RIKSDAGENS PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1877:4)

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1877. Andra Kammaren. N:o 4.

Torsdagen den 25 Januari.

Kl. 2 e. m.

Justerades protokollet för den 18 i denna månad.

§ 2.

Förekommo till behandling de i gårdagens sammanträde bordlagda
motioner; och hänvisades:

Herr S. Ljunggrens motion, N:o 11, till Tillfälligt Utskott:

Herr S. Löwenhielms motion, N:o 12, till Lag-Utskottet;

Herr I. A.sklöfs motioner, N:is 13 och 14, till Lag-Utskottet, N:o
15 till Tillfälligt Utskott och N:o 16 till Lag-Utskottet;

Herr Th. Strömbergs motion, N:o 17, till Stats-Utskottet ;

Herr II L. By dins motion, N:o 18, till Lag-Utskottet;

Herr P. A. Hellgréns motion, N:o 19, till Lag-Utskottet;

Herr A. P. Linds motion, N:o 20, till Stats-Utskottet;

Herr S. A. Hedins motioner, N:is 21 och 22, till Konstitutions utskottet; Herr

Axel Bergströms motion, N:o 23, till Lag-Utskottet;

Herr J. P. Nilssons motion, N:o 24, till Lag-Utskottet;

Herr A. Westerdals motion, N:o 25, till Lag-Utskottet;

Herr N. J. Boströms motion, N:o 26, till Tillfälligt Utskott; och

Herr J. B. Behmers motion, N:o 27. till Stats-Utskottet.

§ 3.

Föredrogs och lades till handlingarne Stats-Utskottets memorial
N:o 1 med den till innevarande Riksdag af Fullmäktige i Riksgäldskontoret
afgifna berättelse.

§ 4-

Efter föredragning dernäst af Herr Clairfelts på Kammarens bord
hyllande hemställan om tillsättande af ett Särskildt Utskott för be Andra

Kammarens Proi. 1877. N:o 4.. 1

Ang. tillsättande
af ett
Särskildt Utskott
för den
af Kongl.
Maj:t föreslagna
utsökningslagens
behandling.

N;o 4.

Ang. tillsättande
af ett
SärsJcildt Utskott
för den
af Kongl.
Maj: t föreslagna
utsökning
slag ens
behandling.

(Forts.)

2 Torsdagen den 25 Januari.

handling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till utsökningslag
och i sammanhang dermed erforderliga författningar anförde

Grefve Sparre: Såsom ledamot af Lag-Utskottet borde jag

vara förslagsställaren tacksam för det att han välvilligt velat befria
Lag-Utskottet från detta ansvarsfulla ärende; och jag kan icke heller
neka till att jag för min del önskar all möjlig framgång åt hans förslag.
Jag anser mig likväl såsom ordförande i det Utskott, till hvars
förberedande behandling frågan hör, böra nämna, att vi inom Utskottet
i dag hafva samtalat om, huruvida anledning vore för handen till
det antagande att Lag-Utskottet vid innevarande riksdag skulle blifva
så öfverhopadt af göromål att det derigenom gjordes nödvändigt — för
att begagna Grundlagens ord — att tillsätta ett Särskildt Utskott tor
tlen nu föreliggande frågans behandling. Inom Utskottet gjorde sig
dervid gällande den åsigten, att vi åtminstone icke hittills funnit någon
nödvändighet i detta afseende. Motionären har såsom skäl för
sitt förslag hufvudsakligen uppgifvit, att det vore af vigt att äfven
andra intressen än jordbruksintresset blefve representerade i det Utskott,
som komme att behandla föreliggande fråga. Men då vi i Utskottet
genomgingo dess sammansättning, funno vi att till ledamöter
i Utskottet insatts, från Andra Kammaren eu rådman, en häradshöfding,
eu landshöfding, en advokat, eu prest och tre jordbrukare, samt
från Första Kammaren en hofrättsledamot, två landshöfdingar, en
häradshöfding, en professor, en ordförande bland Riksgäldsfullmägtige,
en prest och en jordbrukare. Jag tror således icke att man kan
säga, det jordbruksintresset är der alltför starkt representeradt. Jag
anser det tillika vara ett icke ovigtigt prejudikat, huru denna fråga
kommer att behandlas, då det . nu är första delen af ett stort lagarbete,
som för Riksdagen framlagts. I allmänhet antager man, att
Riksdagen väljer ledamöterna i ett Utskott just med afseende på deras
qvalifikationer att behandla de der förekommande ärendena. Börjar
man nu med att för behandlingen af första delen af lagverket tillsätta
ett Särskildt Utskott, står detta således ju icke i öfverensstämmelse
med det vanliga och allmänna förfaringssättet, som i dylika
fäll hittills iakttagits.

Jag har efter samråd med mina kamrater inom Lag-Utskottet
ansett mig böra tillkännagifva detta för Kammaren, med förklarande
tillika, att Utskottet är tacksamt, om Kammaren ville befria detsamma
från göromål. Ty skulle ett Särskildt Utskott för behandling åt förslaget
till ny utsökningslag tillsättas, så förekommer det oss inom
Lag-Utskottet som om vi skulle komma att under Riksdagen få temligen
ledigt.

Som emellertid motionstiden ännu icke är slut och det ju kan
hända, att eu mängd motioner blifva väckta vid denna riksdag, vore
det kanske bäst att uppskjuta med frågans afgörande, tills nämnda
tid gått till ända för att då få se hvad Lag-Utskottet i öfrigt kan
få att sysselsätta sig med.

Detta sätt att gå till väga anser jag dock vara mindre formenlig!.,
för så vidt icke motionären skulle vilja nedlägga sin talan, tills man

Torsdagen den 25 Januari.

N:o 4,

sätt se, om göromålen inom Lag-Utskottet verkligen blifva af den Ang. tiihatmängd
och omfattning, att detsamma ej rimligtvis kan medhinna att tande af eU
jemväl behandla frågan om utsökningslagarna. Särdiidt ut Jag

har endast velat meddela dessa upplysningar, utan att i öf- (ZJ™
ngt på något sätt yttra mig för eller mot sjelfva saken; öfverlem- Maj-.t föreilande,
åt Kammaren att i detta afseende besluta, efter som den fin- s^a!Jna utsöka
ner bäst och lämpligast. ningslagens

behandling.

Herr Key: Som frågan om tillsättande af ett Särskilt Utskott ^orts-)
iör behandling af nu förevarande ärende först i afton förekommer
till afgörande i Första Kammaren, så hemställer jag, om det icke vore
skäl att densamma ännu en gång af Kammaren bordlädes.

Herr Cl ai rf el t: Jag anser mig böra rätta en missägning, hvartill
Jag gjorde mig skyldig i mitt anförande i går och som gifvit
den ärade ordföranden i Lag-Utskottet anledning till att i sin replik
nyss påbörda mig, att jag skulle hafva påstått jordbruksintresset vara
för starkt, representeradt inom Lag-Utskottet. Ett sådant yttrande
har jag icke fält; åtminstone har det icke varit min mening att
saga något dylikt. Hvad jag sagt eller velat säga är, att detta förslag
till utsökningslag kommer att så djupt ingripa i näringslifvet i
allmänhet, att äfven åt representanter af andra näringar än jordbruket
bör beredas tillfälle att deltaga i den första behandlingen af
detsamma, hvilket dock icke kan blifva fallet, sådant det nu varande
Lag-Utskottet är sammansatt, då ju utan gensägelse ingen annan näring,
i ordets egentliga mening, än jordbruksnäringen — med ett ord,
industrien i sin helhet — derinom har någon målsman.

Hvad angår sjelfva frågan om tillsättandet eller ej af ett Särskild!;
Utskott för det förevarande ärendets behandling, så hemställer
jag, i likhet med herr Key, om densammas bordläggning ännu en gång,
för att man derigenom må komma i tillfälle att afvakta hvad beslut
Första Kammaren i afton kommer att i saken fatta.

Öfverläggningen förklarades slutad, hvarefter den ifrågavarande
hemställan åter bordlädes.

§ 5-

.Skedde föredragning af Herr Dicksons i gårdagssammanträdet Änq tiUsät.
gjorda och då på bordet lagda hemställan om tillsättande af ett Sär- tamie afskildt
Utskott för handläggande af det i Kongl. Maj:ts proposition, Särsk. utskott
angående statsverkets tillstånd och behof, framstälda öfvergångsförslag -för b<>}and}™9
till ordnande af landets försvar, jemte de i sammanhang dermed
framlagda ..förslag, till lag om allmänna värnpligten och lag angående Maj:t framden
tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, lagda förslag
samt det, för hjelp i roterings- och rustningsbördan äskade anslag af rörande /»>-400,000 kronor, allt i enlighet med det i bilagan N:o B b intagna
statsrådsprotokoll. ^

N:o 4.

Torsdagen den 25 Januari.

Ang. tillsättande
af ett
Särskildt Utskott
för behandling
af
åtskilliga utaf
Kong!, Maj:t
framlagda
förslag rörande
för svar sväsendet.

(Forts.)

Ordet begärdes af

Herr Ola Andersson i Nordanå, som yttrade: Jag vill endast
yrka att jemväl denna fråga måtte för andra gången al Kammaren
bordläggas.

Herr Carl Ericson: Det är med en viss tvekan jag nu går att
famställa ett yrkande, som står i strid med ej mindre hvad Forsta
Kammaren redan i saken beslutat än äfven den åsigt, som, enligt hvad
jag saiutalsvis förnummit, omfattas utaf en stor del af denna Kammares
ledamöter. _ .. „ , „ , ,,,

Obestridligen äro många, för att icke saga de fresta, åt de olik artade

frågor, som förekomma under 4:de hufvudtiteln, i mer eller
mindre män beroende på Riksdagens godkännande eller förkastande
af Kong! Maj:ts nu framlagda förslag till lagar om införande åt allmän
värnpligt och om de värnpligtiges öfning. För mm del anser
jag det derföre vara ett vigtig! önskningsmål att frågan om dessa
tvenne lagar blir ju förr dess hellre afgjord, på det Stats-Utskottet
må få tillfälle att så snart som möjligt behandla de under nyssnämnda
hufvudtitel upptagna anslagsfrågor, som äro af ofvanberorda lagforslag
beroende, samt Kamrarne tid att derom grundligt öfverlägga. Men
jag tror icke att detta önskningsmål bäst vinnes genom tillsättande åt
Särskildt Utskott för dessa lagförslags förberedande behandling. Erfarenheten
från föregående Riksdagars Försvars-Utskott visar för oingt,
att de icke varit egnade att bringa den vigtiga frågan om ordnandet
af vårt försvarsväsende till eu lycklig lösning. Härmed bär jag dock
icke velat uttala något klander mot ledamöterne i dessa. Utskott —
de hafva helt visst arbetat efter bästa förmåga. Men detta ar icke
alltid nog. Min åsigt är derför, att dessa begge lagförslag hora hanvisas
till Lag-Utskottet, som, naturligtvis medvetet om vigten åt att
de blifva så fort som möjligt behandlade, utan tvifvel skall påskynda

att afgifva sitt yttrande öfver dem.

Man har från visst håll sökt göra denna fråga till eu, om jag
får så uttrycka mig, etikettsfråga, i det man velat hålla före, att hofligheten
fordrar tillsättande af ett Särskildt Utskott för behandlingen
af en så vigtig fråga som denna. För min de! anser jag dock hotligheten
i detta afseende bäst tillgodoses genom att sa behandla frågan,
att den föres till den lyckligaste lösning.

Mig synes det äfven, som om den nu föreliggande Kongl. propositionen
rörande försvarsväsendets ordnande tillerkänts eu större betydelse
än den i sjelfva verket eger. Ty, hvad innehåller val i detta
hänseende den Kongl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof?
Jo, förslag till en ny värnpligtslag och till lag om de värnpligtiges
öfning i fredstid, samt slutligen begäran om anslag till en del
utgifter under 4:de hufvudtiteln, som äro oundvikliga och naturliga
följder af nyssberörda begge lagars antagande.

Hvad värnpligtslagen angår, så skiljer den sig visserligen i några
hufvudpunkter från gällande bestämmelser i nu varande bevänngslag.
Så i ex under det beväringsåldern för närvarande är inskränkt
till fem år, föreslås nu att värnpligten skall ega rum från och med

Torsdagen den 25 Januari.

N:o 4.

det 18:de till och med det -40:de året. Detta är obestridligen en genomgripande
reform. Men så väl i Kongl. Maj:ts propositioner vid
föregående riksdagar som i enskilda motioner och vederbörande Utskotts
utlåtanden rörande ny värnpligtslag har ungefärligen denna tidpunkt
mellan 18:de och 40:de lefnadsåret för värnpligten varit föreslagen;
och så vidt jag vet, har denna utsträckning egentligen icke inom
Riksdagen rönt något nämnvärdt motstånd. Det är således icke att
antaga, att lagförslaget i detta hänseende nu skall röna något motstånd
inom Riksdagen. Vidare föreslås de värnpligtiges indelning i linie,
landtvärn och landtstorm. Men det är naturligt, att man måste indela
de värnpligtige i vissa kategorier; och så har äfven skett förut.
Derjemte bär föreslagits en utskrifningsnämnd och en dito revision i
stället för de hittills varande beväringsmönstringarne. Frågan om
denna delen af förslaget finner jag icke heller svårlöst; ty jag kan
icke se annat, än att densamma innebär ökade garantier för att de
värnpligtige skola blifva rättvist och lämpligt behandlade.

Hvad härefter vidkommer öfningstiden för de värnpligtige, så,
om man betraktar denna frågas föregående behandling vid Riksdagen,
tror jag att man skall finna ganska få uttalanden, som afse er, kortare
öfningstid för de värnpligtige än de af Kongl. Maj:t nu föreslagna
62 dagarna. Ej heller härutinnan torde således förslaget komma att
röna motstånd från Riksdagen, eller särskildt denna Kammare.

Slutligen har af Kongl. Maj:t föreslagits byggande och anskaffande
af baracker och attiralj för de värnpligtige under öfningstiden,
beväringspersedlar, inrättande af volontärskolor äfvensom ökadt befäl
vid de olika regementerna m. m. Allt detta är visserligen behof af
stor betydelse, men som måste blifva en följd, i fäll Riksdagen antager
Kongl. Maj ds proposition om de nya lagarna för värnpligten och de
värnpligtiges öfning.

Det torde icke vara alldeles omöjligt att den större betydelse, som
tillerkänts denna fråga, kan härleda sig från en mer eller mindre allmän
farhåga att man genom bifall till Kongl. Maj:ts nu framlagda förslag
härutinnan skulle, så att såga, taga 1875 års arméorganisationsförslag
på hand. Jag har, som jag tror, med uppmärksamhet genomläst så
väl den Kongl. propositionen som Krigsministerns anförande i ämnet
till statsrådsprotokollet, men dervid icke kunnat komma till den slutsats,
att Riksdagen genom bifall till det nu föreläggande Kongl. förslaget
på samma gång skulle ha tagit 1875 års förslag på hand. Oförtydbart
förklarar Krigsministern till nämnda protokoll sin åsigt vara
den, att, när vårt försvar slutligen fullständigt ordnas, detta ordnande
bör grundas uteslutande på allmän värnpligt; men lian tillråder på
samma gång Kongl. Maj:t att nu gifva sitt förlag “eu begränsning,
inom hvars område skulle kunna förena sig i försvarsfrågan för öfrigt
skiljaktiga meningar." Hade hans mening varit, att det steg, som han
nu föreslår att taga, ovilkorligen skulle innebära antagandet af 1875
års förslag, så kunde han rimligtvis icke haft ett sådant uttalande.

Hvad försvarsfrågan angår, så tvekar jag icke att ur militärisk
synpunkt medgifva, att en arméorganisation kan byggas äfven på andra
grunder än de år 1875 framstälda. Men såsom personlig åsigt
anser jag ur social och politisk synpunkt i alla afseenden lämpligast,

Ang. tillsättande
af ett
Särskildt Utskott
för behandling
af
åtskilliga utaf
Kongl. Maj:t
framlagda
förslag rörande
försvarsväsendet.

(Forts.)

N:o 4.

Torsdagen den 25 Januari.

Ang. tillsättande
af ett
Sär skridt Utskott
för be\
handling af
åtskilliga utaf
Kongl. Maj: t
framlagda
förslag rörande
föravar sväsendet.

(Forts.)

att det framtida ordnandet af vårt försvar grundas på allmän värnpligt.
Genom detta mitt uttalande har jag likväl icke i allo underskrifvit
det Kongl. förslaget af år 1875.

Jag har möjligen redan gått något på sidan af saken, men nödgas
likväl, under anhållan om Eder ursäkt, mine Herrar, att yttra
ännu några ord som ligga mig om hjertat: Jag ber,då törst att protestera
mot ett uttalande, som under de senare åren otta förekommit ej mindre
inom denna än äfven inom Första Kammaren, och med hvilket
uttalande man sökt nedsätta den indelta soldatens värde. Enligt mina
militära begrepp egen nemligen den indelta soldaten just en soldats
egenskaper: pålitlighet och uthållighet. Deremot erkänner jag, att han
icke är lämplig till ledare eller till befäl för eu massa oöfvade värnpligtige.
Likaledes protesterar jag mot ett annat yttrande, som jag
ofta hört fällas, nemligen att vi i närvarande ögonblick stå fullkomligt
försvarslösa. Detta yttrande är obefogadt; så är lyckligtvis ingalunda
förhållandet. Det är visserligen sant, att det i händelse åt behof
skulle möta svårigheter att mobilisera vår armé i sa stor skala
som det under nu varande förhållanden är nödigt, d. v. s. till ett antal
af 60,000 å 80,000 man; men kanske kunna vi också å andra
sidan vid utbrytande krig påräkna en något längre mobiliseringstid än

andra länder.

Millioner hafva under de senaste riksdagarne blifvit beviljade
å fjerde hufvudtiteln; och med den erfarenhet, som jag har, och det
förtroende, jag hyser till regeringen, är jag förvissad om att dessa
millioner blifvit använda med omtanke och i de flesta fall med urskii -

mug.

Medan jag har ordet ber jag att fä göra en liten invändning mot
Herr Ehrenborgs yttrande i går, då frågan om värnpligten sist var på
tal. Han uttalade nemligen såsom sin lifliga önskan att ordet “värnpligtig,
“ som nu börjat begagnas och särskildt ofta begagnas af Kongl.
Maj:t, måtte utstrykas ur våra officiela handlingar och det gamla
namnet “beväring11 återtagas. Jag vet icke, hvad han dermed af såg.
Ty om också ordet “beväring" icke är något absolut dåligt uttryck,
utan hvar och en vet hvad som dermed menas, så uttalas dock med
detta ord ganska illa hvad derunder egentligen bör förstås. Ordet
“värnpligtig" uttrycker deremot oförtydbart hvad med detta ord menas:
eu man, som, är pligtig att värna sitt fosterland. Jag skulle
derföre vilja, i motsats till hvad Herr Ehrenborg yttrat, uttala den
lifliga önskan, att ordet “beväring" icke vidare måtte begagnas i våra
officiella handlingar, utan i stället alltid ordet: “värnpligtig."

På de skäl jag tagit mig friheten förut i korthet anföra, får jag
således yrka utslag å Herr Dicksons förslag.

Herr Dick son. Jag har för min del ingenting emot Herr Ola
Anderssons förslag att min i fråga varande hemställan bordlägges tills
i morgon, så vida icke möjligen några formellahin der skulle förefinnas
deremot. I sådant fall skall jag gerna vilja återtaga mitt förslag och
aflemna det på nytt i morgon, emedan det otvifvelaktigt vore af vigt
att, innan vi fatta beslut, inhemta Första Kammarens yttrande i frå -

Torsdagen den 25 Januari.

N:o 4,

gan och afvakta dess inbjudning, i händelse ett Särskilt Utskotts tillsättande
der beslutes.

Den egentliga anledningen, hvarföre jag begärde ordet var den
näst föregående talarens uppträdande. Jag tyckte mig nemligen af hans
yttrande finna att hau satte sig emot tillsättande af ett Särskildt Utskott
och ansåg fördelaktigare om värnpligtslagen hänvisades till Lag-Utskottet
och de med densamma sammanhängande anslagsfrågorna till Stats-Utskottet.
Med anledning deraf vill jag upplysa, att hvad som föranledt min
hemställan bär varit öfvertygelsen derom, att ärendet skulle blifva
lättare och ändamålsenligare behandladt, om såväl värnpligtslagen som
de i sammanhang dermed stående anslagsfrågorna öfverlemnades till ett
och samma Utskott. Jag tror att det skulle vara nyttigare, om de både
i Utskottet förbereddes och i Kamrarne behandlades samtidigt. Ty
op värnpligtslagen går till Lag-Utskottet och anslagsfrågorna till SratsUtskottet,
så skall Stats-Utskottet när det kommer till fjerde liufvudtiteln,
omöjligen kunna framlägga något förslag i de delar af anslagsfrågorna,
som bero deraf huruvida värnpligtslagen antages eller icke.
Följden skall sålunda blifva den att Stats-Utskottet, då det framställer
förslag rörande de vanliga utgifterna, skall finna sig nödsakadt
att beträffande just dessa anslagsfrågor, som stå i samband med värnpligtslagen,
hemställa om tillåtelse att framdeles inkomma med förslag.
Ty Stats-Utskottet kan icke, såsom jag nämnt, i dessa frågor framställa
något förslag förrän beslut blifvit af Kamrarne fattadt angående
värnpligtslagen. Men om begge frågorna såväl samtidigt förberedas
inom Utskottet som till behandling förekomma i Kamrarne så tror jag
att derigenom skall i hög grad påskyndas åtgörande! af denna vigtiga
angelägenhet.

Jag har icke något vidare att tillägga, utan vill endast upprepa,
att jag icke har något emot att min hemställan ånyo bordlägges, om
Herr Talmannen anser att formella hinder derför ej möta, men att
jag i annat fall vill för det närvarande återtaga min hemställan.

Herr Carl Ericson. Då jag nyss hade ordet, uttalade jag den
önskan, att helst icke något Särskildt Utskott måtte tillsättas. " Men
om ett sådant Utskott nödvändigt skall tillsättas, önskar jag att dit
icke måtte öfverlemnas annat än förslagen till värnpligtslagen och lagen
om öfningstiden. Herr Dickson vill dessutom hafva ett förslag
till öfvergångslag till Utskottet öfverlemnadt. Men jag för min del
vet sannerligen icke att något sådant förslag nu föreligger. Jag kan
icke finna att Kongl. Maj:t framstält någon proposition till Riksdagen
om någon dylik lag och icke heller vet jag att någon motion om eu
sådan lag blifvit väckt. "\ isserligen vet jag, att ett förslag till öfvergångslag
blifvit uppgjordt af Chefen för Generalstaben, Friherre Raab;
men enligt min uppfattning är detta förslag till Riksdagen utlemnadt
allenast till påseende. Detta är emellertid en fråga som blott tillhör
formen och jag kan derför lemna det å sido.

Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad, tillkännagaf Herr
Talmannen, att derunder yrkats dels att herr Dicksons hemställan

Ang. tillsättande
af ett
Särskildt Utskott
för behandling
af
åtskilliga utaf
Kongl. Maj:t
framlagda
förslag rörande
försvarsväsendet.

(Forts.)

N:o 4.

Torsdagen den 25 Januari.

Ang. tillsättande
af ett
Särskildt Utskott
för behandling
af
åtskilliga utaf
Kongl. Maj:t
framlagda
förslag rörande
försvarsväsendet.

(Forts.)

skulle åter läggas på bordet och dels att densamma skulle afslås; och
förklarade Herr Talmannen, att då nu föredragna ärende icke vore att
hänföra till sådana frågor, som borde behandlas i öfverensstämmelse med
58 § Riksdagsordningen, Herr Talmannen med stöd af hvad 59 och
60 § Riksdagsordningen stadgade i fråga om sådana ärenden, som
skola slutligen afgöras. funne sig oförhindrad att framställa proposition
på yrkandet att Herr Dicksons hemställan skulle åter göras hvilande;
hvarefter och sedan Herr Talmannen jemväl framstält proposition
på yrkandet om afslag å samma hemställan, förstnämnda propositionen
af Kammaren besvarades med öfvervägande ja.

§ 6.

Följande nya motioner afgåfvos, nemligen af

Herr E. Clan-felt: N:o 28, om ändring af 1 § i Kongl. Kungörelsen
den 12 Juli 1861, angående skatt för hundar; och

N:o 29, om ändring i eller tillägg till 2 kap. 13 § Strafflagen;

Herr A. J. Enander: N:o 30, om tillägg till 7 kap. 3 § Giftermålsbalken; Herr

C. V. Linder: N:o 31, om anslag till uppförande vid Lunds
universitet af nödig lokal för den fysiska institutionen; samt

Herr Axel Bergström: N:o 32, om ökad pension åt f. d. Kamereraren
Carl Sandberg.

Dessa motioner bordlädes.

§ 7.

Till bordläggning anmäldes:

Banko-Utskottets Memorial N:o 1, med öfverlemnande af Fullmäktiges
i Riksbanken till Utskottet afgifna berättelse; och

Riksdagens Kansli-deputerades memorial N:o 1, angående antagande
af tjenstemän i Riksdagens Kansli.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammarens ledamöter åtskildes kl. { 3 e, m.

In fidern

Gustaf Westdahl.

Fredagen den 26 Januari.

N:o 4.

Fredagen den 2i» Januari.

Kl. 2 e. m.

§ 1.

Justerades protokollet för den 19 i denna månad.

§ 2.

Föredrogos, hvar efter annan, de på Kammarens bord hyllande
motioner; och hänvisades:

Herr E. Clairfelts motioner, N:o 28 till Bevillnings-Utskottet och
N:o 29 till Lag-Utskottet;

Herr A. J. Enanders motion, N:o 30, till Lag-Utskottet;

Herr C. TF. Linders motion, N:o 31, till Stats-Utskottet; och

Herr Axel Bergströms motion, N:o 32, till Stats-Utskottet.

§ 3.

Skedde ånyo föredragning af Herr E. Clairfelts hemställan om
tillsättande af ett Särskildt Utskott för behandling af Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till utsökningslag och i sammanhang dermed
erforderliga författningar; hvarefter Herr Talmannen lät uppläsa ett
från Första Kammaren ankommet protokollsutdrag, sä lydande:

Utdrag af protokollet, hållet hos .Riksdagens
Första Kammare den 25 Januari 1877.

S. D. Uppå derom af Herr Ekman, Carl, gjord framställning,
beslöt Kammaren för sin del, att ett Särskildt Utskott, bestående af
fjorton ledamöter, sju från hvardera Kammaren, skulle tillsättas för
behandling af Kongl. Maj:ts nådiga proposition med förslag till utsökningslag
och i sammanhang dermed erforderliga författningar;
och skulle, jemlikt l:sta momentet i 37 § Riksdagsordningen, Andra
Kammaren inbjudas att detta beslut biträda.

Som ofvan

Ur protokollet
0. Brakel.

Ordet begärdes af

Herr Eh ren b or g, som anförde: Oaktadt det beslut Första Kammaren
i frågan fattat, tager jag mig friheten att hemställa om afslag

N:o 4.

Fredagen den 26 Januari.

å förevarande förslag och detta af det skäl, att jag befarar, att svårligen
något Särskildt Utskott skall åt denna fråga kunna gifva en
bättre behandling, än densamma kan få af vårt nuvarande Lagutskott,
och i detta fall tror jag mig kunna gifva ett opartiskt omdöme
i frågan, emedan jag icke vid denna riksdag är ledamot af nämnda
Utskott, men deremot har erfarenhet om detsamma från föregående
riksdagar.

Om jag derföre, såsom jag tror, med större opartiskhet än LagUtskottets
ärade ordförande, som i går härom yttrade sig, skulle uttala
mitt omdöme om nämnda Utskotts sammansättning, så, hvad först
lagfarenheten angår, består Utskottet af flere lagfarne än icke lagfarne
män; de förres antal förhåller sig nemligen till de senares såsom nio till
sju. Af dessa nio lagfarne män äro fyra tjenstgörande domare, nemligen
en öfverdomare och hofrättsråd, eu ordinarie landtdomare och två stadsdomare
och derjemte magistratspersoner, kvilket vid förevarande frågas
behandling är af ganska stor betydelse. Detta hvad de fyra domrarne
angår. Af de öfrige lagfarne ledamöterne äro tre landshöfdingar och
sålunda sjelfve öfverexekutorer samt hafva förut varit domare. De
två öfrige juristerne inom Utskottet äro visserligen blott privata jurister,
men af dem har den ene, som har sin plats här strax bredvid
mig, egnat hela sitt lif åt rättsvetenskapen, dels såsom ett studium
och dels såsom praktiserande jurist i en stor handelsstad, och jag tager
derföre för gifvet, att han jemväl kan anses representera en af våra
vigtigaste näringar, nemligen handeln.

Om jag sedan öfvergår till den icke lagfarna minoriteten i Utskottet,
så finner jag der först en filosofie professor, som representerar
logiken inom Utskottet och nog tillser, att ingenting från Utskottet
utgår, som lider brist på följdriktighet. Kommer så dernäst en stor
egendomsegare, gammal riksdagsman, före detta statsråd och nuvarande
ordförande för fullmäktige i Riksgäldskontoret, hvilken representerar en
annan vigtig näring, nemligen bergsbruket, såsom egare till ganska
betydliga jernverk. Dernäst komma representanterne för jordbruksnäringen,
som äro tre, säger tre. alla från denna Kammare. De två
öfrige icke lagfarne ledamöterne i Utskottet äro tvenne kyrkans män,
insatte, såsom jag förmodar, med afseende på behandlingen af frågor
rörande kyrkolagstiftningen, men båda dessa män hafva en vidsträckt
kommunal erfarenhet, den ene från landet, den andre från stad, och
hvad beträffar den ene af dessa män, så bär han äfven eu icke ringa
erfarenhet i fråga om en annan af våra näringar, nemligen fiskerinäringen.
Jag tror mig sålunda hafva visat, att inom Utskottet finnas,
förutom de lagfarne ledamöterne, representanter för jordbruket, fiskerinäringen,
bergshandteringen och handeln, Indika näringar äro mer eller
mindre talrikt representerade. Skulle nu emellertid så vara, att någon
af dessa ledamöter kände sig vara för utsökningsväsendet främmande,
så står det honom fritt att draga sig tillbaka och öfverlemna platsen
åt en suppleant, då så lyckligt är, att vi bland suppleanterne hafva
två lagfarne män för hvardera Kammaren, och dertill en suppleant ur
Första Kammaren, hvilken representerar större handels- och fabriksnäring.
Jag finner således icke någon möjlighet att i ett Utskott af

Fredagen den 26 Januari.

N:o 4

fjorton personer invälja män, hos hvilka intresse för saken och verklig
sakkunskap kunna blifva mera rikt representerade än de för närvarande
äro hos Lag-Utskottets ledamöter. När jag var ledamot af detta Utskott,
arbetade man hvarje dag, mången gång öfver förmågan med
stora lagförslag, komna från Kongl. Maj:t, förutom den vanliga mängd
af motioner i olika ämnen. Nu kommer detta ej i fråga, så att tillsättandet
af ett särskildt Utskott för behandling af förslaget om ny
utsökningslag, i sjelfva verket knappast kan anses vara annat än ett
sätt att bereda Lag-Utskottet tillfälle till att hafva goda dagar, hvilket
jag anser vara fullkomligt öfverflödigt, om icke rent af skadligt.
På dessa skäl afstyrker jag bifall till det nu förevarande förslaget.

Herr Olairfelt: Jag får lugna den siste ärade talaren med, att
jag aldrig utgått från den åsigten, att Lag-Utskottet, sådant det nu
är sammansatt, icke skulle ega förmåga att behandla ifrågavarande
lagförslag, utan jag har utgått från den åsigten, att det skulle vara
nyttigare, om flera representanter för näringarne komma in uti det
Utskott, som tillsättes för att behandla en för näringslifvet så vigtig
lag som denna.

För min del har jag ock tänkt — och jag vet att många af
Kammarens ledamöter dela denna min tanke — att Lag-Utskottet
är så öfverhopadt med arbete, att, om detta Utskott skulle få till sin
behandling hänvisadt ett så stort och vigtig! lagförslag som utsökningslagen
jemte de många motioner, som af enskilda riksdagsmän väckas
och af hvilka flertalet inom denna Kammare går till Lag-Utskottet,
så skulle de enskilda förslagen möjligen tillbakasättas och icke erhålla
den behandling, som hvarje motionär hoppas och har rätt att fordra.
Jag tror, att behandlingen af denna lag tager så mycken tid i anspråk,
att största delen af riksdagen dertill kommer att åtgå.

Det är på dessa skäl och alldeles icke emedan jag hyser någon
misstro till Lag-Utskottets förmåga, hvilken jag deremot på det högsta
respekterar, som jag, då Första Kammaren nu bifallit tillsättandet af
ett Särskildt Utskott, anser mig icke kunna frånträda min mening om
fördelen häraf, utan nödgas besvära herrarne med omröstning, om så
skulle behöfvas.

Herr A. P. Danielsson: Jag vill också erkänna, att min åsigt
om Lag-Utskottet är, att derstädes finnas personer, som äro fullt
vuxna att behandla denna fråga, men min erfarenhet från föregående
riksdagar har redan förut visat, att Lag-Utskottet alltid varit så
öfverhopadt af göromål, att dess hufvudsakliga betänkanden nästan
aldrig inkommit förr än mot slutet af riksdagen. Det är med kännedom
af detta förhållande, som jag tror det vore skäl för oss att äfven
bifalla det förslag, som redan blifvit af Första Kammaren antaget,
nemligen att ett Särskildt Utskott för behandling af utsökningslagen
måtte tillsättas. På samma gång jag är öfvertygad, att inom Lagutskottet
finnes god tillgång på förmågor, som kunna egna det föreliggande
förslaget en grundlig och omsorgsfull behandling, tror jag
dock också, att för öfrigt inom Kammaren icke saknas lika goda för -

N;o 4.

Fredagen den 26 Januari.

mågor, som, om de insattes i ett Särskild t Utskott, skulle kunna lika
grundligt och lika bra behandla frågan. Om vi tillsätta ett sådant
Särskildt Utskott kommer också frågan att behandlas fristående för
sig, och vi andra inom Kammaren, som stå utanför Utskottet, skulle
då kunna hysa förhoppning om att vida tidigare få emotse Utskottets
utlåtande i ämnet och derigenom blifva i tillfälle att bättre än eljest
blefve händelsen få sätta oss in i frågan. Det är af dessa skäl som
jag anser mig böra hemställa, att Kammaren ville instämma i Första
Kammarens beslut.

Herr Ehrenborg: Jag ber blott att få fästa uppmärksamheten
på ännu eu sak, nemligen på de, enligt min uppfattning, öfverHödiga
kostnader, som komme att uppstå genom tillsättandet af ett Särskildt
Utskott, då Lag-Utskottets sekreterare och kansli under sådant förhållande
torde få högst litet att göra.

Öfverläggningen var slutad. Sedan Herr Talmannen framstält
propositioner i enlighet med de yrkanden, som derunder förekommit,
beslöt Kammaren biträda det af Första Kammaren i ämnet fattade,
med Herr Clairfelts föreliggande förslag öfverensstämmande, beslut;
kommande således ett Särskildt Utskott, bestående af sju ledamöter
från hvardera Kammaren, att för behandling af ofvanberörda Kongl.
proposition tillsättas.

§ 4.

Företogs till afgörande Herr Gh. DicJcsons hemställan om tillsättande
al ett Särskildt Utskott för handläggande af det i Kongl.
Maj:ts proposition, angående statsverkets tillstånd och behof, framstälda
öfvergängsförslag till ordnande af landets försvar, jemte de i sammanhang
dermed framlagda förslag till lag om allmänna värnpligten och
lag angående den tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra
under fredstid, samt det, för hjelp i ro terings- och rustningsbördan,
äskade anslag af 400,000 kronor, allt i enlighet med det i bilagan
N:o 3 b intagna statsrådsprotokoll.

I sammanhang härmed upplästes ett från Första Kammaren
ankommet, så lydande protokollsutdrag:

Utdrag af protokollet, hållet hos Riksdagens Första
Kammare den 24 Januari 1877.

Do) Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om allmänna
värnpligten och till lag angående den tid, värnpligtig skall för sin
utbildning tjenstgöra under fredstid;

Fredagen den 26 Januari.

N:o 4.

2:o) de delar af Kongl. Maj:ts proposition N:o 1 angående statsverkets
tillstånd och behof, som afse uppförande å Fjerde Hufvudtiteln
af anslag, angående hvilkas äskande Kongl. Maj:t, i sammanhang
med frågan om värnpligtslagen den 30 December 1876, fattat beslut,
enligt det vid sistnämnda proposition fogade statsrådsprotokoll (bilagan
N:o 3 b);

3:o) Kongl. Maj:ts proposition angående eftergift af rust- och
rotehållares åliggande att tillhandahålla båtsman vissa beklädnadspersedlar;
samt

4:o) frågan om det af Kongl. Maj:t i propositionen N:o 1 å Femte
Hufvudtiteln (punkten N:o 12) äskade anslag till värnpligtiges öfningar;

Och skulle, jemlikt lista momentet i 37 § Riksdagsordningen,
Andra Kammaren inbjudas att i detta beslut med Första Kammaren
sig förena.

Som ofvan

Ur protokollet
O. Brakel.

Herr Dickson anförde: Då det nu upplästa inbjudningsförslaget
från Första Kammaren i hufvudsaklig del och med blott en enda obetydlig
skilnad öfverensstämmer med det förslag, som jag framstält
så tror jag, att det för påskyndandet och fortkomsten af ärendets
behandling vore fördelaktigt att antaga denna inbjudning, hvarföre
jag anhåller att få afstå från det af mig väckta förslag och hemställer,
att Kammaren måtte instämma uti första Kammarens inbjudning.

Vidare yttrades ej. På derom af Herr Talmannen gifven proposition,
beslöt Kammaren att, med antagande af Första Kammarens
inbjudning, förena sig uti det beslut, som genom här ofvan intagna
protokollsutdrag blifvit Kammaren meddeladt; och komme alltså ett
Särskilt Utskott, bestående af fjorton ledamöter, sju från hvardera
Kammaren, att tillsättas för behandling af de Kongl. Maj:ts förslag,
Indika i samma protokollsutdrag finnas omförmälda.

§ 3.

Herr Talmannen hemstälde, att Kammaren ville besluta att välja
sju suppleanter i hvartdera af de två Särskilda Utskott, om hvilkas
tillsättning beslut denna dag blifvit fattadt; hvilken hemställan af Kammaren
bifölls.

§ 6.

Föredrogs och lades till handlingarne Banko-Utskottets memorial
N:o 1, med öfverlemnande af Fullmäktiges i Riksbanken till Utskottet
afgifna berättelse.

N:o 4.

Fredagen den 26 Januari.

§ 7.

Föredrogs och bifölls Riksdagens kanslideputerades memorial N:o 1,
angående antagande af tjensteman i Riksdagens kansli.

§ 8.

Följande nya motioner anmäldes, nemligen af:

Herr Ivar Månsson: N:o 33, om ändring af 26 kap. 4 § Byggningabalken; Herr

G. Lindmark: N:o 34, om rätt för de officerare af Kongl.
Flottan, som qvarstå vid sina 1876 innehafvande aflöningsförmåner,
att uppbära dyrtidstillägg enligt samma års stat m. m.;

Herr .7. Sandstedt: lST:o 35, angående underdånig skrifvelse med
anhållan om utarbetande och framläggande af förslag till nya lagar
rörande tillverkning och försäljning af bränvin;

Herr Lars Ersson: N:o 36, om ändring i Kongl. Reglementet
för folkskolelärares enke- och pupillkassa;

Herr Jonas Jonasson i Gullaboås: N:o 37, om anslag till nykterhetens
befrämjande;

Herr A. Bäckström: N:o 38, om anslag för Pite elfs försättande
i fiottbart skick;

Herr Per Nilsson i Wittjerf: N:o 39, om förbrukningsskatt å
cigarrer och cigaretter;

Herr L. J. Fahlander: N:o 40, om ändring i lagens stadgande
rörande tid, då i de tre nordligaste länen damlucka skall hållas öppen;

Herr F. Malmöer g: N:o 41, om anslag för undersökning rörande
anläggning af en bredspårig statsbana genom Norrland;

Herr C. F. Boll: N:o 42, angående underdånig skrifvelse rörande
ersättning åt regementsskrifvare, i händelse Kongl. skrifvelsen den 21
Maj 1875 ovilkorligen kommer att tillämpas;

Herr P Engman:

N:o 43, om ändring af 16 § i Bevillningsförordningen; och

N:o 44, om ändring af 75 § i Bevillningsförordningen;

Herr P. G. Sandberg: N:o 45, om uppskof med erläggande af
ränta och amortering å det Viskaåns sjösänkningsbolag den 25 April
1872 beviljade lån;

Herr Johan Jönsson:

N:o 46, om ändring af 4 § i folkskolestadgan den 18 Juni 1842; och

N:o 47, om underdånig skrifvelse med anhållan om utredning för
afskaffande af kyrkotionden i Skåne, Halland och Blekinge;

Herr A. Rutensköld: N:o 48, om ändring af Kongl. Kungörelsen
den 2 September 1873 angående lönetillskott af allmänna medel åt
lärare vid folkskolor och småskolor;

Herr Anders August Andersson: N:o 49, om ändring af 9 § 3
mom. i Bevillningsförordningen;

Herr A. Gumcelius: N:o 50, om nedsättning i korsbandsportot
till utlandet;

Fredagen den *26 Januari.

N:o 4.

Herr A. W. TJhr: N:o 51, om tillägg till § 9 mom. 1 i Bevillningsförordningen; Herr

A. P. Danielsson:

N:o 52, om ändring af Kongl. Förordningen den 9 Juni 1871 rörande
hemortsrätt; och

N:o 53, angående föreskrifter i fråga om försäljning af kronan
tillhöriga hemman och lägenheter, för hvilka årliga arrendeafgiften
icke öfverstiger 500 kronor;

Herr A. TF. TJhr: N:o 54, om underdånig skrifvelse rörande förändring
af stadgandena i fråga om förvaring, transport och försäljning
af fotogen;

Herr S. A. Hedin: N:o 55, om anslag till kompletteringsarbeten
å bibliotekshuset i Humlegården;

Herr A. P. Lind: N:o 56, om underdånig skrifvelse rörande
ändring i Kongl. Förordningen den 15 Februari 1855, angående behandling
af frågor om ersättning för understöd, som af fattigvårdssamhällen
i ett af de förenade rikena Sverige eller Norge lemnas nödlidande
personer från det andra riket;

Herr -/. A. Sjö: N:o 57, om underdånig skrifvelse rörande utarbetande
af förslag till förändrad lagstiftning i fråga om tillverkning
och försäljning af bränvin; samt

Herr P. Hubinette: N:o 58, om ändring af 22 § i Kongl. Förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862.

Alla dessa motioner biefvo, hvar efter annan, bordlagda.

§ 9-

Herr Talmannen hemstälde, huruvida Kammaren, i enlighet med
hvad Herrar Talmän öfverenskommit att för Kamrarne föreslå, ville
besluta att nästkommande onsdag den 31 i denna månad företaga val
af ledamöter och suppleanter i de två Särskilda Utskott, hvilkas tillsättning
Riksdagen beslutat; och biföll Kammaren denna hemställan.

§ 10.

Upplästes en af Herr Linder ingifven så lydande ansökan:

I och för besök vid och inspekterande af Vestmanlands läns folkhögskola,
hvars styrelses ordförande jag för närvarande är, anhåller
jag om ledighet från riksdagsgöromålen under nästkommande vecka.

Stockholm den 26 Januari 1877.

C. V. Linder.

Denna ansökan bifölls.

§ 11.

Justerades protokollsutdrag för detta sammanträde; hvarefter Kammarens
ledamöter kl :1/,,3 e. m. åtskildes.

in fidem

Gustaf Westdahl.

N:o 4.

Lördagen den 27 Januari.

Kl. 2 e. m.

§ 1-

Justerades protokollet för den 20 innevarande månad.

§ 2.

Förekommo till behandling de på Kammarens bord hyllande motioner;
och hänvisades:

Herr Ivar Månssons m. flis motion, N:o 33, till Lag-Utskottet;

Herr G. Lindmarks motion, Nio 34, till Stats-Utskottet;

Herr J. Sandstedts m. flis motion, Nio 35, till Bevillningsutskottet; Herr

Lars Er ssons motion, Nio 36, till Tillfälligt Utskott;

Herr Jonas Jonassons i Gullaboås m. flis motion, Nio 37, till
Stats-Utskottet;

Herr A. Bäckströms motion, Nio 38, till Stats-Utskottet;

Herr Pehr Nilssons i Vittjerf motion, Nio 39, till Bevillningsutskottet; Herr

L. J. Fahlanders motion, N:o 40, till Lag-Utskottet;

Herr F. Malmbergs m. flis motion, Nio 41, till Stats-Utskottet;

Herr C. F. Polis motion, Nio 42, till Tillfälligt Utskott;

Herr P. Engmans motioner, Niis 43 och 44. till Bevillningsutskottet; Herr

P. G. Sandbergs motion, Nio 45, till Stats-Utskottet;

Herr Johan Jönssons motioner, Niis 46 och 47, till Tillfälligt
Utskott;

Herr A. Rutenskölds motion, N:o 48, till Tillfälligt Utskott;

Herr Anders August Anderssons motion, Nio 49, till Bevillnings utskottet; Herr

A Gumcelius’ motion, Nio 50, till Bevillnings-Utskottet;

Herr A. TF. Uhrs motion, Nio 51, till Bevillnings-Utskottet;

Herr A. P. Danielssons motioner, Nio 52, till Tillfälligt Utskott
och Nio 53 till Stats-Utskottet;

Herr A. TF. Hirs motion, Nio 54, till Tillfälligt Utskott;

Herr S. A. Hedins motion, Nio 55, till Stats-Utskottet;

Herr A P. Linds motion, N:o 56, till Tillfälligt Utskott;

Herr. J. A. Sjös m. flis motion, Nio 57, till Bevillnings-Utskottet;

samt

Herr P. Hubinettes motion, Nio 58, till Lag-Utskottet,

8 3.

Följande nya motioner anmäldes, nemligen af:

Herr Carl Anders Larsson: Nio 59, om åtgärders vidtagande i

Lördagen den 27 Januari.

fråga om en statsverkets fordran hos fideikommissarien till egendomen
Löfsta;

Herr J. E. Johansson: N:o 60, om ändring i stadgandena rörande
val af skollärare, organist och klockare;

Herr A. Gmncelius: N:o Öl, om ändring i Kongl. förordningen
om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862, i fråga om val till
stadsfullmäktig;

Herr Christen Assarsson: N:o 02. om förening af bibliotekanetjensten
vid Riksdagen med vice värds-befattningen i Riksdagens hus;
Herr H. Magerman:

N:o 63, om upphäfvande af Kongl. förordningen den 11 _ December
1868, angående särskilda sammankomster för andaktsöfning; och
Ko 04, om ändring af kap. 3 § 23 i Kongl. stadgan den 29
Maj 1846 angående försvarslöse och till allmänt arbete förfallne per SOner

Herr C. L. Bengtsson Ko 65, om anslag till aflöning åt en djurläkare
inom Sunnerbo härad;

Herr N. Petersson i Runtorp: Ko 66, om ett förslagsanslag for
utredning af frågan om ett nytt system för pensionering af statens
tjensteman;

Herr August Peterson: ^

Km 67, om underdånig skrifvelse angående föreskrifter i fråga
om folkskolelärares aflöning; och

N:o 08, om ändring af § 9 mom. 2 och 3 i Bevillmngstadgan;

Herr L. Torp actie: ,

N:o 69, om ändring af 30 kap. 5 och öj& Rättegångsbalken; och
Ko 70, om ändring af 11 kap. 10 § Rättegångsbalken;

Herr Johannes Andersson i Knarrevik: N:o 71, om ändring af 5
8 i Kongl. förordningen om landsting den 21 Mars 1862; .

Herr A. P. Andersson: Ko 72, om tillägg till § 37 i Kongl.
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21
Mars 1862;

Herr E. Thomasson: Ko 73, om anslag till uppförande af en

universitetsbyggnad i Lund; .

Herr (J. J. Brodén: Ko 74, om anslag for utredning af frågan
om ett läroverk, afsedt för teoretisk landtmannabildning,

Herr Hans Larsson: Ko 75, om banko vinstens användande;

Herr P. Näsman: Ko 76, om ökadt statsbidrag åt folkskoledistrikt,
som åt lärare eller lärarinna vid småskola beviljar viss förhöj Herr

S. Magnusson: Ko 77, om ändringar i gällande stämpel pappersföroidmng;

, . r t.t i i*** i *

Herr Bengt Olofsson: N:o 78, om ändring af Kongl. forordningen
den 13 September 1864, angående ränta vid föi sträckning på viss

kort tid utan säkerhet i fast egendom; _ . . .

Herr W. Pamp: Ko 79, om inskränkning i rättigheten till inteckning
för skogsafverkningskontrakt; _ .. .. „

Herr C. J. Svensén: Ko 80, derom att af allmänna medel må

Andra Kammarens Prat. 1877. iV/o 4.

N:o 4.

18 Lördagen den 27 Januari, e, in.

afsättas lämpligt belopp till minskning af delegares utgifter vid laga
skifte m. m.; och

Nio 81, om antagande af ett lagförslag angående gift qvinnas rätt;

Herr S. A. Hedin: N:o 82, om ogillande af Kongl. Maj:ts förslag
rörande pensionering af personalen vid lotsstyrelsen samt lotsverkets
befäl och underbefäl, äfvensom underdånig anhållan om framläggande
af normalstat för lotsverket;

Herr R. Fetre: N:o 88, om pension åt Professoren Carl Säves enka;

Herr P. Sahlström: N:o 84, om underdånig skrifvelse i fråga om
tiden för jagt af elg;

Herr Jöns Felirsson: N:o 85, angående ordnandet af landets
försvar;

Herr E. Clairfelt: N:o 86, om anslag till aflöning åt en tjensteman
i 2:dra lönegraden i Kongl. biblioteket;

Herr A. Philipsson: N:o 87, om antagande af en förordning om
förmånsrätt i jernväg, kanal eller annan dermed jemförlig anläggning,
uti hvilken motion Herr Torpadie förklarade sig instämma;

Grefve C. M. Björnstjerna: N:o 88, om anslag till aflöning åt
en laborator i experimental fysiologi vid Karolinska institutet;

Herr Werner Ericson: N:o 89, om användande af öfverskott å
beviljadt anslag för Malö- och Björn-sundens kanalisering;

Herr Lasse Jönsson: N:o 90, om införande i Rättegångsbalken
af ett stadgande rörande fatalier;

Herr Jan Magnusson: N:o 91, om förhöjning af anslaget“ tingsgästningspenningar“
samt indragning af vissa andra anslag;

Herr A. P. Danielsson: N:o 92, om båtsmanshållets ställande på
vakans;

Herr Lars Er sson: N:o 93, om upphörande af vatten- och brödstraffet; Herr

A. P. Lind: N:o 94, om förändrad lydelse af § 8 monn b
i Bevillningsstadgan; samt

Herr A. W. Uhr: Nio 95, om uteslutande ur Tryckfrihetsförordningen
af mom. 2 i § 3.

Alla dessa motioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes kl. 1/,3 e. m.

In fidem

Gustaf Westdahl.

Lördagen den 27 Januari.

Kl. 7. e. m.

§ I Vid

detta sammanträde, hvartill Herr Talmannen, med afseende
derå att tiden för afgifvande af sådana motioner, hvilka tillhörde stän -

Lördagen den 27 Januari, e. m.

N:o 4.

(ligt Utskotts behandling, denna dag tilländaginge, låtit genom vederbörligt
anslag kalla Kammarens ledamöter, leddes förhandlingarne af
Herr vice Talmannen.

§ 2-

_ Herr Statsrådet m. m. J. H. Lovén aflemnade följande Kongl,
Maj:ts propositioner till Riksdagen, nemligen:

l:o) med förslag till lag angående eganderätt till skrift och förordning
rörande utsträckt tillämpning af lagen angående efterbildning
af konstverk den 3 Maj 1867;

2:o) angående försäljning af de provincialläkaren i Ölands Södra
Mot på lön anslagna bohemman;

3:o) angående afsöndring af jord från tredje majors-bostället Stufverum
vid Andra lifgrenadierregementet åt Westerviks tändstickfabriksbolag; 4:o)

angående afsöndring af jord från kaptensbostället Long
Storegården N:o 3 vid Westgöta regemente för anläggning af begrafningsplats
för Longs församling i Skaraborgs län;

5:o) angående upphörande af afgäld för boställsjord, som användes
för arméns vapenöfningar;

6:o) angående utbyte af fanjunkarebostället Mölneby N:o 2
nedre Bossgården mot frälsehemmanet Amundstorp N:o 2 Storegården
i Elfsborgs län; och

7:o) angående afsöndring af jord från fanjunkarebostället Anderstorp
N:o 1 vid Westgöta regemente till plats för skolhus åt Hjo
landsförsamling i Skaraborgs län.

Herr vice Talmannen mottog dessa Kongl. propositioner samt
förklarade dervid, att Kammaren skulle åt desamma lemna grundlagsenlig
behandling.

§ 3.

Följande nya motioner anmäldes, nemligen af:

Herr Carl Ericson: N:o 96, om förhöjning i beviljad pension åt
Professoren P. H. Lings enka;

Herr L. J. Larsson: N:o 97, om förändrade stadganden i fråga
om tiden för utskänkning af starka drycker, så ock om underdånig
skrifvelse angående ny lagstiftning rörande tillverkning och försäljning
af bränvin;

Herr J. M. Svensson: N:o 98, om borttagande af stadgandet angående
husförhörs hållande;

Herr C. J. Svensén: N:o 99, om försäljning eller utarrenderande
af de statens egendomar, hvilka icke äro för särskilda ändamål afsedda; Herr

Sven Andersson:

N:o 100, om förändrad lydelse af 11 kap. 1 § Rättegångsbalken; och

N:o 101, om förändrad lydelse af mom. 1 i Kongl. kungörelsen

N:o 4.

2Q Lördagen den 27 Januari, e. in.

den 4 Maj 1855, angående vederbörandes skyldighet att upprätta och
till presterskapet aflemna förteckningar öfver personer, som varda sakfälda
eller under framtiden stälda för vissa förbrytelser;

Herr E. Dofsén: N:o 102, om landtförsvarets ordnande; _ _

Herr P. Staaff: N:o 103, angående norra stambanans rigtmng;
Herr J. G. Granlund: N:o 104, om förhöjning af det utaf Rongl.
Maj:t äskade anslag för anläggning af nya samt omläggning eller
förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar.

Herr C. E. Hjelm anförde: Herr vice Talman! Mine Herrar! Utaf
senaste statsverksproposition och af Herr Finansministerns yttranden
vid remissen af densamma synes det klart, åtminstone för mig, att
någon skattelinclring för närvarande kan och således äfven bor ega rum.
Bland de allmänna förbrukningsartiklarne hos oss förekommer en,
som blifvit nödvändig för snart sagdt hela befolkningen — en artikel,
som sätter hvar och eu, det må nu vara tjenstemannen vetenskapsmannen,
affärsmannen, litteratören, arbetaren eller skolynglingen ja
alla i tillfälle att arbeta då det naturliga ljuset tryter. Eu så beskaffad
förbrukningsartikel synes mig i främsta rummet hora goras skattein,
ja fri från skatt som solens ljus, hvarföre jag i den motion jag hai
äran aflemna vördsamt föreslår, att fotogen må goras tullfri.

Och aflemnade Herr Hjelm derpå sin motion, hvilken erhöll ordningsnummern
105.

Vidare afgåfvos motioner af:

Herr Per Nilsson i Kulhult: . ,

N:o 106, om ändring af § 61 i Bevillningsstadgan; och
N:o 107, om underdånig skrifvelse med anhållan om utfärdande
af författning rörande klockareboställens på landet i Skåne bebyggande

°C^ jierr A. J. Lytii: N:o 108, om anslag för ordnande af tandläkarel«";:o
109, om anslag åt färjemannen vid
Fårösunds ^m^ieselgren. N;0 no, om ändring af § 10 i Regeringsformen,
^ ^ ^ Westerdal: N:o 111, om införande i kommunallagarne
af ett stadgande derom, att redovisningsskyldig samhällsmedlem icke
må deltaga i revisorsval eller till revisor väljas;

Herr P. Benjaminsson: . ....

N:o 112, om sammanslagning af de för tillverkning och försäljning
af bränvin stadgade särskilda afgifter na._m.; och

N:o 113, om upphäfvande af Kongl. forordningen den -1 December
1857 om egors fredande mot skada af annans hemdjur m. m.,
i hvad den rör stängselvitsord;

I,ördngen den 27 Januari, e. m.

N:o 4.

Herr A, P. Lind:

N:o 114, angående underdånig skrifvelse om förslag till ordnande
af den militära undervisningen i folkskolorna; och

N:o 115, angående underdånig''skrifvelse om indragning af biskops-,
laudshöfdinge- och presidentsembetena;

Herr S. A. Hedin: N:o Hd, om utbetalande i vissa fall af de
till begrafningshjelp afsedda innehållningar å löner;

Herr Ola Andersson:

N:o 117, om såväl indelningsverkets som grundskatternas afskrifvande,
samt om rättighet för rusthållare att i stället för rustningens
effektiva utgörande få erlägga vakansafgift;

N:o 118, om grundskatternas afskrifvande; och

N:o 119, om förändrad lydelse af § 58 mom. 2 i Kongl. förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862;

Herr Lista Olof Larsson:

N:o 120, om underdånig skrifvelse angående förändrad lagstiftning
i fråga om tillverkning och försäljning af bränvin; och

N:o 121, angående Kongl. hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen
och anslag för utredning af frågan derom;

Herr P. Hiibinetle: N:o 122, om indragning till statsverket af all
grundränta å skattefrälse hemman;

Herr W. Pamp: N:o 128. om norra stambanans sträckning;

Herr J. G. fansson: N:o 124, om underdånig skrifvelse angående
förändrade föreskrifter i fråga om mätning af mindre fartyg;

Friherre O. E Fock: N:o 125, derom att mom. 17 i Riksdagens
underdåniga skrifvelse den 17 Maj 1874, N:o 40, angående vilkoren
för åtnjutande af militärpension jemte å stat utgående postmästarearfvode,
icke måtte utgöra hinder för dylik pensions uppbärande af
f. d. Öfversten E. von Wedderkop, eller i allmänhet af den, hvars lön
å postverkets stat uppgått till eller ötVerstigit 8,000 kronor, men
sedermera sjunkit under detta belopp;

Herr J. E. Åkeson Lundegård: N:o 126, derom att skoldistrikt,
såsom bidrag till aflönande af lärare eller lärarinnor vid slöjdskola,
som motsvarar sådan skolas ändamål, att meddela undervisning i handarbete,
må åtnjuta statsbidrag till det belopp, som nu utgår till oexaminerade
biträdande lärare och lärarinnor i folkskola;

Herr Alce Andersson:

N:o 127, om upphäfvande af hofveriskyldighet till kungsgårdar
och militieboställen;

Nio 128, om ersättning åt statsmedel till rusthållare för den händelse
rustningshäst under tjenstgöring skulle do eller taga skada; och

N:o 129, om ändring i stärnpelpappersförordningen i fråga om
stämpelafgift å bouppteckningar;

Herr Jöns Pehr sson: N:o 130, om upphäfvande af 7 kap. 3 §
Griftermålsbalken;

Herr G. Hceggström: N:o 131, derom att Kongl. förordningen
angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning af
ungskog inom Norrbottens län den 29 September 1874 må vinna
tillämpning inom Westerbottens län, med undantag af lappmarken;

Andra Kammarens Prof. 1877. N:o 4.

N:o 4.

Lördagen den 27 Januari, e. m.

Herr Ola Månsson:

N:o 132, om bankovinstens användande; och
N:o 133, om underdånig skrifvelse angående upphörande af enskilda
bankernas rätt att utgifva sedlar å fem kronors valör; samt
Grefve E. Sparre: N:o 134, om underdånig skrifvelse angående
ordnande af undervisningen i teckning vid elementarläroverken.

Samtliga bär omförmälda motioner blefvo, hvar efter'' annan, bordlagda.

§ 4.

Till bordläggning anmäldes Kongl. Maj:ts denna dag afiemnade
propositioner till Riksdagen.

Kammarens ledamöter åtskildes kl. 1 8 e. in.

In fidem

Gustaf Westdahl.

Stockholm, Ieaae Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1877.