansatta stats- och lag-utskottets memorial n:o 10, angående
arfvode åt utskottets sekreterare och gratifikation åt dess vaktbetjening;
samt

bevillningsutskottets memorial n:o 25, i anledning af kamrarnes skiljaktiga
beslut rörande 1 punkten i utskottets betänkande n:o 16 i anledning
af dels Kong! Majts nådiga proposition i fråga om ändringar
i kong! kungörelsen den 11 maj 1883, angående vilkoren för tidningars
och tidskrifters postbefordran, dels ock en i ämnet af herr E.
Hammarlund väckt motion.

Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen:

n:o 36, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;

n:o 37, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;

n:o 70, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition
af en del af indragna fanjunkarebostället Refvinge n:is 3 och
10 i Malmöhus län;

n:o 71, i anledning af Riksdagens år 1890 församlade revisorers
berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1889;

n:o 72, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Helsingborgs sockerfabriksaktiebolag af ett område af Engelholms
vestra kronoplantering i Kristianstads län;

23 N:o 37.

Tisdagen den 12 Maj.

ii:o 73, i anledning af Kongl. Majrts proposition angående anslag
för anläggning af eu bibana från norra stambanan vid Mellansel till
Örnsköldsvik;

n:o 74, i anledning af Kongl. Majrts proposition angående godkännande
af en med staden Göteborg träffad öfverenskommelse i fråga
om dess inqvarteringsskvldigbet äfvensom rörande anslag till ett nytt
kasernetablissement derstädes m. m.;

n:o 75, i anledning af Kongl. Majrts proposition angående upplåtande
af odlingslägenheter å kronopark^.’ i Norrbottens län;

n:o 76, i anledning af Kongl. Majrts proposition angående särskild
föryttring af lägenheter från kronoegendomar, som försäljas;

n:o 77, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af åtskilliga mindre kronoegendomar m. m.;

n:o 81, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående godkännande
af uppgjordt förslag i fråga om uppförande vid Lunds hospital
för Malmöhus läns räkning af en vårdanstalt för sinnessjuke;
samt

n:o 82, angående de i 63 § regeringsformen föreskrifna kreditivsummor.

Upplästes och godkändes Riksdagens andra särskilda utskotts
förslag till Riksdagens skrivelser till Konungen:

n:o 83, i anledning af Kongl. Majrts proposition med förslag till
lag angående försäkring för olycksfall i arbete;

n:o 84, i anledning af Kongl. Majrts proposition med förslag till
lag om sjukkassor; samt

nro 85, i anledning af Kongl. Majrts proposition angående anvisande
af medel till en riksförsäkringsanstalt och till sjukkasseväsendets
befrämjande.

Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse, nro 86, till Konungen, angående tullbevillningen.

Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets under gårdagen bordlagda memorial nro 69 och lagutskottets
samma dag bordlagda utlåtande nro 49.

N:o 37. 24

Tisdagen den 12 Maj.

Vid föredragning af Riksdagens andra särskilda utskotts nfistlidne
dag bordlagda memorial n:o 4, angående aflöning åt dess tjensteman
och vaktbetjente, biföll kammaren hvad utskottet i nämnda memorial
hemstält.

Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
Första Kammarens tillfälliga utskotts under gårdagen bordlagda utlåtande
n:o 18.

Anmäldes och bordlädes Första Kammarens tillfälliga utskotts
utlåtande n:o 19 äfver tvenne af herrar A. H. Öländer och P. M.
Söderberg väckta motioner, angående skrifvelser till Konungen med
begäran om förslag till ändrade bestämmelser rörande underhållet af
de allmänna vägarne på landet.

Justerades fyra protokollsutdrag för detta sammanträde.

På framställning af herr talmannen beslöts, att på föredragningslistan
till nästa sammanträde skulle uppföras främst de under dagen
första gången bordlagda ärendena och näst derefter de ärenden, som
denna dag blifvit andra gången bordlagda.

Kammaren åtskildes kl. 2.*r, e. m.

In fidem

A. von Krmenstjerna.

Onsdagen den 18 Maj, f. m.

25 N:o 37.

Onsdagen den 13 maj.

Kammaren sammanträdde kl. 12 på dagen.

Upplästes och godkändes sammansatta stats- ocli lagutskottets
förslag till Riksdagens skrifvelse, n:o 87, till Konungen, angående
vissa förändringar i de med afseende å folkskolelärarepersonalens löneförhållanden
gällande föreskrifter m. m.

Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag

dels till Riksdagens skrivelser till Konungen:

n:o 79, angående ytterligare utsträckning af fridlysningstiden för
elg, och

n:o BO, om ändring i sättet för utbetalning af den ersättning af
statsmedel, som utgår till egare af vissa skattefrälsehemman;

dels ock till paragrafer i riksdagsbeslutet:

n:o 15, angående vissa förändringar i lagstiftningen rörande handeln
med vin och maltdrycker in. in.,

n:o 16, om ändrad lydelse af §§ 3 och 22 af förordningen angående
patent,

n:o 17, angående straff för oloflig införsel af skjutvapen eller
ammunition i vissa delar af Afrika,

n:o 18, om ändrad lydelse af §§ 3, 14, 101, 105, 110, 129 och
136 i stadgan om skiftesverket i riket den 9 november 1866,

n:o 19, angående ändrad tid för saköreslängds aflemnande i vissa
fall, samt

n:o 20, angående tillägg till kap. 17 § 6 handelsbalken.

Vid föredragning af sammansatta stats- och lagutskottets under
gårdagen bordlagda memorial n:o 10, angående arfvode åt utskottets
sekreterare och gratifikation åt dess vaktbetjening, biföll kammaren
hvad utskottet i memorialet hemstält.

N:o 37. 26

Onsdagen den 13 Maj, f. m.

Vid föredragning af bevillningsutskottets sistlidne dag bordlagda
memorial n:o 25, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
1 punkten i utskottets betänkande n:o 16 i anledning af dels Kongl.
Majt:s nådiga proposition i fråga om ändringar i kongl. kungörelsen
den 11 maj 1883, angående vilkoren för tidningars och tidskrifters
postbefordran, dels ook en i ämnet af herr E. Hammarlund väckt
motion, biföll kammaren hvad utskottet i nämnda memorial hemstält.

Vid föredragning af Första Kammarens tillfälliga utskotts under gårdagen
bordlagda utlåtande n:o 19, öfver tvenne af herrar A. H.
Öländer och P. M. Söderberg väckta motioner, angående skrivelser
till Konungen med begäran om förslag till ändrade bestämmelser rörande
underhållet af de allmänna vägarne på landet, biföll kammaren
hvad utskottet i nämnda utlåtande hemstält.

Föredrogs å nyo och företogs punktvis till afgörande statsutskottets
den 11 och 12 i denna månad bordlagda memorial n:o 69, angående
statsregleringen för år 1892.

1—6 punkterna.

Hvad utskottet hemstält bifölls.

Herr Sandberg: Så länge jag har eu röst i Sveriges riksdag,
känner jag det som min oafvisliga pligt att begagna alla tillfällen för
att protestera mot hvarje fortsättning af den enligt min uppfattning
olycksbringande färden utför skuldsättningens sluttande plan. Ju
längre man kommer utför detta plan, desto svårare blir det att hejda
sig och stanna och desto mödosammare och törnigare blir återvägen.
Det torde ej heller kunna förnekas, att det är i hög grad tvifvelaktigt,
huruvida en stat, som stält sig i ekonomiskt beroende af utlandet,
kan fortfarande bibehålla full politisk sjelfständighet.

Jag är en varm vän af vårt försvars stärkande, men jag kan
omöjligen komma från den öfvertygelsen, att denna ytterst vigtiga
fråga har två sidor, af hvilka den ena, den nu förbisedda, i vigt och
betydelse kanske föga står efter den andra, för hvilken nu så mycket
och så ifrigt talas, skrifves och arbetas, ehuru icke sällan på ett temligen
ovist sätt. Om vi, huru mörkt detta än nu kan se ut, lyckas
skaffa oss en talrik och väl öfvad här, ledd af dugliga officerare, den
bästa krigsmateriel, starka och väl försedda fästningar, en präktig

Upplåning af
medel till
jernväg ar
m. nn.

7 punkten.

27 N:o 37.

Onsdagen den 13 Maj, f. in.

flotta, så blir allt detta i farans stund till föga mer gagn än eu jettes “/

svärd i ett barns hand, om vi på samma gång äro ekonomiskt rui- Jernväg''™
nerade. m. m.

Jag har ofta hört icke utan skryt ordas om den utmärkta kredit, (Forts.)
som Sverige åtnjuter i utlandet, men om vi en gång — det Gud förbjude
— nödgas kämpa för vårt sjelfbestånd mot en öfvermägtig
granne utan verkligt stöd af någon annan stormagt, blir det säkerligen
ganska dåligt stäldt med vår kredit i andra länder. I sådan
händelse hänvisas vi nog uteslutande till våra egna tillgångar. Om
vi då icke ega några sådana eller åtminstone inga af den beskaffenhet,
att de genast kunna användas, hvad blir då vårt folks, vårt lands
öde? Jag ryser vid blotta tanken, och min enda tröst är, att jag
hoppas hvila i det tysta, innan en sådan olycksdag inbryter.

Herr talman, jag har intet yrkande att framställa.

Efter härmed slutad öfverläggning biföll kammaren hvad utskottet
i nu förevarande punkt hemstält.

8 punkten.

Lades till handlingarna!

.9—14 punkterna.

Hvad utskottet hemstält bifölls.

Vid förnyad föredragning af lagutskottets den 11 och 12 innevarande
månad bordlagda utlåtande n:o 49, i anledning af Kongl.
Maj:ts proposition angående förbud för barn att nattetid idka viss
försäljning m. in,, biföll kammaren hvad utskottet i utlåtandet hemstält.

Föredrogs å nyo och företogs punktvis till afgörande Första Kammarens
tillfälliga utskotts den 11 och 12 i denna månad bordlagda
utlåtande ko 18, i anledning af väckta förslag om ändringar i kongl.
förordningen om försäljning af vin- och maltdrycker m. m. den 24
oktober 1885.

1 punkten.

Utskottets hemställan bifölls.

N:o 37.

Onsdagen den 13 Maj. f. in.

Ifrågasatt,
ändring i förctrdningen

ang. försäljning
af
vin- och malt
drycker m. m.

2 punkten.

Herr Annerstedt: Den motion, som ligger till grund för Andra
Kammarens tillfälliga utskotts utlåtande, hvilket blifvit af Andra
Kammaren bifallet, innehöll endast det förslag, att de ifrågasatta inskränkningarne
skulle gälla, då fartyg ligger i hamn, hvarjemte i motionen
icke förekom något förslag derom, att konungens befallningshafvande
jemväl i öfrig! skulle beträffande utskänkningen ega föreskrifva
de inskränkningar, som kunde finnas nödiga. Nu bär Andra
Kammarens tillfälliga utskott i sitt utlåtande gått längre än motionen
innehåller och tillagt såväl till orden »i hamn» orden »vid land» som
ock i slutet af det föreslagna stadgandet de bestämmelser rörande
konungens befallningshafvande» befogenhet, som jag nyss nämnde. I
öfverensstämmelse med utskottets förslag biel'' ock Andra Kammarens
beslut. Men detta Andra Kammarens beslut lärer väl icke vara formel!
rigtigt, och på denna grund vågar jag vördsamt hemställa, att
Första Kammaren icke måtte biträda Andra Kammarens förevarande
beslut.

Herr Lothigius: Den framstälda anmärkningen mot affattningen
af Andra Kammarens beslut är utan tvifvel fullt vigtig, och då
tiden icke nu medgifver att genom en återremiss afhjelpa det formella
fel, som förekommit, skall jag för min del icke framställa något yrkande.

Sedan öfveriäggningen förklarats härmed slutad, beslöt kammaren,
på derom gjord proposition, att icke biträda, Andra Kammarens i
ämnet fattade beslut.

Herr talmannen tillkännagaf, att anslag utfärdats till sammanträdets
fortsättande kl. 7 e. m

Föredrogs herr Bergströms den 9 i denna månad bordlagda förslag
att ur kammarens protokoll för aftonsammanträdet den 6 innevarande
maj skulle uteslutas dels herr Treffenbergs vid behandlingen
af Riksdagens andra särskilda utskotts utlåtande n:o 2 afgifna yttrande,
dels ock det i anledning deraf mellan herr talmannen och herr
Treffenberg förekomna meningsutbyte.

I sammanhang härmed upplästes för justering kammarens protokoll
för den 6 innevarande månad, hvarefter herr talmannen anförde,
att herr Treffenberg redan medgifvit, att hvad han vid ifrågavarande
tillfälle yttrat finge ur protokollet uteslutas samt att herr talmannen vid

29 N:o 37.

Onsdagen den 18 Maj, f. in.

sådant förhållande för sin del ej hade något att erinra mot bifall till
herr Bergströms omförmälda förslag.

På gjord proposition biföll kammaren herr Bergströms förslag,
hvarefter de upplästa protokollen i öfrigt godkändes.

Justerades åtta protokollsutdrag för detta sammanträde.

Upplästes och godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse till Konungen:

n:o 88, om antagande af lag angående väghåliningsbesvärets utgörande
på landet;

n:o 89, i anledning af väckt motion om tillägg till 17 kap. 10
§ handelsbalken; samt

n:o 90, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag angående ändrad lydelse af IT kap. 4 § handelsbalken.

Justerades ytterligare ett protokollsutdrag för denna dag.

Kammaren åtskildes kl. 12.37 e. m.

In fidein

A. von Krimnstjerna.

N:o 37. so

Onsdagen den 18 Maj, e. m.

Onsdagen den 13 maj, e. m.

Kammaren sammanträdde kl. 7 e. m.

Anmäldes ock bordlädes statsutskottets memorial:

n:o 70, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af det nya reglementet
för riksgäldskontoret;

n:o 71, angående den nya riksstaten; samt

n:o 72, med förslag till de återstående stadgandena i det nya
reglementet för riksgäldskontoret.

Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

n:o 34, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;

n:o 35, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
liufvudtitel;

n:o 38, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;

n:o 39, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;

n:o 93, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
användandet af militieboställsfondens uppkomna återstående behållning; n:o

94, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner angående höjning
i anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar m. m., angående
anslag under riksstatens femte hufvudtitel med anledning af
föreslagna ändringar i värnpligtslagen den 5 juni 1885 samt angående
ändring i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären af samma
dag och höjning i de under fjerde och femte hufvudtitlarne uppförda
anslag till lindring i nämnda besvär;

31 N:o 37.

Onsdagen den 13 Maj, e. in.

n:o 95, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afskrifning
af de å viss jord livilande grundskatter m. m.; samt

n:o 96, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående godtgörelse
till fanjunkaren vid kongl. Vestgöta-Dals regemente Oscar
Theodor Bäfverfeldt och hans maka Maria Fernanda Benedicta Bäfverfeldt,
född Nielsen, för den förlust de genom förre svenske och
norske generalkonsuln i Geneve A. M. von Sehsecks tillskyndande
lidit.

Upplästes och godkändes bankoutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

n:o 91) med reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning;

samt

n:o 92, med öfverlemnande af bankoreglemente!

Anmäldes och bordlädes bevillningsutskottets betänkande n:o 26,
med förslag till den af Riksdagen faststälda bevillningssummans utgörande.

Justerades två protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 7.15 e. in.

In fidem

A. von Krmenstjerna.

N:o 37. 32

Torsdagen den 14 Maj, f. in.

Torsdagen den 14 maj.

Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.

Justerades protokollet för den 7 i denna månad.

Anmäldes och bordlädes konstitutionsutskottets utlåtande n:o 15,
i anledning af väckt motion med förslag till ändrad lydelse af § 12
regeringsformen.

Vid föredragning af statsutskottets nedannämnda, under gårdagen
bordlagda memorial:

n:o 70, angående öfverlemnande till Kong! Maj:t af det nya reglementet
för riksgäldskontoret,

n:o 71, angående den nya riksstaten, och

n:o 72, med förslag till de återstående stadgandena i det nya
reglementet för riksgäldskontoret,

biföll kammaren hvad utskottet i dessa memorial hemstält.

Vid föredragning af bevillningsutskottets nästlidne dag bordlagda
betänkande n:o 26, med förslag till den af Riksdagen faststälda bevillningssummans
utgörande, biföll kammaren hvad utskottet i nämnda
betänkande hemstält.

Herr talmannen tillkännagaf, att anslag utfärdats till sammanträdets
fortsättande kl. 7 e. m.

Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse!’ till Konungen:

Torsdagen den 14 Maj, f. m.

33 N:o 37.

n:o 97, i anledning af Kong! Maj:ts proposition angående uppkörande
af de enligt förordningen den 16 maj 1884 angående bevillningsafgifter
för särskilda förmåner ock rättigheter utgående bevillningsafgifter
af frälseegendomar ock lotshemman,

n:o 98, angående ändringar i kong], kungörelsen den 11 maj
1883, angående vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran,

n:o 99, angående bevillning af fast egendom samt af inkomst,
n:o 100, angående stämpelafgiften,

n:o 101, med begäran om ändring af 47 § i gällande tullstadga,

samt

n:o 102, angående livitbetssockertillverkningsafgiften.

Upplästes och godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse, n:o 105, till Konungen, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition
angående förbud för barn att nattetid idka viss försäljning ni. m.

Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag:

dels till Riksdagens skrifvelse, n:o 104, till Konungen, angående
utredning rörande möjlighet för mindre bemedlade att bilda egna
jordbruk,

dels ock till paragrafer i riksdagsbeslutet:

n:o 21, angående hvilande grundlagsändringsförslag,

n:o 22, angående ändring af § 25 riksdagsordningen,

n:o 23, angående ifrågasatt ändrad lydelse af § 11 regeringsformen
och § 5 i den mellan Sverige och Norge upprättade riksakt,

n:o 24, angående lag om hvad i vissa fall bör iakttagas, då byggnad
uppförts öfver tomtgräns,

n:o 25, angående statsregleringen,

n:o 26, angående beräkningen af riksgäldskontorets utgifter och
inkomster,

n:o 27, angående disposition af besparingarne å hufvudtitlarne,

n:o 28, angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet, samt
Första Kammarens Prat. 1891. N:o 37.

N:o 37. 34

Torsdagen den 14 Maj, f. m.

n:o 29, om ändringar i förordningen angående en postsparbank
för riket den 22 juni 1883.

Tillkännagafs, att Kong!. Maj:t låtit genom offentligt anslagbjuda
och kalla Riksdagens samtlig^ ledamöter att fredagen den 15
innevarande månad, efter förrättad gudstjenst., sig å rikssalen infinna
för att inhemta Kong! Maj:ts svar å Riksdagens skrifvelse den 12
sistlidne mars, angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets
grundlagar, samt derefter, enligt 36 § riksdagsordningen, af Kongl.
Maj:t i nåder hemförlofvas.

Justerades fyra protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. I48 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Torsdagen den 14 Maj, e. m.

35 N:o 37.

Torsdagen den 14 maj, e. m.

Kammaren sammanträdde kl. 7 e. m.

Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse!’ till Konungen:

n:o 103, angående beräkningen af statsverkets inkomster;

n:o 106, angående statsreglering^! för år 1892 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;

n:o 107, angående upprättadt nytt reglemente för riksgäldskontoret;
samt

n:o 108, med uy riksstat.

Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i riksdagsbeslutet:

n:o 30, angående statsregleringen;

n:o 31, angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor,

n:o 32, angående upphörande af de enligt förordningen den 16
maj 1884 angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och
rättigheter utgående bevillningsafgifter af frälseegendomar och lotshemman,

n:o 33, angående tullbevillningen,

n:o 34, angående ändring af § 47 i gällande tullstadga,

n:o 35, angående bevillning af fast egendom samt af inkomst,

n:o 36, angående stämpelafgiften,

N:o 37- 36

Torsdagen den 14 Maj, e. in.

n:o 37, om ändringar i kongl. kungörelsen den 11 maj 1883
angående vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran,

n:o 38, angående lag om försäkring för olycksfall i arbete,

n:o 39, angående lag om sjukkassor,

n:o 40, angående ändring i § 13 konkurslagen,

n:o 41, angående reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning,

n:o 42, angående ändrad lydelse af S 7 i jagtstadgan den 21
oktober 1864,

n:o 43, angående vilkoren för försäljning af bränvin,

u:o 44, angående val af fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret; n:o

45, angående ändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen,

n;o 46, angående tillägg till § 53 af stadgan om skiftesverket i
riket den 9 november 1866,

n:o 47, angående sjölag, lag, innefattande vissa bestämmelser angående
sjöfynd, lag, angående ändring af kap. 17 §§ 2, 5 och 7 handelsbanken,
lag, angående ändring af §§ 71, 73, 89,90, 117, 118 och
119 utsökningslagen samt lag, angående ändring af §§ 13, 51, 54 och
90 konkurslagen,

n:o 48, angående förbud för barn att nattetid idka viss försäljning
m. m.,

n:o 49, angående anvisande af medel till en fiksförsäkringsanstalt
och till sjukkasseväsendets befrämjande,

n:o 50, angående hvitbetssockertillverknimgsafgiften,

n:o 51, om lag angående ändrad lydelse af kap. 17 § 4 handelsbalken,

n:o 52, angående tillägg till kap. 17 § 10 handelsbalken,

n:o 53, om lag angående väghållningsbesvärets utgörande på
landet,

n:o 54, angående kreditivsummorna,
n:o 55, angående statsregleringen,

n:o 56, angående lån åt Hernösands—Sollefteå jernvägsaktiebolag,

37 N:o 37.

Torsdagen den 14 Maji e- in.

n:o 57, angående låneunderstöd för enskilda jernvägar,

n:o 58, angående en bibana från norra stambanan vid Mellansel
till Örnsköldsvik,

n:o 59, angående utveckling af statens telefonväsende, och
n:o 60, angående fonden för extra amortering af statsskulden.

Justerades två protokollsutdrag för denna dag.

Kammaren åtskildes kl. 7.u e. in.

In fidem

Å. von Krumisfjerna,

No 37. 38

Fredagen den 15 Maj.

Fredagen den 15 maj.

Kammaren sammanträdde kl. Khan f. m.

Justerades protokollen för den 8 i denna månad.

Vid föredragning af konstitutionsutskottets under gårdagen bordlagda
utlåtande n:o 15, i anledning af väckt motion med förslag till
ändrad lydelse af § 12 regeringsformen, biföll kammaren utskottets i
nämnda utlåtande gjorda hemställan.

Justerades ett protokollsutdrag härom.

Herr talmannen samt kammarens ledamöter afgingo kl. 10.45 f. m.
till storkyrkan, der riksdagspredikan hölls af vice komministern i
Hedvig Eleonora församling C. A. ilehn. Efter gudstjenstens slut
begå! kammaren sig till rikssalen, der jemväl Andra Kammaren infann
sig. Efter det herr statsrådet och chefen för civildepartementet Groll
uppläst Kongl. Maj:ts nådiga förordnande för herr statsrådet och
chefen för justiedepartementet Östergren att å Kongl. Maj:ts vägnar
på rikssalen meddela Riksdagen Kongl. Maj:ts svar i anledning af de
utaf innevarande Riksdag antagna ändringar i riksdagsordningen, blef
det skriftligen alfattade nådiga svaret af herr statsrådet Östergren
uppläst och öfverlemnadt till herrar talmännen. Sedan härefter herr
statsrådet Groll uppläst Kongl. Maj:ts nådiga förordnande för hans
excellens herr statsministern friherre Akerhielm att å Kongl. Maj:ts
vägnar afsluta Riksdagen, samt talmännen, hvar för sig, framfört kamrarnes
undersåtliga välönskningar, och riksdagsbeslutet blifvit af herr
statsrådet och chefen för civildepartementet uppläst, förklarade, å Kongl.
Maj:ts vägnar, hans excellens herr statsministern 1891 års lagtima
Riksdag afslutad.

89 N:o 37,

Fredagen den 15 Maj.

Efter de!; kammarens ledamöter återkommit till samlingsrummet
och der intagit sina platser, framträdde herr von Ehrenheim till talmansbordet
och yttrade: Mine herrar! Våra arbeten äro nu afslutade

och en hvar får återvända till sina vanliga sysselsättningar och sitt
hem. Om hvilan är angenäm och berättigad efter hvarje ansträngande
arbete, är den det ännu mer efter riksdagsarbetet, som särskild! tager
så hög grad af uppmärksamhet i anspråk. För min del har jag nu
endast att till en hvar af kammarens ledamöter framföra min upprigtiga
tacksamhet för den vänskap och välvilja, som äfven under
denna riksdag bliivit mig bevisad, samt anhålla att få i ledamöternas
vänliga minne vara innesluten.

Detta tal besvarades af friherre af Uggglas i följande ordalag:
Då kammarens mångårige talman, herr grefve Gustaf Lagerbjelke
till följd af sjukdom nödgats nedlägga den befattning, som lian med
så allmänt erkännande bland oss utöfvat, var det med sann tillfredsställelse
som vi i Eder helande hans efterträdare. Med den kännedom
vi om Eder förvärfvat under de många år, Ni dels såsom ledamot
af denna kammare med oaflåtlig uppmärksamhet och ständigt
vaket intresse följt kammarens förhandlingar, dels utöfvat Eder befattning
såsom vice talman, voro vi förvissade att de gamla goda
traditioner, som vid ärendenas behandling allt ifrån början gjort sig
i denna kammare gällande, skulle af Eder troget vårdas och ännu
mera utvecklas; och då vi nu stå vid slutet af den första riksdag,
hvarunder vi haft Eder till talman, är det för oss en kär pligt att
för Eder uttrycka vårt upprigtiga och hjertliga tack för det sätt,
hvarpå Ni ledt våra förhandlingar, och för den vänlighet, som kommit
oss alla till del. —Det förtroende, som Ni, herr talman, lyckats
bland oss förvärfva, tillåter jag mig sammanfatta i den enkla önskan
att, när riksdagen åter församlas, vi måtte finna Eder på samma plats
som nu. Jag anhåller slutligen att vi i Eder vänskap och välvilja
fortfarande må vara inneslutna.

Kammarens ledamöter åtskildes kl. 12.20 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.