Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:29

Måndagen den 20 november

Kl. 12.00-15.38

Förhandlingarna leddes lill en början av förste vice talmannen,

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 10 november.

Svar på interpellationer och fråga

2§ Meddelande om svar på interpellationerna 1989/90:1, 5, 14, 18 och 19

Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Fru talman! Statsrådet Birgitta Dahl är sjuk och kan därför inte vid utsatt tidpunkt besvara de angivna interpellationerna. Hon har därför bett mig meddela all hon avser all besvara dessa interpellationer den II december.

3 § Svar på interpellation 1989/90:27 om kriminaliteten bland invandrarna

Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Fru talman! Alexander Chrisopoulos har- mot bakgrund av invandrarnas sociala situation - frågat mig dels vilken bedömning jag gör av orsakerna till, som han säger, "invandrarnas höga kriminalitet", dels vad jag länker göra för alt angripa orsakerna.

Jag delar rent allmänt Chrisopoulos uppfattning om det nära sambandet mellan individers brottslighet och de sociala förhållanden som individerna lever under. Jag kommer också i milt svar alt utgå från della. Del innebär att jag här inte kommer att beröra t,ex, åtgärder mot brottslighet från rättsväsendet eller kriminalvården.

Låt mig börja med atl konstatera att del inte finns några klara belägg för all invandrare generellt sett är mer kriminella än andra. Del finns visserligen vissa undersökningar om brottslighet hos gruppen "utländska medborgare" som visar att denna grupp när del gäller vissa brott har en oproportionerligt hög kriminalitet. Men dessa undersökningar är på många sätt oklara. Del gör alt man inte kan dra några säkra slutsatser. Men jag medger gärna atl

1 Riksdagens protokoll 1989/90:29

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

del finns tecken på all invandrare är överrepresenterade i vart fall när det gäller vissa brottstyper.

Det är vikligl all få klarhet i omfattningen av brottsligheten bland invandrare. I två planerade projekt hos brottsförebyggande rådet avser man atl studera bl.a. invandrarungdomars brottslighet. I samband med ell av dessa projekt räknar man med atl kunna analysera orsakerna lill denna brottslighet, vilket kan underlätta det brottsförebyggande arbetet.

Det faktum all vi inle med säkerhet kan uttala oss om omfattningen av invandrares kriminalitet gör atl del också är svårt atl dra några säkra slutsatser om orsaken till den. Man kan alltså inte, som Alexander Chrisopoulos antyder, säga atl en isolerad faktor - nämligen "social utslagning" - leder till kriminalitet bland invandrare. Det finns ell stort anlal faktorer, knutna till såväl individen, familjen som samhället, som bidrar lill kriminalitet i allmänhet. För invandrare är del sannolikt så, alt del finns vissa ytterligare faktorer med samband lill själva ulvandringssilualionen som kan bidra lill kriminalitet.

När del lill en början gäller faktorer som kan leda lill brottslighet och som har direkl samband med individen är del uppbenbarl alt det finns ell samband mellan alkohol- och narkotikamissbruk och brottslighet. Delta gäller ju inle minst våldsbrotlsligheten.

Missbruk finns sällan som ett isolerat problem hos individen. Missbrukaren saknar ofta egen bostad, är ofta arbetslös och har ofta psykiska problem. Den sociala kontrollen över ungdomar, som tidigare utövades av familj, anhöriga och vänner, har under 1900-lalel i ökande utsträckning kommit alt bli en uppgift för samhället och dess institutioner. Detta, sammanlaget med en allmänt mera tillåtande attityd gentemot barns och ungdomars beteenden, kan också ha spelal en roll i sammanhanget.

Sannolikt kan även vissa samhälleliga brister ha bidragit lill kriminalitet. Möjligen har l.ex. skolan och socialtjänsten inle haft möjligheler atl gripa in tillräckligt tidigt och med tillräcklig effektivitet mol sådana barn och ungdomar som visat tendenser lill dålig social anpassning.

Till dessa allmänna faktorer kan läggas vissa för invandrare specifika faktorer. Många invandrare som kommer lill Sverige har haft svåra upplevelser tidigare. De kan ha torterats eller upplevt hur deras föräldrar har torterats. De kan ha påverkats av all ha levat under materiellt myckel svåra eller politiskt myckel osäkra förhållanden i sina hemländer. Men även en exilsilualion i sig kan i många fall påverka invandrare negativt. En lång väntan på uppehållstillstånd eller på placering i en kommun med arbete och bostad kan sälta djupa spår hos individen.

Det svenska kullurmönstrel kan i grunden skaka om invandrarfamiljen och dess sätt alt fungera. Andra mans-, kvinno- och föräldraroller, liksom de ofta orimliga krav som ställs på invandrarbarn som förmedlare mellan föräldrarna och del svenska samhället, utsätter ofta invandrarfamiljer för svåra påfrestningar. Det har rapporterats atl flera invandrargrupper har mycket hög skilsmässofrekvens. Del är givet atl alla dessa förhållanden kan påverka enskilda individer.

När det gäller åtgärder för all angripa orsakerna till invandrares kriminalitet vill jag i första hand, precis som när det gäller orsakerna lill deras krimi-

nalitet, sälla in frågan i ett större sammanhang, nämligen frågan om åtgärder mot brottslighet över huvud laget. Jag tänker då både på åtgärder som syftar till att förbättra individens sociala situation och på rent brollsprevenliva åtgärder. I båda fallen måste åtgärderna i första hand ha en allmän inriktning.

Det är grundläggande att föra en fortsalt allmän välfärdspolitik för elt rättvist samhälle där alla har t.ex. bostad och arbete.

Det är viktigt alt flyktingar ges möjligheter alt snabbt integreras i del svenska samhället. Isolering och ulanförskap kan leda till dålig självkänsla och bidra till sådana sociala problem som kan vara en grogrund för brottslighet. Huvudprincipen är all invandrares situation i samhället skall lösas inom den allmänna välfärdspolitiken. I vissa fall kan det emellertid vara nödvändigt med särskilda åtgärder för alt invandrare skall ges likvärdiga möjligheler och förutsättningar som andra. Sådan positiv särbehandling sker också på många olika områden. I betydande utsträckning sker delta genom insatser i enskilda kommuner och landsting, t.ex. när del gäller skolan, barnomsorgen samt hälso- och sjukvården. Men det görs också direkta statliga insatser, l.ex. slödel lill invandrarnas riksorganisationer och de riktade resurserna för att underlätta invandrares situation på arbetsmarknaden.

Jag kan också nämna all den nyligen tillsatta ungdomsutredningen har fått i uppdrag atl utreda invandrar- och flyklingungdomars situation och - om så bedöms nödvändigt - föreslå åtgärder som kan motverka atl dessa ungdomar missgynnas, särskilt i fråga om utbildning, arbete, bostäder och fritidssysselsättning.

Arbetet atl förbättra den sociala situation som många invandrare lever i är svårt men viktigt. Det är svårt, därför alt det inle finns några enkla, snabba lösningar. Vi är hänvisade lill ett fortsatt långsiktigt arbete på många olika områden, där vi i stor utsträckning även saknar kunskap. Och del är viktigt, därför att vi inte kan acceptera atl en stor grupp människor riskerar all ställas utanför samhället. Vi har alla ett ansvar för atl en sådan ulveckling förhindras.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk):

Fru talman! Jag tackar invandrarministern för svaret. Jag tycker att det är positivt all invandrarministern delar min uppfattning om del nära sambandet mellan individers brottslighet och de sociala förhållanden som individerna lever under. Man skall inte förliga statistik och fakta som pekar på en överrepresentation bland invandrare när del gäller vissa brottstyper. Ser man de uppgifterna som en varning för en oroväckande samhällelig utveckling, är den öppna debatien den enda möjligheten atl angripa problemen.

Från vpk:s sida har vi i åratal försökt varna för den sociala situation och den utslagning som invandrare och framför allt invandrarungdomar utsätts för. Vi har försökt påtala den yrkesmässiga segregation som kännetecknar invandrargruppen. Myckel stora delar av invandrargruppen är sysselsatta inom lågavlönade serviceyrken. Vi har varnat för den sociala, utbildningsmässiga, ekonomiska, men även bosladsmässiga segregation som kännetecknar invandrare. Lägger man därtill det faktum alt ungdomar har en benägenhet atl ärva föräldrarnas sociala och ekonomiska status, ler sig framtiden för invandrarungdomarna mörk.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Det är ingen tillfällighet all invandrarna har dubbelt så höga arbetslöshetssiffror som svenskarna, och atl invandrarungdomarna har mer än dubbelt så höga arbetslöshetssiffror som de svenska ungdomarna. Lägger man därtill den slora och numera allmänt kända diskrimineringen som pågår på arbetsmarknaden och som drabbar invandrarungdomarna - som ofta har otillräckliga kunskaper i svenska och en bristfällig och kluven identiletsutveckling -kan man lala om fara för social utslagning.

Delta är inle, som invandrarministern påstår, en isolerad faktor, utan det är summan av den sociala situation som dessa människor befinner sig i. Den har ell klart samband med brottsligheten, vilket invandrarministern också medger.

Hur skall man angripa problemen? Vad tänker regeringen och invandrarministern göra? Invandrarministern nämner i huvudsak tre huvudfaktorer. För det första görs det redan en hel del av olika kommuner och landsting. För del andra förekommer redan i dag statliga insatser som stöd lill invand-rarorganisalioner. För del tredje är huvudprincipen alt man skall angripa problemet genom den allmänna välfärdspolitiken.

Stödet till invandrarorganisationerna, invandrarministern, har minskal rejält under de senaste åtta åren. Att förbättra deras ekonomiska situation och uppfylla motsvarande förutsättningar är mycket viktigt när det gäller all tillvarata invandrarnas intressen. Sädana insatser är nästintill obefintliga i dag. Det har gäll så långt all de vägrar alt tala med invandrarverket om den positiva verksamhet som de kan bedriva. I motsvarande grad har invandrarverket ingen som helst aktivitet när det gäller atl förverkhga den av riksdagen beslutade invandrarpolitiken.

Den allmänna välfärdspolitiken skulle således enligt invandrarministern även bidra till atl förbättra invandrarnas speciella situation. Invandrarna som grupp befinner sig i en mycket speciell situation - som jag har beskrivit tidigare i mitt anförande - på grund av all de är invandrare. De speciella problem som de möter uppslår därför att de är invandrare. Följaktligen krävs en rad speciella åtgärder som är målinriktade för denna grupp, som i dag utsätts för en social utslagning.

Sådana förslag har vi från vpk:s sida försökt föra fram i minst tio års lid. Invandrarministern tänker således inte vidta några speciella åtgärder för den här gruppen. Dess problem och den situation den befinner sig i, med den eventuella kopplingen lill brottsligheten, skall lösas genom den allmänna välfärdspohliken. Hur ser den ut i dag? Enligt min uppfattning håller den allmänna välfärden på atl raseras, åtminstone för den tredjedel av det svenska folket som i dag hamnar i en allt sämre ekonomisk och social situation.

Något positivt måste komma fram ur den här debatien. Alltför ofta beskriver man inte orsakerna lill sociala företeelser, exempelvis invandrares ökade brottslighet. När man nämner sådana fakta utan att beröra de bakomliggande orsakerna bhr del elt sätt att uppmuntra rasism och ökad invandrarfientlighet. Jag vädjar till invandrarministern att la problemet på allvar och alt försöka komma med förslag lill lösningar

GULLAN LINDBLAD (m):

Fru talman! Interpellationen liksom invandrarminislerns svar utgår från invandrarnas situation. Det är förklarligt när del är invandrarministern som är svarande. Jag tycker dock att det kan vara värdefullt att se litet grand till de djupare orsakerna när det gäller våldsbrotlsligheten i vårt land. Ibland har debatten nog varit alltför grund. Mycket ofta ser man enbart lill de yttre faktorerna. De är förvisso viktiga, men det finns kanske djupare orsaker lill brottsligheten än avsaknaden av poliser och en effektiv kriminalvård.

Mot den bakgrunden tycker jag att den kartläggning som invandrarministern har gjort av en rad orsaker som kan ligga till grund för kriminaliteten hos invandrarna är bra. Samtidigt är det dock mycket viktigt att vi tar reda på orsakerna. Om jag har förstått invandrarministern rätt kommer forskning att starta på området. Bl.a, diskrimineringsombudsmannen har tagit upp det faktum att vi inte har haft någon tillfredsställande forskning på området.

Det är också viktigt att vi ställer krav på invandrarna. Vi måste ställa samma krav på dem som på svenska medborgare när de har begått brott. Det är visserligen inte invandrarminislerns bord, men jag tror att det var många fler än jag som upprördes av alt man i en nyligen avkunnad dom i ett våldtäktsmål utdömde en lägre straffsats eftersom gärningsmannen var invandrare. I det allmänna medvetandet anser vi nog hell klart - jag tror inte alt det råder någon delad uppfattning därvidlag - alt svensk lag skall gälla för de människor som befinner sig i Sverige.

På sista tiden har man kunnat läsa en del intressanta artiklar som har behandlat brottsligheten och belyst de djupare orsakerna. Jag tänker t.ex. på en artikel i Dagens Nyheter den 26 oktober av Alf Svensson, kds. Eftersom jag delar hans uppfattning i det han framför skall jag be all få citera elt par stycken:

"Jag tror att det är svensk flyktingpolitiks största misstag alt vi svenskar så mycket vänder ryggen till och inte vågar eller vill ställa frågor, inle vågar eller vill fundera över vilka krav som följer med ett svenskt medborgarskap.

-- Det finns all anledning, ja jag menar att det är vår självklara plikt och

vårt ansvar, atl se till så att alla minoriteter, varje enskild individ, oberoende av vilken kulturell bakgrund och vilket värdesyslem hon/han uppfostrats i,

ska bibringas den demokratiska statens människosyn. Vi har i vårt land

all anledning, och måste se det som ett ofrånkomligt ansvar, att indoktrinera den demokratiska människosynen. Den tillhör oawisligen vårt etiska minimum. Den har vi inte bara rätt alt förvänta att nya medborgare tillägnar sig, vi har ansvar för att detta fordras av dem."

Ana Maria Narti, som själv är rumänska, skriver i en artikel i Dagens Nyheter den 17 november: "Ett tabu har fallit: nya statistiska rapporter börjar tala om invandrarnas brottslighet." Hon fortsätter: "Vi som kommer från andra länder och som håller på att till hälften - eller kanske mer? - omvandlas till svenskar blir inte på någol sätt tacksamma om massmedier och myndigheter idealiserar invandrarlivet. Och förreslen: varför tala om invandrare som om det gällde en enhetlig grupp? Vi är ju inte annorlunda människor än svenskarna omkring oss". Invandrarna lever precis som svenskarna och är enskilda individer, menar hon.

Hon talar också om det som Chrisopoulos var inne på: "Terror föder ter-

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

ror, förtryck och vansinne föder brottslighet. Så länge som våldsmänniskor från hela världen kan betrakta Sverige som elt paradis, där straffen är betydligt kortare än på andra ställen och där fängelserna liknar hotell så kommer många att försöka bosätta sig här."

Hon avslutar sin artikel med följande ord: "Vad som behövs är ändringar i del svenska rättssystemet och i reaktionerna på allvarliga våldsbrott och grova lagöverträdelser."

Delta är intressant, eftersom författaren själv är invandrare. Hon tycker alt vi ibland är litet väl flata. Nu skall vi ju inte diskutera kriminalpolitik här. Jag tycker ändå att det är vikligl att få med della i denna debatt. Enligt kall statistik är del tyvärr så atl invandrare, oavsett om de är kyrkobokförda här eller inte, har begått betydligt fler brott än samma population bland svenskarna kanske gör. Jag har statistik, som jag skall ta upp i mitt nästa inlägg. Jag vill uppmana invandrarministern att se lill alt man i samband med forskningen dessutom går ut med massiv information om vad vårt demokratiska samhälle kräver av var och en av oss.

MARIA LEISSNER (fp);

Fru talman! Frågan om invandrare och kriminalitet är en fråga som är fylld med sprängstoff. Del är därför särskilt vikligl att vi har en seriös debatl. Jag tycker alt det var mycket bra atl invandrarminislerns svar på interpellationen var så grundläggande och alt hon var så seriös i sitt bemötande av frågeställningen.

Ofta förvandlas det till en vulgärdebalt när man talar om invandrare och kriminalitet. Alldeles för ofta används de siffror vi i dag diskuterar som ell tillhygge i flyktingdebatten för att argumentera för att invandrare och flyktingar skulle vara ett särskilt slags sämre varelser, som skulle vara mer benägna till brottslighet, kanske av genetiska eller kulturella orsaker. Dessa argument måste vi bemöta med riktiga fakta och korrekta argument. Det är därför viktigt att punktera myterna som florerar.

En myt som florerar är all del har skett en ökning av andelen brott som begåtts av invandrare. Enhgt den statistik jag har kunnat ta del av har andelen invandrare bland dem som begått brott varit konstant sedan mitten av 1970-lalel. Det har alltså inle skett någon förändring på bortåt 15 år.

Men det finns också sanningar i påståendena om en mer omfattande brottslighet hos invandrare. Del handlar lill stor del, tror jag, om sociala problem i botlen. Jag instämmer där i mycket av Alexander Chrisopoulos analys. Invandrare har en mycket högre arbetslöshet än svenskar. Invandrare och flyktingar blir, när de anländer lill Sverige, förpassade till bollenskiktet i det svenska samhället. Trots att industrin skriker efter arbetskraft får väl-kvalificerade tekniker och ingenjörer gå arbetslösa, kanske i åratal, innan de får komma in i samhället som normala arbetstagare. Därför är det särskilt vikligl i en allmän strategi för atl bryta denna automatik, att invandrare blir en underklass i Sverige, alt man satsar mycket på alt få bort invandrarnas egen arbetslöshet, den som särskiljer sig från svenskarnas arbetslöshet. Jag skulle vilja fråga Maj-Lis Lööw om hon kan redogöra litet närmare för de åtgärder som kan vara möjliga för all ge invandrare bättre möjlighet atl komma in på arbetsmarknaden.

Del finns några områden inom brottsligheten där invandrares överrepre-senlafion är särskilt allvarlig. Del gäller för det första de s.k. värstingarna. Del har upptäckts atl många av de hundratalet ungdomar i Stockholm som begår brott och driver omkring på stan, lill synes utan någon som helst tillsyn, inle har några fungerande pappor. En forskare som intervjuades i en dagstidning för någon vecka sedan gjorde en mycket intressant analys. Han kopplade ihop pappabrislen med invandrarungdomars särskilda situation. Han sade alt det blir naturligt för ungdomar från en mera utpräglad macho-kultur att överdriva mansrollen, att mansrollen blir särskilt våldsinriklad, när de inte längre har någon riklig relation med sin pappa. Ungdomar frän mer svenska hem får kanske en annan reaktion på en pappabrist, I botlen ligger alltså ett problem som kanske inte är specifikt för invandrare men som tar sig ell specifikt uttryck hos invandrarungdomar.

Det andra stora problemet med invandrares överrepresentation när det gäller brottslighet är våldtäkter. Det är hell oacceptabelt om invandrare eller flyktingar av kulturella skäl i högre grad än andra begår våldtäkter. Vi får inle acceptera det över huvud laget. Där kommer rättskipningen in som en viktig del i de signaler vi skickar från myndigheternas sida lill dem som begår dessa brott. Det faller i och för sig utanför denna debatt, men jag vill ändå ha sagt atl jag tycker det är fullständigt oacceptabelt atl man dömer människor mildare på grund av deras kulturella bakgrund. I Sverige är det svensk lag som gäller. Det skall vi inte heller vara rädda att säga. Jag har stöd inte minst från de liberala invandrare vi har i folkpartiet. De har särskilt tryckt på att vi måste vara beredda atl våga säga alt i Sverige gäller svensk lag.

Man har inle alltid kunskap om vilka regler som gäller när man är nyan-länd flykting eller invandrare i Sverige. Det är inte alltid så lätt atl vela all elt nej är ell nej, och inle en maskerad invit som hör till spelet mellan kvinnor och män. Jag vill därför fråga invandrarministern om hon är beredd alt verka för atl del i undervisningen för invandrare ule på förläggningar förs in ell moment som handlar om de lagar och regler vi har i Sverige men också om de oskrivna lagar som reglerar umgänget, inle minst mellan kvinnor och män i Sverige. Opinionen i Sverige skall inte i onödan belastas med denna typ av misslag och övergrepp som begås på grund av alt man inte vet tillräckligt om reglerna i Sverige.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Fru talman! Låt mig först rent allmänt instämma i vad Alexander Chrisopoulos, Gullan Lindblad och Maria Leissner har varit inne på, all del är viktigt att inte förliga denna fråga. Del är vikligl all vi fär en seriös debatt, som Maria Leissner sade. Det finns ingen anledning all skönmåla, bortförklara eller sopa problem under mattan. Men det finns heller ingen anledning att överdriva problemen, Della är ofta en svår balansgång. Del var därför vikligl för mig all påpeka i milt svar att del fortfarande finns många oklarheter i den statistik som Gullan Lindblad kallar för kall statistik. Del går all få fram siffror, men det finns många frågetecken bakom de siffrorna. Jag har med tillfredsställelse noterat flera gånger all journalisterna själva, i nyhetsrapporteringen kring denna fråga, har rest frågor och försökt hitta en del förklaringar till vad som ligger bakom siffrorna.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Det har varit välgörande, och jag tror att del även har bidragit till atl det har funnits ell visst mått av eftertanke i diskussionen kring dessa frågor sedan vi fick den senaste statistiken.

Det finns emellertid inte heller någon anledning atl generalisera och svartmåla. Jag har en känsla av att Alexander Chrisopoulos tycker att jag ger litet förenklade svar på hans frågor. Men jag tycker atl Alexander Chrisopoulos själv gör en del ganska grova penseldrag i denna debatt när han säger att invandrarungdomarnas framtid ser mörk ut. Det gör den säkert för en hel del invandrarungdomar i segregerade bostadsområden. Jag skall återkomma senare till bl.a. detta. Samtidigt vet vi att många invandrarungdomar klarar sig bra och är både frimodiga och tar lill sig myckel av det som vi i Sverige kan erbjuda i form av utbildning och förhoppningsvis också framtid.

Det är klart atl vi måste analysera de bakomliggande orsakerna till brotten ytterligare, vilket jag hela liden har understrukit. Men visst kan vi förslå alt den sociala utslagningen och segregationen har en betydelse också för invandrarna, vi vet ju alt de har betydelse för den svenska populationen. Del finns ju egentligen ingenting som skiljer i detta sammanhang. Därför måste åtgärder vidtas, när det gäller både invandrare och svenskar, för att man inte skall skapa segregerade bostadsområden och för atl man skall se till att människor kominer in på arbetsmarknaden. Detta har flera talare tagit upp här tidigare. De statliga insatser som jag redovisade var exempel på vad samhället gör på både del kommunala och det nationella planet. En av de viktigaste åtgärderna som måste vidtas för atl vi skall slippa dessa bostadsområden, som i myckel stor utsträckning är ell slorstadsproblem, är atl man försöker sprida invandrarna över hela landet. Jag vill peka på att mindre kommuner i mycket slörre utsträckning än storstadsområdena lyckats integrera olika gruppers boende i olika bostadsområden. Därför är frågan om förhållandena i vad som brukar kallas invandrartäta bostadsområden i storstäderna naturligtvis viktig och aktuell i många olika sammanhang, inte minst i den s.k. storsiadsulredningen.

Det andra slora problemområdet, som både Alexander Chrisopoulos och Maria Leissner har varit inne på, är arbetsmarknaden. Jag skall under den halva minut som återstår av milt anförande försöka peka på alt huvudinriktningen i den del av det åtgärdspaket som regeringen fattade beslut om för drygt två veckor sedan, och som handlade om atl få kommunerna att nu ta emot de 6000 invandrare som finns på flyktingförläggningarna t.ex., var att underlätta de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Och huvudinriktningen i kommunernas diskussioner kring utformningen av del statliga stödet lill kommunernas flyktingmottagande i fortsättningen är ju den s.k. arbetslinjen. Della är väl om något elt uttryck för alt det är just invandrarnas rätt till arbete och möjlighet alt börja bygga upp sina liv genom atl få bostad och arbete som är den absolut grundläggande och viktigaste målsättningen i hela invandrarpolitiken i dag. Och det har naturligtvis relevans även när vi diskuterar brottsligheten.

GULLAN LINDBLAD (m);

Fru talman! Med statistik kan man som bekant bevisa allt, både åt det ena och det andra hållet. Men jag skall faktiskt läsa upp litet statistik från stalls-

tiska centralbyrån. Under 1988 lagfördes totalt 162 849 personer för brott i Sverige. Av dessa var 24 729 personer utiändska medborgare. Andelen utlänningar utgjorde alltså 15 %. Av de lagförda utländska medborgarna var 16 984 kyrkobokförda i Sverige. När det gäller statistiken för enskilda brott är det mest iögonfallande att 36 % av alla män som år 1988 lagfördes för våldtäkter var utiändska medborgare, och det gäller såväl kyrkobokförda som icke kyrkobokförda män i landet. Av dem som lagfördes för rån, snatteri och varusmugglingsbrotl var 21, 25 resp. 45 % utlänningar. Detta är alltså dystra siffror, som jag inle anser att vi skall överdriva men inte heller blunda för. Och det är inte heller någon i denna församling som gör del. Vi skall alltså inte överdriva men inte heller förringa problemen; det gagnar vi nämligen ingen med, allra minst invandrarna själva. Om människor ute i vårt land uppfattar riksdagen och regeringen som flata kommer det att bli en ytterligare grogrund för den flyktingfientiighet och begynnande rasism som man tyvärr noterar alltmer i dag.

Del har talats om vissa saker som bör göras. Och jag delar naturligtvis helt uppfattningen all del är otroligt viktigt att flyktingar snabbt kommer ut i arbetslivet och atl de integreras i det svenska samhället. Men i detta sammanhang spelar också familjepohtiken en mycket viktig roll. Jag tror att det för dessa familjer är mycket viktigt att de har möjlighet att välja mellan atl själva vårda och fostra sina barn och atl la del av samhällets barnomsorg. De skall alltså inle känna sig pressade ål något håll. Denna fråga ligger på en annan ministers bord, men min förhoppning är alt socialdemokraterna skall tänka om när det gäller barnomsorgen och mer understödja just invandrarfamiljernas vilja alt själva vårda och fostra sina barn, så atl de känner atl della arbete är viktigt och att de är uppskattade i den rollen.

Jag skulle vilja fråga invandrarministern om hon är beredd atl lala med l.ex. utbildningsministern, om det nu är han som har ansvar för denna fråga, om att man i den allrnänna samhällskunskap som bibringas invandrarna när de kommer lill Sverige också allvarligt tar upp vårt demokralibegrepp och de krav som ställs när det gäller att leva i rättstrygghet.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk);

Fru talman! Del är alldeles sant atl det finns viss risk att en sådan här debatt kan bli vulgär och all man kan komma fram lill slutsatser som är negativa. Men vi är ju alla överens om atl försöka hjälpa lill i denna fråga.

Ell vulgärinlägg gjordes från denna talarstol för en tid sedan då del sades alt en av orsakerna lill den ökande brottsligheten bland invandrarna är den allmänna flatheten i Sverige, och det sades att denna utnyttjas av redan kriminellt belastade personer som kommer till Sverige, eftersom de här i Sverige har ett paradis där de kan utveckla sin brottsliga verksamhet. Indirekt innebär delta påslående att en del av de människor som kommer till Sverige redan är kriminellt belastade. Det riktas alltså misstänksamhet mot invandrare och flyktingar som sådana. Det sades också alt en del av denna brottslighet inle beror på sociala faktorer eller andra bakomliggande faktorer utan på att dessa personer redan är brottsligt belastade. Och allt detta beror på atf vi i Sverige är flata.

Sådana synpunkter kan man naturligtvis diskutera, men jag delar inle

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

denna uppfattning. Jag upplever sådana inlägg som en del av den vulgärpropaganda och det vulgära synsätt som präglar denna debatt.

Men, invandrarministern, vi kan åtminstone vara överens om en sak, nämligen all invandrare är socialt, ekonomiskt, utbildningsmässigt och bo-sladsmässigt segregerade i dag. De utgör det lägsta skiktet i den samhälleliga trappan. Varje åtgärd som ökar invandrarnas sociala rörlighet är en åtgärd som påverkar invandrarnas benägenhet till kriminalitet. Med tanke härpå har vi från vpk:s sida krävt en rad åtgärder. Vi har krävt bättre svenskundervisning. Riksrevisionsverkel har ju riktal förödande kritik mot de brister som i dag finns när det gäller svenskundervisningen. Vi har krävt speciella åtgärdsprogram för invandrarungdomar, bättre yrkesutbildning och stöd till invandrarorgänisationernas kulturella verksamhel. Inle minst har vi krävt en lag där diskrirhineringsombudsmannen skall kunna beivra diskrimineringen på arbetsmarknaden. Allt detta är konkreta förslag som skulle hjälpa lill all öka invandrarnas sociala rörlighet i samhället. Regeringen har inle gjorl någonting utan underlåtit atl la egna initiativ som skulle kunna avhjälpa situationen. Om vi menar allvar med talet om det samband som finns mellan invandrarnas sociala situation och brottslighet och vill göra någonting ål del, då är det dags för invandrarministern alt komma med någonting konkret!

Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Fru talman! Om vi inte erkände att del behövs särskilda insatser för att vi skall kunna leva upp till de invandrarpolitiska målen, nämligen all vi skall eftersträva en politik som gör det möjligt för invandrarna atl leva sida vid sida med oss svenskar med samma rätt till arbete, bostad, social trygghet, osv., skulle vi kanske inle heller ha en speciell invandrarminister i regeringen. Del är väl elt uttryck för att vi faktiskt inser i det här landet att det behövs speciella åtgärder för atl invandrarna skall få chanser och möjligheter. Sedan kan vi diskutera olika åtgärder och var dessa åtgärder skall sällas in.

Alexander Chrisopoulos räknade upp en del åtgärder som vpk har krävt. Myckel av del ligger just nu för bearbetning på mitt bord inom departementet och kommer så småningom till behandling i riksdagen.

När det gäller svenska för invandrare har regeringen tagit initiativ till en utvärdering. Vi har nu tre utvärderingar som vi måste dra slutsatser av, vilket vi försöker göra i samband med atl vi över huvud laget ser över del statliga stödet till kommunernas flyktingmottagning. Jag talade om alt invandrarungdomarnas situation skall belysas särskilt i den statliga ungdomsulred-ningen. Vi skall i vår komma lill riksdagen med en proposition i opinionsfrågor, där vi kommer atl ta upp även de frågor som kommissionen mol främlingsfientlighet och rasism berört. Det gäller rasistiska organisationer men framför allt diskriminering på arbetsmarknaden.

Jag tycker atl det är viktigt atl komma ihåg atl även om vi behöver särskilda insatser för invandrare - vi har ju en särskild minister som har det ansvaret - är många av de problem som vi diskuterar av allmänpolitisk karaktär. Del visar inle minst det Gullan Lindblad kom in på, exempelvis familjepolitiken. Del är nästan en alldeles för stor frestelse alt inte ge sig in i en debatt med Gullan Lindblad om familjepoliliken, om kriminalvården och

över huvud laget de rättsvårdande insatserna. Men jag har valt atl inle göra det, eftersom detta inte ligger inom mitt ansvarsområde.

Jag har litet svårt all förslå vad Gullan Lindblad menar när hon säger att vi visar allmän flathet inför dessa frågor. Jag tycker inle att vi gör det. Ett bra tecken på alt vi inte gör det är all del ämne som Alexander Chrisopoulos lar upp i sin interpellation har varit sä intensivt debatterat under senare tid. Det är väl knappast tecken pä flathet.

Får jag bara säga en liten sak som kan vara värl all påpeka i detta sammanhang, nämligen all vi ofta lalar om invandrare när vi läser statistik som rör utländska medborgare. Det finns anledning att varna för all vi blandar ihop dessa saker både när del gäller brottsstatistik och när del gäller t.ex. arbetslöshet. Det kan alltså vara så alt svenska medborgare, som så all säga skulle ha bättre statistik i olika avseenden, också kan vara invandrare. Statistiken kan av den anledningen bli missvisande om man inte har sådana saker klart för sig när man diskuterar statistik. Man måste alltså studera hur den är uppbyggd.

Får jag till slut kommentera Maria Leissners fråga om hur vi undervisar, som hon sade, i flyktingförläggningarna. Det är kanske mera fråga om information lill de flyktingar som kommer hit om vad som gäller i del svenska samhället - skrivna och oskrivna lagar, samlevnadsregler som ofta är oskrivna lagar. Så gör vi, men det är möjligt atl vi inte är så framgångsrika som vi borde vara. Åtminstone i de flyktingförläggningar som jag har haft tillfälle alt besöka - och det är ganska många vid det här laget - har man ofta tagit upp frågan. De som arbetar själva i förläggningarna understryker hur vikligl det är alt man klarar av denna information som ett första steg i integreringen i det svenska samhället. Många tycker t.o.m. all man skulle börja på flygplanet hit för atl hinna klara uppgiften. Speciellt om vi nu får ned väntetiderna i flyktingförläggningarna är det viktigt all vi gör bra informationssatsningar i dessa frågor. Det är bra för invandrarna själva när de så småningom hamnar ule i del svenska samhället alt de slipper onödiga krockar i det avseendet.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

GULLAN LINDBLAD (m):

Fru talman! Ett par klargöranden. Jag sade all om det uppfattas som att riksdag och regering handlar med vad man kallar allmän flathet, då är det ett observandum. Det kan vara just sådana saker som verkligen ligger till grund för flyktingfientiighet. När del gäller statistiken sade jag alt det gällde både kyrkobokförda och sådana som för övrigi vistas i landet.

Jag vet inte om Alexander Chrisopoulos menar all jag för en vulgärdebatt, men detta är verkligen inte min mening. Jag tycker att det är viktigt atl vi påpekar realiteterna. Om sedan sanningen och de allmänna förhållandena är vulgära, må del i så fall vara hänl. Tyvärr är del så att många av dem som kommer hit redan är kriminellt belastade. Del vet vi ju. All de ändå kommer hit beror bl.a. på bristande kontroll vid gränsen. Många som har ett mycket brokigt förflutet slipper in. Det är ingenting all hymla om. Men vad gäller dokumenllöshet och kontrollen vid gränsen skall vi ha en helt annan debatl, så jag skall inle närmare gå in på det nu.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer Och fråga

Visst är del så att myckel av invandrar- och flyktingpolitiken rör rent allmänpolitiska frågor. Därför blir del gärna så atl man kommer in på diverse områden som inle ligger inom invandrarminislerns domän, del är jag medveten om.

Men sedan vill jag faktiskt också gärna säga atl regeringen under den senaste tiden har kommit med en rad positiva förslag - den elogen kan jag kosta på mig att ge regeringen. Det är således väldigl viktigt all vi alla nu ställer upp och ser till att det händer saker, så att vi får den positiva utveckling som vi alla är så angelägna om.

Jag tolkar invandrarministern på det sättet atl del kommer atl bli ökade informationsinsatser. Jag hoppas alt denna upplysning då också kommer alt omfatta en ökad information om vårt samhälles lagar och om de krav som med rätta kan ställas på medborgarna och på alla andra som vistas i vårt land.

ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk);

Fru talman! Hur stort antalet utländska medborgare med kriminellt belastad bakgrund är kan jag inte uttala mig om. Jag har ingen statistik i det avseendet. Gullan Lindblad verkar dock ha sådan statistik. Del skulle vara värdefullt att få ta del av den.

Det finns en annan sak som jag tycker att vi bör diskutera vad gäller frågans allmängiltighet, och det är den allmänpolitiska bakgrunden till ökad kriminalitet kring invandrarungdomar - ell fenomen som berör också svenskar. Del är viktigt att information ges. Men del är också viktigt att vi talar om för dessa ungdomar all del finns normer och moraliska värderingar, atl det finns allmänt accepterade sanningar som man måste rätta sig efter i vårt land vid sidan av lagstiftningen. Del budskap som dessa ungdomar får när del gäller den samhälleliga norm.givningen får de inte bara genom information från staten, invandrarministeriel eller politikerna utan också genom den allmänna samhälleliga utvecklingen.

I delta avseende undrar jag; Vad för slags normer kan invandrarungdomar lära sig t.ex. av alt kapitalstarka personer samlas till stora konferenser - med mycket höga inträdesavgifter - vägledda av sakkunnig expertis för atl fördjupa sig i konsten att skatteplanera, dvs. i konsten all sno ål sig pengar från den offentliga sektorn? Oftast är dessa människor vägledda av en expertis som själv har varit med om all utarbeta kommande skalteförslag.

Vad för slags normer kan invandrarungdomar skaffa sig när det gäller det nödvändiga i att ta elt ansvar gentemot det gemensamma, om varje bank med självaktning har rådgivningsbyråer för att undervisa människor i konsten att sno åt sig så myckel pengar som möjligt från den offentliga sektorn?

Vad för slags normer kan dessa ungdomar lära sig av den allmänna bilden i samhället med dess individualism? Det handlar alltså om att sko sig på bekostnad av den offentliga sektorn. Det har ju blivit en norm som upphöjts till att vara ell moralbegrepp. Konsten atl sko sig har således utvecklats till en hel vetenskap. Expertis utvecklas kring dessa saker. Man siktar in sig på högavlönade. Vi måste beakta sådana här saker när vi diskuterar normgiv-ningen i fråga om de ungdomar som i dag begår brott.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Svar på interpellation 1989/90:37 om flyktingpolitiken

Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Fru talman! Alexander Chrisopoulos har frågat vad jag tänker göra för all Sverige också i framliden skall skaffa sig möjligheler atl ha en självständig, generös och human flyktingpolitik.

Alexander Chrisopoulos fråga är ställd utifrån antagandet att en ny och restriktiv flyktingpolitik håller på alt la form inom EG och att Sverige kommer att villkorslöst tvingas anpassa sig till denna. Detta är numera en tämligen vitt spridd uppfattning, men del gör den i mina ögon inte mer sann.

Låt mig inledningsvis konstalera alt del är min och regeringens ambition att också fortsättningsvis föra en generös och solidarisk flyktingpolitik. Precis som i dag skall den politiken också kunna vara självständig - för att använda Alexander Chrisopoulos egna ord. Men inget land kan föra en flyktingpolitik som är helt oberoende av vad andra länder gör. Det faktum att en lång rad länder är sammanlänkade genom sitt tillträde lill 1951 års Gené-vekonvention är del tydligaste beviset på detta. Vill vi påverka den globala flyktingpolitiska utvecklingen kan vi alltså inte ställa oss vid sidan av den och vara så självständiga all vi blir isolerade.

Jag vill också understryka atl det inte finns någol klart förslag lill flykting-eller asylpolitik inom EG. De försök som hittills har gjorts i den riktningen har inte varit framgångsrika. Det är, enligt min bedömning, knappast troligt att någon färdig och harmoniserad asyl- och flyktingpolitik inom EG skulle finnas den 1 januari 1993. Utifrån del perspektivet håller talet om att hela Europa nu är i full färd med att slänga sina gränser på att bli någol av en myt.

För den händelse det skulle finnas risker med en enhetligare asylpolitik är det desto viktigare atl vi från svensk sida är med och påverkar denna utveckling. Därför har vi också i de pågående samtalen mellan EG och EFTA markerat ett starkt intresse för att på ett eller annat sätt medverka i EG:s pågående arbete på delta fält.

För närvarande förs samtal mellan EG och EFTA bl,a, om frågan om personers rörlighet inom Västeuropa ufifrån principen om likabehandling av medborgare i EG och EFTA, EFTA-länderna har där framhållit atl en överenskommelse om fri rörlighet inom del s,k, EES-området också bör innehålla lättnader beträffande gränskontroll och gränsformalileter.

Ett avskaffande av den inre gränskontrollen mellan EG-länderna kommer självfallet all ha konsekvenser för Sverige och Norden i övrigi. Därför diskuteras sedan lång lid tillbaka inom regeringskansliet och inom ramen för det nordiska samarbetet hur man skall kunna bevara den betydelsefulla nordiska passfriheten och hur denna skall kunna göras förenlig med Danmarks medlemskap i EG, I della arbete diskuteras också de flyklingpolitiska aspekterna på EG-samarbetel och vilka konsekvenser som olika tänkbara utvecklingsalternativ kan få för Sverige och Norden.

Våra diskussioner - såväl nationellt som i samarbetet med övriga Norden och med andra europeiska länder - sker utifrån målsättningen om en fortsatt solidarisk och generös flyktingpolitik.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk);

Fru talman! Visserligen kan del när det gäller begreppet human och generös flyktingpolitik finnas myckel skilda värderingar av vad detta begrepp egentligen innebär Men faktum är alt de europeiska länderna inom EG:s ram håller på all slänga sina gränser genom en yttre mur som syftar till atl uteslänga flyktingar. Dessa skall över huvud tagel inle kunna komma lill Europa. Del finns klara belägg för all man arbetar på en harmoniserad och gemensam flyktingpolitik. Bl.a. görs en gemensam kartläggning och registrering av alla flyktingar. Det innebär också all den flykting som ansöker om politisk asyl i ett land i Europa inte skall kunna söka asyl någon annanstans ifall del blir avslag. Del betyder alltså en restriktivare hållning - något som bl.a. förklarar varför flyktingarna nu i slörre utsträckning än tidigare söker sig till Sverige.

Men frågan gäller inte det, utan frågan gäller om vi som politiker på lång sikt kan göra någonting för att den humana och generösa flyktingpolitik som delvis förs här i Sverige skall kunna bibehållas. Vad är det som säger att inte risken finns att vi kommer atl vara tvungna all överge denna politik?

Det är just så som invandrarministern säger, nämhgen att ett land inte kan föra en flyktingpolitik som är helt oberoende av sin omgivning. Alla som är insatta i den flyktingpolitiska problemaliken vet alt oavsett om Sverige harmoniseras med EG eller inle och oavsett om Sverige slår utanför EG eller inte kommer EG:s restriktiva flyktingpohtik alt påverka också oss. Vi kan inle som enskilt land la emot de flyktingströmmar som utestängs från EG, utan vi kommer atl vara tvungna all föra en restriktivare politik. Det har redan börjat.

Trots del som invandrarministern säger, pläderar nu hennes egen stalssek-retare Bo Göransson i en artikel i Dagens Nyheter för en annorlunda och restriktivare flyktingpolitik. Han menar bl.a. att 6§ i utlänningslagen i princip skall avskaffas, atl del skall göras en strikt bedömning av politiska flyktingar, alt det därutöver skall finnas en kvot för dem som har humanitära skäl och en kvot för dem som har flyktingliknande skäl, Alla dessa grupper berörs i 6§, Dessutom föreslås en rad andra åtgärder. Regeringen håller alltså nu på med alt öka reslriktivitelen i flyktingpolitiken, om man skall tro på statssekreterare Bo Göransson - han är ju invandrarminislerns närmaste man.

Frågan som ställs är: Vad kan vi göra från Sveriges sida för att bibehålla vår självständighet, dvs, rätlen all utveckla och förverkliga en flyktingpolitik som utgår från våra egna värderingar, resurser och möjligheler, om vi inle skall tvingas anpassa oss till en restriktivare praxis i Europa?

Del enda som jag kan se är möjligt på lång sikt är initiativ på statsminister-nivå på den europeiska arenan och inom FN:s ram som kan påverka de övriga europeiska länderna alt inta en humanare och generösare hållning gentemot flyktingströmmarna. Det är alltså initiativ på allra högsta nivå på den europeiska arenan som kan tvinga fram en generösare flyklingpraxis. Det är den enda möjligheten för oss alt bibehålla vår självständighet i vad gäller utformningen av den svenska flyktingpohliken. Varje uteblivet initiativ på del området framtvingar indirekt en restriktivare flyktingpolitik.

Jag vill gärna atl invandrarministern talar om de här frågorna.

GULLAN LINDBLAD (m):

Fru talman! Det är bra alt invandrarministern här har klargjort vad EG-samarbetet innebär och inte innebär för vår flyktingpolitik. Det råder mycken mytbildning i frågan, och det är värdefullt atl vi diskuterar den lugnt och sansal.

Jag mötte litet av denna mytbildning i ell särskilt sammanhang, nämligen när jag satt som ordförande för ett seminarium anordnat av Sveriges socialförbund - som ju är en mycket kvalificerad församling. Jag möttes av påståendet från en socialchef atl vi från Sveriges sida i fortsättningen inte kommer att kunna ha en generös och solidarisk flyktingpolitik om det blir ett ökat EG-samarbeie. Lyckligtvis fanns också socialförsäkringsutskotlels kanslichef där, så vi kunde tala om vad som står i den svenska utlänningslagen, som ju är del som gäller i delta sammanhang.

EG anger ell golv i vad gäller politiken på olika samhällsområden, och därutöver kan naturligtvis varje land självt sälta upp sitt tak. Vi kan ändå inte isolera oss från omvärlden, som en öde ö här uppe i Norden som är redo all la emot all världens flyktingar. Del klarar vi inte - det finns 15 miljoner flyktingar, kanske ännu fler, över hela världen i dag. Därför är ett internationellt samarbete naturligtvis av allra största vikt. Även jag skulle sätta värde på att få höra vad invandrarministern har att säga just om eventuella initiativ därvidlag.

Frågan är hur långl vi själva klarar all sträcka oss i vår generositet. Jag vill fråga Alexander Chrisopoulos om inle han är orolig för att vi inte klarar vår flyktingmoitagning i dag. Vi gör det uppenbarligen inte, när det sitter 6 000 människor som redan har uppehållstillstånd på flyktingförläggningarna och del är ca 28 000 inalles som måste komma ut i kommunerna. Även om vi placerade ut alla just nu och satte stopp för mottagandet skulle del ta elt par år innan alla var placerade. Del ger oss alla ordentliga tankeställare. Vi får nog också börja fundera över våra egna problem här hemma.

Del är myckel bra all man nu ämnar la del av de olika frivilligorganisalio-nernas samlade kunskap och resurser. Jag läser i DagensNyheter i dag atl Olof Karlander i Röda korset och Thomas Hammarberg i Rädda barnen lalar ganska öppet och säger all "flyktingfrågan kräver en internationell lösning, Sverige måste ta initiativ lill en diskussion om både flyktingbegrepp och solidarisk fördelning mellan de rika länderna. Sverige kan inle i del långa loppet upprätthålla en generös flyktingpolitik om vi blir ensamma om del."

Del är skäl alt vi funderar även i de banorna och inte bara visar på en rad hinder som föreligger för vårt handlande vid ell fortsalt och ökat EG-samarbete.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

MARIA LEISSNER (fp):

Fru talman! Del är elt faktum alt Europas länder i stort har ell sämre skyddsnät för flyktingar än vad Sverige har. Del är också ell faktum alt del pågår en uppbyggnad av ett slags "Fortress Europé" som syftar till att skydda de europeiska länderna i slörre utsträckning mol bl.a. flyktingar. Det är lättförståeligt all del pågår elt arbete för all försöka samordna flyktingpolitiken,

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

då del naturligtvis är en av förutsättningarna för alt EG så småningom skall kunna ha en gemensam yttre gräns.

Det är dessutom ett faktum atl delta arbete måste centreras kring den minsta gemensamma nämnaren. Del är nämligen myckel svårt att länka sig att man i ett gemensamt arbete inom EG skulle kunna förmå ett land eller flera länder all justera sin humanitet uppåt till högre nivåer. Det pågående arbetet medför alltså atl restriktionerna kommer all öka i Europa.

I arbetet i de olika grupper inom EG som diskuterar dessa problem har man elt slags filosofi om "bunta ihop och slå ihjäl". Man buntar alltså ihop invandrare, flyktingar, terrorister, knarksmugglare och utiänningar i allmänhet och behandlar dem därmed som ett slags internationellt avskum som man inte vill skall kunna komma in i länderna. Det är ett arbete för alt bättre kunna kontrollera gränserna.

Della är naturligtvis en utomordentligt obehaglig hantering av flyktingpolitiken. Jag anser inte att flyktingpolitiken hör hemma i delta arbete, men tyvärr har majoriteten av länderna i EG en annan uppfattning.

Del förs för närvarande en debatt om Europas och Sveriges framtida flyktingpolitik, även av svenskar, som Jonas Widgren vid UNHCR i Geneve och statssekreterare Bo Göransson, som har fört liknande resonemang i tidningen hell nyligen. De drag som skymtar i denna framtida flyktingpolitik, för såväl Sverige som Europa, är att å ena sidan göra flyklingdefinitionen snävare, å andra sidan att möjligtvis öka kvoten av de flyktingar man tar in från UNHCR och atl även öppna möjligheler för invandrare all komma in som arbetskraftsinvandrare.

Naturligtvis måste man vidta olika åtgärder för att snävt begränsa det antal personer som i framliden skall betraktas som flyktingar. Det förekommer diskussioner om att slopa reglerna om humanitära skäl eller att på andra sätt minska den grupp som i dag anses ha skäl nog att stanna. Jag vill därför fråga invandrarministern: År det aktuellt med en omläggning av den karaktären i Sverige? Pågår det ett arbete i departementet på att göra grunderna för asyl-och uppehållsfillstånd snävare för spontant asylsökande? Då talar jag om de paragrafer som gäller såväl flyktingliknande skäl som humanitära skäl och även de som gäller dem som flyr undan krig. Kan invandrarministern klart dementera ryktena om att det pågår en sådan diskussion i departementet?

Statsrådet MAJ-LIS LÖOW:

Fru talman! Jag tycker alt åtminstone två av inläggen, Alexander Chrisopoulos och Maria Leissners, i många stycken fortfarande innehåller saker som jag talade om i milt första inlägg, nämligen spekulation och mytbildning. I en situation där så många frågor om flyktingpolitiken inom EG fortfarande är öppna och det inle finns några konkreta förslag till hur den flyktingpolitik skulle se ut som Sverige skulle ha möjlighet att föra,om vi hade ett närmare samarbele med EG, tycker jag faktiskt alt det är ganska djärvt att framställa situationen som om man var i färd med atl strama åt flyktingpolitiken.

Maria Leissner säger atl det är ett faktum atl Europas länder i stort håller på alt strama ål, all det är elt faktum att man håller på atl bygga Fortress Europé, den europeiska fästning som så många lalar om. Risken är all om

vi säger della tillräckligt länge kanske det blir något slags självuppfyllande profetia. Men detta förutsätter faktiskt all del på något sätt enbart är i Sverige, möjligen i Norden, som del över huvud taget finns en ambition all föra en humanitär och solidarisk flyktingpolitik. Jag vet inte vad ni har för tilltro till era partivänner ute i Europa och till deras förmåga atl vilja och kunna föra fram samma idéer som vi har om flyktingpolitiken, mänskliga rättigheter och sådanl som vi tycker är viktigt för en generös flyktingpolitik.

Vi har visserligen starka skäl och en hög ambitionsnivå för att driva en generös flyktingpolitik, men del finns faktiskt länder också ute i Europa som i dag också gör stora insatser: Österrike, Frankrike, Västtyskland, i någon mån Holland, för att bara nämna några av de länder som jag kommer på. Det är mycket viktigt att komma ihåg att flykting- och asylpolitiken också diskuteras inom Europarådet, där man sedan länge arbetar med såväl en konvention om första asyllandsprincipen som en om de faclo-flyklingar. Detta saknar inte betydelse för en framtida utveckling i Europa. Senast i förra veckan vid nordiska rådets möte i Mariehamn diskuterades den nordiska passfrihelen och hur vi skall kunna behålla den samtidigt som vi diskuterar samarbele mellan Norden och Europa. Sverige deltar på många olika plan i och omkring dessa diskussionen

Jag tycker också att det är angeläget att påpeka hur det ser ut i dag i Europa. Det är någonting helt annal än del som gällde när man bestämde färdriktningen för EG mot 1993 och avskaffandet av de inre gränserna inom del som i dag är EG. Den politiska ulveckling som pågår i Europa i dag ger oss all anledning alt fundera över hur morgondagens europeiska strukturer kommer att se ut och hur förhållandet mellan dem kommer att vara. Det handlar inle minst om strömmen av människor över gränserna. All det som i dag sker i Östeuropa också kommer att påverka den framtida invandrings-och flyktingpolitiken är tämligen självklarl.

För Sveriges del handlar det om att diskutera, och jag tycker atl del vore bra om vi kunde få en litet mer långsiktig debatt. Flyktingpolitiken har i många stycken präglats av akuta insatser allteftersom strömmen av asylsökande lill Sverige dramatiskt har ökat, framför allt under 80-talet. Jag tycker också alt de inlägg som har förekommit här i dag lyder på all försöken att få en litet mer långsiktig seriös diskussion om hur vi skall lägga upp vår flyktingpolitik alltid hamnar i den gamla vanliga inrikespolitiska, dagsaktuella debatten. Del är svårt atl omsätta den diskussionen i mer långsiktiga mål.

Det min statssekreterare i själva verket har försökt all göra är alt fundera lilet om hur vi långsiktigt skulle kunna lägga upp flyktingpolitiken, inte för atl åstadkomma snäva begränsningar, utan för att i själva verket kunna slå \'akt om en mer generös flyktingpolitik. Jag tycker att Alexander Chrisopoulos gjorde ett riktigt full trick när han räknade upp alla dörrar utom en, av dem Bo Göransson hade nämnt då han utvecklade sina tankegångar, nämligen en större port för FN:s flyktingar, de s.k. kvolflyktingarna. Del belyder faktiskt inte att man strävar mot en snävare flyktingpolitik, i själva verket handlar det om att vi skall garantera en generös, för att inte säga en mer generös, flyktingpolitik i framliden.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

2 Riksdagens protokoll 1989/90:29

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk);

Fru talman! Invandrarministern beskyller mig för fula tricks, att jag medvetet har glömt en port. Del har jag inle gjorl. Den porten är betydelselös. Kvolflyktingarna är i dag 1250, enligt riksdagens beslut. Antalet asylsökande till Sverige är 18000. Även om man ökar flykiingkvoten med några hundra eller några tusen, som Bo Göransson föreslår, och samtidigt avskaffar 6 § i utlänningslagen - de ungefär 60 % av flyktingarna som stannar i Sverige stannar enligt 6 § - innebär det en avsevärd minskning och en restriktivitet som tidigare bara moderata samlingspartiet har föreslagit.

Men det är inle det som är poängen med den här diskussionen. Min poäng med interpellationen är följande; interpellationen har inle med EG-anslut-ningen eller EG-harmoniseringen all göra. Den handlar om det faktum att, oavsett om vi är medlemmar eller harmoniserar till EG och EG har en restriktiv flyktingpolitik, är vi i Sverige tvungna alt anpassa oss till den reslriktivitelen. Alla är medvetna om atl Sverige inle kan svälja de flyktingströmmar som utestängs av de övriga europeiska länderna. Alltså kommer vi alt vara tvungna atl anpassa vår politik till ökad restriktivitet. Del finns bara en möjlighet för oss all bibehålla vår flyktingpolitik, och det är atl initiativ las på statsminislernivå till den långsikliga politiska plan som invandrarministern talade om. Det är just detta som interpellalionen handlar om. Varje uteblivet initiativ på detta område är elt sätt att driva Sverige lill en restriktivare hållning mot flyktingarna.

För Gullan Lindblad vill jag nämna alt det i dag finns en debattartikel i Dagens Nyheter där de två debattörerna påstår just det jag nu säger. Gullan Lindblad tycker atl kanske också vi skall börja resonera i de banorna. Men det är just della inlerpellationsdebatten handlar om. En förutsättning för atl man skall kunna följa med i en interpellationsdebatt är atl man åtminstone läser vad interpellalionen handlar om.

MARIA LEISSNER (fp):

Fru talman! Invandrarministern bekräftade mina farhågor: den typ av diskussioner som jag frågade om pågår inom departementet. Jag hade hoppats att få detta dementerat i denna debatl.

Vissl kommer vi i så fall alt få en politik som svarar mot många svenskars krav. Denna omläggning handlar om - vilka orddimmor invandrarministern än vill dölja del i - all avskaffa en eller flera av de paragrafer som i dag ger sponlanflyklingar möjlighet all få uppehållstillstånd i Sverige. Del handlar om dem som i dag kommer från-Libanon därför atl de inle längre klarar av atl leva i elt sönderbombat hus, med granater som visslar om öronen och med barn som inte vet hur lång tid de har kvar att leva. Det handlar om människor som kommer hit på humanitära grunder och som får stanna av skäl liknande dem som gäller för flyktingar. Del handlar lill myckel stor del om människor som är faktiska flyktingar.

Del är mycket ledsamt att vi nu tvingas föra en debatt om dessa förslag även i Sverige och att diskussionen alltså inle förs enbarl ute i Europa eller mellan Sverige och övriga europeiska länder. Det är också myckel beklagligt att behöva konstalera all statssekreterare Bo Göransson och även möjligen invandrarministern numera diskuterar en vad jag vill hävda helt och hållet

moderat flyktingpolitik med många element hämtade från de förslag som moderater under en längre tid fört fram i debatten. Dessa förslag går ul på alt vi skall få ett mindre antal sponlanflyklingar till Sverige, vilket möjligtvis skall kompenseras med en liten ökning av flykiingkvoten. Vi kanske kan återkomma till denna debatl - jag har en känsla av all del kommer alt ges fler tillfällen.

Invandrarministern efterlyser en långsiktighet. Jag är snar att understryka att vad vi behöver är en långsiktighet i debatten. Vi behöver en flyktingde-balt som inle bara utgår från del senaste kvartalets statistik, dvs. innebär att man måste göra lappkast i politiken bara på grund av all del senaste kvartalets statistik visar en liten ökning av antalet asylsökande jämfört med föregående kvartal. Vi behöver en långsiklighei av ett helt annat slag, en långsiklighei som syflar till atl de europeiska länderna i positiv anda samarbetar för att ta hand om de människor som faktiskt behöver skydd och som söker sig till Europa som del naturliga asylalternalivel. Del är en sådan konstruktiv politik Sverige och Europa skulle behöva.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

GULLAN LINDBLAD (m):

Fru talman! Jag vet inle vem som läser på sämst. Nu sade Alexander Chrisopoulos själv att debatten inle har med EG-harmoniseringen att göra. Men han har ju framställt interpellationen mot bakgrund av ett förment tvång för oss atl strama åt vår flyktingpolitik på grund av elt eventuellt ökat EG-sam-arbete. Jag vet alltså inle riktigt hur Chrisopoulos vill ha del.

Jag håller med invandrarministern om alt vi borde kunna diskutera dessa frågor utifrån elt längre perspektiv. Jag önskar också all vi kunde diskutera dem med ell slörre mått av realism. Ibland undrar jag om mina vänner här sluter både ögon och öron. Ser och hör ni inle vad som händer i samhället? Nu behöver ni inle längre resa vare sig till Libanon eller Turkiet för atl studera tältläger. Sådana finns ju i vårt eget land. Del är trist all behöva konstatera del, men frågan är hur myckel vi orkar med. Den debatten måste vi också föra i delta sammanhang. Hur länge orkar vår organisation? Invandrarverket är ju för närvarande oerhört arbelslyngl. Det finns tecken som lyder på alt organisationen nästan kommer alt klappa ihop. Vad gör vi då? Måste vi inle ulan affekt kunna diskutera dessa frågor?

Vi kommer atl få ytterligare en invandrardebatt i dag, och vi kan fortsätta diskussionen då. I den mån moderat flyktingpolitik, som Maria Leissner sade, blir den som kommer all gälla, får vi en myckel bra politik. Jag tror emellertid att regeringen är i stånd atl komma med egna förslag, och då får som vanligt de politiska partierna ta ställning lill de förslagen. De kommer kanske atl innehålla både det som är bra och del som är mindre bra. Vi har som bekant litet olika uppfattningar. Vi har under årens lopp lagl fram en rad förslag. Om dessa förslag genomfördes skulle Sverige bibehålla en generös och human flyktingpolitik. Alt vi skall ha en sådan politik är vi alla överens om. Men vi bör också vara litet realistiska, våga tala klarspråk och se sanningen i vitögat.

Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Fru talman! Alexander Chrisopoulos säger; Om EG kommer att föra en mer restriktiv flyktingpolitik, om EG kommer atl föra en mer generös flyk-

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

lingpolitik eller om det ena eller del andra inträffar .. Detta om svävar hela tiden i luften. Jag håller med om atl - och det var också Gullan Lindblads utgångspunkt - att om EG för en mer restriktiv flyktingpolitik, kommer det naturligtvis atl få konsekvenser för oss här i Sverige också. Vad jag menar är alt vi inte får göra del så enkell för oss. Som jag sade i mitt förra inlägg är det djärvt av oss att i dag påslå alt vi vet var EG;s flyktingpolitik kommer alt ligga så småningom och hur del kommer alt bli med dessa strömmar av människor inom Europa och lill Europa.

Grundlinjen i milt svar på Alexander Chrisopoulos interpellation är att del på grund av denna ovisshet finns desto större anledning för Sverige att vara med i diskussionerna med EG och atl la upp diskussioner även med EFTA. De bör också finnas med i vårt utomordentligt fina nordiska samarbete.

Självfallet måste vi på olika sätt följa denna fråga, och det gör vi också utomordentligt noga - det kan jag försäkra Alexander Chrisopoulos.

Vi håller nu här gradvis på alt halka in i den debatt som vi såvitt jag förstår kommer atl föra i samband med besvarandet av de följande interpellationerna på föredragningslistan, som gäller dagens situation. Vad diskussionen nu kommit att gälla är vår flyktingpolitik på lång sikt, och diskussionen anknyter till en artikel i lördags i Dagens Nyheter. I en intervju på en halv sida redovisar min statssekreterare i mycket grova drag sina tankar om hur vi i framliden skall kunna garantera en generös flyktingpolitik i Sverige. Det är verkligen en redovisning i stora drag. Jag hade hoppats atl den också skulle kunna leda lill en debatl omkring de här frågorna, och del gör den säkert också. Men Maria Leissner vet redan nu exakt vilka paragrafer som skall komma all gälla och inle gälla, hon vet exakt vilka som kommer att få stanna och inle stanna, hon t.o.m. exemplifierade med familjen från Libanon. Jag är förvånad över atl hon inte kunde ange siffran för hur stor kvotinvandringen skall bli i framtiden, men atl det skulle bli en liten minskning fick vi nu vela från talarstolen.

Litet mer diskussion omkring de långsiktiga målen skulle man väl ändå kunna kräva av en parlamentariker som med så stort engagemang uppehåller sig vid de här frågorna i sitt politiska arbete! Ett så pass vidsynt tänkande kunde man väl begära atl Maria Leissner inte börjar lala om lappkasl bara för att vi i dag har en akut situation. Den situationen hanterade regeringen i många stycken i sitt åtgärdspakel för 14 dagar sedan, och den skall vi återkomma till i debatten. Men jag efterlyser litet långsiklighei också.

Under delta anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk):

Herr talman! Poängen med invandrarminislerns resonemang är alt ifrågasätta den europeiska gemenskapens ökade restriktivitet i flyktingfrågor, EG kommer inle, menar hon, att föra en restriktivare flyktingpolitik. Jag anser att det finns belägg för motsatsen.

Men låt oss anta all vi inte vet, lål oss anta all invandrarministern har räll i alt den kaotiska situationen i Europa, framför allt i Östeuropa, och en del

andra saker gör att man inte riktigt vet vilken flyktingpolitik som kommer att bli praxis för den gemensamma europeiska marknaden. Men lål oss då samtidigt anta atl det finns en påtaglig risk atl EG och Europa i framliden stänger sina gränser! Men inte ens det är tydligen skäl nog alt ta de initiativ på statsminislernivå som jag efterlyser i min interpellation, för att på hög nivå inom FN och på hög nivå i Europa verkligen slå fast det nödvändiga i en human och generös flyktingpolitik, generösare än den som i dag förverkligas av de rika länderna i Europa. Inle ens risken för en eventuell restriktivitet kan vara skäl nog för invandrarministern!

Jag tycker atl den frågan är den viktigaste som vi någonsin har diskuterat inom ramen för flyktingpolitiken. Det är kärnpunkten i den långsiktiga flyktingpolitik som vi skall utveckla här i landet. Och där finns det utrymme för regeringsinitiativ, om man verkligen menar allvar med atl man vill upprätthålla den humana och generösa flyktingpolitik som riksdagen har beslutat om. Annars riskerar vi återigen alt falla in i någol slags dubbelmoral: å ena sidan uttalar vi högtidliga fraser, å andra sidan har vi en praxis som inte motsvarar dem.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Talmannen anmälde att Maria Leissner anhållit atl lill protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till ytterligare inlägg.

Överläggningen var härmed avslutad.

5§ Svar på interpellation 1989/90:40 om de kurdiska flyktingarna från Irak

Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Maria Leissner har ställt elt antal frågor angående de kurdiska flyktingarna från Irak i Turkiet. Hon frågar hur många av dessa flyktingar som kommer att beredas plats inom den svenska flykiingkvoten samt i vilken mån man vid utlagningen tagit hänsyn till handikappade, barn och gamla. Hon frågar vidare när nästa ullagning blir aktuell och hur många flyktingar som då kan förväntas beredas plats inom kvoten. Slutligen frågar Maria Leissner om Sverige har beredskap för att stödja eventuella ytterligare insatser från FN:s flyktingkommissarie till förmån för dessa flyktingar

Låt mig inledningsvis säga att jag delar Maria Leissners oro över situationen för de kurdiska flyktingarna från Irak i Turkiet. Det har såväl utrikesministern som jag själv gett uttryck för vid flera tillfällen både i och utanför kammaren. Vi har från svensk sida vid ett flertal tillfällen till både Turkiet och FN;s flyktingkommissarie (UNHCR) uttryckt vår oro över att biståndsprojekt inte kommit i gång liksom över UNHCR:s bristande insyn. Vi har också med stor oro tagit del av uppgifterna om förgiftningsförsök gentemot flyktingarna i elt av lägen - låt vara all del fortfarande formellt är oklart vem eller vilka som låg bakom detta.

Regeringen tycker självfallet att del är glädjande atl UNHCR ånyo fått tillträde till lägren och därför har en bättre möjlighet atl få kontinuerlig insyn i flyktingarnas situation.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

När del gäller uppgifterna om alt kurder återvänt lill Irak är vår information all återvändandet - även om del tydligen föregicks av vissa övertalningsförsök - faktiskt varit frivilligt. Informationen om försvinnanden är oroande, men någon kunskap om vad som fakliskl hänl föreligger ännu inte.

Maria Leissner frågar om ullagning av kurdiska flyktingar från lägren inom flykiingkvoten, samtidigt som hon själv konstaterar all della varken är eller bör vara en lösning på problemet. Jag vill understryka atl regeringen i denna liksom i andra flyktingsituationer sökt all stödja arbetet för regionala lösningar och även fortsättningsvis kommer all lägga tyngdpunkten i vårt agerande på att uppnå sådana lösningar.

Principerna för atl kunna komma i fråga för ullagning inom kvot från lägren i Turkiel har hittills varit dels all man själv uttryckt intresse av alt få komma till Sverige, dels all man har någon form av anknytning till Sverige. Inom dessa ramar har del också sagts atl särskild vikt skall fästas vid särskilda humanitära skäl. Den första utlagningen ägde rum i april i år och omfattade intervjuer med flyktingar i två av lägren. Resultatet blev atl åtta personer fick komma till Sverige. Vid den ullagning som invandrarverket genomförde i oktober i år har 28 personer valts ul för bosättning i Sverige. Invandrarverket planerar ytterligare en sådan ullagning i Turkiet under innevarande budgeiår. Tidpunkten för denna är inle fastställd.

I sammanhanget bör också nämnas atl kvotuttagningen i Turkiet sker inom ramen för det nordiska flyktingpolitiska samarbelel. Det antal flyktingar i lägren i Turkiel som las inom den svenska kvoten måste också ses i relation till de av riksdagen anvisade medlen för detta ändamål.

Maria Leissner frågar också om Sveriges beredskap för alt stödja eventuella ytterligare insatser från UNHCR:s sida. Jag vill i sammanhanget understryka all den svenska regeringen, i medvetande om den svåra situationen för dessa flyktingar, på flera sätt agerat visavi både Turkiel och UNHCR för att få till stånd den överenskommelse som nu slutligen har nåtts. Det svenska bidrag om 4 milj .kr. som avsatts för ändamålet kommer all vara tillgängligt så snart överenskommelsens alla detaljer är klara.

Efter samråd med biståndsministern kan jag säga alt regeringen, beroende pä utvecklingen och de appeller och projektförslag som presenteras, är beredd all överväga ytterligare bidrag också till de kurdiska flyktingarna i Turkiel. I sammanhanget bör nämnas alt Sverige också kanaliserat bidrag via svenska frivilliga organisationer och att vi, om ansökningar görs, är öppna för möjligheten alt också framöver kanalisera ytterligare bidrag den vägen.

MARIA LEISSNER (fp):

Herr talman! Jag vill tacka invandrarministern för svaret. Det är ett i många avseenden myckel positivt svar. De kurdiska flyktingarna från Irak utgör elt av Europas slora flyktingproblem. Turkiet har genom sitt utsatta läge nära det politiskt och militärt inslabila Mellanöstern fått ta emot en med europeiska mått mätt närmast ofattbar mängd flyktingar. Först har man iranierna, vilka enligt vissa uppskattningar uppgår till kanske bortåt en halv miljon flyktingar inom landets gränser. Sedan bortåt 40,000 irakiska kurder. Nu senast har man fåll 300 000 lurkbulgarer på ell bräde.

Dessa flyktinggrupper är på många sätt en europeisk angelägenhet. De

kommer i vissa fall från Europa eller från länder gränsande lill Europa och har ingen annan naturlig tillflyktsort undan förföljelser, krig och massakrer. Därför har det varit naturligt atl kräva all Sverige lar sin del av ansvaret. Del är inte rimligt alt Turkiet blir en Mellersta Österns flyklingavstjälpnings-plals.

Turkiet klarar inte dessa stora mängder flyktingar, även om man från turkiskt håll ibland i retoriken hävdat att man gör det. Förutom brislen på bostäder som människor kan bo i, bristen på bränsle, brislen på energi och mal saknar de irakiska kurderna frihet. De är fortfarande inlåsta. Efter mer än ett år i läger har barnen fortfarande ingen skolgång. Kurdernas egna försök all organisera skolgång har stoppats av myndigheterna. Efter ett år är barn såväl som vuxna fortfarande tvingade lill total sysslolöshet. De lider brist på allt utöver det nödvändigaste, nämligen maten. De har utsatts för förgiftningsförsök som har blivit relativt väl dokumenterade, för besök från irakiska delegationer som har försökt övertala dem alt resa hem. Vissa av dem som har fallit för övertalningsförsöken, som för övrigi har upplevts som mycket hotfulla av flyktingarna själva, har sedan inte kunnat återfinnas. De lever i skräck och utan framtidshopp. Hur länge till skall de tvingas göra det?

Snart kommer vintern till framför allt lägret i Mus, del som ligger mest otillgängligt till. Inte heller nu kommer barnen som vi besökte för nästan ett år sedan alt komma undan den förfärande, isande kylan. Inle heller nu får de bo i människovärdiga bostäder utan tvingas leva lätt ihoppackade i utkylda cemenlbaracker. Inte heller nu slipper de ifrån den permanenta förkylningen och skrällhoslan eller de återkommande lunginflammationerna.

Det finns liten tröst i det faktum alt Turkiel äntligen kommit en bit på väg genom uppgörelsen med UNHCR, men barnen i Mus kommer all offras ännu en vinter

Därför noterar jag med tillfredsställelse atl regeringen har varit beredd att bistå de kurdiska flyktinglägren både genom alt la emot elt symboliskt antal flyktingar via flyktingkvoten och genom all ge ett ekonomiskt bistånd via UNHCR.

Jag nämnde i min interpellation och även invandrarministern sade i svaret att del varken är eller bör vara en lösning på hela problemet alt ta flyktingar via kvoten, men det hindrar oss inle att underlätta situationen. Atl det inte skall vara den stora lösningen på problemet är ett faktum som inte hindrar oss från atl särskilt la oss an dem som har sämst möjligheter att klara sig i lägren. Många barn har dött i olika sjukdomar. Enligt uppgifter från lägren rör det sig om hundratals barn. Äldre och handikappade finns också, och de klarar inte att leva mycket längre under de förhållanden som bjuds. Därför vill jag fråga om invandrarministern vill verka för att en något slörre grupp än 28 personer ges möjlighet näsla gång all inom ramen för flykiingkvoten komma till Sverige. Dessa flyktingar vill i första hand inle till Sverige. De vill hem, under förutsättning alt Saddam Husseins regim faller.

I andra hand vill de vara kvar på kurdiskt område i Turkiel eller Iran. Del är ju där de har sina släktingar, där de lalar sitt språk och känner sig hemma. Del lalar alltså för en regional lösning som huvudmodell.

Men Sverige kan inte stillatigande åse den misshandel som de irakiska kurderna utsätta för i Turkiet. Vi måste vara beredda all la hand om dem som

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

allra mest behöver vårt stöd. Det behöver inte röra sig om några mängder, men säkert har vi plats för fler än ytteriigare bara något trettiotal personer från dessa läger.

När det gäller den mer permanenta lösningen som Sverige verkar för genom UNHCR ser jag också med tillfredsställelse all regeringen är beredd att kanalisera ytterligare medel, om del skulle bli fråga om en fortsättning efter denna första insats. Det är också bra all invandrarministern är öppen för ytterligare insatser från frivilligorganisationernas sida.

Det är vikligl atl både Turkiel och UNHCR får tydliga signaler om att Sverige är redo att ytterligare underlätta ett mottagande i Turkiet av de irakiska kurderna. Det har både Sverige och Turkiet inlresse av och inte minst kurderna själva. Jag uppfattar invandrarminislerns svar som en utfästelse att slå redo ekonomiskt om så blir fallet.

GULLAN LINDBLAD (m);

Herr Talman! Också jag tycker alt det var mycket värdefullt att få den redogörelse som invandrarministern lämnade över Sveriges insatser för det kurdiska folkel. Även jag känner som vi alla här stor oro och stort deltagande med del kurdiska folkel, som ju faktiskt i århundranden varit mer eller mindre förföljt och som också utsatts för väldigl slora påfrestningar.

Socialförsäkringsutskoltet, som ju är det utskott i riksdagen som handlägger flykting- och invandrarfrågor, gjorde ett besök i Turkiet så sent som månadsskiftet september-oktober. Vi besökte såväl tältlägrel utanför Mus, Ki-zillepe, som det andra lägret i östra Turkiet utanför Diyarbakir. Del är klart alt del är ell besök som har salt djupa spår i våra sinnen, men som också har lärt oss väldigl myckel. Allting är alla gånger inte rikligt så enkelt som det är när vi talar om det här hemma.

Turkiet har ju, som Maria Leissner sade, haft mycket stora problem de senaste åren med mottagande av ca 320 000 turkbulgarer och andra flyktingar. Det är klart atl detta har blivit en myckel ansträngd situation för landet. Vi måste ha della klart för oss.

Jag vill nog se lösningen på den här frågan som en allas vår angelägenhet. Vi bör genom internationella kontakter och med stöd via internationella organ osv. hjälpa dessa människor på ort och ställe. Jag är inte alldeles säker på, del var inte Maria Leissner heller, atl lösningen på deras problem är att komma till en tvårummare i Södertälje eller Karlstad. Den lösning som UNHCR:s representant på orten berättade om, nämligen att man i Turkiet skulle kunna upplåta plats och uppföra prefabricerade hus lill en by för dem, vore nog en mycket rimligare och bättre lösning.

Min förhoppning är nalurliglvis atl det svenska bidraget tillsammans med andra bidrag skall kunna göra att det här projektet kommer något närmare sin lösning.

Det är klart atl man är hemskt orolig när man tänker på den situation som inle minst barnen har att se fram emot inför ytterligare en vinter i tält.

Det är ell myckel svårt problem. Del är inget tvivel om det. Jag är glad över att UNHCR;s representant nu, efler all ha varit ulfrusen under elt halvårs lid, nu ändå har fått besöka lägren. Jag vill i det här sammanhanget säga atl del stod klart för oss att utestängandet av UNHCR tyvärr delvis berodde

på ett besök av svenska riksdagsledamöter. Det smärtar mig att säga det, men vid del besöket gjordes uttalanden som inte var diplomatiska och som också gjorde atl socialförsäkringsutskoltet med nöd och näppe och lack vare myckel skicklig diplomati från vår ambassadör därstädes över huvud tagel kunde få besöka Turkiet och framför alla de olika lägren.

Många av oss riksdagsledamöter har ambitioner - vi vill gott - men det är inte alltid som våra besök och våra uttalanden ger särskilt heroiska resultat. I det här fallet var det faktiskt förödande för flyktingarna, som inle ens fick besök av UNHCR:s representant.

Nu tror jag emellertid atl inle minst del officiella besök som utskottet gjorde och de kontakter vi då lyckades förbättra har gjort atl åtminstone den här delen av problemen skall vara ur världen. Jag hoppas, och vi skall alla jobba för det, att UNHCR skall få göra ytterligare insatser, så att de här människorna så snart ske kan åtminstone skall kunna se en värdig tillvaro framför sig.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Det här har blivit en diskussion inom den s.k. kvoten, där vi kan erbjuda elt litet anlal människor från världens olika flyktingläger alt komma till Sverige om de så önskar. I den senaste diskussionen vi hade om denna kvot konstaterade vi att den borde vara större men alt en generell höjning av kvoten i dag inte är realistisk, med tanke på den nuvarande tillströmningen av asylsökande.

Del är bara all konstatera all den debatt vi hade för en stund sedan, där någon faktiskt gjorde ett allvarligt menat försök alt skissera en flyktingpolitik som skulle kunna ge avsevärt större möjligheter alt la emot s.k. kvotflyktingar, har Maria Leissner avfärdat som oacceptabel. Å andra sidan vill jag också konstatera alt del ändå bara skulle bli en lösning för ett mycket lilet antal, även om vi tog 40 i stället för 30 eller så. Del stora bekymret, som vi har gemensamt här i dag och alla är överens om, är ändå förhållandena för de tusentals och åter tusentals människorna inför den vinter som är på väg.

Jag vill bara tala om vad UNHCR säger i de senaste rapporter som jag har fått omkring de här förhållandena. Man konstaterar att del största problemet gäller överbefolkningen i lägren i Mardin och Diyarbakir. Därmed har del också uppstått problem avseende den sanitära situationen. I Mardin föreligger också problem med vattenförsörjningen. När del gäller lägret i Mus menar man atl situationen är betydligt bättre, även om vissa förbättringar också där beträffande sanitära arrangemang och vissa reparationer är nödvändiga.

Den lösning man har valt är alt bygga ell nytt läger av prefabricerade hus i Karabijik, som ligger 40 km sydöst om en stad som heter Yozgat. Dit skall sedan hela befolkningen i Mardin, ca 13000, och 2000 från lägret i Diyarbakir flyttas. Detta blir inte möjligt att genomföra före vintern, men invånarna i Mardin kommer ändå all få nya tält, lämpade för vinlerbruk.

I Diyarbakir och i Mus kommer också begränsade projekt att genomföras för alt förbättra de sanitära förhållandena, liksom vissa reparationer.

När det gäller mat, hälsovård m.m. anser UNHCR att förhållandena i dag är acceptabla.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

MARIA LEISSNER (fp):

Herr talman! Som jag har sagt tidigare, är del mycket glädjande att UNHCR äntligen har kommit "on speaking terms" med Turkiel. Del här är ju elt problem som har varit aktuellt under myckel lång lid. Turkiel har sina särskilda skäl för alt man inle klarat av alt erkänna de kurdiska flyktingarnas behov av att få bistånd via UNHCR.

Del är en myckel komplicerad situation, som inte minst kompliceras av Turkiels läge - Turkiet måste ha goda relationer med sina grannländer, som inle alla tillhör Guds bästa barn; jag länker framför allt på Irak och Iran. Situationen kompliceras också av del faktum all Turkiel inle har skrivit under det tilläggsprotokoll till Genévekonventionen som innebär att även människor utanför Europa betraktas som flyktingar. Därför betraktar Turkiet juridiskt sett inte de irakiska kurderna som flyktingar, och detta är kanske den mest väsentliga grunden lill relationslrasslet mellan UNHCR och Turkiet.

Detta har alltså en lång historia, och turerna har varit många. När gruppen från riksdagen besökte Turkiet för nu snart ell år sedan, fick vi också en ingående förklaring lill de svårigheter som hade funnits i kontakterna med den turkiska regeringen.

All nu Gullan Lindblad släller sig upp och säger atl dessa relationsproblem beror på den svenska delegationens - dvs. bl.a. mitt - besök i Turkiel är inte bara osant. Det är också en fräckhet, som jag inte tidigare har upplevt från denna talarstol, det måste jag säga. Men vi kanske kan klara ut den dispyten privat, Gullan Lindblad och jag.

Del är ledsamt att höra invandrarminislerns resonemang när det gäller huruvida vi kan öka flyktingkvoten till Sverige eller inte. Jag tycker det vore trevligt att ta fasta på den del av Bo Göranssons utspel i Dagens Nyheter som handlar om atl kunna la emot flera kvotflyktingar. Det är intressant att notera atl vi här har en ganska bred politisk enighet om att del vore värdefullt att kunna ta emot flera av de flyktingar som i dag sitter i läger i tredje världen, hos de allra fattigaste mottagarländerna.

Men jag undrar om det verkligen är så att Maj-Lis Lööw anser att man kan byta sponlanflyklingar mot kvolflyktingar och atl det är nödvändigt att göra detta byte för all kunna öka kvolflyktingarnas andel. Om det är så, är detta i så fall en alldeles ny ståndpunkt från regeringen.

GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! Fräckhet eller inte - del var vad som sades oss när den officiella gruppen från Sverige, nämligen socialförsäkringsulskotlet, besökte Turkiet, atl det hade försvårat avsevärt för UNHCR all över huvud taget få kontakt, efler uttalanden som var minst av allt diplomatiska.

Jag har dock icke nämnt Maria Leissners namn i del sammanhanget.

Statsrådet MAJ-LIS LOOW;

Herr talman! Del är precis en sådan här debatt jag efterlyser, Maria Leissner, och del är just vad Bo Göransson också gjorde - nämligen att vi skall kunna diskutera var de mest angelägna behoven hos världens flyktingar finns i dag och hur svensk flyktingpolitik skall kunna möla dessa, både när det gäller våra insatser ute i världen och med de insatser vi gör genom atl la emot

ell visst anlal människor här hemma. Det är faktiskt inle så att de idéer som han redovisar på någol sätt utesluter sponlanflyklingarna.

MARIA LEISSNER (fp);

Herr talman! Först till Gullan Lindblads påhopp på mig.

Det besök som vi gjorde i Turkiet var ganska grundligt. Vi gjorde besök hos UNHCR, liksom i de tre flyklinglägren-jag noterar för övrigt att Gullan Lindblad hade möjlighet atl bara besöka två, varvid hon dessutom blandar ihop dem hon besökte med ell som hon inte besökte, nämligen flyktinglägret i Mus, som vi hade möjlighet atl la en närmare lill på, men som socialförsäkringsutskoltet inte kom lill.

Efter denna rundvandring och ganska grundliga samtal med flyktingarna på plats fick vi tillfälle att resonera med många olika handläggare och politiskt ansvariga inom den turkiska administrationen, liksom regeringsföreträdare. De fakta som vi hade alt berätta och redovisa om tillståndet i lägren hade dessa människor inte hört talas om! Jag tror atl de seriösa överläggningar vi hade blev till ett ganska betydelsefullt möte. Vi redogjorde vid dessa överläggningar för situationen, och jag tror atl delta möte tjänade litet grand som en väckarklocka för de människor som i praktiken var ansvariga för de bristfälliga förhållanden som rådde ule i lägren.

Jag blev därför minst sagt ledsen över elt sådant skamlöst påhopp på en seriöst arbetande delegation som faktiskt också, vill jag påstå, har gjorl en hel del för alt förbättra de kurdiska flyktingarnas situation totalt sett.

Men nog om detta. I fråga om Maj-Lis Lööws diskussion om sponlanflyk-tingar och kvolflyktingar har jag svårt alt förstå vad Maj-Lis Lööw egentligen anser. Skall vi öka kvolflyktingarnas antal samtidigt som vi fortsätter alt ta emot sponlanflyklingar på samma sätt som vi har gjorl hillills? Eller går detta inle? Är det en omöjlig ekvation, eller är del inle en omöjlig ekvation?

I denna debatl har Maj-Lis Lööw gjort sig till företrädare för bägge dessa ståndpunkter. Det vore för klarhetens skull intressant all få veta om man inom arbetsmarknadsdepartementet anser atl man kan byta sponlanflyklingar mol kvolflyktingar, och att detta är nödvändigt om vi skall kunna öka flyktingkvoten.

Talmannen anmälde all Gullan Lindblad anhållit att till protokollet få antecknat att hon inle ägde rätt lill ytterligare inlägg.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Överläggningen var härmed avslutad.

6§ Svar på interpellationerna 1989/90:26 och 35 samt fråga 1989/90:183 om prövningen av asylärenden, m.m.

Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat justitieministern om hon är beredd all föreslå åtgärder, så alt enskilda inle kan bedriva människosmuggling. Arbetet inom regeringen är så fördelat alt det är jag som skall svara på interpellalionen.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Gullan Lindblad har frågat mig vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för alt öka kontrollen av de asylsökande, så all inle terrorister och kriminella element kommer in i landet. Hon har också frågat om regeringen kommer alt föreslå ytterligare åtgärder mot den s.k. dokumentlösheten samt om regeringen är beredd att ta upp en ny diskussion angående begreppet "flyktingstatus" om antalet asylsökande fortsättningsvis ökar kraftigt.

Hans Göran Franck har frågat mig om det finns risk för att en dokumentlös asylsökande, som inte kunnat skaffa sig nödvändiga dokument, inte får sill asylärende prövat samt om vilka närmare anvisningar och rättssäkerhets-åtgärder som fordras för atl upprätthålla en human och generös asylpolitik.

Jag besvarar dessa interpellationer och frågan i ett sammanhang.

Det kan i dag inte vara någon obekant att den statliga delen av mottagandet av asylsökande och flyktingar är mycket hårt ansträngd. Den nuvarande organisationen för mottagandel är dimensionerad för ungefär 20000 per år, dvs. omkring 1600 personer per månad. Fram till den första oktober i år har närmare 16000 asylsökande kommit hit och bara under september månad kom 3 370. I oktober kom ungefär lika många. Situationen är besvärande, och del är inte tillfredsställande alt vi måste placera människor i tält.

I dag finns i förläggningarna ca 6 000 personer med uppehållstillstånd, personer som väntar på alt få en kommunplals.

Bl.a. i syfte atl få till stånd ell ökat mottagande i kommunerna beslöt regeringen den 2 november i år om ett åtgärdsprogram som presenterar olika idéer, vilkas syfte är alt underlätta mottagandet i kommunerna. För detta ändamål har regeringen anslagit 71 milj. kr.

Invandrarverket har nyligen omorganiserats och givits förstärkta resurser. En ny ullänningslag trädde i kraft den I juli i år. Dessa åtgärder sammantagna har till syfte att radikalt korta handläggningsliderna i asylärenden. Alla lorde vara överens om att långa handläggningstider är förödande för de sökandes framtida liv i Sverige. Långa handläggningstider är dyra för samhället och de sätter rättssäkerheten ur spel. Lång väntetid har stundom i sig blivit ett skäl att få stanna här.

Del nya systemet med en snabb handläggning som mål kan ha uppfattats som attraherande. Det förefaller som om omvärldens bild är att det nya systemet är ytterst generöst. I själva verket skiljer i asylräilsligl hänseende ingenting mellan den nya och den gamla utlänningslagen.

I programmet som regeringen fattade beslut om den 2 november ingår också en rad åtgärder som syftar till att minska det missbruk av asylrätten som förekommer.

Det blir allt vanligare atl man söker sig till Sverige med åberopande av asylrätten faslän asylskälen är myckel svaga. Detta är ett internationellt problem och delvis en följd av all asyhnvandringen är den enda dörr som står öppen också för människor som vill lämna sina hemländer av andra skäl än alt de är förföljda.

Della är en del av förklaringen till den s.k. dokumentlösheten. Denna tar sig uttryck i alt den asylsökande inle företer något bevis beträffande sin iden-litet. Inte heller kan eller vill den asylsökande dokumentera sin resväg genom all uppvisa biljett eller andra resehandlingar. Dokumentiöshelen omöjliggör många gånger tillämpningen av första asyllands-principen samt kon-

troll huruvida utresan från hemlandet skett legalt eller inte. Båda dessa omständigheter är av vikt vid bedömningen av skyddsbehovel.

Förekomsten av asylsökande utan identitets- och resehandlingar är i hög grad ett internationellt problem. Del har uppmärksammats av FN:s flyktingkommissarie, som vid flera tillfällen uttryckt stark oro över del tilltagande missbruket att förstöra identitets- och resehandlingar. Flyktingkommissarien har ställt sig bakom uppfattningen atl elt avsiktligt förstörande av sådana handlingar kan försvaga en asylsökandes ställning. Även bruket av falska handlingar anses av flyklingkommissarien oförsvarligt, utom i de fall då det är nödvändigt för atl undkomma förföljelse.

Atl förstöra eller undanhålla pass och färdhandlingar är också enligt min mening atl missbruka asylrätten. Det är vidare känt att en hel del av delta missbruk organiseras av profitörer, och jag delar Sten Anderssons oro över den verksamhet som bedrivs av dessa personer. Asylsökande uppmanas all kasta eller förstöra sina handlingar före ankomsten lill Sverige, och de får också hjälp med förfalskningar och uppdiktade historier. Genom della förfarande försvåras i väsentlig mån utredningarna i asylärendena. Handläggningsliderna förlängs, och i vissa fall försvåras eller omöjliggörs avvisning lill ell första asylland.

Det är sannolikt också så all den som söker sig hit på della sätt och undanhåller dokument gör del i syfte atl hindra en utredning vars resultat skulle kunna visa atl personerna inle är flyktingar i rättslig mening. Detta är ett missbruk av asylrätten som inte kan accepteras. FN;s flyklingkommissaries exekutivkommitté antog nyligen rekommendationer i syfte atl genom internationella och nationella åtgärder komma lill rätta med detta missbruk.

Riksdagen har också tagit avstånd från den verksamhet som bedrivs av s.k. människosmugglare. I utlänningslagstiftningen finns sedan några år en straffbestämmelse som innebär atl den som i vinningssyfte planlägger eller organiserar verksamhet som är inriktad på att främja all utlänningar reser till Sverige ulan pass eller de tillstånd som krävs för inresa hit kan dömas till böter eller fängelse. Straffmaximum höjdes nyligen från ell till två års fängelse.

Straffbestämmelserna har tillämpats i flera fall. Det har dock visat sig vara svårt alt bevisa atl gärningsmannen handlat i vinningssyfte. Högsta domstolen har för närvarande atl ta ställning lill två frikännanden från Svea hovrätt. Utgången av högsta domstolens prövning har stor betydelse för regeringens fortsalla agerande. Regeringen undersöker dock redan nu möjligheterna alt skärpa lagstiftningen mot människosmuggling.

I förslaget till den nya utlänningslagen finns förslag till åtgärder mol dokumentlösheten, bl.a. ulredningsförvar av vuxna och möjligheter för polis och tull atl undersöka handbagage och kläder. Dessa delar av lagen är nu vilande elt år efter riksdagsbehandlingen sedan folkpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet kommunisterna krävt della.

I regeringens ålgärdsprogram från den 2 november uttalas atl dokumenllöshet kommer att minska möjligheterna till asyl i Sverige. Även avvisning med omedelbar verkställighet kan komma i fråga.

På Hans Göran Francks fråga vill jag svara atl det inte är dokumentlösheten i sig som enbarl kommer all vara avgörande för frågan om avvisning.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Liksom tidigare kommer den sökandes skäl för alt söka skydd i Sverige alt prövas, I rättstillämpningen kommer dock den dokumenllöshet jag tidigare talat om, nämligen den som har till syfte atl vilseleda, att medföra en minskad tilltro till de åberopade asylskälen.

Hans Göran Franck har också frågat om vilka närmare anvisningar och rätlssäkerhelsålgärder som fordras för atl "upprätthålla en human och generös asylprövning". Jag vill påpeka alt det är asylpolitiken som skall vara generös. Den ändrade praxis avseende dokumentlösheten innebär inle någon förändrad syn på asylskälen som sådana. Sverige skall fortsätta all ha en generös och solidarisk flyktingpolitik.

För all komma åt missbruket av asylrätten beslöt regeringen i åtgärds-programmet den 2 november även atl kraftigt förslärka passkontrollen. Även den s.k. gate-konlrollen skall utökas, liksom även kontrollen på vissa internationella flygplatser. Denna utökade kontroll bör dessutom minska riskerna för atl terrorister och kriminella kommer lill Sverige.

Gullan Lindblad har frågat om regeringen är beredd alt ta upp en ny diskussion angående begreppet "flyktingstatus".

Atl Sverige skall ha en generös flyktingpolitik råder det stor enighet om. Förutom ål flyktingar beviljas asyl ål krigsvägrare och den som, utan atl vara flykting, inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena där och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för detta. Härtill kommer atl ett icke ringa antal asylsökande får stanna här av humanitära skäl. Jag anser inte alt det för närvarande finns skäl att ifrågasätta dessa möjligheter alt få stanna i Sverige, Jag utgår från atl de åtgärder som regeringen nu vidtagit mot missbruket av asylrätten kommer atl få effekt.

STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag tackar för svaret på min interpellation. Statsrådet börjar sitt svar med att generellt debattera den svenska flyktingpolitiken. Lål mig så här inledningsvis få säga alt jag tycker all den svenska flyktingpolitiken inle är generös mol dem som verkligen är flyktingar. Jag baserar delta på statsrådets svar. Man är, eller har i varje fall varit, generös mot dem som medvetet och kallt beräknande har vilsefört den svenska allmänheten.

Del står i det skrivna svaret alt man har en apparat som är dimensionerad för 20 000 asylsökande per år. Man kan då bli förvånad när man läser tidningarna från de senaste dagarna, och man kan tänka sig vilket kaos det skulle uppstå om vi varje år skulle låta 20 000 människor söka asyl i Sverige och låta 16000-17000 människor få asyl. Det här klarar Sverige bara inle av.

Herr talman! Jag skulle vilja se del parti som inför riksdagen i sina budgetförslag tog upp kostnaderna för en beviljad asyl baserad på 16000, 17000 eller 18000 människor per år. Elt sådant parti finns inle.

Så en liten parentes om det statsrådet säger om människor och tält. Jag är den förste att erkänna atl del inle är någon bra miljö för tältande i Sverige i november månad. Men om jag kom som flykting från ell land och under några dagar fick acceptera atl bo i ett tält i avvaktan på bättre inkvarterings-möjlighet, vill jag påstå - och jag tror inle jag är ensam om del - alt jag inle

skulle proteslera mot detta utan acceptera det för att få lov atl komma till ett land som gav mig en fristad.

Statsrådet talar också här om alt man fortfarande uppfattar Sveriges flyktingpolitik som generös. Låt mig då säga alt det här har rått ett missförstånd. De lurkbulgarer som kommer hit i dag, vilket statsrådet mycket väl vet om, kommer hit därför att Östtyskland medvetet struntar i svenska visumregler. Östtyskarna släpper igenom alla turkbulgarer.

Man slår i riksdagens talarstol och skryter om atl vi är generösa fastän man vet all de som vi är generösa mot inte skulle ha kommit hit, om Östtyskland följt de bestämmelser som är utfärdade av den svenska regeringen. Den som vet del blir kanske lilet mindre imponerad.

Jag har ett förslag lill statsrådet. Tillämpa samma metodik som användes under augusti 1985! Östtyskarna begriper bara ett språk, och det är pengar Håll kvar färjorna i Trelleborg och utred ombord de fall som inte är klara! Det kostar tio limmars försening. 14 dagar senare behandlar östtyska myndigheter svenska visa på det sätt de skall göra.

Jag går tillbaka till det som är bakgrunden till min interpellation, nämligen detta med människosmuggling. Del finns en person i Sverige som öppet skryter med att han har smugglat in, enligt vad han själv säger, 20 000 personer till Sverige. Del är, herr talman, min och säkert mångas bestämda uppfattning all svensk flyktingpolitik skall bestämmas av Sveriges riksdag och inte av några "överstatliga" enskilda personer.

Den här mannen, som heter Heidari, vilket är välkänt, säger: Jag tar inte människor hit till Sverige för atl de skall arbeta i Sverige och anpassa sig efter svenska förhållanden, utan jag lar hit dem för att vi skall straffa Sverige för sin export till Iran. Jag tror inte, herr talman, all jag överdriver om jag påstår att denna enskilda person är den dyraste människa som någonsin har belastat de svenska skattebetalarna.

Nu noterar jag med tillfredsställelse att statsrådet skriver i sitt svar att regeringen kommer alt vidta åtgärder mot den här typen av verksamhel. Det kan inte vara meningen att enskilda skall bestämma över svensk flyktingpolitik. Jag hoppas också att resultatet av det man i dag förbereder i departementet kommer atl bli effektivt. Vi skall förvisso vara generösa framöver, men vi skall inte låta människor driva med oss.

Till sist lill della med dokumenllöshet. Del är helt klart atl det i dag bedrivs en verksamhel från Västtyskland. Man låter människor komma lill Västtyskland där de söker asyl. De får inle asyl där, men de får lov au vara kvar i Västtyskland. Sedan kommer människor till Sverige som har kastat bort alla dokument, och ingen kan kontrollera varifrån de har kommit.

Jag hoppas att del som jag krävt under lång tid, nämligen gate-kontroller, kommer alt bli elt effektivt medel också i Sverige.

Herr talman! Vi skall gärna ha en generös flyktingpolitik, fru statsråd, men för dem som bäst behöver del.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! Jag ber att få tacka invandrarministern för ell långl och innehållsrikt svar. Bakgrunden lill min interpellation av den 23 oktober var en artikel i

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Svenska Dagbladet samma dag, där P.O. Hallqvist, som är chef för FN;s flyktingorgan UNRWA i Syrien, skrev en artikel under rubriken "Stoppa terroristerna vid gränsen!". Han menar atl Sverige inte får bli ett säkert paradis för en del av världens värsta skurkar, terrorister och mördare. Han anser atl Sverige inte har någon riktig koll på vilka som beviljas asyl. Eftersom skribenten i fråga måste uppfattas som i hög grad sakkunnig, även om han kanske lar lill litet hårda ord, anser jag del vara viktigt atl vi lar hans maning på allvar. Vi måste få en ökad kontroll på vilka vi släpper inom detta lands gränser. Om Sverige tar emot flyktingar på falska premisser och t.o.m. senare ger dem svenskt medborgarskap, kommer del svenska medborgarskapels status att ifrågasättas ute i världen. En sådan diskussion lär redan ha seglat upp ute i Europa.

Man har också kunnat konstalera atl de asylsökandes antal ökat med ca 50 % sedan den nya lagen trädde i kraft den 1 juh i år. Fr.o.m. augusti har vi tagit emot 12000 asylsökande, och det kommer 600-700 varje vecka. Det finns därför alla skäl alt på allvar diskutera flykting- och invandrarfrågorna ganska ingående och utan skygglappar. På den punkten delar jag helt den åsikt som i gårdagens Dagens Nyheter framfördes av statssekreterare Göransson.

Som vice ordförande i socialförsäkringsutskoltet har jag tagit initiativ till atl utskottet skall anordna en hearing om den samlade flykting- och invandrarpolitiken. Glädjande nog har utskottet enigt beslutat om en sådan. Vi måste helt enkelt diskutera situationen med alla berörda parter och förhoppningsvis komma fram till en del förslag, som invandrarministern efterlyste i Svenska Dagbladet den 25 oktober.

Jag har konstaterat att invandrarministern har tagit problemen med bl,a. dokumentlösheten på allvar. Den 2 november tog också regeringen del ålgärdsprogram som har redovisats i interpellationssvaret. Från moderat håll har vi i flera år ställt krav på åtgärder i den riktning som regeringen nu har föreslagit, och vi släller givetvis upp på dessa. Vi avvaktar otåligt atl förslagen förs i hamn, och vi kommer efter hand med en del andra förslag.

Låt mig slå fast; Moderata samlingspartiet slår för en human och generös flyktingpolitik och anser del självklart att vårt land skall la sin del av ansvaret i FN-konventionens anda. Jag vill också uttrycka den handlingshnje jag anser är riklig i dessa svåra frågor: Så långt det är möjligt bör de politiska partierna samarbeta i flykting- och invandrarpohliken för atl tillsammans kunna hjälpa de olyckliga människor som verkligen behöver en fristad här.

Jag beklagar därför alt partierna i Sveriges riksdag inle mera enigt kunde ställa upp kring den utlänningslag som vi fattade beslut om under vårriksdagen. Turbulensen kring lagstiftningen och det faktum atl några viktiga möjligheler till slävjande av dokumentlösheten lades på is - möjligheterna lill kroppsvisitering och ökade möjligheter till förvar av vuxna i ulredningsären-den - har uppenbarligen gett omvärlden signalen alt Sverige tar emot näst intill alla som söker asyl, särskilt om man kastar alla dokument! Detta liksom målet om en snabb handläggning har, som invandrarministern säger, gjort atl omvärldens bild är alt Sverige har en ytterst generös flyktingpolitik - världens generösaste.

Några känner måhända stolthet över detta. Jag känner oro och anser alt

det är djupt otillfredsställande om vår målsättning endast skulle vara alt släppa in så många som möjligt över gränsen, när vi vet all flyktingmottagandel sedan inle fungerar. Jag länker på de ca 6000 människor med uppehållstillstånd som passivt tvingas vänta i förläggningar, eftersom kommunerna inte anser sig kunna la emot dem. Jag känner också oro över att polisen och invandrarverkels personal i dag går mer eller mindre på knä av ansträngning.

I moderata samlingspartiet hälsar vi regeringens förslag om ökade åtgärder för all motverka dokumentlösheten som välkommet. Dokumenllöshet skall minska möjligheterna alt få asyl i Sverige och skall i sig kunna vara skäl nog för avvisning med omedelbar verkställighet. Detta är i enhghet med vad FN:s flyklingkommissarie har sagt. Det är bra atl regeringen kommer att vidta åtgärder för atl öka passkontrollen. Del torde vara hell klart atl ingen kommer ombord på elt flygplan från ullandel ulan att kunna visa några papper, och här är det uppenbarl all agenter i vinningssyfte agerar i bakgrunden. Åtgärder för all stävja detta är nödvändiga och måste vidtas omgående. Är det en händelse som ser ut som en tanke alt de flesia asylsökande numera kommer via båtar och färjor, där kontrollen hillills har varit mera bristfällig?

Jag har ett par frågor att ställa till invandrarministern. Kommer passkontrollen och andra kontroller att utökas även för dem som kommer sjövägen?

Ell internationellt samarbele är oerhört viktigt när det gäller flyktingfrågor över huvud tagel och inte minst i vad gäller dokumentlösheten. Kommer regeringen all vidta några åtgärder på den punkten?

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

HANS GÖRAN FRANCK (s):

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Antalet asylsökande lill vårt land är förhållandevis stort. Det har dock varit slörre tidigare, exempelvis under andra världskriget, då vi på fem år tog emot ca 190000 flyktingar. Under år 1969 och 1970 var också invandringen avsevärt större än nu.

Resurserna är betydligt bättre nu än tidigare, varför del trots allt bör finnas goda möjligheter all lösa de uppkomna problemen med konstruktiva åtgärder,

Sverige har haft en generös flyktingpolitik, och det vore mycket olyckligt om den skulle gå i en mera restriktiv riktning,

Sverige har förpliktelser, traditioner och förutsättningar som få andra länder. Hur skall vi kunna övertyga andra länder om vi också ändrar vår flyktingpolitik? Hur skall vi - för att referera UNHCR:s representant i Slockholm - kunna övertyga länder som Malawi med 720000 flyktingar, Sudan med 745000 eller Etiopien med 685 000 all fortsätta atl vara generösa, om rika länder med betydande internationellt anseende börjar tolka flyktinglagarna alltför restriktivt? UNHCR har nyligen uttalat sig om bl.a. dokumenllöshet. Det är konstruktiva rekomendalioner, som man bör följa i dess helhet.

I arbetsmarknadsdepartementets pressmeddelande heter det; "Dokumenllöshet kommer att minska möjligheterna lill asyl. Avvisning med omedelbar verkställighet kan även komma i fråga." Delta är en information som kan ge upphov till missförstånd. Maj-Lis Lööw har delvis rättat lill delta i

3 Riksdagens protokoll 1989/90:29

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

sitt svar. Frågan kvarstår dock; Vilken ändring av praxis har egentligen skett genom regeringsbeslutet och vad gällde tidigare?

UNHCR säger all användande av vilseledande dokument och avsiktligt förstörande av dokument kan försvaga en asylsökandes skäl. Det sägs också alt det är erkänt att det finns omständigheter som kan förmå en flykting eller asylsökande atl tillgripa vilseledande dokumentation när vederbörande lämnar elt land i vilket hans fysiska säkerhet eller frihet är i fara. Bara när inga sådana omständigheter föreligger är användandet av falsk dokumentation oberättigad.

I sill svar säger Maj-Lis Lööw alt asylpolitiken skall vara generös, men inte så som jag uppfattar henne, tillämpningen av asylreglerna och utlänningslagstiftningen. Maj-Lis Lööws svar står inte i överensstämmelse med gällande räll på området.

Frågan om en generös tillämpning av asylbestämmelserna har flera gånger berörts i utlänningslagens förarbeten, och även doktrinen berör denna fråga.

I proposition 1979/80:96 sägs följande: "När den asylsökandes påståenden om förföljelse framstår som rimliga men de faktiska förhållandena inte kan klarläggas bör, liksom hittills, den asylsökandes uppgifter läggas till grund för bedömningen. Denna bör åtnjuta 'the benefit of the doubl'."

I proposition 1983/84:144 sägs följande: "Samtidigt vill jag kraftigt understryka, atl vikten av en generös flyktingbedömning måste ägnas fortlöpande uppmärksamhet i den praktiska tillämpningen."

Maj-Lis Lööw bör nu göra en rättelse och ett klarläggande av sill svar. Hon bör på ett entydigt sätt förklara alt hon ansluter sig till vad gällande rätt föreskriver. Maj-Lis Lööw säger alt den ändrade praxisen avseende doku-mentiöshet inle innebär någon förändrad syn på asylsökande som sådana. Jag upprepar att delta inte är särskilt klart uttryckt, i varje fall inte för en asylsökande. De oklarheter som finns i svaret belyser väl alt den asylsökande behöver ett förstärkt rättsskydd för att inte nya fel skall begås och orikfiga tolkningar skall göras i avvisningsärenden.

I sitt svar förbigår Maj-Lis Lööw helt den andra delen av frågan, nämligen vilka anvisningar och rättssäkerhetsåtgärder som fordras för atl upprätthålla en generös asylprövning. Jag har i min fråga hänvisat till bl.a. att det finns behov av att ordna jourverksamhet med rättshjälp vid gränserna. Detta behov torde inte ha minskal ulan snarare ha blivit slörre under senare lid. Maj-Lis Lööw bör ge besked i denna debatt även i frågan om rättshjälpsjourer.

GÖRAN ÅSTRAND (m);

Herr talman! Jag ger mig in i denna interpellationsdebatt främst för alt försöka få fram konkretiseringar rörande några av de frågor som statsrådet, från mina utgångspunkter, har svarat alldeles utmärkt på. Lål mig först rent allmänt markera, så del inte skall råda något tvivel om det, atl min inställning är att vi skall bedriva en mycket generös, human och solidarisk flyktingpolitik.

Del är rimligt att i dag ställa frågor som rör hur vi på ett mänskligt och humant sätt behandlar de flyktingar som redan har kommit hit, när vi diskuterar hur vi ser på flyktingmottagandel och den våg av flyktingar som väller in över landels gränser. Jag menar alt en rad av de åtgärder som nu har disku-

terats, som delvis har panikkaraktär, bör leda lill slutsatsen all man åtminstone tillfälligt bör minska flyktingmottagandet, för att på elt riktigt sätt hjälpa dem som kommer. Jag uppfattar också regeringens PM av den 2 november 1989 som ett resonemang i den riktningen. Jag uppfattar även statssekreterarens artikel från i förrgår i den riktningen. Man frågar sig då: När och på vilket sätt skall dessa åtgärder vidtas?

Det är viktigt med signaler. Jag kan inle underlåta att säga att jag vill dra en skammens tystnad över den signal som lämnades här i talarstolen i onsdags från regeringen. Men den signal som Maj-Lis Lööw vill att vi skall ge i dag om hur vi från Sveriges riksdag ser på flyktingmoltagandet har ett antal mottagare - i andra länder, i flyklinglägren, bland dem som skulle kunna länkas fly till Sverige. Del framgår av statsrådels svar atl hon menar all de beslut som vi hittills har fattat uppfattas som en myckel generös flyktingpolitik. Det kan från flera utgångspunkter vara utmärkt att man uppfattar det så. Men det är också alldeles uppenbart atl denna mycket generösa signal har lett till många av de problem som statsrådet här så riktigt har beskrivit i interpellationssvaret. Min fråga är: När och på vilket sätt avser statsrådet atl de åtgärder skall vidtagas som redovisas i PM-en från den 2 november, bl.a. de som gäller krav på dokument?

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

MARIA LEISSNER (fp):

Herr talman! Sedan några månader tillbaka skälver Sverige när vi debatterar flyktingpolitiken. Denna rädsla för vad som håller på all hända har bl.a. fått regeringen att skriva ihop ell pressmeddelande om diverse åtgärder för alt få rätsida på situationen. Den har föranlett en mycket upphetsad debatl både hos allmänheten och i massmedia. Endast några månader sedan vi antog en ny lag är flyktingpolitiken, av den politiska majoritet som antog denna lag, salt i gungning.

När man diskuterar den uppkomna situationen är det viktigt atl utgå från fakta, inle minst fakta om vilka som har kommit till Sverige och sökt asyl hittills i år och varifrån de kommer. Vi kan konstatera all vi under del första halvåret hade ett lägre antal asylsökande varje månad än under 1988. När det blev sommar kom lurkbulgarerna. Det var helt oförutsett. Så småningom sökte bortåt 700 turkbulgarer asyl varje månad. Det är, som jag ser del, detta som är grunden till atl Sverige skälver av rädsla för att inte klara den situationen. Det är grunden för den upphetsade och skräckblandade debatt som har gett eko långt in i regeringen. Utan turkbulgarerna skulle vi nämligen ha haft relativt normala siffror när det gäller antalet asylsökande varje månad.

Vi vet varför lurkbulgarerna kommer hit. Vi vet atl de kommer hit därför att de lill slora delar blev utkastade av sin egen regering och att della skedde vid elt visst datum. Därutöver är det fem andra länder som hittills i år har producerat flest flyktingar till Sverige. Del är Iran, Irak, Etiopien, Libanon och Jugoslavien. Flyktingar från Libanon och Jugoslavien har inte tidigare år varit bland de absolut största grupperna. Vi kan konstatera att det har varit ökade oroligheter i Libanon. Vi vet också, efter att ha läst tidningarna, att del har varit myckel oroligheter i Kosovoprovinsen. Det har följaktligen lett till en ström av asylsökande som är Kosovo-albaner. Däremot har det

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

kommit färre polacker och ungrare. Vi vet varför. Också della har politiska orsaker. Man har nu inlett ett arbete i demokratisk riktning i Polen och Ungern,

När man talar generellt om alt människor inle har tillräckliga skäl är det ell sätt all skapa förvirring i debatten. Vi misstänkliggör alla dessa olika grupper, inkl, de smågrupper som jag inte har nämnt. Genom vårt sätt atl debattera skapar vi en känsla hos allmänheten av alt samtliga dessa flyktingar är snyllare. Man kan då fråga sig hur del kommer sig all dessa, i mångas mening, snyllare som saknar tillräckliga skäl, plötsligt i samma månad som Bulgarien kastar ul slora delar av sin turkiska minoritet, får för sig atl de skall störta till Sverige i stora mängder för atl äta våra socialbidrag. Hur kommer det sig alt en grupp jugoslaver, samtidigt som det är oroligheter i Kosovoprovinsen, får för sig all de skall komma lill Sverige och påstå att de är asylsökande, fastän de egentligen inle är det? Det är inle logik i delta resonemang.

Däremot avvisar jag inle tanken atl det finns asylsökande som saknar skäl. Det finns asylsökande som inle har tillräckliga skäl. Men den gruppen måste vi kunna diskutera mera specifikt utan atl förvandla dem till ett tillhygge mot den absoluta och slora majoritet som kommer hit i direkt samband med en politisk händelse, som en direkl följd av alt del pågår ell förtryck av mänskliga rättigheter i deras hemländer. Det vore värdefullt om de olika partierna i denna debatt erkände och talade om atl de allra flesia som kommer hit har legitima skäl och alt dessa s,k, snyllare inte är någon majoritet,

Dokumentiöshelen är ett problem, I själva verket kanske den inte är ell så stort problem som denna debatl har gett sken av. Enligt de uppgifter jag har fått är det nu bortåt 10 % av de asylsökande som i slutändan har en oklar identitet. Della är givelvis elt problem, men det är inle ell lika stort problem som man tidigare har sagt i debatten. Jag menar atl Sverige till stor del skapar denna dokumenllöshet genom all vi medverkar till en politik för att flyktingar icke skall kunna resa mellan olika länder utan atl ha pass och giltiga dokument. Och vi vet alt iranier och etiopier inle kan få ulrikespass, vi vet alt visum inte utfärdas till flyktingar, och vi vet all vi med dessa åtgärder tvingar allt fler att vända sig lill flyktingsmugglare. Därför får vi också ett problem med falska handlingar och dokumenllöshet. 1 della sammanhang behöver vi en konstruktiv politik. Tyvärr är den nuvarande politiken alldeles för destruktiv.

Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Jag välkomnar Maria Leissners konstaterande atl vi behöver en konstruktiv politik och en konstruktiv debatt. Jag kan också hålla med om alt vi vet alt det kommer grupper som saknar skäl alt få göra del, men alt som Maria Leissner sade, den stora gruppen flyktingar ändå har skäl all få göra det. Vi menar alt dessa skäl skall redovisas. Men det går ju inte atl pröva skälen på elt seriöst och rättvist sätt om flyktingarna gör sig av med sina dokument. Vi vet nämligen att del har funnits dokument under resans gång, och många flyktingar lalar om all de har förstört dessa dokument.

Del är verkligen atl vända på siffrorna om man säger alt 10 % av flyktingarna inle kan styrka sin identitet i slutskedet, men det är i så fall efler ell

myckel långl utredande, vilket ju lar lid och knappast gör det bättre för dem som kommer till Sverige och redovisar sina skäl öppet. Del långa utredningsförfarandet drabbas alla av. Faktum är atl 58 % av de flyktingar som kom lill Sverige under tredje kvartalet inte hade några dokument. I vissa grupper var denna siffra 100%. Della kan ju inle leda lill någon annan slutsats än att denna dokumenllöshet är satt i system. Jag har sagt, vilket också är mitt svar till Hans Göran Franck, alt del visst kan finnas skäl för människor all komma utan dokument, vilket även UNHCR och andra har påpekat. Och då skall vi komma ihåg att det handlar om människor som inte har några dokument alls - inte sådana människor som saknar pass eller har falskt pass, eller sådana som saknar visum eller falskt visum. Del gäller sådana människor som har gjort sig av med alla de handlingar som vi vet alt de har haft med sig för alt komma igenom en utresekontroll på en flygplats i hemlandet eller för alt komma med på elt flygplan. Då måste vi i rimlighetens namn ändå få föra ut signaler om atl människor, om de har goda skäl för all få stanna i Sverige, har allt inlresse i världen av att spara sina dokument och visa dem.

Maria Leissner och Göran Åstrand har sagt att Sverige är i gungning, att det är panikkaraktär på åtgärderna, m.m. Jag vill påminna om att när förslaget om ny ullänningslag och förslaget om invandrarverkets organisation antogs - det trädde i krafl den 1 juli - fick regeringen uttryckligen i uppdrag av riksdagen att noga följa ulvecklingen. Regeringen följde den och såg att asylsökandeströmmen omedelbart efler den I juli, när den nya lagen och den nya organisationen trädde i krafl, ökade. Del var i och för sig inle så alarmerande av den enkla anledningen all vi vet all det blev en större tillströmning under juli, augusti och september. Men denna ström blev mycket större än den har varit tidigare, och den fortsatte också under oktober. Och då tycker jag att det är precis i enlighet med del uppdrag som regeringen fick av riksdagen atl följa utvecklingen. Men del är inle så stor mening med all enbarl följa utvecklingen, utan vad man naturligtvis skall göra är atl också vidta någon form av åtgärder.

Det restes från många håll krav på att flyktingarnas skäl för att få stanna i Sverige skulle så att säga snävas in, man skulle alltså bromsa tillströmningen genom en snävare tillämpning. Jag tyckte inte all del var den väg som vi skulle eller kunde gå, efler atl ha haft en intensiv debatt och efler alt så nyligen ha fattat beslut om en lagstiftning som vi diskuterade men ändå i slora drag blev överens om. Vi var åtminstone överens om vilka skäl som skulle godtas för att utfärda asyl. Jag tyckte i stället atl det var rimligare atl angripa det som vi har kallat missbruk av asylrätten, vilket vi dessutom uppmanas att göra av FN:s flyktingkommissariat och av alla som följer denna ulveckling, även internationellt. Jag ansåg alt det var viktigt atl få ut signaler om att de som har goda skäl atl få stanna i Sverige bör behålla sina dokument och redovisa sina skäl på ett så bra sätt som möjligt när de kommer lill Sveriges gräns och söker asyl.

Jag vill sedan till Hans Göran Franck säga alt det sätt på vilket vi nu tillämpar detta är all ge anvisningar i elt antal fall som vi i regeringen har lill prövning, där vi ser alt skälen i sig har varit svaga. Och detta kombinerat med

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

dokumenllöshet gör alt dokumentlösheten kommer atl väga tyngre i den negativa vågskålen.

Jag skall gärna återkomma senare i debatten och närmare beskriva elt sådant praktiskt fall.

HANS GÖRAN FRANCK (s);

Herr talman! Det råder inget tvivel om all dokumentlösheten i en hel del fall är ett allvarligt problem. Jag för min del har inga som helst erinringar mol det sätt på vilket flyktingkommissarien har beskrivit della problem i dess helhet. Det är, som jag ser det, gjort på ell mer nyanserat sätt än vad som skedde i del pressmeddelande som regeringen lämnade.

Den fråga som jag måste ställa är om dokumentlösheten bedöms som extremt utbredd. Om så är fallet borde en undersökning göras om vad dokumentlösheten beror på. Någon sådan undersökning har varken arbetsmarknadsdepartementet eller invandrarverket gjorl. Det skulle inte vara så svårt, all göra en sådan undersökning. En sådan skulle säkerligen visa att det i en hel del fall ligger oegenlliga skäl bakom. Men i många fall finns del säkerligen helt legitima och försvarliga skäl bakom. Men del är viktigt atl man får klarhet i omfattningen av det ena och det andra. Då kan man ju vidta de riktiga åtgärderna.

Det är möjhgt all en viktig anledning lill dokumentlösheten är att det finns en stor oro bland dessa människor för alt de inle skall få sin sak prövad. En annan anledning kan vara bristande information. Men det finns åtskiUiga andra anledningar.

Den fråga som jag anser är viktigast är den som Maj-Lis Lööw hell förbigick, nämligen hennes felaktiga svar när det gällde frågan om en generös tillämpning av asylreglerna och utlänningslagstiftningen. Det besked hon ger på s. 5 i det utdelade svaret ger nämligen intryck av alt del endast är själva politiken som skall vara generös men däremot inle tillämpningen av asylreglerna. Om Maj-Lis Lööw vill vidhålla den uppfattningen, då slår den ståndpunkten klart i strid med vad som är gällande rätt i Sverige, som den har kommit lill uttryck i propositioner, riksdagsbeslut och den doktrin som finns på delta område.

STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! När man lyssnar på debatien kommer man att tänka på H C Andersen, Elsa Beskow - och Hans Göran Franck!

Ingen lämnar i dag Iran, Irak, Turkiel eller Chile utan att vid flygplatsen visa upp ett pass eller klara utresedokument. Det har alltså funnits papper Man kan inte komma lill Sverige via Trelleborg eller Arlanda utan att någon gång under resan ha visat upp papper. Maria Leissners påstående om 10 % stämmer inte alls med verkligheten. Man har haft papper, men man föredrar av skilda skäl all inte visa desamma.

Vi har haft olika debatter om naivitet. I våras ville folkpartiet, miljöpartiet och vpk atl de som bara uttalade ordet asyl skulle slippa någon form av tullkontroll. Deras handbagage och väskor skulle inle undersökas. Alla andra skulle kunna bli undersökta, men de som sade ordet asyl skulle slippa kontrollen. Jag hoppas atl Maria Leissner trots allt i förlängningen förstår vad

del här skulle innebära med tanke på vad som i dag händer runt om i vår omvärld avseende brottslighet och kriminalitet.

Sedan, herr talman, försökte statsrådet här atl "prata över" oss andra när hon svarar på frågor. Besväras statsrådet inle av atl Östtyskland totalt och medvetet i dag struntar i de visumbestämmelser som hennes egen regering har utfärdat vad gäller lurkbulgarer? Så gör faktiskt Östtyskland. Statsrådet förespråkar här vissa förändringar i lagen, för alt man skall kunna förhindra människosmuggling. Kan statsrådet i dag här i riksdagen ge något exempel på hur lagstiftningen på detta område skall kunna skärpas? Det vore sannerligen klargörande!

Till sist, herr talman; Jag är glad och tacksam över alt den här debatten ännu inte har "trillat över" till en debatt om rasism och främlingsfientlighet.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

MARIA LEISSNER (fp);

Herr talman! Maj-Lis Lööw säger atl strömmen av asylsökande steg i och med att lagen trädde i kraft. Om Maj-Lis Lööw påslår detta så kan del inte ha sin grund i en analys av sommarens siffror för asylströmmen lill Sverige. Det går inte atl vinna något stöd för del, om man nu inte menar atl del just var turkbulgarer som fick signalerna från Sverige och att della gjorde att 300 000 av dem vällde ut till Turkiet och atl det spillde över litet till Sverige. Skulle denna rörelse alltså vara föranledd av atl vi i Sverige har antagit en ny lag som trädde i kraft den 1 juli? I och för sig har Sverige ofta ganska stor betydelse i världspolitiken, men inte rikligt så stor. Den ökning man har kunnat konstalera under sommaren gäller nämligen lurkbulgarer.

Några andra av de övriga grupper som jag har talat om tidigare har ökat i antal lilet mer än föregående år. Vi har litet fler libaneser, lilet fler iranier, litet fler Kosovojugoslaver, men inte särskilt mycket. Den stora majoriteten, där vi kan räkna i hundratal - 600-700 - är lurkbulgarer, och deras anlal avviker från förra sommarens siffror. Det är på delta man bygger höstens upphetsade debatt. Det är på delta man bygger talet om alt komma med kraftåtgärder för att återigen hindra dokumentlösheten, få ner antalet och att ge de rälla signalerna utåt. Med förlov sagt tycker jag inte åtgärderna är grundade på en tillräckligt klarsynt och logisk analys av problemen.

De 10% som har en oklar identitet är förvisso elt problem. Denna siffra fick jag i förra veckan när jag var i Carlslund och talade med invandrarverkets handläggare. Del kan vara en siffra som är lagen så där på en höft, men del var i alla fall invandrarverkets uppfattning om läget nu. Det vidarebefordrar jag gärna i debatten, för jag tycker ändå att det är ägnat att ge debatten litet bättre proportioner.

Problemet med dokumentlösheten är naturligtvis allvarligt. Jag ställer en fråga - jag vet inte hur många gånger jag ställt denna fråga men inte fåll svar, så jag försöker i dag igen - till invandrarministern: Hur anser invandrarministern att en asylsökande på lagligt sätt utan att använda sig av falska dokument eller förfalskade papper kan ta sig till Sveriges gräns? Om det finns elt lagligt sätt skall jag gärna medverka lill all sprida kunskap om det så all man slipper alt ta sig hit med hjälp av en flyktingsmugglare eller förfalskade papper och slipper alt ha flyktingsmugglare som enda alternativa möjlighet atl komma fram lill Sveriges gräns. Problemet är väl att regeringens politik de

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

senaste åren snarare har gått ul på all del inte skall finnas något alternativ till atl vända sig lill en flyktingsmugglare. Så länge man inte tar itu med della problem kommer man alt ha olösta problem.

GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! Jag sitler här i min bänk och undrar vem det är som är upphetsad. Jag tycker precis som invandrarministern all vi bör kunna ha en konstruktiv och långsiktig debatt om dessa frågor. Om den lag som vi har stiftat inle fungerar bra skall den givelvis kunna ifrågasättas. Men nu är del faktiskt inle detta vi debatterar, utan hur vi skall tillämpa lagen på ett sådanl sätt alt vi hindrar all människor kommer hit på falska premisser, dvs. utan dokument. Enligt de siffror som jag har fått mig lill del rör sig dokumentlösheten om 50-80 % av fallen, ja ända upp till 100 %, som vi fick höra av invandrarministern.

Liksom invandrarministern anser jag att de signaler som vi sänder ut från Sverige den närmaste tiden kommer atl ha stor betydelse. Förhoppningsvis kommer det all innebära all människor ändå lar med sig någon form av papper som visar vilka de är, all de alltså kan visa sin identitet. Invandrarministern är för sin del inle beredd all ompröva flyktingstatusbegreppel, som hon säger i sitt svar. Skall vi tala om ell mera långsiktigt perspektiv ifrågasätter jag nog om vi inle måste göra det. Andelen asylsökande med s.k. flyktingliknande skäl har varit i klar majoritet under många år, upp till 75 % under senare lid.

Vi moderater har länge förordat en ökning av antalet kvolflyktingar, dvs. de flyktingar från olika läger runt om i världen som Maria Leissner tidigare talade om, bl.a. flyktingar från Turkiel. Om den massinvandring som för närvarande pågår kornmer alt fortsätta torde del bli helt omöjligt för oss all öka antalet kvolflyktingar väsentligt över de 1 250-1400 som vi har haft något år. Det innebär, som sagt, alt de flyktingar som i allas ögon torde vara i störst behov av en fristad här, de som sitler i de slora flyklinglägren runt om i världen, inte har någol hopp om att få komma lill vårt land. Därför anser jag atl vi måste allvarligt börja länka över frågan. Vi har en resursanpassad invandring. Del är klargjort senast i invandrarpolitiska kommittén och i 1984 års lag. Någon ändring på den punkten har inle skett.

Jag måste fakliskl ställa en fråga; Var går smärtgränsen? Är inle Maria Leissner och andra som över huvud tagel inte vill diskutera dessa frågor oroliga över all vi lar in människor som vi över huvud taget inte kan ge jobb, inte kan la hand om, inle kan ge bostad osv. Jag tycker all den frågan är minst lika viktig som andra i flykting- och invandrarpolitiken.

GÖRAN ÅSTRAND (m):

Herr talman! Statsrådet började med alt bunta ihop Maria Leissner och mig. Visserligen har Maria Leissner och jag trevligt bänkgrannar som vi är. Men i denna fråga har Maria Leissner och jag totalt olika uppfattning om och totalt olika beskrivning av verkligheten. Vad jag försökte säga, statsrådet, i mitt korta inlägg var att det finns problem av del slag som Gullan Lindblad nyss var inne på. Det gäller alltså all hjälpa dem som har kommit till Sverige. Del är humant och mänskligt att se till all den hjälpen kan kvalificeras och

alt den blir mera seriös. Detta är argument för atl kanske ställa upp när del gäller några av de frågeställningar som statsrådet själv har antytt.

Jag ställde en fråga och jag skulle vara tacksam om jag kunde få ett svar: När och på vilket sätt avser statsrådet att se till all nämnda åtgärder vidtas? Jag antydde i milt inlägg, liksom Gullan Lindblad har gjort, att vi säkert på ett seriöst sätt kan diskutera det här programmet och se lill alt della blir genomfört. Men frågan är alltså: När och på vilket sätt avser statsrådet atl genomföra programmet?

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Jag vill redan från början till samtliga debattörer komma med brasklappen att jag faktiskt inte hinner svara på alla frågor - det finns tidsgränser också.

Jag börjar med att bemöta Hans Göran Franck, eftersom jag inte hann med att göra det tidigare. Jag håller med Hans Göran Franck. I sitt första inlägg sade han ju: Visst finns det möjligheter att finna en lösning i den uppkomna situationen. Det är ju ändå fråga om att ha en framförhållning och om atl snabbt kunna vidta de åtgärder som kan tyckas vara erforderliga. Men detta behöver inte innebära att det är panik etc. som man här har antytt.

Sten Andersson i Malmö inledde den här debatten med alt säga atl vi inte klarar atl la emot 20 000 flyktingar om året. Men då vill jag säga atl vi fakliskl avsatte resurser för det ändamålet i våras. Det handlar då om invandrarverket, regionaliseringen, flyktingmottagandet och kommunmoltagandet. I dagens situation, inte minst med tanke på den arbetskraftsbrist som råder, tror jag att vi mycket väl skulle kunna klara av atl ta emot 20 000 om året om del blir en någorlunda jämn ström och om vi får tid på oss atl komma i gång med organisationen beträffande den lagstiftning som gäller fr.o.m. den 1 juli i år. Självfallet, Maria Leissner, beror inte detta just på den här lagstiftningen. Men dessa saker sammanföll.

FN:s flyktingkommissariats representant här i Sverige har ju ändå flera gånger hänvisat till vad man på FN:s flyktingkommissariat har förstått, nämligen att de reformer som vi genomfört, ute i världen har uppfatlats som mycket generösa och som något som skulle kunna leda till en ökad inströmning till Sverige.

Sedan skulle jag bara till Hans Göran Franck vilja säga atl vår tillämpning i delta sammanhang i hög grad har atl göra med beslut som kan vara vägledande. Det är alltså inte fråga om - detta vill jag återupprepa - någon omprövning av asylskälen. Om Hans Göran Franck läser vidare i texten på s. 5 i det utdelade svaret - Hans Göran Franck sade ju alt jag sagt fel - kommer han att inse att det alltså inte är asylskälen som omprövas.

När det gäller dokumentlösheten fattade regeringen samma dag som del här paketet antogs ett konkret beslut rörande en kvinna som kom lill Sverige utan vare sig identitets- eller resehandlingar. Kvinnans uppgifter om orsaken till atl hon saknade dessa handlingar kunde inte ge anledning till någon annan slutsats än den att hon hade haft sådana handlingar men att hon hade avhänt sig dessa i syfte att undanhålla information om omständigheter som var av betydelse för bedömningen av om hon skulle få skydd i Sverige eller ej. Del här minskade självfallet tilltron till de uppgifter som kvinnan läm-

4 Riksdagens protokoll 1989/90:29

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

nade som stöd för sin ansökan om alt få uppehållstillstånd. Vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter i detta fall fann regeringen att skäl till asyl saknades. Del är ell sådanl fall som vi menar bör kunna vara vägledande för behandlingen av sådana här ärenden.

Återigen vill jag understryka all det naturligtvis finns omständigheter som gör all man tvingas komma dokumenllös.

Alt jag inle, Maria Leissner, har gett något svar, trots att samma fråga tydligen har ställts om och om igen, beror på atl jag inle riktigt förslår frågan. Maria Leissner frågar hur man skall ta sig hit på ett legalt sätt. Del låter nästan som atl man måste vara dokumenllös för all över huvud tagel kunna ta sig lill Sverige. Då vill jag säga att kruxet i den här debatten är ju att vi vet atl man inte har varit dokumentlös under hela resans gång. En förutsättning för alt komma ul ur sitt land, för alt komma ombord på elt flygplan och för att nå Sveriges gräns har inte varit alt man är dokumentiös. Men av någon anledning har man gjort sig av med sina dokument oavsett färdvägen. Det är skälet till alt vi menar atl del är rimligt att ställa slörre krav på atl dokument skall finnas när man redovisar skälen för att få komma in i Sverige.

Sedan lill Sten Andersson i Malmö. Östtyskland har ju under den aktuella tiden haft en minst sagt kaotisk situation, även inrikespolitiskt. Det kan väl hända atl del finns förklaringar till atl man inle har prioriterat just de bekymmer som Sten Andersson redovisar.

HANS GÖRAN FRANCK (s);

Herr talman! Först vill jag säga alt jag tycker all del är på sin plats alt ge Maj-Lis Lööw en eloge för hennes lugna och sakliga sätt att tala. Hon sade: Visst kan vi klara alt 20 000 flyktingar kommer till.Sverige. Men i del sammanhanget behövs det kraftansträngningar från många ohka håll - från stat och kommun och inle minst från frivilligorganisalionernas sida. Men det gäller också praktiskt taget alla organisationer. Man skall inle bara hänvisa till att sådant här är en skyldighet enbart för de humanitära organisationerna. Från det hållet görs mycket slora ansträngningar. Men jag tror att den diskussion som har förts under den allra senaste tiden kommer att innebära en extraskjuts för arbetet med alt klara av flyktingmottagandel.

Men sedan är det viktigt atl man ser lill att man verkhgen har ordentligt med fakta innan olika initiativ tas. Jag tycker atl en ordentlig undersökning av della med dokumentlösheten är påkallad, inte m.insl för atl förbättra åtgärderna i det sammanhanget. De åtgärder som redovisas från regeringen och som rör del kommunala flyktingmottagandel är bra och viktiga och skall få allt tänkbart stöd.

Till slut måste jag, herr talman, ytterligare en gång markera alt det är fel att säga att del bara är asylpolitiken som skall vara generös och alt tala om ett motsatsförhållande. Jag tänker då på asylprövningen och asylreglerna. Del är olyckligt all det har kommit med i detta svar. Maj-Lis Lööw har nu i någon mån försökt all rätta lill det, men inte på ett tillräckligt klart och entydigt sätt. Del behövs nämligen för rättstillämpningen.

STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Hans Göran Franck talar om kraftansträngningar från stat och kommun. Jag vet en kategori som inle behöver göra kraftansträngningar

för alt plocka in fela arvoden, och del är några av Sveriges advokater, vare sig de är hel- eller deltidsanställda, på denna verksamhet.

20 000 per år är väl invandrarverkels kapacitet - kommunerna klarar inle så många. Jag kan som exempel nämna atl del av de flyktingar som kom till Malmö 1984 och som i dag inte längre får stöd från staten är mer än 50 % som erhåller socialbidrag. Jag hoppas alt statsrådet förslår att kommunerna visar tveksamhet då statens generositet inte är större.

Sedan vill jag ta upp tramset med Östtyskland. Den svenska regeringen utfärdade den 1 oktober krav på all visum skulle krävas av bulgariska medborgare. Del var trots allt innan de slora problemen började i Östtyskland, men östtyskarna struntade i oss. Det som i dag påstås i denna kammare om atl Sverige ibland har respekt utomlands stämmer alltså inle.

Herr talman! Jag har ställt denna fråga många gånger, i dag till Maria Leissner, men svaret uteblir: Hur kan man ställa sig bakom en reservation i Sveriges riksdag där del sägs, att när en person som kommer till Sverige saknar alla dokument, som biljetter, ID-handlingar och visa, och yttrar ordet "asyl" skall tull och pohs vara hell handlingsförlamade? Del är detta som Maria Leissner, miljöpartiet och vpk kräver. Jag tror att Maria Leissner inle är naiv ulan alt hon förslår alt det här kan bli elt stort problem, men för all hänga med i flykiingtrenden går hon med på reservationen,

Maria Leissner kanske inte har chans att svara i dag, men någon gång skulle jag vilja få svar på frågan; Varför skulle den som yttrar orden "jag är asylsökande" gå förbi alla de kontroller som alla andra människor måste gå igenom? Med tanke på den omfattande broltshghet och kriminalitet som finns runt om i världen i dag är denna reservation helt makalös.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! Jag vill sluta denna debatt med alt säga att jag uppskattar atl regeringen har kommit med sitt ålgärdsprogram, inte minst på grund av att många av åtgärderna sedan länge har föreslagils av oss moderater. Arbetslinjen är förhärskande i samhället i övrigi och bör naturligtvis vara det också när det gäller flykting- och invandrarpolitiken. Vi lever i en högkonjunktur, och del är konstigt all inle fler av invandrarna verkligen får börja arbeta. Jag vet all del nu har getts ökade resurser till bl.a. arbetsförmedlingarna. Frågan är om man t.o.m. skulle låta arbetsgivarna ackvirera personal direkl från flyktingförläggningarna. Landslingen gör del i någon mån numera.

Därmed är jag också inne på delta all vi borde tillvarata den utbildning som människor har och som är bra för Sverige. Det kommer framför allt att vara positivt för invandrarna, som får arbete i stället för passivitet.

Svenska för invandrare måste, som har sagts här tidigare i dag, intensifieras och bli bättre, och del kommer också förslag i den riktningen.

Jag läste i statssekreterarens inlägg atl man kanske kan länka sig någon form av flyktinglön, och del är också ett gammalt moderat krav. Kommunerna skulle kunna få ett bidrag som de disponerar myckel fritt, gärna lill en lön i slällel för lill ell passivt socialbidrag.

Jag har förståelse för atl invandrarministern inle kan svara på alla frågor som haglar, men jag är ändå myckel nyfiken på atl få reda på när förslaget kommer atl träda i kraft. Del var också Göran Åstrands fråga.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Jag vill också erinra om mina påpekanden om att del är nödvändigt atl utöka passkontrollen, även för den som kommer sjöledes liksom att det internationella samarbetet när del gäller dokumentiöshelen bör intensifieras. Bl.a. Sten Andersson i Malmö har varit inne på det.

Vi kommer alt föra många debatter i fortsättningen också, och min slutreplik måste bh den, att jag tror atl vi måste ompröva flyktingpolitiken, så att vi verkligen ger en fristad åt de människor i denna grymma värld som bäst behöver det och atl vi alla släller upp mera helhjärtat än vad som sker i dag på sina håll.

Talmannen anmälde all Maria Leissner anhållit atl till protokollet få antecknat att hon inle ägde rätt till ytterhgare inlägg.

Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Jag vill bara svära på två frågor som hänger i luften. Den ena frågan ställdes av Hans Göran Franck, som säger atl det för rättstillämpningen behövs atl vi blir överens i diskussionen - som delvis är semantisk -om hur en mening i milt svar är formulerad. Rättstillämpningen skapas inte genom en träta i riksdagen - del vet både Hans Göran Franck och jag- utan den skapas genom praxis. Det är den praxis som jag bl.a. har försökt beskriva med ett fall som regeringen tog upp i samband med detta paket.

Den andra frågan ställdes av Göran Åstrand och gällde när dessa åtgärder kommer att vidtas. Arbetet är redan i full gång. När vi i uppföljningsarbetet såg alt asylsökandeströmmen hade blivit stor och inte minskade efter sommarmånaderna bad vi en grupp från AMS, invandrarverket och rikspolisstyrelsen alt fundera över tänkbara åtgärder. 1 delta paket ingår bl.a. 11 miljoner till förstärkt gränskontroll, som del i första hand bhr rikspohsstyrelsens uppgift all verkställa. Det är också ett svar på Gullan Lindblads fråga, om när, var och hur det skall göras någonting vid gränserna. Det är i första hand en uppgift för den verkställande myndigheten, dvs. i detta fall rikspohssty-relsen, som har fått dessa medel till sitt förfogande.

Jag vill avslutningsvis, herr talman, lacka för en lång, intensiv och mycket bra debatt.

Talmannen anmälde alt Hans Göran Franck anhållit atl lill protokollet få antecknat all han inte ägde rätt till ytterligare inlägg.

Överläggningen var härmed avslutad.

7 § Svar på interpellation 1989/90:34 om JAS-projektet

Försvarsminister ROINE CARLSSON:

Herr talman! Gudrun Schyman har frågat mig dels hur stor del av JAS-tillverkningen som bygger på elektronik från USA, dels om JAS-projektet är möjligt att genomföra utan elektronik från andra stater.

Cirka 10 % av tillverkningskostnaderna för ell JAS-flygplan utgörs av elektroniksystem från USA. De amerikanska systemen har valls av de

svenska företagen i Industrigruppen JAS efter konkurrensupphandlingar bland utländska och även svenska underleverantörer. Jag vill erinra om atl i regeringens proposition 1981/82:102 om godkännande av JAS-projektet underströks alt för att åstadkomma lägre kostnader borde ett större industriellt samarbete med utlandet av såväl ekonomiska som teknologiska skäl eftersträvas.

Utöver dessa 10 % ingår amerikanska komponenter för cirka 3 % av serieanskaffningsvärdet i andra system i flygplanet. Dessa komponenter kunde alternativt anskaffas i andra länder, men köps från USA på grund av fördelaktigare pris.

Jag vill emellertid understryka atl de viktigaste elektroniksystemen i JAS-
flygplanel, dvs. de centrala systemdalorerna, radarn och motmedelssyste-
mel, utvecklas och tillverkas av svenska företag. '

Frågan om JAS-projektet kan genomföras ulan elektronik från andra länder kan besvaras med ett nej. Samtidigt vill jag understryka atl beroendet av elektronikkomponenter från utlandet för system inom övriga samhällssektorer är lika dominerande som inom militärelektroniken.

Del är så att även här i kammaren finns det flera elektroniska system som har komponenter från andra länder, även om skyltarna på utrustningarna visar att de levererats från svenska förelag.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag skall be att få tacka försvarsministern för svaret och för den intressanta uppgiften om hur det förhåller sig med elektroniken i della rum. Jag tror ändå att det är en viss skillnad. Vi skall i alla fall inte använda den här utrustningen lill atl föra krig, inte annat än vi gör med ord.

Att jag har släUl den har interpellalionen beror på alt jag tycker att det finns en överlansering av JAS-projektet som ett svenskt projekt. Jag tror alt många av dem som på olika sätt har velat stödja det här projektet har gjort del just utifrån den utgångspunkten att del betecknas som ett svenskl projekt, ett svenskt plan. Nu är det inte så. Det har också försvarsministern sagt, även om jag tycker all det verkar vara blygsamt formulerat.

När och om delta flygplan rullar ul på startbanan sker del på amerikanska hjul. Om det lyfter är del på engelska vingar. När det flyger, om det flyger, är det med en amerikansk motor och ett amerikanskt styrsystem. Svenskare än så är inle det här planet. Ungefär 40 % av betalningarna, har jag fåll uppgift om, går lill utländska underleverantörer. Alla utländska delar, som vingar, motor, radar, landningsställ och styrsystem görs av underleverantörer i NATO-länder. Det är alltså starkt knutet lill ullandel också genom samarbelsavtal, licensavtal och direkt import. Det är det svenska planet.

Detta måste man öppet redovisa i en situation när hela projektets kostnader har rusat i väg. Det är dags alt ifrågasätta fortsättningen av projektet. Jag tycker atl delta är ett mycket dyrt nöje. Del sägs nu komma atl kosta 50 miljarder, och det har fortfarande inte resulterat i elt enda plan i luften. Det resulterade i ett, men det gick inle heller alt flyga.

I dagens läge, med den nu gällande säkerhetspolitiska situationen, finns det all anledning att la upp frågan till förnyad diskussion och förnyad prövning, atl helt enkell avbryta. Del är nalurliglvis en av de frågor jag skulle

5 Riksdagens protokoll 1989/90:29

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

vilja få försvarsministerns syn på: Är det inte dags nu, alt vi lar en ordentlig diskussion om JAS-projeklets fortsättning, om vi skall avbryta del eller inte? Det är nu vi har möjligheter att verkligen sälla upp den frågan på dagordningen. Jag tycker all vi skall göra del här, i den här kammaren.

Jag hoppas att jag får ett positivt besked av försvarsministern om atl den rapport som försvarets materielverk har lämnat med en - såvitt jag förstår, jag har inle sett den - loialbedömning och en redogörelse över lägel kommer ul till offentligheten, och atl vi med den som grund kan ha en ordentlig diskussion här i kammaren om huruvida JAS-projektet skall fortsätta eller inle. Jag hoppas alt jag får svar av försvarsministern på den frågan också.

Försvarsminister ROINE CARLSSON;

Herr talman! Gudrun Schyman lalar om öppen redovisning. De uppgifter som har lämnats av mig är öppna uppgifter och har varit öppna uppgifter hela liden.

Jag är myckel medvelen om, herr talman, atl vänsterpartiet kommunisterna har varit emot del här projektet, liksom de har varit emot Viggenflyg-planet och även andra luflförsvarssyslem. Jag har aldrig rikligt kunnat utgrunda varför vänsterpartiet kommunisterna vill försvaga eller sänka våra ambitioner inom luftförsvaret. Men del kanske beror på alt jag inte har kunnat tillgodogöra mig deras argumentering. Man har också vid nästan varje tillfälle motionerat om alt stoppa, förhindra eller ompröva della projekt. Detta har av kammaren avvisats vid några tillfällen.

Jag har svarat på interpellationen om hur stor del av JAS-tillverkningen som bygger på elektronik från USA och om JAS-projektet är möjligt alt genomföra utan elektronik från andra stater. Jag har gjort det så noggrant som det över huvud tagel går alt göra. Gudrun Schyman har vid olika tillfällen frågat mig om kommissioner och om hur fortsättningen skall bli för detta projekt, och lill det får jag återkomma.

GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Den beskrivning som försvarsministern gör är alldeles riklig. Vi har varit motståndare lill del här projektet hela tiden. Vi har ihärdigt fortsalt atl med alla de medel som slår oss lill buds försöka få också andra att se saken så som vi har sett den. Jag tycker att liden och verkligheten nu på alla sätt börjar visa atl vi har rätt i den kritik som vi framförde redan från början. Vi kunde inle ana att del skulle bli så myckel dyrare, men vi varnade för atl projektet skulle bli myckel dyrare än man sade.

Jag tycker all vi har ell ansvar i dag, när vi lalar om krisekonomi och gör nedrustningar inom den sociala sektorn, inom omvårdnaden och inom skolans sektor, all diskutera hur vi använder våra skattepengar. Är del lill ell flygplan som man inte vet om det kommer upp i luften som vi skall pumpa in miljard efler miljard eller är del till ett försvar av de andra värdena i livet? Jag tycker inle atl det är rimligt atl vi tar så mycket skattepengar för atl försvara pojkdrömmar, som jag fakliskl tycker alt detta är, om ell vackert flygplan. Jag tycker alt detta är orimligt, när vi samtidigt nedruslar på de andra områdena. Delta känner försvarsministern till.

Del hade varit bra all få ell besked i frågan om vi inle nu kan ha en diskus-

sion utifrån den rapport som försvarels materielverk har lagl fram. Såvitt jag vet är den rapporten inte så öppen som försvarsministern här lalar om. Jag skulle vara mycket glad om jag fick besked i den frågan. All insinuera alt vi kommunister aldrig vill försvara vårt land eller all vi genom våra krav håller på att urholka vår försvarsförmåga tycker jag är överord. Vi vill ha ell försvar för de värden i livet som vi tycker är värda all försvara, I dag har vi en säkerhetspolitisk situation som innebär all vi med all räll kan säga att det kalla kriget är slut, att de mililära maktmedlen håller pä att spela ut sin roll. Då skall väl inle vi gå en hell annan ulveckling till mötes just i Sverige, bara för all vi vill ha elt svenskt flygplan, som dessutom inte är svenskl. Jag tycker att det rimmar illa. Jag tycker att vi har ett ansvar atl fördela pengarna på elt sådanl sätt alt allas intressen blir tillgodosedda i vårt land, inle bara militärens och de människors som tycker om flygplan.

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

Försvarsminister ROINE CARLSSON:

Herr talman! Lål mig återigen upprepa vad jag tidigare sagt om dessa frågor i kammaren. Del har redovisats för riksdagen hur della projekt vuxit fram. Försvarsutskottet får ta del av allt material kring projektet och kan göra sin bedömning. Riksdagen har tagit ställning till vänsterpartiet kommunisternas motioner i denna fråga. En överväldigande majoritet av Sveriges riksdag slår bakom JAS-beslulei i början av 1980-lalel.

Jag vill också lill Gudrun Schyman säga följande.

Luftförsvaret är det absolut del mest centrala i vårt försvar. Jag känner ansvar för atl vi skall kunna upprätthålla ett myckel starkt luftförsvar. Kring detta har riksdagen visat stor enighet, och hittills har ingenting i vårt närområde inträffat som gjorl mig tveksam när del gäller denna ambition. Det, Gudrun Schyman, beror inle på några pojkdrömmar om elt flygplansprojekt, utan del baserar sig på min uppfattning hur vi för omvärlden skall kunna göra trovärdigt att vi är beredda atl upprätthålla vår territoriella integritet. Detta är för mig elt mycket centralt och betydelsefullt område, som inte har det ringaste med några pojkdrömmar om flygplansprojekt att göra.

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Försvarsministern säger all försvarsutskottet och riksdagen får ta del av allt material. För någon vecka sedan hade vi en debatt om varför vissa delar av den tidigare rapporten har hemligstämplats. Detta är ett sätt som regeringen arbetar på i många av de frågor som rör bl.a. del mililära försvarel och vapenexporten. Då kan man inle säga all ledamöterna i försvarsutskottet har fått la del av allt. Centrala delar har faktiskt hemligstämplats. Jag hoppas att den rapport som försvarets materielverk nu framlagt inle råkar ul för hemligstämpeln. Jag skulle bli myckel lugnad om försvarsministern kunde lämna mig ett positivt besked på den punkten.

Jag vet också all det var en majoritet i riksdagen som en gång fattade detta beslut. Men det skedde i början av 80-lalet. Vi vet i dag atl del förekom många turer i den affären som var högst tvivelaktiga. Jag anser också atl vi i dag har ell annal säkerhetspolitiskt läge än i början av 80-lalel. Del händer faktiskt en massa saker i vårt närområde, och del kan inle vara obekant ens för försvarsministern. Det förekommer tydliga signaler om att man lämnar

Prot. 1989/90:29 20 november 1989

Svar på interpellationer och fråga

de gamla militärdoktrinerna med terrorbalanstänkande och avskräckning. Del pågår långt utvecklade diskussioner om ett icke-provokativt försvar, också bland de socialdemokratiska partierna ule i världen men inte här hemma. Här tycks liden stå still. Det upprör mig, och jag tycker inte atl det är ansvarsfullt atl i elt sådant läge hävda all vi har så mycket pengar till det här flygplanet. Det innebär inte atl man tar ansvar. Jag förstår att försvarsministern vill se om sitt eget bo. Som riksdagsledamot har man ett större ansvar att se lill helheten. Jag tycker alt regeringen också borde göra det och alltså la upp frågan igen i riksdagen. Låt oss få debattera JAS-projektet, så att vi får se hur del är med majoriteterna i dag. Jag är inte säker på att de i dag ser ut på samma sätt som i början av 80-talet. Jag tror atl många människor upplever att vi i dag står inför helt andra hot, och de hoten - miljöhoten l.ex. - borde vi ha pengar för atl ta oss an på ett seriöst sätt. De pengarna tycker jag atl vi skall ta från försvarsbudgeten.

Försvarsminister ROINE CARLSSON;

Herr talman! Jag har ännu inte vunnit någon insikt i varför vänsterpartiet kommunisterna vill minska ambitionerna när det gäller vårt luftförsvar. Menar de atl del skall vara litet friare för andra nationers flyg atl korsa vårt territorium eller vill de överlåta bevakningen av vårt territorium till någon annan för all fullgöra del som rätteligen ankommer på oss?

Slutligen, herr talman! Den frågan som Gudrun Schyman tar upp har prövats vid flera tillfällen av riksdagen under 1980-talel. I dag utreder en för-svarskommitlé vilka aspekter vi bör lägga på den fortsatta säkerhetspolitiken. Det arbetet pågår under full insyn från samtliga riksdagspartier. Jag har varit angelägen om att medverka till denna öppenhet i försvarskommitténs arbete, och den ambitionen länker jag fullfölja.

Talmannen anmälde att Gudrun Schyman anhållit alt till protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till ytterligare inlägg.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Motionerna

1989/90;Jul3 lill justitieutskottet 1989/90;L9 till lagutskottet 1989/90:SolO till socialutskottet 1989/90;Ubl till utbildningsutskottet 1989/90;N2-N7 lill näringsutskoltet 1989/90:A3 till arbetsmarknadsutskottet 1989/90:N8-N12 till näringsutskoltet 1989/90;Ub2-Ub9 till utbildningsutskottet 1989/90:N13-N15 till näringsutskoltet 1989/90:Jol-Jo7 till jordbruksutskottet

9§ Förnyad bordläggning Prot. 1989/90:29

20 november 1989 Föredrogs men bordlades åter Lagutskottets betänkanden 1989/90;LU5 och LU7 Skatteutskottets betänkanden 1989/90:SkU12 och SkU13 Justitieutskottets betänkande 1989/90:JuUl 1 Trafikutskoftets betänkanden 1989/90;TU4 och TUS Finansutskottets betänkande 1989/90:FiU6 Justitieutskottets betänkanden 1989/90:JuU4, JuU8 och JuU9 Jordbruksutskottets betänkande 1989/90;JoU5

10 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades

Motionerna

med anledning av skrivelse 1989/90:20 med 1989 års redogörelse för de statliga företagen

1989/90: N16 a v Lars Norberg m. fl. (mp)

1989/90:N17 av Per Westerberg m.fl, (m)

1989/90:N18 av Per Westerberg m.fl, (m)

1989/90;N19 av Bengt-Ola Rytlar m.fl. (s)

1989/90:N20 av Ingela Mårtensson (fp)

11 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts

den 17 november

1989/90:72 av Sten Andersson i Malmö (m) till industriministern om Kockums Marine AB;

Vilken framtid har Kockums Marine AB i Malmö?

I samband med riksdagsbeslutet om nedläggning av den civila fartygsproduktionen vid Kockums Varv i Malmö presenterade regeringen det s.k. "Malmöpaketet" i syfte att skapa nya arbetstillfällen i Malmöregionen.

I detta "paket" talades om en satsning på den marin- och undervattenstek-nologi som fanns på Kockums varv. Kockums Marine AB bildades och har i dag runt 1000 anställda.

I oktober 1989 kom en promemoria från industridepartementet som innebar att de anställda och ledningen för Kockums Marine AB uttryckte starka tvivel över substansen av de givna löftena i "Malmöpakelet". Baserat på denna promemoria är oron inför framliden befogad!

Det skall här påpekas att Malmövarvet i skarpaste internationella konkur
rens erhållit en ubåts-order från Australien av mycket stort värde. Denna
order gav företaget råg i ryggen. Tyvärr kan det konstateras att industride- 49

Prot. 1989/90:29 partementels PM om Kockums Marine AB;s framtid kraftigt har grumlat

20 november 1989 framiidsiillförsikien.

Vad innebär nämnda PM konkret för Kockums Marine AB?

1989/90:73 av Per Stenmarck (m) till kommunikationsministern om en fast förbindelse över Öresund, m.m.:

De mest dynamiska och utvecklingsbara områdena i världen är de s.k. K-regionerna, där K slår för kunskap, kreativitet, kultur och kommunikation. Sveriges, och Nordens, klart dominerande K-region är Uppsala-Stock-holmskorridoren, med två universitetsorter, en av Europas största flygplatser, en ständig salsning på moderna högieknologiska förelag och ett tämligen väl utbyggt väg- och järnvägsnät.

Denna utveckling är positiv, inle enbarl för Uppsala och Stockholm, och området närmast däromkring, utan för hela Sverige. Samtidigt är den dominans, som della område i dag utgör, också ett hot. Del bör därför ligga i allas intresse, alt det parallellt med denna ulveckling också sker en hkarlad utveckling på andra håll i landet.

I en nyutkommen bok med namnet "Sydsvensk framlid" hävdar professor Åke E Andersson all "en integration av Skåne och Själland lill en gemensam kunskaps-, kreativitets-, kultur- och kommunikalionsmarknad skulle innebära en markant förändring av den relativa positionen i Europa". Med riktiga satsningar inför framtiden bör Skåne-Själlandskorridoren kunna bli en av Europas fem viktigaste K-regioner, menar författaren. Som sådan skulle den utgöra en balanserande, men också konkurrerande, motvikt till Stockholm-Uppsalaregionen. Delta vore en utomordentligt gynnsam utveckling för Skåne, men i grunden också för hela Sverige. Svenskl kunnande och kreativitet skulle därmed komma närmare den dynamiska ulveckling, som i dag kan skönjas i del nya Europa.

För Skåne vore della positivt, därför atl landskapet i likhet med övriga delar av Sydsverige har genomgått en långsam negaliv ulveckling. Arbetslösheten tillhör de högsta i landet. I Malmöhus län var inkomsten efter andra världskriget mer än 10% högre än riksgenomsnittet. Nu ligger den under genomsnittet för landet.

En prognos av befolkningsutvecklingen fram till slutet av 2020-lalet visar atl denna går långsammare i södra Sverige än i genomsnittet för landet.

Stockholms län	-t- 19%
Hela Sverige	-1- 11%
Skåne och Blekinge	6%
Övriga Sydsverige	- 1%

/Källa: Åke E Andersson "Sydsvensk framlid".

Med en oförändrad ekonomisk och infrastrukturen utveckling för södra
50 Sverige kommer Stockholm all öka sin andel av befolkningen, samtidigt som

Sydsveriges andel minskar. Tyngdpunkten kommer därmed alltmer atl för- Prot. 1989/90:29 skjutas mol Mälardalen, samtidigt som södra Sverige - förmodligen med un- 20 november 1989 danlag för Lund och angränsande kommuner - får en alltmer stagnerande näringslivsslruktur.

Två av de främsta skälen till alt Skåne halkar efter är brist på infrastruktu-rella initiativ och alt vetenskaplig forskning inte har fått komplement i elt kunskapsintensivl näringsliv. Detta har gett upphov till en brist på dynamik, som främst märks i en dålig tillväxt av sysselsättningen.

Detta är en utveckling som kan brytas. Men del förutsätter aktiva insatser, både från näringsliv, stat och kommuner. Sådana insatser gäller framför allt satsningar i ny och utbyggd infrastruktur:

1. En fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn för väg och järnväg. Alla erfarenheter från andra håll visar, att den lokala betydelsen på längre sikt helt dominerar över den långväga trafiken. Denna söker tvärtom undvika tätbebyggda områden. Den långväga trafiken kommer därför att gå över Helsingborg och Trelleborg/Ystad även i framtiden.

2. Del kommer alt bli nödvändigt med elt utbyggt järnvägssystem i Sydsverige, så atl järnvägens combitrafik inte drabbas av flaskhalsar

3. Flygplatserna Sturup och Kastrup bör inte ses som konkurrenter utan som komplement lill varandra. I större utsträckning bör därför initiativ tas, för att samplanera de båda flygplatsernas verksamhel.

I boken "Sydsvensk framlid" hänvisar författaren till olika undersökningar, som visar alt tillgängligheten till modern infrastruktur- såsom kvalificerad universitetskapacitet, flyg och vägar - har en avgörande betydelse för regioners utveckling av elt modernt näringsliv med hög produktivitet.

För atl kunna ulveckla ett område beslående av Skåne och Själland krävs det all två länder binds samman av en fast förbindelse. Öresundsdelegalio-nen har tidigare i år lagt fram sitt slutbetänkande (SOU 1989:4). Av detta framgår, alt del enda realistiska alternativet är en kombinerad väg- och järnvägsbro mellan Malmö och Köpenhamn.

Skälen till delta är flera. Ett sådant alternativ kan självfinansieras, medan en järnvägsförbindelse - oavsett med bro eller tunnel - inte går alt försvara rent ekonomiskt. En borrad järnvägstunnel kräver 1,3-2,7 miljoner fler passagerare och 0,5-1 miljon lon gods mer än en kombinerad bro, om den skall gå ihop ekonomiskt. För en kombinerad förbindelse kan dessutom finansieringen lösas genom att bilismen slår för samtliga kostnader. Delta är med andra ord ell effektivt sätt alt bygga ul järnvägstrafiken. Till detta skall också läggas, all miljömässigt är skillnaderna mellan de olika alternativen marginella.

I Danmark genomförs för tillfället ett stort projekt, som genom en fast förbindelse över Slora Balt skall binda samman de östra och västra delarna av landet. Hela projektet är avsett att vara klart 1996. Genomsnittligt sett bedömer man atl restiden för en lastbil mellan Själland och Jylland kommer att förkortas med 75 minuter. Även för sydsvenskt näringsliv är detta positivt. Del visar dessutom atl infrastrukturella satsningar är gynnsamma.

I förlängningen av en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn -
som bör kunna vara klar före år 2000 - ligger en möjlighet till ett ökat samar- 51

prot. 1989/90:29 bete mellan de norra delarna av Västtyskland, Danmark och södra Sverige.

20 november 1989 En bro över Öresund skulle dessutom öka attraktionskraften för hela regio-nen och förmodligen också så småningom stimulera fram en fast förbindelse över Fehmern Bäll mellan Danmark och Västtyskland.

Jag ber, mot denna bakgrund, att få ställa följande frågor till kommunikationsministern:

1. På vilket sätt kommer regeringen att fullfölja arbetet med byggandet av en fast förbindelse över Öresund?

2. När bedömer kommunikationsministern att ett förslag skall kunna föreläggas riksdagen?

3. Hur anser kommunikationsministern att finansieringsfrågan bäst skall lösas?

4. Är kommunikationsministern beredd alt ge en redogörelse för de diskussioner som förs mellan den svenska och den danska regeringen i detta ärende?

5. Vilka initiativ är regeringen beredd atl la i syfte att nå en ökad samplanering mellan flygplatserna Kastrup och Sturup?

6. Hur anser kommunikationsministern atl en ökad reguljär utrikestrafik skall kunna uppnås på Sturup?

7. Vilka initiativ kommer att las för en nödvändig utbyggnad av järnvägs-systemet i södra Sverige?

1989/90:74 av Carl Frick (mp) till utrikesministern om bojkott mol Israel, m.m.;

I början av november ordnade Svensk-Palestinska Vänskapsförbundet en studieresa lill de av Israel ockuperade områdena - Palestina. Totalt deltog 21 personer i resan, varav åtta var riksdagsledamöter från flera partier. Deltagarna fick en bitvis mycket intim kontakt med den palestinska vardagen och de metoder som ockupationsmakten använder för atl förtrycka palestinierna.

Palestinierna utropade för ett år sedan den demokratiska staten Palestina, och del är beklagligt alt Sverige inte har ansett sig kunna erkänna denna statsbildning.

Från palestinsk sida är man utomordentligt pessimistisk över möjhghe-lerna atl nu få i gång den s.k. fredsprocessen. Israel motsätter sig i praktiken alla förhandlingar.

Enligt labourministern och förre överbefälhavaren Mordechai Gur lever
j palestinierna i ett paradis. Del riktiga Palestina anser han vara Jordanien,

och dit skall palestinierna flytta. Grundinställningen är atl varje del som man kan tvingas avstå lill Palestina är elt offer.

Inskränkningar för palestinier

Under vår resa kunde vi konstatera atl ockupationsmaklen på alla upptänkliga sätt försöker inskränka på palestiniernas friheter ända in i minsta detalj i det dagliga livet. Följande kunde jag notera:

52 1. Rörelsefrihet och rätten att resa

Palestinier stoppas ofta av ockupationsmaklen och tvingas att legitimera Prot. 1989/90:29 sig, ofta under förnedrande former. Slag, knuffar och okvädningsord 20 november 1989 haglar över dem.

Palestinier som bor på ockuperad mark får inte tillbringa natten i det som kallas Israel.

Palestinier får betala speciella utreseavgifter. Palestinier hålls fast i vägspärrar godtyckligt och under lång tid. Palestinier utsätts för utegångsförbud.

Palestinska byar kan hållas avspärrade under veckor, varvid alla former av modern kommunikation är avslängd.

Palestinska ambulanser förhindras eller sinkas att komma fram till sjukhus med skadade.

Det finns palestinier, som anser sig tvingade att hålla sina barn från gator och torg för att skydda dem mot ockupationsmaktens godtycke. De hålls inne eller får leka på hustak. De blir vår tids Anne Frankar.

2. Föreningsfriheten Fackföreningarna är förhindrade att arbeta. Nya fackföreningar får inte bildas.

3. Yttrandefriheten

Palestinska tidningar är utsatta för censur och får i efterhand publicera

det som har stått i israeliska tidningar.

Fackföreningar får inte ge ut tidningar och inte sprida flygblad.

4. Rätten till utbildning

Palestinier förvägras rätten lill utbildning på alla nivåer i samhället.

Grundskolan arbetar sporadiskt och under alltför kort tid.

All högre utbildning är förbjuden i Palestina.

UNWRA försöker hävda sin rätt atl undervisa i sina skolor.

5. Rätten till en rimlig vård

Ockupationsmakten har sett lill all minska möjligheterna till vård för palestinier på ockuperad mark.

Sjukhuspersonal och ambulansförare trakasseras och misshandlas. Patienter tas från operationsbord och misshandlas.

6. Religionsfriheten

I Hebron förhindras muslimer från alt hålla gudstjänster därför atl bosättare har gjort delar av den stora Abrahamsmoskén till synagoga. Bosättarna förhindra palestinierna tillträde när de skall ha sina gudstjänster. Moskén slår under stark militärbevakning.

7. Rörelsefriheten för varor och kapital
Dessa friheter är inskränkta för palestinier.

De kan inte sälja utanför de ockuperade områdena utan tillstånd och höga avgifter. Internationell handel blir på detta sätt mycket svår att genomföra.

Kapitalrörelserna är starkt inskränkta. Det är svårt att få pengar för sålda varor tillbaka till Palestina.

8. Näringsfriheten är starkt inskränkt

Alt vara näringsidkare i Palestina är inte lätt.

De som försöker bygga upp en lokal, med israeler konkurrerande pro
duktion har det svårt. 53

Prot. 1989/90:29 Ockupationsmakten lar sig all rätt atl ingripa för atl försvåra odlingar,

20 november 1989 skörd och transporter.

All ny verksamhel fordrar tillstånd som aldrig ges. Det är bara möjligt alt bygga på existerande verksamheter. 9. Rätten att bo var man vill

Palestinier har inte rätt bosätta sig och bygga var de vill på ockuperad mark. Många hus som byggs i nöd är byggda utan tillstånd och kan därför demoleras när det passar ockupationsmakten. Ockupationsmaklen har konfiskerat 52 % av den bästa marken på de ockuperade områdena. Till denna mark har 65 000 bosättare flyttat. Ursprungsbefolkningen på 700 000 människor får finna sig i atl tillbringa sin tid på de resterande 48 procenten. 10. Persondiskriminering med hjälp av speciella handlingar

Ockupationsmakten har försett vissa palestinier på Gazaremsan med

speciella magnetdalakorl, som de alllid skall bära med sig.

Med hjälp av dessa kort kan man hålla koll på personerna på ett mycket

effektivt sätt.

Palestinier måste alllid ha med sig identitetshandlingar.

Jag är glad över atl ha fått detta tillfälle atl närmare studera förhållandena på de av Israel ockuperade områdena. Samtidigt var det en sorgens resa. Jag kände sorg över alt ett land och ell folk som säger sig vara demokratiskt och en kullurnation på ell så grymt och obarmhärtigt sätt behandlar landets ursprungsbefolkning.

Det är ovärdigt Israel atl föra en sådan politik.

Det är ovärdigt de samlade demokratierna i världen atl åse detta.

Skall del finnas någon möjlighet att komma fill rätta med problemen måste Israel omedelbart sluta upp med all trakassera palestinierna på del sätt som de gör och som jag har försökt skildra hell kort i denna interpellation.

Del är min uppfattning atl:

Israel måste acceptera att det finns ell palestinskt folk som har bildat sin demokratiska stal Palestina.

Israel måste acceptera alt staten Palestina skall få bildas på de nu av Israel ockuperade områdena; Västbanken, östra Jerusalem och Gazaremsan.

Israel måste acceptera alt förhandla med del palestinska folkets valda företrädare.

Palestinierna var av den uppfattningen atl det enda som skulle kunna få Israel alt börja ändra uppfattning är om man ordnar en omfattande bojkott av Israel liknande den mot Sydafrika. Israel bryter mol vad de flesia av oss betraktar som vanliga mänskliga rättigheter.

Israels politik är elt avgörande hinder för en lösning av problemen i området och för möjligheten all bilda en fri demokratisk palestinsk stal.

Jag vill med anledning av delta fråga utrikesministern:

1. Hur ser regeringen på den aktuella situationen, och hur skall vi kunna få
Israel all medverka i en ärlig förhandling med representanter för
.. Palestina som palestinierna själva utser?

2. Hur ser regeringen på möjligheterna att genom bojkotter få del Ireds- Prot. 1989/90:29
kände Israel lill förhandlingsbordet? 20 november 1989

12 § Meddelande om fråga

Meddelades atl följande fråga framställts

den 20 november

1989/90:229 av Sverre Palm (s) till industriministern om industrisysselsättningen i Strömstad:

Electrolux koncernstyrelse beslutade torsdagen den 16 november 1989 alt lägga ned verksamheten vid Strömsladsfabriken. Strömstads kommun förlorar därmed i ett slag 280 induslriarbetstillfällen. Det är ett dråpslag mot de anställda och mot norra Bohuslän.

Eleklroluxledningen har som anledning till nedläggningen anfört att:

- Fabriken är för liten för atl klara konkurrensen.

- Konjunkturutvecklingen i Norge och Danmark är svag .

- Kostnadsläget är högt.

- Kommunikationerna är dåliga.

Med hänvisning lill ovanslående vill jag fråga industriministern;

Vilka åtgärder är industriministern beredd att vidta för att säkerställa in-dustrisysselsältningen i Strömstad?

13 § Kammaren åtskildes kl. 15.38.

In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

Prot, 1989/90:29

20 november 1989 Innehållsförteckning

Måndagen den 20 november

1 § Justering av protokoll.............................................................. 1

2§ Meddelande om svar på interpellationerna 1989/90:1, 5, 14, 18

och 19...................................................................................... 1

Statsrådet Maj-Lis Lööw
3 § Svar på interpellation 1989/90:27 om kriminaliteten bland in
vandrarna.................................................................................. 1

Statsrådet Maj-Lis Lööw

Alexander Chrisopoulos (vpk)

Gullan Lindblad (m)

Maria Leissner (fp)
4§ Svar på interpellation 1989/90:37 om flyktingpolitiken.................... 13

Statsrådet Maj-Lis Lööw

Alexander Chrisopoulos (vpk)

Gullan Lindblad (m)

Maria Leissner (fp) 5 § Svar på interpellation 1989/90:40 om de kurdiska flyktingarna

från Irak.................................................................................... 21

Statsrådet Maj-Lis Lööw

Maria Leissner (fp)

Gullan Lindblad (m) 6§ Svar på interpellationerna 1989/90:26 och 35 samt fråga

1989/90:183 om prövningen av asylärenden, m.m............................. 27

Statsrådet Maj-Lis Lööw

Sten Andersson i Malmö (m)

Gullan Lindblad (m)

Hans Göran Franck (s)

Göran Åstrand (m)

Maria Leissner (fp)
7§ Svar på interpellation 1989/90:34 om JAS-projektet...................... 44

Försvarsminister Roine Carlsson

Gudrun Schyman (vpk)

8 § Hänvisning av ärenden till utskott............................................... 48

9 § Förnyad bordläggning............................................................... 49

10 § Bordläggning........................................................................ 49

Il§ Meddelande om interpellationer

1989/90:72 av Sten Andersson i Malmö (m) om Kockums

Marine AB.................................................................................. 49

1989/90:73 av Per Stenmarck (m) om en fast förbindelse över

Öresund, m.m............................................................................. 50

1989/90:74 av Carl Frick (mp) om bojkott mot Israel, m.m. . . 52

12 § Meddelande om fråga Prot. 1989/90:29

1989/90:229 av Sverre Palm (s) om industrisysselsätlningen i 20 november 1989

Strömstad......................................................... 55