Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:86

Torsdagen den 15 mars

Kl. 12.00-16.00

1 i; Debatt om den ekonomiska politiken

Anf. 1 LARSTOBISSON (m):

Herr talman! Först vill jag hälsa Allan Larsson välkommen som finansminister. Min spruckna röst kan möjligen tolkas som atl jag skulle vara överväldigad av rörelse, rnen lovorden har ju efter utnämningen varit sä många -även från höger- att jag skall undvika att försiilla Allan Larsson i ytterligare politisk förlägenhet och raskt övergå till dagens ämne; Sveriges ekonomiska kris. En sådan är det nämligen fråga om.

"Under de senaste månaderna har den ekonomiska situationen försäm
rats. Industrikonjunkturen har försvagats. Exporten har dämpats, medan
den inhemska efterfrågan har utvecklats relativt starkt rned en fortsatt bety
dande irnporlökning sorn följd. Räntorna har stigit kraftigt. Vidare har löne
kostnaderna och hernniamarknadspriserna fortsalt atl öka i snabb takt. Kon
flikter har förekommit på arbetsmarknaden. Oljepriserna och andra import-
priser har stigit påtagligt, medan exportpriserna visat en stagnerande utveck
ling. Bytesbalansen har försämrats ytterligare. Mot denna bakgrund har

utsikterna för den svenska ekonomins utveckling försämrats, i förhållande till vad som redovisades i finansplanen 1990,"

Ja, citattecknen kunde inte höras. Men detta var ett ordagrant återgivande av vad den nye finansministern i sin första proposition har att siiga om det ekonomiska läget. Och jag kan skriva under på alltihop.

Besviken är jag dock över atl del inte görs någol försök att siffermässigt precisera hur stora alla dessa försämringar väntas bli. Till grund för finansutskottets prövning ligger därmed fortfarande försörjningsbalans in.rii. från finansplanen, men uppgifterna där är ju alldeles uppenbart felaktiga.

Med de löneuppgörelser som träffats och den efterfrågan på arbetskraft sorn råder kommer lönestegringen under året med säkerhi?l alt överstiga 10 %. Efler prisuppgången med 3,2 "/o i januari, och enligt besked i dag ytterligare någon halv procent i februari, lär inflalionssiffran för hela året hamna i närheten av 10 %. Underskottet i bytesbalansen i år stiger från 38 miljarder till ca 50 miljarder Delta säger inte bara jag. ulan det säger även riksbankschefen i en intervju.

På tal om riksbankschefen kan det finnas skäl att påminna om alt räntenivån nu ligger 6 procentenheter högre än på euromarknaden. Alt vi då inte blir fullkomligt översköljda av utländska pengar som söker en god förränt-

Debatl otn den ekonomiska politiken

I Riksdagens protokoll 1989/90:86

Prot. 1989/90:86 ning. det vittnar verkligen om bristande förtroende för Sveriges ekonomi

15 mars 1990 och för dem som iir satta atl sköta den. Dagens höjning av diskontot till den

Dehalt om den eko nomiska polillkcti

högsta nivån sedan devalveringsårel 1981 bekräftar våra balansproblem.

Vid sidan av bylesunderskottet. som alltså verkligen är stort nog. sker det en irtstrcimning av kapital lill följd av stora investeringar i företag, fastigheter och aktier utomlands. Det borde egentligen inte vara något bekymmer -ökat iiiteriiatioiiellt utbyte iir i princip av godo. Men problemet är att det inte torekommer någol motsvarande flöde i den andra riktningen. Även detta bottnar naturligtvis i misstro rnot utvecklingen i Sverige. Bland orsakerna lill en sådan misstro kan nämnas den kommande skärpningen av kapitalbeskalt-ningeii rned över 30 miljarder, den planerade förtida avvecklingen av kärnkraften och osäkerheten beträffande förhållandet mellan Sverige och EG.

Herr talman! Finansministern skriver i sin proposition alt det centrala sla-biliscriiigspolitiska problemet är inflationen. Överhettningen skall minskas med en stram ekonomisk politik, heter det. Finanspolitiken bör ges ökad tyngd och diirigenom avlasta penningpolitiken, som anges ha fått bära en alltför stor del av den stabiliseringspoliliska bördan under senare tid. Det siigs också atl den ekonomiska politiken bör innehålla så mycket utbudssli-inulans som möjligt och så mycket efterfrågedämpande åtgärder som nödviindigl.

Återigen blir omdömet; alldeles utmärkt! Men avståndet från dessa allmänna målsiitliiingar till de åtgärder som faktiskt föreslås är stort. Frågan iiistiiller sig; Kommer den nye finansininistern all likna sin företrädare i det atl han siiger en sak och gör något annat? Eller för atl använda djurgårdaren Ulf Adelsohns karakteristik av Kjell-Olof Feldt; Han var bra på träning men misslvckades när det blev match!

Hur det blir med den saken kan endast erfarenheten utvisa. Men jag vill ändå med utgångspunkt i de spridda rester som nu föreligger av det ursprungliga krispaketet ställa några frågor till Allan Larsson.

Vad ;lr det som får finansministern att tro alt den nyutnämnde riksmedlaren skall bli mera framgångsrik med att "prata ned" lönerna än vad regeringen var pä Haga? Föreställer sig Allan Larsson alt centrala parisföreträdare kan sälta sig ned i april och fastställa vad lönerna faktiskt skall bli nästa år. när de bestäms i samspelet mellan utbud och efterfrågan på en i huvudsak fri marknad? Är det ens bra atl lönerna sätts lägre än vad jämviktsprisbild-nirigen föreskriver? Då kommer ju överefterfrågan på arbetskraft att bestå. Och en sista fråga på detta område; Hur kan del i dag räcka rned en riksmedlare, når del för en månad sedan var absolut nödvändigt med lönestopp och slrejkförbud för att kunna regera vidare?

Vidare; Hur kan vår nye finansminister-mot alla uttalanden av ekonomer och av ledande socialdemokrater som den förre finansministern, den ny-gaiiile statsministern och faktiskt också av sig själv - våga tro på värdet av prisstopp? Framstår inte elt sådant mest som elt skämt, när prishöjningarna lill stor del beror på politiska beslut och därmed automatiskt fär dispens? Och om prisstoppet lill äventyrs ändå får någon verkan, betyder inte det atl utrymmet för konsumtion ökar och att effekten då blir raka motsatsen lill efterfrågedämpande?

Regeringen godtar nu del moderata förslaget om arbetsgivarperiod i sjuk-

försäkringen, och det är bra. Men när merkostnaden för arbetsgivarna inte fullt ut kompenseras med sänkt socialavgift, uppkommer en skattehöjning som väl måste verka koslnadsdrivande och därmed också prishöjande. Vill finansininistern klara ut om det verkligen är meningen alt arbetsgivarna netto skall slå för inte bara en betydande del av sjuklönen ulan också erlägga arbetsgivaravgift pä hela beloppet. Det blir i så fall en merbelastning med många miljarder kronor - 16 miljarder eller 17 miljarder, har det sagts - för företagen, och del elt år då del ursprungligen helte alt skalleomläggningen bara skulle betyda en omfördelning och inte någon ökning av skatteuttaget.

Ell förslag orn skaltehöjning som föddes med den nya regeringen gäller tobaksvaror och alkoholhaltiga drycker. Kan finansministern förklara för mig; Hur går del till när rnan bekämpar inflationen genorii alt höja priserna?

Det blev många frågor del här En del får vi kanske återkomma lill och diskutera i finansdebatten. Men del finns en frågeställning, som det verkligen ar angeliiget att nu belysa. Regeringen förordar en stram finanspolitik. En sådan kan ha formen av besparingar på statsbudgetens utgiftssida eller av skattehöjningar. Carl Bildt frågade i debatten om regeringsförklaringen vilken väg som skall väljas- utgiftsminskningar eller skattehöjningar-, men statsministern gav inget besked. Finansministern har sedan vägrat att utesluta skattehöjningar. Går del all få en klarare bild av vad regeringen planerar och få besked här och nu?

Herr talman! Orsaken till alla dessa frågor år naturligtvis att regeringen ännu inte i dess helhet redovisat del ekonomisk-politiska program som den är skyldig alt lägga fram i början av januari. Mycket skall tydligen dröja, åtminstone till kompletleringspropositionen i slutet av april. Den moderata linjen, så som den kom till uttryck på ut.satt tid i vår partimolion den 25 januari, ligger List. Sank skattetrycket, spara i den offentliga verksamheten, avreglera och släpp fram enskilda alternativ på områden där det allmänna i dag har monopol.

Om vi därtill ser till atl trygga energiförsörjningen, inte minst när del gäller effektiv elektricitet, och om Sverige deltar i Europasamarbelet. då skall vårt land åter kunna hävda sig när det gäller tillväxt och välfärd. Men nu är vi på fel kurs, och det skall bli myckel intressant atl höra under den följande debatten hur pass medveten Allan Larsson kan visa sig vara om de djupgående problem som vi har

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

AnL 2 ANNE WIBBLE (fp):

Herr talman! Jag vill först instämma i välkomstorden till den nye finansministern Allan Larsson. Han har inledningsvis sagt flera bra saker. Det mesta handlar om så myckel ulbudspolitik som möjligt och så mycket åtstramning som behövs.

Allan Larsson har därigenom skaffat sig ett inte oväsentligt förtroendekapital. Men det är faktiskt gärningarna som räknas, inte orden och gärningarna talar tyvärr inte samma språk.

Jag tänkte gå igenom några av de gärningar som hör lill dessa ord. "Så rnycket utbudspolitik som möjligt", vad innebär del? Längre semester och utbyggd föräldraförsäkring - detta betyder enligt alla normala bedömningar mindre arbetsutbud. Atl skattereformen fullföljs är självfallet bra. Del är

Prot. 1989/90:80 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

bra all den skyddas av kommunalt skatlestopp, men jag tror all ett är är för kort tid.

Förslaget om en arbetsgivarperiod på fjorton dagar i sjukförsäkringen är i och för sig bra, men tillsammans med en mycket kraftig skattehöjning är del inte bra. Om Allan Larsson verkligen önskade så mycket ulbudspolitik som möjligt, skulle han självklart avstå från ökad semester och utbyggd föräldraledighet. Del vågar han inte, såvitt jag förstår. Jag vill fråga Allan Larsson om han håller med om atl mer semester och mer föräldraledighet betyder mindre arbetsutbud.

Hur iir det med den andra komponenten då, "så mycket eflerfrågedämp-iiing som nödvändigt"? Så här ser de viktigaste förslagen ut;

Utbvggd föräldraförsäkring och prisslopp medför faktiskt ökade utgifter och mer efterfrågan. Signalen från prisstoppet är; Köp nu - sedan stiger priserna mer. Arbetsgivarperioden innebär kraftigt ökade kostnader för företagen, motsvarande flera prt)cenlenheter i höjda arbetsgivaravgifter. Del är i och för sig en åtstramning, men med höjda skatter som följd. En del av de höjda skatterna skulle sedan användas för ökade utgifter, och då blir efterfrågan iinrui större. Höjd invesleringsskatl och ökad byggreglering är också åtstramning, men genom mer skatter och mer reglering. Det konstiga tvångssparandet är knappast någon åtstramning, och om så skulle vara beror det på att det upplevs som skatt.

1 delta sammanhang vill jag fråga Allan Larsson; Delar han eller tar han avstånd ifrån den ideologiska nedvärdering av enskilt sparande som 90-lals-rapporten har manifesterat på följande sätt; "För alt nå ett stort, positivt hushållssparaiide krävs del alt den privata sektorn gödslas med stimulanser atl öka de redan rikas förmögenheler".

Huvudnuinret i Allan Larssons eflerfrågedärnpning är nog den s.k. Stålmannen, dvs. den riksförlikningsman som i strid mot marknaden snabbt skall klara att låga avtal sluts för år 1991. Han har faktiskt en fullständigt omöjlig uppgift.

Det finns ändå vissa åtstramningsförslag, men alla riktas mot företagen och det förviirrar kostnadsproblemet. Del finns inte en enda utgiftsbe-gräiisning. del är bara skaltehöjningar för hela slanten.

Det pågår en viss dämpning av efterfrågan och det regeringen bör ägna sig åt är alt lägga till sådant som är långsiktigt önskvärt, dvs. i första hand besparingar i socialförsäkringssystemen. Om då dämpningen skulle bli för stor så skulle del möjliggöra sänkt skatt. Alt däremot la lill höjd skatt är alldeles fel. eflersom det strider mot vad som iir långsiktigt nödvändigt.

Den förra regeringen skrev i sina finansplaner all skattehöjningar inte bör användas som finanspolitiskt medel. Delta har nu fallit bort i Allan Larssons proposition. Därför vill jag fråga Allan Larsson om den nya regeringen har återgått lill en traditionell socialdemokratisk politik där höjda skatter är universalmedlet i den ekonomiska politiken.

Detta, herr finansminister, kommer inte alt skapa förtroende och det kommer inte atl möjliggöra en lättare penningpolitik rned lägre ränta. Det blir riksbanken som får dra lasset även i fortsättningen.

Herr talman! Del kortsiktiga överheltningsproblemet är viktigt och måste lösas. Men Allan Larsson har, tycker jag, valt fel metod, en metod som dess-

uloni förviirrar del grundläggande problemet. Sveriges problem är niimligen inte bara elt kortsiktigt överhettiiiiisgproblem. utan i grunden finns det ett långsiktigt strukturellt problem -den låga ökningen av produktiviteten.

Mycket förenklat kan man säga att Sveriges problem är atl "ett" är ett så litet tal och atl "tio" är ett så stort tal. "Ett" är ökningen av produktionen per timme och "tio" är ökningen av lönekostnaderna per timme. Allan Larsson tycks tro att allt blir bra om tian minskar, men det är fel. Hans förslag leder möjligen, i bästa fall, lill alt tian minskar litet grand, men till priset av atl också ettan minskar.

Del stora långsiktiga problemet iir att det finns för litet alt fördela. "Ett" är helt enkelt elt för litet tal. Alt få balans i ekonomin niir det finns mindre än 1 % real ökning att fördela skulle kräva en permanent högre arbetslöshet. Dä handlar det inte om de 2,5-3%- arbetslöshet som slatsminislern talade orn för två veckor sedan, utan om iinnu högre tal. Orn man vill undvika detta, och det vill åtminstone vi i folkpartiet, krävs långsiktiga åtgärder för alt öka produktiviteten - för alt höja ettan till en tvåa eller helst ännu mer.

Här spelar sjiilvfallel skattereformen en stor roll. rnen det behövs faktiskt mer, framför allt inom den t)ffenlliga sektorn. Sorn lur iir finns det ett säkert medel för att främja en god produktivitetsutveckling, nämligen konkurrens. Men lill detta säger uppenbarligen Allan Larsson nej.

Konkurrens och slopade monopol som produktivilelsfriinijande medel frarnhiivs ibland även av socialdemokrater, t.ex. när det gäller den privata tjänstesektorn, jordbruket m.m. Men när det gäller den skattefinansierade tjänstesektorn är det stopp.

Då finns det. herr talman, ingen lösning på Sveriges ekonomiska problem. Den dystra sanningen är att med en produktivitetsökning på mindre än en procent sä blir det mindre iin en procent att fördela. Da är ekonomisk balans omöjlig utan stor arbetslöshet, utan konflikter och utan stora motsättningar. Så fort efterfrågan ökar litet mer skulle Sverige slå i taket igen, med snabba pris- och löneökningar som resultat, nya stora underskoll gentemot utlandet, dvs. ökade balansproblem som följd.

Vad som krävs är insatser över ett mycket brett fäll - den offentliga sektorn, socialförsäkringssystemen, energipolitiken. EG-poliliken - förutom den enda ljuspunkten som finns i dag, nämligen skattereformen.

Herr talman! Under den senaste tiden har tempot matlats. bäde i den ekonomiska debatten och den ekonomiska krisen. Ingen verkar längre vara särskilt upphetsad, regeringen minst av alla. Allan Larsson har själv sagl atl han måste få litet tid pä sig, innan han svarar på frågor och lägger upp sin politik, för atl finna sig lill rätta på finansdepartementet. För sex veckor sedan var del oerhört kritiskt och brätlom. Lönestopp, slrejkslopp, regeringen skulle avgå om riksdagen inte godkände förslagen bums. Del enda som egentligen har hänt sedan dess är atl Kjell-Olof Feldt har avgått. Var det rent av så att han tog krisen med stort K med sig när han gick?

Jag vill sluta med alt fråga Allan Larsson om del år regeringens avsikt att än en gång försöka hanka sig fram med skallehöjningar och rulla de växande ekonomiska problemen framför sig. Då blir det mer prisökningar mer räntehöjningar och mer arbetslöshet tills någon annan tar över.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

Anf. 3 GUNNAR BJÖRK (c):

Herr talman! Får jag börja med alt hälsa den nye finansministern Allan Larsson välkommen lill riksdagen. Det är roligt atl se att åtminstone ett av de få resultaten av regeringskrisen är av så pass konkret och påtaglig natur.

Del krispakei som föranledde regeringen atl avgå innehöll ju däremot mest en rad chimära åtgärder. Förslagen gällde framförallt en rad regleringsåtgärder, åtgärder som regeringen själv veckan innan förslagen lades fram förkastat som helt verkningslösa. S.k. stopp löser inga ekonomiska kriser Det år i stället motsatsen lill de nödvändiga strukturåtgärder som långsiktigt kan få svensk ekonomi atl fungera bättre.

Nu försvann ju ingalunda hela krispakelel i och med atl riksdagen motsatte sig slrejkförbud och röstade ner förslaget om lönestopp. Nej, åven om oppositionen fick in en fullträff, så atl regeringsskeppet och hela besättningen sjönk, flyter nu vrakspillror i form av "krispaketproposilioner" i land som drivved pä Helgeandsholmen. Besättningen verkar ha klarat sig, och de flesta har nu åter mönstrat på.

Senast behandlade finansutskottet del s.k. utdelningssloppet, och helt nyligen har vi begåvats med förslag om höjd alkohol- och tobaksskatt samt om godkännande av pris- och hyresstoppet.

Ett intressant fenomen är att i och med att den nya regeringen tillträdde, tycks - som Anne Wibble sade - en del av debatten om den ekonomiska krisen ha försvunnit. Regeringen anser inte längre atl del är nödvändigt alt skjuta på några reformer Regeringen anser nu all priser och hyror skall frysas, trots att lönerna tillåts stiga. Regeringen anser inte längre alt del är bråttom med finanspolitisk åtstramning-den kan vänta till kompletteringspropositionen.

Vi har hört Allan Larsson jungfrutala om vikten av all föra en stram finanspolitik för att därmed avlasta penningpolitiken. Samma åsikt återfinns i den senaste propositionen om ekonomisk politik. Men i dagsläget innebär tvärtom regeringens politik atl räntorna får sköta hela åtstramningen. Räntorna sleg, som Lars Tobisson nämnde, med flera procentenheter efter del alt regeringen hade presenterat krispaketet. Därefter har de äter sjunkit något, men fortfarande är de alldeles för höga. Regeringen åser detta passivt. Del får, sorn vi alla vet. negativa effekter på investeringarna och fördelningspolitiken.

"Hata inflationen", slår del på en del stora reklamskyltar som regeringen låtit sätta upp. Hata inflationen! Ändå halar man tydligen inte inflationen mer än atl man år beredd all höja den med sammanlagt cirka tre procentenheter i år och lika mycket nästa år lill följd av skattereformen. Del beror främst på finansieringssättet, dvs. på höjd och breddad moms på en rad varor och tjänster. Inte ens nödvändig konsumtion, som bostad och mat. tillåts ha en lägre beskattning.

Rubriken på den nya skaltereformen skulle kunna vara; "Moms lill varje pris!" Det verkar vara inriktningen av finansieringen av reformen, elt första-handsönskernål.

Det här är inte någon särskilt klok politik. Med ett redan alltför högt pris-och kostnadsläge och rned prisklausuler i avtalen riskerar politiskt beslutad inflation ovanpå detta alt få inflationstakten att accelerera ytterligare. Höjd

skatt på nödviindig konsumtion drabbar också låginkornsltagarna hårdast. Låg beskattning av nödviindig konsumtion kommer alt bli iinnu viktigare iin tidigare för fördeliiiiigspoliliken i och med att progressiviteten i skalleskalan minskar. Vill socialdemokraterna vara med och skapa ett mer rättvist skattesystem kunde de med fördel fundera över centerns alternativ, framför allt förslaget om differentierad moms. En sådan skulle också friimja EG-harmo-niseriiigen, eftersom "de tolv" redan tillämpar ett sådant system.

Finansministern har ju också hunnit med atl likna ekonomin vid en krukväxt. Det tål att fundera över den liknelsen. Den här krukväxten har stuckit i väg för mycket, och del är därför dags att ansa den. De förslag som regeringen för närvarande vill se genomförda innehåller dock mest gödningsmedel och det gamla beprövade sättet att prata med blommorna. Det är möjligt att det sistnämnda kan lyckas och därmed bidra till en förbättring. Vi får väl se!

Vi har niir det giiller frågan om den siirskilda förhandlaren ingen annan åsikt än att den vägen kan prövas, men vi är tveksamma till om han kommer att lyckas med uppgiften.

Eftersom riksdagsbehandlingen redan är försenad måste jag fråga finansministern; Om en uppgörelse genom förhandlingsmannen inte kan nås lill i början av april, avser regeringen då atl lägga fram ännu ell krispaket utöver kompletleringspropositionen? Vad regeringspolitiken den senaste liden gått ut på är så att säga att man skjuter bekymren framför sig och hoppas på att någon skall lätta dem. Jag tycker all frågan kräver elt svar; Om man misslyckas, kommer det dä ytterligare ett krispaket någon gång i maj?

Hur ser då verkligheten ut? Vad har hänt senaste månaderna med svensk ekonomi?

Utvecklingen de senaste månaderna visar tyvärr att den svenska ekonomin försvagats ylleriigare. Industrikonjunkluren försämras, exportpriserna går inte längre Sveriges väg. Exporten - mätt i volym - sjönk under fjärde kvartalet mer iin vad den gjort sedan hörjan av 80-lalet. Importpriserna är också mer ogynnsamma för Sverige. Oljepriset har stigit och riskerar att stiga iin mer

Inflation och bytesbalans visar en mer oroväckande utveckling än tidigare. Inflationen steg i januari med 3,2 procentenheter- den högsta siffran på tio år under en enskild månad. Bytesbalansen i december var minus 6,7 miljarder kronor. Såväl i faktiskta tal som sett i relation lill BNP är underskollen nu, efter sju års högkonjunktur, större än de sämsta åren under den förra internationella lågkonjunkturen.

Prognoser, som nu redovisas i media, tyder på ett bytesbalansunderskotl år 1991 på över 70 miljarder kronor. Också handelsbalansen börjar nu alt försvagas. Vad händer om dessa prognoser visar sig vara rikliga?

Trots dessa oroviickande uppgifter har överhettningen i stort sett ännu inte minskat i någon märkbar omfattning, även om del inom vissa branscher och regioner finns tecken på en minskning. Arbetslösheten är exempelvis lika låg sorn för elt år sedan. Produklivitetslillväxten är svag, och utvecklingen av BNP är långsam.

Krisen iir hemrnalagad. Den internationella konjunkturen är fortfarande stark, och framtidsutsikterna betraktas som goda. Del innebär också en

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Dehati om den ekonomiska politiken

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt otn den ekonomiska politiken

chans för Sverige atl öka exporten. Del gäller all se till att vi skapar förutsättningar för atl ta till vara denna starka inlernationella konjunktur.

Det är nu mycket som pekar på atl del är för sent med en kraftig åtstramning av den privata konsumtionen. Däremot är del motiverat rned åtgärder för ett ökat hushållssparande och återhållsamhet med offentliga utgifter. Strukturåtgärder och stimulanser för alt öka arbetskraftsutbudel är också nödvändiga. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för att räntan så småningom skall kunna sänkas.

Under den allmänna motionstiden lade centern fram sina konkreta förslag lill en alternativ ekonomisk politik.

De åtslrarnningsåtgärder som regeringen kom överens om våren 1989 var under förra året i full verkan och är så också under år 1990. Del tillfälliga sparandet innebär en åtstramning av den privata konsumtionen med ca 10 miljarder kronor Övriga ålstramningsåtgärder ger en effekt på ungefär på 8 miljarder kronor Arbelslivsfonden kommer atl innebära ökad rehabilitering och bättre arbetsmiljö, vilket också höjer arbetskraftsutbudel. Åtstram-ningsåtgärder i denna omfattning kan inte övriga partier redovisa. Jag tycker atl del är riktigt att säga delta, eflersom dessa partier kritiserar uppgörelsen förra våren.

Centern tog våren 1989 ansvar för svensk ekonomi. En åtgärd - del tillfälliga sparandel - har övriga partier utnyttjat mol centern, och det gäller för övrigt hela åtslramningspaketet. Vi i centern är dock beredda atl även forl-såttningsvis la ansvar för nödvändiga ekonomiska åtgärder förutsatt all förslagen är de rätta. De bästa möjligheterna lill politiska lösningar finns enligt vär uppfattning i del sakpolitiska mitlfället.

Under delta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhaiidlinaar.

AnL 4 LARS-OVE HAGBERG (vpk);

Herr talman! Jag instämmer i kören som hälsar Allan Larsson välkommen lill riksdagens ekonomiska debatter

Vi har alltså fåll en ny finansminister men knappast någon ny politik. De politiska hiindelser sorn vi upplevt under de senaste månaderna, med regeringens avgång som huvudpunkt, är inte i första hand uttryck för en djup ekonomisk eller allmänpolitisk kris. ulan i första hand elt resultat av socialdemokratins kris.

Dagens ekonomiska problem har naturligtvis en bakgrund. Den tredje vägens politik har under 90-lalels första månader faktiskt politiskt kraschlandat. Nu är del uppenbart för alla vilka makt- och fördelningspoliliska konsekvenser 80-lalels politik har fört med sig. Ingen kan förneka eller blunda för atl det skett en gigantisk vinst- och förmögenhetsökning i företagen, atl börsen haft en rekordutveckling och alt spekulalionsinslagen i ekonomin är mycket omfattande.

Dessutom har skatte- och lönepolitiken inneburit alt högavlönade och nyckelgrupper varit vinnare, medan låginkomsttagare och lågavlönade samt kommunerna är 80-lalets förlorare.

Omfördelningen under 80-talel kan illustreras med vad Hans Tyson Sö-

derslröm sade i en TT-intervju, publicerad bl.a. i DN; 80-talels utveckling med devalveringarna har överfört över 100 miljarder kronor från löntagarna till kapitalet. Flera hundra miljarder kronor har överförts från den offentliga till den privata sektorn genom bl.a. budgetuiiderskottei och statens betalningar av räntorna på lånen.

Det iir alltså en stor omfördelning som har skett i samhället. Del är enorma belopp sorn har fördelats från del offentliga och från löntagarna till kapitalet.

Samtidigt har 80-lalel inneburit atl makten i samhället har koncentrerats. Makten över produktionen av varor och tjänster finns hos några få finansgrupper, vilkas internationella strävan ökar alltmer Fonder och samhälleligt demokratiskt inflytande har spolats totalt. De arbelandes mycket begränsade inflytande över arbetslivels villkor har definitivt bekräftats genom MBL;s uppgång och fall.

Dessutom har vi 80-talets miljöförstörelse och resursslöseri. Mycket har sagts, rnen litet har gjorts. Fortfarande går ekonomin ut på tillväxt för ökad konsumtion av prylar och mindre nödvändiga varor och tjänster Vinstintressen och ensidig tillväxt går före en god miljö.

I ett avseende kan den tredje vägen faktiskt sägas vara lyckosam, nämligen i fråga om den höga sysselsättningen. Vpk delar regeringens uppfattning att den fulla sysselsättningen måste säkerställas - nästan med alla medel.

Medan Svenska Arbetsgivareföreningens åsikter och politiska inflytande har stärkts under 80-talel. ligger den politiska tragiken egentligen i arbetarrörelsens allt siiinre position, förorsakad av inte minst regeringens politik. SAP;s undfallenhet mot Svenska Arbetsgivareföreningen, kapilalintressena och borgerliga politiska värderingar får ju heller ingen belöning. Når regeringen bjöd in till Hagaöverläggningar med arbetsmarknadens parter, lackade SAF regeringen för inbjudan genom alt köra sitt eget lopp och fullfölja sin linje om totalt decentraliserade förhandlingar Hagaöverläggningarna kollapsade och förorsakade regeririgskris. Drar regeringen över huvud laget några slutsatser av kapitalets agerande? Skall samförståndet fortsätta sorn tidigare på kapitalets villkor?

Regeringen framsläller de ekonomiska problemen sorn om den inte alls hade någon skuld i det inträffade. Inflationen med en pris- och lönespiral som ingen har kontroll över. arbetskraftsbrist med åtföljande överhettning och låg produktivitet har en orsak i regeringens politik - eller brist på åtgärder i regeringens politik.

Vpk;s alternativ bygger pä att fördelningspolitiken samt makten och inflytandet över arbetslivet sätts i centrum för att motverka kapitalismens kris-tendenser. Del borde vara hela arbetarrörelsens politik för att kunna utgöra en motvikt mot de kapitalinlressen och den borgerliga politik som i dag hotar de breda löntagargrupperna.

Regeringens bravader på fördelningspolitikens område har bäddat för löne- och prisspiralen. Försöken att stävja inflationen genom all bekämpa löneökningar, genom att sälla löneökningarna i centrum, har faktiskt misslyckats. Siitts inte pressen in på priser och vinstkrav, fortsätter inflationskarusellen.

Prispress innebär atl man på något sätt rnåste se till atl oskäliga prisök-

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska polinken

ningar inte sker. Del kan t.ex. vara straffskatt på vinster när prisökningarna är för stora. Regeringens vinsiledda utveckling under 80-talel är en av orsakerna lill inflationsspiralen.

Skatteomläggningen, sorn missgynnar de lågavlönade, driver upp lönekraven. En rejäl skatterabatt till de lågavlönade och en rättvis finansiering av skatteomläggningen skulle minska behovet av stora löneökningar.

De lågavlönade i dagens samhälle - bland vilka en majoritet är kvinnor -äger all rätt att tillkämpa sig rättvisa löner, alldenslund den hittillsvarande politiken missgynnat dessa grupper Den nye riksförlikningsmannen kan bara lyckas om utgångspunkten är att bidra lill en rättvis fördelningspolitik. Men när han har nuvarande skalteförslag i ryggen är inte chansen stor alt lyckas.

En annan stor krissektor är kommunerna. Regeringen ämnar nu komma med ett kommunalt skatlestopp för 1991. Vpk är ju ingen vän av högre kommunalskatt. Men det är inte vettigt all lägga ett tak som inte läcker hela stugan - och del regnar ju in i landels kommunhus. Skatlestoppet stoppar inte utbyggnaden, del ökar bara kommunernas underskott.

I regeringens finansplan erkänns atl kommunerna har ell underskott på ca 14 miljarder för 1990. Med löneökningarna nu kan det bli mellan 20 och 25 miljarder på kommunsektorn.

Men visst behövs det också en broms på kommunalskatterna. Vpk menar all en vettig broms är alt riksdagen antar ett ekonomiskt slödpakel till kommunerna. I dag motsvarar statens överskott ungefär kommunernas underskott. Det är hög tid alt betala igen detta.

Långsiktigt måste kommunerna förbättra sitt skalleunderlag. Skatleutjärnningen måste tillföras nya resurser från vinslrika sektorer i samhället; kommunal företagsbeskattning eller kommunal kapitalbeskattning är alternativ. Med skatteomläggningen - enligt det förslag som föreligger - kommer kommunernas ekonomi att förstärkas. Men de pengarna skall regeringen la tillbaka. Vi i vpk anser alt man skall låta kommunerna behålla den förstärkning som kan följa av den skatteomläggning socialdemokratin och folkpartiet tänker genomföra.

Ett kommunalt skatlestopp ulan nya resurser lill kommunerna innebär att krisen inom värd, omsorg, skola, kultur och nödvändig service förstärks, samtidigt som den nödvändiga utbudspolitiken, som man talar om och som är avsedd att begränsa överhettningen, försvåras. Visst kan kommunernas verksamhet effektiviseras och visst kan produktiviietsmål sättas upp. men det räcker inte när volymtillväxten rnåste öka betydligt mer än enligt regeringens planer, eftersom behoven ökar

Regeringen ser ju den låga produktiviteten som elt problem - och den är ett problem. Produktiviteten utvecklas inte på grund av atl resursutnyttjandet begränsas av arbetskraftsbrist, men framför allt är det på två andra områden som del finns problem för produktiviteten. Näringslivet har under 80-talet inte alls ansträngt sig tillräckligt och investerat för framliden. Bristen på framtidsinriktade investeringar är ett hot inför 90-lalet. Samtidigt är de svenska förelagens räntebetalningar utomlands och förflyttningen av verksamheter utomlands ett utomordentligt stort hot för Sverige i framtiden. När

fär vi en industri- och näringspolitik för Sverige? Vilken roll kan löntagarfonderna spela i en framtid? Skall de ocksä flytta utomlands?

En avgörande fråga för produktiviteten i samhället är makten i arbetslivet. De arbelandes inflytande är nödvändigt. Det räcker inte med information och samråd. Del gäller ett reellt inflytande. MBL-andan kan faktiskt skrotas.

Mest illustreras betydelsen av makt och inflytande för de arbetande på arbetsmiljöns område. Den omfattade utslagningen från arbetsmarknaden under 80-talet har som grund orimliga arbetsförhållanden. Dessa kostar samhället och landets ekonomi stora förluster Hittills har inga åtgärder av betydelse vidtagits, förutom arbetslivsfonden för rehabilitering. Nu gäller det atl stoppa arbetsmiljöer och arbetsorganisationer som slår ut människor Men därvidlag har fortfarande ingenting gjorts. Vi väntar och ser

Herr talman! Ställ en rättvis fördelningspolitik i centrum! Gör en maktförskjutning i samhället till de arbetandes förmån! Då har vi chans att bekämpa obalanserna i samhället.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Deban om den ekonomiska politiken

AnL 5 CARL FRICK (mp);

Herr talman! Jag vill ocksä hälsa den nye finansministern välkommen.

Under några veckor har vi genomlevt en politisk kris orsakad av att landels ekonomi utvecklas på ett dåligt sätt rned skenande löner och inflation. Vär industri som arbetar för högtryck har små möjligheter all öka tillverkningen. Den köpkraftsöknirig som uppslår till följd av högre reallöner och misstro mol sparande kan bara mötas med import. Vi får en stark försämring av bytesbalansen, som förutspås bli minus 50 miljarder för 1990.

Det höga kostnadsläget ger exportindustrin svårigheter, och del har visat sig i en viss nedgång i den svenska exportkonjunkluren i en i övrigt stark internationell konjunktur. Detta bidrar till att bytesbalansen kommer alt bli ännu mera negativ. Industrin har under de senaste åren investerat flitigt, vilket borde ge kapacitets- och produktivitetsökningar. Om orsaker och verkningar råder det stor samstämmighet. Den ekonomiska krisen år en slösar-kris och en vällevnadskris.

Vi har inte bara en ekonomisk kris. Viktigare är alt vi lever mitt uppe i en ekologisk kris. Vi ser den själva, och vi kan läsa om den dagligen i våra tidningar. Det handlar om den förfärande försurningen som hotar att slå ut våra skogar och våra produktiva åkermarker, om kvävedödande hav som är resultat av utsläpp från jordbruk och bilism, om jordbruksgifter i våra dricksvatten, orn giftiester i vår mat, om dioxiner i röding, om avfallsbergen och de många lipparna för att ta några exempel.

Denna kris som beror på regeringens inkompetens och som verkligen är allvarlig har inte lett till en politisk kris. Så galen är den traditionella politiken i sin konventionella destruktivitet.

Den ekologiska krisen hänger intimt ihop med den ekonomiska politik som har förts under lång tid. Den har haft som huvudlinje att utan hänsyn till konsekvenser öka den materiella förbrukningen. Politiken har varit myckel framgångsrik, och vi svenskar är bland de allra mest högkonsumerande i världen. Per capita slår vi för mycket stora delar av nedsmutsningen i vår

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

omvärld. Hög materiell förbrukning i industriländerna leder till omfattande miljöförstöring.

Eftersom regeringen trots alla vackra ord orn miljöintresse i huvudsak ägnar sig ål ekonomiska problem och hur de skall lösas, är det fascinerande all la del av den proposition som regeringen lade på riksdagens bord helt nyligen. Om det verkliga syftet är att åstadkomma en långsiktig ekonomisk åtstramning, är de föreslagna medlen otillräckliga.

Nu bibehålls prisstoppet samtidigt som lönestoppet, med undantag för de lågavlönade, inte införs. Köpfesten kommer all fortsätta med oförminskad kraft. Medborgarna fär förbättrad köpkraft, och med nu rådande hög indu-strikonjunklur ökar importen och bytesbalansen blir ännu sämre. Inte var det väl det som regeringen ville med sitt ursprungliga stoppakel? Det var ju den gången sorn regeringen inte ville administrera en sönderfallande ekonomi. Nu administrerar den inte längre en sönderfallande ekonomi. Nu blåser regeringen under brasan så all ekonomin faller sönder ännu snabbare.

Var finns det ansvarsfulla i detta? Var finns den politiska viljan hos det största minoritetsparliet atl ta ansvaret för landets ekonomi? För del var väl del sorn ni ville göra i regeringen när Ingvar Carlsson tog på sig ansvaret alt bilda sin andra regering? Inte undra på att marknadsräntorna går i höjden med en handlingsförlamad borgerlig och spendersam opposition, som vägrar att ta chansen att bilda regering, dvs. en minoriletsregering, och som driver ekonomin mot större bytesbalaiisunderskolt.

Det måste föras en ansvarsfull ekonomisk politik på kort och lång sikt -en ekonomisk politik som samtidigt ser till alt vi kan börja klara ut våra allvarliga ekologiska problem.

Från miljöpartiets sida har vi alllid hävdat att vi måste minska den materiella förbrukningen. Del kan ske pä många sätt, som t,ex, alt vi använder våra bilar sparsammare, atl vi kör dem långsammare, alt vi flyger mindre och atl vi använder våra järnvägar mera. Andra sätt är att vi - flertalet svenskar -medvetet minskar våra inköp av kläder och prylar Dessutom all många av oss håller igen och betalar tillbaka skulder och amorterar lån snabbare.

Gör vi så skulle vi kunna reducera importen rejält och börja få rätsida på bytesbalansen. Vi skulle kunna frigöra produktionskapacitet i mänga industrier - kapacitet som kan användas till export, och vi fär ytterligare bidrag lill att förbättra bytesbalansen. Vi kan hjälpa till alt omfördela vår konsumtion av basmal från importerad lill inhemskt tillverkad genom all la bort momsen på den svenska basmalen och täcka skattebortfallet genom alt generellt höja momsen på övriga varor med några procent.

När konsumlionslryckel minskar, minskar inflationstrycket och behovet atl kompensera sig med högre löner. Vi får då ell bättre konkurrensläge internationellt, vilket ytterligare kan bidra till all komma till rätta med bytesbalansen. Marknadsräntorna kommer atl dala, och vi kommer ett sleg bort från spekulationsekonomi och stora förmögenhetsomfördelningar till förmån för de kapitalstarka.

I miljöpartiet anser vi alt det är viktigt all komma bort från de stora minus-talen i bytesbalansen. De innebår alt vi lånar lill konsumtion. Vi övervältrar kostnader för vår konsumtion lill kommande generationer. Det är oacceptabelt. Miljöpartiet kan acceptera minus i bytesbalansen för atl finansiera eko-

logiskt rimliga investeringar Den sorlens investeringar kommer våra barn och barnbarn atl acceptera.

Vi iir djupt och allvarligt bekymrade över alt regeringen inte är villig att axla ansvaret att föra en ekologiskt rimlig ekonomisk politik. Att moderater och folkpartister inte gör del förvånar inte alls. Däremot förvånar det atl ett parti som kallar sig både socialt och demokratiskt med vett och vilja för en politik som år ekonomiskt, ekologiskt och socialt orimlig. Miljöförstöring och ekologiska katastrofer drabbar i första hand de utsatta grupperna i samhället.

Därför behövs det nu en politisk samling sorn tar människors verkliga behov och nöd pa allvar, sorn tar framtidsaiisvar och lar lag i de ekologiska problemen för att lösa dem, som motverkar spekulations- och klippekono-iiiin. Del behövs en politisk samling som får politiken atl gå från grå-blå-violett till en symfoni av komplimentfärgerna grönt och rött, som bryr sig, som lyssnar och tar till sig. Del behövs en politisk samling för att få ell avstamp för ett samhälle diir människor räknas förmer än all vara delar i arbetskraftsutbudel och som reklamslyrda konsumenter, som bryter de politiska bindningarna i Sverige och som ser de verkliga problemen i vitögat och har modet att angripa dem på ell socialt acceptabelt sätt. Det behövs en politisk samling som kan följa Vaclav Havels tankar i hans arbete; "Jag är anhängare av en 'aritipolitisk politik", dvs. en politik inte sorn makt -och niani-pulalionsleknologi. inte som cybernetiskl herravälde över människor eller sorn beräkningens, knepens och intrigernas konst, ulan en politik som ell sätt alt söka och nå meningsfullt liv. all skydda och tjäna det; politik som tillämpad praxis moral, sorn sanningens tjänare, som i grunden mänsklig och mänskligt anpassad omsorg orn våra medmänniskor Jag förmodar att inställningen är ytterligt opraktisk i dagens värld och svår att tillämpa i vardagslivet. Ändå vet jag ingel bättre alternativ,"

Detta kan vi läsa i Vaclav Havels bok En dåre i Prag i avsnittet Politik och samvete.

Kanske en dag. förhoppningsvis, kan våra efterkommande läsa i sina böcker om dem som en gång fanns på Helgeandsholmen. De som ville något annat människovärdigare med framtidsansvar och som ville göra världen grönare i klorofyllets namn och rött som blodet genom alt aktivt verka för ekologiska livsvillkor och social utjämning och internationell solidaritet.

Jag hoppas på den sunda dårskapens seger över det konventionella destruktiva förnuftet även i delta hus.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

Anf.6 Finansminister ALLAN LARSSON:

Herr talman! Tack för de vänliga välkomstorden. Tack också för den generösa tilldelningen av frågor. Jag skall försöka atl besvara dem under debattens gång.

Jag har under mina första veckor som finansminister haft tillfälle all träffa företrädare för fackliga organisationer, näringsliv och politiska partier.

Det har varit utomordentligt intressanta samtal. Jag har funnit mycket av sainsyn om de ekonomiska problemen, och jag har fått många konstruktiva idéer och förslag.

Jag har sett fram emot detta tillfälle att diskutera den ekonomiska polili-

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

ken med samtliga partier Jag vill använda min tid främst för att presentera min syn på det ekonomiska läget och efter vilka riktlinjer jag kommer alt arbeta.

Jag vill dock gärna markera att jag också har kommit hit för all lyssna på vad oppositionen har alt säga.

Det är min ambition atl medverka lill att riksdagens ekonomiska debatter skall kunna vara ell forum för konstruktiva diskussioner även över blockgränserna - om det nu finns några block.

Del är naturligt att dagens debatt särskilt kommer atl ägnas ät problemen i vår ekonomi. Men jag anser att vi också bör tala om de framsteg som skett under 80-talet och den styrka som vår ekonomi har.

Nu, vid ingången till 90-talel. är vår ekonomi i flera viktiga avseenden i ett bättre skick än den var i början av 80-talet.

Det gäller statsfinanserna, som nu är i mycket bättre skick än då. Underskottet på 80 miljarder är borta.

Det gäller näringslivets investeringar som har ökat kraftigt under 80-talel.

Det gäller arbetsmarknaden, där många fler i dag har arbete och egna inkomster.

Om dessa framsteg finns myckel all säga, men jag vill av lidsskäl nöja mig med dessa enkla konstateranden.

När vi ser lill den andra sidan, beskrivningen av problemen, har Lars Tobisson varit vänlig att citera ur propositionen. Del som har sagts där har gått igenom i flera andra inlägg. Vi har som jag ser det. tre stora och allvarliga problem, som vi måsle komma lill rätta med.

Det gäller, för det första, inflationen, pris- och kostnadsutvecklingen, som är snabbare i Sverige än i vår omvärld. Den innebär elt allvarligt hot mot sysselsättningen, i första hand inom exportindustrin men så småningom också mot hemmarnarknadsinduslrin och servicenäringarna.

Det gäller, för det andra, tillväxten som är för svag för atl kunna frambringa de resurser som vi behöver för alt tillgodose alla de önskemål och behov som finns i samhället i dag.

Vi har visserligen ökat antalet arbetade timmar på elt myckel positivt sätt under 80-talel, men vi får inte fram den produktivitet som är den nödvändiga förutsättningen för förbätlrade reallöner

Anne Wibble tog upp denna fråga, och jag vill gärna säga alt jag kommer att ägna stor uppmärksamhet åt den. 1 min tidigare verksamhet har jag bl.a. varit ordförande i den särskilda delegation som ju regeringen har tillsatt för att studera produktivitetsfrågorna. Jag har haft tillfälle att gå in på de problem vi har men också all studera delta i ell internationellt perspektiv. Den slutsats man kan dra av vad som har gjorts inom OECD eller i USA är att det inte finns några enkla förklaringar till att vi inlernationelll har en uppbrornsning i tillväxten av produktiviteten och del finns inte heller några enkla lösningar Det gör det inte mindre viktigt att ägna uppmärksamhet åt dessa frågor Jag hoppas alt vi framöver skall kunna diskutera dem här i en positiv och konstruktiv anda.

För det tredje gäller det sparandet som är för litet, vilket leder till att vi har ett stort och växande underskott i vår bytesbalans.

Vi behöver på kort sikl minska överhettningen i ekonomin och långsiktigt

styra in den ekonomiska utvecklingen på en bana sorn leder till en bälire tillväxt.

Det är regeringens bestämda uppfattning alt vi i den omställningen av ekonomin inte skall använda arbetslösheten som ett medel i den ekonomiska politiken.

När vi gör denna omställning kommer vi alla att ställas inför en svår uppgift. Del kominer alt innebära ett rejält prov på vår förmåga alt här i riksdagen samarbeta och konstruktivt ta oss an de ekonomiska problemen.

Vi behöver gå fram rned insatser över ett brett fält.

Jag ser skattereformen som elt myckel viktigt steg på vägen mot en förstärkning av ekonomin. Vårt gamla skattesystem har haft många allvarliga brister.

Det nya skattesystemet gör del mindre lönsamt med lån och avdrag. Det kommer i stiillet alt gynna arbete och sparande.

Just nu behandlas regeringens förslag i lagrådet, och jag räknar med atl vi skall kunna liigga fram det om några veckor för riksdagen. Del kommer under våren alt bli tillfälle atl utförligare diskutera skattepolitiken.

1 dag vill jag bara ge en stor eloge till dem som drivit på utredningsarbetet och skapat den politiska plattformen för denna stora och viktiga reform -min företrädare Kjell-Olof Feldt och min kollega Erik Åsbrink. samt Bengt Westerberg och Anne Wibble i folkpartiet.

Skattereformen är en nödvändig, om än inte tillriicklig, förutsättning för en god ekonomisk utveckling under 90-talel.

Del andra viktiga området där det krävs en förändring är lönebildningen. Jakten mellan löner och priser måsle brytas. Ingen får det bättre av alt få riier i lönekuvertet om pengarna snabbt förvandlas till luft.

Del iir nödvändigt all växla ner från höga nominella löneökningar till en ökningstakt som ligger rnycket närmare de reala resursernas tillväxt. Detta är en avgörande förutsättning för orn vi skall kunna lyckas återställa balansen i ekonomin. Men del är samtidigt den svåraste uppgiften.

Det finns en tradition att arbetsgivare och fackliga företrädare tar ansvaret för avtalen om löner. Klarar de av den uppgiften? Det är många som ställer sig den frågan och den har verkligen ställts på sin spets i den här riksdagen nyligen. Frågan behöver förvisso diskuteras.

Del iir uppenbart alt motsättningarna mellan parterna har ökat. Del gäller nu inte bara fördelriingsfrågorna ulan också förhandlingsformerna. Däri ligger en blockering som kan försvåra en stabilisering.

Del är min uppfattning alt parterna på arbetsmarknaden bör ta den chans de fått atl göra en nysiari. Efler del alt Bertil Rehnberg har tillsatts som särskild förhandlare har överläggningar kommit till stånd. Jag tycker all vi på del här stadiet skall ge Bertil Rehnberg, hans medarbetare och parterna arbetsro så atl de skall kunna åstadkomma något som kan vara elt bidrag till stabiliseringspoliliken.

Del är elt unikt lillfälle för arbetsmarknadens parter atl visa alt lagstiftarna inte behöver gripa in. Del år också elt unikt tillfälle all medverka lill att skattereformen kan genomföras på ett bra sätt. Det är också ett unikt tillfälle alt bryta den kostnadsutveckling som annars myckel snart leder till en omfattande arbetslöshet.

Prot, 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

Dessa insatser för all få i gång parterna så att de i tid anger en ny inriktning skall inte ses som en isolerad åtgärd. Om del skall bli någon ordning med lönebildningen, så måste både arbetsgivare och fack få en ordentlig uppbackning av den ekonomiska politiken.

Vi måste minska överhettningen på arbetsmarknaden.

Vi skall sätta in så mycket utbudsstimulerande åtgärder som möjligt och så rnycket åtstramning sorn är nödvändigt.

Jag är en varm anhängare av utbudspolitik. I min tidigare verksamhet hade jag ofta anledning att föra fram synpunkter och förslag till regering och riksdag om detta. Jag har talat rnig varm för arbetslinjen både i arbetsmarknadspolitiken och i socialpolitiken.

Det är glädjande att sa många nu talar samma språk. Detta kan också leda till att det blir resultat.

Jag tänker bl.a. på del faktum all en halv miljon människor i aktiv ålder står utanför arbetslivet. Bakom dessa siffror finns kvinnor och män som har råkat ut för olycksfall eller skador i eller utanför arbetet, som har psykiska eller andra problem.

Jag tror all de allra flesta gärna skulle vilja vara med i arbetslivet och jag vet atl väldigt många också skulle kunna delta, om vi gav dem chansen, om vi erbjöd dem rehabilitering och om vi anpassade arbetsplatserna.

Kostnaderna för denna typ av utslagning är höga. Belastningen på socialförsäkringssystemet ökar.

Jag vill gärna ge elt stort erkännande lill finansutskottet, till socialdemokraterna och centerpartisterna i utskottet, som förra våren tog initiativ lill en rejäl satsning på rehabilitering och arbetsmiljö.

Jag har haft tillfälle atl medverka i förberedelserna för arbetslivsfonden. Jag har sett de slora möjligheier som nu kommer atl finnas att förverkliga idéerna om det goda arbetet.

Del är välfärdspolilik när den är som bäst. Och det är en del i en större satsning för all stimulera utbudet av arbetskraft. Här finns också goda möjligheter alt bidra lill en ökad produktivitet i arbetslivet.

Anne Wibble frågade mig om inte utbyggnaden av föräldraförsäkringen innebär atl vi minskar utbudet av arbetskraft. I politiken slår vi inför alt göra val och tillgodose flera mål samtidigt. Vi har det inte så enkelt som i ett företag, där man har ett enda mål som man skall uppnå - lönsamhet och förelagets överlevnad.

Vi skall både åstadkomma en balanserad arbetsmarknad, med mindre av överhettning, och tillgodose kravet på en god omsorg om barnen. Detta går också igen i oppositionens egna förslag. Man diskuterar ulbudsålgärder men har också förslag om vårdnadsbidrag, något som skulle ha stora effekter både på utgiftssidan och på arbetskraftsutbudel.Var slår ni själva i denna fråga? Har ni nu gett upp den tanken, för att satsa alit på utbudspolitik? Eller är del så alt ni också har all välja vilket av dessa mål som vi skall uppnå och all man kanske måsle finna lämpliga avvägningar? Jag lycker alt vi med den uppläggning vi har gjort funnit en rimlig avvägning.

Vi behöver ta vara på alla som vill arbeta. Därför skall vi ha så mycket ulbudspolitik som möjligt. , Men del behövs också åtstramning.

Regeringen har tidigare lagt fram förslag orn invesleringsskatl i Stockholm och Göteborg och begränsningar av byggandet utanför storstäderna. Vi har också lagt fram förslag om en höjning av skallen på vin. sprit, öl och tobak, som till någon del kommer att minska den privata konsumtionen.

Det är min bedömning atl det kommer atl krävas ytterligare insatser via finanspolitiken för att minska överhettningen och för all leda utvecklingen i ekonomin rätt.

Del är nödvändigt av många skäl all flytta över bördan för åtstramningen från riksbanken och penningpolitiken lill finanspolitiken. Ett skäl är att den höga riinlan ulgör ell hinder för investeringar som är angelägna alt genomföra. Del är näringslivet och den konkurrensutsalla sektorn som måste få utvecklingsmöjligheter.

Ell annat skäl är att den nuvarande formen av åtstramning träffar orättvist. Den omfördelar från den sorn har litet till den som har myckel.

Förslag om .sådana förstiirkningar av finanspolitiken kominer att läggas fram i kompletleringspropositionen i slutet av april. Fram till dess har jag för avsikt alt diskutera med företrädare för riksdagens partier för all finna lämpliga former om vilka vi kan nå en sådan enighet all de kan realiseras.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska polinken

AnL 7 LARS TOBISSON (m) replik;

Herr talman! Det är bra alt finansministern har en ödmjuk, lyssnande inslällning. Jag är ledsen atl behöva säga det, men jag får tyvärr intrycket atl han ännu inte förmatt famna problemet i hela dess vidd. Det gäller inte bara den akuta obalansen, som kan avläsas i det snabbt växande underskottet i bytesbalansen. Vi rör oss nu med uppskattningar på 50 miljarder i är kanske 70 miljarder nästa år. Det år egentligen obegripliga siffror Lål mig relatera det lill hur stort underskottet var när del var som störst i början av 1980-lalel, då de stora devalveringarna måsle sältas in för atl korrigera det hela. Jag vill minnas atl underskottet då var 22 miljarder. Visserligen har del varit en viss penningvärdesförsämring sedan dess, men det ger ändå perspektiv på storleken av bekymren.

Del är inte bara detta akuta läge ulan dessutom strukturella problem som vi har att hantera. Vi förmår inte utveckla den dynamik som vi kan se ute på den europeiska kontinenten. Vi har stadigt lägre tillväxttal, vi halkar efter i välfärdsbyggandet.

Finansministern hänvisade till skatteomläggningen. Den kommer inte alt bli lill någon större hjälp. Del är naturligtvis bra atl vi sänker marginalskatten. Men genom uppläggningen av finansieringen, kravet på total finansiering, blir del egentligen inte mycket värt lill slut. Jag måste fråga finansministern orn han inte år ett dugg orolig för den enkelriktade kapilalslröm ut ur landet sorn vi nu kan iaktta och som verkligen går snabbi.

Om finansministern inte är orolig eller tror på min oro, vill jag citera ur
dagens nummer av Finanstidningen en bedömning som del aktade engelska
inveslmenlföretagel Kleinworl Benson har gjort. Del sägs; "Situationen i
landet förvärras rned en alarmerande hastighet------- Den svenska rege
ringen har helt och hållet avsagt sig ansvaret för landets ekonomiska
skötsel--- Det enda positiva för ekonomin är all sannolikheten för en de
valvering ökar när kapacitetsulnyltjandet i industrin sjunker I dagslä-

2 Riksdagetts protokoll 1989/90:86

Prol. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

get råder vi alla våra kunder atl hålla sig borta från den svenska aktie- och kapitalmarknaden." Så låter del när man utifrån bedömer Sverige.

Herr talman! Jag fick inte någol besked om hur den finanspolitiska åtstramning som regeringen planerar är tänkt alt genomföras. Eflersom vi fick veta alt de konkreta förslagen skall presenteras först i kornplelieringspropo-silionen har i praktiken och på ett indirekt sätt beskedet redan lämnats. 1 slutel av april ärdet i flertalet fall i praktiken ftnsent att föreslå utgiftsminskningar tor iiiisla budgetår. Därmed iir chansen till besparingar försutten för tiden fram till nästa halvårsskifte, dvs. valåret 1991. Vi får på nytt ställa in oss på alt vi får ell batteri av skallehöjningar under innevarande år Eller vägar Allan Larsson bekräfta det tidigare löftet att det året före den stora skalleomläggningeii 1991 inte skall inträffa ytterligare en höjning av Sveriges rekordhårda skattetryck?

Här i riksdagen är vi moderater ensamma om alt tala för sänkt skall. Även på denna punkt är beslutet egentligen redan fatlat. Det skedde, som jag påpekade i riksdagsdeballen den gången, när valularegleringen avskaffades. Ulan griinshinder för kapital och arbetskrafl går del inie i längden all markant avvika från de skalleförhållanden som gäller i andra länder. Det gäller inte bara marginalskatterna. Det gäller i än högre grad skatter på kapital och tV)retagande. Är inte finansministern, som inte själv iir komprometterad av uppgörelsen mellan regeringen och folkpartiet - mer än möjligen genom sina uttalanden nyligen - oroad av vad vi nu ser hända vad gäller kapitalflödet? Kan del verkligen vara klokt rned en evig beskattning av nominella reavinster, som kanske bara är lufl och i verkligheten ulgör förluster?

1990 års långtidsutredning skall snart presenteras. Jag är övertygad alt den kominer atl visa på sämre lillväxtlal för Sverige än OECD-genomsniltel, om kalkylerna grundas pa förutsättningar som nuvarande högskattepolitik, förtida avveckling av kiirnkraften och icke medlemskap i EG. Är Allan Larsson beredd all på sådana punkter bryta rned den nuvarande politiken för alt Irvgga en viilfiirdsökning i Sverige i nivå med den i jämförbara länder?

Finaiisminislern har sagt all en stramare finanspolitik skall avlasta penningpolitiken. Del sades även nu i anförandel. Nu har riksbankschefen i en intervju påmint orn alt han har hört sådana deklarationer förr ulan all det har blivit någol gjort. Han har i dag, i och med höjningen av diskontot, markerat all del nog inte blir något. Jag upprepar min fråga. Hur skall åtstramningen ske utan att del blir skattehöjningar som driver upp kostnadsnivån och därmed förvärrar underskottet i bytesbalansen?

Insikten om all högskaltepolitiken ligger bakom inflationen sprider sig glädjande nog. Lål rnig bara visa första sidan av LOTIDNINGEN för någon vecka sedan. "Skatterna driver upp inflationen", slår del. Hur långe länker finansminislern ha ell prisslopp och sedan gång på gång skjuia hål på del med nya skattehöjningar, senast den 1 mars då bostads- och bilkostnaderna höjdes, och härnäst blir det prisökningar på alkohol och tobak? Hur länge kan regeringen ha kvar ell prisslopp som regeringen själv hela tiden bryter mol?

AnL 8 ANNE WIBBLE (fp) replik;

Herr talman! Jag håller med om myckel av det som Allan Larsson sade, framför allt de vänliga och. lycker jag, alldeles korrekta orden om skattere-

formen. Den är utomordentligt viktig och nödvändig på alla tänkbara sätt. Men Allan Larsson sade också all den inte år tillräcklig, och jag delar även den uppfattningen.

Finansministern sade också en del om lönebildningen. I fråga om den är jag något mindre överens med honom. Jag menar alt vad som är väsentligt är inte om man utser olika personer alt tala med andra utan vilka ekonomiska förutsättningar rnan genom den ekonomiska politiken lägger fast för dessa personers verksamhet. Lönekostnaderna bestäms faktiskt inte av parterna ulan av samspelet mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Den här övertron på alt rnan skall kunna tala sig fram lill resultat trodde jag uppriktigt sagl all regeringen nu hade övergivit. Men Allan Larsson iror också all man skall kunna tala sig till lägre priser och lägre prisförväntningar genom atl konferera med näringslivet. Jag tycker att även det är en felsyn, eftersom även priser och prisförvänlningar bestäms på en marknad av kostnadsläge och av samspel mellan utbud och efterfrågan på varumarknaden. Den här övertron pä atl man skall kunna lala och förhandla fungerar inte.

Allan Larsson menar atl de ekonomiska förutsättningarna för parternas diskussioner i avtalsförhandlingarna skall läggas fast efler det att riksförlikningsmannen är klar rned sill arbete. De skall framläggas i kompletleringspropositionen. Men kompletleringspropositionen läggs ju fram efler det atl förlikningsmannen har redovisat sill arbete. Men han har uppenbarligen, enligt min uppfallning. inie några realisliska möjligheter atl lägga fast de ekonomiska förutsättningarna och presentera dem för parterna på arbetsmarknaden. Det var därför som jag inledningsvis sade alt jag lycker alt han har fått en omöjlig uppgift. Tyvärr tror jag atl Allan Larssons uppfattning i dessa sammanhang går på tvärs med verkligheten. Ekonomin fungerar inte på det sätt som han tror.

Även på en annan punkt menar jag att finansministerns verklighetsuppfattning brister, nämligen i fråga om den offentliga sektorn. Finansminislern svarade litet indirekt på en av mina frågor. Han menade att den utbyggda föräldraförsäkringen var ett resultat även rimlig avvägning mellan olika mål. Jag tolkar det som att han faktiskt är fulll medveten om att den är en utbuds-hämmande åtgärd men atl han ändå av andra skäl vill genomföra den. För egen del rnåste jag säga atl jag är beredd atl vänta med atl genomföra en motsvarande vårdnadsbidragsreform just av de ekonomiska skälen.

Vad som däremot verkligen är angeläget att göra nu är alt bygga ut barnomsorgen, som i dag utgör en utbudshämmande faktor. Pä den punkten menar jag all Allan Larssons verklighetsuppfattning brister. Han har liknat denna nödvändiga reformering av den offentliga sektorn vid att städa en trappa, där man börjar uppifrån. Del kan möjligen vara sant när del gäller trappslädning, men det år absolut inte sant när del gäller sjukvård, utbildning och omsorg. Då måsle man nämligen börja nerifrån. Man måste ge de människor som arbetar med sjukvård, utbildning och barnomsorg motiv all vilja förändra och förnya, så att de får chans och lust att pröva nya idéer Allan Larsson vill uppenbarligen inte ge dessa nya idéer någon chans att prövas och omsättas i praktiska och nya alternativ. Inom t.ex. barnomsorgen skall privata alternativ uppenbarligen även fortsättningsvis vara förbjudna.

Allan Larsson har i en intervju i Veckans Affärer givit uttryck för, lycker

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

jag. en rent reaktionär uppfattning när han säger alt privat kapital inte fär användas inom barnomsorgen, därför alt barnomsorgen inte ger bra avkastning. Det är fiikliskt ell ovanligt dumt påslående. Barnomsorg ger alldeles utmärkt avkastning för både barnen, föräldrarna och samhällsekonomin. Dessutom har inte Allan Larsson den minsta aning orn hur privata daghem skulle klara en konkurrens på lika villkor med kommunala daghem eller någonting annat, eftersom de privata daghemmen i praktiken genorii hans regerings politik är förbjudna. Del finns alltså elt betydande utrymme för för-biillringar i Allan Larssons olika påståenden.

Jag noterade sedan all finansministern inte niimnde någol om huruvida sernesterreforrnen är ulbudshiimmande eller inte. Och jag utgår från atl han därmed inser alt så är fiillet.

Får jag upprepa någon ytterligare fråga sorn jag ställde i förhoppning alt få svar pa någon av dem. Jag frågade nämligen om finansministern delar eller lar avstånd från den ideologiska nedvärdering av enskilt sparande som jag finner i 90-lalsgruppeiis rapport. Jag skulle ocksä, herr talman, vilja veta om den nya regeringen Carlsson har återgått till traditionell socialdemokratisk politik, diir höjda skatter är universalmedlet i den ekonomiska politiken. De förslag som Allan Larsson hittills har lämnat tyder på all så är fallet. Om det inte skulle vara så tror jag alt kammarens ledamöter skulle uppskatta myckel atl få elt svar.

Anf. 9 GUNNAR BJÖRK (c) replik;

Herr talman! Finansministerns tonläge lycker jag ändå innebär ett försök lill satsning på dialog. Tidigare har ju mer av självgodhetens stjärna lyst över finansministrarna. Men vi får vänta och se vad resultaten är värda.

Regeringen vill införa ett kommunalt skattestopp. Detta har ju blivit positivt bemött från andra ledamöter här i kammaren. Samtidigt föreslår regeringen en arbetsgivarperiod som inte skall kompenseras genom sänkta arbetsgivaravgifter Lönekostnaderna i kominunerna siiger nu betydligt mer än vad kommunerna har räknat med. Enligt regeringens förslag innebär arbetsgivarperioden all kommunalskatten skulle behöva höjas med i genomsnitt ungefär 75 öre. De ökade lönerna innebär ca 1 kr i skattehöjning. Men i detta läge föreslår alltså regeringen elt kommunalt skallestopp.

Man kan naturligtvis fråga om det är en ulbudspolitisk åtgärd atl strypa kommunernas ekonomi, sä att de inte kan klara den snäva sektor som framför allt omsorgen i dag utgör År del verkligen ulbudspolitik? Kan del dessutom finnas en fara för all kommunerna passar på all la ut höjningen före 1991 eller efter 1991? Vad har man då vunnit? Kan del dessutom finnas en fara för atl staten lägger sig i kommunernas beslutsfallande, så all kommunerna säger all staten och riksdagen redan har fattat besluten och all de därför får ta ansvaret? Är det en riklig politik? Man kan dessutom undra om del är förenligt med den kommunala beskattningsrätten att staten på det här sättet går in och lagstiftar så att såga över huvudet på kommunerna.

Från centern är vi ganska kritiska rnot den stalinistiska väg som regeringen går för atl försämra omsorgen ute i kommunerna och i landslingen, eftersom det är där som den trånga sektorn i dag finns. Det vore skillnad om riksdagen beslutade att la borl en massa regler och andra märkliga påhill på t.ex. bygg-

nadsonirådet, t.ex. i fråga orn byggnadslov och andra normer för all frigöra resurser i kommunerna, men del gör inie regeringen. I ställel riklas angreppen direkt mot värd och omsorg, och det tycker jag är ganska allvarligt.

När del gäller frågan om invesleringsavgifler i Stockholm gcir vi från centerns sida exakt samma bedömning som tidigare, nämligen all man borde införa någon form av 25-procentig investeringsavgifl i Stockholmsregionen. Men vi har hela liden också förutsatt all de medel som frigörs skall gå lill boendel för atl skapa bättre boendemiljöer i regionen. Den kopplingen har varit förutsiittningen för vår ståndpunkt även tidigare.

Vi från centerns sida menar atl vad som behöver göras är all man lar ett ordenligt tag för atl stärka det personliga sparandel i hushållen. Det skulle man kunna göra genom all införa någon typ av sparinvesteringskonto för all stimulera del långsikliga hushållssparandel för all t.ex. starta eget eller salsa pä eget boende.

Vi lycker att det är braatt man inför en arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen, rnen del iir viktigt all den utformas så atl man håller småförelagen skadeslösa, atl de inte får en onödig utgift. Detta är en förutsättning för all vi skall tycka all del är bra. Vi lycker all det är bra atl man ser över arbeis-skadeföisiikringen och förtidspensioneringar

Vi tycker all del är naturligt atl man använder miljöavgifter i ökad utsträckning. Framför allt av miljöskäl är det nödvändigt. Vi måste, som jag har sagt tidigare, genom skallereformen få en rällvis fördelning. Det är nämligen just den svaga fördelningspolitik som den socialdemokratiska regeringen har fört sedan 1983 som vi har riktat vårt huvudangrepp mot i regeringens politik, eftersom regeringen i så avsevärd grad har rnissköll fördelningspolitiken. Jag sade för ungefär en månad sedan; Del har aldrig funnits så inånga uteliggare i vårt land som under den socialdemokratiska regeringens tid. Sällan har det sociala ansvaret varit sämre på många områden än just nu.

Vi måste vidta åtgärder för alt öka utbudet av arbetskraft. Vi har sagl alt man skulle kunna använda en del av de överskottsmedel som vi har. tack vare atl vi har haft en god sysselsiiiiningsnivä. i arbetslöshetsförsäkringen för alt förslärka arbetslinjen. Vi lycker all man skall vidta åtgärder för atl stimulera pensionärer och studerande att arbeta ytterligare.

Det iir viktigt alt produktiviteten och tillväxten ökar Delta kan delvis åstadkommas genom en rättvis skattereform med en vettig finansiering men också genom en satsning pä utbudspolitiken. Det är hög tid att satsa pä långsikliga invesleringar. bl.a på utbildning och infrastruktur Det är väldigt viktigt att man tar lill vara alla de resurser som vi har i landet. Del finns faktiskt en hel del åven utanför storstadsregionerna. Det är viktigt att man pä något sätt fokuserar tillväxtens innehåll, alt den ekonomiska tillväxten styrs och stimuleras och att den blir miljövänlig. Tack.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

Anf. 10 LARS-OVE HAGBERG (vpk) replik;

Herr talman! Finansminislern sade i sitt inlägg all han skulle föra en dialog, han skulle samtala. Jag tillhörde dem som inte fick beröm. Han funderade över om del fanns några blockgränser Det kan vara intressant att fundera över det. Framför allt när det gäller den ekonomiska politiken finns del

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

ett parti som slår kvar vid arbelarrörelsens grundläggande ideal. Så har vi fyra parfier som mer eller mindre för borgerlig polifik. De samlalar här nu. Så har vi nalurliglvis miljöpartiet som hänger på gärdsgården milt emellan. Men på den partipolitiska arenan finns blockgränserna kvar- regeringspartiet är beroende av vpk för atl kunna sitta i regeringsställning. Det är naturligtvis förvirrande för människor runt om, och det kanske också är förvirrande för människor inom arbetarrörelsen alt se denna regering handla stick i stäv mot arbelarrörelsens grundläggande värderingar

Elt av de problem som det talals myckel om här är att vi har en överhettning i ekonomin och att del är brist på arbetskraft. Samtidigt som denna brist råder - del påpekade bl.a Allan Larsson - har vi många långtidssjukskrivna och förtidspensionärer, sammanlagt ungefär en halv miljon människor. 1981 var siffran 350 000. 150 000 har alltså tillkommit i denna skara under den socialdemokratiska regeringstiden. I en tid då vi har haft högkonjunktur och ökad efterfrågan på arbetskraft har alltså 150 000 människor pä ett eller annat sätt slagits ul från arbetsmarknaden.

Mol denna bakgrund är del inte konstigt all vi har denna brist. Utslagningen av arbetskraft är socialt oacceptabel och elt oförsvarligt slöseri med mänskliga resurser Från vpk;s sida har vi år efler år försökt få regeringen alt anta ett program rnot utslagningen i dess helhet - men icke! Dessutom finns minst 50 000 personer som inte kan la ett arbete därför alt del inte finns en barnomsorgsplats. Del är den verklighet som vi har i dag. samtidigt som regeringen inte alls vill göra någon satsning på kommunerna, vilket också inåsle innebära en viss motsättning inför framliden. Att det finns allvarliga systemfel vet vi.

Det är värt att citera vad finansministern sade när han slutade som AMS-chef. Vi från vpk vill gärna stämma in i vad han då sade; Sverige behöver inte ha brist på anställda, varken nu eller på 90-talet. Det är den dåliga hushållningen med den arbetskrafl som redan finns som är orsaken till dagens situation. Vi måsle fä förbättrad arbetsmiljö samt ökade resurser lill rehabilitering för att förbättra hushållningen med arbetskraft.

Nu hoppas vi alt rehabiliteringen får sig ett sving uppåt. Men hur blir det med arbetsmiljön? Varför skall regeringen behöva utreda om unga balter skall hit? Det verkar väldigt främmande alt ha en arbetskraftsinvandring, om det nu går all hushålla med arbetskraft. Det verkar väldigt förvirrande.

Det skall bli intressant atl se vad regeringen tänker göra med arbetsmiljön. Kommer makten över arbetsorganisationer, investeringarna, arbetstakten, resursutnyttjandet alt som hittills ligga hos kapitalel och myndigheterna eller skall de arbetande få faktiskt inflytande? Jag tror att detta är huvudfrågan om man skall hushålla med mänskliga resurser Del är väl inte bara en tillfällighet att vi har haft denna utslagning. Allan Larsson nämnde också alt ett företag i huvudsak har ett syfte: atl förränta sitt kapital och leva vidare. Då borde det finnas en motvikt i del hela.

Den fulla sysselsättningen är förutsättningen för en jämn och rättvis fördelningspolitik. Del förutsätter också alt man verkligen tar itu med de problem sornfinns. Man måste utveckla meningsfulla arbeten. Man rnåste se till att de arbetande har valmöjlighet så all de tråkiga och slitsamma arbetena ratas till förmån för framtidsinriktade och intressanta uppgifter

Debatt om den eko-

Vi håller även med regeringen och inte bara kritiserar den. Varför är en Prot. 1989/90:86 socialdemokratisk regering bälire än borgerlig? Jo. man hävdar ändå den 15 mars 1990 fulla sysselsättningen. Vi skall inte sticka under stol med atl vi lycker all del

verkligen iir en tillgång i politiken. Men i övrigt anser vi att den tredje vägens

„,,.., • 1 ■ . " " Ul " nomiska politiken

politik innebar stora problem. '

Om lönebildningen skulle jag vilja ställa en fråga lill Allan Larsson: Hur går del all föra samtal med olika parter då den ena parten till stor del har tappat förtroende för sin bas? År del möjligt all föra samtal på den nivån när man har 80-talet bakom sig och de lågavlönade har tappat förtroende för sina fackföreningar? År det inte så alt regeringen själv också måste bidra till en lugnare lönerörelse genom alt bedriva kraftfull fördelningspolitik? Då skall man inte ha skatteomläggningen i bakfickan. Då ser jag ingen som helst möjlighet till annat än stora nominella lönekrav från de lågavlönade.

Till sist: Hur skall del gå med kommunernas ekonomi orn rnan skall ha en volymlillväxl på bara 1 %?

AnL 11 CARL FRICK (mp) replik;

Herr lalmanl Del kan vara på sin plats atl citera Grönköpings Veckoblads egen skaldemäslare Alfred Veslerlund;

"Vad rätt du tänkt fast det blev fel."

Myckel i det som har gjorts i politiken har varit rätt tänkt, men del blev fel när man envetet och medvetet blundat för biosfärens begränsningar

Regeringens och huvuddelen av oppositionens ekonomiska politik i början av 9()-talel är inie ens räll länkl. Bälire vore all la Tegnér som ledstjärna:

"Vad räll Du tänkt, vad Du i kärlek vill, det hör evigheten lill."

För oss i politiken måste det finnas plats för kärlek, kärlek till livet, det levande och skapade. I dag för vi i den industrialiserade världen krig mot biosfären, den som vi lever i, den där allt levande finns för all leva vidare.

Hur skall en ekologisk grön ekonomisk politik se ul i del korta perspektivet? En ekonomisk politik som klarar våra akuta ekonomiska vällevnadsproblem och som samtidigt är början till lösningen på våra överlcvnadspro-blern.

Vi bedömer att vi måsle ha en nettoalstramning pä ca 12 miljarder för atl kunna börja på en sådan politik. Vi måste angripa den materiella förbrukningen och minska importen t.ex. genom alt börja ändra våra konsumtionsvanor Det kan ske genom att vi inför skatter på energiråvaror - det ökar viljan alt effektivisera och hushålla -. genom att vi höjer skatten på reklam -det minskar maningarna lill slösaktig konsumtion -, genom atl vi förhindrar reklam i svensk TV - för att hålla tillbaka konsumtionshöjningen -, genom att vi höjer skatterna på alkohol och tobak, inflalionsskyddar priserna på drivmedel, inför skatt på flygbränsle - vilket vi av någon anledning inte har, trots att vi beskattar bilbriinsle så rejält -. tidigarelägger skallen på koldioxid, slopar momsen på svensk basmal och höjer momsen på övriga varor

I samband med de samtal som vi förde med socialdemokraterna i den politiska krisens inledningsskede presenterade vi en lista med angivande av belopp på åtstramningar som vi anser vara nödvändiga. I andra sammanhang har vi begärt atl den nuvarande skatteskalan måste justeras för att göras soci-

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt otn den ekonomiska polinken

all rimlig. Del borde kunna ske utan atl regeringen river upp överenskommelsen rned folkparliel.

Samlidigl måsle regeringen för alt vara trovärdig nu deklarera att den står fast vid all kärnkraften skall börja avvecklas senast 1995, all vi inte skall bygga den ekologiskt orimliga Öresundsbron och all den skall medverka till att grundlagsskydda våra fyra orörda Norrlandsälvar.

Del går inte atl ständigt basunera ul all miljön är viktig och sedan inte göra något för all rädda den. Vad är den handlingsförlamade regeringen Carlsson rädd för? Ni förmår inte föra en klar och redig åtstramande ekonomisk politik, trots atl ni vet vad sorn rnåste göras. Analysen är del inget fel på och inte heller pä kunskaperna. All administrera en sönderfallande ekologi kan knappast sägas vara ansvarsfullt, men del ärdet som regeringen gör rned aktivt stöd av moderater och folkpartister. Ni klarar därför inte atl föra en rimlig och anständig miljöpolitik.

Analysen av vår situation är del alltså inget fel på och inte heller på kunskaperna. Då återstår bara bristande vilja. När vill regeringen la sill ansvar, inse del klara sambandet mellan ekologi och ekonomi samt handla därefter?

Finansministern säger all alla som vill arbela skall få lönearbele. Del är en god princip, men då måste man också betona alt del har med viljan atl göra. Då skall man inte föra en ekonomisk politik som tvingar människor lill lönearbele. Men så blir fallet med ökad inflation och stigande bostadskostnader

Också skattereformen innebär ett tvång för de lågavlönade atl arbeta mera och intensivare. På detta sätt Ivingar man alliså människor lill arbete. Valfriheten inåsle stå högt i kurs i vårt land, och del inåsle vara viktigt alt genomföra en laglig rätt att sänka sin arbetstid lill .30 timmar i veckan. Människor måste fä stor frihet atl välja den levnadsstandard som de faktiskt vill ha. Det kan inte ingå i ett demokratiskt styre att man skall tvinga människor till hårt och intensivt arbete. Vi vet alla vilka enorma förslitningsskador som drabbar speciellt kvinnor i monotona arbeten. Del är framför allt deltidsarbetande kvinnor som man avser atl tvinga till hårdare och intensivare arbete, och del lycker vi är utomordentligt dåligt.

Inte heller kan vi acceptera det kommunala skatlestoppet, särskilt som riksdagen och staten ständigt ålägger kommunerna nya arbetsuppgifter. Den nyligen föreslagna arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen innebär en våldsam extra belastning på den kommunala ekonomin, samtidigt som man vill införa ell skaltestopp. Vilka delar av kommunernas verksamhet är del som kommer all fara illa? Norrnall är del de sociala och de kulturella verksamheterna som får la stryk. Är det verkligen regeringens mening att samarbeta med folkparliel och moderaterna för en sådan usel politik ute i våra kommuner? Det är verkligen ell felaktigt sätt alt strama ål i en ekonomi.

Del enda rimliga sättet atl strama ål är att försöka angripa vår materiella förbrukning. Kan vi göra del, kan vi också börja komma lill rätta med våra bylesbalansproblem och våra exporlproblem. Det måste vara en politik som går in i kiirnan av problemen i det svenska samhället, nämligen vår överkonsumtion, sorn inlernationelll är fruktansvärt stor. Vi måste sätta in stora ansträngningar för all komma ål den materiella konsumtionen och för atl lösa

våra miljöproblem. Den insikten verkar det som om man ännu inte har i regeringen.

Anf. 12 Finansminister ALLAN LARSSON;

Herr talman! När jag har lyssnat på inläggen i dag har jag frågat mig; Finns det ett alternativ till regeringens ekonomiska politik? Jag har låst parlimolio-nerna mycket noga, och den genomgången har bekräftat del som vi alla vet, alt del saknas ett samlat alternativ. Det innebär alt debatten blir litet mindre tydlig, all det blir mer av mångfald i diskussionen, men del bör också innebära alt det finns större förutsättningar för att föra en konstruktiv dialog och för alt så småningom kunna samlas lill avgörande beslut. Del är min ambition att ta lill vara de möjligheterna.

Jag skall försöka atl svara på de många frågor som jag har fått,

Lars Tobisson inståminer i kravet på en stramare finanspolitik, och det är bra. Men jag frågar mig hur det kommer sig att Lars Tobi.ssons eget parti i sitt budgetalternativ vill ha en kraftig försvagning av finanspolitiken, med minst 20 miljarder kronor. Hur skall en sådan kraftig försvagning av finanspolitiken kunna medverka lill att lösa de problem som vi står inför?

Låt mig också på en punkt göra en komplettering av Lars Tobissons beskrivning av vår situation. Han menar där alt vi har ett utflöde. Jag vill hänvisa till atl vi enligt riksbankens rapporter barett positivt valutaflöde. Inflödet uppgick förra veckan till 3.4 miljarder kronor

Lars Tobisson gör en räll negativ beskrivning av skattereformen. Jag skulle kunna säga mycket positivt om den. men jag skulle i stället vilja be Anne Wibble, som i hög grad har varit med i diskussionerna om dess uppläggning, att kommentera Lars Tobissons påslående all denna skattereform icke skulle ha någon betydelse för arbete, sparande och utveckling i det svenska näringslivet. Jag anser själv all den ger elt mycket stort bidrag till alt få en båttre utveckling i ekonomin framöver

Når del gäller Anne Wibbles fråga om min syn på hushållssparandel vill jag säga att jag är positiv till olika former av stimulanser lill hushållssparande. Vi har också under 80-lalel genomfört en del sådana stimulanser i olika lappningar. Jag vill inte heller på den punkten utesluta att man kan behöva göra insatser framöver. Men jag är också medveten om alt de kan utformas på olika sätt, och jag är inte beredd all ställa mig bakom förslag som skulle fa myckel ogynnsamma fördelningspoliliska effekter Till Anne Wibble vill jag när del gäller lönebildningen säga all vi är överens om all del är lägel på arbelsmarknaden som är avgörande för i vilken utsträckning man får ett övertryck, en press på kostnaderna som leder till löneglidning,Därför är avsikten all vi med olika medel skall dämpa efterfrågan och att del också skall vara ett stöd för den diskussion och de förhandlingar som skall föras.

Jag håller med om att del är en myckel svår uppgift som Bertil Rehnberg och hans medarbetare har fått, men man gör både förhandlarna och parterna en orättvisa om man dömer ut deras ansträngningar på det sätt som har skett här i debatten. Vi har från stalsmakternassida. i regering och riksdag, anledning att understryka att vi förväntar oss en aktiv medverkan från parterna när det gäller alt få lill stånd en lönebildning som ligger i linje med de resurser som faktiskt finns. Jas tror atl vi åstadkommer bättre resultat genom atl

Prot, 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska polinken

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt ont den ekonomiska polinken

framhålla det ån genom all underkänna alla försök all bryta den negafiva ulvecklingen.

Jag vill vidare säga till Anne Wibble när del gäller den offentliga sektorn, att jag själv har rätt slor praktisk erfarenhet av utvecklingsarbete. Vad jag sade i ett tal var alt det hänger mycket pä de regelsystem, den organisation och den ledning som sätts in för olika delar av den offentliga sektorn. Min uppfattning är atl vi i större utsträckning måste ta vara på enskilda medarbetares idéer och uppslag i den offentliga sektorn för atl både kunna hushålla med resurser och för atl kunna ge medborgarna en god service. Vi kan säkert föra många diskussioner om de exakta formerna för detta, men jag kände inte igen Anne Wibbles beskrivning av min ståndpunkt. Jag har praktiskt verkat i den riktningen, för att skapa nya former och en ökad handlingsfrihet för medarbetare i den offentliga sektorn.

Får jag också svara på frågan om semestern. Det är som jag ser det, en viktig rättvisefråga alt skapa lika villkor i semesterrätten. Vad vi vill åstadkomma är också en flexibilitet i fråga om all utnyttja den rätten, en möjlighet alt välja när det gäller den femte och sjätte semeslerveckan, dvs, välja mellan frilid och en ökad ersättning. För många enskilda med små inkomster kan del vara elt attraktivt val, för att få ett större ekonomiskt utrymme och kunna utnyttja en någol kortare semester Med delta uppnås två viktiga syften: både rättvisa och flexibilitet,

Gunnar Björk log upp det kommunala skatlestoppet. Det är en del i en strävan att skapa de rätta förutsättningarna för skallereformen och också ett viktigt led i alt få till stånd en tillväxt i den kommunala sektorn, så atl den håller sig inom ramen för möjligheterna att disponera resurser för den kommunala verksamheten. Jag är medveten om all det finns en hel del bestämmelser när det gäller statsbidragen lill kommunerna som kan ha den verkan som Gunnar Björk nämner. Vi arbetar just nu med direktiven till en utredning av statsbidragen, och avsikten med den översynen är att kunna ge en större handlingsfrihet för kommunerna och därmed ge dem större möjligheter att åstadkomma ett bra utbyte av de resurserna.

Till Lars-Ove Hagberg vill jag säga all vi säkert har en samstämmig syn på behovet av alt åstadkomma en aktiv rehabilitering. Här pågår mycket. Arbelsmiljökommissionen under Anna-Greta Leijons ledning arbetar intensivt med de frågorna. Det ligger en proposition i riksdagen sedan december med förslag om riktlinjer för arbelslivsfonden, och där finns också resurser för försäkringskassorna att kunna gå från ett ganska passivt utbetalande av kontantslöd till en aktiv rehabilitering. När de åtgärderna sätts in kan vi få fart på del arbetet. Ylleriigare insatser förbereds, och del kommer atl inledas en översyn av vissa delar av socialförsäkringen.

Jag vill gärna understryka del som Lars-Ove Hagberg citerade. Som jag ser del, är del i och för sig inte fråga om en brist på arbetskraft, ulan det är fråga om dålig hushållning på grund av atl ett syslem har byggts upp där rehabiliteringsresurserna är klart otillräckliga. Del är min förhoppning alt vi nu ganska snart skall kunna få fart på den verksamheten, erbjuda människor både arbete och välfärd samt hushålla bättre med de offentliga utgifterna.

Anf. 13 LARSTOBISSON (m) replik:

Herr talman och herr finansminister! Får man önska sig litet mera temperament, litet mera engagemang? Det är inte så atl jag begär atl vi skall rusa i väg i panik och vidta åtgärder - panikpakel har vi haft gott om - men den attityd som finansministern intar kan tolkas så, att rnan i finansdepartementet inte inser alt del brinner i buskarna och all vi i själva verket för länge sedan borde ha vidtagit åtgärder av det slag som finansminislern nu talar om i form av allmänna målsättningar.

Del talas mycket om ulbudspolitik, och det borde egentligen glädja mig. Jag tror atl del är sanningsenligt alt säga alt det var jag som för tio år sedan, inspirerad av den förfärlige Reagan och ekonomerna runt honom, introducerade begreppen ulbudsekonomi och ulbudspolitik här i kammaren. Men del har alltså dröjt innan det har blivit riktigt accepterat.

Åven jag har ett förflutet i arbetsmarknadsverket. Jag satt i AMS styrelse i slutet av 1960-lalet och i början av 1970-lalet, och jag sade på den tiden, även till mina egna partikamrater, att vi i Sverige faktiskt har bedrivit ulbudspolitik. 1. ex. i form av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Del är bra, men man får konstatera atl del tar rätt lång tid för dessa saker alt verka. Det är inte något fel att vidta åtgärder nu. ulan det är snarare ett argument för att göra del snabbt, så att vi verkligen så småningom kan avläsa resultat och dessutom får lill stånd en signal om all nya tankegångar nu är på väg.

Jag måsle ställa några frågor som har varit uppe i debatten tidigare. Var ligger del utbudspolitiska i att skärpa byggregleringen och höja och utvidga investeringsskatlen? Något ökat bostadsbyggande blir det inte. Man skulle i och för sig kunna ifrågasätta värdet av delta, när byggandet nu skall bli så myckel dyrare som en följd av skatteomläggningen. Effekten av dessa slyråtgärder blir alldeles entydigt alt fastighetsägare med befintliga kommersiella lokaler gynnas, därför atl de vid uthyrningen inte får någon konkurrens av tillkommande nya projekt. Det är byggjobbarna som drabbas med en ökad arbetslöshet. Det går inte att komma ifrån att det är så.

Jag förstår inte riktigt varför man, i en situation dä det kommer vittnesbörd om all byggkonjunkluren är pä väg ned, ändå envisas rned atl dra i gång sådana här saker, sorn inte kan få de effekter sorn rnan har länkl sig.

Hur kan man lala orn ulbudspolitik, när en sjätte semestervecka är på gång? Det är konstigt. Vad betyder talet om atl det skall bli möjligt att arbeta under semestern? Vad skiljer del från nuläget? Del är fortfarande möjligt atl arbeta under semestern och kvittera ul en semesterlön om man inte skulle fä lillfälle att ta ut semestern. Är det bara ord, som skall dölja att man egentligen inte har någol nytt alt komma med?

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Deban om den ekonomiska politiken

AnL 14 ANNE WIBBLE (fp) replik;

Herr talman! Jag skall gärna efterkomma Allan Larssons bön. Jag delar inte Lars Tobissons åsikt om skattereformen. Jag anser, precis som Allan Larsson, atl skattereformen kommer all främja och stimulera arbete, sparande och en positiv utveckling av svenskt näringsliv. Jag är i själva verket enig med en nästan helt enhällig ekonomkår i Sverige och i de flesta andra länder om all detta är en alldeles nödvändig reform för atl få ordning på

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

DebaiS om den ekonomiska politiken

Sveriges ekonomi. Men den är precis som Allan Larsson sade, faktiskt inte tillräcklig - den löser inie alla problem.

Allan Larsson nämnde all han ogillade att andra partier och möjligen jag själv dömde ul - så föll hans ord - riksförlikningsmannen. Min kritik gäller inte riksförlikningsmannen själv utan regeringen, som har givit honom och hans medarbetare ett omöjligt uppdrag, eftersom de ekonomisk-politiska förutsättningarna icke är fastlagda. De skall enligt vad som nu sägs läggas fast i kompletleringspropositionen i slutel av april, och då skall riksförlik-ningsmannen vara färdig med sitt uppdrag. Därför menar jag all han fått ell omöjligt uppdrag.

Allan Larsson förtydligade också - jag hoppas all del var del han gjorde -referatet i tidningen av hans tal. Han talade mycket positivt om alt ta vara på enskilda personers kreativitet. Utmärkt. Lät mig då ställa en konkret fråga: Vill Allan Larsson tillåta två förskollärare att starta elt privat företag för att - självfallet på samma villkor som kommunala daghem - tillgodose efterfrågan på daghemsplatser? Det är en myckel enkel fråga, som kan besvaras rned ja eller nej.

Herr talman! 1 Allan Larssons första proposition slår det atl uppgiften alt föra en ansvarsfull ekonomisk politik överordnas övriga politiska krav. Delta är inte sant: det är meningslösa ord sorn inte stämmer överens rned förslagen. Jag har visat det. Jag hoppas att Allan Larsson i fortsättningen tror litet mindre pä ord som saknar täckning i de konkreta förslagen.

Jag läste all Allan Larsson - liksom Gunnar Björk, tror jag - har liknat svensk ekonomi vid en vildvuxen krukväxt. Jag hoppas att Allan Larsson vet mycket mer om ekonomi än om krukväxters skötsel. Allan Larsson vill nu, säger han, ansa svensk ekonomi i toppen. Men, herr finansminister, man sköter varken krukväxter eller svensk ekonomi genom atl klippa i toppen. Det är då ofta de friska skotten som klipps borl, och del duger inte alls om bevattning och gödning förstör rotsystemen.

Anf. 15 GUNNAR BJÖRK (c) replik;

Herr talman! Vi är tveksamma till modellen med kommunalskatleslopp, eftersom det så starkt ingriper i kommunernas möjligheter, men del är bra alt man förändrar reglerna för statsbidrag - del är bra att man tar tag i del. Jag var i min ungdom, för tio år sedan, ordförande i kommunrevision i Gävle. Det var ungefär tolv tjänster i den kommunen som hade som hellids-uppgift att se till all man fick de statsbidrag man behövde. Det är alltså tusentals människor i kommunförvallningen i Sverige som har som huvuduppgift att se lill all man får de statsbidrag som man har rätt lill. Så krångligt är det helt vidriga statsbidragssystem som vi har. Så lycka till! Men det förutsätter atl man tar sig en rejäl till på skatleutjämningen, så att man får den att fungera med hänsyn lill de olika förutsättningar som olika kommuner har.

Jag ställde en fråga om riksförlikaren, han som under mars och fram till första april skall lösa det som Hagaförhandlingarna inte löste. Jag är fortfarande inte på det klara med vad regeringen där har för planer Om man inte lyckas blir ju regeringen tvungen all plötsligt lägga fram ett krispaket för riksdagen, antar jag, och det hinner man väl inte få in i kompletleringspropositionen med hånsyn till påsken och annat. Del måsle väl innebära all vi får

ell extra krispakei till riksdagen om man inte lyckas med delta? Del vore bra att få vela del.

Del är intressant att Lars-Ove Hagberg är så rädd för all vi skall få hit balter. Han är naturligtvis rädd för att de skall kunna berätta informativt om hur kommunismen fungerar i praktiken. Det vore naturligtvis inte något vidare bra för kommunisterna, särskilt inte nu när de skall byta namn.

Jag tycker all både Anne Wibble och Lars Tobisson har givii en bra beskrivning av utvecklingen det senaste året och den oro som man har räll att känna inför ulvecklingen när del gäller inflationen och bytesbalansen. Titta bara på vilken ökning som har skett av boendekostnaden under januari!

Jag lycker iindå all del kan vara viktigt atl komma ihåg all vi under de icke-socialistiska regeringsåren lyckades bättre än omvärlden, trots alt det var svårt. Men den socialdemokratiska regringen har lyckats sämre än omvärlden under en högkonjunktur Den här regeringen kommer all gå lill his-lorien som den regering som misslyckades med den ekonomiska polifiken under en högkonjunklur. Jag tycker all del viktigt alt säga detta eftersom man då och då använder sig av historik.

Finns det någol alternativ? sade finansininistern. Alternativ till vad då? Är del till finansplanen eller lill det här krispakelel som finansminislern vill ha ett alternativ? Eller är det till den ekonomisk-politiska proposition som nu har lagts fram, till kompletleringspropositionen som vi inte vet någonting om, eller lill det okända som vi får se om inte riksförlikningsrnannen lyckas? Vi i de icke-socialistiska partierna har redovisat våra alternativ i våra motioner i januari. Ärdet någon som lever på hoppet så ärdet väl den socialdemokratiska recerini;en.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Deban om den ekonomiska politiken

Anf. 16 LARS-OVE HAGBERG (vpk) replik;

Herr talman! Allan Larsson år nog en lämplig företrädare för regeringspartiet i del här lägel, när man skall basera politiken på hoppande majoriteter och se till all föra dialog med de andra partierna i de frågor som man i princip är överens med dem om. Men det är klart att finansdebatterna framöver kan bli ganska ointressanta orn detta fortsätter och om man inte tar upp de kontroversiella frågorna och svarar på dem. Det gäller exempelvis frågan om kommunernas framlida ekonomi, hur man skall göra med volymtillväxten och vilka resurser kommunerna skall ha. Det gäller också frågan om riks-förlikningsmannen för sitt arbete bara skall ha som förutsättningar 1980-ta-lets bakgrund och skattereformen och försöka få lill stånd någon form av fred på arbetsmarknaden och inte diskutera fördelningspolitikens verkliga grunder

Jag håller med Allan Larsson om att det är bra all åtminstone vpk och socialdemokraterna är helt överens om arbetslivet. Men frågan är egentligen; Vill socialdemokratin göra några verkliga ingrepp för att förbättra arbetsmiljön på lång sikt? Det skulle innebära att de anställda, de arbetande, fick ell mer reellt inflytande.

Det var väl ganska oförsiktigt av Gunnar Björk alt la upp arbetskraftsinvandringen. Jag trodde all centern redan hade bränt sig på flyktingfrågan.

De förslag som framlagts av regeringen om arbetsgivarinträde i sjukförsäkringen medför en mängd problem. Man säger ju i propositionen rent ut

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Deban öm den ekonomiska politiken

alt del skall öka arbetskraftsutbudel och produktiviteten. Vad betyder det egentligen? Utöver den s,k, åtstramningen och att företagen får bära en ökad del av kostnaderna får det en rad effekter som kan inge oro. Är det så atl de 14 dagarnas arbetsgivarinträde kommer all stimulera till bättre arbetsmiljö? År det så? Det finns risk för att man åstadkommer effekten genom att låta piskan vina. Frånvarobudgeten åker nu direkt in i företagens linjeorganisation, där den inte finns i dag. Det kan få negativa effekter, exempelvis på nyanställningar. Det finns också moment som gör att man kanske inte längre korllidssjukskriver sig utan långlidssjukskriver sig. Det blir kanske mer långtidssjukskrivningar i framtiden. Del finns alltså stora problem med det här

Om man skall tänka sig den här formen måste naturligtvis kontrollen ligga hos försäkringskassan, men när det gäller anställningar, avskedanden, omplaceringar och personalpolitiken i dess helhet måsle man kunna ge de fackliga organisationerna tolkningsföreträde och vetorätt, så att inte piskan viner över dem som har del tillräckligt svårt tidigare.

AnL 17 CARL FRICK (mp) replik;

Herr talman! Jag tänkte ta upp ell problem som återkommer i alla finansplaner och ekonomiska diskussioner, och det är produktivitetsutvecklingen. I tjugo år har jag arbetat i svensk industri, och del har aldrig hänt att jag varit med om atl investera i en ny maskin som inte har gått fortare och producerat mer och gett bättre kvalitet. Därför är det utomordentligt egendomligt atl vi i dag skulle slå i ett läge där vi har en försämrad produktivitet, när vi vet att den svenska industrin faktiskt har varit duktig och flitig med atl investera de senaste åren. Men vi kunde gång på gång konstatera alt avgörande för produktivitetsutvecklingen var förändringar i produktionen, nämligen de varor som produceras.

Jag tror att del här är ett mycket mångfasetteral problem som kräver långa rader av djupa diskussioner. Vi blir mer kundanpassade, vilket betyder kortare serier, och genom atl man har högre kvalitet får man ofta ett sämre utbyte. Vi vet också alt många människor slås ut i arbetslivet på grund av förslitningar. Man får långa omställningslider och omskolningstider vilket också sänker produktiviteten.

Men en av de allra viktigaste faktorerna är faktiskt hur vi utnyttjar våra råvaror. Del visade sig gång på gång inom stålindustrin all kunde man höja utbudet krafiigt, ledde del till stigande produktivitetstal. Men framför allt lyckades man minska råvaruförbrukningen och energiförbrukningen, och i en tid när vi faktiskt måste börja hushålla med våra råvaror är detta en av de viktigaste faktorerna att diskutera, hur vi rent generellt sett skall kunna förbättra användningen av våra råvaror i den svenska industrin.

Jag och många andra i mitt parti har stora erfarenheter från svensk industri och hur man kan arbeta med de har problemen. Vi är av den anledningen intresserade av att diskutera med andra intresserade hur vi gemensamt skall se till att förbättra produktiviteten i industrin. Men det får aldrig ske på de villkoren alt del ökar förslitningen av människor. Det tror jag är en av de viktigaste utgångspunkterna för resonemangen kring produktivitetsförändringar.

Diiremot är det angelägel att på ell mycket bättre sätt utnyttja maskiner och material, så atl vi inte slösar i den omfattning som vi uppenbarligen måste göra i dag. eftersom produktivitetsutvecklingen är dålig. Det tror jag är en viildigt viktig punkt också i en samhällsutveckling mol minskat slöseri, och därför ställer vi gärna upp på diskussioner och resonemang som kan varaktigt leda lill en förbättrad produktionsutveckling, bjrad på ell bälire utnyttjande av materialet och minskad förslitning av människorna.

Prot, 1989/90:86 15 mars 1990

Deban om den ekonomiska politiken

Anf. 18 Finansminister ALLAN LARSSON;

Herr talman! Lars Tobisson sade all vi har drivit ulbudspolitik under lång tid. och jag vill gärna instämma i det. Den form av arbelsmarknadspolilik som vi sedan mänga år har drivit har bidragil - på ell säll som är inlernalio-nelll väldigt uppmärksammat - när det gäller all la vara på människors vilja till arbete.

Jag hade tillfiille för någol år sedan att i den amerikanska kongressen delta i en diskussion diir jag berättade om ulbudspolitik. Del är ett ord sorn är kontroversiellt för olika deltagare i den amerikanska debatten, men med den innebörd sorn ordet har hos oss kunde del accepteras även av den fackliga sidan i USA. Jag tror au vi här har ell stort och brett gemensamt intresse att utveckla den verksamheten vidare.

Lars Tobisson frågade också; Hur kan en invesleringsskatl på byggande i Stockholm och Göteborg vara utbudsstimulerande? Det var väl en litet för enkel fråga. Avsikten år faktiskt atl en kombination mellan utbudsstimulerande och åtstramande åtgärder skall minska överhettningen, och den är påtaglig på byggarbelsmarknaden.

Jag har kanske inie gell svar på alla frågor som Lars Tobisson gav mig, men jag hoppas få återkomma lill den fråga jag reste: Hur kan del moderata budgetalternativet med en försämring på 20 miljarder bidra till atl minska överhettningen i ekonomin?

Till Anne Wibble vill jag säga lack för lektionen när det gäller att sköta krukväxter Jag skall se om jag kan ta vara på de synpunkterna.

Till frågan om vad en förhandlare mellan parterna kan göra vill jag säga alt jag lycker att vi skall vara medvetna om den situation som vårt förhandlingssystem har befunnit sig i. Alla parter har velat vänta tills man på hösten ser hur prisförvänlningarna anges i företagens budgetering. Man har velat vänta lill dess alt man har sett den ekonomiska politiken, och man har helst velat vänta tills de andra organisationerna har förhandlat färdigt för alt som den sista organisationen kunna lägga sig ell stycke ovanpå de föregående.

Den typen av jakt mellan löner och löner och mellan löner och priser leder i fel riktning. Därför görs nu ett allvarligt försök atl komma ifrån en av de avigsidor vi har haft i förhandlingssystemet. Man börjar tidigt, och man försöker få en samlad bild och en ny inriktning av förhandlingarna.

Här har båda sidor - och det är också svar lill Gunnar Björk - väldigt viktiga intressen alt försvara; den fackliga sidan när det gäller reallöner och sysselsättning, arbetsgivarna när del gäller företagens möjligheter långsiktigt. Därför lycker jag att vi härifrån skall understryka viklen av att man kommer fram till avtal som kan bryta den nuvarande utvecklingen.

Anne Wibble frågade mig om min syn på daghemsverksamhelen. Rege-

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Debatt om den ekonomiska politiken

ringen har tagit ställning för alt utöver föräldrakooperativ också öppna för personalkooperativ. På den punkten står jag bakom de ställningstaganden som har gjorts.

Sedan vill jag också säga med anledning av frågorna om den finanspolitiska åtstramningen alt min syn är den alt vi skall ha elt kommunalt skattestopp för all kunna genomföra skattereformen på ett riktigt säll. Inkomstskatterna skall sänkas på det sätt som ligger i överenskommelsen om skattereformen.

När del gäller finanspolitiken i övrigt vill jag i första hand se vilka möjligheter vi har atl förstärka den via budgetens utgiftssida. Men del vore fel att i del här lägel utesluta åtgärder på budgetens inkomstsida, och det är en fråga som nu år föremål för närmare studium och granskning.

Slutligen några ord lill Carl Frick om produktivitetsfrågorna. Jag har också haft anledning, som jag sade tidigare, atl studera de frågorna, och jag kan säga all vi med politiska åtgärder kan skapa möjligheter att underlätta produktivitetsutvecklingen. Men mycket av detta hänger samman med förhållandena i förelagen. Det handlar om organisation, ledning och mycket annat. Jag tror all ett bälire lillvaralagande av de anställdas aktivitet och engagemang skulle kunna bidra kraftigt lill alt förbättra produktiviteten.

Den särskilt anordnade debatten var härmed avslutad.

2 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 9 mars.

3 § Avsägelse

Andre vice talmannen meddelade att Sven Hulterström (s) anhållit om all fr.o.m. den 17 mars 1990 bli entledigad från uppdraget som ledamot av riksdagen på grund av alt han utsetts till kommunalråd och ordförande i Göteborgs sjukvårdsstyrelse.

Denna framställning bifölls av kammaren.

4 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades Proposition 1989/90:109 till näringsutskottel

5§ Svar på interpellation 1989/90:106 om jordbruket och framtiden

Anf. 19 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;

Herr talman! Annika Åhnberg har frågat mig om regeringen kommer atl ta initiativ till en konsekvensanalys i vilken man kommer att sammanfoga de olika utredningar och förhandlingar som är för handen lill en helhel, som ger jordbrukei klara signaler om vad som kommer all ske i framtiden.

Jag vill inledningsvis poängtera alt jag håller med Annika Åhnberg om all del är ytterst viktigt att ge jordbrukarna klara signaler om vad som kommer all gälla i framliden. Regeringens avsikt är atl i vårens livsmedelspolitiska proposition lägga långsiktiga förslag. Jag hoppas därför alt riksdagen under våren på grundval av propositionen kommer all liigga fast långsiktiga riktlinjer för livsmedels- och jordbrukspolitiken så atl jordbrukarna får klara signaler.

Samtidigt med reformeringen av livsmedelspolitiken pågår reformer på andra vikliga områden som har stor betydelse också för jordbruket. Annika Åhnberg räknar i sin interpellation upp några av de viktigaste. Naturligtvis har vi inom jordbruksdepariernentet studerat de olika förslagens effekter för jordbruket liksom remissinstansernas synpunkter

Jag har förståelse för atl det hos jordbrukare finns en osäkerhet om vad som skall ske inom alla dessa för dem så vikliga områden. Men detta är tyvärr ofrånkomligt under en omprövningsperiod.

För att inte förlänga denna period av osäkerhet i onödan är del viktigt all vi under våren ger jordbruket klara, konsekventa och långsiktiga signaler om den framlida livsmedelspolitiken. Del faktum att förändringar av miljö-, regional-, energi-, skatte- och konkurrenspolitiken som alla påverkar jordbruket nu behandlas parallellt ser jag därför sorn en fördel. Delta förbättrar givelvis möjligheterna atl samordna olika ställningstaganden och även all göra en samlad bedömning av effekterna för jordbruksnäringen. Del förbättrar också avsevärt möjligheten all ge jordbruksnäringen de långsikliga signaler och de besked sorn behövs.

Tack vare att frågorna nu behandlas samtidigt kan vi i utformningen även ny livsmedelspolitik ta hänsyn till bedömningar och förändringar av andra polilikornråden som påverkar utformningen av livsmedelspolitiken. Miljöavgifter är ett exempel. Miljöavgifter förändrar konkurrensförhållandel mellan olika energislag och därmed intresset för atl använda åkermarken för produktion av energigrödor. Åven energipoliliska bedömningar får konsekvenser i detta sammanhang. All inför en förändring av livsmedelspolitiken ha möjlighet alt la del av sådana bedömningar är naturligtvis myckel värdefullt.

Dessutom påverkar en förändrad livsmedelspolitik bedömningar inom andra politikområden. Konkurrensulredningenoch miljöavgiflsulredningen är exempel på områden där konsekvenser av en intern avreglering utreds och bedöms utifrån skilda aspekter

När det gäller konkurrensfrågorna beräknas den tillsatta kommittén inom kort överlämna ett delbetänkande om livsmedelssektorn. Just kravet på samordning och konsekvensanalys var anledningen lill att konkurrenskom-mitlén fick i uppdrag alt snarast möjligt presentera ett delbetänkande om

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

3 Riksdagens protokoll 1989/90:86

Prot. 1989/90:86 livsmedelssektorn. Hiirigenom får regeringen ett viktigt utredningsmaterial

15 mars 1990 att ta del av inför den livsmedelspolitiska propositionen och även för att be-

Svar på ittterpellit tiiiiter

döma huruvida särskilda åtgärder av konkurrensskäl bör vidtas i samband med atl livsmedelspolitiken föriiiidras. Jordbrukssektorn kommer alltså innan en ny livsmedelspolitik träder i kraft att få signaler om vilka krav som ur konkurrenssynpunkt bör gälla för att en reformering av livsmedelspolitiken skall komma konsumenterna till del, vilket är ell av syftena med en livsine-delspolitisk reform.

Ett annat exempel på samordningen mellan olika reformer är det arbete sorn bedrivs av miljöavgiftsutredningen. Där har utredningen fåll i uppdrag att se närmare på konsekvenserna av att den s.k. regleringsavgiften på handelsgödsel och bekiimpningsmedel försvinner i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens förslag.

Även när det gäller skallereformen pågår en beredning inom regeringskansliet, där samordningen med livsmedelspolitiken och effekterna för jordbruket är viktiga delar. Eftersom beredningen fortfarande pågår i dessa frågor kan jag inte gå in pa de detaljförslag som Annika Åhnberg nämner i sin interpellation.

Förslaget lill ny regionalpolitik innebär en lång rad förändringar jämfört med tidigare. Bl.a. föreslås atl nuvarande slödområdesindelning förändras så all endasl ivå stödområden anges - stödområde 1 och 2- motsvarande i huvudsak nuvarande stödområde A och B. Vidare föreslås förenklingar och förbiltlringar av de regionalpolitiska företagsstöden och glesbygdsstöden. I förslaget belönas också beiydelsen av en effekiiv samordning mellan samhälls- och polilikornråden som är av siirskild belydelse för den regionala ulvecklingen. Denna samordning belönas också i arbelsgruppens förslag lill ny målformulering för jordbrukspoliiiken. Del siöd till mellanstäder som Annika Åhnberg i interpellationen omnämner sorn ett hot mol glesbygden, finns inte med i propositionen som regeringen nyligen lade fram för riksdagen.

Jag har hiir gell några exempel på hur de frågor som Annika Åhnberg lar upp samordnas inom regeringskansliet, såväl i sak som i liden.

En osäkerhet i sammanhanget är atl samhällsförändringar - vare sig de initieras från regering och riksdag eller inte - sker som en dynamisk process. Det blir därmed i det närmaste omöjligt alt exakt förutse vilka konsekvenser olika förändringar på längre sikl kan medföra för olika grupper. Men denna osäkerhet får inte hindra oss från all falla beslut om nödvändiga förändringar Därför är del viktigt all kontinuerligt följa utvecklingen vid en reformering av jordbrukspolitiken m.fl. områden - inte bara ha en kontrollstation efter vägen. Regeringen har redan föreslagit förstärkningar på vissa områden. Regeringen har också gell en särskild utredare i uppdrag all utreda del framlida sialisiikbehovel inom jordbruks- och livsmedelsseklorn. Avsikten är bl.a. atl få fram statistik som på ett tillförlitligt säll kan belysa ulvecklingen inom sektorn efler en reform.

Annika Åhnberg nämner också förhandlingarna med EG och GATT.

När GATT-förhandlingarna startade hade jordbruksmarknaderna under

en längre period obevekligt rört sig mol närmast kaotiska förhållanden. Or-

34 sakerna måste angripas. Vår och andra i-länders slödpolitik driver fram

överproduktion som endasl kan säljas på världsmarknaden lill priser långt under produktionskostnaderna med hjälp av kraftiga subventioner

GATT-förhandlingarna håller den tidtabell som överenskoms i april förra året. Under hösten redovisade de viktigaste förhandlingsparterna hur de ansåg att den överenskomna målsättningen "successiva kraftiga neddragningar av stöd och skydd lill jordbrukei" bör uppnås. Redan dessa förslag innehåller beiydelsefulla närmanden parlerna emellan, vilkel får ses som posiliva tecken inför den förhandlingsfas som förestår.

Här vill jag dock understryka atl den nu aktuella reformen av vår jordbrukspolitik slår på egna ben. Den parlamentariska arbetsgruppens förslag utgår från elt oförändrat gränsskydd. Gränsskyddet skall sänkas endasl i takt med all andra gör motsvarande prestationer inom ramen för GATT-förhandlingarna.

För närvarande pågår en jämförande kartläggning av Sveriges regelverk i förhållande lill EG;s regelverk. Jämförelsen syftar lill all konstatera i vad mån det finns olikheter mellan EG;s och den svenska lagstiftningen. Detta arbete berör bl.a. livsmedelslagstiflningen. Del är ännu för tidigt att ange i vilka frågor det kan bli aktuellt med en förändring av det svenska regelverket.

Redan i propositionen från hösten 1987 om Sverige och den västeuropeiska integrationen, konstaterades alt fullständig harmonisering på jordbruksområdet i praktiken förutsätter medlemskap i EG;s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). För jordbrukspolitiken har man mellan EFTA och EG alltså överenskommit atl dessa frågor kommer att ligga utanför de förhandlingar som nu har inletts.

Avslutningsvis vill jag åter betona de stora möjligheter vi nu har att falla elt långsiktigt livsmedelspolitiskt beslut som är samordnat med annan politik och atl vi nu har en kanske unik möjlighet att göra en samlad livsmedelspoli-lisk bedömning.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

Anf. 20 ANNIKA ÅHNBERG (vpk);

Herr talman! Jag ber att fä tacka för svaret på min interpellation. ell svar som jag dock inte kan känna mig riktigt nöjd med.

Jordbruksministern sade i sitt svar att han har förståelse för atl jordbrukare känner osiikerhet inför framtiden men atl det är ofrånkomligt i en situation som den vi har nu.

Jag lycker att detta på ett utmärkt sätt uttrycker den nonchalans som regeringen visar inför den oro som människor faktiskt känner Visst kan man känna osäkerhet i en period av stora förändringar men denna osäkerhet skulle faktiskt lindras högst betydligt om regeringen hade visat alt man brydde sig om denna oro och tog den på allvar och att man har en positiv uppfattning om vad denna näring kommer att betyda för vårt land i framliden och om man arbetat för att främja jordbrukspolitiken frän dessa utgångspunkter.

Jag kan ibland inte låta bli all göra jämförelser med den elinlensiva indu-slrin, som sysselsäller i slorleksordningen 100 000 människor i vari land. Där har man känt en stor oro inför vad en förändrad energipolitik kommer atl betyda för möjligheten alt behålla arbetstillfällen för dessa människor.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

5iY(/' på interpellationer

Detta är också en berättigad oro, men här har man från samhällets sida ål-minslone visat sä mycket respons alt man tillsatt en särskild utredare för att se över hur man skall möjliggöra alt den elinlensiva industrin inte skall drabbas negativt av den förändrade energipolitiken. Det är någonting liknande jag efterlyser när det gäller jordbrukei.

Varför skulle man inte kunnat resonera på del sättet? Här är många hundra lusen människor faktiskt direkt eller indirekt berörda av vad som händer rned det svenska jordbrukei i framliden. Vad kommer alla dessa förändringar sammantagna att innebära för denna näring och för dessa berörda människor? Finns del anledning alt fundera över vad man bör göra frän samhällets sida för all undvika negativa konsekvenser?

Men så har man inte resonerat. Man har låtit en lång rad olika utredningar och förändringsprocesser pågå ulan att försöka se vad det innebär för näringen sammantaget.

Jordbruksministern räknar i sill svar upp de olika områden som är berörda; miljöpolitiken, regionalpolitiken, energipolitiken, skattepolitiken. Allt detta lycker jag belyser på ett tydligt sätt att regeringspolitiken i stort sett kommer vid ett senare tillfälle. Egentligen är allting under utredning och del mesta är myckel oklart.

Jordbruksministern säger också alt det är bra all alla dessa förändringar pågår på en gång. Jag iir inte så säker på att de som är mest berörda känner på det sättet. Jag tror i stället atl de kanske känner alt hela tillvaron är i gungning.

Jordbruksministern sade att det är bra alt alla förändringar pågår på en gång. eftersom del ger möjlighel lill en sanilad bedömning. Men varför har då ingen gjort ett försök lill en :,ådan samlad öedömning?

Jag ställde denna interpellation i december, och myckel har hänt sedan dess som gjort alt svaret har dröjt lill nu.

Jag hade precis samma fundering i det särskilda yttrande sorn jag lämnade i september lill livsmedelspolitiska arbetsgruppens rapport som då var färdig. Syftet med all ta upp del då och i en interpellation i december var just all det skulle finnas möjlighel inför vårens många vikliga beslut att redovisa en sådan samlad bedömning.

Del verkar nästan som om jordbruksministern och jag definierar begreppet "samordning" pä olika sätt. Del verkar som orn jordbruksministern tror alt samordning betyder samtidigt, alt bara för all en massa saker händer samtidigt är de samordnade. Men så är del inte.

Samordning blir det först om inan ställer sig frågorna; Vilka blir de sammantagna effekterna av olika förslag på olika områden och förslag som kanske går i olika riktning? Hur skall vi möta dessa förändringar?

Del kan hända all medan vi fortfarande tror alt överskotisproblematiken är del stora problemet för svenskt jordbruk, så är i själva verket del verkligt angelägna problemet brislen på framtidstro inom näringen. Unga människor vägar inte salsa på en framtid inom jordbrukei därför atl de upplever alt resten av samhället inte lycker att detta är angelägel. Del verkar som om resten av samhället tror att maten kan man handla i affärerna, så varför behöver man bönder?

Om delta är den bild av den politiska uppfattningen kring jordbruket som

vi lyckats förmedla lill jordbrukarna är della ell underbetyg ål oss allihopa. Del är oerliörl allvarligt atl många människor i vårt land känner det så.

Från regeringens sida borde man visa att man bryr sig om dem som är verksamma i denna näring, all man lar dem och deras arbete på allvar och all man faktiskt tror på en framtid för det svenska jordbrukei. Del hade kunnat ske genom att från regeringens sida göra en sådan samlad bedömning och föra fram både det rnan tyckte kunde vara negativt och del som är bra i forändringsprocesserna, liksom tala om vad man är beredd all göra för all underlälla denna omställning.

Jag tror inte atl just del framlida sialisiikbehovel, sorn jordbruksministern särskilt pekade på, kanske är den mest angelägna frågan i sammanhanget.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på Inlerpella-tioner

Anf. 21 LENNART BRUNANDER (c);

Herr talman! I likhet med Annika Åhnberg tror inte jag all jordbrukarna runt om i vårt land blir så mycket lugnare av det svar jordbruksministern här gav.

Jordbruket är trots allt en viktig näring. Del är en av våra basnäringar, en huvudnäring skulle man kunna säga även om den inte sysselsäller så myckel folk. Mänga människor är ändå involverade i den process som leder fram lill alt det finns mal av en bra kvalitet i butikerna.

Jag kan instiimma med Annika Åhnberg alt många känner sig utslängda och oönskade på grund av mänga av de saker som nu händer. Del handlar inte bara om förslaget från den här arbetsgruppen. Det är också sådana saker sorn när slatsminislern slår här och säger all vi inte borde dricka mjölk, för del är inte särskilt bra. Sådana uttalanden drabbar jordbrukarna hårt. Del är sådant som vi egentligen inte skulle ha.

Jordbruksministern hänvisar ofta till internationella förhållanden. Men människor sorn har en litet vidare blick över världen ser kanske detta ur en annan synpunkt. Jag länker närmasl på Anders Wijkman som kan en hel del om dessa frågor Jag hörde honom för en lid sedan lala om all möjligheten atl producera livsmedel är en mycket stor tillgång som vi skall vara rädda om. Den möjligheten kommer att vara guld värd framöver. Del faktum att vi i dag har elt överskott av livsmedel som vi inte förbrukar inom värt eget land och som vi har bekymmer med, kan så småningom i stället bli en stor tillgång. Därför är det viktigt alt vi får en jordbrukspolitik myckel snabbt nu som ger den framtidstro som rnåste till för atl unga människor, och även andra, skall våga satsa på jordbrukei.

Lösningen av dessa problem ligger inte bara i all vi får möjligheter att producera livsmedel, utan också i atl vi kan producera andra saker Det är i dag framför allt viktigt atl vi får en ordentligt utstakad väg för hur vi skall använda den areal vi inte behöver för livsmedel.

Då ligger energifrågorna närmast. Därför är det viktigt all vi också får en energipolitik så atl biobränslena får en ordentlig plats. För delta krävs vissa saker Del krävs miljöavgifter som jordbruksministern var inne på, men del krävs också - och det borde regeringen kunna hjälpa till med förslag om -alt man inte beskattar biobränslena på samma sätt som man beskattar andra bränslen och drivmedel. På det sättet skulle man kunna ge biobränslena bra förutsättningar. Det finns många motiv för della utöver det faktum att vi har

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på intetpella-tioner

kapacitet och möjlighet all producera delta inom landet. Även miljöfrågorna är viktiga. Genom att vi satsar mer på biobränslena kan vi skydda miljön.

Vi hade tidigare i dag en ekonomisk politisk debatt där man redovisade vilka underskoll vår handelsbalans kommer atl få under den närmaste framtiden. Också della skulle lala för den här saken.

Det är viktigt med en energipolitik som harmonierar med dessa strävanden och ger möjlighet för jordbrukei alt producera energi.

Jordbruksministern var också inne på skattepolitiken.

Naturligtvis har den stor belydelse. Där har vi en hel del frågor att bevaka. Vi har detta med kviiiningsrällen, vi har della med en omläggning av skallen sä atl jordbrukarna i slor utsträckning får bilda aktiebolag osv. Vi har också frågor om skogsvårdsavgiften och liknande som belastar jordbruket och skogsbruket väl hårt.

Regionalpolitiken togs upp här. Jag skulle vända på det och säga: För att vi skall få en bra regionalpolitik krävs att vi har en jordbrukspolitik som gör del möjligt för jordbruket atl existera. I väldigt många av våra landsbygsom-råden är ju jordbruket ryggraden i det näringsliv som finns och förutsättningen för all vi skall ha en levande landsbygd.

Det är naturligtvis också viktigt atl få in miljöfrågorna i della sammanhang. Jordbrukei har naturligtvis en påverkan på miljön - all mänsklig verksamhet har det. Men jag skulle vilja påstå all påverkan från jordbrukei är relativt begränsad. Vi har kanske ell annat problem i sammanhanget, nämligen all inånga andra verksamheters påverkan på miljön så småningom kommer alt försvåra möjligheten atl producera livsmedel. Vi ser redan denna utveckling i andra länder - i Östeuropa och iiven i Centraleuropa. Detta är elt bekymmer

Det skulle vara skönt om jordbruksministern nu kunde ge oss något på vägen, så atl vi kan förvänta oss en framtidstro ute bland våra bönder och våra ungdomar. Se bara på lantbruksskolorna, som har svårt att få några elever beroende på att man inte tror på framliden! Det här är allvarligt, jordbruksministern!

AnL 22 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;

Herr talman! Jag har litet svårt atl förslå Annika Åhnbergs sätt alt resonera. Hon uttrycker sig ungefär så, alt om vi brydde oss om den oro som finns, om vi tog den på allvar i regeringen, då skulle vi göra en samlad bedömning. Men det är ju precis den samlade bedömningen vi gör Vi arbetar ju nu i regeringen med en livsmedelspolitisk proposition, som skall ta upp just de områden som Annika Åhnberg har efterlyst och som jag har exemplifierat - effekter i fråga om skattepolitik, energipolitik, regionalpolitik och andra områden - till en samlad bedömning. Den beredningen håller vi alltså på med. och vi avser alt lägga fram en proposition till riksdagen om detta i april. Då kommer ju riksdagen all få se på vilkel sätt vi har försökt sammanfatta detta till en helhel. Om vi har misslyckats eller inte. det får vi naturligtvis se då.

Som Annika Åhnberg väl vet är vi i regeringen starkt intresserade av atl tillsammans med så många partier som möjligt kunna åstadkomma en bred

samling kring jordbrukspolitiken. Diirför för vi ocksä informella samtal med de politiska partierna i riksdagen kring dessa frågor

Självfiillet är vår avsikt, som jag har ullryckl i interpellationssvaret, att försöka åstadkomma en samlad bedömning. Då menar jag att det är en fördel atl beslut kring andra frågor - energipolitiken,.skattepolitiken, regionalpolitiken - förbereds vid ungefär samma tillfälle. Om det är någonting som bönderna i Sverige efterlyser, så år del ju all få långsiktiga spelregler för jordbrukei. Del måsle väl då vara en fördel atl i ell livsmedelspolitiskt beslut kunna ta hänsyn till effekten av andra polilikförändringar ungefär samtidigt, snarare ån all regionalpolitiken - som påverkar jordbruket i hög grad, såsom Lennart Brunander alldeles riktigt säger - skulle komma om ell par år, energipolitiken ylleriigare någol år senare, etc. Det måste alltså vara en unik fördel för oss, når det gäller att kunna stödja del svenska jordbruket, atl vi kan göra en livsmedelspolitisk reform samtidigt som förändringarna sker på de andra områdena.

Del år sannerligen ingen nonchalans, Annika Åhnberg, när man konstaterar atl det finns en oro. Del vore snarast nonchalanl all gömma undan oron. Och oron finns ingalunda enbarl därför atl vi förbereder en reform. Oron har ju sin grund i de verkliga förhållanden, Annika Åhnberg. de förhållanden som råder i jordbrukei i Sverige och i andra länder i dag. Om ingenting görs, orn vi inte lar vårt ansvar när det gäller all försöka reformera jordr brukspolitiken och åstadkomma en produktion i balans, så fär vi fortsatt försämring, fortsatt urgröpning av lönsamheten genom överskoll, forlsatl oplanerad förbuskning, forlsatl nedläggning, fortsatt ström från glesbygden av unga människor vilka, som Lennart Brunander säger, ofta lycker att de inte orkar överta föräldrarnas gårdar utan flyttar ned till kusten, osv. All ingenting göra. att blunda för den oro som har sin grund i de verkliga förhållandena - det vore verkligen en nonchalans mot jordbrukei.

Vad vi hoppas åstadkomma är som sagt en så bred samling som möjligt i riksdagen kring en jordbrukspolitik som skall bygga på balans och därmed bättre förhållanden långsiktigt, och klara spelregler för jordbruket. En rad av de frågor som Annika Åhnberg och Lennart Brunander var inne på kommer då att vara mycket viktiga. Jag vill dock säga till Lennart Brunander; Alt å ena sidan tala om den brist på framtidstro som finns hos ungdomen, och å andra sidan själv bidra till all sprida myter - del är ingen bra idé. Kan vi inte vara överens om det, Lennart Brunander? Statsministern har inte uppmanat svenska folkel atl sluta dricka mjölk - varför sprider Lennart Brunander den myten? Om Lennart Brunander nu liksom jag är seriöst intresserad av all unga människor skall la vårt intresse för jordbrukei på allvar, då tycker jag inte all man behöver sprida sådana felaktiga myter.

Lennart Brunander har däremot rätt i atl energipolitiken, liksom skattepolitiken och regionalpolitiken, har slor betydelse för möjligheterna alt åstadkomma ell livskraftigt jordbruk, vilkel är del mål som jag i varje fall har för ögonen för framliden.

Även om skattereformen nu fortfarande bereds i regeringskansliet, så finns del i den lagrådsremiss som har lagts fram en rad förslag som är förbålt-ringar ur jordbrukarnas synpunkl jämförl med vad som föreslagits i skatteul-

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på inlerpelht-lioner

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på inierpella-tioner

redningar. Slutresultatet på den punkten får vi alltså sedermera återkomma lill.

Men de frågor som Lennart Brunander och Annika Åhnberg har tagit upp här betyder givelvis myckel för jordbrukets framtid - energipolitiken, skattepolitiken och regionalpolitiken. Min förhoppning är atl vi skall kunna ta hänsyn lill de polilikområdena, och andra, när vi utformar jordbrukspolitikens framlid, sä atl del blir en samlad bedömning, så atl vi i Sverige skall kunna få ett livskraftigt jordbruk i framtiden, ett jordbruk som också får långsiktiga spelregler

AiiL23 ANNIKA ÅHNBERG (vpk);

Herr lalmanl Jag skall inte blanda mig i debatten om drycker: jag håller mig helst utanför sådana debatter. Men jag vill gärna la upp en del av del andra som jordbruksministern berörde.

Innan jag kom hit lill riksdagen trodde jag all riksdagen var en myckel långsamt arbetande församling. Sedan jag kom hit har jag på ett ibland ganska hårdhänt sätt fått lära mig atl så är det inte. När regeringen har lämnat sin proposition, har vi andra 14 dagar på oss all förhålla oss lill den. Del är fullkomligt ohållbart atl, som jordbruksministern säger, regeringen nu skall göra den långsikliga bedömningen av de sammantagna effekterna för jordbruket, och sedan lämna den i form av en proposition till riksdagen, varpa övriga - den politiska oppositionen och andra intressen i samhället -har 14 dagar all förhålla sig lill denna proposition och komma med eventuella förslag. Del kallar inte jag alt på ett seriöst sätt bedriva ell långsiktigt jordbrukspolitiskl arbete.

Självfallet måste det vara så - och del var därför som jag tog upp den här frågan redan i september förra året - all man i god lid innan man skall fatta det livsmedelspolitiska beslutet också ser vårlåt det lutar när det gäller t.ex. biobränslen i energipolitiken. Vi kan inte pä våren fatta ett beslut i riksdagen som innebär alt flera hundralusen hektar åkermark skall las ur livsmedelsproduktion fram till år 2000 - och inte ha någon som helst uppfattning om huruvida del inom energipolitiken finns utrymme för en slor del av den arealen i produktion av biobränslen. Det är just det jag menar med att man måsle se de sammantagna effekterna.

Men naturligtvis är det bra om det är så - och jag hoppas alt det är del som jordbruksministern nu menar - att vi i detta livsmedelspolitiska beslut till våren också skall kunna inrymma de delar av energipolitiken som i hög grad berör jordbrukels framtid.

AnL 24 LENNART BRUNANDER (c);

Herr talman! Jag har ingen anledning atl sprida några myter, herr jordbruksminister, och inte heller någon önskan eller vilja att göra del. Men faktum är ju att både slatsminislern och dåvarande finansministern var ute och pratade före jul. vilket ledde lill alt mjölkproduktionen gick ned med 2,5 %, och det är allvarligt nog. Del vore bra om jordbruksministern och andra kunde hjälpa lill alt få borl de där myterna - orn det nu är myter Men någon grund finns det väl i delta.

Sedan sade jordbruksministern alt det är viktigt atl vi får en långsiktig

jordbrukspolitik och all vi får framlidstro. Del är myckel bra. del är precis del vi behöver.

Jag vill också la fasla på en annan sak som jordbruksminisiern sade - all regeringen nu strävar efter atl få en bred samling kring en ny jordbrukspolitik. Det tror jag är mycket viktigt, om det finns möjligheter till detta. Vad jordbruket är betjänt av är just en långsiktig politik, sorn har en bred uppslutning i Sverige och i riksdagen, Orn detta är möjligt, så är vi alltså mycket tacksamma för det. Men det får då naturligtvis också vara ett reellt innehåll, I annat fall blir del ju ändå inte bra.

Staten och samhället har elt stort ansvar för att della skall bli bra, och vi hoppas all jordbruksminisiern hjälper lill när del gäller alt leva upp till det ansvaret.

Prot, 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

Anf, 25 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! Visst kan man ha synpunkter på riksdagens och regeringens arbetsformer, och kritiska synpunkter på att riksdagsmän har kort tid på sig att motionera och sätta sig in i frågor Detta gäller ju generellt för vårt arbete. Jag har själv sorn riksdagsman ofta kunnat konstatera någol liknande.

Men det är också just därför atl jordbrukspolitiken är en viktig fråga, där vi skall falla långsikliga beslut, som vi i del här fallet har velat bjuda in partierna till att ta del av den här processen på ett litet annorlunda säll. Man skall fä möjlighet att la del av underlag i god tid genom den arbetsform vi har valt, en parlamentarisk arbetsgrupp. Därmed kan de olika partierna få bättre lid på sig alt ta ställning. Vi vill också innan propositionen läggs fram inbjuda de politiska partierna i riksdagen all ge synpunkter på den uppläggning vi har. Vi skall naturligtvis ta del av synpunkterna och vara öppna för alt med de andra partierna diskutera lösningar. Jag hoppas atl de partier som inte är representerade här och de andra som deltar i debatten nu är beredda alt delta i den processen. Jag intresserar mig i allra högsta grad för de synpunkter som andra partier har och även för de synpunkter som Annika Åhnberg för fram här om behovet av samordning. Det är en viktig fråga.

Anf. 26 ANNIKA ÅHNBERG (vpk);

Herr talman! Det är alldeles riktigt att det nu pågår en diskussion mellan riksdagens partier om hur den framlida jordbrukspoliiiken skall formas. Jag tror all samtliga parfier i riksdagen uppskallar atl dessa diskussioner förs. Jag är inte ett ögonblick så förmäten atl jag tror atl detta beror på atl jag har tagit upp dessa frågor. Men det har kanske bidragil att det från olika håll har krävts att del förs en vidare diskussion ån den som fördes i den livsmedelspolitiska arbetsgruppen.

Del var en slor besvikelse för många av deltagarna atl alla diskussioner som gick utanför det snäva begreppet livsmedelspolilik hänfördes lill någon annan ulredning eller lill någon annan inslåns i samhället. Gruppens rapport blev alltså mycket begränsad, vilket i sin tur bidrog till atl det skapades mycket misstämning och upprördhet ute i landet. Jordbrukarna ansåg, helt berättigat tycker jag. att endast vissa delar plockades ut och att man inte såg till jordbrukels helhetssituation. Jag tycker fortfarande att del var en slor brist att arbetet i den livsmedelspolitiska arbetsgruppen bedrevs på del sät-

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

tel. Men det är ändå bra all man nu i så att säga elfte timmen för en vidare diskussion kring jordbrukei. där man också inbegriper andra delar än dem som vi har tagit upp.

Jag delar givetvis förhoppningen att vi skall kunna genomföra en reformering av jordbrukei som leder till att vi får ett jordbruk som blomstrar och lever vidare i Sverige. Ibland finns det i vårt samhälle en tendens till att jordbruket nedvärderas. Man ser inte vilken avgörande betydelse jordbruket har för allas vår överlevnad. Det gäller givetvis alt producera livsmedel i traditionell mening, men också att ta sig ur den återvändsgränd som värt industrisamhälle har fört oss in i. Vi baserar så stor del av vår produktion på ändliga råvaror som i alla sina led från utvinning lill avfallshantering skapar miljöproblem.

I någon mening måsle vi återgå lill ett samhälle som i mycket högre grad baserar sig pä de areella näringarna - dock inte lill ell traditionellt jordbruk. Med den terminologi som är modern nu skulle man kunna tala om det framlida biosamhället. Om vi kan komma ifrån den litet dystra bilden av jordbruket, borde vi kunna inse alt delta år ett oerhört spännande lillfälle som ges oss att forma en jordbrukspolitik som bidrar lill framväxten av biosamhället som är miljövänligt och där jordbruket har en slor belydelse.

Överläggningen vara härmed avslutad.

6§ Svar på interpellation 1989/90:107 om planerad odling av gen-manipulerad sockerbeta

AnL 27 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! Annika Åhnberg har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser atl vidta med anledning av planerna på odling av genmanipulerade sockerbetor.

Jag har tidigare här i riksdagen vid ell flertal tillfällen redogjort för min syn på gentekniken och på användningen av gentekniskt modifierade växter och djur. Senast den 17 oktober förra året framhöll jag alt Sverige inte, i motsats till vad Annika Åhnberg nu påstår, är ett laglöst land på genteknikens område.

1 svensk lagstiftning finns flera författningar som ger regeringen och andra myndigheter möjlighet all ingripa för atl motverka skador som kan förorsakas av bl.a. genetiskt modifierade växter Regeringen har vidare inhämtat riksdagens bemyndigande att meddela föreskrifter om förbud mot eller villkor för användning av genteknik på både djur och växter. Sådana villkor har regeringen beslutat om. Villkoren innebär alt den som vill odla gentekniskt förändrade växter i växthus eller utomhus skall ha tillstånd för verksamheten. Frågor om tillstånd prövas av lantbruksstyrelsen.

Regeringen kommer atl vidta ytterligare åtgärder som behövs för att undvika en oönskad användning av genteknik på djur och växter.

För att bl.a. kartlägga behovet av ytterligare regleringar på området har en ulredning inom jordbruksdepartementet arbetat sedan den 10 april förra året. Utredningen har nyligen redovisat sitt uppdrag i ett betänkande som

för närvarande remissbehandlas. I förslaget görs skillnad mellan användning av genteknik pä djur och växter i forskning och i produktion. På forskningssidan bör enligt förslaget en särskild anmälningsplikt införas för försök som innebär att genteknik används på djur, växter och mikroorganismer Utredningen föreslår också atl tillslåndsplikt införs för all använda och föra ut djur som är gentekniskt förändrade i produktionen och att tillstånd skall krävas för atl i växthus och utomhus använda gentekniskt förändrade växter eller mikroorganismer. Vidare föreslås i utredningen att en särskild nämnd inrättas vid delegationen för hybrid-DNA-frågor Den föreslagna nämnden bör vara första instans för prövning av enskilda ärenden om användning av genteknik. Efter remissbehandlingen kominer regeringen all la ställning till utredningens förslag.

Regeringen arbetar sålunda aktivt på delta område. Regeringen har som jag redovisat vidtagit en rad väsentliga åtgärder. Det finns lagstiftning på området och regeringen remissbehandlar för närvarande ett förslag till skärpningar i viktiga avseenden. Gentekniken är ett område där själva till-lämpningen av tekniken ligger mycket nära forskningsfronten, en front som snabbi flyttas framåt. Vi får alltså inte slå oss lill ro med den handlingsberedskap vi i dag har på området, utan det är viktigt atl anpassa kontrollen efter behovet. Det är därför viktigt med en successiv uppbyggnad av kontrollverksamhet på områden där utvecklingen går snabbt.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

Anf. 28 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):

Herr talman! Jag ber atl fä tacka åven för detta svar

Jag ställde denna interpellation lill jordbruksministern i december förra året. Min fråga var hur regeringen kommer all använda del bemyndigande som den fick förra våren av riksdagen all kunna förbjuda eller ställa villkor för anviindandet av genetiskt modifierade växter Sedan dess har regeringar kommit och gäll men genteknikfrågan bestått, skulle man kunna säga.

1 min interpellation framhöll jag atl viktiga beslut av regeringen ständigt skjuts upp eller görs till föremål för nya utredningar Jag kan i dag bara konstatera atl det fortfarande är så.

På förmiddagen i dag sammanträdde jordbruksutskottet, och vi tvingades, jag vet inte för vilken gång i ordningen, atl skjuta upp behandlingen av de motioner som berör samhällets förhållningssätt till den avancerade biotekniken, dvs. gentekniken. Anledningen är atl vi nu väntar på besked från regeringen om direktiv till den beredning, kommitté eller ulredning - det finns olika benämningar - som har föreslagits skall tillsättas. Del är alltså inte rikligt sant längre, som jag skrev i min interpellation. all regeringen är passiv. Del är elt missvisande ullryck. Numera år regeringen ganska aktiv. Men om den aktiviteten är sen eller om den verkligen kommer att leda till någol återstår iinnu all se. Det är däremot lätt att se att del råder förvirring inom regeringspartiet när del gäller sättet all förhålla sig till den avancerade biotekniken.

Hans Gustafsson sade vid en utfrågning anordnad av jordbruksutskottet, om gentekniken atl regeringen snart skall tillsätta en ulredning som skall se över frågan. I et! frågesvar i tisdags sade Laila Freivalds alt det skall tillsättas en bred parlamentarisk konimillé. I forskningspropositionen talas del om

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

en parlamentarisk beredning. 1 utredningen av Madeleine Emmervall, som jordbruksminisiern också har hänvisal till. talas om en särskild nämnd vid delegationen för hybrid-DNA-frågor Hur hänger allt delta samman? Hur många olika kommittéer, beredningar, nämnder och utredningar är det egentligen som vi talar om? Är det en eller är del två eller möjligen flera? Vad är det tänkt att de skall göra och i vilket tidsperspektiv?

Myckel av detta har hänt efter del all jag ställde min interpellation. Del finns därför anledning att försöka föra denna diskussion litet längre med hänsyn till det som har hänt sedan december.

Sent omsider-samma dag eller möjligen dagen innan jag skulle få svar på min interpellation - bestämde sig regeringen för alt det skulle krävas tillstånd för atl odla gentekniskt modifierade växter Del var mycket bra all regeringen fattade del beslutet. Det vill jag gärna säga. Jag tror också atl det var i elfte limmen. Det är kanske därför som del i år inte blir någon odling av sockerbetor som med genteknik har förändrats för atl bli resistenta mot elt visst bekämpningsmedel.

Del fanns långt gångna planer - sorn jag också nämnde i min interpellation - på en sådan odling. Såvitt jag vet kommer nu inte någon sådan ansökningen, åtminstone inte inför del här året. Det var således bra att regeringen fattade del beslutet, men det är inte tillräckligt.

Lanlbruksslyrelsen skall genomföra riskbedömningarna. Enligt vilka kriterier skall del ske? På vilka samhälleliga och politiska grundbedömningar skall man vila i sina beslut? Jag tycker atl regeringen frånhänder sig del politiska ansvaret när den hänvisar lill den expertkompetens som finns på olika håll i samhället. Det är oroande. Expertkunskaper är nödvändiga, men del behövs också sammantagna politiska bedömningar av dessa expertkunskaper. Delta är själva grundbehovet rned den politiska nivån. Det är detta som vi politiker skall göra. Många politiker i denna riksdag skulle vilja göra det, om vi någon gång skulle få ett förslag från regeringen atl ta ställning lill.

Vilkel ansvar kommer att följa med tillståndsprövningen? Har samhället genom att ge tillstånd lill en sådan odling även tagit ansvaret för eventuellt negativa följder eller kommer den som begär tillstånd alt vara ansvarig? Enligt vilka kriterier kommer i så fall det ansvaret all utkrävas? Handlar del om ekonomiskt ansvar? Hur stort är det?

Jag är övertygad om alt tjänstemännen på lantbruksstyrelsen som skall göra dessa bedömningar är mycket intresserade av alt veta ungefär hur de skall förhålla sig. Jag är också övertygad om atl inte bara vi känner oro inför den biotekniska framliden ulan även de trosvissa entusiasterna myckel gärna önskar sig tydliga regler från samhällets sida all agera efler.

Låt mig i detta sammanhang också säga att vi som känner oro inte är odelat kritiska, ulan vi ser all del finns myckel positivt i denna utveckling. Del är dock i hög grad en fråga om hur samhället tillåter alt gentekniken utvecklas.

I sitt svar hänvisar jordbruksministern också till en utredning som är gjord på jordbruksdepartementet. När man tillsatte den här utredaren skrämde det mig faktiskt alt man på jordbruksdepartementet behövde tillsätta en särskild utredare för att skaffa sig aktuell kunskap om läget när det gäller den biolekniska utvecklingen här i landet och inlernationelll. Jag var naiv nog alt tro att man i denna för samhället så avgörande framtidsfråga höll sig kon-

tinuerligt informerad på jordbruksdepartementet om vad som händer. Men sä väl var del icke. Del lycker jag är mycket synd.

Jag tycker all denna kunskap och beredskap inte bara handlar om säkerhet, miljöpåverkan och etik. Del handlar också i mycket hög grad om att vela vem som har resurserna, vem som styr och kontrollerar ulvecklingen och i vilka intressen delta sker Det är oerhört viktiga frågor bl.a. i förhållande lill tredje världens länder

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

Anf. 29 BARBRO WESTERHOLM (fp);

Herr talman! Jag har förstått alt denna diskussion inte skall handla så myckel orn sockerbetor i sig. utan mera orn allmänna principer kring gentekniken. Från folkpartiets sida är frågan hur människan skall förhålla sig i förhållande lill resten av skapelsen. Vi fäster i della avseende slor vikt vid för-vallarskapstanken. Den erkänner människans särställning, men ställer krav pä ett särskilt ansvar; Vi har rätt att bruka och utveckla, men inte att utnyttja och utarma. Vi skall använda vårt förnuft och vår kreativa förmåga för att skapa goda livsvillkor för oss själva och andra organismer som lever pä jorden. Kommande generationer skall ha samma rätt som vi.

Man kan på eliska grunder fråga sig om det skall vara tillåtet alt genetiskt modifiera organismer för all ge dem nya egenskaper. All traditionell växtförädling och husdjursavel har sedan länge haft inriktningen all förändra organismer genetiskt och ge dem nya egenskaper, åven de mest onaturliga. Med genteknik får vi nya möjligheter på goll och onl. Vi menar all den eliska diskussionen snarare bör röra de nya egenskaperna i slället för vilken teknik som används vid förädlingen.

Räll använd kan biotekniken bli ell utmärkt redskap för alt förbättra nyl-loväxter Del finns emellertid också en risk alt förädling med genteknik kan resultera i känsligare grödor.

Biotekniken har naturligtvis också medfört nya risker för miljön. I första hand länker rnan på oönskade miljöeffekter av organismer som släpps ut i naturen rned flit, 1. ex. inom jordbruket, eller av olyckshändelser i industrin. Speciellt har användandet av mikroorganismer och växter med förändrade gener vållat oro. Erfarenheten har visat all inplanlering av främmande växtarter kan vålla svära problem för inhemsk flora liksom för areella näringar.

Genetiskt förändrade organismer anses generellt ha nedsatt konkurrensförmåga, eftersom den nya genprodukten medför en extra belastning på äm-nesornsällningen sorn föräldraorganisrnen inie har. Risken all geneiiskl modifierade organismer skall spridas i miljön är därför lilen. men vikliga undanlag kan uppstå. Därför behöver vi klara regler, så att spridning av genföränd-rade organismer rned oönskade miljöeffekter och god fortplantningsförmåga förhindras.

Regeringen kan, sorn jordbruksminisiern nämnde, i dag meddela föreskrifter sorn reglerar genteknik på växter och djur eller användande av gentekniskt förändrade organismer vid växtodling. Folkparliel kräver en tydligare lagstiflning som minskar utrymmet för godtycke. För utsläpp av genetiskt förändrade organismer rnåste det finnas elt tillståndsförfarande. Utsläpp får inie tillåtas med mindre än alt det föregåtts av väl kontrollerade fältförsök och en ekologisk riskbedömning. Tillverkaren och användaren

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

måsle vara ansvariga för eventuella skadeverkningar. Tillståndsgivande myndighet måsle ha god kompetens för all pröva della inom mikrobiologi, ekologi och popiilationsgenetik. Vi tycker att det är naturligt alt naturvårdsverket ges i uppdrag alt bygga upp denna kompetens.

Vi anser också att olika myndigheters ansvar och åligganden måste preciseras. Vi tror alt dessa frågor i stor utsträckning kan behandlas och hanteras av befintliga organ, men anvarsfördelningen måste vara solklar. Vi tycker alt delegationen för hybrid-DNA-frågor skall ha ökade resurser och kunna göra en genomgång av ansvarsfördelningen. Delegationen bör förstärkas parlamentariskt, så alt alla riksdagspartier blir företrädda. Vi tycker också atl naturvårdsverket skall tillföras mera medel för alt påbörja en utvärdering av bioteknikens miljöeffekter

Bioteknikområdel är i dag rättsligt oregleral i vissa delar Vi tycker därför atl det behövs en lagreglering sorn klargör användningen på människor, men också användningen när det gäller utplantering av gentekniskt förändrade organismer

Jag håller rned Annika Åhnberg när del gäller riskerna med Utredningssverige. Esaias Tegnér påpekade del redan på sin lid. Han uttryckte sig ungefår som så att en konirnilté år en grupp människor som tar väldigt god lid på sig och inte raskar på förrän på slutlampen när de lätt förhastar sig och landar i förhastade beslut. På delta sätt arbetar nog många kommittéer även i dag när pressen på slutet blir väldigt slor på all man äntligen skall komma fram lill något resultat. Jag hoppas atl det inte blir så på det här området.

Under delta anförande överlog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 30 LENNART BRUNANDER (c);

Fru talman! 1 del svar sorn jordbruksministern har gett Annika Åhnberg om genetiskt förändrade betor framgår med ganska slor tydlighet regeringens osäkerhet i dessa frågor. Strax före jul förra året lade vi från centerpartiet fram en ganska omfattande partimotion om bioteknik. Vi krävde där att regler lagstiftning skulle komma till stånd och att vi över huvud taget skulle öka vår kunskap på delta område för att kunna hanlera denna fråga, så alt vi inte får alltför stora problem. Den gången väckte vi en slumrande regering. Man såg sig litet yrvaket omkring.

Nu har regeringen, som jordbruksministern säger, fått upp en viss aktivitet. Men del är precis som Annika Åhnberg sade. Vi har inte fått ut särskilt mycket av denna aktivitet. I jordbruksutskottet har vi nu, jag vet inte för vilken gång i ordningen, bordlagt dessa frågor om bioteknik, därför atl de socialdemokrater som sitter där och även något annat parti, har någol slags intresse av alt vänta med att behandla dessa frågor tills regeringen har fått någonting gjort. Orsaken lill det har jag litet svårt att förstå, men tyvärr är del pä detta sätt.

Barbro Westerholm sade att det finns en risk med Utredningssverige. Vi har ju inte ens kommit så långt som lill en utredning! Vi har haft vad jag skulle vilja kalla en kartläggning på jordbruksdepartementet. Det vi borde

ha haft är en parlamentarisk utredning, för all lägga fast de regler som bör gälla i detta avseende.

Jordbruksministern säger nu alt man bör ha anmälningsplikt för forskning. Vem skall man anmäla lill och på vilkel sätt? När del gäller användningen på växt- och djurområdel iir lanlbruksslyrelsen tillsynsmyndighet, sade jordbruksministern, och det är rikligt. Men vilka kriterier skall lanlbruksslyrelsen arbeta efter? Del har vi inie talat om. Därför sitter lantbruks-styrelsen i en svår situation. Lanlbruksslyrelsen har inte heller den kompelens på detta område som skulle behövas och förmodligen inte heller ekonomiska resurser för atl låna in den. I varje fall har lanlbruksslyrelsen inte fått resurser specifikt för detta, ulan får la de resurserna från något annat.

Del viktiga är alt det inte finns några regler atl gå efler. Vi har inte talat om vilka regler som skall gälla. De som skall göra bedömningarna får använda del förstånd de har, och del behöver i och för sig inte vara dåligt. Men vi har ingen säkerhet för hur della kommer atl hanteras.

Den lagstiftning som finns är inte på någol sätt heltäckande. Del är därför nödvändigt all vi får regler. Naturvårdsverket har i sitt remissyttrande över de motioner vi har lagt fram sagt att det behövs en komplettering av de lagar vi har. Också på den kanten tycker man alltså det. Jag tycker alt det framgick klart av den hearing vi anordnade i jordbruksutskottet alt det finns en stor osäkerhet hos mänga av aktörerna på detta område. De forskare och experter som finns vet inte vilka regler som gäller. Det finns i och för sig regler som är allmängiltiga för forskningen. Men det är när vi skall tillämpa resultaten av forskning som bekymmer uppstår. För detta finns i dag inga regler.

Jordbruksministern säger all ulvecklingen går mycket snabbt och alt vi måste bygga upp vår kontrollverksamhet successivt. Men det är ju detta som är del sorgliga, jordbruksministern, all vi inte får fram kontrollmöjligheter snabbi. Jusl del fiiklum alt ulvecklingen går snabbt gör att vi måste arbeta snabbt. Det iir inte lätt alt ta steg tillbaka. Det är lättare att vidga cirkeln, om vi har gjort den för snäv. Om utvecklingen går ifrån oss får vi svårt atl hämta in försprånget.

Jag hoppas att vi snart skall få besked om vad denna beredning, eller vad del nu blir. skall arbeta med och vilka mål den kommer atl få. Det är angeläget att någonting görs. Jag tror för min del att det är viktigt att vi utreder på vilket sätt en lagstiflning skall se ut. Jag vill inte ha någon bestämd åsikt just nu om huruvida det skall vara en heltäckande lagstiftning. Ansvarsfrågorna är vikliga. Det måste finnas ett ansvarsförhållande, regler för vem som är ansvarig när något går snett. Det finns heller inte. Vi har från cenlerparliet krävt alt man skall inrätta en inspektion, som håller reda på vad som händer och ser till all inga övertramp sker-en bioteknisk inspektion, bioinspektion, geninspeklion eller vad vi nu vill kalla den.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

Anf. 31 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Fru talman! Argumenten och förslagen går här som projektiler åt alla länkbara håll i diskussionen mellan de talare som jusl har yttrat sig. Jag menar inte detta som något ironiskt. Det är inte så konstigt egentligen, eftersom detta är ett nytt område. Den bioteknik vi talar om. gentekniken, kan sägas vara ett åltiotalsfenomen. Del åren ny. modern lypavforskningochlillämp-

Prot. 1989/90:86 ning. Det är kanske inte så underligt att förslagen, som jag här försöker

15 mars 1990 lyssna lill, går i många olika riktningar

~ ~ Ibland kritiseras regeringen för att vi inte gör en enda samlad bedömning,

" P något som skulle la lid. Å andra sidan skall vi följa utvecklingen som går

mycket snabbt. Det lycker jag att vi skall göra, Lennart Brunander. Men jag menar att den uppläggning som vi har vall är ganska klok.

Vi kan konstatera all vi med vår existerande lagstiftning, såsom växt-skyddslagstiftningen, kan hantera de försök som görs och planeras nu i vårt land, på den nivå de ligger. Men jag tror inte atl den kommer att vara tillräcklig i framtiden. Därför förbereder vi också förslag om en mera långtgående och systematisk kontroll.

Lennart Brunander säger att man inte vet vem man skall anmäla lill och på vilkel sätt. Det slår i utredningen. Där finns konkreta förslag. Utredningen remissbehandlas nu. Det är väl ändå inget fel, Annika Åhnberg, alt man remissbehandlar en ulredning och får in synpunkter på den innan regeringen lägger fram sitt förslag.

Jag delar inte heller Annika Åhnbergs oro när det gäller vår kunskap. Hon säger all hon trodde atl all kunskap fanns i jordbruksdepartementet, men hon fann att man där hade tillsatt en utredning, vilkel visade att man inte hade kunskaper. Jag tror atl del var ganska klokt av oss all göra som vi har gjort, dvs. föra in kunskap i vårt eget departement. Del har vi gjort genom all anlita en utredare som är kompetent. Jag menar atl del är klokt av oss att föra in kunskap i departementet på ell område där forskningen är ny och går snabbt.

Del är ingalunda så att vi har blivit tagna på sängen, vilket Lennart Brunander ville ge intryck av. Jag har i vart fall för min del försökt atl parallellt diskutera och lägga fram förslag om kontrollmöjligheter i samband med förslag om utbyggnaden av och möjligheterna lill forskning.

1988 beslöt vi om elt stort nordiskt forskningsprogram på bioteknikområdet. Som nordisk samarbetsminisler föreslog jag då mina kolleger att vi samtidigt skulle besluta om ett nordiskt biolekniskl etikulskott, med representanter för alla de nordiska länderna - etiker filosofer, medicinare, forskare och politiker, som kan ge olika infallsvinklar på de i vissa avseenden nya eliska frågeställningar som uppkommer. Del nordiska etikutskotlet under Nordiska ministerrådet är nu ell referensorgan till detta. Det kommer, ganska snart såvitt jag förstår, all gå ul lill alla riksdagsledamöter i de nordiska länderna med ett antal frågeställningar av etisk karaktär, som man hoppas skall kunna leda lill en intensifiering av debatten i de nordiska länderna och till all vi kan ta lill oss den debatt som förs i andra nordiska länder. Del är uppenbart att vi diskuterar olika saker i de nordiska länderna. I Sverige förs en debatt kring vissa frågor när det gäller genteknik, i Danmark debatterar man andra frågor och i Norge en tredje typ av frågor. Jag tror atl det är viktigt all vi får impulser från debatterna i de andra länderna och på del sättet får ett bättre underlag.

En ambition som vi har haft är också att de fem nordiska länderna på ell

nytt område inte skall gå fram var för sig med egna regler och sedan, kanske

om tio år, upptäcka alt vi borde ha harmoniserat. Vi vill se om vi kan hitta

48 en gemensam referensram när vi successivt bygger upp kontrollsystem på

dessa områden. Jag hoppas atl del skall bli av värde för riksdagsledamöterna i Sverige alt få del av de exempel som kommer all läggas fram.

Så myckel om själva arbetssättet, som jag alltså tror är riktigt - vi bygger upp kontrollsystem från del redan existerande. Vi kan ju konstatera all växtskyddslagen täcker in del som denna interpellation gäller men inte är tillräcklig för framtiden, och vi får alltså lägga fram förslag om detta.

Det efterfrågas vilka planer regeringen har i övrigt när del gäller de områden som denna interpellation inte handlar om. Jag har all respekt för att Annika Åhnberg tar upp vidare frågeställningar. Det är alldeles rikligt, som Annika Åhnberg säger, atl hon framställde sin interpellation i december, och del har av olika skäl tagit lång tid innan den besvaras. Del är då rimligt alt man tar in också andra frågor Regeringen har i sin forskningsproposition -den är ju det auktoritativa uttrycket från regeringens sida - sagt att vi senare i vår kommer att lägga fram en proposition som reglerar tillämpningen av genteknik på människor. Vidare kommer regeringen all besluta om direktiv för en parlamentarisk beredning för frågor som rör genteknikens tillämpningar i stort. Del är del besked som finns frän regeringens sida, som efterlyses av flera av talarna här. Jag hoppas atl jordbruksdepartementets utredning om hur en nämnd inom hybrid-DNA-kommiltén skall kunna passas in i elt sådant system är något som vi skall får värdefulla synpunkter pä från remissinstanserna, så alt vi kan lägga fram ell förslag för riksdagen.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

Anf. 32 BARBRO WESTERHOLM (fp);

Fru talman! Jordbruksminisiern säger att vi i oppositionen spretar ät olika håll. men av den här diskussionen noterar jag snarast att vi börjar gå åt samma håll. Vi är eniga om atl inte släppa ul organismer-djur eller växter-som kan skada naturen, skada ekologin. Detta kunde vara grundprincipen i en lagstiftning som jag inte tror skall vara alltför komplicerad.

Jag jämför med läkemedelslagstiftningen. Där är principen atl läkemedel skall vara effektiva och alt biverkningarna inte får slå i missförhållande lill den åsyftade effekten. Del är den kontrollerande myndigheten som skall ge anvisningar om vilka krav man skall ställa på produkterna. De kraven förändras allteftersom vetenskapen går framåt. Jag tror inte att riksdagen skall fördjupa sig i sådana krav, för då blir det hela ell ohanterligt syslem och vi kommer på efterkälken när det gäller att införa förändrade eller nya krav.

Det är bra alt bygga på hybrid-DNA-delegationen. Jag är en varm vän av atl bygga på befintliga myndigheter och organisationer, så all de förstärks personellt, kompelensmässigl och ekonomiskt.

Jag noterar också att centern inte längre är övertygad om all en heltäckande biolekniklag är den ända framkomliga vägen ulan atl det kan finnas olika lagrum att använda i detta sammanhang. Det hälsar vi i folkpartiet med tillfredsställelse. Jag tror vi kan komma överens.

AnL 33 ROY OTTOSSON (mp);

Fru talman! Del här är en myckel intressant debatt för mig som arbetade med bioteknik i mitten av 70-lalel och deltog i debatten redan då, visserligen sorn forskare vid del tillfället. Debatten kommer tillbaka.

Del som gör alt den här debatten är särskilt intressant i dag är att många

4 Riksdagens protokoll 1989/90:86

Prot. 1989/90:86 ■ av dessa frågor avgörs nu. Del handlar om patent och utplantering av genrna-

15 mars 1990 nipulerade växter Vi vet alt de anlag sorn finns i genmanipulerade växter

kan föras över av virus och möjligen också av bakterier i naturen lill vilda

Svarpa mterpelht-: viixter. Detta gör atl man måste vara oerhört försiktig.

''""'' ' Egenlligen är del väldigt svårt all förslå varför man över huvud tagel

måste plantera ut genmanipulerade växter av den här typen. Risken går inte

atl räkna ut i förväg. Det finns ingen möjlighel all göra del. Vi kan bara gissa

och hoppas. Däremot vet vi all om något går snett, sorn man säger, så kan vi

inte reparera den skada som uppkommit.

Det föreligger stora risker för genetisk erosion om man planterar ul genmanipulerade växter och djur Det innebär helt enkelt att genbasen i naturen delvis förstörs genom de störningar som kan orsakas på det sättet, genom ekologiska obalanser och genom spridning av olika anlag och olika främmande manipulerade växter och djur

Vi borde vela bättre! Del sätt på vilket människan har exploaterat naturen de sista hundra åren har ju lett till alt en slor del av de växter och djur som ursprungligen fanns här på jorden faktiskt har försvunnit. Den genetiska erosionen har på del sättet gått väldigt långt. Atl i det lägel späda på ytterligare med dessa metoder är något som är mycket svårt att förstå.

Det finns en blind, utvecklingsoptimism bakom många av de förhoppningar som satts till jusl biotekniken. De är många gånger uppblåsta och överdrivna. Det har väl också varit en av orsakerna till att debatterna av och lill har varit ganska hårda kring de här frågorna. Nu har regeringen börjat handla och utnyttjar det bemyndigande som vi i miljöpartiet stödde förra våren som ett näst bästa förslag - vi fick ju inte igenom våra krav på lagstiflning, för det vore nalurliglvis ännu bättre med en ordentlig lagstiftning på det här området; det är ju del primära kravet från vår sida. Bemyndigandet har i alla fall lett till att någonting har börjat hända. Det är viktigt att det händer så pass fort all agerandet inte kommer tio sleg efter verkligheten då man måste försöka städa upp fastän det är för sent.

Jag kan bara hoppas att vi. eflersom vi har en enig riksdag- möjligen bortsett från moderaterna sorn inte har uttalat sig här i dag -, vad gäller utplantering av organismer i naturen är oerhört försiktiga om vi alls skall gå med på del. Regeringen borde känna starkt stöd för att lägga fram ett lagförslag till riksdagen och även i övrigt stärka regeringen så att beskeden blir entydiga.

Det har ju nyligen hållils en stor bioleknisk konferens i Sollentuna som organiserades av SJFR. Då gav ett antal människor uttryck för den blinda utvecklingsoptimismen: bioteknik och genteknik skall lösa all världens problem. De klagade naturligtvis, eflersom man runt om i världen börjar reglera detta område, vilket de tyckle var hemskl. Della visar väl alt det nu pågår något av en kapplöpning, tyvärr, mellan å ena sidan de företag som vill tjäna myckel pengar pä verksamheten - och lill dessa företag är knutna vissa forskare - och å andra sidan pariament och regeringar i olika länder Det är viktigt atl något verkligen händer.

Jag vill också framhålla en annan sak. I Danmark var man tidigt ute med

en gentekniklag. Många trodde väl då att resten av Europa skulle följa efler.

Men det som hänt är väl snarast elt stort svek mot Danmark. I Danmark har

50 man nu gjort allt för atl luckra upp lagen och för all t.o.m. sabotera den från

jordbrukels sida. Jag hoppas verkligen alt vi skall ändra pä detta, så atl sve- Prot. 1989/90:86 •
ket blir historia och vi får någon ordning. 15 mars 1990 ■

Anf. .34 ANNIKA ÅHNBERG (vpk); Svarpåinterpella-

tioner Fru talman! Del har sagts är att det egenlligen inte är gentekniken i sig

som är del viktigaste utan resultatet av den. Och det är klart alt en hel rad frågor som vi ställer med anledning av gentekniken, t.ex. de etiska, borde vi ha ställt långt tidigare. Del har nämligen även inom det som vi kallar traditionell växtförädling och djuravel skett en sådan utveckling atl det verkligen finns många saker som rent etiskt kan ifrågasättas. Men del faktum atl vi inte i tid har ställt dessa frågor på andra forskningsområden får inte hindra oss från alt ställa dem nu. Vad vi möjligen kan göra är att utsträcka dem till all även gälla andra områden, t.ex. växtförädling och djuravel. Dessutom är gentekniken en oerhört kraftfull teknik, vars resultat vi inte i alla delar kan bedöma konsekvenserna av. Därför är den speciellt viktig.

Naturligtvis var del bra, herr jordbruksminister, att denna utredning gjordes på departementet. Men utredningen handlar ju till stora delar om hur situationen är och var man i olika länder befinner sig när del gäller denna ulveckling. Del som oroar mig liiei grand är att rnan inte kontinuerligt har den kunskapen levande på departementet. Del tror jag att rnan måste ha på ell så viktigt område där utvecklingen går så snabbt.

Del var inte fel atl utredningen tillsattes, rnen det hade varit ännu bättre orn rnan kontinuerligt hade haft denna kunskap på departementet. Det är, som sagt, visserligen ett område som är nytt och där utvecklingen går snabbt, men del år inte så nytt - det dök inte upp förra året. En utredning lades fram 1984, men den har regeringen stoppat i byrålådan. Att denna forskning finns och utvecklas har ju varit känt under några decennier.

Jag tycker precis som Barbro Westerholm alt det från flera partier egentligen redovisas en ganska välutvecklad och enhetlig syn på vad samhället behöver, t.ex. atl del behövs någon typ av myndighet - en inspektion eller en delegation - och man kan diskutera var den skall ligga. Men det behövs en resurs som från samhällets sida hanterar dessa frågor Del behövs en lagstiftning. Om del skall vara en eller flera lagrum är egentligen inte det viktigaste, men del behövs en lagstiftning. Det verkar som om i stort sett alla har insett och är överens om detta. Del är regeringen som vi väntar på.

Det är märkligt atl allt delta fortfarande är så oklart i jordbruksministerns svar. Det är oklart enligt vilka kriterier lillållighetsprövning på lantbruksstyrelsen skall gå till, och det är fortfarande oklart när direktiven lill denna beredning skall komma. Och hur skall denna beredning förhålla sig till den utredning som är gjord på jordbruksdepartementet? Är det elt arbete som löper för sig? Skall dessa förslag bedömas och genomföras för sig, och skall beredningen syssla med något annat? Hur förhåller sig beredningen och den gjorda utredningen till det som lantbruksstyrelsen skall göra? År del att betrakta som ett provisorium i avvaktan på ett mer långsiktigt system? Hur skall det bli med prövningen när det gäller växtförädling? Det finns en lång rad frågor sorn vi inte har fåll svar på. Det är faktiskt ganska bråttom med delta klargörande.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

AnL 35 LENNART BRUNANDER (c);

Fru talman! När man ändrar arvsanlagen hos en växt eller ett djur har man något speciellt motiv och vill åstadkomma något. Det har naturligtvis alltid varit på del sättet. Men när gentekniken nu tas lill hjälp kan saker och ting göras som tidigare var omöjliga alt göra, och man kan göra saker och ting som är helt onaturliga. Detta är faran med denna nya teknik.

En annan fara är att detta inte sker i första hand av omtanke om naturen, artrikedom, osv. utan att det sker för alt man har ett bestämt syfte med en bestämd växt. Med utgångspunkt i detta förs nu en diskussion om all man skall göra betena mer resistenta mot gifter som skall sprutas på dem. Men del kan ju inte vara någon av de viktigare utvecklingsfrågorna all ta fram sådana växter För mig är det ganska onaturligt att man skall göra det. Della speglar något av behovet av regler för vad sorn skall tillålas och inte. Då kommer man in på ett annat område, nämligen all man måste kunna göra riskvärderingar och riskbedömningar Inte ens vid dagens forskningsprojekt görs sådana riskbedömningar. Del fick vi klarl för oss i den utfrågning som jordbruksutskottet anordnade; Men vid dessa forskningsprojekt hanteras ju ändå det hela i kontrollerade former Men innan vi släpper ul sådana saker i naturen måste riskvärderingar göras, så alt vi vet vilka risker som tas och så atl vi kan sätta stopp för delta orn vi vill. Della är nödvändigt för lanlbruksslyrelsen eller någon annan som skall göra en bedömning alt ha i bakgrunden.

Nu säger jordbruksministern atl det pågår ett nordiskt samarbete och alt man skall få fram en nordisk ståndpunkt. Men hur kommer detta arbete att förhålla sig till de förslag som regeringen eventuellt skall lägga fram? Kommer detta atl ytterligare försena regeringens handlande? Den information som vi enligt jordbruksministern kommer att få kommer naturligtvis alt vara positiv.

En fråga som centern har tagit upp är atl mer information måste föras ul, så all vi alla blir mer kunniga om delta, vi här i riksdagen och människor ute i landet, eftersom de åtgärder som skall vidtas måsle bygga på kunskap som vi och andra har.

Jordbruksminisiern sade att vi stretar ål olika håll. Men jag tycker inte som andra här atl det är så farligt. Å andra sidan är del inte heller så konstigt att del finns olika åsikter Därför är del viktigt med en parlamenterisk ulredning, så alt alla partier kan vara med och diskutera och så småningom komma fram lill ett förslag. Egentligen borde den utredningen redan ha påbörjats.

Anf. 36 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;

Fru talman! Först vill jag invända mot att Annika Åhnberg sade att hon inte har fått svar på sina frågor Annika Åhnberg har ställt en interpellation om planerad odling av genrnanipulerad sockerbeta. Jag anser att Annika Åhnberg har fått ett ordenligt svar pä den frågan. Sedan har jag sagt atl det är naturligt atl Annika Åhnberg, eftersom det har gått lång tid, tar upp en mängd andra frågor Men hon har förvisso fått svar på del som interpellationen gäller

Så sent som i mitt förra inlägg sade jag alt vi måsle gå stegvis fram och

utnyttja befintlig lagstiftning, vilkel lanlbruksslyrelsen nu har all arbeta med, med det tillstånd sorn den får Därutöver får vi i framliden ha elt kontrollsystem med vilkel rnan kan fånga in det sorn i dag inte är aktuellt men sorn i framtiden kan bli aktuellt rned betydligt vidare typer av forskningsinsatser. Del är precis vad jag tidigare har sagt. Det är därför som vi bäde agerar nu med hjälp av befintlig lagstiftning och lägger fram förslag för en bred remiss på ell mer samlat kontrollsystern som kan komma atl behövas när forskningen har kommit ännu längre än i dag.

Eftersom flera talare här har påstått att del inte skulle finnas kriterier för lantbruksslyrelsens prövning och att man har efterlyst della men inte fått det, vill jag understryka att det står i den förordning som regeringen har beslutat om vilka kriterier sorn gäller för lantbruksslyrelsens prövning. Det sägs bl.a. all odlingen inte får innebära risk för utarmning av den genetiska mångfalden. Del är alltså en mycket viktig fråga som jag tror all samtliga talare här har tagit upp och sorn jag tror alt vi är helt överens om. Eftersom delta gäller växter säger vi också att orn dessa växter som skall användas som livsmedel eller foder skall man särskilt beakta de etiska aspekterna. Dessutom har vi sagl, beträffande den riskbedömning som Lennart Brunander var inne på, all rnan inte får lämna tillstånd orn odlingen innebär risker för omgivningen eller miljön. Förvisso finns det former för sådan riskbedömning, och den sker och har tidigare skett i Sverige. För atl knyta an till vad som sades i debatten om Danmark är det inte så atl Danmark har en lagstiftning sorn innebär atl man har svikit något förbud i en dispenslagstiftning. Förra året gjordes det på Lolland i Danmark försök med utplantering av just en gentekniskt förändrad sockerbeta, och i det sammanhanget genomfördes riskbedömningar som låg lill grund för besluten. De kriterier sorn man har efterlyst och påstått inte fanns, föreligger alltså i den förordning som regeringen har beslutat om.

För all gå in på den principiella frågan kan jag sa gott som helt instämma i det som Annika Åhnberg sade om att gentekniska förändringar och de principiella frågeställningar som del väcker av etisk karaktär illustrerar allmänna etiska principer, som ar rnycket viktiga även vid traditionellt avelsarbele och traditionell växtförädling. Jag kan helt hålla rned om detta, och man kan säga att vissa frågeställningar tillspetsas och fokuseras ytterligare av en teknik med den precision som gentekniken har. Men vi har förvisso inte heller i fråga om detta varit nymornade. När vi lade fram det förslag, som jag är glad atl riksdagen i slor enighet antog, om den nya djurskyddslagen skedde del från allmänna eliska principer som i hög grad gäller kritiken av det traditionella avelsarbetel, t.ex. i fråga om svin. Detta har lett fram lill de bestämmelser som vi har fattal beslut om. Dessa får som en naturlig konsekvens förbud mot hormonanvändning och gentekniska förändringar på djur. Det är alltså en principiellt grundad etisk bedömning, där gentekniken är en av de olika former för förändringar som vi säger nej lill. Där råder stor enighet. Så på den punkten har vi väl sammanhållen etisk syn i t.ex. djurskyddslagen. Det är sannerligen ingenting nymornat i detta.

Det ställdes också frågor om skadeståndsskyldigheten. Här gäller som i andra sammanhang, vare sig det gäller växter eller annat, de allmänna skadeståndsrätlliga principer som vi har i samhället. Riksdagen har ganska

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

5 Riksdagens protokoll 1989/90:86

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

.S'i-((;' /)(/ itilerpelltt-tioticr

nyligen avslagil elt förslag om all man skulle ha särskilda regler för bioleknisk verksamhet. Lagutskottet skickade förslaget på remiss - del var en ganska bred remiss. Samtliga remissinstanser menade atl man borde till-liimpa de allmänna skadeslåndsrällsliga principerna och inte ha specifika ansvarsförsäkringar för bioleknisk verksamhet.

Anf. 37 BARBRO WESTERHOLM (fp);

Fnr talman! Jag lycker all Roy Ottosson var väldigt negativ när det gäller bioteknikens möjligheter. Vi skall komma ihåg all det inom biotekniken också finns möjligheter lill en bättre avloppsvattenrening, miljövänligare processmeloder och mer miljöanpassade brukningsmetoder. Behovet av miljöstörande gödsel kan minskas. Så vi får inte glömma bort de positiva sidorna.

Jag skulle vilja se en paragraf i denna lag i stil med följande; Gentekniskt framstiillda organismer, viixter djur och läkemedel skall vara till gagn för miinniskor och natur. Skadeverkningarna får inte slå i missförhållande till den åsyftade positiva effekten.

När det gäller utredandet och breda remisser är del att hoppas på atl arbetet nu går undan. Regeringen har inte utmärkl sig för någon särskild snabbild i andra sammanhang. Jag kan erinra om läkemedelsulredningen. som är det område som jag kan bäst. Utredningen tillsattes 1983, den var klar 1987. och remissomgången var klar 1988. Det är ganska solklart vad som behöver göras, men vi har fortfarande inte sett någon proposition. Den aviseras till hösten. Jag hoppas alt det är hösten 1990 som det gäller. Jag hoppas verkligen att arbetet kring biotekniken går fortare än vad del har gjort på läkemedelsområdet. Tack.

Anf. 38 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):

Fru talman! Min bedömning är faktiskt atl delar av oppositionen i denna fråga tycks pressa regeringen framåt. Del går väldigt sakta.

Jag fick svar pä min första fråga, och del har jag fåll redan tidigare i praktisk handling. Men detta svar väckte nya frågor, och på dessa fick jag inget svar i dag heller Det är faktiskt myckel beklagligt.

De grunder för riskbedömningen som jordbruksministern redogjorde för är väldigt vagt formulerade och skulle lika väl kunna ligga lill grund för ett generellt stopp som till ett fritt fram för det mesta som i dagens läge skulle kunna föreslås i Sverige. Del menar jag är otillräckligt. Vi från vpk-s sida har föreslagit alt man i avvaktan på tydligare och mer genomarbetade regler skulle ha ell tillfälligt stopp, inte för forskningen ulan jusl för den praktiska tillämpningen när det gäller växter. Jag tror att detta med tanke på den oklarhet som råder hade varit en bättre väg alt gä.

Som jordbruksministern själv tidigare sade är del väldigt nära mellan forskning och tillämpning på delta område. Det beror i myckel hög grad på vilka som har resurser all avsälla lill denna forskning. Del är ingen tillfällighet att del är herbicidresislenla grödor som det är intressant all plantera ul och inte grödor som är resistenta mot själva skadeangreppen, som del ju ocksä går att arbela med när del gäller genteknik, vilket också görs inom

grundforskning. Tyvärr går del långsammare, därför atl rnan där som regel Prot. 1989/90:86

har mindre resurser än i de slora företagen. 15 mars 1990

Vi har koncentrerat oss i väldigt hög grad på de i och för sig oerhört viktiga ~
diskussionerna orn etik. säkerhet och miljöpåverkan. Men vi måste också ta P '

ti CHIPK

in den minst lika viktiga diskussionen orn vem som har makten över ulvecklingen. Del handlar inte bara om atl kontrollera de projekt som faktiskt genomförs. Del handlar i lika hög grad om de ur mänsklighetens överlevnads-synpunkt vikliga projekt som inte genomförs, därför all resurser inte kanaliseras lill dem ulan dit där del finns ekonomisk vinning all hämta, hos de företag som styr' denna ulveckling. Jag anser alt vi även inom del området måste för del första skaffa oss kunskaper om hur det ser ut och för det andra fundera över om detta föranleder oss att göra några omdisponeringar i samhällets möjligheter alt salsa på forskning. Del är ytterligare ett område när det gäller den avancerade biotekniken där vi frän samhällets sida och från regeringens sida är på efterkälken.

Anf. 39 ROY OTTOSSON (mp);

Fru talman! Även jag vill något uppehålla rnig vid den vidare konflikten när del gäller den nya biotekniken som består i all den gynnar vissa krafter och missgynnar vissa andra. Jag korn spontant all länka på det faktum atl väldigt många studerande på högskolorna i Sverige vill satsa på ekologisk odling och miljövänligare brukningssätt där man går ifrån växtgifter och konstgödsel. Del är belydligl färre som inlresserar sig för bio- och genlekni-ken. Men på anslagssidan är del Ivärtorn, och i fråga om anlalel utbildningsplatser är det också tvärtom. Det är alltså de etablerade, naiva ulvecklings-optimislerna, sorn jag ibland kallar dem, som vill ha denna bioleknik, för den passar in i det mönster sorn i dag dominerar inom jordbrukei. Det är just storföretagen, som Annika Åhnberg tog upp här som driver fram den här ulvecklingen.

Jag lycker atl det är viktigt alt vi som parlamentariker och som företrädare för hela folket tänker efler vad som egentligen är bäst för miljön och människorna på lång sikt. Jag för min del är helt övertygad om atl del är pä de ekologiska brukningssätten som vi måsle salsa. Då finns inte längre stort utrymme kvar för den gentekniska inriktningen-det är ganska självklart. Man kan inte göra allt samtidigt. Så jag tror att man skall ta sig en funderare även pä delta och kanske styra pengarna hårdare lill den ekologiska odlingen och inte lika självklart lill den gentekniska.

Beträffande t.ex. Danmark menar jag att del var ell svek i det avseendet att Danmark som land gick före internationellt sett med en genlagstiflning och lagstiftning över huvud tagel på detta område. Hade fler länder följt efter, byggt på och utvecklat denna idé. hade vi kunnat slippa en del av de debatter som vi nu har och också en del av de problem som vi med största sannolikhet kommer atl få.

Barbro Westerholm tyckte all jag var litet för negaliv och räknade upp
några tänkbara posiliva effekter av gentekniken och den därtill hörande bio
tekniken. Del är ajälvfallet riktigt att man kan göra myckel med denna tek
nik, men man kan också göra del på andra sätt. Del handlar om ett val. Det
är så i politiken också. Man måste välja. Det gäller då atl välja del som vi 55

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

,S'i'((/ på itiierpella-tioner

vet innebär den minsta risken och som vi vet blir bärkraftigt och verkligen miljörikligl på lång sikl. Vi skall försöka undvika sådanl som medför onödiga risker. Del är della debatten ytterst handlar om.

AnL 40 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;

Fru talman! Jag delar helt Annika Ähnbergs värderingar närdet gäller s.k. herbicidresistens vare sig det gäller gentekniska ingrepp eller vanlig växtförädling, där ju resislensförädling är ganska vanlig. 1 Sverige strävar vi efler atl kraftigt minska bekämpningsmedelsanvändningen. Vi har ju ell program för halverande av detta lill utgången av della år Vi har lagt ut ett uppdrag för all se hur vi ylleriigare skall kunna minska bekämpningsmedelsanvändningen därefter. Del är nalurliglvis hell meningslösl och negaiivi med en utveckling som handlar om atl göra växter resistenta mot bekämpningsmedel. Jag håller fullständigt med Annika Åhnberg om detta. Det vikliga är atl styra in resistensföriidlingen på jusl resistens mot själva sjukdomen, vare sig del är insektsangrepp, svampangrepp eller vad det nu må vara. Vi är fullständigt överens på den punkten. Jag har i en rad sammanhang uttalat min kritik mol den typen av inriktning. Jag menar att vårt bekämpningsmedelspro-gram. rned en rad insatser för atl minska bekämpningsmedelsanvändningen. leder lill alt vi i Sverige inte får den typen av ulveckling. Jag menar vidare atl den kritik som har riktats här mot senfärdighet osv. inte är berättigad. Tvärtom har det varit en ganska hög aktivitet från regeringens sida på elt område statt i snabb utveckling. Vi fick för några år sedan en samlad djurskyddslag. Vi har därefter gått ul med ett bemyndigande för all la tag i den akuta växtskyddssiluationen när nu växtförädling kommer in på del gentekniska området.

Vi har skaffat oss möjligheier all väl konlrollera de typer av försök som är aktuella i dagens perspektiv. Därvidlag är vi inte senfärdiga, och vi har, som sagt, goda kontrollmöjligheter Vi har en avancerad forskning i vårt land. De forskarutlålanden som fogas till denna typ av lillslåndsprövning och som vi hade möjlighel att la del av förra året är av hög kvalitet.

Men della hindrar inte atl vi i framtiden med lanke på den mycket snabba utvecklingen av forskningen på det biotekniska området kan komma alt ställas inför problem som vi inte kan bemästra med dagens system. Del är därför som vi parallellt har arbetat med alt inte långhala, Barbro Westerholm, en utredning ulan tvärtom tagit fram en ulredning inom värt område som har arbetat snabbt och som har lagt fram förslag som nu är ute på remiss, för atl vi skall se hur vi skall kunna bygga upp mer heltäckande system för de behov som kan uppkomma i framliden. Det är atl vara ganska framsynt.

Jag vill inte all vi skall förhäva oss över våra insatser, men jag menar atl vi väl har grepp om den aktuella ulvecklingen. Jag kan också säga all vi i jämförelse med andra länder ligger myckel hyggligt till när del gäller möjligheterna alt konlrollera det som kan ske i framtiden, vare sig det gäller Danmark, USA. Västtyskland eller andra länder.

Förste vice talmannen anmälde alt Annika Åhnberg och Barbro Wester-

holm anhållit atl lill protokollet få antecknat atl de inte iigde räll till ytterli- Prot. 1989/90:86
gare inliigg. 15 mars 1990

Överläimniiisjen var härmed avslutad.

Svar på interpellationer

7 § Svar på interpellation 1989/90:119 om importen av rågvete

Anf. 41 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;

Fru talman! Ulla Tilländer har frågat mig om jag vill förklara varför den rigorösa lagsfiftningen för svenskt jordbruk när det gäller behandlingen av flyghavre plötsligt förbytts i en lät-gå-liberal anda när del gäller import.

Ulla Tilländers interpellation innehåller en rad uppenbara felaktigheter. Ulla Tilländer säger all regeringen inte uppfyller elementära krav på rättvisa då regeringen stiiller lägre krav på importerade spannmålsvaror än på de inhemskt producerade när del gäller flyghavreförekomst. Del förhåller sig emellertid i verkligheten Ivärtom.

Jag har för kort tid sedan, den 16 och 23 januari, här i riksdagen utvecklat min syn beträffande importen av rågvete. När det gäller frågan om gränsskydd för rågvete sade jag den 16 januari all enligt min mening ett gränsskydd bör uppiiittas även för lägvete. Rågveie är i dag bundet i GATT till s.k. O-tull. Den innebär att Sveriges gränsskydd för närvarande inte omfattar rågvete. Det är min avsikt alt i GATT la upp frågan om rågveie så all ett griinsskydd så snart som möjligt kan upprättas även för rågvete. Kommers-kollegium har på regeringens uppdrag undersökt olika alternativ för atl åstadkomma della. Kollegiet anser inte all nödfallsåtgärder kan tillgripas för all stoppa importen. För della måsle en klar och allvarlig skada kunna påvisas. Kollegiet anser inte all underlag för ett sådanl påslående finns. Myndighetens bedömning är atl ökningen av importen av rågvete skulle kunna motivera en omförhandling av bindningen i GATT enligt den normala procedur sorn gäller för sådan omförhandling. Detta innebär att Sverige måsle vara berett alt erbjuda likvärdig kompensation om anspråk ställs på delta. Sådan kompensation skall i första hand ges på näraliggande varuområden. Jag delar kommerskollegiums uppfattning. Inom regeringskansliet förbereds nu en sådan omförhandling.

Beträffande innehållet av flyghavre i importerade rågveleparlier och lagstiftningen på området, dvs. lagen (1970:299) orn skydd mot flyghavre, har jag den 23 januari i riksdagen bl.a. konstaterat och konstaterar återigen, all samma regler gäller för transport, slutlig användning, finmalning m.m. av såväl inhemsk som importerad spannmål som innehåller flyghavre. I ett avseende är reglerna strängare för importerad spannmål. För den gäller atl det dessutom kan krävas ell särskilt tillstånd av lanlbruksslyrelsen för all man skall få transportera spannmål som innehåller högre halter av flyghavre än vad lanlbruksslyrelsen föreskrivit.

Lanlbruksslyrelsen är den centrala tillsynsmyndigheten för flyghavre-lagen. Enligt lagen får inte växtodlingsprodukl som innehåller flyghavre transporteras, förvaras, hanteras eller slulanvändas på ell sådanl sätt som innebär fara för alt flyghavre sprids. Detta gäller, som jag flera gånger har

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på inlcrpella-lioner

påpekat, både för inhemskt producerade och för importerade produkter. Lanlbruksslyrelsen har i föreskrifter lill lagen angetl vissa regler för hur t.ex. transporter av spannmål som innehåller flyghavre skall gå lill för atl fara för spridning av flyghavre inte skall anses föreligga. Det transporttillslånd som lantbruksstyrelsen har meddelat i det fall Ulla Tilländer avser innebär ingen avvikelse från gällande försiklighetskrav.

Lanlbruksslyrelsen konstaterar i elt pressmeddelande att flyghavreinsla-get i del fall Ulla Tilländer avser är lägre än i elt stort antal inhemska partier som transporteras på våra vägar ulan medgivande från lanlbruksslyrelsen. Del behövs inte, eftersom vi inte har lika stränga bestämmelser för inhemska partier

Det är alltså inte så som Ulla Tilländer vill göra gällande, nämligen att importerad spannmål får hanleras på ett lättvindigt säll i förhällande till den inhemska när det gäller flyghavreförekomst, ulan precis tvärtom. Reglerna är strängare för importerad vara.

Anf. 42 ULLA TILLÄNDER (c);

Fru talman! Jag vill tacka jordbruksminisiern för svaret på min interpellation. men när man lar del av jordbruksministerns svar kommer man atl tänka på Tegnérs ord "Del dunkelt sagda är del dunkelt tänkta". Svaret är så oprecist i vissa delar alt det i ställel för alt skapa klarhet väcker nya frågor.

Jag vill i alla fall la fasla på några saker som man kan urskilja och som förhoppningsvis kommer atl bli avgörande för frågans vidare öde, om min tolkning är den rätta.

Jordbruksministern säger; "Det är min avsikt atl i GATT ta upp frågan om rågveie så alt elt grånsskydd så snart som möjligt kan upprättas även för rågveie." Del är bra, och hade detta varit hela svaret, så hade allt varit gott och väl. Här sägs rent och klart att gränsskydd skall införas, l.o.rn. så snart som möjligt, och därmed erkänns också att det är självklart atl elt gränsskydd skall finnas. Det sades också den 16 januari, för två månader sedan.

Sedan dess har frågan inte blivit mindre brännande. Tvärtom har den fått en hög aktualitet genom all människor ute på fältet har fått uppleva vad detta bristande gränsskydd innebär Uppenbarligen är det så alt Sverige är tämligen ensamt om all sakna gränsskydd för den nya typ av säd som rågve-lel är Man frågar sig; Hur kommer del sig alt den svenska regeringen har försall Sverige och svenskt jordbruk i en sådan situation? Det innebär ju atl man öppnar gränserna på vid gavel för ell sädesslag som har okända egenskaper eftersom det är tämligen nytt, i synnerhet för svensk flora. Ingen vet om det är behäftat med okända sjukdomar.

Dessutom är svensk lagstiftning uppenbarligen inte anpassad lill detta, eftersom jordbruksminisiern nu överväger att införa ett gränsskydd. Ändå är importen i full gång. Denna senfärdighet är med förlov sagt svår att begripa. Del här är ett område där man inte hade behövt låta sig överrumplas.

I den situation som har uppkommit anser jag alt det är jordbruksministerns skyldighet att snabbt vidta åtgärder som skyddar svenskt jordbruk rnot en sådan äventyrlig import som det här är fråga om. Kampen från böndernas sida mol del flyghavrebemängda rågvetet är rigorös, det tror jag mig veta. Del importerade rågveie som för närvarande ligger i Malmö hamn har inte

kontrollerats på samma rigorösa sätt. Det tror jag mig också med bestämdhet veta.

Den kontroll som utövas vilar ju i första hand pä importör och exportör som båda har elt vinstintresse atl främst ta hänsyn lill. Del är först när del kommer lill Sverige som lanlbruksslyrelsen kan utöva sin kontroll, och dä är del så dags. Jag skulle vilja se den tjänsteman som effektivt skulle kunna utöva sådan kontroll och i händelse av negativt resultat skicka tillbaka några lusen lon rågvete.

Man kan nu bara hoppas atl statsrådet vidtar åtgärder och del finns flera anledningar till det. För det första bör man förhindra spridningen av flyghavre med de risker det medför. För del andra behöver svenskl jordbruk ett gränsskydd pä del hår onirådel, på samma sätt som man har i andra länders jordbruk. För det tredje vet vi atl denna import kommer frän Polen, elt land som så innerligt väl självt behöver sin säd och som också får motta stora kvantiteter från väst. Det finns också elt fjärde skäl, och det är atl jordbruksministern borde vara riidd om sitt eget goda namn och rykte inom det område som han är salt all värna och vårda.

Vi vet alltså att frågan om gränsskydd för rågveie först kom upp den 16 januari, rnen än viktigare är frågan; Niir räknar jordbruksministern med alt del kan bli resultat?

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

AnL 43 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;

Fru talman! Jag noterar först atl Ulla Tilländer har gäll ifrån de värsta felaktigheterna i interpellationen. Jag beklagar atl den skrevs i uppenbar strid mot den kunskap sorn hade gått atl få. Del är ingalunda så att importerat rågvete kontrolleras mer bristfälligt än del inhemska, som Ulla Tilländer uttryckte det. i varje fall inte enligt lantbruksslyrelsens uppfattning.

Jag läser ur lantbruksslyrelsens utlåtande över LRF;s i Skåne skrivelse: De risker för ytterligare spridning av flyghavre vid hanteringen enligt styrelsens föreskrifter som LRF säger sig befiira är emellertid starkt överdrivna. Utan alt förringa importproblemet kan dock fastslås all den allt överskuggande spridningsrisken härrör från flyghavre vuxen på svensk mark.

Lanlbruksslyrelsen gör alliså en hell annan värdering än Ulla Tilländer -hennes värdering görs på oklara grunder.

Prover las alliså av imporlören i samband med imporlen men också av svenska myndigheter Kontrollen är mer utvecklad där än när det gäller den svenska säden. Så förhåller det sig enligt lantbruksstyrelsen. Om Ulla Tilländer har annan information vore del intressant alt få la del av den och få vela varifrån den kommer.

När del sedan gäller gränsskyddel är del som sägs ingalunda oklart. Vi har givit elt uppdrag lill kornrnerskollegium atl undersöka om det är möjligt atl gå den snabbaste vägen och vidta nödfall.såtgärder Kommerskollegium har konstaterat, pä de grunder som jag läste upp i mitt svar, atl man inte anser det, utan rnan menar alt det bör bli en vanlig förhandling. Vi avser därför atl starta en sådan förhandling när vi har fått kommerskollegiums beslut.

Vi har tagit kontakt rned polackerna. Del är snarast den polska regeringen som bör uttrycka en värdering om vad som är viktigt för Polens eget konsumtionsbehov av rågvete. Polackerna har vid den första kontakten beklagat den

Prot. 1989/90:86 svenska förhandlingen rned hänvisning till den potential av rågveleodling

15 mars 1990 som finns i Polen. Vi har alltså startat förhandlingen, och den kommer att

notifieras så snart som möjligt.

Svar på interpella- c - mi -rn j f ° i • ■■ ju-. c-

' ' Som svar pa Ulla Trllanders fråga kan jag saga orn den har typen av for-

'""" handlingar orn gränsskyddsförändringar orn del inte uppstår problem eller

speciella komplikationer - som det givelvis kan göra i en förhandling - all

tre fyra månader är en rimlig lid men all det självfallet kan la längre lid om

förhandlingarna skulle leda lill speciella problem. Det är alltså prognosen

för en normal förhandling när det gäller att förändra gränsskyddet.

Anf. 44 ULLA TILLÄNDER (c):

Fru talman! Jag tror inte atl bönderna hade känt den slora oro som de känner om de hade kunnat vara säkra pä kontrollen. Det är ett faktum.

När jordbruksminisiern hänvisar lill felaktigheterna vill jag framhålla alt min fråga gällde just varför behandlingen här hemma hade förbytls i en låt-gå-liberal anda när det gäller import. Det är ju så att Sverige troligen är det enda land som inte har något gränsskydd, och statsrådet säger själv alt han är angelägen om att ett sådant nu införs.

Vi vet all det finns importerade rågveleparlier med en mycket stor mängd flyghavrekärnor. som är ett myckel svårbekämpat ogräs. Det finns en lag som ställer krav på de svenska odlarna när det gäller flyghavre, och med tanke på del är rågveleimport mycket allvarlig. Del har tagils prover som visar alt del finns alldeles för myckel flyghavrekärnor per kilo och alt del finns mycket annat ogräs i rågvelel. Del ställs hårda krav på svenska spannmålsodlare när det gäller bekämpningen av inte minst flyghavre, så man får verkligen hoppas att jordbruksminisiern når framgång inom GATT i denna fråga.

Det är många som förväntar sig alt någol görs, och besvikelsen kommer atl bli slor om handlingskraften uteblir. Om det skulle vara något fel i min interpellation ligger problemet ändå inte där utan del stora problemet ligger i att det hitintills inte har gjorts någonting i denna fråga.

Nu har frågan tydligen också behandlats i jordbruksutskottet med anledning av motioner från bl.a. centerpartiet, och elt enigt utskott står bakom krav pä att importavgift skall införas. Del inåsle vara ett stöd för jordbruksministern.

Det är en ganska lilen grupp som är verksam inom svenskl jordbruk i dag, rnen om jag tänker på vad de producerar i tjänsler och livskvalilet, när det gäller miljövård och landskapsvård, skulle jag vilja traveslera Churchills ord om att sällan har så många haft så få att tacka för så myckel.

Nu har jordbruksministern verkligen möjlighet all visa all regeringen lar böndernas orö och besvikelse på allvar. Han har också möjlighet att se lill alt del händer något när del gäller rågveteimporlen, så att den likställs med annan spannmålsimport och beläggs med en införselavgift.

AnL 45 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;
Fru talman! Det är egendomligt atl Ulla Tilländer ä ena sidan talar om den
oro som finns hos bönderna och å andra sidan bidrar, i onödan, lill oron ge-
60 nom all sprida felaktiga uppgifter Det är inte första gången under det här

året som man i riksdagen har ställt frågor som bygger på hell felaktig information, där det hade varit lätt att ta till sig korrekt information. Då bidrar man till en onödig oro. och det har Ulla Tilländer gjort genom utformningen av sin interpellation.

Anf. 46 ULLA TILLÄNDER (c);

Fru talman! Det var en mycket märklig kommentar från jordbruksministerns sida, då min interpellation är föranledd jusl av oron ute bland bönderna. Del kan inte las sådan hänsyn lill jordbruksministern alt vi underlåter all framställa interpellafioner.

Rågvete är en ny typ av spannmål, och inte minst därför är del viktigt att kontrollera importen - del borde och kunde ha gjorts tidigare. Det finns alltför slora mängder flyghavrekärnor i det importerade rågvelel; delta är alla medvetna om. För svenska odlare finns det en lag som ställer krav som bönderna också är mycket angelägna om all efterleva. Jag hoppas all jordbruksministern är medveten om del.

Man kan förslå deras upprördhet, när tiden går och ingenting sker med det rågvete som importeras, medan de själva har gjort myckel stora ansträngningar och har lagt ner betydande kostnader på att utrota flyghavren ute på fållen. Vi får trots allt hoppas att någonting händer

Oron ute bland bönderna beror inte på de interpellationer som framställs här, ulan den beror på underlätenheten från jordbruksministerns sida.

Anf. 47 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Fru talman! Jag kritiserar ingalunda alt interpellationer framställs, utan jag lycker tvärtorn alt det är trevligt och stimulerande med interpellationsde-balter. Vad jag kritiserar är atl riksdagsledamöter, som har goda möjligheter all skaffa sig ordentlig information, skriver in direkt felaktiga upplysningar i sina interpellationer och därmed ger mänga bönder, som kanske litar på sina riksdagsmän, uppfattningen all sakförhållandena är annorlunda än de faktiskt är.

Flyghavreproblernet är förvisso ell stort problem, och mänga svenska bönder arbetar hårt för att få bort det. Tyvärr är det ändå ganska allmänt spritt, särskilt i slättbygderna i Malmöhus län. där man har rapporterat förekomst av flyghavre i 84% av för'sariilingarna.

Sorn jag har sagt tidigare lar lanlbruksslyrelsen i högsta grad den hårdare kontrollen av importen pä allvar. Utan atl förringa importproblemet fastslår man all den allt överskuggande spridningsrisken härrör från flyghavre, vuxen på svensk mark.

Förste vice talmannen anmälde atl Ulla Tilländer anhållit alt till protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till ytterligare inlägg.

Överläganingen var härmed avslutad.

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:86 8 § Meddelande om sammanträdet den 19 mars

15 mars 1990

--------------------- Anf. 48 FÖRSTE VICE TALMANNEN;

Jag får meddela att kammarens bordläggningsplenum måndagen den 19 mars med ändring av sarnmanlrädesplanen kommer att börja kl. 15.00.

9§ Bordläggning

Anmäldes och bordlades

Motionerna

med anledning av prop. 1989/90:92 om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar

1989/90;Sol9 av Anita Stenberg m.fl. (mp)

1989/90;So20 av Sten Svensson m.fl. (m)

1989/90-.So21 av Lars Werner m.fl. (vpk)

1989/90;So22 av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp)

1989/90;So23 av Rosa Östh m.fl. (c)

10 § Meddelande om interpellation

Meddelades att följande interpellation framställts

den 15 mars

1989/90:142 av Viola Claesson (vpk) till miljöministern om buller från JAS 39 Gripen;

JAS 39 Gripen kommer om regeringens planer infrias all starta och landa på flygvapnets flygflottiljer Det leder i sin tur till atl 17 av landets kommuner och deras invånare kommer atl drabbas pä olika sätt.

Vpk anser atl JAS-projektet skall avbrytas. Det finns en stark opinion som har samma uppfattning. Planet har nu koslat samhället mer än tio miljarder kronor som kunde använts på ell förnuftigare sätt. Om projektet inte stoppas kommer det årligen att kosta lika mycket pengar som sjukvården. När del gäller behoven inom vården vet vi alt de är stora. Men vilka är del som har behov av JAS och varför anser de alt det behövs? Regeringen har inte presenterat någon trovärdig säkerhetspolitisk analys som kan försvara miljardrullningen. Nu har fortifikationsförvaltningen utrett vissa konsekvenser för ett antal kommuner. Fördyringarna för det militära projektet kommer att öka ytterligare eftersom berörda kommuner och länsstyrelser nu tvingas ändra sin planering.

Nu genomförs ombyggnationer på olika flygplatser Nya bullerzonsplaner
måste fastställas vid en rad flygplatser för atl JAS-planet skall kunna landa.
Undersökningen som gjorts på uppdrag av ÖB visar att JAS 39 Gripen kom
mer att bullra ännu mera än de militärplan som använts i dag. Detta skall ses
62 mot bakgrunden atl redan den civila flygtrafiken och dess snabba ökning har

lett lill omfattande miljö- och bullerproblem för berörda kommuner och deras innevånare.

De senaste årens forskning visar att buller förmodligen har en större negativ effekt på människan än vad tidigare utredningar visat. Både vid låga och höga decibeltal. liksom vid olika frekvenser ger buller svårmätbara negativa effekter som koncentrationssvårigheter, sömnproblem osv. Därför anser vpk all snabba åtgärder rnåste till för alt minska den belastning som bullerproblemen innebär. Detta måste ske oavsett om JAS-projektet fullföljs eller inte. .Det är helt oacceptabelt att med det ovan nämnda som utgångspunkt planera för ökade bullerproblem vid bostadsområden och liknande.

Bullernivåerna kring de flygplatser sorn år aktuella i förberedelserna för JAS-aktiviteter kommer att öka kraftigt. Berörda kommuners planarbete och byggande drabbas hårt. Bullerzonerna runt flygplatser där JAS skall landa måste göras mycket större än dagens. Enligt uppgift kräver fortifika-tionsförvallningen att länsstyrelserna skall behandla marken under buller-mattorna som riksintresse, delta för alt länsstyrelsernas möjligheter att tilllåta bostadsbyggande skall inskränkas.

Kommuner som kommer alt drabbas hårt om inte JAS-projektet avbryts är bl.a. Östersund. Krokom, Uppsala, Ängelholm och Ronneby. I Uppsala kommer t.ex. 45 000 innevånare att drabbas av ett förvärrat buller.

Därför vill jag fråga:

1. Tänker regeringen tillåta atl forlifikationsförvaltningen ivingar länsstyrel
serna till en ny behandlingsordning?

2. Vilka åtgärder länker regeringen vidta för att berörda kommuners invånare inte skall drabbas av ökat buller?

3. Vad ämnar regeringen göra för alt kommunernas planarbele och bostadsbyggande inte skall inskränkas?

Prot. 1989/90:86 15 mars 1990

11 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 15 mars

1989/90:457 av Knut Wachtmeisier (m) lill finansministern om lön från ul-landstjänslgöring i förslaget om reformerad inkomstbeskattning:

I lagrådsremissen om reformerad inkomstbeskattning föreslås beträffande utlandstjänslgöring alt den s.k. sexmånadersregeln bl.a. ändras så atl skattebefrielse i Sverige endast skall beviljas om lönen beskallas i verksamhelslan-det.

Delta skulle medföra ett allvarligt hot mot svenska förelags fortsatta verksamhet i Saudi-Arabien m.fl. länder som inte har någon inkomstskatt. Förmodligen har något sådant inte föresvävat laglextförfattarna.

Avser finansminislern att, med tanke på del nödvändiga i alt stödja svenska exportansträngningar, föreslå erforderliga justeringar i lagförslaget?

Prot. 1989/90:86 1989/90:458 av Gudrun .Schyman (vpk) till juslitieministern om dornslolar-

15 mars 1990 nas oberoende;

Statssekreterare Sten Heckscher har i en intervju i Dagens Nyheter den 12 mars 1990 förklarat alt han räknar med att svenska domstolar skall kunna bindas atl följa en framlida EES-dornslols förhandsbeslut ulan alt grundlagen ändras. Heckscher anser inte atl regeringsformens bestämmelser till skydd för domstolarnas oberoende ändrar på della.

Är statsrådet mot denna bakgrund beredd alt vidta åtgärder så atl svenska domstolars oberoende garanteras?

1989/90:459 av Kerstin Ekman (fp) till försvarsministern om ändringar i kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet;

Den nu gällande kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet trädde i krafl 1970. Regeringen uppdrog den 15/12 1988 till Överbefälhavaren att föreslå lämpliga förändringar i gällande förordning. ÖB återkom med förslag den 20/9 1989. Det är givelvis angelägel för de fria försvarsorganisationerna all besluta orn att föreslagna förändringar snarast införs och beslut läges om ny kungörelse.

Med anledning av ovanslående vill jag ställa följande fråga:

Når är statsrådet beredd all göra lämpliga förändringar i den nu gällande kungörelsen orn frivillig försvarsverksamhet?

12 § Kammaren åtskildes kl. 16.00. In fidem

GUNNAR GRENFORS

/Gunborg Apelgren

Prot. 1989/90:86

Innehållsförteckning 15 mars 1990

Torsdagen den 15 mars

1 § Debatt om den ekonomiska politiken........................ 1

Lars Tobisson (m) Anne Wibble (fp) Gunnar Björk (c) Lars-Ove Hagberg (vpk) Carl Frick (mp) Finansminister Allan Larsson

2 § Justering av protokoll.................................................. 32

3 § Avsägelse.................................................................... 32

4§ Hänvisning av ärende till utskott................................ 32

5 § Svar på interpellation 1989/90; 106 om jordbrukei och framliden 33

Jordbruksminister Mats Hellström

Annika Åhnberg (vpk)

Lennart Brunander (c)
6S Svar pä interpellation 1989/90:107 om planerad odling av gen-
manipulerad sockerbeta.................................................. 42

Jordbruksminister Mats Hellström

Annika Åhnberg (vpk)

Barbro Westerholm (fp)

Lennart Brunander (c)

Roy Ottosson (mp) 7S Svar på interpellation 1989/90:119 om importen av rågvete . , , , 57

Jordbruksminister Mats Hellström

Ulla Tilländer (c)
8§ Meddelande om sammanträdel måndagen den 19 mars 62

Förste vice talmannen
9§ Bordläggning............................................................... 62

10 § Meddelande om interpellation

1989/90:142 av Viola Claesson (vpk) om buller från JAS 39

Gripen.............................................................................. 62

11 § Meddelande om frågor

1989/90:457 av Knut Wachtmeisier (m) om lön från utlands-tjänstgöring i förslaget om reformerad inkomstbeskattning 63

1989/90:458 av Gudrun Schyman (vpk) om domstolarnas obe
roende......................................................................... 64

1989/90:459 av Kerstin Ekman (fp) om ändringar i kungörelsen

om frivillig försvarsverksamhet......................................... 64