RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1890:5)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1890. Första Kammaren. N:o 5.

Fredagen den 7 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 2,30 e. m.

Upplästes ett insändt läkarebetyg af följande lydelse:

Att herr landshöfding W. Lotliigius ännu icke är så återstäld
efter sin sjukdom, att han utan risk kan lemna sina rum, varder på
heder och samvete intygadt.

Venersborg den 5 februari 1890.

Karl Bylund,

legitimerad läkare.

Anmäldes och bordlädes

sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande n:o 1, i anledning
af verkstäld granskning af fullmägtiges i riksbanken och fullmägtiges
i riksgäldskontoret åtgärder för utförande af det dem gemensamt
lemnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen
af riksdags, och riksbankshus; äfvensom

lagutskottets utlåtanden:

n:o 4, i anledning af väckta motioner om upphäfvande af 8 kap.
2 § 5 mom. rättegångsbalken m. m.; och

n:o 5, i anledning af väckt motion angående förändrad benämning
af domare på landet.

Första Kammarens Prat. 1890. N:o 5.

N:o 5. 2

Lördagen den 8 Februari.

Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
lagutskottets den 5 i denna månad bordlagda utlåtanden n:is 1—3.

Kammaren åtskildes kl. 2,35 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Lördagen den 8 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.

Herr statsrådet friherre Palmstierna aflemnade Kongl. Maj:ts nedannämnda
nådiga propositioner till Riksdagen:

l:o) angående pension å allmänna indragningsstaten åt vaktmästaren
i landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition L. E. Eriksson;

2:o) angående pension å allmänna indragningsstaten åt f. d. gravören
C. S. Wennerstens enka Amanda Charlotta Wennersten, född
Schaerbing;

3:o) angående uppförande af ett kasernetablissement i Jemtland
för en artilleridivision; samt

4:o) angående ordnande af den allmänna och enskilda helso- och
sjukvården i riket.

Dessa kongl. propositioner blefvo härefter föredragna och på begäran
bordlagda.

Justerades protokollet för den 1 i denna månad.

Lördagen den 8 Februari.

3 N:0 5.

Föredrogs å nyo lagutskottets den 5 och 7 innevarande februari
bordlagda utlåtande n:o 1, i anledning af verkstäld granskning af förvaltningen
af justitieombudsmansembetet.

Utskottets yttrande godkändes.

Föredrogs å nyo lagutskottets den 5 och 7 i denna månad bord- Lagförslag anlagda
utlåtande n:o 2, i anledning af Kongl. Mai:ts proposition angå- 9aende jemteende
jemkning af den på hemman å landet hvilande inqvarterings- h-mman ä lanbörda.
det hvilande

inqvartering s Herr

von Strokirch: Fn kongl. proposition, föranledd af en börda.

skrifvelse från Riksdagen och nu tillstyrkt af lagutskottet i form af
lag, är kanhända att anse såsom en i det närmaste afgjord sak, men
innan beslut fattats kanhända det finnes någon respit. Jag känner
mer än väl hela den bevisföring, hvarigenom det ypperliga frälsets i
grundlagen skyddade förmåner tid efter annan förklarats numera icke
hafva egenskapen af privilegium, men huru vida denna bevisföring i
hvarje särskildt fall bör på förhand likasom vara bestämmande och
tillämplig, derom är ingenting afgjordt, och då jag i detta nu föreliggande
fall hyser deu meningen, att den icke bör afgörande tillämpas,
kan jag icke underlåta att mot den nu föreslagna lagen göra en gensaga,
helst det Riksdagens beslut, hvilket åberopats såsom prejudikat,
i det hela taget är missvisande. Många ibland oss minnas mer än
väl, att det är byggdt på en teori, som mycket öppet och klart på sin
tid utsädes af en mycket framstående person, som då innehade en
plats på stockholmsbänken, den teorien, att då man icke på annat
sätt kan komma åt ett privilegium, så kringgår man det. Sä skedde,
och vi veta alla, hvilken ny grund, som då lades för utgörande af
utskylder för privilegierad jord, nemligen bevillningen och de derpå
grundade fyrktalen. I nu föreliggande lag har man icke gått till väga
på samma sätt, utan man har helt frankt föreslagit att ålägga privilegierad
jord ett för den alldeles nytt och främmande onus. Det är
ett till vägagående, som icke är något annat än den starkes förtryck
på den svage, och i viss mån ett ingrepp i enskildes välfärd, hvilken
omständighet icke väl sammanfaller eller står i samklang med hvarken
16 § eller 114 § regeringsformen. Nu gäller frågan en småsak, som
på sätt och vis är afgjord, men en och annan gång kan det vara
mycket vigtiga angelägenheter i fråga, och då har Riksdagen, med
åberopande af 1890 års Riksdags beslut, auktoritet för sig att kunna
säga: nu påföres den privilegierade jorden alla de onera och utskylder,
hvarifrån den hittills varit befriad, och ålägges tillika att utgöra
dem på samma sätt som kronoskattehemman.

Af detta skäl är det mig icke möjligt att kunna med min röst
understödja ett sådant lagförslag. Då det väl icke lönar mödan att

N:0 5. 4

Lördagen den 8 Februari.

Lagförslag an- yrka afslag, hvilket jag helst skulle göra, hemställer jag, att Första
Kammaren, äfven om frågan bifalles, åtminstone ville för sin del bepå
nhemman1 å sluta underställa den ridderskapet och'' adeln vid dess snart samlande*
filande manträdande möte, emedan här är fråga om borttagande af en frihet,
inqvarterings- SOm står tydligt och klart upptagen i 8 § af ridderskapet och adelns
(Forts) privilegier, hvilka äro skyddade af 114 § regeringsformen.

Herr statsrådet friherre von Essen: Jag anhåller att med nå gra

ord få bemöta den siste ärade talaren. Jag ber då först att få
erinra kammaren derom, att 1887 års Riksdag redan har fattat beslut
i denna fråga och anhållit, att Kong!. Maj:t behagade stadfästa detta
beslut. Att det icke skett, har berott derpå, att Riksdagens beslut,
såsom kammarens ledamöter torde finna af den kong], propositionen,
omfattade endast inqvarteringsfrihet under fredstid. Då under krigstid
åtskilliga af de här omnämnda kategorierna voro befriade från inqvartering,
nemligen stommar, lotshemman, skatte- och kronobonde,
som å sina egor uppfunnit mineralstreck, nämndemän och fjerdingsman,
så ansåg Kong!. Maj:t det icke vara skäl att fastställa detta
Riksdagens beslut utan att dessa kategorier på samma gång fråntoges
inqvarteringsfriheten äfven under krigstid, sä att alltså skyldighet att
mottaga inqvartering skulle gälla lika i både krig och fred. Derför
har uppskofvet skett och derför har denna kong! proposition nu framlagts,
som öfverensstämmer med Riksdagens beslut, blott med den
skilnaden att orden »under fredstid» blifvit uteslutna. Det torde för
öfrigt vara uppenbart, att det är mera angeläget, att denna inqvartering
kan få ske för marscherande trupp under krigstid, än under
fredstid.

Den ärade talaren har nu anmärkt, att det gäller ridderskapet
och adelns privilegier, och att i följd häraf ridderskapet och adeln
också borde höras, innan något beslut fattades. Han har dock sjelf
angifvit, att prejudikat i detta fall äro gjorda utan någon protest, såsom
rörande så väl frälsehemmans deltagande i tingshusbyggnad år 1884 som
dess deltagande i kyrkobyggnad är 1885. Och hvad detta särskilda fall
beträffar, ligger nära för handen, att ridderskapet och adeln icke är
rätt forum i saken, då frälsehemman och säterier icke tillhöra ensamt
ridderskapet och adeln, som redan 1789 frånsade sig den uteslutande
rätten till frälsehemman och 1810 till säterier.

Dessa ligga nu till stor del i ofrälse händer, och således skulle
ridderskapet och adeln i detta fäll komma att besluta rörande hemman,
som de sjelfva icke ega eller hvarmed de icke hafva något att
skaffa. Genom detta, att ridderskapet och adeln afsagt sig rätten till
dessa hemman, synes mig uppenbart, att ridderskapet och adeln icke
heller har att råda öfver sådana för länge sedan sålda hemman och
lägenheter. Detta är hufvudskälet, hvarför man anser, att Riksdagen
i detta fall kan fritt fatta beslut; och då man dertill lägger prejudikaten,
synes det icke vara behöfligt att invänta ridderskapet och

Lördagen den 8 Februari.

5 N:0 5.

adelns beslut, utan hemställer jag, att Kongl. Maj:ts proposition må Lagförslag an antagas

nu liksom förut. gående jemk °

tung af den

på hemman ä

Herr Bergström: Herr grefve och talman! Det egentliga skälet, landet hyllande

hvarför den förste talaren hade sådana betänkligheter och sådan mot- inqvarteringsvilja
mot antagandet af ifrågavarande lag var det, att genom den- ™ rc*“''.
samma skulle på hvad han kallade den privilegierade jorden läggas ''

en ny börda, från hvilken samma jord förut varit befriad. Uttrycket
privilegierad jord är i och för sig ingenting att anmärka mot. Det
förekommer i de kamerala läroböckerna, och privilegierad kan den
jord sägas vara, som är bättre stöld i fråga om skyldigheters utgörande
än öfrig jord. Men jag tillåter mig att fasta kammarens, och
särskildt den förste talarens uppmärksamhet derpå, att den privilegierade
jorden icke fått något särskildt skydd i grundlagarne. Det är de
forna riksståndens privilegier, som njuta sådant skydd, och derom
hänvisas till ordalagen i 114 § regeringsformen. Der står: »De
forna riksståndens privilegier, förmåner, rättigheter och friheter skola,
der de ej egt oskiljaktigt sammanhang med den stånden förut tillkommande
representationsrätt, och således med denna upphört, fortfarande
gälla, Ej må ändring eller upphäfvande deraf ske utan genom
Konungens och Riksdagens sammanstämmande beslut och med bifall,
om frågan rörer ridderskapet och adelns eller presterskapets privilegier,
förmåner, rättigheter och friheter, i förra fallet af ridderskapet
och adeln samt i det senare af allmänt kyrkomöte».

Kan man nu med något skäl af befogenhet påstå, att den privilegierade
jord, som innehafves af personer, hvilka icke tillhöra ridderskapet
och adeln, är skyddad genom ridderskapet och adelns privilegier?
Jag kan icke finna detta. Efter den förste talarens teori måste
numera den privilegierade jorden anses sönderfalla i två afdélningar,
den som eges af personer tillhörande ridderskapet och adeln och den
som eges af dem, som icke tillhöra ridderskapet och adeln. Efter den
förste talarens åsigt skulle naturligtvis Riksdagen och Konungen hafva
full magt och myndighet att lagstifta om den senare afdelningen af
den privilegierade jorden; men hvad angår första afdelningen skulle
man vara skyldig inhemta ridderskapet och adelns samtycke. Jag tror,
att denna teori ingalunda är hållbar. Jag befarar ej, att Riksdagen
går in på att på jorden läggas nya bördor i form af grundskatter,
icke heller jag skulle vilja vara med derom, fastän jag icke är jordegare.
Hvarje ny grundskatt, som lägges på jorden, är nemligen i
sjelfva verket en konfiskation af eu del af egendomens värde. Men
det är i detta fåll visst, att utsträckning af inqvarteringsbördan till
den s. k. privilegierade jorden icke sänker dennas värde med ett öre.

Derför är det icke skäl att lyssna till hvad den förste talaren yrkat.
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

No 5. C

Lördagen den 8 Februari.

Efter härmed slutad öfverläggning yttrade herr grefven och talmannen,
att i afseende på nu förevarade utlåtande yrkats dels bifall
till hvad utskottet deri hemstält, dels ock, af herr von Strokirch,
att kammaren skulle för sin del antaga det af Kongl. Maj:t framlagda,
i utlåtandet omförmälda lagförslag, med vilkor att detsamma underställes
ridderskapets och adelns pröfning.

Sedermera gjordes propositioner i enlighet med dessa båda yrkanden,
och förklarades propositionen på bifall till utskottets hemställan
vara med öfvervägande ja besvarad.

Föredrogs å nyo lagutskottets den 5 och 7 i denna månad bordlagda
utlåtande n:o 3, i anledning af väckt motion om skrifvelse till
Kongl. Maj:t angående rätt för församling att till afflyttning uppsäga
prest m. in.

Utskottets hemställan bifölls.

Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran sammansatta
stats- och bankoutskottets under gårdagen bordlagda utlåtande
n:o 1.

Föredrogs lagutskottets nästlidne dag bordlagda utlåtande u:o 4,
i anledning af väckta motioner om upphäfvande af 8 kap, 2 § 5 mom.
rättegångsbalken m. in.

Utskottets hemställan bifölls.

Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran lagutskottets
under gårdagen bordlagda utlåtande n:o 5.

Herr grefven och talmannen yttrade, att han, efter samråd med
herr talmannen i Andra Kammaren, finge föreslå, att val af elektorer
jemte suppleanter för utseende af Riksdagens justitieombudsman och
hans efterträdare måtte anställas nästkommande onsdag.

Detta förslag antogs.

■>

Onsdagen den 12 Februari.

N:o 5.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades friherre von Essen,
Reinhold, från och med den 11 till och med den 19 innevarande
februari, herr Sanne intill denna månads utgång, herr Dickson under
fjorton dagar från och med morgondagen samt herr Ekenman,
Thor, under fjorton dagar från denna dag.

Justerades ett protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 1,26 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Onsdagen den 12 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Justerades protokollet för den 5 i denna månad.

Upplästes ett inlemnadt läkarebetyg af följande innehåll:

Att ledamoten af riksdagens Första Kammare herr grefve Fredrik
Ström felt är genom sjukdom hindrad för det närvarande att
infinna sig i riksdagen, intygas.

Stockholm den 11 Februari 1890.

R. M. Bruzelius.

Nio 5. 8

Onsdagen den 12 Februari.

Upplästes och godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse, n:o 1, till Konungen i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
angående jemkning af den på hemman å landet hvilande inqvarteringsbörda.

Anmäldes och bordlädes statsutskottets utlåtanden:

n:o 2, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna;

n:o 3, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;

n:o 4, angående reglering af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel, omfattande anslagen till utrikesdepartementet;

n:o 11, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,
som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmägtige i
nämnda kontor;

n:o 12, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande
af vissa förmåner för enskilda jern vägsanläggningar;

n:o 13, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning
och förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och
torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana
statsbidrags åtnjutande;

n:o 14, i anledning af Kongl. Majds proposition angående afstående
till Umeå stad af ett område utaf länsresidenstomten och den
s. k. Döbelns park i nämnda stad;

n:o 15, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upphörande
af den inom Kalmar stift utgående s. k. allhelgonahjelpen;
samt

n:o 16, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående befrielse
för sterbhusdelegarne efter aflidne justitieombudsmannen S. L.
Theorells enka, Sofia Wilhelmina Theorell, född von Schwerin, från
erläggande af stämpelafgift vid lagfart å fideikommissegendomen Borkhult
med Gobo och underlydande hemman; äfvensom

lagutskottets utlåtanden:

n:o 6, i anledning af väckt förslag om antagande af en lag angående
tillsyn å god mans förvaltning af frånvarandes egendom;

n:o 7, i anledning af väckta motioner dels om upphäfvande af
5, 6, 7 och 8 §§ i 12 kap. ärfdabalken, dels om ändring i förordningen
angående hemmansklyfning och jordafsöndring den 6 augusti
1881; samt

Onsdagen den 12 Februari.

9 N:o 5.

n:o 8, i anledning af Kong], Maj:ts proposition med förslag till
lag angående ändrad lydelse af 15 kap. 3 § rättegångsbalken.

_ Företogs val af tjugufyra valmän för utseende af Riksdagens
justitieombudsman och hans efterträdare; och befunnos, efter valförrättningens
slut, hafva blifvit till valmän utsedde:

herr Andersson, L. J.,________

friherre Barnekow, C. F. K.,

herr von Baumgarten,.........

» Behm, _____________________

» Bergman, _________________

» af Buren,.............

» Cederberg, ..................

» Ericsson, .....

» Falk, TF., _________________

». Flack, _____________________

» Gilljarn,_____________________

» Hallenborg, ...............

» von Hedenberg,_____________

» Kajerdt,_________________

» Kockum, ________________

» Lundin, ..._______________

» Mallmin, ___________________

» Pehr sson, ..................

» Sandberg, __________________

» Sjölund, ___________________

» von Strokirch, ____________

» Svedelius, __________________

» Söderhjelm, _______________

» Wallberg, ___________________

med 70 röster

» 70 »

»70 »

* 70

» 70 »

» 70

» 70 »

» 70 » .

Företogs val af sex suppleanter för de valmän, som af kammaren
fått i uppdrag att utse Riksdagens justitieombudsman och hans
efterträdare; och befunnos, efter valförrättningens slut, hafva blifvit
till suppleanter för desse valmän utsedde:

herr Sjögreen, ___________ med 45 röster

» Lindqvist, ______ » 45 »

» Lundström, ______________ » 45 »

» Almgren, .............. » 44 »

» Andersson, Gustaf, ______ » 44 »

» Kerfstedt, ___________________________ » 44 »

Första Kammarens Prot. 1890. N:o 5. 2

N:o 5. 10

Onsdagen den 12 Februari.

sedan ordningen mellan dem, som erhållit lika antal röster, blifvit genom
särskilda lottningar bestämd.

Upplästes följande till kammaren inkomna handling:

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för kongl. justitiedepartementet
den 12 febrnari 1890.

Generaldirektören Carl Gottreich Beijer och f. d. justitierådet
Per Samuel Ludvig Annerstedt hade aflemnat fullmagter, utvisande,
den af Beijer aflemnade, att han vid riksdagsmannaval, som af stadsfulimägtige
i Malmö stad den 27 september 1889 förrättats, blifvit
utsedd till ledamot af Piksdagens Första Kammare för en tid af nio år
från nämnde dag, samt den fullmagt, Annerstedt aflemnat, att han vid
riksdagsmannaval, som af stadsfullmägtige i Stockholms stad den 10
innevarande månad förrättats, blifvit utsedd till ledamot af omförmälda
kammare för eu tid af nio år från sistberörde dag; och sedan
dessa fullmagter funnits vara i föreskrifven form utfärdade samt vidare
granskats af vederbörande fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret,
utan att de mot fullmagterna framstält någon anmärkning,
beslöts, att protokoll öfver hvad sålunda förekommit skulle meddelas
Första Kammaren, hvarjemte fullmagterna skulle till kammaren öfverlemnas
för att hållas generaldirektören Beijer och f. d. justitierådet
Annerstedt tillhanda.

In fidena

Karl Lindbäck.

Föredrogos å nyo och hänvisades till statsutskottet Kongl. Maj:ts
nedannämnda, den 8 i denna månad bordlagda nådiga propositioner
till Riksdagen:

l:o) angående pension å allmänna indragningsstaten åt vaktmästaren
i landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition L. E. Eriksson;

2:o) angående pension å allmänna indragningsstaten åt f. d. gravören
C. S. Wennerstens enka Amanda Charlotta Wennersten, född
Schaerbing;

3:o) angående uppförande af ett kasernetablissement i Jemtland
för en artilleridivision; samt

4:o) angående ordnande af den allmänna och enskilda helso- och
sjukvården i riket.

Onsdagen den 12 Februari.

11 N:o 5.

Efter förnyad föredragning af sammansatta stats- och bankoutskottets
den 7 och 8 innevarande februari bordlagda utlåtande n:o 1,
i anledning af verkstäld granskning af fullmägtiges i riksbanken och
fullmägtiges i riksgäldskontoret åtgärder för utförande af det dem gemensamt
lemnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen
af riksdags- och riksbankshus, biföll kammaren hvad utskottet i
nämnda utlåtande hemstält.

Efter förnyad föredragning af lagutskottets den 7 och 8 i denna
månad bordlagda utlåtande n:o 5, i anledning af väckt motion angående
förändrad benämning af domare på landet, biföll kammaren
utskottets i nämnda utlåtande gjorda hemställan.

Afgåfvos följande motioner:

n:o 46, af herr Mankell, om ändring af §§ 14, 17 och 26 riksdagsordningen;
samt

n:o 47, af herr Björnstjerna, angående skrifvelse till Konungen
i fråga om vissa grunder för en blifvande lag om ålderdomsförsäkring.

Dessa motioner blefvo, hvar för sig, på begäran bordlagda.

På anhållan af herr Andersson, Gustaf, beviljades honom ledighet
från riksdagsgöromålen under nio dagar från denna dag.

Justerades fem protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 11,49 f. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

N:o 5. 12

Fredagen den 14 Februari.

Fredagen den 14 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 2,30 e. in.

Herr Beijer anmälde, att han instält sig vid riksdagen.

Justerades protokollet för den 7 i denna månad.

Anmäldes och bordlädes lagutskottets utlåtande n:o 9, i anledning
af väckta motioner om ändringar i utsökningslagen den 10
augusti 1877.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Söderhjelm från
den 17 innevarande februari till och med den 1 nästinstundande mars.

Upplästes två till kammaren inkomna protokoll, så lydande:

1890 den 12 februari sammanträdde kamrarnes valmän för att
utse Riksdagens justitieombudsman; och befunnos, efter valförrättningens
slut, rösterna hafva utfallit sålunda:

herr assessoren i Kongl. Maj:ts och rikets Svea hofrätt Nils
Ludvig Alfred Claeson______________________________________________ 48 röster;

i följd hvaraf herr assessoren Nils Ludvig Alfred Claeson blifvit till
Riksdagens justitieombudsman utsedd.

Magnus Hallenborg.

Ståten Flack. ■/. Smedberg. Olof Jonsson.

Fredagen den 14 Februari.

13 N:o 5.

1890 den 12 februari sammanträdde kamrarnes valmän för att
utse den man, som skall efterträda Riksdagens justitieombudsman, i
fall han, innan nästa lagtima riksdag anstalt nytt val af justitieombudsman,
skulle med döden afgå, samt utöfva embetet under den tid,
justitieombudsmannen kan vara af svår sjukdom eller annat laga förfall
derifrån hindrad; och befunnos, efter valförrättningens slut, rösterna
hafva utfallit sålunda:

herr häradshöfdingen Daniel Gottlieb Bestadius ____________ 42 röster

herr ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, häradshöfdingen
Albert Alexander Lilienberg........................ 6 » ,

till följd hvaraf herr häradshöfdingen Daniel Gottlieb Restadius blifvit
till Riksdagens justitieombudsmans efterträdare utsedd.

Magnus Hallenborg.

Sixten Flack. J. Smedberg. Olof Jonsson.

På framställning af herr grefven och talmannen beslöts, att de
nu upplästa protokollen skulle läggas till handlingarna, äfvensom att
Riksdagens kanslideputerade skulle genom utdrag ur protokollet underrättas
om dessa val samt anmodas låta uppsätta och till kamrarne
ingifva förslag dels till förordnanden för de valde, dels till skrifvelse
till Konungen med anmälan om de verkstälda valen, dels ock till den
paragraf derom, som borde i riksdagsbeslutet införas.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet herr Mankells
den 12 i denna månad bordlagda motion, n:o 46, om ändring
af §§ 14, 17 och 26 riksdagsordningen.

Efter föredragning af herr Björnstjernas den 12 innevarande
februari bordlagda motion, n:o 47, angående skrifvelse till Konungen i
fråga om vissa grunder för en blifvande lag om ålderdomsförsäkring,
beslöt kammaren hänvisa denna motion till sitt tillfälliga utskott n:o 1.

Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets den 12 i denna månad bordlagda utlåtanden n:is 2—4
och n:is 11—16 äfvensom lagutskottets samma dag bordlagda utlåtanden
n:is 6—8.

Första Kammarens Prat. 1890. N:o 5.

N:o 5. 14

Fredagen den 14 Februari.

Justerades tre protokollsutdrag för detta sammanträde.

På framställning af herr grefven och talmannen beslöts, att lagutskottets
denna dag bordlagda utlåtande'', n:o 9 skulle sättas främst
på föredragningslistan till nästa sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 2,40 e. m.

In fidem

A. von Krus ens tjernå.

STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1890.