RIKSDAGENS PROTOKOLL
ProtokollRiksdagens protokoll 1891:3
RIKSDAGENS PROTOKOLL.
1891. Första Kammaren. H:o 3.
Lördagen den 24 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 12 på dagen.
Justerades protokollet för den 17 i denna månad.
Efter förnyad föredragning af Kongl. Maj:ts den 20 innevarande
januari bordlagda nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof, hänvisades denna proposition till statsutskottet.
Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet herr af
Buréns den 22 i denna månad bordlagda motion, n:o 1, om ändring af
riksdagsordningen i syfte att riksdagsmannaval å landsbygden och i
valkretsar, bestående af flere städer, må förrättas endast medelst
elektorer, m. m.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet herr af Buréns den
22 innevarande månad bordlagda motion, n:o 2, om inrättande af ett
riksbankens afdelningskontor i Linköping.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet den af herr Helander
väckta, under gårdagen bordlagda motionen, n:o 3, med förslag till
lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.
Första Kammarens Prof. 1891. N-.o 3.
1
N:0 3. 2
Lördagen den 24 Januari.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr von Strokirchs
sistlidne dag bordlagda motion, n:o 4, om pension åt föreståndaren
för Jönköpings läns landtbruksskola I. Nauclér.
Vid föredragning af den utaf herrar Tham, Wilhelm, och Stridsberg
väckta, under gårdagen bordlagda motionen, n:o 5, angående skrifvelse
till Konungen i fråga om utarbetande af förslag till lag om
skydd för industriella mönster och modeller, beslöt kammaren hänvisa
denna motion till behandling af ett tillfälligt utskott.
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet den af herrar
Stridsberg och Tham, Wilhelm, väckta, nästlidne dag bordlagda motionen,
n:o 6, om borttagande af stämpelafgift för patentbref.
Herr statsrådet friherre von Essen aflemnade
dels Kongl. Maj:ts nedannämnda nådiga propositioner till Riksdagen
:
l:o) angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;
2:o)
angående gränsreglering mellan Carl Gustafs stads gevärsfaktori
och Eskilstuna stad;
3:o) angående användandet af militieboställsfondens uppkomna
återstående behållning;
4:o) angående disposition af en del byggnader och jord, tillhörande
förra häradshöfdingebostället 3/g mantal Eammenhög n:o 31
i Kristianstads län; samt
5:o) angående efterskänkande af viss del af kronans rätt till
danaarf efter arbetaren Karsten Ekberg från Hessleberga;
dels ock Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Riksdagen om förordnande
för en statsrådsledamot att under innevarande riksdag utöfva
den befattning med riksdagsärender som jemlikt § 46 af riksdagsordningen
tillkommer en ledamot af statsrådet.
Föredrogos de nyss aflemnade kongl. propositionerna och blefvo
dessa, hvar för sig, på begäran bordlagda.
3 N:0 3.
Lördagen den 24 Januari.
Föredrogs och lades till handlingarna Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse
till Riksdagen om förordnande för en statsrådsledamot att under
innevarande riksdag utöfva den befattning med riksdagsärenden,
som jemlikt § 46 af riksdagsordningen tillkommer en ledamot af
statsrådet; och skulle underrättelse om denna nådiga skrifvelses innehåll
genom utdrag af protokollet meddelas vederbörande utskott samt
de ledamöter, som hafva inseende öfver Riksdagens kansli.
Herr Lothigius afgaf en af honom med flere undertecknad motion,
n:o 7, om anslag till lån för byggande af jernväg från Borås
till Göteborg.
Denna motion blef på begäran bordlagd.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Lothigius under
tre veckor från och med den 26 i denna månad, herr Andersson,
Gustaf, under fjorton dagar från innevarande dag, herr Olsén från
den 28 i denna månad till och med den 20 nästinstundande februari,
herr Los under tre veckor från den 28 innevarande månad samt herr
Weinherg under tre veckor från denna dag.
Justerades åtta protokollsutdrag för detta sammanträde.
Kammaren åtskildes kl. 12.17 e. m.
✓
In fidem
A. von Krusenstjerna.
N:0 3. 4
Måndagen den 26 Januari.
Måndagen den 26 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.
Herrar Wcern ock Sjöcrona anmälde, att de infunnit sig vid riksdagen.
Herr statsrådet Wennerberg aflemnade Kongl. Majt:s nådiga proposition
till Riksdagen angående afsöndring af jord frän indragna
mil itiebo ställ et Kongs Norrby kungsgård i Östergötlands län.
Denna kongl. proposition blef härefter föredragen och på begäran
bordlagd.
Justerades protokollet för den 19 i denna månad.
Tillkännagafs, att berr grefven och talmannen samt de ledamöter,
som fått i uppdrag att jemte talmannen tillsätta kammarens kansli
och vaktbetjening, ansett nödigt, att i kansliet anstäldes 2 förste notarier,
11 notarier med skyldighet att vara underkastade den förändring
i tjenstgöring, som kunde föranledas deraf, att sekreteraren egde
till sitt biträde vid förandet och uppsättandet af kammarens protokoll
använda en af notarierna, vidare 1 förste kanslist, 1 registrator, 6
kanslister, 1 förste vaktmästare och 8 vaktmästare, samt, under förutsättning
att detta godkändes af kammaren, antagit såsom förste notarier:
kanslisekreteraren friherre C. J. A. J. Alströmer och sekreteraren
i justitieombudsmansexpeditionen C. D. R. von Schulzenheim;
notarier: t. f. kanslisten i kongl. kommerskollegium G. E. von der
Burg, kammarherren F. A. G. Berencreutz, vice häradshöfdingen J.
F. Hammarberg, amanuensen i kongl. landtförsvarsdepartementet friherre
O. T. Hermelin, vice häradshöfdingen C. A. T. Bergendahl,
amanuensen i kongl. arméförvaltningen A. Göransson, vice häradshöfdingen
C. G. Barthelson, postexpeditören L. Kraepelin samt vice
häradshöfdingarne A. T. Hagman, H. Rydin och A. Hafström;
förste kanslist: vice häradshöfdingen H. W. Hedenstjerna; registra
-
5 N:o 3.
Måndagen den 26 Januari.
tor: fortifikationskassören H. F. W. Geete; kanslister: kanslisten i kongl.
hofexpeditionen K. Radhe, amanuensen i kongl. domänstyrelsen H. J.
Modigt, vice häradshöfdingarne B. Tomason och grefve B. H. B.
Mörner, litteratören E. Fahlstedt och filosofie doktorn K. A. Beckman;
förste vaktmästare: E. Ehrnström; vaktmästare: F. W. Malmberg,
É. Pira, G. A. Söderqvist, O. A. Pettersson, C. A. Andersson,
J. E. Sjöberg, J. A. Lundqvist och J. Wahlqvist.
Herr grefven och talmannen yttrade, att han, efter samråd med
herr talmannen i Andra Kammaren, finge föreslå, att nästkommande
onsdag måtte anställas val dels af ledamöter och suppleanter i'' den
nämnd, som eger att döma, huruvida högsta domstolens samtliga ledamöter
gjort sig förtjenta att i deras vigtiga kall bibehållas, dels ock
af valmän och suppleanter för utseende af komiterade för tryckfrihetens
vård.
Detta förslag antogs.
Upplästes ett insändt läkarebetyg, så lydande:
Je, soussigné, Dicquemare, Docteur en Médecine de la Faculté
de Montpellier, Médecin Aide-Major de De Classe å 1’Höpital rnilitaire
de Biskra, Médecin de Colonisation du dit lieu, certifie que Monsieur
L. O. Smith, Membre du Senat Suédois, est actuellement atteint
de douleurs articulaires goutteuses qui 1’empéchent d’entreprendre un
voyage.
j’estime å deux mois le temps nécessaire å Monsieur L. O. Smith
pour qu’il puisse se rétablir d’une fa£on suffisante.
Fait å Biskra en toute sincérité le 15 Janvier 1891.
Yu, pour légalisation de
apposée ci-dessus
D. Dicquemare.
signature de Monsieur D. Dicquemare,
Le Maire de Biskra F. Cantor.
Afgåfvos följande motioner:
n:o 8, af herr Anderson, Albert, om öfverflyttande på bankoutskottet
af skyldigheten att utse revisorer jemte suppleanter för granskning
af riksbankens afdelningskontors räkenskaper och förvaltning;
n:o 9, af friherre Klinckowström, om bildande af en Riksdagens
besparingsfond; samt
n:o 10, af herr Wcern, om anslag för utarbetande af en förteckning
öfver alla sedan år 1809 afgifna komitébetänkanden m. m.
Dessa motioner blefvo, hvar för sig, på derom framstälda yrkanden
bordlagda.
N:0 3. 6
Måndagen den 26 Januari.
Föredrogos å nyo och hänvisades till statsutskottet Kongl. Maj:ts
nedannämnda, den 24 i denna månad bordlagda nådiga propositioner
till Riksdagen:
l:o) angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;
2:o)
angående gränsreglering mellan Carl Gustafs stads gevärsfaktori
och Eskilstuna stad;
3:o) angående användandet af militieboställsfondens uppkomna
återstående behållning;
4:o) angående disposition af en del byggnader och jord, tillhörande
förra häradshöfdingebostället 3/s mantal Hammenhög n:o 31 i
Kristianstads län; samt
5:o) angående efterskänkande af viss del af kronans rätt till
danaarf efter arbetaren Karsten Ekberg från Hessleberga.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet den af herr Lothigius
med flere väckta, den 24 innevarande januari bordlagda motionen n:o 7,
om anslag till lån för byggande af jernväg från Borås till Göteborg.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades friherre Leijonhufvud,
Sten, från och med den 28 i denna månad till och med den 8 nästinstundande
februari, herr Evers, Albert, under fjorton dagar från
den 28 innevarande januari samt herr Liljesköld under tre veckor
från sistnämnda dag.
Justerades två protokollsutdrag för detta sammanträde.
Friherre Klinckowström erhöll på begäran ordet och yttrade:
Jag har i den motion, jag nyss aflemna!, föreslagit, att, för grundläggande
redan vid denna riksdag af den besparingsfond, som min
motion afser, de fyra millioner, som Kongl. Maj:t i dess nådiga statsverksproposition
föreslagit skola användas såsom anslag till norrländska
jernvägsbyggnaden, måtte i stället ingå i denna besparingsfond.
Men på samma gång har jag, för att visa att jag icke är
afvog mot jernvägsbyggandet, i motionen hemstält, att dessa fyra millioner
kronor i stället skulle anslås af upplånta medel, såsom i allmänhet
vid stambanebyggandet i riket hittills skett. — Jag har gjorts
uppmärksam på, att denna senare passus i mitt förslag kan vara att
betrakta såsom en särskild fråga, i hvilket fall svårigheter må hända
7 N:0 3,
Måndagen den 26 Januari.
skulle kunna uppstå att få motionen remitterad. När så är, får jag
vördsamt anhålla, att Första Kammaren täcktes medgifva, att jag i
min motion utstryker orden “och utgifterna för denna jernvägsbyggnad
i stället bestridas med uppi äntå medel”. — Jag vågar vödsamt anhålla,
att herr grefven och talmannen ville till kammaren framställa denna
min begäran.
På gjord proposition medgaf kammaren, att ur friherre Klinckowströms
motion finge uteslutas förslaget om bestridande genom upplånade
medel af kostnaderna för fortsättande af arbetena å norrländska
stambanan, hvarefter motionen i enlighet härmed ändrades.
Kammaren åtskildes kl. 1.39 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
N:o 3. 8
Onsdagen den 28 Januari.
Onsdagen den 28 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.
Herr Bergman anmälde, att lian ankommit till riksdagen.
Justerades protokollet för den 20 i denna månad.
Anmäldes och bordlädes:
statsutskottets memorial n:o 1, med den till innevarande Riksdag
af fullmägtige i riksgäldskontoret afgifna berättelse;
bankoutskottets memorial n:o 1, med öfverlemnande af fullmägtiges
i riksbanken till bankoutskottet afgifna berättelse; och
kanslideputerades memorial n:o 1, angående antagande af tjensteman
i Riksdagens kansli.
Afgåfvos följande motioner:
n:o 11, af herr Borg, med förslag till ändring af 1 kap. 6 §
gifterm ålsbalken;
n:o 12 af herr Brehmer, om anslag till understöd för anläggande
af jernvägar efter Kosta-systemet;
n:o 13, af herr Biesért, angående nedsättning af tullen på vissa
lifsmedel samt om åtskilliga andra ändringar i tulltaxan;
n:o 14, af herr Unger, angående skrifvelse till Konungen i fråga
om utsträckning af fridlysningstiden för elg;
n:o 15, af densamme, med förslag till ändrad lydelse af 7 § i
kongl. jagtstadgan den 21 oktober 1864;
n:o 16, af herr Berg, Gustaf, angående skrifvelse till Konungen
i fråga om ändring af förordningen angående försäljning af vin, maltdrycker
m. m. den 24 oktober 1885;
9 N:o 3*
Onsdagen den 28 Januari.
n:o 17, af herr Öländer, angående skrifvelse till Konungen med
begäran om förslag till ändrade bestämmelser rörande underhållet af
de allmänna vägarne å landet;
n:o 18, af herr Söderberg, angående skrifvelse till Konungen med
anhållan om förslag till ändrade bestämmelser i fråga om utgörande
af väghållningsbesväret;
n:o 19, af herr Söderberg med flere, om lindring i rustnings- och
roteringsbesvären samt nedsättning i de på viss jord hyflande grundskatter
m. m.;
n:o 20, af herr Jönsson, om inrättande af ett riksbankens afdelningskontor
i Mariestad;
n:o 21, af herr Wieselgren, om förhöjning af anslaget till högre
skolor för qvinlig ungdom; samt
n:o 22, af herrar Boström och Ekenman, om anslag till låneunderstöd
för enskilda jern vägsanläggningar.
Dessa motioner blefvo, hvar för sig, på derom framstälda yrkanden
bordlagda.
Föredrogs å nyo och hänvisades till statsutskottet Kongl. Maj:ts
den 26 i denna månad bordlagda nådiga proposition till Riksdagen
angående afsöndring af jord från indragna militiebostället Kongs
Norrby kungsgård.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet den af herr Anderson,
Albert, väckta, den 26 innevarande januari bordlagda motionen, n:o 8,
om öfverflyttande på bankoutskottet af skyldigheten att utse revisorer
jemte suppleanter för granskning af riksbankens afdelningskontors
räkenskaper och förvaltning.
Föredrogs friherre Klinckowströms, den 26 i denna månad bordlagda
motion, n:o 9, om bildande af en Riksdagens besparingsfond.
Friherre Klinckowström: Jag får bedja kammarens ledamöter
om ursäkt, att jag ännu en gång återkommer med den motion, som
jag för några dagar sedan väckte, rörande disposition af besparingar
och öfverskottsmedel på statsregleringen; men man har gjort mig
uppmärksam på — och jag tackar för anmärkningen — att i
klämmen, som följer på motionen, har jag yttrat, att för beredande
af en Riksdagens besparingsfond till dess fria disposition “i och för
bestridande af de här ofvan antydda med flera statsändamål* etc. och
bland dessa antydda statsändamål, som jag ansett att fonden skulle
N:o 3. 10
Onsdagen den 28 Januari.
framdeles och successivt bestrida, finnes äfven i punkterna 3 och 4
fråga om fortsatt successiv afskrifning af återstående 70 procent af
såväl grundskatter som ock indelningsverkets på viss jord tryckande
bördor. Men min mening har icke varit, att något beslut derom skulle
för närvarande till följd af min motion åstadkommas af Riksdagen,
hvarför jag får utbedja mig kammarens tillåtelse att få stryka den
passus, jag nyss uppläst, och hvilken möjligen skulle uti antagonisters
händer ''blifva ett vapen mot min motion. Derför får jag bedja kammaren
om tillåtelse att stryka orden: “i och för bestridande af de
hår ofvan antydda med flera statsändamål''1, och tår jag bedja herr
grefven och talmannen hafva godheten derom göra hemställan till
kammaren.
På gjord proposition biföll kammaren hvad friherre Klinckowström
sålunda hemstält, hvarefter motionen, i öfverensstämmelse härmed
ändrad, blef, jemte de i anledning af densamma inom kammaren
afgifna yttranden, hänvisad till statsutskottet.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr Wcerns den 26
innevarande månad bordlagda motion, n:o 10, om anslag för utarbetande
af en förteckning öfver alla sedan år 1809 afgifna komitébetänkanden
m. m.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Sjögreen under
tre veckor från denna dag och herr Hasselrot under tre veckor från
och med den 2 nästkommande februari.
Justerades fyra protokollsutdrag för detta sammanträde.
Kammaren åtskildes kl. 1.2 7 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Torsdagen den 29 Januari, f. m.
11 N:o 3.
Torsdagen den 29 januari, f. m.
Kammaren sammanträdde kl. 12 på dagen.
Herr statsrådet Östergren afiemnade
dels Kong!. Maj:ts nedannämnda nådiga propositioner till Riksdagen
:
l:o) med förslag till sjölag, lag innefattande vissa bestämmelser
angående sjöfynd, lag angående ändring af 2, 5 och" 7 §§ 17 kap.
handelsbalken, lag angående ändring af 71, 73, 89, 90, 117, 118 och
119 §§ utsökningslagen samt lag angående ändring af 13, 51, 54 och
90 §§ konkurslagen; äfvensom
2:o) med förslag till lag angående ändrad lydelse af 10 kap. 1 §
rättegångsbalken;
dels ock Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Riksdagen i anledning
af en vid sistförfluten riksdag beslutad lagförklaring.
Föredrogs och bordlädes på begäran Kongl. Maj:ts nyss afiemnade
nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till sjölag m. in.
Herr Bergström: Jag tillåter mig hemställa, att denna kammare
måtte för sin del besluta dels att, för behandling af Kongl.
Maj:ts proposition om antagande af ny sjölag ro. m,, ett särskild! utskott
måtte tillsättas, bestående af sju ledamöter från hvardera kammaren,
dels ock att antalet af suppleanter från denna kammare bestämmes
till fyra.
På gjord framställning beslöt kammaren för sin del, att för behandling
af ifrågavarande kongl. proposition skulle tillsättas ett särskild!
utskott, bestående af sju ledamöter från hvardera kammaren;
och skulle, jemlikt § 37 mom. 1 riksdagsordningen, Andra Kammaren
inbjudas att i detta beslut förena sig med Första Kammaren.
N:0 3. 12
Torsdagen den 29 Januari, f. m.
Vidare beslöts, att, i händelse k am ram e enades om tillsättande
af ett särskildt utskott för nyssnämnda propositions handläggning, i
detta utskott skulle väljas fyra suppleanter från Första Kammaren.
Herr grefven och talmannen tillkännagaf’, att anslag utfärdats till
sammanträdets fortsättande kl. 7 e. m.
Vidare yttrade herr grefven och talmannen, att han, efter samråd
med herr talmannen i Andra Kammaren, finge föreslå, att lördagen
den 7 nästkommande februari måtte anställas val af föreskrifna revisorer
och revisorssuppleanter för granskning af dels statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning, dels
ock riksbankens afdelningskontors räkenskaper och förvaltning.
Detta förslag antogs.
Justerades protokollet för den 22 innevarande månad.
Efter föredragning af Kong]. Maj:ts förut denna dag afiemnade
nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag angående ändrad
lydelse af 10 kap. 1 § rättegångsbalken, blef denna proposition på
begäran bordlagd.
Föredrogs och bordlädes på begäran Kong!. Maj:ts vid sammanträdet
afiemnade nådiga skrifvelse till Riksdagen i anledning af en
vid sistförflutna riksdag beslutad lagförklaring.
Afgåfvos nedannämnda motioner:
n:o 23, af friherre af Ugglas, om anstånd med uppförande å
Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken, m.m.;
n:o 24, af herr Anderson, Albert, om höjande af hvitbetsockertillverkningsafgiften
m. in.;
n:o 25, af herr Borg, med förslag om tillägg till 14 kap. 3 §
giftermålsbalken;
n:o 26, af densamme, om indragning af åtskilliga utaf Kongl.
Maj:ts beskickningar till främmande magter m. m.;
Torsdagen den 29 Januari, f. m.
13 N:o 3.
n:o 27, af friherre Klinckowström, om bestridande genom upplånade
medel af kostnaderna för fortsättande af arbetena å norrländska
stambanan;
n:o 28, af herr Biesért, om antagande af en lag angående väghållningsbesvärets
utgörande på Jandet;
n:o 29, af herr Widmark, om anslag till befrämjande af odlingsföretag
i de norrländska lappmarkerna;
n:o 30, af densamme, med förslag om tillägg till 53 § i kongl.
stadgan om skiftesverket i riket den 9 november 1866;
n:o 31, af herr Boström, om anslag för skyndsamt genomförande
af beslutad gevärsförändring;
n:o 32, af herrar Ros och Lundström m. fl., om statsbidrag till
uppförande af en minnesvård Öfver John Ericsson;
n:o 33, af herr Lithander, om anslag för uppmuntrande af bränntorfsindustrien
inom landet;
n:o 34, af herr Adelsköld, med förslag till ändrad lydelse af §§
15 och 18 riksdagsordningen;
n:o 35, af densamme, med förslag till ändrad lydelse af § 17
riksdagsordningen; samt
n:o 36, af herr Söderberg, om rätt för riksbankens afdelningskontor
i Jönköping att köpa och sälja utländska vexlar.
Dessa motioner blefvo, hvar för sig, på derom framstälda yrkanden
bordlagda.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet herr Borgs under gårdagen
bordlagda motion, n:o 11, med förslag till ändring af 1 kap.
6 § giftermälsbalken.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr Brehmers nästlidne
dag bordlagda motion, n:o 12, om anslag till understöd för anläggande
af jernvägar efter Kosta-systemet.
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet herr Biesérts
sistlidne dag bordlagda motion, n:o 13, angående nedsättning af tullen
på vissa lifsmedel samt om åtskilliga andra ändringar i tulltaxan.
Efter föredragning af herr Ungers under gårdagen bordlagda
motion, n:o 14, angående skrifvelse till Konungen i fråga om utsträckning
af fridlysningstiden för elg, hänvisades denna motion till behandling
af ett tillfälligt utskott.
N:o 3. 14
Torsdagen den 29 Januari, f. m.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet herr Ungers sistlidne
dag bordlagda motion, n:o 15, med förslag till ändrad lydelse af 7 §
i kongl. jagtstadgan den 21 oktober 1864.
Efter föredragning af den utaf herr Berg, Gustaf, väckta,- nästlidne
dag bordlagda motionen, n:o 16, angående skrifvelse till Konungen
i fråga om ändring af förordningen angående försäljning af vin, maltdrycker
m. in. den 24 oktober 1885, beslöt kammaren hänvisa denna
motion till handläggning af ett tillfälligt utskott.
Vid föredragning af herr Öländers under gårdagen bordlagda
motion, n:o 17, angående skrifvelse till Konungen med begäran om
förslag till ändrade bestämmelser rörande underhållet af de allmänna
vägarne på landet, hänvisades denna motion till behandling af ett
tillfälligt utskott.
Efter föredragning af herr Söderbergs sistlidne dag bordlagda
motion, n:o 18, angående skrifvelse till Konungen, med anhållan om
förslag till ändrade bestämmelser i fråga om utgörande af vägliållningsbesväret,
beslöt kammaren hänvisa denna motion till handläggning
af ett tillfälligt utskott.
Föredrogs den af herr Söderberg m. fl. väckta, nästlidne dag
bordlagda motionen, n:o 19, om lindring i rustnings- och roteringsbesvären
samt nedsättning i de på viss jord hylande grundskatter, in. m.
Herr Söderberg: Då i den af mig jemte andra ledamöter af
denna kammare väckta motionen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären
samt nedsättning af de på viss jord hvilande grundskatter
äfven förekommer ett yrkande om höjande af den enligt kongl. kungörelsen
den 3 februari 1888 medgifva ersättning till egare af vissa
skattefrälsehemman, får jag å egna och mina medmotionärers vägnar
anhålla, att nämnda yrkande måtte få ifrån motionen skiljas samt
bilda en egen motion.
Denna anhållan bifölls, hvarefter motionen i enlighet dermed fördelades
i två motioner, den ena med ofvannämnda nummer och öfverskrift
samt den andra med n:o 37 och öfverskriften: “om höjande af
den enligt kongl. kungörelsen den 3 februari 1888 medgifna ersättning
till egare af skattefrälsehemman, hvars ränta icke blifvit af statsverket
inlöst”.
Båda dessa motioner hänvisades till statsutskottet.
15 N:0 3.
Torsdagen den 29 Januari, f. m.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet herr Jönssons under
gårdagen bordlagda motion, n:o 20, om inrättande af ett riksbankens
afdelningskontor i Mariestad.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet följande, nästlidne
dag bordlagda motioner:
n:o 21, af herr Wieselgren, om förhöjning af anslaget till högre
skolor för qvinlig ungdom; samt
n:o 22, af herrar Boström och Ekenman, om anslag till låneunderstöd
för enskilda jernvägsanläggningar.
Föredrogs och lades till handlingarna statsutskottets under gårdagen
bordlagda memorial n:o 1, med den till innevarande Riksdag af
fullmägtige i riksgäldskontoret afgifna berättelse.
Föredrogs och lades till handlingarna bankoutskottets sistlidne
dag bordlagda memorial n:o 1, med öfverlemnande af fullmägtiges i
i riksbanken till utskottet afgifna berättelse.
Föredrogs och godkändes Riksdagens kanslideputerades memorial
n:o 1, angående antagande af tjenstemän i Riksdagens kansli.
Justerades elfva protokollsutdrag för denna dag.
Kammaren åtskildes kl. 1.23 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
3T:o 3. 16
Torsdagen den 29 januari, e. m.
Torsdagen den 29 januari,, e. m.
Kammaren sammanträdde kl. 7 e. m.
Justerades ett protokollsutdrag för sammanträdet på förmiddagen.
Allemnades följande motioner:
n:o 38, af herr Alin, om anslag till upprätthållande af rikets
neutralitet;
n:o 39, af herrar Alin och Lundström, om anslag till mineralogisk-geologiska
institutionen vid universitetet i Upsala;
n:o 40, af herr Cederberg, angående nedsättning af räntan å lån
från fonden till understödjande af sänka trakters odling;
n:o 41, af herr Bergman, om ändrade bestämmelser angående
understöd för utdikning af vattensjuka marker, m. m.;
n:o 42, af herr Söderberg, angående skrifvelse till Konungen med
begäran om utredning rörande möjligheten att bereda mindre bemedlade
tillfälle att bilda egna jordbruk; samt
n:o 43, af herr Adelsköld, om anslag till bildande af en byggnadsfond
för naturhistoriska riksmuseets behof.
Dessa motioner blefvo, hvar för sig, på derom framstälda yrkanden
bordlagda.
Kammaren åtskildes kl. 7.32 e. m.
In lidem
A. von Krusenstjerna.
Fredagen den SO Januari.
17 N:o 3.
Fredagen den 30 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 1 e. in.
•Justerades protokollet för den 23 i denna månad.
Efter förnyad föredragning af Kongl. Maj:ts under gårdagen bordlagda
nådiga proposition till Riksdagen med förslag till sjölag, lag,
innefattande vissa bestämmelser angående sjöfynd, lag angående ändring
af 2, 5 och 7 §§ 17 kap. handelsbalken, lag angående ändring
af 71, 73, 89, 90, 117, 118 och 119 §§ utsökningslagen samt lag angående
ändring af 13, 51, 54 och 90 §§ konkurslagen, hänvisades
•denna proposition till lagutskottet, dock under förbehåll att, derest,
på sätt föreslaget blifvit, ett särskildt utskott tillsattes för behandling
af nämnda proposition, densamma skulle till detta särskilda utskotts
handläggning öfverlemnas.
Föredrogs ånyo och hänvisades till lagutskottet Kongl. Maj:ts
nästlidne dag bordlagda nådiga proposition till Riksdagen med förslag
till lag angående ändrad lydelse af 10 kap. 1 § rättegångsbalken.
Föredrogs ånyo och lades till handlingarna Kongl. Maj:ts under
•gårdagen bordlagda nådiga skrifvelse till Riksdagen i anledning af en
vid sistförflutna riksdag beslutad lagförklaring.
Föredrogs friherre af Ugglas'' sistlidne dag bordlagda motion, Motion om
n:o 23, om anstånd med uppförande å Helgeandsholmen af nya bygg- anstånd mt
nader för Riksdagen och riksbanken m. m. uppförande
° Relgeands
-no
holmen af
Herr iörnebladh: Da jag under nagra års tid haft förtroendet byggnader för
•att tillhöra den komité, som närmast haft sig anförtrodt att söka ut- Riksdagen
m. m.
Första Kammarens Prat. 1891. N:o 3. 2
So
N:o 3.
Motion om
anstånd med
uppförande d
Helgeandsholmen
af
byggnader för
Riksdagen
m. m.
(Forts.)
18 Fredagen den 30 Januari.
fora riksdagens beslut af år 1888 om uppförande af riksdags- och
riksbankshus på Helgeandsholmen, har jag i den nu väckta motionen
sett en bestämd anledning för mig att söka åt frågan gifva en annans
belysning än den, som dels på senare tider vant synlig i offentliga
uppsatser och dels nu, fastän i betydligt annan form, framkommit i
den väckta motionen. Det har troligen icke undgått kammarens uppmärksamhet
att man på åtskilliga håll uttalat, om jag så må såga,,
ett slags “ästhetische Entrustung“ öfver det af Riksdagen beslutade
byggnadsföretaget och sökt framhålla detta med en skärpa i uttrycken*
hvilken ingalunda motsvarats af bevisningens kraft. Om jag fäller
detta omdöme, syftar jag naturligtvis icke på motionen, utan på hvad
man på ett eller annat ställe sett i frågan framstäldt, då man bland
annat talat om att man skulle förderfva holmen, att man skulle förvandla
den till ett stenkummel — oaktadt på holmen skulle finnas eu
plats framför riksdagshuset ungefär så stor som Gustaf Adolfs torg —
att bankhuset skulle löpa fara att störta ned i strömmen —att grunden
vore otillfredsställande och svag — allt uttalanden, som genom sin
öfverdrift bort utgöra en osökt anledning att underkasta hvad sålunda,
i frågan framstälts en besinningsfull kritik och tillse, på hvilka grunder
den sålunda frammanade opinionen i sjelfva verket kan stödja sig.
Då nu frågan blifvit bragt inför Riksdagens forum, är det en
glädje att detta skett af en man, hvilkens lifliga intresse för byggnadsfrågans
slutliga lösning icke jag för min de! och, såsom jag tror,
icke heller någon annan af kammarens ledamöter kan misskänna.
Men ett är detta lifliga intresse och ett annat de följder, som den
väckta motionen kan medföra, följder, som möjligeb skulle kunna
blifva sådana, att det lifliga intresset ej komme att motsvaras.
Den ärade motionären har först fäst sig vid 1888 års riksdagsbeslut
och för detsamma sökt grunden dels derutinnan, att Riksdagen
ville hafva slut på den gamla tvistefrågan — en fullkomligt rigtig;
uppfattning, hvilken jag blott önskat måtte hafva föresväfvat äfven
vid affattningen af motionen, som i sjelfva verket är egnad att åter
upprifva den gamla tvistefrågan — och dels i Riksdagens benägenhet
att vilja begagna sig af Hans Maj:t Konungens anbud att, mot uppförande
af ett hofstall å Artilleriplanen, afstå tomter på Helgeandsholmen
till ifrågasatta ändamål.
Hvad nu det första beträffar, så är det lätt förklarligt, att efter
alla de många komitéförslag, möjliga och omöjliga, i synnerhet
omöjliga, som föregått frågans lösning hos Riksdagen, denna ändtligeii
skulle vilja ställa sig på den ståndpunkt, att byggnadsföretaget
skulle blifva en verklighet. Att man då öfvergaf'' den af 1887 års
kongl. proposition framstälda tanken att bygga ett hus berodde, så vidt
jag kan förstå, på hänsynen till en mera obehindrad samfärdsel och särskildt
till den önskan, som med allt fog kunde från hufvudstadens sida
framställas, att icke den vigtiga trafikleden mellan Drottninggatan och
Mynttorget blefve afskuren, utan skulle kunna få en gata till sin
disposition. Hvad åter det andra skälet eller hofstallets undanrödjande
från holmen beträffar, så — så vidt jag kunnat fatta den stämning,
som gjorde sig gällande i Riksdagens kamrar •—• betraktade man detta.
19 N:o 3.
Fredagen den 30 Januari.
icke såsom ett ändamål, utan såsom ett nödvändigt medel för att
vinna det ändamål, som man framför allt hade i syfte, nemligen att
åt Riksdagen och riksbanken bereda ändamålsenliga lokaler. Om man
sålunda beslutat sig för medlet, är det långt ifrån att man derigenom
har, såsom i motionen synes antydas, fäst sig vid att få det hinder,
som hofstallet utgjorde för en “fri disposition afholmen“ undanrödjdt.
Nej, det var icke för att vinna fri disposition af holmen, man ville
förflytta hofstallet, utan det var för att kunna å holmen uppföra båda
byggnaderna —• hvilkas nödvändighet var allmänt erkänd — å en
tomt, om hvilken icke vidai-e tvist skulle förekomma.
Att detta företag skulle vara förenadt med svårigheter, dolde då,
så vidt jag vet, ingen af dem som medverkade till beslutet, för sig,
och det har ej heller undgått fullmägtige eller de komiterade, som
haft utförandet sig anförtrodt. Men just dessa svårigheter hafva
manat att behandla frågan med varsamhet och försigtighet, något
som komitén ock sökt göra, för att få förslaget så fullständigt genomarbetadt,
så noga granskadt och så godt som möjligt. Detta är
anledningen, hvarför ärendet ännu icke framskridit längre. En annan
sak är också, att något verkligt utförande naturligtvis icke ännu kunnat
komma i fråga på holmen. Men oaktadt hofstallet antagligen icke
kommer att blifva färdigt förrän 1893 eller 1894, torde dock i händelse
af tillmötesgående från vederbörandes sida —• ett tillmötesgående
hvarpå man icke har skäl att tvifla — möjlighet finnas för att påbörja
redan förut de förberedande arbetena med kajerna, kvilket jag
nämner af det skäl att i motionen säges, att något uppskof icke skulle
vållas genom den äskade nya utredningen.
Om sålunda komitén sökt att gå till väga med all möjlig försigtighet,
sett svårigheterna i företaget och sökt lösa dem — jag vill
ingalunda påstå att, ens i det allra sista, alla svårigheter äro lösta,
emedan det är gifvet att, i fråga om ett så beskaffadt byggnadsföretag
som detta, ett och annat icke kan blifva fullt uppmärksammadt och
slutbehandladt förr än vid detaljbearbetningen — så har komitén dock
varit långt ifrån att hysa den uppfattning, som utom Riksdagen framträdt
och i viss mån funnit ett uttryck äfven i den nu föreliggande
motionen, nemligen den, att det skulle vara vida svårare att utföra
hvad Riksdagen beslutat än att ändra detta beslut så, att man skulle
finna en annan lämplig plats, vare sig, såsom här ifrågasatts, för
riksbankshuset eller, såsom i medkammaren lär hafva föreslagits, för
riksdags- eller riksbankshuset. Jag fruktar, att man varit benägen
att se svårigheterna i det, som redan är beslutadt, med kikaren stäld
på vanligt sätt, men, när man velat tänka på hvad som komma skulle,
vändt om kikaren och då icke funnit några svårigheter alls, oaktadt
det torde vara klart, att just utfinnandet af en tomt för byggnader
sådana som riksbankshus eller riksdagshus är det som erbjuder de
allra största svårigheterna, hvilket också bekräftas af byggnadsfrågans
historik.
I motionen har särskildt åberopats, att den danske arkitekt, etatsrådet
Meldahl, hvilken komitén ansett sig böra tillkalla, och hvilkens
utlåtande innehåller ytterst värdefulla anvisningar för frågans lösning,
Motion om
anstånd med
uppförande å
Helgeandsholmen
af
byggnader
för Riksdagen
m. m,
(FortsJ
N:o 3. 20
Fredagen den 30 Januari.
Motion om
anstånd med
uppförande å
Helgeandsholmen
af
byggnader
för Riksdagen
m. m.
(Forts.)
har, såsom det heter, upprepade gånger sagt, att han icke haft att
granska Riksdagens program. Detta yttrande hänför sig väl egentligen
till hvad etatsrådet sagt i slutet af sitt första utlåtande, der det
heter: “I det jeg efter Anmodning af den höitserede Komité fremsmtter
denne min Udtalelse, gjentager jeg, åt jeg har betragtet Yalget af
Byggepladsen og Maaden, hvorpaa den skulle benyttes til Rigsdag og
Rigsbank, som Noget, der var givet ved Rigsdagens Beslutning.*
Huruvida man har någon anledning att af detta yttrande sluta sig
till, att han möjligen, om han fatt yttra sig på förhand, skulle hafva
förordat någon annan byggnadsplats, lemnar jag derhän. Jag tror att
slutsatsen är litet vågad. Det är i allmänhet ganska vanskligt att
sluta sig från hvad som icke är sagdt till hvad man möjligen önskade
skulle vara sagdt. JemfÖres också detta etatsrådets yttrande med ett
annat i hans utlåtande, synes det icke vara så alldeles säkert, att
man kan draga den slutsats, som här blifvit dragen. Det heter nemligen
på ett annat ställe: “Lykkes det den serede Kunstner saaledes,
som antydet, att forstserke Virkningen af Rigsdagshusets och Bankens
Former, saa åt de ikke trykkes af Slottets storhed, da have Rigsdagen
og Banken ogsaa fundet en vserdig Plads, som de, naar de
skulle have en central Beliggenhed i Byen, ikke tillnaermelsesvis vilde
have kunnet Ande, hverken paa Riddarholmen eller i Artilleriplanen,
og i Kungsträdgården kun ved helt åt tilintetgjöre dette smukke
Parkanlseg.” — När man läser detta ställe i etatsrådets utlåtande,
förefaller det, som om talet, att byggnadsplatsen icke skulle vara just
i hans smak, ej är stödt på några verkligt starka grunder, i synnerhet
om man dermed jemför hvad etatsrådet säger i sitt senare utlåtande,
der han just angifver, att konstnären genom den omarbetning af
projektet, som egt rum, — en omarbetning, som ju var alldeles i sin
ordning — har lyckats i hufvudsak gifva en tillfredsställande lösning
af problemet. Han säger nemligen der, hvad angår riksdagshushyggningen:
“Det af mig med X betegnede Udkast til denna Byggning, i
hvilket der er taget Hensyn til den vassentlige Deel af de Udtalelser,
jeg tillod mig åt fremssette i min Skrivelse af den ll:te August f. A.,
er nu saa smukt og godt i sine Hovedtraek, åt det ved den endelige
Bearbeidelse vil kunne före til en tilfredsstillende lösning af den foreliggende
Opgave.“ I afseende på riksbanksbyggningen har han några
önskningsmål, som ännu icke blifvit fullständigt uppfylda, men som
i vissa fall, så vidt de äro berättigade, utan tvifvel utan större svårighet
kunna uppfyllas. Byggnadskomplexen presenterar sig nu för dem,
hvilka vilja taga i skärskådande den modell som finnes i riksbankens
hus — och hvilket ju kunde hafva varit skäl att göra, innan förslag
till ändring framlagts, — så att man vid betraktande af denna modell
skall finna, att riksdagshuset kommer att ligga ganska värdigt i förhållande
till de äfven på modellen åskådliggjorda omgifningarna. Att
riksbanken i viss mån kommer att fä ett mera undanskymdt läge är
alldeles gifvet, men det borde så mycket mindre betraktas som ett
fel, som man förr varit benägen att låta riksbanken ingå blott såsom en
del af hela byggnadskomplexen, såsom en enhet. Jag har således
sökt visa, att från etatsrådet Meldahls sida icke framstälts några så
-
21 N:o 3.
Fredagen den 30 Januari.
dana anmärkningar, som böra föranleda till ett öfvergifvande af förslaget.
Det har tidt och ofta framkastats, att grunden skulle vara dålig
och otillräcklig. Redan vid ärendets behandling 1888 yttrade en af
kammarens ledamöter, som i dylika frågor har en stor och obestridd
erfarenhet, nemligen herr generaldirektören Beijer — hvilken nu tagit
del i komiténs arbete — att han för sin del icke hyste några tvifvelsmål
alls att grunden icke skulle befinnas lämplig, och de närmare,
ytterst noggranna undersökningar, som skett genom dels borrning och
dels profpålning, hafva bekräftat herr Beijers yttrande. Jag tror icke,
att de, som skrifvit i saken, sökt få någon reda på dessa undersökningar.
Visserligen finnes i etatsrådet Meldahls utlåtande angifvet,
att ett undantag förefinnes vid sydvestra hörnet af holmen, der anmärkning
mot grunden skulle kunna göras. Detta beträffar helt
enkelt ett mindre lerlager, hvars bortgräfvande, om det ens behöfves,
är en affär på högst 15,000 kronor, ett belopp allt för obetydligt att
tagas i betraktande vid ett sådant företag. För öfrigt är grunden så
beskaffad, att de pålar, som vid profpålningen blifvit nedslagna icke
ens kunnat genomtränga det längst ned liggande lagret, och det har
vid undersökningarna framgått, att grunden är ungefär densamma som
den grund, på hvilken kungliga slottet hvilar — en grund, som jag
tror under tidernas längd visat sig ganska god.
Man har också fruktat för strömmens utskärningar och det ändrade
vattenloppet. I motionen har särskildt åberopats ett yttrande af
teknologföreningens fackafdelning för byggnadskonst. Jag bör naturligtvis
hysa den största respekt för de utan tvifvel skicklige och sakkunnige
män, som afgifvit detta yttrande — hvilka de äro känner
jag icke — men jag tillåter mig dock att något se på de skäl, som
deri hafva blifvit anförda. Då deri bland annat framhålles. faran af
att den södra armen skulle komma att fä för mycket vatten och den
norra armen för litet, så torde en hvar, som är hemma i dylika
frågor, lätt finna, att man med mycken varsamhet och kritik får taga
detta yttrande ad notam, och att det icke precist bör hos Riksdagen
utgöra grund för något ändringsförslag i saken. Det har också der
uppgifvits, att bredden på gatan å vissa ställen, nemligen vid genomgångsarkaderna,
skulle blifva 28 fot. Detta är en sak, som ännu icke
är slutligen afgjord och beror på vidare utarbetningar. Ytterligare
har sagts, att å öfriga sträckor gatans bredd skulle blifva 40 fot.
Detta är icke förhållandet, enär bredden enligt nu föreliggande situationsplan
kommer att blifva 50 eller 52 fot, d. v. s. ungefär 16 ä 15
fot mera än ganska betydande partier af nuvarande Drottninggatan.
Jag tror mig sålunda hafva visat, att de af mig vidrörda anmärkningar,
som blifvit mot förslaget framstälda, ej äro så beskaffade, att
de höra föranleda Riksdagen att frångå sitt beslut i ärendet. Det är
alltid en ganska vansklig sak att upphäfva ett i laga ordning fattadt
beslut, i synnerhet när detta beslut varit förenadt med ett annat —
nemligen det om hofstallet — som redan blifvit satt i utförande.
Det har sagts, att det icke skulle vara synnerligen mycket dyrare
att få riksbanken förlagd på ett annat ställe. Ja, det beror på. Man
Motion om
anstånd med
uppförande å
Helgeandsholmen
af
byggnader
för Riksdagen
m. m.,
(Forts.)
N:o 3. 22
Fredagen den 30 Januari.
Motion om ser ju gerna åtskilligt, som ej är så noga undersökt, i flen ljusaste
<u*tfdranäe \ ^aoer> Hvad beträffar att grunden skulle blifva lättare, är det minst
Beigeands- sagdt tvifvelaktigt. Om man t. ex. skulle tänka på arffurstens palats,
holmen af bär jag mina särskilda misstankar att dervarande grund — såsom ock
byggnader vid de närliggande byggnaderna visat sig — skulle erbjuda rätt stora
för Riks- svårigheter och måhända fullt ut lika stora som på Helgeandsholmen.
(Forts.) '' Att man, i händelse riksbanken förlädes å annan plats, icke skulle
behöfva bygga broar från Helgeandsholmen till Drottninggatan och
Mynttorget må vara sant — jag vet icke precist, hvad Stockholms
stad skulle härpå vinna; jag antager, att staden helst skulle se broarne,
men dermed har Riksdagen icke egentligen något att göra, hvilket ju
ock framgår af motionärens uttalande, men denna kostnad är dock
icke så synnerligen stor. Hvad angår kajerna, är det antagligt, att
dessa måste göras i ordning i alla fall. Och hvad slutligen den nya
tomten för riksbanksbyggnaden beträffar, är den icke funnen och, om
den linnes, kostar den penningar. Innan detta företag var beslutadt,
hörde sig fullmägtige oro efter en tomt, som dock är kanske väl liten,
nemligen Bergstrahiska huset, och detta skulle då i allt kosta något öfver
en och en half million. Jag har hört uppgifvas, att, om det skulle vara
någon möjlighet att förvärfva arffurstens palats — hvilket jag alls
icke vet — detta skulle komma att kosta omkring en million eller
1,200,000 kronor. Hvad jag tror mig kunna bevisa är, att denna
tomt är otillräcklig för bankens behof och skulle vara förenad med
dels dåliga ljusförhållanden, i det att fasaden är knappast i riksgälds
hvad den å Helgeandsholmen blefve i banko, dels äfven eldfara i följd
, af de närliggande husen. Om man skulle dertill lägga näst angränsande
tomt, skulle den nämnda millionen komma att, om icke fördubblas,
betydligt öfverskridas. Naturligt är, att, om Riksdagen icke
skulle draga sig för att gifva l''/2 eller 2 millioner till, den skulle
kunna få en tomt; men jag är icke öfvertygad om, att det var Riksdagens
mening med 1888 års beslut, att den om några år skulle fä
kosta på högst betydliga summor. Man talade redan då om de stora
summor, som skulle gifvas ut för ifrågavarande hus. I sjelfva
verket är det. ur ekonomisk synpunkt det bästa att förlägga dessa
byggnader å Helgeandsholmen. Om det är så äfven ur estetisk synpunkt,
lemnar jag derhän. Gifvet är ju, att om man ställer sina
.estetiska syften fullkomligt oberoende af kostnaderna, man kan få
något mycket bättre och mera storartadt, men hvarken svenska Riksdagen
eller i allmänhet den, som utför byggnadsföretag är så fullkomligt
oberoende af kostnadsförhållanden, att den uppgör sina projekt
utan afseende på dem. Och jag upprepar, att för hvar och en,
som vill se den utstälda modellen, bör det blifva klart att med det
■ekonomiska kan förenas full värdighet och ändamålsenlighet för både
riksbanken och riksdagshuset. Etatsrådet Meldahl har visserligen gjort
aiågra anmärkningar i afseende å lokalerna inom riksdagshuset, men
-dessa anmärkningar utgå från en helt annan uppfattning om ett riksdagshus1
inredning än den, som hos oss varit rådande, nemligen från
den kontinentala och kanske äfven den amerikanska uppfattningen
om en mängd beqvämligheter, om rum för hvarje särskild minister,
23 N:o 3.
Fredagen den 30 Januari.
■våningar för talmännen, flere lokaler för riksdagsmännens brefvexling
och dylikt, hvilket jag ej tror att vår Riksdag är fallen för att i
längden vilja i större skala bekosta, _ och som jag ej heller anser
nödvändigt. Om man sålunda nöjer sig med ett verkligt ändamålsenlig!
och ganska prydligt riksdags- och riksbankshus, bör man
kunna erhålla detta på Helgeandsholmen.
.Hvad beträffar strömförhållandena, har komitén varit betänkt pa
att anhålla, det herrar fullmägtige ville genom vederbörande departement
vända sig till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för att erhålla
dess utlåtande om berörda förhållanden. ° Det har varit meningen att
icke göra någon rubbning i vattenförhållandena, utan bibehålla den
fullkomligt oförändrade, sä att någon fara hvarken för mälarestrandegarne
eller Stockholms stad skulle uppstå. Kan man flan nämnda
.styrelse vinna bekräftelse på att så kan ske, bör det vara tillräckligt
tryggande.
På grund af hvad jag nu anfört, kan jag icke annat än^ önska
för sakens framgång, att företaget matte fa fortgå orubbadt af nagra
ändringsförslag; och jag vill också hoppas att Riksdagen skall stanna
vid ett sådant beslut, emedan, om Riksdagen skulle i en eller annan
form gifva dementi åt sitt förra beslut, man i sjelfva verket tager
•ett språng in i det okända, ett språng, hvars betydelse och verkningar
må hända hvarken den ärade motionären eller de, som deltaga i
beslutet, kunna beräkna.
Jag anhåller, att dessa mina ord må åtfölja motionen till vederbörligt
utskott.
Motion om
anstånd med
uppförande å
Helgeandsholmen
af
byggnader
för Riksdagen
m. m.
(Forts.)
Herr Lithander: Efter den fullständiga kritik, som ordföranden
i riksdagshuskomitén har eguat åt friherre åt Ugglas motion, kunde
jag saklöst underlåta att säga något. Men på grund af min tidigare
ställning till frågan, anhåller jag dock att få yttra några ord och att
dessa måtte få följa motionen till utskottet. Det är det ledsamma
vid denna frågas behandling i pressen och eljest här i Stockholm,
att man synes ställa sina egna tycken och Önskningar alldeles i förgrunden
och deremot låta riksdagens och regeringens beslut träda
helt och hållet i skuggan, låtsande som detsamma icke funnes till
eller vore något, vid hvilket man icke behöfde fästa afseende. Det
är så mycket mera anmärkningsvärdt, som de gjorda uttalandena i
vissa fall kommit från framstående-och upplyste män. Den motion,
som friherre af Ugglas väckt, synes mig gå ut på ingenting mer och
ingenting mindre än att sönderslita det beslut, som är fattadt med
stor majoritet i riksdagens båda kamrar, och af Kongl. Maj:t faststäldt,
hvarförutom i denna fråga det speciella inträffat, att den har
varit beroende i första hand på Hans Majestät Konungens enskilda
medgifvande. Detta har också vunnits. Man skulle tycka, att den
ärade motionären borde respektera sä tillkomna beslut, och icke
ifrågasätta något för Riksdagen och regeringen så ^egentligt och
motbjudande, som att upphäfva sina egna beslut, hvilket, etter mitt
förmenande, omöjligen kan försiggå med bibehållande af Riksdagens
och regeringens värdighet, hvarförutan det förefaller mig vara ett
N:0 3. 24 Fredagen den 30 Januari.
Motion om ganska olämpligt föredöme för dem, som i allmänhet vilja upprifva.
anstån^med tillkomna beslut.
Helgeands- Den ärade motionären har framhållit med en viss bestämdhet,,
holmen af att det icke finnes någon utredning. Detta förefaller mig högst anbyggnader
märkningsvärdt, ty först och främst har frågan behandlats 16 år i,
da°en^mS''v riksdagen, och dessutom har den blifvit i två komitéer ganska grund(Forts.
)m'' ligk undersökt. 1887 års regering framlade en kong?, proposition,
hvilken grundade sig på en ytterligare utredning, som åberopas i
denna proposition, och hvilken ju är mycket lätt tillgänglig. Den
regering, som satt vid styret följande år, 1888, blef på grund af frågans
upptagande af enskild motionär i tillfälle att å nyo underkasta.
dessa utredningar en granskning. Jag har mig icke bekant, ätt-inom
regeringen rådde det allra ringaste tvifvel om utredningens fullständighet.
Visserligen gjordes under diskussionen i kamrarne den heltvanliga
anmärkningen, att frågan behöfde bättre utredning, det är
ett så vanligt sätt att gå till väga, när man vill uppskjuta en sak
eller på något sätt undanskjuta densamma. Då ropar man på utredning,
äfven om den verkstälda utredningen är aldrig så god. Det
synes mig verkligen, som om det hade varit en billig fordran att,
ställa på motionären, att han, då han nu bestämt sig för att framlägga
en motion, sjelf skulle hafva haft ett förslag om något bättre,
än att underkasta frågan en ytterligare utredning. Jag tycker verkligen,
att man kunde fordra, att den ärade motionären, då han nus
vill förhindra, att riksbankshuset lägges på den plats, der riksdag
och regering beslutit att förlägga detsamma, hade bort säga: här är
en annan plats, som är bättre, och på samma gång äfven hafva godheten
upplysa hvad den platsen kostar, och framför allt hvem som
skall betala densamma. Äfven synes det mig vara en billig fordran,
att den ärade motionären lemnat kammaren någon upplysning, hvem
som skall betala den ganska dryga kostnad, som utan tvifvel måste
följa af ett särskiljande af byggnaderna, och den enas förläggande’
på ett annat ställe.
Jag tillåter mig äfven erinra om några andra förhållanden. De
äro visserligen redan vidrörda af den föregående talaren, men jagskall
bedja att något närmare fä beröra desamma. Förhållanden
finnas, som, enligt min mening, göra ett upplifvande här alldeles
omöjligt, hvarföre en ny utredning skulle vara ändamålsiös. Jag beder
fä erinra derom, att beslutet om hofstallets uppbyggande på Artilleriplanen
står i det allra intimaste samband med de båda husens
uppbyggande på Helgeandsholmen. Såsom den föregående talaren
har upplyst, var hofstallets uppförande på Artilleriplanen endast ett medel.
Ändamålet var att fä uppföra båda riksbyggnaderna på den frigjorda,
platsen. För det ändamålet har Riksdagen anslagit 1,070,000 kronor.
Dessa medel äro stälda till disposition och delvis använda. Arbetet
är i full gång. Hofstallet skall byggas, der vid lag kan aldrig
ifrågakomma någon ändring. Derjemte har för statens räkning bazaren
på Norrbro blifvit inköpt för 250,000 kronor, äfvensom tvättinrättningen.
Dessutom har ett ganska stort tomtutbyte egt rum
mellan Stockholms stad och staten. Vid detta tillfälle har Stock
-
25 N:o 3.
Fredagen den 30 Januari.
holma stad betingat sig rättighet att derjemte få köpa, om jag icke
minnes orätt, 204 tunnland mark på kong!. Djurgården för sådana
ändamål, som varit för staden mycket önskvärda och nödvändiga.
Allt detta är klart: tomterna äro utbytta, liqviden gjord, stallbyggnaden
är påbörjad. Det är fullkomligt omöjligt att derutinnan åstadkomma
någon återgång eller att återfå de redan utgifna summorna.
Då nu beslutet om riksdags- och riksbankshusen är fattadt i direkt
sammanhang med alla dessa frågor, måste det förefalla mig nästan
omöjligt att sönderslita det, ty jag kan icke tänka mig, att, äfven
om Riksdagen mot all förmodan skulle besluta det, någon regering
skulle vilja åtaga sig ansvaret för att sanktionera ett upprifvande af
riksdagsbeslutet 1888 och derigenom godkänna, att statens rätt hade
i den anmärkningsvärda grad blifvit förbisedd, som då skulle vara
fallet. Ändamålet, för hvilket staten beviljat dessa stora anslag och
medgifvit Stockholms stad stora fördelar, var nemligen icke att bygga
ett utan alldeles bestämt att bygga begge husen på Helgeandsholmen.
Utan att detta vilkor, utan inskränkning, blir fullgjordt, måste alla
de förutnämnda transaktionerna gå tillbaka, hvilket väl numera, såsom
jag haft äran säga, är omöjligt.
Den ärade motionären har anfört sina farhågor för grunden och
för sjelfva byggnaderna. Då man kan åberopa sådana namn, som
den föregående talaren nyss anförde, och som återfinnas i här tillgängliga
officiella yttranden, nemligen herrar Beijer, friherre Leijonhufvud
(jag vet ej, om han afgifvit något yttrande, men han har
åtminstone deltagit i komiténs arbeten), Stockholms stadsingeniör,
major Knös, kapten Amundson, när man kan åberopa godkännande
officiella yttranden af sådana personer, och anmärkningar det oaktadt
göras mot grunden, då vet jag verkligen icke, hur den saken skall
på ett fullt betryggande sätt kunna beredas. I afseende på det arkitektoniska
och estetiska äro ju här två namn i borgen derför, hvars
tillfyllestgörande ingen borde disputera, nemligen herrar Zettervall
och Meldahl. Man har försökt resonnera bort herr Meldahls yttrande,
men det borde man icke göra, ty det är klart och tydligt, och vill
man läsa det rätt, kan det ej förstås på mer än ett sätt, nemligen
att han gillar allting. Han uttalar sig på det mest fördelaktiga sätt
om ritningarna.
Herr friherre af Ugglas har anfört till stöd för sin motion ett
yttrande af teknologiska föreningens afdelning för husbyggnader.
Dervid har dock friherre af Ugglas förbisett en omständighet, om
hvilken det torde vara nödvändigt att erinra, nemligen att det är icke
svenska teknologföreningens afdelning för byggnader i sin helhet,
som afgifvit detta yttrande. Dervid saknas enligt mitt förmenande
de förnämsta namnen. Jag har skaffat mig underrättelse om, hvilka
af byggnadsafdelningens ledamöter som icke deltagit i detta beslut,
och jag har fått mig uppgifvet, och är öfvertygad om uppgiftens
rigtighet, att då de unga telcnologerna beslÖto att publicera det ifrågavarande
uttalandet, deltogo icke i detta beslut hvarken professorerna
Dahl, Gellerstedt eller Jacobson, ej heller hofintendenten Kumlien,
arkitekten Kumlien eller major Edelsvärd. Det skulle, tyckes mig,
Motion om
anstånd med
uppförande å
Helgeandsholmen
af
byggnader
för Riksdagen
m. m+
(Forts.)
N:o 3. 26
Fredagen den 30 Januari.
Motion om
anstånd med
uppförande å
Helgeandsholmen
af
byggnader
för Riksdagen
m. m.
(Forts.)
varit det rigtigaste, att, när man åberopar svenska arkitekters yttrande
till stöd för min mening, man icke bort sakna dem, hvilka
rätteligen skulle nämnas främst för att åt detta yttrande förläna den
vigt, att man dervid kunnat fästa afseende. Jag vill i ingen mån
underskatta de öfriga, för mig okända arkitekternas omdöme, men
ett faktum är dock, att de äro de yngre, och det förefaller mig, som
de uppstälda namnen Zettervall och Meldahl borde uppväga desse
unge herrars auktoritet. Det är dessutom något mycket anmärkningsvärdt,
att man oombedd afgifver ett utlåtande öfver en sak, hvarmed
man icke direkt har något att göra, och som redan är ett faktum,
ett Riksdagens beslut, sanktioneradt af Kongl. Maj:t. Jag vet icke,
hvad afsigten är med detta utlåtande, men det är ju så modernt att
draga uppmärksamheten till sig genom att ställa sig oppositionel.
Den metoden är redan framgångsrikt praktiserad på andra områden.
Den ärade motionären har tillkännagifvit, att det råder ett ganska
utbredt missnöje med uppförandet af dessa hus på Helgeandsholmen.
Det skulle vara högst märkvärdigt, om icke så vore, tv de två passerade
åren äro i det afseendet så väl använda till agitationer, att man
mycket väl bör hafva medhunnit att uppblåsa missnöje. Dessutom
är det icke så alldeles ovanligt, att det råder missnöje och motvilja
och äfven motstånd här i Stockholm, då en större fråga är å bane,
det har man verkligen exempel på, mera tydliga än detta. Jag tilllåter
mig erinra om, huru det var, när sammanbindningsbanan skulle
byggas, det var då ock ett ganska starkt missnöje. Det fans personer då,
som nu, hvilka sprungo omkring i staden och yttrade sina stora farhågor
för detta våldförande på Sveriges sköna hufvudstad, och för
de ofantliga olägenheter, som skulle uppstå genom hinder i trafiken
såväl å gatorna som på Mälaren. Nu tror jag ej, att de, som då så
starkt opponerade sig, skulle vilja stiga fram och upprepa, hvad de
då sade. Jag vet icke, om teknologerna kritiserade eller gingo på
samma sätt tillväga då som nu, nemligen att uttala sig oombedda,
om hvad öfverste Ericsson företog sig, utan att tillfråga dem, liksom
de nu göra med öfverintendenten Zettervall, men det minnes jag, att
en del af pressen smädade den store mannen.
Jag har icke kunnat underlåta att uttala min mening i afseende
på denna nu framlagda motion, och jag anhåller att mitt yttrande
måtte få åtfölja densamma till utskottet.
Herr Cederberg: Då här från flera håll åberopats det yttrande
i frågan, som afgifvits af fackafdelningen för husbyggnadskonst inom
svenska teknologföreningen har jag ansett mig böra i afseende på
detta uttalande lemna en upplysning, som synes mig synnerligen behöflig.
Jag ber dock att först få förutskicka den anmärkningen, att
jag icke personligen tillhör afdelningen i fråga. Jag har sålunda ej
den ringaste del i uttalandet och ämnar ej här hvarken anfalla eller
försvara det. Men då det föreföll mig oegentligt, att afdelningen
gifvit sig in på en fråga, som icke egentligen utgör föremål för husbyggares
verksamhet, nemligen frågan om reglering af vattenförhållandena
i strömmen och deras inflytande på vattenhöjden i Mälaren,
27 N:o 3.
Fredagen den 30 Januari.
gaf detta mig anledning att fråga en ledamot af nämnda afdelning, Motion om
och som der ''tillhörde majoriteten i frågan, huru det kom sig, att afdelningen
i detta hänseende uttalat sig så, som den gjort. Han sva- ^elgeandsrade:
vi hafva visst icke yttrat oss om omöjligheten att reglera vatten- holmen af
förhållandena; när tidningarna, som t. ex. Dagens Nyheter gjort, byggnader
plockat sönder värt yttrande, så får det en färg, som det icke har
och vi icke vilja att det skall hafva; vi vilja endast påpeka, att här (Forts.)"
finnas åtskilliga frågor, som äro outredda, som t. ex. frågan om
vattenförhållandena; man känner följaktligen icke kostnaden för deras
reglering, och det händer, att när den frågan blifvit utredd, finnes
regleringen vålla en sådan kostnad, att det skulle blifva billigare att
köpa en tomt och bygga på annat håll. Så tyckes majoriteten vilja
hafva yttrandet i denna del förstådt och icke på annat sätt.
Herr Adelsköld: Jag behöfver icke här fästa uppmärksamheten
på det lifliga intresse, jag alltid hyst i denna fråga. Jag har bland
annat uttalat detta intresse såsom reservant i den komité, som år
1870 tillsattes för uppgörande af förslag till nytt riksdags- och riksbankshus,
då jag tillstyrkte riksbanks- och riksdagshuslokalernas förläggande
på Helgeandsholmen, och jag har ytterligare under det frågan förevarit
i denna kammare åtskilliga gånger förordat samma sak. Det är således
icke min mening att nu upprifva denna fråga. Icke heller hyser jag den
ringaste betänklighet mot grunden på Helgeandsholmen. Jag har förut
under den diskussion, som 1888 egde rum, då frågan afgjordes, yttrat
mig härom och resultatet af de gjorda undersökningarna har visat,
att den uppfattning, jag då hade, var fullkomligt rigtig, nemligen att
marken skulle bestå af grus på ett underlag af berg — den bästa grund
man kan önska sig, då man icke har berg att direkt bygga på —
och underskärning kan förekommas genom betonbäddar. Men då jag
vid granskning af de uppgjorda ritningarne funnit åtskilligt, som efter
mitt förmenande möjligen skulle kunna vara bättre, har jag ansett mig
höra meddela detta, då frågan nu ånyo förekommit i kammaren och
andra ändringar ännu kunna göras, om mina anmärkningar befinnas
afsevärda.
Jag medgift1 er villigt, att de förändringar och förbättringar, som
vidtagits i sista upplagan af förslaget till riksbanks- och riksdagshus
på Helgeandsholmen, hafva varit betydliga, hvilket hvar och en kan
öfvertyga sig, som vill jemföra de nyaste ritningarne med dem, som. en
för denna fråga lifligt intresserad ledamot af denna kammare låtit
trycka och utdela. Byggnaderna hafva till det yttre vunnit betydligt
i kraft och elegans, och man har tagit bort den höga och smala kampanilen,
den klockstapel, som var uppsatt såsom en takryttare å
riksdagshuset, och i stället anbringat en kupol, hvarigenom bättre utrymme
och takbelysning vnnnits, så att ett rymligt och storslaget
“atrium” mellan båda samlingssalarne kan erhållas, hvilket om det
komme till utförande, eger ett stort företräde framför de trånga och
mörka gångar och korridorer, som här voro upptagna i det första
förslaget. Men i båda förslagen förekommer och är således förmodligen
meningen att begagna eu form på samlingssalarne, som jag
N:o 3.
28
Fredagen den 30 Januari.
Motion om för min del anser mindre fördelaktig, nemligen åttkanten. Såsom
anstånd med* bekant söker man i lokaler, der afseende måste fästas på goda aku^Helgeanäs-1
smiska förhållanden, såsom i hörsalar, teatrar och musikrum, så myckolmen
af ket som möjligt använda afrundade förmer och undvika “vinklar
byggnader och vrår“, emedan dessa taga bort ljudet. Genom den åttkantiga
för Runda- forrU) gom gifvits samlingssalen, har visserligen vunnits i arkitekto?(Forts7"
hänseende samt att bänkarne kunnat placeras på ett beqvämt
och lätt tillgängligt sätt, men fråga är, om icke olägenheterna i
akustiskt hänseende öfverväga dessa förmåner. När dertill kommer,
att kamrarne komma att blifva mycket höga —• 54 fot från golfvet
till glastaket —- är det all sannolikhet för att med den form, som tillämnats,
och med de djupa läktarne, de komma att blifva ogynsamma
i akustiskt hänseeende.
För min del föreställer jag mig äfven att hufvudingången till
samlingssalarne borde tagas från “atrium“ under kupolen i stället för,
såsom tillämnadt, från foyern. Flera skäl tala härför.
Vidare har jag fäst mig vid att stora fönster skulle komma att
anbringas i väggarne af samlingssalarne. Med den rika takbelysning,
som tillämnats, äro fönster i väggarne fullkomligt öfverflödiga och
förorsaka endast obehagligt drag, som man väl känner till här i
kammaren, och trefligt är det ej heller att sitta och grina mot dagern,
såsom här, om något ljus skulle komma genom fönstren. Nu är visserligen
förhållandet, att de stora fönstren skulle komma att sitta i
väggar åt mörka och trånga kringbyggda gårdar, så att icke mycket
dager kan komma in genom desamma, men hvartill skola de då tjena?
“Till dekoration, har man svarat, emedan de äro ämnade att infattas
med kulört glas.”
Om nu emellertid, såsom antagligt är, den genom takfönstren infallande
dagern, komma att helt och hållet neutralisera den ringa dager,
som infaller från de mörka gårdarne genom väggfönstren, så förfelas
hela effekten af de dyrbara glasmålningarna (för så vidt man ej vill
anbringa artificiel belysning utanför desamma), och då återstår endast
oundvikligt drag, och derför förefaller det mig som klokast vore att
dessa väggfönster slopas och ersättas af dekorativa målningar.
Ytterligare har jag fäst mig vid det egendomliga, att förvaringsrum
för riksbankens valutor lära blifvit förlagda, icke såsom vanligt
i en jordvåning, utan i andra våningen.
För min del tror jag också att den stora dyrbara 50 fot breda
raka trappan upp till riksdagshuset, hvilken icke rätt väl harmonierar
med de svängda smakfulla apareljerna, saklöst skulle kunna försvinna,
då de;ssa apareljer äro fullt tidsenliga och beqväma att begagna.
Åtskilligt annat skulle, efter min uppfattning kunna vara att tilllägga,
men dels har jag icke varit i tillfälle att i detalj granska ritningarna,
och dels vill jag för närvarande icke längre upptaga kammarens
tid om denna sak. Hvad jag emellertid anser mig icke kunna
underlåta att påpeka, under det jag har ordet, är de olägenheter, som
otvifvelaktigt komma att uppstå derigenom, att trafiken mellan norr
och staden dragits mellan ldksdags- och riksbankshusen, och att,
då riksbanken ligger bakom riksdagshuset, alla som från pulsådern
29 N:0 3.
Fredagen den 30 Januari.
Norrbro skola besöka riksbanken, måste korsa denna trafik, å smala Motion om
backiga vägar. Om det varit möjligt, skalle det vant mera prak- a™*prand7å
tiskt att placera riksbanken, som begagnas hela året, framför riks- Selgeandsdagsbuset
som år i bruk endast 4 månader om året, och icke tvärt om. holmen af
Genom anordnande af två byggnader så nära intill hvarandra, byggnader
måste ovilkorligen äfven uppstå eldfara för den ena, om eld uppkommer
i den andra. Ty det har visat sig att, äfven med dubbla jern- (Forts.) ’
luckor för fönsterna, kan eld icke utestängas, om ett närbeläget större
hus brinner, och faran för banken är så mycket större om förvaringsrummen
skulle komma att ligga öfver jorden. Det enda sättet
att afstånga eld har befunnits vara dubbla murar af beton med luft
emellan. Men sådana kunna härvidlag komma i användande, endast
om båda byggnaderna sammanbyggas till en.
Såsom jag redan yttrat i början af mitt anförande, är icke min
mening att rifva upp saken och flytta bort riksdagshuset från Helgeandsholmen,
och jag har icke heller velat uttala det ringaste klander
mot komitén, som efter mitt förmenande så godt den kunnat, sökt
fullgöra sitt svåra värf, det är endast min lifliga önskan att allt skall
blifva så ändamålsenligt och prydligt som möjligt, som föranledt mig
uppträda, och då hvarje sak alltid vinner på att skärskådas från så
många håll, som möjligt, tror jag icke att något skulle förloras på
att, medan tid är, låta förslagen genomgå en ytterligare skärseld; och
önskar derför framgång åt motionen.
Friherre af Ugglas: Jag skall bedja att först få rigta några ord
till herr Lithander.
Han har behagat förklara, att jag endast afser att upprifva Riksdagens
beslut.
Jag måste frånkänna herr Lithander rättighet att inlägga hos mig
motiv, som jag icke haft.
Vidare har herr Lithander anmärkt att jag skulle hafva klandrat
grundens beskaffenhet och det arkitektoniska vid byggnaderna.
Den minsta fordran, man kan ställa på den, som gör anmärkningar
mot en motion, är att anmärkaren skall hafva läst igenom
motionen, och jag anhåller att herr Lithander vill visa mig, hvar i
min motion jag yttrat ett enda ord om grundens beskaffenhet, eller
hvar jag yttrat något annat i afseende å det arkitektoniska, än om
ljusgårdarna. Och hvad nu särskildt grunden angår, känner jag lika
väl som herr Lithander den mans förtjenst, som undersökt densamma.
Vidare har herr Lithander klandrat att jag påstått att här ej föreligger
någon utredning. Äfven i detta afseende skall ett grundligare
genomläsande af motionen vederlägga hans yttrande. Jag har sagt,
att då Riksdagen år 1888 fattade sitt beslut i ämnet, förefans ej någon
utredning för uppförande af två särskilda byggnader; jag har sagt,
att den enda utredning som då förelåg afsåg byggandet af blott en
byggnad, och skilnaden deremellan samt att uppföra två särskilda byggnader
på en så trång plats, som den föreslagna, är dock temligen stor.
För öfrigt vill jag ej närmare följa herr Lithander i hans anförande
— han lade i min mun åtskilliga yttranden, som jag ej haft.
N:o 3. 30 Fredagen den 30 Januari.
Motion om Deremot ber jag att till herr Törnebladh få framföra min tackanstånd
med sam\iet för den utredning, som vi erhöllo genom hans anförande. Det
Helg o an cU- ar> fror Jag> f°rsta gången, som i denna truga en sa pass genomgaholmen
af ende utredning kommit Riksdagen till godo, och jag är mycket tacklyggnader
sam för hvad vi i det afseendet fatt höra, likasom för herr Törneför
Riksda- b]a(j]ls lojala och fullt rigtiga uppfattning af min ställning i frågan.
^(Forts ’)'' Jag skall no bedja att tå ytterligare precisera denna min ställning;
jag önskar endast att då, sedan byggnadsritningarne blifvit kända, olika
meningar uppstått om lämpligheten att på Helgeandsholmen sammanföra
både riksdagshus och bank, Riksdagen vilie, innan det är för sent,
söka att för sig sjelf klargöra den frågan genom att infordra yttrande
från någon sakkunnig myndighet; och så länge upplysningar i ett
ämne anses vara af något värde, tror jag icke att man har rätt att
klandra den, som önskar att åstadkomma sådana i nu föreliggande
fråga. Helt annorlunda hade saken gestaltat sig, om Riksdagen bifallit
Kongl. Maj:ts i sammanhang med propositionen till 1887 års
Riksdag rörande ifrågavarande byggnadsfråga gjorda förslag, att Kongl.
Maj:t skulle låta uppgöra ritningarne och sedermera öfverlemna dem
till granskning åt Riksdagen.
Men i den motion, som framlades vid 1888 års riksdag och som
i öfrigt temligen nära öfverensstämmer med nyssnämnda kongl. proposition,
hade — af hvad anledning vet jag icke — motionären ut.
strukit allt, som rörde Kongl. Maj:ts och Riksdagens befattning med ritningarne,
och yrkat, att bjrggnaderna skulle utföras enligt ritningar, som
af banko- och riksgäldsfullmägtige godkändes. Jag känner som sagdt
icke anledningen till en sådan förändring, och jag hoppas, att herrar
fullmägtige tro mig, då jag säger att jag med det sagda icke åsyftar
någon anmärkning mot dem; men nog tror jag, att frågan kunnat
få en allsidigare och bättre utredning, om Kongl. Maj:t fått i uppdrag
att låta uppgöra ritningarne och, sedan fullmägtige blifvit hörde,
framlagt dem till granskning för Riksdagen. Och tillvägagåendet i
denna byggnadsfråga är något högst ovanligt, ty, sa vidt jag vet,
har Riksdagen hittills i allmänhet erhållit åtminstone någon aning
om beskaffenheten och utseendet af hvad som bygges för statens räkning.
Här är detta icke fallet. Här kunna fullmägtige bygga hvad
som helst, blott riksbanken och Riksdagen kunna i byggnaderna
inrymmas. Riksdagen har frånsagt sig all rätt att derom yttra
något.
Under sådana förhållanden anser jag det vara Riksdagens pligt
att, då olika meningar gjort sig gällande angående lämpligheten af
två byggnader å ifrågavarande plats, — jag har icke tillåtit mig att
undersöka halten af dessa olika meningar, och jag antar att svenska
teknologföreningens fackafdelning för husbyggnad nog kommer att
svara för sig sjelf, rörande de af afdelningen framstälda anmärkningar,
jag har blott konstaterat faktum att mycket olika meningar äro derom
gällande — genom fullt sakkunnig myndighet låta utreda denna fråga.
Skulle nu af denna utredning framgå, att det uppgjorda förslaget är
förträffligt, eller att en förändring skulle kosta mera än som motsvaras
af fördelarne utaf en sådan, då skulle äfven jag finna det na
-
31 N:o 3.
Fredagen den 30 Januari.
farligt, att Riksdagen obetingadt vidblifver sitt beslut; men skulle
det åter visa sig, att riksdagshuset skulle i väsentlig mån te sig
prydligare och ändamålsenligare, om riksbanken förflyttades från
holmen och en sådan förändring icke skulle kräfva allt för mycket
ökade kostnader, då tror jag att Riksdagen skulle handla orätt i att
icke lyssna till ett sådant förslag.
Detta är meningen med min motion. Och för egen del är jag
öfvertygad om, att den lösning jag tänkt mig rullande byggnadernas
särskiljande är för saken den bästa. Jag vill ej längre besvära
kammaren med en vidlyftig öfverläggning. Jag har blott velat bestämdt
konstatera min ställning i frågan och anhåller, att detta mitt
yttrande må medfölja motionen.
Efter härmed slutad öfverläggning blef ifrågavarande motion jemte
de i anledning af densamma nu afgifna yttrandena hänvisad till bankoutskottet.
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet den af herr
Anderson, Albert, väckta, under gårdagen bordlagda motionen, n:o
24, om höjande af hvitbetsockertillverkningsafgiften m. m.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet herr Borgs nästlidne
dag bordlagda motion, n:o 25, med förslag om tillägg till 14 kap.
3 § giftermålsbalken.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet följande under gårdagen
bordlagda motioner:
n:o 26, af herr Borg, otii indragning af åtskilliga utaf Kongl.
Maj:ts beskickningar till främmande rnagter m. m.; och
n:o 27, af friherre Klinckowström, om bestridande genom upplånade
medel af kostnaderna för fortsättande af arbetena å norrländska
stambanan.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet herr Biesérts nästlidne
dag bordlagda motion, n:o 28, om antagande af en lag angående
väghållningsbesvärets utgörande på landet.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr Widmarks sistone
dag bordlagda motion, n:o 29, om anslag till befrämjande af
odlingsföretag i de norrländska lappmarkerna.
Motion om
anstånd med
uppförande å
Helgeandsholmen
af
byggnader
för Riksdagen
m. m.
(Forts.)
U:o 3. 32
Fredagen den 30 Januari.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet herr WidmarJcs under
gårdagen bordlagda motion, n:o 30, med förslag om tillägg till 53 §
i kongl. stadgan om skiftesverket i riket den 9 november 1866.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda, nästlidne
dag bordlagda motioner:
n:o 31, af herr Boström, om anslag för skyndsamt genomförande
af beslutad gevärsförändring;
n:o 32, af herrar Ros och Lundström in. fl., om statsbidrag till
uppförande af en minnesvård öfver John Ericsson; samt
n:o 33, af herr Lithander, om anslag för uppmuntrande af bränntorfsindustrien
inom landet.
Föredrogos och hänvisades till konstitutionsutskottet följande af
herr Adelsköld väckta, under gårdagen bordlagda motioner:
n:o 34, med förslag till ändrad lydelse af §§ 15 och 18 riksdagsordningen;
samt
n:o 35, med förslag till ändrad lydelse af § 17 riksdagsordningen.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet herr Söderbergs
sistlidne dag bordlagda motion, n:o 36, om rätt för riksbankens af•delningskontor
i Jönköping att köpa och sälja utländska vexlar.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda, nästlidne
dag bordlagda motioner:
n:o 38, af herr Alin, om anslag till upprätthållande af rikets
neutralitet;
n:o 39, af herrar Alin och Lundström, om anslag till mineralo:gisk-geologiska
institutionen vid universitetet i Upsala;
n:o 40, af herr Cederberg, angående nedsättning af räntan å lån
från fonden till understödjande af sänka trakters odling; samt
n:o 41, af herr Bergman, om ändrade bestämmelser angående
understöd för utdikning af vattensjuka marker, m. in.
33 N:o 3.
Fredagen den 30 Januari.
Vid föredragning af herr Söderbergs under gårdagen bordlagda
motion, iko 42, angående skrifvelse till Konungen med begäran om
utredning rörande möjligheten att bereda mindre bemedlade tillfälle
att bilda egna jordbruk, beslöt kammaren hänvisa denna motion till
behandling af ett tillfälligt utskott.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr Adelskölds nästlidne
dag bordlagda motion, n:o 43, om anslag till bildande af en
byggnadsfond för naturhistoriska riksmuseets behof.
Herr grefven och talmannen yttrade, att till behandling af tillfälligt
utskott hittills blifvit hänvisade följande motioner:
n:o 5, af herrar Tham, Wilhelm, och Stridsberg, angående skrifvelse
till Konungen i fråga om utarbetande af förslag till lag om
skydd för industriella mönster och modeller;
n:o 14, af herr Unger, angående skrifvelse till Konungen i fråga
om utsträckning af fridlysningstiden för elg;
n:o 16, af herr Berg, Gustaf, angående skrifvelse till Konungen
i fråga om ändring af förordningen angående försäljning af vin,
maltdrycker m. m. den 24 oktober 1885;
n:o 17, af herr Öländer, angående skrifvelse till Konungen med
begäran om förslag till ändrade bestämmelser rörande underhållet af
de allmänna vägarne på landet;
n:o 18, af herr Söderberg, angående skrifvelse till Konungen
med anhållan om förslag till ändrade bestämmelser i fråga om utgörande
af väghållningsbesväret; samt
n:o 42, af densamme, angående skrifvelse till Konungen med
begäran om utredning rörande möjligheten att bereda mindre bemedlade
tillfälle att bilda egna jordbruk.
På särskilda propositioner beslöts härefter, dels att dessa motioner
skulle mellan tre tillfälliga utskott, hvartdera bestående af fem ledamöter
med två suppleanter, sålunda fördelas, att motionerna n:is 5
och 16 skulle behandlas af tillfälliga utskottet n:o 1, motionerna n:is
14 och 42 handläggas af tillfälliga utskottet n:o 2 samt motionerna
n:is 17 och 18 behandlas af tillfälliga utskottet n:o 3, dels ock att
val af ledamöter och suppleanter i dessa tre tillfälliga utskott skulle
företagas vid kammarens sammanträde nästa onsdag.
Vidare yttrade herr grefven och talmannen att han, efter samråd
med herr talmannen i Andra Kammaren, finge föreslå, att, derest
kamrarne före nästa onsdag enats om tillsättande af ett särskildt
Första Kammarens Prof, 1891. N:o 3. 3
N:0 3. PA
Fredagen den 30 Januari.
utskott för behandling af Kong], Maj:ts till Riksdagen aflåtna nådiga
proposition med förslag till sjölag m. m., Första Kammaren vid det
sammanträde, som nämnde dag komme att hållas, skulle företaga val
af ledamöter och suppleanter i berörda utskott.
Detta förslag antogs.
På anhållan af herr Berg, Gustaf, beviljades honom ledighet
från riksdagsgöromålen under fjorton dagar från och med den 2 nästkommande
februari.
Justerades nio protokollsutdrag för detta sammanträde.
Kammaren åtskildes kl. 2.2 4 e. m.
In liden!
A. von Krusenstjerna.
Stockholm, Nya Tryckeri Aktiebolaget, 1891.