Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:89

Tisdagen den 20 mars

Kl. 14.30-15,52

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 14 mars.

Svar på frågor

2 § Svar på fråga 1989/90:442 om TV-licensavgifterna

Anf, 1 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON;

Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig om jag är beredd att medverka till att de som inte kan eller vill ta emot Sveriges Televisions sändningar delvis eller hell slipper nuvarande licensavgift.

Bakgrunden till frågan är. enligt Sten Andersson, all ulvecklingen inom TV-området i framtiden kommer att leda till att TV-apparaterna sannolikt kommer att kunna plomberas så all konsumenterna inte behöver eller kan ta emot program som de inte önskar se.

De flesta TV-motlagare är så konstruerade all de kan användas för att ta emot markbundna rundradiosändningar som dem från Sveriges Television. En mottagare skulle också kunna vara konstruerad så att den kan användas endast för individuell eller kollektiv mottagning från satelliter Enligt den av riksdagen förra året antagna nya lagen (1989:41) om TV-avgift föreligger inte avgiftsskyldighet i sådana fall.

Del finns med andra ord redan sådana möjligheter som Sten Andersson efterlyser i sin fråga,

Anf, 2 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Det är beklagligt att informationen om den lag vi stiftade i riksdagen i fjol infe har nått ul lill allmänheten. Journalister som jag har talat med tycker att detta var en bra fråga atl la upp i riksdagens frågestund. De ansåg alt del hade uppstått ell vakuum, där människor ingenting visste i denna fråga. Det är därför bra atl vi här får statsrådets synpunkt dokumenterad.

Vi kan hoppas alt det faktum att människor i framliden kan välja bort utbudet i Sveriges Radio och Television kommer all innebära en press på nämnda bolag som innebär att kvaliteten ökar.

Jag tackar än en gång för svaret.

1 Riksdagens protokoll 1989/90:89

Prot. 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

AnL 3 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON:

Herr talman! Lål mig bara notera att de flesta tittare brukar framföra önskemål om all få se många program, inte att kunna välja atl slippa se program.

Hela den debatt som förs om formerna för finansieringen av Sveriges Television handlar om hur man skall kunna tillföra mera pengar lill produktionen av de många underbara program man vill få fram. Den fråga som gäller människor som säger sig vilja ha en TV-apparal i vilken man inte skall behöva se några TV-program är som jag ser del utomordentligt marginell,

AnL 4 STEN ANDERSSON i Malmö (m);

Herr talman! "Många underbara program", säger utbildningsministern. Utvecklingen i dag på kabel-TV-områdel, där man kan köpa in sig på filmkanaler, vittnar inte precis om atl det utbud som hitintills har presterats av Sveriges Radio är direkt inlresseframbringande och exklusivt.

Jag skall inte säga atl statsrådet har fel, men jag tror inte all del är så att många ropar efler bra program från jusl Sveriges Radio eller Sveriges Television, Man vill se bra program, men sedan är det egalt var programmen kommer från. Del är positivt atl framöver kunna slippa betala för program som man inte vill se.

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Svar på fråga 1989/90:459 om ändringar i kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet

AnL 5 Försvarsminister ROINE CARLSSON;

Herr talman! Kerstin Ekman har, mot bakgrund av att överbefälhavaren till regeringen lämnat förslag lill ändringar i den nu gällande kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet, frågat mig när jag är beredd att göra lämpliga ändringar i nämnda kungörelse.

Överbefälhavarens förslag bereds för närvarande inom försvarsdepartementet. Jag har ännu inte tagit ställning lill överbefälhavarens förslag i sin helhel. Jag avser dock att senare under våren föreslå regeringen lämpliga ändringar i kungörelsen.

AnL 6 KERSTIN EKMAN (fp);

Herr talman! Jag lackar försvarsministern för svaret.

Anledningen till min fråga är givelvis otåligheten hos de ansvariga i frivilligorganisationerna. Regeringen lämnade uppdrag, och ÖB startade en process. Den intensitet som präglar våra frivilliga försvarare gör atl de också vill se resultat.

Den gällande förordningen är i alla fall 20 år gammal. Myckel i samhället ändras på 20 år, och en anpassning till del förändrade samhället är nödvändig.

Försvarsministern säger all han skall föreslå regeringen lämpliga ändringar senare under våren, och det verkar inte så avlägset. Jag förstår att det

hela är väl berett just genom samverkan mellan ÖB och de frivilliga försvarsorganisationerna. Och jag ser också hoppfullt på framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot, 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

4§ Svar på fråga 1989/90:456 om åtgärder mot spekulation på bostadsmarknaden

AnL 7 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST;

Herr talman! Agne Hansson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd atl vidta för att motverka spekulation och överpriser på bostadsrätter

Enligt Agne Hansson skulle nu, som följd av de nya skatteförslagen, en ny våg av spekulation och press uppåt av priserna på bostadsrätter svepa fram, främst i storstadsområdena. Jag delar inte Agne Hanssons uppfattning. Det nya skalleförslaget bör tvärtom leda till atl priserna på bostadsrätter dämpas, bl,a, eflersom del blir mindre gynnsamt att låna. Också i fråga om juridiska personer kommer underskollsavdragens värde alt vara 30 %,

I bostadsdepartementet bereds för närvarande bosladsrällsulredningens förslag lill en ny bostadsrältslag. En proposition avses atl bli förelagd riksdagen under della riksmöte, I propositionen kommer regeringen atl redovisa sin syn bl,a, på frågan om juridiska personers rätt lill medlemskap i bostadsrättsföreningar

Det kan nämnas att bostadsrältsulredningen har föreslagit att varje bostadsrättsförening själv skall få bestämma om juridiska personer skall ha rätt till medlemskap. Jag skall inte här föregripa den kommande propositionen, men jag vill erinra om att de direktiv kommittén fick utgick från atl ell förbud för juridiska personers möjligheter atl förvärva bostadsrätt för bostadsändamål skulle prövas,

AnL 8 AGNE HANSSON (c);

Herr talman! Jag vill lacka bosladsministern för svaret.

Vi har tydligen olika uppfattningar om hur skalteförslagen kommer all påverka bostadsrätterna och priserna på desamma. Har inte bosladsministern noterat den press uppåt av priserna på bostadsrätter som ändå har skelt? Oroas inte bostadsministern av detta? Kanske kan man i slutet av bosladsmi-nisterns svar mellan raderna läsa sig lill alt del i direktiven lill bosladsrätisut-redningen låg alt ell förbud skulle prövas. Jag tror inte att man kan möta della med ett förbud. Däremot tror jag atl del ger anledning till oro och all man vidtar åtgärder

Att ett förbud inte är framgångsrikt har vi sett av utfallet av förbudet mot atl förvärva bostadsrätter från allmännyttan. Det har genom de utredningar som har presenterats, visat sig alt segregationen har ökat.

Jag hade vänlat mig att bosladsministern och regeringen i detta svar skulle peka på en rad åtgärder som nog ändå är angelägna att vidta. Svaret tyder på att t,ex, neutraliteten mellan de olika boendeformerna tydligen inte fungerar

Är bostadsministern beredd att vidta åtgärder för att komma till rätta med

/* Riksdagens protokoll 1989190:89

Prot. 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

dessa problem och även snabbt komma till rätta med den bristsituation som råder? Del är enligt min mening viktigt att sätta in åtgärder på della område. Vidare menar jag all det är viktigt att man håller fast vid frivilliglinjen när det gäller ulredningsförslagen och atl man i övrigt ändå försöker angripa della problem med krafl.

AnL 9 Bostadsminisler ULF LÖNNQVIST;

Herr talman! Jag tror att de främsta åtgärderna för att motverka kraftiga prisstegringar på bostadsrätter ligger just inom skattesysteniets ram. Det som har hänt sedan skalleförslagen lämnades till lagrådet och man såg vilken intention regeringen hade bakom de förslag till reformering av beskattnings-systemet som redovisas är all del har skett en uppbromsning av prisutvecklingen på bostadsrätter. Priserna stiger inte längre.

Jag tror atl del fundamentala och vikliga är atl del blir mindre lönande att låna pengar med det nya skattesystemet. Det kommer utan tvivel att medverka till att också prisutvecklingen på bostadsrätter kommer att dämpas, och man kommer alt få helt andra priser än dem som vi har sett under senare lid.

Det är också väsentligt att se till att upprätthålla en hög takt när det gäller bostadsbyggandet. Vi måste alltså komma lill rätta med den stora brist på bostäder som vi har, vilket nalurliglvis i sig är prisdrivande. Dessa båda faktorer är viktiga atl understryka.

Jag vill erinra om att under år 1989 igångsattes byggandet av nästan 60 000 nya bosläder i landet, vilket är en fördubbling jämfört med 1985. Den tredje åtgärden vi föreslår är alltså att bostadsrältslagen ses över I det sammanhanget skall vi pröva den fråga som Agne Hansson ställde, nämligen hur vi skall ha det med juridiska personers rätt och möjlighet alt köpa bostadsrätter

Anf. 10 AGNE HANSSON (c);

Herr talman! Med anledning av den sista frågan vill jagsäga atl det är viktigt att värna om frivilligheten. Det är ett tips till den som skall lägga fram förslaget till propositionen. Jag tycker atl svaret var oroande.

När del gäller skattereformen kan jag generellt dela bostadsministerns oro för atl förslaget kommer alt verka prisdåmpande. Såvitt jag förstår kommer som följd av ett genomförande av del nya förslaget väldigt många atl inte ha råd atl bo, men del tycker jag inte att vi skall la upp här och nu.

Del förvånar mig att bosladsministern inte har märkt den klara tendensen lill prisökning på bostadsrätter Mäklarna går nu ut helt öppet och erbjuder bostadsrätter som del finns möjligheter för förelag alt köpa, vilkel i sin lur gör all värdena på husen stiger med påföljd atl dessa blir objekt atl placera pengar i.

Jag tycker atl det är viktigt, och jag tolkar då svaret som positivt, alt man är beredd alt hålla fast vid samma regel när man bedömer bosladskapitalet såväl för juridiska som för fysiska personer. Men jag fick inte svar på om man är beredd alt se över frågan om neutraliteten.

Anf. 11 Bostadsminisler ULF LÖNNQVIST:

Herr talman! Jag har naturligtvis märkt tendenser till prisstegringar på bostadsrätter och atl mäklare går ut och säger atl del blir lönsammare för juridiska personer att inköpa bostadsrätter Jag har redovisat all skatteförslagel inte gör någon skillnad i dessa avseenden mellan juridiska och fysiska personer Men jag har också sagt alt vi prövar frågan huruvida vi skall stoppa juridiska personers möjlighet all den här vägen så att säga medverka till atl höja priset på bostadsrätter genom atl kasta sig in på bostadsrättsmarknaden.

Sedan, Agne Hansson, är det inte fråga om huruvida man skall ha råd atl bo eller inte om skalleuiredningens förslag genomförs, utan om atl det blir mindre lönsamt all låna pengar och mera lönsamt atl arbela och spara. Del bör enligt min mening medverka och leda till all priset på bostadsrätter kan dämpas.

Prot. 1989/90:: 20 mars 1990

Svar på frågor

AnL 12 AGNE HANSSON (c);

Herr talman! Ja, del är klart, atl om det blir dyrare att bo, blir del sannolikt så, all priserna generellt sjunker Men nu är del alltså fråga om all snabbi, i lid, stoppa den tendens som jag förslår att bosladsministern själv har märkt, nämligen atl man då inser följderna av vissa förslag. Kreativiteten är stor hos många människor när del gäller all hitta på olika förslag till lösningar för alt komma runt lagstiftningen. Det har man nu gjort när det gäller bostadsrätterna där en ny spekulationsvåg är på gång. Vad drar bostadsministern för slutsats av dessa tendenser? Är bosladsministern beredd alt se över t,ex, neutraliteten mellan boendeformerna som en snabb åtgärd för alt häva delta?

Anf, 13 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST;

Herr talman! Den snabbaste åtgärd som har satts in på detta område, Agne Hansson, är naturligtvis all del redan innevarande år har blivit dyrare all låna pengar Man kan inte komma ifrån atl del, på den tiden då man hade möjlighet att göra mycket stora underskottsavdrag för räntor, var en lätt sak atl låna upp pengar och betala kraftigt för det man köpte. Del är della vi motverkar med del nya skatteförslagel. Därför kommer det alt få en dämpande effekt när del gäller prisutvecklingen på bostadsrätter.

När det gäller neutraliteten mellan olika upplålelseformer finns det med i del arbete om bostadsfinansiering som pågår och det får vi kanske anledning alt återkomma till.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 i; Svar på fråga 1989/90:464 om förenklad ansökning av statliga lån till småhus

AnL 14 Bostadsminisler ULF LÖNNQVIST;

Herr talman! Birger Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att förenklingar i ansökningsförfarandet för lånlagarbyggda egnahem skall komma tillstånd.

Prot, 1989/90:89 Lål mig lill alt börja med säga atl anledningen lill all ansökningsblanket-

20 mars 1990 terna gjorts om är den nya låneberäkningsmetod som beslutades förra året,

] I Den främsta avsikten med beslutet var all få elt låneunderlag som bättre

P jrag r speglar de verkliga kostnader som olika huskonstruktioner har. Metoden har

utarbetats och testats i nära samarbete med företrädare för samtliga intressenter inom bostadssektorn. Särskilt för lånlagarbyggda egnahem har låne-underlaget i de flesta fall blivit högre än med den gamla metoden.

Del ankommer på plan- och bostadsverket atl utforma de ansökningsblanketter som behövs. Jag har i likhet med Birger Andersson mötts av uppgifter om atl de nya enhetliga ansökningsblanketter för bostadslån lill nybyggnad upplevs som svår atl fylla i, särskilt om man inte är insatt i byggnadstekniska frågor och mätregler Även plan- och bostadsverket är medvetet om problemet. Därför samlar verket för närvarande in erfarenheter från kommuner, länsbostadsnämnder och byggare och skall ha en utvärdering klar till sommaren. Jag utgår från att verket drar nödvändiga slutsatser av detta,

AnL 15 BIRGER ANDERSSON (c);

Herr talman! Jag ber att få tacka bosladsministern för svaret. Under 1989 har det gjorts en utredning om förenklad handläggning av ansökningar om bostadslån. Jag har den här, SOU 1989:96, Den överlämnades till bostadsministern den 26 oktober.

När man läseri utredningsbetänkandet märker man, åtminstone uppfattar jag det så, att handläggningen när det gäller ansökningar för lånlagarbyggda egnahem i stort sett har glömts borl i utredningen. Men det är ju så atl de flesta ansökningar som handläggs, både av kommunernas förmedlingsorgan och av länsbostadsnämnderna, rör just småhus. En uppsättning ansökningsblanketter behövs för ett egnahem och en uppsättning för att söka lån för ett flerbostadshus med många lägenheter,

I höstas logs, som jag har framfört här och som även bostadsministern har lagt märke till, en ny gemensam blankett för alla typer av nybyggnadsärenden i bruk. Del är denna blankett som har ställt till så stora svårigheter för de familjer och privatpersoner söm vill fylla i den. Om det har blivit några förenklingar med denna blankett så är det med all säkerhet i slutskedet hos länsbostadsnämnderna och del är ju i och för sig bra om man kan få bort en del av den administrativa verksamheten där. Det märker vi väl i så fall när bosladsministern söker pengar för kommande budgetår och då önskar sig mindre pengar Men förenklingar i slutfasen får inte innebära att det i stället blir slora problem i inledningsskedet. Jag vill bevaka bostadskonsumentens intressen, och jag tror all även bostadsministern vill göra delsamma. De blanketter som för närvarande finns är i stort sett omöjliga att fylla i för en privatperson eller familj som vill bygga småhus.

Är bosladsministern i det fortsatta förenklingsarbetet även beredd att fill-godose bostadskonsumenlernas berättigade intressen?

AnL 16 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:

Herr talman! Självfallet har jag samma utgångspunkt som Birger Anders
son, nämligen atl se lill att del är så lätt och bra som möjligt för bostadskon-
6 sumenlen. Jag har också sagt i mitt svar att den blankett som plan- och bo-

sladsverket har tagit fram enligt de instruktioner som finns håller på att studeras. Man följer upp hur det här fungerar När man lill sommaren gör den utvärdering som jag har påtalat skall nödvändiga slutsatser dras. Kommer man då fram lill atl det krävs förändringar av blankettens utformning, utgår jag från all man kominer att förorda sådana.

Jag delar Birger Anderssons uppfattning, och det är jag övertygad om alt plan- och bostadsverket gör att man skall ha sä enkla blanketter som möjligt och så enkla administrativa rutiner som möjligt. Men del viktiga och väsentliga är naturligtvis atl man likväl kan fånga in och la fram de uppgifter som behövs för en rättvis lånehantering och för upprätthållandet av kvaliteten i byggandet. Om detta tror jag alt Birger Andersson och jag är överens.

Prot, 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

AnL 17 BIRGER ANDERSSON (c):

Herr talman! Vi är tydligen ganska överens, och det låter lovande. Jag blev mycket förvånad när jag fick la del av denna uppsällning av blanketter Jag är inte säker på alt bostadsministern har haft tid och tillfälle all gå igenom denna sammanställning av blanketter som måste lämnas in när man söker lån för ell läntagarbyggt egnahem. Jag överlämnar därför här lill bosladsministern en uppsättning, och jag hoppas atl bosladsministern efter en genomgång kommer att bevaka atl det blir förenklingar i alla led i ansökningsförfarandet, åven för egnahemsägare.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Svar på fråga 1989/90:430 om lagstiftningen om tvångsvård

Anf. 18 Socialminister INGELA THALÉN:

Herr talman! Pär Granstedt har frågat mig om jag- mot bakgrund av viss erfarenhet från Stockholm - avser att ta initiativ till en översyn av den gällande lagstiftningen i fråga om tvångsvård.

I vårt samhälle vill vi alt varje medborgare skall vara skyddad mot frihets-berövande och påtvingade kroppsliga ingrepp. Tvång från samhällets sida kan emellerlid bli ofrånkomligt i vissa situationer En sådan är då en människa, t.ex. pä grund av sitt psykiska tillstånd eller sitt beroende av berusningsmedel, har behov av vård men vägrar inse detta och utsätter sig själv och andra för stora risker till liv och hälsa. I sådana fall måste tvångsmedel kunna användas.

Tvångsålgärder kan också behöva lillgripas mol någon för all skydda andra människor mol spridning av samhällsfarliga sjukdomar Enligt smilt-skyddslagen (1988:1472) skall länsrätten på ansökan från smillskyddslåka-ren i vissa fall besluta om tvångsisolering av den som för smitta av en sam-hällsfarlig sjukdom. Detta kan bli aktuellt när den smittade inte frivilligt medverkar till de åtgärder som behövs för att hindra smittspridningen, eller när del finns grundad anledning att anta atl den smittade inte följer de meddelade förhållningsreglerna, och att detta innebär en uppenbar risk för smittspridning. Om länsrättens beslut om tvångsisolering inte kan avvaktas utan

/ * * Riksdagens protokoll 1989/90:89

Prot, 1989/90:89 fara skall smittskyddsläkaren meddela beslutet, Hans beslut skall dä omedel-

20 mars 1990 bart underställas länsrätten för prövning.

Svar på frågor

Det är socialstyrelsen som har tillsyn över landels smittskydd. Jag har fåll information om all socialstyrelsen avser att anordna konferenser, som stärker samarbetet mellan smitlskyddsläkarna i smittskyddsfrågor Del är nalurliglvis viktigt all smitlskyddsläkarna och infektionsläkarna har god kompelens och fär en nödvändig fortbildning inom området.

Den lagstiflning vi nu har ger, enligt min uppfattning, tillräckliga möjligheter till tvångsingripanden. Problemet lycks vara all sjukvårdshuvudmännen ännu inte har de rätta resurserna för ändamålet. Vid tvångsisolering av HlV-smittade personer kan behövas en särskild sammansättning av kompetensen hos den personal som arbetar på enheten, där omhändertagande av HIV-smiltade kan komma i fråga. Det finns skäl all överväga att bygga upp en eller ett par speciella enheter i landet, som kan få den speciella kompetens som behövs.

Jag avser att la upp frågan i de s,k, Dagmarförhandlingarna med Landstingsförbundet om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för år 1991,

AnL 19 PÄR GRANSTEDT (c): Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret på min fråga. Bakgrunden lill min fråga är naturligtvis den förvirrade situation som uppstod i samband med att den s,k, HIV-mannen fanns i Stockholm för en lid sedan. Han finns här fortfarande men är numera omhändertagen.

Vi fick uppleva under denna vecka atl myndigheterna var mer eller mindre handfallna. Den ena visste inte vad den andra gjorde, och framför allt visste ansvariga myndigheter inte vad de skulle göra och vad de hade rätt atl göra. Under flera dagar var det en situation där mannen, som är narkotikaberoende, kunde beräknas vara narkotikaberusad, HIV-smittad och med en benägenhet för alt intressera sig för unga pojkar gick lös i Stockholm, Ansvariga myndigheler ansåg sig inte ha möjlighet att ingripa förrän han hade förgripit sig på någon. Del är i alla fall de uppgifter som gavs.

Del visade sig sedan atl den som hade skrivit ul mannen i Göteborg inte hade rätt att skriva ul honom, Smiltskyddsläkaren i Stockholm, som ansåg sig vara förhindrad atl ingripa, skulle i själva verket ha ingripit. Så småningom blev det ett ingripande, Mannen blev omhändertagen. Del dröjde inte sårskilt länge förrän han rymde, eflersom bevakningen var alldeles otillräcklig.

Delta visar all samhällets organisation för atl klara sådana situationer inte fungerar Det var bakgrunden till min fråga. Om lagstiftningen är fillräcklig eller inte är del svårt för en lekman alt bedöma. Men uppenbarligen var det något fel någonstans - i lagstiftningens utformning eller i informafionen kring den. Uppenbarligen fanns inte den rätta organisationen för att ta hand om detta fall på ett kompetent sätt. Innebär detta att de åtgärder som nu vidtas gör att något sådanl inte behöver upprepas?

Anf, 20 Socialminister INGELA THALÉN;

Herr talman! Jag har svårt atl säga kategoriskt atl incidenter av olika slag aldrig kan upprepas. Men det som har hänt i detta speciella fall och som jag

inte skall kommentera närmare är all socialstyrelsen har haft kontakt med berörda ansvariga. Man kommer atl fortlöpande ha olika typer av informationsträffar. När del gäller sjukvårdshuvudmännens möjligheter att ha de rätta resurserna, skall jag ta upp frågan i anslutning till diskussionen om Dagmaröverenskommelsen.

Tack och lov är detta händelser som är sällan förekommande. Det betyder atl man behöver koncentrera kompetensen till en eller ett par enheter. För atl kunna klara della behövs del litet speciella diskussioner med sjukvårdshuvudmännen. Vi för in dessa diskussioner i Dagmaröverläggningarna.

AnL 21 PÄR GRANSTEDT (c);

Herr talman! Jag förstår alt det är svårt all lämna garantier lill 100% för framtiden. Det kan man aldrig göra i något sammanhang. Men del är väl helt klart atl sådana händelser inte får inträffa? Nu verkar det som om det inte har hänt någon katastrof jusl vid delta tillfälle. Men det kunde lätt ha varit så. Del kunde myckel lätt ha varit någon ung människas liv som hade blivit förstört- kanske t.o.m. fleras- under denna period på grund av att de administrativa rutinerna inte fungerade. Del är givet all del inte får förekomma.

Därför är del viktigt atl slutsatser dras av del som hände och skapa, såvitt det står i mänsklig makt, garantier för alt något sådant inte skall behöva upprepas. Om socialministern anser atl den nu gällande lagstiftningen är tillräcklig, får jag naturligtvis ta del ad notam. Men då gäller del verkligen alt informationen lill alla berörda går ut så att missförstånd inte uppstår och att del alllid finns tillräckliga resurser för omhändertagande.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

7 § Svar på fråga 1989/90:460 om kriterierna för att bevilja svenskt medborgarskap

Anf. 22 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Viola Claesson har frågat mig om kravet på vislelsetid för beviljande av svenskt medborgarskap är ovillkorligt eller om det finns möjlighel för beslutande instanser att ta hänstyn till omständigheterna i del enskilda fallet.

I 6§ lagen (1950:382) om svenskl medborgarskap anges de villkor som skall vara uppfyllda för alt en person skall få bli svensk medborgare.

I samma paragraf anges också de möjligheter som finns atl i vissa fall göra undanlag från de villkor som normalt krävs.

Undantag från uppställda villkor görs regelmässigt för den som är gift med svensk medborgare, för den som tidigare har varit svensk medborgare och för flyktingar Den som är flykting eller stalslös kan t.ex. tas upp till svensk medborgare efter fyra års hemvist i Sverige. Vidare kan man göra undantag om det anses medföra gagn för riket eller om del med hänsyn lill sökandens förhållanden föreligger särskilda skäl för all bevilja svenskt medborgarskap.

Med stöd av denna undantagsbestämmelse har under årens lopp sökande

Prot. 1989/90:89 tagits upp till svenska medborgare även om hemvislvillkorel inte lill fullo har

20 mars 1990 varit uppfyllt.

Milt svar lill Viola Claesson är därför all gällande lagstiftning alltså med-

' J t' ger undantag från huvudregeln och atl undanlag även i fortsättningen kom-

mer atl kunna göras i de fall där det finns särskilda skäl till delta.

AnL 23 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Jag ber att få tacka Maj-Lis Lööw för svaret. Anledningen lill min fråga aren kvinna som heter Orlinda de Escamilla de Moya och som är hustru resp. mor lill två politiska fångar i Chile.

Orlinda bor här i Sverige sedan tre år, och hon har begärt atl få svenskl medborgarskap. Hennes make har liksom sonen utsatts för en fruktansvärd tortyr-jag har själv läst tortyrrapporten, och jag måste säga att det var svårt att fullfölja läsningen.

Orlinda arbetar inte enbarl för alt försöka utverka frigivning av sin make -hennes son har flytt ur fängelset medan hennes make finns kvar Hon kämpar även för all alla politiska fångar skall bli fria.

Del finns fler än Orlinda som kämpar Jusl nu befinner sig Beklädnads Arne Lökken och grafikerförbundels ordförande i Chile. De har ett möte med den nye justitieministern för all diskutera Orlindas makes fall men också andra flyktingars.

Det är viktigt att se vilka möjligheter del finns för Orlinda alt få ett svenskl medborgarskap. Hon behöver elt sådanl och hon behövs i Chile för alt där diskutera della fall och övriga politiska fångar. Delta är en myckel viktig kamp.

Varför får inte Orlinda svenskl medborgarskap när andra med särskilda skäl har fått svenskt medborgarskap? Jag tycker alt jag har fått elt klart svar av Maj-Lis Lööw om alt del här föreligger särskilda skäl.

Jag har tolkat Maj-Lis Lööws svar som atl del går att göra ell undanlag från ireårsregeln. Jag vet all Maj-Lis Lööw inte kan diskutera ett specifikt fall, men visst föreligger det särskilda skäl för Orlinda atl få svenskl medborgarskap så atl hon kan resa lill Chile. Jag är övertygad om att det finns fall där t.o.m. kortare vislelsetid legal till grund för svenskt medborgarskap.

Jag skulle vilja ha en kommentar till della.

AnL 24 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Genom all ställa konkreta frågor om ett enskilt fall försätter Viola Claesson mig i en situation som jag ofta försätts i vid en frågestund. Jag är tyvärr förhindrad atl svara på frågor som är ställda med utgångspunkt i ett enskild ärende. Jag kan bara säga atl det rent generellt naturligtvis är så alt dessa undanlagsregler måste tillämpas utomordentligt restriktivt. Annars skulle del myckel snart bli en uppluckring av medborgarskapslagen.

Undanlagsregeln har tillämpats när del förelegat mycket starka humanitära skäl och när det har varit en kort lid kvar innan man ändå skulle ha fåll medborgarskap. Dessutom är medborgarskap förknippat med sådana villkor som all man kan och vill göra sig av med medborgarskap i det ursprungliga landet. 10

Del är svårt för mig atl kommentera della enskilda ärende, men del måsle ställas i relation lill många olika frågor

AnL 25 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Maj-Lis Lööw, när jag och andra lar upp frågor av den här typen ställer vi viktiga principiella frågor ofta med utgångspunkt i enskilda fall. Det är först dä man ser hur saker och ting fungerar eller inte fungerar och då behövs del vissa klariägganden.

Del finns alltså många som har uppmärksammat Orlindas makes fall och de andra politiska fångarnas situation i Chile. Det förekommer nu ett samarbete när del gäller dessa fall där svenska fackföreningsförelrädare engagerar sig tillsammans med chilenska fackföreningsföreträdare.

När Maj-Lis Lööw säger att undanlagsregeln tillämpas utomordentligt restriktivt - inte tre år när man säger fyra, kanske nästan exakt fyra år - så stämmer inte della. Såväl drottning Silvia som utländska idrottsmän som har kommit lill Sverige har snabbi fått svenskt medborgarskap. Della är en uppgift som står ganska klar. Då gick det mycket snabbare trots atl del inte var kort tid kvar till ordinarie tid då medborgarskap skulle beviljas. Varför gick del då?

Prot. 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

AnL 26 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Jag vet atl man tar upp principiella frågor utifrån enskilda ärenden, men svaret måsle återigen bli principiellt.

Av de ärenden som har överklagats till mig är min erfarenhet alt vår strävan är all hålla oss myckel strikt till i första hand de regler som gäller i fråga om tid och andra skäl som kan utgöra hinder för atl man omedelbart efter sin ansökan kan fä ett medborgarskap.

Jag har försökt atl berätta litet grand för Viola Claesson om vilka krilite-rier som kan både vara bidragande till all man kan göra undanlag och utgöra hinder för elt undanlag. Därutöver kan jag inte kommentera just del här fallet,

AnL 27 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Del kan jag förslå. Men då kan vi hålla oss lill den principiellt viktiga frågan, Maj-Lis Lööw,

Jag har tagit upp fallet med Orlinda, hennes man, hennes son och andra politiska fångar som befinner sig i samma situation. Vi anser all det pä många olika sätt föreligger särskilda skäl. Jag tror alt också den svenska fackföreningsrörelsen är av samma åsikt, eftersom den har engagerat sig.

När Maj-Lis Lööw säger atl undantagsregler tillämpas mycket restriktivt kan man instämma och säga all så har det verkligen förhållit sig då det gäller fallet med Orlinda, som behöver ell svenskl medborgarskap för all åka till Chile och kämpa för de politiska fångarnas frigivning,

Maj-Lis Lööw sade alt del kan röra sig om fall där del varit mycket korl tid kvar Vi vet atl det finns utländska idrottsmän som ganska snabbi har fått svenskl medborgarskap - fall där del inte ens varit fråga om politiska

Prot. 1989/90:89 flyktingar, torterade människor och liknande. Hur hänger detta ihop med

20 mars 1990 den hårda restrikliviieten eller med all del krävs alt del bara är korl lid kvar?

Svar på frågor

Överläggningen var härmed avslutad.

8§ Svar på fråga 1989/90:466 om uppehållstillstånd för baltiska värnpliktsvägrare

AnL 28 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Det finns flera uppgifter som lyder på att mobbning och pennalism ökat inom den sovjetiska krigsmakten under del senaste året. Främst tycks värnpliktiga från de baltiska republikerna samt från Georgien och Armenien drabbas, i all synnerhet när de tjänstgör utanför den egna republiken. Under en frågestund i riksdagen den 23 januari uttalade utrikesministern att man måste kunna hoppas på all de sovjetiska myndigheterna med kraft försöker stävja denna negativa utveckling, som bara kan leda till ökade motsättningar mellan olika folkgrupper,

Mol bakgrund regeringens beslut i ell enskilt asylärende har Erling Bager frågat mig om regeringen även i framliden avser att neka uppehållstillstånd lill baltiska värnpliktsvägrare som utsatts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Som Erling Bager vet är jag förhindrad alt redovisa de bedömningar som görs i ett enskilt ärende, Erling Bager menar att regeringens asylpolitik har medfört ett direkt hot mot dem som söker skydd här därför att de utsatts för förtryck av de mänskliga rättigheterna.

Utlänningslagens regler om asyl för krigsvägrare avser atl ge skydd ål den som har avviktil från pågående militärtjänst som äger rum på krigsskådeplats eller kan komma atl förläggas dit. Motsvarande gäller i allmänhet i fråga om den som har flytt från sitt hemland för atl undgå alt bli uttagen lill militärtjänstgöring på krigsskådeplats, I del senare fallet måsle emellertid risken för krigstjänslgöring ha varit påtaglig (prop, 1988/89:86 s, 74 f,),

Atl vägra fullgöra sin värnplikt är inte i sig asylgrundande, såvida inte ett oproportionerligt straff skulle följa på vägran.

Jag delar utrikesministerns förhoppning om att sovjetiska myndigheter skall komma till rätta med de problem som uppenbarligen förekommer inom den sovjetiska krigsmaklen,

AnL 29 ERLING BAGER (fp):

Herr talman! Jag vill lacka invandrarministern för svaret, som jag dock
inte kan vara nöjd med. Det finns ett flertal rapporter om hur baltiska värn
pliktiga har misshandlats inom den sovjetiska armén. Del finns rapporter
från Estland, Lettland och Litauen på hur man har straffats i Sovjelarmén
med anledning av den frigörelseprocess som pågår i de baltiska länderna.
Inkallade har i brev och efter flykt vittnat om mobbning och misshandel med
påkar, järnskodda bälten och t,o,m, hela strykjärn. Del finns också elt fler
tal rapporter ifrån Lettiska centralrådet och Kommittén Geneve 49 om hur
12 baltiska värnpliktiga har kommit hem i blykislor, där det är oklart hur det

har gått till. Flera brev vittnar dock om atl del har varit fråga om dödsmiss- Prot, 1989/90:89
handel, 20 mars 1990

Jag kan därför inte förstå hur invandrarministern inledningsvis kan in- ] ]

stämma i all det kommer oroande rapporter och sedan hänvisa lill all della ' "Ib är en fråga för Sovjetmakten alt handlägga. Detta strider mot de mänskliga rättigheterna.

I det svar som jag fick av utrikesminister Sten Andersson den 3 januari instämde han i all när de mänskliga rättigheterna förtrycks i våra grannländer skall den svenska regeringen reagera och inte acceptera alt sådant förtryck sker All nu, som har skett i ett fall, sända tillbaka en estnisk värnpliktig grabb som har blivit utsatt för detta inom den sovjetiska armén är inte alt ställa upp på de mänskliga rättigheterna. Jag tycker faktiskt, invandrarministern, alt sådana beslut är en skam för vårt land.

Jag kan här möjligen också se en skiljaktighet mellan utrikesministerns svar och det svar jag fått av invandrarministern, genom all Sten Andersson var noga med all betona all vi måste reagera när de mänskliga rättigheterna kränks.

AnL 30 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Jag har med mycket stort intresse tagit del av frågedebatlen mellan utrikesministern och Erling Bager. Jag delar hell den uppfattning som där kom till uttryck. Utrikesministerns roll i det hela är dock delvis annorlunda, sä lill vida all del för hans del handlar om alt förutsätta atl de sovjetiska myndigheterna gör något åt saken.

Sedan uppstår frågan hur vi skall bedöma dessa frågor utifrån de ansökningar vi får Självklart är det precis som jag säger atl vi också har klarl för oss alt det finns uppgifter som tyder på mobbning och pennalism inom den sovjetiska krigsmaklen. Detta måsle vi ha med i bilden när vi bedömer de enskilda fallen.

Jag kan ju inte här i talarstolen kommentera ett enskilt fall. Vi får la hänsyn till den här kunskapen, men jag kan ändå inte generellt säga alt värnpliktsvägran i sig är asylgrundande. Vi får la hänsyn lill, som jag nämnde tidigare, om del blir oproportionerliga konsekvenser av en eventuell avvisning,

AnL 31 ERLING BAGER (fp):

Herr talman! I december månad förra året skärpte regeringen kraven för asylrätt, och det har gjort det svårare för exempelvis värnpliktiga från Baltikum som har utsatts för det här inom Sovjelarmén, Jag förslår inte all invandrarministern inte på elt klarare sätt kan fastslå all det år skäl alt få asyl i värt land når unga värnpliktiga grabbar har utsatts för detta inom Sovjelarmén. Det finns många rapporter och vi vet t,o,m, att föräldrar i Estland och Lettland håller hemma sina grabbar eftersom de har myckel klart för sig vad som sker

AnL 32 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Eftersom Erling Bager nämnde inskränkningen i asylrätten
tycker jag ändå alt det är viktigt atl komma ihåg atl utlänningslagen har talat 13

Prot, 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

om krigsvägrare som har fält skydd ifrån pågående militärtjänst som äger rum pä krigsskådeplats. Det förekommer ganska ofta elt missförstånd alt del skulle ha handlat om värnplikligsvägrare. Det är faktiskt risken för krigstjänstgöring som man tidigare har tagit hänsyn till.

När del gäller de eventuella ärenden som kan komma på milt bord och som Erling Bager nu vill diskutera kan jag återigen bara säga atl vi nalurliglvis i varje enskilt ärende får ta hänsyn till omständigheterna och de eventuella konsekvenser som en utvisning kan få. Det kan mycket väl i några av fallen finnas ett särskilt starkt skyddsbehov som kan falla inom asylreglerna som vi tillämpar dem i dag.

AnL .33 ERLING BAGER (fp):

Herr talman! Jag nämnde atl regeringens förslag all ändra asylrätten i december förra året ylleriigare har försvårat situationen, I denna debatt försöker jag däremot atl framföra all det som sker med baltiska värnpliktiga inom Sovjetarmén är brott mot de mänskliga rättigheterna. Del måsle vi från svensk sida reagera mot. Del är viktigt all vi gör det när det sker elt sådant brott. Del är inte. som invandrarministern säger i sill svar, enbarl en uppgift för de sovjetiska myndigheterna att la hänsyn lill. Vi måste i vårt land la hänsyn lill vad som sker i våra grannländer på andra sidan Östersjön, Det sker nu grova brott mol de mänskliga rättigheterna. Jag hoppas verkligen atl regeringen, när sådana fall kommer upp, kommer att bevilja asyl ål de människor som har utsatts för hot och misshandel. Något annat vore en skam för den svenska regeringen och för vårt land.

Överläggningen var härmed avslutad.

9§ Svar på fråga 1989/90:457 om lön från utlandstjänstgöring i förslaget om reformerad inkomstbeskattning

Anf, 34 Statsrådet ERIK ÅSBRINK;

Herr talman! Knut Wachtmeisier har frågat finansministern om han, med lanke på det nödvändiga i all stödja svenska exportansträngningar, avser all föreslå erforderliga justeringar i lagrådsremissen om reformerad inkomstbeskattning beträffande beskattningen vid utlandstjänslgöring.

Arbetet inom regeringen är så fördelat alt det är jag som skall svara på frågan.

Regeringen kommer inom några veckor att överlämna propositionerna om skallereformen lill riksdagen. Regeringens slutliga ställningstagande i den fråga som Knut Wachtmeisier tagit upp kommer då atl redovisas, I avvaktan på detta är jag inteberedd att ytterligare kommentera frågan,

AnL 35 KNUT WACHTMEISTER (m);

Herr talman! Jag tackar för svaret och önskar statsrådet välkommen i ämbetet.

Den föreslagna ändringen i sexmånadersregeln är bra när det gäller slopande av kravet på fast driftsslälle. Den är dock myckel negaliv för svensk

Svar på frågor

export när det gäller kravet alt skattebefrielse i Sverige endast skall beviljas Prot. 1989/90:89 om lönen beskattas i verksamhetslandet. Det beror på alt det finns flera län- 20 mars 1990 der som inte har någon inkomstskatt - hur onaturligt det än kan låta i svenska öron.

Jag är medveten om alt skattebefrielsen ursprungligen inte enbart kom till för atl stödja exporten, men man borde i vart fall inte som nu avsevärt försämra svenska företags exportansträngningar

Går förslaget igenom blir det ytterst kostnadskrävande för de många svenska företag som arbetar i länder som Saudi-Arabien, Förenade Arabemiraten, Bahrain, Kuwait, Öatar m:fl.

Det rör sig om bortåt 600 högutbildade nyckelpersoner Deras reaktion blir naturligtvis krav på kompensation som skulle innebära minst fördubblade kostnader för svenska, redan hårt konkurrensutsatta företag. Om svenska medarbetare friställs eller slutar pä grund av försämrade villkor är detta inte bara en nackdel för berörda förelag utan också för all svensk export, eflersom det ligger ett egenvärde i atl ha svenskar i arbete utomlands.

Det är knappast rättvist all gränsen mellan skattebefrielse och skatteplikt kan sägas gå vid en enda procents inkomstskatt i verksamhetslandet, I lagrådsremissen föreslås att biståndsarbetare undantas från kravet att lönen skall beskattas i verksamhelslandet med den motiveringen alt en viss del av biståndet då skulle tas i anspråk för atl betala skallen och alt kostnaderna för projektet därigenom skulle öka.

Exportansträngningarna är enligt min uppfattning minst lika viktiga som biståndsanslrängningarna. Jag är dock glad atl statsrådet tydligen kan länkas ta hänsyn till de här redovisade problemen, eflersom statsrådet inte nu helt stänger dörren. Jag tackar för svaret,

AnL 36 Statsrådet ERIK ÅSBRINK;

Herr talman! Vägledande för skaltereformen, och det gäller både den fråga som vi nu diskuterar och en mängd andra frågor, kommer att vara att försöka åstadkomma en neutral och likformig beskattning där olika inkomsttagare beskattas på ett så likformigt sätt som möjligt. För att övergå mer ex-plicit till den här frågan är vi å ena sidan angelägna om att inte åstadkomma direkta subventioner till exporten via våra skatteregler, å andra sidan vill vi naturligtvis inte heller missgynna exporten.

Utöver kravet på likformighet är det också önskvärt att vi får enkla regler som inte i onödan krånglar till arbetet för skattemyndigheter och skattskyldiga. Det är inte minst sådana överväganden som ligger bakom förslaget i lagrådsremissen. Men jag vill inte nu föregripa del slutliga ställningstagandet som kan göras i den här frågan liksom i andra frågor Regeringen avser att lägga fram en proposition den 17 april. Vi kommer då att vid ett och samma tillfälle redovisa våra ställningstaganden i olika frågor

Anf, 37 KNUT WACHTMEISTER (m);

Herr talman! Jag lackar för del svaret. Jag har förståelse för atl statsrådet
inte nu vill binda sig. Jag lycker också att det är positivt att statsrådet nu
säger att man inte skall försämra för svenska företag. Men jag tror att statsrå
det håller med mig om att det skulle bli en väsentlig försämring om man föl- 15

Prot. 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

jer lagrådsremissen. Jag är ganska säker på all lagtextförfattarna inte har tänkt sig den möjligheten all det över huvud tagel kan finnas länder som inte har någon inkomstskatt alls.

Statsrådet lalar också om behovet av rättvisa. Det är knappast rättvist, att om det finns en enda procents inkomstskatt i verksamhelslandet beskattas inte den svenska lönen i Sverige, Men om det inte finns någon skatt, då kommer inkomsten att tas upp till full beskattning i Sverige, Det är inte rättvist.

Det är inte heller rättvist all biståndsarbetarna skall komma billigare undan än de som arbetar för svensk export. Det är mycket stora belopp del rör sig om när det gäller svensk export till just de här länderna.

AnL 38 Statsrådet ERIK ÅSBRINK;

Herr talman! Jag vill bara tillägga atl del naturligtvis inte finns någon åstundan alt försämra villkoren för de svenska exportföretagen. Men det finns en strävan att upprätthålla eller skapa så likformiga skatteregler som möjligt. Enligt min mening bör tanken inte vara alt vi systematiskt subventionerar en viss typ av verksamhet genom skattesystemet. Därmed har jag inte tagit ställning i den konkreta frågan. Jag ber på nytt alt få hänvisa till all regeringen den 17 april kommer atl redovisa sina överväganden i den här frågan och i många andra frågor

AnL 39 KNUT WACHTMEISTER (m);

Herr talman! Jag hann inte kommentera det statsrådet sade om att lagstiftningen måste vara enkel. Del är ytterst lätt alt ändra lagstiftningen, så att svenska företags arbetare i dessa länder inte behöver betala någon skall i Sverige, även om del inte finns någon inkomstskatt alls i verksamhetslandet. Det finns redan ett förslag från Svenska arbetsgivareföreningen som jag tror att statsrådet har hunnit läsa.

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på fråga 1989/90:461 om diiferentierad moms

Anf, 40 Statsrådet ERIK ÅSBRINK:

Herr talman! Gunnar Björk har frågat finansminislern om utredningsuppdraget lill den särskilda utredare med uppgift atl göra en teknisk översyn av mervärdeskaltelagen som regeringen nyligen tillsatt (dir 1990:1) inkluderar frågan om en harmonisering med EG:s skattesatser, syftande till alt också i Sverige införa differentierad mervärdeskatt med lägre skattesats för nödvändighetsvaror

Arbetet inom regeringen är så fördelat att del är jag som skall svara på frågan.

Kommittén för indirekta skatter, KIS, har i sitt betänkande Reformerad mervärdeskatt m.m, lämnat förslag till en utvidgad mervärdebeskattning. Betänkandet kommer att läggas lill grund för den proposition om mervärdeskatten och andra indirekta skatter som regeringen inom korl avser atl lämna lill riksdagen. I KIS utredningsarbete ingick en fullständig översyn av

mervärdeskattens omfattning och materiella regler i övrigt. KIS fick även i särskilda direktiv i uppdrag atl överväga sänkt mervärdeskatt på viss konsumtion. Bakgrunden lill direktiven i denna del var bl.a. de diskussioner som ägt rum inom EG om en differentiering av mervärdeskallesatserna. KIS förslog emilertid alt mervärdeskatt skall utgå med en enhetlig skattesals för alla beskattade varor och tjänsler Bakgrunden lill förslaget var bl.a. alt en sänkt mervärdeskall på t.ex. livsmedel inte bedömdes ha några fördelningspoliliska fördelar. KIS undersökte pågående ulveckling på mervärdeskalte-området inom EG, men fann atl denna utveckling inte för närvarande ulgör någon grund för alt ändra den i Sverige tillämpade mervärdeskaltesalsen på t.ex. livsmedel.

Den utredare som nu tillkallats, och som Gunnar Björk refererar lill, skall göra en teknisk översyn av mervärdeskatten. Bakgrunden är atl KIS inte hunnit med alt författningstekniskt modernisera och anpassa lagstiftningen till de materiella förslag som lagts fram. Utredaren skall göra en sådan för-fattningsteknisk översyn, och därvid bl.a. beakta den lagstiftningsteknik som tillämpas inom EG. Detta innebär dock inte atl utredaren skall la upp lill ny materiell prövning de frågor som KIS redan behandlat, t.ex. frågan om lägre mervärdeskatlesats på viss konsumtion. Svaret på Gunnar Björks fråga är således nej.

Regeringen följer noga den ulveckling som nu pågår inom EG på bl.a. skatteområdet. I fråga om en framlida harmonisering inom EG av mervärdeskallesatserna kan sägas alt hittills inga beslut fattats. Olika förslag har från tid till annan lagts fram, men hittills har ingen enighet kunnat uppnås. Det är därför för tidigt atl nu dra några mera långtgående slutsatser av den diskussion som pågår inom EG.

Prot, 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

AnL 41 GUNNAR BJÖRK (c):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, men tyvärr var del ett negativt besked som jag fick.

Det var mycket riktigt KIS som hanterade den här frågan, men man levde väldigt mycket på den tidigare mervärdeskatleutredningen. Det enda som tillfördes var en fördelningspolitisk studie som gjordes på finansdepartementet där kanske inte alla har full insyn och kan se hur det går lill.

Jag tycker att det är ganska konstigt atl de flesta länder inom EG klarar av att ha en differentierad moms men att Sverige inte skall kunna klara av detta av någon alldeles oförklarlig anledning. Det finns också krafter i Sverige som lalar för alt vi skall närma oss EG på alla områden. Dock skall della tydligen inte gälla moms på mat. Detta är myckel konstigt och svårt att förslå.

Statsrådet menar att det här saknas en majoritet. Han har vall att luta sig mot den typ av majoritet som beslår av folkpartister och moderater Det fanns i utredningen reservationer från centern, vpk och miljöpartiet, vilka var adjungerade och hade samma ståndpunkt. Det hade funnits en klar majoritet för den linjen om statsrådet hade velat luta sig mol en sådan.

Jag vill slutligen säga att det fanns en möjlighel för utredningsmannen alt fundera ordentligt pä jusl del här Jag beklagar atl regeringen har vall atl luta sig mol företrädare för den konservativa linjen i den här frågan. Det

Prot. 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

finns här i riksdagen en gruppering i millen som skulle tacka ja till en differentiering av momsen. Del är också en ganska bred majoritet av svenskarna som vill ha en differentiering av mervärdeskatten jusl när det gäller livsmedel. Jag beklagar all regeringen har vall den här konservativa linjen.

AnL 42 Statsrådet ERIK ÅSBRINK;

Herr talman! Låt mig först säga atl den fördelningspolitiska studie som genomfördes inom KIS ram utfördes av kommitténs sekretariat, lål vara atl en del av personerna var inlånade från finansdepartementet. Kvaliteten på studien bör bedömas inte utifrån vilka som har utfört den, ulan utifrån studien i sig. Del är den som bör ligga lill grund för våra ställningstaganden.

Jag uppfattade det inte på så sätt att vi i första hand skulle diskutera sakfrågan, alltså om del år bra eller dåligt med differentierad moms. Frågan gällde om den utredning som har tillsatts kommer att ta itu med saken. I mitt svar har jag konstaterat atl delta inte är utredarens uppgift. Utredarens uppgift är atl göra en förfatlningsmässig och teknisk översyn. De materiella frågorna har utretts och diskuterats i annat sammanhang.

Lål mig slutligen tillägga när det gäller EG atl man där inte har kommit fram lill en enhetlig linje i fråga om hur mervärdeskallen skall vara utformad. Man har diskuterat frågan i många år; det har framlagts rekommendationer, men meningarna har varit och är alltjämt mycket delade. Stark kritik har riktats mot de förslag som har lagts fram. Dessa förslag har också fått modifieras.

Enligt de uppgifter som vi nu har fått är man inom EG inriktad på atl någon gång under 1991 kunna fatta ett beslut som skall kunna genomföras kanske 1993,

Jag kan försäkra atl vi noga kommer all följa utvecklingen och givelvis vid våra egna ställningstaganden beakta beslut som är av relevans för svensk skattepolitik,

Anf, 43 GUNNAR BJÖRK (c):

Herr talman! Jag kan bekräfta vad statsrådet säger om den hastiga utvecklingen inom EG, Del är nyttig information till riksdagen, eflersom del tidigare har förespeglats oss att det nu är så bråttom med harmoniseringen på framför alll området indirekta skatter.

När del gäller den utredning som KIS gjorde kan man faktiskt finna att det i lägre inkomslkvartil förhåller sig så att man betalar procentuellt större andel av sin inkomst för livsmedel än vad de gör som har högre inkomst. Av del materialet kan man också finna alt centerns tes om alt del är fördelningspolitiskt riktigt alt avveckla livsmedelsmomsen är en riklig tes.

AnL 44 Statsrådet ERIK ÅSBRINK:

Herr talman! Jag konstaterar atl man inom EG har kommit olika långt i sina strävanden på olika områden. I många fall har man faltal beslut och genomfört dem. På andra områden - inte minst på skalleområdet - har man inte kommit särskilt långt i sina harmoniseringssträvanden. Frågan om mervärdeskatten är elt sådanl exempel, trots att man har diskuterat denna fråga mycket ingående.

Jag kan försäkra atl vi kommer atl följa den här ulvecklingen noga. Om man lyckas ena sig - vilkel man inte lyckats med hittills - kommer det naturligtvis också att få betydelse för svenskt vidkommande. Innan vi har nått den situationen kan jag inte se några tvingande skäl för Sverige all anpassa sig lill en EG-regel, eftersom del inte finns någon EG-regel på det här området.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot, 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

11 § Svar på fråga 1989/90:435 om rikspolisstyrelsens cirkulär om handläggningen av ärenden enligt utlänningslagen och utlänningsförordningen

Anf, 45 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON;

Herr talman! Margö Ingvardsson har frågat mig om rikspolisstyrelsens cir-kulärmeddelade rörande handläggningen av ärenden enligt utlänningslagstiftningen kommer att ändras sä alt det bringas i överensstämmelse med vad riksdagen beslutat.

Det spörsmål som Margö Ingvardsson berör i sin fråga har varit uppe vid en tidigare frågestund, närmare bestämt den 21 november 1989, Jag konstaterade då i mitt svar atl cirkuläret i vissa delar fått en mindre lyckad formulering och föruiskickade atl del skulle omarbetas,

Margö Ingvardsson säger sig ha fått besked från rikspolisstyrelsen den 22 februari all del inte pågår eller planeras någon översyn av cirkuläret och frågar - som jag uppfattar del - om cirkuläret verkligen kommer atl ändras.

Jag har låtit konlrollera saken hos rikspolisstyrelsen och då erfarit all ell nytt cirkulär rörande frågor om rättshjälp i utlänningsärenden har färdigställts och sänts ul till polismyndigheterna den 13 mars i år De formuleringar som det riklats kritik mot har arbetats om så all asylsökandes räll lill offentligt biträde klart framgår,

Anf, 46 MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Herr talman! Jag tackar civilministern för svaret. När vi två diskuterade innebörden av rikspolisstyrelsens cirkulär i november förra aret var jag nöjd med civilministerns svar eftersom det då framgick atl cirkuläret skulle omarbetas. Jag blev därför mycket förvånad när jag under januari och februari fick information om all asylsökande vid polisutredningen fick besked om all de var berättigade till offentligt biträde först under en senare del av utredningen, nämligen när invandrarverket hade tagit över ärendet, alltså precis del som stod i det första cirkuläret från rikspolisstyrelsen. Jag kontrollerade då, genom ombud, med rikspolisstyrelsen som gav klarl besked om att något cirkulär i den hår frågan inte skulle omarbetas.

Nu är jag mycket glad att rikspolisstyrelsen har tänkt om när del gäller det här cirkuläret och funnit att det inte stod i överensstämmelse med riksdagens beslut. Jag är säker på alt civilministerns kontroll av min fråga till rikspolisstyrelsen underlättade hanteringen. Nu finns del andra cirkuläret, och jag är därmed nöjd med civilministerns svar och med atl civilministern har hjälpt lill så all rikspolisstyrelsen har ändrat cirkulärels innehåll. Jag hoppas atl alla

Prot. 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

asylsökande därmed får del offentliga biträde som de har räll till och som riksdagen har fattat beslut om.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på fråga 1989/90:455 om fördelningen av vakansmedel till polisdistrikten

AnL 47 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON;

Herr talman! Kjell Ericsson har frågat mig om regeringen är beredd att medverka till all även de mindre polismyndigheterna får vakansmedel för atl göra det möjligt atl överföra uppgifter från polispersonal lill administrativ personal.

Inom polisväsendet finns två personalkategorier, nämligen polispersonal och administrativ personal. Vi har under de senare åren haft en ulveckling som inneburit alt alla polismanstjänster inte kunnat tillsättas. Detta har främst drabbat de större polismyndigheterna. Som exempel kan nämnas Stockholm och Huddinge.

För att i någon mån råda bot på dessa förhållanden har regeringen beslutat alt de myndigheler som har sådana vakanser får ta i anspråk lönemedel för de vakanta tjänsterna för att bl.a. anlita annan personal, såsom administrativ personal, tekniker och arreslantvakter Medlen fördelas av rikspolisstyrelsen med utgångspunkt från myndigheternas faktiska vakansläge.

Användningen av vakansmedel är således avsedd alt vara ett särskilt stöd lill de myndigheter som har ett underskott på polispersonal och inte en allmän resursförstärkning lill alla polismyndigheter

Anf. 48 KJELL ERICSSON (c);

Herr talman! Jag lackar civilministern försvaret på min fråga. Orsaken lill alt jag ställde frågan är den polisbrist som råder i vårt land i dag. Den beror dels på ett rekordstorl vakansläge, dels på den stora arbetsbördan. Polisbris-len är betydande i både små och stora polisdistrikt, och vi vet alt det kommer alt la flera år innan man får ett tillräckligt stort antal utbildade polismän.

För att kunna avlasta de utbildade polismännen en del uppgifter har några distrikt tilldelats vakansmedel för atl i ställel kunna anställa annan personal, I de mindre distrikten saknas dessa medel. Kanske beror det på atl det inte finns så många direkta vakanser i de distrikten,

I smådistrikten finns emellerlid ofta många dolda vakanser i form av delpensioneringar tjänstledigheter, långtidssjukskrivningar osv. För dessa får man inte någon ersättning eller några vakansmedel. Likadant är det då en polisman kommenderas från landsorlen lill tjänstgöring i Stockholm, Inte heller i dessa fall får distrikten någon ersättning. De små distrikten blir då ofta hårt brandskaltade på personal med tanke på de delpensioneringar, tjänstledigheter m,m. som förekommer

För atl man någorlunda skall kunna klara sin uppgift behövs resursförstärkning även till smådistrikten, och det vore därför rimligt att tilldela även

dem vakansmedel, sä atl de kunde anställa annan personal för atl i viss mån avlasta polismännen arbetsuppgifter

Vore det därför inte rimligt alt även de små distrikten med dolda vakanser, så att säga, finge vakansmedel, så atl de kunde klara en del uppgifter?

Vid delpensionering m.m, betalar inte distrikten ul någon lön. Medlen stannar därför i statskassan. I del lägel vore det rimligt all dessa distrikt kunde få del av vakansmedlen.

Prot. 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

AnL 49 Civilminister BENGT K A JOHANSSON;

Herr talman! Kjell Ericsson berör flera olika frågeställningar

Det finns administrativ personal i alla polisdistrikt. Vad som har inträffat är atl vi i de polisdistrikt där man har ett antal vakanser, i en del fall väldigt många sådana, har använt dessa medel för alt kunna anställa annan personal och i möjligaste mån kunna klara arbetssituationen genom anlitande av denna nya personal. Jag tycker att det var utomordentligt bra alt vi kunde få fram detta system som så alt säga utjämnar de problem som har uppkommit i de distrikt som har slora vakanser.

Jag kan vid sidan av delta ge Kjell Ericsson rätt i all det kan vålla problem om man t.ex. har omfattande kommenderingar av polispersonal i vissa sammanhang. Jag har funderat en del pä detta, och jag kommer att ta upp vissa av dessa diskussioner i samband med den polisproposition som jag avser atl lägga fram för riksdagen i vår om hur själva budgetsystemet skall fungera. Det kan nämligen tänkas all del inom ett systems ram är möjligt all ge kompensation till de distrikt som drabbas. Men del är en annan fråga än den om vakansmedlens fördelning som Kjell Ericsson ställde till mig.

AnL 50 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! Jag är tacksam för civilministerns svar när det gäller kom-menderingarna. Men vakansläget ser ul på olika säll i distrikten. I en del distrikt finns del direkta vakanser och i en del finns del även dolda vakanser I många distrikt finns del nämligen äldre polismän som är delpensionerade, polismän som är långtidssjukskrivna och polismän som är tjänstlediga. Dessa får distrikten inte någon kompensation för. Delta leder lill hårda påfrestningar för övriga polismän i de små distrikten där numerären redan tidigare är lilen. I del lägel skulle del vara mycket bra för dessa distrikt att få dessa vakansmedel för att på det sättet åstadkomma avlastning. Under sommaren t.ex. har små distrikt det ofta jobbigt på grund av turister, nöjesarrangemang, m.m. Vid dessa tillfallen är del i regel ganska få polismän i tjänst. De får i princip jobba dygnet runt för att klara av della. Så om även de små distrikten finge dessa vakansmedel skulle de kunna få en mycket bättre situation. Egentligen skulle jag vilja kräva all alla vakanser på grund av delpensioneringar m.m. finge tillsältas. Det är tydligen inte möjligt i dagens läge. Men med vakansmedlen skulle man komma långt.

AnL 51 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON;

Herr talman! Dessa vakansmedel kan inte användas två gånger. Om de används för all ersätta polispersonal vid vakanser så är del delta som måste göras. Då kan man inte samtidigt dela ut dessa pengar lill andra distrikt. Jag

Prot. 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

vet att sådana propåer har kommit, men då gäller frågan en mer allmän diskussion om hur polispersonalen är fördelad i landet och om del är en riktig fördelning i den ursprungliga planen.

Jag anser atl jag har svarat på frågan huruvida del finns möjligheter atl i samband med kommenderingar m.m. ersätta polisdistrikten för den typen av kostnader, så all de skall kunna ha en någorlunda full styrka. Det avser jag att återkomma till riksdagen med i samband med en diskussion om budgetsystemet inom polisen.

Anf. 52 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! Jag är tacksam för svaret som gäller kommenderingarna. Men jag vill nämna ett exempel. Om elt distrikt har tio delpensionerade polismän utgår del bara betalning för fem tjänster Det finns alltså medel kvar i statskassan. Jag lycker att det vore rimligt atl en del av dessa pengar delades ul lill distrikten för atl de skall kunna anställa annan personal under tiden som dessa polismän är delpensionerade.

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Svar på fråga 1989/90:465 om remisstiden för betänkandet Prövning av industrilokalisering enligt naturresurslagen

Anf. 53 Miljöminister BIRGITTA DAHL;

Herr talman! Birger Andersson har frågat bosladsministern om remissinstanserna har fått tillräcklig tid för behandling av vetokommitléns belänkande Prövning av induslrilokalisering enligt naturresurslagen. Arbetet inom regeringen är så fördelat atl det är jag som skall svara på frågan.

Velokommiltén överlämnade sitt betänkande till bosladsministern den 4 december 1989. Redan den 7 december sändes betänkandet ul på bred remiss med en remisslid till den 22 februari i år Min bedömning är all denna remisstid har varit tillräcklig.

AnL 54 BIRGER ANDERSSON (c);

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret. Denna fråga har statsrådet Dahl fått överta, eflersom ärendet har överförts från bostadsdepartementet till miljödepartementet. Därför kanske del är lämpligt att jag säger något om bakgrunden.

På senhösten 1986 fick regeringen uppdraget av riksdagen. Det var alltså ganska länge sedan. Sedan hösten 1989 arbetar en utredningsgrupp med denna fråga. Jag satt själv med i utredningsgruppen, som hade en parlamentarisk sammansättning. Sedan gick utredningens belänkande ul på remiss, vilkel mycket riktigt framgår av statsrådels svar. Jag har själv sedan tidigare en ganska bred primärkommunal erfarenhet och träffar en hel del kommunrepresentanter och jag vet atl man i många kommuner anser att remisstiden har varit alldeles för kort. Det sammanhänger med att kommunerna har haft svårigheter gäller atl hantera denna remiss på ett riktigt säll. Den här frågan är av principiell karaktär Enligt kommunallagen skall en sådan fråga, som

jag ser det, avgöras i kommunfullmäktige. I en kommun finns olika beslutsnivåer Ofta måste man gå ned till någon av nämnderna och be dem om ett yttrande, t.ex. miljö- och hälsoskyddsnämnden. Sedan skall ärendet gå via arbetsutskott och kommunstyrelse upp till kommunfullmäktige.

Jag skulle vilja ställa en fråga till miljöministern; Delar miljöministern min uppfallning all ell remissyttrande av principiell karaktär skall beslutas i kommunfullmäktige? Jag vill ställa ytterligare en fråga; Varför respekteras inte de anvisningar som finns när del gäller remisstiden?

Prot. 1989/90:89 20 mars 1990

Svar på frågor

AnL 55 Miljöminister BIRGITTA DAHL:

Herr talman! Först vill jag säga lill Birger Andersson och andra ledamöter att vetokommittcn enligt min uppfattning har gjort ell mycket bra arbete och gett regeringen och kommunerna ell bra underlag.

Remisstiden i della ärende är inte lång - den är inte kortare än remisstider brukar vara. men den är inte lång, vilket beror på all regeringen har ett behov av alt få fram elt förslag till riksdagen enligt de löften som har givits i proposilionsförteckningen, då delta är en angelägen fråga. Trots all remisstiden inte varit lång har 185 kommuner plus ell femtiotal statliga centrala och regionala myndigheler samt domstolar, universitet, intresseorganisationer och företag svarat inom den angivna remisstiden. Vi har fått in ell nittiotal skrivelser från olika föreningar och andra intressenter. Och jag vill särskilt säga att det har varit hög kvalitet på yttrandena. Jag menar alltså att vi har fått in ell ovanligt brett och bra remissunderlag.

Till dem som har hört av sig och varit bekymrade över remisstiden har vi sagt atl vi fortfarande har någon tid på oss. För närvarande finns förslaget nämligen som lagrådsremiss hos lagrådet. Och vi kommer naturligtvis atl ta hänsyn till de remissvar som eventuellt kommer in efler remisstidens utgång, om det bara är rimligt att klara av detta inför propositionsarbelet. Men jag anser att del är elt gott remissutfall och atl remissinstanserna i ovanligt stor utsträckning har utnyttjat möjligheterna atl yttra sig över förslaget och har gjort det på ett bra sätt.

Anf. 56 BIRGER ANDERSSON (c);

Herr talman! Del gläder mig att miljöministern kan ge posiliva omdömen både om ulredningsbelänkandel och om remissinstansernas yttranden. Men miljöministern undvek alt svara på min fråga, trots atl hennes inlägg var långt. Jag frågade; Delar miljöministern min uppfattning atl ett yttrande av denna karaktär skall beslutas i kommunfullmäktige? Problemet har ju varit alt många kommuner har fått skicka in besluten i arbetsutskott och kommunstyrelse. Jag anser all del.inte är bra när det blir på det sättet. I propositionshandboken, som miljöministern vid många olika tillfällen säkert har tagit del av, står del: "Hur lång tid skall remisstiden vara? Som regel minst tre månader Går remissen lill kommuner och landsting behövs ännu längre fid."

I handboken står även följande: "I allmänhet finns det en tendens all la mer hänsyn till departementens egen planering än till remissinstanserna och därmed göra remisstiden för kort. Som huvudregel gäller all remisslider inte bör sättas kortare än tre månader"

Prot. 1989/90:89 Vidare slår det i handboken alt hänsyn även skall tas lill helger och semes-

20 mars 1990 terperioder Under den här remisstiden inföll ju jul och nyår Delar verkligen

7 ints miljöministern min uppfattning att del var en korl remisstid?

Svar på frågor

AnL 57 Miljöminister BIRGITTA DAHL:

Herr talman! Som gammal kommunalpolitiker tänker jag inte skriva kommunerna på näsan hur de skall sköta remissarbetet. Jag har stor respekt för kommunernas rätt att själva ta ställning till del.

Det är riktigt att remisstiden inte var lång, men å andra sidan är det bråttom att komma till beslut när det gäller miljön. Riksdagens ledamöter brukar ibland klaga över att vi utreder, utreder och utreder och aldrig kommer till konkreta beslut. Jag vill säga atl jag uppfattar min roll som alt vara pådrivande och se lill alt det blir fart på arbetet. Det kravet ställer jag på utredningarna. Därför fick utredningen genom beslut av min kollega Ulf Lönnqvist korl tid på sig. Det kravet ställer jag även på regeringskansliet. Del är riktigt atl vi när del gäller miljön ställer krav på remissinstanserna atl arbetet måsle snabbas på.

AnL 58 BIRGER ANDERSSON (c):

Herr talman! Det gläder mig. Jag tror att miljöministern har den ambitionen att saker och ting skall hända snabbt. Jag vill bara påminna miljöministern om atl det tog två och ett halvt år atl skriva direktiven till utredningen. Sä jag tycker atl min fråga är rätt så befogad i della sammanhang.

Jag tycker också atl den kommunaldemokraliska synpunkten, som har förts fram här är väldigt viktig. Går man ul till en mängd primärkommuner skall dessa också få en rejäl chans alt följa kommunallagen. Det tror jag att vi är överens om. Nu hoppas vi givelvis alt det inte blir en hel del överklaganden utan att man accepterar detta i kommunerna. Jag har inte ställt denna fråga för alt på något säll angripa miljöministern. Min fråga är mer av principiell karaktär

Till sist skulle jag vilja framföra önskemålet all det i fortsättningen ges så långa remisslider som del slår i våra anvisningar och all kommunerna får verkliga möjligheter att besvara remisserna enligt kommunallagens intentioner

AnL 59 Miljöminister BIRGITTA DAHL;

Herr talman! Jag vet atl många kommuner avser att fortsätta diskussionen och falla beslut i kommunfullmäktige, i den mån de inte redan har gjort det. Det finns åtskilliga kommuner som redan har hunnit fullmäktigebehandla frågan. Det tycker jag är viktigt, eftersom den sakfråga som det här gäller är svår Vi ansvariga beslutsfattare måste försöka få till stånd beslut om hantering av vissa mycket svåra problem som vi måsle ta ansvar för inom vårt lands gränser På den punkten hoppas jag att Birger Andersson och jag är överens.

AnL 60 BIRGER ANDERSSON (c):

Herr talman! Vi är nog överens om ganska myckel när vi börjar diskutera

viktiga detaljer Tydligen har miljöministern nu insett att kommunerna

24 borde ha fått litet längre remisslid. Del gläder mig. Jag hoppas givetvis att

man från departementens sida fortsättningsvis följer de anvisningar som Prot. 1989/90:89

finns i proposilionshandboken, så alt jag slipper ställa denna fråga fler 20 mars 1990

gånger ~ ~

, , , .. . r- , Svarpa frågor

Jag tackar an en gäng for svaret. ' °

Överläggningen var härmed avslutad.

14 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter Kullurutskoitets betänkande 1989/90;KrU22 Näringsutskoitels belänkande 1989/90;NU27 Arbetsmarknadsutskottets betänkanden 1989/90;AU10, AU20och AU21

15 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades

Proposition

1989/90:125 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

16S Kammaren åtskildes kl. 15.52. In fidem

TOM T;SON THYBLAD

/Gunborg Apelgren

Prot. 1989/90:89 20 mars 1990

Innehållsförteckning

Tisdagen den 20 mars

1 S Justering av protokoll................................................. 1

2 S Svar på fråga 1989/90:442 om TV-licensavgifterna.... ....... 1

Utbildningsminister Bengt Göransson Sten Andersson i Malmö (m)

3 § Svar på fråga 1989/90:459 om ändringar i kungörelsen om frivillig

försvarsverksamhet......................................................... 2

Försvarsminister Roine Carlsson

Kerstin Ekman (fp)
4§ Svar på fråga 1989/90:456 om åtgärder mol spekulation på bo
stadsmarknaden ............................................................. 3

Bostadsminisler Ulf Lönnqvist

Agne Hansson (c) 5 § Svar på fråga 1989/90:464 om förenklad ansökning av statliga lån

till småhus........................................................................ 5

Bostadsminisler Ulf Lönnqvist

Birger Andersson (c)
6§ Svar på fråga 1989/90:430 om lagstiftningen om tvångsvård 7

Socialminister Ingela Thalén

Pär Granstedt (c) 7§ Svar på fråga 1989/90:460 om kriterierna för alt bevilja svenskt

medborgarskap................................................................ 9

Statsrådet Maj-Lis Lööw

Viola Claesson (vpk)

8 § Svar på fråga 1989/90:466 om uppehållstillstånd för baltiska värn-

pliktsvägrare.................................................................... 12

Statsrådet Maj-Lis Lööw Erling Bager (fp)

9 S Svar på fråga 1989/90:457 om lön från utlandstjänstgöring i försla-

get om reformerad inkomsbeskattning............................ 14

Statsrådet Erik Åsbrink Knut Wachtmeisier (m)

10 § Svar på fråga 1989/90:461 om differentierad moms 16

Statsrådet Erik Åsbrink Gunnar Björk (c)

11 § Svar på fråga 1989/90:435 om rikspolisstyrelsens cirkulär om

handläggningen av ärenden enligt utlänningslagen och utlän
ningsförordningen ........................................................... 19

Civilminister Bengt K Å Johansson Margö Ingvardsson (vpk)

12 S Svar på fråga 1989/90:455 om fördelningen av vakansmedel till Prot. 1989/90:89

polisdistrikten.................................................................. 20 20 mars 1990

Civilminister Bengt K Å Johansson Kjell Ericsson (c)

13 S Svar pä fråga 1989/90:465 om remisstiden för betänkandet Pröv-

ning av industrilokalisering enligt nalurresurslagen........ 22

Miljöminister Birgitta Dahl Birger Andersson (c)

14 S Förnyad bordläggning............................................... 25

15 S Bordläggning............................................................. 25

gotab 96362. Stockholm 1990