Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:91

Torsdagen den 22 mars

Kl. 12.00-16.42

Förhandlingarna leddes till en början av tredje vice talmannen.

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 16 mars.

2 § Handelspolitisk debatt

Anf. 1 Statsrådet ANITA GRADIN;

Herr talman! Sverige är en del i en internationell ekonomi. Vi exporterar och når specialiseringens och stordriftens fördelar, vi importerar och får lägre priser och mer atl välja pä. Vår välfärd bygger på della. Samtidigt kräver våra alltmer öppna gränser att vi förmår anpassa oss, möta problem och la lill vara nya möjligheter Del handlar om dagens kostnader och priser men också om invesleringar för framliden och om forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Samhället kan och skall underlätta anpassningen för regioner och människor Men förändring är nödvändig om vi vill ha ett konkurrenskraftigt näringsliv som kan betala goda löner och ge oss resurser att tillgodose gemensamma behov. En fri handel är alltså en avgörande förutsättning för en god ekonomisk utveckling. En fri handel är också ett viktigt utrikespolitiskt och säkerhetspolitiskt intresse. Nära ekonomiska förbindelser mellan länder bidrar lill stabilitet och avspänning. Att stärka och utveckla elt öppet inlernationelll handelssystem är därför ett grundläggande mål för svensk handelspolitik.

Herr talman! Världshandeln växte 1989 med omkring 7 %. Det var något mindre än 1988, men ändå en av de högsta noteringarna under 1980-talet. Decenniets största handelsökningar har ägt rum i Asien. Handelsflödena inom Asien och mellan de asiatiska länderna och Nordamerika resp. Västeuropa har ökat med drygt 10 % om året. Flera asiatiska länder hör till världens mest dynamiska handelsnationer Samtidigt hårde minst utvecklade u-ländernas läge försämrats dramatiskt under 1980-talet, Deras exportinkomster har relativt sett minskat under större delen av decenniet.

Handelspolitisk deban

1 Riksdagens protokoll 1989/90:91

Prot, 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Utsikterna för i år pekar mot en ylleriigare dämpning av världshandelns tillväxt, främst genom en svagare tillväxt i Förenta staterna.

Jag har i tidigare handelspolitiska deklarationer pekat på de stora yttre obalanserna mellan de största industriländerna. De har. liksom de växande obalanserna inom Västeuropa, ännu inte hindrat en god tillväxt och handelsökning. Men de ökar kraven på den internationella kapitalmarknaden och kan bidra till krav på protektionistiska åtgärder.

Överskottet i den svenska handelsbalansen var 1989 ca 19 miljarder kronor att jämföra med drygt 23 miljarder 1988. En stark tillväxt på världsmarknaden och en gynnsam prisutveckling för svenska exportvaror bidrog lill överskottet. Men de svenska företagen lappade marknadsandelar på grund av bl.a. otillräcklig produktionskapacitet.

Exportföretagen kommer i år att göra ylleriigare andelsförlusler på grund av både kapacilelsbegränsningar och vårt alltför höga kostnadsläge. Handelsbalansens överskott förutses bli drygt 22 miljarder kronor Våra möjligheter all nå detta överskoll och - vilkel är nödvändigt - att öka det under följande år slår och fiiller med ansträngningarna all fä bukt med den kostnadskris vi nu befinner oss i.

Det exporlfrämjande samarbetet mellan staten och näringslivet genom Sveriges exportråd och dess utlandsorganisaiion är i della perspektiv viktigt som ett komplenieiil lill den ekonomiska politiken och företagens egna ansträngningar.

När del gäller finansiering av export vill jag erinra om den proposition regeringen i höstas lade fram för riksdagen. Med de revideringar av riktlinjerna för exporlkredilgarantiverksamhelen som föreslagits är det min förhoppning atl svensk export lill u-länder och östländer skall kunna finansieras på ett effektivare sätt.

Herr talman! Bara genom ett öppet globalt system, baserat på icke diskriminerande handelsregler kan alla länder garanteras del i vinsterna av handel.

1990 blir - ulan överdrift - elt avgörande år för hela det multilaterala systemets framtid. Den s.k. Uruguay-rundan inom ramen för GATT skall avslutas med ett minislermöle i Bryssel i december Rundan kommer alt lägga fast riktlinjer som skall styra världshandeln ell gott stycke in på tjugohundratalet.

Förhandlingarna sker mot bakgrund av delvis motstridiga tendenser Världshandeln har de senaste åren vuxit krafiigt, främst lack vare de goda konjunkturerna. Trots della har det gällande regelverket i GATT utsatts för slora påfrestningar

Jag vill särskilt nämna tendensen att med den starkes rätt tillgripa bilaterala och unilaterala handelspolitiska åtgärder. Får denna tendens fortsätta kan skadorna på den inlernationella handeln bli myckel slora. Atl motverka detta hot är den allt annat överskuggande uppgiften i GATT-förhandlingarna.

Det globala regelsystemet måste stärkas och utvidgas till nya områden av betydelse i världshandeln. Av slor vikt är också alt man kommer fram till lösningar som främjar u-ländernas integrering i världsekonomin på rättvisa villkor Uppnås överenskommelser av det slaget kan Uruguay-rundan slimu-

lera till en fortsall expansion av handeln även i ett läge där konjunkturen mattas.

Alll fler länder inser fördelarna med all inom ramen för en övergripande global liberalisering fördjupa den ekonomiska integrationen regionalt. Delta är i sig mycket glädjande. Utmaningen i Uruguay-rundan består i att garantera fortsatt liberalisering mellan, och inte bara inom, regionala handelsområden som Europa, Nordamerika och Sydostasien. Den globala och de regionala processerna måste ske parallellt och vara ömsesidigt förstärkande. Målet måste vara alt generera ny handel och inte bara omfördela existerande handelsflöden.

Mot denna bakgrund är del särskilt viktigt att Uruguay-rundan resulterar i en ytterligare allmän sänkning av tullnivåer och andra handelshinder Målet i tullförhandlingen är att åstadkomma en genomsnittlig sänkning med en tre-dejedel. De mer specifikt svenska målen när det gäller marknadstillträde är all ytterligare sänka tullarna i handel med främst USA, Canada, Japan, Australien och vissa nyindustrialiserade länder

Inom ramen för Uruguay-rundan lar GATT-länderna nu för första gången på allvar itu med problemen inom den internationella handeln med jordbruksvaror. Det råder i dag på detta område orimliga förhållanden. Ineffektiva producenter konkurrerar med hjälp av subventioner ut andra som har bättre förutsättningar. Delta resursslöseri ligger inte i någons intresse. Framgång i försöken alt reformera reglerna för handeln med livsmedelsprodukter är avgörande för möjligheterna att nå elt positivt resultat av rundan. Tillsammans med de nordiska grannländerna verkar Sverige för alt enighet skall nås om hur överenskommelsen om en successiv minskning av stöd och skydd för jordbrukssektorn skall genomföras. Samtidigt skall miljö- och regionalpolitiska mål tillgodoses.

Liberaliseringen är emellerlid inte det enda som behövs för alt upprätthålla ett globalt handelssystem. Protektionistiska åtgärder som vidtas av flera länder utanför GATT-systemets ram i form av olika s.k. gråzonsålgär-der måste undanröjas. I delta syfte verkar Sverige för skärpta och preciserade regler om hur GATT;s s.k. skyddsklausul skall få lillgripas. Delsamma gäller reglerna för hur antidumpningstullar får användas.

För handeln med tekoprodukler råder nu en särordning med kvantitativa begränsningar av imporlen. Vi arbetar härför en så snabb återgång som möjligt till normala GATT-regler Sveriges beslut att inte tillämpa sådana kvantitativa begränsningar efter den 31 juli 1991 har välkomnats av u-länderna och har varit av värde i förhandlingarna.

Del är glädjande att konturerna till ett avta! om handeln med tjänster nu kan skönjas. Arbetet har också förts framåt när det gäller andra frågor som immaterialrält och handelsrelaterade invesleringsvillkor Inom dessa för GATT nya områden har Sverige stärka nationella intressen.

Mycket och hårt arbete återstår innan Uruguay-rundan kan avslutas vid ministermölet i Bryssel, Utmaningarna som kvarstår är många, och de värden som stär på spel är höga, så höga att ett misslyckande är oacceptabelt, Sverige kommer med krafl att verka för att Uruguay- rundan skall bli den framgång som krävs för alt det globala handelssystemets framtid skall tryggas.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Prot, 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Herr talman! Bortom Uruguay-rundan kan vi redan i dag se nya frågor som måste tacklas. Till de viktigaste hör uppgiften atl anpassa del handelspolitiska regelverket lill de miljöpolitiska förutsättningar som råder i dag och som är hell annorlunda än de som rådde år 1947, då GATT tillkom,

1 grunden ser jag ingen konflikt mellan GATT-avtalet, som ytterst syftar lill en globalt effektiv resurshushållning, och våra miljöpolitiska strävanden, som också förutsätter en sådan hushållning. Men på kort sikt är det risk för att handelsreglerna inverkar hämmande pä våra möjligheter all genomföra angelägna miljöåtgärder nationellt och att samordna miljöanslrängningarna internationellt. Här måsle ett bälire utrymme skapas,

Sverige har i OECD tagit initiativ till en systematisk genomgång av sambandet mellan handelspolitik och miljöpolitik. Denna genomgång bör kunna tjäna som elt värdefullt underlag för alt bedöma behovet av förändringar i GATT-reglerna,

Vi kommer också i annat handelspolitiskt samarbete som i UNCTAD och på del rävarupoliliska området att aktivt arbeta för en politik som tar hänsyn till miljön och syftar lill en hållbar ekonomisk ulveckling.

Herr talman! Sedan förra årets handelspolitiska debatt har samarbetssträvandena mellan EFTA-länderna och EG förts framåt i rask takt. Jag har fortlöpande hållit riksdagen informerad om ulvecklingen, dels genom debatt och information i denna kammare, dels genom samråd med riksdagens EFTA-delegation,

Under sommaren och hösten 1989 följde vi, tillsammans med övriga EFTA-länder och EG-kommissionen, upp Oslo- och Brysseldeklarationernas politiska signaler Vi kartlade möjligheterna för oss och de andra EFTA-länderna atl della så nära som möjligt i EG;s inre marknad, Samlidigl undersökte vi möjligheterna till ökat samarbete på angränsande områden som forskning, utbildning, miljöpolitik och den s,k, sociala dimensionen,

EFTA;s minislermöle den 11-12 december 1989 konstaterade alt kartläggningen klart visat att del fanns förutsättningar för atl gå vidare i samar-belsprocessen.

Vid del gemensamma EFTA- och EG-ministermölel i Bryssel den 19 december 1989 kom vi överens om atl under första hälften av 1990 inleda förhandlingar om ell brett upplagt avtal. Förhandlingarna skall slutföras snarast möjligt.

Målet är all på grundval av EG:s regelverk uppnå fri rörlighet för varor, tjänsler kapital och personer Lika konkurrensvillkor skall råda. Samarbetet skall omfatta även områden som forskning, miljö, utbildning, arbetsvillkor, social välfärd, konsumentskydd, program för små och medelstora förelag och turism. Ekonomiska och sociala skillnader mellan olika regioner bör minska.

Parternas beslutsautonomi skall respekteras och samförståndslösningar om EES-frågorna främjas. En politisk dialog, bl,a, på ministernivå, skall övervägas.

Under detta halvår är Sverige ordförande i EFTA;s råd. Del innebär naturligtvis ett särskilt ansvar för oss att aktivt föra förhandlingarna framåt.

Vi arbetar för alt avtalels omfattning, inkl, viktigare undantag och/eller övergångsarrangemang, i stora drag skall vara klarlagd till slutet av juni. I

della sammanhang har vi för EG-kommissionen understrukit all samarbetet på hälso-, säkerhels-, konsument- och miljöområdena bör grundas på en hög skyddsstandard. Samarbetet på dessa områden, liksom på arbetsmarknadsområdet, skall skapa förutsättningar för alt stärka den sociala dimensionen inom EES-området, Vid halvårsskiftet skall vi också hanått enighet i princip om hur de rättsliga och institutionella frågorna skall lösas. Olika modeller har diskuterats för beslutsordningen inom ett framlida EES, Som jag tidigare framfört i riksdagen är ell reellt medinflytande för Sverige och övriga EFTA-länder en förutsättning för atl en lösning skall kunna nås.

Vi har satt upp en tidsplan som är myckel ambitiös. Den har krävt och kommer atl kräva stora arbetsinsatser av alla berörda parter, EFTA-sekretariatet har därför ytterligare förstärkts. För svensk del står vi väl rustade för det fortsatta arbetet. Den organisation som regeringen tillsatte våren 1988 har visat sig väl hålla måttet.

Under hösten gavs de 24 arbetsgrupperna i uppgift atl kartlägga de delar av EG;s regelverk som kunde vara relevanta för elt EES-avtal, Arbetet har gjorts i ett nära samarbete med övriga EFTA-länder Resultatet kommer i stora delar atl föreläggas riksdagen i en särskild s,k, grönbok under april månad.

Del är ännu för tidigt att uttala sig om den totala omfattningen av de EG-regler som är relevanta för samarbetet mellan EG och EFTA-länderna. En grov uppskattning ger vid handen alt det rör sig om mellan 11 000 och 12 000 sidor Regeringen har tillsatt en särskild översätlningsdelegation som skall ansvara för alt delta material översätts lill svenska.

Del är angeläget atl Sverige fortsätter all driva på. Vår ambition är att EES-förhandlingarna skall vara avslutade i så god tid all den nya överenskommelsen kan träda i kraft samtidigt som EG:s inre marknad förverkligas, dvs. den 1 januari 1993. Därigenom kan vi delta i den inre marknaden i fas med EG självt. Jag anser att della är en realistisk målsättning och atl det finns goda möjligheter alt vi lyckas.

Herr talman! Det nordiska samarbetet har under del senaste året dominerats av sambandet med den västeuropeiska integrationsprocessen. Vi har fortsatt enligt arbetsprogrammet "Norden i Europa". Dels har vi sökt påverka den europeiska ulvecklingen på de områden där de nordiska länderna har kommit långt och har gemensamma värderingar och lösningar Dels har vi sökt stärka del nordiska samarbetet på områden där man har kommit längre t.ex. inom EG. Ett av resultaten är att vi nu är överens i Norden om ömsesidigt erkännande av postgymnasiala utbildningar

Samtidigt har det konkreta och pragmatiska samarbetet för all avveckla handelshinder mellan de nordiska länderna fortsatt. Cirka två tredjedelar av de handelshinder som identifierades vid en enkät i mitten av 80-talet har nu undanröjts.

Herr talman! Utvecklingen i Östeuropa mot politisk demokrati och ett marknadsekonomiski system är både efterlängtad och välkommen. Nu öppnas möjligheterna till ett ökat ekonomiskt och socialt välstånd för folken i de östeuropeiska länderna. Men omvandlingsprocessen är både lång och smärtsam. Östeuropa behöver därför stöd och uppmuntran för all gå vidare. Sverige, liksom flertalet andra västländer, har beslutat atl göra konkreta in-

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

satser i de östeuropeiska reformstaterna för att främja utvecklingen mot demokrati och marknadsekonomi. Regeringen har redan reserverat 1 miljard kronor för sådana insatser under en treårsperiod.

Åtgärder på det handelspolitiska området kan spela en viktig roll. De existerande bilaterala handelsavtalen och avtalen om ekonomiskt, industriellt och lekniskt-vetenskapligt samarbete ger utrymme för detta. Inveslerings-skyddsavtal, som bl.a. gynnar tillkomsten av samägda företag, har hittills in-gåtts med Polen och Ungern. Liknande avtal med andra östländer förbereds.

Exportkreditnämnden har nyligen på regeringens uppdrag fastställt ramar för exportkredilgarantigivning utöver redan gjorda åtaganden när det gäller vissa östländer Nämnden kan också ge garantier för investeringar i Östeuropa.

Beslutet all fro.m. den 1 augusti 1991 liberalisera importen av lekoprodukter har hälsats med tillfredsställelse i Östeuropa liksom för övrigt på andra häll. Även imporlbegränsningarna för skor kominer att avvecklas.

Sverige har elt intresse av att de östeuropeiska ekonomierna integreras i en europeisk frihandelsgemenskap, baserad på marknadsekonomins och GATT:s principer Vi välkomnar dem i en sådan gemenskap och är beredda att diskutera hur denna integration prakfiskt skall kunna genomföras.

Inom EFTA ställer sig Sverige i princip positivt lill den senaste tidens propåer från länder i Östeuropa om elt närmare samarbete. Både Ungern och Polen önskar kontakter i mera institutionaliserad form. Liknande framställningar är atl vänta även från andra östeuropeiska länder

Mellan EFTA och Jugoslavien finns sedan länge väl etablerade kontakter inom ramen för den s.k. Bergendeklarationen om handel, ekonomiskt och industriellt samarbete samt turism och transporter. EFTA;s ministermöte i december beslöt atl bilda en EFTA-utvecklingsfond lill förmån för Jugoslavien.

Öststaterna behöver integreras i del globala handelssystemet. Sverige stöder t.ex. Polens begäran om alt omförhandla sina villkor för anslutning lill GATT och förslaget atl låta Sovjetunionen bli observatör i GATT.

Sverige är aktivt också i andra multilaterala sammanhang för atl främja reformprocessen i Östeuropa. Vi deltar jusl nu i ESK;s konferens i Bonn om del ekonomiska samarbetet mellan öst och väst. Konferensen kommer atl få en viktig politisk dimension. Samtidigt spelar näringslivet en huvudroll genom de mycket konkreta och affärsinriktade diskussioner mellan länderna, som äger rum i de olika arbetsgrupperna.

Inom FN:s ekonomiska kommission för Europa har vi bl.a. tagit initiativet till en europeisk miljöfond, som kan få stor belydelse för de östeuropeiska länderna;

Inom OECD verkar vi för att organisationens resurser skall utnyttjas i den östeuropeiska reformprocessen, bl.a. för tekniskt samarbete på områden där OECD har särskild kompelens.

Den reformpolitik som i dag sätter sin prägel på utvecklingen i öst har redan skapat förhoppningar om ett bättre och säkrare Europa. På det ekonomiska området kommer förutsättningarna för en ökad handel och ett bredare samarbete mellan öst och väst självfallel att förbättras. Sovjetunionen

och de övriga östeuropeiska länderna kan i framtiden komma atl bli betydelsefulla marknader för svensk exportindustri.

Herr talman! USA är världens största handelsnation. Den amerikanska handelspolitiken påverkar därför starkt det internationella handelssystemet och de multilaterala handelsförhandlingarna i GATT. Bushadministrationen har under sitt första år agerat offensivt för alt öka marknadstillträdet utomlands för amerikanska företag, liksom för atl skydda den inhemska marknaden mol sådan utländsk konkurrens som sker med vad man anser vara orättfärdiga handelsmeloder

. För svenskl vidkommande har handeln med USA utvecklats positivt och i huvudsak utan handelspolitiska störningar.

Japan gör betydande ansträngningar att stimulera sin import och för alt undanröja de hinder för marknadstillträde som finns kvar. Della ger Sverige möjlighet till en ökad export. Förbindelserna med Japan bör stärkas också på andra områden. Regeringen har i den forskningspolitiska proposition, som nyligen presenterats för riksdagen, föreslagit all staten skall bidra till att inrätta ett forskningsinstitut med speciell inriktning på Japan. När vi i dessa dagar ägnar en stor del av vår energi åt del europeiska inlegrationsarbelel och de hastigt förändrade marknadsbetingelserna i Östeuropa, är del av vikt alt samtidigt också vidareutveckla våra förbindelser med Japan, liksom med USA. Dessa länder är världens två starkaste ekonomier och ledande på många områden, inte minst inom högteknologin.

Herr talman! U-ländernas andel av Sveriges utrikeshandel har under de senaste åren varit i stort sett oförändrad. Vår handel med u-länderna i Slilla-havsasien har dock ökat, medan vår export till vissa u-länder som har att brottas med ökande skuldbördor och ekonomiska problem, stagnerat eller minskal.

Sammanlagt går nästan 10 % av svensk export lill u-länderna. För svensk exportindustri utgör alltså en rad u-länder vikliga avsättningsmarknader

Det är av många skäl viktigt att vi söker bygga ul våra kommersiella och ekonomiska kontakter med u-länderna. Så sker också, bl.a. genom exportfrämjande åtgärder, bilaterala kontakter och olika former av avtal. Också i det multilaterala handelspolitiska samarbetet deltar vi aktivt i arbetet på att förbättra förutsåltningarna för u-ländernas dellagande i världshandeln.

Sverige har ingått bilaterala handels- och samarbelsavtal med ett tjugotal u-länder. En del av dessa avtal har nu varit i kraft ganska länge. Därför kan de! finnas anledning att successivt gå igenom avtalen för att bedöma denna form för samarbete.

Likaså skall vi under det kommande året se över våra bilaterala handelspolitiska relationer med länderna i Stillahavsasien. Ekonomiskt dominerar naturligtvis Japan, men flera andra länder och områden i regionen kan redovisa bland de högsta tillväxtlakterna i världen i BNP och utrikeshandel och framträder med en imponerande ekonomisk styrka.

Det svenska förbudet mot handel med Sydafrika och Namibia har nu varit i kraft i två och ett halvt år Namibias självständighetsprocess har trots vissa problem i inledningsskedet, framskridit enligt planerna. Självständigheten utropades i går, dvs. den 21 mars 1990. Som en konsekvens av detta har rege-

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk debatt

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

ringen föreslagit riksdagen att sanktionerna mol Namibia i form av investeringsförbud och handelsblockad skall upphöra.

1 Sydafrika kan vi nu äntligen se en utveckling som inger förhoppningar. Aparlheidmolslåndarnas kamp tillsammans med det internationella trycket mot Sydafrika har givit resultat. Men ännu har inte den sydafrikanska regeringen visat sig redo att avskaffa hela del avskyvärda aparlheidsystemel. Sanktionerna mot Sydafrika måste därför fortsätta.

Den parlamentariska kommitté som sedan våren 1987 utreder den svenska sanktionslagsfiflningen mol Sydafrika har i dagarna överlämnat sitt belänkande. Kommitténs förslag får nu bedömas bl.a. i ljuset av utvecklingen i Sydafrika.

Herr talman! Jag kan avslutningsvis konstalera att 1990 kommer all bli ett ovanligt innehållsrikt år inom handelspolitiken. Förhandlingen om elt europeiskt ekonomiskt samarbetsområde och Uruguay-rundan är årets mest om-fallande och betydelsefulla uppgifter Till det spektakulära hör också omvandlingen i Östeuropa, som kominer att medföra helt nya närmare relationer, bilateralt och multilateralt, med omvärlden och i synnerhet med det övriga Europa.

AnL 2 GUNNAR HOKMARK(m);

Herr talman! Jag tror atl man lugnt kan säga atl vi lever i en fantastisk tid då diktaturer i Östeuropa faller, gamla diktaturer i Latinamerika gradvis ersätts med demokratier och aparlheidsystemel i Sydafrika förhoppningsvis håller pä atl, om än långsamt, luckras upp. Alll detta erbjuder fantastiska möjligheter för mänskligheten alt ta tag i och åtgärda de problem som enbart kan hanteras i fredlig samverkan med hjälp av frihandel och med hjälp av dynamiska ekonomier i olika delar av vår värld.

Herr talman! Del finns en dag som denna anledning att sätta in handelns och den internationella världsekonomins betydelse i och för della skeende som vi nu ser målas upp inför oss. Den internationella ekonomin och världshandeln öppnar slutna samhällen, tvingar fram utbyte av varor, men sprider därigenom också idéer och kunskap. Den förbättrar inte bara människors välfärd genom att använda resurser och produktionsmöjligheter bättre, utan den integrerar också länder - inte bara ekonomier utan också människors samarbete med varandra. Den driver fram mångfald, och den avslöjar de i ländernas egna medborgares ögon ineffektiva och korrupta ekonomierna.

Det finns en fantastisk förändringskraft i detta som vi har all anledning att hoppas på när det gäller den tredje världens fattiga länder Vi ser där, som också påtalades i handelsdeklarationen, atl en del av den tidigare tredje världens fattiga länder genom expansion av handeln har kunnat nå en väg mot välfärd, medan andra med fortfarande slutna ekonomier står kvar Det är handeln som erbjuder ett hopp för de fatliga länderna.

Samma sak gäller Östeuropas forna diktaturer Deras väg mot marknadsekonomi och demokrati är en svår väg atl gå om de skall gå ensamma. Men inom ramen för öppen handel och en alltmer integrerad europeisk ekonomi finns del förutsättningar att ge dem ett stöd som inte har att göra med penningbidrag utan del stöd som den fria handeln innebär

Herr talman! Del är i detta perspektiv som jag menar att handelsdebatlen

i Sveriges riksdag bör föras. Jag instämmer gärna i stora delar av vad statsrådet har sagl i deklarationen. Jag vill gärna säga all just mot bakgrund av handelns betydelse tycker jag mig sakna visioner och mer långsikliga mål över vad Sverige kan göra och bidra med i delta det bredare europeiska perspektivet. Ibland får man en känsla av all den svenska handelspolitiken och våra diskussioner när del gäller den europeiska gemenskapen mer handlar om nödlvungna anpassningar för vår egen nytta än all aktivt utnyttja och ta vara på de möjligheter som reser sig i en förändrad värld. Det handlar myckel om atl göra det minsta nödvändiga och alltför litet om atl göra det mesta möjliga, vilket gäller bl.a. de insatser som vi kan göra för Östeuropa.

Del finns all anledning atl välkomna atl lextilimporlen liberaliseras och att imporlbegränsningar när det gäller skor skall hävas, men det vore också intressant atl höra hur regeringen tänker sig atl gå vidare för alt ytterligare liberalisera och skapa förutsättningar för en öppen handel mellan Sverige och de olika östeuropeiska staterna. Som en av Öslersjönalionerna har Sverige ett särskilt intresse av alt gå i täten för denna ulveckling, eflersom vi i Sverige har mycket atl vinna på vad som kan komma att ske i den östra delen av Europa.

1 detta sammanhang finns det skäl alt ställa frågor om varför inte riksdagens beslut, i vilkel regeringen uppmanas atl positivt överväga inrättandet av ett handelskontor i Moskva och en handelsrepresentation i Baltikum, har lagils lill vara på ett annat sätt. Det är först genom alt vi som elt Östersjöland och ell land i närheten av Östeuropa går i täten för atl lägga grunden för framtida handelsrelationer som vi kan ta vara på den möjlighet som nu öppnar sig och som vi även för vår egen nytta kan bidra till alt integrera de östeuropeiska ekonomierna i ett omfattande handelsutbyte. Jag skulle vilja höra vad statsrådet har för syn på vad som finns all göra i de kommande steg som måste tas.

Herr talman! När det gäller den vilja som kommer till uttryck i handelsdeklarationen om att medverka lill att integrera Östeuropa i det europeiska ekonomiska samarbetet kommer vi, inte minst under det kommande året, all se hur oerhört central den europeiska gemenskapen är för detta arbete.

Östeuropa blickar i dag mol den europeiska gemenskapen och knappast mot - som en del hävdat - den svenska modellen. För östeuropéerna är det viktigt att uppnå handelsrelalioner och ekonomiska relationer med den europeiska gemenskapen. Vi kommer alt finna att situalionen blir den att vårt stöd och bidrag till all involvera dessa länder i en bredare europeisk handelsgemenskap går via den europeiska gemenskapen. Den europeiska gemenskapen kommer alt spela en huvudroll för utvecklingen av det europeiska handelssamarbetet liksom för samarbetet kring forskning, miljö och ekonomi i övrigt.

Vi ser framför oss många olika mer eller mindre sannolika utvecklingslinjer. Det nuvarande EG kan myckel snabbt kanske utvecklas mol en federation där man går in för att prioritera en fördjupning av samarbetet, eller -vilket allt tyder alltmer på i dag - mol elt breddat samarbete gentemot andra länder Detta ställer krav på vår egen analys och framför alll på våra målsättningar och vad vi vill göra för all kunna påverka denna framtida europeiska, mycket vidare gemenskap.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Den intressanta frågan borde vara i vilken mån Sverige vill vara med om att påverka denna utveckling, som kommer att ha EG som bas, och vilken syn vi har på hur del ekonomiska samarbetet med Östeuropas stater i framtiden bör se ut utifrån detta gemensamma europeiska perspektiv. Denna syn borde utgöra grunden för vår handelspolitik och för vårt vidare europeiska samarbete.

Herr talman! Jag skulle vilja höra statsrådets syn på vad Sverige skall göra för att påverka och vilka möjligheter vi kommer alt ha i förlängningen av de förhandlingar som nu förs inom ramen för EFTA- och EG-förhandlingarna. Vad avser regeringen all göra för att Sverige skall kunna bidra till ett ökat ekonomiskt samarbete som kommer att ha just EG som bas?

Under det kommande året kommer i många viktiga delar - i den del som jag just har berört men även i andra centrala delar - sanningens minut när det gäller EFTA-EG-förhandlingarna.

lyär handelsministern hävdar all ett rejält medinflytande för Sverige och övriga EFTA-länder är en förutsättning för förhandlingslösningar, konstaterar hon samtidigt atl det med nuvarande förhandlingsambilioner inte är tal om någol medbestämmande för Sveriges del. Medinflytande är någonting som ligger långt ifrån medbestämmande. Del är någonting suddigt som ges organisatoriska strukturer men vars innehåll vi aldrig kommer atl ha samma kontroll över som över del reglerade medbestämmandet. I detta avseende tror jag atl vi kommer alt få se en paradox. Ju mer framgångsrika vi är med atl genom förhandlingar uppnå en så slor del som möjligt av de fyra friheterna, desto mer begränsat kommer vårt medinflytande att bli, eftersom den europeiska gemenskapen knappast kommer alt kunna överlåta besluten på några av de viktigaste områdena till en bredare sammanslutning än den egna gemenskapen. Detsamma gäller om man vänder på saken: Ju större inflytande vi kan få över de områden som inkluderas i en förhandlingslösning, deslo mindre del av de fyra friheterna kommer denna förhandlingslösning att täcka.

Herr talman! Under våren kommer vi atl få se hur elt svenskt fulll deltagande i de fyra friheterna kräver att en EFTA-EG-lösning bara blir ett steg på vägen mol elt medlemskap i den gemenskap som blir det europeiska samarbetets kärna, nämligen EG. Det blir nödvändigt för vårt eget fulla deltagande i EG;s inre marknad, men också för att Sverige skall kunna spela en roll i det vidare europeiska samarbetet och för att vi skall kunna vara med och påverka. Det är genom ell sådant samarbete som vi kan bidra lill alt öststaterna får ett stöd i form av öppna marknader och en avreglerad handel.

Självfallel skall vi fortsätta och fullfölja EFTA-spåret. I detta sammanhang vill jag ge en komplimang till statsrådet för den mycket goda och fullvärdiga information som hon regelbundet lämnar EFTA-delegationen. Vi uppskattar och sätter värde på denna information, eflersom den utgör ett viktigt underlag för den debatt som förs, inte minst här i dag. Jag vill emellertid varna för atl skapa illusioner om all Sverige denna väg kan få ut tillräckligt ur dessa förhandlingar Sådana illusioner kommer bara att skapa en osäkerhet för svenska företag huruvida de verkligen kan få full del av friheterna. Illusioner om ett fullständigt deltagande parade med den mängd av begränsningar och slängda dörrar - som ofta kännetecknat regeringens företrädare

när de talat om EG-frågor - bäddar för atl svenska företag ser osäkerheten som en grund för att flytta invesleringar utomlands.

Herr talman! Jag menar alt vi redan i dag, i det tidiga 90-talet, i den handelspolitiska debatten och i debatten om det bredare europeiska perspektivet måste öppna för att Sverige tillsammans med andra aktuella länder i ett andra sleg under 90-lalel bör della i förhandlingar om medlemskap i EG. Då kommer vi atl kunna delta fullt ut i det europeiska samarbetet. Men för alt anlägga ett ännu någol vidare perspektiv; det är också på detta vis som Sverige aktivt kan bidra till atl, vid sidan om GATT-förhandlingarna, se lill att den europeiska gemenskapen utvecklas till en i sann och god bemärkelse frihandelsgemenskap.

Står vi utanför kommer vi inte atl ha dessa möjligheter, utan då slår vi inför risken alt hamna mellan olika block. År vi med, får vi förutsättningar att påverka en framtid och en verklighet som är vår egen.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Anf. 3 HÄDAR CARS (fp):

Herr talman! "Herre, skänk mig tålamodets konst, men låt det gå undan!" Denna text, fastän på engelska, fann jag på en lilen tallrik av plast i Durban i Sydafrika för nu snart fem år sedan. Och äntligen verkar det som om ocksä sista hälften av bönen börjat nå fram. Nelson Mandela är fri, och därmed växer också hoppet om frihet från apartheid. I Namibia är detta redan förverkligat. Självfallet gläds vi alla ål den våg som runt om i världen, också i södra Afrika, spolar borl diktatorer och förtryckarregimer

Vi kan börja hoppas alt tiden snart är inne, då vi kan avskaffa de lagar vi infört i den uttalade avsikten att strypa handel och ekonomiskt utbyte med en del av världen. Ekonomiska sanktioner är ju, särskilt för liberaler, motsatsen lill alll vad vi önskar i relationerna mellan länder och folk.

Men apartheid är unikt. Det motiverar unika motåtgärder Sanktionerna får vi ha kvar så länge apartheid finns kvar. Utvecklingen bort från det onda kan emellertid inte längre stoppas, Lål det gå undan!

Vad roligt del blir den dag när vi kan byta handelshämmande mol handelsfrämjande också i våra relationer med Sydafrika,

Herr talman! Frihetsvågen har också med krafl sköljt in över Östeuropa, Kommunistiska furslendömen har fallit, och fejkade val har blivit verkliga val. Plötsligt känner vi hur nära dessa länder är oss och vad de betyder och -än mer- kan komma alt betyda för oss.

Förändringen avspeglar sig i regeringens handelsdeklaration. Förra året upptog Östeuropa åtta rader, ca 2 %, av utrymmet, I år ägnas cirka en sjättedel av deklarationen åt Sveriges relationer med den delen av världen,

I hela Östeuropa söker man nu skaka av sig den socialismens tvångströja som alltför länge bundit folken till fattigdom och lett till en förödande förstörelse av miljön.

Uppbrottet från socialistisk planhushållning och övergången lill marknadsekonomi är en komplicerad process. Den kräver självfallel lid. Men det innebär verkligen inte atl processen blir lättare ju längre tid den får ta. Svårigheterna vid systembytet visar sig snabbt. Fördelarna kommer först när marknadstänkandet tränger in och genomsyrar aktörerna, och marknaden

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

på allvar blir styrande för de ekonomiska processerna, Skalömsningen bör därför inte förhalas ulan skyndas på så gott det är möjligt.

De verkligt viktiga insatserna från svensk sida kan därför inte heller göras av statsmakterna utan av de svenska företagen. Flera av dem verkar också vara framgångsrikt på väg med att utveckla sin verksamhet i Östeuropa, Det viktigaste vi kan göra med statsmedel ligger sannolikt inom utbildningsområdet. Där är behoven dock mycket stora.

Det finns en mycket bestämd sak som regeringen faktiskt kan göra, och kan göra alldeles själv - därtill på förslag av utrikeshandelsminislern. Det är att omgående avskaffa de kvoter som begränsar importen av textil och konfektion från Östeuropa,

Dessa handelshinder skall ju ändå bort. Om inte socialdemokratin svänger på klacken - det har jag ingen anledning alt tro - försvinner kvoterna fr.o,m. den 1 augusti nästa år. Det bestämde vi här i riksdagen redan för ett år sedan - före den slora omdaningen i Östeuropa,

Vad vore då naturligare, fru statsråd, när vi nu alla vill underlätta den omvandling som är på gång, än atl ta bort de särskilda begränsningar vi har i vår handel med våra nära grannar i Östeuropa?

För nog förefaller det obegripligt om vi nu räcker fram ena handen med några hundra miljoner i för alt hjälpa omdaningen och ekonomin i Östeuropa på väg och samtidigt brukar den andra handen som stoppsignal mot import av sådana varor som dessa länder redan är dukliga på att tillverka.

Ett så ologiskt handlande vill jag inte tro statsrådet Gradin om. Låt oss därför, innan denna debatt är avslutad, här i kammaren få höra att regeringen avser att omgående avskaffa de kvoter som begränsar importen av textilier och konfektion från bl,a, Baltikum och Polen, Varför skulle dessa länder behöva tåla sig? Nej, lål del gå undan!

Herr talman! Ibland dyker det i den svenska debatten upp påståenden om atl omvandlingen i Östeuropa på något säll skulle ha förändrat förutsättningarna för den integration som redan ägt rum i Västeuropa och som är på väg att ytterligare fördjupas. Del är en integration som har den europeiska gemenskapen, EG, som drivkraft.

Oftast kommer sådana uttalanden från personer som länge har haft en negaliv inslällning lill gemenskapen och till de former av gemensamma organ och gemensamt beslutsfattande som utvecklas inom denna. Deras förhoppning tycks vara all Tysklands enande och de möjligheter till ett vidgat samarbete i hela Europa som förändringarna i öst öppnat dörrarna för skulle sätta fart på de nationella känslorna och få EG och det gemensamma, överstatliga beslutsfattandet alt bryta samman.

Jag ger inte mycket för sådana förmodanden.

Del människorna och länderna i Östeuropa själva vill verkar ju vara något helt annat. De har uttalat sin avsikt atl så snart deras ekonomier medger det söka medlemskap i EG, Det finns goda skäl all tro all de kommer att lyckas i denna föresats, I Romfördraget stadgas att alla europeiska demokratiska stater med marknadsekonomi skall kunna bli medlemmar Gemenskapen har heller inte tvekat att öppna sina dörrar även för ekonomiskt mindre väl utvecklade sådana stater, exempelvis Grekland, Portugal och Irland,

När EG får flera medlemmar minskar inte behovet av sådana likformiga regler som tillkommit genom gemensamt beslutsfattande - snarare tvärtom.

Även för dem som till äventyrs hyser farhågor inför tanken på ett enat Tyskland - jag tillhör inte den gruppen - bör en långtgående ekonomisk och politisk integration med alltmer av gemensamt beslutsfattande framstå som särskilt önskvärd. Inom en sådan ram bör förutsättningarna för alt stärka demokratin och den ömsesidiga förståelsen ha särskilt goda möjligheter alt utvecklas.

Min utgångspunkt är därför alt EG både kommer alt utvidgas och all integrationen kommer atl fördjupas. På sa sätt kommer också gemenskapens betydelse, såväl för den ekonomiska ulvecklingen som för freden och säkerheten i Europa, att växa.

Den viktigaste frågan i dagens debatt gäller därför hur Sveriges relationer med den europeiska gemenskapen skall komma alt utvecklas, såväl på kort sikt som i ett längre perspektiv. Visst har vi även här användning av tålamod, men viss ökad brådska kanske ändå inte vore ur vägen.

Genom den kompromiss som våren 1987 nåddes i utrikesulskotlet, med anledning av regeringens proposition om Sverige och den västeuropeiska integrationen, kan regeringen föra förhandlingarna med EG om en europeisk ekonomisk sfär, EES, i vetskap om alt den i denna fråga har starkt stöd i riksdagen.

Jag noterar den tidsplan som finns angiven i regeringsdeklarationen för förhandlingarna med EG, Hur realistisk planen är får framtiden utvisa, men jag ser ingen anledning till kritik av regeringen, för att den i de här avseendena markerar optimism och verkar pådrivande.

Av deklarationen framgår att del är ett mycket omfattande regelverk som utvecklats inom EG och som vi i Sverige nu, i allt väsentligt, skall införliva med våra lagar Säkert träffar man i detta regelverk på områden där det för svensk del finns behov av särbestämmelser När det gäller svenska bestämmelser lill skydd för liv och hälsa finns del ingen orsak all tro att EG skulle sätta sig på tvären, I övrigt bör vi så långt som möjligt undvika atl söka permanenta undantag - lill skillnad från övergångsbestämmelser - från reglerna. Detta bör ske bl,a, av hänsyn till att avtalet måsle bygga på principen om balans mellan förmåner och förpliktelser

Det är inte helt lätt alt se hur Sverige, utan medlemskap, skall kunna nå ell inflytande i EG som svarar mot vårt ökande beroende - särskilt inte inom ramen för ett så långtgående samarbete som det här är fråga om.

Nu anger regeringen alt elt reellt medinflytande är en förutsättning för atl en lösning skall kunna nås, Självfallel är detta någol vi bör eftersträva. Jag vill dock här peka på två risker

Den ena är risken för alt den lösning Sverige kan komma all erbjudas i medinflytandefrågan av regeringen måste beskrivas som tillfredsställande, även om den inte blir den eftersträvade. För visst kan del i slutändan bli svårt för Sverige all säga nej till ett avtal, som skulle ge svenska medborgare, institutioner och företag samma rättigheter och skyldigheter som EG;s motsvarigheter inom elt område om 350 miljoner människor av del skälet alt de svenska statsmakterna skulle få för litet alt säga till om. Inte minst eflersom vi ändå har anledning utgå från all EG förblir drivkraften i processen.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Herr talman! Den andra risken är att Sverige och övriga EFTA-länder blir alltför framgångsrika i sina välförstådda strävanden att nå elt reellt medinflytande. Fördraget måsle ju nämligen för EG;s del godkännas av EG-parlamentet. Och i det parlamentet finns det många som inte skulle tveka atl fälla ett avtal, om det innehöll en aldrig så liten bestämmelse som kunde tolkas som atl länder och medborgare utanför EG skulle få ett finger på Gemenskapens styråra. Och det vore ju synd om hela den idogt framförhandlade härligheten skulle gå i kvav av det skälet.

Inom folkpartiet har vi förhoppningen att utvecklingen mot demokrati, fred, nedrustning och ökad gemensam säkerhet i Europa skall fortsätta, och därigenom göra det möjligt för Sverige alt med bevarad alliansfrihet söka och beviljas fullt medlemskap i EG. Vi är övertygade om att Sverige som land har erfarenheter och ambitioner av stort värde i det fortsatta arbetet för en alltmera omfattande och fördjupad europeisk integration.

Det vore värdefullt om statsrådet nu ville lyfta på det skynke som döljer regeringens och socialdemokratins motsvarande långsiktiga mål för Sveriges Europapolitik. För vi hoppas att också ni har ett perspektiv som sträcker sig längre än till 1993.

Herr talman! För folkpartiets del kan jag i allt väsentligt instämma i det som i deklarationen sägs om målen för Uruguay-rundan och om strävandena alt integrera u-länderna i en expanderande världshandel. Ökad frihandel, inte minst med avseende på jordbruksvaror och teko, är här en nödvändig förutsättning. Självfallet bör frihandeln också omfatta den snabbt expanderande tjänstesektorn.

Som understrukils, inte minst av Dag Hammarskjöld, är det de små staterna som har det största behovet av fasla spelregler och av att ingångna internationella avtal respekteras och efterlevs. Delta gäller inte minst med avseende pä handeln. Det är därför i hög grad angelägel atl GATT:s maskineri för övervakning och tvistlösning ges en stark ställning inom de områden avtalet gäller

Herr talman! Ju tydligare vi människor i alla delar av världen upppfattar hur beroende vi är av varandra för att värna livsmiljön och utveckla goda levnadsförhållanden, desto mera ökar även förutsättningarna för varaktig fred. Det är därför som internationell handel och ekonomisk integration allt klarare framstår som verkningsfulla instrument för en sådan utveckling. Vakthållningen kring frihandeln blir därigenom också en viktig del i vårt lands fredssträvanden.

AnL 4 PER-OLA ERIKSSON (c):

Herr talman! I likhet med fjolårets handelspolitiska debatt förs dagens debatt i ljuset av den pågående Uruguay-rundan inom GATT och förhandlingarna med EG om ett utvidgat ekonomiskt samarbete. Det är två skilda förhandlingar med avgörande belydelse för vårt land. De kommer atl påverka näringslivet, den ekonomiska utvecklingen och de enskilda människornas vardag. Därför är det viktigt med en öppen och konstruktiv debatt i hela samhället om dessa två viktiga frågor

Sverige och de svenska medborgarna har elt stort beroende av samarbete med andra länder. Det svenska näringslivet har ett mycket stort export- och

importberoende. Det gör vårt ullandsberoende särskilt starkt och behovet av internationellt samarbete alltmer påtagligt. Vi centerpartister eftersträvar en omfattande internationell handel men utan alt underkasta oss "den starkes rätt".

Isolering föder inte framgång. Därför skall vi inte resa höga murar runt vårt land i tron alt Sverige kan vara oberoende av vår omvärld. En öppen internationell handel är ett avgörande villkor för vårt land. Handeln och kontakterna med andra länder är berikande både för vår kultur och för den ekonomiska utvecklingen. Från centerpartiet vill vi betona all ekonomisk utveckling är hållbar i längden bara om den också är ekologiskt bärkraffig. Därför behöver .sambandet mellan handel, miljö, resurshushållning och ekonomisk ulveckling bättre belysas i handelspolitiska sammanhang.

Jag noterar med tillfredsställelse miljöavsniltet i den handelspolitiska deklarationen. Det är steg i riktning mot vad centern länge pläderat för.

När handelsregler kommer i konflikt med miljömål måste miljömålet överordnas de ekonomiska intressena. Det är fel alt, som en del gör, sätta upp ett motsatsförhållande mellan viktiga miljökrav och handel och industriellt samarbete. För oss i centern är det självklart att ekonomi, handel och miljö kan och måsle förenas.

I deklarationen sägs, med hänvisning till Uruguay-rundan, att "på kort sikt är del risk för alt handelsreglerna inverkar hämmande på våra möjligheter alt genomföra angelägna miljöåtgärder nationellt och samordna miljöansträngningarna internationellt".

Jag vill fråga statsrådet Gradin; Vad avses med den formuleringen? Vilka angelägna miljöåtgärder kan Sverige inte genomföra i det korta perspektivet? Är regeringens avsikt atl i de pågående GATT-förhandlingarna kapitulera på något område som kan få konsekvenser för vår miljöpolitik?

En knäckfråga inom GATT är jordbruket. Här vill jag betona att Sverige inte får gå före och sälja ul svenskl jordbruk för alt vinna framgångar på andra områden. Därför vill jag fråga Anita Gradin; Vilken är regeringens strategi inför de avslutande GATT-förhandlingarna? Blir jordbrukei eller någon annan del av svenskt näringsliv en bytesvara?

Herr talman! Nära 90 % av Sveriges utrikeshandel sker med de övriga västliga industriländerna, varav drygt 70 % med länderna i Västeuropa. Den svenska exporten till Västeuropa har ökat kraftigt under de senaste åren, och investeringarna är betydande. Däremot har handeln med u-länderna och stalshandelsländerna minskal.

För Sverige, som är ell litet land med stor utrikeshandel, är det viktigt all bedriva handel med så många länder som möjligt. Enligt centerns uppfattning är det nödvändigt alt Sverige och svenska företag kan samarbeta och handla med alla delar av världen.

Centern vill betona följande mål för svensk utrikeshandel;

1. Stärk Norden som hemmamarknad.

2. Förhandlingarna med EG måste inriktas på ett omfattande och innehållsrikt EES-avtal.

3. Handeln och industrisamarbetet med Östeuropa måste intensifieras.

4. Ökat samarbete inom forskning och teknikutveckling, även med Nordamerika och NIC-länderna, måsle eftersträvas.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk debatt

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

5. Ökad handel och samarbete med u-länderna i syfte alt stärka deras ekonomiska situation.

Europa har skapats under årtusenden. Starka kulturer och handelscenlra har kommit och gått. Imperier har byggts upp och fallit. På tröskeln till ett nytt årtusende är Europa på nytt i stöpsleven. Det öppnar nya perspektiv och nya möjligheter För svenskl näringsliv, svensk handel - och inte minst för handelspolitisk debatt här i kammaren - finns nya potentialer

Riksdagsbeslutet från 1988, som upprepades 1989, innebär att Sverige skall delta i den västeuropeiska integrationen i största möjliga utsträckning, så långt detta är förenligt med vår neutralitetspolitik.

För oss inom centern är det en självklarhet atl Sverige skall delta i utformningen av det nya Europa. Vi har gemensamma värderingar med övriga västeuropeiska länder inom många områden. Vi måste på vårt sätt bidra lill ett Europa utan murar, utan handels- och gränshinder, utan överstatlighet. Under 1990-talel kommer, förhoppningsvis, den alleuropeiska plattformen atl byggas stabilare, och den kommer atl få betydelse för lång lid framöver 1990-lalel kommer att få en central plats i de historieböcker som 2000-lalets elever skall läsa i skolan.

När förhandlingarna med EG nu går in i ett avgörande skede är centerns strävan att åstadkomma ett så brett EES-avtal som möjligt. Det handlar om de fyra friheterna och angränsande områden. Inom ell EES-avtal får vi den nära samverkan med EG som centern eftersträvar Vi får också ett saniar-betsorgan beslående av självständiga stater Men della fär inte innebära all vi avslår från vikliga miljö-, hälso- och regionalpolitiska ambitioner, tvärtom.Vi måste skaffa oss handlingsfrihet för att gå längre i miljöarbetet och för alt genomföra regionalpolitiska reformer så att hela Sverige kan leva och utvecklas.

Herr talman! Centern har vid olika tillfällen efterlyst redovisningar från regeringen inför riksdagen rörande situationen i förhandlingarna mellan EFTA och EG. Jag vill instämma med Gunnar Hökmark i bedömningen att den information som statsrådet och regeringen har lämnat lill EFTA-delegationen och i andra sammanhang har varit positiv och fyllig. Nu kommer en grön bok vilket jag efterlyst. Del är bra - inte bara därför alt den är grön utan därför att den ger en redovisning av hur de olika regelverken skall behandlas och hur de kan påverka oss.

Vi får också möjlighel atl i brett samförstånd förankra dessa frågor Men samlidigl vill jag säga när del gäller Sveriges relation till EG och den västeuropeiska integrationen i ett längre perspektiv att det är viktigt att vi här i Sverige i första hand satsar på att åstadkomma ett brett EES-avtal. Till dem som i dag reser tanken på medlemskap i EG vill jag säga; Jag tror att ni gör det litet för tidigt.

Den som reser frågan om medlemskap i EG ger samfidigt fel signaler till motparten. När man är rädd för att vi skall få ett bra EES-avtal med EG som kan försvåra det medlemskap som en del människor drömmer om tycker jag alt man är ute och reser väl mycket.

Väriden växer ihop. Avstånden mellan länderna blir allt kortare: problemen men även möjligheterna kommer allt närmare. För mindre än ett år

sedan gällde debatten nästan uteslutande den västeuropeiska integration och Sveriges relationer till EG. Åven om detta alltjämt är ett centralt ämne måste debatten föras i betydligt vidare termer i dag.

Den snabba ulvecklingen mot demokrati och fria marknader i de östeuropeiska länderna är lika imponerande som välkommen. Varken murar eller ridåer av järn kunde i längden hejda människors frihetslängtan. I land efter land i Östeuropa tas initiativ för alt skapa fria marknader Ell enat Tyskland med D-marken som valuta står för dörren. I Sovjetunionen introduceras mekanismer för marknadsekonomi och ökad handel med väst.

Den nya utvecklingen berör hela Europa. När Berlinmuren har fallit fär vi inte ensidigt nagla oss fast vid den västliga integrationsprocessen. Det kan resa nya murar, och det har en rad viktiga aktörer i näringslivet redan insett.

De riktigt stora företagen är redan på språng in i Östeuropa. De är i färd med alt göra nya prioriteringar som kan komma all påverka handeln och näringslivets utveckling här hemma.

ABB-chefen Percy Barnevik visar en glädjande snabbhet och vilja att ta till vara Östeuropas nya möjligheter Utöver engagemang i EFTA;s, EG;s och Nordamerikas ekonomier kalkylerar ABB nu med nya slororder från Östeuropa som kan bli mycket vinstgivande och som säkert kan påverka näringslivets utveckling i Sverige.

Planerna på företagsköp i Tjeckoslovakien är konkreta. Ingvar Kamprad och IKEA har en rad nyetableringar på gång i Östeuropa. "Vi har rätt varor till rätt pris", säger han.

För Sverige och svenskl näringsliv öppnar elt nytt Alleuropa många nya möjligheter. Därför måste den svenska regeringen och riksdagen visa prov på flexibilitet - agera aktivt och ta initiativ. Annars riskerar de många svenska företagen all komma på efterkälken i förhållande till de nya europeiska hemmamarknaderna i vardande.

Det är viktigt alt Östeuropas potentialer, i marknader och näringslivssamarbete, blir tillgängliga även för Sveriges mindre och medelstora förelag. Även de säljer på export och har produkter som är lämpliga alt lansera på exportmarknader Även de är importberoende och har behov och intresse av breddat handelssamarbete med nya leverantörer

En friare handel i hela Europa ger de östeuropeiska länderna också tillgång till teknik, kapital- och konsumtionsvaror lill gagn för människornas levnadsstandard. Det främjar också de små förelagen. Därför behöver även Sverige, som Gunnar Hökmark sade, inrätta handelskontor i t.ex. Moskva, de baltiska republikerna, Östtyskland och Polen.

Jag vill fråga statsrådet Gradin; Är regeringen beredd att återkomma till riksdagen med förslag om en ökad handelsrepresentation i Östeuropa?

EFTA kan spela en aktiv roll i del östeuropeiska arbetet. Delta rör frågor som vi från centerns sida i olika sammanhang har belyst. Innan Sverige nu överlämnar stafettpinnen i EFTA lill nästa land skulle det vara angelägel att höra vad regeringen mera konkret, utöver del som står i den handelspolitiska deklarationen, avser atl göra för alt främja ett närmande mellan EFTA och många av de östeuropeiska länderna.

Sveriges handel med u-länderna minskar som sagt. Del är oroväckande för båda parter Många u-landsekonomier är fortfarande låsta till elt fåtal

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

2 Riksdagetis protokoll 1989/90:91

Prot. 1989/90:91 22 marS' 1990

Handelspolitisk deban

exportprodukter och u-länderna har därför behov av diversifiering och av atl bredda sitt inhemska näringsliv. Det skulle minska den sårbarhet som importberoendet ger och skapa resurser för breddad utrikeshandel.

Det är viktigt atl Sverige inte låter fixeringen vid Västeuropa och EG förhindra oss att satsa ökade resurser på att främja u-ländernas ekonomiska utveckling, åtgärda deras miljöproblem och minska deras skuldbörda.

Del är bra all regeringen nu är beredd att se över sådana handelsavtal som vi ingått med flera u-lånder och atl eftersträva fler bilaterala handelsavtal med elt ökat anlal u-lånder

En öppen och fri handel fungerar bäst när parterna på världsmarknaden agerar utifrån likartade förutsättningar Därför är del viktigt atl Sverige i bl.a. GATT och andra internationella sammanhang är berett alt slå upp för u-ländernas intressen.

Till sist, herr talman! Jag kan instämma i statsrådet Gradins konstaterande att 1990 blir ett ovanligt innehållsrikt år inom handelspolitiken med EG- och GATT-förhandlingar Men låt oss komma ihåg atl Europa faktiskt är större än EG. Världen är större än Europa, och delöppnar möjligheter för Sverige, svenskl näringsliv, svenska medborgare för ekonomiskt intressanta perspektiv i handelspolitiken.

AnL 5 ROLF L NILSON (vpk);

Herr talman! Från åtminstone tre partier är lovsången lill den "fria handeln" öronbedövande. Socialdemokrater, folkpartister och moderater sjunger samma sång men möjlighelvis i olika tonart. Jag har svårt att finna sången rikligt njutbar Det beror inte på alt jag tycker att del är omotiverat atl sjunga den fria handelns lov. Det beror mera på atl sången är onyanserad.

Man lyfter ensidigt fram fördelarna med en omfattande och fri handel. Dessa är välkända. I den bästa av världar äger fri handel den långt drivna arbetsfördelningens fördelar Olika länder kan specialisera sig pä del som de av olika skäl är bra på och kan till ett förmånligt pris av andra köpa det de är mindre bra pä, Alla blir vinnare.

Den svenska välfärden bygger onekligen i stor utsträckning på detta. De senaste årens svenska politik - socialdemokraternas "den tredje vägens poli tik" bygger på della synsätt. Regeringen har satsat hårt på atl exportindustrin skulle dra landet ur det sena 70-ialets kris. De fem devalveringarna mellan 1976 och 1982 var ett sätt all förbättra läget för den svenska exportindustrin. Den socialdemokratiska regeringen genomförde bara den sista av den. Priserna på importvaror höjdes, och konsumtionen av dessa minskade.

Och man kan säga all den tredje vägens politik varit framgångsrik på så sått atl Sverige har kunnat bibehålla hög sysselsättning och förbättra balansen i våra affärer med omvärlden samtidigt som den ekonomiska tillväxten åter kommit i kapp den i andra länder

Det finns emellertid ett viktigt aber: vinsterna av den förda politiken har fördelats orättvist. Löntagarna är 80-talels förlorare. De har fått betala sin rätt till arbete med försämrade reallöner Man kan precisera delta ytterligare. Kvinnor och offentligt anställda har fått betala dyrt för den exportinriktade politiken. Denna vikliga nyans saknas i lovsången till den "fria handeln".

Herr talman! Nu uttalar regeringen oro för utvecklingen, grundad främst på att svenska exportföretag lappar marknadsandelar på grund av otillräcklig produktionskapacitet och på grund av det alltför höga kostnadsläget i landet. Möjligheten att öka handelsbalansens överskott, något som regeringen bedömer nödvändigt slår och faller med "ansträngningarna atl få bukt med den kostnadskris som vi nu befinner oss i". Här finns alltså en uppenbar risk atl de grupper som jag nämnde tidigare får stå tillbaka ytterligare.

Jag vill påminna regeringen om all vpk inte kan acceptera en åtstramningspolitik som går ut över 80-talets förlorare.

Den exportledda tillväxten har förutom detta gjort Sverige starkt beroende av ett litet anlal länder

Ca 50 % av vår utrikeshandel sker med de tolv EG-länderna. Det gör det givetvis väl motiverat för Sverige att anstränga sig för att underlätta och utveckla handeln med dessa länder och självfallet skall onödiga och omotiverade hinder undanröjas. Men vi i vpk delar inte riksdagsmajoriietens uppfattning atl Sveriges närmande till EG skall gå så långt som del över huvud laget är möjligt ulan alt neutraliteten kommer i fara.

Vår skepsis till EG är gammal och väl grundad. Den bygger bl.a. på EG:s tillkomsthistoria. EG har tillkommit som ett uttryck för intressen främst hos dominerande delar av del västeuropeiska storkapitalet. Syftet har dels varit säkerhets- och militärpolitiskl betingat, dels atl det inom Europa skapas en så oreglerad kapitalism som möjligt. Vi ser EG som ett hot mot folkligt inflytande och som något som urholkar det nationella självbeslämmandet. EG:s syfte är att öka friheter för kapitalet, och del är friheter som inte självklart är lill gagn för folket. Och den inre marknaden och strävan efter politisk union innebär inte bara frihet utan även tvång för staterna inom gemenskapen. Skapandet av en inre marknad innebär också alt man skapar en mur runt en del av Europa - nu när andra murar rivs. Udden riktas mot länder utanför EG. Udden är riktad mot u-länderna.

Vi i vpk har alltid hävdat att Sverige skall förhålla sig till hela Europa inte bara till en del av del och att handeln skall inriktas på alla Europas länder.

Svenska regeringar har inte bara varit ointresserade av att utveckla handelsförbindelser med länderna i östra Europa. Sverige har också deltagit i handelsbojkolt av dessa länder Jag tänker på del av USA dikterade teknikembargot mol socialistiska länder och mot vissa u-länder

Jag vill fråga Anita Gradin; Är det inte hög tid atl Sverige frigör sig från delta förnedrande beroende av USA?

De snabba och oväntade förändringarna i Östeuropa har hell ändrat förutsättningarna. Det har skett på ett sätt som - det måste jag erkänna - vi inte kunde föreställa oss, eller hade tänkt oss när vi började skriva motioner om ökad handel med dessa länder Nu är alla intresserade av de östeuropeiska länderna som marknader och som marknadsekonomier Milt i all förvirring är vi förstås genuint glada över de förändringar som har skett och givelvis lika bestörta över myckel av det som har avslöjats.

Jag vill inte beröva borgarna glädjen över marknadsekonomins seger över planekonomin, men jag vill be dem om litet ödmjukhet. Vi har inte sett vart utvecklingen leder på sikl, och jag lycker inte atl vi har någon anledning all förhäva oss.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Vi i vpk tycker alt handel och bistånd till Östeuropa inte skall vara förenade med krav på hur länderna ordnar sina inre förhållanden. Handel skall få ske på lika villkor oavsett om länderna har valt att hålla fast vid något som liknar planekonomi eller gått över till marknadsekonomi. Dét skall inte heller ställas krav pä hur de ordnar sin offentliga sektor. Vi har alltför många dåliga exempel på hur man i andra världsdelar ställt krav som gått ut över välfärden.

Jag vill fråga Anita Gradin: Hur förhåller sig regeringen till detta självbestämmande när del gäller arbetet med vad som skulle kunna kallas en östeuropeisk utvecklingsbank?

De snabba förändringarna i Östeuropa och den ulmaning som delta innebär är anledning nog alt bryta fixeringen vid EG. Del är glädjande atl Anita Gradin säger atl Sverige har ställt sig i princip positivt till propåerna från östeuropeiska länder om ett närmande lill EFTA. Men detta "i princip" antyder förbehåll eller tveksamhet. EFTA borde kunna användas mera aktivt för alt få med de östeuropeiska länderna i ett alleuropeiskl samarbete. Vi i vpk tycker att det är en mera angelägen uppgift än atl slutföra förhandlingarna med EG i raketfart. Målet bör vara att även östeuropeiska länder skall kunna della i del ESS som nu blir verklighet.

Herr talman! Fri handel är ingel självändamål. På arbetslivets område har den svenska arbetarrörelsen tillkämpat sig rätten till arbetsförhållanden och till en arbetsmiljö som skall vara anpassad lill människans hälsa och psykiska välbefinnande. Del gäller arbetstider, ledighet, utformning av lokaler, krav på produktionsmetoderna, arbetsredskapens utformning, ämnen i omgivningen. Mycket av detta kan uppfattas som hinder för den fria handeln, som tekniska handelshinder

Vi lycker alt handeln skall underordnas den goda arbetsmiljön. Tillgång lill EG:s fria marknad får inte ske till priset av radikalt försämrad arbetsmiljö. Svenska textilarbetare eller arbetare inom andra branscher skall inte kunna konkurreras ut av lågavlönade barnarbetare. Det är inte i Sveriges intresse och del är inte i producentländernas intresse. Därför vill vi verka för socialklausuler i den internationella handeln.

Delta gäller också för de landvinningar som miljörörelsen gjort och frukterna av vårt ökade miljömedvetande. Här kan vi ta importen av tropiskt timmer som ett exempel. I-ländernas behov äv möbler gjorda av mahogny, teak eller jakaranda är ett direkt hot mot den tropiska regnskogen. Trots atl Sveriges import av tropiskt timmer är ganska liten kan vi i Sverige genom förbud mol sådan import fungera som föregångsland och göra nytta. Jag avvisar bestämt de liberala argument som går ut på att vi inte skall diktera vad u-länderna skall göra med sina skogar och att det är bättre alt de säljer dem fill oss än atl människorna där sväller.

Det är säkert viktigt och bra att handeln med jordbruksprodukter avregleras och alt stöd och skydd minskar Men samtidigt måste detta ske på ett sådant säll alt man kan ta rimliga regionalpolitiska hänsyn och att man kan ställa höga miljökrav. Del är inte acceptabelt att lantbrukare, som producerar under stränga miljökrav t.ex. när del gäller bekämpningsmedel, skall riskera atl konkurreras ut av den som inte lever under sådana krav. Herr talman! Det nordiska samarbetet fär en ganska undanskymd plats i

regeringens deklaration. Del sägs atl det nordiska samarbetet under del gångna året har dominerats av sambandet med den västeuropeiska integrationsprocessen. Vi tyckerall detta är beklagligt. Det nordiska handelssamar-betel har ett stort värde i sig oberoende av närmandel till EG, eller rättare sagt som en motvikt lill närmandet till EG. Arbetet med alt avveckla handelshinder mellan de nordiska länderna bör intensifieras. De tankar som finns bl.a. i södra Sverige om samarbete efter modell av den gamla Hansan, men ulan något maktpolitiskt inslag, är mycket intressanta. Samarbetet och utbytet mellan Sydsverige och Danmark behöver radikalt förbättras på ett sådanl sätt att nödvändiga miljöhänsyn las, dvs. ulan alt en bilbro över Öresund byggs.

Herr talman! Internationell solidaritet är en ledstjärna för vpk;s politik. Vi i vpk är därför djupt beslörta och upprörda över ulvecklingen i u-länderna och av u-landshandeln. Man kan ulan överdrift säga att 80-lalel blev ett katastrofalt årtionde för u-länderna. Nu är del de fattiga länderna som,bislår de rika - kapitalströmmen går från syd till nord. Hela världsdelar dignar under skuldbördor Efler tre decennier av ulveckling är många länder nu tillbaka på 1950-talets utvecklingsnivå. Skuldkrisen slår hårdast mpt de fattigaste. Undernäring, svält, barnadödlighet, analfabetism och arbetslöshet ökar Del leder samtidigt lill ökad exploatering av naturresurser och till miljöförstöring.

Det finns också en klar tendens atl OECD-länderna numera riktar sig mot Östeuropa och mindre mol u-länderna. Afrika och Latinamerika riskerar all hamna i bakvattnet, om de inte redan har gjort del, för lång lid framöver

Vpk har i annat sammanhang efterlyst en övergripande u-landspoliiik som omfattar bistånd, handels- och skuldpolilik. Ett litet men viktigt bidrag till ökad handel med u-länder skulle kunna vara om svenska kommuner och landsting fick möjlighel att handla mera långsiktigt och direkt med u-länder inte bara ge katastrofhjälp utan agera för all förebygga kalastrofer

Herr talman! I höstas lade regeringen fram en proposition om förändring av det statliga stödet vid export. Belänkandet med anledning av propositionen behandlades här i kammaren i går Förslagets inriktning var att ovidkommande hänsyn skulle bort från den statliga kreditgarantigivningen. Kreditvärdighet och vissa begränsade samhällsintressen skulle vara vägledande. Vpk framförde avvikande mening i fråga om samhällsintresse.

Vi anser att del är och förblir elt legitimt samhällsintresse atl ta vissa regionalpolitiska hänsyn i samband med import och export. Vi anser också del vara ett legitimt samhällsintresse atl förbjuda viss typ av export eller import eller att undanta dem från statligt stöd. Som exempel kan nämnas krigsmateriel, kärnkraflsleknik och i en nära framtid bioteknik och läkemedelsproduktion. Detta är områden när man kan misstänka att export kommer all ske med syftet att kringgå begränsande svensk lagstiftning. Det kan också gälla produktionsanläggningar, nyckelfärdiga fabriker som inte uppfyller rimliga miljökrav eller krav på arbetsförhållanden och arbetsmiljö.

Herr talman! Jag vill avsluta med två exempel på avsteg från frihandel, båda är framgångsrika men av helt olika karaktär

Regeringen tog upp i den handelspolitiska deklarationen sanktionerna mol Namibia och Sydafrika. I går, den 21 mars 1990, blev Namibia självslän-

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

digt, och sanktionerna skall upphöra. De bör ersättas av en omfattande solidarisk handel med den självständiga staten.

Trots atl utvecklingen i Sydafrika går i positiv riktning finns det ingen anledning atl avbryta sanktionerna. Tvärtom har starka önskemål uttrycks från Nelson Mandela om skärpta sanktioner för atl påskynda aparlheidregimens och systemets fall.

Det andra exemplet med omvända förtecken är USA;s handelskrig mot sandinislregeringen i Nicaragua. Supermakten USA lyckades genom krig via ombud och handelskrig undergräva förtroendet för den folkliga regeringen.

För att sammanfatta: Frihandel är inget självändamål och är sällan fri, och del är osäkert om alla verkligen blir vinnare!

Anf. 6 LARS NORBERG (mp):

Herr talman! Del är inte lätt att hitta de långa perspektiven och visionerna i regeringsdeklarafionen. Regeringen gör sig inte besvär med att teckna konturerna av det framtidssamhälle som blir resultatet av regeringens politik på bl.a. handelspolitikens område. Regeringsdeklarationen är full av abstraktioner och honnörsord, men hur ser framtidssamhället ut konkret?

Nyckelord är givetvis EG-harmonisering, och då främst hoppet att Sverige liksom det övriga EFTA skall vara delaktigt av EG;s fyra friheter-fri rörlig-hel för varor, tjänster, kapital och människor - den 1 januari 1993. Minst lika viktigt är GATT-avtalen, som skall riva ned tullmurar och skapa en fri världsmarknad för alla varor, inte minst mat och kläder

Jusl nu pågår bakom våra ryggar det hemlighetsfulla arbetet med EG-har-moniseringen, försöken alt introducera de 1 400 lagarna i svensk rätt. Ena dagen nås vi av nyheten att regeringen upprättat en särskild översättningsen-hel för EG-reglerna. En annan dag får vi veta att EG och EFTA nu är överens om den domstol som skall reglera de inbördes förhållandena när de fyra friheterna skall tillämpas i praktiken.

Atl en översättningsenhet skall upprättas bör vi hälsa med glädje. Regeringen kommer kanske inte i alltför stor utsträckning att göra bruk av den fullmakt som riksdagen gav i,fjol atl lagarna får skrivas på främmande språk. Den nya domstolen kommer säkert att urholka Sveriges suveränitet i vissa avseenden. Men Anita Gradin: Hur skall antagandet av de 1 400 lagarna gå till? Hur kan regeringen garantera atl de kommer alt antas? Vad händer sedan? Hur skall svensk lagstiftning successivt anpassas till nya EG-lagar och EG-regler? Detta är några frågor

Regeringsdeklarationen är en enda lång uppräkning av alla de organisationer och förhandlingssystem som Sverige är inblandat i. Den internationalisering som regeringen lalar om borde analyseras när det gäller dess långsikliga följder. Miljöparliet är mycket positivt till mänskliga kontakter över alla gränser och till internationell solidaritet, men den handelspolitiska internationaliseringen behöver analyseras mera kritiskt.

I vår ofullkomliga värld är del myckel sällan som den s.k. utvecklingen leder lill enbarl positiva resultat. I en realistisk utvärdering måste man la med både posiliva och negativa effekter och väga dem mot varandra. Detta saknas helt i regeringens hittillsvarande deklarationer Eftersom regeringen inte ger någon egen bild av vilket framlidssamhälle som skall bli följden av

den handelspolitik som drivs känner jag del som en angelägen uppgift att göra några skisser av della framlidssamhälle. Hur ser då det samhälle ut som regeringen Carlsson vill föra del svenska folket in i? Ja, vi kan ju börja med landsbygden. Som konsekvens av GATT-avtalen har avfolkningen fortskridit framför allt i skogs- och mellanbygderna. Alla mindre jordbruk har lagts ner Mjölkproduktionen har flyttal närmare tätorterna lill slora koslallar, som drivs industriellt. 20 % av åkermarken har planterats igen. 20 % av jordbruksbefolkningen har rationaliserats bort. På resterande åkermark bedrivs samma högintensiva industrijordbruk som i dag, men kanske inriktat på något annorlunda grödor. Svensk landsbygd är i slor utsträckning ödelagd, ett ödeland.

I de större städerna är verksamheten desto intensivare. Där härskar Åke Anderssons K-samhälle med kunskap, kommunikation och kreativitet i högsätet. Tyvärr har också segregationen i storstäderna gått vidare. Förslumning, bostadslöshet, alkoholism och narkomani har dess värre underlättats av de fyra friheterna.

Den lilla människan förlorar på det som de ekonomiska krafterna vinner på i många avseenden. Man kämpar en ojämn kamp mot trängsel och miljöproblem på grund av all man inte vågat la itu pä skärpen mol bilismen och flygel. Reklamen är än mer omfattande och pockande, sedan den lagt både radio och TV under sig. Marknaden domineras, delvis lack vare en centraliserad massreklam, av storföretagens varuutbud, företag som alltmer har blivit rena oligopol, ofta av europeisk eller global omfattning. Återigen är det den lilla människan - och hennes köpfrid och livskvalilet - som tar stryk. Det är förelag av typen Electrolux och McDonald's som alltmer behärskar marknaden.

En liknande framtidsvision kan man teckna för u-länderna, bara med den skillnaden all den blir ännu mörkare. Urbaniseringen, förslumningen och segregationen fortskrider i u-ländernas städer i takt med befolkningsexplosionen. Även landsbygden segregeras i elt industrijordbruk och ell jordlöst proletariat i takt med atl storföretagen tar över jord och näringsliv.

Småförelag av Sveriges typ har inte mycket all säga lill om i förhållande lill de inlernationella jättarna, som stolt kan avvisa nationella propåer och hänvisa till EG-lag, och som ulgör siarka påtryckningsgrupper, exempelvis i GATT-sammanhang. Tyvärr kommer vi som medlemmar av världens rikemansklubb att vara medansvariga för vad som sker i u-länderna. Vi har dock genom bilaterala avtal en möjlighel alt i någon mån gottgöra de orättfärdiga fördelar vi njuter Till bilaterala avtal med u-länderna är miljöpartiet mycket positivt.

När det gäller EG måste vi komma ihåg all Romlraktalen gäller ell statsförbund som enligt traktaten skall utvecklas lill en förbundsstal. Om detta kan sägas två saker. En förbundsstat är en nödvändighet om de fyra friheterna verkligen skall kunna förverkligas. Vi kan då se en förbundsstal av USA;s typ för vår inre syn. Där krävs gemensam valuta, gemensam utrikespolitik, gemensam försvarspolitik, socialpolitik etc. Dagens nyhelsrapporter vittnar om alt den gemensamma valulan och valutapolitiken är på väg atl konkretiseras, Federationspoliliken skulle kanske kunna lyckas, men den skulle säkert gå ut över demokratin. Precis som i USA kommer man atl finna

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990. .

Handelspolitisk deban

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

atl på lokal nivå har politikerna för litet makt och på federal nivå ligger besluten för långt borl. Människors intresse för politiken domnar bort. Världens största federala demokrati, USA, är förvisso ingen framstående demokrati när det gäller medborgarnas engagemang.

Myckel pekar dock på all det är oerhört svårt atl åstadkomma en sådan europeisk federation. Den stora federation som ju faktiskt finns i Europa, och delvis i Asien, nämligen USSR, vanligen kallat Sovjet, är en federation i sönderfall. Så snart de nationella känslorna har en chans att göra sig gällande faller den typen av federation isär Vilka skäl har vi alt tro all del skulle vara möjligt atl hålla ihop en västeuropeisk federation med dussintals språk och nationaliteter, som rimligtvis skulle omfatta inte bara EG och EFTA utan också en slor del av de tidigare kommunistiska staterna i Centraleuropa och Balkan, en förbundsstal med 400 miljoner invånare?

Nej, förbundsslaten förefaller inte särskilt sannolikt men del förefaller ändå vara en klar risk alt en EG-inlegrering kommer alt leda till att ett stort antal lagar harmoniseras och atl kapitalrörelserna får spela fritt. Och maximal frihet leder alltid lill atl de starka tar för sig och atl de svaga blir utan. Frihet ulan regleringar och ulan ansvar är livsfarlig. Det kommer att gälla företagen, det kommer att gälla människorna.

Statsrådet Gradin lycker kanske att jag har avlägsnat mig alltför långt från den konkreta handelspolitiken, men det finns inte särskilt mycket fakta att ta vara på i regeringens redogörelse. Jag har inte samma kunskap som Per Gahrton, så jag skall inte ställa frågor om någon speciell EG-lag i dag. Däremot kunde del vara intressant att höra en kommentar lill Transportarbeta-reförbundels oro, som uttrycktes i gårdagens nyhetssändningar, för atl vi kommer alt få utflaggade svenska långtradare med portugisiska besättningar på kontinenten och samtidigt portugisiska åkerier engagerade i linjetrafik mellan Stockholm och Göteborg.

Anita Gradin berömmer sig av alt fortlöpande ha hållit riksdagen orienterad om EG-EFTA-ulvecklingen. Jag tyckerall den orienteringen har varit ganska torftig. Nu vill jag inte skylla alll på Anita Gradin. Jag noterade med tillfredsställelse all Anita Gradin i en interpellationsdebatt den 18 januari rekommenderade utskotten atl begära information från de EG-grupper som arbetar med frågor som berör utskotten. Den 20 januari gjorde jag en sådan framställning till näringsutskottel. I dag, två månader senare, har ingenting hänt. Del visar återigen atl man från regeringspartiets sida icke är angelägen om att informera. Det kan leda till två slutsatser - antingen atl regeringen och regeringspartiet är nonchalanta och maktfullkomliga, eller all regeringen har någol, eller kanske mycket, atl dölja.

Nu lovar Anita Gradin all riksdagen skall få mer information i form av en "grönbok" som skall komma i april. Nu kan jag bara uttala min politiska tillfredsställelse med den gröna färgen. Jag hoppas att bokens färg är en indikation på nytänkande i regeringen.

När jag nu har kommit/n på det gröna spåret vill jag fortsätta med att kommentera miljöfrågorna i handelspolitiken. Miljöpartiets ståndpunkt är atl det är oerhört viktigt all vi i GATT- och EG-arbetet hela tiden lar hänsyn till miljön. Vår inställning, all miljöklausuler och socialklausuler är elt grundläggande krav för all handelsbarriärerna skall kunna rivas, är väl vid

del här laget välbekant. Det räcker kanske alt nämna lösenorden - äpplen och päron.

Del är olycksbådande att statsrådet säger att efter Uruguayrundan skall man i GATT ta itu med miljöfrågorna. Del ler sig för oss fullkomligt horribelt att man skall kunna förhandla inom GATT om jordbruksharmonisering ulan att samtidigt ha med miljöfrågorna. Delta är utomordentligt illavarslande och visar atl regeringen - möjligen med undantag för Birgitta Dahl -har en principiellt felaktig syn på miljöfrågorna. Dem kan man lika litet som jästen kasta in efteråt i ugnen. De måste integreras i varje process från början, det må gälla fysisk tillverkning av en produkt eller inlernationella förhandlingar.

Det är glädjande att Sverige har tagit initiativ lill en OECD-sludie om sambandet mellan handelspolitik och miljöpolitik. Men jag vill varna för del felaktiga sätt all angripa miljöfrågorna som brukar kallas antiteknik-meto-den och som är vanlig bland människor med ett nyvaknat miljöintresse. Del betyder atl man bedriver en viss teknik i samhället som så småningom visar sig medföra miljöproblem. Då uppfinner man genast en antiteknik, som skall neutralisera skadorna. Ett filter är det enklaste exemplet på antiteknik. Det behöver inte alltid vara fel, men i dag börjar medvetandet tränga igenom atl del rätta angreppssättet är att gå tillbaka till processens början och ställa den första frågan; Behövs över huvud taget denna produkt? Om svaret då blir ja, blir nästa fråga; Hur skall jag göra om processen frän början så att jag på ett enkelt sätt kan förhindra all utsläpp uppslår?

Herr talman! Jag vill sluta milt anförande med atl instämma i regeringsdeklarationens ord all 1990 både är och kommer alt bli ell historiskt år Det har börjat bra med frigörelse i öster, och miljöpartiet hoppas på ett snabbt öppnande av handelsförbindelser med det fria Litauen och så småningom också med det fria Lettland och Estland. I det sammanhanget instämmer jag i Gunnar Hökmarks efterlysning av de handelskontor som näringsutskottet och riksdagen uttalade sig om förra året.

När det gäller övriga nyheter som kan komma viinlar vi med skräckfylld nyfikenhet på vad som kan hända på EG- och GATT-fronlerna. Där vågar vi inte hoppas på alltför posiliva nyheter, och vi kommer inte att förtrollas alt tala om för svenska folket allt det som regeringen försöker fördölja när det gäller EG.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Anf. 7 LENNART PETTERSSON (s);

Herr talman! EG, GATT och Östeuropa är tre nyckelord i dagens handelsdebatt. De har alla slor betydelse för Sveriges framtida ekonomi och välfärd. Jag hinner tyvärr inte gå in på GATT-frågorna i detta anförande. Jag vill i slället börja med att säga all den demokratisering som länderna i Östeuropa nu genomgår och där man snabbt kastar av sig det kommunisfiska oket är både politiskt och mänskligt oerhört glädjande.

Den ekonomiska utvecklingen kommer emellerlid inte alt gå lika snabbi som den politiska. Framför sig har nu öststaterna ett gigantiskt ekonomiskt omstruktureringsarbete, där de själva i allt väsentligt måste reda upp sin situation, även om insatser kommer att göras av utomstående länder, exempelvis Sverige,

Prot, 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Trots den geografiska närheten ulgör öststaternas del av den svenska exporten bara några få procent. Allt detta kommer nu atl förändras. På kort sikt kommer inte handelsutbytet med öststaterna alt bli av en sådan omfattning atl del innebär någon dramatisk ökning av deras ekonomiska betydelse för Sverige, men på litet sikt kommer situationen helt säkert att förändras.

Genom öststaternas frigörelse och deras gradvisa inlemmande i den internationella handeln kan EG;s norra delar komma alt få den vitamininjektion som de så länge har saknat. Del kommer också att gynna oss, Östersjön blir inte längre ett gränshav där barriärer byggs, utan elt innanhav för ett utökat samarbete mellan länder med likartade ekonomiska syslem. Öststaterna är alltså inte någol alternativ till EG, som det ibland framskymtar i debatten från EG-kriliska partier, utan ett komplement för Sveriges del.

Herr talman! Del tredje nyckelordet i den handelspolitiska deklarationen, vid sidan om Östeuropa och GATT, är EG, Rättare sagt, skall elt avtal om ett vidare europeiskt ekonomiskt samarbete, EES, som innefattar såväl EG-som EFTA-staterna, nu förhandlas fram. Del är naturligt nog den mest närliggande och påträngande handelspolitiska frågan för Sverige, med lanke på den väldiga belydelse som EG med sina 320 miljoner invånare har för oss.

Intresset för "nära, varaktiga och omfattande förbindelser med EG", som det heter i riksdagens EG-beslut 1988, delar vi med övriga EFTA-stater, Hela Västeuropa utanför EG är starkt intresserat av del nära samarbetet med EG, Det är vikfigt att understryka det, T,o,m, Österrike, som vill framstå som så neutralt, har gått så långt att det ansökt om medlemskap. Det låter ibland från vpk och miljöpartiet i deras agitation som om Sverige skulle vara den enda EFTA-stal som vore intresserad av ett långtgående samarbetsavtal med EG, men här befinner vi oss alltså i ett mycket gott sällskap med övriga EFTA-länder - jag vill än en gång understryka det.

Man har på tjänstemannanivå i EG och EFTA avslutat sin genomgång av eventuella problemområden för EFTA;s del när del gäller de spelregler som EG håller pä alt bygga upp kring sin nya inre marknad. Bollen går nu över på den politiska planhalvan. Vi har i riksdagens EFTA-delegation ännu inte fått någon redovisning i denna del, men vi räknar med att detta kommer atl ske redan i början av nästa vecka.

Däremot har vi i delegationen diskuterat olika alternativ när det gäller de institutionella formerna för EFTA-EG-samarbetet, som dels skulle hantera de redan överenskomna spelreglerna för den inre marknaden, dels skulle vara en ram för beslut om ny EES-lagsliftning,

Vad vi då ser konturerna av är ett EES-samarbele som innebär att EFTA-sidan sitter med i gemensamma organ på alla nivåer och där vi alltså kan diskutera och påverka varandra inför besluten. Själva besluten fattas dock av resp. sida, liksom slutgiltigt i EFTA-ländernas nationella parlament. Beslut kan i undantagsfall skilja sig åt mellan EFTA och EG, men del får vi leva med.

Det är alltså inte fråga om atl genom detta samarbete överlämna nationellt beslutsfattande till några övernationella organ - inte i större utsträckning än vad vi i Sverige redan är vana vid inom ramen för internationellt samarbete. Däremot kommer vi säkerligen atl bli eniga om en gemensam "högsta domstol" i EES-samarbetet som skall avgöra hur beslutade regler skall tolkas.

Det har diskuterats om parlamentet kommer atl fråntas maklen i dessa avseenden, men parlamentet har aldrig haft någon makt över högsta domstolen.

Slutligen vill jag för statsrådet Gradin understryka den viktiga roll som EFTA-sidans parlamentariker har att spela i EES-samarbetet. Jag är säker på att hon är väl medveten om detta, men icke förty förtjänar det alt understrykas inför de förhandlingar som nu skall börja. Åven om EG-parlamentet inte har den makt som nafionella parlamentet har, så har det möjlighet att i vissa fall överrösta EG:s ministerråd och ändra på besluten. Och det kan varken statsråd eller tjänstemän på EFTA-sidan göra myckel ål. Här har alltså EFTA;s parlamentariker en central roll att spela för att komma till tals med EG-parlamentet, för att föra fram våra synpunkter och våra intressen. Därför måste en utvidgad, rådgivande EFTA-parlamentarikerförsamling finnas med bland EES institutioner. Och dess roll kommer all bli än viktigare, om EG-parlamentet får ytterligare utvidgade beslutsfunktioner, vilket myckel tyder på.

Herr talman! Jag är optimist om Sveriges och andra EFTA-staters möjligheter all nå fram till ett bra EES-avtal med EG, Det har diskuterats hur långsiktigt ell sådanl arrangemang kan komma all bli i en värld som ständigt förändras, bl,a, med hänsyn till den snabba utvecklingen i Östeuropa, På en sådan fråga tror jag alt det bara finns ell svar atl ge, Jag skulle vilja formulera del på följande sätt,

EES är alt likna vid ett samboförhållande, EFTA- och EG-länderna kommer alt pröva varandra under äklenskapsliknande förhållanden. Beroende på hur erfarenheterna blir och med hånsyn tagen lill yttre omständigheter -läs där in exempelvis neutraliteten - antar jag atl vi så småningom mera långsiktigt kommer att bestämma oss för giftermål, fortsatt samboförhållande eller möjligen mera lösa förbindelser Det sistnämnda kan visserligen som regel inte rekommenderas, i varje fall inte på en mera generell bas.

Slutligen skall jag beröra några av de frågor som togs upp av mina meddebatlörer, Per-Ola Eriksson sade alt del i GATT-förhandlingarna inte får bli så att Sveriges säljer ut det svenska jordbruket för andra intressen. Del är rikligt att vi skall vara försiktiga här Å andra sidan måste vi ha förståelse för den otålighet som u-länder och vissa starkt jordbruksinriktade länder känner, när de har sett hur olika industriländer under lång tid har blockerat deras exporlmöjligheter samtidigt som vi genom GATT-förhandlingarna har pressat fram slora exporlmöjligheter på våra centrala exporlområden, näm-hgen för industrivarorna. Vi måste la den otåligheten i beaktande,

Rolf L Nilson från vpk sade i sitt anförande att EG slår för en oreglerad kapitalism i Europa, Jag tror inte att sanningen är så enkel. Jag kan inte tänka mig att den brittiska premiärministern Thatcher är en av de allra häftigaste kritikerna av EG därför alt EG slår för en oreglerad kapitalism i Europa, Snarare ser hon kanske mol bakgrund av de idéer som hon står för en fara för att EG kommer att fyllas med elt socialt innehåll, något som vi från vänstern utifrån våra idéer tillsammans kämpar för

Till slut, herr talman, klagade Lars Norberg över att näringsutskottet ännu inte har haft möjlighet alt höra de arbetsgrupper som ägnar sig åt våra frågor inom EFTA- och EG-området, Jag kan hålla med om atl vi borde ha varit

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

snabbare i del avseendet, men det har kommit budgetfrågor och en regeringskris emellan. Vi är på gång med planeringen för arbetet med dessa frågor Jag tror inte atl Lars Norberg kommer all bli besviken.

Anf. 8 Statsrådet ANITA GRADIN;

Herr talman! I går kom jag hem från Polen. Där hade jag mötts av ett starkt intresse för ell fördjupat samarbete med oss på alla områden. Del redovisades förhoppningar om alt vi i Sverige skulle vara beredda atl spela en roll i den politiska och ekonomiska återuppbyggnadsprocess som försiggår i Polen.

Som jag sagl är regeringen beredd alt bidra på olika sätt lill de östeuropeiska länderna med 1 miljard kronor och när vi lalar om Polen handlar det om 300 miljoner, framför alll för satsningar på miljö. Men vi är också villiga att ställa upp med ekonomer anställda i lokal förvaltning, där behoven är mycket slora. Vi har vidare tillsammans med EFTA och EG i 24-gruppen bestämt att vi skall delta i den s.k. stabiliseringsfonden för Polens valuta. Vi har härutöver sagt all vi skall delta i den europeiska utvecklingsbanken. Sverige ställer inga krav vare sig på politisk ulveckling eller på annat sätt när vi agerar för att denna bank skall komma till stånd.

När del gäller Sovjetunionen har vi sagt atl vi tycker atl del vore bra om Sovjet kunde fä inta en observalörsplats i GATT. Vi tror atl man på del sättet kan hitta vägar för samarbete i del globala systemet.

Något som jag har upplevt myckel starkt inte bara i Polen ulan också när jag har träffat människor från de andra östländerna är förväntningar på svenskt näringsliv. Man är helt klar över att samhället kan göra vissa biståndsinsatser, men när man nu är sä angelägen om atl också liberalisera sina ekonomier vill man inte använda det vanliga umgängessättet med biandkommissioner, långa byråkratiska protokoll och liknande. Här hoppas man framför allt att svenskt näringsliv skall känna sill ansvar och bidra med investeringar och för det ändamålet arbetar vi också fram olika investeringsskydds-avtal.

När det gäller EFTA och östländerna har vi fåll två konkreta förslag, dels från Polen, dels från Ungern om all samarbetet med EFTA skulle kunna börja på samma säll som har skett beträffande Jugoslavien, nämligen genom alt vi skall få ell slags avtal eller deklaration, där del anges inom vilka områden och på vilket sätt EFTA och resp. länder kan utveckla ett samarbete. Vi är hell klara över atl detta kan sluta i ett slags frihandelsavtal.

När det gäller teko- och skoimporlen vet jag atl Hädar Cars lycker alt vi nu skulle göra oss av med alla de kvoter som vi har på det området. När vi har gått till riksdagen med förslag om slopande av tekorestriktionerna i anslutning till MFA 5 har vi sagt att detta också skulle gälla för östländerna. Vi har träffat en överenskommelse med de fackliga organisationerna och med näringslivet, och jag tycker att vi måste följa överenskommelsen och iaktta den avfasning som den förutsätter inte bara i förhållande fill östländerna utan - och det är lika viktigt - också i förhållande fill u-länderna och leva upp till de löften som vi har givit.

Per-Ola Eriksson log upp frågan om miljön. Det är, herr talman, enligt gällande GATT-regler inte möjligt att förbjuda import av produkter som inte

i sig själva är hälso- eller miljöfarliga men som eventuellt kan ha tillkommit i en tillverkningsprocess som indirekt kan skada oss. Jag länker härvid på gaser som kan bidra lill växthuseffekten. Vi fär samma problem när det har träffals en internationell överenskommelse av miljöskäl och det blir aktuellt atl stoppa import från länder som slår ulanför överenskommelsen.

Jag tror att det mot denna bakgrund är myckel viktigt atl vi fortsätter alt driva miljöfrågor och atl "gifta ihop" miljö- och handelspolitik i både GATT och OECD.

Per-Ola Eriksson sade också att Sverige inte skulle la på sig längre gående förpliktelser än andra länder när det gäller jordbruket. Nej, del gör vi inte heller. När det gäller GATT är del ju så att Sverige arbetar i en arbetsgrupp tillsammans med de övriga nordiska länderna, och vi har också i samförstånd med våra nordiska grannländer lagt fram ett posilionsdokument för alt få fram rimliga lösningar där hänsyn tas till våra särskilda förhållanden. Jag länker då naturligtvis på rätten att bedriva en aktiv glesbygdspolitik, elt miljövänligt jordbruk osv.

GATT-reformen tar sin utgångspunkt i 1986 års slödnivå, och det måste vi ha i åtanke när vi diskuterar de sänkningar av stödet som kommer all krävas i Sverige som elt resultat av GATT-förhandlingarna. Jag tycker dock att vi bör undvika alt ställa oss själva i en situation där vi måste vidta drastiska åtgärder genom att skjuia svårigheterna framför oss. Därför är det bra alt vi redan nu kommer i gång med vissa reformer inom den interna regleringen. Som bekant kommer riksdagen under våren atl få tillfälle atl behandla den samlade svenska jordbrukspolitiken.

Till sist, herr talman, någol om EFTA-parlamentarikerna. Jag har under de gångna åren verkligen lärt mig alt det är oerhört viktigt att vi i samarbetet mellan EFTA och EG har ett mycket bra samarbete mellan EFTA-delegationen i det nationella parlamentet och regeringen. Det gäller slora och genomgripande frågor där breda samförståndslösningar är att föredra. Vidare kan kanske en del av problemen på EG-sidan bero på att EG-parlamentel inte får en fortlöpande information om EFTA-EG-diskussionerna. Jag tyckte mig märka detta när jag själv framträdde i REX-kommittén. Därför skulle jag vilja vädja till kammaren alt se till atl våra svenska EFTA-parlamentariker får ekonomiska resurser för att på partibasis utbyta tankar och erfarenheter med sina partikamrater i de olika EG- och EFTA-länderna om den process som de är inne i. Jag tror också alt del är viktigt att ha en intim kontakt mellan ulrikeskommillén i EG och EFTA-kommittén. Det tror jag kan bilda en bas för både dialog och samförstånd. När man också ägnar lid åt att gå igenom de olika frågorna, vilket jag gjorde alldeles nyligen med EFTA-parlamentarikernas ordförande och andra i Geneve, blir del också bra myckel klarare vad vi håller på med.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk ■ deban

Under detta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

AnL 9 GUNNAR HÖKMARK (m) replik;

Fru talman! Regleringsvännerna Norberg - Nilson är på många sätt förvånande. När hela Östeuropa försöker häva sig ur reglerad handel och reglerad

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

ekonomi, därför att del haft katastrofala konsekvenser för miljö, välfärd och mångfald i samhällena, använder företrädarna för miljöpartiet och vänsterpartiet kommunisterna samma typ av argument som hela tiden har använts till försvar för regleringarna. Man räknar upp frihandelns alla nackdelar men nämner inte regleringsekonomiernas fruktansvärda nackdelar, trots att de är så uppenbara.

Rolf L Nilson är väl den som den här gången slinker lindrigast undan -han nämnde att EG hade sin udd riktad mot u-länder och en oreglerad kapitalism, vilket bara ger en bild av Rolf L Nilsons insikt i vad som sker inom EG och hur EG fungerar

Mest bekymrad blev jag över Lars Norbergs framtidsanalys. Den kunde ha varit skriven av en sentida Karl Marx - det vara samma typ av analys, det var samma typ av basering på de materiella villkoren och någol slags försök lill dialektisk analys, och det var lika fel. Skillnaden mellan Lars Norberg och Karl Marx är väl i den delen att när man nu för tiden ser Karl Marx på affischer ber han om förlåtelse.

Låt mig bara fråga Lars Norberg: Vad vore det för fel om det var en portugisisk åkare som körde mellan Stockholm och Göteborg? Jag ryste inte till i bänken när Lars Norberg nämnde detta skrämmande.

Fru talman! När vi diskuterar Östeuropa kan Polen vara en bra utgångspunkt. Jag tycker att statsrådets exempel på vad som nu är på gång litet grand illustrerar hur litet vi själva kan göra och hur begränsad regeringen uppenbarligen ansett sig vara. En miljard till Östeuropa, av vilka 225 miljoner skall gå till Polen, är inte särskilt myckel, framför allt inte med lanke på alt del inte främst handlar om bidrag, utan del handlar om atl öppna handeln.

Del är ju intressant atl notera all de svenska förelagen i många fall har kommit före svenska myndigheler och den svenska utlandsrepresentationen. I avsaknad av handelsrepresentation har företagen i stället tagit saken i egna händer Men vad vi måste ha klart för oss är atl när vi vill understödja investeringar för svenska förelag i dessa länder handlar det inte bara om investeringsskydd, utan det handlar också mycket om all öppna för handel från dessa länder. Del är med dessa länder som bas som för svenska och andra europeiska företag intressanta investeringar kan göras i dessa länder, och då måsle vi analysera vilka möjligheter vi har atl bredda, liberalisera handeln. Där kommer vi oundvikligen in på att den Europeiska gemenskapen fyller en central funktion i delta sammanhang.

Vi kommer då till nästa sleg; Vilken möjlighel vill vi under 1990-talet ha att påverka det som skall ske i dessa relationer? Jag skulle gärna vilja höra statsrådet Gradins syn på vilken roll som vi i dag tror oss kunna spela i del sammanhanget. Jag tror dessvärre att ambitionen är alltför låg om vi sätter den lägre än att under 1990-talet uppnå en närmare anslutning än vad som i dag är fallet.

Fru talman! Låt mig också säga som svar till Per-Ola Eriksson att jag inte tror atl det finns någon utom vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartisterna som hoppas på en dålig förhandlingsutgång av EES-förhandlingarna. Jag tror atl alla vi andra förenas i en förhoppning om alt få ut mesta möjliga

av dessa förhandlingar Oavsett om vi anser atl vi skall la ett steg vidare eller inte, anser vi att det alltid är bättre ju längre vi har kommit.

Det är däremot min övertygelse att vi i slutresultatet av dessa förhandlingar också tydligare kommer att skönja motiven för atl gå vidare i nästa steg. Del handlar bl,a, jusl om vår förmåga att påverka ett bredare europeiskt samarbete, där EG är en central bas, men också om vår förmåga att påverka och ta ansvar för det som är våra åtaganden. Jag vill hävda alt del kommer all finnas en latent bristande trovärdighet i vårt engagemang i förhållande till den Europeiska gemenskapen, om vi inte också befinner oss på en nivå där vi kan vara med och bestämma och inte bara har passivt inflytande,

Näringsutskotlels ordförande sade att när åsikterna skiljer sig kan vi givetvis gå vår egen väg. Men om det är sä alt denna osäkerhet kommer atl flnnas latent och även kommer att finnas för de framtida sleg som skall las när man väl en gång har nått en förhandlingslösning kommer del ur svenskt näringslivs perspektiv att finnas en bristande trovärdighet i vårt engagemang i förhållande till EG,

Fru talman! Lål mig bara avsluta med vad som också blev statsrådet Gradins avslutning. Europaparlamentet är en instans som vi på ett hell annat sätt än tidigare måste lyfta fram i de svenska diskussionerna med EG - där ser vi i dag en begynnande maktfaktor som kommer att ha stor belydelse, inte bara för EG;s beslut utan för beslut som direkt kommer atl beröra oss själva. Allt stöd från regeringen i dess förhandlingsarbete i del avseendet är välkommet.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990 .

Handelspolitisk deban

Anf. 10 HÄDAR CARS (fp) replik;

Fru talman! Jag ställde två frågor till Anita Gradin. På en svarade hon.

Det är klart att jag inte kan vara till freds med svaret att kvoterna mot import av textilier och skor för handeln med öststaterna uppenbarligen skall vara kvar.

Vi säger atl vi vill hjälpa dem att få fart på sin ekonomi - det är oerhört viktigt för demokratin och ulvecklingen, för relationerna mellan Öst- och Västeuropa och för Sveriges förbindelser med de nya staterna. Därför måsle vi satsa flera hundra miljoner en miljard under en treårsperiod, för alt hjälpa dem att komma i gång.

Samtidigt säger vi; Men vi skall hindra dem att sälja mer till vårt land av de varor som de är duktiga på all tillverka. Där skall vi i ännu drygt elt år ha klara restriktioner

Om inte statsrådet normalt var en så vänlig person, skulle jag mot denna bakgrund i henne spåra en Dr Jekyll och Mr Hyde i fin kombination. Nog år del här ett utpräglat drag av personlighetsklyvning?

På min andra fråga, den om socialdemokratin - och regeringen med den -kan säga något om vilken utveckling man eftersträvar för Sveriges Europapolitik efter 1993, anförde Anita Gradin inga synpunkter alls. Del är möjligt alt man inom socialdemokratin inte länker på de frågorna. Del är sällan vi hör någon därifrån uttala sig med ett perspektiv som sträcker sig längre än lill 1993. Jag hade möjligen förhoppningen att vj i en sådan här debatt, som

Prot, 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

äger rum i en lid som är väsentlig - det är vi medvetna om - skulle kunna få någon lilen inblick i hur del stora partiet tänker

Från folkpartiels sida har vi gjort klarl vad som är vårt långsiktiga mål; all Sverige med bevarad alliansfrihet, under förutsättning att den utveckling som vi nu ser i Europa och som leder till avruslning, minskad spänning, ökad säkerhet och förstärkt demokrati fortsätter, skall kunna bli en fullvärdig medlem av den Europeiska gemenskapen.

Fru talman! Lennart Pettersson gick några steg längre i det här avseendet, uppfattade jag, än vad statsrådet Gradin gjorde. Han sade all inte bara Sverige ulan också andra länder önskar ett långtgående samarbete, en fast integration i Europa, Han sade del i polemik med vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet, kanske också centerpartiet, och jag vill gärna instämma i det, men jag vill samlidigl peka på att Sveriges problem kanske snarare är det omvända, att andra länder i vår omvärld mycket snabbi kan komina att vilja väsentligt mer än vad vi själva gör

DDR är de facto redan en medlem av den Europeiska gemenskapen, Tjeckoslovakien, Ungern och Polen kommer med all säkerhet, så snart deras ekonomiska strukturförändring har kommit ett stycket på väg, atl söka medlemskap.

Av de sex EFTA-medlemmarna har ett land, Österrike, redan lämnat in sin ansökan. Det schweiziska parlamentet beslöt nyligen att hos sin regering hemställa om att få en redovisning av konsekvenserna av ell fullt medlemskap i den Europeiska gemenskapen,

I Norge har i varje fall elt, jag tror två, av partierna uttalat sig för medlemskap. Om tidningsrubriker spår rätt, lär arbetarpartiet också inom kort -men det känner säkert Lennart Pettersson mycket bättre lill än jag - komma att inta en liknande position.

Så risken alt vi blir isolerade i våra strävanden lill elt alll närmare samarbete med den Europeiska gemenskapen upplever jag inte som så påtagligt stor Jag upplever snarare - kanske Lennart Pettersson i grunden delar min åsikt - risken all vi blir på överblivna kartan som väsentligt större i den långsikliga utvecklingen,

Uffe Ellemann-Jensen, dansk utrikesminister, har både till mig personligen och i anföranden framhållit alt utvecklingen i Östeuropa har gått så fort och har betytt så mycket för relationerna i hela Europa att tankarna kring EES-paketet - tankar som lanserades av EG-presidenten Delors i januari 1989 - redan skulle vara ur takt med tiden. Jag tror inte alt det är så, och jag lycker atl del är värdefullt att vi fortsätter och fullföljer ansträngningarna atl nå en överenskommelse om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, en europeisk ekonomisk sfär, med EG, Men jag lycker atl vi måste ha en ökad beredskap för alla alternativ.

AnL 11 PER-OLA ERIKSSON (c) replik;

Fru talman! Jag ställde några frågor till Anita Gradin, Några hann hon svara på, en del svarade hon inte på. Jag skall börja med dem hon inte svarade på.

En fråga handlade om handelskontor i Östeuropa, När riksdagen i fjol uttalade atl det behövs ett fristående handelskontor i Moskva, hade vi för-

hoppningar atl regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag om inrättande av ett sådant. I årets budgetproposition är så icke fallet. Man väljer atl förslärka den kommersiella kompetensen på ambassaden i Moskva, och det kan i och för sig vara bra.

Men jag tror att del är ändå viktigare - del är en strävan som Exportrådet har. och det finns ett intresse i näringslivet - atl ha fristående handelskontor i olika länder. Om man begränsar sig till att förstärka kompetensen pä ambassaderna, finns det en risk atl man inte får samma intresse från näringslivet alt la del av de resurspersonerna.

Jag tror atl det vore värdefullt för Sverige att bygga ut en ordentlig han-delsrepresentalion i Östeuropa - i Sovjetunionen, de baltiska republikerna, Östtyskland och Polen. Jag hoppas alt vi lill slut här i kammaren kan få fatta sådana beslut.

De nordiska frågorna har delvis kommit borl i den här diskussionen. För att inte någon efteråt skall säga att vi inte intres.serar oss för dem vill jag beröra dem något. Jag tror att det är viktigt, även om vi har avskaffat en hel del av handelshindren mellan de nordiska länderna, att vi prioriterar del nordiska samarbetet i betydligt större utsträckning än vad vi hitills har gjort. Det behövs pä en rad olika områden, inte minst när del gäller kommunikationerna mellan länderna. Vi har bra kommunikationer mellan de nordiska huvudstäderna, men de tvärregionala kommunikationerna är inte alltid så bra. och det är hämmande för näringslivsutvecklingen.

Del är en av de åtgärder som bör prioriteras. Det finns också andra ekonomisk-politiska åtgärder som vi kan sälta in och som jag tror atl del är viktigt att vi vidtar 1 den koncentration som följer i spåren av avskaffad valutareglering och västeuropeisk integration är del viktigt all kunna bygga pä en stabil hemmamarknad här i de nordiska länderna.

Sedan till miljöfrågorna och GATT. Jag reagerade på den mening i den handelspolitiska deklarationen som jag läste upp förut. Då säger fru statsrådet alt del handlar bl.a. om import av vissa produkter som vi inte har möjlighet att säga nej lill. Ja, men i den här meningen talas det om alt det finns risk för att vi har handelsregler som verkar hämmande på möjligheten att genomföra angelägna miljöåtgärder. Jag tolkar det vidare än atl det handlar enbart om några prylar som är framställda pä ett ur miljösynpunkt tveksamt sätt. Jag tycker faktiskt att meningen inrymmer betydligt mer än del svar som statsrådet gav.

Sedan tog jag upp jordbrukei och ställde frågan lill statsrådet, men Lennart Pettersson svarade först - jag vet inte hur jag skall lolka det. I alla fall är del viktigt atl säga alt vi skall inte använda jordbrukei så som hitills har sketl, all vi har gäll före många andra länder och gjort avregleringar, för det kan få konsekvenser för vår möjlighet atl upprätthålla elt livskraftigt jordbruk.

Jag tror alt vi i framliden kan se all svenskl jordbruk kan spela en betydligt mer aktiv roll i ansträngningarna för atl åstadkomma en högre levnadsstandard i olika delar av världen. Inte långt härifrån har människorna betydande problem med livsmedelsförsörjningen. Jag tror atl vi genom atl behålla och utveckla svenskl jordbruk har möjlighet alt bidra till livsmedelsförsörjningen i bl.a. Östeuropa.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

3 Riksdagens protokoll 1989/90:91

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Sedan till de östeuropeiska länderna och EFTA. Jag tror all det är viktigt alt EFTA är pådrivande för alt knyta nya kontakter och att låta länder som eftersträvar samarbete med EFTA också få ett sådant. Centern förordar ju handel och internationellt samarbete mellan självständiga stater utan överstatlighet. EFTA har inte överstatligheten i sig. För de östeuropeiska folken ligger del nära till hands all inta samma ståndpunkt.

Om flera nationer väljer mellanstatligt samarbete före det överstatliga kan. lycker jag. utvecklingen i Europa få hell nya dimensioner. Det är den vägen som vi i centern vill välja för atl skapa näringslivssamarbele, nya marknader, kulturutbyte och också verklig avspänning.

Genom alt Sverige med fasthet och konsekvens deltar i förhandlingarna mellan EFTA och EG och dessutom vänder blicken mol de östeuropeiska staterna, kan vi få resurser för att skapa en positiv ekonomisk ulveckling i hela Europa. Det är kanske viktigare än all, som en del gör i den här debatten, litet väl myckel stirra sig blind på medlemskap i EG.

Anf. 12 ROLF L NILSON (vpk) replik;

Fru talman! I mitt första anförande kommenterade jag den myckel nedslående ulvecklingen för u-länder i Afrika och Latinamerika. Länderna är hårt skuldsatta och blir nu, när Östeuropa öppnar sig som ett för det internationella kapitalel ekonomiskt men ocksä ideologiskt Klondyke, satta på undanlag.

Detta ägnades elt mittuppslag i Dagens Industri i förrgår.

Del går inte en debatt ulan alt någon upprymd borgerlig politiker gotlar sig ål socialismens död och sjunger marknadsekonomins lov. Gunnar Hökmark är väl dagens främsta sångfågel på delta område.

Det är lätt alt glömma bort u-länderna. Regeringen har inte gjort det i sin deklaration. Regeringen konstaterar alt om Sveriges u-landshandel i genomsnitt ligger i stort sett oförändrad, ganska låg - 10 procent - har vår export lill de mest skuldtyngda och faltiga länderna stagnerat och minskat.

Om man går till avsnittet om u-länderna i budgetpropositionen, avsnittet utrikeshandel, exportfrämjande, blir bilden direkt nedslående. Där redovisas få konkreta resultat för atl lindra u-ländernas skuldbörda.

Utvecklingen av det inlernationella samarbetet pä råvaruområdel beskrivs i nedslående termer Det är inte särskilt gynnsamt.

Della konstateras med beklagande, eflersom rävarumarknader fortfarande är av slor betydelse för många u-länder.

Jag vill mot bakgrund av denna mörka bild fråga; Vilka konkreta åtgärder och initiativ planerar regeringen för atl bidra till att förbättra situalionen för de fattigaste u-länderna? Det gäller hela kontinenter

När del gäller Östeuropa säger regeringen all Sverige har ell intresse av all de östeuropeiska ekonomierna integreras i en europeisk frihandelsgemenskap baserad på marknadsekonomi. Detta är problematiskt om det skulle ställa Sovjet ulanför eller i kanten av ett europeiskt handelssamar-bele. Det är viktigt av många skäl atl Sovjet finns med. Anita Gradin försäkrade tidigare att Sovjet finns med och atl Sverige verkar för att Sovjet skall kunna finnas med, och jag tycker del är klokt.

Men den andra delen, all integrationen skall baseras på GATT;s princi-

per, gör mig orolig mot bakgrund av vad som sägs tidigare om relationen mellan GATT-avtal och miljöpolitiska strävanden. Det är samma sak som Per-Ola Eriksson varit inne på.

Del står i deklarationen: "Men på korl sikt är del risk för alt handelsreglerna inverkar hämmande på våra möjligheter att genomföra angelägna miljöåtgärder nationellt och alt samordna miljöansträngningarna internationellt." Sedan säger man att del behöver skapas ett större utrymme.

Nu säger visserligen Anita Gradin alt hon i grunden inte ser någon konflikt mellan GATT-avtalet och våra miljöpolitiska strävanden. Men "i grunden" skall väl närmasl översättas med "på lång sikt", och del är en hake i detta. När det gäller mänga av de viktiga och mest angelägna miljöfrågorna är det mycket tveksamt om det finns någonfing att göra på lång sikt. Det krävs ganska omedelbara och konsekventa åtgärder

Man kan säga alt glädjen all bli av med de stinkande Trabanl-bilarna i Östtyskland och Östeuropa inte blir långvarig om de ersätts av mångdubbelt fler Volkswagen, Opel, BMW eller Mercedes. Det är ett oerhört ansvar vi här i de rika länderna har gemensamt med befolkningen i de östeuropeiska fria länderna.

Det är avgörande alt handel och biståndspolitik när det gäller Östeuropa är i samklang med naturen. Jag tror vi är överens om detta.

Lennart Pettersson kritiserade vpk-s EG-kriliska inställning. Jag skisserade bakgrunden lill den. När det gäller EG och den sociala dimensionen värderar mitt parti möjligheterna för en ulveckling av den sociala dimensionen på elt annat sätt än man gör inom stora delar av den europeiska vänstern och på ell annat sätt än man gör inom delar av den svenska socialdemokratin . De ståndpunkter vi slår för finns också representerade inom den svenska socialdemokratin. Vår uppfattning som parti delas t.ex. av det danska socialistiska folkpartiet inom EG, men knappast av partiets representant i EG-parlamentet.

Gunnar Hökmark sade atl jag var litet av en gnällspik och tog upp de värsta avigsidorna av frihandeln. Jag lycker inte jag gjorde det, men jag tycker det behövs ell korrektiv mol de mest ohämmade frihandelsvännerna.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Anf. 13 LARS NORBERG (mp) replik:

Fru talman! Gunnar Hökmark kritiserade mig för alt jag skulle ha prisat regleringsekonomi osv. Det gjorde jag inte, men däremot tycker jag alt del behövs elt korrektiv till den ohämmade propaganda för en fullständig frihet när det gäller kapitalet och marknaden. Inget land kan leva med en ohämmad frihet. Nästa gång väntar jag mig att Gunnar Hökmark utbrister: Släpp fångarne loss, del är vår! Det är onekligen en frihetshämning som pågår i våra svenska fängelser

All frihet måste i ett civiliserat samhälle ske under ansvar och med vissa begränsningar Jag vet väl att jag i mitt tidigare inlägg har överdrivit eller i varje fall pekat på problemen med en alltför stor frihet för de multinationella företagen och det internationella storkapitalet.

Anita Gradin har väl bejakat problemen när hon lalar om de svårigheter som finns eftersom GATT-avtalet inte ger oss möjlighet att säga nej till vad som brukar kallas ekologisk dumpning. Del beiyder att om de miljömässiga

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

kraven i elt land är för slora flyttar industrin genast sin verksamhet lill ett annat land där det är lägre krav. Vi har hört en framstående koncernledare i Sverige som jusl har hotat med alt så skulle han minsann agera. Del är inte särskilt länge sedan man hörde dylika uttalanden även frän svensk industri. Man använder som ett rent hot atl om Sveriges miljöbestämmelser inte passar, flyttar man lill elt land där man finner mera passande och liberala bestämmelser.

När det gäller miljöpartiets inställning lill EG har vi aldrig sagt all vi är emot varje förnuftigt samarbete eller varje harmonisering av olika former av bestämmelser. Men vi har hela tiden opponerat oss mot den grundläggande starten i detta arbete, där man säger alt vi skall harmonisera allt utom försvars- och utrikespolitik. Detta var uppenbarligen inte heller realistiskt. Regeringens representant har vid ell flertal tillfällen medgivit alt det finns anledning till många undanlag, där vi uppenbarligen med hänsyn till svenska medborgares hälsa och liv inte vill ha en total harmonisering.

Min fråga beträffande Svenska transportarbetareförbundet, Gunnar Hökmark, var riktad lill Anita Gradin. Jag sade inte att jag skulle betrakta del som en kolossal olycka om det kommer hit portugisiska chaufförer och kör för 20 kr/tim faslän svenska långtradarchaufförer kanske skall ha 70 kr/tim. Jag sade däremot alt Transportarbetareförbundet betraktar detta som ett problem och har meddelat det via massmedia. Därför frågade jag Anita Gradin hur hon ser på delta problem.

Harmoniseringen med EG sker nämligen icke ulan problem. Och man måsle då veta hur man löser problemen. Jag har inte alls sagt att vi till varje pris skall förhindra en harmonisering vad gäller långtradarchaufförer, men vi måste ändå se vari problemen ligger.

Del är här fråga om en.inslällning som utgår från atl handelsutbyte alllid är värdefullt. Den andel av vår industriproduktion som exporteras uppgår nu lill 50 %. Vi har haft en inlernationaliseringsprocess som har pågått under hela efterkrigstiden, och exportandelen av vår industriproduktion har under denna tid stigit ganska regelbundet. Den är nu uppe 50 %. Det finns ingen naturlag som säger atl alll måste växa. Eller är kanske idealet alt 60 % av vår industriproduktion skall gå till utrikeshandeln? Man bör som jag ser del inte föreställa sig att den automatiska tillväxten, vare sig del gäller konsumtion, handel eller produktion, är grunden för lycka.

Jag kan tyvärr inte av regeringens huvudinställning lill dessa problem dra någon annan slutsats än att man har fastnat i ett ganska hårt. malerialisfiskt och mansdominerat synsätt. Jag vill då fråga Anita Gradin; Var finns de kvinnliga perspektiven i den utveckling vi diskuterar här i dag? Hur får kvinnorna fram sin syn på hur de vill att. del utvecklade europeiska samarbetet skall se ul? Hur stort utrymme finns det för de mjuka mänskliga värdena när det gäller lagstiftning och forskning? Och hur är det med drivkrafterna? Hur blir det t.ex. med det humanistiska området i den gemensamma forskningspolitiken?

Lennart Pettersson gav en beskrivning av hur relationerna mellan EG och EFTA skall gå till, en beskrivning som inte lät särskilt förtroendeingivande. Den svenska riksdagen skall inte berövas något av sin suveränitet, men EG-

och EFTA-parlamentariker skall i gott samarbete se lill alt samarbetet fungerar.-Det där låter som en tulipanaros som är svår att framställa.

Anf. 14 LENNART PETTERSSON (s) replik;

Fru talman! Först vill jagsäga någol lill statsrådet Gradin angående frågan om hur vi kan hjälpas åt att driva EES-förhandlingarna lill ett framgångsrikt slut. Jag nämnde i milt inledningsanförande behovet av all ha en stark parlamentarisk representation i de institutioner som måste följa med EES-avta-let. Eflersom Anita Gradin inte speciellt kommenterade detta, utgår jag från atl hon har samma uppfallning som jag i denna fråga.

Anita Gradin tog också upp en annan angelägen fråga, nämligen, hur vi kan påverka förhandlingsarbetet på olika säll och på olika plan. Del är viktigt att vi i nuläget har så täta kontakter som möjligt med EG-parlamentet.

Jag vill bara för Anita Gradin nämna atl vi faktiskt av riksdagen har fått ekonomiska resurser för atl kunna göra de resor och i EG-parlamentel ta de kontakter på parlibasis och på annat sätt som i detta sammanhang kan vara viktiga. Här har alltså riksdagen följt med i utvecklingen. Dessutom finns del elt allmänt anslag sorii partierna använder på olika sätt.

Jag kan även nämna atl den socialdemokratiska riksdagsgruppen nu har regelbundna kontakter med EG-parlamenlels största partigrupp, nämligen den socialdemokratiska gruppen där nere. Vi arbetar alltså för fullt med dessa frågor

Lars Norberg log upp en ganska angelägen fråga, som kan belysa hur EG verkar och inte verkar. Den gällde Transportarbelareförbundels syn på om det skall vara möjligt för portugisiska chaufförer att arbeta i Sverige för portugisiska löner. Alt chaufförerna är portugiser är ju en sak, och del har vi naturligtvis ingen invändning emot..Men självfallel måste den principen gälla, atl det är nationella löner som betalas där man arbetar och nationella arbetsvillkor som gäller. Något annat är hell oacceptabelt, och del ligger inte heller i den linje som EG driver

Jag tycker således, i motsats till Gunnar Hökmark, all Lars Norberg förtjänar ett ordentligt svar på den här punkten. Det intressanta är atl en representant för miljöpartiet, ett parti som så starkt kritiserar EG-samarbetet, här inte log avstånd från vad man skulle kunna kalla en social och lönemässig dumpning. Jag lycker emellertid atl det klarl skall markeras atl detta inte får eller kominer att accepteras från svensk synpunkl.

Rolf L Nilson trodde inte på den sociala dimensionen i EG-arbetet. Jag tror Rolf L Nilson, att det är en fara att stirra sig blind på de ekonomiska reformer som nu genomförs i syfte alt skapa den stora inre marknaden. Del är nödvändigt med en inriktning på del ekonomiska om man skall klara spelreglerna och kunna skapa en marknad som skall ge ökade möjligheter all utveckla välståndet i Europa. Man kan emellertid inte i längden enbart syssla med detta, utan den sociala dimensionen måste då komma in i bilden.

Man kan dessutom filosofera över frågan: Hur skall vi klara av problemen i en världsdel där de multinationella storföretagen och kapitalel rör sig fritt över nationsgränserna? Är del bästa sättet atl lösa de demokratiserings- och fördelningspoliliska problem som uppslår i elt sådant sammanhang, atl sätta sig i ett hörn och isolera sig? Det går inte att tro att nationalstaten kan lösa

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

problemen, att lilla Sverige kan komma till rätta med de multinationella företagen som rör sig fritt över gränserna. Detta är icke möjligt i dagens läge, och det är ännu mindre möjligt i framtiden.

En möjlighel lill medborgarkontroll över kapitalet och de multinationella företagen och en möjlighet för facken och löntagarna att få ett inflytande över dessa siarka krafter som rör sig fritt över nationsgränserna kan endasl uppnås genom att vi samarbetar så nära som möjligt med de regionala strukturer som nu byggs upp. Där ger också ett samarbete med EG helt andra möjligheter atl driva på en från vänsterns synpunkt sett positiv ulveckling, della jämfört med vad vi kan åstadkomma om vi bara sätter oss i ett hörn och tror alt vi kan klara upp det själva. Ensamma är vi förfärligt svaga, tillsammans med andra krafter kan vi åstadkomma betydligt mer

Fru talman! Hädar Cars sade atl Sverige riskerar all hamna på den överblivna kartan när vi nu satsar på det samboförhållande som ett EES-avtal innebär Jag vill påslå alt man om man är sambo icke befinner sig på den överblivna kartan. Vi kommer efter 1993 att leva i ett äklenskapsliknande förhållande. Vi kommer t.o.m. att leva i ett så rysansvärt förhållande alt fler än en sitter i samma bo och håller ihop. Samtliga EFTA-stater kommer alltså alt vara med i detta förhållande.

Vad jag reagerade mot var den argumentation som miljöpartiet och vpk driver i detta sammanhang, den som går ut på att Sveriges stora majoritet i detta parlament skulle driva en linje som i någon mening är apart och konstig. Vi är de i detta parlament som driver samma linje som man gör i andra stater utanför EG.

Anf. 15 Statsrådet ANITA GRADIN :

Fru talman! Gunnar Hökmark säger alt Polen är ett bra exempel på hur litet vi gör Nej, det tycker jag inte. Samarbetet mellan EFTA och EG inom EES och i de 24 arbetsgrupperna är inte bara inåtvänt, ulan det vänder sig också utåt. Är det någonting jag har lärt mig av de samtal och de diskussioner som jag har haft med olika människor som försöker alt vara med i förändringsprocessen i östländerna så är del alt det finns en viss skillnad mellan alt gå till en valurna och rösta på ett parfi som man gillar och all delta i en systemförändring. Det senare är mycket svårare och tar mycket mer tid. Del är landet självt som måste fatta besluten. Vi kan på olika sätt hjälpa lill att stötta den här processen via internationella organisationer men också genom utbildning och på andra sätt.

Hädar Cars undrar om regeringen har någon inställning till Europaarbetet på lång sikt efter 1993. Min principiella syn är att vi i dag inte skall diskutera medlemskap. Det är för tidigt. Jag tycker alt vi just nu har ett stort ansvar ätt reda ut de frågor som diskuteras inom EES, Det skulle bli fel signaler om vi skulle säga: Nu skall vi ta itu med hur vi skall ha det sedan.

Med den snabba förändring i hela Europa som vi trots alll upplever tror jag att det är myckel viktigt atl vi ställer oss vissa frågor Dessa behöver vi inte svara på i dag. Vad blir det av EG i mitten av 90-lalel? Hur kommer det all se ul? Vad kommer den tyska återföreningen att innebära? Det är utrikespolitiska och säkerhetspolitiska frågor där ESK-processen kommer in i bilden. Del är viktigt att vi förutsättningslöst är med i diskussionen. Sedan

kan vi utvärdera vad resultatet blev av vårt avtal och se hur vi tillsammans skall gå vidare, och då avser jag EG, EFTA och östländerna.

Jag hann inte tidigare svara på Per-Ola Erikssons fråga om Sovjet och handelskontor. Jag har svårt alt se atl man skall behöva diskutera den fysiska placeringen av de ökade insatser som görs på handelns område i Sovjet, Man förstärker nu handelsavdelningen på ambassaden, och det tror jag kan vara mycket bra. Samtidigt har vi också sagt att vi som ell första steg skall upprätta informationskontor i samtliga baltiska länder Det innebär atl vi får en resurs i form av personer som kan verka i olika funktioner och ge oss kunskap om vad som händer i de länderna.

Jag har varit bortrest de senaste dagarna och jag har inte hunnit följa upp hur långt man har kommit när det gäller transporterna. Jag är säker på att någon av mina medarbetare kan ge information på del här området,

Närdet gäller de nordiska frågorna anser jag, precis som jag sade vid Nordiska rådels sammanträde, att det är viktigt alt vi sätter in det nordiska samarbetet i del europeiska sammanhanget. Del finns inget område i Europa som är så integrerat som Norden, där de fem nordiska länderna har samarbete på så många olika områden. Del finns all anledning för oss all se på hur vi skall vidareutveckla detta. Det nordiska samarbetet kan också fungera som en idéspruta i del vidare europeiska samarbetet.

Till Lennart Pettersson vill jag säga att jag är myckel angelägen om att vi skall ha elt bra och djupt samarbete parlamentariker och regering emellan. Det är bara på det sättet som vi kan ro hem de svåra frågor som det ändå handlar om i ett EES-avtal för alt så småningom forma ett europeiskt hus för hela Europa, eller vad det nu år vi vill ha.

Prot, 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

AnL 16 GUNNAR HÖKMARK (m) replik;

Fru talman! När det gäller våra handelsförbindelser österut vill jag hävda att jag saknar en bild av vad regeringen vill uppnå, och vad den kan och vill göra för att uppnå detta. I det ena alternativet kan vi gå via EG och 24-gruppen, och då bör man ha en strategi för vad man vill uppnå genom detta. I det andra alternativet kan vi se vad vi kan göra självständigt, och då tror Jag alt det krävs mer än 225 milj. kr i bidrag. Det krävs en betydligt bredare strategi för del vi skall göra. Jag vill inte säga alt statsrådet inte har någon uppfattning om delta, men det kunde vara av värde alt diskutera frågan.

Fru talman! När det gäller situationen i Europa efter en EES-lösning vill jag ändå hävda alt det är av intresse alt diskutera vilka alternativ som vi ser som möjliga. Statsrådet sade alldeles nyss något som jag lycker år värt atl ta fasta på. Hon sade; Vi skall inte diskutera detta med medlemskap i dag. Om jag tolkar det rätt innebär delta i sig, hoppas jag, en betydande öppning, och en skillnad i förhållande till de företrädare för regeringen som sagt atl ett medlemskap inte är aktuellt oavsett vad som kommer. Alt på delta sätt stänga dörrar skapar problem på lång sikl när det gäller trovärdigheten i den svenska Europapolitiken.

Om man hävdar atl det under 9Ö-lalel kan vara relevant och angelägel all diskutera medlemskap skall man nog inte dra sig för att börja föra den diskussionen nu. Del kommer att la lång tid all föra en bred diskussion om detta i del svenska samhället. Inte minst de EES-förhandlingar som vi nu är

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

inne i visar pä atl det behövs betydande omställningar både på det ena och på det andra hållet. Det möter också en betydande opposition från vissa, om än begränsade, grupper.

Om vi skall kunna pröva bredare grepp - när andra europeiska länder blir medlemmar- bör vi redan i dag göra klarl för oss atl förändringen i Europa efler 1992 också ger oss anledning atl se över hur vi skall kunna vara med och påverka innehållet i del europeiska samarbetet.

Jag har inte någon ytterligare repliklid. Jag vill därför avslulningsvis säga att detär min förhoppning att statsrådet menade det som jag tror Jag uppmanar henne därmed också, om hon menade del som jag hoppas alt hon menade, alt starta diskussionen i ställel för att skjuia den framför sig. Det blir inte mycket gjort om man skjuter upp allting lill morgondagen.

Anf. 17 HÄDAR CARS (fp) replik:

Fru talman! Del var bra alt Gunnar Hökmark och Lennart Pettersson tog sig tid atl analysera torftigheien och trångsyntheten i framför allt miljöpartiets och vpk-s inslällning till integrationen i Europa. Lars Norberg jämförde de västeuropeiska demokratiernas enhetssträvanden inom EG med den imperialistiska och kolonialistiska förtryckarstal som Sovjetunionen länge varit. Det visade i blixtbelysning de värderingar som Lars Norberg och hans s.k. miljöparti har.

Fru talman! Vi befinner oss i en handelspolitiskt mycket innehållsrik period. Men vad kan det komma att stå i en uppslagsbok om den process vi nu är inne i? Ja, kanske något i den här stilen.

Den svenska inställningen lill europeisk integration var länge ambivalent, inte sällan negaliv. 1 den europeiska frihandelsorganisationen EFTA, som tillkom 1960 pä brittiskt initiativ för all utgöra en motvikt lill den europeiska gemenskapen, blev Sverige en drivande kraft, särskilt efter del att Storbritannien lämnat EFTA för medlemskap i EG. Efter hand växte dock ocksä i Sverige insikten om behovet av ett närmare samarbete med den Europeiska gemenskapen. Detta ledde i början av 90-lalel till en överenskommelse mellan EG och EFTA, varigenom Sverige i ekonomiska och flertalet andra avseenden kom att knytas fastare till del alltmer djupgående integralionsarbetet i Europa. Uppfattningen i Sverige atl landels alliansfria politik skulle utgöra elt hinder för medlemskap i EG förlorade i tyngd efter 1989 års omvälvningar i Östeuropa, som följdes av avtal om nedrustning, de tyska staternas enande och ett successivt inlemmande av Östeuropa i Gemenskapen. Efter några år fann därför den svenska regeringen tiden inne att söka medlemskap. Efter del alt avtalet godkänts i folkomröstning upptogs Sverige som fullvärdig medlem i den Europeiska gemenskapen.

Ja, så kan det komma att stå i en svensk uppslagsbok som utkommer kring sekelskiftet. Men skall vi nå dit bör diskussionen om de långsiktiga lösningarna, av våra långsiktiga ambitioner och strävanden när det gäller vårt samarbete med övriga Europa, nog inte vänta så länge. Vi har all anledning att raska på.

Anf. 18 PER-OLA ERIKSSON (c) replik;

Fru talman! Framtiden är nära, brukar man säga. Framtidsfrågorna är viktiga, och lill de frågorna får väl ändå Sveriges relationer till den västeuropé-

iska integrationen höra. Men att döma av närvaron i kammaren under den handelspolitiska debatten är inte intresset så stort för framtiden.

Jag lycker alt det är viktigt atl säga, all när vi nu går in i realförhandlingar med EG och skall analysera hela EG;s regelverk, är det viktigt alt vi får en bred, intensiv och konstruktiv debatt om hur integrationen kommer att påverka Sverige. Sekunden från 1992 till 1993, då stegel lill det nya Europa skall las, är viktig alt analysera i förväg. Hur påverkar det vardagslivet för de enskilda människorna? Vilka möjligheter till samarbete kommer del alt ge för svenska småföretag? Vilka möjligheter till gemensamma forsknings-och ulvecklingsframsteg kan vi nå? Vilka är möjligheterna för ungdomarna i Sverige, Grekland, Italien osv. att gemensamt kunna fä rejäl utbildning och hitta varandra? Hur kommer hela del sociala trygghetssystemet atl påverka oss? Jag tycker alt detta är frågor som ger anledning att försöka bredda debatten, så att debatten om Sveriges relationer till det övriga Europa inte bara förs av ett fåtal personer, ett fåtal politiker eller i näringslivskrelsar. Vi behöver ett brett folkligt engagemang för Europafrågorna.

Till skillnad från en del meddebatlörer lycker jag att debatten om Europa i framliden och Sveriges roll i Europa inte skall begränsas till frågor om medlemskap. Jag tror atl vi har större möjligheter all som ett neutralt land påverka utvecklingen i Europa än om vi låser oss inne i en organisation som EG.

När Hädar Cars efterkommande skall läsa historieböckerna på 2000-talel, tror jag alt det är viktigare alt de får läsa om den roll som Sverige har bidragil med för att skapa ett alleuropeiskl samarbete än atl läsa om all kvar med förlegade tankar om del framtida Europa stod Hädar Cars med enbarl ambitionen atl bli medlem i EG.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

AnL 19 ROLF L NILSON (vpk) rephk:

Fru talman! Jag har aldrig hävdat att de som agerar för ett nära samarbete eller, som det lät på Lennart Pettersson i hans senaste inlägg, för medlemskap i EG driver någon apart linje. Närmandet har en stabil majoritet i Sveriges riksdag. Givetvis vet jag alt andra länders regeringar och politiker strävar efter ett närmande lill EG. Jag vill också understryka alt vpk hela tiden har varit för ell närmande av folken i hela Europa. Vi kan konstatera atl i dag ser förutsättningarna för ett alleuropeiskl samarbete myckel bättre ul än vad de gjorde för bara elt halvår sedan.

Jag kan instämma i rätt mycket av vad Per-Ola Eriksson sade. Vi tror mer på ett samarbete mellan fria självständiga stater Utvecklingen i Östeuropa får inte leda lill atl alla Europas stater sväljs av ett "super-EG". Snarare måste EG:s roll i Europa tonas ner och samarbetet bli på en mera jämställd basis.

EG-fixeringen är faktiskt verklighet. Del är något som man drabbas av själv när man hamnar i sådana debatter. Intresset för atl diskutera de svåra problem som u-länderna, pä kontinenterna Afrika och Latinamerika slår inför, är mycket litet. Ansträngningarna för atl lösa deras problem engagerar inte tillnärmelsevis pä samma säll som diskussionen om detaljer i det europeiska närmandel. Vi måsle lyfta blicken från Europas navel och se över hela världen.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Anf. 20 LARS NORBERG (mp) replik;

Fru talman! Lennart Pettersson talade om transportarbetarna och löste deras problem enkelt. Man skall alltså följa svenska regler när man arbetar i Sverige. Det låter i och för sig bra. Jag förmodar alt de gläder sig över del. Men samtidigt har transporlarbeiarna tagit upp problemen, så jag tror inte det är fullt så enkelt som Lennart Pettersson försöker framställa det. Dessutom tror jag inte att man över huvud taget skall föreställa sig atl en integrering alllid måste leda till att alla skall uppnå svensk nivå, vare sig man tittar på Europa eller man tittar på världen. Om vi skall ha ett ökat samarbete med andra länder kan det vara anledning atl länka på att föreställningen om ökad tillväxt när det gäller materiell förbrukning kanske inte är särskilt realistisk.

Jag frågade Anita Gradin hur del är med del kvinnliga perspektivet i det här arbetet. Jag fick inget svar på den frågan. Anita Gradin har också fått flera frågor om Baltikum och handelsrepresentation där Miljöpartiet anser som bekant att Sverige borde erkänna Litauen som en fri och självständig stat i dag. Rättare sagl borde Sverige ha gjort det redan för tio dagar sedan. Ett sätt alt ge de baltiska staterna, särskilt Litauen, ett erkännande kan vara all snabbi anordna en handelsrepresentalion där

Hädar Cars bekymrade sig över vad jag sade om Europa och Sovjet, Hädar Cars förstod uppenbarligen inte vad jag sade. Om det berodde på att jag uttalade mig otydligt eller om del berodde på alt Hädar Cars inte lyssnade vet jag inte. Men jag försvarade givetvis icke del sovjetiska systemet.

Jag sade atl i en stor förbundsstat som Sovjet visar del sig alt när friheten släpps loss kräver de nationella särarterna sin självständighet, Förbundsslaten riskerar dä - som många tror att den är på väg att göra - att falla sönder Från denna utgångspunkt sade jag att jag tror alt det kommer all bli väldigt svårt alt förverkliga Romtraktatens bestämmelse om en europeisk förbundsstal, samtidigt som de fyra friheterna - såvitt jag förstår - egentligen kräver en förbundsstal.

AnL 21 KRISTER SKÅNBERG (mp);

Fru talman! Anita Gradin har i den handelspolitiska deklarationen tydligt visat regeringens prioriteringar Först gäller det att maximalt utnyttja de s,k, komparativa fördelarna och öka handeln så mycket som möjligt, I nästa GATT-runda skall vi sedan kanske ta hänsyn till miljön.

Runt Bajkalsjön försökte man verkligen satsa på storskalighet vid bomullsodling, med en ekologisk katastrof som följd. Det finns även andra förfärande exempel i Europa på vart storskalighet leder om den får gå ut över miljön,

Anita Gradin nämnde inte alls något om självtillii, och atl del är önskvärt atl varje land och varje region i nära samarbete försöker ta vara på gemensamma resurser och lösa gemensamma problem. Inte heller nämnde Anita Gradin något om hur man skall dämpa slöseriet, dvs. förslösandet av sådana naturresurser som inte nybildas.

Vi inlecknar framtiden i allt snabbare takt på bekostnad av kommande generationers möjligheter lill elt rimligt liv. Förr strävade människor för atl kunna lämna något efter sig till sina barn. Med den utveckling som nu går

allt snabbare lämnar vi i stället alll större skulder efler oss i form av miljöförstöring och skövlade naturtillgångar

Fru talman! Om vi hade riksräkenskaper och internationella räkenskaper som redovisade hur slora naturtillgångarna är, deras skick och vilka förändringar som sker frän år till år, skulle det ännu tydligare visa sig atl vi i västvärlden lever långt över våra tillgångar och atl vi tär på det gemensamma kapitalet. Detta är osolidariskt.

Vi frän miljöpartiet kommer all driva frågan om sådana gröna räkenskaper både här och i Nordiska rådet, I bl,a. Västtyskland och Holland liksom även i Norge arbetar man redan med denna fråga.

Vi anser också alt del behövs inlernationella råvaruskatter för atl skydda mot fortsatt rovdrift och för att gynna återvinning och återbruk,

I sitt anförande beskrev Lars Norberg hur det svenska samhället kan komma alt se ut om den nuvarande utvecklingen fortsätier och blir ännu mer extrem, om harmoniseringen med den kommande inre marknaden inom EG sker ulan hänsyn lill miljö och hälsa.

Jag vill påminna om den gröna vision som de gröna partierna i hela Europa har gemensam. Det är en grön vision om en kontinent med demokratiska stater och regioner från Allanlen till Ural utan murar inom och runt om Europa mot en omvärld som i många fall har det sämre än vad vi har del. Det är en vision om en kontinent med hög självtillit och självförsörjning baserad på uthålligt samspel med naturen och med ett inbördes och internationellt samarbete i solidaritet med människor i alla länder och med kommande generationer Del är alltså fråga om samspel mellan regioner, och Norden är en sådan region med gemensamma ekologiska, kulturella, etniska och ekonomiska intressen.

Under Nordiska rådels session i Reykjavik talade också Carl Bildt om Norden som en viktig faktor i det framtida Europasamarbetet, Det skall bli spännande att se hur han följer upp detta.

Fru talman! Vi gröna vill verka för en livsstil och en samhällsutveckling som bygger på bälire hushållning och effektivare användning av råvaror och energi, på ökade småskaliga aktiviteter och på decentralisering samt regional självtillii. Det innebär atl man ökar sitt inflytande över den gemensamma framtiden och minskar t,ex, de multinationella förelagens makt och inflytande. Man ökar också möjligheterna för en verkligt fri handel som hela befolkningen kan ha nytta och glädje av.

Miljöpartiet fortsätter alt kräva att den fria handeln måste ske inom naturens ramar, i solidaritet med människor i andra länder och med framliden. Vi har i en motion krävt alt den svenska regeringen begär GATT-förhandlingar om all varje land skall ha räll att skydda sin natur, sin miljö och invånarnas hälsa samt ha rätt atl vägra handla med miljö- och hälsovårdliga produkter och produkter som framställs under omständigheter som strider mot de mänskliga rättigheterna eller innebär ekologisk dumpning. Varje land skall också ha rätt att ta ut miljöavgifter för att förelag som tillverkar produkter och utför tjänster på miljövänligt sätt inte skall kunna konkurreras ut genom atl mindre nogräknade förelag har lägre kostnader för mindre miljövänlig verksamhet av samma slag. Vidare skall ett land kunna vägra att im-

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Handelspolitisk deban

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

portera produkter som framställs på elt sätt som av miljö- eller hälsoskäl inte är tillåtet i landet.

Det räcker emellertid inte att man skall ha rätt att värna om sin miljö. Vi måste också ha handelsregler som hindrar export av miljöförstöring. Som Lars Norberg tidigare talade om måste det skapas GATT-regler som motverkar ekologisk dumpning.

Vi kräver också GATT-regler om förbud mol att exportera produkter som inte får säljas i det egna landet, eftersom de är skadliga för miljö eller hälsa. Del finns t.ex, företag som när ett läkemedel blir förbjudet i ett land skyndar sig atl sälja lill länder där förbud ännu inte har införts.

Fru talman! För allas bästa är det bråttom all införa sådana regler i alla GATT-länder och det underlättar om man gör det samlidigl. Då slipper varje lands politiker höra från företagen att ingen vill börja, eftersom man då hamnar i ett sämre konkurrensläge.

Den handelspolitiska debatten var härmed avslutad.

3 § Svar på interpellation 1989/90:121 om behandlingen av samerättsutredningens förslag

Anf, 22 Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Fru talman! Berith Eriksson har frågat mig när en proposition med förslag lill sameting kommer atl föreläggas riksdagen och om samerättsutredningens olika förslag kommer att läggas fram i en proposition.

Samerättsutredningen har lämnat två betänkanden. Huvudbetänkandet "Samerätl och sameting", som bl,a, innehåller förslag om alt inrätta ett sameting, lämnades på försommaren 1989. Förslagen har varit föremål för en omfattande remissbehandling. Remissvaren har sammanställts i en departementspromemoria som blev klar strax före årsskiftet.

De förslag som samerättsutredningen har lagt fram är utan tvivel av stor betydelse för alt bevara och utveckla samernas egenart och samhällsliv. Del slår klart inte minst om man försöker se dem mot bakgrund av hur samerna uppfattar sig själva som ett folk i fyra länder I våra grannländer Finland och Norge finns samiska folkvalda organ.

Del är en statlig uppgift alt trygga samernas möjligheter att bevara och utveckla sin egenart i Sverige. Frågorna om renskötselns rättsliga ställning och samernas villkor i övrigt är från denna synpunkl viktiga.

Remissbehandlingen av samerältsulredhingens förslag har emellertid visat att del i flera frågor finns anledning att pröva om det är möjligt att finna andra lösningar än dem som utredningen har föreslagit. Det gäller bl.a, vilken offentligrättslig ställning ett sameting skulle kunna få.

Kommitténs förslag innebär att sametinget skulle bli en statlig myndighet. Sametinget skulle alltså formellt inordnas under regeringen och fillhöra dess myndighetsorganisation.

Det är kanske inte förvånande alt en del remissinstanser har satt frågetecken för om detta förslag går ihop med tanken på sametinget som en samisk folkrepresentalion. För egen del har jag dragit slutsatsen att den här

frågan inte bör avgöras utan atl alla länkbara alternativ har blivit grundligt prövade.

Frågan om ett sametings formella ställning kan bli av belydelse för hur en bestämmelse om samerna i grundlagen skulle kunna utformas. Det av utredningen framlagda förslaget har kritiserats från flera håll. De frågor som hänger samman med renskötselrätlen har också visat sig kräva ingående överväganden. Det gäller bl,a, hur rätten för samerna atl utöva renskötsel skall komma lill uttryck i lag, en fråga som är av nog så stor betydelse för många av samerna. Det gäller också förslaget om särskilda regler lill skydd för rennäringen gentemot skogsbruket.

Det går givelvis inte atl bortse från andra intressen än renskötselns och samernas. Skogsindustrin och markägarna inom renskölselområdel har också berättigade anspråk på att kunna driva och utveckla sina näringar. Det har med full tydlighet kommit fram bl,a, under remissbehandlingen av same-rätlsulredningens betänkanden. Inte minst de mindre markägarna i Norrlands inland är en grupp vars behov vi måste ta hänsyn till när vi nu överväger hur regeringens förslag skall utformas,

Samerätlsulredningens förslag övervägs nu ingående i regeringskansliet. Som jag redan har antytt är det många synpunkter som har förts fram under remissbehandlingen och del har visat sig atl flera frågor måsle övervägas ytterligare.

Vårt arbete riktas in på att se om man kan komma till rätta med de svårigheter som har visat sig vara förenade med samerättsutredningens förslag,

I jordbruksdepartementet pågår överväganden vad avser samerätlsutred-ningen, lantbruksslyrelsens rapport om samebyarnas organisation och skogsstyrelsens rapport om fjällnära skog. Enligt vad jag fått vela av jordbruksministern är tanken atl förslagen i den delen skall läggas fram i en proposition under våren,

I fråga om de övriga delarna av samerätlsulredningens förslag arbetar vi nu i justitiedepartementet med inriktning på att se vilken lösning som kan komma i fråga främst om sametinget, Bl.a. behöver kostnadsfrågan övervägas ytterligare. Del är en självklar sak att förslaget om elt sameting inte kan ses isolerat utan även detta förslag måste sättas in i ett större sammanhang.

Del är alltså vår strävan atl kunna nä fram lill hållbara lösningar på de frågor som aktualiseras av samerättsutredningen, men det är av flera skäl ännu för tidigt atl säga om och när elt förslag kan läggas fram för riksdagen.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

Anf,23 BERITH ERIKSSON (vpk);

Fru talman! Jag vill tacka justitieministern för svaret.

Jag var på SSR;s landsmöte i augusti 1989. Där behandlades bl.a. huvud-betänkandet från samerätlsutredningen i den del som handlar om sametinget. Utredningens ordförande Hans-Åke Wängberg, utredningssekreteraren m.fl. drev beslutsfrågan mycket aktivt med motivering atl en proposifion måste läggas fram under våren. Eftersom jag har kunnat konstatera atl någon proposition inte kommer ställde jag frågan.

Min första reaktion på svaret är varför det inte nämns någol om den ILO-konvention som ligger på regeringens bord för ratificering. Kommer även den att skjutas på framliden?

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svarpa interpellationer

Samefrågan måste ses i elt större sammanhang. Den måste sättas in i ett inlernationelll och nationellt historiskt perspektiv om den skall kunna tas ur det dödläge som den har befunnit sig i så länge. När det gäller det internationella perspektivet sä måste internationella lagar och konventioner i vad gäller urbefolkningarnas rätt beaktas. Alt se de olika problemen och förutsättningarna i ett historiskt perspektiv är helt nödvändigt dels för att förstå, dels för att åtgärda de problem som finns när det gäller de olika lagarna - från lappkodicillet 1751 och fram till den hårt reglerade rennäringslag som vi har i dag - har påverkat det samiska folkets levnadsförulsättningar

Justitieministern nämnde en del saker när det gäller sametingets formella ställning. Jag vill därför erinra om Kaisa Korpijaakos doktorsavhandling som är och kommer att bli av stort intresse i det sammanhanget.

Jag vill även att justitieministern i denna debatt preciserar vilka frågor från samerätlsulredningens förslag som måste få andra lösningar - hållbara lösningar, som justitieministern uttrycker del.

Kommer verkligen den proposition som aviseras under våren alt omfatta delar ur samerätlsutredningen, rapporten om samebyarnas organisation och rapporten om fjällnära skogar?

Justitieministern avslutar med atl framhålla att man nu inte kan säga om och när elt förslag lill en samlad samepolilik eller ett sameting kan läggas fram. Så sent som i årets budgetproposition sade emellertid regeringen att en proposition skulle komma under 1990. Regeringen har alltså backat från den ståndpunkten. Man frågar sig om regeringen verkligen tänker utsätta sig för nesan att inte inrätta ett sameting. Det finns redan ett sameting i Norge och ell sameparlament i Finland.

Anf. 24 MARTIN OLSSON (c);

Fru talman! På eflersommaren 1982 utfärdade regeringen Fälldin direktiv för samerätlsutredningen. Eftersom valel ledde till regeringsskifte hann den regeringen inte tillsätta utredningen. Den tillsattes i ställel av den socialdemokratiska regeringen, vilkel skedde först våren 1983. Den regeringen utfärdade även tilläggsdirektiv.

Samerättsutredningens direktiv innebar att utredningen - mot bakgrund av samernas ställning som en urbefolkning som har blivit minoritet i sitt område - skulle göra en genomgång av vilka särskilda behov som kan härledas ur della speciella förhållande. Utifrån folkrättens synpunkt får man även lilla pä vilka skyldigheter det svenska samhället har mot samerna.

Mol bakgrund av dessa förhållanden hade utredningen till uppgift att pröva tre för samerna viktiga frågor För det första skulle möjligheterna att stärka samernas rättsliga ställning i frågor som rör rennäringen utredas. För det andra skulle behovet av ett folkvalt samiskt organ övervägas. För det tredje skulle insatser för att bevara och stärka det samiska språket föreslås.

I sill första betänkande, Samernas folkrätlsliga ställning, hävdade utredningen sammanfattningsvis "atl Sverige på folkrättslig grund har vissa förpliktelser gentemot samerna på olika områden. Sverige måste avstå från sådana ingrepp i naturen alt de naturiiga förutsättningarna för rennäringens fortbestånd äventyras. Sverige måste vidare sörja för att nödvändiga resurser tryggas för den samiska kulturens fortlevnad och ulveckling."

Mot denna bakgrund arbetade utredningen vidare, och den framlade i juni i fjol sill huvudbetänkande. Däri föreslogs ändringar i rennäringslagen för att förbättra förutsättningarna för rennäringsulövarna att hävda sina intressen gentemot motstående intressen, bl.a. slorskogsbruket. I betänkandet föreslogs även dels alt regeringsformen skulle kompletteras med en skyddsregel för samerna, dels atl det skulle stiftas en samelag med bl.a. regler om införande av ett folkvall samiskt organ, sametinget.

Fru talman! Jag har begärt ordet i denna debatt eftersom jag är ledamot av samerätlsutredningen och eftersom jag ser del som viktigt atl utredningens förslag leder lill lagstiftning. Jag hade själv för avsikt alt interpellera juslitieministern om när regeringen avser att lägga fram förslag om sametinget. Berith Eriksson hann före mig. Ändringarna i rennäringslagen fillhör jordbruksministerns ansvarsområde, varför det kanske fordras en särskild debatt om den frågan.

Bakgrunden lill utredningens förslag om införande av elt sameting är självfallel direktiven, men också att vi - både icke-samer och samer - blev överens om viklen av ett folkvall organ som kan företräda samerna gentemot del svenska samhället i övrigt. Det skulle fylla en stor uppgift,

Ell representativt folkvalt samiskt organ skulle innebära ell erkännande av samernas status och bidra till en ökad identitetskänsla och en känsla av gemenskap hos samerna. Vi fann även att samerna behöver elt gemensamt organ för all behandla samefrågor och utforma samepolitiken. Sametinget skulle bl.a. kunna bevaka samiska rättigheter när det gäller mark och vatten och della i den övergripande samhällsplaneringen.

Sverige ligger efler Norge och Finland i denna fråga. I Finland finns sedan många år en typ av sameparlamenl. I Norge infördes elt sameting som höll sitt första sammanträde under den gångna hösten och vars första sammanträde öppnades av den norske kungen, vilkel visar den status man vill ge sitt sameting.

I samerättsutredningen arbetade vi med en tidsplan som skulle medge att val lill det första sametinget skulle kunna ske hösten 1991 samma dag som kyrkofullmäkligevalel. För atl denna tidsplan skall kunna hållas borde regeringen ha lagt fram förslag så alt riksdagen hade kunnat fatta beslut nu i vår Det fordras nämligen en lång förberedelsetid för delta val, som innebär någol helt nytt i vårt land. Valets administration måste förberedas under ganska lång tid. De samiska organisationerna måste få tillräckligt lång tid atl arbeta för all skapa tillräckligt intresse bland samerna för valet. Del fordras lid för kandidalnominering.

Till skillnad från andra val i vårt land skall röstlängd, enligt utredningens förslag, upprättas efter anmälan från varje röstberättigad. Vi föreslog nämligen atl alla som enligt vissa kriterier kan betraktas som samer skall ha rösträtt, men atl de måste registrera sig för alt kunna utöva rösträtten. Anmälan skulle ske senast den 1 mars valåret. Dessa speciella förhållanden visar vikten av att ett riksdagsbeslut om inrättande av ett sameting sker långt innan det första valel lill sametinget.

En annan fråga som kräver lång förberedelsetid gäller lokalisering, lokaler och rekrytering av intresserad, kunnig och lämplig personal för sametinget.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar pä interpellationer

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

I sitt svar lalar justitieministern mer om problem än om det som är positivt. Det finns elt brett stöd i remissyttrandena för införande av ell sameting.

Alt justitieministern hänvisar till kostnadsaspekten när del gäller ett sameting är anmärkningsvärt, Samefinget är elt led i ökad folkstyrelse, i det här fallet för att ge ursprungsbefolkningen i norr ett folkvalt representativt organ. Demokrati kan inte fä avgöras av kostnadsaspekten. Pengar får inte förhindra att man genomför denna reform, lika litet som vid andra reformer för att förstärka, bredda och fördjupa folkstyrelsen,

I slutel av svaret anger justitieministern all det av flera skäl ännu är för tidigt alt säga om och när ett förslag kan läggas fram för riksdagen. Det är oroande, och jag vill därför fråga justitieministern: Avser regeringen verkligen alt lägga fram förslag om ett folkvalt sameting? När kommer förslaget att framläggas?

Sverige ligger, som jag sade, efler Finland och Norge när del gäller sameting. Skall vi följa dessa länders exempel, eller skall samerna i Sverige bli de enda - förutom samerna i Sovjetunionen - som skall sakna ett folkvalt organ?

AnL 25 HANS DAU (m);

Fru talman! Jag beslutade mig för att vara med i denna debatt när jag läste justilieniinisterns svar lill Berith Eriksson, Jag skulle vilja ställa två frågor lill justitieministern. Både Berith Eriksson och Marfin Olsson har i viss mån berört dem.

Justitieministern säger i svaret att en proposition skall framläggas under våren om samerätlsutredningen, lantbruksslyrelsens rapport, samebyarnas organisation och skogsstyrelsens rapport om fjällnära skogar Kan del verkligen vara rätt, alt man tänker bunta ihop alla dessa frågor i en proposition? Det förefaller mig förvånande. Del skulle vara intressant att höra om det är en felskrivning, eller om det verkligen är justitiedepartementets mening att del skall vara så.

Den andra fråga som väckts då man läser svaret är myckel allvarligare. Det gäller den sista meningen i svaret. Justitieministern säger "om och när ett förslag kan läggas fram för riksdagen". Del slår faktiskt om ett förslag kan läggas fram för riksdagen. Är del också någonting som övervägs inom departementet? Det skulle vara intressant att få ett svar på den frågan,

Samernas riksförbund har i dagarna skickat ett brev till statsministern, där man ger sin syn på hur viktigt man lycker delta är Där skriver man; "Nuvarande lagstiftning och andra förhållanden som är bestämmande för den samiska minoriteten är inte fillräckliga garantier för det fall Sverige vill leva upp lill lämnade förpliktelser till samerna," Det som sägs i brevet har stärkts av diskrimineringsombudsmannens yttranden under den senaste liden, som är ganska drastiska. Även om de kanske är något överdrivna, stärker de samernas uppfattning på denna punkt.

Dessutom kan man fråga sig var rennäringskommitléns förslag finns. Det är ganska mänga år sedan del lades fram, och del har inte kommit ul så mycket av del. Är det meningen atl samma sak skall hända med samerättsutredningen?

En annan mening i svaret som man hajar lill inför är denna; "Inte minst

de mindre markägarna i Norrlands inland är en grupp vars behov vimåste ta hänsyn till när vi nu överväger hur regeringens förslag skall utformas," Jag har inte förstått av samerättsutredningen atl del främst handlar orri de mindre markägarna. Jag har snarare uppfattal del som att det är de större markägarna - sådana som har mer än 500 hektar produktiv skogsmark -som berörs av samerältsutredningens förslag. Jag får nästan en känsla av att man vill ställa grupper mol varandra, när jag läser svaret, Def är det vi rriinsl av allt är betjänta av i Norrland och Norrlands inland:

Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja få klara besked orri huruvida
della svar avspeglar vad man har tänkt - om del möjligen inte skall bli någon
proposition utifrån samerättsutredningens huviidbetänkandé. Vi fråri riiöde-
rata samlingspartiet har i en motion under den allfnänna motionstiden krävt
en samlad proposition. Detta är frågor som är väldigt vikfiga för denna hlla
folkgrupp. Del behövs en samlad proposition som utgår från samerätlsulred
ningens huvudbetänkande, med de ändringar som måste vidtas rned hänsyn
till remissinstansernas synpunkter '

Pröt. 1989/90:91 22 mars 1990

Svarpa interpellationer

AnL26 Jusfifieminisler LAILA FREIVALDS; , i

Fru talman! En konvention om urbefolkningars rätfigheter antogs av Internationella arbelskonferensen Vid dess möte i juni förrå året. Konventionen ersätter 1957 års konvenfion om skydd för och intergrafion avinfödda folkgrupper i självstyrande länder Men det är en konvention sorn har vunnit mycket liten anslutning. Den har inte heller ratificerats av Sverige:

Frågan om ratificering av den nya konventionen kommer att beredas av den svenska ILO-kommittén i maj. Först därefter vidtar regeringens fortsatta behandling av ärendet. Beredningen kommer alt ske genorir arbetsmarknadsdepartementet,

Berith Eriksson undrar vilka frågor som behövérfå andra; hållbara lösningar I enlighet med def jag säger i mitt svar gäller det utformningen av ett sameting, den grundlagsrältsliga regleringen av del och också frågan om grundlagsbestämmelsen om samerna över huvud taget. Det är de frågor jag har pekat på som behöver övervägas ytterligare för all få en bra lösning,

I enlighet med det som sägs i budgetpropositionen kommer jordbruksde
partementet med en proposition i de delar som hör hemma i del departemen
tet, -'-''•

När det gäller jordbruksfrågorna vill jag säga till Håns Daualt jag är förvånad över hans fråga om huruvida allt det som jag angav i svaret skall buntas ihop i en proposition i jordbruksdepartement, Samlidigl frågar Hans Dau efter en samlad proposition, som skall läcka allting. Svaret på den föfstafrå-gan är att alla de frågor som har med rennäringen att göra kommer ätt bli samlade i en proposition från jordbruksdepartemeritet, Eri än mer samlad proposition kan del inte bli fråga om. Övriga frågor bereds inofn justitiedepartementet, och ILO-frågan bereds, som sagt var, inom arbetsmarkhadsde-partementel,

Martin Olsson understryker vikten av atl utredningens förslag leder fill lagstiftning och pekar på att det råder enighet om att ett sameorgan behöver inrättas. Det är riktigt att det finns ett brett stöd för inrättande av ett sariieOr-

4 Riksdagens protokoll 1989/90:91

Prot, 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

gan. Men frågan är pä vilkel sätt vi skall utforma reglerna för del sameorganet. Det är det som ytterligare behöver övervägas.

Jag delar samtliga debattörers uppfattning om atl det är angeläget alt Sverige också hittar en lösning för atl ge samerna elt eget organ där de kan få sina intressen företrädda. Men frågan om vilkel lagstiflningssätt som skall ligga till grund för det organet måste vi ytterligare överväga. Därför bedömer jag det inte som möjligt att komma med elt förslag redan under våren. Jag kan för dagen inte säga när vi kommer med en proposifion. Vi gör del så snart det är möjligt.

AnL 27 BERITH ERIKSSON (vpk);

Fru talman! När det gäller grundlagsdelen i samband med upprättandet av ett sameting undrar jag om det som justitieministern säger innebär atl del finns tankar om atl ge linget konstitutionella befogenheter Enligt förslaget skulle ju detta inte vara fallet.

Jag vill även nämna den del som berör skogsbruket kontra rennäringen. 1 denna del av samerätlsutredningen utgår man från att det finns ett sameting som skall behandla olika frågor när det gäller rennäring och skogsbruk.

Jag vill avsluta mitt inlägg med att säga atl jag själv är uppvuxen i den här delen av landet och är väl förtrogen med den syn som man har på samer både här och i övriga delar av landet. Denna syn på samerna kan beskrivas på två sätt. Dels ser man på samer som ett exotiskt och litet naivt naturfolk som man måste ordna allting för och ta hand om, dels anser man att samerna är litet kluriga, så atl man får se upp så att man inte blir lurad av dem. Dessa två synsätt genomsyrar faktiskt hela spektrumet ända från skämt och roliga historier till den lagstiftning som Sverige hitfills har haft när det gäller samefrågor Till ståndpunkten atl samerna skulle vara fullt ut jämlika och ansvarslagande samhällsmedborgare med kompelens att fatta beslut i egna angelägenheter och.även kompetens atl själva ta konsekvenserna av sina beslut, vilket t.ex, ett sameparlament skulle innebära, har vi tydligen en bra bit kvar

AnL 28 MARTIN OLSSON (c):

Fru talman! Jag skall försöka hålla mig till de delar av utredningens betänkande som gäller justitiedepartementets område. Jag vill först erinra om alt Sverige under främst efterkrigstiden har varit nästan ledande i världen när det gäller atl framhålla minoriteters och minoritetsfolks rättigheter Del är mycket bra att Sverige har varit med och drivit på den opinionen. Men självfallet rimmar del mycket illa med det arbetet om vi i Sverige inte klarar av alt utan alltför myckel dröjsmål inrätta ett sameting m,m, i vårt eget land. Jag tror atl generationers oförrätter i många fall ligger bakom samernas ställning. Jag tror att ett sameting verksamt skulle bidra fill alt öka förståelsen för samerna och behovet av fredlig samlevnad, vilket behövs i stället för, som Hans Dau nämnde, att grupp ställs mot grupp,

Samerna i vårt land är ju mer splittrade geografiskt än samerna i t,ex, Norge och Finland, I dessa länder finns det kommuner där samerna är i majoritet, I Sverige finns det ingen kommun där samerna är i majoritet. Jag tror alt samerna utgör 8 % av befolkningen i Kiruna, vilket är den plats där

samerna procentuellt sett har sin största befolkning jämfört med andra platser i landet. Därför kanske det är ännu viktigare i Sverige än i övriga nordiska länder alt det finns elt folkvalt samiskt organ.

Utredningen har arbetat i flera år och det är klart alt del finns olika synpunkter Vi som har arbetat i utredningen fick anstränga oss för atl nå en fullständig överensstämmelse mellan samer och icke-samer om behovet och inriktningen av sametinget. Men sametingets uppgifter är ju inte en gång för alla fastställda, utan dessa uppgifter får utvecklas i framtiden. Däremot var det klarl alt sametinget inte skulle få vetorätt. Det anges ju i direktiven,

I min kommentar lill svaret nämride jag några frågor Jag sade t,ex. alt jag tyckle all del var oroande alt justitieministern hänvisade till atl kostnadsfrågan måste övervägas ytterligare inrian regeringen kan lägga fram förslag. Jag skulle därför vilja upprepa min fråga om justitieministern anser all del är rimligt att kostnadsfrågan skall få vara avgörande när del gäller demokratiutvecklingen.

Juslitieministern skapade inte särskilt mycket större klarhet när del gäller om och när förslag skall framläggas. "Om - — ell förslag kan läggas fram", som det slår i svaret, vittnar ju om att regeringen inte ens bestämt sig. Nu lät justitieministern emellerlid hoppfullare, men frågan är när förslag skall framläggas. Förslaget brådskar. Del måste läggas fram sä fort all del första valet lill samefinget kan genomföras hösten 1991. Detta kan inte uppskjutas i tre år Med tanke på samerna och den fredliga samlevnaden är del väldigt viktigt att delta val genomförs.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990,

Svar på interpellationer .

Anf. 29 HANS DAU (m);

Fru talman! Den första frågan som jagställdefick jag väl indirekt svar på, även om justitieministern sade alt jag var inkonsekvent. Men såvitt jag kan förslå av svaret skall dessa frågor övervägas i jordbruksdepartementet. Av det kan man kanske dra slutsatsen atl del skall bli en proposition.

Beträffande den sista frågan var även Martin Olsson inne på samma linje, nämligen atl man kunde tolka justitieministern på ell sådanl säll alt det skulle läggas fram en proposition, men atl justitieministern inte hinner lägga fram den i vår och atl hon inte visste om den skulle läggas fram lill hösten. Då kan man undra varför det står "om". Eftersom det här är en mycket viktig fråga borde detta var klarlagt. Den samlade proposition som jag anser bör läggas fram gäller just frågan om sameting, kulturfrågor och åtgärder mot etnisk diskriminering. Vi är alltså intresserade av atl få reda på om detta "om" är något som har kommit med i onödan eller om del fortfarande finns tvivel om del skall läggas fram någon proposition eller inte när del gäller denna för samerna så angelägna fråga.

Anf. 30 Justifieminister LAILA FREIVALDS;

Fru talman! Berith Eriksson undrar om de överväganden som nu görs be
träffande sametingets status innebär all sametinget även.skall ges konstitu
tionella befogenheter. På detta kan jag direkt svara atl det knappast kan
komma i fråga. Vad del handlar om är vilken rättslig status som delta sa
meorgan skall ha. ,

Till Martin Olsson vill jag bara säga alt jag delar hans uppfattning om be-

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

lydelsen av att vi finner en bra lösning för atl ge samerna elt eget organ, där deras intressen kan bevakas och tillvaratas.

Martin Olsson tycker att det inte är rimligt att kostnadsfrågan får ha någon betydelse i elt sådanl sammanhang: Jag kan i och för sig ha förståelse för att man kan lycka att penningfrågor inte skall ha betydelse när man talar om så grundläggande ting som deriiokrali för en minoritetsgrupp. Men dess värre är verkligheten ändå den ätt varje reform har sina kostnader, och vi måsle ta hänsyn till kostnader när vi planerar reformers genomförande. Det är viktigt att vi faktiskt har tillgång till de resurser som behövs vid genomförandel av en sådan reform och alt det finns medel till information och andra åtgärder som kommer att vara viktiga i sammanhanget när reformen skall förverkligas.

Hans Dau harhakat upp sig på del faktum att det finns ett "om" med i mitt svar. Jag vill bara säga att det slutgiltiga ställningstagandet till om elt förslag kan läggas fram måste jag avvakta med tills de överväganden är gjorda som gör atl jag kan se alt förslaget är försvarbart att lägga fram. Jag har försökt förklara atl jag vid denna tidpunkt inte har det. Jag inser också betydelsen av atl man försöker skynda på denna behandling så mycket som möjligt, och det är min avsikt att göra det. Men några löften om när resultaten är klara kan jag för dagen inte lämna.

AnL 31 BERITH ERIKSSON (vpk):

Fru talman! Justitieministern sägeri sitt svar atl rätten för samerna atl utöva renskötsel också skall komma till uttryck i lagen. Har vi inte redan väldigt mänga lagar, ett helt lagregelverk, om renskötsel och rennäring? Gäller del här frågorna om brUkarräli i någon form? Hur går resonemangen där? Anser regeringen atl det finns skäl atl lyssna på samernas synpunkter på hur deras rättsförhållanden skall regleras?

AnL 32 MARTIN OLSSON (c):

Fru talman! Jag hoppas att justitieministern lyckas knyta ihop de olika synpunkter som kan finnas på sametinget när det gäller myndighetsslällning och annat så alt framläggandet av förslag inte förhindras. Jag hoppas även att finansdepartementet inte utifrån kostnadsaspekter kan förhindra eller försena genomförandel av reformen. Jag tror att justitieministern och jag i verkligheten är överens om att demokrati måsle kosta pengar. Sådana kostnader kan inte vägas som andra kostnader

Från utredningens sida menar vi alt sametinget skulle vara en form av myndighet. Det skall knytas samman med renskötsellagen på visst sätt. Sametinget skulle allmänt få yttranderätt då det gäller större skogsavverkningar och även andra ingrepp där det uppstår konflikter

Vi har funnit ocksä andra uppgifter som sametinget skulle kunna ha: alt fördela statens bidrag och medel genom en samefond till samisk kultur och samiska organisationer, medverka till samhällsplanering, informera om samiska förhållanden och samernas ställning i samhället, ta initiativ till verksamhet sorn kan befrämja samisk kultur. Samerna är en mycket liten folkgrupp i vårt land och, som jag sade tidigare, spridd inom kärnområdet. Dessutom bor väldigt många äv samerna i andra delar av landet. För bevarande

av den samiska kulluren är det viktigt atl sä många som möjligt av dem som känner sig vara samer också kan känna sig stimulerade att bidra till alt föra kulluren vidare. Det svenska samhället har ett ansvar att underlätta della. Bland lingets uppgifter kunde också finnas atl bidra lill alt föra kulturen vidare och rädda den för framtiden.

Jag skall inte kritisera justitieministerns svar ytterligare utan bara uttrycka förhoppningen atl arbetet skall gå fortgå framgångsrikt, så att vi under hösten kan falla beslut om införande av ett sameting.

Prot: 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

4§ Svar på interpellation 1989/90:123 om Bofors Indienaffär

Anf. 33 Statsrådet ANITA GRADIN;

Fru talman! Gudrun Schyman har, med hänvisning till riksrevisionsverkets granskningsrapport om Bofors betalningar i samband med Indienaffären, frågat mig om regeringens hänvisning till riksbankens sekretessförbehåll var i överensstämmelse med svensk lagstiftning, varför Nobel Industrier fick läsa hela RRV-rapporten, varför beslut om delta inte är dokumenterat, samt varför regeringen har JK-anmäll frågan om utlämnande av hemliga handlingar

Svaret på Gudrun Schymans första fråga är att regeringens beslut den 4 juni 1987 om offentliggörande av delar av RRV-rapporten självfallet fattades i överensstämmelse med tillämplig lagstiftning.

I beslutet konstaterades all RRV-rapporten innehöll dels sådana uppgifter som omfattas av utrikessekretessen enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen, dels sådana uppgifter om enskilds ekonomiska förhållanden som omfattas av sekretess enligt 8 kap. 6§ samma lag och punkt 1 i bilagan till sekretessförordningen. Enligt sistnämnda bestämmelse gäller sekretess för uppgifter som rör "utredning, planering, tillståndsgivning, prisreglering, tillsyn och stödverksamhet hos regeringen i frågor som rör näringslivet".

Som ett villkor för sekretessen gäller atl det kan antas atl den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Det aktuella ärendet rörde regeringens tillståndsgivning till, och tillsyn av, en krigsmalerieltillverkare.

Av regeringens beslut framgick således klarl, all del baserades på en sekretessbedömning inom ramen för de regler som regeringen haft all tillämpa.

Av beslutet framgår vidare atl samråd ägt rum med riksbanken samt alt banken framfört sin uppfattning, alt uppgifter rörande enskilds ekonomiska förhållanden inte borde offentliggöras.

Gudrun Schymans andra och tredje fråga synes bygga pä ett missförstånd. Regeringen fattade inte något formellt beslut om alt låta Nobel Industrier ta del av hela RRV-rapporten. Detta var inte heller nödvändigt.

Som jag nyss sagl råder sekretess för uppgifter om enskilds ekonomiska förhållanden om del kan antas atl den enskilde lider skada om uppgifterna röjs. Denna sekretess kan av naturliga skäl inte åberopas gentemot den som lämnat uppgifter om sina egna förhållanden.

Det fanns därför ingen grund för all förvägra Nobel Industrier alt ta del

5 Riksdagens protokoll 1989/90:91

Prot, 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

av RRV-rapporten, eftersom det var Bofors som lämnat de sekretessbelagda uppgifterna.

Del bör i del här sammanhanget slås fast atl regeringen inte har någon roll som "skiljedomare" mellan svenska krigsmalerieltillverkare och deras kunder i utlandet. Inte heller är den part i målet. Regeringen har uteslutande strävat efter en korrekt tillämpning av svensk lag.

Svaret på Gudrun Schymans sista fråga är att en rad handlingar uppenbarligen har utlämnats och ålergivits i massmedia pä säll som kan tyda på atl brott begåtts. Utrikesdepartementet har därför fäst justitiekanslerns uppmärksamhet på det inträffade, JK har därefter självständigt beslutat om förundersökning.

AnL 34 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Fru talman! Jag skall be atl få tacka Anita Gradin för svaret. Det är riktigt atl min första fråga gällde regeringens hänvisning till sekretessförbehäll för riksbanken, när den beslöt atl hemligstämpla delar av RRV;s rapport. Mitt intryck är nämligen att regeringen inte vågade stå för sitt beslut och därför hänvisade i sill svar till Indien till atl det inte gick atl bryta riksbankens sekretess.

" När den censurerade rapporten överlämnades till Indien den 4 juni' 1987 hade man skrivit så här i en not;

"Uppgifterna i rapporten bygger i allt väsentligt på informationer som RRV inhämtat från riksbanken. Riksbanken har tillställt utredningen dessa uppgifter under förutsättning all full sekretess skall gälla för dessa. Rapporten kan därför inte offentliggöras i dessa delar."

Enligt min uppfallning var del både fel och framför allt fegt alt hänvisa lill riksbanken. Regeringen borde kunna stå på sina egna ben och ta ansvar för sina egna beslut. Del fanns ingenting heller i den svenska sekretesslagstiftningen som tvingade iegeringen att hemligstämpla delar av rapporten.

I sitt svar hänvisar Anita Gradin lill sekretesslagens 8 kap. 6§ och lill en bilaga till sekretessförordningen. Men vad hon inte nämner är att del i samma paragraf, punkt 2, andra stycket står: "Regeringen kan för särskilt

fall förordna om undanlag från sekretess om den finner det vara av vikt

all uppgiften lämnas ut."

Detta har jag hävdat tidigare i debatter Regeringen måste kunna upphäva ett sådant beslut. Det finns alltså lagliga möjligheter att göra det. Men det är tydligt att regeringen tyckte att del inte var tillräckligt viktigt all indierna fick information om Bofors provisionsutbelalningar! Därför sekrelessbela-des rapporten.

Så offentliggjordes de hemliga delarna ändå av den indiska tidningen The Hindu. På grundval av delta har nu indierna kunnat lämna in en preliminär stämningsansökan mol Bofors och misstänkta mellanhänder Rapportens hemliga delar används nu som bevismaterial på flera punkter i den indiska polisens rapport lill domstolen i New Delhi.

Efter påtryckningar från den indiska regeringen har schweiziska myndigheter bestämt sig för att spärra de aktuella bankkontona. Det innebär alltså atl vi närmar oss sanningen om vem som har fått provisionerna. Men jag lycker atl del är beklämmande att det inte är den svenska regeringen som

har bidragit lill detta - snarare tvärtom: trots den svenska regeringens agerande har dessa uppgifter kommit fram. De som indierna har att tacka för detta är faktiskt de anonyma personer - eller den person - som har lämnat ut den här rapporten och möjliggjort alt sanningen om Bofors provisioner kan komma fram. Denna tacksamhet delar inte regeringen, såvitt jag förstår ulan precis tvärtom.

Det var del jag tog upp i min fjärde fråga; Varför har man bestämt sig för all JK-anmäla delta? Anita Gradin säger alt "en rad rad handlingar uppenbarligen har utlämnats och ålergivits i massmedia på ett säll som kan tyda på att brott begåtts". Därför har man anmält det hela lill JK, som har beslutat inleda en förundersökning. Nu sitter alltså en särskild åklagare och försöker lista ut vem eller vilka som har läckt om den här rapporten. Del är. kan man säga, ett myckel vackert bidrag frän regeringens sida för att tvätta vapen-exporlbyken.

När alltså en modig person ville få fram sanningen och lämnade ut handlingarna, initierade regeringen en förundersökning - men inte mol Bofors, som betalat provisionerna, utan mot den person eller de personer som har avslöjat provisionerna.

När Ingemar Bratt lämnade ut hemliga dokument om vapensmugglingen tjll Svenska freds- och skiljedomsföreningen, vågade inte Bofors polisanmäla honom. Del var en stark opinion, och han hade ett moraliskt stöd för sitt åtagande. Men det är tydligt att regeringen inte alls diskuterar på samma sätt.

När jag ställde frågan varför Nobel Industrier fick läsa de hemligstämplade delarna i rapporten, var bakgrunden alt det ju fanns skäl till alt Nobel Industrier ville göra det - skäl som inte framgår när man läser Anita Gradins svar Hon säger; "Denna sekretess kan av naturliga skäl inte åberopas gentemot den som lämnat uppgifter om sina egna förhållanden." Del låter ju myckel bra. Men Bofors hade alltså inte lämnat några uppgifter direkt till riksrevisionsverket. Bofors har ju lämnat uppgifter och information till riksbanken, och delar av denna information ingick i utredningen. Problemet för Bofors och för mottagarna av provisionen var atl de inte visste hur myckel som avslöjades i rapporten. Det var delta som de var tvungna alt få reda på för atl kunna hantera den här historien fortsättningsvis.

De frågor jag vill ställa nu är alltså:

Har Anita Gradin förståelse för all indierna är upprörda i den här affären?

Återigen; Varför var del så viktigt all anmäla att de här uppgifterna har kommit till massmedia? Det har ju hänt förr alt uppgifter har läckt, utan alt regeringen har ingripit.

.Tycker Anita Gradin att sekretesslagens bestämmelser i del andra stycket, som jag åberopar är tillämpliga i det här ärendet?

Prot, 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

Under detta anförande överlog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

AnL 35 Statsrådet ANITA GRADIN;

Herr talman! I torsdags ägnade konslitulionsulskollel ett antal limmar åt Bofors och Indien, Del var en offentlig utfrågning, och jag har ingenting att tillägga utöver vad som sades vid del tillfället.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

AnL 36 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag är ledsen att Anita Gradin inte vill besvara mina frågor Jag är inte säker pä alt de här frågorna ställdes vid KU-förhörel: bara delar av del hade jag möjlighel alt ta del av.

Del finns fortfarande frågor som är obesvarade, bl.a, de som jag ställde just nu. Jag påvisade att det fanns lagligt stöd för den svenska regeringen all häva sekretessen. Det vore intressant, lycker jag, all få höra elt statsråds uppfattning om detta, särskilt som statsrådet hela tiden har hänvisat lill atl man bara har följt den svenska lagstiftningen. Om jagdå visar på att det finns andra möjligheter om man stöder sig på den lagstiftningen, så vore det väl bra om Anita Gradin kunde motbevisa det.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Svar på interpellation 1989/90:139 om EG och kommunerna

AnL 37 Slalsrädet ANITA GRADIN;

Herr talman! Gudrun Schyman har frågat mig om EG-anpassningens konsekvenser för kommunerna i Sverige, Gudrun Schyman pekar på en oro bland Sveriges kommunalråd för att EG-anpassningen kominer all hindra Sverige från all föra en självständig regionalpolitik och kommer atl negativt påverka den kommunala självstyrelsen.

Jag kan inte uttala mig om metodiken i den undersökning som föranlett Gudrun Schymans frågor lill mig.

Grunden för den kommunala självstyrelsen finns fastlagd i regeringsformen. Principerna för lokal och regional självstyrelse har också reglerats i en Europarådskonvention, som riksdagen godkände år 1989, Syftet med konventionen är att trygga den kommunala självstyrelsen som en av de viktigaste grundstenarna i ett demokratiskt styrelseskick. Konventionen kommer atl gälla oavsett formen för del framlida samarbetet med EG,

Det västeuropeiska samarbetet minskar inte våra möjligheter atl föra en självständig regionalpolitik. Vårt frihandelsavtal med EG har inte på något sätt hindrat oss från att vidta t,ex, regionalpolitiska stödåtgärder eller arbelsmarknadspolitiska åtgärder Även fortsättningsvis kommer beslut om våra egna regionalpolitiska stödåtgärder atl fattas av Sveriges regering och riksdag med utgångspunkt från våra internationella åtaganden, exempelvis frihandelsavtalet, EFTA-konventionen och GATT, Vad som därvid särskilt måsle beaktas med hänsyn till dessa åtaganden och vårt internationella beroende är att företagsstöd försvinner som är otillbörliga och snedvrider konkurrensen.

Genom ell särskilt direktiv har samtliga offentliga utredningar fått i uppdrag atl beakta EG-aspekten, Delta gjordes också av den regionalpolitiska kommittén, som tillsattes av regeringen år 1987, Kommittén behandlade i sitt betänkande bl,a, hur svensk regionalpolifik kan påverkas av ett närmande till EG, Betänkandet har gått på remiss lill många av landets kommuner En slutsats som kommittén kom fram till var alt utformningen av det regionalpolitiska stöd som föreslås av kommittén ligger väl i linje med de

regler som tillämpas inom EG, Delta framhålls också i den regionalpolitiska proposition som nyligen lagts fram av regeringen,

Gudrun Schyman frågar avslulningsvis vad som skall göras för att stilla kommunalrådens oro. Som svar på delta vill jag påminna om alt vi från regeringskansliets sida bedriver ett omfattande och fortlöpande informationsarbete om integrationsfrågorna. Informationen riktar sig såväl till den breda allmänheten som till beslutsfattare i statsförvaltning, kommuner och landsting.

Vi publicerar kontinuerligt lägesrapporter och andra informationsskrifter om hur inlegrationsarbelel fortlöper Organisationer och enskilda forskare har fält stöd för atl ta fram rapporter och informationsmaterial. Jag vill också nämna all Svenska kommunförbundet gett ut en publikation om kommunerna, internationaliseringen och EG, Kommunallagskommillén kommer inom korl all presentera en översikt av det kommunalrältsliga området. För egen del har jag medverkat i flera arrangemang med dellagande från inte minst kommunerna. Vi kommer också i fortsättningen att ha en hög ambitionsnivå när del gäller alt informera om del fortsatta arbetet.

Prot, 1989/90:91 22 mars 1990.

Svar på interpellationer

AnL 38 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag kan förstå om Anita Gradin börjar bli trött på all prata efler dessa debatter som har pågått hela dagen för hennes del. Jag hoppas i alla fall alt hon skall vara litet mera talför i denna interpellalionsdebatl än hon var i deri tidigare inlerpellationsdebatlen.

Det är några punkter i del här svaret som jag tänkte fördjupa mig i. Jag vill börja med att besvara Anita Gradins fråga om metodiken i den här undersökningen. Den reportagebyrå som har gjort denna undersökning har per brev frågat över 260 kommunalråd i hela landet hur de ser på anpassningen ur ett kommunalt perspektiv. Resultatet blev reportagebyrån myckel överraskad av. Ungefär 100 kommunalråd är rädda för atl anpassningen kommer all leda till atl kommunerna försvagas och alt man kommer atl förlora sitt regionalpolitiska stöd.

Detta är märkligt nog. första gången som kommunalrådens åsikter om EG har kartlagts. Det visar sig då all regeringen inte har något kompakt stöd för sin politik.

Det är också intressant, när det gäller den här undersökningen, att notera pariifärgerna på de inblandade kommunalråd som är kritiska-det är socialdemokrater och centerpartister Det är framför allt de som bor och verkar i de län som i dag har regionalpoliliskl stöd som är de mest kritiska. Del finns också ett kompakt missnöje med hur regeringen har skött informationen om EG. Det är väl lättvindigt av Anita Gradin atl göra del här till en ren informationsfråga,

Anita Gradin säger att regeringen skall ha en hög ambitionsnivå också i fortsättningen, och jag kan bara konstatera att ambitionsnivån hittills inte på någol sätt har fillfredsslällt dem som borde få denna information. Jag undrar då nalurliglvis hur del kommer all se ul i fortsättningen,.Om det skall fortgå på samma säll kommer missnöjet naturligtvis att växa - 80 % är redan mycket missnöjda. Eller planerar man några särskilda åtgärder?

Jag vill också la upp det som Anita Gradin säger om att vårt frihandelsav-

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

tal med EG inte på något sätt har begränsat våra regionalpolitiska åtgärder Men man kan inte jämföra frihandelsavtalet med EG med det som möjligen komma skall i förhållande till EG, t.ex. ell EES-samarbele. Det är skillnad. Det beror hell på vad avtalet kommer atl innebära. Del är inte konstigt att människor känner oro inför vad det kan innebära, när de vet hur del fungerar inom EG:s ramar, där regionalpolitiska stöd uppenbarligen blir handelshinder Det finns klara bevis för detta. Därigenom inskränks också den kommunala kompetensen.

På s. 2 i det utdelade interpellationssvaret finns en mycket intressant mening; "Vad som därvid särskilt måste beaktas med hänsyn till dessa åtaganden och vårt internationella beroende är all företagsstöd försvinner som är otillbörliga och snedvrider konkurrensen."

Del skulle vara mycket intressant all höra vad del beiyder rent konkret. År det sådant stöd som är otillbörligt och snedvrider konkurrensen på hemmaplan, i Sverige, eller år det i perspektivet av en Europamarknad? 1 så fall är vi inne på just de komplikationer som kan uppstå, nämligen atl regionalt stöd eller företagsstöd som,ges i Sverige i dag av regeringen, kommuner eller landsting kan komma att betraktas som handelshinder Det skulle vara bra om Anita Gradin kunde vara mycket konkret jusl på den punkten.

Anf. 39 DANIEL TARSCHYS (fp);

Herr talman! Gudrun Schyman har en riktig utgångspunkt för sin interpellation, nämligen all det råder en oro inom kommunerna och inom den sociala sektorn för vad EG och Europasamarbetet kan komma alt innebära. När man möter oro kan man förhålla sig på olika sätt. Ett sätt är atl smittas av oron och atl underblåsa den. Ett annat sätt är all undersöka om oron är befogad, och om man upptäcker alt den inte är det.försöker man skingra den så gott man kan. Jag tycker all regeringen gör bra insatser vad gäller all försöka skingra den obefogade oro som finns kring Europasamarbelet.

Jag skulle vilja tala om en annan oro, som borde finnas i diskussionen om våra relationer till Europa, och del är oron för vad som händer om landels ekonomiska läge allvarligt försvagas. Jag lycker att vpk och även miljöpartiet när de bedriver Europadebatten alldeles försummar atl belysa vilka konsekvenserna kan bli för välfärdspolitiken i Sverige om vårt ekonomiska tillstånd försämras allvarligt.

Vi står ju inför en ganska stor rjsk föratt vårt näringsliv och vårt ekonomiska läge kommer att försvagas, om vi inte får de överenskommelser som behövs med Europa, om vi får se företagsamhet, kapital och initiativ glida ur landet och om arbetslösheten ökar Kommunernas läge och den sociala välfärdspolitikens läge kan i en sådan situation allvarligt försämras.

Jag är bekymrad över atl vpk driver den linjen, att man ger sken av att vara mera för social välfärdspolitik än alla andra samtidigt som man i den ekonomiska politiken stöder en linje som.hotar alt underminera just den sociala välfärdspolitiken. Del finns en oro på den här punkten som jag gärna skulle vilja atl Gudrun Schyman försökte hjälpa lill atl skingra.

Anf. 40 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Först skall jag ta upp Gudrun Schymans funderingar Jag tror, precis som Daniel Tarschys, att det är mycket viktigt all vi ger informa-

tion på alla nivåer om Europaarbetet. Jag har föreställt mig atl kommunalråd och kommunstyrelseledamöler ofta är aktiva människor, som är vana att la reda pä hur del förhåller sig och alt ta initiativ till aktiviteter för alt kunna undersöka situationen i den egna kommunen. Låt oss ta del utifrån regionalpolitiska kommittén eller från något annat håll. Jag har sett en del sådana aktiviteter Kommunförbundels engagemang borde också ha gjort atl del ringde en väckarklocka hos de aktiva ute i kommunerna för alt de skiille dra sitt strå till stacken och föra en bred debatt.

Vad jag menar när jag talar om företagsstöd soni kan upphävas är alt sådant stöd subventionerar produktionen ochjnnebär illojal konkurrens. Samtidigt har vi en antidumpningsaffär på bordet. Det har inte bara med EG-EFTA att göra, utan det är en regel som finns i det globala systemet, dvs. inom GATT. Däremot finns de många andra sätt alt stödja regioner så alt de blir livskraftiga. Det visar både regionalpolitiska kommittén och den proposition som ligger på riksdagens bord.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

AnL 41 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag skulle då vilja att Anita Gradin var ännu mer konkret i sin beskrivning av dessa företagsstöd som skall försvinna, så atl t.ex. kommunalråd ute i regioner där man har bett att företag skall få sådant stöd kan känna igen sig, Jag tror att en anledning till atl kommunalråden nu är så kritiska och känner oro är att del är svårt att informera sig om dessa frågor Del är en kritik som jag har framfört tidigare här i riksdagen. Det har naturligtvis blivit bättre, men det är fortfarande svårt och otillgängligt, framför allt att få någon information om konsekvenserna av EG-anpassningen vad gäller jusl den sociala välfärden, som Dariiel Tarschys pratade om.

Jag har själv skrivit motioner och i flera sammanhang tagit upp det faktum alt det inte finns en enda arbetsgrupp inom hela den EG-byråkrali som fegeringen har utvecklat som sysslar just med konsekvenserna av EG-anpassningen för den offentliga sektorn och den sociala välfärden. Vi har t.o.m. haft svårigheter i socialutskottet att vela vilken person vi skall tillkalla, eftersom den sociala dimension som man lalar om inom EG inte alls handlar om den sociala välfärdspolitiken.

Det här är elt uppenbart problem, som regeringen måste kunna lösa på någol sätt. Man måste titta mycket noggrannare på den oro som så många ute i kommunerna har gett ullryck för När dessa frågor så småningom skall regleras och man återkommer till riksdagen och lägger papperen på bordet måste man också ha ett politiskt stöd för alt kunna genomdriva del man säger sig vilja göra. Då vill det till att man har informerat på alla håll och kanter i dessa frågor.

Jag skulle, som sagl var, vilja att Anita Gradin ännu mer konkret talade om, vilka företag eller vilka företagsstödformer som det gäller Vilka delar av värt land, vilka regioner och vilka företag kommer att bli föremål för denna bedömning, utifrån de nya reglerna? Del vore bra att få en mycket konkret redogörelse för del.

AnL 42 DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr talman! Gudrun Schyman är orolig för alt förelagsstöd kan komma atl försvinna, men det som man bör vara orolig över är atl förelag kan för-

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

svinna. Vad som bär upp den kommunala verksamheten är att det finns ell näringsliv som fungerar och som kan ge ekonomiska resurser för de sociala insatser som vi vill göra. Utan en bärkraftig ekonomi i Sverige har vi ingen chans alt bedriva hela den ambitiösa socialpolitik som vi vill och måste ha i ett utvecklat samhälle.

Del är här som jag saknar en koppling i vpk-s tänkande. Man talar mycket engagerat och jag skulle vilja säga ofta myckel bra för sociala insatser, men man har inte någol begrepp vilken ekonomi som vi skall ha för att kunna bära upp hela denna välfärdspolitik. I själva verket finns del en lucka i vpk;s politiska tänkande vad gäller resursskapandel. Resursanvändningen har man många och ofta kloka synpunkter på, men när del gäller resursskapandel har man ingen egen ekonomisk politik, ulan nöjer sig med alt försöka skörda frukterna av den välfärd som uppstår genom elt ekonomiskt system som man själv bekämpar

Det här är elt dilemma som jag skulle vilja se all man tog upp när vi diskuterar hur kommunerna och den sociala sektorn skall ställa sig lill Europasamarbelet. Min tro är den alt utan en effekiiv internationell marknadsekonomi kan vi aldrig försvara välfärdssamhället. Den nödvändiga kopplingen mellan välfärdspolitiken och den effektiva marknadsekonomin gör alt vi för atl försvara välfärdspolitiken måste utveckla våra ekonomiska kontakter med Europa.

Anf. 43 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag skall först be alt få ta åt mig berömmet från Daniel Tarschys för all vi för en bra social välfärdspolilik i vpk. Vi är naturligtvis helt eniga om det. Det är dessutom så att vi faktiskt finansierar våra förslag, vilket Daniel Tarschys inte har sett. Finansieringen återfinns i de ekonomiska motioner som vi lägger fram varje år Det är inte fråga om någon överbudspolitik, men det är fråga om en finansiering fullt ut.

Del är alldeles riktigt, som Daniel Tarschys säger atl vpk är det parti som vill salsa mest pengar på den sociala välfärden och på den offentliga sektorn. Jag instämmer inte i den domedagsprofetia som Daniel Tarschys och många andra gör om vad som skulle hända med Sverige, om vi inte integrerade oss med EG, helst genom ett medlemskap, som folkpartiet förespråkar. Jag tror inte alls atl del skulle bli sådana gyllene lider som Daniel Tarschys lalar om, och jag kan inte heller se atl vi genom atl hittills inte ha gäll med i EG blivit ett land som halkat efter och hamnat på den bakgård, ekonomiskt och socialt, som Daniel Tarschys utmålar Tvärtom är Sverige elt av de länder i Europa som fullt ut har klarat alt behålla sin välfärdspolilik. Nu börjar den alt naggas i kanterna, delvis som elt resultat av att vi håller på atl anpassa vår ekonomi och våra skatter till de regler som gäUer på EG-marknaden.

Processen går alltså i rakt motsatt riktning mot den som Daniel Tarschys talar om, och det är därför som jag tycker atl dessa frågor är så viktiga. Jag har sett vad som hänt med den sociala välfärdspolitiken i länder som är medlemmar i EG, och det är ingen rolig syn. Man har fått ökad arbetslöshet, en minskning av den sociala sektorn och framför allt en privatisering av slora delar av den offentliga sektorn. Det förekommer ell växande gap mellan den

tredjedel av samhället som inte hänger med och de två tredjedelar i samhället som kan sko sig på de svaga grupperna.

Jag är alldeles övertygad om att vi lång tid framöver kommer atl behöva elt samhälleligt stöd för de svaga grupperna i samhället, inte minst om vi skall anpassa oss till den marknadsfilosofi som råder inom EG.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

Anf. 44 DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr talman! Ja, vi kan gå till andra länder för att illustrera det resonemang som jag har fört. Vi kan se vad som händer när man har en centraliserad planekonomi och hur mycket social välfärd som då uppstår Jag tycker all ulvecklingen i Östeuropa mycket väl visar hur nära kopplad den sociala välfärdsstaten är till marknadsekonomin. Har man inte en effektiv marknadsekonomi och ett effektivt internationellt handelsutbyte, kan man heller aldrig bära upp den ambitiösa välfärdsstat som vi vill ha. Del blir då en fattigdom som lar sig uttryck både inom den privata konsumtionen och på den offentliga sidan. Jag tror faktiskt, Gudrun Schyman, att man kan gå lill vilkel land som helst som har prövat en socialistisk ekonomi under någon längre tid för att få en illustration till detta nödvändiga samband.

Jag medger i övrigt gärna atl del finns allvarliga brister i den sociala välfärdspolitiken i många delar av Västeuropa, men del är inte tu tal om all man där ändå nätt myckel längre i sina sociala ambitioner än vad man har gjort i de samhällen som har baserat sig på vpk-s ekonomiska politik.

Nu säger Gudrun Schyman att vpk har elt balanserat budgetförslag, och det är möjligt att del kan vara sä i del korta, ettåriga perspektivet, där vpk kan skörda frukterna av den marknadsekonomi som vi har i Sverige. Så länge som man har de andra partiernas ekonomiska syslem kan man använda de resurser som därigenom frambringas lill satsningar av den typ som vpk önskar Men min poäng är den atl om man använder vpk-s ekonomiska syslem, den centraliserade planhushållning som vpk under 70 år har önskat genomföra, kan man aldrig någonsin frambringa de resurser som är nödvändiga för alt få den sociala välfärd och den rättvisa som vill ha i Sverige och för atl få fram de insatser för eftersatta grupper som vi vill kämpa för Det är därför som vpk inte har ett recept för elt gott välfärdssamhälle ulan har ell recept för fattigdom både inom offentlig sektor och inom privat sektor

Andre vice talmannen anmälde all Gudrun Schyman anhållit atl lill protokollet få antecknat atl hon inte ägde rätt till ytterligare inlägg.

6 § Meddelande om svar på interpellation 1989/90:144

AnL 45 Statsrådet ANITA GRADIN;

Herr talman! Jag ber att få meddela atl Karin Starrins interpellation 1989/90:144 om GATT-förhandlingarna och patent inom biotekniken på grund av alt vi båda befinner oss på resor inte kommer att besvaras inom föreskriven tid. Jag har kommit överens med interpellanten om atl interpellationen skall besvaras den 7 maj.

6 Riksdagens protokoll 1989/90:91

Prot 1989/90:91 7§ Svar på interpellation 1989/90:116 om en utvecklingsbank till stöd

22 mars 1990 för Östeuropas länder

"''P'' Anf. 46 Statsrådet ERIK ÅSBRINK;

P Herr talman! Gudrun Schyman har frågat finansministern om finansie-

ringen av Sveriges insats i en utvecklingssbank för Östeuropa samt om Sveriges agerande i överläggningarna om denna bank. Interpellationen har överlämnats lill mig.

Sedan januari i år pågår förhandlingar om all upprätta en europeisk återuppbyggnads- och utvecklingsbank, EBRD. I förhandlingarna deltar 41 länder däribland OECD;s medlemsländer och samtliga länder i Östeuropa utom Albanien. Syftet med den nya banken skall vara att främja övergången till marknadsekonomi i Östeuropa och därmed bidra till de ösleuropiska ländernas ekonomiska utveckling. Förhandlingarna beräknas vara avslutade inom de närmaste månaderna. Under förutsättning all della tidsschema kan hållas har regeringen för avsikt atl under hösten 1990 lämna en proposition lill riksdagen om svenskt medlemskap i banken.

Storleken på Sveriges kapitalinsats i den nya banken har ännu inte fastställts. Det är inte heller beslutat hur denna insats skall finansieras. Jag vill i detta sammanhang nämna alt Sverige, förutom atl bidra till bankens grundkapital, också kan tillskjuta medel till bankens s.k. särskilda resurser. Dessa resurser är - i likhet med vad som gäller för andra utvecklingsbanker- tänkta atl användas för projekt inom t.ex. den sociala sektorn för vilka särskilt förmånliga villkor kan anses motiverade.

När del gäller utformningen av den nya bankens stadgar vill jag för del första framhålla atl del ännu inte finns ett färdigt utkast. För del andra är det självfallel en gemensam ambition i de pågående förhandlingarna atl nå fram till en text som kan stå sig utan ändringar under en relativt lång period. Stadgarna kominer därför all ges en generell utformning snarare än alt bestämmas av dagsaktuella förhållanden, t.ex. om fria val ännu har genomförts i ett visst land eller inte.

Från svensk sida har vi understrukit atl medlemskap i banken bör slå öppet för alla de östländer som deltar i förhandlingarna. Samtliga dessa länder bör också kunna erhålla lån och annat stöd från banken under förutsättning all projekten i fråga uppfyller de allmänna ekonomiska villkor som kommer all anges i stadgarna.

Gudrun Schyman har slutligen frågat vilken grad av marknadsekonomi och i vilken omfattning av privatiseringar Sverige anser att östländerna skall vara beredda att genomföra för att få del av bankens resurser Del är inte sannolikt atl bankens stadgar kommer atl innefatta regler av sådan schablonmässig karaktär. Della vore inte heller lämpligt. Enligt min mening är del avgörande all del finns en klar viljeinriktning i ett lånlagarland alt genomföra marknadsorienterade reformer. Såvitt jag kan bedöma finns det en sådan vilja lill ekonomisk omstrukturering i samtliga berörda länder i Östeuropa. Sedan är det en annan sak alt banken i elt inledningsskede måsle anpassa sig lill rådande strukturer För länder med en helt outvecklad privat sektor betyder det all en betydande del av bankens satsningar under detta 62

första skede måsle gå till offentligägda förelag och lill satsningar på infrastruktur

Jag vill också betona alt det i sig inte finns någon motsättning mellan marknadsorienterade reformer och tillvaralagande av miljöintressen. Från svensk sida har vi aktivt verkat för all EBRD i hela sin verksamhet skall främja en miljömässigt sund och hållbar ulveckling i Östeuropa. Jag räknar med atl detta kommer atl ingå i stadgans beskrivning av bankens funktioner

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

AnL 47 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag skall be att få tacka statsrådet Åsbrink för svaret. Jag ställde den här interpellationen i mitten av januari. Ibland känns saker nästan litet överspelade när svaret kommer Men det har ju nu kommit fram litet mer fakta i målet än som då fanns.

Det som jag tyckle var alarmerande var all man i det förslag till stadgar som då presenterades - av Frankrike, enligt vad jag har förstått, och inom ramen för i första hand EG-samarbetet - kunde läsa atl pengarna skulle vara tillgängliga endast för länder som genomfört fria och hemliga val, som strävade efter atl övergå lill marknadsekonomi och som genomförde privatiseringar Jag tycker alt det liknar utpressning alt kräva den typen av utfästelser.

Många av de östeuropeiska länderna kommer atl ha olika takt i sina demokratiseringssträvanden. Jag tycker atl det vore oförskämt och övermaga av de västeuropeiska länderna atl då säga; Nu gör ni som vi vill; annars får ni inte vara med här. Det påminner litet grand, lycker jag, om hur Världsbanken förhåller sig lill exempelvis utvecklingsländerna. Man kräver stora strukturomvandlingar för atl man över huvud laget skall finansiera någonting.

Del här var alltså en utpressningssiluation som jag tyckle var mycket obehaglig. Jag tyckle också att del var mycket obehagligt all läsa alt Sverige deltog i della och i internationell press sågs som en garant för att inte enbart den råa kapitalismen här skulle få sitt genombrott - Sverige med sin s.k. tredje väg skulle vara ett modifierande inslag vid utformningen av reglerna.

Tydligen skall man om ett par månader vara klar med förslaget lill stadgar som man enligt vad jag förstår ännu inte är överens om. Jag förmodar då att statsrådet har någon aning om ungefär hur diskussionerna går när det gäller stadgarna, sä alt jag skulle kunna få ett något mer konkret besked. Det besked jag skulle vilja ha är naturligtvis att Sverige i förhandlingarna strävar efter att de östeuropeiska länderna skall få genomföra sina demokratiseringsprocesser i fullt självbestämmande och inte av ekonomiska skäl tvingas in i en strukturanpassning som man inte är färdig att genomgå.

Jag vill också ha litet mer konkret besked om hur den svenska medverkan skall finansieras. Det är inte uteslutet all svenska biständspengar kan komma atl användas för bankens ändamål, sade en av delegationens deltagare i massmedia i januari. Jag antar alt statsrådet Åsbrink är väl medveten om den kritik som från en bred folkopinion i Sverige har framförts mol del faktum att pengar till utvecklingssamarbete med de östeuropeiska länderna tas från den reguljära biståndsbudget som Sverige har Det är oriktigt att jämställa de östeuropeiska länderna och det behov av samarbete som de har

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

med u-ländernas, tredje världens länders, situation. Det finns ingenting som säger atl tredje världens situation blir bättre, all man där har mindre sväll och elände för all demokratiseringsprocessen fortgår i de östeuropeiska länderna. Jag skulle därför vilja höra hur man har resonerat i den frågan.

Sist i interpellationssvaret säger statsrådet att det inte finns någon motsättning mellan marknadsorienterade reformer och tillvaratagande av miljöintresset. Det är alldeles riktigt alt det kan vara på det sättet - det beror på vem som har makten och vem som bestämmer. Jag menar atl det är självklart alt man måste ha också en marknadsekonomi. Del finns vissa delar av ekonomin som det enligt min mening år mycket bra om samhället fortsätter alt hanlera. Men naturligtvis skall man ha en marknadsekonomi. Men frågan är; Vem bestämmer över den? Var ligger makten?

Om man ser på utvecklingen när det gäller miljön i Västeuropa kan man inte säga all del är så glädjande där heller Jag vill inte påstå att det är glädjande i de östeuropeiska länderna, men t.ex. England är elt av de länder som svårt bidrar till miljöförstöringen och har marknadsekonomi. Det är alltså inte så atl marknadsekonomin i sig garanterar en bra utveckling när det gäller miljön. Del beror alldeles på vilka styrmedel man har iden marknadsekonomin.

AnL 48 Statsrådet ERIK ÅSBRINK:

Herr talman! Hur ställer sig Sverige till kravet att det skall ha genomförts demokratiska val i de berörda länderna? Jag har redan delvis berört det i mitt svar. Det kommer sannolikt inte atl bli fråga om all i stadgarna för banken föra in den typen av bestämda krav, särskilt inte med tanke på att de i hög grad skulle vara tidsbestämda, och stadgarna är avsedda att gälla på längre sikl. Däremot är del riktigt all del förs en diskussion mellan de 41 olika länder som deltar i förberedelserna, och där kan det finnas litet olika uppfattningar i de här frågorna.

Åven om vi håller tidschemat, dvs. kan vara klara med ett avtal om några månader tar det ell bra tag innan banken är i funktion och börjar sin verksamhet. På grundval av den kännedom vi har om planerna på demokratiska val i olika östeuropeiska länder vet vi alt i varje fall de flesta av dem kommer att ha genomfört demokratiska val innan banken börjar sin verksamhet. Jag tror alltså inte atl del här i praktiken kommer att bli något större problem. Självfallet välkomnar vi en demokratisk ulveckling i de här länderna, men det kommer knappast, i varje fall inte i stadgarna, att finnas den typen av direkta kopplingar som Gudrun Schyman talade om.

Frågan om finansieringen av bankens verksamhet är inte färdigbehandlad. Jag kan därför inte ge något svar på frågan huruvida biståndsmedel skall kunna användas för de s.k. mjuka fönster som det är tänkt att banken skall kunna ha för lån för speciella ändamål av social karaktär och där man kan tillämpa särskilt förmånliga villkor För egen del är jag inte främmande för tanken, men jag har alltså inte något svar att ge på den frågan i dag.

Slutligen till frågan om den eventuella motsatsställningen mellan marknadsekonomi och en bra miljö. Det är alldeles riktigt att det i marknadsekonomierna i Europa och på andra håll finns betydande miljöproblem, ibland mycket betydande miljöproblem. Men jag tror knappast att det i något väs-

leuropeiskl land finns så allvarliga miljöproblem som del finns i vissa östeuropeiska länder. Del nämns också exempel på del i Gudrun Schymans egen interpellation.

Vi kan alltså konstatera att de allra allvarligaste miljöproblemen har skapats i länder som har haft och har ett planekonomiskt syslem och att dessa länder därför - utöver alla andra skäl som lalar för all genomföra förändringar i riktning mot én marknadsekonomi kan uppnå väsentliga miljöförbättringar i det sammanhanget. Det måsle också vara en viktig uppgift för banken, liksom för övriga som gör insatser för alt hjälpa de östeuropeiska länderna i deras övergång till en mer marknadsinriklad ekonomi, ätt ge bidrag till det. Det synsättet har präglat den svenska hållningen. Del är också min förhoppning att banken skall kunna få en sådan utformning att den kan spela en viktig roll i det avseendet.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

AnL 49 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag är fullständigt överens med statsrådet Åsbrink om atl det är väldigt viktigt alt vi hjälper till all utveckla ekonomierna i Östeuropa och alt vi utvecklar elt samarbete på miljöns område. Vad jag menade var bara atl marknadsekonomin inte innebär någon garanti för en bra miljö.

Visst finns det mycket värre miljöproblem inom vissa regioner i de östeuropeiska länderna än vad dét finns i Västeuropa, men nu råder del ju en hal-lelujainslällning att marknadsekonomin skall lösa alla problem. Om det fungerade så som man ibland säger, borde de västeuropeiska länderna ha varit totalt befriade frän miljöproblematik, men sa är del ju inte. Jag tror nog att statsrådet Åsbrink och jag bägge två är myckel medvetna om all marknadskrafterna enbart och i sig, och om man har del privata näringslivets kortsiktiga vinstintressen för ögonen, inte alllid resulterar i god miljö.

Vad gäller finansieringen tycker jag att det är synd alt jag inte kan få något mera bestämt besked i frågan om hur diskussionerna går Att la av bistånds-pengarna lill den här utvecklingsbanken innebär antingen atl man koncentrerar sig på den östeuropeiska länderna på bekostnad av tredje världens u-länder, alltså en väldigt Europacentrerad hållning som knappast kan vara den som Sverige bör inta, eller att man väsentligt höjer biständsbudgelen. Så jag skulle vara väldigt glad om jag kunde få något besked i den frågan.

Vad beträffar hållningen till stadgarna förespråkar Sverige numera, om jag tolkar statsrådet rätt atl stadgarna inte skall vara så hårda all länderna tvingas in i slruklureringsprogram som de inte själva anser atl de vill gå in i. I så fall tycker jag att det är ett lugnande besked. Jag kan också se av interpellationssvaret atl regeringen återkommer med en proposition i ärendet, sä vi får ju möjlighel alt senare ta del av Sveriges hållning och vårt lands medverkan.

Vad gäller finansieringen skulle jag alltså vilja ha litet mer bestämda besked.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

8 § Svar på interpellation 1989/90:133 om skattereformens regler om intäkter från travsport

AnL 50 Statsrådet ERIK ÅSBRINK;

Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat finansminister Allan Larsson om han är beredd atl merverka till atl kostnader i hobbyverksamhet för inköp av en travhäst i framtiden blir avdragsgilla mot senare uppkomna vinster, även om köpet ligger flera år tillbaka i tiden.

Arbetet inom regeringen är så fördelat atl det är jag som skall svara på interpellationen.

Regeringen kommer inom några veckor att överlämna propositionerna om skaltereformen till riksdagen. Regeringens slutliga ställningstagande i den fråga som Sten Andersson tagit upp kommer då att redovisas. I avvaktan på detta är jag inte beredd atl göra någon ytterligare kommentar

Anf. 51 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag lackar statsrådet för svaret. Först litet formalia kring förfarandet med interpellationssvaret.

Jag ställde en interpellation till finansminislern Allan Larsson och fick besked av kammarkansliet att han skulle besvara den. I går fick jag ett svar skrivet av statsrådet Erik Åsbrink. Sedan ser jag på dagens föredragningslista atl Allan Larsson skall besvara interpellationen, och nu svarar statsrådet Åsbrink. Det är inte helt imponerande. Jag hoppas all det blir bättre fram över.

Vad gäller sakfrågan respekterar jag atl regeringen nu väntar med att offentliggöra sina planer kring det här med travhäslägeriel. Men jag vill ändå ge statsrådet ell råd på vägen.

De som har travhästar som hobby - och det är för ett litet fåtal av dem som hästarna går med vinst - tänker ni nu tydligen låta skatta för vinstpengarna. Men då borde de i rimlighetens namn också ges möjlighel atl fullt dra av de kostnader,de haft.

Många travhäslägare köper en häst som åring, och sedan tar del tre ä fyra år innan hästen kommer fill start. Skall man då, som del har försports, få lov att dra av kostnader för högst ett år tillbaka, så innebär det brist på logik.

Jag hoppas att man nu i regeringskansliet, på den tid man har kvar innan man skall offentliggöra förslaget, lar hänsyn till dessa omständigheter Sveriges många hästägare har inte begärt atl vare sig bli beskattade eller att få lov att dra av sina kostnader - jag pratar alltså om hobbyhästägare som äger högst två hästar - utan de har haft drömmen atl som en av 5 000 kunna vinna Iravderbyt. Del kan kosta pengar att komma fram till den mållinje som bara ett fåtal uppnår

Om det nu blir så att man beskattar vinsterna, som kan uppstå i ett fåtal fall, låt dä även t.ex. inköpspriset för en åring, som i dag är högt i Sverige, vara avdragsgillt.

Jag hoppas all statsrådet och departementet i sitt kommande förslag tar hänsyn till det jag nu har framfört.

Anf. 52 Statsrådet ERIK ÅSBRINK;

Herr talman! Först vill jag beröra den formella delen, hanteringen av interpellationen. Jag vet inte exakt vad som ligger bakom den felaktiga information som har lämnats. I den mån det är mitt och finansdepartementets fel ber jag om ursäkt för detta och lovar atl vi skall hanlera det bättre i fortsättningen.

Över till sakfrågan. Del är mindre än två månader sedan den här frågan diskuterades i kammaren. Redan då hade regeringen presenterat sin lagrådsremiss med förslag lill skattereform. Någon ny information har knappast tillkommit sedan dess.

Del framgick av lagrådsremissen all vi hade föreslagit vissa förändringar jämfört med de ursprungliga utredningsförslagen. Del var i vart fall på två punkler som del hade skell förbättringar för dem som är aktuella i den här branschen. Den ena var atl avdrag skall få göras inte bara för det aktuella inkomstårets utgifter ulan även för underskott för samma verksamhet som uppkommit under del föregående året. Den andra förbättringen var all inte längre begära en skärpning av kraven som ställs på en verksamhet för atl den skall anses vara näringsverksamhet.

Jag lycker att detta är värt atl notera. Huruvida del kan bli aktuellt med andra förändringar är jag givetvis inte beredd atl gå in på. Arbetet pågår nu. Det är ännu inte avslutat, men vi räknar med att inom korl, i mitten av april, presentera de slutliga förslagen. Jag kan bara försäkra att vi där kommer att beakta de synpunkter som har framförts från häslsportens organisationer liksom från alla andra intressenter som har uttalat sig om skaltereformen.

Slutligen vill jag bara påpeka att del för oss är angeläget alt skattesystemet i framtiden präglas av enkelhet och av likformiga och neutrala regler Långt gående undantag och speciallagstiftning för vissa verksamheter vill vi helst undvika. Blir det fråga om atl göra förändringar i de tidigare lagda förslagen, bör de ha en sä generell och enkel karaktär som möjligt. Det har varit och del kommer all vara vägledande för vårt arbete.

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Svar på interpellationer

AnL 53 STEN ANDERSSON i Malmö (m); .

Herr talman! Jag är den första atl erkänna alt de nya förslag som till delar presenterats verkar vara bättre än de ursprungliga. Del är hell uppenbart. Men orsaken till atl jag ställde interpellationen var den debatt vi hade för två månader sedan, där dåvarande finansministern fann det besvärande alt gå lång tid tillbaka för atl godkänna avdrag för kostnader för atl äga travhäst.

Statsrådet Åsbrink säger här atl del skall vara ett lättfattligt skattesystem som skall präglas av logik.

Men varför skulle man inte få dra av de kostnader man har för priset på en åring som inte kan komma till start förrän efter kanske tre eller fyra år? Där ligger 200 000-300 000 kr som man inte kan få avdrag för Den som köper en häst som ettåring eller halvåring får vänta kanske fyra år innan det blir inkomster och får därför inte dra av för inköpspriset. Men den som 1990 för samma dyra pengar köper en häst som kan springa in vinster 1991 skulle få lov alt dra av kostnaderna. Däri ligger väl inte den största logik i alla fall.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1989/90:91 9§ Hänvisning av ärenden till utskott

22 mars 1990

Föredrogs och hänvisades Motionerna

1989/90;L10-L13 till lagutskottet 1989/90:Ju23-Ju26 till justifieutskotlet 1989/90;L14-L20 lill lagutskottet 1989/90;Ubl3-Ub21 till utbildningsutskottet

10 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Proposition 1989/90:120 Ändring i 1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik

(COTIF)

Redogörelse

1989/90:19 Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av riksbankens verksamhet under är 1989

11 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts

den 22 mars

1989/90:147 av Eva Björne (m) till industriministern om den elintensiva industrin;

Casco Nobels beslut all lägga ned kiseltillverkningen i Ljungaverk vid årsskiftet 1990-1991 är en direkt följd av regeringens energipolitik.

Industrin behöver kunna planera några år framåt i liden. Casco Nobel har försökt atl få ett treårigt avtal på köp av el från Vattenfall. Del var omöjligt, eftersom Vallenfall inte överblickar elpriset under en så lång tid. Dessutom var del pris som kunde offereras för högt för att produktionen skulle kunna bli lönsam.

De flesta industrier behöver betydligt längre planeringstider. Ga-metall, SCA m.fl. behöver 10-20 års planeringstid. Del innebär alt eftersom el ingår i produktionen som en viktig råvara för dessa industrier, så behöver de långsiktiga avtal på el.

Sundsvallsområdet, Västernorrlands län och hela Sverige är i högsta grad
i behov av en stabil och långsiktig energipolitik. De elintensiva industrierna
nyinvesterar i eller flyttar till andra länder eller lägger helt enkelt bara ned
sin verksamhet. Vi mister de förelag som producerar för export och som ger
inkomster lill landet. För varje dag som går halkar vi alltmer efter den övriga
68 västvärlden.

Mot denna bakgrund vill jag fråga industriministern: Prot. 1989/90:91

1. Har industriministern några planer för att förhindra atl fler elinlensiva ____

industrier läggs ned eller flyttar utomlands?

2. Har industriministern några planer för alt garantera den elintensiva in
dustrin konkurrenskraftiga elpriser?

1989/90:148 av Sten Andersson i Malmö (m) till statsrådet Maj-Lis Lööw om skåningars syn på flyktingar;

Av skäl, vilka inte är sakligt och korrekt dokumenterade beskylles, alltför ofta, skåningar för alt vara större flyktinghalare än andra. Detta är en oerhörd beskyllning och saknar relevans i verkligheten!

Skåningarna, enligt underlecknads uppfattning, saknar inte förståelse och medkänsla för verkliga politiska flyktingar. Däremot är många, och inte enbarl i Skåne, kritiska till en asylpolitik som bevisligen gynnat ekonomiska asylsökande på bekostnad av dem som verkligen kan betecknas som politiska flyktingar

Denna inställning har nu resulterat i att regeringen lyckats erhålla en bred riksdagsmajorilel för alt framöver enbart bevilja asyl åt de flyktingar, vilka kan definieras som sådana enligt Genévekonventionens definition med en ändå generös tolkning.

Därför är del beklämmande och beklagligt alt statsrådet Lööw vid elt besök i Malmö den 17 mars 1990, enligt pressuppgifter, uttalade att "Här finns ett annat slags flyktinghat..." Föratt vara ett statsrådsuttalande visar uttalandel alt statsrådet inte hade en av sina bästa dagar, då hon besökte Malmö, vilkel för övrigt framgår av referat från samtliga Malmötidningar

Vad skiljer flyktinghatet i Skåne från övriga Sverige?

Dessutom skall det påpekas att för någon tid sedan publicerades en undersökning där 31 % av skåningarna var motståndare till den ditintills förda flyktingpolitiken. Detta slogs upp stort i media. Att 30 % av stockholmarna - alltså en procentenhet mindre - hade samma åsikt förbigicks med tystnad av media.

Massmedia- och slatsrådsmanipulation hör inte hemma i elt demokratiskt samhälle, vilket den senaste tidens utveckling i vår omvärld bär sägen för

År de pressreferat, vilka hävdar att statsrådet Lööw sagt alt del finns elt annat slags flyktinghat i Skåne - Malmö - än i övriga Sverige korrekta?

Dessutom vore det för debattnivåns del värdefullt känna lill hur statsrådet definierar olika former av flyktinghat i olika delar av Sverige.

1989/90:149 av Hans, Göran Franck (s) till utrikesministern om konflikten mellan Iran och Irak, m.m.:

Konflikten mellan Iran och Irak tilldrar sig inte den uppmärksamhet som
är påkallad och motiverad. Så är heller inte fallet i regeringsförklaringen den
7 mars, där frågan inte alls berörs. Del meningslösa åttaåriga kriget ledde
fill fruktansvärda förluster i människoliv, skadade och av egendom. De sår
som kriget medfört politiskt, socialt, ekonomiskt och på annat .sätt här långt
i från helats. Det råder visserligen vapenvila mellan Iran och Irak, men den 69

Prot. 1989/90:91 djupa fientligheten mellan dessa länder utgör ell allvarligt hinder för att

22 mars 1990 fredsavtal skall kunna uppnås.

Sverige har gjort en viktig insats i medlingsarbeiet, och insatsen kommenteras med respekt av irakiska parlamentariker som svenska riksdagsledamöter mötte under ett besök i Irak den 27 februari- den 3 mars 1990.

På ömse sidor ger parlerna i konflikten en ensidig bild av krigets uppkomst, utveckling och händelseförlopp. För all parterna skall kunna uppnå resultat i fredsprocessen fordras en mer realistisk syri. Det går inte atl bara lägga ansvaret på den andra parten för krigföringsmetoder som slår i uppenbar strid mol internationella konventioner.

Atl Irak alltjämt håller visst iranskt territorium besatt utgör säkert ett hinder för att den komplicerade och utdragna fredsprocessen skall ge resultat.

Iraks och Irans folk är i starkt behov av all elt fredsavtal snarast kan ingås. Det internationella stödet och påtryckningarna måste intensifieras. Vapenleveranser till de berörda länderna bör stoppas från alla håll.

Många andra frågor, inte minst på de mänskliga rättigheternas område, är beroende av att ett fredsavtal uppnås. Men de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter som äger rum i Irak och Iran kan på ingel sätt legitimeras eller försvaras av all ett fredsavtal inte uppnåtts. I själva verket måste demokratiseringsprocessen ske parallellt med fredsanslrängningarna.

Under besöket i Irak framfördes stark kritik mol dödsdomar och avrättningar som ägt rum i slor omfattning. Bland dem som avrättats under senare tid nämnde jag avrättningen av den 16-årige Ribwar Mohammed Karim Aziz, en kurd från Sulemaniya, som greps när han var 13 år Han dömdes lill döden av en specialdomslol och avrättades därefter Den 8 mars 1990 dömdes Observerjournalisten Farzad Bazoft lill döden. En vecka därefter avrättades han trots vädjanden och protester från olika delar av världen.

Det rutinmässiga bruket av tortyr i Irak och Iran, som är väl dokumenterat av flera internafionella organisationer, däribland Amnesty International, måste upphöra. Torlyrkonvenlionen liksom andra konventioner innebär att det aldrig, oavsett om krigs- eller undantagstillstånd råder, får förekomma tortyr

Vid besöket i Irak begärdes besked om tortyr liksom om andra övergrepp utan all tillfredsställande svar lämnades.

Arresteringar har förekommit av utländska medborgare, något som medfört slor oro beträffande behandling och påföljd. Även medborgare från Sverige har blivit föremål för rättsligt förfarande.

Tvångsförflyitningar i Irak av hundratusentals kurder är särskilt allvarliga. Protesterna mot derri har inte uteblivit bland den drabbade kurdiska befolkningen. Under besöket i Irak framförde jag stark kritik mot att en delegation från provinsen Sulemaniya förra året utsattes för övergrepp då den besökte Bagdad för att framföra sina protester till presidenten. Ledaren av delegationen Mulla Mohammed Delgaii försvann i samband därmed och uppgavs ha blivit fängslad. Om han blivit frigiven eller inte gick del inte atl få besked om vid besöket.

Av de ca 70 000 kurdiska flyktingar som flytt från Irak har några tusental

återvänt enligt uppgifter som vi erhöll under besöket. De flydde under

70 några få dagar i augusti år 1988 efter det att den irakiska regimen brukat

giftgas och urskillningslösa bombningar mol den kurdiska befolkningen bl.a.     Prot. 1989/90:91
i Halabja. Det stora flertalet av de kurdiska flyktingarna finns alltså kvar i      22 mars 1990
exil, framför allt i Turkiel och Iran.                                                               ''

Den rapport som jag lämnade efler ett besök i flyktinglägren i Kurdistan i östra Turkiel 1988 står i allt väsentligt fast vad gäller bakgrunden till flykten och flyktingarnas situation. De hade starka skäl för att fly och bli betraktade som flyktingar Enligt färska rapporter lever de nu under mycket osäkra och oacceptabla förhållanden, och UNHCR har inte lyckats att erhålla de bidrag från FN:s medlemsstater som är erforderliga för atl lösa flyktingfrågan, bl.a. genom det s.k. Mardinprojeklel. Från olika länder har anslagits 8 miljoner dollar, men det fordras ca 13 miljoner dollar för genomförande av projektet.

Jag sammanträffade under besöket med återvändande flyktingar från Turkiet till Irak. Det kanske var symptomatiskt att de kom från del läger där de i särklass sämsta förhållandena råder, nämligen Muz i nordöstra Turkiel. Vid återkomsten var de tvångsförflyttade från sina hemorter och lever nu i saknad av sina egna hem i nya och osäkra förhållanden i städer och byar som nyskapats i delvis stora sterila koncentrationer.

Principen om alt en flykting inte skall behöva återvända lill sitt hemland utan atl det sker av fri vilja är en rättighet enligt internationella rättsregler Om världssamfundet inte lever upp till sitt ansvar kan de kurdiska flyktingarna tvingas till lösningar av sina svåra problem som kan medföra ny förföljelse och diskriminering.

Sverige måste agera kraftfullt för att de kurdiska flyktingarna äntligen skall få den hjälp de har rätt atl kräva och att skyddet för de återvändande flyktingarna till Irak skall kunna bevakas och kontrolleras. Delta gäller också hela den kurdiska minoriteten i Irak.

Här gäller det alt främst ge ett ökat stöd till UNHCR och inlernationella Röda korset, som gör mycket viktiga insatser men saknar tillräckliga resurser och möjligheter.

En ljuspunkt i samband med besöket i Irak var trots alll all vi inte bara fick studera de platser vi själva valde ulan även att del uttryckligen förklarades alt nya besök - inte bara av parlamentariker utan även av internationella organ och organisationer - välkomnades och all de kunde studera situationen på motsvarande sätt. Det gäller nu atl ta fasta på detta och utnyttja möjligheterna. En intensiv observation av lägel i Irak är av stor betydele för alt motverka nya kränkningar

Den amnesti som Irak beslutat om för en tid sedan och nyligen utvidgat för flyktingar och fångar måsle närmare granskas och följas upp. Klart är emellertid all ulan en demokratisering och garanti för respekt av de mänskliga rättigheterna kan amnestibesluten bli illusoriska.

I anledning av det anförda får jag till utrikesminister Sten Andersson ställa följande frågor:

1. Hur bedömer utrikesministern möjligheterna alt uppnå elt fredsavtal mellan Irak och Iran, och vilka åtgärder kan vidtas för alt påskynda fredsprocessen?

2. Hur bedömer utrikesministern MR-situalionen i Irak och Iran särskilt med avseende på bruket av dödsdomar och tortyr samt vad kan göras för att förhindra kränkningarna mot mänskliga rätfigheter?

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

3. Vilka åtgärder kommer Sverige atl vidta för att hjälpa de kurdiska flyktingarna från Irak samt för atl ge förbättrat skydd åt den kurdiska minoriteten i Irak och andra grannländer?

4. Hur bedömer utrikesministern situationen för utländska medborgare, däribland svenska, arresterade i Irak?

12 § Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts den 22 mars

1989/90:470 av Karin Israelsson (c) till socialministern om stöd till läkarmottagnings lokalkostnader genom sjukförsäkringssystemet:

Nuvarande stelbenta regler inom sjukförsäkringssystemet fillåter inte att försäkringskassan i Stockholm ger ett ekonomiskt stöd till en läkarmottagning i Stockholms skärgård. Läkarmottagningen är ansluten lill försäkringskassan. Genom denna läkarmottagning erbjuds de boende på Ingmarsö närhet till sjukvård, sjukgymnast och sjuksköterska som även tjänstgör vid denna mottagning. På det sättet besparas den enskilde tidsspillan vid nödvändiga läkarbesök. För samhället innebär en indragning av denna läkarmottagning ökade kostnader En försiktig beräkning visar atl del rör sig om ca 360 000 kr per år Genom dagens regelsystem tillåts inte försäkringskassan atl stödja denna läkarmottagning genom ett bidrag för lokalkostnader på 30 000 kr.

Delta är ett ärende som har principiellt stor betydelse för hur man skall kunna handla med sunt förnuft och som ger besparingar i system vars kostnader ständigt ökar

Jag vill med anledning av detta fråga om regeringen är beredd atl tillåta atl försäkringskassan ger stöd till skärgårdsmoltagningen.

1989/90:471 av Ingrid Sundberg (m) lill utbildningsministern om studiestödet till studerande vid Forums konstskolor;

För studerande vid konsthögskola, vars utbildning är femårig, är eleverna berättigade till studiemedel under hela sin studietid enligt de regler som gäller vid högskolestudier

Vid konstskolan Forum i Malmö är förhållandena annorlunda. Utbildningen i skulptur, målning och grafik på Forum är likvärdig med utbildning vid konsthögskolorna. Skolan lyder emellertid under de regler som gäller för folkhögskolor, varför eleverna är berättigade till statligt studiestöd endast för sex terminer Skolan kan inte fortsätta i nuvarande form om inte eleverna vid skolan ges ekonomiska möjligheter att fullgöra sina studier under hela utbildningstiden.

Med hänvisning till delta vill jag fråga utbildningsministern:

Kan de studerande vid Forums konstskolor räkna med att liksöm stude-

rande vid konsthögskolorna vara berättigade till studiestöd under hela slu- Prot. 1989/90:91 dieliden, och är i så fall statsrådet villig all medverka lill alt nödvändig dis- 22 mars 1990 pens beviljas?

1989/90:472 av Göthe Knutson (m) till socialministern om permissionerna vid den slutna psykvården:

Ofta inträffar det alt brottslingar dömda till sluten psykiatrisk vård får permission eller rymmer och gör sig skyldiga till nya brott, ibland våldsbrott av värsta slag.

Det senast kända fallet av permission från psykvården med förskräckliga konsekvenser gäller en ökänd brottsling och våldsverkare som tidigare hade efternamnet Svartenbrandt. Under permission anses det atl han bl.a. gjort sig skyldig till ett väpnat postrån.

Den för permissionen ansvarige läkaren medger alt han gjort ett misstag. Frikostiga permissioner för bl.a. mördare är dock vanliga i denna form av s.k. sluten psykiatrisk värd. Jag anser all det bl.a. äventyrar andra människors liv och egendom.

Anser statsrådet att hittills rådande syslem med permissioner i den slutna psykvården är rimligt, eller vill statsrådet vidta åtgärder i restriktiv riktning?

1989/90:473 av Claes Roxbergh (mp) lill utbildningsministern om Waldorf-skolorna;

Inte heller i årets stalsverksproposilion finns del något som hjälper till atl lösa den svära ekonomiska situalionen för de fristående skolorna. T.ex. hotas tre Waldorfskolor av stängning under våren på grund av bristfälliga statliga anslag.

Är det rimligt all en Waldorfelev endast skall få 40 % av det statliga bidraget till vanliga elever? Kommunernas bidrag är i snitt 28 % av kommunernas utgifter för andra elever

Trots en läpparnas bekännelse om atl man välkomnar och tillskyndar pedagogikens mångfald i skolan, ett aktivt föräldraengagemang, elt ökat självansvar och ett kooperativt självförvaltande, så lycks det praktiska handlandet gå ut på atl kväva alla initiativ och försök.

Jag vill därför fråga utbildningsministern om del är meningen atl de frislående skolorna med Waldorfpedagogik skall kvävas?

13 S Kammaren åtskildes kl 16.42.

In fidem

GUNNAR GRENFORS

/Gunborg Apelgren

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

Innehållsförteckning

Torsdagen den 22 mars

1 § Justering av protokoll................................................. 1

2§ Handelspolitisk debatt................................................. 1

Statsrådet Anita Gradin

Gunnar Hökmark (m)

Hädar Cars (fp)

Per-Ola Eriksson (c)

Rolf L Nilson (vpk)

Lars Norberg (mp)

Lennart Pettersson (s)

Krister Skånberg (mp) 3§ Svar på interpellation 1989/90:121 om behandlingen av

samerältsutredningens förslag......................................... 44

Justitieminister Laila Freivalds

Berith Eriksson (vpk)

Martin Olsson (c)

Hans Dau (m)
4§ Svar på interpellation 1989/90:123 om Bofors Indienaffär 53

Statsrådet Anita Gradin

Gudrun Schyman (vpk) 5 § Svar på interpellation 1989/90:139 om EG och kommunerna

Statsrådet Anita Gradin....................................................... 56

Gudrun Schyman (vpk)

Daniel Tarschys (fp)
6§ Meddelande om svar på interpellation 1989/90:144... 61

Statsrådet Anita Gradin 7§ Svar på interpellation 1989/90:116 om en utvecklingsbank till

stöd för Östeuropas länder.............................................. 62

Statsrådet Erik Åsbrink

Gudrun Schyman (vpk) 8§ Svar på interpellation 1989/90:133 om skaltereformens regler om

intäkter från iravsport...................................................... 66

Statsrådet Erik Åsbrink

Sten Andersson i Malmö (m)
9§ Hänvisning av ärenden lill utskott............................... 68

10 § Bordläggning.............................................................. 68

11 § Meddelande om interpellationer

1989/90:147 av Eva Björne (m) om den elinlensiva industrin . 68 1989/90; 148 av Sten Andersson i Malmö (m) om skåningars syn

på flyktingar...................................................................... 69

1989/90:149 av Hans Göran Franck (s) om konflikten mellan

Iran och Irak m.m............................................................ 69

12 § Meddelande om frågor

1989/90:470 av Karin Israelsson (c) om stöd till läkarmottagnings lokalkostnader genom sjukförsäkringssystemet .... 72

1989/90:471 av Ingrid Sundberg (m) om studiestödet fill stude
rande vid Forums konstskolor..................................... 72

1989/90:472 av Göthe Knutson (m) om permissionerna vid den

slutna psykvården........................................................... 73

1989/90:473 av Claes Roxbergh (mp) om Waldorfskolorna ... 73

Prot. 1989/90:91 22 mars 1990

gotab 96424, Stockholm 1990