RIKSDAGENS PROTOKOLL

ProtokollRiksdagens protokoll 1890:23

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1890. Första Kammaren. N:o 23.

Onsdagen den 16 april.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

_ Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

n:o 33, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
tillstånd för Borås jernvägsaktiebolag att af bolagets skuld till riksgäldskontor
afbetala 300,000 kronor m. m.; samt

n:o 34, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående statsäd''
ag för utrotande af ollonborrarne inom Hallands och Kristianstads
län.

Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran,
konstitutionsutskottets under gårdagen bordlagda utlåtande n:o 9 äfvensom
statsutskottets samma dag bordlagda utlåtanden n:is 6 och 10 a.

Vid föredragning af bankoutskottets nedannämnda, sistlidne dag
bordlagda memorial:

n:o 10, med förslag till omröstningsproposition i anledning af
kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om eftergift af landtbrukaren
C. M. Bergmans i Yllestad Bakersgård betalningsskyldighet för ett
från riksbanken utlemnadt lån;

n:o 11, angående afskrifning ur riksbankens hufvudkontors räkenskaper
af åtskilliga fordringar; samt

n:o 12, angående afskrifning ur afdelningskontorets i Kalmar
räkenskaper af tre stycken fordringsposter,

godkändes. den föreslagna omröstningspropositionen äfvensom
hvad utskottet i öfrigt hemstält och föreslagit.

Vid föredragning af lagutskottets under gårdagen bordlagda utlåtande_
n:o 40, i anledning af väckt motion om ändring i-57 § af
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, biföll
kammaren hvad utskottet i nämnda utlåtande hemstält.

Första Kammarens Prof, 1890, N:o 28.

1

N:o 28. 2

Onsdagen den 16 April.

Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran,
lagutskottets nästlidne dag bordlagda utlåtande n:o 41.

Om ornerande Föredrogs å nyo konstitutionsutskottets den 10 och 11 i denna
af ett ständigt månad bordlagda utlåtande n:o 8, i anledning af vackt motion om
utstött i stället ;nfQrancle af ett ständigt utskott i stället för de tillfälliga utskotten.

för de till- c °

fålliga utskotten.

På framställning af herr grefven och talmannen beslöts, att detta
utlåtande skulle sålunda företagas till afgörande, att först föredroges
paragrafvis utskottets förslag till ändringar i regeringsformen och
riksdagsordningen samt derefter utskottets i utlåtandet afgifna hemställan.

Utskottets förslag till ändrad lydelse af § 53 regeringsformen.

Herr Törnebladh: Kärnpunkten af utskottets bevisföring finnes
i hvad som står i slutet af 7:de och början af 8:de sidan, der det
heter: »Då de tillfälliga utskotten således ej kunna anses hafva uppfylt
de förväntningar, som lagstiftaren fäst vid dessamma, och då ett
inrättande i dessas ställe af ett ständigt utskott, motsvarande det
gamla allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, ej kan autagas medföra
några nya olägenheter, men väl stora fördelar, anser utskottet
att man ej bör tveka att genom antagande af motionärens förslag i
ifrågavarande afseende återgå till den form för ärendenas förberedande
behandling, som en lång erfarenhet visat vara till gagn för riksdagsarbetet.
» Det torde då vara skal undesöka förhållandena i afseende
på den ändring, som vidtogs 1865, vidare huruvida utskottets bevisning
i afseende på olägenheterna, som det nuvarande tillståndet
skulle hafva medfört, håller streck; derefter att mot dessa olägenheter,
förmenta eller verkliga, väga de fördelar, systemet kan innefatta,
och slutligen söka att, så godt sig göra låter, efterse, huru vida
icke den föreslagna förändringen under nuvarande förhållanden kan
medföra väsentliga olägenheter dels i sakligt, dels i formelt hänseende.

Jag tillåter mig då erinra att den förändring, som 1865 vidtogs
i afseende på allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, redan i förslagen
af 1841 och 1848 hade blifvit upptagen, och att förändringen vid den
stora representationsreformen i allmänhet tyckes hafva mött mycket få
anmärkningar och ringa motstånd. Detta låter lätt förklara sig deraf,
att vid granskningen af det stora principiella förslaget, såsom också
förhandlingarne i utskottet och riksdagen bära vittne om, man hufvudsakligen
sysselsatte sig med de stora grunderna och lemnade åt
framtiden att stadga erfarenheten om detaljbestämmelserna. Så har
val skett i detta fall och i de flesta andra frågor af mera detaljerad
beskaffenhet. Det förekom under de störa debatterna, så vidt jag
funnit, egentligen blott ett enda i förbigående fäldt yttrande, som
erinrat, att möjligen vissa olägenheter kunde vara förenade med afskaffandet
af den gamla inrättningen och införandet i dess ställe af
en ny. Vidare hade i en af de många broschyrer, som den tiden
utkommo, framkastats tanken, att det vore skadligt att borttaga det

3 Jf:o 23.

Onsdagen den 16 april,

allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, så mycket mer som, enligt
hvad der hette, »erfarenheten är ganska stadgad derom, att dithörande
frågor utgjort den betydligare delen af riksdagsärender!!!.-. Redan
detta visar, att författarens anmärkning icke är af synnerlig betydelse,

skott ^ k ed a,t författaren ifrågasätter, huru vida bonit:

skottet bolde bibehållas såsom ständigt utskott, lärer hans anmärk %

uppS.»mhet ''°te ™ra förtjent »''

Större uppmärksamhet fäster sig vid reservanternas i frami nnkonstitutionsutskottets
utlåtande i detta fall afgifna yttrande*5 Re fHmrterina

/aga nemligen på följande sätt: »motionsrätten just i de
rciöor, der den hitintills mest begagnats, kommer att stå öppen under

SLrikSTn’t0Ch/Ör 1VUrjt; 8adan fråga skall tillfälligt utskott till!
sattas, så framt någondera kammaren sådant beslutar® Inflytandet
äraf pa riksdagens gång är visserligen svårt att på förhand b»räkn"

“m blifva0 entföHde8f “n, d® -många °ch kanske långa diskussioner’
■lLv /i följd af olika asigter om en motions behörighet att af

ti! f«id? utsk°tt behandlas, äfvensom de ständigt återkommande valen
till sadana utskott skola i icke ringa mån bidraga till riksdagens förlängning,
och således de afsedda fördelarne af ekonomiutskottets försvinnande
icke uppvägas af de dermed förenade olägenheterna » Nu
torde de vara temligen klart för kammarens ledamöter! att''desålunda
irespeglade olägenheterna och farorna i sjelf va verket icke inträff? t

&r“S Äkt— -icie bLdragit tm att äÄÄ

t ?e skiljaktiga asigter, hvart en motion rätteligen bör remit B

iää

tt sas* s ä

kB8tade^ ^ Sr'' föSnJedd?^riE&eSFåd

SS

J aÄ;om ^deftrum frf?

så vida inafTcke LZnUt kritik?fJefl lål,andena>

mellan de fasta och de tillfälliga uÄens

Om. införande
eif ett ständigt
utskott i stället
Jäv de tillfälliga
utskotten.

(Forts.)

Nso 23.

Onsdagen den 16 April.

utskott i stället
för de tillfälliga
utskotten.

(Forts.)

Om ^förandeKammaren, antydes, eå bär denna afsigt icke blifvit realiserad, utan
af ett''ständigt ^ar tillgått så, att utskott tillsatts, visserligen liera, .men hvart
” "och ett i allmänhet behandlande flera olika ärenden, hvilken också
gifvit anledning till en jemförelse mellan dessa utskott och afdelningarne
inom det gamla ekonomiutskottet. Det är dock en icke obetydlig
skilnad i detta afseende, såsom jag längre fram skall med siffror visa.

Utskottet säger vidare, att samman] smitning af olika beslut ar
svårare och långsammare att åstadkomma i afseende på frågor, °som
blifvit hänvisade till tillfälligt utskott. Nu förhåller . det sig i manga
fall, så vida jag icke allt för mycket misstager mig, så, att frågor
aom behandlas af tillfälliga u!skott i allmänhet icke fordra ett sa
snabbt och direkt afgörande, som frågor, behandlade af ständiga utskott.
Åtminstone är det särskildt fallet med de statsutskottet tillhörande
ärendena, likasom ock med bevillningsutskottsfrågor och väl
äfven i några fall med lagärenden, att de skola afgöras utan vidare
uppskof. Det är således gifvet, att om också sammanjemknmg icke
kan åstadkommas vid den riksdag, då fråga i endera kammaren blifva
vackt, och till tillfälligt utskott hänvisad, detta icke behof ver innebära
någon synnerlig våda, helst förhållanden äro olika nu mot i
riksståndens tid. Riksdagarne äro nemligen årliga, sa^ att petitioner
och önskningsmål, som blifvit fram-häkla, lätt kunna återkomma till
en följande riksdag, då den allmänna meningen är mognare och
måhända mera gynsam för den föreslagna åtgärden än den möjligen
skulle kunna blifva, i händelse af en brådstörtad sammanjemknmg i
ett fast utskott. Återkommer förslaget icke, bär det kanske häri
genom visat sig, att frågan icke är mogen på. långt nar ännu. Att
åstadkomma skrifvelseförslag till regeringen är i manga fall icke svart,
mg tror snarare, att erfarenheten åtskilliga gånger gifvit vid handen,
att man slösat med skrifvelseförslag mer än nödigt kunnat vara, tv
det har åtminstone en gång, om icke flere, inträffat att när den genom
skrifvelseförslaget antydda åtgärden föreslagits af regeringen, Riksdagen
icke funnit förslaget tillfredsställande En noggrann, allsidig
och icke allt för snabb pröfning torde således icke innebära någon

synnerlig olägenhet för Riksdagen. , c , ,, ,

J Att man åter understundom bundit vid ett skrifvelseförslag frao-an
om ett anslag har visserligen förekommit och anfores a. utskottet
såsom ett sätt att så att säga kringgå stadgandet om tillfälliga utskott
men jag är icke fullkomligt öfvertygad att denna praxis, om
den nåo-ra gånger förekommit, helt och hållet skall upphöra efter
införancfet af ett fast ekonomiutskott, ty, såsom kammarens ledamöter
väl känna, har bindandet af ett anslag vid något annat förslag också
ett annat syfte, nemligen att i värsta fall åstadkomma en gemensam
votering, och det syftet lärer komma att qvarstå, äfven efter inför an -

det af ett ekonomiutskott. .

Att svårigheter förekomma i fråga om att skilja mellan de utskott
till hvilka en motion skall remitteras, bär jag redan erkant
och Vill ytterligare erkänna, men sådana svårigheter hafva, enligt
hvad soni intygats vid behandlingen af ärendet, förut också förekommit
under ståndsriksdagarnes tid Det var ofta ganska tvifvelaktigt,
huru vida en motion skulle remitteras till lagutskottet eller

5 Kso 23.

Onsdagen den 16 April.

allmänna ekonomi och besvärsutskottet, och det ligger i sakens natur Om inlärande.
att sådana svårigheter, om de ock förminskas, dock ingalunda skola"fufstallet
helt och hållet upphöra genom de tillfälliga utskottens afskaffande, ySr tm.
och jag är i tillfälle att snart nog i det fallet citera ett yttrande af fålliga utvår
riksdagsordnings upphofsman, hvilken kanske kan inverka .på skotten.
uppfattningen af saken. (Forts,)

Slutligen säger utskottet: »den olika erfarenhet, som inom kamrarne
finnes, får på detta sätt redan från början af ett ärendes beredning
göra sig gällande, och derigenom att beredningen sker under
inflytande af kännedomen af den olika stämningen inom de särskilda
kamrarne, kan nödig sammanjemkning af åsigter lättare ske.» Jag
föreställer mig, att kännedom om den verkliga stämningen, icke den
för ögonblicket åstadkomma, exalterade stämningen, lättare vinnes
genom att taga kännedom om den diskussion, som i kammaren egt
rum, och den som har tillgång icke blott till utskott ets betänkande
och de dervid stundom fogade reservationerna utan äfven till diskus
sioner i kammaren och dess resultat vid möjligen företagen votering,
kan på det sättet otvifvelaktigt få en mycket säkrare kännedom om
stämningen i medkammaren, än som skulle kunna vinnas, då ärendet
behandlas på samma gång i båda kamrarne och det sedermera återkommer
till utskottet utan någon medföljande redogörelse för diskussionen
och således utan att utskottet deråt kan egna tillräcklig uppmärksamhet.

Det kan för öfrigt just i afseende på denna »stämning» vara
nyttigt, och härvid kommer jag till fördelarne af det nuvarande tillståndet,
att icke från början kammare ställes mot kammare, utan att
den föreliggande motionen behandias inom ett utskott, som blifvit
af kammaren i allmänhet tillsatt utan politiskt syfte och fullkomligt
lidelsefritt samt, hvad det både bör och alldeles oafvisligt af erfarenheten
intygas vara fallet, sammansatt till icke obetydlig del af både
majoritet och minoritet, för att icke tala derom, att minoriteten understundom
deri kan hafva fått ett starkare uttryck. Det händer att
den, som röstar på den ena sidan om bordet, känner sig bunden att
rösta på ett visst sått, just derför att han sitter på den sidan om
bordet, men så är icke förhållandet i fråga om de tillfälliga utskotten,
utan der dryftas saken, såsom den &r i och för sig, utan afseende
på den ena kammarens representanters ställning gent emot den andra,

Redan detta visar att, så vida nu ekonomiutskottet åter införes, man
derigenom lätt äfven i vissa frågor inför ett politiskt element, som
nu i allmänhet icke finnes i de tillfälliga utskotten. Erfarenheten
talar tydligen derom, att vid tillsättningen af de fasta utskotten den
politiska partiställningen gör sig gällande; och det kan svårligen vara
annorlunda. Det må möjligen beklagas, men man får erkänna att så
i allmänhet måste blifva förhållandet.

Vidare tillåter jag mig anmärka att, såsom de nuvarande förhållandena
äro beskaffade, det är lättare att inom de tillfälliga utskotten
åstadkomma tillräcklig sakkännedom i de särskilda frågorna,

Det är visserligen sant, att ett tillfälligt utskott har åtskilliga frågor
att behandla, men dels äro dessa icke så många, dels är det ingenting
som hindrar, att, då en vigtig fråga från medkammaren inkom -

N:o 23. 6

Onsdagen den 16 April.

ÄS”®1 ?tt tillfäi}igt utskott iu8t för denna tillsättes; så torde hafva skett
utskott i stället f101 än en gang> jag vet åtminstone, att sådant förekommit i denna
för de till- kammare. Men samma personer med fackkunskaper, sakkännedom
fålliga ut- och riksdagserfarenhet, hvilkas biträde och verksamhet kunna påskotten.
räknas för de tillfälliga utskotten, kunna visserligen icke från riks(Forts)
dagens början påräknas för ett ekonomiutskott, som måste arbeta ständigt
under ^hela riksdagen, och om man genomgår namnen på dem
som suttit såsom ordförande i Första och Andra Kammarens tillfälliga
utskott, skall en hvar af herrarne erkänna, att dessa personer skulle
vi i allmänhet icke lyckats få in i ett ekonomiutskott. Att det lyckats
att jå dem att inga i tillfälliga utskott beror vål derpå, att uppdraget^
vant jemförelsevis af ringa omfattning och provisoriskt eller
rört frågor, för hvilka de varit intresserade och med hvilka de kunnat
sysselsätta sig efter tycke och smak. Så blefve deremot icke
fallet med de trägna och olikartade göromålen inom ett ständigt utskott,
der plena och sammanträden på afdelningar oupphörligt lomme
att upptaga tiden.

l)en^ gemensamma öfverläggning, som eger rum i ett ständigt utskott,
motväges, såsom jag redan har antydt, mer än tillräckligt deraf, att
öfverläggning redan förekommit i medkammaren och i allmänhet tagit
form i tryckta diskussioner,. för att icke tala derom att dessa redan
från början blifvit i tidningarna offentliggjorda. Dertill kominer,
att omogna förslag, och sadana finnas ju alltid — jag tror icke,
att jag behöfver vädja till kammarens erfarenhet derom, att äfven till
de ständiga, utskottens behandling inkomma åtskilliga omogna förslag;
de äro oskiljaktiga från motionsrätten — kunna lätt so fr as bort genom
behandling i den kammare, som först får dem om hand, så att
de. icke. komma längre än dit. Den behandling, som egnats dem särskilt
i den kammare, der de flesta motioner väckas, har icke alltid
varit mild, utan under stundom ganska hårdhändt, och den af utskottet
gjorda hemställan, som slutat med den vanliga klämmen, att motionen
icke matte föranleda någon åtgärd, har i många fall godkänts,
hvarigenom besvär besparats medkammaren. Jag tror till och med
att liknande fall här halva inträffat.

Om således det nuvarande har vissa fördelar, hvarför man måste
vara betänksam med att afskaffa detsamma, så torde dock olägenheterna
eif det nya, som skulle införas, väga ännu tyngre i vågskålen.
Till sådana olägenheter räknar jag den af mig redan antydda svårt
gh,åt en att fa personer, på en gång villiga och skickliga att vara
ordförande eller, ledamöter i ett ekonomiutskott, hvars verksamhet
blefve så mångsidig och olikartad. De fasta utskotten upptaga från
Första .Kammaren 48 ledamöter och 34 suppleanter, oberäknad! de
mera. tillfälliga suppleanter, hvarmed lagutskottet vid denna riksdag
blifvit förstärkt. . Vid denna riksdag hafva de två särskilda utskotten
upptagit 14 ordinarie ledamöter och 9 suppleanter. Det torde då
vara lätt att beräkna, huru många af kammarens — för öfrigt i
många fall af andra göromål hårdt upptagna — ledamöter sedermera
återstå till ekonomiutskottet. Man kan säga, att många suppleanter
för de andra utskotten äro i den ställningen, att de kunna använda?,
och det må vara lagligt, men i samma stund upphäfves den fördel,

Onsdagen den 16 April.

N:o 23.

man förr ansett kunna vinnas genom ekonomiutskottet, men som nu Om införande,
beredes i och genom suppleantskapet i de ständiga utskotten. Denna af ett stanf gt
fördel, länge tillgodogjord inom Andra Kammaren, har, efter hvad Wtfl°! de tii:''-jag tror mig veta, allt mer börjat begagnas äfven i denna kammare, fattiga utjäsa.
består deri, att suppleanterna inom utskotten pläga flitigt bevista slotten,

dessas förhandlingar och sålunda genom att följa hvarje ärendes be- (Forts.)

handling inom utskotten icke blott; förbereda sig att i händelse af
tillfälligt förfall inträda, utan ock skaffa sig ett tillfälle att allt mer
utbilda sig eller så att säga uppfostras i och för riksdsgemannakallet.

Det blefve således ganska svårt att i Första Kammaren få ett tillräckligt
antal fullt kompetenta personer, som, på samma gång de äro
dugliga, också vore villiga att sitta i ekonomiutskottet.

Om jag vidare jemför antalet af de mål, som handlagts af de
tillfälliga utskotten, med samma antal i det gamla ekonomiutskottet,
tror jag kammarens ledamöter skola gifva mig fullkomligt rätt derutinnan,
att det är mycket lättare att få tillräckligt antal och passande
ledamöter i dessa nuvarande utskott, äfven om man räknar
dem alla tillsammans. På 23 år från 1867 till och med 1889 — jag
räknar icke med 1890 — hafva Första Kammarens tillfälliga utskott
tillsammans afgifvit 336 utlåtanden och memorial, eller ungefär 15 för
hvarje riksdag, under det Andra Kammarens tillfälliga utskott under
samma tid afgifvit tillsammans 692 utlåtandea, betänkande''!! och memorial
eller ungefär 30 för hvarje riksdag. Redan detta ådagalägger,
att de tillfälliga utskotten i Andra Kammaren hafva en mera besvärlig
uppgift sig förelagd än samma utskott i Första Kammaren,
och om samma motioner skulle behandlas af ständigt utskott, skulle
på Första Kammarens ledamöter falla en mycket drygare anpart i tungan,
till och med drygare än den andel, som för närvarande tillkommer
ordförandena och referenterna i utskotten. Denna anpart skulle
för öfrigt utan svårighet kunna underlättas, om man införde kanslibiträde,
en sak hvarför grundlagsändring icke torde vara behöflig,
men om så skulle behöfvas, kan den åstadkommas under lättare former.
Jag vill icke härmed förorda något sådant, men om man skulle
anse saken behöflig, går det naturligtvis beqvämare för sig på detta
sätt än genom att förändra grundlagen så, som nu föreslagits.

Jag skall vidare nämna ett par andra siffror. Det högsta antal
utlåtanden, som afgifvits af Andra Kammarens samtliga tillfälliga utskott,
utgör 48 •—■ det varsår 1869, under det de för Första Kammaren
utgöra högst 23. Äfven dessa siffror stämma temligen och
visa huru olika saken gestalter sig inom de båda kamrarne. Men
jag ber att få erinra, att när 48 utlåtanden afgåfvos af Andra Kammarens
tillfälliga utskott, hade Andra Kammaren 6 sådana utskott;
för närvarande utgöra de 4, ett antal som synes mig i allmänhet
fullkomligt tillräckligt. Första Kammarens tillfälliga utskott äro för
närvarande 3 och hafva äfven varit 2 eller till och med 1, hvilket
dock ej afgaf mer än 7 utlåtanden. Ett medeltal af 7 ä 8 — möjligen
9 — utlåtanden för hvart utskott synes icke vara för betungande,
i synnerhet då man betänker, att under ståndsriksdagen 1859—

1860 besvärs- och ekonomiutskottets utlåtanden gingo till öfver 200,

Under sista ståndsriksdagen uppgingo de till 96, men under den

N:o 28. «

Onsdagen den 16 April.

Om införande mellanliggande riksdagen och en riksdag förut till omkring 130. Det
ut,lottTstciiiet^x *nse’ onl också de olika förhållandena under stånds jor

de till- riksdagarne framkallade ett större antal motioner, ingen säkerhet finfulliga
ut- nes, att det skulle blifva mindre besvärligt, om den föreslagna försicotten.
ändringen antoges, helst äfven halfva antalet under en tid af 4 måiForts.
) nåder kommer att kännas tungt nog.

Att utredningen nu blir ganska god och sakrik, tror jag icke
att någon skall kunna förneka. Derpå tyder en mängd af de utlåtanden,
som afgifvils under dessa 23 år; och att den bör hafva
varit det, derför borga namnen på åtskilliga ordförande i de tillfälliga
utskotten. Jag skall taga mig friheten anföra namnen på några
personer från Första Kammaren, som nu icke tillhöra kammaren,
framför alla riksmarskalken grefve G. A. Sparre samt herrar F. F.
Carlson, Thyselius, Fröman och friherre G. Tamm. Jag anser mig
icke böra nämna några nuvarande kammarledamöter; annars skulle
jag kunna fullständiga antalet med många högt aktade namn.

Att äfven inom Andra Kammaren det funnits många utskottsordförande,
som varit fullt vuxna värfvet och förmått egna — med
eller utan biträde af andra ledamöter — tillbörlig uppmärksamhet åt
utredande af ärendena torde vara tillräckligt bevisadt, bland annat af
namnen Hammarskjöld, Carl Johan Berg och Sjöberg, för att icke
räkna andra af äfven nuvarande ledamöter i denna kammare, hvilka
suttit i eller redt förhandlingarna i des3a utskott.

Jag kommer nu till en, såsom mig synes, särdeles svag punkt i
utskottets betänkande och som är egnad att framhålla de möjliga
olägenheterna\ af det nya systemet i bjert dager. Utskottet säger
nemligen: »Äfven kunde, om det föreslagna utskottet inrättades, ett
ärende i många fall derigenom erhålla lämplig beredning, att detta
utskott kunde sammanträda med annat utskott till gemensam öfverläggning».
Jag tillåter mig i detta fall vädja till kammarens ledamöter
och särskildt utskottsordförandena, huru vida icke systemet
af sammansatta utskott hör till det svåraste inom riksdagsmaskineriet.
Skulle detta system nu än vidare utsträckas genom sammanträden
med ekonomiutskottet, hvilket naturligtvis genom den nära beröring,
detta utskott i följd af ärendenas natur måste få, framför allt med
lagutskottet, mer än en gång måste påkalla gemensamt sammanträde
med deputerade från lagutskottet, är jag fullkomligt öfvertygad,
att lagutskottet och dess ordförande — den nuvarande, liksom de
blifvande — skulle känna sig föga tacksamma för den åstadkomna
förändringen och för ökandet af lagutskottets bestyr på samma gång
som ekonomiutskottets, utan att man bestämdt kunde derigenom0 garantera
säkrare behandling af ärendena.

Då härtill lägges, att utskottet ansett sig kunna och böra bibehålla
den utsträckta motionstiden äfven för förslag, som skulle tillhöra
det fasta _ ekonomiutskottet, blifva svårigheterna ännu större. Man
kan_ nemligen tänka sig, att i slutet af april eller början af maj en
motion väckes, hvilken föranleder sammanträde af sammansatt utskott,
under det att för närvarande de fasta utskotten äro fritagna
från sådana sammanträden — i det nemligen motioner, som väckas
under riksdagens lopp, i regeln tillhöra konstitutionsutskottet eller

Onsdagen den 16 April.

9 N:o 23.

tillfälligt utskott — och det är lätt att inse, hurusom dylika sammanträden,
som under ståndsriksdagarne kunde lättare åstadkommas,
derigenom att riksdagarne varade så lång tid, skulle framför allt bi
draga till att förlänga riksdagarne. Jag vågar tro, att hvarken Första
eller Andra Kammaren har någon synnerlig ifver för att få riksdagarse
förlängda, derför att inom den föresätta tiden en eller annan
skrifvelse till Kong!. Maj:t icke hunnit beslutas, hvilken annars
kunnat ligga till sig och mogna till nästa riksdag. Att också meningarne
angående utskottets befogenhet, likasom rörande den utsträckta
motionstiden voro delade, framgår af frågans behandling vid
1880 års riksdag, då samma stadgande icke var föreslaget. Tvärt
om, motionstiden var begränsad för sådana ämnen, som skulle tillhöra
ekonomiutskottet, och för öfrigt var sjelf va utskottets befogenhet
formulerad på annat sätt än nu är föreslaget.'' Den var då formulelad
helt och hållet negativt eller inskränkt till sådana ämnen, som
icke skulle tillhöra annat utskotts behandling. Derigenom hade man
öfvergifvit den gamla granden för riksdagsordningen före 1867, den
grunden att Riksdagen kunde afgöra, om en motion skulle hänvisas
till ekonomiutskottet eller till annat fast utskott, och det är för öfrigt
lätt insedt, att frågan om ekonomiutskottets befogenhet, sådan den
nu formulerats, kan föranleda stora stridigheter, särskilt med afse
ende på det sväfvande uttrycket grunderna för allmänna inrättningar.

Att detta också varit föremål för mycken tveksamhet framgår af
följande yttrande, afgifvet vid 1880 års riksdag af friherre de Geer.
Denne framhåller bland annat förmånen af ett stadgande så beskaffad!,
»att derest fråga väcktes, som icke tillhör något af de ständiga
utskottens behandling, men är af beskaffenhet att utskotts yttrande deröfver
erfordras, sådan fråga skulle hånvisas antingen till ekonomiutskottet
eller till något af de öfriga förut tillsatta utskotten. Man
skulle derigenom kunna vinna det ändamål, som nu åtminstone i
denna kammare ansetts icke kunna uppnås, att nemligen de frågor,
der det icke är afsedt, att Riksdagen skall för sin del fatta något be
slut, men som likväl hafva sammanhanhang med de ständiga utskottens
verksamhet, såsom t. ex. hemställningar i lag- eller grundlagsfrågor,
och till och med anslagsfrågor, skulle kunna hänvisas till det
ständiga utskott, som har att handlägga likartade ärenden och der mest
sakkunskap i dessa frågor kan finnas.» Då en person, som har sådan
erfarenhet om ärendena och som särskild! var gynsamt stämd för ekonomiutskottet,
dock ansåg sig böra framställa den nu angifva möjligheten
för Riksdagen såsom ett önskningsmål, som icke skulle vunnits
med det då varande förslaget, torde man böra betänka sig, innan man
slår in på en ny väg, hvars fördelar äro problematiska, men med Indika
vissa olägenheter gifvet äro förenade, och hvars företräden framför
det nuvarande — om några sådana finnas — torde hafva betydligt
öfverskattats, på samma gång som olägenheterna af det nu varande
för deras del öfverdrifvits. Jag får derför pi nu anförda skäl
yrka afslag å konstitutionsutskottets förevarande betänkande.

Herr Stråle: Jag är i viss mån redan förekommen af den förste
talaren och delar med honom den åsigten, att det icke är önskvärd t

Om Anföran e
af ett ständigt
utskott i stället
för de tillfälliga
utskotten.

(Forts.)

Jf:o 23. 10

Onsdagen den 16 April,

Om införande att åter upplifva det gamla besvärs- och ekonomiutskottet, som utjL‘«iÄdSmd“
med 1865 års riksdagsordning.

för de till- ibland de skal, som utskottet anfört till stöd för sitt förslag, är
fai liga ut den omständigheten att »ej ringa olägenhet uppkommit deraf, att med
skotten. afseende å ärendenas beredning två olika system tillämpas, så att
(Forts.) vissa frågor skola hänvisas till ständigt, andra till tillfälligt utskott.»

^^5* ^^®®®rligen inträffat under det nya representationsskicket, att
likartade motioner blifvit väckta i begge kamrarne och af den ena
kammaren hänvisade till ordinarie och af den andra till till älligt utskott.
!'' öljden häraf har naturligtvis blifvit den, att det ständiga utskottets
utlåtande blifvit af Riksdagen slutbehandladt och att allt tillgörande af
det tillfälliga utskottet förfallit.

I det hänseendet har således icke någon olägenhet inträffat.

Men en och. annan gång har det ock intrikat, att i ena kammaren
väckts motion om en skrifvelse till Kongl. Maj:t i en lagfråga.
Motionen har remitterats till tillfälligt utskott, som afgifvit tillstyrkande
utlåtande, hvilket antagits af kammaren. När förslaget sedermera
kommit till medkammaren, har den ansett, att frågan bort behandlas
af lagutskottet, och af detta principiella skäl afslagit densamma.
Man kan kalla detta en olägenhet, om man så vill, men
icke är den af någon betydenhet, och anledning till konflikt kamrarne
emellan har genom den ena kammarens afslag af sig sjelft förfallit.
Dessutom kan den olika uppfattningen kamrarne emellan lätt
undvikas, om motionären formulerar sitt förslag paragrafvis, ty i
denna händelse lärer remiss ovilkorligen komma att ske till lagutskottet.
Månne dock icke större anledning till konflikt kamrarne
emellan kan komma att uppstå genom antagandet af det föreliggande
förelaget. En motion väckes i den ena kammaren och remitteras till
det nya ekonomiutskottet, hvars omfattande befogenhet lyder så: »att
meddela utlåtande öfver de från kamrarne hänvisade frågor, som
angå lagar och förlattningar om rikets allmänna hushållning eller
grunderna för allmänna inrättning ar af alla slag, eller hvilka eljest
äro af beskaffennet att böra af något Risädagens utskott behandlas,
men icke tillhöra annat här ofvan nämndt utskott».

Fråga upp-tår emellertid inom utskottet, huru vida motionen bör
behandlas der eller af t. ex. lagutskottet, och pluraliteten delar den
senare meningen. Motionen återlemnas nu till kamrarne, hvilka i
lråga om remissen stanna i olika beslut. Konflikten kamrarne emellan
skall då slitas af konstitutionsutskottet. Såsom jag nyss anförde, är
ekonomiutskottets befogenhet mycket omfattande; och som en viss
benägenhet allt mera visar sig att söka hänföra många hithörande
ärenden till behandling enligt 87 § regeringsformen, föreställer jag
mig, att. anledning till olika meningar icke kommer att saknas och
att konflikter kamrarne emellan lättare kunna inträffa.

En annan betänklig olägenhet synes mig vara förtjent af uppmärksamhet.
Det har nemligen inträffat, att i ena kammaren väckts
förslag i en mycket vidlyftig fråga, och efter behandling &f tillfälligt
utskott föranleda positivt beslut af kammaren, hvarefter förslaget i riksdagens
senaste dagar kommit till medkammaren, som naturligtvis remitterat
ärendet till sitt tillfälliga utskott, der någon handläggning icke

11 N:o 23.

Onsdsgen den 16 April.

medhunnits, hvadan fragan förfallit. Månne, i händelse det. gemensamma.
ekonomiutskottet behandlat frågan och förslaget i riksdagens
Bistå timma kommit till kammarne, ärendet ansetts kunna så lättvindigt
förfalla? eller skulle Riksdagen fortfara? Motionsrätten för remiss
till ekonomiutskottet skulls utan inskränkning fortfara under
hela riksdagen, och man kan tänka sig, att senare under riksdagens
lopp en vidlyftig fråga remitteras till ekonomiutskottet, att handläggningen
der tager tid samt att betänkandet sent inkommer till kamrarne.
År det. icke anledning att befara en förlängning af riksdagen.
Dessutom, .hvilken tidsvinst uppstår icke för närvarande derigenom,
att många inom en kammare väckta motioner, öfver hvilka tillfälliga
utskott afgifvit betänkande^ förfalla genom samma kammares beslut ?

Till stöd för utskottets förslag har åberopats, att frågornas handläggning
af gemensamt utskott, skulle kunna bidraga till en lycklig
lösning; och det kan icke bestridas, att så är förhållandet, men äfven
etter nu varande ordning är det icke omöjligt att vinna samma fördel.
För den motionär, som verkligen intresserar sig för sin motion
och som vill söka bereda framgång åt densamma, är det lätt å t föranstalta.
om motionens väckande jemväl i medkammaren. Båda kam
rarne. tillsätta då tillfälligt utskott, och det har inträffat, att de båda
tillfälliga utskotten sammanträdt, ehuru icke officiel^ och rådgjort
tillsammans.

Vidare tillåter jag mig åberopa det skäl, som af den föregående
talaren anfördes, eller att det är större anledning att antaga, att man
skall kunna finna sakkunniga ledamöter att sätta i ett tillfälligt än i
det nya ekonomiutskottet, som skall väljas vid riksdagens början, då
de hithörande motionerna icke äro kända. Nu väckes flertalet af dessa
motioner, .i riksdagens början, och först sedan de ständiga utskotten
blifvit. tillsätta, bilda kamrarne sina tillfälliga utskott, hvarvid man
antagligen väljer sakkunniga personer, som äro benägna att egna tid
åt ett .tillfälligt utskott, men skulle söka undandraga eig att emottaga
plats i något ständigt, i allmänhet vida besvärligare utskott. Nya
motioner väckas ofta under riksdagens lopp och nya tillfälliga utskott
kunna då, om man så vill, tillsättas.

Den förste, talaren .visaae mycket rigtigt, hvilka anledningar att
befara förlängning af riksdagsförhandlingarna kunna uppkomma genom
möjligheten att ekonomiutskottet måste sammanträda med något
af de nuvarande ständiga utskotten. Riksdagen har redan 5 ordinarie
utskott och vid denna riksdag två särskilda utskott. Ken det
då vara skäl att skapa en så stor apparat som det nya utskottet med
32 ledamöter, med ett stort anta! suppleanter; och hvilken betydlig
omvexling af utskottsmedlemmar, kanske med skiljaktiga åsigter i vo~
teri.ngarne, kommer icke sannolikt att ega rum, så att utskottets pluralitet
i en fråga går i en rigtning,ien annan likartad fråga i motsatt rigtoing?

Då konstitutionsutskottets förslag efter mitt omdöme hvarken år
högst nödigt eller nyttigt, anser jag mig höra instämma i den vid
betänkandet fogade reservationen och yrkar för den skull afslag.

Herr von Strokirch: De anmärkningar, som blifvit gjorda

mot konstitutionsutskottets framstälda förslag, innehålla, att bifall till

Om införande,
af ett ständigt
utskott i stället
för de tillfälliga
utskotten.

(Forts )

N:o 23. 12

Onsdagen den 16 April.

Om införande utskottets förslag skulle vara en i viss mån retrograd handling, i det att
af eu ständigt maQ ville återinföra hvad vid 1865 års riksdag förkastades, och att
iför de^tiu^ denna förkastelsedom öfver hvad utskottet föreslagit att återinföras
fallna ut- bj,ef fäld redan på 40 talet. Jag får emellertid i minnet återföra att,
skotten för att år 1865 vinna det stora målet, fingo alla detaljer i det hän(Forts.
) seendet vika och att vid det stora tillfället, då representationsfrågan
genomdrefs, icke kunde göras någon ändring i förslaget utan måste
det i dess helhet antagas eller falla. Deremot kan med goda skäl
sägas, att ett bifall till utskottets förslag skulle godtgöra det beslut,
som vid 1865 års riksdag i detta afseende fattades, ty jag är öfvertygad
att, om man fått med noggrannhet granska 1865 års förslag i
dess detaljer, så hade ekonomiutskottet fått vara vid lif. Jag anser,
att det beslut, Riksdagen fattat, om införande af de tillfälliga utskotten,
icke motsvarat sitt ändamål och hvilken enligt mitt förmenande,
lägger i institutionens beskaffenhet Då de tillfälliga utskotten inrättades,
fingo kamrarne nemligen rätt sig beviljad att äfven utan remiss
till utskott afslå en motion och tillika bestämdes med afseende å
utskottens sammansättning och arbetsordningen för dem, att hvarje
kammare skulle tillsätta sina tillfälliga utskott samt att ärendena
skulle först af tillfälligt utskott inom den kammare, der motionerna
väckas, beredas och medkammaren icke få del af andra tillfälliga
utskotts betänkanden än sådana, som rörde frågor, hvilka ansågos
vara förtjenta af framgång i den andra kammaren. Men i dessa
bestämmelser ligger en allt för stor magt för majoriteten att undertrycka
den enskilde riksdagsmannens rätt. Också har kammarens
rätt i förevarande hänseende varit ganska litet i praxis tillämpad
just af hänsyn till den enskilde riksdagsmannen och för att icke förtrycka
minoritetens åsigt. På dessa grunder anser jag, att de tillfälliga
utskottens införande ''varit ett vågadt och föga lämpligt försök.

För öfrigt har jag funnit och tror mig också kunna bevisa, att
ärendenas beredning och behandling i allmänhet sker vida bättre
genom ett gemensamt arbete i utskott från båda kamrarne.

Man har vidare sagt att man skulle få svårt att finna personer,
som vore villiga och beredda att för hela riksdagen gå in i ett så
beskaffadt nytt utskott som det föreslagna. Jag vill derpå svära att
den, som åtagit sig att vara riksdagsman, har också skyldigheter att
uppfylla, och jag anser att, den som blir insatt i ett sådant utskott,
skall också arbeta der och icke undandraga sig uppdraget af beqvämlighetsskäl.
Jag tror derför att man icke behöfver fästa sig vid
den anmärkningen.

Den förste ärade talaren har åberopat en hel historik och statistik
rörande de mål, som handlagts af de tillfälliga utskotten under
samtliga riksmöten sedan 1865, och funnit att dessa varit i medeltal
vid hvarje riksdag till antalet 15 från den ena och 45 från den andra
kammaren, hvaremot det gamla ekonomiutskottet skulle handlagt
många flera mål och ärenden. Häraf skulle följa, att, om föreslagna
utskottet inrättades, riksdagarne skulle komma att förlängas. Jag
vill då fästa uppmärksamheten derpå, att de gamla riksdagarne ofta
räckte halftannat år eller mer, och det är då klart att det skulle
blifva eu ganska stor numerär, hvadan den nämnda omständigheten

ö 7 o

13 Nso 28.

Onsdagen den 16 April.

icke kan utgöra ett bevis i afseende å det antal mål, som skulle till- Om införande

höra det nya ekonomiutskottet. = "fulottTmUet

Man har vidare funnit olägenheter komma att uppstå deraf, j-Sr de tiu_
att det föreslagna ekonomiutskottet skulle i vissa ärenden behöfva /ulliga utsammanträda
med andra utskott, såsom t. ex. lagutskottet. Det botten.

är en särdeles god sak, enligt mitt förmenande, att så kan ske, och (Forts.)

det skedde också förr med stor fördel. Jag vet icke att riksdagarne
derigenom förlängdes. Tvärt om! De förkortades rätt mycket. Ärendena
bereddes derigenom fortare, och de vunno betydligt i utredning,.

Derigenom vanns också att den ekonomiska lagstiftningen kunde gå
i jemnbredd med civil- och annan lagstiftning. Man skulle verkligen
med utskottets inrättande ernå många fördelar, som vore särdeles
goda att återvinna.

Att det skulle blifva konflikter mellan kamrarne genom det nya
utskottets inrättande, såsom den siste talaren förmenat, det tror jag
icke, utan min tro är, att detta skulle blifva fallet mycket mindre än
hvad nu är möjligt, af det skälet att, om motioner väckas i en kammare,
som kunna vara rätt omfattande och göda, men genom majoriteten
der förtryckas, så, om icke precis konflikt uppstår, anses det
åtminstone ogrannlaga kamrarne emellan, att sådana frågor icke öfverlemnas
till den andra kammarens behandling.

Man har också sagt att det är bättre, om ärendena först beredas
i ena kammaren och sedan komma till den andra kammarens behandling,
så att denna icke skulle behöfva handlägga andra ärenden
än dem, som af den kammare, der frågorna väckts, ansett förtjena
af afseende. Det kan ju vara att detta kan innebära en tidsvinst,
men den vinnes i större grad, om ärendena från början beredts gemensamt.
Det har äfven utskottet ansett.

På grund af hvad jag nu yttrat, anser jag utskottets förslag
komma att afhjelpa de fel, som ansetts förefinnas med afseende å
de tillfälliga utskotten, och jag får derför förorda utskottets förslag.

Herr Bergius: Med det föreliggande förslaget har man icke

afsett annat än åstadkommandet af en bättre form för att bereda
sådana riksdagsärender som tillhöra de tillfälliga utskottens handläggning.
Dessa utskott hafva, enligt min uppfattning, visat sig olämpliga
särskild! deruti, att samarbete i desamma icke eger rum mellan
ledamöter från de olika kamrarne, och att, om kamrarne stanna i
olika beslut i fråga, som beredts af tillfälligt utskott, eu sa-mmanjemkning
är mycket svår att verkställa. Det synes mig påtagligt, att
af dessa skäl delegationer, sammansatta af ledamöter från båda kamrarne,
skola ega företräde framför delegationer, sammansatta af ledamöter
endast från den ena kammaren. Det är desia synpunkter,
som för mig varit bestämmande att biträda förslaget.

Såsom det nuvarande systemets fördelar har framhållits, att
motion, som våckes i en kammare, kan af denna, utan. remiss till
utskott, afslås, och vidare att motioner, som icke bifallas i den kammare,
der de väckas, icke behöfva behandlas i medkammaren, samt
slutligen att man kan påräkna specielt sakkunniga personers medverkan
för utredning al de frågor, som hänvisas till tillfälliga utskott.

N:o 23, 14

Onsdagen den 16 April,

f;''eÄSfiälla„Utffin at! Utn remi8S af??\m0ti0I)er torde hafva blifvit ytterst
utskott i stället f ^ oegapad. Den omständigheten att vissa frågor, som nu befBr
* m~ ?a?dia,B1 endast. af en, hammare, enligt förslaget, skulle komma att
muga ut- behandlas af begge, kan icke medföra någon nämnvärd olägenhet,
n\ och efter hvad erfarenheten visat, tillsättas de tillfälliga utskotten
(.eris) icke ea,= att ledamöterna kunna anses speciel sakkunnige med afsela®
■paf *!? £0r’ 8°v, der berLedas> ty til] utskott hänvisas

frågor. af den mest olikartade beskaffenhet. Man kan derför med
lull visshet antaga, att ett utskott, bestående af 32 ledamöter från
begge kamrarna, skall representera lika mycken sakkunskap be 7

dl,thorande ragf 8T ett tilIfälIiSt utskott, bestående af

7 6 tv 9 ledamöter eger beträffande de frågor, som der handläggas.

Da denna fråga ar 1880 var före, var det flera framstående talare
i kammaren, som uttalade sig för förslaget, deribland sär kildt
i herre Do Ge er. Jag skall be att få uppläsa några ord ur hans

anförande. Han yttrade bland annat:

»Äfven jag måste för min del bekänna, att försöket att i den
nuvarande riksdagsordningen införa så beskaffade utskott, som i de
fles a andra änders representationer begagnas, nemligen utskott som
bestå ensamt af ledamöter från den kammare, som tillsatt utskottet.
icke till fullo motsvarat de förväntningar, som jag för min del fäst
vid. denna inrättning.»

Och vidare säger han:

. s.häl mot de tillfälliga utskotten tror jag är att. söka

den, att det alltid är svårt att för frågornas beredning och behandling
följa t va olika system, så att vissa frågor hänvisas till ständig?
och . andra till tillfälligt utskott. Det vill synas, som om allmänna
meningen arbetade till enhet i detta fall, och då jag icke tror, att
det kan sättas i fråga, att de ständiga utskotten helt och hållet skulle
upphora blir det en naturlig tanke att man i stället sätter i fråga,
att de tillfälliga utskotten böra försvinna och en återgång ske till
c en enhet i detta fall, som i gamla riksdagsordningen Tar stadgad »

Ja, det synes mig med skäl kunna frågas, om de tillfälliga utskotten
aro en sa förträfflig inrättning, som somliga synas anse. Hvarför utsträcker
man da icke deras verksamhetsområde till behandling af
afla sadana motioner, som icke stå i samband med kongl. propositioner.
. Om de tillfälliga utskotten äro lämpliga för beredning af ekonomiska
och administrativa lagstiftningsfrågor, så borde de val vara
lika lämpliga for beredning af frågor rörande civillagstiftning och
dylikt. Men man har icke sökt utsträcka deras verksamhet, antagJigen
derför att de icke visat sig vara någon lycklig form för ärendenas
behandling utan snarare tvärt om.

Man bär framstäf anmärkningar mot det sått, hvarpå det nya
utskottets befogenhet blifvit bestämd enligt konstitutionsutskottets
or slag.. Jag vill erinra, att de tillfälliga utskottens befogenhet är
sa bestämd, att dit höra alla frågor, som icke tillhöra ständigt utskotts
behandling, men äro af beskaffenhet att utskotts vttrande deröfver
erfordras. Man ansåg emellertid i utskottet, att det icke var lämpligt
att endast meddela negativa bestämmelser rörande ekonomiutskottets
befogenhet, utan att först den positiva bestämmelsen borde

Onsdagen den 16 April, 15 X:o 23,

meddelas, att det skulle åligga ekonomiutskottet att »meddela utlå Om införande
tande öfver de från kamrarne hänvisade frågor, som angå lagar och “/eU ständigt
författningar om rikets allmänna hushållning eller grunderna för
allmänna inrättningar af alla slag», men som denna bestämmelse icke fånga utansågs
tillräcklig, måste dertill fogas den supplerande bestämmelsen, skotten.
att frågor, hvilka »eljest äro af beskaffenhet att böra af något Riks- Forts.)
dagens utskott behandlas, men icke tillhöra annat här ofvan nämndt
utskott» äfven skulle tillhöra ekonomiutskottets handläggning. För
min del kan jag icke finna annat, än att dessa bestämmefeer äro
ganska tydliga, och jag tror icke att, om ekonomiutskottet införes,
detta blir anledningen till någon större meningsskiljaktighet om, till
hvilket utskott en fråga skall hänvisas, än som redan för närvarande
kan yppas i det afseendet.

Det har här äfven talats om att det icke vore lämpligt, att ekonomiutskottet
sammanträdde med annat utskott. Jag kan icke finna,
hvarför _ det icke skulle vara lämpligt. På den tiden, då det gamla
ekonomiutskottet fäns, var det ganska vanligt, att lagutskottet och
ekonomiutskottet sammanträdde. Så skedde vid behandlingen åt grafstadgan.
Jag kan icke finna annat än detta är en lämplig form för
ärendenas beredning. Skulle det vara någon fråga, som tillhörde
ekonomiutskottets handläggning, men ansåges erfordra en speciel sakkunskap,
hvarpå tillgång icke funnes inom utskottet, så vore ju kamrarne
oförhindrade att för en dylik frågas beredning tillsätta ett säiskildt
utskott, en form, som visat sig särdeles tillfredsställande. Det
behöfver icke derför vara ett så synnerligen talrikt utskott. Är
frågan af mindre omfattning, torde det vara lämpligt, att utskottet
utgöres af ett färre antal ledamöter, än som nu vanligen är förhållandet
med de särskilda utskotten.

På de skäl, jag nu anfört, anhåller jag om bifall till utskottets
förslag.

Herr Sundberg: Jag hade verkligen aldrig för min del trott,
att den dag skulle komma, då man visade så mycket intresse, som
nu, ^ att döma af detta utskottets betänkande, tyckes vara fallet, för
ett återupplifvande af det döda utskott, som fordom kallades allmänna
besvärs- och ekonomiutskottet. När dödsdomen i december 1865
fäldes öfver detta utskott, förspordes icke, så vidt jag kan erinra
mig, deröfver någon klagan, fastän man nog sörjde öfver mycket
annat och kanske hade skäl att sörja öfver mycket annat, som genom
det gamla representationssättet gick förloradt. Ekonomiutskottet hörde
nemligen alldeles icke till de mera omhuldade institutionerna och man
var den tiden, mine herrar, så litet böjd för att instämma i konstitutionsutskottets
nu uttalade mening om den långa erfarenhet, som
skulle hafva visat detta utskotts förträfflighet med hänsyn till riksdagsärendenas
behandling, att man snarare kände sig böjd för att
tänka alldeles tvärt om. Och man torde hafva haft skäl för en sådan
böjelse.

Detta ekonomiutskott hade nemligen under sin omkring sextioåriga
tillvaro mer och mer blifvit en stor reservoir, i hvilken man
kastade allt möjligt, likt och olikt, stort och smått, de mest grannlaga

N«o 23« 16

Onsdagen den 16 April.

Om införande och vigtiga samhällsfrågor tillsammans med åtskilligt småplock, de
af eu ständigt me8(; obetydliga saker, som motionärerna icke ens ansågo sig böra
ntför deZif besvära sig med att ordentligt motivera. Hvad utskottet under sådana
falliga ut- förhållanden fick att göra är lätt att begripa. Det var både svårt
skotten. och lätt, men den lätta beståndsdelen ansågs verkligen åtminstone
(Forts.) tidtals så öfvervägande, att riksstånden voro vid valet af ledamöter i
detta utskott vida mindre nogräknade med hänsyn till noggrann sakkunskap
och erfarenhet än vid valet af ledamöter till de andra utskotten.
Dermed vill jag visst icke hafva sagt att valet till ekonomiutskottet
utföll dåligt, nej, långt derifrån! Tillgång på brukbara och
dugliga krafter var inom de respektive stånden verkligen så stor, och
man gjorde valen så utan hänsyn till politisk partifärg, att sammansättningen
merändels blef ganska förträfflig. Men när de svåra sakerna
förekommo till utredning, så saknade man ändå alltför mycket
en nöjaktig specialkännedom, och utskottet var icke sällan i rätt
stor förlägenhet. Att der en tillgång på verklig sakkunskap för
ärendenas utredning förefans, denna icke alltid afgick med segern,
det behöfver jag knappt säga. En mängd exempel på motsatsen
skulle kunna uppvisas, men jag bryr mig icke om att uppvisa ett
enda, ty det skulle i alla fall kanske ingenting bevisa, men säkert
är emellertid, mine herrar, att ekonomiutskottets historia visst icke
är sä lysande, som konstitutionsutskottet här synes antaga, och lika
säkert är att det var erfarenheten, just samma erfarenhet, som konstitutionsutskottet
åberopar, som utdömde ekonomiutskottet, men inga
teoretiska liebhaberier. Hvilken anledning har man väl då att tro
på återuppväckandets stora magt? Ingen, mine herrar! Kammarvalen
lemna ingen säkerhet för att det nyas lif får större varaktighet
och styrka, än det gamla utskottets lif egde. Jag tror att, om
man vill vara upprigtig, man från många synpunkter med hänsyn
till dessa kammarval skulle kunna våga säga: Vestigia terrent! Jag
tror derför att det är rådligast att lemna den ifrågasatta återuppväckelsen
å sido, emedan jag för min del är öfvertygad deiom, att
man efter någon tids ny erfarenhet skulle komma att å nyo nödgas
uttala den bekännelsen: Det hade varit bäst att låta den döde hvila
i ro.

Nu nämner emellertid konstitutionsutskottet, att den nya anordningen
med de tillfälliga utskotten visat sig onöjaktig. Må få vara!
Jag vill derom icke tvista med konstitutionsutskottet; men hvarför
icke söka upphjelpa denna institution på annat sätt än genom återupplifvande
af något, som också visat sig vara onöjaktigt? Den tanke,
som ligger till grund för den klandrade utskottsinstitutionen, är åtminstone
efter min uppfattning en ganska sund tanke och om den
lag, i hvilken den fått ett uttryck, slagit mindre väl ut, så torde felet
kanske mera ligga i lagens tillämpning än i lagen sjelf. Hvarför,
frågar jag exempelvis, skall man nödvändigt remittera hvarje fråga
till tillfälligt utskott, äfven om hon är af den beskaffenhet, att i den
kammare, der den väckes, icke den ringaste sympati för densamma
finnes, och då lagen medgifver, att frågan kan utan remiss expedieras?
Så skedde under de första riksdagarne inom den kammare, jag då
hade den äran tillhöra, men det kom ur bruk, Man hade undseende

Onsdagen den 16 April.

N:o 23.

för hvarandra och regeln att remittera allt möjligt blef konstant. Så Om införande
går det äfven till inom denna kammare Vidare må jag fråga, hvar-®/ett ståndigt

fråga, som varit under tillfälligt, wt^ott i stallet

för skall nödvändigtvis, då beslut

utskotts behandling, är fattadt i den ena kammaren och detta beslut
underställes medkammaren, frågan der å nyo remitteras till tillfälligt
utskott, tillsatt inom den kammaren, oaktadt utredningen på det första
stället ofta är så fullständig att någon ny är komplett obehöflig? Sådant
allt gör maskineriet ovigt och ovigare än behöfligt varit.

Jag skall emellertid akta mig för att upptaga kammarens tid med
mina fattiga ord och sålunda icke heller med någon kritik öfver vare
sig utskottets motivering eller dess positiva förslag. Meningen med
hvad jag sagt har mindre varit någon förhoppning att kunna öfvertyga
andra om rigtigheten af min åsigt än att få uttala den samma
till protokollet, helst det torde vara sannolikt, att jag aldrig kommer
att deltaga i denna frågas slutliga behandling.

I afseende på motiveringen för min åsigt hänvisar jag för öfrigt
till reservantens i utskottet reservation, i hvilken jag rörande allt hufvudsaklig?
instämmer. Jag tillåter mig derför också att till slut citera
hans ord såsom motiv för mitt yrkande och dessa ord äro:

»Då afskaffandet af de tillfälliga utskotten och återupplifvandet
af ekonomiutskottet för behandling af de frågor, som nu tillhöra de
förras handläggning, är egnadt snarare att öka än minska meningsstriderna
angående frågan om till hvilket utskott en väckt fråga skalf höra:

då ett ekonomiutskott genom den mängd olikartade frågor, som
der sammanföras, ej erbjuder bättre garantier, snarare sämre utsigter
för frågornas grundliga utredning, än tillfälliga utskott, på hvilka
kammaren eger fria händer att fördela beredning af motioner, som
förtjena afseende;

då ekonomiutskottets företräde mera hägrar i föreställningen än
har sitt stöd i verkligheten, om kammaren gör sig till godo de fördelar,
som innehållas i riksdagsordningens föreskrifter angående behandling
af de ärenden, som tillhöra tillfälligt utskotts handläggning;

då den omständigheten, att man i praxis ej gjort sig till godo
dessa fördelar, ej bör leda till grundlagens ändring, utan tillämpande
af praxis efter den ledande tanke, som genomgår vår Riksdags arbetsordning
;

då den nu föreslagna ändringen går ut på att afskära kammare
två så vigtiga rättigheter som dem, kammare eger, nemligen att nedlägga
en inom densamma väckt, opåkallad motion uti ifrågavarande
ämnen och att medkammaren ej behöfver taga befattning med pröfning
af en i sådant ämne väckt motion, förr än den kammare, hos
hvilken den är väckt, gifvit den sitt understöd, på samma gåno- g0m
ändringsförslaget innebär en obefogad inskränkning i kammares rätt
den efter sakens bäst lämpade beredning af dylika frå -

att anordna
gor; och

då slutligen
skott''inrättningen

för de tillfulliga
utskotten.

(Forts.)

de bristfälligheter, med hvilka den nu varande utär
behäftad, lättare afhjelpas, om-man bibehåller
den grund, hvarpå densamma hvilar, än om man försöker uppblåsa
lifvet i för länge sedan utdömda institutioner»,

så yrkar jag för min del afslag på utskottets förslag.

Första Kammarens Prot. 1890. N:o 28. 2

N:o 23. 18

Onsdagen den 16 April,

Om införande Herr vice talmannen: Då den sigte högt ärade talaren, hvars
aj ett ständigt (Erfarenhet i riksdagsärendenas behandling liksom min sträcker sig
terahgen högt upp i etåndsriksdagstiden, börjat sitt anförande och näJjaiiiqa
ut- stan hufvudsakligen grundat detsamma på en kritik af det gamla allskotten.
manna besvärs- och ekonomiutskottets sammansättning och verksamhet,
(Forts.) torde det tillåtas mig att få upptaga denna del af frågan till något
utförligare granskning.

Den ärade talaren började med att säga, att då vi vid 1865 års
riksdag afskaffa^ ekonomiutskottet, hördes deröfver ingen klagan.
Anledningen härtill är emellertid mycket lätt att se. Det fans så
mycket annat att tala om, att ekonomiutskottet fick vara der det var.
För öfrigt skall, såsom nogsamt är bekant, ett hyllande grundlagsförslag
antagas i sin helhet eller förkastas i sin helhet, och säkerligen
fans det ingen, som vid representationsreformens genomförande lät
sitt votum bero på den omständigheten, huru vida ekonomiutskottet
skulle fortfarande finnas eller icke.

Vidare har den ärade talaren sagt, att ekonomiutskottet icke hörde
till de mera omhuldade institutionerna och att riksstånden vid tillsättandet
af detta utskott voro mindre noggranna med afseende på sakkunskap
m. m.

I detta stora utskott, bestående af 12 ledamöter från hvarje stånd,
hvilket egentligen icke annat än högst undantagsvis hade att göra med
politiska frågor, plägade från de särskilda stånden insättas framstående
ledamöter, hvilka tillhörde minoriteten derstädes. Att utekottsledamöterna
tillhörde ståndens minoritet, torde icke kunna anses såsom bevis
på bristande sakkunskap, allra helst som de, hvilka den tiden
hörde till minoriteten, sedermera under en ganska lång tid bildat riksdagens
majoritet. För öfrigt begagnades också detta utskott till att
använda yngre krafter, hvilka icke kunde anses ännu vara mogna för
arbetet inom de andra utskotten, Härtill var ock arbetssättet i och
ändamålet med utskottet särdeles väl lämpadt, ty för detsamma gälde
det mindre att i detalj utarbeta förslag samt framlägga dem i sådant
skick att de kunde omedelbart godkännas och varda lag än att uttala
de allmänna önskningar, som Riksdagen hyste beträffande en frågas
genomförande i viss retning. Om utskottets förslag af stånden bifölls,
berodde frågans vidare utredning på Kongl. Maj:t, hvarifrån den
i måno-a fall sedermera å nyo återkom till Riksdagen. Om speciel
sakkunskap i detta utskott någon gång saknades, berodde väl detta
till en stor del derpå att i ett utskott i allmänhet nöjaktig sakkunskap
inom vidsträckta områden icke alltid kan åstadkommas och svårligen
torde det kunna påstås, att en sådan brist är så fullkomligt främmande
äfven för de nuvarande utskotten, att icke i speciella frågor äfven der
nöjaktig sakkunskap icke alltid förefinnes. Hvad man med full säkerhet
kan påstå äfven om de fasta utskotten är, att fastän nöjaktig sakkunskap
der må finnas, denna icke alltid afgår med segern.

Ytterligare sade den ärade talaren, att ekonomiutskottets historia
icke vore så lysande, som konstitutionsutskottet framstält den. Jag
har icke till uppdrag eller åliggande att försvara konstitutionsutskottets
betänkande eller allt hvad detsamma kan innehålla, men det vet jag,
att lösningen af ganska många och vigtiga frågor utgick från ekonomi -

Onsdagen den 16 April. 19

utskottet. Jag vill i detta afseende blott erinra om två sådana frågor,
nemligen de, .som angingo presterskapets lönereglering ock den kommunala
lagstiftningen. Båda dessa frågor utgingo från ekonomiutskottet.
Om jag. haft tillfälle att vidsträcktare undersöka förhållandena,
skulle det ej vara svårt att uppräkna många flera sådana frågor,
ehuru jag nu icke vågar försöka något sådant i blott tillit till mitt
minne.

Åter säde den ärade talaren, att det varit erfarenheten som utdömt
ekonomiutskottet och icke, såsom jag tror hans ord folio sig,
några »teoretiska hebbaberier».. Jag är i detta fall icke af samma
tanke som han. Då förslaget till vår nu varande riksdagsordning år
1862 föi fattades^ var naturligt, att de, som författade densamma, to^o
hänsyn till och intryck af hvad som i främmande länder gälde beträfi
ande representationen samt särskildt egnade uppmärksamhet åt
arbetssättet mom de olika representationerna. Med en stor varsamhet,
som icke nog kan berömmas, bibehölls likväl med afseende å arbetssättet
största delen af de gamla traditionerna och sålunda äfven de
ständiga utskotten för behandlingen af sådana frågor, hvilkas återkommande
vid hvarje riksdag kunde väntas, nemligen kong!, propositioner
och andra förslag rörande riksdagens verksamhet inom beskattningen
och lagstiftningen m. m. Men jag vågar påstå, att det var på grund af
hvad man kände om arbetssättet inom andra representationer, som i
riksdagsordningen inrymdes ett försök att låta en del ärenden — hvartill
valdes de som förut behandlats af ekonomiutskottet — handläggas
a,f tillfälliga utskott, hvilka hafva samma karakter som de utskott,°som
tillsättas, inom andra länders representationer, så till vida att de i regeln
väljas för behandling af vissa redan kända frågor och uteslutande
bestå af ledamöter, tillhörande den kammare, der frågorna väckts.

Hvad jag här sagt, står icke i strid med hvad den man, hvilken
p erat fuiSiR^et om den nya riksdagsordningen, yttrade vid
behandlingen af 1880 års förslag om införandet af ett ekonomiutskott,
då han uppträdde till förmån för en förändring, hvilken han, med den
honom utmärkande fullständiga frihet från förkärlek för hvad han
sjetf gjort, så snart han ansåg något annat och bättre lämpligen kunna
sättas i stället, förordade, emedan de tillfälliga utskotten icke syntes
honom hafva motsvarat, hvad man vid dessa utskotts inrättande afsett,
och representationen tycktes fortfarande med förkärlek fästa sig vid
och använda de traditionella ständiga utskotten under det de tillfälliga
utskotten mera betraktades med likgiltighet, om icke med motvilja.
Att icke någon .förändring uti detta förhållande sedan dess skett torde
vi alla kunna intyga. Eu hvar vet, att under motionstiden vid riksdagens
början de motionärer, angående hvilkas motioner tvekan kan
hysas, huru vi la de böra gå till fast eller tillfälligt utskott, sträfva att
"ifva dem sådan form, att de obestridligen skola gå till fast utskott.
Vi veta äfven,, att med afseende på den på sin tid mycket omtvistade
frågan, huru vida. remiss till utskott skulle ske med afseende på motionens
form eller innehåll, Andra Kammaren antagit den åsigt att remiss
skall ske med afseende på innehållet, hvilket icke tyckes utvisa
någon synnerlig förkärlek för de tillfälliga utskotten.

Frågan om fasta eller tillfälliga utskott i allmänhet anses länip -

K;o 2:}.

Om införande
af ett ständigt
utskott i stället
för de tillfälliga
utskotten.

(Torts.)

M:o 23. 20

Onsdagen den 16 April.

Om införande ligare för våra förhållanden synes sålunda tillhöra dem, hviika kunna
af eu ständigt besvaras med ett enkelt ja.

Utför*dertill-1 Hvad åter angår bedömandet af den frågan, huru valen till ett

flinga ut- ständigt ekonomiutskott skulle slå ut, vill jag ej derom yttra mig;
sicotten. den förefaller så ytterst oviss att derom ej är möjligt att säga något

(Forts.) med bestämdhet. Emellertid kan jag ej se något skäl, hvarför man
med afseende på ett sådant utskott, som icke skulle hafva en i egentlig
mening politisk karakter och der icke skulle komma att behandlas
frågor, som stå högst bland stridsfrågorna för dagen, vid valet icke
skulle kunna väntas samma hänsyn till minoriteten, som visat sig vid
tillsättandet af de tillfälliga utskotten och äfven visade sig vid valen
till ekonomiutskottet inom ståndsrepresentationen. Jag kan icke föreställa
mig, att den ena representationen ej skall hafva i viss mån samma tendenser
i sådant afseende som den andra, och hvad det beträffar, att
partierna uu för tiden skulle stå allt för skarpt emot hvarandra, så
fars det tider under ståndsrepresentationen, då partistriderna voro
ojemförligt mycket skarpare än nu.

Den ärade talaren föreslog slutligen, att man skulle upphjelpa de
tillfälliga utskotten, hvilket borde ske framför allt derigenom att man
icke genast remitterade motioner, som tillhörde tillfälligt utskotts behandling,
utan först debatterade dem och dervid afslog sådana, som
icke ansågos förtjena något afseende.

En gammal mycket erfaren ledamot af ridderskapet och adeln,
hvars namn jag icke behöfver nämna för dem, som tillhört ståndsrepresentationen,
sade med afseende på ett sådant till vägagående, att
det var det onyttigaste man kunde taga sig före att afstå en motion
vid begäran om remiss, ty detta framkallade endast en debatt, som
var alldeles onödig. Var motionen omotiverad, så blef den hastigt
affärdad i utskottet och ännu hastigare i riksdagen. Jag anser.också,
att ett sådant förfarande ej skulle leda till annat fin ett bortspillande
af tid för ändamål, som kunnat vinnas på vida enklare sätt.

Hvad åter angår den åsigten, att en kammare icke borde, då
den fått från den andra mottaga utlåtande i ett ärende, tillhörande
tillfälligt utskott, remittera frågan till ett dess eget utskott, utan genast
deröfver besluta, så visar erfarenheten, alt något sådant ej gerna kommer
i fråga, och så konstant är denna erfarenhet, att jag tvifla!’ på
att man genom uttalande af önskningar om ett annat förfaringssätt
skall kunna åstadkomma ändring uti det nu varande förhållandet.

Jag har nu tillåtit mig att bemöta hvad den högt ärade talaren
yttrat och det återstår då för mig att angifva det hufvudsak liga skälet,
hvarför jag för min del vill tillstyrka bifall till konstitutionsutskottets
förslag.

Detta skäl är, att jag anser, att de ständiga utskotten på grund
af deras sammansättning af ledamöter från begge kamrarne och de
tillfällen, som derigenom vid ärendenas behandling beredas till öfverläggning
mellan representanter för olika ineningsrigtningar, som eljest
skulle ständigt skiljas åt, samt sammanjemkning af de stridiga meningarne,
tillhöra det dyrbaraste af vårt nu varande arbetssätt, och
jag kan ej fatta, hvarföre det skulle ligga något oklokt uti att utsträcka
detta arf från en äldre tid till områden, som vid vår nu va -

Onsdagen ‘den 16 April.

21 N:o 28.

rande riksdagsordnings genomförande undanskötos, såsom jag tror, Om införande
endast för att tillfälle skulle gifvas för att pröfva, huru vida ett annat V
arbetssätt kunde möjligen vara lämpligare och bättre. Min öfverty- \iu?
gelse är ock, att — skall denna kammare fortfarande lyckas att rea- fattiga ntlisera
riksdagsordningens föreskrift om dess likställighet med Andra skotten.
Kammaren •— kommer detta att bero visserligen i första hand på det (Forts.)
sätt, hvarpå kammaren väljes, men derjemte just derpå att båda
kamrarnes ledamöter i de allra flesta och vigtigaste frågorna blifva i
tillfälle att med hvarandra samråda.

Att utvidga området för ett system, som visat ett så godt resultat
som samarbetet i de ständiga utskotten mellan ledamöter från båda
kamrarne, kan icke synas mig vara i ringaste mån betänkligt, och anhåller
jag derför om bifall till utskottets förslag.

Herr Björnstjerna: Jag skall be att få till alla delar instämma
i hvad den siste ärade talaren yttrade och äfven jag tror mig kunna
intyga, att meningen, i synnerhet hos den man, hvilken anses
såsom det förnämsta upphofvet till vårt nu varande representationsskick
och hvilken kontrasignerat den kongl. propositionen om representationsreformen,
med afskaffandet af det hittills varande allmänna
besvärs- och ekonomiutskottet var just att, såsom den siste talaren
nämnde, bereda tillfälle att försöka samma sätt, som i andra länder
brukades, vid tillsättande af utskott och att denna förändring alls icke
innefattade någon fördömelse af allmänna besvärs- och ekonomiutskottet.

Här har blifvit sagdt, att riksdagsarbetet skulla förlängas genom
detta utskotts återinförande på det sätt att man skulle få sitta och
vänta på att ekonomiutskottet skulle afsluta sitt arbete på sådana
motioner, som kunde väckas i sista stund. Detta skulle dock ej
blifva förhållandet, utan man finge förfara på samma sätt som nu, då
det, så vidt jag vet, många gånger händt, att när öfriga utskott afslutat
sina arbeten, det funnits ärenden qvar till behandling inom
lagutskottet; riksdagen har då i alla fall afslutats och de ärenden,
som återstått, hafva ej vunnit behandling af lagutskottet.

Hvad angår det nu varande arbetssättet med tillfälliga utskott,
så hemställer jag till hvar och eu af de kammarens ledamöter, som
suttit i ett sådant utskott, om det icke är dåligt. Jag har endast
ett år haft äran att vara ledamot af ett sådant utskott, Första Kammarens
tillfälliga utskott bestå som bekant af fem ledamöter. Vid
riksdagarne väckas och hänvisas nu till dessa utskott frågor af mycket
skiljaktigt slag. Detta tillfälligt utskott hade sålunda att behandla
frågor om ölförsäljning, om försvarsväsendet, om margarinlag o. s. v.

Det är blott en lyckträff, om man bland dessa, utskotts fem ledamöter
kan finna så mycken sakkunskap, som erfordras för frågornas behandling.

Men det är ej nog med sakkunskap. Man måste äfven finna
någon ledamot, som vill och kan åtaga sig att författa utskottets betänkanden
och motivera desamma samt har tid att motivera dem på
sådant sätt, att de klart och tydligt framställa sakens sammanhang
för Kammaren.

N:o 23. 22

Onsdagen den 16 April.

Om införande Jag skall be att få framställa ett exempel på hur det o-år till.
ZskmTJt/i/lft™ ,den riksdag, då jag_ hade äran sitta i ett tillfälligt utskott,
för de till- väcktes, såsom vanligea tillgår, i begge kamrarne samma motion i
fånig* ut- margarinfrågan. I Andra Kammarens utskottsbetänkande upptogos
slotten. några uppgifter, .som framkommit i tidningsartiklar, undertecknade
(Forts.) med lätt genomskinliga initialer, och. så vidt vi »i Första Kammarens
utskott» kunde döma, blef härigenom utredningen i det andra utskottets
betänkande fullständigt origtig, såsom hvilande på felaktiga
uppgifter. Till följd häraf orsakades oss mycket besvär med infordrande
af uppgifter från olika håll i in- och utlandet. Genom de
upplysningar vi sålunda erhöllo bekräftades i många fall icke hvad
Andra Kammarens tillfälliga utskott hade uppgifvit, och de båda utskotten
kommo följaktligen till alldeles motsatta resultat.

Om nu i stället för att kamrarne hvar för sig tillsätta ett utskott
att arbeta på samma förslag, man finge förslagen behandlade i ett
utskott, sammansatt af ett större antal ledamöter från begge kamrarne,
skulle deras utredning blifva ofantligt mycket bättre verkstäld.

För min del tycker jag, att de nu varande tillfälliga utskotten
under alla dessa år visat säg vara för sitt ändamål olämpliga, och
jag kan sålunda ej annat än förena mig med den siste ärade talaren
och tillstyrka bifall till konstitutionsutskottets hemställan.

Herr Treffenberg: Ett yttrande från mig kunde visserligen

vara öfverflödigt, sedan herr vice talmannen så förträffligt bemött herr
Sundbergs anmärkningar emot konstitutionsutskottets i frägavarande
förslag. Det var mig så mycket kärare att höra en vederläggning
af dessa anmärkningar från detta håll, som alla, hvilka minnas striderna
om representationsreformens genomförande, äfven väl minnas
att herr vice talmannen då var en af de yppersta försvararne af det
nya och bekämpande af det gamla. Herr vice talmannen har emellertid
sedan dess kommit till den erfarenheten, att det var skada att
taga bort det allmänna besvärs- och ekonomiutskottet. Ja — och
om det fick falla utan att, såsom herr Sundberg sade, man sörjde
deröfver, var derför att man hade så mycket annat att sörja öfver.

Det egentliga skälet, hvarför jag upptrådt är, att mig synes som
om herr vice talmannen emellertid med något för lätt hand berört
en punkt i herr Sundbergs anförande, på hvilken denne likväl sjelf
syntes lägga stor vigt. Herr Sundberg begagnade nemligen det uttrycket,
att det ej vore skäl att återupplifva en institution, som redan
blifvit utdömd. Detta, mine herrar, är ett mycket farligt tal,
visserligen kanske icke i denna kammare, der det finnes så många,
som ju icke kunna räknas till den kategori, som här för några dagar
sedan kallades de »kritiklöses», men så mycket farligare på andra
håll, der det finnes så många som icke så noga gorå sig reda för
den verkliga innebörden af ett sådant yttrande.

Tillämpningen på denna fråga af påståendet, att det icke vore
skäl att upplifva en redan utdömd institution, kunde hafva något
skäl för sig, i händelse man under den — icke såsom herr Sundberg
sade »sextioåriga», utan, jag ber om ursäkt — sextiofemåriga tillvaro,
som allmänna besvärs- och ekonomiutskottet hade — det kom nem -

Onsdagen den 16 April,

23 N;o 28.

ligen till stånd vid 1800 åis riksdag — funnit, att detsamma arbe- Om införande
tade illa, och derför försökt att få det utdömdt. Men något sådant
visade sig icke vara händelsen, utan, så vidt jag känner, satte under de W

hela denna långa tid ingen i fråga att ens racka på detta utskott, faiiiga utJag
tror också, att det har goda och vackra minnen att åberopa till slotten.
sitt försvar. Herr vice talmannen nämnde nyss två frågor, de, som (Forts.)
rörde presterskapets lönereglering och den kommunala lagstiftningen,
hvilka beredts af detta utskott. Jag skall nu bedja herrarne gå igenom
Svensk författningssamling och se efter hvad som. uträttats åt
detta utskott under de 25 sista åren, innan representationsreformen
kom till stånd, samt sedan jemföra resultaten af dessa 25 årens verksamhet
med hvad som uträttats af de tillfälliga utskotten under de
25 år, som förflutit efter det representationsreformen genomfördes.

Jag tror icke, att det gamla utskottet skall förlora på jemförelsen.

Jag vill af hjertat tacka min gamle vän och skolkamrat herr von
Strokirch för det han velat blåsa lif i det hedervärda besvärs- och
ekonomiutskottet och det skulle vara mig mycket kärt, om han till
en annan riksdag äfven kunde ställa så till att vi också finge tillbaka
de gamla fyra stånden.

Friherre Klinckowström: Efter den utredning och de många

skäl, som de talare anfört, hvilka önska framgång åt konstitutionsutskottets
förslag, kan jag icke behöfva vara särdeles mångordig. Jag
har emellertid att förebringa några skäl, som icke här tillräckligt framhållits,
hvarför jag anser den förändring, hvarom här är fråga, högst
nödig och nyttig äfvensom möjlig att verkställa och sålunda uppfylla
de betingelser, som grundlagen föreskrifver för en sådan förändring..

Det är alldeles gifvet, att för närvarande genom tillsättande i
båda kamrarne af s. k. tillfälliga utskott man icke på fullt rigtigt
sätt tager vara på kamrarnes ledamöters krafter och arbetsförmåga.
Jag vill i detta afseende blott nämna, att vid denna riksdag
inom de utskott, som kamrarne tillsatt för behandling af tillfälliga
riksdagsgöromål, finnas inalles från Första Kammaren 15 ledamöter
och 6 suppleanter samt från Andra Kammaren 36 ledamöter, men
inga suppleanter. Vi se således, att hos de tillfälliga utskotten inom
riksdagen nu förslösas 51 ledamöters arbetskraft. Nu har motionären
föreslagit, att det utskott, som skulle ersätta de tillfälliga utskotten,
nemligen ekonomiutskottet, skulle bestå af 24 ledamöter och
konstitutionsutskottet har ökat deras antal till 32.

Den, som någon gång suttit i ett tillfälligt utskott, har måst inse
huru origtigt de jemväl äro organiserade. Två föregående, talare
hafva redan påpekat åtskilliga af de olägenheter, som härigenom
uppstå, och jag vill påpeka ännu en, hvilken jag icke blott förmodar
kunna vara för handen, utan tror verkligen ganska ofta uppstå, bedan
föredragning skett af en motion, som skall behandlas i tillfälligt
utskott, plägar, visserligen icke alltid, men vanligen motionären inväljes
i det utskott, som skall handlägga hans motion. Då har skett
och kommer troligen alltid att inträffa, att hans motion någon gång
underkännes och en åsigt omfattas af majoriteten inom utskottet, som
strider rakt emot den "mening, för hvilken han önskat framgång.

K:o 28. 24

Onsdagen den IG April.

Om införande Ax lian nu ordförande i utskottet, åligger det honom emellertid enutetnTstäUet1^
nu varande bestämmelser att uppsätta utskottets betänkande i
för de till- öfverensstämmelse. med den mening, som strider mot hans, sådan den
fälliga ut- hlifvit framstäld i motionen. En hvar af er, mine herrar, kan lätt
skoten. förstå,, huru ett sådant betänkande skall blifva beskaffad!. Han måste

(Fort!.) naturligtvis framställa klämmen, om jag får så säga, till majoritetens
i utskottet åeigt, dertill är han nödd och tvungen, men betänkandet
blir derefter, såsom man mången gång ser vid genomläsandet af dessa
tillfälliga utskotts betänkanden. Ett slikt förhållande finner jag, för
att. nyttja^. ett starkt uttryck, vara alldeles abderistiskt och blott till
följd deraf måste jag önska en sådan förändring, som den konstitutionsutskottet
föreslagit.

Jag vill ej vidare upptaga kammarens dyrbara tid.. Jag har
allenast velat tillkännagifva, att jag varmt önskar, att den af konstitutionsutskottet
föreslagna förändringen måtte varda godkänd till
att blifva hvilande för grundlagsenlig behandling vid nästkommande
riksdag.

Hans excellens friherre Åkerhielm: Ehuru öfverläggningen

redan långt fortskridit, djerfves. jag dock hoppas, att kammaren skall
tillåta mig att från den bänk i denna kammare, hvarifrån jag såsom
riksdagsman eger att yttra mig, få framföra hvad som ligger mig på
hjertat att säga med anledning af nu föreliggande förslag till Grundlagsändring.

Jag skall då bedja att få börja med att bemöta de ord jag hörde
af kammarens ledamöter helsas med ett gladt skratt, då jag från
medkammaren, der jag måst bevista en öfverläggning, åter .här inträdde.
En talare gladde sig nemligen i hoppet att hans gamle vän
och skolkamrat, som velat blåsa lif i det afsomnade ekonomiutskottet,
äfven måtte hjelpa honom att blåsa lif i de gamla riksstånden. För
min del kan jag ej hysa samma önskan — det kan måhända vara
onödigt att uttala — helst det ej torde vara okändt att jag på sin
tid var med om att införa det statsskick, som nu är hos *oss o-ällande;
emellertid är jag dock af den mening, att vid detta statsklok
kan låda en eller annan brist, som behofrer botas, att en eller annan
förändring, eller, såsom vice talmannen sagt, »försök» vid den nya
riksdagsordningens .införande blifvit gjordt, som kan tarfva att skärskådas,
om det varit i alla afseenden lyckligt.

De tillfälliga utskotten, som med det°nya statsskicket infördes
hos oss, äro osvenska och passa ej in i den svenska riksdagsordningen.

Den svenska grundlagen förbehöll åt hvarje riksdagsman” fri
motionsrätt, och våra riksdagsordningar kände icke till någon rätt
för ett. stånd eller en .kammare att strypa eller döda en motion, innan
den blifvit i vederbörlig ordning utredd och pröfvad, vägd och granskad.
Hela apparaten med de tillfälliga utskotten, och hvad dermed
följt, är ett lån från södern. Jag tviflar på att någon kan med skäl
påstå, att erfarenheten visat att det varit lyckligt. För min de! delar
jag den åsigt, hvilken den statsman och grundlagsstiftare, som främst
bär förtjensten af och ansvaret för det" nya statskickets införande,
.Framhår då han, såsom redan erinradt blifvit, för åtskilliga riksdagar

Onsdagen den 16 April.

25

N:o 23»

sedan förklarade, att erfarenheten om de tillfälliga utskotten vore
sådan, att man icke borde motsätta sig förslag om upplagande igen
af ett ständigt utskott med ledamöter valde från båda kamrarne,
arbetande med hvarandra och med hvarandra beredande och utredande
ärendena, innan de i kamrarne föredragas — ett sådant utskott
alltså, som den svenska riksdagen känner väl till.

Jag vill icke gå in på något bemötande af de anmärkningar
mot det gamla allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, hvilka af en
högt värderad ledamot af denna kammare, förut talman i andra kammaren
och tidigare ledamot af presteståndet, blifvit framst&lda — de
hafva fullständigt i dag blifvit af vice talmannen bemötte. Jag vill
endast af egen erfarenhet tillägga till hvad som derom yttrats, att
under de ståndsriksdagar, hvaruti jag deltog, var allmänna ekonomiutskottet
oftast vida bättre sammansatt för frågornas utredning, än
hvad de tillfälliga utskotten nu i allmänhet kunna vara. Att för ett
eller annat tillfälligt utskott någon gång kan vara att påräkna någon
synnerligen framstående förmåga, eller att i detsamma tillfälligtvis
kan komma att insättas någon särskild specialist, då en fråga tillhörande
hans fack derstädes skall behandlas, vill jag visst icke förneka;
men i allmänhet har det ej varit regeln att de tillfälliga utskotten
kunnat förtjena det omdömet om grundlig utredning och verkligt
utarbetande, som ovilkorligen, säga hvad man vill, från ståndsriksdagarnes
tid måste tillerkännas det allmänna besvärs- och ekonomiutskottet.
Detta utskott arbetade på afdelningar. Ja, det är sant,
men detta var icke någon olägenhet, utan tvärtom en fördel. Från
afdelningen kommo frågorna in till plenum, skärskådades der, under
kastades ofta anmärkningar af sakkunnige, ginge ej sällan tillbaka
till afdelningen för att så återkomma till plenum samt derefter slut -ligen i en mogen och anständig drägt komma in till ständerna. Dessa
fördelar framför de nu bruklige tillfällige utskottens tillfälliga utredningar
vunnes äfven under nuvarande statsskick i det allra närmaste
åtminstone, om man nu ville ånyo införa ekonomiutskottet, hvilket.
blefve tillräckligt talrikt för att nu som tillförene gifva snart sagdt
hvarje landsända tillfälle att der finna en målsman.

Slutligen vill jag äfven erinra om att i detta utskott insattes
vanligen de ledamöter af riksdagen, hvilka, att jag så må säga,
skulle beredas öfning i vapenföring, det var för dem en skola, en
uppfostringsanstalt. - Sedan deras krafter der blifvit pröfvade, sedan
man mätt dem och funnit dem ega duglighet i en eller annan rigtning,
var det för riksdagens väljande män lätt att flytta de lämpligaste
hvar efter sina anlag och visade insigter in i de ständiga utskotten,
der de sedermera tillkämpade sig en högre ställning och
ett större anseende. Den skolans återinförande tror jag skulle, med
hänsyn till de täta ombyten, som uu ega rum inom riksdagen, blifva
riksdagen till stolt gagn. Mera än en gång har jag och säkert flera
andra bland kammarens ledamöter hört det tillvitas den nya representationsformen
— som jag erkänner att jag varit med om att införa
och hvilken jag icke vill se utsatt för ett tillbakagående — hört,
säger jag, den förebråelsen rigtas mot densamma, att den icke eger
de forna riksståndens förmåga att uppfostra, icke har den gamla

Om införande
af enständigt
ut skott i stället
för de tillfälliga
utskotten.

(Forts.)

N:o 28. 26

Onsdagen den 16 April.

Om införande representationens skola. Men denna skola var mindre stånden sjelfve
kottfs^äUetutan Just ^et a^männa besvärs- och ekonomiutskottet, Den, somför
V'' för de till- ^ess talan har derigenom också tagit bort udden af de anmärkninfalliga
ut- gar, som gjorts och kunna göras mot den nuvarande riksdagsordskofen.
ningen.

(Ports.) Af hvad jag sagt lärer tydligen framgå, att, då jag icke vill

ingå i någon detaljerad granskning af de mot det framlagda förslaget
gjorda anmärkningar, hvilka jag för min del anser vederlagde,
jag tror det är godt ock lyckligt att man kommit att tänka på att
åter upptaga hvad som bättre stämmer öfverens med den svenska
riksdagsordningen i dess helhet, än hvad förhållandet är med det
utländska lånegodset, de tillfälliga utskotten och att jag sålunda önskar
framgång, nu eller i en nära framtid åt ett förslag, som jag
anser ovilkorlig! innebära en nyttig grundlagsändring. Huru vida
denna förändring kan vara nödig redan nu, derom skall jag af särskilda
skäl icke yttra mig, den saken lärer väl Riksdagen nogsamt
pröfva, men afgjordt synes mig vara att den är nyttig och innebär
en förbättring af det nu bestående.

Jag framställer icke något yrkande.

Herr Bergström: Det förslag, som konstitutionsustkottet framlagt,
bär mig så emot, att jag måste uttala, att jag på det lifligaste
önskar, att detta förslag redan vid denna riksdag måtte falla och ej
förklaras hvilande till den nästa.

Jag är för närvarande så besvärad af influensa, och min röst är
så hes, att jag helst sett, att jag ej behöft här yttra mig. Då jag
nu gör det, sker det visst icke i den tron, att mitt yttrande kan
komma att utöfva något inflytande på kammarens beslut i denna
fråga, utan derför att jag vill hafva till protokollet antecknadt, att
jag ej varit med om det föreliggande förslaget.

Det är egendomligt för den svenska Riksdagen, att de ärenden,
som förekomma till behandling, undergå en förberedande behandling
och granskning af gemensamma utskott, i hvilka båda kamrarne
insätta lika antal ledamöter. Det är vidare en egendomlig omständighet,
att reglerna härom fått inflyta i grundlagen och icke, såsom
i andra länder sker, i en arbetsordning. Man kan ju icke med fog
påstå, att bestämmelserna huru ärendena skola beredas höra till statsskicket,
utan de äro helt enkelt delar af arbetsordningen. Att den
svenska Riksdagen kommit att låta bereda ärendena genom gemensamma
utskott har varit en praktisk nödvändighet till följd deraf att
Riksdagen under ståndsrepresentationen arbetade på fyra kamrar.
Den successiva behandlingen af ärendena var rent af omöjlig, de
kraf de en simultan, en samtidig behandling. Jag har icke något
ondt att säga om dessa gemensamma eller, såsom de i riksdagsordningen
benämnas, ständiga utskott. Tvärt om förtjena de stort beröm,
i synnerhet i politiskt afseende, mindre med hänsyn till frågornas utredning.
I politiskt afseende hafva de varit af synnerligt gagn. De
föra nemligen kamrarnes ledamöter i närmare beröring med hvarandra
och ställa dem icke så åtskilda, som i andra länder med två
fristående kamrar. Derför var det, enligt min tanke, mycket välbe -

Onsdagen den 16 April.

27 N;o 28.

tänkt att, när man skred till att ändra representationsformen, man wfora’>
bibehöll de fem ständiga utskott, hvilka finnas påbjudna i den nu
gällande riksdagsordningen. Vid hvarje riksdag förekomma ärenden för de tillaf
beskaffenhet att böra behandlas af dessa fem utskott. Äfven om /ätliga mnågon
fråga om ändring i grundlagarne icke väckes, så tillkommer skotten.
det konstitutionsutskottet att granska statsrådsprotokollen och att (Fotts)
afgifva utlåtande öfver det sätt, hvarpå Konungens rådgifvare utfört
sitt ansvarsfulla värf. Statsutskottet har att uppgöra budgeten samt
granska fullmägtiges i riksgäldskontor förvaltning. Bevillningsutskottet
är också nödvändigt, emedan det har att föreslå, huru bevillningen
skall utgöras. Äfven bankoutskottet måste finnas, ty om än
icke någon fråga om ändring i bankoreglementet väckes, skall det
likväl afgifva utlåtande öfver det sätt, hvarpå fullmägtige i riksbanken
skött ritt åliggande. Slutligen är också lagutskottet nödigt, ty,
om äfven det otroliga skulle inträffa, att frågor om lagändringar
ej förekomme, har lagutskottet att afgifva utlåtande rörande det sätt,
hvarpå justitieombudsmannen utfört sitt kall. Men deremot är det
tänkbart, ehuru föga att hoppas, att det någon riksdag kur de inträffa,
att det icke funnes något ärende, som skulle tillhöra tillfälligt
utskott, eller det nu föreslagna ekonomiutskottet. Hvad har man då
att göra med ett sådant ständigt utskott, som icke komma att operera
i alla fall? För min del ser jag en lycka deruti, att åtminstone i
ett hänseende kamrarne äro fullkomligt fristående, att de icke äro
såsom de siamesiske tvillingarne, hvilka fingo röra sig på en och
samma tid, på ett och samma sätt. Det sätt, hvarpå de tillfälliga
utskotten öfva sin verksamhet, lemnar deremot rum för en sådan
frihet. Här hafva fälts allt för oblida omdömen öfver det sätt, hvapå
de tillfälliga utskotten fullgjort sina uppdrag. Jag vågar påstå, att
i allmänhet hafva deras betänkanden utmärkt sig för lika grundlig
utredning och lemnat lika goda upplysningar, som de ständiga utskottens.
Och underligt skulle det väl också vara, om icke inom
riksdagen skulle finnas att påräkna lika goda pennor, som de unga
herrars, hvilka fungera såsom sekreterare i de ständiga utskotten.

Det är nedsättande för Riksdagen att påstå, att ett tillfälligt utskott
icke skulle kunna åstadkomma en lika god utredning och ett lika
väl skrifvet betänkande, som de ständiga utskotten.

Jag vill icke mycket längre upptaga kammarens tid, ty emot
uppväckande till lif af »allmänna besvärs- och ekonomiutskottet»
hafva så grundliga skäl anförts af den förste ärade talaren, herr
Törnebladb, af herr erkebiskopen och af reservanten herr Rydin, att
jag endast behöfver åberopa dessa skäl. För min del finner jag
ytterligare en betänklighet deri, att man vill göra detta utskotts ledamöters
antal så stort som 32. Det år ett onaturligt stort antal.

Visst är, att om detta utskott kommer till stånd och man skall utvälja
16 ledamöter i hvardera kammaren, kommer åtminstone Andra
Kammaren att begagna valet såsom ett magtmedel och ett sätt att
belöna partivänner. "V alet blefve hvarken opartiskt eller särskild!
egnadt att tillgodose de ärendens kraf, som eljest i de tillfälliga utskotten
förekomma.

Jag önskar på det lifligaste, att detta betänkande måtte afslås.

N:o 23 28

Onsdagen den 18 April.

Om införande Jag kunde nog hafva anmärkningar att göra mot redaktionen, men
SÄ dem vill jag icke framställa nu, derför att jag icke vill skjuta bort
för de till- mkrut i förtid. Om, emot hvad jag förmodar, hoppas och önskar,
falliga ut- denna grundlagsändring blir förklarad hvilande, skall jag vid den
slotten, definitiva behandlingen framkomma med dessa redaktionsanmärknin!Torta.
) gar och då liksom nu yrka afslag.

Herr Borg: Då jag i egenskap af ledamot i 1880 års konstitutionsutskott
befann mig bland reservanterna mot ett förslag af samma
art som det nu föreliggande, föranledes jag deraf, äfvensom af åtskilliga
andra förhållanden, att i korthet yttra mig något om saken.

De klagomål, sota från flera håll framstälts deröfver, att de tillfälliga
utskotten skulle vara så underhaltiga, kunna ej anses fullt
befogade. Vi böra komma i håg, att ganska många och vigtig»
frågor blifvit af dessa utskott behandlade och mycket väl utredda.
Jag anser mig icke behöfva omnämna många sådana frågor, men
vill betona, hvad reservanten, herr .Bydin, derom yttrar i sin reservation.
Han påpekar nemligen bland sådana: fattigvårdsfrågan, undervisningsfrågan
och arbetarefrågan — tre utomordentligt vigtiga
frågor, som blifvit med omsorg och insigt af tillfälliga utskott behandlade.
Och om man skulle lemna en historik öfver dessa utskotts
arbeten, skulle man finna, att ganska många andra vigtiga frågor
likaledes af dem blifvit väl utredda.

Jag vill ock fästa uppmärksamheten deruppå, att Andra Kammaren
— den kammare, som enligt herr Törnebladhs alldeles rigtiga
framställning skulle hafva de största olägenheterna af de tillfälliga
utskotten, emedan dessa hafva så många motioner från nämnda kammare
att behandla — dock utan omröstning, således enhälligt, afslog
1880 års konstitutionsutskotts tillstyrkande af ett ständigt ekonomiutskotts
införande. Det har väl dock någon betydelse, då det kommer
från det håll, der olägenheterna af tillfälliga utskott skulle vara
störst.

Med anledning af herr statsministerns förnyade påpekande deraf,
att dessa tillfälliga utskott vore ett lån utifrån, som icke öfverensstämmer
med våra svenska förhållanden, behöfver jag knappast erinra
om den gamla satsen: hvad vore vi, barbarer, om vi ej från
utlandet hemtat åtskilligt af hvad der visat sig nyttigt? Det är kändt,
att just dylika utskott i alla representationer, äldre än vår, befunnits
ändamålsenliga.. Man har der icke under de många flera år
de der varit begagnade stält i fråga att afskaffa dem. Och hvarför
skulle vi göra det? Jag undrar, om vår psykologi, vår logik och
våra stateförhållanden äro så olika andra folks, att i förevarande fall
samma ordning icke skulle kunna gälla för oss som för dem? Jag
kan icke föreställa mig annat, än att vi kunna med lika stor fördel
som andra representantförsamlingar begagna dessa tillfälliga utskott.
Herr Sundberg har, enligt min åsigt fullkomligt rigtigt, anmärkt,
att det ej är lagen utan lagens tillämpning vi skola vända oss emot,
då vi klandra de tillfälliga utskotten. S \ måste det ock vara, ty
det är ingenting, som hindrar oss, utan det är tvärtom vår skyldighet
att, om vi eljest hafva tillgång till personer med insigt i sådana

Onsdagen den 16 April.

29 ?f:o 23.

ärenden, som de tillfälliga utskotten behandla, i dessa utskott insätta Om införande

dem. Och nog borde man kunna påräkna att i regeln få ett bättre “/ ständigt

arbete af dessa för speciella ärenden utsedde personer, än om man istället

kastade ärendena i hvad man kallar en »sump», der det finge bero f^nfea
på en tillfällighet eller »Guds försyn», huru de blefve behandlade. skotten.
jag kan således icke finna någon grund att frångå tillfälliga ut- (Forts.)
skott och ersätta dem med ett allmänt besvärs- och ekonomiutskott.

En liten anmärkning vill jag tillägga, nemligen att ett sådant
besvärs- och ekonomiutskott skulle bli ganska dyrbart. Det komme
att arbeta på t. ex. sex afdelningar; med två eller tre tjensteman i
hvarje, finge vi säkerligen minst 5-, 6-, 7,000 kronors ökade årliga
utgifter, och det vore för statskassan ej så ringa. Deremot vill jag

f)åpeka, att man skulle mycket lätt kunna afhjelpa bebofvet af skrif)iträde
för de tillfälliga utskotten genom att anslå ett mindre belopp,
t. ex. 1,200 kronor, att i mån åt arbetet utdelas åt personer, som i
dessa utskott lemnat biträde med skrifning och utredningar.

Detta är nu mindre betydande anmärkningar, men hufvudsakligen
på de grunder, som anförts af herrar Törneblad, Sundberg och
Bergström, ber jag att få yrka utslag på utskottets betänkande.

Herr grefven och talmannen tillkännagaf, att anslag utfärdats
till sammanträdets fortsättande klockan 7 e. m.

Herr Wieselgren: Då jag erfarit, att minnet af striden om

samma fråga för 10 år sedan ännu är så pass lifligt, att man jemväl
vet, huru som jag då uppträdde i Andra Kammaren och talade mot
det förslag, som då var framlagdt i samma syfte, ber jag att få till
protokollet tillkännagifva, att jag ännu står på samma ståndpunkt
som då. På de skäl, som af många föregå mde talare anförts, kommer
jag derför att äfven nu rösta för afslag å utskottets betänkande.

Herr Alin: Jag vill endast yttra några ord, delvis med anledning
af hvad lagutskottets högt ärade ordförande här anfört.

Först vill jag då nämna något om hvad han yttrade angående
det antal ledamöter, som föreslagits att utgöra det nu ifrågasatta
ekonomiutskottet. Han ansåg, att antalet skulle blifva för stort, om
det sattes till 32. jag ber att der vid lag få erinra, att konstitutionsutskottet
i detta fall följt alldeles samma beräkningsgrund, som gälde
med afseende på bestämmandet af antalet af det nuvarande statsutskottets
ledamöter. Det utgjorde under ståndsriksdagarne 36 och är
nu 24. Det gamla ekonomiutskottet hade 48 och det nya skulle få
32 ledamöter. Antalet synes äfven böra tagas något så när stort,
då meningen är att ersätta så pass många utskott som de närvarande ''
tillfälliga, eller 4 i Andra Kammaren och, om jag mins rätt, 3 i Första
Kammaren.

Herr Bergström lemnade en förklaring öfver tillkomsten af seden
att utreda ärenden genom gemensamma utskott och påpekade tillika
det nyttiga, som ligger i en sådan sed. Han har således ingenting
emot de ständiga gemensamma utskotten i och för sig, och han förklarade
sig särskildt icke hafva något emot, att dylika utskott finnas

N:o 23. 30

Onsdagen den 16 April.

Om in firande för att behandla frågor, hvilka giftet kunna anses förekomma vid
hvarje riksdag. Men han antog möjligheten deraf, att sådana frågor,
''/or de till- 80sn skulle blifva föremål för nu föreslagna utskott, icke skulle komma
fä liga ut- uppstå. Han yttrade, att det är tänkbart, att ingen sådan fråga
slotten, klafve väckt, ehuru han medgaf, att det är föga troligt. Ja, ser
(Ports.) man på erfarenheten under vår riksdagstid, är det så föga troligt,
att jag anser det skälet icke betyda det allra ringaste i vågskålen.

Det har nämnts, att de frågor, som behandlas af ekonomiutskottet,
likasom de, hvilka utgöra föremål för de tillfälliga utskottens pröfning,
ofta äro af mycket stor vigt och betydelse. Ja, det är ostridigt.
Men just derför anser jag det vara af synnerlig vigt, att man
vid skapandet af former för dessa frågors behandling ser till, att
formerna blifva sådana, att de lemna full garanti för att nämnda frågor
blifva så sorgfälligt pröfvade som möjligt. Jag kan visserligen
icke bestrida rigtigheten deraf, att utmärkta utlåtanden lämna utgå
och hafva utgått från tillfälliga utskott, men å andra sidan torde väl
motståndarne till ett ständigt ekonomiutskott icke kunna undgå att
medgifva, att, medan frågor af synnerligen stor vigt och betydenhet
kunna komma till dessa utskott, den utredning, eom der skall lemnas
dem, lätt kan bli i högsta grad otillfredsställande. Jag vill fästa
uppmärksamheten t. ex. på betydelsen af ett uttalande af Andra
Kammaren om en sådan fråga som omorganisationen af våra läroverk.
Om en dylik fråga der väcktes i form af motion om skrifvelse
till Kongl. Maj:t, blefve den lemnad till ett dess tillfälliga utskott.
Hade den kommit till ett utskott, der äfven ledamöter från
Första Kammaren sutte, innebure detta mera garanti för att denna
fråga blefve behandlad med större omsigt, och till följd deraf skulle
man ej i formen för motionens förberedande behandling kunna söka
anledningen till ett ensidigt uttalande af Andra Kammaren, som med
afseende på frågans följande behandling kunde bli ödesdigert.

Med afseende på garantierna för en dylik frågas behöriga utredning
vill jag på samma gång påpeka, huru som ett sådant utskott,
som nu är i fråga, om det infördes, i flera fall vore mera egnadt
att betrygga kontinuiteten i frågans behandling än de nuvarande
tillfälliga utskotten. Man har från stånds!iksdagarnes tid mer än
ett exempel på, huru som vigtiga frågor blifvit upptagna på giund
af enskild motion och så behandlats af ekonomiutskottet, hvars hemställan
föranledt skrifvelse till Kongl. Maj:t, som sedermera gjort en
framställning till Riksdagen af den beskaffenhet, att Kongl. Maj:t till
exempel inhemtat Riksdagens yttrande angående ett förslag till en
förordning eller, innan han vidtagit åtgärd för att bringa eu dylikt
förslag till stånd, inhemtat Riksdagens mening angående de grunder,
hvarpå den blifvande förordningen borde hvila o. a. v. Dessa
frågor, från början behandlade af ekonomiutskottet, blefvo, då de
kommo från Kongl. Maj:t, behandlade af samma utskott, och då
detta utskott vid det senare tillfället hade samma eller till stor del
samma personer till ledamöter som vid det förra, hade man fördelen
af mera kontinuitet än nu, då motsvarande frågor behandlas af tillfälliga
utskott, innan de gå till Kongl. Maj:t, och efter återkomsten
skickas till ett ståndigt utskott, der det är beroende på en ren till -

Onsdagen den 16 April.

31 N:0 23.

fånighet, huruvida ledamöter finnas, som voro med om frågans första
behandling i tillfälliga utskott.

Jag skall icke längre upptaga kammarens tid, då så mycket
blifvit ordadt om frågan, men det synes mig, om man besinnar, att
här är fråga om ärenden, i afseende på hvilka Riksdagen eger att
uttala svenska folkets önskningar och behof, som om man borde
vara mycket angelägen om att ställa de former, hvarunder dessa
frågor böra behandlas, så, att man icke försvårar möjligheten för
Riksdagen att utöfva denna sin rätt och pligt.

Jag hemställer om bifall till utskottets förslag.

Sedan öfverläggniBgen förklarats härmed slutad, gjorde herr
grefven och talmannen enligt de derunder framstälda yrkandena propositioner,
först derpå att utskottets ifrågavarande förslag till ändrad
lydelse af § 53 regeringsformen skulle hvila till grundlagsenlig behandling
vid en kommande riksdag, och vidare på förkastande af
nämnda förslag, samt förklarade sig finna den förra propositionen,
hvilken upprepades, vara med öfvervägande ja besvarad.

Herr Bergström med flere begärde votering, i anledning hvaraf
uppsattes, justerades och anslogs en omröstningsproposition af följande
lydelse:

Den, som vill, att konstitutionsutskottets i utlåtandet n:o 8 framstälda
förslag till ändrad lydelse af § 53 regeringsformen skall hvila
till grundlagsenlig behandling vid en kommande riksdag, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej:

Vinner Nej, förkastas nämnda förslag.

Omröstningen företogs, och vid dess slut befunnos rösterna hafva
utfallit sålunda :

J a—63;

• Nej—60.

Utskottets förslag till ändrad lydelse af §§ 37, 43, 44, 47, 55,
56, 59, 62, 63 och 80 riksdagsordningen.

Dessa förslag antogo3 att hvila till grundlagsenlig behandling vid
en kommande riksdag.

Om införande
af enständigt
ut skott i it atlet
för de ti lfätlig
a u‘-shötten.
(Forts. •

Jf:o 23. 32

Onsdagen den 16 April.

Utskottets i förevarande utlåtande afgifnx hemställan.
Förklarades besvarad genom kammarens föregående beslut.

O O

Vid föredragning af statsutskottets nedannämnda, den 11 innevarande
april bordlagda utlåtanden:

n:o 48, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition angående försäljning
af den s. k. kommendantsängen vid skansen Kronan i
Göteborg m. m.,

n:o 49, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Hvetlanda bysamhälle af viss del af förra häradshöfdingebostället
Hvetlanda Thomas- och Kullagården n:is 4 och 6 samt

n:o 50, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående statens
öfvertagande af ett rörande säteriet Mossebo med underlydande
hemman i Mölltorps socken af Vadsbo härad afslutadt köp,

biföll kammaren hvad utskottet i dessa utlåtanden hemstält.

Anmäldes och bordlädes

statsutskottets utlåtande n:o 51, med anledning af väckt motion
om afskrifning af oguldna återstoden af ett Vesans kärr- och sjöuttömnings-
samt odlingsbolag beviljadt lån; samt

lagutskottets utlåtanden:

n:o 42, i anledning motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om framläggande af förslag till leg angående upphäfvande
af fideikommisstiftelser i fast egendom m. m.; och

n:o 43, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af §
11 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Herr Borg afgaf en motion, n:o 50, angående skrifvelse till
Konungen i fråga om afgörande genom skiljedomstol af tvister, som
kunna uppkomma mellan Sverige och främmande magter.

Denna motion blef på begäran bordlagd.

Upplästes en inkommen skrifvelse af följande lydelse:

Till Kiksdagens Första Kammare.

Vördsammast gifver jag kammaren härmed tillkänna, att jag

Onsdagen den 16 April.

33 Ni O 23.

till följd af illamående ej kan deltaga i kammarens sammanträde i
dag och sannolikt icke heller i de sammanträden, som komma att
hållas under närmast följande dagar.

Stockholm den 16 april 1890.

Julius Boman.

Justerades fem protokollsutdrag för detta sammanträde.

På framställning af herr grefven och talmannen beslöts, att på
föredragningslistan till nästa sammanträde skulle bland utskottsbetänkandena
sättas främst de, h vil ka denna dag bordlagts första gången,
och närmast derefter statsutskottets utlåtande n:o 6.

Som föredragningslistan för dagen blifvit genomgången, medgaf
kaminaren, på hemställan af herr grefven och talmannen, att de till
sammanträdets fortsättande utfärdade anslagen finge nedtagas.

Kammaren åtskildes kl. 2,7 e. in.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Ar:o

Törsta Kammarens Prat, 1890

n.