Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:90

Ondagen den 21 mars

Kl. 9.00-20.39

Förhandlingarna leddes till en början av tredje vice talmannen.

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 15 mars.

2 § Förlängning av riksmötet

Anf. 1 TREDJE VICE TALMANNEN;

Till ledamöterna har utdelats en plan för sammanträden i kammaren under tiden den 19 mars - den 13 juni 1990.

Planen grundas på en överläggning i talmanskonferensen den 14 mars om planeringen av vårens riksdagsarbele. Med hänsyn till atl de väntade propositionerna om reformerad beskattning inte kan avlämnas lill riksdagen förrän den 17 april uttalade sig talmanskonferensen för all riksdagsarbelel i överensstämmelse med den utdelade planen skulle fortgå t.o.m. den 13 juni.

Jag föreslår därför atl riksmötet i enlighet med talmanskonferensens uttalande förlängs och avslutas senast onsdagen den 13 juni.

Kammaren beslöt atl riksmötet fick pågå t.o.m. onsdagen den 13 juni 1990.

3 § Hänvisning av rende till utskott

Föredrogs och hänvisades
Proposition
1989/90:125 bil.	1 litt. F till juslifieutskollel
	lill. H lill konstitutionsutskottet
bil.	2 till utrikesutskottet
bil.	3 till socialutskottet
bil.	4 till trafikulskottet
bil.	6 lill. C till utbildningsutskottet
	lill. F lill kulturutskottet

I Riksdagens protokoll 1989/90:90

Prot. 1989/90:90 bil. 7 till jordbruksutskottet

21 mars 1990 bil. 8 punkterna 1 och 2 fill arbets-

marknadsutskottet

punkterna 3 och 4 till socialförsäkrings-ulskoltet

bil. 9 lill bosladsutskoltet

bil. 10 punkt 1 till finansutskottet

punkt 2 till utbildningsutskottet

bil. 11 punkterna 1 och 2 till jordbruksutskottet punkt 3 till näringsutskottet

propositionen i övrigt till finansutskottet

4 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 14 mars

Företogs lill avgörande lagutskottets betänkanden 1989/90;LU15 och LU16, näringsutskottets betänkande 1989/90:NU20 samt bostadsulskollels betänkande 1989/90:BoUll (beträffande debatten i dessa ärenden, se prot. 85).

Lagutskottets betänkande LU15

Mom. 1 (promilleregler i sjölagen)

Utskottets hemställan bifölls med 196 röster mot 109 för reservationen av Ulla Orring m.fl.

Mom. 2 Ulskoltels hemställan bifölls.

Lagutskottets betänkande LII16

Hemställan

Utskottets hemställan bifölls med 213 röster mol 94 för hemställan i reservation 1 av Rolf Dahlberg m.fl.

Motivering

Utskottets motivering - som ställdes mot den i reservation 2 av Elisabet Franzén anförda motiveringen - godkändes med acklamation.

Näringsutskottets betänkande NU20

Mom. I (avvisande av vidgad tillslåndsplikt)

Utskottets hemställan bifölls med 251 röster mot 57 för reservation 1 av Per Westerberg m.fl.

Mom. 2 (lillslåndspliktens omfattning, m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Hädar Cars och Gudrun Norberg - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (föreskrifter för spelanordnare)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 3 av Lars Norberg -bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Mom. 4 (beskattning av automalspel)

Utskottets hemställan bifölls med 287 röster mot 19 för reservation 4 av Lars Norberg. 1 ledamot avstod frän atl rösta.

Bostadsutskottets betänkande BoUll

Mom. I (översiktsplanen som en planform i PBL)

Utskottets hemställan bifölls med 252 röster mol 56 för reservation 1 av Knut Billing.

Mom. 2 (avskaffande av planinslitulet områdesbestämmelser)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (ett vidare tillämpningsområde för områdesbestämmelser)

Utskottets hemställan bifölls med 264 röster mot 37 för reservation 4 av Jan Strömdahl och Kjell Dahlström. 8 ledamöter avstod från all rösta.

Mom. 4 (avskaffande av genomförandelid m.m. för detaljplaner) Först biträddes reservation 5 av Knut Billing m.fl. med 59 röster mot 36

för reservation 6 av Erling Bager och Siw Persson. 209 ledamöter avstod från

atl rösta.

Härefter bifölls ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 5 av

Knut Billing m.fl. - genom omröstning med uppresning.

Mom. 5 (dispenser i PBL)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (inlösen efler genomförandetidens utgång)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 9 av Erling Bager och Siw Persson - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (krav på detaljplan för byggande av allmänna vägar)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Jan Strömdahl och Kjell Dahlström - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (bygglovsprövningen ulanför detaljplanelagl område)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (kvalifikationsgränsen enligt PBL)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:90 Motn. 10 (ersättning vid pågående markanvändning)

21 mars 1990 Utskottets hemställan med godkännande av utskottets motivering - som

ställdes mot ulskoltels hemställan med godkännande av den i reservation 13 av Knut Billing m.fl. anförda motiveringen - bifölls med acklamation.

Motn. II (ersättning vid vägrat rivningslov m.m.) Hemställan

Utskottels hemställan - som ställdes mot hemställan i reservation 15 av Jan Strömdahl och Kjell Dahlström - bifölls med acklamation.

Motivering

Utskottets motivering - som ställdes mot den i reservation 14 av Knut Billing m.fl. anförda motiveringen - godkändes med acklamation.

Mom. 12 (vissa ersättningsanspråk enligt PBL)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 16 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (en bättre miljöanpassning av byggande och boende)

Ulskoltels hemställan bifölls med 253 röster mol 55 för reservation 17 av Agne Hansson och Birger Andersson. 1 ledamot avstod från all rösta.

Mom. 14 (stärkt lagskydd för grönytor i storstadsmiljön)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 18 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (handikappfrågornas behandling i PBL)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 19 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 16 (besvärsrätten för villaägarorganisalioner)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 20 av Erling Bager och Siw Persson - bifölls med acklamation.

Mom. //(sakägarbegreppet)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 21 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (bestämmelserna om strandskydd)

Utskottels hemställan - som ställdes mol reservation 22 av Knut Billing m,fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 21 (koloni- och odlingslotter)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 23 av Agne Hansson och Birger Andersson - bifölls med acklamation.

Mom. 22 (detaljhandelns lokalisering) Prot, 1989/90:90

Utskottets hemställan bifölls med 220 röster mot 84 för reservation 24 av 21 mars 1990 Knut Billing m,fl, 3 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 23 (smygkonlorisering av bostadslägenheter) Hemställan

Utskottets hemställan - som ställdes mot hemställan i reservation 26 av Agne Hansson och Birger Andersson - bifölls med acklamation.

Motivering

Utskottets motivering - som ställdes mot den i reservation 25 av Knut Billing m.fl.anförda motiveringen - godkändes med acklamafion.

Mom. 24 (bebyggelsefrågor på landsbygden)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 27 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Motn. 25 (obligatoriska cykelplaner)

Utskottels hemställan bifölls med 269 röster mot 38 för reservation 28 av Jan Slrömdahl och Kjell Dahlström, 1 ledamot avstod från all rösta.

Mom. 27 (norra Djurgården m,m,)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 29 av Kjell Dahlström - bifölls med acklamation.

Mom. 28 (bygglov för vattentäkt)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 30 av Agne Hansson och Birger Andersson - bifölls med acklamation.

Mom. 29 (bygglov vid säsongmässigt ändrad användning av ekonomibyggnader)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 31 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 30 (bygglovshanleringen i samband med värmeanläggningar och eldstäder)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 32 av Agne Hansson och Birger Andersson - bifölls med acklamation.

Mom. 31 (komplemenlbyggnaders byggnadsyta)

Utskottets hemställan bifölls med 250 röster mol 57 för reservation 33 av Agne Hansson m.fl. 1 ledamot avstod från atl rösta.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

5 § Meddelande om samlad votering

Tredje vice talmannen meddelade att arbetsmarknadsutskottets betänkanden AUlO, AU21 och AU20 skulle avgöras i elt sammanhang efter avslutad debatt samt all belänkandena AUlO och AU21 skulle debatteras gemensamt.

6 § Den sjätte semesterveckan, m.m.

Föredrogs arbetsmarknadsutskottets betänkanden

1989/90:AU 10 Den sjätte semeslerveckan (prop. 1989/90:59) och 1989/90:AU21 Semesterlön m.m.

AnL 2 ANDERS G HÖGMARK (m);

Herr talman! Under de senaste veckorna har del talats mycket om kris i Sverige, både en politisk sådan och en ekonomisk sådan, Jusl oron inför den ekonomiska utvecklingen fick regeringen alt för sex veckor sedan lägga fram sitt beramade krispakei med förslag om bl,a, pris- och lönestopp. Det föranledde större konvulsioner inom socialdemokratins fackliga och politiska grenar Detta mynnade ut i en regeringskris och därefter en återkomst av regeringen Carlsson,

Oron inför den svenska ekonomins utveckling delas av snart sagt alla någorlunda sakkunniga och insiktsfulla bedömare. Det är väl inte sjukdomsinsikten om den svenska ekonomin som egentligen är problemet, ulan det är brislen på en vettig terapi för patienten moder Svea,

I den ekonomisk-politiska debatten som avhölls här i kammaren för någon vecka sedan pekade bl.a. finansministern på tre problem i den svenska ekonomin. Att de problemen finns kan de flesta instämma i.

För det första är del den orimliga pris- och kostnadsutveckling som hotar den svenska inlernationella konkurrenskraften. För del andra är det den alltför låga tillväxten. Vi har i särklass den lägsta tillväxten av jämförbara industriländer ungefär 1,5 %, För del tredje är det det alltför låga sparandet - vi har t,o,m, en negaliv sparkvot.

Problembeskrivningarna känns igen och de kan vitsordas av de flesta. Då frågar man sig; Vad är det som behövs för atl komma till rätta med problemen? Att göra den frågan klar för sig är en ganska nödvändig bakgrundsteckning till det ämne som vi i dag skall diskutera, nämligen införandet av en sjätte semestervecka. Bl,a, kunde man höra finansminislern säga i debatten den 15 mars: "Vi måste minska överhettningen på arbetsmarknaden. Vi

skall sälla in så myckel utbudsstimulerande åtgärder som möjligt--------- , Jag

är en varm anhängare av utbudspolitik."

Enligt moderata samlingspartiet är det mot den bakgrunden denna diskussion om införandel av en sjätte semestervecka bör föras. Detta avspeglar sig också i de reservationer som vi har fogat till belänkandena.

Herr talman! Det är tre frågeställningar som jag anser vara myckel viktiga. Den första frågan är; Hur rimmar införandet av en sjätte semestervecka

med talet om ulbudspolitik, vilken går ul på alt öka arbetskraftsutbudet och att minska överhettningen på den svenska arbelsmarknaden?

Den andra frågan är en fråga som många människor ute i landet ställer sig; Ökar vi verkligen den svenska välfärden och möjligheten att åtgärda brister i denna genom att arbeta mindre?

Den tredje frågan som kan vara av intresse atl diskutera är; Måste man i lag framöver reglera hur svenska arbetstagare skall få ul sin ökade standard i form av ledighet, eller finns det andra former?

Svaret på den första frågan år alt det inte går atl förena talet om ulbudspolitik, om behovet av att öka utbudet av arbetskraft, med att lagstifta om en sjätte semeslervecka. Många lycker kanske alt den sjätte semesterveckan är en relativt marginell ekonomisk företeelse. Den kostar inte så mycket räknat vare sig i procent eller i kronor

Det finns skäl att litet stanna upp inför ett sådant påstående. Vad blir kostnaden under de kommande åren för all införa den sjätte semeslerveckan? I stort sett innebär kostnaden 0,4 % av BNP per semesterdag. Översatt i kronor räknat blir del i runda tal 5 miljarder kronor per dag och år Del är den ungefärliga kostnaden för atl införa den sjätte semesterveckan. När den sjätte semeslerveckan om några år är genomförd innebär den totalt sett en kostnad på ca 2 % av BNP, ca 24-25 miljarder kronor.

Herr talman! Då ställer sig många frågan; Skulle vi till äventyrs kunna använda dessa resurser - 5 miljarder kronor per år eller totalt 25 miljarder kronor - till någonting annat, någonting som måhända känns mer angeläget än att ta ut kakan i form av ledighet?

Ger den ökade ledigheten mer resurser lill äldreomsorgen, till sjuka människor och handikappade som behöver värd? Äldre människor har i dag allt svårare atl få vettig äldreomsorg. Upplever anhöriga som ser sina gamla ligga ute i korridorerna på våra offentliga sjukvårdsinrättningar atl ökad ledighet för en ung aktiv befolkning i Sverige är den mest angelägna reformen i dag? Upplever barnfamiljerna att ökad ledighet är del bästa sättet att skapa nya resurser för barnomsorgen? Upplever lärare och elever atl del bästa sättet atl få en bättre skola är atl öka ledigheten och därigenom skapa mindre reala resurser? Upplever rätlsvårdande myndigheter och människor som blir antastade på galor och torg att det bästa sättet atl öka rättssäkerheten är att öka ledigheten i Sverige? Jag kunde fortsätta alt räkna upp område efter område,

I och för sig gäller det inte bara ökade resurser i form av pengar, eftersom många av de offentliga trygghetssystemen är på väg åt fel håll på grund av att de är felaktigt organiserade. Man måsle bryta upp de offentliga monopolen.

Sambandet mellan de totala tillgångarna i landet och möjligheten atl åtgärda brister är uppenbart, oaktat vem som står som huvudman.

Jag ser all arbetsmarknadsministern är här Hon har starkt vitsordat atl det gäller alt skapa flexibla lösningar och annat. Min fråga både till henne och till utskottets talesman är: År del på delta säll som nya resurser skapas för att åtgärda brister i välfärden, för atl komma till rätta med fundamentala brister i den svenska ekonomin? Är det just genom atl minska arbetsfidsulta-get som man skall stimulera utbudet av arbetskraft och minska överhetl-

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

ningstendenserna på den svenska arbelsmarknaden? Varken jag eller moderata samlingspartiet får detta att gå ihop.

När man är ute och lyssnar på människor och talar med dem - såväl människor ur den aktiva, arbetsföra generationen som människor som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden - begriper de icke, åtminstone inte majoriteten, hur vi kan lagstifta om någonting sådanl. Vi moderater kommer som bekant att gå emot detta förslag. Folk tycker inte att detta hänger ihop.

Hur reagerar småföretagare och lantbrukare som sliter 50-70 limmar i veckan när man börjar diskutera atl minska arbetstiden genom en sjätte semestervecka? De har mycket svårt att begripa att denna reform framstår sorri den mest angelägna när småföretagare med ljus och lykta söker arbetskraft;

För att återkomma lill den första frågan går det alltså inte alt se ett samband mellan att öka utbudet av arbetskraft och att gå ut med ett reformförslag och fatta beslut om en sjätte semeslervecka.

När det gäller den andra frågan ökar vi inte välfärden i landet och vi skapar inga nya resurser genom alt dra bort arbetskrafl från den svenska arbetsmarknaden, ungefär motsvarande 60 000-70 000 årsverken. Del är en ganska imponerande summa som skulle kunna skapa mycket stora värden, i storleksordningen 25 miljarder kronor, för folkhushållel.

Socialdemokraterna och de som ställer sig bakom della förslag gör sig skyldiga till en form av tvetalan. Jag trodde att vi hade lärt oss någonting av den politiska debatten under de gångna åren, nämligen alt människorna vill ha ärliga och raka besked från politikerna,

I min ungdoms indianböcker, som numera kanske inte läses så mycket, brukade man säga att blekansikten lalar med kluven tunga. Finns det någon som talar med kluven tunga i detta sammanhang, är det socialdemokraterna. Att tala om ulbudspolitik, att nya grupper behövs på arbetsmarknaden - vilket i och för sig inte förnekas - samlidigl som man vill lagstifta om en sjätte semestervecka är verkligen atl lala med kluven tunga.

Som framgår av reservationen säger moderata samlingspartiet liksom folkpartiet nej till atl lagstifta om en sjätte semestervecka, och det är inte av någon illvilja mol arbetstagarna. Jag är alldeles övertygad om alt det finns många människor som uppskallar ökad ledighet, inte minst de som har kommit upp i 50-årsåldern och lagt ned ell ganska långt liv på arbete.

Jag menar alt det i framliden finns möjlighet alt på olika sätt fördela den växande kakan. Då kommer jag in på den tredje frågan, nämligen om man i lag måste reglera hur ökad välfärd skall tas ul i form av ledighet.

Arbetsmarknadsministern hade lillfälle att under en längre tid vara ordförande i arbetstidsutredningen, där hon enligt samfällt omdöme för övrigt lade ned ett utomordentligt förtjänstfullt arbete, vilket ju också har belönats. Jag säger detta i posifiv bemärkelse, och det var allmänt omvittnat. Arbetsmarknadsministern lyckades t, o, m, på ett elegant sätt punktera myten om sexlimmarsdagen. Det var ett konststycke. Arbetsmarknadsministern har en stor pedagogisk uppgift och gärning framför sig,

I flera av de många intervjuer arbetsmarknadsministern på senare fid har givit säger hon att hon är utomordentligt tilltalad av flexibla lösningar En patentlösning passar inte A, B eller C på samma sätt, utan den får man skräddarsy allteftersom det kan finnas önskemål från individer och hushåll

och givetvis även från arbetsgivaren. Vi moderater tycker alt del är en utomordentligt sympatisk lanke. Vi har under flera år pläderat för ökad valfrihet och ökad flexibilitet, just för all öka välfärden i alla dimensioner för alla par-ler, så långt det nu praktiskt är möjligt.

Av detta skäl är vi också emot atl man på del här sättet lagstiftar om hur människor skall ha sin ledighet organiserad. Somliga vill kanske la ut en kommande ledighet i form av längre semester andra vill ha en kortare arbetstid per dag och andra återigen kanske vill ha en kortare arbetsvecka. Del finns många och skiftande sätt all la ul detta på.

Den här kritiken mot den sjätte semesterveckan hör man också inom socialdemokratin och ute på arbetsplatserna. Hur kommer det sig alt socialdemokratin egentligen mol bälire vetande och förstånd och mot de intentioner som finns hos arbetsmarknadsministern om ökad flexibilitet lägger fram ett förslag om en sjätte semestervecka? Del är en fråga som det är intressant att ställa.

Förmodligen måsle man söka svaret i all det någon gång under valrörelsen 1988 utfärdades ett löfte. Jag understryker, herr talman, alt del var ell löfte och inte en målsättning. Del är ju en skillnad mellan löften och målsättningar - det har vi lärt inom barnomsorgen. Det utfärdades uppenbarligen ell löfte som innebar atl delta skulle läggas fram under kommande mandatperiod. Det är i och för sig vettigt och rikligt att man skall hålla löften. Del är kristligt och gott. Jag må dock säga, vilket jag gjort tidigare, att jag är myckel tveksam lill om åtgärden alt öka ledigheten är del bästa sättet all föra Sverige ur den ekonomiska kris som hotar och som nu bl,a, finansministern brottas med. Han har själv talat om atl utbudsstimulerande åtgärder behöver vidtas för all man skall få arbetsmarknaden atl fungera och komma i balans.

Löftet 1988 var förhastat. Det vittnar om en dålig insikt om var problemet låg. Mot bakgrund av den nya insikt som har skapats borde man ha haft kurage alt modifiera förslaget och låta det vänta. Vi arbetar Sverige ur krisen. Vi gör det genom atl spara mer och genom atl låta människor få lägre skaller. Del är moderata samlingspartiets recept för en bättre välfärd, inte en ökad ledighet som vi inte har råd lill.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till de reservationer som moderata samlingspartiet har fogat till betänkandet.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

I detta anförande instämde Gullan Lindblad och Elisabeth Fleetwood (båda m).

Anf. 3 ELVER JONSSON (fp);

Herr talman! Läget i Sverige är allvarligt! Vi har en för låg produktion, och vi har för höga kostnader Bytesbalansen är på väg atl dramatiskt försämras. Marknadsandelar hotar atl försvinna, och vi har en inflation som inger alla ansvariga stort bekymmer

Om den beskrivningen är regeringen, ekonomer och de flesta i oppositionen ense. Regeringen har för övrigt upprepat den lägesbeskrivningen i flera dokument bara de senaste månaderna.

Ett av de allvarligaste problemen är del svaga utbudet av arbetskraft. Vi

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.tn.

arbetar för litet och har genomgående för många ledighelsdagar Problemet har varit att socialdemokraterna i den senaste valrörelsen kostade på sig flera hastigt hopkomna vallöften om nya reformer Del var reformer som kostade mycket pengar, men i valtider sitter ju spenderbyxorna på. Valmanskåren måste hållas på gott humör Ett sådant förfluget vallöfte kan man nog anse att den sjätte semesterveckan blev, I regeringsförklaringen stoppades den in på hösten 1988, Senare har del villkorats med besked om atl den skulle rymmas inom tillväxten så att den inte skulle störa en förstärkt produktivitet.

Del är mol bakgrund av detta nära nog obegripligt att regeringen lägger fram förslag om en sjätte semestervecka, samtidigt som förelagen ropar efler folk och regeringen söker med ljus och lykta efler andra säll alt öka utbudet av arbetskrafl. Arbetstidskommitténs undersökning har dessutom visat all alla inte vill ha den här sjätte semeslerveckan. Flera personer vill nämligen ha förkortad veckoarbetstid. Den sjätte semeslerveckan motsvarar, som har sagts tidigare här i kammaren, en minskning med 60 000-70 000 årsarbeten. Det leder till en kostnad i produktionsbortfall i mångmiljardklassen. Regeringen tror för övrigt inte ens själv på sin politik, eflersom det nu aviseras förslag om att man skall kunna arbeta under den femte och sjätte semesterveckan!

Regeringens förslag bör alltså avvisas av riksdagen, I det läge som Sverige nu befinner sig i - ekonomiskt och på annat sätt - bör vi i ställel la krafttag för att öka produktion och produktivitet och pressa ner inflationen. I det läget gör regeringen faktiskt tvärtom. Varorna kommer all bli dyrare när kostnaderna stiger i arbetslivet.

Så sent som för ett par dagar sedan, närmare bestämt i måndags, presenterade finansdepartementet i sin långtidsutredning atl produktivitetsstegringen och tillväxten i ekonomin är nödvändig för atl det skall bli ett ökat konsumtionsutrymme. Vidare pekar man på atl anpassningsförmåga är nödvändig i den svenska ekonomin. En av de viktiga punkterna i långtidsutredningens förslag för att få ordning på svensk ekonomi är: "utbudsstimulerande åtgärder kan också ge bidrag lill inflationsbekämpningen. Med en högre produktivitet och ett större arbelskraftsutbud skulle överhettningen vara mindre. Fortsatta ansträngningar att öka produktiviteten är därför väsentliga, I detta sammanhang spelar skaltereformen avgörande roll,"

Utbudsstimulanser är viktiga, sade långtidsutredningen. Detsamma har regeringen sagl. Oppositionen har instämt i det budskapet. Nu är dock, som jag sade, läget allvariigt. Det är så allvarligt att den svenska regeringen med socialdemokraternas stöd i riksdagen föreslår en rad stoppåtgärder Det har gällt löner och priser, men det gällde för några veckor sedan också ett sådant dråpslag mot löntagarna som att beröva svenska arbetare och tjänstemän rätten att använda lagliga stridsmedel vid konflikter

Det senare var så allvariigt atl del ledde lill regeringens fall och avgång. Det var en rallarsving som gjorde atl regeringen likt boxaren slog knock på sig själv och blev sittande mitt i ringen, och uträkningen var nära. Nåväl, nu har man rest sig, borstat av sig och hoppat av de mest utmanande attackerna mot de svenska löntagarna. Kanske är förslaget om utökad semester - trots att det står i strid med regeringens uppläggning i övrigt för atl få ordning

på ekonomin - elt sätt atl kompensera de förödande missbedömningar man gjorde för några veckor sedan.

Visst är det ett originellt förslag. Här skall riksdagen besluta om mer se-mesterledigl. Budskapet är dock; Ta för alll i världen inte ut den, Samma regering som slår bakom den utökade semestern kommer att göra allt för alt man inte skall ta den i anspråk.

Min fråga till regeringen och utskottsmajorileten blir om ni har funderat närmare på formerna för hur denna stimulans all avstå semester skall läggas upp. Vilka kategorier är det som skall arbeta mer på semestern? Del vore ett intressant besked. En annan sak är att arbetstagarna har olika önskemål om ledighet. På den punkten har flertalet partier varit överens om alt det är bra atl olika personer med olika behov får möjlighel att med sina arbetsgivare diskutera just sina egna förhållanden. Det är viktigt ur livskvaliletssyn-punkt atl individerna får ökade möjligheter atl styra sitt uttag av ledighet. Vissa vill ha kortare arbetsdag med hänsyn till familjelivet, andra vill ha ökad semester, och åter andra vill kanske spara ihop till ett friar Även arbetsgivarna har naturligtvis intresse av atl vara flexibla med hänsyn till produktionskrav och konjunkturer.

Nu har vi hört här alt även vår nya arbetsmarknadsminister är mycket för flexibilitet. Det framgick mycket i den utredning som hon ledde. För egen del hade jag hoppats atl den flexibiliteten skulle kunna leda till alt hon skulle ha blivit befriad från den semeslerlagsproposilion som hennes företrädare lagt på bordet, men som regeringen inte har dragit tillbaka. Människors behov av och möjligheter att använda ledighet är från liberala utgångspunkter angelägna frågor som behöver en seriös bedömning.

Jag yrkar alltså bifall lill reservationerna 1 och 4 i betänkande 10.

I detta sammanhang skall vi också diskutera semesterlön och andra semesterfrågor som tas upp i arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 21,1 motioner från flera partier, bl,a, folkpartiet, har begärts en översyn av speciellt småföretagens problem med kostnader m,m, i samband med semesterledig-heler En ulskotlsmajoritel bestående av alla partier utom socialdemokraterna har konstaterat att de nuvarande reglerna för semesterersättning innebär problem för de små förelagen. Vid föräldraledighet och långvarig sjukfrånvaro betalar försäkringskassan ut föräldrapenning och sjukpenning, medan motsvarande semesterdagar betalas av arbetsgivaren. Detta förhållande kan naturligtvis medföra alt små företag undviker atl anställa unga kvinnor i barnafödande åldrar av rent ekonomiska skäl. Det kan helt enkelt bli för kostsamt för ell litet förelag - t,ex, en liten damfrisering - alt betala ut semesterlön till flera unga kvinnor som är föräldralediga under ett helt år.

Inom parentes kan sägas all vi ur jämställdhetssynpunkt arbetar för all både pappor och mammor skall ta chansen atl vara tillsammans med sina nyfödda barn. Men detta kostnadsproblem för småförelagarna kommer att betyda att de får svårigheter alt anställa även yngre män som kan antas bli pappor framöver

Arbetsmarknadsutskottet har fått reda på all man i departementet i kommande direktiv för en utredning om årsarbetstid också vill lägga in att utredningen skall se på problemet med semesterersättning för små företag med få anställda. Del är bra. Men arbetsmarknadsutskottet anser att de problem vi

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

har pekat på inte kan gömmas undan i någon långbänk. En ulredning som har till uppgift atl sikta in sig på årsarbetstid, lagstiftning m.m, som skall er-sälta semester- och arbetstidslagarna, kan ju inte precis bli någon snabbutredning. Därför har utskottet ansett alt regeringen snarast bör återkomma lill riksdagen med förslag lill ändring av reglerna för semeslerlönegrundande frånvaro.

Herr talman! Med detta yrkar jag avslag på den socialdemokratiska reservationen och bifall fill utskottets hemställan i betänkande nr 21,

Anf, 4 BÖRJE HÖRNLUND (c);

Herr talman! I början av 1960-talet inledde centerpartiet en envis och lång kamp för en rättvis pensionsålder Då varierade pensionsåldern mellan 50 och 67 år De som då hade pensionsåldern 67 år var kroppsarbetets folk. Det var arbetare, bönder och hantverkare. Efter nära 15 års kamp föll övriga partier lill föga och normalpensionsåldern fastställdes lill 65 år

I dag varierar pensionsåldern - en del arbetar litet längre lid och andra kortare, Alla partier är inne på atl vi skall ha en flexibilitet runt ett fast datum.

Jag vill också påminna om ATP-frågan, Hedlund föreslog då en rejäl folkpension, 65 % av lokförarlönen, sade Hedlund, "Och den som vill ha mer får försäkra sig själv." Jag hör än i dag Hedlund säga dessa ord. Han talade för grundtrygghet och eget ansvar.

Då är jag framme vid 1980-talets utveckling. Devalveringen innebar en våldsam omfördelning av förmögenheter Det var arbetare, löntagare i stort, pensionärer och småföretag på hemmafronten som blev av med en massa pengar, som fördes direkt fill de stora exportföretagen, 80-talet har också kännetecknats av en ordentlig lönespridning. Det har gått fort för dem som tjänar myckel och ganska sakta för dem som tjänar litet.

Skattereformens finansiering kom sedan som tredje inslag. Jag har flera gånger sagt i denna kammare att den har udden riktad mot dem som har lägre löner Sedan kröntes alll detta med förslag om lönestopp och 5 000 kr, i slrejkbot, när relativt välmående grupper hade fått sitt och lågavlönade skulle till atl förhandla.

Jag vill här citera Anna Christensen, professorn, som i en hörnartikel den 15 mars i DN säger så här; "Det låter kanske lite gammaldags att i dessa

dagar,-- , tala om ekonomisk rättvisa. Men den ekonomiska rättvisan är

faktiskt viktig just nu,"

Avslutningsvis säger hon: "Till dem som inte förstår denna idé om ekonomisk rättvisa skulle jag vilja säga: Räkna ändock med den. Räkna med den som en social realitet som man inte kan komma förbi, hur illa den än passar in i de rent marknadsekonomiska kalkylerna,"

Jag tycker atl Anna Christensen har fel när hon talar om de marknadsekonomiska kalkylerna. Jag skulle hellre vilja säga alt den idén passar dåligt in i de ekonomiska teorierna. Däremot är jag övertygad om all den passar bra in i kalkylerna. Om man skall hjälpa till i samhällsbyggandet och la i litet grand, tror jag atl det är vikfigt att man känner all del finns en grundläggande rättvisa.

Vad har då allt detta atl göra med den sjätte semesterveckan? Jo, del är

något av samma visa. Jag har studerat olika utredningar och SAF;s statistik. Del går inte att komma ifrån att man kan få myckel lång semester om man har ett tryggt statligt jobb. Sex—åtta veckors semester är mycket vanligt. För dem som har lov är semestern väsentligt längre,Tre fjärdedelar av de kommunall anställda har mer än de lagstadgade fem veckorna.

Del är i det privata näringslivet som vi finner dem som har den lagstadgade semestern. Men även där är skillnaderna slora. Högre tjänstemän har relativt läng semester även där, Mellantjänstemännen har något kortare. Del är i hög utsträckning jobbarna som har den lagstadgade femveckorssemestern -de som har de osäkraste jobben, de besvärligaste arbetsmiljöerna och, oftast, de lägsta lönerna.

Men nu är del inte bara semestern som det skiljer på. De som har långa semestrar har också de s,k. aftnarna lediga - trettondagsafton, midsommarafton, påskafton osv. De har också ofta avtal som innebär atl de har mellandagarna lediga. När man på fredagseftermiddagarna ser den armada av bilar som vill ul från Stockholmsområdet vid ett- eller tvåliden, är del inte de med lagstadgade fem veckors semester som sitter där De kan inte korta sina arbetsdagar på del sättet. Det är i stället de som egenlligen redan har del ganska bra med ledighet.

Hela centerpartiels förflutna har präglats av en mycket stark känsla för social rättvisa. Därför är det en mycket bred majoritet i centerpartiet som tycker att det är självklart atl vi i detta läge inte kan förmena kroppsarbetare och andra med den kortaste semestern att få del av den ledighet det här är fråga om.

Vi kommer att få nya arbetslidsdiskussioner under 2000-talet; jag tror inte det ryms myckel mer på 90-talet. Jag tycker att det är klokt att då kunna utgå från en någorlunda gemensam bas. När det gäller frågan om alt lagstifta eller inte lagstifta vill jag säga att lagstifta skall man helst undvika. Men jag får väl här påminna om atl det var en borgerlig regering som lade fram förslaget om den femte lagstadgade semesterveckan.

Jag håller med tidigare talare som har resonerat om ekonomiskt läge och arbetskraftsbrist. Och centerpartiet vill därför i dagsläget ta det litet försiktigt. Vi föreslår två dagar, men sedan vill vi avvakta och se när vi därefter kan genomföra resten av reformen.

Det hade funnits en alternativ väg att gå, för jag tycker att rättvisekravet är viktigt. Man hade kunnat la en diskussion med dem som har åtta, nio, tio veckors ledighet eller mer - oftast myckel viktigt och välavlönat folk i samhället - om de kunde länka sig atl gå åt andra hållet. Den diskussionen skulle ha varit intressant, men eflersom ingen för fram den diskussionen har vi för vår del funnit att vi får lägga det här någorlunda gemensamma golvet för fortsatt utveckling.

I utskollet har oppositionen, bestående av centern, folkpartiet, moderaterna, vpk och miljöparfiet, enats om att begära förslag om att ta tag i två stora frågor - jag vill kalla dem orättvisefrågor - som har med semester och ledighet alt göra. Den ena frågan gäller småföretagare, ofta med låga inkomster, som har en eller två anställda, oftast kvinnor i fertil ålder, som av naturliga skäl - graviditeter och annat - är borta från jobbet, kanske flera år

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Under tiden betalas del ul semeslerersällning. Del har man egenlligen inte råd med, för den ersättningen behöver man betala till vikarien i ställel.

Detta är framför allt en mycket stor jämställdhetsfråga. Unga flickor har litet svårt atl få fäste i de här små företagen, och det är inte bra. Unga flickor har, som ni vet, svårast av alla att få fäste på arbetsmarknaden. Det här bör rättas lill, och jag lycker att det är viktigt. Även tidigare talare har varit inne på detta. Jag hoppas att arbetsmarknadsministern snabbt tar tag i den här frågan.

Jag har också studerat socialdemokraternas reservation i det här ärendet. Det log lång lid i utskottet, men jag måste säga alt reservationen är tämligen mjuk, och det uppskattar jag, Göran Engström kommer att la upp den här frågan senare.

Utskottet har också - och jag tycker att det är viktigt all redovisa del -yttrat sig till jordbruksutskottet om animalieproducenternas situation. De har en sammanlagd ledighet på 22 dagar, medan årsledigheten för dem som har fem veckors semester är 139 dagar Utskottet säger här till jordbruksutskottet att "del är väsentligt att särskilda åtgärder vidtas för att underlätta för animalieproducenter att få del av semesterledighet och helgledighet". Del är alltså ett enigt utskott som säger detta. När vi nu förbättrar för de sämst ställda - i princip jobbarna - är det också viktigt att övriga grupper hanteras rättvist. Det är så man bygger ett ekonomiskt starkt samhälle.

Jag vill också se den här frågan litet grand ur de privata företagens synvinkel, I dag har man litet svårt att rekrytera ung arbetskraft till exempelvis verkstadsindustrin. Ungdomarna kanske hellre lar ell statligt eller kommunalt jobb. Det är tryggt, och ledighetsbestämmelserna är bättre. Jag tror alt unga människor framöver än mer kommer atl notera den här typen av skillnader som man bygger upp i det sociala trygghetssystemet. Om ungdomarna då tvekar om de skall ta verkstadsjobbet eller ell statligt jobb och märker att väljer de verkstaden är det fem veckors ledighet, väljer de det statliga jobbet blir det åtta veckors ledighet efter ett lag - ja, då kanske de inte väljer verkstaden. Jag tror faktiskt atl det ur det privata näringlivets synpunkl - ur de producerande företagens synpunkt och ur handelns synpunkl - är till fördel om man kan ha ungefär likartade sociala bestämmelser

När jag har studerat semesterfrågorna har jag också tittat på sjukfrånvaron på den privata sidan. Högre tjänstemän har låg sjukfrånvaro, Mellantjänstemännen har dubbelt så stor sjukfrånvaro som de högre, och jobbarna har dubbelt så hög sjukfrånvaro som de lägre tjänstemännen. Det kan kanske vara så, att om jobbarna får möjlighel, liksom vi andra oftast har, till en vecka som ger elt avbrott -1,ex, vid påsk - så orkar de med året på ett annat sätt, och man kan få en klart lägre sjukfrånvaro. Jag är alltså inte säker på att den här reformen i sig behöver göra arbetskraftsutbudel snävare.

Sedan har ju centern ställt upp för arbetslivsfonden, som skall ta tag i problemen med långfidssjukskrivna, onödigt förtidspensionerade m,m,, och vi har ställt upp för arbetslinjen över huvud tagel inom arbetsmarknadspolitiken. För vår del känner vi att vi har gott samvete när det gäller att se lill alt utbudet på arbetsmarknaden ökar

Om jag förstått arbetsmarknadsministerns tankar rätt, så kommer det ett förslag till riksdagen där man slår fast att alla skall ta ut fyra veckors semes-

lerledighel. Men när del gäller de två överskjutande veckorna - och fler överskjutande veckor som en del har - kan det tydligen bli flexibla lösningar Del kanske blir så alt en del kan förkorta sin veckoarbetstid. En del som haft svårt att över huvud taget få pengar över till semester utanför hemmet kanske jobbar en av dessa veckor för att på det sättet få ett extra tillskott som gör atl man kan åka ul litet. De här tankarna stämmer som jag ser det, helt och hållet med de tankar som centerns representant i arbelslidskommittén, Marianne Andersson, har stannat vid i utredningen.

Jag vill avsluta mitt anförande med atl säga att jag tror att det är vikfigt atl del här irygghelsgolvel och sociala rätlvisegolvet ej får luta för mycket. Hur man skall lösa saker och ting, om man så att säga skall höja golvet eller sänka del för en del, kan diskuteras. Att vi skall ha löneskillnader är självklart, men all golvet skall vara någorlunda jämnt tror jag all vi skall arbeta för.

Jag yrkar bifall till utskottets skrivningar utom när det gäller den del som på ett bättre sätt täcks upp i centerns reservation 2 i arbetsmarknadsutskottets betänkande 10, I denna reservation föreslås alt riksdagen fattar beslut om en förlängning av semesterledigheten med två dagar i en första etapp. Sedan får man avvakta och se hur det ekonomiska läget och utvecklingen i övrigt är innan följande steg tas.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Anf, 5 ELVER JONSSON (fp) replik;

Herr talman! Jag skall väl egentligen inte störa Börje Hörnlunds goda samvete, eftersom vi är rörande överens om det mesta i della ärende. Men när han säger att han har så gott samvete på grund av att arbetskraftsutbudel ökar är det en minst sagt modifierad sanning, Åven Börje Hörnlund har lockals alt lägga in en rejäl minuspost genom atl till en del vara med om att föreslå en förlängning av semestern. Jag tror herr talman, att det med tanke på arbetsutbudet hade behövts enbart plusposter i del allvarliga läge som landet befinner sig i ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt. Och på den punkten är vi ju helt överens, Börje Hörnlund och jag,

AnL 6 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:

Herr talman! Jag och övriga i centerpartiet tror alltså att det är viktigt att skapa en god stämning. När jag redovisade 80-talsulvecklingen pekade jag egentligen på stora vinnare och på dem som inte har vunnit. De som inte har vunnit är de människor som i dag har fem veckors semester t,ex, animalieproducenter och småföretagare, I fråga om dessa grupper är personalsammansättningen sådan att de känner sig mycket illa ansatta, Åven ur ekonomisk synpunkt är del viktigt att vårda rättvisefrågorna, så att alla känner sig ihågkomna i vårt svenska samhälle.

AnL 7 KARL-ERIK PERSSON (vpk):

Herr talman! Vi i vpk tillstyrker atl ett införande av den sjätte semesterveckan påbörjas. Anledningen är atl vi vill ha likvärdighet mellan de olika parterna på arbetsmarknaden, I och med att så många grupper redan i dag har sex veckors semester vore del märkligt om inte även LO;s medlemmar,

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semeslerveckan, m.m.

som har den sämsta miljön på arbetsplatserna, skulle ges möjlighet till sex veckors semester

Det finns emellerlid problem. Om människor inte ges ekonomiska möjligheter atl utnyttja den förlängning av semestern som nu föreslås är den inte mycket värd, då finns den bara fastslagen i en lagtext. Och sist men inte minst får detta inte betyda att man slänger dörren för införandet av sex timmars arbetsdag.

Det finns även en oro över de tankegångar som nu förs fram från regeringen om alt människor skall kunna arbela under den femte och den sjätte semeslerveckan. Som jag ser det skall man inte tumma på att semesterns syfte är vila och rekreation. Och vilka kommer i så fall att välja borl semestern? Ja, inte är det de människor som har de högsta lönerna i dag, utan det kommer atl vara de människor som har de låga lönerna och den kanske sämsta miljön på arbetsplatserna. Del är alltså dessa människor som kommer atl välja bort en förlängning av semestern för alt i ställel arbeta. Då tror jag alt syftet med en förlängning av semestern försvinner, dvs, atl dessa människor skall få vila och rekreation.

Beträffande inflytandet över semesterns förläggning tycker jag alt det är litet märkligt att man i utskottet inte kan komma överens om, framför alll gäller det socialdemokraterna, alt se över människors möjligheter atl ta ut den femte semslerveckan, Huvudsemeslern skall ju las ut under juni-augusti. Det är arbetsgivaren som har inflytandet över när de resterande fem dagarna skall tas ut, och arbetsgivaren ivingar kanske arbetstagaren atl ta ul semestern på lid som inte passar arbetstagaren. På det sättet tvingar arbetsgivaren kanske den anställda att år efter år la ul semester då han egentligen inte har möjlighel alt utnyttja den i samvaro med sin familj eller på annat säll. Vpk har i en motion föreslagit all om arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens skall arbetstagaren kunna spara dessa semesterdagar till ell annat år.

Det sägs all del pågår ett arbete inom regeringskansliet där denna fråga skall ses över Jag hoppas att man inom regeringskansliet har bättre förståelse för delta än majoriteten i utskottet. Detta är ju ell krav som även de fackliga organisationerna ställer Därför är det märkligt atl utskottets representanter inte har kunnat se över denna fråga.

Herr talman! Flera rapporter visar också all del är de LO-anslulna och lågavlönade som inte har en möjlighet till semesterresor eller andra semes-terakliviteler. Denna orättvisa har ökat i takt med atl de kommersiella krafterna ökat sitt inflytande över turismen.

Många förslag har framlagts inom arbetarrörelsen för alt man i solidaritetens och jämlikhetens anda skall förbättra låginkomsttagarnas möjligheter till en meningsfull semester

För att man skall komma lill rätta med dessa problem för de LO-anslulna och lågavlönade föreslår vpk att en semesterlönefond skapas. En sådan fond skulle inte bara förbättra de lågavlönades ekonomiska möjligheter till semester utan även kunna spela en roll som förvaltare av folkliga semesteral-lernativ, som alternativ lill det kommersiella utbudet av rekreationsmöjligheter

När semesterlagen ändrades 1977 blev semesterlönefonden en av de frå-

gor som skulle utredas ytterligare. Under de borgeriiga regeringsåren lades utredningen om en semesterlönefond ned. När socialdemokraterna återkom i regeringsställning beslutade riksdagen på elt socialdemokratiskt motions-initiativ atl del nedlagda utredningsarbetet om semesterfrågorna skulle återupptas. Men på den socialdemokratiska regeringens förslag hösten 1984 beslöt riksdagen emellertid atl en ulredning om semeslerlönefond inte skulle komma lill stånd.

Införande av en semesterlönefond är elt viktigt inslag i jämlikhetspolili-ken. Möjligheter till en meningsfull fritid och rekreation är en viktig rättvisefråga för vanliga löntagare men innebär också en investering av samhället för alt motverka utslagning. Därför bör frågan om en semesterlönefond med förtur utredas av regeringen.

Vi i vpk har i en motion i arbetsmarknadsutskottets betänkande 21 föreslagit alt regeringen skall utreda om inte en semeslerlönefond skulle kunna komma till stånd. Vi från vpk anser atl möjligheterna för de sämst ställda i dag atl ha en meningsfull semester har blivit mindre och mindre, Låglönefa-miljers möjligheter till en meningsfull semester har på senare tid försämrats.

De kommersiella krafterna, som utnyttjar möjligheterna för vanliga löntagare att tjäna pengar, har också bidragil lill alt många i dag inte vistas ulanför sitt hem under den tid de har semester Utredningarna visar atl är man någonstans utanför sitt hem sä besöker man släkt och bekanta eller vistas på annat sätt hos vänner under en kort tid, möjligtvis en vecka. För övrigt vistas man i sitt hem. Meningen med semestern är ju all man skall få möjlighel alt byta miljö och på så vis komma tillbaka med nya krafter Tanken på detta håller mer och mer på atl försvinna. Tankegångarna all man skulle kunna arbeta den femte och sjätte semeslerveckan kommer dock med slor säkerhet all bidra lill atl människor i allt större utsträckning kommer alt arbela och inte utnyttja semestern. Då försvinner tankegångarna atl semestern skulle vara den motor som gör att människorna kan komma tillbaka med förnyad kraft.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall lill samtliga vpk-reservationer i båda dessa betänkanden.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

AnL 8 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp);

Herr talman! I den proposition som nu behandlas föreslås alltså atl den lagstadgade semestern utökas till sex veckor

Vi i miljöpartiet de gröna anser att samhället skulle vinna på många fronter med en kortare arbetstid, men inte genom ylleriigare semester Vid många tillfällen har jag frågat människor av olika åldrar och med olika yrken. Genomgående svarar de - oavsett om jag ger dem alternativa ledighetsformer all välja mellan eller ej - alt en längre semester inte är någon bra idé, Samma resultat kom man fram till i förra årets utredning av arbetstidskommittén: generellt förkortad arbetstid vore det bästa.

Semestern är en dyr tid för familjen. Dessutom kostar den extra semesterveckan samhället 15-20 miljarder kronor - detta i en tid då man lalar om nödvändigheten av ekonomisk åtstramning och då t,o,m, regeringen råkar i kris för den sakens skull.

Barnfamiljerna vill hellre ha kortare daglig arbetstid - och det har vi i vårt

2 Riksdagens protokoll 1989/90:90

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

program - och laglig rätt till 30 eller 20 timmars arbetsvecka med sänkt lön i förhållande lill den kortare arbetstiden.

Under semestern vill många gärna ul och resa eller köpa sig underhållning och annat utöver det vanliga, I en familj blir det dyrt. Barnen och ofta också föräldrarna blir griniga om man bestämmer sig för den sparsamma linjen. Hustrun är förstås både stolt och glad när hon efter lyckad jakt slänger sitt blodiga byte på en diskbänk i torpet som den stackars husfadern just har lyckats rensa från disk och flott.

Nåja, det går atl måla många både ljusa och mörka bilder av en förlängd semester Jag är ganska övertygad om, all om både män och kvinnor tillfrågades om sitt val mellan förlängd semester och kortare betald arbetsdag, skulle kvinnorna till övervägande del välja den förkortade arbetsdagen och männen den längre semestern.

Den kortare arbetsdagen kommer att underlätta planeringen för många barnfamiljer. Med flexibilitet kan dessutom familjen planera så att föräldrar och barn får mer tid till samvaro och vardagsjäklel minskar - det som bidrar till så många psykiska problem.

Den lägre lönen kan kompenseras på många sätt. Den ökade ledigheten från betalt arbete ger utrymme för den informella sektorn, som många gånger ger sparade utgifter och alternativa inkomster Dessutom ger den var och en möjlighet att arbeta med det man normalt inte hinner med i vårt "snabba" samhälle. Valfriheten blir stor

Herr talman! Vi i miljöparliet de gröna säger nej lill den sjätte semeslerveckan och arbetar vidare för att successivt få igenom kortare generell arbetstid. Därför yrkar jag bifall till vår reservation 3 i belänkande AUlO.

Det finns också en reservation från moderaterna och folkpartiet med samma nej till förslaget, men med ett helt annorlunda bakomliggande motiv, I den reservationen ses den sjätte semesterveckan som elt hinder för arbetskraftsförsörjningen i samhället, Atl se människorna framför allt som enheter på en arbetsmarknad för i all evighet ökad produktion av många gånger onödiga ting avsedda atl mätta konstlade behov är hårt och omöjliggör dessutom ideella och humanitära insatser Vi får varken tid eller ork över till det som är livets guldkant.

Även inom regeringspartiet har ju den sjätte semesterveckan satts i fråga. Kanske var den bara ett förfluget vallöfte som av prestige måsle uppfyllas? Varför föreslås del annars att stimulansåtgärder skall införas för att man skall spara semester och arbeta i stället? Arbete under semestern med dubbel lön - som det slår i tidningen, även om del inte är riktigt rätt - är elt förslag som regeringen kommer att lägga fram, dessutom ett förslag om att fler semesterdagar kan sparas. Budskapen är verkligen dubbeltydiga.

Del tyngsta skälet, som anges i propositionen, är de orättvisor som finns i semesterförmåner mellan privat- och offentliganställda. Men det finns många former av arbetstidsförkortningar och andra förmåner som kan regleras och som regleras genom avtal, Millimelerrätlvisa göder bara Jantelagen, Rätlen till fem veckors semester gav inte rättvisa. Varför skulle då rätten till sex veckors semester ge det?

Ett förslag som tar ekonomiskt utrymme i anspråk och som hindrar genomförandet av bättre reformer är bara värt avslag.

Anf, 9 STEN ÖSTLUND (s):

Herr talman! När jag har gått igenom underlaget för det förslag som vi nu skall behandla om den sjätte semesterveckan, kan del inte hjälpas all jag slås av hur mycket av den utveckling som har ägt rum pä området man själv har varit med om, I det första arbete jag hade som springgrabb på 40-talet var semestern tre veckor av den anledningen atl jag bara var 15 år. De arbetskamrater som var fyllda 18 år hade då två veckors semester Jag hann också uppleva hur semesterveckorna minskades lill två veckor då jag själv blev 18 år

Ute i fysiskt krävande industriarbete upplevde jag sedan införandet av tre veckors semester i början av 50-talet och tillkomsten av den fjärde semesterveckan 1963. När så den femte semesterveckan kom i slutet av 70-lalet befann jag mig i den situationen alt få vara med och förhandla om hur dess tillämpning skulle utformas i det praktiska verksladslivet på min arbetsplats.

Som elt exempel på hur vi praktiskt såg på förläggningsfrågan kan det kanske vara av intresse alt erinra sig hur vi då lade ut delar av den femte semesterveckan som klämdagar mellan jul och nyår för atl man skulle få rejäla sammanhängande ledigheier. Dessa uppgörelser betraktades då av vår omvärld med viss kritik. Efter några är upphörde vi med den formen av förläggningar av den femte semeslerveckan. Vi var med andra ord tidigt ute med flexibla lösningar - men de var ju förstås kollektiva.

Samtidigt som denna utveckling ägde rum på semesterområdet minskades den dagliga arbetstiden från 48 till 40 timmar i veckan, vilket utöver alll annat inneburit alt jag också upplevt övergången från sex lill fem dagars arbetsvecka, även i det fallet såväl i yrkesmässigt arbete som i förhandlingssituationer i fråga om förläggningen av den successivt förkortade arbetstiden.

Del är, herr talman, mol denna bakgrund och med dessa erfarenheter ett hedersuppdrag atl få föra utskottets talan inför riksdagen när förslaget om den sjätte semesterveckan nu skall behandlas.

Inför valet 1988 utfäsle vi socialdemokrater oss att under den kommande valperioden påbörja införandel av den sjätte semesterveckan. Detta har kommenterats av föregående talare här Den här utfästelsen hade vi också för avsikt all förverkliga.

Utfästelsen lades fast i regeringsförklaringen den 4 oktober 1988 och hade följande lydelse; "Under valperioden lagstiftas om en sjätte semeslervecka. Denna reform genomförs stegvis."

Genom de förslag som nu läggs fram i arbelsmarknadsutskotlels betänkande nr 10 fullföljer vi arbetet beträffande denna utfästelse. Förslaget stöds av vpk och när det gäller de inledande två dagar som nu föreslås börja gälla för instundande intjänande semesterår som börjar den 1 april också av centerpartiet. Det har vi hört av Börje Hörnlund här.

Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 10 och avslag på därtill fogade reservationer - reservationer, där moderaterna, folkpartiet och miljöparliet motsätter sig en lagstiflning om den sjätte semesterveckan.

När den femte semeslerveckan infördes var rättviseskälen del enda som anfördes för att motivera reformen. Så är fallet också med den sjätte semesterveckan.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.tn.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

1976 då beslutet fattades var samtliga politiska partier praktiskt laget ense om genomförandet av den femte semeslerveckan av just rättviseskäl. Sedan dess har det dock hänt saker Del har vi ju hört här. Anders G Högmark, som i dagens debatt representerar moderaterna, och Elver Jonsson, arbetsmarknadsutskottets vice ordförande och folkpartiets representant, finner inte alt det finns anledning alt nu ställa upp på jusl samma rättviseskäl. Det är uppenbart alt skillnaderna sedan vi fick den femte semeslerveckan återigen så alt säga har dragits isär Det finns alltså goda motiv för det förslag som vi nu lägger fram.

Del var en annan sluns och det fanns elt annat intresse när det gällde rättvisefrågorna - det gäller t.o.m. moderaterna - på den liden. 1975 väckte exempelvis Alf Wennerfors och Allan Åkerlind en motion, där de krävde ett införande av den femte semesterveckan. Jag skulle således kunna säga: Det var båttre förr när det gäller moderaternas inställning till rättvisefrågorna.

Det är rättviseskälen som har framhållits när stora löntagargrupper framfört sina krav. Det är slora skillnader som föreligger mellan privat och offentligt anställda och i viss utsträckning också mellan privat anställda. Det gäller semesterns längd, de ekonomiska förmånerna samt de fackliga organisationernas och den enskildes förmåga att påverka semestern.

Det är de som har det sämsta arbetsmiljöerna och de mest påfrestande arbetsuppgifterna som har den kortaste semestern. De har samtidigt de sämsta förutsättningarna alt genom avtal såväl fackligt som enskilt åstadkomma förändringar i den här situationen.

Vid en internationell jämförelse är det noterbart att det exempelvis i Västtyskland har gått alt komma överens om sex veckors semester enligt avtal.

För slora löntagargrupper inom den privata sektorn har den vägen inte varit möjlig i vårt land. Hela utbyggnaden på området har fått ske genom lagstiftning, och det är nu dags alt gå vidare med denna lagstiftning för all få ändring från fem lill sex veckors semester

I reservation nr 1 av moderaterna och folkpartiet har dessa partier yrkat avslag på propositionen med motiveringen atl del nu inte är läge att genomföra reformer av detta slag. Bortfallet av arbetstid blir för stort och för dyrt enligt reservanterna. På någol sätt känns argumenten igen från en del andra debatter. Men likväl kan vi konstatera atl del har gått ganska hyggligt för såväl företagsamhet som anställda i vårt land. Det gäller egentligen sedan 30-lalet, då lagstiftningsarbetet på det här området inleddes genom införandel av två veckors semester 1938. Det kan väl förmodas, herr talman, alt det innebar ett betydligt större åtagande för produktion och ekonomi då än det successiva införandet av den sjätte semesterveckan som nu föreslås skulle innebära.

I samma reservation argumenterar man också för en större valfrihet för individerna själva när det gäller att styra ullaget av sin ledighet. En del anställda vill faktiskt öka sin arbetstid, framhåller reservanterna.

De i propositionen och i debatten redovisade övervägandena på det här området - det handlar då om möjligheten all ta ut delar av semestern som daglig arbetstidsförkortning eller atl, för dem som så önskar, arbeta den sjätte, alternativt också den femte, semeslerveckan - används emellertid som argument mot den nu föreslagna reformen. Det har vi hört i dag också

från talarstolen. Orättvisan mellan dem som i dag har fem veckors semester och dem som har sex veckors semester eller mera blir inte mindre om de nu debatterade förslagen realiseras utan en förlängning av den lagstadgade semestern lill sex veckor

Vad moderaterna och folkpartiet i princip vänder sig emot är måhända inte något annat än detta atl den enskilde får en styrkeposition genom den lagfästa rätlen i de diskussioner som denne normalt alllid måsle föra med sin arbetsgivare för alt kunna påverka uttag och förläggning av arbetstid och ledighet. Detta gäller särskilt om del blir större frihet i dessa frågor

Av reservation nr 2 från centern framgår att man anser att ställningstagandet beträffande de följande etapperna får anstå tills vidare. Man stöder dock nu föreliggande förslag om två dagar för intjänande under det semesterår som börjar den 1 april. Med de rällvisekrav som centern anför och som Börje Hörnlund har utvecklat i talarstolen i dag borde del inte vara svårt atl stödja propositionen fullt ut.

Miljöpartiet slutligen säger i reservation nr 3 atl man anser att förslaget är en sämre form av arbetstidsförkortning. Man vill snabbt ha en förkortning av den dagliga arbetstiden. Ett argument som till och från framkommer i debatten är att den sjätte semesterveckan skulle stå mot införandet av sex timmars arbetsdag. Det handlar emellertid om väsentligt skilda storheter. Som arbelslidskommittén har redovisat innebär den fullt genomförda sjätte semesterveckan en arbetsfidsreduktion om drygt 2 % och en höjning av semesterlönen med 2,4 %, och det sleg som nu föreslås innebår en arbetstids-reduktion om två dagar och en höjning av semesterlönen med 1 %.

En arbetstidsförkortning med en timme per dag innebär en arbetsfidsreduktion med 12,5%. Det skulle kräva en lönekompensation på mellan 14 och 15 %. Ett genomförande av 30-timmarsveckan skulle reducera arbetstiden med 25 % och kräva en lönekompensation om 33,3 % när den är fulll genomförd. Det finns de som hävdar alt 30-limmarsveckan med nuvarande tillväxt i ekonomin skulle ta i anspråk allt reallöneutrymme för de närmaste 20-25 åren.

Med detta motiverar jag mitt avslag på samtliga reservationer i arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 10 om den sjätte semesterveckan.

I elt särskilt betänkande, nämligen arbetsmarknadsutskottets belänkande nr 21, behandlas sex motioner från den allmänna motionstiden om semesterfrågor. I delta betänkande har en utskotismajorilet bestående av de borgerliga samt miljöpartiet och vpk:s representanter i utskottet enats om ett tillkännagivande till regeringen vad avser effekterna för vissa företag när det gäller reglerna om semeslerlönegrundande frånvaro.

Vi har reserverat oss mot tillkännagivandet som detta har kommit alt utformas. Vi gör det för del första därför all det i proposition nr 69, som vi i övrigt har behandlat i belänkande nr 10, redovisas alt de problem som små företag kan få, eller har, i och med den snedbelastning i form av kostnader för skyldigheten alt betala semesterlön för frånvarotid kommer att övervägas i det kommande arbetet med den vidare lagstiftningen när det gäller del fortsatta genomförandet av den sjätte semesterveckan.

För del andra har vi reserverat oss därför att utskottsmajoriletens skrivning som denna har utformats innebär en beställning av en ändring av semes-

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

terlagens bestämmelser vad avser skyldigheten för småföretagare att betala semesterlön för nu gällande rätt till semesterlönegrundande frånvaro till de anställda - delta ulan den minsta hänvisning till någon annan form av lösning som skulle kunna hålla de anställda skadeslösa.

Det är alltså en ändring av semesterlagen utan prut som man kräver i den skrivning som man har lagt fram. Det är uppseendeväckande över huvud taget, och vpk;s dellagande är särskilt anmärkningsvärt.

Herr talman! När utskoltsmajoriteten dessutom använder argument som att detta är en stark orsak lill all unga kvinnor har svårare alt få arbete än andra och atl den beställda försämringen av semeslerlagen är en viktig jäm-slälldhelsfråga, är del så man kan la sig för pannan. Det beror dels på påståendet i sig, dels på att del inte heller stämmer med verkligheten vad avser kvinnors sysselsättning. Vi hade i februari månad i år den högsta sysselsättningsgraden för kvinnor någonsin, nämligen 82 %. Under hela 1989 var arbetslösheten 3 %, lika för kvinnor och män i åldrarna 16—24 år. I februari månad i år var arbetslösheten 1,4 % för männen och 1,3 % för kvinnorna i åldersgruppen 16—24 är.

Arbetslösheten är alltså enligt arbetskraftsundersökningarna lika eller möjligen lägre för kvinnor än för män. Del är därför dåliga argument som utskottsmajoritelen har använt i della belänkande för all begära en försämring av semesterlagen för de anställda i småföretagen.

Vi inser från socialdemokratisk sida all det finns vissa problem här och menar att de skall ses över, men del fär inte primärt gå ut över de anställda i småförelagen, utan man måste hitta andra lösningar

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall lill reservation 1 till betänkande 21 och i övrigt bifall till utskottets hemställan.

Låt mig avslulningsvis säga några ord om den debatt som har förts här tidigare och den kritik som har riktals mol detta förslag, därför alt det skulle gå på tvärs med utbudspolitiken i socialdemokratisk tappning då det gäller tillgången på arbetskraft på arbetsmarknaden. Mona Sahlin kommer atl tala efter mig, men jag vill referera ett pressmeddelande som vi fick ta del av i går, där det går all direkt utläsa atl regeringens ulbudspolitik under hela 80-talet har skapat en tillväxt av arbetskraft. Ökningen var starkast under 1988 och 1989, då i genomsnitt 53 000 personer per år tillfördes arbetskraften. Också antalet arbetade limmar har ökat, främst på grund av all kvinnorna arbetar mer Bara under 1989 ökade antalet arbetade timmar med 2 % eller 2,7 miljoner timmar

Det är väl ganska uppenbart att socialdemokratisk ulbudspolitik har effekter Jag tror också alt vi kan utgå från atl kommande förslag ger goda effekter I det läget har vi råd alt börja ta de steg som nu föreslås för inrättandet av den sjätte semesterveckan. Det är praktisk socialdemokratisk politik.

Anf, 10 ELVER JONSSON (fp) replik;

Herr talman! Sten Östlund har ulloval arbetsmarknadsministerns synpunkter pä ulbudspoliliken, och vi får då anledning alt diskutera den. Bara en stilla undran; Varför är nästan alla socialdemokrater bekymrade över det svaga arbetskraftsutbudel i dag?

Nu säger Sten Östlund att han känner det som elt hedersuppdrag alt stå

här och förverkliga elt socialdemokratiskt vallöfte. Ja, han ser glad ut när han säger det, så jag tror atl han är ganska uppriktig. Problemet är bara, atl samtidigt har både partikolleger, regeringsmedlemmar och inte minst ekonomer sagt atl della kan vara första steget mot all äventyra en god samhällsekonomi, arbete och välfärd. Och visst funderade väl socialdemokraterna i utskottet på del. eflersom de var så ivriga atl bordlägga ärendet nästan en hel månad innan de kunde komma till skott i fråga om hur de ville ha del i den frågan. Vad var anledningen till alt de funderade så länge, om inte den att de kände hämningar inför tanken på all föreslå någonting som skulle kunna bli bekymmersamt?

Sten Östlund säger vidare att den femte semesterveckan tillkom av rättviseskäl och att det var mycket bra. Det skedde för övrigt under de borgerliga regeringarnas reformperiod, vilket lätt blir bortglömt i den propagandistiska diskussionen, och det var ell förslag som riksdagen enigt ställde sig bakom. Han gör ell långt hopp når han först talar om 30-talets två semesterveckor och sedan säger att vi nu är framme vid den sjätte semeslerveckan. Det har gått bra för landet under de här decennierna, och varför skulle del inte gå bra fortsättningsvis, säger han, lyckligt frikopplad från den verklighet vi i dag lever i.

Vi har i Sverige kanske världens längsta semester och den kortaste årsarbetstiden. Det år naturligtvis en verklighet som gör all del inte är så lätt att kliva vidare med långa steg.

Det hade varit rikligare om socialdemokraterna genom sin talesman mera hade lagt tyngdpunkten på att arbete också är någonting positivt, alt del är viktigt atl slå vakt om arbetet. Alt äventyra arbetsplatser, stabila priser och marknadsandelar är oftast det hårdaste slaget mot de svagaste på arbetsmarknaden, Lål oss inte glömma bort det i denna diskussion. Det finns annars en risk, Sten Östlund, för att socialdemokraternas goda föresatser blir del bästas fiende.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Anf, 11 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik;

Herr talman! Sten Östlund ifrågasatte varför cenlerparliet inte direkt log alla tre etapperna. Del beror på alt vi vill se hur ekonomin och arbetskrafts-utbudet utvecklas. Om rehabiliteringen av långtidssjuka och av dem som i onödan är förtidspensionerade lyckas, underlättas möjligheterna i framtiden. Där har vi i centern verkligen ställt upp genom vår insats när det gäller arbetslivsfonden.

Om den alltför höga sjukfrånvaron kan pressas ner genom en hel serie åtgärder, skapas det också utrymme för mera planerad ledighet.

Trots att det nu är en ordentlig högkonjunktur, en överhettad konjunktur, erhåller ungefär 75 000 årsarbetskrafter kontant arbetslöshetsunderstöd, och det antalet kan pressas ned. För den som är utan arbete är utbildning m,m, bättre, för att han skall bli mer lämpad alt gå in och göra goda insatser

Det är litet svårt atl i dag få en överblick över ekonomin. De prognoser som jag har tillgång till är inte goda, Elt växande bytesbalansunderskotl och en svag ekonomisk utveckling i bruttonationalprodukten i landet gör alt vi är försiktiga och vill la del litet pö om pö.

Sedan säger Sten Östlund all vårt förslag, som är en stor jämställdhels-

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

fråga och en stor rättvisefråga för de riktiga småförelagen, innebär att man vill försämra semesterlagen för de anställda. Vi har samlat fem partier som ger regeringen i uppdrag att komma med förslag. Jag kan säga till Sten Östlund atl om regeringen kommer med ett förslag som förstör för de anställda i de här småföretagen, kanske vi går runt igen och samlar fem partier och spöar regeringen återigen.

Anf. 12 ANDERS G HÖGMARK (m) replik:

Herr talman! Låt mig säga att också jag kan känna djup sympati för de tankar som har förts fram om att alla i det svenska samhället skall få delaktighet i den välståndsutveckling vi har. Det inkluderar självfallet önskan om ledighet före ökad lön. Jag tror att det är en ganska naturlig tanke.

Jag kan också känna djup sympati, det gör moderata samlingspartiet, för det rikliga i tanken alt återföra människor som har hamnat utanför arbetsmarknaden till arbetsmarknadens gemenskap och ge dem en möjlighet att ulföra en aktiv gärning. Dessutom bör vi genom bättre arbetsmiljö och rimliga arbetsvillkor se lill atl förhindra alt människor stöts ul från arbetsmarknaden. Det finns kolossall myckel atl göra där Både rent mänskligt och rent ekonomiskt tror jag alt del är utomordentligt lönsamma investeringar inför framtiden och under 90-talet.

Det innebär inte på någol sätt atl vi kan avhända oss akuta problem, som vi i dag står inför Man kan i och för sig anföra skälet all det är en rältvisere-form. Sten Östlund har varit inne på det flera gånger Jag menar atl man kan säga ungefär som TCO och flera fackliga organisationer gör; att vi har olika anställningsvillkor och atl olika längd på semestern är ett resultat av att olika organisationers medlemmar har valt att prioritera lön och ledighet på litet olika sätt. TCO skriver exempelvis i sitt remissvar inför utredningen om den sjätte semesterveckan; "Del är svårt alt hävda atl varje skillnad i semesterns längd i sig ulgör en orättvisa. Som en konsekvens av de fria och direkta förhandlingarna på arbetsmarknaden uppkommer skillnader i lönenivåer och allmänna anställningsvillkor."

Det görs ofta gällande atl löneförmåner och andra förmåner är ett utslag av dessa förhandlingar Det kanske är någol som vi som lagstiftare i någon utsträckning må respektera.

Västtyskland har anförts som elt argument. Där har man råd med sex veckors semester Det finns förmodligen ett visst samband mellan den enorma styrka som västtysk ekonomi har, med kraftig tillväxt, med låg inflation och med en kraftig ekonomisk bas, och möjligheten att ta ul mer av del välståndet, den växande kakan, i ledighet. Jag missunnar inte ett ögonblick de västtyska löntagarna att få del av det växande välstånd som de har slitit ihop till. Där finns sambandet mellan stark och god ekonomi och möjlighel atl ta ut olika former av förmåner

Jag vill understryka, herr talman, att jag inte kritiserar socialdemokraterna för att de infriar utfästelser. Jag undrar snarare om man skall ha den här graden av utfästelser Har man gjort en utfästelse, skall man infria den. Vi har tre nivåer: utfästelser, löften och målsättningar Nu vet vi i alla fall att utfästelser infriar socialdemokraterna, löften är mer tveksamma och målsättningar ligger på elt mer visionärt plan.

Avslutningsvis ber jag, herr talman, att också få yrka bifall till hemställan i betänkande 21, vilkel jag glömde i mitt inledningsanförande.

AnL 13 KARL-ERIK PERSSON (vpk) replik:

Herr talman! Det skulle ha varit intressant att höra Sten Östlunds kommentarer till de tankegångar som nu förs fram, att man skulle kunna arbeta den femte och sjätte semeslerveckan. Det nämnde han ingenting om.

Det fanns faktiskt fler motioner i arbetsmarknadsutskottets belänkande 21. Men jag kan förlåta Sten Östlund för alt han inte kommenterade dem. I stället hakade han upp sig på någonting som jag faktiskt inte uppfattar står i arbetsmarknadsutskottets betänkande 21, att det skulle bli en försämring för de anställda.

Ibland finns en slor tro på departementen, men om oppositionen vill alt ett departement skall se över vissa regler, misstror Sten Östlund, när han inte får sin vilja igenom, departementet och menar att del kommer tillbaka med försämringar för de anställda. Jag litar faktiskt på att departementet i sin klokhet inte kommer med tankegångar om alt försämra vanliga anställdas möjligheter att få semester Skulle regeringen komma tillbaka på det sättet, med tankegångar om att försämra, är jag nästan övertygad om alt de som nu har samlat sig till den här skrivningen kommer atl skicka tillbaka förslaget till regeringen.

Som jag läser detta, slår del ingenting om att förslaget skall gälla vanliga anställda, utan man skall se över reglerna för hur de anställdas möjligheter all ha semester skall kunna tillgodoses utan atl del drabbar arbetsgivaren så orimligt hårt. Det får jag ut av det skrivna. Men Sten Östlund tolkar detta på ett annat sätt.

Låt oss nu se vad som händer när förslaget kommer tillbaka från regeringen. Jag tror inte på den stora katastrof som Sten Östlund lalar om. Men del skulle vara roligt att få en kommentar till regeringens övriga tankegångar om möjligheterna atl arbela den femte och sjätte semeslerveckan.

AnL 14 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp) replik;

Herr talman! Jag vill haka på Sten Östlunds tal om att lönekompensationen för den sänkta generella arbetstiden skulle ta allt utrymme i anspråk för övriga ekonomiska förbättringar. Men så är del inte. Det finns så många möjligheter all minska kostnaden för den generellt sänkta arbetstiden. Som jag redan sagl i milt tidigare tal, kan man hell enkelt minska lönen i proportion till den sänkta arbetstiden. Bortfallet fylls av andra möjligheter. Man kan spara många kronor på alt inte behöva utnyttja tjänsler och varor på samma sätt som man gör när man inte hinner sköta så många saker hemma.

Del finns också andra sätt. Den deltidsarbetande kan få viss kompensation genom en skatteskala som gynnar låginkomsttagare. Det kan också gälla för den som får sänkt arbetstid. Deltidsarbetande med barn kan kompenseras genom del bastillägg som vi vill införa för barnfamiljer i stället för bostadsbidrag. Bostadsbidraget är ju baserat på familjestorlek och inkomst.

Sten Östlund talade också om tillväxten av arbetskraftsutbudet, som känns så riktigt. Det tyder i alla fall på att många ökar sin arbetstid därför

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semeslerveckan, m.m.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

att höga skatter och höga priser kräver ökade inkomster Del är inte särskilt lyckat.

Vi slår ofta här och ropar ut vårt budskap och ingen lyssnar, åtminstone har jag den känslan. Jag försöker ibland ge vardagsbilder, särskilt av kvinnornas och barnens situation, men jag känner atl egentligen ingen lyssnar. Man talar här om att ulbudspoliliken handlar om att försöka få ul fler på den svenska arbelsmarknaden. I första skedet riktas politiken mot flyktingar, pensionärer, förtidspensionerade och deltidsarbetande kvinnor För flera av de här grupperna är det alldeles utmärkt, särskilt för flyktingar och kanske för förtidspensionerade, för deras öde är ju grymt. Men de deltidsarbetande kvinnorna, det vill jag ännu en gång påpeka, behöver ofta ett deltidsarbete för att över huvud laget orka med del övriga tunga arbete de har att utföra. Del är inte så atl kvinnorna arbetar mindre. De arbetar mindre i betalt arbete, ja, men inte i arbetsmängd.

Anf. 15 STEN ÖSTLUND (s) replik:

Herr talman! Elver Jonsson fortsatte i sin kritik - kanske återkommer Mona Sahlin, arbetsmarknadsministern, i debatten - och sade atl det här första steget skulle äventyra välfärdsekonomin. Han frågade också vad som var anledningen fill den långa bordläggningen under den s.k. regeringskrisen. Del var helt enkelt bara ärligt spel. Vi ville inte då driva fram och la ställning lill en proposition som vi inte visste om vi skulle ha majoritet för i parlamentet eftersom vi inte visste hur regeringskrisen skulle lösas. Så enkelt värdet.

Vi har kanske världens längsta semester säger Elver Jonsson. Det tror jag inte alt vi har Några kanske har det. En del människor i vårt land har väldigt lång semester Vi kan peka på vissa yrkesgrupper som har ledigt juni, juli och augusti, Jag vet inte hur det är med den saken i andra länder Men väldigt många har inte särskilt lång semester Vi har fem veckors semester. Som jag har redovisat och som har kommenterats här har man exempelvis i Västtyskland genom avtal sex veckors semester, Elver Jonsson pekade på att det här skulle kunna äventyra sysselsättningen.

Det slog mig all det i alla fall är bra att vi är borta frän den debatt som vi förde i vissa situationer och partier när jag kom till riksdagen 1982 om atl vi skulle börja diskutera en arbetstidsförkortning för alt klara sysselsättningen.

Till Börje Hörnlund vill jag bara säga all vi hoppas att vi skall klara av politiken - och del har han full förtröstan för - och atl vi får ett stöd från centerpartiet i de fortsatta stegen.

Frågan om småföretagens anställda har både Karl-Erik Persson och Börje Hörnlund berört. Del är ju bra alt man redovisar det här, och så får vi väl skicka med protokollet till departementet också. Det är väl annars lämpligt att man skriver in i utskottets betänkande vad man egenlligen vill när man gör sådana här uttalanden; när man begär ändringar i semesterlagen.

Anders Högmark har sympati för rehabiliteringspolitiken och den effekt som den kan ha. Del är ju bra atl vi är överens om det. Har den debatten lett fram till något så är det bra.

När det gäller TCO:s synpunkter får jag återkomma.

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

Anf. 16 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:

Herr talman! Hemma hos oss brukar vi tala om fladderkusar. Jag vet inte om Sten Östlund vet vad det betyder Men socialdemokraterna är litet av fladderkusar när del gäller de här rättvisefrågorna.

Del är lätt alt tala om rättvisa när det gäller stora kollektiv, men okänsligheten är ibland oroväckande stor när del gäller små grupper; några hundratals frisörer några unga flickor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden därför alt de år i den mest fertila åldern och för samhällets och för egen skull tänker vara väldigt fertila, några hundratals lanthandlare och 20 000 animalieproducenter, som arbetar över 3 000 timmar och har 22 dagars ledighet. Jag lycker att del är litet synd. Om fanan är ren i stort skall den också vara det i smått.

Jag är litet förvånad. Del är kanske mycket lättare all gå till Karl-Erik Persson och prata. Det går att gå runt och prata med olika partier. Men del parti som brukar säga att det slår för rättvisa glömmer så lätt de små grupperna. Del är synd.

Jag tror atl Sten Östlund inte riktigt hinner ul lill de små företagen och lala med frisörer och andra, som har låga inkomster och är hårt pressade av arbetsgivaravgifter, om hur de upplever alt nästan ingen klarar sig. De unga flickorna vid dessa företag känner både en press som anställda och en press inför jobb.

Det här är viktiga saker Alt klara upp det här är egentligen den största praktiska jämställdhelsfrågan jusl nu. Tänk på del!

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Anf, 17 ELVER JONSSON (fp) replik;

Herr talman! Sten Östlund säger atl det bara var känslan för fair play som gjorde alt man bordlade frågan om den förlängda semestern. Men jag skulle ändå vilja att han gav åtminstone något besked om huruvida det inte hade något samband med den dåvarande regeringens propå om att del här skulle ha ett samband med vad som hände på arbetsmarknaden i övrigt. Det frågetecknet kvarstår,

Sten Östlund säger alt han är glad över alt vi har en ensartad uppfattning om alt man inte löser sysselsättningsproblem med en kortare arbetstid och atl den frågan har kommit litet ur debatten, eftersom vi har en samstämmig uppfattning om vad som är rikligt. Detta instämmer jag i, Nuär ju problemet all det är just den låga sysselsättningen eller för få arbetade timmar som är bekymret. Det fattas arbetare och tjänstemän, och därför blir arbetslinjen svår att upprätthålla även där, detta delvis på grund av att vi har flaskhalsproblem men också därför att vi har ett för svagt utbud.

Här har ju nämnts flera saker som folkpartiet har hävdat vore angelägna när det gäller att stimulera till ett ökat arbetsutbud. Man har nämnt flyktingarna som en resurs som vi borde ta bättre lill vara av ekonomiska skäl och, framförallt, av sociala och mänskliga skäl. På den punkten har ju regeringen varit väldigt senfärdig.

Sedan menar jag all vad vi behöver i dag när landels läge och ekonomi är

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

allvarligt utsatta, är inte teser om atl vi skall ta mer ledigt - vi behöver faktiskt arbeta mer Jag tror att den kris som inte minst regeringsföreträdare utmålar visar alt det behövs fler aktiva insatser för att hävda just välfärden i det land som tidigare har varit mycket framgångsrikt när det gäller konkurrens, sysselsättning och sociala reformer Men då gäller det att inte under tiden slösa borl våra möjligheter alt fortsätta med en akfiv välfärdspolitik.

AnL 18 ANDERS G HÖGMARK (m) replik:

Herr talman! På något sätt är det som om de ekonomiska realiteterna ändå trängs undan i diskussionen. Det är klarl alt del är svårt alt säga atl man kommer att förlora exakt si eller så många miljarder kronor Det kan ju i och för sig innebära att man får en ökad produkfivilet och att en och annan grupp får något ökad semester Men del är väldigt farligt all börja resonera som så all det nästan inte finns någol samband mellan tillgången på arbetskraft och vad vi kan producera i det här landet.

Jag måste fråga Sten Östlund; Skapar man pä del här sättet ökade resurser till samhället i sin helhel, genom all minska utbudet av arbetskraft?

Förnekar Sten Östlund att det handlar om atl 60 000 ä 70 000 årsverken las bort från den svenska arbelsmarknaden? Samtidigt säger finansminislern alt del allra största problemet är överhettningen på arbetsmarknaden, förorsakad av brist på yrkesulbildad arbetskraft i sina bästa år Förnekar Sten Östlund att reformen, totalt genomförd, kostar i storleksordningen 2% av BNP? Det innebär i stort sett att halva BNP-tillväxten de kommande tre åren tas i anspråk för att kunna klara den här ökade ledigheten.

Vi kan ha olika värderingar om vikten av detta, men vill Sten Östlund verifiera mina uppgifter? Eller har Sten Östlund andra siffror på vad reformen kostar? Mill påstående är alltså att den kostar ungefär 5 miljarder per semesterdag och att den totalt genomförd kostar på årsbasis i storleksordningen 24-25 miljarder kronor, ca 2 % av BNP,

Del vore intressant alt höra om utskottets talesman kan bekräfta de siffrorna, att de är riktiga. Om han tycker alt de är felaktiga kanske han kan komma med vad han uppfattar som korrekta siffror,

Sten Östlund drar parallellen till Västtyskland - har västtyskarna råd så bör vi ha råd. Jag återkommer till vad jag sade i förra repliken: I en ekonomi som Västtysklands med utomordentligt hög tillväxt och låg inflation, en ur-stark ekonomi där man inte har några problem med vare sig handels- eller bytesbalansen, är del ganska rimligt att västtyska löntagare får ut en stegrad välfärd också i form av ökad ledighet.

Men i Sverige har vi en ökad tillväxt i storleksordningen 1,5%, långt mindre än jämförbara induslrislater, och beviljar oss löneökningar som tvåtre gånger överstiger vad kakan växer med. Alt då samtidigt ta i anspråk halva tillväxten genom atl förlänga semestertiden är något som vi moderater och folkpartister tvekar inför

Jag tror sedan inte alt människor väljer det ena eller andra jobbet på grund av att det ger den eller den ledigheten. Trivs människor med arbete, skapar man också intressanta uppgifter inför framtiden.

AnL 19 KARL-ERIK PERSSON (vpk) replik;

Herr talman! Sten Östlund säger nu att han skall skicka med protokollet fill departementet. Jag log faktiskt för givet att man i departementen läste alla protokoll från debatter som gäller deras verksamhetsområden. Men det är tydligt all vi inte skall ta någonting för givet, utan departementet skall uppmanas att läsa protokollen från de debatter som vi har här i kammaren om arbetsmarknadsutskottets betänkanden.

Sedan säger Sten Östlund alt nu har han äntligen förstått vad jag menar med texten i reservationen. När han nu förstår vad jag menar, kanske vi kunde vara överens om den reservationen, så slipper vi att votera i den frågan.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

AnL 20 STEN ÖSTLUND (s) replik;

Herr talman! Till det sista vill jag bara säga att departementen kanske låser protokollen, men del kostar så väldigt litet trycksvärta att i ett belänkande av del här slaget med några ord ge uttryck för hur man vill atl frågan skall lösas. Men skulle man ha fått till de få orden och tagit i anspråk den lilla mängden trycksvärta, skulle man ha hamnat i en konflikt om vad de fem partierna egentligen begärde. Därför fick skrivningen stanna vid vad den var

Vi har från socialdemokratiskt håll förståelse för problemen, och när Börje Hörnlund kallar oss socialdemokrater för fladderkusar tror jag att han skall vara litet försiktig med det. Det går att läsa i propositionen att socialdemokraterna har uppmärksammat problemet och hur vi ser på det. Det kanske finns skäl alt sätta olika namn, och fladderkusar var ganska intressant, efter de förhandlingar som har förevarit kring delta belänkande. Jag skall ha det i åminnelse,

I förra repliken berörde jag TCO;s synpunkter som Anders G Högmark har fört fram. Låt mig där hålla med Börje Hörnlund, när han säger all golvet skall vara någorlunda lika för alla löntagare när det gäller semester och andra sådana förmåner. Det är möjligt att TCO har en annan uppfattning i den frågan än vad vi har i det socialdemokratiska partiet.

Jag erinrar om vad jag sade när jag inledde den här debatten, atl jag har varit med sedan 40-talet och alt de skillnader som då fanns mellan arbetare och tjänstemän var enorma. Vi har successivt arbetat bort dem, och vi skall hålla de skillnaderna så små som möjligt.

Trots att vi nu inför sex veckors semester kommer ändå väldigt många att ha ännu längre semester, sju veckor Men det övervägande flertalet kommer att ha sex veckors semester, och det är så långt vi kan gå i nuvarande läge. Det hoppas jag kommer att räcka för framtiden,

Anna Horn af Rantzien vill minska arbetsfiden mot sänkt lön. Miljöpartisterna träffar förmodligen helt andra väljare än jag gör när jag är ute. Tydligen har de också helt andra erfarenheter av de krav som ställs av medborgarna och de anställda än vad jag har från de arbetsplatser där jag genom min yrkesverksamhet har haft förmånen atl få verka.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

AnL 21 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp) replik;

Herr talman! Jag har nyss försökt all peka pä två svaga grupper i samhället och deras situation, kvinnornas och barnens. Nu tänker jag säga några ord om det som ligger oss så varmt om hjärtat, om miljön.

De underbara människor jag träffar ute, som Sten Östlund tydligen inte träffar, har fått ögonen öppna för vart vi är pä väg i vårt samhälle med den nuvarande ekonomiska synen pä en evig tillväxt. Den kortare arbetstiden möjliggör för oss alla atl verkligen ...

AnL 22 ANDRE VICE TALMANNEN:

Jag erinrar om atl replikrätten gällde Sten Östlunds replik.

AnL 23 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp) replik;

Herr talman! Ja, just det. Det var Sten Östlund som nämnde miljöpartiets syn på den kortare generella arbetstiden. Jag vill bara säga alt kortare arbetstid ger oss möjligheter atl minska samhällets utlägg för en allt mer förstörd miljö. Del är något som även "ordinarie" ekonomer börjar fundera på. Jag har hört att den gröna ekonomin kominer in också i finansdepartementets tänkande.

Anf. 24 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN;

Herr talman! Jag begärde ordet efler all ha suttit och lyssnat lill många inlägg i den här debatten. Jag har också hört många diskussioner även tidigare när del gäller just den sjätte semesterveckan och arbetsutbudet, en fråga som jag tycker behöver sättas in i sill rätta sammanhang. Det rätta sammanhanget är till all börja med all inte fara med sådana felaktiga påståenden om vad som har hänt med arbetskraftsutbudet de senaste åren som jag tycker att både Elver Jonsson och Anders G Högmark gör sig skyldiga fill,

Elver Jonsson säger att utbudet av arbetskraft är för svagt, att vi jobbar för litet, att del är de för få arbetstimmarna som är problemet. Då måsle vi gå tillbaka och se vad som har hänt med arbetskraftsutbudel de senaste åren.

Regeringen har och kommer atl fortsätta att ha ulbudspolitik som ett av de viktigaste inslagen i den ekonomiska politiken. Så har del varit under hela 80-talel, och trots att Sverige i dag är elt land som har en unikt låg arbetslöshet, trots all Sverige har ett unikt högt arbetskraftsdeltagande - nära 87 % av alla arbetsföra deltar i arbetskraften - har vi de senaste två åren ökat arbetsutbudet, som Sten Östlund också nämnde, med 53 000 personer varje år

Också antalet arbetstimmar ökar i Sverige, Både män och kvinnor men framför alll kvinnor har successivt från 70-talel och fram till i dag ökat sin arbetsinsats i det betalda arbetet. Egentligen är det kvinnorna och deras ökade utbud av arbetstimmar som har försörjt Sverige med den arbetskraft och den lillväxlökning som landet har haft ända sedan 70-talet och framåt. Under 80-talet och till nu har utbudet ökat med 240 000 personer eller nära 400 000 heltidsjobb. Del är vad som faktiskt har hänt,

Anlalel arbetade limmar fortsätter all öka trots att antalet är så högt som det är Det är något som vi måsle har klarl för oss. Grundproblemet i den

svenska ekonomin är alltså inte att vi skulle jobba för litet, ulan atl produktiviteten är för låg.

Under del senaste året har det ökade antalet arbetstimmar och de ökade arbetsinsatserna i landet stått för 70 % av BNP-ökningen, Den höjda produktiviteten däremot har stått för den mindre delen av BNP-ökningen, Förhållandet var det omvända på 1970-lalet, Industrin kan i längden inte förlita sig på att utbudet av arbetskraft bara skall öka och öka. För att del skall kunna ske gäller det atl komma ål grundproblemen i ekonomin och näringslivet. Del är viktigt alt ha detta klart för sig. Det svenska folket jobbar mycket och bidrar till slor del lill tillväxten och välfärden i landet. Folket har tagit sitt ansvar

Vad handlar då ulbudspoliliken om? Jo, den handlar om att det finns grupper i samhället som både kan och vill arbela mer Det är den frågan som regeringen nu ägnar så mycken möda åt. Det var också dessa grupper av människor som Anna Horn af Rantzien nämnde. Det rör sig exempelvis om flyktingar på förläggningar som har arbetstillstånd och inget hellre vill än alt försörja sig själva. Det handlar också om förtidspensionerade, ofta män i 60-64-årsåldern, som vill della i arbetslivet med de förutsättningar de har Det skall de nu fä möjlighet atl göra. Vi inför exempelvis möjlighet lill lönebidrag för förfidspensionerade så att de med sina förutsättningar kan medverka i arbetslivet.

Det handlar också, Anna Horn af Rantzien, om de 150 000 deltidsarbetslösa kvinnor som vill utöka sin arbetstid men av olika skål inte får göra det hos sin arbetsgivare. Utbudspolitiken handlar således också om rättvisa, Alla skall ha möjlighet att delta i arbetslivet med utgångspunkt i sina förutsättningar

Varför vill vi då förlänga semestern och nu la första steget mot en sjätte semestervecka? Börje Hörnlund uttryckte på ett mycket bra sätt vad det i grunden handlar om. Till att börja med är det inte alla som får en utökad semester, utan det är de knappt 50 % yrkesarbetande som i dag inte har sex veckors semester Vilka är dessa? Jo, i stort sett är det de människor som har de tyngsta jobben, de lägsta lönerna och stressigasle arbetsuppgifterna. De har alltså för närvarande den kortaste semestern, I de delar av industrin där de är sysselsatta har man också svårast att rekrytera och behålla folk. Vi skall alltså se elt någorlunda rättvist förhållande mellan olika löntagargrupper på arbetsmarknaden som elt sätt alt kunna öka arbetskraftsutbudel och som ett sätt atl öka möjligheterna atl kunna behålla och rekrytera folk till de tyngsta och mest slitsamma arbetsuppgifterna.

Till detta hör också det Börje Hörnlund i sammanhanget sade om Arbetslivsfonden och de åtgärder som ytterligare kan vidtas för atl förändra arbetsmiljön och göra atl människor fortare ges möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet. Det handlar således både om rättvisa mellan olika grupper och rättvisa för dem som utför de tyngsta och mest slitsamma jobben. Dessa människor har de kortaste ledigheterna, medan de som har de fysiskt sett lättaste och kanske mest intressanta och engagerande arbetsuppgifterna har de bästa arbetsvillkoren och de längsta ledigheterna. Skall det vara på det viset? Det tycker inte vi socialdemokrater

Anders G Högmark säger att vi måsle respektera olikheter och att lagsfif-

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semeslerveckan, m.m.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

lare inte skall lägga sig i dessa frågor Jo, ibland måste de göra del. Den borgerliga regeringen lagstiftade ju om den femte semeslerveckan av precis samma skäl som den socialdemokratiska regeringen i dag vill lagstifta om en sjätte semestervecka,

Anders G Högmark säger alt man klarar av att ge människor i Västtyskland en sjätte semeslervecka, därför alt man där har en så stark ekonomi. Moderaterna nämner alllid den siarka ekonomin och den låga inflationen i Västtyskland men glömmer den tredje delen i sammanhanget, nämligen den höga arbetslösheten där Den har varit och är medlet ute i Europa för att klara andra delar i ekonomin. Vi i Sverige säger atl alla skall della i arbetslivet. Det är därför som vi har en så låg arbetslöshet. Vi vill skapa rättvisa för alla människor, och därför tar vi nu ett första steg mot en sjätte semestervecka.

Många har talat om flexibilitet i fråga om arbetstiden, och det vill också jag nämna som en viktig sak. Visst behövs en högre grad av flexibilitet, inte minst för kvinnornas skull. Del skall inte bara vara tjänstemän, med betoning på män, som har flexibla arbetstider och möjligheter alt anpassa sin arbetstid efter vad som passar dem själva.

Låt mig nämna atl arbelslidskommittén har lagt fram ett förslag om möjligheter atl använda den arbetstidsförkortning som den sjätte semeslerveckan ulgör på det sätt som bäst passar den enskilde. Det förslaget är ute på remiss, och remisstiden går ut i slutel av mars. När den förlängda semestern börjar gälla nästa år - nu beslutar vi om inljänandelidens början - hoppas jag kunna lägga fram ett förslag om hur människor själva skall kunna bestämma hur den utökade ledigheten skall användas. Det tror jag är viktigt, inte minst för kvinnorna. De förslag som kommer att läggas fram utgör också ett led i frågan om de utökade möjligheterna all arbeta under några semesterdagar liksom de utökade möjligheterna att spara semesterdagar.

Det här betyder myckel för den enskilde, förelagen, näringslivet och för samhället i stort. En sparad semesterdag motsvarar 20 000 människor i arbete. Vi vet att det finns önskemål och krav på att mer fritt kunna spara och utnyttja semestern. Jag tycker atl det är viktigt att vi också ger människor den möjligheten.

Sätt in semesterfrågan i sitt rätta sammanhang och erkänn atl utbudspolitiken har varit oerhört framgångsrik de senaste åren. Erkänn också all vi inte alltid kommer att ha en låg arbetslöshet om vi inte kämpar för den varje dag och i varje beslut som vi fattar här Erkänn att arbetskraftstalet är mycket högt i Sverige, men alt det fortfarande finns grupper som bör få komma ut på arbetsmarknaden därför atl de själva vill det,

Anders G Högmark frågar om ökad ledighet är det rätta sättet alt lösa de ekonomiska problemen. All ge människor möjlighel att arbeta under de villkor de själva väljer är ett sätt atl bidra lill att lösa de ekonomiska problemen. Att åstadkomma största möjliga rättvisa i grundvillkoren mellan löntagargrupper är också elt sätt att bidra lill all lösa de ekonomiska problemen. Men utbudspolitiken kan inte för all framtid bidra till att klara industrins problem, om vi inte också löser problemen med produktiviteten och de faktorer som styr den. Det är vad regeringens ekonomiska polifik i dag handlar om.

Anf, 25 ELVER JONSSON (fp) rephk:

Herr talman! Arbetsmarknadsministern läste i.sympatisk lon upp sill anförande, men gjorde det så snabbt, som en utanlilläxa, att det var nätt och jämnt som jag i slutfasen uppfattade att hon sade alt ulbudspoliliken har varit framgångsrik. Det lät något ödesmättat.

Hon uppmanade oss vidare atl sälla in ulbudspoliliken i sill rätta sammanhang. Det är rimligt att göra detta. Samtidigt säger hon att semestern av rättviseskäl skall utökas. Även på den punkten kan jag instämma; det är bra med ökad rättvisa. Men arbetsmarknadsministern säger också att arbetstagarna, när de lar längre semester, skall hitta på stimulanser, så atl de inte tar längre semester! Under den femte och sjätte semesterveckan bör de arbeta mer än vad som hittills har varit fallet. Del låter litet konstigt.

Vilka är det dä som skall arbeta? Del vore intressant att få veta. De människor som arbetar i yrken som ur produktivitelssynpunkl är de mest strategiska är kanske de människor som av andra skäl skulle behöva längst ledig-hel.

Nu säger Mona Sahlin att vi i detta land inte arbetar för litet. Vad är del då som gör alt regeringen är så bekymrad? Gång pä gång återkommer man i sina dokument till frågan om hur arbetsutbudet skall kunna ökas. Visst har vi i delta land en låg arbetslöshet. Åtminstone är den öppna arbetslösheten låg internationellt sett. Men det är ingen överraskning för någon att regeringens företrädare varnar för en explosion som kan ske på arbetsmarknaden om vi inte ser upp. Det tyder på att vi lever farligt.

Vidare vill arbetsmarknadsministern ha fler i arbete och pekar på en del kategorier Jag lycker att det är bra, men del är inte länge sedan Mona Sahlin här röstade mot förslag om atl fler arbetshandikappade skulle få möjligheter till arbete. När del gäller frågan om flyktingars möjligheter till arbete kan man inte anklaga socialdemokraterna för atl vara pådrivande. Därvidlag återstår oerhört mycket alt göra. Jag vill inte förmena annat än alt vår nya arbetsmarknadsminister är besjälad av ambifionen att komma längre, men jag tror atl del är vikfigt atl säga atl del inte är bra med en sådan tingens ordning som vi haft beträffande flyktingars möjligheter all snabbi komma i arbete. Jag vill därför upprepa att det är konstigt när man dels säger att vi skall ha mera ledighet, dels samtidigt säger till dem som del gäller alt de måsle gä in och arbeta, eftersom läget är kritiskt.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

AnL 26 ANDERS G HÖGMARK (m) replik;

Herr talman! Mona Sahlin säger atl vi skall sätta in diskussionen i ell vidare perspektiv, och det är också vad jag och flera med mig har försökt att göra. Vi gör det mol bakgrunden av den ekonomiska kris som landels finansminister säger att vi befinner oss i och mot bakgrund av alt vi måsle komma till rätta med de överhetlningstendenser på arbetsmarknaden som är ett av huvudproblemen,

Mona Sahlin underkänner vidare min beskrivning av utbudssitualionen. Jag beskrev dock inte alls någon ulbudssituation annat än i så måtto att jag sade effekten av ett införande av den sjätte semeslerveckan ligger i storleksordningen 60 000-70 000 ärsarbetsinsatser Mona Sahlin talade l,o,m, om ända upp lill 100 000 ärsarbetsinsatser

3 Riksdagens protokoll 1989/90:90

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.tn.

Jag vet att man har ökat utbudet av arbetskraft och att kvinnorna svarat för merparten av delta under de gångna åren, Mona Sahlin säger alt problemet inte är alt vi arbetar för litet ulan atl produktiviteten och produktivitetsutvecklingen är för låga. Jag delar den uppfattningen, men om man skall åtgärda delta på någol sätt inom enskild och offentlig sektor räcker det inte med verbala tirader ulan man måsle också göra någonting konkret. Industrin står inför en säkerligen mycket kraftig omstrukturering med följder av en mängd olika slag.

Även den stora offentliga sektorn, som har uppvisat en produktivitetsutveckling i storleksordningen någon enstaka procent - ibland har det varit tveksamt om den ens nått dit - står inför en väldig utmaning. Jag vill ställa en fråga lill Mona Sahlin. Det här är ju egentligen en våldsam kritik mot hur den offentliga sektorn sköts. Det innebär också att hon ger moderata samlingspartiet rätt i vårt påstående atl den offentliga sektorn har en så dålig produktivitetsutveckling all vissa delar av den radikalt bör omprövas, I annat fall skulle all förbällring av produklivitelsulvecklingen ske inom den enskilda sektorn med myckel hårda krav på omstrukturering,

Elver Jonsson var inne på frågan om det dubbla budskapet, dvs. atl vi gärna formellt skall öka semesterns längd, men samtidigt skall uttrycka en förhoppning om atl människor inte utnyttjar den utan i ställel jobbar under de femte och sjätte semesterveckorna. Under sådana förhållanden kan vi ju lagstifta om ytterligare en eller två veckors semester, samtidigt som vi säger att den helst inte skall las ut, så alt semestern i själva verket omfattar ett mindre antal veckor

Frågan är nu vad Mona Sahlin önskar; är det utökad ledighet eller är del hell enkelt infriade och lagstiftade utfästelser - inte löften och målsättningar utan utfästelser - med samtidigt uttryckta förhoppningar om atl de berörda människorna skall arbeta under de femte och sjätte semesterveckorna? Först då kan vi nämligen driva den utbudspolitik som finansministern anser nödvändig för all klara landels ekonomi. Det är en myckel intressant frågeställning. Önskar man atl semestern tas ut i form av ledighet, eller vill man helst se till att människor struntar i atl vara lediga under de femte och sjätte semesterveckorna och arbetar i stället? Det senare gäller framför allt inom den offentliga sektorn, där man har upp till sju veckors semesterledighet.

AnL 27 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:

Herr talman! Jag vill ta upp bara en enda sak med arbetsmarknadsministern. Hon talade nyss från denna talarstol om behov av alt få in förtidspensionerade i arbete, av all ge de deltidsarbelslösa full sysselsättning osv. Man måste dock i det sammanhanget lägga märke fill att det råder siarka regionala variationer Vi har många deltidsarbelslösa, många i arbetsmarknadsåtgärder, många helt arbetslösa och ett lågt arbetskraftstal för både män och kvinnor Alla dessa företeelser uppträder inom samma regioner Skäll man lyckas med de av Mona Sahlin uppräknade åtgärderna, måste man ha en mycket stark regionalpol-fik.

Jag vill uppmana arbetsmarknadsministern, som har del övergripande ansvaret, atl låta partikamraterna i arbetsmarknadsutskottet, i trafikulskottet och i utbildningsutskottet, där det under våren kommer att behandlas stora

förslag som har alt göra med landets utveckling i stort, bidra lill att förbättra regeringens förslag. Vi måste ha en bättre regionalpolitik för att klara allt del goda som arbetsmarknadsministern talar om,

Anf, 28 KARL-ERIK PERSSON (vpk) rephk:

Herr talman! Mona Sahlin för fram tankegångar om elt konjunkturanpas-sat semesteruttag. Jag tycker atl del är en oroväckande lanke atl man under de former som gäller i dag skall börja arbela under den femte och den sjätte semesterveckan, I dag är del ju arbetsgivaren som bestämmer semesteruttaget, och arbetstagaren har ingen möjlighet lill påverkan. Så förblir del också, om man inte försöker ändra lagstiftningen så, atl arbetstagaren får en rätt att själv bestämma när semestern skall las ut.

Jag tycker över huvud taget inte att man skall tumma på semesteruttaget. Syftet med semestern var ju från början atl arbetstagarna skulle få möjlighet till vila och rekreation. Vilka grupper blir det då som kommer alt välja bort semestern? Jag tror inte atl det blir de högavlönade, utan jag tror fortfarande att del blir de lågavlönade som kommer alt gör del.

Mona Sahlin sade alt många vill arbeta under semestern. Jag lycker alt man borde ställa frågan till dem som vill arbeta under semestern varför de vill göra del. Kan del inte vara så att man inte har någon ekonomisk möjlighet till en meningsfull semester och att del är därför som man vill arbeta, dvs, att man tycker alt det är meningslöst att gå hemma utan att ha någonting att göra? Det borde i stället skapas ekonomiska möjligheter för dessa människor alt få en rikfig semester.

Flera förbund inom LO har drivit tanken på en trettonde månadslön som en möjlighet till en meningsfull semester Med lanke på de förhållanden som råder i dag skulle man också kunna tänka sig att arbetstagarna kunde få rätten alt bestämma över ullaget av den del av semestern som icke är semesterns huvuddel. Den rätten finns inte i dag.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Anf, 29 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp) replik;

Herr talman! Mona Sahlin vill atl vi skall sätta in den sjätte semesterveckan i sitt rätta sammanhang, och det har flera av oss också försökt att göra. Hon appellerade vidare till mig angående de deltidsarbetande kvinnor som vill ut i fulltidsarbete. Jag tror dock inte atl Mona Sahlin har lyssnat färdigt på den punkten. Man måsle fråga många av de kvinnor som vill ha arbete utöver sitt deltidsarbete varför de önskar detta. Då svarar de ofta: Jag behöver det därför atl vi har lån på huset, därför att vi har höga skatter eller helt enkelt därför att det är dyrt att leva. Då får alltså kvinnorna ytteriigare en arbetsbörda utöver de stora arbeten de utför hemmavid.

Här måste vi återigen se på vad bruttonationalprodukten innebär Den är ett utomordentligt dåligt instrument att mäta välfärd och livskvalitet, eftersom det i bruttonationalprodukten inräknas som mycket av negativ art. Däremot är kvinnornas arbete hemma verkligen något som höjer livskvalitet och välfärd, både för de gamla och för barnen, för hela familjen.

AnL 30 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN; Herr talman! Det vi i dag diskuterar är förlängningen av semestern, det första stegel mol den sjätte semesterveckan. Vi får anledning att, förhopp-

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semeslerveckan, man.

ningsvis många gånger, återkomma lill den större diskussionen om arbets-lidsfrågorna. Jag är väl medveten om alt inte minst många kvinnor har de problem som Anna Horn af Rantzien lalar om nu. Däremot är det så alt en förlängning av semestern och en ökad rättvisa mellan låginkomsttagar- och höginkomsltagargrupper och en större flexibilitet i användningen av den nya lediga tiden enbart kommer att gynna kvinnorna och stärka deras situation på arbetsmarknaden.

När jag säger att utbudspolitiken, som självfallet har sin roll i den här debatten, har varit framgångsrik ligger det inget hotfullt i det. Del är bara elt konstaterande av alt vi har varit mycket framgångsrika och atl del svenska folket har varit otroligt framgångsrikt när det gällt att öka arbetsinsatsen i tider när detta verkligen har behövts. Del har man gjort, och del kommer man att fortsätta all göra,

Ulbudspoliliken kommer alllid atl vara elt viktigt instrument för oss socialdemokrater i den ekonomiska politiken. Vi har fortfarande grupper som både kan och vill arbeta mer för alt öka vår produktion, och det vill vi alt de skall få göra. Jag bara förde in i diskussionen att produktiviteten måste bli bättre för atl vi skall klara de grundläggande problemen i ekonomin.

Om Elver Jonsson tycker atl det är bra med ökad rättvisa när del gäller semestern, kan han i dag rösta för del. Det är nämligen den saken vi diskuterar i dag och skall rösta om. Kan man öka ledigheten och samtidigt säga att folk skall arbeta mer? Om riksdagen i dag antar regeringens förslag, får vi en ökad rättvisa i fråga om ledighetens längd. De argument som anfördes när man införde den femte semeslerveckan är lika giltiga i dag. Del är viktigt att dcgrundläggande tryggheterna i systemet på arbelsmarknaden är någorlunda lika för olika grupper. Vi lar nu elt steg för atl förstärka jämlikheten när vi fattar detta beslut om semestern. Det är inte så att alla får en utökad ledighet, utan del är de grupper som har de sämsta semestervillkoren. Del är för dessa vi vill höja ribban.

Därutöver behöver vi en diskussion huruvida det går alt öka möjligheterna alt jobba under semestern eller att spara semester under andra former än vad som i dag är möjligt. Det skall vi diskutera med parterna pä fredag. De förslag vi då skall diskutera är i första hand fidsbegränsade. Tanken har varit och är fortfarande alt det gäller de närmaste åren. Vad debatten i dag handlar om är ökad rättvisa när det gäller semesterns längd.

Jag har i dag inte hört någonting som fått mig atl inse att detta är fel. Jag ' hör till de, måhända i många borgerligas ögon naiva personer som tror att ju större rättvisa vi har mellan grupper, desto större inflytande får den enskilde individen. Ju större rättigheter vi kan tillföra de svagaste grupperna på arbetsmarknaden, desto mer kommer dessa att kunna delta i arbetet för att höja produktiviteten. Jag tror nämligen att inflytande, rättvisa och rättigheter hör samman med våra möjligheter att bäst utnyttja folks vilja till arbete, Detta är vår nations största tillgång, och del är i del sammanhanget som ulbudspoliliken och frågan om rättvisa villkor kommer in.

Anf, 31 ELVER JONSSON (fp) replik:

Herr talman! Arbetsmarknadsministern säger att vi skall återkomma till arbelstidsfrågorna. Jag tror att detta är bra inte minst av psykologiska skäl.

Arbetsmarknadsministern hade så kloka tankar i den utredning hon ledde, men dessa visade sig sedan delvis stå i strid med vad regeringen kom att föreslå. Jag tror därför alt det är bra att det rinner litet vallen under broarna.

Jag hoppas alt arbetsmarknadsministern tar stor hänsyn till det arbelsmarknadsutskoltet skriver i sitt belänkande nr 21 om atl regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag när del gäller småförelagens semeslerpro-bleniatik,Vi hoppas här på ett snabbi och bra förslag.

Arbetsmarknadsministern säger att svenska folket har varit framgångsrikt. Det är helt riktigt. Problemet är att svenska folket nu inte längre är del. Vi har nu en fallande kurva i förhållande till med oss jämförbara länder. Det är ett skäl till atl vi har sagt all ulbudspoliliken måsle stimuleras på ell hell annat sätt än tidigare. Vi anser därför alt det inte är rimligt att föreslå en förlängning av semestern, samtidigt som regeringen säger sig vara oroad över de effekter detta får på tillgången på arbetskraft. Jag kan därför inte med bästa vilja i världen, fru statsråd, rösta för majoriletsförslaget i arbetsmarknadsutskottets belänkande nr 10, Vi är även i del avseendet tvingade att rätta mun efter matsäcken.

Sedan ell par synpunkter på frågan om ulbudsslimuleringen. Från folkpartiels sida har vi sagt atl ell av de viktigaste inslagen här är skattereformen. Regeringen har nu sagt atl skattereformen ligger fast i sin uppläggning. Det är positivt, men vi behöver också en aktiv regionalpolitik och en förbättrad och förstärkt arbetsmarknadsutbildning. Vi har redan sagt att det är viktigt att pensionärers samt flyktingars och invandrares möjligheter att göra arbetsinsatser blir större. Vi anser alt det på del området i alltför stor utsträckning har saknats konkreta förslag. Men vi har ju, herr talman, fått en ny arbetsmarknadsminister. Jag är mycket förhoppningsfull och tror atl det skall komma bra förslag från henne.

Återigen: Jag tror atl del är viktigt atl vi samfällt ser till all man inte glömmer de svagaste på arbetsmarknaden - dessa är sällan de röslslarkasle.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Anf. 32 ANDERS G HÖGMARK (m) replik;

Herr talman! Jag tror atl diskussionen under de senaste minuterna tillfört oss en dimension, som kanske inte riktigt funnits hos socialdemokraterna i utskottet. Vad arbetsmarknadsministern antytt är den gigantiska flexibiliteten. Karl-Erik Persson kom i sitt inlägg in på detta när han talade om konjunktur-och årsanpassad arbetstid.

Låt oss gärna för atl infria utfästelsen om rättvisa öka semestern lill sex veckor Då har vi den dimensionen av regerandet klar Men sedan måste man klara den dimension som regeringens finansminister efterlyser, nämligen ulbudsdimensionen. Vi måste också ha mer arbetskraft. Här förväntar vi oss all parterna efter samtalen på fredag är beredda att arbeta under den femte och sjätte semesterveckan i större utsträckning än man i dag gör under den femte semesterveckan, framför allt då under den sjätte semesterveckan som tillkommer för atl rättviseaspeklen skall tillgodoses.

Jag utgår från alt detta blir ett väldigt fint syslem med total flexibilitet. Skall vi klara förlängningen av den lagstadgade semestern med en sjätte semeslervecka, förväntar sig arbetsmarknadsministern att parterna är välvilligt inställda till atl arbeta under den femte och sjätte semesterveckan, i varje

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

fall i betydligt större utsträckning än man hittills gjort under den femte semesterveckan. Jag kan känna stor sympati för tanken på en ökad flexibilitet, men jag tror inte att alla som lyssnat på resonemanget om rättvisedimensionen har förstått att del är genom att arbeta mer under den femte och sjätte semesterveckan som man skall få råd att klara den sjätte. Det är en intressant aspekt, och den visar i och för sig på mångfalden i regerandets konst i vad gäller atl både kunna erbjuda rättvisa och kunna erbjuda ulbudsaspek-ten. Det skall bli mycket intressant att se om detta upplevs som ett sviket vallöfte.

Jag delar uppfattningen att arbetslinjen är utomordentligt bra och att den måste tillskapas. Arbetslinjen innebär all vi kan få ul fler människor i arbete och givetvis att vi ser till alt dessa människor arbetar på ett produktivt sätt. Detta är avgörande för om vi skall kunna ha råd med det ena och det andra.

Arbetsmarknadsministern avstod från att svara på hur man kraftigt skulle öka produktiviteten inom den offentliga sektorn och vilka effekter en kraftig omstrukturering inom industrin skulle få. Arbetsmarknadsministern kräver i princip i dag att den offentliga produktiviteten och effektiviteten samt produktiviteten inom den enskilda sektorn måste öka om vi skall klara oss i framliden.

Herr talman! Del är genom arbetslinjen, genom mer arbete, sparande och rimliga skatter, som man ökar välståndet, inte genom att satsa på ledighet.

Anf, 33 , Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN:

Herr talman! Både moderater och folkpartister har flera gånger sagt; Låt oss gärna öka rättvisan. De har också många gånger betonat hur viktigt del är att vi har rättvisa mellan grupper Del är ett beslut om just detta som vi -ursäkta, jag menar ni; jag har lämnat riksdagen - förhoppningsvis i dag skall fatta.

Vad regeringen dessutom diskuterar med parterna är hur man skall kunna skapa möjligheter för människor att arbeta under viss del av semestern och hur man skall kunna öka möjligheterna atl stimulera människor lill atl spara delar av sin semester Detta är viktigt i dag, och det är också viktigt för flexibiliteten.

Jag, Hksom många andra, är dessutom beredd att gå vidare när del gäller att öka möjligheterna atl ha flexibla arbetstider Delta är en diskussion som kommer upp senare, och jag hoppas kunna återkomma till kammaren i samband med den diskussionen.

Slutligen vill jag till Elver Jonsson säga alt arbetsmarknadsdepartementet självfallet allfid tar hänsyn till både vad utskottet skriver och vad rikdagen beslutar

Anf, 34 GÖRAN ENGSTRÖM (c):

Herr talman! Jag skall säga några ord om den motion, A712, som jag tillsammans med Lars Ahlslröm har väckt, och bakom vilken en kanske oväntad majoritet i arbetsmarknadsutskottet har ställt sig. Vi har också i dag fåll höra att denna motion har tvingat Sten Östlund all ta sig för pannan, Sten Östlund skulle enligt min mening emellertid inte ha behövt ta sig för pannan med anledning av motionen eller den skrivning som finns i betänkandet.

Jag skall kort säga något om bakgrunden till motionen och våra motiv för att väcka den. Vi har uppmärksammat och blivit uppmärksammade på att småföretag kan komma i en mycket besvärlig ekonomisk situation genom den lagstiflning som finns beträffande semesterlönen och semesterlönegrundande frånvaro.

Om man har som politisk målsättning atl försöka främja småförelagens situation i svenskl näringsliv och om man ser just småföretagen som en krafl som kan bidra till atl forma elt ännu starkare Sverige, då tror jag all man måsle gripa sig an med att förändra de lagar och del regelverk som småföretagarna själva upplever som en klar begränsning.

Det får inte vara så, som min namne Engström i regeringen har uttryckt sig, att "del timrade huset" - dvs, det välfärdssystem vi har byggt upp - är så väl timrat atl man inte kan tänka sig att göra den minsta förändring även om en sådan skulle leda till en bättre ulveckling.

Jag menar alt även socialdemokraterna i dag måsle inse all en lagstiftning som lades fast för 10, 15 eller kanske 20 år sedan kan behöva revideras på vissa punkter I della sammanhang lycker jag nog alt behandlingen i utskottet har visat på en betänklig frånvaro av realism när det gäller synen på dessa ting. Socialdemokraterna har ställt sig kallsinniga även lill ell så pass hov-samt förslag och en sådan skrivning i betänkandet som det har uppställ majoritet för. Det har också i dagens debatt visat sig atl socialdemokraterna fullföljer denna linje. Del är naturligtvis ett framsteg att representanter från alla övriga partier i utskottet har sett della som elt problem som man vill åtgärda så snabbt som möjligt,

Della gäller alltså semesterlagen. Jag skall ta ett exempel ur vardagen som kanske tydliggör vad det är fråga om. Tag som exempel ett frisörföretag, en bransch där 90 % av de anställda är kvinnor ofta i fertil ålder Företaget har 18 anställda, vilkel är mer än i normalfallet, 1989 var fyra av de anställda föräldralediga, och man vet att ytterligare tre personer kommer att vara lediga av samma orsak under 1990, Detta ger företaget en kostnad på 19 600 kr, per person, eller totalt 78 400 kr

Lål oss sedan se på situationen i ell ännu mindre förelag, vilkel kanske är vanligare, med en, två eller tre anställda. Man kan sä tänka sig all företagaren själv blir sjuk - detta inträffar ju ibland - samtidigt med sina anställda. Jag tror all var och en förstår att detta småförelag då blir utsatt för en myckel slor ekonomisk belastning och att man inte kan hantera detta hur som helst.

Detta problem kan ställas på sin spels i näringar och branscher där det råder en utomordentligt stark konkurrens och där man inte kan höja priserna för att kompensera sig vid sådana här situationer Det kan vara fråga om ett litet elföretag. Jag har fått uppgifter om elt sådanl förelag där en anställd har blivit klassad som arbelsskadad. Skadan kom sig av orsaker som stod utanför företagets påverkan, det var nämligen här fråga om en allergi. Den anställde kommer inte tillbaka till företaget, men genom den lagstiftning som finns i dag kan vederbörande nu faktiskt få en lön som är högre än hans ordinarie arbetslön. Della blir möjligt genom den konstruktion med både sjukpenning och ersättning från semesterlönekassa som i dag finns. Ofta har dessa förelag inte heller någon möjlighet att ta in ersättare under sjukdomsperioder

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Detta är två exempel som kan belysa problematiken. Nuvarande regler kan alltså medföra stora ekonomiska påfrestningar för småföretagen.

Vi har dessutom i motionen och i utskottet lyft fram vad detta innebär i speciellt kvinnodominerade branscher; frisörföretag är ju, som nämnts, en sådan. Det kan då blir svårare för unga kvinnor att få jobb än vad som eljest skulle ha varit fallet.

Man kan naturligtvis vifta bort detta problem genom att hänvisa till den höga totala sysselsättningen i landet. Jag tror ändå all var och en vet atl det finns en ganska stor lokal variation när det gäller sysselsättningen. Under lång tid fram till nu har just unga kvinnor haft en sämre möjlighet atl göra sitt inträde på arbelsmarknaden. Detta är en orsak till den situation som vi nu vill försöka råda bot på. Dessutom vill vi, som jag har nämnt, försöka uppnå rättvisa för de små företagen.

Av socialdemokraternas reservation till betänkandet framgår att socialdemokraterna inser hur problembilden ser ut. De lovar att utreda frågan, och frågan har också utretts i flera omgångar tidigare. Departementet har lovat detsamma, och av direktiven framgår - vilket också har uppfatlats som ett löfte - atl det skall ske förändringar Motsättningen i dag ligger snarast i att vi dels vill gå fram snabbare, dels vill atl utskottet skall ålägga regeringen alt komma med förslag,

Mol bakgrund av fakta kan man konstatera atl delta inte är någon ny fråga. Vi väckte också en likadan motion i fjol. Jag vet att småföretagens organisationer i kontakter med berörda departement under ganska lång tid har blivit utlovade en översyn och en förändring. Ingenting har skett, och detta är enligt min mening elt av de starkaste argumenten till att även socialdemokraterna i utskottet borde vara beredda att skynda på hanteringen av frågan. Ingenting har skelt tidigare, och nu vill man från socialdemokratiskt håll ylleriigare fördröja hanteringen. Det borde ha gått atl enas pä den här punkten. Jag förstår faktiskt inte varför så inte skelt,

Sten Östlund försökte skjuta in en kil, framför allt mellan vpk och övriga oppositionspartier, genom atl säga att del skulle bli sämre för de anställda med den skrivning som jag nu hoppas får majoritet i kammaren. Det är icke vad vi motionärer syftar lill, och det är icke vad övriga partier som bildar majoritet i utskottet syftar till. Vi begär förslag ifrån regeringen, I det avseendet litar vi på - i likhet med vad Karl-Erik Persson sade tidigare under debatten - all regeringen kommer med ett klokt förslag. Jag har svårt att förstå varför inte socialdemokraterna har samma tillit till regeringen,

"Utskottet anser att av såväl jämställdhets- som rättviseskäl bör semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro ses över i syfte alt undanröja de betydande negativa ekonomiska konsekvenser dessa regler har för små företag med få anställda. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till förändring av reglerna för semestergrundande frånvaro." Så lyder i citat utskottets sammanfallande omdöme om motionen. Hur man därav kan dra slutsatsen atl vi vill ha en försämring för de anställda överstiger min fattningsförmåga. Detta kanske Sten Östlund kan förklara i slutet av debatten. Jag tror alt man här hade elt taktiskt syfte gentemot vpk.

Vi menar att det är rimligt atl den som betalar ersättning under semester-

grundande frånvaro även ansvarar för motsvarande semesterlön och alt reformen bör ges den inriktningen.

Herr talman! Della är i stort motiven bakom motionen, och jag har försökt atl med några exempel ur vardagen redogöra för de konsekvenser som nuvarande lagstiftning kan få. Den debatt som förts här tidigare i dag om problematiken semester kontra ulbudspolitik har varit intressant. Jag lyssnade med uppmärksamhet till arbetsmarknadsministerns inlägg. Jag vill avslutningsvis komma med en kommentar till detta som anknyter lill vår motion,

Atl så många kvinnor i dag har sysselsättning är främst en följd.av den höga totala efterfrågan i svensk ekonomi och ytterst en följd av högkonjunkturen. Om man granskar vad regeringen har gjort specifikt på det här området, dvs, ulbudspoliliken, är det egenlligen mycket litet man kan finna utöver vad som har gällt tidigare under lång lid. Inom regionalpolitiken, som Börje Hörnlund log upp, väntar vi på nya förslag. Här har samma regler gällt som tidigare. Regeringens insatser i fråga om barnomsorgen, och där är del verkligen fråga om ulbudspolitik, är snarast sorgliga. Där har regeringen varit ett hinder för alternativ som bevisligen skulle ha verkat i utbudsstimulerande riktning.

När det gäller flyktingpolitiken, som är ett annat angelägel område, har heller inte mycket hänt för atl skynda på en hantering som nästan alla i dag anser är för långsam och byråkratisk. När del gällerskatterna, ell annat viktigt område, har regeringen hittills varit den slora motståndaren till sänkt skatt på arbetsinkomster Här har man ändrat uppfattning och hamnat på den linje som man i dag har och talar för, nämligen en utbudsreform. Man har fördröjt ett antal utbudsstimulerande reformer, det är den insats som gjorts under 80-lalel,

När det gäller frågan om barnfamiljer, arbetstid och unga kvinnor har hög inflation och höga skatter lett till att många i dag tvingas att arbeta mer än vad de egentligen skulle önska under den period som barnen är små. Det har man blivit tvingad till på grund av en ekonomisk press gentemot barnfamiljerna. Del är i den delen en felriktad ulbudspolitik.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets skrivning i betänkande AU21 beträffande motion A712,

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Anf, 35 STEN ÖSTLUND (s) replik;

Herr talman! Jag har den största respekt för den motion som Göran Engström och min bänkkamrat Lars Ahlslröm har skrivit. De anvisar också i sill yrkande hur del skulle kunna gå till. De yrkar "att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av semesterlagen att den som betalar ersättning under semeslergrundande frånvaro även ansvarar för motsvarande semesterlön". Del finns alltså elt praktiskt förslag i motionen.

Detta återfinns inte i ulskottsbelänkandet. Där säger man alt; " se
meslerlönegrundande frånvaro ses över i syfte atl undanröja de betydande
negativa ekonomiska konsekvenser dessa regler har för små företag med få
anställda. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med för
slag till förändring av reglerna för semestergrundande frånvaro". Punkt slut,
ingel mer

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Jag har respekt för att ni har sagt: Så här kan man göra. Jag är inte säker på att det är rätt att göra på det sättet. Det kanske kan finnas andra lösningar på problemet. Därför anser jag alt den skrivning som finns såväl i propositionen som i vår reservation är lämplig.

AnL 36 GÖRAN ENGSTRÖM (c) replik:

Herr talman! Av det citat ur utskottets text som Sten Östlund sätter punkt och slut efter framgår att det är en begäran riktad till regeringen. Regeringen måste snarast återkomma med förslag till förändring i den här riktningen. Vi har angetl en väg i vårt yrkande i motionen. Men nalurliglvis får vi när regeringen sedan kommer tillbaka granska detaljerna i detta.

Jag hyser en viss tillit till att förslaget i varje fall inte kommer att försämra för de anställda och att det skall gå att hitta tekniska lösningar som gör del drägligare för småföretagen i de situationer i den praktiska vardagen som jag har visat ett par exempel på. Jag tror att det är där man måste börja när man vill reformera svenskt näringsliv.

Anf. 37 LARS AHLSTRÖM (m);

Herr talman! Målet för småföretagspolitiken är att få till stånd effektiva småföretag som kan lämna avgörande bidrag till den ekonomiska tillväxten. Småföretagen spelar en central roll för utvecklingen av marknadsekonomin och för dynamiken i näringslivet. Småföretagens flexibilitet och geografiska spridning är betydelsefull också för vår försörjningsberedskap inför kriser och krig.

Herr talman! Det är inte svårt att instämma i ovanstående som är hämtade från regeringens proposition 1989/90:80 Vissa näringspolitiska frågor. Del är emellerlid angeläget att understryka att det inte räcker med enbart uppskattande ord. För det framtida välståndet är det nödvändigt att näringspolitiken utformas med hänsyn till de små företagens förutsättningar

Semeslerlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro kan få helt orimliga konsekvenser för det enskilda företaget. Detta är främst fallet för mycket små kvinnodominerade branscher Ur jämställdhetssynpunkt har nuvarande regler en särskilt negaliv effekt då de kan medföra atl småföretagaren av krasst ekonomiska skäl måste avstå från att anställa unga kvinnor

Det är inte minst mot bakgrund av denna verklighet anmärkningsvärt att socialdemokraterna inte ens nu inser nödvändigheten av en förändring, och en snabb förändring, Elt införande av sex veckors semester kommer naturligtvis att ytterligare förvärra situationen.

Det är emellerfid glädjande att notera att en majoritet av utskollet nu anser att semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro av såväl jämställdhets- som rättviseskäl bör ses över i syfte att undanröja de betydande negativa ekonomiska konsekvenser dessa regler har för små företag.

Herr talman! Detta innebär för min del tredje gången gilll. Jag väckte en motion i detta ärende 1988 och tillsammans med Göran Engström både förra året och i år

Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i arbetsmarknadsutskottets betänkande 21,

Anf, 38 GUNILLA ANDRE (c);

Herr talman! Elt dekret av Stig Malm blev lill ett löfte i valrörelsen 1988 av regeringen Carlsson I, Detta är bakgrunden till förslaget om en sjätte semeslervecka, som nu är föremål för debatt och beslut i riksdagen.

I andra sammanhang brukar del framhållas hur viktigt del är med ett bra beslutsunderlag. När det här förslaget lades fram, skedde del trots alt både semesterkommilténs och arbelstidskommilléns betänkanden var ute på remiss, och frågan är därför inte beredd i vederbörlig ordning. Brådskan är anmärkningsvärd.

Vi är några centerkvinnor som anser att med en utökning av semestertiden skjuls förkortningen av den dagliga arbetstiden, eller veckoarbetsfiden, ytterligare på framliden. Del är något som vi inte kan acceptera. Därför yrkar vi avslag på regeringens förslag om en sjätte semestervecka.

Jag vill här nämna några väl kända fakta som rör kvinnornas situafion på arbetsmarknaden. Allt fler kvinnor yrkesarbetar, och deras genomsnittliga arbetstid ökar oavbrutet. Dessutom svarar de för merparten av det oavlönade arbetet i hem och familj. Svenska kvinnor har en arbetsbörda som är bland de tyngsta internationellt sett.

Skillnaderna är stora mellan kvinnor och män när del gäller arbetstiderna. Ungefär hälften av alla kvinnor arbetar deltid, i genomsnitt 30 limmar i veckan. Av männen är det bara 5 % som arbetar deltid. Kvinnor förkortar således sin arbetstid lill i genomsnitt sex limmar per dag och förlorar därmed inkomster De gör del för alt hinna och orka med både del betalda och det obetalda arbetet.

Kvinnor som inte kan klara sig på sextimmarslönen, exempelvis ensamföräldrar som också måste försörja barn, tvingas pressa sig till heltidsarbete. Dessa och andra med långa arbetsdagar och dålig arbetsmiljö drabbas ofta av arbetsskador. En undersökning visar att kvinnors sjukfrånvaro ökade med 50 % under 1980-talel, männens med enbart 15 %.

En förkortning av den dagliga arbetstiden är därför viktig ur både rätlvise-och hälsosynpunkt. Förlängd semester är ett steg i helt fel riktning. Kvinnor får fortsätta att betala sin arbetstidsförkortning själva, deras kroppar slits ut i förlid och omänskliga krav leder fill psykiska skador Det behöver väl knappast sägas, atl om mamma mår dåligt, mår också barnen dåligt.

Frågan om förkortad arbetsdag är ingalunda ny. Jag har tidigare hyst stor respekt för de socialdemokratiska kvinnornas mångåriga kamp för sexlimmarsdagen. Men när de kommer i beslutsposition, då viker de sig. Som statsråd sviker de sin egen övertygelse. Jag måste också säga atl det skorrar ytterligt falskt om de socialdemokratiska kvinnorna här i riksdagen den 21 mars röstar för den sjätte semesterveckan sedan de den 8 mars gick ut med budskapet om sextimmarsdag åt alla.

Den 8 mars sade vpk;s taleskvinna Maggi Mikaelsson under jämställdhetsdebatten att kvinnor vill ha sexfimmarsdag men erbjuds två dagars semester Vpk vill ha en annan politik som innebär en omfördelning av samhällets välstånd till de grupper som har låga löner, dålig arbetsmiljö och litet inflytande över sin arbetssituation.

Ett sådant klart uttalande måste givetvis innebära avslag på förslaget om den sjätte semesterveckan, I annat fall är det ett rent bedrägligt uttalande.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Den sjätte semesterveckan, m.m.

Vid omröstningen i dag kommer jag alt i första hand stödja reservation 3 och i andra hand reservation 1, även om jag inte lill alla delar instämmer i skrivningarna.

Herr talman! Jag vill något kommentera debatten hittills och ställa några kompletterande frågor Jag ser att arbetsmarknadsministern tyvärr har lämnat kammaren, men utskottets talesman är kvar i kammaren,

Sten Östlund sade att frågan om förkortad arbetsdag och sex veckors semester är helt skilda storheter Jag håller med om det. Men om man går vägen om ökad semester måste det rimligen innebära alt man skjuter frågan om förkortning av den dagliga arbetstiden ytterligare på framtiden.

Jag har saknat de socialdemokratiska kvinnorna och vpk-kvinnorna i den här debatten i dag. Varför är de så tysta?, Tidigare har vi i alla fall fått intrycket all delta om en förkortning av den dagliga arbetstiden skulle vara en hjärtefråga för dem. Men när ett förslag kommer upp i kammaren som jusl berör denna hjärtefråga, då tiger man.

Arbetsmarknadsministern har sagt atl kvinnor har ökat sitt betalda arbete, och det sade jag också tidigare i mitt inlägg. Kvinnor har försörjt landet med arbetskraft. Jag håller med. När man har den insikten, bör man då inte också la hänsyn lill kvinnors behov och kvinnors önskemål när tillgängligt produktionsresultat skall fördelas? Huruvida det är tillgängligt eller inte har ju diskuterats, men om vi utgår ifrån atl det är tillgängligt måste väl också kvinnorna få vara med och få sina behov tillgodosedda. Hur många kvinnor är det som har drivit kravet på en sjätte semestervecka? Hur många uppvaktningar i regeringskansliet har det gjorts av kvinnor som har krävt en sjätte semeslervecka?

Så till detta med rättviseaspeklen. Man hävdar alt eflersom vissa grupper i samhället har gått före med kravet på ökad semestertid skall vi här i riksdagen nu lagstifta om detta. Del är klart att det vid första påseendet kan ligga en hel del i detta, men om man funderar vidare tror jag alt man kommer fram till alt man har fel utgångspunkt om man för ett sådant resonemang. Arbetsmarknadens parter har rätt alt förhandla. Man förhandlar om olika saker när del gäller hur fillgängliga produktionsresultat skall tas ul. Man kan förhandla om atl la ut mer ledig tid, löneutrymme och annat.

Hitintills har det hävdats att när arbetsmarknadens parter i en förhandling har kommit överens, skall vi i riksdagen respektera della förhandlingsresultat. Nu skall vi komma in och la över detta ansvar genom att ta till lagstiflning. I framtiden kan det innebära alt vissa grupper av arbetsmarknadens parter kommer att vilja öka semesterfiden ytterligare - del kan bli fråga om många semesterveckor Skall vi då komma in efteråt och lagstifta i enlighet med de motiv som här förs fram, att det måste vara rättvist?

Eftersom man hävdar detta med rättvisa mellan grupperna vill jag fråga: Är regeringen beredd att lagsfifta, så att inte vissa grupper på arbetsmarknaden kommer överens om ytterligare semesterveckor? Tänker man i så fall gå in och ta till lagstiftning? Det vore intressant om utskottets talesman och också några socialdemokratiska kvinnor och vpk-kvinnor deltog i denna debatt.

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut fattades under 8 §,)

7 § Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

Föredrogs arbetsmarknadsulskotlets betänkande 1989/90;AU20 Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m,m,

(prop, 1989/90:66),

Anf. 39 ERIK HOLMKVIST (m):

Herr talman! Moderata samlingsparfiet står i huvudsak bakom de förslag till satsningar i Blekinge län som arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 20 visar De satsningar som föreslås ger möjligheter att ylleriigare förbättra sysselsättningsläget i länet.

Det är bara på en punkt vi har en annan mening än utskottets majoritet, nämligen när del gäller frågan om satsning på regionala inveslment- och utvecklingsbolag. Vi har anledning all betvivla statens posiliva roll som företagare genom delägande i sådana inveslment- och utvecklingsbolag som har som främsta målsättning att utveckla små och medelstora företag i regionen.

Vi i moderata samlingspartiet anser all sådana mindre förelag i huvudsak skall ägas och drivas av privata intressen. De senaste decennierna har klart visat att staten inte är någon ideal företagarpart, i synnerhet inte i de mindre företagen där beslutsgångarna måste vara korta och där byråkratin ofta är ett hinder.

Vår grundinställning är således atl näringslivsverksamhet bäst bedrivs av dem som är bäst skickade alt sådan verksamhet bedriva, nämligen privata näringsidkare och entreprenörer

Statens roll som företagare är alltför kantad av haverier av olika slag, varför det är obetänksamt atl, som utskottet nu föreslår, utöka statens inflytande i dessa mindre företag runt om i vårt land. Vår uppfattning är att privata intressen själva skall utöva hela ägaransvaret.

Vi säger därför nej lill förslaget om 35 milj,kr i s,k. ökat riskkapital lill dels ett nytt, dels ett redan befintligt inveslment- och utvecklingsbolag i Blekinge, Men vi vill satsa en lika slor summa pengar till utvecklandet av Blekinge län genom vårt förslag om femåriga ränte- och amorteringsfria lån till de föreslagna bolagen,

1 regeringens förslag fill statlig medverkan i regionala-lokala investment-och utvecklingsbolag sägs att dessa halvstatliga bolag skall medverka till alt främja expansionen. Detta upplever vi mer som ett önsketänkande. Små och medelstora företag, liksom även de större, utvecklas bäst och expanderar säkrast utan staten som partner

Det sägs även alt staten genom sin medverkan tillför dessa förelag ökad kompelens i form av ledningskunnande. Herr talman, vad då för slags ledningskunnande? Vad har staten att filiföra, annat än möjligen en trög och ofta obeslutsam beslutsgång - ett ledningskunnande som präglas av samma byråkratiska, tröga och obeslutsamma statliga agerande som i alla andra sammanhang?

När Östeuropa går ifrån statlig medverkan inom näringslivet - i synnerhet när det gäller de mindre företagen - försöker sig de svenska socialdemokra-

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

terna på Östeuropas nu övergivna linje. Statens roll är inte företagandets, inte heller i Sverige.

Tillgången på riskkapital kommer inte heller atl öka, som ju sägs. Ett bra projekt och en god företagsidé finner alllid pengar En dålig idé eller elt riskfyllt projekt blir utan. Så skall det också vara.

Blekinge läns ulveckling står och faller med hur småföretagsamheten förmår utvecklas. Staten skall som ägare hålla fingrarna från denna utveckling. Del är bara genom marknadsekonomin som den kan bli expansiv.

Herr talman! Jag yrkar bifall till den moderata reservationen nr 4 om särskilda insatser i Blekinge län.

AnL 40 SIGGE GODIN (fp):

Herr talman! Atl i denna vecka, när riksdagsgrupperna arbetar för högtryck med motioner med anledning av regeringens regionalpolitiska proposition, debattera särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge känns som att skilja ul Blekinge från den regionalpolitiska debatten. Det gäller inte minst eftersom den regionalpolitiska utredningen, REK 87, fått sådana direktiv att Blekinge utpekades som en av landels mest utsatta regioner Men ingen förundras väl längre över alla de kovändningar som regeringen ägnar sig åt.

När regeringen Carlsson inte vet vad den skall göra ål regionalpolitiken, skapar man som vanligt ett paket. Del spelar mindre roll vad paketet innehåller och om insatserna ligger rätt i liden. Folkpartiet har vid ett otal tillfällen kritiserat denna arbetsmetod. Åven i detta paket saknas konkreta linjer för hur Blekinge skall stödjas för att bli självgående och kunna slå på egna ben.

Herr talman! REK 87 behandlade situalionen i Blekinge myckel ingående. Utredningen kom fram till att infrastrukturen behövde förbättras, framför allt vägarna behövde rustas upp. Utredningen kunde konstalera att blekingeborna inte var särskilt benägna att pendla till orter i Blekinges närhet och inom Blekinge där tillgången på arbetstillfällen är större. Denna pendlingsobenägenhel är beror bl.a. pä all traditioner saknas. Trots korta avstånd till arbetstillfällena saknas traditionen atl pendla. Vid ett närmare studium av situafionen kunde också utredningen konstatera att vägarna var undermåliga. Det behövs inte bara en upprustning av huvudstråket genom länet, utan även andra vägar uppemot exempelvis Småland har uppenbara brister

Jag skulle vilja ha en kommentar från Marianne Stålberg om denna situation, Marianne Slålberg kommer ju från Jämtland - ett län med långa avstånd, men med innevånare som i åratal tvingats all pendla för alt över huvud tagel kunna få tillgång till arbete. Tycker inte Marianne Slålberg att det är viktigt atl förbättra kommunikationerna i Blekinge för att på det sättet snabbt förbättra sysselsättningssituationen så att länet inte blir sä sårbart?

Herr talman! Jag måste återkomma till regeringens handlingssätt. Ena dagen lägger den direktiv som styr mot att en region behöver utpekas som särskilt utsatt, REK 87 tog då fram ett betydande antal insatser för alt långsiktigt förbättra inte bara Blekinges situation ulan även situationen i övriga de-

lar av sydöstra Sverige, Det handlade huvudsakligen om infrastruktursatsningar i form av utbildning och kommunikationer

Jag måste fråga Marianne Stålberg hur det kommer sig att regeringen i den regionalpolitiska propositionen påstår att sydöstra Sverige inte behöver några insatser när Blekinge har fått sitt paket. Varför har regeringen då skrivit utredningsdirektiv, som tvingade REK 87 att precisera de mest utsatta regionerna i landet, om man inte menade någonting med detta?

Är det möjligen så, Marianne Stålberg, att man i norra Kalmar län skall sitta och vänta på sitt paket och få det litet senare, kanske inför valet? År del en bra politik när vi vet att norra Kalmar län och en del andra kommuner i området har en besvärlig situation? Från folkpartiets sida tycker vi att det är ett märkligt handlingssätt. Låt mig säga atl vi självfallet inte missunnar Blekinge insatser men det måste finnas litet konsekvens i handlingssättet,

I dag debatterar vi ett regeringsförslag som inte har några långsikfiga infrastruklurella kännetecken. Varför har regeringen ändrat sig? Varför har socialdemokraterna i utskottet inte tagit någon nofis om Blekinges behov av långsiktiga insatser inom infrastrukturen?

Herr talman! År ut och år in har folkpartiet påpekat bristerna med det s,k, offertslödel, Offertstödet har brister eftersom det utgår från förhandlingar mellan staten och ett särskilt företag. Statens förhandlingssituafion blir dålig därför alt det bara finns en enda part att förhandla med. Denna vår kritik förstod REK 87. Äntligen hade ni socialdemokrater förstått varför folkparfiet var kritiskt. Döm om vår förvåning när regeringen bara en kort tid efter det att REK 87 lämnat sitt betänkande återkommer med detta förslag.

Som jag sade i min inledning har regeringen nu avlämnat den regionalpolitiska propositionen. I den finns inte längre stödformen offertstöd med. Vill Marianne Slålberg förklara detta hoppande fram och fillbaka mellan olika åsikter? Är offertstödet en bra eller en olämplig stödform? Varför har regeringen ändrat sig?

Regeringen och utskottets majoritet föreslår också att ytterligare ett utvecklings- och investmentbolag skall bildas. Folkpartiet är principiellt emot atl staten blir delägare i nybildade företag. Blekinge har redan ett investmentbolag. Räcker inte del? Bra företagsprojekt finns det alltid pengar fill. Varför skall man då binda upp framför allt småföretagare i ett delägarskap med staten?

Folkpartiet föreslår i reservation nr 5 att 25 milj. kr av medlen till det nya investmentbolaget skall användas till en upprustning av vägarna. Vi tror att REK 87 hade rätt i atl länsvägarna behöver förbättras och att länsutvecklingen och företagen är mer betjänta av satsningar på vägnätet än på ett nytt investmentbolag.

Herr talman! Socialdemokraterna har hamnat i den gamla vanliga fällan. De tror att statlig styrning och statlig inblandning i företagandet gynnar utvecklingen. Folkparfiet anser att de kreativa människorna skall stimuleras genom ökade satsningar på utveckling och kommunikationer. Där, herr talman, går skiljelinjen mellan socialistisk och liberal regionalpolitik. Med detta herr talman ber jag att få yrka bifall till reservation nr 5,

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

AnL 41 SVEN-OLOF PETERSSON (c):

Herr talman! För snart ett år sedan, närmare bestämt den 19 maj i fjol. uppvaktade en delegation från Blekinge regeringen, I denna delegation fanns representanter från länsmyndigheter kommuner näringsliv och de po-htiska partierna. Syftet med uppvaktningen var atl visa på de problem - men framför alll på de möjligheter - som finns i Blekinge län. Man redovisade också ett antal konkreta och väl avvägda förslag till åtgärder som skulle kunna vara en hjälp för att ge länet en bättre ulveckling och framtid. Man begärde stöd och hjälp från staten för atl kunna genomföra detta.

Det besked som lämnades till blekingarna denna dag i maj i fjol var att regeringen skulle se över förslagen och atl besked skulle ges till länet under förhöslen. Beskeden dröjde, och inte förrän i november kom de. Det som då kom länet till del var litet av del man från länets sida haft anledning atl hoppas på.

I regeringens proposition 1989/90:66 som kom riksdagen till hända i början av detta år logs ell antal frågor upp som har direkt koppling till uppvaktningen i fjol. Regeringen föreslår, liksom utskottets majoritet, all 35 milj, kr skall tillskjutas till tvä regionala investmentbolag samt att ytterligare 112,5 milj, kr skall anslås som regionalpoliliskl stöd för elablering av verksamhet inom Saab-Scänia i Karlskrona,

Från centerns sida menar vi alt dessa satsningar i och för sig är mycket väl motiverade, inte minst med tanke på del sysselsättningsläge som råder inom länet. Vi lycker dock att de har en alltför begränsad och traditionell inriktning och inte stimulerar till en förnyelse och en mer framlidsinriklad ulveckling av näringslivsstrukturen i länet,

I motion 1989/90; A12 lar vi från centerns sida upp elt antal förslag till åtgärder, vilka vi menar på ett positivt sätt skulle ge möjlighet fill förnyelse och utveckling inom Blekinge län. När det gäller satsningen på Saab-Scania menar vi att det är viktigt alt denna investering får en bredare bas än en satsning på traditionell tillverkning av bensinmotorer för personbilar Inom en mycket nära framlid kan vi vara säkra på atl det inte minst av hänsyn till miljön kommer alt ställas än hårdare krav på motorernas utsläpp liksom på de drivmedel som används. Därför menar vi i centern atl det vore av stort värde om satsningen i Karlskrona fick en starkare framtids- och miljöprofil och regeringen på nytt log upp förhandlingar med Saab-Scania för atl få till stånd denna satsning på nya motorer för biobränslen liksom för en utveckling på biobränslesidan. En sådan satsning skulle vara offensiv och ge en stark inriktning mol framfiden.

Tyvärr kan vi konstatera att utskottels majoritet inte vill bifalla detta förslag. Motiveringen är formella skäl. Jag delar inte ulskottsmajoriletens uppfattning om all en sådan vidareförhandling skulle minska trovärdigheten i del nu ingångna avtalet. En omförhandling skulle i delta fall kunna betecknas som ett stort intresse för att den föreslagna satsningen verkligen skall lyckas och få en stark och bred framtidsinriktning.

Den satsning som vi från centern föreslår är ju en satsning på ulveckling av både ny och känd teknik. Satsningen skulle också kunna gagna andra delar av näringslivet liksom en utveckling av högskolan genom en ny inriktning mot forskning och ulveckling. En satsning av della slag skulle också vara till

gagn för Saab-Scania, Del skulle kunna öka företagets framlida konkurrensmöjligheter och gagna den fortsatta utvecklingen och tillverkningen av bilar och bilkomponenter inom landet.

När det gäller det föreslagna kapitaltillskottet om 35 milj, kr till de lokala investmentbolagen föreslår regeringen atl dessa pengar skall tas fram genom en försäljning av aktier i elt utvecklingsbolag. Denna affär skulle ge staten en intäkt på 63 milj, kr. Vi i centern menar att hela denna summa om 63 milj, kr skall användas för insatser i Blekinge län. Vi menar att regeringens förslag om tillskott med 10 milj, kr, till del befintliga investmentbolaget Blekingen AB bör bifallas. Resterande 53 milj, kr bör ställas lill länels förfogande för olika utvecklingsinsatser inom länet. Det är viktigt all i sammanhanget understryka atl delta inte går emot tanken på medelssatsning i ett nytt investmentbolag. Vi menar dock alt man i så fall själv kan fatta ett sådant beslut lokalt, på länsnivå.

Även förslaget om storleken på och användningen av de aktuella och föreslagna medlen till regionala investmentbolag och lill länets förfogande ställer sig utskottsmajoritelen avvisande lill. Med tanke på den situation som råder i Blekinge och har rått sedan lång lid tillbaka vore del av stor betydelse om den föreslagna summan kom länet fill del.

Sedan mitten av 70-talet har Blekinge haft en större relativ befolkningsminskning än något annat län, eller uttryckt i siffror ca 4%, Utflyttningen av yngre människor, och dä i synnerhet yngre kvinnor har varit stor Likaså är Karlskrona den av rikels residenssläder vilken har haft den svagaste utvecklingen av alla landets residenssläder under 1980-lalet, Även om Blekinge under den senaste tiden fått del av olika satsningar behövs ytterligare stöd. Länets krav är och har hela tiden varit rimliga. Det som begärs är rimlig hjälp till självhjälp. Det är sådana satsningar som man i andra delar av landet ser som självklara, som man också önskar lill Blekinge,

I vår motion tar vi, förutom de punkter som återfinns i regeringens proposition, upp ett anlal frågor som har stort intresse för länet. Det är frågan om utvecklade förbindelser med Östeuropa och Baltikum, frågan om förnyelse av energisystemet med en ytterligare satsning på havsbaserad vindkraft och behovet av en tryggad produktion vid Karlskronavarvet, av betydelse inte minst för den svenska flottan, liksom frågan om satsningar på havsmiljön med inriktning mot ett Östersjölaboratorium i Karlskrona, Dessa frågor har överlämnats till andra utskott för handläggande. Det flnns i dessa fall all anledning atl senare återkomma här i kammaren.

Goda kommunikationer är en slor fråga för hela landet, men i synnerhet för ell län som Blekinge, Delta har också den regionalpolitiska utredningen sett som viktigt. Frågorna inom kommunikationsområdet togs upp där De fick en stor och viktig plats även i länsuppvaktningen i våras,

I den regionalpolitiska utredningen föreslogs en satsning på Blekinge kustbana med 400 milj,kr Detta var en mycket vällovlig satsning, och den måste ses som en satsning utöver andra, redan föreslagna, I propositionen sägs all regeringen anser att en särskild satsning skall göras på Blekinge kustbana. Man säger också: "Vidare kommer 150 milj,kr, fördelat på en femårsperiod atl lämnas för upprustning av banan om regionen beslutar salsa på fortsatt järnvägstrafik," Detta är något som vi i Blekinge betraktar som elt löfte, och

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

4 Riksdagens protokoll 1989/90:90

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

det är med stor besvikelse som vi tvingas konstatera alt det trots ett flertal utfästelser från regeringens sida inte har kommit några pengar till denna satsning. Kommer pengarna, eller det ärdet bara ell tomt löfte, ett spel utan innehåll vi tvingas bevittna? Det skulle ha varit bra med ett klarläggande på denna punkt här i dag, men beklagligtvis finns ingen ansvarig från regeringen närvarande.

Del är och förblir oacceptabelt all länets strävanden i detta fall inte bemöts på ett sätt som är korrekt. Den aktuella summan har ju nämnts gång efter annan, men del verkar ibland som om pengarna skulle gå länet förbi. Vår uppfattning är alt så inte skall ske. Pengarna är utlovade, och vi menar atl de måsle komma länet lill del. Det krävs för utvecklingen och balansen inom landet. Vi begär ett klarläggande och ett fullföljande av detta givna löfte.

I motion AIO tar vi upp en fråga av speciell näringslivsbetydelse för Blekinge, nämligen den svenska pälsdjursnäringen, en näring som i många fall är föga känd utanför de regioner där den bedrivs. Den svenska produktionen av pälsdjur är starkt koncentrerad till Blekinge och i synnerhet lill Sölvesborgs kommun. Ungefär en tredjedel av landets samlade produktion kommer därifrån. Denna näring spelar stor roll för länets arbetsmarknad liksom i ett väl fungerande samspel med andra näringar, som exempelvis fisket. Pälsdjursnäringen har under den senaste tiden hamnat i en krissituation. Priserna på skinnen har under en treårsperiod halverats, och ett stort antal företag befinner sig i dag i ekonomisk kris. Med detta som bakgrund är det rimligt alt staten ställer upp och stödjer näringens strävanden lill anpassning och balans. Det är viktigt alt en omstrukturering i denna näring kan ske under socialt acceptabla former Vi föreslår därför atl samhället ställer upp med lån lill reducerad ränta eller i form av ett direkt räntestöd under en begränsad lid, för att möjliggöra den förändring som behövs, Utskottsmajorileten är inte beredd alt tillstyrka detta yrkande ulan föreslår att det avslås.

Sammanfattningsvis, herr talman, kan man konstatera alt regeringen har kommit med en del satsningar och förslag till åtgärder i Blekinge län som i och för sig är bra. Men bra kan alltid göras bättre. Vi menar från centerns sida atl satsningarna borde utökas. Vi tycker inte alt de är fulll tillräckliga. De kan inte ge Blekinge län den utveckling länet är berättigat till. Man skulle i länet ges bättre möjligheter inför framliden om de från centern föreslagna yrkandena bifölls.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall lill reservationerna 1,6 och 7 och i övrig del till utskottets skrivning.

AnL 42 KARL-ERIK PERSSON (vpk);

Herr talman! Från vpk:s sida delar vi regeringens uppfattning atl Ble-kingeinduslrin, med ett fåtal dominerande företag, gör arbelsmarknaden sårbar för konjunktur- och strukturförändringar Men beslut av riksdag och regering kan förbättra alternativt försämra möjligheterna för Blekingeborna och de redan befintliga företagen.

Från vpk;s sida har vi pekat på ett par alternativ fill satsningar i Blekinge, som på sikt skulle ge den befintliga industrin bättre villkor. Bl,a, tar vi i vår motion upp stärkelseinduslrin. Den omfattande fabrikspotatisodlingen i

Blekinge är basen för stärkelseinduslrin. Inom denna produktion har satsals slora resurser pä forskning och utveckling.

Det finns många spännande projekt på gång. Exempelvis kan nya och ur arbetsmiljöhänseende bättre målarfärger utvecklas. Stärkelse är en produkt som kan komma atl bli basen i en mer omfattande industriproduktion. Detta kan ske med hjälp av bl.a, den framlida bioleknikutvecklingen.

För ett forlsatl utvecklingsarbete är del nödvändigt all ha en inhemsk fa-brikspolatisproduktion som motsvarar de högt ställda kraven på råvaran. Den svenska fabrikspotatisodlingen är i dag inte konkurrenskraftig gentemot EG;s, Delta beror på att EG har omfattande exportsubvenlioner Utan dessa subventioner skulle den svenska stärkelseinduslrin hävda sig väl i konkurrensen. Denna industri är i dag i farozonen. Indragningar eller inskränkningar kommer att drabba Blekinge oerhört hårt, och detta får inte hända.

En annan satsning som vi i vpk har föreslagit är satsningen på vindkraften. Vindkraften har tvä stora fördelar; den är förnyelsebar och den har ringa effekt på miljön.

Den statliga vindkraftsulredningen visar atl en satsning på havsbaserade vindkraftverk längs Blekingekusten skulle vara lönsam. En sådan satsning skulle skapa arbetstillfällen inom bl,a, verkstadsindustrin och på sikt bidra lill en ökad export,Det skulle vara en bra satsning med lanke på den framtida avvecklingen av kärnkraften.

Om vi skall ha annan inhemsk kraftindustri än elindustrin skulle satsningen runt Blekingekusten också bli lönsam och på sikt skapa en stor export. Båda dessa satsningar skulle vara bättre, enligt vårt sätt atl se, än de satsningar som nu föreslås vid Saab-Scania. Vi vet inte hurudan utvecklingen kommer att bli,vad som kommer att hända inom svensk bilindustri, och därför är osäkerheten slor. Därför är våra förslag bra mycket bättre än regeringens.

Herr talman! Med della yrkar jag bifall till vpk;s reservation till detta betänkande.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

Anf, 43 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp):

Herr talman! Blekinge har rika naturliga förutsättningar för en gynnsam utveckling genom sin omväxlande natur med lång kust och fin skärgård, skönt klimat och på den förhållandevis lilla ytan många landskapstyper. Länet ligger ju också nära kontinenten. Detta betyder att det finns goda förutsättningar för sport och turism, trädgårdsodling, jordbruk och industri. Ändå nämns Blekinge alllid tillsammans med inlandet och Bergslagen som ell bekymmersamt område vad gäller ekonomi och arbetsmarknad. Man kan inte låta bli all förundras över delta, och jag undrar om del är blekingarnas slora pendlingsobenägenhet, som nämndes nyss, som är orsaken. Dessa tre områden skiljer sig från det övriga Sverige "genom alt hindren för en lyckosam utveckling anses vara både starka och varaktiga",

Blekinge har ändå inte placerats i någol av de tre stödområdena, eflersom "problemen är av sådan karaktär och svårighetsgrad att detta inte är motiverat", I stället vill regeringen förbättra Blekinges situation genom direkt företagsstöd,

I princip håller vi med om alt detta är en bättre väg att gå, men då gäller

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

det naturligtvis också att stödet sätts in för sådana företag som har framliden för sig och som så småningom gör slora statliga stödinsatser onödiga.

Skälet till att utvecklingen trots de goda naturliga förutsättningarna har varit ogynnsam under en lång period är bland annat atl industristrukturen i länet har gjort arbetsmarknaden sårbar för både struktur- och konjunktursvängningar - eftersom företagen är stora, få och dominerande.

Tidigare har, förutom andra insatser, sammanlagt 140 milj,kr, lämnats lill ett fyrtiotal företag. Nu föreslås i propositionen all 112,5 milj,kr, anslås som regionalpoliliskl stöd, i första hand för elablering av verksamhet inom GM-Saab-Scania i Karlskrona, Därmed förstärker man den ogynnsamma strukturen med låsning till ett fåtal slora industrier Medlen avses användas för atl utvidga verksamheten i lastbils- och personbilstillverkning, bl,a, avser man inrätta en ny enhet i Karlskrona för montering av bensinmotorer Vi motsätter oss denna satsning, eftersom marknaden för konventionella bilmotorer sannolikt kommer atl försvagas inom snar framtid. Kravet pä atl andra och miljövänligare iransportsätl med det snaraste skall ersätta bensindrivna bilar får denna satsning att te sig som allt annat än hjälp lill blekingarna.

Däremot stöder vi i miljöpartiet förslaget alt 35 milj, kr går lill små och medelstora företag genom två regionala investmentbolag. Vi föreslår alt dessa bolag får ytterligare 12,5 milj, kr av de medel som i propositionen anvisas till GM-Saab-Scania. De 100 miljoner som skulle ingå i samma pott föreslår vi går till elt tredje investmentbolag som skall specialisera sig på mindre företag inom energisektorn för projekt som gynnar energihushållning och förnybar energi, som biobränslen, solvärme och vindkraft.

30 milj, kr. föreslås i propositionen gå till företagsintern kompetensutveckling, som till en del skall hjälpa länets kvinnor Detta stödjer vi helhjärtat.

Regeringen föreslår att 150 miljoner satsas under fem år på all Blekinge kustbana rustas upp. Tanken är god men pengarna för små, eflersom det behövs ca 500 miljoner under fem år för en godtagbar upprustning. Jag skall inte uppehålla mig vid della ärende, eflersom del kommer atl behandlas i trafikutskottet. Jag hoppas verkligen att man där har förståelse för denna satsning, som är en viktig del i Blekinges utveckling till ett starkt län utan ständiga behov av statliga understöd.

Sveriges landsbygd skall med rätt planering inte behöva vara i ständigt behov av underhåll och stöd, men då behöver samhällsplanerarna komma ifrån del föråldrade och i många fall olyckliga storskaliga och miljömässigt förkastliga tänkandet.

Därmed, herr talman, yrkar jag bifall lill miljöpartiets reservation 3 i arbelsmarknadsutskotlels betänkande AU20.

Anf. 44 MARIANNE STÅLBERG (s);

Herr talman! Blekinge län har i snart två decennier brottats med svåra strukturella problem. Orsakerna till detta kan sökas i framför allt två omständigheter Länet har haft och har elt stort antal industrianställda, nära 10 % fler än riksgenomsnittet, medan både den statliga och den privata tjänstesektorn har varit mindre än genomsnittet. Dessutom har flera förelag

varit verksamma inom branscher som generellt drabbats av strukturproblem, såsom stålverk och varv.

1 Blekinge har vidare funnits en betydande konventionell eleklromeka-nisk industri med sammanlagt flera tusen anställda, som t.ex. Ericssons och Facil-Halda. Övergången till ny teknik och nya produkter vid dessa båda förelag har sammantaget inneburit att ca 3 000 arbetstillfällen avvecklats.

Till följd av dessa omständigheter har, som nyss nämnts, länet under lång tid haft landets ogynnsammaste befolkningsutveckling- faktiskt den ogynnsammaste i landet. Karlskrona har som enda residensstad haft en kontinuerlig befolkningsminskning. Befolkningsutvecklingen har under del senaste året varit något gynnsammare, men det torde hell bero på en betydande flyk-tingmottagning.

Blekinge ingår som bekant inte i de regionalpolitiska stödområdena, men regeringen har vid ett flertal tillfällen under senare år i enlighet med sitt bemyndigande slött näringslivet i länet som om Blekinge hade varit placerat i stödområde C.

Under föregående år varslades om ytterligare friställningar vid Ericssons samtidigt som det aviserades om neddragningar vid Karlskronavarvel. Totalt omfattade det mer än 1 000 arbetstillfällen. Med hänsyn till den tidigare ogynnsamma ulvecklingen och lill de senast lagda varslen har regeringen ansett del nödvändigt att utarbeta särskilda åtgärder lill stöd för näringsutvecklingen i länet.

Det är viktigt att konstalera all länets egna ansträngningar och de statliga insatser som nu och tidigare kommit länet till del medfört atl ulvecklingen inom länet nu ter sig gynnsammare.

Den tidigare så ensidiga industristrukturen har börjat ersättas av nya verksamhetsgrenar med inriktning mot mer kunskapsinriktad sysselsättning. Etablerandet av en egen högskola i länet har haft slor belydelse liksom lokaliseringen av boverket och kustbevakningsverket, men också den framgångsrika etableringen av Softcenter i Ronneby och inrättandet av teknikcentra på andra håll i länet. En mer småskalig och kunskapsinriktad verksamhet är på väg att etableras, vilket också är nödvändigt om sysselsättning och ulveckling skall tryggas i elt långsiktigt perspektiv.

Inom länet görs del nu stora ansträngningar att förbättra en bristfällig infrastruktur, särskilt genom en modernisering av Blekinge kustbana. Såvitt jag har förstått är del fullständigt klarl alt dessa pengar, som är aviserade och som också nämns i propositionen, kommer att tillföras. Det är ett löfte som håller

Fortfarande är problemen betydande, och ytterligare friställningar och nedläggningar kan inte uteslutas. Men förutsättningar har ändå skapats för en på sikl gynnsammare utveckling.

Herr talman! Bl.a. mot bakgrund av vad jag i korthet har redovisat har utskottet funnit atl regeringens förslag lill åtgärder är ändamålsenliga och därför tillstyrkt propositionen i fråga.

Åtgärderna består sammanfattningsvis av lokaliseringsbidrag lill Saab-Scania på 112,5 milj.kr mol att företaget utfäsl sig alt skapa 500 industrijobb i Karlskrona. Vidare anvisas 25 milj.kr till ett utvecklings- och investmentbolag i länet och 10 milj.kr till elt redan verksamt investmenlbolag.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

I en reservation från centern är man kritisk mot att Saab-Scania får bidrag till en fabrik för montering av bensinmotorer för personbilar Man vill att företaget i slället skall satsa på miljövänligare motorer och drivmedel. Därför föreslås atl nya förhandlingar skall tas upp med Saab-Scania,

Vpk har i en annan reservation uppfattningen atl 112,5 milj,kr i stället skall satsas på verksamhet inom stärkelseindustrin, fabrikspotalisproduk-tion och vindkraft, Tex, stärkelseinduslrin i Blekinge har redan fåll statligt stöd. Den bedriver och satsar i dag väldigt myckel på viktig forskning och utveckling. Såvitt jag har förstått har denna industri i dag en stabil ekonomi.

Miljöpartiet har också invändningar mot förslaget alt ge Saab-Scania lokaliseringsbidrag för satsning i Karlskrona, Miljöpartiet anser bl,a, att medel skall satsas i ett tredje investmentbolag med specialisering på företag inom energisektorn.

Herr talman! Redan den 15 december 1989 beslutade riksdagen att godkänna ett avtal mellan staten och Saab-Scania, elt avtal som innehöll ett löfte från Saab-Scania alt skapa 500 industrijobb i Karlskrona mot alt förelaget fick 112,5 milj,kr i lokaliseringsbidrag.

Det vore myckel märkligt om riksdagen inte skulle respektera sitt eget beslut och ingånget avtal och nu komma med nya krav på företaget.

Regeringen kom till riksdagen med detta förslag till avtal innan det hade undertecknats från statens sida, och riksdagen sade då ja.

Regeringen återkommer nu fill riksdagen, eftersom man vill ha nya pengar till denna satsning för att inte tvingas ta av de ordinarie regionalpolitiska medlen.

Kraven på miljövänligare motorer och drivmedel är lovvärda och önskvärda, men de bör inte drivas som elt specifikt krav i just detta ärende. Eventuellt nya miljövänligare motorer som företagel kan komma alt utveckla kommer i så fall också alt få monteras i Karlskrona.

Förslagen på annan användning av medlen än de föreslagna låter också bra, men jag har inte sett några konkreta förslag lill företagsamhet från de partier som har reserverat sig mol delta och som skulle garantera 500 nya jobb som Saab-Scania har garanterat.

Moderaternas förslag om att staten inte bör ingå som ägare till investmentbolag utan alt bidraget skall omvandlas till lån, får vi anledning atl återkomma till den 11 juni när vi skall ha den stora regionalpolitiska diskussionen. Detta krav har moderaterna länge drivit. Dessutom sade Erik Holmkvist all det alltid finns pengar till bra projekt. Det framfördes även från Sigge Godin, Man förväntar sig då att del kommer att ske privata insatser i fortsättningen i Blekinge kommun.

Folkpartiet anser all man i stället för att satsa på ett nytt investmenlbolag på 25 milj,kr skall använda pengarna lill länsvägar. Länet har säkert behov av bättre vägar, men just nu har man gjort bedömningen att behovet av atl satsa på utveckling av små och medelstora företag var större. Det får räcka som svar på centerns reservation 7,

Sigge Godin och Anna Horn af Rantzien tog även upp en hel del frågor som kommer att las upp i den regionalpolitiska propositionen, t,ex. offert-stöd och en del andra saker Jag väntar därför till debatten i samband med den propositionen med atl ta upp dessa frågor

Under detta anförande överlog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

Anf, 45 SVEN-OLOF PETERSSON (c) replik;

Herr talman! Jag kan inte tolka Marianne Stålbergs uttalanden om järnvägspengarna på något annat sätt än alt hon menar all del givna löftet om 150 miljoner skall hållas och infrias. Det tycker jag är bra och positivt. Men jag skulle bara önska att ansvarigt statsråd och de ansvariga från det aktuella departementet också sade delta och såg till alt dessa pengar blev utbetalda och kom länet till del.

Vi från centern motsätter oss inte satsningen på Saab-Scania i Kariskrona, Tvärtom anser vi alt det finns ett starkt behov av att stödja denna investering. Men i samband med en ny lokalisering och elablering av en verksamhet kan del även finnas anledning att man ser litet grand utanför de traditionella inriktningarna, 1 detta sammanhang skulle del kunna finnas ett gyllene tillfälle atl samtidigt satsa på teknik när del gäller alternativa bränslen och motorer för användande av dessa. Detta skulle gynna både sysselsättningen i länet och miljön, och det skulle även kunna innebära att Saab-Scania fick ytterligare kraft i sitt arbete med atl vara föregångare på elt mer framträdande sätt än i dag och kanske bli ledande i fråga om denna teknik.

Den regionalpolitiska propositionen ligger och väntar. Jag förutsätter att vi får anledning att återkomma lill olika Blekingefrågor i samband med atl denna proposition skall behandlas här i kammaren.

Jag kan bara konstatera alt dåvarande arbetsmarknadsministern i en tidningsintervju från november i fjol sade atl man från regeringens sida fortsättningsvis skulle vara mycket ålerhållssam med insatser i Blekinge, Jag förutsätter all man inser alt Blekinge nu och troligtvis även under en överskådlig framtid har behov av hjälp för atl kunna lösa de problem som finns på länsplanet. Men del är viktigt atl inse att dessa problem bör lösas på länets villkor

Jag förutsätter att vi får anledning att i den regionalpolitiska debatten här och besluten framöver se att del finns ytterligare åtgärder som kan bli Blekinge till gagn för att man där kan fullfölja den posiliva utveckling och uppleva den framtid som man strävar efter.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

AnL 46 SIGGE GODIN (fp) replik;

Herr talman! Marianne Slålberg använde den gamla hederliga taktiken och sade; Det är bra med infrastruklurella satsningar men det är inte viktigt just nu ulan det blir viktigt någon annan gång. Majoriteten i REK 87, hennes partikamrater, finns i kammaren så när som på ordföranden, och de tyckte att del var viktigt. Det är ju någon månad sedan, så del är klart alt man hunnit ändra sig.

Låt mig då säga att folkparliel självfallel slår bakom dessa satsningar och de kronor som det handlar om atl salsa på Blekinge, Men vi lycker faktiskt atl insatserna borde ha varit mer långsiktiga och att politiken skall vara fast och konsekvent. Vi har aldrig haft uppfattningen att paketpolilik är en lyckad lösning. Jag ställer mig frågan; Är det möjligen så alt paketpolitik är bra när man har lunga företrädare i vissa län? Hur går det med de andra?

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regional-pohtiska insatser i Blekinge län m.m.

Jag tycker att Marianne Stålberg skulle kunna förklara. Hon säger atl Blekinge har haft den ogynnsammaste befolkningsutvecklingen i landet. Varför har man då skilt ut Blekinge, och över huvud taget sydöstra Sverige, från den stora genomgripande regionalpolitiska diskussion som vi skall ha här litet senare under våren? Om Marianne Slålberg inte vill förklara för mig varför ni haltar fram och tillbaka i åsikterna om offertstödet, kunde vi ändå få ett svar på varför Blekinge och sydöstra Sverige, som ändå har kris, inte kan få samma posiliva behandling av sin situation som övriga landet.

Det är oerhört viktigt att satsa på infrastruktur Del är också dokumenterat överallt i hela Sverige alt vad förelagen behöver faktiskt är goda kommunikationer Men i del lägel säger Marianne Slålberg: Del är inte så viktigt i dag. Låt oss vänta och nöja oss med den överenskommelse som träffats med Saab-Scania,

Det är väldigt bra alt den överenskommelsen finns i och för sig. Del är bra alt del finns pengar i utvecklingsfonden och i investmentbolagen. Men berätta för mig, Marianne Stålberg, hur del ser ul i de investmentbolag som redan har verkat några år. Vad har de gjort? Hur ser ekonomin ut? Behöver det satsas nya pengar? Behövs del över huvud tagel ytterligare elt investmentbolag? Det skulle vara intressant för kammarens ledamöter alt få vela det.

AnL 47 ERIK HOLMKVIST (m) replik:

Herr talman! Marianne Slålberg och jag är överens om det mesta i del här betänkandet. Men pä en myckel viktig punkt skiljer vi oss åt. Den punkten dröjde jag mig vid särskilt i milt förra inlägg.

När jag säger alt bra projekt hittar pengar är det ett faktum, har varit ett faktum och kommer alt vara ett faktum framöver. Bra projekt och bra idéer hittar alltid pengar Då säger Marianne Stålberg: Satsa de privata pengarna. Låt mig då påminna Marianne Stålberg om dagens situation i Blekinge vad gäller näringsliv. Vem är det som hitintills har satsat pä småföretagen, alla de tusentals småföretag som finns i Blekinge och över huvud taget i vårt land? Jo, det är entreprenörer enskilda privata företagare som har trott på sin idé och där bankerna har troll på idén.

Vi behöver inte investmentbolag runt om i vårt land där staten är med som ägare, satsar en del av aktiekapitalet och är med som någon typ av sleeping partner Det tillför egenlligen inte de mindre och medelstora företagen någonting. Det talas från regeringens sida om ökad kompetens. Jag sätter ett mycket stort frågetecken för vad den kompetensen egentligen innebär Nej. Marianne Stålberg, det är de små förelagarna som kan klara situationen även fortsättningsvis.

När vi titlar på situalionen i Östeuropa, där man har prövat modellen med staten som ägare, kan vi konstatera alt Östeuropa går ifrån den modellen. Man går in för enskilt ägda företag. Det skall vara de enskilda företagen som bestämmer Del är så man kan fä en utveckling lill stånd. Jag har ingenting emot atl vi den 11 juni, som Marianne Stålberg säger får diskutera frågan om dessa regionala investmentbolag. Men jag trodde att eftersom vi har frågan på vårt bord nu är del läge atl diskutera frågan. Jag lycker all kammaren skall följa den rekommendation som vi har lämnat i vår reservation.

Anf, 48 MARIANNE STÅLBERG (s) replik;

Herr talman! Jag glömde något väsentligt i del anförande jag höll tidigare. Jag glömde att yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på samtliga reservationer. Det gör jag nu.

Sedan till Sven-Olof Petersson: Såvitt jag har förstått är del fullständigt klart alt ni skall få dessa 150 miljoner till er järnväg. Om jag inte hörde fel sade statssekreteraren i kommunikationsdepartementet, Gunnel Farm, i går delta också i radio. Jag är fullkomligt säker pä atl löftet kommer alt hållas.

Till Sigge Godin: Vi skall la de stora diskussionerna om offertstöd och andra saker den 11 juni nar vi skall diskutera den regionalpolitiska propositionen. När del gäller de investmentbolag som redan finns har jag förstått att de har gjort väldigt stor nytta och skapat många nya jobb. De behöver ytterligare medel för atl kunna fortsätta atl utveckla Blekinge,

Erik Holmkvist fortsatte att lala om investmentbolag. Han menade atl dessa inte bör vara statligt understödda. Jag håller med Erik Holmkvisl om att det har gjorts många slora satsningar av privata företagare. Men del är också så alt väldigt många projekt skulle man inte ha salsal på i Blekinge och många andra lån om inte staten hade varit med. Del är ändå dårför som vi har en regionalpolitik i del här landet, dessutom en framgångsrik regionalpolitik.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regional politiska insatser i Blekinge län m.m.

AnL 49 SIGGE GODIN (fp) replik;

Herr talman! Marianne Stålberg säger: Lät oss ta den stora diskussionen senare. Men det blir inte så, Marianne Stålberg, eflersom det redan i propositionen står all det inte skall göras några insatser i sydöstra Sverige därför alt Blekinge har fåll sitt paket. Så det kan vi avföra. Vidare säger Marianne Stålberg; Offertstödet kan vi diskutera då. Det var en intressant uppgift. Tänker ni ändra er igen? Ni håller ju med folkpartiet om att det inte är ett bra stöd. Men ni kanske lycker något annat när vi har kommit fram till juni.

De investmentbolag som finns har gjort stora insatser, säger ni. Vilka dä? Det vore mycket intressant att få veta. Dessutom tycker folkpartiet att de som redan är etablerade och har en verksamhet i gång bör få pengar Varför skall man satsa på ett nytt investmentbolag när pengarna mycket hellre, enligt Lars Ulander Yvonne Sandberg-Fries, Yvonne Öhman och allt vad socialdemokraterna kan heta, skall satsas på infrastrukturen och vägarna?

AnL 50 MARIANNE STÅLBERG (s) replik;

Herr talman! Först skulle jag vilja rätta Sigge Godin, Hon heter Monica Öhman - det kan vara bra alt veta i fortsättningen.

Sigge Godin ställde sig en fråga tidigare om del var så alt vi socialdemokrater skulle lycka alt infrastruklurella åtgärder inte är viktiga. Vi socialdemokrater är fortfarande eniga om att de är viktiga. Det är innebörden också i det betänkande som vi diskuterar i dag.

Anf, 51 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Jag undrar om Marianne Slålberg har funderat på vad det är för likhet mellan det som händer i Östeuropa och det som händer i Blekinge, Jag undrar också om Marianne Stålberg har följt den debatt som förekom-

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

mer i radion och i pressen i Blekinge och om hon har följt de revollsläm-ningar som har funnits under lång tid när del gäller kampen i en alldeles speciell fråga som man, tyvärr, formellt har lyft ur del aktuella betänkandet. Vad är del alltså för likhet mellan del som händer i Östeuropa och del som händer i Blekinge? Jo, det otroliga har inträffat atl elt antal tjänstemän i Blekinge med länsrådet i spetsen efter en lång kamp från den kanske starkaste järnvägsopinionen i landet - det handlar alltså om opinionen för Blekinge kustbana - har bestämt sig för atl obstruera ungefär som man gör i Litauen visavi Moskva, Man säger helt enkelt: Vi här i Blekinge tar fasta på alla löften som regeringen har gett när det gäller Blekinge kustbana och agerar precis som om vi fortfarande trodde på dessa löften.

Det handlar inte, Marianne Slålberg, om att trixa med 150 miljoner till Blekinge kustbana. De här 150 miljonerna är såvitt vi förstår, pengar som skall tas från länstrafikanslagel. På del regionala planet får man slåss - helst vill man väl helt ha ihjäl varandra i det här sammanhanget - när det gäller att avgöra hur mycket som skall gä till järnvägen resp, vägarna,

I fråga om det löfte om särskilda satsningar i Blekinge som gavs i regeringens proposition talar man om "särskilda satsningar". Det är en helt annan sak, Marianne Stålberg! Jag vill citera direkt ur propositionen, eftersom del var denna som gav ett av de nya löften som blekingeborna hade väntat på, Hans Gustafsson är en av dem som har vågat hoppas ända fram till nu då det så atl säga börjar vara kört,

Ingela Thalén, som var arbetsmarknadsminister vid den aktuella tidpunkten, skriver i propositionen:

"Regeringen har vidare ansett atl en särskild satsning skall göras på Blekinge kustbana. Delta innebär atl om regionen övertar trafikeringsansvarel kommer ett årligt driftbidrag atl lämnas under tio år Därigenom kan beslut om lämplig trafikeringslösning fallas på länsnivå. Vidare kommer 150 milj. kr fördelat på en femårsperiod att lämnas för upprustning av banan om regionen beslutar satsa på fortsatt järnvägstrafik,"

Man kan tala om en bluff om regeringen fortsätter att agera som om de 150 miljonerna är detsamma som länstrafikanslaget. Jag skulle vilja säga all detta kan liknas vid den rikspoliliska bluff som avslöjades här i kammaren i fredags i samband med en interpellalionsdebatl med Birgitta Dahl och som är ännu värre.

Jag vill framhålla att jag fortfarande håller mig lill de vikliga infrastrukturfrågorna; järnvägen, kommunikationerna. Regeringen har gjort elt väldigt stort nummer av de 5 miljarder som del talas om i detta sammanhang. Dessa har fått slor publicitet. Det gäller alltså 5 miljarder som skall gå till en kollektivtrafikfond. Men vad är det för pengar?

Tro det eller ej, men dessa 5 miljarder skall fylla luckorna - och det handlar då om 10 miljarder på tio år som riksdagen gång på gång har beslutat om. Det ena året efter del andra har man nämligen inte låtit det bli 1 miljard, utan det har kanske handlat om 500 miljoner Kommunikationsministern menar nu att de här 5 miljarderna behövs för all man skall komma upp fill 10 miljarder

Jag har fått stöd för min uppfattning att det här är fråga om en bluff. Det

gör ont i hela kroppen när jag tänker på atl blekingeborna har behandlats på detta säll.

Jag tillgrep inte jämförelsen med Östeuropa, Marianne Stålberg, som ett knep för att kunna göra mig lustig. Mycket hårda ord och hårda omdömen har ju fällts om vårt lands kommunikationsminister Länsrådet, som går i spetsen för detta arbete och som agerar kraftfullt, har en väldigt stark opinion bakom sig när det gäller Blekinge kustbana. Länsrådet säger; Georg Andersson saknar moral och hederlighet när del gäller kustbanan. Länsstyrelsens hårda angrepp riktas inte bara mot Georg Andersson utan indirekt också mol regeringen i övrigt.

Beträffande de här 150 miljonerna, som Gunnel Farm tvingades kommen-lera i går i lokalradion i Blekinge, vill jag ha ett besked: Är det länstrafikanslagel, eller är det ytterligare 150 miljoner? Del är myckel viktigt att få veta hur det förhåller sig,

Georg Andersson har vägrat kommentera detta. Han hänvisar till en - förlåt atl jag säger det - ynka frågedebatt. Jag har nämligen framställt en fråga om Blekinge kustbana lill kommunikationsministern och får svar på tisdag nästa vecka - dagen efter del att motionstiden går ul för den näringspolitiska och den trafikpolitiska propositionen. De flesta tycker inte all man skall låta sig nöja med en frågedebatt. Regeringen bör ge rejälare besked.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

AnL 52 HANS GUSTAFSSON (s);

Herr talman! Som ledamot på Blekingebänken vill jag utnyttja tillfället och rikta ett tack till regeringen men också till arbelsmarknadsutskoltet som har tillstyrkt det stöd som nu skall lämnas till Blekinge och som vi där nere så väl behöver Men milt lack kan faktiskt också riklas lill reservanterna. Dessa har verkligen gjort sig mödan att leta efter alternativa insatser i Blekinge, Ingen har varit negaliv lill elt stöd. Jag kan försäkra er reservanter om att vi i Blekinge kommer att väl ta lill vara den kreativitet när det gäller utvecklingen i Blekinge som ni har redovisat här i talarstolen. Ännu är inte alla problem lösta, I stället återstår mänga problem. Vi kommer alltså igen. Det känns tryggt atl vela atl vi har ett så enat arbetsmarknadsutskott med oss med tanke på våra svårigheter

Sedan har det förts en diskussion om vikten av all salsa på lösningar som är mera småskaliga än den lösning som anvisas i propositionen när del gäller Saabs elablering i Karlskrona. Vi i Blekinge har ingel emot småskaliga lösningar Sådana har vi arbetat med under decennier, och vi har faktiskt haft framgång. Enbart på SOFT-Center, som Marianne Slålberg talade om, är 25 småförelag verksamma. Men om vi lyckas samla tio småföretag med ett hundra anställda, får vi tyvärr dagen efter ett varsel om att 300, 400, 500 eller 600 arbetstillfällen skall försvinna vid våra stora industrier Vi kan inte åstadkomma önskvärd ersättning i den takt som arbetstillfällen går förlorade. Därför är det nödvändigt alt vi får ett större tillskott på en gång. Det hjälper faktiskt inte de tusentals personer som nu kanske tvingas lämna sina arbetsplatser - Karlskronavarvet, Ericsson osv, - att få höra av oss att vägarna kommer alt bli litet bättre och att infrastrukturen någon gång i framliden kommer alt ge bättre förutsättningar

Jag har inget emot satsningar på vägar Liksom Sigge Godin tror jag att

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

det är klokt all salsa på infrastrukturen. Men vi kan väl båda vara överens om att det ger långsikliga effekter, att det alltså inte löser akuta, konkreta problem.

Dessutom har del förts en diskussion om all Saab skulle tillverka någol annat än bensinmotorer Utöver det som redan har sagts här av utskottets företrädare vill jag säga atl del under den första punkten i del avtal som har upprättats mellan staten och Saab står atl man skall tillverka bensinmotorer eller ägna sig åt annan tillverkning. Om man skulle föredra annan produktion, finns del goda möjligheter Men del måste innebära det antal sysselsättningstillfällen som vi här har talat om.

Det har vid flera tillfällen här i talarstolen sagts att svårigheterna i Blekinge möjligen sammanhänger med en viss pendlingsobenägenhet. Del är inte så. Vi har tyvärr fått pendla mer än de flesta. Jag kan såga till dem som har den uppfattningen alt den största utpendlingen för närvarande från Karlskrona är lill Haninge kommun, dvs, ungefär 50 mil. Det finns sjukvårdsinrättningar i Stockholm, där de flesta anställda är ungdomar från Blekinge, Över 5 000 människor har fäll lämna sina arbetstillfällen för atl flytta till andra orter. Vi har verkligen lärt oss alt pendla.

Pendling i Blekinge beiyder flyttning från länet. Del hjälper inte att pendla till skogarna i Kronobergs län - där finns inga nya jobb - utan det är fråga om att bryta upp och ge sig i väg. Det har vi gjort lillräckligl länge, och del vill vi inte fortsätta med.

Beträffande frågan om Blekinge kustbana, som har varit uppe vid flera tillfällen, vill jag säga alt jag delar Viola Claessons uppfallning all del löfte som vi har fått av regeringen, som är ett resultat av förhandlingar, innebär all vi, förutom driflsbidraget på 20 miljoner om året, skall ha 150 miljoner till upprustning av kustbanan utöver det normala länsanslag som utgår lill länet. Vid del lillfälle dä överenskommelse träffades var länsanslaget 11 miljoner om ärel, och eftersom medlen anvisas i tioårsperioder beiyder det alt vi skall ha 110 plus 150 miljoner, dvs, 260 milj, kr

Nu har vi redan, som Viola Claesson påpekade, fått den del som skall användas till de normala anslagen lill vägar och Irafikanordningar, och vägverkels styrelse har då varit så vänlig alt man har gell oss 160 i stället för 110 miljoner. Man har antagligen räknat med inflationen under denna tioårsperiod, varför vi lyfter på hatten för styrelsen.

Däremot bifölls inte begäran om de 150 miljonerna, men det ser jag inte som något löftessvek från regeringen. Del är självklart att de 150 miljonerna skall utgå - jag har inte hört någon företrädare för regeringen säga något annat. Vid de kontakter jag har haft har man vitsordat atl delta skall ske. Jag kan medge alt del har varit ett visst administrativt trubbel i frågan, men jag hyser full tilltro till att vi kommer atl få både de 150 miljonerna och det normala länstrafikanslaget. Vi är utomordentligt beroende av vår järnväg, och vi kommer inte att släppa den överenskommelse som är träffad på den punkten.

AnL 53 SIGGE GODIN (fp):

Herr talman! När Hans Gustafsson försöker förvränga bilden av vad jag har sagt här i kammaren, kanske jag måste replikera och tala om vad folk-

partiet egenlligen tycker. Del är inte folkpartiet som säger atl Blekinge inte skall beaktas i den regionalpolitiska propositionen - det är regeringen som säger del, därför att Blekinge har fått sitt paket. Om del nu är sant, som Marianne Stålberg säger, att Blekinge har förlorat väldigt många människor borde det också beaktas i den övergripande debatten och de långsiktiga planerna i regionalpolitiken, och då borde Blekinge las med, framför allt hela sydöstra Sverige, inkl, norra Kalmar län, som är myckel utsatt. Det kanske inte är intressant i detta läge, men del lycker faktiskt vi,

Lål mig också klargöra att folkpartiet inte har sagt nej till Saab-Scanias elablering i Blekinge, Det låter på Hans Gustafsson som om vi skulle ha gjort del. Det är alldeles utmärkt all en massa nya arbetsplatser tillförs, då det år väsentligt.

Jag vill avsluta med att säga, all ett f,d, statsråd borde hålla sig för god för atl tala om "pendling" till Haninge, Det handlar inte om pendling, utan om flyttning till Haninge, Det är synd om de ungdomar som måste flytta, såväl norrifrån som söderifrån, men pendling handlar för vanliga svenskar om arbetsresor till och från jobbet på rimliga avstånd inom en region.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

Anf, 54 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Det är bra alt Hans Gustafsson påminner om atl han och jag har samma uppfallning om del viktiga i atl kämpa för Blekinge kustbana, men i övrigt har vi inte samma uppfattning. Han är den obotlige optimisten när del gäller tron på regeringen, trots alla löftesbrott. Det är helt otroligt att han i della läge fortfarande tror på atl regeringen skulle ge dessa anslag till Blekinge kustbana.

Jag vill påminna Hans Gustafsson om hur debatten utvecklades förra gången det var uppror i Blekinge - det var i somras. Då krävde allt fler atl regeringen skulle uppfylla sina löften och ge pengarna till Blekinge kustbana, Gunnel Farm fick rycka ul igen, och som vanligt talade hon klarspråk. Hon sade; Jodå, riksdagen har enhälligt beslutat att Blekinge kustbana skall vara en slomjärnväg, men atl del skall gå trafik på banan har riksdagen inte tagit något beslut om. Det är vad detta i grunden handlar om,

I Blekinge hoppas man fortfarande pä och kämpar för att få anslag, men efter det alt riksdagens beslut har frångåtts och Blekinge kustbana omklassi-ficerats, dvs, den skall inte vara en slomjärnväg ulan en länsjärnväg i fortsättningen, fordras det så stora upprustningar atl det enbart är vpk;s förslag om atl 200 miljoner bör satsas omgående som över huvud taget möjliggör någon trafik på banan. Jag tror att också Hans Gustafsson vet del. Men okej! Fortsätt att tro på regeringens löften! Vad händer när inga beslut fattas? Nu skall banan överföras till länet, och än har del inte kommit några pengar Det är en omöjlighet, Hans Gustafsson,

AnL 55 HANS GUSTAFSSON (s):

Herr talman! Sigge Godin tyckle all elt f,d, statsråd skulle hålla sig för god för atl tala om pendling till Haninge, då det inte var fråga om pendling utan om utflyttning. Jag vet inte om vi skall hålla på med semantiska övningar, men nu är det så atl del förekommer en betydande pendling - i ordets traditionella bemärkelse - mellan Karlskrona och Haninge. Det beror på att

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

Karlskrona örlogsskolor finns i Karlskrona och Berga marinanläggning finns i Berga, och däremellan sker det en ständig förflyttning av stamanställd personal. Dessutom förekommer det en utflyttning vid sidan om detta. Del spelar väl inte så stor roll om vi vill betrakta nödvändigheten av att ge sig i väg 50 mil från hemorten som pendling eller som utflyttning. Det kan l,o,m, länkas att de som flyttar ut flyttar hem någon gång,

Sigge Godin tog också upp frågan om förslaget i den regionalpolitiska proposifionen om Blekinge och sydöstra Sverige, och han tyckte atl sydöstra Sverige skulle vara med i stödområdena där Jag vet inte om del är tillfälle att diskutera den regionalpolitiska propositionen nu. Såvitt jag vet håller man på att motionera i frågan, och den kommer så småningom tillbaka till kammaren via utskott, och då får vi ta upp diskussionen. Jag har dock förstått så mycket att det kommer att föreligga en motion från folkpartiet och Sigge Godin om atl sydöstra Sverige skall tillföras stödområdena. Jag får se om vi vid det tillfället kan tillstyrka en sådan lösning. Del är så många från arbetsmarknadsutskottet som i dag har argumenterat för behovet av hjälpinsatser i Blekinge och sydösti-a Sverige att jag ser rätt positivt på behandlingen av den frågan i utskottet.

Viola Claesson tyckte alt jag var en väldig optimist som trodde på regeringen och på alt Blekinge skulle få 150 milj, kr. Jag är fullständigt övertygad om detta, Viola Claesson. Jag har en tilltro till regeringen. Jag känner den väl och har studerat den länge. Pengarna kommer, och vi skall se till atl med Viola Claessons fortsatta hjälp på denna punkt driva intresset av alt utveckla och förbättra Blekinge kustbana. Jag har inte ens sagt atl denna överenskommelse är sista ordet; vi förbehåller oss rätten att fortsätta arbetet på att ytterligare utveckla bandelen.

AnL 56 SIGGE GODIN (fp):

Herr talman! Helt kort vill jag säga att pendlingen i Blekinge har studerats av REK 87, Hans Gustafsson kan tala med sina partikamrater, de tre som salt i utredningen. De vet vilken pendling och vilken debatt som REK 87 har ägnat sig åt. Vi behöver inte blanda in Haninge, Vi har samma uppfallning Hans Gustafsson och jag, att det är beklämmande atl våra ungdomar måste flytta, i alltför slor utsträckning, till Stockholm, De som vill skall flytta dit, men vi skall inte tvinga dit dem,

Hans Gustafsson talade om motioner angående regionalpolitik. Var lugn, folkparliel kommer med en motion. Vi kan behandla den när den dagen kommer Den kan till en del handla om stödområden, men den handlar också om andra viktiga saker, som regeringen, som faktiskt har det politiska ansvaret, inte lar upp. Regeringen har sagt att Blekinge har fått sitt, punkt slut. Med det lär ni socialdemokrater vara lugnade och sitta tryggt, antar jag.

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut fattades under 8 §,)

8§ Beslut Prot. 1989/90:90

21 mars 1990 Företogs lill avgörande arbetsmarknadsutskottets betänkanden 1989/90;AU10, AU21 och AU20.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AUlO

Mom. I (riktlinjer för den sjätte semesterveckan)

Först biträddes reservation 2 av Börje Hörnlund och Göran Engström med 30 röster mol 22 för reservation 3 av Anna Horn af Rantzien, 250 ledamöter avstod från atl rösta.

Härefter biträddes reservation 1 av Elver Jonsson m,fl, med 102 röster mol 31 för reservation 2 av Börje Hörnlund och Göran Engström, 174 ledamöter avstod från att rösta.

Slutligen bifölls utskottets hemställan med 156 röster mot 99 för reservation 1 av Elver Jonsson m,fl, 50 ledamöter avstod från atl rösta,

Carl G Nilsson (m) anmälde att han i huvudvoteringen avsett alt rösta nej men markerats som frånvarande.

Mom. 2-5 Utskottets hemställan bifölls.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU21

Mom. 1 (effekterna för vissa förelag av reglerna om semeslerlönegrundande frånvaro)

Utskottets hemställan bifölls med 173 röster mot 133 för reservation 1 av Lars Ulander m,fl, 1 ledamot avstod från att rösta..

Margareta Winberg (s) anmälde atl hon avsett atl rösta nej men markerats ha avstått från att rösta.

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3 (anställdas inflytande över semesterns förläggning)

Utskottets hemställan bifölls med 284 röster mot 20 för reservation 2 av Karl-Erik Persson. 1 ledamot avstod från all rösta.

Mom. 4 (en allmän semesterlönefond)

Utskottets hemställan bifölls med 287 röster mot 18 för reservation 3 av Karl-Erik Persson,

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU20

Mom. 2 (anslag till lokaliseringsbidrag m,m,)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservafion 1 av Kersti Johansson och Göran Engström, dels reservation 2 av Karl-Erik Persson, dels reservation 3 av Anna Horn af Rantzien - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (särskilda utvecklingsinsatser i Blekinge län)
Först biträddes reservation 6 av Kersti Johansson och Göran Engström 63

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Terroristlagstiftningen

med 49 röster mol 37 för reservation 5 av Elver Jonsson och Kjell-Arne Welin, 218 ledamöter avstod frän atl rösta.

Härefter biträddes reservation 4 av Anders G Högmark in,fl, med 62 röster mol 50 för reservation 6 av Kersti Johansson och Göran Engström, 193 ledamöter avstod från alt rösta.

Slutligen bifölls utskottets hemställan med 169 röster mot 61 för reservation 4 av Anders G Högmark m,fl, 76 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 5 (infrastruklurella och näringspolitiska insatser)

Utskottets hemställan bifölls med 266 röster mol 39 för reservation 7 av Kersti Johansson och Göran Engström,

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls,

9§ Föredrogs

skatteutskottets betänkande

1989/90;SkU26 Befrielse från särskild avgift vid för sen inbetalning för allmän invesleringfond,

kulturutskottets betänkande

1989/90:KrU22 Lokalförsörjning m,m för kulturändamål (prop, 1989/90:100 delvis),

lagutskottets betänkanden

1989/90:LU18 Anslag till bokföringsnämnden, m,m, (prop, 1989/90; 100 delvis) och

1989/90;LU20 Anslag till patent- och registreringsverket samt palenlbe-svärsrälten (prop. 1989/90:100 delvis).

Kammaren biföll vad utskotten hemställt.

10 § Beslut om samlad votering

Beträffande de på föredragningslistan närmasl upptagna ärendena, jusli-lieutskollets betänkanden JuU21 och JuU20, lagutskottets betänkande LU19 samt socialförsäkringsutskollels belänkande SfU9, beslöt kammaren på förslag av tredje vice talmannen medge att de fick företas till avgörande i ett sammanhang sedan debatten i alla dessa ärenden avslutats.

11 § Terroristlagstiftningen

Föredrogs justitieutskottets betänkande 1989/90:JuU21 Terroristlagsliftningen (skr 1989/90:63),

Anf, 57 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr talman! Det betänkande vi nu skall behandla baserar sig på en skrivelse från regeringen där det redovisas hur terroristlagstiftningen har tillämpats under en viss tidsperiod. Det är möjligt alt det framför allt vore mer publicistiskt atl kräva ett KU-förhör om på vilka grunder regeringen lerro-ristslämplade den kurdiska organisationen PKK,

I betänkandet hänvisas till 11 kap, 7 § regeringsformen som ett skäl lill atl riksdagen inte kan ha någon åsikt, I den paragrafen står: "Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ, får bestämma hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag,"

Då, herr talman, återstår frågan: Kan regeringen anses vara en förvaltningsmyndighet? Jag har försökt att få klarhet i det, och det enda jag kunnat hitta är en mening i förarbetena till regeringsformen. I stycket om vad som gäller vid krig och krigstillstånd beskrivs regeringen där som en överförvaltningsmyndighet över andra förvaltningar

Herr talman! Den 15 augusti 1984 inledde PKK en serie gerillaattacker i turkiska Kurdistan. Del kom som en stor överraskning för den turkiska regimen. Några dagar senare startade den turkiska armén vad som kallades "den slutliga offensiven" för att utplåna gerillan. Den offensiven pågår fortfarande, och så sent som den 15 denna månad sköt militären rakt in i ett begravningståg efter 13 tidigare skjutna gerillasoldater En 19-årig yngling dog och ett tiotal personer skadades,

I går, den 20 mars, öppnade polisen eld mot demonstrerande människor i staden Cizre, varvid tio dog och sexton sårades, Tvångsförflyitningar, användande av kemisk gas, avrättningar utan rättegång ute i de kurdiska byarna finns med i Human Rights rapport från området som kom för några veckor sedan.

I december 1984 förklarade svenska regeringen att den ansåg Kurdistans arbetarparti, PKK, vara en terroristorganisation. Myndigheterna och pressen i Turkiet jublade. Under många år hade Turkiet förgäves försökt utplåna PKK och dess sympatisörer, eflersom de av den turkiska regimen sågs som farligast som symbol för det kurdiska folkets motståndsrörelse.

Vad som har hänt i den kurdiska delen av Turkiet och vad som fortfarande händer där är att det pågår elt utrotningskrig som är föga känt i Europa, där Turkiet betraktas som ett land på väg mot demokrati, Ingel annat europeiskt land har emellerfid följt Sveriges exempel, Turkiet och Sverige har förblivit de enda länderna som beskriver PKK som en lerroristorganisafion,

Terrorisllagens skapare Carl Lidbom, då justitieminister, underströk i förarbetet lill lagen 1973 att lagen tar sikte enbart på utlänningar som tillhör eller verkar för sådana terroristgrupper och organisationer som genom sin tidigare verksamhet har visat att de systemafiskt använder främmande område som skådeplats för våldsaktioner med politiska syften. Det är heller inte - som ibland påståtts i den allmänna debatten - förslagets avsikt att bef-riélserörelser skall föras in under lagen på grund av att de för en väpnad kamp i sitt hemland eller eventuellt vid enstaka tillfällen riktar angrepp mot ett utländskt intresse. Så slår det i prop, 1973:37 s, 21, och dessa riktlinjer gäller fortfarande.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Terroristlagstiftningen

5 Riksdagens protokoll 1989190:90

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Terroristlagstiftningen

All Turkiet betraktar PKK som en terroristorganisation är väl ganska självklart - så gör alla regimer som har en motståndsgerilla.

Att regeringen på information från säpo år 1984 - ett säpo som uppenbarligen tagit sin information från turkisk säkerhetstjänst - terrorislslämplade PKK är en sak, visserligen tragisk. Men att vi fortfarande har denna terroriststämpel kvar trots den vetskap som vi i dag har om gerillakriget i Turkiet, är oförsvarligt. Dessutom försvarar man terrorislstämpeln, som sker i årets skrivelse, genom att placera in PKK i en uppräkning av olika lerroristorganisalioner i världen och med några ord ange alt organisationen är fortsatt aktiv i Sverige men inte har begått några terrorhandlingar här i landet - vilket man påstår att PKK har gjort i andra länder, utan att ange vilka terrorhandlingar som organisationen skulle ha begått.

När länker Sverige erkänna PKK som en befrielseorganisation i likhet med andra befrielseorganisationer som kämpar för sina mänskliga fri- och rättigheter? Det är hög tid att regeringen omprövar sitt tidigare ställningstagande, och därför kräver vi i vår reservation att regeringen offentliggör sitt beslutsunderlag för sin terroriststämpling. Händelseutvecklingen i Turkiet, i de kurdiska provinserna, kräver att vi står upp och protesterar mot det förtryck som där pågår och då kan vi inte samtidigt beteckna den väpnade gerillarörelsen där som en terroristorganisation.

Jag yrkar bifall till vår reservation - reservation 1,

AnL 58 KENT LUNDGREN (mp):

Herr talman! Man kan ha många åsikter om terroristlagen och framför allt dess tillämpning - och det har jag. Jag har så många åsikter att jag skrivit en särskild motion om vad jag anser att terroristlagen skall innehålla, om vi nu skall ha en lerroristlag alls. Detta sker varje år, varje gång redovisning kommer om hur terrorisllagen används i detta land, och varje gång vi därmed informeras om att det fortfarande finns folk i Sverige som utsätts för terrorisllagen.

Herr talman! Berith Eriksson har sagt många sanna ord om PKK, Jag accepterar alt man i den demokratiska processen i Sverige kan begå misstag och fatta felaktiga beslut, och jag anser liksom Berilh Eriksson alt man har gjort det när del gäller PKK. Men del ter sig klädsamt, om inte annat för de människor som drabbas, om man någon gång i tillvaron kan få se en politisk enhet ställa sig upp och säga att "vi har fattat ett felakfigt beslut, låt oss rätta till detta",

PKK för en befrielsekamp, därom tror jag atl vi alla är överens. Och PKK för en befrielsekamp främst på det territorium där man hör hemma med sitt folk. All påstå någonting annat - och att bevisa någonting annat - är synnerligen svårt för vem som än försöker Därför bör vi ta bort terroristorganisa-tionsstämpeln från PKK och därmed inte längre låta de svenskar som påstås tillhöra PKK, och som finns här i landet, drabbas av åtgärder enligt denna lag.

Vad så själva lagen beträffar vill jag säga att varje lag som utsätter människor för inskränkning av rörelsefriheten eller andra åtgärder bör, hur hemligstämplade olika papper än kan vara, domslolsprövas på något sätt. Det är därför vi har domstolar

Jag skulle kunna teoretisera om delta ganska länge. Men jag skall nöja mig med atl hävda del påstående som vi har hävdat så länge vi har funnits här i riksdagen, nämligen att all påverkan när del gäller människors fri- och rättigheter skall prövas av domstol, oavsett vilka skäl som ligger bakom.

Herr talman! Jag yrkar bifall till miljöpartiels reservation i detta ärende,

Anf, 59 LARS-ERIK LÖVDÉN (s);

Herr talman! Kammaren behandlar nu ett belänkande från justitieulskot-let om lerrorisllagstiftningen. Det gäller dels regeringens årliga redogörelse för tillämpningen av denna lagstiftning, dels tre mofioner - en motion från vpk, i vilken del krävs att regeringen skall offentliggöra det material som ligger till grund för ställningstagandet atl PKK utgör en sådan organisation som anges i terroristlagens 1 §, och två mofioner från miljöpartiet om ändringar i terroristlagsliftningen.

Den nuvarande terroristlagsliftningen kan sägas innehålla följande grundläggande bestämmelser:

I 30 § utlänningslagen föreskrivs all en utlänning som kommer till Sverige skall avvisas under förutsättning atl han tillhör eller verkar för en organisation eller grupp som med hänsyn till vad som är känt om dess verksamhet kan befaras utanför sitt hemland använda våld, hot eller tvång för politiska syften och därvid begå sådana gärningar här i Sverige, Det gäller alltså, Berith Eriksson, inte den befrielserörelse som verkar inom sill hemland, ulan den som verkar utanför sitt hemland.

Det andra kriteriet är alt det med hänsyn till vad som är känt om utlänningens föregående verksamhet eller i övrigt föreligger fara för att han här i landet medverkar till sådana handlingar

Detta är alltså de grundläggande bestämmelserna i vad vi brukar kalla terroristlagsliftningen.

Om man på grund av verkställighetshinder inte kan avvisa eller utvisa en s,k, presumtiv terrorist, sä kan regeringen föreskriva inskränkningar och villkor i fråga om utlänningens vistelseort, byte av bostad, anställning-samt anmälningsplikt.

Dessa bestämmelser och en del andra bestämmelser i terroristlagstiftningen har nyligen varit föremål för översyn av terroristlagstiflningskommit-tén. Denna kommitté har lagt fram förslag till förändringar i den gällande lagstiftningen i syfte att bl,a, stärka rättssäkerheten.

Jag skall inte närmare gå in på de förslag som kommittén har presenterat. Riksdagen kommer senare i är att få la ställning lill en nyreglering på området, och vi fär då lillfälle alt mer noggrant diskutera behovet av särskilda bestämmelser i syfte all motverka terrorism, och också utformningen av sådana bestämmelser

Det kan emellertid finnas skäl, mol bakgrund av den allmänna debatten om terroristlagsliftningen, atl peka på två slutstser som kommittén drar

Den första slutsatsen är att det finns behov av särskilda regler för att motverka terrorism. Kommittén anser atl den allmänna hotbilden inte har förändrats i s,k, positiv riktning på så sätt att terroristhotet har minskat i Sverige eller i världen i övrigt. Därför menar alltså kommittén atl det finns behov av en särskild lerroristlagstiflning.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Terroristlagstiftningen

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Terroristlagstiftningen

Den andra slutsatsen som kommittén drar - efter en genomgång av internafionell rätt, konventioner och liknande - är alt den svenska terroristlag-sfiftningen inte anses strida mot konvenlionsåtaganden som Sverige gjort, exempelvis när det gäller Europakonventionen.

Det finns likväl, menar jag, anledning att göra förändringar i terroristlagstiftningen i syfte att stärka rättssäkerheten. Jag tycker att det är angeläget att vi får tillfälle att diskutera dessa frågor senare i år just i det syftet, för det kan naturligtvis göras förbättringar i lagstiftningen.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till att vi återkommer till debaft i dessa frågor framöver yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Två reservationer har avgetts till utskottsbetänkandet, I reservation 2 från miljöpartiet föreslås en rad förändringar i lagstiftningen. Men det finns ingen anledning av riksdagen att nu göra några uttalanden av de slag som föreslås av miljöpartiet. Riksdagen får ju tillfälle att behandla dessa frågor senare i år efter det att regeringen har lagt fram sin proposifion på grundval av terro-ristkommitléns betänkande men också på grundval av det material som har inhämtats vid remissbehandlingen av betänkandet.

I reservation 1 från vpk krävs att regeringen skall offentliggöra det material som ligger till grund för beslutet om att terroriststämpla PKK som organisafion. Frågan berör sekretesslagstiftningen, och den har som huvudprincip att man i synnerligen begränsad utsträckning skall hemlighålla för den som är part i ett ärende information och material som ligger till grund för bedömningen. I terroristärenden kan det aldrig bli fråga om att hemlighålla uppgifter som är underkastade sekretess till skydd för den berörde utlänningen. Däremot kan det ibland vara nödvändigt, till skydd för uppgiftsläm-nare som bedöms riskera repressalier från den utpekade utlänningen eller hans bundsförvanter, att hemlighålla informafion. Även viss annan sekretess kan naturligtvis tänkas gälla om den är att hänföra till skydd för rikets säkerhet. Huvudregeln är dock att parterna även i terroristärenden skall få del av allt material. Bara i begränsad omfattning skall undantag gälla, nämligen i de fall som jag här har pekat på. Frågan om vilken sekretess som skall gälla i denna typ av ärenden berörs också av terroristlagstiftningskommittén. Frågan kommer säkerligen även att behandlas i den kommande propositionen. Jag yrkar således avslag på de två reservafionerna.

Berith Eriksson talade om PKK som organisation. Det kvarstår som ett obevisligt faktum att PKK har använt våld mot avhoppare från organisationen i andra länder än i Turkiet. PKK har också använt våld mot motståndare från andra kurdiska organisationer. Det är väl känt att två avhoppare från PKK i Sverige har mördats av PKK. Det var den 20 juni 1984 och den 2 november 1985 som två PKK-avhoppare mördades här i Sverige av aktiva PKK-are. Dessa dömdes senare för morden. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

AnL 60 BERITH ERIKSSON (vpk):

Herr talman! Det var inte säpos beslutsmaterial utan regeringens som jag ansåg borde offentliggöras. Regeringen måste väl ha haft annat material än Säpos rapporter. Det kan knappast vara möjligt att regeringen har fungerat som säpos språkrör, utan den måste ha haft tillgång till kompletterande ma-

terial, uppgifter om vilka källor säpo har använt osv. Man måste ha gjort egna undersökningar och framför allt egna bedömningar Likaså måste det finnas protokoll från de sammanträden som föregick beslutet om att anse PKK vara en terroristorganisation.

Jag anser att det i dagsläget är vikfigt att undersöka om argumenten för terroriststämpeln alltjämt äger giltighet. Det enda som har gått att få i det sammanhanget är det pressmeddelande som Georg Andersson lämnade den 19 maj 1988. I det sades atl de kommunarresterade inte hade ändrat sin inställning till organisationen PKK. Det var det pressmeddelande som kom tolv dagar före avslöjandet om Ebbe Carlsson-affären.

Vår i väridssammanhang unika terroristlagsfiftning är uppbyggd så att man först måste definiera terroristorganisationen för att i nästa steg kunna anklaga en viss person som tillhörande eller sympatisör fill organisationen.

Juristsammanslutningen CEDRI, Europeiska medborgarrättsgruppen, köpte sitt material, de fem huvuddokumenten, av säpo, I säpos material verkar det inte finnas mycket mer som kan vara hemligt. Såvitt jag förstår -efter atl ha gått igenom dossierna - är det ett stycke litteratur, dålig litteratur, som har skrivits för alt rättfärdiga en åsikt som man i åratal har försökt göra trovärdig.

Det begicks två mord, och två mördare är också fängslade för dem. Åklagarna i rättegången kunde inte finna någon som helst bindning till en viss organisation. Det var av den anledningen som säpo tog över

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Terroristlagstiftningen

AnL 61 KENT LUNDGREN (mp):

Herr talman! Jag skall inte göra den här diskussionen speciellt lång. Själv har jag, Lars-Erik Lövdén, mycket svårt att se någon skillnad på FNL i Vietnam på sin tid, på befrielserörelserna i Etiopien, på ANC och på PKK. Samtliga dessa organisationer har slagits för sina folk, och de försöker alla befria ett folk som lider I vilken stat kurderna än finns så lider de. Att det blir en reaktion är inte konstigt. Det vore intressant att få höra socialdemokraterna säga någol annat än att PKK är en terrororganisation. Nog borde benämningen befrielseorganisation vara betydligt mer passande i detta fall.

I övrigt känner jag igen det mesta av det Lars-Erik Lövdén sade förra året när den här frågan var uppe till debatt. Vi får väl känna igen det ytterligare en gång när terroristbetänkandet läggs fram. Vi kan föra debatten då i stället för nu.

AnL 62 INGELA MÅRTENSSON (fp):

Herr talman! Jag förstår att vpk och miljöpartiet motionerar när de får del av den här skrivelsen, eftersom de inte har haft möjlighet att delta i den kommitté som har förberett det betänkande som gäller terroristlagstiftningen. Folkpartiet har representerats av mig i denna kommitté. Jag har reserverat mig mot det betänkande som har framlagts och ifrågasatt om man verkligen ökar rättssäkerheten genom de förändringar som föreslås.

Den här debatten får vi, som Lars-Erik Lövdén sade, återkomma fill när frågan kommer på riksdagens bord. Därför skall jag inte nu gå in på vad som sägs i belänkandet.

Låt mig i stället apropå den skrivelse som nu ligger på riksdagens bord

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Rattfylleri m.m.

säga att vi i folkpartiet tidigare har kritiserat det sätt på vilket riksdagen informeras om terroristlagstiftningen och dess tillämpning. Man kan verkligen fråga om skrivelsen gör att riksdagen får en insyn i tillämpningen av terroristlagsliftningen. Del är knappast min bedömning. Del nämner jag också i den reservation som är fogad vid betänkandet. Jag anser alt man bör diskutera om riksdagen har en reell insyn i fråga om tillämpningen av terroristlagsfift-ningen. Det tycker jag inte atl man kan hävda med lanke på den skrivelse som vi har fått.

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut fattades under 15 §.)

12 § Rattfylleri m.m.

Föredrogs justitieutskottets belänkande 1989/90:JuU20 Rattfylleri m.m.

Anf, 63 GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! Brottsbeteckningen rattonykterhet kommer att mönstras ul ur trafiknykterhetslagen den 1 juli i år Detta beslutade riksdagen så sent som i februari i år, I stället får vi två grader av trafiknykterhetsbrott, nämligen rattfylleri och grovt rattfylleri. Samtidigt beslutade riksdagen alt den nedre straffbarhetsgränsen skall sänkas från nuvarande 0,5 %o till 0,2 %<j alkohol i blodet och att motsvarande sänkning skulle göras vad gäller alkoholhalten i utandningsluften, enligt den nya mätteknikens begrepp. Vidare gjordes ändringar i körkortslagens regler om återkallelse och varning i körkorlsären-den och vissa uttalanden om påföljdsvalel vid irafiknyklerhelsbrott.

Det här har föranlett en motion av förste vice talman Ingegerd Troedsson, moderat, där hon yrkar dels att riksdagen beslutar att begreppet rattonykterhet behålls vid blodalkoholhalter understigande 1,5 %c, dels att riksdagen beslutar atl körkort inte skall kunna återkallas vid så låga alkoholhalter atl förmågan all föra fordonet på ett betryggande sätt inte påverkats.

Man kan förenklat uttryckt säga att jag i likhet med förste vice talmannen har den uppfattningen att det är orimligt att tala om rattfylleri och fylleri när den mätbara blodalkoholhalten är så låg som vad som här anges. Begreppet rattonykterhet är då självfallet mera relevant. Man har nu kommit ned till en så låg gränsnivå för brottslighet i delta avseende som 0,2 %o. Det rör sig om knappt mätbara storheter

Till justiiieutskottets betänkande nr 20 har inte avgivits någon reservation men tre särskilda yttranden, varav två från oss moderater. Det särskilda yttrandet nr 2 handlar om brottsbeteckningen för det lindrigare Irafiknykler-hetsbrottet, där vi moderater säger att det enligt vår uppfallning finns anled-■ ningatt ifrågasätta om beteckningen rattfylleri verkligen är den mest lämpliga för överträdelser inom intervallet 0,2-1,5 %o, som gäller fro,m, den 1 juli i år. Särskilt vid låga alkoholhalter, 0,5 %c och därunder, framstår beteck-

ningen rattfylleri som mindre träffande, - Detta är en något mera elegant formulering än den mera rättframma som jag använde alldeles nyss.

Med hänsyn till att riksdagen helt nyligen har tagit ställning till dessa brottsbeleckningar nöjer vi oss nu med alt hänvisa till den utvärdering av den nya lagstiftningen som riksdagen samtidigt har uttalat sig för. Vi avstår sålunda från all reservera oss och från att framföra något särskilt yrkande. Detta sker dock i avvaktan på den utvärdering som vi förväntar oss skall komma snart och som skall bli grundlig. Vi hoppas och utgår l,o,m, från att man därvid skall ta hänsyn till våra åsikter och att så småningom även riksdagen skall göra detta.

Med anledning av förste vice talmannens yrkande nr 2 i motionen, om att återkallelse av körkort inte skall ske vid låga alkoholhalter, har utskottet föreslagit ett myckel omfattande tillkännagivande. Del bygger bl,a. på att den nyligen tillsatta körkortsutredningen i sin översyn noga skall beakta erfarenheterna av tillämpningen av indragningar av körkort. Jag vill peka på att utskottet i betänkandet som låg till grund för beslutet i februari framhåller att det inom del "nykriminaliserade" området för trafiknykterhetsbrott, alltså i intervallet mellan 0,5 och 0,2%c, skall ges möjlighet att meddela varning i slället för att återkalla körkortet. Vi får hoppas att de myndigheter som har hand om tillämpningen verkligen iakttar denna riksdagens rekommendation.

Slutligen, herr talman, har vi i det särskilda yttrandet nr 3 reagerat emot utskottets skrivning beträffande en motion av Bengt Silfverstrand, där denne yrkar att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande alt skyddstillsyn i kombination med behandlingsprogram blir huvudregel vid rattfylleribrott. Vi anser atl detta är fel, och i en reservation till betänkandet som låg till grund för riksdagens beslut i februari framhåller vi att straffvärdet för grovt rattfylleri är så högt att det normalt motiverar fängelse i slället för icke frihetsberövande påföljd. Det finns med andra ord endast ett begränsat utrymme för andra påföljder än fängelse.

Låt mig uttrycka det så här enkelt: Den som har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri skall rimligen inte privilegieras med sådan påföljd som innebär att han/hon kan röra sig fritt i samhället och icke får det straff som andra, som har gjort sig skyldiga till rattfylleri av "enklare" art, får Detta är stötande enligt allmän rättsuppfattning. Del är inte rimligt att man så att säga vänder på straffskalan. Dessutom är del nog många av oss som inte hyser större förhoppningar om att de som ständigt gör sig skyldiga till grovt rattfylleri påverkas särskilt mycket av denna typ av behandling.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Rattfylleri m.m.

Anf, 64 LARS SUNDIN (fp):

Herr talman! Det är bara fem veckor sedan som vi debatterade och beslöt om ändringar i lagstiftningen om trafiknykterhet, och ändringarna har ännu inte hunnit träda i krafl. Det finns ingen anledning i dag att upprepa debatten från den 14 februari. Ingenting har tillkommit i sak. Jag vill här deklarera att folkpartiet naturligtvis står fast vid beslutet om den sänkta promillegränsen och vid den principiella nollgränsen. Trafik och alkohol hör inte ihop.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill utskottets hemställan.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Anslag till kronofogdemyndigheterna

AnL 65 LARS-ERIK LÖVDEN (s):

Herr talman! Inte heller jag skall ta kammarens tid i anspråk med att upprepa den debatt som vi förde här i kammaren för fem veckor sedan. Jag vill bara yrka bifall till utskottets hemställan och peka på vad vi i betänkandet skriver om körkortsingripande. Det är utomordentUgt glädjande att ett enigt utskott har gjort uttalanden av det slag som det gäller Det manas där till återhållsamhet vid körkortsingripanden, främst vid låga promillehalter Det är viktigt och bra att vi har gjort detta uttalande och detta tillkännagivande med tanke på att regeringen nyligen har tillsatt en körkortsutredning som skall se över frågan om återkallelse av körkort. Körkortsutredningen måste naturligtvis i sitt arbete beakta riksdagens uttalande i detta hänseende.

Jag yrkar bifall fill utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 15 §.)

13 § Anslag till kronofogdemyndigheterna

Föredrogs

lagutskottets betänkande

1989/90:LU19 Anslag till kronofogdemyndigheterna (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 66 ELISABETH PERSSON (vpk);

Herr talman! Alla vet vi att det kan vara lönande att flytta till en kommun med lägre kommunalskatt, om man råkar bo i en kommun med hög sådan. Skillnaderna är stora mellan kommuner med den högsta och kommuner med den lägsta kommunalskatten här i landet. Detta är ekonomiska ojämnheter som har uppmärksammats, som diskuteras och som kan få stor betydelse för människor

Det finns emellerfid även andra ekonomiska olikheter och skillnader som har med boendet att göra och som är minst lika allvarliga. Också när det gäller dessa skillnader är pengar inblandade, men de har trots detta verkligen inte rönt någon särskild uppmärksamhet.

,Herr talman! Det är betydligt mer lönande för en skattesmitare att vara bosatt i Stockholm än i ett mindre län ute i landet. Detta beror på att kronofogdemyndigheterna, på grund av alltför litet resurser och alltför stor arbetsbelastning, i vissa län inte hinner göra det arbete som krävs för att driva in fordringar och skulder i den omfattning som är möjlig i andra län i landet.

Som alla. myndigheter skall även kronofogdemyndigheten enligt årets budgetproposition spara. Detta får allvarliga konsekvenser Likheten inför lagen är satt ur spel. Det lönar sig som.jag sade förvånansvärt bra att vara skattesmitare i vissa delar av landet, öm kronofogdemyndigheterna inte får de medel de behöver för att kunna göra ett fullgott arbete kommer också betalningsmoralen i samhället lätt i fara. Utan resurser att använda fill utbyggnad av verksamheten finns inte heller några utrymmen för den förebyggande verksamhet, dvs, information och rådgivning till medborgarna, som

så väl behövs och som är nödvändig för att dessa medborgare inte i framfiden skall återkomma till kronofogdemyndigheten som gäldenärer.

Borgenärernas förväntningar på kronofogdemyndigheten löper också allvarlig risk att urholkas. Privata inkassobyråer med tvivelakfiga arbetsmetoder har redan börjat florera på många håll.

Herr talman! Kronofogdemyndigheternas nedskurna budgetar ger inte bara upphov till allvarliga konsekvenser för medborgarna, utan det är faktiskt rent av dumt att gå till väga på detta sätt och dra in på myndigheternas medel.

Fråga vilken småföretagare som helst, låt oss säga en specerihandlare, vad han skulle ta fill för metoder om han skulle spara. Fråga vad han skulle anse om att som första sparåtgärd låta bli att skicka ut fakturor till människor som är skyldiga honom pengar Jag tror att han omedelbart skulle underkänna de sparmetoderna. Men det är faktiskt vad riksdagen, om förslagen går igenom, säger till kronofogdemyndigheterna all de skall göra. De skall spara pengar genom att låta bli att utföra sitt arbete.

Vi i vpk anser således att det finns all anledning att fillstyrka vårt förslag om 7 milj, kr till kronofogdemyndigheten. Detta är, som jag sade, väl använda pengar som kommer att kunna ge en god utdelning. Låt mig med ett par siffror visa vad jag menar

De samlade skatt- och avgiftsskulderna hos kronofogdemyndigheterna var år 1985 ca 19 miljarder kronor och år 1988 ca 18 miljarder kronor Den årliga debiteringen under perioden 1985-1988 uppgick fill mellan 6 och 8 miljarder, och av dessa debiteringar kan kronofogdemyndigheterna med nuvarande resurser leverera in knappt 40 %, dvs, 2-3 miljarder kronor Av de ca 18 miljarderna kunde man alltså få in 2-3 miljarder kronor Vidare visar en beräkning att varje anställd inom exekufionsväsendet i genomsnitt driver in ca 1,5 milj, kr till staten och enskilda.

Med dessa exempel vill jag visa att det fakfiskt är en god affär både ekonomiskt och moraliskt att ge kronofogdemyndigheterna de begärda pengarna. Jag vill med detta, herr talman, yrka bifall till vpk:s reservation till lagutskottets betänkande nr 19,

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Anslag till kronofogdemyndigheterna

AnL 67 ROLF DAHLBERG (m):

Herr talman! Vid beräkningen av anslaget till kronofogdemyndigheterna har regeringen liksom tidigare år utgått från det s.k, huvudförslaget, vilket som bekant innebär att man genom rafionaliseringsvinster skall få ett minskat anslag.

Regeringen har i år, med hänsyn till kronofogdemyndighetens arbetsbelastning, föreslagit att huvudförslagets belopp, i kronofogdemyndigheternas fall runt 13 milj. kr, skall få återgå fill riksskatteverket för att fördelas på de län som har stora ärendebalanser Man kan alltså säga att kronofogdemyndigheterna här får en kraftig resursförstärkning.

Utöver detta föreslår regeringen att 5,5 milj, kr skall utgå som ett fillfäl-ligt extra bidrag till de län som har en exceptionell arbetsbelastning. Det är dä främst fråga om storstadslänen.

Vid utskottets behandling av ärendet har vi funnit regeringens förslag vara en rimlig avvägning, speciellt med tanke på att nian också måste skaffa fram

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

kompetent personal som kan handlägga de ärenden som rör de resursförstärkningar som regeringen föreslår

Vänsterpartiet kommunisterna har i en motion föreslagit all vi utöver detta skall filiföra kronofogdemyndigheterna ytterligare 7 milj. kr. Utskottet har inte funnit del rimligt att utöver de förstärkningar jag har redogjort för tillstyrka ett förslag om ytterligare 7 milj, kr

Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på den reservation som är fogad till betänkandet.

Anf, 68 ELISABETH PERSSON (vpk):

Herr talman! Jag vill bara som en kompletterande uppgift nämna atl de 7 miljoner kronorna inte är någonting som vpk har hittat på, ulan det är kronofogdemyndigheterna som själva har begärt atl framöver få dessa resurser, detta för att bl.a. kunna sätta in dem i form av sådana åtgärder som jag beskrev i mitt anförande.

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut fattades under 15 §,)

14 § Pensioner m.m.

Föredrogs socialförsäkringsutskollels betänkande 1989/90:SfU9 Pensioner m.m, (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 69 MARGIT GENNSER (m):

Herr talman! I dag fattar riksdagen ett beslut som efter många år gör slut på den orättvisa som har drabbat undantagandepensionärerna.

Vad är då undantagandepensionärer? Det är ofta fråga om mindre företagare, som när ATP-systemet infördes valde alt slå utanför Varför gjorde de egenfligen detta? Det fanns givetvis många motiv och många skäl. Men den kärngrupp som aldrig gick in i ATP-systemet bestod av små företagare inom detaljhandel, jordbruk och fiske. Dessa hade egenlligen elt enda skäl för att avstå - de hade inte råd. De hade inte råd all betala avgiften och samfidigt fortsätta att driva sina små verksamheter och då kunna leva på dem, De ekonomiska marginalerna var knappa. Det är i och för sig riktigt som socialdemokraterna påpekar i sill särskilda yttrande atl de hoppades på alt det kapital de investerat i rörelserna skulle bidra lill försörjningen under äldre dagar

Vad alltför många av oss glömmer i dag är att strukturrationaliseringen inom handel, jordbrukoch fiske, var otroligt snabb och hårdhänt, inte minst under 60-talet, Det kapital som var investerat i dessa företag förlorade ofta sitt värde eller krympte samman när man väl hade realiserat tillgångarna. Sedan gjorde inflationen sitt.

Detta har inneburit att en inte helt obetydlig grupp, fast den tunnats ut med åren, har fått leva på en betydligt lägre nivå än minimipensionärerna, dvs. den grupp som endasl har folkpension, pensionstillskott och KBT. Vid prövningen har man nämligen utgått från en inkomst som byggt på presum-

lionen att ATP hade betalats fastän så inte varit fallet, Samma har gällt för KBT, I detta sammanhang bör vi dessutom komma ihåg alt det vid folkomröstningen om ATP särskilt sades ifrån alt folkpensionen skulle höjas och att denna pension skulle avse en minimistandard som skulle följa slandardut-vecklingen i samhället. Så blev del aldrig, eftersom man ändrade reglerna. Vi fick pensionstillskottet 1969, Standardhöjningarna kom sedan alt nästan uteslutande läggas på pensionstillskott och KBT, Samtidigt fick vi också en annan utveckling där ATP-avgiflen urgröptes som avgift, och vi fick undan för undan större inslag av skatt i pensionsavgiften. Allt detta har inneburit att särbehandlingen av undantagandepensionärerna blivit alltmer stötande.

Moderata samlingspartiet var del parti som tidigast pekade på atl systemet var orättfärdigt. Det är logiskt, eftersom vi allfid som parti har velat värna om de grupper som har del allra sämst, de allra mest utsatta.

Denna aspekt fanns med i våra ställningstaganden när ATP-frågan behandlades. Del är kanske någonting som vi har glömt. Men faktum är att Gunnar Heckscher och Gustav Möller hade mycket näraliggande synpunkter på behovsprincipen kontra inkomstbortfallsprincipen. Deras synpunkter på socialpolitik låg mycket närmare varandra än t,ex, Gunnar Strängs och Gustav Möllers,

Socialdemokraterna har hårdnackat motsatt sig förändringar för undantagandepensionärerna. Principer? Kanske, Bristande acceplans, ett straff, för alt några inte såg ATP som den slora välfärdsreform som socialdemokraterna såg den som. Eller det har kanske varit myckel enklare. Det har varit småfolk, men del har inte varit socialdemokraternas småfolk.

Nu blev det trots allt majoritet i utskottet 1990 fill förmån för undantagandepensionärerna, och då följde socialdemokraterna med. Det är bra. Låt oss gratulera dem som nu får rättvisa. Jag länker själv på en gammal målarmästare från Malmö som för ungefär tolv är sedan kom på besök till mig. Han tog fram sill pensionsbesked och sade: Kan jag verkligen leva på detta? Jag sade då; Del kan inte stämma. Vi gick tillsammans till försäkringskassan, och del var helt riktigt. Jag lärde mig reglerna om undanlagandepensionärer Jag är personligen glad för hans skull. Han skall nu äntligen få en fullvärdig pension,

I utskottets belänkande om pensioner m,m, -m,m, avser vissa handikappfrågor som Hans Dau kommer att redovisa för moderata samlingspartiets del - behandlas bl,a, frågan om basbeloppet och de frekventa ändringarna av della.

Basbeloppet var fram till 1981 strikt knutet till förändringar i konsumentprisindex. När de borgerliga regeringarna exkluderade oljeprishöjningar som en faktor som skulle påverka basbeloppet reagerade socialdemokraterna häftigt på denna förändring. Asplings m.fl. :s motion från 1981 innehöll väsentliga principiella synpunkter Det skäms jag inte alls för att tillstå.

När sedan socialdemokraterna genomförde slordevalveringen år 1982 frångick man alla sina principiella invändningar mol all göra ingrepp i basbeloppet. Del tycker jag är fel. Jag måste tillslå atl jag tycker förfärligt illa om principlöshet, oavsett partifärg, Atl vända kappan efler vinden är inte klädsamt i det politiska livet. Nåväl, alla partier insåg alt det inte var särskilt lämpligt alt använda basbeloppet som något slags ekonomisk regulator Ett enigt

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

finansutskott krävde är 1983 en utredning och gjorde en beställning hos regeringen om elt okorrigerat basbeloppsindex.

Socialdepartementet effektuerade emellertid inte denna beställning och avskrev ärendet när basbeloppet återigen korrigerades år 1988, Man sade: Nu behöver vi ingen utredning mer

År 1989 var det dags igen. Vi behövde den här utredningen eflersom man bestämde att fr,o,m, 1991 skulle vissa prisförändringar inte påverka basbeloppet. Detta är förskräckande. Tilltron till pensionssystemet urgröps än mer samtidigt som en mängd andra kontrakt som inte har med pensionerna att göra drabbas.

I den tidigare nämnda motionen från Aspling m.fl, från 1981 återfinns en utomordentligt bra redogörelse för de problem som skapas av hoppande basbeloppsindex. Att manipulera med basbeloppet bör inte godtas. Man får inte hålla sig med en princip i regeringställning och en annan i opposifion. Det är faktiskt ett moraliskt svaghetsbevis. Jag yrkar bifall till reservation 5.

I reservation 9 kräver vi från moderata samlingspartiet en djupgående översyn av ATP-systemet. Pensionsberedningen har lagt fram en analys av systemets stabilitet. Man har konstaterat att instabiliteten är stor, inte minst på grund av den ekonomiska utveckling vi har sett i vårt land under de senaste åren och den brist på ekonomisk politik som vi har för närvarande. Vi kan t,o,m. säga att det är fråga om en förfärande motsägelsefull ekonomisk politik. Del hade kanske varit bättre att inte ha någon ekonomisk polifik alls.

Detta leder lill att framtidens pensionärer måste känna stor oro. De är helt i händerna på aktörerna på den politiska marknaden. Politiska beslut är dess värre ofta kortsiktiga, särskilt när den politiska marknaden är så omfattande som den är i dagens Sverige och mandatperioderna så korta.

Detta innebär att framlidens pensionärer kan se fram mot en stor osäkerhet vad gäller framtida inkomster. Osäkerhet innebär, jag vill påpeka detta, att man över huvud taget inte kan göra några rationella överväganden om hur framtiden kan se ut. Jag sätter detta i motsats till ordet risk. En risk kan man kalkylera och beräkna. Osäkerhet innebär att man är helt i händerna på makthavare.

Pensionssystemet bör naturligtvis reformeras så, att människor själva får större möjligheter att bedöma sina framtida villkor I botten bör naturligtvis ligga en god minimipension för alla. Det senare är en gemensam uppgift.

Att reformera pensionssystemet tar tid. Därför måste man börja tänka nu, så att man vidtar åtgärder för att inte verkligt stora svårigheter skall inträda om kanske 15-20 år

Jag tror att det är viktigt med nytänkande på det här området, inte minst med hänsyn till den internationalisering som sker vad gäller sparande, finansiella marknader osv. Vi får mycket mer växlande livsstilar och ett helt annat sätt att arbeta och fördela arbetstid och annan fid t,ex. för fritid, uppfostran av barn osv.

Jag tror att vi bör tänka om. Jag för min del är övertygad om att vi kommer tillbaka till ett premiereservsystem när det gäller tilläggspensionerna, detta helt enkelt för att var och en av oss skall kunna råda över sin pension på ett helt annat sätt än vad som sker i dag. Jag yrkar alltså bifall till reservation 9.

Vi begär där att man skall blidka pensionsutredningen. Den skall vara klar i juni i år sägs det. Då får vi komma igen och begära en hell ny förutsättningslös utredning så att de problem som skall vara avklarade lill 2000-talel kan klaras ul.

Så länge som ATP-systemet ser ut som det gör i dag, skall vi hålla fast vid de regler som folk har blivit utlovade. Alltså får vi inte börja manipulera med 15- och 30-årsreglerna,

En annan punkt där det finns stor frihet gäller delningen av pensionspoäng mellan makar Det kan ske på avlalsbasis, om de är överens. Jag yrkar bifall till reservation 9 och reservation 12,

Rätlen att tillgodoräkna sig vårdar för vård av barn finns i dag. Det lustiga är att denna registrering inte görs automafiskt, I dataåldern måste man begära att vård av barn skall registreras. Den registreringen kan ske automatiskt. Jag tycker att man skall använda maskiner när det är prakfiskt. Jag yrkar bifall till reservation 14.

Reservation 23 behandlar samma ringaktning för och okänslighet mot småföretagare som vi redan sett vad gäller undantagandepensionärerna. Samma regler skall gälla vid beräkning av KBT för löntagare och för egenföretagare. Så är inte fallet nu. Löntagarna har bättre förhållanden än företagare. Diskriminering i stort och smått tycker jag alltid är förkastligt. Alltså yrkar jag bifall till reservation 23.

Vi behöver sparande. Ett av våra stora ekonomiska problem är att vi sparar för litet. Men det är klart, det är ju inte särskilt lönsamt. Därför skall vi aldrig diskriminera sparande. Men det gör vi tyvärr i en del av våra pensionsbestämmelser Vi minskar möjligheterna att få KBT vid förmögenhetsinnehav. Låt enbart inkomster styra rätten att få KBT, Ta bort den dubbla beräkningen. Detta krav framförs i reservation 24. Jag yrkar bifall till denna reservation.

Slutligen vill jag ta upp frågan om kompensationsnivån vid delpensioneringen. Den ger nu en överkompensation. Vi har krävt atl denna överkompensation skall tas bort. Det skall vara 50 % ersättning i stället för 65 %.

Regeringen har sagt att det nu måste föras en utbudspolitik. Folk måste arbeta litet längre om de har förmågan och är friska. Därför tror jag att man inte skall ha just sådana utbudshämmande regler som i delpensionsförsäkringen. Jag är övertygad om att socialdemokraterna snart, sannolikt redan i kompletteringsbudgeten, kommer att föreslå ändrade bestämmelser Till dess nöjer jag mig med att yrka bifall till reservafion 27,

För småföretagare kan kraven på halv tjänstgöringsfid vara besvärliga att praktiskt tillgodose. Här skulle man kunna göra reglerna litet mera flexibla så att småföretagarna kan få delpensionering även om de ibland måste ha 60 % tjänstgöringstid. Det går ibland inte att enkelt dela upp arbetet precis i 50 %. Det är lättare att göra det i ett större företag. Jag yrkar bifall till reservation 28.

För atl alla de moderata reservationerna skall komma med i ett yrkande om bifall, skall jag upprepa vilka nummer det gäller: 5, 9,11,12,14,18, 20, 23, 24, 25, 27 och 28.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Under detta anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Anf, 70 BARBRO SANDBERG (fp);

Herr talman! Varje år diskuteras pensioner i denna kamniare, och vi är alla ense om atl göra del så bra som möjligt för pensionärerna, Alla pensionärer ser inte precis likana ut och har inte exakt samma behov. Tvärtom är de individer precis som alla vi andra med högst varierande intressen och behov. Därför tillsattes också 1985 en parlamentarisk kommitté som skulle se över dessa problem. Enligt uppgift skall den komma med sitt slutbetänkande i sommar varför folkpartiet avstått från alt lägga fram något mer långtgående förslag när det gäller pensionerna.

Av samma anledning har vi avstått frän att yrka bifall till motion Sf319 av Kenth Skårvik och Charlotte Branling vilken behandlar dubbla pensionstillskott lill förtidspensionärer Alt förtidspensionärer får extra pensionstillskott har motiverats med atl de under de aktiva åren skall tillförsäkras en högre inkomst än som ålderspensionärer Problemet är ju bara, alt de inte har någon möjlighel atl bygga upp reserver för sin ålderdom på samma sätt som förvärvsarbetande. Del känns därför extra hårt för dem när de blir ålderspensionärer och blir av med det extra pensionstillskottet. Men som sagt, jag yrkar inte bifall i dag utan avvaktar remissbehandlingen av pensionsberedningens delbetänkande angående förtidspension och rörlig pensionsålder, där man även berör den här frågan.

Några förslag har vi dock, och jag tänker därför gå över till att kommen-lera dem.

Först kan jag, precis som Margit Gennser, glädja mig åt att undantagandepensionärerna äntligen får pensionstillskott. Med det följer att också KBT-frågan för dessa pensionärer får sin lösning, I början av 60-talel när dessa människor valde atl avstå från att vara med i ATP-systemet fanns inte någol pensionstillskott. De visste alltså inte om atl de avstod även från denna rättighet. Pensionstillskottet avräknas endast mot ATP-pension och inte mot något annat slag av inkomst. Dessutom betalas det helt av statliga medel, alltså inga s.k, socialavgifter I den här frågan är utskottet enigt.

Herr talman! Rätten för utländska medborgare atl få svensk folkpension infördes 1979, Flertalet av invandrarna omfattades redan dä av konventioner som reglerade deras rätt till pension. Del har gäll över tio år sedan dess, och invandrarsituationen ser helt annorlunda ut i dag. Från folkpartiels sida anser vi därför all det är befogat atl se över de här bestämmelserna.

Ur samhällsekonomisk synpunkt har det ingen betydelse, I och med att invandrare fått permanent uppehållstillstånd måste vi på någol sätt se lill alt de inte sväller ihjäl. Då måsle del vara bättre för kommunerna att slippa belasta sina budgetar med socialbidragskostnader, samtidigt som det för den enskilde måste kännas betydligt bättre all få pension precis som alla andra invånare i Sverige,

Att hänvisa till atl utlänningar som vistats i Sverige i fem år har rätt lill svenskt medborgarskap löser inte problemen. Det är ju inte säkert att man vill byta medborgarskap bara för all man bor i Sverige,

En anledning lill alt kvinnor oftast har lägre ATP-pension än män är att de under en period av livet varit hemma och vårdal barn och därför inte tjänat in pensionspoäng under 30 år, vilket erfordras för full pension. Fro.m, 1982 får den som är hemma och vårdar barn under tre års ålder tillgodoräkna

sig s,k, vårdar Folkpartiet anser alt del är ell rättvisekrav att även de kvinnor som sedan ATP-systemet infördes vårdat egna barn under tre års ålder, får rätt all tillgodoräkna sig ATP-är Hur del skall bli möjligt bör utredas.

Handikappade som studerar bör inte förtidspensioneras. Men det är självklart atl man i dessa fall måste göra individuella bedömningar För många av dessa ungdomar har vårdbidrag utgått upp till 16 års ålder och därefter har, mer eller mindre automatiskt, förtidspension beviljats. Vi menar att i första hand skall andra lösningar prövas, t,ex. projektet med att förbättra unga handikappades möjligheter atl komma ut på arbelsmarknaden. Arbetsmarknadsdepartementet har föreslagit att della skall permanentas och det tycker vi är bra. Projektet skulle t.o.m, kunna utökas. Rehabiliteringsutredningens förslag om s.k, rehabiliteringsersättning kan vara en annan lösning.

Handikappersättning ges lill den som fyllt 16 år och som före 65 års ålder fått sin funktionsförmåga varaktigt nedsatt i sådan omfattning att han eller hon i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp eller fått betydande merutgifier på grund av sitt handikapp. Ersättningen är basbelopps-anknuten och utgår med 65, 50 eller 34% av basbeloppet.

Under en följd av år har i denna kammare yrkats att ytterligare en lägre nivå skall kunna utges. Delta och andra krav t,ex, inom högkostnadsskyddet har hänvisats till den ulredning om del samlade förmånssystemet som riksdagen vid ett flertal tillfällen begärt, Atl kravet kommer tillbaka med ty åtföljande reservation beror på atl utskottet i december månad fick klart för sig all regeringen ännu inte effektuerat riksdagens beställning. Den nya socialministern har aviserat atl hon ämnar återkomma i frågan. Jag hoppas att det sker snart, Della är angelägna frågor som pockar på sin lösning.

När det gäller handikappersättning till blinda efter 65 års ålder anser vi i folkpartiet alt man skall avvakta handikapputredningens förslag.

Herr talman! Skillnaderna i kommunalt bostadstillägg, KBT mellan olika kommuner är fortfarande oacceptabelt slora. Delta leder fill oacceptabla skillnader i levnadsstandard mellan pensionärer som bor i olika kommuner men i övrigt under liknande omständigheter Folkpartiet ifrågasätter därför om KBT i framtiden skall vara en primärkommunal uppgift. Del finns skäl som talar för all KBT bör utgå efter samma regler i hela landet,

I reservation 23 påtalas orättvisan i att olika bedömningar görs när del gäller vad som skall räknas med i inkomslunderlaget och påverka KBT, Löneinkomster medräknas numera inte, men väl inkomst av jordbruk och annan rörelseinkomsl. Om t,ex, en skomakare med egen rörelse vill fortsätta att halvsula skor efter sin 65-årsdag, skall hans inkomst tas med vid beräkningen av inkomstunderlaget för eventuellt KBT, men om han är anställd hos en skomakare skall inkomsten inte tas med. Jag anser att detta visar hur ohållbar majoritetens inställning är

Ell par andra ersättningar som också bör ifrågasättas vid inkomstberäkningen för KBT är ersättningen från neurosedynskadefonden och den s.k. krigsskadeersätlningen, Försäkringskasseförbundel har i sitt yttrande över motionerna uttalat all delta bör utredas liksom även huruvida andra ersättningar också kan komma i fråga.

Herr talman! Till sist vill jag ta upp stödet till familjer med handikappade barn.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Prot: 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Föräldrar som vårdar barn under 16 års ålder som är i behov av särskild vård och tillsyn kan få vårdbidrag. Vårdbidraget som är basbeloppsanknutet utgår med 1,96 basbelopp, för närvarande 58 212 kr per år Det är skattepliktigt och pensionsgrundande. Om man har stora merkostnader kan en del av bidraget ges som merkoslnadsersättning och den delen är då skattefri.

Socialdemokraterna har tidigare i alla sarrimanhang hävdat att handikappfrågorna är ett prioriterat område. I regeringsförklaringen 1988 sade statsministern att särskild uppmärksamhet skulle ägnas de handikappade, I den senaste regeringsförklaringen från den 7 mars i år finns inte ett ord om handikappade. Det har inte heller skett någon förbättring på detta område sedan hösten 1988, Jag vill därför fråga socialdemokraternas representant här: Är handikappfrågorna inte längre ett prioriterat område för regeringen?

All vårda ett handikappat barn hemma ställer stora krav på familjen. Oftast måste någon av föräldrarna avbryta sitt förvärvsarbete, vilket kan leda fill en svår ekonomisk situation. Vårdbidraget skall kompensera föräldrarna för merarbete, inkomstbortfall och merkostnader på grund av barnets handikapp. Därför anser vi folkpartister att vårdbidraget bör höjas till 2,5 basbelopp, för närvarande 74 250 kr per år Det skulle innebära en ökning med 1 336 kr per månad.

Vidare anser vi att hela vårdbidraget bör vara ATP-grundande. Nuvarande regler där merkostnadsersätlningen frånräknas innebär i praktiken att de föräldrar, som har de största merkostnaderna och oftast också de svårast handikappade barnen, får lägre ATP. Dessutom får dessa föräldrar pensionspoäng bara lill dess barnet fyller sexton år, eftersom barnet därefter får egen pension. Även här har statsministern under valrörelsen 1988 givit ett löfte som ännu inte uppfyllts.

Reglerna bör ändras exempelvis genom att man bortser fråri att en del av vårdbidraget utgår som merkoslnadsersättning eller genom att låta merkostnadsersätlningen utgå som handikappersättning vid sidan av vårdbidraget.

När vi från folkpartiets sida tar upp de här frågorna blir vi aldrig motsagda. Det är inte något parti som ifrågasätter dessa föräldrars rättmäfiga krav på stöd, men man är inte beredd att också i handling visa att kraven är berättigade gör man inte. Fortfarande finns det inte något annat parti som stöder våra reservationer om dels beräkningsgrunder för vårdbidraget, dels att ATP-poäng skall beräknas på hela beloppet.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1, 15, 17, 18, 21,23, 25,29, 30 och 31,

AnL 71 KARIN ISRAELSSÖN (c):

Herr talman! Enligt centerpartiet är det en central uppgift för samhället att garantera grundtrygghet för alla människor och att ge rättvisa och jämlikhet. Vi har länge strävat för att även pensionssystemet skall medverka till detta och ge utrymme för valfrihet och livskvalitet för den äldre generationen. Under ATP-striden framförde centerpartiet kravet på en grundpension lika för alla. Den som därutöver ville försäkra sig om en högre pension kunde göra del med egna medel, som man frivilligt kunde lägga undan för att erhålla bättre trygghet på ålderns höst. Tyvärr fick vi inte då gehör för den linjen.

I stället utvecklades ATP-systemet med alla de marginaleffekter och orättvisor som del har inneburit för låginkomsttagare. Pensionstillskotten infördes för alt ge dem med enbart folkpensionen rimlig levnadsnivå. Särskilda skatteregler tillkom och för att klara boendekostnaderna måste kommunalt bostadstillägg plussas på inkomsten. När ATP infördes var det en frivillig anslutning som gjorde del möjligt för egenföretagare, främst jordbrukare, lanthandlare och fiskare, med små inkomster att välja att stå utanför Dessa ansåg atl den magra inkomsten inte räckte lill för denna nya avgift.

När de övriga pensionsförmånerna tillkom, uteslöts denna grupp av undantagandepensionärer från delaktighet i dem. Pensionstillskotten utgick enbart delvis eller inte alls, och det kommunala bostadstillägget reducerades med en tänkt ATP-pension, Hela tiden framstod dessa åtgärder som ett straff för atl man vågade tänka annorlunda och följa de möjligheter som då stod lill buds. Nu framhåller de som tidigare försvarat dessa orättvisor all de fick skylla sig själva och alt de lurats av vissa organisationer lill detta.

Centerpartiet har under många år kämpat en ojämn kamp för atl komma lill rätta med denna orättvisa, I dag kan vi dela glädjen med de många verkliga låginkomsttagarna bland pensionärerna när deras ekonomiska situation kommer all förbättras, Fro,m, halvårsskiftet kommer undantagandepensionärerna att erhålla pensionstillskott och kommunalt bostadstillägg. Det är ett historiskt beslut.

Ett efter ett har de olika politiska partierna givit oss sitt stöd. Nu har t,o,m, regeringspartiet under tysta protester insett att slaget är förlorat och därför tvingats alt till nöds acceptera del beslut som fattas i dag, I ett särskilt yttrande försöker man dölja sin besvikelse över att man förlorat denna kamp. Det är sannerligen inte någon hedrande läsning för den som fortfarande tror atl regeringspartiet vill ge bättre rättvisa fill de sämst ställda. Prestige och principer har fått råda när del gäller behandlingen av denna grupp människor Del är därför med ännu större tillfredsställelse vi från centerns sida har visat all man kan ändra på förhållanden om man bara inte ger sig.

Fortfarande finns del dock vissa problem i ATP-systemet. Det gäller dem som begärde undantagande och är födda åren 1915—1923. De får en sänkning med pensionen på så sätt alt för varje år som den försäkrade är född senare än år 1914, del antal år som erfodras för full pension ökas med en tiondel av det anlal år som den försäkrade på grund av undantagande från ATP gått miste om pensionspoäng. Det låter mycket krångligt. Det är naturligtvis ett krångligt system att räkna med, och del medför en orättvisa för den här gruppen. Vi anser från centerns sida alt detta är en orimlig konsekvens av undantagandet; Samtliga personer som haft undantagande bör behandlas lika. Vi begär därför ett förslag som även undanröjer denna orättvisa.

Riksdagen beslutade i ett tidigare skede att undanröja den orättvisa som drabbade en änka efter en s.k, undantagandepensionär. Det behövdes dock två beslut i riksdagen innan denna lilla grupp redan hårt drabbade kvinnor fick sin rättvisa. Del har varit häpnadsväckande att uppleva att socialdemokraterna, som tillhör ett parti sompåstår sig värna öm de små och svaga i samhället, har kunnat driva ett så hårt motstånd så länge.

Vi stödjer i detta betänkande kravet på folkpension till utlänningar, vilket

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

6 Riksdagens protokoll 1989190:90

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner tn.m.

upprepas i reservation 1, Jag instämmer i den motivering Barbro Sandberg framförde i sill anförande,

Undanlagandepensionärernas förändrade situation upplever vi frän centerns sida som ett första sleg mol den grundpension som vi konkret fört fram i motioner under del senaste halvåret. En pension där de olika förmånerna från folkpension, pensionstillskott, skattereglerna och KBT slås ihop tillsammans med delar av ATP skulle lösa många av de byråkratiska hinder som finns med marginaleffekterna i dagens syslem. Vi vet all pensionsberedningen tittar på vårt förslag. De s,k, dynamiska effekterna skulle verkligen utlösas om detta system infördes. Pensionärernas pengar skulle beskattas som alla andras. Deras extrainkomster skulle beskallas efler de skatteregler som gäller för alla andra. Del innebär alt flera skulle inse atl det lönar sig att arbeta. Bara inom vårdsektorn skulle ett sådanl tillskott innebära en standardhöjning. Byråkratin försvinner och det kommunala bostadstillägget blir obehövligt i de allra flesta fall om en grundpension införs.

Vi lycker nog att utskottet kunde ha skrivit något mera positivt om detta förslag. Jag är dock säker på atl det kommer tillbaka inom en snar framtid, ATP-systemet håller inte för de påfrestningar som del utsätts för. Kravet på en höjning av taket måsle stoppas dels av kostnadsskäl, dels av rättviseskäl, ATP-systemet är inte någol premiereservsystem, och därför skall inte ATP-systemet avkrävas atl vara del. I dag får en låginkomsttagare inte tillgodoräkna sig sin ATP förrän inkomsten från ATP överstiger ca 14 000 kr. Först då har pensionstillskottet, KBT och de särskilda skattereglerna försvunnit. I dessa fall rör det sig verkligen om marginaleffekter för pensionären. Centerpartiet har främst genom Martin Olssons agerande lyckats erhålla något förbättrade skatteförmåner för pensionärerna - tyvärr inte fullt ul.

Dagens pensionssystem är ett stort svek mot främst kvinnorna som företrädesvis tillhör låginkomstgrupper Nu drabbas de av hyreshöjningar och ökade kostnader för mat och andra nödvändiga omkostnader Pensionstillskotten höjs visserligen, men basbeloppet kommer inte alt höjas i den takt fördyringarna inträder Därmed höjs inte heller folkpensionen. Vi har från centerns sida kritiserat detta vid tidigare tillfällen. Del är många förmåner som är baserade på basbeloppet. Många av dem som erhåller dessa förmåner får ingen som helst skattesänkning lill följd av skatteomläggningen. Däremot får de dubbelt betala skatteomläggningen genom att deras levandsnivå sänks då ersättningarna minskar och levnadsomkostnaderna ökar Basbe-loppsmanipulalioner leder lill besvärliga situationer då basbeloppet inte längre ulgör del rättesnöre det var avsett för Vi reserverar oss mol detta beslut. Nu överväger regeringen att låta basbeloppet grunda sig på oktober månads kostnadsläge för atl ge myndigheterna en möjlighet atl klara den byråkrati dessa förändringar medför. Med del bifalls även Lennart Brunanders motion med just det kravet.

Med en grundpension kan vi ta en avstamp för att slippa många av de frågor som utskottet har tagit ställning till. Med en grundpension skulle de som vårdal barn eller närstående kunna känna atl samhället tillerkänner dem ett lack i form av en rejäl grundpension. Med en sådan reform skulle vårdårsde-batten kunna läggas ål sidan.

I dag måste vi därför fortsätta att kräva att vårdåren skall kunna påföras

föräldern med automatik, eftersom grundpension inte har införts. Riksförsäkringsverket har under de senaste åren fått uppdraget atl påskynda informationen om att det faktiskt föreligger en möjlighet atl räkna vårdar om man vårdar egna barn under tre år. Men man har legat utomordentligt lågt med denna information. Nu lovas bot och bättring, men vi litar inte på det ulan reserverar oss lill förmån för en annan modell, Rune Thorén kommer i sitt inlägg all redovisa delta mera utförligt.

Vårdar borde också kunna få räknas retroaktivt, eftersom dagens pensionssystem visat sig så ofördelaktigt mot den stora grupp kvinnor som valde att vara hemma med barnen. Får vi ett grundpensionssyslem blir detta överflödigt då de första 4,5 pensionspoängen motsvarar grundpensionen.

Jag har i en motion tagit upp ell problem som berör den som har halv förtidspension. För atl öka sin inkomst med en pensionspoäng utöver antagandepoängen måste den totala inkomsten ökas med 25 %, En förtidspensionär har alltså möjlighel att öka sin pensionsrätl, vilket måste vara en sporre all fortsätta med arbetslinjen. Nu äts då stora delar av denna extrainkomst upp av de nuvarande reglerna som missgynnar den blivande pensionen. Tyvärr ställer inte utskottsmajorileten upp på detta förslag, vilkel innebär alt en pensionär med en dellidsförlidspension har små möjligheter och liten motivation all förbättra sin situation.

Unga människor har i alltför stor utsträckning förtidspensionerats. Även för ungdomar som fortfarande går i skolan har förtidspensionen utnyttjats. På det sättet har många ungdomars möjligheter till aktiva insatser på arbetsmarknaden i stort sett försvunnit. Nu har rehabiliteringsutredningen också uppmärksammat delta, men del är ovisst när något förslag kommer lill riksdagen med anledning av delta. Vi anser att det är så viktigt all dessa unga människor får en rejäl chans atl komma ul i arbetslivet atl del i delta fall borde föranleda elt snabbare beslut.

Del kommunala bostadstillägget reduceras med inkomster som kommer från jordbruksfastighet eller av rörelse. Delta ter sig märkligt då riksdagen beslutat atl en löneinkomst frän den 1 juli 1989 inte skall beaktas i det inkomstunderlag som ligger som grund till del kommunala bostadstillägget. Del vore mest rimligt alt båda dessa inkomster betraktades på likvärdigt sätt.

På samma säll anser vi alt man även borde bortse frän förmögenhelinne-hav vid prövning av rätten till kommunalt bostadstillägg. Med en grundpension skulle även delta krångliga prövningsförfarande undvikas.

För lantbrukare liksom för andra egenföretagare gäller alt de för atl få delpension måste minska sin arbetstid med minst hälften. Detta kan vara ogörligt, då del ofta inte överenstämmer med produktionsgrenens storlek. Deras arbetstidsminskning borde, som för löntagare, kunna bestämmas lill en arbetstidsminskning som överenstämmer med deras. Delta är ell gammalt krav från oss i centerpartiet. Vi anser att egenföretagare har svårt att utnyttja de förmåner som tillkommit till synes enbarl för löntagare.

Jag vill med stöd av detta yrka bifall lill reservationerna 1, 4, 5, 7, 14, 15, 16, 17, 23, 24, 26 och 28.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

AnL 72 TALMANNEN;

Jag får meddela att anslag nu har salts upp om alt della sammanträde skall fortsätta efter kl, 19,00,

AnL 73 MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Herr talman! Debatten'om pensionssystemet är årligen återkommande i kammaren. De frågor som behandlas skiljer sig inte så värst mycket åt från gång till gång. En fråga som har gått som, törs jag säga, en röd tråd genom debatten, både här i kammaren och utanför detta huset, alla år som jag har deltagit i pensionsdebatten, är frågan om de s,k, undanlagandepensionärernas situation. Ibland har den frågan dominerat debatten. Det har faktiskt varit oerhört svårt att få utrymme och uppmärksamhet för några andra orättvisor i pensionssystemet. Men i dag kommer vi; genom riksdagens beslut, att på ell positivt sätt avföra frågan om pensionstillskott till undantagandepensionärerna från dagordningen i de kommande pensionsdebatterna. Jag är väldigt glad för att vi nu har nått enighet om beslutet att denna hlla grupp pensionärer skall få pensionstillskott på samma villkor som andra pensionärer.

Ända sedan jag började att arbela med pensionsfrågor har jag tyckt att undantagandepensionärerna har dömts att plikta hårt för sitt beslut att en gång ställa sig utanför ATP-systemet, Jag har aldrig riktigt trott på argumenten alt merparten av gruppen ställde sig utanför för att kunna använda sina pengar lill privata försäkringar eller invesleringar i förelaget eller något annat. Min uppfattning grundar sig på mina egna erfarenheter, och det är faktiskt ofta på del sättet vi skaffar oss åsikter

Min pappa var småföretagare. Det är väl kanske bäst att jag fillägger att pappa också var en mycket god socialdemokrat, precis som min mamma. Man hävdade verkligen arbetarrörelsens värderingar Trots delta hade pappa och mamma många och långa diskussionerhemma vid köksbordet om pappa skulle ha råd att gå med i ATP-systemet eller inte. Det var aldrig tal om vare sig privata pensionsförsäkringar eller några invesleringar. Samtalen rörde sig helt enkelt om ifall pengarna skulle räcka till mat, kläder och utgifter för bostaden och dessutom till ATP-försäkringen,

Jag är övertygad om att mina föräldrars situation inte var unik. Jag har fått
många brev och telefonsamtal från småföretagare, där man har beskrivit att
främsta skälet till undantagande var att man inte hade råd. Det gäller jord
brukare, fiskare, herrfrisörer skomakare, fönsterpulsare, för att nämna
några, av de grupper som har betecknats som egna företagare som ville an
vända sina pengar till annat än ATP. ,

Mitt parti, vpk, harhaft vågmästarställning i detta ärende. Jag vill samtidigt säga atl jag är glad för alt mitt parti nu har ändrat uppfattning i denna fråga. Det är ingenting alt slicka under stol med alt det i mitt parti, precis som inom socialdemokratin, har funnits känslomässiga skäl för alt inte ge undantagandepensionärerna pensionstillskott. Som exempel på hur den debatten har gått kan jag nämna att man har menat atl undantagandepensionärerna själva en gång valde atl ställa sig ulanför gemensamma samhälleliga lösningar till förmån för privata, och atl delta var en så osolidarisk handling alt samhället nu inte skulle behöva visa dem någon solidaritet.

Nu är vi eniga i vpk om atl del gamla bör kunna glömmas och atl alla pensionärer skall bedömas lika, oavsett vilka argumenten eii gång var för begäran om undantagande från ATP och oavsett vilka politiska partier som en gång svarade för propagandan mot ATP-systemet,

Jag yrkar därmed bifall till utskottets hemställan i denna del.

Herr talman! Låg pension är i första hand ett kvinnoproblem, och det är ett resultat av den rådande arbetsfördelningen i samhället,' Man kan säga att antalet pensionärer med pensionstillskott också är ell mått på hur många lå-ginkomstpensionärer vi har För närvarande handlar det om ca 523 000, 87 % av dessa är kvinnor 1 siffror handlar det om 454 000,

En höjning av pensionstillskotten och KBT är den snabbaste och enklaste metoden all förbättra kvinnornas orättvist låga pensioner Vpk menar att riksdagen bör anta en plan för ökningen av pensionstillskoftel, så att lägsta pension, folkpensionens grundbelopp och pensionslillskoltel, sammanlagt uppgår till två basbelopp.

Jag tillstår att jag känner sympati för centerförslågel, med en grundpension på i dagslägel cirka tre basbelopp, som enligt ert förslag skall beskallas. Men jag tror inte atl det finns förutsättningar nu för alt ATP-pensionärerna som grupp accepterar ett sådant förslag. Det skulle innebära en kraftig urholkning av ATP-systemet, Följden kommer givetvis all bli krav på lägre ATP-avgiftér. Del innebär på sikl mindre pengar till ATP-systemet.

Om man skulle gå en annan väg och lägga ATP utanpå den krafiigt ökade grundpensionen, skulle del bli ohyggligt dyrt. Alla skulle få grundpension i botten och ATP ovanpå, och det skulle ändå ge mest lill ATP-pensionärerna.

Därför menar jag atl det finns fördelar med alt gå den andra vägen, som vpk förespråkar, nämligen behålla del system vi har i dag med en grundpension och pensionstillskott, intill dess vi har funnit ell bättre syslem. Genom all höja pensionslillskoltel riktar vi insatserna direkt mot dem som har de lägsta pensionerna. Det ger en utjämnande effekt mellan mäns och kvinnors pensioner

Det är många reservationer i detta belänkande-. Jag hinner inte med att lala för alla. Men jag vill hinna med alt la upp reservation 5, om ett okorrigerat basbelopp.

Från 1991 är inte längre basbeloppet värdesäkrat fullt ut. Orsaken är skattereformen. Ett lägre basbelopp till pensionärerna skall vara en del i finansieringen av skattesänkningen för höginkomsttagarna. Socialdemokraterna och folkpartiet, som är överens om atl försämra pensionärernas villkor, menar all om inte beräkningen ävbasbeloppet ändras kommer pensionärerna att få dubbel kompensation - sänkta direkta skatter och kompensation för höjningen av de indirekta skatterna, dvs, de skaller som skulle finansiera marginalskattesänkningen. Det är inte sant. En slor grupp pensionärer får ingen direkt skattesänkning. Den kompésation de får för vissa prishöjningar genom höjningen av pensionstillskottet täcker inte de verkliga kostnaderna,

2 % på pensionstillskottet är alltså den kompensation som pensionärerna får för prishöjningarna som är en följd av skatteomläggningen. Del gör i pengar 49 kr i månaden. Pensionärerna förlorar mer än så genom del ändrade sättet att beräkna basbeloppet. Dessutom har pensionärerna ingen möjlighet att kompensera sig för prisökningarna i förhandlingar,'som lönla-

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

garna kan göra och gör Vi menar alt eftersom pensionärerna inte har den möjligheten bör därför inte någon förändring ske i basbeloppsberäkningen.

Jag tror att jag har tid alt kommentera ylleriigare en reservation. Jag väljer då den reservation som berör folkpension lill invandrare. Nuvarande regler innebär all invandrare i pensionsåldern som kommer hit lill Sverige - del handlar i sådana fall oftast om anknytningsinvandring, dvs, äldre föräldrar som får komma hit därför att de har barn här i landet - inte får pension även om de har uppnått pensionsåldern och inte slår till arbetsmarknadens förfogande. Man måsle nämligen ha varit här i landet i tio år Den gränsen gäller i de fall då vi inte har tecknat konventionsavlal med invandrarnas resp, hemländer. Det har vi i de flesta fall inte när det gäller de länder från vilka invandring sker

Della innebär all dessa äldre invandrare tvingas leva på socialbidrag. Som elt exempel kan jag nämna atl i Stockholms kommun under maj månad 1989 - bara under en enda månad - betalades det 2,8 milj, kr som socialbidrag lill människor som saknade pension eller hade för låg pension från sina hemländer. Det är ju inte riktigt bra att göra människor lill socialbidragsla-gare i onödan. Som svenskar skulle de vara berättigade lill folkpension. Inte leder reglerna till någon besparing för samhället heller; del är bara en fråga om vilkel konto som skall belastas. Frän vpk:s sida menar vi atl det bör vara socialförsäkringssystemet och inte kommunernas socialbidragskonlon som skall belastas.

För den här gruppen invandrare, som alltså kommit hit av anknytnings-skäl, får kommunerna inte heller någon statlig kompensation för socialbidragen, vilket de får när del gäller flyktingar t,ex.

Jag yrkar bifall lill reservation nr 1, 1 övrigt, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna nr 2, 3, 5, 15 och 22 i betänkandet.

Anf, 74 KARIN ISRAELSSON (c) replik;

Herr talman! Del är viktigt all för Margö Ingvardsson beskriva vad vårt grundpensionssystem egenlligen innebär. Vpk har ju visat sig vara lyhört när det gäller atl stötta de svaga i samhället.

Vårt system är ett sådant syslem. Vi vill sammanföra folkpensions- och ATP-syslemen, vilkel innebär atl grundpensionen ulgör det som i dag är de första 4,5 pensionspoängen, I den grundpensionen ligger pensionstillskott, det kommunala bostadstillägget, de särskilda skallereglerna, folkpensionen och delar av ATP-systemet, Då slipper man hela byråkratin i dessa syslem, Pä detta läggs den ATP som man har intjänat därutöver; det är alltså inte ett system som skulle innebära att någon med ATP-pension får en orimligt hög folkpension. Del skall också när det gäller avgifterna innebära all folkpensionsavgiften skall försvinna. Vi gör ett hell nytt system. Folkpensionsavgiften ulgör i stället en typ av ATP-avgift, så alt vi får en enda avgift som finansierar hela detta syslem.

Del är alltså det som är tanken bakom del hela, och del gynnar i hög grad just de låginkomsttagare som vi båda värnar om, dvs, kvinnorna.

Anf, 75 MARGO INGVARDSSON (vpk) replik: Herr talman! Jag tror atl jag har fullt klart för mig hur centern har länkl sig sitt förändrade grundpensionssyslem; jag har läst på förslaget mycket

noga. En av anledningarna till atl jag har gjort så är att del finns många sympatiska drag i tanken alt ha en förstärkt grundpension i botlen så all säga. Men jag kan inte finna annat än atl ATP-pensionärerna med del syslem som centern föreslår - om man inte gör några förändringar i avgiftsuttaget lill ATP - kommer alt lycka atl de inte får ul tillräckligt av de pengar som de har betalat lill ATP-systemet, Jag vill inte vara med om ett syslem där man sänker avgifterna och på sikt urholkar själva pensionssystemet genom att förse del med mindre pengar

Del är alltså intressant alt studera förslag lill nya former för pensionssystemet, eftersom del vi har i dag inte är det bästa. Det råder stor orättvisa mellan mäns och kvinnors pensioner,

Ell sätt som finns atl direkt påverka den orättvisa som del innebär atl kvinnor har de lägre pensionerna och män har de högre pensionerna är alt höja pensionstillskottet. Detta har nämligen en påtagligt utjämnande effekt mellan låg- och höginkomslpensionärer Kostnaden blir då inte heller så ohyggligt slor, eftersom de bäst behövande är de som direkt får nytta av detta.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Anf, 76 KARIN ISRAELSSON (c) replik;

Herr talman! De beräkningar som vi har gjort då vi utarbetat det här förslaget visar atl ingen av höginkomsttagarna bland ATP-pensionärerna kommer att förlora på systemet. De får precis lika mycket som tidigare. De som får mest är de som ligger lågt i systemet, alltså de som har ATP upp till 4,5 %, De får ju tillbaka vad de har betalat; de andra kommer över huvud laget inte alt beröras.

Det är klart atl en avgift på något sätt måsle tas ut för att täcka kostnaderna, men redan i dag tar vi ju ul folkpensionsavgifi och avgift för pensionstillskott, KBT är ju inte heller gratis. De pengarna går i del här systemet tillbaka,

Anf, 77 MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik:

Herr talman! För mig personligen och för mitt parti är det inte så slora problem atl acceplera en urholkning av ATP-systemet på del föreslagna sättet. Vi är ju också kritiska mot den utformning som ATP-systemet i dag har

Jag tror emellertid inte alt Karin Israelsson och centern lyckas få med ATP-pensionärerna som grupp betraktad på det här förslaget. Det står ju helt klarl att de inte får ut någonting för de 4,5 första poäng som utgår som grundpension. De får ju bara ut ersättning för de poäng som de därutöver har betalat för. Det innebär alltså en urholkning av ATP-systemet,

Detta kominer i sin lur alt kräva förändrade avgifter osv. Men vi är överens om att det behövs en översyn av del nuvarande pensionssystemet.

Talmannen anmälde att Karin Israelsson anhållit all till protokollet få antecknat alt hon inte ägde räll lill ylleriigare replik.

AnL 78 RAGNHILD POHANKA (mp);

Herr talman! Miljöpartiet vill utforma en trygghetspolitik som ger människor social, psykologisk, materiell, andlig och biologisk trygghet, Männi-

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

skors livskompetens och sociala kompelens måste upprätthållas. Pensionssystemet spelar en avgörande roll för äldre människor

Målet måste också vara att alla relationer mellan människor bygger på en kärleksfull livshållning, något som redan nu finns hos alla som på något sätt är engagerade i vården av människor Man måste i vårdutbildningen försöka ge eleverna en posifiv människosyn; människor får aldrig bli vårdobjekt.

Vi vill också arbela för ett samhälle där alla har en meningsfull funktion i sitt bostadsområde och grannskap och där äldres erfarenheter las lill vara på ett omsorgsfullt sätt. Hantverkskunskapen som håller på alt försvinna skall kunna förmedlas fill kommande generationer genom att förutsättningar skapas för äldre att arbeta tillsammans med människor i alla åldrar

Vidare bör de äldres initiativkraft las till vara vid utformningen av verksamheten vid dagcentraler och andra egna institufioner, Alla äldre som så önskar skall kunna få bo kvar i sin invanda miljö så länge som möjligt. Men om någon önskar byta till en mer passande bostad inom sitt eget bostadsområde skall han eller hon ha förtur i en eventuell bostadskö.

De som önskar vårda äldre släktingar i hemmet måste få förstärkta möjligheter till detta.

De gamla skall få välja om de vill bo ensamma eller kollektivt tillsammans med andra åldringar Inte heller får avvecklingen av de gamla ålderdomshemmen ske snabbare än de boende själva kan acceptera och absolut inte mot deras egen vilja.

Vi i miljöpartiet vill införa en rörlig pensionsålder mellan 60 och 70 år Under denna tid skall man också ha rätt till deltidspension med bibehållande av sitt ordinarie arbete.

Det här är några tankar om människors livssituation inför pensioneringen. Men för att pensioneringen skall kunna bli så här positiv måste människorna ha en pension som ger trygghet under liden efler del aktiva livet. Vi vill även ge människor möjligheter att fortsätta arbeta högre upp i åldern än vad som antagligen kommer att föreslås av pensionsberedningen. Vi vill understryka delta. Men vi vill ge människor möjligheter att arbeta ända fram till dess de är 70 år Nu är det en lämplig tid att införa denna möjlighet, eftersom det är ont om arbetskraft. Pensionärerna kan därför utnyttjas som arbetskraft om de så vill.

Det finns en grupp pensionärer som inte har haft denna trygghet som ger ett positivt liv efter pensioneringen. Det handlar om den grupp som alla har talat om i dag, nämligen undantagandepensionärerna. Miljöpartiet har ju inte suttit så länge i riksdagen och har därför inte kunnat arbela för denna grupp, men sedan vi kom in i riksdagen har vi fillsammans med de andra oppositionsparfierna arbetat för att dessa människor skall få tilläggspension och kommunalt bostadstillägg. Vi ser nu med glädje fram emot att ett sådant positivt beslut skall fattas i dag. Det handlar om en lilen grupp, men den orättvisa som har drabbat den har varit så stor alt detta är en viktig fråga. Ur rättvisesynpunkt är det kommande beslutet ett viktigt bidrag till ett mer rättvist samhälle.

Jag vill även beröra en del av de reservafioner som vi har fogat till betänkandet. Jag kommer kanske inte att nämna alla, men jag skall ta upp så många jag hinner.

Invandrare som kommer till Sverige får i många fall leva på socialbidrag. Vi anser all del är elt dåligt syslem att ge socialbidrag till invandrare som kommer till Sverige, Vi har diskuterat detta när det gäller flyktingfrågan över huvud laget och sagt att arbetslinjen är ett bättre sätt atl få människor att känna sitt egenvärde. Människor som är i pensionsåldern bör få en pension i stället. Det är ju inte billigare att ge dem socialbidrag. För många äldre i vårt land, och kanske i ännu högre grad för människor från andra kulturer, är det förnedrande atl begära socialbidrag. Vi anser därför att de invandrare som inte står lill arbetsmarknadens förfogande - gamla eller sjuka - skall ha rätt till en pension.

Vi har även stött en vpk-molion som gäller efterlevandeskydd för homosexuella sambor Eftersom det är möjligt för två personer av olika kön att ingå samboavial, bör detta vara möjligt även för två personer av samma kön, och detta skall berättiga till efterlevandepension.

Jag vill ta upp villkoren för växelvård. Vi anser alt det är viktigt att människor kan bo kvar under samma förhållanden även om de tidvis är på sjukhus, dvs, bidrag lill kommunalt bostadstillägg eller pension skall inte påverka möjligheterna för någon att ta hem sin make eller maka från sjukhus. Växelvård skall alltså vara möjlig. Och det handlar ju ofta om gamla människor Detta betyder myckel för de gamla och för samhället. Ibland kan nämligen två patienter dela på en växelvårdsplats inom långvården, på ett ålderdomshem eller någon annanstans. Detta las upp i reservation 4,

Den åtstramning med anledning av skatteomläggningen som det talas om innebär alt pensionärerna får vara med och betala skatteomläggningen. Och det är inte vilka pensionärer som helst som detta har betydelse för, utan det har störst betydelse för pensionärer med låg pension. Och som har nämnts tidigare är det mest fråga om kvinnor, men det har i detta fall mindre betydelse. Skaltelätlnader för hög- och mellaninkomsltagare kommer till en del att betalas genom en urgröpning av grundpensionen. Det tycker vi är orättvist. Vi vill inte bidra till det, utan vi vill att grundpensionen skall vara säkrad på del sätt som den var före december 1989. Trygghetssystemet urholkas alltså genom detta.

Den flexibla pensionsåldern har jag redan yttrat mig om.

Vi i miljöpartiet vill även ha en översyn av ATP-systemet. Denna åsikt delar vi nu med många partier ATP-systemet är inte längre tidsenligt. Jag delar vpk:s intresse för centerns förslag om ny grundpension. Jag tycker att förslaget är intressant. Jag kan emellertid inte i dag stödja detta förslag, utan jag anser alt det behövs en förutsättningslös utredning och diskussion om detta, och jag tror atl den kommer till stånd. Det betyder inte att allt det gamla behöver skrotas, men det kan förbättras. Framför allt skulle man kunna slippa rundgången av pengar genom att människor får bidrag till bostäder och pensionstillskott. Denna grundpension skulle kunna räknas ut på sådant sätt att den innebär en låg ATP-pension. Det skulle ge trygghet för de äldre att leva utan att behöva vara oroliga för vad som skall hända om de måste vistas på sjukhus, vilket nu är ganska dyrt för dem.

Något som i ännu högre grad gäller kvinnor är ATP-pension som grundas på vårdpoäng för vård av barn. Det är endast ca 20 % som utnyttjar möjligheten att hos försäkringskassan ansöka om vårdar Med dagens moderna

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner mm.

teknik skulle del inte vara nödvändigt för människor alt anmäla detta till försäkringskassan. Självfallet skall dessa människor ha rätt lill vårdpoäng för dessa år eftersom det skulle förbättra kvinnornas pensioner ganska väsentligt.

Vi har tillsammans med flera andra partier skrivit en flerpartimotion om en retroaktiv räll lill dessa vårdar Jag anser alt det är en rättvisefråga att man går långt tillbaka i tiden i fråga om della. Del är kvinnorna som oftast har varit hemma för vård av barn, och de behöver därför bättre pension. Om man inför ell nytt ATP-system kan naturligtvis en sådan fråga falla, men i dag ser del ul som om det finns ett stort behov av delta.

När del gäller förtidspension av handikappade stöder jag föregående talare. Del är ell dåligt sätt atl stöda de handikappade. Genom den nya tekniken är det möjligt med ell större utbud av arbeten för även svårt handikappade. I dag finns del ju många arbeten som även handikappade kan ha. Del gäller hörselskadade, rörelsehindrade och även psykiskt utvecklingsstörda. Det finns alltså möjligheter alt ge dem arbeten som bättre motsvarar deras förmåga, och då slipper de alt bli förtidspensionerade med allt som det innebär av sysslolöshet och psykiska problem och även slora kostnader för samhället.

När en människa blir ålderspensionär är del inte säkert alt behovet av handikappstöd minskar Handikappet kvarstår ju och försvåras dessutom ofta. Vi anser atl dessa människor skall få behålla sill handikappstöd även efter pensioneringen.

Jag yrkar bifall lill alla reservationer där miljöpartiet finns med. nämligen reservationerna 1, 2, 4, 5, 6, 8, 10, 13, 14, 15, 17, 18 och 19.

Tack för ordet.

Anf. 79 INGEGERD ELM (s):

Herr talman! Folkpensioneringen och ATP-pensioneringen har i sina huvuddrag haft den nuvarande utformningen i nästan 30 år Under denna tid har ell flertal reformer genomförts inom pensionsområdet, vilka gell ökad ekonomisk trygghet men även medfört atl reglerna har blivit komplicerade och svårare atl överskåda. Därför tillsatte regeringen 1984 en parlamentarisk utredning, pensionsberedningen, med uppgift alt göra en översyn av den allmänna pensioneringen.

Från pensionsberedningen har vi under de senare åren fått elt anlal förslag, först och främst elt belänkande om dellidspension. De förslag som där lämnades har vi fatlat beslut om här i riksdagen. Det gällde framför alll höjningen av ersättningsnivån i delpensionen från 50 till 65%, alltså en återgång till den ursprungliga nivån. Vi har märkt och sett alt del var en bra reform. Därför bör nivån ha kvar sin nuvarande omfattning.

Pensionsberedningen har också lämnat ett betänkande om efterlevandepension. De förslag som där lämnades har alldeles nyligen trätt i kraft efler ett beslut i riksdagen. Jag vill ändå påminna om att utgångspunkten i den nuvarande efterlevandepensioneringen är att den skall garantera efterlevande minderåriga barn ell tryggat underhåll och en tillfredsställande standard.

Vidare har vi från pensionsberedningen fått en rapport om undanlagande-

pensionärernas ekonomi. Där har flertalet talare som varit uppe före mig poängterat de förslag lill beslut som nu socialförsäkringsutskollel lämnat i betänkande 9. Från socialdemokratiskt håll har vi tyckt atl det var angeläget och riktigt all lill betänkandet foga ett särskilt yttrande, där vi redogör för vad som har hänt under åren med de s.k. undantagandepensionärernas förmåner. Från början var del ett olyckligt beslut. Det hade varit bra om det 1959 hade rått enighet om atl undantagande från den allmänna tilläggspensionen inte var möjligt. Men den majoriteten fanns inte vid del tillfället, och del är bara alt beklaga. Vi kan inte göra så mycket åt del nu. Vi vet atl del var Karin Söder såsom socialminister som förde fram förslaget om att la borl möjligheten till undantagande i tilläggspensioneringen. Då hade del naturligtvis också varit på sin plats att lägga fram förslag lill sådanl beslut som man sedan direkt efter regeringsskiftet har fört fram här i riksdagen. Men efler den genomgång pensionsberedningen har gjort när del gäller undantagandepensionärernas ekonomi är det nu ett enigt utskotlsförslag som läggs fram i detta ämne.

Ett nästa förslag som lämnades från pensionsberedningen kallades för förtidspension och rörlig pensionsålder Där föreslogs möjligheter att ytterligare förbättra flexibiliteten i pensionsåldern, ell försök all skapa en rejäl möjlighet lill rörlighet för åren mellan 60 och 70. Jag säger della därför alt det finns en del motioner och reservationer med anledning av de förslag som pensionsberedningen har lagt fram och som riksdagen har fattat beslut om.

Det finns också en expertrapport från pensionsberedningen som har titeln Pensionssystemets stabilitet. Då kommer jag över på del arbete som pensionsberedningen har kvar atl ulföra. Där ingår naturligtvis en bedömning av pensionssystemels stabilitet. Vi har alla intresse av att ha ett ATP-system som är stabilt och håller även för framtiden. All se fill della ingår i det arbete som pensionsberedningen nu har som sin uppgift att utföra.

Det sades i direktiven till pensionsberedningen att folk- och tilläggspensioneringen bör ligga fast i sina grundlinjer och alt nuvarande uppbyggnad av pensionssystemet med en grundläggande pensionsnivä oberoende av tidigare förvärvsarbete kompletterad med en tilläggspension enligt inkomslbortfallsprincipen bör kvarstå oförändrad. Delta är grunden för vårt arbete. Inom denna ram diskuterar pensionsberedningen också vad vi kallar grund-pensionsnivån. Där har vi tagit upp de frågor som bl.a. Karin Israelsson förde fram. Vi håller på med beräkningar för atl se vad del blir för utfall. Flera olika modeller finns framtagna med anledning av alt del ju naturligtvis finns elt intresse av atl ha ett enklare system för den grundläggande tryggheten i pensionssystemet. Det består av folkpension, pensionstillskott, KBT och extra skatteavdrag. Det uppslår ibland iröskeleffekter inom detta system. Det är den fråga som pensionsberedningen för närvarande har på sitt bord.

Dessutom vet vi alt det ligger en lagrådsremiss från finansdepartementet när del gäller pensionärernas skattesystem i framliden. Delta säger jag alltså med anledning av att det finns reservationer inom just detta område.

Vi har också i dag fört en diskussion om förändring av basbeloppet. Det är ganska naturligt att vi har fåll den diskussionen. Jag tror inte alt det finns något parti som egentligen lycker atl den bästa lösningen på de problem som

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

följer av skatteomläggningen är en förändring av basbeloppet. Det är ändå den möjlighet som står oss lill buds, om inte folkpensionärer med skattskyldighet skall ha en bättre kompensation för den skattereform som skall gälla från 1990 än vad löntagare får i denna situation. De ledamöter som jag kan se sitta framför mig i kammaren är kunniga i systemet. Alla vet alt kompensation till pensionärer som inte har skattskyldighet, alltså de som bara har folkpension och pensionstillskott, har skett på annat sätt. Det har vi tidigare beslutat om.

Flår finns alltså litet olika reservationer Det är elt stort område som vi nu behandlar: förslaget till budget för kommande budgetår, vårdbidrag för handikappade barn, barnpensioner, folkpensioner, bidrag lill kommunala bostadstillägg till folkpension och vissa yrkesskadeersättningar Jag vill ägna mig något ål det anförande som Barbro Sandberg höll här där hon. om jag kommer ihåg rätt, talade om att socialdemokraterna bara är handikappvänliga i ord och möjligen i skrift men icke i handling.

Barbro Sandberg har fört fram den uppfattningen tidigare och grundar den på atl vi bl.a. är emot att vårdbidragets merkostnadsdel inte är ATP-grundande. Dessutom lar hon delta till intäkt för atl vi inte vill knyta vårdbidraget lill basbeloppet. I ställel bör det följa förtidspensionens nivå. Delta skulle vara särskilt handikappfientligt.

Jag har litet svårt all förslå den argumentationen. En kostnadsersättning kan ju knappast bli ATP-grundande. Om man lägger kostnadsersättningen utanför det s.k. vårdbidragets andra del, blir det väl inte bättre för det. Jag förstår inte rikligt den logiken. Det är ju en summa som bara läggs vid sidan av vårdbidraget, precis som sker i dag. Jag förslår, som sagt, inte riktigt det argumentet.

Vad gäller basbeloppets följsamhet beträffande vårdbidraget har anhörig-vårdkommittén - detta vet Barbro Sandberg också - penetrerat möjligheterna att knyta detta till basbeloppet i stället för, som nu sker, till förtidspensionens storlek. Men man har funnit att det förmodligen är bättre att knyta det till förtidspensionen. Vissa korrigeringar av pensionen kan ju ske som inte följer basbeloppsuppräkningen.

Herr talman! Jag har inte gått igenom samtliga reservationer i betänkan-del. Men jag tror att jag har tagit upp del väsentligaste vad gäller reservationerna. Jag avslutar med att yrka bifall till utskottets hemställan i betänkandet på samtliga punkter

Anf, 80 MARGIT GENNSER (m) repUk:

Herr talman! Ingegerd Elm uppehöll sig vid pensionsberedningens arbete, och det är riktigt atl göra det. Först och främst vill jag påpeka alt vi har haft ATP-systemet i 30 år. Dess värre har vi rört i reglerna vid ganska många tillfällen. Systemet har därför blivit alltmer ologiskt. Det är del som ligger bakom våra krav på en myckel mera genomgående utredning av ATP-systemet, I och med detta har ytterligare instabilitet skapats. Det fanns en viss instabilitet i systemet redan från början. Vi har tafsat på oantaslbarheten. Människor vet därför inte riktigt vad de kommer atl få i pension i framtiden.

Dessutom kommer det att se annorlunda ut i framfiden. Världen blir mer mångkulturell. Det tillkommer fler livsstilar Därför måste systemet på ett

mer genomtänkt sätt anpassas lill framtiden. Det är detta som ligger bakom våra krav på nya direktiv och en annan inriktning beträffande ATP-reformen,

Alt vi har rätt framgår av den diskussion som har förts mellan centern och vpk. Det behövs en myckel mer förutsättningslös ulredning. Jag tror atl del finns inånga gemensamma punkter här, men också många olikheter Olikheterna har att göra t,ex, med frågan om huruvida vi skall tillåla större frihet för den enskilde - världen håller ju på att ändrs i del avseendet - eller om vi skall vara kollektivister Man måsle sätta sig ned och penetrera dessa frågor

Så något om basbeloppet. Visst vet vi alla att det inte är bra som det nu är Det är inte bra atl man tummar på basbeloppet. Del skulle ha gått all hitta andra lösningar Mot den bakgrunden är det mycket sorgligt alt ett enat socialförsäkringsulskolt, som borde vara kunnigt i denna fråga, inte kunde säga alt denna lösning är dålig. Den dåliga lösningen sammanhänger naturligtvis med skattereformen. Man kan inte omfördela skatter när skattetrycket är så högt som vårt utan att det gör ont. Sådana problem gäller inte för oss moderater Vi vill ju sänka skattetrycket. Det är inte alllid så svårt atl åstadkomma del. Enbarl införandet av en arbetsgivarperiod skulle minska kuvertkostnaden med 5 milj. kr Det går alltså atl minska utgifterna också.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

AnL 81 MARGO INGVARDSSON (vpk) replik:

Herr talman! Orsaken till alt socialdemokraterna och folkpartiet går in och försämrar basbeloppet är enligt Ingegerd Elm all man vill undvika all skattskyldiga pensionärer får för stor kompensation för skatteomläggningen. Men vad jämför man då med, Ingegerd Elm? Jämförl med lönlagarna kan i alla fall inte pensionärerna hävda sig. Vi vet ju alt lönlagarna har möjlighet att begära nya förhandlingar och den vägen få kompensation för prishöjningar Men pensionärerna har inte den möjligheten.

Vad anser Ingegerd Elm om kompensationen till den slora grupp pensionärer som har så låg pension all de inte betalar någon skatt? Den här gruppen pensionärer får alltså 2 % mer i pensionstillskott för att klara de prishöjningar som blir följden av skatteomläggningen. Dessa 2 % blir i pengar 49 kr i månaden, och det är ingenting med tanke på de prishöjningar som blir en effekt av skatteomläggningen. Pensionärerna får alltså inte full kompensation för skatteomläggningen, ulan pensionärerna - i första hand pensionärer som har låg inkomst - får faktiskt betala höginkomstlagarnas marginal-skallesänkningar En av orsakerna lill delta är jusl försämringen när del gäller basbeloppsberäkningen,

Ingegerd Elm sade i slutet av sitt anförande att hon hade tagit upp det som hon ansåg vara väsentligast i betänkandet. Men inte med ett enda ord nämnde hon orättvisorna i fråga om kvinnors och mäns pensioner. Jag undrar därför om socialdemokraterna inte anser att det är en väsentlig fråga i samband med diskussionen om pensionssystemet.

Vi har ett förslag om en höjning av pensionstillskottet. Möjligen är del inte det bästa förslaget. Vi diskuterar gärna andra lösningar Men ingen kommer med några andra förslag. Jag undrar; Vad är socialdemokraternas förslag när del gäller att minska orättvisorna i fråga om mäns och kvinnors pensioner?

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Alla beräkningar visar att de orättvisor som finns i dag kommer atl bestå långt in på 2000-lalel om vi inte gör någonting. Därför frågar jag; Vilka förslag till åtgärder har socialdemokraterna när det gäller atl minska skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner?

AnL 82 KARIN ISRAELSSON (c) replik;

Herr talman! Som företrädare för regeringspartiet gav Ingegerd Elm en någol kryptisk förklaring till atl man i dag kunde gå med på alt undantagandepensionärerna - äntligen, skulle jag vilja säga - får de önskade rättigheterna. Man kan tala om en historieskrivning som utesluter ell stort anlal år då socialdemokraterna hade kunnat ha en annan inställning. Men vi får vara glada över att socialdemokraterna har insett all del här också är en rättvisefråga och alt den lilla grupp som det handlar om är väl förtjänt av det pensionstillskott, och KBT, som man nu äntligen får.

För övrigt hänvisas det i mycket stor utsträckning till pensionsberedningen. Jag förstår alt Ingegerd Elm är väl insatt i dess arbete. Det kan vara bra för oss som inte sitter med där atl få vissa rapporter om vad som är på gäng. Förhoppningsvis kommer del arbetet så småningom att utmynna i elt förslag från regeringens sida. Vi får väl se hur del blir med grundpensionen. Jag hoppas all man i pensionsberedningen kommer atl vara positiv när man tittar på förslaget. Del ligger mycket av förenklingar i det syslem som Ingegerd Elm godkände.

Ingegerd Elm erkänner all basbeloppsförändringen inte är den bästa lösningen. Nej, del är den verkligen inte. Man valde den ändå, och det var illa atl man inte såg till att skatteomläggningen inte skulle drabba de sämst ställda, som den trots alll gör Man kunde t.ex. ha sänkt momsen på baslivsmedel och via en sådan åtgärd givit även pensionärer och låginkomsttagare elt direkt stöd.

En fråga som inte heller har berörts speciellt mycket i della betänkande är frågan om vårdåren. Det handlar om kvinnors låga pensioner, om den generation av kvinnor som har ägnat sitt intresse och sin kraft ål värd av egna barn i hemmet. Regeringen har legat myckel lågt när det gällt att se lill att vårdåren också skulle vara möjliga all tillgodoräkna sig. Den press som vi från oppositionen nu sätter på regeringen hoppas jag skall leda till att man ändrar uppfattning även i denna fråga och ser lill atl vårdåren kommer de kvinnor lill godo som har gjort sig förtjänta av dem.

AnL 83 RAGNHILD POHANKA (mp) replik;

Herr talman! Det lycks handla om ungefär samma saker för alla oss som talar i den här debatten, bl.a. om orättvisan när det gäller kvinnor och pensioner. Den orättvisan kommer inte att minska särskilt myckel, eftersom löneskillnaderna mellan kvinnor och män återigen ökar. Det är också ett problem för framtiden, dvs. trygghet på korl och på lång sikl.

Det är allvarligt om man måsle la lill så drastiska åtgärder som atl fastställa basbeloppet med undanlagande av prishöjningar som görs på grund av skatteomläggningen. Sådana åtgärder borde omprövas. Man kan självfallet ge kompensation på olika sätt i dag, men då måsle man göra detta kanske varje år och se efter hur del verkar. Ett fast basbelopp som inte urgröps skö-

ter sig självt, följer utvecklingen i samhället och ger människor den trygghet som de behöver. Pä samma sätt som man ersätter studenterna för skatteomläggningen genom atl låta dem låna mer pengar, ersätter man pensionärerna genom att urholka bastryggheten. Det gäller naturiigtvis inte de pensionärer som har hög ATP eller annan tilläggspension, ulan det gäller just de pensionärer som har ingen eller mycket låg ATP.

Jag tycker fortfarande att det här mycket allvarligt. Var och en av oss har tagit upp dessa frågor just därför att de ger detta betänkande en negativ vinkling.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Anf. 84 BARBRO SANDBERG (fp) replik;

Herr talman! Ingegerd Elm säger all jag tidigare har kritiserat socialdemokraterna när del gäller handikappolitiken, och jag vidhåller den kritiken. Ni har inte i handling visat atl detta fortfarande är ett prioriterat område. Del vore intressant atl få höra vilka exempel Ingegerd Elm har på atl ni har gjort någonting efter 1988.

Sedan säger Ingegerd Elm atl hon inte riktigt förstår hur handikappersättning skall kunna utgå lill den som får vårdbidrag. Jag kan inte inse varför del är så svårt atl förstå. Handikappersättning får människor med handikapp efler del att de fyllt 16 år och de som blivit handikappade innan de fyllt 65 år. I della fall gäller det föräldrar som vårdar barn med handikapp och som de har kostnader för, och därför kan detta vårdbidrag ses som en ersättning för det arbete de utför och del inkomstbortfall de har Däremot borde det finnas rätt lill en viss ersättning för merkostnader, precis som alla andra handikappade har. Del kan inte vara så svårt atl förstå atl en handikappersättning läggs ovanpå vårdbidraget.

Däremot är det helt riktigt, som Ingegerd Elm säger, atl ersättningen inte skall vara ATP-grundande. Men systemet slår snett med den konstruktion det har i dag. Effekten blir atl de föräldrar som har de högsta merkostnaderna och de mest gravt handikappade barnen också får den lägsta ATP-po-ängen. Man kan väl inte tycka alt del är rikligt.

Ingegerd Elm hänvisar till anhörigvårdskommittén. Den har ingenting med dessa föräldrar alt göra, ulan den skall se över vård av anhöriga som är vuxna. Vi måste hålla isär begreppen när det gäller vård av handikappade barn och anhörigvård av vuxna människor

Anf. 85 INGEGERD ELM (s) replik:

Herr talman! Det är klarl atl vi skall hålla isär de två begreppen, Barbro Sandberg. Men just den här frågan gällde om vårdbidraget skall vara anpassat lill nivån på förtidspensionen eller ha basbeloppsanknytning. Anhörigvårdskommittén har undersökt detta och kommit fram till den slutsals som jag refererade.

Det system som moderaterna och Margit Gennser vill ha när det gäller tilläggspension är inte detsamma som det socialdemokraterna vill ha - där har vi hela tiden haft skilda uppfattningar Ni vill ha ett system som bygger på premiereserver och det var om detta som striden stod en gång i världen. Vi är alltså inte beredda att med Margit Gennser diskutera en ändring när det gäller själva uppbyggnaden av tilläggspensionssystemel. Jag kan inte in-

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

stämma i Margit Gennsers uppfattning om hon anser att det nuvarande systemet är ologiskt.

Här har från flera håll sagts att vi också skulle kunna föra en diskussion om kvinnors och mäns ohka pensioner, och det är rikligt. Jag har fått frågan om detta problem inte skulle kunna lösas genom att man höjde pensionstillskottet - det skulle ju ge ett tillskott till kvinnornas pensioner Jag delar inte uppfattningen att del är en möjlighel att förbättra kvinnornas ekonomiska ställning efter pensioneringen.

Utvecklingen har varit dålig under några år, och löneklyftan mellan män och kvinnor har blivit större och större. Detta är naturligtvis någonfing som avtalsparterna har ett ansvar för, men det är mycket viktigt alt vi också i riksdagen fattar beslut så att kvinnor får möjlighet till helfidsarbete och möjlighet alt höja sin lön för att kunna vara självförsörjande när de blir pensionerade.

Anf. 86 BARBRO SANDBERG (fp) replik:

Herr talman! Folkpartiet anser att ersättningen till föräldrar som vårdar handikappade barn är för låg, och det är därför som vi tycker att ersättningen skall knytas till basbeloppet. Om dessa barn skulle vårdas på institutioner skulle det kosta samhället otroligt mycket mer pengar De här föräldrarna gör alltså en oerhört stor samhällsinsats, som vi värderar mycket högt. Om anhörigvårdskommittén då har kommit fram till alt det bör följa förtidspensionen, är det deras sätt att värdera dessa föräldrar Vi tycker att de gör en större insats och att de är värda åtminstone 2,5 basbelopp.

Anf. 87 MARGIT GENNSER (m) replik:

Herr talman! Orden konservafiv och radikal börjar få mycket egendomliga användningsområden nu för tiden. Om man med ordet konservativ i dess sämre bemärkelse menar att aldrig kunna tänka nytt, att aldrig kunna ompröva gamla ståndpunkter osv., då är socialdemokraterna i grunden ett konservativt, ja, fakfiskt ett bakåtsträvande parti.

Vad menar jag med att ATP-systemet är ologiskt? Det är ett fördelningssystem. Vi vet att det är stora variationer mellan ålderskullarna. Det betyder att det, när vi har stora grupper som är yrkesarbetande och kanske små pensionärsgrupper är ganska lätt att få systemet att rulla. Sedan blir de yrkesarbetande pensionärer och det kanske är små generationer som skall försörja dessa stora pensionärsgrupper Vi får en rullande instabilitet i systemet. Det är därför man över hela världen börjar tänka om vad gäller fördelningssystem.

Sådant kan inte göras hastigt. Vi måste tänka på människors trygghet i framtiden. Därför, Ingegerd Elm, vore det på fiden att vi utredde detta, men utan skygglappar Vi borde försöka fungera som klart tänkande människor, ägna oss åt analys och inte åt polifiska klichéer

Vad gäller kvinnor vill jag säga att det är alldeles riktigt att efterlevandepensionsreformen var olycklig. Jag var en av de få här i kammaren som sade detta. Men jag tror också atl vi i framtiden inte får tänka i uppdelningen kvinnor och män, utan det är fråga om människor, individer som allihop ser olika ut och har olika livssfilar, som arbetar på olika sätt osv. Därför måste

vi släppa lös pensionssystemet. Då är premiereservsystemel en mycket bra lösning. Del är därför vi förespråkar det systemet. Det är inte 1990 års pensionsförändringar vi skall diskutera. Pensionssystem är mycket långsiktiga system. Därför måste vi vara beredda atl göra något bra för 2000-talet, Det tar tid och fordrar mycket omtänkande, Eflersom många här tydligen har svårt att fundera i analytiska banor och tänka nytt, fordras det dess värre lång tid för all påverka denna opinion. Ju längre tid man tövar, desto större blir kostnaderna och deslo sämre blir det för dem som blir gamla och skall ha pensionerna.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

AnL 88 KARIN ISRAELSSON (c) replik;

Herr talman! När Ingegerd Elm berör kvinnors pensioner har hon ell råd; Gå ut och hellidsarbeta, kvinnor! Det löser problemet,

I det betänkande vi behandlar i dag handlar det litet grand om historia. Det gäller de kvinnor som har hellidsarbetat, men i stor utsträckning i hemmet med vård av egna barn. Det är för deras skull och för deras pensioner som vi har motionerat.

Inför framtiden vill vi från centerns sida ha en grundpension, som skulle ge också de här kvinnorna en erkänsla penningamässigi för del arbete de har ulfört. Jag kan bara göra den tolkningen atl socialdemokraterna står tomhänta när del gäller alt i pensionshänseende ge en grundtrygghet lill de kvinnor som inte har en chans att gå ut i ett nytt heltidsarbete, eftersom de redan har nått pensionsåldern,

AnL 89 MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik;

Herr talman! Jag är överens med Ingegerd Elm om att vi givelvis måsle arbeta för att förändra samhället så att kvinnor och män får lika villkor, lika villkor i hemmet och lika villkor på arbelsmarknaden. På sikt kommer det atl leda till att kvinnor och män även får lika pensioner.

Men jag är inte överens med Ingegerd Elm om alt vi, när vi har uttalat denna långsiktiga målsättning, inte behöver göra någonting åt de orättvisor som finns i dag. Både Ingegerd Elm och jag kan konstatera att de långsiktiga samhällsförändringarna tar oerhörd tid att uppnå. Min generation, fyrtiotalisterna, kominer att leva kvar i det här ojämlika pensionssystemet när vi får pension in på 2000-talet, Jag kan titta på min dotter och hennes generation. De lever kvar i samma mönster De har valt fel yrken med låga löner. Vi har inte fullt utbyggd barnomsorg ännu. De tvingas också all stanna hemma med sina barn. Sedan får de plikta för det när de skall hämta ut pensionen.

Jag kan inte finna mig i att det skall vara så, långt in på 2000-talet, tills vi förhoppningsvis har ändrat på villkoren för kvinnor och män. Jag lycker att vi måste göra något nu. Vad jag kan se kan vi på ell enkelt sätt ändra litet grand på orättvisorna genom att höja pensionstillskottet. Självklart kommer del all kosta pengar Jag måste fråga Ingegerd Elm: Får det inte kosta någonting all utjämna orättvisorna mellan män och kvinnor? Om del skall ske hell utan kostnader tror jag inte vi kominer alt uppnå någonting.

Anf. 90 INGEGERD ELM (s) replik;

Herr talman!. Jag glömde i mill förra anförande alt replikera Karin Israelsson. Jag blev litet oroad av alt Karin Israelsson uppfattade mitt anför-7 Riksdagetts protokoll 1989/90:90

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

ande som atl jag instämmer i centerns förslag lill uppbyggnad av grundtryggheten. Jag uppfattade hennes replik på det sättet. Del vill jag alltså dementera. Jag har över huvud tagel inte tagit ställning till någol förslag, utan jag refererade lill den diskussion som pågår

Vi har sedan fått en diskussion om ojämlikheten mellan män och kvinnor Det är kanske inte så märkligt, eftersom del i stort sett uteslutande - jag har inte tänkt så noga på det - är kvinnor som har debatterat den här frågan.

Vi står inte, som Karin Israelsson sade, tomhänta. Innehållet i Margö Ingvardssons anförande var ungefär likadant, alt socialdemokraterna är tomhänta och alt det inte får kosta någonting att klara jämställdheten mellan män och kvinnor Det är klart att det kostar pengar Män och kvinnor har olika ekonomisk standard efter pensioneringen. Del skulle naturligtvis vara en fördel om kvinnorna hade samma nivå.

Jag vill också säga alt antalet ATP-poäng är i ständigt stigande för kvinnorna, alltså antalet år med intjänade ATP-poäng. Det som skiljer är den inkomst man har haft under sin yrkesverksamma tid. Del är där den stora orättvisan ligger Del hör naturligtvis inte lill vår debatt i dag, men hur stor inkomst man har som yrkesarbetande sammanhänger intimt med utgående ATP.

Vårdåren har man också en viss nytta av. Men de åren ger inga pengar Det är ett antal år som man får använda för att fylla ut de 30 åren under vilka ATP-poängen skall intjänas. Vi har i utskottet vid ett flertal tillfällen diskuterat varför vårdåren används i så liten omfattning, och i en sjunkande omfattning. Detta ärende har också varit uppe hos riksförsäkringsverket. Det ligger ett förslag från riksförsäkringsverket hos regeringen som handlar om all komma lill rätta med det problemet.

Talmannen anmälde att Margit Gennser, Karin Israelsson och Mavgo Ingvardsson anhållit atl till protokollet få antecknat atl de inte ägde rätt till ytterligare repliker

Anf.91 RUNETHOREN (c);

Herr talman! Det är ell myckel viktigt betänkande som vi nu behandlar i denna kammare. De frågor som tas upp har för många människor en mycket stor belydelse, särskilt ur ekonomisk synpunkl. Men de är också av vikt ur andra synpunkter Bl.a. handlar de om en värdering av de insatser man gjort eller gör i samhället.

Av tidsskäl skall jag för min del avhålla mig från att kommentera en mängd intressanta frågor som har tagits upp i betänkandet. Jag vill dock ändå uttrycka min glädje över att vi i Sveriges riksdag äntligen kommit så långt att vi nu. 1990, kommer att besluta atl också de s.k. undantagandepensionärerna får pensionstillskott. Det är inte fråga om någon stor grupp, men det är just därför inte mindre viktigt. Centern har under många år oförtrutet arbetat för della. Det är roligt alt se det arbetet nu bära frukt. Jag hoppas att vi ganska snart kan få se vårt förslag om en rejäl grundpension gå samma väg, dvs. fä majoritet i riksdagen. Det är många människor som berörs -enligt uppgift närmare 1,3 miljoner pensionärer

Men, herr talman, anledningen fill all jag i dag anmält mig till debatten är

i första hand all jag sedan jag kom till riksdagen 1985 har motionerat om retroaktiv rätt till vårdar för föräldrar som vårdar barn hemma som är under tre år I de allra flesta fall gäller detta kvinnor Under åren har intresset för frågan ökat, och numera har fyra parlirepresenlanter från centerpartiet, folkpartiet, vpk och miljöpartiet undertecknat ifrågavarande motion. Idén kom däremot från kvinnorna inom TCO. Jag uppmärksammade den i en tidningsartikel hösten 1985 och motionerade om detta under allmänna mofionsfiden 1986.

I årets motion har vi också tagit upp problemet med all få vårdaret automatiskt tillgodoräknat när man har vårdal barn hemma. Nu måste man ansöka om det. Som framgår av såväl betänkandet som motionen genomfördes reformen 1982.

Herr talman! Jag måste säga alt jag är förvånad över all motionen inte kunnat vinna allmänt bifall i socialförsäkringsutskoltet. Av ulskoltels sjutton ledamöter har sex, representerande folkpartiet, centern, vpk och miljöpartiet, i huvudsak röstat för motionen om retroaktivt tillgodoräknande. Socialdemokraterna och moderaterna - en i och för sig inte alltför ovanlig koalition här i kammaren, trots vad massmedia många gånger påstår - har däremot röstat emot motionen. Det senare förvånar mig. Av dessa elva ledamöter är åtta kvinnor Tycker ni verkligen alt den kvinna - det handlar ju i de flesta fall om kvinnor - som under 1960- och 1970-talen stannade hemma och då inte fick någon form av ersättning, skall straffas också så att säga som pensionär genom all inte få räkna dessa år som pensionsberättigade?

Majoritetens företrädare sade här nyss all det inte ligger några pengar i del här Del är en sanning med modifikation - det beiyder oerhört mycket pengar om man har 30 pensionsår eller - som många har - tjugo trettiondelar Har de varit hemma och vårdat barn i nio år får de i ställel ljugonio trettiondelar. Det handlar för dem om myckel pengar Det här har alltså mycket stor betydelse för många människor - det behöver jag väl egentligen inte tala om för ledamöterna här i kammaren.

Herr talman! Jag tycker alt utskottets motivering för avslag på motionen är mycket tunn.

När del gäller all automatiskt få tillgodoräkna sig vårdar lycker jag att det är nästan genant atl läsa atl det skulle vara så stora problem all införa elt sådanl syslem. 1 den datoriserade värld som vi lever i måste det vara en av de enklaste saker som finns all genomföra elt sådant system. Men självfallet måsle man först vilja göra det, dvs. en majoritet här i kammaren måste begära alt regeringen verkställer ett sådant beslut eller åtminstone fattar ett så blygsamt beslut som reservanterna hemställer om, nämligen atl man utreder frågan.

I dag sätter man fast fartåkare med hjälp av en kamera, och sedan skickar man bara inbetalningskortet. Del klarar vi. Däremot skulle vi inte klara att hålla reda på all en kvinna har fött barn och om hon har haft inkomst under de tre första åren. Nej, som sagt: Det handlar om viljan!

Vi ser i betänkandet också all 58 % av dem som tillfrågats inte hade hört talas om del här med vårdar Jag lycker alt del är signifikant atl vi politiker, när det här i kammaren blir fråga om atl driva in pengar, har fina system för

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

100

del. men när del gäller atl ge ul pengar har vi inga automatiska system - och del drabbar ofta i första hand dem som har det svårast.

Herr talman! Samma sak gäller möjligheterna för dem som efter ATP;s genomförande har vårdat barn hemma under tre år. Det är självklart alt de borde kunna ansöka om det och all del borde gå att genomföra. Att kontrollera bakåt i liden måste vara enkelt, eftersom pensionspoängens framräk-nande fordrar en kunskap om den pensionsberätligades inkomster bakåt i liden.

Nej, här gäller naturligtvis detsamma som i del förra fallet; Det är fråga om alt vilja. Ofta gäller det människor med små inkomster, men även för kvinnor med högre inkomster är det nalurligvis viktigt atl få ihop så mänga ATP-år som möjligt, eflersom villkoret är atl man skall ha 30 ATP-år För en flerbarnsfamilj, där kvinnan har varit hemma i tio är, har del slor betydelse.

Herr talman! Jag kan heller inte undanhålla kammaren följande funderingar; Vilkel är viktigast - alt de här kvinnorna får räll lill ATP-år för den tid de vårdat barn eller att de som kör bil och får ersättning härför därigenom också höjer sitt pensionsunderlag? Jag har förstått atl ett sådanl förslag är på väg. För mig är det inte svårt atl ha en klar och bestämd uppfattning, men min fråga går framför allt till socialförsäkringsutskottels majoritet och inte minst då de åtta kvinnor som medverkat lill föreliggande beslut.

Herr talman! I dag står del så här i en tidning: Res er upp och säg ifrån! Det konstaleras där att Sveriges kvinnor är 1980-lalels stora förlorare. Den som säger del är LO:s jämställdhelsombudsman, Boel Carlsson. När man har hört debatten här i kammaren kanske man förstår slutklämmen - det är ju kvinnor som varit uppe och talat här. Där ställer hon nämligen sitt hopp till landels nye finansminister, Allan Larsson. Hon säger; Jag tror alt Allan vet hur våra tjejer har det.

Jag är som sagl förvånad - det har jag redan uttryckt. De som sitter i utskottet företräder majoriteten; den största gruppen av dem är födda på 1930-och 1940-talen. Det är exakt den grupp av kvinnor som jag talat om. Många av dem valde att vara hemma, men många av dem hade ingenting atl välja pä. Del fanns inga jobb, osv. De fick då ingen ersättning för atl de vårdade barn. De borde då när de kommer i 65-årsåldern åtminstone ha möjlighet all få pension för de åren. Men då säger man här i riksdagen alt det av olika skäl inte går Jag är - det vill jag än en gång säga - förvånad över det.

Herr talman! Slutligen vill jag säga atl jag i och för sig inte har några illusioner om all kunna påverka den här kammaren, med den sammansättning den har, så atl beslutet går i den riktning som jag önskar Men del är möjligt all jag får fortsätta all.arbela för delta några år lill och all vi så småningom kan få igenom detta, som jag tycker är ell rällvisekrav.

De två partier som har röstat emot är moderaterna och socialdemokraterna. Moderaterna brukar ofta tycka att del är viktigt alt kunna vara hemma och sköta barn. Vi skulle kunna använda den motiveringen. Socialdemokraterna påslår sig i alla fall vara myckel för solidaritet. Jag frågar då; Är det inte alt visa solidaritet mot i första hand kvinnor - del är dem det gäller - som under 1960- och 1970-lalen vårdade barn hemma, all när de blir pensionärer åtminstone ge dem den uppskattningen atl de kan få räkna sig delta fill godo?

Jag ber slutligen, herr talman, naturligtvis atl få yrka bifall till reservationerna 14 och 15.

Anf. 92 MARGIT GENNSER (m) replik;

Herr talman! Det har nu -ett eller två år för sent - talals mycket om kvinnors pensioner. Jag var en av de få här i kammaren som faktiskt sade all det var ogenomtänkt atl ändra efterlevandepensionen. Jag avstod dock från all rösta emot - det var en kompakt majoritet; jag gick i ställel ned i kaféet och drack kaffe för all visa att jag inte ville vara med om det beslutet. Del spelade ingen roll.

Del är ju bra att man har upptäckt att man har gjort fel, men då borde man tänka i litet nyare banor. Jag förstår inte varför man inte har anslutit sig lill vår reservation om att 15- och 30-årsreglerna skall ligga fast tills man gör en genomgripande och väl genomtänkt reform av ATP-systemet. Jag förslår inte heller atl man inte stöder tanken atl kvinnor och män skall kunna avtala om delning av pensionspoäng.

Jag förstår inte atl det inte går ett ramaskri över landet när man börjar röra rätten fill avdrag för premier för pensionsförsäkringar. Del beslutet kommer ju atl gälla för det här årets premieinbelalningar.

Att genomföra förändringar som blir väldigt konstiga och med retroaktiv verkan, vilkel det finns förslag om, tycker jag är mindre välbetänkt. Det finns många andrasätt, och man borde välja något av dem. Allra helst tycker jag all kammaren borde la lärdom av den förra debatten och.inse all del är bättre alt länka tidigare än senare.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

AnL 93 INGEGERD ELM (s) replik:

Herr talman! Jag vill barai all stillsamhet säga till Rune Thorén atl del kanske är bättre atl inte använda så stora ord. Rune Thorén säger att med kammarens nuvarande sammansättning finns det inget hopp all hämta, bl.a. när det gäller retroakliviieten för vårdåren.

Jag vill då påminna om alt vårdåren infördes 1982 på förslag av den dåvarande socialministern Karin Söder I det förslaget var det myckel klarl utskrivet atl det skulle vara en begränsning i tiden. Beslutet skulle alltså inte gälla retroaktivt. Vi följde Karin Söders förslag vid den tidpunkten. Jag vill bara erinra om det.

Detsamma gäller väl undantagandepensionärerna som Rune Thorén tog upp. Det var ju också Karin Söders förslag all avskaffa möjligheten till undantag, men hon hade då inget som helst förslag i övrigt.

Jag tänker inte fortsätta atl debattera om detta, men jag tycker atl del är klädsamt all dra slutsatser av vad som skett och hur det skedde.

AnL 94 RUNE THORÉN (c) replik;

Herr talman! Först lill Margit Gennser. Atl det för vissa grupper, beroende på hur hög pensionspoäng man har, kan vara väldigt bra atl dela på pensionspoängen, det förstår jag. Men för många finns del inte myckel alt dela på över huvud taget.

Jag tycker för min del atl detta egentligen är världens enklaste fråga. Här

101

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

finns ett system som är genomfört sedan 1982, och då säger vi atl det i stället skall gälla från 1960.

Till Ingegerd Elm vill jag säga atl det är riktigt att man skall dra vissa konsekvenser Det är precis det som centerpartiet har gjort. Karin Söder tillhör fortfarande centerpartiet och riksdagen och står bakom del förslag som finns i reservation 15. Vi lycker atl det är rimligt alt göra på det sätt som där föreslås.

Likadant är det med undantagandepensionärerna. Vi vill fullfölja det tidigare beslutet. Det är synd om del skall vara socialdemokratisk politik atl har man en gång sagt någonting, under vissa ekonomiska förutsättningar, kan man sedan aldrig se till atl de grupper som inte kom med i första omgången så småningom också kommer med.

AnL 95 MARGIT GENNSER (m) replik:

Herr talman! I de fall då bägge makarna har låg ATP tillämpas reglerna om pensionstillskott, KBT osv. Då får man och kvinna samma pension, som i alla fall skall räcka till för livels nödtorft och litet lill.

Om däremot kvinnan har varit hemma för atl vårda barnen och mannen har haft ett yrkesarbete - säkerligen ofta välbetalt - kan det ju faktiskt vara en rättvisereform atl de får dela pensionspoängen, för man ser familjen som en enhet. Så modern är jag att jag ser familjen som ett bolag, en mycket gammal form av bolag som funnits genom hela vår kultur Jag tror att om vår kultur skall bestå, kommer också familjen all beslå.

Eflersom uppdelningen sker på frivillighelens grund och inga familjer behöver tvingas all göra på ett sätt som de inte vill, är det elt alldeles utmärkl förslag. Som jag redan sagl, har tekniken gått framåt. Det finns datorer, bokföringssystem kan förenklas, osv. Så del är inte så hemskt svårt all ordna delta.

AnL 96 RUNE THORÉN (c) replik:

Herr talman! Jag har fortfarande inte förstått varför det skulle vara svårare att ordna med en retroaktiv rättighet. Även om jag upprepar mig, vill jag framhålla att del system vi har sedan 1982 - och det är delta motionen handlar om - vill vi utsträcka lill att gälla från 1960.

Jag har svårt att se skillnaden mellan kvinnor som fött barn efler 1982 och kvinnor som fött barn 1980 eller 1965. För mig finns det ingen logik i att hävda att det inte skulle vara möjligt atl genomföra elt retroaktivt syslem.

Talmannen anmälde att Margit Gennser anhållit att till protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till ylleriigare replik.

102

Anf. 97 BO NILSSON (s):

Herr talman! Jag måste säga några ord om min motion 224, som handlar om de neurosedynskadade och beräkningen av KBT för denna grupp. I min motion kräver jag än en gång att den ersättning till de neurosedynskadade som utgår från Astra enligt förlikningsavtalet inte skall betraktas som inkomst vid beräkning av bostadstillägget.

När vi behandlade denna min motion förra gången, så sent som i december

1989, anförde socialförsäkringsutskottet precis som i dag i huvudsak två skäl för avslag. Det ena är atl det finns flera grupper som skulle kunna hävda samma räll vid beräkning av sitt bostadstillägg som de neurosedynskadade. I år har man hittat en sådan grupp, nämligen de krigsskadade.

Till det kan jag bara säga att jag anser atl det fortfarande rör sig om maximall något hundratal svårt skadade och handikappade personer i landet som på del här sättet skulle få ett högre KBT. Jag tror fortfarande alt delta land ur ekonomisk och rättvisesynpunkt skulle klara detta åtagande.

När det sedan gäller utskottels andra argument, all eftersom del pågår en rättsprocess bör riksdagen inte för närvarande göra något uttalande i frågan, kan upprepas alt jag vid förfrågan hos riksdagens utredningstjänst fått besked om atl riksdagen ofta gör uttalanden i ärenden trots pågående rättsprocesser

I december fick jag rådet av representanter för socialförsäkringsutskoltet all vi skulle överklaga ärendet lill försäkringsöverdomslolen, vilkel vi också gjort. Representanter för utskollet sade också all jag borde komma tillbaka med en ny motion 1990. Jag trodde då i min enfald all utskottet skulle vara mer positivt i år. Men nu använder utskollet förhållandel all del fortfarande pågår en rättsprocess som skäl för atl återigen avstyrka motionen.

Jag vet ju att del är ytterst svårt och sällsynt att få bifall lill en motion, men i detta fall då del gäller en liten men svårt handikappad grupp borde man kunna visa litet generositet. En fråga vill jag gärna ställa till utskottets majoritet: Om nu ärendet vid nästa tillfälle är avgjort i försäkringsöverdomslolen och beslutet är negativt för de neurosedynskadade, är man då från utskotts-majoritetens sida beredd att behandla detta ärende litet mera positivt än hittills?

Lål mig till sist säga atl jag trots allt glädjer mig ål att alll fler i utskottet och förhoppningsvis också i kammaren stöder min motion och de neurosedynskadade. En behandling till och motionen kanske t.o.m. blir bifallen av kammaren. Då skall de neurosedynskadade få rätt i sitt självklara krav om ett rättvist beräknat bostadstillägg.

Herr talman! Jag yrkar härmed bifall till reservation 25, och jag kommer vid omröstningen självklart också atl rösta för denna reservation.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

AnL 98 INGEGERD ELM (s) replik;

Herr talman! Jag fick en direkt fråga av Bo Nilsson, och därför begärde jag ordet. Jag vill utnyttja del här tillfället lill atl säga alt det naturligtvis inte är av okänslighet som utskottsmajoritelen har handlat på det säll som Bo Nilsson har beskrivit, när vi nu återigen har avstyrkt motionerna. Vi har i socialförsäkringsutskottet ju alltid agerat pä det sättet atl när elt ärende är överklagat föregriper vi inte domstolsutslaget ulan vill avvakta vad den högre rätten har kommit fram till.

Den situation som förelåg förra gången var alt en dom inte hade vunnit laga kraft. Denna dom har sedan överklagats till försäkringsöverdomslolen, som är sista instans. Då fullföljer vi den tradition vi har all inte ta ställning i elt ärende som är under prövning.

Vidare frågar Bo Nilsson om vi i en viss situation, beroende på hur domstolsutslaget blir, är beredda atl ändra inställning. Det kan jag inte svara på

103

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

här. Jag kan inte för utskottets del göra bedömningar och utlova några särskilda beslut, utan vi får naturligtvis behandla motionen i utskottet på vanligt sätt om den återkommer.

Under detta anförande överlog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

104

AnL 99 CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (m);

Fru talman! Dagens debatt behandlar bl.a. frågor i vilka jag har motionerat, nämligen 15/30-årsreglerna, delning av pensionspoäng mellan makar, giftorätt i ATP och tillgodoräknande av vårdar dvs. motionerna 211, 212 och 326. Milt anförande hänför sig till utskottets behandling av dessa motioner

För moderaterna var ett bibehållande av 15/30-årsreglerna en förutsättning för alt gä med på de indragningar av efterlevandepensionen som riksdagen fattade beslut om 1988. Då utlovade socialdemokraterna oförändrade regler för privat pensionssparande, ett löfte som uppenbarligen ruttnade på drygt ell år Socialdemokraterna har visat sig särskilt opålitliga när del gäller löften om pensioner och daghem. Man utgår i lagstiftningen från en rådande jämställdhet i samhället, och när sedan verkligheten inte överensstämmer med de politiska föreställningarna blir effekten att mäns mer fördelaktiga positioner förstärks och kvinnors försvagas i motsvarande mån.

I socialdemokraternas 90-talsprogram meddelas att inljänandetiden för pension skall förlängas från 30 till 40 år Här i riksdagen vägrar socialdemokraterna är efter år alt stå för 15/30-årsreglerna när frågan behandlas i utskottet. Kravet på atl bevara reglerna skrivs så atl säga bort i belänkandena genom en hänvisning till atl de har slor belydelse för kvinnorna, men uppenbarligen är betydelsen inte så slor alt de skall bevaras.

Tyvärr följer folkpartiet socialdemokraterna på denna punkt. Där finns emellertid tydligen en oro för vad de kvinnliga väljarna skall tycka, eflersom folkpartiet i ett särskilt yttrande hänvisar lill att man väntar på pensionsberedningen. Del kan ju också vara så att folkpartiet faktiskt har god kontakt med sin representant i pensionsberedningen och att detta leder till att folkparliel inte står upp för att försvara de för kvinnorna så viktiga 15/30-årsreglerna.

I England, Frankrike, Västtyskland, Östtyskland, Österrike, Italien, Japan och Australien kan kvinnor pensioneras vid 60 eller 55 års ålder. Hos oss görs nu pensionsåldern mer flexibel - uppåt - till 67 år Della är en åtgärd som är av godo så länge den inte kombineras med en förlängning av inljänandetiden. En förlängning av intjänandefiden skulle kunna innebära en av ekonomiskt tvång höjd pensionsålder för många kvinnor Del finns all anledning att Oroa sig för socialdemokraternas intentioner.

Faktum är att många inte kan förvärvsarbeta på grund av alt de inte får plats inom barnomsorgen. De kan senare komma atl drabbas i pensionshänseende av den hårda attityd mol kvinnor och barn som utskoltsmajoriteten visar i detta sammanhang.

När det gäller motion 326 angående fördelningen av ATP-poängen intar utskoltsmajoriteten samma hårda attityd mol kvinnorna och barnen. Det osynliga arbetet tillmäts inget värde trots att detta arbete drar höga kostna-

der när del skall köpas på arbetsmarknaden, t.ex. 130 000 kr. för en barnomsorgsplats. För att inte lala om hur tydligt föräldraskapets belydelse framstår när värstingarnas bakgrund analyseras!

Kvinnor har generellt sett ett sämre pensionsläge än män. De har längst total arbetstid i alla åldrar över 16 år De betalar mest skall oavsett inkomstläge. Kvinnor får helt enkelt mindre ut av sin samhällsinsats.

Samhället är totalt beroende av den arbetsinsats kvinnorna lägger ned på de nya pensionsbetalarna. Kvinnor bör, liksom givetvis också män, ha rätt till familjens samlade ATP-poäng, dvs. möjlighet fill gemensam delaktighet skall gälla i fråga om familjens pensioner, privata liksom offentliga. Detta kan ske genom all makarna får möjlighet att träffa avtal sinsemellan om fördelning av ATP. För dem som inte träffat avtal kan giftorätt tillämpas på samma säll som för annan egendom eller sparande. Pensionsavsätlningen är alt betrakta som uppskjuten lön och kan jämföras med andra investeringar och sparande.

När det gäller atl tillgodoräkna vårdar börjar socialdemokraternas hållning alt bli rent pinsam. År efter år förlorar människor, mest kvinnor förstås, pensionstid på grund av socialdemokraternas hårdnackade motstånd mol alt bidra lill atl människor får den pension de har räll till. Allt medan man utreder drabbas kvinnorna. Del är ell tunt argument all vårdar är en frivillig förmån och därför inte kan tillgodoräknas automatiskt. Om det argumentet skall ha någon hållfasthet måste dess företrädare kunna visa upp en påtaglig procent värdårsberättigade som vägrar atl ta emot högre pension. Del lär socialdemokraterna inte kunna!

En förbättring i linje med mitt andrahandsyrkande är dock atl vänta om regeringen följer riksrevisionsverkels förslag. Något måsle man ju göra, om än så litet som möjligt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till de moderata reservationerna 5, 9, 11, 12 och 14 och konstaterar alt socialdemokraterna i dessa frågor varken ser till kvinnors eller barns bästa.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Anf. 100 BARBRO SANDBERG (fp) replik;

Fru talman! Charlotte Cederschiöld säger i sitt anförande att folkpartiet inte ställer upp för kvinnorna. Jag vill dock påstå atl del är en hell felaktig tolkning av vad vi har sagl tidigare i debatten. Jag sade i milt inledningsanförande alt vi inte har lagt fram några långtgående förslag, därför atl vi avvaktar pensionsberedningens förslag, som ju kommer i sommar.

Charlotte Cederschiöld påstår dessutom all vi har dålig kontakt med vår representant i pensionsberedningen. Jag vill hävda raka motsatsen. Om Charlotte Cederschiöld är insatt i hur beredningen arbetar borde hon känna lill att vår representant i pensionsberedningen har lagt fram just förslag som rör kvinnorna. Han har också värnat om kvinnornas räll till pensionsförmåner och även insett vikten av 15/30-årsregeln. Men det finns kanske fler komplikationer som vi som slår ulanför beredningen inte känner till.

AnL 101 CHARL07TE CEDERSCHIÖLD (m) replik: Fru talman! Barbro Sandberg tar fel på båda punkterna. Jag har aldrig påstått all folkpartiet inte arbetar för kvinnorna. Det är inte del jag påslår

105

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Jag konstaterar emellertid att folkpartiet de facto följer socialdemokraterna på denna punkt i och med att de inte är beredda alt slå fast alt 15/30-årsreglerna skall bevaras. I och med att folkpartiet inte vågar följa vår reservation utan i ställel lämnar detta särskilda yttrande finns det anledning att fråga sig varför.

Jag tror inte för ett ögonblick alt folkpartiet inte har god kontakt med sin representant i pensionsberedningen. Jag tror tvärtom atl folkpartiet har den bästa kontakt med sin representant i beredningen. Därför oroar del mig all folkpartiet inte vågar följa den moderata reservationen utan går på socialdemokraternas linje och därmed följer efter ell parti som i sitt 90-talsprogram just har lagt fram elt förslag om en förlängning av intjänandeliderna med tio år. Det är oroande att folkpartiet sitter i knät på socialdemokraterna!

Anf. 102 BARBRO SANDBERG (fp) replik:

Fru talman! Jag vill hävda att folkpartiet i allra högsta grad har en egen politik som vi följer. Vi sitter absolut inte i knät på något parti.

Vi har också i vårt parti en diskussion när del gäller pensionerna och deras utformning i framtiden. Vi har också mycket ingående diskussioner med vår kontakt i pensionsberedningen.

Charlotte Cederschiöld frågar varför vi lämnar ett särskilt yttrande i stället för atl följa moderaterna. Jag undrar då: Varför vore det bättre att följa moderaterna än all följa socialdemokraterna?

AnL 103 CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (m) repUk: Fru talman! Att följa moderaterna i stället för socialdemokraterna vore bälire av det enkla skälet all det skulle ge en större trygghet när det gäller längden på inljänandetiden. All följa socialdemokraterna i denna fråga visar att man inte är lika säker som moderaterna pä alt man vill bibehålla inljänandetiden på 30 år

Förste vice talmannen anmälde alt Barbro Sandberg anhållit alt till protokollet få antecknat atl hon inte ägde rätt fill ytterligare replik.

106

Anf. 104 HANS DAU (m):

Fru talman! Jag skall motivera vårt ställningstagande till tre reservationer fogade till delta betänkande. Den första är reservation nr 18 om handikappersättningsnivå och högkoslnadsskydd. Vi påpekar i reservationen att riksdagen redan 1987/88 begärde en ulredning som regeringen ännu inte har tillsatt. Del är både nonchalant mol riksdagen och oroande för dem som berörs av de här frågorna.

Gullan Lindblad har varit den första, och del för ganska länge sedan, att motionera om en lägre nivå inom handikappersättningen. Detta är någonting som är mycket angeläget och som borde ha varit utrett vid del här laget.

Gertrud Sigurdsen kom under sin tid som socialminister med signaler om att man skulle la borl de fria läkemedlen och förbrukningsartiklarna. Det har i allra högsta grad upprört de handikappade och dem som berörs av detta. Vi är ganska förvånade över att vi inte får majoritet för det här förslaget. Även socialdemokraterna i socialförsäkringsutskollel har i elt yttrande

till KU varit kritiska mol regeringens handläggning i den här frågan. Jag lycker därför atl vi skulle ha kunnat enas om elt majoritetsyttrande i den här frågan.

I reservation 20 tas frågan om handikappersättning lill blinda upp. De blinda får sin handikappersättning halverad då de blir 65 år Det tycker vi är fel. Många blinda får inte någon lättnad och någol mindre behov av handikappersättning då de blir 65 år. Tvärtom kan de på grund av nedsatt hörsel och andra ålderskrämpor få värre problem, vilket innebär att de i allra högsta grad behöver det stöd som de har haft fram lill 65 års ålder

Vi vill i vär reservation alt man utreder den här frågan och att det görs ganska snabbi. I utskottsmajoritetens förslag sägs att den här frågan kan komma alt beröras av handikapputredningen. Jag sitter själv i handikapputredningen och har väl all anledning alt ta upp den frågan i utredningen. Men den är kanske lika ointressant också för majoriteten där, och då blir del ingen ulredning. Skulle riksdagen däremot klart uttala att en utredning skall göras och hänvisa frågan lill handikapputredningen eller någon annan utredning skulle saken vara klar.

Jag skall slutligen, fru talman, beröra reservation 25, som Bo Nilsson redan har sagl det mesta om. Som han tidigare sade var det så sent som i december i fjol som vi berörde den här frågan. Del är dels fråga om en motion av Ewy Möller, som har hållit på ell bra tag med den här frågan, dels en motion av Bo Nilsson m.fl. Bo Nilsson konstaterade att vi sedan december har fått ytterligare ett parti med på vår moderata inställning, nämligen att den här lilla gruppen människor bör behandlas rättvist. Bo Nilsson framförde den förhoppningen atl allt fler skulle följa efter Skall vi gå i den här takten, Bo Nilsson, med ytterligare ett parti från oppositionen varje år går det ju sakta, om inte någol val förändrar situationen.

Det radikala vore om Bo Nilsson kunde övertyga sina egna partikamrater om att det här är något angelägel och att det inte rör sig om någon speciellt slor kostnad. Då hade vi kunnat fatta beslut redan i dag. Men det har Bo Nilsson inte lyckats med.

Jag förstår atl både Bo Nilsson och Ewy Möller kommer atl återkomma i den här frågan, och jag hoppas att det då kommer att bli en majoritet för förslaget. Jag tycker att det är svagt att utskottet måste gömma sig bakom en överklagad dom. Det är ingenting som de här människorna skall behöva lida för.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Pensioner m.m.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 15 §.)

15 § Beslut

Förelogs lill avgörande justitieutskottets betänkanden 1989/90:JuU21 och JuU20, lagutskoftets belänkande 1989/90:LU19 samt socialförsäkringsutskottets belänkande 1989/90:SfU9.

107

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Justitieutskottets betänkande JuU21

Mom. I Utskottets hemställan bifölls.

108

Mom. 2 (offentliggörande av visst material)

Utskottets hemställan bifölls med 284 röster mot 19 för reservation 1 av Berith Eriksson.

Mom. 3 (terroristers behandling i rättssystemet)

Utskottets hemställan bifölls med 272 röster mot 19 för reservafion 2 av Kent Lundgren. 12 ledamöter avstod från all rösta.

Justitieutskottets betänkande JuU20

Utskottets hemställan bifölls.

Lagutskottets betänkande LU19

Mom. I (anslag till kronofogdemyndigheterna)

Utskottets hemställan bifölls med 284 röster mot 18 för reservationen av Elisabeth Persson. 1 ledamot avstod från atl rösta.

Mom. 2 Utskottets hemställan bifölls.

Socialförsäkringsutskottets betänkande SfU9

Mom. 1 (folkpension till utlänningar)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mol reservation 1 av Sigge Godin m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (efterlevandeskydd för homosexuella sambor)

Utskottets hemställan bifölls med 265 röster mot 37 för reservation 2 av Margö Ingvardsson och Ragnhild Pohanka.

Mom. 3 (höjning av pensionstillskotten)

Utskottets hemställan bifölls med 284 röster mol 18 för reservation 3 av Margö Ingvardsson.

Maria Leissner (fp) anmälde atl hon avsett att rösta ja men markerats ha röstat nej.

Mom. 5 (villkoren vid växelvård)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Karin Israelsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (okorrigeral basbelopp)

Utskottets hemställan bifölls med 170 röster mot 130 för reservation 5 av Gullan Lindblad m.fl.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Mom. 8 (flexibel pensionsålder)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Ragnhild Pohanka - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (nytt grundtrygghetssystem)

Utskottels hemställan - som ställdes mot dels reservation 7 av Karin Israelsson och Rune Backlund, dels reservation 8 av Ragnhild Pohanka -bifölls med acklamation.

Mom. 10 (översyn av ATP-systemet)

Först biträddes reservation 9 av Gullan Lindblad m,fl - som ställdes mot reservation 10 av Ragnhild Pohanka - med acklamation.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 221 röster mot 59 för reservation 9 av Gullan Lindblad m,fl, 20 ledamöter avstod från alt rösta.

Mom. II (15- och 30-årsreglerna)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Gullan Lindblad m,fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (delning av pensionspoäng mellan makar)

Utskottels hemställan - som ställdes mol reservation 12 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (pensionspoäng efter 65 år)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av Ragnhild Pohanka - bifölls med acklamation.

Mom. 17 (automatiskt tillgodoräknande av vårdar)

Utskottets hemställan bifölls med 190 röster mot 113 för reservation 14 av Gullan Lindblad m,n.

Mom. 18 (retroaktiv rätt lill vårdar)

Utskottels hemställan bifölls med 194 röster mot 109 för reservation 15 av Sigge Godin m.fl.

Mom. 19 (pensionspoäng vid halv förtidspension)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 16 av Karin Israelsson och Rune Backlund - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (förtidspensionering av handikappade studerande)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 17 av Sigge Godin m.fl, - bifölls méd acklamation.

109

Prot. 1989/90:90 Motn. 21 (handikappersättningsnivå och högkoslnadsskydd)

21 mars 1990 Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 18 av Gullan Lind-

blad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 22 (handikappersättning till ålderspensionär)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 19 av Ragnhild Pohanka - bifölls med acklamation.

Mom. 23 (handikappersättning till blinda)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 20 av Gullan Lindblad m,fl - bifölls med acklamation.

Mom. 25 (bostadskostnaden vid KBT)

Utskottels hemställan - som ställdes mot dels reservation 21 av Sigge Godin och Barbro Sandberg, dels reservation 22 av Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.

Mom. 26 (KBT vid jordbruks- eller rörelseinkomst)

Utskottets hemställan bifölls med 170 röster mot 129 för reservation 23 av Gullan Lindblad m.fl.

Motn. 27 (KBT vid förmögenhetsinnehav)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 24 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 28 (ersättning lill neurosedynskadade m.fl.)

Utskottets hemställan bifölls med 198 röster mot 103 för reservation 25 av Gullan Lindblad m.fl.

Maria Leissner (fp) anmälde alt hon avsett all rösta nej men markerats ha röstat ja.

Mom. 30 (reduktion av ATP vid undantagande)

Utskottets hemställan bifölls med 266 röster mot 36 för reservation 26 av Karin Israelsson och Rune Backlund.

Mom. 31 (kompensationsnivån inom delpensioneringen m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 27 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Motn. 32 (delpension till egenföretagare)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 28 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 33 (beräkningsgrunden för vårdbidrag)

Utskottets hemställan bifölls med 263 röster mot 39 för reservation 29 av Sigge Godin och Barbro Sandberg. 1 ledamot avstod från att rösta.

110

Motn. 35 (ATP-poäng av vårdbidrag)

Utskottets hemställan bifölls med 263 röster mot 40 för reservation 30 av Sigge Godin och Barbro Sandberg.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Statlig medverkan vid finansiering av export m.m.

16 § Beslut om uppskjuten votering av kvällsärendcn

På förslag av förste vice talmannen medgav kammaren atl de ärenden som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde skulle företas till avgörande i elt sammanhang i början av kammarens arbetsplenum onsdagen den 28 mars.

17 § Statlig medverkan vid finansiering av export m.m.

Föredrogs näringsutskottets betänkande 1989/90:NU19 Stathg medverkan vid finansiering av export m.m. (prop.

1989/90:44).

AnL 105 HADARS CARS (fp);

Fru talman! Utskottsmajoriteten är överens om mycket i det här utlåtandet. Del gäller bl.a. grundsynen på exportkreditgaranlier, som innebär att riskerna med de exportinvesleringar som görs så långt möjligt bör täckas genom ett vanligt försäkringssystem. Vi är emellertid också medvetna om att det här gäller investeringar där del lar ganska lång lid innan de är färdiga och innan man kan se någol resultat. Då räcker ofta inte försäkringsbolagens möjligheter att täcka de nödvändiga försäkringarna till. Det är grunden lill och försvaret för atl stater går in och ger exportkreditgarantier. Så långt finns inget atl invända.

Vi känner dock lill att exportkreditgaranlier ofta har blivit ett instrument för olika länder atl främja sina egna intressen och att uppmuntra och gynna sin egen export. Målet och syftet måste vara att man bland de länder som vill konkurrera på likvärdiga villkor försöker hitta likformiga regler när det gäller exportkreditgaranlier, så alt man inte utnyttjar sitt eget system för att ge sitt eget lands export otillbörliga förmåner. Denna strävan står utskottet bakom när det gäller den svenska statens agerande. Vår förhoppning är atl man skall hitta sådana överenskommelser inom den europeiska gemenskapen atl också vi i Sverige kan ansluta oss till dem.

I avvaktan på att det sker är vi från utskottets sida medvetna om att svenska företag och de företag som fortsätter att föredra att ha sin tillverkning för exportmarknaden i vårt land måste ges rimliga arbetsförhållanden. Exportkredilgarantisyslemen får inte utnyttjas på ett sådant sätt av olika länder att det är en nackdel att exportera ifrån Sverige. I ett uttalande till regeringen framhåller utskottet att man måste ta dessa hänsyn. Jag vill instämma i det uttalandet.

111

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Stadig medverkan vid finansiering av export m.m.

Folkpartiet finns med på en reservation som gäller möjligheterna atl la hänsyn till miljöskäl i samband med exporlkreditgivning. Vi är inte säkra på atl man kan göra del med bibehållen respekt för de bestämmelser som finns på detta område i GATT, General Agreement on Tariffs and Trade. Vi anser ändå atl betydelsen av hänsynstagandet lill miljön när man gör investeringar och uppmuntrar investeringar är en kommande viktig faktor Del är inte bara en kommande faktor, ulan det är redan i dagslägel en viktig faktor. Den blir dock allt viktigare efter hand. Därför lycker vi som står som reservanter-i reservation nr 5 om miljögarantier-atl det vore riktigt att man undersökte möjligheterna att, om sådana här miljöhänsyn skall kunna tas när del gäller exportkreditgarantier, bestämmelserna utvärderas i enlighet med GATT.

Det är det vi kräver, och del är också del jag avslutningsvis, fru talman, vill yrka bifall till. I övrigt yrkar jag bifall lill utskottets hemställan.

112

AnL 106 ROLAND LARSSON (c):

Fru talman! Del statliga kredilgarantisystemel fungerar på så sätt att kreditgarantier kan ges för export till länder som vid en strikt ekonomisk bedömning anses kreditvärdiga. Det gäller export av alla varor som får tillverkas i Sverige. Del gäller med andra ord även sådana varor som av många av miljöskäl anses mindre lämpliga att exportera, t.ex. kärnkraftsteknologi och miljöskadliga produkter av olika slag. En ambition är dessutom att systemet skall bli självbärande, vilket det inte är fulll ul i dag.

Någon möjlighet att via de statliga exporlgarantierna ta några andra hänsyn än strikt ekonomiska finns knappast.

Fru talman! Tvä av vår tids största internationella problem år utan tvivel miljöproblemen och u-landsproblemen. Från centerns sida tycker vi alt det borde vara möjligt alt via exporlgaranlisyslemet bidra till atl lösa dessa problem genom en generösare tillämpning vid bedömningarna av kreditvärdigheten hos exportlandet.

Således menar vi alt när det t.ex. gäller ny miljöteknik borde särskilda miljögarantier införas bland de kriterier som skall ligga till grund för beviljande av exporlgarantier De länder som har det största behovet av insatser för miljön är ju ofta de länder som har den svagaste ekonomin och som därför bedöms som mindre kreditvärdiga.

Vi menar också i vad gäller exporten lill u-länderna att man skulle kunna göra en generösare riskbedömning än vad som är fallet i dag. Detta måste vara något av tanken bakom elt statligt engagemang, eljest skulle ju denna typ av garantier och krediter kunna klaras helt inom ramen för ett vanligt kommersiellt försäkringssystem.

När det gäller export av sådan teknik som vi här i Sverige sagt oss alt vi inte själva skall använda, t.ex. utrustning till kärnkraftverk, delar vi den principiella inställningen som har framförts av mänga, nämligen alt sådan teknik inte borde ges exportstöd i form av kreditgarantier Mol delta kan nalurliglvis invändas alt del är osäkert om man bör använda sig av exportga-rantisyslemet för att förhindra den typen av export. Det borde ju vara lämpligare att göra det genom annan lagstiftning, där man kan reglera denna typ av produkter Så länge delta inte sker och lagen inte förbjuder sådan export

borde vi, menar centern, i varje fall inte stimulera den genom alt ge statliga exporlgarantier

Mot bakgrund av det anförda, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 5 och 6 samt i övrigt till utskottets hemställan.

AnL 107 ROLF L NILSON (vpk);

Fru talman! Detta belänkande är föranlett av regeringens proposition från i höstas om statlig medverkan vid finansiering av export. Vi i vpk kan i huvudsak acceptera den beskrivning av utvecklingen som regeringen gör i propositionen. Vi accepterar också de flesta förslag som förs fram där. Det är dock några viktiga frågor som inte behandlas eller som leder till vad vi lycker är felaktiga slutsatser.

Man säger att det s.k. samhällsintresset, som skall beaktas vid bedömning för långsiktiga kreditgarantier, skall bedömas restriktivt. Skäl som accepteras är bibehållande i och utveckling av teknisk kompetens, långsiktig konkurrenskraft, landets samlade kunskapsnivå, spridningseffekter lill annan industri och s.k. spjutspetsargumenl, dvs. argument som rör teknologi där Sverige ligger långt framme, där del krävs statlig stimulans för avsättning av produkterna.

Innehållet i regeringens proposition innebär en inskränkning av vad som har gällt tidigare. Förut har långsiktiga kreditgarantier kopplats till vidare samhällsintressen. Bl.a. har regionalpolitiska skäl beaktats i sådana sammanhang. Det avvisas nu i propositionen och också av utskoltsmajoriteten. Argumentet är att exportkreditgaranlier inte är ett effektivt sätt atl klara regionalpolitiska problem eller överbrygga konjunktursvackor Om man skall se exportkreditgaranlierna som del huvudsakliga eller enda sättet att försöka komma till rätta med strukturella och regionala problem, är detta riktigt. Men vi lycker inte atl man skall undervärdera behovet av exportkreditgaranlier eller utesluta dem som ett närings- och regionalpoliliskl instrument. Enligt vår uppfattning ingår exportkreditgaranlierna på ett naturligt sätt i en allsidig närings- och regionalpolitik. Vi tycker alltså alt regionalpolitiska hänsyn skall beaktas vid bedömning av det s.k. samhällsintresset. De synpunkterna förs fram i reservation 2. Jag yrkar härmed bifall lill reservation 2.

Det finns möjlighet atl med del s.k. spjutspetsargumentet motivera exportkreditgaranlier för teknik och produkter som vi ställer oss mycket tveksamma till. Vpk har i andra sammanhang krävt förbud mot svensk export av krigsmateriel. Vi har krävt förbud mot export av kärnkraftsteknik. Vi menar att det är helt naturligt atl statligt stöd inte skall utgå till sådan export. Sådan export skall inte omfattas av exportkreditgaranlier

Det finns andra områden som kan komma att bli intressanta- bioteknik, läkemedelsproduktion m.m. Det är områden som kommer atl omgärdas av begränsningar Det är möjligt alt svenska regler blir mera restriktiva än reglerna i andra länder, som är aktuella för export med exportkreditstöd. Då uppslår frestelsen att exportera teknik bl.a. för alt kunna kringgå en restriktiv lagstiflning. Vi vill ha en markering mot sådana försök, så atl exportkreditgaranlier inte skall kunna lämnas vid export av teknik för produktion som är olaglig i Sverige.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Statlig medverkan vid finansiering av export m.m.

113

8 Riksdagens protokoll 1989/90:90

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Statlig medverkan vid finansiering av export m.m.

Myckel av exportkreditgaranlierna går till stora projekt, till nyckelfärdiga industrier. Då kommer också frågan in om hur produktion bedrivs vid sådana statligt stödda anläggningar. Vpk kräver att del skall finnas en garanti för att man i samband med sådan exportkredilstödd produktion garanterar en god arbetsmiljö och tar skäliga miljöhänsyn. När det gäller exportkrediter för export av miljöteknik delar vi däremot den uppfattning som uttrycks i propositionen och som majoriteten i utskottet också står bakom, att det är lämpligt alt stödet går direkt snarare än genom en subventionerad export.

Jag vill avsluta med att återigen yrka bifall till reservation 2. (forts. 20 §)

114

18 § Ajournering för middagsuppehåll

Kammaren beslöt kl. 17.56 att ajournera förhandlingarna lill kl. 19.00 för middagsuppehåll.

19 § Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00 under ledning av talmannen.

20 § Statlig medverkan vid finansiering av export m.m.

(forts, näringsutskotlels betänkande NU 19)

Anf. 108 LARS NORBERG (mp):

Herr talman! Exportkreditsystemel är ett intressant praktikfall, där man ser hur del marknadsekonomiska syslem som de flesta länder officiellt bekänner sig till, i praktiken ingalunda tillämpas i dess helhet av dessa länder Som ofta inom politiken finner man alt de stolta deklarationerna blir åtskilligt skamfilade när de jämförs med praktikens mer maktorienterade system. Därav följer också motsägelser, som gör att man finner alt orden ofta är lill för att dölja tankarna.

Alla industriländer tillämpar i varierande grad både statliga exportkrediter och statliga exportkreditgarantier. Sådana har varit en del av handelskriget mellan de exporlorienterade industriländerna. Del är en av de mest påtagliga kvarlevorna av merkantilismen från 1600-talet, som sålunda frodas trots alla bekännelser till frihandel och marknadsekonomi. Det bekymmersamma är att många stater - ja, de allra flesta - dessutom döljer sina förehavanden på området. Ingen vet exakt vilka premier som krävs av förelagen för olika exporlaffärer Staterna föredrar all hålla sådana här förmåner för den egna exporten hemliga.

Asea Brown Boveri har i en föredragning klargjort för utskottet en del av de skillnader som existerar. Förelaget har kunnat göra delta tack vare sitt speciella utgångsläge, där det kan offerera samma utrustning till en viss kund från fabriker i skilda länder. Den svenska exportkreditnämnden har som be-

kant ett ackumulerat underskott från sin verksamhet på över två miljarder kronor Andra länder som varit än mer generösa i sitt exportstöd, har underskott pä mångdubbla belopp, som naturligtvis då och då kan utraderas genom anslag från skattebetalarna.

Miljöpartiet de gröna är ytterst restriktivt i dessa frågor, och vi förvånar oss över alt de partier som alltid brukar tala om marknadsekonomins förträfflighet ligger så lågt när det gäller dessa statssubvenlioner, som alldeles definitivt snedvrider den fria och rättvisa konkurrensen.

Miljöpartiets inställning är den alt skattebetalarna i möjligaste mån skall skiljas från alla förpliktelser att stödja exportindustrins normala affärer Kortfristiga krediter och kreditgarantier på upp lill fem år kan med fördel överlåtas till banker eller försäkringsbolag all sköta. På sikt borde samma sak gälla åven för de långfristiga krediterna. Även när det är fråga om långa krediter till solventa kunder och länder borde del normala kredit- och försäkringsväsendet kunna slå för krediter och risktagande. Om det visar sig att affärernas storlek eller kredittidernas längd gör det svårt alt finna försäkringsgivare, borde del vara elt tecken på att det är något fel antingen på affären eller på affärspartnern.

Regeringens proposition går ut på att staten skall ägna sig åt rent affärsmässiga åtaganden, både kortsiktiga och långsiktiga. Det är precis den sorlens affärer som jag lycker all staten inte skall behöva syssla med. Visserligen kan man enligt propositionen tänka sig atl staten vid långfristiga krediter skall kunna ta högre risker, men de får inte vara motiverade av sysselsättning, regionalpolitik eller miljö. Uppenbarligen anser man att del är den kommersiella risken som är acceptabel, dvs. atl staten går in och konkurrerar i handelskriget med andra stater som lar slora kommersiella risker och dessutom tar ell ansvar som privata företag i bank- och försäkringssektorn borde ta.

Staten skall enligt vår mening undvika de normala kreditaffärerna, som bör överlåtas till marknadsekonomin. Däremot anser atl vi alt staten skall kunna gä in när del finns speciella skäl för skattebetalarna att stödja ell visst projekt. Om elt visst projekt skulle vara mycket viktigt för sysselsättningen i en viss region, elierom det skulle vara av stor betydelse för mottagarlandet, t.ex. när det gäller miljöskydd eller annan utveckling, kan vi tänka oss att det finns skäl för skattebetalarna att gå in och ta risker som inte andra intressenter är villiga atl la.

Målsättningen bör alltså vara den all staten bör befria sig från allt som kan betecknas som normal kreditförsäkring, men i undantagsfall skall gå in och ta risker när det gäller satsning på speciell kompelens, sysselsättning, regionalpolitik, miljö eller u-landsulveckling.

Delta kan nalurliglvis komma i konflikt med avtal syftande till sådant som GATT- eller EG-harmonisering. Vi tycker att man i diskussion med organisationerna bör försöka komma fram till en rimlig lösning av dessa problem. Vi får inte falla till föga. Sverige är dock ett självständigt land och kan inte helt ge upp sill motstånd mot sådana här regler, som ofta är mycket trubbiga.

En sorls kreditgarantier och exportkrediter som vi definitivt säger nej lill är krediter lill export av destruktiv teknik. Roland Larsson har här antytt samma inriktning för en stund sedan. Kärnkraften är en sådan destruktiv

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Statlig medverkan vid finansiering av export m.m.

115

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Stadig medverkan vid finansiering av export m.m.

teknik. Rolf L Nilson har påpekat att det kan komma nya typer av destruktiv teknik som över huvud tagel inte bör få exporteras och alltså bör beläggas med exportförbud.

I varje fall kan man i detta sammanhang yrka på atl några krediter eller kreditgarantier inte bör förekomma för spridning av kärnkraften, som är en destruktiv teknik från urangruvan lill slutförvaret. All staten skulle på skattebetalarnas bekostnad främja en sådan teknik - det har faktiskt förekommit löften av den arten från tidigare regeringar - synes hell horribelt. Eftersom folkel i folkomröstning har sagt att dennna teknik skall avvecklas i Sverige, borde del falla på sin egen orimlighet alt man försöker prångla ul den lill andra länder Tyvärr har utskotlsmajoriteten inte insett den fruktansvärda inkonsekvensen och omoralen i ell sådanl agerande. Det som icke duger åt Sverige på sikt skall vi inte pracka på andra folk.

Detsamma borde vara lika självklart när det gäller vapenexporten. Miljöpartiet de gröna säger nej till all vapenexport och menar att den skall förbjudas. Vi finner det än mer orimligt atl Sverige skulle exportera vapen till länder som uppenbarligen inte har råd atl köpa vapnen med mindre än atl de får statligt stöd till affären. Som vi alla vet förekommer beklagligtvis också sådant.

Ett ärende som ligger något vid sidan av EKN-verksamheten är förslaget om skuldbyle för miljöinsatser dvs. att vissa länder med slor utrikes skuld kan få nedsättning av skulden om de förpliktigar sig att genomföra vissa miljöinsatser. En rening av den polska floden Wisla har föreslagits som elt typfall i sammanhanget. Miljöparliet de gröna stöder det förslaget.

Herr talman! Med hänvisning lill vad jag här anfört yrkar jag bifall lill reservationerna 1, 2, 3, 4 och 5.

116

Anf. 109 REYNOLDH FURUSTRAND (s);

Fru talman! I näringsutskoitels belänkande 1989/90;NU19 behandlas statlig medverkan vid finansiering avexport m.m. 1 den proposition som föranlett delta ärende behandlas tre områden för statligt stöd vid finansiering av export. Det första området är exportkreditgaranlier, det andra är exportkrediter och del tredje är u-krediter.

Del statliga systemet för exportkreditgaranlier administreras av exporl-kredilnämnden som bl.a. har till uppgift all försäkra mol utebliven betalning vid export. De risker som läcks är både politiska och kommersiella. Den här garantiverksamheten var relativt begränsad fram lill i början av 70-talet, men har alltsedan dess genomgått stora förändringar

Tyngdpunkten i verksamheten har förskjutits mot allt större affärer med mer långsiktigt engagemang. Likaså har export av kapitalvaror och speciella projekt ökat, och marknaden har mer kommit att domineras av u-länder och s.k. stalshandelsländer

EKN:s s.k. produktion av garantiförbindelser uppgick år 1988 lill 10 miljarder och stocken av uteslående förbindelser var samma år 28 miljarder

Under de senaste tio åren har EKN mottagit premier lill elt värde av 2,6 miljarder och betalat ut 7,5 miljarder i skadestånd. Genom att nämnden återvunnit 2,7 miljarder av skadeersättningen har underskottet reducerats lill 2,2 miljarder

Herr talman! Det förtjänar också atl understrykas alt under de senaste tio åren har varor och tjänster till ett sammanlagt värde av 115 miljarder faktiskt exporterats från Sverige till berörda länder, och den exporten skulle sannolikt inte ha kommit till stånd ulan EKN;s medverkan; den skulle åtminstone ha sett annorlunda ul.

På senare lid har statens engagemang i kreditgivning vid exporlaffärer kommit alt av olika skäl ifrågasättas, och en del av dem finns redovisade i de motioner som behandlats i det här betänkandet.

Herr talman! Utskoltsmajoriteten tillstyrker regeringens förslag om att staten genom exportkreditnämnden även i fortsättningen skall vara engagerad i garantiverksamheten när del gäller exportkrediter. Utskottsmajorileten har heller inga invändningar mol de förändringar som regeringen föreslår Ändringarna gäller främst det s.k. LT-syslemel för längre krediter och ger ullryck för syftet, nämligen atl garantiverksamheten skall renodlas.

Utskottsmajoritelen delar också regeringens uppfattning att en särskild garanti för export av miljöteknik inte bör införas. Den frågan behandlades av riksdagen så sent som i december förra året, och riksdagen avslog då de motioner som förelåg.

Redan nu finns möjligheten atl få garanti för export av miljöteknik, under förulsåltning all del gäller ett land som man bedömer har möjlighet atl betala.

En garanti för export till ett icke kredilvärdigl land skulle innebära en subvention, och det skulle ytterligare innebära ett avsteg från principerna för exporlgaranlisyslemet och Sveriges åtaganden enligt GATT-reglerna.

Herr talman! Rolf L Nilson talade i sitt anförande litet om att man skulle lägga större tonvikt vid den regionalpolitiska bedömningen vid behandlingen av kredilgaranliärendena. Del vore hell felaktigt!

De förslag som kommer fram vid kontakterna mellan företagare och beställare skall ocksä ligga lill grund för var verksamheten skall genomföras. Del kan inte vara rätt att vi skall göra ensidiga regionalpolitiska bedömningar. Insatsens art, effektiviteten och det acceptabla priset är faktorer som skall tas med vid bedömningen.

Herr talman! Så något ytterligare om miljöskälen. Låt mig nämna att regeringen i november 1989 gav beredningen för inlernationelll tekniskt-ekono-niiskt samarbete. BITS, i uppdrag alt planera för elt bistånd till ett särskilt land, nämligen Polen. Biståndet skulle vara inriktat pä miljön och utbildningsinsatser på miljöområdet. BITS har presenterat en beredningsplan som regeringen nyligen har fastställt.

Miljöinsatser förutses spela en allt viktigare roll framöver Regeringen har nyligen givit BITS i uppdrag alt utarbeta en beredningsplan för ett bistånds-finansierat miljösamarbete med också andra länder i Östeuropa än Polen. Planen skall främst inriktas mot Östersjöområdet med tonvikt på Baltikum. Del finns alltså, herr talman, anledning att se framliden an med viss tillförsikt när det gäller möjligheterna att utöver de exportkreditgaranlier som lämnas också bedriva ett aktivt arbete.

Med del anförda ber jag att få yrka bifall till ulskotlsmajoritetens hemställan och avslag på reservationerna.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Stadig medverkan vid finansiering av export m.m.

117

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990.

Statlig medverkan vid finansiering av export m.m.

AnL 110 ROLF L NILSON (vpk);

Herr talman! Reynoldh Furustrand avvisar kategoriskt förslaget att regionalpolitiska skäl skall kunna ligga till grund för givande av exportkreditgaranlier eller för statligt engagemang i den verksamheten. Jag delar inte hans uppfattning, men jag känner mig inte heller speciellt träffad av hans polemik.

Vad jag sade var inte alt man skulle göra ensidiga regionalpolitiska avvägningar Jag sade atl regionalpolitiska avvägningar skall kunna ingå i de bedömningar av samhällsnyttan som man gör när man engagerar sig i exportkreditgaranlier och de långt löpande och långtgående åtaganden som del blir fråga om.

Jag vill fråga vad ett stöd lill ABB i Ludvika i form av exportkreditgarantier är om det inte är elt slags regionalpoliliskl stöd.

Den uppvaktning vi i näringsutskottet fick la del av handlade om de höga premierna när det gäller de svenska exportkrediterna jämfört med de internationella premierna. Underförstått var atl om Sverige inte kan konkurrera, dvs, erbjuda förmånliga villkor för exporten, kommer ABB att förlägga produktionen till något annat land.

Jag tror inte atl man, när man begär exportkreditgaranlier, säger all man skall gynnas. Jag tror atl man lägger fram argument som innebär atl man vill bli rättvist behandlad, I en rättvis behandling ingår atl det las hänsyn fill de förhållanden under vilka produktionen sker, bl,a. den nytta företaget kan göra i den bygd där varorna produceras.

118

AnL 111 LARS NORBERG (mp);

Herr talman! Gränsen mellan kredilvärdigl land och icke kredilvärdigl land är naturligtvis i praktiken något flytande. Det finns alla färgnyanser på den skalan. Därför finns det även alla färgnyanser när det gäller risker Om man alllid skall vara helt säker pä alt icke ta någon risk, finner jag det ytterligt märkligt att Reynoldh Furustrand inte på åtminstone något sätt berörde de frågor som jag ställde, nämligen varför staten skall agera försäkringsbolag i kommersiellt hell normala affärer när del gäller kredilvärdiga kunder Jag har mycket svårt all se del principiella skälet till att man gör det. Men jag misstänker atl socialdemokraterna - jag misstänker även de borgerliga partierna för delta - i själva verket tar en hel del ovidkommande hänsyn som inte alls stämmer med teorin, dvs, att man kanske tar hänsyn fill regionalpolitiska frågor men att man inte vågar lala om det eftersom del skulle strida mot något internationellt avtal.

Vit broder lalar med kluven tunga, sade de gamla indianerna. Jag tror alt det förekommer väldigt mycket double-talk i detta ämne.

Jag skulle bli mycket glad om Reynoldh Furustrand åtminstone på någol sätt kunde visa varför staten egentligen skall ägna sig åt denna verksamhet, som innebär atl bara kreditvärdiga affärer stöds. Jag anser alt det finns elt omfattande försäkringsväsende som skulle kunna la hand om sådant. Däremot finns del en del områden som är litet gråare. Del kan handla om regionalpolitiska problem eller sysselsättningsproblem. Del kan även handla om att man vill skydda en viss typ av tillverkning, som man kallar spjutspelslek-nologi eller något liknande. Del finns alltså många skäl. Men dessa skäl

borde tas fram i dagsljuset. Och om det finns sådana skäl kan jag tänka mig att skattebetalarna är intresserade av att gå in och stödja de affärer och företag som sysslar med della. Men jag tycker atl det skall ske öppet,

Anf. 112 REYNOLDH FURUSTRAND (s):

Herr talman! Jag kan bara beklaga alt jag fortfarande inte har samma uppfattning som Rolf L Nilson när det gäller den regionalpolitiska bedömningen. Jag tror alt ell stöd lill exempelvis ABB i Ludvika i och för sig, som Rolf L Nilson också säger, innebär en form av regionalpolitisk bedömning. Men jag har den övertygelsen alt man nog skall förlägga verksamhet lill de områden där man får de bästa resultaten för gjorda insatser

Lars Norberg talade om double-talk. Det är klarl att Lars Norberg känner till double-talk bättre än jag. Han frågade varför staten skall agera på områden där det vore naturligt att försäkringsbolag gick in. I vissa lägen är del kanske nödvändigt av olika skäl - en del av skälen anförde faktiskt Lars Norberg själv, bl.a, affärsmässiga skäl - för atl inte allt detta delges. Jag tror att vi långsiktigt måste spela på samma planhalva som andra länder I det internationella arbetet finns det, som jag antydde i min inledning, anledning för oss all verka för all samma möjligheter skall gälla för dem som agerar pä detta område.

Anf. 113 LARS NORBERG (mp):

Herr talman! Nu kom det alltså. Jag menar att man skall tala om alt det i dessa sammanhang förekommer lite grand av dolda subventioner än här och än där i olika länder, och atl det gäller för Sverige alt hänga med. Så enkelt är det väl?

AnL 114 REYNOLDH FURUSTRAND (s);

Herr talman! Sannolikt kan jag inte slå Lars Norberg på fingrarna när del gäller della område. Som gammal förelagsledare har han ju större erfarenhet än jag av hur sådana verksamheter har skötts.

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut skulle fattas den 28 mars,)

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Affärstider

21 § Affärstider

Föredrogs näringsutskotlels betänkande 1989/90;NU23 Affärstider

AnL 115 KARIN FALKMER (m):

Herr talman! Marknadsekonomin ersätter i svindlande fart de gamla plansystemen världen över Planhushållning, statlig styrning och socialism vänds ryggen, T,o,m, i Sovjet försöker man nu införa marknadstänkande. Snart är del bara i Sverige som socialistiska regleringsivrare tas pä allvar

Affärslidsutredningen, som skall kartlägga och analysera affärslidsfrågan.

119

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Affärstider

120

är elt tecken på alt dessa regleringsivrare nu ligger i startgroparna med nya utfall i bakfickan mol marknadsfriheiens idé.

Av majoritetstexten i detta betänkande framgår klart vad det är fråga om. Där konstateras bl,a, atl utredningsresultaten torde kunna ge underlag för "en mera övergripande, konstruktiv diskussion om servicenivån inom detaljhandeln".

Uppenbarligen är utredningsresultaten avsedda att fungera som språngbräda för en förlegad och omodern socialistisk regleringspolitik som siktar in sig på detaljhandeln.

Denna illavarslande socialistiska lust alt styra och reglera affärstidsområ-del måsle stoppas och motas i grind. Utredningen om affärstiderna bör därför omedelbart läggas ned.

Hur och när en affär håller öppet avgör marknaden och kunderna i samspel. De fria affärstiderna gagnar konsumenterna som får ökade möjligheter all göra inköp vid den lidpunkt de själva väljer

I dag yrkesarbetar som regel både man och hustru. Grundförutsättningen för atl de gemensamt skall hinna med hushållsbestyren är för många just möjligheten att kunna göra inköpen vid udda tider.

För många dubbelarbetande är kanske t,ex, söndagen den bästa dagen för veckoinköpen. Genom de fria affärstiderna blir det kundernas behov som avgör hur öppettiderna förläggs. Kommer inte kunderna, ändras öppettiderna. Del är först och främst konsumenterna som påverkar och tjänar på de fria affärstiderna.

Sedan de fria affärstiderna infördes har antalet småbufiker i bostadsområdena ökat lavinartat. Del är butiker som håller öppet när människor har kommit hem från sina arbeten och har behov och lid att handla.

Detaljhandelns frihet att själv bestämma sina öppethållningstider har på så sätt resulterat i atl flera nya småförelag har sett dagens ljus till gagn för mångfald och valfrihet.

Herr talman! Fria affärstider är också en viktig fråga för landsbygden. För en levande landsbygd är tillgången lill affärer självfallet ell fundamentalt intresse. Människor som bor i glesbygd är beroende av sin butik,

I många landsbygdskommuner pendlar en slor del av invånarna till sina arbeten. För arbetspendlarna innebär de fria affärstiderna möjligheter atl efter arbetsdagens slut handla på hemmaplan.

Med snålare öppettider kommer inköpen i stället att tvingas ske nära arbetsplatsen, dvs, oftast i staden. Affären på hemorten drabbas i så fall på grund av brist på kundunderlag.

För människors service på landsbygden är affären oerhört betydelsefull och de fria affärstiderna en tillgång. För många glesbygdsbutiker som redan i dag har del kärvt, skulle en reglering av öppettiderna direkt hota möjligheten att överleva.

Herr talman! Del finns många goda skäl atl sätta käppar i hjulen för de krafter som med utredningar och påtryckningar försöker inkräkta på detaljhandelns frihet att själv bestämma sina öppettider

För atl en gång för alla sätta stopp för regleringsivrarna bör riksdagen genom ett uttalande klart och tydligt deklarera alt fria affärstider skall bibehållas.

Med det anförda yrkar jag bifall lill samtliga tre reservationer i detta belänkande,

AnL 116 GUDRUN NORBERG (fp);

Herr talman! Frågan om fria affärstider har blivit en följetong här i riksdagen under de senaste åren. Varför del? Jo, därför atl socialdemokraterna inte kan visa någon bestämd åsikt - i den här frågan heller, höll jag på att säga. Man vet inte riktigt var ni slår egentligen.

Ibland bedyrar socialdemokraterna i den här talarstolen att de inte är emot fria affärslider. Samtidigt faller ni gärna Handelsanslälldas förbund i armarna och tycker alt del där med helg- och kvällsöppet skall vi allt göra slut på. Det var väl därför som regeringen tillsatte utredningen om öppettiderna. För om ni inte hade minsta avsikt alt reglera öppettiderna, finns det ju ingen anledning att utreda frågan. Inte skall vi satsa pengar pä en alldeles onödig utredning om ni inte har någon lanke på atl använda den. Nog behöver vi pengarna bättre - till viktigare saker - än att utreda till ingen nytta. Tänk om skattebetalarna visste hur deras skallemedel många gånger används. Det här är ett flagrant exempel på rent slöseri.

Sedan kan jag inte låta bli, herr talman, att citera ell par meningar som utskottsniajorilelen skriver i betänkandet. Där står; "Utredarens uppgift är, som nyss sagts, att åstadkomma en kartläggning och analys av de förhållanden som råder. Resultaten därav bör inte minst kunna bli av värde för detaljhandelsföretagens egen planering."

Milda makter! Inte skall väl socialdemokraterna inbilla mig atl de ordnar en ulredning till hjälp för företagen. Regeringen gör alltså den här utredningen enbarl för atl betjäna detaljhandelsföretagen och ingenting annat. Det är nonsens! Den företagsvänlighelen tror jag inte ett ögonblick på. Syftet är nalurliglvis all på någol sätt försöka hitta en anledning fill en affärstidsreglering. Atl konsumenterna med all tydlighet visar varje kväll och varje helg atl de vill handla då lycks inte betyda någonting för socialdemokraterna. Regleringsivern är fortfarande stark.

Jag är ändå glad att vi i år har sluppit socialdemokratiska motioner av del slag som väcktes i fjol. Då framgick det tydligt atl det var den 1 maj som var den heligaste dagen på året. I år finns en socialdemokratisk motion av helt annat slag, men inte heller den anger några bärande argument för affärslids-reglering. Från folkpartiets sida yrkar vi atl utredningen omedelbart skall läggas ned och alt riksdagen skall uttala sitt stöd för de fria affärstiderna. Det betyder herr talman, atl jag yrkar bifall lill alla tre reservationerna i betänkandet.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Affärstider

AnL 117 KJELL ERICSSON (c);

Herr talman! De fria affärstiderna inom detaljhandeln har ju varit föremål för diskussion vid olika fillfällen under årens lopp här i riksdagen. Senast giltiga affärslidslag var 1967 års lag, som då medgav öppethållande vardagar mellan kl. 08.00 och 22.00. Övriga lider var det förbjudet att hålla öppet om man inte hade dispens för atl hålla affärerna öppna. Denna lag upphörde 1971. och sedan dess har del varit fria affärstider Delta har varit bra för konsumenterna.

121

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Affärstider

Frågan har sedan behandlats vid olika tillfällen, men utan att de fria affärstiderna har förändrats. När det gäller den nu pågående utredningen om affärstiderna har frågan redan belysts av Handelns utredningsinstitut, branschens egna organ och även statliga myndigheter Den nu pågående utredningen är därför hell onödig.

Människors vanor, arbetsförhållanden och arbetstider har förändrats mycket under senare år Därmed har också kraven på detaljhandeln om öppethållande förändrats. Sä nuvarande öppethållandetider som kan variera från ort till ort, har kommit till genom elt samförstånd mellan konsumenter och detaljhandeln. Skall man gå in och reglera genom stathga ingrepp i näringsfriheten, måste detta vara påkallat av starka samhällsintressen. Sådana finns inte i det här fallet. Systemet med fria affärstider har också inneburit en större frihet för konsumenterna och har därför klart positiva konsekvenser Någon statlig reglering härvidlag är inte nödvändig.

När det gäller kundservicen inom detaljhandeln skall servicenivån självfallel bestämmas av marknadsförhållandena och inte av statliga regler Det är affärerna själva som bestämmer vilken service man skall ha. Har man en dålig servicenivå kommer inga kunder Det är alltså självklart att affärerna själva ser till alt man har en bra servicenivå, för annars blir man utan kunder Del är lillräckligl med de bestämmelser som finns av typ kommunernas miljö- och hälsoskyddsmyndigheters bestämmelser som måste utfärdas i vissa fall. Utöver del behövs ingenting.

Med stöd av vad jag här har sagl yrkar jag bifall till reservationerna 1, 2 och 3.

122

AnL 118 BARBRO ANDERSSON (s);

Herr talman! I detta betänkande behandlas två motioner rörande den pågående utredningen om affärstiderna. Motion N257 har som syfte dels att riksdagen skall uttala all fria affärstider bör bibehållas, dels alt regeringen skall lägga ner utredningen om affärstider Motion N233 berör de fria affärstidernas konsekvenser för konsumenternas möjligheter atl få hjälp av kompetent personal i butikerna för alt förbättra konsumentupplysningen.

Regeringen lillsalle i november 1988 en utredning med uppgift atl kartlägga och analysera effekterna av fria affärstider i detaljhandeln. Utredaren skall också enligt direktiven ta reda på olika intressenters inställning lill affärstiderna.

Utredaren skall särskilt kartlägga och analysera omfattningen och utvecklingen av affärernas öppethållande, utvecklingen av anställningsformer, hel-resp. deltid, samt arbetskraftssituationen inom detaljhandeln, eventuella samband mellan ökat öppethållande och kostnads- och prisutvecklingen inom detaljhandeln samt konsumenternas och de anställdas och detaljhandelsföretagens beroende av och inslällning till affärstiderna. Utredningsarbetet skall inte utmynna i någol förslag, det är endasl en kartläggning. Arbetet skall vara avslutat före sommaren i år Affärstiderna blev fria år 1972 efter många års reglering. Riksdagen har prövat affärstidsfrågan vid flera tillfällen sedan dess, senast vid förra riksmötet. Utskottet konstaterar i likhet med föregående år att regeringen inte har gett utredaren några direktiv om en ny reglering av affärstiderna och atl utredningen inte heller har fått i uppdrag

alt föreslå en sådan, utan uppgiften är alt kartlägga och analysera rådande förhållanden.

Utskottet står fast vid sin tidigare positiva inställning till den översyn som pågår och avstyrker därför motion N257:1 del här läget skulle del inte framstå som särskilt genomtänkt att lägga ner utredningen, några veckor innan den väntas bli färdig.

Av deri redogörelse som finns i betänkandet framgår atl utredningen kommer att belysa de synpunkter som förs fram i motion N233. Det i sin tur kan ge underlag för en mera övergripande diskussion om servicenivån inom detaljhandeln. Med hänvisning till delta avstyrker utskottet motion N233 i den berörda delen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till näringsutskottets hemställan och avslag pä reservationerna.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Affärstider

AnL 119 KARIN FALKMER (m);

Herr talman! Barbro Anderssons anförande styrkte mig i mina farhågor Utredningsarbetet skall inte utmynna i någol förslag, säger hon. Atl kartlägga och analysera låter kanske harmlöst, men avsikten med hela denna utredning skiner tydligt fram. Jag kan roa mig med all läsa något mer ur betänkandet.

Alla näringsutskotlels ledamöter är mycket väl medvetna om vad vi reservanter anser om affärstiderna. Ingen kan vara ovetande om att vi vill ha fria affärstider och atl vi inte vill ha några statliga ingrepp.

På s. 4 i betänkandet slår det. i samband med atl man säger alt folkparti-motionen avstyrks, att "de" - motionärerna - "inte vågar räkna med alt utredningsresultaten kommer atl ge stöd åt deras egen ståndpunkt".

Vår ståndpunkt är atl del skall vara fria affärstider Avsikten med utredningen är att förslag skall kunna tas fram som utmynnar i en reglering av affärstiderna. Den tråkiga slutsatsen drar man om man läser mellan raderna i betänkandet.

AnL 120 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr talman! Barbro Anderssons inlägg gör inte socialdemokraternas roll i den här frågan mera tydlig. Tvärtom blir socialdemokraternas avsikt ännu dunklare. Jag tror alltså inte elt ögonblick på atl ni har ordnat med denna utredning för atl den är bra för detaljhandelsföretagen, ulan jag tror atl ni har ordnat med utredningen av andra skäl. Men ni vill inte här lala om vilka dessa skäl är Ni säger alt man inte skall komma med förslag ulan atl man bara skall göra en kartläggning. Del handlar då om kundernas önskan atl handla på kvällar och helger Men det behövs inte några utredningar för att kartlägga den saken. Del är bara att gå in i butikerna och se hur det förhåller sig.

Jag vidhåller att del här är slöseri med allmänna medel. Sådana här utredningar skall vi inte ha. Dessutom skall man inte säga att det skulle vara oansvarigt atl nu lägga ned utredningen. I slället kan man säga att del var oansvarigt atl tillsätta utredningen. En känd socialdemokrat kallar vissa saker för trams. Jag skulle vilja säga att sådana här utredningar och de dunkla argument som Barbro Andersson här har tagit lill är trams.

123

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och tekohandel

AnL 121 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! Jag tycker, liksom Gudrun Norberg, alt avsikten med utredningen är dunkel. Öppethållandet visar ju vilka lider människor vill handla på. Människornas ändrade levnadsvanor har nog bidragit till atl de ibland vill handla på kvällstid eller under helger Det ankommer på var och en all välja tid för att handla. Vill man inte handla på helgerna, ja. då gör man inte del. Del är en valfrihet som har skapats. Jag har krävt valfrihet i olika sammanhang när det gäller just öppethållandet. Därför har jag svårt att förstå anledningen till alt man har tillsatt en utredning. Jag vidhåller de krav som jag tidigare har framfört.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 28 mars.)

22 § Tekoindustri och tekohandel

Föredrogs näringsutskotlels betänkande

1989/90:NU27 Tekoindustri och tekohandel (prop. 1989/90:100 delvis)

124

AnL 122 KARIN FALKMER (m);

Herr talman! Svensk lekopolitik har under en lång följd av år karakteriserats av subventioner och protektionism. Tekobranschen har fått ett omfattande statligt industristöd. Samtidigt har branschen skyddals genom importrestriktioner Från början skulle det statliga slödel lill teko vara av övergående karaktär Under en övergångsperiod skulle slödel göra det möjligt för tekoindustrin att åstadkomma nödvändiga förändringar för all den skulle kunna anpassa sig lill nya förhållanden.

Subventionspolitiken har nu pågått i mer än 20 år Erfarenheterna från dessa 20 år med en fortskridande tillbakagång inom tekobranschen visar all statlig subventionspolitik är verkningslös. Slödpolitik kan inte vända en negaliv ulveckling inom en bransch. Man skjuter i stället problemen framför sig och förlänger en smärtsam men nödvändig omstruklureringsprocess.

Herr talman! Vi har dess värre flera exempel på statlig subventionspolitik som har misslyckats kapitalt och som har kostal skattebetalarna enorma summor

Under varvskrisen t.ex. östes formligen slödpengar i sjön, lill ingen nytta, medan socialdemokraterna, som då var i opposifion, ihärdigt krävde mer och mer pengar till varven. Vi vet alla hur del gick, och vi kan bara vara tacksamma i dag över atl socialdemokraterna inte kunde genomföra sin ohämmade subvenlionspolilik då.

Många industribranscher i Sverige har tvingats till strukturrationaliseringar som efler en smärtsam process har gjort dem starkare.

Alt med statligt stöd och subventioner försöka förhindra en marknadsan-passad förändring är dömt att misslyckas. Del gagnar inte en bransch på sikt.

Vi kan konstatera att den socialdemokratiska tekopolitiken har visat sig vara föga verkningsfull. Till stora samhällsekonomiska kostnader har svensk

tekoindustri subventionerats samtidigt som socialdemokratisk högskallepo-litik har försämrat industrins villkor generellt.

Socialdemokraterna slår först undan benen för företagen genom höga skatter pålagor löntagarfonder och socialistisk styrning. Sedan försöker de med subventioner försöka mildra verkningarna av sin egen politik.

Socialdemokraterna har med den misslyckade tredje vägens politik starkt bidragit till lekoindustrins krissituation. Teko, liksom övrig svensk industri, har genom en högskatiepoliiik, som lett till låg tillväxt, hög inflation och ett högt kostnadsläge, försatts i en sämre konkurrenssituation än andra länder i vår omvärld.

Det som svensk lekoindutri först och främst behöver är en tillväxtfrämjande politik med sänkt skattetryck, sänkt kostnadsläge, bättre småföreta-garpolitik och andra förändringar beträffande näringspolitiken som vi moderater har föreslagit i våra motioner

Tekobranschen måste hksom andra industribranscher inrikta sig på en verksamhet ulan statligt stöd, Efter mer än 20 års slödpolitik är det hög tid att branschen står på egna ben.

Många lekoföretag har stärkt sin ställning och driver en lönsam verksamhet i vårt land. Det är företag som har satsat på kvalitet, design och flexibilitet. De har följt med när det gäller models växlingar och har arbetat i samverkan med marknaden. Genom en anpassning till marknadens villkor har dessa företag stärkt sin ställning både hemma och på exportmarknaden.

Herr talman! Frihandelspolitiken har en bred förankring i vårt land. Del är genom frihandel som de svenska konsumenternas intressen bäst kan tillvaratas.

Frihandel är också målet för den internationella handelspolitiken inom såväl EG och EFTA som GATT. Sverige bör vara pådrivande i det internationella frihandelsarbetet.

Fä länder är så beroende av en fritt fungerande utrikeshandel som Sverige. Ett fritt utbyte av varor, tjänster och kapital är särskilt viktigt för ett litet land som vårt. Därför måste vi undvika protektionism i vår handelspolitik, och vi måste hålla rent framför egen dörr Annars blir vi inte trovärdiga.

Muliifiberavtalen skall avvecklas. Det har riksdagen beslutat. Del finns inte någon anledning atl vänta lill den 31 juli 1991. Vi anser alt denna avveckling skall genomföras omedelbart.

Multifiberavialens omedelbara avskaffande ligger i de svenska konsumenternas intresse. Handelshindren leder nämligen till högre konsumentpriser och fördyrade klädinköp. Inte minst de svenska barnfamiljerna kommer att tjäna på atl importrestriktionerna äntligen försvinner

Med muliifiberavtalen bromsar Sverige imporlen från vissa utvecklingsländer och motverkar härigenom den industriella utvecklingen i dessa länder

"Handel är bättre än bistånd". Så lyder en av UNCTAD myntad sanning. Den bästa biståndsinsatsen som yi kan göra är att bedriva handel med utvecklingsländerna.

Imporlbegränsningarna på tekoområdet drabbar nu många länder som vi genom biståndspolitiken försöker ge hjälp till självhjälp. Importrestriktionerna motverkar biståndshjälpen.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och tekohandel

125

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och tekohandel

Muliifiberavtalen har inte i första hand gynnat den svenska tekoindutrin. Sverige har en omfattande import av tekoprodukter trots muliifiberavtalen. Prolektionismen mot 15 utvecklingsländer har i slället gagnat andra länder Länder inom EG och EFTA samt länder som inte haft svenska handelshinder mot sig har gynnats på utvecklingsländernas bekostnad.

Genom atl exportrestriktionerna avskaffas nu kan de svenska konsumenterna och utvecklingsländerna dra nytta av den fria handelns fördelar omedelbart. Samtidigt kominer också importlicensavgiflerna automatiskt att försvinna. Möjligen kan della i så fall vara den sista lekodeballen med denna inriktning i denna kammare.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2, 4 och 6.

126

Anf. 123 HÄDAR CARS (fp);

Herr talman! Min myckel värderade kollega i näringsutskottel Gudrun Norberg beskrev det förra ärendet som denna kammare behandlade som något av en följetong. Samma beteckning kunde jag ge det ärende som nu står på dagordningen. Möjligen skulle man våga hoppas atl vi i den följetongen är inne på del sista kapitlet. Del har varit en myckel diger roman och en i många avseenden myckel trist roman alt ta del av, men det verkar ändå som om huvudinriktningen för svensk tekopolitik så småningom har börjat påminna alltmer om den linje som länge har varit folkpartiets.

Jag gladde mig åt all höra Karin Falkmer, som vältaligt beskrev de skadeverkningar som den svenska lekopolitiken har vållat, inte bara för svenska konsumenter, inte heller bara för de u-länder som hade behövt få en vidgad del av den svenska marknaden, ulan kanske allra mest för den svenska lekoindustrin själv, genom att man har undvikit att i tid vidta åtgärder, därför att man känt sig skyddad av de vallar som statsmakterna har rullat upp framför branschen för att se till att branschen skulle klara sig väl inom en marknad med fri konkurrens.

Det är precis som Karin Falkmer sade, trots alll många förelag, med framgångsrika företagsledningar och skickliga anställda, som inte har tryckt bakom dessa vallar utan vågat ge sig ut i den internationella konkurrensen och sett till atl de med design och marknadsföring har kunnat utvecklas och klara sig bra, inte bara på den svenska ulan också på den internationella marknaden.

Det finns alltså, som jag och vi i folkpartiet ser det, inte något motiv för att fortsätta med del industripoliliska stödet till tekobranschen. Vi kan lika gärna ta borl del i år som nästa år vilkel är den principiella inriktningen.

För folkparties del gör vi elt undanlag för Proleko, eftersom det är ett organ som sysslar inte minst med utbildning av personal inom teko. Där är det inte orimligt att staten är med och bidrar till finansiering och verksamhet, då Proleko, såvitt jag förstår har varit framgångsrikt.

För all få en inblick i branschen kan man läsa del papper som jag har här
framför mig från länsarbetsnämnden i Älvsborgs län, daterat mars 1990 - det
är alltså elt färskt papper - där man sammanfattningsvis konstaterar atl man
förväntar en långsam, konjunkturbetingad sysselsättningsminskning inom
teko. "Trots della", understryker man, "får branschen svårigheter atl fylla
sitt personalbehov. Den delbransch som får de mest kännbara proble-

men blir textil, där vi kan vänta forlsatl brist inom flertalet yrken. Men den
kvantitativt största bristen kommer atl gälla sömnadspersonal. Bristsi
tuationen kommer atl lokall variera tydligt: Totalt sett blir den svårast i

Mark, där branschen ser positivt på framtiden och kommer all ha ett

stort rekryteringsbehov."

Det är den branschen som socialdemokraterna vill stödja med ytterligare 85 miljoner. Jag tycker att det är fel använda resurser

När man sedan ser lill den andra delen av lekopolitiken, den som gäller imporlen, har majoriteten bestämt sig för alt importbegränsningarna skall finnas kvar i ytterligare ett år Från folkpartiets liksom från moderaternas sida beklagar vi det. Vi lycker alt begränsningarna borde avvecklas nu, och vi har vältaligt, inte minst Karin Falkmer före mig, gett ullryck för motiven för detta. Majoriteten vill tydligen inte avveckla begränsningarna.

Dock vill jag fråga den som företräder majoriteten i denna debatt, om vi i varje fall inte kan vara överens om atl del under del här sista året inte skall införas några ytterligare begränsningar när det gäller imporlen av tekovaror, utan atl vi håller nivån. Del vore djupt olyckligt om nya begränsningar infördes mol dem som har så stort behov av den marknad som västvärlden utgör för alt få fart på sin egen industrialisering. Jag avser självfallel u-länderna. Lät oss se om vi kan enas på den punkten i kväll! Det vore i sä fall ett framsteg här i kammaren.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och tekohandel

Anf. 124 LENNART BRUNANDER (c);

Herr talman! Tekobranschen, som är mycket väl företrädd i den delen av Sverige som jag själv kommer ifrån, är en viktig bransch, inte bara där utan också i övriga delar av Sverige. Tyvärr har utvecklingen, som det har redogjorts för från talarstolen, varit ganska bekymmersam under mycket lång tid. Del har för all del skett en viss återhämtning efter de insatser som har gjorts från samhällets sida, genom all ge företag förutsättningar för att investera. De företag som både Karin Falkmer och Hädar Cars har pratat om har lyckats på marknaden är jusl sådana företag som har fått stöd från samhället för alt introducera ny teknik och satsa på design och marknadsföring. Det är de litet större förelagen, som har haft förutsättningar för att klara den byråkrati som den hittillsvarande stödpoliliken har inneburit.

Från cenlerpartiets sida anser vi att det var fel att 1988 och 1989 förändra lekopolitiken genom alt la bort målsättningarna. Del är alltid bra med en målsättning för en verksamhet, för att man skall veta vart man vill gå. Det finns alltid en viss nivå som inte skall underskridas, och jag anser alt den nivå som tekoindustrin har kommit till år den lägsta som kan accepteras. Det finns bäde regionalpolitiska, försörjningspoliliska och även kullurpolitiska motiv för atl lekoindustrin skall vara kvar.

När beslutet fattades om att inte omförhandla multifiberavtalet, som löper ut 1991, gjordes det mot den bakgrunden, framför allt från socialdemokratiskt håll, atl den tredje vägens ekonomiska politik hade gett företagen ekonomisk styrka för alt kunna klara del.

Från centerpartiet hissade vi redan då varningsflagg och sade all del inte var riktigt på det sättet. Samtidigt som del gjordes en devalvering och företa-

127

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och lekohandel

128

gen på det sättet fick bättre konkurrensförmåga trappades det stöd som gavs av, och de flesta företag märkte inte någon särskild förbättring.

Nu vet vi dessutom atl den tredje vägens ekonomiska politik inte var så lyckosam. Den har hamnat i ett moras, och vi har stora bekymmer med atl ta oss därifrån.

En annan sak är alt avvecklingen av multifiberavtalet just nu förhandlas i GATT. Under tiden som de förhandlingarna pågår går vi i Sverige alltså ut och säger att vi avvecklar våra begränsningar De u-länder man talar om kan inte lösa sina problem genom att sälja sina produkter till Sverige. Vi är en alldeles för liten marknad för att över huvud laget klara det. Inte heller skulle konsumenterna tjäna så förfärligt mycket på del.

Jag såg ett par rader i den reservation under vilken Hädar Cars namn slår först. Den är avgiven av folkpartiet och moderaterna. Där skriver man; "Importrestriktionerna har utöver högre konsumentpriser inneburit all utbudet av varor för konsumenterna har begränsats."

Det är väl ändå all la i. Jag skulle nästan vilja säga att det är nonsens. Vi har ett utbud av tekoprodukter i Sverige som är långt större än vi egenlligen kan förbruka. Det är ett av de bekymmer vi har haft.

När nu importbegränsningarna successivt har trappats ned har lågprisimporten ökat och de företag vi har i Sverige har fått ökade bekymmer Flera av de företag som vi trodde var bärkraftiga och som var siarka flyttar nu ul sin verksamhet från Sverige. Jag kan inte förslå att det kan vara en målsättning för svensk näringspolitik att så skall bli fallet.

Vi lalar i många sammanhang om atl vi skall ha en levande landsbygd, ett levande Sverige, levande bygder Jag skulle vilja påslå alt förutsättningen för atl vi skall kunna ha de levande bygderna är all del finns småföretag. För oss på min hemort och på många andra ställen i Sverige är tekoföretagen just de små förelag som ger bygderna deras liv tillsammans med jordbruket och skogsbruket. Del är därför det är olyckligt att man gör på detta sätt.

Del hade varit rimligt att man deltagit i förhandlingarna och fört fram idén om att vi skall ha en fri världshandel. Det är vi tämligen överens om vore bra. Vi borde vänta med atl göra någonting lill dess andra länder i Europa också gör någonting. Vi borde rimligtvis kunna ha samma regler på det här området som EG har Här talas om EG;s frihandelspolitik. Men EG bedriver inte i det här avseendet någon frihandelspolilik. Hade svenska tekoföretag samma regler som företagen i EG skulle de klara sig belydligl bättre. Men det har de alltså inte fått.

Den utveckling vi har haft de senaste åren har överraskat många. 1988 hade vi ca 24 000 anställda inom lekoindustrin. 1990 har den siffran gått ner till ungefär 21 500. Det är alltså en ganska kraftig minskning, och del är på ett litet område i Sverige som detta sker

Mol den här bakgrunden hade det varit rimligt alt ha kvar målet om atl en viss del av den svenska konsumtionen skall tillverkas i Sverige. Jag tycker dessutom att det kunde vara rimligt att vi hade samma regler för importen frän lågprisländerna som EG-länderna har Då skulle vi få en jämlik konkurrens.

Jag lycker dessutom atl det vore rimligt att staten satsade på tekoförela-gen med industristöd. Jag kallar inte det, som Karin Falkmer sade, en sub-

ventionspolilik. Subvenlionspolilik är en sak, satsningar på en näring är någonting helt annat. Sådana måste vi kunna göra, det har vi alltid gjort. Del måste vi våga göra om vi i fortsättningen vill ha elt näringsliv. Det är rimligt att staten gör sådana satsningar Just de företag som både Hädar Cars och Karin Falkmer har pratat om, som har klarat sig bra, har gjort del tack vare all de har kunnat tillägna sig den här typen av stöd och kunnat utveckla sina företag. De är framgångsrika. Men också de har bekymmer i dag. Också de överväger alt i nuvarande situation flytta ul sin verksamhet. Det skulle vara myckel olyckligt för oss om så blev fallet.

Naturligtvis borde vi också som företrädare för landet Sverige, för staten, för landslingen och kommunerna i större utsträckning köpa de tekoprodukter vi behöver i Sverige. Vi har haft en debatt om uniformerna till vårt försvar Jag har inte backaten tum från den uppfattning jag redovisade då. Jag skall inte ta upp hela den debatten nu. Jag vill bara understryka viklen av att samhället har en upphandlingsförordning, som gör det möjligt att lägga in sådana värderingar som att vi skall ha kvar en sådan här verksamhet i Sverige. Men vi har den inte om vi inte gör något. Företagen kommer inte alt kunna fortsätta under vilka omständigheter som helst. Det är för sent att ropa efler dem den dag de är nedlagda.

Fru talman! För många bygder i Sverige och framför allt för oss i Sjuhä-radsbygden är tekoindustrin en mycket viktig näring. Därför hoppas jag att riksdagen skall kunna fatta beslut som är till gagn för lekonäringen. Vi har försörjningspolitiska, regionalpolitiska och andra målsättningar som går ihop med att tekoindustrin kan bevaras för framtiden.

Fru talman! Med delta vill jag yrka bifall till våra reservationer till detta betänkande, reservationerna 1, 3, 5, 8 och 10.

Jag skulle också vilja säga fill Karin Falkmer, när hon talar om atl utvecklingsländerna skulle vara betjänta av att vi tar bort våra begränsningsregler, all vi överskattar Sveriges konsumenters förmåga atl köpa så myckel tekoprodukler att de uppfyller detta krav. Men man kan också säga atl de länder som i dag har begränsningsavtal kommer atl förlora på detta, eftersom de har en marknad i Sverige. Det kan de inte vela om de har sedan. För dem är del ingen fördel all begränsningsavtalel försvinner Jag ser det inte som något egentligt stöd till dessa länder atl bedriva handel med dem, om vi inte är beredda att betala rimliga priser för de produkter de säljer

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och tekohandel

Under della anförande överlog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

Anf. 125 KARIN FALKMER (m) replik;

Fru talman! Det allra bästa hade naturligtvis varit om vi i Sverige hade varit fullvärdiga medlemmar i EG, så att vi där hade kunnat driva samma politik beträffande multifiberavtalet som vi nu driver här i Sveriges riksdag.

Anf. 126 LENNART BRUNANDER (c) replik:

Fru talman! Jag delar inte Karin Falkmers uppfattning att det vore så bra om vi just nu vore fullvärdiga medlemmar. Men jag förstår inte Karin Falkmers konsekvens i detta sammanhang. Å ena sidan vill Karin Falkmer och

129

9 Riksdagens protokoll 1989190:90

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och tekohandel

moderaterna var med i EG, å andra sidan vill ni inte ha samma regler som EG. Detta stämmer inte.

AnL 127 KARIN FALKMER (m) replik:

Fru talman! Konsekvensen är myckel enkel. Genom att i EG få de länderna att gå in för frihandelspolilik, dvs. avbryta muliifiberavtalen, skulle vi naturligtvis ännu bättre medverka till utvecklingsländernas utveckling. Vi är nu med i EFTA. Jag kan bara som en sakupplysning lala om atl Schweiz är elt land som över huvud taget inte har några mullifiberavtal med något land.

Anf. 128 LENNART BRUNANDER (c) replik:

Fru talman! Schweiz har över huvud tagel litet andra förutsättningar än vad Sverige har också i det här avseendet. De beskrivningar som har gjorts av Schweiz tekopolitik går inte att överföra på svensk tekopolitik. Detta har varit uppe lill diskussion flera gånger tidigare.

Jag tror snarare för min de), Karin Falkmer att också vi, om vi hade varit medlemmar i EG, hade fått tillägna oss dess syn på dessa frågor Då hade vi haft de begränsningar som EG har

Vi år ganska små. 1 vårt land bor 8 miljoner människor, medan EG omfattar 100 miljoner människor. Vi skall inte heller i det avseendet överskatta vår förmåga. Då tror jag alt vi gör ett mycket stort misstag.

Förste vice talmannen anmälde alt Karin Falkmer anhållit atl till protokollet få antecknat atl hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

130

Anf. 129 ROLF L NILSON (vpk):

Fru talman! Vpk har under flera år hävdat atl den svenska tekoindustrin är värd att bevara och utveckla. Skälen för delta är många. Teko är en bransch med traditioner, det är en bransch som är starkt kvinnodominerad. Det är troligen den enda industribranschen med fler anställda kvinnor än män. Man kan säga atl kvinnlig tradition och erfarenhet har förts över lill och vidare inom och av modern industri.

Tekoindustrin sysselsätter också elt stort anlal människor, även om antalet nu snabbi minskar För elt par år sedan var det 25 000, och nu är vi, om ulvecklingen fortsätier som den gjort de senste åren, snart nere i 20 000 anställda inom teko.

Tekoindustrin har också stor lokal betydelse. Sjuhäradsbygden i Älvs-borgs län är t.ex. fortfarande starkt beroende av textil- och konfektionsindustri. Det innebär att nedgången för den svenska tekon slår ojämnt och orättvist. Det är först och främst förvärvsarbetande kvinnor som drabbas av nedgången, och det är först och främst Sjuhäradsbygden som drabbas och har drabbats av den.

Del är också uppenbart att branschen behöver stöd. Del inser även regeringen. Men ulvecklingen visar atl del stöd som hittills har utgått och som nu utgår är otillräckligt och felinriktat; det har inte löst branschens problem, och det finns ingenting som tyder på att det kommer att lösa branschens problem.

Det är över huvud taget en mycket nedslående bild av utvecklingen som redovisas från SIND i Teko 89. Det är en minskning i produktionsvolym, det är en minskning i antalet anställda, och man är långt ifrån den gamla målsättningen, som visserligen är upphävd men som tidigare gällde för inhemsk tekoproduklion, dvs. att 30 % av tillförseln till den svenska marknaden skulle komma från svensk industri och alt 1978 års produktionsvolym skulle upprätthållas.

Vpk har aldrig gått med på att dessa mål upphävts. Vi tycker alt del är värdefullt med mål, och vi tycker atl dessa mål skall gälla. I della är vi överens med centerpartiet och miljöpartiet. Målen skall vara grunden för en offensiv satsning inom teko. Det behövs offensiva satsningar som utgår från att tillverkning av kläder, skor och textilier är en svensk basproduktion som är av belydelse för hela landet och för hela samhället. Därför efterlyser vi ett genomarbetat och långsiktigt program med denna inriktning, en inriktning mol all utveckla svensk teko, tillföra modern teknologi och salsa på design, marknadsföring och export.

Centerns förslag, som har presenterats i betänkandet och i reservationer till betänkandet, om utvecklingslån kan med fördel ingå i en sådan offensiv satsning.

Elt betydande problem för svensk teko som har berörts av de föregående talarna, fast med olika infallsvinklar, är konkurrensen frän lågprisländer Vi i vpk accepterar inte att de importbegränsningar som i dag finns i multifiberavtalet avskaffas från den 1 juli 1991, åtminstone inte ulan att konsekvenserna för svensk teko utreds noggrant. Vi har, inom parentes sagl, svårt alt förstå att regeringen, som är anhängare av EG-inlegrering, och de partier som är anhängare av EG-inlegrering i denna fråga vill gå snabbare fram än sin förebild, EG.

En förutsättning för atl avskaffa imporlbegränsningarna är för vår del att vi får garantier för att produktionen i exportländer sker på sådant sätt atl del är acceptabelt frän social och miljömässig synpunkl, dvs. atl det införs socialklausuler när det gäller import av lekoprodukter.

Den offentliga upphandlingen är givetvis också av stor belydelse. Vi lycker att svenska produkter måste kunna köpas i större utsträckning av staten, landstingen och kommunerna, än vad som är möjligt i dag. Det kan medföra ökad säkerhet och ekonomiska fördelar, och det kan innebära det stöd som svensk lekoindustri behöver för att kunna slå på egna ben. Det är fördelar som måste vägas in. när man fattar beslut om offentlig upphandling.

Med det här vill jag yrka bifall till reservationerna 1, 3, 5 och 9, dvs. de reservationer som jag står bakom.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och tekohandel

AnL L30 REYNOLDH FURUSTRAND (s);

Fru talman! Förra våren beslutade vi här i riksdagen om industripolitiska åtgärder för tekoindustrin inom en ram på 255 milj. kr, räknat på en treårsperiod från budgetåret 1989/90. Riksdagen slog då fast att det krävdes fortsatta stödåtgärder, så att lekoföretagen skulle få möjligheter att ytterligare stärka sin konkurrenskraft.

Den senaste rapporten, Teko 89, som utgivits av statens industriverk och

131

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och tekohandel

som innehåller en bedömning av industrins ulveckling och möjligheter för de närmaste åren, slår också fast atl de föreslagna åtgärderna blir nödvändiga.

I SIND;s rapport konstateras tyvärr att 1988 blev elt oväntat svagt år för svensk tekoindustri. Produktionsvolymerna beräknas ha minskat med 4—5 % inom textilindustrin och med ca 10 % inom trikå- och konfektionsindustrin.

SIND gör också den bedömningen att minskningen för 1989 är ungefär likartad, även om en mycket liten förbättring kunnat noteras.

Fru talman! I årets budgetförslag föreslås nu atl 85 milj. kr skall anvisas för budgetåret 1990/91 till industripolitiska åtgärder för tekoindustrin. Merparten av beloppet, minst 60 milj. kr, skall enligt regeringens önskemål gå till branschfrämjande åtgärder, och det gäller då främst områden som exportstöd, teknikspridning, produktutveckling, design samt utbildning. Högst 25 miljoner skall användas för forlsatl verksamhet med lån till rationaliseringsinvesteringar,

I sju motioner las stödet till tekoindustrin upp från olika utgångspunkter I en moderatmolion krävs atl stödet till tekoindustrin helt skall upphöra, I en folkparlimolion vill man inte gå lika hårt fram utan anser att 5 miljoner, då reserverade för Proleko. skall anslås. I en cenlermotion anser man alt 150 milj. kr skall avsättas för atl genomföra en form av utvecklingslän. Dessa lån kallades för några år sedan avskrivningslån och hade då något annan karaktär I en vpk-molion vill motionärerna ha elt helt nytt lekoprogram, och man vill också att möjligheten till utvecklingslän prövas.

Fru talman! Det är onekligen en brokig väv som dessa olika förslag utgör. Jag vill understryka att jag har den största respekt för mina motståndares synpunkter, men jag delar dem inte. Frågan är om väven inte mer och mer börjar likna en gammal sliten trasmatta, som några på den ena sidan försöker repa upp och några på den andra sidan försöker lappa i.

De rationaliseringslån som nu finns har tillkommit för att ge framför allt konfeklionsindustrin, som ofta är arbetskraftsiniensiv, möjlighet atl åstadkomma bättre effektivitet och bättre rationaliseringar. Frågan om utvecklingslån har. på riksdagens initiativ, prövats av statens pris- och konkurrensverk.

SPK konstaterar i en särskild undersökning alt de föreslagna utvecklingslånen av olika anledningar var en sämre stödform än de nuvarande ralionali-seringslånen. Riksdagen har vid tre tillfällen de senaste åren avslagit förslag om all införa s.k. utvecklingslän.

Det finns, som jag ser det, framför allt två skäl till att även nu avslå ett sådant förslag. Del första är alt utvecklingslänen har en mera generell karaktär. De utgör alltså ingen möjlighet att koncentrera resurserna till företag med en eventuell utvecklingspotential. Del andra skälet är att införandet av den föreslagna låneformen skulle komma att uppfattas som atl Sverige skulle göra ett avsteg från vad vi förbundit oss lill i handelspolitiska avseenden.

Fru talman! Som jag tidigare nämnt beslutade vi här i riksdagen förra året om ett treårigt åtgärdsprogram för lekoindustrin, och jag är övertygad om atl åtgärderna är både rikliga och i visst avseende nödvändiga. Visst kommer det all krävas insatser av varierande slag, och visst är det viktigt alt SIND gör

132

en kontinuerlig uppföljning av ulvecklingen inom branschen och kanaliserar insatserna på bästa sätt.

Vi sade förra året att de små och medelstora företagen måste uppmärksammas mera. och det är angeläget all del arbetet får fortsätta.

Jag kommer själv från en valkrets där det finns två slora lekoförelag, ett i Vingåker och ett i Högsjö, och jag har åkt runt i Sjuhäradsbygden. Jag har sett och ser fortfarande hur förelagen utvecklas, hur gamla maskiner ersatts med nya och tekniskt mycket avancerade, hur nerslitna lokaler och dålig arbetsmiljö förbättrats på ett näst intill revolutionerande sätt.

Den här utvecklingen har tillkommit tack vare en klok och förnuftig politik, och den har skapats av en kunnig och kompetent arbetskraft och förelagsledning. I ett avseende kan jag dela den uppfattning som bl.a. förs fram i en vpk-molion, nämligen alt utvecklingen av lekobranschen inte är ödesbestämd, utan regeringspolitiken och riksdagsbesluten avgör vilka möjligheter branschen får Vi har hittills lyckats bra, och vi kommer sannolikt att göra det framöver också.

Fru talman! Hädar Cars frågade om del skall införas några ylleriigare begränsningar när det gäller importen av tekoprodukter Begränsningarna skall upphöra fr,o,m, 1991, och min bedömning är den all om utvecklingen går i den riktning som vi anvisat, så kommer inga ytterligare begränsningar att behöva införas.

Fru talman! Med det anförda ber jag atl få yrka bifall lill utskottets hemställan och avslag pä reservationerna.

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och tekohandel

AnL 131 LENNART BRUNANDER (c);

Fru talman! Reynoldh Furustrand liknade tekopoliliken vid en gammal trasmatta och sade alt en del håller på och repar upp den, medan andra lagar till. Del är ingen tokig beskrivning egentligen. Moderater och folkpartister har ju länge hållit på och repat och slitit i mattan för atl försöka förinta den. Nu hjälper socialdemokraterna också till alt riva upp mattan, medan vi från centerpartiets sida försöker, i den mån vi klarar av det, alt laga lill den. Det här är tyvärr elt mönster som vi ser

Sedan redogjorde Reynoldh Furustrand för den, som han sade, överraskande dåliga utveckling som svensk teko hade fått 1988 och 1989, Det är nog riktigt alt det var någol överraskande, för vi hade kanske väntat oss atl det skulle bli något bättre än vad del har varit. Men, som Reynoldh Furustrand kanske drar sig lill minnes, varnade jag redan när besluten togs 1988 och 1989 för den här utvecklingen.

Vi kunde redan då se atl den tredje vägens ekonomiska polifik inte var så gynnsam, inte var så bra för de här företagen - och inte för några andra heller för resten. Därför har besluten fått ödesdigra konsekvenser

Det är synd, tycker jag, alt inte socialdemokratin har länkl om litet grand med anledning av del här, och jag skulle vilja ställa frågan lill Reynoldh Furustrand; Har utvecklingen ändå inte gett elt motiv till och borde den inte har gett er en fundering om alt ni borde ändra på en del saker, så atl det hade blivit en bälire ulveckling och så att de svenska företagen hade fått något så när jämförbara förhållanden med de företag som finns ute i Europa?

133

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och tekohandel

AnL 132 HÄDAR CARS (fp);

Fru talman! Låt mig inleda med alt yrka bifall lill reservationerna 2, 4 och 7.

Sedan, Reynoldh Furustrand, kan vi hälla med kommunisterna om att utvecklingen inte är ödesbestämd. Men enligt min uppfallning är del inte i första hand staten som avgör om utvecklingen för svensk teko kommer att bli ljusare eller mörkare, ulan det är i första hand kraften och styrkan hos de människor som driver tekoföretagen i Sverige,

Det är ändå, måste jag utgå ifrån, även socialdemokratins uppfattning att det förhåller sig så, för även om ni i dag vill lägga ut ytterligare 85 miljoner i branschstöd är också er uppfattning att del nu är sista gången som ett sådanl stöd skall ges. Det tyder väl på atl någonslans långt, långt, långt in i den socialdemokratiska hjärteroten finns trots allt någon liten tilltro till de människor som arbetar i förelagen i olika befattningar, en tro på alt de kan göra någonting, även när inte staten griper in med olika kryckor, för mer än så är del ju sällan staten kan åstadkomma.

Sedan tyckte Reynoldh Furustrand att det var så överraskande att det fanns olika åsikter om tekopolitiken och beskrev dem som någon form av lapptäcke. Ja, del finns olika åsikter om tekopoliliken, och det finns en viss konsekvens i åsikterna om tekopolitiken. Jag tycker inte alt den tekopolitik som centern, vpk och under senare år också miljöpartiet företräder är en klok tekopolitik, med 30-procentskvoler för den svenska delen av de tekoprodukter som används i Sverige, Jag har argumenterat mot den under lång lid och många gånger, men jag har också erfarenheten alt de är konsekventa i sin inställning.

På samma sätt känner jag igen den argumentering, i huvudsak, som kommer från moderaterna. De har varit litet darriga ett litet tag. Jag hade anledning atl debattera tekopolitiken även med moderaterna för några år sedan, i varje fall i delar och detaljer, där det fanns ett inslag av protektionism. Kanske får vi, om den som anmält sig som sista talare i debatten finns kvar, i dag se ytterligare en liten släng av det från moderat håll. Men som helhel har moderaterna och folkpartiet kunnat argumentera från samma utgångspunkter

Det är socialdemokratin som har rört sig och svängt på gungbrädan. Det är roligt, tycker vi, att argumenteringen här i kammaren och på annat sätt har förmått socialdemokraterna atl komma till en klokare ståndpunkt. Men jag tycker inte, om man själv överger sina ursprungliga idéer och åsikter, atl man skall vara så överraskad över atl andra slår fast vid sina. Det är faktiskt jusl det som har hänt inom tekopolitiken.

Slutligen, fru talman, är Reynoldh Furustrand och jag uppenbarligen överens om att det vore orimligt om man i del här läget, när importrestriktionerna skall vara avskaffade inom ett år, inför nya importbegränsningar Jag gläder mig åt det konstaterandet, och jag hoppas att Reinoldh Furustrands och min uppfattning i detta avseende också skall vara den svenska regeringens.

134

AnL 133 KARIN FALKMER (m);

Fru talman! Industristödet har pumpats in i tekoindustrin i mer än 20 år. Det måste vara mer än rimligt att nu, i en högkonjunktur med gott om arbeten, låta branschen slå på egna ben.

Den trasmatta Reynoldh Furustrand talade om är mer nedsliten än vad den hade behövt vara, inte beroende på brister i stödpoliliken utan beroende pä den socialdemokratiska tredje vägens politik.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och lekohandel

Anf. 134 REYNOLDH FURUSTRAND (s):

Fru talman! Nej. Lennart Brunander det var inte lekopolitiken jag liknade vid en gammal trasmatta. Det var de olika förslagen i betänkandet, där några vill ta bort stöd och några vill öka slödel ytterligare.

Vi kommer inte att ändra inriktning, Lennart Brunander, På den punkten tror jag alt jag måste göra Lennart Brunander besviken. Jag tror att den utveckling som vi har slagit in på är den rätta. Den internationalisering vi också verkar i och får del av gör atl vi måste la värt ansvar för den framlida inriktningen.

Hädar Cars frågade om jag inte har tilltro till människorna. Visst har jag tilltro till människorna. Jag nämnde i mitt inledningsanförande alt jag har åkt runt och filial på hur dessa industrier har utvecklats. Jag har umgåtts och umgås med människor som verkar inom dessa industrier, och jag har sett vad man kan åstadkomma. Jag träffar fackliga företrädare och företagsledare som gör fantastiska insatser

Jag är emellerlid övertygad om all denna bransch, för atl kunna få förutsättningar alt stå på egna ben, under den period vi har anvisat behöver de olika former av stöd som vi också har tagit fram. Jag tror inte all man genom atl omedelbart klippa bort dessa stöd kan få branschen att stå på egna ben. Men långsiktigt är det naturligtvis målet.

När vi titlar oss omkring i vär omvärld ser vi vilka enorma problem motsvarande företag i andra länder har Strukturerna i dessa företag är helt annorlunda än strukturerna i de svenska. De svenska företagen borde alltså ha synnerligen mycket bättre förutsättningar atl hävda sig långsiktigt.

Jag är också fullständigt övertygad om all den framtida importpolitiken kommer att se annorlunda ut efter 1991, Jag har respekt för Hädar Cars kunnande som gammal uirikeshandelsminisler, och jag känner att del är viktigt och angeläget att vi tar vårt ansvar när del gäller de länder som har behov av alt i delta land föra in de varor de kan tillverka.

Anf, 135 LENNART BRUNANDER (c);

Fru talman! Reynoldh Furustrand säger att del inte blir någon ändring i fråga om den socialdemokratiska politiken. Att svensk tekoindustri har bekymmer, att delar av den flyttar sin verksamhet från Sverige och andra delar går i konkurs och lägger ned kommer inte alt påverka den socialdemokratiska politiken.

På den punkten säger Reynoldh Furustrand att han gör mig besviken. Men det är inte bara jag som blir besviken, utan alla tekoarbetare i Vingåker och på andra ställen blir också besvikna. De är besvikna, därför alt socialdemokraterna inte bryr sig om dem längre.

135

Prot, 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och tekohandel

Den socialdemokratiska tekopoliliken syftade ett tag till atl stärka den svenska tekoindustrin. När socialdemokraterna var i opposition här i riksdagen drev de en mycket härd politik på detta område, men när de nu åter befinner sig i regeringsställning har de ändrat ståndpunkt. Del tycker jag är synd.

Det är alltså inte bara jag, Reynoldh Furustrand, som är ledsen och besviken, Tekoarbelarna är också besvikna. Det är dem det handlar om, det är de som blir lidande och det är de som i första hand blir ledsna.

136

Anf, 136 REYNOLDH FURUSTRAND (s);

Fru talman! Jag tror, Lennart Brunander, att de som är anställda inom svensk tekoindustri också inser vilka åtgärder som är nödvändiga, och jag tror alt de förstår att den internalionaliserade värld vi lever i påverkar även deras vardag. Jag tror också att det är just av dessa skäl som denna industri måsle utvecklas i den riktning jag fidigare försökte peka på.

Avsikten är inte atl industrin skall behöva upphöra tvärt. Det finns emellerlid andra, Lennart Brunander som har talat om att den skulle göra det. Vi såg hur industripolitiken sköttes under åren med borgerliga regeringar, något som ur mitt perspektiv förskräckte. Med vidöppen börs gödslade man då med pengar ulan alt över huvud taget vara inriktad på några fruktsamma ändamål.

Om det är denna politik Lennart Brunander förespråkar ber jag honom att vända sig till de borgerliga kamraterna och fråga hur han kan få med dem på en sådan form av politik,

AnL 137 LENNART BRUNANDER (c);

Fru talman! Det är väl på del sättet, Reynoldh Furustrand, att tekoarbetarna vet hur svensk lekopolitik måste föras och vad som är nödvändigt att göra. Det är nog riktigt att de är ganska på det klara med vad som behöver göras. De har emellerlid en annan uppfattning än den som Reynoldh Furustrand och socialdemokraterna för fram här i riksdagen. Den saken är alldeles klar

Reynoldh Furustrand frågar sedan om vi skall gå tillbaka till den politik vi hade under de borgerliga regeringarna, då man gödslade med pengar Jag lycker nog att Reynoldh Furustrand borde fundera litet innan han fäller sådana yttranden. De insatser som då gjordes har faktiskt haft ett bestående värde. Utan de insatser som gjordes den gången för svensk stålindustri skulle vi kanske inte ha haft någon stålindustri i dag. Det gjordes insatser för skogsindustrin och även omstruktureringar i en del andra industrier

Tilläggas kan också att del vid varje lillfälle för sådana insatser satt en socialdemokratisk opposition här i denna kammare och sade att det var alldeles för litet och alldeles för dåligt och att det behövdes ännu mer pengar. Detta var ännu mer avskräckande, Reynoldh Furustrand.

Jag vill ändå påstå att den politik som fördes i stora stycken var lyckad. Den var orsakad av en ekonomisk polifik i mitten av 70-talet som hade kört svenskt näringsliv i sank, en pohtik som inte var ohk den polifik som drivs nu.

Anf, 138 REYNOLDH FURUSTRAND (s):

Fru talman! Myckel av det som hände när del gäller den svenska stålindustrin och varven hade länge diskuterats och förberetts av socialdemokratiska regeringar Det är klart all vi kände och känner ett ansvar för dem som bor och verkar i olika regioner och bygder Vi vet vad arbetslöshet innebär, vi vet vilka problem sådana här regioner kan ställas inför

Jag vill påstå att svensk tekoindustri inte fick speciellt mycket mer stöd under de borgerliga åren, Svensk teko har nog tvärtom vunnit på de socialdemokratiska regeringarnas politik under den senaste tiden.

Jag skulle kunna nämna avskräckande exempel på hur företag lyckades sälja samma järnvägssträcka två gånger De fick alltså betalt två gånger av det dåvarande industridepartementet. Det var den typen av industripolifik som fördes. Om det är den formen av politik som Lennart Brunander tycker skall föras, då kommer svensk teko inte alt kunna klara sig.

Prot. 1989/90:90 21 mars 1990

Tekoindustri och tekohandel

AnL 139 LENNART BRUNANDER (c);

Fru talman! Den industripolitik som jag vill skall föras har jag redovisat när del gäller tekoindustrin. Jag har däremot inte hunnit gå in på övriga näringar. Jag ville bara visa för Reynoldh Furustrand atl de åtgärder som vidiogs under den borgerliga tiden hade ett bestående värde och var ganska nödvändiga.

Detta bevisar ju faktiskt Reynoldh Furustrand i sitt sista inlägg där han försöker säga atl del som gjordes var planerat sedan länge av den socialdemokratiska regeringen som satt vid makten dessförinnan. Men då kan det väl inte heller vara så tokigt att dessa åtgärder sedan genomfördes av någon annan?

Den tekopoliiik som socialdemokraterna har fört sedan de kom lill maklen 1982 har kännetecknats av alt de har dragit borl stödet och satsningen på tekoindustrin. Detta har man gjort i tron att de åtgärder man har vidtagit inom den ekonomiska politiken skulle hjälpa. Det har i dag visat sig atl delta inte var fallet.

Anf. 140 REYNOLDH FURUSTRAND (s):

Fru talman! Jag kan inte övertyga Lennart Brunander, det har jag förstått. Jag kan emellertid försäkra Lennart Brunander om alt vi socialdemokrater, med den industripolitik och den tekopolitik vi för, kommer atl se lill all de anställda på olika lekoföretag, var de än befinner sig i landet, skall kunna känna sig trygga och känna tillförsikt inför framtiden. Detta ser vi som en mycket slor uppgift, och den lovar vi att klara av.

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut skulle fattas den 28 mars,)

137

Prot, 1989/90:90 23 § Bordläggning

21 mars 1990

Anmäldes och bordlades Motionerna med anledning av prop. 1989/90:77 om konsumentskyddet vid förvärv av

småhus m.m. 1989/90;L10 av Rolf Dahlberg m.fl, (m) 1989/90;L11 av Ulla Orring m.fl, (fp) 1989/90:L12 av Siw Persson och Erling Bager (båda fp) 1989/90;L13 av Cari Frick (mp)

med anledning av prop, 1989/90:85 om ny summarisk process 1989/90;Ju23 av Göthe Knutson (m) l989/90;Ju24 av Karin Starrin (c) 1989/90;Ju25 av Kent Lundgren (mp) 1989/90;Ju26 av Ingbritt Irhammar m,fl, (c)

med anledning av prop, 1989/90:89 om ny konsumentköplag

1989/90;L14 av Rolf Dahlberg m.fl, (m)

1989/90:L15 av Allan Ekström (m)

1989/90:L16 av Ulla Orring m,fl, (fp)

i989/90;L17 av Elisabeth Persson (vpk)

1989/90;L18 av Carl Frick och Lars Norberg (båda mp)

1989/90:L19 av Elisabet Franzén och Kent Lundgren (båda mp)

1989/90;L20 av Marfin Olsson m,fl, (c)

med anledning av prop, 1989/90:102 om reformerad svenskundervisning för

vuxna jnvandrare 1989/90;Ubl3 av Göran Åstrand (m) 1989/90:Ubl4 av Margitta Edgren (fp) 1989/90;Ubl5 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson

(båda c) 1989/90;Ubl6 av Ann-Cathrine Haglund m.fl, (m) 1989/90;Ubl7 av Lars Leijonborg m,fl, (fp) 1989/90;Ubl8 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp) 1989/90;Ubl9 av Barbro Evermo Palmerlund m,fl, (s) 1989/90:Ub20 av Lars Werner m,fl, (vpk) 1989/90;Ub21 av Berit Oscarsson m,fl, (s)

24 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 21 mars

1989/90:468 av Barbro Andersson (s) till civilministern om personalsituafio-
138 nen vid polismyndigheten i Uppsala:

Under en läng följd av år har ett stort antal polismän från polismyndighe- Prot. 1989/90:90 ten i Uppsala inkommenderats, förenat tjänster eller pä annat säll varit pla- 21 mars 1990 cerade vid rikspolisstyrelsen.

Antalet frånvarande befattningshavare, som för närvarande tjänstgör vid rikspolisstyrelsen, uppgår till 16 stycken. Den totala frånvaron vid polismyndigheten genom åren är därmed betydande.

Detta har skapat en otillfredsställande personalsituation vid polismyndigheten i Uppsala, eftersom möjligheten alt tillsälta vikarier är begränsad och belastningen för kvarvarande personal blir övermäktig.

Personalsituationen i Uppsala skulle avsevärt underlättas om möjlighet fanns alt tillsätta vikarier

Jag vill därför fråga om civilministern är beredd att medverka lill atl öka personalkadern vid polismyndigheten i Uppsala med motsvarande antal tjänster som myndigheten ställer till förfogande för centrala uppdrag,

1989/90:469 av Eva Johansson (s) till statsrådet Göran Persson om rekryteringen av konsulenter för synskadade elever i Stockholmsområdet;

Från många håll kommer rapporter om svårigheter för synskadade elever i Stockholmsområdet att få del stöd som konsulenterna vid länsskolnåmnden skall ge. Anledningen synes vara svårigheter alt rekrytera personal till de 20 konsulenttjänster som finns inrättade. Många är vakanta och del får till följd atl varje enskild elev får betydligt mindre stöd än planerat. Konsulenternas stöd år ofta en förutsättning atl eleverna skall kunna integreras på elt bra sätt i den vanliga grundskolan.

En av orsakerna till rekryteringssvårighelerna anges vara konsulenternas löneläge som efter hand försämrats i förhållande till andra lärargrupper

En annan orsak är atl utbildningen vid lärarhögskolan av konsulenter för den här verksamheten legat nere under ett år på grund av omorganisation.

Vilka åtgärder är statsrådet Göran Persson beredd att vidta för att säkerställa rekryteringen av konsulenter för synskadade elever i Stockholmsområdet?

25 8 Kammaren åtskildes kl 20.39. In fidem

OLOFMARCUSSON

/Gunborg Apelgren

139

Prot. 1989/90:90

21 mars 1990 Innehållsförteckning

Onsdagen den 21 mars

1 § Justering av protokoll................................................................................. 1

2 § Förlängning av riksmötet........................................................................... 1

Tredje vice talmannen

3 § Hänvisning av ärende till utskott............................................................... 1

4 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 14

mars................................................................................................................ 2

Lagutskottets belänkande LU15..................................................................... 2

Lagutskottets betänkande LU16.................................................................... 2

Näringsutskottets betänkande NU20.............................................................. 2

Bostadsutskottets betänkande BoUll.............................................................. 3

5 § Meddelande om samlad votering............................... 6

6§ Den sjätte semesterveckan, m.m............................................................... 6

Arbelsmarknadsulskoltets betänkanden AUlO och AU21

Debatt

Anders G Högmark (m)

Elver Jonsson (fp)

Börje Hörnlund (c)

Karl-Erik Persson (vpk)

Anna Horn af Rantzien (mp)

Sten Östlund (s)

Andre vice talmannen (om debattreglerna)

Arbetsmarknadsminister Mona Sahlin

Göran Engström (c)

Lars Ahlslröm (m)

Gunilla André (c)

Beslut fattades under 8§

7§ Särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.............................. 45

Arbetsmarknadsutskottels betänkande AU20

Debatt

Erik Holmkvist (m)

Sigge Godin (fp)

Sven-Olof Petersson (c)

Karl-Erik Persson (vpk)

Anna Horn af Rantzien (mp)

Marianne Slålberg (s)

Viola Claesson (vpk)

Hans Gustafsson (s)

Beslut fattades under 8§

140

8§ Beslut.......................................................................... 63 Prot. 1989/90:90

Arbetsmarknadsutskottets belänkande AUlO.................. 63 21 mars 1990

Arbelsmarknadsutskotlels betänkande AU21.................. 63

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU20................. 63

9 § Befrielse från särskild avgift vid för sen inbetalning för allmän

investeringsfond.............................................................. 64

Skalleutskottets belänkande SkU26

Lokalförsörjning m.m. för kullurändamål.......................... 64

Kulturutskottets betänkande KrU22

Anslag till bokföringsnämnden, m.m................................ 64

Lagutskottets betänkande LU18

Anslag lill patent- och registreringsverket samt palentbesvärs-

rätlen............................................................................... 64

Laguiskoltels belänkande LU20

Beslut............................................................................... 64

10 § Beslut om samlad votering........................................ 64

11 § Terroristlagstiftningen............................................... 64

Justitieutskotlets betänkande JuU21

Debatt

Berith Eriksson (vpk)

Kent Lundgren (mp)

Lars-Erik Lövdén (s)

Ingela Mårtensson (fp)

Beslut fattades under 15 §

12.................................................................................... § Rattfylleri m.m 70

Justitieutskottets betänkande JuU20

Debatt

Göthe Knutson (m)

Lars Sundin (fp)

Lars-Erik Lövdén (s)

Beslut fattades under 15 §

13.................................................................................... § Anslag till kronofogdemyndigheterna 72

Lagutskottets betänkande LU19

Debatt

Elisabeth Persson (vpk)

Rolf Dahlberg (m)

Beslut fattades under 15 §

14.................................................................................... § Pensioner m.m 74

Socialförsäkringsutskollels betänkande SfU9

Deban

Margit Gennser (m)

Barbro Sandberg (fp)

Karin Israelsson (c)

Talmannen (om sammanträdels fortsättning under kvällen)

Margö Ingvardsson (vpk)

Ragnhild Pohanka (mp)

Ingegerd Elm (s)

Rune Thorén (c) 141

Prot, 1989/90:90 Bo Nilsson (s)

21 mars 1990 Chariolte Cederschiöld (m)

Hans Dau (m)

Beslut fattades tmder 15 §

15 § Beslut........................................................................ 107

Justitieutskottets betänkande JuU21.............................................................. 108

Jusfilieutskoltels betänkande JuU20............................................................... 108

Lagutskottets betänkande LU19.................................................................... 108

Socialförsäkringsutskoltets betänkande SfU9................................................. 108

16 § Beslut om uppskjuten votering av kvällsärenden..................................... 111

17 § Statlig medverkan vid finansiering av export m.m.................................... 111

Näringsutskotlels betänkande NU19

Debatt

Hädar Cars (fp)

Roland Larsson (c)

Rolf L Nilson (vpk)

(forts. 20 §)

18 § Ajournering för middagsuppehåll.............................................................. 114

19 § Återupptagna förhandlingar...................................................................... 114

20 § Statlig medverkan vid finansiering av export m.m.

(forts. NU19).................................................................................................... 114

Lars Norberg (mp) Reynoldh Furustrand (s) Rolf L Nilson (vpk) Beslut skulle fattas den 28 mars

21 § Affärstider.................................................................. 119

Näringsutskotlels betänkande NU23

Debatt

Karin Falkmer (m)

Gudrun Norberg (fp)

Kjell Ericsson (c)

Barbro Andersson (s)

Beslut skulle fattas den 28 mars

22 § Tekoindustri och tekohandel...................................... 124

Näringsutskoltets belänkande NU27

Debaft

Karin Falkmer (m)

Hädar Cars (fp)

Lennart Brunander (c)

Rolf L Nilson (vpk)

Reynoldh Furustrand (s)

Beslut skulle fattas den 28 mars

23 § Bordläggning 138

24 § Meddelande om frågor

1989/90:468 av Barbro Andersson (s) om personalsituationen

vid polismyndigheten i Uppsala....................................................................... 138

1989/90:469 av Eva Johansson (s) om rekryteringen av konsu-
142 lenter för synskadade elever i Stockholmsområdet 139

Riksdagens protokoll 1989/90:90 onsdagen den 13 juni

Riksdagens protokoll 1989/90:90