Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:27

Torsdagen den 16 november

Kl. 12.00-20.38

Förhandlingarna leddes till en början av förste vice talmannen.

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 8 november.

2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Motionerna

1989/90:Bo37 till bostadsutskottet 1989/90;K3 och K4 till konstitutionsutskoitet 1989/90;Sk4-Sk8 till skatleulskotlel 1989/90:Sol-So9 till socialutskottet 1989/90;Bo33-Bo36 till bosladsulskotlel 1989/90;Sk9-Skl2 till skalleutskottet 1989/90:L5-L8 till lagutskottet

3 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 15 november

Företogs till avgörande konstitutionsutskottets betänkanden 1989/90:KU1, KU3, KU4 och KU6 (betr. debatten i dessa ärenden, se prot. 26).

Konstitutionsutskottets betänkande KUl

Mom. 1 (motivering av beslut)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av Hans Nyhage m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (förrätlningsformen som arbetsmetod vid myndighetsutövning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Hugo Andersson - bifölls med acklamation,

1 Riksdagens protokoll 1989/90:27

Prot, 1989/90:27 Motn. 4 (personaltidningar inom statliga företag m,m,)

16 november 1989 Utskottets hemställan bifölls med 260 röster mot 37 för reservation 3 av

Bo Hammar och Hans Leghammar,

Mom. 5 (offentliga institutioners försäljning av information som underlag för direktreklam)

Utskottets hemställan bifölls med 184 röster mot 112 för reservation 4 av Hans Nyhage ni,fl.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Konstitutionsutskottets betänkande KU3

Mom. I (delning av kommuner)

Utskottels hemställan bifölls ined 155 röster mot 142 för reservation 1 av Anders Björck ni,fl, 1 ledamot avstod från all rösta.

Mom. 2 (stad som benämning på vissa orter)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Anders Björck ni,fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (stadsfullmäktige som benämning på kommunfullmäktige)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Anders Björck m.fl. - bifölls med acklamation,

Moi7i. 5 (direklvalda kommundelsnämnder)

Utskottets hemställan bifölls med 205 röster mot 91 för reservation 5 av Birgit Friggebo m,fl.

Mom. /(snabbare valgenomslag i kommunala styrelser)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Anders Björck m,fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (insyn för samtliga partier i kommunala nämnders arbete m,m,)

Utskottets hemställan bifölls med 261 röster mot 38 för reservation 7 av Bo Hammar och Hans Leghammar,

Motn. 10 (den fackliga representationen i kommunala nämnder) Hemställan

Utskottets hemställan bifölls med 152 röster mot 145 för hemställan i reservationerna 8 av Anders Björck m.fl, och 9 av Hans Leghammar, 2 ledamöter avstod från att rösta.

Viola Claesson (vpk) anmälde att hon avsett alt rösta ja men markerats ha avståti från all rösta.

Motivering Utskottets motivering godkändes.

Mom. 12 (öppna nämnd- och utskottssammanträden) Prot, 1989/90:27

Utskottets hemställan bifölls med 153 röster mot 146 för reservation 10 av 16 november 1989 Anders Björck m,fl.

Mom. 13 (insynen i kommunala bolag och stiftelser)

Utskottets hemställan bifölls med 238 röster mot 59 för reservation 11 av Birgit Friggebo m,fl.

Mom. 14 (rådgivande kommunala folkomröstningar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Anders Björck m,fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (kommunal vårdnadsersällning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av Anders Björck m,fl, - bifölls med acklamation.

Moiti. 17 (vidgning av den kommunala kompetensen, u-landsbislåndet) Först biträddes reservation 14 av Anders Björck m,fl, med 97 röster mot

38 för reservation 15 av Bo Hammar och Hans Leghammar. 162 ledamöter

avstod från all rösta. Härefter bifölls uiskotiels hemställan - som ställdes mot reservation 14 av

Anders Björck m,fl, - genom uppresning.

Mom. 18 (kommunall vänorlsutbyte i vissa länder)

Uiskotiels hemställan bifölls med 275 röster mot 22 för reservation 16 av Bo Hammar. 1 ledamot avstod från alt rösta.

Mom. 22 (JO:s lalerält på del oreglerade kommunala området)

Uiskotiels hemställan - som ställdes mot reservation 17 av Anders Björck m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls,

Konstitutionsutskottes betänkande KU4

Mom. 2 (budröslning såvitt avser vårdare)

Utskottets hemställan bifölls med 153 röster mot 146 för reservation 1 av Anders Björck m,fl.

Mom. 5 (uijämningsmandal i valkrelsindelade kommuner m,m,)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m,fl, - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Konstitutionsutskottets betänkande KU6

Mom. 1 (förhandsgranskning av videogram avsedda för privat bruk)
Först biträddes reservation 1 av Bo Hammar m.fl, - som ställdes mot ut- 3

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Nori7igivning m.i7i.

skottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion 1988/89;K438 av Maj Britt Theorin m.fl. - med acklamation.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 197 röster mot 90 för reservation 1 av Bo Hammar m.fl. 9 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 2 och 3 Uiskotiels hemställan bifölls.

Mom. 4 (åtgärder mot våldsförhärligande dalaspel)

Uiskotiels hemställan bifölls med 265 röster mot 24 för reservation 2 av Hans Leghammar. 3 ledamöter avstod från all rösta.

4 § Meddelande om samlad votering

Förste vice talmannen meddelade atl konstilutionsutskotlels betänkanden KU9, KUll, KU14och KU19samt utrikesuiskotletsbetänkanden UUI och UU4 skulle debatteras i angiven ordning och avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.

5§ Normgivning m.m.

Föredrogs konstitutionsutskottets betänkande 1989/90:KU9 Normgivning m.m. (prop. 1988/89:100 delvis).

ELISABETH FLEETWOOD (m);

Fru talman! I konslilutionsutskollets belänkande 1989/90;KU9 har vi moderater fyra reservationer. Reservation nr 1 gäller principen för lagstiftningen. Vi slär här fast atl den enskilda människans villkor i så liten utsträckning som möjligt skall regleras av samhället. För långt driven lagstiftning och reglering urholkar respekten för våra lagar. Målsättningen i lagstiftningsarbetet måste vara medborgarnas krav på rättssäkerhet och integritet. Det allmiänna får inte gynnas på medborgarnas bekostnad. Lagarna skall också stiftas i enlighet med grundlagar och Europakonventionen.

Lagarna skall förberedas väl. Illa förberedda lagar fungerar dåligt och skadar i sin förlängning även lagstiftaren själv.

Ramlagar och generalklausuler måste sä långt som möjligt begränsas. Risk föreligger all del kan bli svårt atl förutse tillämpningen av dessa. Här måste den enskildes möjlighet all så göra förslärkas.

I reservation nr 3, med rubriken Organisationerna och den politiska maklen, hävdar vi all oklarhet råder om gränsdragningen mellan medbestämmande och politisk demokrati. De anställda är inget homogent kollekliv, utan detta kollektiv har en heterogen sammansättning. Lagstiftningen synes också syfta till alt stärka de fackliga organisationernas inflytande. Detta bör ges regeringen till känna. Misstanke kan föreligga all syftet varit just detta.

I reservation nr 5, som har rubriken Rätlen till domstolsprövning, framför vi moderater att vi anser att del bästa alternativet vad gäller att anpassa svensk räll till Europakonventionen är att ersätta administrativ myndighet, inkl, regeringen, med förvaltningsdomstol som besvärsinstans. Ulan tvivel skulle ett sådant förhållande uppfylla konventionens krav. Vi begär i reservation 5 en skyndsam utredning,

I reservation 8 om Europadomstolens utslag konstaterar vi alt Sverige har fällts ett antal gånger i Europadomstolen - jag tror all del är ett tiotal gånger. Vi anser delta beklagligt och genant. Svensk lagstiftning bör överensstämma med Europakonventionen, Vi begär också här en utredning beträffande möjligheten och lämpligheten av all Europakonventionen införlivas i svensk rätt genom inkorporering.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 3, 5 och 8.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Normgivning tn.m.

BIRGIT FRIGGEBO (fp);

Fru talman! Vi är många som har rörts till tårar under de senaste dagarna, när vi har sett östtyskar välla in genom muren till Västberlin. Senast i förrgår fick vi i TV se en överlycklig östtysk familj på ett endagsbesök i Trelleborg. Det som har gripit mig mest är alla dessa människors längtan efter frihet. Del har handlat om friheten atl resa, friheten alt demonstrera och ge uttryck för åsikter och om friheten all välja sina politiska företrädare. Det som händer i öst är verkligen en lektion i demokrati också för oss svenskar, som kanske inte alltid till fullo förstår värdet av ett öppet och fritt samhälle.

I de många affärernas kölvatten kan man spåra en inissmodighet i landet. Vem kan man nu lita på? Vad är del som händer i Sverige? Finns del ingen respekt för lagar och regler? Detta är vanliga frågor som man får på möten och i telefon. Vi har också fått ett nytt intresse för konstitutionella frågor.

Det finns brister i kännedomen om och känslan för våra grundläggande regler om vårt statsskick och våra fri- och rättigheter. Att ändamålen helgar medlen är tyvärr en alltför vanlig uppfattning som förs till torgs. Även här i Sverige måste vi vårda och ständigt försvara demokratin och rättsstaten. Mot den bakgrunden tror vi alt del vore bra om riksdagen eller regeringen bidrog till en kampanj på temat demokrati. Jag tror att det är en väl vald tidpunkt att göra det nu, när intresset står på höjdpunkt, med vara egna affärer i färskt minne och åskådningsexemplet öst som möter oss varje dag, I en sådan kampanj borde en populärversion av våra grundlagar spridas på bred front, inte minst i våra skolor.

Mot bakgrund av våldsdebalten i kammaren i går finns del anledning all också erinra om den del i Lola Björkquists och Ingrid Ronne-Björkqvists motion som lar upp behovet av demokratiska grundvärderingar och eliska levnadsregler. Jag tror att vi alla har blivit omskakade av det allt råare våldet. Framför allt har vi föräldrar ett ansvar. Men skolan måste också ges möjlighet atl i praktiken aktualisera och diskutera etiska frågeställningar.

Fru talman! All makt måste kontrolleras. Risken för maktmissbruk är stor om inte maklen görs synlig. Det gäller alla maklcentra, privata såväl som offentliga. Del gäller alla politiska makthavare oberoende av partitillhörighet.

I Sverige har vi emellertid en alldeles särskild anledning atl granska den

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Normgivning m.m.

socialdemokratiska maktapparaten. Del för en demokrati sällsynt långa maktinnehavet ställer socialdemokratin i en särställning även internationellt.

Del finns stor anledning all granska den politiska eliten i Sverige. Jag har läst fram och tillbaka i maktutredningens direktiv, men del går inte alt hitta en direkt hänvisning till en karlläggning av den socialdemokratiska makteliten.

Del nätverk av tjänster och gentjänster i form av pengar och favoriserande lagar som utbyts i triangeln mellan regeringen, fackföreningsrörelsen och andra intresseorganisationer och det socialdemokratiska partiet vill regeringen inte plocka fram i ljuset. Man vill inte belysa vilka medel regeringen använder för atl befästa och behålla sin maktställning. Än mer förvånande är del kanske alt de andra partierna inte heller ställer sig bakom folkpartiets krav.

Som svar på folkpartiels motion hänvisar majoriteten i utskottet till de projekt som bedrivs i maktutredningen om organisationernas roll och inflytande. Det är inte del som vi i folkpartiet har efterlyst.

Nu kommer det inte att bli någon genomlysning av den politiska eliten i Sverige inom maktutredningens ram. Vi får väl vänta på alt någon statsvetenskaplig institution rycker upp sig och intresserar sig för dessa frågor så som sker i den internationella vetenskapliga världen i övrigt. I avvaktan på del får vi väl hanka oss fram med all själva samla exempel på den synliga kohandeln med pengar, lagar och inflytande som den socialdemokratiska politiska eliten ägnar sig ål.

Allt fler medborgare vänder sig till Europadomstolen för alt söka rättelse. Vid några tillfällen har också Sverige fällts. Vi i folkpartiet tycker atl de svenska myndigheterna i sin myndighetsutövning skall kunna använda Europadomstolens utslag som rällskälla i svenska ärenden. Det skall inte vara nödvändigt för andra svenskar all i liknande ärenden behöva vända sig till domstolen för all få rätt. Det skall de kunna få direkt här hemma i Sverige, Dessutom anser vi atl den rätlsprövning av förvallningsbeslut som nyligen införts är alldeles otillräcklig. Del måste finnas en generell rätt all få sin sak prövad av domstol. Därmed kan vi uppfylla Europakonventionens artikel om domstolsprövning i fråga om civila rättigheter. Del är en skam atl vi gång på gång skall bli fällda i domstolen för denna saks skull.

Fru talman! Jag yrkar bifall till de fem reservationer som folkpartiet slår bakom.

Tredje vice talman BERTIL FISKESJÖ (c):

Fru talman! Det var ett brett anslag Birgit Friggebo hade i sill anförande, särskilt i inledningen av del. Del var myckel i hennes anförande som jag kan instämma i. Ett litet bekymmer för oss ur ren debatleknisk synpunkt är att en del av de frågor som hon berörde, nämligen grundlagarna, återkommer vi till senare vid debatten om ett annat betänkande från konstitutionsutskottet. Det föranleder mig all säga atl vi vid kommande debatter av del här slaget skall försöka se till atl vi har ett underlag som kan ge grund för mera principiellt hållna diskussioner.

Det som Birgit Friggebo sade om atl vi särskilt inom skolväsendet skall

verka för ökad kunskap om vår författning och våra demokratiska rättigheter är säkert bra. Undervisning i samhällskunskap förekommer faktiskt, det vet jag eftersom jag själv en gång i liden arbetade med del. Del finns också böcker i samhällskunskap där grundlagarna behandlas. Delta kan naturligtvis förbättras. Jag ser dock framför mig vissa svårigheter när del gäller att göra en s.k. populärversion av våra grundlagar, det är inte del allra enklaste. Man får också akta sig för alt ogrundade schablonuppfatlningar som finns kommer all ersättas av andra schablonuppfatlningar som grundar sig på förenklade beskrivningar av våra grundlagar. Men centern ställer sig självfallet helhjärtat bakom förslaget all ett större utrymme skall ges för samhällsfrågor och förfatlningsfrågor i våra skolor.

När det gäller informationen i övrigt berörde Birgit Friggebo våldet som har diskuterats i flera veckor här i riksdagen, i praktiskt tagel varje frågestund och i en särskild debatt. Vi i centern ser fram emot all övriga partier ansluter sig till vårt förslag om en landsomfattande antivåldskampanj med stora insatser från samhällets sida. Och del är naturligtvis nödvändigt atl även skolan kopplas in i detta sammanhang. Jag hälsar därför Birgit Friggebo välkommen all ansluta sig till centerns förslag på detta område.

De frågor som las upp konkret i betänkandel gäller i och för sig viktiga ling, t.ex. principerna för lagstiftning. Centern har i korta drag framfört sina åsikter i ett särskilt yttrande av Bengt Kindbom och mig. Del är alldeles givet atl ansvaret för bristfällig lagstiftning måste återföras dit där del verkligen ligger, nämligen i del här huset. Vi får vara självkritiska, del har jag sagt flera gånger tidigare. Det är riksdagens uppgift all bereda lagärenden pä ett sådant sätt all de lagsliftningsprodukter som lämnar denna kammare är av god kvalitet. Men det kan naturligtvis inte ske utan att förarbetena som mynnar ul i propositioner också är av god kvalitet. Centern har föreslagit förbättringar på delta område vid flera olika tillfällen, och detta återkommer i senare betänkanden från konsiilulionsulskotlei.

Avvägningen mellan ramlagstiftning och detaljlagsliflning, som berörs i del särskilda yttrandet och i reservationerna, är i och för sig inte lätt om man ser närmare pä problemen. Det är nämligen två önskemål som korsar varandra. Det ena önskemålet är all man skall ge dem som tillämpar lagstiftningen ett visst handlingsutrymme och möjlighet all använda sunt förnuft i de konkreta situationerna och göra tillämpningar i det faktiska läget i en sakfråga. Del andra önskemålet är att reglerna skall vara så exakta som möjligt, så all man direkt kan tillämpa de lagar som finns. Jag för min del anser all vi i allt större utsträckning borde så atl säga dra oss åt del senare hållet. Det är onekligen otillfredsställande om del lämnas för stort svängrum för tillämpande myndigheter. Del innebär ju i själva verket atl myndigheterna blir inbegripna i vad som egentligen kan sägas vara en politisk beslutsprocess. Men del är inte helt enkelt all hitta en mall som kan gälla för alla områden, vilket vi i centern är medvetna om.

En svårighet är naturligtvis atl de lagar som riksdagen fattar beslut om måste följas av tillämpningsföreskrifter av olika slag på regeringsnivå eller på myndighetsnivå. Och det är naturligtvis en brist all riksdagen ofta vid be-slulslillfällel när del gäller ny eller förändrad lagstiftning inte har överblick över vad som kan komma i form av tillämpningsföreskrifter. Vi i centern har

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Normgivning m.m.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Normgivning m.m.

som ett första tentativl försök all vidga beslutsunderlaget för riksdagen tänkt oss atl regeringen samtidigt som den avlämnar en proposition med förslag om ny lagstiftning, åtminstone när det gäller väsentiiga frågor, också skulle kunna lämna del förslag till förordning som den har tänkt utfärda med anledning av den aktuella lagen. Delta innebär vissa problem, men jag skall inte närmare gå in på dem nu.

Organisationerna och den politiska maklen är naturligtvis ett problem som är väl känt världen över och som vi i Sverige naturligtvis också har anledning att grubbla över. Det talas om de organiserade intressena och om kooperativa samhällen där den reella beslutandemaklen inte ligger hos de politiska beslutsfattarna ulan hos företrädare för mäktiga intressen som naturligtvis kan vara både löntagarinlressen och kapilalintressen. Del svåra här är naturligtvis alt skapa generella lagregler som är lillämpbara och som inte skadar mer än de gör nytta. Det är alldeles givet atl vi skall motarbeta de inslag som finns i vårt samhällsliv till konkret korporalivism, men samtidigt kan vi naturligtvis inte generellt förbjuda organisationer av olika slag att försöka utöva inflytande över den politik som förs eller ge synpunkter på de förslag som läggs fram i olika sammanhang. Del skulle vara, som det brukar heta litet banalt, att kasta ul barnet med badvattnet. Organisationerna är också företrädare för ur demokratisk synpunkt viktiga grupperingar i samhället. Del berikar naturligtvis det politiska livet och den politiska beslutsprocessen all man kan få synpunkler från olika håll, alt organisationerna och deras företrädare ger till känna vad de tycker om saker och ting.

Vad vi i stället måste göra är atl konkretisera oss och ta fasta på de former av organisationsinflylande som man tycker är betänkliga eller skadhga och försöka atl rätta till del. Vi hade en debatt i går här i kammaren där vi diskuterade organisationernas representation i de kommunala nämnderna. Det är en sak som borde rensas ut. Flera partier här var ense om det, dock inte socialdemokraterna och vpk-are. För den skull blev del ingenting. Vi har fört en lårg kamp här i kammaren för alt få slut på kollektivanslutningen. Vi ser all socialdemokraterna bara försöker finna andra former för alt i stort sett uppnå samma resultat som kollektivanslutningen har lett till. Det aren annan sak som borde rensas ul.

Vi ser nu hur man är i färd här i riksdagen med atl genomföra en reform av länsstyrelserna med benäget bistånd, måste jag tyvärr säga, även av borgerliga partier, som innebär att man i reahteten stärker det organiserade intressets inflytande över de regionala frågorna. Vi från centerns sida harväckt en principiellt viktig motion i denna fråga, där vi slår ett ordentligt slag för demokratin även på länsplanet. Vi menar att det verkligen nu är dags att se till alt de i vanlig ordning valda representationerna får möjlighet alt hävda sig även på det regionala planet. Med tanke på det entusiastiska anförande som Birgit Friggebo nyss höll om demokratin och det politiska inflytandet kontra organisationer skall del bli intressant atl se hur helhjärtat Birgit Friggebo kommer all sluta upp bakom centerns principmotion i denna fråga.

Jag får här erinra om den skada som riksdagsbeslutet med anledning av den s,k, verkslyrelsepropositionen redan har åstadkommit och den osäkerhet som finns när det gäller öppenheten i relationerna mellan regering och förvaltning. Del var en reform som folkpartiet inte bara medverkade till utan

också var pådrivare till när den skulle genomföras. Men vi bör inte klandra varandra för myckel. Jag har all anledning atl säga alt jag uppskattar det engagemang som Birgit Friggebo visar.

Av de mera konkreta frågor som kommer igen i propositionen är den mest konkreta frågan om rätlen till domstolsprövning av förvallningsbeslut. Detta är en fråga som har aktualiserats dels på grund av vårt säregna system i Sverige, dels på grund av alt vi har anslutit oss till Europakonventionen om mänskliga fri- och rättigheter och har drabbats av en del domar. Dessa domar, som har gått Sverige emot, har regelmässigt med några undanlag berott på att det svenska systemet när det gäller möjligheterna till domstolsprövning av förvallningsbeslut inte ansetts uppfylla Europakonventionen så som den numera tolkas av domstolen i Strasbourg. Vi får inte glömma bort all när vi antog konventionen trodde alla alt vårt system räckte för all uppfylla konventionens krav. Det är alltså senare utslag som har visat att så inte är fallet.

Från vår sida har vi sagt alt det är viktigt all vi, inför den prövning som skall göras 1991 av del beslut som fattades, till skillnad från när vi fattade beslutet för två år sedan, är ordentligt beredda och all vi har ett brett kunskapsunderlag för det beslut som sedan skall fattas. Vi har krävt i motioner från centerns sida all vi skall ha en ordentiig analys av de beslut som fattats av Europadomstolen, inte bara de domslut som har gått oss emot. Till skillnad från vad man kan tro när man läser svenska tidningar har även andra länder drabbats av sådana här domslolsutslag. Dessa skall vi undersöka och se i vilken relation dessa utslag står till den ordning som vi har i vårt land. Del är det ena. Del andra som vi trycker hårt på är atl vi borde kunna se hur man har ordnat delta åtminstone i våra grannländer och göra en analys av tillståndet i t.ex. Norge och Danmark som ett underlag för atl kunna gå vidare hos oss. Vi tycker också alt del bör kunna även i vårt land, även om del innebär en brytning mot en gammal tradition, vara så alt förvallningsbeslut skall kunna prövas av domstol. Man kan säga alt en orsak till att dessa förändringar behövs är all del svenska förvaltningssystemet förändrats personellt så, alt det inom förvaltningen numera inte är någon huvudregel alt man har en rättslig utbildning för atl kunna få tjänstgöra inom förvaltningen. En annan orsak är all förvaltningsmyndigheternas uppgifter har ändrats. En tredje orsak är atl myndigheternas ingrepp mot de enskilda människorna har blivit sä myckel mera omfattande och mycket tätare.

Del här tycker vi är viktigt atl ta itu med, också för alt öka förtroendet för det svenska rättssystemet. Som riksdagsledamot möter man ständiga klagomål från människor som har fått fel och anser sig felbehandlade av myndigheter men som inte har chans all gå till domstol för atl få sin sak prövad där.

Fru talman! Med dessa litet spridda reflexioner ber jag att få yrka bifall till den reservation som vi har till utskottets betänkande, nämligen reservation 7.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Normgivning m.m.

BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:

Fru talman! Det var i och för sig inte min mening att ta upp en principiell debatt om demokratin, Östeuropa etc. Jag ville ge en relief till ett ganska litet förslag för atl möjliggöra bättre kunskaper och en bredare diskussion i

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Normgivning m.m.

konstitutionella frågor och i frågor om rällsslalen. Jag noterar med lacksam-hel all Bertil Fiskesjö är intresserad av alt detta skall kunna möjliggöras i skolor exempelvis. Men för alt kunna göra del måste ni nog i praktiken hjälpa till litet grand. Det är ju nästan ogörligt att sälla Svensk författningssamling i händerna pä människor som frågar vad som egentligen gäller i Sverige och hur saker och ling fungerar.

Jag mäsle medge all jag själv ibland nog har litet svårt alt läsa den samling grundlagar som vi har här i Sverige. Det är förvånansvärt hur myckel våra språkvårdare kan åstadkomma när del gäller alt göra svårbegriplig text begriplig på vanlig svenska, ulan att innehållet urholkas. Dessutom kan man trycka materialet på ett myckel trevligare sätt med t.ex. bilder.

Det ställs fiikliskt räll myckel frågor i dag när man är ule i landet och reser. Inte minst har KU;s öppna ulskotisförhör inspirerat människor all intressera sig för dessa frågor. Mot den bakgrunden förslår jag inte riktigt varför inte vi i konstilutionsutskottet, som ju ändå är riksdagens demokraliutskolt, skulle kunna försöka hjälpa till för atl möjliggöra all den här debatten förs på en bredare front.

Jag ser fram emot en ny diskussion i utskottet. Kanske kan utskottet ta ett initiativ för att popularisera den samling grundlagar som vi har.

När del gäller organisationerna förslod jag kanske inte riktigt vad del var för motion som Bertil Fiskesjö sökte mitt stöd för. Jag måste här säga atl jag är litet förvånad över all vi inte har kunnat få stöd åtminstone från de borgerliga partierna när del gäller all gå igenom favoriserande lagar rörande intresseorganisationer på bostadsområdet, försäkringsbolag och fackliga rörelser, bidragsbeslärnmelser som favoriserar vissa organisationer och det stöd som socialdemokratin får i gengäld - inte minst i valrörelsen i form av t.ex. pengar. Allt delta tjänar ju till att befästa den egna maktställningen. Detta är naturligtvis inte en intern socialdemokratisk fråga, ulan detta är en allmängiltig fråga, som handlar om hur maklen i riket utövas.

Tredje vice talman BERTIL FISKESJÖ (c) replik;

Fru talman! Jag har inte särskilt stor anledning alt polemisera mot Birgit Friggebo. Jag vill dock säga all del inte är så, all det är "labula rasa" i skolan när del gäller samhällsundervisningen. Jag har själv i min ungdom, del är alltså ganska länge sedan nu, medverkat vid framställningen av olika läromedel om den svenska författningen osv. Ett antal duktiga författare har skrivit böcker som ibland är riktigt bra. Mén det finns också dåliga böcker som, dess värre, också används i skolan. Om vi i konstitutionsutskottet på något sätt kan medverka till alt del sprids större kännedom om grundlagarna i skolan är del självfallet en bra uppgift. Vi får väl grubbla vidare över den saken.

Sedan något om organisationerna och partierna. Orsaken till atl vi inte ulan vidare har ställt upp pä folkpartiets motion är all vi tycker att den är för diffus och amöbaaktig och all den famnar allt.

Det finns ju redan ett slags maktutredning som sysslar med dessa frågor. Jag var dock skeptisk till denna redan långt tidigare, eftersom jag ansåg alt utredningens uppdrag skulle bli så flytande all det kanske inte gav särskilt mycket. Vi har ju den norska maktutredningen i minne. Visserligen fick den myckel beröm. Men om man läser den -vilket jag faktiskt har gjort-finner

man atl den inte ger särskilt myckel nya kunskaper för den som redan har litet kunskaper. Den är ändå en bra kartläggning. Vi får hoppas alt sittande maktutredning i Sverige kan ge ett motsvarande underlag.

Sedan tycker jag att det på många av de punkter som Birgit Friggebo här räknar upp finns anledning all inta en mycket kritisk attityd till de regler som redan gäller. Men de reglerna får vi, menar jag, konkret ta itu med. Där får vi bestämma oss för vad vi vill göra. Det är den effektivaste metoden. Allmänna, generella, översikter ger som regel kanske litet kunskap men är inte mycket till underlag för konkreta beslut.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Normgivning m.m.

BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:

Fru talman! Får jag först bidra till detta med populariseringen genom all översätta "tabula rasa", vilket betyder bordel rent.

Först något om maktutredningen. Vi får alltså inte någon genomlysning nu. Men det är inte huvudsaken all del sker något i del avseendet. Däremot är jag litet förvånad över all de statsvetenskapliga institutionerna i landet ägnar sig så litet ål utredningar och karlläggningar av den politiska elilen. Del handlar kanske inte främst om atl vi skall få förslag och underlag för beslut utan snarare om trovärdigheten. När vi borgeriiga politiker talar om den socialdemokratiska maktapparaten och ibland också om maktmissbruket är trovärdigheten inte lika stor som när vetenskapsmän ägnar sig åt dessa frågor. Självfallet skall vi konkret följa upp möjligheterna all komma ifrån den här utpressningspolitiken. Det gör vi också genom all motsätta oss kollekliva hemförsäkringar och en lagstiftning på bostadsområdet som favoriserar vissa organisationer. Där har vi i de borgerliga partierna ett gemensamt ansvar.

KURT OVE JOHANSSON (s);

Fru talman! De synpunkter och förslag som vi diskuterar är i huvudsak gamla bekanta. Jag kommer därför atl nöja mig med alt myckel kort kommentera de delar i betänkandel där del finns yrkanden om alternativa skrivningar.

Reservationerna 1 och 2 från dels de moderata ledamöterna, dels de två folkparlistiska företrädarna i utskottet har åtminstone det gemensamt atl de är mycket allmänt hållna. De speglar förvisso en allmän oro över rättsutvecklingen. Men resonemangen i reservationerna är ytliga och saknar konkretion. De muntliga synpunkter som anförts på dessa områden av Birgit Friggebo och Elisabeth Fleetwood har inte förändrat intrycket av ytlighet. Hade Birgit Friggebo varit lika innehållsrik som hon var entusiastisk i sitt första anförande, hade det kanske kunnat bli något. Om innehållet i hennes anförande alltså hade stått i paritet med hennes entusiasm, hade del t.o.m. kanske kunnat bli något myckel bra. Tyvärr var det inte på del sättet.

Låt mig därför konstatera all de tillkännagivanden till regeringen som begärts i reservationerna är bäde uddlösa och poänglösa. Principiellt tycker jag alt utskottets synpunkter under avsnillet Principer för lagstiftningen mm. är väl så värdefulla från den enskildes synpunkt som reservanternas tankegångar är.

Moderaterna och folkpartiet slår också bakom reservationerna 3 och 4.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Normgivning t7i.m.

Låt mig här endast understryka all förhållandel mellan organisationerna och den politiska makten på olika sätt kommer atl belysas vetenskapligt av den pågående maktutredningen. En sådan rent vetenskaplig belysning av denna fråga kan, vill jag påslå, bli myckel värdefull. Den kan också vara av stort principiellt intresse. Jag tycker inte, som framför allt Birgit Friggebo, alt del finns anledning all utdöma maktutredningen innan den ens har lagt fram sitt slutbetänkande.

Ordvalet i reservationerna på denna punkt, särskilt i reservation 4, passar enligt mitt sätt alt se bättre som slaglrä i den politiska debatten än som innehall i direktiv till en seriöst arbetande utredning.

I sitt första anförande var Birgit Friggebo litet irriterad över all inte något av de andra borgerliga partierna hade ställt upp bakom folkpartiels reservation. Är del så konstigt egentligen, Birgit Friggebo, all folkpartiet har blivit ensamt om denna reservation? När man på del insinuanta sätt som Birgit Friggebo beskriver socialdemokratiska toppolitiker, utan att egentligen ha något som helst underlag, är del inte, sett ur sakliga synpunkter, egendomligt atl folkpartiet blir ensamt om sin reservation.

Del är egentligen ganska synd alt Birgit Friggebo, som kan mycket bättre, vill sänka nivån på debatten på det sätt som hon försökte göra i sitt första inlägg. Vi kan vänta med de här diskussionerna tills del åtminstone finns ett underlag. Vi har stora möjligheter i konslilutionsulskollel atl ta upp sådana diskussioner därest vi vill göra detta. Birgit Friggebo borde därför kunna undvika de insinuanta påhopp som fanns med i hennes första anförande.

Del är uppenbart all reservationerna 5, 6 och 7 i vissa avseenden innehåller relevanta synpunkter på rätten till domstolsprövning av administrativa beslut. Då utskottets majoritet nu yrkar avslag på de här tre reservationerna sker det, del vill jag understryka, med hänvisning till alt lagen om rätlsprövning av förvallningsbeslut har tidsbegränsats. Det har gjorts därför alt man under liden fram till 1991 skall skaffa erfarenheter för all belysa frågan om reglerna bör permanentas eller ändras i något avseende.

Jag vill poängtera alt det pågår en uppföljning och en översyn i justitiedepartementet i avsikt alt Sverige skall kunna leva upp till de konventioner som vi har undertecknat, vilket måste anses vara en självklar skyldighet för regering och riksdag. Med anledning av reservationerna 8 och 9 om Europadomstolens utslag vill jag erinra om all högsta domstolen beträffande Europakonventionen har framhållit alt del, även om konventionen inte utgör svensk räll, är naturligt all dess ståndpunkt i rältighelsfrågor påverkar tolkningen av regeringsformen.

Utskottet har vid många tillfällen här i riksdagen behandlat frågor som berör samhällets information till medborgarna. Så skedde bl.a. i KU;s belänkande 1988/89:7. Den språkliga utformningen av lagar liksom frågan om informationen om individens rättigheter logs upp där. På s. 15 i föreliggande belänkande redovisas de möjligheter till information om bl.a. grundlagarna som medborgarna i dag har tillgång till.

Fru talman! Med den motiveringen yrkar jag avslag på reservation 10 och bifall till utskottets hemställan i samtliga delar.

BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik;

Fru talman! Jag är inte riktigt klar över om Kurt Ove Johanssons första uttalanden handlade om folkpartiets reservation 2 eller om alla våra reservationer. Han säger all vi har ytliga förslag, ulan konkretion. Reservation 2 handlar om principer för lagstiftningen, och det är alldeles riktigt alt förslagen där är allmänt hållna, men de är inte ytliga och saknar inte konkretion.

Om vi verkligen skulle få till stånd långsiklighei och stabilitet i lagstiftningen samt generösa övergångsbestämmelser och om vi inte skulle lubba på förslag när del gäller retroaktiv effekt, har de frågorna naturligtvis stor konkretion. Det skulle påverka vårt arbete här i riksdagen - vi skulle inte ofta fatta beslut så snabbi.

Sedan säger Kurt Ove Johansson all jag bara vill använda frågan om maktutredningen och min beskrivning av den socialdemokratiska makteliten som slagträ i den politiska debatten. Han talar om del i något slags nedsättande mening, som om politisk debatt vore en sak och saklig debatt någonting annat.

Vad vi hela tiden ägnar oss åt här är politisk debatt, och det skall man inte tala nedsättande om. Jag förbehåller mig rätten, med den erfarenhet jag har från långvarigt politiskt arbete, alt göra en beskrivning av den socialdemokratiska maktapparaten såsom jag uppfattar den. Det är helt rikligt alt vi inte känner till alla skrymslen och vrår eller hur del går till, och vi har inte någon övergripande uppfattning om hur bidragsregler i kommuner och landsting och på statlig nivå är konstruerade för atl favorisera vissa organisationer, men vi har exempel.

Kurt Ove Johansson säger vidare atl de andra partierna inte har varit intresserade av denna motion. Jag noterade alt Bertil Fiskesjö förvisso var intresserad av frågorna men all han inte ville ställa sig bakom formen.

Som jag ser det har utskotlsmajoriteten talat om all maktutredningen håller på alt göra en karlläggning av organisationernas roll och inflytande -detta ensidiga synsätt. Man har vid utskottsbehandlingen levt i den tron alt vår motion handlade om del, men så är det alltså inte,

Kurt Ove Johansson säger atl jag har brist på underlag när jag gör mina uttalanden och atl vi skall vänta på maktutredningen. Maktutredningen är inte besluisinriklad, och för all kunna göra en viss bedömning av socialdemokratin behöver vi inte ha del underlaget. Det är bara alt titta på hur socialdemokraterna behandlar Folksam, LO, HSB, Riksbyggen, arbetslöshetskassorna, kollektivanslutningen och annan bidragsverksamhet.

Prot, 1989/90:27 16 november 1989

Normgivni/ig m.m.

ELISABETH FLEETWOOD (m) replik;

Fru talman! Jag har en känsla av all Kurt Ove Johansson slog ihop mig och Birgit Friggebo till ett paket. Del har jag i och för sig ingenting emot, ibland. Vad gäller principer om lagstiftningen, är det självklart att man inte går in i detalj när man talar om principer. Vi har just uttalat oss principiellt, och del är helt riktigt atl vi gör det. Det skall vara en övergripande syn, och vi har hållit oss till det.

När det gäller organisationerna borde Kurt Ove Johansson, om han hade läst vår reservation - vilket han säkert har gjort - ha sett atl vi där går mer in i detalj och just kritiserar den situation som råder i fråga om den fackliga

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Normgivning m.m.

demokratin och de fackliga organisationernas inflytande, t.ex. bristen på respekt för de små förelagen och deras möjligheter. Kurt Ove Johanssons kritik slår tillbaka mot honom själv,

KURT OVE JOHANSSON (s) replik;

Fru talman! Jag vände mig mot Birgit Friggebos myckel insinuanta ton i sitt första anförande, och jag noterar nu med viss tillfredsställelse all hon har skruvat ned både ljudnivån och de mest vildsinta attackerna från del första anförandet. Det hedrar Birgit Friggebo alt hon har gripits av eftertanke på den punkten.

Vi debatterar ju ända ett ulskolisbelänkande där del inte finns något som helst underlag för den diskussion som Birgit Friggebo försöker föra. Vad jag har hävdat är atl vi i första hand skall diskutera betänkandet och det underlag som föreligger för detta.

Ån en gång vill jag understryka all del inte finns någon som helst anledning, Birgit Friggebo, alt döma ul maktutredningens arbete innan utredningen har lagt fram sitt betänkande. När del gäller t,ex, LO och dess politiska inflytande pågår ju en studie inom maktutredningens ram.

Jag vidhåller vad jag sade i mitt första anförande, all del verkligen finns anledning all avvakta utredningens resultat, I sinom lid skall vi nog få möjligheter atl föra diskussioner på del här området också i konstitutionsutskoitet. Men det är ju inte säkert atl det som kan komma fram ger anledning för Birgit Friggebo all fortsätta de här vildsinta attackerna mot socialdemokratiska toppolitiker utan atl egentligen ha något som helst underlag.

BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik;

Fru talman! Jag kan naturligtvis läsa om mitt anförande, om det är del som krävs. Men jag ber all få hänvisa till protokollet. Vad jag sade är inte någonting som är hastigt påkommet från min sida. Del åren uppfatlningsom har vuxit fram under mångårig politisk verksamhet - vad del betyder för ett land atl ett parti har ett så långt maktinnehav och bygger upp hajburar med intresseorganisationer, den egna partiapparaten och de offentliga organen.

Jag tror all det vore till fördel för vår demokrati om socialdemokratin kunde tryckas ner till att bli ett 30-procentsparti och vi fick en annan lingens ordning med större öppenhet i Sverige, Del är alltså inte bara fråga om ett debaltanförande vilket som helst som man har plitat ihop under natten,

Kurt Ove Johansson säger all det inte finns något underlag för att föra denna debatt. Vi har åtminstone skrivit motioner, som vi lämnade in i januari i år. Just de motioner som del här gäller handlade om folkstyret - så visst finns det underlag.

Vi skall inte i förväg döma ul maktutredningen och de undersökningar som den utredningen håller på med. Däremot kan man ju ha en åsikt om huruvida utredningen borde ägna sig ål fler saker, och andra saker. Del finns undersökningsmaterial inom utredningen som handlar om t.ex. LO. Men kommer det där all visa sig vilka relationerna är mellan LO och del socialdemokratiska partiet - och hur man från regeringens sida via olika bidragsbeslärnmelser, lagar, regler osv. favoriserar intresseorganisationerna? Nej, del kommer det inte.

KURT OVE JOHANSSON (s) replik;

Fru talman! Birgit Friggebo säger all del hon har sagt är genomtänkt sedan många år tillbaka. Men, Birgit Friggebo, den insinuanta tonen blir ju inte bättre för det, snarare tvärtom. Jag beklagar alt man ulan ett ordentligt underlag riktar insinuanta attacker mot människor på del sätt som Birgit Friggebo har gjort i debatten här i dag.

Jag noterar naturligtvis varenda reträtt som Birgit Friggebo gör i den här debatten. Hennes första och andra inlägg innebar ju en deklaration om all hon inte trodde all maktutredningen skulle kunna tillföra någonting. I del senaste inlägget retirerade hon ju litet på den punkten och medgav all här kanske ändå finns intressanta synpunkter atl hämta.

Men det har ju de senaste dagarna också hänt en del andra intressanta saker, Birgit Friggebo. Vi har haft en debatt om skatterna i Sverige, där inte bara organisationer ulan såvitt jag förstått även politiska partier har haft möjlighet all påverka politikens utformning. Det skulle kanske vara av särskilt intresse för en maktutredning att se på vilket inflytande t.ex. Birgit Friggebos eget parti har haft på skalleförslagels utformning.

Om inte jag minns fel har Birgit Friggebo, när vi deltagit i diskussioner tidigare, beskrivit del socialdemokratiska partiet som ett annex till LO. Nu har socialdemokraterna och folkpartiet kommit överens om skatterna. Skall man då misstänka all folkpartiet därmed skulle ha blivit ett annex till LO? Det kan i och för sig vara en intressant tanke alt i kommande diskussioner också analysera frågor liknande denna.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Normgivning m.m.

Förste vice talmannen anmälde all Birgit Friggebo anhållit alt till protokollet få antecknat all hon inte ägde räll till ytterligare replik.

LOLA BJÖRKQUIST (fp);

Fru talman! Del har varit intressant atl följa den här debatten. Jag kommer in efteråt, litet vid sidan om. Men jag tycker all del här ärendet är så viktigt att jag vill hålla mitt anförande med anledning av den motion som jag och Ingrid Ronne-Björkqvist har väckt. Motionen innehåller tre yrkanden, och samtliga yrkanden har behandlats av konstilutionsutskottet. Därför anser jag atl jag måste föra debatten här och nu.

I dessa dagar har det väl inte undgått någon svensk hur efterlängtad demokratin är i östländerna. Alla har nog också lagt märke till all del inte bara är fråga om atl kunna handla mer. Man längtar minst lika myckel efter frihet. Jag hoppas att det skall få många i vårt land atl fundera litet extra över hur vi i Sverige gör med vår demokrati och de möjligheter vi har. Del finns alltför många tecken på en demontering. I stället för atl konstruktivt använda de fina verktyg som vi har använder vi dem till all rasera.

Den som aldrig har blivit engagerad för demokratiska värderingar, eller ens förslår alt uppskatta värdet av dem, märker inte heller om man själv eller någon annan handlar stick i stäv mot dessa värderingar.

Varför finns del så mycket missnöje i Sverige i dag, när vi i mångas ögon bor i ett drömland? Vi har grundlagar som skall ligga till grund för det politiska arbetet, vi får äta oss mätta och vi lider ingen nöd. Men ändå finns del alltså ett utbrett missnöje och misstroende.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Normgivning m.m.

Då måste alla fråga sig; Beror det på brist på kunskaper om vilka fantastiska fri- och rättigheter som erbjuds? Beror del pä alt de missbrukas - att del bara är några få som har möjlighet att ta för sig på andras beskostnad? Och varför har det i så fall blivit på det sättet? Behöver vi något mer vid sidan av kunskaperna om del demokratiska systemet för all vi som medborgare skall fungera i del här mångskiftande samhället? Och vilka värderingar är del som ligger till grund för vårt handlande? Hur förmedlar vi dem? Och vem har ansvaret?

Det kan synas vara enkla frågor som jag ställer. Men jag tror alt det är helt nödvändigt att alla ställer dem med jämna mellanrum. På så sätt håller vi demokratin levande och också möjlig atl utveckla.

Om vi alla vore idealmänniskor, dvs. levde efter regeln atl "allt vad I viljen att människorna skola göra eder, del skolen I ock göra dem", då skulle del räcka långt med en god moral. Men ju sämre moralen är, desto fler lagar och regler behöver vi. Jag tycker atl det känns som ett stort nederlag för demokratin i Sverige att man tvingas konstatera alt respekten för vår demokrati och för våra medmänniskor blir sämre. Lagarna tänjs till bristningsgränsen, och fiffel och båg accepteras som något naturligt på många håll.

I går diskuterade vi här i kammaren det ökande och råa våldet, som också visar att respekten för medmänniskor avtrubbats. Följden blir alt det behövs fler poliser och all det krävs hårdare tag. Det är inte precis åtgärder som vi tycker alt det är roligt atl behöva la till. Men det visar hur allvarliga bristerna är och all vi missat att ta hand om problemen på ett tidigt stadium. Jag anser att vi här måste börja från grunden. Dessa problem hänger samman med kunskapen om demokratin, etiken och moralen i samhället och hur vi behandlar humaniora.

Ta t.ex. det som hände på Skattebetalarnas förenings möte för en tid sedan, då Bengt Westerberg blev utbuad i stället för alt man lyssnade på hans sakargument. Här rörde del sig ändå om människor som på andra områden är välutbildade. Till råga på allt läste jag senare i en dagstidning att man log parti för den buande pubhken.

Så har vi exemplet med lärarna som inte ville lyssna till skolministern. Massmedia är ofta slarviga och vinklar sina reportage. Vi kan la exemplet med riksdagsledamöternas besök i Stockholms stad för en tid sedan och bl.a. besöket i Rinkeby. Del är ett typiskt exempel på en sned journalistik, som undergräver i stället för alt bygga upp demokratin.

Ett annat hot som jag ser är atl så många vänder ryggen till det politiska arbetet. En enkät som statens ungdomsråd låtit göra bland ungdomar visar att dessa är väldigt aktiva, men de väljer ofta en enfrågerörelse. De är ointresserade av atl delta i utformningen av helheten genom arbete i politiska partier. Ungdomarna har inte blivit väckta och fått insikt om hur viktigt det är att man inte överlämnar helhetspåverkan till några få.

Den dom som nyligen avkunnades och som blev mildare än för liknande brott därför att gärningsmannen hade en annan kulturbakgrund främjar inte heller respekten för våra lagar, som ju skall garantera all alla döms på hka grunder.

De exempel jag nämnt pekar alla på ett stort behov av all de demokratiska idealen förankras hos den breda allmänheten. Därför föreslår vi som under-

tecknat motionen K815 i yrkande 3, att en populärversion av grundlagarna får en omfattande spridning i landet och att man bedriver en intensiv kampanj kring denna version. Detta yrkande har följts upp av folkpartireserva-tionen nr 10, som jag ber alt få yrka bifall till.

Jag är tacksam för att Bertil Fiskesjö här sade all han är beredd att överväga om man kan vidta åtgärder för atl i skolorna få en bättre undervisning om våra grundlagar. Men vad tycker andra partier? Anser de all det är bra som del är? Räcker det med att utveckla Samhällsguiden? Det kan kanske räcka för dem som aktivt söker kunskap, men del räcker ingalunda för att garantera alla en bättre kunskap om hur vårt demokratiska syslem fungerar, alltså även dem som inte råkar gå i skolan just nu.

Där våra grundlagar tar slut tar den personliga moralen vid, och den byggs upp inom familjen, i skolan, i organisationerna, på arbetsplatserna och i samhället i övrigt. Vi kan dagligen ta del av hur vårt normsystem successivt luckras upp i alla samhällsskikt. Det är tydligen inte längre självklart att föregå med gott exempel. Det finns t.o.m. de som inte skäms del minsta när de t.ex. lyckas lura till sig litet extra av skattemedel för egen del.

Nej, vi behöver normer som gör oss immuna mot att falla för sådana frestelser Föräldrar har genom åren känt sig ganska vilsna och saknat stöd av gemensamma normer all förmedla till sina barn. Skolöverstyrelsen har t.ex. utan att göra någonting bara konstaterat att det saknas metoder för metodikundervisningen. Så säger skolöverstyrelsens generaldirektör Erland Ringborg i en reklam för ett etikprogram, som ett av våra försäkringsbolag introducerat på grundskolans mellanstadium. Denna höst har ytterligare ett försäkringsbolag trätt in i grundskolan med ett program för högstadieeleverna. Del räcker tydligen inte med alt riksdagen och dess utskott gång på gång betonar viklen av undervisning i skolan i humaniora och etik. Det räcker heller inte med att det i läroplanen står många vackra ord, om vi sedan låter elikundervisningen falla mellan stolarna. Det är en otrolig försummelse som skett på detta området. Del framgår att lärarna fullkomligt kastat sig över det material som försäkringsbolagen nu går ul med. Tusentals lärare och 30 000 mellanstadieelever är engagerade. Lärarna avdelar nu två limmar per vecka under stadiets alla tre år för detta ämne.

Varför vill då skolöverstyrelsen inte erkänna detta faktum och uppvärdera etikämnet? Nu nämns detta ämne inte ens under rubriken Timplaner i läroplanen. Känner övriga partiföreträdare till hur etikundervisningen fungerar? Folkpartiet har till detta belänkande fogat ett särskilt yttrande med anledning av vår motion. I detta sägs bl.a.; "I en pluralistisk miljö är det viktigare än någonsin atl etiska frågeställningar aktualiseras och diskuteras i skolans undervisning. Självklara utgångspunkter är därvidlag de tio budorden och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna,"

Vi två motionärer har velat gå ännu längre och föreslår atl enkla etiska levnadsregler införs i förskolan och i skolans läroplan, alltså någon form av ersättning för de tio Guds bud, som man nu i stort sett bara talar om privat i hemmen. Jag hoppas att skolöverstyrelsen nu tar ett allvarligt menat tag och läser detta betänkande och de övriga betänkanden som konstitutionsutskottet har hänvisat till och i vilka man tidigare tagit upp etikfrågorna.

Enligt målbeskrivningarna i skolans läroplan skall skolan fostra och i ele-

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Normgivning m.m.

2 Riksdagens protokoll 1989/90:27

Prot. 1989/90:27 verna förankra del demokratiska samhällets grundvärderingar. Vi anser all

16 november 1989 en populärversion av grundlagarna och en uppvärdering av eiikämnei skulle vara ett sätt att öka kunskapen om demokratin och ge bättre vägledning både för mänsklig samlevnad och för samhällsulforiiiningen.

Ordensfrågor m.m.

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut fattades under 15 §,)

6§ Ordensfrågor m.m.

Föredrogs konstilulionsutskottets betänkande 1989/90;KUI1 Ordensfrågor m.m,

STIG BERTILSSON (m);

Fru talman! Belänkandet KUll, som är betitlat Ordensfrågor ni,m,, handlar också i väldigt hög grad om den svenska flaggan. Betänkandet är baserat på ett antal inoderalmolioner, som följts upp med ett par inoderalre-servationer till belänkandet.

Jag vill först säga något om de moderata reservationerna. Reservation 1 handlar om fiagglagen och reservation 2 om Europadagen som flaggdag.

På senare år har vimplar som används blivit alltmer tlagglika. Delta strider mot utgivna rekommendationer om hur vi skall hanlera vimplar, och del anser vi moderater är ett oskick, som inan bör stävja ined skärpta bestämmelser i flagglagen. Flaggan är ju i hög grad vår nationalsymbol, och vi tycker inte att den skall få förfuskas. Vi anser att del kravs all den behandlas strikt. Av den anledningen har vi avgivit reservation 1 till detta betänkande.

Fru talman! I reservation 2 föreslår vi att Europadagen den 5 maj skall vara allmän flaggdag. Vi svenskar tillhör ju Europa, och vi gördel i allt högre grad. Vi ser hur denna tillhörighet också blir alltmer väsentlig och alltmer griper in i varje svensks liv. Vi anser därför all del vore en bra manifestation alt göra Europadagen till allmän flaggdag. Det är faktiskt möjligt all göra delta, eftersom vi så sent som 1982 införde ytterligare flaggdagar i Sverige -valdagen och FN-dagen. Vi har under hela året inte mer än ett femlonlal flaggdagar, och det skulle finnas gott utrymme för atl också ge Europadagen den status som en flaggdag ger.

Vi är även i ett särskilt ytirande till betänkandet tagit upp de frågor som är titeln på betänkandet, dvs. ordensfrågor I detta yttrande säger vi all man borde se över möjligheterna all återinföra ordnar och medaljer i vårt land. Det finns ju annat än pengar och materiella ling som uppskattas. Ett bevis på samhällets uppskattning skulle kunna vara atl man åierinför möjligheten att utdela ordnar och medaljer.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 2,

Under delta anförande överlog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

KURT OVE JOHANSSON (s);

Herr talman! Den nya flagglagen är av mycket ungt datum. Den trädde i kraft 1983, När lagen antogs uttalade riksdagen all den inte ansåg straffsanktioner nödvändiga.

Stiftelsen Sveriges Nationaldag och Svenska Flaggans Dag har, som Stig Berlilsson sade, utfärdat anvisningar på del här området och särskilt understrukit atl vimplar inte skall ha gult kors. Frän utskottets sida menar vi att de anvisningarna bör ha viss genomslagskraft.

Det är för övrigt inte så länge sedan Sveriges flagga var föremal för utredning. All nu tillsätta en ny utredning, som föreslås i motion 802, anser vi därför inte vara särskilt meningsfullt.

I anslutning till atl den nya flagglagen antogs utökades antalet allmänna flaggdagar med två. Med hänvisning till alt de allmänna flaggdagarna för inte så länge sedan utretts yrkar jag avslag också på reservation 2.

Beträffande ordensväsendet bör del kanske nämnas atl riksdagen under senare år många gånger prövat och avslagit kravet om en utredning av ordensväsendet. Del har nu inte framkommit något nytt som kan föranleda en ändrad syn på den saken. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan i belänkande 11 och avslag på samtliga reservationer.

Prot, 1989/90:27 16 november 1989

Fortsall försök med förändrad budgetprocess i riksdagen

HANS LEGHAMMAR (mp);

Herr talman! Jag hade inte tänkt gå upp i den här debatten, men när jag ändå salt här och lyssnade kunde jag inte låta bli atl begära ordet när jag fick ett litet infall.

Del är härligt all höra atl moderalen Stig Berlilsson börjat få insikt om all del finns annat än pengar och andra materiella ting som är av värde här i livet. Men att del skulle vara ordensväsende och medaljer är, tycker jag, ett något märkligt synsätt! Del finns mycket annat här i livet som är viktigi-jag tror all vi behöver mycket annat än pengar, materiella ting, ordensväsende och medaljer!

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut fattades under 15 §,)

7S Föredrogs

konstitulionsutskoltels betänkande

1989/90:KU14 Lokala egendomsnämnder i stiften (skr, 1988/89:149),

Andre vice talmannen konstaterade alt ingen talare var anmäld, (Beslut fattades under 15 §,)

8 § Fortsatt försök med förändrad budgetprocess i riksdagen

Föredrogs konstitutionsutskottets belänkande 1989/90;KU19 Fortsatt försök med förändrad budgetprocess i riksdagen.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Fortsatt försök med förändrad budgetprocess i riksdagen

SONJA REMBO (m);

Herr talman! Konslilutionsutskottel föreslår fortsatta försök med den förändrade budgetprocess som påbörjades under förra riksmötet. Den moderata riksdagsgruppen instämmer i detta med ett undanlag, och del undanlaget gäller behandlingen av kompietleringspropositionen.

Den konipletleringsproposilion som regeringen i våras förelade riksdagen innehöll, i strid med riksdagsordningen, en lång rad förslag som inte hade ekonomisk-politisk innebörd. Riksdagen kritiserade också regeringen för detta.

Den nya budgetprocessen medförde all propositionen i de delar som låg utanför den ekonomiska politiken inte kunde delas ut till de berörda fack-utskotten - endast finansutskottet var behörigt atl bereda kompletterings-propositionen. Problemet löstes den gången på så sätt atl fackulskollen fick yttra sig till finansutskottet, men detta, herr talman, var ingen bra lösning.

Man kan befara atl riksdagen också under innevarande riksmöte kan få la emot en omfattande komplelleringsproposilion, som kan komma alt försälta oss i samma predikament som i våras. För att förhindra detta yrkar jag avslag på hemställans punkt 3 i konslilutionsutskottets betänkande nr 19.

KURT OVE JOHANSSON (s);

Herr talman! Del är ett något överraskande inhopp som moderaterna gör på den här punkten. Vi inom konstitulionsutskoltels arbetsgrupp för riksdagens arbetsformer har ingående diskuterat de här frågorna. I den arbetsgruppen har också moderaterna haft en ledamot med. Det har inte förekommit någon invändning från del hållet när del gäller uppläggningen av den fortsatta försöksverksamheten. Inte heller har del hörts några invändningar från moderaterna i konslitutionsuiskollel vid behandlingen av betänkande nr 19. Jag utgår ifrån atl åtminstone de moderater som i utskottet varit med och behandlat ärendet och där ställt sig bakom utskottets skrivningar också står för den uppfattningen, om vi hamnar i en voteringssilualion.

För atl försöksverksamheten skall kunna fortsätta fordras tre fjärdedels majoritet. E»ärför är del inte ointressant hur man ställer sig i den här frågan. Jag vill understryka alt del är viktigt alt den försöksverksamhet som har påbörjats får fortsätta som den har inletts under den här perioden.

Jag är något förvånad över all Sonja Rembo lar upp just kompletterings-propositionen. I utskoltsbetänkandet uttrycker vi ganska klart vår uppfattning på den punkten. Om jag har förstått det räll har man från regeringshåll lovat atl vara uppmärksam på de förhållanden som riksdagen har riklat kritik mot. T.ex. på s. 5 i betänkandel heter del; "Beträffande kompletteringspropositionen har riksdagen redan ställt sig bakom finansutskottets uttalande all den innehöll alltför många inslag som saknade ekonomiskt-polilisk innebörd." Jag måste därför säga all jag tycker all utskollel väl har täckt de synpunkter som Sonja Rembo nyss anförde i talarstolen. Jag yrkar alltså bifall till utskottets hemställan i konstilulionsulskollels belänkande 19.

BENGT KINDBOM (c);

Herr talman! Bakgrunden till delta belänkande får man söka i folksiyrel-sekommilléns arbete och den behandling som så småningom skedde av de

förslag man där log fram. Förslagen innebar all man sammanlade finans- och skalteutskott och på det sättet fick ett samlat ekonomiskt utskott. Del fanns inget underlag för en bred enighet på den punkten. Då uppstod diskussionen om atl koncentrera de ekonomisk-politiska åtgärder som föreslås efter budgeten - tilläggspropositioner och andra paket av ekonomisk-politisk karaktär - till finansutskottet.

Ytterligare en komponent är frågan om kammarens arbetsbelastning. Vi är i konslilutionsulskollel överens om all flytta fram tidpunkten för avlämnande av propositioner med budgelmässigl innehåll till den 10 februari. Den har ändrats från den 10 mars till den 25 februari, och nästa gång flyttar vi den alltså till den 10 februari - allt för atl utjämna kammarens arbetsbelastning. Då skall vi också få en budget, hoppas jag, som innehåller budgetfrågorna. Del skall inte vara intressant för regeringen alt komma i efterhand. Del blir så kort tidsavstånd mellan budgetens avlämnande och den 10 februari all huvuddelen av alla ekonomiska åtgärder bör vara redovisade i budgetpropositionen.

Nu undrar jag hur regeringen och övriga kommer all tolka Sonja Rembos uttalande. Hon säger ju att man inte skall försälla finansutskottet i den här situationen igen. Därför skall riksdagen avslå hemställan. Riksdagen har ju redan uttalat sig om hur fel regeringen gjorde när den framlade kompietleringspropositionen. Det fördömandet slår ju hela riksdagen bakom,

KU upprepar denna kritik nu. Jag utgår från atl regeringen lar fasta på detta, men med Sonja Rembos uttalande om atl vi inte skall försälla finansulskollel i denna situation en gång till kan ju regeringen tolka del som om del är fritt fram om den får dela del på alla andra utskott. Då kan man komma med en helt ny budget. Det tycker jag atl vi bör förhindra, herr talman, genom atl jag yrkar avslag på Sonja Rembos yrkande och bifall till KU;s betänkande nr 19.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Fortsatt försök med förändrad budgetprocess i riksdagen

SONJA REMBO (m);

Herr talman! Bara ett förtydligande till Bengt Kindbom, Det är riksdagen som försätts i svårigheter, framför allt fackulskollen, 1 våras upplevde vi hur inte minst skatteulskollel blev helt ställt vid sidan om av det omfattande förslag som regeringen framlade på skattepolitikens område och som sedan ledde till en uppgörelse i finansutskottet. Del var, menar vi, icke någon bra lösning.

Vi kan inte på det här sättet göra det omöjligt för fackulskollen att lägga fram egna betänkanden i frågor som berör dem så djupt. Vi bör inte försälta oss i den situationen. Därför vidhåller jag yrkandet om avslag på punkt 3 i hemställan.

BENGT KINDBOM (c):

Herr talman! Det är ju en fråga om kompietleringspropositionen och vad den skall innehålla. Riksdagen har alltså fördömt innehållet i den under våren framlagda kompietleringspropositionen,

Sonja Rembo gör nu likadant som i sitt huvudinlägg. Hon pläderar alltså för atl utskotten skall ha ärendena, och då är del fritt fram för regeringen all lägga hur många förslag som helst.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsniaterielexport

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut fattades under 15 §.)

9 § Krigsmaterielexport

Föredrogs utrikesutskottets betänkande 1989/90:UU] Krigsmaterielexpori (skr, 1988/89:147),

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Vi befinner oss i en situation där världens vapenhandel totalt sett minskar, men där den svenska vapenexporten ökar. Den svenska vapenexporten ökade med 300% mellan år 1983 och 1988 räknat i fast penningvärde. Delta framgår av färsk statistik frän SCB, Under de åtta första månaderna 1989 ökade exporten med 20 % jämfört med samma period under förra året. Sammanlagt levererades vapen och ammunition för 3 394 milj. kr. - detta trots avspänning och en minskad vapenhandel i världen.

Indonesiens folkmord på Ösllimors befolkning hindrar inte den svenska vapenexporten till Indonesien. Exporten uppgick till 49 milj. kr. jämfört med 21 milj, kr, under samma period föregående år. Indien är den största mollagaren, del vet vi. Dit gick 48% av exporten. Nyligen rapporterades det i en internationell tidskrift som heter The Economisl all Bofors-haubilsen används mycket förtjänstfullt, enligt generalerna, i strider mot Pakistan. Denna fråga tog jag upp i den här församlingen för någon vecka sedan. Utri-keshandelsminister Anita Gradin tyckte inte alls all detta var problematiskt. Del här är tydligen inte i strid med våra exportregler.

Exporten till Pakistan, en av Indiens grannar, ökar också. Landet ligger på sjunde plats på exporilisian. Jugoslavien ligger på andra plats, USA på tredje, Norge på fjärde och Venezuela på femte plats.

Detta sker då den internationella situationen är myckel positiv, och den bör vi på alla sätt stödja. Del är nämligen en situation av internationell avspänning, internationell demokratisering och internationell nedrustning.

Då år det väl ändå på liden all vi ställer oss frågan; Måste vi verkligen exportera vapen för atl försvara vår neutralitet, vilket ju är den argumentation som ligger i bollen på vår vapenexport, såvitt jag förslår?

De utredningar som är tillsatta och som det hänvisas till i betänkandet är ju tillsatta just för atl del finns en så kraftig opinion som känner så stark olust inför hela vapenexporlfrågan. Den har gjort så under många år, och del är en opinion som växer - inte bara inom fredsrörelsen och de politiska partier som redan i dag kräver stopp för vapenexporten utan också inom t,ex, socialdemokratin.

Man har alltså tillsatt två utredningar som man hänvisar till i belänkandet. Den ena ar en utredning om krigsinaterielbegreppel. Utredningen har lagt ett förslag, I direktiven ingick en vidgning av krigsinaterielbegreppel för all man skulle komma ifrån del faktum all hälften av den krigsmateriel som exporteras från Sverige i dag inte exporteras som krigsmateriel ulan som civil materiel. Del gäller t.ex. lyflkranar som man skall använda till all lyfta missi-

ler. Del gäller Boghaininarbåtarna, som har debatterats ganska livligt både i detta land och utomlands. Men den här utredningen som nu har lagt sill förslag har inte följt direktiven, anser jag, nämligen atl vidga begreppet. Det har den alltså inte gjort. Den säger all allt skall vara som förut.

Det innebär all fortfarande skall hälften av den svenska krigsmaterielexporten ske under täckmantel av atl del galler civil materiel.

Den andra utredning som man hänvisar till är krigsmaterielexportutred-ningen, som ju inte är färdig ännu. Den hade som direktiv att studera hur kostnaderna för det svenska försvaret skulle påverkas av eventuellt hårdare restriktioner vad gäller den svenska vapenexporten och också av ett totalt avbrytande av den svenska vapenexporten.

Så långt jag har kunnat följa den utredningens arbete har den en helt annan infallsvinkel. Den undersöker nämligen på vilket salt en minskad export eller ett avbrytande av vapenexporten skulle inverka på den svenska vapenindustrin. Det är den infallsvinkeln utredningen har valt - inte atl studera vilka konsekvenser delta skulle få för det svenska försvaret. Del var ändå det som var huvudargumentet när utredningen tillsattes. Genom atl tillsätta en utredning skulle man dämpa den kraftiga opinion som finns mot den svenska vapenexporten.

Jag tycker att man kan säga atl de regler som Sverige i dag tillämpar har fört med sig mycket skumraskaffärer. Det handlar om legal vapenexport till länder som är ytterst tvivelaktiga. Det handlar om illegal vapenexport. Vi har fått la del av en mängd processer, Alla rätlegånger är inte avslutade ännu. Ingen vill la ansvaret för vad som har hänt, och alla skyller på varandra. Del är djupt demoraliserande, skulle jag vilja säga.

Vi vet all det förekommer en internationell andrahandshandel med vapen, som gör att vi pä inget sätt har möjligheter all kontrollera vart vapnen tar vägen.

Vi vet all den internationella utvecklingen inom vapenindustrin, precis som alla andra industrigrenar, går mot en ökad centralisering, transnaliona-lisering och ökat samarbete för utvecklingskostnader. Utvecklandet av de moderna högieknologiska vapnen medför ju så stora kostnader. Den utvecklingen deltar Sverige i genom samarbelsavtal som också gör all vi kommer att ha små eller inga möjligheter all vela vart våra vapen tar vägen.

Hela den här utvecklingen är djupt olustig och fyller många med bävan. Det rimmar så illa med allt vackert tal om Sverige som en fredsälskande nation och om att vi arbetar internationellt för fred och nedrustning, när konsekvensen av värt praktiska handlande innebär all vi deltar i niilitariseringen av inte minst tredje världens länder, samtidigt som vi vet atl de skulle behöva sina pengar till någonting helt annat.

Jag tycker att Sveriges riktlinjer för vapenexport, som ju innebär förbud men som har så många kryphål och undantag att del i princip är fritt framom inte officiellt sä inofficiellt -, skulle kunna jämställas med om tobaksmonopolet bara skulle sälja tobak till dokumenterade icke-rökare, eller som om Systembolaget bara skulle sälja sprit till dokumenterade absolutister. Jag tror inte atl någon tror all man skulle få sälja någonting då. Detta har naturligtvis också den svenska regeringen insett. Därför lillgodser man genom myckel luddiga skrivningar den svenska krigsindustrins behov av ökade

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsi7iaterielexport

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

marknader och dess behov av vinster. Detta är det intresse som ligger bakom de myckel luddiga formuleringar som ulskollsmajorileten av någon för mig outgrundlig anledning framhärdar med att hävda är det sätt på vilket den svenska vapenexporten skall regleras.

Vi i vpk anser alt detta inte bara är dubbelmoral ulan omoral och alt det är oanständigt.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 2 i betänkandet.

CARL FRICK (mp):

Herr talman! Krigsmaterielexporten har under ett antal år varit en av de stora politiska frågorna i Sverige. Vi har, efter avslöjandena av förre Boforsingenjören Ingvar Bratt om klart olaglig export av vapen, bevittnat en kako-foni av lögner och undanglidningar från ansvarigt håll. Vi har fått rättegångar med de inblandade inom industrin som hävdar all det de har gjort har skett med regeringars eller regeringsorgans aktiva medverkan eller tysta medgivande.

Del som vi länge trodde var ren svensk linje - alt bara exportera vapen till de länder som i praktiken inte hade för avsikt att använda dem - har visat sig vara helt falskt.

Vapenexportfrågorna har blivit en stor skamfläck för Sverige,

Situationen är också allvarlig ur en alldeles speciell synpunkt; del sprider sig i samhället en känsla av atl man högt upp i samhällets topp ägnar sig åt rader av ruttenheter. Kan man handla ruttet där, kan man längre ner i systemet känna ett berättigande för att också handla ruttet. Vi får otäcka spridningseffekter genom hela samhället.

Det är viktigt med föredömen i ett samhälle. Inte med bästa vilja i världen går det i dag att säga all de som har handlagt vapenexportaffärerna har varit ens i närheten av att vara goda föredömen.

De inblandades omdömesförmåga måste starkt ifrågasättas. Deras syfte har i stället varit all se till atl det tjänas pengar. Ändamålet får helga medlen. Då får principerna, föredömena och omdömesförmågan stryka på foten.

Vapenexporlbyken, som skulle tvättas offentiigt, har fällt många personer och stoppat många karriärer. Det är bra. Däremot väntar vi på den slutliga renlvältningen av den skitiga byken, som Sten Andersson har utlovat.

Del finns många myckel egendomliga inslag i den svenska vapenhandeln. Indienaffären är för många ett av de allra mest upprörande, med dess stora inslag av mutor och regeringens hemhghållande av handlingar som skulle kunna ge oss vägledning om vad som verkligen har hänt. Inte kännetecknas detta handlande av någon önskan om offentlig byktvättning!

En av de ledande principerna i svensk vapenhandel är att inte sälja vapen till länder som är i krig eller slår nära att komma i krig. Av den anledningen är vapenförsäljning till USA ett flagrant brott mot andan i de svenska reglerna. Del är inte många stater som har varit så flitigt i elden som USA sedan andra världskriget: Vietnam, Guatemala, Cuba, Granada, Libanon och Korea är några fall som jag på rak arm kommer på. USA har haft Israel som nära förbunden stat, och det landet har krigat sedan 1948 flera gånger och är nu inbegrifiet i en kamp mot staten Palestina. USA har bistått Israel ekonomiskt och militärt. Varför vapenhandlar vi med USA?

Vi är nu mitt uppe i stora omvälvningar i vår omvärld. Det som sker i Europas öststater kommer all påverka oss i myckel hög grad. Där sker nu en omfattande nedrustning och en decentralisering av makt och en stark nationell frigörelse, efter ett långt och mycket svårt diktatoriskt ok. Demokratiska processer ser nu dagens ljus.

Samtidigt deltar Sverige i en annan process av helt motsatt slag. Vi vill anpassa oss och harmonisera oss med en västeuropeisk centralistisk stat, som vill bygga upp murar mot omvärlden - en statsbildning som vill bli en ekonomisk och militär stormakt för atl hävda västeuropeiska industriintressen för atl möta hot från USA, Japan och öststaterna. Nationerna inom denna krets styrs genom enväldiga beslut i ett ministerråd ulan offentlig insyn och demokratisk styrning.

Del är märkliga kontraster vi upplever i dessa dagar!

Den svenska viljan till anpassning är myckel stark. Inom EG vill man ha en fri vapenhandel. Man ser den som en viktig ekonomisk faktor för framliden. En anpassning innebär alt vi i praktiken måste följa den politik som fastläggs av EG:s olika organ. Då kan vi glömma vår "självständiga" linje när det gäller vapenhandeln. Vi anpassar oss. Industrin är med på noterna och ser till all etablera sig på olika sätt inom EG för atl vara med när vapentågen går. EG-anpassningen verkar då som ett erkännande av den praktiska svenska politiken när det gäller vapenhandel.

Svensk vapenexport bara ökar och ökar. Del har länge hävdals alt Sverige måste ha export av vapen, annars kan vi inte upprätthålla en egen vapenproduktion till rimliga kostnader. Vårt försvar skulle bli för dyrt. Med "för dyrt" menas all vi tvingas lägga ner mer pengar på del försvar som vi vill ha - med en mindre produktionsbas skulle vi tvingas minska vår levnadsstandard. Vi, som lever i ett för de flesta människor ofattbart överflöd, vill med vårt handlande öka vår överflödskonsumlion genom atl sprida död och elände bland mindre lyckligt lottade i världen. Del strider mot vad man i officiella sammanhang säger om internationell solidaritet och om att vi vill hjälpa nödlidande i världen. Det vilar ett drag av oresonlig cynism över den svenska argumentationen för vapenhandeln. Vi är helt enkelt inte trovärdiga längre.

De senaste beskeden om att granatgeväret Carl Gustaf nu finns i Kambodja och där används med stor framgång visar tydligt vad det är fråga om. De vapnen kommer från Singapore.

Sverige har i omgångar haft vapenexporlförbud till Singapore, därför atl vi ansåg atl regeringen där medverkade till illegal vidareexport av svenska vapen. Men i december 1987 tvingades Anita Gradin kröka rygg och röka fredspipa med singaporianerna och fick påstå alt deras regering var helt fri från inblandning. Staten Singapore hade nämligen som bestraffning för exportstoppet satt i gång med bojkott av 150-200 svenska företag i Singapore. De tyckte att de satt på poltkanten och vrålade högt. Hotet var så starkt att förbindelserna normaliserades med diktaluren i Singapore. Ja, se pengar! Och nu ser vi resultatet i Kambodja.

Herr talman! Del är faktiskt en skam som är väldigt stor. Vår linje atl prata vackert och böja oss för pengar inger ingen som helst respekt. Det vet del svenska folkel - man känner del ända in i märgen. Det är bl,a, därför som

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

polilikerföraktel sprider sig. Polilikerföraklet är egentligen ingenting annat än vissa politikers förakt för medborgarna.

Vapenexporten är förkastlig i en värld i nöd. Den är förkastlig när vi nu ser klara tecken på all vi håller på all få avgörande förbättringar i världen när del gäller rustningarna.

I avvaktan på alt vi kan få en total avveckling av den svenska vapenexpor-len vill vi all det skall vidtas en lång rad åtgärder i restriktiv riktning. Vi vill att riksdagen skall få la ställning till dispenser från vapenexporlförbuden, i stället för regeringen. Vi kräver all krigsmaierielbegreppel vidgas och all exportstoppen för stater som missbrukar de svenska reglerna förenas med klara bestämmelser om karenslid och atl exporlslopp gäller oberoende av om del är en statlig myndighet eller ett privat förelag i landet som begått brottet mot de svenska reglerna. Vi måste få en kraftfull satsning på omställning till civil produktion. Vi måste få ett exporlslopp för de svenska företag som döms för brott mot vapenexportlagarna. Dessutom måste riksdagen fastställa ett kriterium för all kunna avgöra om reslrikliviielen faktiskt upprätthålls under en viss given lidsperiod.

Därmed vill jag yrka bifall till reservation 1.

INGELA MÅRTENSSON (fp):

Herr talman! Del betänkande vi nu behandlar lar upp en mängd olika aspekter av vapenexporten. Jag har själv fillsammans med Charlotte Branting motionerat i en rad olika frågor, vilka också berörs i betänkandel. Jag tänkte inte närmare gå in på den diskussionen. Jag vill bara nämna alt vi för ett par år sedan log upp frågan om all man borde belysa behovet av vapenexporten och hur detta är kopplat till bevarandet av den svenska försvarsindustrin. Gudrun Schyman nämnde just atl del finns en sådan koppling mellan den svenska försvarsindustrin och behovet av vapenexport.

Vi har också motionerat om all krigsmaierielbegreppel borde förändras så alt del inte blir möjligt alt t,ex, exportera kranar som skall användas till all lyfta missiler eller båtar som sedan används i rena krigssituationer.

Vi har även motionerat om all man bör la initiativ för all förbereda för en omställning från militär till civil produktion och om all regeringen borde la initiativ när det gäller atl omstrukturera den svenska försvarsindustrin för atl det på det viset skall bli möjligt all möta en minskning av vapenexporten.

Dessutom har vi tagit upp frågan om all man bör avskaffa den parlamentariska nämnden,

Alla dessa frågor tas upp i betänkandel, och jag tänkte därför inte mera gå in på dem. Utredningar är på gång, och vi har därför inte väckt några motioner i år. Vi väntar i stället pä utredningarna och hoppas all vi skall kunna ha en rejäl debatt här i riksdagen om alla dessa viktiga frågor.

Däremot har Charlotte Branting och jag väckt en motion som berör frågan om statistiken och den skrivelse som regeringen har överlämnat till riksdagen. Man bör enligt vår mening ha en mera öppen, offentlig statistik så all debatten också kan utgå från fakta. Vi har nu till vår glädje noterat alt utskottet har uttalat sig positivt på denna punkt. Jag vill gärna här i debatten påpeka all utskollel delar uppfattningen alt den offentliga redovisningen av \apenexporten bör vara så öppen som möjligt. Det bör vara regeringens

strävan alt i framtida redogörelser ta med alla uppgifter som del inte finns skäl atl hemlighålla. Detta bör även gälla samarbelsavtal.

Jag ser delta som en positiv skrivning, Utskollel har heller inte avstyrkt vår motion ulan i stället svarat genom detta uttalande. Vi hoppas också atl regeringen tar intryck av vad riksdagen här kommer atl uttala som sin mening, så atl vi får en mera öppen redovisning av vapenexporten. Man bör bl.a, ur denna redovisning kunna utläsa till vilka länder vi har exporterat vapen och vilken typ av vapen vi har exporterat. Jag hoppas alltså all vi kan få se sådana redovisningar i framliden.

Regeringen har ju i debatten om vapenexporten inte precis visat någon större öppenhet. Sten Anderssons uttalande om en offentlig tvättning av vapenbyken ler sig i dag ganska märkligt när vi har sett hur regeringen i olika sammanhang har agerat.

Häromdagen var jag i Stockholms tingsrätt och lyssnade på slutpläderingen i Boforsmålel, Martin Ardbos försvarsadvokat antydde då all del inte var långt ifrån all man var tvungen all lägga ned målet eftersom åklagaren inte kunde genomföra sina förundersökningar på ett sådant sätt all de kunde leda fram till ett åtal. Till slut, efter många svårigheter, fick man la del av papperna på regeringskansliet.

Man måste säga atl del är ett märkligt agerande frän utrikesministern all själv sitta och ljuvhälla på papperna om han utgår ifrån all vi skall ha en ordentlig genomgång av vapenexporten.

Men vi hoppas, som sagt, all riksdagens kommande uttalande om större öppenhet också kommer alt sälla sina spår i regeringens handlande, och därför nöjer jag mig med detta för dagen.

Prot, 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

STURE ERICSON (s);

Herr talman! Låt mig först säga till Ingela Mårtensson atl jag håller med henne vad gäller resonemanget om öppenhet. Vi har pä denna punkt gått mycket långt. Jag tror inte all något land som exporterar krigsmateriel är öppnare än Sverige. Den debatt vi har haft under senare år har ju också lett till atl det som man förut försökte hålla hemligt numera kan debatteras öppet och fritt.

Låt mig konstatera atl ulrikesulskollels belänkande om krigsmaterielexporten ger uttryck för en myckel bred enighet här i riksdagen i dessa frågor. Det är bara de två minsta partierna, kommunisterna och miljöpartiet, som har en annan uppfattning. Deras argument mot krigsmaterielexporten bygger på atl de har andra åsikter än majoriteten i fråga om säkerhetspolitiken.

Det är ju enbart säkerhetspolitiska skäl som ligger bakom det faktum all vi har en krigsmaterielinduslri här i landet. Del är bra för ett neutralt land all kunna tillverka sina egna vapen. Ungefär 70 % av försvarels materiel tillverkas inom landet. För all denna del av vår industri skall kunna vara konkurrenskraftig måste den få mäta sina krafter pä de internationella marknaderna och vara i kontakt med andra företag inom sin bransch, Sverige är en stor neltoimporlör av vapenteknologi, vilket är den andra sidan av export-problematiken.

Del är viktigt att slå fast del som egentligen är självklart, nämligen alt vi

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

har en viss vapenexport enbart av säkerhetspolitiska skäl och inte för all göra ekonomiska vinster eller för all hälla sysselsätlningsnivån uppe.

Under de senaste årtiondena har krigsmaterielexporten normalt uppgått till ungefär 1 % av den totala exporten, I statistiken för 1988 kan man notera att denna export nu uppgår till ca 2 % av den totala exporten. Förklaringen är alt Bofors stora kanonleveranser till Indien omfattar närmare hälften av krigsmaterielexporten under fjolåret. Nu är dessa leveranser snart slutförda Och då kommer denna export atl återgå till mera normala nivåer.

Svensk krigsmaterielinduslri är sannerligen inte någon expansiv bransch, Bofors, vårt största förelag på området, har under fjolåret och under innevarande år minskat antalet anställda i Karlskoga med 1400 personer. Även andra svenska förelag som tillverkar krigsmateriel har stora problem med lönsamheten och minskar nu antalet anställda.

Det antal länder som Sverige säljer vapen till har inte heller ökat på senare år. Snarare säljer vi nu till färre länder än tidigare. Den svenska krigsmaterielexporten har en ganska fast och stabil kundkrets.

Utskollel hänvisar i svaren på flera av motionsyrkandena till all frågan om krigsmaterielexporten nu utreds av en parlamentarisk kommitté. Denna tillsattes i juni i fjol och blir färdig mot slutet av detta år. Denna utrednings belänkande kommer atl sändas ul på en mycket omfattande remiss, så del kommer all finnas rikliga tillfällen atl ytterligare debattera dessa frågor under det närmaste halvåret.

Slutligen vill jag nämna något om vad som sägs om Indonesien i slutet av utskottets betänkande. För all inte något missförstånd skall uppstå bör det självklara konstaleras, nämligen att samma bestämmelser och regler gäller för eventuell export till Indonesien som för export till andra länder.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan pä samtliga punkter.

INGELA MÅRTENSSON (fp):

Herr talman! Sture Ericsons anförande gjorde mig litet konfunderad. Jag vet inte om han tycker atl den statistik som vi har är bra, med den offentliga redovisning som sker i dag. Jag uppfattar ändå alt utskottet har uttalat sig för atl man skall ha en mer öppen statistik i framtida redogörelser, så att vi kan förvänta oss en förändring på den punkten.

Sedan fick jag intrycket alt Sture Ericson tyckte att Sverige har den mest öppna redovisningen av de vapenproducerande länderna. Då kan jag upplysa om all i USA har man en öppnare redovisning än vad vi har här. Så det vore väl skäl all titta på hur de här frågorna behandlas i den amerikanska kongressen.

Som jag sade tidigare, tänker jag inte gå in på de olika aspekterna, eftersom jag förväntar mig atl vi framöver kommer all få ett mera digert underlag för en diskussion om vapenexporten. Men jag måste ändå reagera på Sture Ericsons sätt att beskriva vart vapnen tar vägen. Faktum är ju all Sverige exporterar alltmer vapen till tredje världen, och det kan väl ändå inte vara en bra utveckling.

Jag var på ett seminarium med Världsbanken för ett par veckor sedan, och där logs just frågan upp om del olyckliga i alt så många länder i tredje värl-

den använder så stora resurser till vapenanskaffning, och man ville att Världsbanken skulle sälta press på dem. Men banken gav då en känga till Sverige och framhöll alt man borde i bilaterala avtal se till att de vapenproducerande länderna inte säljer vapen i den utsträckning som de gör i dag till länder i tredje världen. Där tycker jag alt Sverige borde tänka om.

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Att redovisningen t.o.m. är så öppen alt saker som borde vara sekretessbelagda diskuteras i dag, förstår jag atl Sture Ericson inte är nöjd med, men jag håller med dem som säger alt öppenheten i de här frågorna skall vara så stor som möjligt.

Jag vill bara påpeka att det faktum alt vi har den öppenhet vi har i dag beror väldigt myckel på en aktiv opinion, bl.a. kanaliserad via fredsrörelsen, som har satt tummen i ögat på allt del hemlighetsmakeri som regeringen företar sig i de här affärerna. Det behövs tydligen, för de egna ambitionerna vad gäller öppenheten är inte särskilt imponerande.

Sedan säger Sture Ericson att del är de två minsta partierna i riksdagen som kräver stopp för svensk vapenexport. Det antar jag alt han säger för alt försöka marginalisera det berättigade kravet på ett sådant stopp. Men de två minsta partierna, vpk och miljöpartiet, är på inget sätt ensamma. Vi är språkrör för en stor och bred opinion, dessutom en stor och bred opinion inom socialdemokratin som tyvärr inte kan använda sitt eget parti, åtminstone inte i den här församlingen, för all driva kravet på stopp för svensk vapenexport.

Om man tittar på vad som sägs vid era kongresser, Sture Ericson, ser man atl det finns en stor opinion för det kravet, inte minst inom ungdomsförbundet, kvinnoförbundet och broderskapsrörelsen. Det finns också inom andra politiska partier starka opinioner mot den svenska vapenexporten men som inte tillåts alt göra sig hörda i de här diskussionerna. Jag tror atl Sture Ericson också är medveten om del.

Så till Indien, som i alla diskussioner får vara förklaringen till den ökande svenska vapenexporten. Sture Ericson säger att snart är Indienordern slut, och då skall exporten minska och återgå till del normala. Jag är inte ett dugg övertygad om det, eftersom Anita Gradin så sent som i förra veckan sade att Indien fortfarande skulle vara ett bra land alt exportera vapen till.

Vad jag förstår, har inte Indien tänkt sig rusta ner. Där pågår en miliiarise-ring, och jag antar atl det är regeringens uppfattning all Sverige skall bidra till den militariseringen också i fortsättningen.

Bofors minskar sin produktion och minskar antalet anställda, och andra vapenproducenter i Sverige gör det också. Ja, av en självklar nödvändighet. Del är en internationellt hård marknad. Konkurrensen är hård, och man kan inte förvänta sig ökade beställningar från det svenska försvaret i all oändlighet, för vi tänker inte gå med på atl del svenska försvaret sväller i en säkerhetspolitisk situation som den nuvarande. Jag vill gärna påpeka del, eftersom Sture Ericson säger att grunden för vår vapenexport är den säkerhetspolitiska bedömningen.

Då vill jag fråga Sture Ericson; Hur ser del säkerhetspolitiska scenario ul här i Europa som motiverar att Sverige har ett militärt försvar, en vapenindu-

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

Siri och en därmed sammanhängande vapenexport av den milda grad som vi har i dag?

Jag vill påstå alt den internationella utveckling som vi nu åser med stor glädje innebär all frågan om all försvara neutraliteten med militära medel börjar förlora i aktualitet. Den råa militära maklpoliliken i Europa har faktiskt spelat ul sin roll. Det kalla krigels lid är förbi, och del vore märkligt om det skulle få effekter i varje annat land utom i Sverige, 1 så fall tycker jag all skygglapparna, som regeringen bär, har vuxit till stora stenblock som vi på alla sätt måste flytta på.

All vapenindustrin inte är glad ål den här utvecklingen, del förstår jag. Men del kan inte vara dess intressen vi skall företräda, och Sture Ericson säger också alt så är det inte. Del är inte vapenindustrin och inte heller regionalpolitiken som skall styra, ulan det är säkerhetspolitiken. Låt då säkerhetspolitiken styra, skulle jag vilja säga.

CARL FRICK (mp):

Herr talman! Sture Ericson säger alt vi har en vapenexport enbart av säkerhetspolitiska skäl. Jag måste säga alt jag tycker atl det är ganska fantastiskt med tanke på del som vi ser runt omkring oss och som Gudrun Schyman sä livfullt har beskrivit alt jag inte behöver upprepa del. Del som är bra sagt behöver inte sägas flera gånger.

Det är klart att Sverige skall ha egna vapen, säger vi i miljöpartiet. Behövs del ett försvar, skall värt land också producera egna vapen. Däremot är det väldigt svårt all förslå att Sverige för den skull måste exportera vapen i sådana mängder,

Sture Ericson säger all Sverige måste ha en konkurrenskraftig vapenindustri och atl den behöver mäta sin förmåga. På vilket sätt mäter man sin förmåga när man handlar med vapen? Del skulle vara intressant all vela, Sture Ericson. Är det antalet nedskjutna människor eller bombade hus per minut, eller vad är del för förmåga man måste bevisa?

Varje vapen är ju en bedrövelse i och för sig, så jag tycker inte atl det behövs någon speciell måttstock. Men Sture Ericson visar här en utomordentligt cynisk inställning som faktiskt är genomgående i hela den svenska vapenhandelspolitiken. Del gäller alt prångla ut så mycket vapen som möjligt.

Del är inte alls sant all man exporterar vapen av något annat skäl än för alt tjäna pengar. Vad jag vet har de svenska vapenlillverkarna också utvecklat vapen enbart för export. Nog vill man tjäna pengar på exporten, och det gör man nu rned besked. Annars skulle naturligtvis inte Bofors och de andra vapenlillverkarna ägna sig åt all bl,a, leverera haubiisar för miljarder.

Del är klart atl del finns myckel starka ekonomiska intressen i den här hanteringen. Jag är inte heller övertygad om all när Indienordern slulleve-rals man inte kommer alt försöka fortsätta all utveckla affärerna i Karlskoga, Har man byggt upp en potential på indusirisidan, är man utomordentligt ovillig alt släppa den ifrån sig. Kan man vapen, är del självklart all man vill fortsätta atl tillverka och sälja sådana.

Vi vill vidhålla från miljöpartiets sida all även om man här betraktar oss som en minoritet så finns del, precis som Gudrun Schyman sade, en fanlas-

lisk massa människor som slår bakom kraven på en helt annan vapenexportpolitik och en helt annan säkerhetspolitik. Jag tycker att det är viktigt att lyssna på och se på vad som händer i vår omvärld. Del är nämligen ytterligare ett skäl för oss att vara utomordentligt restriktiva i vår vapenförsäljning, till dess att vi kan sluta ined att över huvud taget handla med vapen. Bifall till reservation 1!

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

STURE ERICSON (s):

Herr lahnan! Jag tror faktiskt inte. Ingela Mårtensson, all USA är något föredöme för Sverige, Del är sant atl vissa affärer redovisas ganska öppet via kongressen, men det är också sant alt USA handlar med vapen på den internationella marknaden ulan all kongressen får vara ined. enbart på order av presidenten t.ex. Framför allt vet vi all en förfärande mängd vapen är i omlopp som amerikanarna lämnat efter sig på olika ställen utan att kongressen har fåll vara med och bestämma och ulan alt någon offentlig redovisning har gjorts.

Tittar man på hur olika länder redovisar sin vapenexport - utredningen har försökt göra del - år del svårt alt hitta något land som har en bredare redovisning än Sverige. Nu skriver ulrikesulskotlel atl vi bör vara så öppna som möjligt. Del är naturligtvis en anvisning. Kan vi hitta ytterligare möjligheter all fä ut information till den öppna offentliga debatten så skall vi göra det.

Sedan till detta all del har blivit en ökning beträffande den tredje världen. Ja, det rör sig om den Indienorder som vi har talat om hela liden och som nu utgör hälften av exporten. Ordern slullevereras i år och nästa år, och sedan kommer mera normala förhållanden atl inträda. De stora köparna från Sverige är industriländerna och de nordiska länderna, alltså de neutrala och en del västländer.

Gudrun Schyman gjorde sig härtill språkrör för en bred opinion, efter vad hon sade. Hon pekade på Socialdemokratiska ungdomsförbundet. Kvinnoförbundet osv.

Del är riktigt att det inom dessa förbund finns många tvivlare i denna fråga. Vi for en livlig debatt i mitt parti. Men del grundläggande, och del jag pekade på i mitt anförande tidigare, var den myckel breda uppslutningen bakom den säkerhetspolitik vi för. Ett viktigt inslag i denna säkerhetspolitik är faktiskt all vi kan försörja del svenska försvaret i så hög grad som möjligt med svensktillverkad materiel.

Jag tyckte nog all Gudrun Schyman var väl snabb i sina slutsatser när hon stod här uppe och sade att neutraliteten har spelat ul sin roll. Är del vpk;s uppfattning? Jag vet alt vpk hade problem med neutraliteten tidigare, under mera stalinistiska perioder av partiets historia, men jag trodde faktiskt all vpk nu var på väg in i den breda uppslutningen bakom den svenska säkerhetspolitiken. Del är ju bara att beklaga om så inte är fallet. Nu sitter ni med i försvarskommiltén som bearbetar dessa frågor och kommer med sin första säkerhetspolitiska rapport redan i början av nästa år.

Är vpk på väg bort från neutralitetspolitiken och menar att den har spelat ut sin roll. så står vi inför ett nytt läge.

Vilka slutsatser vi skall dra av de myckel stora och omvälvande föränd-

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

ringar som nu pågår, främst bland Gudrun Schymans partivänner i Östeuropa, får vi väl se så småningom. Lyckligtvis behöver inte denna försvars-kommitté dra sina slutsatser förrän i slutet av nästa år, och då har kanske bilden klarnat för oss.

Vad sedan gäller Carl Fricks olidigheler om cynism och annat sådant vill jag säga all vi har börjat vänja oss vid detta ordval från miljöpartiets sida. Kvar står all niiljöpartiet uppenbarligen vill ha en annan säkerhetspolitik än den breda majoriteten i denna riksdag vill ha. Som konsekvens vill miljöpartiet också föra en politik som vi andra inte uppfattar vara i Sveriges intresse.

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag uppfattade det som att Sture Ericson tyckte alt det var obehagligt alt jag stod här uppe, så jag står gärna där nere om det på något sätt kan förbättra debattklimatet.

Jag tror inte på vad som sägs om Indienordern, atl i och med atl den slutförs blir del inte någon mer vapenexport. Det blir inte sant med mindre än att vi sätter stopp för hela rasket. Jag har nämligen i en tidigare debatt med ulrikeshandelsminislern fåll klart för mig atl Indien fortfarande anses vara ett acceptabelt exportland. Har ulrikesuiskotlet en annan mening tycker jag det vore väldigt bra och myckel klargörande om Sture Ericson uttalade detta högt och tydligt i denna kammare.

Vad gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen kan jag förslå atl man i utrikesutskottet är glad över atl man inte just nu har behövt ta ställning. Situationen har ändrats så otroligt fort. Del vore svårt att ta ställning i detta läge. Därför önskar jag alt man hade större öppenhet i denna fråga.

Vad gäller vpk;s hållning till säkerhels- och neutralitetspolitiken kan jag försäkra Sture Ericsson att vi sätter neutralitetspolitiken högt. Men vi anser att den hållning som den svenska regeringen har vad gäller neutralitetspolitiken och bl.a, vad gäller vapenexporten strider mot den uttalade neutralitetspolitik som man annars bekänner sig till. Vi menar atl del strider mot vår neutralitet atl exportera vapen till krigförande länder. Vi anser att del strider mot vår neutralitet alt exportera vapen till tredje världens länder och bidra till en mililariseringsprocess, samtidigt som vi säger atl vi vill ha nedrustning och avspänning på jorden.

Utifrån del utrikespolitiska och säkerhetspolitiska skeendet som nu alla med stor tillfredsställelse bevittnar menar vi atl den militära rollen och de militära maktmedlen i säkerhetspolitiken nu har spelat ut sin roll.

Vi kommer senare atl få lyssna på utrikesministerns rapporter från sin resa i Östeuropa. Jag hoppas atl han kan instämma i det faktumet atl del kalla krigels tid är förbi. Det innebär också atl väpnad neutrahtel är ett begrepp som i dag får en annan innebörd än tidigare. Del måste vi vara uppmärksamma på.

Vi måste inse i tid att vi inte kan ha en rustningsindustri i detta land som för dyra pengar skall försörja ett svenskt militärt försvar som har spelat ut sin roll.

Det är en insikt som jag faktiskt tycker att ett utrikesutskott, som sysslar med dessa frågor, borde kunna ta till sig i den situation som vi har i dag.

Vpk har framlagt förslag om ett stopp för svensk vapenexport. Vi föreslår

en avvecklingsplan för den exporlintensiva vapenindustrin för alt tillförsäkra de människor som arbetar i denna industri fortsatt trygghet. Vi vill all den kompetensen används och att vi får en omställning till civil produktion som kan möta de faktiska behov som vi slår inför. Jag tycker alt del vore en åtgärd som den socialdemokratiska regeringen, som ändå vill verka för de arbetandes intressen, borde ta till sig och verka för på ett aktivt sätt.

Jag vet inte varför det finns en sådan oerhörd blockering i den här frågan. Utan att vara alltför konspiratorisk vill jag tro atl det har att göra med den starka alliansen mellan regering och vapenindustri. Vi har sett den i alla de affärer som nu håller på att delvis rullas upp. Den är så stark all jag tror all industrins intressen i detta fall styr de säkerhetspolitiska intressena. Jag beklagar del djupt, vi gör det frän vpk. Jag tycker del finns all anledning för fler partier all beklaga del.

Vi skall inte ha en vapenindustri av regionalpolitiska eller sysselsättnings-politiska skäl, utan av säkerhetspolitiska skäl.

Jag frågade Sture Ericsson; Hur ser del säkerhetspolitiska scenario ul som motiverar vår krigsindustri och våra militära rustningar i den utsträckning som vi har i dag? Jag fick inget svar på del, men detta är en debatt som återkommer, så jag hoppas på fler klargöranden.

(foris. s. 43)

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Information från regeringen

10 § Ajournering

På förslag av andre vice talmannen beslöt kammaren kl. 14.28 atl avbryta ärendebehandlingen och ajournera förhandlingarna till kl. 14.30, då dagens informalionsslund skulle börja.

11 § Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 14.30 under ledning av andre vice tal mannen.

12 § Information från regeringen om besöket i Sovjetunionen

Utrikesminister STEN ANDERSSON:

Herr talman! Jag vill här inför riksdagen avge en redogörelse för min resa i förra veckan till Sovjetunionen. Jag besökte där i tur och ordning Tallinn, Riga, Moskva och Vilnius. Vid sidan av överläggningar med min sovjetiske kollega om olika internationella frågor var syftet med min resa all skaffa mig en bättre uppfattning om vad Sverige skulle kunna göra för all bidra till den fortsalla omdaningsprocessen i Sovjetunionen och dä särskilt i de baltiska republikerna.

I Moskva hade jag längre samtal med utrikesminister Sjevardnadze och ministerrådsordförande Ryzjkov och deras medarbetare. I Tallinn, Riga och Vilnius hade jag samtal med regeringarna och träffade företrädare för kom-

3 Riksdagens protokoll 1989/90:27

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Information från regeringen

munistpartierna och i Riga och Vilnius representanter för folkfronterna. Kort före min resa hade jag i Slockholm haft samtal ined företrädare för den estniska folkfronten.

I de baltiska huvudstäderna kretsade samtalen kring två frågor. Den ena var hur Sverige skulle kunna bidra till de tre republikernas ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Den andra var republikernas förhållande till den sovjetiska centralmakten. Del framgick helt klart atldet finns olika uppfattningar både mellan de lokala regeringarna och folkfronterna, men också inom folkfronterna, om hur långt självständighetskraven skall drivas. Gemensamt för alla är dock kravet på ökad ekonomisk självständighet.

Som bekant antog Högsta sovjet i Moskva i somras ett rambeslut om ekonomisk självständighet för de baltiska republikerna. Det beslutet skall nu omsättas i praktisk politik. De baltiska republikerna måste nu bygga upp sina ekonomier. Det kräver aktiva insatser från unionen och, inte minst, stöd från länder som Sverige,

Del var ett budskap jag log till mig för svensk del, och som jag också utvecklade vid mina samtal med den sovjetiska regeringen i Moskva.

Herr talman! Del finns myckel Sverige kan göra för all utveckla förbindelserna med de baltiska republikerna och på så sätt stödja dem i deras strävanden, till biiinad både för dem och för oss. Jag tänker t,ex. på vad svenska företag kan göra i Baltikum, på kulturkontakter, där vi redan hunnit ganska långt på kort lid, jag tänker pä turismen och inte minst på miljösamarbetet.

För atl bara ta ett exempel från miljöområdet: Östersjön riskerar all dö. Här krävs snabba, samlade insatser för alt rädda denna vår gemensamma naturresurs.

Del finns också inånga hinder för vårt samarbete. Del måste vi vara medvetna om. Dem måste vi undanröja. Koinmunikalionerna är dåliga. Något bättre blir det när SAS nu snart öppnar en direktförbindelse med Tallinn och senare också med Riga. Telefonförbindelserna är oacceptabelt dåliga. Byråkratin utgör ett ston hinder för beslutsfattandet.

Herr talman! Vid mina samtal i Moskva fick jag klart besked om all den sovjetiska regeringen har ett bestämt intresse av alt Sverige utvecklar sina förbindelser med de baltiska republikerna på en rad områden; ekonomi, kultur, handel och turism. Även politiska kontakter välkomnas. Jag fick också besked om atl man i Moskva inte ser något hinder för atl de baltiska republikerna deltar i den konferens om Östersjön som jag räknar med skall komma att äga rum nästa år.

Vägen till samarbete på olika områden mellan Sverige och de baltiska republikerna är alltså öppen. Den må vara knagglig och gropig, men den är öppen. Efter 50 är kan vi nu på nytt börja bygga upp ett förhållande mellan oss som är naturligt grannländer emellan. Det är utomordentligt glädjande och tillfredsställande,

I Moskva diskuterade jag vidare länge och ingående förbindelserna mellan Sovjetunionen och Sverige, I den väldiga omdaningsprocess som inletts i Sovjetunionen väcker svenska erfarenheter och svenska lösningar på olika problem ett myckel stort intresse. Ett fortsatt och utvidgat erfarenhetsutbyte mellan oss och Sovjetunionen vore nyttigt och bra. Jag är övertygad om atl

vi kan bidra med åtskilliga erfarenheter från uppbyggnaden av vårt svenska välfärdssamhälle med dess sociala trygghet och fria näringsliv.

Herr talman! Sverige har - det är min fasta övertygelse efter den här resan - goda möjligheter alt bidra både till den sovjetiska omdaningsprocessens fortsatta utveckling och till ett förverkligande av de baltiska strävandena efter ökad självständighet.

Det är en utomordentligt viktig uppgift för oss. Vi skall naturligtvis inte överdriva vår betydelse men inte heller underskatta våra möjligheter.

All perestrojkan inte stoppas ligger i vårt eget svenska intresse. Det hgger i Europas intresse. Berlinmuren har öppnats. Järnridån har. åtminstone på sina ställen, rent fysiskt klippts av. En demokratisering har inletts i flera östeuropeiska länder. Allt detta hade icke varit möjligt utan perestrojkan. Alt perestrojkan fortsätter ligger i hela världens intresse. Den har utan tvivel varit av avgörande betydelse för avspänningen mellan stormakterna och för regleringen av flera regionala konflikter.

Sovjetunionen står inför väldiga ekonomiska problem. Det kommer att dröja länge innan befolkningen verkligen kommer alt få njuta de materiella frukterna av de ekonomiska reformerna. I dag råder det stor brist på mal och inånga andra nödvändighetsvaror. Redan den kommande vintern kan bli myckel svår. Människorna utsätts för stora påfrestningar. Del kan perestrojkans motståndare utnyttja.

Det krävs bevis på att perestrojkan ger påtagliga resultat, De baltiska republikerna, och del tror jag alt jag lyckades övertyga sovjetledningen om, har de bästa förutsättningarna för atl åstadkomma detta. Därför är del särskilt viktigt att vi i Sverige snabbi kan fatta beslut om konkreta åtgärder för att bistå de baltiska republikerna i deras utveckling. Regeringen kommer atl lämna förslag om det till riksdagen - snart hoppas jag.

Herr talman! Sverige kan genom samarbete med de baltiska republikerna och genom erfarenhetsutbyte med sovjetiska instanser bidra till atl omdaningsprocessen fortsätter På så sätt kan vi gagna de baltiska republikerna, som vi känner så varini för. Vi kan gagna Sovjetunionen och utvecklingen i Europa och därmed också oss själva.

Den svenska samlingsregeringens beslut 1940 och 1941 kan diskuteras ur många aspekter. Men besluten är ett historiskt faktum. En sak är säker; på grund av vår inställning i erkännandefrågan kan vi i dag ha direkta kontakter med de baltiska myndigheterna och konkret bidra till förverkligandet av de baltiska republikernas strävan efter ökad självständighet.

Som svensk utrikesminister har jag all företräda den av riksdagen och regeringen fastlagda utrikespolitiken.

Med en annan politik hade vi i dag icke kunnat ha några mera utvecklade kontakter med de baltiska republikerna.

-Vi hade inte kunnat förbättra förutsättningarna för svenskt näringsliv i området.

-Vi hade inte kunnat genomföra den utvidgning av vår officiella närvaro som nu byggs upp i Tallinn och Riga.

-Vi hade inte heller kiinnal utveckla del parlamentariska utbytet med Baltikum.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Information från regeringen

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Information från regeringen

Nu kan vi det. och det är en stor fördel både för de baltiska folken och för Sverige.

HÅKAN HOLMBERG (fp);

Herr talman! Jag har två frågor som rör två uttalanden som slår i strid med vad ett enigt utrikesulskoit skrev i våras.

1 Tallinn sade ulrikesininislern atl han inte ansåg alt Estland var ockuperat. Utrikesutskottet skrev i våras att år 1940 blev de tre länderna under tvångsmässiga former införlivade med Sovjetunionen, dvs. vad som med ett normalt språkbruk avses med ockupation. Parlamenten i Estland och Lettland har nu ogiliigförklaral de händelser utrikesutskottet beskrev. I Moskva har man i polemik mot besluten stött sig på utrikesministerns uttalande. Han har på elt häpnadsväckande sätt trampat in i relationerna mellan de baltiska folken och ledningen i Moskva. Kan utrikesministern nu ge elt otvetydigt besked om atl han instämmer i ulrikesulskollels uttalanden frän i våras?

I Vilnius sade utrikesministern att endast små grupper eftersträvar nationell självständighet. Delta är så uppenbart orikligt atl man måste fråga sig om utrikesministern över huvud laget har förberett sin resa genom atl studera del nu mycket utförliga material som finns tillgängligt om situationen i Baltikum. Ulrikesulskotlel beskrev i våras del verkliga lägel och refererade utförligt de baltiska folkfronternas ställningstaganden. Dessa har senare ytterligare förtydligats, bl.a. genom den lettiska folkfrontens kongress i oktober, vars uttalanden jag gärna skall citera om utrikesministern inte har uppmärksammat dem.

1 Sverige har vi ingen anledning atl lägga oss i debatten som förs i Baltikum om de tre ländernas framlid och relationer till Moskva. Jag måste dock ställa ytterligare en fråga till utrikesministern. Kan utrikesministern ge ett otvetydigt besked om att utrikesutskottets skrivning, där man utförligt refererade de verkliga självständighelssträvandena i Baltikum, är korrekt och med sanningen överensstämmande?

PÄR GRANSTEDT (c);

Herr talman! Låt mig börja med att konstatera atl del naturligtvis är mycket värdefullt att utrikesniinislern har företagit denna resa. tagit vikliga kontakter och på del sättet lagt grunden för elt fortsall och mera intensivt samarbete mellan Sverige och de baltiska republikerna. Samtidigt tvingas vi tyvärr konstatera atl en del av utrikesministerns uttalanden har skapat förvirring och oklarhet om den svenska synen på händelseutvecklingen i Baltikum.

Jag har ställt en formell fråga till utrikesministern om detta. Det är möjligt att vi kan få del hela utklarat här i dag. och det skulle i sä fall vara värdefullt.

Oklarheten har skapats av det som Håkan Holmberg var inne pä. nämligen uttalandet om atl Baltikum inte är ockuperat och uttalanden om styrkan bakom de baltiska folkens strävanden för självständighet.

Del är naturligtvis riktigt alt Sverige erkände alt de baltiska republikerna hade införlivats med Sovjetunionen på ett tidigt stadium, pinsamt tidigt säger man ibland. Del kan ha praktiska fördelar av del slag som utrikesministern här beskrev.

Del är emellertid viktigt atl hålla i minnet alt ett svenskt erkännande aldrig är delsamma som ett godkännande. Del har vi haft anledning att konstatera vid andra tillfällen här i kammaren. Bara för alt vi formellt har erkänt detta införlivande finns del ingen anledning atl därmed också släta över formerna för införlivandet. Del är viktigt alt Sverige klargör alt vi inte accepterar det sätt på vilket de baltiska republikerna införlivades i Sovjetunionen, även om vi anser all del är ett etablerat faktum all sä har skett och atl vi har erkänt del. Det vore bra med ett klargörande pa den här punkten, liksom också när det galler uppfattningen om stödet för frigörelseslrävandena i de baltiska republikerna.

Prot, 1989/90:27 16 november 1989

Information från regeringen

CARL BILDT (m);

Herr talman! Del är helt uppenbart att bilden av svensk utrikespolitik har kommit litet pä sned genom ett antal olyckliga uttalanden. Del har verkai som om Sverige snarare vill bromsa än stödja den folkliga kampen för förändring i riktning mot frihet, demokrati och ökat självbestämmande som äger rum såväl i Baltikum som i Europas hjärta i Tyskland.

Det är olyckligt att försöka förneka att Estland, Lettland och Litauen införlivades i Sovjetunionen genom en ockupationshandling, Alla vet alt det var sä, och då skall det inte förnekas av en utrikesminister, Atl försiktigheten i förhållande till Hitler och Stalin en gång tvingade en samlingsregering under brinnande krig all liga är inget skäl för all Sverige skall liga för evigt. Man behöver inte tiga. Man kan tala utan alt ändra på den formella svenska positionen.

Det var vidare litet olyckligt alt utrikesministern i Moskva uttalade en varning för chauvinism sä fort Berlinmuren föll. Del som bröt fram genom muren var drömmen om frihet och demokrati och inte någon chauvinism.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa tvä frågor till utrikesministern. Kan del som inträffade 1940 och I94I beskrivas pä annat sätt än som en ockupation? Kan utrikesministern uttryckligen förklara alt Sverige stöder också dél tyska folkets räll till självbestämmande i frihet, även om detta leder till en återförening underifrån av Tyskland?

GUNNAR HÖKMARK (m);

Herr talman! Det som nu sker i Baltikum och i Östeuropa utgör en känslig historisk process. Det förutsätter atl man i Baltikum och i övriga Östeuropa kan ha förhoppningar och en tro på framtiden, vilket i sin tur förutsätter att man känner ett stöd från de människor som lever i fria stater i Västeuropa, Det är nödvändigt för att man inte i ren desperation skall gä till överord och komma med orealistiska krav som kan störa processen, men också för att man inte skall resignera utan gå vidare och driva på utvecklingen.

Utrikesministerns uttalanden i Baltikum är därför beklagliga, I och med detta gav han Moskva och andra krafter i Baltikum argument som kan användas mot dem som i dag går i läten för strävandena för demokrati och ökat nationellt självbestämmande. Del är beklagligt även för Sveriges del. eftersom vi inte har en hedersam historia i denna del. Det är vidare beklagligt därför att det kan öka risken för antingen resignation eller krav som föds ur desperation.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Information från regeringen

Mot den bakgrunden är del viktigt all göra klart all del införlivande som skedde av de baltiska staterna strider mot all form av internationell rätt. Det vore bra om utrikesministern ville konstatera detta här i dag. Nu när skadan redan är skedd vore del också bra om utrikesministern ville tala om vilka åtgärder regeringen avser vidta för alt inför den baltiska opinionen klargöra alt vi i Sverige stöder och välkomnar dess strävanden för demokrati och ökat nationellt självbestämmande.

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag vill först konstatera atl del är litet beklämmande atl en så oerhört positiv internationell utveckling kan göras om till ett inrikespolitiskt käbbel i denna kammare. Del är all beklaga.

Jag vill la fasta på någonting annat som utrikesministern sade, nämligen alt del ligger i vårt och hela världens intresse all perestrojkan inte stoppas. Jag delar helt den uppfattningen. Vad jag till en del beklagar är den i milt tycke litet väl passiva hållning regeringen intar inför denna utveckling. Vi är överens om all det säkerhetspolitiska scenariot har förändrats dramatiskt under den senaste liden. Jag antar atl vi också är överens om all delta måste få stora återverkningar på den svenska säkerhetspolitikens olika områden.

Jag skulle vilja ställa två konkreta frågor angående två områden inom säkerhetspolitiken , Den ena gäller vår handelspolitik. Jag hör till det parti som menar all del trånga EG-perspeklivel i sken av den nya säkerhetspolitiska utvecklingen framstår som alltmer absurt och trångsynt. Jag menar också all delta ihärdiga fasthållande av EFTA vid EG-förhandlingarna i delta läge inverkar bromsande på den utveckling som är nödvändig i de östeuropeiska länderna. Vi vet all flera östeuropeiska länder vill ha kontakter med EFTA, som de ser som en handelspartner ulan stormaklspoliliska ambitioner. Jag menar alt de neutrala länderna där kan spela en aktiv roll. De neutrala länderna har i detta skede en historisk mission alt fylla genom alt vara en samarbetspartner utan stormaklspoliliska och säkerhetspolitiska ambitioner i form av unioner eller annat försvarspolitiskt samarbete. Jag skulle vilja höra hur utrikesministern ser på den frågan.

Den andra delen av vår säkerhetspolitik som jag vill beröra gäller naturligtvis försvarspolitiken, Pä vilket sätt kommer denna förändring all inverka på den svenska försvarspolitiken?

BERNDT EKHOLM (s);

Herr talman! Vi var några i den kristna gruppen i riksdagen som besökte Baltikum i september. Vi mötte då, precis som alla andra möter, starka själv- . ständigheissträvanden, strävanden efter större ekonomisk frihet och handlingsfrihet över huvud taget. Men jag kan inte direkt säga att erkännandefrågan var särskilt central i de diskussioner vi förde, även om den en och annan gång kom upp. Jag uppfattar del nog som alt del finns betydligt viktigare och mer näraliggande frågor för riksdagen alt diskutera, som kretsar kring de ekonomiska villkoren.

Vad finns del för möjligheter till en ökad handel över Östersjön? Jag skulle vilja ställa två frågor till utrikesministern: Var under diskussionerna någon form av samarbelsavtal med Sovjet som inkluderar handel uppe, elt

samarbelsavtal liknande del vi har på miljöområdet? Var någon form av svensk officiell represenlalion i de baltiska slalerna inkl, Litauen uppe till diskussion?

GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr lalnian! Ulrikesininislern rapporterade från sill besök i Baltikum all Östersjön delvis är död. Del var inte någon nyhet för någon i denna kammare. Min fråga är; Vad planerar ni atl göra ål del?

INGER SCHÖRLING (mp);

Herr talman! Jag skulle vilja göra mig till språkrör för den gröna rörelsen i de baltiska slalerna och citera vad den sade i elt uttalande i april i år i Paris, Citatet kommer att leda till en fråga till ulrikesminislern,

"Den ekologiska, politiska, ekonomiska och särskili demografiska situationen i de baltiska slalerna närmar sig en kalastrof, vilket hotar den fortsatta existensen av de baltiska nationerna.

Denna situation har orsakats av industriell exploatering och ekologisk förödelse som är ett resultat av Sovjetunionens imperialistiska kolonisationspo-lilik vilket har gett upphov till 'ecocide' - en särskild form av genocide (folkmord) som använder ekologiska metoder.

Genom all hänvisa till de baltiska staterna som en legal del av Sovjetunionen och inte som ockuperade stater erkänner ni i princip Molotov-Rib-bentrop-paklen som varken ni eller vi erkände för 49 år sedan.

Vi vill också vånda er uppmärksamhet mot det faktum alt perestrojka i Sovjetunionen inte står i motsättning till dessa konstateranden och vi ber er förslå alt våra huvudmål är atl främja en normaliseringsprocess i den ekologiska och demografiska situationen i de baltiska staterna."

Detta uttalande kommer från den estniska gröna rörelsen, den lettiska niiljöskyddsföreningen VAK och de litauiska gröna.

På en fråga om inan länker priorilera och förstärka samarbetet med de baltiska slalerna på alla områden - kultur, miljö och ekonomi - vid Nordiska rådets möle i Mariehamn i inillen av veckan lär Ingvar Carisson ha svaral all man fakliskl prioriterar EG och EFTA, och atl samarbelel med de baltiska Slalerna får vänla. Är del så vi skall uppfatta de ganska vaga och oklara formuleringarna om hur samarbetet skall förstärkas?

Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr talman! Innan jag börjar besvara frågorna måste jag ta reda på reglerna; Vilken lid har jag till mitt förfogande, om jag skall reda ut miljöpolitik, försvarspolitik, säkerhetspolitik och allt annat?

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Information från regeringen

ANDRE VICE TALMANNEN; Ungefär sex minuter.

Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr talman! Det var generöst.

Jagskall börja med del positiva, eller de frågor som jagar säker på har en

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Information från regeringen

positiv syftning. Del är jag inte övertygad om att alla hade, men del skall jag återkomma till.

Först vill jag ta upp miljösamarbetet. Jag hoppas, och jag vet, alt alla länder runt Östersjön har lackat ja till att delta i en gemensam ansträngning all rädda Östersjön. Del måste rimligtvis betyda atl de rika länderna runt Östersjön - och dit hör Sverige - för sin egen skull, men också för de andras, måste hjälpa till i Baltikum, och Polen, med kunskaper, teknologi och också pengar, förmodar jag. Annars klarar vi inte detta. Då dör Östersjön.

Del ställdes en fråga om vad som förekom i Moskva, om vi diskuterade ett samarbelsavtal om handel. Vi diskuterade inte något sådant samarbelsavtal, men vi diskuterade invesleringsskyddsavial och en lång rad andra frågor.

Ryzjkov var oerhört intresserad av att lära sig av den svenska riksdagen. Han hade börjat plugga svensk sociallagsiiflning, och han sade; Den är väldigt krånglig. Han var myckel intresserad av all la del av svensk arbetsmarknadspolitik, varför jag inbjöd till elt samarbete på expertplanet. Sjevardnadze var också intresserad.

Försvarsfrågorna går jag inte in på. De går inte alt utveckla under några sekunder. Men del vore värl atl få tillfälle all göra del, för del är inte så enkelt som Gudrun Schyman gör det till.

Låt mig så la upp några av de frågor som de borgerliga har ställt och som nog syftar mer till all kamma hem inrikespolitiska poäng än all göra nytta i Baltikum. Jag kom till Baltikum, inte för atl diskutera det som har varit ulan för all diskutera framliden; Vad kan Sverige göra för atl hjälpa de baltiska folken till en utveckling mot mer självständighet, demokrati och frihet? Jag kom dit för atl övertyga Sovjelledningen om atl del låg i Sovjets intresse all just i de baltiska länderna få ett gott exempel som man kunde visa upp för folkel, ett exempel på atl del där går snabbare all åsladkomma positiva resultat med hjälp av perestrojka än om nian skall göra det över hela Sovjetunionen. Perestrojkan har lika stora möjligheter all misslyckas som all lyckas. Därför krävs det mitt i glädjen över den positiva utvecklingen i Östeuropa också en viss kyla och ett visst omdöme. Och jag påslår all del inte var detta som präglade de första inläggen i denna debatt. Del gäller även Carl Bildts inlägg.

Vad hade hänt? Jag kom dit som svensk utrikesminister. Och jag kan ju inte ändra den svenska utrikespolitiken. Jag har all följa den politik som denna riksdag och regering har fastställt. Men länk om jag hade följt er uppmaning, eller tänk om Bildt hade kommit dit och sagt: Ni är ockuperade! Och till de ockuperade, de som ville samarbeta med Sovjetmaklen, ockupanten, hade jag då indirekt sagt: Ni ärquislingaroch samarbelsmän! År det någon i denna lokal som inbillar sig alt detta hade varit till båtnad för de baltiska folken eller för Sverige eller för Sveriges möjligheter alt påverka utvecklingen i Baltikum mot ökad självständighet? Vi i Sverige hade inte fåll vår represenlalion, och över huvud taget hade samtalen avbrutits. Det är en välsignelse för detta land all Bildt och Westerberg och andra inte är landets utrikesministrar, och det är också en välsignelse för Baltikum!

(Applåder)

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag delar den uppfattning som framfördes i den senaste talarens inlägg, särskilt den sista delen i det.

Jag vill än en gång ställa följande fråga; År det utrikesministerns mening all vår fråga när det gäller EG-fixeringen bör las upp till omprövning inför del säkerhetspolitiska scenario som vi nu bevittnar, och är del utrikesministerns mening all även försvarspolitiken bör tas upp till kraftig omprövning utifrån denna utveckling? Jag förslår all utrikesministern på sex minuter inte kan lägga fram en ny försvarsplan, men några indikationer åt ett vissl håll skulle vara myckel irevliga all få.

Samtidigt konstaterar jag att del finns partier i denna församling som tolkar den säkerhetspolitiska utvecklingen som atl Sverige snabbi bör gå med i EG och därmed bygga upp en politisk union som till sin innebörd kommer all totalt motverka den utveckling som vi nu bevitinar.

Prot, 1989/90:27 16 november 1989

Information från regeringen

PÄR GRANSTEDT (c);

Herr talman! Låt mig först säga alt jag anser all del som utrikesministern sade om samarbete på miljöområdet med Baltikum är glädjande och positivt. Jag hoppas att den svenska regeringen är beredd all också visa en större generositet än de hittillsvarande besluten när del gäller Polen har inneburit och atl regeringen är beredd atl göra en mer helhjärtad insats för all stödja våra grannländer runt Östersjön.

Däremot vill jag myckel bestämt vända mig mot insinuationen all vi som har tagit upp frågan om utrikesministerns uttalanden gör det för atl knipa inrikespolitiska poäng. Detta är ett vanligt och ganska billigt sätt alt försöka stoppa en debatt om utrikespolitiska frågor. Jag tycker atl del är beklagligt all detta har gjorts. Vi vet alt utrikesministerns uttalanden har uppfatlats som ett sätt alt släta över de former under vilka Baltikum ockuperades under andra världskriget. Del har väckt förslämning i Baltikum, och det har applåderats i Moskva, Del borde ligga i utrikesministerns eget intresse atl inför kammaren få klargöra sin syn på vad som verkligen hände. Och jag är ledsen över atl utrikesministern inte tog till vara detta tillfälle.

CARL BILDT (m);

Herr talman! Jag beklagar all ulrikesminislern förföll till ett tonläge i den utrikespolitiska debatten som jag trodde atl vi hade lämnat. Det var ett exempel på den gamla debatlekniken: argumentationen svag, höj rösten.

Ingen har begärt all utrikesministern skall ändra svensk utrikespolitik. Det enda vi har begärt är all ulrikesminislern skall följa den, vilket är ett ganska modest och rimligt krav. Det kan hända all saker och ling går snett. Det har det gjort i detta fall. Tolalileten av uttalanden om Baltikum och om Tyskland har skapat bilden av all svensk utrikespolitik slår på fel sida. Del gör den inte. Och då borde vi ha ett gemensamt intresse av all rätta till detta så atl bilden blir korrekt. Det som inträffade 1940 är historia. Del borde kunna diskuteras med den öppenhet med vilken vi kan diskutera all annan historia. Det var en ockupation. Del kunde inte den dåvarande samlingsregeringen säga, därför all Hillers och Slalins arméer stod runt Sveriges gränser. Den tystnaden var berättigad, och den var klok. Men i dag slår inte Hit-

Prot, 1989/90:27 16 november 1989

Information från regeringen

lers och Slalins arméer runt Sveriges gränser. Då skall vi ha friheten atl säga som del var. Vi får inte kväva historien. Då kan vi aldrig klara av framtiden, (Applåder)

HÅKAN HOLMBERG (fp);

Herr talman! Ulrikesminislern behöver inte undervisa vare sig mig eller någon annan i denna debatl om situationen i Baltikum eller om innebörden i den svenska ulrikespolliken. Vad jag gjorde i milt inlägg var att referera ulrikesulskollels eniga skrivning om situationen i Baltikum i våras. Var hela utrikesutskottet omdömeslöst när det skrev all införlivandet skedde under tvångsmässiga former och när det utförligt beskrev de verkliga självsländig-helslrävanden som finns brett förankrade, och vilkas breda förankring Sten Andersson genom ett olyckligt uttalande gav intryck av atl han inte ens kände till hur? Sten Andersson har blandat sig i känsliga relationer mellan Baltikum och Moskva, Detta är inte i linje med normalt svenskt utrikespolitiskt agerande. Han har uttalat sig uppenbart felaktigt om självständig-hetslriivandena i Baltikum, Jag tycker atl han borde ta chansen all här rätta till det tråkiga inlryck som har skapals. Det är ju myckel enkelt, Ulrikesulskotlel har redan sagt det som Sten Andersson skulle kunna instämma i, och del var detta jag bad om.

BERNDT EKHOLM (s);

Herr talman! Jag fick svar på min fråga om samarbelsavial. Jag tackar för del. Jag hoppas trots allt alt del i framliden går all ulveckla ell sådanl brett avtal även pä andra områden än pä miljöområdet. Jag rycker all del är angelägel.

Jag fick däremot inte något svar på min fråga om det finns några planer på en utbyggd svensk officiell representation i någon form i de baltiska staterna. När vi reste där fick vi information om. vilket är känt för många här, alt del byggs upp någon form av svenskhus i Tallinn och i Riga. men atl det inte är något liknande på gång i Vilnius, Litauens huvudstad. Jag vill gärna ha några kommentarer till det.

GUNNAR HÖKMARK (m);

Herr talman! Jag tycker inte att utrikesministern skall bli grälsjuk och aggressiv för att han inte möts av enbart hyllningar i denna kammare. De frågor som ställdes har i allra högsta grad atl göra med den framlida utvecklingen. Det är viktigt för Sverige som är ell liiel land all inte tveka all kalla en mot all internationell lag räiissiridig invasion och elt räitsstridigi införlivande av ire länder för någoi annal än vad del är. Det är vikligl, och del gör vi i Sverige i alla andra sammanhang. När nu dessa uilalanden har skapat, låi oss åtminstone säga osäkerhet, är del vikligl all vi frågar regeringen vad den avser alt göra för alt det inte skall råda något tvivel om att vi i Sverige stöder den utveckling mot demokrati och ökat självbestämmande som är pä gång i Baltikum,

Utrikesminister STEN ANDERSSON:

Herr talman! Jag skall börja med alt svara på några frågor som jag inte hann besvara i milt förra inlägg, Carl Bildt frågade om del som förekommer

i Östtyskland, Del är nalurliglvis oerhört glädjande för oss demokrater all få uppleva hur snabbi ulvecklingen mol demokrati och frihel ändå lycks gå. Dock finns del inånga oroande tecken. Del är nalurliglvis en fråga för de tyska folken atl själva avgöra sitt öde och bestämma över det. Del måste gälla även återföreningen. Vad jag gjorde på en presskonferens var atl ge ullryck ål den oro som jag hade mött inte bara i Sovjetunionen ulan också ute i Europa bland människor och folk som upplevde hemskhelerna under andra världskrigel. Carl Bildl är lika medvelen som jag om all den rädslan finns. Därför menar inan all det får gå i den takt som vi lyckas åsladkomma en förbällring av klimalel och samarbetet i Europa.

Sedan till frågan om utbyggd represenlalion. Den kommer också i den takt som del finns praktiska skäl till del. Vi börjar med Tallinn, går vidare till Riga, och vi har täta kontakter med Vilnius, Meningen ar alt vi skall fortsätta på den vägen.

Del som händer i öst och väst är. Gudrun Schyman, glädjande. Jag ser det som en svensk uppgift atl hjälpa till alt bygga broar mellan öst och väst. Del är ell svenskl inlresse. Många problem, l,ex, miljöproblem, nedrusining, kan vi inle klara annars. Vilka konsekvenser del får för försvarspolitiken får vi återkomma till.

Sedan skall jag ta mig an Carl Bildl, Håkan Holmberg och Gunnar Hökmark: Jag log inle upp del som hade hänl hisloriskl. För reslen; Väldigl vad Carl Bildt höjde rösten på slutet! Men jag förslår - då var argumentationen så omållligt svag all del fanns skäl all höja rösten. Vad är del som ni föreslår? När del gäller det historiska har jag min uppfattning, och jag tycker alt del är utmärkt all balterna gör upp med sill förflulna, Lål oss säga att jag fick frågan; Är ni ockuperade? Då skulle Carl Bildl. Håkan Holmberg och de andra svenska hjältarna ha sagt: Ja. vi är ockuperade och ni som samarbetar med ockupanten är quislingar och samarbelsmän. Del är ju en lycka all ni inle har den position som jag har, för del skulle skada Sverige, skada perestrojkan och de baltiska folken! Men jag hyser hopp. för Carl Bildl är politiskt kunnig. Fär han länka igenom detta kommer han till klarhet.

Jag har inbjudit Bengt Westerberg, som inte är lika kunnig och inte har lika bra rådgivare men som är inlellekluelll hederlig, till en sammankomst så all vi får resonera igenom detta. Jag tror nämligen all det är uiomordenl-ligl vikligl för Baltikum, för Sverige och för perestrojkan all vi kan uppträda enigt i det här fallet. Då står Sverige starkare. Del måste vara ett gemensamt inlresse, så välkomna!

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

Birgit Friggebo anhöll all lill prolokollel få aniecknat att hon inle ägde rätt alt yttra sig i debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Krigsmaterielexport

(forts, ulrikesulskollels belänkande UUI)

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

CARL FRICK (mp):

Herr talman! Sture Ericson insinuerar all varken miljöpartiet eller vpk står bakom den svenska neulralilelspoliliken. Del är fullslandigi fel. Men del belyder inte atl vi autonialiskl släller upp för en oinfallande vapenhandel som i dag förknippas ined denna, för vi lyckeraiidei är förödande förmolia-garländerna, u-länderna, för deras medborgare och ekonomier. Vi tycker atl del slammer dåligl med den omlalade suveräniiet för dessa länder som vi också erkänner all exportera vapen dit i den omfattning som vi gör. Vi tycker att det är dåligl alt ijäna pengar på död och lidande. Det är cyniskt. Atl konstatera delta belyder inte på något salt atl vi tar avsteg från den svenska neutralitetspolitiken.

STURE ERICSON (s);

Herr talman! Del är nalurliglvisl lilet pinsaml alt föra debatten pä en sådan nivå att man talar om all "tjäna pengar på död och lidande". Men jag lämnar Carl Frick ål sill öde.

Gudrun Schyman talar snabbi. Man har ibland elt inlryck av att hennes tankar inle riktigt hänger med. Ena minuten säger hon all neutralitetspolitiken har spelat ul sin roll. Andra minuten säger hon; Neulralilelspoliliken värderar vi högt. Det verkar som om hon inte riktigt vet vad hon talar om, att hon inle rikligt har tänkt igenom vad hon säger. När hon sedan hävdar att krigsmaterielexporten strider mot neutralitetspolitiken bekräftar hon ytterligare detta.

En viktig sanning i sammanhanget är ju alt neulialilelen definierar vi själva. De fyra stora partierna här i riksdagen slår bakom den förda krigsma-lerielexporlpoliliken och del belänkande som vi nu behandlar

Viktigare frågor är föremål för samråd mellan de fyra partierna i den rådgivanden nämnden för krigsmaterielexport och de allra viktigaste frågorna för samråd i utrikesnämnden. Självfallet sker där ingenting som strider mol den svenska neulralilelspoliliken.

Jag tror faktiskt all vpk-are skall vara lilet försiktigare än vad Gudrun Schyman var när hon ville ge oss andra undervisning i vad svensk neulrali-tetspolilik är för någonting. Sedan rusar Gudrun Schyman vidare och påstår; Svenskt militärt försvar har spelat ut sin roll. Det är väl ytterligare elt tanklöst uttalande, som hon lar tillbaka i sin nästa replik. Då får vi kanske höra; Svenskt försvar värderar vi högt.

Bara en liten fråga; Om nu svenskl militärt försvar enligt vpk har spelat ut sin roll. får vi då i försvarskommiltén av vpk;s ledamot Jan Jennehag lyssna lill förslag i den riktningen, eller är det faktiskt så atl Gudrun Schyman bara slår här i talarstolen och pratar strunt?

CARL FRICK (mp):

Herr talman! Jag vidhåller fakliskl all jag tycker alt del är utomordentligt cyniskt atl vi, för all öka vår levnadsstandard genom atl sänka försvarskostnader, exporterar vapen, för det går egentligen ut på det. Vi skall sänka våra försvarskostnader för alt göra del billigare för oss. Genom atl göra detta får vi alltså mera pengar över lill en mycket omfattande överflödskonsumlion i del här landet. Del gör vi uppenbarligen på bekostnad av de människor som

använder dessa vapen. Vapnen används, såvill jag förslår, för all döda och lemläsla människor. Det är ju syftet med dem. annars skulle nian inle tillverka dem. Alltså är del fakliskl så alt en viktig del av vår överflödskonsumlion belalas av dessa människors död och lidande. Jag kan inte säga all det är upprörande atl konstatera detta. Del borde vara ett faktum för vem som helst som sitler i denna församling alt inse atl det förhåller sig på del viset. Del enda skamliga är all jag har fräckhelen atl lala om all del förhåller sig så. Del får Slure Ericson lycka vad han vill om, Uppenbarl skäms han inle ens, så del är ell hopplöst fall. Tack för ordet!

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsitiaterielexport

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag vill lill Slure Ericson säga all mina tankar är inte förvirrade. Det är möjligt att jag lalar sä forl alt Sture Ericson inle hänger med. Jag beklagar, men del kommer elt snabbprotokoll i morgon där det går alt läsa i lugn och ro vad jag har sagt.

Vad jag säger är all svensk neutralilelspolilik inle är betjänl av ett ensidigt niilitärinduslrielll samarbele med NATO och l.ex. USA.

Svensk neulraliietspolitik är inle betjänt av alt vi exporterar vapen lill USA som används i imperialistiska krig.

Svensk neutralitetspolitik är inle betjänt av atl vi över huvud tagel exporterar vapen lill krigförande länder, l.ex. Indien.

Jag tror inte all Sture Ericson kan försvara att detta, all Sverige exporterar vapen lill krigförande nationer, stämmer överens med svensk neutralilelspolilik. Jag tror inle heller alt Sture Ericson kan försvara värt ensidiga teknikberoende i fråga om vår vapenindustri. Det gäller dä NATO-sidan, USA och en del västeuropeiska länder. Dessutom tror jag inte atl Slure Ericson kan säga atl del är förenligt med vår neutralilelspolilik all vi i samarbetsavtal ined i huvudsak västeuropeiska länder utvecklar en högteknologisk vapenindustri - jag tror inle all del är vad man menar med svensk neutralitetspolitik.

Det militära försvarel. menar jag. har spelal ul sin maktpolitiska roll i den säkerhetspolitiska situation som vi i dag kan bevittna - inte bara i Norden utan också i del övriga Europa. De militära maktmedlen har inle samma funktion som de hade under del kalla krigels dagar. Del innebär inle all jag ifrågasäller vår neulraliietspolitik. Tvärtom vill jag att vår neutralitetspolitik skall utvecklas. Jag tycker alt en aktiv och offensiv neutralilelspolilik i del här lägel skulle innebära t.ex. en minskning av de mililära ruslningarna till förmån för ökade resurser som kunde salsas på ekononiiskl samarbele med de ösieuropeiska länderna, på lekniski samarbele och på ell miljösamarbete för all möla de reella hol som finns i den värld som vi lever i. I del avseendet har de neutrala länderna en särskild roll all spela - inle minst Sverige, som här kan gå i spetsen. Men då måste vi frångå vår ensidiga bindning till EG som just har militärpoliliska ambitioner atl bygga upp en mililariserad stormakt i Västeuropa, något som jag menar motverkar den nödvändiga utveckling som i dag är på gång i Östeuropa.

Neutralitetspolitiken kan vara den brygga mellan öst och väst som gör alt de ösieuropeiska länderna inte behöver vare sig satsa på mililära rustningar för all försvara sina nyvunna nationella suveränileler eller ingå i nya makl-

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

politiska block som gör atl de går från en storebror till en annan. Detta skulle vara en aktiv och fredsbefrämjande neutralitetspolitik. Jag förordar en sådan och hoppas all det är fler i den här församlingen som gör det.

STURE ERICSON (s):

Herr talman! Vad Gudrun Schyman här säger är all vi bedriver ell ensidigt militärt samarbete med NATO - vi får väl läsa om detta också i snabbprotokollet i morgon. Är det verkligen vpk;s uppfattning, eller pratar Gudrun Schyman strunt i den frågan också? Grundargumentet är ju ändå att vi skall sluta exportera krigsmateriel.

Vi i utredningen, vilken kommer alt redovisa resultatet av sill arbete i slutet av detta år, har kommit till slutsatsen atl nästan hela den svenska krigsma-lerielindustrin kommer all bli tvungen all slå igen om vi slutar exportera.

Vad innebär del då? Jo, all vi måste köpa vår materiel utomlands. Var finns den då atl köpa? Svar; Hos N.ATO, Vårt beroende av NATO skulle öka många gånger om ulan de företag som i dag svarar för 70 % av materiel-leveranserna lill del svenska försvarel. Det blir fakliskl den konkreta konsekvensen av den politik som vpk här förespråkar - dvs. ell myckel mycket starkt ökat beroende av NATO, Men del här är kanske inle något problem för Gudrun Schyman, Hon säger ju att del militära försvarel har spelal ulsin roll: Enligt vpk behöver vi uppenbarligen inte något militärt försvar. Det skall bli myckel spännande all i försvarskommiltén la del av vpk;s förslag i den riktningen.

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag delar uppfattningen, Sture Ericson, att den vapenteknologiska utveckling som del svenska militära försvarel i dag förordar leder oss in i just detta ökande samarbete med NATO-länderna. Del kommer att ske via samarbelsavtal som omöjliggör att de exportrestriktioner som Sveriges regering och riksdag bestämmer om får någon som helst betydelse. Av just den anledningen förespråkar vi i vpk en stark omstrukturering av det militära försvaret innebärande all vi går ifrån de stora krigsplaltformar - t.ex. JAS - som medför ett så starkt utlandsberoende för oss,

1 övrigt har vi lagt fram ell fredspolitiskl programförslag - jag överlämnar gärna ell exemplar lill Sture Ericson - som vår representant i försvarskommiltén har varit med om all arbeta fram. Del lär således inle finnas någon anledning till braskande rubriker om sprickor i partiet i det avseendet. Jag tror dock all den här debatten leder alltför långt om vi skall gå in på detaljer vad gäller der programmet. Jag har flera exemplar av del och delar, som sagt, gärna med mig lill Sture Ericson.

STURE ERICSON (s);

Herr talman! Ell argument i Gudrun Schymans näst senaste inlägg var all en lång rad av inslag i den svenska krigsmalerielexporlpolitiken strider mot den svenska neutraliteten. Då ber jag bara atl få påpeka alt neutralitetspolitiken definierar majoriteten här i riksdagen. Den definieras gemensamt av de fyra stora partierna. Exakt var miljöpartiet slår vet jag inte riktigt ännu.

Men vpk släller sig alldeles uppenbart vid sidan av de definitionerna. I anförande efter anförande påslår ju Gudrun Schyman här med emfas att del och del och del strider mot neutralitetspolitiken.

Besluten om svensk vapenexport är fattade av en i stort sett enhällig riksdag eller av regeringen efter samråd i den rådgivande nämnden för krigsmaterielexport eller när del gäller de allra viktigaste frågorna i utrikesnämnden. Jag känner inle till något exempel som visar all regeringen har gått emot en negaliv uppfattning i de samråden.

Vad Gudrun Schyman här uttalar sig om är sin alldeles egna kommunistiska detinilion av svensk neutralitetspolitik. Den får hon nalurliglvis behålla för sig själv. Men vill ni i vpk avskaffa det svenska försvarel, då tror jag atl ni också avskaffar er själva.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielexport

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 15 §.)

14 § Föredrogs utrikesutskottets betänkande 1989/90;UU4 Antarktis.

Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. (Beslut fattades under 15 §.)

ANDRE VICE TALMANNEN:

Jag får meddela all anslag nu har salts upp om all delta sammanträde skall fortsätta efter kl. 19,00,

15 § Beslut

Företogs till avgörande konstitulionsulskoltets betänkanden 1989/90:KU9, KUll, KU14 och KU19 samt utrikesutskottets betänkanden 1989/90;UU1 och UU4,

Konstitutionsutskottets betänkande KIJ9

Mom. 2 (principer för lagstiftningen m,m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservation 1 av Anders Björck m,fl., dels reservation 2 av Ingela Mårtensson och Lars Sundin -bifölls med acklamation.

Motn. 4 (organisationerna och den politiska makten)

Först biträddes reservation 3 av Anders Björck m.fl, med 61 röster mol 32 för reservation 4 av Ingela Mårtensson och Lars Sundin, 174 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Anders Björck m,fl. - genom uppresning.

Prot. 1989/90:27 Mom. 5 (rätten till domstolsprövning)

16 november 1989 Först biträddes reservation 6 av Ingela Mårtensson och Lars Sundin med

34 röster mol 31 för reservation 7 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom. 207 ledamöter avstod från alt rösta.

Härefter biträddes reservation 5 av Anders Björck m.fl. med 49 röster mot 32 för reservation 6 av Ingela Mårtensson och Lars Sundin. 187 ledamöter avstod från all rösta.

Slutligen bifölls utskottets hemställan med 161 röster mot 49 för reservation 5 av Anders Björck m.fl. 61 ledamöter avstod från alt rösta.

Motn. 6 (Europadomstolens utslag)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservation 8 av Anders Björck m.fl., dels reservation 9 av Ingela Mårtensson och Lars Sundin - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (den offentliga sektorns informationsverksamhet)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 10 av Ingela Mårtensson och Lars Sundin - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Konstitutionsutskottets betänkande KUll

Mom. 1 (flagglagen såvitt avser vimplar)

Utskottets hemställan bifölls med 217 röster mot 52 för reservation 1 av Anders Björck m.fl.

Motn. 2 (flagglagen såvill avser Europadagen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Anders Björck m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 3-5 Utskottets hemställan bifölls.

Konstitutionsutskottets betänkande KU14

Utskottets hemställan bifölls.

Konstitutionsutskottets betänkande KLI19

Mom. 1 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3 (beredningen av kompletteringspropositionen och andra propositioner med ekonomiskt-poUtiskl syfte)

ANDRE VICE TALMANNEN;

Under överläggningen har yrkats dels bifall till utskottets hemställan, dels
bifall till det av Sonja Rembo under överläggningen framställda yrkandet om
48 avslag på utskottets hemställan.

Uiskotiels hemställan innebär ändring i huvudbestämmelse i riksdagsord- Prot. 1989/90:27 ningen. Av ändringsförslaget framgår atl ändringen önskas genomförd med 16 november 1989 elt enda beslut. För bifall härtill krävs atl minst tre fjärdedelar av de rös-lande och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Beslut skall fallas genom omröstning. Omröstningen kommer alt förrättas med rösträkning.

Utskottets hemställan bifölls med 229 röster mol 42 för del av Sonja Rembo under överläggningen framställda yrkandet om avslag på utskottels hemställan. 2 ledamöter avstod från all rösta.

Utskottet hemställan hade alltså bifallils med erforderlig majoritet, dvs. minst tre fjärdedelar av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter hade biträtt utskottets hemställan.

Mom. 2 och 4 (sista dagen för avlämnande av anslagspropositioner, m.m.)

ANDRE VICE TALMANNEN;

Också i dessa moment föreslås ändring i riksdagsordningen och samma förutsättningar gäller därför som vid mom. 3. Omröstning skall alltså ske genom rösträkning.

Utskottets hemställan bifölls med 260 röster mot 10 för avslag. 1 ledamot avstod från atl rösta.

Utskottets hemställan hade alltså bifallits med erforderlig majoritet, dvs. minst tre fjärdedelar av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter hade biträtt utskottets hemställan.

Mom. 5 Utskottets hemställan bifölls.

Utrikesutskottets betänkande UUI

Mom. 1, 5 och 7-11 (restriktivitet i krigsmaterielexporten, m,m,)

Utskottets hemställan bifölls med 241 röster mol 28 för reservation 1 av Per Gahrton i motsvarande del. 1 ledamot avstod från all rösta.

Mom. 2 och 3 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 4 (ytterligare begränsning av krigsmaterielexporten)

Först biträddes reservation 1 av Per Gahrton i motsvarande del med 21 röster mot 18 för reservation 2 av Bengt Hurtig i motsvarande del. 233 ledamöter avstod från all rösta,

(Marianne Jönsson (c) anmälde alt hon avsett all avstå från alt rösta men markerats ha röstat ja,)

Härefter bifölls utskottets hemställan med 239 röster mot 32 för reservation 1 av Per Gahrton i motsvarande del, 2 ledamöter avstod från alt rösta.

Mom. 6 (återgivande av direklivtext i skrivelsen)

Utskottets hemställan bifölls med 240 röster mot 33 för reservation 2 av 49

Bengt Hurtig i motsvarande del. 4 Riksdagens protokoll 1989/90:27

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Tandvårdsförsäkringen

Utrikesutskottets betänkande UU4

Utskottets hemställan bifölls.

16 § Tandvårdsförsäkringen

Föredrogs socialförsäkringsulskoltets betänkande 1989/90;SfUl Tandvårdsförsäkringen.

BERTIL PERSSON (m):

Herr talman! Tandvården i vårt land slår inför myckel stora förändringar. Tidigare handlade det väsentligen om all fylla karierade hål. Det problemet har minskal kraftigt, och vi har fåll en myckel bättre tandhälsa, huvudsakligen på grund av införandet av fluortandkrämen men även på grund av bättre prevenlion. Nu handlar det om alt utveckla ytterligheterna i det spektrum av behandlingsmetoder som finns. Den preventiva tandvården och den avancerade tandvården med implanlalteknikerna som exempel är vad vi i framtiden främst har all vänla som verksamhetsområden inom den svenska landvården.

Äldre p;ilienler med bevarade länder kan få sina tandförlusier definitivt reparerade. Allt fler har sina länder i behåll högt upp i åren.

Tandvården står inför en omstrukturering, och del är delta förändrade panorama som ger denna bild.

Tandläkarlillgången i Sverige är god, men vi riskerar en brist på landläkare i framliden. De tandläkare som i dag utbildas avbryter ofta sin utbildning eller flyttar lill sina hemländer - en stor del av studerande vid våra land-läkarhögskolor kommer från andra länder.

Inle heller i övrigt är situationen på tandvårdsområdet problemfri. Vår landvård är byggd dels på en privallandvård, dels på en offentlig-regi-land-vård.

Privatvården håller man på att mer eller mindre svälla ul; inga nya etable-ringstillslånd och ingen specialisllaxa för nya specialisllandläkare som etablerar sig i privatvården. Del här begränsar valfriheten för patienterna, och pä sikt är vi, även om del tar lång lid, på väg mol ell monopolistiskl system.

Anmärkningsvärt i sammanhanget är fakliskl också all inom sjukvården finns specialisterna i privatvården och allmänläkarna i den offentliga vården, medan del inom landvården är precis tvärtom - en logik som jag aldrig lyckats förslå.

Rimligen borde dessa sektorer - den privata och den offentliga - kunna erbjuda hela spektrumet av landvårdstjänsler och konkurrera på lika villkor. Men det vill socialdemokraterna här i landet förhindra.

På privalsidan avlar tillgången på specialister alltmer. De få som finns har kommit ganska högt upp i åren och kommer efter hand alt pensioneras. Nyetableringar av specialister med specialisllaxa tillåts inle.

Den här etableringskontrollen inom landvården infördes 1975, eftersom man då såg en risk att folktandvården inte skulle få de landläkare den behövde. Nu 15 år senare, när tillgången på tandläkare är god, är etablerings-

kontrollen kvar, trots alt folktandvårdens landläkarförsörjning är god och trots atl även folktandvårdens landläkarorganisationer vill ha bort etableringskontrollen. Jag rnenar all konkurrens är stimulerande. Den ger bättre kvalitet och bättre service, och jag vill också hävda all den utvecklat den svenska landvärden.

Kostnaderna i privat och offentlig tandvård torde vara tämligen likartade. Del finns studier som säger att privatlandvården är billigast, och del finns studier som säger all den offentliga tandvården är billigast. Sanningen är nog att del är ungefär likvärdigt. Här finns alltså heller inget skäl för de fortsatta regleringarna.

När del gäller barnens tandvård finns det knappast någon konkurrens. Där har folktandvården i varje fall i praktiken monopol. Familjetandläkare med en helhetssyn på familjen är närmast en omöjlighet, eftersom barnen inle omfattas av den svenska tandvårdsförsäkringen. Detta behöver ändras. Det är inte rimligt atl barnen inle skall kunna följa föräldrarna till deras tandläkare. Ligger man på sjukhus är man också i praktiken "monopoliserad". Här bör man faktiskt själv få välja den vårdgivare - inom privat eller offentlig sektor - som man anser ger den bästa och billigaste vården.

Taxan i privatlandvården har halkal efter, och det skapar stora svårigheter för privatlandläkarna och gör del nästan omöjligt med specialislelableringar, särskilt med de specialregler som gäller där, dvs. förbudet mot specialisttaxa för nyeiablerade tandläkare.

Sjukvårdsindex är faktiskt betydligt högre än prisindex, och i de förhandlingar som det talas om.i utskottets skrivning är del närmast fråga om diktat, knappast med någon möjlighet för privallandläkare alt påverka den taxa som de statliga myndigheterna medger

Nivån på ersättningen från försäkringen till patienterna inom landvården är påtagligt låg, om man jämför med sjukvårdsersältningen. Delta drabbar naturligtvis främst låginkomsttagarna. Vår mening är alt del är angeläget att man utreder om inle tandvården kan integreras i den sjukvårdsförsäkring vi har i dag.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 1 om att tandvårdsförsäkringen bör omfatta även barn och ungdomar, lill reservation 2 om alt sjukhustandvården bör samverka med privatpraktiserande tandläkare, lill reservation 3 om upphävande av elableringsbegränsningen, lill reservation 4 om all nyeiablerade privallandläkare får räll lill rimlig specialisllaxa, lill reservation 5 om höjning av ersättningsnivån i tandvårdstaxan och slutligen till reservation 6 om utredning angående inordning av tandvårdsförsäkringen i del allmänna sjukförsäkringssystemet.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Tandvårdsförsäkringen

SIGGE GODIN (fp):

Herr talman! Tandhälsan hos svenska foket har förbättrats avsevärt de senaste aren. Den förebyggande tandvårdens arbete för alt förbättra människors, framför allt barns och ungdomars, tänder har också påverkat tandhälsan positivt.

Det är nu enligt folkpartiels mening viktigt att gä vidare och ge alla möjligheter att till en rimlig kostnad förbättra sina länder. Tandvårdsförsäkringen har förlorat det syfte som avsågs när den infördes. Patientandelen av den

Prot, 1989/90:27 16 november 1989

Tandvårdsförsäkringen

totala kostnaden har stigit så mycket all den i dag ibland nästan överstiger det belopp patienten hade att betala innan försäkringen infördes. Samtidigt har tandläkarnas ersättning från tandvårdsförsäkringen urholkals. Därtill kommer atl flera åtgärder som landläkarna pä senare år utvecklat inle medger ersättning från tandvårdsförsäkringen.

Människors möjligheter all själva välja sin "huslandläkare" måste förbättras, Inle minst borde en räll för barnen alt gå till föräldrarnas tandläkare genomföras.

Även i år tar folkpartiet upp ell antal viktiga frågor som är väsentliga för att ulveckla den svenska landvården och därmed också göra den tillgänglig för de människor som i dag inte anser sig ha råd alt gå till tandläkaren.

Herr talman! Dagens tandvårdsförsäkring innebär atl ungdomar som är under 20 år och vill gå lill familjens private "huslandläkare" får betala hela behandlingskostnaden själv. Utskollel antyder i sitt svar på vårt krav om rätlen atl välja tandläkare atl skälet lill all barn- och ungdomstandvården skall ligga hos folktandvården är att man där nått mycket goda resultat och atl detta skett till en låg kostnad.

Argumenten är verkligen grumliga, eftersom vi är överens om att privattandläkaren har lägre kostnader - eller i varje fall inle högre kostnader, som Bertil Persson säger - än folktandvården och att del inle är någon skillnad på behandlingens kvalitet hos den private landläkaren och hos folktandvårdens tandläkare.

Statsrådet har tidigare hävdat - och utskottet gör det fortfarande - alt det i vissa situationer kunde vara lämpligt all göra undanlag från denna regel. Det kan man tanka sig i t.ex. en glesbygd, där reseavstånden för barnen är speciellt långa. Där kunde landstingen få räll alt sluta avtal med en privatpraktiker.

Jag vill då säga till ulskollsföreträdaren; Konsekvenserna av detta resonemang blir all socialdemokraterna accepterar atl barn i glesbygd får en sämre tandvård än barn i tätorterna. Eller är del så all delta påslående inle stämmer? Är del så alt privalpraklikern inle gör elt sämre arbete än folktandvårdens tandläkare?

Argumenten är mycket ihåliga, och därför fortsätter folkpartiet all kräva räll för familjen att skaffa sig en "hustandläkare". Självfallet skall man ha rätt atl också välja tandläkaren vid folklandvården, om man så önskar.

Folkpartiet anser atl det är viktigt att del finns valmöjligheter och konkurrens även inom specialisttandvården. Vi anser därför atl de begränsningar som gäller för privaltandläkares räll lill specialisttaxa bör upphävas. Jag kan också förslå den oro som Tandläkarförbundet känner när utbildningsplatser saknas för specialistutbildning.

Fru talman! Folkpartiet yrkar också alt etableringskontrollen för tandläkare skall upphävas. Del råder i dag ingen brist på tandläkare, ulan del är människors efterfrågan på tandläkares tjänster som styr etableringen. Det är också ytterst tveksamt om de totala kostnaderna för landvården hålls nere genom etableringskontrollen.

När socialförsäkringsutskoltet i veckan besökte Tandläkarförbundel fick vi också veta att såväl privatlandläkarna som tandläkarna vid folktandvården är överens om alt etableringskontrollen bör avskaffas. Trots detta fram-

härdar ulskottsmajoritelen. Från folkpartiet fortsäller vi atl framföra kravet på atl etableringskontrollen skall avskaffas.

Som jag sade i min inledning finns i dag människor som inle anser sig ha råd all gå till tandläkare. Folkpartiet anser alt en god tandvård måste erbjudas alla till ett rimligt pris. Men delta är inte möjligt atl klara med dagens system. Vi anser att man därför måste utreda förutsäliningarna för en eventuell överföring av landvärden lill sjukförsäkringen. Delta skulle vara ett led i den solidaritet som socialdemokratin så ofta vill göra sig till tolk för. Men i detta fall vill man inle ens studera möjligheterna. Varför, Christina Pettersson, vill ni inle pröva denna möjlighet?

Fru talman! Fr.o.m. den 1 juli 1989 har man infört möjlighet för patienter all få ersättning vid amalgamsanering, även om ell samband mellan amalgamet och sjukdomsbesvären inte kunnat fastställas. För alt detta skall vara möjligt krävs en lång rad utredningar. Bl.a. skall besvären utredas av specialisllandläkare, patienten skall vara utredd av en läkare som har viss specialistkompetens, läkaren skall ange om amalgambyte är tillrådligt med hänsyn till patientens allmänna hälsotillstånd och patientens psykosociala situation och utbyte av amalgamfyllningar skall förhandsprövas hos försäkringskassan innan behandlingen påbörjas.

Med andra ord krävs en mycket lång rad kostsamma och för patienten besvärande utredningar innan några åtgärder över huvud taget kan sättas in. Dessutom är i många fall patientens psykiska hälsa så nedsatt - på grund av den oro och de besvär som patienten lider av - atl vederbörande inte orkar med de långa utredningarna.

I en motion har Isa Halvarsson föreslagit all patienten själv skall få fatta detta beslut i samråd med sin tandläkare och atl ersättning enligt den normala tandvårdstaxan skall kunna utgå. Jag tror inle alt denna möjlighet skulle missbrukas, eftersom patienten själv får stå för sin egenavgift. Folkpartiet tycker alt detta borde kunna ersättas via den ordinarie taxan i land-vårdsförsäkringen.

Med detta fru talman, vill jag yrka bifall lill reservationerna 1, 2, 3, 4, 6 och 7 i betänkande SfUI.

Under detta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

RUNE BACKLUND (c):

Fru talman! Del är 15 år sedan vi fick en allmän tandvårdsförsäkring i vårt land. Tandvården har genomgått en stor förändring under dessa år. Vi har i dag en betydligt bättre tandhälsa, särskilt bland de unga. Behandlingsmetoderna har utvecklats i snabb takt. Man har tagit ny teknik i bruk hos landläkarna, och vi har fått nya tandmateriel. Bristen på tandläkare har hävts, så att vi i dag l.o,m, kan sägas ha ett vissl överskott.

Allt kan ju därmed verka vara problemfritt, men som framgår av detta utskottsbetänkande finns det ett antal problem, som las upp i olika motioner.

Elt problem är att kompensationsnivån i tandvårdsförsäkringen har sänkts i omgångar. Patientens utgifter för tandvård är därför i fast penningvärde

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Tandvårdsförsäkringen

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Tandvårdsförsäkringen

räknat inle så särskilt mycket lägre än de var innan tandvårdsförsäkringen tillkom. För den enskilde innebär den ulvecklingen i en del fall att man avstår från eller skjuter upp nödvändig behandling.

I reservation 6, gemensam för centern, folkpartiet och moderaterna, föreslår vi all rnan undersöker möjligheterna alt inlemma tandvårdsförsäkringen i sjukförsäkringen. Detta skulle innebära all vi för den enskilde fick samma regler och belopp som vi i dag har för läkarvård. En höjning av patientavgiften skulle kunna finansiera de ökade kostnader som en samordning skulle innebära. För den enskilde skulle läkarvården bli dyrare men å andra sidan tandvården billigare.

En proposition är under utarbetande, uppger man i utskoltsbetänkandet, och det skulle naturligtvis vara bra om man, innan man lägger fram den, genomförde en översyn av försäkringen med den inriktning som vi har föreslagit i reservation 6. Jag tror alt det här finns möjligheter till stora samordningsfördelar och lill alt göra vårt socialförsäkringssystem något enklare, till gagn också för många tandvårdspalienler i vårt land. Del finns i dag ca 9 000 verksamma landläkare. Av dessa är 3 900 privallandläkare. Det finns en etableringskontroll för denna grupp sedan i början 19707talet, Motivet var då atl man önskade tillförsäkra folktandvården tillräckligt med landläkare, så atl man kunde klara utbyggnaden av vården.

Som jag inledningsvis sade har vi i dag balans och t,o.m. elt vissl överskott på landläkare. De ursprungliga motiven för etableringskontrollen har därmed fallit bort. I reservation 3 ställer vi oss från centerns sida bakom kravet på all etableringskontrollen för privattandläkarna skall upphävas.

Fru talman! I går debatterade man här i kammaren användningen av amalgam. En ullöpare till den debatten finns också i vårt utskottsbetänkande, dvs, frågan om hur tandvårdsförsäkringen skall tillämpas när del gäller amalgamsanering. Gällande regler ger patienten.rätt till ersättning om vissa förutsättningar är uppfyllda. Från 1 juli i år är den rätten något utökad. Trots det upplever en del patienter atl reglerna tillämpas alltför restriktivt. Rosa Östh och Ulla Tilländer framför i motion Sf252 atl riksförsäkringsverket bör få i uppdrag all göra en översyn av tillämpningen. Som framgår av utskoltsbetänkandet styrs riksförsäkringsverkets rekommendationer till stor del av anvisningar utfärdade av socialstyrelsen. Just nu pågår en utvärdering av socialstyrelsens anvisningar. Från centerns sida, vilket vi också framför i ett särskilt yttrande, utgår vi ifrån atl man hos riksförsäkringsverket följer upp denna utvärdering och atl man därmed också är beredd att justera reglerna så atl tillämpningen blir enklare och klarare och alt vi därmed skall kunna underlätta för den grupp patienter som är i behov utav en amalgamsanering. Och vi har vall att avslå från alt yrka bifall lill den här motionen, eftersom vi utgår från att man på det här sättet skall kunna lösa de problem som motionärerna tar upp.

Fru talman! Jag yrkar bifall lill reservationerna 3 och 6.

JAN-OLOF RAGNARSSON (vpk):

Fru talman! Jag skall något kommentera vpk:s reservation nr 8 i detta betänkande angående amalgamsanering. Människor som enligt vad läkare konstaterat blivit sjuka av tandamalgam

anser vi skall få landsanering utförd med full kostnadstäckning via land-vårdsförsäkringen. Delta yrkande har vi ställt därför all i en genomförd enkät har del visat sig all närmare 370 000 människor i Sverige anser sig vara kvicksilverpåverkade genom sina amalgamfyllningar i länderna. 100 000 av dessa personer har påbörjat eller slutfört amalgamsaneringen. Knappast någon av dem har fåll saneringen bekostad av tandvårdsförsäkringens s.k. om-göringsparagraf. Vi anser att tillämpningen av den här paragrafen måste göras mer generös.

De människor som av läkare rekommenderas all byta ul sina amalgamfyllningar måste fä full kostnadsersättning via tandvårdsförsäkringen. De personer som efter utredning har visat sig lida av dental kvicksilverförgiftning måste också erhålla ekonomiskt stöd från samhället. De här personerna blir nämligen ofta långiidssjukskrivna.

I arbelsskadeförsäkringen gäller en särskild bevisregel. Påverkan av amalgam bör enligt vpk behandlas på samma sätt. Sambandet mellan amalgam och sjuklig påverkan skall anses föreligga om inle betydligt starkare skäl lalar emot det.

Utskottet säger i sin skrivning all "utskottet förutsätter all riksförsäkringsverket löpande anpassar sina rekommendationer till nya kunskaper och erfarenheter på området". Utskottet säger vidare all "en utvärdering pågår av socialstyrelsens allmänna råd om bl.a. kvicksilverförgiftning". Men vi i vpk anser atl del finns så pass myckel kunskap och erfarenhet på del här området angående amalgamsanering atl riksdagen redan nu kan fatta beslut i den här frågan. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall lill reservation nr 8.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Tandvårdsförsäkringen

BERTIL PERSSON (m) replik:

Fru talman! Jag tror atl jag behöver upplysa kammarens ledamöter om all i 9 § första stycket i tandvårdstaxan fastslås alt försäkringskassan betalar hela arvodet och kostnaden för tandlekniskl material och för behandling som görs på grund av avvikande reaktion för dentala material.

Del finns också studier som visar alt majoriteten av de patienter som uppger sig ha besvär av amalgam i själva verket oftast har andra grundläggande orsaker till sina besvär och icke alls i alla fall reagerar positivt på en amalgamsanering.

Därför är det angeläget all en amalgamsanering görs när en patient har besvär och all delta då sker helt gratis, precis som nu. I många fall, i de flesta, är emellertid dess värre besvären betingade av andra sjukdomstillstånd. Då är det ell skott i luften och en stor belastning för patienten atl göra en total amalgamsanering. Då är del viktigt alt i stället i utredningen hitta orsaken till patientens besvär och behandla dessa i stället för att sanera amalgamet.

Därför tycker jag alt den nuvarande uppläggningen är fullt tillfredsställande.

JAN-OLOF RAGNARSSON (vpk) replik;

Fru talman! Vi har i vår reservation hänvisat till bevisregeln i arbetsskadeförsäkringen. Del skall vara lättare för en som har besvär atl få ersättning. Det finns möjligheter till ersättning från den 1 juli, och möjligheten har blivit

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Tandvårdsförsäkringen

större. Vi anser ändå atl arbetsskadeförsäkringens bevisregel skall gälla i det här fallet.

Jag sade inte atl de 370000 människorna som anser sig ha besvär också lider av kvicksilverförgiflning utan all de ansåg sig kvicksilverpåverkade.

Vi anser alltså atl man skall tillämpa arbetsskadeförsäkringens regler

BERTIL PERSSON (m) replik:

Fru talman! Medlemmarna i Tandvårdsskadeförbundet är bara 5 000.

RAGNHILD POHANKA (mp):

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 8 och 9.

Vi har sett med tillfredsställelse alt man skall stimulera patienter till regelbunden s.k, bastandvård. Del skall ju börja nästa år. Det tycker vi är positivt och ser fram emot del,

I utskottet har vi talat myckel om Sjögrens syndrom. Det är ett problem med munlorrhet. Efter en föredragning av vår läkare har vi avstått från all yrka bifall till de reservationer som handlar om detta och har inte heller lagt något eget yrkande, men vi kommer all återkomma till denna fråga. Vi skall studera frågan ytterligare och se om det finns möjlighet alt avgränsa dem som har så svåra problem all de behöver speciell vård. Detta är tydligen elt stort problem för mänga andra grupper också.

Vi tycker alt det är positivt med den behandling som ges på grund av avvikande reaktion mot dentala material, men vi tycker inle alt delta räcker,

I reservationerna vill vi bl,a, ha en omvänd bevisregel, precis som Ragnarsson nämnde nyss. Det tycker vi är väldigl vikligl. Man vet alltför lilet ännu för att vi skall kunna säga alt amalgamet inte ger denna påverkan.

Man har också många klara bevis för atl människor som fåll sina tänder sanerade efter en viss tid har fåll starka förbättringar. Del här är något som jag följt under 20 års lid. Del som redan har hänt är en klar omsvängning.

Vidare tycker vi all en annan bevisregel är märklig. Försäkringen ersätter kostnaderna för utredning av avvikande reaktion för dentalmalerial, när del har verifierats alt man verkligen har delta problem. När behöver man ersätta en undersökning, även om läkaren eller landläkaren inle hittar något fel? Det är precis som i rätlen; om man förlorar ell mål kan man få betala rättegångskostnaden. Här är det också så att man inte får utredningen ersatt förrän man har fåll del bevisat alt man hade rätt. Del är en mycket underlig inställning när del gäller sjukvård, och vi tycker inte det är lämpligt atl använda ett sådant krav.

Avslutningsvis yrkar jag bifall lill reservation 9, som gäller hänvisningstandläkare. Vi anser all man bara skall behöva betala som för ett vanligt läkarbesök.

Tack för mig!

CHRISTINA PETTERSSON (s):

Fru talman! Med anledning av socialförsäkringsulskoltets belänkande 1989/90:1 vill jag anföra följande.

Som några tidigare talare har sagt besökte utskottet häromkvällen Tandläkarförbundet och fick då en hel del värdefull information. Bl.a. sade man alt

Sverige har världens bästa landvård. Del tycker jag är ell fint betyg. Del visar alt vi har vall rätt väg när vi har byggt upp landvärden.

I betänkandet behandlas motioner som väckts under den allmänna motionstiden. Liknande motioner har behandlats tidigare år. Efter atl ha lyssnat på de tidigare inläggen kan jag konstatera atl uppfattningarna i dessa frågor är ungefär desamma i år som tidigare.

I reservation 1 vill moderaterna och folkpartiet att barn och ungdom skall omfattas av tandvårdsförsäkringen. Som jag sade inledningsvis fick vi höra av Tandläkarförbundet att vi har världens bästa landvård. Den förbättrade tandstalus som konstaterats under senare år gäller främst barn och ungdom. Detta visar all den väg vi har valt är riktig, nämligen all landslingen ansvarar för tandvården för barn och ungdom.' Del har fungerat och fungerar bra.

Reservation 2 berör sjukhusiandvården. Här vill jag säga alt landslingen har möjlighet alt genom avtal överlåta vården till privatpraktiserande tandläkare,

I en gemensam borgerlig motion tas elableringsbegränsningen upp. Skälet lill alt vi har en etableringsbegränsning är ju alt del skall bli en geografisk fördelning av tandläkare, så atl vi har möjlighet atl leva upp lill målet likvärdig tandvård för alla. Här har del varit nödvändigt alt anlägga en regionalpolitisk syn på fördelningen av tandläkare. När jag har lyssnat på inläggen tycker jag mig ha funnit alt de borgerliga företrädarna inte är helt överens om huruvida del finns överskott på tandläkare eller inle,

Sigge Godin ställde en fråga till mig. Jag tänkte all jag skulle la upp den i del här sammanhanget, så att vi slipper ta en vända lill. Det hör ihop med frågan om barn i glesbygd och frågan om de privatpraktiserande landläkarna är sämre än folklandvården. Vi tycker naturligtvis inte all privatpraktiserande landläkare är sämre pä något sätt, men man har löst del här praktiskt i glesbygden för atl barnen skall få samma möjligheter lill bra tandvård som barn i tätorter, om de råkar bo så alt de har långt till landläkare.

Några motioner berör tandvårdstaxan. 11989 års budgetproposition anges atl riksförsäkringsverket på regeringens uppdrag redovisat konsekvenserna av att göra om tandvårdstaxan så atl den stimulerar till regelbunden s.k. bastandvård. Verkets rapport bereds för närvarande i regeringskansliet. Vi får säkert anledning atl återkomma till diskussionen om tandvårdstaxan, och jag tänker därför inte närmare gå in på den i dag.

Så lill frågan om amalgam. Del är ju så alt många människor har problem med amalgamfyllningar. Det är ell allvarligt problem, och del är viktigt alt åtgärder vidtas för atl komma till rätta med del för de människor som har drabbats. Jag vill passa på att lacka Bertil Persson för hjälpen med argumenten i den här frågan. Det är ju så att fr,o,m, 1 juli i år finns också utökade möjligheter atl få ersättning vid utbyte vid amalgamfyllningar,

Sverige ligger internationellt sett långt framme på det här området, men del är viktigt med fortsatt forskning. Som också Rune Backlund sade förutsätter utskotlsmajoriteten att riksförsäkringsverket löpande anpassar sina rekommendationer till nya kunskaper och erfarenheter på området. Del är viktigt atl gå varsamt fram, för efter vad jag har förstått när jag har studerat saken är del inle så enkelt atl del bara är atl byta plomberna och sedan tro

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Tandvårdsförsäkringen

Prot, 1989/90:27 16 november 1989

Tandvårdsförsäkringen

att allt är frid och fröjd. Det är nödvändigt med en noggrann -och emellanåt kanske också kostsam - utredning för all delta skall fungera på elt bra sätt.

Som jag sade är del viktigt med forskning, och del pågår också en utvärdering av socialstyrelsens allmänna råd om bl.a. kvicksilverförgiftning.

Fru talman! Med del anförda yrkar jag avslag på samtliga reservationer och bifall lill socialförsäkringsutskotlels hemställan i betänkandel 1989/90; I.

BERTIL PERSSON (m):

Fru talman! Del är ju roligt alt höra all Christina Pettersson ibland hör på vad som sägs. Det var mera bekymmersamt atl hon inle hörde på vad som sades när vi var på Tandläkarförbundel, för huvudbudskapet där var faktiskt: Tag bort elableringstvångel! Del sade inte bara Tandläkarförbundet och privatpraktikerna, ulan också folklandvårdsläkarna med full kraft.

Sedan till barnlandvården. Varför skall inle en 15-åring eller 19-åring kunna få gå lill samma landläkare som sina föräldrar? Inom sjukvården har man åtminstone en gräns pä 15 år, där man säger all barnen får går lill vuxenläkare och inle längre behöver gå lill barnläkare. Vad är detta för sätt alt hålla på att iramsa med ungdomarna?

Slutligen: Vi har gott om landläkare. Vad jag varnade för var all del kan bli ett problem om landläkarhögskolorna inle lyckas utexaminera dem som tas in, I dag - det fick vi också höra på Tandläkarförbundet - har man 30-40 sökande lill tjänsterna inom folktandvården.

SIGGE GODIN (fp):

Fru talman! När Christina Petterson talar om all vi har världens bästa tandvård så är del i och för sig rikligt, men jag tycker alt Christina Pettersson också borde ha redovisat vad Tandläkarförbundel sade om vilken oro man känner för att forskningen inte fortsätter som den kanske borde, atl utbildningen är bristfällig, alt de sökande till utbildningen inte håller måttet, osv.

Vi kanske här i kammaren också borde påminna oss om atl de privatpraktiserande tandläkarna är en utdöende kår. Dessa landläkare får i,ex, inte överlåta specialislpraklik, ersältningssyslemel präglas av rättsosäkerhet, det förekommer en osund handel med etableringsrätier. Detta borde vi ta lill oss här i Sveriges riksdag och länka över. Hur skall vi möla den oro som dessa landläkare känner?

Jag instämmer i vad Bertil Persson sade om all detta gäller såväl privata tandläkare som landläkarna inom folklandvården. Båda grupperna har samma inställning i dessa frågor.

Vem gagnar nu etableringskontrollen? Den gagnar inte patienterna, inte folklandvården och inle privatlandläkarna. Christina Pettersson, borde vi inte kunna resonera förnuftigt om detta och försöka hitta en väg ut ur problemet? Del finns ingen som anser alt etableringskontrollen skall vara kvar.

Vi måste nog införliva tandvårdsförsäkringen i sjukvårdsförsäkringen om vi skall klara den taxehöjning som vi ändå kommer att få på sikt. Del kommer all resas krav på delta, och jag tror atl taxorna måste höjas. Om vi skall klara av avgifterna för patienterna måste vi finna en väg ut ur detta, Lål oss ändå utreda frågan och se om del inle är möjligt atl hitta en vettig väg atl gå.

RUNE BACKLUND (c);

Fru talman! Jag vill till Christina Pettersson ställa nästan samma fråga som den hon fick av Bertil Persson: Lyssnade Christina Pettersson inte på vad man sade på Tandläkarförbundet när vi gjorde vårt besök där? Det framkom då med stor tydlighet alt alla, både privallandläkare och Ijänstetandläkare, ansåg att etableringskontrollen i dag är överflödig. Om folktandvårdens behov är uppfyllda finns ju inte längre några motiv atl behålla etableringskontrollen.

Christina Pettersson sade atl del skulle röra sig om regionala skillnader. Men det är ju bara atl konstalera, alt om folktandvården även i de olika regionerna har sina behov uppfyllda återstår ju bara atl öppna marknaden för etablering av privatpraktiserande landläkare i dessa områden. Delta är inte möjligt i dag.

Man borde således försöka ta till sig dessa argument innan det hela spårar ur alldeles. Det finns nu en möjlighet för regeringspartiet alt snabbt komma till skott och upplösa denna kontroll redan nästa år om man bara vill. Om inle de argument som Tandläkarförbundet presenterade biter vet jag inte vilka argument som gör det.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Tandvårdsförsäkringen

CHRISTINA PETTERSSON (s):

Fru talman! För Sigge Godin vill jag påpeka att det inte var jag som talade om världens bästa landvård; del var tandläkarna på Tandläkarförbundet som gjorde det.

Men jag hörde också dessa tandläkare rikta kritik mot etableringskontrollen. Det känns litet konstigt alt jag som kommer från Stockholmsområdet, där det finns väldigl många landläkare, skall försvara etableringskontrollen. Skälen till atl denna kontroll infördes var ju regionalpoliliska - vi skulle med denna få gott om tandläkare i hela landet.

Jag har läst protokollen från debatten om denna fråga förra året. Då var det Margareta Persson som försvarade etableringskontrollen med samma motivering. Detta känns litet konstigt.

Anledningen lill etableringskontrollen är alltså atl del har funnits ett överskott på tandläkare.

Nu beräknar Tandläkarförbundet alt det framöver kommer atl bli en minskning av antalet tandläkare från ca 10 000 till 6 000. Antalet tandläkare som utbildas kommer också alt begränsas till 200 per år, om jag nu minns dessa siffror räll. Detta innebär atl det kommer att finnas en kontroll i vad gäller antalet tandläkare. Men vi måste dessutom se till att det finns tandläkare i alla områden i landet,

Bertil Persson sade om de nuvarande reglerna i fråga om tandvården för barn och ungdom och apropå att utskottet avstyrker förslaget om alt tandförsäkringen skall omfatta även barn och ungdom, atl detta var trams. Jag har aldrig, trots att jag har kontakt med ganska många människor i min omgivning, hört någon förälder uttrycka önskemål om att tandvårdsförsäkringen skall omfatta även barn och ungdomar. Inte heller har jag hört någon säga att nu gällande regler skulle vara trams. Tvärtom; vi har nu en bra fungerande folktandvård för våra barn och ungdomar. All statistik och alla siffror visar på detta. Alt då ändra på delta så att tandvårdsförsäkringen skulle gälla även

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Tandvårdsförsäkringen

barn och ungdomar skulle innebära stora kostnader. Då måste del ju vara
bättre atl använda resurserna där de behövs. Vi har ju redan en fungerande
landvård för barn och ungdomar. ,

BERTIL PERSSON (m);

Fru talman! Här finns en förälder som myckel gärna hade velat föra över barnen från folktandvården lill familjens landläkare långt tidigare.

Men det vikliga i Christina Petterssons anförande är vad hon säger om de skäl som fanns för etableringskontrollen för 15 år sedan. Jag undrar då; Vad finns för skäl lill denna i dag?

CHRISTINA PETTERSSON (s):

Fru talman! Skälen är desamma i dag som för 15 år sedan. Etableringskontrollen syftar till all få en fördelning av landläkarna både inoniregionall och i landet.

Överläggningen var härmed avslutad.

Beslut

Mom. I (barn- och ungdomstandvård)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 1 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (sjukhustandvård)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (etableringsbegränsning för privallandläkare)

Uiskotiels hemställan bifölls med 160 röster mot 110 för reservation 3 av Gullan Lindblad m.fl.

Mom. 4 (privaltandläkares rätt till specialisllaxa)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 4 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Motn. 5 (tandvårdstaxan och kostnadsutvecklingen)

Uiskotiels hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (tandvårdsförsäkringens inlemmande i sjukförsäkringen)

Utskottets hemställan bifölls med 158 röster möt 112 för reservation 6 av Gullan Lindblad m.fl.

Mom. 7 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 8 (vanlig tandvårdsersätlning vid amalgamsanering)

Lftskottets hemställan - som ställdes mol reservation 7 av Sigge Godin och Ingrid Ronne-Björkqvist - bifölls med acklamation.

Morti. 9 (kostnadsfri amalgamsanering) Prot. 1989/90:27

Utskottets hemställan bifölls med 235 röster mot 36 för reservation 8 av 16 november 1989 Jan-Olof Ragnarsson och Krister Skånberg. 1 ledamot avstod från atl rösta.

Svenskt medborgarskap

Motn. 10 (hänvisningstandläkare)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 9 av Krister Skånberg- bifölls med acklamation.

17 § Beslut om uppskjuten votering av kvällsärenden

På förslag av förste vice talmannen medgav kammaren att de ärenden som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde skulle företas till avgörande i ell sammanhang i början av kammarens arbetsplenum onsdagen den 22 november.

18 § Svenskt medborgarskap

Föredrogs socialförsäkringsulskoltets betänkande l989/90;StU2 Svenskt medborgarskap.

GULLAN LINDBLAD (m):

Fru talman! Del betänkande vi nu skall diskutera behandlar fyra motioner från allmänna motionstiden som gäller medborgarskapsfrågor.

Del råder stor majoritet i utskottet vad gäller kvalifikationstiden för all bli svensk medborgare, dvs, två år för nordiska medborgare och fem år för utomnordiska, med vissa möjligheter till avvikelser. Jag yrkar i den delen bifall till uiskotiels hemställan.

Vi moderater i utskottet har avgivit en reservation och ett särskilt yttrande. Reservationen är baserad på en motion av Göthe Knutson, där han anser alt vissa kunskaper i svenska bör ställas som krav för erhållande av svenskl medborgarskap. Vi har ställt oss bakom det kravet framför allt på grund av atl andra nordiska länder har samma krav, men för den enskilde invandraren skulle en sådan ordning också närmast vara lill fördel. Vederbörande har då helt enkelt rätt att kräva en god utbildning i svenska för invandrare. Den utbildningen har som bekant nyligen utsatts för ganska hård kritik av bl,a, riksrevisionsverket. Vi anser att det skulle vara en fördel med internordiska bestämmelser på del här området.

Motionären anser också all vissa dispenser kan ges, l.ex. för personer som kommit hit på äldre dagar, likaså för personer som har svårt atl tillgodogöra sig undervisningen, osv. Med hänsyn till delta har vi funnit kraven väl underbyggda och har alltså ställt oss bakom moiionsyrkandel.

Jag yrkar alltså bifall till reservation 2.

Sedan några ord om det särskilda yttrandet.

Det är mänga i vårt samhälle som anser alt det skulle vara litet större fesli-vitas över alt en invandrare blir svensk medborgare. Man har tyckt atl del är

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Svenskt i7ied-borgarskap

litet påvert all som i dag bara få elt brev i grått kuvert från invandrarverket. Hela utskottet har ställt sig bakom atl vi gärna ser att invandrarverket ger bevisen om svenskt medborgarskap en betydligt festligare inramning än i dag, så att man verkligen med detta bevis visar dokumentets stora betydelse för den enskilde invandraren. Vi hoppas all invandrarverket lyssnar på oss i den frågan.

Men motionärerna, alltså Göthe Knutson och Sten Andersson i Malmö, menar all det vore trevligt om man i kommunerna kunde anordna en högtidlighet, t.ex. i samband med firandet av Svenska flaggans dag.

Utskottet anser också delta. Kommunerna kan myckel väl ordna någon festlighet. Vi vill genom vårt särskilda yttrande särskilt framhålla en möjlighet all göra en särskild festlighet för de invandrare som blivit svenska medborgare. Det är ändå ett myckel stort steg i deras liv, som kunde vara värt en festlig inramning.

RAGNHILD POHANKA (mp);

Fru talman! Eftersom jag har varit sfi-lärare - alltså lärare i svenska för invandrare - under mer än 20 år vill jag beröra tanken bakom kunskaper i svenska.

Jag tycker det är oerhört vikligl alt invandrare och flyktingar snabbt lär sig språket. De skall ändå leva i delta land och ha samma möjligheter och rättigheter och samma krav och ansvar. Jag har dock märkt atl delta ibland är svårt all genomföra. Vissa äldre har svårt alt lära sig ett nytt språk. Vi har också en del handikappade och utvecklingsstörda. Dessutom är del problem med kvinnorna. Ofta är det så alt mannen lär sig språket bättre än kvinnan -det är litet olika i olika kulturer från olika länder. Skillnaden skulle betyda all många familjer avstod från att söka svenskt medborgarskap. Del ligger ju också en del skyldigheter i att vara svensk medborgare. Familjerna avslår när kvinnan talar för dålig svenska, för de vill inte ha olika medborgarskap inom familjen.

Jag har alltså ändrat mig i denna fråga sedan jag fått djup inblick i de problem detta medför.

Dock är del fortfarande önskvärt atl alla lär sig svenska. Man kan på olika sätt intensifiera kraven på att människorna skall lära sig språket, och del kan jag ställa upp på.

Jag stöder alltså utskottets ställningstagande.

Jag yrkar vidare bifall till reservation 1.1 miljöpartiet anser vi att del skall krävas en kortare tid för atl söka svenskl medborgarskap, endast tre år. Det kan låta litet kort, men del är en lång tid att vara i ett annal land. Efter tre år har man i regel anpassat sig, man har fått arbete, de flesta kan språket hyfsat. Jag tycker del är viktigt för en flykting och invandrare atl snabbt komma in i samhället för att få samma krav och samma rättigheter och samma skyldigheter som en svensk.

Dessutom finns det många som inte har någon möjlighet att återvända till sina länder på många år, kanske decennier. De vill eventuellt söka svenskt medborgarskap. Men vi måste också respektera dem som inte gör det, utan känner all enda kontakten de har med sitt hemland och sina rötter är att de behåller sitt medborgarskap. Men det är en annan sak.

Vi yrkar alltså alt man förkortar tiden innan man har rätt all söka svenskl medborgarskap.

LENA ÖHRSVIK (s);

Fru talman! Jag kunde göra det ganska enkelt för mig, eftersom Gullan Lindblad försvarat uiskotiels ställningslagande gentemot Ragnhild Pohanka som yrkat bifall på den första reservationen, medan Ragnhild Pohanka försvarat utskottets ställningstagande när del gäller Gullan Lindblads reservation om krav pä kunskaper i svenska språket. Så egentligen är alla argument redan uttömda.

Jag kan kanske bara tillägga när del gäller krav på kunskaper i svenska språket all del finns grupper som är svåra atl rekrytera lill språkundervisningen. Ingen har heller funderat särskilt myckel över vad man skulle behöva bygga ut för prövningsinstrument och vilken byråkrati det skulle föra med sig om man skulle införa ett sådanl krav.

Enligt utskottets mening är det varken rimligt eller möjligt all ställa sådana krav pa kunskaper i svenska språket.

Tiden som krävs innan man kan bli svensk medborgare sänktes 1976 från sju år till fem år. Del beslutet var mycket väl underbyggt med utredning, remisser o.s.v. Man lämnade ju redan då många dispenser. Därför var del lägligt atl sänka kravet till fem är.

Sedan dess har ingenting inträffat som ger skäl till all sänka ytterligare. Vi får också tänka på all vi inle ensidigt kan göra någonting sådanl, eftersom den som blir medborgare i Sverige ju har rätt lill fri rörlighet i hela Norden och rätt lill fri arbeismarknad. 1 del fallet får vi verkligen tänka på vad vi gör.

Jag yrkar alltså bifall lill utskottets hemställan.

Prot, 1989/90:27 16 november 1989

Svenskt medborgarskap

GULLAN LINDBLAD (m);

Fru talman! Del borde gå myckel enkelt all la en liten kontakt med regeringarna i exempelvis Danmark och Finland, där man ändå ställer dessa krav. Någon särskilt egendomlig företeelse borde det inte bli, och jag tror inte heller det är nödvändigt med någon större byråkrati. Del som går i andra nordiska länder borde gå här hemma också , Vi ser detta närmast som en bra fråga för invandrarna. På del sättet kan de kräva en god undervisning i svenska, som i dag alltså brister väldigl pä sina håll.

All vi ställt upp på detta beror dock på de klart angivna dispensmöjligheterna. Det har vi alldeles klart för oss, och det har jag också sagt i milt anförande.

LENA ÖHRSVIK (s);

Fru talman! Alt jag inle ställde upp på kravet alt införa språkkunskaper för svenskt medborgarskap innebar inle alt jag godtog en sämre utbildning. Utskottet har starkt ullalat sig för atl alla skall ha rätt till en god utbildning, och då är del den frågan vi skall angripa.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fallas den 22 november.)

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Utbyggnad av

socialförsäkrings-

systei7tet

19 § Utbyggnad av socialförsäkringssystemet

Föredrogs socialförsäkringsulskoltets betänkande 1989/90;SfU3 Utbyggnad av socialförsäkringssystemet.

MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Fru talman! När man lar upp ett helt nytt förslag här i riksdagen är den vanliga gången atl motionen blir avslagen. Mot den bakgrunden inger det ändå ett visst hopp med den behandling som vpk:s motion har fåll. Vi vill hos regeringen begära en utredning om gravida kvinnors behov av ledighet från arbete under den sista delen av graviditeten. Motionen är visserligen avstyrkt, men den har fåll elt myckel positivt mottagande hos remissinstanserna. Motionen har varit på remiss hos fyra stora remissinstanser, nämligen riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundel, socialstyrelsen och Svenska läkaresällskapet. Samtliga remissinstanser uttalar sig för motionens krav.

Riksförsäkringsverket vill först alt det görs en ordentlig utredning. Man pekar där på elt uppdrag som skall genomföras inom Stockholms läns allmänna försäkringskassa. I denna utredning skall man se på frekvensen av sjukskrivningar, diagnoser och de olika läkarnas sjukskrivningsbenägenhet. Man skall också se på sambanden mellan yrke, arbetstid, nationalitet m.m. Utredningen skall vara färdig den 1 juli 1990. När denna utredning är färdig skall man gå vidare och göra en riksomfattande undersökning.

Detta kan väl i och för sig vara bra, men jag tror atl del är onödigt att lägga ned så myckel lid och pengar på alt utreda de gravida kvinnornas sjukskrivningsorsaker. Både socialstyrelsen och Läkaresällskapet hävdar all del inte finns någonting som pekar på att sjukdomsbilden hos de.gravida kvinnorna har genomgått någon hastig och påtaglig förändring under 80-talet som skulle mols\ara del ökade antalet sjukskrivningar. Del slår klart alt man måste vara sjukskriven den sista delen av graviditeten, eftersom det är den enda möjlighet som finns i dag atl vara ledig när man inte klarar av olika orsaker atl arbeta under graviditetens sista del.

Jag anser personligen atl man kunde ha hoppat över dessa delar och gått direkt på motionens förslag atl ge regeringen uppdraget alt komma tillbaka med ett förslag lill riksdagen om hur man skall lösa problemet för gravida kvinnor alt få ledigt under den sista delen av graviditeten.

Jag känner mig inle alldeles nedslagen av molionsbehandlingen, utan jag tror att detta är något som kommer atl bli verklighet inom de närmaste åren. Det är helt klart alt behovet finns.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 i betänkandel.

Jag yrkar också bifall lill reservation 2 om införandet av SOFT. Det är ett gammalt förslag som nu auklualiseras i en motion av Hans Göran Franck m.fl. Motionen har blivit avstyrkt, och utskollel hänvisar till att socialministern i en frågestund har angivit all han kommer alt följa och analysera utvecklingen av socialbidragen och vid behov föreslå regeringen atl vidta åtgärder.

Man frågar sig givetvis då vad som skall hända på området för alt rege-

ringen skall anse atl del finns behov av alt göra något. Över en halv miljon människor är nu beroende av socialbidrag för alt kunna klara det dagliga livet. Del märkliga är all trots atl arbetslösheten har minskat fortsäller antalet socialbidragstagare alt öka. Tidigare har vi angett arbetslösheten som en anledning lill denna ökning. Men det kan man alltså inle peka på längre. Del vore intressant atl få vela vad regeringen säger internt. Hur många människor skall få socialbidrag, innan regeringen är villig atl införa SOFT, eller åtminstone diskutera litet mera seriöst och ange några lidsperioder? Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till reservation 2.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Utbyggnad av socialförsäkringssystemet

RAGNHILD POHANKA (mp):

Fru talman! Del här är nog del intressantaste lilla betänkande som har kommit ut sedan jag kom in i riksdagen. Det behandlar graviditet, begravningsförsäkring och däremellan hela skyddsnätet för människorna - på nio sidor, och del är fantastiskt.

Miljöpartiet väckte tidigare en motion om all utreda en allmän begravningsförsäkring, och motionen blev infriad bara ett par veckor senare. Motionen var alltså tillgodosedd redan innan detta betänkande kom, och därför har vi inle reserverat oss till förmån för motionen.

Jag vill yrka bifall lill reservationerna 1 och 2.

Jag vet inle, som ingen annan rikligt heller vet, varför så många är sjukskrivna när de är gravida. Men min känsla är att del för 20 år sedan nästan var lättare att bli sjukskriven vid graviditet. Detta beror naturiigtvis också på atl så oerhört många kvinnor är förvärvsarbetande i dag. Del kanske går bra med del första barnet, men vid det andra eller tredje blir man så trött när del redan finns en liten hemma all man behöver vara sjukskriven för alt orka bära fram barnet och inle bli alldeles slut. Det är viktigt att snabbt se till att detta kommer all fungera på ett annat sätt än vad det gör i dag.

Man skall inle behöva skämmas över all man är sjuk och inte orkar. Komplikationer kan ju också tillstöta. Del är bättre all i så fall förebygga. Jag tror inte atl det är olönsamt att sjukskriva kvinnor den sista liden av graviditeten, ulan del förbättrar hälsotillståndet hos både mor och eventuellt barnet. Barnet brukar ju ta den näring del behöver.

Jag yrkar alltså bifall till reservation I. Den är för mig en mycket angelägen reservation. Jag har själv upplevt detta, och det har de flesta av oss kvinnor gjort. Men jag ser också att unga kvinnor faktiskt har ett hårt liv med sitt förvärvsarbete, hemarbete, gravidiieter och småbarn. Fortfarande ligger ju den största delen på kvinnan. Jag tycker alt del är viktigt atl underlätta för barnen och kvinnorna.

Jag yrkar, som sagt, också bifall lill reservation 2 om socialbidrag och socialförsäkringstillägg, mom. 4. Det huvudsakliga skälet är de orättvisor som finns mellan kommunerna. Det finns fortfarande en ganska stor del kommuner där nivån på socialbidragen ligger under existensminimum eller alldeles vid existensminimum. Fördelningen över landet är alltså inte rättvis. Tidigare i dag hade vi en diskussion om detta när det gällde tandläkare. Tillgången på tandläkare skall vara lika över hela landet. Jag tycker då att det skall vara samma tillgång på socialbidrag för människorna, och det är ännu viktigare för människor atl få samma socialbidrag i alla kommuner.

5 Riksdagens protokoll 1989/90:27

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Utbyggnad av

socialförsäkrings-

svsiemei

1 några kommuner har man infört en s.k. sociallön, bl.a, i Ljusdal, Jag läste i en utredning alt utgifterna minskade i kommunen. Ändå visade det sig all utgifterna ökade först, 1 och med atl människorna inte behövde be och redovisa för allt växte del fram en självlillit hos dem så atl de lättare kunde la sig för all söka arbete, bli friskare och våga komma igen i samhället.

Men del finns en skrämmande sak som håller på all hända här. Med den nya skaltereform som vi snart sätter i sjön kommer ytterligare stora grupper av svenska folket alt behöva sjukskriva sig. Det är låginkomsttagarna som får höjda hyror, höjda utgifter och momsiillägg på många varor. De kommer alltså atl få svårt all klara sig i del här läget. Delta kommer all öka antalet socialbidragstagare. Då är det ännu mera angelägel all del skapas en rättvisa i landet mellan olika grupper.

ULLA JOHANSSON (s);

Fru talman! Jag hade tänkt börja mitt anförande ungefär som Margö Ingvardsson med att säga att även om samtliga motioner har avstyrkts har de fått en myckel välvillig behandling. Del finns egentiigen inle myckel mera alt tillägga ,

De två motioner som handlar om gravida kvinnors arbetsförmåga och behov av ledighet tycker vi från utskotlsmajoritetens sida har fått en bra remissbehandling. De avlämnades redan i samband med utbyggnaden av föräldraförsäkringen, men har kommit nu lilet senare för den här ordentliga remissbehandlingens skull. Riksförsäkringsverket har nu initierat ell projekt i Stockholmskassan, och verket har också sagt att det kan leda till ytterligare utredningar i landet. Del är den utredning som vi behöver för atl få ett ordentligt svar på frågan om varför del har blivit en så kraftig ökning av sjukskrivningen av gravida kvinnor. De flesta instanser anser alt del inte har atl göra ined ökad sjuklighet, utan det måste vara andra orsaker. Vi har därför avstyrkt de båda motionerna. Vi förväntar oss all få en utförlig redovisning när projekten är genomförda. Vi yrkar även avslag på den reservation som har lämnats i frågan,

Ulskollsmajorileten har i betänkandel även avstyrkt en motion om reseförsäkring. Obligatorisk reseförsäkring skulle kanske fördyra såväl resan som annat. Vi tycker att den enskilde skall klara del försäkringsskyddel själv. Många har gjori det och skulle med en obligatorisk reseförsäkring bli dubbelförsäkrade. Vi anser alt resebolagen som annonserar ut resor också skall medverka lill att resenärena tar extra försäkringar om del behövs.

Ell par motioner behandlar begravningsbislånd. Det är en fråga som har varit uppe många gånger. Efter del all konstitutionsutskottet senast behandlade frågan har vi fåll en utredning. Man har uppdragit åt den utredningen atl undersöka möjligheterna och se vad som kan göras för att bistå människor som behöver hjälp med begravningskostnaden.

När det gäller SOFT, som behandlas i reservation 2, hänvisar vi i utskoltsbetänkandet lill de utredningar som har gjorts. Del första betänkandet kom 1977, Då tyckte vi atl det här var elt bra förslag. Vi begärde ytterligare utredningar och fick en rapport om SOFT 1980, Frågan har varit uppe i utskottet, och vi tyckte atl del här var elt bra förslag. Senare har vi dock fått hänvisa till alt vi inte har haft möjligheter rent ekonomiskt alt tillstyrka införande

av SOFT, Samtidigt har socialstyrelsen och Kommunförbundet arbetat med socialbidragsnormerna. Socialstyrelsen säger nu atl kommunerna börjar närma sig varandra när det gäller socialbidragsbeloppen.

Trots ökade möjligheter lill arbete har vi fått ökade utbetalningar av socialbidrag. Kommunerna börjar nu pä sina håll all ta kontakt med socialbidragstagarna på ett annat sätt. Man resonerar med dem om vad som har gjort alt deras ekonomi har blivit så som den har blivit. Orsaken kan, som vi tyvärr vet, vara konlokorisskulder. Del kan också vara så all unga människor, både svenskar och invandrare, har fått felaktiga ekonomiska kalkyler vid sina fastighetsköp. Det finns olika orsaker, och del har regeringen uppmärksammat.

Vad man i regeringen säger till varandra internt, Margö Ingvardsson, vet jag inle, eftersom jag inle sitter i regeringen. Jag vet dock all socialministern som svar på en fråga här har meddelat atl han myckel noga kommer all följa ulvecklingen. Man har gett socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag atl förbereda hur myndigheterna närmare kan arbeta för atl lösa problemet med dem som fortfarande söker socialbidrag. Socialtjänsten och arbetsförmedlingarna skall efter en plan, som skall vara fastställd den 1 januari 1990, om möjligt medverka till all minska behovet av socialbidrag. Uppdraget är lämnat. Vi förväntar oss atl man skall göra insatser. Socialministern har också meddelat atl han kommer alt följa utvecklingen med de ökande socialbidragen och föreslå regeringen alt vidta de åtgärder som kommer atl behövas.

Dessa problem behöver dock inle bara analyseras inom socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Blir det aktuellt med bidrag som understiger existensminimum måste vi själva ule i våra kommuner vara alerta och se vad vi kan göra för all hjälpa människor. Vi får kanske också fortsätta att bygga vidare på den solidariska lönepolitik som skulle kunna hjälpa låginkomsttagarna till bättre försörjningsmöjligheter. Vi får också pröva nya vägar för att ge människor möjligheter att försörja sig själva.

Jag tror alt Ragnhild Pohanka sade fel i ett avseende. Jag tror inle atl Ragnhild Pohanka menar att folk i framtiden skulle bli så skatletyngda all de måste sjukskriva sig. Del kan dock finnas anledning all söka socialbidrag.

Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall lill utskottets hemställan i socialförsäkringsulskoltets betänkande nr 3 och avslag på reservationerna. Jag avstyrker dessutom samtliga motioner.

Till sist vill jag uttrycka betänkandets andemening genom att säga att vi förväntar oss sådana förslag framöver som gör att vi kan rätta till de problem som behandlas i de motioner vi i dag måste avstyrka.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Utbyggnad av

socialförsäkrings-

svstet7iet

MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik:

Fru talman! Ulla Johansson log inle upp något i sitt anförande som skulle peka på all hon har en annan uppfattning än jag när del gäller behovet av ledighet för gravida kvinnor. Egentligen kunde jag således hoppa över polemiken i det avseendet.

Jag undrar ändock vad som skall utredas och framför allt vilket resultat det skall bli av utredningarna. Det är klart på förhand atl sjukskrivningarna för gravida kvinnor ligger på 80 % de sista månaderna. Redan i dag vet vi

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Utbyggnad av

socialförsäkrings-

svstemei

atl sjukskrivningsfrekvensen inte motsvarar en ökad sjuklighet. Vi vet också all läkarna har olika policy när det gäller sjukskrivning. Det här behöver inte utredas. Vi vet också alt kvinnor i lunga arbeten oftare är sjukskrivna. Orri inan får det här ytterligare bekräftat med en utredning, vad skall man då gå vidare och undersöka i nästa omgång?

Jag vill i alla fall ge elt ord på vägen när det gäller kostnaderna. Kostnaderna brukar alltid vara elt skäl som gör att goda idéer avslås. Samhället har i dag redan utgifterna för gravida kvinnors ledighet under de sista månaderna. Det handlar om vilket konto som egentligen skall betala utgifterna. Skall sjukskrivningskonlot ta hand om detta eller skall vi inrätta ett annat konto så att vi får en bättre och klarare fördelning?

Fru talman! Frågan om SOFT har-precis som Ulla Johansson sade-blivit ordentligt utredd under åren. Samtliga utredningar har kommit fram lill att ett införande av SOFT skulle öka möjligheterna för socialtjänstens personal all ägna sig ål de samtal med människor som Ulla Johansson tog upp som något positivt. Man skulle kunna la reda på varför folk hamnar i olika situationer och hur man kan hjälpas åt för atl ställa det till rätta igen. I dag består socialtjänstemännens arbetsuppgifter till stor del i atl göra denna förnedrande behovsprövning. Det är det vi vill komma ifrån. Vi vill att socialtjänsten i stället skall kunna ägna sig åt vettigare uppgifter. Detta är en av huvudvinsterna med SOFT.

RAGNHILD POHANKA (mp) replik;

Fru talman! Ulla Johansson tydde mycket riktigt det jag sade med myckel stor välvilja. Man kanske kan bli sjuk om man har del svårt ekonomiskt, men del var alltså inle del jag menade.

Jag tror atl läkarnas äsikier överensstämmer med reservanternas när det gäller kvinnors sjukskrivning under graviditet. Det är bevisat genom den höga sjukskrivningsfrekvens de tillåter sig. Vi vet nu också av deras remisssvar atl de vill ha elt annal förfaringssätt. Del är ganska meningslöst att sjukskriva människor som egentligen inte är sjuka, ulan bara behöver få en lindrigare lid före förlossningen. Kostnaderna är ju redan så stora, som Margö Ingvardsson myckel rikligt sade. Det är Ingel som hindrar all man får arbeta de sista månaderna. Några kommer kanske atl välja att göra det.

Det är inte säkert atl del blir dyrare med SOFT. Jag har försökt all tala om atl man har prövat detta i några kommuner. När både personal och de människor som söker hjälp slipper hålla på med frågor om hur mycket de skall få, när de skall få pengar och för hur lång tid, får man tid över för annat. Den som söker socialbidrag får självförtroende och vågar la itu med sin situation och får mera lid och krafter all ägna åt den. Personalen kan ägna sig åt förebyggande arbete och viktigare uppgifter än atl räkna på delta. Pengar får man också. Det blir inte heller större utgifter. Vi har ju ell socialbidragssystem. Jag ville, när jag visade del lilla belänkandet som handlar om hela människolivet, betona atl vi har myckel som är bra i vårt sociala skyddsnät. Men det finns saker man kunde göra betydligt bättre. Några andra områden, som inte är nämnda här, finns också.

ULLA JOHANSSON (s) replik;

Fru talman! Lars Werner har i sin motion begärt en utredning. Nu har man inilieral en uiredning från riksförsäkringsverkels sida. Dä kan del väl vara lämpligt atl man avvaktar resultatet av den utredningen och en eventuell utbyggd uiredning för hela riket som resultat av den. Jag tycker inle all skillnaderna är någonting att strida om, Margö Ingvardsson.

Del fanns vissa begränsningar i förslaget om SOFT, som man nu sätter frågetecken för. Man skulle t.ex. ha varit arbetslös i 90 dagar för all få ell sådanl här socialförsäkringstillägg. Nu måste vi studera varför människor får socialbidrag i en tid när man inte behöver vara arbetslös. Del är i stället brist på arbetskraft. Det kanske finns andra inslag som man skall studera i social-bidragssystemel.

Det sägs all det görs en förnedrande behovsprövning innan man får socialbidrag. Det är väl ingen som tror atl man skall kunna gå och kvittera ut SOFT ulan någon som helst prövning av om man behöver del?

Vissl finns del de som blir sjuka av dålig ekonomi, Ragnhild Pohanka, Jag vet all del inte var det Ragnhild Pohanka menade, och det var därför jag ville rätta till det.

Ån en gång, bifall lill utskottets hemställan.

Prot, 1989/90:27 16 november 1989

Utbyggnad av socialförsäkringssystemet

MARGO INGVARDSSON (vpk) replik;

Fru talman! Jag vill egentligen inte alls bråka med Ulla Johansson, eftersom jag är övertygad om atl hon håller med mig om alt det finns ett dokumenterat behov av ledighet för gravida kvinnor. Vi är bara inle riktigt överens om i vilken takt arbetet för all rätta till delta skall gå. Vi har begärt en utredning, men inte en sådan utredning som riksförsäkringsverket föreslår, där man skall studera om de sjukskrivna kvinnorna verkligen är sjuka. Vi vet ju alt de är sjukskrivna, fast de inte är vad vi i försäkringssammanhang menar med sjuka. Det är andra orsaker, dvs, brister i vårt socialförsäkringssystem, som gör atl man måste ta till sjukskrivning. Vi vill ha en utredning som studerar vad man kunde göra i stället, vilken del av socialförsäkringen som skall täcka detta behov. Det är skillnaden. Vi vill också att regeringen skall komma tillbaka till riksdagen med förslag. På så sätt kunde man spara litet lid. Vi tror också alt man kunde spara pengar, eftersom man då inte behöver utreda så oerhört mycket.

ULLA JOHANSSON (s) replik:

Fru talman! Det finns nämnt i papperen och i remissvaren att man tror atl del finns olika orsaker till sjukskrivning. Del har varit olika läkares sätt att bedöma. Det finns olika orsaker till att kvinnor inte klarar detta. Men tror inte Margö Ingvardsson att försäkringskassan i Stockholm och riksförsäkringsverket avslöjar sådant i en utredning av delta slag? Läkaresällskapet har sagt att man inte tror att kvinnorna är sjukare än förut. Socialstyrelsen har också sagt det. Varför skulle då de andra instanserna inle studera detta, när de ändå går igenom fallen?

TORGNY LARSSON (s);

Fru talman! Jag skulle vilja knyta an till den debatt som har förts om socialförsäkringstillägg. Denna fråga har tagits upp i en motion av Hans Göran

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Utbyggnad av socialförsäkringssystemet

Franck m.fl. Del gäller egentligen jämlikheten i samhället. Enligt den statistik jag har från 1988 fanns det då 522700 personer som hade socialbidrag i 286200 hushåll. Även om del från 1987 till 1988 skedde någon hten minskning är detta ett stort antal människor. Del är anmärkningsvärt alt vi i Sverige har över en halv miljon människor som får socialbidrag då vi har full sysselsättning, för atl inte säga överfull sysselsättning. Det är många fler än vad det borde vara. Men det kommer naturligtvis alllid att finnas människor som är i behov av någon form av bidrag, som en sista utväg, när alla andra vägar är slängda. Vi måste dock slå fast atl del är alldeles för många som i dag är i behov av detta bidrag.

All vi har så många socialbidragstagare lyder på atl fördelningspolitiken inte är vad den borde vara. Man kan nalurliglvis invända att detta är ett mönster som går igen i alla utvecklade industrislaler. Det finns ett övre skikt som klarar sig bra i alla lägen, oavsett hög- eller lågkonjunkturer. Människor som är rika klarar sig väl. Därunder finns medelklassen, mellanskiktet, den breda allmänheten, som i de flesta länder har haft det ganska bra under många år, även om det här finns inkomstskillnader. I botten finns de som faller under faltigdomsstrecket, de som lever på eller under existensminimum. Dit hör socialbidragstagarna.

Socialförsäkringsutskoltet anför all många kommuner, vilket också har antytts här, inte ens kommer upp lill den rekommenderade norm som socialstyrelsen har fastställt.

Det är nalurliglvis en klen tröst att den grupp av människor det här gäller procentuellt sett är mycket större i en del andra länder. Men del finns även hos oss starka tendenser åt detta håll. Man kan nalurliglvis spekulera över orsakerna lill detta. Det finns åtminstone tvä tydliga orsaker. Den ena är de, framför allt unga, människor som inle kommit in på arbetsmarknaden och därför inte fått de inkomster som grundlägger rätt lill sjukförsäkring och arbetslöshetsunderstöd. Den andra orsaken är hyrorna. Del finns stor risk för atl de kommer all stiga kraftigt. Del blir därför ytterligare en svår post för låginkomstlagarna.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt alt del är så lyst kring denna grupp av människor. Del är dessa människor som vi ibland brukar kalla för de politiskt fatliga. Det är andra frågor som engagerar politiker, och det är i andra frågor som man gärna går upp i riksdagens talarstol. Men i den här frågan är del anmärkningsvärt lyst.

De människor det gäller är inle de politiskt organiserade, och inte heller de som besöker våra möten. Går dessa människor på möten tror jag inte att ■de yttrar sig så särskilt ofta. Vad säger man om sin egen fattigdom?

Dessa människor skriver inte i tidningarna, och vi ser dem inte heller i TV-rulan. De tillhör inte heller dem som demonstrerar, och de håller inte heller några tal.

Den här frågan har varit uppmärksammad i socialulredningen. Regeringen tillsatte efter förra valet en analysgrupp som kom med elt par betänkanden. Men jag tycker inte att del har tagils några radikala grepp.

Antalet socialbidragstagare började öka. Även om antalet nu har legat någorlunda stilla, är del naturligtvis en alldeles för hög nivå. Nu säger utskottet

all socialministern skall följa och analysera ulvecklingen när del gäller socialbidragen, och regeringen kommer vid behov alt föreslå åtgärder.

Vi kanske får nöja oss med detta för den här gängen, även om jag egentligen tycker all del är litet för tamt skrivet. Jag vill fråga Ulla Johansson; Var ligger smärtgränsen? Del är ändå 6-7 procent av landets befolkning som är berörd. Var skall vi lägga gränsen? Skall vi acceptera all det blir ännu fler människor som berörs, kanske 600 000 - 700 000, eller var skall vi dra gränsen?

Del är naturligtvis, som del också har sagts, en förnedrande behovsprövning som många av dessa människor blir utsatta för. Vi måste självfallet väcka opinion för och arbeta för ett samhälle där inle en så stor grupp som nu är fallet behöver utsättas för behovsprövning.

Jag har inle skrivit någon motion i frågan, men jag kan ändå inte ställa mig bakom reservation 2. I den slår följande; "I avvaktan på denna uiredning anser utskottet att ett socialförsäkringstillägg bör införas." Det skulle vara bra om vi hade råd med del.

Jag vill lill sist ställa frågan lill Ulla Johansson; Var går smärtgränsen?

ULLA JOHANSSON (s);

Fru talman! Jag tror atl majoriteten i socialutskottet, de som ställt sig bakom del här betänkandet, anser att smärtgränsen skall ligga så lågt som det över huvud tagel är möjligt. Vi skall hjälpas ål alt angripa problemen så all inle socialbidragslagarna behöver bli fler. Vi måste se till all de ungdomar som inte har kommit in i arbetslivet, som Torgny Larsson nämnde, får ell arbete.

Del finns olika anledningar lill all människor är utslagna. Vi har i riksdagen diskuterat droger, alkohol, narkotika och annal som gör all människor slås ut. Vi skall också försöka all se lill all människor får en så bra ekonomisk upplysning, budgelhjälp m.m. som möjligt. Det finns ingen som vill acceptera atl antalet socialbidragstagare skall öka med 6 eller 7 %. Vi vill all antalet skall minska.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 22 oktober.)

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vissa läroplansfrågor m.m.

20 § Vissa läroplansfrågor m.m.

Föredrogs utbildningsutskottets betänkande 1989/90;UbUl Vissa läroplansfrågor m.m.

ANN-CATHRINE HAGLUND (m):

Fru talman! Del känns myckel egendomligt när vi nu startar dagens ulbild-ningsdebatt. I och för sig är de flesta ulbildningsdebatter viktiga. Men det belänkande vi behandlar i dag berör myckel litet den i dag aktuella och viktigaste utbildningsfrågan, nämligen strejken.

Vi politiker skall avhålla oss från inblandning i avtalsförhandlingar och

Prot. 1989/90:27 konflikter Men i dag går motionstiden ut för propositionen om kommunalt

16 november 1989 huvudmannaskap för lärarna. Den kraftiga kopplingen mellan avtalsrörel
sen och kornmunaliseringen tvingar oppositionen till inblandning mot dess
r p ns- vilja. Även om strejken formellt inte rör kommunaliseringen, hör dessa två

•' * saker så nära ihop att kommunaliseringsfrågan spelar en roll i konflikten.

Redan av detta skäl har vi moderater avvisat propositionen.

Det är elt tecken på maktfullkomlighet att försöka driva igenom en kommunalisering mol så stora lärargruppers vilja och ulan att analysera och klargöra konsekvenserna och de förutsättningar som skall göra att skolan kan ge fler elever bättre kunskaper och färdigheter. Var är den analys som regeringen utlovade i kompletteringspropositionen? På punkt efter punkt säger regeringen alt den skall göra analyser senare. Vad kommer dessa alt leda lill? Vi moderater vill inte köpa grisen i säcken!

Vilka skäl har egentligen regeringen för sitt agerande? Är det att kunna vältra över kostnader på kommunerna? Hur skall man kunna återfå någon form av förtroende mellan lärare och politiker efter detta? Hur skall arbetsglädjen återställas?

En kommunalisering är ingen förutsättning för en förbättring av skolan. En kommunalisering ger inte eleverna bättre kunskaper. Det krävs i stället tydliga mål som sätter kunskaper och färdigheter i centrum, betyg som redovisar kunskaper och färdigheter i relation till läroplanskrav, elt statsbidrag som följer elevens val av skola, ökade möjligheter atl välja inriktning och studiekurs efter inlresse samt en frislående organisation för utvärdering av skolresultaren.

Ingen av dessa förutsättningar finns. De analyser och förslag man utlovar ger inga sorn helst garantier för atl våra krav skall infrias, och vi har då endast haft atl avvisa förslaget om kommunalisering.

När nu samtliga oppositionspartier har lämnat in sina motioner kan man konstatera att vpk:s beslut att acceptera förslagen, under förutsättning att vissa villkor uppfylls, kan leda lill alt frågan kan komma att dras i långbänk. Ell klart nej hade lett lill all nya förhandlingar mellan lärarnas organisationer och arbetsgivarverket hade kunnat återupptas. Den förlamande strejken hade kunnat avbrytas, och eleverna hade kunnat återgå till sina skolor.

Fru talman! I betänkande UbUI behandlas en rad olika läroplansfrågor. Många av motionsyrkandena har vi behandlat tidigare. De har fått en summarisk behandling i detta belänkande, eftersom intet nytt i sak har inträffat i de olika frågorna. Detta innebär dock inte att vi inte anser att yrkandena är viktiga. Arbetsbelastningen i utskottet har tvingat oss atl arbeta på detta sätt.

Jag vill betona att vi moderater självfallet följer de frågor myckel noga i vilka det finns moderata yrkanden. 1 vissa av dessa frågor har också särskilda yttranden avgivits lill belänkandet.

När del t.ex. gäller svenskan i grundskolan förutsätter vi att den nya kursplanen skall leda till förändringar och förstärkningar av ämnet svenska. Vi kommer atl följa detta mycket noga och återkomma om inte kursplanen leder till förbättringar.

I flera moderata motioner har ämnet religionskunskap tagils upp. Man är 72

orolig för atl del kristna budskapet inle spelar den roll i skolan som del skall göra. Detta är naturligtvis också något som vi följer

Vi moderater anser all skolan måste anpassas till varje elev på ett bättre sätt än i dag. Vi har därför bl.a. föreslagit att eleverna skall få ökat utrymme för tillval på högstadiet. Skolan bör då utforma en studieplan för varje elev tillsammans med elev och föräldrar, en individuell studieplan.

I reservation 1 behandlas språkundervisningen i grundskolan. Vi reservanter vill ha en försöksverksamhet med utökat språktillval på grundskolans högstadium.

Del kan finnas många skäl lill alt elever på högstadiet vill läsa två språk förutom engelska. Del finns dessutom all anledning för vårt land alt uppmuntra språkstudier på alla sätt,

Sverige är ett litet land, och vi är helt beroende av utbyte med andra länder. Vi svenskar måste själva tillägna oss förutsättningarna atl kommunicera med andra folk. Vi kan inle begära alt andra skall lära sig svenska. Inte heller kan vi begära all människor från andra länder skall ha särskilt myckel överseende med oss om vi hackar oss fram på främmande språk och försvårar förhandlingar eller handel.

Det är därför så vikligl all vi ger unga människor möjligheter atl lära sig språk, och fler språk än engelska. De måste få dessa möjligheter tidigt så alt de hinner befästa kunskaper och färdigheter ordentligt. Engelskan har en så dominerande ställning, och vi behöver kunna behärska fler språk.

Del är angeläget med försöksverksamhet av olika slag för alt finna modeller för atl tillgodose behovet av språkträning i skolan.

En försöksverksamhet med utökat språklillval på grundskolans högstadium vore ett bra sätt atl snabbt öka möjligheterna för eleverna att läsa språk. Vi moderater har, som jag tidigare sagt, föreslagit ett högstadium med myckel större utrymme för tillval än i dag, med individuella studieplaner för varje elev och även en möjlighet att komplettera innan man går över till gymnasieskolan om så är nödvändigt. En försöksverksamhet vore av stort värde.

I reservation 2 tas upp ett sätt att stärka den ämnesmässiga kompetensen i skolan genom alt ha tjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare. Med sådana tjänster får ämnena ett viktigt stöd genom att någon får huvudansvaret i varje ämne och därmed också kan bli ett stöd för övriga lärare i ämnet.

Fru talman! Jag yrkar bifall lill de reservationer som har moderata namn och i övrigt till utskottets hemställan.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vissa läroplansfrågor m.m.

LARS LEUONBORG (fp):

Fru talman! Del finns förvisso anledning alt kritisera regeringens aktuella skolpolitik, men vi har väckt en utförlig motion i delta ämne i dag, så jag tänker inle behandla ämnet särskilt mycket utan koncentrerar mig på det belänkande som nu behandlas.

Del har den senaste tiden talats en del om historielöshelen med anledning av SÖ:s förslag till ny läroplan för gymnasieskolan. Jag tycker atl det är en ganska förvånande hislorielöshet när utbildningsutskottet avvisar tankar på att riksdagen skall besluta om ett rejält firande av folkskolans 150-årsjubi-leum. Det är en myckel viktig händelse i svensk historia, som det finns all

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vissa läroplansfrågor m.m.

anledning all celebrera. Jubileer firar man ju inte för det förgångna ulan naturligtvis för framliden. Svensk skoldebatt skulle må myckel bra av del långa perspektiv som elt sådanl jubileumsfirande skulle göra aktuellt. Del är som sagt förvånande all utskottet har nöjt sig med de vaga besked från skolöverstyrelsen som man har fåll i ärendet.

Det finns dock ett par ännu viktigare frågor i detta betänkande som jag skulle vilja beröra. En av dem är behovet av goda språkkunskaper och ett stärkande av B- och C-språken i grundskolans högstadium. Det är precis så som fru Haglund sade här tidigare: all i den värld som vi lever i blir det allt viktigare med goda språkkunskaper, Sverige har ell internationellt erkänt engelsklulbildningsprogram. Del anses alt svenska ungdomar nu för tiden lalar den bästa engelskan utanför den engelskspråkiga världen. Men fler och fler påpekar alt detta inte räcker. Del är oerhört värdefullt om många svenska ungdomar också har kunskaper i andra utländska språk. Då är det förvånande att möjligheterna för språkintresserade ungdomar i grundskolans högstadium atl läsa flera främmande språk är så begränsade.

Del har i debatten förekommit förslag om atl man skulle ta timmar från engelskan och lägga på andra främmande språk. Min personliga uppfattning är alt del vore rätt synd atl äventyra de goda resultat som vi har nått i engelskan. Jag är övertygad om alt del finns andra metoder alt stärka B- och C-språkens ställning.

Till sist några ord om frågan om huvudlärar- och inslilutionsföreslåndar-tjänster. Där är det, precis som vi hörde i det föregående inlägget, viktigt alt stärka ämnenas ställning. Ett återinförande av dessa tjänster skulle vara elt inslag i en sådan strategi. Men jag vill i dessa dagar då det talas mycket om lärarnas arbetssituation också framhäva ell annal argument, nämligen behovet av karriärmöjligheter för lärare. Del är ju ett välkänt faktum atl ambitiösa och dukliga lärare som vill utveckla sig i sill yrke och få elt vidgat ansvarsområde har ett antal alternativ som alla innebär att de måste lämna den pedagogiska uppgift som de har. De kan bli fackliga funktionärer, skolledare eller speciallärare. Jag tycker atl det är viktigt atl del finns möjligheter för goda pedagoger och människor med gedigna ämneskunskaper att samtidigt som de stannar kvar i sin läraruppgifl i sina klasser ulveckla sig i yrket. Alt införa dessa tjänster skulle ge en sådan möjlighet.

Det erkänns från väldigt många håll i dag alt en lönedifferentiering, alltså en övergång till individuella löner, i och för sig skulle vara ett instrument som skolan skulle behöva för sin utveckling. Det finns få instrument som är så effektiva när del gäller alt uppmuntra lill och åsladkomma goda insatser som möjligheten att premiera dessa insatser med en individuell lönehöjning. Men del är en utbredd uppfattning i skolan - de fackliga organisationerna är eniga på denna punkt - all en övergång till individuella löner inle är önskvärd i skolan. Om inan accepterar delta, blir del ännu angelägnare atl söka efter möjligheter all skapa karriärstegar. Också av det skälet, förutom det som Ann-Cathrine Haglund nämnde, vore del angeläget all återinföra huvudlärar- och inslitutionsföreslåndartjänster.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall lill reservationerna 1, 2 och 4 i delta ulbildningsutskoltets belänkande.

MARIANNE ANDERSSON (c):

Fru talman! Del är förvisso svårt alt avhålla sig från kommentarer lill den situation som nu råder med sammanblandning av avtalsrörelse och riksdagsbeslut. Men vi har redovisat vår uppfattning om detta i den partimolion som vi har lämnat, så jag avslår från kommentarer.

I del här belänkandet har vi från centern en reservation, reservation 1. Där behandlas språkundervisningen. Vi vet, det har sagts tidigare i debatten, alt de internationella kontakterna ökar ständigt. Det är en viktig uppgift för skolan att öka elevernas förståelse för solidaritet över gränserna, internationellt samarbete, globala miljöproblem, mänskliga fri- och rättigheter samt förståelse för fred. Eleverna skall också förberedas för ell vuxenliv där kontakterna med vår omvärid ökar inom alla områden. Handel, vetenskap och kultur är några exempel. Den europeiska integrationen och de förhoppningsvis raskt ökande kontakterna med öst är andra exempel. En förutsättning för sådana kontakter är goda språkkunskaper När det gäller engelskan har vi i Sverige goda kunskaper. Men vi behöver många fler människor med goda kunskaper i fler språk. Därför anser vi atl eleverna i grundskolan skall ges möjligheter all förutom engelska studera två främmande språk på högstadiet. Vi anser atl SÖ skall få i uppdrag att ta initiativ till försöksverksamhet med utökat språklillval på grundskolans högstadium.

Jag yrkar bifall lill reservation nr 1.

Egentligen går vi i yrkandet i vår motion längre än så. Men vi valde atl ansluta oss till denna reservation för att göra det möjligt att uppnå en förbättring.

Del är ju bekant atl tidig språkinlärning är till fördel för resultatet. Därför ser vi med oro på utvecklingen - starten av engelskundervisningen flyttas ju från låg- lill mellanstadiet. Vi anser all riksdagen bör komplettera det beslut som finns med ell förtydligande om all engelska skall läsas på lågstadiet. Om engelskundervisningen skall skjutas framåt, skall det också verkligen finnas särskilda skäl bakom elt sådanl förfarande. Vi kommer alt återkomma med detta krav.

När del gäller ämnet hemkunskap har vi flera gånger redovisat hur viktigt vi anser atl detta ämne är. I ett särskilt ytirande framför vi denna vår uppfattning, med hänvisning till utbildningsutskottets belänkande 1987/88:7. Vi har således inle någon reservation på den punkten.

Jag yrkar bifall lill reservation 1.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vissa läroplansfrågor m.m.

YLVA JOHANSSON (vpk);

Fru talman! Del belänkande som vi nu diskuterar innehåller ganska många motionsyrkanden. Trots del tar Ann-Cathrine Haglund här upp en diskussion om kommunaliseringen av lärartjänsterna. Ann-Cathrine Haglund tycks anse atl vi i vpk borde lösa konflikterna i avtalsrörelsen genom atl väcka motioner i en viss riktning. Vi har olika uppfattningar om den saken. Men del finns kanske både anledning och tillfälle all återkomma lill delta i ett annal sammanhang. Därför länker jag inte ta upp den frågan nu.

Däremot länker jag la upp en annan fråga som vpk berör i en reservation i delta betänkande.

Fru talman! Lärarnas uppgift är ju i första hand av pedagogisk natur. Men

Prot. 1989/90:27 lärarna har också en social uppgift. De problem som lärarna möter i sitt yrke

16 november 1989 är både av pedagogisk och av social art. Ofta är del de sociala eller psykoso-

ciala problemen som lärarna upplever som allra svårast att hantera. Del är

issa p . - jg lypen av problem som gör all lärare känner sig utbrända. Det är också

J 8 ■ ■ j) problemen som gör att inånga lärare i dag säger atl det blir allt jobbigare

all vara lärare.

Del kan t.ex. vara så, all det förekommer mobbning i en klass, att eleverna så atl säga klättrar på väggarna, att det finns rasistiska eller främlingsfientliga tendenser i en klass, atl det är en ständig oro i klassrummet, att del förekommer våld eller mobbning av lärare eller alt det finns elever i en klass som har upplevt krig och förföljelse i sitt hemland.

När del gäller pedagogiska svårigheter kan en lärare ofta finna stöd och hjälp hos kolleger och skolledning. Men övriga problem som en lärare förväntas hanlera och lösa talas del ofta ganska tyst om. Jag vet atl många lärare tycker alt de skulle behöva hjälp med atl lösa dessa problem.

Lärarna får också i sin utbildning ganska begränsade kunskaper i hur man löser den här lypen av problem. Det är vanhgl atl en lärare när sådana här problem uppslår i en skola uppmanas atl ta kontakt med skolledningen. Sedan skall skolledningen kanske tillsammans med berörda elever och föräldrar försöka lösa problemen. Men skolledningen har sällan den rätta kompetensen för delta. Därför menar vi i vpk att skolan måste tillföras denna kompelens. Vad del handlar om är följande;

Hur löser man konflikter i en grupp? Hur möter man elever med svårigheter? Hur hanterar man de problem som kan uppstå i klassrummet vid mötet mellan elever eller mellan gruppen elever och läraren?

Vi har sagt att ett alternativ kan vara alt en kurator anställs på skolan för detta ändamål. Men vi är inte bundna i det avseendet. Det viktiga för oss är alt denna kompelens tillförs skolan, eftersom vi menar atl den i dag saknas och att många lärare efterlyser sådan kompetens.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 3 i betänkandel samt i övrigt till utskottets hemställan.

21 § Ajournering för middagsuppehåll

Kammaren beslöt kl. 17.54 atl ajournera förhandlingarna till kl. 19.00 för middagsuppehåll.

22 § Återupiptagna förhandlingar

Förhandhngarna återupptogs kl. 19.00 under ledning av förste vice talmannen.

23 § Vissa läroplansfrågor m.m.

(forts, utbildningsutskottets belänkande UbUl)

INGEGERD WÄRNERSSON (s);

Fru talman! I detta belänkande behandlas varken kommunaliseringen eller lärarstrejken. Kommunalisering kommer vi all ta upp vid elt senare till-

fälle, och jag hoppas atl debatten då blir livlig. Frågan om lärarstrejken har jag inte sett på utbildningsutskottets planeringslisla, så den kommer vi antagligen inle all debattera. Jag skall i stället gå in litet på det som Lars Leijonborg tog fram i sitt anförande, nämligen all detta belänkande är något av historia, därför atl vi kommer atl ha ett jubileum. Del blir alltså elt hisloriskl anförande som jag skall hålla.

Någon folkundervisning i egentlig mening fanns knappast i vårt land förrän på 1600-lalel, Kyrkan sög visserligen redan under medeltiden upp en del begåvade pojkar ur de bredare lagren till sina skolor Men de fick försörja sig genom en form av maskerat tiggeri, som kallades sockengång. Viss elementär undervisning i kristendom fanns också, men det var del enda folket ansågs behöva för sin kristliga fostran och för all få klart för sig dygden av lydnad mol överheten,

1686 års kyrkolag framställde i klara ordalag alt del var önskvärt atl barnen lärde sig läsa. Klockaren var hörnstenen i detta utbildningssystem, som dock inle fick åsyftad omfattning, främst av ekonomiska skäl.

Så kom 1800-talel med en livlig debatt om folkundervisningen. Folkmängden ökade kraftigt, och därmed uppkom också för första gången elt proletariat både på landsbygden och i städerna. De konservativa krafterna stretade emot, främst inom de högre stånden, där man varnade för halvbildning och var rädd för all en utbildad bonde- och arbetarklass skulle kunna bli uppstudsig.

Det stora steget togs med 1842 års folkskolestadga, som föreskrev en obligatorisk folkskola. Varje sladsförsamling och varje socken ålades alt inrätta en skola. Starten blev dock trög, och de första decenniernas undervisning blev myckel fragmentarisk.

Förändringen av samhället mol en allt större industrialisering och kommersialisering har fortsall under 1900-lalel i en alltmer accelererad takt. Detta har nalurliglvis ökat kraven på bredden och djupet i utbildningen och har samtidigt förändrat kraven på utbildningens innehåll,

1905 års läroverkssladga är en av milstolparna i folkskolans utveckling. Här delades läroverket upp i realskolan och gymnasiet, som kom alt se ut på samma sätt fram lill de reformer som ägde rum vid århundradets mitt,

Jämslälldshelsfrågorna, som vi så sent som för några veckor sedan diskuterade i utskottet, fanns med redan på 1700-ialel, då kvinnor kunde erhålla en viss utbildning för all kunna fullgöra sina plikler i sällskapslivei, Ulvecklingen gick dock hand i hand med samhällets utveckling, och synen på kvinnan, atl hon enbart hade en funktion som maka och mor, övergick till en bild av en eventuell yrkeskvinna.

Länge ansågs del atl flickor och pojkar inle kunde gå tillsammans i skolan, av moraliska skäl. Ett steg på vägen mol jämlikhet var när samrealskolan inrättades 1905, 1962 fattades sålunda beslutet om grundskolan -ell beslut grundat på en mer än 20-årig utredningsperiod. Skolan syftade till en vidgad och bättre allmän utbildning, främst genom höjning av skolpliktsåldern lill nio år och undervisning för alla i ell främmande språk, social fostran m,m.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vissa läroplansfrågor m.m.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vissa läroplansfrågor m.m.

År 1962 infördes engelskan som ett främmande språk i grundskolan, och i dag finns möjligheter att även läsa både tyska, franska och spanska.

Jag går nu över till dagens betänkande. I reservation 1 av Larz Johansson m.fl. yrkas atl regeringen bör uppdra åt SÖ att la initiativ lill en försöksverksamhet med utökat språklillval.

Goda språkkunskaper är givetvis något som alla människor har nytta av, i en värld där flera nationaliteter blandas. I dag pågår försöksverksamhet på högstadiet med s.k. dubbelt tillval, där eleven kan läsa ett språk utan att avstå från annat lillvalsämne. Ulskottsmajoritelen anser därför att en utvärdering först bör ske innan riksdagen fattar beslut om ändring i läroplanen.

En växande grupp av eleverna är invandrarbarn. Dessa äger redan vid skolstarten ett eget språk, som sedan ytterligare utvecklas via hemspråksundervisningen . Denna kunskap bör samhället ta lill vara och se som en resurs. Jag finner det därför onekligen litet märkligt att moderaterna kan reservera sig lill förmån för flera språk, men samtidigt i ell särskilt yttrande angående hemspråksundervisningen förmena invandrarbarnen rätten atl utveckla det språk som de verkligen behärskar, genom all hävda atl denna hemspråksundervisning friimsl skall rikta sig till elever på låg- och mellanstadiet.

Så går jag tillbaka till historien. Även skolpsykologer och kuratorer blev allmänt förekommande efter 1962 års riksdagsbeslut om reformering av den obligatoriska skolan,

I proposition nr 54 från år 1962 betonades riskerna för en alltför stor splittring av den elevvårdande verksamheten och lärarens och klassföreståndarens centrala ställning i skolarbetet och elevvården.

Skolkuratorsverksamheten benämndes som en särskild hjälpkraft. Redan 1962 bedömde man denna verksamhet som en kommunal angelägenhet och var inte beredd atl ge några statsbidrag. Del som skiljer 1962 från 1989 är att 1962 års kuratorer endast var avsedda för eleverna. Att lärarna, som Ylva Johansson nämnde, också kunde behöva hjälp fanns del tydligen ingen tanke på.

Vpk vill i reservation 3 atl kuratorer anställs på skolorna med uppgift atl ge lärarna stöd. Utskoitsmajoriteten menar alt del i dag inle är påkallat att göra ell s.k. särskilt uttalande, då frågan om del kommunala ansvaret snart kommer att avgöras.

Till sist vill jag la upp reservation 4 av folkpartiet, som föreslår att regeringen får i uppdrag all genomföra vissa aktiviteter år 1992 med anledning av 150-årsminnet av beslutet om allmän folkskola. Utskotlsmajoriteten har erfarit alt SÖ för närvarande planerar ett firande av folkskolans 150-årsjubi-leum, och vi litar på SÖ.

Alt folkskolan är viktig för oss i utskottet och för samhället i övrigt råder det inget tvivel om. Mitt anförande här i dag blev en liten hyllning till jubila-ren med önskan om fortsatt utveckling och framgång.

Härmed yrkar jag bifall lill hemställan i utbildningsutskottets betänkande 1 och avslag på samtliga reservationer.

ANN-CATHRINE HAGLUND (m) replik:

Fru talman! Jag och Ingegerd Wärnersson skall debattera kommunaliseringen ordentligt senare, men ingen kan väl förneka att den i dag, den sista

moiionsdagen. är den mest aktuella och viktiga skolfrågan. All den spelar en roll i strejken är uppenbart för alla utom Ingegerd Wärnersson, Det är lika uppenbart som atl regeringen har ansvaret för den svära situation som i dag råder i skolan.

När det gäller den första reservationen och delta med flera språk på högstadiet vill jag säga all det inte räcker med försöksverksamheten med utökat tillval. Det behövs mycket större möjligheter för elever att läsa flera språk på högstadiet. Det finns många skäl till att en enskild elev vill göra del. Det är bra för vårt land att det finns människor som tidigt har börjat med flera språk än engelska, så all de får en god grund. Det är nämligen oerhört viktigt all man har en god grund om man skall få en tillräckligt bra språkfärdighet. Man behöver också tillräckligt med lid.

Det finns naturligtvis flera modeller för hur det kan ske, men i denna reservation lar vi bara upp ett sätt att öka språkmöjligheterna för högstadieelever. Om vi menar allvar med internationaliseringen och med samarbetet med andra länder måste vi ha den första förutsättningen för all kunna kommunicera och handla, nämligen god språkfärdighet. Vi moderater vill över huvud taget ha elt högsiadium med många fler tillval än nu, men det skall vara tillval som anges i läroplanen. Vi ser del som föreslås i reservationen som ell steg i den riktningen.

När det gäller hemspråksundervisningen hänvisar vi i ett särskilt yttrande lill vad vi tidigare sagt. Mycket viktigt för invandrarelever är alt de får hem-språksiräning och sill hemspråk befäst så tidigt som möjligt, så atl de kan läsa svenska och andra språk. Precis samma strävan har vi när del gäller hemspråkselever, nämligen alt de skall få en god grund både i svenska och i sill hemspråk samt i andra språk. För dem finns här samma skäl som för andra elever.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vissa läroplansfrågor m.tn.

LARS LEIJONBORG (fp) replik:

Fru talman! Del var ell intressant anförande som Ingegerd Wärnersson höll. Det hade ett historiskt perspektiv, och det tycker jag ofta saknas i de utbildningspoliliska debatterna. Det är bl.a. av del skälet jag gärna skulle se all vi fick ell jubileumsfirande år 1992 av hög dignitet. Jag tror alt digniteten blir högre om vi får en riksdagsbeställning.

Lät mig la ett enda exempel på atl del kan behövas kunskap utöver den som Ingegerd Wärnersson förmedlade. Del framgick av hennes anförande all de konservativa krafterna på 1840-lalet motsatte sig genomförandel av folkskolan. Däremot framgick det inte vilka krafter i ståndsriksdagen som drev igenom beslutet. Vet man del, kanske en del av ens påståenden i den aktuella utbildningspoliliska debatten blir litet annorlunda. För alt öka insikterna och kunskaperna på detta område tror jag, som sagt, atl ell omfattande jubileumsfirande skulle vara av värde.

En sak som man kan lära av historien är all del var mycket bra när vi hade huvudlärare och institutionsföreståndare och atl del var dumt atl riksdags-majoriteten häromåret avskaffade de tjänsterna. Ingegerd Wärnersson berörde inle den frågan i sitt anförande. Del skulle varit intressant atl få veta om socialdemokraterna inte håller med om atl det systemet fungerade ganska väl när vi hade det och atl det finns rätt starka skäl all åierinföra det.

Prot. 1989/90:27 Det skulle innebära dels all ämnenas ställning i grundskolan blev starkare,

16 november 1989 dels atl del skapades en möjlighet för många lärare atl utvecklas i yrket.

Vma läroplans- INGEGERD WÄRNERSSON (s) replik;

frågor m.iti. P talman! Tanken all införa fler språk på högstadiet har ulskottsmajori-

telen inle molsatt sig. Utskollel vill emellertid avvakta den utvärdering som SÖ skall göra. En utvärdering skall ha skett före läsåret 1991/92. Därefter kommer uvskottet och riksdagen kanske att få la ställning till hur många språk barnen skall läsa.

När det gäller frågan om huvudlärarna sade Lars Leijonborg i sitt anförande atl del är viktigt all det finns möjligheter till karriär även inom skolan. Det vill jag inle säga emot, men jag tror atl det finns vissa områden i skolan på vilka man kan göra karriär. Man kan bli specialfunktionär, tillsynslärare eller platschef och ändå fortsätta alt vara undervisande lärare. Det var just specialfunklionären som kom i huvudlärarens ställe när vi ändrade den ordning som gällt sedan 1960-lalet. Specialfunktionären har som sin huvuduppgift att se lill elevens helhetsbild. Han har som uppgift alt väva samman samtliga ämnen på högstadiet och se till alt inte ett ämne bhr prioriterat före andra.

Jag tycker också atl del är viktigt atl peka på all man i dag med den nya skolledarorganisalionen har möjlighet alt vara flexibel. Man kan disponera skolledarresursen så, att lärare som har ansvar för ell speciellt ämne kan få nedsättning i sin undervisningsskyldighet. Det gäller även lärare som har ansvar för en institution.

Vi bör titta på de kommuner som lyckats utforma skolledarrollen på detta sätt och inte bara knyta denna lill rektor och studierektor,

ANN-CATHRINE HAGLUND (m) replik:

Fru talman! Jag tycker att det är synd att man på detta sätt skjuter upp ställningstagandet till frågan om fler språk på högstadiet. Del kommer att ta mycket lång tid. Vi strävar ju i dag efter att internationalisera all verksamhet, även verksamheten i skolan. Eller rättare sagt; Vi säger det i ord, men vi måste göra del också i handling. Vi måste snabbt öppna oss för handel och utbyte med andra länder, så att vi inle kommer i bakvattnet. Då är gedigna kunskaper i fler språk än engelska absolut nödvändiga. Öppnar man för den försöksverksamhet som vi här skisserat, kan vi snabbare komma i gång med annan försöksverksamhet, så all vi verkligen får en starkare ställning för B-och C-språken och därmed öppnar för fler språk på högstadiet.

När del gäller huvudlärarljänslerna vet vi all dessa stärker ämnenas ställ
ning i skolan och att de, som Lars Leijonborg sade, öppnar karriärmöjlighe
ter för goda pedagoger i vissa ämnen. Del är också av stor betydelse för de
andra lärarna i ämnet atl en lärare i ämnet är huvudlärare och har ett spe
ciellt ansvar och elt speciellt kunnande och intresse samt samlar på sig spe
ciella kunskaper och förmedlar dessa till de andra lärarna. Inte minst för nya
lärare i skolan kan en huvudlärare vara till helt ovärderligt stöd. Huvudlä
rarna kan också ge inspiration till nya metoder och förändringar i undervis
ningen. De kan bidra till alt få fram nya hjälpmedel och på många sätt med-
80 verka lill atl ulveckla sitt ämne i skolan.

LARS LEIJONBORG (fp) replik;

Fru talman! Det är riktigt atl det finns ell statsbidrag som kallas för spe-cialfunklionsresursen. Del förkortas på skolbyråkraliskl språk SPUNK. De flesta människor tror att SPUNK är någonting som Astrid Lindgren har skrivit om, men i skolans värld är del ett särskilt statsbidrag. Men denna SPUNK har inle kunnat ersätta de satsningar som huvudlärare och institutionsföreståndare innebar. Införandel av specialfunktionsresursen var en besparing, och den används framför allt för all ge en liten extra ersättning till dem som är studieledare i arbetslagen. Erfarenheterna från de senaste åren visar att den funktion som huvudläraren och inslitutionsföreståndaren fullgjorde har förfallit. Det har varit lill skada för ämnena. Vill man dra någon lärdom av historien vore det faktiskt alt man bör åierinföra dessa båda funktioner.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vis.m läroplansfrågor m.m.

INGEGERD WÄRNERSSON (s) replik;

Fru talman! Jag vill säga lill Lars Leijonborg att del i dag finns möjlighet all ge ersättning lill huvudlärare och institutionsföreståndare. Del ankommer på kommunerna att avgöra hur man vill disponera de pengar som är avsatta för skolledarresurser. Del kan ges lill specialfunktionären, men om skolan är stor och man anser alt man behöver stärka enskilda ämnen kan man i dag ge ersättning till ämnesspecifika lärare och även till de lärare som ansvarar för institutionerna, där det förvaras mycket material, som används vid laboralioner.

Jag tycker atl del är viktigt atl återigen betona alt helhetssynen kanske kom bort när vi hade del gamla huvudlärarsystemet. Man såg enbart lill sitt eget ämne. Vi kan se alt den pedagogiska utvecklingen gått betydligt snabbare på låg- och mellanstadiet, där man arbetar i lag, än på högstadiet. I dag är målsättningen alt också på högstadiet få fungerande arbetslag. Del är ganska svårt, eftersom lärarna har olika ämnen.

I vissa motioner som behandlas i delta betänkande hävdar man även de udda ämnena, t.ex. bild. Det kanske har varit så på högstadiet atl just bild är ett ämne som kommer litet på sidan om. Alt specialfunktionärens uppgift är atl se till helheten och alt värna om samtliga ämnen ser jag som en styrka i den organisation som vi har i dag.

INGELA MÅRTENSSON (fp):

Fru talman! Jag måste erkänna all jag blev nägot förvånad när jag fick se det betänkande som ulbildningsulskollet presenterat och som vi nu debatterar, 1989/90:UbUl om vissa läroplansfrågor. Och inte bara förvånad! Jag har under ett antal år skrivit motioner om all ämnet bild borde få en starkare ställning i den svenska skolan. Jag tycker atl SÖ och skolministern inte prioriterar del ämnet som man borde. Och jag är inte ensam om atl lycka det. Inom många sektorer på arbetsmarknaden som har bilden som ell vitalt medel i sin verksamhet förstår man inte hur vi kan prioritera ned bilden som vi gör i den svenska skolan, trots alt vi lever i en värld dominerad av bilder.

I går var jag på ett föredrag här i riksdagen om språkets makt, med underrubriken Konsten all övertyga. Experten på området, Kurt Johannesson, gjorde jämförelser mellan förr och nu. Han konstaterade att del nya politiska språket innehåller en massa bilder, både i konkret och abstrakt form.

6 Riksdagens protokoll 1989/90:27

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vi.\sa läroplansfrågor m.m.

Han visade bl.a, hur Reagan använde sig av bilder för alt på ett mycket effektivt sätt förstärka sill budskap. Kun Johannesson poängierade att del är politikens loll att tolka bilderna.

Men utbildningsutskottet verkar inle särskilt intresserat av bilder. Utskottet verkar precis lika ointresserat som utbildningsministern och SÖ av utbildningen om bildens utnyttjande i kommunikation mellan människor. Det är inte bara i politiken som bilderna har en enorm krafl all kommunicera med åskådarna.

Bilderna finns överallt utom i skolan. Där låtsas man atl del bara finns ord. Den vanliga skolundervisningen är nästan helt inriktad på alt lära elever atl läsa och skriva, trots atl samhället ser ut som det gör. Jag tycker all ulbildningsulskollet skulle behöva undervisning i bildämnet.

Men vad gör man? När det gäller motionerna om ämnet bild hänvisar man lill föregående ärs betänkande. Och vad slär del då där? Jo, atl det pågår ett enormt utvecklingsarbete inom bildämnet. Del har dä inte kommit lill uttryck i konkret handling, så atl vi har seti några effekter på skolans område,

I årets betänkande svarar nian på motionerna från oss som har motionerat om bildämnet genom atl hänvisa till förra årets betänkande. Man skriver där att det pågår ett omfattande utvecklingsarbete och hänvisar till Kultur i skolan, som siarlade 1984, och lill riksomfattande aktioner som startade 1985. Man framhåller vidare alt SÖ utarbetar elt handlingsprogram för alt stärka bildundervisningen i skolan, och ingenting får vi vela om vad som faktiskt har hänl på del här området-man hänvisar lill en mängdolika utredningsarbeten som pågått för flera år sedan. 1 årets betänkande hänvisar man alltså till det igen.

Det är otillständigt, tycker jag. Ett av yrkandena i min motion i år hade jag inte med i förra årets motion. Del handlade om bildens betydelse i in-vandrarundervisningen. Men ändå säger man all det niotionskravel har besvarats! förra arets betänkande. Men jag hade ju inleslällt förslaget då! Hur kan man då hänvisa till det? Del förslår jag inte.

Jag är mycket besviken pä del sätt på vilket ulbildningsulskollet har hanterat de här frågorna. Del gäller inle bara frågan om bild - det gäller också flera andra motioner. Jag har bl,a, tillsammans med Margareta Fogelberg väckt en motion om djurförsök som har hanterats på samma sätt.

Fru talman! Skall del här sättet alt behandla motioner bli något slags mönster för framliden måste vi diskutera förutsättningarna för atl väcka motioner här i riksdagen. På del här viset tycker inte jag alt man kan hantera ledamöternas ambitioner all framlägga förslag för riksdagen.

BARBRO SANDBERG (fp):

Fru talman! Jag är i likhet med Ingela Mårtensson något bedrövad över hur utskollel den här gången har hanterat motionerna. Jag tänkte la upp några motioner som mitt namn finns med på.

Ann-Calhrine Haglund sade tidigare i debatien alt man endast summariskt hade behandlat motionerna, eftersom det i sak inte har inträffat något nytt, I motion Ub227 behandlas bildämnet ur en annan synvinkel än i den motion som Ingela Mårtensson talade om. I betänkandet förra året sade utskollel: "Enligt vad utskottet fåll vela kommer SÖ på grundval av gjorda

erfarenheter att utarbeta elt handlingsprogram för att stärka bildundervisningen i skolan. Inom ramen för aktionen Bildspråket i skolan görs inom SÖ under innevarande läsår även en analys av bildundervisningen och dess utveckling i de senaste läroplanerna,"

Jag tycker då atl del hade varit intressant all nu få vela om SÖ har utarbetat något handlingsprogram och om man har gjort någon analys. Av erfarenhet borde utbildningsutskottet veta all SÖ är ganska senfärdigt och ganska ofta behöver ha påminnelser för att inte ärendena skall hamna i skrivbordslädan. Jag tycker alt det borde ha funnits något nytt att rapportera som svar på den här motionen.

Även när del gäller Ub228, i vilken ämnet barnkunskap behandlas, hänvisar utskottet till föregående års betänkande. Där säger utskottet: "Enligt vad utskollel erfarit har ämnet barnkunskap granskats under läsåret 1987/88. SÖ kommer före innevarande års slut att på grundval av nämndernas iakttagelser avge en slutrapport lill regeringen." På den punkten borde det också finnas en del nytt all rapportera. Har man lämnat den rapporten lill regeringen eller inle? Del tycker jag utskollel skulle vara intresserat av all ta reda på.

Den sista motion som jag länker kommentera är Ub237 angående lärares uppsägningslid. Enligt dagens betänkande skall man hitta motiveringen på s. 8 i 1988/89:UbU4. När det betänkandet skrevs fanns inle den här motionen - den väcktes i våras. Där talas om tillsättning av lärartjänster. Utskollel säger; "Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande frågan om en ny personalförordning för skolväsendet inom regeringskansliet på grundval av bl.a. skolförfatlningsulredningens förslag." Del höll man på med förra året, och den beredningen borde då ha varit klar nu.

Om utbildningsutskottet snällt nöjer sig med att hänvisa lill vad man har sagt under tidigare behandlingar behöver varken SÖ, regeringen eller någon annan anstränga sig särskilt mycket. Och som Ingela Mårtensson sade - varför skall vi då hålla på och skriva motioner varje år? När vi inte är nöjda med den behandling som våra motioner tidigare fått har vi rätt att vänta oss ett svar och inle bara en hänvisning till gamla betänkanden.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vissa läroplansfrågor m.m.

LEIF MARKLUND (s);

Fru talman! Anledningen lill all jag tar kammarens lid i anspråk är densamma som anledningen till de två föregående talarnas anföranden. Jag har tillsammans med Lahja Exner väckt en motion som jag tycker har fåll en oerhört dålig hantering. Jag är medvelen om alt utbildningsutskottet haft en stor anhopning av motioner atl behandla, men jag kan inte acceptera att motionen icke på något sätt kommenteras.

I motionen påtalar vi behovet av alt körkortsutbildningen successivt överförs till gymnasieskolan. Utskottet har endast hänvisat lill en tidigare behandling, 1984, och avstyrkt motionen av samhällsekonomiska skäl. Man har icke på något sätt i övrigt kommenterat motionens innehåll.

I den debatt som vi i dag har ule i samhället om det ökade antalet trafikolyckor hänför man många gånger orsakerna lill dem till unga bilförare, som fördärvar sig, kanske på grund av för slapphänl utbildning.

Kommunikationsdepartementet har låtit meddela all man i dagarna lill-

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vissa iilbildnings-planefrågor m.m.

sätter en körkortsulredning. Den om något borde väl ha varit skäl lill att anlägga några synpunker på motionen,

1 trafikutskottets hearing i tisdags fanns denna fråga också med. SÖ:s talesman gavs då tillfälle uttrycka sig om trafikundervisning i skolan. Han menade all man naturligtvis bör komma in ganska snabbi med irafikundervis-ning och fundera kring all lägga in del under fritt valt.

Jag anser alt körkortsutbildningen i dag bör ingå i yrkesutbildningen. Det finns nästan inga yrken som inte fordrar körkort, endera för alt la sig till jobbet eller för atl ulföra sitt jobb. Då vore del väl ganska naturligt om ulbildningsulskollet började fundera pä om det är något som borde ingå i den utbildningen.

Den här utbildningen sker ju också under en lid då ungdomar har mycket starkt begränsade medel och då ungdomarna har väldigt starkt begränsade möjligheter atl skaffa sig inkomster för alt la körkort.

Fru talman! Jag kommer inle alt ställa något yrkande, men jag vidhåller atl motionen med dess innehåll borde ha fåll en seriösare behandling av utskottet.

Överläggningen var härmed avslutad (Beslut skulle fallas den 22 november,)

24 § Vissa utbildningsplanefrågor m.m.

Föredrogs utbildningsutskottets betänkande 1989/90;UbU2 Vissa ulbildningsplanefrågor m,m,

GÖSTA LYNGÅ (mp);

Fru talman! Jag slår här som den fjärde i raden av motionärer som fått en väldigt nonchalant behandling av utskollel. Vi borde kanske göra någonting åt det här endera dagen, fru talman,

I utbildningsutskottets belänkande nr 2 sägs om forskningsetiska frågor atl dessa frågor utreds och övervägs. Det är det gamla greppet när man inte vill säga nej,rnen inte heller vill säga ja, när man helt enkelt inle ens vill sälta sig in i frågan.Det är ytterst beklagligt att människor i en beslutande församling kan ta så lätt på så allvarliga frågor.

För all göra det enklare för utskottet, vill jag acceptera atl del finns visst beaktande av genteknik och all del finns ganska mycket organiserad kontroll av djurförsök. Man har också gradvis börjat inse vikten av människors personliga integritet, som inle får eftersättas för forskningens skull.

Inte för jag anser alt allt är väl i dessa hänseenden heller, men jag är beredd atl lämna del ål sidan för dagen, för all koncentrera mig på del allra största problemet, det som jag inle tror all utskottet ens börjat länka på. De här utredningarna gäller inte heller del problemet.

Del är nämligen alldeles nödvändigt atl etiken i förhållandel mellan forskaren och samhället uppmärksammas. Det gäller atl hindra skador som kan orsakas samhället nu eller i framtiden. Del kan allt oftare konstateras att

forskningens landvinningar och tekniska genombrott har oväntade och allvarliga konsekvenser. Del kan gälla gamla välkända problem som freon i sprulflaskor, en för sill ändamål utmärkt grej, som visat sig ha katastrofala effekter när del gäller ozonlagrels uttunning: del kan gälla hormoslyrel, som är effektivt nog när det gäller all döda ogräs, men som visade sig också la livet av de järnvägsarbetare som utförde besprutningen. En accelererad teknisk utveckling kommer helt säkert all innebära liknande och ännu allvarligare problem, vars tidiga diagnos är av största vikt för samhället och för kommande generationer av människor.

1 många fall är det forskarna själva som först varseblir möjliga oönskade bieffekter av ny teknik. För dem kan del dä uppslå en etisk konflikt, där värnandel om del egna jobbet eller del egna renommét vägs mot ansvaret gentemot människor. Del finns fall där forskare vägrat dagtinga med sitt samvete och funnit sig ulan stöd från kolleger, anslagsgivande myndigheter eller högskoleauktoriteter.

Denna typ av etik gäller alltså forskarens lojalitet mol samhället och mol framtida generationer. Miljöpartiet de gröna kräver att problemet för det första uppmärksammas och för del andra åtgärdas genom att

- själva begreppet forskningsetik vidgas,

- forskningens effekter på samhället analyseras,

- etiska nämnder inrättas vid högskolor.

En sådan etisk nämnd bör ha den viktiga funktionen alt bedöma huruvida viss forskningsaktivitet innebär risk för samhället nu eller i framtiden. Den bör också kunna ta hand om forskare som i sill arbete ställts inför etiska problem och ge råd och hjälp till sådana personer. Den bör slutligen vara ett ullryck för människosläktets självbevarelsedrift: endast genom att vara uppmärksam på konsekvenserna av våra nya tekniska och vetenskapliga landvinningar kan vi hoppas kunna bemästra dem.

Jag yrkar alltså bifall lill reservationen i moment 6

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vissa utbildningsplanefrågor m.m.

BENGT SILFVERSTRAND (s):

Fru talman! Bakom rubriken "Vissa utbildningsplanefrågor" döljer sig ett konglomerat av motioner med en spännvidd alltifrån förskollärarnas utbildning i kost- och näringslära och flygleknikerulbildning i Västerås till forskningsetiska frågor.

Ett flertal yrkanden gäller innehållet i utbildning på allmänna utbildningslinjer, ett område som regleras genom utbildningsplaner och kursplaner fastställda av högskolemyndigheter och vilka det således inle ankommer på riksdagen att ta ställning till.

Utskottet är enigt på alla punkter utom en. Sålunda har miljöpartiet reserverat sig lill förmån för införande av etiska regler och eliska nämnder för forskning m.m.

I två motioner berör miljöpartiet begreppet forskningsetik, ett begrepp som enligt motionärerna bör vidgas till att omfatta forskarens lojalitet mot samhället och mot framtida generationer. Mot denna bakgrund anser man att forskningens effekter på samhället bör analyseras närmare och etiska nämnder inrättas vid högskolorna.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vi.ssa utbildningsplanefrågor m.m.

Sådana nämnder bör enligt miljöpartiet fä lill uppgift alt bedöma om viss forskning utgör en risk för samhället, och den kan ställa forskare inför eliska problem. Nämnderna skall också kunna ge råd när etiska problem uppkommer i forskningsverksamheten. Vidare skall de enligt miljöpartiet bedöma om enskilda personers integrhet hotas av viss forskning och avgöra om djurförsök skall betecknas som plågsamma.

Miljöpartiet ger också sin syn på nämndernas sammansättning och menar härvidlag atl antalet forskare och akademiska lärare inte bör vara större än övriga ledamöter och inget kön ha mindre än 40 % av antalet ledamöter.

Flera av de frågor som motionärerna lar upp har på regeringens uppdrag nyligen prövats av forskningseliska utredningen, en utredning som avlämnades i oktober i år och för närvarande är ute på sedvanlig remiss. Utredningens förslag kommer efter remissförfarandet i vanlig ordning alt beaktas i den forskningsproposition som föreläggs riksdagen våren 1990.

Det finns självfallet i all forskning med människor som forskningsobjekt en etisk dimension mellan undersökaren och det som undersöks. Vilka forskningsetiska överväganden som görs är av grundläggande betydelse både för forskningens utveckling och för allmänhetens förtroende för forskarna. Jag har väldigt svårt att förstå Gösta Lyngås tal om nonchalans, mot den här bakgrunden. Det framgår med all önskvärd tydlighet att utskottet delar motionärernas uppfattning atl del behövs både en etisk granskningsor-ganisalion och tydligt formulerade eliska regler för att säkerställa atl forskning bedrivs på ell ur etisk synpunkt godtagbart sätt.

Delta är ju också utgångspunkten för de förslag som forskningseliska utredningen nu redovisar. Det handlar om utbyggnad av den forskningsetiska granskningen inom högskolan - även om det är i något annorlunda former än dem som miljöpartiet förordar. Del handlar vidare om ökad utbildning och information om forskningseliska frågor, och slutligen handlar det om förändringar av lagstiftningen - bl.a. ett i tiden utvidgat sekretesskydd.

På det medicinska området finns redan eliska nämnder, och i den nya djurskyddslag som riksdagen antog vid 1987/88 års riksmöte regleras såväl frågor om djurförsök som användning av genteknik på djur. Också här pågår en översyn i jordbruksdepartementels regi av forskning och användning av genteknik på djur och växter, som kommer att redovisas i höst. Förslag från jordbruksdepartementet kominer att föreläggas riksdagen under nästa år.

Vi har alltså nu tillgång lill ell underlag, utifrån vilket vi redan till våren kommer atl kunna falla de beslut som är nödvändiga för alt det även i fortsättningen och i större utsträckning än i dag skall vara möjligt alt göra ansvarsfulla avvägningar mellan å ena sidan allmänhetens berättigade krav på skydd mot såväl skador som otillbörligt intrång i den personliga integriteten och å andra sidan forskningens berättigade krav på rimliga arbetsförutsättningar vid genomförandet av för hela samhället angelägen forskning.

Del mesta av det som miljöpartiet föreslår i sina motioner är således redan under beredning. Mot denna bakgrund yrkar jag, fru talman, avslag på samtliga reservationer och bifall till utbildningsutskottets hemställan i betänkande nr 2 på samtliga punkter.

GÖSTA LYNGÅ (mp);

Fru talman! Jag är glad atl höra all Bengl Silfverstrand och jag är eniga på ell anlal punkter, men tyvärr inte på dem som jag anser viktigast, nämligen atl sådana eliska nämnder också skall ha funktioner i relationen mellan forskaren och framlida generationer, världens problem och den lypen av saker.

Jag kan la elt relativl enkell exempel. För en forskare som finner alt han håller på med någonting som kan användas lill ulveckling av vapen som han anser är hell felaktiga är det mycket svårt atl dra sig ur sin situation, atl säga upp sig utan atl lappa sina framtida möjligheler lill anställning. Det är den lypen av frågor som en sådan här nämnd skulle kunna la hand om. Forskaren ser ofta själv vilka problem som kan komma av del som han sysslar med.

Det är alldeles rikligi att de eliska nämnder som föreslås av utredningen skyddar mol en del forskningsresultal, men de går inle långl nog, och del är delta som jag vill betona. Utbildningsutskottet hade här elt utsökt tillfälle atl ställa sig bakom vår reservation och verkligen påverka de beslut som kommer atl fallas nästa år.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vissa utbildningsplanefrågor m.m.

BENGT SILFVERSTRAND (s);

Fru talman! Del är svårt att förslå vad Gösta Lyngå egentligen avser med sin kritik. Nu har han uppenbarligen accepterat alt del inte nödvändigtvis behöver vara nämnder - av del senaste inlägget framgick att det kan vara någonting annat, så del är inte delta han hänger upp sig på utan de befogenheter som granskningsorganen skall få.

Då är del väl rimligt atl remissinstanserna i demokratisk ordning säger sitt om utredningen och, kan man förvänta sig. på en eller annan punkt har en avvikande uppfattning. De kan l.ex. lill äventyrs tycka all del inle blir tillräckliga befogenheter om man följer utredningens förslag. Delta är del andra steget.

Del tredje stegel är all regeringen lägger fram en proposition, där utredningsförslag, remissinstansernas synpunkter och eventuella kritik kommer all samlas lill ett slällningslagande, som sedan riksdagen i vanlig ordning kommer atl ta ställning lill.

1 anslutning lill den forskningspoliliska propositionen är del rälla lillfällel all föra fram de eventuella ytterligare synpunkter och utvidgningar av förslaget som då kan komma all bli aktuella. Vi har emellertid inte sett den slutprodukten än, och därför finns del ingen som helst anledning alt föregripa händelseförloppet och bifalla en motion som är mycket vag på dessa avgörande punkter.

GÖSTA LYNGÅ (mp);

Fru talman! Till Bengt Silfverstrand vill jag säga all del inle tvunget måste vara en nämnd. Del gäller ju funktionen som sådan, och så länge den finns på något annat sätt kan man kanske acceptera delta. Jag tror själv alt en nämnd skulle vara den bästa formen i nuvarande universitets- och högskolesystem, så därför är del delta vi har rekommenderat i vår motion, men del kanske kan föreslås någon annan metod. Det viktigaste är all ansvarsfunktionen gentemot framtida generationer, mol världen som helhet och livels problem finns på något vis.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Vissa utbildningsplanefrågor 171.m.

På privat initiativ har det inom olika forskarkommuner utarbetats en hel del s.k, etiska kodexar, som har varit ganska långtgående. Det har då varit forskare som frivilligt har accepterat dessa. Tyvärr gör inte alla det. Detta är ändå ett steg i räll riktning, och del är möjligt atl remissorganen och utbildningsutskottet om ell halvår eller så kan komma lill ett bättre resultat än det nuvarande utbildningsutskottet har gjort i sitt betänkande. Låt oss hoppas del!

BENGT SILFVERSTRAND (s);

Fru talman! Nu börjar Gösta Lyngå plötsligt tala om någonting annat -han gick tillbaka till formen. Till slut kom han fram till kärnpunkten. Men den kärnpunkten kan formuleras på ett betydligt klarare och tydligare sätt än vad Gösta Lyngå har gjort.

Vad det här handlar om är nämligen del dilemma eller den konfliktsituation som ofta uppstår mellan samhällets berättigade krav på forskning för att vidga våra kunskaper och å andra sidan allmänhetens lika berättigade oro för de skador som kan åsamkas människor, om vi inle har myckel klara och lydliga eliska regler. Del gäller också oron för intrång i den personliga integriteten som det kan bli fråga om.

På den punkten är faktiskt utredningen myckel klar. Ulredningens förslag syflar lill att stärka förutsättningarna både för forskarnas egna möjligheter till etisk reflexion och för allmänhetens medvetenhet om de forskningsetiska problemen. Klarare än så kan knappast de här problemen formuleras, och då är det rimligt all ha ell normall remissförfarande, som sedan följs av en proposition. Jag kan inte finna något i Gösta Lyngås krav som står i motsättning lill de krav vi hittills har fört fram,

GÖSTA LYNGÅ (mp);

Fru talman! Del är bara det alt det som vi lycks samtycka om inte täcker allt. Det läcker de mest konkreta av de problem som finns, de problem som behandlas i utredningen och i betänkandel. Jag skulle önska alt man gick längre i vissa fall, men del är en liten sak jämfört med atl vissa problem över huvud laget inte upptas där. Jag tänker på sådana som: Vilka effekter har nuvarande forskning på en framtid som vi inte ser riktigt ännu? Det är myckel sväll all analysera sådant. Man måste lägga tid på det. Konsekvensforskning är verkligen knepig, men det är där ansträngningarna måste göras - det är det vikliga.

BENGT SILFVERSTRAND (s);

Fru talman! Nu säger Gösta Lyngå att utredningen inle läcker allt, men den täcker del mest konkreta. Det tycker jag är ett bra betyg ål utredarna, för då är vi ell gott steg på vägen mol en bra forskningsetik.

GÖSTA LYNGÅ (mp):

Fru talman! Del konkreta är kanske ändå inte del viktigaste.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 22 november.)

25 § Krigsmaterielindustrin

Föredrogs näringsutskottels belänkande 1989/90:NU3 Krigsmaterielindustrin.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielindustrin

ROLF L NILSON (vpk);

Fru talman! Detta betänkande berör krigsmaterielindustrin. I betänkandet behandlas tre motioner, tvä från vänsterpartiet kommunisterna och en från socialdemokratiska motionärer.

Bakgrunden, ramarna, till debatten nu i kväll gavs tidigare i dag, i eftermiddags, då frågan om svensk krigsmaterielexport diskuterades med anledning av ell belänkande från ulrikesulskotlel.

I betänkandet behandlas alltså två motioner från vpk. Den ena rör frågan om vad som skall bli konsekvenserna av ell av vpk krävt förbud mol utförsel av krigsmateriel. Den andra motionen behandlar frågan om vad som skall ske med de anställda inom svensk flyginduslri som arbetar med JAS-projektet.

Det är nödvändigt alt staten lar sitt ansvar och i god lid utarbetar en plan som ser till alt de anställda i svensk vapenindustri inle skall behöva la svåra stötar när industrin i fråga tvingas dra ner på sin produktion i samband med all den svenska vapenexporten kommer att upphöra.

Att den svenska vapenexporten kommer atl tvingas att upphöra är vi övertygade om. Del finns lunga skäl som talar för detta. Bl.a. ell moraliskt skäl: del går inle atl bevara hederlighet, anständighet och aktning i världssamhällets ögon om man samtidigt exporterar krigsmateriel i stor skala såsom Sverige gör. Ett annal skäl lill all svensk vapenexport måste upphöra är all efterfrågan på krigsmateriel kommer all minska som en följd av de snabba och stora förändringarna internationellt. Exporten är alltså den ena sidan av delta. Den andra består i alt behovet av svenska kvalificerade vapen troligen också kommer atl minska som en följd av de snabba förändringarna och avspänningen i Europa samt de förändrade strategier som både Warszawapakten och NATO kommer all lägga fram.

Ell stort anlal anställda - 25000-30000 - finns inom denna industri. För atl hålla de anställda skadeslösa vid den ulveckling som vi kan förutsäga krävs en planering och all denna sker i god tid. Därför har vi krävt atl regeringen lägger fram en femårsplan för ett överförande av tillverkningen inom denna industri lill civil produktion. Ett exempel på detta är vad som pågår inom Saab i samband med övergången från militär flygteknologi till en civil motsvarighet. Detta bör förekomma även inom andra områden av vapenindustrin. Människor har rätt atl behålla sina arbeten, att utveckla sin kompelens. Del svenska samhället behöver också la vara på den höga tekniska kompetens som finns inom vapenindustrin.

Med detta vill jag yrka bifall till den reservation fogad lill betänkandet som är undertecknad av mig och Lars Norberg.

LARS NORBERG (mp):

Fru talman! När det gäller krigsmaterielindustrin är jag övertygad om att sanningens minut närmar sig för Aktiebolaget Sverige. Sverige måste be-

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielindustrin

stämma sig för en kurs. Naturligtvis kan man sticka huvudet i sanden som strutsen och säga atl ingenting har hänt och skjuta problemen framför sig genom atl skylla på pågående utredningar eller beredning i regeringskansliet. Men ekonomiska kriser brukar inle avvakta utredningar, utan de inträffar så all säga när de själva vill.

Hittills har staten såvill jag kan bedöma inle gjort ett dyft i detta sammanhang trots Inga Thorssons utredning, som har funnits sedan 1984,

I vår reservation har vi skrivit alt det gäller all i god tid förebygga kriser i de orter där man har en stor och dominerande krigsmaterielinduslri. Huruvida det är möjligt all förebygga kriser i god lid är ju inte så säkert, men just därför är det vikligl atl göra något så snart som möjligt. Utskoitsmajoriteten har uppenbarligen icke förstått atl del är bråtlom. Jag skall försöka förklara varför,

ÖB har i klartext talat om all det svenska försvaret under 90-talel inte kommer all ha möjlighet alt i oförändrad omfattning genom beställningar garantera försvarsindustrins överlevnad. Detta gäller i all synnerhet om JAS-programmel skall fullföljas. Vi miljöpartister har i och för sig aldrig accepterat JAS-projektet, och vi yrkar fortfarande på dess snabba avveckling. Men J AS-projekieis bibehållande förvärrar givelvis krisen på alla orter med krigsmalerielindustri, utom Linköping och Trollhättan,

Ingen skall väl inbilla sig all svenska folket under pågående internationella avspänning skulle vilja salsa mer pengar på anskaffning av krigsmateriel. Motsatsen är däremot icke helt osannolik.

Skall krigsmaterielindustrin överleva krävs sålunda en ökad export. En ökad export av vapen från Sverige skulle inle endast strida mol miljöpartiets övertygelse atl vapenexporten i stället skall avvecklas och, som Rolf L Nilson sade, mot moralisk anständighet. En ökning av vapenexporten skulle dessutom med all säkerhet tvinga Sverige atl alltmer överge nu gällande lagar och tvinga oss all exportera till dem som verkligen efterfrågar vapen, dvs. de som för krig i ell eller annal avseende.

Om svensk krigsmateriehnduslri skall gå ut och konkurrera på världsmarknaden i en situation av avspänning i världen, med minskande militärbudgetar i industriländerna, så kan vi vara övertygade om atl konkurrensen från stormakternas industrier blir mördande och atl lönsamheten blir därefter, dvs. usel eller negativ.

Därför gäller del alt välja i dag. Skall Sverige försöka atl rädda nuvarande krigsmaterielinduslri genom ökad export lill usla priser, eller skall vi gå den andra vägen och acceptera atl stora delar av denna industri måste avvecklas?

Det är inte bara av ideella och ideologiska skäl som vi reservanter är otåliga, det är framför allt för alt vi är bekymrade över de hol som hopar sig över Karlskoga, E!skilsluna, Karlskrona, Örnsköldsvik och andra platser med en stor krigsmaterielinduslri. Detta anknyter alltså återigen lill vad Rolf L Nilson nyss sade. Tiden börjar bli knapp. Del är inle lätt atl starta s.k. alternativ sysselsättning. Just därför är utskotlsmajoritetens passivitet så upprörande. Det är fem år sedan Inga Thorssons utredning om alternativ produktion kom. Vad har gjorts sedan dess?

Fru talman! Jag yrkar bifall lill reservationen.

LEIF MARKLUND (s);

Fru talman! I del här betänkandet från näringsutskoltel behandlas, såsom beskrivits i de tidigare inläggen, de tre motioner som ligger till grund för en reservation. Den fråga som lagils upp är krigsmalerielinduslrins möjligheter all gå över från militär till civil produktion.

Med anledning av reservation från vpk och miljöpartiet måste jag få anföra några synpunkter. Inledningsvis vill jag instämma i all del ligger ell värde i atl den krigsmaleriellillverkande industrin i Sverige går över mot alt ulveckla civil produktion. Därom råder inga skiljaktigheter i tänkesättet. Men det finns anledning alt påpeka alt en sådan utveckling har påbörjats. Del är inle lika drastiskt och bekymmersamt som reservanterna har givit uttryck för. Såväl Saab och Volvo som förenade fabriksverken, Bofors och Hägglunds har redan i dag stora delar av sin produktion inriktad på materiel för civilt bruk.

Men man måste också ha klart för sig en sak: Det här tar lid. Man vrider inte om produktionen över en natt. Det är lätt, som Lars Norberg gör, atl framföra kritik över passivitet. Del är lätt alt vara efterklok och komma med en massa uppslag sedan ulvecklingen har rullat i gång. Men del är ändå roligt att höra alt Lars Norberg bekymrar sig för vad som kan hända med de anställda i Bofors, Karlskrona m.fl. ställen, om man fortsätter all driva frågan om alt lägga ner svensk krigsmaterielinduslri.

I dag står de här industriföretagen inför problemet att de måste skaffa sig nya maskiner och nya marknadskunskaper. Ännu är deras huvudsakliga verksamhet av en hell annan karaktär än den civila produktionen. Jag kan nämna som exempel all maskiner för tillverkning av missiler och andra vapensystem är så anpassade all de knappast går atl använda för civil produktion.

Dessutom bör understrykas all vi av säkerhetspolitiska och försvarspolitiska skäl måste se lill atl vi har en kompetent och duglig försvarsmaterielin-dustri. På den punkten råder i dag ingen oenighet här i kammaren. Vi har sagt all vi skall ha en hög självförsörjningsgrad i fråga om försvarsmateriel och all delta är ett led i en svensk säkerhetspolitik.

För all uppehålla den erforderliga kompetensen måste den industri som vi har i dag delvis tillverka för export. Men agerandet på exportmarknaden skall naturligtvis ske i reglerade former, fastställda av riksdagen.

Självfallet finns del anledning all diskutera hela del här området mera ingående , och del kommer kammarens ledamöter också atl få tillfälle lill fram-ledes. Den av regeringen tillsalla krigsmaterielutredningen håller för närvarande på att avsluta sitt arbete. Därefter blir del naturligtvis en omfattande remissomgång, och proposition väntas föreläggas riksdagen våren 1990.1 direktiven till utredningen, som Lars Norberg också kritiserade, finns ett avsnitt om all man bör titta på möjligheten att gå över lill civil produktion. Vi får alltså tillfälle alt diskutera frågan ordentligt här i kammaren.

Jag konstaterar också alt krigsmaterielexporten har debatterats tidigare i dag med anledning av ell belänkande från utrikesutskottet och att frågan då var föremål för en rätt utförlig genomgång. För mig är del uppenbarl atl den inhemska krigsmalerielinduslrins möjligheter atl uppehålla en hög kompelens på något sätt måste vidmakthållas.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielindustrin

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielindustrin

Med det anförda, fru talman, ber jag alt få yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på reservationen.

ROLF L NILSON (vpk);

Fru talman! Del är visserligen sant atl en del av den s.k. försvarsindustrin sysslar med icke-miliiär tillverkning, men av redovisade ca 35 000 anställda är 26 000 hell beroende av ulveckling och tillverkning av försvarsmateriel, alltså lejonparten av de anställda. Med tanke på argumentet atl en förändring inte sker över en natt tycker jag att våra krav i motionerna är framsynta, nämligen all del skall ske en planering.

Del krävs en målmedveten, planmässig omställning av verksamheten till civil produktion, för vi har ju under årens lopp tyvärr sett alltför många dåliga, i vissa fall rent panikartade, räddningsaktioner för sysselsättningen. Jag tror också alt alla är överens om all del är hell orimligt all försvarsindustri och framförallt krigsmaterielexport skall hållas vid liv avsysselsätlningsskäl.

Jag delar uppfattningen atl exporten i dag är en förutsättning för bibehållen kompetens och bibehållen sysselsättning. Men jag sade också i mitt inledningsanförande alt vi har sett konsekvenserna av krigsmaterielexporten, och de konsekvenserna förskräcker. Vapenexporten drar ner Sveriges rykte i världen i smutsen. Del går inle all fortsätta atl exportera krigsmateriel med rena händer och på elt anständigt sätt.

LARS NORBERG (mp):

Fru talman! Leif Marklund lalar om den utredning som just håller på atl bli färdig och all del står i dess direktiv all den skall undersöka möjligheterna att övergå till alternativ produktion. Detta stod redan i den Thorssonska utredningen 1984, och det var då man borde ha börjat all verkligen på allvar penetrera de här frågorna.

Leif Marklund svarade inle på mina farhågor beträffande den ulveckling vi nu kan se framför oss med sjunkande rustningar och sjunkande efterfrågan. Rent ekonomiskt kan man se framför sig en kris inom den här industrin och en benhård konkurrens på exportmarknaden.

Av statistik som fanns införd i gårdagens nummer av Dagens Industri kan man konstatera atl den svenska vapenexporten fortfarande ökar. En jämförelse mellan våren 1988 och våren 1989 visar på en ökning med 20 %. Det är klart atl man kan tänka sig atl den ökningen skall fortsätta, men jag tror alt det finns anledning av rent ekonomiska skäl alt hysa stora farhågor för hur del kommer atl gå.

Inga företag lever länge om de går med förlust. Därtill kommer att om en allt större del av produktionen exporteras blir man tvingad atl sälja till dem som verkligen efterfrågar vapen, nämligen de som för krig. Därför är jag myckel bekymrad över att så lilet har gjorts och all Leif Marklund nu säger att det kommer en ny uiredning och så småningom en proposition.

Jag kritiserar att man fortsätter på det här viset med utredningar i stället för all göra någonting. Det är ett högst rimligt krav som vi reservanter kommer med, nämligen atl det skall finnas en rejäl plan för hur frågan om övergång lill civil produktion skall attackeras under en femårsperiod.

Jag har själv i många år arbetat i en industri som sysslat med både militär

och civil produktion, och jag vet hur kraven skiljer sig i de här två produktionsinriktningarna. Jag vet alt del är svårt all gå över, men just därför gäller det ju alt anstränga sig.

LEIF MARKLUND (s);

Fru talman! Jag vill påstå, Lars Norberg och Rolf L Nilson, att den utredning som pågår är ett planeringsarbete för atl kunna möta de problem som vapenexporten slår inför med den omfattning den har i dag. Jag kan inte förstå varifrån han har hämtat att vi skulle ha allt större exportandelar av krigsmateriellill verkningen.

Eftersom man gång efter annan återkommer till all staten inte har gjort något, måste jag ställa frågan: Är del statens sak alt planera för Bofors? Är del alllid statens sak all planera där det går snett i den privata industrin?

Här måste den privata industrin ta sill eget ansvar för de tusentals anställda. Jag vet alt man inom Bofors har bildal ett utvecklingsbolag för att komma i gång och hitta alternativa sysselsättningar. Man bedriver elt omfattande arbete för atl hitta andra områden att klara sysselsättningen med.

Men jag släller frågan igen; Om del skulle gå snett för Saab:s flyglillverk-ning, om del skulle gå snett för Volvo, är det då staten som skall ha långsiktiga planer för alt la hand om den verksamheten?

Man kan se på hur FFV har utvecklats. Där har man successivt lagt över verksamheten och börjat tillverka andra saker. I dag tillverkar man bildelar och förpackningsmaskiner. Hägglunds tillverkar bandvagnar, i och för sig för militärt bruk, men också för civilt bruk.

På område efter område för man över tillverkning för all även klara en bred och hög kompetens inom industrin för all vi skall kunna upprätthålla den försörjningsgrad på försvarsmateriel som vi bör ha enligt vår uttalade säkerhetspolitik.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Krigsmaterielindustrin

LARS NORBERG (mp):

Fru talman! Ja, jag menar alt del är statens sak. Jag är inle någon anhängare av statlig industri i största allmänhet. Men staten är när del gäller krigsmateriel den stora beställaren och har ett alldeles specifikt ansvar för krigsmaterielindustrin. Jag menar all det finns många skäl som talar för all staten tar totalansvar för denna industri. Atl överlåta krigsmaterielproduklion i civila händer har sina risker. Frestelserna är uppenbara, del vet vi redan nu, att ägna sig åt tvivelaktiga affärer med vapen. De blir lätt alltför stora när det privata vinstintresset får diktera verksamheten.

Beträffande Bofors vet jag, eftersom jag har haft med del företaget all göra under 1970-lalet, atl man hade en betydande civil produktion, som man gradvis har avvecklat. I dag är man mer beroende av krigsmaterielverksam-heten än vad man var under tidigare perioder.

ROLF L NILSON (vpk):

Fru talman! Jag delar Lars Norbergs uppfattning om statens stora ansvar. Och jag har ungefär samma argument som han framfört. Del kommer väl inle som någon nyhet för Leif Marklund atl staten då och då får gå in och städa upp efter företag som misslyckats. Det har skett med blandat resultat

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Oljeutvinning i Östersjön

på ganska många ställen här i landet. Därför är del rimligt alt staten gör förberedelser för en avveckling av delar av verksamheter som efter alla tecken vi kan se kommer alt dras ned. Denna avveckling bör ske planerat, med del sociala ansvar som samhället kan visa upp men som vi inle kan förvänta oss atl den privata industrin kommer att visa.

LEIF MARKLUND (s):

Fru talman! Lars Norberg svarade aldrig på var han hade hämtat uppgifterna om att en allt större andel av krigsmalerielen exporteras. Vad som står hell klart är all då Indienordern är fullföljd återgår man lill normala förhållanden. Då finns det inga stora exporlvolymer.

Jag håller med om atl staten har fått gå in och städa i många krisbranscher. Så blir det naturligtvis också i denna bransch. Men den frågan skall diskuteras då utredningen lagt fram sill förslag och man är klar över hur vår industri skall se ul i framtiden.

Om man tittar på det villkorslån som beviljades i förra veckan till Saab på 1,2 miljarder kr, för civil produktion i flygdivisionen så kan man dock konstatera all under 1980-lalet har Saab;s flygdivision ökat andelen civil produktion från 20 lill 50 %, Del handlar inle om några småsaker.

Det pågår alltså ett utredningsarbete, men jag anser all den diskussion vi försöker föra i kammaren i kväll hör hemma i en tid då utredningen slår klar och vi vet vad vi vill.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 22 november.)

26 § Oljeutvinning i Östersjön

Föredrogs näringsutskottels betänkande 1989/90;NU6 Oljeulvinning i Östersjön.

ROLF L NILSON (vpk):

Fru talman! I delta belänkande om oljeutvinning i Östersjön behandlas ingen vpk-molion, men jag har vall atl ställa mig bakom en motion från miljöpartiet som går ut på förbud mot oljeprospektering i Östersjön och krav på internationella överläggningar för alt uppmana Östersjöländerna atl avslå från att prospektera och utvinna olja ur Östersjön.

Givelvis är del legitimt och frestande att undersöka vad del finns för mine-raler och andra naturtillgångar i elt lands kontinentalsockelområde. För många länder har det funnits drömmar om atl bli ett s,k, oljeland, och därmed göra sig mindre beroende av import av den dyrbara oljan. Del finns ett par skäl lill alt det inle är så lockande i just detta fall. Det ena skälet är att förbränningen av fossila bränslen har visat sig vara förödande för mänskligheten. Det får så svåra miljökonsekvenser att det är någonting som måste minskas radikalt. En ökad utvinning av olja ur t.ex. Östersjön skulle då ris-

kera all försena och förhindra en minskning av förbrukningen av oljeprodukter i Sverige.

Del andra kanske ännu viktigare skälet, åtminstone på någorlunda kort sikt, är del speciella med Östersjön som elt myckel svårt föroreningsdrabbat innanhav, Östersjön lål helt enkelt inte mera påfrestningar. Havet är hårt stressat, och prospekteringoch i dess följd utvinning av olja kan inte ske ulan atl det sker stora föroreningar. Del är min uppfattning. Därför bör Sverige också avslå från prospektering och uppmana och verka för atl de andra länderna kring Östersjön gör delsamma.

Med detta vill jag yrka bifall lill de två reservationerna till betänkandet.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Oljeulvinning i Östersjön

LARS NORBERG (mp);

Fru talman! Vad jag kommer all säga är delvis en dubblering av vad Rolf L Nilson sade. Men dels tycker jag att det är värt alt sägas två gånger, dels kan det hända alt jag också vinklar del på ell annal sätt.

Vi har här en fråga där majoriteten i utskottet visar alt man inte lar sill ofta annonserade miljöintresse på allvar. Först vill jag ge några fakta.

För det första; Alla som studerat saken vet alt Östersjön är ett döende hav där föroreningarna stiger för varje år och de döda bottnarna redan ulgör en fjärdedel av havels yla.

För del andra: Alla som vei någol om oljehanlering vet atl kontinuerliga små utsläpp, läckage, är oundvikliga, I själva verket är det ingalunda de stora haverierna av typen Torey Canyon eller Exxon Valdis som svarar för de stora oljeskadorna i världen, ulan det är just de många små utsläppen som står för den helt dominerande delen av utsläppen och därmed också de totala skadorna. Men de är spridda och smygande.

För del tredje: Alla vet att växhuseffeklen är elt globalt hol som alla länder måste la på största allvar. Vi vet inle exakt hur stora riskerna är, men blotta farhågan att alla jordens bördiga åkerjordar som ligger under plus sex meter över havet skulle kunna översvämmas under våra barns livslid är en så förfärlig framtidsutsikt alt man mäsle vara beredd alt göra stora offer för att undvika sådana risker, •

För det fjärde; Alla vet all Sveriges riksdag i någon mån insett farorna och åtminstone fattat beslutet all koldioxidutsläppen inte får öka.

För det femte: Alla borde veta all delta ingalunda är tillräckligt ulan all utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser måste minska drastiskt, om vi skall undvika katastrofrisken. Förenta nationernas experter säger all användningen av fossila bränslen borde minskas med 85 %, och vi i miljöpartiet sade samma sak redan i vårens energimotion.

Här vill jag skjuta in en parentes. Reakiorkramarna försöker inbilla oss alt kärnkraften skulle kunna vara lösningen på della problem. Delta är enligt min uppfattning rent nonsens. Skulle bara hälften av världens fossil-bränsleanvändning ersättas med kärnenergi så skulle vi få ett globalt kärn-kraflsprogram av så kolossala dimensioner all del skulle förgöra sig självt, dels på grund av de reaktorhaverier som skulle inträffa med åtföljande krav på snabb avveckling av programmet, dels på grund av alt urantillgångarna uttöms, om man använder reaktorer av den typ som används i dag.

Så långl fakta, och nu till slutsatserna.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Oljeulvinning i Östersjön

Vi miljöpartister anser att det redan med hänsyn lill risken för ytterliggare försmutsning av Östersjön är totalt oansvarigt alt utvinna olja eller gas där. Därför är också all prospektering dum och meningslös. Kort sagt, det är en förstöring av resurser som i stället borde användas lill satsning på miljövänlig, förnybar energi.

Med hänsyn lill koldioxidproblemet anser vi självfallet alt del är både dumt och oansvarigt att söka öppna nya oljekällor. Om världen globall nöjer sig med alt enbart utnyttja de källor som redan finns, skulle koldioxidproblemet automatiskt minska allteftersom dessa källor uttöms. Resterande fossil energi bör få vila i jorden där den vilat sedan årmiljoner tillbaka. Det betyder också all de resurser som annars skulle ha använts för fortsatt prospektering och utvinning av olja och gas kan användas för en miljövänlig energiteknik. Jag menar naturligtvis inte att samma tekniska anordningar kan användas utan del gäller en omdisponering i stort av kapital och arbete.

Med dessa grundläggande uppfattningar om vad ansvaret inför framtiden kräver är det självklart alt vi inte bara anser all Sverige skall stoppa all olje-verksamhel i Östersjön, ulan all alla andra Östersjöländer bör göra detsamma. Och vi kräver i reservation 2 alt regeringen i alla tillämpliga sammanhang skall verka för detta, dvs. påverka Östersjöstaterna i den riktningen. En absolut nödvändig förutsättning för all man skall kunna göra della är naturligtvis att Sverige självt först stoppar sin oljeaktivilel i Östersjön,

Fru talman! Jag är ledsen all behöva säga del, men ulskottsmajoritelen tar inte sill ansvar för miljön och för kommande generationer - lokalt och globalt. Om det beror på okunnighet eller brist på ansvarskänsla vet jag inle. Jag hoppas all del beror på okunnighet, för då är ju brislen lättare atl bota.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2,

LEIF MARKLUND (s);

Fru talman! I della betänkande från näringsutskoltet behandlas tre motioner gällande oljeprospektering i Östersjön, Detta har också framgått av de tidigare inläggen.

Två av motionerna kräver förbud mot oljeprospektering, och den tredje, en moderat motion, vill ställa höga miljökrav vid prospektering.

Det är enligt utskottets mening av stort nationellt inlresse att vi får kännedom om vilka fyndigheter som finns på den svenska konlinentalsockeln. Av den anledningen har utskottets majoritet avstyrkt tanken på ett totaltförbud mot oljeprospektering i Östersjön. Men utskottet har naturligtvis stor respekt för den oro som man ger uttryck för när det gäller Östersjöns känslighet för utsläpp.Utskollel är väl medvetet om Östersjöns problem och farorna där i dag. Vi måste därför ställa oerhört höga miljökrav och ha strikta säkerhetsbestämmelser vid hanteringen av prospekleringen.

Utrikesminister Sten Andersson har tidigare i dag i kammaren redogjort för sill besök i Baltikum där han med företrädare för de baltiska länderna tog upp frågan om Östersjöns stora problem och risken all del kommer atl bli ett dött hav. Han tycks ha fåll en bra respons när del gäller all intensifiera arbetet med atl rädda Östersjön från atl bli ett dött hav.

Det är egentligen inle så stora skillnader mellan reservanternas skrivning

och utskotlsmajoritetens syn i denna fråga. Skillnaden ligger i om vi skall skaffa oss kunskaper om våra tillgångar eller ej. Jag tror all utskotlsmajoriteten är minst lika orolig som Lars Norberg,

Den andra skillnaden gäller om vi eventuellt skulle utvinna olja om vi fann olja. Där delar vi inte Lars Norbergs hypotetiska inställning till all del skulle leda lill ökad oljeanvändning i Sverige, Industriministern har i elt frågesvar gett klart uttryck för atl en eventuell oljeutvinning skulle minska vårt importberoende av olja och inte leda lill ökad användning,

1 reservation 1 konstaterar man atl det är i varje nations intresse all undersöka olika fyndigheter på konlinentalsockeln. Den uppfattningen delar naturligtvis utskoitsmajoriteten, men vi vill inte förbjuda prospektering.

Utskottets majoritet anser all Sverige genom aktiv uppslutning kring Hel-singforskonventionen på elt mycket bättre sätt bidrar lill att förslärka de säkerhetsföreskrifter som i dag finns. Där delar vi absolut inte Lars Norbergs uppfattning atl man bara skall säga nej till alla förhandlingsinviter som kan göras. Sverige är fakliskl elt land med stor respekt och kan driva frågan mot hög säkerhet, om Sverige deltar i Helsingforskonventionens årliga möten med konstruktiva diskussioner kring ökad säkerhet. Vi kan få andra länder med på våra krav, Lars Norberg. Då bidrar vi lill aktiv medverkan för all ge Östersjön en större chans alt bli ell friskt hav igen.

Utskottet vill understryka alt den av regeringen utövade kontrollen över verksamheten är bra och alt man då förutsätter all regeringen prövar borr-ningslillslånd utifrån konventionens intentioner.

I reservation 2 vill reservanterna alt Sverige skall uppta förhandlingar om totalt förbud mol prospektering och utvinning i Östersjön. Det avvisar utskotlsmajoriteten. Vi anser alt vi här måste fortsätta arbetet som förhoppningsvis skall leda lill framgång och därmed också bidra lill all skapa regler som andra skall följa i precis samma utsträckning som vi.

Fru talman! Med del anförda yrkar jag avslag på båda reservationerna och bifall lill utskottets hemställan i della belänkande.

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Oljeutvinning i Östersjön

LARS NORBERG (mp):

Fru talman! Leif Marklund talar om att det är ett stort nationellt intresse för oss alt skaffa kunskaper. Om Leif Marklund enbart talar om prospektering, är del väl snarare dumt all skaffa sig kunskaper om man inle avser att utvinna olja om man verkligen hittar någon. Det inleder bara lill frestelse. Om man inte vet om atl del finns olja är det ingen större risk att man börjar utvinna den.

Vidare påstår Leif Marklund atl del ligger i varje nations intresse alt känna lill sina naturtillgångar. Så har del förvisso alltid varit. Det är en gammal vedertagen sanning. Vi från miljöpartiet försöker nu få utskottet och riksdagen alt inse atl gamla sanningar ibland kan behöva ifrågasättas och all man kan komma till nya resultat. Eftersom vi nu känner till problemen med koldioxidutsläppen, borde vi kunna komma till nya resultat. Jag har försökt förklara detta i milt inlägg, men det förslår uppenbarligen inle Leif Marklund,

Beträffande importberoendet håller jag med om all det naturligtvis är olyckligt atl vi har ell sådanl. En myckel stor del av den olja som förbrukas

7 Riksdagens protokoll 1989/90:27

Prot. 1989/90:27 16 noveinber 1989

Oljeulvinning i Östersjön

i Sverige kommer numera ifrån Nordsjön. Jag tycker inle all del är sämre än om den skulle komma från Östersjön. Däremot tycker jag all regeringen skulle ha gjorl mycket mera för atl minska imporlberoendel genom en kraftigare salsning på inhemsk energi, vindenergi, bioenergi, solvärme elc. Pä dessa områden finns del åtskilligt alt göra, Leif Marklund, för all minska imporlberoendel. Del bör man således göra i slällel för atl ge sig in och ta större risker i ell redan hoial hav.

Det är bättre att agera enligt Helsingforskonventionen än all enbart säga nej och åter nej. Jag har aldrig haft någol eller sagt något emot atl vi skall verka inom Helsingforskonventionens ram. Jag är dock ganska övertygad om alt vi med mycket slörre framgång skulle kunna förmå andra Öslersjösla-ter all vara restriktiva när det gäller oljeulvinning i Östersjön om vi först har sopat rent framför egen dörr, dvs, om vi har sagi all vi länker avslå från all sådan verksamhel.

LEIF MARKLUND (s);

Fru lalinan! Lars Norberg ställde en direkl fråga om huruvida man skall nöja sig mied enbarl prospektering. Del är självklarl all om elt land hittar gas- och oljefyndigheier inom sill territorium, mäsle del vara elt nationellt intresse alt kunna utvinna fyndigheterna. Det leder dock inle, som Lars Norberg påslår, till ökad användning. Därtill är vi för miljömedvetna i det här landet.

Nar man lyssnar pä miljöparlisierna här i kammaren får man uppfattningen att de anser att all den samlade kunskapen och vetenskapen i detta land finns representerad hos riksdagens 19 miljöpariisier, I övrigi finns del troligtvis ingen kunskap. Trots atl vi från utskottet och utskottsmajoriletens sida har hämtat in kunskap från olika myndigheter och organ som kan dessa frågor, ifrågasäller miljöpartiet om vi över huvud tagel vet något om den här saken. Miljöpartiet gör en ganska bedrövlig beskrivning i den här frågan,

LARS NORBERG (mp);

Fru talman! Enligt vår uppfailning är del icke elt självklart inlresse i alla situationer atl man skall utvinna varje tillgång som man eventuellt kan finna inom landets gränser. Där intar Leif Marklund och jag tydligen två helt skilda ståndpunkter. Vi får se om vi så småningom kan komma överens på den punkten.

Från miljöpartiets sida menar vi således all del i vissa fall - detta är ell sådanl fall - gäller att globall minska användningen av en viss naturresurs. Då skall vi inte anstränga oss atl utvinna den, i synnerhet som denna ansträngning är förenad med stora risker för vår närmiljö.

Vi från miljöpartiet begriper naturligtvis inle allting. Vi tror dock all vi har satt oss in i miljöfrågorna kanske lilet bättre än de flesia i denna kammare. Del är därför vi har blivit miljöpartister.

LEIF MARKLUND (s);

Fru talman! Av uiskotiels betänkande framgår klart alt vi icke på något sätt kommer alt la de slora risker som Lars Norberg försöker beskriva när del gäller prospektering och eventuell utvinning. Vi kommer alt följa Hel-

singforskonvenlionen och de skärpta regler som vi troligen kommer alt få i framliden när del gäller hariteringen av prospekleringsverksamhel i Bottenviken och Östersjön,

Om Sverige som land skall kunna bli trovärdigt och driva miljöfrågorna internationellt, måste vi naturligtvis driva dem på ett sådant sätt all vi får respekt runt om i världen,

LARS NORBERG (mp);

Fru talman! Jag vill bara konstatera all utskotlsmajoriteten över huvud tagel icke har berört den kanske allvarligaste miljöfråga som vi reservanter har tagit upp, nämligen koldioxidutsläppen och växthuseffekten. Del är en sorglig och allvarlig brist all den frågan totalt saknas i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut skulle fattas den 22 november,)

Prot, 1989/90:27 16 november 1989

Oljeulvinning i Östersjön

27 § Meddelande om interpellationer

Meddelades all följande interpellationer framställts den 15 november

1989/90:63 av Gullan Lindblad (m) till socialministern om åtgärder mol ökat anlal aborter:

I radionyhelerna den 15 november uppgavs alt antalet aborter nu åter ökar kraftigt. Ökningen uppgavs vara 3,6% - ytterligare 1 000 aborter per år - och de flesta abortsökande är kvinnor i de yngsta åldersgrupperna.

En tilltagande oro för all använda p-piller på grund av debatten om blodpropp och cancer uppges vara en orsak lill den ökade aborlfrekvensen. Dessutom anses informationen om användandet av kondom på grund av aidsfa-ran ha misslyckats.

Docent Viveca Odlind vid Akademiska sjukhuset i Uppsala anser enligt samma radioprogram alt "man skulle behöva vela mera om mannens roll" i en situation med ökande anlal aborter.

I en motion lill 1988/89 års riksdag har vi motionärer tagit upp bl.a, frågor om fosterdiagnostik, tidsgräns för sena aborter och frågan om mannens delaktighet i abortbeslul. Vi har också pekat på behovet av informationsinsatser, behovet av eflerkontroll efler aborter, rådgivning för gravida kvinnor i kris samt särskilda utbildningsinsatser lill vårdpersonal. Vi har dessutom begärt en förutsättningslös översyn av 1974 års abortlag.

Mot bakgrund av den oroande ökningen av antalet aborter vill jag nu lill socialministern ställa följande frågor;

Vilka åtgärder ämnar socialministern företa i anledning av del ökande antalet aborter?

Kommer socialministern alt låta företa en översyn av 1974 års abortlag?

Prot. 1989/90:27 1989/90:64 av Karl-Erik Persson (vpk) till arbetsmarknadsministern om

16 november 1989 facklig organisations räll lill siridsålgärd;

Arbetsdomstolen har i en principiellt mycket betydelsefull dom meddelad den 1 november 1989 utsträckt fredsplikten enligt 41 och 42 §§ MBL i sådan omfattning att normal facklig verksamhel förhindras.

Del gäller det s.k, Brilanniamålel (mål AI34 och AI36/88). Tvisten gäller Svenska sjöfolksförbundels försök atl inom ramen för ITF-kampanjen till-tvinga sig kollektivavtal med hjälp av fackliga stridsåtgärder Föremål för slridsålgäiderna var det Cypernregislrerade fartyget Brilannia. Fartyget hade filippinsk besättning som tidigare varit medlemmar i ITF:s medlemsorganisation på Filippinerna, Denna organisation hade ett kollektivavtal med arbetsgivaren som ITF godkänt. Arbetsgivaren sade upp delta avtal och träffade avtal men en "gul" fackförening som inle var medlem i ITF. Avtalet medförde lönesänkningar pä 30-50 %,

När fartyget anlöple Göteborgs hamn krävde Svenska sjöfolksförbundet och ITF atl arbetsgivaren skulle teckna ett nytt ITF-avtal, När arbetsgivaren vägrade förklarades fartyget i blockad av Sjöfolksförbundet, Transporlarbetareförbundet beslutade om sympatiåtgärder beträffande lastning och lossning av fartyget. Arbetsgivarsidan hävdade atl slridsåtgärderna var olovliga med hänvisning lill det "gula" kollektivavtalets existens.

Arbetsdomstolen delade arbetsgivarsidans uppfattning och förklarade atl slridsåtgärderna stred mol 41 och 42 §§ MBL. Enligt arbetsdomstolen gällde delta också när fackliga stridsålgärder vidtas i Sverige för atl undanröja eller åstadkomma ändring i ett avtal mellan utländska parter för en utländsk arbetsplats. Della under förutsättning all sådana fackliga stridsåtgärder är olovliga enligt tillämplig utländsk lag,

Ell par exempel kan tydliggöra domens praktiska effekter,

1, Ett portugisiskt förelag med portugisisk arbetskraft bedriver verksamhel
i Sverige, En svensk facklig organisation vidtar stridsåtgärder för alt ett
svenskt kollektivavtal skall tillämpas på arbetet, Slridsåtgärderna blir
olovliga och stridande mol medbestämmandelagen både i del fall inget
kollektivavtal fanns tidigare och om ett portugisiskt avtal var gällande.
Arbetsdomstolen kan döma den svenska fackföreningen att betala skade
stånd till den utländska arbetsgivaren.

Svenska fackföreningar kan inte längre upprätthålla principen att arbete ulfört i Sverige skall omfattas av svenska kollektivavtal. Konsekvenserna av della kominer att bli ännu större om Sverige kommer alt infallas i EG:s fria rörlighet på människor, kapital, varor och tjänster,

2, En facklig konflikt pågår t,ex, i Sydafrika eller Brasilien och är olaglig
enligt del landets lagstiftning. Om svenska fackförbund i internationell
solidaritet skänker pengar lill sina kämpande broderorganisalioner stri
der detta mol 42 § MBL, och del svenska fackförbundet kan av den
svenska arbetsdomstolen dömas atl betala skadestånd till den utländska
arbetsgivaren.

100

Det kan också konstaleras alt skyddet i regeringsformen 2 kap. 17 §, för rätten all vidta fackliga stridsålgärder, genom utgången av detta mål visat sig vara av myckel begränsat värde i sak.

Jag vill ställa följande frågor lill arbetsmarknadsministern: Prot. 1989/90:27

.... .-,„,• j f ,,■ 16november 1989
Anser arbetsmarknadsministern att de inskränkningar i de fackliga orga- ____

nisalionernas rättsliga möjligheter all vidta stridsålgärder som följer av den

aktuella domen är acceptabla?

Avser arbetsmarknadsministern atl vidta några initiativ på lagstiftningens

område för att eliminera de ur facklig synpunkt ödesdigra konsekvenserna

av domen?

den 16 november

1989/90:65 av Jan Sandberg (m) till utbildningsministern om radiomonopo-lel;

För 150 år sedan kämpade tidningsmän som Lars Johan Hierla för rätten att sprida och ta emot information genom tidningar. Staten slogs intensivt för all bevara sitt informalionsmonopol. Kampen vanns av yttrande- och tryckfrihetens vänner. De principer som därefter har gällt anses numera vara självklara i ett öppet och fritt samhälle.

När radion introducerades för 65 år sedan gavs Radiotjänst monopol på radiosändningar. Del monopolet kunde då motiveras av tekniska begränsningar, men nu finns inga sådana begränsningar längre. Ändå har inle delta monopol brutits upp, trots atl det är elt hinder för en verklig informalions-och yttrandefrihet.

Närradions införande för 10 år sedan innebar ett litet steg mol fri radio. Ideella, politiska, fackliga och religiösa organisationer fick då möjligheter att sända information inom en radie av fem kilometer. Längre än så ville inte riksdagen vidga informationsfriheten. Nu sänder över 2 500 organisationer närradio. Det sammanlagda antalet sändningstimmar är 210 000, vilket är tre gånger mer än antalet för riksradions kanaler tillsammans. Kostnaderna för atl sända närradio är däremot höga, och stationerna får inle la emot några tillskott genom reklamfinansiering. Följden är alt det är de slora och rika organisationerna som har råd att sända. Yttrandefriheten begränsas därigenom lill all gälla organisationer som har mycket pengar.

Alt sända närradio kostar ungefär 120 kr, per timme. Av dessa går 15 kr. lill alt finansiera den statliga kontrollmyndigheten Närradioverksamhetens verksamhet.

Nu begär nämnden att få sina anslag höjda med 44 % nästa år. Det innebär atl avgiften per timme höjs till 22 kr. Om detta blir verklighet är del ett hårt slag mol många närradiostationer, som redan nu har svårt att få verksamheten all ekonomiskt gå ihop. För exempelvis närradiostalionen Radio Nova i Vagnhärad innebär förslaget ökade kostnader på nästan 50 000 kr. om året. Avgiften till Närradionämnden skulle stiga från 130 000 lill 180 000 kr. om året. En sådan höjning hotar Radio Novas och andra närradioslalioners existens. Det kan betyda slutet för den närradio som nämnden är satt att övervaka och kontrollera.

I stället för att höja avgifter för en service som Närradionämnden varken
ger eller kan ge, borde staten underlätta en etablering av fri radio. Del kan
ske genom alt Radio Nova och andra nedläggningshotade närradiosiationer 101

Prot. 1989/90:27 under en försöksperiod får finansiera sina sändningar med reklam. Samtidigt

16 november 1989 kan Närradionämnden läggas ner och dess uppgift alt tillstyrka sändnings-schema för varje närradioförort överföras på resp. närradioförening. Övervakningen av sändningarna kan överlåtas på en frivillig sammanslutning liknande Pressens Opinionsnämnd.

Om vi blickar ut i Europa kan vi se alt Sverige snart är det enda land som förhindrar etableringen av en fri radio. I Norge, exempelvis, omfördelas via en skall reklaminläkler från slora och relativt rika radiostationer till att stötta fattigare stationer. Även i Danmark, i Finland och på Island används reklam som en finansieringskälla för radiostationer. Men det är inte bara i Norden yttrandefriheten i etermedia stärks. Det fria informationsflödet har starkt bidragit lill demokratiseringen i Polen, Ungern och nu senast i Östtyskland. Behovet av fritt utbyte av idéer har fåll den ungerska regimen att göra det möjligt för enskilda personer, företag och organisationer att starta radioproducerande företag. Inom del europeiska samarbetet, både i Europarådet och i EG, tas steg för all uppmuntra informationsutbytet via etern. Målet är atl människor i Europa skall kunna la emot sändningar även från andra länder.

Sverige har hittills gått mot strömmen i del Europa som alltmer kännetecknas av avregleringar. I Sverige återstår många steg alt la för att myndigheternas kontroll över våra viktigare medier skall försvinna och verklig yttrande- och informationsfrihet skall skapas.

Med anledning av ovanslående ber jag all lill statsrådet få ställa följande frågor;

1. Vilka speciella förhållanden i Sverige gör atl regeringen inte är beredd att
acceptera fri elableringsrätl för radiostationer?

2. Är regeringen beredd all föreslå försöksverksamhet med reklamfinansiering av nedläggningshotade närradiostationer för atl säkerställa deras existens?

3. Vilka åtgärder har regeringen för avsikt all vidta för all garantera att Sverige erhåller samma grad av ytirande- och informationsfrihet i etermedia som flertalet övriga europeiska länder?

1989/90:66 av Gunnar Höktriark (m) till miljö- och energiministern om kärnkraftsawecklingen:

På en fråga om regeringen avser alt redovisa de miljömässiga konsekvenserna av kärnkraftsawecklingen svarade miljö- och energiministern, vid en frågedeball i riksdagen, enbart med elt ja! Hon utvecklade inle svaret och vägrade atl svara på frågan om när en sådan redovisning skall ske. Statsrådet hade heller inget svar på frågan om hon avser atl ge statens energiverk tilläggsdirektiv lill verkels utredningsarbete tillsammans med naturvårdsverket om utformningen av en miljöanpassad svensk energiförsörjning.

I regeringens direktiv till denna utredning slås nämligen fast att enbart de
framtida scenarion som utesluter en fortsall användning av kärnkraften skall
utredas. Detta innebär atl regeringen genom sina direktiv styr statens ener
giverks utredningsarbete så atl de miljömässiga konsekvenserna av kärn-
102 kraftsulvecklingen döljs för svenska folket. Della, liksom energiministerns

oförmåga alt ge besked om när riksdagen skall få en redovisning av de miljömässiga konsekvenserna av avvecklingen, är oacceptabelt.

Avvecklingen kominer atl medföra en ökad användning av fossila bränslen för elproduktion samt en ökad direklanvändning av fossila bränslen i slällel för el. Vidare kommer avvecklingen all medföra en bristande tillgäng på el för nya och rena industriprocesser, för reningsåtgärder mot föroreningar och för en övergång lill miljövänligare kommunikationsmedel.

Mot bakgrund av de miljömässiga konsekvenser som otvetydigt följer av en kärnkraflsaweckling vill jag fråga miljö- och energiministern följande;

1. Avser regeringen all redovisa de miljömässiga konsekvenserna av kärnkraftsawecklingen?

2. När kommer en sådan redovisning och i vilken form?

3. Kommer regeringen ge statens energiverk tilläggsdirektiv för sill ulred-ningsarbele om en miljöanpassad svensk energiförsörjning så all verket också kan redovisa de konsekvenser som följer av kärnkraftens avveckling?

4. Om regeringen inle ger sådana tilläggsdirektiv, hur skall svenska folkel kunna ges insyn i de miljömässiga konsekvenserna av en kärnkraflsav-veckling?

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

1989/90:67 av Rune Thorén (c) lill kommunikationsministern om järnvägssatsningar under 90-talet;

SJ:s ledning har nyligen lill regeringen överlämnal en presenlalion av SJ:s krav på ny- och ombyggnader av bannäiel under 1990-lalel. Framslällningen presenlerar 23 olika projekt till en sammanlagd kostnad av ca 40 miljarder kronor. Denna modernisering av del svenska järnvägsnätet skulle kunna ge en 100-procentig ökning av persontrafiken och kraftiga förbättringar av miljön genom alt järnvägen tar en slörre andel av transportarbetet i vårt land.

SJ:s bedömning ligger myckel nära den som centerpartiet presenterade i en partimolion under allmänna motionstiden i januari 1989. Frän centerns sida pekade vi härvid bl.a. på möjligheterna atl finansiera utvidgade åtaganden genom utgivning av järnvägsobligalioner. Dessa borde erbjudas såväl hushällen som institutionella placerare.

Enligt vår mening finns nu särskild anledning alt noga undersöka denna finansieringsväg. Enligt riksgäldskontorets förvaltningsberättelse kommer premieobligationer motsvarande ca 50 miljarder all lösas in under innevarande och näsla budgeiår (Redogörelse 1989/90:3; diagram s. 31), Del lorde slå i strid med nu gällande konjunkiurpoliliska niäl alt denna inlösen tillåls ytterligare förslärka hushållens konsumtion. Del är därför hög lid all vidta åtgärder som ger hushållen ett positivt placeringsalternativ- gärna av nationell invesleringskaraklär. I,ex, järnvägsobligalioner.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor lill statsrådet:

1. Kommer regeringen all vidta några åtgärder för all förverkliga det förslag
SJ lagl fram?

2, Är regeringen beredd medverka lill utgivande av järnvägsobligalioner?

103

Prot, 1989/90:27 28 § Meddelande om frågor

16 november 1989

Meddelades alt följande frågor framställts

den 15 november

1989/90:2111 av Viola Claesson (vpk) till kommunikationsministern om poslens pakelsortering i Göteborg:

Poslen, huvudkontoret, vill flytta över paketsorleringen i Göteborg till Borås, Olika utredningar om postsorteringens framtid pågår eller har redan presenterats. Flera utredare har visat att den bästa och mest effektiva lösningen är atl ha postpakelhantering både i Göteborg och Borås, Löntagar-konsulten Göran Öijer menar dessutom all del mest effektiva är att organisera pakelhanleringen i Göteborg i en särskild terminal.

Om Posten verkställer sina planer innebär del atl ett myckel stort antal paket kominer all transporteras från Göteborg till Borås för sortering och därefter tillbaka lill Göteborg för utdelning. Del belyder i sin tur att transportbehoven ökar samt risk för ytterligare vägtrafik och avgaser i en redan hårt belastad miljö.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern om han anser atl det är samhällsekonomiskt försvarbart och ett uttryck för effektivitet att flytta paketsorleringen från Göteborg lill Borås,

1989/90:212 av Margö Ingvardsson (vpk) till civilministern om rikspolisstyrelsens cirkuläranvisningar:

I proposition 1988/89:86, Ny ullänningslag m,m,, s. 135 faslslås atl i princip bör liksom hillills rätt till offenlligl biträde föreligga redan under polisutredningen. Propositionen har i denna del antagits av riksdagen.

Rikspolisstyrelsen har i cirkulärmeddelande, den 26 juni 1989 C/M 6/89, uppmanat landels polismyndigheter alt upplysa asylsökande om följande: den avsedda ordningen är atl ställning skall tas lill frågan om rättshjälp först sedan ärendet överlämnats lill invandrarverket. Rikspolisstyrelsen anser således atl offentligt biträde normalt inle skall förordnas under polisutredningen.

Jag frågar därför civilministern om rikspolisstyrelsens cirkuläranvisningar innebär atl del av riksdagen fattade beslutet inle gäller fullt ul,

1989/90:213 av Barbro Sandberg (fp) till statsrådet Bengt Lindqvist om kostnadsansvaret för handikappades gymnasieutbildning:

Vid riksdagsbehandlingen våren 1989 uttalade en enig riksdag atl kommittén (S 1988:03) om samhällets stöd lill människor med funktionshinder, den s,k. handikapputredningen, skyndsamt skulle behandla frågan om kostnadsansvaret för handikappade elever vid Skärholmens gymnasium. Kommittén har därefter föreslagit atl staten skall ges kostnadsansvaret för dessa ungdo-

104

I anledning härav vill jag fråga statsrådet följande;

Ämnar regeringen lägga fram ett förslag så atl staten tar på sig kostnadsansvaret för handikappade ungdomar vid Skärholmens gymnasium från den 1 januari 1990?

Prot, 1989/90:27 16 november 1989

1989/90:214 av Hans Dau (m) lill utbildningsministern om skatteöverenskommelsens betydelse för studerande med studiestöd:

Socialdemokraternas och folkpartiels skatteuppgörelse innebär all inkomstskatten sänks men för all bibehålla ett oförändrat skalletryck höjs de indirekta skatterna kraftigt på vissa områden.

Delta ger negativa effekter framför allt för grupper med små eller inga inkomster. Bland dem märks de studerande. Ulredningens förslag kommer dessutom alt innebära all boendekostnaderna ökar med bortåt 10 procentenheter mer än vad som annars blir fallet.

Den kompensation som föreslås anses av många helt otillräcklig. Konsumentverket pekar i sitt remissyttrande över betänkandet om reformerad inkomstbeskattning på att den av regeringen föreslagna höjningen av basbeloppet är otillräcklig och skulle leda till att värdet av studielånet urholkas. Verket framhåller också alt förslaget leder lill kraftigt ökande skuld, längre ålerbelalningslider, ökning av antalet som inle kan slutbelala sina studielån, all främst kvinnor drabbas av effekterna och att risken för social- och köns-mässig snedrekrytering ökar. Även CSN är kritiskt i sill remissyttrande och säger atl "dels urholkas studiestödets reella värde, dels leder förslaget lill en väsentligt ökad skuldsättning".

Min fråga är:

Anser ministern att det förslag som ligger i propositionen är tillräcklig kompensation för de kostnadsökningar som skatleöverenskommelsen åsamkar de studerande, eller avser han alt lägga kompletterande förslag för atl komma upp till den nivå, som är nödvändig för att studiestödet skall behålla sitt reella värde?

1989/90:215 av Tom Heyitian (m) till statsrådet Maj-Lis Lööw om flykling-och invandrarpolitiken;

Den 10 november förpassades 23-åriga Boonpha Sao Srisuk från Landvetter till Bangkok.

Boonpha var bosalt på Stocken, Orust, och är sedan oktober månad gift med Thomas Andersson och har fast anställning på BM Konserver, Hälle-viksslrand. Hon har vistats i Sverige sedan våren 1986,

Samtidigt som den oplanerade invandringen passerar våra gränser i större omfattning än någonsin ägnar sig invandrarverket åt utredningar och beslut som förefaller obegripliga för de flesta.

Exemplet med Boonpha Sao Srisuk förefaller vara ännu ell exempel på hur illa den svenska flykting/invandrarpolitiken fungerar.

Med della ärende som bakgrund vill jag fråga invandrarministern:

Har regeringen för avsikt att föreslå ändrade regler för invandrare och

105

Prot, 1989/90:27 flyktingar som bättre överensstämmer med dagens problem i dessa avseen-

16 november 1989 den?

den 16 november

1989/90:216 av Kenth Skårvik (fp) lill kommunikationsministern om låne-finansierade järnvägsinvesteringar:

Folkpartiet har nyligen i ett öppet brev lill kommunikationsministern föreslagit alt invesleringsutrymmet för järnvägen skall flerdubblas. För all ge utrymme för della bör enligt vår mening banverket ges möjlighet all lånefinan-siera angelägna baninvesteringar.

Kommunikationsministern har i sill svar främst hänvisat lill regeringens uppdrag till hanverket all finna former för en extern finansiering av Arlandabanan och till motsvarande uppdrag lill generaldirektör Janérus beträffande Mälardalen, Skall en omfattande salsning på järnvägen komma till stånd behövs dock elt bredare grepp.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga kommunikationsministern:

Avser regeringen alt öppna möjligheter för banverket alt lånefinansiera järnvägsinvesteringar?

1989/90:217 av Sigrid Bolkéus (s) till justitieministern om kriminalvårdsanstalten i Hudiksvall;

I vårt land finns en del gamla, icke ändamålsenliga kriminalvårdsanslalter, Hudiksvallsanslallen uppfördes 1869 och kan inle anses motsvara de krav som i dag ställs på en god arbetsmiljö för personal eller ge goda behandlingsmöjligheter för intagna. Det är därför ytterst angelägel alt åtgärder vidtas för att förbättra situationen.

Med anledning av del ovanstående vill jag fråga statsrådet om och när den sedan länge planerade nya kriminalvårdsanstalten i Hudiksvall blir verklig-hel,

1989/90:218 av Sonia Karlsson (s) lill bosladsministern om ersättningsanspråk enligt plan- och bygglagen:

I en motion väckt under allmänna motionstiden i är (1988/89:Bo506) tog jag upp frågan om när under planarbelet eventuella ersättningsanspråk enligt plan- och bygglagen (PBL) skulle aktualiseras, I dag föreligger inte någon skyldighet för fastighetsägare all varsla kommunen om ersätlningsan språk under planprocessens gång. Sådana anspråk I, ex, på grund av en skyddsbestämmelse i planen får aktualiseras upp lill två år efter det all planen vunnit laga krafl. Denna ordning innebär alt kommunerna svävar i osäkerhet om huruvida krav på ersättning kommer alt väckas, något som i sin tur inle sällan inneburit låsningar i planarbelet.

Den ovannämnda motionen behandlades av bostadsutskottet

(1989/90;Bo2) och av riksdagen i höst. Utskottet anförde all frågan lagils

106 upp i en promemoria med förslag om vissa ändringar i PBL som i maj i år av

boverket, lantmäteriverket och Kommunförbundet avlämnats lill bostads- Prot. 1989/90:27
ministern, 16 november 1989

Vissa av förslagen i promemorian behandlas i en proposition (prop, 1989/90:37) som nyligen överlämnats lill riksdagen. Beträffande ersättningsreglerna i stort anser bostadsministern all det nu är för tidigt alt avgöra om lagstiftningsåtgärder behövs för all syftet med PBL skall uppnås.

Jag anser emellertid alt del är nödvändigt alt snarast genomföra den i motionen aktualiserade ändringen. Ell bibehållande av dagens ordning innebär låsningar i planarbelet och försvårar många gånger för kommunerna att driva delta arbete på avsett sätt.

Med hänvisning till det nu anförda vill jag ställa följande fråga lill bosladsministern;

När avser regeringen förelägga riksdagen en proposition om när ersättningsanspråk enligt PBL skall aktualiseras?

1989/90:219 av Per Stenmarck (m) till utrikesministern om Raoul Wallenberg;

Enligt tidningsuppgifter har utrikesminister Sten Andersson, vid sill besök i Moskva, "bara i förbifarten" tagit upp frågan om Raoul Wallenbergs öde - della trots all ulrikesminislern träffat både premiärminister Nikolaj Ryzjkov och utrikesminister Edvard Sjevardnadze.

Eftersom utrikesministern vid en frågedeball den 24 oktober uttryckligen lovade all dels "la upp frågan på nytt" vid sitt besök i Moskva, dels följa upp vittnesuppgifter från personer som säger sig ha träffat Raoul Wallenberg utgår jag ifrån all dessa tidningsuppgifter är felaktiga.

År utrikesministern beredd all inför kammaren ge en redogörelse för resultatet av de diskussioner som fördes med de sovjetiska ledarna angående Raoul Wallenbergs öde?

1989/90:220 av Per Stenmarck (m) till kommunikationsministern om Öresundsförbindelserna;

Öresundsdelegationen har lagt fram sitt slutbetänkande (SOU 1989:4). Därefter har socialdemokraterna genomfört sitt rådslag om hur man ser på frågan om fasta förbindelser över Öresund. Del bör därmed finnas goda förutsättningar, all förelägga riksdagen ett förslag om byggande av en bro mellan Malmö och Köpenhamn.

I en tidningsinlervju föreslår statssekreteraren i kommunikationsdepartementet, tillika ordföranden i Öresundsdelegationen, Gunnel Farm, att en kombinerad bil- och järnvägsbro skall byggas, och att denna skall finansieras genom all bilismen står för samtliga kostnader.

Detta är sannolikt för många parter en acceptabel lösning för alt komma i gång med bygget. Om regeringen förelägger riksdagen ett sådant förslag, bör del ha slora möjligheler atl få majoritet.

Hur ställer sig kommunikationsministern till en lösning som innebär alt en
kombinerad bil- och järnvägsbro byggs mellan Malmö och Köpenhamn? 107

Prot. 1989/90:27 29§ Kammaren åtskildes kl. 20.38.

16 november 1989

In fidem

BENGT TORNELL

/Gunborg Apelgren

108

Innehållsförteckning

Prot. 1989/90:27 16 november 1989

Torsdagen den 16 november

1 S Justering av protokoll................................................. 1

2 § Hänvisning av ärenden lill utskott.............................. 1

3 S Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 15

november......................................................................... 1

Konstilulionsutskoltels belänkande KUl............................ 1

Konslituiionsnlskotiets belänkande KU3........................... 2

Konstitutionsutskottets belänkande KU4......................... 3

Konslilutionsuiskollels betänkande KU6........................... 3

4 S Meddelande om samlad votering................................ 4

5 S Normgivning m.m........................................................ 4

Konstitutionsutskottets betänkande KU9

Debatl

Elisabeth Fleetwood (m)

Birgit Friggebo (fp)

Tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c)

Kurt Ove Johansson (s)

Lola Björkquist (fp)

Beslut fattades under 15 §

6 S Ordensfrågor m.m...................................................... 18

Konstilutionsutskotlels betänkande KUll

Debatt

Stig Bertilsson (m)

Kurt Ove Johansson (s)

Hans Leghammar (mp)

Beslut fattades under 15 .

7 S Lokala egendomsnämnder i stiften............................ 19

Konstiiutionsulskollels betänkande KU14 Beslut fattades under 15 §

8 § Fortsatt försök med förändrad budgetprocess i riksdagen 19

Konslilutionsutskottets betänkande KUI9 Debatl

Sonja Rembo (m) • Kurt Ove Johansson (s) Bengl Kindbom (c) Beslut fattades under 15 §

9 § Krigsmaterielexport.................................................... 22

Utrikesutskottets betänkande UUI

Debatt

Gudrun Schyman (vpk)

Carl Frick (mp)

Ingela Mårtensson (fp)

Slure Ericson (s)

109

Prot. 1989/90:27 10 § Ajournering........................................... 33

16 november 1989 11 § Återupptagna förhandlingar...................... 33

12 § Information från regeringen om besöket i Sovjetunionen 33

Utrikesminister Sten Andersson

Håkan Holmberg (fp)

Pär Granstedt (c)

Carl Bildt (m)

Gunnar Hökmark (m)

Gudrun Schyman (vpk)

Berndt Ekholm (s)

Gösta Lyngå (mp)

Inger Schöriing (mp)

Andre vice talmannen

13 § Krigsmaterielexport........................................ 43

(forts, utrikesutskottets belänkande UUI) Carl Frick (mp) Slure Ericson (s) Gudrun Schyman (vpk) Beslut fattades under 15 §

14 § Antarktis..................................................... 47

Utrikesutskottets betänkande UU4 Beslut fattades under 15 § Andre vice talmannen (om sammanträdels fortsättning under kvällen)

15 § Beslut......................................................... 47

Konstitutionsutskottets belänkande KU9........................................... 47

Konstilulionsutskottets belänkande KUll............................................ 48

Konslitutionsulskottets betänkande KU 14......................................... 48

Konstitutionsutskottets belänkande KU19......................................... 48

Andre vice talmannen

Utrikesutskottets betänkande UUI ................................................. 49

Utrikesutskottets betänkande UU4.................................................. 50

16 § Tandvårdsförsäkringen................................... 50

Socialförsäkringsutskotlels betänkande SfUl Debai:t

Bertil Persson (m)
Sigge Godin (fp)
Rune Backlund (c)
Jan-Olof Ragnarsson (vpk)
Ragnhild Pohanka (mp)
Christina Pettersson (s)
Beslut........................................................................................ 60

17 § Beslut om uppskjuten votering av kvällsärenden........................... 61

18 § Svenskt medborgarskap........................................................... 61

Socialförsäkringsulskoltets betänkande SfU2 Debatt

Gullan Lindblad (m)
110 Ragnhild Pohanka (mp)

Lena Öhrsvik (s) Prot. 1989/90:27

Beslut skulle fattas den 22 november 16 november 1989

19 § Utbyggnad av socialförsäkringssystemet 64

Socialförsäkringsutskotlels betänkande SfU3

Debatl

Margö Ingvardsson (vpk)

Ragnhild Pohanka (mp)

Ulla Johansson (s)

Torgny Larsson (s)

Beslut skulle fattas den 22 november

20.................................................................................... § Vissa läroplansfrågor m.m 71

Ulbildningsutskoltets betänkande UbUl

Debatt

Ann-Cathrine Haglund (m)

Lars Leijonborg (fp)

Marianne Andersson (c)

Ylva Johansson (vpk)

21 § Ajournering för middagsuppehåll.............................. 76

22 § Ålerupplagna förhandlingar....................................... 76

23 § Vissa läroplansfrågor m.m. (forts, utbildningsutskottets betän-

kande UbUl).................................................................... 77

Ingegerd Wärnersson (s)

Ann-Cathrine Haglund (m)

Lars Leijonborg (fp)

Ingela Mårtensson (fp)

Barbro Sandberg (fp)

Leif Marklund (s)

Beslut skulle fallas den 22 november

24 § Vissa utbildningsplanefrågor m.m 84

Ulbildningsutskoltets belänkande UbU2

Debatt

Gösta Lyngå (mp)

Bengt Silfverstrand (s)

Beslut skulle fallas den 22 novei7iber

25 § Krigsmaterielindustrin 89

Näringsuiskoliets betänkande NU3

Debatl

Rolf L Nilson (vpk)

Lars Norberg (mp)

Leif Marklund (s)

Beslut skulle fattas den 22 novei7xber

26 § Oljeutvinning i Östersjön 94

Näringsutskottels belänkande NU6

Debatl

Rolf L Nilson (vpk)

Lars Norberg (mp)

Leif Marklund (s)

Beslut skulle fallas den 22 novei7iber 111

Prot. 1989/90:27 27 § Meddelande om interpellationer

16 november 1989 1989/90:63 av Gullan Lindblad (m) om åtgärder mot ökat antal

aborter............................................................................................................ 99

1989/90:64 av Karl-Erik Persson (vpk) om facklig organisations

rätt lill siridsålgärd.......................................................................................... 100

1989/90:65 av Jan Sandberg (m) om radiomonopolel.................................... 101

1989/90:66 av Gunnar Hökmark (m) om kärnkraftsavveck
lingen ......................................................................................................... 102

1989/90:67 av Rune Thorén (c) om järnvägssalsningar under

90-lalel............................................................................................................ 103

28 § Meddelande om frågor

1989/90:211 av Viola Claesson (vpk) om postens paketsortering

i Göteborg....................................................................................................... 104

1989/90:212 av Margö Ingvardsson (vpk) om rikspolisstyrelsens

cirkuläranvisningar.......................................................................................... 104

1989/90:213 av Barbro Sandberg (fp) om kostnadsansvaret för

handikappades gymnasieutbildning............................................................... 105

1989/90:214 av Hans Dau (m) om skatteöverenskommelsens

betydelse för studerande med studiestöd...................................................... 105

1989/90:215 av Tom Heyman (m) om flykting- och invandrar
politiken...................................................................................................... 105

1989/90:216 av Kenth Skårvik (fp) om lånefinansierade järn-

vägsinvesleringar............................................................................................ 106

1989/!)0;217 av Sigrid Bolkéus (s) om kriminalvårdsansiallen i

Hudiksvall........................................................................................................ 106

1989/90:218 av Sonia Karlsson (s) om ersättningsanspråk enligt

plan- och bygglagen....................................................................................... 106

1989/90:219 av Per Stenmarck (m) om Raoul Wallenberg_______________ 107

1989/90:220 av Per Stenmarck (m) om Öresundsförbindelserna 107

112 gotab 99379, Stockholm 1990