Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:80

Onsdagen den 7 mars

Kl. 9.00-16.35

1 § Regeringsförklaring och partiledardebatt

Anf. 1 Statsminister INGVAR CARLSSON;

Herr talman, ledamöter av Sveriges riksdag!

Vår del av världen har de senaste månaderna genomgått en historisk förändring. De östeuropeiska folkens krav på frihet och demokrati har tvingat de gamla regimerna alt ge vika.

Förhoppningar väcks om en gemenskap, en gemenskap av demokratiska stater, där inga konstlade gränser hindrar mänskliga kontakter eller kulturellt och ekonomiskt samarbete.

Sverige kommer på olika sätt att aktivt medverka till alt vidga och fördjupa samarbetet och till att stärka säkerheten i Europa.

Regeringen har föreslagit att en miljard kronor avsätts under tre år för samarbete kring demokrati, miljöinvesteringar, ekonomisk, kulturell och social utveckling i Östeuropa.

De särskilda möjligheter som Sverige som grannland har när det gäller att bistå de baltiska folken måste utnyttjas fullt ut. Regeringen kommer att snabbutreda frågan om unga balter kan beredas möjligheter att under vissa perioder arbeta i Sverige på ett sådant sätt atl de, när de återvänder, kan bidra till de baltiska staternas ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

Tillsammans med Polens regeringschef har jag inbjudit till en konferens om Östersjöns miljö i september

Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa är det viktigaste alleuropeiska forum sorn nu finns. Den har en central uppgift i skapandet av en ny europeisk säkerhetsordning. Samtliga 35 stater måste ges möjlighet atl delta i de militära förhandlingarna.

Sveriges neutralitetspolitik innebär alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig. Denna politik är av avgörande betydelse för vårt lands fred och oberoende. Den bidrar lill stabilitet och avspänning i vår del av världen och utgör samtidigt grunden för vårt internationella arbete för fred och solidaritet.

Inte minst i en tid som präglas av oförutsägbarhet och stora förändringar är neutralitetspolitiken en stor tillgång. Den kommer alt fullföljas med krafl och konsekvens.

Neutralitetspolitiken stöds av ett starkt och allsidigt totalförsvar

Som ordförandeland i EFTA har Sverige nu ett särskilt ansvar när det gäl-

Regeringsförklaring och partiledardebatt

1 Riksdagens protokoll 1989/90:80

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

ler att driva arbetet för ett europeiskt ekonomiskt samarbelsområde framåt. Värt mål är att konturerna till ett brett upplagt avtal skall vara klara vid halvårsskiftet.

Sverige vill diskutera ett fördjupat och breddat samarbete med EG på alla samhällsområden där delta är förenligt med neutralitetspolitiken. Ambitionen är all så långt möjligt delta i den inre marknad som skall upprättas 1993. Ett svenskt medlemskap är inte aktuellt i de diskussioner som nu pågar med EG.

Nordiska ministerrådets arbetsprogram för liden fram lill 1993 utgör en god grund för en fortsatt utveckling av det nordiska samarbetet.

Det är hög tid atl den inlernationella avspänningen avsätter konkreta resultat på nedrustningsområdet. De strategiska kärnvapenarsenalerna måste skäras ned. kärnvapenproven stoppas och de kemiska vapnen totalförbju-das. Frågan om kärnvapen till sjöss måsle nu föras in i nedrustningsprocessen.

Nelson Mandelas frigivning är elt tecken på alt aparlheidmolslåndarnas kamp och det internationella trycket på Sydafrika har givit resultat. Ännu måste dock sanktioner och andra effektiva internationella påtryckningar upprätthållas mot aparlheidregirnen.

Sverige stöder u-ländernas strävan efter en långsiktig ekonomisk och social utveckling. Skuldkrisen kräver fortsatta aktiva internationella åtgärder. En generös biståndspolitik och en aktiv solidaritet med de fatliga och för-irvckia i u-länderna är samtidigt av stor betydelse för miljön och för fredssträvandena på olika håll i världen. All stödja en demokratisk samhällsutveckling är också elt centralt mål för biståndspolitiken.

Sveriges ekonomi slår inför allvarliga problem. Inflationen är alltför snabb, medan tillväxten och sparandel ligger på en låg nivå.

Utvecklingen de senaste månaderna har ytterligare understrukit situationens allvar. Löner och priser har fortsatt att öka i en klart snabbare takt än i omvärlden. Vår exportindustri har fått ökade svårigheter att sälja sina produkter Samtidigt har den inhemska efterfrågan fortsalt att utvecklas starkt. Bytesbalansen har därför försämrats ytterligare.

Denna utveckling innebär stora risker för framtiden. Tillåls den fortsätta hotas del viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik: den fulla sysselsättningen.

Hög inflation leder också lill fördelningspoliliska problem. Åtstramning genom av marknaden framkallade räntehöjningar motverkar behövliga investeringar Den nödvändiga stabiliseringen av ekonomin bör därför i ökad utsträckning åstadkommas med finanspolitiska medel.

Kraftfulla åtgärder rnåste vidtas för att dämpa överhettningen och stabilisera ekonomin. Dessutom krävs långsiktigt verkande insatser för att förbättra produktivitet och tillväxt.

En stram ekonomisk politik är nödvändig för att underbygga de ansträngningar som samtidigt görs i syfte atl dämpa de nominella löneökningarna.

Uppgiften att föra en ansvarsfull ekonomisk politik överordnas andra politiska krav. Reformer förslås bara om de, ulan skattehöjningar, kan finansieras inom ramen för en fortsatt stram finanspolitik.

Arbetsmarknadens parter har det fulla ansvaret för lönebildningen. Den

av regeringen nyligen tillsatta förhandlarens uppgift är atl medverka lill att uppgörelser kommer till stånd som leder till en radikal dämpning av de totala löneökningarna, inkl. löneglidningen, under är 1991.

En särskild utredare tillkallas för alt, i nära samverkan med arbetsmarknadens parter, förbättra och förstärka spelreglerna på arbetsmarknaden.

Pris- och hyresstoppet ligger kvar tills vidare. Regeringen har inlett överläggningar rned näringslivet för att få till stånd sådana insatser att förväntningarna om fortsatt hög inflation kan brytas. Så snart dessa överläggningar år avslutade kommer regeringen alt la ställning till pris- och hyressloppen.

För att dämpa överhettningen i ekonomin och därmed ytterligare nedbringa löne- och prisstegringslakten är finanspolitiska åtstramningar nödvändiga.

Lagfäst sjuklön för de första 14 dagarna av en sjukdomsperiod införs från den 1 januari 1991.

För alt begränsa överhettningen på byggmarknaden höjs den nuvarande investeringsskatten på byggande inom Stockholms- och Uppsalaregionen från 10 till 30 %. Samtidigt utsträcks skatten till att omfatta även Göteborgsområdet.

Begränsningen av övrigt byggande förlängs till att gälla 1991, och ramarna reduceras från 95 % 1990 till 90 % 1991. Ombyggnader utan statliga lån kommer i fortsättningen att kräva byggnadstillstånd.

Skallen på tobak, vin och sprit höjs med sammantaget ca 900 milj.kr

Därutöver bereds inom regeringskansliet skärpta krav på banker"s och kreditinstituts kreditprövning och marknadsföring.

En rad åtgärder vidtas för alt öka utbudet av arbetskraft;

De nuvarande systemen för sjukförsäkring, arbetsskador och förtidspensionering ses över i syfte att förbättra rehabiliteringen och därmed också öka människors möjligheter att återgå till arbete. Arbelslivsfonden blir elt viktigt instrument för atl förbättra arbetsmiljöerna och minska utslagningen från arbetslivet.

Den lagstiftade semestern förlängs som planerat med två dagar 1991. Möjligheten för anställda atl skjuta på, eller arbeta med full betalning utöver semesterlönen, den femte och sjätte semesterveckan undersöks.

Arbetet med att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och förbättra kvinnors villkor i arbetslivet fortsätter.

Alla får rätt att arbeta till 67 års ålder

Regeringens förslag till nytt system för ersättning lill kommunernas flyktingmottagande och förslaget om en reformering av svenskundervisningen syftar bl.a.lill atl flyktingar snabbare skall kunna komma ut på arbetsmarknaden.

För atl långsiktigt förbättra produktivitet och tillväxt krävs strukturella insatser på en rad områden.

Skattereformen fullföljs som planerat. Reformen ger en mer neutral och likformig beskattning. Delta leder lill en effektivare resursanvändning och ökad tillväxt. Det nya skattesystemet bidrar till atl öka rättvisan, till att finansiera välfärden och till alt stärka samhällsekonomin. Regeringen kommer att genomföra en utvärdering av reformens fördelningspolitiska och samhällsekonomiska effekter.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

ProL 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Kommunalt skaltestopp införs för 1991. Utredningen om statens bidrag till kommunerna och om skalleuljärnningssystemet tillsätts snarast.

En energipolitisk proposition föreläggs riksdagen i höst.

För investeringar i järnvägar och kollektivtrafik inrättar regeringen en fond orn fem miljarder kronor Förslag läggs fram som förbättrar storstädernas trafikmiljö.

En näringspolitisk och en regionalpolitisk proposition föreläggs riksdagen inom kort. Näringspolitiken inriktas på atl skapa ökad ekonomisk tillväxt och produktivitet. De små och medelstora företagen ägnas särskild uppmärksamhet. De regionalpolitiska insatserna koncentreras till de mest utsatta regionerna. Beslut decentraliseras lill regional och lokal nivå.

Utveckling av skola, vuxenutbildning, högre utbildning och forskning är av strategisk betydelse för tillväxt och välfärd. Regeringen har nyligen föreslagit förstärkningar av forskningen med en miljard kronor de närmaste tre budgetåren.

Den offentliga sektorn är ell viktigt instrument för en rättvis fördelning av utbildning, värd och omsorg. Den grundläggande välfärden skall finansieras gemensamt. Fler alternativ bör skapas. Målet skall vara ökad valfrihet som inte beror på den enskildes ekonomiska möjligheter Hög kvalitet och effektivitet kräver decentralisering som ger större möjligheter att påverka för dem sorn använder tjänsterna och ökat inflytande för personalen.

De offentliga bidragssystemen bör utvecklas sä all de ger kortare sjukskrivningsperioder, färre förtidspensioneringar och snabbare återgång till arbetslivet för dem som är i yrkesverksam ålder.

Samhällets olika välfärdssatsningar måsle samverka för den enskilda människans bästa. För äldre och andra som inte kan arbeta handlar del om alt få stöd och service som gör det möjligt att leva ett aktivt och meningsfullt liv.

Förbättringar krävs av miljön i storstadsområdenas minst attraktiva bostadsområden, liksom insatser mot missbruk, inte minst bland unga, och åtgärder som minskar våldet och otryggheten i samhället. Barns behov av trygghet och goda uppväxtvillkor måste hävdas.

Regeringen kommer atl lägga förslag som avser att motverka konflikter mellan föräldrarna vid vårdnadsavgöranden och betonar den gemensamma vårdnaden sorn huvudprincip.

Barnbidraget höjs krafiigt i samband med skattereformen.

Utbyggnaden av föräldraförsäkringen fortsätter

Barnomsorgen byggs ut i enlighet med tidigare riksdagsbeslut. Förskol-lärarutbildningen utökas. Skolbarnomsorgen reformeras.

Förslag till nytt bostadsfinansierings- och bostadsbidragssyslem föreläggs riksdagen. För atl öka bostadsbyggandet måsle övrigt byggande slå tillbaka. Hyreslagen ses över.

Treårsprogrammel för kulluren fullföljs. De konstnärliga yrkesutövarnas arbetsvillkor förbättras. Insatser för ett breddat ungdomsutbyte med andra länder föreslås.

Tillsammans med arbete och välfärd bör en god miljö vara en grundläggande rättighet för alla medborgare.

Det internationella miljöarbetet intensifieras.

En miljöpolitisk proposition läggs fram våren 1991. Utgångspunkten är alt miljökraven skall genomsyra hela samhällsutvecklingen.

Industrins utsläpp skall kraftigt nedbringas. Mängden avfall skall minskas. Varuproduktionen måste förändras så alt skador på miljön undviks. Genom utbildning och information skall möjligheterna för den enskilde att leva miljömedvetet förbättras.

Förberedelserna för avvecklingen av kärnkraften fortsätter

Miljölagstiftningen skärps. Miljöavgifter införs som komplement lill andra slyråtgärder.

Arbetet för att skapa mer miljövänliga trafiksystem drivs vidare.

Insatserna för naturvård ökar

Jordbrukspolitiken läggs orn för all främja ett livskraftigt jordbruk som motsvarar miljökraven och den regionala balansen i former som innebär minskad protektionism. Skogspolitikens mål och medel förökad tillväxt utvärderas utifrån de förändrade krav som miljöpolitiken ställer.

Sverige har goda förutsättningar att klara de ekonomiska problem vi nu står inför.

Men det kräver ansvar av partierna i denna riksdag att samarbeta kring de insatser som nu behövs.

Det kräver vilja från arbetsmarknadens parter- från arbetsgivare och löntagare - att få lill stånd avtal som ger reallöneökningar i stället för inflation och en tryggad sysselsättning i stället för arbetslöshet.

Det kräver förmåga till förnyelse och utveckling på en rad områden.

Rätlen all kunna försörja sig är avgörande för den enskilda människans trygghet och frihet. Arbete åt alla är en förutsättning för alt kunna skapa ett rättvist och jämlikt samhälle. Människors arbete är den grund på vilken vårt välstånd vilar.

Därför har de åtgärder som regeringen nu föreslår för att komma till rätta rned obalanserna i ekonomin ett övergripande mål; atl hävda den fulla sysselsättningen och hålla arbetslösheten borta.

Rätten till utbildning, vård och omsorg, liksom rätten lill ekonomisk trygghet i livels olika skeden, är grundläggande för ett självständigt och rikt liv för den enskilde.

Därför slår regeringen vakt om välfärd och trygghet för alla.

Rätten till en god miljö för oss som lever nu och ansvaret för kommande generationers livsmöjligheter kräver all vi är beredda att låta hänsynen till miljön påverka vår produktion, vårt lesursutnyttjande, vår arbetsorganisation och vår vardag.

Därför år miljöhänsyn och förbättringar av arbetsmiljön stora och vikliga delar- av regeringens strategi för en långsiktigt god ekonomisk utveckling.

Miljön, ekonomin, och vår önskan alt leva i fred och frihet förutsätter goda och nära kontakter med omvärlden, både med länderna i vår omedelbara närhet och med folk och stater i andra delar av världen.

Bortom de dagsaktuella ekonomiska problem som vi nu har att bemästra väntar stora och spännande uppgifter. Låt oss därför höja blicken och med gemensamma krafter fortsätta att bygga Sverige starkt, tryggt och rättvist.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

AnL2 CARL BILDT (m);

Herr talman! Den regeringsförklaring som vi just fåll föredragen innehåller egentligen inga nyheter Det var knappast heller väntat i denna situation.

Formuleringarna är ofta allmänna. Det är därmed inte sä svårt instämma i åtskilliga av dem.

Annorlunda kan det bli - och kommer säkert atl bli - när vi ser de konkreta förslagen, eller när vi har anledning atl kritisera bristen på konkreta förslag.

I centrum står - och kommer självfallet att stå - den ekonomiska politiken.

Regeringen säger i regeringsförklaringen alt Sveriges ekonomi står inför "allvarliga problem". Man konstaterar att inflationen är alltför snabb, medan tillväxten och sparandet ligger på en alltför låg nivå.

Delta är förvisso sant i dag. Men det är också någonting som har varit sant under åtskilliga år.

Inflationen, kostnadsutvecklingen i Sverige har varit för hög under hela 1980-talet. Tillväxten har varit för låg under huvuddelen av 1980-talet. Främst det enskilda sparandel har varit för lågt sedan 1982.

Detta är inga nyheter. Det år sådant som vi har påpekat i varje ekonomisk debatt, och förmodligen också i varje allmänpolitisk debatt här i riksdagen under dessa år.

Men då har man från regeringens sida inte velat lyssna. Då har rnan varit fullt upptagen med att berömma sig själv för framgångarna med den s.k. tredje vägens ekonomiska politik och med atl frankt och fullständigt omedveten om verkligheten förklara att den ekonomiska krisen var över och alla problem lösta.

Faktum är att den ekonomiska politik som socialdemokraterna har bedrivit under dessa år har varit felaktig. Man har ökat skattetrycket år frän år. Därmed har man drivit upp kostnaderna och bromsat den ekonomiska tillväxten.

Nu kommer konsekvenserna av delta med stor kraft. Underskotten mot omvärlden ökar snabbt, och det handlar om siora och snabba ökningar.

Detta får oundvikligen konsekvenser för oss alla.

Vi upplever redan i dag de höga räntorna. Om vi jämför rned elt land som Västtyskland kan vi se all räntorna i Sverige ligger sex sju procentenheter högre. Del är en följd av underskotten och i och för sig också av bristen på hållfasthet i finanspolitiken.

Detta leder lill ökade boendekostnader. Och det leder lill alt investeringarna i näringslivet dämpas eller drivs i våg från Sverige till andra länder

Förr eller senare leder de ökade underskotlen också till atl arbetslösheten börjar öka. Del var ju Kjell-Olof Feldt som sade atl den nuvarande utvecklingen kommer alt föra Sverige ned i "arbetslöshetens stålbad".

I regeringsförklaringen talas om vikten av alt värna sysselsättningen och bekämpa inflationen. Det är rätt. Det tycker vi alla.

Men ord är en sak och handling är en helt annan.

Faktum är, om vi tittar tillbaka på den ekonomiska politiken, att den har misslyckats med att bekämpa inflationen och att detta lett till de underskott som nu kommer att börja hota också sysselsättningen.

Under 1989 och det vi hitintills sett av 1990 har den ekonomiska politiken

kännetecknats av stor förvirring. Det har gjort en redan besvärlig situation än mer besvärlig.

Den ekonomiska politiken har under denna period kastats från den ena positionen till den andra utan atl del egentligen har blivit vare sig hackat eller målet av del hela.

Två gånger under ett år har regeringen myckel hastigt - närmast i desperation. har man fått ett intryck av - kastat fram förslag som för det första saknat förankring i varje form av ekonomisk klokskap och för det andra saknat varje form av parlamentarisk förankring.

Detta gjorde man först i april förra året, i samband med momshöjningen. Man har gjort det nu i februari i samband med förslaget om den statliga regleringen av alla löner och priser under två år

Förra våren var nyvalet och regeringskrisen nära, men regeringen räddades genom uppgörelsen om tvångssparandet. Man bytte politik för all överleva. Speciellt hedrande var det inte. Och myckel till ekonomisk politik blev det inte av delta.

Det mönster sorn vi såg i i april och maj förra året upprepades nu i janauri och februari i år.

Först kastade regeringen, i ell.närmast desperat läge, fram ett illa genomtänkt och dåligt underbyggt förslag.

All det var illa genomtänkt och dåligt underbyggt, del har vi numera regeringens egna ord på, genom att man omedelbart började retirera på mycket centrala punkter i förslaget.

Därefter förklarade statsministern alt om han inte fick igenom detta förslag till sista kommatecken, kunde han inte längre vara statsminister och ta ansvaret för landets ekonomi.

Sedan faller förslaget, och statsministern och regeringen avgår. Knappt två veckor senare år Ingvar Carlsson tillbaka, men nu utan den politik som han sagt var helig för honom nästan lill sista kommatecknet.

Det var ett skådespel, och som skådespel inte vidare uppbyggligt.

Det var i januari som socialdemokraterna, partisekreteraren Bo Toresson, började att tala om nyval. Men när det kom till kritan och krisen var ett faktum var de av skäl sorn är ganska lätta att inse inte sä förtjusta i tanken. Och när statsministern valde att avgå i stället för alt utlysa nyval, vilket är den rätt författningen ger honom, blockerade han nästan totalt denna möjlighet.

När regeringen den 15 februari här i kammaren sadealt den tänkte avgå i stället för atl utlysa nyval varnade jag för att vi kunde stå inför ett politiskt fiffel rned hjälp av författningen och för alt en Carlssonregering skulle avgå och en annan Carlssonregering tillträda - så blev det faktiskt också.

I efterhand kan det verka sorn om hela denna övnings avsikt var all Ingvar Carlsson skulle kunna ändra uppfattning om den ekonomiska politiken och dessutom byta finansminister Skulle sä ha varit fallet kan man ju säga att detta borde ha kunnat ske under någol stillsammare former.

Ingvar Carlsson har förvisso rätten att byta åsikt i centrala frågor Men jag tycker inte att det är bra med en statsminister som i en så central fråga som den ekonomiska politiken flackar fram och tillbaka, som byter åsikt och som inte kan ge den ekonomiska politiken, och därmed den ekonomiska utveck-

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

lingen, den stadga som krävs i en situation dä landet står inför besvärliga problem.

Politiken får ju inte bara bli ett spel fram och tillbaka. Den handlar ju om samhällets verklighet och om människors vardag - och då måste man som politiker också vara beredd att fullfölja en klar och rak linje. Människor måste kunna lila på vad som sägs. Nu har det blivit svårt att lita på vad Ingvar Carlsson säger om den ekonomiska politiken: hurdan den skall vara eller inte vara, om regeringen skall avgå eller sitta kvar. Detta är inte alldeles enkelt.

Efter dessa veckor är vi nu tillbaka i verkligheten. Och verkligheten är den ekonomiska politiken - eller kanske snarare frånvaron av ekonomisk politik.

I regeringsförklaringen sägs nu att "den nödvändiga stabiliseringen av

ekonomin bör-- i ökad utsträckning åstadkommas med finanspolitiska

medel".

Men del är ju just regeringens oförmåga atl lägga fram sådana förslag som lett till krisen för den ekonomiska polifiken och därmed också till krisen för regeringen.

Man talade om finanspolitiska åtgärder i januari men saknade förmåga att lägga fram förslag. I samband med att Kjell-Olof Feldt avgick talade han med stor tydlighet om atl det nu behövdes finanspolitiska åtgärder, och de behövdes dessutom snabbt.

Finanspolitiska åtgärder, som den tekniska termen lyder finns ju av tvä slag.

Antingen kan man spara i de offentliga utgifterna. Det är det som vi moderater brukar tala om: det tar sin tid. det kräver noggrannhet och därmed också en ekonomisk politik med viss framförhållning.

Eller också kan man höja skatter Del är sä socialdemokraterna brukar göra. Lika svårt som de har alt spara på utgifterna, lika lätt har de att höja skatter för atl öka inkomsterna.

Ju längre regeringen dröjer med alt lägga fast en politik, deslo sannolikare är det ju att det äter blir skattehöjningar. Nu har janauri gått. Nu har februari gått, och nu kommer av allt att döma mars också att gå. Nu kommer vi troligen inte alt få besked förrän i slutet av april - då har tiden runnit ifrån regeringen igen.

Då står valet sannolikt mellan skattehöjningar eller ingenting alls.

Då har regeringen återigen genom sin oförmåga atl fatta beslut låtit den ekonomiska politiken rinna i väg i en alldeles felaktig riktning.

Kjell-Olof Feldt sade att han vad gäller de finanspolitiska åtgärderna nu uteslöt skattehöjningar Regeringsförklaringen ger ingel klart besked om det är skattehöjningar eller besparingsinsatser som regeringen menar när den talar om finanspolitiska åtgärder

Därför frågar jag nu statsministern, som har den nya finansministern som biträde för första gången: Planeras nya skattehöjningar eller gäller det besked som Kjell-Olof Feldt gav. nämligen att den finanspolitiska åtstramningen inte skall ske med hjälp av höjda skaller?

Det som nu sker är atl behovet av en fast och långsiktig ekonomisk politik ökar. Det är en sådan politik som vi moderater har lagt förslag om i vår motion den 25 januari. Riksdagen skulle enligt den ursprungliga planen ha fat-

tal beslut om den ekonomiska politiken just i dag. Nu uppskjuts detta beslut av allt atl döma till efter påsk.

Låt rnig i all korthet - liden medger inte mera - i fem punkter ange vad vi menar med en fast och långsiktig ekonomisk politik.

För det första: skattetrycket måste sänkas.

Detta är en nödvändighet, annars klarar vi inte tillväxten på 90-talet, och klarar vi inte tillväxten så klarar vi inte jobben och så småningom inte heller pensionsåtagandena och den sociala välfärden om ett antal år Därför går vi emot ell antal skaltehöjningar och kräver ytterligare elt antal skattesänkningar.

För det andra: vi måste spara mera.

Underskottet gentemot omvärlden är ett uttryck för att vi som nation sparar för litet. Framför allt måste vi skapa bättre villkor för det enskilda sparandet - för enskilda människor enskilda familjer och enskilda företag - , och det är därför vi går ernol åtskilliga av de skattehöjningar som nu föreslås för sparandet.

För det tredje: välfärdsmonopolen måste bort.

Orn vi avskaffar de faktiska monopolen i barnomsorg, i sjukvård och i äldreornsorg släpper vi ju fram nya krafter. Del innebär atl del tillkommer nya möjligheter för dem sorn behöver vård eller omsorg, men del innebär också frihet för alla dem som vill arbeta med vård och omsorg.

För del fjärde: Sverige måste ha säker, bra och billig energi.

Del är min bestämda uppfattning att en förtida avveckling av kärnkraften kommer atl göra Sveriges ekonomiska problem ännu svårare atl hantera än de är i dag.

En aktuell utredning, som jag tror presenterades i fredags, visar ju dessutom atl en förlida avveckling kräver atl alla outbyggda älvar byggs ut och att en storsatsning görs på fossila bränslen, alltså på olja och kol. Det om något är dålig miljöpolitik!

För det femte: Sverige måste med i det nya Europa.

Jag tänker i delta sammanhang både på det viktiga steg som nu skall tas genom förhandlingarna mellan EG och EFTA och det större steg mot fulll deltagande i samarbetet som måste diskuteras därefter

Dessa fem punkter markerar huvudlinjen i den ekonomiska politik som är en nödvändighet om vi skall kunna förhindra att Sverige alltmer halkar efter och att krisen fortsätter att fördjupas.

Detta är ingen tredje väg. Det är heller ingen fjärde väg, en femte väg eller en sjätte väg. Statsministern kan fråga i stort sett vilken ekonom eller sakkunnig som helst; de kommer att säga honom att detta är den enda vägen atl gå om vi skall klara Sveriges ekonomi samt välfärden och tryggheten på 1990-lalel.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Anf. 3 BENGT WESTERBERG (fp):

Herr talman! Den här nye statsministern, är han släkt med den gamla?

Den frågan ställdes av en av Staffans stoilar i Expressen häromdagen. Efler att ha åhört den nya regeringsförklaringen är jag benägen att svara ett bestämt ja på den frågan. Nog är de släkt, alllid!

I den politiska debatten brukar det framföras litet olika uppfattningar om

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

hur man skall se på svensk socialdemokrati. En del människor hävdar alt det är ett hopplöst, gammaldags, förstelnat parti utan någon framtid och atl socialdemokratins tid är förbi. Min dyre kollega Carl Bildt har liknat socialdemokratin vid en dinosaurie.

Själv brukar jag säga att den inre splittringen och tröttheten är något mycket uppenbart när man följer svensk socialdemokrati, men alt del inom del socialdemokratiska partiet ändå finns så mycket av vitalitet och kompetens atl det nog ännu är för tidigt alt räkna ut partiet. Man kanske, om man skall använda animala jämförelser, skulle kunna tala om en sengångare; det går inte så fort, men det rör ändå på sig.

Ingvar Carlsson har med denna regeringsförklaring inte direkt underlättat min position i den här debatten. Som Carl Bildt påpekade finns det väldigt få nyheter i regeringsförklaringen. Det var kanske tänkt att detta med att arbetsmarknadens parter skall ha del fulla ansvaret för lönebildningen skulle vara en nyhet. De skall ju ha det fulla ansvaret så når som på den statliga förhandlaren. Del är väl det som brukar kallas förhandlad inkomstpolitik. Men för 20 dagar sedan, i samband med alt regeringen avgick, lät det inte alls så. Då skulle riksdagen ta över ansvaret för lönebildningen. Då var det inte tal om att det var parterna som hade det fulla ansvaret.

Då var det absolut nödvändigt med elt lönestopp för all man skulle kunna bedriva ekonomisk politik i Sverige. Regeringen valde t.o.m. att avgå när den inte kunde driva igenom lönestoppet. Det gick alltså inte enligt regeringens övertygelse att bedriva ekonomisk politik och ta ansvar för svensk ekonomi utan lönestopp. Nu kommer i princip samma regering tillbaka och säger att det är fullt möjligt att ta ansvaret för ekonomin i Sverige ulan lönestopp.

Dä måste jag fråga Ingvar Carlsson om påståendet för 20 dagar sedan att lönestoppet var sä nödvändigt var en ren bluff, eller orn del fanns något annat skäl än det föregivna till att regeringen avgick för knappt tre veckor sedan.

Låt mig med delta, herr talman, lämna själva regeringskrisen och i stället kasta mig över den regeringsförklaring som vi har fått. Det är framför allt för att ställa ett antal kompletterande frågor. Jag tycker nämligen att huvudintrycket av regeringsförklaringen är alt den reser fler frågor än den besvarar och kanske skulle vi under denna debatt ändå kunna räta ut en del frågetecken. Jag tänkte ta upp fem punkter.

För det första; Ingvar Carlsson sade sig, om jag hörde rätt, vara oroad över alt marknaden hade framkallat räntehöjningar och alt det i sin lur motverkar behövliga invesleringar Delta rnåste väl snarast ha varit en felsägning. Del är inte marknaden som har framkallat några räntehöjningar, utan det är ju avsaknaden av finanspolitik, dvs. regeringens försummelser som har lett till dessa räntehöjningar. Ingvar Carlsson sade också i anslutning till detta att ekonomin i ökad utsträckning måsle stabiliseras med finanspolitiska medel snarare än med penningpoliliska medel, dvs. räntor.

Ingvar Carlsson sade vidare följande. Uppgiften alt föra en ansvarsfull ekonomisk politik överordnas andra politiska krav. Reformer föreslås bara om de ulan skattehöjningar kan finansieras inom ramen för en fortsatt stram finanspolitik.

Beskedet var alltså entydigt. Reformer skall genomföras bara om finanspolitiken, utan atl man tar till skallehöjningar, är tillräckligt stram. Hittills, bl.a. i debatten den 15 mars, har Ingvar Carlsson försvarat förslagen om reformer, t.ex. den utbyggda föräldraförsäkringen, med all den budget den förra regeringen lade fram i januari var tillräckligt stram. Men nu föreslås både reformer och en åtstramning rned hjälp av skattehöjningar, höjda arbetsgivaravgifter, höjd alkohol- och tobaksskatt och en investeringsskatt. Därför skulle jag vilja be Ingvar Carlsson att i ljuset av det sorn vi nu vet i samband ined regeringsförklaringen berätta för oss hur vi skall förslå passusen i regeringsförklaringen, där del sägs all reformer skall genomföras bara om de utan skattehöjningar kan finansieras inom ramen för en stram finanspolitik. Det är uppenbart för alla som läser regeringsförklaringen alt det påståendet strider mot de förslag som sedan framförs i förklaringen.

För det andra; Ingvar Carlssom nämnde vissa åtgärder, vilkas syfte är att öka utbudet av arbetskraft. En av de föreslagna åtgärderna var längre semester Jag skulle gärna vilja atl Ingvar Carlsson talar om för oss hur längre semester kommer alt öka utbudet av arbetskraft. Nu är det uppenbarligen så atl Ingvar Carlsson också är litet oroad för att del inte skall bli ett ökat utbud till följd av den längre semestern. Det skulle kanske snarare bli tvärtom, dvs. tillgången på arbetskraft skulle minska. De flesta är nog benägna atl hålla med honom på den punkten. För att motverka detta ville Ingvar Carlsson, om jag förstod honom rätt, atl löntagare som arbetar under semestern skulle få dubbel lön, dvs. både semesterlön och vanlig lön. Det skiljer ju sig för övrigt inte från hur det är i dag. Den som väljer att arbeta under sin semester får naturligtvis dubbel lön redan i dag. Men något nytt låg det tydligen i detta förslag. Tanken är väl att man skall kunna arbeta hos samma arbetsgivare och få både semesterlön och vanlig lön.

Är det verkligen rimligt atl föreslå att man skall förlänga semestern och sedan känna sig oroad över de effekter det skall få på tillgången på arbetskraft, att man i samma andetag säger alt man skall försöka förhindra att människor tar ut den förlängda semestern i form av ökad ledighet? Elt system måste las fram som gör atl rnan arbetar under semestern. Hade det då inte varit bättre att skjuta på denna reform?

För det tredje: Ingvar Carlsson talade om, vilket vi redan kände till, att del skall komina en energiproposition i höst och atl förberedelserna inför avvecklingen av kärnkraften fortsätter Men vad kommer alt hända mer konkret?

Häromdagen, som även Carl Bildt nämnde, lades en utredning fram, El 90. 1 utredningen föreslås en del åtgärder på det energipolitiska området. Utredningen föreslår bl.a. alt man skall tillämpa prissättning enligt genom-snillskostnadsmeloden. Man föreslår utbyggnad av vattenkraft, och man föreslår atl koldioxidmälet skall överges, dvs. målet från 1988 då riksdagen beslöt att koldioxidutsläppen skall begränsas.

Nu förslår jag atl det inte går atl få besked från Ingvar Carlsson om vilken energipolitik regeringen faktiskt kommer alt föreslå i höst. Jag har respekt för atl man behöver bereda delta ärende ytterligare inom regeringskansliet, innan vi får se något resultat. Men ett besked skulle ändå vara myckel värdefullt atl få från Ingvar Carlsson på del här området. Överväger regeringen i

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

sina förberedelser över huvud tagel de förslag som El 90 har framlagt? Finns det några tankar inom regeringen på att man skall frångå marginalkostnadsprissättning på energi? Finns det några planer på att bygga ut vattenkraften eller på alt frångå målet atl begränsa koldioxidutsläppen? Det skulle vara värdefullt om vi kunde få besked åtminstone på den punkten.

För det fjärde: Ingvar Carlsson sade atl barnomsorgen skall byggas ut i enlighet med tidigare riksdagsbeslut. Jag vill erinra Ingvar Carlsson om att när beslutet fattades 1985 om utbyggnad av barnomsorgen, innebar det alt alla barn över 1 1/2 års ålder rned förvärvsarbetande eller studerande föräldrar skulle erbjudas plats i daghem eller familjedaghem fr.o.m. år 1991. Del är alliså elt knappt år kvar tills målet skall vara nått. Är del detta mål som regeringen anser skall uppfyllas? Är del en målsättning för regeringen eller möjligen elt löfte om atl detta skall uppfyllas? Eller är det det reviderade målet vid utgången av 1991 som gäller-som regeringen presenterade i budgetpropositionen och som riksdagen ännu inte har tagit ställning till? Eller är det vid någon senare lidpunkt som Ingvar Carlsson anser att barnomsorgen skall vara fulll utbyggd?

Ingvar Carlsson säger också allmänt i regeringsförklaringen att det skall skapas fler alternativ inom den sociala tjänstesektorn och att del skall bli ökad valfrihet och ökat inflytande för dem som utnyttjar de sociala tjänsterna. Jag utgår från att delta skall gälla även inom barnomsorgen. Därför vill jag ställa en mycket konkret fråga till Ingvar Carlsson. Innebär detta atl socialdemokraterna nu är beredda atl överge sitt motstånd mot att t.ex. enskilda förskollärare skall få starta dagis atl driva i egen regi och få statsbidrag? Kommer socialdemokraterna nu atl gå med på alt man får statsbidrag när man bedriver familjedaghem enligt den s.k. Uppsalamodellen?

För det femte; Till sist vill jag ta upp en fråga som Ingvar Carlsson berörde i princip. Det gäller en konkret sak som han inte alls kom in på. För oss liberaler är internationalism myckel viktig när vi ulformar politiken. Även socialdemokrater brukar tala om betydelsen av internationell solidaritet.

Ingvar Carlsson nämnde en hel del i regeringsförklaringen om stödet lill utvecklingen av Östeuropa, om samarbete i Västeuropa och hela Europa, orn miljösamarbete kring Östersjön, om bistånd lill fattiga länder, om kampen mot aparlheidpolitiken i Sydafrika, om nedrustningen och en hel del annat. Och det mesta som Ingvar Carlsson sade kan jag skriva under på, även om jag på en eller annan punkt kanske inte hade använt precis samma formuleringar. Men allt detta är egentligen den lättaste formen av internationalism. Att önska sig någonfing om utvecklingen i vår omvärld är inte särskilt svårt. Det är betydligt svårare när internationalismen tar sig uttryck som innebär att vi själva måsle vara beredda lill litet uppoffringar och måste ställa upp på elt annat och mer aktivt sått än i de fall som Ingvar Carisson nämnde. Det jag tänker på är naturligtvis flyktingpolitiken. Den berördes endast i förbigående i regeringsförklaringen, och då handlade det om att flyktingar skulle användas som arbetskraft i Sverige. Och det är naturligtvis självklart att vi skall anstränga oss på olika sått för atl de personer som redan har fått rätt att stanna i Sverige så snabbt sorn möjligt skall komma ut i arbete.

Men hur blir del med flyktingpolitiken? Regeringens besked strax före jul kom som en chock för många, inte bara för liberaler. Jag läste en artikel i

Aftonbladet i början av året där en ledande socialdemokrat från Sjöbo, Birger Halidén. skrev följande;

Vi på ja-sidan i Sjöbo var besvikna efler folkomröstningen. 1 dag känner vi oss svikna. Det verkar som om regeringen ställt sig på Sven-Olle Olssons sida.

Min fråga till Ingvar Carlsson, mot denna bakgrund och med hänsyn till atl denna fråga över huvud taget inte nämns i regeringsförklaringen, är; Ligger regeringens politik frän december fast eller är den nya regeringen beredd att ompröva den gamla regeringens flyktingpolitik?

Herr talman och herr statsminister! Jag är ledsen att jag har ställt så många frågor, men det beror ju på alt del ges så få besked i regeringsförklaringen. Om del sorn vi nyss fick la del av. regeringsförklaringen, var del som var tänkt att bli socialdemokraternas valrnanifest om vi hade gått ut i en nyvalrörelse , då kan man förslå varför socialdemokraterna så gärna ville undvika ett nyval. Detta hade nämligen inte varit myckel att gå ut med i en valrörelse.

På en punkt gav Ingvar Carlsson ett besked-skaltereformen skall genomföras. Del var ett bra och välkommet besked, och det är alllid något, men del räcker naturligtvis inte som programförklaring för en hel regering. Nu säger Ingvar Carlsson att del kominer alt krävas ansvar av partierna här i riksdagen när det gäller atl samarbeta kring de insatser sorn behövs för alt vi skall klara de ekonomiska problemen i Sverige. Del är nog sant att vi behöver samarbeta, men del krävs ju också att regeringen lar sitt ansvar Regeringen har ell alldeles speciellt ansvar i ett sådant sammanhang. Och av den viljan, herr talman, uppfattade jag dess värre mycket litet i Ingvar Carlssons regeringsförklaring.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

AnL 4 OLOF JOHANSSON (c);

Herr talman! Regeringen avgick den 15 februari efter voteringsförlusten om sloppakelet. Regeringen valde all avgå utan atl utlysa nyval.

Regeringens rätt att utlysa extraval är egentligen en gammal kvarleva från 1809 års regeringsform, då den rätten tillkom konungen. Bestämmelsen rimmar illa med vad som i övrigt gäller för värt parlamentariska syslem. Man kan säga att vi håller oss ined elt regelsystem, som i förenings- eller näringsliv skulle innebära att styrelsen kan upplösa eller avskeda den stämma eller kongress som utser styrelsen. Den ordningen kan ifrågasättas.

Vår främsta skyldighet som folkvalda är naturligtvis att fullfölja den uppgift sorn folket i val har givit oss som valda representanter här i riksdagen. Därför är extraval en möjlighet. Men del är ingen förstahandslösning. Det är lätt att förstå varför. Vår skyldighet mot medborgarna år nämligen också att hantera de akuta ekonomiska problemen bakom den politiska krisen. Och dessa problem upphör inte om man går till extraval. Del år särskilt angeläget när bristande trovärdighet för Sverige ulanför landets gränser skulle kunna leda till räntehöjningar på än högre rekordnivåer än dagens. Räntehöjningar drabbar hårt de boende, många småföretagare med hög skuldsättning och naturligtvis investeringsviljan i ekonomin och på sikt sysselsättningen. Det kan ingen önska.

Från cenlerpartiets sida har vi kritiserat den socialdemokratiska regeringen för att den avgick. Vi har sagt att extraval inte är en förstahandslös-

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

ning på regeringskrisen, när regeringen väl vall atl avgå ulan att utlysa nyval. Stödet för en socialdemokratisk regering hade inte förändrats genom regeringens avgång. Det klargjordes redan innan den avgick av Lars Werner.

För centerpartiet har det varit självklart att ställa upp i konstruktiva samtal vid de sonderingar för en ny regering som har genomförts, först av Carl Bildt, därefter av Ingvar Carlsson. En trepartiregering bestående av centern, folkpartiet och moderata samlingspartiet skulle endast komma till, om den tolererades av socialdemokraterna eller av alla andra partier. Därför hade del, enligt min uppfattning, varit naturligt atl ställa den frågan till socialdemokraterna. Men bedömningen i del fallet måste naturligtvis göras av den som har talmannens uppdrag. Det ligger i sakens natur atl en sådan trepartiregering, när den väl tillträtt, i sina händer skulle haft möjligheten atl utlysa extraval.

Enligt centerns uppfattning borde vi i den uppkomna situationen t.o.m. ha kunnat pröva en samlingsregering. Med den grundinställningen är det också en förpliktelse alt medverka i konstruktiva samtal för att skapa förutsättningar för bred förankring av den ekonomiska politiken. Eller hur skall rnan inför väljarna försvara alt man ägnar stort intresse ål det politiska spelet, maktspelet som del ibland kallas, men inte är beredd alt försöka finna lösningar på en politisk kris, som kan öka landets ekonomiska problem?

Det här synsättet har ingenting att göra med centerns vilja att gå lill val eller ej. Vi i centern har hela tiden haft en planering för nyval. Vi har prövat den parlamentariska vägen, men aldrig uteslutit nyval. Vi har följt parlamentarismens princip vid ställningstagandet lill talmannens förslag om ny statsminister Sakpolitiken, har vi sagl, granskar vi i vanlig ordning.

Vi har noterat alt en del vill göra centerpartiet till elt "stödparti", än i den ena, än i den andra konstellationen. Den stämpeln har ingenting med verkligheten all göra. Centern är ett självständigt parti med en viktig roll i det åsiktsmässiga mittfältet. Det är där de sakpolitiska lösningarna måste sökas. Det är där parlamentarisk förankring kan uppnås. Därför har de maktpolitiska konflikterna kring regeringskrisen varit underordnade våra sakpoli-liska strävanden. Vi i centern upplever dessutom alt väljarna har förståelse för delta synsätt.

Så är vi då framme vid regeringsförklaringen och dess politiska innehåll. Det är väl riktigt som sägs alt den inte innehåller några direkta nyheter. Låt mig då i åtta punkter lyfta fram något som vi tycker saknas eller som del har lagts alltför liten tyngd vid i regeringsförklaringen. Del är åtta viktiga delar, som inte är heltäckande alternativ men en politik som vi i centern är beredda att ta ansvar för.

Krismedvetandet har ökat i Sverige. De ekonomiska obalanserna har blivit tydliga; det gäller den snabba kostnadsutvecklingen, och det gäller obalansen mot omvärlden, dvs. underskottet i bytesbalansen. Det kan öppna för konstruktiva samtal med arbetsmarknadens parter Men det finns verkligen inga garantier hur skicklig en förhandlare än är. Det krävs vilja all ta ansvar från berörda parter, del är en självklarhet. Det krävs att vinsterna för dem som sist sluter avtal eliminieras, dvs. del skall inte löna sig all ständigt lur-passa på varandra. Det krävs en trovärdig fördelningspolitik och stabilitet i den ekonomiska politiken. Det krävs minsta möjliga konkurrens mellan

löntagarorganisationerna för atl man skall riå reallöneökningar i stället för nominella ökningar, där del mesta blir luft.

Låt mig gå bakom denna verklighet något ytterligare. Enligt vår uppfattning har den tredje vägens ekonomiska politik skapat spänningar i fördelningspolitiken och i den svenska samhällsekonomin på ett sådant sätt all den har skadat den svenska ekonomin. Därför krävs en politik för en mer rättvis fördelning. Skattereformens finansiering måste omprövas. Det har varit vår uppfattning, och den har vi alltfort. Det är inte rimligt att lägga så stor börda direkt pä hushållen genom energirnoms. genom kraftigt ökade skatter på boendel, genom ökade rnatkostnader 1 januari hade vi den snabbaste inflationen på tio år Det var innan momsen på energi slog igenom bl.a. på bensinen. Denna utveckling förstärks nu av den rekordhöga räntenivån. Den innebär ju en omfördelning från den som inte har, eller t.o.m. lånar, till den sorn har och kan låna ut. Del är dä inte märkligt om fördelningen upplevs som orättvis. Detta slår obönhörligt igenom i kompensationskrav på avtals-marknaden. Denna negativa fördelningsutveckling måste brytas. Ompröva därför skattereformens finansiering. Sank skatten på maten! Sverige behöver en rättvis fördelningspolitik!

Kommunernas ekonomi har försvagats under 80-lalet. Kommunerna har ålagts nya uppgifter motsvarande fem skattekronor för varje beskattad hundrakrona. Den utbyggnad som ägt rum har, trots del, skett inom ramen för i stort sett oförändrat skattetryck. Det har möjliggjorts genom alt kommunerna avhänt sig kapitaltillgångar och använt reserver Nu är dessa möjligheter uttömda.

För 1990 förväntas utgifterna bli 14 miljarder kronor större än inkomsterna. Då är inte alla effekter av löneavtal och av i riksdagen aviserade åtgärder inräknade. Situationen inför 1991 ser inte ljusare ut. Del är i detta läge och med ca 7 kr i skatleskillnad mellan rika och fattiga kommuner, mellan låg- och högskatlekommun, som kornmunalt skattestopp föreslås skall genomföras.

Kornmunalt skattestopp är ell ingrepp i den kommunala självstyrelsen i strid mot våra demokratiska traditioner Del är ett ingrepp sorn riskerar del förnyelsearbete som behövs i kommuner och landsting under 90-talet för atl de skall kunna fungera effektivt. Förslaget drabbar alla lika, kan sägas, oavsett hur olika de skött sin ekonomi. Därför slår det olika, och därför blir del orättvist.

Kommunalt skatlestopp innebär alt ansvar och beslut för den totala kommunala verksamheten skiljs ät. Del är aldrig bra. Kommunalt skattestopp slår blint rnot fattig sorn rik kommun, men drabbar i första hand de svaga medborgarna. Därför uppmanar jag regeringen atl ta upp förhandlingar med kommunerna och atl snabbt genomföra en kommunal skatteuljämning värd namnet.

Sverige behöver både kommunal självstyrelse och kommuner som kan ta socialt ansvar för vård och omsor'g, för sjukvård, för barn och äldre.

Sverige behöver ett nytt pensionssystem som förbättrar grundtryggheten för alla, en höjd grundpension sorn lar bort orimliga marginaleffekter och möjliggör för de pensionärer som vill arbeta vidare att göra detta utan stora marginaleffekter Del är bra alt regeringen gör del möjligt för alla atl frivil-

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

ligt fortsätta arbeta lill 67 års ålder som det har sagts här tidigare. Den möjligheten finns redan i dag, men det ärrätten del nu handlar om. Detär bra atl vi nu äntligen fått majoritet för att ge rättvisa åt undantagandepensionärerna efter 16 års politisk kamp i den svenska riksdagen. De skall enligt utskottet också få pensionstillskott och kommunall bostadstillägg. Det är på liden, för alt nu göra en underdrift.

380 000 pensionärer i landet, lika många som hela befolkningen i Jämtland och Västerbotten tillsammans, har inga ATP-poäng alls - inte därför atl de frivilligt avstod utan därför atl de har vigt sitt liv åt uppgifter avgörande för samhället, men som inte gav ATP-poäng. De flesta är kvinnor Med centerns grundpension skulle dessa - och nästan 900 000 pensionärer till, de med lägre ATP än fyra poäng - få ökad grundtrygghet utan omständliga behovsprövningar. Grundpensionen kan naturligtvis inte genomföras ulan vidare, för del kostar mycket pengar, men den kan höjas successivt. Utan tvivel skulle grundpensionen frigöra resurser Det skulle löna sig för pensionärerna all arbeta extra. Betydande vinster kan göras om byråkratin och krånglet minskar.

Sverige behöver fler människor i arbete. Att människor förslits och skadas i sina arbeten och i förtid tvingas ge upp yrkesroller är sorgligt och oacceptabelt. De sociala trygghetssystemen måste ses över i syfte alt öka de rehabiliterande insatserna och göra det möjligt för fler långtidssjukskrivna och fler förtidspensionerade atl delta i arbetslivet. Arbelslivsfonden kommer att underlätta rehabilitering och kraftfulla satsningar på förbättrade arbetsmiljöer. Allan Larsson har det ganska hyggligt förspänt i det fallet, det vill jag säga, och har de bästa förutsättningar alt här fullfölja sitt tidigare arbete. Arbetsgivarinträde i sjukförsäkringssystemet och arbetslivsfonden kan och skall mobilisera nya resurser.

Sverige behöver en effektiv regionalpolitik, som lar till vara hela landets produktionsförmåga. Centern kommer noga att granska och bevaka regeringens regionalpolitiska proposition när den läggs fram denna vecka.

Stora satsningar på utbildning är nödvändiga och ger goda framtidsutsikter i alla regioner Kunskap är en investering i framtiden och en nyckel till lokal näringslivsutveckling med nya verksamheter och nya företag. Del behövs en förstärkning av närings och skattepolitik som gynnar småföretag och nyföretagande. Då kan avfolkning vändas lill utveckling i rader av regioner Då behövs också öppna landskap och ett lantbruk som tar till vara marken som resurs för livsmedel och för energi- och induslriråvaror.

Storstäderna kräver insatser för levande, lokala miljöer och konsekvent prioritering av fler bostäder och färre kontor Om regeringen tidigare hade bromsat kontorsexpansionen i storstadsområdena, hade dessutom inflationsutvecklingen begränsats, bostadsförsörjningen varit bättre och miljöproblemen mindre.

Sverige behöver satsa på inhemsk miljövänlig energi. Koldioxidutsläppen ändrar klimatet pä jorden. Kärnkraften hotar livets innersta byggstenar Därför måste den avvecklas. Om 14 dagar är det tio år sedan svenska folket beslutade att kärnkraften skall avvecklas. Avvecklingen är ett nödvändigt fullföljande av eivna löften.

Sverige behöver goda kommunikationer i hela landet. Där finns en hel del nytt som vi gillar i regeringsförklaringen.

Ekonomi och ekologi måste förenas. Centerns krav på rättvis fördelning gäller nuet och framtiden. Samspelet med naturen är grundförutsättningen för varaktig utveckling. Därför föreslår vi miljöavgifter på klor svavel, kvävedioxid etc. Naturen sätter sina gränser oavsett regeringskriser, maktspel eller ekonomisk politik.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

AnL 5 LARS WERNER (vpk):

Herr talman! De gångna veckornas regeringskris visade tydligt två saker Den ena år alt det finns en majoritet här i kammaren av socialdemokraterna och vpk. Den andra är att de borgerliga partierna är oförmögna att, i vart fall för närvarande, regera tillsammans.

Ingendera är kanske någon nyhet, i varje fall inte majoritetsförhållandena. Det som på ett tydligare sätt än tidigare klargjordes är hur oeniga de borgerliga partierna är.

Carl Bildt får i uppdrag av talmannen att sondera möjligheterna att bilda en borgerlig regering. När han sedan efter ett dygn träffar de två övriga kommer man ganska snart underfund med all några sådana möjligheter föreligger inte. Detta meddelar Bildt talmannen.

När Bildt och de andra borgerliga partiledarna efteråt skall beskriva vad man egentligen var oense om blir det myckel oklart, samtidigt som det blir klart atl Bildt aldrig undersökt möjligheterna atl bilda en borgerlig regering vars enda syfte skulle vara att utlysa nyval.

Moderatledarens förklaring är att man var oense framför allt inom energipolitiken. När folkpartiledaren uppgivet konstaterar att man inte kom längre, riktar han besvikelsen mot centerpartiet, som påstås ligga långt från de övriga två.

Samtidigt säger Carl Bildt att han under överläggningarna fört fram tanken på en valallians mellan de borgerliga partierna till valet 1991 - och som borde vara verksam även efter valet 1994. Till detta säger Bengt Westerberg atl han är någol förvånad över att Carl Bildt väljer att tala om en borgerlig allians nu. Jag citerar: "Bildt testade inte detta på allvar under överläggningarna. Nu när allt är överstökat och han slipper ta ansvar för någol borgerligt alternativ, tycker han att det passar atl tala om en borgerlig allians."

Olof Johansson säger: "För centern är det självklart att varje självständigt parti går lill val på sitt eget program. Dessutom har väljarna rätt att få reda på hur politiken skall kunna förverkligas. Det är emellertid det sakpolitiska innehållet som är avgörande. För centern är målet att uppnå en icke-socialistisk majoritet i riksdagen."

Hur skall man nu lolka och värdera dessa olika uttalanden från de senaste dagarna?

Man kunde ju nöja sig med att raljera över en splittrad borgerlighet, som är mer oense än någonsin och där moderaterna framstår som kannibaler som äter upp de övriga och ovanpå detta vill ha valallians med resterna av de uppätna.

Men jag tror inte alt problemet är så enkelt. Jag utgår från att det inom samtliga borgerliga partier finns en önskan om elt närmare samarbete, sam-

2 Riksdagens protokoll 1989/90:80

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

tidigt som del kanske hos folkpartiet och centern finns lika starka krafter som vill ha uppgörelser med socialdemokraterna. Folkpartiet har ju goda erfarenheter efter uppgörelsen i skattefrågan. Centerns erfarenheter efter uppgörelsen om tvångssparandet förra våren är kanske inte lika goda.

Del kan också finnas en tredje aspekt på den borgerliga splittringen, en aspekt som handlar om atl man är oenig men samtidigt spelar på att vända sig till olika väljargrupper - och om man får majoritet i valet kan man därefter gå samman. Det var ju något av detta, utan alla jämförelser i övrigt, som vi upplevde före och efler 1976 års val.

Nu är det bara det - och det är egentligen inte så bara - atl avgörande i länga stycken är ju vilken väg socialdemokraterna väljer i nuvarande situation. Jag utgår från alt socialdemokraterna i regeringsställning kommer alt fortsätta med slalomåkandel rned uppgörelser än åt höger, än åt vänster Men i längden tror jag inte det går Därför är det avgörande vilken väg socialdemokraterna väljer - höger eller vänster, inte sjätte eller sjunde vägen utan en av de två vägarna.

Vi har sagt atl det finns en vänslermajorilet för en rättvis fördelningspolitik, och del är vår utgångspunkt. Del har i den aktuella debatten sagts att man inte kan lita på vpk. Jo, det kan man, men inte så alt i dessa löften skall ligga att vi skall tvingas acceptera förslag om exempelvis lönestopp och slrejkförbud, förslag som man nu helst vill glömma - även förslagsställarna själva. Därför röstade vi emot dessa förslag. Andra förslag från regeringen stödde vi. Regeringen hamnade i minoritet och valde alt avgå. Vi ansåg då som nu att del var fel. Nu har en ny regering tillträtt med bl.a. en ny finansminister.

Aftonbladet skriver om - som tidningen själv säger - det nya radarparet, finansminister Allan Larsson och arbetsmarknadsminister Mona Sahlin. Man skriver atl arbetsmarknadsministern har avvisat tankar på ökad arbetslöshet, dåliga arbetsmiljöer bristfällig demokrati och diskriminering i arbetslivet. Tidningen fortsätter:

"Kombinationen Mona Sahlin pä posten som arbetsmarknadsminister och förre AMS-generalen Allan Larsson som finansminister lovar gott.

Ekonomer som skriver ut arbetslöshetsrecept som medel mot inflationen har inte en chans mot den duon. Inte heller arbetsgivare som i stället för atl komma till rätta rned dålig arbetsmiljö använder arbetskraften som slit- och slängvara.

Däremot kan arbetstagarna se fram emot ökat medbestämmande och invandrare mot alt slippa diskriminering inom arbetslivet."

Blir detta regeringspolitik, så menar jag atl det finns stöd för den. Sysselsättning, demokratisering och arbetsmiljö, del är konkreta områden där regeringen har underlag i riksdagen för en vänsterpolitik.

De som i dag talar om behovet av ökad arbetslöshet som ett medel för att minska arbetskraftsbrist och inflation - deras analys av hur man medicinerar den kapitalistiska ekonomin är både felaktig och rnänniskofientlig.

Vi har i dag en mycket låg arbetslöshet. Men vi skall samtidigt komma ihåg att del ändå finns en dold arbetslöshet i vårt land. Del gäller människor som är deltidsarbelslösa, främst kvinnor, människor som går arbetskadade och sjukskrivna långa perioder, eller är förtidspensionerade av arbetsmark-

nadsskäl, som det heter Dessa människor är en arbetskraflreserv. Arbete åt dem, samtidigt med minskad utslagning, är ett sätt atl trygga behovet av arbetskraft.

Atl människor slits ut och blir sjuka är inte personproblem, utan det är systemfel, som bara kan rättas till med bälire arbetsmiljö.

De två främsta åtgärderna mot arbetskraftsbristen är atl både snabbt och på sikt dels förbättra arbetsmiljöerna, så att anställda inte slits ut, dels demokratisera arbetslivet, så alt arbetena blir mer innehållsligt stimulerande och kommer under de anställdas inflytande.

På kort sikl har vi föreslagit höjd arbetsgivaravgift inom vissa överhettade sektorer, och snabbare rehabilitering av arbetsskadade människor

Orn arbetslösheten, som del har sagts, är ett gissel - eller ett stålbad - så är inflationen också en piska, som drabbar låg- och medelinkomsttagare hårdast. De kommer alltid oundvikligen sist i pris- och lönesnurran.

Men det är fel. menar vi, atl skylla alla ekonomiska problem som finns på lönearbelarna och påslå - som man gör i olika debatter - att de arbetande har för högt löneläge.

Lönerna har ju ökat mindre än priserna på de varor och tjänster som hushållen konsumerar. Timförtjänsten har relativt sett minskat mellan 1980 och 1989. Samtidigt har produktionen stigit per arbetad timme. Därför är det fel att skylla de ekonomiska problemen på alltför höga löner - när limlönen i själva verket har sjunkit under 80-lalet.

Även en jämförelse med andra länder visar att svenska lönearbelares löner har pressats ner. Svensk industris arbetskostnad per producerad enhet har sjunkit, orn man jämför med Sveriges viktigaste konkurrentländer, med 15 % mellan 1970 och 1989. Samtidigt har också företagsvinsterna ökat kraftigt.

Efter 1985 har lönerna ökat även realt sett. Detta brukar socialdemokraterna ofta påpeka, men de säger inte alllid atl nedgången under första halvan av 80-lalet var större än uppgången under andra halvan av samma årtionde. Sammantaget har den reala limförtjänsten sjunkit under 80-talel.

Alt hushållens inkomster har förbättrats under detta decennium beror inte på atl man fått mer i timlön utan i stället på att man arbetar mer

Därför delar vi inte åsikten att lönerna har stigit för mycket eller all krisen redan är här Däremot anser vi atl den utveckling som nu pågår inte kan fortsätta hur som helst; då får Sverige en pris- och lönekris och en höjd inflation som drabbar löntagarna.

Därför har riksmedlaren, eller ordningsmannen, naturligtvis en stor uppgift framför sig, särskilt som Svenska arbetsgivareföreningen inte är beredd att ta något ansvar. Vi menar att utgångspunkten måsle vara alt parterna skall nå enighet själva. Men Arbetsgivareföreningens agerande tycks bara syfta lill atl stödja de stora företagen inom SAF och då främst Verkstadsföreningen. Målet för SAF synes vara att bibehålla storföretagens mycket höga vinster, låga löner och dålig arbetsmiljö, även om det skulle ske till priset av ökad arbetslöshet.

Den politiken kan inte få styra Sverige.

Vpk förordar en rättvis fördelningspolitik, där låg- och medelinkomstta-

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

garna inte påtvingas en sämre standard, samtidigt som rika och storförelag ökar sina förmögenheler.

Vi menar att del finns elt stabilt regeringsunderlag för en rättvis politik och alt regeringen bör söka sig ät vänster.

Samtidigt tror vi - det har vi sagt tidigare - att det finns möjlighet all bredda detta regeringsunderlag i väsentliga frågor, som miljö- och energipolitik, demokratifrågor, förnyelse av den offentliga sektorn, fördelningspolitik och skattepolitik. Det är i de frågorna som vi menar alt ell röd-grönt bälte har en möjlighet i svensk politik.

Det finns nu en politisk chans lill detta. Samtidigt måste vi som representerar arbetarrörelsen bättre än hittills ta lill oss de ekologiska varningarna. Ekonomin får inte slita ut resurser och tillgångar, samtidigt som miljön och därmed livsutrymmet förstörs.

Vi har ett ofantligt ansvar för kommande generationers liv. För arbetarrörelsen är detta 90-talets första chans att sluta sig samman med andra och samtidigt ta ekologiskt framtidsansvar

Herr talman! När det gäller regeringsförklaringen i övrigt kan jag sammanfattningsvis säga så här: Det vi var överens med den gamla regeringen om är vi överens också med den nya om, och det vi var oense om är vi fortfarande oense om, bl.a. skaltereformens utformning och det kommunala skal-testoppet.

AnL 6 PER GAHRTON (mp);

Herr talman! Jag hade en dröm häromdagen. Det var Sveriges statsminister som presenterade sin nya regering direkt i TV.

Jag har förstått atl Sveriges kris är mycket allvarligare än vi tidigare trodde, sade statsministern. Jag har nämligen nu tagit reda på fakta.

Jag blev skakad av en artikel i Forskning och Framsteg - sade statsministern i min dröm - som hävdar att antalet skolbarn med astma har sedan 1954 fördubblats från 2 till 4 % - på grund av dålig miljö.

Jag blev beklämd - sade statsministern i min dröm - av en artikel i Sveriges Natur som påstår att "dagens skogsbruk leder lill atl vi vid mitten av 2000-talel inte längre har någon svensk skog i traditionell mening annat än i reservat".

Jag blev förskräckt - sade statsministern i min dröm - när jag i tidningen Land läste att "allt fler blir hemlösa och del är inte längre något storsladspro-blem".

Och i tidningen Arbetarskydd påstås att "hälften av dem som i dag föds blir förtidspensionerade - förr eller senare".

Statsministern i min dröm torkade svelldroppar ur pannan, såg sig uppgivet omkring och sade; Nu säger ni förstås; Det här är ju inga nyheter! Sådana här rapporter om en galopperande livsmiljökris regnar ju över oss!

Nu såg jag tårar i statsministerns ögon. Han var grå i ansiktet.

Ja, ja, suckade han, jag inser vad ni tänker fråga om. Varför har vi inte lyssnat på folket? Varför har vi inte kollat fakta? Jag vet inte. Jag vet bara att det var en artikel i senaste numret av Kommunalarbetai"en som fick mig atl börja förslå. "Förtroendekrisen" löd rubriken. "Pratet om rättvisa och jämlikhet är inte längre trovärdigt, eftersom det inte motsvaras av en politik

som leder i den riktningen", hette det i artikeln. Och så kom det: "Inte minst kvinnorna håller på atl tappa förtroendet."

Flerr talman! I min dröm genomgick statsministern just hären personlig-hetslransformalion; del askgrå ansiktet rodnade som en ros, och i de gråblå ögonen syntes gröna gnistor

Det var den meningen som avgjorde saken, ropade han med rosor på kind och solsken i blick. En politisk rörelse som förlorar sin kvinnlighet-det vore som atl förlora livet självt! Fjällen föll från mina ögon och jag såg krisen -hvsmiljökrisen - och jag beslöt mig för att agera snabbt.

Svenska män och kvinnor - sade statsministern i min dröm - den nya regeringen kommer att förelägga riksdagen ell nytt krispakei med fyra stopp;

1. Stopp för hälsovådliga och miljöskadliga utsläpp i luft, mark och vatten.

2. Stopp för slöseri med energi och råvaror

3. Stopp för hets och stress i arbetslivet på bekostnad av människors hälsa och välbefinnande.

4. Stopp för fortsalla spekulationsvinster för penningplacerare och börshajar på bekostnad av hushåll och småföretag.

Vi kommer inte all administrera en sönderfallande livsmiljö, sade statsministern.

Och nu - sade statsministern i min dröm - skall jag presentera mina nya statsråd.

Och plötsligt, herr talman, var del Ingvar Carlsson som satt där omgiven av tre gråklädda män. Jag hade vaknat!

En av männen, den nyutnämnde framtidsminislern, fick följande fråga av TV-Akluellls Pelle Edin; Har dill intresse för filosofi och ideologi spelat någon roll för din utnämning? Odd Engström svarade; Nej, inte alls, det här är ell vanligt jobb som skall skötas.

Herr talman! Jag var klarvaken, och verkligheten var kall och grå. Min gröna regering hade varit en dröm. Dock inte helt! Vartenda faktum som min drömstalsminister hänvisade lill är verkligt; så ser det ut, sådan är krisen, livsmiljökrisen.

Frågan är nu; Har verklighetens regering förstått del? Regeringsförklaringen ger inget entydigt svar

Regeringen lovar alt bidra till avspänning - men tänker tydligen fortsätta miljardrullningen till JAS-planet och den skamliga vapenexporten.

Regeringen talar orn stram finanspolitik och återkommer med en del positiva korttidsålgärder. men var finns förslagen om minskad förbrukning av råvaror och energi på lång sikl? Blir energipropositionen i höst ett genombrott för energisparande, eller blir den elt svek mot miljön och en signal om fortsatt energislöseri, som EL 90-utredningen häromdagen föreslog?

Regeringen vill öka utbudet av arbetskraft. Flera av förslagen är bra, inte minst all alla skall få rätt atl arbeta till 67-årsdagen. Men hur skall målet om full sysselsättning kunna upprätthållas i längden, när regringen samtidigt planerar att anpassa arbetsliv och samhällsliv till EG, där arbetslösheten i genomsnitt är 9 % ? Hur går det ihop?

Regeringen vill satsa 5 miljarder på kollektivtrafik. Det är lovvärt, men otillräckligt. Miljöpartiet har föreslagit 6 miljarder om året. Hur skall den

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

miljöskadliga massbilismen och långtradartrafiken dämpas? Skall järnvägen få ett genombrott genom en tågtunnel under Öresund, eller ett hugg i ryggen genom en bilbro över Öresund?

Regeringen säger; "Varuproduktionen måste förändras sä alt skador på miljön undviks. "Om det är sant, betyder det en grön revolution. Det betyder att Assi måste sluta alt tillverka engångsförpackningar, för alt bara la elt exempel. Men, hur skall Sverige kunna förändra sin varuproduktion inom ramen för EG-anpassningen?

Regeringen har själv sammanställt ett sekretessbelagt register på över tusen EG-lagar som Sverige måsle godta, däribland 600 inom varuområdet. Statens egna myndigheter - naturvårdsverket, energiverket och många andra - har gjort utredningar som visar alt hundratals av dessa EG-regler som Sverige måste inkorporera i sin lagstiftning leder till en försämring av svensk miljö- och hälsoslandard.

Ingvar Carlsson, är det inte dags atl erkänna atl EG-anpassningen betyder att Sverige icke har en chans atl uppfylla något som helst löfte om varuproduktionen, absolut inte att den skall göras helt miljövänlig?

Herr talman! Regeringen tycks tro att man kan föra en traditionell ekonomisk slöseripolitik och sedan plåstra om miljösåren i efterhand. Det är mycket vackert tal om miljön i regeringsförklaringen, men del bygger på den grundsynen. Del är en förlegad syn. Det inser inte bara miljöpartiet, del inser allt fler även inom näringsliv och fack.

I Svenska Dagbladets näringslivsbilaga i söndags säger en ekonomie doktor; Det är luff hemmamarknad, höga energipriser samt hårda miljökrav som driver fram konkurrenskraftiga industriföretag. LO-tidningen krävde den 9 februari prislapp på miljön, så den som satsar på miljöförbättringar vinner och den som struntar i miljön förlorar

Just precis det. Hårda miljökrav, höga energipriser, prislappar på miljön -det är miljöpartiets ekologiska ekonomi i ett nötskal. Samma grundsyn har alltså allt fler ekonomer och fackföreningsfolk.

■ Varför förs ändå den partipolitiska krisdebalten, i varje fall delvis här i dag, som om del bara handlade om kortsiktiga balansproblem?

Ett intressant svar kunde man hitta i en debattartikel i DN häromdagen. En skribent förklarade: "Vad vi behöver är partier som är organiserade efter dagens i stället för gårdagens åsiktsmolsättningar."

Just del! För 18 månader sedan kom miljöpartiet de gröna som pionjärer in i en riksdag som var handlingsförlamad av gårdagens tvåblockssystem. Den gröna ideologin bygger på dagens motsättning mellan Spara och Slösa, mellan grönt och grått.

- Ni måste anpassa er, ni måste visa rött eller blått, krävde förståsigpåare till höger och vänster

- Men vi stod på oss. Vi framhärdade i all bedriva saKpolitik. Nu erkänner en av våra allra hårdaste kritiker i pressen, Sven Svensson i DN, atl vår envishet har burit frukt. "Regeringsfrågan som dominerat alla moderna valrörelser sjunker kanske i bakgrunden, medan de stora och avgörande sakfrågorna träder i förgrunden", skrev han i söndags. Det är precis delta vi har velat.

Vi krävde också konstruktivt samarbete oberoende av block. Nu erkänner

Bengt Westerberg atl vi har lyckats. I en intervju i lördags sade han: "Miljöpartiets inträde i riksdagen har gjort atl de traditionella regeringsalternativen inte är lika självklara." Nej, del är precis del som vi har strävat efler

Förutsättningarna för sakpolitiskt samarbete har alltså radikalt förbättrats sedan miljöpartiet kom in i riksdagen. Det är första steget i en svensk perestrojka.

Nästa steg måsle bli socialdemokratiskt. Mellan grönt och grått är det socialdemokratin som är vågmästare. Nu gäller det; Är miljövännerna, fredsvännerna och jämlikhetsvännerna inom socialdemokratin bara en dekoration utan inflytande? Eller finns det en socialdemokratisk majoritet för Ingvar Carlssons vallöfte en gång i tiden, att göra sitt parti till ell "miljöparti"?

Socialdemokratin kan naturligtvis tillsammans med folkpartiet behålla kärnkraften och bygga bilbron, fullfölja JAS-planet, öka vapenexporten osv. Alternativet är att lyssna på Gunilla Wettergren i Kommunalarbetaren och hennes medsystrar och medbröder Om regeringen vill genomföra en långsiktig och rättvis dämpning av den miljöförstörande överflödskonsumlionen, då vet den var stöd finns att få.

Herr talman! Politik är inte bara atl vilja, utan också att välja. Det går inte att lova både guld och gröna skogar Det visar t.ex. en larmarlikel i dag i en av Stockholms morgontidningar. Hotet mot naturen förvärras, heter del. Under 1980-talet har luftutsläppen gjort regnet i Sydsverige 200% surare. "Del är den sista fasen i försurningsdramal. Sedan blir del grässtäpper", slutar artikeln.

Ingvar Carlsson, är det inte dags med ett radikalt snabbstopp för alla miljöförstörande utsläpp i luft. mark och vatten?

Den andra morgontidningen här i Stockholm berättar i dag all "Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har större och allvarligare konsekvenser än många hittills troll." Två miljoner människor har drabbats av radioaktiviteten och en femtedel av jorden i Vitryssland är obrukbar.

Ingvar Carlsson har sagt att kärnkraften inte hör hemma i ell civiliserat samhälle. Det är ett myckel klokt uttalande. Men i regeringsförklaringen står det bara; "Förberedelserna för avvecklingen av kärnkraften fortsätter".

När började förberedelserna? Jag har inte sett någon början pä förberedelserna. 1 stället läser vi i tidningarna, t.ex. i Dagens Industri häromdagen, att det som förbereds är alt socialdemokraterna skall slippa avvecklingslöftet. Det finns en allvarlig förtroendekris när det gäller socialdemokratins beredskap för all genomföra riksdagsbeslutet enligt folkomröstningen och löftet om atl verkligen avveckla kärnkraften och börja en helt ny energipolitik.

Är del inte nu, Ingvar Carlsson, tio år efter folkomröstningen, dags att inte bara skjuta upp utan att ta någol konkret, rejält sleg, som folk kan lita på, mot att påbörja kärnkraftsavvecklingen? Hur skall någon politiker kunna ta på sitt ansvar ens en miljondels risk atl t.ex. Skåne, Halland, Västsverige eller Uppland drabbas av det fruktansvärda, förödande öde som har drabbat Vitryssland? Det är det ni gör när ni inte sätter i gång. Ni lar den risken. Men människorna i detta land har sagl ifrån. De vill inte leva med den risken.

Ingvar Carlsson, låt oss få ett konkret steg bort från den kärnkraft som inte hör hemma i ett civiliserat samhälle.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Under delta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

Regeringsförklaring I anförandet instämde Kent Lundgren, Carl Frick, Ragnhild Pohanka,

och partiledar- Inger Schörling, Anna Horn af Rantzien, Eva Goés, Paul Ciszuk, Krister

dghQtt Skånberg, Gösta Lyngå, Hans Leghammar, Anita Stenberg, Kjell Dahl-

ström och Lars Norberg (alla mp).

Anf. 7 Statsminister INGVAR CARLSSON:

Herr talman! Carl Bildt brukar ju anses vara snabbtänkt - för snabbtänkt ibland - men när han fick talmannens uppdrag att undersöka förutsättningarna för en borgerlig regering behövde han två dagar för funderingar och sonderingar På lördagen fick han uppdraget. På söndagen begärde han förlängd lid och på måndagen meddelade till sist Carl Bildt att det inte var möjligt för honom att bilda en borgerlig trepartiregering. Den motivering som Carl Bildt angav var att det föreligger, som han kallade det, en socialistisk majoritet i riksdagen.

Carl Bildt behövde alltså drygt två dygn för att räkna ut mandatfördelningen i den här kammaren. Det är inte särskilt trovärdigt. Häromdagen tyckte han uppenbarligen själv att den här anmärkningsvärda saktfärdighe-ten behövde förklaras på något annat sätt, och i måndags fick vi veta att det uppdrag som Carl Bildt hade gett sig själv den där helgen inte handlade om sådana futtigheter som att just då försöka bilda en borgerlig regering. Nej, det han hade sett framför sig var en uppgift av betydligt större vikt. Del som han hade försökt att åstadkomma var minsann inte bara ett samarbete mellan de tre borgerliga partierna i februari 1990. Hans mål var en fastare borgerlig allians med siktet inställt på senare delen av 90-talet.

Carl Bildt får ursäkta, men inte heller den förklaringen ger elt särskilt trovärdigt intryck. I rollen som samarbetsingenjör påminner han mera om vargen;

- Varför har du så stora öron, mormor? frågade Rödluvan i sagan, och det gjorde uppenbarligen också Westerberg och Johansson, faslän i verkligheten.

- Varför har du så fasligt stor mun? frågade Rödluvan.

- För att jag skall kunna tala högst, mest och bäst, svarade den förklädde vargen.

- Varför är du så angelägen om höga opinionssiffror? frågade den godtrogna Rödluvan.

- För att jag vill vara störst och starkast både i den lilla och i den stora världen, svarade vargen.

Då först blev Rödluvan riktigt rädd.

- Vilka förfäriigl stora tänder du har! utropade hon, men för sent. Knappt
hade hon sagt det förrän vargen tog ett skutt ur sängen och slukade den
stackars Rödluvan.

Så godtrogna var självfallet inte Bengt Westerberg och Olof Johansson. De har hört Carl Bildt berätta sagor den ena dagen, för atl dagen därpå själv eller via ombud beskylla sina borgerliga bröder för att marginalrätta social-

demokratisk politik, för alt blockera nyval och för att bedriva krypskytte mot moderata samlingspartiet.

Kanske är sanningen helt enkelt den att ett parti som uppträder som Stygga vargen, som driver en stenhård konfrontalionspolitik och försöker håva in kortsiktiga vinster på överord och överbud, har svårt att plötsligt sätta andra intressen frarnför de rent partiegoistiska. Kanske är sanningen helt enkelt den att ett sådant parti har svårt alt bli trott av sina egna tilltänkta koalitionsbröder Kanske är sanningen så enkel.

Jag skulle vilja mot bakgrunden av det som har inträffat återkomma till en fråga som jag har ställt till Carl Bildt i de två senaste stora debatterna här i kammaren, nämligen om skattereformen. Carl Bildt säger i sitt pressmeddelande från måndagen den 19 februari;

"Jag har dock också redovisat för talmannen att de samtal som förts visar på en stor politisk samsyn mellan de tre borgerliga partierna i viktiga frågor som måste avgöras under de närmaste åren.

I en viktig fråga, nämligen energipolitiken, är det dock ännu inte möjligt att avgöra om en tillräcklig bas för en fast samverkan föreligger På denna punkt krävs ytterligare överläggningar och avvägningar"

Innebär detta, Carl Bildt, att ni var överens om skattereformen, och vilken överenskommelse hade ni då träffat om skatterna? Eftersom Carl Bildt säger att det var en enda fråga, nämligen energipolitiken, som var slötestenen, måste delta rimligen innebära att ni hade nått en överenskommelse om skattereformen. Som en av medkonslruktörerna bakom det förslag som nu föreligger vill jag också direkt fråga Bengt Westerberg på den här punkten: Var del så alt det preliminärt hade träffats en överenskommelse om en skattereform, och hur förhöll den sig i så fall till den uppgörelse som folkpartiet och socialdemokraterna har?

Carl Bildt hade ju på sätt och vis under två dagar ansvaret för vårt land, nämligen när han hade uppdraget att sondera möjligheterna till en ny regering, men det slutade i total förvirring och kaos. Två dagar räckte för att en sådan förvirring skulle inträda, och det kan väl vara en viktig förklaring till det omöjliga i att skapa ett alternativ till socialdemokratin.

Efter några dagars samtal lyckades de borgerliga partierna komma överens, nämligen om att de är oense. Det var den överenskommelse som man kom fram till. Jag kan bara gratulera till detta fantastiska genombrott för borgerlig samverkan.

Carl Bildt fortsatte att använda myckel starka ord, bl.a. "fiffel med författningen", om det som har förevarit. Jag vill erinra Carl Bildt om vad Svenska Dagbladet har skrivit, nämligen att det fanns ett betydligt naturii-gare alternativ än atl utlysa nyval, och det var att regeringen skulle avgå. Menar Carl Bildt alt också Svenska Dagbladet uppmanar till fiffel? Ja, Carl Bildt nickar, och del var utomordentligt intressant att han har den uppfattningen om sitt liv- och husorgan. Jag tror faktiskt att del är Carl Bildt som på den här punkten, sin vana trogen, använder ord som han inte kan stå för och som inte leder särskilt långt i riktning mot en positiv och konstruktiv debatt.

Det som har hänt är ju atl talmannen först prövade om den majoritet som fällde den socialdemokratiska regeringen var regeringsduglig, om det fanns

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklarin g och partiledardebatt

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

något alternativ som man var överens om. Talmannen konstaterade ju inte oväntat att något sådant alternativ inte fanns. Men sedan kom del intressanta, nämligen uppdraget lill Carl Bildt att sondera möjligheten till en borgerlig trepartiregering. Carl Bildt kunde inte komma fram med ett positivt besked fill talmannen.

Först därefter fick jag uppdraget alt sondera möjligheten för en fortsatt socialdemokratisk regering, varvid vi hade samtal med folkpartiet som visade att skattereformen och det kommunala skattestoppet hade stöd från det hållet. Vi vet också att vi i vissa frågor kan få stöd från centerpartiet, i andra frågor från vänsterpartiet kommunisterna. Därefter har vi haft en omröstning i denna kammare som innebar 175 ja och 101 nej till en socialdemokratisk regering.

Vari ligger fifflet i detta, Carl Bildt? Vi har följt författningen, och en demokratisk process har avslutats med en omröstning i denna kammare. Jag tycker faktiskt atl Carl Bildt skall dämpa tonen en smula, för det är vikliga frågor som vi diskuterar Spar överorden till någol möte som handlar om någol betydligt mindre viktigt än svensk demokrati och den svenska grundlagen!

Carl Bildt framlade i fem punkter moderaternas förslag. Låt mig peka på att Carl Bildt när det gäller tre av dessa fem punkter möter en total splittring på den borgerliga sidan.

Carl Bildt lovar atl sänka skatten, och detta kritiseras av folkpartiet och av centern.

Carl Bildt lovar en avveckling av kärnkraften - förlåt, att inte avveckla kärnkraften. Även den bäste kan säga fel, och det är ingen som tror att Carl Bildt är någon garanti för en avveckling av kärnkraften. Däremot utlovar Carl Bildt att kärnkraften inte skall avvecklas på det sätt som riksdagen har bestämt. Har han med sig centern på en sådan linje? Carl Bildt säger att Sverige måste vara med i Europa. Det innebär väl medlemskap i EG? Har han med sig centern på den punkten?

Det blir ju ointressant om han talar om en borgerlig allians samtidigt som man på punkt efter punkt- på tre av de fem punkter som han redovisar här-har stora avgörande klyftor i det borgerliga lägret.

Bengt Westerberg tog upp ett antal frågor. Den första gällde lönestoppet. Varför är det så nödvändigt alt vi gör någonting åt löneutvecklingen, sade Bengt Westerberg. Han ville göra gällande att det är mindre viktigt nu än det var tidigare. Nej. det är det inte. Det är med andra medel som vi arbetar med denna fråga. Utgångspunkten är någonting utomordentligt viktigt, nämligen den fulla sysselsättningens politik där Sverige i dag går mot strömmen. Vi behöver bara titta på Danmark för att hitta en arbetslöshet på 8-9%. Arbetslösheten ute i Europa är i genomsnitt 9-10%. I del läget har vi satsat på den fulla sysselsättningens politik, eftersom vi anser att arbetslöshet är ett hot mot den enskilde individen, mot hans eller hennes frihet och trygghet, och eftersom 10 % arbetslöshet i längden kanske t.o.m. är elt hot mot själva demokratin.

Fackföreningsrörelsen får då naturligtvis en väldigt stark ställning, liksom den enskilde löntagaren. Det har lett till att lönerna på tre år har ökat med 28 % medan vi har haft en tillväxt pä 6 %. Det är det här problemet som vi

anser vara roten lill det onda. Vi vill bibehålla den fulla sysselsättningen. Men då måste parterna ta ett gemensamt ansvar. Därför vill inte den socialdemokratiska regeringen gå den väg som andra länder använder för att lösa det här problemet, nämligen atl låta arbetslösheten öka. Då handlar det inte om 2 % eller 2,5 % eller 3 %. utan erfarenheten utifrån Europa visar att det då handlar om 5-10% och ibland ännu mer. Detta är problemet, Bengt Westerberg, som vi försöker angripa och där vi icke har gett upp. Med hjälp av den statliga medlaren och genom alt sälta tryck på parterna kan vi undanröja de risker de själva annars löper Del är fortfarande en viktig del i vår ekonomiska politik.

Bengt Westerberg ställde också ett antal andra frågor Jag skall försöka hinna börja besvara dem under mitt inlägg. Föräldraförsäkringen har vi skapat utrymme för inom en balanserad budget. Det har kunnat ske tack vare ett hårt budgetarbete med nödvändiga omprioriteringar Sex veckors semester är, Bengt Westerberg, en rättvisefråga. Det är orimligt att arbetare inom den privata industrin skall förvägras detta när andra grupper har rätt lill del. Däremot vill vi skapa flexibilitet när det gäller uttaget av den femte och sjätte serneslerveckan. Vi tror atl vi därigenom vidtar en mycket positiv åtgärd sett från utbudspolitiska utgångspunkter

När det gäller kärnkraften kommer en rad utredningar under våren. Vi skall bereda dem i vanlig ordning. Därför är del ganska orimligt att begära att jag i dag, innan vi har fått alla utredningar och innan utredningsarbetet har börjat, skall kommentera delar av ett utredningsförslag.

När del gäller barnomsorgen innebär värt förslag att personalkooperaiiv nu får statsbidrag och att s.k. företagsdagis också får statsbidrag. Det är alltså två punkter där jag förstår alt folkpartiet tidigare begärt beslut i den riktningen.

Herr talman! Nu är min tid ute och jag får förhoppningsvis i en senare replik återkomma till övriga frågor som Bengt Westerberg och andra ställt.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Anf. 8 CARL BILDT (m) replik:

Herr talman! Statsministern förbrukade i sedvanlig ordning sin tid genom att tala om moderat politik; om socialdemokratisk politik brukar del inte bli mycket besked när han beträder denna talarstol. Han kritiserade oss på ett antal punkter. Han log upp de fem punkter som jag nämnde i milt anförande. Låt mig då bara konstatera att där har vi en politik men socialdemokraterna knappast någon.

Skall skattetrycket höjas eller skall det sänkas? Det vet vi inte.

Vad skall man göra med den offentliga sektorn mer än prata? Det vet vi inte.

Har man någon politik för sparande i samhället? Det vet vi inte.

Finns det någon socialdemokratisk energipolitik längre? Det vet vi inte.

Hur ser den socialdemokratiska Europapolitiken på sikt ut? Del vet vi inte.

Del råder stor oklarhet om socialdemokratisk politik. Därför är ju också socialdemokratin en blockering för Sveriges möjligheter alt gå framåt i de här viktiga frågorna. Del rimliga i denna regeringskris hade varit ett nyval. Författningen lägger nyvalet i statsministerns händer Han blockerade detta.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Därmed var det en socialistisk majoritet i denna kammare. Jag säg inte några möjligheter atl driva en borgerlig politik med en socialistisk riksdagsmajorilel, och nyvalet var blockerat. Svårare är egentligen inte den saken.

Jag ställde en enda fråga till Ingvar Carlsson om sakpolitik. Det gällde den s.k. finanspolitiska åtstramning som nu skall ske. Skall den ske genom att man sparar på utgifter eller skall den ske genom att man höjer skatter? Den traditionella socialdemokratiska vägen är höjda skatter Den uteslöt Kjell-Olof Feldt. Den utesluts inte i regeringsförklaringen. På denna enda punkt skulle man väl kunna få en antydan till besked.

Jag ansluter mig gärna lill Bengt Westerbergs fråga om koldioxidtaket. Det förslag som lades fram häromdagen innebär 50% utökning av koldioxidutsläppen. Är detta acceptabelt?

Borgerliga meningsmotsättningar finns, och jag anade en sådan när Bengt Westerberg gick upp och polemiserade litet mot mig med att jag hade sagt att socialdemokratin var en dinosaurie, medan han tyckte att den var en sengångare. Jag är beredd all åtminstone sluta en preliminär allians med Bengt Westerberg på denna punkt, efler alt ha konsulterat Norstedts uppslagsbok angående vad en sengångare är Det visar sig nämligen atl sengångare är en sydamerikansk familj av tandfattiga däggdjur De är långsamma och klumpiga med runt huvud. De har stora klor med vilkas hjälp de klättrar på undersidan av grenarna. De är besläktade med de utdöda jälletrögdju-ren. Det verkar som om vi har samma bild av vad socialdemokratin egentligen är

AnL 9 BENGT WESTERBERG (fp) replik:

Herr talman! Efter detta finns del inte längre mycket utrymme för statsministern atl tala om borgerlig oenighet, men det finns andra saker som vi kan diskutera.

Statsministern ställde en direkt fråga till mig om skatterna. På den vill jag svara atl vi aldrig kom så långt i våra samtal atl vi diskuterade konkreta förändringar eller justeringar. Från i första hand centerpartiet konstaterades att man inte var beredd att alls göra några kompromisserom innehållet i skaltereformen. Det är en erfarenhet som också Ingvar Carlsson har kunnat göra tidigare.

Sedan säger Ingvar Carlsson alt Carl Bildt gärna vill vara störst och starkast, och det är jag helt övertygad om att han vill vara. Jag är också säker på alt del är fler som vill vara det. Möjligen är Ingvar Carlsson en sådan kandidat. Jag skall erkänna att också jag gärna vill vara störst och starkast, men som alla vet känner jag all jag i varje fall inte ännu är riktigt där

Både Ingvar Carlsson och Lars Werner talade slående nog mycket om de borgerliga partierna men ganska litet om den egna regeringsförklaringen. Ingvar Carisson säger att det som drev fram förslaget om lönestopp var att löneutvecklingen var viktig för sysselsättningen. Alldeles självklart är det så. Jag tror inte att det råder någon som helst oenighet i kammaren om att löneutvecklingen är viktig. Men det var inte den saken som Ingvar Carlsson ställde en kabinettsfråga på den 15 februari, utan det var metoden att påverka löneutvecklingen, nämligen förslaget om lönestopp. Det var så viktigt att Ingvar Carlsson sade så här; Får vi inte igenom det förslaget är vi inte

beredda att regera landet. Nu är lönestoppet borta, samtidigt som Ingvar Carlsson kommer tillbaka och säger alt det faktiskt går bra att regera landet utan lönestopp. Det var alltså omöjligt för 20 dagar sedan.

Detta är ett nytt besked. Man undrar om regeringens avgång bara var en ren bluff. Var den bara ett sätt alt hitta en utväg för all inte Kjell-Olof Feldt skulle avgå ur regeringen i protest mot regeringens otillräckliga ekonomiska politik? Det var i så fall uppenbart att det var detta som det handlade om. Eller fanns det andra skäl till att man drev en ekonomisk politik som uppenbarligen inte längre behövs?

Vad så gäller föräldraförsäkringen förstår jag visst vilka motiv som Ingvar Carlsson har för atl bygga ut den. Men om del i regeringsförklaringen sägs att reformer skall genomföras bara under förutsättning att man utan skattehöjningar kan föra en tillräckligt stram finanspolitik, och om man sedan kommer tillbaka och säger att finanspolitiken inte blev tillräckligt stram utan skattehöjningar och atl man måste föreslå en rad sådana, hur kan man då hävda alt det fortfarande finns utrymme för sociala reformer? Vad betyder den formulering i regeringsförklaringen som säger all reformer skall genomföras bara om det kan ske utan skattehöjningar och vi ändå kan få en tillräckligt stram finanspolitik? Den frågan har Ingvar Carlsson ännu inte svarat på.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Anf. 10 OLOF JOHANSSON (c) replik:

Herr talman! Jag ber så mycket om ursäkt för atl jag faller ur ramen och inte här berättar några sagor eller ägnar mig ål det animala fältet.

I regeringsförklaringen finns trots allt en del sakpolitik som jag tycker förtjänar en och annan kommentar och en och annan fråga. Frågan om skattereformen berördes nyss av Bengt Westerberg. Låt mig klargöra vår position i den frågan.

Alla vet all skaltereformen kom in i bilden i dess nuvarande subslansiella utformning efter valel 1988. När vi förde våra samtal var inte frågan om ett extraval ute ur bilden. Del kan den inte vara innan man har en ny regering sorn är beredd atl regera vidare. I del lägel resonerade vi så här: Varför skall vi undanhålla svenska folket möjligheten atl för en gångs skull ha en uppfattning om skattereformen innan den definitivt genomförs? För mig var del en demokratisk självklarhet att skattereformen och fördelningspolitiken skulle bli en stor fråga i en nyvalsrörelse. Motsatsen hade snarast varit en sensation.

Man kan sedan diskutera hur fasta låsningarna har varit på olika håll. De har varit betydande, vilket är beklagligt. Jag tycker alt det finns anledning atl också i fortsättningen diskutera skattereformen. Den finansiering som valts av folkpartiet och socialdemokraterna kommer nämligen enligt min uppfattning att leda till betydande fördelningspolitiska och samhällsekonomiska problem.

Det tycks som om regeringen var inne på ungefär samma tankegång. På s.9 i den version av regeringsförklaringen som vi har fåll slår nämligen alt regeringen kommer att genomföra en utvärdering av reformens fördelningspolitiska och samhällsekonomiska effekter Det är bra, men det kan inte innebära atl låsningarna är totala. Låt mig fråga: Av vem, hur och när skall utvärderingen genomföras? Det är viktigt att den sker fort och blir en del av underlaget för de kommande besluten. Utvärderingen kan sedan fortsätta

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

även efter besluten, men det är viktigt att vi får veta hur utvärderingen skall gå till.

AnL 11 LARS WERNER (vpk) replik:

Herr talman! Jag har bara två frågor lill statsministern just nu, nämligen dels en fråga om del kommunala skatlestoppet, dels en fråga om miljökonferensen,

I mitt inledningsanförande sade jag all vi är motståndare lill kommunal-skaltestopp. Varför är vi del? Jo, därför alt den kommunala och landstingskommunala sektorn i dag har stora ekonomiska underskott. Samtidigt har man stora ekonomiska behov som måste tillgodoses. Vi anser atl ett kommunall skatlestopp måste kombineras med ett ekonomiskt slödpakel lill kommunsektorn. Under 1980-lalel exporterade staten en del av sitt underskott lill kominunerna. I dag finns elt stort överskoll i statsbudgeten som ungefär motsvarar kommunernas samlade underskoll.

Hur regeringen hanterar frågan om kommunernas ekonomi visar, anser vi, vilken väg man vill gå. Framhärdar regeringen i sin uppfattning om ett skatlestopp ulan statliga stödpengar, öppnas inte vägen för en demokratisering av den offentliga sektorn, som jag tror alt vi är överens om. Satsar regeringen ensidigt på skattestopp tvingar man i stället fram en privatisering inom vården och omsorgen. Kommunerna måste långsiktigt få ell bättre skatteunderlag.

Nu har regeringen utlovat en utredning om bättre kommunal skatteutjämning. Del tycker vi är en bra idé. Vi anser atl alla kommuner skall omfattas av skatleutjämningen samt att kommunal företagsbeskattning eller kapitalbeskattning är rimliga alternativ. När nu skattebasen för inkomst av tjänst vidgas kan man tänka sig alt kommunerna får behålla de extra skatteintäkter som uppstår

Vårt parti är ingen vän av högre kommunalskatter, men vi anser och inser samtidigt atl det inte är vettigt alt lägga elt tak som inte täcker hela stugan. I dag vet vi alt det regnar in i många av landets kommunalhus. Därför är min fråga; När tänker regeringen tillsätta den här utredningen och inom vilken tidsrymd skall utredningen vara färdig med sitt arbete?

Dessutom skall jag ställa en fråga orn miljökonferensen, som Ingvar Carlsson talar om i regeringsförklaringen. Avser man att vid denna miljökonferens la upp till diskussion frågan om olika kärnkraftverk runt Östersjön? Jag anser atl del finns utrymme för ett gemensamt agerande med t.ex. Danmark. Den danska regeringen har erbjudit Polen ekonomisk hjälp och hjälp med att utveckla en miljövänlig energiplan. Kommer frågan om reaktorerna att diskuteras vid miljökonferensen?

AnL 12 PER GAHRTON (mp) replik:

Herr talman! Del är synd att det finns så mycket viktigt atl säga om vem som sade vad lill vem när under regeringskrisens dagar, så att statsministern i hastigheten inte hinner med att tala om astma hos skolbarn, kärnkraft, arbetslöshet och sådana saker

Lät mig ta upp detta med arbetslösheten. Det är imponerande att Ingvar Carlsson här varnar för den arbetslöshetssituation som råder i EG-länderna.

Jag tycker atl det är alldeles utmärkt, för det är ell bistert faktum. Men vad som är en gåta är hur han kan lova att han skall bekämpa arbetslösheten i Sverige, samtidigt som han aktivt anpassar och ansluter hela den svenska ekonomiska politiken till den som förs i EG.

Det är ju så det ligger till. Sverige skall visserligen inte bli medlem i EG men skall, som det står i regeringsförklaringen, delta i den inre marknaden. På den inre marknaden skall lika regler gälla för kapital, tjänster, varor och arbetskraft. Där skall vi vara rned. Var och en som sysslar med EG-frågorna vet atl det innebär att vi måste föra en gemensam ekonomisk politik, en gemensam skattepolitik och en gemensam finanspolitik. 1 alla väsentliga avseenden som påverkar arbetslösheten måste vi föra en med EG gemensam politik.

Fråga danskarna! De hade 1972 en arbetslöshet på svensk nivå, omkring 2 %. Deras arbetslöshet har sedan EG-inträdel fyrdubblats och kommit upp på grekisk eller portugisisk nivå. Detta är ju fakta.

Om man skall ta socialdemokratins politik här på allvar, måste ni beskriva hur Sverige som fullt anpassad medlem i EG;s inre marknad skall kunna föra en politik som leder till en annan arbetslöshet än den som dominerar inom EG. Är det inte ett ganska modest krav att få en sådan beskrivning?

Jag kan försäkra Ingvar Carlsson atl detta är en fråga som ställs på alla Sveriges arbetsplatser och i alla Sveriges fackförbundslidningar. Ibland får jag det märkliga intrycket alt vi i miljöpartiet är de enda som följer fackförbundspressen. Det är väldigt sällan man hör regeringsföreträdare referera till vad sorn står i fackförbundspressen.

Vi läser fackförbundspressen, och vi vet att det finns en myckel myckel stor oro för hur regeringen skall fä denna ekvation att gå ihop, atl återupprätta den fulla sysselsättningen och samtidigt ansluta sig i alla väsentliga avseenden till en marknad sorn har en genomsnittlig arbetslöshet på 9 %. Ingvar Carlsson sade t.o.m. 10 %, så den kanske har ökat de senaste dagarna, vilket jag håller för sannolikt.

Skulle Ingvar Carlsson ändå inte kunna upplysa inte bara mig ulan alla dem ute på arbetsplatserna som undrar; Hur skall EG-anpassningen förenas med en kraftfull politik för full sysselsättning?

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Anf. 13 Statsminister INGVAR CARLSSON;

Herr talman! Denna gång skall jag börja i andra ändan. dvs. med miljöpartiet. Lät mig först göra den reflexionen efter att ha lyssnat på Per Gahrlons inledningsanförande alt det inte är lätt att kopiera stora tal.

Del andra sorn jag skulle vilja säga till Per Gahrton är atl om nu vi inte får utan diskriminering sälja våra varor på den europeiska marknaden, om vi ställs utanför den utvecklingen, då skall Per Gahrton få uppleva en arbetslöshet som han i dag inte kan drömma om. Det blir en arbetslöshet som kommer in via vår exportindustri och sorn obönhörligen sprider sig in över den gemensamma sektorn.

I ett läge då murar rivs och gränser luckras upp i Europa rekommenderar miljöpartiet att vi skall dra ner något av en järnridå runt Sverige. Del kommer all slå mot sysselsättningen, och det kominer atl slå i en lång rad andra avseenden.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Del är märkligt att inte miljöpartiet inser att lösningen på problemet med arbetslösheten i Europa är att vänstern i Europa och fackföreningsrörelsen i Europa förenar sig i en progressiv politik. Det är att satsa radikalt och framtidsinriktat, inte all isolera sig och tro att bara man drar ner skygglapparna för ögonen så löser sig problemen.

Om Per Gahrton läser fackförbundslidningarna så noga, tag då och läs om energipolitiken också, så kan vi komma tillbaka och diskutera den frågan vid nästa tillfälle.

Till Lars Werner vill jag säga att vi kommer atl tillsätta utredningen snarast möjligt. Jag föreställer mig att vi kan offenfliggöra delta i samband med att vi lägger fram propositionen om skattereformen. Det finns flera tänkbara kompetenta organ som skulle kunna påta sig uppgiften, och även detta skall vi offentliggöra vid del tillfället.

När sedan utredningen kan vara klar vågar jag i dag inte ha någon riktig uppfattning om, men vi har självfallet ett intresse av att utredningen om de fördelningspolitiska effekterna av skattereformen genomförs så snabbt som möjligt. Om Lars Werner menar även kommunalskatteutredningen, vill jag säga atl jag önskar att den kunde bli klar 1991 men atl jag inte vågar garantera något sådant, för vi vet att kommunalskatteutjämning är en väldigt komplicerad fråga.

Jag tror alt det var Olof Johansson som ställde frågan om utvärdering, och då har jag berört den frågan i svaret till Werner

Carl Bildt säger atl nyval har blockerats av socialdemokraterna. Det är fel. Vi har avgått och låtit talmannen pröva olika alternativ. Sanningen är ju att Carl Bildt hade möjlighet att driva frågan om nyval om han hade önskat det.

Jag drar precis samma slutsats som nu ett antal borgerliga tidningar gör, nämligen alt Carl Bildt i själva verket inte ville ha nyval. Han ville fortsätta i den nuvarande situationen, där moderaternas prioritering uppenbarligen är att försöka bli så stora som möjligt på folkpartiets och centerns bekostnad - ja, kanske t.o.m. på socialdemokratins bekostnad. Det är moderaternas strategi, och den är överordnad allt annat.

Så vill jag svara på ytterligare en fråga, nämligen om den finanspolitiska åtstramning som Carl Bildt efterlyser. Ja, det skall ledaren för ett parti göra som faktiskt föreslår en underbalansering av budgeten med 25 miljarder kronor på ett helt år! Är del någol område där moderaterna uppträder med den totala ansvarslösheten, så är det ju just när det gäller finanspolitisk åtstramning. Moderaterna förespråkar en väldig underbalansering som skulle leda till en våldsam inflation, underbalansering i en omfattning som jag tror alt inget annat parti skulle ens drömma om. Stora, ofinansierade skattesänkningar lovas ut med Carl I Hagen-metodik från Norge - total ansvarslöshet och opportunism!

I alla år har moderaterna krävt en skattereform. När vi genomför den och folkpartiet och socialdemokraterna och i stor utsträckning också centern lar ansvar för den, då går moderaterna ut i våldsamma attacker för alt fånga röster på ett sätt som visar att moderaterna inte tar särskilt stort ansvar för landet.

Till slut skulle jag vilja svara Bengt Westerberg på ytterligare en fråga, och

det gäller flyktingpolitiken. Andra halvåret 1989 kom elt rekordartat stort antal asylsökande till Sverige. Vi haren moltagningsorganisation dimensionerad för 20 000, det kom 1 000 per vecka och vi hade prognoser som visade att antalet skulle komma att uppgå lill 50 000 per år I del lägel vidtog vi åtgärder som gjorde alt vi ändå 1989 hade 24 000 personer som stannade på grund av flyktingskäl plus 18 000 anhöriga, alltså tillsammans 43 000. Vidare hade vi 23 000 människor på invandrarverkets förläggningar varav 7 000 med uppehålls- och arbetstillstånd.

Då är del verkligen trist att en svår fråga utnyttjas i partipolitiskt syfte, när folkpartiet i stället kunde hjälpa till alt ta fram de platser ute i kommunerna som är nödvändiga för all vi skall klara de flyktingar som redan har tillstånd att bo här.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

AnL 14 CARL BILDT (m) replik;

Herr talman! Statsministern är indignerad över att moderaterna vill bli stora på socialdemokraternas bekostnad. Ja, det må han ju vara i egenskap av socialdemokratisk partiordförande. Men del är faktiskt så att vi står för en politik som vi är övertygade om är rätt och riktig och sund och sann, och den för vi ut.

Det leder av allt att döma till atl också många socialdemokrater överger sitt gamla parti, som de tycker är förslelnat och tråkigt, och så går de lill del som representerar idéerna för framtiden i många länder. Det tycker den socialdemokratiska partiordföranden illa om, och det kan jag förstå, men det är inte myckel alt moralisera över i riksdagens talarstol.

Sedan moraliserar han också över att jag inte skulle ha rätt all ställa frågan lill honom orn vilken finanspolitik som regeringen tänker föra. Jag har nog rätten alt ställa den frågan. Sedan har statsministern rätten atl säga att han varken vill eller kan svara på frågan, och del är väl innebörden i det svar vi just fick.

Statsministern kan inte svara på frågan, som så många gånger förut, eller han vill inte svara på frågan. Men det är högst legitimt alt i riksdagen fråga hur finanspolitiken skall se ut. Ni har inte kunnat föra den tidigare. Nu säger ni alt ni skall föra den. Det finns två vägar; spara på utgifterna eller höja skatten. Jag frågar; Blir det höjda skatter? Från statsministern blir det ingel besked.

Nu hörde jag i och för sig i morgonekol i förrgår alt statsministerns politik är att, som han sade. isolera moderaterna. Nåja, del var intressant att få besked på den punkten. En statsminister som i andra sammanhang säger atl han skall samla nationen kring breda lösningar och som samtidigt säger att han skall isolera riksdagens näst största parti är inte ute för att samla nationen, utan han är ute för all söndra i syfte att bevara sin egen makt. Del var elt besked så gott som något.

Jag upprepar mina frågor: Skattehöjning eller sparande - hur ser finanspolitiken ut? Kommer koldioxidmålet att tas bort eller kommer det atl vara kvar? Det är tvä raka frågor

Jag begär inte alt statsministern skall ge några varaktiga svar. för det vi har lärt oss av dessa kriser är ju att han kan vända på en femöring. Det som inträffade under regeringskrisen i februari var atl statsministern avgick pä en

3 Riksdagens protokoll 1989/90:80

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

politik och återkom på en annan eller rättare sagt ulan någon politik alls. Samma sak gjorde han i april-maj förra året. Han gick ut rned en politik och ändrade sig totalt.

Vid regeringskrisen i februari, i striden orn lönestoppet, var det vi som fick rätt. Del går och del iir bra all regera landet ulan denna statliga reglering.' Ingvar Carlsson har blivit de stora U-svängarnas statsminister i Sverige.

Anf. 15 BENGT WESTERBERG (fp) replik;

Herr talman! Flyktingpolitiken först. Ingvar Carlsson efterlyste hjälp från folkpartiet.

Jag log kontakt rned invandrarminister Maj-Lis Lööw förra våren, när vi såg atl det började bli allt större problem på flyktingförläggningarna att få ut flyktingarna i kommunerna, och frågade om del inte var lämpligt all alla riksdagens partier samverkade för alt t.ex. få fram fler provisoriska bostäder En sådan samverkan avböjde invandrarministern.

Så mycket mer kan man i opposition inte göra. Våra lokala företrädare försökte på olika siitl la initiativ i sina kommuner för alt öka flyktingmoltagandet.

Del allvarliga rned regeringens nya flyktingpolitik är alt människor sorn har skyddsskäl. märniiskor som vi tidigare låtit stanna i Sverige och som på goda grunder har sökt sig hit därför att de är förföljda i sina hemländer, inte längre har denna självklara rättighet. Min önskan är fortfarande att regeringen skall ändra den politiken.

Sedan är det alldeles klarl att ett skäl till att lönerna stiger vilket oroar Ingvar Carlsson och många andra, är all det förs en för svag finanspolitik. Det står också i regeringsförklaringen, och ni har framfört del tidigare från regeringshåll, att finanspolitiken rnåste skiirpas. Det må vara att moderaterna har en svag finanspolitik. Men del är ju helt ointressant, eftersom del inte är moderaterna utan socialdemokraterna som skall regera landet. Därför räcker det inte rned peka på alt moderaternas finanspolitik är otillräcklig. Det allvarliga är all socialdemokraternas finanspolitik är otillräcklig.

När man nu har den principiella insikten atl vi har råd rned reformer bara orn vi inte behöver höja skatterna och ändå kan föra en stram finanspolitik, hur kan Ingvar Carlsson då försvara atl man nu genomför en utökning av föräldraförsäkringen och för all del även semesterreformen, vilka ju båda verkar i fel riktning. Reformerna kostar pengar och tvingar fram skaltehöjningar; de går på tvärs rnot de principer sorn ni talar om i regeringsförklaringen.

Det var intressant alt höra atl Ingvar Carlsson läser fackförbundspressen. Orn vi läste denna tillsammans kanske vi skulle kunna enas om en bra energipolitik. Del som skrivs om energipolitiken i fackförbundspressen ligger långt ifrån regeringens hittillsvarande riktlinjer Jag vill ändå fråga Ingvar Carlsson orn vi inte i dag kan få elt besked; Diskuterar regeringen över huvud taget möjligheten att sätta ell pris på energin som innebär subvenlionering av nyproducerad elektrisk energi och som därmed kommer atl stimulera efterfrågan långt utöver vad vi har möjlighet atl tillgodose? Överväger regeringen på allvar alt bygga ut älvar och är regeringen, som också Carl Bildt frågade, beredd att överge koldioxidmälet?

Herr talman! Till sist bara några ord till Per Gahrton. När jag blickar ut över Europa och ser atl arbetslösheten där ligger på 9 % blir inte min naturliga reaktion att vi nu skall isolera oss i Sverige för att förhindra alt arbetslösheten stiger även här Min reaktion blir i stället att nu måste vi liera oss med progressiva krafter i Europa för atl få ned arbetslösheten där Det är tydligen en för miljöpartiet helt främmande tanke.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Anf. 16 OLOF JOHANSSON (c) replik;

Herr talman! Eftersom det tydligen är dags att redovisa sina läsvanor vill jag också redovisa mina. Jag läser också fackförbundspressen. Jag har t.o.m. med mig elt urklipp ur SIF-tidningen nr 2 år 1990. Där finns rubriken "Innan kärnkraften går med vinst - 80 miljarder inåsle tjänas in". Del måsle vara detta som rnan här på olika håll har läst. Det finns i artikeln också för en gångs skull en ganska vederhäftig redogörelse för hur man kommit fram 111 detta belopp. Dessutom är det bara att notera att under det stormiga 80-lalet. då eländets index bara steg och steg. har kärnkraften introducerats mer och mer. Det kanske t.o.m. finns elt samband här. Kärnkraften är nämligen ingen vinslkälla, orn nu någon har trott del. Ibland förefaller det av debatten sorn om det skulle vara på det sättet, men sä är del alltså inte.

Jag vill återkomma lill några saker i regeringsförklaringen. Jag tycker nog alt jag fick ett något undanglidande svar på mina frågor om "århundradets skattereform" och den utvärdering som regeringen avser att göra av denna. Den intressanta frågan är naturligtvis vilken öppenhet det finns för förändringar och vilken påverkan del haft på de avialsslulande parterna alt räntenivån i dag är en helt annan än då Bengt Westerberg, Kjell-Olof Feldt, Ingvar Carlsson och andra gjorde upp om skattereformen. Det kan inte vara alldeles ointressant hur delta slår i människors vardagsekonorni. När så mycket som 27 miljarder kronor läggs på boendekostnaderna, märks del givetvis om räntan därutöver går upp till rekordnivåer.

En formulering i regeringsförklaringen vill jag ha något slags besked om. Jag instämmer helt i den åsyftade formuleringen - avsnittet är mycket välformulerat och skulle kunna vara hämtat ur elt cenlerprograrn. Jag åsyftar formuleringen; "Hög kvalitet och effektivitet kräver decentralisering som ger större möjligheter att påverka för dem som använder tjänsterna och ökat inflytande för personalen." Del talas alltså om den offentliga verksamheten. Jag förstår här inte dem som brukar säga atl det inte år bra med lönestopp, regleringar o.s.v. För kommunerna gäller tydligen inte detta, utan man är beredd atl sälla elt tak på hela den sektor man här talar om och därmed begränsa decentraliseringen och i stället få en stark centralisering. Hur går detta ihop?

Anf. 17 LARS WERNER (vpk) replik;

Herr talman! Eflersom man här får svar på en del frågor, skall jag drista mig all ställa en till. Den gäller socialförsäkringssystemet. Vi vet att det vilar någol slags orosmoln över vårt socialförsäkringssystem. Kostnaderna har under de senaste åren ökat med miljardbelopp. Kostnadsökningen och det ökade antalet sjukdagar har riktat intresset just på sjukförsäkringen. I debatten sägs det ibland alt vi sjukskriver oss i onödan - all vi fuskar oss till

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

lediga dagar. De borgerliga gör vad de kan för att blåsa under den debatten, främst kanske för atl få stöd för införandet av karensdagar och för att på sikt kunna slakta delar av den generella sjukföi'säkringen.

Den främsta anledningen lill de borgerliga angreppen på vårt socialförsäkringssystem tror jag är all socialförsäkringarna är ell av våra viktigaste fördelningspoliliska instrument och att de har en klart inkomslfördelande funktion.

Ökningen av antalet sjukdagar från 18 lill 25 sedan år 1983 betyder inte alt vi nu i genomsnitt är sjuka sju dagar mer per år. Ökningen beror delvis på ändrade regler för sjukersättningen under utbildning och rehabilitering. I antalet sjukpenningförsäkrade ingår också de 300 000 personer som inte är sysselsatta - de är arbetslösa eller står ulanför arbetsmarknaden. I den gruppen ökar sjuktalen snabbi, precis sorn bland dem som är långtidssjukskrivna.

Men även om del inte är sant alt det förekommer ett allmänt fusk med sjukförsäkringen och även om en del av kostnadsökningen beror på ändrade regler anser vi atl det kan finnas skäl till förändringar Försäkringskassorna får lägga ned oerhört mycket arbete på administration med just de korta sjukskrivningarna, och det förekommer både över- och underkompensation i systemet. Därför anser vi alt rnan bör pröva förutsättningarna för ett system, där arbetsgivarna sköter rapporteringen av de korta sjukfallen till försäkringskassan och betalar sjuklön under för'slagsvis 14 dagar samt all eventuell ersättning från försäkringskassan betalas i efterhand lill arbetsgivarna i förhållande till den faktiska lönen. Under förutsättning att försäkringskassorna svarar för kontroll och tillsyn av försäkringen, anser vi att arbetsgivarna kan ansvara för administrationen. Jag vill därför fråga statsministern orn han är beredd alt såga någonting om regeringens tankegångar i denna fråga och diirigenom kanske skingra mycket av den misstänksamhet sorn i dag finns hos löntagarna mot att arbetsgivarna skall få ta över de första 14 daszarna.

Anf. 18 PER GAHRTON (mp) replik;

Herr talman! En fråga till Bengt Westerberg: Om Bengt Westerbergs intresse för atl ansluta Sverige till en europeisk supermakt enbart beror på solidaritet och osjälvisk vilja alt hjälpa, varför föreslår han dä inte alt vi skall begära inträde i Sovjetunionen? Där behöver man oss myckel bättre, och där skulle t.o.m. Bengt Westerberg kunna framstå som progressiv.

Herr talman! Jag uppskattar att Ingvar Carlsson gav sig tid att försöka svara, men svaret blev knappast helt tillfredsställande. Faktum är ju atl EG närdet gäller socialpolitik, miljöpolitik, konsumentpolitik och allt del andra betyder väldiga försämringar av den svenska nivån. När del gäller exportföretagens arbetsförutsättningar blir förändringarna på sin höjd marginella. Det framhålles också i den debatt som pågår bl.a. i tidskriften Ekonomisk Debatt. Det beror bl.a. på att vi har elt frihandelsavtal som ingen vill bryta upp: vi vill inte ha någon järnridå. Delta beror på all storföretagen redan är inne i EG med sina dotterföretag. Volvo är det senaste exemplet. Jag undrar om man i regeringen inte borde pröva följande hypotes. Är del kanske sä alt alla dessa entusiaster för EG inom storföretagen, vilka är desamma som vill ha ökad arbetslöshet och som vill privatisera socialförsäkringarna och sänka

miljöskyddet, egentligen inte är intresserade av alt Sverige skall komma in i EG. eftersom de själva redan är där? Är del kanske så att de vill ha hit EG, EG;s lagstiftning och EG;s sociala system, ett system som de försöker genomdriva i allmänna val. Där hårde hittills misslyckats, och därför går de en omväg via EG. Pröva den hypotesen någon gång!

Även vi läser fackförbundspressen. När det gäller sysselsättningen är det nästan enbart fackföreningarnas medlemmar som drabbas, medan vi alla drabbas när det gäller energin. Därför lyssnar vi inte enbart till fackförbunden, där del finns olika meningar.

Vi lyssnar också t.ex. på Brundtlandkommissionen, sorn sagt alt industriländerna måste halvera sin energiförbrukning. Vi lyssnar till en rapport från Vattenfall, Challenge of choices, som säger all man kan fördubbla effektiviteten i elanvändningen till år 2010 utan några oöverstigliga problem. Det är alltså en fullt realistisk energipolitik som vi står för när vi vill alt man skall börja konkret avveckla kärnkraften. Jag - och jag tror mänga med mig -skulle vara tacksam om statsministern i sitt nästa inlägg ville försöka besvara min andra fråga; När får vi det första konkreta stegel mot kärnkraftsavvecklingen?

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Anf. 19 Statsminister INGVAR CARLSSON;

Herr talman! Oppositionspartiernas fem företrädare är om möjligt mer generösa ån vanligt när det gäller alt ställa frågor men tyvärr inte lika generösa när det gäller all ge mig lid att svara på frågorna. Jag har nu tre minuter på mig, vilket innebär alt jag kan ägna trettiofem sekunder per debattör

Vi kom aldrig så långt när det gäller skattereformen, sade Bengt Westerberg, och Carl Bildt vägrar nu i den tredje debatten i följd all svara på var moderaterna står när det gäller ett samlat borgerligt alternativ till skattereformen. Jag konstaterar del självklara att man även på denna punkt är djupt splittrad.

1 de två frågor, energin och skatterna, på vilka de borgerliga regeringarna föll mellan 1976 och 1982. är de borgerliga partierna nu mer splittrade än någonsin. Därmed har jag fåll förklaringen lill varför det inte kunde bli någon borgerlig trepartiregering. De borgerliga partierna var inte regeringsdugliga. Det är den enkla och raka sanningen. Snacka om triss i förlorande lag. apropå spelskandaler och annat!

Carl Bildt säger atl finanspolitiken är svag och all regeringen inte presenterat ett tillräckligt klart förslag. Vi skall lägga fram våra förslag i komplette-ringsproposilionen, grundade på vad som händer i samtalet mellan parterna och den statliga förhandlaren.

Får jag understryka, herr talman, att sedan vi övertog regeringsmakten har vi fått bort ett budgetunderskott på 80 ä 90 miljarder kronor och åstadkommit en balanserad budget eller t.o.m. ell överskott i budgeten. Det är utslag av en stram finanspolitik. Moderaterna däremot är kvar i stora budgetunderskott. Med en moderat finansminister skulle vi återigen få jättelika budgetunderskott med inflation och annat elände som följd.

Carl Bildt klagade över att jag inte inkluderat moderaterna i de breda lösningarna i nationens intresse. Det är riktigt, Carl Bildt. Även min förmåga när det gäller atl skapa samlande lösningar har sin begränsning. Att klara

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

den borgerliga splittringen åtar jag mig inte, men atl träffa sakuppgörelser med folkpartiet och centerpartiet tror jag är möjligt, och det tänker jag ägna mina krafter åt.

Räntan har diskuterats av Bengt Westerberg och Olof Johansson. Orsakerna lill all vi fick en räntehöjning var all regeringen förlorade i omröstningen om det ekonomiska paketet och att landet gick ut i en politisk kris. Det ledde till en ökning av räntan frän 13 till 16 %. Vi har nu fått en reducering med följden att räntan ligger på 14,5 %. Detta är inte så märkligt om man tar hänsyn lill att vi under denna period har haft en internationell rän-leslegring.

Herr talman! Till slut vill jag än en gäng ta upp frågan om flyktingarna. Sverige bedriver en progressiv flyktingpolitik och lar emot betydligt fler flyktingar än vad som är fallet i våra grannländer Men vi ser alt del nu blir en sådan press på Sverige atl vi inte skulle kunna ta hand om flyktingarna på ett rimligt och bra sätt, och vi tvingas därför atl någol strama ål flyktingpolitiken. Detta framställs då som en inhuman och okänslig politik, och jag tycker det är tråkigt.

Den borgerliga regeringen, med - tror jag att det var - Per Ahlmark som flyktingminisler, vidtog en del åtgärder med totalt sett en långt lägre grad av invandring som följd. Jag menar därför att Bengt Westerberg nog skall dämpa tonen någol när del gäller flyktingpolitiken.

Anf. 20 CARL BILDT (m) replik;

Herr talman! Tiden går snabbi, och replikerna är numera korta.

Först till statsministerns fråga om skatten - jag ser atl statsministern är inbegripen i ett samtal. Jag är ledsen om jag stör, men statsministern har alltså ställt en fråga lill mig. Statsministern har i ett antal debatter ställt denna fråga. Jag besvarade frågan i min andra replik, och jag vill också hänvisa till protokollet från riksdagsdebatten den 15 februari. Det jag där sade överensstämmer med vad jag sade i mitt pressmeddelande den 19 februari och det överensstämmer för övrigt väl med vad Bengt Westerberg sade här nyss. Så var det med den saken.

Det avgörande är alt vi har en regering som icke förmår bedriva en ekonomisk politik,en regering som gör den ena u-svängen efler den andra och nu har hamnat i en situation som har fåll tidningen Affärsvärlden att i sitt senaste nummer skriva att den ekonomiska politiken i Sverige börjar att likna ett skämt.

Statsministern må berömma sig av atl han genom kraftigt höjda skatter under 1980-talel har fått bort budgetunderskottet. Det fick han bort, men på fel sätt. Genom atl han fick bort budgetunderskottet på fel sätt har han skapat elt annat, ett större och ell värre underskott, nämligen vårt underskott i förhållande till omvärlden. Det är den galopperande ökningstakten i fråga om Sveriges underskott gentemot omvärlden, bylesbalansunderskotiet, som ger krisen, som ger räntorna, som ger de höga boendekostnaderna, som ger inflationen, som dämpar investeringarna och som kommer all föra oss in i arbetslöshetens slålbad, för att använda Kjell-Olof Feldts ganska så målande formulering. Där kommer krisen, där ligger den tredje vägens ekonomiska politiks misslyckande.

Regeringsföreträdarna står emellertid här och bara stammar. De förmår inte svara på en enkel fråga om hur finanspolitiken skall se ut. Hur skall regeringen någonsin få trovärdighet för den ekonomiska politiken när de enklaste frågor icke kan besvaras, när regeringen gör den ena u-svängen efter den andra och verkar sakna förmåga all diskutera de verkliga problemen i ekonomin?

Vi moderater har ett alternativ. Det lade vi fram den 25 janauri. Alternativet är fullt ut finansierat. Statsministern har nu ett lag tjatat om de 20 miljarderna. Det var i debatten för någon vecka sedan fråga om 20 miljarder, men det har blivit 25 miljarder i dag. Del år väl ell resultat av inflationens härjningar; det har ju kommit fram rekordsiffror på den punkten. Dessa 20 miljarder eller 25 miljarder är en fiktion. Vi har förhört oss om var dessa beräkningar finns. Riksdagens finansutskott känner inte till dem, och vi har inte kunnat nå representanter för finansdepartementet. Det måste vara någon politisk sekreterare i statsrådsberedningen som har lagt ihop sina enklare klossar i syfte atl få fram enklare retorik. Men med verkligheten har detta ingenting alt göra.

Utan en sänkning av skatterna klarar Sverige icke sina ekonomiska problem på 90-talel.Med en sänkning av skatterna och gärna också litet elektricitet skall vi nog klara krisen. Men med socialdemokratisk politik kommer det inte att gå.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

AnL 21 BENGT WESTERBERG (fp) replik;

Herr talman! Låt mig först svara på Per Gahrlons fråga varför vi inte försöker gå in i Sovjetunionen. Anledningen är att Sovjetunionen inte är en demokrati, och vi tror inte alt samverkan med icke-demokratiska stater kan ske pä samma villkor som samverkan med demokratiska stater Men den dagen Sovjetunionen och de östeuropeiska och centraleuropeiska staterna har blivit demokratier ser vi gärna att vi samverkar också med dem i överstatliga sammanhang av typen EG.

Ingvar Carlsson har fortfarande inte givit något besked när det gäller de frågor som jag har ställt om energin. Jag begär inte atl Ingvar Carlsson skall redovisa vilken energipolitik regeringen kommer att föreslå i höstens proposition. Jag förstår atl del inte är möjligt. Men det vore ändå intressant atl få veta om regeringen ens överväger möjligheten att bygga ut några av de oreglerade älvarna, atl överge koldioxidmälet eller att ge sig in på en pris-sältningsmelod som skulle stimulera användningen av elektricitet. Jag menar atl Ingvar Carlsson åtminstone på dessa punkter kunde ge elt klarl besked i dag.

Ingvar Carlsson avfärdar möjligheten till samarbete med moderaterna. Jag kan förstå den synpunkten med tanke på partiernas ideologiska grunder Det är emellertid ett faktum alt socialdemokraterna, i konkreta frågor som kommer upp här i kammaren, inte alls är främmande för att om det passar söka stöd från moderaterna.

Just när det gäller flyktingpolitiken, som vi nu har berört i ett par inlägg, är det moderaterna och socialdemokraterna som slår bakom den politik som nu förs. När Maj-Lis Lööw i höstas redovisade den nya politiken fick hon rejäla applåder bara från ell håll, nämligen från moderaterna.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Ingvar Carlsson säger atl vi inte skall kritisera regeringen för atl den lägger om politiken och för atl vi därmed inte kan ta hand om lika många flyktingar som tidigare. Men vad det handlar om är att människor som kommer hit i behov av skydd inte kan erbjudas delta skydd. Vi ger dem beskedet atl vi på grund av atl vi har en tung administration, en besvärlig byråkrati och brist på bostäder är beredda atl skicka tillbaka dem till förföljelse och, i värsta fall, till tortyr

Detta är en orimlig politik! Fråga flyktingarna själva om de vill åka tillbaka eller om de accepterar provisoriska bostäder i Sverige under en övergångslid. Jag är alldeles säker på atl de sorn är flyktingar kommer atl föredra provisoriska bosläder framför att skickas tillbaka.

Apropå del beslut som fattades 1977 vill jag bara säga att den borgerliga regeringen, när den införde vissa begränsningar i fråga om invandringen av syrianer - och jag tycker nog att man kan vara kritisk mot denna åtgärd -ändå lät alla syrianer som redan fanns i Sverige få stanna här Regeringens beslut nu var däremot i praktiken retroaktivt; man hotade atl kasta ut flera lusen Bulgarienlurkar

Den strama finanspolitiken lyser med sin frånvaro. Regeringsdeklarationen är på den punkten innehållslös. När man talar om regeringsduglighel handlar det också om ödmjukhet. Om kraven på de borgerliga partierna inte hade varit större än de krav som ställs på socialdemokraterna när del gäller alt författa regeringsförklaringar, då hade också vi lyckats.

AnL 22 OLOF JOHANSSON (c) replik;

Herr talman! Jag har förståelse för att statsministern inte hinner svara på alla frågor. Jag skall ge ett bidrag till konkretiseringen av ett område, där jag tycker alt konkretiseringar saknas i alltför stor utsträckning, nämligen miljöavsniltet.

Det är viktigt atl vi nu inför miljöavgifter för klor, svavel och kvävedioxider. Det är också viktigt att arbetet med atl inrätta en internationell luftvårdsfond, vilket vi för länge sedan har fattat beslut om här i riksdagen, intensifieras.

Det är viktigt atl vi får se början lill en ny trafikpolitik med en betydligt större satsning på järnvägarna; enligt SJ-chefen är del nödvändigt med en satsning i 40-miljardersklassen med tanke på de investeringar som är nödvändiga och som vi har begärt.

Vidare bör vi hålla fast vid riksdagens beslut om ett tak för koldioxidutsläppen. Delta borde vara en självklarhet. Det handlar endast om att välja rätt energisystem och rätt energiråvaror. Användningen av biobränslen är det enda som kan minska nettoutsläppen av koldioxid.

Reglera biotekniken! Vi har länge krävt en lagstiftning, men på detta område är Sverige hittills elt i stort sett laglöst land.

Kontrollen av miljöstörande verksamhet måste förbättras. I detta ingår naturligtvis atl börja avveckla kärnkraften, nu tio år efteråt. De som vill börja ändra politiken i samma ögonblick som den förpliktande andra fasen av linje 2:s modell skall inledas drar på sig en svekdebatl.

Jorden skall brukas, och man måsle se till att använda de förnyelsebara resurser som detta land har gott om. Det är litet illavarslande när det i rege-

ringsförklaringen talas utifrån helt andra utgångspunkter som om frågan om det svenska jordbruket var en fråga om protektionism. Det handlar faktiskt om att alla länder i världen har skydd för sin livsmedelsförsörjning. Det borde då ha stått i regeringsförklaringen. Det här var dock bara en anmärkning i kanten.

Sverige behöver en ny ekonomisk politik sorn ger långsiktiga och stabila förutsättningar för utveckling och framtidstro i hela landet. Vi talar alltför mycket i genomsnittssiffror Överhettningen finns verkligen inte överallt.

Till sist. Det är inte de som har fått betala under 1980-talet som skall bära ytterligare bördor, ulan det är de som har vunnit på klippekonomin under 1980-talet. För oss i centerpartiet är det naturligt alt säga atl det är dags för samling i del åsiktsmässiga mittfältet. Politisk polarisering är ingen lösning. Del är dags för sakpolitik för landets bästa.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

AnL 23 LARS WERNER (vpk) replik;

Herr talman! Låt mig använda min sista replik i denna debatt lill all avliva några myter. Det är möjligt att det hör till atl del under regeringskriser sprids myter En av myterna skulle vara atl vpk inte har varit förhandlingsvilligl.

I en mening är det naturligtvis sant. Del är sant att vi varken förr eller senare är beredda atl t.ex. förhandla om lönestopp och om att upphäva strejkrätten. Om kravet på förhandlingsvilja är att man skall överge grundläggande principer, handlar del inte om förhandling utan mer om kapitulation och underkastelse. Vi kommer inte att kapitulera, oavsett vilka attacker eller vilket krypskytte som riktas mot oss.

1 övrigt tycker jag att resonemanget är felaktigt. Del visar om inte annat all regeringen Carlsson II kan presentera en regeringsdeklaration. Del är emellertid också sant att den nygamla regeringen Carlsson inte grundar sig på någon formell överenskommelse mellan socialdemokraterna och vpk. Däremot kan vi utlova atl om regeringen för en rättvis fördelningspolitik så skall den vela att det finns stöd hos oss. Vi har tidigare redovisat konstruktiva förslag.

Vi tycker att vi gjorde det när det gällde skattefrågan. Den gången tyckte inte regeringen alt vi gick den till mötes tillräckligt långt. Ibland slår man naturligtvis för långt ifrån varandra. Det gjorde vi uppenbarligen i skattefrågan. Regeringen valde då all i stället göra upp med folkpartiet. Det skall vi naturligtvis inte lasta den för Det är dess rätt, men man skall inte skylla på oss.

Vi har också framlagt andra förslag. Vi påtalade redan i januari all arbetsmarknaderna i storstäderna är överhettade. Vi föreslog då höjda arbetsgivaravgifter inom den privata tjänstesektorn, för all kunna bromsa den sektor som expanderar ojämförligt snabbast och för atl styra över arbetskraft till industri, vård och omsorg. Vi påtalade redan i januari atl prisökningarna var för snabba. Vi föreslog atl förelag eller branscher som genomförde oskäliga prisökningar skulle belastas med en extra skatt på sin vinst. Del skulle vara en effektiv prispress. Regeringen föreslog då ingenting.

Det är riktigt att vi avvisade lönestoppet. Däremot deklarerade vi både formellt och informellt atl vi kunde diskutera ett slags lönestopp för högavlönade. Jag vill erinra om vad jag sade i debatten den 15 februari;"Det kan

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

finnas andra alternativ. Ett alternativ kunde möjligen vara ett allmänt krontalspåslag för samtliga löntagare. En höglönebroms skulle möjligen kunna konstrueras som en avgift på lönehöjningarna." Samma ståndpunkt redovisades senare i debatten av Lars-Ove Hagberg. Med delta har jag velat säga några ord apropå talet om förhandlingsvilja och om att man skall kunna lita på varandra.

Anf. 24 PER GAHRTON (mp) replik;

Herr talman! Miljöpartiels uppfattning är i elt nötskal alt världen befinner sig i kris och alt Sverige befinner sig i kris. De faltiga lider av underkonsumtion, och de rika lider av överkonsumtion. Vi måste samarbeta för alt klara de enorma problemen. Vi måste samarbeta i världen, i Europa och här i riksdagen. Vi måste samarbeta, men inte underordna oss centrala maktcentra såsom supermakter EG eller något statsbärande parti.

I miljöpartiet är vi beredda atl samarbeta, och vi har gjort det. Vi har röstat med socialdemokraterna ensamma 8 gånger med moderaterna ensamma 4 gånger med folkpartiet ensamma 19 gånger- bl.a. om flyktingpolitiken, där Bengt Westerberg oberoende av allt annat gör en berömvärd insats -, ensamma med centerpartiet 24 gånger, med socialdemokraterna och vpk 55 gånger och med moderaterna och folkpartiet 18 gånger. Detta var bara några exempel. Vi är beredda all samarbeta i sakfrågorna med dem som har en uppfattning som vi rimligen kan komma överens om.

Vi riktar oss ändå här speciellt till socialdemokratin av det enkla skälet att socialdemokratin är vågmästare i många av de stora, viktiga och trendbrytande frågorna och att det är allmänt känt all socialdemokratin är kluven och någon gång måsle bestämma sig. Vi tror alt det finns en majoritet bland folket och kanske t.o.m. här i riksdagen för en långsiktig ekologisk sparsam-hetspolitik.

Herr talman! Jag har fortfarande min dröm om att en svensk framtidsminister skall fä frågan om han tror atl hans intresse för filosofi och ideologi har spelat någon roll för hans utnämning. Han skall då svara: Ja visst, naturligtvis, politik utan filosofi och ideologi är livsfarlig. Politikens uppgift är ju atl på grundval av en filosofi om vad som är verkligt och viktigt utforma en ideologisk helhetssyn om vad som är önskvärt och möjligt. Politik är inte bara administration och högtidstal. Politik är också vision och samhällsmoral.

Anf. 25 Statsminister INGVAR CARLSSON:

Herr talman! Jag vill med viss skärpa säga till Bengt Westerberg att Sverige inte skickar tillbaka flyktingar till förföljelse och tortyr Vi tillämpar FN;s flyktingkonvention fullt ut. Sverige tar inte emot färre flyktingar än tidigare, utan fem. sex gånger fler än under den tid folkpartiet hade ansvar för flyktingpolitiken. När ett ansvarigt statsråd från folkpartiet vidtog restriktioner var invandringen endast en sjättedel av den invandring som vi hade under 1989.

Jag har ingel emot att diskutera energipolitik, men jag tänker inte göra del i rubriker eftersom det gäller stora och komplicerade frågor Jag kräver då faktiskt atl jag får rimlig lid atl besvara detta tillsammans med en lång rad

andra frågor Jag är beredd att la den debatten, men icke på de villkor som slår mig lill buds i dag.

Socialdemokratin känner ett ansvar i den situation som Sverige nu befinner sig i att åstadkomma en samling och elt samarbete i konkreta frågor över blockgränserna. Vi var beredda atl ställa vår plats till förfogande, och de tre borgerliga partierna hade chansen atl med Bildt som ansvarig använda sig av den här möjligheten. Man hade kunnat ställa oss inför situationen atl rösta på del ena eller det andra sättet, men det skedde inte. Landet måste regeras, och vi sade då alt vi är beredda alt på grundval av de sonderingar vi har genomfört fortsätta all la ansvar. Del är precis det som nu sker efler en omröstning som har visat alt det också är vad en majoritet i denna kammare anser Det var en klar minoritet som var emot del.

Samtidigt har under hela denna process visats en splittring inom borgerligheten som år djupare än kanske någon gång tidigare. Då blir det ännu mera naturligt atl socialdemokratin försöker fortsätta all la ansvar för Sverige och regera. Elt nyval hade förmodligen icke ändrat ett dugg på detta. Tvärtom är det myckel som tyder på att del hade blivit ännu svårare alt regera Sverige efter ett extra val, efler en valrörelse som hade inneburit all Sverige inte hade haft någon riktig politisk ledning och fulll handlingskraftig regering och som dessutom hade skapat en osäkerhet inför omvärlden som inte hade varit bra.

Nu har Carl Bildt dessutom isolerat sig själv. Det kanske gör det lättare att klara de majoriteter som behövs. Politiskt taktiskt hade det varit en fördel för socialdemokratin att få en klar och entydig motståndare. Men det är trots allt inte det som skall fälla utslaget, utan möjligheterna att la ansvar för landet. Därför menar jag atl det har blivit ett bra och rimligt resultat av en ganska besvärlig politisk kris som Sverige har upplevt.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Regeringsförklaring och partiledardebatt

Partiledardebatten var härmed avslutad.

2 § Meddelande om information från regeringen

Anf. 26 TREDJE VICE TALMANNEN;

Jag får meddela alt statsrådet Lena Hjelm-Wallén vid morgondagens sammanträde lämnar information kl 14.30 om biståndssamarbete med Östeuropa.

3 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Proposition 1989/90:112 till bostadsutskottet

Redogörelse

1989/90:21 till utbildningsutskottet

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Riksdagens budget

4§ Föredrogs

konstitutionsutskottets betänkanden

1989/90:KU26 Riksdagens förvaltningskontors förslag om anslag på tilläggsbudget lill statsbudgeten för budgetåret 1989/90 (förs. 1989/90:6), 1989/90:KU28 Kungliga hov- och slottsstalerna (prop. 1989/90:100 delvis), 1989/90:KU29 Anslag till allmänna val (prop. 1989/90:100 delvis), 1989/90;KU34 Stöd till politiska partier (prop. 1989/90:100 delvis).

justilieutskoltets betänkanden

1989/90;JuU17 Inbördes rättshjälp Sverige-Polen (prop. 1989/90:55), 1989/90:JuU18 Anslag lill statsrådsberedningen m.m. (prop. 1989/90:100 delvis) samt

trafikulskotlets betänkande

1989/90:TU13 Kommunikationsdepartementet m.m. (prop. 1989/90:100 delvis).

Kammaren biföll vad utskotten hemställt.

5 § Meddelande om samlad votering

Tredje vice talmannen meddelade all konstilulionsulskollets betänkanden KU27 och KU32, skatteutskottets betänkanden SkU22, SkU23 och SkU24 samt trafikutskottets betänkanden TU 14, TU 15 och TU 16 skulle debatteras i angiven ordning och avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.

6 § Riksdagens budget

Föredrogs konstitutionsutskottets betänkande 1989/90;KU27 Riksdagens budget (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 27 INGER SCHÖRLING (mp);

Herr talman! I dag har vi i den nya regeringsförklaringen och den efterföljande debatten hört de nu så välkända orden åtstramning, stram finanspolitik, ansvarsfull ekonomisk politik och stabilisering av ekonomin. Statsministern sade också all för att dämpa överhettningen i ekonomin och därmed ytterligare nedbringa löne- och prisstegringslakten år finanspolitisk åtstramning nödvändig.

Jag kunde inte finna ordet kris i regeringsförklaringen. Förhoppningsvis har vi haft nog av onödiga och självförvållade kriser på ett tag i svensk polifik.

Enligt statsministern var det regeringskrisen som föranledde den ekonomiska krisen. Den ekonomiska krisen är allvarlig, för att inte tala om den

ekologiska krisen. Men mycket allvarlig är också den demokratisyn och den kris som gäller förtroendet för politiken och politiker som det innebär när vanliga löntagare ser hur köpfesten får fortsätta för vissa grupper, hur den ekologiska krisen späds på och hur politiker och höga tjänstemän höjer sina löner, medan andra grupper förväntas avstå och strama ål.

Miljöpartiets förslag, i den motion som behandlas i detta betänkande, om 5 % sänkning av bruttolönen för riksdagsledamöter innebär inte så stora uppoffringar. Men del kunde ha inneburit ett stort symboliskt värde och ett ökat anseende för politiker och politik hos allmänheten, om vi kunde visa alt vi själva kan avslå någonting och inte bara prata om att andra skall göra det. Vi kunde också visa på allvaret i dagens ekonomiska och ekologiska kris.

Nu har inget annat parti stött vårt förslag i utskottet, vilket jag beklagar Men. ärade ledamöter, det är icke för sent än att ändra sig!

Herr talman! Därmed yrkar jag bifall lill miljöpartiets reservation.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Riksdagens budget

AnL 28 OLLE SVENSSON (s);

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan om riksdagens budget i samtliga delar Jag vill kommentera den del där det finns en reservation och del anförande som Inger Schörling har hållit.

Vi vet alla alt arvodel till riksdagens ledamöter utgår enligt automatiskt verkande regler och atl nivån är kopplad lill utvecklingen för vissa statliga tjänster, på medelnivå kan man säga - byråchefer och hovrättsråd. Utskottets hemställan innebår ingenting annat än elt bifall till att förslagsanslaget beräknas enligt de av riksdagen fastställda reglerna.

Motionen väcktes i anslutning lill regeringens proposition om allmänt lönestopp. Med anledning av det och av det resonemang som här har förts om behovet av återhållsamhet osv. vill jag säga att lönerna för dessa statliga tjänster, och även riksdagsledamöternas arvoden, självfallet skulle ha underkastats lönestopp, om riksdagen så hade beslutat. Om återhållsamhet med nominella lönehöjningar uppnås i vårens förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, gäller naturligtvis denna återhållsamhet även dessa statliga tjänster och våra arvoden.

Det avgörande är emellertid att del inte finns några skäl att gå från den nuvarande ordningen, med dessa automatiskt verkande regler Del är därför som utskottet har yrkat avslag på detta förslag, att riksdagens förvaltnings-styrelse skall utarbeta ändringar i ersältningsstadgan.

AnL 29 INGER SCHÖRLING (mp);

Herr talman! Olle Svensson gör nog så gott han kan för atl försvara delta. Men en fråga dyker upp: Hur skall del tolkas av allmänheten, av våra väljare, om vi, valda riksdagsledamöter, inte kan göra någonting åt automatiken i gällande regler? Om inte vi, som är riksdagsledamöter, kan ändra på den automatiken i reglerna när vi så själva önskar börjar man väl tvivla på vår förmåga alt över huvud laget åstadkomma någonting i denna kammare.

Anf. 30 OLLE SVENSSON (s);

Herr talman! Arvodel skall tydligen, enligt miljöpartiet, inte kopplas lill lönen för några statliga tjänster. Man skall alltså frångå den regel som vi har

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till datainspektionen

haft och som innebär all riksdagen inte själv varje år behöver besluta om löner för riksdagsledamöterna. Jag vill då fråga Inger Schörling, som lägger fram elt förslag orn en ändring i stadgan; Vilket alternativ företräder miljöpartiet? Efter vilka regler vill miljöpartiet att riksdagsledamöternas arvode skall utgå i fortsättningen? Det är del som är viktigt att ha klart för sig.

Om ni väljer denna väg frångår ni den nuvarande ordningen, där arvodet är kopplat lill lönerna för vissa statliga tjänster Det är viktigt för förvall-ningsstyrelsen atl den får direktiv från er om vad ni vill åstadkomma i stället, om vilket ert alternativ är

AnL 31 INGER SCHÖRLING (mp);

Herr talman! Nu är inte jag rätt person alt säga vad förvallningsstyrelsen skall svara, nämligen hur man kan hitta konstruktioner som gör atl vi valda riksdagsledamöter själva kan bestämma att sänka vår lön med 5 %. Det var ju det som motionen avsåg.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 14 §.)

7 § Anslag till datainspektionen

Föredrogs konstitutionsutskottets betänkande 1989/90;KU32 Anslag till datainspektionen (prop. 1989/90:100 delvis)

Anf. 32 BENGT KINDBOM (c);

Herr talman! Från centerpartiets sida har vi hävdat datalagens roll när det gäller skyddet för den enskildes integritet i dalasamhället. För atl upprätthålla detta skydd behövs del en stark resurs hos dalainspektionen; den behövs för tillståndsgivning, tillsyn och information.

Senast 1985/86 krävde vi förstärkning av dalainspektionens resurser, och i viss mån har regeringen med lång eftersläpning tillgodosett detta krav. Vi återkommer emellertid nu. Datainspektionen har nämligen nu fått nya möjligheter. Den finansierar ju själv sin verksamhet genom licenser och avgifter Den har effektiviserat sitt arbete. Genom ökade informationsinsatser har fler användare anmält alt de har register. Därmed har också antalet licenser ökat.

Förra budgetåret gav verksamheten vid datainspektionen ett överskott om 1,2 milj. kr. Regeringen medger att hälften av denna summa får utnyttjas som ökad ram för inspektionens verksamhet. Vi tycker all denna ökning är otillräcklig, och vi vill med vår reservation föreslå att riksdagen ger regeringen till känna att ramen ökas. Datainspektionen är ju ingen anslagsmyndighet utan en s.k. tusenkronorsmyndighet.

De ökade kraven på dalainspektionen som motiverar förstärkningen utgörs av tre huvudområden. För det första är det fler ärenden och det är ärenden som ökar i komplexitet. För det andra måsle hänsyn tas till den inlerna-

lionella utvecklingen och samordningen och för del tredje måste man beakta den tekniska utvecklingen.

Nya tekniker och nya tillämpningar dyker upp, och vi vet ju av egen erfarenhet från vårt arbete vid våra datasystem här i riksdagen hur snabbi denna utveckling går

Det sägs alt tredje generationens programvara är på väg in samtidigt som vi möter femte generationens datorer. Detta leder till ytterligare tekniska utvecklingsmöjligheter

Datainspektionen rnåste följa den tekniska utvecklingen och förebygga intrång i den personliga integriteten.

Herr talman! 1 vår reservation föreslår vi som sagt att ramen ökas med ytterligare 1 milj. kr. Den förstärkningen skall användas i enlighet med datainspektionens anslagsframställning, alltså för att tillfälligt anlita utomstående expertis, för vidareutbildning, för kompetensutveckling och för information.

Jaii vrkar bifall till reservationen.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till datainspektionen

Anf. 33 KURT OVE JOHANSSON (s);

Herr talman! Datainspektionen är en ganska ung myndighet. Den tillkom samtidigt som dalalagen 1973. Rent allmänt kan man säga atl datainspektionen ganska framgångsrikt arbetat för att förhindra otillbörligt intrång i enskildas integritet och för atl god sed iakttas i kreditupplysnings- och inkasso-verksamhet.

Allmänhetens förtroende för datainspektionen också är mycket stort. Några av oss här i kammaren som är styrelseledamöter och som deltar i datainspektionens arbete ser dagligen många bevis för delta.

Vi kan med glädje konstalera alt datainspektionen framför allt under senare år under Mats Börjessons ledning och nu under Stina Whalslröms utvecklats lill en effektiv myndighet med hög kompetens.

Del var ju en ganska tuff verksamhetsplan som myndigheten bestämde sig för budgetåren 1986/87-1988/89.

Målet var atl hantera tillslåndsärendena så att de inte log mer än hälften av inspektionens resurser i anspråk. Resurser skulle frigöras för ökade tillsynsinsatser. Som elt ekonomiskt mål ställdes upp full avgiflstäckning av inspektionens utgifter.

Man kan säga atl datainspektionen under perioden har uppfyllt sina målsättningar. Vi måste ge den elt mycket gott betyg. Inspektionen har under budgetåret 1988/89. vilket Bengt Kindbom erinrade om, för första gången kunnat läcka sina kostnader med avgifter i verksamheten.

Datainspektionen har för de kommande tre åren lagt fast en ny verksamhetsplan. Den syftar till att ge inspektionen ännu bättre kompetens och effektivitet. Denna verksamhetsplan motsvarar de krav som under perioden kommer att ställas pä myndigheten.

Jag delar naturligtvis uppfattningen atl det är angeläget atl inspektionen kan fortsätta sitt utvecklingsarbete. I sin anslagsframställning säger datainspektionen att den vill undantas från ett sådant huvudförslag för budgetåret 1990/91 som skulle försvåra för inspektionen att motsvara de ökade krav som ställs.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till datainspektionen

Detta krav tillgodoses också i regeringens förslag. Myndigheten får förvisso inte allt sorn den begär, men slipper omfattas av huvudförslaget. Regeringens motiv för detta är de ökade krav pä insatser av inspektionen som behövs i en lid då ADB-lekniken utvecklas mycket starkt.

I regeringens förslag får därför datainspektionen förstärka sina insatser för regelgivning och extern information med 600000 kr.

Jag vill erinra om att tillståndshanteringen i dag tar 35 % av datainspektionens totala resurser, trots atl antalet lillslåndsärenden ökat med i genomsnitt 15 % per år. Inspektionens ärendebalans under den senaste treårsperioden har minskats. Handläggningstiderna har förkorlats.

Detta rationaliseringsarbete fortsätter. För mig är det helt uppenbart att den översyn av datalagen som datalagskommittén inledde måste fullföljas. Ett sådant arbete pågår redan i departementet. Jag år därför inte så säker på att de personalförstärkningar som det talas om i motionen, men inte i reservationen, är nödvändiga. I varje fall är det inte befogade förstärkningar i dag.

Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i utskottets belänkande KU 32 89/90.

AnL .34 BENGT KINDBOM (c);

Herr talman! Först vill jag deklarera att jag delar Kurt Ove Johanssons uppfattning att datainspektionen har gjort goda insatser.

Jag är imponerad av Kurt Ove Johanssons argumentering. Nu gäller det att hylla både resultatet av datalagskommitténs arbete med licenser och övergången till självfinansierad verksamhet, vilket var något som hårt kritiserades av socialdemokraterna.

Låt mig slutligen konstatera att såvitt jag kan se av reservationen och motionen rör det sig om samma frågor som vi nu diskuterar, nämligen dalainspektionens anslagsframställning. Det är de tjänsterna som nämns i anslagsframställningen. Huruvida Kurt Ove Johansson står bakom den anslagsframställningen eller ej vet jag inte, eflersom jag inte har tillgång lill den.

Anf. 35 KURTOVE JOHANSSON (s);

Herr talman! Vi från socialdemokratiskt håll kritiserade 1982 - om jag minns rätt - det ofullständiga förslag som lades fram av datalagstiftningskommittén och som hade vissa brister. Datainspektionen har i en rad skrivningar nu efteråt själv konstaterat atl del inte var ett särskilt bra förslag.

Jag sade all datalagstiftningskommitlén inte gavs möjligheter att komma fram med någol slutresultat. Jag hävdar, Bengt Kindbom, att det inte var socialdemokraterna som hindrade datalagstiftningskommittén atl bli färdig. Men jag vidhåller alt det finns många förslag från datalagstiftningskommitlén som inte fullföljdes men som borde genomföras. Jag har en bestämd känsla av att man just nu arbetar febrilt med detta i justitiedepartementet.

När del gäller de saker som man i centerreservalionen vill bygga ut, vill jag påpeka atl del förtjänas alt erinras om alt det i datainspektionens nuvarande budget finns pengar som är reserverade för utbildning och för resor, information och konferenser och för alt man skall kunna anlita extern expertis.

Jag hävdar fortfarande att de krav som ställs i centermotionen ingalunda

är befogade alt ställas i dag. Det är därför som utskottet är enigt på denna punkt.

AnL 36 BENGT KINDBOM (c):

Herr talman! Låt mig först notera att de frågor som Kurt Ove Johansson tog upp angående förstärkningar av datainspektionen är något som regeringen föreslår, som utskottsmajoritelen stödjer och som vi i centern stödjer. Därutöver går vi i centern ined på inspektionens framställning när det gäller tillfällig expertis, vidareutbildning och kompetensutveckling. Del står exakt likadant i motionen och i reservationen. Jag förslår inte riktigt Kurt Ove Johanssons argumentering.

Jag var rned i den första delen av dalalagstiftningskommitléns arbete, DALK, och vi lade fram ett förslag på den här punkten. Socialdemokraterna avvisade förslaget. Men de kom inte med något bättre förslag, utan man gick tillbaka till det gamla. Trots att majoriteten i kommittén förändrades, har man inte kunnat komma med någol bättre förslag. Jag vill minnas alt Kurt Ove Johansson deltog i datalagstiftningskommilténs arbete i den senare delen, vilket jag inte gjorde. Men del var då man inte lyckades komma fram till något. Men inspektionen skall inte behöva lida för del i dag.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990 '

Anslag till datainspektionen

AnL 37 KURT OVE JOHANSSON (s);

Herr talman! Jag försökte säga i mitt förra inlägg all denna diskussion är litet konstig. Bengt Kindbom diskuterar DALK med utgångspunkt i den tidpunkt då han själv dellog i DALK:s arbete. Underlaget för mitt anförande var det arbete som DALK genomförde när Bengt Kindbom inte var med. Del är därför diskussionen förefaller litet konstig.

Jag vidhåller atl det finns många förslag i dalalagstiftningskommitléns arbete som ännu inte har sett dagens ljus och som kommer att vara av stor betydelse orn de genomförs, både när det gäller att hålla datainspektionens kostnader nere men också för alt den nuvarande personalen skall kunna bedriva en effektiv verksamhet.

Arbetet pågår just nu i justiliedepartemenlel. och de krav på förstärkningar som förs fram i reservationen är inte befogade i dagens läge.

AnL 38 BENGT KINDBOM (c);

Herr talman! Jag har inte dragit in DALK;s arbete i den här debatten. Det har Kurt Ove Johansson gjort.

Jag sade i min första replik atl jag var imponerad över Kurt Ove Johanssons sätt atl försvara saker som han för några år sedan var motståndare till.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 14§.)

4 Riksdagens protokoll 1989/90:80

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Extra avdrag för pensionärer

8 § Extra avdrag för pensionärer

Föredrogs skatteutskottets betänkande l989/90;SkU22 Extra avdrag för pensionärer (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 39 HUGO HEGELAND (m);

Herr talman! Inkomstbeskattningen av pensionärer har sedan länge avvikit från den typ av beskattning vi har för andra inkomsttagare. Även om ullaget av skatt inte har varit högre för pensionärerna än för andra grupper, har pensionärerna drabbats av särskilt kraftiga marginaleffekter. Visst har vissa förbättringar gjorts, bl.a. på initiativ av moderata samlingspartiet. Men fortfarande finns del höga marginaleffekter för pensionärer som arbetar vid sidan om. Det är naturligtvis en orimlig situation, särskilt i dagens läge när del är ont om arbetskraft och vi bör göra allt för alt underlätta för människor som vill göra ytterligare en insats.

De kraftiga marginaleffekter som drabbar pensionärer som efler pensioneringen förvärvsarbetar har faktiskt kunnat uppgå till mer än 100%. Så stora är effekterna kanske inte i dag. men man kan komma upp i 80- 90 %. Del är ändå betydande effekter. Anledningen till detta är alt utöver marginalskatten kommer avtrappningen av del extra avdrag som man har och som syftar till att göra grundpensionsförmånerna skattefria. Till det kommer även avtrappningen av del kommunala bostadslillägget - som ni vet är det inkomstprövat.

Vi har i moderata samlingspartiet under flera år krävt att avtrappningen av såväl det extra avdraget som det kommunala bostadstillägget inte skall ske mot inkomster av förvärvsarbete. Riksdagsmajoritelen anslöt sig faktiskt för några år sedan till förslaget atl ta bort avtrappningen vad avser kommunalt bostadstillägg. Men delta gällde enbart för löntagare. Nu accepterar regeringen i årets finansplan ytterligare ett moderat krav, nämligen atl det extra avdraget inte skall avtrappas mot löneinkomster

Följden blir ändå all man har olika regler för den som är anställd resp. den sorn driver ett eget företag. Särskilt märkligt blir detta förhållande när man tänker på de pensionärer som driver sitt företag i bolagsform. De kan de ut sin ersättning i form av lön och omfattas då av de förmånliga regler som gäller den anställde men däremot inte förelagaren själv. Därför anser vi all riksdagen bör besluta om regler om en slopad avlrappning av det kommunala bostadslillägget och all de föreslagna reglerna om avlrappning av extra avdrag även skall gälla egenföretagare.

Pensionärerna drabbas även vid förmögenhetsprövning av de avirapp-ningsregler som gäller. Det har skett en förbättring, nämligen i det avseendet alt förmögenhet som är placerad i bostad inte skall påverka avirappningsreg-lerna när det gäller löneinkomster. Ni kanske vet, även ni pensionärer som sitter på läktaren, alt fr.o.m. 1990 gäller att förmögenhet som är bunden till boende upp till 400 000 kr. inte påverkar det extra avdraget. Det betyder

naturligtvis atl skattetrycket lättar för pensionärer som har sin förmögenhet placerad i boende, men däremot inte orn den är placerad på annat sätt. Då och då händer det atl en pensionär säljer sin bostad och flyttar in i en lägen-hel. Då drabbas pensionären av de hårdare avirappningsreglerna, eflersom förmögenheten är placerad i en bankräkning eller eventuellt i aktier. Del tycker vi är rätt orimligt. I stället bör en regel införas som innebär att förmögenhet, oavsett hur den är placerad - i bostad, i aktier, på bankräkning eller på sparkasseräkning - inte skall påverka avtrappningen av grundavdraget och inte heller avtrappningen av del särskilda avdraget vid beräkning av skatt pä löneinkomster

Utskoltsmajoriteten anser att några omedelbara åtgärder på detta område inte framstår sorn nödvändiga. Det tycker jag är en något underlig formulering. Man kan såga att det är mycket som inte är nödvändigt här i livet. Romarna påstod ju att det inte ens var nödvändigt alt leva men däremot alt segla. De formulerade detta pä följande sätt: Navigare necesse est, vivere non necesse. Detta finns för övrigt all läsa på en sten som rests i hamnen i Hamburg. Det är ett tips lill våra vördade riksdagsstenografer om de vill kontrollera stavningen.

Herr talman! Med hänvisning till vad jag har sagt yrkar jag bifall till reservationerna I och 2. Del är glädjande att de borgerliga partierna är helt eniga i fråga om reservation 2. vilket betyder att de andra borgerliga partiernas representanter förmodligen kan instämma i vad jag har sagl. Reservationerna gäller skalteulskolteis betänkande 22.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Extra avdrag för pensionärer

AnL 40 KJELL JOHANSSON (fp);

Herr talman! Mina kunskaper i främmande språk kan ju inte mäta sig med Hugo Hegelands, men jag kan åtminstone drista mig till alt inledningsvis ställa en fråga till Hugo Hegeland som jag tror att han behöver god tid på sig att fundera över: Hur seglar man när man är död?

Herr talman! Debatten om regeringsförklaringen är slut. TV-kamerorna har släckts. Över oss vakar endast våra egna kameror, de två små flitiga svarta. Regeringsförklaringen stolta paroller har sjunkit in i väggarna och lagt sig till rätta i protokollet. Kammaren återgår lill vardagsslitet. Svenska folket kan inte längre följa våra övningar, vilket jag faktiskt tycker är synd. Jag tror nämligen alt den debatt som nyss har inletts om extra avdrag för pensionärer skulle ha kunnat tjäna som elt utmärkt skolexempel pä den bristfälliga överensstämmelsen mellan regeringens svepande paroller och verkligheten.

De små och medelstora förelagen ägnas särskild uppmärksamhet. Så sade statsministern ordagrant frän talarstolen för ett par limmar sedan. Jag är säker på atl många hemma vid TV- och radioapparaterna tyckte all detta lät mycket bra. De små och medelstora förelagen ägnas särskild uppmärksamhet. Men, som sagt, svenska folket skulle ha behövt vara med en stund till för atl kontrollera hur det ser ut i verkligheten. Åtminstone skulle svenska folket ha behövt vara med under behandlingen av delta belänkande.

I del betänkande som vi nu debatterar behandlas ett förslag i budgetpropositionen om ändring av reglerna om avlrappning av det extra avdraget vid beskattning av pensionärer. Löneinkomster som en ålderspensionär har vid

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Extra avdrag för pensionärer

sidan av pensionen skall fr.o.m. inkomståret undantas från den förhöjning av marginalskatten som de nuvarande avirappningsreglerna medför Del här betyder med enklare ord att skatten blir lindrigare för pensionärer som vill förvärvsarbeta och som inte har alltför höga inkomster. Det är bra. Och i rådande läge är det alldeles speciellt bra. Del ökar arbetsutbudet, och det ökar valfriheten. Det ligger väl i linje med den politik som vi i folkpartiet har förordat och som vi fortfarande förordar Men om man bläddrar lill s. 5 i betänkandet. Finner man all där står;

"När del gäller inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse har problemen enligt utskottets uppfattning inte samma karaktär."

I belänkandet slår det även att det också kan nämnas att den som har inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse vid 65 års ålder uppnår en förbättring när del gäller egenavgifterna lill den allmänna försäkringen. Därför behöver man inte ta hänsyn lill denna kategori av människor.

I detta sammanhang görs alltså skillnad pä löntagare och de små och medelstora företagarna sorn skulle ägnas särskild uppmärksamhet. Är del denna särskilda uppmärksamhet, Torsten Karlsson, som är del nya i regeringsförklaringen, dvs. atl företagare skall behandlas sämre än löntagare? Det är inte nog med detta. Det görs dessutom skillnad på företagare och företagare. Den som driver sin rörelse i form av aktiebolag - och då är det ofta fråga om litet större förelag-slipper denna diskriminering. Denna företagare betraktas nämligen som löntagare i skattehänseende. De minsta företagarna drabbas. Del var alltså delta som Ingvar Carlsson menade. Torsten Karlsson, när han sade att de små och medelstora företagen skall ägnas särskild uppmärksamhet.

Om man bläddrar framåt en sida i belänkandet, finner man att där slår;

"Enligt utskottets mening är det inte heller av arbetsmarknadspolitiska skäl motiverat att beträffimde inkomster av detta slag föregripa de kommande ställningstagandena till den översyn som har pågått rörande skatle-och bidragsreglerna för pensionärer fr.o.m. 1991."

Jag kan inte förslå annat än alt detta är ett sätt att med en kryptisk omskrivning tala om att dessa människor inte behövs. Hela behandlingen av småförelagarna i detta sammanhang, som skulle kunna göra en myckel värdefull insats i det läge som Sverige befinner sig i, är sådan att socialdemokraterna talar om för dem att de inte behövs. Om de skulle vilja jobba kommer straffet, marginaleffekter upp lill 90 %. Så var det alltså med Ingvar Carlssons regeringsförklaring alt de små och medelstora företagen skulle ägnas en särskild uppmärksamhet.

Herr talman! Ingvar Carlsson talade också om rättvisa. Även i detta avseende hade svenska folket kunnat få en liten inblick i socialdemokraternas något konstiga uppfattning om rättvisa om del hade fält följa med i debatten.

Under inånga år har jag motionerat om den närmast makabra skatteeffekt som uppkommer för pensionärer som uppbär en skattefri livränta. Med hänsyn till det reformarbete som pågick på skatteområdet under allmänna motionstiden avstod jag från alt motionera om detta, men Karl-Gösta Svenson har tagit upp problemet. Därför får jag anledning alt uppehålla mig något vid detta. Det handlar alltså om skattefria livräntor, uttalat skattefria, som utgår t.ex. då människor har skadat sig i arbetslivet. Beloppen är ofta ganska

små därför all hänsyn har tagits till all de skall vara skattefria. De är också     Prot. 1989/90:80
skattefria så länge dessa människor förvärvsarbetar och är i aktiv ålder Men     7 mars 1990
när de blir pensionärer uppstår något mycket märkligt. Då uppstår en skatte-
effekt rned anledning av detta. Skatteeffekten är sannerligen märklig. Den   ° ■'

som har så hög inkomst och/eller pension att han eller hon inte har någol P " ' "" extra avdrag får ingen skatt, utan då är livräntan i praktiken fortfarande skattefri. Men för den som har en så låg pension atl han eller hon har rätt till extra avdrag blir livräntan helt plötsligt skattepliktig. Det är så otroligt tokigt ordnat alt ju lägre pension dessa människor har, deslo högre blir skallen på den här livräntan. Det innebär all pensionärer som har slutat förvärvsarbete, får av den socialdemokratiska regeringen och den socialistiska majoriteten i denna kammare, för det är nämligen dessa som har stått bakom förslaget och förhindrat en rimlig utformning, varje år en julklapp bestående däri alt det dimper ner ett meddelande om en restskatt som kan röra sig om någon tusenlapp, därför alt man har haft oturen all skada sig i sill förvärvsarbete under sin aktiva lid. Det här. herr talman, tycker jag faktiskt alt svenska folkel hade kunnat få åhöra i denna debatt. Jag tror atl del hade kunnat väcka vissa tankar då det gäller de stolta paroller som vi nyss har hört.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till de reservationer till detta betänkande till de reservationer som bär folkparlisliska namn.

Låt rnig så också kommentera avlrappning i fråga om förmögenhet. För inkomståret 1991 försvinner det extra avdraget. I stället införs ett särskilt grundavdrag. Det är elt resultat av del förhandlingsarbete som har förts mellan socialdemokraterna och folkpartiet i denna fråga. Den här lösningen innebär att förvärvsinkomster som pensionärer har fro.m. 1991 kommer all betraktas och beskattas på samma sätt som förvärvsinkomster som aktiva har i samhället. Det tycker vi är en bra lösning. Vi beklagar atl del av tekniska och ekonomiska skäl inte är möjligt atl genomföra denna lösning för år 1990. Men sorn sagt, de kommer.

Under detta anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 41 HUGO HEGELAND (m) replik:

Herr talman! Kjell Johansson ställde en fråga lill mig: Hur seglar man när man är död? Svaret är givetvis atl rnan seglar in i evigheten. Bakgrunden är mitt uttalande tidigare där jag använde det gamla romaruttrycket: Navigare necesse est. vivere non necesse. Det betyder: Atl segla är nödvändigt, alt leva är inte nödvändigt. Sjöfarten var ju väldigt viktig på romartiden. Då klarade man sig faktiskt även ulan en debatt i svenska riksdagen. Sedan kan man faktiskt också surra sig fast. Även om man somnar kan man segla vidare, och även om rnan avlider i sömnen är del ingenting som hindrar atl man seglar vidare. Men del är inte alldeles säkert att man seglar in i evigheten, utan kanske in i någon lugn hamn.

Herr talman! Det var några lätta tankar som lättat ankar

AnL 42 KJELL JOHANSSON (fp) replik:

Herr talman! Jag tackar Hugo Hegeland för denna redogörelse. Hade jag läst den här texten skulle jag naturligtvis ha översatt navigare till att navi-

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Extra avdrag för pensionärer

gera. Men efler denna redogörelse har jag insett att den seglats som del här fråga om inte kräver alt man är navigationskunnig.

AnL 43 HUGO HEGELAND (m) replik;

Herr talman! Navigare betyder faktiskt segla på latin. Man började då segla innan man ens kunde navigera egentligen. Om Kjell Johansson föredrar atl göra den distinktion han har gjort skall jag inte fortsätta inlägget.

AnL44 GÖRELTHURDIN(c):

Herr talman! Centerpartiet har gäll i bräschen för all åstadkomma en bättre och mera rättvis beskattning av våra folkpensionärer Det är ett bra tag sedan Martin Olsson slog larm och den socialdemokratiska regeringen förstod att något måste göras. Efler det har vi fått ett antal propositioner på riksdagens bord, som avhandlat pensionärernas beskattning. Varje gång har vi från centerpartiet, folkpartiet och moderaterna reserverat oss, eftersom vi ansett att åtgärderna inte har varit tillräckliga. I varje ny proposition har man åtgärdat en sak i tagel. Motvilligt, kan man säga, har den socialdemokratiska regeringen sleg för sleg baxats ända hit, men tyvärr inte ända fram! Del är emellertid så, herr talman, atl verkligheten hinner upp den som flyr från den. Jag håller med Kjell Johansson om atl del vore bra om svenska folket kunde följa våra vardagsdebatter i de konkreta sakfrågor som vi sedan beslutar om här i riksdagen.

Under den tid jag har varit i riksdagen har jag upplevt atl det här i riksdagen funnits en majoritet som låtit de små företagarna arbeta i motvind. Det belänkande vi debatterar i dag utgör inget undantag, utan elt bevis på detta. Alla gamla människor med låga pensioner skall kunna förstärka sin ekonomi genom en arbetsinkomst, som inte brandskattas. Del gäller alla gamla människor utom de som driver elt eget litet förelag, en gammal småbrukare, en gammal hantverkare m.fl. Är man egenföretagare så tycks man vara litet extra utsatt i socialdemokraternas ögon. Därmed skall man betala mer skatt än något annan med samma inkomst. Det har genomgående varit så under socialdemokraternas regeringslid under 80-talel.

När jag läste den motivering ni har anfört blir jag en aning konfunderad. Jag tycker all ni är ute och seglar och navigerar fullständigt fel. Ni säger att inkomster från småföretag mest liknar kapitalinkomster och därför skall dessa beskattas. Det är svårt alt särskilja, säger ni också, vad som hänför sig lill egen arbetsinsats. Jag skulle vilja påstå atl i elt litet förelag är det den egna arbetsinsatsen som bestämmer allt. Investeringar i hantverksmaskiner, jordbruksmaskiner kräver en egen arbetsinsats för att det skall bli någon avkastning alls. Tvärtom är det med de större företagen - då är det fråga om bolag - där man har möjlighet att ägna sig åt fastighetsförvaltning och finansförvaltning, som ger stor avkastning, men som inte behöver ha med den egentliga verksamheten atl göra. Dessa har dessutom gynnats i del nuvarande skattesystemet. Den som driver sitt företag i bolagsform gynnar ni, men inte den som driver en enskild firma eller ett handelsbolag. Något litet eflertänksamhet hade inte skadat. Är det inte bra om en gammal människa med låg pension kan klara sig själv genom att vara en aktiv liten egenföretagare?

Det börjar bli vanligt i skatteutskottet alt era förslag skall genomföras utan tanke på nu liggande lagrådsremiss oin den stora skattereformen. Men nåde den som lägger andra förslag, för då måste den kommande reformen inväntas! I del här fallet är jag tacksam för den generositet som ni har visat mot er själva i fråga om den kommande skattereformen, eftersom det gagnar många gamla människor rned folkpension och låg ATP. dock inte egenföretagare.

Herr talman! Jag vill här också passa på att lyfta fram centerpartiels förslag om en höjd grundpension, som skulle göra atl alla kunde betala skall efler samma skatteskala och att ingen behövde särbehandlas. Vi har fält fint gehör för det förslaget, och vi hoppas att den nygamla regeringen 1990 känner mera för förslaget än vad den gamla regeringen 1990 gjorde. Vi hoppas pä bättre förståelse frän den nye finansministern.

Det förslag som vi har lagt fram innebär en mera rättvis grundtrygghet för alla människor som uppbär folkpension. Vårt förslag om att t.ex. förmögenheten inte skall påverka extraavdraget är ett led i en skallereform mot en mer rättvis beskattning av folkpensionärerna. Det är underligt att folkpartiet inte ställer upp här. Del är egentligen naivt atl tro att människor med stor kapitalförmögenhet och kapitalavkastning ens kommer i fråga när det gäller extraavdrag. Del handlar inte om dessa människor det är inte dessa vi talar om. Men en liten slant pä banken kanske även gamla människor behöver kunna ha.

Jag yrkar bifall lill de två reservationer som centerpartiet slår bakom i detta betänkande.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Extra avdrag för pensionärer

Anf. 45 KJELL JOHANSSON (fp) replik;

Herr talman! Jag hade litet svårt all hänga med när Görel Thurdin resonerade här och jag förstod inte riktigt vilken del av kritiken som riktade sig mot folkpartiet. Jag brukar faktiskt alllid ha litet svårt all hänga med i Görel Thurdins svängar.

Men när det gäller hennes kritik mot folkpartiet för att vi inte vill beakta förmögenheten, är del ju så alt vi tar bort det extra avdraget 1991. Konstruktionen försvinner ju som företeelse. Följden blir atl arbetsinkomster kommer att beskattas på samma sätt, efler samma skatteskala, oavsett om man är pensionär eller ej. Vad kan Görel Thurdin ha emot detta?

AnL 46 GÖREL THURDIN (c) replik;

Herr talman! Till Kjell Johansson vill jag bara säga all det argument han nu använde faller, eflersom han själv har ställt sig bakom den ena reservationen. Annars hade han ju kunnat låta bli att biträda den reservationen också, med hänsyn till att den kommande skaltereformen har en litet annorlunda utformning av pensionsbeskatlningen.

AnL 47 KJELL JOHANSSON (fp) replik;

Herr talman! Vilka reservationer vi från folkpartiets sida avger i riksdagen lär vi väl ändå bestämma själva. Det finns alldeles speciella skäl till att vi bara kan ställa oss bakom den ena reservationen. Vi har faktiskt träffat en överenskommelse med socialdemokratin om en förändring som gäller ar-

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Extra avdrag för pensionärer

belsinkomsterna fr.o.m. 1991. Det myckel enkla skälet till detta är att den tekniska utformning som nu detta förslag har fått hade inte varit möjlig att genomföra förrän man gör om hela systemet. Sä enkelt är det alltså.

Dessutom har faktiskt vårt förslag den fördelen gentemot del centerpartis-tiska, att när vi lovar pensionärerna en bättre skatteskala, då betalar vi också för det.

AnL 48 GÖREL THURDIN (c) rephk;

Herr talman! Jag tycker att Kjell Johansson skall börja ägna sig åt litet mer saklig debatt når det gäller den här skattereformen. Vi har inte finansierat den i någon mindre omfattning än vad andra har gjort. Dessutom har vi konstruerat en skattereform med en fördelningspolitisk profil som är absolut nödvändig i det ekonomiska läge sorn landet befinner sig i.

Men jag lackar för upplysningen atl del handlade om överenskommelsen mellan folkpartiet och socialdemokraterna.

Anf. 49 TORSTEN KARLSSON (s);

Herr talman! Först vill jag vända mig lill Hugo Hegeland, som var glad över att de borgerliga partierna här hade kunnat uppnå enighet. Man skulle väl kunna tillönska även Carl Bildt den glädjen här i dag, men tyvärr har han gått härifrån - och väl markerat den oenighet som gäller bland de borgerliga.

Skall jag sedan ge mig in litet i den där mer intellektuella debatten för alt göra del hela mer fullständigt, så vill jag säga atl jag tror att del var Pompejus som talade om alt del var viktigare alt segla än alt leva. Då har jag alltså varit med även i detta resonemang.

Målet för den fulla sysselsättningens politik är ju att alla som vill ha ett arbete skall ha möjlighet till det. Detta är en grundpelare i den socialdemokratiska politiken.

Dagens problem är inte brist pä arbete utan brist på arbetskraft inom stora områden på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt alt utbudet av arbetskraft blir större. Många åtgärder planeras nu för ett sådant ökat utbud; det framgår framför allt av vad statsministern anförde här i dag i regeringsförklaringen.

För att vi skall kunna klara välfärd och rättvisare fördelning av våra gemensamma insatser krävs i dagens läge en betydligt större ekonomisk tillväxt än vad vi nu har i Sverige. Det finns vissa obalanser i ekonomin. Framför allt gäller det att klara den offentliga sektorn.

Det är utifrån delta perspektiv som vi skall se förslaget från utskottet och vad regeringen föreslår i budgetpropositionen.

Bland ålderspensionärerna som fyllt 65 år finns del säkert många som inte har någol emot att fortsätta att arbeta. Men med de regler som gäller för avtrappningen av KBT och det extra avdraget drabbas den som har inkomster utöver pensionen. Det är naturligtvis angeläget att se över detta, och vi räknar med all kunna få ut fler i arbete efler det atl de har fyllt 65 år.

Jag tror alt många ålderspensionärer skulle kunna göra myckel stora insatser i arbetslivet. Vi vet att det finns många duktiga yrkesarbetare som inte känner sig förbrukade när de har uppnått pensionsåldern. Därför är det nu

framlagda förslaget viktigt när det gäller utbudspolitiken, när del gäller att få ut fler människor i arbete.

Enligt förslaget skall arbetsinkomster inte under 1990 påverka avtrappningen av del extra avdraget för ålderspensionärer som fyllt 65 år Vi hoppas att förslaget kommer att få avsedd verkan.

IJtskotlsmajorileten har delat den meningen och biträder förslaget. Men utskottet har haft alt behandla sex motioner, där man bl.a. till det här förslaget vill knyta även andra inkomster än rena löneinkomster. Del kan vara någol komplicerat alt definiera vad som är arbetsinkomster när del gäller företagare - och egenföretagare. Därför har vi inte bilrätt det förslaget.

Vi vet ju att detta är någonting som gäller för 1990. Beträffande prövningen av kapital tycker jag alt det inte riktigt hör hemma under den här frågan. Avsikten rned del hela är ju ändå alt öka arbetsutbudet. Därför yrkar jag avslag på de reservationer sorn här avgivits.

Atl nu, innan ens lagrådet har avgivit remiss, gå in i en stor debatt om det som väntar oss om några månader - del som vi skall behandla i skatteutskottet och i denna kammare-tycker jag inte del finns någon anledning lill. Därför skall jag inte börja diskutera med bl.a. Görel Thurdin om hur det kommer alt se ut i framtiden. Men förhoppningen är ändå atl riksdagen skall kunna fatta ett beslut i den här frågan. Då blir del ju förändringar bl.a. när del gäller de extra avdragen.

Kjell Johansson var inne på vad Ingvar Carlsson har sagt i den här frågan. Jag tror ändå atl del är atl försöka krama ut alldeles för mycket ur del här litet speciella ärendet, orn man hänvisar till all del gäller vår syn på små och medelstora företag. Jag instämmer naturligtvis med vad Ingvar Carlsson har sagt i den frågan.

När det gäller livräntorna är den frågan föremål för en särskild beredning. Det är ju ganska komplicerat, och jag tycker därför atl det är rikligt atl här i dag icke ta ställning lill en sådan fråga.

Jag yrkar bifall lill utskottets hemställan och avslag pä reservationerna.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Extra avdrag för pensionärer

Anf. 50 HUGO HEGELAND (m) replik;

Herr talman! Först kan jag instämma i Torsten Karlssons upplysning att det faktiskt var Pompejus som ursprungligen formulerade det uttryck som Kjell Johansson ställde sig mycket tveksam till om det låg någonting i.

Nu åberopade Torsten Karlsson även statsminister Ingvar Carlsson och nämnde alt han i sitt anförande i dag hade talat för ökat utbud av arbetskraft. Ja, det gjorde han, men dessutom talade han forell minskal utbud av arbetskraft, och del var därför konstigt all Torsten Karlsson åberopade statsministern.

Det extra avdraget för pensionärer som behandlas i delta ärende från skatteutskottet, skall inte avtrappas när del gäller löneinkomster Det är riktigt alt syftet är att öka utbudet av arbetskraft, men vad Ingvar Carlsson uppehöll sig vid var hur man minskar utbudet av arbetskraft, nämligen genom atl besluta orn en sjätte semeslervecka och dessutom förlängd föräldraförsäkring. Båda de förslagen leder till elt minskal utbud av arbetskraft, och därför borde Torsten Karlsson snarare ha hänvisat till Ingvar Carlssons an-

Prot. 1989/90:80 förande som elt utmärkt exempel på hur inkonsekvenla socialdemokraterna

7 mars 1990 är i den politik de försöker föra.

Extra avdrag for AnL 51 KJELL JOHANSSON (fp) replik;

P Herr talman! Ingen inom socialdemokratin har hittills lyckats komma ens

i närheten av en plausibel förklaring lill alt den som har lägre pension skall ha högre skatt. Jag hade väl inte hoppals så mycket på Torslen Karlsson, men han har ändå i två inlägg till chansen att försöka förklara detta. Förklaringen alt det här är ett litet, speciellt ärende, som man inte riktigt vet hur man skall hantera, duger inte. Vi har nämligen redan hanterat frågan. De här livräntorna var en gäng i liden skattefria och beaktades på del sättet. Det är bara att gå tillbaka och se hur man gjorde då - det kan inte vara något större bekymmer

Sedan talade Torsten Karlsson ganska mycket om bristen på arbetskraft och hur bra del här förslaget är. när alla dessa dukliga yrkesarbetare nu kan tas lill vara. Men hur är det då med alla dessa dukliga småföretagare och hantverkare? Skulle inte de kunna göra en insats? Är det verkligen rikligt att tala om för dem att de inte betyder någonting, att man inte bryr sig om dem? Man bör inte göra det, Torsten Karlsson, samma dag som statsministern står i denna talarstol och högtidligt deklarerar att de små och medelstora förelagen skall ägnas en sårskild uppmärksamhet. Ingen kan lolka det på annat sätt än all den uppmärksamheten i fortsättningen också skall vara sådan som den ni tidigare tyvärr har haft en tendens alt ägna företagarna, nämligen en negativ uppmärksamhet.

Torsten Karlsson försökte sig också på en förklaring, nämligen atl det var svårt alt definiera vilka som var företagare eller ej. Det begriper jag inte alls. Om man ger alla människor samma förhållanden behöver man inte definiera detta.

AnL 52 GÖREL THURDIN (c) replik:

Herr talman! Visst blir det elt beslut här i kammaren. Torslen Karlsson -del är jag helt övertygad om. Det beslut vi fattar är ett av de steg som vi har baxat er socialdemokrater in på. Det är en trappa som ni mödosamt lar ett steg i taget i.

Del är stora obalanser i ekonomin, beroende pä avsaknaden av god fördelningspolitik. Jag vill fortfarande hävda att det inte bara handlar om arbetskraftsbrist, utan det handlar också om att det behövs ett rättvist syslem. När det gäller produktionsfaktorerna handlar del om för låg produktion. Detta kan kopplas till egenföretagarna, som bidrar lill produktionen och på det viset år lika viktiga atl stimulera som dem som inte har ell litet företag.

Jag håller med om atl arbete är livskvalitet. Det är myckel vikfigt atl män
niskor som vill fortsätta att arbeta när de är äldre får göra det. Del här är en
rättvisefråga. Ni socialdemokrater har inte alls klarat av atl hantera frågorna
beträffande småföretagen tidigare, och del är då inte förvånande all ni fort
sätter alt föra en krystad argumentation om egenföretagarna. I dag är deras
nettovinst ATP-grundande och betraktas som en arbetsinkomst, och det
borde också gälla för pensionärerna och deras extra avdrag. Men här gör
58 ni helt plötsligt ett avsteg och hävdar bestämt att del egentligen inte är en

arbetsinkomst som de redovisar Det är något helt nytt .som ni lyfter fram. Det är beklämmande att ni inte kan ge efter på sådana här punkter där del inte är fråga orn särskilt myckel pengar

Anf. 53 TORSTEN KARLSSON (s) replik;

Herr talman! Kjell Johansson säger att vi är litet tveksamma i fråga om att definiera arbetsinkomster men även om han på senare tid har blivit övertygad lade folkpartiet ned sina röster när frågan behandlades i utskottet. Vi får nog erkänna alt frågan i denna del kan vara någol komplicerad.

Det finns naturligtvis mycket att säga om småföretagare i detta sammanhang, men jag tycker inte atl man behöver vara så pessimistisk. Statsministern talade ju orn detta för några timmar sedan här, och socialdemokraterna har alltid stått för sina löften.

Hugo Hegeland talade om konsekvensen i förslagen och hänvisade till sex veckors semester. Men alla grupper i samhället har inte sex veckors sem.es-ter, eftersom de inte har lyckats vid förhandlingsbordet. Det har alltid tillhört den goda ordningen när det gäller facklig-politisk samverkan alt det socialdemokratiska partiet har fåll se lill att dessa orättvisor har korrigerats så atl sådana förmåner även har kommit de grupper till del som inte har varit så privilegierade.

Föräldraförsäkringen är en viktig familjepolitisk fråga, sorn vi har gett löften orn. Vad vill de borgerliga i det avseendet, i första hand moderater och centerpartiet? Folkpartiet är väl litet obestämt i den frågan. Jo, de vill ha vårdnadslön. Vad innebär då det i fråga om utbudet av arbetskraft, om man inför ett syslem där folk kanske binds ännu mer utanför arbetet? Vi vill alltså föra en offensiv familjepolitik med familjeförsäkringen och en utbyggd barnomsorg.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Extra avdrag för pensionärer

Anf. 54 GÖREL THURDIN (c) replik;

Herr talman! Jag vill bara säga till Torsten Karlsson alt det som har utmärkt den socialdemokratiska liden under 80-talet har varit just ord. Det har många gånger varit myckel välformulerade framställningar i kammarens talarstol och i andra talarstolar men ni har absolut inte levt upp till det ni har sagt. Man kan inte alltid ta fasta på era ord, då man inte vet vad det blir för handling efteråt.

Eftersom vi talade om vårdnadslön, skall jag be att få tala om alt den kan vara minst lika. ja. faktiskt mer dynamisk ån föräldraförsäkringen. I dag går det inte att få någon plats på daghem. Vi vet atl del finns daghemsköer Föräldrar har ingen ekonomisk möjlighet alt själva skapa den önskade barnomsorgen, och de har på grund av denna köbildning ingen möjlighet att komma ut i arbetslivet. En vårdnadslön skulle innebära att en förälder tillsammans med andra föräldrar som står i kö skulle kunna åstadkomma barnomsorg och därmed komma ut i arbetslivet.

. Jag tror att ni har försökt alldeles för litet atl göra en analys av det förslag som vi har lagt fram. Ni klarar inte av att uppfylla de löften ni har givit om barnomsorgen. De människor som står i kö har alltså inte kunnat gå ut i arbetslivet under den här tiden. Del har varit en av anledningarna till att det rått personalbrist ute på arbetsplatserna.

Prot. 1989/90:80 7 inars 1990

Extra avdrag för pensionärer

Anf. 55 HUGO HEGELAND (m) replik;

Herr talman! Torsten Karlsson undrade varför vi gick emot argumentet för en sjätte semestervecka till alla. Hans motivering var alt alla inte har sex veckors semester och atl del var ett rättvisekrav att alla skulle ha del. Men det finns för del första ingenting som säger atl alla skall ha lika lång semester För del andra finns det ingenting som säger atl alla vill ha lika lång semester Torsten Karlsson skulle i så fall kunna gå vidare och säga all alla skall ha lika lön. Varför skulle de inte ha del? Del är väl också ett rättvisekrav. Den argumenteringen håller inte.

Inte heller håller argumenteringen när del gäller effekten av en vårdnads-ersättning, som Görel Thurdin var inne på. Den kan mycket väl leda till elt ökat arbelskraftsutbud. Del finns ensamma barnvårdare som lar hand om fyra fem barn, medan personaltätheten på daghemmen åren anställd på vart tredje barn. Effekterna är inte alls givna. Vårdnadsersättning behöver inte innebära att utbudet av arbetskraft minskar I del sammanhanget kan Torsten Karlsson också säga: Varför skall inte alla föräldrar som har småbarn ha samma ersättning? Del är del sorn är poängen ined vårdnadsbidrag. De som nu står utanför kommunal barnomsorg får själva betala sin omsorg, medan de som fått kommunal barnomsorg får en subvention på ca 60 000 kr Varför inte vara konsekvent och säga att det är rättvist atl alla småbarnsfamiljer får en subvention på 60 000 kr per barn?

Anf. 56 KJELL JOHANSSON (fp) replik:

Herr talman! Nu försöker Torslen Karlsson att krypa bakom formalia och blandar in hanteringen i utskottet. Den här reservationen handlar om två saker Den handlar dels om avtrappningen av det extra avdraget vid inkomst av rörelse, dels om det helt ohemula förhållandet att människor med t.ex. livränta skall drabbas av en högre skatteeffekt och få en starkt försämrad levnadsstandard ju sämre pension de har.

Del finns alldeles speciella skäl lill att vi röstade som vi gjorde i utskottet. Men vi gjorde under ajourneringen av frågans behandling klart atl vi skulle komma atl rösta på det förslag som föreligger och som nu uttryckts i en gemensam reservation. Det gjordes fullständigt klart för er då. Kom inte nu och kryp bakom formalia. Förklara i stället, Torsten Karlsson, rättvisan i att den sorn har låg pension skall ha högre skatt.

AnL 57 TORSTEN KARLSSON (s) replik:

Herr talman! För att göra Kjell Johansson litet mer uppmärksam på vad del är han sysslar med i skalleutskottet vill jag läsa upp några rader Här slår all utskottet beslutade med tio röster mot fem att avstyrka rnotionsyrkandet om atl även annan inkomst än löneinkomst skall undantas vid avtrappningen av pensionärers extra avdrag. Fp-ledamöterna lade ned sina röster

Hugo Hegeland börjar helt plötsligt prata om varför alla skall ha lika lång arbetstid. Jag förslår atl del är en fråga som rör sig i moderaters själar Varför skall de som har de tyngsta arbetena ha åtta timmars arbetsdag och 40 timmars arbetsvecka och varför skall de ha sex veckors semester, som andra grupper har uppnått? Det är kanske en typisk infallsvinkel för moderaterna alt se den här frågan på det sättet.

Vi har i alla fall fört en ganska framgångsrik familjepolitik under 80-talel. Jag tror att del är 80 000 människor som sysselsätts inom barnomsorgen. Det är en ganska god expansion. Målsättningen är, och det målet kommer alt uppnås, att alla som gör anspråk på en barnomsorgsplats skall få det.

Talmannen anmälde att Hugo Hegeland och Kjell Johansson anhållit att till protokollet få antecknat alt de inte ägde rätt lill ytterligare repliker.

Anf. 58 GÖSTA LYNGÅ (mp);

Herr talman! Vi har inte fogat någon reservation till detta betänkande. Jag tycker i och för sig alt betänkandets idé är utmärkt. Marginalskatteeffek-lerna var mycket stora för pensionärerna i avtrappningszonen. Det blir nu en mycket klar förbättring. Jag vill däremot ta chansen atl nämna några ord om den syn man tycks ha på äldre människor.

Pensionärer kan vara av olika sorter. De kan vara aktiva som Hugo Hegeland och vilja jobba väldigt mycket. Det är en valfrihet man har. De kan vara slitna och inte vilja jobba särskilt mycket. De kan helt enkelt prioritera andra saker i livet. Jag har gjort mitt. Jag är kanske 65, 67 eller 63 år Jag vill hålla på rned helt andra saker Jag vill odla rosor, se efter mina barnbarn och hålla på med sådana saker. Men tyvärr kära vänner i skatteutskottel, betraktar tre av er plus den nye statsministern denna morgon pensionärer som utbud på arbetsmarknaden. Del är det rnan blir när man blir gammal; utbud på arbetsmarknaden. Då kan man tas i anspråk som en resurs.

Detta gäller en arbetsmarknad sorn under de senaste 30 åren haft en ökning av det verkliga utbudet på över 50 %. Under samma tid har rnan sett en dramatisk förändring vad gäller aulomalisering av tillverkning och datorisering av kontorsarbete. Allting är effektivare, ändå behövs det ett större utbud på arbetsmarknaden. Detta är något, det vill jag påpeka, ganska sjukt. Bakom det ligger naturligtvis ett ständigt ökat krav på materiell tillväxt. Det är det jag vill ta tillfället i akt att säga. atl jag hoppas att vi så småningom kan få en annan trend. Vi skall inte pressa upp en högre pensionsålder för dess egen skull, för att få elt större utbud på arbetsmarknaden, utan för alt få en mer flexibel pensionsålder så att äldre människor också kan ha den valfrihet som jag hoppas att alla människor skall kunna nå i ett samhälle som egentligen borde bli bättre och bättre.

Anf. 59 HUGO HEGELAND (m) replik;

Herr talman! Jag får först tacka Gösta Lyngå för de älskvärda ord han riktade mot mig och min insats. Jag ber om ursäkt för att jag ändå rnåste invända mot litet av Gösta Lyngås argumentering, när han säger att det är något sjukt med ett ökat utbud av arbetskraft i form av pensionärer

Det är naturligtvis inte det avgörande. Del är mer en teknisk term för vad som händer Vi gör det naturligtvis för den enskilde, för inånga vill fortsätta all arbeta, inte minst jag, som herr Lyngå myckel rikligt påpekade. Men andra vill sluta tidigare, och vi har en rörlig pensionsålder Det kan dock göras en del för alt den skall bli ännu rörligare.

Dessutom har levnadsåldern stigit hela tiden sedan mänsklighetens tillkomst. Medelåldern är nu faktiskt uppe i 80 år för kvinnor och 74 år för män.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Extra avdrag för pensionärer

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Extra avdrag för pensionärer

Del visar sig också atl de som håller i gång och är aktiva lever desto längre. Arbete befordrar alltså inte bara hälsa utan också livslängd.

Anf. 60 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik;

Herr talman! Visst. Hugo Hegeland, lever människor längre, men vad är del som skall öka? Är det människors lid i ekorrhjulet, som ingående i utbudet på arbetsmarknaden, eller är del möjligheten atl leva ett friare liv, att i större utsträckning syssla med saker som man själv väljer? Jag vet alt Hugo Hegeland hellre väljer atl slå i riksdagen och tala än alt göra andra saker, men många människor har andra prioriteter, och det är tendensen att nedvärdera dessa andra prioriteter som jag ville inlägga elt ord emot.

AnL 61 LARS BÄCKSTRÖM (vpk);

Herr talman! Som en av kammarens något yngre ledamöter vill jag poängtera atl det finns all anledning att uppskatta våra pensionärer, men alt det inte bör ske den fiskala vägen. Det är sant alt vi under en lång följd av år har haft orimliga marginaleffekter för pensionärerna. Vi i vpk har från vårt håll försökt alt bidra lill att lindra dessa effekter

Det har hänt en hel del under åren 1988, 1989 och 1990. Hösten 1988 lade regeringen fram förslag som skulle lindra marginaleffekterna men samtidigt höja skatteuttaget för pensionärer med 80 000-90 000 kr. i inkomst. Delta avvisade vi från vpk tillsammans med de borgerliga partierna, och det var bra eftersom det gällde en dålig lösning.

Samtidigt beslutade alla partier enigt all KBT inte skulle avtrappas för inkomst av tjänst. Också det var ell bra beslut.

Vi hade en lång debatt i skatleutskoltel om hur rnan skall se på den förmögenhet som är bunden i boende. Vi log dä steget över till den borgerliga sidan och skapade först enighet med den. Sedan kunde vi också skapa enighet med socialdemokraterna. Det har alltså gått framåt.

Hösten 1988 fanns del också förslag från folkpartiet om ett allmänt förvärvsavdrag om 10 000 kr. för pensionärer Vi i vpk lade fram elt förslag orn ett ijänslavdrag om 10 000 kr Det avvisades den gången, och vi kunde inte driva igenom det med de borgerliga partiernas stöd. Tyvärr kunde vi inte heller ansluta oss till folkpartiets linje, och det blev vad man i schacksammanhang kallar en pattställning.

Nu har dock regeringen lagt fram ell förslag. Vad som tidigare ansågs vara elt orimligt vpk-förslag har regeringen nu förbättrat genom atl så all säga lägga elt överbud lill vpk;s politik. Vi ansluter oss lill detta "överbud", som vi tycker är rimligt. Vi tog inte till så myckel hösten 1988, eftersom vi inte trodde alt vi kunde få med oss socialdemokraterna på ett sådant förslag, och nöjde oss med mindre.

Nu ansluter vi oss gärna till merlinjen. innebärande att rnan helt slopar avtrappningen för inkomst av tjänst. Det är bra och kommer atl ge positiva effekter, dock kanske inte så stora effekter som man vill uppnå, med tanke på all de som berörs av delta ofta år "äldre äldre", som är mindre benägna alt gå ut på arbetsmarknaden än vad "yngre äldre" är. De senare har ofta en sä pass hygglig pension all de inte riktigt berörs av detta. Vissa grupper kan dock påverkas positivt, och det är bra.

Förhållandena har alltså blivit något rimligare. Man har i debatten också kommit ut på litet vidare områden, och jag vill något kommentera det som då har sagts.

Del har här framhållits all det skall bli bättre 1991, och det är sant. Men 1991 har också varit på väg atl bli ett mycket dåligt år I de beramade skatte-ulredningarna fanns en enighet mellan socialdemokraterna och folkpartiet om att man skulle lägga en s.k. grundavgift på pensionerna, en socialavgift på förmånen av en utbetald socialavgift, dvs. en slags dubbelbeskattning av pensionärer Det var vi och moderaterna i oppositionen som i debatten kunde tvinga socialdemokraterna och folkpartiet att vika från denna ståndpunkt. Det höll alltså på alt inte bli bättre, ulan vi höll på att få en helt orimlig ordning, där en socialavgift skulle uttas på en social förmån.

Del sägs nu atl det skall bli så mycket bättre 1991, och del är sant, men det är inte så att alla särregler försvinner Det är sagl atl pensionärernas beskattning skall utformas i huvudsak på samma sätt som nu. och det skall införas ett särskilt grundavdrag motsvarande folkpension och pensionstillskott. Detta avdrag skall ersätta del extra avdraget för pensionärer men skall i princip utformas på samma sätt. Det är, för att använda ett gammalt talesätt, litet av gammalt vin i nya läglar.

Görel Thurdin nämnde det förslag som framlagts av centern. Vi har från vpk framfört en idé som är mycket lik delta förslag. Vi har alltså i dessa två partier myckel likartade idéer. För atl dessa frågor skall kunna lösas på ett i grunden riktigt sätt bör vi gä över lill ett systern utan några som helst särregler för pensionärerna, och för delta krävs att pensionerna höjs. Då kan man ta ut beskattningen på samma sätt.

Då skulle man också kunna få ett systern där de s.k. utbudseffeklerna blir mer effektiva. Orn rnan kunde kombinera ett system där pensionärerna beskattas på samma sätt som vanliga löntagare med en ökning av grundavdragen och en större minskning av marginalskatterna i låga och normala lägen, skulle man få de verkliga utbudseffekterna. Om man sänker skatten ytterligare i inkomstintervallerna mellan 80 000 och 120 000 kr, skulle vi kunna få utbudseffekter bland de "yngre äldre". Del skulle vara en effektiv väg och skulle också vara fördelningspolitiskt riktigt.

Vad gäller utskottets betänkande vill jag bara säga att de ståndpunkter som ledamoten Kjell Johansson intar är rimliga. Det som han har sagt om dem som har förmånen av att uppbära livräntor tycker jag är klokt. Frågan är nu under utredning, men jag vill förutskicka att vi för vår del är beredda alt överväga denna fråga i Kjell Johanssons anda. Men jag vill också säga atl vi i vpk först vill skaffa oss mer information från pågående utredningsarbete.

Vad sedan gäller frågan huruvida avlrappning skall ske mot inkomst av kapital, av rörelse och av jordbruk vill jag deklarera följande. Vi säger kategoriskt atl vi inte vill gå med på en avlrappning mot inkomst av kapital. Beträffande inkomst av rörelse och jordbruk kan jag erkänna att vi är ambivalenta. Vi har sett vilka gränsdragningsproblem som finns och har vall vår ståndpunkt med hänsyn till dessa. Vi anser fortfarande att det är rimligt att den som har betydande kapitaltillgångar får utnyttja denna möjlighet.

Görel Thurdin sade alt det las små steg i denna fråga. Jag vill säga att några små sleg är bättre än inga steg alls. Framför allt kan man se alt sådana

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Extra avdrag för pensionärer

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

E.xira avdrag för pensionärer

steg las när vi i vpk skjuter på i denna fråga, och del har uppnåtts ganska hyggliga resultat under de senaste åren.

Anf. 62 KJELL JOHANSSON (fp);

Herr talman! Torsten Karlssons senaste replik tvingar mig till detta inlägg. Hans replik var ett slag under bältet, ett försök att krypa bakom formalia för alt komma åt oss folkpartister. Torsten Karlsson är dessutom ute på mycket farliga vägar. Del är nämligen så att det beslut som han refererade till genom att återge en protokollsanteckning var preliminärt antaget i utskottet. Efter del atl protokollet har justerats har vi reserverat oss, och sedan har vi formulerat vår reservation. Reservationen har fogals vid dagens betänkande, och det är den och ingenting annat som gäller. Torslen Karlsson.

Efter de turer som Torsten Karlsson gjort riskerar Torsten Karlsson att vi helt måste lägga om beslutsrulinerna i skatteutskotiet och la varenda votering i repris. Jag tycker atl Torsten Karlsson skall tänka sig för innan han i brist på argument i en sakdiskussion kryper bakom ett så svagt resonemang.

Låt rnig, eflersom jag ändå har ordet, säga till vpk att inte behövde vpk tvinga oss att avstå från grundavgiften på pension - det behövde ni inte.

I övrigt vill jag uttrycka ett stort lack för alt ni nu ställer upp på de här tankegångarna då det gäller skatteeffekterna för pensionärer med livränta. När jag började motionera om detta var jag ensam om atl reservera mig. Sedan har partierna fallit in elt efter ett - nu är det bara miljöpartiet vi väntar på; sedan kan socialdemokraterna lycka vad de vill.

AnL 63 TORSTEN KARLSSON (s);

Herr talman! Vad jag ville beskriva när jag talade om folkpartiets agerande i utskottet var närmast att folkpartiet har varit litet tveksamt i den här frågan.

Anf. 64 KJELL JOHANSSON (fp);

Herr talman! Jag är faktiskt mycket ledsen över atl behöva förlänga den här diskussionen. Men låt mig då läsa upp passusen i fråga i den motion som vi röstade för i utskottet. Där heter det, under rubriken Pensionärernas avdrag;

Pensionärernas extra avdrag bör inte trappas av mot vare sig löneinkomster eller rörelseinkomster Regeringens förslag lar bara sikte på löneinkomster. Vi anser emellertid att förutsättningarna för extra arbetsinsatser efter uppnådd pensionsålder är särskilt goda för pensionerade hantverkare och egenföretagare. Även dessa bör alltså uppmuntras genom alt det extra avdraget inte reduceras mot rörelseinkomsler.

Det var detta vi röstade för vid voteringen i utskottet.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 14§.)

9§ Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

Föredrogs skatteutskottets betänkande 1989/90;SkU;23 Anslag till skatteförvaltningen, m.m. (prop. 1989/90:100

delvis).

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till

skatteförvaltningen,

m.m.

AnL 65 GÖREL THURDIN (c):

Herr talman! I betänkandet om anslag till skatteförvaltningen behandlas också någonting som benämns koncernregister Det är ett centralt koncernregister som nian skall använda sig av i skatteförvaltningen för all effektivisera kontroll, osv.

Det är ett nytt begrepp. Det är faktiskt så att det i dag inte finns några särskilda regler för koncernrevision. Begreppet är obekant i taxeringsför-faltningarna. Egentligen har varken riksskatteverk eller datainspektion nämnt begreppet i sina föreskrifter om hur taxeringsrevision skall gå till när det gäller ADB-behandling.

Jag vill läsa upp inledningen till en motion, som har väckts av Martin Olsson m.fl. från centerpartiet, om rättstryggheten:

"Rättssäkerheten är av grundläggande betydelse som förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Varje medborgare måste kunna känna rättslig trygghet och ha möjligheter att hävda sina intressen och rättigheter samt kunna lita på att samhället behandlar var och en korrekt och lika. Dessutom skall den enskildes integritet respekteras.

Skatternas stora ekonomiska betydelse såväl för de flesta medborgare som för samhället och de många kontakter med myndigheter som enskilda har i skattefrågor medför att rättstryggheten inom detta område har särskilt stor betydelse."

Här är nu ett koncernregister på gång där man kan utnyttja information på ett helt annat sätt än vad som tidigare har varit brukligt. Egentligen skall rnan kunna utgå från atl beslut i samband med en taxeringsrevision grundas på material som har inhämtats vid just den revisionen, men här ger man möjlighet alt binda ihop olika register, därför atl förelagen ingår i samma koncern. Därigenom släpper man rättssäkerhetskravet och kravet på skydd av integriteten när det gäller ekonomisk brottslighet och ekonomiska angelägenheter, medan man om det t.ex. rör sig om våldsbrott är betydligt känsligare när det gäller integriteten. Det är ju litet knepigt.

I betänkandet säger man att riksdagen inte skall lägga sig i det här nu, eflersom det i regeringen pågår en beredning av ärendet om ett eventuellt koncernregister och hur det i så fall skall vara utformat. Men riksdagen är ju det högsta beslutande organet, och det är riksdagen som har ansvaret för vilka register vi skall ha och för rättstryggheten här i landet. Jag tycker att det är oerhört viktigt alt vi i riksdagen då markerar en viljeinriktning när det gäller rättstryggheten, för att skydda integritet av olika slag.

Jag tycker också att det är viktigt att vi går in tidigt och säger ifrån hur vi tycker att del skall se ut. Det är bättre än att vi går in i efterhand när vi ser att felaktiga saker införts och då börjar skrika högt med utgångspunkt i olika rättsfall för att belysa att det var fel. Jag tycker faktiskt att socialdemokra-

5 Riksdagens protokoll 1989/90:80

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till

skatteförvaltningen.

m.tn.

terna och den majoritet som står bakom betänkandet, speciellt när det gäller förslaget om koncernregister, inte riktigt lar riksdagens uppgift på allvar, när man ständigt hänvisar till alt vi skall vänta på att höra vad andra tycker och tänker innan vi talar om vad som skall gälla här i riket.

Jag tycker att rättssäkerhet över huvud tagel är en viktig fråga i vår öppna demokrati. Därför yrkar jag när del gäller ett centralt koncernregister bifall lill reservationen, som också folkpartiet och moderaterna har ställt sig bakom och som är grundad pä en motion av Bengt Kindbom.

AnL 66 LARS BÄCKSTRÖM (vpk):

Herr talman! I skatteutskotlels belänkande nr 23 behandlas frågan orn anslagen till riksskatteverket. Vpk har reserverat sig till detta betänkande, och, herr talman, jag vill yrka bifall lill vpk;s reservation.

Vi kräver ylleriigare medel, och varför gör vi det? Är det ett utslag av populism eller allmän spendersamhet? Har vpk som princip att alltid öka på anslagen? Eller har vpk helt enkelt överskattat behoven i skatteförvaltningen?

De är alla möjliga förklaringar. Men frågan om populism faller väl ändå snabbt. Del finns betydligt mer näraliggande ting atl föreslå om man vill göra sig populär i breda väljargrupper Mer pengar lill skattmasen är i alla fall inte den enklaste formen av poujadism.

Kan man då säga alt vpk i allmänhet är mer "bevillningsberetl" än andra partier? Ja, det finns kanske en sådan tendens, i något fall. Men att man ligger över i anslag behöver inte betyda att man begår för mycket - det kan lika gärna bero på att andra, av diverse skäl, inte är beredda alt anslå erforderliga medel.

Oavsett dessa principfrågor diskuterar vi nu ett konkret betänkande angående anslagen til RSV; vi för inte någon allmän debatt. Och om vi ser till konkreta ting, finner vi redan i nästa betänkande på föredragningslistan, del angående anslagen lill tullen, en annan bild. Där reserverar sig de borgerliga partierna lill förmån för mer pengar till gränsskyddsslyrkor, etc, mot narkotika. Vpk däremot går emot och gör bedömningen att verket för närvarande inte kan disponera dessa medel pä ell effektivt sätt. Andra partier är här mer "bevillningsberedda" än vpk. Där vill vpk avvakta, men borgerligheten vill anslå mer pengar

Varför är det dä så när det gäller anslag till skatteförvaltningen? Ja, en elak lunga skulle säga alt socialdemokraterna går emot vpk för atl regeringen vill att man skall göra det. En elak tunga skulle påstå atl borgerligheten går emot för att man brukar vara försiktig när del gäller atl göra fördjupade skattekontroller - åtgärder mot skatteundandragande ligger så atl säga inte i linje med nyliberal! tänkande. Men del är ju en elak tunga som skulle säga det.

Utskottets talesman kan säkert redovisa en bättre och mindre elak förklaring till atl vpk;s motion ej kunde vinna bifall i utskottet. I varje fall hoppas jag del. Tyvärr kan jag inte utläsa förklaringen i belänkandelexten.

Har vpk överskattat behoven? Nej. alla i skatteutskottet vet nog och erkänner troligen alt det finns stora luckor och behov inom skalteförvaltningen. För all vara handfast kan jag säga alt ingen ICA-handlare skulle drömma om atl förbättra sin lönsamhet genom alt satsa mindre på alt följa

upp svinnet. Ingen småföretagare skulle heller rationalisera genom att dröja med att sända ut fakturor Det är en udda strategi att spara genorri att ta in mindre inkomster En sådan policy borde inte vara länkbar någonstans och absolut inte i "storföretaget" staten.

Nyligen kunde media meddela att riksskatteverket genom riktade kontroller på företagssidan fångat upp ca 17 miljarder kronor Det innebär en utebliven skatteintäkt på ca 11 miljarder kronor eller omvänt en extra intäkt till samhället pä samma belopp. Det motsvarar ungefär vad samhället betalar ut i barnbidrag.

Om man är pessimist eller kanske möjligen realist och antar all bara hälften av dessa pengar kommer in till statskassan, så ger del i alla fall en inkomstförstärkning på 5—6 miljarder kronor Extra anslag till skatteförvaltningen är således satsningar som betalar sig med myckel stor och snabb råge. Vi i detta land har inte råd atl spara så att vi förlorar miljarder.

Trots alt alla är överens om alt vara återhållsamma med att öka statens utgifter händer det ganska ofta all kammarens majoritet gör en annan bedömning av rimlighet än vad regeringen gör i sina finansöverväganden i budgetpropositionen. I går läste jag i media att kulturutskottet ville öka anslagen till idrottsrörelsen med ungefär 20 milj. kr Det är nog gott och väl samt riktigt, och vpk har också stött del förslaget. Personligen måste jag dock erkänna alt jag finner det anmärkningsvärt alt del går att uppnå enighet om mer pengar till idrottsrörelsen samtidigt som det inte är möjligt alt uppnå enighet orn att anslå 26 milj. kr mer till skalteförvaltningen.

Utskottet säger alt riksdagen nyligen har satsat mer pengar till skatteförvaltningen i Stockholm. Men visst vet riksdagen att Sverige är större än Stockholm. Det finns problem såväl i söder som i norr Utskottets ledamöter har varit i Kristianstad och i norra Sverige och tagit del av problemen där. Själv kommer jag från väst och vet att problemen finns även där, trots satsningen i Stockholm.

I Göteborg och Bohuslän genomför man nu riktade företagskonlroller på vad man kallar stora bolag. Man har en stab på 60 personer som arbetar med skatterevisioner Dessa handläggare har redan under 1989 genom riktade företagskonlroller fångat upp uteblivna skatteintäkter på 1000 milj. kr. Det gör alt varje handläggare i genomsnitt hämtat in drygt 16 milj. kr O-länet har ca 10% av Sveriges storförelag. Resultatet har förvaltningen uppnått, trots atl bara en minoritet av de beslutade revisionerna är slutförda.

Om denna oerhört kvalificerade personal fortsätter sitt arbete, kan också dessa goda resultat upprätthållas. Del gäller inte bara alt kontrollera utan att också atl sprida kunskap bland företagare om vilka regler som faktiskt gäller Del handlar således om service och rådgivning så all misstag bland företagarna kan undvikas. Det är inte fråga om skattebrott i egentlig mening utan om olika bedömningar Visst kan det också handla om skatleundandra-ganden, men det behöver inte göra det. Det gäller atl skapa ett smidigt förhållande mellan den skatlskyldige och samhället.

Hur ser då verkligheten ut bland den personal som arbetar inom skatteförvaltningen? Under 1988 avgick 6 handläggare med pension i O-län, medan 41 slutade av annan orsak. Det fanns alltså en annan, alternativ arbetsmarknad som lockade. Under 1989 gick 6 personer i pension, medan 22 gick över

Pröt. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till

skatteförvaltningen,

m.m.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till

skatteförvaltningen,

m.m.

till tjänst på det privata området. Varför gjorde de det? Jo, det handlade om lönesituationen. De kunde höja sin lön med 20003000 kr.

Inom skatteförvaltningen blir arbetsbördan för handläggarna allt större, den materia som skall behandlas blir alltmer omfattande, Kolleger slutar och får högre lön på andra arbetsplatser medan arbetsbelastningen inom skatteförvaltningen ökar utan alt de anställda får någon lönekomperisation för det. Därmed väljer fler atl följa kollegernas exempel. Det blir tunnare och tunnare med kvalificerad personal år från år. Avgången är genomsmittligl ca 8 % och uppemot 10 % bland kvalificerad personal varje år I Stockholm kan det röra sig om 20 %. I fråga om vissa specialistkompetenser kan det röra sig om hela 25 %. Hela avdelningar raderas ut, och en oerhört stor sakkunskap försvinner från förvaltningen. Framför allt är del den personal som har arbetat frän två till fem år som slutar. Det är den personal som just har lärt upp sig och blivit kvalificerade handläggare.

Förvaltningarna i O-län har lyckats bromsa avgångarna det senaste året genom lönepåslag för den relativ nyanställda personalen. Men äyen de som har arbetat länge vill ha en rimlig löneutveckling. Lojalitet varar länge, men inte hur länge som helst. Den äldre, lojala samt mest kunniga personalen ser med undran på utvecklingen.

Hur skall förvaltningen i O-län kunna upprätthålla sina goda resultat och behålla sin personal? Dessa mal förutsätter faktiskt vararidra, och de förut-sålter mer resurser. Det är inte bara handläggare, högskpleekonomer, som lämnar förvaltningen, utan det börjar även den s.k. basperspnalen att göra. Under 1989 lämnade 25 personer i denna kategori förvaltningen och gick över till alternativ arbetsmarknad.

Problemen hopar sig alltså i detta län. Man kan väl föra över resurser från andra län och omdisponera, säger kanske någon. Men enligt det beslut som gäller är det O-län som skall föra över resurser lill Stockholm- Länet i fråga anses ha för stora resurser Man skall alltså hjälpa till alt lösa Stockholmskrisen som är än mer akut.

Vi i vpk har yrkat ett anslag på 26 milj. kr lill skatteförvaltningen i O-län. Det är en ökning med ca 1 % av nuvarande anslag. Del är en minimjhöjning för atl se till att man inte behöver fylla hålen med hål. Atl laga hål med hål är ingen klok politik. Del är vad vi just nu tvingar skatteförvaltningen till.

Herr talman! Det finns ett ordspråk som säger att snålheten bedrar visheten. Del är just vad kammaren gör om den inte bifaller vpk;s reservation. Jag är rädd för alt kammaren inte heller kommer alt göra det. Det är alltså inte ell klokt beslut. Kanske kan utskottets talesman redogöra för alternativa vägar att lösa de problem som jag har tecknat, att få in de skattejntäker som behövs, alt förbättra servicen till de skattskyldiga, att se till att rättssäkerhetsprinciper upprätthålls och alt alla skattskyldiga behandlas på Hka sätt. Delta fordrar mer anslag. Kanske kan dagens debatt leda därhän all man inom regeringspartiet - jag höll på att säga den stora minoriteten - omr prövar sin inställning liksom att även oppositionen gör det. Del gäller att se lill alt skatteförvaltningen i O-län får de medel som den måste ha för att kunna upprätthålla en rimlig nivå i arbetet.

Anf. 67 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1, vars innehåll överensstämmer med vad Lars Bäckström så vältaligt har beskrivit, nämligen hur lönsamt det är alt satsa på skatteverket. Rent ekonomiskt får man bra betalt för de pengar man satsar. Men del handlar också om alt medborgarna skall kunna få en rättvis behandling. De skall veta atl personalen är kompetent och att inte de rika kommer undan skatt därför alt det är alltför lätt att fuska. Naturligtvis är del inte enbart fråga om fusk , men det finns myckel av det slaget. Därför är hög kompetens på riksskatteverket myckel viktigt. Jag yrkar således bifall lill reservation 1.

Även reservation 2 yrkar jag bifall lill. Den handlar om ullokalisering av riksskatleverkets verksamhet med fastighetstaxering lill Lindesberg. Det överensstämmer med vår allmänna inställning atl så bör ske. Om det går alt utlokalisera ämbetsverk från tätorten Stockholm ulan alltför stora problem, då skall det också göras. På beskaltningsområdet bör del vara ganska enkelt alt göra del. Man använder sig av terminaler och det finns inga större transportsvårigheter I Lindesberg är man väl förberedd för denna utflyttning. Det skall bli mycket spännande alt höra Bruno Poromaa från Kiruna försöka försvara utskottets motivering när del gäller att motarbeta en ullokalisering av denna verksamhet till Lindesberg och i stället behålla den i Stockholm. Jag är så nyfiken på svaret atl jag slutar nu, herr talman.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till

skatteförvaltningen,

m.m.

AnL 68 BRUNO POROMAA (s):

Herr talman! Till det här betänkandet, som har tillkommit med anledning av regeringens förslag om anslag lill riksskatteverket och andra verksamheter inom finansdepartementets verksamhetsområde, har fogals tre reservationer En av dem berör anslaget, en gäller ullokalisering av fastighetstaxeringsverksamheten till Lindesberg och den tredje riksskatleverkets begäran om atl få upprätta ett centralt koncernregister.

Lars Bäckström har i väl valda ordalag pläderat för den förstnämnda reservationen, som kommer från vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet. Där föreslås att del totala anslaget till riksskatteverket och de regionala och lokala skatteförvaltningarna, som uppgår totalt till 3,4 miljarder kronor skall plussas på med ytterligare 26 milj. kr Omräknat i procenttal är det faktiskt inte ens 1 %, och Lars Bäckström som är lärare får väl rätta till det. Jag har kommit fram till att det rör sig om ca 8 %o i ökat anslag till riksskatteverket och de regionala myndigheterna.

Det finns, Lars Bäckström, två metoder att få mer resurser, och det gäller inte enbart riksskatteverket ulan så gott som hela den offentliga sektorn; antingen anslår man mera pengar eller också effektiviserar och rationaliserar rnan verksamheten. Av Lars Bäckströms resonemang har jag kunnat notera alt han föredrar den förstnämnda metoden.

Det är för oss en omöjlighet att bara anslå pengar för var skulle vi hamna om vi håller på med en sådan politik? Jag tror innerst inne att Lars Bäckström inte heller skulle klara av del, om han skulle representera ell större parti än ett fyraprocentsparli. Del är väldigt lätt alt göra utfästelser och sedan springa ifrån fakturan.

Vi vill från utskottsmajoriletens sida göra reservanterna uppmärksamma

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till skatteförvaltningen,

pä att regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag lill tilläggsbudget, om det visar sig att behov föreligger Vi vill också avvakta resultatet av de förestående omfattande förändringarna inom skattesystemet.

Vad beträffar miljöpartiels reservation om ullokalisering av viss verksamhet, ett förslag som är en produkt av en socialdemokratisk motion och som inte är första gången.pa riksdagens bord, vill jag göra gällande att det för närvarande händer så otroligt mycket inom riksskatleverkets verksamhetsområde. Då tänker jag bl.a. på den omfattande skattereform som skall sättas i sjön och på de omfattande organisatoriska förändringar som har påbörjats och som syftar till en decentralisering från myndigheten centralt till länsmyndigheterna och vidare därifrån till de lokala enheterna. Det här är inte någonting som är främmande för reservanten, för vi har i utskottet i skilda sammanhang fått information om vad som är i gång inom verket.

Verket orkar helt enkelt inte i dag med också en sådan ullokalisering som föreslås i reservationen. Beslut bör väl också i sådana frågor i första hand fattas av verkets styrelse och ledning, eftersom det är de som har del yttersta ansvaret för verksamheten. Jag tror inte att någon styrelse eller någon verksledning skulle fungera i längden, om alla beslut dikterades från den här kammaren.

De som står för den sista reservationen, den om elt koncernregister, är enligt mitt förmenande för tidigt ute. Som klart framgår av utskottets betänkande, föreligger del ännu inget som helst förslag om inrättande av ett sådant register Frågan har remissbehandlats, vilket också framgår av utskottsbetänkandet, och är för närvarande under beredning. Jag föreslår reservanterna alt avvakta resultatet av den beredningen.

Del är ingalunda av någon illvilja som riksskatteverket har aktualiserat frågan om ett centralt koncernregister, och verket har inte för avsikt att missbruka uppgifterna, utan avsikten är alt få till stånd en effektiv och rationell verksamhet. En sådan ordning som Görel Thurdin pläderar för hoppas jag atl hon är ensam om i den här kammaren.

Med det sagda, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan och avslag på de tre reservationerna.

Under detta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 69 LARS BÄCKSTRÖM (vpk):

Herr talman! Ledamoten Bruno Poromaa ville en smula raljant hävda att jag som vpk-företrädare tog lätt på sakbehandlingen. Jag vill säga fill ledamoten Poromaa att jag har utformat motionen så alt den skall vara så saklig och korrekt som möjligt.

Bruno Poromaa sade att det är bara knappt 1 % som vpk begär, och sedan övergick han till atl raljera över atl det är lätt för vpk att vara generös, för vpk öser ju.ut så mycket pengar Ledamoten Poromaa får i varje fall bestämma sig för en av argumenllinjerna, antingen atl vpk begär för myckel eller att del är pylt ingenting som vpk begär Det är svårt atl hävda bägge linjerna samtidigt.

Det är alldeles riktigt att 26 milj. kr. egentligen är otillräckligt, men del skulle vara den hjälp som oundgängligen behövs, varav 15 milj. kr. skulle användas till rekryteringstjänster, för att kunna fylla de extrema vakanser som uppstår på många håll. och 5 milj. kr. för att kunna upprätthålla verksamheten med riktade förelagsrevisioner och kontroller, de kontroller som bara i O-län gav 1 miljard.

Bruno Poromaa instämmer säkert i atl de kontrollerna är bra, men del måste finnas personal som utför dem. Den personalen håller på atl försvinna. Jag kan läsa ur riksskatleverkets budgetskrivelse; "RSV kan nu ett år senare konstatera att den mörka bild som då redovisades inte alls har ljusnat. I framför allt Stockholmsområdet rnen även i vissa andra län har tvärtom förhållandena försämrats märkbart."

Förra året var man i utskottet överens om alt det var en katastrofal situation. Nu säger riksskatteverket alt situationen har förvärrats. Jag vet alt riksskatteverket gör en korrekt bedömning. Jag vet också att verket har effektiviserat sig myckel hårt, Bruno Poromaa. Man har ökat sin produktivitet med 2-3 % varje år Det här är en av de verksamheter i landet sorn har höjt sin produktivitet mest.

Om alla andra delar av offentlig sektor höjt sin produktivitet som RSV har gjort, skulle vi ha en fantastiskt effektiv offentlig sektor Del skulle inte ens gå för moderaterna att angripa den. Inte ens moderaterna, som alltid hackar på den offentliga sektorn, brukar ta fram RSV som exempel på ineffektivitet. RSV är en av våra mest slimrnade organisationer, vill jag påstå, Bruno Poromaa. Då tycker jag att det är nästan litet oförskämt mot RSV:s personal att säga att den får väl effektivisera sig.

Jag vill säga lill ledamoten Bruno Poromaa atl jag tycker att del är ganska effektivt atl RSV har som planeringstal alt varje handläggare skall klara av att granska 150 deklarationer per dag. I O-län har rnan höjt nivån så att man klarar av 200 deklarationer per handläggare och dag. Om de skattskyldiga som har suttit och jobbat en söndag med sin deklaration visste alt granskningen klaras av på knappa 3 minuter, skulle de nog vara förvånande över hur effektiv rnan är på RSV. Det bör också nämnas atl man skall klara av fyra stora bolag om dagen i granskning och revision.

Det här är en mycket slimmad organisation, som tappar folk och som behöver de 26 miljonerna. Det löser ingen gordisk knut, men det är vad som behövs. Det är egentligen ett oundgängligt belopp. Tydligen tvingar politiska hänsyn och respekt mot finansdepartementet på andra sidan kanalen utskottsmajoritelen alt göra en annan bedömning, men den sakliga bedömningen talar för vpk:s reservation.

Det blir, står del i belänkandet, två tillfällen till atl pröva extra anslag för andra åtgärder Kanske får vi då ta upp den hår frågan ånyo.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till

skatteförvaltningen,

m.m.

AnL 70 GÖSTA LYNGA (mp):

Herr talman! Bruno Poromaa tycks tro att vi anser atl riksdagen myndigt skulle befalla riksskatteverket att flytta en avdelning till Lindesberg. Så står det inte i reservationen, utan vi föreslår atl man skall utreda förutsättningarna för en sådan flyttning. Del skulle t.o.m. kunna vara till hjälp för riksskatteverket i dess pressade personalsituation.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till

skatteförvaltningen,

m.tn.

AnL 71 GÖREL THURDIN (c):

Herr talman! Jag skall hälla mig till frågan om koncernregistrel, även om debatten i övrigt är nog så intressant och det skulle vara roligt att delta i den.

Jag anser det vara angeläget alt för Bruno Poromaa och övriga socialdemokrater ånyo framhålla rättssäkerhetsaspekten. Inte heller jag tror alt verket har för avsikt alt missbruka uppgifter Men när man åläggs nya arbetsmoment - och även Bruno Poromaa anser att RSV har sä otroligt mycket att göra - är risken stor att rättssäkerheten får vika för byråkrafins krav på effektivitet. Ett koncernregister kan komma atl hanteras på ett mindre lämpligt sätt för att man snabbt skall kunna uppnå den effekfivitet man önskar åstadkomma.

Jag är inte ensam i den här kammaren om mina åsikter beträffande rättssäkerheten. Bakom reservationen står ju flera partier. Jag anser fortfarande att det hade varit utskottets skyldighet alt i betänkandet skriva in några rader om atl del vid införandet av ett koncernregisler är viktigt att beakta rättssäkerheten och att man inte skall använda uppgifterna på ett sätt som strider mot tidigare rättspraxis och rättsprinciper Men del har man inte velat göra, utan man vill avvakta och se vilka förslag som kan komma. Men vi vet ju att de förslag som kommer pä riksdagens bord inte alllid tillgodoser rätlssäker-hetsaspekterna. Det kan nog konstitutionsutskottets ledamöter vittna om. Därför anser jag att det är väsentligt att riksdagen med stor kraft poängterar säkerhetsfrågorna, även om man med förbehåll för att det hela skall gå till på ett visst sätt kan ställa upp bakom förslaget på ett koncernregister.

Anf. 72 BRUNO POROMAA (s);

Herr talman! När man lyssnar på Lars Bäckström kan man få intrycket att riksskatteverket står och faller med de miljoner han talar om. Så är ingalunda fallet. Det är inte ovanligt att det blir prutningar på de medel som myndigheter äskar Om Lars Bäckström sysslat med kommunalpolitik vet han att del i budgetberedningar är vanligt att man skär ned på nämnders och styrelsers anslagsäskanden. Del är sällan som nämnderna och styrelserna får alla de kronor de begär

Det skulle vara intressant att få vela var vi skulle hamna ekonomiskt, om alla vpk;s förslag om utgiftsökningar bifölls. Myckel snart skulle vi nog hamna i den situation som många länder i Europa i dag befinner sig i, länder som har Sverige som förebild och som vill komma ur sin besvärliga situation.

Riksskatteverket har också vidtagit många åtgärder för atl bättre utnyttja sina resurser Ta som exempel den förenklade självdeklaralionen, som medfört att man kunnat överflytta resurser till andra, viktigare arbetsuppgifter. När nu schablonavdraget höjs i samband med genomförandet av skattereformen, kommer allt fler löntagare att kunna använda den förenklade självdeklarationen med det resultatet, atl resurser kan frigöras för andra uppgifter

Vidare vill jag säga att personalomsättningen egentligen är ett resultat av det skattesystem som vi för närvarande har. Riksskatteverket har en mycket attraktiv arbetskraft, som åtar sig arbetsuppgifter inom näringslivet. När skattereformen har genomförts, kommer säkerligen personalomsättningen inom riksskatteverket att minska. Det är man övertygad om.

Till Gösta Lyngå vill jag säga att del vore föga rationellt att i dag över

huvud taget börja tänka på en ullokalisering. Låt oss avvakta resultatet av de pågående organisationsförändringarna inom riksskatteverket, vilka beräknas vara genomförda om några år

Till Görel Thurdin vill jag säga att hon har möjlighet att få med den text hon talat om när förslaget om elt centralt koncernregister har lagts på riksdagens bord.

AnL 73 LARS BÄCKSTRÖM (vpk);

Herr talman! Förvisso skall inte alla anslagsäskanden beviljas - det vore katastrofall. Tack vare att jag har den inställningen kunde Bruno Poromaa raljera över att vpk bara föreslagit 26 milj. kr Vi har tagit reda på vilken miniminivå man behöver uppnå för att upprätthålla nuvarande ambitions-och kvalitetsnivå. Det handlar också om att alla skall få samma bedömning av sina deklarationer, oavsett om man är privatperson eller företag och oavsett var i landet man bor. Det är sådana basala ting det handlar om. Naturligtvis står och faller inte skatteförvaltningen med 26 miljoner Men man tvingas redan nu laga hål med hål; man flyttar medel från områden där de egentligen skulle behöva finnas kvar för att klara basala uppgifter Allt detta framgår av RSV;s anslagsäskanden. 26 miljoner är den basnivå man behöver.

Jag hoppas att socialdemokraterna omprövar sin inställning i denna fråga till de två andra tillfällen då vi skall behandla förslag om extra anslag, så atl vi får möjlighet att undanröja dessa olägenheter

AnL 74 BRUNO POROMAA (s):

Herr talman! Jag vill försöka lugna ledamoten Lars Bäckström. Om det skulle visa sig alt del anslag som riksskatteverket får inte räcker till, återkommer regeringen säkerligen till riksdagen med förslag om ytterligare anslag. Vi har elt exempel från förra året. Riksskatteverket pekade på de problem som man hade inom Stockholmsregionen. Regeringen visade då generositet och föreslog riksdagen att 20 milj. kr skulle anslås för detta ändamål. Detta är ett bevis på alt regeringen är beredd att vidta åtgärder om det visar sig att det är nödvändigt.

Anf. 75 LARS BÄCKSTRÖM (vpk):

Herr talman! Detta är en - ursäkta uttrycket - något udda inställning. Parlamentet tiger och litar på att regeringen gör de nödvändiga bedömningarna. Men skatteutskottet har att självständigt pröva anslagen. Så har jag uppfattat författningen, som jag tror i det fallet är bra. Jag tycker inte att vi skall överlåta på regeringen att bestämma åt riksdagen. Jag anser att riksdagen har kompetens.

Vi i vpk har gått igenom handlingarna och konstaterat att resursbristerna är så stora, all de måsle täckas omedelbart. Stockholm får inte bli en skattefri ö för vissa. Del får inte heller någol annat län bli, vare sig Göteborgs och Bohus län eller Norrbottens län. De skattskyldiga över hela landet har rätt alt bli likformigt behandlade. Riksskatteverket har redan höjt effektiviteten och förbättrat produktiviteten med 2 ä 3 % under en följd av år Man har

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

Prot. 1989/90:80 fått ett sparbeting. Verket redovisar inte de behov man har eflersom del har
7 mars 1990 order atl redovisa resultat av sparbetinget.

m.m.

Denna reservation borde bifallas. Om det inte sker nu, bör det ske vid ett
* annat tillfälle. Jag vädjar till socialdemokraterna atl se sakligt på lägel hos

de olika länsskattemyndigheterna.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 14§.)

10 § Anslag till tullen m.m.

Föredrogs skatteutskottets betänkande 1989/90;SkU24 Anslag till tullen m.m. (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 76 BO LUNDGREN (m);

Herr talman! I det betänkande som behandlar anslag till tullen ryms en mängd olika mycket viktiga frågor En del av dessa mycket viktiga frågor är vad man skulle kunna kalla gamla bekanta; del har förekommit strid när det gäller dessa frågor under en ganska lång tid. Av denna anledning behöver kanske varken anföranden eller debatt bli lika omfattande som antalet reservationer - det finns 16 stycken - skulle kunna motivera.

Låt mig börja med något mycket viktigt, nämligen frågan hur vi skall kunna bekämpa narkotikamissbruk och narkotikahantering både vid våra gränser och inom Sverige. I detta sammanhang är del just gränsproblematiken som är aktuell. Det är förvånansvärt att utskottsmajoritelen - och i denna majoritet hittar jag för övrigt Lars Bäckström, som för en stund sedan så vältaligt formulerade behovet av att skänka miljoner till riksskatteverket -inte är beredd att redan nu anslå pengar i syfte all möjliggöra en högre målsättning när det gäller anskaffande av narkotikahundar Detta är ett väsentligt inslag i gränsskyddel, och även om det kräver planering och framförhållning, är det viktigt för tullverket att nu få veta atl man kan disponera dessa resurser De bör alltså anvisas omedelbart, vilket föreslås i den reservation som bl.a. vi moderater står bakom.

Det är också viktigt alt man vidtar de straffskärpningar som föreslås i en annan reservation från moderaterna, detta för att vi, som jag sade tidigare, på ett effektivt sätt skall kunna bekämpa införseln av narkotika till landet och på del sättet också minska missbruket.

En annan betydelsefull faktor i sammanhanget är att utnyttja tillgängliga
resurser så bra som möjligt. Det innebär i sin tur att man så långt någonsin
möjligt är tar till vara de möjligheter som finns till samverkan mellan tullver
ket och polismyndigheterna i syfte att förhindra dubbelarbete. Det innebär
att man t.ex. förenklar hanteringen vid olika former av kontroll, detta för
att frigöra resurser som i sin tur kan sättas in mer effektivt än tidigare. Del
kan finnas gammal prestige som spelar in i detta sammanhang, och det kan
finnas problem. Man bör därför snarast möjligt se till alt klara ut var denna
74 samverkan kan genomföras så att polisen kanske kan utföra tulluppgifter

och tullen polisuppgifter. Detta skall givetvis ske endast i viss utsträckning, för det finns naturligtvis begränsningar

Belänkandet lar också upp frågan hur man skall hantera det s.k. lulltilläg-gel, del som motsvarar skattetillägget, sanktionsavgiften på skatteområdet. Vi anser att detta s.k. tulltillägg är felaktigt utformat. Tanken bakom tillägget är felaktig, och detta har vi många gånger tidigare framfört. Tulltilläggel bör därför avskaffas. I andra hand yrkar vi alt tulltilläggel, om det inte avskaffas i sin helhet, i vart fall bör avskaffas på den del av ett belopp som rör mervärdeskatten, delta av del enkla skälet att mervärdeskatten, även om den skulle ha erlagts. är avlyftbar - det innebär alltså ingen förlust för statsverket. Då skall man naturligtvis inte heller ha något tulltillägg i det avseendet. Det skulle vara intressant atl höra Sverre Palm försöka motivera varför man skall ha kvar tulltillägget i det avseendet.

De införda tullförrältningsavgifterna kritiseras. De innebär att del uppslår problem i samband med införsel av varor till Sverige vid vissa speciella tidpunkter och vid vissa speciella platser Det gäller därför att snabbt utvärdera frågan om tullförrällningsavgifter vilka problem dessa ger upphov till, och att sedan genomföra förändringar Detta föreslås också från vår sida i en reservation.

Från dessa principiellt stora och viktiga frågor övergår jag så till frågor som år minst lika viktiga men som gäller vissa regioner i landet. Betänkandet tar också upp frågor rörande resandeinförsel. Jag konstaterade inledningsvis att vi moderater nu liksom tidigare, av säkerhetsskäl och av praktiska skäl ser det som rimligt att resenärer så länge vi har s.k. laxfreeförsäljning, också har möjlighet all köpa taxfreevaror vid ankomsten.

Taxfree-försäljning existerar, och flertalet människor som reser utnyttjar den möjligheten. När det gäller luftfarten innebär detta, så länge resenärerna måste köpa sina taxfree-varor vid avreseplalsen, att det på flygplanen fraktas en mängd brännbart material. Dessutom fraktas någonting som i sig själv väger - del är ganska självklart - och som därmed ökar transportkostnaderna. Atl tillåta taxfree-försäljning vid ankomslen skulle alltså inte ändra förutsättningar, resultat eller någonting i annat avseende än i vad gäller en förbättring av säkerheten och en minskning av tranporlkostnaderna. En sådan förändring borde naturligtvis genomföras.

Del finns emellertid andra problem i detta avseende, nämligen när det gäller våra kommunikationer med andra länder Färjetrafiken i Öresund är belagt med särskilda restriktioner Trafiken bedrivs för övrigt för närvarande enbart på vallen - vi kan ju hoppas alt vi så småningom får en fast förbindelse där; den är efterlängtad och av stor betydelse inte bara för Skåne utan för stora delar av Sydsverige och även för resten av landet. Restriktionerna i fråga om färjetrafiken i Öresund begränsar möjligheten att ordna underhållning, alt sälja sprit - del är vi i och för sig överens om - samt tobaksvaror och annat. Dessa begränsningar i det kvarvarande s.k. Lex Öresund skapar problem när del gäller upprätthållandet av en kvalitativt bra trafik mellan Skåne och Danmark. Lex Öresund bör därför så långt möjligt upphävas, vilket vi har föreslagit.

Trafiken mellan Skåne och Bornholm bedrivs för närvarande från två olika platser i Skåne: Ystad och Simrishamn. Den senare orten ligger unge-

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen m.m.

Prot. 1989/90:80 fär elt par tre mil från Ystad. Trafiken går lill Rönne resp. Allinge på Born-

7 mars 1990 holm. Det är två färjelinjer med ungefär samma omfattning rent tidsmässigt,

och del rör sig i bägge fallen om transporter från Skåne till Bornholm.
ns ag I u en Trots detta har denna riksdag med regeringens benägna bistånd skapat

helt olika förutsättningar för trafiken och därmed också för kommunernas utveckling totalt sett. År 1989 gavs nämligen tillstånd att driva linjen Ystad-Rönne som s.k. lång rutt, vilket bl.a. innebär all man har rätt till s.k. taxfree-försäljning. Detta har lett lill en kraftig expansion i fråga om den linjen. Däremot beslutade man att den exakt motsvarande linjen mellan Simrishamn och Allinge inte skulle ha status som lång rutt, vilket innebär att denna färjelinje inte har samma förutsättningar Av den anledningen har naturligtvis inte heller trafiken kunna expandera i den takt som vore önskvärd och som hade blivit fallet om denna färjelinje fått samma förutsättningar som den andra. Märk väl att detta drabbar den del av sydöstra Skåne som kanske har störst behov av en positiv utveckling.

Egentligen borde vi inte behöva stå här i kammaren och debattera denna fråga. Det är ju en rättvisefråga. Om man ger linjen Yslad-Rönne rättighet alt drivas som lång rutt, måste naturligtvis också linjen Simrishamn-Allinge ha denna rättighet. Man bör givetvis också se lill att ge kontinuerliga besked om trafikrätfigheter och annat så att trafiken på lång sikt kan upprätthållas mellan Simrishamn och Allinge.

Detta borde vara en självklarhet. Men så är del inte för socialdemokraterna, inte för miljöpartiet och inte för vänsterpartiet kommunisterna såvitt det har kunnat bedömas i skatteutskottets hantering av frågan. Det finns emellertid fortfarande en möjlighet att skapa rättvisa. Detta kan ske om de socialdemokrater som kommer från Skåne är beredda att stötta också den östra delen av landskapet och rösta med den reservation som bl.a. vi moderater slår bakom.

Miljöpartisterna borde inse att de inte kan krypa bakom ett ställningstagande, som går ut på alt de inte vill ha taxfree-försäljning på linjen Ystad-Rönne och atl man därför inte heller borde ha någon sådan på linjen Simrishamn-Allinge. Nu vet ju miljöpartisterna att det inte blir någon majoritet för förslaget att ta bort taxfree-försäljning från linjen Yslad-Rönne - detta är omöjligt, det vet vi. Men om miljöpartisterna, i syfte att skapa den rättvisa som de säger att de vill skapa, vid voteringen senare i dag skulle rösta för reservationen kommer de att kunna avgöra omröstningen till reservationens fördel.

Miljöpartiet kan alltså inte krypa bakom det märkliga särskilda yttrande som partiet har Det är omöjligt. Det är miljöpartiels ställningstagande nu som avgör hur det går i denna fråga. Samma sak gäller vänsterpartiet kommunisterna.

Skulle tillräckligt många skånska socialdemokrater miljöpartister och vpk:are rösta med reservationen kommer linjen Simrishamn-Allinge att kunna få samma rättigheter som linjen Yslad-Rönne. Det är det enda rimliga. Jag hoppas att det också blir utfallet i voteringen senare i dag.

Herr talman! När det slutligen gäller Gollandstrafiken finns det anledning

att notera att den behöver förbättras. Del bör i första hand ske genom att

76 man skapar naturliga förutsättningar för en sådan trafik och inte genom fort-

satt och utökat stöd. Det kan man göra genorii atl inse att även om Gotland     Prot. 1989/90:80
är en svensk ö är det ändå inte märkligare atl tillåta skattefri servering på     7 mars 1990
rutterna mellan fastlandet och Gotland än alt tillåta del mellan Sveriges fast
land och Åland. Färjetrafiken lill Åland är i dag utvecklad, och man har bra        "■* 6           "
förbindelser. Vi borde ju se till all vår egen ö Gotland i varje fall får samma
trafikstandard som Åland. Det kan man klara genom alt acceptera skattefri
servering och möjligen också försöksförsäljning av alkoholhaltiga drycker i
övrigt.

Jag yrkar med detta, herr talman, bifall till de reservationer till skatteutskottets betänkande 24 som har moderat dellagande.

Anf. 77 LEIF OLSSON (fp);

Herr talman! I årets betänkande om anslag lill tullverket återkommer en del gamla frågeställningar, som riksdagen har haft alt behandla praktiskt tagel varje år på senare tid och där möjligheterna att komma överens uppenbarligen är relativt små.

I betänkandet finns emellertid också delar där åsikterna egentligen ligger ganska nära varandra. Jag tänker då på vår allmänna inställning till den för hela vårt samhälle så utomordentligt stora roll som tullen spelar när det gäller att stoppa narkotikan frånatt komma in i vårt land.

Från folkpartiets sida kan vi skriva under på det mesta som utskottet skriver om narkolikabekämpningen. I reservation 2 vill vi ändock ge regeringen till känna all tullens resurser i en långsiktig planering bör förstärkas både vad gäller personal och, som tidigare har nämnts, narkotikahundar

Herr talman! När det gäller frågan om tulllillägg tycks del vara betydligt svårare att komma till någon enighet. Delta är så myckel märkligare eflersom skatteutskottet vid flera tillfällen uttalat atl bestraffning inte skall utgå vid felaktigheter som kan anses ursäktliga eller att sanktionen inte skall rikta sig mot dem som vinlägger sig om alt lämna korrekta uppgifter

Dessa tidigare uttalanden från utskottets sida kan ju tyckas bra. De hjälper dock inte när tulllillägg i alla fall utdöms även i ärenden som uppenbarligen måste betraktas som ursäktliga.

Nog är del väl ursäktligt om det t.ex. av leverantörsfakturan som inlämnas som bilaga eller tillsammans med tulldeklarationen klarl framgår vad som är lullpliktiga belopp. Bestämmelserna tycks t.o.m. vara så svåra all tolka alt del handlar om en rätlssäkerhetsfråga.

Eftersom tullavgiften är så hög som 20 %, innebär den ett extra stressmoment i sig. Del kan inte vara rimligt atl en normall noggrann person, som av orsaker som är rent mänskliga gör ett ursäktligt fel vid ifyllandet av tulldeklarationen, skall påföras straffavgifter av denna storleksordning.

Ännu värre blir det när man konstaterar atl avgifter påföres även om det deklarerade beloppet endast utgör moms. Momsen kommer ju att levereras in till staten i vanlig ordning. All utredningen KIS, som utskottsmajoritelen hänvisar till, är positiv till vissa befrielser från moms vid import är en klen tröst för dem som drabbas av tullavgift för att de av misstag glömt att föra upp momsen på tulldeklarationen.

Herr talman! Tullförrättningsavgiften är en expeditionsavgift som tas ut
vid lullklarering ulanför av tullen fastställda expeditionstider Från folkparti- 77

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen m.m.

ets sida har vi tidigare krävt en översyn av reglerna för dessa avgifter för atl undanröja en rad ölägenheter som de medför

Vi konstaterar att förbättringar skett genom längre expeditionstider och en viss schablonisering av avgifterna för kommersiellt gods med fordon. Enligt folkpartiets mening räcker inte dessa förbättringar, ulan hela frågan bör utredas.

I den utredning som folkpartiet begär bör man la upp frågor om anpassning till näringslivets trafiksystem och frågor om neutralitet när det gäller konkurrensförhållanden vad avser både olika orter och olika Irafikslag. Varför SJ inte debiteras avgifter är en fråga från just konkurrensneulralitelssyn-punki. Reglerna bör ses över, och det begär vi också i vår reservation tillsammans med moderaterna och centerpartiet.

Herr talman! Ett speciellt tullproblem uppstår i vissa fall för befolkningen i gränstrakter Del gäller rätten atl i del land där man är bosatt använda en i sysselsättningslandet registrerad bil. I motion Sk619 lar motionärerna upp ett antal exempel på hur orimliga konsekvenserna kan bli i enskilda fall. Det talas bl.a. om en norsk präst som bodde i Norge men arbetade i Sverige. Han fick inte köra hem lill bostaden i den svenska tjänstebilen ulan måsle ställa den vid gränsen och bli hämtad av hustrun i en norsk bil. Det är i sanning inget bra exempel på nordiskt samarbete. Folkpartiet begär här atl regeringen skall ta de initiativ som behövs för all lösa delta problem i gränstrakternas vardag. Det kan tyckas vara en liten fråga, men den är stor och framför allt obegriplig för dem som drabbas.

Låt mig lill sist, herr talman, bara säga ett par ord om frågan om import av djur för avelsändamål, eftersom det berör Nordens ark som ligger i mina hemtrakter Frågan om Nordens ark kommer för övrigt all bli föremål för behandling senare i vår av riksdagen.

Jag vill understryka vikten av vad utskottet här skriver, nämligen alt denna import för avelsändamål redan i dag är befriad från såväl tull som mervärdeskatt och att detta således även kommer atl tillämpas vid import av djur till Nordens ark.

Jag ber alt få yrka bifall till de reservationer där folkpartister slår bakom och i övrigt till utskottets hemställan.

Anf. 78 ROLF KENNERYD (c):

Herr talman! Bland många viktiga frågor som behandlas i detta betänkande är narkotikabekämpningen otvivelaktigt den viktigaste. Narkotikan utgör ett svårt samhällsproblem. Beroendet och hanteringen av narkotika är ofta förbunden med våld och brott. Delta innebär atl kampen mot narkotikan är angelägen också för att man skall kunna komma lill rätta med brottsligheten i övrigt.

Bekämpningen av narkotika måste ske i alla led. Den måste ske vid produktionen, vid gränserna - som framför allt hanteras i detta belänkande -och i brukar- och langarleden.

Del kan vara värt atl notera alt mer än varannan prostituerad i Stockholm missbrukar narkotika intravenöst. Prostitutionen, både den manliga och den kvinnliga, är dessutom en av de viktigaste spridningsvägarna för HIV-smitta.

Begränsning av narkotikautbudel måsle utgöra en hörnpelare i narkotika-

politiken. Detta arbete utförs främst av tullen och av polisen. Narkolikabekämpningen kräver resursförstärkningar Det gäller såväl mera tullpersonal som tillgång till narkotikahundar För att man skall komma till rätta med narkotikabekämpningen krävs långsiktiga resursförstärkningar till tullen.

När vi behandlade motsvarande betänkande under fjolårels riksmöte nådde vi till slut en enighet kring en förstärkning som innebar atl tullen tillfördes 11,5 milj. kr extra för utrustning av tvä narkotikakontrollsiyrkor Genom hela utskottsbehandlingen gjorde vi detta med segt socialdemokratiskt motstånd. Men efter del alt det hade visat sig vara möjligt att uppnå majoritet utan socialdemokraternas medverkan fann man för gott alt inte reservera sig på den punkten.

Jag har förståelse för atl en utökning av resurserna för detta ändamål måste utvärderas. Därför har vi inte begärt någon omedelbar ytterligare förstärkning av narkotikabekämpningsresurserna. Det torde emellertid stå utom varje tvivel att det måste tillföras ytterligare resurser på sikt, om man skall komma till rätta med narkotikaproblemen. Resurser bör tillföras redan nästkommande budgetår Även i ett kärvt ekonomiskt läge bör narkotikabekämpningen tillföras resurser, därför att den på sikt ger samhällsekonomiska vinster och således inte tär på samhällets resurser.

Vi tycker därför att del är ganska märkligt atl majoriteten inte inser behovet av att man på sikt tillför narkotikabekämpningen resurser och att man ger regeringen detta lill känna.

Jag vill också uttala en viss tillfredsställelse över all vi har nått enighet i utskollet på en punkt, nämligen översynen av tullens fördelning av resurser mellan olika regioner. En orsak, kanske den viktigaste, till all vi har kunnat nå denna enighet är en motion av Ulla Tilländer. Hon har pekat på situationen i Skåne, sådan den nu är, i korthet att man har bristfälliga tullresurser i Ystad. Dessa bristfälliga lullresurser medför alt införsel sker på elt okontrollerat sätt av bl.a. undermåliga livsmedel och därutöver illegal införsel av såväl sprit som narkotika. Detta kräver i sin lur stora polisresurser för att förhindra atl dessa produkter säljs till svenska konsumenter.

Det står utom allt tvivel att det effektivaste sättet att förhindra sådan försäljning, som nu sker på trottoarkanter, parkeringsplatser och litet varstans i Skåne, är att hindra införseln vid gränsen. Vi kommer atl med uppmärksamhet följa utvecklingen och se om tullen svarar upp mot det som utskottet har enats om, nämligen alt "utskottet förutsätter all tullverket vid sin fördelning av tillgängliga resurser lar hänsyn lill de speciella problem som kan finnas i vissa regioner". Del som i huvudsak åsyftas är alltså förhållandena i Skåne.

Slutligen behandlas i delta betänkande också en repris från i fjol, nämligen färjelinjen Simrishamn —Allinge. För en omklassificering av denna har Bo Lundgren argumenterat. Jag skall inte upprepa argumentationen, det är inte erforderligt, men väl instämma i densamma. På denna punkt har majoriteten avstyrkt de motioner som har förelegat med motiveringen atl det "kräver nya förhandlingar med Danmark, som hittills inte visat intresse för en om-klassificering av denna linje". Det är ju vad motionärerna har krävt, atl man skall ta upp överläggningar med Danmark för att därmed försöka åstadkomma en förändring i delta hänseende.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen m.m.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen

Jag skulle vilja fråga Sverre Palm: Varför är det inte möjligt all tillgodose kravet att uppta överläggningar med Danmark för att därmed undersöka mögligheterna alt nå likställighet mellan olika färjelinjer med samma trafi-keringsunderlag? Varför denna ovilja att över huvud taget diskutera frågan med danskarna?

Herr talman! Allra sist vill jag yrka bifall till alla reservationer med centermedverkan.

AnL 79 GÖSTA LYNGA (mp):

Herr talman! Tullen har traditionellt haft två olika uppgifter, dels en fiskal uppgift, dels att skydda landet mot sådant som man vill skydda mot. Det verkar som om den senare uppgiften blir allt viktigare. Det rör sig om narkotika, som man helt enkelt vill slänga gränserna för så väl som möjligt. Det rör sig också om alkohol, och här vill man upprätthålla en beskattning som finns i Sverige.

Miljöpartiet de gröna har en mycket klar politik när det gäller både narkotika och alkohol. Vi anser inte att någondera är nyttig för människan i stor utsträckning, och vi vill upprätthålla bl.a. narkotikainförselförbudet. Vi vill atl tullen skall göra detta med största möjliga skärpa. På den punkten har vi haft god överensstämmelse med moderaterna och också de andra borgerliga partierna. Vi har alltså där en gemensam reservation om narkotikahundar Vi har också haft samma syn som moderaterna på problemet med "sväl-jarna", som importerar knark genom alt svälja del.

När det gäller alkoholpolitiken tycks vi ha en annan uppfattning än i varje fall moderaterna. Deras främste företrädare här ville gärna få oss atl ändra vår politik i viss utsträckning, för all öka försäljningen av taxfree-sprit på färjeleder Vi har i utskottet försökt alt gå motsatt väg. Jag har försökt att ta ett utskottsinitiativ när det gäller atl klassificera linjen Ystad-Rönne som en kort led i stället för en lång led. Det skulle betyda att man inte får sälja taxfree-sprit. Utskottsmajoriteten ville inte vara med på detta. Det föll. Vi får komma tillbaka lill frågan igen i motioner Problemet finns kvar. På dessa korta leder kan man alltså dricka litet sprit till maten ombord, men man har inte tillstånd alt köpa sprit i större kvantiteter Vi tycker atl det vore riktigt att behålla delta förbud.

Vi har också speciellt uppmärksammat förhållandena i norra Sverige, där lullskyddet mot illegal import av narkotika inte alls är så bra som det borde vara. Vi skulle önska att det fanns möjlighet till samarbete mellan polis och tull, så atl polisen i vissa fall skulle kunna la över tullfunktionärernas auktoritet och ulföra deras arbete. Vår motion har inte accepterats av utskottet. Vi har fått reservera oss på den punkten.

När det gäller de andra frågor som tas upp i betänkandet är utskottsmajoriletens ställningstagande i enlighet med vår alkoholpolifik, t.ex. när det gäller alt inte tillstyrka skattefri servering i Gollandstrafiken.

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till samtliga reservationer som jag har undertecknat.

Anf. 80 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr talman! Jag har största respekt för såväl Gösta Lyngås som miljöpartiets uppfattning, även om jag inte delar den när det gäller riskerna med just taxfree-försäljning. Det finns annat som är orsak till bl.a. alkoholproblem.

Detta med Simrishamn-Allinge och Yslad-Rönne kan ändå inte vara grundproblemet. Varken Gösta Lyngå eller någon annan miljöpartist har under den allmänna motionstiden lagt fram förslag i vederbörlig ordning om att ta bort beteckningen långrutt på linjen Yslad-Rönne. Initiativet kom upp först då Gösta Lyngå tyckte atl del låg någol i argumentet att det var orättvist gentemot Simrishamn alt ha den här skillnaden. Då ville han lösa problemet på sitt sätt, nämligen genom att ta ett initiativ som innebär atl man skulle la bort rättigheterna på Ystad-Rönne-linjen.

Nu kan inte del förslaget vinna bifall; del finns ingen motion om detta. Ni var inte så angelägna att ni motionerade om del, men däremot tyckte ni att rättvisan krävde elt utskotlsinitiativ. När den möjligheten nu är stängd, är det då inte rimligt att gå den andra vägen och följa reservationen och därmed försöka öppna möjligheterna för lika konkurrens såväl Simrishamn —Allinge som Yslad-Rönne?

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen m.m.

Anf. 81 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik:

Herr talman! Bo Lundgren vet lika väl som jag att detta är en gammal fråga. Vi argumenterade efter samma linjer förra året. Del är givet att det hade varit bättre om vi i miljöpartiet hade kunnat stödja oss på en motion. Vi skall försöka fä fram en sådan till nästa år Hoppas atl den skall gå igenom. Men skatteutskottets behandling var ju inte särskilt positiv, del måste jag erkänna.

Vi tänker inte ändra vår alkoholpolitik, Bo Lundgren, men vi kan ju hoppas alt moderaterna så småningom ändrar sin alkoholpolitik. I förhoppningen om del väntar vi till nästa år, dä vi kan diskutera frågan igen.

Anf. 82 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Gösta Lyngå som representant även för det skånska landskapet; Tycker Gösta Lyngå alt det är rättvist all ha andra regler för Simrishamnslrafiken än för Ysladstrafiken?

AnL 83 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik;

Herr talman! Nej, det tycker jag inte alls. Det var just därför som vi log upp frågan om utskotlsinitiativ beträffande linjen Ystad-Rönne som kort trafik. Det gäller också många andra linjer runt våra kuster som vi borde ändra klassificeringen pä.

AnL 84 SVERRE PALM (s);

Herr talman! I dag har vi atl ta ställning till tullverkets anslagsnivå för nästa budgetår. Den pågående förändringen av tullverksamheten och den fortsatta volymtillväxten medför att lulllaxerings- och kontrollarbetet även i årets budgetförslag undantas från besparingskrav. Propositionen tar också hänsyn lill atl de omfattande förändringarna i tullverksamhelen kräver extra

6 Riksdagens protokoll 1989/90:80

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen m.m.

stora administrativa insatser Mot den bakgrunden har del inte lagts fram förslag om en fortsatt neddragning av tullverkets administrativa resurser

Herr talman! När skatteutskottet behandlade regeringens förslag om tullverket hade vi också att ta ställning till elt antal motioner om tullverksamhelen inlämnade under årets allmänna motionslid.

Utskottsbehandlingen har föranlett 16 reservationer och 2 särskilda yrkanden. Jag övergår nu till att kommentera reservationerna.

1 reservation nr 1 av moderaterna och miljöpartiet och i reservation nr 2 av folkpartiet och centerpartiet tar rnan upp resurserna för narkolikabekämpningen och då främst behovet av fler narkotikahundar.

Utskottet är enigt orn att narkotikahundarna är myckel effektiva i insatserna mot smugglingen av narkotika. Tullen häri dag 46 hundekipage inkl.de 6 som är avdelade för de rörliga kontrollstyrkorna.

Uppbyggnaden av kontrollslyrkorna visade svårigheterna atl snabbt öka antalet hundar Kapaciteten på hundskolan skulle kunna klara elt ytterligare antal narkolikahundsiyrkor, men för detta krävs en mer långsiktig planering.

Med anledning av den nyligen genomförda ökningen av hundstyrkor och andra åtgärder mot narkolikasmugglingen avstyrker utskottet reservationerna I och 2.

Reservation nr 3 av centerpartiet handlar om resurser för kontroll av illegal införsel av alkohol. Utskottet anför på denna punkt alt man bör avvakta de pågående organisationsförändringarna och utredningen om tullverkets kontrollstrategi.

Reservation nr 5 av miljöpartiet avser lullbevakningen av Norrlandskusten. 1 denna fråga vill jag till Gösta Lyngå såga att del är elt avvägningsprob-lein för tullverket atl fördela resurser dit de bäst behövs.

Reservation nr 6 och 7 tar upp samarbete mellan tull och polis.

På denna punkt framgår tydligt av såväl propositionen som vårt betänkande att inånga krafter arbetar för ökad samverkan mellan polis och tullpersonal. Enligt uppgift pågår inom civildemparternenlet elt arbete som lar upp gränsdragningen mellan polis och andra myndigheter Detta arbetet bör avvaktas.

Reservation nr 8 handlar om färjetrafiken i Öresund. Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motsvarande yrkanden. Någol som ändrar detta ställningstagande har inte framkommit.

Reservation nr 9 om färjelinjen Simrishamn-Allinge som är gemensam för de borgerliga partierna lar upp kravet pä ändrad klassificering av linjen lill lång rutt.

Utskottet och riksdagen prövade denna fråga förra året och avstyrkte frarnställan. Då liksom i år styrs klassificeringen av en överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge. Sverige har inte någon egen bestämmanderätt, ulan överenskommelsen rnåste sågas upp. Enligt vad jag erfarit är danskarna inte beredda alt ändra reglerna. Delta förhållande har finansdepartementet så sent som för tre veckor sedan stämt av med danskarna. Vi avstyrker reservationen.

Reservation nr 10 tar upp förslag om skattefri servering i Gotlandstrafiken. Denna fråga behandlades av finansulskotlel i samband med komplelle-ringspropositionen 1989. Finansutskottet konfirmerade då vårt yttrande alt

skattefri försäljning och servering bör förbehållas den internationella trafiken. Skatteutskoltet vidhåller detta beslut.

Reservation nr 11 står moderaterna och folkpartiet bakom. De kräver att tulltillägget avskaffas. Denna fråga har under flera år prövats av riksdagen och avslagits. Utskottet vidhåller detta riksdagens beslut.

Reservation nr 12 är gemensam för de tre borgerliga partierna och gäller tulltilläggel i frågan om mervärdeskatt. Även denna fråga har flera gånger prövats av riksdagen och avslagits. Kommittén för indirekta skatter, KIS, har tagit upp frågan och är positiv till en förändring, men anser all tulldatasysle-inets idrifttagande skall avvaktas.

Reservation nr 13 är gemensam för de borgerliga partierna och i den begärs en utredning med uppgift att se över regelsystemet för tullförrättnings-avgifterna. Dessa regler har setts över och nya regler gäller fro.m. 1 januari i år Enligt utskottets mening föreligger inte behov av någon ny utredning.

Reservation nr 14 gäller skattefri ankomstförsäljning. Såväl internationella åtaganden som Nordiska rådets ställningslagande är avvisande lill an-kornslförsäljning.

Reservation nr 15 handlar om temporär tullfrihet i vissa fall. Vi hörde Leif Olsson berätta om en präst som inte fick föra sin bil över gränsen. Frågan har behandlats i en arbetsgrupp inom Nordiska rådet men ej bifallits.

Reservation nr 16 av moderaterna handlar om import av avelsdjur I dag gällande regler ger möjlighet att avgiftsfritt införa djur

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på samtliga reservationer

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen m.m.

AnL 85 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr talman! Sverre Palm säger all man skall rätta sig efler Nordiska rådet när det gäller ankomstförsäljning. Nordiska rådet har precis sammanträtt på Island. Rådet har där bestämt sig för. av bl.a. säkerhetsskäl, all acceptera ankomstförsäljning. Det går alldeles utmärkt, oavsett vad Nordiska rådet eller andra säger, atl acceptera ankomstförsäljning. Det är del enskilda landet som fattar det beslutet.

Volymen taxfree-försäljning ökar inte. utan man uppnår alt säkerheten förbättras och transportkostnader minskas. Jag kan inte begripa varför detta skulle vara ett problem - utom då för riksdagens majoritet som ibland skapar problem som inte existerar

Jag skulle vilja ställa fyra frågor till Sverre Palm.

För del första. Anser Sverre Palm alt del är riktigt atl SJ inte debiteras tullförrällningsavgifter. medan andra debileras denna avgift? Är del rimligt ur konkurrenssynpunkt?

För det andra. Jag inser att vi inte kommer alt få majoritet när det gäller avskaffandet av lulltillägget, eflersom socialdemokrater och andra inte vill det. Andrahandsyrkandet gäller att man skall avskaffa tulltillägg på sådan rnorns som de facto inte är något undandragande eller ens kan vara del eftersom den är avlyftbar Varför kan tillägget inte tas bort i det avseendet?

För det tredje. Vad är det som gör alt man genom ett benhårt fasthållande vid del man kallar för en princip, accepterar en omfattande och bra trafik till

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen m.m.

Åland, men är inte beredd atl genom en enkel åtgärd för att likställa trafiken se till att vi får bra förbindelse till den svenska ön Gotland?

Fördel fjärde. När det gäller färjelinjen Simrishamn-Allinge är jag också medveten om all del gäller att träffa en överenskommelse med Danmark. Frågan är bara vad riksdagsmajoritelen i Sverige vill. Vad vill ni egentligen? Förra gången ville ni alt Ystad skulle gynnas på bekostnad av Simrishamn. Vill ni fortfarande atl den del av Skåne som är mest utsatt och som har störst behov av utvecklingsinsatser skall missgynnas på grund av atl ni väljer alt inte bry er om att la upp diskussioner med danskarna?

AnL 86 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik;

Herr talman! Jag fick intrycket att Sverre Palm verkligen håller med mig om all det finns problem i Norrland och att bevakningen av kusterna är för dålig så all knark kan föras in. Däremot tyckte han inte alt det var riksdagens sak att rikta något pekfinger rnot tullverket för detta. Så diskret får väl inte Sveriges riksdag vara? Finns där problem skall vi väl kunna säga det till tullverket? Då kanske tullverket säger atl man inte har råd atl åtgärda problemen och atl man behöver mer resurser. Då kommer regeringen, som har anförts i miljöpartiets motion, att gå lill riksdagen och säga att det behövs mer resurser. På så sätt har vägen berelts för riksdagen att säga alt del behövs en förstärkning av tullskvddet mot narkotika vid de norrländska hamnarna.

AnL 87 LEIF OLSSON (fp) replik:

Herr talman! Sverre Palm inledde sitt anförande med atl berätta om att tullen hade undantagils från besparingskraven. Ett sätt att komma runt detta skulle vara t.ex. alt tulltilläggel togs bort. Redan där skulle göras administrativa vinster, sorn jag är övertygad orn skulle kunna användas till bättre ändamål.

Problemet är hur skatteutskottets tidigare yttranden skall tolkas i ett par betänkanden såväl från 1986/87 som från 1988/89, dvs. att den som vinnlägger sig om alt lämna korrekta deklarationer inte skall drabbas av dessa sanktioner. Det är självklart att det i en mängd av storleksordningen 2.5 miljoner deklarationer per är finns, i många fall blott och bart beroende på den mänskliga faktorn, fel som inte är avsiktliga på något sätt. De fel som uppstår genom fusk eller för alt undandra tullar faller, såvitt jag förslår, under helt annan lagstiftning.

Jag förslår inte riktigt Sverre Palms resonemang om gränsreglerna. Såvitt jag vet var frågan uppe lill behandling förra veckan vid Nordiska rådets session. Nu säger ni atl ni inte kan bedöma utsikterna att få en lösning till stånd för delta i framliden. Varför denna pessimism?

Tycker Sverre Palm alt historien om prästen som jag återgav är bra? Jag tycker inte alt den var bra. Del finns ett annat exempel i motionen som jag tycker är lika flagrant. Det handlar om den SAS-anställde dansken som kan använda sin tjänstebil i alla länder i hela världen utom hemma i Danmark. Det är en fantastisk konsekvens av dessa regler.

Vi i folkpartiet begär helt enkelt en förnyad prövning på nordisk nivå, och jag förslår inte varför ni socialdemokrater inte kan ställa upp pä det.

Anf. 88 ROLF KENNERYD (c) replik;

Herr talman! Jag skulle vilja peka på ett par exempel på saklig tomhet i det formellt heltäckande men föga engagerande anförande som Sverre Palm höll. Han säger bl.a. att det är behovet av långsiktig planering som är skälet lill alt utskoltsmajoriteten anser sig vara förhindrad alt ge regeringen till känna att ökade resurser för narkotikabekämpning behövs just på sikt.

Om Hugo Hegeland hade varit här hade han säker använt ett utländskt ord för all beteckna slikt tal. Han skulle möjligen ha använt "underslate-rnenl" som beteckning. Jag skulle vilja skicka frågan vidare till nästa talare, som också i delta avseende ingår i majoriteten, dvs. Lars Bäckström. Är det även för hans del behovet av långsiktig planering som förhindrar all ge regeringen detta lill känna?

Jag konstaterar beträffande linjen Simrishamn-Allinge att vi där inte har någon bestämmanderätt. Sverre Palm har erfarit atl danskarna har samma uppfattning som man tidigare har givit till känna. Del är klart att en vänlig förfrågan från departementets sida lill danskarna ulan krav på överläggningar inte kan ge någol annat svar. Jag tycker alt det är ett anständighets-krav att riksdagen begär atl sådana överläggningar kommer lill stånd för alt verkligen känna danskarna på pulsen i denna fråga.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen m.m.

AnL 89 SVERRE PALM (s) replik:

Herr talman! Först har vi frågan om alt SJ inte betalar lullförrältningsav-gifter. Jag har inte tjänstgjort vid SJ sedan 1986, men av de kunskaper jag har vet jag att SJ bedriver egen kommissionärsverksamhel. Del kan möjligen vara beroende pä detta som tullen inte belastas med några kostnader, och därför har SJ ställts utanför.

Bo Lundgren lar upp frågan om Gotlandstrafiken. Jag skulle vilja rekommendera Bo Lundgren att fråga gotlänningarna om de vill ha sin Europaväg baserad på inkomster från sprilförsäljningen. De vill nog alt svenska folket ställer upp och hjälper till alt hälla trafiken flytande utan hjälp av spriten.

Vi har talat om tulltilläggel flera gånger Del nya i mitt svar var atl jag sade atl KIS har sett över detta. Man funderar där över huruvida detta skall ändras. Dock skall rnan avvakta tullens förändring och tulldatasyslemets införande.

Finansdepartement har kontrollerat frågan om linjen Simrishamn-Allinge. Det gjordes nyligen. Jag är nöjd ined det svar vi har fått i det lägel. Men det går ändå att ta upp några andra funderingar om huruvida det är riktigt all man skall etablera ytterligare en linje. Den trafik som i dag finns mellan Sverige och Bornholm är till 86 % sommarbaserad. Frågan är om trafiken tål ytterligare en linje. I de allra flesta fall, endast med något undantag, har taxfree-försäljning medgivits till fullvärdiga färjelinjer. Det är färjelinjer som har ett nyttiggörande gentemot näringslivet, dvs. de fyller ett behov av godstransporter och upprätthåller en bra trafik året runt.

Vi har även del alkoholpolitiska problemet. Riksdagen har ställt sig bakom Världshälsoorganislionens mål om alt minska alkoholkonsumtionen med 25 % fram lill år 2 000. Men ökad tillgänglighet medför ökad konsumtion. Jag vill därför föra in denna tanke i sammanhanget.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen

AnL 90 BO LUNDGREN (m) replik;

Herr talman! Jag skulle råda Sverre Palm att sätta sig in i en fråga innan han i utskottet och i kammaren skall fatta beslut om den. Det är faktiskt inte fråga om alt etablera ylleriigare linjer Linjen Simrishamn-Bornholm är den ursprungliga förbindelsen med Bornholm från Skåne. Den har existerat under lång tid. Den har haft problem på grund av atl en linje mellan Ystad och Rönne etablerats, vilken sedermera har blivit den som används mest. Under exempelvis 1989 har det varit en kraftig ökning på linjen Ystad-Rönne, och det har därför varit svårt atl få elt underlag på linjen Simrishamn—Bornholm, vilket man måste ha om man skall kunna få kontinuerliga trafiktillstånd, vilket vi också har krävt. Dä skulle det vara möjligt med en helårslinje mellan Simrishamn och Allinge. Men det är ju på grund av riksdagsmajoriteten och genom att den socialdemokratiska regeringen begår denna uppenbara orättvisa mot Simrishamn som delta inte är möjligt.

Sverre Palm säger atl han är belåten med finansdepartementet. Han säger att man på finansdepartementet har frågat danskarna och att de nog inte vill. Men, som Rolf Kenneryd sade här tidigare, det gäller att Sveriges riksdag talar om att den anser att det skall vara rättvist, dvs. alt samma sak skall gälla för Simrishamn som för Ystad. Om Sveriges riksdag uttalar detta och regeringen får i uppdrag atl ta upp överläggningar har jag mycket svårt alt tänka mig atl danskarna skulle motsätta sig detta. Bornholms aml har tillstyrkt, och de olika skånska regiondelarna har tillstyrkt. Det finns alltså all anledning all tro alt man kommer atl få ell positivt besked vid formella överläggningar

Det är också märkligt, och typiskt socialdemokratiskt, när del gäller frågan om man skall la ut tulltillägg på den moms som egentligen inte undanhålls ens om man skulle sträva efter atl undanhålla tullmedel som sådana. Det sägs att man skall avvakta hur tulldatasystemel kommer atl se ut. Men vad i herrans namn har lulldatasystemet atl göra med frågan huruvida man skall ta ut tulllillägg eller inte pä moms sorn staten inte går förluslig? Det är fråga om en viljeinriktning. Tala nu om vad socialdemokraterna anser i denna fråga, dvs. all ni socialdemokrater vill ta ut skatter och avgifter så myckel ni kan. Såvitt jag förstår är del detta det handlar om.

Sedan säger Sverre Palm att gotlänningarna nog inte vill ha en trafik som är baserad på spritförsäljning. Del är servering som vi i detta fall föreslår. Vi skall naturligtvis se till att gotlänningarna får bra förbindelser med fastlandet. Men de är ju missnöjda med de nuvarande. Och det är svårt för staten atl plocka fram ytterligare pengar. Det i sin lur borde väl innebära alt del vore vettigare att utnyttja det system som faktiskt fungerar mellan Stockholm och Åland. Varför kan det inte få fungera mellan fastlandet och Gotland?

AnL 91 SVERRE PALM (s) replik:

Herr talman! Jag skall bara ta upp linjen Simrishamn-Allinge. Bo Lundgren säger atl delta är den ursprungliga linjen. Under förra året och några år tidigare trafikerades denna linje med en katamaranbåt. Man kan fråga vilken nytta den hade för näringslivels behov av tyngre transporter. Man kan också fundera över vad det är som har gjort att trafiken har överförts till

linjen Yslad-Rönne. Denna överföring skedde innan laxfree-försäljningen fanns. Näringslivels transporter styrdes mot denna färja, och det skedde alltså innan laxfree-försäljningen infördes.

AnL 92 LARS BÄCKSTRÖM (vpk):

Herr talman! Jag skall begränsa mig till två moment i utskottets hemställan, mom. 1 och 12. Ledamoten Kenneryd ville ju ha vpk;s kommentar när det gäller rnorn. 1 om narkotikabekämpningen. Jag vill också erinra om vad ledamoten Kenneryd sade i sill första inlägg. Han påtalade då hur man under segt motstånd från socialdemokraterna under förra året fick fram resurser till två rörliga gränsskyddsslyrkor Vi i vpk var med och bekämpade delta sega motstånd. Tack vare alt vi gjorde det fick vi socialdemokraterna att ansluta sig till denna linje. Det tycker jag visar vilken kurs vpk har intagit i denna fråga.

Jag vill även säga alt vi i vpk försöker pröva frågorna så sakligt som det är möjligt. Del försöker naturligtvis alla göra. Men när vi i vpk har prövat denna sakfråga, har vi kommit fram till att vi för närvarande inte vill anslå mer medel, innan det har skett en utvärdering av hur de hittillsvarande resurserna har använts. Man kan då se hur vi i vpk behandlar denna fråga som gäller anslag till narkolikabekämpningen och hur andra partier behandlade det förra betänkandet om anslag lill skattemyndigheterna. I den frågan stod vi i vpk ensamma. Vi såg de akuta behoven. När del gäller denna fråga har vi fått loss förstärkningar och nu vill vi utvärdera dem.

Vpk har emellertid fogat ett särskilt yttrande lill betänkandet. Delta är ganska klarl, och i sak ligger det mycket nära reservation 2 från centern och folkpartiet. I det särskilda yttrandet har vi i vpk tryckt på att narkolikabekämpningen är angelägen och atl tullen är en av de viktigaste delarna i detta sammanhang. Vi säger också all generaltullstyrelsen inte har äskat ytterligare medel för narkotikabekämpning för innevarande budgetår, bl.a. med hänsyn till atl man nu befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Vi i vpk har därför inte väckt någon motion om ytterligare medel för tullens narkotikabekämpning delta år Vi tänker följa frågan noggrant och avser att återkomma till frågan när nuvarande utbyggnad är fullföljd.

Delta ligger nämligen nära det som sägs i reservation 2, nämligen;

"Det närmare resursbehovet bör bedömas mot bakgrund av vilka vinster
som kan uppkomma i och med pågående organisatoriska förändringar ."

Jag tror alltså alt vi i sak är överens även om vi har vall olika nyanser i skrivningarna. Jag tror också all vi vid kommande budgetbehandling kommer alt nå enighet i denna fråga, åtminstone mellan vpk, centern och troligtvis också folkpartiet. Eflersom moderaterna och miljöpartiet har gjort en annan bedömning - de vill anslå pengar redan nu - finns det en stabil grund för och hopp om att tullen skall få erforderliga resurser.

Beträffande mom. 12 vill jag säga följande. Alla människor tillhör minoriteter i någon mening. I denna kammare tillhör vi alla minoriteter. Det finns ju inte någol majoritetsparti. Jag tillhör en av minoriteterna, nämligen vpk. Sedan tillhör jag en annan minoritet också inom mitt eget parti, nämligen den minoritet som stöder reservationen om färjelinjen Simrishamn-Allinge. Jag kommer att rösta för den reservationen, av likformighetsskäl. Man

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen m.m.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen

kan ha olika åsikter om tullfrihet eller inte på sådana rutter Men likformighet bör råda i ett lagsystem, och därför kommer jag och ytterligare några ledamöter i vpk att rösta för denna reservation. I övrigt yrkar jag bifall till hemställan i betänkandet.

AnL 93 BO LUNDGREN (m) rephk;

Herr talman! Jag tänkte bara tala om för Lars Bäckström atl om vi skulle kunna få de skånska socialdemokraterna atl rösta för reservationen som vill ge samma status för färjelinjen Simrishamn-Allinge som för färjelinjen Yslad-Rönne och om man också kunde fä Lars Bäckström att göra elt rejält arbete i vpk, skulle vi kunna få majoritet häri kammaren för den rätta linjen. Det hänger alltså på vpk. Klarar inte vpk av delta blir del ingen rättvisa. Det hänger också på de skånska socialdemokraterna. Jag har redan förlorat hoppet om miljöpartiet.

AnL 94 ROLF KENNERYD (c) replik;

Herr talman! Jag vill bara uttrycka min tillfredsställelse över Lars Bäckströms besked när del gäller båda dessa punkter. Jag hoppas alt delta skall ge underlag inför nästa års behandling av resurser för narkotikabekämpningen, så all vi kan driva denna fråga ytterligare elt steg i den riktningen den bör drivas. Jag hoppas att även regeringspartiet har noterat detta inför nästkommande års behandling.

AnL 95 LARS BÄCKSTRÖM (vpk) rephk:

Herr talman! Det är näppeligen fråga om några genmälen utan mer artighetsfraser som just nu utbytes. Centern och vpk är tydligen överens.

Till ledamoten Lundgren vill jag säga att jag skall göra min del. Men jag kan ju förvisso inte bedriva ohelig kohandel. Så jag skall sträva på. Man får hoppas på viss generositet från den moderata sidan när det gäller vpk;s yrkande om alt det skall råda likformighet vid behandling av taxeringar, uppbörd och skallerevisioner, så alt vi får litet draghjälp där Även moderaterna är väl intresserade av likformighet och rättssäkerhet. Det behövs då större ansvar hos riksskatteverket. Med det är en annan fråga. Vi kan inte ko-handla på det här viset, det vet jag, men dock!

AnL 96 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr talman! Till kamrat Bäckström - jag vet förstås inte om det längre heter kamrat, för ni skall ju ta bort k i partinamn. Men lill Lars Bäckström, det är väl neutralt, vill jag säga atl vi i dag har väckt en motion med 24 hem-ställanspunkler för en bättre rättssäkerhet i beskattningen, för enhetlighet i laxeringen och för att skattskyldiga skall kunna känna sig trygga. Den kanske vi skall kunna få igenom om ni är beredda att ställa upp. Ansvaret ligger tungt på Lars Bäckström när det gäller linjen Simrishamn-Allinge.

Anf. 97 WIGGO KOMSTEDT (m):

Herr talman! Jag är den sist anmälde talaren och kanske den ende som bor i den regionen som berörs av den fråga som jag tänker ta upp, nämligen färjeförbindelsen mellan Simrishamn och Allinge. Del är inte med liten för-

våning man tar del av utskottsmajoriletens skrivning: Även det här året diskriminerar man den enda ort i vårt land med den här typen av kommunikationer

Sydoslskäningarna borde ha rätt atl behandlas lika med andra orters invånare i vårt land. Utskottets företrädare Sverre Palm hänvisade här till alt man har talat med danskarna och alt de inte tycker så. Man kan faktiskt driva frågor på olika sätt och med olika tryck. Del gick ju till sist atl få till stånd den lång rutt-klassificeringen av linjen mellan Ystad och Rönne. Då borde det faktiskt inte vara så märkvärdigt nu, när man har sett resultatet, att göra så även när det gäller Simrishamn och Allinge. Men om man bara lyfter på telefonluren och frågar vad danskarna säger om detta, får man naturligtvis det svar man önskar. Efter alt ha lyssnat på danska vänner i t.ex. Nordiska rådet i vissa frågor med gemensamt nordiskt intresse, tror jag inte riktigt på att de resonerar så. Det är nog den krafl som man efterlyser frän regeringens sida sorn skulle kunna ge elt resultat. Men den kraften är väl lika stark som i många andra sammanhang.

Del är synd atl Sverre Palm inte finns kvar i kammaren, för han gjorde en del påståenden, som i och för sig Bo Lundgren har berört. Simrishamn-Allinge är den äldsta färjeförbindelsen på Österlen. All säga att sommartrafik skulle vara något negativt tycker jag är alldeles fel. Denna del av vårt land satsar väldigt hårt på just turism. Det är turism som Simrishamn och Tomelilla kommuner har satsat sina största pengar på under senare år Färjeförbindelsen lill Bornholm är elt led i denna satsning. Man får lägga vilka bedömningar man vill på denna fråga, men i och med alt man fick taxfree-försäljning mellan Ystad och Rönne ökade trafiken med 40 % förra året. Säkerligen tog man mycket från den andra linjen därför att linjerna inte var likvärdiga i detta avseende.

Sverre Palm för in argumentet att vi alla i denna kammare ju har ställt oss bakom Världshälsoorganisationens mål alt minska spritkonsumtionen. Då skulle jag vilja fråga Sverre Palm, om han finns någonstans i grannskapet, orn han kan ge rnig elt besked på hur vår konsumtion kommer atl minska därför atl vi köper brännvinet på linjen Yslad-Rönne i stället för på linjen mellan Simrishamn och Allinge. Det skulle vara intressant all få veta hur konsumtionen skulle kunna minskas av det skälet! Men om man vill föra det politiska argumentet föreslår jag det enda rimliga, nämligen alt vi tar bort all sprit på alla förbindelser som vi har med vårt land och andra länder Det vore ju i alla fall att vara konsekvent.

Nu har vi majoritet. Lars Bäckström har gett indikationer på att del skulle kunna bli annorlunda. Del skall bli intressant atl se hur våra kolleger från Kristianstads län kommer all ställa sig. De har ju motionerat i denna fråga, och det gör man ofta i motionstiden för att den lokala pressen skall kunna tala om hur välvilligt inställd man år. Men det behövs någonting från ord lill handling. Den bittra verkligheten för en sådan handling inträffar om en liten stund när vi skall votera. - om man nu skulle vilja göra någonting för sin region. Del finns en motion frän vpk där vice ordföranden Gudrun Schyman har ställt sig positiv till förslaget. Hon hade vissa anknytningar tidigare lill Simrishamn. Jag förstår alt hon har haft en ärlig avsikt. Det är synd atl inte Lars Bäckström företrädde sitt parti i utskottet och kunde vara med på reser-

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till tullen m.m.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till SMHI och SGI

vationen. Då hade vi haft en annan majoritet redan i nuläget. Att bara motionera och inte visa någonting i handling kommer inte atl hjälpa. Sydostskåningarna kommer naturligtvis att vara väldigt intresserade av att se hur den kommande voteringen slår ut. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 9.

Med detta anförande - under vilket talmannen övertog ledningen av kammarens förhandlingar - var överläggningen avslutad. (Beslut fattades under 14§.)

11 § Anslag till SMHI och SGI

Föredrogs trafikutskottets betänkande 1989/90:TU14 SMHI och SGI (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 98 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Jag skall fatt mig mycket kort. Kraven på förstärkning av resurserna till SMHI är verkligen ingenting nytt för vpk. Tvärtom har vi ställt sådana krav tidigare. Nu stödjer vi en motion som miljöpartiet har lämnat in, där sådana krav ställs som de vi har ställt tidigare.

När vi i Sverige och våra kuster drabbades av en allvarlig algblomning hade vi en väldigt kraftfull debatt i massmedierna och bland människorna. Man uttryckte sin förskräckelse över miljöförstöringen. Sedan gick del en tid, och tydligen sjönk förskräckelsen undan. När vi nu bl.a. vill ge SMHI förstärkta resurser för att SMHI bättre skall kunna hjälpa till vid övervakningen av havsmiljön och kunna skaffa utrustning, teknik o.s.v. som behövs, kan vi inte få majoritet. Jag nöjer mig med detta så länge och yrkar bifall till reservationen i betänkandet.

AnL 99 ROY OTTOSSON (mp);

Herr talman! De flesta vet att SMHI sysslar med väderprognoser och studerar klimatet. Mindre känt är att SMHI också sysslar med hydrologi, dvs. studerar hur vattnet rör sig i mark, grundvatten, strömmar, älvar och hav.

Liksom kunskaperna om luften, vädret och klimatet har blivit allt viktigare i takt med den tilltagande miljöförstöringen runt om i världen, blir också kunskaperna om vattnet och dess rörelser och egenskaper allt viktigare i bl.a. miljösammanhang. De alltmer frekventa ekologiska katastroferna i våra egna kusthav, i Östersjön och i Västerhavet, har med all önskvärd tydlighet påmint oss om behovet av långtgående åtgärder mot utsläpp av föroreningar och utplundring av havens resurser Men det har också visat på hur bristfällig vår kunskap är om de bakomliggande processerna, om hur olika ämnen rör sig med vattnet i mark, vattendrag, sjöar och hav och hur detta förhåller sig till väder klimat och mänskliga aktiviteter

Redan i samband med förra årets budgetbehandling begärde SMHI ökade anslag för att kunna utveckla sin hydrologiska verksamhet. Då betonades problemet med översvämningar i delar av landet, frågetecknen kring skogs-

brukets påverkan av vattenföringen och naturligtvis havsmiljöfrågorna; Då beslutade riksdagens majoritet att inte tillgodose SMHLs välmotiverade krav. Vi från miljöpartiet reserverade oss till förmån för SMHL.s krav.

Tyvärr verkar denna historia upprepa sig i dag. Även i år har majoriteten i riksdagens trafikutskott stött regeringens njugga inställning till den hydrologiska verksamheten hos SMHI, trots att det ändå handlar om små pengar, i år 7 milj. kr, som kan få mycket stor betydelse för såväl miljö som framtida välfärd. Även i år har vi från miljöpartiet tvingats reservera oss till förmån för investeringar i förstärkt övervakning av havsmiljön, förbättringar av mätningar av vattenföring i vattendrag och mark, osv. Jag vill peka på en artikel i DN i dag, som visar just hur viktig marken är när det gäller dessa miljöproblem. Man går in på hur försurningen fungerar. Försurningen är egentligen en funktion av vad som händer med vattnet i marken, och de ämnen som kan lösa sig i vattnet i marken.

Vi har också reserverat oss för att SMHI skall tilldelas pengar för datorer till del nya prognossyslemet HIRLAM. Där rör det sig om 8 milj. kr. Regeringen, och majoriteten i trafikutskottet, vill däremot att dessa medel skall ta omvägen över statskontoret och civildepartementet.

Herr talman! Jag yrkar därmed bifall lill reservationen.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till SMHI och SGI

Anf. 100 YNGVE WERNERSSON (s);

Herr talman! En klar majoritet slår bakom utskottets betänkande om anslag till SMHI och SGI. Endast en reservation frän vpk och miljöpartiet har fogats lill betänkandet.

Atl till fullo bevilja de medel och tillgodose de önskemål som framgår av verks och myndigheters anslagsframställan är att göra del mycket lätt för sig. Det är den väg som reservanterna har valt, och det kan vara kortsiktigt populärt men är föga ansvarsfullt.

Ulskottsmajoriteten har däremot sett lill helheten och tagit hänsyn lill att det finns begränsade resurser Anslagen är väl avvägda med hänsyn till andra angelägna områden.

Herr talman! Jag yrkar avslag på reservationen och bifall till utskottets hemställan.

Anf. 101 ROY OTTOSSON (mp):

Herr talman! Yngve Wernersson tycker alt man gör del lätt för sig när man tar miljöproblemen på fullaste allvar och anser att man skall utnyttja den kompelens som finns i landet, och låta den utvecklas på det sätt som är bäst pä lång sikl. Jag tycker att del är beklagligt att socialdemokraterna inte har förställ vidden av de här problemen och behovet av alt ha en kompetent myndighet som verkligen så noga som möjligt mäter allting som man kan komma åt.

Del är faktiskt så atl kunskaperna och mätdata på det här området är mycket bristfälliga. Det är en av orsakerna till att det är svårt för regeringen alt komma med vettiga förslag på området.

Jag tycker att del skulle vara lätt alt kunna ställa sig bakom det myckel modesta krav som SMHI har ställt. I de här sammanhangen är 7 milj. kr

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till postväsende

väldigt litet i förhållande till de enorma skadeverkningar som vi i dag ser av miljöproblemen i haven kring kusterna i vårt land. Jag vill ännu en gång yrka bifall till reservationen.

Anf. 102 YNGVE WERNERSSON (s);

Herr talman! Roy Ottosson tycker alt 7 milj. kr är väldigt litet. Men för att kunna ge de pengarna i anslag måsle man också ha dem. Del är myckel lätt för miljöpartiet att här hänvisa till att man skall öka anslaget med 7 milj. kr Del är litet svårare atl anvisa var man skall la dem.

Anf. 103 ROY OTTOSSON (mp);

Herr talman! Yngve Wernersson är välkommen att ta del av miljöpartiets budgetförslag, där vi naturligvis har balanserat både inkomster och utgifter Vi har faktiskt en starkare budget än den som socialdemokraterna har lyckats prestera.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 14 §.)

12 § Anslag till postväsende

Föredrogs trafikutskottets betänkande 1989/90;TU15 Postväsende (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 104 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Vår debatt skall handla om inriktningen av posten verksamhet fram till 1993.1 postverkets egna målsättningar talas del om " nöjda kunder, personal som trivs samt tillräcklig lönsamhet". Det låter väl mysigt och fint. Men frågan är vilka förändringar som i praktiken förestår under de kommande åren. Ännu har vi inte fåll se post- och teleutredningen, och vi vet inte hur det går med regeringens förslag alt bankerna skall få ta sig in på ett av postens mer vinstgivande områden.

Det finns mycket i det nya språkbruket som påminner om tidigare utspel från statliga verksledningar och som väcker onda aningar, i varje fall hos mig.

I april 1987 skapade dåvarande SJ-chefen Furbäck braskande rubriker i pressen. Hans plötsliga utspel handlade om att statens järnvägar hamnat i en katastrofal ekonomisk situation. I en artikel i Dagens Nyheter stod det; "SJ;s förlust i år uppgår plötsligt till ofattbara 2,2 miljarder" Bakgrunden var att ledningen tog sig för att räkna in kostnaderna för framlida invesleringar i järnvägsnätet. Det var en klar manipulation i ett alldeles bestämt syfte.

Herr Furbäcks propagandabudskap var att SJ skulle genomgå en "revolution i företagskultur". Han hade bl.a. del privata konsultföretaget Indevo lill hjälp att formulera denna "vision". Så småningom erkände propagandis-lerna för den nyliberala linjen inom SJ: "Okej, så när som på någon järnväg i USA är det väl ingen annan järnväg i världen som räknar med alt självfi-

nansiera verksamheten. Men om vi skall hanteras efler renodlade förelagsekonomiska principer måsle resultatet förbättras med 2 miljarder"

Ja, så var del med de nya principerna. Nu börjar de få fullt genomslag för järnvägen. På fredag, Margit Sandéhn, återstår det alt se om regeringen vågar föreslå en utförsäljning, bl.a. till de Iransnationella bolagen, av godbitarna i vårt stomjärnvägsnäl. Margit Sandéhn vet. Hon hade ett gruppsammanträde med sina kamrater i den socialdemokratiska gruppen i går, och de vet det som vi övriga inte får vela förrän på fredag.

Vad jag här nämner är en del av den nya järnvägshistorien. För nu kommer det lika plötsligt nya hotfulla rubriker men denna gång gäller det posten. "Storförlusl hotar posten" kan vi läsa i Dagens Nyheter Poslchefen Ulf Dahlslen varnar för att den kan komma att förlora upp mot 1 miljard kronor orn affärsbankerna släpps in som konkurrenter Jag vet all detta är en befogad varning. Men Dahlstens manöver att peka ut glesbygdsservicen som den stora förlusiboven i postdramal väcker inte bara farhågor; jag tycker all den är otillständig.

Del påslås atl post- och teleutredningen, som snart presenterar sitt material, har siffror som visar att glesbygdens postservice kostar 1,2 miljarder kronor orn året. men bara ger 400 milj. kr. i intäkter. Och så heter det i pressen att "landels lanlbrevbärarlinjer gick alltså med 800 milj. kr i förlust"! Samma procedur alltså som 1987 med SJ. Samma märkliga argument i privatkapitalistiska lönsamhetstermer

Herr talman! Detta är oförskämt, med tanke på atl just post- och teleutredningen skulle titta på statens regionalpolitiska och sociala ansvar Frågan är om de direktiv som regeringen har gett kom lill för att vinstkraven på poslens verksamhet skulle öka. Det skulle jag väldigt gärna vilja ha svar på från Margit Sandéhn. Jag hoppas atl hon hörde vad min fråga gällde.

Stora förändringar har redan skett inom posten. Vissa s.k. rationaliseringar är inte alllid rationella för hela samhället. Alltmer av postbefordran har flyttats över från järnväg till energikrävande och miljöförstörande transporter, framför allt med bil och flyg. Precis som vi säger i reservation nr 1 måste postens servicemål kombineras med elt miljöansvar Sigge Godin återkommer enträget varje år med en motion om exemplet med postfrakterna på sträckan Stockholm-Vännäs. Vpk stöder denna motion i en reservation också i år Men jag tycker att det är bedrövligt att majoriteten är så ängslig för all tillstyrka Sigge Godins krav på bättre postlransporter

Frågan om ett kulturporlo återkommer också varje år, tyvärr ulan framgång. Vi som har reserverat oss för elt kulturporto vill markera hur viktig frågan år Vi tänker inte vara med om alt förhala frågan genom all vänta på alt kommittén som utreder post- och televerksamhelen eventuellt går oss till mötes. Del behövs elt lågt salt porto för att underlätta bl.a. bibliotekens förmedling över hela landet. Det här har vpk motionerat om och argumenterat för under många år Därför är argumenten väl kända, och alla kullurvänner här i kammaren borde känna sill ansvar

Det gläder mig att kommunikationsminister Georg Andersson är närvarande. Då har han kanske också hört alt del finns en oro och undran över del som förestår både på postområdet och på järnvägsområdet.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till postväsende

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till postväsende

Herr talman! Jag ber atl få yrka bifall till de tre reservationer till TU:s belänkande som vpk har varit med om alt avge.

AnL 105 ROY OTTOSSON (mp):

Herr talman! Miljöpartiet de gröna står bakom två av de tre reservationer som har bifogats betänkandet om postväsendel. Bägge handlar om att posten skall utnyttja järnvägarna för sina transporter i så hög grad som möjligt. Skälen lill delta krav är att de alternativa transportsätten, dvs. väg- eller flyg-transporter, medför långt större negaliv miljöpåverkan och misshushållning med energi. Vi menar alt även postverket måste ta sill ansvar för miljön.

Skälet till alt majoriteten i trafikutskotlet inte har kunnat ställa sig bakom dessa krav är atl vi befarar alt poslen försenas och fördyras om den transporteras per järnväg. De menar att miljö- och energimålen i detta fall måste underordnas ekonomiska mål och servicemål.

De har alltså ännu inte insett atl de miljöfarliga utsläppen och energianvändningen måsle minska om mänskligheten skall kunna anpassa sig till naturens krav. Eller ocksä tror de alt man kan förhandla med naturen och få den att ge efter på sina krav till förmån för vår bekvämlighet. De lever helt enkelt kvar i den föreställning som har gett upphov lill de gigantiska miljöproblem som vi nu står inför och som hotar den framtida välfärden, ja, rent av mänsklighetens framtid.

Majoriteten har denna inställning trots att motionären och folkpartisten Sigge Godin i detta fall visar alt servicen och ekonomin kan bli precis lika bra som den är nu med flyg, även om poslen i högre grad utnyttjar järnvägen. Skälet till detta är att poslen kan sorleras under resans gång i s.k. post-kupéer. Ett konkret exempel är sträckan Stockholm-Vännäs, där posten tidigare gick i poslkupé per järnväg men nu överförs till flyg, med oförändrad eller försämrad service som följd.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 2.

Under detta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 106 ELVING ANDERSSON (c);

Herr talman! Om man tittar på del betänkande som vi nu behandlar visar det sig all del just i dessa frågor råder en ganska bred politisk enighet. Det finns tre reservationer, och jag skall kort kommentera de två som centern är med på.

Men jag vill också tala om atl jag känner en viss oro för de tongångar som nu börjar höras från postverket när det gäller kostnaderna för glesbygds- och landsbygdsservice och möjligheterna alt upprätthålla den. De frågorna behandlas inte i detta betänkande ulan återkommer senare, när post- och teleutredningen skall behandlas, men jag vill för min och centerns del redan nu slå fast att vi inte kommer att acceptera atl det blir en försämrad postservice för människor som bor i glesbygden och pä landsbygden.

Reservation 1 handlar om postens ansvar för en miljömässigt riktig transportorganisation. Här måste postverket naturligtvis, som andra verk och företag, på olika sätt verka för och se till att man i sin organisation, på det

sätt som man planerar sitt arbete, lar miljöhänsyn, så alt man kombinerar effektivitet och ekonomi men inte glömmer miljön. Jag är övertygad om att del just inom postverkels verksamhetsområde finns mer all göra än vad man har gjort, och det handlar framför allt om alt i ökad omfattning använda tåg för alt transportera post, där man i postkupéer kan arbeta under tiden som transporten sker Därför finns del anledning atl göra ett tillkännagivande, så atl större hänsyn tas på detta område i den fortsatta verksamheten.

Sedan handlar det om införande av ett särskilt kulturporto. Det har i Sverige drivits en kampanj som heter Hela Sverige skall leva, och det talas också i andra sammanhang om hur viktigt det är att hela landet får utvecklingsmöjligheter. Vi vet också alt en av de förutsättningar som behövs för att orter och regioner skall kunna utvecklas i positiv riktning är tillgång till kultur av olika slag tillsammans med kommunikationer, utbildning osv.

Just när det gäller tillgången till bra kultur, t.ex. litteratur film och annat, måste vi medverka till atl distributionen kan ske till rimliga kostnader. Posten har ett alldeles utmärkt distributionssystem, där böcker, videogram, film m.m. snabbt kan skickas till alla orter i vårt land. Problemet är att verksamheten har blivit alldeles för dyr sedan det s.k. kulturporlot avskaffades. Konstruktionen av de senaste porlohöjningarna har också varit sådan att just tyngre försändelser har drabbats väsentligt hårdare än normala 20-grams-brev. Del innebär all portot för distribution av t.ex. kvalitetsfilm som skall visas på mindre orter ute i landet i dag år nästan lika högt som själva filmhyran. Det är bara ett exempel på atl proportionerna har blivit fullständigt felaktiga.

Därför har vi med anledning av en centermotion avgivit en reservation där vi kräver införande av ett kulturporlo.

Denna fråga är redan tillräckligt belyst, och det är fullt klarl all elt kulturporto är nödvändigt. Del finns därför ingen anledning atl avvakta post- och teleutredningen, även om den i sina tilläggsdirektiv har fått i uppgift alt titta pä den frågan. Det finns inget behov av ytterligare utredning. Det är bara atl konstatera fakta och dra den slutsats som vi har gjort, dvs. all ett kulturporlo behöver införas.

Vi har också i ett särskilt yttrande tagit upp problematiken med glesbygdsservicen, inte minst i skärgårdsområdena. Vi har valt att inte avge någon reservation, eftersom frågan återkommer senare i samband med post- och teleutredningen. Vi har ändå velat markera vår inställning i del särskilda yttrandet.

Jag yrkar bifall till de reservationer som centern har varit med om att avge.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till postväsende

AnL 107 MARGIT SANDEFIN(s);

Herr talman! I del betänkande som vi nu behandlar angående postens verksamhet under tvåårsperioden 1991-1993, är riksdagens krav på posten bl.a.

att posten skall ge god grundläggande postservice till så väl stora som små kunder i hela landet och till rimliga priser samt

att produktionssystemet skall vara uppbyggt så atl i princip 100 % av normalbreven kan nå fram över natten.

Under 1988 och under första halvåret 1989 var det i genomsnitt 94 % av

Prot. 1989/90:80 normalbreven som kom fram över natten. Men riksdagens krav är alt ande-

7 mars 1990 len normalbrev som går fram över natten skall vara minst 95 %.

Poslens verksamhet skall vara så effektiv atl den möjliggör ekonomisk
nsiag ti överlevnad och ger ett genomsnittligt överskott som motsvarar 5 % av rörel-

postväsende seintäkterna.

Elving Andersson tongångar innehåller en viss oro för försämrad service, framför allt i glesbygden. Jag vill tala om för Elving Andersson atl elt av direktiven lill post- och teleutredningen gäller detta. Vi har mycket noga penetrerat och gått igenom det. Jag kan lova Elving Andersson att vi försöker göra allt vi kan.

Herr talman! Till utskottets belänkande har fogats tre reservationer. Den första reservationen, av centerpartiet, vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet, tar upp postens ansvar för en miljömässigt riktig transportorganisation.

Utskottet behandlade vid förra riksmötet en motion med likalydande motionsförslag. Utskottsmajoriteten har samma inställning i år som vi hade i fjol, att vid övernaltsbefordran måsle posten ta hänsyn till bl.a. den tidpunkt då dagens post kan vara klar för avtransport från ett område till elt annat, när det gäller val av transportmedel, som ytterst styrs av kundernas krav på snabba posttransporter.

Transportnätet beslår av en kombination av flyg, tåg, postkupé och bil. Jag kan tala om för Viola Claesson, Roy Ottosson och Elving Andersson att vi har ökat transporterna på järnväg och kommer att göra det även i fortsättningen. Men det måsle vara posten som själv beslutar om hur man på snabbaste sätt skall transportera post mellan olika områden och inom ramen för de servicemål beträffande brevbefordran som riksdagen ställer upp.

Posten har ju, under senare år, utsatts för ökad konkurrens genom bl.a. utvecklingen av olika medel som snabbt överför information. Därför är det ytterst angeläget atl posten har ett snabbt och väl fungerande transportsystem.

Jag ber att få yrka avslag på reservation 1.

Reservation 2 av vpk och miljöpartiet gäller postkupéer på sträckan Stockholm-Vännäs.

Detta är en fråga som har behandlats i utskottet vid två tidigare tillfällen. Utskottet har samma uppfattning i dag som vi hade i trafikutskottets betänkande 1988/89:9 och anser inte att det bör ankomma på riksdagen att uttala sig i fråga om hur post bör transporteras och behandlas på sträckan Stockholm-Vännäs. I belänkandet redovisades också uppgifterna om tidsramar för postdistributionen till Umeåområdet. Jag yrkar avslag på reservation 2.

Reservation 3 av centerpartiet och vpk rör införande av kulturporto.

Detta är en fråga som behandlades i trafikutskottets betänkande 1987/88:12 och med anledning av utskottets initiativ har post- och teleutredningen fått i uppdrag att överväga frågan om införande av ett s.k. kulturporto.

Då frågan är under utredning och i avvaktan på denna, yrkar jag avslag på reservation nr 3.

Herr talman! Jag ber atl få yrka bifall till hemställan i dess helhet i irafikut-
96 skottets betänkande 15.

Anf. 108 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Margit Sandéhn upprepar vad som är postens grundläggande service och vad del innebär. Men det räcker inte. Margit Sandéhn, att vi får höra att det står på papperet. Del räcker inte heller tycker jag. att varje gång vi diskuterar motioner och reservationer på t.ex. postens område säga alt i betänkandet förra året eller i betänkandet 1987 svarade utskottet så och så.

Vi som har tagit upp de frågor sorn vi har argumenterat för här och som har ställt krav t.ex. på postens område nöjer oss inte med hur verksamheten ser ut nu, utan vi ställer ytterligare krav. Vi vill ha förändringar. Då gäller det för er att argumentera emot de förslag lill förändringar som vi har lagt fram.

Jag ägnade största delen av milt förra anförande åt att visa vilken oro jag känner när jag hör sådana argument som de som poslgeneralen Ulf Dahlsten har fört fram, när han resonerar orn de enorma förluster som görs på landets lanlbrevbärarlinjer Det handlar naturligtvis om oron för alt servicen i glesbygd och utanför tätbefolkade områden skall försämras om man börjar tala om förluster på de områdena. Det var därför Margit Sandéhn, jag ställde frågan varför direktiven lill post- och teleutredningen lät som de gjorde.

Som jag uppfattade Margit Sandéhn ville hon lugna oss. Jag hoppas alt hon har insikter, att hon vet vad utredningen kommer att handla om. Det handlar i så fall definitivt inte om alt ställa ökade lönsamhetskrav på poslen, ulan om en vilja att öka den sociala servicen och den regionalpolitiska nyttan genom de åtgärder man föreslår Jag litar alltså på det, Margit Sandéhn.

Skulle utvecklingen gå i den riktning som antyds då rnan vill öka konkurrensen och bankernas möjligheter alt konkurrera med poslen för alt i sin tur pressa poslen lill eftergifter på de serviceområden som vi anser vara vikliga, t.ex. la ut avgifter på lanlbrevbärarlinjer m.m., är det riktigt illa ställt. Jag förslår alt vi inte kan få fullständigt klara besked nu. Vi får väl vänta tills utredningen kommer

Jag vill avsluta med att ställa en fråga lill Margit Sandéhn. Hon sade någonting om atl postbefordran med järnväg har ökat. Men frågan är, Margit Sandéhn. eftersom mängden har ökat över lag, om postens andel av den totala befordran på järnväg har ökat. Har postbefordran ökat över lag är del klart atl den kan ha ökat också på järnväg, även om man har flyttat ut väldigt mycket till landsvägstransport och till flyg. Det är där vår oro ligger Vi vill bromsa den utvecklingen. Vi vill frakta så myckel som möjligt både effektivt och miljövänligt.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till postväsende

Anf. 109 ROY OTTOSSON (mp);

Herr talman! Margit Sandéhn sade atl uppfattningen är densamma som tidigare om huruvida posten i första hand skall gä per järnväg eller inte. Del är med beklagande jag noterar del. Det är just den inställningen sorn har lett fram lill de miljöproblem trafiken gett oss. Del är andra mål som kommer först. Miljön får vi fixa på slutlampen, om det råkar bli pengar eller tid över Del är den vanliga inställningen. Del är det vi måste ändra på, om vi någonsin skall komma ål dessa problem.

Det är svårt att förstå varför inte utskottets majoritet kan gå rned på att riksdagen uttalar all även poslen skall ta sitt miljöansvar och i första hand

7 Riksdagens protokoll 1989/90:80

Prot. 1989/90:80 använda de mest miljöriktiga transportmedlen, även orn det ger marginella

7 mars 1990 förluster i snabbhet och service. Jag kan inte se hur vi skulle kunna kompro-

missa bort naturens krav på del sätt sorn socialdemokraterna tycks förut-

Anslag till

salta.

'' ■ Även om detta är en liten och begränsad fråga är den principiellt intres-

sant, just för atl den visar på den attityd som ligger till grund för de miljöproblem vi har Jag vill yrka bifall till de två reservationerna igen.

AnL 110 ELVING ANDERSSON (c):

Herr talman! Margit Sandéhn kommenterade en oro som jag gav uttryck för i mitt första inlägg beträffande den framtida nivån på servicen till människor som bor i glesbygd och på landsbygd och säger att post- och teleutredningen myckel noggrant har penetrerat detta. Jag är medveten om att det har varit utredningens huvuduppgift atl se på del här men jag blir inte lugnad av beskedel att man har penetrerat detta, utan oron kvarstår. Jag blir inte lugnad förrän riksdagen fattat beslut om att servicen inte skall försämras.

Också när det gäller kulturporlot hänvisar Margit Sandéhn till de tilläggsdirektiv som post- och teleutredningen har fått. Men vad jag inte kan förslå är vad som behöver utredas i delta sammanhang. Håller inte Margit Sandéhn med orn alt det av de skäl som jag redogjort för tidigare - all man behöver kunna distribuera böcker, film. kvalitetsvideogram osv. över hela landet -behövs ell kulturporto? Orn vi är överens orn att det behövs och atl det inte får bli för dyrt, förstår jag inte vad sorn behöver utredas. Då behöver vi bara konstalera all delta behov föreligger och fattar ett beslut i dag. I sä fall slipper vi en ytterligare fördröjning på detta område.

Jag är dessutom mycket skeptisk till de resultat sorn post- och teleutredningen kan komma fram till när del gäller kulturportot. Jag tror inte alt vi har alltför myckel att vänta oss därifrån i den frågan.

AnL 111 MARGIT SANDÉHN (s);

Herr talman! Först några ord lill Viola Claesson. Många av frågorna tas ju upp i utredningen, och när det gäller lantbrevbärarlinjerna är ingenting bestämt. Men del är alldeles klart att Iransportbefordran med järnvägen har ökat.

Jag får be Viola Claesson alt vänta tills utredningen är klar och har lagt fram sitt betänkande och lill dess alt vi sedan fått ett förslag till riksdagen. Utredningen skall också bl.a. formulera postens regionalpolitiska och sociala ansvar och därvid granska poslens riktlinjer för servicestandard i glesbygden. Därför är det viktigt atl man avvaktar utredningens resultat.

Roy Ottosson säger atl man skall ta sill miljöansvar Ja, det är alldeles
riktigt, men man måste i första hand se till atl servicen upprätthålls och att
95 % av behovet av övernatlbefordran kan tillgodoses. Delta har riksdagen
uttalat, och del måsle vi rätta oss efler Det gäller då inte bara närbefordran
av post utan också postbefordran mellan de södra och de norra delarna av
landet. Jag menar atl det är viktigt att man upprätthåller den servicen som
riksdagen en gång har beslutat att vi skall ha.
98 Till Elving Andersson; Vi har inte fåll några tilläggsdirektiv beträffande

kulturporlot. utan det är fråga orn direktiv som fanns med från början. Jag menar att man rnåste vänta tills utredningen kommer med sitt förslag beträffande kulturporton. Man kan inte i dag här i kammaren besluta hur vi skall förfara beträffande ett eventuellt kulturporlo. Elving Andersson förslår säkerligen lika bra sorn jag alt man rnåste vänta rned detta.

Jag tycker för övrigt att Elving Andersson inte behöver vara så orolig, rned tanke på atl det faktiskt också finns en centerpartist med i utredningen. Om Elving Andersson talar med denne, skall han säkerligen förstå anledningen till att vi här inte i dag kan besluta om elt kulturporlo.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till postväsende

Anf. 112 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Jag förstår inte hur Margit Sandéhn kan tro att vi skall känna oss så lugnade av att del pågar en utredning som skall lägga fram förslag. Ibland läcker vissa signaler ut om utredningar och förslag sorn vi ännu inte har fält se, och vi hörde alldeles nyss Elving Andersson säga att han, trots atl centern har en representant i utredningen, inte har några större förhoppningar orn alt det skall bli elt sådant kulturporlo sorn vi har krävt ända sedan det föregående avskaffades. Denna fråga behöver inte alls utredas. Vi vet fuller väl varför detta porto behövs och att del behövs. Beslutet härom skulle vi alltså mycket väl kunna fatta nu. Benägenheten alt dra ärenden i långbänk för att spara pengar känner vi till, och den bådar inte gott för kulturen i Sverige.

Men det sorn jag tänkte mest på i Margit Sandéhns inlägg var hennes uttalande att post- och teleutredningens uppgift är alt granska postens riktlinjer för statens regionalpolitiska och sociala serviceansvar Ja, det är rikligt, men vad man kan börja befara, Margit Sandéhn, är ju att de riktlinjerna kommer atl ändras på ett sådant sätt att servicen i t.ex. glesbygd inte förbättras, som många har krävt, utan kanske t.o.m. försämras jämfört med i dag. Vi har inte fåll några sorn helst garantier, utan vi tvingas vänta och se vilket budskap utredninuen har.

Anf. i 13 ROY OTTOSSON (mp):

Herr talman! Jag noterar alt Margit Sandéhn bekräftar mitt påstående att andra mål än miljömålen skall tillgodoses i första hand. även om det går ut över miljön och även om de andra målen drabbas av endast marginella effekter Vi har här diskuterat postbefordran med järnväg, postkupéer osv. 1 de motioner som föranlett detta betänkande påvisas alt detta får endast marginella effekter eller knappast några negativa effekter alls på servicegraden, rnen mycket positiva miljöeffekter Ändå vill man från majoritetens sida inte gå med på del. Det är just den inställningen som gör alt vi knappast kan klara miljöproblemen.

Jag vill också med anledning av den debatt sorn här förts om den utredning som ännu inte är färdig och som miljöpartiet inte är representerat i säga att vi kommer atl kommentera den når dess resultat har lagts fram. Jag vill nu bara peka på de särskilda yttranden om regionalpolitiska aspekter på postens verksamhet som fogats vid betänkandet och som miljöpartiet ställt sig bakom.

Prot. 1989/90:80 Anf. 114 MARGIT SANDÉHN (s);

7 mars 1990 Herr talman! Jag måste säga atl jag är mycket förvånad över Viola Claes-

sons fråga varför jag inte kan tala orn hur det kommer atl bli. Hon måste

Anslag til ufijait . . avvaktar en utrednings arbete tills det är klarl och tills den har

framlagt sitt förslag. Man kan inte föregripa en utredning, Viola Claesson.

Anf. 115 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Nej, Margit Sandéhn, jag har inte begärt del. Men det finns anledning atl börja känna oro. eftersom det har visat sig att direktiven inte handlar om att skapa riktlinjer för en bättre service ulan kanske om att ställa hårdare lönsarnhelskrav. Jag gav flera bevis för att rnan bör hysa den oron, Margit Sandéhn. Jag vet att jag inte kan pressa fram några ställningstaganden. Del kan man inte göra från en minister och ännu mindre från Margit Sandéhn.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 14%.)

13 § Anslag till luftfart

Föredrogs trafikutskottets betänkande 1989/90;TU16 Anslag till Luftfart (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 116 ROY OTTOSSON (mp);

Herr talman! Detta betänkande handlar om anslag lill luftfart. Elt av bidragen avser kommunala flygplatser. Vi har från miljöpartiets sida sagl alt den typen av bidrag skall gä lill de områden där sådana är regionalpoliliskl motiverade, inte till flygplatser där man kan klara ifrågavarande trafikbehov rned hjälp av snabblågsutbyggnad eller liknande.

När jag ser på hur delta anslag hanterades förra året konstaterar jag alt del faktiskt har gått till flygplatser som enligt min mening inte skall ha sådana bidrag, eftersom transporterna i stället kan ske med järnväg. Det gäller t.ex. Dala Airport. Gävle-Sandviken, kanske t.o.m. Hudiksvall och Söderhamn. Bygger rnan ut snabbtågsslandarden längs Ostkuslbanan. behövs egentligen inte dessa flygplatser. I varje fall behöver de inte subventioneras med statliga medel.

Nu har vi i trafikutskottet kommit överens orn alt betänkandet skall behandla enbart budgetanslaget, inte inriktningen av luftfarispolitiken. Den kommer att behandlas i ett senare sammanhang. Därför finns del heller ingen reservation vid belänkandet. Däremot finns det elt särskilt yttrande, där jag tar upp dessa frågor.

Anslaget om 14 milj. kr. kommer att behövas, men det bör gå till flygplatserna i Norrlands inland, inte lill dem som ligger längs kusten eller i sådana lägen där det finns goda järnvägsförbindelser.

100

Anf. 117 SVEN-GÖSTA SIGNELL (s);

Herr talman! I trafikutskottets betänkande 1989/90;TU 16 behandlas budgetpropositionens bilaga 8, avsnitt F Luftfart. I betänkandet finns inga reservationer utan enbart ett särskilt yttrande. Jag ser det som ett tecken på alt det finns en ganska bred uppslutning kring svensk luftfartspolitik.

Det särskilda yttrande som Roy Ottosson har pläderat för anser jag mig i dag inte ha anledning alt göra några utförligare kommentarer till. Jag uppfattar del mer som en flaggning för vad som komma skall från vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet, när vi vid ett senare tillfälle skall behandla luftfartens inriktning och utveckling.

I det särskilda yttrandet framhålls atl bidrag inte skall utgå till kommunala flygplatser pä orter med goda tågförbindelser Men man skall kanske vara litet försiktig rned denna generella bedömning, eflersom resmålen för flyg och järnväg inte alllid är samma orter

Herr talman! Vi får återkomma till delta ärende vid elt senare tillfälle, varför jag nu inskränker mig till att yrka bifall till utskottets förslag.

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Anslag till luftfart

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 14 §.)

14 § Beslut

Företogs lill avgörande konstitulionsulskotlets betänkanden I989/90:KU27 och KU32. skatteutskottets betänkanden l989/90;SkU22, SkU23 och SkU24 samt trafikutskottets betänkanden 1989/90;TU14, TU15 ochTUlö.

Konstitutionsutskottets betänkande KU27

Mom. 112

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 13 (riksdagsarvodet)

Utskottets hemställan bifölls med 295 röster mot 22 för reservationen av Hans Leghammar. 1 ledamot avstod från all rösta.

Konstitutionsutskottets betänkande KL'32

Mom. I

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2 (resursförstärkning)

Utskottets hemställan bifölls med 279 röster mot 39 för reservationen av tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Hugo Andersson.

Skatteutskottets betänkande SkU22

Mom. 2 (avtrappningen mot annan inkomst än lön)

Utskottels hemställan bifölls med 183 röster mot 135 för reservation 1 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del.

101

Prot. 1989/90:80 A/ow. i (avtrappningen mot förmögenhet)

7 irrars 1990 Utskottets hemställan bifölls med 220 röster mot 98 för reservation 2 av

Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls,

Skatteutskottets betänkande SkU23

Mom. I och 2 (anslag till riksskatteverket, m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 278 röster mot 39 för reservation I av Gösta Lyngå och Maggi Mikaelsson.

Mom. 3 (lokalisering av riksskatleverkets verksamhet med fastighetstaxering till Lindesberg)

Utskottets hemställan bifölls med 291 röster mot 26 för reservation 2 av Gösta Lyngå.

Motn. 4 (ett centralt koncernregister)

Utskottets hemställan bifölls med 183 röster mot 135 för reservation 3 av Bo Lundgren m.fl.

Mom. 5-10 Utskottets hemställan bifölls.

Skatteutskottets betänkande SkU24

Mom. I (resurser för narkotikabekämpning, m.m.)

Först biti'äddes reservation 1 av Bo Lundgren m.fl. med 82 röster mot 77 för reservation 2 av Kjell Johansson m.fl. 158 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 161 röster mot 82 för- reservafion 1 av Bo Lundgren m.fl. 74 ledamöter avstod från all rösta.

Mom. 2 (resurser för kontrollen av illegal införsel av alkohol)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Görel Thurdin och Rolf Kenneryd - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (tullbevakningen av Norrlands kust)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Gösta Lyngå -bifölls med acklamation.

102

Mom. 10 (samarbete mellan tull och polis) Prot. 1989/90:80

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 6 av Bo Lund- 7 mars 1990 gren m.fl.. dels reservation 7 av Gösta Lyngå - bifölls med acklamation.

Mom. 11 (färjetrafiken i Öresund)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (färjelinjen Simrishamn-Allinge)

Utskottets hemställan bifölls med 169 röster mot 140 för reservation 9 av Bo Lundgren m.fl. 7 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 13 (skattefri servering i Gollandstrafiken, m.m.)

Utskottets hemställan - sorn ställdes mot reservation 10 av Bo Lundgren rn.fl. - bifölls med acklamation.

A/o/7(. 14 (tulltillägg)

Utskottets hemställan bifölls med 217 röster mot 100 för reservation 11 av Bo Lundgren rn.fl.

Mom. 15 (tulllillägg i fråga om mervärdeskatt vid import)

Utskottets hemställan bifölls med 182 röster mot 134 för reservation 12 av Bo Lundgren rn.fl.

Mom. 16 (lullförrättningsavgift)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 13 av Bo Lundgren rn.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 17 (skattefri ankomstförsäljning)

Utskottets hemställan - som ställdes rnot reservation 14 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (temporär tullfrihet i visst fall)

Utskottets hemställan - som som ställdes mot reservation 15 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 19 (import av avelsdjur)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 16 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

TraFikutskottets betänkande TLI14

Mom. 3 (medelsanvisning för SMHLs investeringar)

Utskottets hemställan bifölls med 274 röster mot 40 för reservationen av
Viola Claesson och Roy Ottosson. 103

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Övriga moment

Utskottets hemställan bifölls.

104

Trafikutskottets betänkande TU 15

Mom. 2 (poslens ansvar för en miljömässigt riktig transportorganisation)

Utskottets hemställan bifölls med 239 röster mot 74 för reservation 1 av Elving Andersson m.fl. 1 ledamot avstod från alt rösta.

Mom. 3 (postkupéer på sträckan Stockholm-Vännäs)

Utskottets hemställan bifölls med 264 röster mot 46 för reservation 2 av Viola Claesson och Roy Ottosson. 5 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 6 (införande av ett kulturporto)

Utskottets hemställan bifölls med 254 röster mot 60 för reservation 3 av Elving Andersson m.fl.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Trafikutskottets betänkande TU 16

Utskottets hemställan bifölls.

15 § Anmälan om kompletteringsval till valprövningsnämnden, skatteutskottet och socialutskottet

Tredje vice talmannen meddelade alt socialdemokratiska riksdagsgruppen på grund av uppkomna vakanser anmält Anita Modin som suppleant i valprövningsnämnden efler Mona Sahlin samt Marianne Andersson i Gislaved som suppleant i skatteutskottet och socialutskottet efler Sven-Erik Alkemark.

Tredje vice talmannen förklarade utsedda lill

suppleant i valprövningsnämnden Anita Modin (s)

suppleant i skatteutskottet , Marianne Andersson i Gislaved (s)

suppleant i .socialutskottet Marianne Andersson i Gislaved (s)

16 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Proposition 1989/90:114 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.

Förslag

1989/90:9 Riksdagens revisorers förslag angående stödet till experimentbyg-gandel

Motion

med anledning av prop. 1989/90:97 om upphävande av sanktioner mot Namibia 1989/90;U7 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m)

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

17 § Meddelande om interpellation

Meddelades atl följande interpellation framställts den 7 mars

1989/90:138 av Pär Granstedt (c) till kommunikationsministern om färjetrafiken över Östersjön från Stockholmsområdet:

Färjetrafiken från Stockholm över Östersjön har under åren tillväxt kraftigt, och en ny stor expansionsperiod är att vänta, Från att ha varit helt dominerad av Finlandstrafiken tillkommer nu trafiken till de baltiska republikerna, som så småningom kan förväntas få en mycket stor omfattning. Del är också rimligt att räkna med en betydande ökning av trafiken till Leningrad. Av miljöskäl finns det också anledning alt uppmuntra en färjetrafik från Stockholmsregionen till Polen och Tyskland.

Sjötrafik har stora fördelar framför andra irafikslag ur energihushållnings-och miljösynpunkt. Den har dessutom ett rekrealionsvärde. Samtidigt får man inte bortse ifrån all färjelrafikeri också har betydande egna miljöproblem som måste åtgärdas.

En omfattande färjetrafik i det känsliga område och den unika naturmiljö som Stockholms skärgård utgör är inte önskvärd. Effekterna längs stränderna och på boltemniljön är inte acceptabla. Till det förekommer förorenade utsläpp till luft och vatten.

Frågan om färjetrafikens effekter i Stockholms skärgård har nu tillspetsats genom förslaget om en ny färjeled genom Rödkobbsfjärden utanför Sandhamn. Rödkobbsfjärden är elt förhållandevis orört område med ett myckel stort skyddsvärde. Förslaget skulle innebära betydande ingrepp i form av sprängningar och en bestående miljöbelastning genom den trafik som skulle uppstå. Del har föranlett allvarliga invändningar från de miljövårdande myndigheterna i regionen och starka protester från skärgårdsbefolkningen.

105

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

Färjetrafiken skapar också miljöproblem i Stockholms innerstad på grund av den tunga lastbilstrafik och personbilstrafik den alstrar Redan nu vore det önskvärt att reducera den belastning på luftmiljön och på det centrala vägnätet som biltrafiken till och från färjorna innebär En ökande sådan trafik kan inte godtas.

Den låt-gå-politik som hittills präglat regeringens hållning till färjetrafikens utveckling i Stockholms skärgård är inte försvarbar. Å ena sidan finns det all anledning att uppmuntra färjetrafikens utveckling som alternativ till andra trafikslag. Å andra sidan står stora riksintressanta miljövården på spel.

Regeringen borde nu i samverkan rned regionala och lokala myndigheter och de berörda rederierna la fram en generalplan för färjetrafiken från Stockholmsregionen till länderna på andra sidan Östersjön. Syftet med den bör vara att åstadkomma de miljömässigt bästa lösningarna och bl.a. minimera trafiken genom Stockholms skärgård.

En viss trafik av kryssningskaraklär, med fartyg av måttlig storlek och som i övrigt motsvarar högt ställda miljökrav, bör kunna tillåtas till och från Stockholm. I övrigt bör trafiken till Finland och Leningrad samlas till Kapellskär ulanför Norrtälje och Hargsharnn.

Hargshamn har redan nu järnvägsförbindelse, vilket är en fördel med hänsyn lill strävandena att föra över så myckel som möjligt av den tunga godstrafiken på järnväg. Del finns starka skäl som talar för en järnvägsförbindelse också till Kapellskär. Detta skulle kunna ske antingen genom alt Roslagsbanan byggs om till normalspår, förbinds med starnbandenätet och förlängs till Norrtälje och Kapellskär Ett annat intressant alternativ är att fortsätta den planerade Arlandabanan till Norrtälje och Kapellskår.

Kapellskär är ocksä en tänkbar hamn för trafik till Estland. I övrigt bör Nynäshamn bli huvudhamn för trafiken lill de baltiska republikerna. Polen och Tyskland. Detta borde kombineras med en upprustning av vägförbindel-serna med Stockholm och Södertälje samt en utbyggnad av Nynäsbanan till dubbelspår

En generalplan för Östersjötrafiken bör också förenas med en översyn av gällande miljöregler. Det är inte godtagbart alt fartygen ute till havs använder sig av starkt förorenande brännoljor och inte heller att förorenande utsläpp sker i vattnet. Här krävs överenskommelser med såväl de berörda staterna som rederierna i syfte alt få striktare miljökrav och en säkrare tillämpning av de regler som gäller

Med hänvisning till vad som anförts vill jag ställa följande frågor till kommunikationsministern:

1. Är statsrådet beredd alt ta initiativ till tillkomsten av en generalplan för färjetrafiken från Stockholmsregionen till länderna på andra sidan Östersjön i syfte atl åstadkomma de miljömässigt bästa lösningarna?

2. Är statsrådet beredd att medverka till att inga nya farleder för fäijetrafik öppnas i avvaktan på en sådan generalplan?

3. Är statsrådet beredd att medverka till skärpta internationella miljökrav för färjetrafiken på Östersjön och en striktare tillsyn?

106

18 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts den 6 mars

Prot. 1989/90:80 7 mars 1990

1989/90:438 av Karl-Gösta Svenson (rn) lill kommunikafionsministern om upprustning av Blekinge kustbana:

Kommunikationsministern har i interpellationssvar den 11 december 1989 om järnvägstrafiken i Blekinge uttalat att 150 milj. kr, fördelat på en femårsperiod, kommer alt lämnas i bidrag för upprustning av Blekinge kustbana i den mån regionen beslutar sig för att salsa på fortsalt järnvägstrafik. Vid fördelningen av de s.k. länstrafikanslagen visar det sig att utlovade bidrags-medel för upprustning av Blekinge kustbana saknas.

När kommer regeringen att infria del av kommunikationsministern givna löftet om ett vidg;it länslrafikanslag ä 150 milj. kr för upprustning av Blekinge kustbana?

den 7 mars

1989/90:439 av Lars Ernestam (fp) lill miljöministern om vinningsrekvisitet i miljöskyddslagen

Det har nu blivit bekant all Scandust AB slipper straff faslän man under ett års tid släppt ut cyanid i hamnbassängen i Landskrona.

Anledningen är att förelaget inte anses ha gjort någon ekonomisk vinst på giftutsläppet. 1 miljöskyddslagen S 52 står del nämligen all miljöskyddsavgift bara skall las ut om överträdelsen medfört ekonomiska fördelar för den som förorenar.

Folkpartiet har under flera är motionerat för att få bort del sk.vinningsrekvisitet ur miljöskyddslagen, men motionen har alltid tidigare avslagits. I höstas beslöt emellertid riksdagen atl bl.a. del nämnda yrkandet borde överlämnas till iniljöskyddslagkomrnitlén och atl delta skulle ges regeringen till känna.

Mot bakgrund av del inträffade vill jag nu fråga statsrådet om det inte finns skäl att agera snabbare och redan nu la bort vinningsrekvisitet ur miljöskyddslagen.

1989/90:440 av Isa Halvarsson (fp) till kommunikationsministern om det nya teoretiska körkortsprovet:

Från flera håll slås nu larm om svårigheter i del nya teoretiska körkortsprovet. Enligt uppgifter som jag fåll från några körskolor är det endast ca I av 11 elever sorn klarar provet. Anledningen sägs vara alt många helt enkelt inte förstår själva frågeställningarna i frågan. Något rnåste ju vara fel i provet när 10 av 11 elever kuggas.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern om han vidtagit eller kom-

107

Prot. 1989/90:80 mer alt vidta några åtgärder för att undanröja olägenheten med det nya leo-

7 mars 1990 reliska körkortsprovet?

19 8 Kammaren åtskildes kl. 16.35.

In fidem

GUNNAR GRENFORS

/Gunborg Apelgren

108

Innehållsförteckning p™» i989/90:80

7 mars 1990

Onsdagen den 7 mars

1 § Regeringsförklaring och partiledardebatt ............... 1

Statsminister Ingvar Carlsson

Cari Bildt (m)

Bengt Westerberg (fp)

Olof Johansson (c)

Lars Werner (vpk)

Per Gahrton (mp)
2§ Meddelande om informafion från regeringen.............. 43

Tredje vice talmannen

3 § Hänvisning av ärenden till utskott......... ,................. 43

4 § Rik.sdagens förvaltningskontors förslag om anslag på filläggsbud-

gel budgetåret 1989/90......................... ,....................... 44

Konstilutionsutskoitets betänkande KU26
Kungliga hov- och slottsstaterna....... ,............................. 44

Konstitutionsutskottets betänkande KU28
Anslag till allmänna val..................................................... 44

Konslitulionsutskottets betänkande KU29
Stöd till politiska parfier................................................... 44

Konstitutionsutskottets belänkande KU34
Inbördes rättshjälp Sverige-Polen.... ........................... 44

Justitielutskotlets betänkande JuU17
Anslag lill statsrådsberedningen m.m... ....................... 44

Justiiieutskottets betänkande JuU18
Kommunikationsdepartementet m.m. ......,.,.................... 44

Trafikutskottets betänkande TU13
Beslut......................................................... , :.................. 44

5 § Meddelande om samlad votering............. , ,............... 44

6 S Riksdagens budget.................................... ............. 44

Konstitutionsutskottets betänkande KU27

Deban

Inger Schörling (mp)

Olle Svensson (s)

Beslut fattades under 14 §

1 § Anslag lill dalainspektionen........................ ,............ 46

Konsliiutionsutskottels betänkande KU32

Debatt

Bengt Kindbom (c)

Kurt Ove Johansson (s)

Beslut fattades under 14 §

109

Prot. 1989/90:80 8§ Extra avdrag för pensionärer...................................... 50

7 mars 1990 Skatteutskottets belänkande SkU22

Debatt

Hugo Hegeland (m)

Kjell Johansson (fp)

Görel Thurdin (c)

Torsten Karlsson (s)

Gösta Lyngå (mp)

Lars Bäckström (vpk)

Beslut fattades under 14 §
9§ Anslag till skatteförvaltningen, m.m........................................................... 65

Skatteutskottets belänkande SkU23

Deban

Görel Thurdin (c)

Lars Bäckström (vpk)

Gösta Lyngå (mp)

Bruno Poromaa (s)

Beslut fattades urider 14 §

10 § Anslag till tullen.......................................................... 74

Skatteutskottets betänkande SkU24

Debatt

Bo Lundgren (m)

Leif Olsson (fp)

Rolf Kenneryd (c)

Gösta Lyngå (mp)

Sverre Palm (s)

Lars Bäckström (vpk)

Wiggo Komsledt (m)

Beslut fattades under 14 §

11 § Anslag till SMHI och SGI............................................. 90

Trafikutskottets betänkande TUM

Debatt

Viola Claesson (vpk)

Roy Ottosson (mp)

Yngve Wernersson (s)

Beslut fattades under 14 §

12 § Anslag till postväsendet............................................. 92

Trafikutskottets betänkande TU15

Debatt

Viola Claesson (vpk)

Roy Ottosson (mp)

Elving Andersson (c)

Margit Sandéhn (s)

Beslut fattades under 14 §

13 § Anslag till luftfart........................................................ 100

Trafikutskottets betänkande TU16

Debatt

Roy Ottosson (mp)

Sven-Gösta Signell (s) Prot. 1989/90:80

Beslut fattades under 14 § 7 mars 1990

14§ Beslut....................................................................... 101

Konstitutionsutskottets betänkande KU27..................... 101

Konstitutionsutskottets betänkande KU32..................... 101

Skatleulskolteis betänkande SkU22................................ 101

Skatteutskottets betänkande SkU23.............................. 102

Skatteutskottets betänkande SkU24.............................. 102

Trafikutskottets betänkande TUM................................... 103

Trafikutskottets betänkande TU15.................................. 104

Trafikutskottets betänkande TU16.................................. 104

15 § Anmälan om kompletteringsval till valprövningsnämnden, skat-

teutskottel och socialutskottet........................................ 104

16 § Bordläggning............................................................ 105

17 § Meddelande om interpellation

1989/90:138 av Pär Granstedt (c) om färjetrafiken över Öster
sjön från Stockholmsområdet...................................... 105

18 § Meddelande om frågor

1989/90:438 av Karl-Gösta Svenson (m) om upprustning av

Blekinge kustbana........................................................... 107

1989/90:439 av Lars Ernestam (fp) om vinningsrekvisitet i mil
jöskyddslagen ............................................................ 107

1989/90:440 av Isa Halvarsson (fp) om det nya teoretiska kör
kortsprovet ................................................................. 107

111

gotab 96218, Stockholm 1990