Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:95

Onsdagen den 28 mars

Kl. 9.00-22.38

1 § Anmälan om kompletteringsval till riksbanksfullmäktige

Talmannen meddelade alt socialdemokratiska riksdagsgruppen som ny suppleant i riksbanksfullmäktige efter planeringschefen Klas Eklund anmält Lisbelh Staaf-lgelström.

Talmannen förklarade utsedd till

suppleant i riksbanksfullmäktige Lisbelh Staaf-lgelström (s)

2 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 22 mars.

3 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades Proposition 1989/90:116 lill näringsutskottet

4 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter Trafikutskoftets betänkanden 1989/90;TU17, TU20 och TU21 Bostadsutskottets betänkanden I989/90;BoU13 och BoU14

5§ Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 21 mars

Företogs lill avgörande näringsutskoitels betänkanden 1989/90;NU19, NU23 och NU27 (beträffande debatten i dessa ärenden, se prot. 90).

1 Riksdagens protokoll 1989/90:95

Prot. 1989/90:95 Näringsutskottets betänkande NU 19

28 mars 1990 Mom I (statens roll)

Utskottets hemställan bifölls med 299 röster mol 18 för reservation 1 av Lars Norberg.

Mom. 2 (uppdelning i tvä system, m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mot 38 för reservation 2 av Rolf L Nilson och Lars Norberg.

Mom. 3 (samarbete med utländska institut)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 3 av Lars Norberg -bifölls med acklamation.

Mom. 4 (rembursgarantier)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 4 av Lars Norberg -bifölls med acklamation.

Mom. 5 (miljögaranlier)

Utskottets hemställan bifölls med 223 röster mot 93 för reservation 5 av Hädar Cars m.fi.

Mom. 6 och 7 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 8 (u-kreditgivning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Per-Ola Eriksson och Kjell Ericsson - bifölls med acklamation.

Näringsutskottets betänkande NL23

Mom. I (nedläggning av 1989 års affärstidsutredning)

Utskottets hemställan bifölls med 182 röster mot 131 för reservation 1 av Hädar Cars m.fl.

Mom. 2 (uttalande om fria affärstider)

Utskottets hemställan bifölls med 183 röster mot 134 för reservation 2 av Hädar Cars m.fl. I ledamot avstod från alt rösta.

Mom. 3 (kundservice inom detaljhandeln)

Utskottets hemställan med godkännande av ulskoltels motivering - som ställdes mot utskottets hemställan med godkännande av den i reservation 3 av Hädar Cars m.fl. anförda motiveringen - bifölls med acklamation.

Näringsutskottets betänkande NU27

Mom. I (mål för tekopolitiken)

Utskottets hemställan bifölls med 242 röster mot 68 för reservation 1 av Per-Ola Eriksson m.fl. 5 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 2 (importbegränsningar)

Först biträddes reservation 2 av Hädar Cars m.fl. med 100 röster mot 69 för reservation 3 av Per-Ola Eriksson m.fl. 148 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 146 röster mot 100 för reservation 2 av Hädar Cars m.fl. 68 ledamöter avstod från att rösta.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

Mom. 3 (importlicensavgifter)

Utskottets hemställan med godkännande av utskottets motivering - som ställdes mot utskottets hemställan med godkännande av den i reservation 4 av Hädar Cars m.fl. anförda motiveringen - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (utvecklingslån)

Utskottets hemställan bifölls med 261 röster mot 58 för reservation 5 av Per-Ola Eriksson m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 6 (stöd till industripolitiska åtgärder för tekoindustrin m.m.)

Först biträddes reservation 8 av Per-Ola Eriksson och Kjell Ericsson med 38 röster mot 19 för reservation 9 av Rolf L Nilson. 261 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter biträddes reservation 8 av Per-Ola Eriksson och Kjell Ericsson med 57 röster mot 40 för reservation 7 av Hädar Cars och Gudrun Norberg. 221 ledamöter avstod från att rösta.

Därpå biträddes reservafion 6 av Per Westerberg m.fl. med 64 röster mot 57 för reservation 8 av Per-Ola Eriksson och Kjell Ericsson. 198 ledamöter avstod från alt rösta.

Slutligen bifölls utskottets hemställan med 177 röster mot 58 för reservation 6 av Per Westerberg m.fl. 76 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 7 (offentlig upphandling av tekoprodukter)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Per-Ola Eriksson m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

6 § Meddelande om samlad votering

Talmannen meddelade att justitieutskottets betänkanden JuU22, JuU19 och JuU23 samt finansutskottets betänkanden FiU17 och FiU32 skulle avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.

7 § Anslag till kriminalvården

Föredrogs justitieutskottets betänkande 1989/90:JuU22 Anslag till kriminalvården (prop. 1989/90:100 delvis).

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriifiinalvården

AnL 1 GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! Vi kan i dag konstatera att vädret är vackert och atl del är vår! Det betyder ännu en rymningssäsong vid våra fångvårdsanstalter, förmodligen också vid våra slutna avdelningar i menlalvården. Förmodligen kommer svängdörrarna där attåler rotera, precis som de gjorde i fjol somras då praktiskt taget var och eri av dem som var intagna i den slutna psykiatriska vården var ute i frihet, dvs. på en självständigt tagen permission.

Nu finns det naturligtvis några som invänder all det ärende vi behandlar i dag inte handlar om den psykiatriska vården. Ärendet handlar inte om de brottslingar som har haft luren eller lyckats att bli förklarade sjuka. Det handlar om kriminalvården och våra anstalter

Del betänkande som vi nu har framför oss innehåller, som alla konstaterar, en mängd reservationer. Jag ber. herr lalman, atl redan nu få yrka bifall lill reservationerna 1.2. 3. 4, 5. 8. 10, 17, 21, 23 och 24.

Om kammaren beslutar i enlighet med dessa reservationer kommer vi alt få en bra kriminalpolitik och en bättre kriminalvård. Dessa reservationer kan sägas komplettera det betänkande som socialdemokraterna i huvudsak står för. Vi moderater har skrivit dels egna reservationer, dels reserverar vi oss tillsammans med de båda andra borgerliga partierna folkpartiet och centern. Vi kan då konstatera all här finns myckel av gemensamma nämnare i kriminalpolitiken.

Men. herr talman, det finns tyvärr fortfarande alltför myckel av 70-lalets flumpolilik över kriminalvården. Del tar sig många uttryck, dels i byggnadernas utformning, dels i de generösa permissionsregler som gäller, dels. och inte minst, i dén s.k. 50-procentiga rabatten på strafftiderna.

Vi moderater anser all det är skandalöst alt del finns två straffskalor; dels en slraffskala som vederbörande brottsling döms efter, t.ex. tvä års fängelse - då måste man ha begått mycket grova brott för att del skall bli en sådan påföljd, dels en straffskala som utgör tillämpningen av det som skall vara påföljden och strafftidens längd. Man friges efler i princip halva strafftiden. Detta utan atl man har varit en föredömlig intern som har skön sig bra, ulan hell enkelt för att det skall vara så.

Personligen hyser jag misstanken att del numera finns en stark önskan inom socialdemokratin, bland de vanliga väljarna, kanske också bland partimedlemmarna, kanske rent av bland de aktiva socialdemokratiska politikerna, alt man i slället skall tillämpa den straffutmälning som domstolen har fastställt. Det är precis vad vi moderater anser Dock kan man naturligtvis länka sig alt de dömda som har skött sig föredömligt bra skall kunna få bli frigivna tidigare än vad påföljden anger Den gissning som jag just gjorde om att del finns socialdemokratiska politiker som verkligen vill ha det så grundar jag på åtskilliga uttalanden. Det gäller bl.a. när riksdagsledamoten Anna-Greta Leijon var justitieminister och jag våren av dem som hade ställl frågor och interpellationer till henne. Jag frågade henne om del verkligen skall vara så här Då fick vi beskedet atl systemet med rabattering skall ändras.

Men det tycks inte bli så. Det är därför som vi moderater har måst reservera oss. Jag har personligen tron att regeringen, kanske även den socialdemokratiska gruppen i justitieulskottet, är rädd för atl fångvårdsanstalierna

inte räcker lill om internerna skall avtjäna hela straffet. Del är någol fel på kriminalpolitiken om bristen på förvaringsplatser är styrande för strafftidens längd.

Herr talman! Bakom de reservationer som vi moderater har avgett eller har avgell gemensamt med folkpartiet och centern ligger givelvis utförliga motioner från moderata samlingspartiet. Del rör sig om partimotioner, kom-mitléniotioner och enskilda motioner

Jag vill särskilt nämna en enskild motion som, i likhet med några andra enskilda motioner, haft framgång. Motionen har avgivits av Wiggo Komsledt. hemmahörande i Kristianstads län. Han har yrkat att fångvårdsanslal-len i Kristianstad icke skall låggas ned, ulan atl den skall fortsätta att drivas. Denna motion har resulterat i att utskottet uttalar att riksdagen bör göra ett tillkännagivande som måste innebära atl regeringen nu ser lill all anstalten i Kristianstad får fortsätta alt ingå i kriminalvården. Till saken hör också all anstalten är renoverad - kanske inte totalt och dyrbart, men den är ändå fullt tjänlig som anstalt.

Häromdagen anordnades en debatt i Göteborg av jägare från västra Sverige. I denna debatt deltog bl.a. kriminologen Leif G W Persson, sakkunnig i justitiedepartenientet. Debatten rörde sig inte bara om vapenlicensgivande och del som dess värre har föreslagits atl bli ett slags husrannsakan hos jägare, ulan också i slor utsträckning om brott och straff.

Flera konstaterade all man från regeringens sida försöker vända.på ansvaret för brotisutvecklingen. Vi vet att utvecklingen år skrämmande. Miljonvallen när det gäller antalet uppdagade och beivrade brott är passerad. Det finns skrämmande exempel på gatuvåld osv. Vapen kommer ofta till användning, dock i en ganska lilen omfattning som redskap för dem som lar andras liv.

Vad har då justitiedepartementet gjort för alt råda bot på detta? Jo, man har pekat på en speciell grupp av människor i vårt land, nämligen de som innehar jaktvapen. Därmed gör man dessa människor presumtivt skyldiga till att den grövre brottsligheten ökat och atl det används vapen.

I detta sammanhang fick Leif G W Persson, som förelrädare för justiliedepartemenlel. ganska mycket kritik, vadan han slog tillbaka genom att konstatera att han minsann inte tillhör dem som vill ha denna flummiga kriminalpolitik. Nej, Leif G W Persson företräder rent av någonting som innebär en betydande uppstramning. Som ett exempel anförde han del nu aktuella fallet med den presumtive brottslingen, intagen på Säters fasta paviljong och tidigare lystrande till namnet Svartenbrandt. Svartenbrandt har inlämnat en nådeansökan till justitiedepartementet som nådeavdelningen var benägen atl bifalla - delta skulle nyligen ha inträffat. Men dä hotade Leif G W Persson med att avgå från sin tjänst på justitiedepartementet. Han ville inte dra slutsatsen all det var därför som Svartenbrandt fick nåd. Men ändå!

Detta är elt belysande exempel på hur litet de som har atl styra och bestämma inom kriminalvården egenlligen vet om internerna. Det är kanske därför som det är så många som inte bara släpps ut i förtid utan också bokstavligen får röra sig fritt i samhället, trots att de har fällts för brott.

Det här vållar ju rätt stora men i samhället. När t.ex. 200 interner som borde sitta på slutna anstalter har varit ute i samhället på längre eller kortare

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag tdl kriminalvården

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

rymriingar lämnar de ganska många brott efter sig. Del innebär dels alt vår redan överansträngda polis får ännu mer alt göra, dels att väldigt många människor blir brottsoffer och skadas både till liv och egendom. Detta är tragedier som sker i onödan.

Vi kan konstalera atl den svenska kriminalvården har rätt många brister Vi måste gemensamt la krafttag för atl åstadkomma den uppstramning som är nödvändig för att på så sätt komma lill rätta med brottsligheten. Det fordras också nalurliglvis all vi i grunden skapar elt bättre samhälle härvidlag. Vi moderater pekar i våra motioner på familjens roll, på skolans fostrande betydelse och på människorna själva.

Herr lalman! Jag vill avsluta mitt inlägg med förhoppriirigen alt de reservationer som är fogade till detta belänkande skall läsas även av de ledamöter som utgör en majoritet i denna kammare. Del finns anledning att tillsammans i så slor enighet som möjligt åstadkomma den förbällring av kriminalvården som gör att vi kan skapa ett tryggare och bättre samhälle, liksom nå större framgång när det gäller momentet vård på våra kriminalvårdsanstalter

AnL 2 LARS SUNDIN (fp):

Herr lalman! Så sent som i november förra året debatterades kriminalvårdsfrågor här i kammaren. Nu är del dags igen. Mycket av del som vi kommer att säga i dag blir väl en repris av kända ståndpunkter, eflersom del nalurliglvis inte är myckel som har ändrats i sak. Det har inte kommit till jusl någonting nytt. Inom kriminalvården är det ju inte möjligt alt genom några snabba beslut eller enkla åtgärder nå stora resultat - i så fall hade mycket varit enklare.

Kriminalvården i Sverige vilar på 1973 års kriminalvårdsreform. som riksdagen i slor enighet fattade beslut om. Då ville man sammanfattningsvis "främja de dömdas anpassning till samhället och motverka de skadliga följderna av frihetsberövandet".

Herr talman! Förra året sattes ell föga uppmärksammat svenskl rekord som i och för sig inte är så myckel atl glädja sig över. Fler än 18 000 människor dömdes då i Sverige lill frihetsstraff. Del är den högsta siffran riågonsin hittills. Orsakerna är säkert flera. Människorna har kanske blivit kriminellare. Del har tillkommit nya lagar och strängare straff. Brottsligheten har blivit brutalare. Det är dessa 18 000 människor som lill elt genomsriitlligt dygrispris av 1 000 kr skall återanpassas till samhället och som - enligt kriminalvårdsreformen - inte skall få några skadliga följder av frihetsberövandet.

Vi vet av erfarenhet, herr talman, alt trots ett oftast gott arbete ifrån kriminalvårdspersonalens sida så kommer den all misslyckas med alltför många. Ålerfallsprocenten är förfärande hög. Den har inte minskat sedan kriminalvårdsreformen.

Missbruket av alkohol och narkotika ulgör inte bara en av de variligaste orsakerna lill varför brott begås. Missbruket, främst av narkotika, försvårar eller förhindrar också ofta återanpassningen av den kriminelle. Narkotikamissbruket och de följder detta får både på anstalterna och utanför torde enligt folkpartiets mening utgöra den främsta förklaringen till varför krimi-

nalvårdsreformen inte har motsvarat de förhoppningar som från början knöls till den.

Detta är bakgrunden, herr talman, till varför vi i folkparliel i en reservation återigen kräver en parlamentarisk utredning av kriminalvärdsreformen. Den har inte blivit vad vi hoppades på.

Menar Birthe Sörestedt kanske all målen i reformen fortfarande är realistiska? Räcker pengarria till för alt förverkliga irilenlionerna i reformen? Hur ser ni t.ex. på närhetsprincipen, på en differentiering av de intagna eller på integriletsprincipen som vi alla höll på i den reformen? Trots detta når vi inte de resultat som vi hoppades på. Ålerfallsprocenten är förfärande hög.

Herr talman! Förutom all vi i folkpartiet vill ha denna ulredning om kriminalvårdsreformen och ett mer intensifierat arbete på all få anstalterna nar-koiikafria, pekar vi i en rad andra reservationer som finns i delta belänkande pä ålgäder som omedelbart skulle kunna vidtas för all skärpa kriminalvårds-politiken utan alt för den skull överge den humana kriminalvården. Humanitet, herr lalman, är dock inte detsamma som kravlöshel.

I elt par motioner vill vi också gå vidare med samhällstjänst, som främst är ell alternativ till fängelse. Del dröjde innan ni socialdemokrater var beredda all införa samhällstjänst som en ny påföljd, något som vi i folkpartiet länge har arbetat för. Det är rimligt all den nu införs och all det görs inom ramen för en försöksverksamhet. Denna försöksverksamhet bör dock bedrivas över hela landet. Den bör också enligt vår mening kunna användas som alternativ till skyddslillsyn, i synnerhet när del gäller ungdomar mellan 15 och 17 år.

Herr talman! Jag ber atl få yrka bifall till samtliga de 15 resevalioner som vi folkpartister i utskottet slår bakom.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

Anf. 3 INGBRITT IRHAMMAR (c);

Herr lalman! Del ar i dag inte unikt alt den gärningsman, som dömes till fängelse och aldrig tidigare har missbrukat narkotika, under sin anstaltslid utvecklar narkomani. Detta är i högsta grad oacceptabelt. Lika klandervärt är all narkotikamissbruk och handel med narkotika kan fortsätta i den skala sorii i dag sker inom anstalternas och fängelsernas väggar och områden.

Den höga återfallsfrekvensen i nya brott, som vi också hörde Lars Sundin lala om, bland de dömda är ett annat exempel som visar alt 1973 års kriminalvårdsreform har stora brister Den har inte lyckats att tillfredsställande främja de dömdas anpassning lill samhället, vilket var en av grundprinciperna för reformen.

Det finns fler exempel på misslyckanden. Del förekommer inte sällan våld och övergrepp bland de intagna, vilket får till följd all många begär alt frivilligt bli satta i isoleringscell.

Del ökande antalet psykiskt störda har ytterligare försvårat för kriminalvården alt pä ett bra sätt ge del stöd och den behandling som är nödvändig för en återanpassning lill samhället. Nu diskuteras dessutom möjligheterna atl placera fler psykiskt störda lagöverträdare pä anstalterna. Jag tänker då på den grupp s.k. jämställda, som i dag huvudsakligen överlämnas lill sluten psykiatrisk vård. Hur skall kriminalvården kunna ta hand om och behandla alla dessa på elt adekvat sätt?

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

År våra anstalter räll konstruerade för atl kunna differentiera vården och vårdinnehållet för de dömda?

Dessa och många andra frågor anser vi vara av sådan dignitet alt de måste penetreras i ell brett översynsarbele med parlamentarisk representation. Del översynsarbele som redan pågår inom regeringskansliet kan tillföra denna parlamenlarikergrupp myckel viktig information och underlag.

Narkolikasilualionen på anstalterna är myckel oroande. Vi har frän cen-lerparliets sida under en rad år motionerat om olika åtgärder för atl bättre komma till rätta med den allvarliga situationen. Bl.a. krävde vi för ett par år sedan alt lokala åtgärdsprogram skulle upprättas pä anstalterna för atl bättre bemästra problemet. Dä fick vi till svar alt sådana redan fanns. I dagens utskottsbetänkande kan vi nu läsa om uppdrag lill kriminalvårdsstyrelsen beträffande jusl lokala handlingsplaner för anstalterna. Det är ju beklagansvärt om inte dessa lokala handlingsprogram utarbetats tidigare. 1 så fall har elt antal år gäll förlorade i den så vikliga kampen mol narkotikan.

Sedan får vi inte heller glömma aidsproblematiken! Del är inte sä länge sedan vi kunde läsa i pressen att flera interner delat spruta med en aidssmit-tad, som därmed spridit smitta till flera av de övriga intagna missbrukarna. Sådana fall aktualiserar den slora nödvändigheten av atl ta narkotikaproblemen på anstalterna på yttersta allvar. Det är också anledningen till atl vi kräver långtgående åtgärder mol missbruket och en intensifiering av arbetet.

Anstalterna skall helt enkelt göras narkolikafria. Lätt sagt, svårt atl genomföra, kan man invända. Men angelägenheten av atl så sker är hell enkelt så framträdande att intresset av att de intagna helt garanteras personlig integritet måste ge vika för att detta resultat skall uppnås.

Därför måste kontrollen av de intagna och även av besökare skärpas. Vid missbruk från den intagnes sida bör sanktioner införas i form av indragna eller uppskjutna permissioner. Ökade satsningar på differentieringar av de olika kategorierna intagna måsle ske. För atl differentiera placeringarna av de intagna kan del inte uteslutas atl närhetsprincipen kan få ge vika.

Herr talman! Från centerpartiets sida har vi under många är motionerat om olika påföljdsalternaliv. En av anledningarna till detta är den höga återfallsfrekvensen bland de intagna inom kriminalvårdsanslalterna. En annan är möjligheterna att bättre anpassa påföljder efter brottets karaktär och gärningsmannens förutsättningar till återanpassning i samhället.

Många av våra tidigare motionskrav är nu hell eller delvis tillgodosedda. Det är bra. men mycket återstår ändå att göra, som vi ser det.

Nu har t.ex. kontraktsvård införts som en alternativ brottspåföljd. Det går redan alt konstatera all denna påföljd i många fall gett ett positivt resultat för dömda med alkohol- och narkotikaproblem, men också för de som utsatt andra för sexuellt ofredande eller sexuella övergrepp.

Vi menar emellerlid atl påföljden konlraklsvård måste förenas med villkorligt fängelsestraff för all visa ell klarl och entydigt budskap till den dömde, nämligen atl om denne bryter vårdkontraktet hänger ell fängelsestraff över honom eller henne omedelbart. Vi ser detta villkorliga fängelsestraff i samband med kontraktsvården som ell stöd för den dömde atl genomföra vårdprogrammet.

Ett annat motionskrav från centerns sida har varit införande av samhälls-

tjänst. Nu kommer denna alternativa brottspåföljd att utdömas vid ett fätal tingsrätter. Därmed överges de grundläggande principerna om likabehandling inom straffrätten. Det skulle i stället ha inneburit möjligheten att döma lill skyddstillsyn med samhällstjänst lika över hela landet. Det är del vi vill införa. Lika brott bör föranleda lika slraffmöjligheier.

Del är sagt all samhällstjänsten skall vara speciellt lämpad för unga lagöverträdare. Sä kommer inte alt bli fallet i verkligheten så länge fängelse måste vara alternativet till samhällstjänst. Eftersom unga lagöverträdare sällan döms till fängelse ulan i ställel överlämnas till sociala myndigheler för vård blir syftet med påföljden samhällstjänst förfelat. Samhällsljänsl bör därför även kunna användas som alternativ lill skyddstillsyn, vilket Lars Sundin också var inne på, jusl för att nå de yngre lagöverträdarna. Det är jusl för de unga som möjligheterna lill återanpassning bör vara störst. För dessa är också behovet av aktivt stöd och social gemenskap störst.

Vi menar från centerns sida att de arbetsuppgifter som skall kunna erbjudas inom samhällstjänsten inte enbart behöver anskaffas inom den ideella föreningsverksamheten. Under försöksperioden bör olika arbetsuppgifter kunna erbjudas ocksä inom den ordinarie arbetsmarknaden för atl finna meningsfull sysselsättning.

Herr talman! Just införandet av kontraktsvärden och samhällstjänsten har inneburit ökad arbetsbelastning på frivårdspersonalen, som redan före införandet av dessa nya icke frihetsberövande påföljdsformerna var tyngd av arbete. Den ökade mängden av klienter med missbruksproblem och psykiska problem gör också arbetet tungt för frivårdens personal. Visserligen pågår en översyn inom regeringskansliet på området, men problemet är så akut att resurser behöver tillföras redan nu. Översynsarbetet behöver dessutom bedrivas ytterst skyndsamt.

Vi har från centerns sida velat anslå 5 milj. kr utöver vad regeringen har föreslagit till frivården för alt något förbättra den mest akuta situalionen. I det sammanhanget har vi påtalat behovet av en högre ersättning lill lekman-naövervakarna för att främja rekryteringen.

För dem som döms till anstaltsvärd är det angeläget atl vårdinnehållet förstärks. En grupp dömda som tycks återfalla i brott gång på gång, om inte behandling sker under anslallstiden, är den grupp interner som dömts för olika våldsbrott, främst kvinnomisshandel, våldtäkter och andra sexuella övergrepp. För denna grupp måste behandling kunna erbjudas alla dem som vill ha det. I dagarna har många av oss fått brev från kvinnojourernas riksförbund. Där påtalas angelägenheten av att del finns vårdprogram under anslallstiden.

Det är viktigt att intagna med missbruksproblem slussas ul i samhället varsamt, pä ett planerat sätt. Ell viktigt inslag i rehabiliteringen är vårdplatser för S 34-placeringar. I dag saknas sådana platser. En tillbyggnad är på gäng. Det saknas dock platser i dag, och därför försvåras återanpassningen till samhället. Del behöver avsättas så mycket resurser att alla som vill ha sådana platser kan få del.

En annan grupp dömda vars situation måste uppmärksammas i högre grad är de kvinnliga intagna. De måsle ha en ovillkorlig räll alt bli placerade isolerade från manliga intagna. En utvärdering av gemensamma placeringar

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

måsle skyndsamt genomföras. Del finns riämligen anledning alt befara alt kvinnliga intagna i vissa fall har blivit utnyttjade av manliga interner Vi måste få klarlagt hur del ligger lill, för atl kunna ta nödvändiga hänsyn.

Herr lalman! Systemet med halvtidsfrigivning stämmer inte överens med del allmänna rätlsmedvelandel. Vi förordar frän centerns sida villkorlig frigivning efter två tredjedelar av strafftiden. Då skall de dömda som skött sig under anslallsliden kunna frigivas, medan de som missköll sig bör sitta av hela strafftiden. Pa del sättet stimuleras de dömda till skötsamhet, vilket är nödvändigt, enligt vad som framförts av vårdarna och övriga anställda på anstalterna.

I detta sammanhang vill jag också framföra alt vi i centern anser all elt slopande av halvtidsfrigivningen inte får innebära sänkta slraffskalor för egendomsbrotten t.ex., eftersom della skulle ge fullständigt felaktiga signaler lill alla dem som ägnar sig ål dessa typer av brott. Det är ofta unga lagöverträdare.

Rykten cirkulerar atl man i regeringskansliet planerar en förändring av siraffskalorna för egendomsbrott. Jag vill därför slälla frågan i dag om del är regeringens mening atl göra en sådan förändring i samband med all man slopar halvtidsfrigivningen. Dessutom vill jag fråga; Kommer halvtidsfrigivningen all slopas, och i så fall när? När får vi besked om det?

I huvudsak vill vi i centern prioritera och förespråka en human kriminalvård med betoning på alternativa påföljdssystem och med stora satsningar på vård och återanpassning inom kriminalvården. På ett fåtal punkler vill vi däremot skärpa bestämmelserna och sätta allmänhetens behov av skydd mera i centrum.

Så t.ex. bör samtliga som dömts lill minst två års fängelse särbehandlas. Enligt vår mening har alla som dömts lill så långa fängelsestraff gjort sig skyldiga till svåra brott, vilket gör del befogal med särbehandling.

Vi anser också alt reglerna för permissioner bör stramas upp ytterligare. Delta bör gälla dem som missköter sig på olika sätt. Obevakade permissioner bör dessutom starkt begränsas för dem som gäng på gång återfaller i brott. För intagna som begått allvarliga våldsbrott och narkotikabrott bör permissioner bara få förekomma undantagsvis.

Nya anvisningar från kriminalvårdsstyrelsen har kommit som innebär all målsägande skall informeras när gärningsmannen lämnar fängelset för permission. Eventuellt behöver denna skyldighet lagfästas. Det vet vi inte ännu. I varje fall bör en uppföljning och utvärdering senare ske för alt utröna hur denna informationsskyldighet följes. Dessa tankar utvecklar vi i elt särskilt yttrande.

Möjligheterna lill straffskärpning vid återfall i brott är i dag alltför begränsade. Nuvarande reglering möjliggör inte tillräckligt effektiva reaktioner vid återfall i brott. I stället sker alltför ofta rabalteringar vid påföljdsval vid upprepad brottslighet. Del kan vi inte acceplera. Detta är särskilt vanligt om någon döms för all ha begått brott under avvaktan på att avtjäna straff. Det är fel signaler till omvärlden.

Regeringen bör därför få i uppdrag alt utarbeta och lägga fram förslag på området. Hänsyn till återfall skall kunna las även om straffvärdet för brotts-

ligheten understiger fängelse i ett år. Villkorligt medgiven frihet bör också i större utsträckning än vad som nu är fallet kunna förverkas.

Herr talman! I en motion till riksdagen krävde Karl-Erik Olsson och jag att fängelset i Kristianstad inte skulle stängas. Fler motionerade i detta ärende. Vi har bl.a. hört Göthe Knutson tala om detta. Utskottet uttalar nu all det skulle vara av stort värde med en fortsall drift vid anstalten i Kristianstad. Utskottet utgår från alt kriminalvårdsstyrelsen genom en analys av beläggningsutvecklingen och en omdisponering av medel försöker få till stånd en fortsatt drift inom befintliga ramar Eftersom kostnaderna för en fortsatt drift av Kristiansladsanslalten är relativt små. särskilt i förhållande till den totala budgeten för kriminalvårdsstyrelsen, tolkar jag detta uttalande som en garanti för fortsatt drift vid anstalten. Behovet av platserna där är väldokumenterat.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall lill samtliga reservationer som centerpartiet står bakom.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag tdl kriminalvården

AnL 4 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr talman! 1973 års kriminalvårdsreform är en mycket bra målbeskrivning. Vi måste ständigt öka våra strävanden för att nå de målen. Del vore ell myckel stort nederlag om vi skulle tvingas revidera målen dårför alt vi på grund av felsalsningar inte har nått målen.

Del är inte målen, ulan medlen för alt nå dessa mål. som vi ständigt måsle diskutera och förändra, för alt nå de mål som finns beskrivna i 1973 års kriminalvårdsreform.

Konlraklsvård används i dag som ersättning för fängelsestraff, huvudsakligen i sådan fall då begånget brott har sin grund i alkohol- eller narkotikamissbruk. Konlraklsvård innebär alt domstolen fastställer en behandlingsplan för gärningsmannen.

När det gäller sexualbrott eller grova misshandelsbrott har konlraklsvård använts i myckel mindre omfattning.

I årets budgetproposition konstaleras atl del inom kriminalvården för närvarande bedrivs och planeras en rad verksamheter med olika inriktningar för män som dömts för olika former av övergrepp mol kvinnor och barn.

Samlidigl har vi fått veta atl det saknas medel för alt anställa tillräckligt anlal utredare ens för konlraktsärenden rörande alkohol- och narkotikamissbrukare. Skall vi hålla på sä här och hur länge i så fall?

Om vi vet alt del i samhällets perspektiv och att det för all skydda kvinnor och barn är bäst alt våldsverkarna får vård, om vi vet atl ett vanligt fängelsestraff som inte inrymmer adekvat behandling hur långt del än är innebär att personen kommer ut lika sjuk och avvikande som innan han dömdes, kanske äririu mer våldsbenägen, skall vi då fortsätta alt läsa in folk och hånvisa lill all del i alla fall finns planer på behandling, om än i lilen skala?

Det som behövs är väl alt vi tar till vara de erfarenheter som nu finns, all det upprättas behandlingsprogram i tillräcklig omfattning och, vilket vi föreslår i vår motion, ges möjlighet atl döma en våldtäktsman eller misshandlare lill denna alternativa påföljd, nämligen konlraklsvård.

För alt della skall vara möjligt måste medel tillföras. I delta sammanhang liksom i andra som har med ekonomi alt göra måsle kanske en större sals-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

ning göras en år för att större vinster skall kunna göras andra år Sett i ett ekonomiskt perspektiv så är ju ett vanligt fängelsestraff del absolut dyraste alternativet, både på kort och på lång sikt.

Samtidigt som det är vår uppfallning att del nu är dags all utvidga konlraklsvård till att omfatta dem som döms för sexuella brott och för grov misshandel anser vi även all kontraktsvärden måsle kopplas till påföljden villkorligt fängelse. Del är nog endasl ett fåtal av dessa brottslingar som spontant och självmant längtar efter att bli föremål för behandling. Det behövs i slället en tvingande komponent i form av elt alternativ som upplevs som mer ofördelaktigt, nämligen fängelse. Vi kommer därför, i år liksom tidigare, atl yrka bifall lill reservation 22. vilkel jag missade vid utskottets behandling av ärendet.

Vpk föreslår riksdagen besluta om ett höjt anslag till frivården med 50 milj. kr.

Utskottet liksom justitieministern har vid olika tillfällen uttalat atl strävan är att hitta och uppmuntra andra påföljder än fängelse i större utsträckning än vad vi gör i dag. Som jag sade tidigare måsle man ju satsa också. Trots all man säger sig veta atl frivården har otillräckliga resurser tillförs inte kontot de medel som skulle behövas.

Den ökning som frivården har fått handlar lill största delen om pris- och löneomräkningar samt utbildningskostnader i samband med omplacering och rehabilitering av personal.

Alla försökverksamheter såsom exempelvis samhällstjänst och nyanställningar av behandlingspersonal, förutsätts kunna rymmas inom anslaget. Del slår hell klarl atl så stort utrymme för en utökning av frivårdsalternaliv inte blir möjligt med de anslag som frivården i dag har.

Inte ens samhällstjänst - det påföljdsalternativ som äntligen blivit verklighet på försöksstadiet - får sina öronmärkta pengar utan skall konkurrera om medel med andra påföljdsalternaliv.

Jag har i min bekantskapskrets några stycken idealister som har vall alt arbela som övervakare. Del krävs att man är idealist i det arbetet, idealist i den bemärkelsen atl man har ett stort intresse för människor och att man tror atl man kan göra en samhällsinsats genom atl försöka hjälpa före delta straffade att finna sin plats i samhället.

Om man som övervakare skall lyckas i sitt arbete krävs det all man kan ställa upp både billida och sent, all man finns till hands på andra tider än kontorslid, att man kan ta ledigt från sitt ordinarie arbete ibland osv. Men jag tycker inte att det är riktigt rättvist alt man även skall vara idealist när del gäller den ekonomiska ersättningen. Om en övervakare får eri ersättning som är dubbelt så stor som den är i dag, så är det ändå ell mycket billigt alternativ för samhållet om övervakaren gör ett bra jobb, med vilkel menas alt de f.d. straffade inte begår nya brott utan kan fungera i samhället.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservationerna 7, 14, 16, 20 och 22.

AnL 5 KENT LUNDGREN (mp):

Herr talman! Jag skall börja med atl yrka bifall till reservationerna 1, 2, 6, 7 och 13. Om vi börjar med atl lala om reservation nr 1, utvärdering av kriminal-

vårdsreformen, så slår samtliga oppositionspartier bakom denna reservation utom vpk vilkel gör mig lilel ledsen. Del kan aldrig vara fel eller farligt att utvärdera någonting. Del skadar aldrig att få fram sanningen, om vi vill se om vi har lyckats med de föresatser vi hade då vi införde någonting. Kriminalvärdsreformen har ett anlal år på nacken. Samhällsutvecklingen har gått förbi den flera gånger om när del gäller de förutsättningar som gällde vid den tidpunkt då den infördes jämfört med dem som gäller i dag.

Vi i denna kammare är väl rörande eniga om atl den humana kriminalpolitiken är någol som vi aldrig skall överge - oavsett vad en utvärdering skulle leda fram till. Nej. vad vi vill ta reda på är ju: Vad är det som skiljer samhället i dag från samhället i går då kriminalvårdsreformen genomfördes? Vilka nya saker har kommit lill som vi inte räknade med dä?

En av de stora sakerna är ju narkotikabrottsligheten och narkotikamissbruket, inte minst det som pågår på anstalterna. En annan sak som tillkommit är nedläggningen av institutionssjukhusen inom den psykiatriska vården, vilkel egenligen är ett experiment som vi inte rikligt vet resultatet av. En sak vet vi: en del människor kommer självfallet i den nya situationen alt ramla ur systemet. När del sker blir del oftast på del sättet all de slarvar med medicinerna, all de får abstinensbesvär, atl de blir våldsamma och alt de kan la till andra droger och kombinationsdroger tillsammans med medicinerna. Resultatet blir ofta att de hamnar i kriminalitet.

Alla dessa saker behöver vi kartlägga och utvärdera för atl se hur de kriminalpolitiska mäl som sattes upp i mitten av 60-talet och början av 70-talet har uppfyllts. Och om de inte har uppfyllts - vad skall vi gör ål dem? På vilka nya vägar måste vi söka oss fram för att nå de mål som vi satte upp? För målet humanitär kriminalpolitik skall vi. som jag sade förut, inte överge.

När jag "pryade" pä fängelserna i somras - eller i varje fall gjorde studiebesök - kunde jag konstalera atl det fanns mänga positiva trender ofta beroende på en personal och en ledning som hade hjärta och känsla för del de höll på med och ville göra någonting positivt av det. Men förutsättningarna för att kunna göra detta var ofta obefintliga, och en uppgivenhel märktes många gånger när del gällde den vilja som man skulle mobilisera föratt göra sitt jobb.

Jag lycker alt del är oerhört väsentligt att vi i en parlamentarisk utredning ser över vad det är som behöver tillkomma för alt man skall kunna åstadkomma en kriminalpolitik som innehåller ett humanistiskt vårdlänkande, elt rehabiliieringsiänkande, för alt göra vården verklig. Den är inte verklig i dag. Vi har inte kriminalvård, vi har i mycket stor omfattning kriminalförva-ring. Del kan bero på gamla lokaler, felaktiga typer av lokaler, felaktiga typer av resurser som finns tillgängliga, och det kan framför allt bero på resursbrist.

Vi behöver kunna skilja grupper ål, separera missbrukare från icke missbrukare. Vi behöver kunna la hand om missbrukare som vill sluta med sill missbruk, och vi behöver kunna separera kvinnor från män. om kvinnorna känner sig utnyttjade pä anstalterna. Kvinnorna har särskilda vårdbehov. Del finns, som jag sade, psykiskt sjuka i kriminalvården, och vi har myckel begränsade resurser alt ta hand om dem.

För atl åstadkomma en kriminalvård som är värd namnet och som är base-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

rad på denna humanitet som jag talar om, måste vi alltså kunna åstadkomma vård, rehabilitering, utbildning och social träning. Lyckas vi inte göra detta, så kommer bara fler och fler fängelser alt behöva byggas.

I reservation I kräver vi alltså en parlamentarisk översyn. 1 min civila verksamhet har jag lärt mig att när man hållit på att lappa och laga tillräckligt länge, behöver man då och då ta ett rejält grepp, göra en ordentlig inventering, en översyn, och se efter hur vi skall nå de mål som vi har satt upp.

Jag vill nu gå över lill all behandla problemet narkotika litet djupare. Vi har i dag oerhört svårt atl hålla kriminalvårdsanstalterna fria från narkotika. Det är svårt att åstadkomma en narkolikafri placering. Men en mänsklig rättighet måste i rimlighetens namn vara att intagna utan narkotikaproblem icke skall behöva komma i kontakt med narkotika. Atl sitta pä anstalt innebär en psykisk belastning, som ofta medför atl individen är mottagligare för påverkan än vad han är i vanliga fall. En människa som har hamnat i kriminalsvängen, som har hamnat pä anstalt, löper alltså slor risk alt bli narkoman, om vi inte kan åstadkomma en absolut garanti för all vederbörande skall slippa komma i kontakt med narkotika inne på anstalten. När missbrukare finns på anstalt, måste vi avskära dem från droger - och helst skall vi nalurliglvis kunna göra det också när de är ute i samhället. Vi måse förhindra att narkotikahandel pågår inom fängelserna - och nalurliglvis helst också ute i samhället.

Det vidtas åtgärder, men resultatet hillills är skrämmande; vi lyckas inte. Vi måste alltså finna nya vägar, vi måste gemensamt se över verksamheterna, se vad vi skall göra för atl komma lill rätta med delta problem. Tyvärr avvisar regeringspartiet ständigt de oppositionella inviterna som innebär att vi är beredda atl vara med och se över dessa verksamheter

Att manliga interner utnyttjar kvinnliga interner har visat sig vara mindre ovanligt än vad man trodde. Att tillgodose kvinnors särskilda vårdbehov är också svårt i blandade verksamheter Men ell grundläggande krav måste vara atl en kvinna som anser sig ha behov av en vistelse på anstalt fri från manliga interner skall få sill önskemål tillgodosett. Därför måste vi alltså se över hur vi skall åstadkomma fler differentierade anstalter också inom denna sektor

Så lilel om våldtäktsmän. Att vi skall rehabilitera människor som är dömda för våldtäkt och sexualbrott är för mig en självklarhet. Vi borde egentligen inte ha rätt alt släppa ut dem om vi inte har rehabiliterat dem. Att stoppa in en våldtäktsman på en anstalt och inte göra någonting åt honom är delsamma som alt man också släpper ut en våldtäktsman - ofta mer förhärdad, ofta mer cynisk och fördärvad till sin läggning än han var innan han kom in på anstalten. Den grundläggande defekt som denne våldtäktsman har i sitt psyke, och som har gjort honom till våldtäktsman, har han kvar om han inte rehabiliteras.

Del har visat sig i de undersökningar som har gjorts i utlandet, främst i USA men även i England, atl våldtäktsmän oftast själva varit utsatta för sexuella övergrepp som barn. Med den vetskapen i ryggen, med litet satsning på beteendevetenskapsforskning, som vi vill ha i deri forsknirigsmotiori som vi från miljöpartiels sida väckte för ett tag sedan, är det ganska naturligt att vi tar oss an den här bilen och försöker göra någonting åt den. Kvinnor skall

inte behöva vara rädda - inga människor skall behöva vara rädda - när de går på galorna, del måste vara samhällets uttalade mål.

Det behövs alltså rehabilitering. Kartlägg vad som gått snett för en våldtäktsman! Bearbeta det! Rehabilitera sedan närdet gäller de eventuella brister som finns i fråga om utbildning, social umgängesförmåga osv., innan vi släpper ut vederbörande igen! Annars har vi honom säkert som ett brev på posten tillbaka inom korl.

Slutligen gäller det frivården. Vi har lagt mycket arbete pä frivården, men vi har tyvärr inte fält den alt fungera. Skälen är ett par; Villkoren är svåra, men del kan inte riksdagen lägga sig i; lönevillkoren är inte vår sak. Vi kan ändå konstatera all del finns rekryteringssvårigheler

Vi har konlraklsvård på detta område i dag, och vi kan konstatera att frivården skulle kunna friställa fängelseplalser om bara frivården hade lillräckligl med folk för att fä ut exempelvis rattfyllerister i konlraklsvård. Vi håller på atl införa samhällstjänst när det gäller ett par provområden.

Frivårdens personal går på knäna. Arbetsbelastningen för varje enskild individ är för slor. Därför slutar folk - och därav också rekryteringssvårighelerna. Att förbättra villkoren, atl ge rationell hjälp, atl ge stöd och inte minst uppskattning för deras fantastiska arbete - del är det minsta riksdagen borde göra för denna grupp.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

AnL 6 BIRTHE SÖRESTEDT (s);

Herr lalman! Jag vill inledningsvis slå fast all de grundläggande principer som lades fast genom 1973 års kriminalvårdsreform alltjämt är gällande och atl amibiiionen måste vara all så långt som möjligt underlätta de dömdas anpassning till samhället. Denna grundtanke är förutsättningen för en human och meriingsfull kriminalvård.

Kriminalvården har under senare tid varit föremål för ett omfattande översynsarbete. Sedan några år tillbaka har del också pågått en försöksverksamhet med decentralisering inom ett flertal kriminalvårdsmyndigheler Försöksverksamheten har omfattat såväl klientärenden som administrativa ärenden. Med erfarenheterna från denna verksamhet föreligger nu ett förslag lill en vidgad decentralisering. Huvuddelen av besluten beträffande klienlarbeien skall fattas på lokal nivå. Detta innebär också en ny organisation, där krimnalvårdsstyrelsens arbete koncentreras på övergripande uppgifler, och den regionala organisationen får till uppgift att leda och stödja verksamheten vid de lokala myndigheterna.

Utskottet ställer sig bakom förslaget till en ny organisation. Det sägs att man i den nya organisationen inte kommer alt gå ifrån intentionerna i krimi-nalvardsreformeri. Utskottet godtar också regeringens förslag till medelsanvisning till kriminalvårdsstyrelsen och lill kriminalvårdsanslalterna. Den i budgetpropositionen föreslagna nedläggningen av Kristianstadanslallen motsätter däremot elt enigt utskott. Där har det varit, som tidigare påpekats, borgerliga motioner men även en socialdemokratisk motion i ärendet. Vi anser det vara av värde all ha kvar fortsatt drift där och förutsätter all kriminalvårdsstyrelsen inom befintliga ramar kan få delta lill stånd. Delta vill utskottet ge regeringen lill känna.

Herr talman! Jag vill åter peka på det utvecklingsarbete som pågår inom

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

kriminalvårdsstyrelsen. Del gäller den nya organisationen med olika åtgärder arbetet med alt använda personalens resurser bälire, handlingsplaner och andra insatser och olika förslag för atl förbättra innehållet i anstalterna. Förutom det nämnda utvecklingsarbetet pågår i en arbetsgrupp inom departementet en översyn av hela kriminalvården. En översyn av det framlida an-staltsbyggandet kommer också till stånd. Dessutom har nyligen tillsatts en särskild utredare som skall vidareutveckla innehållet i de påföljder som utgör alternativ lill fängelse samt se över frågor om verkställigheten.

I reservation 1 anser man atl kriminalvårdsreformens mål i dag inte kan ses som realisliska utan att en utredning bör tillsättas. När det gäller de ursprungliga målen anser utskottsmajoriteten att de alltjämt är giltiga; en human kriminalvård där den grundläggande principen är alt anpassa de dömda så långt som möjligt till samhället,

Reservanterna har rätt i att samhället har förändrats sedan kriminalvårds-reformen antogs. Problemen har förändrats likaså. Del innebär atl det blir allt svårare att uppnå målen. Men del kan därför inte vara rikligt att göra avkall pä målen, ulan det gäller alt förändra medlen, all utveckla och förbättra kriminalvårdens verksamheter Det pågår ett ambitiöst och målmedvetet arbete inom kriminalvården när det gäller alt komma lill rätta med drogproblemen. 1 reservation 2 krävs att regeringen snarast vidtar åtgärder för ett nytt differentieringssyslem, som är skisserat i reservationen. All kunna differentiera de intagna, atl intagna med olika problem skall kunna placeras på olika avdelningar i olika anstalter, har sedan länge varit ett mål.

Det i reservationen framförda föreslaget är i och för sig inte nytt. På sina håll i landet har man redan, och det planeras på andra håll, delat upp anstalterna i olika avdelningar för missbrukare. Man placerar intagna med narkotikaproblem i särskilda anstalter och intagna med alkoholproblem i andra. När det gäller drogproblematiken vidtas en rad olika åtgärder inom kriminalvården för att komina till rätta med dessa problem. Det har vi diskuterat här i riksdagen vid flera tillfällen tidigare. Jag måsle vända mig till Ingbritt Irhammar och ta ifrån henne den tron alt anstalterna inte skulle ha gjort lokala åtgärdsprogram för narkotikaproblem. Det är faktiskt så, Ingbritt Irhammar atl arbetet har pågått under en lång tid. Man har inte negligerat drogproblemen.

I reservationer har framförts önskemål om ändrad lagstiflning när det gäller särbehandling av långiidsdömda, stramare permissionsregler och ytterligare åtgärder vid bevakning i anstalt. Dessa frågor behandlade riksdagen i november och det finns nu ingen anledning för ulskottsmajoriteten alt göra en annan bedömning än då.

Behandling av våldsmän tas äter upp i motioner Jag vill hänvisa till att del bedrivs en rad verksamheter med olika innehåll, så som kurser i sex och samlevnad, särskild behandlingsverksamhet och utbildning av personal. Utskottet vill nu som tidigare betona att del är angeläget att verksamheten inom detta område prioriteras.

I reservationerna 9 och 10 framförs krav på ändrade regler för villkorlig frigivning. Det pågår ett sådant övervägande i samband med en översyn av straffskalorna. Avsikten är atl ta ställning lill della i ett större sammanhang då också frågor om verkslällighetsformer och alternativ lill frihetsstraff kom-

mer upp lill behandling. Atl moderaterna vill ha strängare fängelsestraff är väl känt. Det är också känt alt moderaterna i fråga om ändrade regler för villkorlig frigiving vill alt den generella fängelsetiden skall öka. Jag måste dä fråga folkpartiet och centern om de ändrat inslällning och anslutit sig till den moderata synen. Moderaternas inslällning i denna fråga leder till all vi skulle bli tvungna att bygga elt stort anlal nya fängelser. Jag hoppas atl Göthe Knutson är medveten om delta.

Den folkparlisliska reservationen om krav på villkoriigt frigivna gör mig någol konfunderad. Den princip som folkpartiet hävdar bör gälla tillämpas redan i dag. De villkorligt frigivna som inte följer anvisningar och föreskrifter och som missköter sig anmäls till övervakningsnämnden för åtgärder av det slag som folkparliel för fram.

Herr lalman! Del översynsarbete som redovisats innefattar också frivården, dess framlida roll och arbetsuppgifter Della innebär naturiigtvis också en granskning av samarbetet med andra myndigheler och organisationer De i reservation 13 framförda kraven när del gäller frivårdens situation beaktas i det pågående översynsarbetel. Frivårdens arbete är väsentligt, vilket lyfts fram i del beslut som vi fattade 1983. Frivården utför ett bra arbete, och del bör prioriteras.

Vi är alla av den åsikten alt det är väsentligt atl vi får ha lekmannaöverva-kare lill hjälp i frivårdsarbetet. Dessa gör en slor insats. Naturligtvis kan de inte ersättas ekonomiskt för den stora insats de gör, ulan det får bli ideellt arbete. Övervakarnas situation kommer också upp i det pågående översynsarbetet.

De nya uppgifter som tillkommit i form av konraktsvård och försöksverksamhet med samhällsljänsl har inneburit ell merarbete inom frivården. Anslaget till frivården har undantagils från besparing, vilket innebären ökning med nästan 23 milj. kr Utskottet kan inte instämma i vpk;s förslag om ytterligare medel. Utskottet anser alt det är angeläget atl de nya verksamheterna bedrivs enligt de intentioner som är uttalade och menar därmed alt anslagsutvecklingen noga måste följas.

Del har sagts här i debatten atl konlraklsvården inte skulle kunna fullföljas. Jag undrar vad detta påslående bygger på. Jag har inte mer än i elt fall under den lid som vi har haft konlraklsvård hört att del inte har kunnat göras en konlraktvårdsulredning. Det fallet har enligt kriminalvårdsstyrelsen klarats upp.

I tre reservationer 17, 18 och 19, behandlas frågor rörande den alldeles nystartade försöksverksamheten med samhällstjänst. Riksdagen tog ställning till sådana krav som framförs i reservationerna så sent som i december Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.

Kraven på en utökning av konlraklsvården lill att gälla även sexual- och misshandelsbrott är också återkommande. Utskottet vidhåller sin bedömning atl eri längre tids tillämpning och en utvärdering är nödvändiga innan ett ställningstagande i detta avseende kan göras. I fyra reservationer berörs påföljdsfrågor. Utskotlsmajorileterna anser alt det ställningstagande som gjordes sä sent som i november alltjämt är giltigt. Villkorlig dom bör inte ersättas med villkorligt fängelse, inte heller bör villkorligt fängelse införas vid konlraklsvård. Det finns inte heller anledning att göra en annan bedöni-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

2 Riksdagens protokoll 1989190:95

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

ning när det gäller straffskärpning vid återfall eller all införa stramare skyddstillsyn.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets hemställan och avslag pä samtliga reservationer.

AnL 7 LARS SUNDIN (fp) replik:

Herr talman! Birihe Sörestedt säger att del pågår förnyelsearbete, utvecklingsarbete och översynsarbele. Därför behövs ingen slor utvärdering av reformen. År inte Birihe Sörestedt oroad? Menar Birthe Sörestedt all kriminalvården funger så som del var länkl i beslutet frän 1973? Delar inte Birthe Sörestedt uppfattningen att narkotikan i samhället och på anstalterna har gjort del omöjligt atl bedriva arbetet så som det var tänkt? När så många återfaller till all begå brott kan kriminalvården rimligen inte anses fungera tillfredsställande! Del är så viktigt alt den gör det. all del inte är nog med internt översynsarbete. Det är mål och medel som vi måste diskutera. Jag är rädd all del är en ren presligesak från socialdemokraterna alt säga nej till en utvärdering. Inte minsl måste personalen känna sig frustrerad när målen är sä högt salta av oss här i riksdagen de inte rimligen kan nås i verkligheten och att del inom kriminalvården sprider sig en uppgiveisens anda.

När del gäller de narkolikafria anstalterna görs en hel del. Det planeras all göras ännu mer Men narkotika på anstalterna är ell stort problem alt drastiska åtgärder måste sällas in. Tycker inte Birthe Sörestedt all del är rimligt atl de narkolikafria intagna inte skall behöva komina i kontakt med narkotika på anstalterna, atl missbrukarna som finns där inte skall få tillgång till narkotika när de sitter där och atl det inte skall kunna bedrivas handel på anstalterna? Det är självklart att Birihe Sörestedt anser alt sä inte skall vara fallet.

År ni socialdemokrater beredda att salsa på en äkta differentiering? Del finns lokalanstaller i närheten av storstäderna. Men när differentieringen kommer i konflikt med närhetsprincipen, är ni då villiga alt låta närhetsprincipen väga tyngre? Del är vi, för att man skall kunna snörpa åt narkotikan på anstalterna. Är ni beredda alt tumma på integritetsprincipen för att komma ät narkotikan på anstalterna? Del är tvä konkreta frågor. Man måste tyvärr kanske uppge de tvä mycket vikliga principerna, integriletsprincipen och närhetsprincipen, för alt komma ål narkotikan på anstalterna.

AnL 8 BERITH ERIKSSON (vpk) replik:

Herr talman! Kent Lundgren är ledsen över att vpk inte är med på reservation 1. Del beror på all vi tycker alt det inte är brist på utvärderingar. Det finns däremot en brist när del gäller alt dra rikliga slutsatser av de utvärderingar som görs, alt planera och genomföra förändringar som utredningarna har pekat på måste göras.

Del sägs i reservationen, vilkel även Birihe Sörestedt tog upp. att en översyn måste göras därför all de ursprungliga målen enligt reservanterna i dag inte kan ses som realisliska. Del handlar inte om den typ av utvärdering som Kent Lundgren redogjorde för i talarstolen.

Vi i vpk anser atl målen är realistiska men atl medlen måste förändras. Konlraklsvården som en strukturerad behandlingsform är vad vi efterlyser.

Det som händer i dag är alt en dömd kanske får litet sexualundervisning, medan en annan inte får någonting i behandlingsväg. Personalen kanske skall få utbildning nu eller nästa är En tredje person kanske kan få ett vårdprogram. Vi anser atl det finns tillräckligt med kunskaper för all nu ularbeta och upprätta vårdprogram som kan användas för alla som döms för dessa brott.

När del gäller frivården, blir del inga nya idéer ulan nya medel. Frivården skulle bl.a. behöva medel för alt utveckla samarbetet med andra vårdområden. Det är mycket angeläget i dag. Inom frivården finns det också många andra intressanta projeklallernativ som man skulle kunna utveckla och göra någonting av, men med den resurssnålhel som drabbar frivården, trots atl del är den vägen som vi säger oss vilja gå för alt hitta alternativen, blir det inga nya pengar och därmed inga nya idéer

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

Anf. 9 INGBRITT IRHAMMAR (c) replik:

Herr talman! Närdet gäller frågan om att få lill stånd narkotikafria fängelser och avdelningar förvånades Birihe Sörestedt över att jag var förvånad över att det inte hade utarbetats lokala åtgärdsprogram mot narkotikan. Nu vet jag all det har utarbetats sådana program på många håll, men jag sade detta därför att jag har läst innantill i majoritetsskrivningen i betänkandet. Jag skulle vilja göra Birthe Sörestedt uppmärksam på del allvarliga som slår där längst ned på s. 11;

"Den tidigare nämnda översynen av kriminalvårdens innehåll och verksamhetsformer som bedrivs inom regeringskansliet har bl.a. resulterat i elt uppdrag till kriminalvårdsstyrelsen beträffande lokala handlingsplaner vid kriminalvårdsanstalterna. Strävan bör enligt uppdraget vara all varje anstalt utformar mål och metoder anpassade till anstaltens särskilda förutsättningar bl.a i fråga om klientel och andra lokala förutsättningar."

Och nu kommer det; "Pä anstalter med en hög andel narkotikamissbrukare bör inriktningen vara all lokala handlingsplaner mol narkotika upprättas och genomförs. I ell första skede bör de slutna lokalanstalterna i storstadsregionerna prioriteras. Samverkansformerna mellan anstalten och socialtjänstens narkomanvård bör. enligt uppdraget, ägnas särskild uppmärksamhet när handlingsplanerna utarbetas. Uppdraget skall redovisas genom delrapporter samt slutligt senast den 1 september 1991."

Detta iir vad majoriteten säger om lokala handlingsplaner för att komina till rätta med narkotika på anstalterna. Del är på grund av detta som vi i centerpartiet reagerar Vi har alltså motionerat år efter år om detta, och så får vi läsa alt handlingsplaner nu skall upprättas på i första hand slutna lokalanstaller. Vi anser alt det är allvarligt att det sker så sent. Jag vet, som sagl var att det finns anstalter som redan har jobbat med detta.

Jag vill haka på det Lars Sundin säger och fråga; Måste man inte sälla vissa principer åt sidan för att komma till rätta med narkotikan? Måsle inte närhetsprincipen och integriletsprincipen få ge vika tills man kominer till rätta med detta? Del är bl.a bakgrunden till kraven i fråga om kriminalvärdsreformen.

Jag vill också fråga när halvtidsfrigivningen kommer alt avskaffas och om det kommer atl innebära alt straffsatserna för egendomsbrotten sänks.

Prol. 1989/90:95 Anf. 10 GÖTHE KNUTSON (m) replik;

28 mars 1990 Herr talman! Inte oväntat kom socialdemokraternas företrädare Birthe

Sörestedt att i stort sett upprepa vad som står i betänkandetexten. Men det

" ' * hade varit myckel roligt om vi hade fått vela litet mera. t.ex. om när halvtids-

" " i / (£/ frigivningen äntligen skall försvinna som styrande medel i kriminalvården.

Når är del tänkt att det förslaget kominer, och hur kommer alternativen att

utformas?

Då följer frågan; Är det verkligen meningen all det inte skall bli några längre strafflider i fängelser för dem som har dömts lill sådana? Är det t.ex. meningen alt den som har fåll en påföljd på två års fängelse skall släppas efter halva strafftiden, men föras över lill annan påföljd?

1 så fall är nästa fråga; År det samhällstjänsten som skall utvidgas? Vi vet att del i den verksamheten inte passar med brottslingar som har gjort sig skyldiga lill våld och liknande handlingar. Det finns ingen rim och reson i detta.

Jag tar upp den frågan som ett exempel på hur svävande den socialdemokratiska kriminalvårdspolitiken är och hur lång lid som förflyter utan att någonting händer Narkotikan på anstalterna har varit ett riksdagsärende sedan mitten på 70-talet. men det hände inte särskilt myckel under följande är. Även om det gjorts vissa ansträngningar, är det tydligt alt det inte hänt någonting efler 1982.

Del finns många inom kriminalvården som vet hur man kommer lill rätta med narkotikan. Det är i första hand atl stoppa införandel, och det kan man göra genom alt placera ut narkolikahundar Det är inte många gram som kan passera förbi en narkotikahund. Men av någon anledning anser kriminalvårdsstyrelsen alt det finns tillräckligt många narkolikahundar. Jag kommer att närmare ta reda på det rätta förhållandet, och det har tills vidare föranlett elt särskilt yttrande frän oss moderater till delta belänkande, med anledning av en motion av Hans Nyhage.

Jag hoppas att jag får tillfälle till ytterligare en replik, herr talman, och då skall jag komma lill frågan om det skall behövas fler fängelser. Jag anser sammanfatlningsvis att - och nu upprepar jag vad jag sade i mitt första inliigg-det skulle vara orimligt om bristen på fängelseplatser blev styrande för straffpåföljden. Självfallel är del nödvändigt med hårda straff mol framför alll narkotikabrotlslingar. Livstid skall inte vara en domstol främmande.

Anf. II KENT LUNDGREN (mp) replik;

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Birihe Sörestedt: Har det socialdemokratiska samhället stått stilla sedan mitten av 60-talet? När man lyssnar på Ingvar Carlssons valtal får man uppfattningen atl det har varit en oerhört positiv ulveckling. Men del finns alllid en baksida på medaljen, och jag förutsätter att del åven har varit en negativ utveckling. Jag anser atl bl.a. kriminalvården finns på den negativa sidan i samhället, och därför behövs del en ordentlig parlamentrisk helhetsuiredning.

Jag vill också vända mig lill Berith Eriksson. Ja. det har varit så många små utredningar inom kriminalvården atl man snart inte ser skogen för bara träd. Men helhetsgreppet saknas. Atl utvärdera är aldrig farligt. En proposi-20

tion baserad på ett resultat tar man separat ställning lill. Att inte våga utvärdera är att gömma sig för sanningen.

Birthe Sörestedt säger att frivården prioriteras. Jag nämnde förut lönesidan, där man har gjort satsningar pä domarna på grund av rekryteringsproblem. Del är nog dags atl göra samma sak för frivårdens personal. Del är ju ett statligt verk som förhandlar. Villkoren behöver förbättras, då belastningen är för hög och folk inte orkar med. Hjälpmedel behövs också.

Birihe Sörestedt säger atl hon inte har hört talas om all konlraklsvård inte har kunnat verkställas. Ja. det beror pä om den över huvud laget har påbörjats. Utskottet uppvaktades på sin tid av föreningen för Sveriges frivårds-Ijänslemän. och de hade en helt annan uppfallning ån den Birthe Söresledl redovisar.

Ja, del finns kurser i sex och samlevnad, och del händer mycket positiva saker inne på kriminalvårdsanslalterna, som jag sade förut. Det är oftast fråga om projekt, men när projekten lyckas och skall permanentas ges del inga resurser. Den personal som står för det lyckade projektet kan i regel inte få någon anställning. Därför blir det ett lappverk av alltihop.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

AnL 12 BIRTHE SÖRESTEDT (s) replik;

Herr lalman! Jag kan inte hålla med Lars Sundin om atl personalen är uppgiven. Jag tycker i ställel att den personal jag möter är engagerad och vill förbättra verksamheten på anstalterna och inom frivården. Det pågår ell arbete för atl ta till vara personalens resurser på ett bättre sätt.

Jag vill siiga till Ingbritt Irhammar atl det stycke som hon läste upp går ul på att regeringen har begärt alt få in redovisningar av handlingsplaner. Varje anstalt har naturligtvis under elt flertal år utarbetat ålgärdsprogram, åtgärdspaket och ålgärdsförslag som handlar om hur man skall komma lill rätta med narkotikan på just den anstalten. Det var del jag menade att Ingbritt Irhammar inte hade upptäckt förrän nu.

Alt dömda inte skall behöva sitta på anstalter där del finns narkotika måste vara målet. Det har vi också sagt tidigare. Delta är också utgångspunkten i del arbete som pågår. Det är viktigt all man kan differentiera de intagna, naturiigtvis också utifrån andra utgångspunkter än narkotikaproblemen.

Vi har flera lokalanstalter i regionerna. Lars Sundin tar upp närhetsprincipen. Man kan diskutera om den ena eller den andra anstalten ligger nära eller om man bortser frän denna synpunkl. Jag tror att vi hade den frågan uppe senast vi diskuterade kriminalvårdsfrågorna. Nu inrättar man narkotikafria avdelningar på vissa lokalanstaller, medan.andra avdelningar tar hand om dem som inte vill ta itu med sitt missbruk. Anstalter inrättas dels för dem som har alkoholproblem, dels för dem som har narkotikaproblem. Man arbetar och planerar alltså vidare på denna differentiering, vilket är precis det som reservanterna tar upp i reservationen. Det är på gång.

Berilh Eriksson, del är viktigt att frivårdens uppgift kan fullgöras. Det är möjligt om man har elt gott samarbete med övriga myndigheter. De klienter som finns inom kriminalvården är ofta socialt missanpassade. Andra myndigheler och organ behöver också bidra lill återanpassningen. Därför är det

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

sä viktigt atl normaliseringsprincipen gäller, atl klienterna har samma rätt som andra medborgare lill service och omsorg i samhället.

AnL 13 INGBRITT IRHAMMAR (c) replik:

Herr talman! Jag är mycket förvånad över atl Birihe Söresledl, trots att jag läste högt innantill, inte själv kan konstalera vad det faktiskt slår i utskottsbetänkandet. Där står inte att någonting skall utvärderas, där står: "På anstalter med en hög andel narkotikamissbrukare bör inriktningen vara att lokala handlingsplaner mol narkotika" - lyssna nu - "upprättas och genomförs." Detta skall redovisas 1991. Det är som sagl tråkigt atl socialdemokraterna inte uppfattar vad de själva påtalar i betänkandet.

Jag fick inget svar på frågan om halvtidsfrigivningen. När kommer förslaget, och kommer det all innebära alt man från regeringens sida kommer alt ge presumtiva brottslingar budskapet atl det inte är så allvarligt atl begå egendomsbrott längre? Vi länker sänka straffskalorna. Kan vi få elt besked om detta? Den här debatten försiggår ute i samhället och människor undrar vart vi är på väg.

Till frågan om hur personalen känner sig. Del kan vi inte riktigt vela. Vi upptäcker att en stor del av personalen gör ett fantastiskt fint arbete under mycket svåra förhållanden, på olika håll inom anstalterna och inom frivården. Men vi får vittnesmål, som har redovisats här tidigare, om att personal säger atl nu orkar vi snarl inte mer. De kommer t.ex. från frivården och lalar om att nu slutar personal hos oss, personal som har jobbat i åratal, 10-20 år. De orkar inte längre. Belastningen på den personal som är kvar blir ännu större. Då talar Birthe Söresledl om att de gör ett viktigt ideellt arbete. Ja, del gör de. Men man kan inte leva på att tro atl de bara skall utföra ideellt arbete. De behöver ha ett rejält stöd, ekonomiskt såväl som annat, för att fortsätta della arbete. Därför behövs del resurser även till frivården, och det har vi motionerat om. Visserligen har vi från vårsida bara anslagit fem miljoner Jag säger bara. för del skulle behövas mycket mer. Men det är i alla fall en bil på väg.

Några ord vill jag säga om samhällstjänsten. År inte Birihe Sörestedt rädd att målet för införandel av samhällstjänst kommer att förfelas, i och med att man inte kommer alt kunna nå de unga lagöverträdarna så länge fängelse måste vara alternativet.

AnL 14 LARS SUNDIN (fp) replik;

Herr talman! I mitt första inlägg sade jag att trots atl kriminalvårdspersonalen oftast gör ett mycket gott arbete misslyckas de och de kommer all misslyckas med alltför många, för ålerfallsprocenten är förfärande hög. Del leder lill en frustrerande inslällning hos många av dem. Det är mitt intryck efler de besök jag har gjort ute på anstalter. Personalen upplever all det är för stort glapp mellan de mål som angavs i den reform vi antog här i riksdagen en gång och de medel som står lill förfogande samt de resultat som är möjliga atl nå. Det är för mycket att gå med nyckelknippan och låsa in, och det är för litet tid atl bedriva den vård som var tanken bakom reformen en gång i liden.

För övrigt vill vi av två skäl ha den nya påföljden samhällstjänst utsträckt

lill hela landet. Dels tror vi på samhällstjänsten, som ni socialdemokrater efter myckel tjat äntligen gick med på, dels skall den gälla över hela landet diirför att det är en rättssats atl lika brott skall följas av lika straff. Del handlar alltså om lika behandling.

Anf. 15 GÖTHE KNUTSON (m) replik;

Herr talman! När man lyssnar lill socialdemokraternas företrädare då hon lalar om narkotikan på anstalterna, får man ett bestämt intryck av atl ni totalt har gell upp kampen mot narkotika som sådan i kriminalvården. Lösningen skulle alltså enbarl ligga i en differentiering. De som är benägna att slälla upp för alt bli av med narkotikamissbruket har sina specialavdelningar

Målsättningen måste rimligen vara atl stoppa knarket, inte bara i samhället i stort ulan också inne på anstalterna. Får jag fråga Birthe Söresledl eller annan företrädare för den socialdemokratiska gruppen i justilieulskotlet: Har ni den uppfattningen att det inte går atl bli av med narkotikan på anstalterna, har ni de facto gett upp detta? I så fall är mitt svar; Detta är oansvarigt. Kampen måste intensifieras. Del går atl stoppa narkotikan i stort sett.

Sedan vill jag erinra om Birihe Sörestedls fråga till de andra borgerliga partierna beträffande en förlängning av strafftiden. Här framställdes de moderata kraven pä längre strafftider för narkotikabrott som ett hot. I själva verket skall väl det vara någonting alt be om, för atl vi också den vägen skall kunna stoppa narkotikan. Del är min uppfattning, och den delas säkert av väljarna i moderata samlingspartiet, att de som hanterar narkotika av olika slag, de som säljer den, de som smugglar in den osv., är marodörer i samhället. De förstör tiotusentals unga människors liv varje år Det är en fruktansvärd verksamhet som de bedriver. När det inte går att få bukt med detta med de medel som hittills varit tillgängliga, måste vi väl ändå använda oss av så långa strafftider all de som hanterar narkotika i många fall bokstavligen blir inlåsta och därmed förhindrade alt fortsätta denna verksamhet.

Del finns också en del annat som Birthe Söresledl har tagit upp och som jag gärna skulle vilja gä in på i repliker Men här har dels Ingbritt Irhammar, dels Lars Sundin redan gått i svaromål. Bl.a. gäller del den första reservationen. Tillåt mig fråga Birihe Sörestedt; Vad skulle det vara för fel i all man också omprövar själva målsättningen i del kriminalvårdsprogram som lill stor del har visat sig misslyckat? Varför skall del bara vara medlen som prövas? Skall man så definitivt sticka huvudet i sanden - eller in i en anstalt, om uttrycket tillåts - att man inte med nya friska ögon skall kunna se också på det faktum all myckel i målet kan länkas behöva förbättras.

Under detta anförande överlog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

Anf. 16 BERITH ERIKSSON (vpk) replik;

Herr talman! För all få till stånd ett samarbetsprojekt med andra organisationer Birthe Söresledl, behövs personal och medel. På samma säll är del inom andra verksamhetsområden där man skall starta samarbetsprojekt. Ytterst handlar del om all komma borl från framlidsvyn av fler fängelser och längre fängelsestraff, eflersom vi vet att fängelsestraff har enbart negativa

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag lill kriminalvården

verkningar för invidividen och i förlängningen även för samhället. Del är ingen lösning pä problemet brottslighet alt sträva efter längre fängelsestraff och fler fängelser. Därför måste vi verkligen på allvar satsa på frivårdsalternaliv och andra alternativ i stället för fängelsestraff.

Anf. 17 KENT LUNDGREN (mp) replik;

Herr talman! Jag blev lilel fundersam när jag senast lyssnade lill Birthe Söresledl. Jag fick ingel svar på mina frågor, vilkel jag inte heller hade räknat med i denna sväng. Med risk för alt ge henne sista ordet tar jag ändå chansen all säga elt par saker.

Jag anser i likhet med Göthe Knutson att uppgivenhelen lycks vara total när det gäller atl komma till rätta med narkotikaproblemet pä våra anstalter Jag lycker dessutom all uppgivenheten verkar vara total vad gäller hela kriminalvården. Skall vi inom överskådlig lid ersätta förvaring med kriminalvård, Birihe Söresledl?

1 somras talade jag med en fånge på Härlandaanslalten och frågade honom vad som var positivt inom kriminalvården. Del finns en del positivt att säga om kriminalvården, och det pågår, som jag sade, en del projekt. Finns del inte mer positivt atl säga om kriminalvården, frågade jag alltså, och den behandling som förekommer där? Han svarade mig; Jo, del är klarl, vi har ju Ösleråkerprojektet. Roligt nog gick det ell TV-program om Österåker samma kväll som jag var på Härlandafängelset. Den intagne berättade atl han hade varit på Österåker Kravet där, sade han, är att man alltid skall le när men ser en TV-kamera, för det är TV-bilder därifrån som kriminalvården visar upp i alla sammanhang. Men på de andra anstalterna är det bedrövligt, ansåg han.

Jag fick inte heller något svar på min fråga om frivården. Jag vill höra socialdemokraterna uttala atl frivården skall prioriteras ordentligt så atl trycket på fängelserna kan minska. De som behöver den typ av behandling som konlraklsvård, dvs. frivård, kan ge skall inte sitta i fängelse. Frivården behöver tid för alt ta alla de kontakter i samhället som behövs för att åstadkomma konlraklsvård och samhällsvård. Om trycket på de individer som skall arbeta med detta ligger på en alltför hög nivå, då lyckas de inte. Det medför att kontraktsvården och samhällstjänsten inte verkställs. Satsar vi inte på frivården går hela vårt kriminalvårdsprogram ål skogen.

AnL 18 BIRTHE SÖRESTEDT (s) replik;

Herr lalman! Jag delar inte alls Göthe Knutsons uppfattning. Vi förenligt min mening en narkolikapolitik som går ul på att verkligen komma åt narkotikaproblemen inom kriminalvården och i samhället. Göthe Knutson lycks inte ha följt den tidigare debatten om hur olika insatser mot narkotikaproblemen har byggts ut inom kriminalvården. Det har handlat om dels motivationsarbete för alt få de intagna atl la itu med sitt missbruk, dels utökad kontroll av både intagna och besökare, dels en utökning av de s.k. urinprovskontrollerna samt dels mycket annat. Jag vill alltså påstå, Göthe Knutson, att det har, . : 11 c;t målmedvetet arbete för alt komma lill rätta med narkotikaproblemen pä anstalterna. Men vi får inte bort narkotikan från anstal-

terna förrän vi har har fått bort narkotikan i samhället. Målet är alltså all få borl behovet av narkotikabruk.

Till Kent Lundgren vill jag säga att det inte råder någon uppgivenhel inom kriminalvårdspolitiken. Jag anser att vi i Sverige har fört en human och bra kriminalvårdspolilik. Det tror jag vi är kända för i hela världen.

Kriminalvården behöver naturligtvis utvecklas. Jag anser de uppsatta målen vara realisliska. och dessa skall vi inte avstå från. I stället skall vi förändra medlen. Vi lever i ett föränderligt samhälle, och därför måste även kriminalvården förändras.

Jag skall inte föra en diskussion med Ingbritt Irhammar huruvida jag kan läsa eller ej. Jag påpekade alt det pågick elt arbete på delta område innan regeringen begärde in handlingsplaner

Ingbrilt Irhammar hänvisade vidare till att man har begärt mer pengar till frivården. Men 5 milj. kr. är en spottstyver om de skall användas lill ökade arvoden lill nämndemännen. Del behövs fler och andra insatser för alt stärka lekmannamedverkan.

Låt mig avslulningsvis säga atl jag anser atl kriminalvården med den nya organisationen, med det utvecklingsarbete som pågår och med det översynsarbele som sker i justitiedepartemenlel tillsammans med kriminalvården, har möjligheter atl åstadkomma vad som saknas för alt nå målen.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

Tredje vice talmannen anmälde all Ingbritt Irhammar Kent Lundgren, Göthe Knutson och Lars Sundin anhållit att till protokollet få antecknat atl de inte ägde rätt till ytterligare repliker

AnL 19 WIGGO KOMSTEDT (m):

Herr lalman! I motion Ju513 begär jag alt den gamla kriminalvårdsanslal-ten i Kristianstad skall få fortsätta med sin verksamhet under ytterligare några år. Detta förslag grundar sig på den information jag fick och de samtal jag förde med personalen vid ett besök där Utskottet föreslår med anledning av motionen att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Det kan man i och för sig vara nöjd med, eflersom del inte är varje dag denna välvilliga behandling ges en enskild motion. Men jag känner mig ändå inte helt lugn. något som jag skall återkomma lill.

Bakgrunden är att den nya kriminalvåardsanstalten i Vä utanför Krislian-stad var färdig 1984. Då stängde man den gamla anstalten inne i Kristianstad centrum. År 1988 öppnades på nytt den gamla anstalten sedan den renoverats. Den behövdes då det saknades platser på den nya anstalten. Brottsligheten i vårt land är tyvärr sådan atl del inte behövs färre ulan fler platser på kriminalvårdsanslalterna.

Nu hade anstaltsledningen fått illavarslande information om atl den gamla anstalten ganska snarl åter skulla stängas. När den åter öppnades gavs löftet atl den skulle vara i bruk under minsl en feniårs period. Den personal som arbetar där kommer från andra orter i landet. De anställda har sagl upp sina fasta tjänster och flyttat till Kristianstad. Skälen härför är naturligtvis av olika slag, men ett skäl är framför alll att man hade ett jobb för gariska lång tid framöver Det är klart atl de olika bud som nu ges skapar oro.

Del är också myckel intressanta vårdprojekl som man har börjat med på

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till kriminalvården

gamla anstalten, och del vore synd om man inte fick möjlighet atl slutföra dem.

Med det tillkännagivande som utskottet föreslår atl riksdagen skall göra borde vi naturligtvis vara lugna, både jag och personalen på anstalten. Men del som gör mig fundersam är utskottets skrivning, som jag tycker atl del ligger någonting dolt i: "Utskottet anser att en fortsatt drift vid anstalten i Kristianstad skulle vara av stort värde. Utskottet förutsätter alt kriminalvårdsstyrelsen genom analys av beläggningsutvecklingen och möjligheterna lill omdisponering av medel söker få lill stånd en fortsalt drift inom befintliga ramar"

Del är just det, herr talman, som gör mig fundersam. Kriminalvårdsstyrelsen har ju flaggat för atl den skulle vilja slänga anstalten, jusl om denna skulle drivas inom befintliga ramar Del är del som gör anstaltsledningen bekymrad.

Jag vill därför fråga utskottets förelrädare; Är del som utskottet skriver tvingande för kriminalvårdsstyrelsen all fortsätta driften vid gamla anstalten i Kristianstad under minsl de fem år som utlovades när den äteröppnades 1988?

AnL 20 BIRTHE SÖRESTEDT (s) replik:

Herr lalman! Jag har också besökt Kristiansladsanslalten - ganska många har gjort det i samband med hotel om nedläggning - och tagit del av den verksamhet som bedrivs där och hur man planerar den framöver Som del är sagt i ulskoltsbetänkandet, är del av stort värde alt fortsätta driften, men vi menar alt man nalurliglvis måsle lilla på beläggningssiluationen och analysera möjligheterna över huvud tagel atl ha anstalten kvar Vi förutsätter att man klarar det på kriminalvårdsstyrelsen.

Anf. 21 GÖTHE KNUTSON (m) replik:

Herr talman! Jag log upp frågan om gamla anstalten i Kristianstad i mitt första anförande och poängterade att jag förutsätter att skrivningen i utskottets betänkande, som alltså i riksdagens beslut blir elt tillkännagivande - och ett enhälligt sådant - till regeringen, också innebär atl anstalten kommer att fortsätta.

Dock förstår jag alt Wiggo Komsledt ställer sig någol frågande inför skrivningen, men vi har inte extra medel att anslå i del här lägel, och då är det naturligt all det blir en skrivning av del slaget att vi vill att del hela skall analyseras innan del befinnes nödvändigt atl fortsätta anstaltens drift.

Jag är alldeles övertygad om alt när man väl har analyserat behovet av anstalten, finner man att den behövs. Vi har faktiskt en överbeläggning på anstalterna, såvida nu inte kriminalvårdsstyrelsen och justitiedepartemenlel berordrar nya massutskrivningar eller gör det ännu lättare för internerna alt rymma. Dock skall var och en ha sin säng och sin speciella plats, så det är ell mindre lämpligt säll atl lösa överbeläggningsproblemel.

Om vi äntligen så småningom får beskedet från regeringen atl halvtidsfrigivningen upphör och det alltså blir längre reella straffpåföljder, kommer naturligtvis behovet av platser på fängelserna atl öka. Min prognos är atl om vi skall få en rimlig kriminalpolitik och straffpåföljderna blir reella, då kom-

mer vi att behöva bygga åtminstone ell par större anstalter - såvitt vi inte får bukt med brottsligheten, inte minst då narkotikan. Jag upprepar; Där finns också behov av anstalter som den i Kristianstad.

Jag förutsätter alltså, herr talman, atl utskottets hemställan, som blir ett tillkännagivande frän riksdagen till regeringen, innebär all Kristiansladsanslalten kommer att fortsätta. Del vore angelägel om Birihe Sörestedt vill meddela, om hon har en annan uppfattning än denna.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Besöksförbud

Anf. 22 WIGGO KOMSTEDT (m) replik;

Herr talman! Bara ett par korta kommentarer

Jag hoppas att avsikten inte är att försöka lura mig och kammaren genom att lala om anstalten i Kristianstad. Jag har hela liden talat om den gamla anstalten, för jag förutsätter all den nybyggda i Vä, som även den kallas anstalten i Kristianstad, inte skall läggas ned. Det år nödvändigt all hälla isär detta, sa alt ingen sedan skall kunna säga; Vi har inte stängt anstalten i Kristianstad. Den är kvar i Vä!

Helt klarläggande var inte det svar som Birthe Sörestedt gav. Göthe Knutson har mera tolkat utskottets inställning så all tillkännagivandet skulle, som svar på den fråga jag ställde, innebära atl det är tvingande för kriminalvårdsstyrelsen att fortsätta driften vid gamla anstalten. Men det har också sagts alt nu bygger man ett par nya anstalter, och då skulle man inte behöva den gamla anstalten i Kristianstad.

Jag vill ha fastslagit här i kammaren att man står kvar vid det löfte som gavs när man anställde ny personal och åter öppnade den gamla anstalten, alt den skall drivas under minst fem är. Jag hoppas all det blir så och vi inte slår här om ett år och konstaterar att den gamla anstalten är stängd. Då lär det icke bli nådigt för de debattörer som i dag representerar utskottet.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 12 §.)

8 § Besöksförbud

Föredrogs juslitieutskollels belänkande 1989/90;JuU19 Besöksförbud.

AnL 23 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr talman! Våld mot kvinnor är ofta osynligt, vilket gjort det till ett gömt och glömt våld. Ändå utgör det en slor del av del totala våldet.

46 % av våldet mot kvinnor utförs i hemmen. Var tjugonde minut blir en kvinna slagen. Var tredje timme blir en kvinna våldtagen. Varje vecka misshandlas en kvinna till döds. Dessa siffror säger då ingenting om den vanmakt, förnedring och fysiska och psykiska smärta som slagna och våldtagna kvinnor bli utsatta för.

Inte bara kvinnor blir utsatta för våld i hemmen, utan i många fall är det också barn som far förfärligt illa. Barn drabbas speciellt av misshandel och

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Besöksförbud

sexuella övergrepp. Del är viktigt alt uppmärksamma dessa brottsoffers situation.

Riksdagen har beslutat om införande av en besöksförbudslag, som tillkom 1988. Myckel snabbi insåg majoriteten i riksdagen, dock inte socialdemokraterna, att lagen var verkningslös. Majoriteten, däribland centerpartiet, motionerade om atl höja straffskalan för brott mot besöksförbudslagen från sex månader lill tolv månader, för atl kunna anhålla och häkta den som bryter mol denna lag. Den förändringen skall nu genomföras, trots atl socialdemokraterna inte ville det, från den 1 april, alltså om några dagar

Del är en klar förbättring av besöksförbudslagen, men vi har sett signaler från olika brottsoffersorganisationer och från personer, främst kvinnor, som är utsatta för förföljelse och trakasserier av olika slag, om att denna lag inte är fillräcklig.

När vi i centerpartiet under den allmänna motionstiden motionerade om atl besöksförbudslagen behöver skärpas ytterligare trodde vi alt del var den lagen som behövde skärpas. Men efler hand som arbetet har pågått med att förbättra skyddet för dessa utsatta, i huvudsak kvinnor och barn, har vi fått information om att del finns andra vägar all gå fram pä för atl skyddet och stödet skall kunna kompletteras. Del har sagts att en väg är all tillämpa socialtjänstlagens regler. Man lär också ha tolkat socialtjänstlagens regler så, atl kommunen har ett ansvar atl se till atl kommuninvånarnas skydd och säkerhet garanteras. Jag har erfarit att dessa regler har tolkals på ett sådanl säll i Malmö och Göteborg. Där har man i vissa fall gjort detta för atl ge dem som fortfarande känner sig hotade av att de som har dömts till besöksförbud skall bryta mot detta och misshandla och trakassera dem. Då gäller det för dem som känner sig hotade att snabbt få hjälp av någon, helst av polisen men i annal fall av vaktbolag, t.ex. Securitas. I Malmö och Göteborg har socialtjänstlagens regler alltså tolkats pä ett sådant sätt atl kommunen är skyldig alt se till alt överfallslarm skall ges lill de personer som känner sig hotade. Larmet skall kopplas antingen lill exempelvis Securitas eller direkt lill polisen. Då kan dessa utsatta personer direkt påkalla hjälp för att snabbt få skydd vid de enstaka tillfällen då överträdelse mot besöksförbudslagen sker

Vi i centerpartiet har fogat ett särskilt yttrande till belänkandet om besöksförbudslagen där det sägs att det finns ett behov av att en tolkning och ett förtydligande av socialtjänstlagens regler sker i dessa fall för atl fler kommuner skall kunna använda sig av denna, som vi ser det, möjliga väg atl gå fram för att förbättra förhållandena för dessa utsatta personer.

I övrigt yrkar jag bifall lill hemställan i betänkandet.

I delta anförande instämde Kent Lundgren (mp).

Anf. 24 EVA JOHANSSON (s);

Herr lalman! Jag tror all jag vågar säga atl alla i den här kammaren och inte bara de ledamöter som finns här nu delar avskyn mol alla våldsbrott. Det gäller inte minst vålds- och sexualbrott mot kvinnor. Del är en brottslighet som ofta förstör hela tillvaron och leder till otrygghet och isolering, förutom skador på både kropp och själ, för de drabbade. Det är också en brotts-

lighet som ofta indirekt och ibland även direkt drabbar barn, som tvingas se och höra hur de vuxna som betyder mest för dem förgriper sig mot varandra.

Det arbete som bedrivs för alt motverka sådan brottslighet är värt all respekt. Sådant arbete ägnar vi oss åt även här i riksdagen, både genom atl stifta lagar som reglerar samhällets syn på denna brottslighet och genom atl bidra med socialpolitiska åtgärder mol sådan brottslighet.

Lagen om besöksförbud, som vi nu behandlar, har nyligen skärpts. Det skedde så nyligen atl lagen ännu inte har trätt i kraft. Denna lag träder i kraft på söndag. Trots detta har centern, som Ingbritt Irhammar sade, motionerat om en ospecificerad ytterligare skärpning av denna lag. På vilket säll denna skärpning skall ske vet vi inget om. I utskottet har centern följaktligen inte heller framställt något särskilt yrkande om en sådan skärpning, utan utskottet är enigt om att den lag som riksdagen har fattat beslut om är till fyllest.

Men trots detta, och det är delvis därför som jag har begärt ordet, kan man läsa i tidningen hur centerpartiet annonserar sin vilja atl skärpa lagen. I annonsen framgår delta. Ingbritt Irhammar citerade delvis denna annons, så hon måste ha läst den. Det sägs inte heller i denna annons på vilkel sätt lagen skall skärpas. Därför anser jag all det finns anledning att säga atl centerpartiet antingen måste presentera hur man vill skärpa lagen eller också dra in denna typ av annonser. Dessa dubbla budskap kan nämligen inte vara ägnade att annat än förvirra den som är intresserad av atl det händer någol på detta område och som faktiskt leder till alt brottsligheten minskar och alt tryggheten ökar för män, kvinnor och barn som lider av att en del människor förgriper sig mol varandra. Jag tycker atl politisk hederlighet är viktig.

Pröt. 1989/90:95 28 mars 1990

Besöksförbud

Anf. 25 INGBRITT IRHAMMAR (c);

Herr lalman! Jag vill börja med alt instämma i del sista som Eva Johansson sade. nämligen alt politisk hederlighet är viktig. Jag gläds ål att vi från socialdemokraterna får höra atl det är viktigt atl man på alla säll bidrar till atl de som utsätts för olika brott - våldsbrott, sexuella övergrepp och trakasserier - får stöd och hjälp. Därför är del anmärkningsvärt - vilket också är anledningen till att vi har fogat elt särskilt yttrande till belänkandet - att det sägs atl frågan om all det behövs förbättringar för att man skall kunna stödja och hjälpa brottsoffren är för tidigt väckt. Det är därför som vi, genom delta särskilda yttrande om alt stödet skall förbättras, väcker denna fråga. Del är vår hederlighet i detta sammanhang. Vi tar i ett särskilt yttrande upp det som vi anser är viktigt att göra för alt förbättra för denna utsatta grupp. Vi hoppas alt man inom regeringskansliet skall ta detta på allvar och arbela utifrån dessa förslag. På del sättet lar vi upp det som behövs för att offren snabbare och bättre skall kunna få hjälp och stöd.

AnL 26 EVA JOHANSSON (s);

Herr talman! Jag har inte sagl all frågan om socialt stöd och annal stöd för dessa kvinnor eller några andra som är utsatta för brott är för tidigt väckt. Det som jag sade till Ingbritt Irhammar var atl ni i centerpartiet har väckt en motion om en skärpning av en lag som inte har hunnit träda i krafl än. Ni i centerpartiet har inte heller kunnat presentera ett enda konkret förslag lill hur ni vill att denna skärpning av lagstiftningen skall utformas. Delta tycker

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag tdl åklagarväsendet

jag är elt krav. Ett ospecifiserat krav på en skärpning skulle ju kunna innebära alt lagen ser ut precis hur som helst när den är färdig. Därför tycker jag att del finns anledning alt säga till er i centerpartiet all ni antingen får precisera vilken skärpning ni vill ha eller också får sluta alt genom era annonser ge allmänheten intryck av att ni i större utsträckning än andra verkar för dessa frågor Det är nämligen ett felaktigt intryck.

AnL 27 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr talman! Socialdemokraterna skulle ju kunna visa en vilja alt öka stödet till dessa utsatta människor genom att säga att socialtjänstlagens regler borde tolkas och förtydligas. Då får ni se om det är vettigt alt gå fram denna väg. Vi tror nämligen det. och det är därför vi skriver det. Del förvånar mig atl socialdemokraterna inte mer aktivt tar del i della arbete.

AnL 28 EVA JOHANSSON (s);

Herr talman! Om del behöver ske en precisering av socialtjänstlagen för atl man ute i kommunerna skall vidta sådana åtgärder som jag tror kan vara alldeles utmärkta i vissa fall, är jag naturligtvis beredd atl arbela för alt del görs. Men jag vet också, precis som Ingbritt Irhammar sade, atl della arbete pågår ute i kommunerna. Dessutom är justitieutskottet kanske inte det utskott som i första hand skall föreslå kammaren all fatta beslut om åtgärder när del gäller socialtjänstlagen. Det är ett annal utskott som är ansvarigt för sådana åtgärder. Del var. såvitt jag förslår, därför som centern fogade ett särskilt yttrande lill belänkandet och inte agerade på ell annat sätt.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 12 §.)

9 § Anslag till åklagarväsendet

Föredrogs justiiieutskottets betänkande 1989/90:JuU23 Anslag till åklagarväsendet (prop. 1989/90:100 delvis).

Anf. 29 BRITTA BJELLE (fp);

Herr talman! Vi skall nu behandla justiteutskottels betänkande nr 23, som gäller anslag till åklagarväsendet. Precis som domstolarna har åklagarväsendet under de senaste åren haft problem med rekryteringen av nya jurister. Rekryteringsproblemen lycks drabba hela landet men är ändå mest akuta i Norrland. Det är därför glädjande all konstatera atl utbildningsutskottet hell nyligen uttalade sig positivt för en fullständig juristutbildning i Umeå. Del säkraste sättet atl rekrytera jurister till norra Sverige är ändå att man får möjligheter att utbilda juristerna i regionen.

Förutom de akuta rekryteringsproblemen är emellerlid personalläget inom åklagarväsendet bekymmersamt, eftersom avhoppen från åklagarba-nan är påfallande många. Det har visat sig att under en femårsperiod antogs

205 åklagaraspiranter i Sverige, medan under samma period 164 åklagare slutade. En sådan utveckling är ohållbar.

Del finns säkert flera skäl till atl unga jurister inte väljer åklagarbanan och till alt etablerade åklagare lämnar banan. Elt har varit löneutvecklingen. Men detta skäl kan man nog säga numera är någol så när justerat. Fortfarande återstår dock många förbättringar alt göra. Det är därför tillfredsställande alt notera att av budgetpropositionen framgår att regeringen har för avsikt atl göra en översyn av åklagarväsendet. Denna översyn kommer förmodligen alt ske i form av en parlamentarisk utredning, vilkel jag tycker är utmärkt.

Eftersom utredningen ännu inte är tillsalt och direktiven inte heller är skrivna, har juslifieutskollel nu möjligheter och tillfälle alt påverka vad utredningen skall handla om. Tyvärr har utskollet valt alt inte ha några egna synpunkter. Vi i folkpartiet har därför i reservation nr 1 pekat på några områden, som vi anser att utredningen borde behandla. Bl.a. har vi sagt att yrket måste moderniseras och all principerna för rekrytering av unga jurister måste göras mera flexibla. Vi tycker också alt unga jurister borde få möjlighel att i större utsträckning välja placeringsorl under aspiranttiden.

Det har också visat sig att åklagaryrket är anonymt för unga jurister. I en enkätundersökning bland unga jurister framkom atl många inte visste vad åklagarbanan innebär Av della skäl är del angelägel att det i hela landet finns möjligheter alt fullgöra nolariemerilering vid åklagarmyndighet. På della säll skulle inånga fler unga jurister komma i kontakt med yrket.

Herr talman! Eftersom del har visat sig svårt atl rekrytera åklagare lill norra Sverige, kan vi i folkpartiet länka oss någon form av belöningssystem för dem som väljer att tjänstgöra pä mindre attraktiva orter. Mot den bakgrund som jag nu har utvecklat vill jag yrka bifall till reservation nr 1.

I betänkandet behandlas även en rad andra frågor Jag tänker beröra några av dem. Den första gäller ordningsbot vid snallerier. 1980 anmäldes ca 35 000 snatterier, och 1988 hade detta antal ökat lill drygt 59000. Totalt bedöms snallerierna i dag kosta butikerna 2,2 miljarder kronor. Butikstillgreppen har nu fått en sådan omfattning all någol måsle göras. Stöldulred-ningen har i sitt betänkande "Stöld i butik" föreslagit alt del skall bli möjligt alt utfärda föreläggande om ordningsbot vid enkla erkända snatterier Ett sådant förfarande menar vi skulle vara rationellt och effektivt. Del skulle dessutom för den enskilde medföra en betydligt snabbare handläggning av brottet än som sker i dag. Vi i folkpartiet tycker att tiden nu är mogen att göra detta möjligt. Det har vi föreslagit i reservation nr 5, som jag yrkar bifall fill.

Herr talman! I debatten om ungdomskriminalitel har många efterlyst nya och skärpta regler. Man menar också att de signaler som utgår från beslutsfattare är alltför otydliga. Även om vi i folkpartiet generellt inte håller med om denna beskrivning, menar vi ändå alt del är väsentligt alt den som bryter mot en lag blir föremål för en reaktion från samhällets sida. Reaktionen är särskilt viktig när det gäller unga människor. Ungdomar har i allmänhet outvecklade rättsbegrepp.

I del s.k. Metropolitprojeklel visade undersökningar alt det hos en ålderskull stockholmare födda 1953 fanns en topp för brottslighet i åldersinterval-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till åklagarväsendet

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till åklagarväsendet

let 15—17 år. Det är i det intervallet som åklagare har en befogenhet att i myckel stor utsträckning meddela åtalsunderlåtelse. Eftersom åtalsunderlåtelse kan uppfattas som om samhället inte reagerar på brott, skulle vi vilja förändra konstruktionen på åtalsunderlåtelseinslilutet och införa en typ av villkorad åtalsunderlåtelse. Det skulle betyda alt åklagaren, när han eller hon meddelar åtalsunderlåtelse, på ett entydigt sätt skulle göra klart för den unge all samhällets reaktion åratal, om den unge i fortsättningen inte sköter sig. Detta förslag har vi angivit i reservation nr 7. som jag yrkar bifall till.

I reservation nr 8 behandlas åtalsunderlåtelse mer generellt. 1985 gavs åklagarna vidgade möjligheter alt underlåta att väcka åtal. Utvidgningen innebar bl.a. att åtalsunderlåtelse kan meddelas när det kan antas atl påföljden vid åtal skulle bli enbart villkorlig dom. Den s.k. absoluta åtalsplikt som tidigare har åvilat åklagaren får numera anses närma sig en relativ åtalsplikt. Den absoluta åtalsplikten innebar en rätlssäkerhelsgaranli för allmänheten och en trygghet och ett stöd för åklagaren. Den uppluckrade ordningen på detta område kan på sikt medföra att sådana centrala rättsprinciper som lik-hel inför lagen och förutsägbarhet i rättskipningen sätts åt sidan. Del år inte en främmande tanke alt besluten vid en relativ åtalsplikt kommer all se olika ut i t.ex. en storstad jämfört med en mindre ort.

Eftersom vi i folkpartiet lycker atl dessa centrala rättsprinciper är av stort värde, önskar vi återgång till den ordning som rådde före 1985. Vi vill helt enkelt bromsa utvecklingen mot en relativ åtalsplikt. Däremot vill vi icke, även om vi vill förändra ålalsunderlålelseinstitutet till vad som rådde före 1985, ändra på den skärpning som genomfördes förra året när det gäller just unga lagöverträdare. Jag yrkar därför bifall till reservationerna nr 8 och 9.

Slutligen, herr lalman, vill jag yrka bifall lill reservation nr 4, som handlar om barnolycksfall. Barnolycksfallen överstiger i absoluta tal antalet rapporterade arbetsolyckor Lika mänga barn dör av barnolyckor som antalet vuxna genom olyckor i arbetslivet.

I en undersökning som gjordes av barnmiljörådel angående den rättsliga behandlingen av olyckfall visade det sig att det bland de 20 800 mål som granskades inte fanns ett enda som behandlade barnolycksfall. Det finns i dag bestämmelser på området i t.ex. boverkets normer, allmänna ordningsstadgan och byggnadsstadgan, och i flera av barnolycksfallen har man kunnat konstatera alt bestämmelserna i någon av dessa stadgor har åsidosatts utan alt det har blivit någon rättslig prövning efteråt. Polis och åklagare har uppenbariigen varit osäkra på hur barnolycksfall skall behandlas ur rättslig synpunkt, och man kan fråga sig om lagföring och sanktionsmöjligheter för närvarande utnyttjas till fullo.

I reservationen 4 har vi pekat på alt del förmodligen behövs bättre utbildning av polis och åklagare när del gäller barnolycksfall, och det är också angelägel att föräldrar lill drabbade barn får stöd och hjälp för alt driva fall där olyckshändelser inträffat vidare i en rättslig process.

Med utgångspunkt i vad jag nu sagl yrkar jag en än gång bifall lill reservationerna 1, 4, 5, 7, 8 och 9.

AnL 30 GÖRAN ERICSSON (m):

Herr talman! Det belänkande från jusfitieutskottet som kammaren nu har att behandla avser, som framgått av Britta Bjelles anförande, anslaget fill

åklagarväsendet. I betänkandet återfinns fyra reservationer som uriderleck-nats av oss moderater i utskottet, och jag ber inledningsvis att få yrka bifall till reservationerna 5, 6, 8 och 9.

Åtalet och åklagarens slällning i rättsprocessen är av utomordentlig slor betydelse i en rättsstat som Sverige. Det rör inte enbarl åklagarens möjligheier all fullfölja ärenden i domstol utan i lika hög grad de rättsregler som styr dennes verksamhet. Åkagaren spelar alltså en utomordentligt viktig roll, och det är mot den bakgrunden som inte bara ärade ledamöter av justitieutskottet ulan även andra funktionärer i Rätlssverige sett med stor oro på den flykt från åklagarbanan lill andra verksamheter som ägt rum under senare år, vilket också utskottets värderade ordförande påpekat.

Delta förhållande visar dels på den höga kvalitet som åklagaren har som jurist, dels på den svaghet som finns när del gäller lönebildningen för skickliga rältsfunktionärer.

Herr talman! Det är enligt mening viktigt atl vi i debatten i samband med behandlingen här i kammaren av anslagen till åklagarväsendet noterar della förhållande, eftersom en fortsatt avtappning av dugliga jurister från åklagarbanan kan komma atl påverka rällstatens funktion och handlingskraft. I den budgetproposition som vi nu diskuterar har regeringen ökat anslagen till åklagarväsendet med 40 miljoner. Om detta är tillräckligt vet vi inte. Jag menar dock all det finns anledning atl fortsättningsvis fästa uppmärksamheten på den utveckling som jag nu aktualiserat.

I reservationerna 5 och 6 tar vi moderater upp dels frågan om gränsdragningen mellan stöld och snatleri, dels frågan om att införa institutet ordningsbot vid snatteri.

RÅ;s rekommendation i dag till åklagarna är atl med anpassning lill rådande praxis vid domstolarna utgå från en värdegräns mellan stöld och snatteri på 600 kr År 1964 var denna gräns 15 kr Gränsen förflyttas således i takt med inflationen i landet. Få områden torde, herr lalman, vara mindre lämpade atl knytas an lill inflationen än just detta. Denna konstruktion leder ju faktiskt till att statsfinansiella åtstramningar medför ett sänkt rättsmedvetande på sikt.

Gränsdragningen mellan stöld och snatleri skall fastläggas av riksdagen. Den nuvarande gränsen vid 600 kr bör sänkas. Resultatet härav blir naturligtvis att stöldområdel vidgas, medan del straffbara området för snatleri minskas. Denna ordning skulle ge till effekt att rättsstaten markerar avståndstagande mot det snabbt ökande antalet tillgrepsbrolt, som Britta Bjelle gav exempel på, och även skapa en något mera riskfylld miljö för bu-likssnattare, som i dag inte behöver anstränga sig särskilt myckel för att nå upp till stöldbelopp i närheten av 600 kr.

Det kan, herr talman, synas politiskt petigt att ägna en del av kammarens tid ål jusl denna del av justilieutskoltets område, men stölden eller snatteriet är för del första elt debutbrolt, för det andra också elt mängdbrott. Eri mera skärpt hållning härvidlag skulle ge en positiv effekt på den unge brottslingen, som då snabbare skulle komma atl betecknas som tjuv och därmed hanteras på ett mera handfast sätt i rättsstaten än som snällare. Det skulle också snabbt föranleda erforderliga och lämpliga åtgärder mot de vuxna, vanemäs-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag lill åklagarväsendet

3 Riksdagens protokoll 1989/90:95

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag nll åklagarväsendet

siga brottslingarna, som kanske med en sjukdomsbild i bakgrunden stjäl för oerhörda belopp.

När det gäller behovet av ordningsbot vill jag understryka vad Britta Bjelle sade. Del gäller att för den enkle snattaren och för de obetydliga beloppen hitta en rationell hantering i rättsapparaten, en hantering som är billig men samlidigl effektiv. Del gäller också alt överföra de stora resurserna till stöldavsnitlel. där man på ett mera handgripligt och nära sätt kan tackla jusl tjuven.

Till sist, herr talman, har vi i reservation 8 från de borgeriiga partierna pekat på den rällsrisk som en utökad möjlighet till rapporteftergift och åtalseftergift skapar Redan när jag kom lill riksdagen 1982 försökte vi från moderata samlingspartiet varna för denna utveckling. Då stod vi ensamma, men nu gläds vi åt atl vi snarl har 50 % av kammarens ledamöter med oss i vår uppfattning.

En utökad och ej förutsägbar eftergiftskonslruktion ger precis som vi reservanter anför en oförulsägbarhel i rättskipningen. Denna situation är på kort sikt ohållbar på medellång sikt en kalastrof, och på mycket lång sikl vittrar rättsstaten sakta sönder, eflersom behandlingen i rättsapparaten blir olika för människor som begått samma eller likartade brott. Det är en bärande doktrin att ingen får behandlas olika i förhållande fill en annan.

Om enskilda tjänstemän ges en utvidgad rätt att skönsmässigt avgöra om rapport eller åtal skall följa, kommer en betydande olikhet atl uppstå i rättstillämpningen, och delta skapar en osäkerhet bland människorna. Denna situation får inte uppstå, och del är detta syfte som reservation 8 tjänar

Jag kan avslulningsvis upplysa ärade ledamöter från socialdemokraterna, vpk och miljöpartiet atl ni nästa år åter får chansen att ansluta er lill vår linje. Vi ämnar nämligen återkomma i denna fråga. Kanske kan vi då skapa en ordning med litet fastare regler, vilken ger en större säkerhet och förutsägbarhet i rättskipningen.

Anf. 31 KJELL ERICSSON (c);

Herr talman! Som tidigare sagts handlar delta betänkande om anslag till åklagarväsendet. Del har väckts ell anlal motioner beträffande olika arbetsområden inom åklagarväsendet. Jag vill inledningsvis säga att jag tycker att det är bra att man nu skall göra en översyn av åklagarväsendets arbetsområden och atl man också skall försöka renodla åklagarnas arbetsuppgifter Jag vill vidare liksom Britta Bjelle och Göran Ericsson understryka alt del måste vidtas åtgärder för att rekrytera och behålla åklagare. Del är väsentligt atl så sker

Vi har under hela efterkrigstiden haft en kraftigt ökande kriminalitet i vårt samhälle. Så är fallet på de allra flesta brotlsområden - våld, stöld, skadegörelse, bedrägerier osv. Under senare år har i allt större omfattning också mil-jöbroiten kommit in i bilden.

För atl kunna beivra olika former av brottslighet är del viktigt all ha ett effektivt och väl fungerande åklagarväsende. Det måsle därför finnas relevanta lagar och bestämmelser som reglerar verksamheten.

När del gäller miljöfrågorna är det ofta fråga om synnerligen svåra ärenden där det krävs specialkunskaper Del sker också här en mycket snabb ut-

veckling. Lagstiftningen pä delta område befinner sig ständigt i ett skede av förändring, och det är därför viktigt atl såväl polis som åklagare och domare har kunskaper i miljörätt. På grund av denna ständiga förändring är det dessutom viktigt atl det sker en fortlöpande fortbildning i dessa frågor

Anlalel miljöbrolt är kanske inte så stort, och det finns av denna anledning ute hos åklagarna kanske inte heller sä slor erfarenhet på della område. Det vore därför en stor fördel all ha en speciell åklagare som, i varje fall under en övergångsperiod, finge ansvaret för miljömålen. En sådan person kunde också vara lill stor nytta när det gäller atl ge handledning till övriga åklagare i sådana här ärenden.

Så över lill en del andra reservationer När del gäller barnolycksfallen vill jag instämma i vad Britta Bjelle sade. Del finns förvisso bestämmelser om skyldigheten att vidta skadeförebyggande åtgärder, men detta är inte tillräckligt. 1 den rapport om rällstillämpningen vid barnolycksfall som barnmiljörådet presenterade 1988 påpekas att barn och ungdomar inte har ett godtagbart rättsskydd och alt nuvarande lagstiftning inte är tillräcklig för sitt syfte. Barnmiljörådels undersökning har visat alt bestämmelser om skyddsanordningar åsidosätts utan atl del sker någon rättslig prövning. Del är därför viktigt att polis och åklagare får utbildning i den rättsliga behandlingen av barnolycksfall. Det är också viktigt all föräldrar lill drabbade barn får hjälp och stöd i samband med att dessa ärenden behandlas i olika rättsinstanser

Ett annat område som i dag har fåll en myckel slor omfattning när det gäller brotten är butikslillgreppen. Dessa förekommer alltså i dag i ganska stor omfattning, och de kostar också butiksägarna stora pengar. Men eflersom det här rör sig om så stora summor, kommer della til syvende og sidst även att drabba konsumenterna. Det är därför viktigt atl dessa brott beivras och att det sker snabbt.

Ulskoltels borgerliga ledamöter menar att man borde överväga att införa ordningsbot just när det gäller de mindre snatleribrotten. Della skulle innebära en snabb lagföring och även medföra en förenkling för både polis och åklagare. Härigenom skulle man dessutom få till stånd ett bättre utnyttjande av resurserna. Vi vet att det ibland kan ta lång lid att handlägga dessa ärenden, och vi menar atl det därför skulle vara en fördel om man kunde klara av dessa brott genom användande av ordningsbot.

Vi har i vårt samhälle under en lång tidsperiod gradvis tvingats acceptera en högre toleransnivå när det gäller brottslighet. Det har många gånger varit för lätt att få åtalseftergift. Del måste, som Göran Ericsson och Britta Bjelle sade, finnas vissa centrala rättsprinciper såsom likhet inför lagen och förutsebarhet i rättskipningen. Om man tillämpar åtalseftergift på ett alltför långtgående sätt kommer dessa principer alt sättas i fara, och tilltron till vårt rättsväsende skadas.

Vi måste sålla gränser, och vi måste reagera när brott begås. Om det inte följer någon sanktion på ett brott, kommer nämligen de lagar och regler som vi har satt upp atl förlora i trovärdighet. Det kan också bli svårt att upprätthålla den allmänna laglydnaden om rapporteftergift och åtalseftergift används i alltför stor omfattning.

Särskilt för unga människor är det viktigt atl samhället ställer upp klara

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag nll åklagarväsendet

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag lill åklagarväsendet

och konsekventa norrneroch handlingsmönster Om lagöverträdelser sällan beivras, eller beivras på ett inkonsekvent säll, kan det medföra en negativ inverkan på ungdomars rättsbegrepp. Ungdomar kan helt enkelt uppfatta det som alt samhället accepterar brotten i fråga om vi ger åtalsunderlåtelser i alltför generös omfattning. Vi anser därför alt man skall återgå lill de mer restriktiva regler för åtalseftergift som tidigare gällde.

Jag vill också understryka att man måsle vara synnerligen restriktiv med atl ge åtalseftergift vid narkotikabrott. Man måste uppträda mycket konsekvent i bekämpandet av narkotikamissbruket. Inte minst är det viktigt att man när det gäller ungdomar som första gången ertappas med narkotika verkligen reagerar och talar om att samhället icke tillåter detta. Del skall därför också finnas en påföljd i fråga om narkotikabrott, och man skall vara synnerligen restriktiv med åtalsunderlåtelser

Herr lalman! Med stöd av vad jag nu har framfört vill jag yrka bifall till de reservationer som centerpartiet står bakom i belänkandet.

AnL .32 KENT LUNDGREN (mp):

Herr talman! Miljö - naturligvis måste miljöpartiet tala om miljö, annars skulle vi ju inte vara här Miljö och miljöbrolt är någonting som mer och mer har aktualiserats i Svea rike och även i andra länder, men fokuseringen i denna kammare ligger på Sverige.

Inom miljökunskapen och miljölagstiftningen händer för närvarande ganska mycket men ändå inte så mycket som skulle vara nödvändigt. Okej, vi utreder, och vi skaffar oss kunskap. Att omsätta detta i lagstiftningstext går däremot litet långsammare. Detta skapar naturligtvis problem, bl.a. när del gäller mängden information, mängden kunskap som kommer fram. När delta skall omsättas i praktisk erfarenhet i rättsapparaten, för alt vi skall kunna beivra miljöbrott när sådana begås, krävs ganska stora utbildningsinsatser

Delta betänkande handlar om åklagarväsendet och dess tilldelning av resurser, men miljömål och miljöbrolt berör naturligtvis hela rättsapparaten. Såväl hos polisen och åklagarämbetet som i domstolsväsendet måste kunskapen inte bara ökas utan ständigt underhållas. Kunskapen hos dessa instanser måsle i alla händelser ligga på en sådan nivå atl de kan slälla de rätta frågorna och kalla in de rätta experterna, delta även om man aldrig kan komma dithän atl de själva har all den kunskap som behövs. Med anledning av detta yrkar jag bifall till reservation nr. 2.

Herr talman! Reservation 5, som avser moment 8. berör ordningsbot vid snatleri. Det har där begåtts ell misstag av mig. Jag stödde reservationen förra året, jag vill naturligtvis stödja den även i år, och härmed gör jag också det. Man brukar säga att när man erkänner, så är hälften förlåtet; alltså är det fråga om elt halvt misstag. Miljöparliet kommer således att stödja reservation nr 5, och jag yrkar härmed bifall till denna.

AnL .33 BENGT-OLA RYTTAR (s):

Herr talman! Del är en bred uppslutning kring huvuddragen i betänkandet, och jag noterar detta med tillfredsställelse. Åklagarmyndigheterna omfattas inte av huvudförslaget, ulan i stället höjs anslaget med 40 miljoner, en

höjning med mer än 10 %. Riksåklagaren föreslås få en höjning med drygt 1 miljon. Delta får naturligtvis ses som en bekräftelse pä atl regeringen är medveten om äklagarverksamhetens centrala roll i vårt rättsväsende.

Genom alt ingå i försöksverksamheten med treåriga budgetramar har åklagarväsendet fått bättre möjligheter att långsiktigt planera och effektivisera sin verksamhet. Inom myndigheten arbetar man nu intensivt för atl förbättra rekryteringsläget, som enligt utskottets ordförande är prekärt. Jag hyser gott hopp om att man kommer atl vara framgångsrik i detta sammanhang.

1 reservation 1 framförs synpunkter på vilka åtgärder som bör övervägas vid den översyn av åklagarväsendet som pågår i regeringskansliet. Jag ser ingen anledning till atl riksdagen i dag binder upp sig vid några delförslag, oavsett hur välgrundade dessa är. I stort sett är ju Britta Bjelle också nöjd med sakernas tillstånd.

Reservation 2 är en gammal bekant som handlar om utbildning i miljörätt för poliser, åklagare och domare. Poliser och åklagare utbildas fortlöpande i miljörätt, och även domarna är nu föremål för sådan utbildning. Därmed torde de behov som påtalas i reservationen vara ganska väl tillgodosedda.

Reservation 3 tillhör också avdelningen gamla bekanta. De skäl som anförts för ell inrättande av en särskild statsåklagare för miljömål har naturiigtvis blivit svagare för varje år som går, eftersom utbildningen på regional nivå har forlsatl.

Reservation 4 handlar om barnolycksfall. Dessa är naturligtvis djupt tragiska händelser, och de bör på alla sätt motverkas. Det är därför myckel angelägel alt del beredningsarbete som pågår i regeringskansliet snarast fullföljs och leder till effektiva åtgärder I del avseendet tror jag alt utskottsmajoriletens och reservanternas uppfattning sammanfaller helt och hållet, men med tanke på det arbete som pågår är det lämpligast atl riksdagen avvaktar När del gäller den översyn av åklagarväsendet som pågår sägs det i budgetpropositionen alt en utvidgning av användning av ordningsbot skall undersökas. Låt oss även på den här punkten avvakta resultatet innan riksdagen lar ställning.

Kravet i reservation 6 har nyligen behandlats av riksdagen, och ingenting har hänt som föranleder en omprövning i det avseendet.

I reservation 7 anser man att återkallelse av beviljad åtalseftergift för unga lagöverträdare skall vara omgärdad av betydligt mindre restriktiva regler Frågan behandlades senast i riksdagen hösten 1989. Jag utgår ifrån atl den arbetsgrupp med företrädare från social-, juslilie- och civildepartementen som ser över frågan också skall ha med detta i sina överväganden. Med samma motivering yrkar jag även avslag på reservation 8.

När del gäller reservation 9 måste man fråga sig om det är någon skillnad pä alt åtalsunderlåtelse i princip inte beviljas, vilket är del faktiska läget, och att åtalsunderlåtelse i princip inte bör kunna beviljas, vilkel är vad man säger i reservationen. För mig tycks del som atl delta reservalionskrav redan är myckel väl tillgodosett.

Herr talman! Jag yrkar härmed bifall till hemställan i juslitieutskollels belänkande 23 och avslag pä samtliga reservationer

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till åklagarväsendet

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till åklagarväsendet

Anf. 34 BRITTA BJELLE (fp):

Herr talman! Bengt-Ola Ryttar säger i sitt inlägg atl riksdagen inte skall binda upp sig när det gäller den ulredning som förmodligen skall tillsättas med uppdrag all se över rekryteringen till åklagarväsendet. Självfallel skall riksdagen inte binda upp sig, men del är ganska viktigt alt en utredning från riksdagen får idéer och tankar som pekar på sådanl som vi som arbetar med frågorna anser vara angelägel atl utredningen behandlar.

Eftersom del visat sig oerhört svårt atl rekrytera nya unga jurister lill åklagarbanan, vilket är det svåraste problemet för åklagarväsendet just nu, är del enligt min mening rimligt alt utskottet uttalar sig för vilken inriktning en sådan här ulredning skall ha, om man nu har några synpunkter. Annars överlåter ulskotlel ål någon enskild tjänsteman inom justiliedepartemenlet all dra upp riktlinjerna. Det anser vi i folkpartiet atl man inte skall göra. Vi anser atl riksdagen skall ange de frågor man tycker är angelägna.

Detta har vi i folkpartiet gjort. Vi har bl.a. talat om atl yrket är anonymt och föreslagit all man genom alt införa nolariemerilering i hela landet skulle få fler som känner till yrket. Vi har även andra förslag i reservationen.

Jag tycker att Bengt-Ola Ryttar mycket snabbt gick förbi frågan om ordningsbot för snatterier. En ulredning, stöldutredningen, har påpekat all det finns möjligheter atl komma lill rätta med en del av snalteribrotlen genom att införa ordningsbot.

Atl utdöma ordningsbot är effektivt och rationellt. Den enskilde som har begått elt brott får en snabb reaktion på vad som har inträffat. Jag har här i riksdagen lärt mig alt en del frågor på något sätt behöver mogna och bearbetas ytterligare och alt opinionen i samhället behöver förändras. Jag anser atl vi nu är framme vid den punkt där del är dags att agera i den här frågan och se fill att man för enkla, erkända, snallerier kan utfärda ordningsbot. Det skulle vara arbetsbesparande för polisen och för åklagarna, och det skulle innebära en snabb reaktion mol dem som överträder lagen.

Jag vill helt korl tillägga något om barnolycksfall, eftersom jag inte hinner säga mer Det sker ingen rättslig uppföljning när det gäller barn som råkar ul för en olyckshändelse. Nog kunde utskottet ha uttalat atl detta är ett viktigt område och alt man som ett minimikrav borde se lill alt poliser och åklagare fick bättre utbildning på området så alt det inte känns främmande.

AnL 35 GÖRAN ERICSSON (m):

Herr lalman! Jag hade inte tänkt all göra ytterligare inlägg med anledning av Bengt-Ola Rytlars anförande. Men när det gällde reservation 6 sade han alt riksdagen har prövat frågan och ingenting har hänt som föranleder en omprövning. Vi har inom stöld- och snalleriområdel en beloppsgräns som på 26 år har ökat med 585 spänn, på ren svenska.

Har inte socialdemokraterna någon politisk uppfallning i den här frågan? Det går ju inte bara atl stå här i talarstolen och säga atl ingenting har hänt och sedan gå ner och sälta sig. Man måste ha en politisk vilja. Skall vi fortsätta alt lata gränsen mellan stöld och snatleri skena i väg? Var är den år 1995, och var finns den år 2000? Det kominer alt sluta någonslans uppemot 2 000-5 000 kr. Som regeringsbärande parti måsle socialdemokraterna ha en uppfattning i denna utomordentligt centrala rättsfråga.

Riksdagen består av valda ombud för Sveriges folk. Del är rimligt att vi här i riksdagen får börja sätta några gränser, bl.a. denna gräns. Det vore inte besyärligt att skriva en proposition varje år eller var annal år i denna fråga.

Herr talman! Det som jag tycker är sensationellt är all regeringens företrädare här, Bengt-Ola Ryttar, säger all ingenting har hänt och lämnar fältet öppet. Vad är det för budskap som Bengt-Ola Ryttar och socialdemokraterna vill ge del svenska folket? Ingenting. Man lämnar frågan därhän och bordlägger den, återremitterar den, sätter sig, och fortsätter alt regera. Detta är en central rättsfråga, och jag förväntar mig att Bengt-Ola Ryttar har någon form av uppfattning om detta i sin replik.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till åklagarväsendet

AnL 36 KJELL ERICSSON (c);

Herr talman! Bengt-Ola Ryttar säger att det finns en bra utbildning för poliser och åklagare i miljörätt. Jag har varit i kontakt med många poliser och åklagare, och de säger alt den är ganska undermålig. En del har inte fått någon utbildning, och en del har fått en kort utbildning.

Statistiken visar att så är fallet! 1985-1988 anmäldes del 1 100 miljöbroft lill polisen. Endast 90 fall leder till åtal och färre än 60 till fällande dom. Detta är svåra ärenden, det vet vi. Koncessionsnämnden för miljöskydd sätter allt oftare riktvärden i ställel för gränsvärden. Det gör att dessa fall kan bli svåra all bedöma. Därför behövs del bra utbildning på det här området.

Jag vill också i detta sammanhang säga alt tredje vice lalman Bertil Fiskesjö har väckt en motion i anslutning lill forskningspropositionen om atl inrätta en professur i miljörätt vid Lunds universitet. Det vore en bra åtgärd för att förbättra den här utbildningen.

Jag tycker all Bengt-Ola Rytlar gick förbi frågan ordningsbolen för snabbi. Vi vet atl det förekommer många butiksstölder och snallerier För alt komma till rätta med detta måste det komma en reaktion. Vi vet också atl både polis och åklagare är hårt belastade. Genom att då införa ordningsbot skulle det bli en snabb reaktion mot den som har snattat eller tillgripit i ett varuhus. Det får ocksä en avskräckande effekt för framtiden, kanske speciellt för dem som råkar ul för en ordningsbot de första gångerna och som sedan gör inte om förseelsen. Jag tror att del är riktigt med denna snabba reaktion samtidigt som resurser skulle sparas för poliser och åklagare.

Jag återgår lill frågan om åtalsunderlåtelse. Vi i centern kräver att man skall återgå till de mer restriktiva bestämmelser som gällde före 1985. Del skall framgå alt vi inte tolererar detta i samhället. Jusl den lilel slappa hållning som har varit är inte bra. Då kan det verka som om vi tolererar brott, men del gör vi inte. Därför måste del här vara en större restriktivitet.

När del gäller ungdomar tycker vi i centern all de regler som infördes 1988 skall gälla också i fortsättningen - dvs. den restriktiva hållning som föreskrivs där. Jag tycker all Bengt-Ola Rytlar skulle ha gått med på en del av de reservationer som vi har avgivit från olika partiers sida.

Anf. 37 BENGT-OLA RYTTAR (s);

Herr talman! Britta Bjelle säger att vi i och med delta beslut överlåter ål en enskild tjänsteman på departementet att avgöra hur denna översyn av

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag nll åklagarväsendet

åklagarväsendet skall utformas. Så är del väl knappast. Vi överlåter detta åt regeringen, och det tror jag atl vi kan göra med förtroende.

Snatleribrotten är naturligtvis en het potatis i rättsliga sammanhang. Atl lägga snatleribrotten under ordningsbot innebår alt man växlar ned tyngden i den typen av kriminalitet. I regeringskansliet kommer man atl se över hur strafförelägganden skall användas i framliden. Personligen skulle jag gärna se alt man tittar på dessa problem i samband med strafförelägganden. Del är en personlig ståndpunkt jag har och inte något som jag framför ä regeringens vägnar

Göran Ericsson var myckel upprörd över alt jag sade "sedan den senaste riksdagsbehandlingen". Sedan den senaste riksdagsbehandlingen har inget hänt som föranleder någon ändring av majoritetens förslag i detta avseende.

När det gäller beloppsgränser anser vi all del är en klar fråga för rältstill-lämpningen och inte en fråga för riksdagen i dagens läge. Jag tror inte all vi från socialdemokratiskt håll är beredda fill den handfasthet som kanske föresvävar Göran Ericsson i kriminalpoliliska sammanhang.

När del gäller svårigheterna omkring miljöbrolt, Kjell Ericsson, är jag beredd att skriva under på all detta är svårt all hanlera. I februari 1991 är det meningen atl en ulredning om en ny miljölagstiftning skall vara klar Förhoppningen är att den skall bli lättare atl tillämpa, och jag utgår från atl man då sätter in omfattande utbildningsinsatser Man har inte varit passiv på det här området, ulan del har sketl en hel del utbildning när det gäller miljöbrolt.

Anf. 38 BRITTA BJELLE (fp):

Herr talman! Bengt-Ola Ryttar menar all vi med förtroende kan överlåta direklivskrivning lill regeringen. Det kanske Bengt-Ola Ryttar kan tycka. Men sett ur riksdagens synvinkel vore det väl ändå angeläget om alla de partier som finns i riksdagen har synpunkter på vad som egenlligen borde behandlas i en utredning. Det är dä grunden läggs för de förändringar som eventuellt skall komma till stånd. Jag tycker att det är en synnerligen passiv hållning.

När det gäller åtalsunderlåtelse kan man konstatera atl efler förändringarna 1985 har vi gäll mol en relativ åtalsplikt. Jag hörde riksåklagaren bara för några dagar sedan säga att i dag har åklagarna en sådan frihet att bedöma avskrivningsärenden atl vi har nästan nått fram lill relativ åtalsplikt. Vi i folkpartiet tycker att detta är en olycklig utveckling. Anser man att en enhetlig rättstillämpning del är angelägen, får man inte gå så långt som till relativ åtalsplikt, utan då måste man hålla fast vid den absoluta åtalsplikten - vilket vi anser alt man skall göra. Men ni socialdemokrater tycker alltså att denna ulveckling är bra och har inte för avsikt atl föra den tillbaka till det gamla utan vill snarare öppna dörrarna åt ännu mera långtgående enskilda beslut hos åklagarna. Är det så man skall uppfatta socialdemokratins hållning?

AnL 39 GÖRAN ERICSSON (m);

Herr lalman! Bengt Ola Rytlars andra inlägg skingrade ju inte några dimmor. Bengt-Ola Ryttar säger att om snallerier skall överföras lill ordningsbot växlas tyngden av brottet ned. Men vad man skall göra är att se reservatio-

nerna 5 och 6 i detta belänkande från justitieiitskotlet i ett sammanhang. I reservation 6 säger vi från moderat håll att gränsen mellan stöld och snatleri skall sänkas. Det innebär alt man inkorporerar ett ganska stort antal snällare i rättsområdet för stöld. Del är minsann inte all växla ned utan det är alt växla upp viklen av tillgreppen. I reservation 5 säger vi från borgerligt håll att vi vill rationalisera rättsskipningen när det gäller de små och enkla snallerierna som avser obetydliga belopp.

Herr talman! Del är litet av den obolfärdiges förhinder när Bengt-Ola Ryttar säger atl beloppsgränserna för snatteri skall överlåtas till domstolarna och rättsskipningen atl besluta om. Ni socialdemokrater skall ju leda ulvecklingen även inom delta område. Socialdemokraterna har maklen och har majoriteten i denna kammare! Ni skall inte komma traskande efter i en utveckling som ni inte styr Delta är ett viktigt område, som jag sade i min första replik. Här måste utvecklingen ledas, man kan inte bara låta den gå. Det är ingen politik, Bengt-Ola Ryttar utan det är att slå vid sidan om och se på när någol händer utan atl ha möjligheten atl ingripa. Naturligtvis skall denna kammare, precis som i fråga om många andra beslut inom rättsområdet, fatta beslut var beloppsgränsen skall ligga mellan stöld och snatteri. Annars kan det sluta med en tragisk utveckling där stöldgränsen bara bär i väg uppåt och gränsen för snatleri kanske är över 1 000 kr om några år.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag tiU åklagarväsendet

Anf. 40 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! Jag tycker atl Bengt-Ola Ryttar intar en passiv hållning i den här debatten. Flan vill inte ge några klara besked i de olika frågor vi har ställt här

När det gäller miljöutbildningen skall vi vänta till efter 1991 när vi får en ny miljölagstiftning. Fram lill dess är det tydligen inte så noga med de frågorna.

När del gäller ordningsbotsfrågorna anser Bengt-Ola Ryttar att tyngden växlas ned. Men vi skall ha en snabb reaktion också. När del gäller de snatterier som inte gäller så höga belopp är det väsentligt all det blir en reaktion och elt straff för det som har gjorts. Denna ordningsbot har ju använts på många andra områden tidigare, och det har fungerat. Det är ju ändå en bot och en snabb reaktion från samhällets sida. Jag tycker alt man kan pröva det pä del här området också.

Jag återkommer igen lill frågan om åtalseftergiften. Precis som Britta Bjelle sade har det blivit något av en relativ åtalsplikt för åklagarna. Det är egenlligen ganska allvarligl. Del måsle vara en entydig handläggning av dessa ärenden så alt del kan bli en liknande rättsskipning i hela landet och så att godtycke inte kommer med i bilden. Därför bör vi återgå till de regler som gällde före 19851

AnL 41 BENGT-OLA RYTTAR (s);

Herr talman! Jag tycker att Britta Bjelle drar litet långtgående slutsatser av vår inställning lill åklagarutredningen. Det är ändå bara folkpartiet som vill ge direkfiv för direktiven till denna utredning. Övriga partier i utskottet har accepterat all del är regeringen som utformar direktiv.

Det är en viss inkonsekvens i Göran Ericssons agerande när det gäller

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till åklagarväsendet

dessa frågor Göran Ericssons inställning till åtalsunderlåtelse vid snallerier är någol kluven. I det ena fallet skall rättsväsendet tillämpa millimeterrätl-visa, i del andra är det fråga om mera summarisk tillämpning.

Göran Ericsson sade att socialdemokraterna har majoritet i denna kammare. Vid del här laget borde Göran Ericsson veta atl vi inte har någon egen majoritet.

Kjell Ericsson efterlyste snabbare reaktioner Också jag tycker att sådana är enormt viktiga. Inom rättsväsendet pågår en hel del arbete med försöksverksamheter för att få fram snabba reaktioner, speciellt när det gäller ungdomar som sysslar med kriminella saker Della arbete förefaller vara rätt så framgångsrikt och vi skall understödja del på alla sätt.

Många av debattörerna här visade över huvud taget en ganska bristfällig tilltro lill de rättstjänare som vi har Vi kan inte riskera att komma tillbaka lill en situation där vi skall handlägga smörklicksmål, vilka skämmer ut hela rättssystemet. I ett läge med en stor arbetsbelastning på samtliga delar inom denna sektor måste vi se till atl man inte fullständigt drunknar i onödiga arbetsuppgifter

AnL 42 BRITTA BJELLE (fp):

Herr lalman! Bengt-Ola Rytlar sade att del bara är folkpartiet som vill påverka direktiven för en åklagarutredning. Det är trevligt att konstatera att i varje fall folkpartiet tänker framåt och har önskemål. Men det är knappast någon ursäkt för den socialdemokratiska gruppen att inte ha några synpunkter, eftersom inte något annat parti än folkpartiet har del. Det är en svag argumentering.

Jag reagerade över att Bengt-Ola Ryttar sade all vi inte skall ha några smörklicksmål, alt vi måste ha tilltro till rättstjänarna och att de som är överbelastade inte skall ha alltför små mål atl arbela med. Det är precis de argument som ligger lill grund för inställningen att småmål som handlar om erkända snallerier för mycket små belopp skall betraktas som smörklicksmål. Dessa skall inte handläggas med färdiga förundersökningsprotokoll, som sedan skall vandra vidare och skapa nya arbetsuppgifter i en byråkratisk verksamhet inom åklagarmyndigheten.

Med en mycket ringa arbetsinsats skulle man direkt kunna utfärda ett ordningsföreläggande när man haffar en person som gör sig skyldig till snatteri. Därmed är ärendet avgjort. De mål som skulle kunna handläggas på detta sätt rör erkända snatterier för små belopp. Det är sådana smörklicksmål som rättsapparaten inte borde behöva ha gående genom hela systemet.

Jag tycker atl Bengt-Ola Ryttar skall gå vidare med sina egna argument och anföra dem som skäl till varför det skall införas ordningsbot för erkända snatterier för små belopp.

Anf. 43 GÖRAN ERICSSON (m):

Herr talman! Det är intressant atl iaktta Bengt-Ola Rytlars mycket kraftiga slalomåkning mellan reservationerna för att undvika att dela reservanternas uppfattning.

Konsekvensen av del som jag tidigare har sagl här i dag är att vi inte skall

ha smörklicksmål. De skall inordnas under ordningsbolsinslitulet, och därvid - precis som utskottets ordförande sade - hanteras på ett rationellt sätt.

När del gäller den mycket snabba ökningen som också utskottets ordförande i sitt huvudanförande pekade på - 20 000 snallerier per år - måste någonting hända. Gränsen mellan stöld och snatleri är i dag för hög. För atl inskärpa vikten av att samhället ser allvariigt på stöldbrolten bör denna gräns sänkas, vilkel skall beslutas av denna kammare. Detta är myckel logiskt.

Man skall se allvarligt på snallerier när de ulgör mängdbrott eller debut-brott. Skräpbrotten, smörklicksmålen när del gäller snatterisidan, skall handläggas rationellt. De större och allvarligare snatterierna skall föras över till stöldsidan och hanteras med förundersökningsprotokoll genom hela vägen i rättsapparaten för atl man verkligen skall kunna få tag på gärningsmannen. Delta är logik, herr Rytlar och det är den logik som vi reservanter till-lämpat i detta betänkande.

Jag inser och förslår atl Bengt-Ola Ryttar delar vår uppfattning, men på något sätt försöker han alt med en våldsam slalomåkning komma mellan portarna. Det blir desto svårare, ju fler inlägg han gör

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Vissa anslag inom

finansdepartementets

verksatnhetsområde

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 12 §.)

10 § Vissa anslag inom Hnansdepartementets verksamhetsområde

Föredrogs finansutskottets belänkande 1989/90:FiU 17 Vissa anslag inom finansdepartementets verksamhetsområde

(prop. 1989/90:100 delvis).

Anf. 44 GUNNAR BJÖRK (c):

Herr talman! Jag vill bara myckel korl referera lill det som står skrivet i vår reservation. Finansdepartementet har redan under delta budgetår förstärkts med 28 heltidstjänster. Nu vill man ha några ytterligare för att följa upp skaltereformen. Det vore skillnad om dessa pengar skulle fördelas till riksskatteverket .som just har hand om verkställigheten av skattereformen, eller om pengarna skulle ha tilldelats då man förberedde skaltereformen. Jag tycker atl del är inkonsekvent alt tillföra dessa ytterligare tjänster. Därför yrkar jag avslag på utskottets hemställan och bifall till reservationen av Gunnar Björk och Ivar Franzén.

AnL 45 MARIANNE CARLSTRÖM (s);

Herr talman! Majoriteten i utskottet anser atl finansdepartementet har och har haft så mycket arbete med skallereformen atl det utökade anslaget är motiverat.

1 går behandlade utskollet de motioner som berör vårt område och som har avgivits i anslutning till forskningspropositionen. Centern stod då bakom en motion där man ansåg att det är viktigt att avsätta ytterligare medel för

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Återförvisat ärende om tillfälligt förbud mot höjning av vinstutdelning i vissa aktiebolag

atl undersöka fördelningseffekterna av skattereformen. Även om centern ansåg atl del är riksskatteverket som skall ha dessa pengar, är vi tydligen överens om atl skattereformen måste följas upp och att resurser måste ställas till förfogande för della. Jag yrkar avslag på reservationen och bifall lill utskottets hemställan.

AnL 46 GUNNAR BJÖRK (c):

Herr lalman! Det som då diskuterades var en ny arbetsuppgift. Man hade väl inte tänkt att använda just dessa tjänster till denna arbetsuppgift. Fördelningspolitik är inte någonting som haft någon hög prioritet i finansdepartementet under de senaste åtta åren. Man kan konstatera atl ju fler tjärister som firiansdeparlemeniet tillförs, desto sämre sköts landets ekonomiska politik. Av hänsyn till detta föreslår jag all finansdepartementets begäran om de nya tjänsterna skall avslås.

AnL 47 MARIANNE CARLSTRÖM (s):

Herr talman! Jag tror faktiskt alt även finansdepartementet ser på fördelningseffekterna. Skaltereformen har just börjat genomföras och det finns en stor bit kvar atl både fatta beslut om och genomföra. Därför är del viktigt alt finansdepartementet också ges möjlighel alt följa upp dessa frågor på ett bra sätt. Jag vidhåller mitt yrkande om bifall lill utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 12 §.)

11 § Återförvisat ärende om tillfälligt förbud mot höjning av vinstutdelning i vissa aktiebolag

Föredrogs finansutskottels belänkande

1989/90;FiU32 Återförvisat ärende om tillfälligt förbud mot höjning av vinstutdelning i vissa aktiebolag (prop. 1989/90:94).

Anf. 48 LARS TOBISSON (m):

Herr talman! När finansutskottets ordförande Anna-Greta Leijon efter regeringens nederlag i den votering om lönestopp som gjorts till kabineltsfråga begärde alt förslaget om utdelningsslopp skulle återförvisas lill utskottet, uttryckte jag förhoppningen att det skulle ske en omprövning där så att mina kritiska synpunkter aldrig skulle behöva föras fram. Nu har utskottets socialdemokrater gått emot propositionen och biträtt de borgerliga avslagsyrkandena, så man kan kanske lycka att jag därmed borde vara nöjd. Den motivering som anförs är dock tyvärr både knapphändig och missvisande, varför vi på den borgerliga sidan sett oss föranlåtna alt reservationsvis förorda en annan text.

I majorilelsullåtandet framförs ståndpunkten atl ett utdelningsslopp måste vara kopplat till ett lönestopp, vilket inte har förfäktats tidigare av socialdemokraterna. Det har många gånger förekommit alldeles för sig

självt. Det kan väl inte uteslutas att argumentationen i de borgerliga motionerna bidragit till ett visst omtänkande på regeringssidan. I syfte atl förebygga en upprepning vill jag i alla händelser här redovisa våra principiella invändningar

Om man jämför med ett fullständigt förstatligande av löne- och prisbildningen i landet som också var med i paketet, kan naturligtvis ett utdelnings-stopp framstå som mindre drastiskt. Det får ändå starkt skadliga effekter på ekonomin, samfidigt som det är högst diskutabelt om eftersträvade fördelningspolitiska effekter kan uppnås.

Förra gången ett utdelningsslopp prövades var år 1984. Man hade då ell utdelningsslopp frikopplal från lönestopp. Vid den tiden var aktiebörsen genom valutaregleringen avskärmad från omvärlden. Nu är det däremot möjligt att köpa utländska akfier, och det sker också i mycket stor utsträckning. En svensk finansminister kan inte gärna komma åt utdelningspolitiken igenom t.ex. Deutsche Bank. Om vi försätter oss i den situationen alt utdelningshöjningar är förbjudna för svenska aktier men kan förekomma i utländska företag, får vi räkna med alt det redan starka utflödet av placeringskapital påskyndas.

Samtidigt påverkas naturligtvis utländska placerare i sin syn på Sverige. De har redan under flera månader - del är väl ett år nu - sålt av del innehav som tidigare förekom. Naturligtvis har de svårt alt förstå atl de skall ta hänsyn till fördelningspolitiska avvägningar som måsle bedömas vara av inhemsk karaktär

Flykten från svenska aktier skulle fortsätta med ett utdelningsslopp. Därmed försvåras även på del sättet de svenska företagens försörjning med riskkapital.

En annan synpunkt gäller den pågående reformeringen av företagsbeskattningen. Del finns nu en bred enighet om att man skall bredda baseri och tillämpa eri lägre skattesats för vinstskall. Syftet är alt man minskar inlåsningen av vinstmedel i bestående och mogna företag, som kanske inte har så många nya idéer att komma med. Med en lägre vinstskatt kan mera vinstmedel delas ut och användas för investeringar i sammanhang där de gör bättre nytta. Om man sätter in ett utdelningsslopp går det rakt emot de uttalade avsikterna med reformen på företagsskallesidan.

Nu kommer väl Anna-Greta Leijon alt invända atl syftet med ell utdelningslopp främst är fördelningspolitiskt. Många föreställer sig säkert att ett utdelningsstopp skulle vara ett dråpslag riktat mot slemma kapitalister och kupongklippare. Även här har det skelt stora förändringar Jag tänker inte bara på atl utdelningar numera utbetalas via VPC. Endast ungefär 20 % av börsvärdel ägs av enskilda hushåll. Ytterligare 5 % ägs indirekt via aktiefonder De återstående 3/4-delarna innehas av inslitulioner, som behöver uldel-ningshöjningar för atl bevara realvärdet på pensioner, bidrag lill forskning eller vad det nu vara må. Som exmepel kan nämnas fjärde AP-fonden och löntagarfonderna som i hög grad - i alltför hög grad enligt min mening - innehar aktier Utdelningarna är då naturligtvis till för alt hålla upp förtjänst-kapaciteten.

Om man då går in med ett utdelningsslopp får man faktiskt, med hänsyn lill den här fördelningen, till övervägande del en fördelningspolitisk effekt

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Återförvisat ärende om tillfälligt förbud mot höjning av vinstutdelning i vissa aktiebolag

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Återförvisat ärende otn tillfälligt förbud mot höjning av vinstutdelning i vissa aktiebolag

som är motsatt den avsedda. Hade elt utdelningsslopp satts in i år skulle inkomstbortfallet efler skall för hushållen ha blivit ungefär 250 milj. kr Det är förvisso en ansenlig summa, men sett i relation till de totala disponibla inkomsterna som uppgår lill 600 miljarder kronor är det kanske inte så myckel atl tala om. Det utgör knappt 0,5%o. Del borde väl vara försumbart även ur rättvisesynpunkt.

Den största förloraren på en sådan här åtgärd - det tycker jag all man bör betänka inför framtiden - är faktiskt staten. Jag har redan nämnt atl del allmänna är en stor aktieägare. Man skulle göra en direkt förlust på 80 milj. kr. Till det kommer skatteintäkterna på utdelningshöjningar i övrigt, vare sig de nu faller på privatpersoner eller andra.

Slutsatsen blir att fördelningseffekten inte är självklar Det kan också spåras en viss insikt om detta i vpk;s reservation. Där sägs faktiskt att ell utdelningsslopp är fördelningspolitiskt ineffektivt och all det därför behöver kompletteras med en särskild vinst- och förmögenhetsskatt på företag. Detta vittnar om alt man inte tror på åtgärden, men stöder den därför att man inte orkar göra upp med gamla fördomar

För oss moderater liksom för de övriga borgerliga utskoltsledamöterna, är det största felet med ett utdelningsslopp all del ulgör elt steg mot en genomreglerad ekonomi. I stället bör vi genom avreglering skapa en bättre fungerande marknadsekonomi.

Herr talman! Mot denna bakgrund yrkar jag bifall lill den borgerliga reservationen nr 2, liksom till utskottels hemställan.

Anf. 49 MAGGI MIKAELSSON (vpk);

Herr talman! Det här är kanske inte något av de viktigaste belänkandena som vi skall besluta om i dag, men jag har ändå begärt ordet. Det är elt betänkande som är en rest ifrån regeringskrisen i februari.

Som elt av de fyra stoppförslagen lade regeringen fram elt förslag om tillfälligt förbud mot höjning av vinstutdelning. Det var väl det enda av dessa stopp som möjligen kunde ha någon lilen udd riktad mol kapitalet. Vi vet ju alla hur förslagen såg ut. Det rörde sig om lönestopp, pris- och hyrestopp, kommunalt skalleslopp samt strejkförbud. Del var motiverat av fördelningspoliliska skäl.

Lars Tobisson har redan kommenterat vår reservation. Det stämmer väl all vi har ansett att detta är ineffektivt ur fördelningspolitisk synpunkt. Man kan undra om regeringen någonsin har tyckt att del var ett bra förslag, eftersom man nu vill dra tillbaka del. Del kanske bara var någol slags kosmetika, så att det skulle se ut som om stoppakelet också skulle få konsekvenser för kapitalmarknaden.

Vi lycker nog ändå alt man skall stödja förslaget, eftersom det kan ha sina poänger Vi tycker dock framför allt att man skall komplettera det med en särskild vinst- och förmögenhetsskatt på förelag. Detta är redovisat i reservationen.

Från vpk-s sida har vi inte delat regeringens uppfattning att Sverige har stått inför en akut kostnadskris, och atl det har varit motiverat med de panikåtgärder som föreslogs i februari.

I den partimotion som vi lade fram i januari har vi utvecklat vår syn på den

ekonomiska ulvecklingen och vilka åtgärder vi tycker är rikliga ur fördelningspolitiskt perspektiv. Del har visat sig all vär bedömning från januari håller även nu i slutel av mars, genom alla de turer som har varit när del gäller regeringsfrågan och det ekonomiska lägel.

Bland de åtgärder som vi har ansett vara viktiga för att förändra den ekonomiska situationen finns, förutom en vinst- och förmögenhetsindragning från företagen, en demokratisering av arbetslivet, så att de människor som arbetar får ell verkligt inflytande över sin arbetssituation. Däri ingår också atl riva upp skattereformen och komma med en helt ny skattereform, som i grunden är rättvis för låginkomstlagarna. Vi måste också salsa rejält pä miljösidan, för alt få en ändring i ekonomin.

Herr talman! Mol bakgrund av detta korta inlägg vill jag yrka bifall fill vår reservation.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Återförvisat ärende om tillfälligt förbud mot höjning av vinstutdelning i vissa aktiebolag

AnL 50 ANNA-GRETA LEHON (s);

Herr lalman! Många anser all den ekonomiska utvecklingen under 80-talel har medfört en orättvis fördelning av arbetets frukter Så har t.ex. kvinnornas löner inte förmått hålla jämna steg med männens löneutveckling. Ökningen av aktieutdelningarna har också legat klart över de genomsnittliga löneökningarna, med 20 % per år. Alt regeringen samtidigt med det förslag om allmänt lönestopp som lades fram i början av februari föreslog ell tillfälligt utdelningsstopp för börsnoterade företag och OTC-företag var motiverat av fördelningspolitiska skäl.

Finansutskottets majoritet delade uppfattningarna atl också kapitalägarna måste avstå från ökade inkomster i form av höjda aktieutdelningar. Samtidigt gällde, enligt utskottets mening, precis som enligt regeringen, all åtgärderna skulle ses som ett samlat paket.

När del allmänna lönestoppet inte vann riksdagens gillande är del därför konsekvent alt man nu inte heller genomför stoppet för ökade utdelningar Utskottet avstyrker efter återförvisningen från kammaren därför propositionens förslag.

Den ekonomiska situationen och bedömningen av den framtida ulvecklingen kräver atl riksdagen fattar beslut som kan medverka lill atl bl.a. dämpa kostnadsutvecklingen. Till detta får vi återkomma, främst i samband med behandlingen av regeringens senaste ekonomisk- politiska proposition och kompletleringspropositionen.

Ur fördelningspolitisk synpunkl är det självfallet mest angelägel alt dämpa och minska den höga inflationen, att se till att arbetslösheten inte får sitt grepp om landet och atl hålla räntenivån så låg som möjligt. Självfallet är en politik för all åstadkomma detta ur fördelningspolitisk synpunkl mycket viktigare än del utdelningsstopp som diskuteras i dag.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på de båda reservationerna.

AnL 51 LARS TOBISSON (m);

Herr talman! Det är kanske onödigt all förlänga en debatt där jag ändå måste gnida in det förhållandet alt Anna-Greta Leijon nu tvingades yrka bi-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Återförvisat ärende om tillfälligt förbud mot höjning av vinstutdelning i vi.ssa aktiebolag

fall till borgerliga motioner och avslag på den proposition som har lagts fram. Men jag tycker ändå att jag behöver ha besked beträffande sambanden.

Anna-Greta Leijon menar att det inte skall vara något utdelningsstopp om det inte blir lönestopp. Ett utdelningsslopp ensamt kan man inte tänka sig. Då måste jag fråga; Varför kunde man tänka sig det tidigare, senast 1984, då det inte fanns någon lagstiftning om lönestopp? Då var man beredd alt la till lagstiftning om utdelningsslopp.

Om nu motiven var fördelningspolitiska och inte stabiliseringspolitiska, kvarstår då inte föreställningen om att man gör någol fördelningspolitiskt riktigt genom atl införa utdelningsslopp? Eller är det möjligen så, som jag får en känsla av, att man från socialdemokratiskt håll har tagit intryck av de argument vi har framfört? Vi har nämligen påvisat alt det inte är så självklart att ett stopp för höjda aktieutdelningar verkligen träffar dem som det kan förefalla träffa, nämligen kapitalägarna, om man tar del av gammal marxistisk debatt. Det finns många andra än enskilda hushåll som äger aktier i dag i större utsträckning och är i behov av utdelningshöjningar, för att låta t.ex. pensioner eller bidrag till forskning följa med i penningvärdeutvecklingen. Jag skulle gärna vilja ha ett svar på den frågan från Anna-Greta Leijon.

AnL 52 ANNA-GRETA LEUON (s);

Herr talman! Det är alldeles riktigt som Lars Tobisson säger, alt vi från socialdemokratiskt håll har infört utdelningsslopp tidigare ulan att del har varit kombinerat med lönestopp. Man måste anpassa olika åtgärder efter det aktuella läget, och vi har inte en gång för alla kopplat ihop åtgärder av delta slag.

Vad som gäller, och gällde tidigare i år, är atl den svenska ekonomin är inne i en situation som jag tror atl både Lars Tobisson och jag är mycket bekymrade över. Vi måste se lill att kostnadsutvecklingen i landet dämpas. Det är bekymmersamt alt denna riksdag hittills inte har förmått samla sig runt tillräckliga åtgärder på delta område. Vi får komma tillbaka till det vid ell antal tillfällen senare under våren.

Självfallet måste vi, så långt möjligt, göra fördelningspolitiska avvägningar då vi vidtar åtgärder Men än viktigare är alt själva grunden för behovet av åtgärder är fördelningspolitisk. Kommer vi inte ål den ofördelaktiga inflationsutvecklingen, kan vi inte hejda riskerna för arbetslöshet och hålla en låg ränta i framtiden, då går fördelningspolitiken väldigt illa i det här landet. Det är del viktigaste.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 12§.)

12 § Beslut

Förelogs till avgörande justitieutskottets betänkanden 1989/90;JuU22, JuU19 och JuU23 samt finansutskottets betänkanden 1989/90;FiU17 och FiU32.

Justitieutskottets betänkande JulI22 Prot. 1989/90:95

Mom. I (utvärdering av kriminalvårdsreformen) 28 mars 1990

Utskottets hemställan bifölls med 159 röster mol 153 för reservation 1 av Britta Bjelle m.fl.

Mom. 11 (narkolikafria anstalter m.m.)

Ulskoltels hemställan bifölls med 159 röster mot 153 för reservation 2 av Britta Bjelle m.fl.

Mom. 13 (särbehandling av vissa långiidsdömda)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 3 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 14 (stramare permissionsbeslämmelser)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Motn. 16 (bevakning i anstalt)

Utskottets hemställan bifölls med 248 röster mot 61 för reservation 5 av Jerry Martinger m.fl.

Mom. 17 (kvinnor på lokalanstall)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (behandlingen av våldsmän m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 197 röster mot 113 för reservation 7 av Britta Bjelle m.fl.

Mom. 19 (yrkesutbildning i anstalt m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Jerry Martinger m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (villkorlig frigivning m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 9 av Britta Bjelle m.fl., dels reservation 10 av Jerry Martinger m.fl. -bifölls med acklamation.

Mom. 21 (krav på villkorligt frigivna)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Britta Bjelle och Lars Sundin - bifölls med acklamation.

Mom. 22 (platser för eftervård)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd - bifölls med acklamation.

Mom. 24 (frivårderis situaliori)

Utskottets hemställan bifölls med 221 röster mot 90 för reservation 13 av
Britta Bjelle m.fl. 49

4 Riksdagens protokoll 1989/90:95

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990 ;

Mom. 26 (ersättning till övervakare)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 14 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 27 (anslag till Frivården)

Utskottets hemställan bifölls med 289 röster mol 20 för reservation 16 av Berith Eriksson.

Mom. 28 (samhällstjänst i hela landet)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 17 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 29 (arbetsuppgifter vid samhällsljänsl)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 18 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd - bifölls med acklamation.

Mom. 30 (samhällstjärisl för urigdomar)

Utskottets hemställan bifölls med 240 röster mot 71 för reservation 19 av Britta Bjelle m.fl.

Mom. 31 (konlraklsvård för våldsmän)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 20 av Berith Eriksson - bifölls med acklamation.

Mom. 35 (villkorligt fängelse i slället för villkorlig dom)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 21 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 36 (villkorligt fängelse vid konlraklsvård)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mol reservafion 22 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 37 (straffskärpning vid återfall)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 23 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 38 (stramare skyddstillsyn)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 24 av Jerry Martinger m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Justitieutskottets betänkande JuU 19

Ulskoltels hemställan bifölls.

Justitieutskottets betänkande JuU23 Prot. 1989/90:95

Mom. 3 (översyn) 28 mars 1990

Utskottets hemställan bifölls med 267 röster mot 38 för reservation 1 av Britta Bjelle och Lars Sundin.

Mom. 4 (utbildning i miljörätt m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 251 röster mot 57 för reservation 2 av Ingbritt Irhammar m.fl.

Mom. 5 (en särskild statsåklagare för miljömål)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (barnolycksfall)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Motn. 8 (ordningsbot vid snatteri)

Utskottets hemställan bifölls med 156 röster mot 151 för reservation 5 av Britta Bjelle m.fl.. 1 ledamot avstod från alt rösta.

Mom. 9 (beloppsgränsen mellan stöld och snatteri)

Utskottets hemställan bifölls med 242 röster mot 62 för reservation 6 av Jerry Martinger m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 10 (åtalsunderlåtelse för unga)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 7 av Britta Bjelle och Lars Sundin - bifölls med acklamation.

Mom. Il (rapporteflergift och åtalsunderlåtelse)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (åtalsunderlåtelse vid narkotikabrott)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 9 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottels hemställan bifölls.

Finansutskottets betänkande FiU17

Mom. 1 (anslag till Finansdepartementet)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservationen av Gunnar Björk och Ivar Franzén - bifölls med acklamation.

Mom. 2-8 Utskottets hemställan bifölls.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsännlngsskatten på värdepapper

Finansutskottets betänkande FiU32

Hemställan

Utskottets hemställan - som ställdes mot hemställan i reservation 1 av Maggi Mikaelsson - bifölls med acklamation.

Motivering

Utskottets motivering godkändes med 161 röster mot 132 för den i reservation 2 av Anne Wibble m.fl. anförda motiveringen. 15 ledamöter avstod från att rösta.

Elisabeth Persson (vpk) anmälde att hon avsett all avstå från atl rösta men markerats ha röstat nej.

13 § Beslut om samlad votering

Beträffande de på föredragningslistan närmast upptagna ärendena, skatteutskottets betänkande SkU25 och kulturutskottets betänkande KrU14, beslöt kammaren på förslag av tredje vice talmannen medge alt de fick företas till avgörande i elt sammanhang sedan debatten i båda dessa ärenden avslutats.

Andre vice talmannen övertog ledningeri av kammarens förhandlingar

AnL 53 ANDRE VICE TALMANNEN;

Jag får meddela all anslag om att detta sammanträde skall fortsätta efter kl. 19.00 nu har satts upp.

14 § Omsättningsskatten på värdepapper

Föredrogs skatteutskotlets betänkande 1989/90;SkU25 Omsätlningsskatteri på värdepapper (prop. 1989/90:83).

Arif. 54 KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! För knappt två år sedan försökte vi från borgerligt håll förhindra ett utvidgande av omsättningsskatten på värdepapper till att även omfatta penning- och obligationsmarknaden. Därvidlag hade vi stöd av praktiskt taget alla remissinstanser utom LO och första AP-fondslyrelsen. Mot den nya skatten var bl.a. riksbanken och riksgäldskontoret.

Nu föreslår regeringen som bekant i propositionen atl denna del av omsättningsskatten på värdepapper skall avskaffas, och därför är det knappast meningsfullt atl nu upprepa alla tidigare argument mot skatten. Man kan blott konstatera att verkligheten blivit annorlunda än vad lagstiftarna tänkt sig och nu glädjas åt att skatten på penning- och obligafionsmarknaden försvinner lill fromma för en betydelsefull marknad inom svenskt näringsliv.

I propositionen aviseras därjämte en halvering av aktieomsen fro.m. den 1 januari 1991. Detta är enligt vår mening en, i ordets verkliga bemärkelse.

halvmesyr. Man har onekligen anledning alt fundera över varför regeringen inte tagit steget fullt ut och dels slopat skatten helt, dels gjort det omgående. Uppenbarligen måsle man vara medveten om alt elt slopande kommer alt tvingas fram av omständigheterna och att skadeverkningarna blir större ju längre det dröjer.

I propositionen talas det också varmt för att de svenska reglerna på kapi-lalmarknadsområdet bör harmoniseras med EG;s, vars länder går mot slopande av indirekta skaller på omsättningen av värdepapper Man understryker också betydelsen av Stockholms fondbörs roll som en likvid marknadsplats för svenska aktier.

Tidigare åberopade fördelningspolitiska skäl för aklieomsättningsskalteri är i dagsläget inte särskilt relevanta, eftersom beskattningen av kapital föreslås kraftigt öka i del nya skatteförslagel.

Del återstår alltså samhällsekonomiska skäl för att inte låta aktieomsen följa avvecklingen av de andra omsätlningsskallerna. Några sådana skäl åberopas inte i propositionen men väl i skatleutskottets majoriielsskrivning, där det heter atl riksrevisionsverkel beräknar all omsältningsskalten på aktier m.m. uppgår till drygt 5 miljarder kronor för kommande budgetår. Delta anser utskollet skulle utgöra alltför stora påfrestningar på samhällsekonomin.

För mig förefaller delta påstående inte särskilt trovärdigt. Uppenbarligen har man inte räknat med de andra skatteminskningar för staten som omsättningsskatten medför Aktiefrämjandel skrev däremot i september förra året atl statens intäkter sjunker genom omsättningsskatten och beräknar förlusten för statskassan för 1989 till ca 800 milj. kr

Vad som för eri del kanske betyder mer är atl nuvarande vice statsministern och dåvarande budgetministern Odd Engström vid en konferens för två månader sedan tillstod att staten förlorar på skallen. "Vi går ett par hundra miljoner back på skatten", yttrade statsrådet bl.a., enligt pressreferaten.

I juni 1989 tillsatte dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt en enmansutredare, som fick ett knappt år på sig all komma med förslag om eventuella ändringar i omsättningsskatten. Varken när aktieomsen infördes 1984 eller när den fördubblades 1986 föregicks propositionerna av någon ulredning. Del hade naturligtvis varit bättre atl först utreda frågan och därefter fundera om någon proposition var motiverad, och inte, som nu, göra utredningen flera år efteråt.

Utredaren har inte utnyttjat sin möjlighet att med förtur behandla vissa frågor Della är beklagligt, eflersom såväl inlernationella, fördelningspolitiska och tydligen även samhällsekonomiska skäl talar för en snabb och total avveckling.

Inte minst valutaregleringens avskaffande har underlättat för svenska placerare atl handla med svenska aktier på utlandsbörser - någol som de förvisso också gör i accelererande takt, eftersom trarisaklionskoslnaderna där är avsevärt mycket lägre.

LO, som ursprungligen var den store lillskyndaren av skatten, förefaller nu ha svängt, eftersom en eriig styrelse för Stockholms fondbörs, dvs. inkl. LO;s styrelserepresenlanl, i höstas krävde atl omsättningsskatten snarast skulle avskaffas. Huvudmotivet var att aktiehandeln i stor utsträckning flyttar utomlands.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsännlngsskatten på värdepapper

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

1986 var omsättningen av svenska aktier på Stockholms fondbörs 141 miljarder kronor, medan svenska aktier på utländska börser handlades för 20 miljarder 1989 hade omsättningen i Stockholm gäll ner fill 108 miljarder och utomlands gått upp lill 75 miljarder Realt är nedgårigeri på Stockholms fondbörs 50 %. Siffrorna är talande och skrämmande.

Det är betydligt svårare atl vinna tillbaka marknadsandelar än all förlora dem, vilkel nu sker i snabbi tempo. "Skattens skadeverkningar utvecklas just nu mycket snabbt", skrev Aktiefrämjandet i höstas, och tyvärr skymtar ingen ljusning så länge skatten på aktiehandeln är kvar Därför bör den snarast avskaffas.

Jag yrkar bifall till de moderata reservationerna.

AnL 55 KJELL JOHANSSON (fp);

Herr lalman! Knut Wachtmeisier brukar gå grundligt till väga när han debatterar frågor av det här slaget i kammaren, och han har gjort så i dag också. Därför finns det ingen anledning för mig all upprepa alla de olika argumenten. Låt mig möjligen ta elt litet annorlunda grepp på denna fråga.

Jag brukar ogilla - och jag har gett uttryck för detta - de starkt förenklade debatter som har sin upprinnelse i de borgerliga regeringsåren, men jag har vid något tillfälle tillåtit mig att försöka ge en annorlunda bild av dessa regeringsår

Det var en tid när ett mycket hårt restaurerings- och renoveringsarbete förelogs i syfte atl återställa vitala funktioner efter oljekris, struktur- och kostnadskriser för svenskt näringsliv. Del var kriser som får dagens krismiljö atl framstå som rena Sörgårdsidyllen. Dagens debatt rör ett sådanl område, nämligen penning- och aktiemarknaden, där ett omfattande restaureringsar-bele förelogs. Skälen lill delta är också uppenbara.

En väl fungerande penning- och aktiemarknad är ett villkor i en marknadsekonomi. Den behövs för atl trygga näringslivets behov av riskkapital. Aktiebolagsformen och fondbörsen gör del möjligt att på ett effektivt sätt sprida förelagandels ägande och risker, alt värdera företag och förse näringslivet med riskvilligt kapital.

Riskkapitalet behövs för produklionshöjande invesleringar, som ger ekonomisk tillväxt och utrymme för reallöneökningar Aktiemarknaden fungerar också som den urvalsmekanism som genom känslighet för effektivitet och framgång för förelagen styr kapitalslrömmarna och sätter räll pris på olika förelag. Det är en marknad som är känslig för störningar

På 70-talel fungerade denna marknad myckel dåligt. Aktiekurserna stod i elt absolut bottenläge. Drastiskt kan man uttrycka det så atl svenska företag var lill salu för en spottstyver Det blev en förstahandsuppgift för krisårens borgeriiga regeringar att ändra på detta. Man nådde också framgång i delta arbete. Man gjorde det genom ett brett upplagt arbete för att skapa nya förutsättningar för svensk företagsamhet.

Det är bara att notera, herr talman, att aktiemarknaden åter fungerade när socialdemokraterna kom tillbaka 1982. Åven på detta viktiga område, som på så många andra områden, var saneringsarbetel utfört. Jag minns delta alldeles speciellt väl, därför att ett antal socialdemokratiska statsråd i

yran efter valsegern 1982 genom vårdslösa uttalanden lyckades få aktiemarknaden atl formligen hoppa kråka.

Jag minns del, därför all milt första framträdande i riksdagens talarstol inte blev det klassiska jungfrutalet, ulan en fråga till finansminister Kjell-Olof Feldt om aktievinstbeskallningen, jusl med syftet all återställa lugnet pä börsen. På den vägen har del sedan varit. Otaliga är de tillfällen då jag har haft anledning atl från denna talarstol uttrycka oro över den totala okänsligheten för aktiemarknaden hos socialdemokraterna.

Herr lalman! I dag är vi framme vid vägs ände, åtminstone då det gäller värdepapper pä den s.k. penning- och obligationsmarknaden. Under buller och bång infördes våren 1987 den s.k. valpskatten. Socialdemokraterna nonchalerade totalt våra och branschens invändningar All hushåll och småföretag skulle komma att betala skatten betydde intet. "Valparna" skulle klämmas åt, förklarade LO-ordföranden med yviga politiska gester

Priset för denna politiska gest har varit högt. Handeln har flyttat ut. Hushåll och småförelag har fått betala skatten. Del är en klen tröst alt det uppenbarligen nu är en lönande affär att avskaffa skatten. En beslående skada har åstadkommits och kan inte repareras på lång tid.

Omsättningsskatlen på aktier har medfört atl ca 40 % av den svenska omsättningen på aktiemarknaden har överförts till utländska börser med lägre transaktionskostnader Denna trend beräknas fortsätta när det gäller storföretagens aktier.

Omsättningsskatten på aktiemarknaden har effektivt undergrävt de goda möjligheter som Sverige annars skulle haft all utvecklas lill elt centrum för värdepappershandel och som exportör av finansiella tjänster Sverige hade då skallen infördes ett betydande kunskapskapilal för datoriserade handelssystem och nya organisationsformer

Oberoende bedömare år entydigt negativa lill omsättningsskatten. I utlandet ler man belåtet åt vår enfald. Man tackar och tar emot. Börsslyrelsen yrkar enhälligt på ett avskaffande av skallen, inkl. LO-represenlanten, som Knut Wachtmeisier sade. Så kan del gå när inte haspen är på.

Regeringen har nu aviserat atl förslag kommer om en halvering av skatten fro.m. den 1 januari 1991. Att behålla halva skatten i ett läge där riskerna för en lågkonjunktur ökar är varken mer eller mindre än ell hasardspel med välslåndsbildande krafter Från folkpartiels sida menar vi att skatten bör avskaffas helt från della datum. Jag yrkar därför, herr lalman, bifall lill reservation 3.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

AnL 56 HÅKAN HANSSON (c);

Herr talman! Frågan om omsätlningsskatteri och värdepappersskalten, som vi talar om i delta betänkande, har historiskt sett varit elt av paradexemplen på socialdemokratiska politiska paradoxer Det vill inte säga litet.

Ambitionen med delta, sade man såväl när man införde omsältningsskat-teri på aktier som när man införde värdepappersskalten på penningmarknaden, var att dessa skatter skulle angripa problem och symptom som fanns i en aktiv aktie- och penningmarknad. Det hade fördelningspolitiska effekter Det skulle ha statsfinansiella effekter etc.

Men vi vet nu, med facil i hand, efler de år vi har upplevt de olika skat-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsännlngsskatten på värdepapper

terna, att de inte har fått vare sig fördelningspoliliska eller ens statsfinansiella effekter Det redovisades bra av en tidigare talare, atl den fakfiska statsfinansiella effekten av omsättningsskatlen och värdepappersskalten är att de går med förlust för samhället. För att ta något exempel beror detta på alt en minskad reavinstbeskatlning uteblivit.

Fördelningspolitiskt vet vi också alt den här typen av skatt alltid drabbar de små, och den drabbar alltid i första hand de små aktiespararna. Därför återstår herr talman, alt motivet för de olika skatterna egentligen från början varit elt politiskt propagandajippo från socialdemokraternas sida för atl lugna stämningar i rörelsen. Men det som är allvarligt är alt vi nu, med den nedgång av omsättningen som vi har sett både på penningmarknaden och på aktiemarknaden, har fåll ytterligare en hemlagad krissituation, i det här fallet på aktie- och penningmarknaden.

Herr lalman! Jag och centerpartiet hälsar med tillfredsställelse att det nu läggs fram förslag om avveckling av värdepappersskatten på penning- och obligationsmarknaden. Det är inte en dag för tidigt. Det som är beklagligt är atl man i detta betänkande enbart aviserar att återkomma med en halvering av omsättningsskatten på aktier Vi vet atl del vore väl värt atl även fatta beslut om alt avveckla omsättnirigsskatteri på aktier av samma skäl som för penningmarknaden, nämligen att omsättningen har minskats dramatiskt.

Cirka tre fjärdedelar av handeln med svenska fria aktier sker nu utomlands, och den mest betydande delen av denna handel sker på Londonbörsen ,eller inom SIAK. Knut Wachtmeisier redovisade alarmerande siffror tidigare, men faktum är att utvecklingen är oerhört dramatisk. De siffror som redovisades tidigare, totalt för handeln med svenska aktier utomlands, är nu ännu värre. Jag skulle vilja säga atl bara handeln på Londonmarknaden i dag motsvarar 60 miljarder På New York-börsen handlar del om 15-16 miljarder kronor På övriga börser ute i världen handlar del om 5-6 miljarder kronor Det handlas alltså med uppemot 80% av de svenska fria aktierna på utländska börser i dag. Detta, herr talman, är om något alarmerande. Frän 1986, då omsättningsskatlen på aktier fördubblades, har vi haft en utveckling av handeln på utlandsmarknaden från 15 lill 80-85 miljarder Ser man lill den reala ulvecklingen och relationen till kursuppgången på börsen, har det reala indexet för svenska aktier på den svenska marknaden nästan halverats.

1 delta ligger andra problem också, nämligen atl antalet svenska företag som är föremål för en fungerande akliehandel håller på att bli färre och färre. Skall man titta på Al- och A2-listorna begränsat, handlar del fakfiskt om en dryg handfull eller, om man tar i riktigt, ett tjugotal börsföretag som vi i dag kan tala om i samband med en fungerande handel. Detta, herr talman, mot bakgrund av att vi har en mycket livlig aktiemarknad internationellt sett.

Herr talman! Det finns myckel atl säga om detta. Men det är bekymmersamt atl regeringen inte haft mod all lägga fram förslag om en avveckling även av omsättningsskatten på aktier från den 15 april. Skall man spekulera i vad skälet lill della kan vara, har jag redan sagt att det kan vara så att del politiska propagandajippot skall fortsätta ell tag till, och all svensk aktiemarknad skall fortsätta alt sova sin Törnrosasömn och ligga i dvala samtidigt

som handeln med svenska aktier fortsätter atl gå utomlands. Men det kan också finnas andra motiv.

Jag tänkte att jag skulle ställa två frågor till socialdemokraternas företrädare i den här debatten. Eflersom utskottsmajoritelen i betänkandet hänvisar till atl omsättningen på penningmarknaden nu är sådan att "problem som lett lill en värdepappersskatl på penning- och obligafionsmarknaden har emellertid numera minskat eller försvunnit". Jag må säga att del är elt moget konstaterande och övervägande, när penningmarknaden sedan valpskalteri infördes har minskat med 90 %. Del är ett moget övervägande. Då kommer fråga 1: Vilka är de problem som ännu inte minskat eller försvunnit vad avser aktiemarknaden, som motiverar alt omsättningsskatten skall få fortsätta i ett drygt halvår till? Är del omsättningen som skall ner ytterligare, är det ul-landshandeln som skall öka ytterligare eller vad är del som socialdemokraterna ser framför sig?

I samband med fråga 2 kan jag inte låta bli att även ställa frågan till folkpartiets företrädare Kjell Johansson: Är motivet för att skjuta på avvecklingen av omsättningsskatten att socialdemokraterna med någon majoritet planerar att införa en moms eller mervärdeskatt på finansiella tjänster? Avi-seringen att den s.k. Malmgrenska utredningen skall bli klar i maj kan vara ett sammanträffande som innebär att sådana planer finns.

I övrigt, herr lalman, yrkar jag bifall till de reservationer som centern står bakom.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsännlngsskatten på värdepapper

Anf. 57 LARS BÄCKSTRÖM (vpk);

Herr talman! Alla är intresserade av atl prata om skatter och hur orättvist de kan slå. Det kan gälla marginaleffekterna på arbetsinkomster, orättvisa indirekta skatter eller nolltaxerande miljonärer Men dagens debatt rör inte de mångas vardagliga skatteproblem, utan den rör frågor som de flesta skattskyldiga faktiskt står ganska främmande inför Betänkandet handlar ju inte om så prosaiska ting som moms på mat utan om omsättningsskatt på finansiella operationer.

Här har sagts atl skatt på finansiella transaktioner och aktiehandel skadar den ekonomiska tillväxten. Det är naturligtvis sant i den meningen att aktieomsen inte är någon stimulans för börsakliviteler Jag har aldrig träffat någon som har hävdat del. Men vi vet alla att de som under 1980-talat har handlat med aktier och andra värdepapper generellt sett har handlat mycket klokt, om deras avsikt har varit atl bygga upp en ansenlig privatförmögenhet. Vi vet också alla alt börsvärdena och aktieutdelningen har stigit myckel snabbare än lönerna. Del har vidimerats av finansutskottets ordförande Anna-Greta Leijon för bara någon timme sedan. Vi vet vidare alla alt realräntan har varit myckel bättre för aktier jämfört med sparbanksboken. På min bank hemma i Uddevalla var man betänksam över alt jag envisades med atl sälta in pengar på bankkonto. Det gjorde jag av principiella skäl. Vi vet alltså hur det har varit.

Dessa fakta bestrider ingen. Del var med anledning av den här fonden som uttrycket finansvalpar myntades. Det var för att dämpa den börsyra som rådde som aktieoms och s.k. valpskalt infördes. Varför ville man då dämpa de finansiella aktiviteterna? Var det för atl samhälleliga resurser användes

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

fel, eller var det för att man trodde all det var stötande för löntagare i allmänhet och låginkomsttagare i synnerhet all se på när en liten grupp dubblerade sin förmögenhet och inkomst samtidigt som de själva tappade reallön? Var det därför att man insåg atl det här var inflationsdrivande? Jag tror att skälen var ungefär dessa och att man gjorde en riktig bedömning när denna skatt infördes.

Det är sant att andra åtgärder hade varit bättre. Men den här åtgärden var dock något, och något är bättre än ingenting. Bättre hade naturligtvis varit atl genomföra en grundläggande skattereform med en rimlig fördelningspolitisk effekt. Nu skall vi snarl fatta beslut om en skattereform. Vi anser alla atl det finns behov av en sådan. Grundläggande för oss i vpk är sänkt skatt på arbetsinkomster och höjd skatt på kapital.

Den av regeringen förordade omläggningen kommer atl skärpa kapitalbeskattningen. Vi i vpk menar dock atl den inte gör det tillräckligt mycket. I diskussionerna kring skallereformen har man pekat pä många möjligheter alt göra del. I vår reservation har vi pekat på möjligheten av skärpt reavinstbeskattning, minskade avdragsmöjligheter, större breddningar och en mer enhetlig kapitalbeskattning. I den lagrådsremiss som föreligger har man faktiskt försämrat de progressiva delarna i kapitalbeskattningen. Man har mildrat på ränteavdragstak samt infört en del asymmetrier och luckor i skatteförslaget. Det gör att skattesatserna inte längre är enhetliga på kapitalsidan.

En annan möjlighet hade varit att införa en real kapitalbeskattning i linje med den utredning som förelåg om inflationskorrigerad inkomstbeskattning. Den möjligheten har man inte tagit utan i stället vall att framlägga förslag om atl la borl den s.k. valpskatlen och förulskicka all aklieomsättningsskat-ten skall halveras.

Vad så gäller penningmarknaden erkänner man i propositionen att minskningen på penningmarknaden inte har någol rakt samband med omsättningsskatten. Minskningen är nämligen en internationell trend och går att belägga i alla västeuropeiska länder I Sverige förstärks naturligtvis minskningen av att staten inte längre har ett så stort budgetunderskott. I del renoveringsarbete som Kjell Johansson talade om fanns också vissa destruktiva tendenser t.ex. det stora budgetunderskottet, som blåste upp penningmarknaden. När efterfrågan på pengar ökade, då ökade också omsättningen, varpå räntorna höjdes. Del finns alltså naturliga förklaringar till den minskade omsättningen på penningmarknaden.

Låt oss se på aktiebeskatlningen rent generellt och fråga oss om beskattningen är mild eller hård. Jag anser alt nuvarande regler ger möjligheter fill en mycket mild beskattning av aktier och slora manipulationer I november 1988 fick vi i skatteutskottet vela att riksskatteverket hade redovisat aktieförsäljningar för 1 miljard kronor, vilka gav en vinst på 900 milj. kr Den skattepliktiga vinsten blev 300 milj. kr, och av den kvittades 285 milj. kr bort. Kvar till beskaftning blev alltså 15 milj. kr, ett belopp som sedan kvittades borl mot förluster på kortlidsiririehav och andra värdepapper Kvar att beskatta av denna miljard blev alltså summa summarum O kr Detta skattesystem finns i sina grunder fortfarande kvar Det var mot den bakgrunden som omsättningsskatt på aktieinnehav infördes. Man ville i varje fall få något av den slora värdestegringen.

Vi i vpk ser omsättningsskatlen som ett fördelningspolitiskt instrument. Förvisso finns del behov av en fungerande penningmarknad. Den behövs för bl.a. investeringar i produktiv tillverkning, för bostadsbyggande osv. De fördelningspolitiska instrumenten måste utformas så alt fördelningspolifiska ambitioner står i samklang med en god ekonomisk tillväxt. Visst är delta sant. Men här kommer ett problem in i bilden, nämligen atl regeringen har drivit en så långtgående avreglering på kreditmarknaden och slopat valutaregleringen att det har blivit svårare att använda detta instrument. Det är alltså en följd av regeringens avregleringar

Herr talman! Jag ber atl få anmäla alt jag någol drar över den anmälda laletiden med tanke på vad jag har hört i debatten och vill säga.

I motiven för att avskaffa omsättningsskatten sägs atl den relativa omsättningen på aktier nu inte ökar lika snabbi som förr Ökningen kan t.o.m. vara något mindre än under den värsta festen på 1980-talel. Det är sant alt det är så, men alla begriper att del inte är någon naturlag som gör atl den svenska börsen vare sig kan eller bör slå världsrekord i aktieomsättning varje år Vi har haft världsrekordet under en slor del av 1980-talet. Vi vet att en dålig börsdag 1990 motsvarar en normal börsdag innan denna börsyra startade. Jag kan förstå att vissa saknar den hår karusellen. Det var fester som gav miljontals kronor åt några, men det var också skandaler och krascher i mängd. Jag tänker exempelvis på krascherna för Consafe och Fermenta. Vi hade helt nyligen spekulationerna och riktade aktieemissioner kring UV Shipping där elt fätal aktörer berikade sig på de mångas bekostnad. Staten var med om atl konstruera detta.

Den här karusellen har inte stannat av. I dag har vi exempelvis turerna kring Björn Borgs affärsimperium. Vi kan ofta läsa om internutredningar kring insideraffärer. Ryktet om börsens död som ett nöjesfält för vissa är betydligt överdrivet.

Del kan sägas alt vad jag här räknat upp är vissa ytterligheter och atl avsteg från det sunda hittas överallt. Det är förvisso sant, men lål oss som exempel slumpmässigt la Norra löntagarfonden som vi i vanliga fall inte anser vara spekulativ. I bokslutet för 1989 kan fonden visa upp en realisafions-vinsl på 295 milj. kr mot 154 milj. kr. 1988. Det är väl inte så illa. Omsättningen på denna fond var vida högre 1985 än 1989. Men trots den lägre omsättningen detta senare är blev vinsten större än 1985. Omsättning och vinst är faktiskt inte samma sak. Jag kan som aktör på börsen omsätta mycket pengar där men ändå förlora. Omsättningen är i sig ingel rimligt mått på hur börsvärdena eller vinsterna utvecklas.

Vi som brukar lala om index tar ofta fram något från tidigt 80-tal för att få fram något 1 000 i index. Men det var innan vi hade dessa transaktionsskatter Index har från december 1986 till december 1989 sfigit från 100 lill 180. 85 % på tre år är väl inte så illa. Det är mycket bättre än räntan på mina bankböcker Generalindex för 1989 ligger på 24,5 %. En sådan ränta är väl inte så illa på ett år?

Några debattörer har sagt alt många företag flyttar utomlands. Vilka är orsakerna lill det och vad blir verkan? Nordfonden skrev i siri årsberättelse att valutaregleringens avskaffande ledde till att den svenska marknaden under året dränerats på 28 miljarder i form av utländska aktieköp.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

Ja, vad var del man skrev? Var det valutaregleringens avskaffande eller var det aktiemomsen som ledde lill denna dränering? För atl lala i en liknelse; Det är svårt all klippa ullen av fåren, när man släpper ut dem i skogen. Visst är det så.

Vi kan tänka oss återigen atl pröva fördelningspolitiska instrument, atl införa moms på finansiella tjänster, alt göra reavinslbeskaltningen mera effektiv eller vidta andra åtgärder Då kan vi ta upp del här med Iransaklions-skalterna, men först då, och så resonerade SAP så sent som förra våren. Då sade man: Låt oss avvakta till dess skattereformen har börjat fungera. Men nu konverterar man och går med på borgerlighetens krav.

Avslutningsvis vill jag säga; Atl nu avskaffa valpskatlen, alt lätta beskattningen på kapitalsidan, i ett läge med krav på åslramning för löntagare, krav på atl de skall hålla igen, kommer all uppfattas som stötande. Politik handlar också om elt inte oväsentligt mått av psykologi. Sä jag menar alt propositionen bör avslås.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till vpk;s reservationer. Vpk;s andra reservation innehåller också krav på ökat skatteuttag. Men, vill jag mena, elt ökat skatleultag förutsätter att man återinför vissa restriktioner för den internationella valutahandeln och de internalionella transaktionerna.

AnL 58 KJELL JOHANSSON (fp) replik;

Herr talman! Jag kan hålla med Lars Bäckström om atl den utveckling som vi har sett på aktiemarknaden under elt anlal år inte har varit en naturlig utveckling. Kursutvecklingen har varit onaturlig, men det finns en förklaring till det, och jag nämnde den faktiskt i mitt huvudanförande.

Förklaringen är ju den alt aktiekurserna var neddrivna i absolut bottenläge. Uppgången startade från praktiskt laget ingenting. Svenska företag var till salu för närmast en spottstyver under 70-talet, mycket beroende på kriser och del läge som vi befann oss i och som sedan har rättats till.

Den utveckling som skelt på aktiemarknaden är inte enbarl av godo. Lars Bäckström säger då atl det är ingen naturlag att vi alltid skall slå världsrekord. Nej, förvisso inte. Men den politik som vpk förespråkar, med en fördubbling av omsättningsskatlen i dag, bäddar för nya världsrekord. Att inför en lågkonjunktur, som börjar skymta, höja transaktionsskatterna pä detta sätt kommer ju all bädda för nya rekord. Del kommer att driva ner marknaden och riskerar att ge ett myckel myckel kraftigt kursfall i Sverige. Det är en fullständigt livsfarlig polifik.

När Lars Bäckström lalar om fördelningspolitik, befarar jag att det är en politik som kominer att visa sig vara kolossalt ineffektiv. Det kommer inte att finnas någonting alls att fördela!

Anf. 59 HAKAN HANSSON (c) replik:

Herr talman! Med lanke på den grundsyn som Lars Bäckström och hans parti har måste jag erkänna att det finns en viss logik i hans resonemang, när han angriper vår kritik av omsättningsskatten och kommer in på frågan om valutaavregleringen. I det läge som vi befinner oss i, då vi har gjort en valu-taavreglering men inte är beredda att ta konsekvenserna av en ökad interna-

tionell handel även med våra värdepapper, är det klart att det uppstår negativa effekter

Atl index går upp påverkas självfallel också av den ökade utlandshandeln. Värdeindéx på börsen är ju inte bara betingat av den handel som sker i Sverige. Framför alll är del så att genom alt vi inte får en omsättning på aktier, uppslår del en inlåsningseffekt. Och får vi en sådan effekt, då visar del sig att de som sitter på slora aktieposter alltid klarar sig. Men de som har små aktieinnehav har sämre möjligheter att förflytta sig på aktiemarknaden. Dynamiken ligger i omsättning.

Vad beträffar atl den svenska börsen har gått upp ansluter jag mig till det mesta av det Kjell Johansson sade. Förutom det han nämnde har bl.a. stora institutionella placerare, å la löntagarfonderria, varit en starkt bidragande orsak till alt vi fick haussen på den svenska börsen. Det är klart alt vi har varit i ett skede där den svenska börsen har varit övervärderad i förhållande till hur svenskt näringsliv har sett ut, men det är ett annat problem.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

Anf. 60 LARS BÄCKSTRÖM (vpk) replik;

Herr talman! Till Kjell Johansson vill jag säga alt valutaregleringen är en grundbult för vpk. De förslag som vi har lagt fram skall ses i oupplösligt samband med en återinförd och skärpt valutareglering. Får vi inte den, blir våra förslag myckel svåra att hanlera. Så det är korrekt att detta skall ses i ell sammanhang.

Del kan ju vara så alt vi inte vinner kammarens gehör för detta. Då får vi pröva andra metoder för att öka skatleutlagel på kapitalsidan. Det gäller då att ta borl en del asymmetrier som ligger i den lagrådsremiss som folkpartiet och socialdemokraterna står bakom, att vissa kapital skall beskattas mycket lägre än andra. Det gäller atl la borl en del luckor och möjligheter fill kvittning. Vi får alltså gå andra vägar. Framför allt tror jag atl vi då får gå al hållet med en real kapitalbeskattning. Det är korrekt och viktigt.

Kjell Johansson talade om att renoveringsarbelel utgick från de mycket låga kurserna på 70-lalet. Jag vill säga att det var ett visst renoveringsarbete, men den verkliga boomen satte in 1982. Åras den som äras bör rnå jag nog säga. 1982 var del inget renoveringsarbete, ulan det var ell helt nytt börsbygge man konstruerade åt spekulanterna. Litet grand drog man in å andra sidan, men den verkliga boomen trädde in då.

Om del är någol kvar av min repliklid, vill jag bara erinra kammareris ledamöterom att för perioden 1980-1989 uppgick världsindex till 333. London hade 363, Bryssel 354, Tokyo 527, New York 228 och, som uttrycket lyder, lök på laxen; 1 144 i Stockholm! Det är mot den bakgrunden vi skall se omsättningsskatten.

Hur var det dä 1989? Index säger för världen 14 och för Sverige 24. Sverige ligger fortfarande längl över världsindex. Bryssel ligger lägre än Sverige, på 16. Tokyo ligger lägre än Sverige, på 22. New York ligger ungefär lika med Sverige, på 27. I och för sig är siffran för London 32, men London kan ju inte vara någon rikslikare för oss.

Och det finns fortfarande transaklionsskatter kvar t.o.m. på EG-marknaden - bl.a. i Västtyskland, om jag inte minns fel - så vi behöver inte skynda så fort. Vi bör göra de förändringar som kan bli nödvändiga på grund av att

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

regeringen har forcerat fram avveckling av valutaregleringen. De förändringar som man då blir nödd och tvungen till skall göras i ett fördelningspolitiskt rimligt sammanhang. Att som nu lätta på beskattningen av kapital och säga ål lönlagarna atl godta lönestopp blir fördelningspolitiskt slötande.

AnL 61 KJELL JOHANSSON (fp) replik;

Herr talman! Det är riktigt all aklieuppgången kom efter 1982. Grunden för att den då tog fart var ju atl det slädningsarbete som bestod i en ordentlig strukturomvandling av svenskt näringsliv i alll väsentligt vargenomfört. Del hade ställts krav på företagen alt alll dödkött skulle vara borta när man gick in med åtgärder Det var effektiva produktionsapparater som fanns kvar, arbetslösheten hade hållils under kontroll, välutbildad arbetskraft fanns kvar i förelagen, energikrisen var överbryggad, osv. Även akliefondsparandet, som verkligen hade satt i gång intresset för aktiemarknaden och som även i viss mån i elt helt nödvändigt läge drev upp kurserna, var en bidragande orsak. Det var egentligen en ganska genialisk åtgärd. Det var i och för sig bara alt tacka och la emot.

Det som i dag oroar mig, herr talman, är att Lars Bäckström driver en politik på detta område som innebär att vi i Sverige måste inta en isolalionislisk hållning när del gäller ekonomin, att vi måste stänga våra gränser och att vi måste införa regleringar. Detta sker i en tid när alla kommunistiska stater är på väg atl kasta detta system över bord, öppna sina gränser, etablera marknadsekonomi, osv. Snälla Lars Bäckström, inte hjälper det att bara ta bort ett k i partinamnet, häng med litet i politiken också!

AnL 62 LARS BÄCKSTRÖM (vpk) replik;

Herr talman! Det är riktigt att det inte hjälper att ta bort en bokstav i parti-namnet, det är politiken som räknas. Men, Kjell Johansson, det finns någonting mellan himmel och helvete. Det är detta som jag menar med att stå fast på jorden. Det finns någon linje mellan en nattväklarstat, total laissez-faire och den nyliberala ekonomiska politiken, som vissa liberala krafter står bakom.

Jag är för frihandel. Men del betyder inte alt jag anser alt all svensk kontroll över den svenska ekonomiska politiken skall lämpas över bord. Enligt Kjell Johanssons resonemang skall vi i Sverige, när EG;s monetära valutaunion har blivit verklighet, omedelbart ansluta oss till den. Då finns det ju, som det står i Hamlet, elt syslem i galenskaperna. Men det skulle ju leda till att vi helt förlorade möjligheterna atl bedriva en självständig fördelningspolitik i detta land. Fördelningspolitiken skulle då överlåtas lill att bli föremål för de beslut som fattas inom EG;s monetära samarbete. Mellan himmel och helvete finns det en fast jord atl stå på. Och den socialism som jag står för del är så atl säga en utvecklad socialism. Den är inte densamma som diktaturstaternas planekonomi, utan den innehåller instrument från den semipla-nekonomi som finns i framgångsrika länder som Japan, som haren långsiktig planering. I Japan har man förvisso haft en ganska rimlig kontroll över sin valutapolitik. Det finns en medelväg som inte är den tredje vägens politik, vilken bedrevs under 80-lalet. Det är rikligt alt folkparfiet lade grunden för

den, men det var socialdemokraterna som fullföljde den med den äran. Men det finns rimliga möjligheter atl bedriva en social ekonomisk tillväxtpolitik.

Andre vice talmannen anmälde alt Kjell Johansson anhållit atl lill protokollet få antecknat att han inte ägde rätt lill ytterligare replik.

AnL 63 YVONNE SANDBERG-FRIES (s);

Herr talman! Skatteutskoitel, som jag företräder, tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag att den 15 april i år slopa omsättriingsskatlen på penning- och obligationsmarknaden i fråga om andra värdepapper än premieobligationer Fondkommissionärernas omsättning för egen räkning av skattepliktiga värdepapper undantas också från beskattning.

Bakgrunden lill delta förslag är alt det sedan 1984 har funnits en särskild skatt på omsättningen av aktier och liknande värdepapper En hög lönsamhet för banker och fondkommissionsbolag, en överdriven spekulativ och kortsiktig handel och alltför gynnsamma skalleregler var huvudskälen lill alt omsättningsskatten infördes även på penning- och obligationsmarknaden. Finansvalparnas glädjeyra stack i ögonen på många människor och det med all rätt.

På senare tid har situationen emellerlid förändrats, och den tidigare stora aktiviteten på aktie- och penningmarknaden har avtagit. Särskilt märkbart har detta varit på just penning- och obligationsmarknaden. All hävda att detta helt skulle bero på omsättningsskatten, som de borgerliga partierna gör, är dock all göra det litet väl enkelt för sig. En myckel viktig faktor är naturligtvis alt vi har gjort oss av med del förödande budgetunderskott som vi fick i arv efter de borgerliga åren. Med ell överskott i statens affärer följer nalurliglvis ett minskat behov av emissioner Alt penningmarknaden som sådan har uppnått en viss mognad - om man vill skämta kan man säga alt valparna har blivit unghundar - har sannolikt också spelat en icke obetydlig roll.

Åven i andra länder har omsättningen på värdepapper minskal. Delta sammanhänger i sin lur sannolikt med reaktionerna efter del stora börsfallet 1987.

De problem som ledde lill alt omsältningsskalten på penning- och obligationsmarknaden infördes har med andra ord minskat eller försvunnit. Till detta skall nu även läggas atl den slora skaltereform som vi senare i år skall fatta beslut om i denna kammare kommer atl medföra alt beskattningen av den finansiella sektorn skärps. Därmed minskar naturiigtvis skälen för speciella skatter på värdepappersområdet.

Del har tidigare här talats om utvecklingen i Europa, och den ulvecklingen går ju, vilket också har sagts, mot en friare kapitalmarknad. Och vi har faktiskt, vilkel inte är något som vi behöver hyckla med eller skämmas för ambitionen atl harmonisera våra regler med de regler som kommer att gälla inom EG. Elt steg i denna riktning logs när valularegleringen förra året avskaffades. Men atl vi har denna ambition beror naturligtvis i sin tur på att vi lever i övertygelsen all konkurrensen främjas genom en friare kapitalmarknad. Detta leder till att kostnaderna för kunderna blir lägre och att samhällsekonomiska vinster uppstår När vi nu har denna ambition kan vi naturligtvis inte heller blunda för alt utvecklingen i vår omvärld går i en riktning

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

som innebär en sänkning av transaklionsskatterna. I detta perspektiv kan även förslaget om atl fondkommissionärernas omsättning på värdepapper för egen räkning skall undantas från beskattning ses. Dessutom, vilkel kanske är ännu viktigare, förbättras likviditeten pä börsen samtidigt som servicen till de små aktiespararna förbättras.

Regeringen aviserar atl den senare i vår skall lägga fram förslag om att halvera omsättningsskatten på aktier fro.m. den 1 januari 1991. Detta tillfredsställer naturligtvis inget av de borgerliga partierna. Moderaterna och centerpartisterna är mest uppjagade och vill att denna skatt omedelbart skall avskaffas, medan folkpartiet däremot lycker atl denna fråga kan anslå åtminstone till den 1 januari 1991.

Till detta vill jag säga atl det som står i utskoltsbetänkaridel om de stalsfi-nansiella konsekvenserna av ett borttagande av denna skall faktiskt stämmer Att i en situation då alla ekonomiska bedömare lalar om behovet av en stram finanspolitik försvaga statsbudgeten med drygt 5 miljarder kronor verkar sällsynt olämpligt.

Dessutom kommer utredningen om beskattning av den finansiella sektorn atl lägga fram sina förslag i vår, i maj-juni. Del är både lämpligt och dessutom vanligt all vi lar del av vad sakkunskapen har att komma med innan vi fattar beslut.

Mot denna bakgrund, herr talman, yrkar jag bifall till hemställan i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.

AnL 64 KNUT WACHTMEISTER (m) replik;

Herr talman! Yvonne Sandberg-Fries sade, liksom del slår i utskotlsmajo-rilelens text, att man inte kan försvaga statsbudgeten med fem miljarder kronor genom att omgående ta borl omsättningsskatten på aktier. Men då gör man samma misslag som jag påtalade i milt inledningsanförande. Man tar inte hänsyn lill de skatteinkomster som staten går miste om genom omsättningsskatten. Staten får in mindre i reavinslskatt och i bolagsskatt. Detta har påtalats av Aktiefrämjandel, där en enig styrelse kräver ett snabbi borttagande av omsättningsskatten. Liksom när det gäller Stockholms fondbörs finns i Akliefrämjandels styrelse elt par representanter, som står Yvonne Sandberg-Fries parti nära.

I belänkandet slår att "ett omedelbart slopande av denna skatt skulle medföra slatsfinansiella påfrestningar som inte kan godtas i det nuvarande ekonomiska läget". Samma sak upprepade Yvonne Sandberg-Fries nyss i talarstolen. Då vill jag fråga; Vad anser Yvonne Sandberg-Fries om ställföreträdande stalsmiriislerris påstående - eller rättare sagt erkännande - för två månader sedan atl staten genom omsättningsskatlen på akfiehandeln i själva verket förlorar ett par hundra miljoner kronor? I så fall vore detta ett argument för ett omedelbart borttagande. Kan Yvonne Sandberg-Fries slälla sig bakom statsrådet Odd Engström i denna fråga?

AnL 65 HÅKAN HANSSON (c) replik;

Herr lalman! När det gäller argumenten för alt del är dags alt ta borl värdepappersskallen, Yvonne Sandberg-Fries, vill jag säga att det är riktigt att vi hade en nymornad stämning på penningmarknaden när värdepappersskal-

len infördes. Självfallet var det så, eftersom det var fråga om en ny verksamhet. Men all använda samma resonemang beträffande omsättningsskatten pä aktier förefaller märkligt. Därför upprepar jag min fråga till Yvonne Sandberg-Fries: Hur djupt skall omsättningen på den svenska aktiemarknaden sjunka för att ni skall våga la samma modiga sleg och avveckla omsättningsskatlen på aktier? Ni aviserar ju bara en halvering.

Det är riktigt att vi har fåll en mer sansad internationell utveckling. Men vi ser fortfarande reaktioner på de utländska börserna när någonting sker. Senast denna vecka, när den japanska börsen gick upp, gick Frankfurlbör-sen. Madridbörsen och Londonbörsen upp, medan den svenska börsen låg stilla i sin Törnrosasömn. Detta ärdet strukturella problem som liggeri bl.a. omsättningsskatten.

När det gäller mervärdeskatten antydde Yvonne Sandberg-Fries att något förslag inte var på gång. Min fråga är motiverad bl.a. av alt man i lagrådsremissen hänvisar lill att den Malmgrenska utredningen skall vara färdig i majjuni. I direktiven för denna utredning står faktiskt atl utredaren bör särskilt pröva motiven för särlösningar på detta område. Utredaren bör göra en översyn av frågan om finansiella tjänster och försäkringstjänster bör inordnas under mervärdeskatten. Utredaren bör också presentera förslag till hur detta tekniskt kan utformas.

Jag vill gärna att Yvonne Sandberg-Fries återkommer till detta, öm förskjutningen av omsättningsskattens avveckling sker parallellt med att ett förslag om införande av moms på finansiella tjänsler presenteras, vore det bra om detta i så fall kom fram i debatten.

Det intressanta med ulvecklingen under 1980-lalet - Kjell Johansson var inne pä detta - är faktiskt att vi i Sverige under 1980-talel har lappat mark jämfört med övriga OECD-länder. Jag kan ge Yvonne Sandberg-Fries rätt i att aktiemarknaden under 1980-lalet inte har varit till någon hjälp. Det hänger samman med atl institutionella placerare såsom löntagarfonderna har varit med och övervärderal börsen i ställel för att skapa stimulans för en förnyelse av näringslivet.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

Anf. 66 KJELL JOHANSSON (fp) replik;

Herr talman! Skattereformen innebär att skälen för omsättningsskatten minskar sade Yvonne Sandberg-Fries. Jag håller med om detta och skulle även kunna utvidga det genom atl säga alt skattereformen innebär alt skälen bortfaller

Ni socialdemokrater har tidigare följt folkpartiels förslag. Jag hyser därför ändå ell visst hopp om att så blir fallet när dagen D, den 1 januari 1991, infaller. Annars får jag väl sälta mill hopp till EG-anpassningen och Europaanpassningen, som ju kommer att innebära att vi ändå tvingas dithän. Det finns givetvis vissa förluster att notera på vägen.

Del har talals här om slatsfinansiella påfrestningar. De är kanske inte slatsfinansiella. Om det finns några påfrestningar är de väl snarare stabiliseringspoliliska. Del är klart atl del kan uppslå statsfinansiella påfrestningar, men de uppstår på grund av skattens existens genom att den faktiskt håller nere andra skatter

5 Riksdagens protokoll 1989/90:95

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

Anf. 67 LARS BÄCKSTRÖM (vpk) replik;

Herr lalman! Jag lägger märke lill, Yvonne Sandberg-Fries, att ni socialdemokrater utsätts för en ganska omfattande kritik från borgerligt håll. Jag skulle gärna vilja stödja er, men min replik gäller förvisso Yvonne Sandberg-Fries. Litet grand har ni er själva att skylla. Ni borde ha rest motstånd tidigare.

Den 14 mars sade ni socialdemokrater i ulskoltsbetänkandet att skattereglerna för aktier i allmänhet erbjuder avsevärda fördelar jämfört med vad som gäller för vanligt banksparande och atl reglerna innebär all arbetsfria inkomster beskattas väsentligt förmånligare än arbetsinkomster. Detta är ett av de slora problem som ingår i de pågående övervägandena i samband med eri omfattande skallereform. Som utskottet har framhållit vid sin tidigare behandling av motionsyrkanden på dessa områden är samtliga de frågor som åter tas upp i motioner av den arten att de bör prövas i det sammanhanget.

Detta borde ni ha vidhållit denna vär, avvisat propositionen och löst dessa frågor i ett fördelningspolitiskt sammanhang. Genom atl ni låter er drivas fram blir det svårt att stödja er - inte bara formellt utan även reellt.

Yvonne Sandberg-Fries sade atl det inte är något atl hyckla med alt ni vill harmonisera. Men hur långt, Yvonne Sandberg-Fries och andra s-ledamöter, skall denna harmonisering gå? Belgien har ingen realisationsvinstbeskattning. Del är ell EG-land, och då bör man väl harmonisera? Om något EG-land skulle slopa dubbelbeskattningen av aktieutdelningar och vinster på företagssidan, då bör ni väl harmonisera också i det sammanhanget? Finns del någon gräns för delta harmoniseringslänkande hos er? Harmoniserar man alllid så att säga neråt till det minsta möjliga?

Grundtanken bakom sättet all gå borgerligheten till mötes är atl vi skall få ekonomisk tillväxt genom atl beskatta kapitalet lågt. Modern ekonomisk forskning har inte längre den uppfattningen att detta är kungsvägen till ekonomisk tillväxt. Kloka induslrialisler ser inte utvecklingen i elt- eller tvåårsperspektiv. Japan skulle aldrig ha haft den industri som man har i dag utan hade fortfarande tillverkat billiga klockor och leksaker, om Japan bara tänkt på sådant som genererar vinster på ett- eller ivåårsbasis. Den som gör aktieplaceringar för att få högsta möjliga vinst på ell år och lägsta möjliga transaktionskostnad är inte en seriös långsiktig induslrialist. En sådan arbetar efter vad som är lönsamt i det långa loppet. Då handlar del om forskning, produktivitet, infrastruktur och utbildning av arbetskrafl. Del ger långsiktig ekonomisk tillväxt i ett land. En sådan tillväxt får man inte genom att ha så låga transaktionskostnader som möjligt för kapitalet. Del är med förlov sagl en någon enkel syn på tillvaron. Jag vågar knappt ens kalla den ekonomiskt nyliberal.

AnL 68 YVONNE SANDBERG-FRIES (s) repUk;

Herr lalman! Först några ord i frågan om de slatsfinansiella konsekvenserna av ell borttagande av omsättningsskatten på aktiemarknaden. Herrarna säger att ett sådant visst låter sig göra. Effekterna blir inte så svåra. Eftersom vinsterna redovisas, kommer andra skatter alt tas ut i stället. Låt mig dock informera mina meddebatlörer om alt fondkommissionärerna, som slår för 80 % av de intäkter som denna skatt genererar, betalar in dessa

varje månad. De övriga skattskyldiga på området gör sina inbetalningar halvårsvis. Inkomstskatterna, som i det här fallet skulle ge ett alternativt inkomstflöde om omsätlningsskallen logs bort, levereras däremot inte förrän långt senare. Det är därvid i allmänhet fråga om personer med B-skattsedel, och som skatteutskotlets ledamöter känner till kommer deras inbetalningar först efler elt par år

Det är mol denna bakgrund man måste se alt utskottet icke kan acceptera de slatsfinansiella konsekvenserna för budgetåret 1990/91. Vi kommer då, om vi genomför ett borttagande av den här skatten, som moderaterna och cenlerparliet förordar, att bli av med skatteiritäkter på kort sikt, och det är inte bra i ell läge där vi inte har behov av atl ösa ul mera pengar i samhället utan snarare behöver motsatta åtgärder

Dessutom vet vi inte riktigt vilken turbulens som skulle uppstå på aktiemarknaden, om vi gjorde dramatiska förändringar i den riktningen i det ekonomiska läge som vi i dag befinner oss i. Det är ett av de viktiga motiven lill alt vi räknar med alt få ha kvar omsättningsskatlen på aktiehandeln under nästa år och till alt regeringen aviserar en halvering av skallen den 1 januari nästa år

Så några ord om vpk. Vpk har jag höll på att säga sedan partiet bildades, haft elt favorituttryck, som också Lars Bäckström använde i sitt tidigare inlägg. Han säger, som vpk alllid har sagt; "Det är inte tillräckligt." Det har alltid varit lätt att vara vpk-are. för vpk har av någon anledning alltid haft mera alt fördela än alla andra i vårt land. Jag återkommer till vpk i en senare replik.

Prot, 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

Anf. 69 KNUT WACFITMEISTER (m) replik:

Herr talman! Jag konstaterar all Yvonne Sandberg-Fries inte tog avstånd från Odd Engströms erkännande alt staten förlorar åtminstone ett par hundra miljoner kronor årligen på omsättningsskatten på aktier Yvonne Sandberg-Fries säger att man förlorar pengar nu, men senare får tillbaka medel i form av andra skatter Del är definitivt ett kamrerstänkande. Det skall vägas mol de omfattande störningar som inträffar genom en utflyttning av aktiehandeln lill främmande börser, något som får den svenska börsen att furigera sämre och som gör atl vi förlorar slora skatteintäkter frän reavinster och i form av bolagsskatter. Vi förlorar varje månad stora belopp, och de ökar ständigt så länge skatten är kvar

Yvonne Sandberg-Fries säger då att det för det närmaste budgetåret är viktigare att vi får in ett antal hundra miljoner kronor genom denna skatt, även om vi förlorar på det totalt. Det är ett beklagligt länkande, som jag lycker atl Yvonne Sandberg-Fries skulle hålla sig för god för alt ge uttryck för här

Anf. 70 KJELL JOHANSSON (fp) rephk:

Herr talman! Yvonne Sandberg-Fries befarar att det skulle uppstå en turbulens på aktiemarknaden om man slopade omsättningsskatten. Jag tycker atl del verkar ganska otroligt i dagens läge. Den svenska aktiemarknaden är ganska dyster för närvarande, och det ser inte ul som om någon större Ijus-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskatten på värdepapper

ning skulle komma. Ett slopande av omsältningsskalten skulle kanske i stället bara bli en ljuspunkt.

Lål mig vidare bara på nytt kommentera frågan om de slatsfinansiella skälen för ett bibehållande av omsättningsskatten. I den mån som det finns några sådana statsfinansiella skäl består de däri all skatten kan ha ett negativt ulfall. Däremot ligger det faktiskt en liten poäng i del stabiliseringspoliliska skälet, som jag framhöll i min tidigare replik. Som Yvonne Sandberg-Fries framhöll blir del en förskjutning i tiden av skatteinbetalningarna, vilkel självfallet har en stabiliseringpolitisk betydelse.

Yvonne Sandberg-Fries menade alt socialdemokraterna är mera sansade än vi när de inte vill avveckla skatten förrän den 1 januari 1990. Jag tror inte att detta har att göra med deras sans ulan sammanhänger med andra faktorer Vi skulle inte vara främmande för all, om socialdemokraterna gav tillfälle till del, omedelbart avskaffa denna skatt. Vill ni göra det, skall våra fingrar inte darra när vi trycker på voleringsknappen.

AnL 71 HÅKAN HANSSON (c) rephk:

Herr talman! Den statsfinansiella sidan är för socialdemokratin tydligen en likvidiielsfråga. I diskussioner om skatter, budget och t.o.m. åtstramningar blir del mer och mer en likvidiielsfråga på vilken sida av året siffrorna skall placeras. Jag accepterar inte den synen.

Här diskuteras vidare en skatteintäkt om 5 miljarder kronor, men hur man än räknar blir inte ens bruttoinkomsten så hög. Omsättningen på den svenska börsen uppgår för närvarande lill 110 miljarder och jag kan inte finna atl 2 % härav blir 5 miljarder Hur man än räknar blir del inte sådana belopp som Yvonne Sandberg-Fries nämner här

Vad återigen gäller anledningen lill all beslutet om omsättningsskatten skjuts upp lill årsskiftet hänvisar Yvonne Sandberg-Fries förutom fill det slatsfinansiella läget också till det ekonomiska läget i stort. Men man måste ändå, Yvonne Sandberg-Fries, i det här sammanhanget också studera vad som händer med den svenska aktiemarknaden. Man får effekter långt ned i riskkapiiialförsörjningen, inte minst bland småförelagen. Vi måste också ta hänsyn till reaktionen i vår omvärld. Jag såg i Dagens Industri härom veckan att den kände Sverige-analytikern Brian Knox skrev att man inte längre rekommenderar placeringar i svenska papper. Vi har därför nog anledning att se över den ekonomiska politiken.

Kan jag slutligen få ett ja eller ett nej från Yvonne Sandberg-Fries på frågan: År del så atl den socialdemokratiska regeringen förbereder elt förslag i vår eller i höst om införande av moms på finansiella tjänster, och är det därför som man skjuter på omsättningsskattens avveckling?

AnL 72 LARS BÄCKSTRÖM (vpk) replik;

Herr talman! Yvonne Sandberg-Fries sade atl det alllid har varit lätt att vara vpk-are. Del finns många vpk-are som vill bestrida det, men inte jag. Jag vill vidimera atl det för mig är mycket lätt all vara vpk-are, eftersom jag tycker alt vi har en rimlig och väl avvägd politik.

Yvonne Sandberg-Fries sade vidare alt vpk allfid har haft mer att fördela. Del vill jag dock bestrida. Vi har aldrig haft mer all fördela. Däremot har

vi velat fördela mer, men det är en annan sak. Yvonne Sandberg-Fries vet, eftersom hon lever i verklighetens värld, liksom nästan alla andra i Sverige, alt 80-talel inte har varit något inkomstuljämnande årtionde. Tvärtom har klyftorna ökat, och vi vill därför i vpk omfördela mer Landet har bevisligen blivit rikare under 80-talet. Den tredje vägen har varit framgångsrik i vissa delar Men när landet har blivit rikare samtidigt som klyftorna har växt, då är del något grundläggande fel i politiken.

Jag skall, som den småbarnsförälder jag är, vara extremt tydlig. Jag läser ibland Kalle Anka. Och jag ser där all Ankeborg må vara den per capita rikaste platsen på jorden, men detta har ju inte knattarna speciellt stor glädje av. Och jag menar atl det pä samma sätt är rimligt atl "lönlagar-knatlarna" -om de nuär knallar-ocksä får del av denna den tredje vägens framgångsrika politik.

Vpk har alltså mer att fördela därför att vi vill fördela om mera. Del är en väldigt enkel matematik. Samma mängd kan användas på olika håll och fördelas ul, del är inte alls speciellt svårt.

Yvonne Sandberg-Fries var lilel teknisk, och även jag tänker vara litet teknisk. Yvonne Sandberg-Fries sade atl vi skall skapa regler som harmoniserar med reglerna i andra länder. Men vasserra; Gör det då!

Ta t.ex. fondkommissionärerna. I andra länder har man en uppdelning mellan förmedlare och handlare så att de är klarl åtskilda. Detta har vi inte i Sverige, utan den svenske fondkommissionären är både förmedlare och handlare samtidigt. Han kan då "fuska litet grand" genom att säga all det var fru Anderssons aktier som gick dåligt, och de som gick bra var hans egna. Han kan så att säga avgöra detta vid dagens slut, och på det sättet göra sig en icke oväsentlig arbilragevinst'.

Denna beskattnirig förhindrar inte delta, men den lar in en del av fond-kommissionärens övervinst, den som han får eftersom han har en dubbel roll på marknaden. Om ni undantar fondkommissionärernas handel med eget lag från beskattning, får denne aktör en fördel gentemot den vanlige aktören. Jag tycker detta är orimligt, och del strider mot ert eget tänkande om en harmonisering av reglerna. Ni får då lov atl se lill att börsreglerna förändras så alt den svenske börsaktören inte har dessa dubbla roller, utan aktörerna i slället beskattas lika på marknaden. Delta har ni inte tänkt på, och detta är ytterligt beklagligt t.o.m. från era egna utgångspunkter

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsättningsskalten på värdepapper

Anf. 73 YVONNE SANDBERG-FRIES (s) replik:

Herr lalman! Jag är inte särskilt imponerad av de borgeriiga partiernas påstående om atl en försvagning av statsbudgeten för nästa år med 5 miljarder skulle vara att hänföra till kamrerslänkande. Detta behöver man inte fästa sig speciellt myckel vid.

Alla talar ju om att vi måste bedriva en stram finanspolitik. Vilka begrepp ni än tar till kommer ni inte ifrån atl denna försvagning inträder om vi följer de förslag ni har lagt fram i skatteutskottet. Någonslans i de borgerliga reservationerna borde det väl i annat fall framgå att del, som en konsekvens av deras förslag, är nödvändigt att på annat sätt förstärka statsbudgeten med motsvarande belopp. Det vore väl en anständig redovisning som man kunde efterlysa.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Omsännlngsskatten på värdepapper

Del är lätt att vara vpk:are, säger Lars Bäckström. Jo, det går alllid att säga att man ville mer, att man ville göra mer och att man ville ta mer. Detta har socialdemokrater, inte minst ute pä arbetsplatserna, i alla generationer fått uppleva.

Jag vill bara kort erinra om att vi i vårt parti försöker bedriva en rättvis fördelningspolitik. Vi har under de är som gått sedan 1982 genomfört en lång rad åtgärder med detta syfte. Lät mig erinra om beslutet om extra utdelningsskall 1984, om slopad aktieutdelning 1985, om skärpningen av reavinst-beskattningen pä aktier om engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter om att vi har infört löntagarfonder om atl vi har gjort likvidi-lelsindragningar av olika slag och infört förnyelsefonder samt om alt vi också har infört arbetslivsfonden, som nu kan gå ul med mellan 10 och 13 miljarder kronor och medverka lill en sanering av arbetsmiljöerna runt om i vårt land. Detta är praktisk socialdemokratisk politik, med vilken vi försöker fördela tillväxten i samhället på elt sätt som kommer dem som verkligen behöver del lill del.

Vi kan, Lars Bäckström, inte ägna oss ål en politik som innebär att vi genomför eller håller fast vid förslag bara därför alt vi anser atl de är vackra som kosmetika. Vi bedriver inte politik pä den nivån. Om det finns objektiva fakta och skäl för atl i delta fall ändra på en skatt, då är vi också beredda all göra del.

Vi skall nog, i samband med att vi genomför skatteomläggningen och när vi har fått resultatet av den utredning jag hänvisade till tidigare, föra en diskussion om hur vi i detta land framgent på bästa sätt skall fördela resultatet av människors arbete. Vi kommer att göra detta i praktisk politik och inte bara i ord.

Andre vice talmannen anmälde att Knut Wachtmeisier, Håkan Hansson, Lars Bäckström och Kjell Johansson anhållit att fill protokollet få antecknat alt de irite ägde rätt till ytterligare repliker

AnL 74 GÖSTA LYNGÅ (mp);

Herr talman! Det kan tyckas underligt atl inte miljöparliet har avvisat den proposition som vi diskuterar'i dag. Vår skattepolitik slår för en lägre skatt på arbete och en högre skatt på kapital och kapitalvinster Denna valpskatt skulle då vara ett idealiskt skalteobjekt, och det skulle vi också ha trott på om del inte hade visat sig alt det har gått snett.

Regeringspropositionen innebär elt erkännande av alt det inte fungerade. Finansens slora valpar klarade sig och flyttade - som Knut Wachtmeisier med mänga siffror och stort skarpsinne har bevisat - myckel pengar utomlands. Resultatet blev atl vi fick ell sämre skalleunderlag. Man kan alltså inte räkna med all dessa finansvalpar har några moraliska eller lojala tankar i fråga om den svenska ekonomin. De flyttar helt enkelt kapitalet så att det formerar sig på bästa möjliga sätt. Det är naturligt, och del får man räkna med.

Vad räknar vi nu med för framliden? Hur skall vi kunna få en politik som beskattar kapitalvinster och kapital högre än vanliga människors arbete och slit? Jo, vi hoppas fortfarande på skattereformen, vi hoppas kunna komma

tillbaka lill dessa frågor senare i vår Del är därför, herr talman, som vi inte Prot. 1989/90:95 har fogat några reservationer lill belänkandet. Framliden kanske kan ge oss 28 mars 1990 möjligheten atl införa en rimligare beskattning än dagens, vilken, dess värre, gynnar dessa finansvalpar.

Ungdomsfrågor

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 16 S.)

15 § Ungdomsfrågor

Föredrogs kullurutskoitets betänkande 1989/90;KrU14 Ungdomsfrågor (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 75 GÖRAN ÅSTRAND (m):

Herr lalman! Idérörelser får olika förutsättningar och olika genomslag. De präglar människors liven period, de väcker starka känslor av glädje eller hat, de formar människors tankevärld och livsförutsättningar

De flesta idérörelsers livstid är starkt begränsad. De håller inte, vare sig som idé eller verklighet, de slås ut och ersätts av andra. Några idérörelser har en annan dignitet och får en annan dimension av sanning och rätt, de präglar inte bara människors vardag utan även deras andliga liv.

Den västliga väriden, som vi hör till, har hämtat sin idéinspiration främst från två rörelser, den ena i huvudsak andlig, den andra i huvudsak filosofisk, nämligen kristendomen och humanismen. Den kristna kärleksläran med sitt mysterium, sin högst vardagliga mänskliga klokhet och sina levnadsregler är den ena, den humanism som betonar medmänsklighet och del kulturella arvet från Alen och Rom är den andra.

Västvärldens andliga liv har främst formats och stärkts av dessa rörelser de har strukturerat människors livsförutsättningar genom all påverka och utforma skola, utbildning och rättsväsende. Samhällets normbildning har därmed haft en idébakgrund, liksom en moral och en etik.

De ism-er som formades i början av della sekel utvecklades alla i diktatorisk riktning. Fascism, nazism och kommunism är i detta avseende likvärdiga, och alla lika otänkbara som normbildare eller som etik i ell demokratiskt samhälle. Dessa rörelser, liksom arbelarrörelsens demokratiska socialism, bidrog dock till att i frågasätla det gamla- de gamla värderingarna, de gamla livsförutsättningarna, den gamla normbildningen, den gamla synen på kristendom och humanism.

Samhället fick nya idéer som upplevdes som vikliga och rikliga och nya förutsättningar Men en gammal lids normbildning och etik ersattes inte av något nytt. Människor utan normer och etik blir andligt hemlösa och socialt osäkra. Ett normlösl samhälle blir ojämlikl och orättvist. Jag vill upprepa de sista meningarna; Människor utan normer och etik blir andligt hemlösa och socialt osäkra. Ett normlöst samhälle blir ojämlikt och orättvist. Detta, herr talman, är de problem som diskuteras i motion 405 som behandlats av kulturutskottet.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

Frånvaron av etik och moral ger människor dåliga livsförutsättningar. Vi diskuterar i motionen hur det har kunnat bli så här, vilka negativa effekter del fått för svenskar i allmänhet och svenska ungdomar i synnerhet och vilka åtgärder som bör vidtas.

En av våra viktigaste uppgifter som politiker är att ge goda livsförutsättningar del kan gälla materiella ting som tryggt arbete, god bostad, bra ekonomisk standard och generöst tilltagen fritid. Trots planhushållningsexperi-menlen, vars tid rimligen nu är över i Sverige, har vi en hög materiell och ekonomisk standard.

Till livets förutsättningar hör också, och egenlligen främst, livsmål och normer Trygghet i livssituationen, goda förutsättningar för familjebildning och fostran, elt mål för liv och arbete, en motivation för liv, arbete och samlevnad - med aridra ord, eri mening med livet.

Till livsförutsättningarna hör också kulturklimat och intellektuella förutsättningar Hit hör också alt ha och få perspektiv på sill eget liv och på sitt samhälle, att känna en kulturell och etnisk tradition och atl förstå sitt lands historia och dess kultur. Man kan, herr talman, känna stark oro inför var och en av dessa punkter.

Normlösheten har ju nästan lyfts upp lill dogm. Vi är normlösa därför att politiska beslut har gjort oss normlösa. Gamla liders levnads- och uppfost-ringsideal som hade sin grund i kristendom och humanism har ersatts av kravlöshel.

Gamla liders föredömen är avsatta och utplånade och inte ersatta av något annat, och gamla tiders kristna levnadsregler ges successivt allt mindre inflytande.

Herr talman! Historielösheten är en del av samma problemkomplex. Medvetet har del historiska perspektivet förkortats, och alltför många saknar kunskaper om samhällets kulturella och historiska bakgrund. När historieämnet och kristendomsämnet reduceras till nulliteter är del mycket allvarligt.

Vär höga materiella standard och de politiska modeller som valts begränsar den enskildes sociala och kulturella rörelsefrihet. Det blir mindre lid till barnens uppfostran, mindre lid för kontakter med de gamla, mindre engagemang för dem som slår ulanför samhällsgemenskapen. Det personliga engagemanget synes inte lika viktigt när mari med världens högsta skatter kan köpa sig frid.

Som alla vet klarar många ungdomar att leva i det nya samhället. De skisserade frågeställningarna gäller inte dem. De har en öppenhet som tidigare saknades, de har ett internationellt perspektiv som tidigare inte var möjligt, och de visar vitalitet gentemot människor och företeelser Problemet är, herr talman, atl alla inte har dessa möjligheter eller denna attityd. Alla har inte hemifrån en inre trygghet. Alltför många far illa i dagens normlösa och kravlösa samhälle. Det är dem den här debatten gäller. Sammanfattningsvis; Vi ger dem inte goda livsförutsättningar Asocialilel och meningslöst våld, kriminalitet och drogmissbruk är realiteter Vad gör vi åt det?

Normbildning på kristen och humanistisk gruud var en självklarhet en gång, liksom föredömen och auktoriieter som gav trygghet. När kulturutskottet utförligt kommenterar vår motion gör man det i en räll formalistisk

anda, och slutsatsen måste bli atl man inte delar den oro som kommer till uttryck i vår motion. På en punkt, när det gäller att hjälpa de mest utsatta ungdomarna, buntar man ihop vår motion med ungdomsminislerns skrivning. Här finns dock en oerhörd skillnad i synsätt. Vi efterlyser generella insatser för att återföra kristen och humanistisk normbildning till skolans undervisning och lagstiftningen. Ungdomsminislern däremot diskuterar konkreta samhällsstyrda ekonomiska åtgärder

Utskottet kritiserar oss motionärer för att vi inte utförligt redovisat ett etiskt/moraliskt åtgärdsprogram och inte föreslagit var och hur undervisningsplaner och lagstiftning skall ändras. Det är en litet underlig kommentar, eftersom vi primärt önskat få en analys och redovisning av hur etiska normer och krav utformats. Jag upprepar detta: Vi vill få en analys och redovisning av hur etiska normer och krav utformats. Det är vad vi yrkar i motionen och det viktiga i reservation 6, vilken jag nu, herr talman, yrkar bifall till.

Avslutningsvis några korta kommentarer om den mycket märkliga skrivelse och broschyr - Rakt på sak - som ungdomsminislern presenterat. Jag beklagar atl hon inte har hunnit komma till kammaren ännu, men jag utgår från att hon kommer att delta i debatten.

Det är centralstyrningens och planhushållningens höga visa. Man får ett intryck av atl ungdomsminislern inte märkt planhushållningens kollaps i t.ex. Östeuropa. Det är samhälle hit och samhälle dit och ekonomiska, skattefinansierade bidrag och det är kolleklivisliska lösningar på enskilda ungdomars problem. Man tror sig förflyttad 40 - 50 år tillbaka i tiden.

Direkt skrämmande är avsnittet om företagsamhet, vilket i ett demokratiskt västerländskt samhälle borde givit exempel kring enlreprenöranda, möjlighet och teknik att starta egna företag eller att öppna butik. Men det nämner endast, endast, kooperativ, med lokala kooperativa utvecklings-centra som konkretisering. Herr talman, delta är osannolikt och upprörande!

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1, liksom till reservation 4, 5, 6, 7 och 10.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

AnL 76 MARGARETA FOGELBERG (fp);

Herr talman! I januari i år presenterade ungdomsministern en liten guide till regeringens ungdomspolitik med titeln Rakt på sak, vilken Göran Åstrand avslutningsvis talade om. Jag skall fortsätta att tala om den. Där kan man läsa bl.a. dessa rader;

"Den som är ung i Sverige idag har det bättre materiellt sett än i de flesta

andra länder.- Många har svårt att tro på framliden. Tidningar och teve

och radio rapporterar mest om våld, problem och katastrofer och allt kan verka hopplöst. En del ungdomar saknar trygghet och stöd från vuxna."

Litet längre fram står det: " alla undersökningar visar att de flesta ung
domar tycker all del viktigaste i livet är att få vara frisk, ha arbete, goda
vänner och familj".

Jusl det, familj. Det här var enda gången som jag över huvud tagel stötte på ordet familj i denna skrift. Den argumenterar annars på teman som "alla skall ha rätt till", "alla skall ha tillgång till" och "rätt att ställa krav på" det

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

ena eller andra. Ingenstans talas om ansvar eller - oh, hemska ord - skyldighet, något som också borde anses väsentligt för delaktigheten.

Vad socialdemokraterna åstadkommit under 50 års snickrande på det socialistiska samhällsbygget är en segregation mellan olika åldersgrupper, en uppdelning som har blivit så markant atl regeringen nu tycker all del är dags alt verka för atl unga och vuxna skall komma litet närmare varandra.

För inte så länge sedan frågade några gymnasister mig varför polifiker oftast talar om dem som ett problem.

Ja, varför gör vi det när majoriteten av våra ungdomar är mycket ambitiösa, välinformerade och har många och kloka synpunkter på samhället i dag och hur de skulle önska atl del såg ul i morgon? Visst finns del de som har del svårt och behöver stöttas mer än andra, och visst vilar ett stort ansvar på politikerna. Men den enda framkomliga vägen går väl ändå inte via statliga utredningar kampanjer och regeringsskrivelser?

Jag tror inte att vanliga, hövliga mänskliga relationer kan ersättas av statliga delegationer

Det är lätt att hålla med de moderata motionärer som efterlyser en renässans för vissa normer och för mänsklig samlevnad, och det är lätt atl dela deras oro för ulvecklingen. Det är inte minst viktigt eftersom vårt land rymmer fler och fler människor med mycket skiftande ursprung. Det är hell enkelt vår skyldighet atl vi, var och en på sin post, upplyser om vad som är tolerabell och vad som inte är del. Normerna måsle givetvis utgå från vår egen kulturkrets om vi vill undvika kulturkrockar

Men lika litet som man kan lagstifta fram solidaritet och medmänsklighet, lika litet tror jag på atl staten kan besluta om hur vi skall bete oss mot varandra.

Herr lalman! Jag tänker uppehålla mig vid den här skriften litet till. Här står att "målet för regeringens arbete är atl alla ungdomar skall få arbete, bostad och en bra utbildning. Men det räcker inte. För atl utvecklas och må bra är det viktigt alt ungdomar kan känna gemenskap med andra människor och veta atl de har en uppgift all fylla. Del är viktigt atl ingen hamnar utanför"

Visst, men förstår då inte regeringen atl det är väsentligt hur staten ser ut, alt den naturligaste gemenskapen, familjen, också har en viss betydelse?

Ungdomar och ungdomsproblem uppstår ju inte ur ingenstans. Alla har vi varit små, som Povel Ramel säger

Herr talman! Hur vore det om regeriugen övergav sin rigorösa familjepolitik och gav alla föräldrar möjligheten att själva välja hur de vill ta hand om sina barn när dessa är små liksom en reell frihet alt välja skola? Det är högt på liden alt föräldrarna återfår det självklara ansvaret för sina barns fostran. Del finns inte längre något försvar för att låta fler generationer växa upp med visserligen samma garantier för den limliga välfärden som förut men med forlsatl ofrihet, likformighet och bristande valmöjligheter som främsta kännemärke.

Till sist, herr lalman! Ungdomsministern, som tyvärr inte har infunnit sig, konstaterar i denna skrift, att utan kunskaper kan vi inte sortera all den information som sköljer över oss. Det är ett mycket klokt konstaterande eftersom vi, vare sig vi vill det eller inte, dagligen bombarderas inte minst av bil-

der Satelliter och kabelnät kan fylla alla dygnets timmar för den som sä önskar Då är det oerhört viktigt atl vela något om bildmediers makt för atl man inte okritiskt skall svälja alll. Eftersom statsrådet själv säger att "milt jobb är atl slåss för ungdomars frågor i regeringen", hade jag, om statsrådet varit här, bett henne om åtminstone litet hjälp med att få en råsop lill de regeringskollegor som jusl är i färd med all skrota en god del av bildämnet i gymnasieskolan.

Med della, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna 4, 5 och 7.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

AnL 77 STINA GUSTAVSSON (c);

Herr talman! När kammaren förra året. mera exakt den 15 mars, debatterade ungdomsfrågorna, hade centerpartiet en reservation där vi förordade ett ungdomspolitiskl program. Vi fick naturligtvis inte gehör för della då. Men nu kan vi konstatera atl regeringen tagit fasla på centerns krav, eflersom regeringen tillkallat en kommitté, ungdomskommittén, som skall behandla ungdomars villkor på 1990-talel. Så långt kan man säga alt förra årets centerkrav lill viss del är tillgodosett.

Varje politisk fråga angår oss alla - ung eller gammal. Så inleds förorden till guiden om regeringens ungdomspolitik. Rakt på sak. Det gäller t.ex. miljön, internationell solidaritet, fördelning och ansvar. Men det känns särskilt viktigt när man är ung med skola och utbildning, möjligheten atl få ell arbete osv. Det finns naturligtvis ingen anledning att anmärka mot deri beskrivningen. Men statsrådet säger sig inte kunna fatta beslut pä andra ministrars områden. Så är del naturligtvis. Men all lämna förslag borde väl ändå vara möjligt. Åtminstone tycker vi frän centern det. Skrivelsen hade då, under förutsättning att övriga regeringsmedlemmar har några visioner om ungdomars behov och villkor, blivit till ett bra dokument med konkret innehåll och med förslag som riksdagen kunde behandla i dag. Det måsle ju vara en fördel alt kunna samla åtgärder för och med ungdomar på ett ställe, när nu regeringen valt modellen med en särskild ungdomsminisler.

Regeringens skrivelse mynnar endast ut i att riksdagen får ta del av densamma. Det är därför som vi i centern försökt redovisa elt antal konkreta förslag som riksdagen borde kunna ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Så t.ex. anser vi atl elt aktivt kulturintresse grundläggs redan i barndomen. Förslahandsansvaret för barns och ungdomars kulturella utveckling och fostran ligger naturligtvis hos föräldrarna, som tidigare talare också har påtalat. Förutsättningarna alt med framgång klara denna uppgift varierar, och därför måsle andra vara beredda all träda till och ge sill stöd. Del kan ske genom alt t.ex. låta de kommunala musikskolorna utvecklas lill kulturskolor som också tar upp film, dans och drama.

Inom utbildningsområdet anser vi att det vore bra om riksdagen kunde säga ifrån om att del skall vara högst 25 elever i varje klass. Inom arbetslivsområdet borde sparandet stimuleras genom alt man inför personliga skattefria invesleringskonlon där ungdomar kunde spara lill t.ex. en egen bostad eller ett nyföretagande. Inom boendeområdel borde samhället stimulera lill att del skapas fler mindre lägenheter för ungdomar Det behövs ökade polisiära resurser för all stoppa knarkhandeln pä galor och torg. Det är också

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

viktigt att unga lagöverträdare får en snabb reaktion från samhällets sida när ett brott är begånget. Ett sätt är att införa jourdomstolar

Men del är också angeläget alt de fritidsaktiviteter som såväl samhället som organisationer av olika slag erbjuder ungdomar gör det möjligt för flickor och pojkar all delta på lika villkor. Inte minst kommunerria måsle i sin verksamhet vara observanta på detta. Nästa ärende i kammaren i dag behandlar idrott. Då kommer denna fråga mer i rampljuset.

Jag skall uppehålla mig vid ytterligare en fråga, nämligen den om bidrag lill central och lokal ungdomsverksamhet, där vi från centern, som enda parti, har en motion om en rejäl uppräkning av anslaget. Ungdomsorganisationerna spelar en slor och avgörande roll för alt man skall kunna uppnå de av riksdagen uttalade ungdomspolitiska målen och för att utveckla demokratin, stimulera samhällsengagemang och skapa samhällsmiljöer med ökad jämlikhet och samhörighet. Ungdomsorganisationernas insatser går inte all jämföra med kampanjer som är organiserade av myndigheler

Vi har från centerns sida föreslagit en höjning av bidraget per sammankomst från 12 kr. till 24 kr. Enligt föreningarnas egna beräkningar skulle bidraget, om det gått jämna steg med inflationen, resulterat i betydligt mera.

Regeringen har ä sin sida i budgetpropositionen föreslagit en uppräkning med endasl en krona. Denna knappt märkbara höjning har av många ideellt arbetande ungdomsledare kommit att tolkas som en nedvärdering av deras vikliga arbete. Det är därför glädjande att kulturutskottets behandling av bidraget resulterat i en, sett utifrån regeringens förslag, ökad satsning fill 17 kr per sammankomst. Della är nödvändigt för all ledare och berörda ungdomar skall känna alt de får någon erkänsla.

Utskollet har även behandlat en cenlermotion angående registrering av brott begångna av barn och ordningsbot för snalteri. Dessa frågor har tidigare utförligt behandlats i samband med elt belänkande från justilieulskotlet. Frågan har också varit uppe i debatten i dag vid behandlingen av anslag till åklagarväsendet. Det är angelägel atl dessa frågor debatteras och beslutas när del gäller ungdomsfrågor Del är också angeläget alt utvecklingen följs i vad gäller brott begångna av ungdomar under 15 år och atl det förs statistik.

Snallerier främst i butiker, har nu fåll en sådan omfattning all man måsle pröva nya vägar, t.ex. införa ordningsbot vid snalteribrott.

Fru talman! Till sist vill jag yrka bifall till reservationerna nr 2, 4, 5, 9, 11 och i övrigt lill hemställan i kulturutskottets belänkande nr 14.

Under detta anförande överlog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

AnL 78 YLVA JOHANSSON (vpk);

Fru talman! Alla har vi drömmar Vi drömmer om framtiden, om ett annal, bättre liv. Dessa funderingar är kanske vanligast när man är ung. I ungdomen skapar man sig visioner om livet. Man frågar sig hur den egria framti-deri skall se ul såväl som vår gemensamma framtid.

Denna framlidstro är oerhört viktig. Ungdomars tro på framtideri är en förutsättning för en positiv ulveckling i hela vårt samhälle. Om ungdomen

däremot saknar framtidstro reser delta svåra hinder. Ansvaret faller då tungt på den vuxengeneration som missbrukat den potential för samhällsutveckling som den unga generationen ulgör

Alltför ofta ser ungdomar hur deras drömmar möts av stängda dörrar, dörrar som får funktionen att begränsa, ja, t.o.m. kväva tankarna om ett annat, bättre liv. Många unga växer i dag upp i ett klimat där de gång på gång stämplas som problem.

Detta återspeglas också i den debatt som förs på kvällstidningarnas löpsedlar Om man utifrån dem skulle bedöma den uppväxande generationen skulle det se illa ut för landet med i det närmaste en hel generation beslående av snällare, våldsverkare, ålerfallsförbryiare. arbetsskygga, missbrukande och politiskt ointresserade HlV-spridare. Lyckligtvis är den bilden lårigl ifrån verkligheten. Men jag tycker att del är tråkigt om även riksdagens debatt om ungdomsfrågor i så hög grad skall präglas av samhällets problem med ungdomar, medan ungdomars problem med samhället fortfarande är en politisk fråga med låg dignitet.

Jag tycker alt del är märkligt att den borgerliga reservationen - som stöds även av miljöpartiet - om ordningsbot för snatleri, som riksdagen avslog för en dryg timme sedan, nu återfinns även i della betänkande om ungdomsfrågor På vilkel sätt är problemen med snallerier en ungdomsfråga? År det inte snarare så alt fyra av riksdagens partier här gör sig skyldiga till ett farligt spridande och legitimerande av fördomar? Snalteri förekommer inom alla åldersgrupper, men det är bara när del gäller ungdomar som det är politiskt möjligt all peka ul en viss grupp. Jag anser att del är ett utpekande av ungdomar som snällare när den fråga som för en dryg timme sedan avgjordes i denna kammare nu skall behandlas även i betänkandet om ungdomsfrågor

Tidigare under debatten efterlyste Göran Åstrand elt historiskt perspektiv. Jag kan kanske bidra med en korl historisk bild av de s.k. ungdomsproblemen i vårt land för närmare 250 år sedan. På flera håll fanns då organiserade ungdomsgäng som var beväpnade. Ett gäng, som härjade i socknarna Västermo och Öja, ställdes för första gången inför rätta 1748. Huvudanklagelsen gällde en äppelslöld där också ligans ledare förmodas ha blivit ihjäl-skjuten. Dessutom anklagades gänget bl.a. för alt ha tagit en hövagn som man hade dragit runt med, atl ha stulit hästar all man flyttat och rivit upp broar, atl man släppt ut prästens getter, atl man stängt av landsvägen med hö och stenar samt att man stängt in människor i deras hus. Vidare anklagades ligan för att ha diktat oanständiga visor Med delta vill jag säga att en del av det som i dag kallas ungdomsproblem inte är någon helt ny företeelse, även om ullrycken varierar.

Om högern utnyttjar massmediedebatten om vissa ungdomars dåliga le-verna i syfte alt visa på samhällets och moralens upplösning, kan man stöta på andra negativa attityder inom arbetarrörelsen och dess organisationer

Jag hör ofta atl ungdomar skulle sakna kärisla för solidaritet eller sakna vilja atl bete sig solidariskt. Ungdomar, för vilka individualismen är en del av livsstilen, beskylls för att vara egoister Nej, jag tror alt vi skall akta oss noga för all sälta likhetstecken mellan en individualistisk livsstil och ett egoistiskt beteende.

Mycket tyder på att atfityderna gentemot "makten", till partipolitiskt ar-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

bete och lill representativa organ har förändrats bland ungdomar En tendens är att misstron mot det som kallas etablissemanget växer. Ofta är det mer en känsla än en medveten övertygelse. En utbredd uppfattning är alt det är några få som sitter i toppen och beslutar sådant som är bra för dem själva. Denna känsla skiljer inte på ekonomiska och politiska makthavare. Tvärtom ser man ofta hur dessa makthavare samarbetar utan hänsyn fill majoritetens uppfattning.

Att en del ungdomar känner sig främmande inför den solidaritet med samhället som en äldre generation representerar skall inte förväxlas med likgiltighet inför solidariteten. Milt intryck är att ungdomar i stor omfattning känner djup solidaritet- inte med den samhällsapparat som uppfattas som oförstående både inför ungdomars verklighet och inför de brinnande framtidsproblemen, utan med varandra, med andra och med naturen själv.

Denna solidaritet tar sig uttryck i elt imponerande engagemang och i konkret arbete för t.ex. Operation dagsverke. Jourhavande kompis, bevarande av regnskogarna, trädplanteringsprojekt i Afrika, Next Stop Sovjet, miljömedveten konsumtion, en uppsjö av konkreta insatser för att lösa lokala miljöproblem, kaffeplockarbrigader i Nicaragua och mycket annal. När Nelson Mandela nyligen besökte Stockholm fylldes Globen till stor del av ungdomar som, trots atl de inte ens var födda när Mandela fängslades i Sydafrika, ändå hunnit arbeta aktivt i många år i Sverige för hans frigivande.

Jag är övertygad om att det förändrade och ökande politiska och solidariska engagemang som den yngre generationen i dag kan säga sig representera inte är kopplat till det faktum alt ungdomar är unga. De nya attityderna och engagemanget i nya former är knappast någol som kommer att "gå över när ungdomarna blir äldre". Det är i stället tecken på en ny tid och resultat av samhälleliga förändringar Den unga generationen är också en ny generation .

Del finns all anledning alt ta till vara ungdomars vilja lill samhällsförändringar och skiftande politiska engagemang. Elt säll atl bidra till atl ungdomar ges möjlighet att delta i förändringar och demokratiseringar av samhället är alt de ges möjlighel all della i den debatt som lar sin utgångspunkt i de resultat som den pågående maktforskningen presenterar

Vpk föreslår all statens ungdomsråd skall ges resurser för atl se till atl resultaten fråri utredningar som visar på brister i vår demokrati inte fastnar hos myndigheter eller yrkespolitiker utan all dessa resultat når ul till ungdomar och lill dem som arbetar med ungdomar Om inte politiska partier, myndigheter och andra samhällsorgan i tid förmår förnya och förändra sig kan vi i en framtid stå inför svåra demokraliproblem. Deri unga generationen har en nyckelroll i den förnyelsen och förändringen. Jag yrkar bifall till reservation nr 8 i kulturutskottets betänkande.

Fru talman! I dag presenterar LO en undersökning om ungdomars välfärd som i morse var refererad i Dagens Nyheter Det kändes välgörande all få de slora skillnaderna livsvillkor mellan olika grupper av ungdomar tydliggjorda i en tid då ungdomsgruppen alltför ofta ses som en homogen grupp med likartade intressen. Även om del finns vissa saker som är gemensamma för många ungdomar, är skillnaderna inom åldersgruppen ungdomar lika stora som inom andra åldersgrupper

Av referaten atl döma förefaller det som att LO-rapporten innehåller klara belägg för all klasskillnaderna och könsskillnaderna är både slora och cementerade i den unga generationen.

Arbetsmiljön har blivit sämre för ungdomar och arbelsmiljöproblemen har ökat. De som har de mest enformiga, olämpliga och lunga arbetena är de unga privatanställda arbetarkvinnorna. Del är också de som har minsl frihet i sina arbeten. De unga LO-medlemmarna arbetar mer obekväm lid än andra grupper. Obekväm och oregelbunden arbetstid är allra vanligast bland kvinnorna. De unga LO-kvinnorna är även den grupp som har myckel otrygga anställningsförhållanden.

Stora grupper av ungdomar - främst kvinnor - har löner som ligger under socialbidragsnormen. Det gör nalurliglvis alt dessa ungdomar har det allra sämsta utgångslägel i den kö av 200 000 ungdomar i Sverige som saknar egen bostad.

LO-rapporlen visar även på en positiv utveckling. Del gäller t.ex. anlalel fackligt organiserade arbetarungdomar som har ökat. De unga kvinnorna är organiserade i betydligt högre grad ån männen. Det sammanfaller med politisk aktivitet där de unga arbetarkvinnorna är de mest aktiva. Detsamma gäller kulturell aktivitet.

Undersökningar om ungdomars verkliga livsvillkor är en betydligt bättre utgångspunkt för en debatt om ungdomsfrågor än de kvällstidningslöpsedlar som har en förmåga atl styra den allmänna debatten. Men det mesta som är avgörande för ungdomars livsvillkor behandlas knappast i det belänkande som vi nu diskuterar.

Orättvisor mellan flickor och pojkar när det gäller fritidsaktiviteter behandlas dock. Vpk motionerade om detta även förra året. Om man ser på det kommunala stödet till olika fritidsverksamheter så verkar det som om det är viktigare atl pojkar har en meningsfull frilid än atl flickor har det. De fritidsaktiviteter som är dominerade av flickor är allvarligt missgynnade jämfört med de pojkdominerade aktiviteterna. Vi i vpk har särskilt uppmärksammat del orimliga i alt en typisk flickidrott, som tidning, jämförelsevis är så dåligt stödd.

Flickor tillbringar eftermiddagar, kvällar, veckoslut och skollov i stallet. Den mesta tiden går åt till att mocka, fodra, rykta, sopa, smörja, linda, städa osv. Ridningen brukar inskränka sig lill en dyr lektionstimme i veckan. Ofta fungerar stallet som en fritidsgård för flickor Kommunalt anställda fritidsledare i stall hör dock lill de verkliga rariteterna i den kommunala fritidsledar-samlingen.

Ridning är ingen lyx- eller överklassport. Ridningen ligger pä en andra-plals, efter fotbollen, med 800 000 sammankomster. Mer än 100 000 barn och ungdomar, de allra flesta flickor är intresserade av hästar och ägnar sig ål ridning.

Ridningen är en av de mycket få sporter som till allra största delen är fri från konkurrens och tävlingstänkande. Det stora flertalet barn och ungdomar som ägnar sig åt ridning gör det ulan atl tävla. Intresset för ridning är endasl i myckel liten utsträckning kopplat till någol lävlingsintresse.

Vi menar alt kommunerna bör la ett långt större ansvar för flickornas fritidsverksamhet än som i dag görs. Flickorna skall inte behöva byta till en

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

annan fritidsaktivitet eller idrott för att komma i åtnjutande av samhällets stöd. Frågan om ett ökat samhälleligt stöd och ansvar för ridhusen och ridningen är i första hand en kommunal uppgift.

Vi anser dock atl staten bör gå in med elt stimulansbidrag för att under en period uppmuntra kommunerna till dessa satsningar. I dag är det, såvitt jag vet, endast en ridskola som drivs helt i kommunal regi.

Jag vill därför yrka bifall till vpk-reservalionen nr 12, men även till reservation nr 11 av centern och i övrigt fill utskottets hemställan.

Anf. 79 KAJ NILSSON (mp):

Fru talman! Vi i miljöpartiet de gröna har speciellt reagerat på regeringens skrivelse om ungdomsfrågan. Vi finner all ungdomsfrågor bereds stor uppmärksamhet när det gäller atl finna förslag lill åtgärder som är inriktade på olika ålderskategorier bland ungdomen och åtgärder som är betingade av geografiska förhållanden med speciell inriktning på storsladsungdomar Båda företeelserna är anlagda med tanke på inriktningen av ungdomspolili-ken inför 1990-lalet.

Storsladsungdomar är mest utsatta. Funnes ekologisk klarsyn skulle vi se det långsiktigt lönsamma i alt hejda storstadsväxten och i ställel arbeta på atl låta hela Sverige leva.

Trots en långvarig välfärdspolitik, där den materiella välfärden anses tryggad, kvardröjer och bildas ändå svårlösta ungdomsproblem. Ansträngningarna att trygga arbete, bostad och bra utbildning för ungdomar lyckas inte alltid ge resultat. Den materiella välfärden är inte nog, eller kanske t.o.m. slår i vägen för en psykisk, mental, tillfredsställelse bland ungdomar. I slället måste samhället lösa delvis nya uppgifter, heter del i skrivelsen.

Slor vikt läggs också vid att ungdomar engagerar sig i demokrati och jäm-ställdhelsfrågor Det är bra.

Del yngre gardet inom miljöpartiels riksdagsgrupp har föreslagit en sänkt rösträttsålder, som stimulansåtgärd lill elt ökat engagemang i samhällsfrågor bland ungdomar Förslaget berörs knappast alls i belänkandet. Samma ungdomliga grupp inom miljöpartiet har inbjudit bostadslösa ungdomar, s.k. husockupanter till diskussion hemma hos sig i sin bostad för all la och ge i denna sakfråga. Sådana informella, spontana och konkreta initiativ tycker vi att det är vikfigt att politiker tar Nota bene i det här fallet att parterna är jämnåriga.

Huvudtesen för miljöpartiet de gröna är som framkommer av vår reservation nr 3 att utgångspunkten for ungdomspolitiken bör vara atl vuxna och ungdomar skall så långt möjligt leva och umgås tillsammans och att en splittring i olika ålderskategorier bör undvikas. 1 detta sammanhang kan nämnas att vi inte har någol speciellt ungdomsförbund.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 3.

Inriktning på en sådan hållning kräver emellertid en hel del andra beslut, såsom rätt till 30 timmars arbetsvecka och en tillväxt av den informella sfären i samhället. Med dessa kravs förverkligande får föräldrar, ungdomar och barn rimligtvis mera lid all vara tillsammans och umgås på ett naturligt sätt som ger förebilder för vuxenlivet utan alt alltför många eliska och moraliska pekpinnar behöver lillgripas.

Elt reformerat system för bidrag lill ungdomsverksamhet skall ge ökade möjligheter för nya ungdomsrörelser och organisationer med generations-övergripande verksamhet atl få stöd. Organisationerna stimuleras också till att öka sina lokala aktiviteter Jag tror all man är på rätt väg med den inriktningen. Jag är därför glad att miljöpartiet de gröna har medverkat till alt del lokala aklivitetsstödel kunnat höjas från föreslagna 13 kr per sammankomst lill 17 kr., vilket blivit ulskoltels mening.

Utbudet av kultur och fritidsaktiviteter är dock ojämnt fördelat mellan pojkar och flickor, till pojkarnas förmån. Detta gäller framför alll idrotten, men skevhelen berör också kulturaktiviteterna. Flickor och pojkar bör ha lika möjligheter

Därför yrkar jag bifall lill centerns reservation nr 11 och vpk;s reservation nr 12, där miljöpartiets namn saknas på grund av elt förbiseende.

Slutligen vill jag övergå till det inlernationella ungdomsutbylel. När del gäller Europa är det ganska väl sörjt för detta för svenska ungdomar Däremot lämnar inte regeringen besked om vilka åtgärder som bör vidtas för att underlätta för ungdomar att resa ut i världen, bl.a. genom s.k. tågluffning. Det är väl lika viktigt atl ungdomar får lära känna levnadsförhållandena i länder ulanför Europa.

Jag yrkar slutligen bifall till vår reservation nr 13.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

AnL 80 AKE GUSTAVSSON (s);

Fru talman! Varje människas situation påverkas av den miljö och det samhälle hon lever i. Ingen kan ställa sig vid sidan av utvecklingen i tron all den inte berör henne. Alla har samlidigl möjlighet atl påverka utvecklingen i sin omedelbara nära omgivning och i ett större sammanhang. Det är framför allt viktigt alt vi tar lill vara unga människors vilja lill engagemang. Delta bör vi självfallet göra för ungdomens egen skull, men i stor utsträckning också för äldre generationers skull.

Den bild som unga människor får av samhället och de drömmar unga människor bär inom sig om framtiden påverkar nämligen framtidens samhälle. Våra egna förhoppningar om framliden knyter i stor utsträckning an till den unga generationen.

Vi har därför alla ett gemensamt ansvar för atl stödja unga människors vilja till delaktighet och ulveckling. Vi måsle därför medverka till goda uppväxtvillkor I della arbete måste såväl riksdagen som samhället i sin helhet spela en viktig roll. Vi får dock inte glömma bort atl ungdomen själv måsle spela den viktigaste rollen. Vårt ansvar ligger därför i stor utsträckning i atl stimulera och stödja valet alt ta till vara och/eller skapa nya möjligheter Det är ungdomens eget val. I grunden handlar del här om idéer - kalla del gärna ideologier - eller normer för hur olika grupper av människor vill dana vårt samhälle. Jag antar att ungdomsministern senare kommer atl redogöra för regeringens syn på dessa frågor

I detta sammanhang vill jag'dock göra några kommentarer lill de tidigare inläggen i debatten, framför allt i anslutning till Göran Åstrands anförande, och säga något om utskottets uppfattning i förhållande till främst reservation 6. Det handlar alltså om moderaternas syn på etik, moral, regler och valfri-hel för unga människor

6 Riksdagens protokoll 1989/90:95

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

I motion Kr405, som är ett egenartat aktstycke, avslöjas en märklig syn på unga människor i dagens samhälle. Efter att inledningsvis ha sagt att en av politikens viktigaste uppgifter är att ge människor goda förutsättningar i livet, målar man en nattsvart bild av unga människors förutsättningar Orsaken är, menar Göran Åstrand och andra, att samhället är normlöst till följd av en medveten politik, någonting som också framkom i Göran Åstrands anförande. Han sade att del gamla samhällets levnads- och uppfoslringsideal har ersatts av normlöshet, gamla auktoriteter är avsatta och ej ersatta av nya föredömen. Hislorielösheten har brett ut sig, sade Göran Åstrand. En skola präglad av humanismens klassiska bildningsideal har ersatts av något sä otäckt som en skola präglad av en socialdemokratisk samhällssyn.

Vi har fått materialistiska och sociala mål i stället för intellektuella och kulturella. Resultatet av detta är asocialilel, kontaktlöshet, kriminalitet, drogmissbruk. Bakom detta anar man en enorm socialdemokratisk konspiration.

Klassiskt konservativa värdesymboler som tronen, svärdet, altaret och penningpåsen har ersatts med centralstyrning, planhushållning, kriminalitet och normlöshet.

Visst kan man, som Göran Åstrand, nostalgiskt lala om den gamla goda tiden. Men varje seriös diskussion måste besvara frågan om det verkligen var bättre förr och för vem det i så fall var bättre. Del är sant att gamla liders auktoriteter är avsatta. Tack och lov för det! Det är varken brukspatron eller någon annan överhet som avgör t.ex. barnens rätt lill utbildning. Detta är viktigt, därför alt just utbildningen styr i stor utsträckning en ung människas fortsatta liv.

1 del gamla samhället fanns en folkskola för arbetarklassens barn, en realskola för medelklassens och ett gymnasium för överklassens barn. Andra hade ingen chans att komma dit. Det är denna klassbundna skola som moderaterna kallar för en skola präglad av humanismens klassiska bildningsideal.

En viktig norm i dagens samhälle är fostran till demokrati. Moderaterna lalar om hislorielösheten som breder ut sig men glömmer borl alt konservatismen har gått emot demokratins införande och först i efterhand tvingats all acceplera demokratin.

Moderaterna beklagar att sociala mål är en norm i samhället. Då blir den viktigaste frågan; Vilken etisk norm är man ute efter alt sätta i ställel? Vill man kasta ut ungdomen i kapitalismens anarki? Denna saknar ju verkligen normer, eller man kan säga att normen är den starkes, den rikes rätt. Vill man skrota välfärdssamhället, som kännetecknas av just fasta sociala mål, såsom alla människors rätt till utbildning, till trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och ålderdom?

Utgångspunkten för det moderna samhällets normbildning borde finnas i kristendomen, tycks Göran Åstrand mena. Göran Åstrand är ju ordförande för kyrkomötet och därmed, får jag anta. en av svenska kyrkans främsta förelrädare. Han vet naturligtvis vad han talar om. Därför vill jag fråga Göran Åstrand: Vilka utredningar har kyrkomötet gjort eller krävt om behovet av bättre normer och vad exakt menar i så fall kyrkomötet när man talar om bälire normer? Sanningen är nog att det knappast går, och det bör för den delen heller inte göra det, att lagstifta om levnadsnormer vilka ytterst har

med den personliga människosynen, livsåskådning eller religiös övertygelse att göra.

Det kan också vara så att man, när man talarom norrneroch moral, menar elt demokratiskt förhållningssätt. Där har moderaterna inte en alltför stolt historia. Skolan skall t.ex. fostra till jusl demokrati, aktivt skapande och kritisk granskning. Man skall väcka respekt för sanning och räll och för människolivels okränkbarhet liksom rätten lill personlig integritet. Della, Göran Åstrand, är ingen normlöshet. Tvärtom. Det är ingen dålig etisk norm. Den moralsyn som en sådan målsättning ger uttryck för är det fakfiskt värt att slåss för Om della säger moderaterna inte ett ord, varken i motionen eller i reservationerna. Inte heller Göran Åstrand sade någonting om det i sill anförande. I stället predikas det enkla budskapet om ungdomens normlöshet, som leder till fördärvet. Det sägs att det ytterst är den politiska majoritetens fel, dvs. främst socialdemokraternas.

Det är faktiskt också en etisk fråga att beskriva verkligheten på ett någorlunda korrekt säll, Göran Åstrand. Härtycker jag att moderaterna visar dålig etik.

Bland del viktigaste vi kan göra gentemot ungdomen när del gäller normer etik och valfrihet är alt visa alt vi inte bara tror på ungdomars vilja och förmåga utan också ställer upp i vardagen och aktivt stödjer ungdomen och dess organisationer. Detta är utgångspunkten för den socialdemokratiska politiken på dessa områderi.

Jag skall i mitt inledningsanförande inte gå in på de enskilda reservationerna. Jag antar alt jag får anledning att återkomma till dem. Jag vill nu nöja mig med atl yrka bestämt avslag pä en av reservationerna, nämligen reservation 6. I övrigt ber jag atl få yrka bifall lill utskottets hemställan.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

Arif. 81 GÖRAN ÅSTRAND (m) replik;

Fru talman! Del fanns ell djupt allvar idel jag sade och i det som jag skrev i januari. Jag hoppas att Åke Gustavsson kan uppfatta det i den här debatten också.

Det är elt djupt allvar som präglas av oro över vad normlöshet, kravlöshel och hislorielöshel kan ställa till med i ett samhälle. Om Åke Gustavsson tror all jag inte är representativ för människor som är aktiva i kyrkor och samfund, så tror jag alt han skall fråga människor i kyrkor och samfund om den saken. Det råder en utbredd oro över att vårt samhälle är utpräglat materialistiskt och egoistiskt. Det är klarl alt del blir så med en politik som har lyft fram de materiella frågorna - socialdemokratin har ju alltid poängterat de materiella frågorna - och glömt bort många av de värderingsfrågor som den här motionen behandlar.

Vidare är det märkligt att lyssna på Åke Gustavsson i mars 1990 då socialismen dör ute i världen, då löftena visat sig bli förtryck och då man i Östeuropa talar om inte bara att man har en låg materiell standard utan där man säger; I första hand är vi lurade.

Det är en moralisk bankrutt för elt ideologiskt system, vilket också visar sig i de demokratiska val som genomförts litet överallt i Östeuropa. Det blir inte någon sorts tredje vägens politik, vilkel socialdemokraterna hoppades

Prot. 1989/90:95 på att det skulle bli. Det blir självfallet inte socialdemokratin som går fram i

28 mars 1990 Östeuropa.

I Den moraliska katastrofen för socialismen är ju sådan att människor i stäl-

ng omsjragor j , 1 iggpjfigai- Qp ligger mycket nära sådanl som jag lalar om i motio-

nen, Åke Gustavsson. Del är märkligt om Åke Gustavsson, som ledande socialdemokrat, inte har uppfattat den signalen.

Vilka krafter formar de rörelser som nu tar totalt avstånd från socialismen? Jo, del är bl.a. de andliga krafterna. Kyrkorna har spelat en oerhört stor roll överallt där man nu störtar socialismen och säger atl socialismen icke är moraliskt acceptabel för dessa länder "Vi skall ha någol annal."

I några av dessa länder talar man om att det är korset i stället för skäran som skall styra människors liv. Dä finns det alltså en andlig dimension. Då blir Åke Gustavssons resonemang i övrigt alldeles obegripligt. Det innebär atl han ställer sig utanför den slora debatt som förs överallt i världen och som har underkänt socialismen som politisk idé.

Skall vi så tala om våra egna förhållanden, så finner man inte någonslans i del som jag har sagt eller skrivit någonting om tronen, altaret och penningpåsen, vilket Åke Gustavsson påstod. Det handlar om enskilda människors ansvar, möjligheter, livsförutsättningar. Dessa kan göras goda eller dåliga. Vi menar alt de skall göras goda och bättre genom atl man lyfter fram etiska och moraliska frågor Vi känner stolthet över atl den debatten kan föras. Den förs överallt i världen i olika rörelser, som alla säger att det materiahs-tiska samhället måsle ges en dimension av andlighel - andligheten uttryckt i etik och moral.

AnL 82 ÅKE GUSTAVSSON (s) rephk;

Fru talman! Jag vill atl Göran Åstrand skall besvara de frågor jag ställde till honom. Jag nöjde mig med att slälla två frågor

När ni beklagar att en norm i samhället är sociala mål, så frågar jag: Vilka mål, vilka normer, vill ni sälla upp i stället?

För mig är ell socialt mål solidaritet och samverkan. För mig är ett socialt mål att försöka få någorlunda likartade livsvillkor. Jag frågar mot den bakgrunden: Vad är ni ute efler? Vad menar ni? Vill ni skrota välfärdssamhället? Tala om vad ni menar! Svepande formuleringar är enkla atl göra.

Jag ställde ytterligare en fråga till Göran Åstrand som han inte besvarade, nämligen; Vilka utredningar har kyrkomötet självt gjort eller krävt när det gäller behovet av bälire normer?

Slutligen. Delta är en ungdomsdebatt, men jag kan ändå inte låta bli atl anta utmaningen. När Göran Åstrand likställer en sammanfallande öststatskommunism med svensk socialdemokrati har jag vissa efiska synpunkter på det debatlgreppet.

Jag vill ändå konstatera att just arbetarrörelsen, just den demokrafiska socialismen, är det viktigaste hotel mol alla cenlralstyrda politiska eller ekonomiska system lika väl som den demokratiska arbetarrörelsen är det viktigaste hotet mot en hård kapitalism som slår ut de svaga människorna.

Inom parentes kan jag lala om för Göran Åstrand all den östtyska social
demokratin i mycket stor utsträckning leds av präster Man skall nog också
84 på den punkten vara litet försiktig med historieskrivnirigen.

Jag beklagar alt Göran Åstrand inte vill föra en diskussion om ungdomen Prot. 1989/90:95 och normer ulan i stället väljer alt diskutera helt andra saker Men det kan- 28 mars 1990 ske säger en del om innehållslösheten i de normer och den etik som Göran Åstrand talar om. För det kan väl inte vara så alt han skäms för dem.

Ungdomsfrågor

AnL 83 GÖRAN ÅSTRAND (m) replik;

Fru lalman! I delta andra inlägg går Åke Gustavsson en oerhörd massa steg tillbaka, och det är jag tacksam för Det som återstår är två frågor

Den ena frågan gäller hur ofta kyrkomötet diskuterar etik och moral. På den frågan vill jag svara all kyrkomötet samlas i den här salen två veckor varje år. Etik och moral är de dominerande frågorna vid kyrkomötets förhandlingar Jag kan hänvisa Åke Gustavsson till 126 års kyrkomölesproto-koll som visar alt etiska frågor är del som dominerar under kyrkomötet. Del var svaret på den frågan.

Vidare frågade Åke Gustavsson om den person eller del parti som efterlyser ett samhälle där etik och moral har betydelse står i någon sorls konfronla-lionsslällhing mol demokratin. Del får han gärna fråga. Jag kan gärna svara. Svaret är; Nej.

Den motion vi diskuterar ullalar oro för ungdomars livsförutsättningar, som jag och vi menar är dåliga och som bör bli starkare och bättre genom att kristen livsåskådning och humanism åter får prägla samhället när vi nu så lång lid alltför myckel har låtit samhället präglas av en materialistisk sam-hällsåskådning som den som Åke Gustavssons parti slår bakom.

Jag vill också säga att det i motionen finns en oro och en vilja att ta ansvar som man aldrig med någon sorts dogmatiskt resonemang av den typ som Åke Gustavsson för kan vifta bort. Detta är viktigt.

Jag har sagt del förut i den här kammaren, och jag säger del igen; För mig är det här den viktigaste frågan. Av alla de frågor som Sveriges riksdag har alt diskutera menar jag atl frågan om hur vi skall återinföra etik och moral i svensk samhällsdebatt är viktigare än allt annat. Därför skrevs den här motionen.

AnL 84 ÅKE GUSTAVSSON (s) replik;

Fru lalman! Jagar tacksam föratt motionen är skriven. Delskall jag villigt erkänna. Och jag hoppas att den kan tjäna ett pedagogiskt syfte också inom moderata samlingspartiet.

Jag skall återgå till att diskutera ungdomen. När Göran Åstrand säger alt socialdemokratin har överdrivil och hängelt sig åt en materialistisk livsåskådning som leder till normlöshet undrar jag; Vad menar Göran Åstrand? Det är åter bara rundsnack, om jag får vara uppriktig.

Om Göran Åstrand menar att det som jag tycker är viktigt i stället är någon sorls materialism i negaliv mening, så kan jag inte dela hans uppfattning.

Till de viktigaste ungdomsfrågorna hör t.ex. rätten atl kunna få elt hyggligt och tryggt arbete där man inte riskerar sin hälsa. Del är en viktig ungdomsfråga. Unga människor är som nytillträdande på arbetsmarkriaden myckel svaga. Därför är det viktigt från ungdomssynpunkt att ställa upp bakom de kraven. Kalla gärna del materialism.

En annan viktig fråga för unga människor är självfallet rätten lill bosläder

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

Det är inte överdrivet att se delta som en viktig politisk fråga eflersom unga människor behöver bostäder Kalla gärna del för materialistisk livsåskådning.

Ell tredje område som är viktigt för många unga människor gäller självfallet deras möjligheter till utbildning. Göran Åstrand får gärna kalla delta för ett exempel på materialistisk livsåskådning, men del är nalurliglvis någonting oerhört centralt för unga människor

Göran Åstrand skriver i motionen att samhället har valt materialistiska och sociala mål och lösningar framför intellektuella eller kulturella. Om man skall försöka se delta som någonting annal än snömos - vilkel man kanske skall se det som - så måste del ligga något negafivt i atl samhället väljer att sälta upp sociala mål. Då frågar jag: Vad är del för fel på den sociala norm som innebär att man ställer upp för solidaritet mellan generationerna, för solidaritet mellan svaga och rika? Detta är ett viktigt socialt mål.

Sedan skall jag för tredje gången slälla frågan angående kyrkomötet: Vilka utredningar har kyrkomötet självt gjort eller krävt om behovet av bättre normer? Jag har inte särskilt stora förhoppningar om att få svar på den frågan, men den skall väl ändå in i protokollet.

Förste vice talmannen anmälde alt Göran Åstrand anhållit atl fill protokollet få antecknat atl han inte ägde rätt till ytterligare replik.

AnL 85 Statsrådet MARGOT WALLSTRÖM;

Fru lalman! Jag länker använda ungefär tio minuter åt atl ta död på några myter om ungdomar - att ungdomar är politiskt ointresserade, att ungdomar är mer brottsbenägna och har lägre moral och etik än andra, och att ungdomar har del så väldigt bra.

Sådan är ofta vuxnas bild av ungdomar Som många redan har påpekat är ungdomar ingen enhetlig grupp. Det är ju nästan 1 miljon människor vi lalar om. Men del finns vissa gemensamma villkor och drag i deras situlation som skiljer dem från andra åldersgrupper och som gör all vi lalar om dem som en grupp.

Jag börjar med myten om det politiska ointresset. Sju av tio ungdomar brukar diskutera politik med kamrater eller syskon. 67 % är beredda att vara ledare i en förening som arbetar med en uppgift som är viktig för den tillfrågade personen. 45 % av ungdomarna i undersökningen anser alt "vanliga" människor kan påverka politiska beslut.

Dessa siffror stämmer väl med min bild av ungdomars politiska intresse. Jag besöker ofta skolor, fritidsgårdar och ungdomsföreningar Aldrig blir diskussionerna så livliga och intressanta som bland ungdomar Nästan aldrig är kunskaperna så djupa om Europasamarbete, miljöförstöring och u-länder som bland ungdomar.

Men siffrorna - som kommer frän statens ungdomsråds undersökning -säger något mer; Endasl 12 % har besökt elt politiskt möte under det senaste året. 65 % anser att politikerna inte tar tillräcklig hänsyn lill ungdomars intressen.

Sammantaget visar dessa siffror all del finns ett starkt politiskt kunnande och engagemang - men ett stort avstånd till den etablerade politiska världen.

Del är vi. politiskt aktiva, som inte har förmått fånga upp det slora politiska intresset, samhällsintresset, hos dagens ungdomar

Kanske lycker en och annan all detta är partiernas och ungdomsförbundens sak. Jag lycker dock att det är vårt gemensamma problem.

En av ungdomskommitléns viktigaste uppgifter är atl belysa hur ungdomars politiska engagemang skall kunna få gehör i samhällsorganisationen. Men det finns faktiskt en hel del som vi politiskt aktiva kan göra - utan atl vänta på utredningen:

Samla ungdomarna lill ungdomsting eller ungdomsfullmäklige i kommunerna en gång om året! Representanterna kan utses i föreningar, i skolor eller fritidsgårdar Med litet fantasi kan förberedelsearbetet bli en viktig skola i demokrati. Och vi måste se lill att ungdomarnas synpunkter las lill vara -annars är del ju meningslösl.

Håll kontakt med ungdomarnas egna organisationer! Många ungdomar lever i en annan kultur och har därför andra uttrycksformer än vi vuxna. Hos ungdomarna finns självfallet hela bredden av intressen och kulturyttringar, liksom i vuxengruppen. Men jag vill påstå att det finns elt intresse som binder samman de flesta ungdomar, och det är musiken. Ett besök på en rockgala kan säga en hel del om ungdomars drömmar och önskemål. Del har tagit onödigt lång tid för många i frifidsnämnder och på andra politiska poster atl inse atl så ser del ul i dag. Det är inte bara fotboll, utan del är faktiskt ett enormt intresse för rockmusik.

Det handlar om fler ungdomar i riksdag, landsfing och fullmäktige. I riksdagen är en ledamot under 25 år - del är väl Ylva Johansson. Det borde vara mellan 50 och 60 om det skulle motsvara 18-25-åringarnas andel i väljarkåren. Inför nästa års val ställs det stora krav på de politiska partierna. Ungdomarna måsle lyftas fram i nomineringsarbelet.

Nästa myt som jag vill tala om är att ungdomar har det så bra. Visst har ungdomar det bra, men vuxna har det bälire. Jag vill nu ge exempel från två områden - arbelsmarknaden och bosläder

När jag kom in i riksdagen var det slora och överhängande problemet ungdomsarbetslösheten. Del verkar som om vi glömmer otroligt fort. Vi borde kunna tillgodogöra oss erfarenheterna från de här åren. Ungdomar som går från skolan och in i arbetslöshet ställs utanför samhället, och självförtroendet får en allvarlig knäck. I självförsvar tar man ofta avstånd från samhället, från del ordnade vuxenlivet och även från arbetet. Många av de ungdomar som i början av 80-talet var arbetslösa har aldrig fått ordentligt fotfäste pä arbetsmarknaden eller i vuxenlivet. Det är säkert ett av skälen till atl 45 % av alla socialhjälpslagare är under 30 år

Skulle Sverige på nytt hamna i en ekonomisk kris, så ärdet ungdomen som drabbas först. En ekonomisk kris drabbar alhid ungdomar först - därför atl de inte är så etablerade på arbetsmarknaden. LO:s undersökning som nyligen publicerats visar jusl delta.

Inte minst för ungdomar är det därför nödvändigt att vi för en ansvarsfull ekonomisk politik. Del viktigaste målet för den ekonomiska politiken är alt bekämpa arbetslösheten, och det är om något en ungdomsfråga.

Vi har en hög boendestandard i Sverige. Över hälften av alla hushåll finns i småhus. Trångboddheten är så gott som utrotad. Men vi har brist på bostä-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

der i så gott som samtliga kommuner i Sverige, och det är i första hand ungdomar som drabbas. De tvingas bo kvar hemma, kampera hos kamrater eller hyra i andra hand, med ständiga flyttningar som följd. Jag känner till 25-26-åringar som lever i en ständig flyttkarusell. De flesta av dessa ungdomar går det i och för sig ingen nöd på, men de har det jobbigt. Framför alll innebär del för mänga atl de inte känner atl de får bli vuxna fullt ul. Jag tycker inte att den situationen är acceptabel. Dessutom vet vi att det går att göra något åt situationen.

Jag skall ge ett konkret exempel från Kalmar kommun. Under en tvåårsperiod skall man enligt bostadsförsörjningsprogrammet avsätta 200 lägenheter för dessa ungdomar. En arbetsgrupp med företrädare för politiker, tjänstemän och bostadssökande ungdomar arbetar tillsammans med frågan.

Några förslag som man lagt fram; 100 smålägenheter i ny- och ombyggda hus skall ställas till förfogande. Man skall bygga om en skola, och man vill inreda vindar. Man vill ge förtur i bostadskön till ett antal smålägenheter för ungdomar, och man upplåter campingstugor som studentbostäder under terminerna.

Det är förstås inte kommunpolitikerna som ensamma skall la ansvaret på ett sådant sätt att vi kan skylla ifrån oss. Bostadsmarknaden är komplicerad, och många aktörer får dela ansvaret. Men mitt exempel visar alt förutseende och fantasifulla kommunalpolitiker kan göra myckel för atl lösa problemen. Och hur skall vi kunna göra något så länge det bara är 110 kommuner som har bostadsförmedling?

Den sista myten som jag vill la itu med är den om ungdomars slora brottslighet och allmänna moraliska bristfällighet. Det är kanske betecknande att debatten här tidigare har handlat om ungdomars bristande etik och moral. Återigen gäller det på något sätt ett vuxenproblem. När inte vuxna orkar vara förebilder, så gör man det till ett ungdomsproblem.

"Värstingdebalterna" dyker upp med jämna mellanrum, och det har de gjort sedan Sokrates lid.

Det är självklart all våld och brott skall bekämpas, men ibland blir hysterin fullständig och sinnet för proportioner liksom en seriös debatt lyser hell med sin frånvaro. Därför är del viktigt all redovisa hur situationen verkligen ser ut. Det finns inga belägg för att ungdomsbrottsligheten har ökat under 80-talet. Det finns vissa varningstecken i de senast tillgängliga siffrorna över brottsligheten, men del rör inte bara ungdomar Tvärtom visar statistiken för 80-talet att ungdomsbrottsligheten har minskal. Den kraftigaste ökningen av ungdomsbrottslighet skedde när dagens föräldrar var unga, dvs. mellan 1955 och 1975. Däremot tycks vi vara överens om att våldsbrotlslighelen har blivit grövre, att den ändrat karaktär Och det är allvariigt nog och skäl nog att ta itu med, men vi skall våga se sanningen och beskriva den korrekt.

En sak visar statistiken: Ungdomar har under 80-talel inte blivit mer benägna att begå brott. Om man skall generalisera skulle man kunna säga att del nog är som del alltid har varit. Ungdomar är mer moraliska, mer rälts-kännande och mer självklart upprörda över orättvisor än många vuxna. Det är precis vad jag möter ute i skolorna. Ungdomar är de som först tar avstånd från våldet för en rättvisare värld. Utan all blunda för att det finns problem inäsle vi inse att myten om ungdomars brottslighet är fel.

Jag ville ta upp detta därför atl jag tror att dessa myter om ungdomar är direkt skadliga för den atmosfär av tillit, tillförsikt och nyfikenhet som ungdomar har rätt atl växa upp i. Dessa myter skapar rädsla, främlingskap och i värsta fall fientlighet. Del skrämmer mig atl jag så ofta genlemot vuxna har fått åla mig rollen som ungdomars försvarsadvokat. Jag vet alt det inte behövs här i Sveriges riksdag, men det är nödvändigt att vi som företrädare för vuxenvärlden bidrar lill en riklig verklighetsbeskrivning. Del är nödvändigt att vi går före och kanske först frågar oss själva vad vi kan göra åt vuxnas brister och tillkortakommanden, att visa all ungdomar har räll all få respekt. Då får vi respekt tillbaka. Vi måste visa alt ungdomar har någol viktigt att bidra med. Deras röster måste också höras i Sveriges riksdag. Del är min förhoppning all antalet ledamöter under 25 år vid nästa valperiod skall ha ökat. Det skulle nog påverka synen på ungdomar i hela samhället.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

AnL 86 GÖRAN ÅSTRAND (m) replik;

Fru talman! Jag lyssnade med stort intresse på ungdomsministern. Men ungdomsminislern är också kyrkominister Jag måste då säga all jag blir oerhört förvånad atl Margot Wallström, som tillsammans med mig och en person till är en av de tre personer i landet som har del största inflytandet på svenska kyrkan, inte med ett enda ord berörde del som var den stora debatten i detta ärende som gällde etik och moral och behovet av livsåskådning, behov av atl bl.a. kristna värden på ett annat sätt än tidigare kunde diskuteras. För mig är det fullständigt obegripligt hur ett ansvarigt statsråd kan gå upp i debatten och helt negligera denna fråga. Även om Margot Wallström just nu hånler i sin stol vidhåller jag atl del är fullständigt obegripligt alt kyr-kominisiern inte vill diskutera etik när människor som är djupt oroliga vill göra det.

Den broschyr som Margot Wallström i första hand valde atl tala om innehåller saker som gör att representanter för tre partier här har gått upp och kritiserat för att den inte ger en korrekt bild av ungdomars situation i dag. Vi valde i vår reservation atl följa upp en av dessa frågor. Jag ber nu Margot Wallström alt kommentera den. Del gäller hur ungdomar skall kunna fä jobb. Kan man länka sig att diskutera hur arbelsmarknaden ser ul? Man skulle kunna diskutera möjligheterna till entreprenad, till att starta butiker, starta egna företag - allt som många ungdomar går och längtar efter och vill få förutsättningar för. I ställel väljer man ett enda litet exempel när del gäller företagsamhet, nämligen alt skriva om kooperativ. Snälla Margot Wallström, tala om för oss här i riksdagen varför man väljer delta oerhört begränsade perspektiv när man skall beskriva ungdomars situation! Del som för de flesta ungdomar är viktigast är atl få elt tryggt och säkert jobb där man får använda sin kreativa förmåga och plocka fram sina kvaliteter. Varför väljer den socialdemokratiska regeringen atl totalt negligera det som för de flesta kanske är det viktigaste och väljer en liten detalj i sammanhanget, nämligen kooperativa lösningar?

Först kritiserade Åke Gustavsson och sedan Margot Wallström mig och milt parti för alt ha väckt en motion i fråga om etik och moral. Om jag förslår rätt menade bägge två atl vi ger någon sorts nidbild av situationen i Sverige. Då har ni läst dåligt och lyssnat dåligt. Budskapet är ju all vi ansvariga i Sve-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

riges riksdag, vuxna, förhoppningsvis kloka och omdömesgilla personer, skall la vårt ansvar och se lill att normbildning, etik och moral fortfarande betyder någonting i samhället och att ungdomar får riktiga livsförutsättningar Det är en hell annan vinkel än den som både Margot Wallström och Åke Gustavsson påstod att vi hade.

AnL 87 YLVA JOHANSSON (vpk) replik;

Fru talman! Det är bra att Margot Wallström har ambitionen atl ta död på en del myter om ungdom, för det behövs verkligen. I det avseendet är hon en mycket duktig minister. Det tycker jag är bra.

Det var en del saker som ungdomsminislern tog upp och som jag känner mig frågande inför Det gäller diskussionen om ungdomsbostäder Nog är det bra all del finns uppfinningsrikedom, all man prövar nya och okonventionella lösningar för all hitta en lösning pä de stora bostadsproblem som inte bara gäller ungdomar, även om ungdomar är en mycket utsatt grupp. Men det är litet märkligt atl just en åldersgrupp skall vara hänvisad lill campingplatser, ombyggda skolor och vindar, en grupp som inte är definierad efter vilka bostadsbehov den har utan efter vilken ålder den har Vi i vpk har föreslagit att bostadsförmedlingen skall hjälpa lill att förmedla olika tillfälliga bostäder till människor som är i behov av tillfälliga bostäder Boende på en campingplats eller en ombyggd skola är förmodligen en tillfälligt boende. Men atl ge särskilda sämre bostäder till en särskild grupp efter viss ålder och inte därför att behovet år av särskild art tycker jag är ganska märklig politik, detta samtidigt som man inte har gjort någonting för att begränsa omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter, ökningen av övernaltningslägenheler, konlorisering och en otrolig utveckling av annal s.k. kommersiellt byggande särskilt i Stockholmsområdet. Del är litet märkligt att dessa särskilda, roliga, uppfinningsrika, sämre bostäder just går till ungdomar

Jag håller med om att ungdomar är politiskt intresserade och politiskt engagerade. Dess värre finns nu ingen under 25 år i Sveriges riksdag, för jag fyllde 26 för en månad sedan. Så nu är vi 25-åringslösa i Sveriges riksdag. Det är tråkigt. Det är viktigt alt vi för en diskussion om hur det partipolitiska livet kan förändra sig så att man kan engagera fler ungdomar. Jag tror alt man måste föra en annan diskussion om demokrati i vårt samhälle. Jag skulle vilja fråga Margot Wallström hur hon ser på den unga generationen. Är ungdomar bara unga, och är det därför som de har andra demokratiska krav? År del också så all ungdomar representerar den nya generationen och att de nya kraven och det nya förhållningsättet kan förväntas bestå när ungdomar blir äldre och inte längre är unga?

Anf. 88 KAJ NILSSON (mp) replik;

Fru lalman! Jag lycker alt de synpunkter som ungdomsministern anlade i sitt inlägg är intressanta. Det gäller dä det faktum att det politiska intresset är stort bland ungdomar. Det är hell klarl. Ministern har stött på detta i diskussioner i skolorna. Det handlar om t.ex. miljön. Det är alltså en trend hos ungdomarna att reagera, all vara aktiva. Ungdomsministern finner både ett kunnande och ell engagemang hos ungdomarna. Men hon upplever ett avstånd, en distans, till etablerade politiker, lill etablerad politik. Problemet är

hur det skall gå all finna en lösning här Ungdomsministern föreslår bl.a. atl vi skall skall stimulera ungdomsting.

Vi är några i miljöpartiet som har föreslagit en sänkning av rösträttsåldern. Hur reagerar ungdomsministern pä del förslaget? Med grundskolan som bakgrund anses ungdomar kapabla all ta ställning när det gäller viktiga politiska beslut. Inte minst handlar det om sådana beslut som rör ungdomarnas egen situation i såväl skolan som arbetslivet. Är ungdomsministern beredd all stödja en sådan reform? I så fall skulle ännu större grupper få en chans alt aktivt delta i politiken.

Sedan skulle jag vilja ställa en fråga om ungdom och arbete. Detta med arbete skildras ju som ett problem. Villkoren skulle vara sämre för ungdomar Men när dessa väl får sin lön förväntas del av dem alt de handlar Det finns nämligen en konsumtionsideologi i vårt samhälle. En människas värde slår i relation lill hur mycket hon kan köpa. En sådan ideologi understöds myckel kraftigt i och rned reklamen. Denna kommer nu in i medier som har myckel genomslagskraft - framför allt TV, men också radion.

Hur upplever ungdomsministern det faktum att vi är på väg in i ett reklamsamhälle genom etermedierna? De som kommer till korta i den här köpkarusellen skapar sig inre bilder genom drogmissbruk - och för den delen också genom TV-tittande.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

Anf. 89 STINA GUSTAVSSON (c) replik;

Fru talman! Ungdomsminislern uppehöll sig vid ett anlal myter om ungdomar Hon berättade om sina möten med ungdomar Men även jag- och jag skulle tro att del gäller alla i denna kammare - träffar en hel del ungdomar och vet på elt ungefär vad dessa vill. Ungdomarna vill ju alt del skall vara mindre klasser i skolan. De vill ha en lileri och irite alltför dyr bostad. Naturligtvis vill de också ha ett arbete, och då på hemorten. Men där finns det kanske inte någol arbete, och då måste ungdomarna flytta. Därför måste det finnas möjligheter till arbete och boende i hela landet.

Av någon anledning - det finns säkert en förklaring - var ministern inte närvarande här i kammaren när vi som har anmält oss lill debatten höll våra anföranden.

I mitt huvudanförande berörde jag regeringens skrivelse beträffande ungdomsfrågor samt kulturutskottets betänkande i det ämne som nu behandlas. Regeringens skrivelse utmynnar endast i elt tillkännagivande om alt riksdagen skall få la del av denna.

Jag har tidigare berört denna skrivelse till riksdagen. Jag anser alltså atl det saknas någol väsentligt där, nämligen konkreta förslag till riksdagen. Därför skulle jag vilja fråga ungdomsminislern om hon tänker återkomma med ett samlande konkret förslag - naturligtvis under förutsättning att övriga regeringsmedlemmar har en vision om ungdomars behov och om de villkor som gäller för ungdomar Då skulle vi alltså få ett bra dokument med elt korikret innehåll. Då skulle vi få förslag som riksdagen senare kunde behandla.

Anf. 90 Statsrådet MARGOT WALLSTRÖM;

Fru lalman! Nu kan man inte ens visa elt leende ulan alt del uppfattas som ett hånleende. Men. Göran Åstrand, jag hånlog inte! Möjligen log jag litet

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

trött eller överseende. Så kan det ju bli när man känner; nu är vi där igen. Om etik och moral skall diskuteras, vill man alltså genast få det till atl handla om ett ungdomsproblem.

En möjlig orsak lill alt jag inte log upp den saken kan vara alt jag verkligen har försökt att göra något i detta sammanhang. En av de första saker som jag som ungdomsminister gjorde var nämligen att arrangera ett seminarium som handlade om ungdomar och livsåskådningsfrågor, om etik och moral för atl hitta vägar alt föra ul den debatten.

Jag vill framhålla all jag själv log upp detta i mitt tal på kyrkomötet, som Göran Åstrand säkert kommer ihåg. Dessutom försöker jag ständigt finna metoder alt föra den debatten. Men jag lycker att ansvaret i detta sammanhang i första hand åvilar de vuxna. Del är ju de vuxna som sviker. Ungdomarna vill inget hellre än diskutera etik och moral. Jag vägrar gå med på att göra delta till elt ungdomsproblem, för det är del inte. Snarare är del fråga om ett vuxenproblem.

Vidare har jag fört diskussioner med utbildningsdepartementet för atl utröna hur vi skall agera för all göra religionsundervisning och annal effektivare och bättre när det gäller att föra ut dessa frågor. Jag har således gott samvete. Jag upprepar; Jag hånlog inte. Jag log bara trött.

Foldern "Rakt på sak" är - ni får ursäkta atl jag säger det - inte i första hand till för riksdagsledamöterna. Formen är dessutom litet annorlunda. Men foldern är faktiskt avsedd för ungdomar Jag vet att den fungerar någorlunda - men därmed inte sagt att den är bra till hundra procent, för det finns saker som vi har glömt, som vi alltså inte har lyckats få med. Men det var första gången som jag försökte mig på någonting som är annorlunda. Jag kan således la till mig vad som här har anförts, och jag kan också medge atl vi kanske skulle ha skrivit lilel mera om della med atl starta eget. För de allra flesta ungdomar är det dock inte det som del handlar om när de skall etablera sig på arbelsmarknaden. Del är ju inte så, att man direkt startar eget. Del är således inte sådana alternativ som behövs. För del mesta är del något annat som blir det första jobbet. Men Göran Åstrand har säkert alldeles rätt i vad han säger Vi får väl tänka på de här sakerna nästa gång någol dylikt blir aktuellt.

Ylva Johansson, jag ville med del anförda exemplet visa vad jag lycker är viktigast, nämligen all ungdomar skall vara med i processen när del gäller att fä fram ungdomsbostäder och när del gäller utarbetandet av planer för byggandet av ungdomsbostäder Det är också vad som har sketl här och det är del som har skelt i en rad kommuner Man vill alltså att ungdomarna deltar i processen. Del är faktiskt framför allt ungdomar som har behov av tillfälliga bostäder. Ungdomarna själva säger; Vi vill faktiskt pröva på att bo litet annorlunda. Vi vill bo i bosläder som ser litet annorlunda ut, därför att vi framför alll är intresserade av alt få en billig och enkel första bostad. Men jag kan förstå Ylva Johanssons principiella invändning.

Vidare kan del lyckas alt vi i Sverige borde ha räd all erbjuda också ungdomarna fullt utrustade lägenheter. Men lägel är som det är. Jag vill påstå alt ungdomarna först och främst vill få en lösning i bostadsfrågan. De vill själva vara med och påverka. Tyvärr har ni i vpk bromsat upp här i Stock-

holm. Ni har varit bakåtstråvare, och det är tragiskt. Ungdomarna utgör fak- Prot, 1989/90:95
tiskt 60 % av dem som slår i bostadskön. Detta kan inte nonchaleras. 28 mars 1990

Skall unga vara med enbart därför atl de är unga? Nej, men jag tycker atl [

Ylva Johanssons resonemang om ungdomarna är bra - dvs. all dessa bidrar ° -' *

till en ny syn på saker och ting. En alldeles tydlig tendens lycker jag är att ungdomar behärskar ny teknik, information och kommunikationsteknologi pä ett annal sätt än vad äldre generationer gör. Det går snabbare nu, och det klarar ungdomar. Men del gör inte de som är litet äldre. Detta kan lära oss någonting. Sedan gäller det atl också påskynda beslutsprocesserna och över huvud taget sådant som har atl göra med politiska beslut.

Ja, Kaj Nilsson, vi är väl inte bara på väg in i ett reklamsamhälle, utan vi har nog under en lång tid levt i elt sådant. Del är viktigt all vi ser till både att vi har rejäla regler för reklamen och att vi skyddar barn och ungdomar Dessutom gäller det atl stärka barn och ungdomar i deras val och i deras länkande. De måsle få känna atl de är självständiga individer som också kan säga nej.

Livet går ju inte bara ul på alt samla så många prylar som möjligt. Del är alltså inte så, alt den som har samlat de flesta prylarna när han dör också vinner

Så lill Stina Gustavsson. Skrivelsen i fråga sägs sakna konkreta förslag. Ja, del är ett dilemma för mig som ungdomsminisler Jag tycker nog atl det är riktigt atl resp. departement och resp. statsråd också i fortsättningen ser till all konkreta förslag läggs fram. Min uppgift blir sedan av nödvändighet atl försöka få i gång processer och all försöka samla ihop fakta och se till helheten. Frågan måste ställas; År det så, atl helheten pekar i rätt riktning eller går del alldeles snett?

Det gör all en skrivelse av del aktuella slaget blir en beskrivning av vad som händer på de olika departementen. Sakfrågorna måste emellertid behandlas där också i fortsättningen, om vi nu inte skall vända upp och ned på hela regeringsarbetet. Ni kan dock lita på atl jag återkommer med egna konkreta förslag - det kan jag lova!

AnL 91 GÖRAN ÅSTRAND (m) replik;

Fru talman! Får jag börja med atl be om ursäkt för mitt ullryck. Jag var myckel ledsen när jag stod i talarstolen och hade noterat atl kyrko- och ungdomsminislern inte pratade om etik. Jag accepterar den förklaring som hon gav, men min värdering står kvar. Jag tycker alt del hade varit önskvärt all kyrko- och ungdomsminislern i denna debatt med någol ord hade berört frågan om det finns eller inte finns ell behov av livsåskådning, etik och moral på det sätt som efterlyses i motionen. Hon kan svara ja eller nej pä den frågan, och del är tråkigt atl hon inte kommenterar den.

Den debatt som vi nu för handlar om vilka förutsättningar vi ger ungdomar Ungdomsminislern sade alt vi måste stötta vuxenvärlden. Ja, visst skall vi stötta vuxenvärlden. Om vuxenvärlden får möjligheter all luta sig mol t.ex en normbildning eller en etik kan den lättare fostra ungdomar och ungdomar kan lättare klara av en svår situation.

Ulan all dramalisera del för myckel, vill jag säga all vi kan vara oroliga
för våldsutvecklingen, som Margot Wallström själv nämnde. Vi kan vara 93

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

oroliga för den situation som innebär att det finns massor av ungdomar som passerar genom skolan utan all egenlligen lära sig läsa och skriva och ulan atl vara motiverade för arbete. Det här är problem som vi alla här i salen är oroliga för och man kan fråga sig vad det är som har skapat situationen och vilka åtgärder som skall vidtas. Vi moderater efterlyser i denna motion, som en av de konkreta åtgärderna, atl ungdomarna och samhället får hjälp genom att mer normbildning och en mer uttalad etik införs i samhället. Det är hela avsikten med motionen.

Anf. 92 YLVA JOHANSSON (vpk) replik;

Fru talman! Ja, visst är del bra all ungdomar är med och påverkar sill eget boende eller sill framlida boende - där är vi överrens. Men det är också så, som ungdomsministern sade, alt ungdomar utgör ungefär 60 % av bostadskön, och då handlar det om alt se till all bostadsförmedlingen får fler lägenheter alt förmedla. Det skulle vara ett tvång alt förmedla lägenheter via bostadsförmedlingar. Del skulle finnas bostadsförmedlingar i varje kommun, och det skulle göras olika insatser för att göra flera lägenheter tillgängliga för dem som står i kön. Många av dem är ungdomar, som saknar bäde kontanter och kontakter, och de kan inte skaffa bostäder på annal sätt än genom bostadsförmedlingen.

Men ungdomar är olika, precis som ungdomsminislern sade i sill inledningsanförande, och de har olika behov, och därför blir del så märkligt när man talar om ungdomsbostäder Vi i vpk vill inte utgöra något hinder för alt få fram fler bostäder Det kan vara tillfälliga bostäder, förstagångsbostäder eller vad de kallas, men del blir märkligt när man döper bostäder efter en viss åldersgrupp, trots att den åldersgruppen uppvisar helt olika behov.

Det är också litet märkligt att just gruppen ungdomar skall betala för en bostadspolitik som har gjort atl mängder av hyresrätter har omvandlats till bostadsrätter med svindlande priser atl del blir allt fler övernaltningslägenheler och smygkonlorisering men också laglig konlorisering i storstäder samt en slor svart marknad med hyreslägenheter.

Anf. 93 KAJ NILSSON (mp) replik;

Fru lalman! Jag tackar för ministerns synpunkter om reklamen. Det verkar som om ministern är helt omedveten om att det för närvarande är ett laglöst tillstånd när det gäller reklam. Kabellagen är salt ur syslem, och del är fritt fram för reklam, våld, hot, pornografi och rashels i svensk television, dvs. i TV3. Det har hell gått ministern förbi. Den utvecklingen är på väg att permanenta situationen i kanske ett av marknälen i framtiden, och det är en myckel allvarlig utveckling.

Jag fick inte svar på den andra frågan jag ställde. Del gällde del slora politiska intresset hos ungdomar som ministern föreslår skall stimuleras genom ungdomsting. Jag frågade då hur ministern ser på en sänkt rösträttsålder och hur den skall kunna bidra lill att stärka unga människors inflytande i politiken.

AnL 94 Statsrådet MARGOT WALLSTRÖM;

Fru lalman! Till Göran Åstrand vill jag säga alt det inte finns några som så snabbi kan avslöja dubbelmoral som ungdomar. Gång på gång står det

klart för mig att det som vi vuxna behöver ta itu med är den dubbelmoral som vi ofta visar Del är vuxnas ansvar, därför all någon skall ju förmedla normerna och de eliska reglerna.

Jag har egenlligen inte förstått vad det är exakt och konkret som Göran Åstrand vill atl vi skall göra. 1 betänkandet påpekas att det finns domarregler och annal med normer och regler som sattes upp redan av Olaus Pelri och som fortfarande tillämpas. Det borde väl duga. Det är inte normerna och reglerna som fattas, utan del är snarare ansvarsfulla vuxna som vågar slälla upp när ungdomar har frågor och vill prata om det här Jag tror atl det är nägol som förenar ungdomar att de söker efter svar och vill debattera de slora och viktiga frågorna. Analysen kanske är riktig i Göran Åstrands inlägg, men det är fel förslag.

Det är riktigt, Ylva Johansson, alt det måsle byggas fler bosläder för atl det skall finnas några bostäder att förmedla. Det är också vad som händer nu. Det är en hög takt i bostadsbyggandet, och takten måste bli ännu snabbare. Man måsle se till att det inte byggs kontor utan bostäder Vi är i regeringen inte främmande för att sätta hårdare press på kommunerna när det gäller att inrätta bostadsförmedlingar - del är något som vi titlar på. Det viktiga är att just ungdomar är med i beslutsprocessen.

Kaj Nilsson talar om sänkt rösträttsålder Jag är inte främmande för ett sådant förslag framöver, men det är inte läge för del just nu. Ungdomar själva tycker inte att del är särskilt viktigt. I en del av förorterna i Stockholm är det i dag inte mer än 65 % av ungdomarna som utnyttjar sin rösträtt. Det handlar om ett bristande förtroende för politiken och för de politiska partierna som går djupare än atl det skulle räcka med atl sänka åldern för atl skapa ett större intresse. Jag tror inte att det sambandet finns. Åtgärderna måsle gå djupare än så.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

Förste vice talmannen anmälde att Göran Åstrand anhållit att till protokollet få antecknat atl han inte ägde rätt till ytterligare replik.

AnL 95 ERKKI TAMMENOKSA (s):

Fru talman! Jag har inte begärt ordet i egenskap av ledamot i kulturutskollel, ulan i protest mot delar av Göran Åstrands anförande.

Jag har en gång bestämt mig för att gå upp varje gång när någon här i kammaren likställer bolsjevismen och stalinismen i Östeuropa med svensk socialdemokrati, oavsett om det gäller löntagarfonder eller ungdomsfrågor som debatteras nu.

Till min häpnad likställde Göran Åstrand östslatssocialismens elilvälde med den svenska socialdemokratins folkvälde. Göran Åstrand måste vara historielös. Det vore lika tokigt att skylla moderaterna för t.ex. fascism eller för nazismens tillkomst under 30-talet. Åke Gustavsson har redan påmint om vilka som har fått kämpa mot kommunismen av den variant som har varit härskande i Östeuropas stater Del är socialdemokraterna. Vilka har varit mest fruktade hos kommunisterna, stalinisterna? Det har varit socialdemokraterna.

Detta vill jag ha skrivet i protokollet, med tanke på min bakgrund och den historiska erfarenhet - ringa, men ganska bestämd - som jag har bakom mig.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

Det är synd att Göran Åstrands normdiskussion urartat pä det här viset. Det fanns trots allt vissa poänger inte ur kyrklig synvinkel, men med tanke på det materiella, som är så förhärskande hos människorna i dag. Där kan moderaterna absolut inte glida undan mer än andra.

Fru talman! Det är fråga om en saklig riksdagsdebatt och icke om något torgmöte, därför vill jag avrunda med all tacka för ordet.

Anf. 96 GÖRAN ÅSTRAND (m) replik;

Fru lalman! Jag skulle unna vännen Erkki Tammenoksa att få sista ordet, men eflersom han formulerade del som alt jag i mitt anförande hade gjort den här jämförelsen mellan svensk socialdemokrati och del som sker i Östeuropa, vill jag be Erkki Tammenoksa läsa protokollet. Jag var mycket noga i mitt anförande med att dela in resonemanget i två delar Det kommer att stå i protokollet. Den ena delen gällde nazism, kommunism och fascism. Om dem kan vi ha mycket bestämda, förhoppningsvis gemensamma, värderingar av hur förödande de har varit för folkmoralen och vilket förtryck de har lett lill. Den andra delen gäller hur demokratisk socialism har präglat arbetarrörelsen i Sverige. Läs det protokollet!

Sedan har jag sagt alt i den normbildning som vi nu diskuterar, där etik och moral är elt begrepp, har del under de senaste åren förekommit en diskussion om värderingar i vilken socialismen har stått för en materialistisk värdering och kristendomen t.ex. för en andlig värdering. Del backar jag inte en millimeter från. Alt socialismen som en materialistisk värdering är medskyldig till den rådande situationen ser jag nog tyvärr som självklart. Därför är den jämförelse jag gjorde också naturlig.

AnL 97 ERKKI TAMMENOKSA (s) replik:

Fru talman! Kyrkan har så många ansikten. Religionen har sä inånga ansikten, Göran Åstrand. Man kan ur historiens blad plocka hur många exempel som helst på hur kampen gått mol kommunism eller nazism. Då har kyrkan varit med, tack och lov. Enligt min uppfattning slår kristendomen myckel nära socialismens innersta tankar. Men låt oss läsa protokollen och bevaka varandra i fortsättningen.

AnL 98 MARGARETA FOGELBERG (fp);

Fru lalman! Milt första inlägg var egenlligen ell svar på regeringens skrivelse. Vi menar alt alla problem inte kan lösas genom politiska beslut. Men eflersom man log upp bostadsmarknaden i debatten, måste jag få lov att säga följande, med risk för all bli betraktad som myckel reaktionär.

Jag är den förste atl beklaga att självförsörjande ungdomar och ungdomar som studerar någon annanslans än på hemorten inte får tillgång till en hygglig bostad. Men vi bor faktiskt i världens bostadstätasle land. Det går bara en och en halv skroti på varje lägenhet. Jag kan inte förslå atl vi skall behöva öka bostadsproduktionen. Vi har egentligen ingen bostadsbrist. Men bostäderna är förskräckligt ojämnt fördelade. Del finns faktiskt gott om människor som sitter på både två och tre bostäder, på grund av osäkerheten om framliden. Del är socialdemokratisk bostadspolitik som har hindrat rörlig-

heten på bostadsmarknaden. Men jag skall inte fortsätta någon bostadsdebatt. Det får vi säkert tillfälle lill en annan gäng.

Ungdomsministern sade alt den lilla broschyren Rakt på sak egentligen riktar sig till ungdomar Del må vara ursäktat all en tant har läst den också, eftersom jag fick den till kulturutskollel. Jag måste säga att för den som har växt upp på 30- och 40-talen, delat kökssoffa med ett lilel syskon och läst läxor vid hörnet av köksbordet låter det mycket konstigt när man läser det nästa generation skriver: Vem kan koncentrera sig på studier och arbete om man måste bo kvar i barnkammaren? Jag skulle ha varit jätteglad om jag hade haft en endaste liten skrubb för mig själv. Inte kan del vara så förskräckligt ohälsosamt om man även efler 18 års ålder bor kvar hemma hos föräldrarna ett lilel tag medan man studerar, om nu föräldrarna står ut med en. Det är fakfiskt en ekonomisk fråga också.

Jag ställde en fråga innan ungdom.sministern kom hit. Den gällde den del i broschyren som handlar om utbildning. Där säger statsrådet all ulan kunskaper kan vi inte sortera all den information som sköljer över oss. En förskräcklig mängd bilder trillar in via satelliter och kabelnät. Det är oerhört viktigt att kunna lära sig att sortera och förstå bildmediers makt och att man inte okritiskt skall svälja allting. Därför vill jag haka pä när statsrådet säger; Mitt jobb är att slåss för ungdomars frågor i riksdagen. Kan jag få be om en liten smäll från mig till de regeringskolleger som just håller på att skrota en god del av just bildämnet i gymnasieskolan.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Ungdomsfrågor

Anf. 99 Slalsrädet MARGOT WALLSTRÖM;

Fru talman! Hur svart det än är för äldre generationer alt inse all kraven och villkoren är annorlunda i dag, tvingas de ändå att göra det. Dit hör att man är myndig vid 18 års ålder Då lycker ungdomar att de också borde få chansen atl bilda elt eget hem och att få en första egen bostad. Det är ur delta de här kraven spririger.

Anf. 100 MARGARETA FOGELBERG (fp);

Fru talman! Ulan bostadssubventioner lär vi inte kunna hålla i gång det bostadsbyggande som vi ägnar oss åt i dag. Bostadssubventionerna är en av de snabbast ökande utgifterna i vår samhällsekonomi. Jag lycker visst atl man har rätt till en egen bostad. Men det är också frågan om prioriteringar Vad har man egentligen råd med? Jag kan säga atl för vår omvärld förefaller vår s.k. bostadsbrist och våra höga krav på utrymme vara ett välfärdsproblem. Vi har del problemet för atl vi anser oss ha råd att leva så spatiöst som vi gör.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 16§.)

16 § Beslut

Företogs lill avgörande skatteutskotlets belänkande 1989/90:SkU25 och kulturutskottets betänkande 1989/90;KrU14.

7 Riksdagens protokoll 1989/90:95

Prot. 1989/90:95 Skatteutskottets betänkande SkU25

28 mars 1990 Motn. 1 (värdepapper på penning- och obligationsmarknaden, m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 290 röster mol 18 för reservation 1 av Lars Bäckström.

Mom. 2 (aktier m.m.)

Först biträddes reservation 2 av Bo Lundgren m.fl. - som ställdes mot dels reservation 3 av Kjell Johansson och Leif Olsson, dels reservation 4 av Lars Bäckström - med acklamation.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 163 röster mol 96 för reservation 2 av Bo Lundgren m.fl. 47 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 3 Utskottets hemställan bifölls.

Kulturutskottets betänkande KrU 14

Mom. I (åtgärder för atl öka ungdomars valfrihet)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 1 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (vissa konkreta åtgärder för ungdomar)

Utskottets hemställan bifölls med 267 röster mol 39 för reservafion 2 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson.

Mom. 3 (åtgärder för all förbättra ungdomars livsvillkor)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 3 av Kaj Nilsson -bifölls med acklamation.

Mom. 4 (registrering av brott begångna av barn)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (ordningsbot för snatteri)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 5 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (etik, moral och normer)

Ulskoltels hemställan bifölls med 243 röster mot 62 för reservation 6 av Ingrid Sundberg m.fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.

Motn. 8 (anslag lill Statens ungdomsråd)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservation 7 av Ingrid Sundberg m.fl., dels reservation 8 av Alexander Chrisopoulos - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (anslag till Bidrag lill central och lokal ungdomsverksamhet m.m.)

Utskottets hemställan -som ställdes mol reservation 9 av Jan Hyttring och Prot. 1989/90:95
Stina Gustavsson - bifölls med acklamation. 28 mars 1990

Mom. 10 (utbudet av kultur och frifidsaktiviteter) *

Hemställan

Ulskoltels hemställan - som ställdes mol hemställan i reservation 11 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson - bifölls med acklamafion.

Motivering

Utskottets motivering - som ställdes mol utskottets mofivering med den ändring däri som föreslagils i reservation 10 av Ingrid Sundberg m.fl. - godkändes med acklamation.

Mom. 11 (flickors fritidsaktiviteter)

Utskottets hemställan bifölls med 266 röster mot 38 för reservation 12 av Alexander Chrisopoulos. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 14 (ungdomars resemöjligheler)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 13 av Kaj Nilsson -bifölls med acklamation.

Övriga rnoment

Utskottets hemställan bifölls.

17 § Beslut om uppskjuten votering av kvällsärenden

På förslag av förste vice talmannen medgav kammaren alt de ärenden som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde skulle företas till avgörande i ett sammanhang i början av morgondagens arbetsplenum.

18 § Anslag till idrott

Föredrogs kulturutskottets betänkande 1989/90;KrU15 Anslag till idrott (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 101 LARS AHLSTRÖM (m):

Fru talman! Ibland tycker jag synd om svensk idrott, om svenska idrottsutövare och om alla dem som i någon form är engagerade i denna vär största folkrörelse, ty idrotten håller på att snärjas av byråkratiska regler, den förhindras få sin rättmätiga del av spelmarknaden, och pressen tar upp i spektakulära rubriker nyheten om miljonbelopp vid någon enstaka spelaröver-gång; för atl inte tala om beskyllningar om mutor

Idrott ger många människor en meningsfylld fritid. Den aktiva idrotten
bidrar till en sundare livsföring, och internationellt utövad är den ägnad att 99

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till idrott

100

skapa kontakter mellan människor av skilda nationaliteter Detta är nog så viktigt i dagens situation.

Det har sagts många gånger förr, men det förtjänar att upprepas; Den svenska idrottsrörelsen är helt beroende av de ideella insatser som görs på alla nivåer utav hundratusentals ledare, tränare och funktionärer De vill ägna sig åt idrott, ål den ungdomsfoslran som är av så avgörande betydelse i elt samhälle och i en värld där våld och drogmissbruk förstör många unga människors liv. Vi måste göra allt för att underlätta idrottsledarnas arbete. Vi får inte genom skatter och genom krångliga och byråkratiska regler lägga sten på en redan tung börda.

"Nu får det vara nog. Det finns gränser för hur långt idrottsledarnas idealitet sträcker sig. Dessa ledare kräver förvisso inte betalt, men de kräver uppmuntran och bevis på att deras insatser uppskattas. På senare tid har dess värre allt fler börjat känna motsatsen."

Detta var ett utdrag ur RF;s brev fill regeringen, undertecknat av Riksid-rottsstyrelsens ordförande Arne Ljungqvist och RF:s VD Bengt Sevelius. Bakgrunden till skrivelsen är de ökade kostnaderna, de försämrade förutsättningarna för lotterier och spel, den ökande byråkratin och skattereformens effekter Självfallel kräver idrottsrörelsen någon form av kompensation för allt detta.

I årets budgetproposition ändras principerna för redovisning av anslag lill idrotten. Bl.a. föreslår regeringen att idrottens del av det statliga lokala aklivitetsstödel fro.m. nästa budgetår överförs till det allmänna anslaget "Stöd fill idrotten". Delta motiveras på följande sätt; "De nu gällaude reglerna för fördelning av den statliga delen av detta stöd har kritiserats. Bl.a. har man pekat på att enhetliga regler gör att vissa verksamheter har svårt alt utnyttja stödet. Också sättet att mäta aktiviteterna har kritiserats."

Riksidrottsstyrelsen beslutade den 21 december förra året att tillsätta en projektgrupp för översyn av det lokala aktivitetsstödet. Vi moderater har varit kritiska mot själva tekniken bakom stödet och har därför ingenting atl erinra mot förändringen eller mot att Riksidrottsförbundet får utforma de regler som bör ligga till grund för fördelningen av idrottens del av statligt stöd för lokal verksamhet.

I den debatt om vissa lotlerifrågor som vi hade den 29 november förra året refererade jag till idrottsrörelsens starka reaktion mot skattereformen. Inte minst den ökade byråkratin kommer att få allvarhga konsekvenser. Jag skall här ge några exempel. Arbetsgivaravgifter införs på alla skattepliktiga ersättningar och förmåner som överskrider 1 000 kr per år Idrottsföreningar och förbund får skyldighet att verkställa preliminärskalteavdrag från alla kontanta utbetalningar, oavsett om man är huvudarbetsgivare eller ej. Den s.k. 600-kronorsregeln, som innebär skattefrihet för naturaförmåner, inkl. lävlingspriser upp lill delta belopp, slopas. Skyldighet att upprätta och inge kontrolluppgift uppkommer därmed så fort någon vunnit ett pris vars värde är 100 kr eller mer Vinnaren blir skattskyldig för detta värde. Avdrag för bilkostnader i tjänsten begränsas till 12 kr per mil. Den breddade momsen leder till avsevärt högre kostnader, detta eftersom flertalet föreningar inte är skattskyldiga. Bensinskatten höjs.

Moderata samlingspartiet avvisade under riksdagsbehandlingen bl.a. för-

slagen om breddning av mervärdeskatlebasen, en begränsning av ijänstere-     Prot. 1989/90:95
seavdraget samt bensinskattehöjningen. När riksdagen senare i vår behand-     28 mars 1990
lar propositionen om skatteomläggningen för 1991 kommer vi att motsätta     ~_   [

oss en skärpning av reglerna för arbetsgivaravgifter Vi kommer att föreslå * '

att den s.k. 600-kronorsregeln när det gäller idrottspriser bibehålls. När det gäller skyldigheten att verkställa preliminärskalteavdrag måsle de föreslagna reglerna förenklas så att inte byråkratin ökar

Fru talman! Jag har uppehållit mig något vid de ökade pålagorna och därav ökade svårigheter att behålla ledare och, inte minst, svårigheter att rekrytera nya.

Jag har i varje idrottsdebatt de senaste åren gång på gång betonat att vi måste värna om och ta vara på alla de hundratusentals ideellt arbetande ledarna i framför alll de små föreningarna. Del är därför jag har pläderat för enklare bidragsregler, mindre byråkrafi och större möjligheter till medel från lotterier och bingo. Inte minst viktigt är atl idrotten får en viss andel av överskottet från Tipstjänst. En förutsättning för ledarrekrytering är nämligen minskad byråkrafi och minskad "pappershantering".

För mig som i motioner och från denna talarstol anvisat en ny väg, en väg utöver det sedvanliga statsbidraget, nämligen att direkt ge idrotten en del av Tipstjänsts omsättning, är det glädjande att notera att också Riksidrottsförbundel anser en sådan lösning vara naturlig. I Norge, Finland och Italien, för alt nämna några exempel, är denna typ av finansiering av idrotten en vedertagen form.

I den moderata idrotlsmotionen Kr509 föreslår vi sålunda att idrottsrörelsen årligen tillförs en andel av Tipstjänsts omsättning. För budgetåret 1990/91 bör andelen vara 1 %, vilket med utgångspunkt i 1988 års omslutning innebär ca 51 miljoner. Dessa medel bör fördelas av Riksidrottsförbundet till främst lokal verksamhet. Fördelningen kan, med tanke på den förändring som föreslås i årets budgetproposition, lämpligen ske på samma sätt som gäller i fråga om statens övriga stöd till lokal verksamhet. Detta gör det möjligt för oss moderater all medverka lill att stödet till lokal verksamhet höjs med 23,5 milj. kr utöver regeringens förslag, eller lill totalt 113,9 miljoner

Det är i detta sammanhang angelägel att betona vad utskottet skriver i det betänkande vi nu debatterar "Méd utgångspunkt i bl.a. antalet genomförda aktiviteter budgetåret 1988/89 kan man räkna med att idrottsrörelsen nästa budgetår kommer att genomföra ca 6,7 miljoner bidragsberätfigade akfivite-ter" De 113,9 miljonerna är en klumpsumma som riksdagen ställer fill Riks-idrottsförbundels förfogande, att användas för atl stödja idrottsföreningarnas värdefulla lokala verksamhet.

När man ser uppgifter om att stödet härigenom höjs från 12 lill 17 kr per sammankomst, utgör detta resultatet av en räkneoperation där man multiplicerar det av civildepartementet och Riksidrottsförbundet beräknade antalet sammankomster - 6,7 miljoner - med 17 kr., vilket ger 113,9 miljoner. Summan är alltså identisk med den utskottet förslår riksdagen att anvisa. Om antalet akfiviteter minskar, vilket kan ske med tanke på de mindre barnkullarna, blir självfallet bidraget än värdefullare.

Fru talman! Handikappidrotten har utvecklats mycket starkt under senare 101

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag lill idrott

102

år. Vi gläds över de slora internatioriella framgångarna. Handikappidrotten är synnerligen värdefull och har sin givna plats inom den samlade idrottsrörelsen. Stat och kommun har elt särskilt ansvar att tillse att än fler människor med handikapp bereds möjlighel till fysisk rekreation genom idrott. För atl förbättra möjligheten för handikappade att redan i skolåldern kunna delta i olika idrottsliga aktiviteter, bör ökat utrymme inom idrotlslärarutbildningen ges för inhämtande av kunskaper om de särskilda krav detta ställer

Vi moderater vill förbättra de ekonomiska förutsättningarna för handikappidrotten genom att låta en del av de ytterligare medel ur Tipstjänsts överskott som vi föreslår skall överföras lill idrotten gå till handikappidrotten. Jag yrkar därför bifall till reservation 3.

Fru talman! Jag vet vad idrotten har betytt för mig både som aktiv och som ledare. Jag tror på idrotten och är övertygad om att den behövs, nu kanske mer än någonsin förr

AnL 102 JAN HYTTRING (c):

Fru talman! Jag vill först säga några ord om del som hänt nu i vår Det skulle kännas fel atl delta i årets idrollsdebatl här i riksdagen ulan att beröra de för idrottsrörelsen negativa händelser som inträffat under våren. Det är många som kanske bara ser idrotten som elitidrott och spelobjekt. De människorna har nu säkert fäll vatten på sin kvarn när tidningarna trumfar ul spelskandaler

Den del av idrotten som vi talar mest om i våra motioner och i utskottets betänkande är den breda idrotten med de många ledarna som deltar med uppoffrande ideellt arbete och de många ungdomar som fostras inom idrottsrörelsen. Det är dessa människor sådana här rykten riskerar atl gå ul över Nu kommer den här frågan alt utredas i särskild ordning. Om det någonsin går all få klarhet kommer vi väl så småningom all få del.

Del som las upp i utskottets belänkande handlar rätt myckel om resurser. När det gäller inriktningen på arbetet inom idrottsrörelsen säger majoriteten i utskottet atl det är någonting som man skall besluta om helt själv inom de olika organisationerna, inom klubbarna osv. Jag delar självfallet den uppfattningen. Sådant skall vi inte besluta om i riksdagen.

Men om man tillskjuter medel, vilket vi från centerpartiet vill göra, må man också ha åsikter, som väl sammanfaller med idrottsrörelsens åsikter, om hur dessa pengar bäst skall användas. Det finns inte i någons förslag ekonomiska resurser för att klara av alt göra alll del som idrotten vill göra. Man har där gjort egna prioriteringar, och det är prioriteringar som vi från centerns sida ställer oss bakom. Men vi vill gärna hjälpa till genom alt skapa bättre ekonomiska möjligheter

När del lill alt börja med gäller det lokala aktivitetsstödet kan man i regeringens förslag se vilken ambitionsnivå man haft. Vi håller oss till oförändrat antal aktiviteter För all veta vad vi har alt jämföra med må vi hålla oss kvar vid det gamla systemet för att det här resonemanget skall bli begripligt. Möjligen blir det någon annan fördelningsgrund senare, men om det vet vi inte mycket i dag, utan det skall idrotten själv utreda och komma med förslag om.

Jag har erfarit att tidsaspekten är sådan atl man inte skall räkna med att

del kommer all ske några förändringar när del gäller fördelningen under det Prot. 1989/90:95

budgetår som inleds den 1 juli. Detta innebär aft vi åtminstone under eu år 28 mars 1990
lill kan tala om lokalt aktiviietsslöd med den fördelningsgrund och inriktning

som vi har i dag. Anslag till idron

Regeringens förslag, om man skall ta detta som en värdemätare, var atl anslaget skulle räknas upp med drygt 1 kr per aktivitet. Det beror litet grand på hur man räknar, men det var fråga om 1 kr eller 1:20 kr. Nu har vi den situationen att del finns en ulskotlsmajoritel för en höjning lill 17 kr Det är en samlad opposition som har åstadkommit denna höjning.

Det finns ändock en centerreservation fogad fill betänkandet. Anledningen till delta är atl även uppräkningen lill 17 kr ingalunda kan anses rimlig mot bakgrund av den fördyring som har sketl under ell antal år Man säger själv från idrottsrörelsen att man skulle behöva gå upp fill 45 kr för all ungefär nå upp lill 1980 års nivå. Detta är naturligtvis en mycket hög summa, och det är inte möjligt alt åstadkomma en sådan höjning från elt budgetår lill elt annal. Vi har från centerns sida valt atl kämpa för att del åtminstone skulle kunna bli 24 kr Vi ser detta som elt sleg på vägen, och vi får sedan fortsätta med en höjning. Det hade nalurliglvis varit ännu bättre för idrotten och de många ungdomsakfivitelerna om detta hade blivit utskollsmajorile-tens beslut. Då hade chanserna atl skapa bättre förhållanden bäde för deltagare och framför alll för ledare förbättrats.

Men det är inte bara det lokala aklivitetsstödel som bör höjas. Vi i centerpartiet har i reservation nr 6 föreslagit all man skall höja det allmänna stödet, som fördelas av Riksidrottsförbundel, med 18,1 milj. kr utöver vad utskottet nu föreslår. Vi har i reservationen givit vissa riktlinjer, eflersom vi anser att många av de saker som Riksidrottsförbundet prioriterar är mycket viktiga även för oss.

I reservation 3 lar vi upp frågan om handikappidrotten. Vi belyser i vår motion hur den har utvecklats och allt det värdefulla i handikappidrotten som har möjliggjort för de handikappade att vara med i en bred akfiviiel. De handikappade har fått ökat stöd från samhället. Målsättningen med en ökad handikappidrott är naturligtvis all man skall minska skillnaden mellan vad en rörlig frisk människa kan vara med om och det man kan göra när man har handikapp. Med teknikens hjälp kan detta utvecklas ganska väl. Del har vi redan sett många exempel på. Man kan delta i samma tävlingar osv. Ett handikapp utgör inte alltid ett oöverstigligt hinder när det gäller atl tävla mot andra människor Detta beiyder givetvis väldigt myckel på del sociala området.

I reservation 4 berör vi frågan om jämställdheten inom idrotten. Vi tycker att de satsningar som Riksidrottsförbundel gör på jämställd idrott är bra, men även här behövs ett resurstillskott för att det skall gå något fortare.

I reservation 5 lar vi upp de tre programområden som vi tycker att stödet till idrottsrörelsen bör inriktas på.

Bidrag till vissa resekostnader är en annan fråga, vilken vi tar upp i reser
vation 8. Del är viktigt om man skall få del breda utbyte som idrottsrörelsen
arbetar för Vi kan bara konstatera alt det blivit allt svårare. Det har inte
varit så att man i idrottssammanhang har gjort landet så att säga rundare.
Den ökade tävlingsverksamheten, det ökade utbytet i form av träningsläger, 103

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag tdl idron

andra typer av läger, konferenser osv., har lett till krafiigt ökade kostnader för idrottsrörelsen.

Vi har i reservation 2 behandlat frågor som rör mervärdeskattehöjningen och den breddade mervärdeskatt som vi lever med nu från den 1 januari 1990. Självfallet måste idrottsrörelsen få en kompensation för detta. Vi anser att det är bråttom, så bråttom att riksdagen redan nu bör uttala sig för en kompensation. Vi vet alt vi i riksdagen strax före sommaren kommer att behandla skalteförslag för år 1991. Hur delta kommer alt se ul vet ingen här i kammaren säkert i dag, eftersom regeringen ännu inte har presenterat förslaget. Förhoppningsvis kan del innehålla vissa förbättringar gentemot de förslag som kommittéerna tidigare har presenterat. Men det kommer ingalunda att bli så bra förslag att idrottsrörelsen klarar sig utan kompensation.

Om man då återigen tittar på regeringens ambitioner för det lokala aktivi-letsstödet skall höjningen med drygt 1 kr ställas mot de förslag som regeringen faktiskt under senhösten lade på riksdagens bord och som det fattades beslut om strax före jul. Det gällde t.ex. moms på hotellrum och för restaurangbesök. Det finns flera inslag. Den 1 mars kom t.ex. bensinskattehöjningen. Den höjningen kände man redan till då man föreslog 1 kronas ökning av det lokala akfivitetsstödel. På mig verkar det som att det inte finns någon avsikt att tillföra någon kompensafiori. Det är alltså angeläget att stödja centerns reservafion i en kommande omröstning i kammaren. Del ger möjligheter för idrottsrörelsen att snabbare få det önskade stödet och en kompensation.

Vi tar även upp ridsporten, eflersom det är en sportgren som flickor är myckel intresserade av. Vi vet ju att pojkarnas idrotlsutövning är föremål för ett hell annat samhällsstöd och stöd i form av sponsorhjälp och annat som tillskjuls idrottsrörelsen.

Fru talman! En viktig fråga, som man snuddat vid i den tidigare debatten om ungdomsfrågorna, är frågan hur vi kan stimulera till att ett ökat antal människor deltar med ideellt arbete i föreningarna. Det har sagts att det finns elt ökat intresse bland ungdomarna. Det är naturligtvis mycket bra. Men vi möter ofta bilden bland idrottsledare och ledare i ungdomsföreningar att de orkar inte så mycket mer Samhället passar på atl filiföra uppgifter, som känns mindre stimulerande, i form av byråkratiska uppgifter, regler och förordningar Vi från centerns sida vill därför gärna slå elt slag för det frivilliga arbetet. Det behövs säkert stimulansåtgärder för att detta skall kunna öka.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1,2,3, 4, 5, 6, 8, 9 och 11.

AnL 103 BJÖRN SAMUELSON (vpk);

Fru talman! Jag yrkar bifall lill vpk;s reservationer i det här betänkandet. Med de reservationerna syftar vi till att stärka breddidrotten, och vi framlägger också förslag om ett särskilt främjande av ridverksamheten.

104

AnL 104 KAJ NILSSON (mp):

Fru talman! Sedan vi förra gången debatterade idrotten, dess verksamhet och inriktning, har den av mig tidigare uppmärksammade kopplingen mellan elifidrott och Tipstjänst tyvärr bekräftat mina farhågor, nämligen att alltför

mycket pengar är inblandade i arenasporlen i vårt land. Vi frågade oss redan     Prot. 1989/90:95
i fjol vart elitidrotten var på väg. Den gången stödde jag också riksdagsrevi-     28 mars 1990
sorernas anmärkningar pä vissa av Tipstjänsls åtgärder Det fick det goda
med sig alt regeringen måste redovisa totalkostnaderna för idrotten i årets        °

budgetproposition, vilket också har skett.

Jag är glad över atl ha fått i min hand SR;s handlingsprogram för 1989, Idrottspolilisk offensiv. Jag vill framhålla två stycken i det programmet, som visar på ökad självkritik inom Riksidrottsförbundet.

"Elitidrotten påverkas i sin utveckling av en rad olika samhälleliga tendenser Osäkerhet inför framtiden och bristande framtidstro skapar en grogrund för en självcentrerad strävan efter snabba vinster Dopingbrukel är i grunden ingenting annat än den yttersta konsekvensen av denna jakt på snabba vinster, utan hänsyn till framtida konsekvenser eller gällande regler

Del finns en uppenbar risk att elitidrotten, i sin jakt pä ständigt förbätlrade resultat, blir alll mer kommersialiserad och frigör sig från idrottsrörelsen i övrigt. Den blir en 'underhållnings- och galacirkus' bestående av välbetalda artister ulan förankring i folkrörelsen. Del gäller främst ett fåtal stora idrotter, attraktiva för TV och reklam."

Den nyligen inträffade spelskandalen skall inte få kasta sin skugga över motions- och breddidrotlen, som vi i miljöpartiet de gröna i första hand vill stödja. Det gäller även de tusentals insatser av ideell karaktär som ledare runt om i landet ägnar idrotten. Gösta Lyngå skulle som programansvarig för idrotten i miljöpartiet senare återkomma i ett anförande. Men han har tyvärr måst stryka sig från talarlistan.

Jag har i ett särskilt yttrande framhållit att man på sikt måste prioritera sådaria verksamheter som tar sikte på motiori och breddidroll och som på bred bas kari aktivera ungdomar Kanske kan en omfördelning ske från elitidrott till breddidrott på sikl. Miljöpartiet har därför medverkat lill alt stödet till lokal verksamhet, lokalt aktiviietsslöd, skall höjas med 23,5 milj. kr utöver regeringens förslag. Den totala siffran har nämnts tidigare, 113,9 milj. kr De pengarna kommer den verksamheten till godo som vi önskar stödja.

Fru talman! I miljöpartiels motion har vi särskilt pekat på de handikappades behov av idrott. Jag noterar med fillfredsslällelse att idrottsrörelsen själv understryker vikfen härav i sitt handlingsprogram inför år 2000.1 reservation 3 framhåller vi frän tre partier alt dessa insatser bör komma litet tidigare. Jag yrkar därför bifall till reservation 3. På delta område har stal och kommun ett särskilt ansvar Detsamma skulle kunna sägas om flickors-kvinnors och pojkars-mäns lika möjligheter atl utöva idrott och sporter som intresserar jusl dem. Vi i miljöpartiet de gröna menar atl de idrotter som flickor och kvinnor ägnar sig ål får sämre villkor och Iräningstider än mäns idrotter. Tyvärr räcker inte budgetpengarna lill denna gång för atl stödja ett par reservationer som vill stimulera idrotten på det här området.

Anf. 105 Andre vice talman CHRISTER EIREFELT (fp);

Fru talman! Jag tänkte först ge några kommentarer till Lars Ahlströms
diskussion om skattereformen och idrotten. Skatter och avgifter utgör uatur-
ligtvis en betydande del av kostriaderna för idrottsrörelsen. Jag är medveten
om detta, 105

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag nll idrott

106

Min utgångspunkt är emellertid atl ideella organisationer i huvudsak måste följa de skatteregler som gäller generellt. Det gäller framför allt när vi talar om de större idrottsföreningarna som har en elitverksamhet som bedrivs helt på affärsmässiga grunder

Vi som deltog i Riksidrottsförbundets möte i Östersund kunde bl.a. ta del av en diskussion om just denna avvägning. Skall idrottsrörelsen begära särskilda regler, eller skall man i stället söka fä kompensation och i huvudsak följa de skatteregler som finns? Jag lycker att utgångspunkteri bör vara att man följer de regler som gäller för andra.

Den planerade och delvis genomförda skattereformen med sänkta inkomstskatter har också positiva effekter för idrottens aktiva och ledare, liksom naturligtvis också för idrottsrörelsen som arbetsgivare. Det skall ändå sägas all för många föreningar som huvudsakligen arbetar med breddidrott och ungdomsverksamhet utgör skatte- och avgiftssituationen både ett ekonomiskt och ett administrativt problem. Jag är därför glad atl kunna konstatera att den översyn som Lars Ahlslröm efterlyser kommer att ske. Som Jan Hyttring nämnde har förändringar skell redan i diskussionen, bl.a. gäller det 600-kronorsregeln som Lars Ahlslröm tog upp.

När det sedan gäller finansieringen i övrigt är jag - liksom bj.a. Lars Ahlslröm - övertygad om att om man skall kunna fä en ordentlig uppräknirig av idrottens anslag, är det Tipstjänsls pengar som är den realisliska möjligheten. Delta är också myckel motiverat, eflersom den produkt som Tipsljänst drar nytta av är idrottens verksamheter

Fru lalman! Det pågår jusl nu en rad intressanta diskussioner inom svensk idrottsrörelse. Både idrottens problem och idrottens möjligheter har av olika anledningar kommit i fokus.

Mycket har naturligtvis med ekonomi atl göra. Det handlar om skatter och avgifter, och om ett ständigt jagande efter inkomstkällor i stort och smått.

Men i idrottsrörelsens debatt finns också en rad andra viktiga frågeställningar. Här följer några exempel:

Hur stort socialt ansvar orkar idrotten ta vid sidan om den vanliga tävlings-och Iräningsverksamheten?

Vad innebär den växande klyftan mellan å ena sidan TV-sända glamorösa Grand Prix-tävlingar med mångmiljonomsättning och rena fantasigager till de tävlande, och å andra sidan småklubbarnas ungdomsverksamhet som helt bärs upp av ideellt arbetande ledare?

Hur skall man klara rekrytering och utbildning av dessa ledare?

Hur undviker man att ungdomsidrotten blir alltför allvarlig och resultalfix-erad på bekostnad av leken och generositeten?

Hur kan jämställdheten mellan kvinnor och män bli verklighet på idrottens område?

Hur kan handikappidrotten integreras i idrottsrörelsen?

När det gäller dessa och många andra frågor pågår del alltså en debatt inom idrottsrörelsen.

För min del har jag mycket stor tilltro till idrottens egen förmåga både att la lill vara sina möjligheter och atl lösa sina problem. Med denna utgångspunkt blir samhällets uppgift alt skapa gynnsamma förutsättningar för idrotten, inte atl styra verksamheten. Det är huvudsakhgen av detta skäl som det

inte finns några folkparfireservationer fogade till detta belänkande, trots att alla de frågor som jag har nämnt diskuteras i vår motion.

Mot bakgrund av den kunskap som finns och det arbete som pågår inom idrottsrörelsen ter sig pekpinnar från regering och riksdag ibland ganska onödiga och kanske litet snusförnuftiga.

Samtidigt spelar idrotten nalurliglvis en så viktig roll, t.ex. för ungdomsfoslran och friskvård, alt det ändå rättfärdigar att vi här i kammaren har synpunkter också på en del frågor som enligt min uppfattning inte bör bli föremål för politiska beslut.

Jag skall strax återkomma till ett par sådana områden.

Det mest anmärkningsvärda i det här betänkandet är annars alt regeringen och socialdemokraterna nu tvingas att uppfylla det löfte till idrotten som man gav i den senaste valrörelsen, men som man uppenbarligen också i är hade tänkt strunta i. Jag länker då naturligtvis på höjningen av det lokala aktivitelsslödel.

Ni minns säkert bakgrunden - åtminstone gör hela Idroltssverige det. Idrottens ungdomsledare fick ju elt reservationslöst löfte från socialdemokraterna om en höjning till minst 17 kr. per sammankomst.

Förra året struntade regeringen högaktningsfullt i sitt löfte. I år föreslog man en lilen höjning, samtidigt som man ändrade konstruktionen något.

Anders Nilsson borde egentligen vara lacksam för atl vi har räddat honom från en ny krilikstorm. Han kan ju alltid hoppas atl alla inte uppfattar atl den här höjningen kommer till stånd, inte tack vare utan trots socialdemokraterna.

Jag tycker för min del atl aklivitetsstödel är elt bra sätt all stödja idrotten. I några avseenden kan nog systemet bli ännu bättre, och därför är det bra atl Riksidrottsförbundet nu ser över reglerna. Men såvitt jag kan förstå tyder alll på att man inte kommer att göra några större förändringar Den nuvarande utformningen garanterar all pengarna verkligen kommer ut till föreningarna, och den gynnar också de klubbar som kan dokumentera en aktiv ungdomsverksamhet. Jag tror mig också vela all detta system-inte minst av de två sistnämnda skälen - har elt mycket massivt stöd ute i föreningarna i landet.

Jag inledde med att säga atl det pågår flera vikliga debatter inom idrottsrörelsen. En debatt handlar om de stora, glamorösa tävlingarnas utveckling, där världsstjärnorna får flera hundra tusen i slarlpengar för all springa ett lopp - för alt inte lala om de helt otroliga summor som boxningsmiljonerna utgör.

Jag hör inte till dem som ser motsatsförhållanden mellan bredd- och ungdomsidrotten och den vanliga elitidrotten. Jag vet all båda dessa inslag behövs; elitidrotten för atl stimulera och underhålla, breddidrotlen för friskvård och ungdomsfostran.

Men ibland blir ändå penningkarusellen i sljärngalorna nästan absurd. Den måsle kännas som ett direkt hån mol de småklubbsledare som försöker skrapa ihop hundralappar till sin ungdomsverksamhet med hjälp av pappersinsamling, skogsplantering, bingo och olika former av lotterier. Om den här ulvecklingen fortsätter är jag rädd för att den kan komma atl skada hela idrottsrörelsen.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag lill idrott

107

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till idrott

Jag läste nyligen atl Carl Lewis hade erbjudits 40 milj. kr för att möta Ben Johnson i ett hundrameterslopp, när Ben Johnson blev fri från sin dop-ingsdiskvalificering. Det blir en ganska hyfsad timlön för dessa hundra meter

En annan viktig diskussion handlar om barnens förhållande till idrotten. Fler och fler söker sig lill föreningarna. Nära 70 % av alla grabbar och ungefär hälften av alla flickor tillhör i dag en idrottsklubb. Samtidigt är det numera sällan man ser spontant idrottande - t.ex. ungar som på eget initiativ spelar boll på en gräsplan.

En positiv förklaring är naturligtvis atl föreningarna lar hand om fler och fler i sin verksamhet.

Del som inte får hända, och som jag vill varna för, är att lekmomentet i idrotten försvinner

Det är inte ovanligt, tyvärr, att tränare och ledare kräver en hundraprocentig satsning av 10—12-åringar "Skall du bli en bra fotbollsspelare, grabben, så skall du bara träna fotboll, inte hålla på med en massa andra grenar".

Del är heller inte ovanligt med föräldrar som står vid sidan om banan eller planen och ilsket kritiserar sina telningar när de missar ett slag eller inte springer nog fort.

Jag vet nalurliglvis all det finns många föräldrar som är alltför passiva och aldrig stimulerar sina barn till en posifiv fritidsverksamhet. Antagligen är dessa betydligt fler, och detta problem större.

Men om prestalionskraven sätts för högt när det gäller de yngsta blir följden med nödvändighet all många utesluts från den fina idrotlsgemenskapen. Därför är del viktigt alt se till atl lek, öppenhet och generositet också i fortsättningen kommer atl känneteckna idrottsrörelsen.

108

Anf. 106 LARS AHLSTRÖM (m) replik;

Fru talman! Jag håller hell med andre vice talman Christer Eirefelt om att idrottsrörelsen självfallet inte skall ha några speciella särregler, vilket också framgick - som Christer Eirefelt sade - med all önskvärd tydlighet vid id-rotlsriksdagen i Östersund. Det väsentliga är ändå all man måste försöka att begränsa byråkratin så mycket som möjligt.

I förra veckan kunde man i pressen läsa att regeringen har tankar på att hålla fast vid 600-kronorsregeln. Det ser jag som elt uttryck för alt man verkligen har tagit till sig den massiva kritiken mot ett myckel olyckligt förslag.

Jag är också glad över att få uppbackning vad avser Tipsljänst. Jag är helt övertygad om att del exempel som vi har från aridra länder i Europa visar klart atl idrottsrörelsen måste få en viss del av Tipstjänsts omsättning i framliden.

Jag håller också med Christer Eirefelt om en i och för sig ganska självklar sak, nämligen all ulan elit blir det ingen bredd. Jag vill bara hänvisa lill några exempel. Vi har aldrig haft ett så stort antal medeldistanslöpare som under 40-talet, då Gunder Hägg och Arne Andersson var aktiva. Se på vad Björn Borg betytt för tennisintresset och Ingemar Stenmark för intresset för utförsåkning!

/ /

AnL 107 Andre vice talman CHRISTER EIREFELT (fp) replik; Prot. 1989/90:95

Fru talman! Det framgår att vi är ganska överens. Det vikfiga här är att 28 mars 1990
klara administrationen för de små föreningar, breddföreningar och ung-
domsidrottsföreningar där "köksbordskassören" har hand om ekonomin. °

Det är viktigt att skilja dessa föreningar från dem som drivs rent affärsmässigt. Del är ganska många elitföreningar i dag som gör det.

För alt klara en expansion inom idrottsrörelsen krävs det pengar Jag tror att del firiris en potential, inte minst när det gäller del som jag var inne på tidigare, nämligen atl bredda den mer sociala verksamheten inom idrotten. Idrotten kan med sina kontaktytor göra ännu mer än vad som i dag görs. De summor som vi då talar om finns det ingen möjlighet att klara, med mindre än att de stora vinsterna på spelverksamhet som Tipstjänst gör får tas i anspråk. Jag tycker att del är skäligt atl göra det, eftersom det till stor del är idrottens pengar vi talar om.

AnL 108 ANDERS NILSSON (s):

Fru lalman! Om vi ser fillbaka på de idroltspolitiska debatterna under 80-talet, finner vi att de i ell avseende har präglats av stor enighet. Det gäller värdet av den verksamhet som idrottsrörelsen bedriver Årets debatt ser ul att bli av samma karaktär

Tillvägagångssättet är egentligen följande: Riksidrottsförbundet gör sin anslagsframställning med de prioriteringar det vill göra. Det är insatser för breddidroll, motion, elitidrott, särskilda åtgärder för handikappidrott, jämställdhet, barn och ungdom, invandrare, för ett "rundare" Idrottssverige -med delta menar jag åtgärder för att jämna ul resekostnader i vårt långa land - och insatsen mot doping m.m.

Allt detta är mycket bra. Del finns skäl att understryka atl idrottsrörelsen spelar en betydelsefull roll i många sammanhang. Den sociala betydelsen är svår all övervärdera. Idrotten befrämjar folkhälsan, arbetet i de många föreningarna ger en demokratisk fostran och dessutom är det roligt med idrott.

Regeringen upprepar därefter i budgetpropositionen ungefär allt vad Riksidrottsförbundel har skrivit, låt vara på en lägre anslagsnivå. De politiska partierna och riksdagsledamöterna skriver därefter sina motioner, som mycket är en upprepning av vad först Riksidrottsförbundel och därefter regeringen har sagt. Anslagsmässigt ligger mofionerna delvis pä en något högre nivå äri regeringens, men inte på en lika hög nivå som Riksidroltsför-bundets.

Kulturutskottets majoritet upprepar därefter i sitt betänkande vad alla andra sagt och återför anslagen, med någon justering, till den nivå regeringen har föreslagit.

Sedan bidrar reservanterna med en förnyad skrivning om betydelsen av de prioriteringar som Riksidrottsförbundel ursprungligen gjort. Slutligen upprepar vi allt detta här i kammaren.

Med den här någol elaka beskrivningen har jag velat illustrera alt del finns en mycket markerad enighet om idrottsrörelsens roll i vårt samhälle och om samhällets stöd till idrotten. Jag har också gjort beskrivningen som ett argument mol de fem reservationer som syftar till tillkännagivanden om inrikl-

109

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag tiU idron

110

ningen av del statliga stödet. Det finns enligt mill sätt att se inget skäl för riksdagen att göra uttalanden om ting som regeringen, utskottsmajoriteten och reservanterna i princip är överens om och som dessutom bygger på Riksidrottsförbundets egna ställningstaganden. Därför yrkar jag, fru talman, avslag pä reservationerna 1, 3, 4, 5, och 8.

Del svänger en del i idrottsdebatlen. Under förra året fanns reservationer beträffande statens representanter i Riksidroltsförbundets styrelse, främjandeorganisationernas anslag, idrottens kommmersialisering, dopingfrågor och i samband med lotterifrågorna en diskussion om önskvärdheten av en ny idroltsutredning. Av allt detta finns inget i är.

Beträffande Riksidroltsförbundets styrelse och utredningen har sannolikt Riksidroltsförbundets beslut varit vägledande. Det tycker jag är bra. Jag noterar dessutom att regeringens förslag atl inrymma insatserna mot doping samt anslagen till forskning och utveckling i ett särskilt anslag har blivit positivt mottagna.

Jag hoppas emellertid atl frånvaron av motioner om dopingproblemet inte innebär atl de politiska partierna anser all del är en avklarad sak. Det är nämligen fortfarande ett problem inom idrottsrörelsen. Det drar stora resurser av del totala anslaget, och det förtjänar myckel kraftig uppmärksamhet även i fortsättningen.

Förra året begärde riksdagen en redovisning av regeringen om statens totala stöd till idrotten. Del redovisas i budgetpropositionen och beräknas uppgå till nära 800 miljorier Det är alltså ett avsevärt belopp som på olika vägar går till idrotten. Ändock är de statliga fillskotten endast en del av samhällsstödet. Kommunerna står för den största insatsen, och landstingen bidrar också.

Mot bakgrund av delta finner utskotlsmajoriteten att regeringens förslag till medelsanvisning, med ett undanlag, är väl avvägt. Det förtjänar att påpekas atl idrotten inte är den enda folkrörelse som gör anspråk på samhällsstöd. De pengar som går till idrotten måste också avvägas mot motsvarande stöd lill ungdomsorganisationer, ideella föreningar och andra folkrörelser

Lars Ahlslröm och andre vice talman Christer Eirefelt har tagit upp frågan om Tipstjänst i denna debatt. Vi kommer att få andra tillfällen att debattera den frågan. Inom korl kommer en skrivelse från regeringen om formerna för Tipstjänsts stöd lill idrotten atl lämnas till riksdagen. Vi har också frågor om lotterier som sannolikt kommer att bli föremål för behandling i höst. Det finns anledning att återkomma till dessa frågor

Jag vill dock betona att denna fråga inte är riktigt lika enkel. En andel -hur stor eller liten den än är - ifrån Tipstjänsts vinst lill idrotten innebär i princip elt avsteg från möjligheterna att fördela lill andra organisationer -ungdomsorganisationer, ideella organisationer och andra folkrörelser I praktiken innebär det också elt statsstöd, eftersom det innebär att den vinst som Tipstjänst levererar in till statskassan minskar i motsvarande mån. Del är naturligt atl förmoda all regeringen i elt sådanl läge väljer atl se lill det totala stödet lill idrotten, oavsett om del kommer från Tipsljänst eller från statsanslaget. Jag tycker att denna synpunkt och det här förhållandet är värda alt fundera på innan man intar en alldeles för tvärsäker ståndpunkt i denna fråga.

Det undanlag jag nämnde tidigare gäller det lokala aktivitelsslödel. Del är bra atl vi nu får en uppdelning av detta mellan å ena sidan idrottsrörelsen och å andra sidan barn- och ungdomsorganisationerna. Del är också bra att Riksidrottsförbundet, för idrottens räkning, skall se över de regler som hittills gällt för aktivitelsslödel. Sannolikt kan nya regler, mer avpassade lill den verksamhet som bedrivs, medverka till alt pengarna får en bättre effekt.

Inför valet 1988 gjorde de flesta partier utfästelser om nivån på det lokala aktivitetsstödet. Det var utfästelser som Riksidrottsförbundel har tolkat skulle infrias under valperioden. Så sker nu med det beslut som riksdagen med stor majoritet sannolikt kommer all fatta om en stund.

Jag vill påpeka elt förhållande för andre vice talman Christer Eirefelt. Det är helt riktigt att det var en samlad opposition som kom med ett förslag om en höjning av det lokala aktivitelsslödel lill idrotten. Vi fann att detta var ett lämpligt sätt att uppfylla del löfte som vi gav i valrörelsen. Vi drog då den konsekvensen - vilket också centern gjorde, det skall jag i rättvisans namn säga - att också aktivilelsstödet till andra ungdomsorganisationer måste höjas, som vi hade beslutat efter en tidigare debatt. Men där var folkpartiet och moderaterna eller de övriga inte lika uppmärksamma. Ni lade inte fram några motioner om detta, Christer Eirefelt och Lars Ahlslröm. Detta var på väg att passera utan någon aktivitet från er sida.

Jag tror alt vi kan ta varandra i hand när del gäller eventuella försummelser på olika områden. Sannolikt har vi kommit fram till en mycket bra lösning, med det förslag som nu lagts fram, både när det gäller ungdomsorganisationerna och idrottsrörelsen.

Till Lars Ahlslröm vill jag säga följande när det gäller det lokala akfivitetsstödel. Jag har med stort intresse, ett visst nöje och icke utan löje lyssnat till Lars Ahlströms deklarationer om betydelsen av det lokala stödet till idrotts-organisationerna. Jag erinrar mig den idrottspolitiska debatt som fördes under åren före och efter 1985. Dä ville moderaterna avskaffa statens bidrag till del lokala aktivitelsslödet. Man kan naturligtvis ändra sig. Märk väl, Lars Ahlslröm, alt ert ställningstagande då skedde med den principiella invändningen all staten icke skulle slå för del lokala stödet, ulan det skulle kommunerna göra. Jag noterar alt moderaterna har gjort en betydande omsvängning, och det tycker jag är mycket bra.

En mycket stor roll för idrottsrörelsens verksamhet och för dess framtid har ledarna. De är mänga, och de lägger ner ett mycket omfattande arbete, i de flesta fall på helt ideell basis. Idrottsrörelsen har en god insikt om ledarnas belydelse för verksamheten, och den delas av samhället. Genom tillkomsten av SISU har möjligheterna alt ge en god utbildning blivit belydligl bättre än tidigare.

I en reservation från centern föreslås ekonomiska stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete. Det ger anledning till några funderingar kring ledarrollen. Jag föreställer mig alt arbetet som idrottsledare av de allra flesta uppfattas som stimulerande, roligt och utvecklande på många sätt. Det är därvid ingen skillnad mellan en ledaruppgift, vanligt idrottsutövande, vilken annan hobby som helst eller någon privat fritidssysselsättning. Individen väljer att göra arbetet på grund av iritresse för verksamheten. Arbetet kan vara för-Criat med kostnader, däri har centerreservationen rätt, ja visst. Den ersätl-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till idron

111

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag tdl idron

ning som föreningarna anser sig kunna ge sina ledare måste naturligtvis ligga inom ramen för föreningens ekonomi. Och säg mig den hobby- eller fritidsverksamhet som är alldeles gratis. Vi är därför inte beredda alt införa någon ny typ av bidrag speciellt avsett för ideellt föreningsledararbete.

Det senaste halvårets idroltsdebatt har varit inriktad på effekterna av ett nytt skattesystem. Den propositionen kommer på riksdagens bord i slutet av denna session. Vi kommer då atl få lillfälle alt diskutera de konsekvenser skatteförslagel kan få för idrotten. Jag vill endast göra en kommentar

1 debatten hävdas atl idrottsrörelsen endasl berörs av de ökade kostnader som finansieringen av reformen bygger på. Det är, såvitt jag förstår, en felsyn. Idrottsrörelsen beslår av sina cirka två miljoner medlemmar Ja, det finns uppgifter om att antalet medlemskap i Idroltssverige är långt större till antalet. Del är nämligen många som är med i flera idrottsföreningar De allra flesta av dessa kommer, såvitt jag förstår, all få en betydande sänkning av sin inkomstskatt och de får således mer pengar i plånboken. Med den starka ställning som idrotten har i svenska folkels medvetande vore det underhgt om inte dessa miljoner medlemmar vore beredda atl salsa ytterligare belopp på egen idrottsverksanihel och på sina barns aktiviteter. Det går inte att fri-koppla idrottsvärlden som organisation från dess medlemmar. Skatteförslaget kommer givelvis att förändra villkoren för idrotten liksom för aridra verksamheter På minussidan finns en del poster, på plussidan medlemmarnas sänkta skatt.

Fru talman! Del finns två motioner som syftar till en redovisning av hur del statliga stödet används med hänsyn lill fördelningen mellan kvinnor och män. Vi har förstått atl det finns vissa svårigheter att presentera en sådan jämförelse. Del är emellerlid angelägel alt denna fördelning blir klarlagd. Diskussionen om idrotten ur jämställdhetssynpunkt är mycket livlig just nu, därom vittnar inte minst motionerna i år Del är därför bra att en redovisning kan göras, så att debatten kan grundas på de faktiska förhållanden som är för handen. Utskottet har utgått från att de problem som finns inte är så stora, ulan siffrorna kan komma på bordet.

Med delta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på reservationerna.

112

Anf. 109 JAN HYTTRING (c) replik:

Fru talman! Det finns elt alldeles besläml skäl till all vi vill att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till regeringen. Anders Nilsson sade här att det inte fanns något skäl, eftersom vi var överens. Han var litet ironisk. Han skall naturligtvis vara lacksam över alt prioriteringarna och egentligen alltihop stämmer väl överens.

Men vilkel är då skälet? Jo, så länge regeringen och utskottels majoritet ägnar sig åt önsketänkande kommer vi atl framhärda i att kräva denna typ av tillkännagivande. Del går nämligen inte att göra de prioriteringar som ni begär att Riksidrottsförbundel skall göra, om inte förbundet får fillräckliga medel. Del är som Anders Nilsson sade; i Riksidroltsförbundets anslagsframställan rör det sig om hell andra tal än de pengar Anders Nilsson är med och beviljar.

Från centerns sida vill vi öka arislaget, mycket medvetet. Men vi begär inte

att Riksidrottsförbundel, ens med det anslag vi vill ge förbundet, skall klara Prot. 1989/90:95
av allt man har sagt sig vilja göra, om man får lillräckligl med resurser. 28 mars 1990

Sedan säger Anders Nilsson att det är bra att del är en del förändringar ] \

gentemot tidigare år, om man ser pade motioner som har lagts fram. Riksda- °

gen kommer att få ta ställning lill ett centerförslag under våren där folkrörelsernas finansieringsmöjligheter behandlas. Staten har otvivelaktigt undandragit rätt betydande finansieringsmöjligheter för folkrörelserna. Del rör då inte bara idrotten, utan alla folkrörelser Förra årets debatt och den debatt som fördes i frågan på riksidrottsmötet blev konstiga debatter Jag har hört många som har sagl efteråt att de känner sig smått lurade av den diskussionen. Det som målades upp då, att en parlamentarisk utredning gällande hela idrottsrörelsen begärdes, det var inte sant. "Vad som begärdes var att man skulle tillsälta en parlamentarisk beredning om möjligheterna fill finansiering. Vi upprepar det. Denna gång har jag, vid kontakter med idrottsrörelsen, fått det bestämda beskedet att man ställer upp på detta. Idrottsrörelsen kommer atl hjälpa till all driva fram elt sådant beslut. Min fråga till Anders Nilsson är då; Tänker Anders Nilsson gå emot delta krav nu också, när det behandlas i utskott och kammare?

Anders Nilsson säger också, "i rättvisans namn", atl centern hade tänkt på de andra ungdomsorganisationerna som inte sysslar med idrott. Det var nog tur atl centern lade fram sin motion. Del är faktiskt centermotionens ära att det blev ett så klokt beslut, som innebar alt även de övriga ungdomsorganisationerna fick ell högre lokall aklivitelsslöd.

Anf, 110 LARS AHLSTRÖM (m) replik:

Fru lalman! Doping är dess värre inte en avklarad sak, Anders Nilsson. Kampen mot doping är ytterst viktig. Jag framhöll della inte minsl vid förra årets idrottsdebatt. Jag betonade att det en gång för alla måste slås fast att doping är fusk och ett idrottens gissel. Vi måsle göra allt för atl minska och naturligtvis helst hell bli kvitt detta.

När det gäller det lokala stödet, Anders Nilsson, har vi ingalunda varit motståndare till del. Vi har inte alls velat avskaffa det. Vi hade vissa synpunkter på principerna. Men alldeles uppenbart har vår kritik varit befogad och satt sina spår i budgetpropositionen. Där slår nämligen på s. 80;

"Det lokala aklivitetsstödel är av stor betydelse för den lokala idrotten och dess möjlighet att aktivera ungdomar. De nu gällande reglerna för fördelning av den statliga delen av detta stöd har kritiserats. Bland annat har man pekat på, all enhetliga regler gör atl vissa verksamheter har svårt att utnyttja stödet. Också sättet att mäta aktiviteterna har krifiserats.

Jag har förståelse för dessa synpunkter Del är vikfigt att stödet kan användas på ett effektivt sätt, som passar för den verksamhet det är avsett. RF torde vara bäst lämpat atl utforma de regler som bör ligga till grund för fördelningen av idrottens del av det statliga lokala akfivitetsstödel." Det är precis så vi vill ha det, nämligen elt bättre utnyttjande av stödet med mindre byråkrati och möjlighet för RF självt alt bestämma hur man vill fördela della viktiga stöd till de små föreningarna.

113

a Riksdagens protokoll 1989190:95

Prot. 1989/90:95 AnL 111 Andre vice lalman CHRISTER EIREFELT (fp) replik:

28 mars 1990 Fru talman! Anders Nilsson gör naturligtvis ett riktigt påpekande när det

gäller Tipsljänst. Det är inga pengar man snyter ur näsan. De märks på något
° håll de också. Skillnaden är, menar jag, atl det är medel som är så intimt

förknippade med idrollsaktiviieler De aktiviteterna är alltså en förutsättning för de delar av Tipstjänsls verksamhet som har med idrotten att göra. Därför är detta den realistiska vägen atl gå i det läget då vi är överens om att idrotlsverksamheten kommer alt behöva ell större stöd.

Del faktum att inte vi har något yrkande om dopingen beiyder inte alt vi inte diskuterar frågan. Vi har faktiskt ett helt kapitel om detta bekymmer i vår motion denna gång också. Dopingen är inte bara ett medicinskt problem utan också, som Lars Ahlslröm påpekade, ett avsteg från fair play som skadar idrottsrörelsen. Del är viktigt alt vi inte släpper den här frågan. Men det är på samma sätt med denna fråga; idrottsrörelsen är väl medveten om problemen och har flera aktiviteter på gång för all komma lill rätta med dem. både i vårt eget land och på det internationella planet.

Så åter till frågan om aktivitelsslödel. Anders Nilsson liknar del skedda vid en försummelse. Nu är del nog inte så alt de andra ideella föreningarna inte hade fått detta stöd. Det har hela tiden varit vår linje att fördelningen skall vara likvärdig. Inte minst de som representerar dessa föreningar hade nog under alla förhållanden sett till all det blivit så.

Det finns väl ingen anledning all ytterligare plåga Anders Nilsson i den här frågan, men att åter säga atl avsikten med löftet var atl det skulle ske under valperioden är ju inte sant. Det finns ingenfing i del svaret - jag läste del en gång till nyss - som visar atl del inte gällde det är som Riksidrottsförbundet frågade om.

Kritiken från inte minst dåvarande ordföranden Kalle Frilhiofson var ju förödande. Det är också något som tyder på atl inte någon i idrottsrörelsen trodde någol annal än alt det gällde del året.

Jag slutar med atl säga att del slår mig igen att den viktigaste uppgiften för oss som är intresserade av idrottsrörelsen och som inser de många positiva effekter som idrotten har kanske trots alll är att inom våra resp. partier påpeka de förtjänster som idrotten har och all slåss för idrottens möjligheter atl fortsätta att utvecklas.

AnL 112 ANDERS NILSSON (s) rephk:

Fru talman! Först till Christer Eirefelt. Det var faktiskt så att folkpartiet inte hade någon motion kring frågan om ungdomsorgariisationerna och akfivitetsstödel.

När det gäller hur frågan tolkades inom idrottsrörelsen så är jag alldeles bestämd på den punkten. Karl Frilhiofson poängterade vid flera tillfällen att det måste tolkas som ett löfte som skulle infrias under valperioden.

Lars Ahlslröm, fortfarande när det gäller akliviietsslödel så var det faktiska förhållandet det all moderaterna dessa år - det var 1985 och ytterligare något år - yrkade avslag på anslaget i pengar räknat. Ni ville alltså inte ställa upp med pengar! Det tycker jag är ganska talande.

Till Jan Hyttring vill jag säga angående diskussionen om prioriteringar att
114 Hyttring för ett resonemang som går ut på att om man inte får tillräckligt

med pengar, så kan man inte prioritera. Del är elt synsätt som jag inte tror finns någonslans. Del är i slället så att varje verksamhet, varje organisation och förening eller myndighet som gör prioriteringar i sin verksamhet avser all verka efter de prioriteringarna inom den ram de har Det kan naturligtvis betyda olika mycket beroende på hur hög anslagsnivån är Men givetvis är systemet sådant att om en organisation gör vissa prioriteringar så är den också beredd att följa dem antingen man får ett stort eller ett litet anslag.

Jag vill betona, vilkel också Jan Hyttring själv har sagt, att de pengar som centern föreslår icke heller räcker för Riksidrottsförbundel om man skulle tillämpa del resonemang som Hyttring själv för och som innebär atl Riks-idrottsförbundet skall klara av alla sina prioriteringar

Jag tror alltså alt Riksidrottsförbundet med det anslag som nu ges har möjlighet att göra prioriteringar i de riktningar som angetts.

Slutligen, Jan Hyttring, när det gäller frågan om en utredning så har jag hela tiden i den här debatten hävdat alt det avgörande är Riksidroltsförbundets inställning. Vi borde vara överens om alt det avgörande i sammanhanget är om Riksidrottsförbundet anser atl del föreligger behov av en parlamentarisk eller annan utredning på ett eller annat sätt. (forts. 21 §)

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till idron

19 § Ajournering för middagsuppehåll

Kammaren beslöt kl. 17.57 att ajournera förhandlingarna till kl. 19.00 för middagsuppehäll.

20 § Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00 under ledning av tredje vice talmannen.

21 § Anslag till idrott

(forts, kulturutskottets betänkande KrU 15)

Anf. 113 JAN HYTTRING (c) replik;

Herr talman! Anders Nilsson säger att de prioriteringsdiskussioner som jag har fört är felaktiga. Men jag vänder mig naturiigtvis inte mot prioriteringarna. De görs av Riksidrottsförbundel och de är naturligtvis riktiga. Men alla måste ju förstå att allt inte kan prioriteras, vilket ulskottsmajoriteten utgår fråri, om inte erforderliga medel ges. Det tycker jagaren självklarhet.

Sedan vill jag säga några ord om doping. Anders Nilsson säger att denna fråga inte fanns med i den här motionsomgängen. Men del finns motioner om insatser mot doping. Dessa motioner kommer atl behandlas i samband med behandlingen av den forskningspolitiska propositionen och de motioner

115

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till idron

som väcks med anledning av den. Vi får alltså lillfälle atl senare debattera denna fråga i kammaren.

Jag vill ge Anders Nilsson och övriga socialdemokrater ett gott råd, eftersom det socialdemokratiska partiet är det största partiet som står bakom skatteomläggningen. Anders Nilsson säger att skallen kommer att sänkas för oss enskilda människor och atl detta på någol sätt måste komma folkrörelserna till del, eftersom vi därmed skulle bli mer benägna att genom frivilliga bidrag stärka ekonomin. Jag varnar socialdemokraterna för att dra dessa slutsatser av framför allt två skäl.

Del ena skälet är att det är fråga om en skatteomläggning. Det kommer helt säkert att visa sig att det inte handlar om någon skattesänkning. De ökade pålagor för folkrörelserna kommer även att drabba oss som privatpersoner Höjda kommunalskatter och en mängd andra faktorer gör att skatteomläggningen inte får den effekt som man utgår från.

Det andra skälet är att det har gjorts undersökningar genom att märiniskor på gatan har fått frågor om sin uppfattning. Då har det framkommit att människorna, som skulle bidra till en bättre finansiering av folkrörelserna, i varje fall inte har fåll klart för sig alt skatteomläggningen skulle innebära några skattesänkningar En majoritet tror faktiskt inte alls på detta budskap. Och sannolikt leder det till alt människorna inte heller kommer att offra mer privata pengar på stöd fill folkrörelserna. Allt delta leder mig fram till att det måste bli fråga om ett ökat stöd, och det är detta ökade stöd som jag pläderar för.

Det kommer också att bli mycket viktigt med en genomgång av folkrörelsernas finansieringsmöjligheter Då vill jag inte bara uppehålla mig vid Tipstjänst, eftersom det vore orätt.

Anders Nilsson säger slutligen all socialdemokraterna skall ställa sig bakom detta om idrottsrörelsen begär del. Men jag pläderar för hela folkrörelsen som ell kollektiv. Och folkrörelsen består av mer än idrottsrörelsen. Om idrottsrörelsen var ljummen förra gången, så var de andra folkrörelserna desto mer intressanta. Jag ser därför fram emot alt samtliga folkrörelser kommer atl nappa på detta bud och begära en sådan utredning.

Anf. 114 LARS AHLSTRÖM (m) replik:

Herr talman! Anders Nilsson lycks tro alt om man upprepar ett påstående tillräckligt många gånger blir del sant. Men så är som bekant inte fallet. Vi moderater har aldrig velat avveckla det lokala stödet. Sanningen är ju att vi moderater ville att stödet skulle finansieras på ett annat sätt, nämligen på det ganska självklara sättet atl kommunen skall stå för det lokala stödet, att landstinget skall stå för det regionala stödet och atl staten skall stå för stödet fill riksorganisationen. Men detta är ju historia, och nu talar vi om nuet och om framtiden. Jag tror, Anders Nilsson, att svensk idrott är glad över att de övriga partierna i kulturutskottet tvingade socialdemokraterna att gå med på en ökning med 23,5 miljoner av stödet till lokal verksamhet.

116

Anf. 115 ANDERS NILSSON (s) replik;

Herr lalman! Jag vill direkt fill Lars Ahlström säga att det här tvånget inte känns betungande, utan jag anser att del var en mycket bra lösning som vi kom fram till.

Jag vill säga några ord om skatterna. Den föreslagna skattereformen får vissa effekter En del saker blir bättre genom att människor får sänkt skatt. Å andra sidan fördelas kostnaderna för denna reform på olika sätt, bl.a. genom kapitalskatter, vidgad moms, m.m. Del innebär att del blir vissa konsekvenser för idrottsrörelsens organisatoriska del och verksamhet i form av fördyringar Men dessa pengar måste hamna någonslans, och medborgarna får alltså sänkt skatt och har då möjlighel atl på olika sätt bidra till idrottens finansiering. Det kan ske på många olika vis.

Som en slutsummering av denna debatt vill jag säga att jag lycker att både moderaterna och centern målar villkoren för idrottsrörelsen i alltför dystra färger Jag har ju varit med vid debatterna om idrotleu här i kammaren sedan 1982, och varje år har tongångarna varit ungefär desamma. Under de allra flesta åren har jag påpekat att idrottsrörelsen har utvecklats mycket väl i vårt land. Del har skell stora idrottsliga framgångar, och det har gjorts insatser på en mängd områden som har prioriterats av idrottsrörelsen - handikappidrott, jämställdhet, motionsverksamhet, idrott för invandrare, m.m. År efter år har vi kunnat avläsa atl idrottsrörelsen har haft en mycket posifiv utveckling. Det är min bestämda övertygelse atl del även kommer atl ske i framtiden. Jag tror atl den svenska idrottsrörelsen har den vitaliteten och målmedvetenheten att den förmår att anpassa sig lill nödvändiga samhällsförändringar Jag är övertygad om alt det beslut som vi kommer att falla i morgon med anledning av denna debatt och detta belänkande kommer atl bädda för en fortsatt bra utveckling för idrottsrörelsen i Sverige.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Anslag till idron

Tredje vice talmannen anmälde att Jan Hyttririg och Lars Ahlström anhållit atl till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till ytterligare repliker

AnL 116 EWA HEDKVIST PETERSEN (s):

Herr talman! Precis som Anders Nilsson påpekade har idrottsrörelsen betytt och betyder väldigt mycket i vårt land. Vi vet atl det är många som är aktiva i olika idrotter och att idrotten engagerar många ungdomar och barn. Vi vet också all fler och tler kvinnor deltar i idrottsrörelsen. Samtidigt har jag, när jag har lyssnat på debatten, funderat över att det återstår många frågor atl diskutera. Bl.a. gäller det barnens roll i idrottsrörelsen. Vad beror det på atl färre och färre barn idrottar i egna och självvalda former och mer och mer i organiserade former och vilka konsekvenser får det? Vilka konsekvenser får kommersialiseringen av idrotten för idrottsrörelsen och att den i många fall blir en näring, och vilka konsekvenser får det för amatörsporten? Vad betyder pengarna i idrotten? Allt detta måste vi fortsätta att diskutera, och del tror jag också atl det finns förutsättningar för, eftersom vi har en mycket öppen dialog i landet mellan dem som är intresserade av idrottsrörelsen och av molionsidrotl. Det är min förhoppning att vi kan fortsätta att föra denna debatt även här i kammaren, eftersom idrotten beiyder så otroligt myckel för både unga och äldre människor i landet.

Herr lalman! Jag har begärt ordet på grund av alt jag under den allmänna motionstiden väckte en motion om det som Anders Nilsson berörde i sin inledning. Vi vill alt regeringen skall göra en analys och redovisa hur stor del av idrottens anslag som går lill kvinnor Riksidrottsförbundet har antagit en

117

Prot. 1989/90:95 jämställdhetsplan. Detta är ett mycket bra inifiativ. Man är stimulerad av

28 mars 1990 utredningen "Varannan damernas" som den socialdemokratiska regeringen

Sjöfart

lät tillsätta i mitten av 80-talel.

I jämställdhetsplanen säger man att det är väldigt viktigt att kvinnornas roll i idrotten synliggörs, precis som i politiken, och att man får fram fakta på bordet, som Anders Nilsson sade. Så här skriver man i planen; "I rapporter, statistik, redovisning etc skall tydligt anges om materialet avser män eller kvinnor Fördelningen av idrottens ekonomiska resurser mellan könen bör

årligen redovisas i budgeläskande.---------------------- Delta är en förutsättning för atl få

mer information om kvinnors villkor inom idrotten och för att förändra dessa."

Hur skall del gå till? Vi har alltså skrivit den här motionen för atl stödja Riksidrottsförbundet. Vi vill atl regeringen skall ta fill sig delta och föreslå åtgärder om så behövs. Hur skall detta alltså gå lill? Del sägs i ulskoltsbetänkandet att det kan finnas problem kring det hela. Det kan hända att man inte har tillräckligt material just nu, det kan skapa extra arbete i ett inledningsskede. Men precis som utskottet säger måste denna redovisning göras. Det är väldigt viktigt, därför att vi måste ju se hur situalionen är och vi måsle sälta in åtgärder Om del visar sig all flickor eller kvinnor får en mindre del av anslagen, måsle vi tänka efler vad del beror på. Beror det på atl flickor eller kvinnor har elt annal förhållande till idrotten, att kvinnor har ett annat sätt all idrolta som inte genererar lika mycket statliga pengar, därför att vi har ett system som medverkar till en sådan orättvisa? 1 sä fall måsle vi ändra systemen. Därför är det viktigt och bra att utskottet tydligen markerar att denna redovisning måsle göras. Del är också viktigt att staten föregår med goll exempel. Vi vet alt del i många kommuner finns debatter bland kvinnor av olika politiska färg. Man har börjat granska hur anslagen ser ut och granskar investeringarna samt debatterar frågan i fullmäktigeförsamlingar. Kan vi från riksdagen genom alt markera detta föregå med gott exempel och sprida ljus i denna i vissa fall dunkla fråga är det mycket bra.

Till sist, herr lalman! Utskottet har avstyrkt motionen, men sagt att analys måste göras. Del kan vi motionärer acceptera, men vi kommer säkert att följa upp frågan och se vad som händer, om redovisning görs och om i så fall åtgärder sätts in.

Herr talman! Allra sist skulle jag vilja säga så här; Vi måste ge flickorna en sportslig chans!

I delta anförande instämde Ulla Pettersson (s).

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 29 mars.)

22 § Sjöfart

Föredrogs
trafikulskotlets betänkande
118 1989/90;TU18 Sjöfart (prop. 1989/90:100 delvis).

Anf. 117 TOM HEYMAN (m);

Herr talman! Ett livskraftigt konkurrensdugligt näringsliv är grunden för del svenska välståndet, och det är den bärande idén i den moderata näringspolitiken. Det är inte tack vare statligt understöd och svenska regler som vår industri har blivit framgångsrik på världsmarknaderna. Det har man åstadkommit med egen kraft.

Sjöfart skiljer sig inte från annan industriell verksamhet, och det är vår uppfattning all svensk sjöfart med riktiga förutsättningar har goda möjligheter alt konkurrera internationellt. En grundläggande förutsättning är atl man kan få konkurrera på lika villkor som andra nationers företag och inte hindras av en rad olika svenska särbestämmelser, som för närvarande är fallet.

Vi ställer inga speciella svenska krav när det gäller bemanning och drift av svenska företag i utlandet. Då förutsätter vi atl resp. bolag i eget intresse ser lill att lämpliga personer anställs för uppgifterna. För sjöfarten gäller emellertid inte detta. Detaljerade föreskrifter om bemanningens storlek, nationalitet och kvalifikationer leder till atl svenska rederier inte har möjlighel att under svensk flagg konkurrera på det sätt som är nödvändigt med hänsyn till marknaden. Resultatet har i stället blivit att svenska rederier i första hand etablerar sig i utlandet, någol som på sikl knappast kan gagna näringen i Sverige.

För att lösa detta har vi länge krävt att man i Sverige inrättar ett internationellt register, på samma sätt som man har gjort i de flesta europeiska länder Rederierna kunde då anställa de besättningar som var lämpligast i sammanhangen. Lika konkurrensvillkor skulle då gälla.

Det är ingen ny lösning. Redan på 50-lalet fanns det svenska rederier som drevs med utländska besättningar på lokala avtal. Vi kan inte finna annal än atl denna lösning skulle kunna fungera även i dag.

Vi tror däremot inte atl del är elt riktigt recept för närsjöfarlen. Regeringens agerande innebär att Sverige har valt en lösning som skiljer sig från våra nordiska grannländers. Vi har försummat möjligheten atl skapa en gemensam nordisk politik på detta område. Svenska redare har nu att även i svensk kustfart finna sig i konkurrens från NIS- och DIS-registrerade skepp. Denna snedvridning skapar en i längden ohållbar situation.

För att lösa sjöfartens problem väljer regeringen i stället atl subventionera näringen. Skaller och sociala avgifter återbetalas. Världshaven har blivit det i särklass största svenska stödområdet. Men. herr lalman, om svenskl sjöfolk inte betalar skatter och avgifter, vem betalar då deras kostnader? Vem betalar deras bostadssubventioner, deras sjukvård och deras barns skolgång?

Själva idén med subventioner är felaktig. Den har inte fungerat i stödområdena, den har inte fungerat i Svappavaara och den kommer inte att fungera på världshaven heller. Sjöfartens förelrädare lär sig snart att del är mera lönsamt att söka bidrag i kanslihuset än på en hård fraktmarknad. Så får vi ännu en av dessa "skyddade" näringar som vi egentligen inte har behov av.

Men regeringen går vidare i sin regleringsiver. För atl motverka den minskning av handelsflottan som uppkommer genom en felaktig sjöfartspolitik har man permanentat flagglagen, denna gång med säkerhetspolifisk motivering. Det är en felsyn när man tror all en ny konflikt i vår del av världen

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Sjöfart

119

Prot. 1989/90:95 skulle få samma förlopp som andra världskriget, med lejdbåtar och avspärr-

28 mars 1990 ning. Alt nu med säkerhetspolitiska argument införa subventioner och regler

för handelsflottan samtidigt som man med samma säkerhetspohtiska argu-

■'"■''" ment lar bort subventioner och regler från jordbrukei förefaller inte logiskt.

Det verkar inte finnas någon mer djupsinning analys bakom detta skifte av

subventioner från en näringsgren till en annan.

Herr talman! En slor del av utskottets betänkande rör trafiken lill Gotland. Det är egentligen orimligt att förbindelserna med vår svenska ö, Gotland, är sämre än med t.ex. Åland, Vi har från moderat håll i skatteutskottet föreslagit åtgärder som skulle skapa förutsättningar för lönsam trafik på Gotland, Men när Gotlandstrafiken nu missgynnas på det sätt som sker blir det också ett statligt ansvar att värna om förbindelsen med Gotland.

Vi ogillar själva idén med koncessionslrafik, meri om ingen annan lösning är möjlig så skall villkoren för trafiken vara klara och upphandlingen ske öppet och i konkurrens på samma sätt som annan offentlig upphandling. Det är inte acceptabelt all del gällande avtalet hemligstämplas, som nu skelt, när upphandlingen väl är gjord. Del strider mot svensk förvaltningstradition. Avtalet granskas nu av riksdagens revisorer, och vi ser med intresse fram mot deras rapport.

Samtidigt måste poängteras att staten som förhandlingspart har vissa skyldigheter mot rederiet och atl staten även måste uppfylla sin del av avtalet. Att redan nu gå in och kräva en annullering av ett tioårsavtal ger inte rederiet rimlig chans lill anpassning av verksamheten.

Vi stöder därför från moderat sida utskottets skrivning, men vi kommer att fortsätta att kräva atl avtalet blir offentligt och att rimliga krav på omförhandling av villkoren aktualiseras när detta blir möjligt.

Miljöfrågorna har fått en omfattande behandling i årets betänkande. Från moderat sida kan vi konstatera atl de krav som framförts i motionerna i huvudsak tillgodoses genom olika insatser av departement och sjöfartsverk. Vi har därför inga särskilda yrkanden i sammanhanget.

Det kan vara värt att påpeka alt ett fåtal spektakulära tankbåtshaverier fått en väldigt stor uppmärksamhet i debatten, men de stora kvantiteterna olja som kommer ut i haven kommer faktiskt från anläggningar i land, och det är där som åtgärderna i första hand borde sättas in.

Mycket av miljödebatten har kommit atl handla om nödvändigheten att ha lots. Men en lots är ingalunda någon garanfi för att olyckor inte kan inträffa. Kravet på loistvång kan ibland få märkliga konsekvenser, och det är vår uppfattning alt reglerna behöver ändras, i varje fall deras tillämpning på vissa lotsplalser

När det slutligen gäller fritidsbåtarna, herr talman, har vi moderater i år
igen föreslagit atl fritidsbåtsregistret skall avskaffas. Våra invändningar mot
della register har visat sig vara riktiga. Det enda som åstadkommits är en
utgift i statsbudgeten, samtidigt som polis och kustbevakning nu måste av
sätta stora resurser för alt jaga i övrigt laglydiga medborgare som vägrar att
betala en registeravgift på 30 kr När det dessutom visar sig att registrets till
komst - tvärtemot vad som utlovades - underlättar för båttjuvar att få be
hålla stulna båtar finns det all anledning all länka om.
120 Av de argumeril som nu framhålls för registrets existens är nästan samtliga

Sjöfart

till förmån för kontroll och planering av olika myndigheter. Det behövs inte. Prot. 1989/90:95 Jag kan intyga, herr talman, atl vi som ägnar oss åt denna fritidsaktivitet kla- 28 mars 1990 rar oss alldeles utmärkl ulan goda råd från naturvårdsverk och kommunala fritidsförvaltningar.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall lill reservationerna 1,7,8, 11, 20 och 27 fill utskottets betänkande.

AnL 118 HUGO BERGDAHL (fp):

Herr talman! Trots goda konjunkturer för sjöfartsnäringen i allmänhet brottas svensk sjöfart fortfarande med många problem.

Att ge den svenska handelsflottan rejäla förutsättningar att konkurrera på de internationella marknaderna är en grundförutsättning för atl sjöfartens fördelar skall nyttiggöras fullt ut. Detta gäller självfallet all sjöfart, även sådan som sällan eller aldrig berör svensk hamn. men transporterna till och från Sverige har givetvis sitt speciella intresse. En handelsflolta med svag konkurrenskraft kommer till korta i tävlingen om transporterna av den svenska importen och exporten.

Inom den inlernationella linjefarten har konkurrensen under senare decennier varit mycket svår på alla trafikområden. Det gäller Atlanten, Stilla Havet och Fjärran Östern. Denna svensk sjöfarts tidigare paradgren omfattar numera endast ett fåtal, om än myckel effektiva, fartyg.

Det är av stort intresse för landet och för den svenska exporfindustrin atl linjesjöfart också fortsättningsvis drivs under svensk flagg.

Herr talman! Under 1988 fattade riksdagen beslut om en rad stödåtgärder till sjöfartsnäringen. Del var för närsjöfarten som de sjöfartspolitiska besluten av år 1988 kom all bli mest angelägna.

Stödet är som bekant tvådelat och består av dels återbetalning av sjömansskatten, dels ett kontanlbidrag om 38 000 kr per helårsanställd inom näringen. Utvecklingen medför alt båda dessa delar nu urholkas. Höjda pro-cerilsatser för socialavgifterna, allmän inflation och mellankommande avtalsförhandlingar gör att kontantbeloppet nu borde vara drygt 43 000 kr för att motsvara del reella värdet i utgångsläget 1988.

Avsikten med stödet är atl öka de svenska rederiernas konkurrenskraft. Situationen är nu den alt konkurrensen ökar medan stödet minskar. Detta är på ett sätt en olycklig utveckling. Denna form av subventioner löser långt ifrån alla problem för den svenska handelsflottan.

Därför är del folkpartiets uppfattning och vårt krav all Sverige bör inrätta elt internationellt fartygsregister i syfte atl möjliggöra för redarna att operera vissa svenskägda fartyg på internationella kostnadsvillkor. Sådana register håller på att upprättas i flera av våra konkurrentländer Det senaste exemplet är Västtyskland. Därmed har åtta europeiska länder etablerat sådana register, däribland våra grannländer Danmark och Norge. 1 dessa länder blomstrar sjöfartsnäringen som aldrig tidigare.

Jag övergår nu till att kort kommentera flagglagen.

År 1989 permanentades den s.k. flagglagen, vilken begränsar de svenska
rederiernas handlingsfrihet när del gäller alt disponera sitt tonnage. Detta
innebär nackdelar på en marknad där flexibilitet och rörlighet är viktiga för
utsättningar för framgång. Atl köpa och sälja fartyg tillhör den normala re- 121

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Sjöfart

deriverksamheten, lika mycket som alt transportera gods och passagerare. Flagglagen bör därför enligt folkpartiets mening avvecklas.

Efter della vill jag säga något om invesleringsfondsulnyttjande.

Nuvarande regler för invesleringsfondsulnyttjande bör ändras så att dessa fonder kan utnyttjas för investeringar även i begagnade fartyg. En sådan liberalisering skulle öka förutsättningarna för sjöfartsnäringen alt attrahera nytt kapital och nya ägare. I många andra länder har de viktigaste ex-portbranscherna också slora intressen i sjöfarten.

Här i Sverige säger socialdemokraterna nej till en sådan ulveckling, och man kan slälla frågan; När skall socialdemokraterna inse att detta är ytterligare en handling som försvagar sjöfartsnäringens vidareutveckling?

Miljöaspekter måsle spela en större roll även när det gäller sjöfarten. Det gäller såväl dumpningsföreskrifter som luftföroreningar, buller och andra problem vid gång i trånga farleder m.m. Regeringen bör enligt vår uppfattning ta initiativ och uppdra ål naturvårdsverket att föreslå skärpta miljökrav för sjöfarten.

I den inrikes transportapparaten utgör närsjöfarten en miljövänlig resurs, som kan utnyttjas ännu mera för atl avlasta de redan hårt ansträngda land-transporllederna. Det finns alltså mycket siarka miljöskäl för att stimulera tillväxt av sjötransporterna. Trafikpolifiken bör också formas utifrån det faktum att sjöfarten jämfört med andra iransportgrenar kräver blygsamma investeringar i transportvägarna. Vatten är ju pä ett sätt oslitbart och alltid tillgängligt längs våra farleder

Jag vill, herr talman, mill i denna sjöfarlspolitiska redovisning kommentera en något udda fråga i delta betänkande. 1987 inrättades under motstånd från bl.a. folkpartiet ell register för fritidsbåtar I budgetpropositionen i år görs klart alt registret inte vunnit någon större framgång hos båtägarna, trots den relativt låga avgiften för registrering. Alt döma av de förväntade intäkter som redovisas i statsbudgeten räknar regeringen med att registrets kostnader kommer all översliga intäkterna även under nästa år. Argumenten för registrets existens har enligt vår mening knappast stärkts under det år som har gått sedan vi senast diskuterade den här frågan i samband med behandlingen av ett betänkande. Vi föreslår därför atl registret avskaffas.

Efter della, herr lalman, skall jag återvända lill sjöfartspolitiken.

Jag konstaterar all den socialdemokratiska sjöfartspolitiken under en följd av år har förklarats vara en beredskapspolitik. Syftet med sjöfartsstö-del är numera alt hålla handelsflottan vid en från beredskapssynpunkt acceptabel storlek. Detta innebär atl hell andra än näringspolitiska aspekter kommer atl påverka behandlingen av rederierna.

I dag behövs ett nytt samlat näringspolitiskt grepp över den svenska sjöfartsproblematiken. De isolerade sysselsättningsintressen och beredskapsintressen som hittills i stor utsträckning har gjort sig gällande bör enligt folkpartiets uppfattning ersättas av en helhetssyn på rederinäringen. Inom andra sektorer av det svenska näringslivet är konkurrensen fri. Där är subventionerna mer eller mindre isolerade utanför Varför skall ytterligare en del av den svenska näringen, den som har utgjort en av de starkaste grenarna, utsättas för denna utpressning genom subventioner? Nej, jämför i framtiden

122

sjöfarten med andra näringar i det svenska näringslivet. Regering och riksdag bör snarast samla sig till en näringspolitik på sjöfartsnäringens område.

Herr talman! Färjetrafiken lill Gotland beskrivs och diskuteras livligt i detta betänkande. Ingrid Hasselström Nyvall kommer senare att redogöra för våra synpunkter på färjetrafiken till Gotland.

Med det anförda, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna 1,3,6, 7, 11 och 12.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Sjöfart

AnL 119 RUNE THORÉN (c);

Herr talman! Sjöfarten är en mycket viktig näring, som har slor betydelse för vårt land ur många olika synpunkter Sjötransporter är en miljövänlig och energisnål Iransportmelod. Dessutom ger näringen slora exportinkomster till Sverige, och den är vidare oerhört viktig ur beredskapssynpunkl.

Det är viktigt att näringen ges goda utvecklingsmöjligheter för framtiden. Regeringens nuvarande sjöfartspolitik präglas främst av beredskapsaspek-lerna. Detta är ett alltför snävt synsätt. Enligt centerns mening bör därför regeringen ta initiativ till ireparisöverläggningar mellan staten, rederinäringen och de fackliga organisationerna för att få till stånd en näringspolitik för sjöfarten som grundar sig på en helhetssyn om näringens mångfasette-rade belydelse.

Sjöfartsnäringen är till sin karaktär myckel internationell och verkar i en hård internationell konkurrens. Centern har därför föreslagit all ett svenskt internationellt fartygsregister inrättas för alt stärka de svenska rederiernas konkurrenssituation. Sådana register finns nu etablerade eller är under elablering i de flesta sjöfartsländer i Europa. På hela kuststräckan från Nordkap till Gibraltar är det snart bara Sverige kvar som inte har ett sådant register.

Inte minst sedan regeringen öppnat de svenska kusterna för trafik med fartyg registrerade i de norska och danska öppna registren, har nödvändigheten av elt svenskl register ökat. Det senaste exemplet är atl ell norskt kryssningsfartyg skall börja köra mellan den svenska västkusten och Danmark, till priser som är omöjliga att konkurrera med för svenska färjerederier.

Alternativet till elt svenskt internationellt register är ofta att svenskägda fartyg registreras under andra flaggor många gånger under s.k. bekvämlighetsflagg. Delta är ett ur alla synpunkter mycket sämre alternativ. Fördelen med ett svenskl register är att fartygen kommer alt föra svensk flagg och därmed omfattas av svensk lag och de internalionella konventioner som Sverige tillträtt samt stå under tillsyn av del svenska sjöfartsverket.

Sjöfartens internalionella karaktär gör ocksä atl vi i centern anser atl den numera permanentade flagglagen skall avvecklas. Flagglagen begränsar på ett olyckligt sätt de svenska rederiernas handlingsfrihet när det gäller att disponera tonnaget.

Centern har aktivt medverkat till alt införa det s.k. sjöfartsslödet, som lill viss del kompenserar den svenska sjöfarten för dess höga kostnadsläge. Enligt beslutet, som togs 1988, återbetalas den inlevererade sjömansskatten lill rederierna samt utgår elt kontanlbidrag på 38 000 kr. per helårsanställd ombord på fartyg i fjärrfart. Bidraget är i stället för sänkta socialavgifter

Detta sjöfarlsstöd har varit mycket positivt och medverkat lill den opti-

123

Prot. 1989/90:95 mism som finns i dag. Det är dock viktigt all detta stöd följer kostnadsul-

28 mars 1990 vecklingen och inte urholkas i takt med inflafionen. Stödet borde, om det

Sjöfart

värdesäkrats, i dag ha uppgått till ca 43 000 kr. Vi anser att en sådan värdesäkring av stödet bör genomföras och vill ge regeringen detta till känna.

Herr talman! Jag nämnde inledningsvis alt transporter till sjöss är fördelaktiga ur miljö- och energisynpunkl. Även om så är fallet föreligger också stora risker framför alll för olyckor med tankbåtar Vi har tyvärr under senare tid fått flera exempel på katastrofer av delta slag på olika håll i världeri.

Som jag riämnt flera gånger tidigare är sjöfarten internationell till sin prägel. Del innebär alt de regelverk som styr del mesta inom della område är inlernationella konventioner Sverige måsle därför med krafl agera i olika inlernationella fora för att få till stånd bättre och säkrare regler för fartygs-transporter Delta gäller bl.a. krav på dubbla bottnar för tankfartyg. Just dubbla bottnar skulle vara en mycket bra regel, som kan innebära atl en grundstötning med en tanker inte behöver innebära en ekologisk katastrof. På detta område kan Sverige gå före de internationella konventionerna genom alt föreskriva krav på dubbla bottnar för tankfartyg som anlöper svensk hamn.

Herr talman! I detta belänkande från trafikutskottet behandlas också Gotlandstrafiken . Gunhild Bolander kommer senare att ta upp denna problematik. Därför avstår jag från del. Dessutom har vi elt flertal reservationer tillsammans med aridra partier Jag tänker alltså inte hålla något längre tal nu utan vill avsluta med atl yrka bifall till samtliga de reservationer som centerpartister i trafikutskottet har varit med om att avge.

Anf. 120 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! I december 1989 diskuterade vi sjömanspensiorien. Regeringen, s-ledamöterna och företrädarna för de tre borgerliga partierna var helt överens. Sjöfolkets pensioner skulle borl. Den gången kände Birger Rosqvist smärta över sitt eget agerande. Jag undrar; Gör det ont fortfarande, Birger Rosqvist?

Skälet lill att sjömanspensionen skulle bort var att pengarna i Handelsflottans pensionsanstall, HPA, höll på att ta slut. Föredraganden påminde oss om alt "intäkter och utbetalningar för pensioner balanserar inte alls". Vad brukar statsmakten göra i andra fall när intäkterna inte räcker till? På något sätt brukar del ju alltid lösas, för att finanserna inte skall rasa ihop.

Det vanligaste är att man höjer avgifter eller skatter eller föreslår att privata intressen skall la över Pengarna i HPA-fonden har kommit från mycket låga avgifter från redarna. Är redarna ell fattigt släkte? Strax efter del att ni avskaffade sjömanspensionen presenterades det svenska privatkapitalets rankinglista för 1989. Redarna hade flaggan och vinsterna i topp. Under 1988 och 1989 nybeställde och projekterade redarna fartyg för 24 miljarder. Men dessutom kan de räkna in 550 milj. kr. om året i statligt bidrag för att de inte skall förlora intresset för Sverige. Enligt min mening är det märkligt all centerpartiet tycker atl de behöver ännu mer inte minsl som samma parti hjälpte regeringen atl avskaffa sjömanspensionen. Att jag nämner just centern beror på atl jag tycker atl det parfiet i många andra sammanhang har 124

sinne för del som är socialt rättvist. Men här förefaller den principen inte alls Prot. 1989/90:95
fungera. 28 mars 1990

550-miljonersbidragel har använts som argument mot all redarna skulle ~7 behöva betala några miljoner ytterligare till sjömanspensionen. Jag tror alt ■' en högre avgift för redarna skulle ha ökat möjligheterna att få dem till förhandlingsbordet med sjöfolket. Det argumentet har flera av oss framfört tidigare.

Riksdagen har uttalat att Sverige för sin utrikeshandel "är nästan helt beroende av sjötransporter i någon form". Det tycker jag är ett understate-ment. Del är väl inte "nästan", ulan vi är väl hell beroende. Med lanke på det stöd som redarna får och den pension som sjöfolket inte får verkar det som om redarna bar upp hela sjöfartsnäringen. Men de skulle inte klara en enda lilen resa utan bemanning och sjöfolk. Sjömännen och -kvinnorna är väl värda sin pension. Det är småsnåll och ogint av arbelsköparna att inte ordna det förhandlingsvägen. När del hittills inte har skelt kan riksdagen med ell lika snabbt beslut som i december ordna del lill arbetarnas fördel, om riksdagsmajoritelen så vill.

Herr talman! Jag ber atl få yrka bifall till vpk;s förslag och reservation om atl sjömanspensionen skall återinföras. Reservationen har vi gemensam med miljöpartiet.

Vpk kommer aldrig atl acceptera de borgerligas förslag om ett internationellt register Vi hoppas naturligtvis att socialdemokraterna står fast vid sin ståndpunkt. Det gör de i år igen, och det tycker jag är bra. Alternativet skulle innebära atl svenska arbelsrätlslagar kunde upphävas. Den debatten har vi också fört tidigare här i riksdagen.

Vpk tror all det finns möjlighel för både järnväg och sjöfart atl la över fjärrgods från landsvägstrafiken. I båda fallen skulle del helt klart innebära miljövinster Det hindrar inte, tycker vi, att mycket mer måste göras. Fartygsmotorerna släpper ut stora mängder svavel och kväveoxider. De använder fortfarande oftast högsvavliga och starkt förorenade oljor Men i dag visar några av de nya färjorna att det bl.a. med bättre kvaliteter och modern reningsteknik går atl minska utsläppen drastiskt. Del lycker vi är lovande. Eftersom del redan finns sådan teknik är det märkligt att inte mer av tvingande åtgärder, som leder till ännu fler förbättringar, vidtas.

Längs den svenska kusten finns ett system för trafikinformation som kallas TIC. Det finns inom sjölrafikområdena Stockholm, Mälaren, Bråviken och Göteborg. Det här systemet skall gå att utveckla så att det också omfattar miljöhänsyn och naturskydd. Vpk, som har tagit upp detta i en motion, vill att systemet byggs ut och kompletteras med uppgifter som skyddar miljön. Vi vill också öka säkerheten lill sjöss vad gäller farligt gods. Vi anser alt alla fartyg, oavsett storlek, skall ha lots ombord i svenska farledsområden när de har last med farligt gods. Skälet är bl,a, att övervakningen behöver förbättras.

Jag ber atl få yrka bifall lill vpk-reservationerna 18 och 21,

Miljöparliet har i motion och i reservation 24 tagit upp den vikliga frågan
om miljökonsekvensanalyser, en fråga som också vpk driver Men vi har inte
väckt en motion i den saken denna gång. Inte heller har vi tagit upp den
koppling som görs i miljöpartimotionen. Jag ber all få yrka bifall till den mo- 125

Prot, 1989/90:95 tionen, någol som jag har missat i trafikutskottet, men del går ju alt rätta till

28 mars 1990 här

I övrigt, herr talman, yrkar jag bifall lill samtliga reservationer i belänkan-
' del som vpk har signerat,

Anf, 121 ROY OTTOSSON (mp):

Herr lalman! All vägtrafikens miljöeffekter är på lok för stora för atl kunna accepteras vet numera de flesta. Följaktligen har också en rad beslut för att minska utsläppen kunnat fattas, t,ex, besluten om en rejäl avgasrening, sänkta hasligheler åtminstone lidvis i delar av landet, miljöavgifter och förhoppningsvis snarl också om biltullar differentierad accis och annat,

I debatten har också hävdals all både järnväg och sjöfart är miljöväriliga alternativ till den traditionella vägtrafiken, I fråga om järnvägen är det verkligen så, och det är elt mycket viktigt skäl till alt krafiigt öka investeringarna i det svenska järnvägsnätet. Vad gäller sjöfarten är det dess värre sant bara till hälften.

Godstransporter lill sjöss är vanligen mycket energieffekliva, dvs, förbrukningen av förbränningsolja är liten i förhållande till den transporterade godsmängden. Men för atl få en rättvisande bild krävs atl man också tar hänsyn till energiålgången vid lastning och urlaslning liksom anslutande transporter Dessutom minskar energieffektiviteten snabbi med ökande hastighet på fartyget, Della till trots torde det i de allra flesta fall vara mycket klokt alt ur energisynpunkt bedriva sjöfart i slället för vägtrafik när så är möjligt,

I fråga om miljöeffekterna från sjöfarten är det inte lika enkelt. Vid persontrafik på färjor är miljöeffekterna definitivt värre än de är vid resor med järnväg. De kan t.o.m. i vissa fall vara värre än vid vägtrafik. Utsläppen av föroreningar i luften kan vara mycket slora. Enbarl de slora färjorna här i Stockholms skärgård lär släppa ut 4,5 tusen ton svaveldioxid om året. Om en industri skulle släppa ut 1 000 lon svaveldioxid om året skulle det betecknas som elt mycket stort utsläpp. Värstingarna bland fabrikerna har under 1970-lalet haft utsläpp på några lusen lon om året. Denna svaveldioxid reagerar med luftens syre och vattenånga och bildar svavelsyra, som i sin tur försurar mark och vallen. Det har sammantaget åstadkommit enorma skador Tusen och åter tusen sjöar har förstörts. Vi ser nu hur skogsmarken sakta men säkert är på väg atl förvandlas lill ofruklsam jord där bara stäpp kan växa.

Det är naturligtvis helt oacceptabelt all dessa utsläpp görs i synnerhet som utsläppen skulle kunna minskas med åtminstone 90 % från färjorna genom atl man bylte lill lågsvavliga bränslen. Använde man samma bränsle som dieselbussar i stadstrafik skulle utsläppen minska med mer än 95 %.

För mig som miljöpartist är det fullständigt självklart atl riksdagen måste slälla vettiga miljökrav även på sjöfarten. De nordiska länderna borde snabbi kunna komma överens om all den svavelhalt i eldningsolja som finris i den internordiska färjelrafiken, som är den dominerande färjetrafiken i Sverige, skall sänkas lill ell minimum. 0,1 % svavelhalt tycker vi från miljöpartiet vore en lämplig maximigräns till atl börja med. Del kravet har vi också ställt i Nordiska rådet och i motioner här till riksdagen. Tyvärr har vi 126

inte fått något gehör för vårt krav, vilket är litet märkligt med tanke på alla Prot. 1989/90:95
miljölöften. 28 mars 1990

Sjöfart

Sjöfarten släpper också ut stora mängder kväveoxider i luften. När naturvårdsverket senare i vår presenterar sin aktionsplan mol försurningen får vi bättre siffror på våra bord. Om jag är rätt underrättad rör det sig om ca 10 % av de totala kväveoxidutsläppen i landet. Det betyder i så fall att sjöfarten måsle betraktas som en av de mest betydande utsläppskällorna även för kväveoxider, nästan i klass med lastbilstrafiken med sina ca 15 % och belydligl mer än luftfarten som ännu bara bidrar med några fä procent, en mängd som dess värre ökar myckel snabbi.

Men även kväveoxidulsläppen kan minskas radikalt med bättre bränslen och med rening. Minsl 85 % borde kunna las borl, kanske ännu mer i elt lärigre perspektiv.

Vi menar att sjöfarten i elt första steg borde få samma utsläppskrav som godstrafiken på land, vilket är betydligt mildare krav än för persontrafiken på landbacken. Inför samma avgasregler som för lastbilar så fort som möjligt, gärna med hjälp av miljöavgifter! Förhoppningsvis kommer sådana förslag atl presenteras i juni av utredningen som arbetar med de frågorna.

Förslagen som las upp i del här betänkandet har inte vunnit gehör hos utskottet. Majoriteten, framför allt socialdemokraterna och moderaterna, har avstyrkt förslag efter förslag som varit avsett atl förbättra miljön när det gäller sjöfarten.

Om diskussionen kring sjöfartens miljöfarliga utsläpp till luften är ganska ny, så är diskussionen kring utsläpp i vallen betydligt mer etablerad. De mest spektakulära utsläppen är naturligtvis oljeutsläppen från stora tankfartyg, eftersom sådana utsläpp får direkt förödande effekter för praktiskt taget allt som lever i det drabbade området, och de är väldigt synliga. Det är naturligtvis också på del sätt som Tom Heyman har antytt här tidigare, att de diffusa utsläppen från fartyg under gång men också från landtrafiken är totalt sett större och måste minskas.

Tänk tanken alt en slor oljetanker, en på 100 000 ton, skulle springa läck i Östersjön. Sådana fartyg får gä in där fortfarande. En sådan olycka skulle leda till atl ett unikt hav och ett av de mest ömtåliga innanhaven på jordklotet skulle till slor del fördärvas. Därför ställer vi från miljöpartiet kravet atl man borde försöka minska farlygsstorleken. Mindre fartyg är lättare att manövrera och bör kunna vara säkrare.

För atl öka säkerheten och minska riskerna för oljeutsläpp i Östersjön skulle det vara önskvärt att minska storleken på oljetankers. Man kan också förbättra tankfartygen med dubbla bottnar som Rune Thorén sade här tidigare. Man kan t.o.m. ha dubbla sidor för att minska risken för oljeutsläpp, om det ändå skulle bli så alt fartyget stöter i något, t.ex. havsbottnen eller något annal fartyg. Sådana krav kan naturligtvis ställas från svensk sida. Man kan antingen kräva atl fartyg skall vara byggda på det sättet för all få anlöpa vissa hamnar eller också kan man la lill ekonomiska styrmedel, exempelvis differentierade hamnavgifier, för all bestraffa fartyg som inte har de önskvärda egenskaperna. Men inget av de förslagen har fallit utskottsmajoriteten på läppen, utan utskottet har avstyrkt allting.

Herr lalman! En annan viktig del av miljöpartiets förslag på sjöfartsområ- 127

Prot. 1989/90:95 det till årets riksdag gäller fritidsbåtstrafiken. Utvecklingen går mot alll

28 mars 1990 snabbare fritidsbåtar - för rent nöjesbruk måsle man väl säga - och det har

Sjöfart

skapat nya problem eller förvärrat gamla. Buller och vågskvalp förvärrar stranderosionen, det förekommer utsläpp från motorerna och man slänger skräp omkring sig. De problemen sammanhänger i hög grad med bristande utbildning hos och information till de nytillkommande förarna.

Vi menar därför att även förare av större eller motorstarkare fritidsbåtar skall ha viss utbildning i sjövett, sjötrafikregler m.m. Vi föreslår atl man drar ner gränsen för bålar som fordrar någon typ av dokumenterad utbildning. Vi har inte preciserat detta utan tycker att det kan diskuteras vidare, och så kan regeringen återkomma med ell mera konkret förslag. Det finns flera uppslag i debatten ute i samhället. Vi har tänkt oss att det för segelbåtar över sju meters längd och motorbåtar som gör mer än sju knop bör krävas viss utbildning,

Fritidsbåtsregislret tycker vi kan förenklas på del sättet all man lar ur de minsta bålarna, och då sätter vi återigen gränsen vid segelbåtar som är kortare än sju meter och motorbåtar som inte går i högre hastighet än sju knop. På så sätt skulle man banta registret en hel del och också ta bort en del av det missnöje som finns med det och som hänger samman med att många tycker att del är onödigt atl registrera små båtar

Vi tycker också alt man kan införa hastighetsbegränsning till 15 knop på inre farvatten, att man skall fillämpa samma gräser för sjöonykterhet som för trafikonykterhel på land - det har behandlats i annal sammanhang här i kammaren - och all man kan dra in körkortet vid allvarligare förseelser till sjöss. Vi har också föreslagit en lång rad andra åtgärder Tyvärr konstaterar jag bara atl utskottels majoritet inte har varit intresserad av de här frågorna utan avstyrkt allting schablonmässigt.

Vi tror från miljöpartiels sida all sjöfarten går att utveckla. Det gäller både kustsjöfarten och den internationella sjöfarten. Vi medverkade till att staten skulle betala tillbaka de sociala avgifterna för sjömännen för att på så sätt stärka konkurrenskraften för svensk sjöfart, Tom Heyman kallar det för subvention, och det är en lustig terminologi, för moderaterna hävdar ju i andra sammanhang att skattefrihet inte är subventioner Visst är det här ett slags återbetalning av skatt!

Det har också burit frukt. Vi konstaterar alt sjöfarten har elt uppsving, och det är bra. Om man kunde lösa miljöproblemen också, vore det ännu bättre.

Kustsjöfarten borde kunna stimuleras mer Vi har inte lagt fram några särskilda förslag annal än vad gäller färjetrafiken till Gotland, och till den återkommer Carl Frick i debatten som följer

Vi tycker vidare, liksom vpk, aft sjömanspensionen skall återinföras och att redarna naturligtvis bör stå för kostnaden till dess att de kan komma överens med Sjöfolksförbundet om hur man skall lösa pensionsfrågan i framfiden.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till alla de reservationer där miljöpartiet slår med,

128

AnL 122 TOM HEYMAN (m) replik; Prot. 1989/90:95

Herr lalman! Del är klarl atl skaltefrihet på det sätt som den är konstrue- 28 mars 1990

rad för sjöfarten är en form av subvention. Om andra näringar skall betala '

en skall, som i del här fallet sjöfarten inte skall betala, är det klart all de '

kommer i en sämre konkurrenssits. Visst blir det en subvention. Delta kan inte jämföras med alt säga att ell lägre skattetryck skulle vara

en subvention, för det är inte samma problematik.

AnL 123 ROY OTTOSSON (mp) replik;

Herr talman! Om man sänker arbetsgivaravgifterna eller återbetalar dem, är det väl inte att betrakta som subvention. Så där kan vi väl vara överens med moderaterna då.

AnL 124 BIRGER ROSQVIST (s);

Herr talman! Det vi nu diskuterar gäller som framgått, frågor med anknytning till hav, insjöar, skärgård, kust och hamn och i det sammanhanget allt som har alt göra med arbete, transporter, fritid och - inte minst viktigt -säkerheten för yrkesutövare och frilidsfolk samt miljön för omgivningen. Utgångspunkten är avsnittet om sjöfart och därmed sjöfartsverket i bilaga 8 fill årets budgetsproposifion.

Inledningsvis skulle jag vilja säga att utskoltsbetänkandel inte torde föranleda någon ändring av vad som angivits i budgetpropositionen. Inriktningen för sjöfartsverkets verksamhet ligger fast. En lång rad synpunkter och frågor har dock föranlett ett omfattande utskottsbetänkande, detta har redan framgått av tidigare inlägg.

Jag vill först slä fast att sjöfarten är en Iransportgren av vital belydelse för vår export och vår import och därmed för vår utrikeshandel. Den är likaså av stor vikt för en stor del av våra inrikes transporter, dvs. sådana som både börjar och slutar inom landet. Åtskilliga lonkilomelrar av det som räknas lill de utrikes transporterna går också längs våra kuster, från norr till söder eller tvärtom. Dessa lr;msporler skulle, om sjöfarten inte fanns, få gå över land och därmed belas a och slita på såväl väg- som järnvägsnät. Vattnet däremot slits inte. Där ell fartyg har gått fram återtar vatlenytari sin form och ligger åter underhållsfi i och tillgänglig när fartyget har passerat.

Det är sjöfarisverket som har att svara för att säkerheten från alla synpunkter är tillfredsställande inom våra sjötrafikområden. Detta gäller fartygens standard och bemanning, det gäller farvatten och farleder i alla väder, sommar och vinter

Del beslut som riksdagen fattade 1988 om vissa sjöfartspolitiska frågor har, Hugo Bergdahl, medfört att den svenska handelsflottan, trots konkurrens och trots dystra spådomar även från herr Bergdahl och representanter från övriga borgerliga partier har börjat återhämta sig.

Jag skall be att få citera en liten artikel i det senaste numret av Redareför
eningens tidning Svensk Sjöfarts Tidning, som jag tror atl samtliga ledamö
ter i utskottet får hem till sig. Artikeln har rubriken Svenskflaggade handels
flottan: Stark upphämtning i fjol, "Den svenska handelsflottan arbetar sig
nu upp ur vågdalen. Efter två år med elt dödviktstonnage under 2 milj har
2,5 milj dwt passerats. Ett rimligt antagande är att 3 miljonerstrecket nås 129

9 Riksdagens protokoll 1989/90:95

Prot. 1989/90:95 under årets lopp. Ökningstakten är således god. I fjol var den 30 procent.

28 mars 1990 Uppgången sker inte enbart tack vare rederiernas egna finansiella krafter.

God hjälp ges av kapitalstarka industriföretag och statliga åtgärder i form av

1'}''' ersättning för sociala avgifter och återbetalning av sjömansskatt." Så skrev

Redareföreningens tidning.

De borgerliga partierna förordar för sin del ett s.k. internationellt register, med utländsk, lågt betald arbetskraft på svenskflaggade fartyg. Vi socialdemokrater säger nej till den formen av sjöfart. Den lösning vi kom fram lill 1988 håller vi fast vid, och den tycks, som jag redan har visat, fuugera bra.

Vi menar också all den nya flagglagen som vi fattade beslut om för några månader sedan kan fungera bra och ge oss insyn och inflytande när del gäller överlåtelser av svenska fartyg till utlandet.

I december tvingades vi också falla ett beslut om slopande av den s.k. sjö-manspensioneringen. Fr.o.m. den 1 januari detta år gäller nya regler som innebär all man fortsätter atl betala ul redan beviljade pensioner men att det sker en successiv avlrappning av antalet nya pensionstagare. Tillgångarna i pensionskassan hade minskal snabbt, och det var nödvändigt atl vidta åtgärder för alt kassan inte skulle bli tom.

Viola Claesson tog särskilt upp den här frågan, och jag vill kommentera den reservation i della ämne som vpk tillsammans med miljöpartiet har fogat till betänkandet. Reservanterna menar att beslutet från december skall upphävas och gamla regler skall åter gälla. Finansieringen skall enligt reservanterna ske genom bl.a. en höjning av arbetsgivaravgifterna. Della ställer inte ens den fackliga organisationen upp på, och vi här i riksdagen kan inte bestämma hur eventuella löneutrymmen skall användas i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

Texten i reservationen från miljöpartiet och vpk är enligt min mening märklig. Den återbetalning av sociala avgifter och erlagd sjömansskatt som utgör grunden för betydelsefull svensk sjöfart under svensk flagg och som så påtagligt hjälpt svensk sjöfart alt återhämta sig, den kallar Viola Claesson och Roy Ottosson i sin reservation för en subvention från staten till redar-kapilalet. Del verkar som om Viola Claesson och Roy Ottosson nu är emot de sjöfarlspolitiska åtgärder som bl.a. har motverkat utförsäljning och även har varit alternativet lill svensk sjöfart under internafionelll register, vilket i varje fall vi socialdemokrater alltjämt säger nej till. Reservanternas resonemang går inte ihop med vad de i andra sammanhang har sagt sig vilja medverka till i syfte att bibehålla en svensk handelsflolta under svensk flagg.

Herr talman! Betänkandet innehåller som jag redan har sagl många olika ingredienser Lål mig ell lag uppehålla mig vid Gotlandstrafiken. Gotlandstrafiken, dess taxor, luriislor och linjer hör numera hemma i delta avsnitt av budgetpropositionens bilaga 8. Jag vill något rekapitulera vad det statliga engagemanget i Gollandstrafiken innebär

Gotlandstrafiken bedrivs sedan början av 70-talel genom koncessionsgiv-
ning. Koncessionen innebär också Irafikeringsplikl för årets samtliga måna
der för den som fått koncession. Koncessionen tillkom i syfte att garantera
trafiken till Gotland en kontinuitet året runt och i syfte att få till stånd rimliga
kostnader för reseriärerna.
130 Transportrådel bestämmer taxor turlistor och trafikutbud. Vad vi här i

riksdagen bestämmer är hur myckel som skall avsällas för atl taxor turer     Prot. 1989/90:95
och allt annat skall kunna få en rimlig omfattning. Detta skall gälla inte bara     28 mars 1990
för sommarveckorna utan året runt, dvs. även höst och vinter när antalet     ~
resande är lågt och varje enskild tur sker med stor förlust.            ' ■'

Intäkterna för Gotlandstrafiken är bra under ca tio veckor av sommaren. Då åker 300, 400 eller kanske 500 bilar och 1 000 ä 2 000 passagerare med på varje lur som bålarna gör. Det överskott som då uppslår får hjälpa fill att utjämna de övriga 40 veckornas förluster Men sommaröverskotlet räcker inte, utan staten får skjuia till ca 40 miljoner direkt lill trafiken, och ytterligare 6 miljoner kommer trafikanterna lill del genom att staten bidrar lill all hålla taxorna på en rimlig nivå.

Statens bidrag ger också möjlighet till del rimliga trafikulbud, de rimliga priser och den hyfsade komfort som vi har bestämt oss för att året runt tillförsäkra Gotlandsresenären, delta trots att antalet bilar och passagerare ibland får räknas i tiotal.

Den reservation som finns fogad till betänkandet under detta avsnitt handlar lill väsentlig del om trafiken på den södra linjen. Under den tid då såväl Oskarshamn som Väslervik trafikerades reste ca 240 000 passagerare under juli och augusti med färjorna. Del visade sig att del inte spelade så slor roll om del fanns en angöringspunkl på södra delen av fastlandet eller två eller t.o.m. tre. Det skilde inte särskilt mycket i fråga om antalet passagerare. Det har visat sig alt det totala antalet resande inte har ökat nämnvärt när man använt flera färjor och flera hamnar Men merinläklerna, som har varit relativt små, har däremot inte täckt de kraftigt ökade merkostnader för fler hamnar, fler färjor och större administration som behövts. Sommaröverskotlet som skulle hjälpa till atl reducera vintermånadernas underskoll har blivit ett anlal miljoner kronor mindre.

Samma sak skulle hända med sommarinläklerna om man under juni-augusti släppte in andra intressen ulanför koncessionen. De skulle då skumma av den grädde som finns alt hämta i semestertrafiken. Man kan fråga sig vem som skall stå för kostnaderna och hur Skall taxorna höjas? Skall turtätheten pä vintern minska, eller skall det bli mindre båtar med lägre komfort? Eller skall det statliga bidraget kraftigt höjas? Jag tror atl detta är de alternativ som vi har om vi följer del recept som reservanterna för fram.

Visst är det bra om turismen kan växa till sig ytterligare på Gotland. Del trafikpolitiska beslutet gäller självfallet Golland likaväl som andra delar av vårt land. Vi skall ha en säker, tillfredsställande och miljösäker trafikförsörjning till lägsta samhällsekonomiska kostnad.

Det förslag som framförs i reservationen skulle enligt en utredning som vissa intressenter i detta sammanhang har genomfört kosta ylleriigare 6—35 milj. kr Man får ha ganska brett mellan tummen och pekfingret, men dessa siffror nämns i en skrivelse som kom till utskottets ledamöter Åven om vi går på den lägsta siffran rör del sig om miljoner i merkostnad. Det är synnerligen osäkert om detta skulle ge så särskilt många fler turister Det har vi sett tidigare.

Sedan finns det en direkt felaktighet i det reservanterna säger. Det står:
"Färjelinjen Västervik—Visby sommartid har alltid varit den mest frekventa
linjen mellan Gotland och fastlandet." Det här är en direkt felaktighet. För 131

Prot. 1989/90:95 att det skall bli rätt skall del stå "har aldrig varit" i stället för "har alltid va-

28 mars 1990 rit", eller också skulle del stå "minsl frekventa" i ställel för "mest frekventa".

Vi skall försöka att vara så korrekta som möjligt i trafikutskottet, och jag
"■'"' lycker all det bör gälla även för reservanter och reservationer Eller hur?

Betänkandet innehåller också ganska mycket om miljöfrågor och sjöfart. Roy Ottosson har här sagt all alla motioner i sedvanlig ordning har avstyrkts. Det är riktigt all motionerna har avstyrkts, Roy Ottosson. Men i de allra flesta fall är del saker på gång. Roy Ottosson nämnde själv all en ulredning skulle presenteras i juni månad. Då vore det väl märkligt om riksdagen i mars månad skulle fatta beslut när en utredning kommer att presenteras inom så kort tid.

Man tar här upp frågor om dubbelbottnade tankfartyg och ytterligare säkerhet i våra farleder Visst skall vi skona miljön och på alla sätt medverka lill alt sjöfarten blir så säker som den någonsin kan bli. Men det gäller också alt välja rätta vägar för detta. Man kanske kan komma all salsa stora pengar på någonting som sedermera visar sig vara inte särskilt korrekt.

Det finns här också önskemål om en viss reglering av trafiken i Östersjön. Vi kan inte ensidigt från svensk sida förbjuda vissa fartyg att gå in i Östersjön.

Man har från flera håll talat om supertankrar i Östersjön. Jag vill återigen referera till Redareföreningens tidning, där man observerat detta. Man säger där atl superlarikrar aldrig har varit inom synhåll på Östersjön. Supertankrar, i varje fall om de är lastade, kommer inte in i Östersjön, eftersom del är femlon meters djup i Bälten. De här fartygen har elt djupgående på kanske 18—20 meter. Sådana hopp tar de inte all de kommer över 15-meters-klackarna där nere.

Hurudana båtarna än är beskaffade skall de självfallet vara så säkra som möjligt. Nybyggda fartyg är nu allt oftare utrustade med dubbel botlen och har på det sättet gjorts säkrare. I hamnarna får man erlägga lägre avgift för fartyg med dubbel botten. Även sjöfartsverket tillämpar en förmånligare taxa för fartyg med dubbel botten. Man räknar inte in detta utrymme i lastutrymmet även om det delvis kan användas på det sättet.

Slutligen fritidsbåtar och fritidsbåtsregister. För närvarande har 240 000 bålar registrerats. Jag kontrollerade uppgiften i dag. Del är en markant ökning jämförl med när den uppgift som vi har i betänkandet lämnades som avsåg juni förra året. Det har alltså tillkommit drygt 100 000 utöver det antal som var registrerat för ett år sedan. Nu är vi i mars månad, och jag gissar att ett ylleriigare icke föraktfullt antal båtar kommer att registreras, innan de sjösätts nu i vår.

Från socialdemokratiskt håll är det vår uppfattning all detta register - jag förutsätter nu all del får en sådan omfattning alt de allra flesta båtar ansluter sig - är fill gagn för båtsporten. Det är fill gagn för säkerheten fill sjöss.

Jag känner också lill de motiveringar som inte nämns i det här samman
hanget men som man annars stöter på hos dem som vägrar att registrera sina
båtar Man säger atl nästa steg blir att båtarna blir beskattade, och då vill
man inte ha sin bål registrerad för att kunna slippa den här skatten. Någon
skatt är inte aktuell för fritidsbåtar, och registret har säkert en uppgift atl
132 fylla.

Roy Ottosson kritiserade utskottet för alt vi inte tog till vara alla de fina uppslag som hade kommit från miljöpartiet. Jag kan inte konlrollera alla de siffror som Roy Ottosson nämnde om antalet miljoner lon av olika avgaser och annat. Jag vill rikta en vädjan till miljöpartiet när del gäller de motioner som vi skall behandla i utskottet. År inte de motionerna seriösa kanske man inte heller betraktar sådana här uppgifter som seriösa. Ni ställer krav på tankfartyg med tredubbla skott och med dubbla däck. Men i de fall ni vill ha tredubbla skott är del fråga om enkla fartygssidor Delta går inte ihop. Skott är tvärgående väggar, om man nu får lala landspråk. Om de är dubbla eller tredubbla spelar ingen som helst roll i del här sammanhanget.

När det exempelvis gäller fritidsbåtarna har miljöparliet krävt en hastighetsgräns på 7 knop. Hur i all sin dar skall man kunna bestämma om en segelbåt får göra 7 knop eller inte? För all del faller SMHI inom utskottets verksamhetsområde, men det är vädret som bestämmer hur fort man seglar Även när det gäller en motorbåt beror det på hur långt ner man trycker gasspaken. De allra flesta båtägare kör aldrig på full fart, eflersom de vill spara på sina motorer

Miljöpartiet har också föreslagit att det skall vara dubbelbottnade bålar i Hjälmaren. Del kanske är sådanl som gör atl vi inte alltid lyssnar och lar det riktigt pä allvar

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Sjöfart

AnL 125 HUGO BERGDAHL (fp) replik:

Herr talman! Birger Rosqvist gläds åt att den svenska sjöfartsnäringen har haft en viss uppgång under det gångna året. Även jag, Birger Rosqvist, gläds åt det förhållandel. Jag gör del inte minsl mot bakgrund av alt vi från folkpartiets sida bidragit till att det här stödet till rederierna kom atl fä en majoritet i Sveriges riksdag 1988, Vi sade redan vid det tillfället, och jag vill gärna upprepa del nu, all delta är en form av subvention. Vi är inte vänner av subventioner ulan vi såg framför oss en krissituation för den svenska sjöfartsnäringen. Ulvecklingen under en lång följd av år hade visat atl svensk sjöfartsnäring inte kunde klara sig i konkurrensen med andra sjöfartsnationer Lål oss gemensamt, Birger Rosqvist, glädjas ät att för tillfället visar del sig alt dessa subventioner var lill nytta för svensk sjöfartsnäring.

Men de grundläggande problemen kvarstår, Birger Rosqvist. Det är bara att konstatera det. De problemen löser vi inte genom alt fortsätta alt år efler år subventionera den svenska sjöfartsnäringen. Del måsle till andra insatser.

Jag vill peka på flagglagen. Den har all göra med köp och försäljning av fartyg. Vi har investeringsfonderna, Birger Rosqvist konstaterade, efler all ha läst en fidningsartikel, att svenska företag har bidragit ekonomiskt till denna utveckling på sjöfartsnäringens sida under det gångna året. Ja, det är riktigt. Del är svenska produkter och det har varit fråga om import till Sverige, Det har varit högkonjunktur, och della innebär alt det har varit mer av uppgifter för sjöfartsnäringen. Birger Rosqvist, ge i stället mig och kammarens ledamöter ett besked om ni från socialdemokraternas sida i dag skulle vara beredda att acceptera förelagens investeringsfonder, t.ex, Volvo, ABB och många andra ekonomiskt starka företag, skulle få investera i sjöfartsnäringen. Hittills har ni sagt nej fill del.Hur skall del bli i framtiden? Jag skulle

133

Prot. 1989/90:95 vilja ha svar på det. Jag beklagar att Birger Rosqvist knappt hade något att

28 mars 1990 säga om miljöproblemen i samband med den svenska sjöfartsnäringen,

i'''' Anf, 126 TOM HEYMAN (m) replik;

Herr talman! Birger Rosqvist tog upp den glädjande ökning av svenskl tonnage som vi har kunnat se under del senaste året. Vi tycker också att det är positivt. Men den svenskägda flottan under utländsk flagg och med de s.k. billighetsbesättningarna är nästan tre gånger så stor som den svenskflaggade flottan. Del är detta tonnage som vi moderater tycker att man skulle ta hem och driva under elt svenskl inlernationelll register Det skulle inte vara någon skillnad på besättningarna, men vi kanske skulle få en litet bälire utveckling för näringen i Sverige om så skedde.

Rätt många av de fartyg som har kommit in under svensk flagg nu är ett resultat av goda induslriår då man har önskat få avskrivningsobjekl. Man vet inte hur pass uthålliga de nya redarna är i sin näringsutövning.

Den flagglag som beslutades i december förhindrar på ett påtagligt sätt en registrering av svenska skepp under svensk flagg. Man föredrar att sätta skeppen under Singaporeflagg hellre än all på något sätt bli fast under svensk flagg och inte kunna genomföra en affär som man senare kanske finner våra lämplig.

Jag håller med Birger Rosqvist om atl visst skulle svenskt näringsliv blomstra om vi fick lägre skatter och avgifter Men del skall naturligtvis ske generellt, inte i form av någon specialdeslinering till någon specialnäring. Kan vi få ett löfte från Birger Rosqvist om all han kommer att medverka till sänkta skatter och avgifter i det svenska näringslivet? 1 så fall skall vi helhjärtat ställa upp för del,

Anf, 127 VIOLA CLAESSON (vpk) rephk:

Herr talman! Jag tycker all Birger Rosqvist förde elt myckel märkligt resonemang. Det påminner om principen atl anfall är bästa försvar Men det hjälper nog inte riktigt, T,o,m, Birger Rosqvist kände smärta i december över att behöva fatta beslutet om att avskaffa sjömanspensionen. Birger Rosqvist säger nu alt han och majoriteten tvingades till del. Del är just detta som vpk kritiserar Det var inget tvång. Ni fattade beslutet högst frivilligt. Det fanns andra vägar, och del vet Birger Rosqvist mycket väl.

Birger Rosqvist talar om att den svenska handelsflottan börjar återhämta sig. Vi pekar även på de enorma vinster som redare har gjort. När vi i vpk påpekar alt redarna får en slor subvention, vänder sig Birger Rosqvist mot ordet subvention. Varför då?

Jag påminde i december om att ingen av de socialdemokrater som lill varje
pris ville driva igenom bidraget - eller subventionen, jag lycker all det inte
har någon belydelse vad man kallar det - andades ett ord om att sjömanspen
sionen kanske skulle komma att avskaffas. Var det inte så, Birger Rosqvist?
Nu är pensionen avskaffad. Därför tycker jag verkligen att man har rätt att
diskutera om dessa 550 milj, kr skall fortsätta alt betalas ul som om ingen
ting har hänt. Om avgifterna höjdes så myckel att HPA-fonden skulle fun
gera igen och om vi återinförde sjömanspensionen som vpk och miljöpartiet
134 vill, skulle man kunna ta en lilen del, så myckel som det fordras, av de 550

miljonerna. Men vi behövde aldrig föra den diskussionen när vi gick med på att dessa 550 milj. kr skulle betalas ut. Frågan aktualiserades inte förrän detta var infört. Vi får väl se vad som händer framöver, Birger Rosqvist.

Det händer litet för ofta alt socialdemokraterna sviker eller hittar på nya grepp som inte ingick i överenskommelsen. Det tänker vi inte finna oss i hur länge som helst. Å andra sidan kan de tre borgerliga partierna inte avskaffa dessa subventioner utan ett stöd. De har förbundit ell sådanl avskaffande av subventionerna med att vi skall inrätta ett internationellt sjöfartsregister Del vore kanske lämpligt om vpk och socialdemokraterna hade en rejäl debatt, i slället för att häckla varandras ord. Det vill jag inte göra. Ordet subvention är inte fulare än ordet bidrag.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Sjöfart

Anf. 128 ROY OTTOSSON (mp) replik;

Herr lalman! Jag är överens med Rosqvist om att sjöfarten är ett vitalt transportsystem och att vattnet är en outslitlig infrastruktur i dessa sammanhang. Men jag måste beklaga Rosqvists säll att läsa miljöpartiets motioner Han läser tydligen inte färdigt meningar och tar inte reda på hur syftningar ser ut och ligger i meningarna. Del är tydligen elt språkligt problem här.

Jag kan börja med någon av missuppfattningarna. Vi i miljöpartiet föreslog t.ex. 7-knopsregeln. Den gäller för motordrivna fartyg - om man läser innantill. Nu vill Rosqvist tillämpa den regeln för segelbåtar. Där kommer 7-metersregeln in i ställel.

Det finns även supertankrar Redan i utskottet framgick det atl det fanns olika uppfattningar om vad en supertanker är. Del är inte exakt definierat. Men när begreppet började användas pä 50-talet avsåg det fartyg på 20 000 ton och uppåt. Nu vill Rosqvist definiera superlanker som något som är en bra bil över 100 000 lon. På så sätt får Rosqvist inte plats med dessa fartyg i Östersjön. Jag har i mina tidigare inlägg förklarat atl del går att få in ett fartyg på 100 000 lon i Östersjön. Om elt sådanl fartyg skulle springa läck och läcka ut sin olja skulle del naturligtvis få förödande effekter. Det är möjligt att man inte skall använda ordet supertanker, eftersom det ger felaktiga associationer hos redare och med dem besläktade yrkesgrupper. Men i folkmun avses alltså större tankfartyg.

Man kan säga detsamma om myckel av det andra som Birger Rosqvist försökte göra sig lustig över, eftersom han inte vill la miljöproblematiken på allvar Del är därför kanske betecknande alt han inte känner till dessa ul-släppssiffror, som ju ändå diskuteras rätt intensivt inom de kretsar som sysslar med miljöfrågor när del gäller trafikområdet.

Birger Rosqvist undrade hur vi som står bakom denna reservation anser att Gotlandstrafiken skall kunna klaras. Det kan i och för sig diskuteras. Nu finns del ett avtal med en redare, men vi vet inte vad det innehåller Eftersom delar av detta avtal är hemligstämplat är del svårt atl diskutera det hela i detalj. En fingervisning kan möjligen vara att del lär finnas öar i Göteborgs skärgård som har större bidrag per invånare för sin färjelrafik.

Jag kan hålla med om att formuleringen är olycklig i den reservation som vi har gemensamt med vpk och som handlar om sjömanspensionen. Också jag anser atl uttrycket "subvention" inte borde finnas med. Om vi nu i slället skall hålla oss till sakfrågan, vore det väl bra om vi inte hade gått in och ensi-

135

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Sjöfart

digt ändrat till sjöfolkets nackdel genom att ta bort sjömanspensionen. Reservationen är en protest mot delta. Varför skall vi här i riksdagen ensidigt ställa oss på redarnas sida?

Anf. 129 BIRGER ROSQVIST (s) replik;

Herr lalman! Del är tur att jag har rätt lill repliker så att jag fick ordet igen. Jag ber att få yrka bifall till trafikutskottets hemställan i detta belänkande. Del glömde jag att göra när jag senast hade ordet.

Hugo Bergdahl känner nog till detta med skattebefrielse för sjöfolk. Det var så den här subventionen - som Hugo Bergdahl m.fl. kallar det för - kom till. Det fanns en bred opinion för alt sjöfolket skulle skattebefrias. Därigenom skulle sjöfolket acceptera nettolönen och redaren skulle inte behöva betala den del som motsvarades av skatten. Det visade sig att det var svårt alt konstruera delta, eflersom del hade inneburit problem i det sociala välfärdssystem som vi har i vårt land. Tjänstepensioneringen, sjukförmåner och annat baseras på bruttolönen. Därför var det en väldigt svår och omfattande procedur att införa systemet med nettolön,

I stället för att skattebefria sjöfolket betalades skatt som tidigare, men skattepengarna går till sjömansskattekontoret och därifrån slussas pengarna tillbaka lill redarna, Åven redarna har accepterat detta resonemang och kallar det för återbetalning av skall och återbetalning av sociala avgifter till en viss gräns. Man har t,o,m. myritat begreppen på engelska och kallar dem för "repaymenl of tax" och "repayment of social welfare-costs", Jag vill inte beteckna detta som en subvention, utan det rör sig i stället om en återbetalning,

Hugo Bergdahl talade om industrier som numera stöder svensk sjöfart. Att man fraktar sitt gods med sjöfart är inte den positivt bidragande faktorn, utan i ökningen ingår atl även industrier som sysslar med annan verksamhet har gått in och investerat pengar i sjöfarten, därför att man tror pä utvecklingen och på svensk sjöfart. Det är en mycket positiv sida av saken, att man tror på det som vi här i riksdagen har åstadkommil.

Jag vill slutligen säga några ord till Viola Claesson om sjukpensioneringen. Viola Claesson undrade om jag tvingades eller inte i december. Min inslällning är precis densamma nu som den var då. De här var ingel roligt beslut atl falla. Jag kan återigen säga att det var smärtsamt för mig. Men tvånget låg i atl pengarna höll på alt la slut. Därför hade också de som var inne i systemet, de som var pensionärer och hade kommit upp i ålder, blivit utan en slor del, om vi inte hade gjort någon ändring. Några nya pengar hade vi inte lill vårt förfogande. Den lösning som Viola Claesson föreslår, atl man skall gå in och höja arbetsgivaravgiften, godtar inte ens sjöfolket. Det vet jag, eftersom jag har hört mig för

Låt oss hoppas atl man nu, som vi förordade i december, skall kunna lösa den här frågan avtalsvägen och att lösningen skall bli lycklig så att vi får ett bra pensionssystem för sjöfolket. Del system som tidigare tillämpades var inte heller bra, och det behövde reformeras. Kanske systemet i vissa sammanhang var alltför generöst, och det var därför som pengarna tog slut.

136

Anf, 130 HUGO BERGDAHL (fp) replik; Prot. 1989/90:95

Herr talman! Med all rätt tycker Birger Rosqvist alt det är bra när närings- 28 mars 1990 livet vill satsa i den svenska sjöfarten. Men jag fick inte svar på frågan om "~ socialdemokraterna därmed är beredda all acceptera atl företagens investe- ' ■' ringsfonder får användas för alt satsa i svensk sjöfart. Är det inte lika bra att ta borl elt sådant hinder och en sådan regel när man ändå - som Birger Rosqvist gjorde - varmt talar för det positiva med att näringslivet har bidragit till det uppsving som delvis har skett inom den svenska sjöfarten.

Birger Rosqvist lycker inte om tanken på ett internationellt register Del visste jag faktiskt innan, Birger Rosqvist upprepar nu att socialdemokraterna inte kommer atl ställa sig bakom ett införande av ell internationellt register Men hur blir det vid nästa konjukturnedgång och nästa gång näringen får problem? Är då alternativet atl öka subventionerna lill sjöfartsnäringen?

Vi från folkpartiet anser alt delta är elt felaktigt sätt all bidra till näringens fortbestånd. Då är det bättre att införa ett internationellt register Snart är Sverige den enda sjöfartsnation i Europa som inte har infört ett internationellt register Hur länge kan vi i Sverige slå emot?

När alla andra länder har funnit en speciell form, skall vi då under våra egna förutsättningar segla i vårt eget hav? Tror Birger Rosqvist alt vi i längden kan stå emot en sådan här utveckling?

AnL 131 BIRGER ROSQVIST (s) replik;

Herr lalman! Jag lycker att de siffror som jag nämnde i mitt huvudanförande och som visar utvecklingen för den svenska handelsflottan under det senaste året, ändå är tecken pä alt vi med ganska kraftiga och rejäla sleg är på väg mot rätt håll. Jag tror alt vi är inne på rätt väg och att det kommer alt gå bra. Vi har också kunnat lösa denna fråga i god samstämmighet med de ombordanställdas organisation, och del är inte minst viktigt i samman-hariget,

Hugo Bergdahl kommer nu med skarpa ord och ulfall. Jag känner inte igen Hugo Bergdahl, När vi sitter i ulskottssammanlräden, och i andra sammanhang, är han en myckel mjuk och timid man. Men när han kommer upp i talarstolen blir han ganska kantig i formuleringarna. Jag tror atl den lösning som vi har funnit i Sverige är mycket bra.

Slutligen har del sagts atl det här med miljön är någonting som jag inte vill ägna mig ål. I så fall är det en grov missuppfattning. Jag har en mycket stark känsla för miljön, Viola Claesson ville t,o,m, alt alla tankbåtar och alla fartyg med farlig last skulle ha lots ombord. Det är nästan så atl jag sträcker på mig. Jag tillhör den yrkeskategorin, och jag utövar fortfarande delta yrke på lediga stunder Lotsning är en säkerhetstjänst, och det är för atl värna om miljön som våra lotsar utför den tjänsten längs våra kuster Självfallet; Roy Ottosson, skall vi ha regler som säger alt fartygen skall vara säkra, att de skall framföras i våra farleder på ett säkert sätt och alt farlederna skall vara säkra. Låt mig säga att miljön är viktig.

Det finns dock andra saker som sällan nämns i dessa sammanhang, och
del smärtar mig litet grand. Om en tankbåt springer läck eller om det händer
något annat är det intressanta att det kommer ut olja. Del är i och för sig 137

Prot. 1989/90:95 tråkigt att det kommer ut olja. När fartyg däremot går under med man och

28 mars 1990 allt talas med mycket små bokstäver om del, och del blir inga rubriker. Jag

~~, har en tidningsartikel framför mig som är ell par veckor gammal. I sjöfarts-

■'"■' tidningar och olika tidskrifter redovisas varje vecka en lilen kolumn med ha-

verier Jag skall ta ett exempel: 27 personer ombord försvann med man och alll på Atlanten när ett cementlastat fartyg sjönk strax ulanför en engelsk hamn. Samma vecka skrevs; Ett cypriotregistreral bulkfartyg sjönk i Atlanten. 19 man ombord, man har inte hittat nägol.

Sådana händelser skapar inga rubriker, och man ser ingenting om dem. Om del däremot kommer ut olja och man riskerar atl det blir litet "kladd" på badstränderna skriker vi i högan sky. Det kan vi naturligtvis också göra. Men jag tycker att det är fel alt vi glömmer bort sådana här händelser Åven de innebär djupa tragedier För varje storm och varje händelse ute på Atlanten försvinner det människor spårlöst med båtar och allt.

Tredje vice talmannen anmälde att Hugo Bergdahl anhållit alt till protokollet få antecknat atl han inte ägde räll lill ytterligare replik.

AnL 132 EWY MÖLLER (m):

Herr talman! Under den allmänna motionstiden har jag tillsammans med Agne Hansson och Arne Andersson i Gamleby väckt motion T621 angående färjelrafiken mellan Väslervik och Visby under sommarlid. Det är just denna motion jag nu skall uppehålla mig vid.

Motionen har behandlats i ulskoltsbetänkandet TU 18, som vi nu diskuterar.

Utskottsmajorileten har avstyrkt motionen med motiveringen alt enligt vad utskottet erfarit har det tonnage som används i trafiken mellan Oskarshamn och Visby tillräcklig kapacitet, i vart fall under innevarande är, för att transportera samtliga som vill resa på den södra linjen.

Man hänvisar också till atl rederiet inte finner en trafik mellan Västervik och Visby företagsekonomiskt motiverad. En sådan trafik skulle försvaga underlaget för trafiken på linjen Oskarshamn-Visby. Dessutom erinrar man om det trafikpolitiska målet att erbjuda medborgarna och näringslivet i olika delar av landet en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.

Della är en bra målsättning - om man lever upp till den. Del beslut som utskoltsmajoriteten nu har fattat när det gäller färjelrafiken Västervik-Visby går stick i stäv med den målsättningen.

Jag tycker att det är förvånande att utskottet hänvisar till denna målsättning och lar så lilel hänsyn lill de faktiska förhållandena och den verklighet som råder

Nedläggningen av färjetrafiken Västervik-Visby innebär en allvarlig försämring, sett utifrån den målsättning man hänvisar lill.

Den nämnda färjelinjen har sommartid alltid varit den mest eftertraktade linjen mellan Golland och fastlandet. Del har varit den klart populäraste resrutten till Golland, och då den fanns också den lönsammaste.

Den skulle med all säkerhet även i dag kunna bära sina kostnader - om 138

man ser tillbaka på del underiag som fanns före 1988 då färjetrafiken avse- Prot. 1989/90:95
värt försämrades för alt sedan helt försvinna 1989. 28 mars 1990

Sjöfart

Det visade sig att när Västervik senast hade en vettig färjelinje år 1987 sattes ell resanderekord med 83 500 resande på linjen och 22 000 fordon. Om vi jämför delta med de siffror som Birger Rosqvist nämnde, 240 000 resande på de tre olika linjer som då fanns, kan man kanske säga alt denna linje var mest trafikerad, i alla fall det år som jag här nämnde. Linjen var dessutom lönsam, och inte minsl viktigt var att människorna fick resa som de själva önskade.

1 och med atl del nuvarande rederiet Nordström & Thulin AB omedelbart är 1988 bylte ul färjan mol en kalamaran minskade hell naturligt resefrekvensen. Många turer fick ställas in pä grund av katamaranens dåliga sjöegenskaper Många turister kom inte till Gotland den sommaren. Statistiken blev då därefter Men det är ju statistiken man hänvisar till.

Genom denna försämring styrde man också medvetet de resande till andra hamnar. Åven delta gjorde att Gotland förlorade många turister Det har också framkommit att åtskilliga turister har fått inställa sin planerade Gotlandsresa på grund av platsbrist under högsäsong. Det finns det också stafi-stik pä.

Alt man över huvud taget inte tar hänsyn till den resande allmänhetens önskemål innebär en klar styrning och koncentration som rimmar dåligt med konsumenternas fria val. Jag anser att del måste vara allmänhetens efterfrågan och inte politikernas beslut som skall avgöra vilken resväg man skall använda.

Staten reglerar nu genom transportrådet trafiken från och fill Gotland. Statens ekonomiska engagemang regleras sedan den 1 januari 1988 genom avtal med rederiet Nordström & Thulin AB. Gotlandstrafiken regleras genom ett hemligt, sekretessbelagt avtal.

Staten har alltså ett hemligt avtal med det förut nämnda privata rederiet. Del är naturligtvis bra för rederiet, men för många andra ler det sig underligt. Vem känner egentligen till vad som står i avtalet? Gör trafikulskotlets ledamöter det? År det möjligen så att man bara hänvisar till avtalet utan att ställa krav på att det skall fram i ljuset? Känner iransportrådets styrelse fill vad som står i avtalet?

1 en frågedebalt här i kammaren angående Gollandstrafiken framkom atl del enligt avtalet skulle finnas möjligheter lill - förutom elt statsunderstött basutbud året om - ell kompletterande trafikulbud under högsäsong. Om det är så borde den punkten i avtalet leda lill en god trafikförsörjning under högsäsong. Så är ju inte fallet för närvarande.

Jag menar att om rederiet nu inte kan leva upp lill della - all föra en god trafikförsörjning under högsäsong- borde regeringen genom transportrådet påverka rederiet att under sommarlid återuppta den reguljära färjetrafiken mellan Västervik och Visby, så atl det mål man hänvisar lill i betänkandet kan uppfyllas.

Om inte rederiet uppfyller delta anser jag att den nuvarande koncessionen bör upphöra och avtalet med Nordström & Thulin AB omförhandlas. Della gäller också för linjen mellan Öland och Golland.

139

Prot, 1989/90:95 28 mars 1990

Sjöfart

Gollandsbolagel visade sitt sista år som koncessionsinnehavare all del går att bedriva lönsam färjelrafik lill både Öland och Västervik,

Sedan Gollandslinjen övertog trafiken var del stopp. Den var inte ekonomiskt lönsam. Villkoret är nya bidragsmiljoner om man nu skall kunria driva kompletteringstrafik sommartid. Andra rederier har däremot varit intresserade av atl bedriva trafiken på marknadsmässiga villkor, men då finns koncessionen som ett hinder

Nedläggriirigen av linjen innebär också en koncentration av lurislström-men på fastlandet, Della innebär en ökad belastning på miljön genom mer koncentrerade utsläpp.

Det är därför viktigt att trafiken sprids pä flera hamnar och vägar. I annal fall rimmar det dåligt med målsättningen om en säker och miljövänlig trafikförsörjning.

Statsmakterna har också ett ansvar för att skapa ett energisnålare samhälle. Linjesträckan Västervik-Visby har med bred marginal det kortaste avståndet. I restid skiljer del 45 minuter. Helt naturligt måste denna sträcka vara att föredra rent samhällsekonomiskt. Det måste också rimligtvis minska energikonsumtionen.

Förhoppningsvis kommer statsmakterna, rederiet och den utskotismajorilet med Birger Rosqvist i spetsen som avstyrkt motionen, lill insikt om detta så småningom.

En färjelinje mellan Västervik och Visby måste ses som eri stimulans för turisttrafiken - vi måste se framåt och satsa på atl allt flera turister väljer Gotland som resmål.

Linjen kan då inte bli någon negafiv konkurrens till Oskarshamn eller Nynäshamn, ulan tvärtom en tillgång för att möta turistslrömmen. Då kan även de åka som hell klart avvisats på grund av för dålig kapacitet under högsäsong, och även de många turister som gästar Västervik och gärna skulle vilja salsa några dagar av sin semester på Gotland, De senare väljer nu ofta atl låta bli atl åka till Gotland, när de hänvisas till Oskarhamn eller Nynäshamn, Del blir längre både landsvägen och sjövägen och innebär också större kostnader Detta rimmar också dåligt med den målsättning man hänvisar lill, alt erbjuda medborgarna i olika delar av landet en tillfredsställande trafikförsörjning lill lägsta möjliga kostnad. Om man låter de resande själva välja resväg blir beläggningssiffrorna högre och lönsamheten bättre.

Såväl Västerviks kommun som Gotlands kommun har av turislpolitiska skäl uttryckt iritresse för och framfört krav på eri ordnad och väl fungerande sommartrafik mellan Västervik och Visby, Detta borde beaktas av transportrådet, rederiet och trafikutskottets majoritet.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till reservation 3 i betänkan-del.

140

AnL 133 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp);

Herr lalman! Redan nu är bilplatserna på de två Gotlandsfärjorna i sommar fulltecknade vissa dagar. Det kan tolkas positivt: intresset för Gotland och för semester där är fortfarande högt. Förra året översteg antalet passagerare för första gången 900 000, och många av dessa reste under högsäsongen.

Men atl vissa turer redan är fullbelagda kan också tyda på att kapaciteten

Sjöfart

på Gotlandslinjen är för liten, särskilt när det gäller bilplatser Tänk därtill Prot. 1989/90:95 om en av de reguljära färjorna skulle behöva tas ur trafik en tid, ja, bara 28 mars 1990 några dagar, vad del skulle betyda både för de reguljära passagerarna och för den turistström som vill besöka Gotland under sommaren.

Flera motionärer, bl.a, jag, har därför pekat på behovet av en tredje färja. En sådan kommer att sältas in för godslrafik under högsäsong, men det borde vara en färja som även tar passagerare. Så blir det alltså inte i år. Förutom att den utgör en reserv för de två ordinarie. Nord Gotlandia och Graip, kan en tredje färja trafikera linjen Väslervik-Visby under högsäsong - den kortaste vägen mellan fastlandet och ön. Västervik är dessutom en lämplig utskeppningshamn för bl.a, resenärer från Göteborg, Jönköping och Östergötland.

Det är inte bara motionärerna från Kalmar län och från Gotland som inser behovet av en tredje färja. Åven Gollandslinjen gör del och anser att ett sätt att öka resandet till Gotland är att erbjuda trafik från flera hamnar Men mari är rädd för ökade kostoader, vilket är förståeligt. Samtidigt måste det ökade statliga stödet i årets budget och det goda resultat som Nordström & Thulin hittills har visat sedan man övertog Gotlandstrafiken ge möjligheter lill nya satsningar.

Som representant för Kalmar län måste jag också beklaga att när rederiet inte vill trafikera linjen Grankullavik-Visby låter regeringen inte heller någon aririan göra det. Släpp koncessionen och lål den som vill få köra under de intensiva veckor då både Öland och Gotland har fiotusentals turister, som gärna gör en dagsutflykt till grannön!

Åven andra turister, inte minst utländska, är intresserade av att direkt över havet kunna komma till båda öarna, kanske för att sedan fortsätta till våra östra grannländer.

Vi har ju fört denna debatt i många år Vi känner igen det från fidigare debatter när Birger Rosqvist, mycket bestickande och övertygande, beskriver hur förfärande oekonomiskt det vore om man ökade kapaciteten över sommaren, t.ex. genom att öppna linjen Väslervik-Visby och genom att släppa koncessionen fri för trafik mellan Öland och Gotland. Men det kanske skulle bli tvärtom, Birger Rosqvist. Som Ewy Möller också har framhållit vet man oerhört litet - ja, ingenting alls - om hur många resor som uteblev förra året. Man hörde talas om ganska många som gav upp försöken att boka. Först och främst var det besvärligt att komma fram på telefon. När man sedan eventuellt kom fram, var det redan fullbokat. Därför förtjänar detta alt upprepas.

Jag har inte i min motion begärt mera statliga pengar Jag bedömer att ökad trafik och frisläppande av koncessionen skal! kunna klara ekonomin.

Herr talman! Trafikutskottets majoritet har i år liksom de föregående åren inte delat motionärernas åsikter om turisttrafiken mellan Kalmar län och Gotland, Det var kanske inte heller att vänta. Därför finns en reservation, nr 3, som jag yrkar bifall till, liksom fill övriga reservationer där folkpartiet finns med.

Det är bara att hoppas att turistulvecklingen i år samt den liberahsering som sker inom övriga trafikområden skall leda fram till att socialdemokrater

141

Prot. 1989/90:95 och moderater i trafikutskottet liksom regeringen själv behandlar Gotlands-

28 mars 1990 trafiken med färre restriktioner nästa år.

■'"■''" Under della anförande överlog andre vice talmannen ledningen av kam-

marens förhandlingar.

AnL 134 GUNHILD BOLANDER (c):

Herr lalman! I nu förevarande betänkande återfinns ett anlal motioner som rör färjelrafiken fill och från Gotland. Vidare finns en motion som jag har väckt tillsammans med Sven-Olof Petersson. Jag tänkte något kommentera utskottets behandling av dem.

Koncessionen på Gollandstrafiken övergick den 1 januari 1988 till rederiet Nordström & Thulin, som för denna del av sin verksamhet bildade ett bolag. Gotlandslinjen. Ett principavlal skrevs mellan statens iransportråd och rederiet. Detta är alltfort, som vi tidigare har hört här i kammaren, en hemlig handling.

Gollands kommun och län såväl som privatpersoner har begärt alt avtalet i sin helhet skall offenfliggöras. Så sent som i december 1989 meddelade dock kommunikationsministern att hela avtalet sannolikt aldrig kommer att bli offentligt, eftersom det skulle äventyra regeringens möjligheter att träffa framtida affärsmässiga uppgörelser. Vid en juridisk prövning har det fastslagits alt det inte är en olaglig handling att hemlighålla avtalet.

Den gotländska befolkningen, resenärerna och skattebetalarna menar dock att de har rätt att kräva detta, inte minst ur moralisk rättvisesynpunkt. Dessutom har den socialdemokratiske ledarskribenten i en av Gotlandstidningarna ställl samma krav.

I årets budget anslås sammanlagt 46 milj. kr. i förslagsanslag, det är samma summa som transportrådet i sin anslagsframställning bedömt som behövlig. Om det är en riktig koslnadsbedömning är omöjligt atl avgöra.

Färjelrafiken på Gotland går alltså med underskott vilka täcks med statsmedel. Men kommunikationer kostar pengar överallt i landet och där tas också statsmedel i anspråk. Vägverkels färjor och varenda bro i landet är som bekant gratis, men för att komma fill och från Gotland skall man betala för sin överresa, betala extra för hytt, för sittplats, för bil, för mal och för hund. Är del då så underligt att denna trafikföring diskuteras varje år i Sveriges riksdag!

För det nya avtalet har tillkännagivils fyra principiella utgångspurikter, nämligen för det första trafik året runt på en nordlig och en sydlig linje. Den utgångspunkt är tillgodosedd så lill vida att vi har trafik på Nynäshamn och Oskarshamn sex dagar i veckan, alltså inte varje dag året runt.

Den andra punkten som handlar om en bra och effektiv trafikförsörjning till en rimlig kostnad, ja den lål att diskuteras, Birger Rosqvist. Rimlig kostnad, vad är det och gäller del för staten eller för resenärerria?

Den tidigare målsättningen att taxesältningeri skulle följa SJ:s prissättning

har frångåtts och enhetstaxa tillämpas. Med en procentuell uppräkning som

sker nu ökar klyftan för varje gång. Men i och med att differentierade taxor

tillämpas i allt större utsträckning också på SJ, så blir det allt svårare att göra

142 denna jämförelse.. Helt klart står dock att fullprisbiljetterna på färjan ligger

Sjöfart

mycket över SJ;s genomsnitistaxa, och vi som reser med Gotlandsrabatt be- Prot. 1989/90:95 lalar drygt 60 % av fullpris, och del är en kostnad som ungefär motsvarar 28 mars 1990 SJ-priset.

Krav pä trafik till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader och effektivaste möjliga godshantering har varit avgörande för färjornas avgångs- och ankomsttider Men för persontransporterna har resultatet blivit den omvända, dvs. låg turtäthet, höga biljettpriser och obekväma ankomsttider Jag skulle därför vilja göra en jämförelse mellan Öckerö och Gotland, eftersom de är landets enda kommuner som saknar fast förbindelse med fasflandet. Totalt uppgick statens kostnader 1988 för Öckerös färjetrafik fill drygt 27,4 milj. kr, alltså ca 2 600 kr per invånare. På Gotland var kostnaden ca 40 milj. kr, vilket är 700 kr per invånare. Skillnaden är således 1 900 kr per invånare.

Ylleriigare en jämförelse vill jag göra. Den nya järnvägspoliliken innebär att staten tar huvudansvaret för infrastrukturen, medan SJ ansvarar för trafiken. Viktig interregional järnvägstrafik skall staten kunna köpa. Om färjor och hamnanläggningar betraktas som infrastruklurella och staten svarade för dessa kostnader så skulle kostnadsbilden för Gollandstrafiken radikalt förbättras. Den ekonomiska analys av färjetrafiken som transportrådel genomförde 1985 visade att trafikintäkterna översteg de rörliga kostnaderna -då ingick ändå hamnavgifterna i dessa rörliga kostnader

Transportrådel har i sin anslagsframställning 1990/91 redovisat kostnaderna för järnvägstrafiken, där statens andel utgör 60 % av totalkostnaderna. Motsvarande statliga andel i Gollandstrafiken utgör 20 % av totalkostnaden. Detta är transportrådels egna siffror

Både Ulla Pettersson och jag har i våra motioner pekat jusl på den orättvisa taxesätlningen, och del är nästan beklämmande atl ta del av ulskottsbe-tänkandet. där man krampaktigt biter sig fast vid propositionen från 1985/86 och alltfort vägrar alt förslå alt färjan är vår väg, vår bro och vår järnväg.

Den nämnda propositionen förordade en kraftfull prisdifferentiering, och denna målsättning har blivit så till den milda grad kraftfull att det på fredag, lördag, söndag under sommaren från 8 juni lill 19 augusfi kostar för två vuxna, två barn, bil och hytt i en riktning upp emot 2 000 kr Della kallas för högtrafikpris, och är i sanning också ett högtrafikpris. Jag menar alt del alltså finns fulh godtagbara skäl för staten att också i Gotlandstrafiken täcka 60 % av kostnaderna som man gör i järnvägstrafiken.

Ytterligare orosmoln finns på vår trafikhimmel. Det har utretts och föreslagits mervärdeskatt på persontrafik i vårt land. Skulle della bli verklighet även för färjelrafiken så har man på elt effektivt säll slagit undan benen på den turistverksamhet som man i andra sammanhang pekar på som så viktig för Gotland.

De statliga satsningar i form av stöd lill anläggningar som del finns förslag om blir i det närmaste verkningslösa om inte kostnaden för atl la sig till Golland kan hållas på en rimlig och rättvis nivå. Jag yrkar därför bifall fill mofion 627, yrkande 2, och 635, yrkande 3, som handlar om taxesättningen.

Punkterna 3 och 4 i avtalet handlar om att ge trafiken incitament för atl utveckla och förbättra densamma och atl ge möjligheter till kompletterande

143

Prot. 1989/90:95 trafikutbud. Det har hittills resulterat i en misslyckad katamaranlrafik på

28 mars 1990 Västervik sommaren 1988.

Med löftet i punkt 4 om möjlighet lill kompletterande trafik under högsä-
'J' song har Borgholms, Västerviks och Gotlands kommuner fillsammans med

företrädare för Gotlandslinjen i en promemoria till transportrådel redovisat ett antal motiv för atl på nytt starta trafik lill fler hamnar Någol olika skäl för en utökad trafik förs fram från dessa intressenter, och de finns redovisade i min motion 635. Jag skulle dock vilja poängtera del som sägs dels från Gotlands kommun, dels från rederiet.

Det är naturligt atl gemensamma turislintressen ligger lill grund för kraven på en utökad trafik. Detta har Ewy Möller och Ingrid Hasselström Nyvall tidigare talat för, och det mesta kan jag instämma i. Moderaternas inställning att inte heller i år stödja argumenten i reservation 3 är dock något märklig. Jag vet inte om man kan tyda Ewy Möllers bifallsyrkande på så sätt att hela moderatgruppen ställer sig bakom utökad sommartrafik. Det återstår att se.

Detta utmynnar i ell krav på trafik med en tredje färja som skulle medföra atl den beredskap som i dag saknas skulle återuppstå. Om en av de båda färjorna måste tas ur trafik utan att det finns någon reservmöjlighet så skulle det på ett katastrofalt sätt slå mot näringslivet på Gotland, mot den gotländska befolkningen och mol luristresandet i de fall det handlar om högsäsong. Det är för att få denna fullgoda reservkapacitet som kravet på en tredje färja nu växer sig alll starkare från de tidigare nämnda kommunerna men också från Gotlandslinjen själv.

En tredje färja skulle även lösa det alll större problemet att transportera farligt gods lill och från Gotland. Förra sommaren hyrde Gotlandslinjen in ett transportfartyg för att klara trafikökningen plus det farliga godset, och jag ser i betänkandet att utskottet tagit reda på all det blir så också denna sommar Men det är ingen tillfredsställande lösning på problemet med farligt gods på sikt.

Under lågsäsong, september-maj, transporteras det farliga godset med ordinarie färjelur fill Oskarshamn en gång per vecka på en s.k. avlyst tur, vilket innebär att endast 50 passagerare får finnas ombord. Varför just 50, och vad är deras liv värda om någol skulle hända? Den frågan har många ställt, och den är alltjämt obesvarad. Det kan alltså dröja en vecka innan exempelvis en entreprenör kan få ett nytt batteri till sin grävmaskin.

Gotlandslinjen har bl.a. som målsättning all öka resandet till Gotland och anser att ett säll atl nå detta mål kan vara att erbjuda trafik från flera hamnar Ett annal motiv för Gollandslinjen alt delta i arbetet atl få underlag för ell tredje fartyg i Gotlandstrafiken är atl bolaget har kapacitetsproblem. De senaste två åren har det varit en relativt kraftig trafikökning, och Gotlandslinjen har i dag kapacitetssvårigheter under ca 20 % av årets dagar Vid en fortsatt volymökning med 10 % gods och oförändrat passagerarantal är kapaciteten för liten på var fjärde resa. Tala om tillfredsställande trafikförsörjning!

Även om motiven är något olika så är det omöjligt atl bortse från de fak
tiska behov som föreligger Slutsatsen måste därför bli ett krav på att förul-
144 sättningar skapas för införskaffande av en tredje färja på året-runt-basis om

Sjöfart

målsättningen om en tillfredsställande trafikförsörjning i landets alla delar Prot. 1989/90:95 skall uppnås. Jag noterar då till min glädje alt utskottet förutsätter all Iran- 28 mars 1990 sportrådet och rederiet skall överväga möjligheterna för detta och att våra motionskrav i detta hänseende blir i huvudsak tillgodosedda. Det skall bli mycket intressant atl se hur man i kommunikationsdepartementet hanterar denna fråga framöver. Del finns onekligen ett ekonomiskt utrymme, innan man kommer upp till de 60% som järnvägstrafiken får i statligt stöd. Det statliga stödet lill Gollandstrafiken är 20 %. Min kollega på Gollandsbänken har uttryckt detta i sin motion på följande sätt; Om transportstödet skulle ha följt peririingvärdet från 80-lalets början, skulle det uppgått till mer än 100 milj. kr i slället för 46 milj. kr i årets budget. Utskottet borde gjort ett tillkännagivande om en utökad färjekapacitet.

I motion 635 har jag tagit upp frågan om ett gotländskt trafikråd direkt underställt regeringen. Den samrådsgrupp som det talas om i betänkandet är av intresse endast när transportrådet vill stämma av turlistor och vid liknande begränsade uppgifter Ett trafikråd skulle på ett helt annat sätt kunna sätta in irafikföringen i ett regionalpoliliskl sammanhang, elt ansvar som inte ligger inom transportrådets kompetensområde.

Herr talman! I hela landet talar man om viklen av snabba och säkra transporter På fastlandet förkortas restider genom utbyggnad av bannälel -snabbtåg är en realitet. Den utsatthet som ö-läget innebär skulle i någon mån modifieras om de tekniska möjligheter som slår till buds kunde användas för atl förkorta restiden. En separering av gods- och persontransporter och elt trafikulbud anpassat lill dessa kategorier skulle medverka lill atl utjämna den regionala obalansen och föra Gotland närmare fastlandet. För della krävs kunskap, insikt och förmåga till inlevelse hos dem som har ansvaret att fatta beslut om kommunikationerna till och från Golland.

Herr lalman! I ytterligare en motion har Sven-Olof Petersson och jag krävt åtgärder för miljösäkrare fartygslransporter i Östersjön. Det har hitintills sagts så mycket om delta atl jag inskränker mig lill alt yrka bifall till reservationerna 12, 13 och 17 och dessutom till reservationerna 3 och 4 som handlar om Gollandstrafiken.

AnL 135 CARL FRICK (mp);

Herr talman! Östersjön dör, sade utrikesminister Andersson i riksdagen i höstas efter ett besök i Baltikum. Det är sant, och vi svenskar tillhör de värsta nedsmutsarna i området räknat per innevånare. Vi har inget atl skryta med när det gäller havsmiljön. Tvärtom borde vi skämmas.

En rad av de motioner som i dag behandlas i trafiksutskottets betänkande rör Östersjön. Att ta del av betänkandet är nedstämmande.

Följande kan läsas; "Totalt behandlar utskollet ca 110 motionsyrkanden i en mångfald olika sjöfartsfrågor Alla yrkandena avstyrks."

Det är med andra ord så att vågmästarparfiet och det största minoritetspartiet, socialdemokraterna, utnyttjar sin ställning till att finna majoritet för att avslå alla de yrkanden som har behandlats av utskottet i detta betänkande, yrkanden som också har med Östersjöns miljö och överlevnad samt Gotlands framtid alt göra.

Del vilar ett drag av illvilja från de konstruerade majoriteternas sida i 145

10 Riksdagens protokoll 1989190:95

Prot. 1989/90:95 dessa frågor Det tas inte på allvar i det praktiska arbetet att klara Östersjön

28 mars 1990 och dess livsmiljö. Det är grant att stå i talarstolar och att skriva debattarfik-

Sjöfart

lar om miljö och överlevnad. Men det blir till intet här i riksdagen. För det

kan inte gärna vara så att socialdemokrater alltid vet bäst och kan mest i

riksdagen.

Det blir till slut lika galet som i höstas när jordbruksutskottet behandlade fisket. Inte blev det mycket om fiskets situafion och dess förutsättningar i allt mera nedsmutsade hav och om de åtgärder som fordrades för atl få haven rena och fisken ätlig. Nej, det jordbruksutskottet var enigt om var att släppa försäljningen av djupfrysta kräftor fri under hela året. Sådant arbetssätt drar ett löjets skimmer över riksdagens arbete.

Ett döende hav fordrar att det vidtas åtgärder som att föreskriva att tankbåtar över en viss storlek inte tillåts i Östersjön, att tankbålar skall ha dubbla bottnar, dubbla väggar och tredubbla skott även om det är opraktiskt - det är faktiskt ännu mera opraktiskt att ha kuster och bottnar nedskitade med olja -, att föreskriva begränsningar i användningen av olja med höga svavelhalter - varför regler på land inte skall gälla lill havs är obegripligt -, atl stoppa alla tankar på att utvinna olja i Östersjön och atl stoppa utsläpp av klororganiska föreningar

Listan kan tyvärr göras mycket lång.

Utskotlsmajoriteten hänvisar envist fill pågående internationellt arbete. Detta låter vackert, men det är en orimligt långsam väg i ett arbete som brådskar En ansvarig riksdag kan inte fortsätta att låta internationellt arbete bli den obolfärdiges förhinder

Ni inom socialdemokratin är väl överens om utrikesministerns uttalande alt "Östersjön dör". Jag har då aldrig hört någon som har sagt emot honom. Eflersom ni är överens med honom borde detta ha satt helt aodra spår i arbetet i utskollet.

Är del så att socialdemokratin har sina fundamentalister och realister och atl de inte är överens om analysen och därför inte heller om vad de skall göra, dvs. atl det blir platt fall för miljö och människor? Sådan är socialdemokratin i dagens Sverige, när den gör kärnkraftsavvecklingen fill en arbetsmarknadsfråga och kan tänka sig att bygga ut skyddade älvar och bygga en ekologiskt orimlig bilbro över Öresund.

Utskottet här uppenbarligen inte förstått att det fakfiskt behövs en tredje färja lill Gotland.

För en ö som Gotland är det viktigt att sjötransporterna till fastlandet fungerar under årets alla delar Med två färjor lever man farligt. Om en färja måste in på reparation under längre tid, kan det bli mycket svårt att klara trafiken. För näringslivet på ön och för turismen skulle det bli ett hårt slag. För dem som vill etablera verksamheter måste det vara ett krav att det finns trygga förbindelser En tredje färja är nödvändig för öns näringsliv och dess ulveckling.

Farligt gods fraktas fill och från hamn med järnväg. Med två färjor i drift

kan man inte klara den separation av gods som är nödvändig. Transporter

av farligt gods får allt större omfattning, I andra sammanhang har vi från

miljöpartiet de grönas sida tagit upp problematiken kring det farliga godset,

146 När det gäller Gotlandstrafiken blandas resandekategorier på ett olyckligt

Sjöfart

sätt under hela året. Strävan måste vara att nå separation. De farligaste gods- Prot. 1989/90:95 kategorierna borde gå på en separat båt. Det skulle också ge den fördelen att 28 mars 1990 personalen skulle kunna specialutbildas för att kunna klara nödsituationer

För det farliga godset är det viktigt att det kan komma till och från en hamn med järnvägsförbindelser Miljöpartiet de gröna anser att järnvägen i första hand skall transportera det farliga godset. En förbindelse som ger den möjligheter bör prioriteras.

En tredje färja är nödvändig för att man skall komma till rätta med det farliga godset.

Under turistsäsongen är båtarna oftast fulla, och det finns verkligen ett behov atl öka kapaciteten.

Urider normal tid får Gotlandslinjen hyra in en specialbåt för det farliga godset. Del skall även ske i år

Men en tredje färja löser det här problemet.

Ur alla dessa aspekter är det märkligt att utskottet behandlar frågan om en tredje färja så njuggt,

I de sista av dessa dagar har den regionalpolitiska propositionen kommit, och där har Gotland dragits ur stödområdessystemet.

Det pågår uppenbarligen ett medvetet strypande av Gotlands utvecklingsmöjligheter när utskottet inte vill medverka till att rädda ett döende hav, när utskottet inte vill se till att det kommer en tredje färja till Gotland och när man inom regeringen drar undan Gotland ur stödområdessystemet.

Det går bra att tycka att ön är fin att semestra på, men det går inte att se till att den kan leva och utvecklas. Socialdemokraterna och moderaterna har mycket på sitt samvete i dessa frågor.

Detta är elt dåligt belänkande som skulle ha kunnat bli bra, om majoriteten hade velat ta ansvar för både Östersjön och Gotland,

Kampen för ett rent hav och én fungerande trafik till och från Gotland måsle fortsätta gentemot de förstörande krafterna.

Jag yrkar bifall lill de reservationer som har undertecknats av Roy Ottosson,

I detta sammanhang platsar det verkligen bra att ta upp frågan om trafik under sommaren mellan Västervik och Visby. Man måste ju se på de samlade samhällskostnaderna när det gäller trafiken, de måste minimeras. På det sätt som man nu tvingar folk att åka ökar bilåkandet. Vi vet vad det leder till: utsläpp, miljöförstöring, död och lemlästande på våra vägar Det måste vara samhällsekonomiskt och mänskhgt att se till att denna förbindelse mellan Västervik och Visby kommer till stånd till sommaren. Samtidigt är det olyckligt för hela vårt trafiksystem att man vill införa moms på persontrafiken. Vi vet ju sedan de undersökningar som gjordes i den krisutredning där jag medverkade att detta leder till ett minskat resande med kollektivtrafik och lokaltrafik och ett ökat bilåkande. Det borde vi faktiskt undvika. Därför är det väldigt viktigt att vi ser till att den lilla del av trafiken som berör Gotland men som beiyder så väldigt mycket faktiskt utvecklas på ett sätt som människorna på Gotland och dess omgivning vill. Det finns ett samlat samhällsintresse att göra del. Det är en stor besvikelse att majoriteten i utskottet bortser från en så viktig sak.

147

Prot, 1989/90:95 AnL 136 ULLA PETTERSSON (s);

28 mars 1990 Herr talman! Så var det dags för den årliga tävlingen i att vara mest gene-

~ rös och omtänksam när det gäller Gotlandstrafiken, Det brukar sägas så

' många vänliga och vackra ord om den när anslaget skall beslutas en gång

om året. Tyvärr har detta en viss tendens att vara enbarl en endagstävling, I morgon är allting glömt och som vanligt igen, och gotlänningarna får fortsätta sitt resande med en avgång om dygnet, fortsätta atl ha natten som restid, fortsätta all spara pengar åt staten. Det är faktiskt så, herr talman, atl statsbidragen till Gollandstrafiken har minskat så i reala termer atl del i dag är värt mindre än hälften mot vad del var vid 80-talets början. Det är naturligtvis bra alt statens utgifter minskar Men skall man jämställa gotlänningars möjligheter med andra svenskars atl resa i vårt övriga fosterland, finns det, som vi har påpekat i den socialdemokratiska motionen T627, inom Gotlandstrafiken åtskilligt behov av förbättringar I motionen säger vi bl,a. att staten bör stå för infrastrukturen. Då menar jag inte den infrastruktur som tidigare talare här har nämnt, nämligen vattnet, utan det vi använder oss av för alt la oss över vattnet med. Infrastrukturen bör vara en statlig angelägenhet också i den del som beslår i färjor lill och från Golland, Del är vårt långsiktiga krav. Våra krav i övrigt är en tredje färja i Gotlandstrafiken, ett ökat statligt stöd, förbättringar av olika slag innefattande tätare förbindelser på bekvämare tider, kortare överfarter och en rättvisare taxesättning.

Herr talman! Nog är det underligt att ens folkbokföringsort skall avgöra hur mycket man skall betala på elt allmänt fortskaffningsmedel. Inte kan det vara rimligt att en familj skall betala mer för atl ta sig lill elt av laridets främsta luristlän än för motsvarande sträcka åt elt annal håll i landet. Den prisdifferentiering som har införts har jag i princip ingenting emot, men systemet med differentieringar och rabattsyslem har sin mening i en konkurrenssituation, där man kan välja mellan olika motsvarande transportmedel. I Gotlandstrafiken har vi inget konkurrerande irafikslag utöver flyget. Man kan inte lasta in familjen och packningen i en bil eller husvagn, ge sig i väg och köra själv. Man kan inte åka långfärdsbuss och man kan inte la tåget och på så sätt välja sin lid och sin kostnad. Dessa möjligheter finns inte. Just del här är den svåra pedagogiska uppgiften för oss alt förklara, en uppgift som vi har så svårt att lyckas med.

Jag skall inte, herr talman, upprepa de argument som framförts för den tredje färjelinjen. De finns också, som jag sade, med i motionen T627. Arbete pågår i den vägen, och jag har gott hopp om atl frågan skall nå en lösning relativt snart.

När det gäller de övriga förslag till förbättringar som jag nämnde och som vi har tagit upp i vår motion får vi återigen konstatera att vi inte nått någon större framgång. Jag inser del fåfänga i all begära en votering lill förmån för motionen, även om jag vet att jag har en del partivänner på min sida.

Det finns en reservation, som har nämnts här tidigare, om sommartrafik lill Öland och Västervik. Det är i och för sig bra, men det var inte riktigt vad vi ville. Vi gotlänningar vill något mer med eri utökad trafik. 1 övrigt, herr lalman, har inget parti visat någon större vilja all salsa på utökad trafik, trots atl man ibland försöker framställa det så i den aktuella debatten särskilt när

148 anslagen kommer på tal. Del har också uppstått en del märkliga debatter i

Goilandsmedierna, där folk som borde vela bättre har gjort säkra ultalan- Prot. 1989/90:95 den på lös grund. Detta har naturligtvis lill slor del sin förklaring i atl det här 28 mars 1990 är en så pass känslig och viktig fråga. Då är jag tillbaka i den pedagogiska ~7 uppgiften. Jag misstänker, herr talman, atl jag lär få stå här så länge jag är '' - medlem av denna kammare och tala för denna fråga. Om jag verkar någol litet pessimistisk beror det på att mina år här hittills inte har gett mig alltför slora förhoppningar iden vägen. Faktum kvarstår ju att det återstår åtskilligt att göra åt Gotlandstrafiken.

Anf. 137 MARIANNE JÖNSSON (c):

Herr talman! Som öbo känner jag nästan ett sting i hjärtat av samvetsförebråelser när jag lyssnar på Gunhild Bolanders och Ulla Petterssons argumentering för sin färja. Som Gunhild Bolander så fint uttryckte det är färjan för dem bro, väg och järnväg. Jag som ölänning och som har fått en bro har naturligtvis svårt att sälla mig in i hur ni har del. Men jag tycker ändå atl ni, Ulla Pettersson, förklarar del på ett pedagogiskt skickligt säll. Jag hoppas verkligen alt er argumentering skall leda lill framgång.

När jag nu skall argumentera för den fjärde punkten i det hemliga avtal som har omniimnts här tidigare tycker jag nästan atl jag ägnar mig ål lyxar-gumentering. Jag skall då argumentera för den kompletterande färjetrafiken sommarlid. Som öbo och invånare i Kalmar län har jag lyssnat till våra väljare och medborgare och tillresta resenärer Att få denna kompletterande trafik är elt mycket starkt önskemål. Vi vill ha färjelinjen fillbaka mellan Grankullavik och Visby. Vi vill ha färjetrafik mellan Västervik och Visby.

I motionerna T610 och Tö2I begärde vi under den allmänna motionstiden - Agne Hansson, Ewy Möller Arne Andersson i Gamleby och jag - atl denna trafik återupprättas. Behovet av färjetrafik sommarlid har dokumenterats pä olika sätt. Gunhild Bolander nämnde hur de tre kommunerna har tillskrivit kommunikationsdepartementet, transportrådet och Gotlandslinjen, som också är involverad i diskussionerna, om att en tredje åretrunlfärja till Gollandstrafiken skall införskaffas. Där har vi en chans att få sommartrafik mellan Grankullavik och Väslervik.

För Ölands del är behovet av en färjeförbindelse sommarfid mellan Grankullavik och Visby av utomordentligt stor betydelse, liksom del är för Västerviks del, som Ewy Möller här har framfört frän talarstolen. Turismen är näst efler jordbruket för oss på Öland den viktigaste näringsgrenen. Den behöver vidareutvecklas och stimuleras på olika sätt. Det har betydelse för oss på Öland och för den svenska handelsbalansen. I denna vidareutveckling ingår färjeförbindelsen till Golland som en mycket viktig del.

Förra sommaren hade Öland 1,2 miljoner gästnätter, utom den privata uthyrningen. Tidvis under turistsäsongen finns över 2 000 tusen turister samtidigt på norra delen av ön i Borgholms kommun. Det finns alltså en myckel stor marknad, som kan erbjudas som ett alternativ alt åka närmaste vägen till Gotland - en resa på två och en halv timme. De har haft den möjligheten tidigare, och del sista året, 1987, åkte 36 000 personer över Grankullavik fill Visby.

Vi vill ha tillbaka den här trafiken. Det tomma färjelägel i Grankullavik
påminner oss om den lid då det var fart och liv här uppe. Del har blivit en 149

Prot. 1989/90:95 återvändsgränd på norra Öland. Där har vi verkliga glesbygdsproblem. Vi

28 mars 1990 skulle få slor hjälp genom en återupprättad färjelinje.

~ Det finns ett stort och växande intresse för Östersjöturism, inte minst nu,

""' när länderna på andra sidan Östersjön har börjat återfå friheten. Härfill

kommer det stora intresset för tyskar att besöka Öland. Tillgänghgheten för

dem skulle väsentligen underlättas om de med en färjeförbindelse kunde få

anknytning till andra färjelinjer som löper kors och tvärs över Östersjön,

inte minst över de södra delarna.

I principavtalet med Nordström & Thuhn har angivits att den kompletterande trafiken skulle kunna förekomma. Däri ligger möjligheter för oss. Riksdagen har i dag avgörandet, men vi skall fatta beslut i morgon.

I utskottet står fyra partier bakom reservation 3, där man föreslår reguljär sommartrafik mellan Öland och Gotland liksom mellan Västervik och Visby. När riksdagen förra året behandlade detta ärende var det samma konstellation av fyra partier som stod bakom en reservation. I dag hoppas jag att Ewy Möller har ändrat inställningen hos sina moderata partikamrater, så att det bildas majoritet för en tillstyrkan till förslaget om reguljär sommartrafik. Då kan en beställning gå från riksdagen till regeringen så alt denna efterlängtade kompletterande trafik kommer till stånd.

Men skulle vårt förslag inte heller i år får majoritet, måste kompletterande trafik öppnas för rederier och koncessionen således upphöra. Att låta ett enda förelag styra och ställa och bestämma villkoren för trafiken på ett så vikfigt trafikområde som Östersjön är felaktigt, när inte välmotiverade nationella krav tillgodoses.

Koncessionen är för oss en tvångströja. Intresserade rederier som har velat bedriva trafik har fått avslag. Således avslog regeringen i mars 1988 utan närmare motivering en ansökan från Crown Shipping AB i Kalmar om tillstånd all få bedriva linjesjöfart mellan Grankullavik på Öland och Visby. Antingen måsle det företag som har koncessionen sköta trafiken också till Öland och Västervik, eller också måsle man låta elt annat företag la hand om trafiken.

Slutledningen är enkel. När regleringar avskaffas på alla andra områden, som tidigare sagts, måsle den också försvinna på delta för öturismen och Kalmar län så viktiga område.

Herr talman! Med det anförda ber jag att få yrka bifall till reservation 3.

Arif. 138 BERTIL DANIELSSON (m):

Herr talman! En viktig utgångspunkt för trafikförsörjningen i vårt land är bl.a. atl onödiga hinder för olika alternativ undanröjs och att resenärernas fria val av alternativa resvägar och transportmedel säkerställs.

När det gäller vägtrafiken är dessa mål inte särskilt svåra att uppnå. Värre blir det däremot beträffande färjetrafiken till och från Gotland. Här är det inte lika lätt att erbjuda många olika alternativ, varför staten har ett övergripande ansvar för att trafikförsörjningen säkerställs. Av den anledningen anslås också betydande belopp årligen till just Gotiandstrafiken.

Del nuvarande avtalet och reglerna för Gotlandstrafiken har emellertid gett upphov fill visst ifrågasättande. År trafiken ordnad på bästa sätt? Ges 150

passagerarna tillräckliga valmöjligheter? Måste trafiken begränsas till endasl Prot. 1989/90:95
två linjer och två fasllandshamnar? Frågorna är berättigade. 28 mars 1990

Sjöfart

Det är inte bara frågor som reses. Även kritik framställs. Önskemålen om förändringar är ganska omfattande, nämligen fler linjer, annorlunda taxe-sätlning och en hell annan trafikpolitik för Gotland.

Ja, valmöjligheterna är begränsade, och de regler som nu gäller för trafiken förhindrar andra lösningar än de som nu är förverkligade. Start av andra färjelinjer är i praktiken omöjliga. Så behöver det inte vara.

Även om det är riksdagens sak att besluta i många frågor, är del just i della fall, enligt min uppfattning, inte riksdagens uppgift att i detalj tala om på vilket sätt färjelinjer skall bedrivas, hur de skall upprättas eller exakt hur trafikeri skall ordrias. Trots detta har ändå riksdagen ett övergripande ansvar för att trafiken lill och från den del av vårt land som Golland ulgör bedrivs på ett sådanl sätt atl en tillfredsställande trafikförsörjning erhålles och alt de människor som bebor ön också har rimliga möjligheter atl besöka övriga landet.

I en motion som behandlas i detta betänkande, T631 av K-G Svenson och mig skisseras en möjlig handlingslinje för att lösa de knutar som uppenbarligen finns. Vi föreslår alt det nuvarande avtalet omförhandlas - sådana möjligheter finns - och atl den nuvarande koncessionen upphör På detta sätt tror vi atl nya möjligheter kan öppnas för andra företag att bedriva trafik på Golland.

Liksom på andra områden måste även färjetrafiken avregleras och de begränsningar som finns i särskilda koncessioner upphöra. Ledstjärna måsle vara konkurrens i stället för koncession. Ökad konkurrens och större valmöjligheter för passagerarna skulle ge många positiva effekter

Eftersom del uppenbarligen finns ett mycket stort intresse av alt åter starta trafik från exempelvis Öland till Gotland och mellan Väslervik och Golland, skulle vårt motionsförslag bana väg för dessa linjer. Jag lycker inte att man skall lala om var och på vilket sätt denna trafik skall bedrivas, men riksdagen kan genom sina beslut undanröja de hinder som finns i det avseendet. Om dessa möjligheter öppnades, tror jag också att resandemängden totalt sett skulle öka.

Herr lalman! Även om motionsförslaget har goda kvaliteter har intresset i utskottet varit förvånande svagt. Därför inser jag att det inte är meningsfullt atl yrka bifall jusl till motionsförslagel. Tankegångarna i reservation 3 ligger i linje med vad vi föreslår i motionen, och även om den är något vid sidan om, länker jag stödja den reservationen i en eventuell votering.

Slutligen, herr lalman, vill jag uttala den förhoppningen att en bredare uppslutning kommer att visa sig nästa år, såväl i utskott som i kammare, kring de tankar som skall vara vägledande för färjetrafiken till och från Golland.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 29 mars.)

151

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådet, transportstödet m.m.

23 § Transportrådet, transportstödet m.m.

Föredrogs

trafikutskottets betänkande

1989/90;TU19 Transportrådet, transportstödet m.m. (prop. 1989/90; 100 delvis).

Anf. 139 TOM HEYMAN (m);

Herr talman! Stöd och subventioner skapar inga bra förelag. Varje nytt stöd skapar avgränsningsproblem mellan de som skall vara berättigade och de som ingel skall ha, varför stödform snedvrider konkurrensen mellan olika företag och ofta skapar mer problem än nytta. Kraven på rättvisa i behandlingen av de som söker stöden leder alltför ofta lill kostsamma och omständliga byråkratier. Vi har under många år sett märkliga resultat av företagsstöd frän staten, landstingen,kommunerna och diverse olika fonder

Den moderata reservationen lill betänkandet avser en av dessa många stödformer som verkar tillkommen mer eller mindre av en slump; person-transportstödet för Norrland. Stödet gäller för tjänsteresor med flyg och järnväg. När en resa företas med flyg innebär det att staten med skattemedel subventionerar en flygresa samtidigt som man med andra skattemedel subventionerar järnvägstrafiken på Norrland.

Jag tar bara detta som ett exempel på hur man med subventioner kan ändra förutsättningarna för andra subventionerade verksamheter Till slut får man sä krångliga regelverk alt ingen längre vet vad man egenlligen vill åstadkomma med subventionen.

Persontransportslödet beräknades förra året kosta 25 milj.kr. Den faktiska medelsförbrukningen var 4 milj.kr Den slutsats vi drar av detta är alt det egentligen inte föreligger något behov av detta stöd, och då bör det också avvecklas. I årets budget för transportrådet är stödet beräknat lill 11 milj.kr, och vär - kanske någol kryptiskt skrivna reservation - innebär att stödet skall upphöra och att budgeten följaktligen skall minskas med dessa 11 miljoner.

Därmed, herr lalman, vill jag yrka bifall lill reservation 3 till utskottets betänkande.

15:;

AnL 140 ANDERS CASTBERGER (fp);

Herr lalman! - Jag som trodde vi levde i elt välfärdssamhälle, säger Ag-netha, som för elva år sedan födde sin gravt rörelsehindrade son Fredrik. Jag älskar min underbare pojke,men vårt liv är ganska arbetsamt. Alla praktiska bestyr förslås. Inte en enda gång har någon från myndigheterna ringt och frågat hur vi mår och hur vi klarar oss, om vi behöver någon hjälp.

Agnetha och Fredrik lever i del som vi i folkpartiet kallar det glömda Sverige. När vi skapar trafikmiljön, när vi bestämmer om hur människor skall kunna röra sig, dä glömmer vi mest av alll de handikappade. De utgör en liten grupp i samhället och har svårt atl göra sina röster hörda när andra och starkare grupper kräver sitt.

Det är enligt folkpartiets uppfattning en självklarhet atl handikappade skall kunna utnyttja vanliga allmänna kommunikationsmedel. Men del finns

betydande hinder för detta. Därför har vi föreslagit bättre handikappanpassning av kollektivtrafiken och förbättringar av färdtjänsten. Socialdemokraterna är kalla inför sådana resonemang. Hänsynen till allehanda byråkratiska intressen leder till en njugghet av socialdemokraterna mot de verkligt små i samhället. Jag tvekar inte alt kalla del för vad det är; ett socialdemokratiskt svek gentemot de handikappade.

Visst är del all föredra alt också rörelsehindrade och på andra sätt handikappade människor skall kunna använda de allmänna kommunikationsmedlen. Det ger den handikappade ökad valfrihet. Det är bra. Atl del sedan också kan bli billigare kan väl inte vara någon nackdel, Olle Östrand, även om det sker till priset av den onödiga byråkratins påtvingade omskolning.

Efler folkpartiförslaget antog riksdagen redan 1979 en lagom handikapp-anpassad kollektivtrafik. Då antogs också ett ramprogram för de närmaste tio åren. Detta har följts upp med anslag för bidrag till invesleringar för atl öka handikappanpassningen i lokal och regional kollektivtrafik. Dessa medel är otillräckliga. Därför föreslår vi all ytterligare 50 milj. kr skall få användas till forlsalla satsningar för alt öka handikappanpassningen och dess möjligheter. Varför, Olle Östrand, är ni socialdemokrater så förtvivlat njugga mot de handikappade?

Jag yrkar bifall till reservation nr 4.

Herr talman! Persontransportslödet har många aspekter En är att det också är betydelsefullt för atl utjämna de regionala nackdelarna för företagen i Norrland. Snårskogen av alla de byråkratiska regler som omgärdar stödet till de norrländska förelagen innebär bl.a. att de allra minsta företagen i praktiken utestängs från stödet. I stället nyper socialdemokraterna egenföretagarna i Norrland i örat. Varför det, Olle Östrand?

Att moderaterna låter budgetyxan gå närdet gäller möjligheterna för småförelagarna i Norrland förvånar jag mig inte över Men varför måste socialdemokraterna ha samma principiella inställning i fråga om stödet till glesbygden som moderaterna? Den frågan trodde jag skulle vara onödig atl ställa, men den är icke deslo mindre myckel tydligt nödvändig all få besvarad.

Jag yrkar bifall till reservation nr 2.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådet, transportstödet m.m.

Anf. 141 RUNE THORÉN (c);

Herr talman! I föreliggande betänkande las upp frågor om transportrådel samt transportstöd i olika former. I vad gäller transportrådel och dess framlida roll har en utredning nyss slutförts om transportrådels verksamhet, och den år nu ute på remiss. Vi har för vår del synpunkter på transportrådel och dess verksamhet. I vår motion har vi anfört att en översyn bör göras av myn-dighetsorganisalionerna på kommunikationsområdet, där även transportrådel ingår Vi avvaktar för vår del med slutligt ställningslagande tills den frågan återkommer till utskottet. Detta har vi också sagl i elt sårskill yttrande fogat till dagens betänkande.

Åven i år har vi en gemensam reservation med folkpartiet angående persontransportslödet och alt detta även skall gälla egenföretagarnas tjänsteresor Tyvärr har vi inte fått majoritet för dessa åsikter i utskottet.

I en motion har vi framfört uppfattningen atl del är viktigt att arbetet med handikappanpassningen av kollektivtrafiken påskyndas. Möjligheterna för

153

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådet, transportstödet m.m.

rullstolsbundna alt på egen hand utnyttja tåg, tunnelbanor och bussar måste ökas genom t.ex. införande av lyftplallor eller byggande av hissar Eftersom fidigare anslag på 50 milj. kr inte har förbrukats, har vi för närvarande avstått från att äska ytterligare anslag. Åven dessa synpunkter har vi framfört, i reservation nr 5.

I reservation nr 6 har vi tagit upp stödet till skärgårdslrafiken. Persontransporterna i skärgården är en dyr verksamhet. Ofta finns skärgården i just kommuner med svag ekonomi. Vi föreslår därför att riksdagen beslutar att skärgårdsstödet skall återinföras, och vi vill därför att regeringen skall återkomma med förslag till medelsanvisning.

Herr talman! Med det jag nu har sagt vill jag yrka bifall till reservationerna 2, 5 och 6.

154

AnL 142 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Den 29 september 1989 tecknade transportrådet och SJ ett avtal om persontrafik på slomjärnväg för budgetåret 1990/91. Det omfattar samma tid som tågplaneperioden juni 1990-maj 1991, dvs. deu plari som går Urider beteckningen T90.

Den 12 september 1989 - det var några dagar innan - skickade Claes-Eric Norrbom, Transportrådets chef, ut ett pressmeddelande. Jag skall citera litet grand ur det:

"I samband med SLTFs kollektivtrafikdagar i Örebro redogjorde generaldirektör Claes-Erik Norrbom för pågående förhandlingar mellan SJ och transportrådet när det gäller statens köp av olönsam trafik på det s.k. stom-nätet. Den kostnadsram som transportrådel har att utgå från är i enlighet med riksdagsbeslutet 618 miljoner kronor Detta belopp skall alltså användas för att upphandla sådan interregional persontrafik som inte kan upprätthållas på affärsmässiga grunder men som har en klar regionalpolitisk betydelse.

Norrbom erinrade också om atl den upphandling som nu håller på att slutföras, har föregåtts av en betydande diskussion ute på länsplanet med länshuvudmän, länsstyrelser etc. Resultatet av dessa överläggningar ligger alltså till grund för de prioriteringar som transportrådet har att göra. Enligt riksdagsbeslutet ska TPR inte upphandla någon lokal och regional kollektivtrafik på stomnätet inför T90."

Den 21 september 1989 skickade SLTF, Svenska lokaltrafikföreningen, ut ett brev till sina medlemmar och associerade. Man hänvisar till del pressmeddelande ur vilket jag just har citerat och säger: "I angivna pressmeddelande påstås att den kostnadsram som transportrådet har att utgå från är i enlighet med riksdagsbeslutet 618 milj. kr. Efter kontakt med kommunikationsdepartementet kan vi konstatera att någon kostnadsram inte finns fastlagd av regering och riksdag. Regeringen har inte ens gått ut med några direktiv för upphandlingen avseende nästa lågplaneperiod. Kommunikationsdepartementet avvaktar transportrådets redovisning i ärendet som skulle ha skett den 1 september men som blivit fördröjd."

Den 6 oktober 1989 skickar SLTF ett brev som med tanke på förhållandena är ganska hovsamt skrivet. Man säger bl.a.;

"Det finns inga som helst möjligheter att nu med sju månaders varsel ta

över det ekonomiska ansvaret för en trafik som med nu gällande definitioner dessutom är atl betrakta som en rent statlig angelägenhet. Kommuner och landsting har en hårt pressad ekonomi och vi kan inte acceptera att staten vältrar över nya kostnader i strid med 1988 års trafikpolitiska beslut och gällande avtal mellan staten å ena sidan och SLTF och de båda kommunförbunden å den andra."

Den 17 oktober 1989 hade jag en interpellationsdebatt - Rune Thorén var också med - med Georg Andersson. Min viktigaste fråga den gången var varifrån uppgiften kom att riksdag och regering hade fattat elt beslut om en kostnadsram på 618 milj. kr Det var alltså den uppgift som transportrådets chef Claes-Eric Norrbom använde när han pressade ohka kommuner och länstrafikhuvudmän. Georg Andersson svarade bl.a. följande på min fråga: "Atl transportrådel som utgångspunkt i diskussionerna kan ha använt sig av nuvarande anslagsnivå, ca 618 miljoner, kan förklaras mot den bakgrunden all vi i direktiven ger allmänna riktlinjer om vikten av sparsamhet i budgetarbetet."

Den 31 januari i år var det en ny debatt om transportrådets agerande och om de frågor som har alt göra med övervältringen från staten. Där är jag ganska hård i mina omdömen, eftersom jag noga hade studerat de beslut som hade fatlats. Jag hade också klart för mig vilka beslut som ännu inte hade fattals. Jag sade att del var horribelt atl det bussälskande transportrådel skulle få bete sig på detta sätt. Man var ju statens förlängda arm i kontakterna med län och kommuner Det strider, sade jag, mot allt vad som diskuterats mellan regeringen och de olika partierna i riksdagen innan riksdagen fattade trafikbeslutet 1988. Jag fortsatte: "Lika fullt har transportrådet använt utpressning i kontakterna med irafikhuvudmännen. Claes-Eric Norrbom, chefen för transportrådel, har t.o.m. använt lögnen som vapen, för han har påstått att han måste hålla sig inom en ram på 618 miljoner för sådan trafik. Det var väl en lögn, eller hur? Det finns ingen ram. Ingen instans har fattat ell sådant beslut. Det vet Norrbom, och det vet också regeringen."

Georg Andersson gav mig en åthutning och brännmärkte på del kraftigaste den typ av debattinlägg där man anklagar icke närvarande personer för lögn.

Det här följdes av ett brev från Claes-Eric Norrbom lill mig. Del är icke diariefört, men det har transportrådets brevhuvud. Eftersom del finns ledamöter här i kammaren som sitter med i transportrådel, vore del intressant att fä en kommentar om de känner till delta brev eller om de på något sätt är inblandade.

Claes-Eric Norrbom hänvisar till det anförande ur vilket jag citerade alldeles nyss och påstår att uttalandet är djupt kränkande och grovt förtal. De medel som transportrådet har haft att upphandla för har utifrån riksdagsbeslut och regeringsbeslut beräknats enligt sedvanlig praxis till 618 milj. kr, säger han.

Lägg märke till de nya formuleringarna; det är inte längre definitivt. Men lika fulll påstår han att han inte har använt lögnen som vapen utan känner sig djupt kränkt. Jag försöker vara noggrann när jag citerar ur de olika handlingarna och ber er läsa i diskussionsprotokollet vad jag har sagl.

I detta märkliga agerande med utpressningstaktik mot länslrafikmyndig-

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådet, transportstödet m.m.

155

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådet, transportstödet

heter och kommuner brydde sig transportrådel och Claes-Eric Norrbom inte ens om atl begära offerter vad gäller Blekinge kustbana. Just denna bana behandlar man på detta säll. I ett meddelande skriver man så här;

"Den trafik som upphandlades för Tågplan 89 och på Blekinge kustbana ingick i rådrumsbeställningen. Med hänsyn lill det stora upprustningsbehovet som enligt banverkels bedömning inte skulle kunna tillgodoses inom i varje fall en tioårsperiod samt den ringa omfattning som trafiken hade på banan, har transportrådel inte ansett sig kunna upphandla trafik på bandelen. Transportrådel föreslog alt banan borde överföras lill länsjärnväg."

Som alla vet fattade regeringen den 18 januari beslut om att banan inte längre skall behandlas som en slomjärnväg ulan skall överföras till länsjärnvägsnätet. Också här hade Claes-Eric Norrbom fått igenom precis det han ville. På samma sätt agerade regeringen. 1 efterhand kom man till oss i januari i samband med att budgetpropositionen lagts fram och sade att pengarna till den icke lönsamma trafiken på stomjärnvägsnätet inte skulle vara mer än 618 milj. kr. Det är mycket märkligt att man hamnade på just den summa som hade använts som ett lögnaktigt utspel för atl påslå alt riksdagen hade fattat beslutet.

Undra på, herr lalman, alt vpk i år upprepar kravet på alt transportrådet bör avskaffas. En institution eller ett statligt organ som har möjlighet att fortsätta all föra sin politik pä detta säll verkar vara så inympad med märk-ligheter atl den helst bör avskaffas. Med den utgångspunkten tycker vi att miljöpartiets förslag är mycket bra, nämligen all det skall inrättas ett statligt verk för transporthushållning med en budget på 30 milj. kr Utöver transportrådels nuvarande uppgifter skall det samordna transportbeslämmelser och bästa transporllösningar utvecklas ur energi-, miljö-, sociala och samhällsekonomiska synvinklar

Jag ber all få yrka bifall till den reservationen liksom lill de andra reservationerna i betänkandet som är undertecknade av vpk. Dessutom yrkar jag bifall till en centerreservation, som vi tidigare har missat alt yrka bifall till. Den har nr 6 och handlar om stöd till skärgårdstrafiken.

156

AnL 143 ROY OTTOSSON (mp);

Herr lalman! Jag vill först yrka bifall till reservation 1, där Viola Claesson och jag föreslår alt transportrådel skall avvecklas. I ställel skall, som vi ser det, ett verk för transporthushållning inrättas som har en annan inriktning, nämligen att utveckla svenskl transportväsende så alt det blir så bra som möjligt från samhällssynpunkt, energisynpunkl, miljösynpunkt, social och samhällsekonomisk synpunkt, osv.

Det beiyder alt del nya verket får ta över en del av det som i dag ligger på transportrådel men också en del andra saker som i dag ligger hos de statliga trafikverken. Det betyder också att en del av det som transportrådel gör i dag faktiskt skall ut i irafikverken. Jag konstaterar atl den ulredning om transportrådet som nyss har presenterats kritiserar en del av det som vi kritiserat hos transportrådel, och det kommer förhoppningsvis atl leda fram till att frågan kommer upp på dagordningen igen med anledning av en proposifion.

Jag yrkar också bifall lill reservation 2 om persontransportslödet i Norr-

land. Vi i miljöpartiet anser liksom folkpartiet och centern alt det stödet skall omfatta även egenföretagare. Del åren rättvisesynpunkt. Jag vill i sammanhanget framhålla alt jusl egenföretagarna är en väldigt viktig del av utvecklingen av näringslivet, inte minst i Norrlands inland, och det är viktigt att de får bättre förutsättningar.

Vidare yrkar jag bifall till reservation 4, som handlar om handikappanpassning av kollektivtrafiken. Där är även folkpartiet och vpk med. I den reservationen föreslås att ytterligare 50 milj. kr. skall anslås till handikappanpassning av kollektivtrafiken, och det anser vi vara myckel angelägel. Det förslaget var uppe förra året också, och jag är förvånad över att socialdemokraterna är så totalt kallsinniga till det. Det år faktiskt inte särskilt långtgående, och vi borde kunna bli överens om att vi måste kunna ta ansvar för de människor som kommit i den tragiska situationen atl vara handikappade och blivit så beroende av hjälp och stöd från omgivningen. De är i dag väldigt låsta när del gäller atl la sig fram och tillbaka till olika platser. De är ofta hänvisade till enbart färdtjänsten, i den mån de kan få ut någonting av den.

Vi vet om att där man kommunalt har satsat extra på handikappanpassning av kollektivtrafiken har detta lett till atl handikappade - och det är då ofta äldre personer - som har svårt alt röra sig har fått betydligt större frihet och bättre möjligheter att utvecklas och leva ett rikare liv. Det tycker vi är mycket väsentligt. Det kan t,o,m, leda till besparingar inom färdtjänsten, så del behöver inte vara så dyrt heller. Men det är inte det som skall vara det centrala, utan det skall vara att alla människor här i landet skall ha en vettig livskvalitet, och där ingår möjligheterna att resa som en väsentlig del.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådet, transportstödet m.m.

Anf, 144 OLLE ÖSTRAND (s);

Herr talman! Jag vet snarl inte för vilken gång i ordningen jag slår och kommenterar en vpk-reservation med krav på alt transportrådel skall avskaffas, I år har vpk tyvärr också fått följe av miljöpartiet.

I år används som argument för atl transportrådet skall avskaffas alt rådet "verkar för transportlösningar som går stick i stäv med kraven på en miljöan-passad trafikpolitik". Jag frågar mig; Vad är detta för trams?

Sedan tvingades jag då att lyssna till Viola Claesson. Hennes inlägg gällde ett ärende som kammaren skall behandla i morgon, nämligen köpet av interregional persontrafik på järnväg. Låt mig ändå säga att Viola Claessons inlägg var en skymf mot transportrådet, dess styrelse och dess generaldirektör När generaldirektören Norrbom besökte utskottet, redogjorde han på ett mycket klarläggande sätt för frågari, och det visar att den här gången som många andra gånger har Viola Claesson hamnat fullständigt snett. Jag tycker, herr talman, att man skall betacka sig för inlägg här i kammaren med fruktansvärda angrepp på personer som inte kan försvara sig.

Nej, det är nu en gång så alt transportrådel inte bedriver någon egen trafikpolitik, utan de människor som jobbar på Iransportrådet fullgör på ett myckel lojall säll de arbetsuppgifter som de har blivit ålagda av regeringen och riksdagen.

Under årens lopp har också många nya uppgifter av en enig riksdag lagts på transportrådet. Jag skall inte här slå och räkna upp alla de centrala uppgifter som transportrådet har ålagts all ulföra, men klarl är ändå att riksda-

L57

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådet, transportstödet m.m.

158

gens trafikpolitiska beslut 1988 innebär omfattande ändringar av transportrådels uppgifter.

Beslutet innebär både ökade och minskade uppgifter. Därför tillkallades en särskild utredare som skulle se över transportrådets verksamhet, och han slutförde sitt uppdrag i januari i år Hans förslag är för närvarande ute på remiss, men del bör framhållas att utredaren inte har föreslagit att transport-rådet skall avskaffas ulan i stället föreslagit vissa ändringar av arbetsuppgifterna.

Om jag sedan skall gå över till persontransportstödet vill jag framhålla -och det har jag sagt många gånger tidigare - att det aldrig har varit meningen att transportstödet skall avse resor för egenföretagare. Det är tyvärr mycket svårt atl göra en avgränsning av vad som är privalresor och resor i tjänsten för en egenföretagare. Avsikten med persontransportslödet har varit att det skall gälla de anställda.

Nu är förhållandet del att även persontransportslödet är föremål för en översyn. Jag är medveten om atl moderaterna inte har mycket till övers för regionalpolitik, men jag kan hålla med Tom Heyman om, samtidigt som jag beklagar det, att persontransportslödet inte har utnyttjats i den utsträckning som man avsåg från början.

För att så gå över till handikappanpassning av kollektivtrafiken, vill jag nämna att det avsattes 50 miljoner i 1988 års trafikpolitiska beslut för bidrag till kommuner och trafikhuvudmän för investeringar som underlättar för handikappade att använda kollektiva färdmedel. Hittills har ca 35 miljoner av anslaget fördelats, och det är därför i dag för tidigt att ta ställning till om det finns behov av ytterligare medel för ändamålet.

Man kan allfid tycka att handikappanpassningen har gått för långsamt, men transportrådets utvärdering av handikappanpassningen visar alt 1979 års beslut i det stora hela har följts. Enligt det beslutet skulle enkla åtgärder som underlättade för stora grupper genomföras under en tioårsperiod.

Transportrådel kom också i utvärderingen fram till slutsatsen att tiden nu är mogen att gå vidare med handikappanpassningen, och det skall vi naturligtvis göra. Men när jag lyssnar på Anders Castberger, tycker jag att han tar i så alt jag nästan blir ängslig för att han skall krevera. Om vi avsätter ytterligare 50 miljoner till handikappanpassning, så är inte det samma sak som att vi därmed har löst problemet för de handikappade, för problemet är inte så enkelt.

Jag vill också betona att utskottet fäster myckel stor vikt vid det arbete som sker för att öka handikappanpassningen av kollektivtrafiken. En grundläggande transportförsörjning i form av en god tillgänglighet för alla i samhället är ett av de viktigaste trafikpolitiska målen. Därför bör också människor med funktionshinder så långt det är möjligt kunna delta i arbets- och samhällsliv på samma villkor som andra medborgare.

Del är angeläget att skyndsamt handikappanpassa kollektivtrafiken, men vi anser ändå atl regeringen bör avvakta med att ta slällning fill transportrådets utvärdering.

Herr talman! Till sist något om stödet till skärgårdstrafiken. Statsbidraget till denna typ av trafik är avvecklat sedan en tid tillbaka. Eftersom det är de kommunala trafikhuvudmännen i länen som nu har ansvaret för lokal och

regional kollektivtrafik är det också huvudmännen som närmast får ta ställning till ett sådanl här stöd. Med detta vill jag yrka bifall lill utskottets hemställan på samtiiga punkter

Anf. 145 VIOLA CLAESSON (vpk) replik;

Herr talman! Kanske har Olle Östrand blivit totalt chockad över att det finns dokument som visar atl transportrådels chef Claes-Eric Norrbom har använt sig av lögnen. Jag har lett i bevis att det faktiskt var på del sättet, och jag tycker att Olle Östrand i morgon skall läsa protokollet mycket noga.

Jag kan dessutom lova atl serva Olle Östrand med alla de handlingar som finns. Jag förstår alt han inte har läst dem. Om man har fattat vad det handlar om är det omöjligt att uttala sig som Olle Östrand här gjorde. Men Olle Östrand kanske inte vill se vad del handlar om.

Det är väl, Olle Östrand, ganska klarl atl den utredning som har arbetat med detta inte skulle våga ta initiativet att avskaffa transportrådet.

Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt att inte alla ledamöter som sitter i transportrådel är här när vi nu diskuterar dessa frågor som handlar om transportrådet och transportrådets roll och agerande. Det är ju inte i morgon vi skall diskutera delta, utan vi gör det nu - eller hur, Olle Östrand? Om jag inte är alldeles felunderrältad sitter Margit Sandéhn med i transportrådet. Jag gissar alt i varje fall de ledamöter som sitter med i transportrådet har läst alla handlingar som finns. Om inte heller de har läst dem, går de väl att skaffa fram, eller så kan de läsa innantill i protokollet.

Det skulle aldrig falla mig in att stå här i talarstolen och påstå att jag citerar ur handlirigar som kommer fråri trarisportrådet när de egentligen kommer någon annanslans ifrån eller hell enkelt är rena påhittet. Detta är ju fullständigt självklart!

Jag menar alt transportrådel och dess chef har förverkat sitt förtroende. I transportrådet sitter tre riksdagsledamöter som man väl får anse har civilkurage nog alt om de får reda på tillräckligt mycket kämpa emot herr Norrboms agerande. Men förutom dessa riksdagsledamöter sitter i transportrådet företrädare för näringslivet som har gjort minst lika stora blundrar som Claes-Eric Norrbom själv.

Jag vill här påminna om all en av direktörerna på Volvo häromåret sade att några träd får man väl offra för att kunna bygga ScanLink-motorvägen i Bohuslän. Han hade ingen aning om hur stark opinionen var och det blev också ett ramaskri emot att en person som sitter i transportrådet kunde agera på det sättet.

Åter lill Olle Östrand. Jag vädjar lill Olle Östrand att försöka sätta sig in i de handlingar som finns i ärendet. Han skall få ett exemplar av det pressmeddelande som Claes-Eric Norrbom skickade ut den 12 september

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådet, transportstödet m.m.

Anf. 146 ROY OTTOSSON (mp) replik:

Herr lalman! Jag vet inte om Olle Östrand har missuppfattat vad vi mofio-nerade om. Det gäller i delta fall avskaffandet av iransportrådet. Bakgrunden till vår reservation var en mofion från miljöpartiet. Avsikten var alt det hela skulle omorganiseras och atl man i stället skulle inrätta ett verk för tran-sporlhushållning.

159

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådet; transportstödet

Jag konstaterar atl den omorganisation som föreslås i den enmansulredning som Olle Östrand och tidigare även jag har refererat till delvis går i rätt riktning. Fördelen med atl avskaffa en organisation och i ställel sätta upp en annan är alt man på det sättet även kan byta företagskultur och ta ett helt nytt grepp för alt verkligen på ett bra sätt kunna börja om från början. Del kan ibland vara nyttigt och kanske t.o.m.nödvändigt. Vår bedömning är att vi i detta fall skulle vinna på att göra på det sättet i stället för att gå med små, små steg i en befintlig struktur som har visat sig vara rätt bökig och besvärlig på många sätt.

Jag hoppas att Olle Östrand bättre förstår vad reservationen handlar om efter denna förklaring.

Anf. 147 ANDERS CASTBERGER (fp) replik;

Herr lalman! Det finns många sätt som framstår som ganska enkla när det gäller atl handikappanpassa låg och bussar t.ex. genom all inrätta plana insteg, lyftanordningar osv. Delta är ett krav som gäller för alla andra områden i samhället, men när det gäller transportmedel stångar den handikappade ofta förgäves mot byråkrati, likgiltighet och, inte att förglömma, hänvisningar till att del blir för dyrt.

Självfallet löser man inte, Olle Östrand, alla handikappades problem med ytterligare 50 milj.kr. Del behövs så mycket mer. Men socialdemokraterna är inte beredda att anslå ens detta. Det är visserligen riktigt att de hittills anslagna medlen ännu inte har tagit slut, men della ger oss ju en möjlighel att hinna fatta beslut om nya medel innan budgetåret träder i kraft och vi hamnar i en penningknipa.

I detta läge har Olle Östrand fält utskottet med sig på att det är för tidigt atl nu la ställning till behov av ytterligare medel. Gå ul, Olle Östrand, och fråga den rörelsehindrade om han tycker atl det är för tidigt att nu göra slag i saken med en handikappanpassning av transportmedlen! Delta gör emellertid inte Olle Östrand, ulan han begraver denna fråga i ulredningskvarnen.

När det gäller orättvisan med transportstödet får vi bara veta att socialdemokraterna i vanlig ordning har begravt även denna fråga i en utredning. Det kunde då vara intressant att få veta om ändå inte socialdemokraterna här i riksdagen har någon enda uppfattning i själva sakfrågan. Är del, Olle Östrand, eller är det inte rimligt atl egenföretagarna får samma behandling som andra småföretag på detta område?

160

Anf. 148 OLLE ÖSTRAND (s) replik:

Herr talman! Jag skall inte förlänga diskussionen med Viola Claesson om elt ärende som skall behandlas i morgon. Det märkliga med Viola Claesson är alt oavsett om hon diskuterar transportrådet, handikappanpassning eller köp av persontrafik på järnväg så hamnar hon ändå till slut pä P G Gyllenhammar eller ScanLink. Den här gången hamnade hon på ScanLink.

De frågor som Roy Ottosson tar upp behandlas redan nu av transportrådet. Transportrådet har ansvar för trafikplanering, och i trafikplaneringen ingår alt ta miljöhänsyn. Jag har därför myckel svårt att förstå att allting skulle bli bra bara man ändrar namnet på ett verk. Så fungerar det inte i verkligheten.

Vi kan, Anders Castberger. vara överens om alt vi kanske borde ha gjort mer för de handikappade. Men jag vill erinra om att vi, när vi inrättade riksfärdtjänsten 1981, anslog 20 miljoner I årets budget, som vi behandlar i dag, anslår vi 96 miljoner för riksfärdtjänsten. Det är en ökning på ungefär 400 %.

Vi har i dag krav på att alla publika byggnader skall vara handikappanpas-sade. Det kostar många hundra miljoner varje år atl göra publika byggnader anpassade för handikappade.

Vi bygger bostäder för handikappade med mycket stora statliga bidrag. Visst har det gjorts en hel del för de handikappade. Sedan kan man alllid diskutera om det har gjorts nog. Men det måsle också vara riktigt all i delta läge, när transportrådel gör en utvärdering av handikapparipassningen och den kollektiva trafiken, avvakta denna ulredning för att se vilka ytterligare åtgärder och medel som behöver sättas in för att göra kollektivtrafiken ännu mer handikappvänlig.

Delta är inte samma sak som alt man försöker bromsa det hela. Vi arbetar på delta sätt i kammaren i andra sammanhang. Det bör vi göra även när det gäller de här frågorria.

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådet, transportstödet m.m.

AriL 149 VIOLA CLAESSON (vpk) replik;

Herr talman! Jag tror all jag skall nöja mig med att slälla raka frågor till Olle Östrand så att han slipper slå för fler förvirrade och förvirrande inslag.

År del inte så, Olle Östrand, atl vi nu diskuterar Irafikulskottets belänkande om Iransportrådet m. m. ? År del inte så all del i transportrådels pressmeddelande, som jag har överlämnat och som del går att läsa innantill i, undertecknat av Claes-Eric Norrbom, står all läsa följande; "Den kostnadsram som transportrådel har att utgå från är i enlighet med riksdagsbeslutet 618 miljoner kronor"?

När delta skrevs den 12 september 1989, hade riksdagen då fattat ett sådant beslut, Olle Östrand? Är del ett riktigt påslående i Claes-Eric Norrboms pressmeddelande, eller är det ett oriktigt påstående? När Claes-Eric Norrbom har åkt runt i landet och förhandlat om trafiken och sagt alt han har all rätta sig efter en ram på 618 milj. kr, fördel barman besläml i riksdagen, har detta då varit ett rättvisande påstående, Olle Östrand? Det går att svara ja eller nej på alla dessa frågor

Man får naturligtvis ibland använda sådana krångliga ord som "ScanLink". Del hör också lill vägtrafiken. Det är inte vpk som har döpt väg-sträckor och givit dem sådana namn som Scandinavian Link eller ScanLink. De namnen använder man naturligtvis ofta i debatten när man talar om vad det hela går ut på. När man talar om vägar är del litet svårt all undvika de miljardsalsningar lill bl.a. det privata näringslivet som regeringen har gått i spetsen för

Delta betänkande handlar också om handikappanpassningen. Jag har i mina tidigare inlägg inte hunnit nämna denna. Vpk har också i år väckt en motion. Vi i vpk anser, precis som de andra talarna från folkparliel och miljöpartiet som tidigare varit uppe i debatten, atl del skall anslås mer pengar Självfallet behövs dessa ytterligare 50 milj. kr för atl det skall bli rejäla tag.

Jag vill slutligen säga följande fill Olle Östrand: När man skall diskutera

161

11 Riksdagens protokoll 1989/90:95

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådet, transportstödet m.m.

handikappanpassning av kollektivtrafiken, då skall man väl inte tala om bostäder?

AnL 150 ROY OTTOSSON (mp) replik:

Herr talman! Jag vet inte om Olle Östrand lyssnade till milt första anförande där jag talade om vad del nya verket för transporthushållning skulle syssla med. Förutom de uppgifter som transportrådel har i dag - uppgifler för central trafikplanering, och framför allt den rätt vikliga prognosverk-samhelen - skulle myndigheten ta över en del uppgifter av liknande art som utförs av de andra trafikverken. Jag sade också atl en del av del som transportrådel i dag gör bör flyttas över lill irafikverken. Liknande synpunkter när det gäller transportrådel kommer också från enmansutredaren.

Att på detta sätt la elt nytt grepp är ell säll alt börja om från början för alt få en bra struktur i stället för att lappa på en gammal organisation om och om igen. Del är egenlligen ingenting märkvärdigt med det. Men Olle Östrand har kanske bundit sig så hårt när del gäller transportrådet alt han vill slå vakt om det.

Jag vill ge ett konkret exempel på vad del är som brister. I det trafikpolitiska beslutet från 1988 står det alt man skall samordna investeringarna i de olika trafikslagen. Den samordningen sker med snigelfart, om den nu sker alls. När vi i trafikutskottet besökte vägverket i höstas kunde man där berätta för oss atl man själv känt sig manad atl la tag i dessa frågor för att få någon ordning på det hela. Man lider av den nuvarande ordningen. När järnvägen inte fungerar och när sjöfarten längs kusterna inte heller fungerar, hamnar trafiken på vägarna, och vägverket får problem att klara av atl sköta vägarna.

När vägverket tvingas atl gä in och göra någonting som det egentligen inte alls är ålagt - dvs. alt samordna verksamheten inom alla trafikverk och bjuda in dem, eftersom det helt enkelt saknas statlig styrning på det här området -är det någonting som är fel. Det bör man kunna se över utan atl ta till brösttoner alltför myckel.

Jag lycker atl Olle Östrand bör tänka över detta förslag. Del är möjligt att det går all förvandla transportrådel till någonting bättre, men det är svårt atl veta. Jag tror att förutsättningarna för atl få fram någonting bra blir bättre om man skapar ett nytt verk, lyfter bort transportrådel, tar ny sats och får ett bälire helhetsgrepp.

162

Arif. 151 ANDERS CASTBERGER (fp) replik;

Herr talman! När man hör hur Olle Östrand argumenterar för den socialdemokratiska inställriirigen måste man fråga sig om det inte var seriöst menat med ett anslag till handikappanpassning i samband med det trafikpolitiska beslutet år 1988. Det kanske bara var fråga om lomma ord.

Olle Östrand kom in på frågan om riksfärdtjänsten. Vem var det som föreslog riksfärdljänslens införande? Jo, del var folkpartiet i regeringsställning. Vem var då i opposition mol det? Det var socialdemokraterna.

Nu skall transportrådet komma med en utvärdering av effekterna av de åtgärder som vidtagits under tio år Men därefter skall vi avvakta regeringens presentation för riksdagen av resultatet av denna utvärdering. Sedan skall

regeringen fundera pä vilka åtgärder som borde vidtas, och därefter skall regeringen enas om atl lägga fram förslag till riksdagen.

Hur kan socialdemokraterna påstå atl det nu är för tidigt att göra någonting för de handikappade? Så står det faktiskt i den av socialdemokraterna dikterade texten i betänkandet. Kan Olle Östrand åtminstone ge ett svar på frågan när regeringen kommer med samma förslag som folkpartiet redan nu har tagit fram?

Anf. 152 OLLE ÖSTRAND (s) replik:

Herr talman! Del är alldeles riktigt att det var den borgerliga regeringen som föreslog elt anslag för riksfärdtjänsten på 20 milj. kr Men det varunder en socialdemokratisk regering som det här anslaget höjdes lill 96,5 milj. kr eller med ca 400 %. Det är så det ligger lill i realiteten.

Jag anser fortfarande alt det är riktigt all vi skall vänta på den utvärdering som transportrådel skall redovisa. Vi får därefter på basis av den utredningen ta ställning till hur vi skall arbela vidare med handikappanpassningen av kollektivtrafiken. Vi skall då naturligtvis anslå de pengar som behövs.

Del vikliga för mig är inte vad ett verk heter, utan vad det sysslar med, Roy Ottosson. Faktum är att transportrådel arbetar med samma saker som det nya verket för transporlhushållning kanske skall arbeta med. Jag blir litet ängslig när jag läser argumenten för det nya verket. Där slår det att om en ny väg skall byggas eller om en gammal i större utsträckning skall byggas om, skall det vägas mot alternativa investeringar i järnväg eller sjöfart för atl klara samma transportbehov. Samma sak skall gälla flygplatsinvesieringar m.m.

Skall della, Roy Ottosson, tolkas så, att vi skall använda detta verk för att så långt det går minska väginvesteringar lill förmån för järnvägsinvesteringar? I vårt avlånga land finns det stora delar där vi över huvud tagel inte har någon järnväg. Människorna är beroende av bra vägar Utan bra vägar skulle vi inte kunna ha den spridda befolkning och det näringsliv som vi har i vårt land. Skall vi koncentrera alla resurser på järnvägar är jag ängslig för att vi får en fruktansvärd koncentration av människor och näringsliv i del här landet. Jag tror ingen önskar det.

Anf. 153 GÖRAN ENGSTRÖM (c);

Herr talman! Jag har begärt ordet därför atl jag har en viktig och väl genomtänkt motion som till min oförställda förvåning avstyrkts av utskottet. Motionen gäller godslransporlstödet.

Stödet infördes 1971 av regionalpolitiska skäl. Man skulle försöka göra Sverige litet rundare. Stödet blev reviderat i en mera omfattande form 1980 och 1981. Sedan dess har regelsystemet varit i stort sett oförändrat. Stödet omfattar fraklbidrag i efterskott till företagen. Slödel lämnas för transporter på järnväg eller för yrkesmässig trafik på landsväg. Del lämnas också för transporter av varor som förädlas inom stödområdet till hel- eller halvfabrikat. Stödet utgår också till råvaror och halvfabrikat som anskaffas av företag inom stödområdet. Geografiskt omfattar detta Norrland och de flesta stöd-områdeskommuner

Beträffande Kopparbergs län har stödet omfattat alla kommuner utom

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådet, transportstödet m.m.

163

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Transportrådel, transportstödet

Ludvika och Smedjebacken - eller Väslerbergslagen som vi säger i dagligt tal.

När vi först uppmärksammade problemen - det var milt under den värsta industrikrisen med nedläggningar av gruvindustrin - fann vi all slödel var ganska oförmånligt för jusl den här delen av läriel. Det har väckts ett tiotal moliorier i ämriel sedan 1980, och dessa har avslagits. De skäl som jag har läst mig till har hela tiden varit ganska grunda. Man har anfört näringsgeografiska skäl. De företag som finns i Ludvika och Smedjebacken skulle inte uppfylla de avståndsbestämmelser som finns. Men det har icke på något sätt närmare redogjorts för hur detta skulle gått till. Ett annal skäl har under hela decenniet varit atl utredning pågår

När jag kom till riksdagen förra året fullföljde jag dessa motioner Min motion blev då avslagen på grund av regionalpolitiska kommitténs pågående arbete. I år 1990, avstyrks min motion på grund av alt samma kommitté, som förutsattes ha granskat saken noggrant och väl avvägt, inte hade hunnit med delta. Till följd härav skall en särskild utredningsman tillkallas. Del lär komma ett förslag i september i år Sett mot dagens besked kari man förstå detta. Men sett över en tioårsperiod måste man få säga att någon gång skall en utförlig motivering anges. I kväll är del dags för utskottets majoritetsla-lesman att göra det.

Vilka är skälen egentligen? År de geografiska? Nej, ingalunda. Avesta och Hedemora kommuner ligger på ungefär samma breddgrad. Är det företagens marknader? Jag skulle vilja ha en beskrivning av om detta lösa påstående stämmer År det ont om medel? Nej, del är del inte. I budgetpropositionen framkommer det alt detta är ett förslagsanslag. Anslaget är volymberoende till sitt regelsystem. Jag vill faktiskt hävda att det just nu är rätt lillfälle att göra en revidering av de geografiska zonerna.

Den regionalpolitiska propositionen lämnades för någon vecka sedan. Den har samma målsättning som den som anges i min motion. Grängesbergs gruvor, med ungefär 700 man sysselsatta, lades ned slutgiltigt vid nyåret 1989/90. Del finns alltså elt stort behov av en industriell förnyelse i det här området. Ett transportstöd skulle vara ett gott hjälpmedel i del avseendet.

Jag vill verkligen framhålla alt pengar finns just för Västerbergslagen. Se bara på fiaskot med stödet till Asea Brown Boveri på 200 milj. kr, där målsättningen var plus 500 arbeten men blev minus200 arbeten och där 11 milj. kr utnyttjades av de 200 miljouerna. Den som har tittat litet närmare på detta vet alt det aldrig fanns någon substans i det riksdagsbeslutet och i löftena från dåvarande industriministern. Detta har nu bekräftats. Nåväl, i till-läggsbudget 2 anslås nu 158 milj. kr till Västerbergslagen och inre Norrland. Regeringen bör enligt vad man vill, få utforma reglerna för användningen av dessa 158 milj. kr

Mot bakgrund av atl pengarna finns och alt man har en gemensam målsätt-ning nyss angiven i den regionalpolitiska propositionen - använd då denna typ av fullmakt för atl ändra indelningen av transportstödet så att Ludvika och Smedjebacken åtminstone kommer i transportstödzon 1! Jag är övertygad om att del skulle bli ett gott stöd för en industriell rekonstruktion. De socialdemokratiska kommunalråden i de båda kommunerna lycker del-

164

samma. Länsstyrelsen har upprepade gånger uttryckt oförståelse för avslå- Prot. 1989/90:95
gen på motionerna under 80-talet. 28 mars 1990

Detta är ett väl etablerat stödsystem som är granskat av riksrevisionsver-

ket, och del uppfyller kraven på snabbhet och enkelhet i hanteringen. Det P '' '

tillfredsställer också näringslivets krav på fasta spelregler, eftersom det har P

funnits så länge - och del tycker jag är viktigt.

Vilka är motiven? Har utskottet några motiv utöver den ytterst kortfattade beskrivning som finns i betänkandet? Jag kan lägga till atl trots utredaren har regeringen visat handlingskraft i så måtto alt man har ändrat reglerna för persontransportstödet. Man har låtit länels lillväxtcenlrum, Borlänge kommun, jusl i år bli delaktigt av den stödformen. Jag lycker alt det vore mer angelägel alt det utsatta Västerbergslagen blev föremål för en ytterligare stödform.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 29 mars.)

24 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Motionerna

med anledning av prop. 1989/90:76 Regionalpolitik för 90-lalet 1989/90:A31 av Karin Starrin m.fl. (c, m, fp, mp) 1989/90;A32 av Björn Samuelson och Kjell Ericsson (vpk, c) 1989/90:A.33 av Ove Karlsson m.fl. (s) 1989/90;A34 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) 1989/90;A35 av Barbro Andersson m.fl. (s) 1989/90; A36 av Björn Samuelson (vpk) 1989/90;A37 av Axel Andersson m.fl (s) 1989/90;A38 av Maud Björnemalm m.fl. (s) 1989/90;A.39 av Torsten Karisson m.fl. (s) 1989/90:A40 av Leif Marklund m.fl. (s) 1989/90;A41 av Stina Gustavsson (c) 19S9/90:A42 av Bo Finnkvist m.fl. (s) 1989/90;A43 av Ove Karisson m.fl. (s) 1989/90;A44 av Birgit Henriksson (m) 1989/90;A45 av Rune Johansson m.fl. (s) 1989/90;A46 av Iris Mårtensson m.fl. (s) 1989/90:A47 av Ingrid Hemmingsson (m) 1989/90;A48 av Irene Vesflund m.fl. (s)

1989/90; A49 av Mats Lindberg och Roland Brännström (båda s)
1989/90;A50 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s)
1989/90; A51 av Catarina Rönnung m.fl. (s)
]989/90:A52 av Gunnar Nilsson m.fl. (s)
1989/90;A53 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c)
1989/90; A54 av Stina Eliasson (c)
1989/90;A55 av Jan Fransson m.fl. (s) 165

Prot. 1989/90:95 1989/90;A56 av Margareta Winberg (s)

28 mars 1990 1989/90;A57 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (båda s)

-------------------- 1989/90;A58 av Gunhild Bolander (c)

1989/90; A59 av Ingvar Karlsson i Benglsfors och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

1989/90;A60 av Ove Karlsson m.fl. (s)

1989/90;A61 av Björn Samuelson (vpk)

1989/90;A62 av Annika Åhnberg (vpk)

1989/90:A63 av Jan Fransson m.fl. (s)

1989/90;A64 av Mona Saint Cyr m.fl. (m)

1989/90;A65 av Margareta Gärd (m)

1989/90:A66 av Inger Hestvik m.fl. (s)

1989/90;A67 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s)

1989/90; A68 av Per-Ola Eriksson (c)

1989/90;A69 av Sigge Godin (fp)

1989/90;A70 av Ulla Orring (fp)

1989/90;A71 av Ulla Orring (fp)

1989/90;A72 av Isa Halvarsson (fp)

1989/90;A73 av Isa Halvarsson (fp)

1989/90;A74 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (båda fp)

1989/90;A75 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp)

1989/90;A76 av Ulla Orring och Margitta Edgren (båda fp)

1989/90; A77 av Gösta Lyngå (mp)

1989/90;A78 av Göran Engström och Birgitta Hambraeus (båda c)

1989/90;A79 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c)

1989/90:A80 av Kjell Dahlström m.fl. (mp)

1989/90;A81 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c)

1989/90;A82 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m)

1989/90;A83 av Cari Bildt m.fl. (m)

1989/90;A84 av Rolf Dahlberg (m)

1989/90;A85 av Gunilla André och Bengt Kindbom (båda c)

1989/90; A86 av Bo Holmberg m.fl. (s)

1989/90;A87 av Roland Sundgren m.fl. (s)

1989/90;A88 av Bo Holmberg m.fl. (s)

1989/90;A89 av Stig Bertilsson och Arne Andersson i Ljung (båda m)

1989/90;A90 av Ann-Cathrine Haglund (m)

1989/90;A91 av Ann-Cathrine Haglund (m)

1989/90; A92 av Hans Lindblad (fp)

1989/90;A93 av Görel Thurdin m.fl. (c)

1989/90;A94 av Görel Thurdin (c)

1989/90;A95 av Karl Erik Olsson och Ingbrift Irhammar (båda c)

1989/90; A96 av Ulla Orring (fp)

1989/90;A97 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

1989/90;A98 av Karin Starrin (c)

1989/90; A99 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp)

1989/90; AIOO av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (båda fp)

1989/90;A101 av Ylva Annerstedl (fp)
166 1989/90;A102 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquisl (båda fp)

1989/90;A103 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) Prot. 1989/90:95

1989/90; A104 av Björn Samuelson (vpk) 28 mars 1990

1989/90;A105 av Jan-Olof Ragnarsson (vpk)

]989/90;A106 av Inger Schörling m.fl. (mp)

1989/90; A107 av Lars Werner m.fl. (vpk)

1989/90;A108 av Maggi Mikaelsson (vpk)

1989/90;A109 av Anders G Högmark m.fl. (m)

I989/90;A110 av Bengt Hurtig (vpk)

1989/90;A 111 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

1989/90;A112 av Jan Hyttring m.fl. (c)

1989/90:A113 av Börje Hörnlund (c)

1989/90:A114 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

1989/90:A115 av Börje Hörnlund (c)

1989/90:A116 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c)

I989/90;A117 av Sven-Olof Petersson (c)

1989/90;A118 av Olof Johansson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor 1989/90;T27 av Bo Forslund m.fl. (s) 1989/90;T28 av Bo Finnkvist m.fl. (s) 19S9/90;T29 av Kjell Ericsson m.fl. (c, vpk)

1989/90;T30 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) 1989/90;T31 av Gunhild Bolander (c) 1989/90;T32 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) 1989/90;T33 av Isa Halvarsson (fp) 1989/90;T34 av Isa Halvarsson (fp) 1989/90;T35 av Lena Öhrsvik (s)

1989/90;T36 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) 1989/90;T37 av Hans Dau (m) 1989./90;T38 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) 1989/90:T39 av Hugo Bergdahl (fp) 1989/90;T40 av Elving Anders.son m.fl. (c) 1989/90;T41 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) 19S9/90;T42 av Lars Werner m.fl. (vpk) 1989/90;T43 av Rolf Clarkson m.fl. (m) 1989/90;T44 av Åke Wictorsson m.fl. (s) 1989/90;T45 av Carl Bildt m.fl. (m) 1989/90;N47 av Lars Svensson m.fl. (s) 1989/90;N48 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) 1989/90;N49 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c)

1989/90;N50 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (båda s) 1989/90:N51 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) 1989/90;N52 av Rune Backlund (c) 1989/90;N53 av Håkan Hansson m.fl. (c) 1989/90;N54 av Hädar Cars m.fl. (fp)

1989/90;N55 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)
1989/90;N56 av Ylva Annerstedl (fp) 167

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Lagutskottets belänkande

1989/90;LU21 Konsumenlpolitiska frågor m.m.

Utbildningsutskottets betänkanden

1989/90:UbU10 Anslag till utbildningsdepartementet, m.m. 1989/90;UbUll Anslag till centrala och regionala myndigheter på skolområdet m.m. 1989/90;UbU 17 Anslag till vuxenutbildning

25 § Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts den 27 mars

168

1989/90:485 av Göran Ericsson (m) till justitieministern om automatisk has-tighetskonlroll:

I olika nyhetsmedia samt i tidningen Svensk Polis har del de senaste da-garnaMnformerats om atl polisen avser alt upprätta s.k. automatiska hastig-helskonlroller med kamera som identifierar fordonet, varefter böter utfärdas automatiskt via datorer.

Jusliliteulskottet har vid innevarande års riksmöte kraftfullt invänt mol alt automatiska hastighelskontroller inrättas, eflersom sådana bryter mol rättsgrundsatsen atl straffet skall träffa den som begår en straffbar gärning. Fordonen kan som bekant framföras av annan än ägaren.

Vilka åtgärder avser justitieministern vidta i anledning av rikspolisstyrelsens planer som uppenbart strider mot vad justiliteutskotlel uttalat?

1989/90:486 av Siw Persson (fp) till civilministern om polisens skyldighet att underrätta anhöriga om dödsfall;

Helsingborgs Dagblad den 24 mars sidorna 1 och 4; - Det döda barnet skickades omedelbart till obduktion. Mamma fick inte la adjö.

Helsingborgs Dagblad berättar att en 20 månaders pojke dog i s.k. plötslig spädbarnsdöd. Modern var bortrest, och det var fadern som hittade sonen livlös. Pojken fördes till Helsingborgs lasarett och dödförklarades där Maken bad läkaren vänta med obduktion tills han fått lag på modern för alt berätta vad som hänt. Men polisen bestämde att rätlsmedicirisk undersökning skulle ske utan atl invänta moderns hemkomst, trots alt man visste atl hon inte ens fått veta alt sonen var död.

De upprörda föräldrarna anmälde det inträffade lill JO. JO konstaterar att polisen formellt sett inte gjort någol fel, då polisen formellt inte har någon skyldighet alt meddela anhöriga innan rättsmedicinsk undersökning genomförs.

Var finns den personliga integriteten? Har jag som mor inte rätt att slippa personligen störande ingrepp av både fysisk och psykisk art? Var finns rättssäkerheten när det gäller en moders rätt att få ta farväl av sitt döda barn innan det obduceras? Frågorna är många och brännande.

Med anledning av ovanstående vill jag slälla följande fråga;

Med vilken rätt har man gett polisen frihet från formell skyldighet all meddela mig som mor, om mitt barn dör ulanför ett sjukhus, innan rättsmedicinsk undersökning genomförs?

1989/90:487 av Siw Persson (fp) till socialministern om anmälningar till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd;

Jag har blivit informerad om att när man skriver en anmälan till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för alt fä en fråga utredd, gäller det atl denna anmälan är skriven på rätt sätt och är tillräckligt saklig. Detta är i och för sig ingen orimlig begäran av en myndighet. Men samtidigt måste man komma ihåg alt det verkligen inte alllid är lätt atl vara s.k. tillräckligt saklig om jag t,ex. skall anmäla sjukvårdsmyndigheterna för felaktigt beteende i samband med mitt barns död. Då ställer man sig onekligen frågan, om del är viktigare för hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd att min aiimälari är riktigt ifylld än all det utreds om det begåtts något fel av ansvarig myndighet. Om det senare är det vägledande för ansvarsnämnden hjälper man anmälaren förbi de formella felen. Men så är det tydligen inte, och i och med delta tillvägagångssätt blir det ingen förnyad anmälan, då man helt enkelt inte orkar med denna pappersexercis en gång lill.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialministern;

Har hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som målsättning all se till att det är anmälan som sådan och inte sättet atl skriva den som är huvudsaken?

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

1989/90:488 av .SVii' Persson (fp) lill finansministern om Älvdalens kommuns ansökan om statsbidrag till Braltströmmenprojeklet:

Braltströmmen i Österdalälven är ell riksobjekl för naturvården och det rörliga friluftslivet med stöd av naturresurslagen (NRL). Där skall det nu schaktas bort ca 100000 m material. Utan tillstånd har det dessutom byggts en bro över biflödet Vegån. För schaktningsarbeiena har det utlovats statsbidrag på ca 3 milj. kr

Vattendomstolen har gett tillstånd till schaktningen. Detta beslut har överklagats till vattenöverdomstolen vars beslut kan dröja flera månader Det hävdas från bl.a. fiskeristyrelsen och miljöjuristen Staffan Westerlund all schaktningen ur juridisk synpunkl är ett markavvatlningsförelag, alt tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen av kommunen och all en grävning i Bratlströnimen nu är en straffbar handling. Slatsbidragsansökan ligger nu pä regeringens bord för avgörande.

169

Prot. 1989/90:95 28 mars 1990

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansministern;

Väntar finansdepartementet med alt avgöra bidragsansökan från Älvdalens kommun tills det klargjorts av berörda myndigheter huruvida kommunen brutit mot gällande lagar?

170

1989/90:489 av Maggi Mikaelsson (vpk) lill civilministern om löneskillnaderna mellan män och kvinnor;

Enligt aktuell statistik ökar löneskillnaderna mellan män och kvinnor trots de av riksdagen fastställda jämslälldhelsmålen.

Anser civilministern atl staten som arbetsgivare har ett ansvar för atl minska de ökande löneskillnaderna mellan män och kvinnor?

den 28 mars

1989/90:490 av Gunnar Hökmark (m) till utrikesministern om behandlingen av balter, som flyr till Sverige från tjänstgöring i Röda armén;

För unga balter upplevs Röda armén som en ockupalionsarmé.

Avser regeringen vidta åtgärder så att balter som flyr från tjänstgöring i denna armé får stanna i Sverige?

1989/90:491 av Anneli Hulthén (s) till utbildningsministern om statens biografbyrås visning av censurerat filmmaterial:

I höstas rasade en våldsdebatl i Sverige. Den koncentrerades framför alll på ungdomsvåldet som har blivit allt grövre de senaste åren, särskilt i storstäderna.

Det har angetts många olika anledningar till alt vi fåll denna utveckling. En av dem har varit det stora inslaget av våld på film och på video. Efter det krav ställt på bl.a. förhandsgranskning av videogram har regeringen framlagt en proposition beträffande våldsskildringar i rörliga bilder m.m. (1989/90:70). Propositionen innebär en skärpning på ett antal vikliga punkler i vad gäller våldsskildringar.

Av en artikel i tidningen Expressen från den 18 mars 1990 framgår det att besökare, många av dem ungdomar, kommer till statens biografbyrå för att se de filmer och bortklippta sekvenser som har blivit censurerade. Skolklasser gör t.o.m. studiebesök tillsammans med sina lärare.

Det förefaller för mig en smula absurt atl den statliga instans som skall ansvara för censur av otillåtna våldsskildringar samlidigl bedriver biograf-verksamhet för ungdomar med de filmer som man anser skadliga. Lika oansvarigt är det att lärare i grund- och gymnasieskolan tar sina klasser på studiebesök lill statens biografbyrå.

Anser regeringen atl detta är en rimlig verksamhet? Vilka åtgärder avser man annars atl vidta för alt komma till rätta med detta?

1989/90:492 av Berith Eriksson (vpk) till statsrådet Maj-Lis Lööw om rege- Prot. 1989/90:95
ringsdelegationens rapporter om de mänskliga rättigheterna: 28 mars 1990

En regeringsdelegation besökte Bulgarien den 7-den 13 januari 1990 för att undersöka situationen i landet för de s.k. turkbulgarerna. Delegationen fastslog atl myndighelsförtrycket upphört, att minoritetens rätt till språk, namn och religion återställts och atl Bulgariens nya ledning och opposition var fast beslutna att respektera gruppens grundlagsrättsliga rältigheter

Amnesty International konstaterade i en rapport den 20 mars 1990 bl.a. att turkbulgarer fortfarande är fängslade i Bulgarien. De är dömda för spioneri. Detta har bestått i atl de till utländska observatörer lämnat information om brott mot de mänskliga rättigheterna. En sådan dom avkunnades så sent som den 19 februari i år och löd på tio års fängelse.

Vilka åtgärder är invandrarministern beredd atl vidta för alt garantera högre kvalitet hos framlida regeringsdelegalioners rapporter beträffande omständigheter som rör de mänskliga rättigheterna i olika länder?

26 8 Kammaren åtskildes kl. 22.38.

In fidem

GUNNAR GRENFORS

/Gunborg Apelgren

171

Prot. 1989/90:95

28 mars 1990 Innehållsförteckning

Onsdagen den 28 mars

1 § Anmälan om kompletteringsval lill riksbanksfullmäktige...... 1

2 § Justering av protokoll................................................... 1

3 § Hänvisning av ärende till utskott.................................. 1

4 § Förnyad bordläggning.................................................. 1

5 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 21

mars................................................................................................................ 1

Näringsutskoitels betänkande NU19.............................................................. 2

Näringsutskotlels betänkande NU23.............................................................. 2

Näringsutskotlels betänkande NU27.............................................................. 2

6§ Meddelande om samlad votering............................................................... 3

7§ Anslag till kriminalvården........................................................................... 3

Justitieutskottets betänkande JuU22

Debatt

Göthe Knutson (m)

Lars Sundin (fp)

Ingbritt Irhammar (c)

Berith Eriksson (vpk)

Kent Lundgren (mp)

Birthe Sörestedt (s)

Wiggo Komsledt (m)

Beslut fattades under 12 §

8 § Besöksförbud............................................................ 27

Justitieutskottets belänkande JuU19

Debatt

Ingbritt Irhammar (c)

Eva Johansson (s)

Beslut fattades under 12 §

9 § Anslag till åklagarväsendet....................................... 30

Justilieutskoltets belänkande JuU23 Debaft

Britta Bjelle (fp) Göran Ericsson (m) Kjell Ericsson (c) Kent Lundgren (mp) Bengt-Ola Ryttar (s) Beslut fattades under 12 § 10 § Vissa anslag inom finansdepartementets verksamhetsområde . . 43 Finansutskottets betänkande FiU17 Debatt

Gunnar Björk (c)
Marianne Carlström (s)
172 Beslut fattades under 12 §

11 § Återförvisat ärende om tillfälligt förbud mol höjning av vinstut- Prot. 1989/90:95

delriirig i vissa aktiebolag................................................. 44 28 mars 1990

Finansutskottets betänkande FiU32

Debatt

Lars Tobisson (m)

Maggi Mikaelsson (vpk)

Anna-Greta Leijon (s)

Beslut fattades under 12 §

12..................................................................................... § Beslut 48

Justitieutskottets belänkande JuU22............................... 49

Justitieutskotlets betänkande JuU19............................... 50

Justilieutskottels betänkande JuU23............................... 51

Finarisutskotlels betänkande FiU 17................................ 51

Finansutskottets betänkande FiU32................................ 52

13.................................................................................... § Beslut om samlad votering 52

Andre vice talmanrien (om sammanträdets fortsättning under

kvällen)............................................................................ 52

14.................................................................................... § Omsältningsskalten på värdepapper 52

Skalteulskolteis belänkande SkU25

Debatt

Knut Wachtmeisier (m)

Kjell Johansson (fp)

Håkan Hansson (c)

Lars Bäckström (vpk)

Yvonne Sandberg-Fries (s)

Gösta Lyngå (mp)

Beslut fattades tmder 16 §

15..................................................................................... § Ungdomsfrågor 71

Kulturutskottets belänkande KrU14

Debatt

Göran Åstrand (m)

Margareta Fogelberg (fp)

Stina Gustavsson (c)

Ylva Johansson (vpk)

Kaj Nilsson (mp)

Åke Gustavsson (s)

Statsrådet Margot Wallström

Erkki Tammenoksa (s)

Beslut fattades under 16 §

16..................................................................................... § Beslut 97

Skatteutskottets betänkande SkU25............................... 98

Kulturutskottets betänkande KrU14................................. 98

17 § Beslut om uppskjuten votering av kvällsärenden...... 99

18 § Anslag lill idroft........................................................... 99

Kulturutskottets betänkande KrU15

Debatt

Lars Ahlström (m)

Jan Hyttring (c) 173

Prot. 1989/90:95 Björn Samuelson (vpk)

28 mars 1990 Kaj Nilsson (mp)

Andre vice talman Christer Eirefelt (fp)

Anders Nilsson (s)

(forts. 21 §)

19 § Ajournering för middagsuppehåll.............................................................. 115

20 § Återupptagna förhandlingar..................................................................... 115

21 § Anslag lill idrott (forts. KrU15)................................................................... 115

Jan Hyttring (c)

Lars Ahlström (m)

Anders Nilsson (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)

Beslut skulle fattas den 29 mars

22 § Sjöfart........................................................................ 118

Trafikulskotlets betänkande TU 18

Debatt

Tom Heyman (m)

Hugo Bergdahl (fp)

Rune Thorén (c)

Viola Claesson (vpk)

Roy Ottosson (mp)

Birger Rosqvist (s)

Ewy Möller (m)

Ingrid Hasselslröm Nyvall (fp)

Gunhild Bolander (c)

Carl Frick (mp)

Ulla Pettersson (s)

Marianne Jönsson (c)

Bertil Danielsson (m)

Beslut skulle fattas den 29 mars

23 § Transportrådet, transportstödet m.m........................ 152

Trafikutskottets betänkande TU 19

Debatt

Tom Heyman (m)

Anders Castberger (fp)

Rune Thorén (c)

Viola Claesson (vpk)

Roy Ottosson (mp)

Olle Östrand (s)

Göran Engström (c)

Beslut skulle fanas den 29 mars

24 § Bordläggning 165

25 § Meddelande om frågor

1989/90:485 av Göran Ericsson (m) om automatisk hastighets-
kontroll ....................................................................................................... 168

1989/90:486 av Siw Persson (fp) om polisens skyldighet att un
derrätta anhöriga om dödsfall..................................................................... 168

174

1989/90:487 av Siw Persson (fp) om anmälningar lill hälso- och Prot. 1989/90:95

sjukvärdens ansvarsnämnd............................ 169 28 mars 1990

1989/90:488 av Siw Persson (fp) om Älvdalens kommuns ansö-

kan om statsbidrag till Braltströmmenprojeklet... 169

1989/90:489 av Maggi Mikaelsson (vpk) om löneskillnaderna

mellan män och kvinnor................................. 170

1989/90:490 av Gunnar Hökmark (m) om behandlingen av balter, som flyr fill Sverige från tjänstgöring i Röda armén. . . 170

1989/90:491 av Anneli Hulthén (s) om statens biografbyrås vis
ning av censurerat filmmaterial.................... 170

1989/90:492 av Berilh Eriksson (vpk) om regeringsdelegatio
nens rapporter om de mänskliga rättigheterna 171

175

gotab 96553, Stockholm 1990