Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:37

Fredagen den 1 december

Kl. 9.00-14.31

Förhandlingarna leddes lill en början av tredje vice talmannen.

Svar på interpellationer

1 § Svar på interpellation 1989/90:50 om en riksomfattande kampanj mot våld

Statsminister INGVAR CARLSSON;

Herr talman! Olof Johansson har i en interpellation frågat mig vilka omedelbara åtgärder regeringen är beredd all vidta för all stävja våldsvågen. Han frågar också om jag är beredd all stödja en landsomfattande kampanj mol väldet och om regeringen är villig all ställa erforderliga medel till förfogande för detta ändamål.

Jag instämmer helt med Olof Johansson att vi aldrig får eller kan acceptera en ulveckling mol ell råare och alltmer hänsynslöst våld. Jag känner sorg och vrede över all sä många enskilda drabbas av våld och av annan brollslighel och ser del som ell nederlag för samhället.

Sedan interpellationen ställdes har riksdagen haft en särskild debatt om våldet. Justitieministern har också svaral på frågor om våld, och jag kommer i relevanta delar atl hänvisa lill vad som redan lagils upp i kammaren,

1 sin interpellation nämner Olof Johansson särskilt hur vikligl del är atl samhället reagerar omedelbart på brott och alt del är speciellt angelägel när del gäller unga lagöverträdare,

Juslilieminislern har i elt frågesvar för tre dagar sedan redovisat vad som görs för atl få en snabbare handläggning av ungdomsärenden. Hon framhöll då vikten av all tidigt bryta ell kriminellt beteende. Ju mer brottsligt belastade ungdomar hunnit bli, desto svårare blir del att återföra dem till ell laglydigt liv. Denna insikt präglar regeringens arbete. Lagstiftningen har ändrats så all handläggningen av mål mol unga blivit snabbare. På flera orter i landet pågår försök som bl,a. har lill syfte all få lill stånd elt effektivt samarbele mellan polis och socialtjänst,

Sorfi Laila Freivalds underströk i den särskilda debatien om våld den 15 november måste människor kunna ha förtroende för att rättsväsendet fungerar och för atl rättsväsendets åtgärder präglas av fasthet och konsekvens. Rättsliga förfaranden och reaktioner måste vara snabba och framstå som begripliga och rättvisa för allmänheten.

Enbart med hjälp av fler poliser kommer vi dock inte lill rälla med våldet

1 Riksdagens protokoll 1989/90:37

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på inlerpella-lioner

och brottsligheten, men vi måste givetvis ha en poliskår, som gör all människor kan känna trygghet. Innevarande budgeiår har vi nästan fördubblat an-lagningen lill polishögskolan och är nu uppe i 600 aspiranler Jag räknar med en ytterligare ökning nästa budgetår

I sammanhanget vill jag påminna om civilministerns uttalanden om alt polisen också näsla år skall prioritera kampen mot våldsbrotten och narkoiika-brottslighelen.

Därmed är jag inne på det Olof Johansson säger om hur viktigt del är alt intensifiera kampen mol just missbruk av alkohol och narkotika.

Socialstyrelsen föreslår i sitt idéprogram om alkohol all utskänkningsåld-ern för alkohol på restauranger höjs från 18 till 20 år, Della idéprogram, som behandlar hur vi skall uppnå WHO:s mål alt minska alkoholkonsumtionen med 25 % under perioden 1980-2000, har remissbehandlats, men socialstyrelsen har ännu inte tagit slutlig ställning.

Regeringen har vidare, som Olof Johansson vet, tillsall en särskild aktionsgrupp mot droger - den sk, ATHENA-gruppen - som verkar för all alkoholkonsumtionen bland ungdomar skall minska.

Regeringen har också tillsall en aktionsgrupp mol narkotika. Denna grupp skall särskilt rikta in sitt arbete på ungdomsgrupperna och ta initiativ lill insatser inom en rad områden. En annan viktig uppgift för gruppen är all verka för bättre samordning mellan socialtjänst, skola och polis.

Jag hade tyvärr inle möjlighet atl här i kammaren lyssna på debatten om våld den 15 november men jag har i efterhand tagit del av protokollet och dåockså last Olof Johanssons inlägg. Han lalar om del vanligaste våldet som är gömt och ibland bortglömt. Del är del våld som brukas inom hemmets fyra väggar och som ofta drabbar kvinnor och barn allra värst. Jag vill därför nämna alt regeringen tillsatt en arbetsgrupp som skall belysa orsakerna lill och försöka motverka övergrepp och våld mol kvinnor Olof Johansson har också frågat mig om jag är beredd alt stödja en landsomfattande kampanj mol våldet.

Regeringen beslutade för två veckor sedan att tillkalla en kommission med uppgift all samordna och intensifiera arbetet mol våldsbrott och för slödel lill brottsoffren.

Kommissionens huvuduppgift skall vara atl fånga upp och stötta del breda, folkliga engagemang mol våld och för brottsoffren som kommit till så tydligt uttryck under den senaste tiden.

Regeringen anser atl arbetet mol våldet och för brottsoffren bäst sker lokalt. Verkligheten ser olika ut på olika orter i landet och behovet av åtgärder kan skifta från tid till annan. Del är de som är lokall verksamma och engagerade som bäst vet hur problemen kan angripas.

Del framkom tydligt när jag i Rosenbad samlade personer som kommer i direkl kontakt med våld och som aktivt arbetar för all bekämpa del.

Samtidigt finns del ell stort behov av all lyfta fram och sprida kännedom om alla de goda initiativ och idéer som finns på det lokala planet.

En viktig uppgift för kommissionen blir därför all sprida kännedom om lokala initiativ och uppslag. Kommissionen bör sträva efter all få med enskilda såväl som myndigheter, organisationer och förelag i sitt arbete.

I de ännu inte helt färdiga direktiven framhålls atl ett lämpligt arbetssätt -

som också har den fördelen all frågorna får just en landsomfattande uppmärksamhet - kan vara all ordna möten pä olika platser runt om i landet.

OLOF JOHANSSON (c);

Herr talman! Tack för svaret på min interpellation. Del ger i flera avseenden uttryck för en värdegemenskap när del gäller atl hejda våldsutvecklingen.

Del råa våldet finns öppet på galor och torg. Det finns dolt bakom hemmens slängda dörrar. Reaktionen mot våldet är bland allmänheten i dag spontan och stark. Våldsutvecklingen har upprört och gripit tag i många människor

I centerrörelsen arbetar vi under temat respekt för livet och bjuder människor till lokala möten och diskussioner kring åtgärder mot våldet. Många människors engagemang och insatser behövs. Vi måste både arbeta förebyggande och för skärpta reaktioner från samhällets sida mot våldet. Oändligt många vill lämna sina aktiva bidrag i kampen mol våldet. Så måste det också vara.

Med hänvisning till värdet av lokala aktiviteter lämnar statsministern förslaget om en riksomfattande kampanj mol våldet åt sidan. Det är enligt min uppfattning en alltför ljum och vag inställning. Just därför all en så stark mobilisering mot våldet redan sker, slår så myckel all vinna i samordning och gemensamma krafttag för all påverka attityder och handlingsmönster. Självfallet är en folkkampanj mol väldet ingenting man kommenderar fram. Men statsmakterna kan skapa förutsättningar, initiera och samordna.

Statsministern nöjer sig med formuleringen alt den nyligen tillsatta kommissionen mot våldsbrott skall sträva efler all få med fler i sitt arbete.

Enligt svaret har regeringen eller myndigheter bl,a. bidragit med;

- ell idéprogram mol alkohol

- en aktionsgrupp mol droger

- en aktionsgrupp mot narkotika

- en arbetsgrupp som skall belysa våldet mot kvinnor

- en kommission med uppgift all samordna arbetet mol våldet.

De kan samtliga säkert göra betydande nytta, men det får inte bli så all resultatet blir byråkrati i slällel för engagemang. Del krävs den här sorlens underlag för aktioner, men det krävs också all många människor engageras.

Vad alla nu väntar på är handling. Min önskan är all frågan om våldet skall lyftas ovanför den partipolitiska nivån. Jag förutsätter mol denna bakgrund, atl direktiven till kommissionen mol våldsbrott skall ge klart besked på två punkter:

* All regeringen är beredd all initiera, stödja och samordna en landsomfattande kampanj mol våldet,

* All regeringen kommer all ställa ekonomiska resurser till förfogande -både för folkrörelsernas arbete och för insatser via skolor och media.

Det handlar om all la lill vara och ge ett erkännande till det arbete som görs i folkrörelserna, inte minst i barn- och ungdomsorganisationerna. Det handlar om alt fortbilda lärare och atl ge insikter lill skolans barn och

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:37 ungdomar. Del handlar om alt skapa fora för erfarenhetsutbyte och prak-

Svar på interpella tioner

1 december 1989 tiskainsaiser runtom i hela landet. Jag delar således statsministerns uppfattning atl de lokala initiativen är mångfasetterade. De kan la sig olika former och uttryck, men de måste samordnas också på riksplanet för atl få full effekt. Det handlar om att påverka allasvåra attityder, genom allanvända alla tillgängliga informationskanaler.

Min andra frågeställning gällde de åtgärder som regeringen omedelbart var beredd atl vidta. Den debatten har vi i huvudsak haft tillsammans med justitieministern hör tidigare, där jag själv deltog. Vi har föreslagit åtskilliga åtgärder som väntar pä ett förverkligande. Del är positivt att statsministern här anmälde alt den kommande budgetpropositionen kommer att innebära alt flera polisaspiranter utbildas. Tyvärr har vi fåll vänla alltför länge på detta, men det är en grundläggande, viktig åtgärd. Del är ingen tillfällighet att vi just nu har en avtalsrörelse pä det området, som slår på sin spels. Vi har vidare kråvi knivförbud på allmän plats. Jag tror atl det finns gehör för en sådan åtgärd, i varje fall tydde jag den socialdemokratiska representanten så i den debatt som vi hade om våldet, I övrigt kräver vi:

- utbyggnad av jourdomslolar som snabbt visar samhällets reaktion mol bron,

- ökat stöd lill kvinno-, mans- och brottsofferjourerna, hjälp och stöd till brottsoffren.

- konfrontation mellan våldsverkare och offer - naturligtvis på offrets villkor.

- samhällstjänst, inte minst för yngre lagöverträdare,

- skärpta villkor för ulskänkning av alkohol,

- förhandsgranskning av videofilmer,

- stärkt generellt stöd till barn- och ungdomsorganisationer,

- kraftfulla insatser för att i barnomsorg och skola tidigt ge stöd lill de barn som signalerar aggressivitet och koncentrationssvårigheter. Ju tidigare insatsen kan sättas in, desto bättre.

Del är bara några av de åtgårder som centern föreslagit och som vi i de flesta fall - ännu inle! - har fått genomslag för Vi ger inle upp.

1 dagens debatl borde ett vikligl steg kunna las. Ån en gång vill jag fråga statsministern: År regeringen beredd atl ge sitt stöd lill en landsomfattande kampanj mot våldet?

MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Herrtalinan! Våldet i samhållet har nu placerats högt på den politiska dagordningen. För 14 dagar sedan hade vi här i riksdagen en särskild debatl om våldet, och i dag svarar både statsministern och justitieministern på interpellationer i ämnet.

Jag kan inle finna annat än atl del råder en fullkomlig enighet om all våld aldrig kan accepteras och atl vi alla måste verka för all stoppa våldet. Det råder också en fullkomlig enighet när del gäller synen på brottsoffren, nämligen all samhället på ell bättre sätt än tidigare måste la hand om själva offren.

Uppfattningarna skiljer sig emellertid ål när del gäller hur vi skall gå till

väga för all arbeta mol våldet. Jag tycker mig kunna se ell samband mellan förslagen till motåtgärder och ell okritiskt accepterande av massmedias bild av våldsutvecklingen. Utgångspunkten för Olof Johanssons interpellation är atl det råa och hänsynslösa våldet blir alltmer omfattande och atl våldsutvecklingen kräver större resurser för poliser, åklagare och domstolar, dvs, utgångspunkten är massmedias bild,

I den stämning som har rätt efter de fruktansvärda händelserna under hös-len - som har beskrivits i massmedia och som också har gett upphov lill hela våldsdebalten - är del inte lätt all hävda att våldsutvecklingen i samhället inle är av den arten atl del krävs någon typ av brandkårsutryckning, Alla tillgängliga fakta visar all misshandelsbrotten har legal på en stabil nivå sedan tio år tillbaka. Den ökning som har funnits i grov misshandel under 1988 - det är de senaste siffrorna vi har tillgängliga - är inte riktigt av den omfattningen atl man törs säga all del är fråga om elt trendbrott. Det är inle så stora tal det rör sig om. och några få fall ger således en mycket kraftig procentökning.

Detta faktum borde leda lill slutsatsen att vi nu i första hand skall rikta in insatserna på långsiktigt förebyggande arbete. Del finns inget som pekar på all del skulle vara ett positivt samband mellan åtgärder inom kriminalvården och broltsulvecklingen. Däremot finns det stöd för atl elt långsiktigt brottsförebyggande arbete ger effekt, Sverige - i förhållande till vissa andra länder - satsar litet på brottsförebyggande insatser. Del är elt faktum som har påtalats flera gånger bl,a, av brottsförebyggande rådet.

Statsministern betonar i interpellationssvaret vikten av det lokala arbetet och av all den kunskap som finns inom området sprids. Jag instämmer i all del är viktigt, och jag vill därför särskilt fästa uppmärksamheten på den kunskap som finns samlad inom brottsförebyggande rådet,

1 år har BRÅ fåll en ny instruktion för sin verksamhet, I den har BRÅ fått ett större ansvar än tidigare för bl,a, samordningen av samhällets brottsförebyggande verksamhel och informationen inom området. Samtidigt som BRÅ har fått nya, stora krav på sig - i dessa lider är det verkligen viktigt atl myndigheten kan leva upp till dem - har således myndigheten drabbats av precis samma nedskärningar som alla andra statliga myndigheter.

BRA arbetar med många angelägna projekt. Del gäller bl.a, Stockholms-projektet, som handlar om brottsförebyggande verksamhet i en storstad. Det är ell sådant samarbelsprojekl som bl.a, statsministern efterlyser BRÅ arbetar också med andra viktiga projekt, såsom invandrare som brottsoffer och brottslingar sexuella övergrepp mot barn och kvinnor och brottslighet. För att BRÅ skall kunna genomföra sin verksamhet måste man använda stor tid för att söka pengar ur olika fonder och från organisationer En förutsättning för ell bra brottsförebyggande arbete är således att BRÅ får tillräckliga resurser

Vilken betydelse har enligt statsministerns uppfattning del förebyggande arbetet vid jämförelse med de krav på omedelbara åtgärder som ställs av bl.a, Olof Johansson i interpellationen?

1 svaret tog statsministern också upp förslaget om atl utskänkningsäldern för alkohol på restauranger skall höjas från 18 lill 20 år. Del finns skäl som lalar för all del är elt rimligt krav. Jag log också upp del i den särskilda de-

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

ballen om våldet. Motiveringen för den skärpningen skall dock vara all vi vill ge våra ungdomar bättre alkoholvanor än vad vi själva har Sammanblandningen att det är den gruppen ungdomar som skulle svara för ökningen av våldsbrotten skall inle få finnas. De som är inblandade i bråk utanför restauranger är vanligen de som inte släpps in av dörrvakten.

Avslutningsvis vill jag fråga slalsminislern; Tänker regeringen i framtiden bättre beakta ungdomens behov av tillfredsställande frilidsmiljöer?

BRITTA BJELLE (fp);

Herr talman! Bakom varje våldsbrott i Sverige finns grymhet, lidande och inle minst rädsla. Oavsett om våldet ökar eller är oförändrat är del för omfattande i Sverige. Del våld vi har i Sverige kan huvudsakligen delas in i tre kategorier; ungdomsvåld, våld i hemmet och annat våld, t.ex. våld utanför restauranger och våld mellan jämnåriga män. För var och en av dessa grupper krävs olika typer av åtgärder för all minska våldet.

När del gäller ungdomsvåld vet vi alt alkoholkonsumtionen bland 12-24-åringarna har ökat med 30 % sedan början av 1980-talet. Del är också känt all gärningsmannen i 70-80 % av alla våldsbrott är alkoholpåverkad. Den viktigaste enskilda åtgärden för atl minska väldet är därför atl minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar Statsministern har pekat på att regeringen har tillsatt aktionsgruppen ATHENA och pekar pä möjligheterna atl höja åldersgränsen för all fä köpa alkohol på restaurang. Del senare har för övrigt elt enigt socialutskott i riksdagen också pekat på. Men del lär finnas diskolek som enbarl är ungdomsslällen och som har fullständiga rättigheter. Vad tänker regeringen göra ät del?

Vad länker regeringen göra åt del förhållandet all del saknas 150 platser på ungdomsvårdsskolor? De som inte kommer in på ungdomsvårdsskolorna är de svåraste och tyngst belastade ungdomarna. Många av dem begår våldsbrott. I stället för alt tas om hand får de driva omkring tills de har meriterat sig för kriminalvården. Under tiden hänger de kring skolorna och rekryterar nya ungdomar till kriminalitet. Del är särskilt allvarligt, eftersom kriminaliteten nu kryper nedåt i åldrarna. Del lär vara så alt vi börjar få ungdomar i 12-14-årsåldern som redan i dag är ordentligt kriminellt belastade.

Mänga av dem som utreder kriminalitet bland ungdomar pekar på alt det behövs snabba reaktioner på brott. Samhället måste reagera innan ungdomarna skaffar sig ett alltför utpräglat kriminellt beteende. Såvitt jag förstår instämmer statsministern i de slutsatserna. Vilket är då regeringens skäl för all vi inle skall inrätta jourdomslolar? Med jourdomslolar kommer samhällets reaktion på brott snabbt. Dessutom skulle man kunna spara på pollsre-surser

Våldet i hemmen är ell fruktansvärt våld. Varje vecka misshandlas en kvinna lill döds i hemmet. Misshandeln i hemmen är grym och åstadkommer myckel lidande. Dessutom bryter misshandel och hol om våld ned kvinnors möjligheler att klara sig själva. Många kvinnor blir så utplånade och förstörda att de t,o,m, låter sig misshandlas. Till del kommer alla de barn som tvingas åse denna hemska ulveckling. Att de barnen sedan söker sig till alkohol och droger för alt döva sin ångest är inle sä konstigt. Sättet alt lösa konflikter följer dessutom med dem ut i livet.

Vi politiker har ett stort ansvar för alt visa vär avsky för det våld som försiggår inle bara i ord ulan också i handling. Det kan vi göra genom all skapa en lagstiftning som stödjer misshandlade kvinnor, en bättre och effektivare besöksförbudslag, större möjligheler för misshandlade kvinnor all få juridiskt biträde i rättegångar stöd lill broltsofferjourer och kvinnojourer -dessa oaser i samhället för lidande kvinnor, en polisorganisation som prioriterar kvarterspolisen Kvarterspoliser finns nära och ger trygghet för just den typ av misshandlade kvinnor som jag nu beskriver.

Vad länker regeringen göra konkret på dessa områden? Kan vi förvänta oss stöd för en bättre besöksförbudslag? Kan vi förvänta oss stöd för all misshandlade kvinnor skall få juridiskt biträde vid rättegångar? Kan vi förvänta oss mer ekonomiskt och annat stöd lill kvinnojourer? Kan vi förvänta oss all vissa, myckel utsatta kvinnor kan få trygghetslarm? Kan vi förvänta oss en restriktivare alkoholpolitik och inte enbart tillsättande av kommissioner och arbetsgrupper? Del är säkert bra, men det räcker inte.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

MARIANNE SAMUELSSON (mp):

Herr talman! Våldet har nu kommit upp på den politiska himlen. Äntligen börjar man debattera denna fråga på politisk nivå. Men vad handlar då debatten om? Jo. den handlar om fler poliser kampanjer, snabbare straff osv. -åtgärder som regeringen naturligtvis omedelbart skulle kunna sälla in på eget initiativ.

Vad beror våldet egentligen på? Våldet minskar ju inte för all vi har fler poliser Våldet beror på bakomliggande faktorer. Det vi åstadkommer med fler poliser är en tryggare tillvaro för den som är ule pä galan. Men vi låser förmodligen in våldet innanför stängda dörrar, i hemmen osv.

Människan mår dåligl. Vi har fel förebilder. Vi har inte tagit itu med exempelvis problemet med videovåldet. Varför gör regeringen ingenting för atl stoppa dessa fruktansvärda förebilder, som vi ger våra barn och ungdomar?

Vi har fått ett samhälle som är alldeles för otryggt, alldeles för hårt. Vi har inte lid med varandra. Vi har inle lid med våra barn. Vi måste la itu med de bakomliggande faktorerna och verkligen arbeta för sex timmars arbetsdag, mera tid, ett mjukare samhälle, en bättre regionalpolitik som minskar främlingskapet och naturligtvis lägre alkoholkonsumtion. Fortfarande har vi inte fått någon klarhet i hur man länker agera gentemot EG och anpassningspolitiken och den risk för ökad i stället för minskad alkoholkonsumtion som denna medför.

Varför kan man inle börja med alt ge bättre förebilder på politisk nivå? Inte behöver väl fester och representation innehålla alkohol? Hur skall vi kunna förklara för våra ungdomar atl de skall vistas i alkoholfria miljöer och inte dricka alkohol när de har fest, när vi själva alllid använder del? Här finns myckel som vi kan och bör göra. Jag hoppas verkligen atl regeringen tar itu med della och studerar de bakomliggande faktorerna; grundtryggheten för våra barn och ungdomar, ett mjukare grönare samhälle.

Statsminister INGVAR CARLSSON;

Herr talman! Olof Johansson efterlyste mer preciserade besked om en landsomfattande kampanj. Jag är naturligtvis intresserad av all en sådan

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

kampanj kommer till stånd. Det är i den andan jag har arbetat sedan 1986, då jag började all mer konsekvent intressera mig för kampen mot våldet. Nu skapas sådana möjligheter via den kommission som skall arbeta mol väldet. Däremot tror jag inle all del skulle vara bra atl nu alltför detaljerat reglera vilka initiativ som kommissionen skall ta. Jag kan länka mig all kommissionen tar initiativ, av det slag som Olof Johansson efterlyste, lill lokala möten och till överläggningar med folkrörelser. Men självfallet skulle jag hälsa med mycket stor tillfredsställelse om vi fick en verklig folkrörelse mot våldet. Och jag delar uppfattningen all del vore värdefullt om alla goda krafter kunde, enas om detta.

Jag är lilet förvånad över Britta Bjelles och Marianne Samuelssons inlägg, eftersom en lång rad åtgärder fakliskl har redovisats här i riksdagen i samband med debatten om våldet. Flera av de önskemål som har framförts här tyder på att några riksdagsledamöter inte har tagit del av vad som görs och vad som planeras. Men jag tänker i mitt korta inlägg inte upprepa della.

Jag vill emellertid beträffande de unga missbrukarna och de problem som barn och ungdomar kan ha redovisa vad socialministern så sent som i går uttalade i ell anförande i Södertälje, Socialministern konstaterade all den kraftiga ökningen av statsbidraget lill utvecklingsprojekt, från 10 lill 30 miljoner, som nu föreslås, efler en överenskommelse mellan staten, Landslings-och Kommunförbunden, kommer all leda lill att vi kan ha slora förhoppningar när det gäller utvecklingsprojekt. Det visar alltså all vården av de svårast drabbade grupperna prioriteras.

Det som föreslås beträffande jourdomslolar skulle bli mycket dyrbart i förhållande till vad man skulle få ut av dem. En snabb reaktion frän samhällets sida när del gäller ungdomar är nalurliglvis myckel viktig. Men principen är atl någon domstolsbehandling normalt inle skall ske i delta sammanhang. Det är i stället de sociala myndigheterna som skall gripa in efler beslut om åtalsunderlåtelse av åklagare. Regeringen försöker på olika sätt påskynda handläggningen av mål mot unga lagöverträdare, och verksamheter har satts i gång på tio orter i landet.

Herr talman! 1 övrigi vill jag hänvisa till den redovisning som gjordes i samband med den debatt om våldet som hölls här i kammaren. Av denna redovisning framgår det alt regeringen på en lång rad områden vidtar åtgärder mot våldet.

Beträffande frågan om huruvida korllidsåtgärder överbelonas jämfört med de förebyggande åtgärderna skulle jag vilja säga all båda typerna av åtgärder behövs. De förebyggande åtgärderna är naturligtvis oerhört viktiga, vilket Margö Ingvardsson påpekade, och vi får aldrig släppa dem på grund av alt andra åtgärder vidtas, åtgärder som kanske har diskuterats fram i en mer akut situation, som den nuvarande.

Del har nalurliglvis förekommit brister i informationen i massmedia om vad som i realiteten har förekommit ute på gator och torg. Del är beklagligt, framför allt på grund av alt det kan leda till att det hos människor skapas en alltför stor rädsla som ger skadlig effekt i sig själv. Om de centrala delarna av städerna avfolkas på fredags- och lördagskvällar därför atl människor inle vågar vistas där. är det klart atl della i sig kan leda lill en försämring av silua-

tionen. Därför är del nalurliglvis bra om vi kan få en så nyanserad debatt som möjligt om dessa frågor

BRITTA BJELLE (fp);

Herr talman! Del grymmaste våldet i samhället är del som begås mot kvinnor när de misshandlas i hemmen, dels därför all de inte kan tillkalla hjälp -de är utlämnade och förtryckta - dels därför atl deras barn som åser della våld får fruktansvärda förebilder. Jag har gått runt i skolor och talat om sex och samlevnad och i samband med della tagit upp denna typ av frågor, och jag skulle kunna berätta de mest hemska situationer som utspelar sig när barn berättar vad de har varit med om hemma. Något måste därför göras i della sammanhang. En av de bästa förebyggande åtgärderna är all bistå dessa kvinnor på ett positivt säll,

1 våldsdebalten räknade juslilieminislern visserligen upp en mängd saker som gjordes, men hon ville inte stödja förslaget om en skärpning av besöksförbudslagen, och hon ville inle förbättra slödel lill misshandlade kvinnor nar del gäller juridiskt biträde. Hon sade inte något om ekonomiskt stöd till kvinnojourer. Hon sade inte heller någol om trygghetslarm till de mest utsatta kvinnorna.

Statsministern sade atl del som föreslås beträffande jourdomslolarna skulle bli myckel kostsamt. Men jourdomslolarna skulle spara polisens resurser Jag är inle kapabel all bedöma huruvida detta skulle jämna ul sig, men jag är ytterst tveksam lill om jourdomslolarna skulle bli en belastning. Jourdomslolarna innebär i sig en förebyggande åtgärd.

När del gäller förebyggande åtgärder är det viktigt atl del skapas fler platser på ungdomsvårdsskolor, av del enkla skälet att de ungdomar som i dag är de svårast belastade hänger utanför skolorna - del finns del många belägg för-och rekryterar ungdomar under 15 är lill ny kriminalitet. De mest belastade ungdomarna måste las om hand.

En annan viktig förebyggande åtgärd är all vi lalar om atl bruket av narkotika är förbjudet, I dag har vi inle en lagstiftning som klart anger della. Så länge vi har en lagstiftning enligt vilken bruket av narkotika är tillåtet, och där straffsatsen är endast böter, finns del inte någon absolut gräns som del måste finnas. Straffsatserna måste ökas, så all denna lagstiftning kan användas för alt man till unga människor skall kunna säga alt om de brukar narkotika kan samhället bevisa detta genom atl la blodprov och urinprov eller genom atl göra husrannsakan. Inte heller på denna punkt medverkar regeringen. Del är bra med ord, men del krävs många myckel konkreta åtgärder

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

OLOF JOHANSSON (c);

Herr talman! Jag vill så myckel som möjligt undvika alt repelera den debatt som vi tidigare har haft. Därför berör jag inle alla inslag som har förekommit i debatien,

Nalurliglvis lackar jag för atl statsministern nu så tydligt visar en mer positiv attityd lill en landsomfattande kampanj. Bakgrunden har anknytning till det som bl,a, Margö Ingvardsson tog upp, nämligen atl del inle bara handlar om alt media uppmärksammar detta, utan det handlar om människors reaktioner och uppmärksamhet på della problem. Dessa har naturligtvis funnits

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

under lång tid, men de lar sig alltmer lydliga ullryck. Människor vill samverka för all gemensamt göra någol mot våldsutvecklingen i samhället. Då är det vår uppgift som politiker all la fasta på denna möjlighet och denna opinion.

Justitieutskottet har, såvill mig är bekant, skrivit positivt om centerns förslag i della sammanhang. Det finns alltså dessutom en myckel bred partipolitisk uppbackning. Sedan finns del också många positiva ullryck för vad organisationer och andra vill göra. Del pågår en rad frivilliga, aktiva och egenini-lierade insatser från l.ex. kristna ungdomar i Stockholms innerstad på kvällarna. De söker kontakt med andra ungdomar, tipsar om aktiviteter och ger de ungdomar som är i akut behov av stöd skjuts hem eller lill någon ungdomslokal.

Del finns många fler barn- och ungdomsorganisationer som arbetar med positiva alternativ både i ungdomarnas boendemiljö och inne i citykärnorna. Anhöriga lill brottsoffer, kvinno-, mans- och broltsofferjourer, tonåringarna i Fryshuset, Non Fighting Generation och andra ungdomsfora, vuxna i Hem och skola, lärare, poliser, socialarbetsgrupper, studieförbund och kyrkor-alla bidrar de aktivt i kampen mol våldet.

Det är i della perspektiv som jag tycker all det är vikligl atl statsmakterna, riksdag och regering, ger sitt stöd för all samordna och också ställa de materiella resurser lill förfogande som krävs för att få ut den fulla effekten av den folkrörelse som i dag finns i decentraliserad form. Jag är övertygad om all del går all få ett väldigt mycket starkare stöd och slörre effekter genom den sorlens arbete än genom all enbarl salsa på arbetsgrupper BRÅ i all ära -även vi har krävt ökade resurser till dem -, men BRÅ är bara den ena delen av del arbete som måste ulföras. Om man skall få effekter på fältet och förändra attityder och förhållningssätt till våldet är del de många människornas insatser som måste till. Jag tackar för de ökat positiva attityderna som har kommit fram under debattens lopp.

MARIANNE SAMUELSSON (mp);

Herr talman! Statsministern är förvånad över milt inlägg, och han tror inle atl jag har läst på. Det är märkligt atl få höra detta när man lar upp andra aspekter på saker och ling. Jag har insett all regeringen har problem med alt förstå vår gröna helhetssyn på människan. Det är en sorls tänkande som regeringen sällan lar med i sina beslut. Kanske är del därför som statsministern inle heller lar upp några av de frågor som jag anser vara de absolut viktigaste i debatien. Vad gör man när det gäller det förebyggande arbetet? Hur skapar man ett samhälle utan elt ökat våld? Hur får man elt samhälle som inle bygger på bara konkurrens och tillväxt, en de hårda armbågarnas värld? Del skall i slällel vara elt samhälle med mjuka värden, ett samhälle där vi bygger på gemenskap och solidaritet.

Kortlidsålgärderna är nalurliglvis myckel vikliga, och de måste vidtas för alt klara av nuvarande situation. Men om vi inte bryr oss om l.ex. vad våra barn ser på i form av videovåld eller i form av våldsfixerade dalaspel, då tror jag inte all vi kommer så värst långt med våra korllidsåtgärder Vi måste ha en helhetssyn, och vi måste planera för elt samhälle som inle stimulerar lill våld ulan som i slällel skapar gemenskap, solidaritet och vänskap.

MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Herr talman! Det var mycket bra atl statsministern instämde med mig i all de förebyggande åtgärderna är oerhört viktiga. Vi har talat alldeles för lilet om de förebyggande åtgärderna i denna debatt. En stor del av förslagen har riktat in sig på vad som skall hända när brotten redan är begångna. Det har alllid varit frågan om en ökad repression.

Det skulle också vara väldigt bra om statsministern vore överens med mig om att det inle räcker med atl uttala honnörsord och all i ord lala om del förebyggande arbetet. Delta arbete kostar ju också pengar, och jag hoppas atl vi kan avläsa regeringens positiva inställning i den budgetproposition som kommer i januari.

Vidare är del bra atl statsministern är överens med mig om alt del är viktigt atl debatten om våldet är nyanserad och alt den utgår från andra fakta än de som presenteras i massmedia. Särskilt vikligl är det vilka signaler vi som politiker ger om det nu skall bli en landsomfattande kampanj mol våldet. Då får vi inle måla upp en bild av atl det finns ett stort oprovocerat våld på Stockholms gator som gör alt vanliga människor inte vågar gå ul. Så är fakliskl inte fallet. Även de otäcka händelser som i massmedia beskrivs som oprovocerade våldsaktioner visar sig vid närmare betraktelse vara precis av samma sorl som del andra våldet, dvs. de har föregåtts av bråk och det finns alkohol med i bilden.

Jag vill återkomma lill frågan om alkoholreslriktioner för unga. Jag har sagt all delta kan vara en bra åtgärd om man inte gör någon koppling lill våldet. Men om man skall införa alkoholreslriktioner utifrån de kunskaper vi har om brott och brottsutvecklingen och därmed åstadkomma omedelbara resullal, då skulle vi givetvis införa kraftiga alkoholreslriktioner för gruppen män över 30 år Dessa restriktioner skulle helst gälla mellan fredag och söndag. Statistiken visar nämligen all del är män i den åldersgruppen som dominerar i fråga om våldsbrotten och sexualbrotten. Della är alltså en åtgärd man skulle la till om man ville åstadkomma en omedelbar effekt. Men vi vet ju alt della av andra skäl säkerligen inle är möjligt.

Herr talman! Vi har kort lid på oss här i talarstolen, men jag vill också ställa frågan; Vilka blir de direkta arbetsuppgifterna för gruppen som är tillsall för alt bekämpa våldet inom hemmet, dvs. kvinnomisshandeln?

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Statsminister INGVAR CARLSSON:

Herr talman! Svaret på Margö Ingvardssons sista fråga om arbetsgruppen som är tillsatt för all bekämpa våldet mot kvinnor är all vi vet vad huvudproblemen är. Vi vet all del förekommer ell tyst våld av myckel grymt slag som naturligtvis framför allt drabbar kvinnorna men även, indirekt, barnen. Vi vill ta fram så mycket information som möjligt om vad som faktiskt händer, för atl sedan konkret diskutera vilka åtgärder vi kan vidta. Här kan flera departement bli inblandade.

Anledningen till att jag reagerade mol några av inläggen var alt man inte lycks ha observerat att regeringen redan på kort tid har vidtagit ell stort anlal, ungefär ell 15-lal, åtgärder för all vi på bred front skall komma lill rälla med våldet. Däremot, Marianne Samuelsson, klarar jag inte av all i ett inlägg på sex minuter dels redovisa dessa åtgärder, dels redovisa socialdemo-

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

kratins samhällssyn. Den är så pass omfattande och går så mycket på djupet all jag skulle behöva betydligt längre lid för all redovisa den.

I fråga om videovåldel har vi bara för någon vecka sedan lagl fram förslag lill utomordentligt långtgående åtgärder Dessa åtgärder är myckel myckel långtgående, och de kommer all ha en betydligt slörre effekt än vad som skulle bli fallet om det bara skulle bli fråga om en förhandsgranskning.

Vi har tagit initiativ till den arbetsgrupp som jag nyss nämnde som arbetar med frågan om våldet mol kvinnor Margot Wallström har som ansvarig minister i projektstöd lill kvinnojourerna bara i år salsal 875 000 kr

Della är alltså exempel pa punktvisa åtgärder som vi sätter in och som kan beskrivas som del vi gör omedelbart med anledning av konkreta situationer Samtidigt arbetar vi med långsiktiga och förebyggande åtgärder

Britta Bjelle ställde en lång rad frågor om sådant som framgår av redan offentliggjorda direktiv, sådant som framgår av vad justitieminister Laila Freivalds här i riksdagen har redovisat. Jag finner del inle meningsfullt atl än en gång upprepa detta. Men dessa åtgärder har vidtagits, och de visar på ett kraftfullt handlande.

Sedan vill jag säga följande till Britta Bjelle. Socialdemokraternas syn på narkotikan är alldeles klar Jag har själv också i den frågan engagerat mig vid olika tillfällen - både personligt och första gången som statssekreterare ål Tage Erlander och sedan nu i regeringen. Men del blir någol av dubbla budskap när man, som en av folkpartiets ledamöter gör i en dagstidning i dag, argumenterar och häftigt angriper oss i regeringen för att vi inte går med på fria sprutor lill narkomaner Britta Bjelle säger all regeringen måste uppträda så, all vi inle i någol avseende ställer upp för användningen av narkotika.

Men jag tror nog alt regeringens linje här innebär både en kraftfull åtgärd - jag tänker dä på den kommission som nu får ansvaret för arbetet med all på alla säll försöka förhindra all narkotikan sprids i vårt land - och alt vi, med den principiella inställning som regeringen har när del gäller narkotika, nalurliglvis skall se lill alt vi får bort narkotikan från vårt land så långl det över huvud taget är möjligt. Jag tycker inle alt vi då skall misstänkliggöra varandra på det sätt som Britta Bjelle faktiskt gjorde här Vi fick ju höra all regeringen inte fullt ul skulle vilja ha bort narkotikan från vårt land.

MARGÖ INGVARDSSON (vpk):

Herr talman! Jag känner en viss oro när del gäller den grupp som har tillsatts för all komma med förslag om åtgärder för all minska kvinnomisshandeln. Del är svårt att få ell riktigt grepp om vad arbetsgruppens uppgifter skall vara. Del är som statsministern säger - vi känner lill problemet, nämligen all del finns elt stort anlal kvinnor som blir misshandlade av sina män. Kvinnorna kan inle la sig ur sin situation och anmäler inte männen.

Men vad skall då arbetsgruppen konkret göra? Det handlar ju om ell enormt forskningsprojekt, och arbetsgruppen kan inle göra annal än sådanl som vi redan har kännedom om - dvs, den kan bara peka på all vi i Sverige inle har ägnat oss åt forskning när del gäller kvinnomisshandelns orsaker och gärningsmännen. Den kunskap som vi har på del området har vi hämtat från norska undersökningar I Sverige finns det alltså inle sådan forskning, Della

kan gruppen möjligtvis peka på. Men del här vet vi ju sedan tidigare. Vad som behövs är pengar lill forskning.

Gruppen kan också peka på det enorma arbete som kvinnojourerna gör och på atl dessa behöver pengar för atl kunna fortsätta sitt arbete. Men också här gäller del kunskaper som vi redan har Vad del handlar om är alltså all la fram pengar om vi vill åstadkomma något.

Vad utöver detta, dvs, alt peka på sådant som vi redan har kunskap om, kan arbetsgruppen göra?

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

OLOF JOHANSSON (c):

Herr talman! Utgångspunkten för den här debatten är ju alt vi aldrig får acceptera en ulveckling mol elt råare och alltmer hänsynslöst våld, Mol den bakgrunden krävs det en rad åtgärder Vi har diskuterat dessa saker i en särskild debatt med justitieministern. Jag framställde den här interpellationen före den debatien, och då var huvudfrågan; Hur engagerar man så många männniskor som möjligt för all just ge tyngd åt del förebyggande arbetet?

Jag tolkar statsministerns inlägg så, all han i dag är beredd atl ulan detalj-låsningar i fråga om kommissionens uppgifter ansluta sig lill kravet på en landsomfattande kampanj mot våldet - organiserad på del ena eller del andra sättet och med syftet att bygga upp kunskaper, alt påverka attityder och handlingsmönster och all stärka den förebyggande verksamheten. Erfarenheter av tidigare framgångsrika satsningar säger oss all del bl.a. bör handla om atl man tillvaratar del engagemang och den kunskap som vi vet finns när del gäller både enskilda och organisationer Vidare gäller det att möjliggöra ett idé- och erfarenhetsutbyte lokalt, regionalt och centralt, att stimulera okonventionell samverkan, all genom film, litteratur och annonser bearbeta attityder, alt ta lill vara de möjligheler som skolan som kontaktyta erbjuder alla unga elc. Del finns mycket mer all säga om detta.

Jag har förståelse för alt man inte nödvändigtvis måste i detalj ange allt della i direktiven till kommissionen. Men det här är oerhört viktiga utgångspunkter

Sedan bara helt kort någol om det som har nämnts i debatien. Del handlar om möjligheterna all förbättra situationen för brottsoffer Över huvud laget tror jag alt del framöver kommer alt vara en viktig uppgift all just stärka rättsväsendet. Vi ser ju hur del är inom polisen i dag, och vi har elt motsvarande problem inom domstolsväsendet. Jag tror all del är viktigt atl regeringen i fortsättningen ägnar elt större inlresse ål dessa frågor

Sedan har vi naturligtvis hela del register av åtgärder i övrigt som har nämnts här i debatten. Bl.a. gäller del hur man lar hand om människor och snabbt reagerar Del handlar ju om all hjälpa de unga människor som har de största problemen. Vi behöver få tillbaka en variant av de ungdomsvårdsskolor som vi tidigare hade. Del finns en betydande brist i fråga om samhällets möjligheter alt hjälpa de ungdomar som har kommit snett.

Tredje vice talmannen anmälde att Marianne Samuelsson och Britta Bjelle anhållit all till prolokollel få aniecknat att de inle ägde räll till ytterligare inlägg.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp):

Herr talman! Det har varit intressant atl lyssna på debatten. Jag tror atl del råder väldigl stor enighet i riksdagen om att det här är allvarliga frågor där det behövs kraftlag.

Jag skulle vilja lyfta fram en viss fråga och få ytterligare preciseringar på den punkten. Del gäller då Margö Ingvardssons och Britta Bjelles inlägg här om våldet i hemmen. Jag vill framför allt lyfta fram frågan om de etablerade alkoholisterna och vad man kan göra ål dessa. De utgör en väldigt stor grupp. Del gäller ungdomar. Del gäller småbarnsföräldrar som smusslar med sina vinflaskor där hemma. Del gäller VD-n eller läkaren som inle kan gå lill jobbet utan atl la sig en återställare. Del är alltså en väldigl brokig samling. Men alla har de en sak gemensam; De är ganska ofarliga i nyktert tillstånd. Men de har s.k. dåligl ölsinne och står för en mycket stor del av både del våld som förekommer bland ungdomar ule på gatan och det dolda våldet hemma. Detta har jag som barnläkare kommit i närkonlakl med under 20 års lid.

Det finns en undersökning som visar all 60 % av 200 barn till alkoholister blivit misshandlade i hemmet. Av flickor i den gruppen hade 30 % utsatts för incest.

Sambandet mellan alkohol och våld framställer Leif Lenke på elt mycket fint säll i sin doktorsavhandling. Del finns en åtgärd som har hundraprocentig effekt, och del är all göra del krångligare all komma över alkohol. Del är ju så, all 80-85 % av våldsbrotten har ell samband med alkoholen.

Men allt detta som vi har talat om här och som jag tror all vi kan ställa upp på - t.ex. alla kampanjer - berör inte oss själva särskilt mycket. Det finns annal som så alt säga går i närkamp med oss själva på ell hell annat sätt och som sätter vår solidaritet på prov. Jag tänker då på del som 200 medicinprofessorer, 6000 läkare, sjuksköterskekåren och en stor del av poliserna har stött. Del finns 250 000 underskrifter. Del handlar om all göra ell vetenskapligt försök med alkoholransonering. Men också andra restriktioner - t.ex. atl brottslingar och de som langar alkohol skall utestängas från inköp av alkohol.

Det här är restriktioner som kostar på. Man måste vara luff och ha mod om man ger sig in på dem, men de har effekt. Jag tror alt vi kan få gehör för detta, om vi går ul med en myckel intensiv information om vad det hela rör sig om. Även dessa motioner har vi i socialulskollel i enighet lämnat över lill regeringen atl la hänsyn lill.

Jag skulle vilja fråga statsministern hur pass villig regeringen är atl pröva just denna typ av obekväma restriktioner för alt komma lill rätta med våldssituationen.

Överläggningen var härmed avslutad.

2§ Svar på interpellation 1989/90:25 om regeringskontakter med Dalai Lama

Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr talman! Kaj Nilsson har frågat mig om regeringen kommer atl la emot Dalai Lama officiellt i samband med atl denne tar emot fredspriset i Oslo eller i annal sammanhang. Han har också frågat om den förändrade situationen i Kina medför atl Sverige kan medverka till all underlätta förhandlingar eller ell möle mellan Dalai Lama och den kinesiska regeringen om Dalai Lamas fredsplan.

När del gäller medverkan frän del officiella Sverige i samband med besök här av en fredspristagare föreligger inle någon enhetlig praxis. Vanligen är del en enskild institution eller person som står för inbjudan.

Enligt uppgift från Nobelstiftelsen planerar Dalai Lama inte någol besök i Sverige i anslutning lill prisceremonin i Oslo. Del finns inte anledning för regeringen atl la ställning till vad som skulle ingå i programmet för ett eventuellt framtida besök av Dalai Lama i Sverige.

Situationen i Kina har enligt min bedömning inle förändrats på ell sådanl sätt alt Sverige kan medverka till all underlätta förhandlingar eller ell möte mellan Dalai Lama och den kinesiska regeringen om Dalai Lamas fredsplan.

Som jag tidigare haft tillfälle atl framhålla för kammaren, har Tibets folk vårt stöd i strävandena atl bevara sin religiösa och kulturella identitet. Regeringen följer noggrant ulvecklingen i Tibet i fråga om mänskliga rättigheter Vi har med oro konstaterat alt allvarliga övergrepp från kinesisk sida förekommer Aktuella rapporter lalar om hårda straff för fredliga demonstranter Detta har vi senast tagit upp i FN i vårt tal om mänskliga rättigheter den 21 november Vi har återigen vädjat till Kinas ledare om respekt för mänskliga rättigheter och kulturella värden i Tibet,

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Då Kaj Nilsson, som framställt interpellationen, anmält alt han var förhindrad atl närvara vid sammanträdet, medgav tredje vice talmannen all Ragnhild Pohanka fick delta i överläggningen i stället för inlerpellanten.

RAGNHILD POHANKA (mp);

Herr talman! Jag får lacka för svaret. Del var kanske inle det svar jag önskade mig, men ändock lämnas i svaret dörren på glänt för eventuella framtida större engagemang och handlande i Tibelfrågan.

Del här rör den förra debatten litet grand, därför all del handlar också om våld, inte våld mellan människor i hemmet, inle individuellt vald, ulan förtryck med våldsmetoder mot ett hell folk.

Liksom skrivningen i utbildningsulskollels belänkande 5 är svaret lill ganska litet förplikligande. Ligger Tibet för långt bort? Är del ell för litet land? År Kina för stort och vi för intresserade av handelsförbindelser med del stora landet? Del har ju visat sig all kinesiska ambassader i tand efter land utövar påtryckningar så forl Dalai Lama besöker något land. Det var särskilt tydligt i Norge förra året, när folkelingei först skulle la emot honom men sedan ändrade sig då Kina hotade alt bryta handelsförbindelser med

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Norge. Detta har upprepals i många länder Kinesiska ambassadens och även Kinas regerings protest mol Dalai Lamas fredspris var också kraftfull.

Kina är stort, men är ändock mer beroende av västvärlden än vi är av Kina när det gäller handel.

I Norge har opinionen börjat svänga efler fredsprisuldelningen. När Tibe-lankommittén hade möle kom 2 500 människor mol väntade 200-300.

Det är vikligl all världen uppmärksammar Tibetfrågan och tydligt och klart lar ställning för della förtryckta och trakasserade folk.

Mikael van Walt, professor i internationell räll, och ulrikesminislern i Dalai Lamas exilregering Gyari har tagits emot på UD, och det ser vi i miljöpartiet myckel positivt på. Intresset finns i Sveriges utrikesdepartement och hos utrikesministern, och vi ser positivt också på uttalanden i internationella sammanhang. Men visa del också i handling, genom atl erkänna Dalai Lama officiellt i Sverige! Atl göra della vore ett tydligt uttryck på det diplomatiska språket för all Tibet har status inlernalionelll. Alt söka bidra till alt förhandlingar upptas mellan kinesiska regeringen och Tibets företrädare är också en angelägen fråga.

Del har förflutit ganska mänga månader sedan världen i nyhetssändningar fick se den kinesiska polisen och militären brutalt slå ner fredliga tibetanska demonstranter, varav många dödades. Della våld provocerades helt och hållet av kineserna. Del tibetanska folkel håller fortfarande icke-våldsprincipen levande, men hur länge kan de göra del? För all orka göra delta behöver de omvärldens stöd. Ungdomar i Tibet, som under sill liv inle minns någol annal än förtryck och övergrepp, vill inte längre acceptera icke-våldsprincipen, och del är stora risker för atl de går lill försvar mol övergreppen. Hur skall del gå då?

Vi lar emot Arafat här i Sverige, och del har även förekommit våld i hans organisation. Vi tar emot påven som religiös ledare. Delta är helt riktigt -det vill jag betona så alt det inte blir någol missförstånd. Vi skulle kunna la emot Dalai Lama både som religiös ledare och som politisk ledare.

I och med all man har en exilregering och folkel genom demonstrationer och uttalanden hela tiden bevisar atl de inle accepterar annekteringen av Tibet skall omvärlden inte heller göra detta. Enligt internationell rätt är Tibet en oberoende stat, som är ockuperad.

Ingenting har hänt som ger Kina suveränitet över Tibet. Kina har effektiv kontroll, men så länge denna kontroll bestrids genom en exilregering och genom demonstrationer kan Kina inle hävda all libelanerna har accepterat den rådande situationen. Före andra världskrigel var del möjligt för en stat alt förvärva ett land enbarl genom all erövra det, men sedan andra världskriget har della varit olagligt.

Kina stöder sig inte på 1951 års överenskommelse när det hävdar sin räll lill Tibet och inle heller på invasionen 1959. Det enda argument som Kina hävdar är del gamla inflytande som mongolväldel hade, och del är ganska absurt.

I april planerar Dalai Lama ett besök i Sverige, och vi hoppas alt han blir mottagen på officiellt sätt under denna vistelse. Vi menade inle med denna fråga alt del skulle finnas någon speciell praxis för alt la emot fredsprisla-gare, utan helt enkelt att denna fantastiska ledare, religiöst och politiskt.

som inle ger upp sin icke-våldskamp, skulle lyftas fram i ljuset och erkännas, innan den unga generationen, som inle minns och känner lill något annal än våld och förtryck, desperat - som i de flesta andra länders frihetsrörelser -griper till vapen. Jag skulle gärna vilja ha ell svar pä frågan om del finns möjligheler lill della.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

3 § Svar på interpellation 1989/90:38 om Boforsaffären och relationerna till Indien

Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr talman! Per Gahrton harställt ell antal frågor lill migom regeringens agerande i samband med Bofors försäljning av fälthaubits 77B till Indien, inkl, frågan om sekretessen kring riksrevisionsverkets rapport om affären.

Jag skall börja med all försöka ge en helhetsbild av regeringens agerande.

Den indiska regeringen bestämde sig i mitten av 1970-lalel för all anskaffa elt nytt arlillerisyslem, Offertförfrågningar gick ul till flera utländska leverantörer bl,a, lill Bofors, I början av 1980-lalet gick förhandlingarna mellan Bofors och del indiska försvarsministeriel in i ett aktivt skede, och affären blev därmed ett ärende för den svenska regeringen. Regeringen konstaterade för sin del atl en försäljning av Bofors haubitssyslem lill Indien skulle stå i överensstämmelse med riktlinjerna för den svenska krigsmaterielexporten.

Efter godkännande av utrikesnämnden beslöt regeringen all lämna ett aktivt stöd till denna exportaffär. Det ledde bl,a, till all en särskild regeringsöverenskommelse ingicks mellan de svenska och indiska regeringarna i förhandlingarnas slutskede, med beaktande av de riktlinjer som gäller för krigsmaterielexport i samband med samarbelsavtal,

Konstilutionsutskottet har, bl,a, 1987/88, granskal regeringens agerande i samband med Indienaffären och inte funnit anledning alt ifrågasätta regeringens bedömningar

Efler del alt frågor uppstått våren 1987 om karaktären av Bofors agenlav-lal i Indien och de utbetalningar som därvid gjorts från Bofors sida, har regeringen inom ramen för svensk lagstifining medverkat lill all försöka bringa klarhet i dessa frågor Våren 1987 tillsattes den särskilda medborgarkommissionen med uppgift alt i ett sammanhang utreda de händelser som sedan år 1970 gett upphov till uppgifter om olaglig svensk vapenexport. Samtidigt fick riksrevisionsverkel i uppdrag att granska underlaget till Bofors rapport till indiska myndigheter rörande förekomsten av s,k, mellanhänder i Indienaffären och betalningar till dessa. Regeringen har därutöver lämnat en utförlig skriftlig och muntlig redovisning till konstilutionsutskottet för dess granskning av hela affären. Slutligen vill jag erinra om den särskilda förundersökning rörande eventuellt brott mol den svenska beslickningslagsliflningen som hösten 1987 bedrevs av åklagarmyndigheten i Slockholm,

Jag skall så övergå till all besvara Per Gahrtons konkreta frågor

Den första frågan är på vilket sätt regeringens agerande beträffande riks-

2 Riksdagens protokoll 1989/90:37

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

revisionsverkels rapport är en del i uppfyllandet av mitt löfte atl "offenlligl tvätta byken" i Boforsaffärerna. Svaret är all del var en unik åtgärd av regeringen atl i en situation, då inga misstankar förelåg om brott mot svensk lagstiftning, föranstalta om en myndighetsgranskning av ell enskilt förelags betalningar till ullandel och på så sätt tillgodose ell önskemål från en utländsk regering och allmänintresset av största möjliga information. När RRV-rapporlen var färdig i början av juni 1987 lät regeringen dessutom offentliggöra vissa uppgifter i denna, för vilka sekretess i och för sig gällde.

Svaret på Gahrtons andra fråga är således att regeringen har utnyttjat möjligheten i sekretesslagens 11 kap, 1 § all lätta på utrikessekretessen i riksrevisionsverkels rapport. Att vissa delar av rapporten förblivit hemliga beror på all uppgifter som enskilda lämnar lill riksbanken om sina affärsförhållanden skyddas av affärssekretess. Detta är en fråga av stor betydelse för den svenska exportindustrin och för riksbanken. Regeringen är därför inle beredd att häva affärssekretessen och lämna ul dessa uppgifter Jag vill emellertid här liksom inför konstilutionsutskottet, slå fast regeringens ståndpunkt, all del ankommer på Bofors all skapa ytterligare klarhet kring de transaktioner företaget har genomfört. I ell fall som delta, då brottsmisstanke inle föreligger i Sverige, kan inte statsmakterna gå in och tvinga en enskild medborgare eller elt enskilt förelag all offentliggöra vilka betalningar vederbörande gjorl lill sina affärspartner i ullandel.

Därmed har jag även besvarat Gahrtons tredje fråga rörande vilka svenska intressen som berörs. Gahrtons fjärde fråga rör sambandet mellan regeringens aktiva stöd för atl Bofors skulle få Indienordern och att Bofors bidrar med 50 milj.kr till en statlig regionalpolitisk salsning i Bergslagen. Del är klart all del finns ell samband, fast inte på det sätt som Gahrton antyder Redan i början av 1980-lalel hade regeringen och utrikesnämnden kommit fram till att Bofors Indienaffär stod i överensstämmelse ined riktlinjerna för krigsmaterielexporten och förtjänade politiskt stöd. Det rörde sig om en av Sveriges potentiellt största exporlaffärer, av stor betydelse för vår försvarsindustri , vars bibehållande sågs som en viktig del av säkerhetspolitiken. Regeringen medverkade därför i förhandlingarna med Indien och i de avtalsarrangemang som ingicks.

När del under år 1985 visade sig sannolikt att det indiska försvarsministeriel skulle komma all välja Bofors som samarbetspartner förelåg del samtidigt en besvärlig arbetsmarknadssituation i Bergslagen. Del tillskott i sysselsättningen en så stor beställning skulle tillföra var givetvis värdefullt. I regeringskansliet pågick redan ett arbete med atl ta fram ett utvecklingsprogram för att långsiktigt skapa en mera differentierad näringslivsstruktur i Bergslagen. Del är självklarl all regeringen i della sammanhang ställde krav på ål-gärder från Bofors sida, som skulle underlätta en anpassning lill den verklig-hel som alla visste skulle bli aktuell när Indienordern fullföljts.

Bofors och Nobelkoncernen delade uppfattningen all insatser för en differentiering av näringslivet i första hand i Kariskogaregionen var motiverade i ell längre perspektiv. Bofors åtog sig därför all göra sådana insatser, bl.a. genom all etablera ny civil verksamhel och lämna ell bidrag på 50 milj.kr till en särskild fond för utveckling av näringslivet i Bergslagen. All detta tillkännagavs först efler det alt Bofors fått ordern är självklarl, eftersom be-

ställningen från Indien var en förutsättning för Bofors nyinvesteringar i Bergslagen.

Per Gahrton frågar vidare om regeringen varit rädd för all den indiska oppositionen efler en valvinsl skulle inleda "räfst och rättarting" och avslöja nya dolda fakta om affären som kan vara besvärliga för såväl regeringen som Boforsledningen. Per Gahrton, del finns inga dolda fakta i affären som kan vara besvärliga för regeringen. Regeringen har under hela den långa tid som Bofors Indienaffär varit aktuell bemödat sig om atl på ett korrekt sätt tillvarata svenska intressen. Om Boforsledningen för sin del döljer någon uppgift som kan vara besvärande för bolaget, kan jag inte uttala mig om. Jag förutsätter all Bofors i samband med de utredningar om affären som gjorts i Indien svaral på de frågor som ställts från indisk sida.

Gahrton frågar också om regeringen hållit fast vid sekretessen - jag förmodar all Gahrton menar beträffande delar av RRV-rapporlen - av rädsla för alt den indiska oppositionen efter en valvinsl hell eller delvis skulle upphäva Boforsaffären eller dess planerade uppföljningar. Oavsett valresultatet i Indien är svaret på Gahrtons fråga nej. Beslutet att ingå ett samarbelsavtal med Bofors om haubilssyslemet var den indiska regeringens. Det logs efler en långvarig utvärdering och baserades, vad jag förslår, på en loialbedömning av vilket av de konkurrerande projekten som var mest fördelaktigt för Indien med hänsyn lill prestanda, kvalitet, anpassning lill indiska behov, pris, finansieringsvillkor, utrikespolitiska intressen, m,m. Flertalet av de svenska haubitsarna har redan levererats lill Indien och slora resurser har lagts ned på utbildning, underhållssyslem m,m, i Indien, Jag har därför svårt atl föreställa mig all en indisk regering i efterhand skulle vilja häva samarbetet med Bofors,

Per Gahrton frågar slutligen vad regeringen avser all göra för all bättra på Sveriges, som han påstår, skamfilade rykte i ett av jordklotets största och folkrikasle länder, nämligen Indien, Vi har alltsedan 1950-lalel haft ett nära samarbele med denna stora demokrati, Indien är sedan länge ett av de största mottagarländerna för svenskt utvecklingsbistånd. Vi har elt nära industriellt samarbete på många områden och har en tradition av nära kontakter i vikliga internationella frågor Från regeringens sida vårdar vi oss om de svensk-indiska relationerna oavsett vilken regering som sitter vid maklen i Indien, Alt namnet Bofors blivit ell tillbygge i den indiska debatten är fakliskl en annan sak.

Herr talman! Regeringen beslutar om utförsel av krigsmateriel utifrån de försvars- och utrikespolitiska riktlinjer som riksdagen har godkänt. En legitim vapenexport ligger i landels inlresse, eftersom den ökar vår försvarsindustris förmåga att bidra till elt starkt neulralilelsförsvar Några olagligheter kan vi däremot aldrig tolerera.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

PER GAHRTON (mp):

Herr talman! Del var ju betryggande all vi har en regering som inle tolererar olagligheler, och det var intressant atl vi har en regering som tycker all del är angeläget all betona della i en riksdagsdebatt.

Det var ett långt och vilseledande svar, som dessutom lämnades för sent. Interpellationen avlämnades den 24 oktober. Normalt svarar man inom en

Prot. 1989/90:37 månad. Men den 24 november var del val i Indien, Del är väl knappast en

1 december 1989 tillfällighet an svaret lämnas efler det indiska valet,

~ " Herr talman! Vapenskandalerna har allvarligt skadat del internationella

P I e a- förtroendet för Sveriges fredspolilik, och Boforsaffären slår i en klass för sig

när det gäller smutsig svensk vapenbyk.

Eftersom just utrikespolitiken av regeringen själv utsågs vara en viktig del av säkerhetspolitiken - och inte bara de militära ruslningarna - så innebär del atl Sveriges säkerhetspolitik på ett allvarligt sätt har skadats av denna mängd av vapenskandaler varav Boforsaffären som sagt slår i en klass för sig. Skulle då inte regeringen - som i denna affär har varit med från början lill slut - ha något som helst ansvar för all Boforsaffären har utvecklat sig lill denna globala skandal?

Sten Andersson säger sig här ge en "helhetsbild" av regeringens agerande. Den helhetsbilden tycks vara en grov spekulation i riksdagsjournalisternas nya vana att inle referera interpellalionsdebatter på fredagarna utan nöja sig med korta referat av regeringens svar. Del är nämligen en helhetsbild som saknar väsentliga inslag. Här finns ingenting om Indiens ställning som ell land i en krigszon redan när delta kontrakt beviljades. Här finns ingenting om del länge hemlighållna "letter of underslanding" som innebär all Sverige i Indienfallet pä ell unikt sätt har garanterat all fortsätta leveranserna även om krig utbryter - alltså i direkl strid med sedvanliga regler för svensk vapenexport. Här finns ingenting om Olof Palmes inblandning. Varför utelämnas alla dessa bistra fakta i den s,k, helhetsbilden?

Också beskrivningen av regeringens agerande i KU är missvisande. Som bl,a, Karl Erik Lagerlöf har kunnat påvisa i Dagens Nyheter har regeringen i KU utnyttjat sin egen hemligslämpling av riksrevisionsverkels rapport om mutpengarna för alt skapa inlryck av alt mutor icke har förekommit.

Dessutom förbigår Sten Andersson hell Anna-Greta Leijons ingripande, som ledde till all förundersökningen lades ner. Varför ingår inte denna form av "Leijoninhopp" i utrikesministerns "helhetsbild"?

Så lill de s,k, konkreta svaren på mina frågor;

När del gäller riksrevisionsverkels rapport och "byktvällen" påstår Sten Andersson alt regeringen har utnyttjat möjligheten all häva sekretessen. Sanningen är ju den omvända. Ni har inle hävt sekretessen totalt, vilket gör - trots all del hela har läckt ut i massmedia - alt man i Indien har kunnat hävda alt mulanklagelsen är obefogad. Men indierna har nalurliglvis inle litat på det. Nu kommer en ny regering, enligt färska pressuppgifter, alt kräva all få alla papper på bordel.

Är ni beredda all länka om efter de katastrofala effekter för Sverige som dessa mygelrykten har inneburit? Eller skall den s,k, affärssekretessen ha överhöghet? Vad är Sveriges utrikespolitik egentligen? År det en solidarilelspolitik, eller är del en exporlfrämjarpolitik? Vad sysslar ni med på utrikesdepartementet? Är ni lill för den internationella solidariteten eller för all främja storföretagens marknadsintressen?

Tidsföljden mellan Bofors erbjudande omall ge 50 milj, kr, lill Bergslagen

och regeringens aktiva medverkan för Indienordern är minst sagt oklar, Sten

Andersson glömmer ju här ytterligare ett av dessa många inslag som inle

20 finns med i helhetsbilden. Han glömmer all berätta om Boforschefen

Carlbergs brev lill industriministern den 15 januari 1986- före Indienorderns undertecknande - med erbjudande om en s,k, donation pä 50 milj, kr. Men även med utrikesministerns egen friserade beskrivning framgår klart att svenska företag för lämpligt belopp kan köpa sig medverkan av regeringens högsta företrädare för sina exportframstölar i utlandet.

Herr talman! Man får verkligen hoppas all den svenska regeringen har bättre kontroll över skillnaden mellan privata resp, statliga penningpungar än den indiska tycks ha!

Slutligen: All Boforsnamnel i Indien har blivit ett skällsord lycks inle bekymra Sten Andersson, Han viftar bort detta med alt del är någonting som jag "påslår". Om han är i god tro. tycker jag atl han bör byta ul sina rådgivare, UD:s pressavdelning går fri i varje fall, för där har man klippt ordent-ligt.

Jag ser all Sven Hirdman gör ell tecken där borta, och del är välmotiverat, för detta är precis vad jag tänkte komina lill; År del månne EG- och vapen-exporlpropagandisten Hirdman som har varit "gatekeeper" och sållat bort obehagliga Boforsskriverier från utrikesministerns bord - och kanske också skrivit dagens interpellationssvar, lika vilseledande och missvisande som hans artiklar i DN?

Jag hoppas all Sten Andersson var offer för dåliga rådgivare när han skrev detta interpellationssvar och all han verkligen hyser omsorg om Sveriges goda rykte och Sveriges säkerhetspolitik - och gör någol.

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag skall inle gå in på en bedömning av Sten Anderssons rådgivare. Jag förmodar alt han åtminstone kan välja dem själv, och del kan väl innebära vissa öppningar om de skulle visa sig inle hålla måttet. Men tills vidare får man väl utgå från alt han är nöjd med dem - och det är möjligt att del är alt beklaga.

Kärnpunkten när del gäller del här interpellationssvaret tycker jag är frågan varför regeringen inte har släppt på sekretessen fullt ut. Jag har tidigare ställt en enkel fråga om detta till Sten Andersson, och då fick jag svaret av Anita Gradin -då var del hennes bord. Nu, när del är ett interpellationssvar, är del utrikesministerns bord. Jag vet inte vilken fördelning ni har när frågor hamnar på del ena eller del andra bordel. Del är i alla fall bra alt få en så ordentlig belysning som möjligt av frågan,

I sak delar jag Per Gahrtons uppfattning om vad som skulle ha varit med om man nu skulle göra en så här omfattande genomgång - del är ju mycket som fattas.

Del som slår i svaret är alt det faktum alt man inle har brytt sig om all fullt ut släppa sekretessen hell enkell beror på all man vill skydda den svenska exportindustrins intressen och inle omöjliggöra ett kommande samarbele med riksbanken. De intressena går före önskemålen från den utländska regeringen - alltså Indiens - och allmänintresset av största möjliga information. Del är klart utsagt i svaret.

Det är inle så atl statsmakten, dvs, regeringen, inte kan gå in och tvinga fram de här uppgifterna. De hemligstämplar som regeringen har satt kan re-

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

geringen också la bort. Men de andra intressena står alltså över allmänintresset.

Jag håller med Per Gahrton om att del rimmar väldigl illa med Sten Anderssons egna utsagor om alt vapenexporlbyken skall tvättas offenlligl och ordentligt. Jag tycker all del är synd atl under de omständigheterna göra sådana uttalanden. Då borde det ju ha funnits med någon brasklapp om all några smutsiga skjortor skall ligga kvar någonslans; man kanske över huvud taget inle har stoppat ned dem i tvätten - jag vet inte hur Sten Andersson tvättar. Del är i alla fall någonting som inle stämmer i det här

Sedan lill hänvisningen i interpellationssvaret lill KU-förhörel, Del framställs där så all alla papper har kommit på bordet i och med alt ärendet varit hos KU, Men inle heller där-det vet vi ju-fick man tadel av alla uppgifter

Jag tycker atl det är intressant att se hur utfrågningen gick till, Ingvar Carlsson förklarade all riksbanken angav som villkor för all lämna ut de sekretessbelagda uppgifterna till riksrevisionsverkel alt de inte fick vidareföras. Det kan regeringen inte ändra på som jag ser del, sade Ingvar Carlsson lill KU, Han fick då en replik från Björck, som sade: Formellt kan den väl del, men statsministern anser inle all man bör göra del? Varpå statsministern svarade: Fördel första är del en moralisk fråga. Om riksrevisionsverket mottar en handling från riksbanken på detta villkor skulle del vara utomordentligt märkligt om regeringen bröt mot del. För det andra skulle elt samarbele med riksbanken i framliden bli svårt mol en sådan bakgrund.

Del är igen svart på vin på alt det är de intressena som styr och att de står över allmänintresset. Del är en beklagansvärd inställning hos en regering som säger sig vilja verka för öppenhet i de här frågorna. Jag skulle vilja fråga Sten Andersson hur han över huvud taget får del här alt gå ihop.

Avslutningsvis skulle jag vilja fråga; Vad är egentligen en legitim vapenexport? Det sista som Sten Andersson sade var alt en legitim vapenexport ligger i landels inlresse. Men vad är egentligen en legitim vapenexport? Vad är det som legitimerar den svenska vapenexporten när vi ser vilka konsekvenser den får, inte bara i form av faktiska krig? Del får den också i Indien; därför anser vi all Indien inle borde få köpa några vapen alls.

När man känner till alla skumraskaffärer, hela den internationella andra-handsmarknaden av vapen, all den lagliga och icke lagliga export som görs och hur de vapnen används, när man känner lill hur liten kopplingen är mellan vapenexporten och de svenska försvarsbeställningarna - vad är det då som i dagsläget motiverar och legitimerar den svenska vapenexporten? Vems inlresse är den? År del samma intressen som de som står över allmänhetens krav på insyn i de här affärerna, nämhgen den svenska exportindustrins? Är del de intressena som skall styra eller är del andra intressen?

CARL FRICK (mp);

Herr talman! Jag vill knyta an lill det Gudrun Schyman frågade om legitim vapenexport. Det har länge hävdals alt vi måste ha export av vapen - annars kan vi inte upprätthålla en egen vapenproduktion till rimliga kostnader -vårt försvar skulle bli för dyrt. Med för dyrt menas atl vi kan tvingas lägga ned mer pengar på det försvar som vi vill ha.

Vissl skulle man med en mindre vapenproduklionsbas få minska vår lev-

nadsslandard. Vi lever i elt för de flesia människor ofallbarl överflöd. Vi vill med vårt handlande öka vår överflödskonsumlion genom all sprida död och elände bland mindre lyckligt lottade i världen. Del strider mol vad vi i officiella sammanhang säger om internationell solidaritet och om alt vi vill hjälpa de nödlidande i världen. Del vilar ell drag av oresonlig cynism över den svenska argumentationen för vapenhandeln.

Det har i debatien här i kammaren också hävdats all de partier som vill avstå från den svenska vapenexporten bryter mol den gemensamma neutralitetspolitiken i svensk politik. Del är ell häpnadsväckande påslående.

Vapenexporten har blivit en stor skamfläck för Sverige. Situationen är utomordentligt allvarlig frän en alldeles speciell synpunkt: alt det i samhället sprider sig en känsla av alt man högt uppe bland samhällets loppar ägnar sig åt rader av olika rullenheler. Kan man handla ruttet där kan man handla ruttet också längre ned i systemet. Del får oläcka spridningseffekter i vårt samhälle.

Del är faktiskt viktigt med föredömen i ell samhälle. Inte med bästa vilja i världen kan man i dag säga all de som har handlagt vapenexporlaffärerna har varit ens i närheten av all vara goda föredömen. De inblandades omdömesförmåga måste starkt ifrågasättas. Deras syften har varit all tjäna pengar, som här har betonats. Ändamålet har fåll helga medlen. Då har principerna, föredömena och omdömet definitivt fåll stryka på foten.

Del finns många myckel egendomliga inslag i den svenska vapenhandeln. Indienaffären, som vi nu diskuterar, är en av de allra mest upprörande med dess starka inslag av mutor och regeringens hemlighållande av handlingar som skulle kunna ge vägledning om vad som har hänl, Inle kännetecknas detta handlande av någon önskan om en offentlig tvättning av byken!

Vapenexportbyken, som skulle tvättas offenlligl, har fällt många personer och stoppat många karriärer. Det känns bra. Däremot väntar vi på den slutliga rentvällningen av den skitiga byken som Sten Andersson har utlovat,

I svaret säger Sten Andersson; "I ell fall som della, då brottsmisstanke inte föreligger i Sverige, kan inle statsmakterna gå in och tvinga en enskild medborgare eller ell enskilt förelag att offentliggöra vilka betalningar vederbörande gjort lill sina affärspartners i ullandel," Är det inle svenskar som har skickat pengar? År del inle svenska förelagsledare som har mutat?

Del föreligger enligt mitt förmenande klara brottsmisstankar Hela svenska folket misstänker brott, Vissl kan statsmakterna då tvinga en enskild medborgare eller elt enskilt förelag att offentliggöra de betalningarna! Del är ju så uppenbart all del föreligger brottsmisstanke. Man måste vara blind för all inle se all del kan föreligga brott.

Det är uppenbarligen så, som tidigare sagts här, att man är ule för alt skydda de starka affärsintressena. Det tycker jag är fruktansvärt dåligl. Nu när Bofors uppenbarligen inle vill släppa ul uppgifterna måste de på annal säll komma fram i del offentliga ljuset - det kräver vi verkligen. Självfallet påverkar del våra relationer med utlandet och med Indien att del är på del här sättet, alt del har varit på det här sättet och all vi uppenbarligen inle kan se någon ände på det. Den omlalade tvättningen av byken är än så länge bara vackra ord. Tvätten är fruktansvärt skitig, och vattnet väntar på den.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpella' tioner

4§ Svar på interpellation 1989/90:39 om en aktiv svensk nedrustningspolitik

Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr talman! Carl Frick har frågat mig om jag skulle kunna sammankalla en konferens med dellagande av Östersjöstaterna och Norge samt NATO och Warszawapaklen för atl försöka förhandla fram en nedruslningsöverens-kommelse. Delta skulle utgöra en förberedelse för svenskl deltagande i del faktiska nedrustningsarbetel.

Med nedrustningsarbele förslår man vanligen i internationella sammanhang de aktiviteter som syflar lill nedrusining i ordets egentiiga bemärkelse, till rustningsbegränsning och till införande av förtroende- och säkerhetsska-pande åtgärder Vidare får man dit också räkna bl,a, den verksamhet som är knuten lill upprätthållandet av redan existerande nedruslningsöverenskom-melser, exempelvis icke-spridningsfördragel (NPT),

Former och fora för nedrustningsarbetel styrs främst av de olika frågornas karaktär, Kärnvapenhoiel, t,ex,, är en global angelägenhet och har därför en framskjuten plats i FN-sammanhang, Frågan om kärnvapenfri zon i nordiskt område är däremot en angelägenhet för oss och våra nordiska grannar och den diskuteras följaktligen i första hand med dem.

Del finns redan i dag flera fora där nedrustningsfrågorna förhandlas och där bindande överenskommelser kan träffas.

Inom FN-syslemet behandlas nedrustningsfrågorna av FN;s generalförsamling efter förberedelser i dess första utskott. Del allmänna tankeutbytet om nedrustning äger rum i FN;s nedruslningskommission (UNDC), Konkreta förhandlingar förs i nedrustningskonferensen (CD) i Geneve mellan elt urval beslående av 40 stater, lill vilket Sverige hör.

För flera nedrustningsfrågor gäller att de av olika skäl behandlas blott av ell begränsat anlal stater. Hit hör bl,a, de bekanta bilaterala START-förhandlingarna mellan Sovjetunionen och USA,

Hit hör också de av Carl Frick nämnda, regionala förhandlingarna i militära frågor, som inom ESK:s ram äger rum i Wien, Dessa avser dels konventionell nedrusining i Europa, dels en ulveckling av de förtroende- och säker-helsskapande åtgärder som beslöts av Slockholmskonferensen, Den förstnämnda frågan behandlas vid de s,k, CFE-förhandlingarna med deltagande enbart av de NATO- och Warszawapaklsanslutna staterna, I förhandlingarna om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder deltar samtliga ESK-slaier

Den svenska regeringen anser del väsentligt atl frågor rörande europeisk säkerhet ses i ell sammanhang. De styrkor som finns i vårt närområde ingår ju som en integrerad del i det totala säkerhetspolitiska mönstret i vår del av världen. Del är därför inle önskvärt med en rad separata arrangemang, som syflar lill alt på olika sätt reglera förhållandena i skilda delar av Europa, För atl nå framgång i de ofta lekniski komplicerade och politiskt känsliga nedrustningsfrågorna är del dessutom en praktisk nödvändighet alt utnyttja existerande och fungerande former och fora för förhandlingar,

Sverige spelar sedan länge en aktiv - i vissa stycken även en ledande - roll i del internationella nedrustningsarbetel, BLa, innehar vi, genom ambassa-

dör Maj Britt Theorin, ordförandeskapet i den pågående FN-sludien om kärnvapen, Näsla år övertar vi ordförandeskapet vid förhandlingarna om kemiska vapen i Geneve, På liknande säll fortsäller vi våra nedruslningsan-strängningar på en rad områden,

Mol denna bakgrund slår del klart atl del inle finns någol behov av all försöka sammankalla en konferens av del slag Carl Frick frågar om,

CARL FRICK (mp):

Herr talman! Jag vill lacka Sten Andersson för svaret.

Av svaret framgår alt ulrikesminislern inle delar min uppfattning all Sverige borde la ell aktivt ansvar för all börja elt nedrustningsarbele just i vårt närområde,

I svaret sägs all vi måste se frågorna kring europeisk säkerhet i ell sammanhang och alt de trupper som finns i vårt närområde spelar en roll i helheten. Men del är ju trots allt så atl helheten utgörs av sina delar. Det är därför vi vill atl vi skulle börja nedrusta här

Vi slår inför en oväntad ulveckling i våra östra grannländer. Den kastar allt som vi trodde var fast och klart över ända. Vi gläds åt all människor nu kan börja röra sig fritt och yttra sig fritt.

De spänningar som tidigare fanns i Europa minskar på grund av delta. Den hotbild som tidigare har avtecknat sig börjar försvinna. De hol vi nu upplever är av en annan karaktär: De mililära är på väg all spela ul sin roll; i dag är del de gemensamma miljöhoten som dominerar.

De konventionella hoten minskar alltså, och del finns all anledning att dra de korrekta slutsatserna av del, I Sverige har vi länge rustat oss mol definierade hol från öster. När dessa inte längre har samma aktualitet måste del påverka våra ställningstaganden.

Vi är mitt uppe i ett arbete atl formulera frågor och svar om vårt framlida militära försvar För atl våra svar inle på ell felaktigt sätt under lång tid skall binda värt handlande är del viktigt all vi nu handlar så all nedrusiningsansirängningarna i vårt närområde verkligen kan ta fart.

Del är här som kravet på en nedrustningskonferens för Norden kommer in i bilden. Som jag ser del vore del av största värde alt ha en sådan konferens, som kunde falla beslut om successiva, gemensamma och kontrollerade neddragningar av rustningarna. Jag måste säga alt utrikesministerns svar gör mig besviken. För mig och oss i miljöpartiet de gröna är en aktiv nedrustningspolitik en viktig del i neutralitetspolitiken. Vad skulle göra oss mer neutrala än atl hela vår omgivning kunde neutraliseras? Utrikesministern har missal en viktig poäng i neutralitetsfrågan.

Genom en nordisk nedrustningskonferens skulle vi också komma i gång med arbetet atl skapa en kärnvapenfri zon i Norden, Denna vikliga fråga har tyvärr slumrat under ell anlal år.

Av samma skäl är det viktigt atl vi nu klart deklarerar all vi i Sverige inle är villiga all la emot marina enheter från länder som inle vill garantera alt deras fartyg inle har kärnvapen ombord. De gamla officiella skälen, all del är viktigt atl ha en närvaro av kärnvapenbestyckade NATO-fariyg i Östersjön för den militära balansens skull, har mist sin aktualitet.

Del är ju också så all våra östra grannländer i dag lyngs av slora mililära

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

utgifter tillsammans med en katastrofal miljösituation och en risig ekonomi. En gemensam nedrusining vore också elt säll all hjälpa fram de förändringar i öster som vi nu hälsar med sådan glädje. Nedrustning frigör såväl intellektuell krafl som medel som kan användas för all komma lill rälla med våra miljöproblem.

Det är destruktivt av utrikesministern all säga nej till den aktiva nedrustningspolitik som jag har efterfrågat. Del vilar ett mått av återhållsamhet inför de skeenden som vi nu upplever hos utrikesministern. Det är min övertygelse alt Sverige med sina traditioner skulle kunna spela en mycket mer aktiv roll i dessa frågor än som nu sker Jag beklagar utrikesministerns inställning i en för oss myckel viktig fråga.

GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Också jag är besviken på svaret från ulrikesminislern. Jag tycker all del andas någol av samma uppgivenhet som den nedruslningsde-ball som vi hade här i kammaren häromdagen utifrån ell belänkande från ulrikesulskotlel, där den socialdemokratiska hållningen - vilken också var majoritetens - var all vi skulle vänla och se. Jag fick också tyvärr höra den gamla frasen upprepas om all liden inle är mogen för några åtgärder och vi skall framför allt inte sänka garden, som upprepas med sömngångaraklighel från regeringens företrädare. Tyvärr är delta likadant i dag som för elt år sedan, trots de slora förändringar som vi alla vet har ägt rum och äger rum, och som jag inle har någon anledning alt upprepa en gång lill. Dessutom är vi ju alla överens om att det är bra och nödvändiga förändringar, som vi på alla säll bör stärka.

Nu säger Sten Andersson alt man skall se de här frågorna som en del i del totala säkerhetspolitiska mönster som vår del av världen ingår i. Vissl, men då måste vi väl också se vilka säkerhetspolitiska förändringar som sker i den här världen?

Om jag bara skall hålla mig till vårt absoluta närområde, kan jag konstalera atl Sovjet drar bort 40 000 man och 1 200 stridsvagnar i vårt nordiska närområde. Slridsvagnsanlalel skall halveras. I Baltikum skall nedskärningarna genomföras redan före utgången av 1989. En tredjedel av Sovjets styrkor i Baltikums och Leningrads militärområden skall bort före år 1991. De här nedskärningarna är procentuellt sett slörre än de nedskärningar som Sovjet genomför i Centraleuropa.

Della, bl.a,, händer i vårt närområde, och del måste ju innebära alt den säkerhetspolitiska situationen har förändrats.

När Sten Andersson då säger all del inle är önskvärt med några separata arrangemang, måste jag ställa frågan; Vad är del egentligen ulrikesminislern tycker är önskvärt från Sveriges sida i del här läget? Skall vi inle göra någonting? Skall Sverige vara det enda land som sitter still och säger atl här händer ingenting - och är del så all del händer någonting så blir bara osäkerhet resultatet, så därför skall vi avvakta och se?

Denna mycket uppgivna hållning anser jag, som många andra, försvårar den positiva ulveckling som vi alla vill ha i Östeuropa,

Om utrikesministern anser alt del inte finns behov av en sådan konferens som Carl Frick förordade - del kanske finns andra fora - måste jag fråga:

Vad finns del då behov av i dag? Vad skall vi göra från Sveriges sida inom säkerhetspolitikens olika områden?

Den enda del av säkerhetspolitiken där del pågår en febril aklivielel är den traditionella, den militära delen, ÖB håller fast vid sin syn, alt vi skall ha ell starkt beväpnat neulralilelsförsvar, trots atl det bygger på ell tänkande från det kalla kriget och på ell uppdelat Europa, som i dag inle existerar på samma säll och som med stor sannolikhet inte alls kommer alt existera efter år 2000, Alla andra länder drar ner på sina militärbudgetar osv., men inle Sverige; vi ökar vår

Var finns diskussionen inom regeringen om den totala säkerhetspolitiska bilden? Var finns diskussionen om all föra över pengar, länkande och resurser av olika slag från den militära delen av säkerhetspolitiken lill dess andra områden, t.ex. till Sten Anderssons område, lill en aktiv nedrustningspolitik, lill handelsområdet osv.?

Om man säger, vilket många gör i dag från olika håll, att östs ekonomi är del som hotar de nödvändiga reformerna, skall vi då inte låta della ingå i en bred säkerhetspolitisk bedömning och konstalera all vi kanske skall föra över våra pengar från den militära delen av säkerhetspolitiken till den handelspolitiska och den nedruslningspoliliska och salsa vår kraft där i stället? Del är ju del som gynnar en fredlig ulveckling i Östeuropa. Har ni vattentäta skott mellan era olika säkerhetspolitiska områden?

Jag skulle önska alt den här frågan logs på allvar Jag har ställt frågan lill Anita Gradin och Roine Carlsson, och jag släller den nu till Sten Andersson: Sitler ni någonsin och diskuterar hur man skall priorilera säkerhetspolitikens olika delar och hur vi skall förhålla oss lill den nya säkerhetspolitiska diskussionen, där det är uppenbarl atl del inle längre är den mililära sidan som är dominerande - snarare har den spelal ul sin roll, och nu är del andra frågor som slår på dagordningen? Vilka initiativ länker regeringen la för all ge signaler utåt lill omvärlden om all vi vill spela en aktiv roll i denna process och inte en nedtonad roll, som det ju inte finns någon anledning för oss atl ha? Vi har goda skäl all la egna initiativ och inte bara gå omvägar via Wien, Geneve och de internationella förhandlingsborden. Vi kan också agera aktivt i vårt eget närområde - i Norden och kring Östersjön - för att bygga upp ett regionalt samarbete som bygger på fred och utveckling.

Jag vill gärna höra vilka aktiviteter som man planerar från Rosenbad.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Utrikesminister STEN ANDERSSON:

Herr talman! Lål mig först säga alt detta är, precis som Gudrun Schyman säger, en djupt allvarlig fråga. Därför är den också föremål för ständig debatt inom regeringskansliet - och inte bara där.

Dessutom tycker jag del är djupt orättvist alt säga all vi ingenting gör. Jag räknade upp några sammanhang där vi förekommer, och jag kan försäkra att i de kontakter som jag har haft med utrikesministrarna runt om i Europa, USA, Sovjet och alla de andra länderna, har jag varit oerhört aktiv hela sommaren och hösten, just för atl få en så klar och säker bild av utvecklingstendenser och bedömningar som man kan få. Del måste man ha för all ha en ordentlig och säker grundval för del svenska agerandet på del säkerhetspolitiska området.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Vi har fört många resonemang och varit aktiva - på ett säll som jag inle skall gå in på i detalj - då det gäller ESK-processen, där vi har velat vara med i förhandlingarna om neddragning av de konventionella vapnen. Vi har inte tillåtits delta i de direkta förhandlingarna, men ändå kommit ganska nära ell inflytande på förhandlingarna. Sverige kan där, tror jag, spela en brobyggarroll, precis som vi gjorde under Slockholmskonferensen.

Så vi är fakliskl aktiva. Jag har nämnt FN, jag har nämnt Geneve och jag har nämnt kemivapenförhandlingarna.

Det nordiska samarbelel är oerhört intensivt på det här området. Vi har ju en ämbelsmannakommitté som arbetar med de problem och frågeställningar som hör samman med en nordisk kärnvapenfri zon, men där förekommer nalurliglvis också andra, värdefulla samtal om viktiga frågor

Det är ganska betydelsefullt att där sitter tre NATO-länder och två neutrala länder och diskuterar säkerhetspolitiska problem. Man får ju inle glömma bort, när man lalar om närområdet, att tre av våra grannländer är anslutna lill en av pakterna.

Så lill det där med gärd och garden.

Först vill jag säga all de utvecklingstendenser vi nu kan se är oerhört glädjande och hoppingivande. Detta atl folken i öster börjat skaka av sig den totalitära livssyn som också Gudrun Schyman har delat - jag vet inte hur det är nu - och skapat åtminstone början av en utveckling mot demokrati och frihel har vi all anledning all stödja. Jag hade många långa resonemang med både Sjevardnadze, Ryzjkov och andra när jag var i Sovjetunionen för kort lid sedan.

Men vi skall ha klart för oss all del inte är någon självklarhet alt denna positiva utveckling, som vi nu glädjer oss så myckel ål, ulan vidare fortsätter Vi har allt inlresse av atl göra allt vad vi kan för all understödja perestrojka och glasnost och allt vad det heter

Vi skall vela all del också i Sovjetunionen finns fiender till perestrojkan i parlibyråkralin och i administrationen, som vill återvända lill del gamla. Och så finns del ell svällande folk. De långa köerna framför eller inne i nästan tomma matvarubutiker Män och kvinnor som går omkring med en kasse på armen, i hopp om all de skall gå förbi en butik där del finns någonting atl köpa. Ell folk som kan gå en hård vinter lill mötes med slörre brist på mal -elt svällande och frysande folk.

Del lar sex sju år - del är vad de säger själva - innan perestrojkan kan ge positiva resultat för folket, dvs. en höjd levnadsstandard - nu sjunker den.

Del värsta som kan inträffa är naturligtvis alt perestrojkans fiender går i förbund med detta svältande, otåliga folk. Då får vi ett kraftigt bakslag; och de som tar makten är de hårdföra.

Vad jag vill säga med della är alt vi i Sveriges intresse och i fredens intresse måste göra vad vi kan - inle så myckel, men ändå en hel del - för alt stödja en fortsatt ulveckling. Men vi måste också inse att i alla historiska processer har det kommit bakslag, och vi måste alltså ha med i beräkningen all det kan bli sådana bakslag. De kan bli allvarliga. Jag tror inle atl de blir beslående, därför all de underliggande strömmarna i folket är så starka atl perestrojkan kommer atl få en fortsättning - men dessförinnan kan vi få svåra bakslag. En svensk säkerhetspolitiker som inle räknar med denna realitet är högst

orealistisk, och det menar vi att man inte får vara, av hänsyn till det svenska folkels säkerhet.

CARL FRICK (mp);

Herr talman! Jag tyckte Sten Andersson höll en lång och varm plädering för all hålla den konferens som jag har efterlyst, där vi verkligen skulle kunna samtidigt och gemensamt nedbringa rustningarna i området för alt kunna frigöra alla de positiva krafter som behövs för att komma till rälla med de problem som finns i öststaterna. Jag lackar för denna varma plädering för milt förslag. Del mäsle ju vara konsekvensen av del som ulrikesminislern har sagt.

Del är klart atl perestrojkan har fiender, men märker de all del fakliskl finns en stark vilja från slalerna kring Östersjön all la della betydelsefulla initiativ, tror jag alt man lar knäcken på dem.

Anledningen lill alt jag tror atl della är sä vikligl är alt jag tror alt det skulle ha en utomordentligt stark psykologisk betydelse om vi svenskar, trots alla våra förbannade vapenaffärer och trots allt hal och alla rykten, kunde ta elt verkligt krafttag och rycka lill oss initiativet för alt inleda nedruslningsprocessen i värl område. Del är vackert all vi jobbar med ESK osv. - del är inget fel pä del, ulan det är underbart bra. När man hör rapporterna på mö-lena om 40 000 tanks osv. är det bara all glädja sig. Men jag tror det är utomordentUgl vikligl atl man just i vårt närområde lar detta extra initiativ för atl få i gång denna process, som vi tycker är sä viktig. Och som sagt Sverige måste kunna spela en stor roll i det här framtidsarbetet. Därför tycker jag del är sä beklagligt atl ulrikesminislern inle vill la det här initiativet, för del är klart att om vi gemensamt successivt bestämmer oss för atl rösta nej, försvinner möjligheten för perestrojkans del alt vända på kullingen. Del gäller all avväpna de här dårarna, som säkert finns där Och jag tycker det är en central uppgift för svensk utrikespolitik och säkerhetspolitik all medverka lill detta. Därför herr utrikesminister ta ett bra initiativ och sätt i gång!

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag klagar inte på Sten Anderssons aktivitet. Jag tycker att han är en flitig man. Jag ser atl han reser runt i världen, och han uträttar säkert en hel del nyttigt. Del utgår jag ifrån. Men del är ju ändå så all del är saker som fattas i delta läge. Den här internationella aktiviteten följs inte av initiativ som utgår från Sverige inom säkerhetspolitikens område. Jag tror all vi är det enda landet i Europa som har en så stillastående försvarsdebali t.ex, och som så envist håller fast vid de gamla doktrinerna som ju också kostar myckel pengar Överallt annars, också bland herr Anderssons partikamrater i Centraleuropa, pågår en mycket livlig debatt om ändrade försvarsslruklurer icke provokativt försvar osv., med en helt annan intensitet än i Sverige, också av den anledningen all man har förstått atl del finns andra delar inom säkerhetspolitiken som är vikliga. Den debatten, menar jag, saknar vi i Sverige i dag, och den skulle ju vara så nödvändig all föra just utifrån det här scenariot som Sten Andersson målar upp om perestrojkans fiender Jag instämmer i den analysen lill fullo. Jag vet också att del finns människor som är bakålslrävare och som inle vill denna ulveckling. Det kan bli bakslag.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

nalurliglvis. Men, Sten Andersson, är del någon som tror att ett bakslag när det gäller perestrojkan och glasnost och demokraliseringsprocessen i Östeuropa skulle la sig ullryck i militära aggressioner gentemot Sverige? Det scenariot är i dag myckel osannolikt. Jag skulle vilja veta om ulrikesminislern tycker alt del finns någon som helst sanning i ett sådant scenario - att elt bakslag som eventuellt kan komma i Östeuropa skulle vändas i någon form av väpnad aggression mol Sverige, hota Sveriges neutralitetspolitik. Jag bedömer del som fullständigt taget ur luften.

Om vi i stället förde över de här pengarna och resurserna från den militära delen av säkerhetspolitiken lill den ekonomiska politiken och lill handelspolitiken, skulle vi ha möjlighet all underlätta den här processen som skall la sex eller sju år Vi skulle ha möjlighet all genom en aktiv handelspolitik, ett aktivt kulturellt utbyte, ell utbyte på utbildningsområdet, teknik, miljö inte minst osv., hjälpa denna utveckling på traven i slällel för all förhindra den. Jag tror del finns en myckel stor vits med all se på Östersjöregionen som en helhet. För del finns historiska, kulturella och sociala band på detta område. Del är enkell. Vi hör på något säll ihop. Det finns stor anledning alt arbeta kring Östersjön som ett fredens och ett demilitariserat område. Den aktiviteten borde komma i gång nu, om någonsin.

Med della anförande - under vilket förste vice talmannen överlog ledningen av kammarens förhandlingar - var överläggningen avslutad,

5 § Svar på interpellation 1989/90:32 om egenavgiften för riksfärdtjänst

Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Fru talman! Mot bakgrund av all transpörtrådét nyligen fastställt egenav-giflerna för riksfärdljänslen har Hans Dau frågat mig vilka åtgärder jag avser all vidta för all ge de handikappade som är beroende av all använda riksfärdljänslen en möjlighet alt resa lill en rimlig kostnad jämförbar med den kostnad som en icke handikappad har för motsvarande resa,

Lål mig först konstatera atl syftet med riksfärdljänslen är atl möjliggöra för gravt handikappade atl göra längre resor inom landet lill normala kostnader Begreppet "normal kostnad" innebär atl resenären själv skall betala en avgift för resan som skall motsvara vad en resa med andra klass tåg inkl, anslulningsresor kostar Denna kostnad kan en icke handikappad person väntas ha för sin resa. Före förändringen av de s,k, egenavgifterna i enlighet med denna princip var direklresor med taxi eller specialfordon billigare för resenären än resor med låg eller flyg inkl, anslutningsresa. En höjning av egenavgifterna har således skett. Enligt transporlrådets beräkningar motsvarar de nya egenavgifterna i stort setl kostnaden för lågresa inkl, anslutningsresor

Riksdagen har ställt sig bakom de principer som skall gälla för egenavgifterna samt all en närmare precisering av avgifterna skulle göras av transport-rådet, I regeringens proposition om riksfärdljänslen var egenavgifterna an-

givna i del prisläge som gällde sommaren 1988, Transportrådet har sedan Prot. 1989/90:37
gjorl vissa anpassningar av avgifterna lill all gälla dagens prisnivå, 1 december 1989

Svar på interpellationer

Enligt min bedömning har transpörtrådét följt intentionerna bakom riksdagsbeslutet när de fastställde de egenavgifier som skall gälla tills vidare.

HANS DAU (m):

Fru talman! Jag lackar Georg Andersson för svaret. Jag vill börja med en fråga;

Om jag förstått svaret räll, länker kommunikationsministern inle göra någonting ål det missförhållande som jag har pekat på. Jag tycker det är myckel överraskande - rent ul sagt upprörande.

Här i riksdagen lar vi ell beslut i maj - och i juni genomförs en höjning på 100 % resp, 25 %, Jag vill påstå all då har man fört riksdagen bakom ljuset,

1 del här svaret säger kommunikationsministern all i regeringens proposition om riksfärdljänst var egenavgifterna angivna i del prisläge som gällde sommaren 1988, Transpörtrådét har sedan gjorl vissa anpassningar av avgifterna till dagens prisnivå.

Men kommunikationsministern menar väl inte atl prisnivån har höjts med 100 % resp, 25 % från sommaren 1988 lill den första juli 1989, 100 % är vad framkörningsavgiflen har höjts med, Della är ju mer en jugoslavisk inflation än en svensk. Jag måste återkomma lill min inledande fråga; Menar Georg Andersson verkligen all han länker acceptera delta?

Anledningen till interpellalionen är ell brev som jag fick från en kvinna som bor i mitt grannskap. Hon är helt hänvisad lill rullstol och därigenom tvingad alt använda specialfordon. Brevet lyder så här:

"Kära Hans! Riksfärdljänslen har ju fungerat pä elt bra säll. Nu blir det problem igen. Resan till Umeå, lur och retur brukar kosta 72 kr, till Sävar 84 kr. De nya priserna är 140 resp, 160 kr Jag har ringt lill transpörtrådét och frågat. De har svaral all riksdagen har bestämt så här"

Det är ren lögn. Jag ringde också lill transpörtrådét, och man sade alt del var riksdagen som hade bestämt del här,

I svaret säger kommunikationsministern alt del är transpörtrådét som har beslutat de här priserna. Del tycker jag är del första man borde åtgärda.

Jag bor som sagt, i närheten av denna kvinna. Jag åker buss lill Umeå ibland. Del kan ju inte hon göra. När jag åkte häromdagen kostade det 32 kr, enkel resa, alltså 64 kr, tur och retur Hade del förslag som riksdagen log ställning till i maj i är gått igenom, hade hennes resa kostat 88 kr, men efler vad Georg Andersson kallar för en prisanpassning kostar den 140 kr

Till förslaget i propositionen säger kommunikationsministern: I likhet med flertalet remissinstanser finner jag alt TRP gjorl en rimlig bedömning av avgiftsnivåerna.

Del gjorde riksdagen också i maj. Del är klart all man kan acceptera alt del som tidigare kostat 64 kr, möjligen kan kosta 88, då man får den här servicen. Men 140 kr! Del är ju inte all jämställa med all en handikappad skall kunna åka på samma villkor som andra. Del är en horribelt för stor skillnad. Vad vi ser nu är någol hell annal än vad vi i riksdagen har tagit beslut om.

Detta, fru talman, anser jag atl regeringen skall göra något ål omgående.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Jag vill än en gång fråga; Inser inle kommunikationsministern också all det är nödvändigt?

BARBRO SANDBERG (fp);

Fru talman! Syftet med riksfärdljänslen, Georg Andersson, är vi alla överens om. Men 1979 fattade riksdagen beslut om all all kollektivtrafik skulle vara handikappanpassad inom tio år, och SJ fick utsträckt tid för halva vagnparken till 1991. Trots detta är det fortfarande nästan omöjligt för handikappade all åka kollektivt. Därför måste de flesia anlita färdtjänst och vid resa över kommungränsen riksfärdljänst.

I propositionen 1988/89:81 om riksfärdljänst sägs atl "avgifter för resa med riksfärdljänst föreslås bli anpassade lill normala reskostnader vid resa med andra klass låg inkl. kostnader för anslulningsresor". Del accepterade riksdagen så sent som i maj i år. Men della stämmer inle med verkligheten, som Hans Dau ju också har påpekat här. Antingen vet inle transpörtrådét vad tågbiljetterna kostar, eller bryr man sig hell enkell inle om vad man ger riksdagen för beslutsunderlag. Del underlag som riksdagen grundade sitt beslut på i våras var 20 kr. fast avgift och 4 kr. per mil med taxi och specialfordon. I del betänkandet sade man också all för resa med specialfordon skulle del inle bli någon laxeförändring.

En resa med specialfordon Enköping-Stockholm l.ex. kostar efter den 1 oktober 170 kr tur och retur Andra klass tågbiljett kostar 86 kr lur och retur med pensionärsraball. Del motsvarar ungefär tidigare taxa, dvs, före den 1 oktober Del kostar alltså dubbelt så myckel all åka specialfordon jämfört med låg, och jag tycker inle all det är normala reskostnader De handikappade utestängs också ofrivilligt från atl åka låg. Hela Sveriges järnväg är ännu inle. tio år efler riksdagsbeslutet om handikappanpassning av kollek-livtrafiken, handikappanpassad. Jag har diskuterat detta många gånger med flera kommunikationsministrar, och jag tycker alt avgiften intill dess atl man nått målet fakliskl borde motsvara det som transpörtrådét säger i sina föreskrifter och som accepterats av riksdagen i maj i år

Dessutom säger Georg Andersson i sitt svar all "vissa anpassningar" av avgifterna gjorts från prislägel sommaren 1988, Priset på tågbiljetter har inle gått upp med 100 % på ell år! Dessutom har informationen om dessa prisökningar lill de enskilda brukarna varit nästan obefintlig, så denna ökning av biljettpriset har kommit som en myckel obehaglig överraskning när de fått sin biljett.

Jag kan inte låta bli att undra om delta är det säll som transpörtrådét använder för atl göra de besparingar i färdtjänsten som man fått sig pådyvlade av regeringen. Man låter handikappade som inle åker särskilt långl betala mer än vad järnvägsbiljetten kostar för all på så säll subventionera de längre resorna, där man salt elt tak.

Jag kan förslå om Georg Andersson inte känner till de här konsekvenserna av transporlrådets laxesätlning. Man kanske måste ha kontakter med handikappade för all få vela delta. Jag vill i likhet med Hans Dau fråga: År Georg Andersson nu, när orimlighelerna påpekats, beredd atl vidta åtgärder så alt de principer riksdagen beslutade om i våras, dvs, atl de som anlitar

riksfärdtjänst skall kunna resa lill normala kostnader, alltså vad en tågbiljett Prot. 1989/90:37
kostar skall gälla alla brukare av riksfärdljänst? 1 december 1989

Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON; Svar på inierpella-

Fru talman! Jag tycker att Hans Dau tar i väldigl häftigt - han lalar om missförhållanden. Del är nog atl karakterisera del här systemet pä ell orättvist sätt,

Lål mig försöka beskriva litet av bakgrunden till systemet med riksfärdljänst. Då vill jag först och främst påpeka all resa med tåg innefattar, förutom själva lågresan, som regel också anslulningsresor till och från avrese-resp, ankomstslalionen. Det bortser man ifrån när man gör direkta jämförelser mellan vad egenavgiften är och vad enbarl en lågresa kostar En person som reser med lag har som regel utgifter inle bara för själva tågbiljetten utan även för anslulningsresorna. Hur myckel dessa anslulningsresor kostar beror pä en mängd olika faktorer; avstånd till stationen, om resan företas med buss, taxi eller egen bil osv, Transpörtrådét har räknat med en genomsnittlig kostnad av ca 20 kr, per anslulningsresa. Vid en jämförelse mellan kostnaden för en resa med tåg och en direkiresa med taxi bör därför kostnaden för lågresan inkludera ca 40 kr, för anslulningsresorna både i början och i slutet av resan.

Sedan skall vi komma ihåg alt riksfärdljänslen avser alt lösa problemen vad gäller långa resor för rekreation eller andra ändamål för gravt handikappade. Del finns inle några regler som anger hur långt man får resa. Därtill är del satt en högsta avgift på 360 kr Jag tycker all man skall ha med del Också i bilden innan man lar i sin mun alltför anklagande ord om missförhållanden. Avgifterna skall spegla normala avgifter för långa resor Däri ingår då som sagt anslutningsresor

För korta resor hänvisas till kommunal färdtjänst och länsfärdtjänsl. I många kommuner gäller då den lokala färdtjänsten även för en viss sträcka utanför kommunen. Då kan del förslås uppslå problem i de kommuner som har en snävt avgränsad kommunal färdtjänst. Jag kan inte bedöma om Nord-malingsfallel är elt sådanl fall. där man har rest en bil in i Umeå kommun.

Jag vill mena all riksfärdljänslen inle skall avlasta kommuner och landsting ansvaret genom all ha extra låga avgifter för korta resor och därmed stimulera lill alt utnyttja riksfärdljänst för vad man normall bör anlita kommunal färdtjänst för.

Riksdagen ställde sig bakom all en närmare precisering av dessa egenavgifier skulle göras av transpörtrådét. 1 propositionen angavs ell anlal belopp i prisläget sommaren 1988. De tidigare angivna avgifterna grundades enligt uppgift från transpörtrådét på SJ;s lågprissyslem gällande måndag lill torsdag och lördag. Detta ändrades till s.k, röda och svarta avgångar De röda avgångarna är förhållandevis få jämfört med de svarta. Transpörtrådét valde därför att utforma egenavgifterna i förhållande lill de svarta avgångarna men använde andra klass pensionärsbiljell som elt slags bas.

Kostnaden för anslulningsresa höjdes från 20 till 40 kr, per resa. Del angri
per Hans Dau, och jag kan i och för sig förslå all man kan lycka alt della är
en myckel kraftig inflation, även om jag vill påslå all del inle riktigt når upp
till jugoslavisk inflation, men jag medger atl della är en iögonfallande stor 33

:? Riksdagens protokoll 1989/90:37

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

höjning. Om den fasta avgiften sätts lilet högre medför del att de längre resorna inle blir sä dyra. Del missgynnar då, kan man säga, å andra sidan de kortare resorna, eftersom man här arbetar med schabloner Jag vill än en gång betona all riksfärdtjänslresor i första hand skall avse de längre resorna. Detta är de synpunkter som jag vill komplettera mitt tidigare svar med. Jag tycker all iransportrådet här ändå har gjorl en rimlig avvägning med hänsyn lagen lill de ändrade förhållanden som har inträffat bl,a, i fråga om järnvägens taxesältning.

HANS DAU (m);

Fru talman! Del största missförhållandet är transporlrådets handlande. Rådet lägger alltså fram ell förslag, som man vet alt vi fattar beslut om i maj, men så höjer man efter en månad taxan med 100 %, Jag vidhåller atl det är ell missförhållande.

Del är också elt missförhållande alt det kan uppstå hundraprocentiga höjningar Dessa konsumenter har varit inställda på ell vissl pris, och de har planerat därefter

Det här problemet uppkommer inle bara i Nordmaling och Umeå, som Georg Andersson säger, Barbro Sandberg har här redogjort för exakt samma förhållanden i Uppland. Detta är tydligen någonting som förekommer på flera håll.

Del var intressant atl kommunikationsministern tog upp frågan om läns-färdtjänst. Sådan har vi inle i några län, utom i Östergötland och Slockholm. Eftersom färdtjänst alltså bara förekommer i två län, är delta inle någonting som man kan hänvisa till. Vi måste i så fall få elt förslag som vi kan fatta beslut om.

Både Georg Andersson och jag vet hur det är med lågförbindelserna i Norrland. Vi har inle många orter som man kan åka låg emelllan. Däremot har vi ett hyggligt bussnäl. Framför allt efter Norrlandskusten har vi mycket fina bussförbindelser. Del gör all vi som bor här uppe är hänvisade till bussförbindelser Det går alltså praktiskt taget inle all resa från Nordmaling med låg till någon plats i världen.

I slällel för alt bara försvara de rådande förhållandena, som jag tyckte atl kommunikationsministern gjorde åtminstone i det första svaret - det blev något mer nyanserat i statsrådets andra inlägg - tycker jag all kommunikationsministern borde ta ell initiativ för atl lösa dessa problem. Vi i handikapprörelsen och de handikappade skulle välkomna någon form av länsfärdtjänsl.

Jag delar uppfattningen atl de riktigt långa färdljänsiresorna är acceptabla, men de som tvingas atl resa över två eller tre kommuner och inle kan använda den kommunala färdtjänsten drabbas av dessa orimliga förhållanden.

Både Georg Andersson och jag vet all behovet för oss i Västerbollen alt resa lill Umeå är stort. Vi har där alla servicefunktioner och bättre utbud än i småkommunerna när vi vill handla. Även de handikappade borde ha möjligheler atl på rimliga villkor resa lill Umeå,

BARBRO SANDBERG (fp);

Fru talman! Jag anser i likhet med Hans Dau all priset för de långa resorna är acceptabelt, men jag skulle vilja vela vad Georg Andersson avser med långa resor Man skall komma ihåg all handikappade har betydligt mindre krafter än vi andra, och de orkar inte med så väldigl många långa resor, I de flesta fall är del för dem fråga om medellånga resor. Nu säger Georg Andersson all läns- och kommunfärdljänsten skall svara för korta resor Men vid en resa från Enköping till Stockholm berörs två län, I dag är del svårt all resa redan mellan två kommuner, även om det bara är fråga om en resa på en mil, I sådana fall tycker man alt färdtjänsten borde vara samordnad,

I enlighet med propositionsförslaget förde riksdagen över kostnadsansvaret för färdtjänsten till kommunerna. Kommunernas medelstilldelning är emellertid betydligt lägre än vad som motsvarar den tidigare förbrukningen. Detta innebär alltså alt man lastat över en del av kostnaderna på de enskilda kommunerna,

I Enköping har vi inom centralorten en ganska bra färdtjänst. Där betalar man något mer än vad kollektivtrafiken kostar. Vi kommer därför i alla fall inle upp ens i närheten av dessa 170 kr för resan lill Slockholm, även om vi lägger på en anslulningsresa och de 40 kronorna enligt riksdagens beslut i våras. Jag tycker därför i likhet med Hans Dau att Georg Andersson borde försöka sätta sig in i dessa problem lilet bättre.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Fru talman! Jag vill först notera att Barbro Sandberg tycker all systemet är acceptabelt när del gäller de långa resorna. Jag vill då betona alt riksfärdljänslen i första hand är avsedd för atl tillgodose de gravt handikappades behov av långa resor Delta är huvudmålet för riksfärdljänslen. Jag har naturligtvis ingenting emot all man i flera län bygger upp länsfärdtjänsl.

Sedan vill jag ytterligare betona atl den kommunala färdtjänsten tydligen fungerar litet olika, I vissa kommuner har man en snäv avgränsning lill kommungränsen, medan man i andra kommuner ser del hela på elt litet mer flexibelt säll och kan sträcka sig en bil över gränsen lill en annan kommun för all tillgodose handikappades behov av relativt korta resor

Jag vill också tillbakavisa del påstående som här gjorts ell par gånger att del skulle ha gjorts besparingar inom riksfärdljänslen. Det propositionsförslag som framlades för riksdagen i fjol innebar inte någon neddragning av den totala insatsen inom riksfärdljänslen.

Del låter nalurliglvis väldigl dramatiskt när man lalar om en hundraprocentig kostnadsökning. Men delta gäller då inle hela resan ulan bara förhållandel mellan del belopp på 20 kr, som angavs i propositionen för anslulningsresor och som höjdes lill 40 kr,, av de skäl som jag tidigare redovisat. Men i sanningens namn måste väl ändå konstateras alt det ändå är en låg kostnad för de anslulningsresor som normalt behöver företas för all man skall kunna ta sig lill en busstation eller järnvägsstation.

BARBRO SANDBERG (fp):

Fru talman! Jag undrar bara om Georg Andersson anser all de som inle gör några långa resor inte skall ha någon färdtjänst.

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Länsfärdtjänst finns såvitt jag vet i bl,a, Östergötland, Jag vet all det uppstått problem för dem som kommer utifrån och vill anlita färdtjänsten i Östergötland, Länsfärdljänsten är alltså någonting som man måste utveckla när del gäller resor mellan de olika länen,

1 del fall jag exemplifierade med gällde det en resa från Uppsala län lill Stockholms län. Jag utgår från atl man inle bara kan säga all färdtjänsten skall samordnas, ulan del måste väl bli någon form av bestämmelser,

Georg Andersson säger alt kostnadsökningen inle är hundra procent utan all man bara höjt beloppet 20 kr lill 40 kr. 1 del fall jag tog upp, nämligen en resa mellan Enköping och Slockholm, är del emellertid fråga om en höjning med 100 %, Jag känner mycket nära personer som drabbats av detta och vet all det faktiskt är en höjning med 100 %,

HANS DAU (m);

Fru talman! Vi kan dividera länge om de här procenttalen. Men även kilo-melerersätlningen höjdes med 25 % under en månad eller ell år Della medför också att kostnaderna blir kännbara.

Kommunikationsministern talar om anslulningsresor som man normall behöver företa. Det är klart att det i vissa fall behövs anslulningsresor. De icke handikappade kan i de flesia fall klara anslulningsresorna myckel enkell. Vi har kanske någon granne som kan skjutsa oss i vår egen bil. Men om man är gravt handikappad måste man ha ett specialfordon. De handikappade kan därför inle ordna sina resor lika gesvinl som vi andra kan göra.

Jag vidhåller vad jag sade tidigare, all kommunikationsministern borde ta ell positivt initiativ i stället för all försvara dessa förhållanden. Säg lill Irans-portrådet all slå för sina beslut och inte skylla på riksdagen. Läggsedan fram ett positivt förslag för riksdagen, så all vi kan fatta elt beslut som vi sedan skall stå för

Överläggningen var härmed avslutad.

6§ Svar på interpellation 1989/90:41 om rotfyllnadsmaterialet N2

Socialminister SVEN HULTERSTRÖM; Fru talman! Siw Persson har frågat mig

1, vilka åtgärder jag tänker vidta med anledning av atl chefen för socialstyrelsens tandvårdsbyrå, Hans Sundberg, är beredd all på människor tillåta klinisk prövning av rotfyllnadsmaierialet N2,

2, om jag länker tillåta atl N2 i fortsättningen är förbjudet all användas medan sk, snarlika preparat får användas som rotfyllnadsmalerial,

3, hur jag vill förklara all man från myndigheternas sida först förbjuder användning av N2 som rotfyllnadsmalerial och sedan tillåter kurser i användning av samma preparat,

4, vilken hjälp jag anser att den patient skall få som utsatts och/eller utsätts för N2 eller s,k, snarlika preparat och som i dag inle har några realistiska möjligheler alt bevisa olika orsakssamband,

Rotfyllnadsmaierialet N2 är med hänsyn bl,a, lill all preparatet är avsett

för terapeutiskt ändamål samt helt eller delvis kan absorberas all anse som elt sådanl läkemedel som omfattas av bestämmelserna i läkemedelsförordningen (1962:701), För all få användas vid behandling måste det uppfylla kraven i läkemedelsförordningen och i princip vara registrerat som en farma-ceulisk specialitet. Beslut om registrering förutsätter all materialels egenskaper dokumenterats vid kliniska prövningar. N2 är inle registrerat, och användning kan därför bara ske efter licensgivning eller i samband med kliniska prövningar.

En klinisk prövning av ett läkemedel skall anmälas till socialstyrelsens läkemedelsavdelning, som skall se lill bl,a, alt prövningarna läggs upp på elt vetenskapligt ändamålsenligt sätt. För atl läkemedelsavdelningen inte skall förbjuda atl en prövning påbörjas måste det bl,a, finnas en noggrann innehållsdeklaralion av läkemedlet samt dokumentation om läkemedlets toxikologiska egenskaper. För klinisk läkemedelsprövning gäller också andra förulsällningar som anges i läkemedelsförordningen.

Byråchef Hans Sundberg vid socialstyrelsens landvårdsbyrå har på en direkt förfrågan från en i ämnet intresserad landläkare informerat om vissa förutsättningar som gäller för att en klinisk studie av ett läkemedel skall kunna genomföras.

Vad avser förskrivning av preparat som har likartade egenskaper som N2 har framkommit vid en rundringning till Apoteksbolagets samtliga fyra produktionsenheter att ingen förskrivning av sådana preparat har förekommit i Sverige under de senaste åren,

N2 kan framkalla lokala vävnadsskador Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har redan år 1983 konstaterat alt del inle är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet atl använda preparatet. Socialstyrelsen har i ell särskilt meddelandeblad informerat samtliga tandläkare i Sverige om N2,

Socialstyrelsen har givelvis inle gett tillstånd lill kurser i användningen av N2 och har heller inle funnit atl sädana kurser utannonserats i Sverige.

Om en patient skulle få besvär i samband med en rolfyllning utförd med N2 bör patienten vända sig till någon av landstingens kliniker för specialisttandvård.

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

SIW PERSSON (fp);

Fru talman! Tack för svaret.

Sjukvårdsministern säger alt N2 omfattas av läkemedelsförordningen. Jag vill då fråga ministern: Vad har socialstyrelsen för juridiska möjligheler all effektivt stoppa användningen av N2? Kan egentligen landfyllningsmalerial enligt läkemedelsförordningen anses vara läkemedel? Vilken paragraf vidimerar i så fall delta?

Sjukvårdsministern säger också all byråchef Hans Sundberg på direkl förfrågan från en i ämnet intresserad tandläkare informerat om vissa förulsällningar som gäller för all en klinisk studie av ell läkemedel skall kunna genomföras. Ja, ministern, del brevet har jag sett. Men låt mig få läsa upp en mening ur ell annal brev från socialstyrelsen och Hans Sundberg av den 1 september 1989, Första meningen lyder: "Med anledning av ditt senaste brev vill jag meddela all socialstyrelsen givelvis inle har någonting emot all en vetenskaplig studie vad gäller N2 kommer till stånd,"

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Del är någonting annal än alt informera. Det är atl ge sken av klartecken.

När del gäller förskrivning av preparatet påslår ministern all ingen förskrivning av N2 eller snarlika preparat skett under de senaste åren. Jag vill då fråga ministern: Innebär detta atl ingen förskrivning skett ens på några enstaka apotek i Sverige?

Vidare är jag förvånad över all historiken över N2 startar först år 1983 med ell ärende i hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. År del kanske för all minska skammens rodnad över alt socialstyrelsen informerat samtliga landläkare i Sverige i ell särskilt meddelandeblad först är 1988? Della årtal har inte ministern angett, utan detta är min kommentar,

N2 förbjöds faktiskt redan i början på 1970-talet, 1983 sade socialministern i elt svar på en fråga i riksdagen; "Socialstyrelsen skulle se lill alt landläkare underrättades om N2;s verkningar" Varför dröjde del så många år från förbud lill information i särskilt meddelandeblad? Har inle socialstyrelsen ansvar för att se lill all beslut om förbud mol ell rotfyllnadsmalerial går ut lill alla landläkare och läkare?

Nu säger man från socialstyrelsen atl man givelvis inle har gett tillstånd till kurser i användning av N2, Socialstyrelsen har tillskrivits av en svensk landläkare, som fält ell brev den 1 februari 1989 från American Endodontic Sociely, Låt mig läsa upp ell par meningar ur della brev;

"The American Endodontic Sociely would be happy lo organize through ils experts, informalive and molivating endodontic courses in Sweden, We are available to come lo Sweden lo conducl seminars,"

I svaret frän socialstyrelsen framhålls;

"Socialstyrelsen har inte bemyndigande atl vidta några åtgärder vad gäller utbildning om användning av en speciell produkt. Läkemedelsavdelningens ansvar berör endast eventuell försäljning av N2,"

Vad gör då socialstyrelsen för all förhindra försäljning? År 1983 publicerades i Tandläkartidningen ell brev med bl,a, följande innehåll;

"Under de 20 år, som N2-molståndel aktivt utövats på våra fakulteter har alltså endast rubricerade fall redovisats. Ett fall har misslyckats. Under samma tidsperiod har i vårt land ulförts ca 1,5-2 miljoner N2-rolfyllningar

År 1988 uttalade en generalagent i DN all han köper in ca 500 förpackningar per år av del förbjudna preparatet. Det motsvarar material till minst 25 000 rotfyllningar

Det har. som jag sade, under åren 1953 till 1983 utförts mellan 1,5 och 2 miljoner N2-rolfyllningar Varje år smugglas del in och säljs på illegal väg material lill minst 25 000 rolfyllningar med N2, År 1988 annonserades del i Tandläkartidningen om försäljning enligt Sargenti-metoden, vari ingår användning av N2, I Tandläkartidningen konstaleras vidare all en utredning kommit fram litl alt 1-2 % av de svenska landläkarna använder N2,

Socialstyrelsen måste ha varit medvelen om omfattningen av användningen av N2, Åndå har den inte agerat. Man har tydligen inga effektiva metoder för alt ingripa. Förbudet är en papperstiger utan verkan ule i samhället. Kan verkligen socialstyrelsen acceptera all den enbarl har ineffektiva metoder lill förfogande i ell sådanl här sammanhang?

Lål mig vidare citera ur Tandläkartidningen nr 18-19 år 1986; "Myckel få undersökningar föreligger om hur endodonlisk behandling utförs i allmän

landvård," Hur kan man acceptera detta från socialstyrelsen? Har inle socialstyrelsen ansvar för atl undersöka hur endodonlisk behandling utförs? Vi vet ju all konsekvenserna kan vara förödande. Del har bl,a, professor Edvall framhållit i ell utlåtande. Han vill få litl stånd elt generellt stopp för alla pa-raforminnehåltande medel.

Låt mig sammanfattningsvis konstatera att socialstyrelsen inte har effektiva metoder för atl stoppa förbjudna preparat. När kommer sådana metoder all börja tillämpas?

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Socialminister SVEN HULTERSTRÖM:

Fru talman! Del var många frågor i Siw Perssons anförande, men jag uppfattade inle atl hon hade något förslag till hur man skulle kunna öka möjligheterna lill kontroll av användning av felaktiga eller t,o,m, förbjudna preparat. Det är där som en del av svårigheterna ligger Om någon bryter mol förordningar och bestämmelser som finns, är det i regel polismyndighetens men kan också vara tullens uppgift alt se lill alt den ordning som skall gälla upprätthålls,

I del här fallet har ju tidigare försäljning av N2 polisanmälts. Det är tullmyndighetens åklagare som handlägger det ärendet, men svårigheten är tydligen all hitta någon som är ansvarig för det polisanmälda företagel.

Vi vet atl del förekommer införsel i Sverige av exempelvis narkotiska preparat som inte får föras in, och myndigheterna för en ständig kamp för all förhindra att sådan illegal införsel sker I den mån sådan förekommer på del här området skall del nalurliglvis påtalas i en polisanmälan, precis som man har gjorl, och om tandläkare använder sådana typer av preparat skall del nalurliglvis ske en anmälan lill hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Dä riskerar vederbörande landläkare all bli av med sin legitimation. Det är de åtgärder som skall vidtas om någon använder preparat som man klart föreskrivit inle får användas.

Vi håller nu på all förbättra kontrollen av läkemedel i olika avseenden. Vi skall ombilda socialstyrelsens läkemedelsavdelning till elt frislående läkemedelsverk, och i samband med det diskuteras metoder för att få lill stånd en förbättrad kontroll av och tillsyn över även dentala material.

Men socialstyrelsen kan naturligtvis inte alllid göra så myckel ål dem som bryter mol reglerna. Om landläkare eller apotekare mixar ihop material som de vet inle är tillåtna, fordras det naturligtvis en omfattande konlrollapparal för alt hålla reda på det. Vi måste trots allt ha utgångspunkten alt människor följer de bestämmelser som gäller och lyssnar lill de råd och anvisningar som ges från myndigheterna. Annars tvingas vi bygga upp en enorm byråkratisk kontroll. Del bör vara utgångspunkten också i del här fallet. Det finns instrument för all påtala för den händelse atl man inle följer de bestämmelser som gäller.

Jag har lyssnat på alla de många frågorna, och jag kan inle la upp dem en och en. Jag kan framför allt inle svara på vad som har hänl i början av 70-talel och i början av 80-talet, men det är kanske inte så avgörande, 1 del här fallet är det avgörande all det är fråga om ett preparat som inle får användas. I den mån det förekommer användning skall del anmälas lill de myndigheter som har tillsyn över verksamheten.

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

SIW PERSSON (fp);

Fru talman! Det är bara all beklaga all socialministern inle ansträngde sig för alt lyssna. Det grundläggande i del som jag sade var att socialstyrelsen inle har några effektiva metoder alt tillgripa i dessa fall. Lål mig upprepa en fråga: Vilka juridiska möjligheler har socialstyrelsen all effektivt stoppa användning av N2? Kan egentligen landfyllningsmalerialen enligt läkemedelsförordningen anses som läkemedel? I vilken paragraf vidimeras della? År det bara fråga om en guminiparagraf? Finns det ett undanlag i paragrafen? Del verkar som om de som ägnar sig ål den här verksamheten vill driva ärendet lill en juridisk prövning.

I svaret lill den enskilde tandläkaren säger socialstyrelsen all man inle har bemyndigande atl vidta några åtgärder vad gäller utbildning i användning av en speciell produkt. Läkemedelsavdelningens ansvar berör endast eventuell försäljning av N2. Det är elt fantastiskt medel som man har för atl stoppa användning av ell förbjudet preparat, som tillåter atl man agerar endast vid eventuell försäljning. Vi har också i verkligheten märkt alt man inle ens då kan agera. Man kan inte göra någonting åt öppen annonsering och öppet utbjudande på annal sätt.

Socialministern sade atl tandläkarna och läkarna måste lyssna. Ja, jag är övertygad om alt de gör det. men under sådana förhållanden får faktiskt socialstyrelsen anstränga sig för att så snabbi som möjligt ge ut meddelandeblad, inle vänla så oförskämt länge som man här har gjorl.

Nej, sjukvårdsminislern, det är bara atl konstatera atl socialstyrelsen måste se lill alt information ges så forl som del över huvud laget är möjligt och att man har effektiva juridiska metoder. Annars förblir del här förbudet en papperstiger

Socialminister SVEN HULTERSTRÖM;

Fru talman! Jag vet egentligen inte vad vi är oeniga om. Siw Persson försöker bygga upp en oenighet, och jag förslår alt hon är mycket irriterad över socialstyrelsen. Men del behöver inle vara några delade meningar mellan oss om alt man skall använda de medel som slår lill förfogande för ingripande, om någon utövar illegal verksamhel, oavsett om det gäller landvård eller något annal. Är de instrumenten för svaga, kan vi nalurliglvis diskutera en förstärkning av dem, men såvitt jag uppfattade hade Siw Persson inga egna synpunkter, ulan ställde bara en skur av frågor. Vi kan gärna lugnt och sansat diskutera om de kontrollinstrument som finns behöver förslärkas och om socialstyrelsen behöver ha vidgade befogenheter för att ingripa.

Men jag tror inle atl det handlar om delta i det här fallet, utan helt enkell om alt personer bryter mot de bestämmelser som finns. Del kan man komma till rätta med bara genom atl i de konkreta fallen göra en anmälan, så alt de landläkare som använder material som del är olagligt all införa och försälja i Sverige känner all de riskerar sin legitimation. Dessutom skall man nalurliglvis, såsom har skett, göra polisanmälan i de enskilda fallen.

Jag har fortfarande inle klart för mig vilka instrument som Siw Persson menar alt socialstyrelsen skall ha. Polismyndighet kan den inte bli - för det ändamålet har vi polisen. Vilka instrument är del som socialstyrelsen saknar

i dag, men som Siw Persson menar all socialstyrelsen borde ha? Om sådana förbättringar behöver göras, kan vi naturligtvis diskutera del.

SIW PERSSON (fp);

Fru talman! Jag har ringt upp en person på socialstyrelsen och frågat varför man inle hade gått ul med meddelandeblad för 1988. Då fick jag den i milt tycke fantastiska uppgiften att man på socialstyrelsen egentligen inte har medel för atl på ell effektivt sätt kunna gä ut med elt meddelandeblad när man, som i detta fall, har bestämt alt ell preparat skall förbjudas. Jag tycker atl della är otroligt.

Vidare sades all landläkaren och läkaren själv skall informera sig. Ja, del är klart atl de har den skyldigheten, men då måste de också få en möjlighet all informera sig. Man har tidigare gått ut via Tandläkartidningen, men del är inle självklarl all sådan information når ut. Ell meddelandeblad har en helt annan status. Del är ett konkret förslag; atl socialstyrelsen ser lill att verkligen nå ut med de beslut som man har fattat. Jag hoppas verkligen att socialministern inte tycker all del är för myckel begärt.

Sedan vill jag lill sist fråga socialministern med anledning av Hans Sundbergs brevväxling; Accepterar socialministern all man inle ens med ett kommatecken andas atl N2 är förbjudet, ulan framhåller all man givelvis inle har något emot en klinisk prövning?

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Socialminister SVEN HULTERSTRÖM;

Fru talman! Jag vet inle om riksdagen är räll forum för alt diskutera enskilda socialstyrelseljänslemäns brevväxling. Jag kan naturligtvis inte kommentera de aktuella breven, som jag för övrigt inle har sett. Vad del handlar om är såvill jag förslår all man har svaral all om della preparat skall användas, måste det bli föremål för en prövning i vanlig ordning. Sedan beskrivs vilka förutsättningar som gäller för den prövningen.

Nu har della dock inle skett, och då är del inle tillåtet all använda preparatet. Detta kan väl ändå inle tandläkarna i Sverige vara okunniga om, inle minst med hänsyn till den långa förhistoria vilken Siw Persson själv refererade lill och i vilken ingår alt denna fråga har diskuterats sedan 70-talel, Den tandläkare som skyller på all han inle har nåtts av information är inte särskilt trovärdig.

Förste vice talmannen anmälde alt Siw Persson anhållit all lill prolokollel få antecknat atl hon inle ägde räll till ytterligare inlägg.

Överläggningen var härmed avslutad.

7§ Svar på interpellation 1989/90:45 om åtgärder för att minska behovet av socialbidrag

Socialminister SVEN HULTERSTRÖM;

Fru talman! Margö Ingvardsson har frågat mig om regeringen kommer atl genomföra några förändringar i socialförsäkringssystemet sä all bristerna inle belastar kommunernas sociala budget.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

En arbetsgrupp inom socialdepartementet har i rapporten om socialbidrag - analyser av ulvecklingen under 1980-lalet (Ds 1987:2) redovisat orsakerna lill socialbidragsulvecklingen. Enligt denna var en mycket låg andel (3 %) av socialbidragslagarna ålderspensionärer med för låg pension. Della gällde i mars 1986. De uppgifter som statistiska centralbyrån redovisar för år 1988 ligger på ungefär samma nivå. Delta lyder enligt min mening inle på atl del föreligger några allvarliga brister i pensionssystemet som påverkar kommunernas socialbidragskostnader.

En stor del av socialbidragstagarna är flyktingar och invandrare. Del har visat sig atl dessa grupper har stora svårigheter atl etablera sig på arbetsmarknaden, bl.a. beroende på språksvårigheter. Kommunerna är skyldiga all erbjuda och anordna svenskundervisning för nyinflyttade under ankomslårel och ett år därefter, s.k. svenska för invandrare, (grund-sfi). Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag granskal systemet och därvid konstaterat många problem. Bl.a. anses all regel- och bidragssystemet inle ger tillräckliga möjligheler lill flexibilitet.

Då det gäller den timersättning som flyktingarna erhåller vid dellagande i svenskundervisning konstaterar Margö Ingvardsson att ersättningen är så låg att den måste kompletteras med socialbidrag. Syftet med ersättningen är dock inte all den skall utgöra ett försörjningsbidrag ulan snarare fungera som elt stimulansbidrag, som skall komplettera andra inkomster Endast för dem som förlorar arbetsinkomst genom all della i grund-sfi är timersättningen, som då utgår på en högre nivå, avsedd som ett bidrag lill försörjningen. För asylsökande utgår ingen timersättning.

Inom utbildningsdepartementet pågår samtidigt en översyn av grund-sfi på grundval av skolöverstyrelsens utvärdering av 1986 års reform och den nyss nämnda rapporten från riksrevisionsverkel.

Inoth arbetsmarknadsdepartementet pågår en översyn av reglerna för statens ersättningar lill kommunerna för mottagande av flyktingar I dag utgår statlig ersättning för bl.a. socialbidragen under del kalenderår då den utländska medborgare som omfattas av flyktingmottagandel beviljats uppehållstillstånd och tre kalenderår därefter Därutöver utgår vissa schablonbidrag för att läcka andra kommunala kostnader för nyktingmotlagandet. Del är alltså inte kommunerna ulan staten som har ansvaret för kostnaderna under de första åren. Syftet med översynen är all bl.a. skapa ell nytt syslem där det finns incitament för kommunerna all genomföra mer aktiva insatser för all flyktingar snabbare än för närvarande skall kunna försörja sig genom elt eget arbete och därvid bli mindre beroende av socialbidrag.

Vidare anser Margö Ingvardsson atl de olika formerna av arbetslöshetsersättning är så låga all möjligheten atl försörja sig på dem är begränsade. Enligt Stockholms stads socialbidragsundersökning är del ett myckel begränsat anlal personer som uppbär kompletterande socialbidrag på grund av för lågt kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) eller för låg ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Däremot är närmare 10 % av socialbidragstagarna i Slockholm beroende av kompletterande socialbidrag när de uppbär utbildningsbidrag eller vuxensludiestöd i samband med arbetsmarknadsutbildning eller annan vuxenutbildning. Utbildningsbidrag utgår liksom dagpenning i arbelslöshelsförsäk-

ringen med 90 % av den försäkrades dagförljänst, dock lägst 270 kr per dag. För den som inle uppfyller villkoren för kassaersätlning, eller i vissa andra fall, lämnas dagpenning med 191 kr Fro.m, år 1990 kommer den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och stödbeloppet i KAS samt nivåerna på utbildningsbidragen årligen atl anpassas lill löneutvecklingen för vuxna arbetare i egentlig industri,

Margö Ingvardsson tar slutligen upp alt en grupp personer är hänvisade lill socialbidrag på grund av för låg inkomst under föräldraledigheten. Föräldrapenningen motsvarar 90 % av förälderns sjukpenninggrundande inkomst. Den första etappen i den av riksdagen beslutade reformen om utbyggnad av föräldrapenningen innebar all sådan föräldrapenning utgår under 360 dagar Till della kommer ytterligare 90 dagar med ersättning på ga-ranlinivå, dvs, 60 kr per dag. Det slår emellertid klart all många familjer varit hänvisade lill socialbidrag på grund av brister i den kommunala barnomsorgen. Den förbättrade fortsatta föräldraförsäkringen upp lill 18 månader med ersättning på sjukpenningnivån som avses vara genomförd den 1 juli 1991 i kombination med den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen bör leda lill all allt färre familjer blir i behov av socialbidrag av sådana skäl som nu nämnts.

Socialdepartementet kommer även fortsättningsvis all följa socialbidragsulvecklingen i kommunerna och därvid lägga särskilt stor vikt vid situationen i storstäderna där problemen är framträdande.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Fru talman! Jag lackar socialministern för redovisningen av vissa regler inom socialförsäkringssystemet. Nu var del inle utformningen av reglerna jag i första hand frågade efter Jag tror all jag vet hur reglerna är utformade. Min fråga gällde vad socialministern länker göra ål de regler som faktiskt innebär all många människor i onödan blir hänvisade till socialbidrag.

Socialministern anser inle alt det finns några slörre brister i pensionssystemet. Han stöder sig på statistiska uppgifter som visar atl det bara är 3 % av socialbidragslagarna som är ålderspensionärer.

Min fråga gällde inle pensionärer i allmänhet. Del är ell välkänt faktum att våra pensionärer inte söker socialbidrag, utom i yttersta nödfall, även om deras utgifter och inkomster i sig skulle göra dem berättigade lill bidrag.

Min fråga gällde dem som inte får vår svenska pension, dvs. äldre invandrare. Det rör sig ofta om föräldrar som har fåll komma hit av s.k. anknyl-ningsskäl. De får ingen svensk pension, eftersom reglerna föreskriver all man för all få svensk pension skall ha bott i Sverige de senaste fem åren och under sammanlagt tio år efler del all man har fyllt 16 år Reglerna är någol annorlunda för de invandrare som kommer från länder som vi har en konvention med. Men del finns inga äldre invandrare som får pension omedelbart när de har kommit hit, även om de har fyllt 65 år Det är detta som är problemet.

Jag undrar om dessa äldre invandrare ens finns med i den statistik som socialministern hänvisat lill. Jag betvivlar all de finns i den statistiken. Eftersom de inte får någon pension finns de heller inle med i statistiken över

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

svenska pensionärer För atl ta elt exempel utbetalades i maj 1989 i Slockholm över 2 milj. kr i socialbidrag lill dessa pensionärer

Jag tycker alt det är en felaktig politik av staten all spara in på dessa pensioner Del kunde vara en besparing om vi i Sverige lämnade dessa personer åt sill öde, dvs. har de ingen pension får de svälla ihjäl. Men nu har vi tack och lov inle den politiken. Kan man inte klara sin försörjning, får man socialbidrag.

Erkänner socialministern alt del här problemet finns, eller tycker socialministern atl socialbidrag är att föredra framför alt staten betalar pension från början för den här gruppen? Jag vill veta om socialministern har någon uppfattning om hur stor den här gruppen är

Den andra gruppen jag lar upp i min interpellation är flyktingar som endast får stimulansbidrag för all delta i svenskundervisningen. Socialministern avfärdar även atl della skulle vara ell problem. Stimulansbidraget skall bara vara ell komplement lill andra inkomster, säger socialministern. Bara den som förlorar arbetsinkomst genom alt delta i undervisningen kan få det högre bidraget. Jag vill fråga socialministern: Hur kan man förlora något som man aldrig har haft?

Invandrare och flyktingar som kommer hit måste gå på svenskundervisning för all över huvud taget kunna komma i fråga på arbetsmarknaden. Ingen anställer någon som inle kan göra sig förstådd eller inle förstår arbels-inslruktioner och skyddsföreskrifter Del är bara i undanlagsfall som personer i den här grupper redan har arbete. De får därmed socialbidrag under den lid som svenskundervisningen pågår och stimulansbidrag som nu är 13 kr. i timmen. Då del belalas ut minskar socialbidraget i motsvarande grad. Den s.k. stimulansen ser flyktingarna således aldrig något av. Om man skall se ell samband mellan studier och utbetalade pengar, måste bidraget ligga på en sådan nivå atl man kan försörja sig på del. Om man inle deltar i undervisningen, kan det vara rimligt med ell avdrag på bidraget. Med del nuvarande systemet vore del koslnadsbesparande och enklare för kommunerna om staten drog in hela bidraget, så alt kommunerna slapp den extra administrationen med all dra av summan från socialbidraget.

Socialministern hänvisar lill atl staten har kostnadsansvaret för socialbidragen lill flyktingarna. Del är rikligt, men del gäller bara de personer som har flyktingstatus. Den andra slora gruppen som har kommit hit av humanitära skäl eller är anknyiningsinvandrare får inle socialbidrag genom statens försorg. Hur stor är den gruppen, socialministern?

Socialminister SVEN HULTERSTRÖM:

Fru talman! När man diskuterar ulvecklingen av socialbidragen tycker jag inle det är oviktigt atl påminna om del regelsystem som gäller. De regler som gäller i olika avseenden kan utgöra vikliga instrument när del gäller all påverka ulvecklingen av socialbidragen. Även om Margö Ingvardsson är väl medvelen om vilka regler som gäller, tycker jag atl en sådan redovisning hör hemma i den här diskussionen.

När del gäller pensionärer frågar Margö Ingvardsson om de siffror - som i och för sig är rätt låga - som indikerar all grupper av pensionärer anser sig behöva socialbidrag som komplement till sin pension, också omfattar de

äldre invandrarna. Jag kan inle svara på det. Undersökningen gjordes för elt par år sedan, och jag har inte tillgång till delaljuppgifler av del slaget just nu. Även om del i och för sig kan vara intressant atl la reda på det, har del kanske inle så stor betydelse för den fråga som vi nu diskuterar, nämligen varför socialbidragen fortfarande ligger på en hög nivå framför allt i storstadsområdena, trots all vi har en lång period bakom oss med en gynnsam arbeismarknad och goda konjunkturer Även om de äldre invandrarna inle skulle inga i siffran, tror jag inle alt de skulle påverka de här siffrorna så myckel atl man skulle få en helt annan bild av läget. Om man kompletterar med'den gruppen - om den inte har funnits med från början - tror jag att man kommer all finna all del är en förhållandevis låg andel som söker socialbidrag på grund av all pensionen inte räcker lill.

Det kan när det gäller invandrargrupper och flyktingar nalurliglvis diskuteras om del är socialbidraget eller - i de fall det rör sig om äldre invandrare -pensionen som man skall klara sig på. Pensionen är dock en form av en under tidigare skeden i livet intjänad förmån. Invandrargrupper kan inte tjäna in pension, i varje fall inte de invandrare som kommer från länder som inle omfattas av våra överenskommelser Jag tycker därför atl det är vikligl all säga all del i sådana situationer - och i en del andra situationer - inle skall anses vara fel all använda socialbidrag. Jag är myckel väl medvelen om att äldre människor ofta drar sig för alt söka socialbidrag. Del har sin naturliga förklaring. Vi måste ändock hävda atl socialbidraget i och för sig inle skall utgöra en slags deklasserad stödform, ulan all det är till för all hjälpa människor i ekonomiskt trängda situationer där andra generella ågärder, typ pensioner inte räcker till eller inle är tillämpliga.

Del är möjligt atl man skall se över frågorna om stimulansbidragen när det gäller flyktingarna. Del kan vi gärna diskutera, men jag tror inle all del är grundproblemet. Grundproblemet är i stället del som man nu arbetar med inom arbetsmarknadsdepartementet, nämligen all alldeles för många flyktingar och andra invandrare inle kommer ut på den svenska arbetsmarknaden så att de kan leva på en egen lön, trots att arbetsmarknaden i många avseenden ropar efter folk. Jag tror därför inle, Margö Ingvardsson, all vi löser del här problemet genom all göra smärre justeringar i reglerna för stimulansbidrag, eller ens i reglerna för socialbidrag. De åtgärder som vi skall vidta är i slällel de som man nu är inne på och diskuterar ifrån arbetsmarknadsdepartementets sida. Vi skall vidta åtgärder för all människor skall komma från flyktingförläggningarna - från denna passiva situation där de är tvungna alt leva pä bidrag av olika slag - och ut på den arbetsmarknad som generellt sett efterfrågar deras arbetskraft. Del är den viktigaste frågan, såvill jag kan se, för alt komma till rätta med problemet. Del är en myckel bättre väg atl gå än all ytterligare ändra i de regelsystem vi har, även om del naturligtvis kan vara nödvändigt all göra del ibland.

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

MARGO INGVARDSSON (vpk):

Fru talman! Jag tycker inte alt jag brukar vara elak i onödan när jag får svar på interpellationer. Jag måste dock erkänna alt jag blev besviken och också irriterad när socialministern använde hela svaret till atl förklara de

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

regler som i dag gäller inom socialförsäkringssystemet, i stället för atl la upp de problem som är utgångspunkten för min interpellation.

Socialministern nämnde inle ens den grupp som jag frågar efler - äldre invandrare som inte är berättigade till svensk folkpension. I sin replik försökte nu socialministern t.o.m. all negligera den här gruppen. Han sade all den gruppen inte har så stor betydelse. Jag har även frågat socialministern hur stor gruppen är Socialministern erkände då alt han inle har en aning om det. Han har inle ens brytt sig om alt försöka ta reda på hur stor gruppen är Jag hänvisar lill alt man i Stockholms stad under en månad utbetalade över 2 miljoner i socialbidrag just till den gruppen. Är del då inte ett problem, socialministern?

Socialministern säger alt pensionen är någol som man skall ha tjänat in i Sverige för alt få. Till en viss del kan jag väl hålla med socialministern om all del bör vara så. Den här gruppen, äldre invandrare, som har fått komma hit av anknylningsskäl kan dock aldrig göra sig förtjänta av pension, om vi med förtjänta menar att de skall arbeta ett visst antal år i Sverige. De är för gamla för arbetsmarknaden när de kommer hit.

I stället tycker socialministern all kommunerna skall svara för deras försörjning genom socialbidragssystemet. Jag tycker alt del är en felaktig politik. Staten bör ge dessa människor pension i stället. Del påverkar nalurliglvis också kommunernas vilja alt la emot flyktingar om man vet alt staten inte lar pä sig sin del av kostnadsansvaret ulan skjuter över kostnaderna på kommunerna och kommunernas socialbudgelar

Alla frågor som vi lar upp som rör socialbidragssystemel och den oroande ökningen av antalet socialbidragstagare får till svar all departementet bevakar frågan och tittar på ulvecklingen. Man måste då fråga sig var smärtgränsen går för att regeringen skall vidta några åtgärder

Socialminister SVEN HULTERSTRÖM;

Fru talman! Den huvudfråga som Margö Ingvardsson har tagit upp handlar om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna på socialbidragsområdet. Margö Ingvardsson är oroad, vilket framgick inle minst av del senare inlägget, över all kommunerna drabbas av kostnader som del kan diskuteras om inle staten borde la.

Jag kan förstå att det finns en oro ule i kommunerna för alt dessa kostnader inle sjunker all de på vissa enskilda poster kanske t,o,m, ökar Men jag tror inle all de siffror som Margö Ingvardsson nämnde är de som kanske är mest oroande. Jag har sett uppgifter om alt man har enormt stora kostnader, exempelvis på grund av bostadsbristen, för all man måste inkvartera flyktingar på hotell osv. Det kanske är ell slörre problem.

För all komma lill rälla med dessa problem och åsladkomma en minskning av socialbidragskostnaderna är enligt min mening de viktigaste åtgärderna de som syflar till ökade möjligheler för invandrare alt komma ut på arbetsmarknaden. Del är sådana åtgärder vi håller på atl arbeta med. Del sker en översyn av ansvarsfördelningen mellan kommunerna och staten när det gäller invandrare och flyktingar Jag tror alt del är den absolut viktigaste uppgiften på detta område. Då får vi en positiv effekt också när det gäller

socialbidragsulvecklingen, om vi lyckas skapa möjligheler för invandrare all snabbare komma ul på arbetsmarknaden,

MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Fru talman! Jag noterar med tillfredsställelse atl socialministern nu har svängt en aning i sin inställning. Från början ville socialministern inle ens erkänna all dessa problem fanns. Nu medger ändå socialministern atl del är en fråga som bör diskuteras, hur avvägningen skall göras mellan statens och kommunernas kostnader

Del är möjligt all de frågor som jag har tagit upp, som gäller pensionärerna och dem som går på svenskundervisning, inte rör de allra största problemen. Men liden för ell interpellationssvar är kort, så man är tvungen alt begränsa sig. Jag har vall all begränsa mig lill dessa två områden, eftersom del var två områden som socialministerns kollega i Stockholms siad, social-borgarrådet, särskilt framhöll som problematiska den dag vi riksdagsledamöter besökte Stockholms stad. Jag antar all del inte bara är jag som har aktualiserat dessa problem med socialministern. Jag är övertygad om att samma propåer har kommit från Stockholms stad, där dessa två grupper är ett problem för socialbidragsbudgeten.

Jag hoppas att denna debatt i alla fall får socialministern alt ta reda på hur slora de grupper som jag har nämnt i dag är Då har vi kanske kommit en liten bil på väg, och sedan kan vi fortsätta diskussionen om hur vi bättre skall fördela kostnaderna mellan staten och kommunerna när del gäller flyktingar och invandrare.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

8§ Svar på interpellationerna 1989/90:61, 63 och 68 om det ökade antalet aborter

Socialminister SVEN HULTERSTRÖM;

Fru talman! Karin Israelsson, Gullan Lindblad och Ingrid Ronne-Björkqvist har i var sin interpellation frågat mig vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för all minska antalet aborter Gullan Lindblad har också frågat mig om regeringen har för avsikt all företa en översyn av 1974 års abortlag. Slutligen har Ingrid Ronne-Björkqvist frågat vilka åtgärder jag har för avsikt all vidta med anledning av all den ideologiska syn som låg lill grund för 1974 års abortlag nu lycks ha övergetts både bland beslutsfattare och bland allmänheten.

Jag besvarar interpellationerna i ett sammanhang.

Först av allt vill jag säga all jag, liksom inlerpellanterna, känner oro inför del ökande antalet aborter Abort måste betraktas som en nödfallsutväg, och samhällets målsättning måste vara atl hålla antalet aborter så lågt som möjligt. För del krävs olika slag av förebyggande åtgärder

Den ökning av antalet aborter som ägt rum under de tre fyra senaste åren kan inle hänföras lill någon speciell åldersgrupp ulan måste uppfattas som en generell ökning av aborter bland kvinnor under 35 år Till bilden hör en

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

markant ökning av antalet aborter bland kvinnor som redan tidigare genomgått en eller flera aborter.

Del finns stora regionala skillnader i abortfrekvens. De tre storstadsområdena ligger genomsnittligt mycket högt i jämförelse med en del landsorlsom-råden. Men det finns också stora skillnader mellan regionerna. Del här innebär all de insatser som görs måste baseras på ingående analyser av befolkningsstruktur, sociala förhållanden m,m, på lokal nivå.

Sjukvårdshuvudmännen och socialstyrelsen har ell delat ansvar för frågor som rör födelsekontroll, sexualitet och samlevnad.

Genom hälso- och sjukvårdslagen har sjukvårdshuvudmännen ell lagstadgal ansvar för den förebyggande vården. Den abortförebyggande verksamheten utgör en viktig del av den förebyggande vården. En väl fungerande prevenlivmedelsrådgivning är här av grundläggande betydelse.

Erfarenheten visar alt aborlförebyggande åtgärder ger myckel gott resullal. Jag länker då bl,a, på del s,k, Gotlandsprojeklel, Men förebyggande arbete måste bedrivas kontinuerligt. Del här är en myckel viktig uppgift för de enskilda sjukvårdshuvudmännen. Landslingens ansvar för hälsoupplysning, aborlförebyggande upplysning m,m, enligt hälso- och sjukvårdslagen innebär dock inte all del inte också finns behov av centrala initiativ.

En av socialstyrelsens uppgifter när del gäller del förebyggande arbetet är all med utgångspunkt från kunskaper om ohälsa försöka påverka olika samhällssektorer all vidta de åtgärder som kan behövas. Socialstyrelsen har också i uppgift all bidra till ny kunskap och förmedla kunskaper lill dem som lokall, regionalt och centralt är ansvariga för en viss verksamhel.

Inom socialstyrelsen har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift atl utarbeta ell långsiktigt program för all förebygga aborter Della väntas bli klart i början på näsla år Avsikten är atl del aborlförebyggande programmet skall vara vägledande för landstingen i deras arbete. På punkt efter punkt kommer socialstyrelsen atl rekommendera landslingen all vidta olika åtgärder. Det gäller bl.a. konkreta förslag för alt ulveckla preventivmedelsrådgivningen, ulveckla upplysningsverksamheten, initiera forskning osv.

Jämsides med arbetet med det aborlförebyggande programmet vidtar och planerar socialstyrelsen andra direkta åtgärder Man har t,ex, nyligen tagit fram en ny detaljerad aborlslalislik på kommunnivå, I början av näsla år anordnas en konferens i Göteborg med syfte att starta del aborlförebyggande arbetet i storstad. Man kommer också all anordna ell seminarium om forskning för atl summera vilken forskning som gjorts hillills och vilken forskning som skulle behövas för att kunna rikta insatserna på ell effektivare säll än tidigare.

Det här är några exempel på konkreta åtgärder som socialstyrelsen arbetar med för närvarande. Jag förutsätter all de enskilda landslingen sedan lar sin del av ansvaret för all arbeta vidare med dessa angelägna frågor

När det gäller översyn av 1974 års abortlag konstaterar jag atl riksdagen vid flera tillfällen som sin uppfattning har uttalat all del inle finns skäl all ompröva abortlagens huvudprincip om kvinnans räll atl själv inom vissa lidsgränser avgöra om hon vill fullfölja sin graviditet eller inte. Jag har därför inle anledning alt ta upp frågan lill omprövning nu.

När del gäller sena aborter, dvs, aborter som görs efter artonde havande-

skapsveckan, har utredningen om del ofödda barnet nyligen lämnat ell förslag som nu skall remissbehandlas.

Med anledning av Ingrid Ronne-Björkqvisls sista fråga vill jag nämna följande.

Utredningen om det ofödda barnet för i sitt nyligen överlämnade betänkande ell resonemang om synen på modern och foslrel. Del är ulredningens uppfattning att man måste utgå från all modern och fostret är två individer Deras intressen kan sammanfalla men också strida mol varandra. Utredningen konstaterar all även om man anser atl både modern och fostret är skyddsvärda individer är det uppenbart alt man ibland måste låta den enas inlresse gå före den andras.

Efter remissbehandling av utredningens förslag kommer ärendet all beredas i sedvanlig ordning.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Då Karin Israelsson, som framställt interpellation 61, och Gullan Lindblad, som framställt interpellation 63, meddelat atl de var förhindrade atl närvara vid sammanträdet, medgav förste vice talmannen atl Ulla Tilländer och Charlotte Cederschiöld fick della i överläggningen i slällel för inlerpellanterna.

ULLATILLANDER (c):

Fru talman! Jag vill först tacka socialministern för svaret på Karin Israelssons interpellation. 37 500 aborter genomfördes 1988, och antalet har ökat för varje år. I socialutskottet och här i kammaren har vi år efter år diskuterat abortfrågan, och varje gång har man gett uttryck för en oro över utvecklingen. Särskilt oroande är del när aborterna bland de unga ökar.

För någol år sedan skrev socialulskollel "all förutsättningarna för en abortlagstiftning baserad på den angivna huvudprincipen om kvinnans rätt atl själv inom vissa lidsgränser besluta om abort rycks undan, om endast en misstanke uppstår att utsortering av individer, som av olika skäl bedöms som mindre önskvärda, sker med lagens hjälp, eller atl lagen tillämpas så 'generöst' all abort sker av foster, som - om de vore önskade - skulle kunna räddas till livet,"

Del har många gånger understrukils all abort inte skall få ersätta preventivmedel. Och det har rått full enighet om att en abort alllid åren nödlösning för både individen och samhället.

Vi har i socialulskollel också varit inne på tanken att beslutet om artonde havandeskapsveckan som en övre tidsgräns för abort utan särskilt tillstånd borde omprövas. En anledning till en skärpning av attityderna beror på all man har gått ifrån uppfattningen alt se fostret som en del av kvinnans kropp och atl man i stället utgår från all modern och fostret är tvä individer Medvetandet om den etiska konflikt som råder mellan två individer måste på ett hell annal säll än vad som sker prägla den upplysningsverksamhet som socialministern nämner i svaret.

Del räcker inle med alt se abortfrågan som en teknisk fråga om l.ex. olika prevenlivmedelsmeloder. Del är viktigt alt den moraliskt motiverade känslan för atl del faktiskt råder en intressekonflikt bevaras. Del finns hos många en djupt grundad etisk insikt om att foslrels, människoblivandels och del

4 Riksdagens protokoll 1989/90:37

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

ofödda barnets, värde inle får trädas för när. Insikten om del är också grunden för att vi upplever, och måste uppleva, en konfiikl när beslut om frågor som rör detta område skall fattas, Alla skulle förlora på en ulveckling som innebär alt känslan av moraliskt dilemma upphör eller försvagas. Mot denna bakgrund inser man att när antalet aborter ökar så kraftigt som del har gjorl och när antalet kvinnor som gång på gång genomgår aborter också ökar, innebär del en risk för den humana människosyn som myckel i vårt samhälle bygger pä. Del sker en avtrubbning av känslan för livet,

Atl en kvinna hamnat i en aborlsilualion beror i många fall på den sociala situation som hon befinner sig i. Därför måste del finnas tillgång till en rådgivning som ger möjlighet atl diskutera olika frågor och som ger den abortsökande upplysningar om samhällets möjligheter lill hjälp och stöd. En anledning lill att det är nödvändigt all samhället tar sitt ansvar är atl den abortsökande kvinnan ofta kan beskrivas som lågavlönad, övergiven och förtvivlad. En lång kedja av orsaker kan ha lett fram lill allt delta.

Jag ifrågasatte vid abortlagens tillkomst abort efter den tolfte havandeskapsveckan. Jag tror fortfarande alt del finns anledning att sätta en gräns vid tolfte havandeskapsveckan. Därefter, mellan den tolfte och den artonde havandeskapsveckan, skulle abort fä genomföras endast efler särskilt tillstånd. En skärpning av lagstiftningen skulle kanske kunna bidra till den markering av frågans vikt som vi alla är ute efter.

Vi har också ställts inför nya problem som inte förutsågs när den nuvarande abortlagen antogs. Jag tänker t,ex, på fosterdiagnostiken, I många fall står de nya möjligheterna i livets tjänst. Och vi kommer med hjälp av fosterdiagnostiken atl kunna bota och hjälpa människor i olika skeden. Men del finns ändå anledning att fråga vad abortlagen innebär i detta perspektiv. Jag har en känsla av atl man öppnar för någol man inle kan se konsekvenserna av. En kvinna har nu rätt all begära abort av vilket skäl som helst. En fosterdiagnos kommer alt kunna göras myckel detaljrik. Om en kvinna får tillgång till den kunskap som foslerdiagnosen ger, har hon fortfarande en laglig rätt att begära abort av allvarliga skäl eller av bagatellarlade skäl, t,ex, foslrels kön. Del betraktar vi som oetiskt, men genom framstegen på fosterdiagnostikens område finns det stor risk för atl antalet aborter fortsäller alt öka om inget kraftfullt görs. Därför vill jag sluta med att fråga socialministern vad han anser om en skärpning av lidsgränserna när det gäller abort.

CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (m);

Fru talman! Jag vill lacka statsrådet för svaret.

Anledningen till interpellationerna är den oroande ökningen av antalet aborter Förra året gjordes 37575 aborter, och enligt färska rapporter har del skett en ökning med ca 1 000 aborter under del senaste året. Siffrorna kan jämföras med atl del 1983 gjordes 31014 aborter. Del är alltså en mycket stor ökning, och vi måste fråga oss varför. Det är ell underbetyg för elt s,k, välfärdssamhälle all så många kvinnor inte ser någon annan utväg än aborten. Därför måste samhällets målsättning vara all minska antalet aborter så myckel som möjligt, Della uttalades också nyligen av socialutskottet i belänkande 1988/89;SoU4,

Jag noterar all socialministern, liksom vi, ser med oro på ulvecklingen, och del finns del all anledning lill.

Litet statistik: Var tredje svensk kvinna har gjorl abort. Förra året gjorde var fjärde gravid kvinna abort. På Södersjukhuset här i Stockholm görs 10 aborter om dagen. De flesta aborterna görs av kvinnor i åldrarna 20-24 år Av 100 kvinnor som gjorde abort förra året var det första gången för 68 kvinnor, 22 kvinnor hade gjort 1 abort tidigare, 7 hade 2 aborter bakom sig, 2 hade 3 aborter bakom sig och 1 hade gjorl 4 eller fler aborter Del är en oroande ulveckling att så många kvinnor gör upprepade aborter, och nog måste vi fråga oss varför På vilket sätt kan samhället ställa upp bättre så atl unga kvinnor i slällel väljer alt föda sina barn?

Socialministern hänvisar till ett antal åtgärder som är på väg. Det gjorde även förutvarande socialministern i en interpellationsdebatt för drygt ell år sedan. Konkret har inle myckel hänl sedan dess, men av svaret framgår all socialstyrelsen kommer att utarbeta ett långsiktigt program i förebyggande syfte och all utredningen om del ofödda barnet skall remissbehandlas. Del är fakliskl brådskande alt något händer.

Socialministern hänvisar i sill svar huvudsakligen lill socialstyrelsen och landslingen. Men var finns regeringens engagemang? Regeringen har hittills inle visat särskilt stort engagemang i dessa frågor, Socialulskollel fick t,ex, två gånger begära tilläggsdirektiv till utredningen om det ofödda barnet när det gällde de sena aborterna, en nog så allvarlig fråga.

Landslingen har på senare år inle visat särskilt stor aktivitet av typ Gotlandsprojeklel, säkerligen beroende på den kris som gör sig gällande inom hela vårdområdet. Del är då lätt att förebyggande abortarbele, t,ex, bland tonåringar, kommer i skymundan.

Jag vill sluta mitt anförande med atl ställa några frågor

Har förebyggande aborlåtgärder varit uppe till diskussion när del gällde fördelningen av Dagmarpengarna?

Kommer socialministern atl själv aktivt verka för ökade informationsinsatser? Kommer utredningen om det ofödda barnet all las på stort allvar när del gäller de sena aborterna, liksom när del gäller den nya synen pä modern och fostret som två individer?

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp);

Fru talman! Jag vill tacka för detta svar. Mycket av det som sägs i svaret är redan känt för oss tre som har ställt dessa interpellationer Vi har ju det gemensamt all vi sitter i socialstyrelsens verksslyrelse.

Jag vill börja med frågan om en omprövning av abortlagen. Socialministern säger alt en sådan inte behövs, eftersom huvudprincipen om kvinnans räll all själv bestämma inle bör omprövas. Men det är ju inte där som skiljelinjen går, ulan det är i fråga om grundideologin, all fostret är en del av kvinnans kropp och inle har något egenvärde. Socialministern uttrycker inle någon egen uppfattning på denna punkt, men han citerade ell stort stycke ur den färska uiredning där del sägs all kvinnan och foslrel är två individer och atl båda är skyddsvärda. Det tolkar jag på ett sådant säll alt socialministern känner sympati för den uppfattningen. Är del en korrekt tolkning?

Inte heller jag tror atl denna huvudprincip, all kvinnan skall ha rätt alt

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

bestämma, behöver omprövas. Men även mannen bör få vara med och bestämma. Just när del gäller kvinnans bestämmanderätt har fakliskl socialutskottet hell enigt haft den uppfattningen att denna princip kan behöva omprövas. Riksdagen ställde sig bakom denna uppfattning. Jag vill upprepa det som Ulla Tilländer nämnde, eftersom det är ett myckel vikligl avsnitt i belänkandet. Där slär att "förutsättningarna för en abortlagstiftning baserad på den angivna huvudprincipen om kvinnans rätt alt själv inom vissa tidsgränser besluta om abort rycks undan, om endast en misstanke uppslår atl utsortering av individer som av olika skäl bedöms som mindre önskvärda, sker med lagens hjälp". Jag menar all delta förhållande redan råder Del är ju precis en utsortering av delta slag som man sysslar med när man aktivt går ul och erbjuder fosterdiagnostik till kvinnor över 35 år för all kunna göra abort på niongoloida barn, barn med morbus Down,

Jag menar att om det inle är föräldrarna som bestämmer, då måste det ju vara samhället som bestämmer. Då är man tvungen att upprätta någon form av dödslistor, för att uttrycka del i klartext, för atl kunna ange vilka egenskaper som skall ligga till grund för atl man skall kunna få abort. Jag tror alt varenda signal från samhället om atl det inle är önskvärt atl den här lypen av individer får finnas till får en förödande effekt på vår syn på människovärdet. Som jag ser del finns det bara ell alternativ, nämligen alt enskilda individer får ta ställning i dessa frågor. Del är bara de enskilda individerna som kan säga: För oss känns del inte bra all bli föräldrar lill det här barnet just nu.

Utskotlsmajoriteten och en enhällig riksdag har nu ställt sig bakom denna skrivning om all principen om kvinnans självbestämmande skall fä omprövas. Och då bör vi enligt min mening inle vara rädda för all också låta denna omprövning ske. Del är vikligl all omprövningen sker just på grund av atl grundidén om att fostret är en del av kvinnans kropp inle håller längre. Delta är enormt viktigt. Vi måste få en ändring till stånd på den punkten för att det skall bli naturligt atl öppet erkänna att aborter är en vånda för personalen och en stor sorg för föräldrarna. Innan vi har fått en attitydförändring pä del området kan vi inte få fram de resurser som är nödvändiga för all vi skall kunna pressa ner aborisiffrorna till sä låga tal som möjligt och få bort alla onödiga aborter som går alt undvika, aborter som föräldrarna helst hade velat slippa.

Till sist vill jag något beröra frågan om alternativ till abort. Verksamheten på detta område har hunnit längst i socialministerns egen hemstad, Göteborg, Jag upplever denna verksamhel som något myckel positivt och nytt. Man är nu pä olika håll, efter mönster hämtat frän Norge, på gång med atl i ekumenisk anda skapa mottagningar dit kvinnor som känner att de inle kan behålla del barn de väntar kan få komma för samtal och känna sig fram lill vad som är rätt för dem.

Syftet är inte i första hand alt övertala dessa kvinnor lill all inle göra abort, utan alt bena upp situationen och försöka finna den bästa utvägen. Det finns möjligheter alt ställa upp med stödfamiljer hjälpa lill med bostad och ekonomiskt stöd, skapa kontakt mellan tonårsflickan och föräldrarna osv, Della arbete stöds av Göteborgs kommun. Professor Lars Hamberger på Sahlgrenska sjukhuset har stött arbetet mycket aktivt. Patienterna som söker sig

lill della projekt kommer både från den offentliga vården och via annonsering, I Norge har man funnit detta arbete så positivt att det nu även stöds av staten och inte bara av kommunen.

Jag vill avsluta mitt anförande med ett par frågor; Vad tror socialministern om denna verksamhet? Bör den stimuleras? Och anser socialministern all foslrel är en del av kvinnans kropp?

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

MARGO INGVARDSSON (vpk):

Fru talman! Den oroande ulvecklingen i fråga om anialelaborler får inlerpellanterna att ifrågasätta vär abortlag. För mig är della minst lika oroande som ökningen av antalet aborter

Det finns ingen anledning till all vi politiker skall bidra till all öka skuldbördan hos kvinnor som har genomgått abort eller som befinner sig i den situationen att de måste överväga en abort. Jag kan garantera all kvinnor som har gjorl en abort livet ut förföljs av skuldbördan och dessutom känner en stor sorg över vad de har tvingats göra. Det är en brist i samhället alt man inle tillräckligt släller upp och ger kvinnorna stöd efler aborten.

Jag måste fråga er som ifrågasätter vår nuvarande abortlag: Vill ni gå tillbaka till de förhållanden som rådde före 1974? Då hade kvinnan inte rätt alt själv bestämma över aborten inom vissa lidsgränser. Då organiserades aborlresor lill länder där del var tillåtet. Hade man inte den möjligheten så blev man utlämnad ål kvacksalvare med ibland fasansfulla konsekvenser som resullal av ingreppet. Är del dessa lider ni vill gå tillbaka lill?

Problemet är ju inle vår nuvarande abortlagstiftning. Problemet är alt kvinnor och unga flickor blir med barn fast de inle önskar del. Vi vet också att den förebyggande verksamheten är den enda möjligheten vi har atl komma till rätta med delta problem. En skärpning av abortlagstiftningen, vilket har förespråkals av flera av inlerpellanterna, innebär ju inle att kvinnor inte kommer att uppleva oönskade gravidiieter i fortsättningen. Del innebär endast all ni tar bort deras möjlighet att själva besluta om abort.

Problemet måste alltså förebyggas genom exempelvis utbyggnad av ungdomsmottagningarna. Fortfarande saknas ungdomsmottagningar i många kommuner Dessutom måste ungdomsmottagningarna vara lättillgängliga. De måste ha öppettider som passar ungdomarna.

Det borde också finnas tillgång till allmänläkare på dessa ungdomsmottagningar Del är nog en förutsättning för att pojkarna skall komma dit. Det har visat sig atl pojkarna inte känner sig alldeles hemma på ungdomsmottagningarna, eftersom personalen består av barnmorskor och gynekologer Pojkarna tycker då all verksamheten är inriktad på flickorna, och del kan man ju faktiskt instämma i. De försök som har gjorts på en del ställen med allmänläkare på dessa mottagningar har slagit myckel väl ul. Det visar sig nämligen dä all också pojkarna kommer. Och vi behöver ju även nå dem,

Elt annat problem som jag tidigare har diskuterat med socialministern är frågan om ungdomarna mellan 18 och 21 år Ungdomar i den gruppen är för gamla för ungdomsmottagningarna, och de är inte heller i rätt ålder för mödravårdscentralerna. Del saknas således mottagningar för den gruppen.

Sedan har vi mödravårdscentralerna, som fakliskl är överlastade just nu på grund av babyboomen. Man hinner inte med det förebyggnade arbetet.

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Vi kan ställa krav i della sammanhang på landslingen, och del skall vi också göra. Men då skall vi ha klart för oss atl det förebyggande arbetet -dvs, del arbete som inle direkl handlar om liv och död - alllid kommer i andra hand om den ekonomiska situationen för landslingen är som den är i dag. För alt del skall bli möjligt all förverkliga de önskningar som vi har när det gäller del förebyggande arbetet måste vi nog också vara beredda atl öka statens andel av kostnaderna.

Jag frågar därför socialministern om regeringen kan tänka sig atl återinföra ell specialdeslinerat statsbidrag när del gäller den här förebyggande verksamheten.

Socialminister SVEN HULTERSTRÖM;

Fru talman! Margö Ingvardsson nämnde den s,k, babyboomen. Jag har sagt i interpellationssvaret, och del finns fog för det. att ökningen av antalet aborter är oroande. Framför allt gäller del de siffror som indikerar ökningen i år Ändå tycker jag att del är vikligl all nyansera bilden genom alt påminna om atl det fakliskl har skett en myckel markant ökning också av antalet födda. Födelsetalen har ju gått upp kraftigt. Ser man lill antalet aborter i förhållande till antalet födda - alltså antalet aborter per 100 födda barn - är det för 1988, som är det senaste året som vi har helårsslalisiik för, praktiskt laget exakt samma nivå som 1975, alltså ell år efler del atl den nya abortlagen hade anlagils. Del var betydligt högre tal i slutet av 70-lalet. Jag tycker alltså alt det är vikligl all nyansera bilden genom alt framhålla all del faktiskt föds fler barn än på länge. Men ändå är del oroande all antalet aborter ökar.

De två viktigaste frågorna för den närmaste liden i della sammanhang nämnde jag i milt svar. För det första gäller del del program som man just nu arbetar med och som inom kort kommer atl presenteras av socialstyrelsen. 1 det arbetet tar man sikte på olika åtgärder Vi får förutsätta all del blir mera information. För det andra är det - och del är också något som vi redan har konstaterat i diskussionen - en ganska bred majoritet här i riksdagen som vid flera tillfällen har uttalat alt man inle är beredd alt ändra de grundläggande delarna av vår lagstiftning. I stället bör 1974 års beslut slå fast. För det tredje gäller det en uiredning om del ofödda barnet som alldeles nyligen har kommit lill stånd. Jag förutsätter atl den kommer all bidra lill en förnyad diskussion. Möjligen kan den också bidra lill alt lagstiftningen ses över återigen. Men det är kanske litet tidigt alt ha någon mening om den saken. Det är del material som gäller För egen del är jag för dagen inle beredd all gå längre. Jag konstaterar alltså bara all denna fråga vid åtskilliga tillfällen har behandlats i riksdagen.

Jag avser inle alt la initiativ till en ändring av fattade beslut. Jag avvaktar remissvaren när del gäller utredningen om det ofödda barnet. Men del innebär inte all del inte händer någonting. Jag kan säga atl vi under tiden får ett program från socialstyrelsen. Det är den inställning som jag för dagen har i de frågor som här har tagils upp.

När det gäller de konkreta frågorna vill jag bara framhålla atl jag i och med det här interpellationssvaret har svarat på Ulla Tilländers fråga om en skärpning av aborlgränserna, Charlotte Cederschiöld undrade om denna

fråga hade lagils upp i Dagmarförhandlingarna, Jag kan inte påminna mig all den logs upp i de senaste Dagmarförhandlingarna. Men det hindrar ju inle all frågan las upp i kommande förhandlingar; sådana förs ju varje år.

Vidare ställdes frågan om huruvida jag är beredd atl medverka lill ökad information. Jag kan svara ja på den frågan. Del bör bli en av effekterna av del som man nu arbetar med inom socialstyrelsen, 1 övrigi vill jag inle göra några ställningstaganden eller uttalanden med anledning av utredningen om det ofödda barnet, innan remissomgången har avslutats.

Därmed tror jag atl jag har besvarat Ingrid Ronne-Björkqvisls frågor i de delarna,

Ingrid Ronne-Björkqvist frågade också vad jag har för uppfattning om den verksamhel som bedrivs i Göteborg och som hon beskrev. Jag kan säga all jag har hört talas om verksamheten. Men jag har ännu inte haft tillfälle all studera den här verksamheten så ingående all jag kan ha en mening om den. Jag är dock inle emot all närmare studera denna verksamhet. Jag kanske kan återkomma och meddela min uppfattning när jag haft tillfälle alt studera verksamheten,

Margö Ingvardsson frågar om del finns några funderingar på ell återinförande av elt specialdeslinerat statsbidrag med inriktning på just information i abortfrågan. Både Kommunförbundet och Landstingsförbundet har ganska länge hävdat atl man vill bort från de specialdeslinerade statsbidragen, I stället vill man ha bidragsformer som innebär all kommunerna och landslingen själva får bestämma, inom de ramar som man har kommit överens om. Därför tror jag inle all del är aktuellt all åierinföra specialdeslinerade statsbidrag av den tidigare karaktären. Men del hindrar inte, som sagt, all man exempelvis i samband med Dagmarförhandlingar lar upp frågan. Men då är del två parter som skall vara överens om inriktningen av statsbidragen.

Jag är inle främmande för all, om så behövs, dessa saker las upp lill diskussion. Men jag kan inle bedöma hur man på landstingssidan ser på sådanl här.

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (m);

Fru talman! Del är oerhört vikligl all slå fast att del inle handlar om all förneka den abortlagstiftning som vi har. Det skulle vara mig fullständigt främmande att ta ifrån kvinnor möjligheten lill abort. Ett sådanl beslut skall vara kvinnans ansvar. Jag dellog personligen aktivt i arbetet med opinionsbildningen inför den här abortlagstiftningen, och jag tror fakliskl alt den är bra om man följer den till punkt och pricka. Som jag ser saken är del de sena aborterna som är del brännande problemet.

En fråga som jag tycker all man inte ägnar sig tillräckligt myckel ål är frågan om männens ansvar. För inle så länge sedan åhörde jag en radiodeball med kuratorer som jobbade med abortfrågor Vad dessa var hell ense om var all det i nästan alla aborlfall var mannen som var orsaken lill aborten. Antingen ville mannen inle la ansvar eller också var relationerna på något sätt inle bra. Del fanns en mängd olika orsaker som var all hänföra lill mannen.

Del är således alllid mannen som på någol sätt påverkar aborlbeslulel.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Därför tror jag att det är vikligl alt männens ansvar kommer med i bilden. Det här har mänga läkare talat om, bl,a, Ingrid Ursing vid Södersjukhuset,

Männen är ju faktiskt lika delaktiga som kvinnorna i en abortsituation. Männens ansvar och känslor räknas dock inle. Del är vikligl all vi räknar med dessa. Jag tror att vi skall diskutera hur sådanl kommer med i bilden.

Del handlar alltså inle om alt gällande abortlagstiftning skall rivas upp, ulan del handlar om männens delaktighet i fråga om abortbeslutet.

Det skulle vara intressant atl höra vilka tankar statsrådet har när del gäller delta med atl männen skall la ett slörre ansvar

Vidare är rådgivning och eflerkontroll myckel vikliga. Del är alltså väldigl viktigt atl kvinnor får stöd efter en abort. En abort kan ju innebära elt svårt avgörande för många kvinnor, och efter aborten är kvinnorna ofta helt lämnade åt sig själva. Sedan har vi också frågan om preventivmedel, 1 allt större utsträckning slutar ju kvinnorna äta p-piller av rädsla för blodpropp och cancer. Det är således viktigt med information och ett förebyggande arbete.

Frågan om sena aborter är, som sagt, den brännande frågan. Del vore intressant att höra om statsrådet har något mer all säga om männens ansvar

INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp);

Fru talman! Det är riktigt all antalet födda har ökat, men antalet aborter har ökat snabbare. Bekymret är alltså alt kurvan hela tiden går åt fel håll, samtidigt som vi i riksdagen har sagt - jag tror all de flesia av oss tycker så -att denna trend absolut måste brytas.

Det är skönt atl de flesia av oss kan föra en så balanserad och lugn dialog omkring de här frågorna och alt vi försöker känna oss för sä all vi kan komma fram till en bra färdriktning och en bra lösning. Jag hoppas inle all den inflammerade debatt skall behöva komma tillbaka som Margö Ingvardsson försöker blåsa liv i med sina beskyllningar mot oss för att vi skulle vilja gå tillbaka lill tidigare regler. Jag vill alltså ge socialministern en eloge för alt vi kan föra samtalet i della tonläge.

En sak som man borde titta närmare på är de stora regionala skillnaderna. Varför ligger abortfrekvensen sä lågt i vissa län jämfört med i andra? Del rör sig om skillnader på 10-12 % och ända upp lill 30 %, Del behövs myckel forskning på det området. Det har myckel med attityder alt göra. Nere i milt län är abortfrekvensen mycket låg jämfört med i Stockholm.

Jag är naturligtvis också intresserad av att höra hur socialministern ser på männens medverkan i bestämmandel, som jag tog upp i mitt tidigare anförande.

ULLA TILLÄNDER (c);

Fru talman! Jag håller med socialministern om alt antalet aborter är alldeles för högt. oavsett hur antalet aborter förhåller sig lill antalet födslar. Om man vill förhindra att antalet aborter ökar och atl abort uppfattas som ell preventivmedel måste mycket göras. Då krävs både engagemang och handling, en väl fungerade prevenlivmedelsrådgivning. upplysning, forskning och konferenser, som nämns i svaret. Det är bra och nödvändigt. Utvecklingen under 1980-talel har ändrat de förutsättningar som abortlagens regler om lidsgränser bygger på.

När det understryks i svaret att det är viktigt med upplysning och prevenlivmedelsrådgivning och del sägs alt man måste peka på samhällets stödmöjligheter för den som söker abort, görs del för alt klargöra atl en aborlopera-lion är något hell annal än en vanlig operation. Detsamma skulle syftet vara med en skärpning av aborlgränserna.

Principen är som har sagts här tidigare i debatten, fortfarande densamma; Kvinnan skall själv bestämma inom vissa lidsgränser Vi vill alla ha förbud efler en viss lid - det vill också Margö Ingvardsson - och vi vill alt abort skall vara tillåten före en viss lid. Detta ifrågasätts inte heller i socialministerns svar, ulan del stämmer med abortlagens huvudprincip om kvinnans räll all själv inom vissa tidsgränser avgöra om hon vill fullfölja sin graviditet eller inle.

Del är min uppfattning, med facil i hand. alt del nu är dags all skärpa lidsgränserna. Man måste ge tyngd ål del förebyggande arbetet, som också understryks i interpellationssvaret. Mitt förslag om tidsgränser skulle vara ell viktigt inslag i del arbetet, och det skulle vara intressant att höra statsrådets personliga uppfattning om det.

Jag vill också tillägga, lill del som Margö Ingvardsson sade, all vi i socialutskottet vid flera tillfällen har varit inne på frågan om ifrågasättande av 18-veckorsgränsen, och då har inte heller vpk:s representant i utskottet haft någon annan uppfattning.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

MARGO INGVARDSSON (vpk):

Fru talman! Jag lar del som ell halvt löfte när socialministern säger all han kan länka sig alt ta upp diskussionen om särskilda statsbidrag lill den aborlförebyggande verksamheten med landslingen. Jag har myckel svårt all länka mig att landstingen i en sådan situation skulle säga nej lack. oavsett vilken inställning de har lill de specialdeslinerade statsbidragen.

Jag vill också säga att det är utomordentligt bia och viktigt all socialministern i dag så starkt har markerat all regeringen slår vakt om den abortlagstiftning som vi har i dag och alt också riksdagen så sent som i denna vecka har ställt sig bakom den.

Del är oroande när det slora antalet aborter tas till intäkt för all ifrågasätta den nuvarande abortlagen. Del är del som har skett genom de interpellationer som har debatterats i dag, Inlerpellanterna har landat på den slutsatsen att det är fel pä abortlagen, Charlotte Cederschiöld har tagit avstånd från den synen, men hon tog emot svaret för Gullan Lindblad, som också gjorde denna koppling i interpellationen. Del är oroande, men del är bra alt del finns en stor majoritet i riksdagen för att värna om den abortlag som vi har idag.

Socialminister SVEN HULTERSTRÖM:

Fru talman! När man säger att utvecklingen hela liden går åt fel håll är del inle en riklig beskrivning av vad som har hänl när det gäller antalet aborter i landet över en längre period. Det är i och för sig en oroande ökning nu. men om vi ser tillbaka finner vi alt del högsta helärstalet hittills har noterats 1980, då det utfördes nästan 35 000 aborter Sedan minskade antalet fram till 1985, då del utfördes ungefär 31 000 aborter Därefter har antalet ökat.

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Del högsta helärstalet från 1980 skall då också ses i belysning av att födelsetalen nu är betydligt högre än de var på 1980-lalel, Del är viktigt atl göra den nyanseringen, så all del inle ges ett intryck av all utvecklingen hela tiden har gått åt fel håll. Det har den inle gjort, utan det var ett sjunkande anlal aborter under några år på 1980-talet, både i faktiska tal och i relation lill antalet födda.

När det sedan gäller frågan om männens ansvar, som Charlotte Cederschiöld och Ingrid Ronne-Björkqvist log upp, kan jag säga all jag inle har någon annan syn än den som har kommit lill ullryck i debattinläggen, dvs, att del är angeläget all männen i högre grad är med också när det är fråga om en aborlsilualion. Del är självklarl all de skall ta sill ansvar. Även om del yttersta ansvaret måste vila på kvinnan skall båda ordentligt diskutera igenom della. Del är framför allt viktigt all männen lar sitt ansvar när del gäller alt undvika atl komma i en aborlsilualion över huvud tagel.

Ell led i den informationsverksamhet och del program som nu diskuteras inom socialstyrelsen och som jag nämnde bör nalurliglvis vara alt man understryker männens ansvar i detta sammanhang och försöker nå dem, så att del kan fungera bättre än vad del uppenbarligen gör i dag.

Jag kan säga lill Ulla Tilländer all jag inle vill avge någon personlig uppfattning om en prövning av tidsgränser. Vi har nu fått den ganska färska utredningen, och jag vet vad riksdagen tidigare har uttalat, men jag vill alltså avvakta diskussionen ytteriigare innan jag uttalar en personlig mening. Jag har inte någon annan personlig mening än den som har kommit till ullryck i riksdagens hittills fattade beslut.

INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp);

Fru talman! Jag känner en viss oro inför della svar och undrar över regeringens ambitionsnivå när del gäller alt pressa ned aborisiffrorna. Jag tycker alt det är djupt oroande atl del, visserligen bara från 1985, har skett en reell stegring, när redan dessförinnan siffrorna låg alldeles på tok för högt för mitt säll all se, och del tror jag gäller många andra också häri riksdagen all döma av de debatter som fördes. Många av oss hade hoppats all vi skulle kunna fä en sådan ulveckling som man hade under en kort lid på Gotland och därigenom få en myckel kraftig sänkning. Del är det som bör vara ambitionsnivån. Så länge vi inte får den inriktningen skall vi känna myckel stor oro, oberoende av om trenden går en liten aning upp eller en liten aning ned. Siffrorna ligger alldeles för högt och har gjorl del sedan abortlagen antogs, och även dessförinnan.

Under detta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (m);

Herr talman! Jag tror inle all Gullan Lindblad avsåg någon ändring av nuvarande abortlagstiftning. Del framgår i all synnerhet om man ser på den del av del tidigare anförandel som hon är ansvarig för och som jag läste upp. Det framstår inte heller så om man tittar på hennes interpellation. Jag misstänker all Margö Ingvardsson syflar på den sista frågan, i vilken inlérpellan-

len kräver en översyn av 1974 ärs abortlag. Men denna översyn kan naturligtvis också resultera i ell förslag lill nya tillämpningsföreskrifter till nuvarande abortlag. Faktum är all det i anförandel också finns med all hon inle vill ha en ny abortlag.

Del var tacknämligt alt få statsrådets synpunkt på männen. Nu vet vi åtminstone all vi är ense om på vilket område man skall försöka atl komma litet längre, nämligen vad gäller männens ansvar

När jag lyssnar på denna debatl, ulan alt vara medlem i socialutskottet, kan del inte hjälpas all tanken faller mig in atl del långsiktigt inte skulle skada så mycket om vi fick en normbildning i samhället som gjorde alt unga flickor inle bytte sexualpartner så ofta.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

ULLA TILLÄNDER (c);

Herr talman! Del är, som redan har sagts, ingen av inlerpellanterna som ifrågasäller huvudprincipen i abortlagstiftningen. Det finns också en stor majoritet här i riksdagen som värnar om huvudprincipen. Men del är heller ingen här som någon gång har menat atl den principen ändras om lidsgränsen i abortlagen skulle ändras. En skärpning menar jag skulle vara en naturlig konsekvens av atl man numera utgår från all del rör sig om två individer Då skulle en skärpning av tidsgränsen också kunna ses som ell ökat rättsskydd för foslrel.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på interpellation 1989/90:46 om kriminalpolitiken

Justitieminister LAILA FREIVALDS:

Herr talman! Hans Göran Franck har ställt följande frågor lill slalsminislern;

1. Hur bedömer slalsminislern brotlsulvecklingen, främst i fråga om ekono
misk och organiserad brottslighet, våldsbrott och narkotikabrott? Skall
dessa tre brotlsområden alltjämt vara prioriterade i brottsbekämpningen
och på vilket säll skall detta genomföras?

2. Vilka åtgärder kommer regeringen atl vidta för atl skärpa och intensifiera den eftersatta kampen mot ekobrottslighet?

3. Anser slalsminislern atl brott med en rasistisk innebörd skall ha en mer framträdande plats i brottsbekämpningen?

4. Varför satsar Sverige betydligt mindre på brottsförebyggande arbete än åtskilliga andra länder och hur vill statsministern ändra på della?

5. Hur vill slalsminislern motverka all s.k. medborgargarden uppslår?

6. Anser statsministern atl kriminalpolitiken skall vara human och rehabiliterande både för brottsoffer och brottslingar samt på vilket sätt vill regeringen förslärka och förbättra insatserna?

Interpellationen har överlämnats lill mig för besvarande. Låt mig först säga all Hans Göran Franck i sin interpellation lämnat en bakgrundsieckning lill sina frågor som jag i allt väsentligt kan instämma i -

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

både i sak och när del gäller de bedömningar och värderingar som kommer lill uttryck där I den mån jag har en avvikande uppfattning torde del framgå av mina svar på de konkreta frågorna.

När del gäller frågorna om brotlsulvecklingen vill jag börja med narkotikabrottsligheten. Precis som Hans Göran Franck redovisar i sin interpellation har vi på del området under senare år en hel del uppgifter som lyder på en i flera avseenden positiv ulveckling. Del finns anledning alt tro all del bl,a, hänger samman med den kraftiga salsning som regeringen efter regeringsskiftet år 1982 gjorde mot narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet. Under senare lid har del emellertid framkommit uppgifter som ger anledning lill oro. Detta gäller inte minst mot bakgrund av vad som händer på den internationella narkolikascenen. Narkotikabrottsligheten är ju kanske den brottslighet som är mest känslig för den internationella ulvecklingen. Detta är bakgrunden till atl regeringen satsat på en särskild aktionsgrupp inom narkotika här i landet samtidigt som vi går fram i FN i syfte atl förslärka deras insatser både finansiellt och genom ell särskilt globall handlingsprogram mot narkotika,

I fråga om ekonomisk och organiserad brottslighet är det av en rad olika orsaker myckel svårt att dra några bestämda slutsatser om utvecklingen på grundval av den statistik som finns, Hans Göran Franck säger att kampen mot denna form av brottslighet har sackat efler Jag är inle beredd att hälla med om detta, 1 likhet med vad som gäller narkotika genomförde regeringen en omfattande salsning på det här området efter regeringsskiftet år 1982, Delta rörde såväl utbildning och resurser som lagstiftning, I motsats lill vad vissa fån för sig har del inle skett någon neddragning av insatserna sedan dess. Däremot är del naturligt atl man efler en sådan salsning som då skedde kommer in i en lugnare fas, då man utvärderar de gjorda insatserna. Här väntar vi fortfarande på slutredovisningen av det forsknings- och utvärderingsuppdrag som brottsförebyggande rådet (BRÅ) fåll. Jag vill emellertid betona all jag för egen del är övertygad om atl vi både kan och bör göra mer mot den ekonomiska brottsligheten. Jag kan också försäkra Hans Göran Franck all vi fortlöpande söker följa utvecklingen för alt kunna bedöma i vad mån det är lämpligt med mer omedelbara insatser

Beträffande våldsbrotlsligheten vet vi alt det varit en uppgång när det gäller antalet anmälda brott. Om och hur långt den också motsvarar en ökning av den faktiska brottsligheten är svårare atl avgöra, Hell oavsett della är del enligt min mening klart all våldsbrotlsligheten är ett av de mest oroande områdena i kriminaliteten. Del här är också ett område där del är särskilt viktigt att ta fasta på del engagemang som finns hos enskilda människor och inom organisationer och myndigheter Delta är den centrala uppgiften för den kommission mot våldet som regeringen nyligen tillkallat,

Hans Göran Franck och jag är ense om all del finns all anledning all se myckel allvarligt på brottslighet som har sin bakgrund i rasistiska fördomar Polis och andra berörda myndigheter bör med krafl gripa in för alt motverka all sådan brottslighet breder ul sig. Och även här bör kommissionen ha möjlighet all medverka.

För all så övergå lill Hans Göran Francks fråga om det brottsförebyggande arbetet, vill jag peka på all elt av de utmärkande dragen i den svenska

inställningen pä del här området är alt brottsförebyggande åtgärder skall ses som en integrerad del av samhällsbyggandel i stort och inte som någol poli-likområde, Della innebär dock självfallet inle alt man skall låta bli all salsa på projekt och kunskapsutveckling där de brottsförebyggande aspekterna ställs i centrum. En sådan salsning har bl,a, skett genom atl brottsförebyggande rådet (BRÅ) inrättades. Som Hans Göran Franck ju vet har BRÅ tilldragit sig ett betydande inlernalionelll inlresse och i viss mån stått som förebild för insatser i vissa andra länder. Men BRÅ är inle - och skall inte vara - någon institution som vi har för det brottsförebyggande arbetet i alla dess aspekter. Det är i stället pä främst del lokala planet och inom redan existerande organisatoriska ramar som det praktiska arbetet mäsle göras. För egen del tycker jag därför all del forskningssamarbete om sambandet mellan boendestruklurer och brollslighel som nu inletts mellan Stockholms kommun och BRÅ är särskilt värdefullt.

Även när det gäller intresset av all motverka medborgargarden tror jag all Hans Göran Franck och jag är eniga. För egen del anser jag all del är en av rättsstatens viktigaste och mest ursprungliga uppgifter all förhindra att enskilda eller sammanslutningar tar som sin uppgift att "skipa rättvisa". Det är bl,a, därför vikligl all rättsväsendet fungerar på ett säll som människor hyser förtroende för och alt människor litar pä rättsväsendets vilja och förmåga all ingripa mol brottsligheten. Våra ansträngningar all främja humanitet och lämna stöd och hjälp ål svaga och utsatta grupper måste omfatta både brottsoffer och brottslingar

När det gäller brottsoffren, som alltför länge varit en eftersatt grupp, har det program som regeringen tidigare presenterat nu genomförts och i viktiga delar också utvärderats. Nu måste vi därför gå vidare. Hur det bör gå lill är en fråga som lagts på den nyligen tillsatta kommissionen.

Beträffande dem som döms för brott anser jag att det är en huvuduppgift all fortsätta all försöka finna användbara alternativ lill frihetsstraff, Kontraklsvård är ell steg på den vägen och försöksverksamheten med samhällstjänst ell annal. Men vi mäsle se också på det praktiska innehållet i verkställigheten, både på anstalterna och inom frivården. Det är frågor som vi för närvarande arbetar ined inom departementet.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

HANS GÖRAN FRANCK (s);

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Laila Freivalds invänder inte mol BRÅ;s konstaterande i dess anslagsframställning i år alt Sverige satsar förhållandevis små resurser på del brottsförebyggande arbetet jämfört med exempelvis USA, Storbritannien, Canada, Australien och Holland.

BRÅ har genom den nya instruktionen fåll väsentiigl vidgade uppgifter Della är vikligl. och ambitionsnivån hos BRÅ är hög. Men det måste konstateras all möjligheler saknas alt inom ramen för nuvarande budget genomföra uppgifterna enligt verksamhetsplanen liksom ell effektivt förnyelsearbete. Vid upprepade tillfällen har från BRÅ;s sida starkt understrukils all nuvarande ekonomiska situation är ohållbar. Resurserna för verksamheten måste framdeles stå i rimlig relation lill de krav som ställs. En alldeles för

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

stor del av BRÅ:s budget är intecknad av fasta kostnader, ca 85 % av förvaltningsanslaget och ca 45 % av ulvecklingsanslagel.

Slalsminislern har i dag uttalat sig myckel positivt om del brottsförebyggande arbetet i allmänhet i anledning av ell inlägg om BRÅ:s centrala och viktiga arbete. Vad kan Leila Freivalds som ansvarigt statsråd tillföra diskussionen? Anser hon atl BRÅ;s resurser är tillräckliga, eller all de behöver förstärkas för atl rådet skall kunna arbeta med sin nya inriktning?

BRÅ har bl,a, fåll i uppdrag alt utreda formerna för den ekonomiska brottsligheten och omfattningen därav i sju branscher. Från della arbete har vi - även om det ännu inle är avslutat - fått underhandsrapporler som belyser den oroande ulveckling som jag berört i min interpellation.

Vi kan redan nu konstatera atl andra branscher inle kan anses vara mindre brottsliga än de sju. För två år sedan beslutade riksdagen atl bifalla elt förslag om all en uiredning skulle göras beträffande hyres- och fastighetsbranschen, som inle undersöktes av ekokommissionen. På vilket sätt och med vilka medel kan och skall del här beslutet genomföras?

Del bedrivs en omfattande informationsverksamhet om exempelvis narkotika- och våldsbrottslighel. Riksdagen har vid upprepade tillfällen beslutat alt regeringen skall ställa medel lill förfogande för förstärkta informationsinsatser. Vilka medel har under senare tid ställts till förfogande för sådana insatser?

I min interpellation åberopar jag en skrivning i budgetpropositionen 1988/89, där det anges atl polisresurserna för beivrande av narkotika- och våldsbrottslighel ökat väsentligt under en treårsperiod men varit oförändrade för bekämpande av ekobrott. Nu har jag material som visar en oroande tendens. Enligt rikspolisstyrelsen har antalet årsarbetskrafter för beivrande av ekobrott nu minskal, medan del fortsätter all öka när del gäller narkotika- och våldsbrottslighel. Vad vill Laila Freivalds göra åt detta? Skall kampen mol ekobrottsligheten vara ett prioriterat område?

Laila Freivalds säger atl den nya kommissionen mol våldsbrott även skall ägna sig ål brollslighel med rasistisk bakgrund. Men dessa frågor behöver inte i första hand undersökas och prövas av en ny kommission. Vad anser Laila Freivalds om de viktiga förslag som framlagts av kommissionen mol rasism och främlingsfientlighet, av rikspolisstyrelsen, av diskrimineringsul-redningen? Del finns en rad förslag som rör strafflagstiftningen.

Så lill min sista fråga. Under de senaste fem åren har antalet fängelsestraff ökat oavbrutet. Och det är inle fångar som begått eko- eller miljöbroll som finns i våra fängelser i någon nämnvärd utsträckning. År 1985 dömdes 15 574 personer lill fängelse, år 1988 var del 18 063. Siffran blir troligen omkring 19 000 i år

INGBRITT IRHAMMAR (c);

Herr talman! När del gäller vilka områden som skall prioriteras inom brottsbekämpningen råder enighet här i riksdagen - del är narkotikabrottsligheten, våldsbrotlsligheten och den ekonomiska brottsligheten.

Inom den ekonomiska brottsligheten ryms ett stort område som det fram lill för bara några år sedan talades väldigt lyst om, nämligen miljöbrolten, Elt anlal lagar styr den miljöskadliga verksamheten, lagar som är svåra att

överblicka. De olika miljölagarna - nalurresurslagen, miljöskyddslagen, naturvårdslagen , lagen om kemiska varor plan- och bygglagen - är sinsemellan inle samordnade. Vi har därför i centern ansett atl hela miljölagstiftningen måste ses över för atl ge ett mera heltäckande skydd för miljön, Alla lagar och verksamheter måste syfta lill en utveckling där vi utgår från naturens förutsättningar-vad naturen tål.

Arbetet med denna översyn är nu i gång, vilket är bra. Eftersom brott mol miljön lill slut drabbar allt levande - växter, djur och människor - är dessa brott elt hot mol vår överlevnad. Det talas i dag, mot bakgrund av dagens i många fall liberala lagstifining, om mord med statligt tillstånd. Del är därför denna brottslighet är så allvarlig. Det gäller ju vår framlida existens,

I dag händer del all företagsledare och andra spekulerar om vad som lönar sig bäst, all följa lagarna eller atl bryta mol dem. Eftersom upptäcktsrisken fortfarande är mycket liten på grund av bl,a, brist på tillsynsresurser och påföljderna många gånger är föga kännbara, blir del frestande all i ekonomiskt vinningssyfte nonchalera miljölagarna.

Situationen har ju hillills varit den, enligt domslolspraxis, all miljöbrolten i påföljdshänseende har betraktats som likställda med lindriga brott - ibland fakliskl likställda med brott av typ snatleri. Fängelse har sällan utdömts. Bötesbelopp har varit del mest vanligt förekommande, oftast relativt låga bötesstraff som inte är särskilt kännbara för företagen i förhållande lill vad del skulle ha kostat dem alt göra miljövänliga investeringar

Till delta kommer atl antalet miljömål är myckel litet. Under en tioårsperiod har förundersökningar inletts i inle mycket mer än 200 fall. Erfarenheterna av miljömål är därför begränsade i de enskilda polis- och åklagar-distrikten . men även i åklagarregionerna och centralt. Detsamma gäller även inom domstolarna. Utbildningen på della område inom polisen och på åklagarsidan har inletts, men den måste förbättras ständigt. Detsamma gäller utbildningen för domare.

Har regeringen några planer på all bättre komma till rälla med de allvarliga miljöbrotten, utöver den pågående lagslifiningsöversynen?

Herr talman! Del var myckel om miljöbroll, sett ur synvinkeln ekonomisk brollslighel, men jag har velat la upp del här området mol bakgrund av alt vi faktiskt har haft en intensiv, nyttig och viktig debatt på sistone om såväl narkoiikabroltslighelen som våldsbrottsligheten, medan den ekonomiska brottsligheten och miljöbrollslighelen i den har kommit i skymundan. Därför var det bra all Hans Göran Franck aktualiserade debatien på della område.

Herr talman! Jag vill också något beröra del brottsförebyggande arbete som bedrivs inom brottsförebyggande rådet. Jag instämmer i Hans Göran Francks beskrivning av situationen. Jag vill bara lägga lill alt del gäller all faktiskt fä en samordning för forskning, uiredning och information, där resultaten kan belysa orsakerna till brott. Della är ju ytterst viktigt för att regering och riksdag skall kunna fatta adekvata beslut. Min fråga blir därför- i likhet med Hans Göran Francks: Är regeringen beredd all ge BRÅ nödvändiga resurser till de insatser som man har sagt atl man skall göra?

Till slut, herr talman, blev jag förvånad när jag läste frågeställningen i Hans Göran Francks sista fråga, om ministern anser all kriminalpolitiken

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

skall vara human och verka rehabiliterande. Vad hade herr Franck egentligen väntat sig för svar- alt kriminalpolitiken inle skall vara human, eller atl den inle skall verka rehabiliterande? Jag anser faktiskt atl frågan undervärderar ministern,

1 della sammanhang vill jag därför komma med några synpunkter på hur man skulle kunna göra kriminalvården mera human.

På senare lid har rätt stark kritik riktats mol förhållandena i våra svenska häkten. Man har framfört synpunkter på isoleringen, brist på gemensamma utrymmen och besöksrum m,m. Kriminalvårdschefen har tillstått all kritiken är befogad. Ensamheten och isoleringen är för stor, och liden som tillbringas där före rättegång och dom måste göras drägligare.

Del finns all anledning att ta kritiken på allvar. Strävar man efter en human och rehabiliterande kriminalpolitik, måste åtgärder tillkomma som bättre svarar mol della mål.

Samtidigt är del viktigt atl ha helhetsbilden klar för sig och även länka på allmänhetens räll till skydd mot våld och övergrepp. Enligt min mening behöver dessa förhållanden dock inte slå i motsatsförhållande lill varandra. En åtstramning av kriminalpolitiken behövs på mänga punkter, men detta kan inte ske utan all man ser brottslighetens ulveckling som en funktion av breda samhällsförändringar, och motåtgärderna måste till stor del vara förebyggande i vid bemärkelse.

Min fråga i della sammanhang blir; Är regeringen beredd all salsa mer på en humanare tid för dem som sitter i häktena?

Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Herr talman! Hans Göran Franck och Ingbritt Irhammar tar båda upp frågan om BRÅ;s möjligheler alt ulföra det uppdrag som man har från statsmakterna.

Lät mig först säga att jag delar såväl Hans Göran Francks som Ingbritt Irhammars uppfattning alt BRA;s verksamhel är av största betydelse för all ge oss ökad kunskap om brott och brottsbekämpning.

De frågor som ställs är inte konkreta - vilka resurser som regeringen är beredd alt tillföra BRÅ;s verksamhet. Där kan jag, som säkerligen båda frågeställarna inser, inle ge annal svar än att den frågan är föremål för beredning inom ramen för budgetarbetet. Budgetarbetet präglas emellertid av insikten om betydelsen av BRÅ;s verksamhel och behovet av all ha resurser för alt kunna fullgöra delta på elt gott sätt.

När det gäller ekobrottsligheten släller Hans Göran Franck frågan om vilka åtgärder regeringen vidtar med anledning av del beslut som riksdagen fattade för två år sedan och som gäller hyres- och fastighetsbranschen, Pä den punkten kan jag svara all frågan om en uiredning och hanteringen av den frågeställningen över huvud taget också befinner sig i del pågående budgetarbetet.

Vidare är Hans Göran Franck oroad över de minskade resurser som rikspolisstyrelsen tydligen har givit till känna på någol sätt. Jag kan inle svara konkret på påståendet, utan jag måste hänvisa lill det faktum atl del är polismyndigheten själv som råder över sina resurser Jag kan länka mig alt det pä sina håll finns svårigheter att tillsätta en del av de tjänster som är avsalta för

att arbeta med ekobrott. Detta kan möjligtvis vara en förklaring lill all del inte pä alla ställen är sä många tjänster i funktion som har varit avsett.

När del gällerall bättre styra resurserna, vill jag nog ändå, såsom jag tidigare har svaral Hans Göran Franck i samma fråga, hänvisa lill all vi nu befinner oss i en uivärderingsfas beträffande bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. När utvärderingen är gjord och vi kan göra en helhetsbedömning av på vilket sätt vi skall gå vidare i kampen mol den ekonomiska brottsligheten, då blir det också läge all styra resurserna på det sättet all de bäst gör nytta.

När del gäller kominissionen mol rasism och främlingsfientlighet kan jag svara att kommissionens belänkande för närvarande bereds i arbetsmarknadsdepartementet.

När det gäller miljöbrolten, som Ingbritt Irhammar särskilt uppehåller sig vid, vill jag hänvisa till att regeringen helt nyligen har tillsatt en särskild utredning som bl,a, har till uppgift all se pä miljöbrolten och slraffreglerna i anslutning härtill, Ulredningens uppdrag utgår från synsättet all del behövs en skärpt syn på miljöbrottsligheten, bl.a, en förbättring av tillsynsverksamheten.

Rent allmänt kan jag säga all jag delar den syn pä miljöbroll som Ingbritt Irhammar har givit ullryck för här.

Del är givetvis viktigt all de instanser som skall arbeta med all bekämpa miljöbrollslighelen har goda kunskaper. Utbildning av polis, åklagare och domstolar är ett väsentligt inslag i sammanhanget. Här vill jag hänvisa lill del fortlöpande arbete som domstolsverket och riksåklagaren bedriver när det gäller all säkerställa all tjänstemännen fär en löpande utbildning på nya områden.

Slutligen, när det gäller den sista frågan om en human kriminalvård, får jag lacka Ingbritt Irhammar för tillskyndandet och försvarandel pä vad som kan förväntas vara min inställning i den frågan. Konkret, när del gäller häktena och de häktades situation under häklningsliden, vill jag hänvisa lill den debatt som har förts under senare tid om alt särskilt i storstäderna - kanske i första hand Stockholm - häklestiderna inle är riktigt acceptabla. Del pågår ell arbete inom kriminalvårdsstyrelsen och inom byggnadsstyrelsen för all vidta åtgärder för all förbättra förhållandena inom häktena. Jag ser del som en angelägen uppgift. Del är hell oacceptabelt all människor hålls isolerade i häkte, när åklagarens ålägganden icke kräver isolering.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

HANS GÖRAN FRANCK (s);

Herr talman! Del uttalande som Laila Frei valds gjorde om resurser lill BRÅ uppfattar jag som positivt och som alt man har förståelse för och insikter om den beirängda situation som BRÅ befinner sig i och inser hur viktigt del är all dessa resurser väsentligt förstärks för all BRÅ skall kunna fylla sin i del här läget myckel vikliga uppgift,

Jag noterar också med tillfredsställelse atl det nu skall bli en motsvarande undersökning av fastighets- och hyresbranschen, som eko-kommissionen inle ägnade sig åt. Men faktum är nu atl del av allt all döma inle räcker med atl begränsa de här undersökningarna lill - som del blir - åtta branscher. De rapporter som man kan få inle bara via BRÅ ulan även genom andra källor

5 Riksdagens protokoll 1989/90:37

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

ger vid handen atl ekobrottsligheten nu är så pass omfattande inom praktiskt taget alla branscher atl del gäller alt gå vidare och la ell nytt grepp på de här frågorna. Men del får ju inte bli på del sättet atl den omständigheten atl man undersöker och utvärderar får leda lill någon passivitet eller till all man minskar på ansträngningarna. Del är ju trots allt elt faktum, så långt man kan se av rikspolisstyrelsens rapporter, all del nu inle bara slår still ulan minskar Både åklagare och poliser har ju gång på gång ullalat sig om det myckel beträngda läge som man befinner sig i när det gäller bekämpandet av ekobrottsligheten. Det rör sig om atl man inle kan genomföra utredningar som det finns fog för Det rör sig t.o.m. om alt det inträtt preskription i en hel del fall. Det rör sig om hundratals miljoner kronor. Därför är del angelägel all fastslå all man inte får vika från inställningen atl ekobrottsligheten är ell prioriterat område och all del inle får ske någol tillbakasleg här Tillba-kasleg var det ju faktiskt på det sättet att det nu inte ens kom med i regeringsdeklarationen.

INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr talman! Även jag tolkar justitieministerns svar positivt för framtiden, eftersom man nu också betonar del brottsförebyggande arbetets roll från regeringens sida. Men jag skulle vilja säga alt skulle inte BRÅ få tillräckliga resurser i årets anslagsframställande för all infria de direktiv som man har ålagts, måste regeringen vara beredd atl ändra direktiven och även prioritera inom det området.

Beträffande miljöbrollslighelen hänvisade justitieministern, precis som jag gjorde, lill atl man arbetar för all på längre sikt nå fram lill resultat som påverkar så all vi får minskade brott mot miljön. Men del finns åtgärder som man skulle kunna vidta nu i avvaktan på utredningen. Därför har jag velat föra fram del nu så alt det skulle kunna komma med i budgelbehandlingen.

Juslilieminislern talade också om behovet av utbildning och betonade att della var vikligl, vilket också jag gjorde. Bakgrunden lill alt jag har velat ta upp del här är alt jag har talat med domare för någon lid sedan. De har inle gått på en enda kurs på delta område. De hade velat göra det, men de hade inte kunnat. Del hade inle funnits resurser för det. De jag talade med - det kan visserligen finnas de som kan den här saken bättre - kände sig väldigt osäkra inför den lagstiftning som fanns redan i dag. Sedan får vi länka framåt. När lagstiftningen ändras måste del självklarl ske en fortsall utbildning hela liden,

Della har jag velat anföra för att del säkert skall komma med redan i årets budgetbehandling. Sedan vill jag peka på några andra åtgärder som man skulle kunna vidta i avvaktan på själva lagstiftningsarbetet. Vi skulle t,ex. kunna inrätta en miljöombudsman som skulle kunna vara lill stöd för alla dem som är offer för miljöbroll. Vi skulle kunna förbättra rättshjälpen för dem. Del har skett i viss utsträckning, men del finns mycket kvar alt göra.

Vi har från centerns sida också föreslagit en särskild statsåklagare i miljömål. Mol delta kan anföras atl egentligen skall alla åklagare kunna allting, men så länge så inle är fallet kan del behövas som en inlerimlösning.

Sedan åter lill häktena. Missförhållandena här hänger också ihop med brislen på fängelseplatser All man sitter kvar i häktet under många år är en

följd av all del inle finns plats i fängelserna atl flytta över lill. Jag vill bara påpeka alt även detta behöver las med i budgelbehandlingen.

Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Herr talman! Jag lackar för synpunkter som skall med i budgelövervägan-dena.

Jag ville egentligen bara kommentera en sak. Jag är litet förvånad över den pessimistiska syn som Hans Göran Franck har när del gäller beivrandet av den ekonomiska brottsligheten. Även om det återstår mycket all göra där - det är jag beredd atl verkligen framhålla - så är det faktiskt så alt det sedan några år tillbaka pågår elt myckel stort antal processer som gäller ekonomisk brollslighel. Del är komplicerade processer som har varit svårulredda och som är arbelskrävande. Men man börjar se resullal genom del ganska slora antalet processer söm förs i domstolar Lål mig bara nämna sådana uppmärksammade mål som Fermenta-affären och skalbolagshärvor, Della är resultatet av den salsning som har gjorts för all komma ål ekonomisk brottslighet.

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

HANS GÖRAN FRANCK (s);

Herr talman! Jagar inte pessimistisk, men däremot måste man vara realistisk när man bedömer läget. Del är inle bara jag som har den här synen, utan den har våra medarbetare på BRÅ, den har åklagare och poliser. Del är lätt för Laila Freivalds all orientera sig om detta genom alt la ännu fler kontakter med dem. De kommer verkligen att understryka viklen och behovet av all agera mera konsekvent och kraftfullt när del gäller ekobrott.

Vad sedan gäller en fråga som jag inte hann beröra i mitt förra inlägg vill jag nämna atl rikspolisstyrelsen när det gäller brott med rasistisk bakgrund har lämnat en rapport som det ankommer på justiliedeparlemenlel alt lilla närmare på. Rapporten grundar sig på en undersökning som gav vid handen all del mellan 1984 och 1987 begicks 2 000 brott med rasistiska inslag. Men del finns ett stort mörkertal, och antalet är i verkligheten myckel slörre. Rikspolisstyrelsen talar där om viklen av atl man får ökade resurser för intensifierad spaning efler personer som bedriver rasistisk brottslighet, bl,a, brevierror, och alt det behövs betydligt mera information om den här typen av brollslighel.

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på interpellation 1989/90:55 om åtgärder mot våldet

Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Herr talman! Charlotte Cederschiöld har ställt olika frågor till mig om åtgärder mol våldet.

Allmänt sett vill jag hänvisa till den debatl om åtgärder mot våldet som ägde rum här i riksdagen för några veckor sedan, I den debatien redovisades från socialdemokraternas sida elt stort antal områden som är särskilt viktiga

Prot, 1989/90:37 när det gäller att komma till rätlamed våldet i samhället. Jagseringen anjed-

1 december 1989 ning att upprepa allt detta här Jag viUdock särskilt peka på den kommission
] '■ med uppdrag att motverka våldet och förbättra slödel för brottsoffren, som

var pa tn erpe a- regeringen nyligen har tillsatt. Vidare vill jag nämna den särskilda arbets-

grupp som i dagarna tillkallats inorn regeringskansliet för all belysa.frågor om våld mol kvinnorna,

Jagkommeri del.följande alt begränsa mig lill,Charlotte Cederschiölds
direkta frågor. , ,

. Den första frågan gäller hur diskussionerna med socialministern framskrider Charlotte Cederschiöld frågar vilka åtgärder som planeras för alt förslärka hemmets och familjens rnöjligheler att öka tiden för,kärleksfull fostran av små barn som passerat spädbarnsliden,

'Med stöd, av den kunskap vi härom ungdomar som hamnar i brottslighet vågar jag påslå all del är elt hell annat slag av åtgärder än de Charlotte Ce-dershiöld föreslår som är viktigast (del här sammanhanget. Det är ganska vanligt att kriminellt belastade ungdomar kommer från familjer med barn och ensamstående moder Detta gäller t,ex, flertalet av de ungdomar som i pressen gått under benämningen värstingar. Litet tillspetsat kan man säga all problemet inle är all mamma inle är hemma. Det är hon inle så sällan och dess värre av tvång och på heltid. Problemet är atl ungdomarna inle har någon pappa. Del handlar myckel om all få fäderna alt la sitt ansvar

Ell sätt alt uttrycka della tydligare är all i lagstiftningen stryka under bägge föräldrarnas ansvar genom att oftare än nu göra gemensam vårdnad lill huvudregel. Förslag om della förbereds nu inom jusliliedeparlementel.

Jag kan också konstalera alt del finns en gryende insikt i arbetslivet om all man måste anpassa sig till familjernas och båda föräldrarnas behov i slällel för tvärtom. Men del är nalurliglvis fortfarande myckel ytterligare som kan och behöver göras,

Charlotte Cederschiöld frågar vidare vilka konkreta åtgärder jag vidtog för all förhindra den förväntade ökningen av utomhusvåldläkter inför sommaren. Jag är inle riktigt säker på vad hon menar Men i somras fanns det tecken på alt de anmälda våldtäkterna ökade i en oroväckande omfattning del första halvåret 1989, Del föranledde mig atl initiera en granskning av dessa uppgifter Man kan nämligen inle bygga sina kriminalpoliliska åtgärder på oanalyserad statistik. Som ett exempel kan jag nämna alt antalet anmälda utomhusvåldläkter tredje kvartalet 1989 enligt SCB minskade med 26% i förhållande lill föregående år något som jag alltså inte vågar dra några bestämda slutsatser av,

Charlotte Cederschiöld frågar också om jag avser atl ta initiativ lill atl skydd för privatlivet införs i lagen precis som det finns i Europarådskonvenlionen,

Artikel 8 i konventionen säger alt envar har räll lill skydd för sill prival-och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Offentlig myndighet får inte störa åtnjutandet av denna rättighet med undanlag för vad som är stadgat i lag och är nödvändigt med hänsyn till landets yttre säkerhet etc.

Innebörden av denna artikel läcks väl in av regeringsformen. Riksdagen

har dessutom hell nyligen bestämt om en uttrycklig proportionaliielsregel

68 för ivångsmedelsanvändning i rättegångsbalken. Regeln innebär alt del skall

ske en avvägning av den enskildes - den misstänktes - inlresse av personlig integritet och inlresse av samhällsskydd.

Charlotte Cederschiöld frågar också om jag anser all de straffsatser som utdöms vid våldsbrott alltför ofta ligger i skalans nederkant. Hon undrar om jag tror alt nuvarande praxis överensstämmer med det allmänna rättsmedvetandet i dag.

Jag vill erinra Charlotte Cederschiöld om all riksdagen på regeringens förslag så sent som förra året skärpte misshandelsbestämmelserna på ell sätt som bl.a. log sikte på just den formen av misshandel. Del är vidare så all del i de nya regler om straffmälning som trädde i krafl den 1 januari i år nämns all del skall betraktas särskilt som en försvårande omständighet om brottet riktat sig mol någon som haft en skyddslös ställning eller haft särskilda svårigheter alt värja sig. Bestämmelsen lar bl.a, sikte på brott mol barn. Vi har också nyligen remissbehandlal en departementspromemoria med förslag lill skärpningar när del gäller sexuella övergrepp mol barn.

När del gäller straffmälningen inom straffskalorna tror jag att vi i riksdagen bör begränsa oss lill all ange allmänna riktlinjer för domstolarnas bedömning. Det var just vad som skedde genom de nya slraffmälningsreglerna och genom de ändringar som gjordes i misshandelsbestämmelserna. Delta bör ge utrymme för en mer differentierad straffmälning, vilket jag inle ser som någon nackdel. Skulle vi försöka gå in med detaljerade regler för specifika situationer lalar däremot all erfarenhet för all del skulle ta en ände med förskräckelse.

Moderaterna brukar berömma sig för atl värna om rättssamhället, Elt säll alt göra del är alt ha förtroende och respekt för domstolarna. Jag har del, och jag vill erinra om all de folkvalda nämndemännen har god insyn i straff-rättskipningen och att de är bärare och förmedlare av del allmänna rällsmedvelandel,

Charlotte Cederschiöld frågar också, om jag är beredd atl medverka lill all de som misshandlar små barn så all dessa riskerar livslånga men inte släpps ut efter halva tiden, ulan alt för den skull sänka de generella straffsatserna.

Jag tror inle att Charlotte Cederschiöld riktigt har tänkt igenom frågeställningen. Inle kan väl Charlotte Cederschiöld verkligen mena alt vi skulle ha särskilda frigivningsregler för just den gruppen. Om vi vill markera själva brottets allvar bör del enligt min mening ske genom straffmälning och inle genom en extra pålaga när del gäller frigivningen. En annan sak är all man förstås kan diskutera vilka regler som bör gälla för villkorlig frigivning. Som Charlotte Cederschiöld säkert vet, bygger nuvarande syslem på an de som begått allvarliga brott friges vid en senare tidpunkt, om del är så att del bedöms föreligga en påtaglig risk för återfall i brott som riktar sig mol eller medför fara för liv eller hälsa. Del förvånar mig all den kunskapen inle på något sätt avspeglar sig i Charlotte Cederschiölds fråga.

Slutligen frågar Charlotte Cederschiöld också om del enligt min mening vore rimligt atl vid domstolsprocess angående ej ringa våldsbrott generellt behandla frågan om skadestånd och all därvid generellt bevilja den utsatta kvinnan juridiskt ombud.

Lål mig här säga alt brottsoffrens situation genom olika lagändringar och

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

6 Riksdagens protokoll 1989190:37

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

andra åtgärder har förbättrats avsevärt de senaste åren. Vad gäller skadeståndstalan så har l.ex. åklagarnas skyldighet alt på begäran föra mälsägan-dens talan utvidgats genom en lagändring förra året. Det skulle inte alllid gagna målsägandens intressen, om man införde en ovillkorlig skyldighet för domstolen alt behandla väckta skadeståndsanspråk i samband med brottmålet, Della skulle t,ex. kunna resultera i att anspråket i vissa fall ogillades, därför all målsäganden inte hinner får fram bevisning inom de korta lidsfris-ler som ofta gäller i brottmål. Del är däremot vikligl all se lill alt målsäganden har tillräcklig information om vilka regler som gäller om rätt till skadestånd och om möjligheterna atl föra talan, I delta hänseende pågår kontinuerligt ell arbete för all förbättra kunskaperna.

Sedan juli 1988 är del möjligt för målsäganden all i vissa fall få ell eget juridiskt biträde under förundersökningen och rättegång, elt s,k, målsägandebilräde, Sådanl biträde är i första hand tänkt för mål om våldtäkt, där påfrestningarna för målsäganden under förfarandet är särskilt stora. Men även i mål om t,ex. misshandel kan biträde förordnas, om målsäganden kan anses ha ell särskilt starkt behov av biträde. Del finns alltså redan nu goda möjligheler att ulan egen kostnad få biträde i de fall där detta framstår som befogat. Till della kommer möjligheten atl få biträde enligt rätlshjälpslagen. Frågan om lagstiftningen är räll avvägd i det här hänseendet kommer jag under alla förhållanden atl la upp inom kort, bl.a, mot bakgrund av den riksdagsbehandling som för närvarande pågår

I den debatt om väldet som riksdagen anordnade för två veckor sedan kunde jag konstatera all del, givetvis, fanns en bred enighet kring målet -att bekämpa våldet. Till min glädje noterade jag också en stor uppslutning kring den övergripande strategin, nämligen att goda resullal kräver åtgärder inom ett brett samhällsfält och inle bara inom kriminalpolitiken.

Herr talman! Jag uppfattade i den här debatten atl det också fanns en vilja atl lägga pariiiakiiska hänsyn åt sidan lill förmån för ett gemensamt agerande i kampen mot våldet. Det vill jag la fasta på, för här har vi politiker ett stort ansvar. Jag beklagar all denna vilja inle avspeglar sig i Charlotte Cederschiölds interpellation.

CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (m);

Herr talman! Först vill jag lacka för svaret, som tyvärr inle anlände i tid men dock gick alt fä lag på, Interpellationen var anmäld innan någon information hade gått ul om all en särskild våldsdeball skulle äga rum.

Jag vill börja med all ge regeringen beröm. Det gäller de aviserade åtgärderna mol videovåld, vilka är hell i moderat anda. Del är bäst alt ta del positiva först, eftersom regeringen förtjänar stark kritik i andra avseenden.

Jag hoppas atl vi till att börja med kan vara ense om all det vore fruktansvärt om politiker medvetet riskerade oskyldiga människors liv eller deras fysiska och psykiska hälsa av vårdideologiska skäl. Vi vet atl den vårdideologi som härskat de senaste åren inte lyckats, Pohsbrist, straffrabatt, åtalsunderlåtelse och mängdraball för återfallsförbrylare bär socialdemokraternas signum. Vi har försökt ändra denna utveckling.

Vi ser nu en skrämmande våldsnivå och dagliga kränkningar av människovärdet. Kvinnor och barn är särskilt utsatta, 1988 log kvinnojourer i 99 stå-

der emot 1 100 kvinnor och 763 barn på flykt undan misshandlande män. Ansvaret vilar tungt på socialdemokratin.

Det är vår plikt som opposition all driva socialdemokraterna lill all ändra politiken. Vi har lyckats med det på flera punkter men inte på tillräckligt många. Vi skall fortsätta tills vi får en politik som hämmar våldsutvecklingen och sätter offren i centrum. Del är inle parlilaktik - del är realpolitik. Del är den politiska verkligheten, och del är den som är så obehaglig för socialdemokraterna. Vi litar inle riktigt på regeringens alla utredningar, kommissioner och kafferep. För atl travestera dagens Anders: Det räcker inte med all sälta in ett par resoluta samtal mot våldet - vi vill se konkreta åtgärder.

Våldets ideal - del brutala, hänsynslösa - har sill motgift i humanism, medmänsklighet, värme och tolerans, det som grundläggs i familjen, hos de nära, där kontakt och förtroende finns. Om dessa kärleksband försvagas får våldels ideal större möjligheler att göra sig gällande.

Familjestrukturen förändras snabbare i ett samhälle med många skilsmässor, samboförhållanden och omgiflen. Del är då vikligl all samhället värnar om familjen och stöder den. Socialdemokraterna vill inte ens ge familjen ett grundlagsskydd. Föräldrarnas ansvar för barnens fostran är en grundläggande rättighet och skyldighet. De måste då också ha del yttersta ansvaret när del gäller uppväxtmiljöer som skolan, daghem, fritidshem m,m. Olika familjer har olika behov. De som får la konsekvenserna måste få falla besluten.

Barn skall ha rätt till lid med sina föräldrar, och föräldrar skall ha lid alt della i barnens ulveckling, skolarbete och intressen. Det gäller inle minst de ensamslående, som får än mindre möjligheler till delta genom deltidsarbete efter den förestående skatteomläggningen.

Jag delar statsrådets uppfattning all det gäller all få fäderna all la sill ansvar. Genom atl nedvärdera arbetet med barn och familj i hemmet skapar man felaktiga attityder. Två tredjedelar av fäderna bryr sig inte ens om alt betala sina underhåll. Den hårda pressen på familjen kan länkas bidra lill alt över hälften av alla äktenskap spricker.

All så många värstingar kommer från enförälderfamiljer visar väl om något all samhället borde stödja familjen, inte minst de svaga familjerna. De ensamstående är därtill mer våldsulsalla. Enligt kvinnojourerna drabbas de av våld lika myckel som tjänstgörande poliser.

Om statsrådet tror atl gemensam vårdnad är Columbi ägg för all få familjerna all fungera, tror jag inle alt det räcker Gemensam vårdnad är bra, men jag vill varna statsrådet för att tvinga den formen på familjer som inle klarar den. Alt lämna barn lill fäder som inle tar sill ansvar är all göra barnen en otjänst. De riskerar dä all bli än mer utsatta.

Vad gäller våldtäkter varnade polisen den 2 maj i Svenska Dagbladet för de utomhusvåldläkter man befarade på grund av en accelererande utveckling, Slockholm är ell av de värst drabbade områdena. Under hela 1988 våldlogs 202 kvinnor och under 1989 fram lill den sista oktober 200 kvinnor, I dessa 200 våldläktsfall är gärningsmannens nationalilelsidenlifierad i 92 fall, 63 gånger är det en utlänning och 29 gånger en svensk.

Om regeringen hade följt de förslag som framlades vid översynen av besöksförbudslagen - en uiredning som för övrigt är mycket svår all få fram

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:37 trots att den lill sist blev offentlig handling - skulle kvinnor och barn få ell

1 december 1989        mycket effektivare skydd. Kvinnojourerna stöder della förslag. Om Europa
konventionen lades till grund skulle skyddet för privatlivet bli det centrala
Svar pa interpella-         . huruvida mannen tidigare begån något brott. Centrum flyrtas från
'                              den som trakasseras lill den trakasserade. Här finns också förslag om all hela

straffskalan skall utnyttjas, från böter lill omedelbart långt frihetsberövande. Svenska domstolar dömer ofta i straffskalans nederkant. Delta stämmer knappast med del allmänna rättsmedvetandet i dag.

Justitieutskottet har följt de förslag som lagts fram i samband med översynen av besöksförbudsförslagen, förslag som vi moderater tidigare lagl fram. Kvinnomisshandel skall gå lill allmänt åtal. Straffsatsen för brott mot besöksförbudslagen skall sältas till ett år, så all polisen kan skydda kvinnor mer än några timmar

Justitieulskollel har även negligerat socialdemokraterna vad gäller frågan om målsägandebilräde. Den frågan vill socialdemokraterna också utreda, medan utskottet agerar och utökar möjligheterna för misshandlade kvinnor all få målsägandebilräde,

Mol bakgrund av den politik socialdemokraterna för vill jag ställa en avgörande fråga; Vilken skall man vid val av åtgärder ta mest hänsyn till - den som trakasserar eller den trakasserade?

INGBRITT IRHAMMAR (c);

Herr talman! Jag vill börja med all instämma i justitieministerns uttalande att det råder bred enighet om atl vi skall bekämpa våldet på bred front. Däremot har vi olika uppfattning om vad som bör göras och hur myckel som behöver göras. Jag länker la upp några synpunkter som vi i centern anser alt del är viktigt all la större hänsyn lill i denna kamp mol våldet. Den kampen för vi fakliskl med elt gemensamt ansvar och vi måste hjälpas åt alt finna lämpliga åtgärder.

Del gäller atl stödja familjerna. Stödet kan ges på olika sätt. Det är viktigt all föräldrar och barn får mer lid tillsammans. Från centern och annat icke-socialisliskt håll betonas viklen av alt införa vårdnadsbidrag för all öka möjligheterna all finna olika lösningar Men del är också vikligl atl la hänsyn lill all, som juslilieminislern framhåller, problemen ofta finns i enförälderfamil-jerna.

Det har nu framlagts en uiredning som för fram tanken all barn som far illa inom familjen i ökad utsträckning skall kunna las bort från familjen. Det skulle jag vilja varna för Såväl i familjer där barn far illa, något som är myckel allvariigt. som i familjer där en ensamförälder har svårt all la hand om barnen, som därför kanske i stor utsträckning kommer all ägna sig ät brottslighet, behövs i stället i första hand en möjlighet atl gå in och stödja familjerna.

Från mitt tidigare arbete i en socialnämnd har jag erfarenheten alt det är
ganska sällan som det sociala i lid gär in med ordentligt stöd lill familjer med
problem och probleinbarn. Del är dessutom ibland svårt för samhället alt
vela var stödet behövs. Jag har i många år varit lärare och vet all del kan
vara svårt att upptäcka tecken på problem. Vi kan iaktta atl barn är bråkiga
72 och har svårt atl koncentrera sig. Men jag måste säga alt del var med över-

raskning jag log del av ett forskningsresultal som visade alt upp lill 10 % av barnen är utsatta för sexuellt tvång eller ofredande. Del skulle innebära all det i varje klass skulle finnas i genomsnitt ett lill tvä barn som drabbats av de här allvarliga brotten,

Mol bakgrund av den erfarenhet som jag själv har som lärare under 18 år och samtal med mina kolleger kan jag säga all det är ytterst sällan som vi upptäcker de här brotten. Del måste genomföras en intensiv information och utbildning på det här området, såväl inom skolan som inom förskolan och pä del sociala fältet, så alt man tidigare kan gå in med stöd i de familjer som det gäller. Min grundläggande uppfattning är den atl barn behöver sina föräldrar. Utredningar har visat alt även barn som far illa i sina familjer, vilket vi naturligtvis inle kan acceptera, har behov av sina föräldrar. Del är därför som del är så viktigt alt gå in med stödåtgärder

Jag skall också litet grand gå in på frågan om våldtäkterna. Det är skrämmande atl det förekommer så många fall av våldtäkter, sexuellt ofredande och över huvud taget sexuellt våld. Vi vet all det sker på två områden; dels innanför hemmets väggar, inom familjen, dels utomhus, t.ex. i form av utomhusvåldläkter, som tagils upp i interpellationen.

Inom familjen är detta i mycket en dold företeelse, någol som är svårt att upptäcka. Värst utsatta är barn, även om också kvinnor är utsatta. Men barn har ingenstans all fly, ingen främling all söka sig lill, inga vägar för all komma undan. Del är inle fråga om bara fysiskt våld, utan dessa barn utsätts också för psykiskt våld. Gärningsmannen har i flertalet fall under läng tid planerat övergreppen och långsamt och målmedvetet bundit barnet lill sig. Föräldrarollen används som medel för att nå total underkastelse. Avsaknaden av våld, hot och tvång behöver inte mildra brottets allvar sett ur barnets perspektiv.

De kända offren är oftast flickor, men även pojkar utsätts för dessa övergrepp. Delta utnyttjande börjar som en familjeangelägenhet, men växer ofta lill atl bli elt utnyttjande även av andra män. Missbruksproblem och prostitution följer ofta i spåren. Det är därför som det är sä viktigt alt försöka upptäcka sådana här fall tidigt och att sedan bearbeta dem. De här människorna måste få hjälp och stöd att bearbeta sina olyckliga upplevelser.

Jag vill här komma in pä vårdfrågan. Förutom atl man skall ge stöd lill de utsatta menar jag att man också måste förbättra vården av dem som begår de här gärningarna, I det sammanhanget kunde ell förbättrat stöd lill kontraklsvård komma i fråga, alternativt behandling inom fängelserna för denna typ av gärningsmän - som del oftast är fråga om. Till den slora tragedin hör alt de här männen oftast själva har utsatts för denna typ av sexuellt våld som barn och alltså även de är offer

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

EVA JOHANSSON (s);

Herr talman! Jag önskade atl man kunde lösa problemen med brottsligheten med en enda eller kanske ell par tre radikala åtgärder, med ell beslut om l.ex, hårdare straff eller någon annan åtgärd. Om det gick skulle jag inle tveka en enda sekund. Tänk all på ell enkell säll komma lill rätta med våld och vandalisering, narkotika, ekonomiskt fiffel och annan stöld, miljöförstö-

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

ring, trafikbrott och allt annat som bryter mol våra lagar! För det är ju inte enbarl våld som ingår i brollsslalisliken.

Charlotte Cederschiölds uppräkning av avskyvärda våldsbrott skulle i fullsländighetens namn ha kunnat kompletteras med en uppräkning av massor av andra slags brott som också är kränkande och ingripande i människors liv. Dessutom begås en mängd brott mol oss som samhälle, ofta av människor som har en stark och trygg ställning i samhället. Det vore fint att med ell enda klipp kunna göra sig kvin della gissel, bli av med den otrygghet som följer med brott och bli av med den påfrestning på solidariteten och sammanhållningen som brottsligheten ulgör

Ibland när jag hör företrädare för moderata samlingspartiet tror jag atl de menar all del finns en sådan universallösning- all del genom ell eller kanske elt par tre raska beslut skulle gå alt utrota brottsligheten och all del bara är någol slags ointresse för saken och en ovilja som gör all socialdemokraterna inle vill vara med.

Del vore, som sagt, bra om del gick all lösa problemen så, men dess värre går det inle, hur gärna vi än vill. Jag vill kommentera ett par av de vanligaste moderata recepten.

Det finns otaliga exempel från andra länder och, vill jag påslå, även från vårt eget land på all hårda straff, jag tänker främst på fängelsestraff, inte på någol verksamt sätt bidrar lill att brotlsulvecklingen förbättras. Inte ens del värsta av alla straff, dödsstraffet, avhåller människor från att begå svåra våldsbrott. Del förefaller bero på alt en del människor, åtminstone i vissa situationer, inle förmår all kalkylera med påföljden för sitt handlande. Det är annal än en kalkylerad risk för straff som styr handlandet.

Det är allt della andra som vi måste komma åt för att få ner väldsbroltsligheten och annan brottslighet, och del är när man inser del som man inte längre kan hävda att problemen går att lösa med några enkla beslut. Del är många olika krafter som styr olika slags brottslighet. Slagsmålet i fyllan och villan i krogkön, huslrumisshandeln som pågår år efter år och skattefiffel bland välbeställda har hell olika bakgrund och orsaker och del krävs olika insatser för all komma lill rälla med problemen.

Brott som har sin grund i social misär och otrygghet kan undvikas bara genom sociala reformer som undanröjer orsakerna.

Därför är del av stor vikt vad som händer i samhället i stort. Kriminalpoliliska insatser är också nödvändiga, men de kan aldrig utgöra en varaktig lösning på de grundläggande problemen.

Nästa åtgärd på Charlotte Cederschiölds dagordning mol brottsligheten förefaller vara all tvinga en av föräldrarna - och vi kan gissa vilken del blir -all avstå från förvärvsarbete. På annal sätt kan jag knappast tolka interpellationen. Jag förslår inle riktigt vad Charlotte Cederschiöld menar. Är det på dagisen och hos dagmammorna våldsbrotlsligheten grundläggs? Vad har Charlotte Cederschiöld för belägg för sill resonemang om atl barnomsorgen spelar den rollen för brotlsulvecklingen?

Och vad menar hon med sill påstående om all familjerna i dag inle kan välja hur man vill ordna sin barnomsorg?

Alla undersökningar pekar på all del är de högavlönade med lång utbildning som oftast och först får plats för sina barn i barnomsorgen. Just dessa

föräldrar har de allra största möjligheterna att välja hur de vill ordna sin barnomsorg. Och de har uppenbarligen gjorl della val i de allra flesta fall i trygg och befogad förvissning om all barnen har del bra på sitt dagis eller hos sin dagmamma.

Värre är del, som justitieministern påpekade, ofta för de ensamslående föräldrarna. De har en annan situation. För deras del spelar föräldraförsäkringen och utbyggnaden av den en väsentlig roll. Vårdnadsbidragel skulle -jag tror för övrigt atl del är den enda punkt där jag känner mig riktigt oense med Ingbritt Irhammar - inle alls ha spelal en motsvarande roll för deras del.

Jag vill hävda all barnomsorgen är en utomordentligt viktig form av familjepolitik. Inte skulle valfriheten öka med färre dagisplalser Det vittnar väl debatten om takten i utbyggnaden om. Och inle släller föräldrarna sådana krav på utbyggnad, om de skulle anse atl deras barn skulle ha det dåligt på dagis och att deras framlid var hotad där.

Nej, de flesta föräldrar vet att barnomsorgen pä dagis och hos dagmammor är ett bra komplement lill hemmen. En trygg och bra form för omsorg av barnen i de fall föräldrarna vill kombinera sill föräldraskap med fortsatt förvärvsarbete. För en del föräldrar betyder det ännu mer än så. Del belyder ell aktivt stöd i en fostrarroll som man kanske känner all man inte klarar av riktigt så bra som man vill utan delta stöd.

Del pågår i dag mycket som är positivt när det gäller broltsulvecklingen. Kommunerna har utvecklat metoder för att klara sin del av både del förebyggande arbetet och påföljderna för unga. Polisen, åklagare och domstolar ser likaså lill all processen snabbas upp när del gäller unga lagöverträdare. Inom kriminalvården har man vidareutvecklat nya former av påföljder

Del här är några exempel på en positiv och verksam ulveckling. Del är vikligl all del arbetet fortsätter Vi behöver litet mer av fantasi och mod och litet mindre av gamla dogmatiska uppfattningar om var felet ligger

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Herr talman! Kvinnomisshandel och övergrepp mot barn är ell allvarligt problem. Jag delar Ingbritt Irhammars uppfattning all de dolda övergreppen mol barn som sker inom familjerna är elt ohyggligt problem, som vi måste attackera på alla möjliga sätt. Men fler fall kommer numera till rättsväsendets kännedom, och del ser jag som positivt. Detta är ell resullal av de olika samhällsålgärder som vidtagits under senare år, och det är resultatet av en alltmer öppen debatl kring dessa frågor

Till skillnad från Charlotte Cederschiöld ser jag del därför som positivt all Lex, antalet samtal lill kvinnojourerna fördubblades I987-I988, All verksamhet som drar fram problemet i ljuset bör stödjas och uppmuntras. Del är också därför som regeringen under del senaste året lämnat projektstöd med närmare 1 milj,kr, till kvinnojourerna.

Men del finns fortfarande kvinnor som i del tysta kontinuerligt utsätts för grova övergrepp och barn som tiger och lider. Del är en viktig uppgift atl se lill alt de får samhällets stöd, och det är nödvändigt om vi skall kunna förebygga övergreppen.

Men för alt lyckas måste vi bygga våra insatser på kunskap. Vi måste ha

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

en förkärlek för saklighet och fakta. Charlotte Cederschiöld kommer i sitt inlägg med fantastiska uppgifter, felaktigheter och överdrifter Del avspeglar en delvis häpnadsväckande okunskap om rättsliga frågor men också om samhällsfrågor i allmänhet.

Charlotte Cederschiöld raljerar över att samtalsterapi för män som dömts för kvinnomisshandel är en alltför svag samhällsålgärd. Hon efterlyser mer påtagliga åtgärder än samtal för barn- och kvinnomisshandlare. Det är ell obegripligt påstående.

Normalslraffel för dessa brott är fängelse. Någon mer ingripande påföljd har vi inte i vårt land. Det BRÅ kom fram till i sin utvärdering av besöksförbudslagen var bl.a, alt fängelsestraff inle var tillräckligt för atl få männen all låta bli att misshandla eller förgripa sig på barn. Man bör därför förutom fängelse pröva även andra metoder

Jag anser för egen del, i likhet med Ingbritt Irhammar att del är mycket positivt med de behandlingsinsatser som i dag görs inom kriminalvården i vad gäller män som förgriper sig på barn och misshandlar kvinnor. Om vi kan få dessa män all ändra sitt beteende och sina attityder förhindrar vi nya brott. Del är den största hjälp som vi kan ge de utsatta barnen och kvinnorna.

För all nå goda resultat måste vi ta reda på vilka åtgärder som är effektiva. Engagemang ulan kunskap blir lätt dess motsats. Det leder lill att man satsar på verkningslösa åtgärder i stället för det som kan leda till framgång. Det finns en risk för atl vi ökar på det som brukar kallas för polilikerföraktel. om vi tar de lätta vägarna och inle bygger våra åtgärder på en faktisk kunskap om vad som är effektiva åtgärder

INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr talman! Jag glömde i mitt förra inlägg atl ställa de frågor som jag hade tänkt ställa sedan jag beskrivit situationen. Nu gav juslilieminislern ändå svar på ett par av dem. Jag vill återkomma till de frågor som jag ville ställa därutöver.

Jag fick ingen klarhet i om justitieministern hade tänkt sig att verka för en fortsatt förbättrad utbildning inom skolan. Det skulle jag gärna vilja få ell svar på. Jag vill dessutom vela om justitieministern är beredd all säga någonting om sin syn på den utredning som föreslår att man oftare än i dag skall la barn från familjerna. Skall detta prioriteras, eller är det bättre atl prioritera, vilket vi anser i centern, all stödja familjerna och alt i absolut sista hand ta barnen ifrån familjen, vilket ibland kan behövas?

Konlraklsvården behövs inom många områden och inte bara vid fall av sexuell misshandel, ulan det gäller också alkoholister och narkomaner Vi hade i justilieulskotlet för några veckor sedan ell samtal med representanter för frivården där det framkom kraftig kritik mot brislen på resurser för alt kunna förverkliga konlraklsvården, Della sades i samband med all man diskuterade behovet av ytterligare resurser för atl genomföra samhällstjänsten. Det är egentligen flerdubbla resurser som behövs för atl man i framtiden skall kunna lyckas inom detta område. Jag vill gärna ha ell besked om man är beredd all satsa rejält på della inför kommande år eftersom man nu prövar sig fram på ett par områden.

När del gäller stödet till de kvinnor som vill lämna mannen, eftersom del inte har gått all reda ut problemen, görs en stor insats av kvinnojourerna, och de har på sistone fått resurser. Del är dock inle tillräckligt, Ulskotlel behandlar nu frågan, och vi har tyvärr tvingats reservera oss för ett ökat stöd till kvinnojourerna.

Kvinnojourerna vill bl,a, ha hjälp med en informationsskrift för att kunna gå ul med information till kvinnojourer och även lill kvinnor, så atl de kan starta nya kvinnojourer Kvinnojourerna är ju ell mellanled på vägen all slussa ut dessa kvinnor och barn lill elt drägligt liv. Del skulle behövas ytterligare insatser för all hjälpa dessa med flyttning, bosläder och annal. Är justitieministern beredd all förbättra stödet, så all de kan komma ul till ett nytt liv?

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (m);

Herr talman! De gjorda inläggen visar på en ganska schablonmässig uppfattning om moderata resonemang. Jag koncentrerade mitt anförande, och även den första frågan i min interpellation, på ulvecklingen av våldets mentala motgift. Det ar där vi kommer in på familjepoliliken. Som jag ser del är valfriheten begränsad för många familjer, Ell vårdnadsbidrag skulle givelvis förbättra situationen och än mer moderaternas förslag om atl få göra ett avdrag på skatten per barn,

Della förslag skulle för en irebarnsfamilj ha samma effekt som en nettoinkomst från en genomsnitlskvinna som arbetar 75% av full arbetstid. Del skulle påverka familjens ekonomiska situation, och del är ju della det handlar om när del gäller alt få valfrihet.

Den skatteomläggning som socialdemokraterna nu är med om all genomföra kommer inte atl leda lill en större möjlighet all arbeta dellid för all få några fler limmar per dag med barnen. Jag har naturligtvis inte föreslagit all kvinnor inle skall förvärvsarbeta. Del är mig fullständigt främmande, och jag betraktar det som förlegat atl föra ell resonemang på den nivån.

Del är förvånande all juslilieminislern tycker all del är positivt alt kvinnojourerna får mer atl göra. Del tycker inle jag. Jag tycker alt del är sorgligt. Jag önskar tvärtom all kvinnojourernas arbete inte skulle behövas, dvs, all väldet inte skulle vara så utbrett i vårt samhälle och kvinnorna så utsatta. Men som verkligheten nu ser ul, anser jag att vi skall stödja kvinnojourerna så mycket som möjligt.

De frågor som statsrådet inle lar upp är kanske de mest intressanta. Hon tar inle upp så myckel om familjen och inle heller om översynen av lagen om besöksförbud. Min fråga handlade just om hur man skall se på lagen om besöksförbud i förhållande lill rättigheterna i Europakonventionen, dvs, atl man flyttar intresset från den som trakasserar till den trakasserade.

Behandlingen av den här översynen har över huvud tagel varit synnerligen märklig. Det blir mest utredningar, och utredningarna leder mer lill passivitet, vilket Hans Göran Franck sade i sitt första inlägg. Jag vill gärna från statsrådet få ell svar på frågan om vilket intresse statsrådet mest vill lyfta fram; den trakasserades eller den Irakasserandes?

7 Riksdagens protokoll 1989/90:37

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

EVA JOHANSSON (s):

Herr talman! Charlotte Cederschiöld är bekymrad över all vi har en schablonartad uppfattning om moderat politik. Vi bygger vår uppfattning på del vi läser och det vi hör här i dag.

I sitt första inlägg sade Charlotte Cederschiöld att broltsulvecklingen beror på socialdemokraternas politik. Det uttalandet kan inle tolkas på annal sätt än att hon är kvar i de skyttegravar som jag fakliskl trodde all hon hade grävt sig upp ur, 1 den diskussion som vi hade om våldsfrågor för 14 dagar sedan tyckte jag i varje fall all del fanns tecken på del. Jag tyckte då atl det var mycket positivt alt hon grävde sig upp. Egentligen är del här påslåendet hell otroligt. Jag skulle över huvud tagel inte ha kommenterat del om jag inle visste atl det är på det sättet som valserna går när moderaterna lalar om en av de allra svåraste samhällsfrågor som vi har alt lösa.

Jag har försökt tolka Charlotte Cederschiölds interpellation. Hon skriver själv atl ett av problemen är alt en ny syn på familj, på kvinnors självförverkligande, daghem från tre månaders ålder och annal, gjorde att många kvinnor för 15-20 år sedan bylte sitt vårdande och fostrande arbete med de egna familjemedlemmarna till arbete med ej närslående personer. Jag kan inle tolka det på annal sätt än all hon "drömmer" sig tillbaka lill elt samhälle där del var självklarl atl kvinnan avstod från sin rätt till förvärvsarbete. Ingen kvinna, och ingen förälder över huvud tagel, skulle i och för sig vilja förvärvsarbeta om del var lill priset av deras barns framlid. Del finns dock ett positivt och bra alternativ. Om vi inle använder oss av det alternativet kommer många kvinnor framför allt atl få dåligl samvete, och del kommer att väcka väldig förvåning inom de stora yrkesgrupper som arbetar i barnomsorgen. Det har vi inget alt vinna på.

Till sist vill jag återkomma till del Charlotte Cederschiöld sade om socialdemokratins speciella ansvar för brotlsulvecklingen. Om jag var Charlotte Cederschiöld skulle jag vara litet mera försiktig. Ser vi oss omkring i världen, finner vi att det i mänga länder pågår en utveckling som liknar den hos oss, oberoende av politiska system. Man behöver bara peka på vad som sker i USA och England, Dessa länder har en hell annan syn på kriminalpolitiken och på många andra frågor. Del har inle förmått bryta den olyckliga ulvecklingen.

Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Herr talman! Ingbritt Irhammar släller en del frågor som har all göra med resurser Jag kan i del sammanhanget bara hänvisa till all del pågår en budgetberedning inom regeringskansliet, där alla de frågor som Ingbritt Irhammar lar upp behandlas.

Jag vill dock la upp en särskild fråga som har alt göra med kvinnojourerna och behovet av ökat stöd lill dem. Del är väsentiigl all slödel till jourverk-samhel - såväl kvinnojourer som broltsofferjourer - huvudsakligen måste komma från det lokala planet. Ett samarbele och ell stöd ifrån den kommunala verksamheten anser jag vara oerhört väsentligt.

När det gäller sexuella övergrepp på barn, behovet av utbildning och den syn som kommer lill ullryck i en uiredning som Ingbritt Irhammar hänvisar

till, måste jag dess värre säga alt jag inle känner lill utredningen, men jag utgår ifrån atl det är något som bereds inom socialdepartementet,

INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr talman! Jag har förståelse för atl många av dessa frågor har all göra med resurser och därför måste behandlas inom budgetberedningen. Jag känner dock all det finns anledning alt la upp dem, sä atl de inle skall glömmas bort.

När del däremot gäller resurser lill kvinnojourer är vi delvis överens - del huvudsakliga arbetet skall ske pä del lokala planet. Del var just därför som jag log upp exemplet med all utforma en informationsskrift. Jag kan inle se hur en sådan uppgift i huvudsak skulle kunna utföras på det lokala planet. Här behöver man hjälp, åtminstone enligt riksorganisationen, med all göra den på central nivå. Man har inte resurser, vare sig i form av personal eller del material som behövs för all färdigställa skriften, för all göra del här som man anser är så viktigt för atl verksamheten skall kunna utvecklas som man själv vill inom jourerna.

Jag skulle vilja ta upp en punkt som jag inle har hunnit med riktigt tidigare, nämligen våldtäkterna. Vi vet genom forskning all personer med utländsk härkomst är överrepresenterade när del gäller våldtäkter, framför allt utomhus. Del är allvarligt. Det ökar risken för främlingsfientlighet i värl land. Något måste göras, och vi måste förslå vem del är som begår dessa brott. Jag känner själv ell behov av att undersöka om dessa personer av utländsk härkomst bara är här på besök eller om de är flyktingar eller invandrare. År det ett fåtal som begår många av brotten eller är det flera? Vad beror del på? Har vi inle förklarat svenska seder och bruk tillräckligt tydligt? Skall vi förbättra informationen lill de asylsökande på flyktingförläggningarna oni vilka regler och attityder som vi har här i Sverige? Själv känner jag all det skulle behövas mera information och mer forskning på det här området. Jag är dock beredd att redan i dag påslå atl vi skulle kunna använda väntetiden för de asylsökande lill alt informera mera om vilka regler, vilken moral och etik som finns i värt land.

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (m):

Herr talman! Man kan få en liten bild av socialdemokratins anda när man t,ex, läser sådant här; "På grund av den starkt känslomässiga laddningen i ordet brottsoffer används företrädesvis ordet skadelidande", Della visar på något sätt all man är oerhört rädd för vad som häller på all utvecklas. Man vågar inle se ulvecklingen rakt i ögonen. Del finns dock socialdemokrater som uppenbarligen gör det, 1 socialdemokraternas 90-lalsprogram slår följande; "Har välfärdssamhället tagit över så många sociala uppgifter från familj, vänner och oss själva atl livet blir opersonligt och ansvarslöst och vi själva blivit hjälplösa?" Claes Eklundh har sagt följande: "Var det verkligen den här välfärden vi ville bygga, med våld på gatorna, klotter, olacksamhel och girighet eller har del gått snett någonslans på vägen?" De verkar i varje fall inle helt främmande för de resonemang som vi för

Beträffande de förändringar som BRÅ har föreslagit när det gäller besöksförbudslagen, som juslilieminislern log upp, slår del på sista sidan i

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Svar på interpellationer

BRÅ-rapporten att BRÅ således inle anser alt några slörre förändringar i besöksförbudslagen eller dess tillämpning är påkallade för närvarande. Jag undrar vad det är för fel pä de förslag som togs fram i den översyn av besöksförbudslagen som föregick BRÅ-rapporten, Det föreslogs atl man skulle få sill privatliv och familjeliv respekterat. Det är tanken i Europarådskonvenlionen, Del skulle också kunna förebygga misshandel om man inle behövde avvakta tills misshandeln har inträffat, utan del skulle bli möjligt atl utge besöksförbud även när risken inle är sä stor som del krävs i dag. Del är en förebyggande insats.

Det finns onekligen mycket atl göra på familjepolilikens område. Del visar sig i statistiken all för en kvinna som hellidsarbetar, använder normal lid för att sköta hemmet och har en timmes resa lill arbetet, fallas del fyra limmar varje vecka om hon vill sova åtta limmar per natt. Vi ser del också i rapporterna i tidningarna, Aftonbladet hade ganska nyligen elt stort uppslag om nyckelbarn och om hur de lever Del finns ett samband. Man kan se till vad psykologerna säger om barnens uppväxt och om de är myckel ensamma och inte har någon vuxen atl vända sig lill.

Jag skulle fortfarande vilja ha svar på min fråga om det är förövaren eller offret som väger tyngst i intresseavvägningen. Jag skulle också vilja vela om del finns intresse för alt ha offentliga förhör och bjuda in människor frän olika samhällsområden för att la reda på vad som ligger bakom våldsutvecklingen.

Tredje vice talmannen anmälde alt Eva Johansson anhållit all lill protokollet få antecknat all hon inle ägde rätt till ytterligare inlägg.

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Proposition 1989/90:54 till försvarsutskottet

Motionerna

1989/90:N28-N32 lill näringsutskoltet

1989/90:Fil3-Fil8 lill finansulskollel

12 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Proposition 1989/90:55 med anledning av en överenskommelse mellan Sverige och Polen

om inbördes rättshjälp i brottmål

Konsliluiionsulskonels betänkanden Prot. 1989/90:37

1989/90:KU8 Radio- och TV-frågor 1 december 1989

I989/90;KUI6 Kommunall stöd lill ungdomsorganisationer

1989/90;KU17 Stiftsledningen i Uppsala stift, m.m,

1989/90;KU21 Justitieombudsmännens redovisning av sin verksamhel lill

1989/90 års riksmöte 1989/90;KU23 Riksdagens förvaltningskontors verksamhet

Skatteutskottets belänkande

l989/90;SkU14 Nordisk folkbokföringsöverenskommelse

Socialförsäkringsutskotlels belänkande 1989/90;SfU5 Ersättningar lill sjukvårdshuvudmännen

Utbildningsulskollels betänkanden l989/90;UbU3 Vissa skolfrågor m,m, 1989/90;UbU4 Betygsfiågor på skolområdet 1989/90;UbU6 Vissa jämställdhelsfrågor 1989/90; UbU7 Vissa högskolefiågor

Trafikutskottels betänkanden

1989/90;TU7 Sjömanspensioneringen

I989/90;TU8 Lag om tillstånd lill överlåtelse av skepp, m,m.

1989/90;TU11 Beslutanderätten i fråga om luflfarlslaxorna

Näringsutskottels belänkande 1989/90;NU 10 Skogsråvarumarknaden

13 § Meddelande om interpellation

Meddelades all följande interpellation framställts

den I december

1989/90:92 av Gudrun Schyitian (vpk) till försvarsministern om JAS-projektet:

Den senaste lidens internationella ulveckling har gjorl atl världen i dag befinner sig i en helt ny säkerhetspolitisk situation, I spåren av avspänningen mellan stormakterna finns en positiv och förhoppningsfull ulveckling i en lång rad konflikter runt om i världen. Avspänningen är djupare och mer långtgående än någonsin, och flera länder har bäde i ord och handling visat sin goda vilja lill nedrusining.

Den nödvändiga processen med avspänning och successiv minskning av de mililära ruslningarna måste fortsätta, och del ligger också i del svenska folkets inlresse all Sverige aktivt medverkar i denna process.

Tio miljarder har nu salsals på JAS, En fjärdedel av pengarna har hillills 81

Prot, 1989/90:37 inte fått något godkänt resultat. Om inle JAS-projektet avbryts kommer del

1 december 1989 årligen atl kosta lika mycket som den svenska sjukvården.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor lill försvarsministern:

1. Hur ser den säkerhetspolitiska analys ul som motiverar satsningen på JAS-projektet?

2. Hur bedömer försvarsministern trovärdigheten i de beslutsunderlag som hittills förelegal?

3. Vad skulle del kosta i form av skadestånd och/eller ålerbelalningsskyldig-heter att avbryta projektet?

14 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 30 november

1989/90:283 av Lena Boström (s) lill statsrådet Margot Wallström om återinförande av affärslidslagen;

Affärstidslagen upphävdes 1972, Motivet för della var bl,a, som man trodde, att det skulle vara bättre service för kunderna atl de fritt får handla vilken tid som helst på dygnet.

Snart har delta oreglerade öppethållande funnits i 18 år. Man måste fråga sig om kunderna verkligen har vunnit på det, Hell klart är all det ytterst är kunden som får betala denna service med ökade kostnader (ungefär 1 000 kr per år och barnfamilj). Dessutom måste man få ifrågasätta om livskvalitet skall handla om att konsumera så mycket som möjligt.

De handelsanställda har länge krävt alt få någon ordning vad gäller öppethållande i varuhus och butiker Det anser man just nu mer angelägel än någonsin, när man ser utvecklingen mot allt mer öppethållande pä sen kvällstid, nätter och söndagar

Enligt uppgift håller en enmansutredare på all bl,a, studera effekterna av atl inan upphävde affärslidslagen.

Min fråga lill statsrådet är följande;

År statsrådet beredd alt, när resultatet av enmansutredningen presenterats, lyssna lill de handelsanslälldas argument och krav all affärslidslagen återinförs?

den I december

1989/90:284 av Alf Wennerfors (m) lill arbetsmarknadsministern om förtydligande av lidsbegränsningskungörelsen:

För den statligt reglerade sidan finns en särbestämmelse, den s,k,

lidsbegränsningskungörelsen (TBK) enligt vilken en statlig myndighet kan

82 anställa personal för "avarbelning av tillfällig balans eller ärendeanhopning"

under högst tvä på varandra följande perioder om vardera högst sex måna- Prot, 1989/90:37 der. Av förarbetena framgår att arbetsgivarens bedömningav vad som är till- 1 december 1989 fällig anhopning eller balans skall tagas för god.

TBK öppnar sålunda en, måhända också utnyttjad, möjlighet för den ståtlige arbetsgivaren att i praktiken tillskansa sig en provanställningsperiod om sammanlagt tolv månader genom alt utnyttja TBK på ell icke avsett säll.

Med hänvisning lill det anförda ber jag alt få ställa följande fråga till arbetsmarknadsministern:

Är arbetsmarknadsministern beredd atl verka för elt sådanl förtydligande av lidsbegränsningskungörelsen alt anställningar med stöd av denna endast får förekomma när den anställde uteslutande används för avarbelning av tillfälliga arbetstoppar resp. tillfälliga balanser?

1989/90:285 av Jan Slrömdahl (vpk) lill utrikesministern om den politiska situationen i Väslsahara;

Efler det lyckosamma valet i Namibia återstår en smutsig fläck på Afrikas karta: Väslsahara, Ibland är Väslsahara inte ens markerat som avgränsat territorium,

FN och OAU har antagit en plan som bl,a. anger alt en folkomröstning skall hållas där saharierna får la ställning lill sin framlid. Planen har godtagits av Polisario och Marocko, men Marocko blockerar ett genomförande genom all förhala fortsatta förhandlingar med Polisario,

Är utrikesministern beredd att medverka lill påtryckningar på Marocko så atl den sista smutsiga fläcken kan suddas ul?

1989/90:286 av Lars-Ove Hagberg (vpk) till industriministern om SSAB;s planerade investeringar utomlands:

Del är inle längre självklart atl den av SSAB planerade miljardinvesle-ringen i en metalliseringslinje (galvaniseringslinje) skall placeras i Borlänge, enligt företagsledningen. SSAB-ledningen har i anslutning till företagens energikampanj hotat med förläggning utomlands.

Staten är huvudägare i SSAB, Industriministern förvaltar detta ansvar, SSAB är i dag uppbyggt pä skallebelalarnas pengar.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga industriministern:

Är del förenligt med regeringens ägaransvar all nyinvesteringar i stålindustrin kan förläggas utomlands?

1989/90:287 av Lars-Ove Hagberg (vpk) lill arbetsmarknadsministern om ABB;s verksamhel i Ludvika;

I regeringens Bergslagspaket hösten 1987 hade ABB ulloval all fram lill 1991 skapa 500 nya netlojobb till Ludvika,

ABB har uppenbara problem all leva upp lill sitt löfte. Snarare minskar
antalet anställda i Ludvika i stället för all öka. Under hösten har ABB;s Lud
vikachef deklarerat atl företaget bryter löftet enligt Bergslagsproposilionen. 83

Prot. 1989/90:37 Regeringen har vid flera tillfällen förklarat atl den förutsätter all ABB

1 december 1989 skall fullfölja sina åtaganden.

Med anledning av della vill jag fråga arbetsmarknadsministern:

Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att ABB skall fullfölja sill löfte enligt Bergslagspropositionen?

1989/90:288 av Ingbritt Irhatnmar (c) till ulrikesminislern om den politiska situationen i Väslsahara;

Sedan 1988, då Marocko och Polisario "i princip" godkände OAU:s fredsförslag beträffande Väslsahara, har den marockanska ockupationsmakten bedrivit omfattande deportationer av unga saharier lill Marocko. Därmed isoleras de unga frän del sahariska samhället och riskerar all hällas borta från sitt hemland inför folkomröstningen,

Sahariska ungdomar, som förstört den marockanska flaggan och bilder på kung Hassan, har fängslats och torterats av de marockanska myndigheterna. Flera hundra saharier har fängslats och försvunnit.

Mot bakgrund av det sagda vill jag fråga ulrikesminislern;

År regeringen beredd atl inom kommissionen för de mänskliga rätlighelerna i Geneve agera för alt en undersökningskommission skall sändas lill området?

1989/90:289 av Asa Domeij (mp) till miljö- och energiministern om förbud mot oljeutvinning i Östersjön:

Miljöpartiet de gröna anser atl varken prospektering eller utvinning av olja skall få förekomma i Östersjön, eftersom miljöriskerna är oacceptabla i det känsliga och föroreningsbelastade innanhavet,

1966 års kontinentalsockellag ger staten rätt all meddela tillstånd till provborrning och utvinning. Vid denna tillståndsprövning las ingen hänsyn till miljöaspekterna. För staten krävs inget tillstånd alls. Miljöskyddslagen gäller men kontinenlalsockellagens 10 § gör alt den inle gäller förrän anläggningen redan finns. Det gör det i praktiken myckel svårt all vägra ge tillstånd, och alternativa lokaliseringar undersöks ej,

Östersjökonvenlionen kräver att fördragsslutande parter "skall vidta alla
lämpliga åtgärder för all förhindra sådan förorening av Östersjöområdets
marina miljö som orsakas av utforskning eller utvinning----------------- ", För all upp
fylla Östersjökonvenlionen och inte begå folkräiisbrolt krävs ändringar i
svensk lag.

När tänker regeringen återkomma lill riksdagen med lagförslag som gör alt Sverige bättre kan uppfylla sina internationella förpliktelser när del gäller oljeulvinning i Östersjön, och hur kommer dessa lagändringar att se ut?

1989/90:290 av Ingela Mårtensson (fp) till statsrådet Lena Hjelm-Wallén om den politiska situationen i Väslsahara:

Sverige har under ett flertal år lämnat bistånd till Väslsahara. Biståndet
84 kanaliseras via svenska frivilliga organisationer ANC däremot får sill bidrag

direkl från SIDA. Sverige borde i della och liknande sammanhang förhålla Prot. 1989/90:37
sig lill Polisario på samma sätt som lill ANC. 1 december 1989

Jag vill fråga biståndsministern:

Är biståndsministern beredd all låta biståndet lill Väslsahara kanaliseras direkl till Polisario?

1989/90:291 av Barbro Sandberg (fp) lill statsrådet Maj-Lis Lööw om flyktingmoltagandet;

Invandrarverkets flyklingsluss i Carlslund behöver rekrytera ytterligare förläggningsplalser på grund av del ökade antalet asylsökande. Statens invandrarverk planerar därför all teckna avtal med stadshotellet i Enköping för att öka mottagningskapaciteten för nyanlända flyktingar Enköpings kommun har föreslagit andra alternativ inom kommunen för della ändamål, men invandrarverket förefaller ej vara lyhört för dessa alternativa förslag. Trots della förefaller del troligt all invandrarverket ändå väljer all teckna avtal med stadshotellet.

Enköpings kommun befarar nu all della kommer all skapa opinionsproblem och därmed svårigheter atl på längre sikt la emot flyktingar

Avser regeringen la initiativ som syflar lill all invandrarverket skall lösa kapacitetsproblemen inom flyktingmottagandel i samförstånd med kommu-

1989/90:292 av Ingela Mårtensson (fp) lill socialministern om professuren i socialmedicin vid Göteborgs universitet;

Universitets- och högskoleämbetet har i brev lill regeringen hemställt all tjänsten som professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet ändras till professor i hälso- och sjukvårdsforskning då den beräknas bli ledig 1992.

Jag skulle vilja fråga socialminister Sven Hulterström:

Är socialministern beredd att medverka till all professuren i socialmedicin försvinner i Göteborg?

1989/90:293 av Karin Starrin (c) lill finansministern om 1990 års fastighetstaxering:

Del framlida energisystemet måste bygga på all tillförd energi effektivt används och att inhemska, förnybara och miljövänliga energislag utnyttjas. Detta innebär bl.a. all de åtgärder som statsmakterna vidtar av enskilda, företag och kommuner måste upplevas som meningsfulla och konsekventa för att nå detta mål. De måste kunna ses som ell led i förnyelsen av energisystemet.

Utformningen av deklarationen inför den allmänna fastighetstaxeringen
strider mol detta mål i så måtto all småhusägarnas strävan all spara energi
motverkas av all sådana investeringar kan leda till ett högre taxeringsvärde
och därmed en ökad beskattning. Fastighetsägare som lilläggsisoleral och
salt in fönster med isolerglas fär fyra "extra" standardpoäng. Det är uppen- 85

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

bart all della förhållande motverkar enskilda fastighetsägares intresse all genomföra angelägna energibesparande åtgärder Mol denna bakgrund vill jag fråga finansministerm;

Är regeringen beredd all lägga förslag som innebär alt energisparande åtgärder i småhus inte skall leda lill en höjd bostadsbeskattning för den enskilde småhusägaren?

1989/90:294 av Eva Björne (m) lill ulrikesminislern om den politiska situationen i Väslsahara:

Sedan 1975, då Marocko invaderade Väslsahara, har mer än 800 saharier fängslats och/eller försvunnit. Del har inle gått att få ordentlig information om deras fängslande. Ingen av dem har fåll sin sak prövad i domstol, vilket är ell brott mot mänskliga rättigheter. Internationella Röda korset har vägrats besöka de fängslade. Ingen vet var de finns, om de är döda eller om de fortfarande är i livet.

Ständigt förekommer terroraktioner och olika slags förtryck mot det sahariska folket. Exempel på detta är tillfälliga gripanden, tillfångalaganden, konfiskation av egendom, olagliga husrannsakningar m.m.

Mot bakgrund av de brott mol mänskliga rättigheter som Marocko utsätter del väslsahariska folket för vill jag fråga;

Är regeringen beredd atl i direkta samtal med marockanska regeringen påtala dessa brott och samtidigt försöka få klarhet i vad som hänl de försvunna och fängslade saharierna?

1989/90:295 av Per Gahrton (mp) lill statsrådet Anita Gradin om EFTA;s planer på all skapa "osmos" med EG;

1 EFTA;s framlidsplaner ingår nu all man vill skapa "osmos" med EG,

Vill statsrådet redogöra för vad della innebär?

1989/90:296 av Per Gahrton (mp) lill ulrikesminislern om EFTA;s Ösleuropapolitik:

Vid EG-EFTA:s s,k, REX-möle den 30 november i Bryssel framförde riksdagsledamoten Lennart Pettersson (s), ordförande i den svenska EFTA-delegationen, som Sveriges åsikt alt de ösieuropeiska stater som vill ha samarbete med EFTA måste vänla i flera år tills EFTA har ordnat sina kontakter med EG, Sveriges hell passiva syn på EFTA;s roll för Östeuropas utveckling skilde sig på ell pinsaml säll inle bara från finländska och norska inlägg, ulan också från flera EG-parlamenlarikers uppfattning all EFTA vore mer lämpat för östeuropeiskt medlemskap än EG,

Delar regeringen den pinsamma och skamliga uppfattningen atl EFTA och Sverige bör visa Östeuropa kalla handen, när Östeuropa nu begär närmare samarbele?

1989/90:297 av Per Gahrton (mp) lill slalsminislern om relationerna EFTA-EG;

Sedan EG-kommissionen, EG;s ministerråd och EG-parlamenlets utrikesutskott nu tagit ställning lill EFTA;s förhandlingsmodell enligt den s,k, EES-modellen slår det klart all denna icke är framkomlig. Någol medinflylande för EFTA-länder pä beslutsprocessem är icke tänkbart, I detta läge återstår följande möjligheler;

1) Regeringen fortsäller med ensidig svensk anpassning till EG, dvs, i realiteten underkastelse under EG-regler och gör Sverige till lydstal,

2) Regeringen begär EG-medlemskap och gör Sverige lill elt ulkanlslän i en västeuropeisk kärnvapen- och kärnkraflsdriven supermakt,

3) Regeringen länker om och lar initiativ till förstärkt all-europeiskt samarbele - inle minst inom miljöområdet - bl,a, genom utvidgning och förstärkning av Europarådet, ECE, ESK. EFTA m,fl, existerande samarbels-organisalioner.

Vilken väg länker regeringen välja?

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

1989/90:298 av Per Gahrton (mp) lill justitieministern om innebörden av EG;s s.k. "acquies communautaire";

Enligt EFTA;s planer skall Sverige i klumpania EG;ss,k, acquies communautaire.

Vill justitieministern redogöra för vad della innebär och exakt för hur del skall gå lill under iakttagande av full respekt för svensk juridisk tradition och svensk grundlag?

1989/90:299 av Eva Goés (mp) lill utbildningsministern om Globalradion:

Globalradion hotas av nedläggning i januari. Anledningen sägs vara låga lyssnarsiffror.

All ell sådanl seriöst och medvelandegörande program måste stryka på foten för kommersiellt länkande känns kränkande i välfärdsstaten Sverige, och för utbildningsministern, som värnar om kvalitet, måste det kännas som elt nederlag för kulturen.

Det är vikligl all bygga broar mellan rika och falliga och all öka förståelsen mellan människor i hela världen, och del är precis del som Globalradion bidrar lill.

Del verkar orimligt alt man inle ens sänder de program som redan producerats, där både mänskliga och ekonomiska resurser spillts lill ingen nytta.

Kan en ändring av sändningstiden vara en lösning för all komma lill rälla med de låga lyssnarsiffrorna?

Jag frågar: Hur kommer utbildningsministern atl agera i denna fråga som rör Globalradions fortsatta liv?

1989/90:300 av Ragnhild Pohanka (mp) lill statsrådet Maj-Lis Lööw om flyktingmottagandel:

Jag har erhållit ett brev som en chef på en invandrarförläggning skrivit till sina anställda.

Det slär i brevet: "För all en objektiv och saklig verksamhel i linje med

Prot. 1989/90:37 1 december 1989

statsmaktens och invandrarverkets linje skall kunna bedrivas på förläggningen har jag vidare beslutat atl samtliga lärare utom den som har del administrativa ansvaret inte får vistas på förläggningen utanför sin fastställda tjänstgöringstid ulan tillåtelse av förläggningschefen eller skolchefen.

Efler möle med lärarpersonal och skolchef samt undertecknad kan ovannämnda beslut ev. upphävas."

Är detta något som över huvud tagel kan accepteras i ett värdigt flyktingmottagande?

1989/90:301 av Ragnhild Pohanka (mp) lill utrikesministern om den politiska situationen i Väslsahara;

Del tar lid all bygga upp en opinion för små länder, särskilt om de ligger långt bort i en annan världsdel.

1 Västeuropa har del nu, när Namibia blir självständigt, visat sig vara ordentliga svårigheter att väcka engagemang för del väslsahariska folket, som bor i den sista kolonin i Afrika. Del har varit svårt atl få med även de nordiska länderna.

Ar utrikesminister Sten Andersson beredd all ta ell nordiskt initiativ i den här frågan, så atl de nordiska länderna stöder Väslsahara och trycker pä Marocko för all få lill stånd en folkomröstning?

1989/90:302 av Ragnhild Pohanka (mp) till statsrådet Bengl Lindqvist om gymnasieundervisningen för döva;

De döva har under alla år hävdat sin räll lill sill eget "första språk", teckenspråket, och har sedan många år också fåll del erkänt.

Tidigare var teckenspråket förbjudet, och de döva skulle lära sig läsa på läpparna och tala som enda kommunikation. Dessa pedagogiska idéer är nu hell utbytta.

Men i Örebro har de döva ungdomar som går på gymnasiet på vissa lektioner lärare, som enbart undervisar ulan teckenspråk.

Borde inte kunskaper i teckenspråket vara ett oavvisligt krav när del gäller dessa lärare?

1989/90:303 av Per Gahrton (mp) lill miljö- och energiministern om EG:s miljöskydds- och konsumenlsäkerhelsregler:

Enligt EFTA:s planer skall Sverige anta EG;s s.k. Cassis Dijon-princip angående miljöskydds- och konsumenlsäkerhelsregler

Vill miljöministern redogöra exakt för vad detta innebär för svensk del och vilka effekter del skulle få för svenska möjligheler all upprätthålla importförbud eller särskilda krav på importvaror som ur svensk synvinkel betraktas som miljöfarliga eller hälsovådliga?

1989/90:304 av Kristina Svensson (s) till ulrikesminislern om den politiska situationen i Väslsahara:

FN:s fredsplan för Väslsahara innebär all direkta förhandlingar mellan Prot. 1989/90:37 Marocko och Polisario skall inledas för all leda fram lill en folkomröstning 1 december 1989 om Västsaharas självbestämmande. Direkta förhandlingar har ännu inle kommit i gång, I januari i år träffades representanter för Polisario Front och kung Hassan 11 av Marocko i inledande samtal. Dessa samtal ledde dock inte fram till en dialog mellan de båda parterna. Fredsprocessen har därför avstannat och hamnat i ett dödläge.

Vilka initiativ länker den svenska regeringen la för alt fredssamtalen skall kunna återupptas mellan Marocko och Polisario?

15S Kammaren åtskildes kl, 14,31,

In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

Prot. 1989/90:37

1 december 1989 Innehållsförteckning

Fredagen den 1 december

1 S Svar på interpellation 1989/90:50 om en riksomfattande kampanj

mot våld......................................................................................................... 1

Statsminister Ingvar Carlsson

Olof Johansson (c)

Margö Ingvardsson (vpk)

Britta Bjelle (fp)

Marianne Samuelsson (mp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) 2§ Svar på interpellation 1989/90:25 om regeringskontakter med

Dalai Lama...................................................................................................... 15

Utrikesminister Sten Andersson

Ragnhild Pohanka (mp)
3§ Svar på interpellation 1989/90:38 om Boforsaffären och relatio
nerna till Indien.............................................................................................. 17

Utrikesminister Sten Andersson

Per Gahrton (mp)

Gudrun Schyman (vpk)

Carl Frick (mp)
4S Svar på interpellation 1989/90:39 om en aktiv svensk nedrust
ningspolitik..................................................................................................... 24

Utrikesminister Sten Andersson

Carl Frick (mp)

Gudrun Schyman (vpk)
5 § Svar på interpellation 1989/90:32 om egenavgiften för riksfärd
ljänst .............................................................................................................. 30

Kommunikationsminister Georg Andersson

Hans Dau (m)

Barbro Sandberg (fp) 6§ Svar på interpellation 1989/90:41 om rotfyllnadsmaierialet N2 . . 36

Socialminister Sven Hulterström

Siw Persson (fp)
7 § Svar på interpellation 1989/90:45 om åtgärder för all minska be
hovet av socialbidrag...................................................................................... 41

Socialminister Sven Hulterström

Margö Ingvardsson (vpk) 8§ Svar på interpellationerna 1989/90:61, 63 och 68 om det ökade

antalet aborter............................................................................................... 47

Socialminister Sven Hulterström

Ulla Tilländer (c)

Charlotte Cederschiöld (m)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)
90 Margö Ingvardsson (vpk)

9§ Svar pä interpellation 1989/90:46 om kriminalpolitiken 59

Justitieminister Laila Freivalds Hans Göran Franck (s) Ingbritt Irhammar (c)

10................................................................................... § Svar på interpellation 1989/90:55 om åtgärder mot väldet 67

Justitieminister Laila Freivalds Charlotte Cederschiöld (m) Ingbritt Irhammar (c) Eva Johansson (s)

11 § Hänvisning av ärenden lill utskott............................. 80

12 § Bordläggning............................................................. 80

13 § Meddelande om interpellation

1989/90:92 av Gudrun Schyman (vpk) om JAS-projektet 81

14 § Meddelande om frågor

1989/90:283 av Lena Boström (s) om återinförande av affärs
tidslagen .................................................................... 82

1989/90:284 av Alf Wennerfors (m) om förtydligande av tidsbe
gränsningskungörelsen............................................... 82

1989/90:285 av Jan Strömdahl (vpk) om den politiska situatio
nen i Väslsahara.......................................................... 83

1989/90:286 av Lars-Ove Hagberg (vpk) om SSAB:s planerade

investeringar utomlands.................................................. 83

1989/90:287 av Lars-Ove Hagberg (vpk) om ABB;s verksam
hel i Ludvika................................................................ 83

1989/90:288 av Ingbritt Irhammar (c) om den politiska situatio
nen i Väslsahara.......................................................... 84

1989/90:289 av Åsa Domeij (mp) om förbud mot oljeutvinning

i Östersjön....................................................................... 84

1989/90:290 av Ingela Mårtensson (fp) om den politiska situa
tionen i Väslsahara..................................................... 84

1989/90:291 av Barbro Sandberg (fp) om flyktingmoltagandet 85

1989/90:292 av Ingela Mårtensson (fp) om professuren i social
medicin vid Göteborgs universitet............................... 85

1989/90:293 av Karin Starrin (c) om 1990 års fastighetstaxering 85

1989/90:294 av Eva Björne (m) om den politiska situationen i

Väslsahara...................................................................... 86

1989/90:295 av Per Gahrton (mp) om EFTA;s planer på alt

skapa "osmos" med EG................................................... 86

1989/90:296 av Per Gahrton (mp) om EFTA:s Ösleuropapolitik 86

1989/90:297 av Per Gahrton (mp) om relationerna EFTA-EG 86

1989/90:298 av Per Gahrton (mp) om innebörden av EG;s s,k,

"acquies communautaire"............................................... 87

1989/90:299 av Eva Goés (mp) om Globalradion............ 87

1989/90:300 av Ragnhild Pohanka (mp) om flyktingmottagan
del............................................................................... 87

1989/90:301 av Ragnhild Pohanka (mp) om den politiska situa
tionen i Väslsahara..................................................... 88

Prot, 1989/90:37 1 december 1989

Prot, 1989/90:37 1989/90:302 av Ragnhild Pohanka (mp) om gymnasieundervis-

1 december 1989 ningen för döva.......................................

-------------- 1989/90:303 av Per Gahrton (mp) om EG;s miljöskydds- och

konsumenlsäkerhelsregler.............................................................

1989/90:304 av Krislina Svensson (s) om den politiska situatio
nen i Väslsahara.....................................................................

92 gotab 99406, Stockholm 1990