Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:81

Torsdagen den 8 mars

Kl. 12.00-17.25

Högtidlighållande av internationella kvinnodagen

I högtidligheten, som leddes av förste vice talman Ingegerd Troedsson, medverkade chefen för statens delegation för rymdverksamhet professor Kerstin Fredga samt klasserna 6b och 6c från Adolf Fredriks musikklasser under ledning av Cecilia Magnusson.

Först sjöng barnen två folkvisor "Tidigt en morgon" från England och "Toinella" från Italien.

FÖRSTE VICE TALMANNEN;

Ärade ledamöter! År 1980 proklamerade FN den 8 mars som den internationella kvinnodagen. Dagen hade firats tidigare, redan i slutet av 1910-talet, främst av olika vänstergrupper. I och med FN;s proklamation upphöjdes dagen lill alt firas oberoende av politisk uppfattning.

Denna internationella kvinnodag firar således i år sitt tioårsjubileum. Det är en av anledningarna till alt vi också, för första gången, firar dagen här i Sverigs riksdag.

Även om mycket har gjorts kvarstår alltjämt svåra problem för stora grupper kvinnor, frarnför allt i utvecklingsländerna. Men också i vårt land är det längl kvar innan de traditionellt kvinnliga arbetsområdena, särskilt de som gäller vård och omsorger, värderas lika högt som de traditionellt manliga. I dag kan vi t.o.m. läsa att löneklyftorna ökar Detta försvårar naturligtvis möjligheterna för både kvinnor och män att fritt välja yrke och verksamhet oberoende av kön. Arbetet för en verklig jämställdhet måste fortsätta.

Efter ännu några sånger av Adolf Fredriks musikklasser och efter anförandet av professor Kerstin Fredga, chef för statens delegation för rymdverksamhet, kommer kammaren också atl behandla arbetsmarknadsutskottets betänkande orn jämställdhet.

Härefter följde två svenska folkvisor, "Kråkan" och "Till Österland".

Professor KERSTIN FREDGA: Fru talman, ärade kammarledamöter! I filmen "Döda poeters sällskap" uppmanar läraren sina elever under en lektion i en mycket traditionsbunden internatskola alt ställa sig ovanpå sina pulpeter. Han vill därmed visa dem

1 Riksdagens protokoll 1989/90:81

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

hur betydelsefull en ny utsiktspunkt eller elt nytt synsätt kan vara. Han vill ge eleverna ett nytt perspektiv.

Nya perspektiv av detta slag möter vi ständigt. Sverige ser Htet annorlunda ut om vi betraktar det som en del av Europa, och Europa får en speciell roll när vi ser det som en del av världen. För att få det verkligt globala perspektivet måste vi dock ta rymdtekniken till hjälp och bege oss ut i rymden. Alt blicka ner på vår jord uppifrån ger verkligen ett nytt perspektiv. Det ger en överblick och sammanhang- sammanhang som vi inte insett tidigare.

Men jorden själv då som en planet bland flera andra i vårt solsystem? Hur ser våra grannar bland planeterna ut? På ena sidan, närmare solen, har vi Venus, ständigt molnbetäckt med ett enormt tryck vid ytan, ca 100 gånger almosfärstrycket här på jorden. Del tjocka molntäcket ger upphov lill en växthuseffekt, som ger en temperatur vid ytan av nära 500°C. Här finns inget vatten, inget liv. På andra sidan har vi Mars, som i dag är en karg och torr planet med ett rödbrunt ökenliknande landskap. Atmosfären är tunn, men kraftiga vindar drar fram över ytan och kan lätt piska upp globala sandstormar Vatten finns bara i frusen form vid polerna eller som ständig tjäle långt under ytan. Inget liv har kunnat konstateras.

Våra grannar i rymden är verkligen ogästvänliga ställen, men milt emellan Venus och Mars ligger jorden med kontinenter och hav, växter och djurliv. Vi kan bara dra en slutsats, jorden är unik. Det finns inget liknande på ljusårs avstånd, och delta är vår planet. Det är här vi bor och kommer att bo under överskådlig framtid. Att flytta ut i rymden är ingen lösning på jordens problem. Det är allas vårt ansvar att sörja för jorden och därmed för vår egen överlevnad. Det spelar ingen roll om vi är svarta eller vila, kvinnor eller män. Jorden är vårt gemensamma hem, och vi har elt gemensamt ansvar

Vad kan vi då göra för all på bästa sätt bevara vår planet? Alla insatser behövs från lokal till global nivå. Från rymdsidan kan vi bidra med den globala överblicken. Under de senaste 25 åren har vi kunnat observera jorden från satelliter, följa väder, vindar och havsströmmar, avbilda land, is och vatten.

1992 planeras ell inlernationelll rymdår under temat "Mission lo Planet Earth" som vi översatt till "Uppdrag Jorden". Bakom rubriken döljer sig den hittills största samordnade inlernationella insatsen för atl övervaka tillstån-del på vår jord och dess närmaste omgivning. Det gäller all med hjälp av s.k. jordobservationssalelliter fortlöpande registrera förändringar i jordens tillstånd, atl samla in data som kan hjälpa forskarna att klarlägga beroendet mellan vatten, vegetation och atmosfär och försöka förutse konsekvenserna för livsbetingelserna på vår jord av obalanser i detta system - obalanser oftast förorsakade av oss människor.

Med satellitteknik kan översiktlig information snabbi erhållas om exempelvis oljeutsläpp, ökenutbredning, skogsdöd och kalhuggning, vattenkvalitet m.m.

Kunde man nu inte nå samma resultat med konventionell teknik? frågar sig kanske någon. Svaret är nej. Man kan inte samla in så stora mängder data över sä stora områden och med lätt återkommande intervall om man inte har satelliter lill hjälp.

Sverige har fört en mycket framsynt politik när det gäller att skaffa sig lek-

nisk kompetens alt ta emot och analysera data från fjärranalyssatelliter Delta har tillsammans med värt fördelaktiga läge långt norrut nära polen, som är en av knutpunkterna i dessa satelliters omloppsbanor, gjort oss till en intressant samarbetspartner. Sverige har i dag en tätplats när det gäller kunskap, erfarenhet och kapacitet att nyttiggöra satellitdata, dvs. att la emot, analysera, bearbeta, presentera och distribuera information från satelliter

Nyligen har en forskningspolilisk proposition överlämnats till Sveriges riksdag där utbildning och forskning står i centrum. Särskild tonvikt läggs också vid miljö och internationellt samarbete. Härigenom skapas ytterligare möjligheter för oss att bidra lill bevarandet av vår planet. Vi kommer att behöva all vår kunskap, teknik och uppfinningsförmåga. Endast en högtek-nologisk ansats har chansen atl på sikt lösa problemen. Det finns, som jag ser del, ingen annan utväg.

Till de unga kvinnorna, så här på internationella kvinnodagen, skulle jag vilja rikta uppmaningen: Tag chansen, utbilda er även inom tekniska yrken, gå in i debatten med insikt och kunskap även när det gäller högteknologiska spörsmål. Just era perspektiv behövs. Fältet är öppet, del finns ingen ursäkt, det duger inte att lämna ansvaret till andra. Skyll inte på männen för att världen ser ut som den gör. Vårt ansvar är gemensamt. Till industriledare och beslutsfattare ute på fältet skulle jag vilja säga; Släpp in de kvinnliga forskarna och ingenjörerna för uppgifter som de är utbildade för Just deras perspektiv behövs.

Genom alt nämna "Uppdrag Jorden" har jag velat ge ett exempel på hur visioner och drömmar om rymden som följt mänskligheten under hela hennes existens kan ta sig högst konkreta och jordnära uttryck.

Men låt oss vidga perspektivet ylleriigare ut mot universum. Låt oss aldrig glömma atl vi lever på en liten planet sorn cirklar runt en medelmåttig stjärna i utkanten av en högst ordinär galax, undangömd i ett hörn av universum som innehåller miljarder och åter miljarder galaxer.

Det som gör livet på vår planet meningsfullt är modet hos oss människor att ställa de stora frågorna och vår ständiga strävan att nå djup i våra svar det är våra drömmar och visioner om det vi kan se och ana men inte vet och förstår. Detta är den jordmån i vilken vi utvecklar vårt länkande, vårt medvetande, vår kultur

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Efter professor Fredgas anförande sjöng barnen den svenska folkvisan "Uti vår hage" och en folkvisa från Finland, "Koivistupolska".

Förste vice talmannen föreslog en varm applåd som lack till de medverkande och förklarade härefter ceremonin avslutad.

1 § Förlängd ledighet

Förste vice talmannen meddelade att ansökan om ytterligare ledighet på grund av sjukdom inkommit från Sonja Rembo (m) för tiden den 12-23 mars.

Kammaren biföll denna framställning.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Förste vice talmannen anmälde atl John Rignell (m) även i fortsättningen skulle tjänstgöra som ersättare för Sonja Rembo.

2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Proposition 1989/90:114 till finansutskottet

Förslag

1989/90:9 till bostadsutskottet

Motion

1989/90:U7 till utrikesutskottet

3 § Meddelande om samlad votering

Förste vice talmannen meddelade atl arbetsmarknadsutskottets betänkande AU9 och kulturutskottets betänkande KrU 13 skulle debatteras i angiven ordning och avgöras i elt sammanhang efter avslutad debatt.

4 § Anslag till jämställdhet

Föredrogs arbetsmarknadsutskottets betänkande 1989/90;AU9 Anslag fill jämställdhet (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 1 KERSTI JOHANSSON (c):

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att jag tycker att det var ett fint initiativ att på detta sätt lyfta fram internationella kvinnodagen också i riksdagen. Vi har fått lyssna till ett myckel intressant anförande och lill njutbar sång.

Som vi hörde av förste vice talmannen var det FN som proklamerade den 8 mars som den inlernationella kvinnodagen. Därmed förlorade dagen sin tidigare främst socialistiska och kommunistiska prägel. Nu har alltså, sedan 1981, alla kvinnoorganisationer och många andra möjligheter all gemensamt uppmärksamma eller fira denna speciella dag.

I det kvinnoförbund som jag själv tillhör, centerkvinnorna, talar vi ofta om alt kvinnors gemenskap är gränslös. Vi har i vår organisation och vårt parti mångåriga traditioner i internationellt solidaritetsarbele. Vi har arbetat för och tillsammans med kvinnor i t.ex. Bako i Etiopien i en gemensam hushållsskola, i Botswana, i Polen, i Namibia.

Det har varit naturligt för oss alt ställa upp för kvinnor i andra länder som

har behövt stöd och hjälp. Det har också lärt oss väldigt mycket.

Sä har invandringen till Sverige gjort alt många kvinnor har flyttal hit. Våra medsystrar flnns plötsligt i vår vardag. Verksamhet som knyter kontakt mellan svenska kvinnor och invandrarkvinnor - har vi funnit - är ell sätt att utveckla kvinnogemenskap. Vi har som exempel här vår s.k. semesterverksamhet, där centerkvinnor pä sommaren och vid helger i sina hem lar emot invandrarfamiljer under några dagar - en vecka eller mer Det är en verksamhet som ger myckel i utbyte både för värdfamiljen och för dem som får och tar emot dessa inbjudningar

Jag kan ge ett annat exempel. Förra året tog vi emot elva Swapo-kvinnor, som var här i tre veckor för att informera sig om hur man arbetar i ett flerpar-lisyslem, hur ett val går till och hur man genomför en valrörelse. Enligt rapporter som vi har fått hade man konkret nytta av detta i samband med frigörelseprocessen och valet i Namibia.

Kvinnogemenskap - behöver vi den? Ja, jag tror att vi behöver den, både mellan kvinnor världen över och i vårt eget land. Här tror jag också att kvinnoorganisationerna spelar en viktig roll för både gemenskapen och engagemanget för förändring.

I det belänkande som vi här skall behandla. Anslag lill jämställdhet, betonas kvinnoorganisationernas verksamhet. Ett anslag på 3 154 000 kr anvisas också till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet.

Vi i centerpartiet anser all kvinnoorganisationernas betydelsefulla roll i samhället motiverar all stödet ökas, utöver vad regeringen har föreslagit. Därför har vi förordat en ökning med ytterligare 1 milj.kr Vi vill också föra över dit 3 214 000 kr. från anslaget gällande projektverksamhet i syfte att öka kvinnorepresentationen i statliga organ. Del innebär att bidraget till kvinnoorganisationerna i centerns förslag totalt blir 7 368 000 kr Då finns ändå kvar mer än 9,5 milj.kr. att använda för särskilda jämställdhetsålgär-der - för projektverksamhet som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, till att förbättra villkoren på arbetsmarknaden osv.

Också den verksamheten är viktig. Arbetsmarknaden är könsuppdelad, och löneskillnaderna mellan kvinnor och män är stora och t.o.m. växande. Yrkesområden där kvinnor utgör huvuddelen av de anställda har haft en mycket svagare löneutveckling än områden där män utgör del dominerande antalet anställda. Del har vi kunnat höra om i radioprogram i dag på morgonen.

Av tradition värderas arbeten inom vård- och servicesektorn lägre än arbeten inom t.ex. yrken med teknisk inriktning. Samtidigt har omsorg, vård och service en central betydelse för möjligheterna atl främja en positiv samhällsekonomisk utveckling.

Jämställdhet handlar mycket om att förändra attityder, inom utbildningen inte minst och i hemmet. De traditionella könsrollerna grundläggs tidigt. Inom utbildningen, forskningen, på arbetsmarknaden, i regionalpolitiken, i samhällsplaneringen - ja, inom alla samhällsområden behöver vi beakta jämställdhelsaspekterna.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag lill jämställdhet

Här måste jag få säga all jag tycker att del känns fel att bryta sönder frågorna på det sätt som vi har börjat atl göra del senaste året, att ta anslagen för sig och övriga frågor i propositioner och motioner för sig, i en annan debatt vid ett annat tillfälle. Det blir ingel helt med detta. Vi får dubbla debatter Det går väl kanske an - många frågor behöver debatteras ofta. Men som det nu är ger det ingen helhetsbild.

När det gäller jämslälldhelsfrågorna behövde vi också diskutera barnomsorg, utbildning, forskning, arbetsmarknad, regionalpolitikens och näringspolitikens betydelse i arbetet för jämställdheten och för kvinnors och mäns möjligheter och villkor, men dessa frågor behandlas i ett betänkande som vi skall diskutera vid elt senare tillfälle.

För att återknyta till kvinnoorganisationerna vill jag slå fast alt de är viktiga. Frivilligt och utan alt i dag ha särskilt mycket pengar att röra sig med lägger de ner ett enormt arbete för att engagera människor och mobilisera den kraft till förändring som finns hos många människor och som också är nödvändig för att få en förändring till stånd - inte minst på jämställdhetsområdet.

Med ett, som vi föreslagit, kraftigt förhöjt anslag kan kvinnoorganisationerna göra ytterligare insatser för jämställdhetsarbetet i samhället. Kvinnoorganisationerna är pådrivande på många olika samhällsområden och i en mängd frågor, bl.a. ökad kvinnorepresentation.

De gör betydande insatser när det gäller utbildning av kvinnorna bl.a. för att stimulera dem alt engagera sig i samhällsutvecklingen och i beslutande organ. Delta gäller alla nivåer - i organisationer i kommuner och landsting samt på länsnivå och inom statlig verksamhet. Erfarenheterna visar ju också att kvinnor som är aktiva i kvinnoorganisationer oftare aktiverar sig även i annan föreningsverksamhet och i de politiska partierna. På det sättet blir kvinnoorganisationerna en viktig rekryteringsbas till olika samhällsinsatser.

Ett bra och fungerande samhälle förutsätter att både kvinnors och mäns erfarenheter och värderingar kommer till uttryck på skilda områden i samhällsarbetet. Del ger ett breddat och bättre underlag för beslutsfattandet. Det är bra om detta får växa fram ur folkdjupet och på frivillig väg.

I centern anser vi att kvinnoorganisationerna gör ett bra arbete som är av stor betydelse både för att stärka kvinnornas ställning, alltså för alt stödja denna, och i arbetet för ökad jämställdhet. Därför är det viktigt att del statliga stödet förstärks så alt arbetet kan fortsätta. Insatser för jämställdhetsarbetet i samhället kommer alt behövas länge än.

Med det anförda, fru talman, yrkar jag bifall till centerns båda reservationer i arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 9.

AnL 2 GUSTAV PERSSON (s):

Fru talman! Arbetsmarknadsutskottets betänkande om anslag till jämställdhet behandlar endast två motioner. På den inlernationella kvinnodagen finns del anledning alt först något bredare behandla frågorna om jämställdhet.

Våren 1988 behandlade riksdagen regeringens förslag om jämställdhet inför 1990-lalet. Riksdagen ställde sig i allt väsentligt bakom förslagen. Jag tror att det är viktigt att erinra om delta även i dagens debatt.

Regeringens handlingsplan koncentrerades till fem olika områden, nämligen;

- kvinnornas roll i ekonomin,

- jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden,

- jämställdhet i utbildningen,

- jämställdhet i familjen, samt

- kvinnors inflytande i samhället.

Tyngdpunkten ligger på insatser inom arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken.

1 den allmänna debatten om de långsikliga målen för jämställdhet råder oftast en bred politisk enighet, vilket är bra. 1 det avseendet har vi kommit längre i vårt land än vad många andra länder i västvärlden har gjort. Men om diskussionen förs litet djupare märker man ganska snart att det förekommer olika uttolkningar av jämställdhetsmålel.

Skillnaderna framträder helt naturligt tydligare när vi framlägger förslag till konkreta åtgärder

Praktisk politik är ju prioritering. Vi prioriterar olika beroende på vilka politiska uppfattningar och värderingar vi har Jag tror att det är viktigt atl redovisa delta. Vi är överens om myckel, men del är helt naturligt att det finns olika uppfattningar om hur jämslälldhetspolitiken praktiskt skall utformas. Det måste gälla i detta fall lika väl som på många andra områden. Enligt socialdemokratins uppfattning måsle jämslälldhetspolitiken ligga i linje med den allmänna politiken för jämlikhet. Jämställdhetsmålel skall alltså nås genom en aktiv fördelningspolitik som har till syfte atl minska inte enbart skillnaden mellan kvinnor och män utan också den som råder mellan olika kvinnogrupper.

Skillnaden mellan en socialdemokratisk och en borgerlig jämställdhetspolitik är att de åtgärder och reformer som vi föreslår skall syfta till att också minska klasskillnaderna i samhället.

Det är naturligt att konstatera att utan krav på social utjämning blir jämställdskravet bara ett krav på jämställdhet mellan kvinnor och män på olika nivåer, dvs. inom olika sociala grupper - inte mellan dem.

En sådan jämsiälldhetspolitik kommer snarare att vidga än att utjämna klasskillnaderna. Vi får på det sättet en jämställdhetspolitik för välbärgade, en för mellanskiktet och längst ner en för de lågavlönade.

Socialdemokratins jämställdhetsmål sträcker sig därför betydligt längre än den borgerliga synen på jämställdhet och är naturligtvis därför svårare att uppnå.

Vi socialdemokrater har prioriterat den fulla sysselsättningen i den ekonomiska politiken. Detta är något som statsministern på nytt slog fast i gårdagens regeringsförklaring.

Sverige har i dag den lägsta arbetslösheten i västvärlden. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken, som tidvis har krifiserats hårt av de borgerliga partierna, har bildat en av grundpelarna i vårt jämställdhetsarbete.

Elt viktigt jämställdhelsmål har vi i stort sett uppnått; i dag finns nästan lika mänga kvinnor som män på arbetsmarknaden. Målet arbete åt alla gäller

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

i vårt land både kvinnor och män. Men del är ingen självklarhet i andra länder.

Arbete och egen inkomst är en grundläggande förutsättning för jämställdheten. Ökad arbetslöshet medför genast risk för att jämslälldhetsarbetet bromsas upp eller begränsas. Men även om vi kan vara stolta över den höga kvinnliga förvärvsfrekvensen vet vi alla atl det fortfarande råder stora skillnader mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Nästan hälften av alla kvinnor arbetar deltid. Många gör det ofrivilligt. Cirka 50 000 kvinnor är deltidsarbetslösa. Många av dem arbetar inom vård och barnomsorg.

Deltidsarbetet är huvudorsaken lill kvinnors lägre inkomster än mäns och därmed också lägre pension.

Även kvinnor som arbetar hellid har lägre lön än männen. Marknadskrafternas utveckling under 1980-talet har för första gången sedan andra världskriget ökat lönespridningen mellan kvinnor och män, vilket kanske är något att tänka på för dem som alltid - och i alla sammanhang - hyllar marknadskrafterna.

Kvinnorna finns ofta också i underordnade arbetsuppgifter Cheferna är män - förhållandel är detsamma i den privata och den offentliga sektorn.

Många kvinnor arbetar i dåliga arbetsmiljöer Del krävs tunga lyft inom vård och omsorg. De har ensidiga och monotona jobb inom industrin och handeln och har små möjligheter att byta till annat arbete.

Resultatet av dåliga arbetsmiljöer ser vi i antalet arbetsskador, förslitningsskador som nu är större bland kvinnor än bland män. I detta läge föreslår man från borgerligt håll atl arbetsskadeförsäkringen skall avskaffas! Det är elt exempel pä borgerlig prioritering, och det tycker jag att kvinnorna bör observera.

Vi har en arbetsorganisation som är uppbyggd pä männens villkor Kompetenskraven har ofta skapats av män, likaså arbetsvärderingssyslemen - de få som i dag finns på arbetsmarknaden. Avtalsfrägorna domineras fortfarande av männen.

Vad vi kan konstatera med denna korta och ofullständiga uppräkning är atl vi har många stora uppgifter framför oss i jämslälldhetsarbetet - inte minst pä arbetsmarknaden.

Ett annat viktigt mål har vi uppnått. Flickor och pojkar skaffar sig lika lång utbildning. Flickor i gymnasieskolan uppnår också bättre resultat mätt i betyg än pojkar I högskolans grundutbildning är kvinnorna i majoritet. Del är ett resultat som vi kan vara glada över

Men samtidigt vet vi att ulbildningsvalen är mycket traditionella, även om flickorna har gjort en del inbrytningar på områden där pojkar dominerat. Del gäller de naturvetenskapliga och tekniska gymnasieutbildningarna.

Alltför många flickor som valt olraditionella utbildningar avbryter sina studier, och många av dem som fullföljer sin utbildning har svårt atl få jobb på de områden som de är utbildade för.

Trots de framgångar vi uppnått både på arbetsmarknaden och inom utbildningspolitiken i fråga om jämställdhet mellan kvinnor och män återstår alltså mycket när det gäller jämställdhet.

I handlingsplanen för jämslälldhetspolitiken inför 90-lalet anslogs resurser

för projektverksamhet för att pröva nya former i jämställdhetsarbetet, något som nu också behandlas i arbetsmarknadsutskottets betänkande.

En del medel har anslagits tidigare i samband med propositionen om kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Denna projektverksamhet skall utvärderas efter en treårsperiod.

Men redan nu finns vissa fakta om verksamheten. De flesta projekten har rört skola och arbetsliv. Senare projektverksamhet har vidgats till fler områden, vilket ligger i linje med handlingsplanen. Del gäller mansrollen, kulturområdet, våld mot kvinnor, pappaledighet samt kvinnlig representation i olika avseenden. Utan att gå in på enstaka projekt kan man ta fram vissa intressanta fakta och synpunkter på den här projektverksamheten när det gäller arbetsmarknaden.

I början var argumentet för flickornas breda yrkesval hotbilden om arbetslöshet. Numera gäller det arbetskraftsbristen och att kvinnorna bör komma in på expansiva delar av arbetsmarknaden, inte minst inom teknik och naturvetenskap.

Kvinnor inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena kommer naturligtvis att prioritera andra delar av teknikutvecklingen än de traditionella, vilket jag tror kommer att öka mångfalden och också ge vårt land nya konkurrensfördelar

Del är naturligtvis viktigt atl utgå från områden i tekniken som anknyter till flickornas intresseområden och föreställningsvärld. Hittills har ju tekniken utgått helt från den manliga intressesfären. Det betyder alt skolans undervisning måste anpassas och ändras. Särskilda flickgrupper är en metod för atl förändra den tekniska och naturvetenskapliga undervisningen.

Ändra projekt har gått ut på att stödja flickor i olraditionella yrkesval. Det gäller t.ex. att skapa kontakter med företag och med förebilder i form av kvinnliga tekniker. Del gäller alt göra en genomgång av kritiska punkter i själva utbildningen såsom kursavsnitt och olika miljöfaktorer att motverka tendensen lill avhopp, att skapa ett "nätverk" för flickorna som finns i skolan, i kommunen eller i regionen.

Här kan man tala om en radikalt förändrad undervisningsprocess när det gäller både formerna - arbetssättet och organisationen - och innehållet. Det gäller även läromedlen. Man kan konstatera atl det finns både dåliga och bra läroböcker ur flicksynpunkt. Även här slår förmodligen den manliga dominansen igenom - det är männen som skapar läroböckerna - liksom marknaden, dvs. förlagens möjligheter att sälja dessa läromedel.

Enstaka projekt har också påverkat föräldrarna vid exempelvis föräldramöten. Andra projekt gäller fortbildning av lärarna, studiecirklar för lärare. Vi fann atl man hade lättare att engagera de kommunala skolpolitikerna för dessa frågor än skoltjänslemännen.

Det finns alltså en mängd erfarenheter i projektverksamheten som är av allmänt intresse och användbara på många områden.

Någon motsvarande sammanfattning när det gäller arbetslivsprojekten finns inte ännu, men de kommer Många av slutsatserna från skolprojekten är emellertid giltiga även på arbetslivets område. Det gäller exempelvis slutsatsen atl ensamma kvinnor har svårigheter i en helt mansdominerad värld. Del finns behov av återkommande personalutbildning från jämställdhels-

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990 .

Anslag till jämställdhet

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag dll jämställdhet

synpunkt, vidareutbildning av kvinnor på samma villkor som gäller för männen. Arbetsledarna har en nyckelroll.

Arbetsmiljöproblem och förslitningsskador för kvinnor beror kanske mer på arbetsorganisation och könsdiskriminering än på kvinnors rent fysiska förutsättningar Del är män som har utformat kvinnornas arbetsplatser Det är män som har utformat chefsrollen. Det är alltså fråga om att förändra maktstrukturen - den maktstruktur som håller tillbaka kvinnorna.

Slutsatsen blir att kvinnorna måste få större inflytande i hela arbetslivet.

Några projekt har t.ex. fått facket att ta upp sådana frågor på dagordningen. Det gäller bl.a. metall-, fabriks- och målarförbunden, och även ett flertal TCO-förbund.

Fru talman! I arbetsmarknadsutskottets betänkande berörs just frågorna om projektverksamheten. Redan nu kan vi konstatera att arbetet varit myckel värdefullt. Det har givit en rad uppslag i jämslälldhetsarbetet.

Jag blir därför något förvånad över centerns reservation, där man vill ta pengar från denna verksamhet. Det är ju inte så alt det finns för mycket pengar i projektverksamheten, snarare tvärtom. Därför borde man kanske ha haft ett annat förslag än atl minska på den här delen.

Om vi blickar framåt inför 90-talet, finner vi många positiva faktorer som kan underlätta jämställdhelssträvandena. Vi kommer att ha stor efterfrågan på arbetskraft och en måttlig ökning av arbetskraftsutbudet. Andelen medelålders och äldre ökar Därför måste vi bättre tillvarata den arbetskraft vi har Strängt tagel kommer vi kanske att ha den arbetskraft som vi har i dag. Vi kan inte räkna med någon stor arbetskraftsinvandring. Vi kommer atl få härd konkurrens om arbetskraften, framför allt i de expansiva delarna av landet.

Även om den offentliga sektorn inte förutsätts öka sä mycket, kommer man att behöva rekrytera ny arbetskraft för atl ersätta avgångarna, som blir stora. Det kommer att vara mellan 20 000 och 30 000 människor om året som skall ersättas.

Det finns alltså stora möjligheter att i dessa förändringar bedriva ett målmedvetet jämställdhetsarbete.

Men det finns samtidigt faror Avgörande för alt de ovan nämnda positiva faktorerna skall bli verklighet är att vi för en ekonomisk politik som innebär alt den fulla sysselsättningen upprätthålls. Sker inte detta drabbas vi av arbetslöshet. Den offentliga sektorn kommer att drabbas av försämringar, och kvinnorna kommer att drabbas dubbelt om den offentliga sektorn minskar

Jämställdheten är inte bara en attitydfråga, som några fortfarande försöker hävda. Självklart finns det attityder och fördomar som vi måsle bekämpa, men det avgörande är fördelningsfrågorna. Del gäller att synliggöra maktstrukturerna i samhället. Det gäller att omfördela makt och inflytande, att fördela resurserna jämnare.

Fru talman! Jämslälldhetsarbetet kan därför inte ses isolerat från övriga politikområden.

Med det anförda yrkar jag bifall till hemställan i arbetsmarknadsutskottets betänkande om anslag till jämställdhet och avslag på de två reservationerna.

Anf. 3 KERSTI JOHANSSON (c) replik;

Fru talman! Det låter på Gustav Persson som om han vill nedvärdera den borgerliga jämslälldhetspolitiken, och han talar mycket om socialdemokraternas vilja alt skapa rättvisa. Jag kan som exempel nämna regionalpolitiken. I fråga om den blir vi i centerpartiet gång på gång överkörda av .socialdemokraterna när vi vill skapa rättvisa mellan olika landsdelar och därmed också bättre möjligheter för både kvinnor och män alt få arbete på sin hemort. Det är mycket ord när det gäller socialdemokraternas tal om jämställd-helspolilik och rättvisa, men inte så mycket praktiskt handlande.

Jag kan nämna en annan fråga som vi behandlade i arbetsmarknadsutskottet så sent som i tisdags. Denna fråga handlade om att man skulle ge de svenska animalieproducenterna litet mer rättvisa. Del handlade om att man skulle sträcka sig så långt som att bara föra ett samtal med lantbrukarnas organisationer om en utökning av den lilla semesterledighet som lantbrukarna har möjlighet till. Den är i genomsnitt 22 dagar per år, vilket skiljer sig mycket från vad andra människor har. Men inte heller i fråga om detta var socialdemokraterna intresserade. Men detta är ju också en jämställdhets- och jämlikhetsfråga.

När del gäller att utjämna förmögenhetsskillnader och löneskillnader så har väl förmögenhetsskillnaderna eller löneskillnaderna aldrig ökat så myckel som under 80-talet. Del har aldrig varit så stora skillnader som i dag när det gäller löner och när det gäller spännvidden mellan kvinnors och mäns löner Och vem är det som har regeringsmakten? Jo, del är Gustav Perssons parti socialdemokraterna.

Gustav Persson talade om att han tycker att det är fel när vi i centern vill ta av dessa projektpengar för att föra över dem till kvinnoorganisationerna. Jag sade tidigare att kvinnoorganisationerna är pådrivande på många olika samhällsområden och i en mängd frågor, och de gör elt myckel fint arbete. Vi nedvärderade därför inte denna projektverksamhet, men det finns ändå ganska mycket pengar kvar i denna pott.

Det skulle även vara intressant atl få en utvärdering av denna projektverksamhet. En del av dessa projekt har ju ganska mycket pengar Och vi vet ju att en del av dessa projektpengar går direkt in i den ordinarie verksamheten på ett eller annat sätt. En riktig utvärdering i detta sammanhang är vi i centern faktiskt intresserade av att få till stånd.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

AnL 4 GUSTAV PERSSON (s) replik;

Fru talman! Jag vill la upp två saker Först tycker jag att det är märkligt att Kersti Johansson tar upp och diskuterar ett ojuslerat betänkande från arbetsmarknadsutskottet, nämligen det om animalieproducenterna. Det brukar man inte göra.

Del andra jag vill ta upp gäller anslaget till kvinnoorganisationerna. Jag har förståelse för att man vill höja anslaget lill kvinnoorganisationerna. Alla vi som arbetar inom organisationerna vill ha ökade anslag till vår verksamhet. Men med tanke på de värdefulla projekt som jag har redovisat tycker jag det är märkligt alt man skall överföra pengar från dessa lill kvinnoorganisationerna. Jag tror att det vore mycket olyckligt om man på det sättet försöker få mer pengar lill folkrörelseorganisalionerna. Man skall inte la pengar

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag lill jämställdhet

från den ena bra verksamheten för atl ge till den andra. Det är i högsta grad tvivelaktigt.

Sedan säger Kersti Johansson att det inte finns olikheter mellan borgerligt jämslälldhetsarbete och socialdemokratiskt. Del är väl helt naturligt eftersom kvinnorna utgör hälften av befolkningen. Och om vi skall lösa de stora kvinnogruppernas problem måste vi ha en fördelningspolitik av ell helt annat slag. Debatten får inte bara, som nu i hög grad sker, handla om de kvinnor som har det relativt hyggligt. Debatten måste, liksom på männens område, handla om hur vi skall klara fördelningsfrågorna för de breda grupperna i samhället. Jämställdhelsfrågan är också en jämlikhetsfråga och en fördelningspolitisk fråga.

Anf. 5 KERSTI JOHANSSON (c) replik;

Fru talman! Jag vill än en gång slå fast kvinnoorganisationernas oerhört viktiga arbete och alla de insatser som dessa organisationer gör på olika samhällsområden, inte minst när det gäller arbetet atl få fler kvinnor engagerade i det politiska arbetet.

Som jag tidigare sade är det oerhört viktigt att både män och kvinnor deltar i de beslutsfattande organen, så att deras värderingar och synpunkter kommer lill uttryck i olika frågor. På det sättet får vi elt mer jämställt samhälle.

Det skulle inte skada om Gustav Persson försökte informera sig litet om hur oegennyttigt dessa kvinnoorganisationer arbetar och hur små medel de har lill sitt förfogande. Det mesta arbetet sker på frivillig basis. Och det är mycket arbete som läggs ned. Jag tycker att socialdemokraterna skulle sätta litet mer värde på detta. Det kan de göra genom all öka anslaget från staten till kvinnoorganisationerna och deras verksamhet.

AnL6 MONASAINTCYR(m):

Fru talman! Jämställdheten är som redan framgått, ämnet för dagens debatt. Sorn grund för denna ligger egentligen elt tämligen tunt betänkande från arbetsmarknadsutskottet, nämligen AU 1989/90:9. Däri behandlas anslag lill JämO, till särskilda jämställdhetsålgärder och lill bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Om dessa anslag har vi moderater inte haft någon avvikande mening gentemot utskottels majoritet. Mitt yrkande är därför bifall till utskottets förslag.

Med den nya uppdelningen av ärendehanteringen, där anslagsfrågorna skiljs ut från övriga frågor, skulle därför inte mycket mer vara atl säga. Men jag skall ändå ta tillfället i akt, eftersom en särskild jämslålldhetsdebatt har pålysls mot bakgrund av den internationella kvinnodagen. Jag vill då begränsa mitt inlägg lill två områden.

Kvinnors arbetsmarknad år i fokus även av jämställdhetsskäl. Förödande för kvinnorna är att de som arbetar inom den offentliga sektorn i huvudsak befinner sig inom en monopoliserad värld. Här återfinns fem å sex av tio kvinnor Här saknas konkurrens, och här saknas möjligheter till alt starta eget. Ändå är det just på vård- och omsorgsområdena som kvinnorna gör erkänt uppskattade insatser Samtidigt är det dessa områden som bär kris-stämpeln.

Det finns helt klart både utrymme och växtkraft för en betydligt större privat tjänstesektor En SCB-undersökning har visat atl två tredjedelar av de tillfrågade vill underlätta för offentliganställda att starta eget just inom sektorn för offentliga monopol. Det skall sägas att det trots allt och trots socialdemokratiskt motstånd finns vissa privata etableringar inom vård- och servicesektorn. Det är välkomna initiativ. Här finns en stor framlida resurs, som ger utrymme för kvinnlig kreativitet och yrkeslillfredsslällelse. Men socialdemokraterna fortsätter än sä länge sitt motstånd mot uppkomsten av enskilda servicealternaliv. Det sker med hot om lagstiftning eller hindrande statsbidragsregler. Det finns dock en och annan insiktsfull socialdemokrat som börjat ge efter för verklighetens och kvinnornas krav. Här finns ju en verklig chans att utveckla de yrkesområden som domineras av kvinnor I stället är dessa områden i dag de hårdast reglerade på svensk arbetsmarknad.

Om denna arbetsmarknad finge breddas med nya och enskilda alternativ, skulle de nya förelagarna och de löntagare, som äntligen fick chansen att välja arbetsgivare, både bana väg för en bättre lönebildning och utöva en större attraktionskraft också på männen. Hela serviceområdet skulle alltså gagnas av en sådan omstrukturering och ge en jämnare fördelning mellan kvinnor och män. Ökad valfrihet vidgar utvecklingsmöjligheterna och främjar samtidigt jämställdhetssträvandena.

Fru talman! Riksdagen har velat uppmärksamma den internationella kvinnodagen med dagens debatt. Min andra punkt skall därför anknyta just till den internationella utvecklingen alldeles i vår närhet vad gäller jämställdhetsfrågorna.

Jag hade förra veckan nöjet att med talmanskonferensens goda minne besöka EG-parlamentet. Där i Europas hjärta, pågår ett intensivt integra-lionsarbele inför 1992 - inte bara vad gäller frågor om ekonomi och näringsliv, miljö och kultur utbildning och forskning ulan just också på jämställd-hetsområdet. Den frågan har uppenbarligen försvunnit i vår egen EG-debatt. Ja, man kan t.o.m. höra påståenden om alt hanteringen av våra jämställdhetsfrågor skulle menligt påverkas, om vi närmade oss EG.

Därför vill jag passa på att relatera några fakta som visar att vi i Sverige tvärtom skulle kunna få ett stort och viktigt ömsesidigt utbyte genom ett närmare EG-samarbete på jämslälldhetsområdet. Vi har själva förvisso en del att bjuda på, men vi har också mycket att lära.

Frågan om lika rättigheter för kvinnor och män fanns med redan i Romfördraget 1957, alltså för mer än 30 är sedan. Vår egen lagstiftning är bara drygt tio år gammal. I artikel 119 läggs de grundläggande rättigheterna fast: "Varje medlemsstat skall i det första skedet garantera och därefter upprätthålla principen, att män och kvinnor skall erhålla lika lön för lika arbete."

Men inom EG liksom i Sverige har under åren därefter betydande skillnader i lön mellan män och kvinnor alltjämt kvarstått. Därför har EG-kommissionen initierat och ministerrådet beslutat om en rad ytterligare direktiv.

1975 antogs ett direktiv som förpliktar medlemsstaterna atl ändra sina lagar, så att all könsdiskriminering tas bort. Vi minns kanske hur kvinnliga anställda hade dragit företaget Danfoss inför domstol. Deras löner låg 7 % un-

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag lill jämställdhet

der männens. I EG-domstolen ogillades Danfoss argument. EG-lagstift-ningen skärptes, och bevisbördan i dylika mål har gått över på arbetsgivarna.

1976 antogs ett annat viktigt EG-direktiv. Enligt delta har män och kvinnor samma rättigheter till arbete, fortbildning i yrket och befordran. Utsätts man för diskriminering, finns rätten att gå till domstol utan risk för uppsägning från jobbet. EG-domstolen har det slutliga avgörandet.

1978 tillkom ett direktiv som olagligförklarar all diskriminering i obligatoriska socialförsäkringssystem såsom sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring, pensionssystem, arbetslöshetsförsäkring och barnbidrag.

1986 antogs direktiv om att all diskriminering i tjänstepensionssystem måste vara utrensad före 1993. Samma år fillkom direktiv om lika villkor och jämställdhet för kvinnor som är fria yrkesutövare.

Fru talman! I Europaparlamentet har jämställdhetsfrågan länge stått i centrum. Sedan 1984 finns i parlamentet ett särskilt utskott för kvinnors rättigheter

Utöver arbetet med direktiven, som ju är lagligt bindande också i de aktuella jämställdhetsfrågorna, bedriver EG-kommissionen kontinuerligt fleråriga aktionsprogram. Del innevarande aktionsprogrammet ger framför allt prioritet åt kvinnor i arbetslivet. Ell av flera områden inom detta program gäller t.ex. ändrad skattelagstiftning i syfte alt ta bort tröskeleffekter för gifta kvinnor som vill ut i förvärvslivet.

EG-kommissionen har till sin hjälp en rådgivande europeisk jämställd-hetskommitté. Utöver denna existerar en rad expertgrupper inom EG-kommissionen. De skall se till alt EG-besluten följs, men de skall också föreslå nya insatser på jåmställdhetsornrådel. De har t.ex. tagit upp just frågan med kvinnor i den offentliga sektorn. De har föreslagit olika pilotprojekt till stöd för kvinnliga företagare. De ser på hur man kan vidga kvinnors yrkesval osv. För närvarande riktas kommissionens intresse mot grunden till könsdiskriminering: alt skolan vidarebefordrar en föråldrad syn på könsroller 1985 an-log EG;s ministerråd en resolution, där det fastslogs att jämställdhetsmålet också skall gälla i utbildningens innehåll.

Ytterligare en viktig funktion, som främjar jämslälldhetsarbetet inom EG, förtjänar att nämnas. Det är den rädgivningsfunkfion som EG håller på att inrätta i avsikten atl stärka såväl kvinnors som mäns ställning. En jurist med uppgiften att informera om den enskildes rättigheter återfinns i EG-kommissionens informationskontor Denne skall också ge råd om hur den enskilde skall bete sig för att rätt kunna utnyttja sina rättigheter Del kan t.ex. gälla de sociala rättigheter man har, om man vill flytta från ett EG-land lill ett annat, liksom vilka rättigheter man har enligt EG:s lagstiftning på jämslälldhetsområdet.

Fru talman! Vad jag velat säga med detta är att jämslälldhetspolitiken i Sverige och inom EG har såväl likheter som olikheter EG;s lagstiftning på jämslälldhetsonirådet är emellertid mycket långtgående och i vissa avseenden mera långtgående än den svenska. I tvä avseenden ger EG;s regler kvinnan en starkare ställning än den svenska motsvarigheten, nämligen i diskrimineringsfrågan och vad gäller den omvända bevisföringen.

Hela detta jämslälldhelskapitel inom EG presenteras närmare i en moderat rapport, som Margaretha af Ugglas sammanställt och i dag haft presskon-

ferens omkring. Vi vill understryka att Sverige behöver EG-samarbetet även vad gäller jämställdhetsarbetet. Därför bör regeringen i de pågående EG —EFLA-förhandlingarna ta upp frågan om samarbete också på jämslälldhetsområdet. Om så sker, kan svenska kvinnor och män få fördel av EG;s utvecklade och långtgående lagstiftning vad gäller jämställdhet. Vi avser att återkomma i denna fråga.

Anf. 7 GUSTAV PERSSON (s) replik:

Fru talman! Just del anförande som Mona Sainl Cyr höll visar vilken stor skillnad del finns i uppfattning mellan moderaterna och socialdemokraterna i jämslälldhetsfrågan.

Först om EG: Det är naturligtvis värdefullt alt man inom EG gjort alla de insatser som Mona Sainl Cyr nämner Hon säger att dessa i vissa sammanhang kan ge en starkare ställning för kvinnorna inom EG än i Sverige. Men hon glömmer samtidigt bort att erinra om atl många av dessa länder har 10 % arbetslöshet. Om man har det vet vi att det främst är kvinnorna och de svaga som drabbas. Vad är det då annat än formella rättigheter som dessa kvinnor har? De kan inte utnyttja sina rättigheter De har ingen valfrihet. Del tycker jag atl man ändå borde ta med när man diskuterar EG-frågan. Vi i Sverige säger att grunden för jämställdhet är all vi har den fulla sysselsättningen, atl alla kommer ut på arbetsmarknaden. Men det nämns inte ens av Mona Sainl Cyr

Den andra frågan är lika belysande. Mona Sainl Cyr tar endast upp privatiseringen när hon talar om jämställdheten i Sverige. Det viktigaste är att man kan starta eget och all man kan privatisera den offentliga sektorn. Är det på det sättet vi skall nå en lösning i jåmställhetsfrågorna? Det kommer då förmodligen bara atl röra sig om alt kvinnorna i karriären, de starka kvinnorna, skall kunna starta eget.

Min fråga blir; Hur berör detta de stora grupperna av kvinnor de kvinnor sorn har arbeten med en dålig arbetsmiljö, förslitningar och en arbetsorganisation som inte passar dem alls? Inte kommer väl problemen hos dessa stora grupper av kvinnor att lösas genom alt vi privatiserar en del av den offentliga sektorn. Jag tycker inte att denna diskussion hör hemma här i jämställdhets-debatten.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

AnL 8 MONA SAINT CYR (m) replik;

Fru talman! Gustav Persson föredrar att se allting ur ett inkrökt, självbe-speglande perspektiv. Jag tycker att han borde ha lyssnat bättre på vår föredragshållare i dag. Kerstin Fredga, när hon talade om all förse sig med nya, litet större och vidare perspektiv.

Del är nämligen just det som det handlar om när del gäller dessa frågor både i vad gäller atl vidga vår egen arbetsmarknad och i fråga om all etablera ett gott samarbete med det Europa som vi är en del av. Vi måste ta oss ur vår inkrökta inställning, och det gäller speciellt Gustav Persson och hans parti i det här fallet. Vi måste öppna oss för att ge och ta, eflersom vi på så sätt hittar de bästa lösningarna.

Gustav Persson talar om de starka kvinnorna. Det finns starka män och starka kvinnor; det finns starka människor - och dem skall vi naturligtvis

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

använda oss av. De är nämligen spjutspetsarna som banar väg för alla andra. Vill vi uppnå någoting i sak skall vi naturligtvis använda alla goda krafter och speciellt dem som så att säga är en kraft atl räkna med när det gäller atl bana väg för andra. Delta har alla nytta av, det rör sig här om ett gemensamt intresse. Delta är i högsta grad frågor som rör jämställdheten.

AnL 9 GUSTAV PERSSON (s) replik:

Fru talman! Jag uppfattar det inte som ett inkrökt perspektiv att hävda den fulla sysselsättningen, att bekämpa arbetslösheten. Jag har inte sagt att vi inte på något sätt skall samarbeta med EG, men jag konstaterar att man glömmer de väsentligaste förutsättningarna för kvinnor när man inte ens nämner de problem som finns.

AnL 10 MONA SAINT CYR (m) replik:

Fru talman! Gustav Persson återkommer till sysselsättningen, och han nämnde i sitt förra inlägg den höga arbetslösheten i Europa. Den är ju delvis hög, det vet vi.

Del finns emellertid även en annan mycket intressant fråga, som Gustav Persson kanske kunde ge mig någon upplysning om. Jag fick häromdagen, i ett sammanhang som jag tror är trovärdigt, en upplysning om all den höga sjukskrivningsfrekvensen vi har här i Sverige, frånvaron som kommer sig av alla ledighetslagar som vi har instiftat här i Sveriges riksdag, gör att arbetsgivarna måste ha en överanslällning av personal. Vid många studiebesök som jag har gjort hos företagare har denna överanställning visat sig vara uppe i en tredjedel av arbetskraften. Om alla skulle komma till jobbet skulle man inte kunna ta emot dem. Denna överanställning motsvarar enligt uppgift en 7-procenlig arbetslöshet.

Det vore intressant atl få en kommentar lill delta, eftersom vi då direkt skulle kunna jämföra oss med Europa.

Förste vice talmannen anmälde all Gustav Persson anhållit atl till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt lill ytterligare replik.

AnL 11 KJELL-ARNE WELIN (fp):

Fru talman! I dag, på internationella kvinnodagen, uppmärksammar vi här i riksdagen Kerstin Hesselgren med all ge ut ett vykort med hennes porträtt. När Kerstin Hesselgren 1922 som första kvinna valdes in riksdagen var del en seger för oss liberaler Ingen politisk rörelse har så konsekvent arbetat för kvinnors rätt och för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män som liberalismen har gjort. Sedan förra seklet har liberaler, frisinnade och sedermera folkpartister i flera generationer varit med och avskaffat lagar som behandlat kvinnor som andra klassens medborgare. På senare år har folkpartiet mer envetet än något annat parti kämpat för jämställdheten och drivit fram sociala förändringar

Låt mig ge några exempel.

På 50-talel var folkpartiets riksdagsledamot Ruth Hamrin-Thorell den främsta i arbetet för lagfäst rätt till lika lön för lika arbete. Socialdemokraterna var motståndare.

På 60-lalet ställde folkpartiet krav på utbyggnad av barnomsorgen och arbetade för allmän föräldrautbildning, med socialdemokraterna som motståndare. Folkpartiet drev på för att genomföra särbeskattningen.

Den första motionen i riksdagen gällande pappors rätt lill föräldraförsäkring väcktes av folkpartister 1969. Partiet arbetade också för alt den som vårdar barn i hemmet skall få ATP-poäng.

Under de borgerliga regeringsåren medverkade folkpartiet till att en rad jämslälldhetsreformer genomfördes. Bl.a. genomfördes lagen om jämställdhet i arbetslivet, i strid med socialdemokraterna.

Urider 80-talel har folkpartiet fortsatt sin strävan att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Men ännu är det lång väg kvar att gå innan duglighet, intresse och eget val, oberoende av kön, avgör hur människor lever sina liv.

Kvinnorna tar fortfarande det allt överskuggande ansvaret för barn och hem. De tar t.ex. ut 95 % av all föräldraledighet.

Studieval och yrkesval är alltjämt mycket könsbundet. 80 % av kvinnorna arbetar i typiska kvinnoyrken med lägre lön, lägre status och mindre inflytande.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är påtagliga. Män dominerar så gott som överallt där det finns makt och inflytande, från politikernas sammanträdesrum till organisationernas, från förvaltningarnas ledningsgrupper till företagens, från de formella hierarkierna till de informella nätverken och maktstrukturerna. Varhelst del finns makt, finns det män.

Fru talman! Jag tror att det är dags för en ny jämställdhetsoffensiv. Vi riskerar annars att pendeln svänger tillbaka. Löneskillnaden mellan kvinnor och män ökar igen. Den lilla andelen föräldraledighet som tas ut av män har minskat de senaste åren. Vi riskerar att förlora mark vi redan vunnit. Det är dags att i stället erövra ny terräng.

Det återstår mer av jämställdhelskampen än attityder Det finns en lång rad konkreta åtgärder som kan och måste vidtas, både i politiken och i arbetslivet.

Man kan fråga sig varför del skall vara så trögt alt förändra arbetsförhållandena inom vård. omsorg och utbildning. Och varför är lönerna så påtagligt låga inom dessa områden? Del är svårt att komma ifrån känslan all den viktigaste orsaken är att yrkesområdena domineras av kvinnor på alla nivåer utom på de beslutande.

Kvinnornas löner år 1985 var 78% av manslönerna. Det enda rimliga är atl arbeta för att höja kvinnolönerna. Med det vinner man två saker För det första vinner man större rättvisa för många kvinnor För det andra blir de s.k. kvinnoyrkena mer intressanta för männen. Hur skall vi göra för atl nå dithän?

Vi måste till atl börja med undersöka hur dessa arbeten diskrimineras. Ett sätt att få reda på det är alt införa en arbetsvärdering. Del är viktigt med lika lön för lika arbete. Det är dock en ganska teoretisk princip, eftersom kvinnor och män oftast utför olika typer av arbeten. Därför måsle den andra vägen som föreslås i jämställdhetslagen som ett sätt att komma åt lönediskrimineringen vara mer intressant. Det föreskrivs att lika lön skall utgå för arbete som är likvärdigt enligt en överenskommen arbetsvärdering. Den metoden

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

2 Riksdagens protokoll 1989/90:81

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

skulle göra det möjligt att komma fram till atl lika lön skall betalas för helt olika arbeten om de är likvärdiga. Hitintills har den metoden nästan inte använts. Anledningen är att det är ganska ont om arbelsvärderingsinslrument i Sverige. Det finns inte ett enda som har kommit till enbart i syfte alt jämföra kvinno- och mansdominerade jobb.

I Storbritannien har man för några år sedan infört en tredje metod. Saknas arbetsvärderingssystem kan del överlåtas åt en oberoende expert alt göra en arbetsvärdering åt domstolen.

Ell arbelsvärderingssyslem kan innehålla elt antal värderingsfaktorer, dvs. olika för arbetets karakteristiska drag, som man försöker mäta. Mätningen sker genom att man t.ex. för varje faktor använder en skala med ett visst poängtal. Arbetsvärderingens syfte är ju alt lönerna skall kunna sättas rättvist.

Ett arbelsvärderingssyslem kan vara mycket detaljerat och komplicerat men kan också vara ganska enkelt och innehålla fyra faktorer med en poängskala 1. Med så enkla system har man i Storbritannien t.ex. jämfört ett traditionellt kvinnojobb, kokerskans, med ell typiskt mansjobb, målarens, kommit fram lill atl kvinnojobbet var undervärderat och fått lill stånd en uppvärdering.

Del sägs att arbelsvärderingssyslem används på ca 30 % av arbetsplatserna inom LO-området. På den privata tjänstemannasidan finns befallningsnomenklaturer Meningarna är dock delade om huruvida de verkligen är användbara i delta sammanhang. Inom den offentliga sektorn finns det över huvud taget inte något arbelsvärderingssystem.

Det finns ytterligare en anledning alt se till alt ett arbelsvärderingssyslem tas fram. Enligt jämställdhetslagen åligger det arbetsgivaren att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Jämställdhetslagen och jämslälldhetsavlal som slutits i anslutning till lagen ger stöd för alt kräva att arbetsgivarna kartlägger arbetsplatserna även från lönesynpunkt och vid behov uppvärderar kvinnoarbeten.

Alla de tre stora centrala jämställdhetsavtalen tar upp lika lön för arbete med lika värde som ett av målen för jämställdhetsarbetet. Också här skulle ett arbelsvärderingssyslem möjliggöra en kartläggning. Det gäller då hela kategorier av arbetstagare, inte enstaka individer.

Jämslälldhetsministern ägnar frågan om arbetsvärdering och lönediskriminering ökad uppmärksamhet, men av det har inte setts särskilt mycket. När kommer egentligen regeringens förslag om arbelsvärderingsinslrument? Varför är man inte intresserad av en utredning, och vad gör egentligen regeringen ål den ökade lönediskrimineringen av kvinnorna?

De anställda inom vården, men också inom andra typiska kvinnoyrken, måste få större ansvar och inflytande över verksamheten. Vad det handlar om är atl uppvärdera traditionellt kvinnliga arbeten och bättre ta lill vara kvinnokraften.

Professionalismen måste erkännas också inom omvårdnads- och omsorgsyrkena. Större resurser måste satsas på fortbildning och vidareutveckling. Mer decentraliserade arbetsorganisationer måsle byggas upp, inte minst inom vården. Då kan vi bättre fånga upp och ta till vara varje medarbetares kunskaper och erfarenheter

Ledarskapet måste uppvärderas. Det måste ges tid och möjlighet lill målformulering, till beröm och uppmuntran, till hjälp och stöd.

Förskollärare, sjuksköterskor och andra måsle få möjlighet att göra karriär Deras kompelens och erfarenhet behövs på chefsposter och i administrationen och planeringen av verksamheten.

Och inte minst; förskollärare, sjuksköterskor sjukgymnaster lärare och andra måste få rätt att starta eget. Del måsle bli stopp för det kvinnliga näringsförbud som hindrar att idéer om en bättre barnomsorg, omvårdnad eller utbildning förverkligas.

Fru talman! Varför skall man få utveckla idéer om och tjäna pengar på atl göra skruvar, pistoler och bilreparationer men inte på det som kvinnor traditionellt har sin kompetens för och erfarenhet av? Orn vi släpper loss den kvinnliga entreprenörsandan skulle hundratusentals kvinnor kunna få fler arbetsgivare alt välja mellan, vilket skulle ge dem en starkare position, inte minst när del gäller alt få inflytande och förbättra arbetsvillkoren.

Utan tvivel har enskilda arbetsgivare inom vårdområden runt om i landet bättre än de offentliga lyckats ta vara på kvinnokraften. Del är pinsamt, inte minst för oss politiker som är i ledningen för den offentliga vården. Men det är inte för sent atl lära. Orn vi öppnar vård- och omsorgsmonopolen och tillåter litet arbetsgivarkonkurrens, är jag säker på alt kvinnokraften kommer att få sitt rätta värde.

Jämställdhetsminisler Margot Wallström vill gärna betona att jämställdhet också handlar om jämlikhet. I socialdemokraternas tidning Aktuellt i politiken säger hon:

Del är farligt om jåmslälldhelsdebatten blir en lyxdeball för de kvinnor sorn har höga inkomster och som vill högre upp på karriärstegen. Om den stora grupp kvinnor som har de lågt betalda arbetena, sämre arbetsmiljö och villkor talas del mindre.

Jag håller med Margot Wallström orn detta. Men sanningen är ju att det är hennes eget parti som slår vakt orn vård- och omsorgsmonopolen, där så väldigt många av kvinnorna med "de lågt betalda arbetena, sämre arbetsmiljö och villkor" finns.

Del är socialdemokratin som hängivet och engagerat drivit tanken alt de som jobbar med vård och omsorg måsle hållas i det allmännas tukt och förmaning; annars menar socialdemokratin atl de inte kan vara mänskliga.

Det är socialdemokratin som med näbbar och klor kämpar för atl vård-och omsorgspersonal skall vara fullständigt beroende av den ende Arbetsgivaren, med dålig personalpolitik och låga löner som följd.

Det är socialdemokratin som bedriver klappjakt på de kvinnor som, trots socialdemokratins bannor, startat ett eget dagis eller valt atl jobba på en privat läkarmottagning eller på ett enskilt vårdhem.

Fru talman! För oss i folkpartiet är det självklart alt arbeta för alla kvinnors jämställdhet; för att kvinnor skall välja yrke efler fallenhet och intresse; för att kvinnor när de valt yrke skall mötas av den respekt och den uppskattning de är värda; för alt det som kvinnor traditionellt behärskar skall vara lika mycket värt som männens traditionella kunskaper

Den viktigaste uppgiften för oss liberaler i dag är därför att, i hård politisk strid med socialdemokratin, riva de offentliga vård- och omsorgsmonopolen.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet .

Sänkta marginalskatter är gynnsamt för jämställdheten. Hittills har de samlade marginaleffekterna avskräckt många lågavlönade och deltidsarbetande från atl öka sin arbetstid. Om skattereformen genomförs blir det väsentligt mer kvar av en inkomstökning.

Jämslälldhel mellan kvinnor och män handlar om yrkeslivet, men det handlar också om mycket mer

Utbyggnaden av barnomsorgen har varit av fundamental betydelse för den ökade jämställdheten mellan kvinnor och män. Den har självklart varit viktig för bäde kvinnor och män, men framför allt är det kvinnorna som genom den fått större valfrihet och möjlighet till självförverkligande och oberoende. Just därför är det så allvarligt att vi fortfarande inte kan erbjuda alla som vill ha del en plats i barnomsorgen.

Ett problem inom barnomsorgen är alt många förskollärare flyr yrket. Ett av skälen är avsaknaden av alternativ till den kommunala barnomsorgen. Skall vi klara målet är del viktigt all alla goda krafter tas lill vara, och då måste också enskilda alternativ uppmuntras. Den lag som i praktiken stoppar sådana alternativ, den s.k. lex Pysslingen, måsle omedelbart avskaffas.

Hur skall vi män få mer lid för barnen? Här krävs i sanning attitydförändringar Det krävs fler banbrytande män, som vågar ta sin rätt att vara föräld-ralediga, vara hemma när ett barn är sjukt, lämna ett sammanträde för att hämta barn pä dagis och se lill atl arbetet organiseras också med hänsyn till småbarnsföräldrars situation. Och det krävs arbetsgivare och, inte minst, arbetskamrater som accepterar att det är så.

På samma sätt som utlandsjobb, föreningserfarenhet och initiativförmåga är meriter i arbetslivet måste det värdesättas att ta ansvar för sina barn. Ja, t.o.m. model hos en man som gör det borde i sig vara meriterande.

Vi vill från folkpartiets sida bygga ut pappaledighelen till 20 dagar Förhoppningsvis är del också en väg att locka fler män att ta en större del av föräldraledigheten. Så arbetar liberaler Vi vill uppmuntra ett positivt beteende, vi vill bygga vidare på en lyckad jämställdhelsreform.

Många kvinnor i vårt samhälle utsätts för våldshandlingar. Ett stort problem är våldet i hemmen. Misshandel av kvinnor innanför hemmets fyra väggar är alltför vanlig. Den hjälp som samhället erbjuder dessa kvinnor är tyvärr ganska dålig. Det är inte acceptabelt att kvinnor i vårt land misshandlas och lever i ständig skräck. Samhället har ett ansvar för att kvinnor skall kunna leva utan atl ständigt frukta att bli slagna och förnedrade. Skyddet måste bli bälire; del åtgärdsprogram som nu utarbetas måste mynna ut i både förebyggande och skyddande åtgärder Därtill måste stödet till kvinnojourer och mansjourer förstärkas.

Runt om i landet finns kvinnojourer som i många fall har varit till ovärderlig hjälp för dessa kvinnor Många kan vara hjälpta med elt telefonsamtal med en förstående medsyster Många kvinnojourer har också möjlighet att under en kortare tid låta misshandlade kvinnor få skydd. Behovet av kvinnojourer har varit större än någon troll. Inte minst socialjour och polis vet detta, eftersom de har ett nära samarbete med kvinnojourerna.

Samhällets stöd till kvinnojourerna är mycket litet. Det finns för närvarande ca 110 kvinnojourer i landet. Sedan några år tillbaka är de flesta av dessa anslutna till Riksorganisationen kvinnojourer i Sverige, RÖKS. Större

delen av det statliga stödet till kvinnojourerna utgår också till RÖKS. Det kommunala stödet till jourerna varierar mycket. Riksdagen har givit regeringen till känna atl en utvärdering bör göras av bl.a. kvinnojourernas verksamhet. Utvärderingen skulle omfatta en kartläggning av samhällets totala ekonomiska stöd. Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra utvärderingen, som skall redovisas senast den 1 juni 1990.

Vi anser atl man inte kan avvakta utfallet av utvärderingen, utan menar att det statliga stödet till RÖKS omedelbart måsle förstärkas. RÖKS kansli har i dag varken de personella eller de ekonomiska resurser som krävs för att kunna erbjuda del stöd som skulle behövas, i form av t.ex. juridisk hjälp och fortbildning. Folkpartiet anser att det är synneriigen angeläget atl RÖKS får ekonomiska möjligheter att bli en väl fungerande riksorganisation som kan stödja kvinnoorganisationerna runt om i landet. Vi kommer därför att i årets riksdagsbehandling kräva elt rejält ökat bidrag till RÖKS.

Fru talman! Utan tvivel är det dags alt la nya tag i striden för jämställdhet. Vi måste slå vakt om de segrar vi vunnit. Vi måste vinna ny terräng och erövra nya jämställdhelsmål.

Med det anförda, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan i arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 9.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

AnL 12 GUSTAV PERSSON (s) replik;

Fru talman! Jag delar i mångt och mycket de synpunkter som Kjell-Arne Welin har anfört, men jag vill något beröra två frågor

Jag tror för det första inte att man skall låta enbart staten ta hand om arbetsvärderingen. Arbetsvärderingen är oerhört viktig för att vi skall komma vidare med jämslälldhelsfrågorna och för att skapa en jämnare lönestruktur på arbetsmarknaden, men den måsle också vara en uppgift för arbetsmarknadens parter 1 annat fall kommer vi inte alt nå ända fram.

Vi har från LO, som jag själv kommer frän, startat en solidarisk lönepolitik, och på del sättet har vi kunnat närma mäns och kvinnors löner lill varandra. Jag tror att man nu måste arbeta på samma sätt med arbetsvärderingen. Jag medger att detta är svårt, eflersom de mer privilegierade grupperna kommer atl göra ett visst motstånd när arbetsvärderingen skall genomföras. Men del är som jag ser det, viktigt att arbetsmarknadens parter får la sitt ansvar också här Det betyder inte atl vi inte kan ha även en statlig utredning, men jag vill betona atl det är väsentligt att parterna får ha huvudansvaret, för atl vi skall kunna komma vidare.

För det andra menade Kjell-Arne Welin atl en privatisering skulle lösa en del av de här problemen. Jag menar all del är en myt alt, som man ofta säger, den anställde inom den offentliga sektorn bara har en enda arbetsgivare och inte kan byta sådan. Det är ju inte så, del vet vi. Den offentliga sektorn är den störste arbetsgivaren, men den består av stat, landsting och kommuner och de anställda har stora möjligheter att byta arbete inom de områdena.

AnL 13 KERSTI JOHANSSON (c) replik:

Fru talman! Jag skulle kunna instämma i myckel av del som Kjell-Arne Welin sade, inte minst i talet om arbetsvärdering. Vi tror också i centerpartiet att det är nödvändigt att få till stånd en arbetsvärdering inom olika yrkes-

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

sektorer för all man skall kunna kartlägga skillnader och analysera bakgrunden lill atl kvinnodominerade yrken värderas så myckel lägre. Inom EG har man en sådan arbetsvärdering, och så skulle det kunna bli också i Sverige. Men när Kjell-Arne Welin sedan sade att skattereformen skulle utjämna orättvisor mellan kvinnor och män och även skulle leda lill att del kommer alt löna sig att arbeta mer, blev jag inte lika övertygad. Reformen finansieras med höjda avgifter på energin, boendet och maten, och då får de som har de lägsta inkomsterna betala en alltför stor del av de ökade kostnaderna. Deras skattesänkning blir därför inte så stor, och för en del blir det ingen alls, inte ens om de går upp några timmar i arbetstid. Därmed är läget varken när det gäller rättvisa, jämställdhet eller järnlikhet förbättrat. Om skattereformen skall vara till fördel för dem som har de lägsta lönerna, måste den alltså få en annan finansiering.

AnL 14 KJELL-ARNE WELIN (fp) replik:

Fru talman! Först några ord till Gustav Persson. Jag tycker att Mona Saint Cyr i sin replik till Gustav Persson gick igenom monopolfrågan så pass väl att jag kan nöja mig rned alt instämma i del sorn Mona Sainl Cyr sade.

Vad gäller arbetsvärderingen tycker jag att Gustav Persson gör det alldeles för lätt för sig. Del kan hända all socialdemokraterna litet grand vill se det så, att om man låter bli att göra någonting, slipper man också att hamna i svårlösta problemställningar Om vi inte får en arbetsvärdering där arbete ställs mot arbete, kommer vi aldrig att fä ell rättvisare lönesystem.

Del är inte en tillfällighet att sjukvårdspersonal och omsorgspersonal i dag är de lägst betalda grupperna i vårt samhälle. Det beror på att de är typiska kvinnoyrken. Det kommer i dessa yrken heller aldrig att bli något större mansinslag, eftersom det är näst intill omöjligt alt försörja en familj på de löner som man i dag betalar till sjuksköterskor, lill undersköterskor, till sjukgymnaster och lill övriga inom de här områdena.

Man måste ställa en sjuksköterskas lön mot t.ex. en murares lön för alt kunna se om lönesättningen är relevant. Jag tror inte alt Gustav Persson vill hävda att en sjuksköterskas arbetsinsatser är mindre viktiga för samhället än t.ex. en murares, men det är en ofantlig skillnad mellan dessa två arbetsgruppers löner, och det tycker jag är mycket otillfredsställande. Hela del område som domineras av kvinnorna är utomordentligt myckel lägre betalt än de traditionella mansyrkena.

Som jag sade i mitt anförande är kvinnornas löner i dag 78 % av männens, och del tycker vi i folkpartiet år mycket otillfredsställande. För att komma till rätta med det krävs att man gör upp elt arbetsvärderingssyslem.

Fru talman! Till Kersti Johansson vill jag säga att jag tycker att alla de diskussioner som vi har fört om skaltereformen visar att vi har tagit ett ansvar för finansieringen av skattereformen. Centern har velat ställa sig bakom alla de delar av skaltereformen sorn verkar utjämnande, men har inte velat ställa sig bakom finansieringen av den. Innan centerpartiet fullt ut vill finansiera den skattereform man delvis velat vara med om all genomföra tycker jag inte att rnan bör kritisera andra partiers finansieringsförutsättningar

AnL 15 GUSTAV PERSSON (s) replik:

Fru talman! Jag delar Kjell-Arnes Welins uppfattning att kvinnornas arbetsuppgifter är undervärderade. Del var inte del som det gällde. Jag tror att vi måsle få en helt annan arbetsvärdering. Men vad jag sade var helt enkelt atl man inte skall tro all man med ett arbelsvärderingsinslrument i Stockholm skall kunna klara sig på hela vår breda arbetsmarknad. Vi måste därför få med oss arbetsmarknadens parter i en verksamhet ända ned på verkstadsgolvet. Del är det som det är fråga om. Jag menar också att kvinnorna måsle få ett helt annat inflytande inom fackföreningsrörelsen pa alla nivåer för att kunna medverka lill detta. Vi kan inte sitta i Stockholm och göra alla värderingar, och därför måste arbetsmarknadens parter vara med.

Jag delar i övrigt helt Kjell-Arne Welins åsikt att vi måste komma fram till en helt annan värdering av kvinnornas arbete i vårt samhälle. Jag tror alt vi alla kommer atl ha nytta av det.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

AnL 16 KERSTI JOHANSSON (c) replik:

Fru talman! Att centerpartiet har finansierat sitt förslag till skattereform vet Kjell-Arne Welin myckel väl, men med del förslag som folkpartiet har lagt fram blir det en ökad rundgång. Vi får ökade boendekostnader, och därför kommer det att krävas ökade bostadssubventioner, som måste tas någonstans ifrån. Detta leder i sin lur lill kostnadsökningar och kanske till skattehöjningar.

Jag talade bl.a. om effekterna av dyrare mat. En ökning av barnbidragen är helt i sin ordning, men om man finansierar den med elt borttagande av mjölksubventionerna, fördyras maten, och dä är vi tillbaka vid atl vi någonstans måsle ta pengarna för alt rätta till de ökade orättvisor som delta för med sig. Det blir inte bra när de lågavlönade får ökade kostnader utan att få del av fördelarna av skattereformen. De drabbas alltså av nackdelarna men får alltför litet av fördelarna, och det tycker vi är fel.

AnL 17 KJELL-ARNE WELIN (fp) replik;

Fru talman! Vad jag sade om skattereformen i mitt anförande var följande, Kersti Johansson. Kvinnorna jobbar i mycket stor utsträckning dellid. Den skaltereform som delvis har beslutats och som skall beslutas i sin helhet under året innebär atl del blir myckel fördelaktigt för kvinnorna att gä upp till heltid. Eftersom många jobbar inom omsorg, sjukvård och liknande, där man skriker efter personal, kommer många alt kunna börja arbeta full tid, och de kommer all tjäna ganska betydande summor på det med den skaltereform som jag hoppas skall vara en verklighet 1991.

Till Gustav Persson vill jag säga att jag vidhåller att det är alt göra det lätt för sig att säga atl parterna på arbetsmarknaden skall sköta det här. Parterna på arbetsmarknaden har ju haft decennier på sig för att lösa del här De klarar inte av de här bitarna, Gustav Persson. Det krävs all man vidtar någon offensiv åtgärd för att de traditionella kvinnoyrkena skall få samma lönemäs-siga status som de traditionella mansyrkena.

Del räcker inte med att säga att vi har samma uppfattning. Vi i folkpartiet har den uppfattning som Gustav Persson hävdar alt han har, men vi vet atl del krävs en offensiv politik och offensiva åtgärder för att kvinnor på arbets-

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

marknaden lönemässigt skall nä samma status som männen har Vi tror inte längre att man passivt kan överlåta del till arbetsmarknadens parter.

Anf. 18 MAGGI MIKAELSSON (vpk);

Fru talman! "Världens fattigaste kvinnor lever pä existensminimum. De är politiskt och juridiskt maktlösa. De är fångade i en livscykel som börjar med tidiga äktenskap och graviditeter och alltför ofta slutar med död i barnsäng." Den som säger det är dr Sharon Camp, som har genomfört en studie av kvinnors villkor i 99 länder

I dag, då det är den 8 mars - den internationella kvinnodagen - finns det anledning alt lyfta blicken och säga något om kvinnors villkor i världen och inte bara i Sverige.

Kvinnor utgör mer än hälften av jordens befolkning, utför 90 % av allt arbete men äger bara 1 % av världens rikedomar - det är några andra uppgifter som visar på de olika villkor som män och kvinnor lever under

FN;s befolkningsfond UNFPA har pekat på nödvändigheten av att satsa på kvinnorna i u-länderna för atl komma till rätta med befolkningsökningen. Del har visat sig att kvinnor skaffar sig färre barn när de får möjligheter till ekonomiskt och socialt självbestämmande. Utöver de traditionella satsningarna på sjukvård, familjeplanering och utbildning pekar FN;s rapport på att kvinnor måste ges rätten att t.ex. äga jord och ta egna lån. Dessutom måste regeringarna se till att kvinnors politiska och personliga rättigheter respekteras.

I Sverige har vi förvisso nått längre på vägen mot jämställdhet än i de fattigaste u-länderna, men fortfarande har vi, som flera påpekat i dag, långt kvar till målen från propositionen om jämslälldhetspolitiken inför 1990-talet, som vi tidigare fattat beslut om här i riksdagen:

- all kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet,

- att var och en bör ha ett arbete som ger en sådan lön alt man kan svara för sin egen försörjning,

- att kvinnor och män bör dela ansvaret för barn och hemarbete och

- att bada könen bör engagera sig lika mycket i politiska, fackliga och andra gemensamma angelägenheter i arbete och samhälle.

Faktum är att vi är kanske längre från dessa mål i dag än när propositionen antogs av riksdagen 1988. Fortfarande är det så

- att många kvinnor inte har ell arbete med en lön som de kan försörja sig

på,

- att männen inte delar ansvaret för barn och hem och

- att arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad och att ungdomars utbildningsval är myckel traditionellt.

Mot den bakgrunden är del beklagligt all del betänkande som vi skall behandla i dag är så tunt och torftigt och bara handlar om budgetanslaget lill jämställdhet. Det har ju under allmänna motionstiden skrivits elt antal motioner om jämställdhet, som borde ha kunnat behandlas i det här belänkandet. Från vpk har vi bl.a. skrivit en med krav på en översyn av JämO:s funk-

tion. Vi har krävt 2 milj. kr. till kvinnojourerna. Jag kan inte förstå varför inte de kraven hade kunnat behandlats i ett betänkande om jämställdhet.

Dessutom handlar ju jämställdhet om så mycket mer än en anslagspost i budgeten. Gustav Persson sade all jämsiälldhetspolitik inte kan ses isolerad. Men vad är del här betänkandet om inte ett exempel på hur isolerat man har sett på jämställdhetspolitiken?

Fru talman! Jämställdhelsperspektivet är något som borde genomsyra alla frågor och inte bara behandlas i en speciell proposition. Jag har därför gått igenom den senaste regeringsförklaringen, den som Ingvar Carlsson presenterade i går, från jämställdhetssynpunkt. Jag har då hittat kvinnorna omnämnda på ett ställe i texten, nämligen där man säger; "Arbetet med att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och förbättra kvinnors villkor i arbetslivet fortsätter"

Man kan fråga sig hur en förändring av denna orättvisa arbetsmarknad skall kunna ske så länge som könsfördelningen mellan gymnasieskolans linjer ser ut som den gör I praktiken har vi i dag faktiskt ett flickgymnasium och ett pojkgyrnnasiurn. Bara på ett fåtal av linjerna är könsfördelningen något så när jämn. Pä hälften av gymnasieskolans linjer är över 90 % av eleverna antingen flickor eller pojkar Dagens gymnasieskola bidrar alltså inte till alt öka flickornas valmöjligheter på arbetsmarknaden.

Skolöverstyrelsen lade förra året fram ett förslag till en reformering av gymnasieskolan som just nu diskuteras. Enligt vpk;s mening är det nödvändigt med en ordentlig förnyelse av gymnasieskolan, och en sådan reformering måsle utformas så alt dagens flick- och pojkgymnasium försvinner och ersätts av en bra utbildning som ger alla elever bra förutsättningar och vaL möjligheter på arbetsmarknaden. Jag skulle vilja ställa en fråga till jämställdhetsministern, nämligen på vilket sätt jämslälldhelsmålen, och den dåliga ställningen på arbetsmarknaden sorn kvinnorna i dag har, påverkar det arbete som just nu pågår inom regeringen med all utarbeta förslag till en reformering av gymnasieskolan.

Jag vill återgå till regeringsförklaringen, där det finns en enda mening där kvinnorna omnämns. Det kan man ju ha flera synpunkter på. Del kan ses som ett alldeles utmärkt exempel på hur kvinnor osynliggörs i samhället i dag. Av de storslagna målen med jämslälldhetsarbetet på 1990-talet blir det en enda mening i en regeringsförklaring!

Fru talman! Kvinnorna är dagens arbetarklass. De hårde sämsta arbetstiderna, de tyngsta jobben och de lägsta lönerna.

Kvinnorna har monotonare arbeten och större utslagning ur arbetslivet än männen. Samtidigt är det hos kvinnorna som kraften och glädjen finns. Just nu växer det hos kvinnorna fram en protest mot alt vara underordnad, mot alt åsättas ett lägre värde på arbetsmarknaden. Men hur bemöts den rörelsen och den proteslen? Kvinnor vill ha sex timmars arbetsdag, men erbjuds två dagars semester. Kvinnorna ville ta strid för högre löner men möttes med förslag om strejkförbund och lönestopp.

Vpk har en annan politik, som innebär en omfördelning av samhällets välstånd till de grupper som har låga löner, dålig arbetsmiljö och litet inflytande över sin arbetssituation.

Från vpk:s sida har vi dessutom under den allmänna motionstiden lagt

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag lill jämställdhet

fram 16 separata kvinnomolioner med elt femtiotal krav pä förbättrade villkor för kvinnor, från kvoterad föräldraledighet till förbättrade pensioner. Vi har vidare krävt en utredning av de samhällsekonomiska konsekvenserna av bristen på jämslälldhel i samhället.

Det fanns alltså bara en mening i regeringsförklaringen där kvinnor var omnämnda, och det var ju illa. Men man kan också se efter hur regeringsförklaringens olika förslag kommer att påverka kvinnor och därmed också jämställdheten. Och si, då blir bilden en annan. Resultatet av regeringens politik kommer att få stor betydelse för kvinnorna i Sverige.

Vi kan börja med atl titta pa den ekonomiska krisen. Regeringen är orolig för att den nuvarande utvecklingen skall leda lill att målet om den fulla sysselsättningen hotas. Och det är sant atl vi har myckel låga arbetslöshetssiffror i Sverige, men det gäller inte den ena halvan av befolkningen, Gustav Persson.

1989 var 84 % av kvinnorna ute på arbetsmarknaden och 89 % av männen. Kvinnorna ligger alltså 5 procentenheter lägre eller har 5 procentenheter högre arbetslöshet. 48 000 svenska kvinnor är deltidsarbetslösa men kan inte få elt heltidsarbete. Ungefär lika många kan över huvud tagel inte ta ett arbete på grund av alt det inte finns någon barnomsorg. Arbetslöshetsslatisli-ken luras, om man inte delar upp siffrorna på kön.

Så skall jag ta ett citat ur regeringsförklaringen; "En stram ekonomisk politik är nödvändig för att underbygga de ansträngningar som samtidigt görs för atl dämpa de nominella löneökningarna." Dämpade nominella löneökningar innebär i klartext atl lågavlönade inte får chansen att ta igen vad de förlorat i förhållande till de högavlönade under 80-talet. Och lågavlönade, det är liktydigt med kvinnor Som jag sade tidigare, var det när kvinnorna stod i begrepp alt strejka för sina löner som förslaget om lönestopp och strejkförbud lades.

Som jag nämnde tidigare, föreslås semestern bli förlängd med två dagar Det är heller inget krav sorn kvinnorna har drivit. En förlängd semester enligt förslaget men med möjlighet att arbeta en femte och sjätte semestervecka är också elt dåligt förslag ur jämställdhetssynpunkt. Kvinnorna inom vården kommer att få svårt att utnyttja den längre semestern rned ett sådant förslag. Om del fattas personal och den personal som finns har låg lön och inte kan räkna med löneförhöjningar, då är arbete på semestern kanske enda utvägen. Hur kan en förlängd semester vara positiv ur jämställdhetssynpunkt?

Så lill skatteomläggningen och del kommunala skatlestoppet. Det har sagts många gånger redan och de fördelningspolitiska studierna kommer atl visa det, att kvinnorna är skatteomläggningens förlorare. De förväntas förbättra sin ekonomi med att söka heltidsjobb, som inte finns, inom en offentlig sektor som måsle skära ner på sin verksamhet om förslaget om kommunall skattestopp går igenom.

80 % av dem som arbetar inom den offentliga sektorn är kvinnor Vårdbehoven kommer inte alt minska bara för att kommunerna får minskade resurser Och hur skall barnomsorgsutbyggnaden fullföljas under de villkoren? Hur kan elt kommunall skatlestopp bidra till att öka jämställdheten i samhället?

Vpk har avvisat kravet på kommunalt skatlestopp och vill ha en skattereform som främst gynnar låginkomsttagarna. Skatt efter bärkraft är fortfarande en mycket bra princip, tycker vi.

Nu har jag dragit något över tiden, men den här genomgängen visar hur regeringsförklaringen inte bara nästan glömt att omnämna kvinnorna utan dess värre också innehåller flera åtgärder som kommer atl motverka de mål sorn regeringen tidigare satt upp för jämslälldhetsarbetet. Jag skall avsluta mitt inlägg med atl be om ell svar på hur regeringen skall bedriva jämställdhetsarbetet mot bakgrund av den regeringsförklaring som Ingvar Carlsson lade fram i går.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Anf. 19 Statsrådet MARGOT WALL.STRÖM;

Fru talman! Det är först då fågeln kastar sig ut i den fria rymden som den känner att den har vingar Det kom jag att tänka på när jag lyssnade på professor Fredga här förut. Hon föreslog ju att vi skulle försöka byta perspektiv, och det var inget dumt förslag, särskilt en sådan här dag. Tänk, om man fick chansen att blicka ut över hela jordklotet och kanske också se hur kvinnor i andra länder har det!

Det är nödvändigt att göra den internationella utblicken, tycker jag. Vi kvinnor i Sverige och Norden är faktiskt ti"ots allt privilegierade, i jämförelse med villkoren för kvinnorna i mänga andra delar av världen. Solidariteten ställer därför extra krav på oss. Vi har ett ansvar utanför vårt eget lands gränser Kanske en sådan utblick också skulle hjälpa till att ge oss den stolthet, del tålamod och den energi som behövs för att driva jämslälldhetsarbetet vidare.

Jag tänkte börja med att titta litet grand i backspegeln och låta oss glädjas åt vad vi har uppnått. Pinfärsk 8 mars-statistik från statistiska centralbyrån visar t.ex. att vi i Sverige internationellt sett har en unikt hög förvärvsfrekvens för kvinnor 1989 förvärvsarbetade 84 % av alla kvinnor i åldern 20—64 år, att jämföras med 89 % av männen. En jämförelse med andra länder visar att i övriga Norden är andelen kvinnor i förvärvsarbete 74—77 %, i England, USA och Kanada mellan 62 och 67 %, i Västtyskland 55 % och i Spanien 25 %.

Vi vet att en egen inkomst, att kunna försörja sig själv, är grunden för att man skall kunna känna sig jämställd och komma vidare med jämställdheten.

Vidare har utbildningsprofilen förändrats under 80-talet. Bland nyutexaminerade tekniker t.ex. har den kvinnliga andelen fördubblats.

Barnomsorgen har byggts ut mycket krafiigt. Trots att vi alltjämt har köer och fortsall har myckel stora krav måste vi se all del har skett en utbyggnad under 80-talet.

Föräldraförsäkringen ger kvinnor och män bra möjligheter alt kombinera jobb med föräldraansvar Kvinnor behöver inte välja bort yrkesarbete när de skaffar barn.

Jag tycker att det är viktigt att se framstegen, dels för atl vara rättvisa i bedömningen av utvecklingen, dels för atl vi också skall känna tilltro lill atl det går atl påverka. Om också vi politiker faller in i den ständiga klagolåten, är det inte så konstigt om många tappar framtidstron. Del är viktigt att säga alt del går att påverka, om än alltför långsamt som vi nog alla tycker

Pföt> 1989/90:81 8 iiiBrs 1990

Anslag till jämställdhet

Men 8 mars är givetvis också en dag då vi skall formulera drömmar om framliden och sarnlä Oss till en diskussion om hur vi skall kunna förverkliga visionerna. Vi har stora uppgifter framför oss.

Nu finns alltså både kvinnor och män i arbetslivet, och utifrån den plattformen kan och skall vi ta itu med de brister som återstår Jag skulle vilja prata om två ting; om atl uppvärdera kvinnojobben och om kvinnofrid.

För att börja med kvinnojobben vill jag säga att den solidariska lönepolitiken och samordnade förhandlingar har betytt mycket för alt utjämna löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Frän mitten av 80-talet har utjämningen stannat av, och löneskillnaderna verkar öka nu igen. Därför är samordnade förhandlingar en viktig kvinnofråga. Det är sällan kvinnor får del av löneglidning och andra löneökningar vid sidan av de centrala avtalen.

Kvinnors arbetsmiljöer är ofta dåliga. Tunga lyft i vården och monotont arbete i industrin eller handeln är lika illa. Kvinnor slits ut och blir långtidssjukskrivna pä grund av värk, sjukdomar och skador eller väljer deltid för alt orka fortsätta jobba. Nu pågår ett intensivt arbete för atl förbättra arbetsmiljön. Arbetsmiljökommissionen har gett värdefull kunskap om olika arbetsmiljöer och hur de drabbar kvinnor och män. Nog är det på tiden att kvinnors arbetsskador värderas på samma sätt som man uppmärksammar dåliga arbetsmiljöer på manligt dominerade arbetsplatser

Förra våren infördes arbetsmiljöavgifler, och de ger oss tio miljarder kronor som skall användas för att förändra dåliga arbetsmiljöer, för atl förebygga skador och arbetssjukdomar och för en bättre rehabilitering. Nu har vi chansen alt la krafttag för att förbättra kvinnornas livsvillkor Hälften av arbetsmiljöavgifierna är kvinnornas.

Kvinnor måsle få mer alt säga lill om på jobbet, få mer atl bestämma om hur arbetet organiseras. Därför skall löntagarinflylandet utvecklas.

Kvinnors rätt till arbete måste också gälla rätten lill den arbetstid som man önskar Deltiderna, som var en förutsättning för mödrarna pä 60- och 70-talel att komma ut i arbetslivet, har nu blivit ett hinder för döttrarna som vill arbeta heltid.

Arbetsförmedlingar, kommuner, landsting och fackliga organisationer arbetar med detta runt om i landet. Alla som vill måste ha rätt fill heltidsarbete sä att de kan försörja sig, samtidigt som arbetsorganisationen måsle vara så flexibel att den som tillfälligt vill gå ner i arbetstid måste kunna få göra det.

Så några ord om kvinnofrid.

Våldet mot kvinnor är väl det mest extrema uttrycket för bristande jämställdhet. Det är en fråga som privatiseras i alltför hög grad. Vi har länge lagt skulden på enskilda män eller kvinnor, eller pekat på brister i förhållandet mellan två parter Ett samhälle där makten är ojämnt fördelad mellan könen kan skapa en föreställning hos män om makt över kvinnor. Som jag ser det är våld mot kvinnor en fråga om makt, en fråga om kvinnosyn och människosyn. Därför är det också ett samhällsproblem som berör oss alla.

Här, liksom i allt jämslälldhetsarbete, är synlighet viktig. Vi har svårt att få fram fakta - mörkertalen är stora, eftersom många kvinnor inte vågar anmäla de brott de utsatts för.

Synligheten handlar dock inte bara om statistik. Vi måsle få mer kunskap om orsaker. Därför föreslås att en särskild professur i kvinno- och jämställd-

hetsforskning inriktas på forskning orn våld och sexuella övergrepp mot kvinnor Detta föreslås i forskningspropositionen.

Jag har också gett anslag till kvinnojourerna för att utveckla information och utbildning. Vi har också tillsatt en arbetsgrupp som bl.a. skall föreslå förebyggande åtgärder och ett ökat skydd för utsatta kvinnor

Det är lika intressant varje år att se hur massmedia skall ta grepp på den internationella kvinnodagen. Ena året är kvinnokampen död. Andra året har det hänt en del, men då skall vi ha med oss männen. Ett tredje år har man ett alldeles annorlunda grepp.

Vad är sant egentligen?

En sak är helt säker Visst handlar jämställdhet om attityder och fördomar, och visst skall vi fortsätta att arbeta med information, utbildning och opinionsbildning - men det sitter djupare än så. Det handlar om makt och om fördelning av makt mellan kvinnor och mn. Det är därför jämställdhet också är så provocerande och hotande. >ylen det är också därför som jämslälldhetsarbetet är roligt och stimulerande.

Kvinnorna är på marsch. Vi finns i arbetslivet, och kvinnorna kommer både i facken och i politiken. Vi skall vara med och dela makten och ansvaret för framtiden.

Jag har själv värjt mig för alt fastna i begrepp eljer placeras in i fack. Vad är feminism? Att vara emot allt kvinnoförtryck? Vem ställer inte upp på det? I så fall vill jag härmed deklarera att jag är feminist även i den mening som ges i svensk ordbok; alt förbättra kvinnans ställning i samhället och åtminstone uppnå jämställdhet med mannen, vanligen i organiserad och något mi- litant form.

Därmed inte sagt att vi kvinnor skall bli som män, Hittills har marinen haft monopol på att formulera problem och beskriva verkligheten. Kvinnor har betraktats som avvikare. Nu är det dags att lyssna på kvinnors sätt att ber skriva både nuet och framtiden. Män kan inte i gli framtid ha tolkningsföre= trade. Framtiden skall vi forma tillsammans på rättvisa och jämställda vilU kor.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Under delta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

AnL 20 MONA SAINT CYR (m) replik:

Herr talman! Jag tog fasta på jämställdhetsministerns anslag när det gällde inställningen till nödvändigheten av nya perspektiv, vilket jag också talade om tidigare. Mot den bakgrunden vill jag ställa frågan om Margot Wallström ser på ett annat sätt på detta nya perspektiv än hennes partikollega tidigare i dag. Anser statsrådet atl del är positivt atl kirnna hämta erfarenhet och utbyta erfarenheter med EG i jämslälldhelsfrågorna?

Jag vet all ministern har varit där och informerat sig och säkert kan del mesta i detta sammanhang. Det vore intressant att få svar på den frågan.

Jag lade också märke lill att Margot Wallström tyckte alt man inte skulle instämma i klagolåtar ulan se positivt på framtiden. Är del så all EG och Sverige har saker att ge varandra i ett ömsesidigt iifbyte på detta område? Är Margot Wallström i så fall beredd alt verka inom regeringskretsen för

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag lill jämslälldhel

alt man tar upp EG-EFTA-förhandlingarna även i denna fråga ihop med de övriga?

Anf. 21 MAGGI MIKAELSSON (vpk) replik;

Herr talman! Jag är beredd att hålla med om mycket av vad Margot Wallström sade i sitt anförande, framför allt detta att jämställdheten mycket är en fråga om makt. Mycket av forskningen av maktfrågor har visat att kvinnornas handlingsmöjligheter inom olika områden ofta är beroende av och begränsade och kontrollerade av män. Del är de som sätter ramarna.

Jag kan också ställa upp på behovet och nödvändigheten av alt uppvärdera kvinnojobben, att man skall göra något ät kvinnornas arbetsmiljö. Men den fråga som jag ställde i slutet av mitt anförande hänger ihop med detta, och jag fick inget svar Regeringens politik och regeringsförklaringen som vi fick höra i går går ju stick i stäv med många av dessa mål. Hur kan krav om låga löneökningar och kommunalt skattestopp fås att hänga ihop med att uppvärdera kvinnojobben? Skall man inte göra det i pengar? Jag skulle vilja ha en förklaring från Margot Wallström hur regeringsförklaringen som vi hörde i går kommer alt påverka jämslälldhetsarbetet.

AnL 22 KJELL-ARNE WELIN (fp) replik;

Herr talman! Statsrådet talade först om vilken ställning Sverige har i ett internafionelll perspektiv när del gäller jämställdhetsfrägorna. Hon visade då att vi är föregångare i mycket. Det kan säkert vara rätt och riktigt att förutsättningarna i Sverige är bättre än på många andra ställen i världen. Därför kanske det kan vara på sin plats att man från andra länder tittar på hur jämställdshelsarbetet har gått i Sverige.

Däremot tycker jag inte att det är lika viktigt för oss i Sverige att titta på detta. Vi vet ju att det finns så oändligt mycket mer alt göra, vilket statsrådet också kom in på i slutet av sitt anförande.

Om detta med relationer mellan män och kvinnor i vissa avseenden handlar om attityder, rnåste vi se till alt ändra förutsättningarna för kvinnans roll i relation lill männen.

Det är ju så, Margot Wallström, att 95 % av föräldraförsäkringen tas ut av kvinnor Om vi skall kunna få en förändrad attityd mellan kvinnor och män rnåste vi arbeta för alt männen i mycket större utsträckning utnyttjar föräldraförsäkringen än i dag. Männen måsle la ett mycket större ansvar i det traditionella familjearbetet.

Vi måste arbeta mycket mer offensivt med de förutsättningar som gäller inom arbetsmarknaden. Det är inte acceptabelt att kvinnorna under kanske hela 90-talet skall ligga så långt under männen i lön. Det är svårt att hävda att makten skall förskjutas i riktning mot kvinnorna när man från de lönesättandes sida markerar atl kvinnoarbete är oändligt mycket mindre värt lönemässigt än männens arbete. Jag tror att en förutsättning för att kvinnorna skall kunna hävda sig i hierarkierna på arbetsplatserna är alt de får en lönesättning som liknar männens.

Jag tror att del finns oändligt mycket att göra när det gäller offensiva åtgärder Del skulle vara tacksamt om socialdemokratin också försöker hitta

visioner som är offensiva i detta arbete och inte bara förlita sig på utomstående krafter

Anf. 23 KERSTI JOHANSSON (c) replik;

Herr talman! Mycket av vad Margot Wallström sade var positivt, inte minst när hon tog upp detta med våld mot kvinnor Det är också viktigt alt vi får en professur för kvinnoforskning som inte minst undersöker orsakerna till våldet. Rapporterna om våld mot kvinnor blir fler och fler Jag tror också att det är viktigt all ge stöd åt kvinnojourer, och det har vi i centerpartiet också föreslagit.

Men det är också viktigt att hjälpa männen. Det är säkert så, vilket Margot Wallström också snuddade vid, att jämställdhetsdebatten och kraven på ökad jämställdhet av många män har upplevts som ett hot mot den egna identiteten. Detta kan var en förklaring lill de identitetskriser som leder fram till övergrepp mot kvinnor Det är mycket viktigt atl verkligen arbeta vidare med delta och försöka komma lill rätta med de missförhållanden som råder

Jag vill ställa en fråga som rör det som det här betänkandet egentligen handlar om, nämligen anslagen till jämställdhet. En stor del av projektpengarna går faktiskt till arbetsmarknadens parter, vilket är en fråga som vi har tagit upp från centertpartiet. Jag vill fråga Margot Wallström: Skulle det inte vara möjligt att arbetsmarknadens parter själva står för mer av den här projektverksamheten? Det är mestadels inga fattiga organisationer som är inblandade, det är LO och det är SAF. Som jag har förstått saken går en stor del av dessa projektpengar in i den ordinarie verksamheten.

I höstas deltog en svensk delegation i en konferens på Island. Det var fråga om en avslutande konferens i ett jämslälldshetsprojekt. Vid den redovisning från resp. land som där gjordes hade vi också elt grupparbete och en diskussion . Det fanns inget annat land som satsade så mycket pengar i olika projekt i jämslälldhetsarbetet som Sverige. Man frågade efler resultaten och om vi hade utvärderat de olika projekten, men det fanns ingen från den svenska delegationen som kunde svara ett odelat och bestämt ja på detta.

Jag tycker att det är viktigt att vi får en utvärdering. Men frågan är om inte arbetsmarknadens parter kunde stå för litet mer av kostnaderna för projekten. På det sättet kunde vi få mer pengar över till kvinnoorganisationerna, vilka jag är övertygad om gör ett oerhört viktigt arbete när det gäller jämställdhet.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag lill jämställdhet

AnL 24 Statsrådet MARGOT WALLSTRÖM;

Herr talman! Jag börjar nästan bli orolig när alla håller med mig så rnycket. Jag har kanske varit otydlig på någol sätt eller alldeles för snäll när jag talat om jämställdhet.

Jag vill börja med atl kommentera Mona Saint Cyfs inlägg. Jag förslår inte riktigt vad det är som Mona Sainl Cyr är bekymrad över Jag vill påstå atl regeringen i allra högsta grad följer EG;s arbete. Jag har särskilt intresserat mig för likalönsdireklivet, och jämställdhetsenheten bevakar hela tiden vad som händer inom EG. Vi kommer alt göra allt både för att följa arbetet och för all se till att vi harmoniserar vårt jämställdhetsarbete med det som sker

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

i EG. Dessa frågor beaktas och behandlas dels inom arbetsgruppen för personers rörlighet, dels inom ramen för social policy-frågor, som det heter på EG-språk. Dessutom analyserar vi, som jag tidigare sade, de EG-direktiv som rör jämställdhetsfrågor Delta är mycket intressant för oss. EG;s likalö-nedirekliv beaktas också av utredningen om en utvärdering av vår egen jäm-ställdhelslag. Detta finns definitivt med i vårt arbete, och ett studium av EG och kvinnorna kommer all bli klart under våren.

Tillsammans med andra organisationer, eller i egen regi, genomför vi också seminarier som på olika sätt behandlar dessa frågor Men man skall komma ihåg en sak när man ser på direktiv som ser radikala ut, nämligen att det inte räcker med direktiv eller lagstiftning. Det handlar också om att förändra verkligheten så att det blir en förbällring för kvinnorna. När det gäller den frågan kan man säga att direktiven och verkligheten ännu inte stämmer överens i de europeiska länderna. Vi kan i Sverige trots allt se att vi har hunnit ganska långt på en del områden.

Vi måste väl ändå vara överens om, Maggi Mikaelsson, att det är kvinnorna som tjänar mest på att landet har en stark ekonomi. Vi måste bekämpa inflafionen, så att vi har möjlighet att satsa på den offentliga sektorn sorn arbetsmarknad för kvinnor och för att inte lägga ytterligare uppgifter inom vård och omsorg på kvinnorna, eller göra det till en privat uppgift för kvinnorna.

Vi kan bara värna den offentliga sektorn genom en stark ekonomi och genom att bekämpa inflationen. Det är den som är den allra orättvisaste fördelaren av inkomster och förmögenheler i samhället. Det är just därför som vi måste se på hela den ekonomiska politiken och dess effekter även för kvinnorna.

Jag vill nog påstå atl även Kommunal har fått ett bra avtal och ett bra lönelyft. Läraryrket är även det ett kvinnoyrke, och vi skall väl inte vara enögda när vi ser på det som har hänt på arbetsmarknaden.

När det gäller män och föräldraförsäkringen driver vi en kampanj som kallas Pappa kom hem. Vi vänder oss både till arbetsgivare och fackliga organisationer för att få dem alt uppmärksamma denna fråga, ge information och skapa förutsättningar för män att utnyttja föräldraförsäkringen. Jag vill påstå att regeringen gör en hel del för alt skjutsa på utvecklingen.

Kjell-Arne Welin talade i sitt första inlägg väldigt myckel om privatisering som en lösning på problemet med värderingen av kvinnors arbete. Jag tror att man måste gå litet djupare i analysen av orsaker än så. Om vi ser till det allra största kvinnoyrket i dag, sekreteraryrket, kan man inte direkt säga att del är fråga om en offentlig sektor som skulle sakna konkurrens från privata arbetsgivare. Men del handlar fortfarande om en värdering av arbetet som inte pä någol sätt kan mätas med hur man värderar manliga arbetsuppgifter Orsakerna ligger djupare än så, och lösningen är inte heller så enkel.

Visst kommer vi fortsättningsvis att driva frågan om våld mot kvinnor hårt, Kersti Johansson. Vi måste se till alt vi både söker mer kunskaper om orsaker och att vi ser till att samverkan mellan t.ex. sjukvården, polisen och kvinnojourer m.m. blir bättre. I dagsläget behöver kvinnojourerna framför allt ett mycket bättre kommunalt stöd, men vi har också från regeringens sida gått in med pengar.

Som jag ser det har projektpengarna framför allt varit en stimulans för alt öka kvinnorepresentationen i statliga organ. Vi kan nu i siffrorna i statistiken se resultaten av dessa kampanjer Procenttalen när det gäller kvinnorepresentationen i statliga organ har ökat från 17 %, när utredningen Varannan damernas lades fram, till 22-29%. Detta är inte något som man kan vara helt nöjd med, men del är inte något som vi inte kan mäta eller se konkreta resultat av.

Projektpengarna har framför allt gått till de polifiska partierna och arbetsmarknadens parter Vi har behövt deras hjälp för att åstadkomma förbättringar Trots allt har medlen styrts lill en del av kvinnoorganisationerna och til! de politiska partierna. Regeringen begär hela tiden all man från arbetsmarknadens parter själva skall ställa upp med en del av pengarna. Det är inte så alt vi bara lägger till. ulan projekten skall oftast sä atl säga samfinansieras. Men jag kan hålla med om att också de fackliga organisationerna kunde la ett ännu större ansvar för arbetet.

Jag vill avslutningsvis säga något som jag tänkte på när jag lyssnade till Kjell-Arne Welin tidigare. När det gäller t.ex. löneskillnader och arbetsvärdering får vi väl såga som Winslon Churchill sade; Del som är möjligt att göra skall vi genast ta itu med, och del som är omöjligt tar litet längre tid.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

AnL 25 MONA SAINT CYR (m) replik;

Herr talman! Statsrådet sade att regeringen följer del som händer inom EG. Det är en sak atl följa - det gör vi på de flesta områden, och jag anser det självklart att vi gör detta på jämslälldhetsområdet när vi har en jäm-ställdhelsminister - men del är en annan sak atl direkt samarbeta i en fråga som vi alla vill föra framåt och driva aktivt i ett bredare sammanhang. Jag vet att det bland många kvinnor i de organ som är knutna till EG finns ett intresse för en svensk medverkan. Min fråga var därför - jag fick inget direkt svar, utan ett indirekt - om Sverige är intresserat av att vidga det ömsesidiga utbytet i dessa frågor och om statsrådet i så fall är beredd att verka för det i regeringen, så att man tar upp just denna fråga i de pågående EG-EFTA-förhandlingarna.

Det lät som om statsrådet nedvärderade begreppet direktiv och dess innebörd. Jag tycker inte att man skall förringa detta. Det anger en klar inriktning för det arbete som hela tiden skall föras framåt. Man har bestämt sig för målsättningen och arbetar i den riktningen. Att del inte alltid går lika fort beror på att tolv länder är inblandade, Sverige är bara elt land. Del är väl bra att man drar åt samma håll och kan vidga de kunskaper och erfarenheter som man har Man kommer en bit på väg i och med direktiven om man följer upp dem och ser till att de så småningom förverkligas. När det gäller dessa frågor måste man ha en positiv anda och inte alllid bara anse alt vi är oss själva nog.

AnL 26 MAGGI MIKAELSSON (vpk) replik;

Herr talman! Jag vill hälla med Margot Wallström en gång fill. Även jag tycker att det är viktigt att vi har en stark ekonomi, och det är viktigt att vi försöker hålla nere inflationen, framför allt med lanke på de lågavlönade grupperna.

3 Riksdagens protokoll 1989/90:81

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag lill jämställdhet

Del kan däremot knappast vara de lågavlönade kvinnorna som är orsak till den inflationsbrasa som man talar om att vi har just nu. Lågavlönade kvinnor finns inte bara inom den offentliga sektorn. De finns även inom andra områden, t.ex. inom handels- och fabriksområdet.

När det gäller inflationen kan man också fundera litet grand över vad skatteomläggningen kommer atl innebära när den slår ut i full kraft om kanske någol år med de enorma, ökade inkomster som vissa grupper i samhället kommer att få.

Jag tycker också att det är mycket viktigt att värna om den offentliga sektorn. Jag tror dock inte alt man gör det genom alt ålägga kommunerna ett kommunalt skattestopp. Hur skall de då kunna rekrytera personal till de verksamheter som de faktiskt måsle ha och behöver ha för alt få en bra kvalitet på den offentliga sektorn? Hur skall kommunerna klara av barnomsorgsutbyggnaden om det finns elt kommunalt skatlestopp?

Hur går det med löneförhandlingarna? Jag kan hålla med om alt man trots allt har haft ett hyfsat avtal det här året. Del innebär emellertid inte alt man har hunnit ikapp. Det finns krav på atl lönerna inom den offentliga sektorn skall förbättras bland de lågavlönade även nästa år. Det blir då en förhandling under galgen om man vet att det finns elt kommunalt skattestopp. Den som förhandlar vet då atl om man lar ut det i lön så får man ingen verksamhet. Detta är naturligtvis ingen fri förhandlingsrätt.

Slutligen vill jag göra en kommentar till kvinnojourerna och lill atl det är viktigt att de får kommunalt stöd. Jag tycker naturiigtvis atl del är viktigt. Med hotel om ett kommunalt skattestopp över sig är det dock knappast troligt atl kommunerna prioriterar kvinnojourerna.

AnL 27 KJELL-ARNE WELIN (fp) replik:

Herr talman! Det som är möjligt genomför vi i dag, och del som är omöjligt genomför vi ganska snart. Så tycker jag atl man skall resonera. Därför gläder det mig atl statsrådet som avslutning på sin replik angav detta som målsättning för det framtida arbetet.

Däremot känner jag inte lika stor tillfredsställelse över att Margot Wallström när det gäller den offentliga sektorn, barnomsorg och annan omsorg som vi i folkpartiet säger alt vi vill skapa alternativ inom, använder som elt argument för atl vi skulle ha fel i vår strävan att t.ex. sekreterare inte kommer framåt, trots atl de har en mångfald av arbetsutbud. Detta är kanske litet grand av skillnaden mellan Margot Wallström, socialdemokraterna och oss i folkpartiet. Vi försöker se möjligheterna, och vi försöker inte hitta argument mot någonting. Vi tror alt en mångfald inom exempelvis barnomsorgen skulle medföra att vi kunde infria det beslut som har fattats här i riksdagen om atl barnomsorgen skulle vara fullt utbyggd lill 1991.

Nu kommer vi sannolikt inte'atl klara denna målsättning, sorn vi har varit överens om. Det beror till inte så liten del på att man från socialdemokraternas sida så konsekvent har motsatt sig varje form av allernalivlösning lill den typ av utbyggnad som man har låst sig fast vid. Vi tror atl inom den offentliga sidan - där kvinnorna är den totalt dominerande arbetskraften, utom när det gäller de högsta chefsbefattningarna - finns en oändlig kraft, vision och framtidstro. Om de skulle få lov att utveckla detta ulanför del monopolföre-

lagande som den offentliga sektorn innebär skulle det hända mycket positivt när det gäller utbyggnad, service, kvalitet och inte minst när det gäller lönesättningen.

Om inte kvinnorna får lika lön som männen för samma arbete, kommer vi aldrig att komma särskilt långt i jämslälldhetsarbetet. Jag är ganska säker på atl Margot Wallström har samma uppfattning, nämligen att lönen är väsentlig för atl vi skall nå framgångar i jämslälldhetsarbetet. Därför hoppas jag att socialdemokratin är beredd att ompröva sin uppfattning om att vi bara skall ha den statiska utbyggnaden av den offentliga sektorn, som har visat atl den inte klarar problemaliken.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

AnL 28 KERSTI JOHANSSON (c) replik;

Herr talman! Margot Wallström säger att projektpengarna är stimulans för att öka kvinnorepresentationen i statliga organ, och vi får också siffror på ökningen. Det är bra alt vi får en ökning. Sedan säger Margot Wallström atl pengarna även går till de politiska partierna och arbetsmarknadens parter, eflersom de får söka av projektpengarna samt atl arbetsmarknadens parter också släpper till en del pengar själva.

Del gör även kvinnoorganisationerna. De får stå för en inte så liten del av de små ekonomiska medel och möjligheter som de har Det sker också mycket genom frivilligt arbete. Frivillighelen behövs, och den är nödvändig för att vi skall kunna komma framåt. Kvinnoorganisationerna arbetar även för att öka kvinnorepresentationen i kommuner, landsting och på länsnivå, för atl nämna några exempel. Jag återkommer till att jag tycker att det är angeläget med ett högre anslag lill kvinnoorganisationerna. Mera pengar skulle ge organisationerna större och bälire möjligheter atl arbeta på fler håll och pä fler händer Det gäller att kunna stimulera, engagera, intressera, nå ut till många och atl satsa på utbildning för atl öka kvinnorepresentationen i de politiskt valda församlingarna. Skall vi få ett bra och fungerande samhälle förutsätter det att både kvinnors och mäns värderingar och erfarenheter tas till vara.

Jag skulle vilja referera till Elise Bolding. Hon säger att om människan har elt mål, en framtidsvision, så påverkar det hela hennes sätt att tänka och handla. Hon arbetar mot detta mål, och målet leder henne framåt. Det är viktigt alt ha ett mål, att vara på väg framåt. Del är en viktig uppgift i framtiden att ge kvinnan samma rätt till samhället som mannen har Jag tror alt del krävs alt vi måste försöka öka de ekonomiska möjligheterna i kvinnoorganisationerna, som bedriver mycket av det här viktiga arbetet.

Anf. 29 Statsrådet MARGOT WALLSTRÖM;

Herr talman! Just nu förhandlar vi med EG om ett gemensamt europeiskt ekonomiskt område, kallat EES. En väsentlig del av de diskussionerna handlar om det som kallas medborgarnas Europa och möjligheten för ungdomarna atl resa, studera och praktisera. Det handlar om kultursamarbete och om fackligt samarbete. Det handlar om miljöområdet, och det handlar om jämställdhet. Jag kan inte säga annat än att vi anser atl det här är en fråga som är i allra högsta grad levande i våra kontakter med EFTA och EG. Frågan befinner sig inte alls i marginalen och vi är inte ointresserade. Där-

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

emot sätter vårt ställningstagande när det gäller medlemskap naturligtvis en gräns, precis som i alla andra frågor Jämslälldhetsfrågorna finns definitivt med i alla de kontakter vi har med EG. Vi har ett givande utbyte i jämställdhetsfrågorna. Vi har dessutom ett fint bilateralt samarbete med många av EG-länderna. Jag har själv varit i Spanien, och pratat om jämställdhet och sett hur vi kan utveckla vårt samarbete. Jag ställer mig något undrande inför påståendet atl delta inte skulle vara intressant för oss. Del är del. Vi söker hela tiden efter sätt alt dra nytta av och kunna samarbeta med EG när det gäller jämslälldhetsfrågorna.

Jag har aldrig sagt atl lönen är oväsentlig. Det är klart atl lönen är jätteviktig. Det är del uppvärderingen av kvinnojobben handlar om. Problemet är nu att vi måste få ordning på Sveriges ekonomi. Vi måste få ned inflationen och komma till rätta med obalanserna i ekonomin. Del har naturligtvis även kvinnorna allt alt tjäna på. Annars hamnar vi i ett läge med arbetslöshet igen. De ekonomiska bekymren kommer att slå mycket hårt mot kvinnorna, om utvecklingen fortsätter på samma sätt som vi kan se att den gör nu.

Det kan väl inte vara så, som kvinnan i den radioutfrågning som har nämnts sade, all kvinnorna skall ha lika myckel luft i lönekuverten. Det är väl inte lufl i kuvertet man vill ha, utan en rejäl förbättring av sitt ekonomiska läge.

Lösningen på problemet när det gäller det kommunala skaltestoppel är prioriteringar, precis som i alla andra sammanhang, som det har varit i budgetarbetet för regeringen under alla år sedan vi tog över regeringsmakten. Maggi Mikaelsson talade om miljonärerna. Atl en del blev miljonärer berodde på alt staten hade ett stort budgetunderskott och fick låna pengar De som kunde låna ut pengar tjänade på detta. Det gör de också med inflationen. Det är en av orsakerna. Det är därför som det är viktigt att ta itu med ekonomin och skaffa sig en helhetssyn på detta.

Jag vill vända på del hela. Jag anser alt det är kvinnorna som har allt att tjäna på ell sundare och rättvisare skattesystem. Inte är det kvinnorna som i dag får alla avdrag och möjligheter till löneförmåner, som det ser ut i skattesystemet. Kvinnorna har allt atl tjäna på en skaltereform.

Jag sade att det var fel på analysen av orsakerna till arbetsfördelningen, Kjell-Arne Welin. Det är för enkelt atl säga alt det bara beror på atl vi inte har privatiserat, ätt vi har en sådan arbetsfördelning som vi har i dag. Det är att göra del för enkelt för sig. Det är alltså fel på analysen.

Del är klart atl vi skall ha alternativ. Jag jobbar själv i ett föräldrakooperativ och har fått alldeles utmärkt stöd av politikerna lokall, av socialdemokrater som har drivit denna fråga, och också från statligt håll. Visst finns det alternativ, och de skall självfallet ha stöd. Del är så vi måste jobba. Del vikliga är alt politikerna sätter upp mål för verksamheten.

Jag tror att denna debatt faktiskt kan föra frågorna framåt. En uppvärdering av kvinnojobben måste innehålla alla dessa olika delar för att vi skall kunna nå resultat.

Tredje vice talmannen anmälde all Maggi Mikaelsson och Kjell-Arne

gare repliker (forts. 6 §)

Welin anhållit atl till protokollet få antecknat atl de inte ägde rätt till ytterli- Prot. 1989/90:81

8 mars 1990

Information från regeringen

5§ Information från regeringen om biståndssamarbete med Östeuropa

Anf. 30 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN:

Herr talman Jag vill informera riksdagen om några av de insatser som nu förbereds lill stöd för de snabba förändringarna i Östeuropa och om vilka regeringen under februari fattat beslut - allt under förutsättningen av ett positivt riksdagsbeslut i denna fråga.

Statsministern tillkännagav i december 1989 att regeringen vill anslå 1 miljard kronor över de kommande tre budgetåren till stöd för Östeuropa. Huvuddelen av denna ram, 900 milj. kr, skall enligt förslaget tas från ökningen av biståndsanslaget. Övriga 100 milj. kr utgörs av insatser från andra huvudtitlar i budgeten.

I budgetpropositionen föreslog jag att 300 milj. kr avsätts ur biståndsbudgeten för insatser i Polen under treårsperioden. I budgetförslaget avsätts vidare 225 milj. kr. för bilateralt samarbete med andra delar av Östeuropa och för multilaterala insatser 375 milj. kr

Redan i oktober informerade jag kammaren om det planerade biståridel lill Polen. Sedan dess har regeringen gett beredningen för internationellt tek-niskl-ekonomiskt samarbete (BITS) i uppdrag att bereda ett stöd på 270 milj. kr. inriktat främst på miljöinsatser och olika utbddningsinsatser, bl.a. inom den polska statsförvaltningen. I regeringsbeslut den 15 februari har regeringen nu fastställt en sådan inriktning på samarbetet, För att arbetet skall komma i gång redan under innevarande budgetår har ointecknade reservationsmedel avsatts. Bland de många insatser som för närvarande förbereds finns olika miljöskyddsprojekl för den polska industrin samt ett stöd via Kommunförbundet till den polska lokala förvaltningen.

En betydelsefull tyiuhUateral insats för Polen har också gjorts med hjälp av biståndet. Till stöd för det ekonomiska reformprogrammet i landet och särskilt till stöd för ansträngningarna att ge den polska valutan en stabil växelkurs har Polen fält tillgång till en internationellt samordnad stabiliseringsfond om 1 miljard US dollar Sverige beslutade den 25 januari att bidra med 65 milj. kr. Bidraget ges i form av ett lån ulan ränta.

Miljö- och utbildningsinsatser bör komma att prägla biståndssamarbetet även med andra delar av Östeuropa. Regeringen gav den 15 februari BITS i uppdrag att planera för ett bistånd på miljöområdet också fill andra länder än Polen. En stor del av detta stöd kommer att gälla Östersjöområdet, inte minst de baltiska republikerna. Ytterligare samarbete på miljöområdet förbereds inom miljö- och energidepartementet och naturvårdsverket.

En betydelsefull multilateral insats på detta område är det samnordiska riskkapitalbolag för miljöinvesteringar i de östeuropeiska länderna som de nordiska miljöministrarna nyligen beslutat om. Avsikten är att det svenska

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Information från regeringen

bidraget, som uppgår till ca 18 milj. kr per år i sex år, skall finansieras med biståndsmedel.

Regeringen har inlett ett erfarenhetsutbyte med Sovjetunionen, som även kommer att förslärka stödet till de baltiska republikerna. BITS bereder för närvarande, efter ett regeringsbeslut den 1 februari, ett omfattande kursprogram för sovjetiska beslutsfattare inom förvaltningen och näringsliv. Utbildning kommer all ges främst i Sverige inom ämnesområden som ekonomisk politik, förvaltning och näringslivsfrågor Elt av de områden som Sovjetunionen uttryckt intresse för är hur den svenska riksdagens förvaltning fungerar En första kurs i lokalt självstyre planeras redan under våren 1990. Olika arbetsgrupper, bl.a. i arbetsmarknadspolitik, kommer också att mötas inom kort.

Sådana kunskapsutvecklande insatser, förvahningssiöd och annat tekniskt bistånd, kommer alt spela en viktig roll i biståndet till de östeuropeiska länderna. Det kommer också insatser inom ämnesområdena kidtur, information och utbildning att göra. Regeringen återkommer till dessa frågor.

Herr talman! Atl underVåtta folkrörelsernassatnarbete med organisationer i Östeuropa är en mycket viktig del av biståndet. Den demokratiska samhällsutvecklingen har ju drivits fram genom den breda folkliga aktiviteten i dessa länder För att stärka den demokratiska utvecklingen bör ett generöst stöd ges till ell samarbete mellan svenska och östeuropeiska folkrörelser, kyrkor och andra organisationer SIDA har fåll regeringens uppdrag atl bereda elt sådant stöd. Regeringen har redan tidigare beslutat om 30 milj. kr för folkrörelsesamarbete i Polen. I beslut den 15 februari förutser regeringen 60 milj. kr. för samarbetet i övriga länder. SIDA har redan mottagit över 40 ansökningar för bidrag lill projekt i Polen och har nyligen beviljat 8 ansökningar om sammanlagt 1,2 milj. kr

Jag vill i delta sammanhang också påminna om atl Röda korset, Hoppets stjärna och Erikshjälpen fått sammantaget 14 milj. kr ur kalastrofanslaget för insatser i Rumänien.

Elt svenskt stöd till utvecklingen mot demokrati, sociala framsteg, marknadshushållning samt en förbättrad miljö i Östeuropa måsle bygga på breda kontakter mellan folken i Sverige och Östeuropa. Det är en gemensam uppgift för regering, folkrörelser organisationer och näringsliv. Jag har här endast tagit upp den planering som görs för det direkt biståndsfinansierade stödet. Överallt i Sverige finns elt oerhört brett engagemang för att stödja utvecklingen i Östeuropa. Det är regeringens avsikt att med biståndet underlätta detta samarbete.

AnL 31 PÄR GRANSTEDT (c);

Herr talman! Jag vill först tacka för den information som vi har fått här i kammaren. Inte minst den som skall vara med och bereda det här ärendet i ulrikesulskoltet tycker naturligtvis alt det är värdefullt att få en så konkret uppfattning som vi kan få om de problem som regeringen har för användningen av dessa pengar Jag utgår från alt arbetet kommer att konkretiseras ytterligare i kommande information från regeringen.

Den allmänna inriktningen av biståndet verkar vara rimlig och tillfredsställande. Centerpartiet presenterade i oktober förra året en motion här i

riksdagen om biståndet lill Polen. I den angav vi en inriktning i av biståndet som vi menade borde kunna tillämpas även på andra östeuropeiska länder vartefter utvecklingen gjorde det möjligt för oss all gå in med bilaterala insatser. Vi framhöll särskilt miljöinsatser och utbildningsinsatser. Därför noterar jag med tillfredsställelse alt detta också är den allmännna inriktningen i den planering som statsrådet Hjelm-Wallén nu redovisade.

Men det finns tvä viktiga problem förknippade med det förslag som regeringen nu har lagt. Det ena innebär den allmänna nivån. Genom all lägga ihop tre år kommer regeringen upp till det runda beloppet 1 miljard. Delta döljer dock inte det faktum atl det inte handlar om mer än drygt 300 milj. kr. per år till hela Östeuropa. Det är alltså samma nivå som till ett normalt biståndslagarland. Det finns alltså anledning atl fråga sig hur pass betydelsefulla insatser vi verkligen kan göra inom den ramen - biståndet skall ju fördelas på ett stort antal länder

Vi tycker all en sådan nivå kunde vara lagom för insatser i ett enda land, nämligen Polen. Del skulle vara intressant att höra om regeringen kan överväga all för kommande budgetår öka denna ram ytterligare eller om 1 miljard kronor skall uppfattas som något slags tak för den närmaste treårsperioden.

Vi har föreslagit större satsningar, och de förslagen behandlas just nu i utrikesutskottet. Det finns ju alltid ett hopp om alt riksdagen skall fatta beslut om ökade resurser.

Del andra problemet är naturligtvis finansieringen. Genom att ta dessa resurser ur biståndsramen gör egentligen inte Sverige några uppoffringar för all stödja Östeuropa. Hela uppoffringen läggs på våra traditionella mottagarländer i tredje världen. Det är anmärkningsvärt och cyniskt att göra på det sättet. Det är alltså länder som i ännu högre grad behöver vårt stöd som får stå för kostnaderna när vi nu börjar stödja Östeuropa.

Jag skulle vilja fråga huruvida regeringen bedömer att stödet till Östeuropa inryms i den 7-procentsmålsätlning som FN har antagit och som DAC för bok över

Jag skulle också vilja fråga om detta är en engångsföreteelse från regeringens sida eller om den tänker sig all förlänga delta finansieringssätt.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Information från regeringen

AnL 32 TREDJE VICE TALMANNEN:

Jag vill erinra om att enligt de rekommendationer som antagits av talmanskonferensen bör kompletterande frågor inte ta längre tid än två minuter i anspråk.

AnL 33 MARGARETHA AF UGGLAS (m):

Herr talman! Styckevis och delt är elt gammalt svenskt ullryck som passar bra på regeringens beslutsprocess i fråga om Ösleuropabislåndel. Det är spännande alt så här från riksdagshorisonl följa hur regeringen i tal, pressmeddelanden och tidningsartiklar hanterar den här miljarden. Del är väldigt beklagligt alt vi till riksdagen i stället inte har fått en proposition som innehåller ett rejält program för Sveriges bistånd till Östeuropa med klara riktlinjer, med klara angivelser som vi hade kunnat diskutera på sedvanligt sätt.

Även budgetpropositionen, som ändå var del givna tillfället för regeringen

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Information från regeringen

att lägga fram klara riktlinjer för sin Östeuropapolitik, saknar ju sådana. Man får leta sida efter sida för att hitta dessa pengar som återfinns i delpos-ler

Mina frågor lill Lena Hjelm-Wallén, som har haft vänligheten atl komma lill riksdagen och berätta om de här sakerna, är följande:

Är detta regeringens program för hjälpen fill Östeuropa? Är detta riktlinjerna? Eller är delta bara elt av många papper? Kommer del något nytt, eller är detta det vi har atl utgå från i regeringens Östeuropapolitik?

Anf. 34 HÅKAN HOLMBERG (fp);

Herr talman! Jag förslår att det här inte kan vara regeringens hela program - i alla fall hoppas jag verkligen atl del inte är det. Det behövs bra mycket mer för alt vi skall vela vad vi har att vänta och vad vi kommer att få ta ställning till.

Jag vill ändå nu komplimentera regeringen i det avseendet att den inte har gått i den fälla som det nog finns viss risk för att den skulle ha drullat ned i, nämligen den fälla som skulle innebära en fortsättning av den politik som västvärlden under 1970-lalel förde gentemot t.ex. Polen. Då gavs ju väldigt stora krediter utan några specificeringar av vad pengarna skulle användas till. Regeringen har nu insett atl de områden där man kan göra de effektivaste insatserna handlar om kunskapsöverföring för att bygga upp en normal ekonomi, en normal förvaltning, normala organisationer och normal politik.

Jag har ett par frågor Den första gäller de olika projekten i Polen, För drygt ett år sedan väckte vi, och även andra, förslag om att Sverige skulle engagera sig starkt i del s.k. Wisla-projeklet i Polen. Det finns ju väldigt sällan, i det läge som vi nu befinner oss i, konkreta planer och konkreta projekt som snabbt kan sällas i verket i ett land som Polen, på grund av det tillstånd som den kommunistiska regimen har försatt landet i. Beträffande delta projekt finns dock konkreta insatser som kan göras mycket snabbt.

Jag skulle därför vilja få besked från statsrådet om vilket sätt som Wisla-projeklet hittills har behandlats på vid de tillfällen under februari månad då beslut har fatlats.

Min andra fråga ligger litet vid sidan om det rena biståndsämnet men är ändå väsentlig. Skall man över huvud tagel få i gång ekonomisk utveckling måsle det land det gäller komma in in i det internationella varuutbytet. Östeuropas betydelse i världsekonomin är mycket liten. Bara 7-8 % av varuhandeln i världen kommer från östeuropeiska länder Något mer än 3 % av importen lill Sverige kommer frän öst. Vi skulle kunna göra en mycket konstruktiv och effektiv insats på lång sikt genom atl avreglera de delar av vår handelspolitik som berör tekoprodukler, skor och jordbruk, som är just de sektorer där Östeuropa snabbt skulle kunna få i gång en fungerande produktion och få in de nödvändiga exportinkomsterna. På vilket sätt har regeringen handlagt dessa frågor? När är man beredd att häva handelshindren?

AnL-35 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag vill instämma när det gäller de frågetecken som Pär Granstedt satte. Del gäller alltså både nivån på del bistånd som vi har fått en redogörelse för och finansieringssältel. Jag tror alt nivån på biståndet

med rätta kan betecknas som en droppe i havet, och jag förväntar mig naturligtvis att det skall bli mer pengar. Det vore bra att få ett svar på frågan hur det kommer atl se ut under de närmaste tre åren.

När det gäller finansieringssältel är det många som tycker atl det är väldigt utmanande. Det har ju anförts en ganska kraftig kritik från olika politiska partier, men också från frivilligorganisationer, mot atl man använder bi-ståndsbudgelen och på det sättet jämställer de östeuropeiska länderna så att säga i klump, fast de ser mycket olika ut och har olika problem, och också jämställer dem med tredje världens länder Det finns ingenting som säger atl behoven i våra traditionella biståndsländer i tredje världen på något sätt minskar för alt vi har uppmärksammat den utveckhng som förekommit i de östeuropeiska länderna.

Skall man fortsätta att använda biståndsbudgeten för att utveckla det ekonomiska, sociala, kulturella och politiska samarbetet med Östeuropa, eller skall man gå över till någon annan finansieringsform som bättre passar de syften som man ändå vill uppnå?

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Information från regeringen

Anf. 36 MARIANNE SAMUELSSON (mp):

Herr talman! Jag vill instämma i en del av de frågor som redan har ställts här Jag skulle gärna vilja vela hur man i regeringskansliet har diskuterat, när man nu har lagt Östeuropahjälpen inom biståndsramen. Ser man några farhågor i detta när det gäller den framtida hjälpen till u-länderna? Det är ju många som har anfört synpunkter på detta, och jag antar att man inom regeringskansliet har diskuterat för- och nackdelar med att göra på detta sätt.

Det skulle också vara intressant att få veta vilken ambitionsnivå det är i den kommande proposifionen - om det finns en risk för att man aldrig kommer över 1 % för det totala anslaget, om Östeuropa kommer alt inrymmas i det redan beslutade enprocentsmålet för u-länderna. Hur vill man hantera detta i framtiden? Det är viktigt, tycker jag, att redan nu ta upp och diskutera den frågan. Jag kan se att det är en praktisk lösning alt göra så här tillfälligtvis. Men är målsättningen atl man även i framtiden skall ha den här lösningen?

När det gäller nivån på ambitionen tycker jag att det är bra att man kommer i gång. Men skall man klara Östersjösituationen, så måste det till krafttag-för vår egen skull, som det ju faktiskt i ganska stor utsträckning är fråga om. Myckel av den här hjälpen gäller ju vår egen självhjälp.

Anf. 37 Statsrådet LENA HJELM-WALLEN:

Herr talman! Jag kan konstatera atl del här i kammaren och bland partierna finns en samsyn vad gäller stöd lill utvecklingen i Östeuropa mot demokrati, marknadshushållning och miljöförbättringar. Däremot finns det litet olika åsikter vad gäller finansieringen av detta stöd.

För min del anser jag alt det går att ta dessa 300 milj. kr för nästa år och ytterligare två år från biståndsbudgeten. Vi kan ändå stå fast vid våra åtaganden mot u-världen - och det är för mig något myckel viktigt.

Vad regeringen har sagt i budgetpropositionen, när vi har presenterat förslaget om den här miljarden, är att detta är den volym som skall gälla under

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Information från regeringen

den här tidsperioden, nämligen tre år Vi avvaktar nu riksdagsbehandlingen, och jag tycker atl del är litet för tidigt alt nu fråga mig om ytterligare medel.

Vad jag har presenterat i dag är de biståndsfinansierade insatserna. Jag presenterar inte i dag ett program för Östeuropa, för det måste naturligtvis ha en mycket större bredd, och det får ske i annat sammanhang.

Jag är därmed inte heller beredd att gå in i någon större diskussion om handelshindren. Men det är ju så, alt import av tekoprodukter liberaliseras fro.m. augusti 1991, och importbegränsningar för skor tas bort före utgången av 1992. Detta är ändå ell litet svar när det gäller den frågan.

Det konkreta projekt som sedan har tagits upp här, och som har intresserat många, är Wisla-projeklet, som ju är ett stort miljöprojekt i Polen. Jag har själv fått direkt information om detta, och jag vet att både BITS och SIDA har haft kontakter med Svensk-polska miljöföreningen, som arbetar med projektet, liksom med den särskilda Wislaadministrationen. Del åligger nu de här myndigheterna atl göra en bedömning - naturligtvis i diskussion med de polska myndigheterna. Vi får här avvakta den prioritering som kommer alt göras i dessa diskussioner.

Jag fick också en fråga om huruvida Ösleuropabislåndel skall räknas in i FN;s målsättning, 0,7 % av bruttonationalinkomsten i bistånd. Detta är någonting som diskuteras mycket inom OECD-gruppen och den särskilda biståndskommittén DAC i Paris. Min ståndpunkt är atl Ösleuropabislåndel borde lämnas utanför FN-målsältningen 0,7 %.

Anf. 38 PÄR GRANSTEDT (c);

Herr talman! Låt mig först med tillfredsställelse notera statsrådet Hjelm-Walléns uttalande att Östeuropabiståndet bör ligga ulanför FN :s målsättning 0,7 %. Jag tror alt delta är mycket viktigt. Skulle man ändra på den principen, skulle del kunna få mycket allvarliga konsekvenser för de traditionella u-länderna - de verkliga u-länderna. Vi vet alt det redan hittills har varit praktiskt tagel omöjligt all få flertalet länder atl nå upp till 0,7 %. Om de skulle kunna räkna in Östeuropabiståndet, skulle chanserna atl pressa upp biståndet fill länderna i Afrika, Asien och Latinamerika naturligtvis undergrävas ytterligare.

Men detta innebär atl man. såvitt jag förslår, inte gärna heller för svenskt vidkommande i längden kan använda biståndspengar för Östeuropabislånd. Med de budgeteringsmetoder vi har kommer man förr eller senare i konflikt med 0,7-procenlsmålet också för svenskt vidkommande - del armin uppfattning.

Sveriges riksdag har emellertid fatlat ell annat rnålsätlningsbeslut, nämligen att 1 % bruttonationalinkomsten årligen skall anslås lill u-länderna. Nu säger statsrådet Hjelm-Wallén att vi kan stå fast vid våra åtaganden i förhållande till u-världen. Och vårt viktigaste åtagande i förhållande till u-världen är väl just atl anslå 1 % av bruttonationalinkomsten årligen till u-landsbistånd.

Jag vill fråga statsrådet Hjelm-Wallén; Anser regeringen att vi med det budgetförslag som vi nu har på riksdagens bord uppfyller riksdagens beslut om 1 % av BNI lill u-landsbistånd?

Anf. 39 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Det är väl riktigt som Lena Hjelm-Wallén säger, alt del råder en samsyn orn att vi skall stödja utvecklingen i de östeuropeiska länderna på alla sätt - det är jag också övertygad om. Men det råder inte en samsyn om nivån på stödet, och det råder inte en sainsyn om finansieringen av stödet.

Jag vet inte varför regeringen är så snål i det här avseendet, om det har att göra rned att man har valt finansieringsvägen via biståndsbudgeten och all det inte går atl ta mer där, för att vi i så fall inte kan uppfylla de mål som man har sagl alt man vill uppfylla när del gäller tredje världens länder - eller vad det handlar om. Jag tycker alt man bör kunna se detta i ett större perspektiv. Biståndspolitiken är en del av säkerhetspolitiken, och säkerhetspolitiken rymmer också andra områden, där man kan tänka sig alt skära till förmån för den här delen av verksamheten.

Del vore intressant all få höra om del förs några sådana diskussioner. Jag har vid olika tillfällen frågat flera statsråd om det inte är möjligt atl nu börja överskrida gränserna och de tydligen vattentäta skotten mellan säkerhetspolitikens olika delar. Jag tänker då bl.a. på budgeten för det militära försvaret, försvarspolitiken, som är en annan del av säkerhetspolitiken. Man kan ju tänka sig att pengar las därifrån, om man nu anser atl framför allt det ekologiska samarbetet med de östeuropeiska länderna är så viktigt och att de problem vi annars kommer att stå inför om inte dessa problem löses kommer att innebära säkerhetspolitiska risker Den diskussionen borde därför vara möjlig atl föra om det saknas pengar och om det är därför som nivån är så låg. Det vore intressant alt få en kommentar till detta.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Information från regeringen

AnL 40 HÅKAN HOLMBERG (fp):

Herr talman! Jag vill också uttrycka min tillfredsställelse över beskedet att Östeuropabiståndet i princip ändå bör ligga utanför den vanliga biståndsramen. Jag vill också understryka att det är väsentligt att det anslag som vi nu talar om, 1 rniljard, kan utökas i takt med atl nya projekt tillkommer.

Det är glädjande att Wisla-projeklet verkligen övervägs på allvar Jag vill bara varna för den risk del kan innebära att göra sig alltför beroende av de polska myndigheternas förmåga atl i dagens kaotiska läge och efter 40 års kommunistisk diktatur ta fram fungerande projekt med kalkyler och annat. Om detta så alt säga skall kunna sällas i sjön kan del vara nödvändigt atl vi själva bidrar med den typen av saker. Och jag förmodar att önskemål i den riktningen också framförs ibland.

Jag måsle även ta upp handelshindren. Vi har nu fåll höra atl handelshindren på teko-omrädet skall avvecklas i augusti 1991 och på skor 1992. Det är just inte mycket atl komma med, tycker jag, i den rådande situationen då de östeuropeiska länderna befinner sig i ell läge då de mycket snabbt är tvungna alt sä atl såga kasta sig över från ett kollapsande ekonomiskt system till något som kan likna en fungerande ekonomi. I många östeuropeiska länder, kanske alla, kommer detta att innebära oerhörda umbäranden för befolkningen på grund av det tillstånd som länderna befinner sig i nu. I detta läge är det av vital betydelse atl de får i gång en fungerande exportindustri i stället för de hopplösa industrikombinat som har blockerat all ekonomisk utveckling i dessa länder under 40 års tid och som samtidigt förstört miljön. Därför är

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Information från regeringen

det viktigt att beslut fattas också i ett litet land som Sverige om att dessa handelshinder hävs snabbt. Det finns inget som hindrar oss i Sverige från att göra det redan i dag.

AnL 41 MARIANNE SAMUELSSON (mp);

Herr talman! Jag blev litet beslörl när jag fick höra svaret på frågan om målsättningen. Jag trodde inte atl det över huvud taget var möjligt att diskutera att 0,7-procentsmålet, FN:s målsättning, skulle kunna rymma även Östeuropabiståndet, åtminstone inte för Sveriges del. Jag menade givetvis vårt folkligt förankrade enprocentsmål och undrade om det över huvud taget var rimligt att Ösleuropabislåndel skulle ligga inom ramen för detta. Jag tar för givet att Sverige mycket kraftigt kommer att arbeta för att 0,7-procentsmålet är avsett för de absolut fattigaste länderna, de länder som vi tidigare betecknat som u-länder, och att pengar till Östeuropa får tas från annat håll. Ett sätt atl få fram pengar kan vara nedrustning i världen. Men när det gäller svenskt bistånd vill jag verkligen ha ett svar på om enprocentsmålet för u-länderna kommer att bestå och om Östeuropahjälpen kommer att läggas utanför enprocentsmålet, så att vi kan öka vår hjälp till dem som behöver den.

Anf. 42 Statsrådet LENA HJELM-WALLEN:

Herr talman! Frågan om huruvida enprocentsmålet är uppfyllt när vi nu även tar in 300 miljoner under tre år för bistånd till Östeuropa kan jag svara ja på. Enprocentsmålet gäller internationellt utvecklingssamarbete, och det kan även omfatta den här typen av insatser i de östeuropeiska länderna. Beträffande 0,7-procenlsmålet anser jag att man skall vara mycket precis, eftersom det skiljer sig en hel del från enprocentsmålet.Det var del mitt svar till Pär Granstedt avsåg, Marianne Samuelsson, och det tror jag inte kan missförstås. Det är viktigt att man i fråga om 0,7-procentsmålet är mycket precis och atl man så långt det går internationellt kan komma överens om att det gäller traditionella u-länder Vad som kan räknas in under enprocentsmålet är något som riksdagen får fatta beslut om. I fråga om delta är vi i Sverige inte internationellt bundna, utan det är vi själva som bestämmer delta.

Det är viktigt med handel och näringslivssamarbele med Östeuropa. Och det är så alt säga ett annat ben atl stå på än beträffande det biståndsfinansierade stödet. Jag skulle verkligen välkomna mycket mer handel med Östeuropa liksom ett näringslivssamarbete som kan underlättas av utökade exportkreditgarantier som det har fattats beslut om ganska nyligen. Det rör sig om mycket större belopp än den miljard som jag har talat om nu. Och det borde möjliggöra en annan typ av ekonomiskt samarbete med Östeuropa.

Slutligen vill jag säga till Gudrun Schyman att jag håller med om att det är möjligt att föra ett säkerhetspolitiskt resonemang och att även på sikt hoppas alt detta skall kunna ge möjligheter till finansiellt utrymme för mer konstruktiva utvecklingsinsatser än de ofta destruktiva insatser som en militär kapprustning innebär Men detta är ett resonemang som får föras på sikt. I nuet och åren framöver skapar detta inte någol finansiellt utrymme för oss.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Anslag till jämställdhet

(forts, arbetsmarknadsutskottets betänkande AU9)

AnL 43 CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (m);

Herr talman! Jag går in i denna debatt eftersom jag i går kväll fick veta att Margareta Gärd, som slår på talarlistan, inte har möjlighet all närvara för Moderata kvinnoförbundels räkning.

Den jämställdhetsdebatl som nu förs har börjat anta en helt annan ton än för bara några år sedan. Det märktes inte minst i statsrådet Wallströms anförande för någon timme sedan. Den ekonomiska frigörelsen är viktig. Vi har nått långt, men vi har en bra bit kvar Del faktum att kvinnor finns på arbetsmarknaden och har egna inkomster innebär inte i sig alt jämställdheten är uppnådd. Denna insikt har börjat sprida sig.

Visst har det skett en hel del som ökar kvinnors möjlighet att välja förvärvsarbete. Det viktigaste är kanske föräldraförsäkringen. Men åtskilligt har också lett fill en krympande möjlighet att välja barn och familj. I synnerhet kan detta exemplifieras inom äktenskapslagstiftningen. Rätten till rättshjälp vid bodelning har avskaffats. Rätten till underhåll för make har i princip försvunnit utom i undantagsfall. Pensionsförsäkringar har gjorts lill enskild egendom. Allt delta är åtgärder som i de flesta fall drabbat kvinnor Men även inom skatte-, social- och socialförsäkringslagsliftningen finns exempel på hur valfriheten för kvinnor har krympt. Ett faktum är alt många familjer lider brist på tid för barnens behov.

Den materialistiska lära, i vilken socialdemokratin har sitt ursprung, har inte utmärkt sig för att ta hänsyn till mänskliga behov. Man har prioriterat det materiella på känslornas bekostnad. En hel del kvinnor känner sig i dag lurade. Det samhälle med storbarnkammare, Myrdals anvisade, blev inte så idylliskt i verkligheten som i teorin. Om man skulle fortsätta bakåt i historien visar även läsning av Marx och Rosseau en skrämmande syn på just barnen.

Barnen har ingen fackförening som försvarar deras behov. Därför har de drabbats i vårt överorganiserade samhälle. Det är deras tid med mamma som man har tagit. Men den tiden har inte ersatts av fid med pappa. Även om en långsam förbättring kan konstateras i detta avseende har många barn fått mindre lid med sina föräldrar, något som försvårar barnens liv genom alt det skapar otrygghet och ger sämre möjligheter till personlighetsutveckling. Alternativt las den över av kamratgänget.

Även om få föräldrar är perfekta har de flesta föräldrar mycket att ge sina barn, om de lämnas så mycket privat utrymme att de får tid och kraft till denna för samhället så viktiga insats. Häri ligger jämställdhetens dilemma i lika hög grad som i maktrelationen mellan man och kvinna.

Få vill bli jämställda på sina barns bekostnad, men en hel del har blivit det. Bakom varje framgångsrik man står en kvinna, brukar man säga. Bakom de flesta framgångsrika kvinnor står sällan en man utan oftast en annan kvinna, inte sällan en mamma eller mormor

Kvinnor gör inte omedvetna, orationella val, som det har påståtts. De gör medvetna men altruisliska val. Många arbetar en tid deltid för barnens skull, därför att det känns rätt för både dem och barnen. Andra sliter hårt och

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag tdl jämställdhet

drömmer om den sextimmarsdag som vissa partier med förkärlek talar om i valtider men som synes långsikfigt ekonomiskt orealistisk. Kostnaden motsvarar en sänkning av pensionsåldern till 50 år!

I stället ullovas kvinnorna den s.k. jaklveckan, dvs. en ny semestervecka att laga mat åt familjen på. Kvar har kvinnorna lika långa vardagar Därtill kommer skatteomläggningen att lägga ekonomisk press på deltidsarbetande småbarnsmammor att öka sitt förvärvsarbete. Värst drabbas lågavlönade kvinnor på grund av momsbreddningen. Därtill skall finansministern försöka förmå arbetsgivarna all dra in halvtidstjänster, om nu pressen har framställt detta korrekt. I stället behövs hänsynslagande till barnens behov vid beskattningen, som vi moderater har föreslagit, och ett flexibelt arbelslidsut-tag genom livet. En hårdare press på kvinnorna är att vänta: kvinnor som redan har de längsta totala arbetstiderna i alla åldersgrupper från 16 år betalar mest skatt på alla inkomstnivåer, har lägst lön i alla branscher och lägst ATP. När del framlida efterlevandeskyddet nyligen avskaffades tog många kvinnor privata pensionsförsäkringar. Dessa urholkas nu genom pensions-skatt, helt i strid med socialdemokraternas tidigare löfte. Kvinnorna får glädja sig åt den nya rätten alt få arbeta två är längre. Rättigheter är positiva så länge de är frivilliga. Men skulle socialdemokraternas förslag i 90-tals-programmet, alt förlänga inljänandetiden för pension med tio år, bli verklig-hel, då riskerar denna rättighet att bli ekonomiskt tvång för många, dvs. i praktiken handlar del om höjd pensionsålder.

Många föräldrar utövar sitt föräldraskap med minskat engagemang. Politikerna kräver av föräldrarna i dag all de tar ökat ansvar för barnen. Många var de kvinnor som fick självförtroendet underminerat när de Myrdalska parollerna om "imbecilla hemmafruar" spred sig över vårt land. Men nu går kvinnorna kurser för alt åter bygga upp det raserade självförtroendet och få lära sig att starta eget. Men de har inte möjlighet att starta eget på sina egna traditionella områden där de oftast är bäst och vet och kan. Där förhindrar utformningen av statsbidragen valfrihet. Kvinnornas arbelsmarknadsvillkor är därför ofta mer begränsade och sämre än männens, eftersom kvinnorna oftast är hänvisade till en arbetsgivare. Om konsumenterna i form av patienter, föräldrar, gamla får styra vård och omsorg i stället för som i dag producenten, kommer utbudet all bättre anpassas till människornas behov. Vårdkvaliteten skulle höjas genom konkurrensen. Kvinnors arbetsmöjligheter skulle öka, liksom sannolikt tillväxt och småföretagande. Vi moderater har lagt förslag till detta inom exempelvis sjukvård, tandvård och vård av barn.

Många människor har fler livsuppgifter än förvärvsarbetet. Om lagstiftningen enbart tar hänsyn till människan i hennes roll pä arbetsmarknaden, kommer kvinnor även fortsättningsvis atl missgynnas. Det kan även försinka jämställdhetsutvecklingen på arbetsmarknaden. Om lagstiftningen värderar även andra roller, kommer respekten för kvinnornas kunskaper och förmåga att öka.

Herr talman! Ett gott samhälle bör inte tvinga vare sig kvinna eller man att göra våld på sin natur. Ett gott samhälle skall stimulera varje människa till att utveckla sina egenskaper - även kvinnliga.

AnL 44 ULLA PETTERSSON (s);

Herr talman! Del gläder mig att en allmän jämställdhetsdebatl på internationella kvinnodagen nu introducerats i Sveriges riksdag. Jag hoppas att den har kommit för att stanna. Socialdemokratiska kvinnoförbundet välkomnar debatten, och del kommer också att märkas här om en stund när vi för fram några av de jämslälldhetskrav som vi driver Men det kommer dock inte, herr talman, alt innebära alt vi avslår från atl driva jämställdhetsfrågor i alla andra sammanhang där vi finner det befogat.

Det har blivit vanligt i massmedia atl utse vinnare och förlorare på olika politiska förslag. Det är inte tid och plats alt nu recensera den debatten, men jag vill anknyta lill den och gärna peka på sexlimmarsdagen som en reform med många vinnare. Jag år nämligen övertygad om att vi alla i längden tjänar på en reform som är så klart jämställdhelsinriklad som generell daglig arbetstidsförkortning, med målet 30 timmars arbetsvecka, sex timmars arbetsdag. Det gäller jämställdhet på många olika områden.

Först och främst jämställdhet i arbetslivet. Det är en stor klyfta i dag mellan heltidsarbetande och deltidsarbetande. Det är till nära 100% en klyfta mellan män och kvinnor Sextimmarsdag skulle fylla ut den klyftan. Inget annat förslag lill arbetslidsreform skulle få en så utjämnande verkan. S.k. arbetstidsbanker stimulerar till koncentration av arbetstiden på ett sätt som missgynnar del dagliga livet i familj och samhälle. Flextider är bra, men ett-sådanl system gynnar bara den som kan utnyttja det. Det kan oftast inte vård- och servicepersonal, vars arbete måste organiseras utifrån de vård- och servicesökandes behov.

Kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar gynnar bl.a. den småbarnspappa, för all del även småbarnsmamma, som har ett väl organiserat, fysiskt lätt arbete, men den ger ingen lättnad till den medelålders nedslitna indu-striarbelerskan. Vi vet att i de flesta familjer med två vuxna står kvinnan för merparten av hushållsarbetet. Det är inte bara fråga om någon liten skillnad i arbetsinsats. Del är en myt att hushållsarbetet har blivit så mycket lättare med all den teknik som tillförts våra hem. Det har i stället medfört att ambitionsnivån har höjts. Jag behöver bara påminna de närvarande om de normer för tvätt och rengöring som tillämpades i vår mer eller mindre avlägsna barndom för att alla skall inse atl det är så. Fortfarande är det kvinnorna som har huvudansvaret. Med kortare arbetsdag för alla blir del lättare att ändra pä delta. Män som är intresserade av hem och barn får tid. Män som inte är så intresserade får del allt svårare alt stå emot kraven pä elt rättvist fördelat arbete i det gemensamma hemmet. Pappor, inte minst ensamslående sådana, får en helt annan chans lill omistlig kontakt med sina barn.

Jämställdhet i samhället främjas också av en kortare arbetsdag. Få vet så bra som vi här i huset alt demokrati kräver tid - tid för facklig och politisk verksamhet, tid för att inhämta kunskap och information, tid för att diskutera, resonera och lid för att tänka. Demokratin kräver också att a//a ges den tiden. Framför allt är det de hittills eftersatta som behöver den, och det är lill stor del kvinnorna. Därför vilar mycket av möjligheterna för kvinnor att rycka fram till en likvärdig position i samhällslivet just på en kortare arbetsdag. När vi letar nycklar för att utöka det kvinnliga deltagandel i olika beslut tror jag att vi har en här

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Jämställdhet och jämlikhet för barnen är också något som befrämjas av en kortare arbetsdag. Sexlimmarsdagen ger fördelar för alla barn. De mindre barnen får stimulans och social kontakt som de behöver, föräldrarna får lättare alt organisera sin dag och det blir kortare dagar inom barnomsorgen. Del blir större möjligheter alt engagera sig i barnels skolgång. Det är särskilt viktigt för barn från arbetarhem där den stimulansen oftast saknas i större eller mindre grad på grund av ovana vid studier, osv.

Men även tonåringarna behöver sina föräldrar - kanske i högre grad än vad vi har haft klart för oss.

Herr talman! Det finns även andra fördelar att vinna med en generell daglig arbetstidsförkortning. Vi vet att många i dag har svårt att orka med ett heltidsarbete. Vi kräver naturligtvis arbeten som är så organiserade alt man inte skall behöva extraordinära fysiska eller psykiska krafter för att orka med. Men samtidigt kvarstår att en kortare arbetsdag ger mindre belastning och därmed färre arbetsskador och kortare sjukskrivningsperioder

Kortare arbetsdag för alla ger också effekter på samhällsekonomin. Det finns fortfarande en viss reserv av arbetskraft i de kvinnor som helt eller delvis står utanför arbetsmarknaden. Fler arbetshandikappade skulle kunna gå till en arbetsdag på sex limmar än till en på åtta timmar, och därmed få delta i heltidssysselsättning.

Men erfarenheten säger också att det tryck som en sextimmarsdag skulle skapa på arbetsgivarna, skulle tvinga fram effektiviseringar inom arbetslivet. Jag menar då i form av bättre hjälpmedel och bättre organisering av arbetsprocesserna. Det kanske allra viktigaste är av alt bättre kunna la till vara den outnyttjade resurs som de outbildade kvinnorna utgör på arbetsmarknaden. Den gruppen är faktiskt den största outnyttjade resurs som vi har

Utbildning och andra kompetenshöjande åtgärder skulle följa i spåren av en kortare arbetsdag.

Sexlimmarsdagen ger också möjligheter att förbättra servicen i förvaltning och socialt arbete. Om man ser det så, kan faktiskt behoven inom t.ex. långvården, med sex timmars arbetsdag, kunna styras bättre än vad det går med den i dag längre arbetsdagen.

En generell daglig arbetstidsförkortning gör det också lättare att sprida arbetstidens förläggning under dagen, vilket också får till följd en minskning av toppbelastningen i trafik, handel, tjänstesektorer osv. Jag hävdar att sexlimmarsdagen kan ge en allmän möjlighet till ett bättre utnyttjande av det samhälleliga kapitalet.

För bara en stund sedan sades det från denna talarstol att sexlimmarsdagen skulle kosta mycket. Låt oss i stället, som Kerstin Fredga föreslog vid middagstid, byta perspektiv. Kliv i stället upp på bänklocken och säg vad en generellt förkortad arbetsdag kan ge för vinster, dvs, ekonomiskt, socialt, politiskt, kulturellt och mänskligt.

Anf. 45 CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (m) replik:

Herr talman! Ja, Ulla Pettersson, det lät ju bra. Börjar det inte snart alt

bli pinsamt att fortsätta att ställa dessa krav på sextimmarsdag när vi alla vet

att det faktiskt bara handlar om ord? Statsrådet Margot Wallström avfärdade

för cirka en och en halv timma sedan t.o.m. tanken på all lagstifta om ett

likalönedirektiv, dvs. den vikfigaste jämställdhetsåtgärden inom EG. Statsrådet hänvisade i stället till arbetsmarknadens parter

Det är sorgligt om Sverige inte har råd att hålla sig med lika bra jämställdhetslagstiftning som inom EG. Atl likalönedirektivet tillhör det vikfigaste området har alldeles nyligen verifierats av de nordiska jämställdhetsombudsmännen. De har sagt att just lönerna är det viktigaste för kvinnorna på jämställdhetssidan, och där kommer likalönedirektivet in. Detta kräver en mindre centraliserad arbetsmarknad. Detta har också verifierats av EG:s experter, som har diskuterat huruvida Sverige kan tillämpa likalönedirektivet. För närvarande är det en danska som ansvarar för detta arbete och som för ett par månader sedan skrev en lång artikel om detta.

Om vi finge en mer privat arbetsmarknad skulle möjligheterna att mäta arbetsinsatserna öka. Detta gynnar kvinnor Då blir utrymmet mindre att ägna sig ål fördomsfull bedömning, i stället blir det än mera saklig bedömning. Erfarenheter från många länder visar att kvinnor har större möjligheter på arbetsmarknaden om där finns en större enskild sektor En sådan är enbart av godo för kvinnorna.

ProL 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Anf. 46 ULLA PETTERSSON (s) replik;

Herr talman! Charlotte Cederschiöld påminner om att detta är ett gammalt krav. Det är alldeles rikfigt. Tyvärr var en av de käppar som sattes i hjulet den ekonomiska utveckling som det här landet hade mellan 1976 och 1982, men jag behöver väl inte gå närmare in på vad som hände då.

Beträffande EG vill jag hänvisa fill den diskussion som fördes för en stund sedan här i kammaren. Jag tycker inte att vi behöver ta upp den en gång fill.

Såvitt jag förslår finns det ingenting som pekar på att den privata verksamheten skulle ha mindre av fördomar löneskillnader osv. än den offentliga.

Anf. 47 CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (m) replik:

Herr talman! Jag har inte påstått att det är mindre av fördomar inom den ena eller andra verksamheten. Det är säkert fråga om precis samma sak, det tvekar jag inte en sekund om.

Vad del handlar om är emellertid ifall arbetsinsatsen kan mätas. Vi har ju läst sida upp och sida ned i pressen om ineffektiviteten inom den offentliga sektorn. Vi vet att arbetsinsatser oftare mäts inom den privata sektorn.

Ett faktum är att kvinnor har allt att vinna på att man kan mäta arbetsinsatser Det kan man konstatera i samband med undersökningar som har presenterats om vad män och kvinnor gör Vi kan som exempel ta den Ingvor-Ingvar-beskrivning som kom upp vid jämställdhetsdebatten här i huset i går Där presenterades en kvinna resp. en rnan som gjort samma sak, och det visade sig alt kvinnan alltid blev lägre värderad i fråga om kompetens. Det finns klara fördomar, och dem hjälper man till att undanröja genom att värdera det arbete som utförs.

Det finns exempel på detta i bl.a USA, där man kan få se många kvinnor klättra väldigt högt i karriärer som försäljningschefer och även som VD för multinationella bolag.

Kvinnorna har t.ex. i många andra länder, både i USA och Frankrike, en bättre spridning hierarkiskt sett än vad vi har här i Sverige. Vi har en bredd,

4 Riksdagens protokoll 1989/90:81

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

men den finns så atl säga på botten. I dessa andra länder har de en spridning även på höjden, trots att de har en sämre bredd när det gäller förekomsten av kvinnor på arbetsmarknaden.

Värderingen av arbetet är alltså mycket viktig, och en sådan värdering förekommer oftare på den privata sidan.

AnL 48 ULLA PETTERSSON (s) replik:

Herr talman! Det är alldeles rikligt att kravet på en värdering av kvinnors arbete och av arbete över huvud taget är mycket viktigt. Det är ett av de viktigaste kraven som våra fackliga organisationer har att driva, detta gäller inte minst inom de kvinnodominerade arbetena.

Jag inser fortfarande inte alt det skulle finnas någonting på den privata arbetsmarknaden som tyder på att man i det avseendet har kommit längre där

Tredje vice talmannen anmälde atl Charlotte Cederschiöld anhållit att till protokollet få antecknat alt hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

AnL 49 BARBRO WESTERHOLM (fp):

Herr talman! Kjell-Arne Welin har i sitt inlägg redovisat hur vi liberaler, inte minst vi i folkpartiets kvinnoförbund, konsekvent genom tiderna har arbetat för kvinnors rätt och för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Jag skall inte här upprepa vad han har sagt.

Jag tänkte i stället ta upp en annan vinkling på mitt inlägg och knyta an till vad Kerstin Fredga sade om att se på saker och ting utifrån olika perspektiv. Jag tänkte la upp riksdagsledamotens perspektiv, utifrån tanken "Gräv där du slår, gör vad du kan i din närmiljö". Jag vill diskutera vad jag anser vara viktigt alt vi kvinnliga riksdagsledamöter arbetar med i vår närmiljö i syfte att uppnå en ökad jämställdhet.

Vi måste bli fler kvinnor i riksdagen, i kommuner och landsting, i de politiska församlingarna, men då måste vi arbeta för att del politiska arbetet går atl förena med ett privatliv värt namnet - annars kommer vi att få en snedrekrytering till politiken.

Det har nyligen gjorts en undersökning av högskolan i Karlstad om vad ungdomar tror är viktigast i livet om ett decennium. Det är att vara frisk, all ha någon att älska och bo samman med, att ha ett intressant arbete och att få vara tillsammans med sin familj. Att tjäna pengar kommer först på femte plats. Atl vara med och påverka utvecklingen i samhället finns inte alls med.

Detta går igen också i Ulf Blomdahls studie över de framtida organisationerna i Sverige. Intresset för atl engagera sig politiskt, fackligt och i intresseorganisationer är vikande, och det lyser igenom att människor värderar sitt privatliv, sin enskilda sektor Den är ganska snålt tilltagen i vårt dubbelarbe-tande liv - det finns inte utrymme för extra insatser t.ex. i politiken.

Detta är allvarligt, för det leder till en snedrekrytering. Vi måsle göra det möjligt för män och kvinnor atl förena arbete, privatliv och politiska insatser Då måste vi här börja säga ifrån när tidsplaner inte håller

Jag gjorde det i mitt tidigare arbete i socialstyrelsen. Överbefälhavaren skulle ha en stor beredskapsövning, och en del av övningen skulle förläggas

till sportlovet. Jag sade då att det var en ovanligt dum tid alt förlägga en sådan övning till, och han svarade; Oj! Jag har inte längre barn i skolåldern, sä del hade jag glömt. Han flyttade på övningsveckan. Män korn efteråt och tackade, då de själva inte hade vägat ta upp frågan utan var färdiga att minska samvaron med familjen.

Man kan nu konstatera alt tidningarna skrev mera om att riksdagsledamöter kom för sent till Nordiska rådels möte pä Island på grund av regeringskrisen och mindre om att riksdagsledamöters försummade familjer fick resa i väg ensamma, utan pappa eller mamma, till andra orter under en ledig vecka.

Del handlar alltså om atl göra arbetet förenligt med ett privatliv, ett enskilt liv värt namnet.

Men det handlar också om andra ting, inte bara om att öka andelen kvinnor i beslutande församlingar Det handlar om alt bli lyssnad till. Där tror jag att vi riksdagsledamöter har en hel del knep som gör att vi blir lyssnade till, medan andra kvinnor som kommer fram i beslutande församlingar finner all man inte lyssnar, börjar prassla med papper, tala med varandra eller säga något nedsättande, som "lilla vän", och inte fäster något avseende vid vad de säger.

Vi måsle bidra lill all stärka kvinnors självförtroende och tala om vad kvinnor är bra på. Vi är bra på alt uttrycka oss rakt och tydligt, och det är bra för allmänheten, som då förstår vad politiker säger och menar, vad som är löfte och målsättning osv.

Vi är bra på att planera. Vi inser inte vilken kvalificerad planering del är att få iväg en barnaskara till förskola och skola, rätt klädda, med rätta prylar och vid rätt tidpunkt.

Vi är bra på att göra flera saker pä en gång. Jag vill som exempel på det läsa upp en dikt som Berit Östberg har publicerat i den norska kvinnotidningen Sirene. Kvinnor skrattar igenkännande när jag läser upp den, medan män blir ganska tysta och skruvar på sig. Dikten har rubriken Husmor;

"På väg till toa städar jag.

När jag går genom vardagsrummet

vattnar jag blommorna,

sopar undan i öppna spisen,

viker ihop tidningarna.

På väg genom köket

ger jag hunden mat,

plockar undan koppar,

sätter på kaffet.

I hallen rättar jag till mattan,

lägger vantarna i lådan.

1 badrummet äntligen.

Jag plockar ihop torra kläder,

byter handdukar,

slår på tvättmaskinen.

Och så sätter jag mig på loaletten.

Medan jag sitter där

torkar jag golvet."

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Vi måste också uppmärksamma kvinnors problem, så att de inte tappas bort i prioriteringen. Kvinnors hälsoproblem kommer ofta, även om man talar myckel om dem, längre ner på listan när det gäller att satsa ekonomiska resurser Några lydliga exempel är fördröjningen av genomförandet av hälsoundersökning med mammografi, smärtlindring vid förlossning, eftervård av bröstcanceropererade, tillskapande av gynekologisk expertis i primärvården och behandling av läkemedelsberoende hos kvinnor Listan kan göras lång.

Här tycker jag att kvinnor är för tysta. Debatten om mammografin har förts av män men av få kvinnor Där gick vi kvinnor i riksdagen - representanter för olika partier - in för ett och halvt år sedan, och det gav effekt. Jag tror att vi genom atl höja tonläget här kan åstadkomma en hel del i fråga om en förändring av prioriteringarna.

Vi måste också ge stöd åt kvinnor i arbetet. Margot Wallström och Gustav Persson kom in på detta att jämställdhetsdebatten inte får bli en lyxdebatt för de kvinnor som har höga inkomster och som vill högre upp på karriärstegen. De sade atl del talas mindre om den stora grupp kvinnor som har lågt betalda arbeten och sämre arbetsmiljö. Det är möjligt att det är riktigt, men jag vill understryka att vi inte får glömma bort att kvinnor med medellånga och långa utbildningar också har sina problem, och det är inte några lyxproblem. Om de kommer högre upp på karriärstegen kan de bidra till all deras sämre lottade systrars problem inte glöms bort. Vi måste satsa på alla kvinnogrupper som möter motstånd på arbetsplatsen. Mobbning av kvinnor är inte ovanligt. Kvinnliga präster vittnar om det liksom poliser

Kerstin Ivarsson prästvigdes 1974 och beskriver de kvinnliga prästernas situation så här; Vi blir utfrysta. Vi är icke-existerande. Vi är inte präster enligt de manliga, högkyrkliga prästernas sätt att se.

Det är inte ovanligt all kvinnliga präster blir sjukskrivna på grund av den situation de har på arbetsplatsen. De kvinnliga läkarna har en högre självmordsfrekvens än de manliga, vilket har visat sig bero på dubbla arbetsbördor, stort ansvar, sämre resurser och stöd i arbetet än de manliga kollegerna har Jag har också på senare tid fått signaler från kvinnliga arkitekter, journalister och andra yrkesgrupper som möter utfrysningsproblem.

Mobbning på arbetsplatsen är lika viktigt att åtgärda som monotona arbeten och fysiskt tunga arbeten, som ojämlikhet i lönesättning m.m. Vi kan här synliggöra dessa problem och lägga upp strategier för alt komma ål dem.

Vi behöver mer av kvinnliga nätverk. Jag tycker att jag här i riksdagen möter nätverk över partigränserna, som jag tror att vi skall bygga vidare på. Vi måsle också lyfta fram förebilder och lära ut knep och idéer om hur man kommer igenom hindren.

Jag har god hjälp av att läsa t.ex. ett citat om Karolina Widerström, den första kvinnliga läkaren, när hon en gång blev avlackad: "Det är ju aldrig så atl en lanke som liden ej är mogen för lyckas slå igenom utan måste komma igen men å andra sidan är det en stor förtjänst all i rätta ögonblicket säga rätta ordet ty det påskyndar tankens förverkligande. Och därför kan jag ej se annat än att svenska kvinnor och män är dig mycken tack skyldiga för vad du gjort och ha skäl alt bedja dig inte bry dig om avundsamheten och det falska pryderiels dvärgalåt."

Till slut vill jag att vi kvinnliga riksdagsledamöter visar att kvinnor vill, Prot. 1989/90:81

bör, kan och törs ta på sig ansvarsfulla arbetsuppgifter för atl åstadkomma 8 mars 1990

ett bättre samhälle för både män och kvinnor och ha ett privatliv värt nam-

„g, Anslag lill jäm-

ställdhet

Anf, 50 GUNILLA ANDRE (c):

Herr talman! På internationella kvinnodagen riktar vi, helt naturligt, våra blickar till andra länder, till alla våra medsystrar som lever under vill skilda förhållanden. Generellt sett vet vi att kvinnorna utför det mesta arbetet i världen, har de lägsta lönerna och den minsta andelen av kapitalel. I de många länder där människor lever i armod är det kvinnor och barn som drabbas hårdast.

Vi, den rika världens kvinnor, får aldrig glömma bort att när del gäller kampen för rättvisa och solidaritet finns inga landgränser Systerskapel skall vara globalt. Kvinnoförtryck och kvinnodiskriminering måsle utrotas i alla länder Förbättrade livsvillkor för kvinnor och därmed också för barn är en förslahandsfråga.

Under de senaste åren har vi, med både förundran och glädje kunnat iaktta hur förändringens vind blåser över hela världen med en aldrig tidigare upplevd styrka. Dag för dag, timme för timme, har vi fått rapporter om hur människorna fått mod och styrka att resa sig under förtryckets ok. Det har varit en omvälvande tid. Människorna vill skapa sin egen framtid. De kämpar för drägliga livsbetingelser och anser att ett demokratiskt styrelseskick är den bästa garanten för en bättre framtid.

Vi vet atl del i dag är många som ser vårt land som en förebild för ett demokratiskt samhälle. Det förpliktar, dels givetvis atl vidareutveckla vår egen demokrati, dels också att dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter om politiskt arbete i ett samhälle med flera parfier

Flera länder är nu i färd med att införa folkstyre. Vi centerkvinnor ser det som en viktig uppgift att ge kvinnor från dessa länder politisk skolning.

Inför valet i Namibia förra året hade vi inbjudit elva kvinnor som under tre veckor fick en intensivutbildning i valarbete och allt som hör till ett demokratiskt val. Eftersom dessa kvinnor inte tidigare varit med om en valrörelse var allt nytt och okänt. De fick en speciellt utarbetad grundkurs och var ivriga att ta till sig så mycken kunskap som möjligt.

Deras vistelse här gav också oss centerkvinnor mycket. Vid besök ute i olika delar av vårt land berättade de namibiska kvinnorna om sin situation. Det gav många svenska kvinnor en inblick i hur livet kan gestalta sig för kvinnor vars vardag består i ständig kamp för överlevnad för sig själva och sin familj.

Dessa snabbutbildade valarbetare deltog mycket aktivt i valet i Namibia. Jämfört med de flesta andra var de myckel kunniga. Vi fick snart klart för oss atl de hade ett stort behov av och en stark önskan att få en valturnébuss. Givelvis ville vi hjälpa dem att få detta fordon. Pengar sändes, och de kunde tack vare detta med buss nå många fler människor med sill politiska budskap.

Under valrörelsen och senare vid valtillfället var centerkvinnor från Sveriges riksdag nere i Namibia som observatörer och träffade "våra" kvinnor

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag lill jämställdhet

Allt hade gått bra, och både utbildningen och bussen var till stor hjälp.

För någon vecka sedan skedde en uppföljning av projektet. Två namibiska kvinnor var här hos oss och rapporterade om valarbetet och valet vid elt seminarium. De reste också runt och träffade svenska kvinnor ute i landet. Del var myckel positiva reaktioner från alla håll.

Jag har berättat om detta, som jag ser det, mycket lyckade exempel på hur vi rent praktiskt kan stödja kvinnor som arbetar för självständighet och demokrati i sina länder Det finns många länder och många kvinnor som nu har behov av vårt stöd och som söker sig till oss. Vi centerkvinnor kommer all fortsätta med kvinnokontakterna över gränserna, för kvinnosolidaritet får inte stanna vid vackra ord på internationella kvinnodagen. Kvinnosolidaritet måste också innebära handling.

AnL 51 INGEGERD SAHLSTROM (s);

Herr talman! Jag vill börja mitt anförande med alt erinra om de kvinnor som redan år 1857 i USA demonstrerade för tio timmars arbetsdag, bättre löner och samma rättigheter för kvinnor som för män. 50 år senare bildades det första internationella kvinnosekretariatet, och 1910 beslöts atl den 8 mars varje år skulle användas till diskussioner om arbetarkvinnornas förhållanden.

I dag, den 8 mars, firar vi den internationella kvinnodagen. Jag vill liksom en del tidigare talare ta tillfället i akt atl tacka för att man här i riksdagen uppmärksammar denna speciella dag.

Del har i de anföranden som hållils i dag talats mycket om jämställdhet. Hur tolkar vi egentligen detta begrepp? Hur jämställda är vi egentligen, och hur fungerar jämställdheten pä det psykologiska planet, i språket, individuellt, på organisationsnivå, ekonomiskt och på det politiska planet? Hur långt har vi i kvinnoorganisationerna kommit, och hur arbetar vi i de politiska partierna för alt nå det verkliga jämställdhetsmålel?

Den 8 mars skulle handla om arbetarkvinnornas förhållanden, sade man en gång i världen, och jag vill i mitt anförande litet grand återknyta lill delta. På arbetsplatserna i vårt land finnskvinnorna i de lågavlönade arbetena. Det är nästan enbart kvinnor som arbetar dellid, och de flesta kvinnor tillhör de underordnade i arbetslivet. Som vi redan hört i dag och vetat sedan tidigare är kvinnornas arbeten ofta monotona, trista och slitsamma.

Den svenska arbetsmarknaden domineras av manligt tänkande och hierarkiskt uppbyggda organisationer Har vi inte egentligen i jämställdhetens namn försökt atl pressa in de arbetande kvinnorna i de redan av män utformade rut- och triangelformade systemen för organisationen? Längst ned på botten av pyramiderna har kvinnornas plats funnits. All avancera i dessa syslem har varit svårt, speciellt för den som varit kvinna. Kvinnorna stannar i dag på de lägre nivåerna, och männen blir förmän också för kvinnor T.o.m. i de typiska kvinnoyrkena är kvinnorna underordnade en manlig tanke.

Vi som i vårt samhälle strävar efter effektivitet och kunnande borde egentligen långt tidigare ha insett vilka resurser kvinnorna utgör Det år i sanning dags atl börja riva pyramiderna!

Kvinnornas erfarenheter och förmåga måste komma till uttryck i arbetslivet. Vi kvinnliga politiker - och även manliga politiker - måste börja stötta

kvinnors nytänkande. Kvinnor skall uppmuntras alt bilda självstyrande grupper, alt arbeta flexibelt över förvaltningsgränser och att tilldelas ekonomiskt ansvar på sina arbetsplatser

Vi måste se alla de möjligheter som finns. Som politiker har vi att fördela resurser och ställa upp mål, men del är de anställda som är bäst på att avgöra på vilket sätt målen kan uppnås.

Inom den offentliga sektorn, inom kvinnornas egen sektor, finns det stora möjligheter att pröva nya vägar Vi skall reformera den offentliga sektorn, vi skall inte avskaffa den. Vi i det socialdemokratiska kvinnoförbundet vill slå vakt om välfärden och tryggheten för alla. Vi vill slå vakt om den gemensamma sektorn.

Arbete åt alla och full sysselsättning är viktiga förutsättningar för jämställdhet. I vårt land har de flesta kvinnor möjlighet till arbete, men hur värderar vi kvinnors arbete? Om det har diskussionen förts här i dag. Vi har regler som säger att det skall vara lika lön för lika arbete. Men med den könsuppdelade arbetsmarknaden och med de fördomar av olika slag som finns leder detta trots allt till att kvinnor i verkligheten har lägre inkomster än män.

Lika lön för lika arbete är inget nytt. På 1960-talet steg kvinnornas löner, och det gjorde de mycket tack vare att vi hade en solidarisk lönepolitik.

En äldre socialdemokratisk kvinnoklubbist i mitt län brukar berätta om sitt arbete som väverska: "Jag arbetade i många år Jag var skicklig på mitt jobb. Jag lärde upp många nyanställda män, och när de var färdigulbildade fick de 25 öre mer i timmen än vad jag själv hade."

Det här är historia i dag, men verkligheten är att det skiljer flera kronor mellan de många kvinnliga väverskorna och de få manliga vävlagarna. Jag håller med många som har talat i dag om att vi måste hitta ett instrument för att arbetsvärdera på arbetsmarknaden. Det gäller att tala orri lika lön för likvärdigt arbete.

När det gäller lika lön för likvärdigt arbete skall alla - kvinnor och män, fack och arbetsgivare - la ell gemensamt ansvar i hela landet. Del går att arbetsvärdera.

Genom kritisk granskning av nuet kan vi arbeta vidare för den faktiska jämställdheten. Vi har här i landet fattal många beslut som har hjälpt oss på vägen mot atl nå jämställdhet. Vi har den fulla sysselsättningen, som är en förutsättning för atl jämställdheten skall kunna fungera. Vi har en utbyggd barn- och äldreomsorg. Vi håller på att bygga ut vår föräldraförsäkring. Allt fler yrken har öppnats för kvinnor Vi har en lag mot könsdiskriminering på arbetet, och vi har målet Varannan damernas - ja, listan kan göras lång.

Del finns många medel för all nå målen. Vi inom det socialdemokratiska kvinnoförbundet vill arbeta för atl höja statusen för vård- och omsorgsarbetet, vi vill minska antalet deltidstjänster, vi vill ha till stånd åtgärder för kvinnornas dåliga arbetsmiljöer, vi vill ha ett ökat inflytande över arbetets organisation.

I dag gäller del all synliggöra kvinnornas situation. Med den kunskap som vi kan få skall vi inte bara i dag den 8 mars utan varje dag fatta beslut som baseras på atl kvinnors och mäns fakfiska förutsättningar Det gäller för oss inom de olika kvinnoorganisationerna att mer se våra gemensamma mål än atl se det som skiljer oss ål.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

AnL 52 BRITTA SUNDIN (s):

Herr talman! Jag vill ta upp jämställdhetsfrågan från regionalpoliliskl perspektiv.

Sverige har haft en positiv utveckling under 1980-talet. Näringslivet har haft en stark tillväxt, men expansionen har koncentrerats till Storstockholmsområdet och ett fåtal andra områden i landet. Vi har en stor obalans i den nuvarande utvecklingen. Fortsätter den utvecklingen kan det leda till kännbara sysselsättningsproblem, om konjunkturen viker eller om det uppstår nya strukturproblem.

Under ett par årtionden har många kommuner tappats på folk. Utflyttningsvågorna har i första hand drivit med sig ungdomarna. Framför allt är det flickorna som har flyttat, ibland för att skaffa sig en utbildning, ibland för alt kunna få ett arbetet, men ibland kan det också vara för att kunna förverkliga andra speciella intressen.

Visst har jag förståelse för att ungdomar, och då speciellt flickor, vill ut och upptäcka världen, och det är naturligtvis utvecklande och bra. Men vi måste göra det möjligt för dem att flytta tillbaka när de vill det, och vi måste i alla delar av landet ge dem som väljer att stanna kvar bättre möjligheter att leva och utvecklas där

Hittills har regionalpolitik fill största delen handlat om att skapa arbetstillfällen, och då till övervägande del manliga jobb. Numera talar vi allt oftare om att skapa en bra infrastruktur, dvs, vi skall ha en bra utbildning, kommunikationer, service m,m. Det är bra och vikfigt, men det räcker inte med bara det.

Regionalpolitiken måste också få nya element med en karaktär som skiljer sig från den traditionella inriktningen. Betydligt större vikt måste fästas vid att ge också kvinnorna ett rikare utbud av frifidsaktiviteter och ett bredare kulturutbud, I dag är det till stora delar bara männens intressen som styr de satsningar som görs.

Det är inte enbart möjligheten att få arbete som gör atl kvinnorna flyttar Om man nu inte råkar ha samma intressen som männen, om man inte tycker om att jaga och fiska eller inte vill konkurrera med männen inom de idrottsgrenar som kan förekomma finns det ganska litet av fritidssatsningar för kvinnor ute på landsbygden. Det kan på sina håll också vara så atl gamla traditionella könsrollsmönster lever kvar och att man har svårt att acceptera en aktivare och friare kvinnoroll.

Men de senare åren har också visat att del finns mycket av kraft och initiativförmåga hos kvinnorna på landsbygden. Del är ingen överdrift att säga att det är kvinnorna som har varit pådrivande när det gällt det utvecklingsarbete som pågår. Kvinnor bildar nätverk, startar småföretag och ställer sig i spetsen för det lokala utvecklingsarbetet på många håll. Kvinnor kan också på ett myckel mer okonventionellt sätt ta sig an problemen och hitta lösningar

Kvinnorna utgör alltså en stor potential för det utvecklingsarbete som är nödvändigt, om vi skall kunna vända obalansen mellan storstad och landsbygd.

Men för delta krävs att regionalpolitiken, som jag tidigare sagl, får inslag av en helt annan karaktär än tidigare. Den får inte var så inriktad enbart på männens områden. Det gäller både sysselsättningsområdet och fritidssidan.

Många åtgärder skulle kunna vidtas för att ge kvinnorna bättre förutsättningar all trivas och utvecklas på landsbygden och därmed också stanna kvar i en miljö som ju förvisso också har många fina kvaliteter, och jag skall här nämna några.

Bygg upp någon form av kompetenscentra för kvinnor som skall kunna ge stöd och hjälpa till dem som vill starta förelag men också ge stöd och hjälp inom andra verksamhetsområden. Dessa kompetenscentra måste på ett helt annat sätt än utvecklingsfonderna vara beredda att stödja traditionellt kvinnliga verksamheter

Gör en förändring av flyttningsbidraget, så att de som vill flytta tillbaka till den gamla hemorten trots atl de inte är arbetslösa kan få ell återflyttningsbidrag.

Erbjud körkortsutbildning till icke förvärvsarbetande kvinnor i glesbygd.

Gör försök med lokala kooperativa trafikpooler som alternativ fill traditionell kollektivtrafik.

Stimulera kommunerna att satsa på fritids- och kulturaktiviteter som riktar sig speciellt till kvinnor Det är nödvändigt med en breddning av de kulturella möjligheterna på landsbygden. I dag tillfaller det mesta av kultursatsningarna storstadsregionerna.

Utveckla modeller för samordnad social service med t.ex. barnomsorg, äldreomsorg, skola. Folkets hus, kyrkan osv. Detta ger möjligheter till kom-binalionssysselsättningar och heltidstjänster

Och framför allt; Fördela de olika regionalpolitiska stöden så att hälften tillfaller kvinnorna.

Insatser av det här slaget skulle klart motverka den utflyttning som pågår, och det skulle leda till en mera harmonisk samhällsutveckling där behovet av omsorg i olika former, sociala kontakter och förutsättningar för en självständig personlig utveckling kan tillgodoses.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

Under detta anförande överlog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

AnL 53 KERSTI JOHANSSON (c) replik;

Fru talman! Jag lystrade verkligen till, när Britta Sundin sade att hon ville la upp jämställdheten ur regionalpolitiska aspekter Då är vi tillbaka där vi var strax efter kl. 12.00 i dag. Jag måste få påminna om all vi i centerpartiet så oändligt många gånger har blivit överkörda av socialdemokraterna när det gäller just satsningar på regionalpolitiken.

I centerpartiet har vi ideligen hävdat att det behövs en medveten politik för regional balans och regional utveckling. Det är en avgörande förutsättning om vi skall få likvärdiga möjligheter till arbete och en trygg personlig ekonomi för både kvinnor och män.

I regionalpolitiken behövs det verkligen en helhetssyn på och en samordning av olika politikområden: näringspolifiken, trafiken, bostadspolitiken, utbildningen. Åtgärder inom de områdena är betydelsefulla när det gäller möjligheterna atl få till stånd en positiv regional utveckling med levande bygder och där kvinnorna finns kvar, något som också leder till en mer balanserad storstadsutveckling och en förbättrad jämställdhet. Regionalpolitiken

Prot. 1989/90:81 är verkligen ett angelägel område för jämställdheten och jämlikheten.
8 mars 1990 Kompetenscentra talade Britta Sundin om. Vad är det för fel på ulveck-

\ ~ lingsfonderna? Del har skett en uppmjukning där, men tydligen är verksam-

* •' heten inriktad på tillverkningsindustri och turism, och i centerpartiet har vi

ställdhel . • . ■ . j . 1 ° 1 • r- .

sagt - inte mrnst med tanke pa kvinnors engagemang som företagare - att

fondernas verksamhet måste breddas så att vi genom dem kan ge stöd även

ål serviceföretag.

Detta har vi också tagit upp i en motion som kommer att behandlas så småningom i utskottet. Vi menar alt ett bifall till den motionen skulle underlätta möjligheten för kvinnor till eget företagande inom tjänstesektorn och bidra till den offentliga sektorns förnyelse.

Efler Britta Sundins tal ser jag verkligen med stort intresse fram emot den regionalpolitiska proposition som skall föreläggas riksdagen. Nu har jag stora förhoppningar om att det verkligen händer positiva saker inom regionalpolitikens område.

Anf. 54 BRITTA SUNDIN (s) replik:

Fru talman! Ja, Kersti Johansson, jag vet ju att centern gärna vill framhålla sig själv som det enda parti som engagerar sig när det gäller landsbygds-och glesbygdsfrågorna. Men det är ju faktiskt så att vi driver en engagerad och intensiv verksamhet för att klara balansen mellan storstad och landsbygd som jag pratade om.

Jag har inga invändningar alt göra gentemot det som Kersti Johansson tog upp här Det verkar som om vi i stort är överens. Men gör inte misstaget att tro atl enbart centern klarar av all forma regionalpolitiken!

Anf. 55 KERSTI JOHANSSON (c) replik:

Fru talman! Britt Sundin sade att det drivs'en engagerad och intensiv verksamhet för atl klara balansen mellan storstad och landsbygd. Men fitta på hur det ser ut i Sverige i dag! Se vilken koncentration vi har till storstadsområdena och hur glesbygderna ständigt åderlåts på människor! Del är väl ingen regionalpolitik att stå och skryta över

Jag hävdar fortfarande atl om socialdemokraterna hade ställt upp på många av de centerförslag som har lagts i riksdagen, hade vi haft en annorlunda utveckling i landet i dag. Tänk, så många människor som var engagerade i landsbygdskampanjen "Hela Sverige skall leva.". Hade man samtidigt släppt till litet resurser, så alt en del av de fina idéer som kom fram där kunnat förverkligats hade vi också haft fler människor kvar på landsbygden och framför allt fler kvinnor

Som sagt: Jag väntar med stor spänning på den regionalpolitiska propositionen.

AnL 56 BRITTA SUNDIN (s) replik:

Fru talman! Vi kanske inte skall ta upp någon stor regionalpolitisk debatt

här i kammaren i dag. Vi får väl vänta tills propositionen kommer. Jag vill

bara tala om för Kersti Johansson, eftersom hon nämnde kampanjen "Hela

Sverige skall leva", alt jag själv sitter med i glesbygdsdelegationen och har

58 varit med aktivt under resans gång. Del har ändå hänt bra mycket ute i

landet, och kampanjen är inte slut än, ulan vi fortsätter alt se vad som kan Prot. 1989/90:81
åstadkommas på olika håll, 8 mars 1990

AnL 57 KRISTINA SVENSSON (s); '"'" ull jäm-

Fru talman! Vi har i debatten och i anförandena här i kammaren i dag '" fokuserat kvinnors och mäns möjlighet lill jämställdhet i vårt land. Del är den verklighet som ligger oss närmast. Flera tidigare talare har t.ex. påpekat alt kvinnors ställning på arbetsmarknaden har försämrats så till vida atl löneskillnaderna mellan män och kvinnor åter ökar.

Del är alldeles uppenbart all vi har långt kvar till dess vi når jämställdhet i arbetslivet, i familjen och i samhället. Men del är med våra mått mätt.

När jag träffar kvinnor från andra rika länder uttrycker de myckel ofta en uppriktig beundran över hur långt vi ändå kommit i de nordiska länderna och de frågar: Hur har ni gjort för all lyckats? Hur har ni burit er åt?

När jag träffar kvinnor från fattiga underutvecklade länder, då känns våra jämställdshelsfrågor som en lyxproblematik. I fattiga länder är det kvinnorna som är de fattigaste bland de fattiga. Våra självklara krav på arbete, utbildning och politisk representation kan lyckas ljusår från del stora flertalet kvinnors verklighet i Latinamerika, i Sydostasien, i Indien, i de afrikanska länderna söder om Sahara.

U-ländernas ekonomiska kris med sjunkande tillväxt och allt större skuldtjänst drabbar både män och kvinnor - men allra hårdast drabbar den kvinnorna.

80-lalets växande skuldbörda i länder som Mexico, Filippinerna, Ghana, för atl ta några exempel, är en börda som framför allt de arbetande kvinnorna bär.

För två år sedan, den 8 mars 1988, sade Perez de Cuellar i elt tal "vi måste se på skuldkrisens konsekvenser för män och kvinnor När stater genomför strukturanpassningsprogram för att minska sina skulder tvingas de göra smärtsamma val. Den börda vi lägger på dessa länder måste fördelas lika och den stora mängden av de fattigaste av vilka en stor del är kvinnor får inte lida oproportionerligt." Del var Perez de Cuellar på inlernationella kvinnodagen för två år sedan.

De ekonomiska anpassningsprogrammen är den medicin som skall rätas upp och sanera u-ländernas ekonomier Rådgivare från Världsbanken och Valutafonden lägger i samråd med mottagarländerna upp ekonomiska rehabiliteringsprogram för atl angripa de strukturella problem som en accele-rande skuldsättning resulterat i. Det är en stark medicin som rekommenderas de fattiga länderna och den innebär att banken och fonden ställer krav på nedskärningar i offentlig verksamhet, större lönsamhet, högre tillväxt för alt fortsättningsvis bevilja de krediter som är livsnödvändiga.

UNICEF, som är det av FN;s fackorgan som arbetar med insatser för kvinnor och barn, har påtalat alt de ekonomiska struklurprogrammen måste genomföras med ett mänskligt ansikte. Det betyder alt man varnar skarpt för att skära i t. ex. utbildnings- och hälsoprogram.

För hur skall en nation kunna resa sig och utvecklas om antalet skolor drastiskt minskar och hälsocentraler dras in?

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag tUl jämställdhet

Nedskärningar av det här slaget slår framför allt mot kvinnorna.

När man skall minska en ulbildningsbudgel, då är det första som försvinner vuxenutbildningsprogrammen - den utbildning som framför allt vänt sig till kvinnorna för alt lyfta dem ur analfabetismens okunskap.

När man stänger skolor och eleverna får allt längre skolväg, då är det flickorna som är förlorarna. Del är flickorna som måsle ställa upp för alt utföra sysslor i hemmet och bidra till försörjning och överlevnad - då har skolgången låg prioritet.

När man skall minska i en hälsobudget då är det mödra- och hälsovård som drabbas. Del är förebyggande insatser och den så vikliga hälsoupplysningen som drabbas, dvs. kvinnor och barn. Hälsokampanjer och folkbildningsinsatser som förklarar sambandet mellan förorenat vatten och sjukdomar har man inte längre råd med.

Effekterna av de ekonomiska åtstramningsprogrammen har också i många länder lett fill ökande arbetslöshet, lill högre priser och lägre löner När statliga subventioner dras in från jordbruk och förelag och kravet på ökad lönsamhet reses, då är det åtgärder som i slutändan slår hårt mot kvinnorna.

Fatfigdomen feminiseras och kvinnorna marginaliseras, för att använda den vokabulär som brukas i de rapporter som analyserat strukturprogrammens effekter I klartext betyder det all de fattiga kvinnorna blir fattigare och fär svårare att klara sin egen och sin familjs överlevnad.

Vad kan vi göra för att motverka den här utvecklingen som i det korta perspektivet slår så hårt mot u-ländernas kvinnor?

För det första är det självklart att vi just en sådan här dag lyfter blicken ulanför vårt eget lands gränser och solidariserar oss med alla de kvinnor som blivit förlorarna i strukturprogrammens spår

För det andra handlar det om att akfivt agera för att ge de ekonomiska programmen ett mänskligt ansikte. Vårt bistånd, som går direkt till våra programländer, måste i ännu högre grad gå till insatser som förbättrar kvinnors livsvillkor och möjligheter till utveckling, dvs. åtgärder som främjar kvinnors möjlighet att bli jämställda genom arbete, genom tillgång till utbildning och hälsovård, genom insatser som främjar deras möjligheter till demokratisk utveckling, dvs. delaktighet i samhällsbyggandet.

Vi måste, för det tredje, genom våra representanter i Världsbanken och Valutafonden påverka och med kraft hävda att de ekonomiska programmen måste ha ett mänskligt ansikte, dvs. man måste i större utsträckning än vad som hittills gjorts ta hänsyn till ett lands sociala utveckling.

Vi måste slutligen i FN:s övriga fackorgan, dit värt multilaterala bistånd kanaliseras, se till att kvinnors ställning förstärks genom åtgärder som leder till att kvinnor får arbete, att kvinnor får utbildning, att kvinnor blir jämställda sina män.

Fru talman! Rätten till arbete, rätten till lika löner för både män och kvinnor, rätten lill lika del av samhällets välfärd, rätten till politiskt inflytande är självklara frågor att belysa när vi diskuterar jämställdhet. Vi har i vårt land kommit långt och vunnit framsteg även om vi inte nått ända fram - ännu.

För den stora majoriteten kvinnor i världen är jämställdhet en vision som ligger mycket långt fram i liden.

Anf. 58 GÖSTA LYNGÅ (mp);

Fru talman! Mycket har sagts här om rättvisa, om värdering av kvinnors arbete, om lika lön. Miljöpartiet de gröna ställer upp på detta. Vi har långtgående förslag när det gäller representation av kvinnor i olika organ. Men det är inte detta jag skall tala om i dag.

Jag skall försöka anlägga ett litet vidare perspektiv, både vidare i fid och vidare i rum.

Jag kan nämligen tala om för kammaren att något har gått snett i denna värld och atl jag har den åsikten atl myckel beror på att världen styrs på elt sätt som inte är rätt, på ett sätt som domineras av manliga egenskaper

Då kanske jag också skall påminna kammaren om den gamla kinesiska vishetslärans begrepp yin och yang, de två motsatta kraftfälten, där yin skulle representera de kvinnliga och yang de manliga egenskaperna. Några av dem skulle t.ex. kunna vara yin-tillmötesgående och yang-aggressivitel, yin-samarbete och yang-konkurrens osv.

I vårt samhälle är det alltså faktiskt dominans av yang, av det manliga.

Det är inte så att alla kvinnor domineras av yin-karaktärisfik och alla män av yang. Vi kan som exempel ta Margaret Thatcher som exempel på det ena och Nelson Mandela åt andra hållet. Men det är inte detta jag vill diskutera, utan att vi måste syfta mot en förändring av styrningen av samhället och världen, sä att den domineras mer av kvinnliga egenskaper

Hur skall delta gå fill?

Mitt råd är att man börjar i den lilla skalan och går mot den stora. Börja med familjen, släkten, byalaget, gå sedan till samhället; del lilla samhället, det stora samhället, regionen, landet, världen. Del måste byggas upp inifrån på detta vis.

Nästa fråga är; Kan riksdagen göra någonting för detta? Det sätt på vilket vi här arbetar är all vi fördelar pengar och stiftar lagar Dessa bägge två aktiviteter passar myckel väl till den manliga styrmekanismen.

Det är alltså möjligt att vi kan hjälpa till indirekt. Men det är myckel viktigt atl vi har målsättningen klar för oss i vårt arbete med penningfördelning och lagstiftande. Del är mycket viktigt att vi har målsättningen att så småningom, och kanske snart, få in de kvinnliga egenskaperna snarare än de manliga i styrandet av världen. I så fall finns del ett hopp.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till jämställdhet

AnL 59 MONA SAINT CYR (m);

Fru talman! Jag kan inte underlåta att komma med en kort kommentar efter atl ha lyssnat på Gösta Lyngå. Han talar om all börja i den lilla skalan, dvs. familjen, och gå mot den stora. Vid den förra debatten som fördes här i kammaren var Carl Frick den första angriparen av den moderata lilla och stora världen, något som han förhånade. Men det är vad parfikamraten nu talar om här

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 8 §.)

Prot. 1989/90:81 7 § Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

8 mars 1990

Anslag lill kyrkliga ändamål m.m.

Föredrogs

kulturutskollets betänkande

1989/90;KrU13 Anslag lill kyrkliga ändamål m.m. (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 60 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp):

Fru talman! I dag infaller, som så många redan har sagl, den inlernationella kvinnodagen som vi kan kalla för den 80;e eller den 10;e. Alldeles i lagom lid till den dagen är det min uppgift att här i plenum tala för en reservation som grundas på en sexpartimolion undertecknad av sex kvinnor. Den handlar om alt vi begär en kommentar lill den allt annat än jämställda synen på kvinnan i Gamla testamentet.

Motionen har avstyrkts av kulturutskottet. Kanske bryr man sig inte där om jämställdhetsfrågor - de behandlas ju i arbetsmarknadsutskottet. Där är jämställdheten förlagd lill arbetsplatsen; del gäller lika betalt för lika arbete, det gäller fysisk och psykisk arbetsmiljö. Det gäller också försök att locka flickor till typiskt manliga yrken och pojkar lill typiskt kvinnliga yrken, något som hittills - vad jag har erfarit - ofta fåll kortvariga resultat.

Del har inte varit särskilt svårt atl få pengar för atl kartlägga och göra försök med jämställdhet. Det är någol av mode i det hela, och det är bra eftersom det är elt av tecknen på alt samhället vill arbeta bort orättvisorna könen emellan. Det är ett tecken på en fortsatt positiv utveckling. Men det finns mer svåråtkomliga jämslälldhetsproblem, problem av djupare ursprung som tar sig uttryck i subtilare former

Varför går då jämställdhetsarbetet så långsamt? Jag är övertygad om alt de allra flesta av mina kolleger här i riksdagen anser sig vara för, och arbeta för lika villkor för män och kvinnor Många kloka män har genom tiderna uttryckt liknande saker som den liberale riksdagsmannen Lars Johan Hierta vid 1800-lalets milt när han sade; "Den förnämsta mätaren på ett folks grad av civilisation visas av den rätt man ger kvinnan."

Ändå tog det 80 år från det alt förslaget om kvinnlig rösträtt väcktes i England tills del gick igenom. 30 år log det för förslaget om kvinnliga präster att gå igenom - och vi vet hur motigt de ännu har del, detta trots atl prästens arbete kan rubriceras som socialt och därför typiskt kvinnligt.

Frågorna hopar sig. Varför är vi så ociviliserade? Varför bemöts kvinnan än i dag med de historiska vapnen förtigande, förhånande och svartmålande?

Varför vill inte riksdagens kulturutskott ge kvinnan den ynkligt lilla upprättelse som inte ens kräver en ekonomisk uppoffring, ulan bara en förklarande text i den form som bibelkommissionen kan välja? I ulskoltels skrivning nämns som ett skäl lill avslagsyrkandel att önskemålet i motionen kommer atl tillgodoses, för detta borgar bibelkommissionens direktiv. Skall vi lila på denna godtrogenhet eller pä kommissionens sekreterare, som uttryckligen sagl ifrån alt ingen bakgrund lill den svarta kvinnosynen kommer att ges? Eller har kulturutskottet fått andra uppgifter från kommissionen?

Frågor av existensiell art dyker upp. Hur har den råa och nedvärderande

gammaltestamentliga synen på kvinnan vuxit fram, och varför vågar man inte ifrågasätta den eller ens försöka förklara den i en kommentar? Är männen fega, rädda om sin makt och nävrätt, sin självkänsla? Är de avundsjuka på kvinnans barnafödande förmåga? Också några kvinnor stretar emot. Är de rädda, orkar de inte upp ur sin förödmjukelse? Har de pinats till tystnad? Känner de sig som mannens ägodel, bara någol mer värd än oxen och åsnan?

Hur djupt når våra rötter i historiens mull? Biologen förklarar att människan inte har förändrats påtagligt sedan stenåldern. Det kan vara en orsak till att vi handskas så vårdslöst med de tekniska redskap vi fått i våra händer och med den natur vi tror oss behärska med dessa fantastiska redskap. Kanske är vi också andligen fast i gamla myter? Men nedvärderingen av kvinnan var naturligtvis nödvändig för att besegra en äldre urmoder en kvinnlig skaparkraft, och ge plats åt en manlig gud.

Om och om igen rasar dessa religionens känslostormar över världen. Stormens ursprung finner vi ofta i naturvetarnas upptäckter som ju verkligen inte kan lastas för vad de ställer till med inom trons värld. När Copernicus på 1500-talel visade alt jorden snurrade kring solen i stället för tvärtom påstods detta vara obibliskt, osant och oacceptabelt. Luther dömde Copernicus med orden; "Den dåren vill sätta sig upp mot Gud!"

Giordano Bruno utvecklade Copernicus teori - nu har vi kommit till 1600-talel - men när han föreslog atl de heliga skrifterna skulle moderniseras i enlighet med de nya upptäckterna, då gick han för långt och brändes på bål. En ödets grymma nyck för den man som hade förfäktat att de flesta kvinnor som hade bränts på bål för häxeri var utan skuld.

Så småningom kommer Galileo Galilei med sitt bevis för att jorden ingår i ell ännu större sammanhang än man tidigare hade trott. I djupaste fruklan rycker präster kardinaler och två påvar ut. Ordet måste skyddas - och ingen vågade titta i den "djävulstub" som gav beviset. Galilei sattes i arrest och hotades med tortyr. Han tvangs atl avsvärja sig sin teori under hot om avrättning.

Vi som har väckt den här motionen vill inte ändra ett enda ord i Gamla testamentet. Vi vill inte med denna motion störta den manlige guden från hans tron. Vi har ju alla, män och kvinnor, en möjlighet som ingen kan ta ifrån oss - alt i våra hjärtan hysa den gud som vi känner är den rätta. Trots denna frihet används våld och tortyr på många plan i de många enda rätta religionernas namn. Är det möjligen denna oåtkomliga frihet från hierarki som rör upp känslostormarna?

Många tecken lyder på att vi nu lever i en tid av förnyelse, även om detta i ett inledande skede också medför kaos. För förnyelse krävs ell fritt tänkande och mod att förklara och bekämpa orättfärdigheter hur djupt rotade i historien de än må vara.

Detta - atl begära alt bakgrunden till Gamla testamentets svarta syn på kvinnan förklaras - är verkligen ell myckel litet sleg mot den jämställdhet och rättvisa, som vi väl alla vill se som en del i ett framtida lyckligare samhälle, en högre civilisation. Därför kan också alla ni som snart samlas för votering ulan atl tveka rösta ja över alla partigränser, efler fri vilja och känsla, till vår sexpartimolion - om ni är fria nog, om ni sätter jämslälldhe-

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

len högt, om ni tror på all framlidens samhälle kan formas bara i elt gott samarbete mellan man och kvinna. Fru talman!

Sanningen skall göra dig fri men först gör den dig galen.

Detta säger jag eder ulan huvud ty - som det står i Pauli brev till efesierna 5:23 -"mannen är kvinnans huvud" och jag haver ingen man.

Nu har vi varit galna länge nog; därför yrkar jag bifall till reservationen i kulturutskottets betänkande 13.

AnL 61 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp);

Fru talman! Som evigt takdropp en regnig dag, så är en gnatig hustru. En driftig hustru är sin mans krona, en dålig är som röta i hans ben.

Så lyder ett par verser ur den nya översättningen av Ordspråksboken som kommer atl publiceras 1991, i den fjärde av bibelkommissionens volymer med gammaltestamentliga böcker

En grupp kvinnor hävdar nu att sådana bibelställen, om de över huvud taget skall få tryckas, måste förses med giftslämpel i elt förord till den svenska bibel som skall vara färdig mot slutet av 1990-talel.

Vad skulle då stå i elt sådant förord? "Obs! Denna syn på kvinnan formulerades för ett par tusen år sedan och atl hysa sådana åsikter i dag är vid vite förbjudet."

Behövs det verkligen? Eller tvärtom. Tjänar det någonting lill?

Alt dagens manssamhälle har en del av sina rötter i gammaltestamentliga förhållanden finns del goda skäl att uppmärksamma. Atl feminister vill ställa kyrkan mot väggen ifråga om kvinnosyn är också begripligt, i den mån de är kyrkligt engagerade. Vad som däremot övergår mitt förstånd är varför kvinnor driver förföljelsekampanj mot arbetet med den nya bibelöversättningen.

Ursprungligen gick kampanjen ut på att påverka ordalydelserna. I Nya testamentet kunde del t. ex. gälla att ersätta termen "Guds söner" med "Guds barn". Det stora länder i väster, som givetvis är föregångsland också i detta sammanhang, har avancerade exempel på dylikt; Feministbiblar som utesluter anslötliga partier och även versioner som konsekvent omtalar Gud som "hon".

Visst, så kan man ju göra. Men den statliga svenska bibelkommissionens uppgift kan inte vara något åt del hållet över huvud taget; Den är atl översälla grundtexten och ingenting annat.

Det ledsamma och besynnerliga är atl dessa feminister läser Bibeln som de värsta fundamentalister De begär alt hitta Sanningen, sanningen med stort S, i den - en evig och för alla lider giltig sanning. Då är del klarl atl man blir upprörd om där står saker som man tycker är fel. Del som ligger närmast till hands är väl då emellertid inte all ändra översättningen, utan att ändra bibelsynen?

Fru talman! Det jag hittills har anfört är i sin helhet hämtat ur en artikel i Dagens Nyheter av författaren Gun-Britt Sundström, som är medlem av

bibelkommissionen. Hon har bättre än någon annan kunnat sammanfatta vad kulturutskottets majoritet har alt anföra med anledning av den motion som sex av kammarens ledamöter väckt.

Utskottet avstyrker mycket bestämt motionen. Den är illa genomtänkt.

För det första föreslås där ett ingrepp i direktiven till den statliga bibelkommissionen, som består av parlamentariker, vetenskapsmän och företrädare för trossamfund. Ett sådant ingrepp är helt omotiverat.

För det andra bygger motionen pä ett i grunden ohisloriskl betraktelsesätt. Riksdagen har ingen anledning att förändra historiska texter eller varna för dem, vare sig det gäller utgivning av Bibeln, Koranen, Iliaden eller Di-vina Commedia.

För del tredje föreslår motionärerna som författare till ett tänkt förord till Gamla testamentet en professor som i tingsrätten i Stockholm helt nyligen vittnade till förmån för Radio Islam och som gjort sig beryktad för atl förneka äktheten i Anne Franks dagbok och ifrågasätta judeutrotningarna under andra världskriget. Han bedöms ha särskilda förutsättningar att tolka den heliga skrift, som är gemensam för judendomen och kristendomen.

Fru talman! Vid behandlingen av den här motionen har jag osökt erinrat mig en uppsats av en annan riksdagsledamot, nämligen Kerstin Anér Uppsatsen bär titeln "En stark kvinna" och ingår i boken "Guds ord i tiden". Den handlar om kvinnosynen i Bibeln och är ett ytterst stimulerande bibelstudium kring kvinnor och kvinnoroller Kerstin Anér, som är litteraturhistoriker men också en framgångsrik lekmannaleolog, förmedlar en intensiv upplevelse av hur levande och aktuell Bibeln är, eller i varje fall kan vara, om den läses rätt. För henne är Bibeln inte en bok som behöver förses med beskäftiga varningsetiketler eller naiva förord utan en bok som är så levande och aktuell att den bränns.

Fru talman! Jag yrkar avslag på motionen och bifall till utskottets hemsläl-

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

AnL 62 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp) replik;

Fru talman! Jag skall inte bli långdragen, eflersom tiden lider mot kvälls.

Del finns verkligen svartare bilder av kvinnan än den som Jan-Erik Wikström tog fram. Det är absolut inte någon förföljelsekampanj. Jag hoppas alt del framgick med allsköns tydlighet av mitt anförande atl vi ser det som en ytterst liten hjälp i jämställdhetens namn alt vi får den bakgrunden. Den behöver icke vara en beskäftig varningstext. Det har vi aldrig begärt.

När det gäller att vi skulle ändra bibelsynen vill jag säga att det är självklart att för den som är van vid textanalyser och har läst en hel del religionshistoria är det inte alls svårt. Jag möter dock ganska ofta - eller i alla fall då och då - på allmänna kommunikationsmedel människor som vill övertyga mig om att Bibelns ord är de enda rätta. De gör det med en sådan naivitet alt man förstår hur väldigt starkt intryck Bibelns ord har på människor som del enda sanna och rätta. För dem skulle del vara en otrolig hjälp att få den här bakgrunden till bibeltexten.

Jan-Erik Wikström log upp en författare som har föreslagits. Det har dock inte bara föreslagits en författare, utan två. Författarnamnen är med i motio-

5 Riksdagens protokoll 1989/90:81

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

nen som exempel. Man behöver inte alls hänga upp sig på dem, de var bara ett förslag. Tack.

Anf. 63 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp) replik;

Fru talman! Jag ser en förtjänst med den här motionen. Den har nämligen lett lill alt både en del av riksdagens ledamöter och andra har fått anledning alt på nytt ta fram Bibeln.

Jag tror dock fortfarande att Guds oförfalskade ord klarar sig ganska bra ulan vare sig kommentarer eller förord av den typ som motionen har förordat.

AnL 64 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp) replik; Fru talman! Jag tror också att Guds ord klarar sig alldeles utmärkt, men hur kvinnorna klarar sig med dessa Guds ord som är sä svarta vet jag inte.

AnL 65 GÖRAN ÅSTRAND (m);

Fru talman! Den heliga skrift är för miljoner människor runt om i världen den viktigaste bok de äger De läser den som en andaktsbok och de hämtar tröst och förlåtelse, glädje och hopp ur denna rika bok. För oss som kristna är naturligtvis Nya testamentet med evangelierna och Pauli brev viktigast, där formuleras kristendomen och där redovisas Jesu liv och gärningar

Gamla testamentet ger det för all krislen läsning nödvändiga perspektivet med dess skapelseberätlelse, dess skildring av Israels framväxt och dess profetior Det är som helhet Bibeln är den heliga skrift.

Några ord lill Kaj Nilsson och Anna Horn af Rantzien. del viktigaste som jag har att säga; Kristi evangelium, så som vi har det formulerat i Nya Evangeliet, har den gamla judiska världen som bakgrund och relief, och det är gentemot den och vissa företeelser i den som kristendomens kärleksbudskap är riktad.

Därmed, fru talman, har jag sagt att detta är mitt svar på den i motionen om Gamla testamentets kvinnosyn ställda frågan.

Våra kyrkobiblar, Gustav Vasas bibel, Karl XILs bibel och 1917 års bibel-utgåva, är resultat av årtiondens översättningsarbete, och de är alla utförligt och intressant språkligt och teologiskt kommenterade. I anslutning till bibeltexter och ord finns kommentarer som avser att förklara och i sill rätta sammanhang sätta in texten.

Det översättningsarbete som nu genomförs, med först Nya och nu Gamla testamentet jämte apokryferna, bedrivs i samma anda. Som utskottet konstaterar i sin till motionen starkt avvisande skrivning ingår i bibelkommissionens arbete att svara för en översättning med därtill fogade kommentarer

I motionen om kvinnosynen i Gamla testamentet önskas alt riksdagen ger bibelkommissionen tilläggsdirektiv för att få kvinnosynen i Gamla testamentet särskilt kommenterad.

Utskottet avvisar - självfallet och nödvändigt som jag ser det - detta motionskrav och skriver all det är helt uteslutet att ett arbete som inleddes med 1951 års kyrkomötesbeslut och nu pågått i över 15 är, skulle ges annorlunda inriktning, så mycket mer, vilket utskottet framhållit, som det är elt ytterst snävt och ensidigt perspektiv som motionärerna anlägger

Det forntida judiska samhällets syn på människa och natur, på föräldrar och relationen föräldrar - barn, pä herre och tjänare är liksom dess syn på t.ex. kvinnor, annorlunda än 1990-lalels svenska.

De till texten och översättningen nödvändiga kommentarer som alla bibel-utgåvor utrustats med skall naturligtvis formas av bibelkommissionen och dess teologiska och språkliga expertis och inte - jag säger det med stort eftertryck - styras eller vinklas av Sveriges riksdag.

Som utskottet framhåller skulle en sådan styrning innebära att den vetenskapliga integriteten i bibelkommissionens arbete inte skulle komma alt respekteras.

Jag är själv ledamot i Svenska bibelsällskapets styrelse och har nära och intresserat följt arbetet med de olika nyöversättningarna, och jag ser fram emot en situation, i slutet på 1990-talet, då kyrkomötet kan komma att förorda en ny svensk kyrkobibel, vars utgångspunkt främst är det översättningsarbete som bibelkommissionen bedrivit.

Med stort eftertryck, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets skrivning beträffande motionen om kvinnosynen i Gamla testamentet.

Så till något helt annat; Några ord om behovet av restaureringen av Värnhems klosterkyrka - denna fråga behandlas också i betänkandet. Jag hoppas atl riksdagens ledamöter har besökt denna riksklenod som bälire än de flesta kyrkliga byggnader i vårt land för oss samman med både medeltidens katolska kyrkoliv och klosterväsen och det gamla svenska samhällets stormän.

Sten Svensson har i en genomarbetad och mycket insiktsfull motion redovisat problemen kring den pågående restaureringen. Riksdagen står, genom de budgetbeslut vid tidigare fattat, för 80 % av de beräknade kostnaderna. Det är bra och ansvarsfullt. Värnhems församling har dock utomordentligt svårt atl finansiera de resterande 20 procenten. Motionens syfte är att framhålla denna svårighet och efterlysa långsiktiga lösningar

1 ett särskilt yttrande har jag för egen del konstaterat atl del gäller att finna en principlösning som garanterar all restaureringen kan fortsätta och slutföras.

Fru talman! Med detta yrkar jag på alla punkter bifall lill utskottets hemställan.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

Anf. 66 ELISABETH PERSSON (vpk);

Fru talman! Det hör till saken att Jan-Erik Wikström liksom jag själv har läst Gun-Britt Sundströms inlägg i DN förra året. Precis som han har jag funnit hennes formuleringar utmärkta och knyckt en del av dem. Därför har vi identiskt lika inledningar i våra anföranden i dag. Citaten ur Ordspråksboken är så bra alt de tål att upprepas.

"Som evigt takdropp en regnig dag, så är en gnatig hustru. En driftig hustru är sin mans krona, en dålig är som röta i hans ben."

Skall det få stå så?

Borde det inte i en kommentar markeras atl delta är ett ullryck för en föråldrad kvinnosyn och inte relevant för dagens förhållande mellan man och hustru?

Det har föreslagils atl den nyöversättning av Gamla testamentet som är

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

under utarbetande skall kompletteras av kommentarer eller ett förord som avslöjar den kvinnosyn som är förhärskande i Bibeln.

Även om jag är övertygad om att det här förslaget är ställt i all kvinnovälmening och avsett att vara ett uttryck för en feministisk inställning i kvinnokampen tycker jag inte att del är ell bra förslag.

Gamla testamentet såväl som Nya testamentet är s.k. kanoniserade skrifter Det finns risk för alt kommentarer, av vilka slag de än må vara, också kanoniseras eller åtminstone uppfattas som om de vore det. Men eftersom kvinnoforskningen i allmänhet och den religionsvetenskapliga kvinnoforskningen i synnerhet hela tiden utvecklas kan det, tvärtemot avsikten, efter en fid få konserverande effekter att ha kommentarer eller förord, eller vad det nu än må vara, i anslutning lill själva bibeltexten.

Kvinnovetenskap eller jämställdhetsforskning eller kvinnoforskning är ju lika litet som annan forskning eller vetenskap ideologilös.

Som marxistisk feminist har jag vissa utgångspunkter och värderingar också visavi vad som är relevant kvinnovetenskap och användbara kunskaper Man kan säga att jag utgår från en viss analysmetod när jag vill beskriva exempelvis kvinnoförtrycket. Troligen har Lola Björkquisl och Anna Horn af Rantzien andra utgångspunkter, andra analysmetoder och därmed också andra åsikter om exempelvis patriarkatet än vad jag har

Med detta vill jag bara visa all även om vi kan bli överens om att kvinnosynen i Gamla testamentet fortfarande ställer till en massa elände eflersom det av många alltjämt betraktas som helig skrift och därmed "sann", tror jag det skulle bli väldigt svårt att skriva ett förord eller kommentarer som skulle tillfredsställa oss alla tre.

Jag kan väl förstå den entusiasm som exempelvis Birgitta Onsells publikationer väcker Det är hon som ligger bakom förslaget om en kommentar Det är roligt och ger en hisnande känsla att ta del av hur hon sågar patriarkatet i Gamla testamentet jäms med fotknölarna.

Naturligtvis är del alldeles särskilt spännande om man nyligen har blivit medveten orn kvinnoförtrycket och inte heller haft möjlighet alt ta del av vare sig den tidigare kvinnoforskningen från 70- och 80-talen eller den religionsvetenskapliga kvinnoforskning som faktiskt börjat spira de senaste tio åren.

Fru talman! Men jag tror atl det finns bättre sätt att närma sig Gamla testamentets skrifter än att gå via förklarande kommentarer. Ett vore ju att fundera över den egna bibelsynen och inte fortsätta att läsa Bibeln som de värsta fundamentalister som begär att hitta Sanningen i den - en evig och för alla tider giltig sanning.

Gamla testamentet speglar inte bara det gamla patriarkatets kvinnoförtryck som det tog sig uttryck för 2000-3000 år sedan. Böckerna beskriver också produktionsförhållanden, olika gudssyner, människors vardagsliv och mycket, mycket mer Rätt använda är böckerna i såväl Gamla testamentet som Nya testamentet utmärkta läroböcker, men för att traveslera Thorild kan man säga att skrifterna skall bedömas utifrån sin speciella art och framför allt sin tid.

Och för att kunna göra det måste vi ha kunskap och analysmetoder, vi

måsle ha intresse av atl blottlägga kvinnoförtrycket och vi måsle ha instrument för atl känna igen patriarkatets förtryck inte bara i Bibeln utan i all litteratur, i all konst, i alla samhällen - också i vårt eget.

Vill man hitta förskräckliga uppfattningar om kvinnor, uttalade av bemärkta män, är del dess värre inte svårt alt hitta exempel från vare sig litteraturen, konsten eller historien. Del finns åtskilliga skrifter som i så fall borde behäftas med kommentarer, förord eller rent av dödskallemärken - Aristo-teles, Platon, Paulus, medeltidens höviska riddardiktning, kyrkofäderna, Luther Ja, just det - hela gänget handlar det om!

Det är naturligtvis bättre att ha kunskaper och analysmetoder som kan användas på all litteratur, historia och konst, och inte minst på vårt eget samhälle och värt eget kvinnoförtryck i dag. Vi måste helt enkelt lära oss att utgå från ett kvinnoperspektiv i stället för ett mansperspekliv.

Vi måsle ta på oss feministiska glasögon och lära oss alt se! Vi kan utgå från våra egna erfarenheter och lära oss av andra. Vi kan stödja den kvinnoforskning som fortfarande motarbetas med olika metoder av del etablerade manssamhället.

Vi kan se till alt del finns bra läroböcker som inte fortsätter atl osynliggöra kvinnor och som inte enbart ger uttryck för manliga värderingar

Vi skall ta upp kvinnokampen i vår egen vardag, i vårt eget parfi, i vårt eget samhälle. Vi skall skaffa oss makt inte bara i familjen ulan i hela samhället.

Detta är nödvändigt. För det är ju faktiskt så atl det patrialkaliska förtrycket fortfarande osynliggör kvinnorna, tilldelar oss en underordnad betydelse, bedömer oss som avvikande - mannen är normen, kvinnan avviker från normen - eller helt enkelt betraktar kvinnor som objekt för mannen.

Men när vi ger oss in i den kampen, då - det kan jag försäkra er - kommer vi att upplevas som precis så grälsjuka och besvärliga som exempelvis kvinnorna i Syraks bok:

"Som en sandig backe för en åldrings fötter är en grälsjuk kvinna för en stillsam man."

"Inget huvud är farligare än ormens och ingen vrede är värre än kvin-nanns."

"Från kläder kryper del ut mal och från en kvinna kvinnlig ondska."

Fru talman! Det är en angelägen uppgift för oss atl kritiskt granska vår egen litteratur, allt från läroböcker lill kiosklitteratur - och protestera, och kommentera!

Utifrån elt kvinnoperspektiv bör vi granska arbetslivels organisation, samhällsekonomin, maktförhållandena i familjen och samhället - och förändra dem! Det är kanske t.o.m. dags all införa elt nytt ämne i skolan. För enkelhetens skull kan vi kalla det för jämställdhet!

Men innan vi är där kan vi kanske vara överens om att man redan i kollåldern måsle uppmärksammas på alt det existerar ett kvinnoförtryck och att man måste lära sig atl blottlägga det överallt där det finns - inte bara Gamla testamentet - för atl slutligen medverka till att det upphör

Fru talman, systrar i kammaren! Droppar kan urholka stenen. Låt oss fortsätta all vara som ett evigt takdrop en regnig dag, fortsätta att vara gna-

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

6 Riksdagens protokoll 1989/90:81

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

tiga tills vi nått vårt mål; en värld utan kvinnoförtryck, en rättvis och jämlik värld. Låt oss bli en frätande röta i patriarkatets ben! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

AnL 67 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp) replik: Fru talman! Jag undrar om inte Elisabeth Persson skulle bli en alldeles utmärkt kommentarskrivare. Kommentaren skrivs ändå, och varför inte anlägga den här aspeklen - en åtminstone mänsklig aspekt. Vi behöver ju inte gå så långt att det blir en rent kvinnlig aspekt, ulan det borde vara en mänsklig aspekt. Då skulle vi få bort mycket av eländet.

Många andra böcker, säger Elisabeth Persson, är värre eller lika hemska som de värsta citaten i Bibeln. Men de har ju inte den stämpeln på sig atl det skall vara den stora sanningen, den sanna boken över alla andra böcker Vi har sju år kvar för bibelöversättningen. Det kanske räcker för den här lilla kommentaren som vi begär

AnL 68 LOLA BJÖRKQUIST (fp):

Fru talman! Jag kan hålla med om mycket av det som Elisabeth Persson sade. Jag vill hävda att vårt förslag i den här mofionen är sex droppar som i alla fall kan hjälpa till att urholka stenen. Och jag blir alltmer övertygad om atl vi har väckt en viktig motion. Att den dessutom skulle råka behandlas den 8 mars, på den inlernationella kvinnodagen, är en händelse som ser ut som en tanke.

För oss liberaler har denna dag varit extra högtidlig. Vi har tack vare talmannen blivit påminda om Kerstin Hesselgren, den första kvinnan som kom in i riksdagen, sedan även kvinnorna ansetts kapabla att rösta och vara valbara. Ingen vill väl nu förvägra oss den rätten. Men vägen dit kantades av diskussioner i åratal om lämpligheten. Alla upptänkliga hinder hade lagts ut. Varför? Hur hade det kunnat bli så? Var det en kollektiv effektiv hjärntvätt som förhindrade både män och kvinnor att se och tänka klart den gången? Det tål alt fundera på i dagens ljus.

Varför har då vi sex kvinnor väckt en motion som begär att bibelkommissionen i en kommentar eller uppsats, skall ge en historisk bakgrund till Gamla testamentets allför mörka kvinnosyn? Jo, därför att i vår kultur är alltjämt Bibeln en auktoritet och ett rättesnöre som direkt eller indirekt präglar samhällslivet. Mycket har ju förändrats sedan de ursprungliga texterna till Bibeln skrevs. De äldsta är från år 900 f.Kr Men synen på kvinnorna, som Bibeln har präntat in i vårt undermedvetna, har varit svår att ändra på.

För kyrkan och bibelkommissionen borde det, tycker jag, vara en självklarhet att på alla sätt medverka till atl kvinnorna får upprättelse. Ett litet led skulle då vara atl man på några sidor i kommentardelen i den nya bibelöversättningen gav en historisk bakgrund till Gamla testamentets kvinnosyn. Det är mycket viktigt att delta finns med inom Bibelns pärmar för alt del skall las på allvar. Atl tillföra detta skulle inte heller nämnvärt försena utgivningen. Själva översättningen beräknas ju la ca 22 år och vara klar 1997.

Tyvärr har företrädare för bibelkommissionen och dess översättare Gun-Britt Sundström förklarat att det inte finns någon anledning att ägna kvinno-

synen speciell uppmärksamhet. I det läget har vi valt att la upp frågan i en sexpartimolion till riksdagen.

Läser man kulturutskottets betänkanden välvilligt, kan man lolka del så att kommissionen kommer att gå oss till mötes, men det sägs inte uttryckligt. Därför kommer jag atl stödja miljöpartiets reservation, som föreslår atl det ges ett tilläggsdirektiv.

Översättningen bekostas med statliga medel. I direktiven till bibelkommissionen påpekas alt det inte kan anses vara enbart en inomkyrklig angelägenhet. Från allmänkulturella utgångspunkter har staten ett intresse av att det finns en användbar bibelöversättning. Staten bekostar, och riksdagen har tidigare givit direktiven - och där säger man alt del skall vara en tillförlitlig och tidsenlig version.

Just detta faktum att vi motionerat i riksdagen har ifrågasatts. Vi skulle i stället använda oss av den fria debatten. Men det blir ju inte mycket till fri debatt, när metoden från berörda hittills har varit att tiga ihjäl dem som yttrar sig.

Eller också gör man som i en dagstidning. I en ledarartikel utan namn gick man ut hårt och angrep speciellt mig, eftersom jag är liberal, för alt jag har skrivit på motionen. Sedan väntade man i två och en halv vecka med att la in ett genmäle. Först den dag då betänkandet skulle justeras i utskottet kom detta genmäle in. I en kommentar från ledarsidan säger man: Delta i stället i debatten! Men då hade ju människor hunnit glömma vad som stod i den första artikeln.

Ett annat vanligt sätt att bemöta kvinnor prövades i Östergötland. Där beskrevs vi som sex damer som skrivit en töntig motion och ägnade oss ål fjollerier och dårfinkerier Vi var dessutom beskäftiga.

Men att det förs en infekterad debatt i skumrasket är helt klarl. Motionen har lett till att jag anonymt uppmanats atl studera Nietzsche, den tyske filosofen.

Jag fick ett utdrag ur boken om Zarathustra. Där uppmanas män att la med sig piskan då de går lill kvinnor

I elt annat brev, som var undertecknat, får jag ta del av en berättelse om vilka helvetiska kval som drabbar dem som hamnar i dödsriket. Del välkända bibelcitatet från Kor. 11:3 om att mannen är kvinnans huvud medföljde, liksom citatet i 1 Mos. 3:16 att han, dvs. mannen, skall råda över dig. Nu kan man uppfatta detta som att det är en och annan som har sådant för sig. Men under ytan finns det väldigt mycket av detta.

Alla känner också lill hur svårt en del kvinnliga präster har del, trots,att det har gått 32 år sedan man tillät kvinnor att bli präster Det är tyvärr även unga manliga präster som motarbetar sina kvinnliga kollegor En ung präst uttryckte sig på följande sätt sedan drygt hälften av de 50 kvinnliga prästerna i Linköping stift hade vänt sig till biskopen förra sommaren. Han sade atl han var för en öppen debatt, men att han hoppades atl diskussionen inom kyrkan världen över skall leda fram lill att man hittar så starka bevis för alt kvinnliga präster är mot Guds vilja att denna åsikt kommer att bejakas. Och i ett sådant läge skulle kvinnorna självmant avstå från att vara präster

Författarinnan Birgitta Onsell är en luttrad person vid del här laget. Flon

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

är en varm kristen. Oförtrutet har hon försökt föra fram att en av anledningarna till Gamla testamentets kvinnosyn skulle kunna vara all det patriarkala samhället uppstod sedan man i ett religionsskifle störtat och tillintetgjort en förutvarande gudinnereligion. Sedan dess har allt som kvinnor står för nedvärderats, t.o.m. födandet. 1 Bibeln är det männen som föder söner, och stamträden för dem är pedantiskt beskrivna, medan kvinnorna bara finns där plötsligt då de av någon anledning behövs. Gamla testamentet skrevs av män för män. Andra har här i dag beskrivit hur Bibeln genom århundradena använts mot kvinnor och mot andra, t.ex. Galilei.

De förhållandevis få positiva kvinnobilder som dock finns i Bibeln lyfts inte heller fram. Så sent som 1983 infördes i gudstjänstordningen ca 180 gammaltestamentliga läsningslexter Det har sagts mig att endast två kvinnonamn finns nämnda, Hanna och Rakel. Varför bara dessa två? De som inte vill lyssna på oss brukar just peka på att Bibeln visst innehåller bra kvinnobilder Men varför får de då inte träda fram? Förmedlas dessa positiva kvinnobilder ordentligt till våra konfirmander?

Birgitta Onsells och andras arbete bemöts på samma sätt som jag beskrivit förut - med tystnad eller förlöjliganden. Kyrkan vill ogärna göra någon historisk tillbakablick, som skulle kunna förklara mycket av de kvarvarande fördomar och attityder mot kvinnor som genomsyrar hela vårt samhälle. Därför tiger man. Därför kämpar alltjämt många kvinnliga präster för alt få verka på samma villkor som sina manliga kolleger Därför missbrukas Bibeln för att skrämma kvinnor till lydnad. Och det är just därför som vår motion är viktig. Därför yrkar jag bifall till miljöparfiets reservation.

Anf. 69 BERNDT EKHOLM (s):

Fru talman! Nu byter vi ämne för en stund. Jag antar nämligen alt Kent Lundgren tänker återkomma lill det som debatten gäller

Jag skall kortfattat bara kommentera behandlingen av motionen Kr417, som handlar om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan. Vi motionärer har funnit det ganska anmärkningsvärt att dessa statsbidrag har fått en så dålig utveckling under 80-talet. Det s.k. verksamhetsbidraget har minskat med 50 % realt sett sedan slutet av 70-lalet. Om vi jämför detta med övriga folkrörelseanslag finner vi alt de fria trossamfunden missgynnats myckel kraftigt. Lokalbidragen, som också utgör elt stöd till nybyggnation, har minskat lika mycket realt sett under samma fid. Av dessa lokalbidrag ingår särskilda handikappanpassningsbidrag som också är mycket illa åtgångna.

Ovanpå detta kan vi vänta oss försämringar som följd av skatteuppgörelsen. Den medför ökade momskostnader som de fria trossamfunden inte utan vidare kan kompensera sig för genom ökade intäkter De har inte några minskade skatter att kompensera den ökade momsen med.

Vi motionärer har hemställt om en skyndsam översyn av det här statliga stödet. Vi kan konstatera all utskottets svar är myckel glädjande. Del är inte en skyndsam översyn utskottet begär ulan det är i stället en direkt uppmaning till regeringen att i nästa budget vidta åtgärder. Det innebär alltså en tillstyrkan av motionen, vilket vi motionärer naturligtvis är tacksamma för

Det finns en formulering i utskottets tillstyrkan om att det är fråga om en

real uppräkning av verksamhets- resp. lokalbidragel. Och del skulle kunna tolkas som all denna uppräkning bara skulle innerymma en inflalionsupp-räkning, atl man följer med inflationen. Och del är vi motionärer inte nöjda med, utan vi förväntar oss all del sker en markerad uppräkning av dessa båda anslag, så att det klart överstiger inflationen, vilket innebär alt man under några år framöver kan hämta in det förlorade realvärdet som dessa två bidrag har varit utsatta för Vi utgår från att regeringen kommer att tolka utskottets skrivning på det sättet.

AnL 70 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):

Fru talman! Här är texten given. Den kan tolkas på olika sätt, men jag skulle vilja ansluta mig till den tolkning som Berndt Ekholm har gjort. Och jag tror mig vela alt det var det som var utskottets avsikt när vi i utskollet enade oss om denna formulering.

AnL 71 KENT LUNDGREN (mp):

Fru talman! I begynnelsen var det inte min avsikt att lägga mig i denna debatt, utan jag förlitade mig på atl klokskapen och mognaden hos kulturutskottets medlemmar skulle borga för alt utskottet insåg det värdefulla i alt kommentera - eller i särskild uppsats redovisa - den historiska kvinnosynen på ett objektivt sätt, när man nu gör en nyöversättning av Gamla testamentet.

Eftersom de bibliska skrifterna alltid berört medborgarnas innersta känslor så intensivt, är det nödvändigt atl - med en sådan förklaring - balansera den mörka kvinnobild som Gamla testamentet ger, så atl inte en fortsalt nedvärdering skall kunna ske utifrån religionens äldsta aspekter

När jag nu ser resultatet av utskottets arbete blir jag dock mycket förskräckt och undrar vilka "mörka krafter" som är i verksamhet. Ty av utskottets åtta kvinnor och nio män är det endast en enskild man som inser vad vi håller på att ställa till med och därför reserverar sig, delta trots atl motionen ursprungligen är undertecknad av sex kvinnor som representerar vart och elt av riksdagens partier

Vad är på gång? Börjar modet svikta även hos kvinnorna själva? Är vi på väg tillbaka lill den medeltid som förtryckte människorna för atl hävda religionens rätt till tolkningsmonopol av världsbilden?

Är det partipiskorna som börjar vina, av rädsla för atl stöta sig med de fundamentalistiska krafterna, eller är det påtryckningar från de mest extrema delarna av rörelser som inte borde kalla sig kristna? Religiositetens medlemmar är talrika och representerar många röster I så fall är detta synnerligen intressant, eflersom del ju här endast handlar om all lägga till "en objektivt förklarande text" i en nyöversättning av Gamla testamentet som man arbetar med sedan ett antal år

Det krävs således inte någon förändring av arbetets art eller av översättningens innehåll. I så fall kunde jag ha förstått om en reaktion hade uppstått. I stället gäller del ett separat stycke text om kvinnans roll i gammalbibliskt perspektiv som skall bifogas. Det kostar således inte ens några pengar atl tala om.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag tdl kyrkliga ändamål m.m.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

Jesus själv har ju förklarat att Gamla testamentets skrifter var "hans bibel" och all han var styrd all uppfylla dess profetior Men Jesus var också den som definitivt avslutade Gamla testamentets hämndprinciper om öga för öga och land för tand som dessa skrifter står för I stället införde Jesus kärleksprincipens och tjänandets religion om att allt vad I viljen att människor skola göra Eder skolen I ock göra dem.

De krafter som sätter sig emot atl delta förklaringstillägg om kvinnans ställning tillfogas till översättningen lever således kvar i en gammal era, trots att de kallar sig för kristna. Delta är ganska otroligt i ett samhälle som kallar sig upplyst, jämlikt och rättvist, och det tyder på att en oerhört stor rädsla alltjämt är styrande på denna jord, en rädsla för förändring, förbällring och sanningsavslöjande utveckling som ger en förklaring till de trauman, den destruktivitet, den självmordsfrekvens, den egoism och den degenerering av del medmänskliga och humanistiska i dagens samhällsmönster och i dessa individers uppträdande.

Fru talman! En annan sak som slår mig, när vi talar om kvinnans roll i

samhället, är alt vi i riksdagen har lagt större delen av jämställdhetsfrågorna i arbetsmarknadsutskottet. Varför degraderar och begränsar vi jämställdheten till arbetslivet, när det i stället är fråga om en grundlagsmässig suveränitetsförklaring av de kvinnliga livsvärdena? Ekonomisk status och standard är ju bara en aspekt av hela det komplex som den kvinnliga organismen utgör

Jag vill dessutom i detta sammanhang dessutom påslå följande: Många människor - inte minst politiker - påstår att vi just nu beskådar planekonomins sammanbrott. Jag hävdar all delta är en felaktig slutsats. Vad vi i stället beskådar för närvarande är den diktatoriska planekonomins sammanbrott.

Jag anser också att vi ganska snart kommer att se den heligförklarade marknadsekonomins kollaps, eftersom en cancertillväxt av denna typ alltid dödar såväl världsorganismen som sig själv, om man inte upptäcker och oskadliggör svulsterna i tid.

Vad återstår då?

Jo, en ekologisk ekonomi, som baseras på naturens egen planekonomiska resurshushållning. Och har jag rätt i dessa mina antaganden, så kommer vi dessutom att beskåda den hierarkiska samhällsstrukturens sammanbrott inom en snar framlid, eftersom den inte fungerar i en ekologisk planekonomi. Ty i en sådan ekonomi fungerar endast mänskliga nätverk, personligt ansvarstagande och lagom-är-bäsl-insiklens guldfisk som simmar i det nära perspektivets livgivande vatten.

Det går inte alt styra en ekologisk hushållsekonomi uppifrån - dvs. i en hierarkisk struktur - eftersom man i så fall måste skapa en gigantisk kontrollapparat, såsom i de östeuropeiska kommunistländerna.

Del är endast via ell underliggande nätverk av medvetna individer med stark och jordnära känsla för såväl artens - dvs. barnens - överlevnad som för resurshushållning, återbruk och återvinning som en sådan ekonomi kan fungera,

Mina kära manliga kamrater i denna kammare! Det är den kvinnliga halvan av mänskligheten som kan, förstår, vill och inser nödvändigheten av en nätverksdriven ekologisk planhushållning!

Varje försök till nedvärdering av kvinnan och hennes livsroll hotar därför själva grundvalarna för livets existens. Och varje underlåtenhet alt uppvärdera kvinnans unika förmågor är lika förödande för vår gemensamma framtid. Det är därför denna reservation om atl en objektiv historik om kvinnans nedtryckta roll i patriarkatet är så viktig att få in i nyöversättningen av det Gamla testamentet.

Den kvinna i denna kammare som går emot reservationen låter resterna av detta forntida och föråldrade synsätt tvinga igenom en fortsatt förnedring av sina egna döttrar De män som - av rädsla för sin egen rolls sammanbrott och de egna revirens fortbestånd - röstar emot denna reservation slår undan benen för den ekologiska ekonomin och därmed också för sina söners framlida överlevnad.

Till sist, fru talman! Vad händer med de individer som låter sig partipiskas till underdånighet - på bästa inkvisationsmanér - och röstar emot sin egen övertygelse eller röstar för sill eget köns nedvärdering? Kan man fungera med ett sådant samvete?

Och om jag minns rätt, så är det i Matleusevangeliets 16;e kapitel som Jesus frågar sina lärjungar: "Vem säger människorna att jag är?" Dessa svarar: "En del säger att Du är profeten Elia, andra Jeremia och åter andra Johannes Döparen."

Det finns människor som tolkar detta som all reinkarnationen existerar även i kristendomen. Om de har rätt, så innebär ett "nej" fill den aktuella reservationen att vi avsäger oss vår egen framtid, eftersom det är mannens bejakande av det kvinnliga inom sig samt kvinnans självaktning och samhälleliga upprättelse som är garantin för vår planets och vår egen överlevnad.

Därför är del livsviktigt att rensa upp bland de gamla fördomar som fortfarande är en diskrimineringsorsak gentemot Evas döttrar Därför måste vi sätta in uråldriga religiösa skrifter i rätt perspektiv, utan att för den skull förvanska dessa klenoder Jag kan inte inbilla mig att den milde, förlåtande Gud som Jesus förmedlar till oss avsåg alt diskriminera 50 % av jordens befolkning.

Fru talman! Adams söner har ingenting atl frukta från Evas döttrar, tvärtom! Jag yrkar därför bifall fill reservafionen gällande mom. 7 i detta betänkande.

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

Anf, 72 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp);

Fru talman! Kent Lundgren ansåg att det var lätt att skriva "en objektiv förklarande text" till kvinnosynen i Gamla testamentet. På det har Elisabeth Persson replikerat i förväg, och jag kan ansluta mig till det.

Kent Lundgren undrade också vilka mörka krafter i utskottet som stod bakom denna text. Svaret på det är: Ingrid Sundberg, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Jan-Erik Wikström, Jan Hyttring, Anders Nilsson, Lars Ahlmark, Sylvia Pettersson, Erkki Tammenoksa, Leo Persson, Margareta Fogelberg, Stina Gustavsson, Alexander Chrisopoulos, Ingegerd Sahlström, Ulla Berg och Göran Åstrand.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 8 §.)

Prot. 1989/90:8] 8§ Beslut 8 mars 1990

Företogs till avgörande arbetsmarknadsutskottets belänkande 1989/90: AU9 och kulturutskottels betänkande 1989/90:KrU13.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU9

Mom. 2 (jämställdhetsåtgärder)

Utskottets hemställan -som ställdes mot reservation 1 av Börje Hörnlund och Kersti Johansson - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Kulturutskottets betänkande KrU13

Mom.1-6 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 7 (Gamla testamentets kvinnosyn)

Utskottels hemställan bifölls med 240 röster mot 22 för reservationen av Kaj Nilsson. 1 ledamot avstod från att rösta.

Ylva Annerstedl (fp) anmälde att hon avsett att rösta nej men markerats ha röstat ja.

9 § Föredrogs

kulturutskottets betänkande

1989/90:KrU12 Anslag till medlemskap i Unesco (prop. 1989/90:100 delvis).

Utskottets hemställan bifölls.

10 § Meddelande om en särskild debatt om den ekonomiska politiken

AnL 73 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Jag får meddela atl torsdagen den 15 mars kl. 12.00 anordnas en särskild debatt om den ekonomiska politiken, I debatten deltar en företrädare för varje partigrupp och finansminister Allan Larsson,

11 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Motionerna

med anledning av prop. 1989/90:70 om våldsskildringar i röriiga bilder 1989/90;Kr5 av Ingrid Sundberg m.fl. (m)

1989/90:Kr6 av Lars Werner m.fl. (vpk) Prot. 1989/90:81

1989/90;Kr7 av Elver Jonsson m.fl. (fp) 8 mars 1990

1989/90;Kr8 av Jan-Erik Wikström m.fl, (fp)

1989/90;Kr9 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Maria Leissner (båda fp)

1989/90:KrlO av Maj Britt Theorin m,fl. (s)

1989/90;Krll av Birthe Sörestedt m.fl. (s)

1989/90:Krl2 av Jan Hyttring m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:74 om ny taxeringslag m.m.

1989/90:Sk44 av Allan Ekström (m)

1989/90;Sk45 av Bo Lundgren m.fl, (m)

1989/90;Sk46 av Kjell Johansson m.fl, (fp)

1989/90;Sk47 av Görel Thurdin m.fl. (c)

1989/90;Sk48 av Ylva Annerstedl (fp)

12 § Meddelande om interpellation

Meddelades att följande interpellation framställts

den 8 mars

1989/90:139 av Gudrun Schyman (vpk) lill statsrådet Anita Gradin om EG och kommunerna:

Oro och brist på kunskap inför den pågående EG-anpassningen är stor bland Sveriges kommunalråd. Det visar en undersökning gjord av Lokalradions Reportagebyrå.

Av drygt 260 kommunalråd är en tredjedel rädda för all stödet till de fatliga kommunerna försvinner, och nära 100 anser atl EG-anpassningen kommer att skapa regionalpolifiska problem. Undersökningen visar också all 112 av de 260 kommunalråden är rädda för all det kommunala självstyret hotas. En överväldigande majoritet är dessutom mycket missnöjda med atl regeringen inte informerat om EG och kommunernas framtid.

Rädslan för att det regionala stödet försvinner är störst i de svaga regionerna. Man är rädd för att EG kommer att förhindra anpassade länder att föra en självständig regionalpolitik samtidigt som man konstaterar att EG;s egna regionala fonder är utformade på ett sådant sätt att Sveriges kommuner aldrig kommer att få en enda krona därifrån.

En majoriet av kommunalråden anser atl del kommunala självstyret hotas

Prot. 1989/90:81 i och med att en hel del av besluten kommer alt flyttas fill Bryssel. Elt exem-
8 mars 1990 pel är kommunernas större inköp. I dag kan man styra inköpen till sitt om-

rade för att på så sätt gynna de lokala förelagen, men vid en EG-anpassning skall varje större uppköp gå ut på anbud i Europa.

Oron är alltså stor och frågetecknen många. Över 80 % av de kommunalråd som deltog i undersökningen ville ha besked om vilka konsekvenser EG-anpassningen får för kommunerna. Ingen enda kommun har i dag gjort en egen analys.

Mot bakgrund av de refererade undersökningsresultaten vill jag ställa följande frågor till utrikeshandelsminislern:

1. Anser utrikeshandelsministern att kommunalrådens oro är berättigad?

2. Vilka konsekvenser kan man i dag se atl EG-anpassningen kommer att ha vad gäller del kommunala självstyret?

3. Vilka är de i dag överblickbara regionalpolitiska konsekvenserna av EG-anpassningen?

4. Vad tänker utrikeshandelsministern göra för att stilla kommunalrådens oro?

13 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 7 mars

1989/90:441 av Viola Claesson (vpk) till kommunikafionsministern om Blekinge kustbana:

Regeringen uttryckte den 21 december 1989 i proposition 1989/90:66 om Blekinge all "en särskild satsning skall göras på Blekinge kustbana". Den 18 januari 1990 beslutade regeringen att klassa ned banan till länsjärnväg men att anslag till upprustning skulle prövas i annat sammanhang. Den 15 februari beslutade så regeringen alt i planerna för länstrafikanläggningen skall inrymmas totalt 150 milj. kr för investeringar i Blekinge kustbana under perioden 1991 — 1996. En vecka senare presenterade vägverket direktiv om länstrafikanslagens (LTA) fördelning länsvis, där kustbanan under återstoden av 1990-talet endast tilldelats 160 milj. kr

Jag vill därför fråga statsrådet:

Menar regeringen att dessa 150-160 milj. kr är en sådan särskild satsning som på sikt kan rädda Blekinge kustbana?

den 8 mars

1989/90:442 av Sten Andersson i Malmö (m) till utbildningsministern om TV-licensavgiflerna: i

I framtiden kommer utvecklingen inom TV-området alt leda till att TV-
78 apparaterna sannolikt kommer att kunna plomberas i syfte att konsumenten

inte behöver/kan mottaga de program som ej önskas.

De som t.ex. är nöjda med internationella satellitsändningar kan välja att Prot. 1989/90:81 endast se dessa och således bortse från sändningar initierade och produce- 8 mars 1990 rade av Sveriges Television.

Om sådana möjligheter uppstår är då statsrådet berett medverka till all de som inte kan/vill mottaga sändningar från Sveriges Television delvis eller helt slipper nuvarande licensavgift?

1989/90:443 av Viola Claesson (vpk) till försvarsministern om privata initiativ för bevakning av Sveriges kuster;

Kustbevakningens regionchef i Göteborg har enligt uppgift i massmedia beklagat att statsmakterna satsar så litet på västkustens försvar Därför hyser regionchefen nu förhoppningar om att en nybildad privat stiftelse "till hyfsat pris" skall få köpa en 16 meters kustjakt av försvaret. Initiafivtagarna hoppas att privata företag och allmänheten skall sponsra inköpet. Sfiftelsen som kallar sig "Västkustens försvar" tänker använda fartyget för insatser vid t. ex. ubåtsincidenler Jag vill därför fråga statsrådet;

Anser regeringen att det är lämpligt att den svenska västkusten försvaras med hjälp av privatägda kustjakter?

1989/90:444 av Viola Claesson (vpk) till kommunikationsministern om privatägda riksvägar;

Svenska Vägföreningen, som är vägbyggnadsbranschens eget organ, har nyligen presenterat ett förslag som går ut på att staten skall sälja riksväg 40 (Göteborg-Borås-Jönköping) för den symboliska summan 1 kr För denna summa erbjuder sig Svenska Vägföreningen att rusta upp den 15 mil långa riksvägen fill en modern och privatägd motorväg. Intressant i sammanhanget är att riksväg 40 av staten har utnämnts till försöksområde för demonstration och utprovning av ny teknik som utvecklas genom det datoriserade bilprojektet Prometheus och EG-programmet DRIVE.

Svenska Vägföreningen räknar med att deras eventuella ägarskap av riksväg 40 skall ge vinst genom atl bilisterna tvingas betala vägtullavgifter på 50 kr per bil. För de bilister som inte kommer att ha råd att t. ex. arbetspendla på riksväg 40 mellan Borås och Göteborg återstår i så fall två alternativ. Antingen tvingas de la omvägar och småvägar med risk för en farligare trafiksituation, eller kan de tvingas söka nytt arbete på grund av att kollektivtrafiken inte byggts ut.

Jag vill därför fråga:

Anser Georg Andersson att privatägda riksvägar är en modell som regeringen kan acceptera?

1989/90:445 av Viola Claesson (vpk) fill kommunikafionsministern om Sveriges ekonomiska satsningar på vissa forskningsprojekt om vägtransporter:

Enligt det av Nordiska ministerrådet finansierade NORDIT-projektet del
tar Sverige i 20 inlernationella konsortier som forskar kring specifika projekt '

Prot. 1989/90:81 somrörEG;sDRIVE-program. DRlVEärsamordnat med det tidigare star-

8 mars 1990 tade projektet Prometheus, som bl.a. syftar till utvecklingen av en "intelli-

geni bil". Svenska vägverkets förstudier till det senare kallades ARISE och bearbetades under lång tid utan att ha diskuterats i riksdagen. I förhållande lill Prometheus är DRIVE elt övergripande infrastrukturprogram som kalkylerar med en europeisk samordning av vägtrafiken samt övervakning med hjälp av satelliter Prometheus presenteras av NORDIT;s bullefin nr 1, som ett projekt som framför allt har syftet att öka den europeiska bilindustrins konkurrenskraft. DRIVE påslås syfta till att klara de ökade kraven på smidig trafik inom EG;s inre marknad efler 1992. Jag vill fråga kommunikationsministern:

Hur mycket har statens hittills totalt satsat på Prometheusprojeklet, på dess föregångare ARISE samt på EG:s DRIVE-program och hur mycket planerar regeringen atl salsa under 90-talet?

1989/90:446 av Viola Claesson (vpk) till kommunikationsministern om betydelsen för trafiksäkerheten m.m. av det internationella forskningssamarbetet om vägtransporter;

Sverige satsar stort på det internationella forskningssamarbetet med EG och Eureka när det gäller vägtransporter Enligt proposition 1989/90:90 skall särskild vikt fästas vid vägtrafikens säkerhet och miljöeffekter när det gäller deltagandet i aktuella projekt som Prometheus och EG-programmet DRIVE. Enligt forskare som på olika sätt deltar i de svenska satsningarna talar myckel för att användningen av informationsteknologi i vägtrafiken kommer att kunna förbättra vägtrafikens "effektivitet och "ekonomi". Däremot anses trafiksäkerheten vara mycket svår alt beräkna. När det gäller miljön anser forskarna atl "miljön i varje enskild resa" kanske kan förbättras, men de ifrågasätter samtidigt om den totala miljöeffekten kan förbättras när vägtrafiken ökar genom bättre framkomlighet.

Min fråga till kommunikationsministern är:

Har regeringen oberoende av bilindustrin gjort någon utvärdering som styrker uppfattningen att satsningarna på Prometheusprojeklet och DRIVE-programmet ökar trafiksäkerheten och minskar miljöstörningar i vägtransporterna?

1989/90:447 av Gudrun Schyman (vpk) till försvarsministern om privata inifiativ för bevakning av Sveriges kuster:

En nybildad stiftelse, med en f.d. kontraktsprost som ordförande, planerar enligt Svenska Dagbladet att bygga upp frivilliga försvarsförband. Med hjälp av en privatägd kustbevakningsjakt vill man övervaka svenska kuststräckor Initiativet har mottagits väl från marinens sida och föranlett elt lyckönskningstelegram från chefen för marinen.

Min fråga är;

Tycker försvarsministern att det här är en bra utveckling eller tänker för-
80 svarsministern vidta några åtgärder för att förhindra att den svenska marinen

på detta sätt kompletteras med privata inifiativ?

1989/90:448 av Olle Östrand (s) till jordbruksministern om besiktning av vilt som överlåtes av jakträttsinnehavare:

Enligt uppgift kommer de nya föreskrifter för köttkontroll som nu utarbetas av livsmedelsverket atl permanenta nuvarande regler för hantering av kött från vilt som skjutits på eget jaktområde. Detta innebär att en jägare som överlåter obesikligat kött av t.ex. älg som skjutils på hans jaktområde till någon utomstående riskerar att bli bestraffad.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga;

Är jordbruksministern beredd medverka lill alt föreskrifterna för köttkontroll får en sådan utformning att en jakträttsinnehavare har möjlighet all utan påföljd överlåta obesikligat kött från eget jaktområde till utomstående.

1989/90:449 av Bengt Rosén (fp) till jordbruksministern om kompensation till mjölkproducenter inom stödområdet:

Riksdagen beslutade våren 1988 atl del s.k. tvåprissystemet för mjölk skulle avskaffas per den 1 juli 1989.

I en kommittémolion, 1987/88:Jo69, föreslog folkpartiets representanter i jordbruksutskottet atl 100 milj. kr skulle reserveras för justering av producentpriset på mjölk inom stödområdet för den händelse ell avskaffande av tvåprissystemet skulle leda lill kraftigt sänkt pris.

Folkpartiet fick inte gehör för detta yrkande. Men riksdagen beslutade i enlighet med jordbruksutskottets förslag att ge regeringen till känna alt statens jordbruksnämnd bör ges i uppdrag alt utreda och lämna förslag om åtgärder inom den ordinarie prisregleringens ram, som förhindrar atl mjölkproducenterna inom stödområdet drabbas av tvåprissystemels avskaffande.

Tvåprissystemet är nu avskaffat, och det har lett lill en sänkning av producentpriset på mjölk inom stödområdet med ca 25 öre/liter

Jag önskar nu fråga jordbruksministern:

Kommer producenterna inom stödområdet atl få någon kompensation?

1989/90:450 av Karin Falkmer (m) till industriministern om den maringeologiska karteringsverksamheten;

Riksdagen ställde sig hösten 1988 bakom en plan för en snabbare marin-geologisk kartering. I budgetpropositionen 1988/89:100 upptogs medel (30 milj. kr) till elt nytt undersökningsfartyg.

Genom ett mycket förmånligt köp av elt begagnat fartyg har SGU snabbt och till en avsevärt lägre kostnad än beräknat införskaffat ett ändamålsenligt karteringsfartyg. Undersökningsfartyget M/S Ocean Surveyor kan, under förutsättning att erforderliga driftsmedel anvisas, las i bruk redan under innevarande seglationssäsong.

Regeringens underlåtenhet atl föreslå riksdagen behövliga driflspengar strider mot riksdagens intention att snabbt öka den maringeologiska karteringsverksamheten. Del nya undersökningsfartyget kommer på grund av brist på drifismedel att tvingas ligga vid kaj i sommar

Prot. 1989/90:81 8 mars 1990

Prot. 1989/90:81 Är industriministern beredd att tillse att medel för drift av ovannämnda

8 mars 1990 undersökningsfartyg blir tillgängliga?

14§ Kammaren åtskildes kl. 17.25.

In fidem

OLOF MARCUSSON

IGunborg Apelgren

Prot. 1989/90:81

Innehållsförteckning 8 mars 1990

Torsdagen den 8 mars

Högtidlighållande av internationella kvinnodagen........... 1

Förste vice talmannen

Professor Kerstin Fredga

Klass 6b och 6c från Adolf Fredriks musikklasser

1 § Förlängd ledighet........................................................ 3

2 § Hänvisning av ärenden till utskott.............................. 4

3 § Meddelande om samlad votering................................ 4

4 § Anslag till jämställdhet................................................ 4

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU9

Debatt

Kersti Johansson (c)

Gustav Persson (s)

Mona Saint Cyr (m)

Kjell-Arne Welin (fp)

Maggi Mikaelsson (vpk)

Statsrådet Margot Wallström

(forts. 6§)

5 § Information från regeringen om biståndssamarbete med

Östeuropa........................................................................ 37

Statsrådet Lena Hjelm-Wallén

Pär Granstedt (c)

Tredje vice talmannen (om debattreglerna)

Margaretha af Ugglas (m)

Håkan Holmberg (fp)

Gudrun Schyman (vpk)

Marianne Samuelsson (mp)
6§ Anslag till jämställdhet (forts. AU9)............................. 45

Charlotte Cederschiöld (m)

Ulla Pettersson (s)

Barbro Westerholm (fp)

Gunilla André (c)

Ingegerd Sahlström (s)

Britta Sundin (s)

Kersti Johansson (c)

Kristina Svensson (s)

Mona Saint Cyr (m)

Gösta Lyngå (mp)

Beslut fattades under 8 §
1 § Anslag fill kyrkliga ändamål m.m................................. 62

Kulturutskottets betänkande KrU13

Debatt

Anna Horn af Rantzien (mp) 83

Prot. 1989/90:81 Jan-Erik Wikström (fp)

8 mars 1990 Göran Åstrand (m)

Elisabeth Persson (vpk)

Lola Björkquisl (fp)

Berndt Ekholm (s)

Kent Lundgren (mp)

Beslut fattades under 8§
8§ Beslut........................................................................................................ 76

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU9................................................. 76

Kulturutskottets betänkande KrU13............................................................... 76

9 § Anslag till medlemskap i Unesco................................. 76

Kulturutskottets betänkande KrU12
Beslut............................................................................................................. 76

10 § Meddelandeomensärskilddebatt om den ekonomiska politiken 76

Förste vice talmannen

11 § Bordläggning 76

12 § Meddelande om interpellation

1989/90:139 av Gudrun Schyman (vpk) om EG och kommu
nerna.......................................................................................................... 77

13 § Meddelande om frågor

1989/90:441 av Viola Claesson (vpk) om Blekinge kustbana , . 78

1989/90:442 av Sten Andersson i Malmö (m) om TV-licensav-

giflerna........................................................................................................... 78

1989/90:443 av Viola Claesson (vpk) om privata inifiativ för be
vakning av Sveriges kuster........................................................................ 79

1989/90:444 av Viola Claesson (vpk) om privatägda riksvägar 79

1989/90:445 av Viola Claesson (vpk) om Sveriges ekonomiska

satsningar på vissa forskningsprojekt om vägtransporter . . 79

1989/90:446 av Viola Claesson (vpk) om betydelsen för trafik
säkerheten m.m. av det internationella forskningssamarbe
tet om vägtransporter................................................................................ 80

1989/90:447 av Gudrun Schyman (vpk) om privata initiativ för

bevakning av Sveriges kuster........................................................................ 80

1989/90:448 av Olle Östrand (s) om besiktning av vill som över
låtes av jakträttsinnehavare...................................................................... 81

1989/90:449 av Bengt Rosén (fp) om kompensation till mjölk-
producenter inom stödområdet.................................................................. 81

1989/90:450 av Karin Falkmer (m) om den maringeologiska

karteringsverksamheten................................................................................ 81

a A gotab 96265, StocKholm 1990