Riksdagens protokoll 2006/07:22 Torsdagen den 16 november Kl. 14:00 - 15:02

1 § Nya riksdagsledamöter

Upplästes och lades till handlingarna följande från Valprövningsnämnden inkomna Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter
Till Valprövningsnämnden har från Valmyndigheten inkommit bevis om att dels Sten Bergheden (m) utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den 16 november 2006 sedan Charlotte Nordström (m) avsagt sig uppdraget, dels Patrik Forslund (m) utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den 16 november 2006 sedan Mikael Rosén (m) avsagt sig uppdraget, dels Helena Rivière (m) utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den 16 november 2006 sedan Johan Forssell (m) avsagt sig uppdraget. Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen för de nya ledamöterna och därvid funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 14 kap. 28 § vallagen. Stockholm den 15 november 2006
Staffan Magnusson/
Kerstin Siverby

2 § Anmälan om ersättare för statsråd

Talmannen anmälde att Sofia Arkelsten (m) inträtt som ersättare för statsminister Fredrik Reinfeldt (m) från och med denna dag och tills vidare, att Reza Khelili Dylami (m) inträtt som ersättare för justitieminister Beatrice Ask (m) från och med denna dag och tills vidare samt att Marianne Watz (m) inträtt som ersättare för försvarsminister Mikael Odenberg (m) från och med denna dag och tills vidare.

3 § Statsministerns frågestund

Anf. 1 TALMANNEN:

Vi har kommit till statsministerns frågestund. Jag ber statsministern ta plats vid talarstolen.

Sysselsättningen

Anf. 2 GÖRAN PERSSON i Stjärnhov (s):

Herr talman! Jag har en mycket enkel fråga till regeringschefen. I dag kom SCB:s redovisning över sysselsättningsutvecklingen det senaste året, 146 000 nya jobb. Vad tror Fredrik Reinfeldt att det beror på?

Anf. 3 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag tror att vi har en positiv sysselsättningsutveckling till följd av god konjunktur. Vi har även i valrörelsen påpekat att det kommer jobb. Men det kommer inte tillräckligt många nya jobb, och de kommer dessutom efter ett skede där många jobb har gått förlorade. Det är bara bra att konstatera att det läge som nu finns dessutom har ett behov av att möta en politik som lägger grund för ännu flera jobb för att på det sättet kunna matcha ett stort svenskt utanförskap.

Anf. 4 GÖRAN PERSSON i Stjärnhov (s):

Herr talman! Samma dag som redovisningen kommer lägger regeringen strax fram sin attack mot de arbetslösa. Jag frågade Fredrik Reinfeldt i valrörelsen hur dessa försämringar för de arbetslösa kan skapa nya jobb och hur det sambandet ser ut. Nu vet vi att vi med en god a-kassa och en bra trygghet för enskilda människor ändå har en rekordartad tillväxt i nya jobb. Det är situationen. I det läget väljer regeringen att fullfölja attacken på de arbetslösa. Kan Fredrik Reinfeldt förklara hur lägre ersättningsnivåer för de mest utsatta skapar nya jobb, ännu flera jobb än dem vi nu skapar?

Anf. 5 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag tror att väljarna har hört Göran Persson ställa den frågan förut. Det är en påminnelse om hur ofta, länge och återkommande vi har talat om detta. Det är en påminnelse till alla dem som nu hävdar att frågan blev ny efter valet. Som jag påpekade är detta ett läge där vi behöver möta vad som i vissa branscher till och med kan bli en bristsituation med arbetsutbudsstimulerande åtgärder. Vi menar att man ska se till helheten i vår politik med sänkta inkomstskatter, stimulanser för företagare att vilja växa och bättre matchningsstöd. Vi ser till att omställningsförsäkringar blir just omställningsförsäkringar och inte ett varaktigt försörjningssystem för att permanenta utanförskap. När man ser den totaliteten menar vi att det kommer att göra att ännu flera jobb växer fram. Göran Perssons fråga indikerar någon sorts nöjdförklaring med det läge vi i dag är i. Jag menar att vi då missar många av de grupper som står utanför. Men om detta har vi som sagt fört många och långa diskussioner.

Följderna av förändringar i a-kassan

Anf. 6 LARS OHLY (v):

Herr talman! De nu föreslagna förändringarna och försämringarna av a-kassan har sannolikt en mängd följder. Kommunernas ekonomi påverkas. Flera kommer att tvingas till försörjningsstöd, och därmed försämras kommunernas ekonomier. Flera barn kommer att tvingas växa upp i fattiga familjer. Kvinnor drabbas extra hårt. Det skriver regeringen själv i sitt förslag. Lagrådet anser att det kan strida mot EU:s regler, eftersom det är diskriminerande. Motivationen att vidareutbilda sig riskerar att minska när studerandevillkoret tas bort. De lägsta lönerna riskerar att pressas ned. Kulturen drabbas särskilt, eftersom det är en sektor med många deltidsanställda och visstidsanställda. Frågan är fortfarande: Kommer det att ge några nya jobb? Med anledning av alla dessa konsekvenser vill jag fråga: Har regeringen gjort någon sammantagen konsekvensanalys innan förslaget lades fram?

Anf. 7 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Till skillnad från tidigare då det hette att man sökte väljarnas förtroende med öppna mandat, där vi fick vänta med spänning på nattliga förhandlingar mellan tre partier på vänsterkanten innan det var klart vad det eventuella valutslaget skulle ge för politik, har detta varit bekant, presenterat och genomtröskat för väljarna i över ett års tid innan det mötte väljarna. Det som hela tiden är angreppspunkten, vilket kan vara fullt förståeligt, är att försöka isolera och framställa förslaget som att det är det enda som finns i regeringens budget och den enda del att försöka påverka människor som kommer vid årsskiftet. Jag tror inte att väljarna kommer att uppleva det i januari i början på nästa år. De kommer att se att det är en helhet i politiken som ämnar stimulera arbetsgivare att vilja växa med sina företag och sysselsätta flera. De ser att det blir sänkta inkomstskatter för låg- och normalinkomsttagare, såsom vi presenterade. I denna politik finns en vilja att just omställningsförsäkringarna ska vara just detta. Det ska vara ett stöd och vara en bro mellan jobb snarare än ett sätt att permanenta utanförskap. Så får vi se vem som har rätt. (Applåder)

Anf. 8 LARS OHLY (v):

Herr talman! Jag vill påpeka att det inte fanns tillstymmelse till svar på min fråga. Den var: Har regeringen gjort en sammanhållen konsekvensanalys innan ni har lagt fram detta förslag? Det är ganska enkelt. Du kan svara ja eller nej på den frågan. Det är dock rimligt att du svarar på en fråga som ställs på statsministerns frågestund. Om svaret är ja lägger ni fram ett förslag trots de konsekvenser som leder till försämringar för kulturen, kommunerna, kvinnor och barn som växer upp under fattiga förhållanden. Om svaret är nej lägger ni fram ett förslag utan att först ha studerat hur det slår mot olika delar av samhället. Jag är inte alls av uppfattningen att det är ett isolerat förslag. Utöver detta försämrar ni för sjuka, tar bort förmögenhetsskatten och fastighetsskatten och gynnar de rikaste. Det är en klockren klasspolitik som ni står för, Fredrik Reinfeldt.

Anf. 9 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Den analys vi har gjort är att den samlade effekten av vår politik blir att det skapas förutsättningar för nya jobb, och vägar till jobb är den viktigaste grunden för att bryta med utanförskap och för att dessutom arbeta bort klyftor och orättvisor i vårt samhälle. Vi har analyserat att det stora utanförskap vi har fått under senare år, även om det har varit goda tider i ekonomin, faktiskt är en allvarlig utmaning mot vårt välfärdssamhälle som det saknades en politik för när den förra majoriteten rådde. Det försöker vi nu göra någonting åt. Återigen: Att se om detta visar sig vara ett verkningsfullt sätt att få fram jobben är precis det vi kommer att göra. Den analysen gjorde vi innan vi presenterade den och sade att det här är den politik för jobb som den majoritet som Lars Ohly tidigare stödde saknade.

Klimatpolitiken

Anf. 10 MARIA WETTERSTRAND (mp):

Herr talman! Jag tänkte fråga om en sak som ni inte har förberett i två år innan maktövertagandet, nämligen klimatpolitiken. Jag noterade häromdagen att statsministern gjorde ett uttalande kring det framtida internationella klimatmål som ganska snart ska sättas upp inom FN. Då gjorde statsministern tillägget och sade att ett internationellt klimatmål inte får hota tillväxt och jobb. Då undrar jag om det är statsministerns uppfattning att det är klimatmålet som är det största hotet mot tillväxt och jobb, eller om det är klimatförändringarna som är det största hotet mot tillväxt och jobb. Jag är nämligen enig med en väldigt stor del av världens ekonomer att det faktiskt är klimatförändringarna som är det största hotet mot världsekonomin i framtiden och därmed även mot företag, jobb och tillväxt.

Anf. 11 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Min poäng var just att klimatfrågan är en ödesfråga för mänskligheten men att det alltför ofta i Sverige har uttolkats så att just ambitionen att möta klimatförändringarna är en politik som måste gå till storms mot marknadsekonomi och vårt sätt att leva. Jag ifrågasätter om det är nödvändigt och undrar om man inte kan hitta en politik som både är utformad med ambitionen att möta klimathoten och samtidigt är en politik för jobb och välfärd, och som dessutom bättre än vad som hittills har varit fallet ser detta som en global utmaning som bygger på framkomlighet i internationella forum, att kunna göra skillnad snarare än att tro att vi ensamma isolerat kan lösa de här problemen här i Sverige.

Anf. 12 MARIA WETTERSTRAND (mp):

Herr talman! Det är fullständigt uppenbart att världen behöver föregångsländer på det här området och att Sverige har varit ett sådant tidigare och också har bidragit väldigt mycket till just att få bra resultat i internationella förhandlingar med detta i ryggen. När man åker till ett internationellt möte måste man faktiskt ha någonting i resväskan. Man måste kunna packa ned något slags trovärdighet i den resväskan. När vi nu pratar om internationella frågor driver Storbritannien, Tyskland och Frankrike att man ska ha en minskning med 30 % av utsläppen fram till 2020. Det är höljt i dunkel vad som är Sveriges linje i detta. Jag undrar: Hur kan ni ha förberett maktövertagandet i två år utan att ens fundera över den allra viktigaste politiska frågan för världen under kanske de närmaste 50 åren? Och hur har man inte något annat förslag förberett än det förslag som handlar om miljöbilspremie, som ni dessutom inte har haft vett att lägga fram i er budget?

Anf. 13 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Det kommer att komma en tid efter de klimatmål som finns och som riksdagen beslutat och där vi ska ställa oss frågan vilka klimatmål vi på sikt ska ha i vår värld och vilken typ av politik de ska kunna matcha för att det ska vara trovärdigt. I det hänseendet kommer en del av de länder som Maria Wetterstrand nämner att vara väldigt betydelsefulla, allra helst som de alla är medlemmar i Europeiska unionen. Jag tror att EU väldigt mycket kommer att vara föregångare här, också gentemot de delar av världen där de här frågorna inte alls tas på riktigt samma allvar och där diskussionen inte är lika utbredd. Låt oss i stället konstatera att vi i Sverige och EU gärna ska vara föregångare. Men jag tycker att politiken ska utformas på ett sådant sätt att man sätter upp mål som är trovärdiga och som kan uppnås. Det är denna regerings avsikt att göra just på det sättet. (Applåder)

Sveriges roll i den internationella klimatpolitiken

Anf. 14 ROGER TIEFENSEE (c):

Herr talman! I dagarna pågår ett klimatmöte i Nairobi där bland annat den svenske miljöministern deltar. Det är viktiga diskussioner, men förberedelserna inför mötet har inte kommit så långt som man skulle önska från svensk sida. Risken är att resultatet blir rätt så klent. Då är min fråga till statsministern hur han ser på Sveriges och EU:s möjligheter att verkligen nå resultat vid internationella klimatförhandlingar och hur vi skulle kunna prioritera och förbereda vårt ordförandeskap i EU för att nå resultat på klimatområdet.

Anf. 15 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag tror att vi inte ska förvänta oss att några stora framsteg kommer i Nairobi, även om det är viktigt att man samlas i världen och diskuterar klimatfrågor. Det som kommer att komma mer av är diskussionen vad som ska komma efter Kyoto. Det är egentligen det enda svar världen samlat har givit för att möta de här utmaningarna. Där kommer EU:s agenda och EU:s sätt att hantera detta att betyda oerhört mycket. Redan i vår under det kommande tyska ordförandeskapet kommer vi att få märka att klimatfrågorna kommer att få ökad aktualitet. Jag gör nog samma bedömning som frågeställaren, att det kommer att växa i omfattning fram till det svenska ordförandeskapet hösten 2009, vilket kommer att ligga väldigt riktigt i tiden för att EU tillsammans med övriga världen ska kunna ha bra och trovärdiga mål för att möta klimatförändringarna efter Kyoto.

Anf. 16 ROGER TIEFENSEE (c):

Herr talman! Jag får tacka för svaret. Jag tror att det är extremt viktigt att vi får en klimatregim efter 2012, efter Kyotoprotokollet, som också omfattar de länder som i dag står vid sidan av. Då är min följdfråga till statsministern hur han tror att man bäst får med flera länder i det samarbetet – om det handlar om att inskärpa allvaret i klimatfrågan, vilket vi inte nog kan göra, eller om vi också kan se en strategi där miljöutmaningarna kan vara en ekonomisk hävstång, precis som regeringen har lyft fram i regeringsförklaringen.

Anf. 17 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag tror att alla förstår att ska det bli någon framgång är det oerhört viktigt att USA är med. Det är otroligt viktigt att de snabbt växande ekonomierna i Asien fullt ut tar detta på allvar och har detta för ögonen. Nu hävdar de ofta själva, inte minst Kina, att de i växande grad tar miljöhänsyn. Men det är självklart att utan Kina, USA eller andra stora länder kommer vi inte att komma särskilt långt på vägen. Det bör också vara väldigt tydligt vad det kommer att handla om. Det handlar om energieffektivisering, om att utveckla alternativ, att tänka om och att använda våra naturresurser på ett mer ansvarsfullt sätt. I Sverige och i Europa har vi i det hänseendet kommit längre än vad många andra länder har gjort. Men dessa klimatförändringar är en global utmaning, och de måste också mötas med globala svar. Det är det världen försöker samlas kring. Jag är övertygad om att starkt pådrivande i detta kommer Europeiska unionen att vara.

Naturgasledningen mellan Ryssland och Tyskland

Anf. 18 ALLAN WIDMAN (fp):

Herr talman! Min fråga till statsministern handlar om naturgasledningen mellan Ryssland och Tyskland. Det är en fråga som har många dimensioner och därför involverar flera statsråd i regeringen. Frågan till statsministern initialt är: Finns det en övergripande strategi i regeringen för hur Sverige och regeringen ska hantera den här frågan? Jag vore också tacksam om statsministern kunde kommentera frågan om ett svenskt stickspår till Bråviken, som har aktualiserats i massmedier den senaste veckan.

Anf. 19 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! De med några års erfarenhet i riksdagen minns möjligen tidigare presidenten Jeltsins besök här i parlamentet hösten 1997 som bland annat uppmärksammades just för denna gasledning. Det är bara en påminnelse om att den här frågan har vi levt med i många år. Jag vill också påpeka att något konkret projekt framställt till den svenska regeringen att ta ställning till finns ännu inte. Det efterfrågas väldigt mycket synpunkter på detta, och det har jag full förståelse för. Det regeringen kan göra en bedömning av är att vi i den delen det handlar om en dragning mellan Ryssland och Tyskland förmodligen har mindre möjligheter att påverka, men vi ska utreda om vi kan påverka det. Det är enligt Havsrättskommissionen möjligt att dra gasledningar, men det är möjligt att det med vår miljöprövning och med vår nationella lagstiftning går att resa invändningar. Om, så i så fall ska vi göra det. När det gäller stickspåret till Nyköping, som har diskuterats, är det tydligt att vi kan påverka det med nationell lagstiftning. När förslaget konkretiseras ska regeringen naturligtvis förhålla sig till det. Men jag är lite noggrann med att säga att innan vi har fått detta konkret utformat i ett förslag är det svårt att förhålla sig till det.

Anf. 20 ALLAN WIDMAN (fp):

Herr talman! Statsministern understryker själv hur långsiktigt det här projektet har varit. Det är ett förhållande som understyrker vikten av att man har en väldigt god framförhållning och att man noga har tänkt igenom hur man ska hantera problemen när de väl dyker upp. En implikation i den här frågan har ju varit de historiskt belastade relationerna mellan Tyskland och Ryssland med förbigående av de baltiska staterna. Min fråga till statsministern är: Ser han möjligheter att inom ramen för Sveriges beredning också inkludera de baltiska staterna i den prövning av bland annat miljön som nu förestår?

Anf. 21 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! I det förslag som har utarbetats har dragningen snarare kommit att röra sig i Sveriges ekonomiska zon än i de tre baltiska staternas. Jag vet att det har förekommit en diskussion om att pröva även andra typer av dragningar. Men återigen: Det finns alltså inget konkret framställt förslag. Jag vet att den typ av möjliga miljöintresseinvändningar som Sverige reser också finns som diskussion och invändningar i andra länder. Jag hade faktiskt så sent som i går kväll anledning att samtala med Lettlands premiärminister, och den här diskussionen finns där också.

Utnämningspolitiken

Anf. 22 STEFAN ATTEFALL (kd):

Herr talman! Jag har en fråga till statsministern om utnämningspolitiken. Det har varit en omfattande kritik mot hur den har fungerat från oss kristdemokrater och också från andra partier inom Allians för Sverige. Det har handlat om bristfälliga kravprofiler, dålig dokumentation i Regeringskansliet, stora svårigheter för konstitutionsutskottet att i efterhand granska processen och en tydlig partipolitisering av utnämningarna. Jag tror att förväntningarna i det svenska samhället är stora på att det ska bli en ny ordning med en ny regering. Det står också i regeringsförklaringen att utnämningspolitiken ska reformeras med utgångspunkt i regeringsformens stadga att vid statliga utnämningar endast fästa avseende vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Det finns som sagt var en hel del konkreta förslag på hur det här kan gå till. Eftersom utnämningspolitiken berör hela regeringen och det är en viktig fråga hur statsförvaltningen sköts, är min fråga till statsministern: På vilket sätt kommer den här reformeringen av utnämningspolitiken att gå till?

Anf. 23 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Det kommer att ske gradvis. Vi kommer att respektera det faktum att den svenska utnämningsmakten är mycket stor och omfattande och att det vi utnämner i olika hänseenden är av lite olika karaktär. Det har de senaste veckorna diskuterats att det skulle vara en stor märklighet att man till parlamentariska utredningar väljer att tillsätta partimärkta företrädare. Jag vill påpeka att vi sällan har kritiserat det. Det är väl mer ett utslag av hur det går i val och det faktum att det reflekteras av majoriteter som finns här i riksdagen. Andra delar av utnämningsmakten har vi däremot varit väsentligt mer kritiska mot där vi har uppfattat att det har varit en partipolitisering av sådana tjänster som i realiteten inte borde vara det. Det här återspeglar det faktum att utnämningsmakten inte är ett enhetligt system som kan behandlas på ett enda sätt. Kring detta kommer jag i närtid att återkomma just för att visa hur regeringen avser att gradvis göra denna förändring som vi har indikerat i regeringsförklaringen.

Anf. 24 STEFAN ATTEFALL (kd):

Herr talman! Det är självklart att det, som statsministern själv nämner, är skillnad på om man utser ordföranden i statliga utredningar och andra utnämningar. Jag var själv med i en arbetsgrupp som granskade de 16 senaste generaldirektörsutnämningarna mellan juni 2005 och maj 2006. Där kunde vi konstatera att bara en av 16 utnämningar av generaldirektörer hade tydliga kravprofiler. Ingen hade en tydlig dokumentation, och det fanns också en hög andel partipolitiska utnämningar här. Det gällde särskilt de större, och kanske viktigare, myndigheterna. Den fråga jag vill ställa till statsministern är: Kan vi få ett löfte här i dag om att med nya regeringen blir det en ny och annan ordning?

Anf. 25 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! I enlighet med vad som presenterades i regeringsförklaringen och i budgeten som lagts på riksdagens bord ämnar vi nu förändra den svenska utnämningsmakten i enlighet med vad vi har lovat väljarna och vad vi har skrivit. Då visar vi också respekt inför den mycket omfattande utnämningsmakt som Sverige har. Detta måste ske ansvarsfullt och gradvis, och det kan dessutom inte behandlas på ett enhetligt sätt där alla delar av utnämningsmakten är att betrakta som likadana. Det är därför jag väljer att svara att det är en gradvis förändring som kommer att ske. Jag kommer att återkomma i närtid kring hur vi avser att utforma detta.

Följderna av förändringar i a-kassan

Anf. 26 MONA SAHLIN (s):

Herr talman! Frågan om hur en försämrad a-kassa skulle ge flera jobb ställdes ofta i valrörelsen, sade statsministern, och det är sant. Frågan ställdes väldigt ofta, men den fick ju inget svar, vare sig då eller nu. Försämringarna i a-kassan kommer att göra att det blir svårare att komma in i systemet och också att flera åker ut. Fredrik Reinfeldt talade ofta och mycket i valrörelsen om att få bort bidragsberoendet. Så min fråga är: Hur kan ett system som tvingar bort människor från en trygghetsförsäkring och till socialbidrag faktiskt minska bidragsberoendet? (Applåder)

Anf. 27 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Socialdemokratin gick till val på höjd a-kassa. Det formulerade jag på det viset att det var en politik för att göra det ännu mer ointressant att arbeta och ännu mindre lönsamt att arbeta. Mot det ställde vi en politik som bestod av flera delar. Det är därför som socialdemokratin inte kan komma till ro med svaret. Ni tror att det är ett enbent alternativ som bara har en enda idé kring a-kassan, och sedan är det slut. Men så är det inte. Väljarna har hört vad vi har sagt. Vi går också fram med sänkta inkomstskatter, vi går fram med lättnader för företagarna, vi gör regelförenklingar, vi gör ett matchningsstöd och vi inrättar nystartsjobb. Det kan inte vara en nyhet ens för en socialdemokrat att det är flera delar som ger en samlad effekt. Vi hävdar att den samlade effekten av detta ger flera jobb. Då är just frågan: Ska flera leva på höjda ersättningar i utanförskap utanför arbetsmarknaden eller ska flera med egen försörjning och eget arbete komma in på arbetsmarknaden? Det var den frågan vi ställde till väljarna, och det gjorde att vi vann valet. (Applåder)

Rätten till avdrag för fackföreningsavgifter

Anf. 28 SVEN-ERIK ÖSTERBERG (s):

Herr talman! Under det senaste året före valet var statsministern väldigt positivt inställd både till kollektivavtal och till att parterna skulle vara starka och kunna göra avtal på arbetsmarknaden. Det gällde åtminstone fram till valet. Om det nu gäller efter valet, Fredrik Reinfeldt, måste jag fråga: Varför gör man det då svårare och dyrare för den ena parten att vara med i sin organisation och på så sätt bli en stark part? Man gör det inte för arbetsgivarna – de har haft sin avdragsrätt sedan början av 1900-talet – men man tar bort den för löntagarna. Är det att värna starka parter på marknaden? Eller vill statsministern bara gynna den ena parten? (Applåder)

Anf. 29 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! I samhällsdebatten förekommer det påståenden som utgår från att man inte kan få fram flera jobb i Sverige med mindre än att man i grunden förändrar den svenska arbetsrätten, och då införstått att det framför allt är arbetstagarnas rättigheter som ska förändras och kanske till och med försvagas. Mot detta har jag vid flera tillfällen markerat att jag inte tror på den typen av maktförskjutning. Det har också färgat hur alliansregeringen har formulerat sin politik. Det syns i regeringsförklaring såväl som i budget. Det är någonting som jag kommer att fortsätta att stå för. Däremot var jag mycket tydlig med att jag tror att jobben kommer via förändringar i drivkrafter som ges av hur skatte- och bidragssystem i Sverige fungerar. Därför sänker vi inkomstskatterna för låginkomsttagare, stramar åt och ändrar så att tänkta omställningsförsäkringar fungerar så som det var tänkt. Jag har varit fullständigt öppen med, och det har också andra alliansföreträdare varit, att den mixen behövs för att få fram flera jobb och skapa en balans som inte utmanar vad jag uppfattar vara grunden för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Därmed tycker jag att jag har fullgjort mina signaler till väljarna och faktiskt står upp för detta även efter valet. (Applåder)

Utanförskapet på arbetsmarknaden

Anf. 30 ELISABETH SVANTESSON (m):

Herr talman! Statsministern besökte Södertälje och Ronna i går. Södertälje har en arbetsmarknad som är väldigt mångfasetterad. Det finns många små företag, många stora företag och företag som befinner sig på en global marknad. Jag kan tänka mig att människor som bor i Ronna, precis som i många andra stora bostadsområden och även hemma hos mig i Örebro, tycker att väldigt mycket fungerar bra i Sverige, men det finns också många människor som känner att de vill vara delaktiga på den lokala arbetsmarknaden. De känner det här utanförskapet. Särskilt många som är födda i ett annat land känner det här utanförskapet. I de här områdena finns också en oro för om de nya jobben kommer eller om jobb kommer att försvinna från Sverige. Jag skulle vilja att statsministern utvecklar vilka möjligheter han ser för dem som är födda i ett annat land att få ett jobb i Sverige, och det gäller även alla som står utanför. Jag skulle gärna vilja höra vad regeringen gör nu som första steg.

Anf. 31 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag förde väldigt många samtal i Ronna, som är en stadsdel i Södertälje, i går. Det var flera som hade varit i Sverige i upp till 30 år som vittnade om hur de upplevde att om man inte pratade ren och perfekt svenska fick man jobba dubbelt så hårt och hade ändå svårt att nå fram. I ett land som i sin självbeskrivning hävdar att här finns mängder av jobb, att det är goda tider och att det inte finns några problem finns samtidigt massvis med människor som upplever att dörren är stängd för dem. Det beror på attityder, på att det svenska samhället inte fungerar i enlighet med den självbild som vi ofta sprider. Vad gör då den nya regeringen? Vi tror att allt som över huvud taget uppmuntrar företagande – att på bredden få fram nya jobb, att uppmuntra en växande servicesektor – är en del av svaret på den problematik som jag mötte. Många säger att när alla dörrar stängs då är det oftast landsmän, från det gamla hemlandet, som gör det möjligt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Vi tror också att våra nystartsjobb, alltså riktade insatser för att sänka trösklarna för grupper som varit länge i utanförskap och har svårt att hävda sig, är ett svar på bland annat den situation som jag vet finns i Ronna men också på många andra platser i Sverige.

Effekterna av förändringar i trygghetssystemen

Anf. 32 PERNILLA ZETHRAEUS (v):

Herr talman! Regeringen har inte bara aviserat försämringar i a-kassan utan också hårdare tag mot arbetslösa och sjuka. Man vill stävja det som man kallar för ett omfattande fusk och överutnyttjande av försäkringssystemen. En undersökning som nyligen publicerades i Svenska Dagbladet visar att ungefär 1 % av befolkningen var beredd att lura till sig sjukpenning, a-kassa eller socialbidrag medan betydligt flera var beredda att anlita svart arbetskraft – företrädesvis högavlönade, högutbildade män boende i villa och med borgerliga sympatier. Om det nu är så att regeringen har fel fokus och fusket och överutnyttjandet av försäkringssystemen kanske inte är så omfattande som det framställts i debatten vill jag fråga: Finns då inte risken att det blir de verkligt sjuka och arbetslösa som drabbas av de aviserade hårdare tagen?

Anf. 33 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag minns diskussionerna under valrörelsen 2002 då det försökte påpekas att vi i just det växande utanförskapet såg en risk att dessa system, ofta tänkta att vara ett gott stöd för människor, snarare ledde till att människor alldeles för enkelt kom bort från arbetsmarknaden och att vi, utan att i grunden riktigt ha prövat, stämplade i pannan på människor att de nu jobbat färdigt. Det skedde i någon sorts syn på att det inte gjorde något att man var utanför bara man var försörjd av olika ersättningssystem. Nu vet vi bättre. Det är bättre med ett samhälle där flera har jobb. Jobb skapar en grund för trygghet och egen självständighet, och inget ersättningssystem kan göra det bättre eller sättas i dess ställe. Det är skälet till att vi satt oss före att på olika sätt försöka sätta press på de system som vi är ganska övertygade om både är felutnyttjade och överutnyttjade. Det är också ett sätt att hålla rent så att systemen finns som stöd för de många människor som verkligen behöver dem. Jag uppfattar att svenska folket tycker att det blivit alldeles för spritt att både fuska och utnyttja svarttjänster, och vi försöker i båda fallen göra något åt detta.

Studerandevillkoret i a-kassan

Anf. 34 MARIE GRANLUND (s):

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till statsministern om a-kassan. Det har förekommit stora demonstrationer tidigare i dag. Något som man emellertid inte pratar så mycket om är de studerande och studerandevillkoret. De studerande som efter årsskiftet tar ut sin examen från högskola eller universitet men inte hittar något arbete kommer att förlora sin rätt till a-kassa. Anledningen är att den borgerliga regeringen tar bort studerandevillkoret i a-kassan. Jag skulle vilja fråga om statsministern har någon aning om att det handlar om 38 000 människor. Jag skulle också vilja fråga varför statsministern anser att det är viktigare att dessa människor går på socialbidrag än på a-kassa.

Anf. 35 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Den senare ståndpunkten har jag aldrig uttryckt. Vi är medvetna om att det naturligtvis påverkar en stor grupp, men vi tycker att det är viktigt att utforma en arbetslöshetsförsäkring för vilken man ska kvala in, meritera sig, via eget arbete. Det är det som ska vara grunden. Sedan försöker vi i andra delar föra en politik som stimulerar till att de som studerar och samtidigt jobbar får mindre negativa effekter än vad fallet varit hittills. Bland annat har vi i vår utformning av inkomstskattesänkningen gjort så att vi skattebefriar upp till 30 000 kr per år, vilket i grunden förbättrar för många studenter som får en möjlighet att jobba vid sidan av. Jag tror alltså, återigen, att totaliteten av vår politik också förbättrar för många studenter. Men förklaringen till den förändringen är, som sagt, att vi tycker att arbetslöshetsförsäkringen ska bygga på att man via eget arbete kvalar in i den.

Konsumtionen av antidepressiva medel bland barn och unga

Anf. 36 MARIA KORNEVIK-JAKOBSSON (c):

Herr talman! Jag skulle vilja höra om statsministern tänker göra något, och i så fall vad, med de nya alarmerande rapporterna om den höga konsumtionen av antidepressiva läkemedel bland barn och unga. Jag undrar också om statsministern har några tankar om att det i sin tur kan höra ihop med den samhällsmodell som byggts upp under de senaste tjugo, trettio åren.

Anf. 37 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag tror att alla vittnesbörd i ett samhälle, både i form av positiva och negativa kunskaper och signaler, återspeglar hur det samhället mår. En viktig sak att komma ihåg i politiken är att vår tendens att alltid beskriva vårt land som enhetligt – om det går bra för Sverige eller om det går dåligt – sällan beskriver den korrekta verkligheten för människorna i deras vardagsliv. Där går det ju lite sisådär. För en del går det bättre, för andra sämre. Att lära sig mer om det, framför allt om hur barn har det, är mycket viktigt för att förstå sitt eget samhälle och sin samtid. Därför är den typen av varningssignaler utomordentligt viktiga. Vi behöver känna till dem för att kunna föra en diskussion om vad det kan bero på. Vi ska inte söka de enkla svaren utan alltid vara öppna för att lyssna in detta. En kritik som jag haft mot andra är att det inte får bli för glada och positiva beskrivningar av vårt land ens i goda konjunkturer, eftersom det döljer de problem som många människor trots allt har.

Den högerkristna agendan

Anf. 38 CARINA HÄGG (s):

Herr talman! Jag har flera gånger under valrörelsen oroat mig för att högern varit så otydlig när det gäller deras syn på den kristna högerns framfart. Vi vet att president Bush i och med mellanårsvalet i USA pressats tillbaka, och därmed också den högerkristna agendan. Men fortfarande finns starka influenser. De finns även i europeisk politik, och vi har efter valet alltfler ledamöter i denna kammare, liksom i regeringsunderlaget, som förespråkar den högerkristna agendan. Det handlar om stamcellsforskning, intelligent design, könsuppdelad undervisning, undervisning i sex och samlevnad, som ifrågasätts, hiv/aids-bekämpningens kvalitet, synen på Mellanöstern, särskilt Israel, samkönade äktenskap och framför allt aborter och kvinnors rättigheter. Jag tycker att det är hög tid att statsministern sätter ned foten och säger hur det förhåller sig, står upp mot de högerkristna krafterna och deras agenda och talar om vad som är statsministerns politik; det finns ju en bred samsyn kring detta i Sverige. Jag hoppas att statsministern är beredd att här och nu säga att den högerkristna agendan inte kommer att få inflytande över svensk politik under den nuvarande regeringen.

Anf. 39 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Det var många etiketter på en gång. Låt mig bara påpeka att Sverige utifrån betraktas som ett mycket sekulariserat land som förstått att skilja på religion och politik; det gäller de flesta i vårt land. Jag har i olika sammanhang påpekat, och det har också andra företrädare för alliansen gjort, att vi tycker att det är en klok ordning som vi alla företräder. På det sättet ämnar vi agera även fortsättningsvis.

Villkoren för kulturarbetare

Anf. 40 SIV HOLMA (v):

Herr talman! Höjd a-kasseavgift, lägre ersättningar och hårdare villkor slår särskilt hårt mot konstnärlig verksamhet. Kulturarbetsmarknaden utgörs av tidsbegränsade anställningar, kortare uppdrag och deltidsanställningar. Det innebär återkommande perioder av arbetslöshet, undersysselsättning och inkomstlöshet. Teaterverksammas a-kassa har beräknat att frilansande musiker och skådespelare kan komma att förlora närmare hälften av sin ersättning jämfört med dagens villkor. Anställningarna för frilansare är oftast visstidsanställningar, och en frilansare kan ha flera hundra visstidsanställningar under ett år. Försämringarna i a-kassan ger alltså katastrofalt mycket mindre pengar att leva på. Hur ska kulturarbetare kunna upprätthålla en dräglig levnadsstandard med dessa förutsättningar? Kan de fortsätta att vara kulturarbetare?

Anf. 41 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Det sättet att betrakta dem som har disparata små inkomster från olika håll har ofta kritiserats från borgerligt håll just för att det är svårt att leva på dessa inkomster, att klara sig som företagare, och att det borde finnas möjligheter att utjämna inkomsterna, något som vi tagit från ett annat håll. Annars finns risken att det finns en föreställning om att a-kassesystemet är en aktiv del av hur man ämnar försörja sig om man är verksam inom olika kulturella verksamheter. Jag vill bara påpeka att denna försäkring absolut inte är tänkt att fungera så. I så fall är det en felaktig användning av a-kassan, som man bör försöka komma bort från. Sedan tycker jag att man ska föra en diskussion om kulturstöd och om kulturarbetares förutsättningar för att klara sig. Jag ogillar denna sammanblandning med a-kassan, som om det vore en del av hur man som aktiv konstnär eller kulturarbetare ska kunna försörja sig. Det tycker jag är en helt felaktig ingångssyn när det gäller detta. (Applåder)

Arbetsgivaravgifterna

Anf. 42 THOMAS ÖSTROS (s):

Herr talman! Det senaste året har jobben kommit på bred front. Tjänstesektorn växer och småföretagen anställer. I det läget verkar regeringen ha som huvudidé i sin jobbpolitik att kraftigt försämra för de arbetslösa, utan att statsministern på något sätt kan förklara hur det skapar jobb. Se på helheten, säger han. Men låt oss se på arbetsgivaravgifterna. De flesta småföretag tror att de får sänkta arbetsgivaravgifter från den 1 januari. I själva verket höjer regeringen arbetsgivaravgifterna kraftigt för de små företagen – uppemot 37 000 kr per år för ett litet företag i taxibranschen, en elinstallationsfirma eller ett litet hotell. Det är en kraftig höjning i två steg som direkt slår mot småföretagen. Kan Fredrik Reinfeldt förklara för mig varför det är så viktigt att höja arbetsgivaravgiften så kraftigt för de minsta företagen? Och hur kan kraftigt höjda arbetsgivaravgifter skapa några nya jobb? (Applåder)

Anf. 43 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! När man går från ett tankesätt till ett annat kan det innebära att man tar bort en typ av lättnader som man inte tycker har gett bra resultat eller resultat i den omfattning som det påstods att de skulle göra. Sedan övergår man till ett annat sätt att sänka skatter eller göra lättnader. Det är precis det vi gör nu. Vi överger tidigare riktade lättnader som såg ut på ett visst sätt och vi inrättar dem på ett annat sätt när det gäller arbetsgivaravgiften, och mer kommer att följa. Den totala effekten av detta blir att företagsbeskattningen sjunker om man också ser till andra delar av de skattelättnader som denna regering föreslår. Det är också bra för arbetsgivare som vill anställa att de även möter inkomstskattelättnader för dem de ämnar anställa. Totalt sett sjunker beskattningen både på arbete och för dem som vill anställa. Det menar vi kommer att lägga grund för att jobben växer till. (Applåder)

Arbetslöshetsersättningen

Anf. 44 TOMAS ENEROTH (s):

Herr talman! Det a-kasseförslag som nu behandlas av riksdagen innebär att en person som har haft en lön på ungefär 20 000 kr efter 300 dagar tvingas att gå ned på en ersättning på ungefär 13 000 kr och får acceptera att ta ett jobb med en lön på ungefär 11 000 kr före skatt. Det är klart att det kommer att innebära att man får en kraftigt försämrad levnadsstandard. Det innebär också om man är arbetslös att man inte gynnas av någon skattesänkning, utan man får en halverad lön och en utebliven skattesänkning. Man får egentligen en ganska taskig situation. Min fråga till dig, statsministern, är: Vad säger du till de arbetslösa som är oroliga nu när deras 300 dagar tar slut och de ännu inte har hittat något jobb, trots att de faktiskt har sökt flera hundra jobb?

Anf. 45 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Man ska alltid vara ödmjuk inför att större förändringar kan göra att enskilda individer upplever att de får det sämre. Vi ska aldrig utesluta att vi har anledning att vara lyhörda för det. Men det övergripande syftet är ju att åstadkomma en totalitet av förändringar som ska skapa flera jobb. Väldigt många av dem som är arbetslösa är inte det hela året utan jobbar ibland för att sedan vara arbetslösa en tid. Då får man definitivt del av våra jobbavdrag. Det vill säga att man då i sänkt inkomstskatt väldigt snabbt tjänar igen det som man möjligen har förlorat i form av något högre avgift eller sänkt ersättning. Återigen, det avgörande för om den här politiken är framgångsrik eller inte är ju om den kommer att skapa en arbetsmarknad som också sänker trösklar och öppnar dörrar för de grupper som – åtminstone som det låter här i dag – socialdemokratin verkar ha tagit för givet permanent ska stå utanför. De grupperna räknas inte längre som en möjlig del av arbetsmarknaden. Det är någon sorts tvåtredjedelssamhälle där man tycker att det väl är okej att det är så. Vi kände att vi inte kan acceptera det. Vi måste göra större ansträngningar än så för att också sänka trösklar och få med människor som i dag finns i utanförskap eller i arbetslöshet. (Applåder)

Anslagen till idrotten

Anf. 46 GÖRAN PERSSON i Simrishamn (s):

Herr talman! Min fråga om våra kulturarbetare har redan ställts, så jag tar en idrottsfråga i stället. Jag vet att statsministern också är en idrottsvän. Vi i Socialdemokraterna meddelade före valet att vi skulle fortsätta vår satsning på Handslaget och till och med utöka den från 1 miljard till 2 miljarder. I den budget som den nuvarande regeringen har lagt fram har man avsatt 500 miljoner för år 2007, men man kan inte se någon fortsättning på det hela. För idrotten i dag är det viktigt att man vet hur spelreglerna kommer att vara framöver under hela mandatperioden. Min fråga till statsministern är därför: Kommer denna satsning om 500 miljoner att återkomma från år till år, så att idrottsrörelsen vet vad som gäller, eller kommer man att få vänta på nytt besked inför varje år?

Anf. 47 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Vi har ambitionen att fortsätta och förlänga denna överenskommelse med idrottsrörelsen, men några saker bör ändå sägas. Vi har efterkommit det önskemål om ökad frihet i fråga om hur man får använda medlen som ofta framfördes till den tidigare socialdemokratiska regeringen men som regeringen då inte var villig att lyssna på. När man diskuterar idrottens finansiering kan man inte komma ifrån att det också finns andra delar som är viktiga. Hur ska vi exempelvis utforma spelmarknaden i Sverige på ett sätt som tar hänsyn till att det nu finns många internationella aktörer som kommer in på det som ibland beskrivs som en monopolmarknad men som i realiteten inte är det? Det är i sin tur mycket viktigt för att idrotten ska få en garanterad långsiktighet i sin finansiering. I denna fråga har vi anledning att återkomma. Som sagt, vi har en vilja att hedra en förlängning av Handslaget för att kunna säkra idrottens finansiering.

Arbetslivsinstitutets nedläggning

Anf. 48 TORBJÖRN BJÖRLUND (v):

Herr talman! Jag har en fråga som gäller Arbetslivsinstitutet. Arbetslivsinstitutet har i dag en ganska god kompetens när det gäller arbetsrätt, arbetsliv och liknande saker, och man bedriver forskning om det. Nu ska institutet läggas ned, och jag har inte sett någon indikation om vart pengarna då tar vägen. Min fråga till statsministern är: Är man i regeringen intresserad av att veta vad den politik man för leder till när det gäller arbetsrätt och liknande, eller vill man mörka det?

Anf. 49 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Det här gäller en principiell syn på forskningens ställning i samhället och på hur finansieringen av den ska skötas. Regeringens uppfattning är att det görs bäst genom att man ökar de anslag till grundforskning som man i universitets- och forskarvärlden har större autonomi att besluta över medan man minskar eller tar bort den typ av mer styrd forskning som är förknippad med enskilda institut eller har ett mer avgränsat syfte. Det gör inte att resurserna blir mindre. Tvärtom skjuter vi till resurser till forskning. Vår ambition är – förutsatt att det finns utrymme i statsfinanserna – att också fortsätta politiken med den inriktningen. Det blir en sorts förstärkning av ett civilt samhälle där forskning kommer att vara en viktig grund för vårt lands utveckling.

Anf. 50 TALMANNEN:

Därmed var dagens frågestund med statsministern avslutad. Vi tackar statsministern och deltagande ledamöter.

4 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 10 november.

5 § Anmälan om kompletteringsval till utskott

Talmannen meddelade att Moderata samlingspartiets riksdagsgrupp på grund av uppkomna vakanser anmält Patrik Forslund som suppleant i civilutskottet och försvarsutskottet. Talmannen förklarade vald till suppleant i civilutskottet
Patrik Forslund (m)

suppleant i försvarsutskottet
Patrik Forslund (m)

6 § Utökning av antalet suppleanter i kulturutskottet

Valberedningen hade, enligt ett till kammaren inkommet protokollsutdrag, tillstyrkt att antalet suppleanter i kulturutskottet skulle utökas från 23 till 24. Kammaren medgav denna utökning.

7 § Val av extra suppleant i kulturutskottet

Företogs val av extra suppleant i kulturutskottet. Kammaren valde i enlighet med valberedningens förslag till suppleant i kulturutskottet
Kent Olsson (m)

8 § Anmälan om fördröjt svar på interpellation

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse: Interpellation 2006/07:39

Till riksdagen
Interpellation 2006/07:39 Förutsättningarna för public service av Margareta Israelsson (s)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 21 november 2006. Skälet till dröjsmålet är att statsrådet inte kunde besvara interpellationen vid en tidigare tidpunkt. Stockholm den 14 november 2006
Utbildnings- och kulturdepartementet
Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Enligt uppdrag
Knut Weibull
Expeditions- och rättschef

9 § Bordläggning

Anmäldes Proposition
2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete

Bordläggningsdebatt

Anf. 51 SVEN-ERIK ÖSTERBERG (s):

Herr talman! I dag läggs den välkända och kritiserade propositionen om en ny a-kassa på riksdagens bord. Det finns all anledning, vilket vi har diskuterat tidigare, att vara djupt kritisk till det förslag som ligger. Jag vill peka på två viktiga aspekter när det gäller propositionen. Först och främst gäller det beredningen, som vi också har talat om tidigare. Det är ett omfattande förslag till förändring i arbetslöshetsförsäkringen. Jag skulle vilja påstå att det är det största någonsin i försäkringens historia. Hade detta varit ett normalt beredningsärende, hade det föregåtts av utredning. Det hade varit en remisstid på tre månader för berörda parter att kunna tycka till om ett förslag som ska läggas fram, beredas och så småningom bli proposition. Nu handlar det om en veckas remisstid i två omgångar för de olika förslagen. Men för propositionens del var det en veckas varsel där man hade möjlighet att komma in med synpunkter på förslaget i sig. Därefter hade man en muntlig hearing, lagrådsremiss och sedan proposition. Det är under all kritik. Det är mot alla regler för hur ärenden ska beredas när stora förändringar ska ske och beslut fattas i Sveriges riksdag. Detta är inte rimligt på något sätt. Jag har sett uttalanden från arbetsmarknadsministern där han säger att det beror på att man har haft en väldigt pressad tid. Han säger: Vi har haft kort tid för vår budget, och vi har gjort det bästa under rådande förutsättningar. Det är ett felaktigt påstående att säga att det är så. Jag har full respekt när det gäller budgetprocessen, eftersom det där finns regler som styr. Men när regeringen ska lägga fram en proposition om en ändrad arbetslöshetsförsäkring är det en tidsaspekt som regeringen fullt ut själv råder över. Det finns ingen anledning att hasta om det inte är så att man har andra anledningar som man inte vill redovisa öppet. Jag kan mycket väl tänka mig att det kan vara på det sättet. Den korta beredningstiden har kritiserats av dem som berörs. Det finns risk för att man inte klarar hanteringen så småningom och risk för att tredje part berörs på ett felaktigt sätt. Jag ska sedan övergå till innehållet. Det har varit känt på många sätt. Det stod i dag att regeringen hade backat. Jag vill inte påstå det. Det är en smärre justering som regeringen var tvingad att göra därför att Lagrådet påpekade en sak. I grund och botten är min kritik exakt lika stark som den har varit tidigare. Justeringen berör dem som har minst risk att bli arbetslösa. Det är oftast de som tjänar betydligt bättre än genomsnittet. Men för dem som är mest utsatta på arbetsmarknaden, de som löper mest risk att bli arbetslösa, de som har de lägsta inkomsterna, har det inte skett någon justering. Där fanns inte regeringens inlyssnande verksamhet längre. Där fanns inga stora öron. Här kör man vidare på det sätt man gjort tidigare. Frågan är samma som ställdes tidigare under frågestunden: Hur blir det flera jobb om man gör dem som redan är arbetslösa fattigare och ger dem lägre ersättning? På den frågan lämnas inget svar. Det luddas in av regeringen i en annan aspekt, att det ska komma jobb någonstans ifrån. Ytterst handlar det om människor ute i det svenska samhället. Vid årsskiftet kommer en del att få sin a-kasseersättning sänkt, och en del kommer att få slut på den och stå utan försörjning. Det vore bra om de direkt kunde gå till ett jobb. Det är vad de vill. De vill ju ha ett jobb. Men om inte jobbet kommer, vad händer då? Då står vi där med människor av kött och blod som inte vet vart de ska ta vägen. Det är inte ansvarsfullt. Det går att diskutera i övergripande termer om att man vill ha en annan ordning på arbetsmarknaden och att flera ska ha jobb. Det är klart att också jag ställer upp på det. Men ni och regeringen är svaret skyldiga dem som faktiskt berörs. Hur blir det bättre för dem om de får lägre ersättning? Det svaret har de ännu inte fått. (Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Björck, förste vice talman Jan Björkman, Catharina Bråkenhielm, Agneta Gille, Jan-Olof Larsson, Sylvia Lindgren och Björn von Sydow (alla s).

Anf. 52 CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (m):

Herr talman! Frågan om arbete och känsla av trygghet är oerhört viktig, vilket också märktes under valrörelsen. Det som nu händer är att vi får en proposition som läggs på riksdagens bord i dag. Den har också aviserats. Det innebär i praktiken att vi nu gör vad vi har sagt att vi ska göra. Den här frågan är angelägen, vilket säkert är en av anledningarna till att Sven-Erik Österberg i dag för ovanlighetens skull går upp och begär ordet. Det var också den grund som gjorde att den socialdemokratiska gruppen begärde en särskild debatt, vilken också ägde rum i fredags. I fredags hade vi en debatt som pågick under ett antal timmar. Vad som händer nu när propositionen har kommit till riksdagen under eftermiddagen är att vi kommer att bereda frågan i utskottet. För att snabbt komma i gång med en bra beredning har också utskottet bjudit in till en hearing som kommer att vara på tisdag i nästa vecka. Herr talman! Det innebär att den fortsatta debatten blir nu när vi får tillfälle att läsa propositionen och bereda den ordentligt i utskottet för att sedan återkomma under december när vi ska fatta beslut och ha debatt. I detta anförande instämde Göran Montan (m) och Désirée Pethrus Engström (kd).

Anf. 53 SVEN-ERIK ÖSTERBERG (s) replik:

Herr talman! Den tågordning som Catharina Elmsäter-Svärd beskriver är riktig. Jag återkommer lite grann till det som var tråden och anledningen till att jag tog upp frågan. Arbetslöshetsförsäkringen är oerhört viktig som en övergångsförsäkring mellan olika jobb. Men om den ska fungera måste den också innehålla en nivå på ersättningen som gör att man inte utlämnas och får sin tillvaro helt omkullvält genom att man drabbas av arbetslöshet innan man kommer till ett nytt jobb. Catharina Elmsäter-Svärd talar om beredningsprocessen. Jag skulle vilja ställa frågan: På vilket sätt tänker Catharina Elmsäter-Svärd som representant för Moderata samlingspartiet och för regeringen i riksdagen lyssna in och ta intryck av de människor som kommer att höra av sig? De kommer att beskriva sin situation och fråga: Vad händer mig vid årsskiftet när min a-kasseersättning försvinner? Vad är rådet du kommer att ge till den som ringer till dig, Catharina Elmsäter-Svärd?

Anf. 54 CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (m) replik:

Herr talman! Det vi först måste konstatera är att Sven-Erik Österberg och jag har helt olika uppfattningar om vad som kommer att driva fram mer arbete och vad som behövs som helhet. Det har regeringen presenterat, och det hörde vi talas om väldigt tydligt i statsministerns frågestund. Vad som händer när vi bereder borde också Sven-Erik Österberg känna till. Då har vi i utskottet möjlighet att ta till oss frågor, synpunkter och kunna föra dialog. Det är vad vi börjar med på tisdag när vi bjuder in representanter som på ett eller annat sätt är berörda av detta. Jag gör ingen skillnad på den här frågan eller andra frågor när människor hör av sig till mig. Jag talar om vad jag tycker, och jag tar till mig och hör vad de säger. Låt oss se hur det är när vi kommer fram i december. Motionstiden på propositionen går ut i november. Finns det någonting som behöver justeras har vi möjlighet att återkomma till det. Det är ingenting vi löser här i dag. Propositionen har kommit till riksdagen i dag kl. 15.00. Vi har nästan en månad på oss att hantera den.

Anf. 55 SVEN-ERIK ÖSTERBERG (s) replik:

Herr talman! Jag lyssnar in och hör att Catharina Elmsäter-Svärd har en väldigt ödmjuk inställning till den här frågan. Ska jag tolka din inställning som att man ska lyssna in de problem kommer att radas upp och lyssna när remissinstanserna vid vår hearing pekar på olika saker? Är Catharina Elmsäter-Svärd beredd att gå så långt som att ändra förslaget, om det visar sig orimligt att genomföra som det nu ligger på riksdagens bord?

Anf. 56 CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (m) replik:

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt och riktigt att vi alla, oavsett vilken ställning vi än har, framför allt i rollen som förtroendevalda har en ödmjuk inställning. Sven-Erik Österberg tog redan i sitt inledningsanförande upp att regeringen hade ändrat sig på ett antal punkter. Ja, det har skett i samband med den dialog och den beredning som har varit i det arbete som regeringen har utfört när det har funnits sakliga skäl att faktiskt göra förändringar. Skulle det i den diskussion som nu kommer i samband med vår beredning i utskottet finnas saker som av sakliga skäl inte är rimliga ska vi naturligtvis pröva dem. Men jag tänker inte ändra min inställning i det som är helheten. Människor som i dag står utanför ska komma i arbete. Det är det som är regeringens själva inriktning. Och skulle vi hitta förändringar som ändå följer det som är vårt mål har jag en ödmjuk inställning. Men Sven-Erik Österberg och Socialdemokraterna ska inte tro att vi kommer att riva upp hela vårt beslut därför att ni inte gillar tanken på det sätt som vi gillar tanken. Den skillnaden kvarstår. Överläggningen var härmed avslutad. Propositionen bordlades.

10 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 15 november

2006/07:71 Fördelningspolitiska konsekvenser
av Laila Bjurling (s)
till finansminister Anders Borg (m)
2006/07:72 Svenskt initiativ till internationell HBT-konvention och HBT-världskonferens
av Birgitta Ohlsson (fp)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
2006/07:73 Utfasning av bistånd till diktaturer
av Birgitta Ohlsson (fp)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)

den 16 november

2006/07:74 Krav på kollektivavtal
av Bengt-Anders Johansson (m)
till statsrådet Sven Otto Littorin (m)
2006/07:75 Strategi för kärnkraftsavvecklingen och energiomställningen
av Kent Persson (v)
till näringsminister Maud Olofsson (c)

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 21 november.

11 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts
den 15 november

2006/07:143 Elevmajoritet i lokala skolstyrelser
av Louise Malmström (s)
till statsrådet Jan Björklund (fp)

den 16 november

2006/07:144 Straffbeläggning av rymningar
av Annelie Enochson (kd)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
2006/07:145 Ridning och golf som friskvård
av Cecilia Widegren (m)
till finansminister Anders Borg (m)
2006/07:146 Intensivövervakning med elektronisk kontroll
av Alice Åström (v)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
2006/07:147 Regeringens linje i Lavalmålet och Vikinglinemålet
av Luciano Astudillo (s)
till statsrådet Sven Otto Littorin (m)
2006/07:148 Finansiell kompensation för studenter från CSN
av Tobias Krantz (fp)
till utbildningsminister Lars Leijonborg (fp)
2006/07:149 Åtgärder mot dopning
av Johan Pehrson (fp)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
2006/07:150 Böter för utländska lastbilschaufförer och åkerier
av Helene Petersson (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
2006/07:151 Flygskattens klimateffekt
av Karin Svensson Smith (mp)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
2006/07:152 Upphandlingskrav för livsmedel
av Cecilia Widegren (m)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
2006/07:153 Gånggrifter eller parkering
av Egon Frid (v)
till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth (m)
2006/07:154 Sveriges engagemang i FN
av Carina Hägg (s)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
2006/07:155 Reproduktiv hälsa och millenniemålen
av Carina Hägg (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
2006/07:156 Alternativ till länsarbetsnämnderna
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Sven Otto Littorin (m)
2006/07:157 Hyresrätten som upplåtelseform
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
2006/07:158 USA:s barriärbygge
av Luciano Astudillo (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
2006/07:159 Företagares ansvar för svartjobbare
av Luciano Astudillo (s)
till statsrådet Sven Otto Littorin (m)
2006/07:160 Fisketurismen i Vänern och Vättern
av Holger Gustafsson (kd)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
2006/07:161 Uppföljning av böter
av Peter Hultqvist (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
2006/07:162 Regional hänsyn i lokaliseringsfrågor
av Fredrik Olovsson (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)

Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 21 november.

12 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor inkommit
den 15 november

2006/07:87 Ny Afrikapolitik
av Carina Hägg (s)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
2006/07:88 Sexhandel vid fotbolls-VM i Sydafrika
av Carina Hägg (s)
till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth (m)
2006/07:89 Fria entréer på de nationella museerna
av Nikos Papadopoulos (s)
till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth (m)
2006/07:92 Samhällsplanering och höga vattenflöden
av Carina Hägg (s)
till statsrådet Andreas Carlgren (c)
2006/07:94 Internationella brott och svensk jurisdiktion
av Lena Olsson (v)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
2006/07:97 Tillgång till fast telefoni
av Carina Adolfsson Elgestam (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
2006/07:98 Västanå teater
av Tommy Ternemar (s)
till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth (m)
2006/07:99 Upphandling av destruktion av ammunition
av Fredrik Olovsson (s)
till försvarsminister Mikael Odenberg (m)
2006/07:100 Tillväxt i Öresundsregionen
av Christer Nylander (fp)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
2006/07:101 Särskilda krav vid offentlig upphandling
av Luciano Astudillo (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
2006/07:102 Hundavel
av Lena Asplund (m)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
2006/07:103 Integritetskränkande kontroll av hälsotillstånd
av Irene Oskarsson (kd)
till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth (m)
2006/07:104 Förtida utbetalning av jordbruksstöd
av Holger Gustafsson (kd)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
2006/07:106 Brytning av alunskiffer i Närke
av Ameer Sachet (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
2006/07:108 Sportsändningar i SVT
av Lennart Axelsson (s)
till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth (m)
2006/07:114 Överhoppningsbara tiden i a-kassan
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Sven Otto Littorin (m)
2006/07:115 Ökat antal asylsökande
av Göte Wahlström (s)
till statsrådet Tobias Billström (m)
2006/07:116 P-böter vid ägarbyte av bil
av Christer Winbäck (fp)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
2006/07:117 Nordiskt public service i digital-tv
av Anita Brodén (fp)
till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth (m)
2006/07:119 Stöd till UNFPA och IPPF
av Carina Hägg (s)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
2006/07:120 Vattenfalls kopplingar till sydafrikansk kärnkraftsutbyggnad
av Per Bolund (mp)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
2006/07:121 Östersjökabel för rysk el
av Per Bolund (mp)
till näringsminister Maud Olofsson (c)

den 16 november

2006/07:95 Anonym rekrytering
av Luciano Astudillo (s)
till statsrådet Nyamko Sabuni (fp)

Svaren redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 21 november.

13 § Kammaren åtskildes kl. 15.02.

Förhandlingarna leddes av talmannen. Vid protokollet

LISBET HANSING ENGSTRÖM

/Eva-Lena Ekman